SOU 1967:12

Programbudgetering. D. 2,

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Vogrambudgetering — studier och försök

$.'•'<

: .v - j b •

"J\9t:-.." •'.'&:«

.'.•J'-'''."'

&:':i3?::-

sm • ; • ; ; ;

V- * * ^ .

•

^'i^'vii v , , ' ; ! •?.

*fö*m P*?*0£b'

SÄ.^1

>SfS$S

* & r : i ^ .

xS&öi*

*8?

•it,-

ssffi?

MiS^sS

»•TV-

W.:\K>:; !

.ul i * : ; . ;•• ii.*.••*•?»• • . -J-:-.

•

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967:12 Finansdepartementet

PROGRAMBUDGETERING — studier och försök STATSKONTORETS P R O G R A M B U D G E T U T R E D N I N G

DEL 2 — Bihang

E S S E L T E AB, S T O C K H O L M 1967

Omslag Paul Hilber

Innehåll

Förord Redogörelser för studie- och försöksverksamheten vid de särskilda myndigheterna 1. Statskontoret 2. Statens provningsanstalt 3. Statens bakteriologiska laboratorium 4. Arbetsmarknadsverket (länsarbetsnämnden i Kalmar) 5. Sjöfartsverket 6. Patentverket

7 81 93 135 159 175

Förord

Enligt direktiven för programbudgetutredningen skulle utredningsarbetet bl a bedrivas i form av studier och försök vid vissa myndigheter. En kort översikt över denna verksamhet har lämnats i del 1 kapitel 2 av betänkandet. I detta bihang till betänkandet presenteras mera utförliga redogörelser för de studier och försök som gjorts. Studie- och försöksverksamhet har av utredningen bedrivits vid statskontoret, statens provningsanstalt, statens bakteriologiska laboratorium, kriminalvårdsstyrelsen, arbetsmarknadsverket (länsarbetsnämnden i Kalmar län) samt sjöfartsverket. Vidare har en av chefen för handelsdepartementet tillkallad utredningsman i samverkan med utredningen upprättat ett förslag till införande av budgetering, kostnadsredovisning och prestationsmätning vid patentoch registreringsverket. För var och en av de här nämnda myndigheterna har utarbetats en redogörelse för studie- och försöksverksamhetens uppläggning, inriktning och genomförande intill utgången av år 1966. Ett undantag utgör kriminalvårdsstyrelsen. Vid denna myndighet har be-

drivits studier som resulterat i ett förslag till programbudgetsystem. Detta har i stor utsträckning utnyttjats för att exemplifiera framställningen i del 1 av utredningens betänkande. Någon praktisk försöksverksamhet har däremot inte bedrivits vid kriminalvården. De redogörelser som här lämnas från utredningens övriga studier och försök är närmast avsedda att ge praktisk vägledning för de myndigheter som kan komma att införa programbudgetering. Omfattningen av studie- och försöksverksamheten varierar avsevärt mellan de olika myndigheterna. Uppläggningen av budget- och redovisningen av den typ det här är fråga om måste bli relativt tidskrävande. Från konstruktion av en kontoplan för myndighetens verksamhet till dess man har ett väl fungerande system för budgetering och kostnadskontroll ligger ett arbete som måste sträcka sig över flera år. Den försöksverksamhet som utredningen bedrivit vid olika myndigheter har inte i något fall avancerat så långt att något samlad utvärdering av erfarenheterna kunnat ske.

1. STATSKONTORET

Försök med programbudge tering vid statskontoret

Programbudgetutredningen erhöll i juni 1963 uppdrag av statskontorets styrelse att som ett första objekt för sitt arbete undersöka möjligheterna att introducera kostnadsredovisning och programbudgetering i statskontorets verksamhet.

Bakgrund Redovisningen av statskontorets ekonomi har liksom beträffande de flesta övriga statliga förvaltningsmyndigheter i huvudsak varit begränsad till en redovisning av de kassamässiga inkomsterna och utgifterna, fördelade på konton för inkomst- och utgiftsslag. I anslagsäskanden, statsverksproposition och Kungl Maj:ts regleringsbrev upptas för statskontorets verksamhet erforderliga driftmedel i likhet med vad som gäller för flertalet statliga myndigheter såsom anslag för avlöningar och omkostnader. Vidare förekommer ett särskilt anslag för försöksverksamhet och tidigare har även funnits ett speciellt reservationsanslag för anskaffning av datamaskinutrustning. Förslag om anslagsändringar motiveras i statskontorets årliga anslagsäskanden, varvid dock anslagen i regel inte ställs i relation till omfattningen eller resultatet av den bedrivna verksamheten. Statskontorets möjligheter att disponera de av riksdagen beviljade anslagen fastställs genom Kungl Maj:ts regleringsbrev. Däri görs för avlöningsoch omkostnadsanslagen en fördelning på anslagsposter och delposter genom

att Kungl Maj:t fastställer en avlöningsstat och en omkostnadsstat. Den gjorda fördelningen innebär en uppspaltning av anslagen efter utgifternas art. Flertalet poster i staterna är maximerade, antingen genom att de upptas som obetecknade eller att i regleringsbrevet föreskrivs att de inte får överskridas utan Kungl Maj:ts tillstånd. När det gäller avlöningsanslaget sker vidare en bindning av dispositionsrätten genom att Kungl Maj:t fastställer en personalförteckning över tjänstemän å ordinarie stat och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae21. Statskontorets bokföring handhas av fondbyrån. Beträffande anslagen till statskontorets verksamhet förekom dock när utredningsarbetet startade även viss bokföring vid administrativa byrån. Fondbyråns bokföring är uppdelad på tre grupper, nämligen huvudbokföring, bokföring avseende kyrkofonden och särskild bokföring beträffande övriga fonder. Försöksverksamheten har inte berört bokföringen avseende kyrkofonden och övriga fonder. Huvudbokföringen sker maskinellt och är i princip en kassamässig bokföring av in- och utbetalningar, fördelade efter inkomsternas respektive utgifternas art. Kontoindelningen följer i fråga om anslagen statsliggaren med underindelning på anslagsposter och delposter enligt regleringsbrev och gällande bokföringsföreskrifter. Utöver denna bokföring har vid administrativa byrån manuellt förts inkomstjournal och utgiftsjournal, vari inkomster och utgif-

10 STATSKONTORET

ter fördelats på anslag, anslagsposter och delposter på samma sätt som i fondbyråns huvudbokföring. Den av administrativa byrån förda bokföringen har utnyttjats för byråns fortlöpande kontroll av medelsförbrukningen under statskontorets anslag. Bokföringen vid statskontoret har sålunda varit upplagd som en för statliga myndigheter traditionell kassamässig bokföring och har inte gett någon egentlig bild av hur inkomsterna och utgifterna fördelat sig på statskontorets olika verksamhetsgrenar. Bokföringen har inte omfattat någon redovisning av sådana tillkommande kostnader som lokalkostnader, avskrivningar och ränta, kostnader för pensionsåtaganden och portokostnader. Beträffande de av statskontoret bedrivna organisationsundersökningarna fanns en viss begränsad kostnadsredovisning som införts i slutet av år 1961. Redovisningen var så utformad att varje uppdragsledare månatligen lämnade en rapport för varje utredningsprojekt vari i efterhand gjordes en summarisk uppskattning av hur lång arbetstid olika befattningshavare nedlagt på projektet under månaden. Tiden angavs därvid inte i noggrannare mått än fjärdedels månad. På grundval av rapporterna gjordes en beräkning av lönekostnaderna för de olika projekten. Materialet har dock ej utnyttjats för rapportering eller som underlag för budgetering.

