Högre utbildning och forskning i Umeå huvudbetänkande

ational Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963:76 Ecklesiastikdepartementet

HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING I UMEÅ II H U V U D B E T Ä N K A N D E AV 1962 ÅRS U M E Å K O M M I T T É

Stockholm

„r°-

f (o >

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963 Kronologisk förteckning 1. En teknisk institution inom Stockholms universitet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E. 2. Kommunalförbundens lånerätt. Idun. 44 s. I. 3. Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. Idun. 90 s. U. 4. Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. Idun. 95 s. U. 5. Försvarskostnaderna budgetåren 1963—67. Idun. 130 s. Fö. 6. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. Idun. 212 s. I. 7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Reproduktions AB. 43 s. Ju. 8. Preliminär nationalbudget för år 1963. Marcus. IV + 97 s. Fi. 9. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. Haeggström. 509 s. E. 10. Universitetsväsendets organisation. Hsggström. 190 s. E. 11. Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. Idun. 54 s. I. 12. Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. Marcus. 283 s. H. 13. Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. Idun. 269 s. E. 14. Undersökning av taxeringsutfallet. Idun. 155 s. FL 15. Vägen genom gymnasiet. Idun. 315 s. E. 16. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. Idun 206 s. Ju. 17. Sveriges statsskick. Del 2. Motiv. Idun. 522 s. Ju. 18. Sveriges statsskick. Del 3. Motiv. Förslag till riksdagsordning. Idun. 220 s. Ju. 19. Sveriges statsskick. Del 4. Bilagor. Idun. 311 s. Ju. 20. Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. Idun. 111 s. Ju. 21. Sjukhus och öppen vård. Idun. 486 s. I. 22. Kraven på gymnasiet. Idun. 367 s. + 12 s. 111. E. 23. Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. Idun. 290 s. Ju. 24. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del I. Intervjuoch frekvensundersökningar m. m. Idun. 259. s. I. 25. Papper och annan skrivmateriel. Kihlström. 74 s. H. 26. Religionens betydelse som samhällsfaktor. AB Wilhelms sons Boktryckeri. 211 s. E. 27. Trafikmål. Beckman. 237 s. Ju. 28. Utsökningsrätt II. Norstedt & Söner. 119 s. Ju. 29. Kommunala renhållningsavgifter. Beckman. 81 s. I. 30. Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område. Beckman. 119 s. S. 31. Försvar och fiskerinäring. Norstedt & Söner. 235 s. Fö. 32. Listerlandets ålfisken. Kihlström. 67 s. Jo. 33. Skadestånd I. Norstedt & Söner. 81 s. Ju. 34. U-länder och utbildning. Idun. 201 s. U. 35. Lärare på grundskolans mellanstadium. Idun. 91 s. E. 36. Malmen i Norrbotten. Svenska Reproduktions AB. 150 s. H. 37. Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. Idun. 151 s. U. 38. Arbetsföreläggande. Idun. 97 s. S.

39. Kyrkor och samfund i Sverige. Idun. 308 s. E. 40. Arbetslöshetsförsäkringen. Idun. 248 s. I. 41. Specialutredningar om gymnasiet. Beckman. 318 8. E. 42. E t t nytt gymnasium. Idun. 949 s. E. 43. Läroplan för gymnasiet. Hseggström. 776 s. E . 44. Akademikernas skuldsättning. Marcus. 107 s. E. 45. Befolkningsutveckling och näringsliv i Jämtlands län. Idun. 456 s. + 1 utvikskarta. I. 46. Yrkesmedicinska sjukhusenheter — behov och organisation. Kihlström. 91 s. I. 47. Åldringsvårdens läge. Idun. 295 s. + 20 s. 111. S. 48. Bättre studiehjälp. Idun. 220 s. E. 49. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga I. Idun. 392 s. + 2 st. utvikskartor. I. 50. Fackskolan. Hseggström. 782 s. E. 51 De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. Marcus. 115 s. C. 52. Om åtgärder mot skatteflykt. Idun. 288 s. Fi. 53. Studentrekrytering och studentekonomi. Kihlström. 131 s. E. 54. Några valfrågor. Kihlström. 75 s. Ju. 55. Reviderat förslag till jordabalk m. m. Norstedt & Söner. 459 s. Ju. 56. Domstolsväsendet 1. Rådhusrätternas förstatligande. Idun. 261 s. Ju. 57. Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Marcus. 157 s. H. 58. Aktiv lokaliseringspolitik. Betänkande. Idun. 458 s. + 4 st. kartor. I. 59. Tillfällig hastighetsbegränsning i motortrafiken under åren 1961 och 1962. Idun. 163 s. K. 60. Svenska handelsflottans krigsförluster under det andra världskriget. Marcus. 185 s. H. 61. Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens främjande. Kihlström. 119 s. E. 62. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga II. Idun. 455 s. + 5 st. kartor. I. 63. Utvecklingstendenser i modernt skogsbruk. Idun. 80 s. Jo. 64. Landstingens organisation och arbetsformer m. m. Kihlström. 195 s. I. 65. Totalförsvarets regionala ledning. Idun. 210 s. Fö. 66. Det svenska lantbrukets effektiviseringsvägar. Idun. 241 s. Jo. 67. Stöd åt ungdomsorganisationemas centrala verksamhet. Idun. 102 s. E. 68. Fastighetsbildning. Idun. 827 s. Ju. 69. Lokalisering av statlig verksamhet. Kihlström. 354 s. Fi. 70. Stadsbyggnadsmässiga konsekvenser av inflyttning av statlig verksamhet. Kihlström. 92 s. Fi. 71. Skogsvägar. Svenska Reproduktions AB. 73 s. Jo. 72. Nykterhet i trafik. Idun. 292 s. K. 73. Domar i expropriationsmål 1951—60. Idun. 148 s. Ju. 74. R ä t t till studiemedel. Kihlström. 320 s. E. 75. Slakt och kastrering av ren jämte andra djurskyddsfrågor. Norstedt & Söner. 132 s. + 4 s. ill. Ju. 76. Högre utbildning och forskning i Umeå. II. Hseggströms. 89 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963:76 Ecklesiastikdepartementet

HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING I UMEÅ II HUVUDRETÄNKANDE AV 1962 ÅRS UMEÅKOMMITTÉ

IVAR HiEGGSTRÖMS T R Y C K E R I A B STOCKHOLM 1963

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet

Såsom ett led i sitt arbete överlämnade 1962 års umeåkommitté med skrivelse den 11 december 1962 till Herr Statsrådet delbetänkande med förslag angående anordnande i Umeå läsåret 1963/64 av en utbildningsorganisation i ämnena matematik och statistik, m. m. Umeåkommittén får härmed vördsamt överlämna sitt huvudbetänkande Högre utbildning och forskning i Umeå I I . Under utredningsarbetet har kommittén haft överläggningar med byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt 1960 års lärarutbildningssakkunniga. Stockholm den 23 november 1963

Sven Moberg Lars-Gunnar

Larsson

Per Eric Lindahl

Bror Rexed

Bo Jonas

Lars Sköld

Georg Z. Tovelius

Sjönander

/ Göran Hagbergh Roland

Johnsson

Innehåll Skrivelse till departementschefen

3 I. Inledning

7 I I . Tillbakablick

12 I I I . Vissa principfrågor

16 IV. Utbildningslinjer och utbildningsformer

20 V. Ämnesomfattning och ämnesinriktning

31 VI. Studerandeantal

36 VII. Biblioteksorganisationen

46 VIII. Byggnads- och lokalfrågor

52 IX. Tidsschema för utbyggnaden

61 X. Förslag om inrättande av professurer m. fl. tjänster

64 XI. Organisationsfrågor

72 XII. Medelsbehov budgetåret 1964/65 och kostnadsuppskattningar avseende budgetåret 1970/71 77 XIII. Sammanfattning

KAPITEL I

Inledning

Kommitténs sammansättning Den 6 juni 1962 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillsätta en kommitté för fortsatt utbyggnad av organisationen för högre utbildning och forskning i Umeå, bestående av högst åtta ledamöter. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom sakkunniga t. f. avdelningschefen Sven Moberg, professorn Lars-Gunnar Larsson, professorn Per Eric Lindahl, byggnadsrådet Christer Olrog, numera sparbanksinspektören Malte Oredsson, professorn Bror Rexed, docenten Lars Sköld och f. d. kanslerssekreteraren, kanslirådet Georg Z. Topelius. Tillika uppdrogs åt Moberg att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. De sakkunniga antog benämningen 1962 års umeåkommitté. Umeåkommitténs sammansättning har under utredningsarbetets gång förändrats. På egen begäran entledigades den 14 januari 1963 Oredsson från sakkunniguppdraget. I hans ställe tillkallade departementschefen samma dag såsom sakkunnig numera t. f. byrådirektören Bo Jonas Sjönander. På egen begäran entledigades vidare den 10 maj 1963 Olrog från sakkunniguppdraget. Såsom Olrogs efterträdare tillkallade departementschefen samma dag t. f. byggnadsrådet Mats Linnman (avliden den 30 september 1963). Den 10 september 1962 uppdrogs åt byrådirektören Göran Hagbergh att tjänstgöra såsom sekreterare åt de sakkunniga samt genom beslut den 19 juni 1963 åt filosofie studeranden Nils Johansson att tjänstgöra såsom biträdande sekreterare åt kommittén. På egen begäran entledigades genom beslut den 30 juli 1963 Hagbergh med utgången av augusti 1963 från sekreteraruppdraget. Samtidigt härmed uppdrogs åt Hagbergh att såsom expert biträda kommittén och åt sekreteraren Roland Johnsson att fr. o. m. den 1 september 1963 tjänstgöra såsom huvudsekreterare åt kommittén. Slutligen har uppdragits åt amanuensen Carl-Otto von Sydow att vara sekreterare åt en inom kommittén organiserad biblioteksgrupp. För att såsom experter biträda kommittén har vidare departementschefen genom skilda beslut tillkallat professorerna Sven Brohult, Paulsson Frenckner, Nils Fries och Sven Godlund, förste bibliotekarien Lennart Grönberg, stadsbibliotekarien Sven-Ola Hellmér, docenten Lennart Holm, professorerna Hannes Hyrenius, Kjell Härnqvist och Alf Johnels, överbibliotekarien Erik J. Knudtzon, professo7

r e r n a Georg Lundgren, K a r l G u s t a v Liining och A r n e Magnéli, docenten M a r t i n Nilsson, överbibliotekarien Wilhelm Odelberg, professorerna J a n - O t t o Ottosson, K a r l - G u s t a v P a u l och Nils Törnblom, universitetslektorn Ulla Åkerlind och f. d. generaldirektören Stig ö d e e n .

Kommitténs direktiv Enligt f ö r u t n ä m n d a beslut den 6 juni 1962 h a r k o m m i t t é n a t t vid uppdragets fullgörande b e a k t a innehållet i en inom ecklesiastikdepartementet u p p r ä t t a d , till beslutet fogad promemoria. Efter en redogörelse för vad som i propositionen 1960:119 angående riktlinjer för u t b y g g a n d e a v universitet och högskolor m. m. (SäU 1, R s k r 327) u t t a l a s i frågan om u t b y g g n a d a v utbildnings- och forskningsorganisationen i U m e å anföres i p r o m e m o r i a n : Frågan om den fortsatta utbyggnaden av utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå synes lämpligen böra anförtros åt en särskild kommitté. En blivande universitetsbildning i Umeå behöver, såsom framhållits redan i propositionen 1960:119, icke byggas upp efter traditionellt mönster utan det synes tvärtom vara en fördel, att man söker åstadkomma av vetenskapens utveckling motiverade organisatoriska nybildningar. I detta sammanhang må erinras om att utredningen rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. för närvarande utreder frågan om blandad medicinsk och annan utbildning. I sammanhanget förtjänar även nämnas, att i Norge nyligen tillsatts en statlig kommitté med uppgift att utreda frågan om upprättande av ett universitet i Trondheim. I vissa uttalanden, som legat till grund för tillsätningen av nämnda kommitté, heter det bl. a., att det blivande universitetet i Trondheim icke behöver följa det traditionella mönstret i fråga om organisation och innehåll. Den svenska kommittén bör ta kontakt med den norska kommittén för ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och uppslag och för den samverkan i övrigt på utredningsplanet, som kan visa sig lämplig. Motsvarande kontakter bör vidare tas med vederbörande finska myndigheter beträffande eventuell samverkan med universitetet i Uleåborg. Huvuduppgiften för den här förordar1' '-ommittén bör vara att planera uppbyggnaden av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation i Umeå. Därvid bör den första uppgiften bli att närmare utreda vilka centrala ämnen, som bör representeras i Umeå. Härvid bör prövas jämväl frågan huruvida Övre Norrlands näringsliv och övriga samhällsförhållanden kan motivera vetenskapliga och utbildningsmässiga anordningar, som ej hittills ansetts erforderliga vid universitet och högskolor. Frågan om behovet av att tillskapa även en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation i övrigt i Umeå bör prövas först sedan närmare klarhet vunnits om hur stora de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet kommer att bli som en följd av nu pågående eller planerad utbyggnad. Kommittén bör i sitt arbete d e l s upptaga frågan om den lämpliga dimensioneringen av utbildningskapaciteten i skilda ämnen eller ämnesgrupper, d e l s upprätta förslag till behövlig personalorganisation m.m., d e l s o c k göra upp förslag till lokalprogram för erforderliga nybyggnader och förslag till program för till dessa byggnader hörande s.k. gemensamma anläggningar. Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på att projektering av byggnader skall resultera i största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjande av de färdigställda lokalerna. Sålunda bör bl. a. eftersträvas att för flera ämnen gemensamma utrymmen tillskapas i 8

vidast möjliga utsträckning, exempelvis i form av gemensamma föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler, liksom också gemensamma verkstadslokaler, skrivcentraler och vaktmästarutrymmen. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 10 maj 1963 föreskrivit, att planeringsarbetet skall baseras på följande antaganden rörande studerandeantalet i början av 1970-talet, nämligen 1 000 närvarande studerande i samhällsvetenskapliga ämnen och 1 400 i matematisk-naturvetenskapliga ämnen vid universitetet i Umeå (jfr. prop. 1963:172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet m.m.). Vidare har genom samma dag meddelade tilläggsdirektiv åt kommittén uppdragits att i samråd med byggnadsstyrelsen, vederbörande universitets- och högskolemyndigheter, studentkåren samt representanter för den anställda personalen utarbeta förslag till lokalprogram för matsalar jämte därtill hörande erforderliga utrymmen vid universitetet. Slutligen har Kungl. Maj:t den 8 november 1963 uppdragit åt kommittén att utreda frågan om en mikrobiologisk utbildnings- och forskningsorganisation i Umeå. Samtidigt härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att med åtgärder för tillsättande av professuren i bakteriologi vid universitetet i Umeå skall anstå tills vidare i avvaktan på resultatet av nämnda utredning. I detta sammanhang vill kommittén erinra om att Kungl. Maj:t den 10 maj 1963 i anledning av framställning den 1 april 1963 från 1960 års lärarutbildningssakkunniga uppdragit åt lärarutbildningssakkunniga att i samråd med umeåkommittén närmare utreda frågan om anordnande av lärarutbildning vid universitetet i Umeå. Uppdraget, som inte innebär något ställningstagande till frågan om upprättande av en humanistisk fakultet i Umeå, bör, framhålles vidare i Kungl. Maj:ts beslut, innebära ett vidareutvecklande av i lärarutbildningssakkunnigas framställning den 1 april 1963 angivna synpunkter samt innefatta bl. a. utarbetandet av en kostnadsjämförelse mellan lärarutbildning i nu tillämpade och i framställningen angivna former.

Utredningsarbetet m. ni. Med skrivelse den 11 december 1962 överlämnade umeåkommittén delbetänkandet Högre utbildning och forskning i Umeå I (Ecklesiastikdepartementet 1962: 9, stencilerat). På grundval av i betänkandet framförda förslag beslöt 1963 års riksdag, att utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå skulle påbörjas läsåret 1963/64 genom anordnande av utbildning på ett- och tvåbetygsnivåerna i ämnena matematik och statistik (prop. 1963: 88, SU 77, Rskr 192). Två professurer — en i matematik och en i statistik — har inrättats fr. o. m. den 1 juli 1963. Beträffande den fortsatta utbyggnaden redovisade kommittén i delbetänkandet en preliminär plan, begränsad till läsåren 1964/65 och 1965/66. Enligt denna 9

borde närmast efter ämnena matematik och statistik tillkomma ämnena fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi, samtliga fr. o. m. läsåret 1964/65, samt fr. o. m. påföljande läsår ämnena kemi och statskunskap. I förevarande betänkande redovisas riktlinjer för och förslag om den fortsatta utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå fram till början av 1970-talet. Till vissa frågor måste emellertid kommittén återkomma i senare framställningar. Utredningsarbetet rörande frågan om mikrobiologins ställning och därmed sammanhängande spörsmål, beträffande vilka kommittén fått särskilt utredningsuppdrag genom Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 8 november 1963, har sålunda ännu inte hunnit påbörjas. Kommittén har ej ansett sig kunna i detta sammanhang framlägga förslag rörande den pedagogiska forskningens och utbildningens definitiva ställning vid universitetet i Umeå. Den 18 januari 1963 överlämnade Frescatikommittén utan eget ställningstagande till chefen för ecklesiastikdepartementet utredningen »En teknisk institution inom Stockholms universitet» (SOU 1963:1). Utredningen, som på Frescatikommitténs framställning utförts av statskontoret genom arkitekten SAR Torsten Frendin och civilingenjören Bengt Tesch, har varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Åt samma utredningsmän har uppdragits att jämväl utarbeta förslag rörande den tekniska tjänstens ordnande vid universitetet i Umeå. Detta utredningsarbete har emellertid försenats till följd av vid remissbehandlingen framförda kritiska anmärkningar mot stockholmsförslaget. Till frågan om verkstadsorganisationen vid Umeå universitet återkommer därför kommittén i ett senare betänkande. Slutligen må nämnas, att en expertgrupp inom statskontoret har att utreda frågan om datamaskinanläggningar vid universitet och högskolor, varför kommittén icke tager upp denna fråga till närmare behandling. I förevarande sammanhang vill kommittén även beröra de åt kommittén givna uppdragen att hålla kontakt med den i Norge tillkallade kommittén med uppgift att utreda frågan om upprättande av ett universitet i Trondheim och att hos vederbörande finska myndigheter utröna förutsättningarna för eventuell samverkan med universitetet i Uleåborg. Såvitt gäller Trondheim har arbetet med utbyggnaden av detta universitet icke avancerat så långt, att kommittén därifrån kunnat inhämta erfarenheter för utbyggnaden av universitetet i Umeå. En studiegrupp inom kommittén har besökt universitetet i Uleåborg, vilket liksom universitetet i Umeå för närvarande är under utbyggnad. Universitetet i Uleåborg är helt finskspråkigt. På grund härav är möjligheterna för studerande vid universitetet i Umeå att tillgodogöra sig den akademiska utbildningen i Uleåborg på grundexamensnivå begränsade. Analoga förhållanden föreligger i viss utsträckning i vad avser studerande vid Uleåborgs universitet att förlägga sina 10

studier till Umeå. Sedan ovannämnda universitet ytterligare utbyggts torde ett närmare samarbete kunna bli möjligt att realisera i fråga om forskningsarbete inom speciella ämnesområden. Det torde böra ankomma på universitetsförvaltningen i Umeå att uppmärksamma möjligheterna till vidgade kontakter med de nordligt belägna universiteten i Finland och Norge samt att verka för utbyte av studenter och lärare.

KAPITEL II

Tillbakablick

Den nuvarande organisationen Det första steget för anordnande av högskolemässig utbildning i Umeå togs, när riksdagen år 1955 beslöt, att en till tandläkarhögskolan i Stockholm knuten odontologisk högskoleklinik skulle inrättas i staden fr. o. m. budgetåret 1956/57 (prop. 1955:138, SU 148, Rskr 326). Vid denna läroanstalt, benämnd tandläkarinstitutet i Umeå, har dock de studerande under läsåren 1956/57—1962/63 endast kunnat beredas utbildning under den tredje till och med den åttonde terminen av sin femåriga utbildning. De fyrtio studerande, som antagits per läsår, har genomgått den inledande och den avslutande delen av sin utbildning vid tandläkarhögskolan i Stockholm. Enligt den av riksdagen godkända propositionen 1961:108 (SU 130, Rskr 328) anordnas fr. o. m. läsåret 1963/64 utbildning i Umeå även under tandläkarutbildningens två sista terminer. Samtidigt har institutet ombildats till högskola och fått en i förhållande till tandläkarhögskolan i Stockholm fristående ställning; utbildningskapaciteten har ökats till 60 nyintagna studerande per år. Den prekliniska odontologiska utbildningen, som omfattar de två första studieterminerna, beräknas kunna meddelas i Umeå fr. o. m. läsåret 1965/66. Utöver de 40 tidigare anordnade utbildningsplatserna för umeålinjen vid högskolan i Stockholm har därför enligt beslut av 1962 års riksdag i avvaktan på färdigställandet av de medicinsk-teoretiska institutionerna i Umeå som ett provisorium fr. o. m. läsåret 1962/63 vid tandläkarhögskolan i Malmö anordnats ytterligare 20 prekliniska utbildningsplatser per år för umeålinjen. Till umeåhögskolan är ansluten en tandsköterskeskola, vid vilken utbildningen började höstterminen 1957. Fr. o. m. läsåret 1963/64 anordnas i Umeå i anslutning till den odontologiska läroanstalten även tandteknikerutbildning. År 1957 beslöt riksdagen att en medicinsk högskola skulle inrättas i Umeå fr. o. m. budgetåret 1958/59 (prop. 1957:188, SU 179, Rskr 397). Vid högskolan, som dimensionerades för en årlig intagning av 40 studerande, meddelades från början enligt fastställd plan endast klinisk utbildning. Fr. o. m. höstterminen 1962 innefattas även propedeutisk utbildning — likaledes enligt den ursprungliga planen. Detta innebär, att den medicinska utbildningen fr. o. m. tredje studieåret fram till licentiatexamen meddelas i Umeå. Den teoretiska ut12

bildningen — under de båda första studieåren — fullgör de studerande på andra orter. Som en följd av riksdagens beslut åren 1961 och 1962 angående ökad utbildning av läkare skall den medicinska högskolans utbildningskapacitet höjas till 60 nybörjare per år i de propedeutiska och kliniska ämnena fr. o. m. budgetåret 1964/65. Nyssnämnda beslut innebär dessutom, att högskolan skall byggas ut till ett fullständigt medicinskt lärosäte, omfattande även medicinsk-teoretisk utbildning för 62 studerande; denna utbildning beräknas kunna börja läsåret 1965/66 (prop. 1961:108, SU 130, Rskr 328 och prop. 1962:104, SU 144, Rskr 322). På grundval av ett av lärarutbildningssakkunniga avgivet betänkande framlades i propositionen 1963: 88 förslag om inrättande av ett ordinarie universitetslektorat i pedagogik fr. o. m. den 1 juli 1963. Förslaget vann riksdagens bifall. Innehavaren av detta lektorat har att meddela undervisning för ett och två akademiska betyg i pedagogik, förrätta tentamina i ämnet och leda den för filosofisk ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia. I arbetsuppgifterna ingår även bestridande av undervisning i pedagogik i anslutning till den lärarutbildning, som är förlagd till Umeå. De medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsenheterna i Umeå benämns enligt beslut av 1963 års riksdag fr. o. m. den 1 juli 1963 gemensamt universitetet i Umeå. Antalet per den 10 oktober 1963 registrerade studerande i den läsåret 1963/64 påbörjade ettbetygsundervisningen i ämnena matematik och statistik var 80 respektive 37, varav ca 95 % hade sin hemortskommun inom norrlandslänen. E t t förslag om anordnande av socionomutbildning i Umeå framlades år 1961 av socionomutbildningskommittén. I propositionen 1962:1, bilagan 10, föreslog Kungl. Maj:t, att ett socialinstitut skulle inrättas i Umeå fr. o. m. budgetåret 1962/63. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 73, Rskr 193). Socialinstitutet i Umeå erhöll från början en intagningskapacitet av 70 studerande per år. Fr. o. m. läsåret 1963/64 har antalet nybörjarplatser ökats till 90 per år. Genom beslut den 3 maj 1963 tillkallades särskild utredningsman inom ecklesiastikdepartementet att biträda med beredning av frågor om ökad elevintagning vid socialinstituten och därmed sammanhängande spörsmål. I en den 4 november 1963 överlämnad promemoria räknas bl. a. med att ytterligare kapacitetsökning i Umeå kan vara möjlig fr. o. m. läsåret 1964/65. I propositionen 1963:111 angående förslag om ökad lärarutbildning anmäldes bl. a. ett av lärarutbildningssakkunniga framlagt förslag om upprättande av lärarhögskolor i Uppsala och Umeå. Departementschefen uttalade (s. 81), att det fortsatta förberedelsearbetet borde bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskolan i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65 och en i Umeå så snart en fortsatt utbyggnad av den akademiska utbildningen där så möjliggjorde. Statsutskottet fann det i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1963:132 vara synner13

ligen angeläget, att övergången till systemet med lärarhögskolor på allt sätt främjas. Utskottet förutsatte därför, att förberedelsearbetet för upprättande av nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå skulle bedrivas energiskt och att definitiva förslag i dessa frågor snarast möjligt skulle föreläggas riksdagen, för uppsalahögskolans vidkommande redan år 1964.