Statskontorets organisation och uppgifter Statskontorets organisation har under senare år genomgripande ändrats vid flera tillfällen. Sin nuvarande funktion som statens centrala rationaliseringsorgan fick statskontoret 1961. Den 1.7. 1963 vidgades statskontorets verksamhetsfält i samband med att matematik-

maskinnämnden upphörde och dess uppgifter inom den administrativa och matematiska databehandlingen i huvudsak överflyttades till statskontoret. Den organisatoriska indelning i byråer och fristående arbetsgrupper som infördes 1.7.1961 stod sig i sina grunddrag till 1.7.1965. Denna organisation med flexibla enheter ersattes då av en fast avdelningsindelning. Organisationen framgår närmare av det organisationsschema som återges i bilaga 1: A. Enligt den för statskontoret gällande instruktionen är statskontoret central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen. Det åligger härvid statskontoret särskilt - att taga initiativ till rationaliseringsåtgärder inom statsförvaltningen och svara för erforderlig samordning av rationaliseringsverksamheten - att planlägga och i samverkan med vederbörande verk utföra eller medverka vid rationaliseringsundersökningar inom statliga förvaltningsgrenar - att anordna och medverka vid utbildning av personal för rationaliseringsverksamhet - att även i övrigt, såsom genom upplysning och rådgivning, verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen - att svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt - att handlägga frågor om tryckning för statens räkning samt därvid verka för planmässighet, enhetlighet och sparsamhet vid tryckning, häftning och inbindning. Statskontoret handhar också genom sin fondbyrå en omfattande kameraloch fondförvaltning, innefattande utbetalning av driftbudgetanslag, förvaltning av statliga donations- och kapitalfonder mm. Dessa uppgifter, som inte har något samband med statskontorets

STATSKONTORET

nuvarande funktioner som rationaliseringsorgan, avses endast övergångsvis ligga kvar hos statskontoret. En särskild utredning pågår angående frågan om fondbyråns framtida ställning och organisationstillhörighet. Vidare har statskontoret som ett provisorium skött driften av en datamaskinanläggning. Datamaskindriften och den härför inrättade driftsektionen har avvecklats under budgetåret 1966/67. Ur budgetmässig synpunkt kan statskontorets nuvarande verksamhet indelas i följande program: - rationaliseringsverksamhet - utbildningsverksamhet - dataadministration 1 - fond- och kameralförvaltning 1 - gemensam administration. Vid den interna planeringen och budgeteringen samt i kostnadsredovisningen görs för programmen en mer detaljerad uppdelning av arbetsuppgifterna i mindre program. 2

betstidsrapportering (bilaga 1: B) och dels den årliga planeringscykeln, budgetsystemet och personalplaneringen (bilaga 1: C). För det egentliga redovisningsarbetet och de därmed direkt sammanhängande arbetsuppgifterna, som utförs ADB-mässigt, har vidare utarbetats en särskild systemhandbok. Försöksverksamheten inom statskontoret innebär praktisk tillämpning av verksamhetsplanering, budgetering och kostnadsbokföring i enlighet med principerna för programbudgetering. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för det försöksvis tillämpade budget- och redovisningssystemet. Under försöksverksamhetens gång har framlagts och diskuterats ett flertal förslag som inte längre är aktuella. Redogörelsen går med något undantag ej in på dessa förslag och de därav föranledda åtgärderna.

Efter förberedande studier och utredningsarbete påbörjades försöksverksamhet i begränsad omfattning fr o m 1.10.1963 i enlighet med förslag som framlagts av programbudgetutredningen. Försöksverksamheten har därefter successivt utvidgats och i erforderlig utsträckning omlagts och modifierats med hänsyn till under försöken vunna erfarenheter. Till grund för den nu pågående försöksverksamheten ligger av statskontoret fastställda föreskrifter angående dels kostnadsbokföring och ar-

Första steget — modell till programbudget I varje ekonomiskt-administrativt system är budgeten den naturliga utgångspunkten. Som ett första steg i programbudgetarbetet skisserades i augusti 1963 en modell till en tänkbar programbudget för statskontoret. Modellen var gjord i form av utkast till en petitaskrivelse. Syftet härmed var att från början anknyta det budget- och redovisningssystem som man avsåg utveckla för statskontoret till den slutprodukt som är avsedd att ge statsmakterna en översiktlig bild av verkets ekonomi i förhållande till dess uppgifter och mål. Modellen var byggd kring en skiss över statskontorets verksamhetsgrenar som anknöt till den dåvarande organisationen - se figur 1:1.

1 Dessa arbetsuppgifter handhas endast övergångsvis av statskontoret. 2 I försöksverksamheten vid statskontoret har använts beteckningen aktivitet för att indela verksamheten. Utredningen har sedermera övergått till att i budgetsammanhang använda termen program som beteckning för ändamålsinriktad verksamhet.

Enligt modellen skulle budgeten inledas med en redogörelse för programmet för statskontorets verksamhet under det kommande året jämte en översiktstablå med uppgift om erforderliga resurser för verksamhetens olika gre-

Försöksverksamhetens uppläggning och genomförande Allmänt

12 STATSKONTORET

'fl

Fig. 1:1. Modell till programbudget for statskontorets verksamhet

STATSKONTORET

nar. Verksamheten indelades på ett sådant sätt att budgeten kunde följa organisationsplanens ansvarsområden. För de olika verksamhetsgrenarna skulle härefter ges specificerade program för verksamheten, om möjligt uttryckta i fysiska prestationer, samt kostnaderna för dessa program. För att möjliggöra en realistisk ekonomisk bedömning av verksamheten skulle i budgeten medtas inte bara de kassamässiga utgifterna utan även sådana beräknade kostnader för tjänstelokaler, pensioner för den aktiva personalen, tjänsteporto, avskrivningar och ränta, som traditionellt inte belastar den enskilda myndigheten. Dessa kostnader har av utredningen benämnts komplementkostnader. Bedömningen av budgeten skall givetvis alltid ske mot bakgrunden av resultatet av föregående års verksamhet. Verksamhetsberättelsen borde därför lämpligen utgöra en bilaga till programbudgeten. En programbudget skall om möjligt underbyggas med preciserade uppgifter om förväntade prestationer och deras värde. Den av statskontoret bedrivna utredningsverksamheten lämpar sig uppenbarligen inte härför. I modellen framfördes tanken att någon form av kostnadsdebitering för de av statskontoret utförda tjänsterna skulle kunna övervägas. En sådan åtgärd skulle då bl a kunna tjäna som en viss regulator på omfattningen av statskontorets verksamhet och en mätare på intensiteten i efterfrågan på dess tjänster. Det finge dock bli en fråga på längre sikt. Modellen till programbudget föredrogs inför samtlig chefspersonal vid statskontoret från vilka även inhämtades skriftliga synpunkter på förslaget. Det föredrogs i statskontorets styrelse 12.9.1963. Även personalorganisationerna informerades. Mot denna bakgrund igångsattes försöken till praktisk utformning av först ett redovisningssystem och därefter ett

budgetsystem. Med hänsyn till svårigheterna att mäta prestationerna finge värdet av programbudgetering vid statskontoret främst bedömas med hänsyn till dess förmåga att utgöra ett planeringsinstrument - samordna verksamhetsplanering och budgetering - och ett hjälpmedel för att leda verksamheten och att klarlägga kostnadsstrukturen.

Projektredovisning och arbetstidsrapportering införs Den dominerande delen av statskontorets verksamhet hänför sig till de av ämbetsverket utförda rationaliseringsundersökningarna. Undersökningarna initieras av Kungl Maj:t, av statliga myndigheter och kommittéer och av statskontoret självt. Med hänsyn till rationaliseringsundersökningarnas dominerande roll i statskontorets verksamhet framstod det redan från början såsom nödvändigt att få ett fastare grepp om kostnaderna för de enskilda utredningsprojekten. Såsom framgått av det föregående hade under hösten 1961 införts ett system, varigenom erhölls en summarisk redovisning av nedlagd arbetstid och beräknade löner för varje enskilt utredningsprojekt. F r o m 1.10.1963 infördes ett nytt system för arbetstidsrapportering och kostnadsredovisning. Detta innebar bl a att - uppdragskort med förkalkyl upplades för varje utredningsuppdrag - uppdragsnummer fastställdes för varje utredningsuppdrag - uppdragsförteckning upprättades - arbetstidsrapport enligt särskild blankett skulle upprättas månadsvis av varje tjänsteman som sysslade med utrednings- och remissverksamhet - arbetstidsrapporterna skulle sammanställas byråvis till månadsrapporter - verifikationer skulle vid kontering

14 STATSKONTORET

förses med anteckning om uppdragsnummer eller aktivitetsbeteckning - kostnadssammandrag skulle upprättas månadsvis på grundval av byråernas månadsrapporter och verifikationsmaterialet. I arbetstidsrapporten skulle varje tjänsteman notera hur arbetstiden under månaden fördelade sig på olika arbetsuppgifter. Uppdragskortet skulle bl a innehålla uppgifter om uppdragsnummer, uppdragets art och syfte, uppdragsgivare, samrådsmyndighet, uppdragsledare, föredragning och beslutande samt förkalkyl beträffande tidsåtgång och beräknade utgifter med fördelning på löner, konsultarvoden och övriga direkta utgifter. Kostnadssammandragen utvisade såväl senaste månadens kostnader för olika projekt som kostnaderna från budgetårets resp uppdragets början. Det införda systemet för arbetstidsrapportering och projektredovisning tilllämpades med vissa detaljändringar t o m 30.6.1965. För tillämpning f r o m 1.7.1965 har fastställts nya redovisningsföreskrifter (se bilaga 1: B), som även berör projektredovisningen och arbetstidsrapporteringen. Ändringarna var huvudsakligen betingade av att en ny kontoplan infördes från denna tidpunkt och att tidsrapporterna och verifikationsmaterialet skulle behandlas i datamaskin. Arbetstidsredovisningen har utvidgats och omfattar numera i princip all verksamhet som bedrivs av statskontoret. Arbetstidsrapporten har ändrats och sifferkoder införts även för andra aktiviteter än utredningsprojekten. Avdelningarna och byråerna behöver inte längre upprätta sammandrag (månadsrapporter) av arbetstidsrapporterna utan bearbetningen av dessa sker centralt. Vid vissa enheter behöver inte befattningshavarna själva avlämna individuella arbetstidsrapporter utan arbetstidsredovisningen sker med använ-

dande av en tjänstgöringsuppgift enligt särskild blankett och omfattande all personal vid enheten. Projektredovisning har införts även beträffande de av utbildningsbyrån bedrivna kurserna. I fråga om utredningsuppdragen görs i projektredovisningssammanhang en uppdelning på förstudier och huvudstudier. Rapporter utvisande arbetsinsats och kostnader m m för olika projekt upprättas månadsvis medelst datamaskin. Rapporterna avser utfallet under aktuell månad och från budgetårets början samt utfallet i jämförelse med upprättade förkalkyler.

En kontoplan utarbetas Samtidigt med den systematiska arbetstidsrapporteringen och projektredovisningen infördes f r o m 1.10.1963 även ett manuellt rapportsystem. Därigenom erhölls en fördelning av inkomsterna och utgifterna på såväl organisatoriska enheter (kostnadsställen) som på olika verksamhetsgrenar (kostnadsbärare). Denna redovisning fördes helt vid sidan av den officiella kassamässiga bokföringen. För varje kostnadsställe upprättades månadsvisa kostnadssammandrag, utvisande de direkta utgifterna för olika aktiviteter. Såsom bilagor till dessa månadssammandrag fogades specifikation av kostnaderna för de av enheterna bedrivna utredningsprojekten. I den löpande redovisningen medtogs endast sådana kassamässiga utgifts- och inkomstposter som förekommer i statskontorets officiella bokföring. I årsrapporter och i periodiska rapporter dessemellan gjordes emellertid även en beräkning och fördelning av komplementkostnaderna. Det angivna manuella redovisningssystemet har f r o m 1.7.1965 ersatts av ett kostnadsbokföringssystem baserat på datamaskinen bearbetning. De

STATSKONTORET

närmare principerna för denna kostnadsbokföring framgår av bilaga 1: B. Även denna kostnadsbokföring skall tills vidare bedrivas helt vid sidan av den bokföring som handhas av fondbyrån. Omläggningen har därför inte inneburit någon ändring av fondbyråns arbetsrutiner eller omfattningen av byråns arbetsuppgifter. Genom det nya bokföringssystemet enligt ADBmetod erhålls dock även den bokföring av de kassamässiga inkomsterna och utgifterna som krävs för kassa- och anslagskontroll samt för den officiella bokföringen och för finansstatistiska ändamål. Avsikten är därför att sedan ADB-systemet prövats i praktiken slopa fondbyråns bokföring - bortsett från den som avser fondförvaltningen - så att försöksverksamheten utnyttjas även för den officiella bokföringen. För att möjliggöra en tillfredsställande kostnadsredovisning, som skall kunna ligga till grund för bl a planering, kontroll och resultatbedömning, krävs ett systematiskt kontosystem, baserat på en kontoplan. Ett första utkast till kontoplan för statskontoret diskuterades inom expertberedningen för programbudgetutredningen i maj 1964. Förslaget skilde sig avsevärt från traditionella normalkontoplaner. På expertberedningens rekommendation överarbetades dock förslaget så att man i fråga om klassindelning m m mera följde den systematik som tillämpas i Mekanförbundets normalkontoplan. Någon omedelbar omläggning av kostnadsbokföringen var dock inte möjlig, varför införandet av kontoplanen tills vidare fick anstå i avvaktan på den genomgripande omorganisation av statskontoret som man avsåg genomföra 1.7. 1965. Under tiden framlades inom programbudgetutredningen en skiss till stadig normalkontoplan. Den ligger till grund för den kontoplan som enligt statskontorets ovan nämnda föreskrif-

ter försöksvis tillämpas from 1.7.1965. Kontoplanen är så uppbyggd att bokföringen skall utvisa hur kostnader och intäkter för statskontorets verksamhet fördelar sig på olika ändamål och ansvarsområden. Bokföringen kan härigenom lämna underlag för planering, budgetering och kostnadskontroll. Planen innehåller även de konton som erfordras för den officiella kassabokföringen och för anslagskontroll. Kontoplanen och bokföringssystemet bygger på den förutsättningen att bokföringsunderlaget (verifikationerna) skall innehålla uppgift om såväl kontonummer angivande inkomsternas eller utgifternas art som i förekommande fall kodnummer för kostnadsställe (avdelning, byrå etc) och kostnadsbärare (program). Beträffande utredningsuppdrag och kurser motsvaras koden för kostnadsställe och kostnadsbärare av uppdragsnumret respektive kursnumret. De närmare principerna för indelningen i kontoklasser och konton liksom även reglerna för kontering mm framgår av bilaga 1: B. Planering och programbudgetering Budgetsystemet vid statskontoret (se bilaga 1: C) är avsett att utgöra ett planerings- och kontrollinstrument för såväl verksledning som övriga kostnadsansvariga chefer. Budgetperspektivet omfattar tre led: - intern budget för närmast följande budgetår (år 2) - budget och underlag för anslagsäskanden för det därpå följande året (petita för år 3) - långtidsbudget avseende år 4-7. I det följande lämnas först en redogörelse för utredningens studie- och försöksverksamhet vid statskontoret i vad avser utvecklingen av petita och intern budgetering. Därefter redogörs för det budgetsystem som tillämpas vid statskontoret from 1.1.1966.

16 STATSKONTORET

Budgeten utvecklas successivt. Sedan åtgärder vidtagits för att få fram ett kostnadsunderlag påbörjades försöken att på grundval därav bygga upp en budget för de olika enheterna inom statskontoret. Uppgiften var att med utgångspunkt från statskontorets målsättning och den därpå grundade totalbudgeten för verkets program konstruera en budget för styrning och kontroll av de olika enheterna inom verket. I syfte att först inhämta erfarenheter av en kvartalsbudget infordrades under våren 1964 uppgift från chefer för byråer och arbetsgrupper om beräknade kostnader och prestationer för verksamheten under tiden 1.7-30.9. 1964. På grundval härav upprättades också en budget för detta kvartal. Den fastställdes att tillämpas försöksvis. Budgeten innebar en beräkning av personalbehov och direkta utgifter för varje enhet. Utgifterna uppdelades i löner, konsultarvoden, reseersättningar och övriga direkta utgifter. Särskild förkalkyl uppgjordes för varje pågående utredningsprojekt och tidsinsatsen i manmånader beräknades för varje projekt. Den sålunda fastställda budgeten följdes upp genom månatliga rapporter. Dessa upprättades på manuell väg med ledning av arbetstidsrapporterna och de konterade verifikationerna. På grundval av erfarenheterna från den första kvartalsbudgeten upprättades under hösten 1964 en budget också för återstoden av budgetåret. I stort sett tillämpades oförändrade principer. En viss ytterligare uppdelning på aktiviteter gjordes ifråga om den ickeprojektbundna verksamheten. Tidsåtgången beräknades i arbetsdagar. Ett försök gjordes också att för vissa enheter (undervisningsbyrån och fondbyrån) finna prestationsmått som kunde läggas till grund för budgeteringen men det visade sig att planeringsunderlaget knappast var tillräckligt. Även

denna budget tillämpades försöksvis och uppföljdes genom rapporter, denna gång dock kvartalsvis. Samtidigt härmed pågick arbetet med statskontorets ordinarie petita, som detta år fick avlämnas senare än normalt med hänsyn till det förslag till omorganisation av ämbetsverket som skulle ingå däri. Inom programbudgetutredningen utarbetades då en skuggpetita enligt programbudgetmodell för budgetåret 1965/66. I motsats till tidigare modeller innehöll denna budget fullständiga budgetberäkningar baserade på ett faktiskt siffermaterial beträffande programmens utgifter, inkomster, personal m m. Underlag hade framkommit vid det nyssnämnda arbetet med den interna budgeten som samtidigt pågick. Skuggpetitan omfattade också beräkningar av komplementkostnader för verksamheten och vissa uppgifter ägnade att belysa prestationssidan. En ny fas inträdde i och med att statskontoret 1.7.1965 erhöll en ny organisation baserad på avdelningar. Så snart avdelningarna organiserats började under sensommaren 1965 förberedelserna för en programbudget för budgetåret 1965/66. Vid en konferens med samtlig chefspersonal vid statskontoret i oktober 1965 genomgicks och diskuterades hela budgetsystemet. Huvudvikten fästes därvid vid att budgeteringen skulle sammankopplas med verksamhetsplaner för avdelningarna i vilka skulle ske en precisering av programmet för budgetperioden. En budget för statskontoret för 1965/66 fastställdes därefter. Vid budgeteringen har i allt väsentligt följts de principer och regler som framgår av bilaga 1: C. Uppföljningen av budgeten sker månadsvis genom rapporter som framställs med datamaskin. Ett fullständigt underlag för programmering överlämnades i juni 1965. Arbetet med programmeringen blev dock avsevärt för-

STATSKONTORET

senat och någon löpande rapportering har inte kunnat ske förrän under budgetåret 1966/67.