Vissa avtalsfrågor För att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå har staten under år 1962 slutit avtal dels med Västerbottens läns landsting, dels med Umeå stad. Genom förstnämnda avtal regleras det fortsatta samarbetet mellan staten och landstinget i fråga om klinisk och propedeutisk utbildning av läkare samt utbildning av tandläkare i Umeå. Avtalet med staden tryggar statens innehav av mark i Umeå (prop. 1962:104, SU 144, Rskr 322). Beträffande det överlåtna området har staden åtagit sig bl. a., att på egen bekostnad utföra dräneringsarbeten och att anordna huvudavloppsoch vattenledningar m. m. Med skrivelse den 3 december 1962 redovisade byggnadsstyrelsen en plan för investeringsverksamheten avseende försörjningsåtgärderna. För denna plan har närmare redogjorts i propositionen 1963: 89. I planen förutsattes att avtal skulle träffas mellan staten och Västerbottens läns landsting om gemensam värmeförsörjning för lasarettet och byggnaderna på universitetsområdet. Sedermera överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse den 1 april 1963 ett mellan byggnadsstyrelsen och Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Västerbottens läns landstings godkännande — träffat avtal angående värmeförsörjningen av universitetet i Umeå samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte godkänna detsamma. Avtalet har godkänts av landstinget den 3 oktober 1962 under vissa förutsättningar, som av landstinget angivits i skrivelser till byggnadsstyrelsen den 31 oktober 1962 och den 16 februari 1963. Kungl. Maj:t har med godkännande av huvudprinciperna i ifrågavarande avtal den 25 oktober 1963 uppdragit åt statens nämnd för förhandlingar med kommuner att med utgångspunkt häri och med beaktande av bl. a. vad departementschefen uttalat i propositionen 1963: 89 (s. 22) angående försörjningsplanen för universitetet i Umeå i samråd med byggnadsstyrelsen och umeåkommittén med Västerbottens läns landsting — under förutsättning av vederbörliga godkännanden — träffa ett i erforderliga avseenden reviderat avtal mellan staten och landstinget angående värmeförsörjningen av universitetet i Umeå. 14

Byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan Den 17 september 1962 överlämnade byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t ett enligt uppdrag den 30 juli 1959 i samråd med dåvarande organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå och med 1955 års universitetsutredning utarbetat förslag till utbyggnadsplan för »Umeå universitet». Den av byggnadsstyrelsen i denna plan som »universitetsområdet» betecknade marken är belägen omedelbart norr och nordost om Umeå lasarett i stadens östra del. Kommittén återkommer med närmare redogörelse för byggnads- och lokalfrågor i kapitel VIII.

KAPITEL I I I

Vissa principfrågor

Såsom framgår av det föregående har kommittén till huvuduppgift att planera utbyggnaden av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation i Umeå. En utgångspunkt för detta planeringsarbete har varit, att i början av 1970-talet 2 400 studerande skall kunna beredas utbildning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. En andra utgångspunkt har varit, att universitetet i Umeå icke nödvändigtvis behöver byggas ut efter traditionellt mönster utan, som framhålls i direktiven, att det tvärtom synes vara en fördel, om man där åstadkommer av vetenskapens utveckling motiverade organisatoriska nybildningar. E t t led i strävandena härvidlag har varit att söka åstadkomma största möjliga personella och lokalmässiga samverkan mellan ämnen med likartad forsknings- och/eller utbildningsinriktning, oavsett inom vilken fakultet ämnena ifråga hittills hört hemma. Kommittén har därvid utgått från att denna personella och lokalmässiga samverkan skall gälla inte endast de matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena utan jämväl de medicinsk-teoretiska ämnena och socialinstitutet. Det har dessutom ansetts önskvärt, bl. a. med hänsyn till uttalanden av lärarutbildningssakkunniga, att en blivande lärarhögskoleorganisation i Umeå så långt som möjligt personellt och lokalmässigt samverkar med universitetet. En tredje utgångspunkt har varit, att utbildningen inom de centrala matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena skall kunna igångsättas utan dröjsmål och i en med hänsyn till studiemålen naturlig ordning. Då utbildningen i matematik och i statistik kommit igång fr. o. m. innevarande läsår betyder detta, att det är angeläget att bygga ut organisationen de närmast följande läsåren i en sådan ordning, att lämpliga studiekombinationer kan erbjudas de studerande, som redan börjat sin utbildning i Umeå. Universiteten har den dubbla uppgiften att bedriva forskning och att ge utbildning. Den organisation i Umeå, som redan är beslutad och som befinner sig under utbyggnad för medicinens och odontologins del, är utformad med lika tonvikt på de två aktiviteterna. Utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga organisationen i Umeå bör enligt kommitténs mening bygga på samma principiella grund. Den planerade organisationen för matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning i Umeå bör 16

vidare få en sådan utformning, att den gör det möjligt för de forskare och forskargrupper, som kommer att verka vid universitetet därstädes, att utveckla sin verksamhet enligt i allt väsentligt samma principer, som gäller på andra håll i landet. Det betyder, att man för forskningen skapar dels en personell och materiell basorganisation, dels lokal- och utrustningsmässiga förutsättningar att bedriva forskning inom de områden, som fakultets- och ämnesgränser medger. Därvid gäller för Umeå, liksom för övriga lärosäten, att de fasta forskningsresurserna i många fall får kompletteras genom insatser av forskningsråd och med förefintliga fondmedel. Vidare måste man i Umeå, på sätt som även skett på andra orter, räkna med att den fasta forskningsorganisationen — basorganisationen — successivt byggs ut allteftersom vederbörande forskare och forskargrupper utvecklar och stabiliserar sin verksamhet. Vad gäller inriktningen av den forskning, som under utbyggnadsperioden bör bedrivas vid universitetet i Umeå, anges den i första hand av de ämnen, som kommittén enligt sina direktiv har att behandla, nämligen de matematisk-naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga. Vid bedömningen av på vad sätt dessa forskningsmässigt skall bli representerade har kommittén ansett sig böra följa för universiteten nu gällande ordning. Statsmakternas ställningstaganden till inriktningen av forskningen vid viss fakultet (motsvarande) vid ett universitet kommer i första hand till uttryck genom beslut om inrättande av professurer och laboraturer (motsvarande), dessas antal och benämningar. I samband med beslut om inrättande av en akademisk lärostol fattas jämväl i regel beslut om inrättande av ett visst antal assistent- och biträdestjänster samt om anvisande av ytterligare medel under lärosätets omkostnads- och materielanslag. Vidare beaktas beslut om nya tjänsters inrättande vid den byggnads- och utrustningsplanering, som kontinuerligt sker inom byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden med flera organ och kommittéer. Den möjlighet, som stått kommittén till buds för att åstadkomma en viss inriktning av forskningen, har varit att förorda en avgränsning av ämnesområdena för de professurer, som kommittén funnit anledning föreslå. Vägledande för kommittén har därvid i första hand varit med hjälp av vetenskaplig expertis gjorda bedömningar rörande forskningens nuläge och utvecklingstendenserna inom landet i dess helhet. Därvid har kommittén ansett det önskvärt att om möjligt ge professurerna en sådan inriktning, att aktuella behov inom forskningen blir tillgodosedda. Avseende har härvid även fästs vid de synpunkter som framförts rörande specifika norrlandsönskemål om inriktningen av forskningen. Ämnesinriktningen av en professur är emellertid inte enbart beroende av tänkbara forskningsområden utan bestäms jämväl av den utbildning, som avses skola bedrivas vid universitetet. Utvecklingen av forskningen vid de äldre universiteten har i vissa fall skett genom att en viss utbildning införts och/eller utvecklats och därmed givit motiv för inrättande av professurer (motsvarande). I andra fall har ett nytt forskningsområde för sin vidareutveckling motiverat inrättande av fasta forskartjänster, vilka tjänster sedermera i sin tur medfört, 2

att en utbildningsorganisation vuxit fram inom ämnesområdet ifråga. Kommittén har vid bestämningen av forskartjänsternas ämnesområde givetvis beaktat vilken utbildning, som är önskvärd i Umeå med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden. Kommittén har alltså prövat frågan om professurernas ämnesinriktning med utgångspunkt dels från forskningens behov, dels från utbildningens krav och önskemål. Denna dubbla prövning har i flertalet fall givit ett och samma resultat, vilket även innebär att dessa professurer bör få en traditionell inriktning. Exempel härpå är professurerna i fysik och i nationalekonomi. I två fall har såväl forskningsintresset som utbildningssynpunkterna motiverat att professurerna ges en från hittills gällande praxis divergerande avgränsning, nämligen professuren i kulturgeografi med samhällsplanering och professuren i företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi. Utan att avkall behövt göras på utbildningens krav har slutligen i tre fall hänsynen till forskningen fått fälla avgörandet vid avgränsningen av professurerna, nämligen när det gäller analytisk kemi med molekylär strukturanalys, ekologisk zoologi och ekologisk botanik. Utbildningen upp till ämbetsexamen är redan nu och kommer i framtiden med stor sannolikhet att i än högre grad bli en uppgift i första hand för universitetslektorer och andra lärare i motsvarande eller lägre tjänsteställning. Professorer (motsvarande) kommer sannolikt att än mer än för närvarande få ägna sin utbildningsuppgift åt licentiand- och doktorandutbildning. Samtidigt kommer forskningsuppgifterna i flertalet av de ämnen, som nu är aktuella för Umeås del, att få stor omfattning. I många ämnen kommer forskningsverksamheten att bedrivas av staber av fast och tillfälligt anställd personal i laboratorier av ansenliga dimensioner och utrustade med dyrbar upparatur. Därför anser umeåkommittén det ur principiell synpunkt vara både möjligt och önskvärt att taga ställning till frågan om professurernas ämnesinriktning utan att avvakta en eventuellt ändrad ämnesindelning i ämneslärarutbildningen. Kommittén anser, att de resultat lärarutbildningssakkunniga kan komma till ej bör påverka professurernas inriktning ifråga om de ämnen, som nu är aktuella. Ett undantag utgör dock pedagogikämnet. Med hänsyn till den omprövning av den nuvarande praktisk-pedagogiska lärarutbildningen, som lärarutbildningssakkunniga har att genomföra, har umeåkommittén ej nu velat framlägga förslag om ämnesinriktningen för en i och för sig väl motiverad pedagogikprofessur vid universitetet i Umeå. Kommittén har för avsikt att senare efter överläggningar med lärarutbildningssakkunniga återkomma till detta spörsmål och att då även upptaga frågan om tidpunkten för professurens inrättande. E t t nytt universitet har under en icke obetydlig startperiod stora rekryteringssvårigheter. En forsknings- och utbildningsorganisation, som snabbt skall byggas upp från grunden, kommer under de första åren att ha speciella svårigheter a t t tillgodose behovet av assistenter och andra medhjälpare, eftersom dessa till en början ej kan hämtas bland elever från den egna utbildningsorganisationen. Detta gäller både de mycket assistentkrävande experimentella naturvetenskap18

liga ämnena och flera av de samhällsvetenskapliga ämnena. Professurer med en på annat håll i landet tidigare icke företrädd ämnesinriktning bör verka attraherande på forskare, som tidigare arbetat med projekt inom de nya professurernas ämnesområden. Visserligen är antalet föreslagna professurer av denna typ relativt ringa — 5 av totalt 22. Ifrågavarande fem professurer kan dock enligt kommitténs uppfattning bidraga till att ge universitetet i Umeå en egen forskningsprofil, betydelsefull inte minst ur rekryteringssynpunkt.

K A P I T E L IY

Utbildningslinjer och utbildningsformer

I det följande behandlar kommittén examina på grundexamensnivå. Utbildningen i de ämnen som är aktuella fram till grundexamen bör vid universitetet i Umeå i första hand omfatta ämnesteoretisk lärarutbildning (fil. mag.) i de matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena samt utbildning till filosofie politices magister (fil. pol. mag.). Förslag om en ny ämneskombination i fil.pol.mag.-examen kommer att presenteras. Kommittén har också funnit det möjligt att inom den föreslagna ramen för de samhällsvetenskapliga ämnena införa utbildning av civilekonomer (ekonomexamen). Slutligen kommer universitetet att erbjuda möjligheter att avlägga filosofie kandidatexamen (fil.kand.). I en sådan examen kan medtagas icke blott matematisknaturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen utan även medicinska ämnen. Kommittén räknar med följande utbildningslinjer på grundexamensnivå vid universitetet i Umeå. 1. Utbildning till fil.mag. 2. Utbildning till fil.kand., inklusive s. k. blandad utbildning 3. Utbildning till fil.pol.mag. 4. Utbildning till fil.pol.mag. med ny ämneskombination (samhällsplanerarutbildning) 5. Civilekonomutbildning

Utbildning till fil.mag. och fil.kand. Utbildning till jil.mag. Lärarbristen inom skolväsendet är betydande. I Norrland är bristsituationen särskilt allvarlig. Därför är det ur samhällets synpunkt synnerligen angeläget att fil.mag.-utbildningen redan från universitetets i Umeå start får en framträdande ställning i utbildningsprogrammet. För de studerande bör lärarutbildning vara ett ur arbetsmarknadssynpunkt lockande utbildningsalternativ. Kommittén anser därför, att en betydande del av de samlade utbildningsresurserna i de nu aktuella ämnena bör inriktas på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen. 20

Detta innebär, att de studie-, organisations-, petita- och undervisningsplaner, som enligt gällande ordning skall upprättas i de universitetsämnen, som kan ingå i en fil.mag.-kombination, bör uppgöras med sikte på att flertalet av de studerande i framtiden kan komma att tjänstgöra såsom ämneslärare. Sålunda bör nämnda planer i universitetsämnena matematik, fysik, kemi, botanik, zoologi, geografi och statskunskap uppgöras med hänsyn till skolämnena matematik, fysik, kemi, biologi, geografi och samhällskunksap. Lärarutbildningssakkunniga har med umeåkommittén diskuterat möjligheterna att fr. o. m. läsåret 1964/65 anordna en ny typ av lärarutbildning i Umeå. Enligt de sakkunniga skulle ett begränsat antal studerande hänvisas till vissa i förväg bestämda ämneskombinationer och ges delar av den praktisk-pedagogiska utbildningen parallellt med den ämnesteoretiska utbildningen. Antalet studerande skulle bestämmas med hänsyn dels till ett uppskattat behov av lärare i Övre Norrland med skilda ämneskombinationer, dels till möjligheterna att inom umeåregionen anordna praktisk utbildning för blivande lärare. Förutom ämneskombinationer inom ramen för matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen skulle jämväl två ämneskombinationer inom humanistiska ämnen bli företrädda redan fr. o. m. läsåret 1964/65. Ledningen av dessa två ämnen skulle handhas av docentkompetenta lektorer. Lärarutbildningssakkunniga anser att en för studierna enligt den skisserade ordningen särskilt ansvarig föreståndare skulle utses, vilken skulle vara ledamot av den filosofiska fakulteten i Umeå. Umeåkommittén, som med hänsyn till sina direktiv endast prövat lärarutbildningssakkunnigas program i vad det avser lärarutbildning i de matematisknaturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena, anser, som framgår av vad som anförts i det föregående, att ämnesteoretisk lärarutbildning bör vara en för universitetet i Umeå central uppgift. Vidare är det enligt kommitténs mening angeläget, att organisationen i Umeå i här aktuella ämnen utformas på ett sådant sätt, att en blivande reformering av lärarutbildningen skall kunna genomföras så smidigt som möjligt. Umeåkommittén har ej haft möjlighet att överblicka samtliga konsekvenser av den av lärarutbildningssakkunniga skisserade uppläggningen av en reformerad lärarutbildning i Umeå. Kommittén finner det vara synnerligen tveksamt om praktiska förutsättningar föreligger att redan fr. o. m. läsåret 1964/65 realisera den av de sakkunniga skisserade lärarutbildningen i Umeå. Med hänsyn till önskvärdheten av att redan från starten utbildningen i Umeå inom berörda ämnen får en för blivande lärare lämplig utformning, anser emellertid umeåkommittén att åtgärder bör vidtagas i syfte att ge skolmyndigheterna medinflytande vid utarbetandet och fastställandet av studie-, organisations-, petita- och undervisningsplaner för magisterexamen i berörda ämnen. Kommittén förordar därför, att universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen efter hörande av lärarutbildningssakkunniga gemensamt fastställer de studieoch undervisningsplaner i fil.mag.-kurserna, som skall gälla fr. o. m. läsåret 1964/ 65 för undervisning i här aktuella ämnen. Vidare bör förslag till Kungl. Maj:t till 21

nya organisationsplaner för ämnen vid universitetet i Umeå eller om ändring av dylika framläggas gemensamt av kanslersämbetet och överstyrelsen. För att öka antalet möjliga ämneskombinationer i fil. mag.-examen vid universitetet har kommittén funnit sig böra föreslå inrättandet av ett universitetslektorat i naturgeografi, tills vidare inordnat under professuren i kulturgeografi, samt av ett universitetslektorat i historia, tills vidare knutet till institutionen för ekonomisk historia. De av kommittén föreslagna matematisk-naturvetenskapliga ämnena skapar förutsättningar att avlägga fil.mag.-examen med samma huvudämnen som vid övriga universitet. Med den ämnesrepresentation, som enligt kommitténs i kapitel V framförda förslag kommer att förefinnas i början av 1970-talet inom universitetets samhällsvetenskapliga forsknings- och utbildningsorganisation, torde huvudparten av ifrågakommande studerande välja en variant av fil.mag.-examen — i vilken två huvudämnen ingår — med någon av följande kombinationer: historia och statskunskap/nationalekonomi historia och geografi geografi och statskunskap/nationalekonomi Vidare finns möjligheten att även, eller i stället för något annat huvudämne, medtaga psykologi/pedagogik. Utbildning till fil.kand. Liksom vid övriga universitet kommer i Umeå utbildning till fil.kand. med olika kombinationer av matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen att bli möjlig. Kommittén vill i detta sammanhang erinra om det dokumenterade behovet inom industrin av arbetskraft med grundutbildning i ämnena kemi och fysik samt i biologiämnena, pressens behov av personer med utbildning i samhällsvetenskapliga ämnen samt sjukvårdens behov av psykologer och radiofysiker. Utbildningen för sistnämnda yrkeskategori bör tillgodoses genom att innehavaren av laboraturen i radiofysik vid medicinska högskolan i Umeå ger utbildning åt och förrättar examination av jämväl studerande med matematisknaturvetenskaplig inriktning. Under åtskilliga år kommer emellertid särskilt antalet matematisk-naturvetenskapliga ämnen att vara begränsat jämfört med förhållandena vid övriga universitet, vilket påverkar antalet tänkbara kombinationer i fil.kand.-examen. Nu gällande stadga angående filosofiska examina ger dock möjligheter att i examen inom filosofisk fakultet jämväl medtaga ämnen från annan fakultet. En blandad utbildning i medicinska och naturvetenskapliga ämnen är exempelvis användbar för arbetsuppgifter inom livsmedels- och läkemedelsindustrin samt inom sjukhuslaboratorier. Behovet av klinikpsykologer inom mentalsjuk22

vården, den psykiatriska barna- och ungdomsvården, rehabiliteringsvården, kriminalvården och sinnesslövården skapar krav på blandad medicinsk-psykologisk utbildning. Möjligheterna att i fil.kand.-examen medtaga även andra än till filosofisk fakultet hörande ämnen har hittills utnyttjats i ytterst ringa utsträckning vid de äldre universiteten. Det synes kommittén angeläget att redan från starten denna möjlighet tages till vara. Särskilda skäl föreligger härför i Umeå. De medicinskteoretiska institutionerna där blir dimensionerade med en marginalkapacitet, som möjliggör, att samtidigt med att lakar- och tandläkarutbildning meddelas, även 20—30 studerande kan beredas blandad medicinsk och annan utbildning. I en nära framtid bör särskilda utbildningslinjer med blandad medicinskt och naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt innehåll uppläggas vid universitetet i Umeå. I sammanhanget vill kommittén erinra om den pågående utredningen rörande blandad medicinsk och annan utbildning. Denna utredning väntas inom kort vara avslutad.

Utbildning av samhällsvetare och

ekonomer

Under senare år har stora ansträngningar gjorts för att öka tillgången på samhällsvetenskapligt utbildad arbetskraft (i det följande benämnd samhällsvetare). Fil.pol.mag.-utbildningen är den väsentligaste utbildningsvägen för blivande samhällsvetare. Därför är det helt naturligt för kommittén att förorda att denna utbildning blir en av huvuduppgifterna för universitetet i Umeå. Fil.pol.mag.-utbildningen bör i Umeå ske i samma ordning och enligt samma principer, som vid övriga universitet. När man i Umeå bygger upp en forsknings- och utbildningsorganisation i samhällsvetenskapliga ämnen, anser emellertid kommittén att inom denna organisations ram förutsättningar föreligger även för andra utbildningsalternativ än fil.pol.mag.-utbildning enligt traditionellt mönster. Ekonomutbildningen vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg och vid den ekonomiska fakulteten i Lund omfattar ämnen, vilka till stor del måste ingå i den samhällsvetenskapliga organisationen vid universitetet för att i Umeå fullgoda förutsättningar för avläggande av fil.pol.mag.-examen skall föreligga. Vidare har under en följd av år diskuterats möjligheterna att skapa en utbildning för blivande samhällsplanerare. Därför har kommittén låtit närmare utreda förutsättningarna för att inom ramen för de samhällsvetenskapliga ämnena införa utbildning av såväl civilekonomer som samhällsplanerare. Kommittén har därvid funnit, att goda förutsättningar härför föreligger. I det följande kommer förslag att framläggas om införande av jämväl dessa två typer av utbildning vid universitetet i Umeå. Båda dessa utbildningsvägar förordas bli reglerade i fråga om studiegång och som en följd därav — bl. a. med hänsyn till lokalförhållandena — begränsade till ett bestämt antal studerande per år. 23

Tablå över möjliga ämneskombinationer med lämplig i fil.vol.mag.-examen Betygskombir ation

1. a b 2. a b 3. a b 4>. a b 5. a b 6. a b 7. a b 8. a b 9. a b 10. a b 11. a b

studiegång

Termin

nat

sku

sti

övr

höst

vår

höst

vår

höst

0 P

sti sti sku sti sti

nat nat sku sti sti sku sti sti sku sti nat nat sti sti sti sti sku nat sti sti nat nat

nat nat sti

nat nat sti nat nat sti sku nat sti nat sku

0 P

0 P

0 P

0 P

3 P

2 P

1 P

2 P

1 P

1 P

P sti sti sku sti sti sti sti sti sti sti sku sti sti sti sti sti

P sti sti sku

P sti sti nat nat övr

P sti sti sti nat övr övr nat nat

P övr nat nat nat nat

P nat nat sku

P

vår

höst

vår

sku

sku sku nat nat nat nat nat sku nat

sku sku nat sku sku nat nat sku nat sku övr övr nat övr övr övr övr övr sku sku övr sku

P nat nat nat sti sku nat sti nat övr övr sku nat nat nat nat sku nat nat sku övr

P övr övr nat sku sku

P övr sku sku

P sku sku

höst

sku sku nat sku sku sku övr sku övr sku sku

Förkortningar: P propedeutisk kurs i juridik och kurs i företagsekonomi nat nationalekonomi sku statskunskap sti statistik övr övriga ämnen På hösten påbörjade studier för resp. kombination är betecknade med a, studier påbörjade på våren med b. Studerande som läser efter alternativ 2 a ges möjlighet att påbörja studier i nationalekonomi på vårtermin. Dessutom förutsätts, att i de fall båda betygsenheterna i »övriga ämnen» i alternativ 9 a avses tagas i företagsekonomi, berörda studerande må inleda studierna i detta ämne en hösttermin.

Utbildning

till

jil.vol.mag

Som n ä r m a r e utvecklas i det följande (kapitel V I s. 55 f.) k o m m e r uppläggningen a v utbildningen i ä m n e n a nationalekonomi, statistik och företagsekonomi för dem som ej följer samhällsplanerar- och ekonomutbildning, a t t behöva bli sådan, a t t studier i nationalekonomi endast k a n påbörjas höstterminer s a m t stu24

dier i statistik och i företagsekonomi endast vårterminer. En dylik uppläggning av studiegången i dessa ämnen minskar i mindre omfattning antalet möjliga alternativ, enligt vilka de i fil.pol.mag.-examen ingående ämnena kan läsas. I vidstående tablå anges exempel på hur de studerande kan läsa ämnena i lämplig inbördes ordning. Samhällsplanerarutbildning Samhällsplanering bedrivs i många former, bland vilka kan nämnas upprättandet av region- och generalplaner för bostadsbyggandet, sjukvårds-, utbildnings- och vägplanering, vatten- och avloppsplanering. Planering inrymmer såväl tekniska som allmänt ekonomiska arbetsuppgifter. Teknisk utbildning lämplig för verksamhet av dylik karaktär har sedan länge funnits. Som exempel härpå kan nämnas utbildningen av arkitekter, lantmätare och geologer. Någon på motsvarande sätt för samhällsplanerande arbetsuppgifter särskilt tillrättalagd samhällsvetenskaplig utbildning har hittills ej varit organiserad. Den närmaste motsvarigheten till de tekniska utbildningarna är fil.pol.mag.-utbildningen. E t t antal civilekonomer och socionomer är även yrkesverksamma inom samhällsplaneringen. Samhällsvetarnas arbetsuppgifter inom samhällsplaneringen ligger i regel i den tidiga, översiktliga planeringen. Sådan planering bedrivs i olika former av offentliga utredningar, av centrala ämbetsverk (lokaliseringsplanering i arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsförsörjningsplanering i bostadsstyrelsen, skolplanering i skolöverstyrelsen osv.) och av vissa regionala organ (länsstyrelser, länsarbetsnämnder, länsbostadsnämnder, länsskolnämnder osv.). Planering av denna typ ingår även i den kommunala generalplaneringen och i den interkommunala regionplaneringen. Som rådgivare och granskare av den kommunala planeringen står länsarkitektkontoren och länsstyrelserna och som centralorgan byggnadsstyrelsen. På kommunerna vilar också ansvaret för bostadsförsörjningsplaneringen medan landstingen ansvarar för sjukvårdsplaneringen. Upprättandet av en prognos avseende behovet av samhällsvetare med planerarutbildning skulle kräva inventeringar inom samtliga exemplifierade verksamhetsområden. Detta har kommittén ej ansett nödvändigt i förevarande sammanhang. Antalet samhällsvetare som är sysselsatta med planeringsuppgifter har uppskattats till 50 ä 100. En expertbedömning av antalet framtida arbetstillfällen för samhällsvetare med uppgifter inom den översiktliga planeringen har givit följande resultat: Arbetstillfällen 1070 1J7U

Inom central statlig förvaltning (departementet, ämbetsverk) .. Inom statlig länsförvaltning, landsting Inom kommunal förvaltning Inom övriga (undervisning, forskning, näringsliv, konsultföretag)

100 50 100 200 450

På

län

Sre

sikt 150 100 300 400 950 25

R ä k n a t med en genomsnittlig arbetstid av 20 år — en avgång a v planerare till högre administrativa befattningar är sannolik inom d e organ som ovan exemplifierats — blir d e t årliga utbildningsbehovet 25—50 personer. D e n n a kalkyl är givetvis osäker, m e n motiverar en försöksmässig utbildningslinje, i synnerhet som större delen a v den utbildning, som föreslås, h a r betydligt vidare arbetsm a r k n a d än den h ä r behandlade. M o t denna b a k g r u n d h a r k o m m i t t é n funnit anledning a t t i s a m b a n d med u t b y g g n a d e n a v universitetet i U m e å förorda en särskild utbildningslinje — samhällsplanerarutbildning. K o m m i t t é n h a r låtit u t r e d a vilka teoretiska k u n s k a p e r och p r a k t i s k a färdigh e t e r som bör ingå i en samhällsvetenskaplig planerarutbildning. E n tabellarisk sammanställning a v resultatet a v denna analys presenteras nedan. 1. Demografisk analys- och prognosteknik för befolkningsprognoser, beräkningar av bostadsbehov och bostadsbyggandets erforderliga struktur, beräkningar av skolplatsbehov, sjukvårdsbehov etc. 2. Metoder för analys och prognos av näringslivets utveckling för bedömning av produktionsvolym, sysselsättning, lokaliseringsalternativ, investeringsbehov, mark- och lokalytebehov för industri, handel och samfärdsel. 3. Metoder för beräkning av trafikalstring, parkeringsbehov m. m. vid olika verksamheter och lokaliseringsalternativ. Transportekonomisk kalkylteknik. 4. Metoder för investerings- och driftsekonomiska utredningar och kalkyler för fastighetsekonomiska bedömningar, saneringskalkyler, kommunal och annan offentlig ekonomisk långtidskalkyl, finansieringsutredningar. 5. Kunskaper i offentlig förvaltningsteknik och juridik för planeringens administration och genomförande, klarläggande av dess rättsliga förutsättningar, möjligheter och verkningar, m. m. 6. Allmän statistisk teknik för undersökningsplanering, urvalsförfarande, databehandling och redovisning av speciella undersökningar; för analys av tillförlitlighet och aktuell användbarhet av statistiskt redovisade uppgifter; för prognostisering. D e n nu gängse uppläggningen a v några a v d e ä m n e n som ingår i fil.pol.mag.utbildningen tillgodoser vissa a v kraven p å en samhällsvetenskaplig planerarutbildning. Sålunda är kursen för t v å b e t y g i nationalekonomi liksom den för fil.pol.mag.-examen obligatoriska kursen i företagsekonomi erforderlig och l ä m p lig för blivande planerare. Även b e t y g i statistik är nödvändigt. D e n väsentliga delen a v den teoretiska utbildningen bör ges inom r a m e n för ä m n e t kulturgeografi, varför utbildningen i d e t t a ä m n e bör o m f a t t a t r e betygsenheter. Utbildningen i kulturgeografi bör baseras på förkunskaper i nationalekonomi och i statistik. D e fördjupade insikter i offentlig administration och r ä t t s g r u n d , som planeraren behöver, ligger inte inom kursen för e t t b e t y g i s t a t s k u n s k a p , varför d e t t a ä m n e enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g k a n u t g å . M e d h ä n s y n till d e t ovan anförda föreslår k o m m i t t é n följande studiegång för planerarutbildningen. 26

Termin Ämne och betygsnivå 1 Propedeutisk kurs i juridik samt kurs i företagsekonomi 2 Statistik 3 Statistik 4 Nationalekonomi 5 Nationalekonomi 6 Kulturgeografi 7 Kulturgeografi 8 Kulturgeografi

1 betyg 2 betyg 1 betyg 2 betyg 1 betyg 2 betyg 3 betyg Summa 7 betyg

I och för sig finns givetvis möjligheter att kombinera de i planerarutbildningen ingående ämnena i annan tidsföljd än som angivits i tablån. Kommittén finner det dock vara av värde att i varje fall till en början uppläggningen av studierna sker enligt en fixerad ordning. Det bör ankomma på vederbörande myndigheter att sedan erfarenheter vunnits om här förordad uppläggning av studierna göra eventuellt erforderliga modifieringar i studiegångsschemat. Därvid kan ifrågakomma, att de studerande medgives att ersätta det andra betyget i statistik med ett betyg i sociologi. Frågan om ett utbyte av det andra betyget i nationalekonomi mot ett betyg i företagsekonomi kan också komma att bli aktuell. Det förutsätts att i tvåbetygskursen i kulturgeografi utöver den ingående planeringsutbildningen tillfälle också ges till seminarier med teoretisk behandling av planeringens metodproblem samt kritisk analys av ekonomiska, regionala och lokala prognoser och planer. Tvåbetygsuppsatsen bör behandla planeringsproblem och en alternativ litteraturkurs med planeringsinriktning bör utarbetas. I expertdiskussionen har frågan rests om på den teoretiska utbildningen skulle följa en särskild på praktiska problem inriktad obligatorisk planerarkurs om en termin. Kommittén anser emellertid för sin del, att såväl de erforderliga praktiska och teoretiska moment som de moment av allmänt orienterande karaktär, som ej behandlas i övriga i utbildningen ingående ämnen, skall kunna tillgodoses inom ramen för det tredje betyget i kulturgeografi. För blivande samhällsplanerare erfordras således en särskild för dem upplagd obligatorisk trebetygskurs. I bil. 1—3 presenterar kommittén ett förslag till undervisningsplan för ämnet. Mot bakgrund av gjorda uppskattningar av antalet framtida arbetstillfällen har kommittén funnit sig böra förorda, att intaget i varje fall till en början begränsas till 30 elever per år. Liksom i fråga om civilekonomutbildningen synes det vara lämpligt att hålla samman denna grupp i en bunden studiegång. Enligt kommitténs mening bör den här skisserade utbildningen med en särskild obligatorisk trebetygskurs i kulturgeografi leda till fil.pol.mag.-examen, trots att den eljest för en sådan examen obligatoriska ettbetygskursen i statskunskap ej ingår. 27

Civilekonomutbildning Ekonomexamen vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg samt vid den ekonomiska fakulteten i Lund omfattar ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, ettdera eller båda av ämnena ekonomisk geografi och rättsvetenskap samt minst ett främmande språk. Vissa minimikrav på studierna i nationalekonomi och företagsekonomi förekommer. I Stockholm godtages antingen kombinationen 2 + 2 eller 1 + 3 betygsenheter i national- och företagsekonomi. I Lund kan ekonomisk geografi utbytas mot ett flertal andra ämnen. Kursfordringarna för de i ekonomexamen ingående ämnena skiljer sig för närvarande ej alls eller obetydligt från motsvarande kursfordringar för fil. kand.- eller pol. mag.-examen vid universiteten. Med undantag för rättsvetenskap kommer de i ekonomexamen för närvarande ingående ämnena att bli representerade inom den samhällsvetenskapliga organisationen i Umeå. Eftersom efterfrågan på civilekonomer är stor inom näringsliv, förvaltning och utbildningsväsende, anser kommittén det vara både önskvärt och lämpligt att för en förhållandevis stor andel av de studenter, som väljer utbildning inom det samhällsvetenskapliga området vid universitetet i Umeå, förutsättningar skapas att inrikta studierna på det företagsekonomiska ämnesområdet. Kommittén finner det vara möjligt att ge denna utbildning ett sådant innehåll, att den resulterar i en examen, likvärdig med den som avläggs vid handelshögskolorna och vid den ekonomiska fakulteten i Lund. De, som skall studera till en dylik examen, bör följa samma kursplaner som övriga studerande i de samhällsvetenskapliga ämnena vid universitetet i Umeå. Skäl talar dock för att majoriteten av dem, som påbörjar studierna i avsikt att avlägga ekonomexamen, sammanhålls i en bunden studiegång. Undervisningen i företagsekonomi kan exempelvis effektiviseras, därest studenterna har vissa förkunskaper i ekonomisk teori och framförallt i matematik och statistik. Vidare visar erfarenheten att antalet studieavbrott blir förhållandevis få och den genomsnittliga studietiden förhållandevis kort, när de studerande följer en bunden studiegång. I fråga om studiegången för civilekonomutbildningen i Umeå vill kommittén anföra följande. Det första läsåret bör ägnas åt ettbetygsstudier i statistik och nationalekonomi i nämnd ordning. Andra studieåret bör ägnas åt studier till två betyg i företagsekonomi. Återstående två betygsenheter, vilka skall inhämtas det tredje studieåret, kan tagas antingen i något eller några av huvudämnena — statistik, nationalekonomi och företagsekonomi — eller i andra ämnen. Som icke obligatoriska ämnen anser kommittén ekonomisk historia, kulturgeografi, psykologi, sociologi samt statskunskap vara lämpliga. De kombinationsmöjligheter i examen, som kommittén anser böra förekomma i Umeå, framgår av efterföljande sammanställning: 28

a) Nationalekonomi Företagsekonomi Statistik Ytterligare ämne Summa betygsenheter

Alternativa kombinationer b) c) d) e) f)

1 1 3 3 1 2 1 0

2 2 2 2 1 2 1 0

2 3 1 0

3 2 1 0

6 Studiegången vid d e o v a n n ä m n d a sex kombinationsmöjligheterna redovisas i n e d a n s t å e n d e tablå. Tablå

utvisande

de alternativa ämneskombinationerna civilekonomutbildningen

vår

höst

vår

höst

vår

höst

3:e studieåret

2:a studieåret

l:a studieåret

vid

Ämne

Betygsnivå

Ämne

Betygsnivå

Ämne

Betygsnivå

Ämne

Betygsnivå

sti

nat

för

för

2 Ämne

Betygsnivå

Ämne

Betygsnivå

a) övr b) sti c) nat d) nat e) nat f) nat

1 2 2 2 2 2

för för övr sti för nat

3 3 1 2 3 3

Teckenförklaring: för företagsekonomi nat nationalekonomi sti statistik övr övriga ämnen som kan ingå i examen

M i n s t en, på p r a k t i s k a färdigheter inriktad k u r s i e t t f r ä m m a n d e språk förutsätts även bli obligatorisk för ekonomexamen. Beträffande uppläggningen h ä r a v föreslås a t t universitetet följer kursplanen vid någon av handelshögskolorna eller vid den ekonomiska fakulteten i L u n d . K o m m i t t é n r ä k n a r med a t t möjligheter föreligger a t t r e k r y t e r a lärare härför på arvodesbasis från de undervisningsanstalter, som finns i U m e å . Så gott som samtliga hittills examinerade civilekonomer i l a n d e t h a r utbildning till å t m i n s t o n e en betygsenhet i r ä t t s v e t e n s k a p . K o m m i t t é n förordar, som framgår av det föregående, a t t e t t b e t y g i statistik skall v a r a obligatoriskt i ekonomexamen i U m e å . F ö r a t t studietiden ej skall bli längre än t r e år föreslår k o m m i t t é n , a t t utbildningen i r ä t t s v e t e n s k a p ges en b e t y d l i g t mindre omfattning i U m e å än p å a n d r a håll i landet. E n k o r t a r e k u r s i r ä t t s v e t e n s k a p 29

bör kunna rymmas inom en treårig studietid. I bilaga presenteras ett av professorn vid handelshögskolan i Stockholm Knut Rodhe upprättat utkast till kursplan för en sex veckors kurs i rättsvetenskap (bil. 4). Kommittén föreslår att ekonomiutbildning enligt den bundna studiegången vid full utbyggnad dimensioneras för 100 nybörjare per år. I det följande förordar kommittén, a t t civilekonomutbildningen skall påbörjas redan läsåret 1964/65. Av lokalmässiga skäl måste intagningen de tre första läsåren begränsas till 50. Tillträdet till ekonomutbildningen vid Umeå universitet föreslås prövat av antagningsnämnden för civilekonomutbildning, vilken handhar intagningen till nuvarande utbildningsanstalter för ekonomutbildning. Då ansökan om inträde till civilekonomutbildning skall ha inkommit till antagningsnämnden senast den 1 juni 1964 och statsmakternas beslut kan förväntas föreligga endast kort tid dessförinnan kan ett särskilt ansökningsförfarande bli erforderligt beträffande umeålinjen. De som avlagt erforderliga tentamina enligt här förordade utbildningsvarianter bör ges diplom som civilekonomer. Man kan ställa frågan om det skall bli möjligt att i Umeå erhålla diplom som civilekonom efter avläggande av tentamina i de erforderliga ämnena och kurserna men utan att eleven följt den upplinjerade studiegången. Detta problem gäller ej endast Umeå utan är en fråga om tentamensgiltighet över fakultets- och studievägsgränser, vilken för närvarande är föremål för Kungl. Majrts prövning med anledning av framställning i ett konkret fall. Med anledning härav har umeåkommittén ej ansett sig nu böra taga ställning till hithörande spörsmål.

Avslutningsvis vill kommittén framhålla, att den förutsätter att nu gällande stadgor avseende filosofiska examina och ekonomisk examen jämväl tillämpas vid avläggande av licentiatexamen och för vinnande av doktorsgrad vid universitetet i Umeå.

KAPITEL V

Ämnesomfattning och ämnesinriktning

Inledningsvis vill kommittén erinra om att ämnena matematik och statistik på grundval av kommitténs förslag och enligt beslut av 1963 års riksdag är representerade med professurer vid universitetet i Umeå. Såvitt det gäller de matematisk-naturvetenskapliga ämnena anser kommittén att följande tre grupper av ämnen bör bli representerade under den utbyggnadsperiod kommittén har till uppgift att behandla, nämligen den matematiskfysiska, den kemiska och den biologiska. Inom den matematisk-fysiska ämnesgruppen anser kommittén att förutom ämnet matematik, ämnena teoretisk fysik och fysik självklart bör bli representerade såsom varanda grundläggande ur såväl utbildnings- som forskningssynpunkt. Med hänsyn till den tillämpade matematikens betydelse både för naturvetenskap och för samhällsvetenskap finner kommittén vidare, att ämnet matematisk statistik redan under utbyggnadstiden bör bli representerat vid universitetet. Det förutsätts därvid, att på ett tidigt stadium möjligheter dessutom skapas att till Umeå förlägga en anläggning för databehandling. Kommittén har sig bekant att den av statskontoret tillsatta expertgruppen för datamaskinanläggningar kommer att förorda förhyrning och uppställning vid universitetet av en medelstor anläggning. Kommittén räknar vidare med, a t t statskontoret i sitt arbete prövar förutsättningarna för att i Umeå inrätta en lärostol i numerisk analys. För den kemiska ämnesgruppens del finner umeåkommittén starka skäl föreligga att redan från början inrättas professurer i samtliga de fem discipliner, som nu är företrädda med forskartjänster vid övriga lärosäten. Liksom vid utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg bör den kemiska forskningen och utbildningen i Umeå från början bli företrädd över hela det breda och starkt expanderande ämnesområdet. Inom den biologiska ämnesgruppen måste självfallet både de botaniska och zoologiska ämnena vara representerade. Kommittén föreslår två professurer inom vartdera området, vilka framför allt med hänsyn till forskningens krav föreslås få en fysiologisk respektive ekologisk inriktning. Kommittén har också funnit starka skäl tala för att förorda ämnet genetik, som har central betydelse för biologisk forskning. Sammanlagt föreslås alltså fem biologiska ämnen. Av de samhällsvetenskapliga ämnena är enligt kommitténs mening förutom ämnet statistik, ämnena statskunskap, nationalekonomi, sociologi, kultur31

geografi och ekonomisk historia självskrivna ur både utbildnings- och forskningssynpunkt. Inte minst med hänsyn till önskvärdheten av att skapa bredast möjliga utbildningsmöjligheter inom samhällsvetenskapens ram synes förutom nyssnämnda ämnen även ämnet företagsekonomi böra tillkomma redan under det första utbyggnadsskedet. Till de samhällsvetenskapliga ämnena hänför kommittén även ämnena psykologi och pedagogik, vilka båda bör bli företrädda i Umeå. Beträffande pedagogiken vill, som redan tidigare sagts, kommittén nu ej framföra förslag om inrättande av en tjänst emedan ämnets ställning bör prövas i samband med ställningstagandena till pågående utredningar rörande den praktisk-pedagogiska utbildningen av blivande ämneslärare. Vad så gäller spörsmålet om en eventuellt mer specifik inriktning av de ämnen, som kommittén funnit böra bli representerade i Umeå redan från början, har en första utgångspunkt för bedömningen härvid varit den, att under den period det nu gäller endast en tjänst i professors ställning i varje ämne kan komma ifråga. Härför talar inte enbart ekonomiska skäl. Självfallet måste även av rent organisatoriska och lokalmässiga skäl stark återhållsamhet gälla under utbyggandet av universitetet. I ett sådant läge har det bedömts vara bäst att låta ett så brett ämnesområde som möjligt bli representerat. Beträffande utfallet av den i kapitel I I I redovisade prövningen av ämnesinriktningen av de sålunda bestämda professurerna gav såväl den forskningssom den utbildningsmässiga prövningen entydiga resultat beträffande förutom ämnena matematik och statistik, ämnena fysik, teoretisk fysik, matematisk statistik, oorganisk, organisk och fysikalisk kemi, biokemi, genetik, zoofysiologi samt fysiologisk botanik; vidare beträffande ämnena nationalekonomi, psykologi, sociologi, statskunskap och ekonomisk historia. För samtliga dessa ämnen bör ämnesinriktningen och ämnesbenämningen bli den, som gäller vid övriga lärosäten. För återstående ämnen har kommittén funnit skäl föreligga för en från ämnesavgränsningen vid övriga lärosäten avvikande inriktning, nämligen beträffande ämnena analytisk kemi, botanik, zoologi, företagsekonomi och kulturgeografi. Kommittén förordar för dessa ämnen följande benämningar: analytisk kemi med molekylär strukturanalys, ekologisk botanik, ekologisk zoologi, företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi samt kulturgeografi med samhällsplanering. Kommittén vill i det följande redovisa de särskilda överväganden, som ligger bakom förslagen om vissa matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Beträffande ämnet fysik må anföras, att ämnets metoder och resultat används inom en rad områden, såsom kemi, astronomi, meteorologi, geologi, geofysik, biologi och medicin. Inom en matematisk-naturvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation där ämnet fysik, som i förevarande fall, ansetts böra bli representerat av endast en professur, är det väsentligt att på ämnets nuvarande utvecklingsstadium lägga tonvikten på dess grundläggande karaktär. E t t specialområde inom fysiken, nämligen radiofysiken, är redan representerat 32

vid universitetet genom den laboratur i ämnet, som finns inrättad vid medicinska högskolan. För kemiämnenas del föreslår kommittén, som framgår av det föregående, att ämnena oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och analytisk kemi blir företrädda av professurer i Umeå. Kommitténs experter har emellertid riktat uppmärksamheten på ytterligare ett område inom aktuell kemisk forskning, nämligen den för vissa forskningsgrenar och viss praktisk verksamhet mycket viktiga molekylära strukturanalysen. Detta forskningsområde, som betjänar sig av en rad avancerade analytiska metoder, röntgenkristallografi, massspektrografi, kärnspinresonansspektrografi, ultracentrifigurering, elektrofores o. s. v., är inriktat på en analys, som faller helt utanför den traditionella analytiska kemins verksamhetsområde. Dess forskningsresultat är framförallt av stor betydelse för medicinsk kemi, biokemi, cellforskning och vissa industrier. Utbildningen i ämnet bör omfatta metoderna för strukturanalys med särskilt beaktande av de instrumentella fysikaliska hjälpmedlen. Kommittén anser att inrättandet av en professur i molekylär strukturanalys skulle ge ett mycket värdefullt tillskott till den kemiska ämnesgruppen vid universitetet i Umeå. Kommittén har emellertid inte funnit det motiverat att inrätta ytterligare en lärostol inom denna ämnesgrupp utan förordar, att ämnet analytisk kemi för att forsknings- och utbildningskraven skall bli så väl tillgodosedda som möjligt modifieras till att omfatta även molekylär strukturanalys. Zoologin, liksom botaniken, består av två till sin natur väsentligt olika områden, vilka i hög grad skiljer sig från varandra med avseende på metodik och hjälpvetenskaper. Det ena området utgörs i huvudsak av morfologi, systematik och ekologi, det andra av fysiologi. Det i landet sent introducerade vetenskapsområdet zoofysiologi är representerat vid vart och ett av de befintliga universiteten av en professur. Med hänsyn till detta forskningsområdes stora praktiska betydelse anser kommittén att det bör bli representerat även i Umeå. Därest den andra delen av zoologin blir odifferentierad kommer den med stor sannolikhet att besättas med företrädare för de klassiska delarna av zoologin, d. v. s. morfologin och/eller systematiken. Främst forskningssynpunkter motiverar emellertid enligt kommitténs mening, att denna del av zoologin i stället representeras av ekologin. En stark ställning för den ekologiska zoologin i Umeå skulle i hög grad stimulera intresset för speciellt norrländska naturförhållanden och kunna föra till en forskningsverksamhet i direkt anknytning till problem inom vattenvård, fiskeribiologi, viltvård, renskötsel m. m. Av botanikens båda stora ämnesområden bör det fysiologiska på grund av sin stora praktiska betydelse i första hand företrädas vid universitetet i Umeå. Det andra ämnesområdet är för närvarande representerat på ungefär liknande sätt som motsvarande område inom zoologin. Växtekologin är företrädd vid två av de fyra lärosätena såsom växtbiologi. Trots detta anser kommittén, att 3