Budgetsystemet från 1966 Sedan föreskrifter 30.12.1965 utfärdats för programbudgetering vid statskontoret kan utredningens arbete med framläggande av förslag och introduktion av budget- och redovisningssystemet betraktas som avslutat. Från våren 1966 skall det årliga budgetarbetet - avseende den samtidiga planeringen av verksamheten på kort sikt och petitaplaneringen - och redovisningen kunna ske som löpande rutiner i enlighet med utfärdade föreskrifter. Det införda systemet innebär bl a att planeringen, ledningen och kontrollen i ekonomiskt avseende av statskontorets verksamhet tills vidare skall försöksvis baseras på programbudgetering. Såsom framgår av den fastställda planeringscykeln (se bilaga 1: C) är budgeteringen direkt sammankopplad med verksamhetsplaneringen. Följande tidscykel skall gälla för budgetarbetet: - direktiv för årets budgetarbete utfärdas av generaldirektören senast 1.2. - programbudgetförslag inges av varje budgetansvarig chef senast 1.4. - budgetförslagen behandlas preliminärt av styrelsen senast 15.5. - intern budget fastställs av styrelsen senast 15.6. - beslut angående verksamhetsberättelse, petita och långtidsbudget fattas av styrelsen senast 31.8. Budgetarbetet är avsett att innebära en grundlig årlig genomgång av den bedrivna verksamheten och dess omfattning och inriktning. Budgeten skall vara målinriktad och innehålla preciseringar av vad som avses skola utföras och vilka resurser som krävs för genomförandet av de olika programmen. Om möjligt skall även ske en 2—714507

budgetering av förväntade resultat (prestationer). Den budget som genom petitaskrivelsen framläggs för statsmakterna skall ge en översikt över den planerande verksamheten och den redovisning beträffande de olika programmen och delprogrammen som krävs för att en saklig prövning av anslagsbehovet skall vara möjlig. De budgetansvariga chefernas budgetförslag innefattar en verksamhetsplan och en utgiftsbudget. Verksamhetsplanen skall avse såväl ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Utgiftsbudgeten utgör en sammanställning av beräknade arbetsinsatser (mandagar) och utgifter för avdelningens samtliga aktiviteter under de två närmast följande budgetåren. Budgeteringen på denna nivå avser endast de beräknade direkta utgifterna och sålunda inte komplementkostnader eller andel i kostnader för statskontorets gemensamma administration. I en till utgiftsbudgeten fogad projektkalkyl skall lämnas en specifikation av arbetsinsats och utgifter för varje pågående eller planerat projekt. Som underlag för verksamhetsplanen och utgiftsbudgeten har varje budgetansvarig chef vidare att göra erforderlig personalbudgetering enligt för ändamålet fastställda särskilda blanketter. Det av avdelningarna uppgjorda planerings- och budgetmaterialet bildar underlag för statskontorets anslagsäskanden och långtidsbudget. Budgeteringen avses skola vara underbyggd av en rullande långsiktig verksamhetsplan för statskontoret. Statskontorets petitaskrivelse avses innehålla dels ett allmänt program för verksamheten under anslagsåret och för utvecklingen på längre sikt och dels en tämligen ingående redovisning för verksamheten inom varje program. Denna skall utvisa faktiska kostnader, intäkter och prestationer för de senaste åren samt vad som beräknas för

18 STATSKONTORET

det löpande året och det budgetår för vilket anslag äskas. Vidare skall i skrivelsen lämnas uppgifter om totalkostnaderna för statskontorets verksamhet, varvid även skall medräknas komplementkostnaderna. Ett exempel på utformningen av petitaskrivelsen finns fogat som bilaga 9 till bilaga 1: C. Samtidigt med anslagsäskandena eller i nära anslutning härtill skall till Kungl Maj:t även insändas årlig berättelse angående statskontorets verksamhet vari bl a redogörs för prestationer och uppnådda resultat.

ga om rapportsystemets utnyttjande, dels fortlöpande tillse att rapporteringen svarar mot det aktuella behovet. Avdelningschefer och projektledare har att analysera erhållna rapporter och att bedöma utvecklingen i jämförelse med budgeten och de planer och kalkyler som ligger till grund för denna. Vid konstaterade eller befarade avvikelser av betydelse skall skriftlig eller muntlig kommentar lämnas till centralplaneringen som i sin tur har att fortlöpande hålla verksledningen informerad om utvecklingen.

Avdelningarnas budgetförslag utgör vidare underlag för den interna budget som årligen skall fastställas för statskontoret och dess olika avdelningar (motsv). Den i budgeten fastställda personalramen för en avdelning eller de för avdelningen beräknade totalbeloppen för olika utgiftsslag får ej överskridas utan verksledningens medgivande. Däremot äger den kostnadsansvariga chefen att inom de angivna ramarna vidta erforderliga omdispositioner mellan programmen varvid dock verksledningen skall informeras om mer betydande förändringar. Om förutsättningarna väsentligen ändras skall en revidering av den interna budgeten kunna ske. Sådan revidering skall beslutas av verksledningen och information härom skall lämnas direktionen.

I samband med att ett projekt (förstudie, huvudstudie eller kurs) igångsätts eller avslutas skall upprättas förkalkyl respektive efterkalkyl enligt härför avsedda blanketter. Förkalkyl skall enligt samma principer som gäller för upprättande av projektkalkyl vid den årliga budgeteringen innehålla uppgifter om beräknat personalbehov (mandagar) och beräknade direkta utgifter fördelade på olika budgetår. Samtidigt med förkalkylen uppläggs även förslag till projektkort. Motsvarande förfarande tillämpas vid ändring av tidigare uppgjord förkalkyl.

Genom fortlöpande rapporter skall lämnas information om kostnadsutvecklingen och om utfallet såväl i förhållande till den interna utgiftsbudgeten som till projektkalkylerna. Rapporterna framställs med användande av datamaskin. Av bilaga 1: C framgår vilka rapporter som skall tillställas chefer på olika nivåer och hur rapporterna skall utnyttjas. Administrativa byrån svarar för upprättandet av de ekonomiska rapporterna, medan det ankommer på centralplaneringen att dels biträda verksledning och avdelningschefer ifrå-

Med ledning av uppgifter från vederbörande avdelningschefer framställs varje månad maskinellt en förteckning över projekt som avslutats under månaden. Uppgifterna om antalet mandagar och upplupna utgifter för projektet från dess början överförs från förteckningen till blanketten för efterkalkyl. I efterkalkylen skall vidare lämnas uppgifter om den ursprungliga och i förekommande fall den senast upprättade förkalkylen. För att ge en bild av totalkostnaderna för projektet skall i förkalkylen även upptas ett omkostnadspålägg, avsett att täcka pensionskostnaderna och andel i administrationskostnaderna. Till efterkalkylen skall slutiigen fogas en kortfattad kommentar av avdelningschefen, varav bl a bör framgå orsakerna till

STATSKONTORET

eventuella avvikelser mellan förkalkyl och efterkalkyl. På s 75 ff ges exempel på de typer av ADB-rapporter som förekommer (exemplen är hämtade ur det löpande rapportsystemet och avser juni 1966). De visar arten av den information som tas fram om utredningsprojekten och andra program, om budgetkontrollen på ansvarsområdena och om kassabokföring och kassarapporter.