den botaniska ekologin är underrepresenterad i landet. Härtill kommer att de norrländska naturförhållandena erbjuder särskilt intressanta problem ur växtekologisk synpunkt. Även om den botaniska ekologin för närvarande inrymmes i ämnet växtbiologi, torde benämningen ekologisk botanik vara att föredraga, då växtbiologi synes vara ett vidare och därtill ej helt entydigt begrepp. Kommittén har därför funnit, att de två ämnena ekologisk botanik och fysiologisk botanik bör bli självständigt representerade i Umeå. I detta sammanhang vill kommittén understryka att för både botanik och zoologi gäller, att den moderna ekologin har karaktär av kausalanalytisk och experimentell vetenskap. Detta är så mycket mera betydelsefullt, som den tidigare, huvudsakligen beskrivande ekologin, i sig upptagit element tillhörande andra vetenskapsområden. Så har gränsen mot växt- respektive djurgeografin suddats ut, då ofta arters utbredning i naturen varit utgångspunkten för ekologisk forskning. Ofta har ekologer ägnat sig åt grundläggande systematiska undersökningar, då de grupper de avsett att studera ej varit i detta avseende tillräckligt utbredda. En modern gränsdragning utesluter emellertid inte att även den kausalanalytiskt arbetande ekologin kan stöta på problem, som kräver ställningstagande till systematiska frågor eller klarläggande av utbredningsförhållanden. Inom genetiken finns forskningsgrenar med mycket olika inriktning, betingade antingen av forskningsmaterial (botanisk versus zoologisk inkl. human) eller av forskningsmetod (cytologisk versus mendelistisk). Trots att någon ämnesinriktning ej varit föreskriven vid de existerande lärostolarna, har forskningen vid landets skilda genetiska institutioner kommit a t t få olika tyngdpunkter. I Lund har huvudintresset knutits till den botaniska genetiken med nära anknytning till växtförädling. Genetiken har i Stockholm haft en markant zoologisk inriktning. I Uppsala har ämnet hittills varit knutet, till lantbrukshögskolans institution för systematisk botanik och ärftlighetslära, men denna institution har nu delats i två institutioner; en för växtförädling och en för genetik. Landets enda humangenetiska institution är knuten till den medicinska fakulteten i Uppsala. Kommittén har övervägt att för den förste innehavaren av genetikprofessuren i Umeå föreslå en inriktning som ej är företrädd vid andra genetiska institutioner i landet, i första hand populationsgenetik. Då emellertid från experthåll framhållits, att ett flertal andra inriktningar, kromosomforskning (karyologi), biokemisk genetik, molekylär genetik m. fl. kunde mäta sig med populationsgenetiken i betydelse, har kommittén stannat för att någon bestämd ämnesinriktning ej bör föreskrivas. Under det senaste halvdecenniet har i flera av de vetenskapligt ledande nationerna en diskussion av den moderna biologin fört fram till en nyorientering, vilken inneburit en kraftig utvidgning av utbildningen i genetik, fysiologi med biokemi samt ekologi, dvs. de experimentella områdena inom biologin, medan de mera deskriptiva fått träda tillbaka. Vägledande för denna utveckling, som 34

trängt igenom på alla undervisningsstadier, synes vara dels önskan att höja biologins bildningsvärde genom att betona dess kausalanalytiska sida och integrera den med fysik och kemi, dels de ovan nämnda biologiska vetenskapsområdenas omedelbara betydelse för det praktiska livet. Den ovan förordade inriktningen av biologiämnena är helt i överensstämmelse med denna internationella utveckling, som ingående diskuterats i den vetenskapliga litteraturen och annorstädes.

K A P I T E L VI

Studerandeantal

Med hänsyn till önskvärdheten ur såväl statlig som kommunal planeringssynpunkt görs i det följande beräkningar av omfattningen av studerandeantalet totalt och på olika utbildningslinjer i slutet av den utbyggnadsperiod, beträffande vilken umeåkommittén har att framlägga förslag. Avslutningsvis redovisar kommittén dessutom vissa beräkningar rörande förändringar i studerandeantalet de närmaste åren.

Studerandeantalet i början av 1970-talet på skilda utbildningslinjer, ämnen och betygsnivåer m. m. Kommittén har haft att planera universitetsorganisationen i Umeå med utgångspunkt i att studerandeantalet vid 1970-talets början i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena skall uppgå till omkring 1 400 och i de samhällsvetenskapliga ämnena till omkring 1 000. Vidare har förutsatts, att antalet tvåbetygsstuderande skall vara 160 i vardera ämnet fysik och kemi. Antalet tvåbetygsstuderande i vardera ämnet botanik och zoologi anses i direktiven till 100. Kommittén har i det föregående framlagt förslag om civilekonomutbildning och samhällsplanerarutbildning i Umeå. Dessa utbildningslinjer förordas få en bunden studiegång med ett antal fasta ämneskombinationer och dimensioneras för 100 respektive 30 nybörjare per år. Inom ovannämnda ramar och med hänsyn till angivna förslag har kommittén gjort beräkningar av fördelningen av antalet studerande i de olika ämnena. I några ämnen (t. ex. pedagogik och statistik) anordnas kurser under ettbetygsnivån. Anslutningen till dessa kurser kan visserligen komma att bli relativt stor, men deltagarna har inte redovisats särskilt, eftersom flertalet förutsätts samtidigt deltaga i betygsundervisning i annat ämne. Kommittén har även gjort beräkningar av fördelningen av de studerande på olika betysnivåer. Liksom beträffande fördelningen på ämnen har förutom grundkurser och vissa fasta studiegångar nuvarande förhållanden vid de äldre lärosätena legat till grund för beräkningarna. De i det följande presenterade tabellerna anger den undervisning de studerandes följer viss termin och ej den betygsnivå som utgör studiemålet. Vid fördelning av de studerande på ämnen och betygsnivåer har allt efter studiernas uppläggning skillnaden mellan 36

»trappstegsformade» och »icke trappstegsformade» ämnen beaktats. I de förra påbörjas studierna för två betyg först efter genomgången ettbetygskurs. Under förutsättning att intagningen vid samtliga nivåer är lika stor höst och vår gäller för trappstegsformade ämnen, att antalet studerande med två betyg som studiemål är lika stort i ettbetygskolumnen i tabellerna som i tvåbetygskolumnen. Analogt med detta är i trappstegsformad undervisning antalet studerande med slutmålet tre betyg fördelat över kolumnerna för ett, två och tre betyg i lika stora delar. I de fall undervisningen icke är trappstegsformad, förekommer skilda kurser för de nybörjare, som ämnar ta ett betyg och för dem som ämnar ta två. I ettbetygskolumnen i tabellerna redovisas därför endast sådana studerande, som tänker nöja sig med ett betyg i ämnet, medan i tvåbetygskolumnen i tabellerna återfinns såväl sådana blivande tvåbetygsstuderande som läser sin första termin i ämnet som sådana som är inne på sin andra. Ovannämnda förhållanden leder till att de trappstegsformade ämnena redovisningsmässigt får ett relativt större antal ettbetygsstuderande än de ämnen, där undervisningen av nybörjare är differentierad med hänsyn till studiemålet. Kommittén förutsätter — med nedan angivna undantag — att studier i ett ämne skall kunna påbörjas både höst- och vårtermin samt att antalet studerande i varje ämne och på varje betygsnivå blir lika stort höst- och vårtermin. Dessa förutsättningar kan emellertid inte gälla för vissa av de samhällsvetenskapliga ämnena i Umeå, eftersom ekonomutbildningen enligt förslaget endast påbörjas en gång per år, under höstterminen. I den föreslagna studieordningen för ekonomer är ettbetygsstudierna i statistik och i företagsekonomi bundna till höstterminer (första respektive tredje studieterminen) och ettbetygsstudierna i nationalekonomi och tvåbetygsstudierna i företagsekonomi till vårterminer (andra respektive fjärde studieterminen). Då antalet årligen intagna ekonomie studerande har föreslagits bli 100 betyder detta, att belastningen av berörda institutioners undervisningsresurser kraftigt koncentreras till viss del av läsåret. För att minska denna snedbelastning bör enligt kommitténs mening ettbetygskurser i nationalekonomi, statistik och företagsekonomi vid obundna samhällsvetenskapliga studier anordnas endast de terminer, då sådana kurser ej ges för ekonomie studerande. Detta innebär alltså att studier i ämnena nationalekonomi, statistik och företagsekonomi endast kan påbörjas en av läsårets terminer: i nationalekonomi hösttermin, i statistik och företagsekonomi vårtermin, om de ej ingår som del av ekonom- eller planerarutbildning. Den inskränkning i de studerandes valfrihet beträffande studiegång detta medför blir dock begränsad, då undervisning för alla betygsnivåer förutsätts meddelad i samtliga övriga samhällsvetenskapliga ämnen såväl höst- som vårterminer. (Jämför kapitel IV s. 24.) På en studiegång, som avser att leda till fil. pol. mag.-examen, bör ställas kravet att statistikstudierna förläggs före studierna i nationalekonomi. Under givna förutsättningar kommer med ett undantag samtliga möjliga examensvarianter att kunna läsas med detta önskemål tillfredsställt. Undantaget är 37

'den kombination, som innehåller tre betygsenheter i nationalekonomi och två i Vartdera ämnena statistik och statskunskap. Som framgår av tablån s. 24 kan under en hösttermin påbörjade studier med sikte på denna ämneskombination ej passas in i det förutsatta schemat. Då emellertid antalet studerande för detta examensalternativ kan antagas bli ringa, bör de studerande utan svårighet kunna beredas plats på de i första hand för ekonomie studerande avsedda kurserna i nationalekonomi. Därigenom torde även ifrågavarande politices studerande beredas möjlighet att läsa ämnena i lämplig ordning. För studerande, som siktar på fil. kand.- eller fil. mag.-examen, kan svårigheter beträffande studiegången uppkomna om i betygskombinationen ingår samtliga eller två av ämnena företagsekonomi, nationalekonomi och statistik. Emellertid kan i flertalet fall en ändamålsenlig studiegång tillhandahållas om studierna påbörjas en vårtermin. I övrigt kan de studerande det här gäller inrymma sin utbildning inom normalstudietiden genom att dela upp studierna i något ämne i två perioder eller genom att någon termin parallelläsa två ämnen. Kommittén finner det nödvändigt, att ettbetygsstudier i samtliga representerade samhällsvetenskapliga ämnen under tiden fram till ingången av läsåret 1967/68 kan påbörjas varje termin. Genom detta arrangemang blir möjligheterna större att kombinera de förhållandevis få ämnen, som kommer att vara företrädda under denna tid. Dessutom blir snedbelastningen på statistik- och ekonomiinstitutionerna under ifrågavarande period mindre påtaglig, eftersom antalet nyintagna ekonomie studerande på grund av lokalsituationen i Umeå t. o. m. läsåret 1966/67 måste begränsas till 50 per år. I efterföljande tabeller redovisas studerandeantalets antagna fördelning på ämnen, betygsnivåer m. m. Samtliga tabeller avser förhållandena i början av 1970-talet. Vid denna tid kan forskningsorganisationen ej antagas vara fullt utbyggd, varför andelen studerande på högstadiet i varje ämne kommer att vara mindre än motsvarande andelar vid övriga lärosäten. Umeåkommittén har enligt sina direktiv baserat sitt arbete på antagandet, att studerandeantalet vid universitetet i början av 1970-talet i de matematisknaturvetenskapliga ämnena blir omkring 1 400 och i de samhällsvetenskapliga omkring 1 000. I ämnet geografi har kommittén uppskattat antalet studerande i dess kulturgeografiska del till 85, vilka redovisas tillsammans med de samhällsvetenskapliga ämnena. Geografiämnets kulturgeografiska del har förutsatts dra till sig fler studerande än den naturgeografiska, vilket återspeglar den starka ställning kulturgeografin kommer att få i Umeå genom tillskapandet av den speciella samhällsplanerarutbildningen. Vidare har på grund av sin studiegång lärarkandidater, som studerar ämnet geografi, höstterminer hänförts till de naturvetenskapliga ämnena och vårterminer till de samhällsvetenskapliga. Lärarkandidaterna förutsätts nämligen läsa ettbetygskursen i naturgeografi under en hösttermin för att den följande vårterminen fortsätta med studier för ett betyg i kulturgeografi. Det antal studerande det här gäller har uppskattats till 30. Härav följer att studerandeantalet i de matematisk-naturveten38

skapliga ämnena på höstterminen med 30 överstiger vårterminens antal, medan för de samhällsvetenskapliga ämnena omvänt förhållande råder. Det totala antalet studerande i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena har beräknats till 1 350 för höstterminer och vårterminer till 1 320. Motsvarande antal för de samhällsvetenskapliga ämnena är 1 070 och 1 100. Det vid en viss termin närvarande sammanlagda totala antalet studerande uppgår således till 2 420. De matematisk-naturvetenskapliga ämnena (Tabellerna VI:1, VI:2 och VI:7). Antalet tvåbetygsstuderande i botanik och zoologi anges i direktiven till 100. Kommittén har med hänsyn till utbildningstekniska förhållanden räknat med 80 studerande, då vid gruppindelning i dessa ämnen studerandeantalet bör vara jämnt delbart med 40. Det mindre antalet tvåbetygsstuderande uppvägs av att kommittén förutsätter ettbetygsundervisning för 40 studerande årligen i vartdera ämnet. Tabell VI :2 redovisar den för höstterminer antagna fördelningen på betygsnivåer. Utom beträffande ämnet geografi förutsätts fördelningen vara densamma på vårterminer. Då bortfaller nämligen 30 ettbetygsstuderande ( = lärarkandidater) i detta ämne, vilka antages ha övergått till ettbetygsstudier i kulturgeografi. Kommittén har antagit att antalet studerande på fil. mag.-examen kommer att vara omkring dubbelt så stort som antalet studerande på fil. kand.-examen. Vidare förutsätts 25 studerande per år genomgå s. k. blandad utbildning, i vilken studierna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen omfattar tre till fyra terminer. Varje termin studerar alltså omkring 80 av dem matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Slutligen har antagits att omkring 5 % av samtliga studerande ej avser att avlägga någon examen, s. k. komplettander m. fl. Under ovan angivna antaganden beträffande antalet närvarande studerande på betygsnivå i matematisk-naturvetenskapliga ämnen kommer omkring 740 att studera på fil .mag.examen och omkring 440 på fil .kand .-examen — varav omkring 80 genomgår blandad utbildning — samt omkring 60 vara s. k. komplettander m. fl. Detta innebär i sin tur, att antalet nybörjare kan beräknas till 210 studerande till fil .mag.-examen och 120 till fil.kand.examen (exklusive blandad utbildning). Se vidare tabell VI: 7. De samhällsvetenskapliga ämnena (Tabellerna VI:3, VI :4, VI :5, VI :6 och VI:7). De studerande i samhällsvetenskapliga ämnen har uppdelats i tre huvudgrupper, nämligen a) ekonomie studerande, b) samhällsplanerare (variant av fiL.pol.mag.) samt c) studerande till fil.kand.- och fil.mag .-examen samt fil.pol.mag.-examen exklusive planerar varianten. Antalet närvarande studerande under höstterminer har av kommittén antagits vara 1 070 och under vårterminen 1 100. Dessa har fördelats efter examensmål, ämnesval m. m. Resultatet av fördelningen återfinns i de följande tabellerna VI: 3—7. 39

Tabell VI: 1. Antalet studerande i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena i början av 1970-talet Hösttermin Ämne

Vårtermin

Antal

Matematik Matematisk statistik Teoretisk fysik Fysik1 Kemi Botanik Zoologi Genetik Mikrobiologi Geografi2 Summa

Antal

abs.

proc.

abs.

proc.

350 50 100 190 200 150 150 85 25 50

25,9 3,7 7,4 14,1 14,8 11,1 11,1 6,3 1,9 3,7

350 50 100 190 200 150 150 85 25 20

26,5 3,8 7,6 14,4 15,2 11,4 11,4 6,4 1,9 1,5

100,0

100,1

Tabell VI: 2. Antalet studerande i de matematisk-naturvetenskapliga i början av 1970-talet, fördelat på betygsnivåer

ämnena

Höstterminer Ämne Matematik Mat. statistik Teor. fysik Fysik1 Kemi Botanik Zoologi Genetik Mikrobiologi Geografi2

T T T ....

1 bet.

2 bet.

3—4 bet.

Lic. dokt.

Totalt

230 30 60

90 10 25 160 160 80 80 70 15 10

20 5 10 10 15 15 15 5 5 5

10 5 5 20 25 15 15 10 5 5

350 50 100 190 200 150 150 85 25 50

40 40

Summa T

u t m ä r k e r ä m n e n med trappstegsformad utbildning

1 Inkl. radiofysik. I geografi ingår endast de naturgeografiska ämnesdelarna.

2 Uppskattningen av hur antalet studerande kommer att fördela sig ämnesvis, har som ovan framhållits, gjorts med ledning av motsvarande fördelningar vid övriga akademiska lärosäten. Härvid har hänsyn tagits till speciella umeåförhållanden. Effekten av samhällsplanerar- och civilekonomutbildningen har sålunda beaktats. 40

Tabell

VI: 3. Uppskattning av de i civilekonomutbildningen studiealternativens attraktivitet

ingående

Procent stud. per alternativ

Uppnådd betygsnivå i resp. ämne

Alt. a) » b) » c) » d) » e)

»

för 3 3 2 2 3 2

sti

nat 1 1 2 2 2 3

1 2 1 2 1 1

sex

20 10 20 20 20 10

ÖVT 1

0 1 0 0 0

100 Förkortningar: för företagsekonomi nat nationalekonomi

sti övr

Tabell VI: 4- Antalet

Antal stud.

Alt. a » b » c » d » e » f

Summa

20 10 20 20 20 10

statistik övriga ämnen

ekonomie studerande fördelat ämnen och betygsnivåer

l:a studieåret

på studie

2:a studieåret

alternativ,

3:e studieåret

höst

vår

höst

vår

sti 1:20 10 20 20 20 10

nat 1:20 10 20 20 20 10

för 1:20 10 20 20 20 10

för 2: 20 10 20 20 20 10

övr sti nat • » .

1:20 2:10 2:20 2:20 2:20 2:10

för » övr sti för nat

3:20 3:10 1:20 2:20 3:20 3:10

sti 1:100

nat 1:100

för 1:100

för 2:100

nat 2:70 sti 2:10 övr 1:20

för nat sti övr

3:50 3:10 2:20 1:20

höst

vår

100 Förkortningar: se tab. VI: 3 Siffrorna omedelbart efter ämnet anger betygsnivå Siffrorna efter kolon anger antal studerande

D e ekonomie s t u d e r a n d e kan välja mellan sex studiealternativ och k o m m i t t é n h a r gjort en u p p s k a t t n i n g a v respektive alternativs a t t r a k t i v i t e t . ( T a b . V I : 3). Alternativen är sådana, a t t studiegången de fyra första terminerna ä r d e n s a m m a . D e n i tabell V I : 3 redovisade bedömningen a v studiealternativens a t t r a k t i v i t e t innebär a t t de ekonomie s t u d e r a n d e k o m m e r a t t fördela sig p å ä m n e n och be41

Tabell VI: 5. Antalet ekonomie studerande fördelat på ämnen och betygsnivåer, höst- resp. vårterminer Ämne Statistik

Ek. historia Kulturgeografi Sociologi Statskunskap

Höstterminer 1 bet.

2 bet.

10 70

100 5 5 5 5 220

3 bet.

Vårterminer Tot. 110 70 100 5 5 5 5 300

1 bet.

2 bet.

3 bet.

20 100

10 50

100 5 5 5 5 120

Tot. 20 110 150 5 5 5 5 300

tygsnivåer på sätt som framgår av tabellerna VI: 4 och VI: 5. Kommittén har även, såsom framgår av tabell VI: 5, gjort en uppskattning av hur det årliga antal ekonomie studerande, som förutsätts medtaga ett icke obligatoriskt ämne i examen, fördelar sig på dylika ämnen. Den i tabell VI: 6 redovisade fördelningen av de studerande som hänförts till samhällsplanerarutbildning har gjorts med utgångspunkt från att utbildningen kan påbörjas såväl höst- som vårtermin, samt att de studerande har att följa den bundna studiegång, som föreslagits i kap. IV. Eftersom planerarutbildningen är fyraårig och intagningen varje termin är 15 studerande, är en viss termin antalet »planerare under utbildning» (8 X 15 —) 120. I tabell VI: 6 redovisas endast 105. Detta beror på att deltagare i kurser under betygsnivå (första terminen i planerarutbildningen) ej medtagits i tabellerna. Totalantalet studerande i de samhällsvetenskapliga ämnena höstterminer har antagits vara 1 070. Av dessa uppskattas omkring 985 vara studerande på betygsnivå. Efter borträknande av de i civilekonom- och samhällsplanerarutbildningen deltagande återstår 580 Vidare antas att omkring 30 studerande icke har för avsikt att avlägga examen. Antalet studerande, som har fil.mag.-, fil.pol.mag.- eller fil .kand .-examen som mål kan därmed uppskattas till omkring 550. Om man utgår från att omkring en tredjedel läser på vardera av de tre examensvarianterna, skulle antalet närvarande studerande för respektive examen bli 180—190 och antalet årligen nyinskrivna omkring 50—60 (se tab. VI: 7). Uppskattningarna beträffande de samhällsvetenskapliga ämnena leder fram till den studerandefördelning som anges i tabell VI:6. Att antalet studerande på ekonomlinjen uppgår till 310 har sin grund i att de 10 licentianderna och doktoranderna i ämnet företagsekonomi hänförts till denna grupp. De till 30 uppskattade antalet närvarande komplettander har i tabellen förts till gruppen FK, FM, P M . Avslutningsvis bör framhållas, att uppskattningarna avseende såväl de matematisk-naturvetenskapliga som de samhällsvetenskapliga ämnena bygger på att 42

in

o

1—1

•*

o

o

H

<>^

o m

o o o a N n

M

OS

o IO IO t«

o 00

o co (N

CO

O O

o o O

O O i-i CO

in

(N

m

o i—*

• *

i—c

o l-H

in in to

m 00

m o

o

in

in 00

m

o m

in O in CO i—c o e o c o I-H

m •*

»•H.

o

a

_ e e K 2 b

r

-o

• c«

"Ö

K

c

:0 -O

-a

CJ

C

5 ^ o fc. ^> '-3 <- <» «3 rf» ä, O W, H - ,

•ti

.0,3 M

eo Cn

g <v E °cS

.;

s Ja *

o o

o

o !-H

o

I-H

o

o

m

i—c

in

o

o

"

"

m

O

m

in

o in

IO

in CO

IO CO

o o

in OS

in IN

0) O in <N i-c

IO

CO

IN

m o m TJI

o

in <N

m

CO

m

o o

I-H

<N

i—i

o l-H

O (N

m I-H

<N

o

in

in CN

o

lft C»

^* | g

o

in

w

i>

o

in i—i

Tj«

H

1—1

o

in

1-1

l

o m

<N

A 4 *i£

s a a i-S> O

*3 ~ *rt a 5 o "Ö ;-, ^c

*«s»

»B

**3

t-, CJ

.5

'i

u 0>

•t->

:0

o I-H

o

o

o o o H M O

m

in

o

i>

•* o

in

•

°3

"a 3

O CO

o o

1—1

o

o

in

•-1

•*

O

<f

O

o

I-H

I-H

in

in

I-H

m

O

m

m

O

w i>

IO

CO 1) -O <N

m (N

•i 'o <as

l-H

in

m

m

o I-H

in 00

O CO

O <N

in

m * *

in l-H

m

Q O IO i n i—( i—i

o o

K Xt

'"l

m <N

O

o CN

m

O CO

• *

tN

o

in

i >

I-H

o

m

IO

w

IO

g

O

IO

O !-H

I-H

in

O

i—>

•<* m in CO

s

3 PH

sl§

slS

si

A

'So

PH

feWPnH

in

I-H r-H

I-H

3 S

PM

o

1—1

I-H

in i>

o m

S

8 PH

Si

in

i—l

o o o O l 0 0 CO

o m

m o o

- * CN c o CO t N

~

§ PH

PH

s

m o> m

i—c

a

PH

4)

o

CO

m

O in

t>

o

o

m

in

o

O <N

i—c

g 1-4

in oi o

in

<N

1 ill

cU 4 - > |faso ft, * J fe O t(0i *l -->j » o e3 w c G ra S »a c 5 -2 M O M o ed "ti J3 o P M W P H H fe W fJ 3a Ho fefefaH fe •v""feS PH H fe W Ja P Ho H feH feH fe W P H H fefefeH C

E S3 t- _ i

Ö

ss to ^ ^i

m l-H

eo »10 CO

K, FM, konomer lanerare otalt

g to

in o t - l-H

O

m

in 00

K

K, F kono: laner; otalt K, F kono; laneri otalt

-sä «j <t o K sä

I—C

o

O

o l-H

o

I-H

o I—1

-*!

~i

oI - H

m

O

I-H

en

-(O

1-1

»> o l-H m o in i n i-c o CO CO i-c

m in m CO •*

IO 00

O

o

in 00

BO

tO

to

o r-H in

m

in o O m CM c o CO i-c

in

* m 00

m

O in

I-H

o

l-H

CJ

O <N

in o in

in

-O

Ctt

& 09 t/3

C

H

-4

5 w

'3o

4> 3 c .2 3

H

H

H

•o

6N

o CO

K, I kono laner otalt K, FM, konomer lanerare otalt

< S^ ä ~2 -5

1-1

i—i

§ •S

O CO tN O O CO o

in

o

O

-Si 4j to «o

m j>

O O O CO i - l CO 1—1

i-H

o 00

o o (N

1 — C

,o *

ä -+o .9»

-o p

O

•* CO

O

t-

l-H

CN

o

§2

in in CO

.-c

IO

Öl

3 O

<N i-c

m

in

I-H

•H U

CO I - C

a K

io w

a

l-H

m l-H

ej

:

O <N

(N

CO

o eo

•w

in oo in o i > 1—c

m

in

m

o

m

o

i—c

o

o

o

in

in

O

I—1

o 1—<

1—1

!-H

o i—i

1—1

o i—c

o

i—i

o

>

•to eo

O

o 1—1

o

01 tn cd

% fe C :0

H

s 'C o B

-W

o bo d Ti V

'bb _o

e

M

!>. »3

PH

PH

H

H

E bo O

s

4 6 S

bo E

a

3 C/2

C

o Ut P.

•4->

03 CO

CO

Tfl

I-H

CO

CM

<*

in oo

l>

in

c5

•*

CO

^r

o o

in o

o o

c> o5

e H

a 5» •a

CO*

J*

cd

O

o

o

* in

IN e»

M

i-c

i-H

co

c

m CM CM CM

1 V +->

m

cJ

CO

c cu

3 -a

|,a

• era

> *±

c3

in

o i-c

CO

i—i

ci

o c

"\

o o , 00 00

o

ed

I-C

I-H

i—i

d O

O a

O.

CM

N 11) a o m

CO

o

p

O

1 CO

«*

m o

a

•

l-H

o c> o o-5

CO

in

co C5

c

^

:eS

§

„£! cd

a e a D =0

t»

e»

II

^a^ <

fr.

co' ^3

CO,

"•"•

co

:0

CO CO 00 00 i—i i—i

t-t

> -S aj a °a

P.

O

4-> <L>

-cd>

co »>

6 o P.

OS

CO

OS

l> CM

O •*

CO

i>

CO*

o o in oo co CM

1 i

c>

i 3>

t» •*

O

«*

CM i—i

in m !-H

O EH

CO

a» ca

»a

c3 G 'C

3C

Cö

CM

d o

i>

CM

P,

CM

o in

o co

o o

o? o"

m ** co

»n • *

o

1)

ca

"a a

I-H

P.

Si,

"a

^2 ed

u

CCS

co

B

^J o>

1/5 1—;

s

<N i>

o " l-~

1-1

I-H

I-I

0)

: 2S § -9 S « c3 t/2

i

i co' rCl

a

O O co i n

1 1

o co

O in

o c o 'X i

o

05 CM

>-l

••T

C

<

V

H

1 s

o p.

TS

•S :cd cd

00 CO

M Ci

co

m

CO

O

CM

o I-I

cd

I-I

CM

i

O i>

in

.

CM

•

. .

1 1

in

m co

oj

to

a

C t 4> bo bo C

c

* -o

•

bD

C

•

g

4)

.a J

S -n

1*?

-f-> • —

c.

b ca |H

4)

1 8 B -§ X

bi T P, e j3 c bD :oä t

i 1 1 i .£

i rs 3 "3 f-H ö

g ^ S

s s

c

~

cs

PH

Ci

i 3

c

to

CD

i

cd X V

%

O

a. T c a

§

4 C

.

E O

c

t-.

studierna för en betygsenhet kräver en studietermin. Erfarenheten visar emellertid att den formella studietiden överskrids av ett jämförelsevis stort antal studerande. I motsatt riktning verkar att många studerande icke fullföljer sina studier. Kommittén har antagit att dessa förhållanden uppväger varandra.

De närmaste årens utveckling De i kommitténs i fjol avlämnade delbetänkande gjorda beräkningarna av personal- och lokalbehov m. m. i ämnena matematik och statistik under budgetåret 1963/64 baserades på antaganden om cirka 50 ettbetygsstuderande och 30 tvåbetygsstuderande i matematik samt cirka 70 ettbetygsstuderande (50 på hösten och 20 på våren) och cirka 25 tvåbetygsstuderande i statistik. Antalet per den 10 oktober 1963 registrerade var i matematik 80 och i statistik 37. Man kan alltså konstatera, att matematiken fått ett större studerandeantal än kommittén räknade med. I det följande — kapitel I X — framlägger kommittén förslag till tidsschema för den fortsatta utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen. På basis av detta tidsschema har beräkningar gjorts rörande studerandeantalet under de närmaste läsåren. Beräkningarna grunder sig vidare på antagande om en årlig intagning av 50 ekonomie studerande läsåren 1964/67. Vidare har intagningen för utbildning till samhällsplanerare förutsatts börja läsåret 1964/65 med 15 nybörjare såväl höst- som vårtermin. Beträffande ämnet fysik bör framhållas, att övningslaboratorierna är dimensionerade för 48 tvåbetygsstuderande per år med intagning av 24 nybörjare varje termin. Totala antalet studerande i de matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena har med angivna utgångspunkter beräknats vara läsåret 1964/65 omkring 400, varav cirka 180 samhällsvetare, läsåret 1965/66 omkring 700, varav 350 samhällsvetare, samt läsåret 1966/67 omkring 1 000, varav 450 samhällsvetare.

K A P I T E L VII

Biblioteksorganisationen

I Umeå finns för närvarande två bibliotek av betydelse för universitetets verksamhet dels stadsbiblioteket med vetenskapliga biblioteket, dels medicinska biblioteket. Sedan år 1949 utgör stadsbiblioteket och vetenskapliga biblioteket en organisatorisk enhet med lokaler i en för ändamålet uppförd byggnad i stadens centrum. Beståndet utgör i dag cirka 212 000 volymer upptagande cirka 4 800 löpmeter. Stadsbibliotekets personalstat upptager följande tjänster: 1 stadsbibliotekarie, 4 förste assistenter, 2x/2 assistenter, 5 kontorsbiträden och 1 vaktmästare. Därutöver sysselsätts vid biblioteket för närvarande 6 arkivarbetare. Medicinska biblioteket, omfattande medicinsk och odontologisk vetenskaplig litteratur, började sin verksamhet år 1958. Dess huvudlokaler är belägna i stadsbibliotekets byggnad. E t t medicinskt filialbibliotek är nu inrymt i en av de medicinsk-teoretiska institutionernas lokaler inom lasarettsområdet. I lokalerna i stadsbiblioteket, kostnadsfritt upplåtna av staden, befinner sig låneexpedition, en läsesal med litteratur huvudsakligen för odontologer, tjänsterum för personalen samt bokmagasin. På grund av begränsat utrymme är vissa delar av litteraturen uppställd i tjänsterummen. Det bokbestånd, som förvaras i bibliotekets huvudlokaler, består av medicinska monografier, medicinska tidskrifter t. o. m. år 1958 samt odontologisk litteratur. I det medicinska filialbiblioteket, som nu disponerar över ett utrymme av omkring 100 m2, finns dels löpande årgångar av medicinska och odontologiska monografier, dels bibliografier och referattidskrifter. Medicinska biblioteket omfattar omkring 19 300 volymer periodika och omkring 11 000 volymer monografier, vilka sammanlagt upptar 1 260 hyllmeter. Därtill kommer 32 meter lager och 20 meter arkiv. Biblioteket håller 1 082 löpande tidskrifter, varav 141 förvärvas genom byte och 110 erhålls som gåva eller pliktexemplar. Det årliga tillskottet åren 1963 och 1964 beräknas till omkring 160 meter. Personalstaten upptar följande tjänster: 1 förste bibliotekarie, 1 bibliotekarie, 1 förste biblioteksassistent och 1 förste biblioteksbiträde. Dessutom avlönas 3 biblioteksbiträden med anslag för extra personal, varjämte 2 arkivarbetare sysselsätts. 46

För litteraturinköp och bindning har dels utgått ett engångsanslag fördelat på budgetåren 1958/59—1961/62 av 240 000 kronor, dels ett årligt statligt anslag under första verksamhetsåret av 80 000 kronor, sedan stegvis uppräknat så att det under budgetåret 1963/64 utgör 110 000 kronor. Sedan år 1950 erhåller stadsbiblioteket i Umeå det s. k. »femte exemplaret», d. v. s. ett granskningsexemplar, som av boktryckarna skall inlämnas till tryckfrihetsombuden. Det är dock ej jämförbart med pliktexemplaren till Kungl. biblioteket och de tre universitetsbiblioteken, då offentligt tryck, visst affärstryck, tidningar och vissa tidskrifter är undantagna. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1951 är undantagen för justitiedepartementets eller lagberedningens bibliotek all juridisk och statsvetenskaplig litteratur, så ock annan litteratur, som chefen för justitiedepartementet finner böra införlivas med någotdera av dessa bibliotek. Kommittén övergår härefter till att framlägga synpunkter och förslag rörande biblioteksverksamheten. I Umeå bör upprättas ett universitetsbibliotek uppdelat på dels ett huvudbibliotek med kurslitteraturbibliotek, dels institutionsbibliotek. Universitetets samlingar av böcker och tidskrifter bör betraktas som en enhet. Forskningsoch utbildningssynpunkter avgör placeringen. Kommittén anser att vid universitetet i Umeå tyngdpunkten bör läggas på huvudbiblioteket, medan däremot institutionsbiblioteken får tillgodose forskningens och utbildningens omedelbara behov. Inköpsverksamheten vid universitetsbiblioteket bör organiseras på följande sätt. För inköpen till huvudbiblioteket bör bibliotekschefen ansvara. Härvid förutsätts samverkan med representanter för de vid universitetet företrädda ämnena. Kommittén anser det ändamålsenligt att institutioner för närliggande ämnen kan bilda gemensamt institutionsbibliotek. Exempelvis kemiämnena kräver i stor utsträckning samma litteraturuppsättning, varför det synes ändamålsenligt ur olika synpunkter att för ifrågavarande institutioner anordna en gemensam biblioteksenhet. Organiseras verksamheten på detta sätt, bör beslut rörande inköp av litteratur för en dylik enhet handhas av en för institutionerna gemensam nämnd med en inom nämnden utsedd biblioteksprefekt. På denne bör det direkta ansvaret för inköpspolitiken ligga. Härvid bör samråd med chefen för huvudbiblioteket äga rum. Många bibliotekstekniska arbetsuppgifter kan utföras antingen vid huvudbiblioteket eller vid institutionsbiblioteken. Det torde exempelvis vara fördelaktigt att institutionsbibliotekens inköp ombesörjes av huvudbiblioteket. All katalogisering bör åvila huvudbiblioteket. Detta möjliggör att universitetets samtliga boksamlingar katalogiseras efter gemensamma principer. Härigenom skapas också möjligheter för uppläggande av en centralkatalog. Huvudbiblioteket bör även lämna annan biblioteksservice åt institutionsbiblioteken. 47

All bibliotekspersonal bör i administrativt hänseende sortera under chefen för huvudbiblioteket. En dylik ordning är ägnad att underlätta handläggningen av befordringsfrågor, spörsmål rörande omflyttningar, förordnanden m. m. Huvudbiblioteket bör utrustas med kurslitteratur (för studier upp till tvåbetygsnivån), som jämte viss referenslitteratur uppställs i anslutning till särskilda läsplatser. Därav följer att flertalet av de läsplatser, som bör anordnas vid universitetet, även bör få lokalmässig placering i anslutning till huvudbiblioteket. I detta sammanhang vill kommittén förorda att det medicinska filialbiblioteket i stort sett bibehåller sin nuvarande struktur och att det erhåller definitiva lokaler inom lasarettet. Kommittén förutsätter att avtal härom slutes med Västerbottens läns landsting. Chefen för huvudbiblioteket bör svara för bokanskaffningen. Storleken av ifrågavarande filialbibliotek har kommittén funnit böra fastställas till cirka 150 m 2 . Beträffande dimensioneringen av institutionsbiblioteken räknar kommittén högst med 45 m 2 per institution. I de fall då ett gemensamt institutionsbibliotek upprättas för flera institutioner bör givetvis vissa lokalbesparingar kunna göras. Huvudbiblioteket föreslås erhålla samma organisatoriska struktur som övriga universitetsbibliotek i landet. Detta innebär, att biblioteket vid full utbyggnad under bibliotekschefen bör organiseras på fyra avdelningar, nämligen: förvärvsavdelningen, katalogiseringsavdelningen, låneavdelningen samt en avdelning för central administration m. m. Förvärvsavdelningens huvuduppgifter bör vara utländska inköp, utländsk bytesverksamhet samt svenska förvärv inklusive den verksamhet, som sammanhänger med femte exemplaret. Vid katalogiseringsavdelningen bör den deskriptiva och systematiska katalogiseringen utföras och den gemensamma centralkatalogen uppläggas. Dessutom bör ansvaret för bokvården ankomma på denna avdelning. Låneavdelningen bör handha lokala och interurbana lån samt ansvara för läsesalar och kurslitteraturbibliotek. Avdelningen för central administration bör ansvara dels för huvudbibliotekets organisation och dels för hela universitetsbibliotekets administration. Vidare bör även biblioteksuppgifter i samband med handskrifter, kartor och planscher samt teknisk service såsom fototjänst m. m. utföras vid denna avdelning. I detta sammanhang vill kommittén även beröra frågan om dokumentation. Med dokumentation avses i förevarande sammanhang att till forskares eller forskargruppers tjänst ur litteraturen hämta fram upplysningar dels för sammanställning till litteraturlistor, dels för fortlöpande orientering om nyligen publicerat material. Dokumentation är en nödvändig gren av biblioteksverksamheten vid ett på forskning inriktat bibliotek och därför särskilt betydelsefull vid ett universitetsbibliotek. I modern vetenskap ökar ständigt anspråken på en väl fungerande dokumentationstjänst, speciellt mot bakgrund av den i stegrad takt växande internationella litteraturen. Dokumentationsfunktionen kan därför i framtiden förväntas erhålla en självständig ställning i universitets- och högskolebibliotekens verksamhet. Det kan även förutses 48

att dokumentationen, för att motsvara dessa krav, kommer att arbeta med nya metoder och mycket snart — i Sverige i likhet med vad som redan skett i utlandet — kommer att ianspråktaga modern datamaskinteknik. Härför krävs ökade personella och andra resurser för universitets- och högskolebibliotekens dokumentationsverksamhet. Det är då angeläget att vid den stora utbyggnad av vårt universitets- och högskoleväsende, som nu pågår, i god tid förutsättningar härför skapas. Icke minst måste detta naturligtvis gälla ett från grunden uppbyggt universitet som det i Umeå. Övergångsvis bör dokumentationstjänsten vara knuten till den centrala administrationen. Det bör ankomma på bibliotekschefen att föreslå inrättande av en särskild dokumentationsavdelning, då förhållandena så kräver. Den föreslagna organisationen av biblioteksverksamheten avser förhållandena vid full utbyggnad. Med utgångspunkt från antalet ämnen och studerande samt från jämförelser med övriga universitetsbibliotek, i första hand det i Göteborg, har personalbehovet vid Umeå universitetsbibliotek omkring år 1970 uppskattats till: Personalkategori

Överbibliotekarie Förste bibliotekarier Bibliotekarier Amanuenser Biblioteksassistenter Biträden och övrig personal

Antal tjänster

ca ca

1 3 4 2 15 30

Summa tjänster ca

55 Härtill kan komma viss ytterligare personal för dokumentationsverksamheten och institutionstjänsten. Under bibliotekschefen bör förste bibliotekarier förestå de fyra avdelningarna. Tills vidare synes avdelningen för central administration böra ledas av överbibliotekarien. Förvärvs- och katalogiseringsavdelningarna torde däremot redan från början bli så stora och arbetskrävande att de mycket snart bör ledas av förste bibliotekarier. Låneexpeditionen bör få sin förste bibliotekarie först då biblioteksbyggnaden står färdig. ^Med bibliotekets tillväxt kan en avlastning av förste bibliotekariernas arbete bli nödvändig. De arbetsuppgifter, som kan antagas bli så krävande att de bör anförtros bibliotekarier, är köp, byte, systematisk katalogisering och institutionstjänst. Beträffande organisationen av universitetsbiblioteket under utbyggnadstiden vill kommittén anföra följande. Det är angeläget att tjänsten som bibliotekschef 4

inrättas redan från och med budgetåret 1964/65, likställd med motsvarande chefstjänst vid övriga universitetsbibliotek. Intill dess huvudbiblioteket erhåller egen byggnad bör till det medicinska biblioteket även hänföras den matematisknaturvetenskapliga litteraturen. Vidare föreslås, att stadsbiblioteket handhar litteraturanskaffningen för de samhällsvetenskapliga ämnena. Förvärvs- och katalogiseringsavdelningarna föreslås bli organiserade budgetåret 1965/66. De bör då övertaga ansvaret för inköp och katalogisering från medicinska biblioteket och stadsbiblioteket. Kommittén förutsätter att avtal rörande dessa spörsmål träffas med Umeå stad. Kommittén föreslår slutligen att femte exemplaret i sin helhet, jämte det befintliga beståndet, överlämnas till universitetsbiblioteket, så snart behov härav föreligger. Häri inbegrips även sådan juridisk och samhällsvetenskaplig litteratur, som justitiedepartementet för närvarande äger disponera över. Kommitténs förslag förutsätter bl. a. överenskommelse med Umeå stad. Kommittén har låtit utreda frågan om bokanslagens storlek under universitetets utbyggnadsperiod. I syfte att möjliggöra uppskattningar dels av storleken av de årliga bokanslagen under utbyggnadstiden, dels av bokanslagens totala storlek omkring år 1970 har i nedanstående tabell, ämne för ämne, angivits en schematisk uppskattning av storleken av ett över tre år fördelat startanslag samt av ett därefter utgående årligt anslag. Kommittén vill understryka att tabellens belopp enbart tjänar till att möjliggöra en uppskattning utifrån dagens förhållanden av bokanslagens storlek under utbyggnadsperioden. De i tabellen angivna beloppen bildar underlag för i kapitel X I I gjorda kostnadsberäkningar.

Matematik Fysik och teoretisk fysik Naturvetenskaplig kemi Zoologi Botanik Genetik Matematisk statistik Statistik Nationalekonomi Sociologi Statskunskap Företagsekonomi Ekonomisk historia Geografi Psykologi Pedagogik

Startanslag utgående med 1/3 de tre första verksamhetsåren

Årligt belopp efter uppbyggnadsperioden

60 000 210 000 210 000 210 000 210 000 90 000 60 000 60 000 60 000 60 000 45 000 60 000 45 000 210 000 60 000 60 000

5 000 20 000 20 000 20 000 20 000 10 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 20 000 5 000 5 000 Summa

I.T-tGv^

160 000

Kommittén finner dessutom att behov föreligger av ett anslag för gemensam bibliografisk litteratur, dvs. handböcker och annan referenslitteratur av allmän natur. Årsbehovet för detta ändamål uppskattas till ca 60 000 kr. Då det kommer att dröja flera år, innan huvudbibliotekets lokalfråga har lösts definitivt, måste åtgärder vidtagas för att anskaffa provisoriska lokaler. Stadsbiblioteket i Umeå skall utbyggas och denna tillbyggnad beräknas vara färdig om tidigast ett år. Förhandlingar bör upptagas med staden om att få disponera lokaler i denna tillbyggnad, som kommer att ligga i direkt anslutning till medicinska biblioteket, för vilket staden redan nu enligt avtal kostnadsfritt upplåter lokaler.