Underlag för ekonomisk analys Den ekonomiska information som lämnas genom den traditionella redovisningen anknyter till anslagen och avser i huvudsak utgifternas fördelning efter art (löner, omkostnader, investeringar etc). Indelningen följer de stater som genom regleringsbrev fastställts för myndigheten. Arten av den information som härigenom lämnas illustreras av figur 1: 2, som utgör ett utdrag ur statsliggaren. Redovisningen gentemot anslag av denna typ ger föga underlag för ekonomisk analys av verksamheten. Genom införande av kostnadsredovisning sker en radikal förbättring av det tillgängliga informationsunderlaget. Redovisningen byggs upp för att försöka spegla inte bara vad som rör anslag och kassa utan hela det ekonomiska skeendet. Nedan anges några exempel på den typ av uppgifter som kan tas fram genom statskontorets informationssystem och som är avsedda att belysa verk-

samheten i t ex årsberättelse och petita: - kostnader och arbetstidsåtgång för varje pågående och avslutat rationaliseringsprojekt - programmen och deras kostnadsutveckling - kontroll mot budget - strukturförändringar i verksamheten och annat underlag för den långsiktiga bedömningen - dagskostnaden för olika typer av utredningar och kurser, i vissa fall även enhetskostnader - administrationskostnaderna och kostnader för sådana program som remisser, service etc. Genom rapportsystemet sker en löpande uppföljning av avdelningars och övriga kostnadsställens verksamhet i förhållande till den fastställda budgeten. Möjligheterna till kontroll och analys är här goda. När det däremot gäller bedömningen av värdet av de tjänster statskontoret producerar är givetvis kostnadsredovisningens material otillräckligt eftersom det endast registrerar statskontorets egna kostnader och eftersom det saknas mått på rationaliseringsvinsterna. Området är dock inte oåtkomligt för ekonomisk analys och genom kostnadsredovisningen har några av de grundläggande förutsättningarna härför skapats. I följande tabeller och diagram ges några exempel på den typ av ekonomisk information om statskontorets verksamhet som efterhand börjat kunna tas fram och som i ökad omfattning publicerats i myndighetens verksamhetsberättelser och petitaskrivelser.

20 STATSKONTORET

Avlöningsstat (k. br. 31/5 1963) 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 440 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 60 000 3. Ersättning till expertis, förslagsvis 800 000 4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 243 000 5. Rörligt tillägg, förslagsvis 1 990 000 6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 94 000 Summa kronor 7 627 000 / k. br. 31/5 1963 medgives att hos statskontoret må fr. o. m. budgetåret 1963/64 tills vidare finnas inrättat ett förordnande att bestrida på överdirektör i lönegrad B 5 ankommande göromål; och skall lönen vid ifrågavarande förordnande bestridas från anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän. Vidare föreskrives, med tillämpning fr. o. m. 1/7 1963 tills vidare, att annan ledamot i statskontoret än dess generaldirektör och chef skall äga åtnjuta arvode med 250 kronor för månad, att sådan ledamot skall utöver månadsarvode för varje dag han deltager i styrelsesammanträde eller i handläggningen av generaldirektörsärenden äga uppbära dagarvode med 45 kronor ävensom — i förekommande fall — resekostnadsersättning och traktamente enligt Arr, att till sådan ledamot skall vid annan tjänsteresa än för bevistande av sammanträde i Stockholm utgå särskilt dagarvode med 20 kronor utöver resekostnadsersättning och traktamente enligt Arr, alt generaldirektören och chefen för statskontoret ävensom dennes ersättare icke skola äga uppbära förenämnda månads- och dagarvoden samt att ledamot, som tillika är innehavare av anställning i statens tjänst, vid tjänstledighet för fullgörande av uppdrag i ämbetsverket skall äga uppbära ersättning för mistade avlöningsförmåner i enlighet med bestämmelserna i kommittékungörelsen. Tillika föreskrives att förenämnda arvoden till ledamöter ävensom ersättningar för mistade1 avlöningsförmåner skola bestridas från anslags posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Ma]:L Därjämte erinras om att under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal medel beräknats för bl. a. 1 befattning med arvode motsvarande lönen i lönegrad B 3 samt 2 byråchefstjänster i Bg 1. Slutligen föreskrives att anslagsposten ersättningar till expertis och anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. 1 k. br. 28/6 1963 föreskrives att ledamöterna i det till statskontoret anknutna expertrådet vid ämbetsverkets utredningsarbete rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande

forskning skola äga åtnjuta ersättning med dagarvode enligt kommittékungörelsen. Tillika föreskrives att expertrådets ledamöter skola vid av ledamotskapet föranledda resor äga åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt rese- och traktamentsklass A, Arr.

B 23. Statskontoret: Omkostnader, förslagsanslag 1 357 000 Prop. 85; SU 81; Rskr. 196. Anslaget utbetalas och disponeras av statskontoret; k. br. 31/5 1963. Omkostnadsstat (k. br. 31/5 1963) 1. Sjukvård m. m., förslagsvis .... 12 000 2. Reseersättningar, förslagsvis 275 000 3. Expenser, förslagsvis 875 000 4. Publikationstryck, förslagsvis . . 10 000 5. Kursverksamhet m. m 130 000 6. Förslagsverksamhet inom statsförvaltningen 50 000 7. övriga utgifter a) Förvaring i riksbanken av värdehandlingar, förslagsvis 4 000 b) Besiktning och värdering av fastigheter, förslagsvis 1 000 5 000 Summa kronor 1 357 000 / k. br. 31/5 1963 föreskrives att av de under anslagsposten reseersättningar anvisade medlen högst 75 000 kronor må disponeras för bestridande av kostnader för tjänsteresor till utlandet, att anslagsposterna reseersättningar och publikationstryck samt den under anslagsposten övriga utgifter upptagna delposten besiktning och värdering av fastigheter icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas samt att av anslagsposten expenser må för nedan nämnda ändamål tagas i anspråk följande belopp, nämligen Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis 15 000 Övriga expenser a) För eget behov, högst 750 000 b) För annat än eget behov, förslagsvis ' 50 000 Summa kronor 875 000 Vidare föreskrives, med tillämpning tills vidare, att resekostnadsersättning och traktamente för resor inom riket, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda bestämt eller framdeles bestämmer, skall utgå till ledamot i statskontorets styrelse enligt rese- och traktamentsklass A i Arr samt till arvodesanställd personal enligt den rese- och traktamentsklass i nämnda reglemente, som av statskontoret bestämmes, dock högst enligt klass B, samt att ersättning för resa i anledning av sakkunniguppdrag inom statskontoret må utgå

Fig. 1:2. Utdrag ur statsliggaren for budgetåret 1963/64. Avlöningsstat och omkostnadsstat for statskontoret

STATSKONTORET Mil] kr

23 22 21 20 19 18

Förklaringar 1 Avlöningar 2 Omkostnader 3 Rationaliseringsverksamhet 4 Matematisk databehandling 5 Utbildning 6 Fond- och kameralförvaltning 7 Gemensam administration 8 Beräknat belopp för komplementkostnader (pensioner, socialförsäkringsavgifter, hyror mm)

16 É

15 14 13

8¶Iif I

12 11 10

9 -I 8 7 H 6 5 2

4 3

2 1

1 0•

ta w £ o

1 S

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67 1967/68 (intern budget) (förslag)

Fig. 1:3. Kostnadsutvecklingen for statskontoret 1961162—1967168

22 STATSKONTORET

saamr

• BB B B BB BB BB B B I) B B S I

• B B a a a a B B a a a B B B B a iJj C) <£ ••BBBaaaaaaafBBBBBi •••••••••aiiniinii

imu

iimnm

• • * • • * • • • • • * • • • • * • • • • • •

• *

' '

• • * »J

- ^ -

r gfr j ^ A

* *

S1" *5 **

«"

-T-

«"

Fig. 1:4. Programmens bruttokostnader 1963/64—1966/67

STATSKONTORET

vo ~H c s c s a\ cn

,-( l CS v o 1

++ 1 +1 + a

B B

Tfr

»n SO

3¶Os *—< cn vn cs

in •"• r^> vn so Tt oo O Foo s o Tf cs oo o r--H **** m

^ V» VO

+ +

Os CS OO cn m OO

m so m Tt- en cs O m cs

i F*

S Ö 1 Os p l

+ + ro

»-H

•*

E;8 i i s vo

Tt so cs m

+ +

r- I 1 1 m O vo

t— oo vo en w

in O cs

<3\

»n oo | m cs 1

TICS

+ +

oo t - I 1 T »n •H TJ- t - o OO ~H

cs VD'

CS »n

vo vo

»n so vn OO

c--o Ti"

oo tH

T* m c s

00 PN

so in" SO

c s Os ~i oo oo

r- rj- cs cn ö os vn c s O Os ^t

m vo

»n

vo T?