KAPITEL VIII

Byggnads- och lokalfrågor

Såsom redovisats i kapitel I överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse den 17 september 1962 till Kungl. Maj:t ett förslag till utbyggnadsplan för universitetet i Umeå. Planen redovisar i första hand en utifrån vissa förutsättningar och antaganden gjord, i huvudsak arkitektonisk bedömning av hur och i vilken utsträckning universitetsområdet bör bebyggas. En utförlig redogörelse för planen har lämnats i propositionen 1963: 89, till vilken kommittén tillåter sig hänvisa. I nämnda proposition uttalade departementschefen bl. a. att planeringen av den fortsatta utbyggnaden av organisationen för högre utbildning och forskning i Umeå borde generalplanemässigt tills vidare kunna ske i stort sett i enlighet med den framlagda utbyggnadsplanen i de delar som vore aktuella. Departementschefen framhöll vidare, att det borde ankomma på byggnadsstyrelsen att anpassa planen efter de nya förutsättningar, som kunde aktualiseras under det fortsatta arbetet rörande utbyggnaden av utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå. I sådant syfte samråder byggnadsstyrelsen kontinuerligt med kommittén. Beträffande den södra delen av området redovisas på s. 57 ett av byggnadsstyrelsen i samråd med kommittén utarbetat preliminärt förslag till reviderad utbyggnadsplan. E t t utbyggnadsprogram av den omfattning varom här är fråga ställer stora krav på byggnadsinvesteringar under de närmaste åren för att programmet skall kunna genomföras inom den knappt tillmätta tidsramen. Redan vid 1970-talets början skall universitetet i Umeå ha lokalmässiga resurser att taga emot 2 400 studenter för utbildning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Alla möjligheter att påskynda byggandet och att begränsa investeringarna måste uppenbarligen tillvaratas. I lokalprogrammen söker kommittén nå största möjliga flexibilitet i syfte att utvidgningar och omflyttningar lätt skall kunna ske när behoven så kräver. I möjligaste mån enhetliga utformningar av undervisnings-, kontors- och laboratorieutrymmen eftersträvas. Vidare sker planeringen med utgångspunkt i att institutioner inom närbesläktade ämnen skall sammanföras i enheter även om ämnena tillhör olika fakulteter. Detta innebär, att byggnadsenheter skall uppföras med institutioner i såväl medicinska som naturvetenskapliga ämnen och 52

I

med en sådan planering, att för institutionerna gemensamma utrymmen och faciliteter tillskapas. Genom övergången till större byggnadsenheter har en ökning av projekteringsoch byggnadstakten förutsatts bli möjlig. Det oaktat är de tidsramar for byggnationen, som kommittén i det följande kommer att redovisa, mycket knappt tillmätta. Till ett första uppbyggnadsskede hänförs de lokaler, som bedömts kunna färdigställas fram t. o. m. läsåret 1967/68. Det förut berörda samarbetet mellan olika institutioner kommer att i främsta rummet avse till detta skede hänförliga lokaler. Med hänsyn till medicinarutbildningen måste vissa undervisningslokaler för ämnena anatomi och histologi färdigställas redan till hösten 1965. På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen utarbetat lokalprogram har byggnadsstyrelsen utarbetat huvudhandlingar för en nybyggnad för de ifrågavarande ämnena. Den av byggnadsstyrelsen redovisade kostnadsramen uppgår till 10,2 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsarbetena beräknas kunna igångsättas under första kvartalet 1964 och slutföras under våren 1966. Undervisningsdelen torde dock kunna färdigställas redan till hösten 1965. I propositionen 1963:190 har Kungl. Maj:t förordat, att den angivna kostnadsramen godtages samt hemställt om anvisande av medel å tilläggsstat I till riksstaten för byggnadsarbetenas påbörjande och bedrivande budgetåret 1963/64. Medelsförbrukningen nämnda budgetår har beräknats till 2,5 miljoner kronor, vartill kommer medel för i samband med nybyggnaden erforderliga försörjningsåtgärder. Med skrivelse den 9 juli 1963 överlämnade kommittén till byggnadsstyrelsen lokalprogram för ett kemiskt övningslaboratorium, Kemi-lu I, (lu = utbildning upp till tvåbetygsnivån) vid universitetet i Umeå inrymmande lokaler för såväl medicinsk som naturvetenskaplig kemi. De i programmet redovisade lokalbehoven är beräknade med utgångspunkt i en årlig intagning av 96 tvåbetygsstuderande i de naturvetenskapliga kemiämnena samt för en utbildningskapacitet av 80 medicine studerande och 60 odontologie studerande ävensom med kapacitet för utbildning av 20—30 studerande årligen i blandad medicinsk och annan utbildning. Detta innebär bl. a., att den naturvetenskapliga kemin under ett andra uppbyggnadsskede måste tillföras ytterligare 64 utbildningsplatser för att den önskade kapaciteten 160 tvåbetygsstuderande skall nås. Genom beslut den 10 augusti 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att på grundval av redovisat byggnadsprogram utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, av nybyggnad för övningslaboratoriet samt att därefter underställa ärendet Kungl. Majrts förnyade prövning. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 18 oktober 1963 — med hänsyn till föreliggande speciella om53

ständigheter — medgivit att »projekteringen av ovannämnda nybyggnad må fortsättas till bygghandlingar under den tid kostnadsberäkning verkställes och huvudhandlingarna äro föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Kungl. Maj:t förutsätter därvid, att projekteringsarbetet bedrives så, att ändringar, som kunna bli följd av Kungl. Maj:ts prövning av huvudhandlingarna, kunna genomföras utan att mera betydande tidsförluster eller kostnadsökningar uppstå.» Jämlikt kommitténs i delbetänkandet framlagda preliminära utbyggnadsplan bedrivs byggnadsplaneringen så, att utbildningen i naturvetenskaplig kemi skall kunna starta hösten 1965. Då det enligt kommitténs uppfattning är synnerligen angeläget, att lokaler för högre utbildning och forskning (hufo) i kemi kommer till stånd så snart som möjligt, bedrivs arbetet med lokalprogrammet för en för denna verksamhet avsedd nybyggnad, Kemi-hufo, med sikte på att projekteringsarbetet skall kunna påbörjas årsskiftet 1963/64. För att åtminstone en del av byggnaden skall kunna färdigställas till hösten 1966, då trebetygsutbildning bör kunna ges, krävs en kraftig forcering av projektering och byggande. Vid den nybyggnadsplanering för övriga universitet och högskolor, som ägt rum de senaste åren, har lokaler för ett- och tvåbetygsundervisningen i kemioch fysikämnena sammanförts i särskilda övningslaboratorier. Som ovan redovisats, har kommittén funnit så böra ske även beträffande kemiämnena i Umeå. Såvitt gäller t. ex. ämnena botanik, genetik och zoologi har ett sådant förfarande hittills icke tillämpats. Kommittén har dock, då den enligt sina direktiv bör eftersträva »att för flera ämnen gemensamma utrymmen tillskapas i vidaste möjliga utsträckning, exempelvis i form av gemensamma föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler», funnit sig böra ingående behandla frågan om ett sammanförande av lokaler för utbildning i de medicinska ämnena fysiologi och medicinsk fysik samt för utbildning upp till tvåbetygsnivå i de naturvetenskapliga ämnena botanik, genetik, zoofysiologi och zoologi till ett gemensamt byggnadskomplex. Det preliminära förslag till reviderad utbyggnadsplan som redovisas på s. 57 har illustrerat de bebyggelsemässiga konsekvenserna av ett sådant arrangemang. Kommittén har ingående diskuterat om ett särskiljande av lokalerna i ett utbildningskomplex å ena och forskningskomplex å andra sidan leder till att gångbara kulvertar måste anläggas mellan komplexen. Vissa transporter av materiel och apparatur mellan forskningslokalerna och utbildningslokalerna kan komma att bli erforderliga. En närmare utredning av omfattningen av dylika transporter bör ske innan definitiv ställning tages till frågan om gångbara kulvertar bör anläggas mellan forskningslokalerna och utbildningslokalerna liksom också rörande omfattningen av och kostnaden för ett dylikt kulvertsystem. Även med goda interna kommunikationer kan en dubblering av vissa utrymmen och av viss apparatur bli nödvändig. Detta uppvägs emellertid enligt kommitténs uppfattning av att uppförandet av ett särskilt lublock medger ett ökat sambruk av 54

lokaler och andra faciliteter och förbättrar de schematekniska möjligheterna att effektivare utnyttja utbildningslokalerna. Vidare erhålls den fördelen, att lokalerna för högre utbildning och forskning kan ges en mer allmängiltig och flexibel lösning när hänsyn inte måste tagas till den lägre utbildningens behov med dess särskilda krav på lokalernas byggnadstekniska utförande. Kommittén har mot bakgrund av de ovan redovisade förhållandena funnit sig böra förorda, att lokalerna för utbildningen i de medicinska ämnena fysiologi och medicinsk fysik samt för utbildningen upp till tvåbetygsnivå i de naturvetenskapliga ämnena botanik, genetik, zoofysiologi och zoologi förläggs i en gemensam byggnad, Biologi ra. m.-lu, som bör uppföras som en andra etapp av ett lu-block, vars första etapp utgörs av det ovan behandlade kemiska övningslaboratoriet. Med utgångspunkt i att undervisning skall kunna påbörjas i ämnet zoologi hösten 1966 och i ämnena botanik och genetik hösten 1967 samt i att lokalerna för utbildningen i ämnena medicinsk fysik och fysiologi enligt den för medicinarutbildningen gällande utbyggnadsplanen måste färdigställas i sådan tid, att de kan tagas i bruk våren 1967 har de två tidsplaner uppgjorts, som redovisas på s. 58 och 59. Tidsplanerna, som betecknas A respektive B, kommenteras närmare i det följande. I förevarande sammanhang vill kommittén endast fästa uppmärksamheten på att tidsplan B, som förutsätter att undervisnings- och forskningslokalerna förläggs till samma byggnader, leder till en sådan anhopning av byggnadsföretag, som skall projekteras och uppföras så gott som samtidigt, att denna plan icke kan anses genomförbar. Tidsplan A, som uppgjorts med samma utgångspunkter vad gäller tidpunkterna för undervisningslokalernas färdigställande, men i vilken förutsatts uppförandet av det av kommittén i det föregående förordade lu-blocket, synes mer realistisk genom den senareläggning av forskningslokalerna som härigenom kan ske. Som ovan redovisats avses lokalerna för kemi-hufo att bli färdigställda ett år efter det kemiska övningslaboratoriet. För i det följande behandlade ämnen kommer i flera fall motsvarande förhållanden att gälla. Kommittén har emellertid ansett sig kunna räkna med att lokaler för dessa ämnens forskningsverksamhet övergångsvis skall kunna upplåtas inom de först färdigställda byggnaderna (den för anatomi och histologi samt den för kemi-hufo). Lokalprogram för ämnet ekologisk zoologi, zoologi-hujo, är under utarbetande inom kommittén och kommer inom kort att överlämnas till byggnadsstyrelsen. Ifrågavarande lokaler avses skola färdigställas till hösten 1967. Byggnadsstyrelsen överlämnade med skrivelse den 25 mars 1963 till Kungl. Maj:ts prövning förslag till byggnadsprogram för fysiologi och medicinsk fysik. Byggnadsprogrammet hade utarbetats på grundval av dels ett av professorerna i fysiologi vid Göteborgs universitet Folkow och Lundberg den 3 oktober 1962 upprättat lokalprogramsförslag, dels en av läkarutbildningsberedningen den 15 februari 1963 verkställd överarbetning av detta förslag. 55

Med hänsyn till angelägenheten ur skilda synpunkter av en långt driven integration mellan i första hand ämnena fysiologi, medicinsk fysik och zoofysiologi pågår nu inom kommittén och i samarbete med läkarutbildningsberedningen arbetet med ett för högre utbildning och forskning i dessa tre ämnen gemensamt lokalprogram, Fysiologi-hujo. Då utbildningen i de tre nämnda ämnena skall igångsättas med början vårterminen 1967, bör hufolokalerna färdigställas inom ett år därefter, dvs. senast till vårterminen 1968. I tidsplan A avses lokalerna för botanik-hufo och genetik-hufo att förläggas i samma block, som de för fysiologi-hufo. Därvid har förutsatts att en särskild byggnadsenhet för dessa ämnen, Botanik, genetik-hufo, skall färdigställas till hösten 1968. För de samhällsvetenskapliga ämnena och socialinstitutet samt de naturvetenskapliga ämnena matematik, teoretisk fysik och matematisk statistik planeras ett gemensamt byggnadskomplex, Matematik-samhällsvetenskap m.m. Inom detsamma avses tillkomma jämväl utrymmen för en universitetets datamaskinanläggning. Under det andra uppbyggnadsskedet förutsätts tillkomma lokaler för ämnet fysik, andra etappen av det kemiska övningslaboratoriet, administrationslokaler, bibliotek, matsalar m. m. Kommittén är angelägen framhålla, att då arbetet med lokalprogrammen ännu inte fortskridit så långt, att ett fullvärdigt underlag för kostnadsuppskattningar förelegat, den i tidsplanerna gjorda uppskattningen av investeringskostnaderna i väsentliga delar måste betraktas som ett räkneexempel, avsett att illustrera storleksordningen av de investeringar i byggnader som erfordras. Till yttermera visso är kostnadsuppskattningarna osäkra eftersom kostnaden per m 2 för under senare år kostnadsberäknade projekt varierat högst betydligt. Kommittén har stannat för att i förevarande sammanhang med utgångspunkt i föreliggande erfarenhetsmaterial antaga följande alternativa kostnader per m 2 : för byggnader med huvudsakligen laborativa lokaler 2 000 respektive 2 500 kronor, för övriga lokaler 1 500 respektive 2 000 kronor allt enligt 'prisläget den 1 juli 1963. Vid uppgörande av tidsplan A har icke beaktats de lokalvinster som vid det fortsatta programarbetet kan erhållas genom det av kommittén förordade arrangemanget med ett särskilt lu-block. De två planerna slutar alltså på samma alternativbelopp, nämligen 75,5 miljoner respektive 91,5 miljoner kronor. Utöver de i tidsplanerna angivna kostnaderna tillkommer kostnader för försörjningsåtgärder. I detta sammanhang vill kommittén redovisa, att utmstningsnämnden för universitet och högskolor på kommitténs uppdrag gjort en överslagsberäkning rörande kostnaderna för inredning och utrustning av i tidsplanerna upptagna byggnadsobjekt. Nämnden har uppskattat medelsbehovet härför till storleksordningen 40—50 miljoner kronor. 56

: y .•:•• ;•

•y/.--<(JUgngD!gp<X^)OCjCp

•>oft;:<^c»

Ol ^

O

fll

O

r-I C5 05

Ä

f—I C5

05 05 05" • *

<N >rt o " l>

Ci

CJ

T3 -Ö

o .o V, 'ti 3

c3 J2 C ^3

PS*

"0

'ti • 3 c

Q

£tM S

v boos

:o3 < D U3 l > * £ * T—i

ft

a *"«1 >.•

rH

w

t>

© •* «

O

O

o

05 O

8 .2

0 0

in ©

o

05 ^ I-H IO "-1 "*

3 4a r5

S -2

CO

A

i M rs

to Tn 0 c _o 0

l s0

M

5 >> 0

•af

-Q *a

i

M

^

in

o <° i n

<c

O Cj'

CC OJ

» >*

be

©5

M

te

t-

b-

w

(O rH

t© OJ

a

l> o OJ i—i

.2 C

2 "« bD g

t-.

fc g 'S

nz 3

> '> c

Pui PQ

>

1 W C

O,

i—i

T 00

o"

OJ O

a

in

—

p-t

•*"

CO

eo"

T

tL o"

—-

l> O CJ

I-H

"*

J>"

——

i r_i <N

to «5 OJ

T 1

r-c t-" IM

T 1

i—i CM" IN

in

s OS

»—i

CO

—

• *

rH

1 A,

CM CO* rH

|

a» 1-1 CO

s

Prel. ostnad mkr risläge 1.7.63

o» i—i

ft

M

eo i n eo c <N

O

<N to"

i—i

s

•5? >>«

si

a

aj

C

O O 1—1

>#

ti O I—1

o o m CM

o o eo in

in

eo„

©_

CM" I N F-H I—I

oo

in o to" o f

o " OJ

to" CO

1 43

• *

in

N

o o o

o o O

OJ

o o o

o o o

o o o

<N

in

*#

•*

<M

CO

i—i

<# 1 I. o

i.ii in'

o

1—I

o o

c c

in rH OJ

a

ii nn"

o o o

c c c

o

rH

TJ

1 eo

d >' 33

H->

r *

IS" o

OJ

i >>

o

£

-A

p

'S o •q to

B o C

4J

c

3 T i

°3

GE

£ '3 O .9 3

'o o

M MN

'35

13 ja u5

;.

A

•

c

'.

8 : :

bD

1 g9 a

•.

4->

U2

0)

> .9

1—1 1—1

be

B Tj

T 1 . "3 •II 'a £

t-t

S

—'€ s 3

"a «s

k

p2

Slutligen bör framhållas, att det till följd av den långt drivna integrationen ej är möjligt ange hur stor andel av investeringskostnaderna respektive inrednings- och utrustningskostnaderna, som hänför sig till den medicinska forsknings- och utbildningsorganisationen respektive organisationen för forskning och utbildning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen.

Paviljonger E t t av Umeå stad lämnat erbjudande att i paviljongbyggnader mot hyresersättning tillhandhålla lokaler för ämnena matematik och statistik fr. o. m. läsåret 1963/64, för ämnena fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi fr. o. m. läsåret 1964/65 samt för ämnet statskunskap fr. o. m. läsåret 1965/66 utgjorde den avgörande faktorn för den preliminära utbyggnadsplan kommittén presenterade i sitt delbetänkande. Alltjämt är detta erbjudande förutsättningen för möjligheterna att så snabbt bygga ut verksamheten i Umeå. För ämnena matematik och statistik avsedda paviljongutrymmen färdigställdes planenligt i sådan tid, att undervisningen i dessa ämnen kunde taga sin början i september månad i år. Genom välvilligt tillmötesgående från stadens sida kommer paviljongsystemet att utökas, varigenom det blivit möjligt att i dessa upplåta lokaler för ytterligare två ämnen, nämligen företagsekonomi och geografi.

K A P I T E L IX

Tidsschema för utbyggnaden

Vid remissbehandlingen av kommitténs i fjol avlämnade delbetänkande framfördes i flera yttranden förslag och önskemål om en betydligt snabbare utbyggnad av universitetet i Umeå än den, som kommittén då skisserade genom sin preliminära utbyggnadsplan avseende läsåren 1963/65. Departementschefen framhöll i anledning härav, att under ett utbyggnadsskede möjligheterna att genom olika åtgärder tillgodose lokalbehoven är en i många delar avgörande faktor för utbyggnadstakten. Kommittén vill, innan den nu presenterar sitt förslag till tidsschema för forsknings- och utbildningsorganisationens utbyggnad, understryka detta departementschefens uttalande med hänsyn till a t t i remissyttrandena åtskilliga i och för sig motiverade förslag och önskemål om snabbare utbyggnadstakt ej varit möjliga att tillgodose till följd av de relativt begränsade lokalresurser, som de närmaste åren finns tillgängliga. I föregående kapitel har kommittén redovisat en av utgångspunkterna för tidsschemat, nämligen de lokalmässiga möjligheterna för utbildning och forskning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Såsom framgår av tidsplan A har nybyggnaden för matematik, samhällsvetenskap m. m., bedömts kunna färdigställas tidigast till hösten 1967. Ifrågavarande byggnad utgör bl. a. en förutsättning för att den föreslagna civilekonomutbildningen skall kunna byggas ut till full kapacitet, dvs. 100 nybörjarplatser. Redan från och med läsåret 1964/65 föreligger emellertid lokalmässiga förutsättningar för anordnande av ekonomutbildning i Umeå genom stadens erbjudande om utökade lokaler. Kommittén föreslår därför, att civilekonomutbildning anordnas i Umeå redan fr. o. m. läsåret 1964/65. Detta och följande två läsår måste dock antalet nybörjarplatser begränsas till 50 per år. I analogi med handelshögskolorna bör intagning endast ske en gång per läsår. Fr. o. m. hösten 1967 bör intagningen kunna utökas till 100 per år. Jämväl de tre samhällsvetenskapliga ämnena ekonomisk historia, psykologi och sociologi avses erhålla lokaler i byggnaden för matematik, samhällsvetenskap m. m. Främst angelägenheten av att även de studerande, som börjar sina studier läsåret 1964/65, skall kunna erbjudas lämpliga ämneskombinationer, motiverar enligt kommitténs mening, att dessa ämnen tillkommer ett år före de definitiva lokalernas färdigställande. Kommittén räknar med att det skall vara möjligt för byggnadsstyrelsen att för dessa ämnen på hyresmarknaden i orten eller i annan ordning framskaffa provisoriska lokaler för läsåret 1966/67. 61

Vad beträffar den föreslagna utbildningen för samhällsplanerare anser kommittén det angeläget, att även denna kommer igång omedelbart. Kommittén föreslår därför, att beslut fattas om anordnande av sådan utbildning vid universitetet i Umeå från och med läsåret 1964/65. Utifrån nämnda tre utgångspunkter, nämligen 1) möjligheten att tillgodose lokalbehoven, 2) att ekonomutbildning skall anordnas fr. o. m. läsåret 1964/65 och 3) att samhällsplanerarutbildning skall likaledes anordnas fr. o. m. läsåret 1964/65, har kommittén funnit sig böra föreslå följande tidsschema för den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationens utbyggnad i Umeå. Kommittén erinrar om att ämnena matematik, statistik och pedagogik redan är organiserade. Läsår

1964/65

Ämne

Fysik Teoretisk fysik Nationalekonomi Geografi 1965/66 Kemi Radiofysik Statskunskap Företagsekonomi

Läsår

Ämne

1966/67

Zoologi Matematisk statistik Sociologi Ekonomisk historia Psykologi 1967/68 Botanik Genetik

Tidsschemat avviker såtillvida från den preliminära utbyggnadsplanen att det för läsåret 1964/65 upptager förutom ämnena matematik, fysik, teoretisk fysik, statistik och nationalekonomi enligt nämnda plan jämväl ämnet geografi samt för läsåret 1965/66 de ej tidigare medtagna ämnena företagsekonomi och radiofysik. Avslutningsvis vill kommittén konstatera, att den omfattning av utbildningen, som kommittén förordat, och tidsplanen för dess genomförande får vittgående konsekvenser såväl för universitetsledningen som för byggnadsstyrelsen. Kommittén räknar för sin del med att det bör vara möjligt att starta såväl samhällsplanerar- som civilekonomutbildning redan höstterminen 1964. Vidare förutsätter kommittén, att uppläggningen av ämneslärarutbildningen redan fr. o. m. höstterminen 1964 sker enligt i viss mån nya riktlinjer, även om kommittén ställer sig tveksam inför de långtgående förändringar i ämneslärarutbildningens organisation, som lärarutbildningssakkunniga skisserar i sin framställning. Kommittén finner det därför vara nödvändigt att universitetsledningen redan från ingången av budgetåret 1964/65 ägnar utbildningsfrågorna särskilt stor omsorg. Trots att Umeå stad ställer betydande lokalresurser till förfogande under utbyggnadsperioden måste byggnadsverksamheten — om utredningens förslag till utbyggnadsplan skall kunna realiseras — öka i osedvanligt snabb takt. Kommittén vill erinra om att enligt de gjorda investeringsuppskattningarna den för 62

budgetåret 1963/64 beräknade investeringsvolymen av ca 3 miljoner kr. ökar till ca 25 miljoner kr. budgetåret 1966/67. Därtill kommer ökningen i kostnader för s. k. försörjningsåtgärder under motsvarande period. Den sålunda uppskattade ökningen i investeringsvolymen under de närmaste tre åren förutsätter en utomordentligt omfattande ökning av programmering och projektering under kalenderåret 1964. Kommittén är självfallet medveten om att ett realiserande av detta program medför en mycket stor ökning i arbetsbelastningen främst för byggnadsstyrelsen. Trots vetskapen om de svårigheter, som här uppkommer, dels för universitetet och dels för byggnadsstyrelsen anser kommittén med utgångspunkt i de bedömningar den har att göra, att utbyggnaden av universitetet bör ske i enlighet med föreliggande tidsplan. Om någon eller några av de förutsättningar, som kommitténs tidsplan bygger på, ej skulle uppfyllas, måste någon form av senareläggning av tidsprogrammet ske. Den närmast till hands liggande förskjutningen synes vara ett uppskjutande på ett år av utbildningen i biologiämnena.

KAPITEL X

Förslag om inrättande av professurer m. fl. tjänster

Professurer De professurer, som kommittén föreslår skall inrättas under det utbyggnadsskede beträffande vilket kommittén har till uppgift att framlägga förslag — utöver de redan inrättade professorsbefattningarna i matematik och statistik — har sammanställts i efterföljande tablå. I denna har även med utgångspunkt från det i närmast föregående kapitel framlagda tidsschemat för undervisningens början angivits från vilken tidpunkt innehavaren av respektive professur föreslås träda i tjänst. År

Ämne

196^/65 fr.o.m. 1/7 1964

fr. o. m. 1/1 1965

1965/66 fr.o.m. 1/7 1965 fr.o.m. 1/1 1966 1966/67 fr.o.m. 1/7 1966

fr.o.m. 1/1 1967

64 Fysik Teoretisk fysik Nationalekonomi Kulturgeografi med samhällsplanering Oorganisk kemi Fysikalisk kemi Organisk kemi Biokemi Analytisk kemi med molekylär strukturanalys Företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi Statskunskap Ekologisk zoologi Zoofysiologi Matematisk statistik Sociologi Ekonomisk historia Psykologi Ekologisk botanik Fysiologisk botanik Genetik

Vid sidan av lokalfrågan torde rekryteringsproblemen kunna förväntas skapa särskilda svårigheter under universitetets utbyggnadsperiod, främst måhända såvitt gäller tillsättande av tjänster som universitetslektor och assistenttjänster men även vad beträffar professurer. En viktig förutsättning för att rekryteringsproblemen skall kunna lösas är enligt kommitténs mening att en i allt väsentligt definitiv långtidsplan fastställs. Härigenom får intresserade kandidater tillfälle att meritera sig för de kommande befattningarna. Vid 1964 års riksdag bör enligt kommitténs mening beslut respektive principbeslut fattas om inrättandet av samtliga de i tabellen uppräknade tjänsterna från däri angivna tidpunkter. Beträffande flertalet av de ifrågavarande tjänsterna skulle tillsättningsförfarandet då kunna påbörjas i så god tid, att beslut i utnämningsfrågan kunde föreligga så långt före den tidpunkt, då undervisningen skulle taga sin början, att den blivande innehavaren av professuren ifråga kunde utnyttjas i planerings- och utrustningsfrågor och samtidigt finge tillfälle att förbereda sin undervisning och engagera hjälpkrafter av skilda slag. Beträffande professurerna i experimentella ämnen och i ämnet företagsekonomi innebär förslaget därjämte, att dessa befattningar inrättas ett halvår före tidpunkten för undervisningens början, där så är möjligt. Detta förslag är motiverat med hänsyn till utbildningsskäl och till det särskilt omfattande förberedelsearbete, som blir erforderligt i dessa ämnen. Kommittén föreslår sålunda a t t vid 1964 års riksdag beslut respektive principbeslut fattas om inrättandet av de i föregående tabell uppräknade samtliga tjänsterna från däri angivna tidpunkter.

E.o.docent-, e.o. forskardocent- och forskarassistenttjänster Inte minst med hänsyn till universitetets snabbt växande behov av lärare av olika kategorier är det enligt kommitténs mening angeläget, att forskningen och forskarrekryteringen stimuleras genom inrättandet av e. o. docent-, e. o. forskardocent- och forskarassistenttjänster redan under det första skedet av universitetets utbyggnad. För inrättande av för de matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena avsedda sådana tjänster föreslår kommittén följande program. Härvid är kommittén, som vill erinra om det av naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg i dess förslag den 23 september 1961 till utbyggnadsplan för ämnena matematik, fysik, kemi, teoretisk fysik och vissa angränsande ämnen i Göteborg framlagda motsvarande programmet, angelägen understryka att den — liksom samordningskommittén — endast velat ange en ram för utbyggnaden, då frågan om behovet av nya tjänster kontinuerligt måste följas.