cs "H cs

«n cs

to\

»—*

+ +

cs oo O

om 1 c s cn cs

vn cs

t— m

00 cn

m oo cs m

m >n

OV PO OV Tf

o \ CS 1 <n —i

t— Tf

»n m

»n

O 00

s cs

—' >n

TI-

00 Ttr-

cs Ti"

c s oo

»n vo *-t

1—1

<— CS vo cs

+ +

OS SO 1

in cs »n

»n o-\ -^ cs ^H Ti- -> CS

•n m O o\

1-1

m so |

ov cs cn

c s T)- m c s cs

Tt" >n »n

T j - —1

^r rcs cs

*H CS i-H

-H

00 S

W 00^3 •

•o ta c VI O

> d.a

TI-

++T+I +

vo vo

t—

m o\ cs

sOTtr^nos O _i_m **• r- cs cs OO . _ C a>

m r-

o\ <n

1 + I 1T

>< Ii aS

c s r - •<* ] os

Co"-

SO CS

+ + 7_+l + +

so »n vn SO T j ^ -rf CS m 00 cn cs

oo cs

M O ^ - g

3 J*3 ro

1 VO

TT"

cn so TT

«n NO

•° h 13 >

+1 + + I +

•ål rg 2

2 j — OOCS T(- T j 13 « 00 CS cn OO cs rn

*-H

i—i

S O O V D - I -

•o

cn cs Tf SO Tf oo TJ- in en CS

, m © —< o o 00 OS OS O CS cn

^H O ^*

-5

•ill

<f,

E E 3

5 S3 • C/5

S5 :« CA 52 2 •' « <u 5 w i u ra •« £ a tä b O o ro >

•

Jlli

S; s; c ^ w . ^ Si S o o

+ E < E

3 C/5

B B

3 VI

ig 00

|1 : :

ii c 5

- s+

24 STATSKONTORET

Tabell 1:2. Projektstockens förändring under 1965/66 Civila projekt uppdelade efter total direkt projektkostnad för statskontoret

Kalendertid per avslutat projekt, medeltal Arbetsdagar per avslutat projekt, medeltal...

—25 000 kr

25 000— 100 000 kr

100 000 kr—

32 st 29 » 31 » 30 » 11 mån 31 dgr

19 st 11 » 12 » 18 » 18 mån 221 dgr

21 st 5» 9 » 17» 27 mån 857 dgr

Militära projekt uppdelade efter total direkt projektkostnad för statskontoret

Ingående balans Avslutade under året Kalendertid per avslutat projekt, medeltal Arbetsdagar per avslutat projekt, medeltal...

—25 000 kr

25 000— 100 000 kr

100 000—kr

15 st 4 » 13 » 6 » 20 mån 62 dgr

13 st 3 » 3 » 13 »

12 st 1 » 2 » 11 »

189 dgr

351 dgr

Tabell 1:3. Statskontorets interna budget 1965/66 (endast direkta utgifter) Program

Budget, tkr

Rationalisering Remisser Tryckeriservice KR-service Allm. service, förslags- och expertverksamhet Utredningar Förstudier

365,2 287,8 179,3 369,5 6 515,9 333,1

ADB-administration Dataadministration Maskindrift

549,6 450,0

Utbildning Utbildningsverksamhet och egen utbildning ., Kurser Bibi. och informationsverksamhet

Utfall, tkr

8 050,8

407,6 268,7 159,2 395,5 7 558,9 245,1

9035,0

999,6

597,1 555,9

1 153,0

673,9 367,0 141,5

1 182,4

707,5 301,0 150,6

1 159,1

Fond- och kameralförvaltning

626,5

611,5

Administration Styrelse och verksledning Planering och administration Statskontoret gemensamt

292,0 2098,3 813,0

3 203,3

314,1 2030,3 839,5

3183,9

Övrigt Företagsnämnden Odisp. utr. kapacitet

2,0 2 126,5

2 128,5 16191,1

55,3

55,3 15 197,8

STATSKONTORET

(Direkta kostnader — kronor)

350-

300-

250-

150-

100-

••

•

Arbetsdagar —I i 200

r— 400

I ' 600

I 800

1 1000

Fig. 1:5. Diagram utvisande spridningen av statskontorets utredningar på basis av i resp. utredning nedlagda arbetsdagar och direkta kostnader

26¶STATSKONTORET tkr

8000-

1¶Löner

2¶Konsultkostnader 3 Datamaskintid 4 Resekostnader 5 000

5¶Övrigt 6 Komplementkostnader 4 000-

3000-

1000 -

I — f e budgetår 1963/64

1964/65

Fig. 1:6. Kostnadsutvecklingen för statskontorets

1965/66 löner m. m.

1966/67 enl budget

STATSKONTORET

Tabell

1:4. Arbetsdagar

och direkta

kostnader

Kostnadsställe 10 Avd. 1 20 2 30 3 40 4 60 Gemensam planering 61 Centralplaneringen 62 Utbildningsbyrån 70 Gemensam särskild enhet 71 Militära enheten 72 Data adm. enheten 73 Driftsektion 80 Fondbyrån 91 Styrelse och verksledning 92 Adm. byrån 96 Expertrådet 97 Förslagsnämnden Summa

Tabell

1:5.

Totala

kostnader

för

per kostnadsställe

1965/66

Arbetsdagar

Kostnad tkr

7 025 6 834 5 467 7 256 523 563 7 075 246 10 501 2 905 6 656 6 744 765 9 637

2 106,4 2428,4 1 133,8 1 176,1 147,0 90,5 1 122,3 14,3 2 928,3 924,5 639,6 611,5 314,1 1 549,8 6,0 3,8

72 197

15 196,4

rationaliseringsprojekten Kostnad tkr

Kostnadsslag

Löner Konsultarvoden Reseersättningar Datamaskintid ö v r . direkta utgifter Andel i komplementkostnader » » administrationskostnader Summa

1963/64

1964/65

1965/66

2 897,5 426,1

3 652,0 1 424,2

630,7

1 296,5

866,7 997,8

1 133,7 1 560,3

3 551,0 1 867,1 157,4 2 217,3 11,2 1 192,3 2 261,0

5 818,8

9 066,7

11257,3

1963/64

1964/65

1965/66

766 2,2

571 1,7

720 1,9

Tabell 1:6. Remissverksamhet

Kostnad totalt (inkl. andel i adm. o kompl.

28 STATSKONTORET

kr/dag 6004 Datamaskintid 500-

3¶Konsultarvoden 400-

2¶Andel i administrativa och komplementkostnader

300-

200-

1¶Direkta kostnader exkl konsultarvoden och datamaskintid

1963/64

1964/65

Fig. 1:7. Kostnader per utredningsdag

1965/66

STATSKONTORET

Sammanfattning och erfarenheter Samtidigt med den inom ramen för programbudgetutredningen bedrivna försöksverksamheten med kostnadsredovisning och programbudgetering har inom statskontoret pågått ett långvarigt och omfattande utvecklingsarbete i syfte att ge statskontoret en så rationell organisation som möjligt. Statskontorets primära uppgift såsom det centrala statliga rationaliseringsorganet är att utföra rationaliseringsundersökningar i olika former. I princip är statskontoret därvid obundet både vad gäller valet av arbetsuppgifter och sättet att lösa dessa. Statskontoret har sålunda inte preciserade, till sakinnehållet fastställda arbetsuppgifter utan endast ett allmänt verksamhetsfält. Verksamhetens inriktning och omfattning regleras genom generella riktlinjer. Detta gör behovet av ett effektivt planeringssystem särskilt påtagligt. Omorganisationen f r o m 1.7.1965 har bl a inneburit att statskontorets planeringsresurser förstärkts. De vartannat år (1961, 1963, 1965) genomförda omorganisationerna har gjort att organisationen och arbetsformerna aldrig hunnit stabilisera sig. Denna utveckling har i och för sig accentuerat behovet av ett effektivt system för planering, budgetering och kostnadskontroll men har å andra sidan inneburit större svårigheter än normalt ur budgeteringssynpunkt, eftersom det endast i mycket begränsad omfattning varit möjligt att bygga på erfarenheter från föregående budgetår. Med hänsyn till att budgeten i det interna arbetet skall fylla en uppgift som styr- och kontrollinstrument för verksamheten är det nödvändigt att vid budgetering följa organisationsplanens ansvarsområden. De budgetansvariga cheferna på olika nivåer måste vara aktivt engagerade i budgetarbetet. Möjligheterna till decentralisering

var dock relativt begränsade fram till 1.7.1965 på grund av den för statskontoret gällande organisationen med flexibla enheter. Figur 1: 8 avser att illustrera vad budgeteringen omspänner inom statskontorets verksamhet. Till vänster i figuren visas den officiella budgeten, anslagsbudgeten, enligt gällande ordning. I övrigt omfattar systemet budget för produktionsfaktorerna (per kostnadsslag) och för deras fördelning på ansvarsområden och program. I viss utsträckning sker också en budgetering av de enskilda prestationerna, såsom framgår av stapeln längst till höger i figuren. Det gäller dels de olika rationaliseringsutredningarna som var och en förkalkyleras och ingår i årsbudgeten i den mån de är kända vid budgetårets början, och dels kurserna. Remissverksamheten budgeteras som ett program, dels totalt för statskontoret och dels per avdelning men varje remiss budgeteras inte. Detsamma gäller i stort sett de program som i figuren sammanfattats under beteckningen service. Arbetet med att klarlägga kostnadsstrukturen i statskontorets verksamhet har ej inneburit några större problem. Däremot stod det redan från början klart att det är mycket svårt att finna enkla och meningsfulla mättal för att uttrycka statskontorets prestationer i vad avser utredningsverksamheten. Motsvarande gäller för det rent administrativa arbetet. När det gäller rationaliseringsverksamheten har statskontoret därför stannat för att använda antalet utredningsdagar som ett stödtal för att beskriva omfattningen av verksamheten, även om detta mera är ett uttryck för »input» än för »output». För att detta stödtal skall kunna användas, krävs en arbetstidsredovisning utvisande hur lång tid som åtgått för de enskilda projekten. Svårigheten att för budgetändamål finna mått för rationaliseringsvinsterna av utredningsverk-

30 STATSKONTORET

r,. i"\ i i

Z O t-

I-

co 1U

1 0) o CD C

.5 * ^ - C £ E

CD O

i_ <u

o ö

E t

a> 1

1 •

. 1

3 j£ Q. o CO ( 0

E Q:

-* c

JX:

> to

-C

> o

c o

E ro

c i i (0

o c E F

-a : o

° ro

"ö sO JC

| CO

«l -

JZ <J - o

< >

"> ra°> c .=

ning

'C ©

• 5

-o

01 O H

u_ tn

<" £

££

:0 _l

-a o

:ro

™

•o

a> •o O

t o ,—»

•ro >» -O

a> -in Ul

c — ca X J

-Q

T O 1-

-C C

•ro >,

c *o

« ro

-o <D

*!i i ii *

Q-

, i

CO * (0 1

c o

£ oj

ÖLS E^

-a

SJ?

a o

rr a.

a -a o

te UJ

rr O

1i£

< W

E cn c o o> T3

JÉ

u. z

™ "73

c2T 3

•o

B w

c o

:0 _J

a> Q.

C o •o

> <

a. X

_ a. iH "a c o

•±

OJ :t0

"5>

ro CO

£ O

CO o CO c Q. X

_CD

(0 C

:ro m

•ro

:ro p

Fig. 1:8. Budgeten som hjälpmedel för styrning av statskontorets verksamhet

é <

STATSKONTORET

samheten torde ytterst knappast kunna lösas på annat sätt än genom att avgiftsbelägga de tjänster som lämnas i form av rationaliseringsutredningar, service etc. En förutsättning för att införandet av ett budgetsystem skall medföra några fördelar är att syftet med budgeteringen är fullt klart så att de som är engagerade i budgetarbetet inte svävar i tvivelsmål om vad man ytterst avser att vinna och hur budgetinstrumentet skall utnyttjas och skötas. Finns ej en sådan klar målsättning föreligger stora risker för att resultatet inte kommer att motsvara vare sig förväntningarna eller den arbetsinsats och de kostnader som själva budgetarbetet medför. En annan förutsättning är att myndigheten förfogar över den administrativa apparat som krävs för att sköta det ekonomi-administrativa systemet. Viss förstärkning med ekonomiskt utbildad personal torde i regel vara nödvändig. Vidare måste de befattningshavare som skall sköta och medverka i budgetarbetet få erforderlig utbildning och information om syftet med budgeteringen och systemets utformning och innehåll m m. Särskilt om svårigheterna att bedöma framtiden är stora - vilket torde få anses vara fallet beträffande statskontorets verksamhet och prestationssidan svår att mäta, är det angeläget att klargöra vilka fördelar man väntar sig vinna genom budgeteringen och att göra dem som skall medverka i arbetet medvetna härom. Ett genomarbetat planerings- och budgetsystem kan utan tvivel innebära avsevärda fördelar, även i de fall där resultatet är svårt eller omöjligt att mäta. Behovet av planering och budgetering torde för övrigt just i sådana fall vara särskilt stort. Genom själva de nya rutinerna för planeringen, budgeteringen och den uppföljande rapporteringen skapas då möjligheter att

inympa ett ökat prestationstänkande och ett kostnadsmedvetande bland de anställda på alla nivåer. Vad ovan sagts om förutsättningarna för att man skall uppnå de avsedda vinsterna med att införa budgetering och kostnadsredovisning har bestyrkts av erfarenheterna från försöksverksamheten. Erfarenheterna visar även att det tar en avsevärd tid att från grunden bygga upp ett ekonomi-administrativt system. Det är nödvändigt att skynda relativt långsamt och att genomföra ändringarna etappvis. Försöksverksamheten inleddes med att skapa och införa ett system för kostnadsredovisning inklusive arbetstidsrapportering och projektredovisning. Nästa steg blev att införa ett system för budgetering. Denna ordningsföljd torde i regel vara den lämpligaste. Det synes dessutom finnas anledning att varna för att ha den ambitionen att budgetering skall påbörjas snabbt efter det att kostnadsbokföring införts. För att budgeteringen skall bli någorlunda realistisk krävs en klar bild av hur kostnader och produktionsresurser fördelar sig på olika organisatoriska enheter och på olika arbetsuppgifter och program. Det naturliga synes därför vara att ett budgetsystem inte skall införas tidigare än att vid budgeteringen finns att tillgå systematiskt ordnat material från kostnadsbokföringen för en representativ period, i regel minst ett år. Resultatet av försöksverksamheten har blivit det på programbudgetering baserade budgetsystem som är i funktion f r o m 1966 (se bilagorna 1: B och 1:C). Den i systemet ingående bokföringen avses ersätta den hittillsvarande officiella bokföringen som handhas av fondbyrån. En avgörande förändring kan sägas ligga i den förskjutning av kostnadsansvaret som skett genom budgetsystemets införande. Från att tidigare ha

32 STATSKONTORET

varit starkt centraliserat till verksledningen och administrativa byrån har ansvaret för kostnadsutvecklingen i väsentliga avseenden förts ut till cheferna för avdelningar och andra driftsenheter som har att »leva efter budget». Det förtjänar slutligen att starkt understrykas att det introducerade systemet ingalunda är att betrakta som en

färdig och slutgiltig produkt. Det är endast ett första försök med en ny metod. För att den skall bli framgångsrik förutsätts att de som har ansvar för den löpande verksamheten utnyttjar de erfarenheter som successivt kommer fram till att utveckla systemet till ett allt effektivare hjälpmedel för ledningen.

B I L A G A 1:A

Styrelse Verks, edning

Rat avd

rat

Statskontorets organisation fr. o. m. 1.7.1965

Plan- och utb avd"

Adm byrå

r- Fond- I i i

byrå

') Beståravcentralplanering och utbildningsbyrå. Hit har tv även knutits dataadministrativ enhet samt driftsektion

B I L A G A 1:B

Föreskrifter för försöksverksamhet med kostnadsbokföring och arbetstidsrapportering m m Utdrag ur statskontorets protokoll nr 161/1965)

1. Omläggning av kostnadsbokföringen Under budgetåret 1963/64 infördes vid statskontoret försöksvis ett system för arbetstidsrapportering och kostnadsbokföring. Vidare har för budgetåret 1964/65 upprättats en intern budget för statskontoret. Vid sidan av kostnadsbokföringen har under budgetåret 1964/65 även prövats ett ADB-system för uppdragsredovisning vid statskontorets ADB- och beräkningsavdelningar. F r o m 1.7.1965 skall tillämpas ett för hela statskontoret enhetligt kostnadsboksföringssystem, baserat på datamaskinen bearbetning.