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

S:a

20 65

Att kommittén funnit sig endast böra angiva totalantalet tjänster beror på, att det icke nu är möjligt att närmare bedöma tillgången på kompetenta forskare för de olika tjänstetyperna. Med hänsyn till att det är fråga om en utbyggnadsperiod räknar kommittén emellertid med att antalet tjänster som forskarassistent kommer att överväga. På vederbörande myndigheter får ankomma att i samband med sedvanliga anslagsäskanden framlägga förslag om tjänstetyp.

Lektorer och assistenter För att tjäna som underlag för kostnadsberäkningar och lokalprogram har uppskattningar gjorts av lektorsbehovet i skilda ämnen fram till början av 1970talet. Emellertid kan enligt kommitténs mening icke komma ifråga att lägga dessa uppskattningar till grund för en fullständig långtidsplan för inrättande av ordinarie lektorat. Härför är takten i studerandeantalets ökning och en rad andra faktorer alltför osäkra. Kommittén räknar med att i varje fall följande 23 ordinarie universitetslektorat blir erforderliga under utbyggnadsperioden, vilka bör inrättas så snart vederbörliga organisationsplaner har fastställts. Fr. o. ra. 196^/65 Matematik Fysik Teoretisk fysik Statistik Nationalekonomi Kulturgeografi Naturgeografi Fr. o. ra. 1965/66 Oorganisk kemi Fysikalisk kemi Organisk kemi Statskunskap Företagsekonomi

1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 2

Fr. o. ra. 1966/67 Zoologi Zoofysiologi Matematisk statistik Sociologi Historia Ekonomisk historia Psykologi

1 1 1 1 1 1 1

Fr. o. ra. 1967/68 Botanik Fysiologisk botanik Genetik

1 1 1

Förslag om de ytterligare ordinarie lektorstjänster, som kan bedömas erforderliga, bör i vanlig ordning framföras av vederbörande myndigheter. Vidare föreslår kommittén, att enligt de grunder som redovisats i Kungl. Maj:ts proposition 1959:105 angående ökat stöd åt forskning m. m. medel till assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete anvisas för i efterföljande sammanställning angivet antal assistenttimmar. Med hänsyn till att radiofysik föreslås bli examensämne även i filosofiska examina, anser kommittén att medel till assistenttimmar jämväl bör anvisas för detta ämne. 60

Fr. o. vi. 1964/65 Matematik Fysik Teoretisk fysik Statistik Nationalekonomi Kulturgeografi

1 000 2 000 1 000 1000 1 000 1 000

Fr. o. m. 1965/66 Oorganisk kemi Fysikalisk kemi Organisk kemi Biokemi Analytisk kemi Statskunskap

2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 1 000

Företagsekonomi Radiofysik

1 000 1000

Fr. o. m. 1966/67 Ekologisk zoologi Zoofysiologi Matematisk statistik Sociologi Ekonomisk historia Psykologi

1 000 1000 1 000 1000 1 000 1000

Fr. o. m. 1967/68 Ekologisk botanik Fysiologisk botanik Genetik

1 000 1 000 1000

Vad slutligen beträffar assistenttimmar för undervisningen kommer i det följande medelsanvisning härför att äskas för budgetåret 1964/65. Såvitt gäller de därefter följande budgetåren förutsätter kommittén att förslag framläggs i vanlig ordning, dock under iakttagande av vad i kapitel IV anförts rörande formerna för utarbetande och fastställande av studieplaner m. m.

Biträdespersonal m. m. En beräkning av erforderliga biträdesresurser för nu ifrågavarande ämnen enligt de principer som redovisas i propositionen 1959:105 har givit vid handen, att den personella basorganisationen under utbyggnadsperioden bör byggas ut att omfatta 113 tjänster. Härigenom skulle de ifrågavarande ämnena i Umeå få biträdesresurser, som vore i stort sett likvärdiga med dem, som står samma eller motsvarande ämnen till buds vid övriga akademiska lärosäten. Kommittén har därför funnit det angivna antalet tjänster vara en med utgångspunkt i dagens förhållanden önskvärd basorganisation. Kommittén förordar i anslutning till det tidigare redovisade förslaget till tidsschema för utbyggnaden följande program som en allmän riktpunkt för utbyggnaden av biträdesresurserna. För fullständighetens skull har de fr. o. m. den 1 juli 1963 inrättade två biträdestjänsterna för ämnena matematik och statistik medtagits. 63/64

5*

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

70/71 eller senare

S:a

—

Budgetår 63/64

Samhälls- och företags vetenskapliga ämnen Statistik kanslibitr. Ae 7 räknebitr. Ae 7 Nationalekonomi kanslibitr. Ae 7 kontorsbitr. Af 2—Ae 5 . Geojraji kanslibitr. Ae 7 kartbitr. Ae 7

,

Företagsekonomi kanslibitr. Ae 7 kontorsbitr. Af 2—Ae 5 .. Statskunskap kanslibitr. Ae 7 Sociologi kanslibitr. Ae 7 Ekonomisk

historia

kanslibitr. Ae 7 kartbitr. Ae 7 Psykologi kanslibitr. Ae 7 inst.tekn. Ae 9 Pedagogik kanslibitr. Ae 7 Matematisk-naturvetenskapliga ämnen Matematik kanslibitr. Ae 7 Fysik forskn.ing. Ae 21 instr.mak. Ae 11 inst.tekn. Ae 9 G8

64/65

65/66 66/67

67/68

68/69

69/70 70/71 eller senare

S:a tj-

Budgetår 63/64.

64/65

65/66 66/67

Lab.bitr. högst Ae 9 . . . vaktmästare Ae 7 . . . . kanslibitr. Ae 7 kontorsbitr. Af2—Ae5

67/68

68/69

69/70

70/71 eller senare

S:a tj.

14-

Teoretisk jysik kanslibitr. Ae 7 Matematisk

statistik

kanslibitr. Ae 7 Kemiämnena lab.ing., högst A e l 5 . instr.mak. Ae 11 lab.-bitr., högst Ae 9 . inst.tekn. Ae 9 kanslibitr. Ae 7 vaktmästare Ae 7 . . . . ekonomibitr. Ae 5 . . . . Ekologisk zoologi instr.mak. A e l l inst.tekn. Ae 9 lab.bitr., högst Ae 9 . . vaktmästare Ae 7 . . . . kanslibitr. Ae 7 djurvårdare Ae 7 ekonomitr. Ae 5 Zoojysiologi instr.mak. Ae 11 inst. tekn. Ae 9 lab.bitr., högst Ae 9 . . vaktmästare Ae 7 . . . . kanslibitr. Ae 7 djurvårdare Ae 7 ekonomibitr. Ae 5 . . . . Genetik lab.bitr., högst Ae 9 .. inst.tekn. Ae 9 kanslibitr. Ae 7 ekonomibitr. Ae 5 . . . .

5 1 3 2 5 2 1

2 3 2 1

34.

Budgetår 63/64

64/65

65/66 66/67

67/68

68/69

69/70

70/71 eller senare

S:a tj-

Botanikämnena l2 1 3

2 2

2 2 2

ekonomibitr. Ae 5

17 G e m e n s a m personal För i paviljonger institutioner

inrymda l1 1

maskinist Ae 11 vaktmästare Ae 7

2 Personal jör »samhällsvetarhuset» a) skrivcentral kontorsbitr. Af 2—Ae 5. .

1 4

b) övriga

Summa

—

—

1 Tjänsten avses senare bli överförd till institutionen för fysik.

2 Tjänstens inrättande förutsätter tillkomsten av ett odlingsområde eller växthus.

113 För budgetåret 1964/65 har kommittén beaktat behovet av en maskinisttjänst för i paviljongerna inrymda institutioner. I samband med färdigställandet av de olika byggnadskomplexen torde en tjänst som maskinist bli erforderlig för varje byggnad. Kommittén förutsätter dock att förslag om inrättande av ytterligare maskinisttjänster och av tjänster för annan för verksamheten gemensam personal av motsvarande art i sedvanlig ordning kommer att framläggas av vederbörande myndigheter. I fråga om de biträdestjänster, som enligt programmet bör tillkomma budgetåret 1964/65, föreslår kommittén att de erhåller benämning och inplaceras i lönegrad på sätt, som framgår av efterföljande tabell. 70

Då frågan om organisationen av den tekniska tjänsten ännu ej behandlats av kommittén skall förslaget i övrigt i vad det avser teknisk biträdespersonal uppfattas som ett rent räkneexempel. Beträffande biträdestjänster hänförbara till budgetåret 1965/66 eller senare budgetår redovisas en preliminär fördelning på tjänstetyp, vilken i tillämplig utsträckning torde kunna tjäna som ledning för de anslagsäskande myndigheterna.

Universitetsbibliotekets personalbehov I kapitel VII har personalbehovet vid universitetsbiblioteket vid 1970-talets början uppskattats till cirka 55 tjänster. Härtill kan komma viss ytterligare personal för dokumentationsverksamheten och institutionstjänsten. Kommittén har därför funnit sig endast böra framlägga detaljerat förslag såvitt gäller budgetåren 1964/65 och 1965/66. I övrigt torde det ankomma på den blivande överbibliotekarien att i samband med sedvanliga anslagsäskanden framlägga förslag om tjänster och tjänstetyper. För nämnda två budgetår föreslår kommittén inrättandet av följande nya tjänster för biblioteksverksamheten vid universitetsbiblioteket. Förslaget i vad avser budgetåret 1965/66 förutsätter tillkomsten av den tidigare nämnda tillbyggnaden av stadsbiblioteket. 1964/65 1 överbibliotekarie 1 biblioteksassistent 1 kanslibiträde 1 expeditionsbiträde

1965/66 1 förste bibliotekarie 1 biblioteksassistent 5 biblioteksbiträden 1 expeditionsvakt

K A P I T E L XI

Organisationsfrågor

Fr. o. m. den 1 juli 1963 benämns de medicinska, odontologiska, matematisknaturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsenheterna gemensamt universitetet i Umeå. Jämlikt av Kungl. Maj:t den 28 juni 1963 meddelade bestämmelser angående den provisoriska organisationen av högre utbildning och forskning i Umeå handhas den omedelbara ledningen av universitetet av en interimsstyrelse, bestående av en ordförande och ytterligare elva ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj:t för en tid av ett år. Vid universitetet finns vidare dels ett lärarkollegium för medicinska högskolan och ett för tandläkarhögskolan, dels tre undervisningsnämnder, en för medicinska studier, en för odontologiska studier samt en för filosofiska studier. Lärarkollegiet vid envar av högskolorna består, såsom beslutande myndighet, av samtliga vid högskolan anställda professorer och laboratorer (motsvarande). Innehavarna av professorstjänsterna i matematik och statistik har övergångsvis inträtt som ledamöter av den medicinska högskolans lärarkollegium, dock äger de ej deltaga i behandling av ärende om tillsättning av lärartjänst i medicinskt ämne vid högskolan. Undervisningsnämnd består av vederbörande lärarkollegiums ordförande eller i tillämpliga fall innehavare av befattning som studierektor (med. fak.) samt därutöver av sex ledamöter. Av ledamöterna väljer lärarkollegiet tre; dessa skall utgöras av två professorer och en annan lärare än professor. Återstående tre ledamöter utses av studentkåren på sätt denna beslutar. Vad i nuvarande universitetsstatuter föreskrivs om konsistorier, drätselnämnd, fakulteter och undervisningsnämnder gäller, i den mån ej annat följer av förutnämnda bestämmelser, i tillämpliga delar i fråga om universitetet i Umeå med iakttagande av att vad som sägs om konsistorier och drätselnämnd skall avse interimsstyrelsen samt att föreskrifterna om fakulteter skall avse lärarkollegierna. Överstyrelsen för universitetet utövas av kanslern för rikets universitet, vilken även har att utfärda de ytterligare föreskrifter, som befinns erforderliga. Den för de fyra utbildnings- och forskningsenheterna avsedda administrativa personalen är gemensam för universitetet. Två tjänster som byrådirektör är inrättade, vilka är avsedda för sådana uppgifter vid universitetet som enligt gällande universitetsstatuter ankommer, vid den ena tjänsten på akademisekreterare och förste byråsekreterare, vid den andra på akademiräntmästare och 72

akademikamrerare. Vidare omfattar den administrativa personalen 15 tjänster för amanuens- och biträdespersonal. I sitt sjunde betänkande har universitetsutredningen bl. a. framlagt förslag beträffande personalorganisationen vid de lokala universitets- och högskoleförvaltningarna. Med hänvisning till att de lokala förhållandena varierar i sådan utsträckning, att detaljstudier skulle erfordras för bedömning av behovet av amanuenser och biträdande personal, har utredningen härvid endast framlagt förslag i vad avser tjänster i lönegrad A 19 och högre. Interimsstyrelsen för universitetet i Umeå har i yttrande till kanslern avgivit utlåtande bl. a. avseende behovet av förvaltningspersonal i Umeå. Kanslern har i särskilt utlåtande över universitetsutredningens ovannämnda betänkande behandlat frågan om administrationens personalbehov och därmed sammanhängande spörsmål. Universitetsutredningens förslag avseende förvaltningsorganisationen vid universitetet i Umeå är enbart baserat på en bedömning av behovet för de medicinska och odontologiska utbildningslinjerna. Utredningen har uppskattat det erforderliga antalet högre tjänster för en sådan administration till tre, nämligen en byråchef och två sekreterare, de sistnämnda placerade i lönegradsintervallet A 19—23. Med hänsyn till den stora expansion, som förestår vid universitetet i Umeå, har interimsstyrelsen ansett det icke vara möjligt att framlägga förslag beträffande en mera definitivt utformad förvaltningsorganisation. Av denna anledning har styrelsen begränsat sig till att föreslå en provisorisk administrativ personalorganisation avsedd att gälla under budgetåret 1964/65. Interimsstyrelsen är emellertid i princip av den uppfattningen, att universitetets administrativa ledning bör utövas av en akademisekreterare och en akademiräntmästare, båda i byråchefs ställning, såsom närmaste chefer för lärosätets kansli respektive räntekammare. Under universitetets närmaste utbyggnadsskede, framhåller styrelsen vidare, synes det dock tillräckligt, att kansliets chef med hänsyn till den omfattande planerings- och förhandlingsverksamhet, för vilken han skall ansvara, erhåller byråchefs ställning, medan såsom chef för drätselverket en tjänsteman i byrådirektörs löneställning tills vidare synes vara tillfyllest. Kanslern för rikets universitet har i sitt yttrande över universitetsutredningens ifrågavarande betänkande förordat, att de lokala universitets- och högskoleförvaltningarnas nuvarande två huvudavdelningar, kansliet och räntekammaren, bibehålls under var sin chef: en akademisekreterare och en akademiräntmästare. Såvitt gäller universitetet i Umeå innebär kanslerns förslag, att antalet tjänster i lönegrad 19 och högre vid full upprustning (läsåret 1966/67) skall vara fyra, nämligen en akademisekreterare (chef för kansliet, B 3), två förste byråsekreterare (A 23) samt en akademiräntmästare (chef för drätselverket, A 27). 73

Behovet av biträdespersonal för läsåret 1966/67 har kanslern uppskattat till 19 tjänster, vilket i förhållande till innevarande läsår innebär en ökning med 4 tjänster. Med hänsyn till att frågan om de lokala universitets- och högskoleförvaltningarnas organisation och förvaltning för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, anser umeåkommittén att den icke bör uttala sig med anledning av de ovan refererade olika förslagen till den administrativa organisationen i Umeå. Kommittén vill dock erinra om de förslag till nya utbildningslinjer, som framläggs i det föregående. E t t realiserande av dessa förslag torde såsom kommittén i det föregående understrukit, komma att ställa särskilt stora krav på universitetets ledning, icke minst såvitt gäller utbildningsplaneringen. Enligt kommitténs mening är det därför av vikt att kvalificerad administrativ personal kommer att stå till universitetets förfogande.

Fakulteter, fakultetsindelning m. m. Vid universitetet i Umeå bör, som även universitetsutredningen föreslagit, medicinska högskolan och tandläkarhögskolan ombildas till en medicinsk respektive en odontologisk fakultet. De matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena, beträffande vilka kommittén i det föregående framlagt förslag, kan antingen organisatoriskt vara sammanhållna i en matematisk-naturvetenskaplig respektive en samhällsvetenskaplig fakultet eller, i varje fall under den utbyggnadsperiod kommitténs förslag avser, sammanhållas inom ramen för en fakultet benämnd den filosofiska fakulteten. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för det sist angivna alternativet, då ett sammanhållande av ämnena till en fakultet skapar större förutsättningar för och underlättar det i skilda sammanhang förordade samarbetet över traditionella fakultetsgränser. På denna fakultet, som föreslås organiserad fr. o. m. läsåret 1964/65, bör ankomma de uppgifter i fråga om utbildning och forskning som vid andra lärosäten för närvarande ankommer på de matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska fakulteterna. Det bör ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att upptaga frågan om fakultets- och/eller sektionsindelning till behandling. Jämlikt beslut vid 1963 års riksdag skall ärende angående tillsättning av tjänst som professor inom den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga organisationen i Umeå tills vidare handläggas av vederbörande vid universitetet i Uppsala. Enligt kommitténs mening bör denna bestämmelse äga tillämpning å professurer, som kommittén föreslår till inrättande under tiden t. o. m. den 1 juli 1967. Under hänvisning till vad universitetsutredningen anfört rörande dubbelt fakultetsledamotskap föreslår vidare kommittén, att laboratorn i ämnet radiofysik vid medicinska högskolan ges säte och stämma jämväl i den filosofiska 74

fakulteten. Kommittén förutsätter, att frågan om dubbelt fakultetsledamotskap beträffande övriga ifrågakommande ämnen kommer att upptagas av vederbörande vid universitetet till behandling när så blir aktuellt. Kommittén vill dock uttrycka den uppfattningen, att ämnesföreträdarna för genetik, psykologi och statistik, vilka ämnen i särskilt hög grad verkar för ett överbryggande av fakultetsgränserna, synes böra få dubbelt fakultetsledamotskap. Med hänsyn till att frågan om undervisningsnämnder är under prövning har kommittén ej ansett sig böra upptaga hithörande spörsmål till behandling. Kommittén vill endast framhålla, att den förutsätter att verksamheten vid socialinstitutets undervisningsnämnd (motsvarande) i möjligaste mån samordnas med universitetets undervisningsnämnd (motsvarande) för samhällsvetenskapliga ämnen. Därest systemet med lokala utbildningsråd kommer att bibehållas förutsätter vidare kommittén, att ett dylikt råd instiftas för civilekonomutbildningen i Umeå. Såsom framgår av det föregående torde den av statskontoret tillsatta expertgruppen för datamaskinanläggningar komma att förorda förhyrning och uppställning vid universitetet av en medelstor anläggning. Kommittén förutsätter, att ledningen av verksamheten vid denna anläggning läggs på en samarbetsnämnd med representanter för universitetet och statskontoret.

Institutionsindelning I sitt sjunde betänkande har universitetsutredningen föreslagit, att institutionsbegreppet stadgemässigt definieras på så sätt, att för forskningen och utbildningen inom visst ämnesområde anställda lärare och övriga tjänstemän jämte för deras verksamhet anvisade lokaler, samlingar, apparatur och övrig materiel anges tillsammans utgöra en institution. Enligt förslag av universitetsutredningen har vederbörande universitets högskolemyndigheter haft att utarbeta preciserade förslag rörande institutionsindelningen vid de enskilda lärosätena. Den ledande principen härvid skall ha varit den, att en utbildningsorganisation omfattande lärare, som har att sinsemellan fördela undervisnings- och examinationsuppgifter inom ett examenseller läroämne, skall, oavsett om dessa uppgifter gäller ett enda eller flera skilda utbildningmål, hållas samman i en institution. Därjämte skall behovet av samarbete och sambruk i avseende på lokaler och forskningsutrustning tagas i beaktande vid institutionsindelningen. Beträffande den i förevarande betänkande avhandlade utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå föreslår kommittén, att varje ämne organiseras som en institution. Under hänvisning till av universitetsutredningen anförda motiv för bildande av institutionsgrupper förordar slutligen kommittén, att i respektive byggnadskomplex inrymda institutioner bildar institutionsgrupper, avsedda att handha 75

för byggnadskomplexet gemensamma verksamheter, såsom bibliotek, verkstad och skrivcentral. I detta sammanhang vill kommittén erinra om att socialinstitutet förutsätts få lokaler i samma byggnad som bl. a. de samhällsvetenskapliga ämnena. Vid sådant förhållande anser kommittén att institutionsgrupper för socialinstitutet och de samhällsvetenskapliga ämnena bör bildas på samma sätt som för institutionerna inom universitetets ram.

KAPITEL XII

Medelsbehov budgetåret 1964/65 och kostnadsuppskattningar avseende budgetåret 1970/71

I detta kapitel kommer först medelsbehovet budgetåret 1964/65 att upptagas till behandling. Därefter redovisas i ett andra avsnitt bl. a. gjorda uppskattningar av årskostnaden vid utbyggnadsperiodens slut, dvs. budgetåret 1970/71.

Medelsbehov 1964/65 Under anslagsrubriken Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå har innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 640 000 kronor, från vilket kostnaderna läsåret 1963/64 för undervisning och forskning i ämnena matematik, statistik och pedagogik bestrides. Anslaget är uppdelat på följande poster: A. Avlöningar, förslagsvis B. Omkostnader, förslagsvis C. Materiel m. m., högst D. Bokinköp och bokbindning m. m., högst E. Inredning och utrustning av nya lokaler, högst

450 000 52 000 8 000 10 000 120 000 Summa kronor

640 000

Kommittén, som erinrar om att frågan om inredning och utrustning av paviljongerna anförtrotts utrustningsnämnden för universitet och högskolor, beräknar att kostnaderna i övrigt för nu ifrågavarande verksamhet kommer att uppgå till 2 525 000 kronor budgetåret 1964/65, vilket i förhållande till innevarande innebär en kostnadsökning med 2 005 000 kronor.

A.

Avlöningar

Medelsbehovet till avlöningar har kommittén beräknat till 2 027 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 1 577 000 kronor enligt nedanstående uppställning. Härtill kommer kostnaderna för universitetsadministrationen, beträffande vilken förslag framlagts i annan ordning och för vilken kommittén därför ej beräknar medel. 6

Institutionerna 1. Tio professurer, varav fyra fr. o. m. den 1/7 1964 och övriga fr. o. m. den 1/1 1965 2. Sju universitetslektorat 3. Avlöningar till innehavare av extra universitetslektorat m. m. . . 4. Femton biträdestjänster

+392 000 +300 000 +560 000 +225 000

Universitetsbiblioteket 5. En tjänst som överbibliotekarie 6. Tre biträdestjänster

+ 56 000 + 44 000 Summa ökning kronor

1 577 000

Beträffande tjänsterna under punkterna 1, 2 och 4—6 hänvisas till kapitel X. När det sedan gäller punkten 3 har kommittén, som erinrar om sitt i kapitel X framförda förslag om assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete, med utgångspunkt i gjorda uppskattningar av studerandeantalet beräknat ett med 560 000 kronor ökat medelsbehov för här ifrågavarande ändamål vid inrättande av de av kommittén föreslagna professurerna och specificerade sju universitetslektoraten.

B.

Omkostnader

För nästa budgetår uppskattar kommittén medelsbehovet till 133 000 kr., innebärande en anslagsökning med 81 000 kr. 1. Sjukvård m. m 2. Bränsle, lyse och vatten 3. Städning och rengöring 4. Reseersättningar 5. Telefonavgifter 6. Publikationstryck 7. Bidrag till kollegiekassa 8. Bevakning av lokaler nattetid

1 000 25 000 30 000 40 000 18 000 10 000 1 500 7 500

of +20 000 +24 000 +20 000 + 8 000 of + 1 500 + 7 500

Summa kronor 133 000 2 och 3. Höjningen är betingad av tillkomsten av nya paviljongutrymmen. 4. Oaktat det väsentligt större antalet befattningshavare torde ökningen av delposten kunna begränsas till 20 000 kronor. Kommittén erinrar om att ur delposten skall bestridas bl. a. flyttningersättningar. 5. Vid den av kommittén för budgetåret 1964/65 föreslagna organisationen uppskattas medelsbehovet för löpande utgifter till 18 000 kr. eller 3 000 kr. per institution, dvs. samma belopp per institution räknat som upptagits för innevarande budgetår. 78

7. Under medicinska högskolans i Umeå omkostnadsanslag har för budgetåret 1963/64 till Bidrag till kollegiekassa anvisats 2 500 kr. Anslagsposten må av lärarkollegiet vid högskolan användas för bestridande av utgifter i samband med doktorsdisputationer och andra akademiska högtidligheter, för representation, expenser och övriga av verksamheten föranledda behov, för vilka andra anslag av statsmedel icke finns att tillgå. Under tandläkarhögskolans omkostnadsanslag har för samma budgetår till motsvarande ändamål anvisats 2 000 kr. Umeåkommittén föreslår, att för budgetåret 1964/65 medelsanvisningen till universitetet för här ifrågavarande ändamål uppräknas med 1 500 kr. med anledning av utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen. 8. Kostnaden för bevakning nattetid av paviljongerna uppskattas till 7 500 kr.

C. Materiel

m.m.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 8 000 kr. Budgetåret 1964/65 tillkommer ämnena nationalekonomi, geografi, teoretisk fysik och fysik. Kommittén uppskattar med hänsyn härtill det totala medelsbehovet till 105 000 kr. Därvid har kommittén beräknat 5 000 kr. för den pedagogiska institutionen.

D. Nyanskaffning

av apparater m. m.

Någon särskild medelsanvisning nästa budgetår till ifrågavarande ändamål är enligt kommitténs mening ej påkallad med hänsyn till att samtliga institutioner just utrustats eller är under utrustning.

E. Bokinköp och bokbindning m. m. Under hänvisning till i kapitel VII gjorda beräkningar föreslås en medelsanvisning av 260 000 kr.

Kostnadsuppskattningar avseende år 1970/71 Beräkningarna avser att belysa den ekonomiska innebörden av föreliggande utbyggnadsplan, men får inte tolkas så att de antaganden, som beräkningarna grundar sig på, i detalj kommer att förverkligas. Uppskattningarna torde emellertid belysa storleksordningen av de årskostnader man i framtiden får räkna med för den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forsknings- och utbildningsorganisationen vid universitetet i Umeå. 79

Beträffande beräkningarna bör vidare framhållas: 1. Såsom framgår av kapitel I har kommittén för avsikt att i ett senare betänkande återkomma till frågan om den tekniska tjänstens ordnande vid universitetet. Uppskattningarna inbegriper därför inte samtliga kostnader för denna verksamhet. 2. Frågan om datamaskinanläggning i Umeå och därmed sammanhängande spörsmål är föremål för särskild utredning. Kommittén har därför inte ansett sig böra uppskatta anskaffnings- och driftkostnaderna för en sådan anläggning. 3. Med hänvisning till vad kommittén därom tidigare anfört i detta betänkande erinras om, att mikrobiologins och pedagogikens ställning kommer att upptagas till behandling först i ett senare sammanhang. 4. Vidare har kostnaderna för utbildning i marinbiologi ej medtagits, då dessa är beroende av ställningstagandena till den pågående fältstationsutredningen. 5. Uppskattningarna inkluderar ej kostnaderna för universitetets centrala administration. 6. Såvitt gäller universitetsbiblioteket har kommittén ej funnit det möjligt att dela upp kostnaden härför mellan medicin, odontologi och socialinstitutet å ena samt matematik-naturvetenskap och samhällsvetenskap å andra sidan. Vidare erinras om att viss ytterligare personal för dokumentationsverksamhet och institutionstjänst kan tillkomma vid universitetsbiblioteket. 7. Socialinstitutet i Umeå, som lokalmässigt skall samordnas med universitetet, har förutsatts erhålla lokaler i byggnaden för matematik-samhällsvetenskap m. m. 8. Observeras bör även att lokalkostnader samt inrednings- och utrustningskostnader för vissa medicinska institutioner ej kunnat särskiljas liksom ej heller sådana kostnader för gemensamhetsanläggningar såsom bibliotek, administration och matsal. 9. Slutligen bör anmärkas, att kostnadsuppskattningarna baserar sig på 1963 års löner och prisläge. A. Årskostnaden

1970/71

Den gjorda uppskattningen av årskostnaden vid utbyggnadsperiodens slut har givit följande resultat: Kronor

. ... • Avlöningar Omkostnader . Materiel Nyanskaffning av apparater Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket 80

12 000 000 1 4 0 0 00

°

500 000

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden Resestipendier åt lärare m. fl Gästföreläsningar Extra utgifter vid universitet och högskolor Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

1 400 000

Avrundat summa kronor

16 000 000

B. Investeringsanslag

75—90 miljoner

C. Anslag till inredning och utrustning

40—50 miljoner

KAPITEL X I I I

Sammanfattning

1962 års umeåkommitté, som tillkallades den 6 juni 1962, har till uppgift att planera utbyggnaden av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation vid universitetet i Umeå. Resultatet av den första fasen av sitt arbete redovisade kommittén i ett den 11 december 1962 avlämnat delbetänkande. Utbyggnaden började förverkligas redan den 1 juli 1963, då såsom en följd av kommitténs förslag två professurer inrättades, nämligen i matematik respektive statistik. Därigenom blev det möjligt att redan läsåret 1963/64 anordna utbildning på ett- och tvåbetygsnivåerna i dessa ämnen. Kommittén framlägger i nu föreliggande betänkande riktlinjer och planer för den fortsatta utbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå fram till slutet av 1960-talet. I enlighet med kommitténs direktiv skall frågan om en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation i Umeå icke prövas förrän närmare klarhet vunnits om hur de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet kommer att utbyggas. Kommitténs förslag kan sammanfattas på följande sätt: Vid universitetet i Umeå skapas under de närmaste fem åren en modernt inriktad utbildnings- och forskningsorganisation, som täcker hela de matematisknaturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Då Umeå stad ställt paviljonger till förfogande för ett övergångsskede, blir det möjligt att utan uppskov kontinuerligt bygga ut denna organisation. Samtidigt projekteras och uppförs en rad stora byggnadskomplex för de permanenta vetenskapliga institutionerna, vilka före 1960-talets utgång till sitt förfogande kommer att ha välutrustade och efter nya principer planerade lokaler sammanförda i funktionella grupper, som även omfattar de medicinska institutionerna. * Utbildningen till filosofie magisterexamen inriktas bl. a. med tanke på lärarbristen i Norrland i betydande utsträckning på de ämnesteoretiska delarna av ämneslärarutbildningen. För att utbildningen redan från början skall få en för lärarutbildning lämplig utformning skall universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen gemensamt och efter hörande av lärarutbildningssakkunniga fastställa studie- och undervisningsplaner. Inriktningen av den tillkommande 82

professuren i pedagogik fastställs icke förrän lärarutbildningssakkunniga framlagt sitt förslag till lärarhögskola och ämneslärarutbildning i Umeå. Utbildning till filosofie kandidatexamen blir möjlig med skilda kombinationer inom de matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesgrupperna. Uppläggningen av utbildningsorganisationen blir lämpad för framtida linjer med blandad medicinsk och naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig utbildning, t. ex. för att fylla livsmedels- och läkemedelsindustriens behov av kvalificerad personal med kemisk, fysisk och biologisk-medicinsk utbildning eller t. ex. sjukvårdens behov av psykologer. Utbildningen till filosofie politices magisterexamen utformas enligt sedvanliga principer. Därjämte skapas ett särskilt utbildningsalternativ inom fil. pol. mag.examen för dem som önskar utbilda sig för samhällsplanerande arbetsuppgifter inom främst statliga och kommunala organ. Civilekonomutbildning anordnas med ett sådant innehåll, att den leder till examen likvärdig med den, som avläggs vid handelshögskolorna och vid den ekonomiska fakulteten i Lund. Såväl fil. pol. mag.-utbildning med inriktning på samhällsplanerande arbetsuppgifter som ekonomutbildning anordnas i Umeå redan från läsåret 1964/65. Forskningsorganisationen i Umeå blir omfattande. Inom ramen för de nytillkommande 22 professurerna tillgodoses även vid övriga universitet sedvanliga centrala ämnena inom matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden. Därjämte har vissa av professurerna givits en speciell inriktning eller avgränsning för att tillgodose en modern utvecklingstendens inom vetenskapen ifråga eller för att ge tillfälle till en ur hela landets synpunkt önskvärd representation av en del av ämnesområdet. Exempel härpå är kemiämnet analytisk kemi, som försetts med särbeteckning »med molekylär strukturanalys». Inom den biologiska gruppen har två professurer försetts med särbeteckningen »ekologisk» — professur i ekologisk zoologi respektive ekologisk botanik — dvs. professurerna skall i första hand tillsättas med tanke på vetenskapligt arbete inom de fält, som berör växters och djurs förhållande till deras miljö. Vidare inrättas redan i detta första skede en professur i genetik med tanke på den växande betydelsen i skilda sammanhang av ärftlighetsmekanismerna. Bland samhällsvetenskaperna har ämnet kulturgeografi givits tillägget »med samhällsplanering» och professuren i företagsekonomi särskilt inriktats mot »distributionsekonomi». Genom dessa speciella anordningar kommer universitetet i Umeå att få en egen forskningsprofil, som blir betydelsefull inte minst ur rekryteringssynpunkt. Professurerna i den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå inrättas enligt vad som framgår av följande sammanställning. 83

Nyinrättade professurer 1963—1967 Läsår

Ämne

1963/64—1/7 1963

Matematik Statistik

1964/65—1/7 1964

Fysik Teoretisk fysik Kulturgeografi med samhällsplanering Nationalekonomi Oorganisk kemi Fysikalisk kemi Analytisk kemi med molekylär strukturanalys Organisk kemi Biokemi Företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi

—1/1 1965

1965/66—1/7 1965 —1/1 1966

Statskunskap Ekologisk zoologi Zoofysiologi

1966/67—1/7 1966

Ekonomisk historia Matematisk statistik Sociologi Psykologi Ekologisk botanik Fysiologisk botanik Genetik

—1/1 1967

De vetenskapliga institutionernas forskningslokaler har sammanförts i funktionella grupper, oavsett vilken fakultet som ämnena tillhör. Härigenom bildas forskningsblock, av vilket ett omfattar de medicinska ämnena anatomi och histologi och det naturvetenskapliga ämnet zoologi; ett andra block omfattar de medicinska och naturvetenskapliga kemiämnena; och ett tredje de medicinska och naturvetenskapliga fysiologiämnena samt genetik och botanik. Härigenom uppnås en brett representativ och stimulerande forskningsmiljö med hög »forskartäthet» inom varje funktionellt samhörig ämnesgrupp och möjligheterna för forskningssamarbete över fakultetsgränserna ökas. På motsvarande sätt har utbildningsavdelningarna inom institutionerna sammanförts i funktionella grupper för att underlätta samarbete inom utbildningsorganisationen över fakultetsgränserna. Dessa anordningar medger också ett ökat gemensamt utbyggande och utnyttjande av serviceanordningar såsom bibliotek, verkstäder, djuravdelningar och tung vetenskaplig utrustning. Till utbildningens och forskningens tjänst inrättas ett universitetsbibliotek, där tyngdpunkten läggs på ett huvudbibliotek med kurslitteraturbibliotek. 84

Under den fortsatta utbyggnaden förutses en utvidgad bibliotekstjänst vid institutionerna och vidare skall en dokumentationsavdelning tillkomma. Administrativt skall de matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnenas företrädare från och med den 1 juli 1964 bilda en filosofisk fakultet. Vissa av lärarna får säte och stämma såväl i den filosofiska som den medicinska fakulteten. Tillsättningen av de professurer, som kommer a t t inrättas fram t. o. m. den 1 juli 1967, skall behandlas av vederbörande fakultet vid Uppsala universitet. Den omfattande utbildnings- och forskningsorganisationen samt biblioteksoch universitetsadministrationen vid universitetet i Umeå kommer att betjänas av ca 250 nya fasta tjänster. Härav är 22 professurer, varav 14 i matematisknaturvetenskapliga och 8 i samhällsvetenskapliga ämnen. E. o. docent-, forskardocent- och forskarassistenttjänsterna är 20 till antalet, vartill kommer 23 universitetslektorat. För universitetsbiblioteket inrättas bl. a. en överbibliotekarietjänst. Driftkostnaderna för universitetet i Umeå beräknas för budgetåret 1964/65 till avrundat 2,5 miljoner kr. För budgetåret 1970/71 uppskattas motsvarande årskostnad till avrundat 16 miljoner kr. Investeringskostnaderna för utbyggnaden av Umeå universitet under 1960talet beräknas komma att uppgå till mellan 75 och 90 miljoner kr. Härtill kommer anslag till inredning och utrustning av de nyuppförda utbildnings- och forskningsinstitutionerna till en kostnad av uppskattningsvis 40 till 50 miljoner kr. Vid Umeå universitet beräknas antalet närvarande studerande vid 1970-talets början bli i samhällsvetenskapliga ämnen ca 1 000 och i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena ca 1 400.

*1 G ös G

.

u

CO

s

<

O

O

g

r—<

CO

§

CO

co

CO CN

•<*

CO CM CM

i s" CU '3

2 *

3 :fe 0 _^

ti ii

s

a M o ti

O *->

t i CU

J4

"O

CÄ

CM

co

O

CM i—i

o

CM

o

CM

CO

O

F—1

1—1

co

•a

X

oo

•<?

O CO

3 i •3§ C <-i

<Ö >

0)

oo CO PH

. >

e

•4-1

H

PH

o <u fe

CM

•>*

CO

• *

CM

• *

oo CM

(M

c 3

o *ti ti

ca u*

g »cS b to

CO - £

d

t-

CM

O

i—i

CO

O

o

o

CM

CO

O CM

O CO

CM CM

00 "3 1

CM

T?

I-H

CM

co

O F-H

« Ol

O

CM

(M

ti bo 13 O

:cs

Sx

«SE >% *•»

'43

- - H S £

C©

cfi;3 w Tim pr grupp H T

O ti a, H3 es

CM i-l

O «5

o

o

I—1

CO

o

CM i—(

O IM

O CD

CM CM

00 •*

CM i-i

«# CM

o

00 T-C

<* CM

O

CM

l—l

r—1

CM

bo T3 O

ti

m

CM i—i

O CM

c

o

cs

1—1

>•

O CM

O CM

CM «£> CM " - i

CM

CO

co

O

1—4

cc

r^

o

•*

CO

bo T3 in

O

es

3äH

• *

q

Gruppstorlek H T

co

CM

te

ti v

a

!-H

JO

CO

CO

lO 1—1

)0

m

fe O fe o

ti ti

6»

es

•i->

bo B

CU

•B

s s

:0

en bo

a '£ -o c

p

CO

i-<

co

i—i

CO

w

US

,_

fe o

fe Jä

cu

J

i

bo

-O

.9

3 CJ

CJ

PH

fe O fe O fe

(3 CU

E bo O

0) O

ft J9o

g

•a

Jj

M

bo

s

cs

tn

en To •E JD o "o (-i

C3

CO

cu

fe

O

c o

CJ

"C o

bo

8 Ef

CJ

o

d

3 i CU ,ft C :eS

bo a

4) en SP bo bo

*s u bo O <u bo

fe JS

CO

bo

.S

:o3

fe ^-^ -ö

^^ OJ

55 <4-t

in CM

P *

X

CO

fe

CO

*;J

bo C 'a bo bo

•5 3

& 'fl

-2

-ti

si 3

en C

5 B .S

.2

CU

C

M cu

XI

^2

CO

o -2

1»

J

CM

4->

•si

PA

CM

in

1(0

C O

•4-4

CO

•~

in

bo t»» JD co J 3

c

O

Si o

!-H

1—1

o M .2 5 M -3 fe fe *"^, ^^ ^^ -2

rH

d, p-

~cS

v d

o

u

eo

c 3 bo

8 nd

9 I-H

g <c SoW

Und. visn. form

sUD O V M) S-

cd

£

-fl O

P4

rf

CS

& 2 ^ ^

- 'fl 3 | £

g

CO

<U

"cu ' S

C3

iä "^o to c

•c

CU to

PS

0.

"3 P3

-

PC

"0 >H

h OJ

CJ »s3 O >

'C

&

s

1A

b V

fl O

'g

§ -i 3 £ PM o •Q -o | >> CU C fe fe « p5 co -3 .9 O ^-^ ^^ ^_^ bo fe ""• O "" c

CS

CO

CJ

•""

P «

a3 C/j

Ö Öl

8 •eq

c 49

s

=2

3 VI

rj

a

C

d

<y

fe > 03

WD

i

CO

t-

t~

<N

<M

CO

»O

O

O

O

H

n

rHin

i—i

m

dl

S B H

H3

fl :«

.*

©

<M

co

•*

O

(M

CO

•*

CO

N

(O

i-l

i-l

CM

O WD

a

:0 E ii

fl H3 CS t*

C

•*

O

•*

O

if

i—i

co

bci>

WD

g

3äH C <

CO

rH

IM

<N

O

CO

3 bbr>

WD O 4>

w. u

O to1

fl -Q

p">.2

^3

fe CA K O

fe,* fe fe O fe O fe O fe O fe .3 fe ,3 en

a

c "9

II

-o

o3

13. S ca a

t v

fl fl

t-c

S3

P,

O

P

3 'T be o W rS

f-i

. &>

*< _• <U

LC

.3

w:

»c ._

-a

R rid

,3

««

:0

fa

I

-i

^ r-s

rS a

.2

bb --g

£

PQ 3

bD

S 3 C

«

.3

o

til G

^ 3

|

3 a o o 4-1 i«a 3 J O ' G "3 3 rM % K

rS

>>

OH

„ b tn TS

dl

fa

£. 'c* «-

—i

O

G

r3

'be

O

6 U

M

a 3

"2

>

-3 3 C r-J c! TI

C

rG

.2

-0

G C3

a s -s(X0r^

3 g 1C2 Gc3 •a b G « ^ «3 Ä fe fe fe O

£? .-^ S" »

©o

a

a <

CM

c

d »i £ co cci

£

•51

U 01

°4J

i s 5 cu o D \3

^"2

:0

cu

C

h5 3

CO

d >

6«

S H

c

C

i 'i

s « .> O cu PH

••o ö

o»

CO

F£3

+->

B9

O

CO

C5

m co

»ft

CO

CO

»ft

C

o

bj

ti

S:a tim läsa

.

oo

CO

be CO -Q CO

c3

S

s cd

S:a tim tern

S

ft £

ty

bo

i>

lfl

CO

»ft

(S

c

-o CO

be

»ft co na CO

& »ft eo nabc

CO CO na

eo

CO

»o w

»ft »ft »ft

"3 * ? 5c e-

«« 6b

3 "2

O

O

J

bb bb J2

O

ti

0J c5

•<3

ft" 3

O

5 M

'S c S U>->.2

eo

bb

«1

cu

Jd CM

fe Cfi 05 (S|

• J CO W

en

6b 'S

c

to 1) t* o

>3 6 c P

i-<

bi bo

bfi JZ S 3 •Ö g

E V

•ä

b

0J

ft

1W 88

s i S

<»

S

u

X

CL J W

•** B E 2 ^ 3 .

KA

W LJ

&H

t:

S

3 Cfi

Bilaga k Utkast till kursplan för obligatorisk kurs i rättsvetenskap ingående i ekonomexamen 1. En allmän översikt över den förmögenhetsrättsliga delen av civilrätten, motsvarande Åke Malmström, Civilrätt. Lärobok för nybörjare. Lund 1962, s. 1—255 (hela boken utom Familjerätten och Arvsrätten). 2. E t t relativt ingående studium av köprätten, motsvarande Jan Hellner, Köprätt. Sthlm 1961, s. 11—166 (1 upplagan är slutsåld, ny upplaga väntas hösten 1963). 3. E t t grundligt studium av aktiebolagsrätten med ledning av Knut Rodhe, Aktiebolagsrätt. 3 uppl. Sthlm 1961. 225 s. 4. Vissa huvudpunkter av arbetsrätten, motsvarande Erik Forstadius, Arbetsmarknaden. 2 uppl. Sthlm 1961. 65 s. 5. En översikt över konkurrenslagstiftningen med ledning av Kurt Grönfors, Lagstiftningen mot konkurrensbegränsning. Ggb 1962. 47 s. 6. En översikt över beskattningsrätten med ledning av John Bratt, Deklaration och beskattning. Senaste uppl. ca 300 s.

^ rocKi-

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1963 1. 0resunds-forbindelsen. 1. del. 2. Fiske och flottning i gränsvattnen mellan Finland och Sverige. 3. Opprettelse av »Nordens Hus» i Reykjavik. 4. Samarbeid mellom de tekniske h0gskoler i Norden. 5. Bolagsbeskattningen i Norden.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Utlännings tillträde till offentlig tjänst. [7] Författningsutredningen VI. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. [16] Del 2. Motiv. [17] Del 3. Motiv. Förslag till riksdagsordning. [18] Del 4. Bilagor. [19] Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. [20] Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. [23] Trafikmål. [27] Utsökningsrätt II. [28] Skadestånd I. [33] Några valfrågor. [54] Reviderat förslag till jordabalk m. m. [55] Domstolsväsendet I. Rådhusrätternas förstatligande. [56] Fastighetsbildning. [68] Domar i expropriationsmål 1951—60. [73] Slakt och kastrering av ren jämte andra djurskyddsfrågor. [75]

Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13] 1960 års gymnasieutredning. 1. Vägen genom gymnasiet. [15] 2. Kraven på gymnasiet. [22] 3. Specialutredningar om gymnasiet. [41] 4. E t t nytt gymnasium. [42] 5. Läroplan för gymnasiet. [43] 1958 års utredning kyrka—stat. 1. Religionens betydelse som samhällsfaktor. [26] 2. Kyrkor och samfund i Sverige. [39] Lärare på grundskolans mellanstadium. [35] Bättre studiehjälp. [48] Fackskolan. [50] Studiesociala utredningen. 1. Akademikernas skuldsättning. [44] 2. Studentrekrytering och studentekonomi. [53] 3. H a t t till studiemedel. [74] Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens främjande. [61] Stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. {[67] Högre utbildning och forskning i Umeå. II. [76]

Utrikesdepartementet

Jordbruksdepartementet

Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. [3] Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. [4] U-länder och utbildning. [34] Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. [37]

Listerlandets ålfisken. [32] 1960 års jordbruksutredning. 1. Utvecklingstendenser i modernt skogsbruk. [63] 2. Det svenska lantbrukets effektiviseringsvägar. [66] Skogsvägar. [71]

Försvarsdepartementet

Handelsdepartementet

Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. [5] Försvar och fiskerinäring. [31] Totalförsvarets regionala ledning. [65] Socialdepartementet

Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område. [30] Arbetsförläggande. [38] Åldringsvårdens läge. [47] Kommunikationsdepartementet

Tillfällig hastighetsbegränsning i motortrafiken under åren 1961 och 1962. [59] Nykterhet i trafik. [72] Finansdepartementet Preliminär nationalbudget för år 1963. [8] Undersökning av taxeringsutfallet. [14] Om åtgärder mot skatteflykt. [52] Lokaliseringsutredningen. 1. Lokalisering av statlig verksamhet. [69] 2. Stadsbyggnadsmässiga konsekvenser av inflyttning av statlig verksamhet. [70] Ecklesiastikdepartementet En teknisk institution inom Stockholms universitet. [1] 1955 års universitetsutredning VII. 1. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. [9] 2. Universitetsväsendets organisation. [10]

Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. [12] Papper och annan skrivmateriel. [25] Malmen i Norrbotten. [36] Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. [57] Svenska handelsflottans krigsförluster under det andra världskriget. [60] Inrikesdepartementet Kommunalrättskommittén IV. Kommunalförbundens lånerätt. [2] V. Kommunala renhållningsavgifter. [29] Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. [6] Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. [11] Sjukhus och öppen vård. [21] Mentalsjukhusens personalorganisation. Del I. Intervju- och frekvensundersökningar m. m. [24] Arbetslöshetsförsäkringen. [40] Befolkningsutveckling och näringsliv i Jämtlands län. [45] Yrkesmedicinska sjukhusenheter — behov och organisation. [46] Kommittén för näringslivets lokalisering. 1. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga I. [49] 2. Aktiv lokaliseringspolitik. Betänkande. [58] 3. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga II. [62] Landstingens organisation och arbetsformer m. m. [64] Civildepartementet

De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. [51]

04JVS? IVAR HJEGGSTRÖMS TRYCKERI AB STOCKHOLM 1963