2. Kontoplanen Kontoplanen (bilaga B: 1) är så uppbyggd att bokföringen skall utvisa hur kostnader och intäkter för statskontorets verksamhet fördelar sig på olika ändamål och ansvarsområden. Bokföringen kan därigenom lämna underlag för planering, budgetering och kostnadskontroll. Därjämte är syftet att kontoplanen skall möjliggöra en sådan redovisning av de kassamässiga inkomsterna och utgifterna som behövs för kassa- och anslagskontroll samt för den officiella bokföringen och för finansstatistiska ändamål. Kontoplanen är allt efter kontonas art indelad i sex s k kontoklasser. Kontoklass 1 innehåller finanskon3—714507

ton (statsverkets checkräkning, likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter) förskottskonton och vissa andra interimskonton såsom kundfordringar (inkomstrester), skulder (utgiftsrester) och skattekonton. Finanskontona kommer under försöksverksamheten att i praktiken fungera som avräkningskonton gentemot fondbyrån. Kontoklass 2 innehåller konton för utgifts- och kostnadsslag. Här bokförs i första hand utgifter från anslagen till statskontorets verksamhet. Eventuella inkomstposter under anslagens utgiftstitlar, t ex omförda belopp och återbetalningar, skall även bokföras på konton i denna klass. Kontonas inbördes ordningsföljd avviker i vissa avseende från den nuvarande. Indelningen i detaljkonton för olika utgiftsslag går vidare i några fall längre än nu gällande indelning i anslagsposter och delposter. För varje konto finns i kontoplanen angivet den officiella nomenklaturen för motsvarande anslag, anslagspost eller delpost. Härigenom blir det möjligt för administrativa byrån att med utgångspunkt från kontonumren ange vederbörande nomenklatur på anordningarna och övriga handlingar, som skall ligga till grund för fondbyråns kassabokföring. I klass 2 finns dessutom konton för vissa kalkylmässiga kostnader 1 (pensionskostnader, hyror för statskonto1

Har av utredningen sedermera föreslagits benämnas komplementkostnader.

34 STATSKONTORET

rets tjänstelokaler och avgifter för tjänstepost). Bokföringen på dessa konton kommer att grunda sig på i särskild ordning upprättade handlingar (verifikationer). Klass 7 är avsedd för driftfrämmande utgifter från riksstatsanslag. Klassen innehåller endast ett konto, avsett för anslaget K o s t n a d e r f ö r d a tamaskindrift under åttonde huvudtiteln, vilket anslag utbetalas och disponeras av statskontoret. I klass 8 skall bokföras inkomster av statskontorets verksamhet, huvudsakligen inkomster under inkomsttiteln »Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret». Samtliga konton i klasserna 1, 2, 7 och 8 betecknas med 4-siffriga kontonummer, varav den första siffran motsvarar kontoklassen. Kontonumren bör av tekniska skäl alltid omfatta lika många siffror, vilket medför att numret i vissa fall utfyllts med en eller flera nollor i slutet. Kontoklasserna 3 och 5 är avsedda för redovisning av hur kostnaderna för statskontorets verksamhet fördelar sig på kostnadsställen (avdelningar, byråer och motsvarande) och kostnadsbärare (utredningar, kurser, remissverksamhet och övriga aktiviteter eller arbetsuppgifter). I den löpande bokföringen liksom vid arbetstidsrapportering och kontering betecknas kostnadsställe (klass 3) med en 2-siffrig och kostnadsbärare (klass 5) med en 4-siffrig kod. Det bör observeras att dessa koder icke innefattar nummer för kontoklass (3 resp 5). I klass 3 förs förutom konton för avdelningar, byråer och motsvarande ett hjälpkonto 99 Löneavräkning, på vilket enligt tidsrapporter fördelad lön avräknas mot utbetald lön. Detta konto debiteras med utbetald lön och krediteras med fördelad lön. Inom kontoklass 5 utnyttjas numren 0001-0999 för att beteckna kostnads-

bärare (aktiviteter eller arbetsuppgifter), som ej avser visst utredningsprojekt eller viss av utbildningsbyrån anordnad kurs. För redovisning av kostnader, som är gemensamma för hela statskontorets verksamhet och således ej kan påföras viss aktivitet, har upplagts ett särskilt konto 0930 Statskontoret gemensamt. Vidare har i denna nummerserie upptagits tre konton avseende frånvaro (0990, 0991, 0999), vilka inte ingår i själva kostnadsredovisningen men gör det möjligt att i samband med bokföringen få en statistisk redovisning beträffande den arbetstid som bortfaller på grund av semester och tjänstledigheter. Numren 1000-9999 inom klass 5 är avsedda för löpande numrering av utredningsuppdrag, förstudier och kurser. Inom varje kostnadsställe görs en uppdelning på så sätt att numren 10005999 används för utredningsuppdrag och 6000-8999 för förstudier. Numren 9000-9499 utnyttjas för att beteckna av utbildningsbyrån anordnade kurser. Genom att numreringen av uppdragen sker individuellt för varje kostnadsställe är det nödvändigt att det löpande numret alltid används i kombination med kostnadsställenumret. Ett fullständigt uppdragsnummer, varmed även avses nummer på förstudier resp kurser, består följaktligen av den 2-siffriga koden för kostnadsställe jämte uppdragets 4-siffriga löpnummer, t ex 10.1030 ( = e t t uppdrag med löpnummer 1030 inom utredningsavdelning 1).

3. Kontering av fakturor m m De föreskrifter för kontering m m som meddelas i det följande avser i huvudsak endast det gransknings- och konteringsarbete som skall utföras vid annan avdelning eller byrå än administrativa byrån. Föreskrifterna gäller dock ej för vid tryckeriexpeditionen

STATSKONTORET

förekommande granskning och kontering av fakturor avseende kostnader för tryckning m m , som skall bestridas från andra anslag än statskontorets omkostnadsanslag. För dessa arbetsuppgifter, liksom för det granskningsoch konteringsarbete som skall ske vid administrativa byrån, gäller särskilda föreskrifter. Kontoplanen och bokföringssystemet bygger på den förutsättningen att bokföringsunderlaget (verifikationerna) skall innehålla uppgift om såväl kontonummer angivande inkomstens eller utgiftens art (konton i klasserna 1, 2, 7 och 8) som i förekommande fall nummer för kostnadsställe (klass 3) och kostnadsbärare (klass 5). När det gäller utredningsuppdrag och utbildningsbyråns kurser motsvaras numret för kostnadsställe och kostnadsbärare av uppdragsnumret resp kursnumret. I det följande används för enkelhetens skull uttrycket uppdragsnummer även när fråga är om kursnummer. Inkommande fakturor o d åsätts vid administrativa byråns ekonomisektion en konteringsstämpel innan de utsänds till vederbörande avdelning (motsv) för granskning och attestering. Stämpelavtryckets utseende framgår av bilaga 3: 2. Efter granskning och kontroll av fakturan skall stämpelavtrycket kompletteras med följande uppgifter 1. Signatur för vidtagna granskningsåtgärder i rutorna »Vara» och »Pris». 2. Nummer för kostnadsställe och kostnadsbärare resp uppdragsnummer. 3. Kontonummer för utgiftsslag. 4. Belopp. 5. Attest av avdelningschefen (motsv). Övriga uppgifter enligt stämpelavtrycket (kontrolltal, datum, verifikationsnummer samt signatur i rutan »Faktura» och markering i kol D/K) ifylls vid ekonomisektionen enligt därför gällande särskilda föreskrifter. När

3-5

det gäller inkomster och omföringar utförs konteringen i regel helt inom ekonomisektionen. I beloppskolumnen anges belopp efter avdrag för eventuella rabatter. Om fakturabeloppet avser olika konton eller olika kostnadsbärare (uppdrag) fördelas beloppet i erforderlig mån på flera rader, varvid iakttas att varje delbelopp endast får avse ett konto, ett kostnadsställe och en kostnadsbärare (ett uppdrag). Vid angivande av belopp skall öreskolumnen alltid ifyllas med två siffror. Slutar beloppet på jämna kronor skrivs två nollor (00) i öreskolumnen. I kolumnen för konto anges det 4siffriga numret enligt kontoplanen (kontoklasserna 2 och 7) för det anslag eller den anslagspost som skall belastas för utgiften. Är fråga om utbetalning av förskott, anges i stället det likaledes 4-siffriga numret för vederbörande förskottskonto enligt kontoklass 1. Den första siffran i det 4-siffriga kontonumret är alltid densamma som kontoklassen. Nummer för kostnadsställe och kostnadsbärare resp uppdragsnummer anges alltid med sammanlagt 6 siffror enligt kontoplanen eller uppdragsförteckning. Beträffande belopp som avser visst kostnadsställe men ej kan hänföras till visst uppdrag eller annan särskild aktivitet, anges som kostnadsbärare 0920 (planering, administration). Kostnader för kurser och annan utbildningsverksamhet, som direkt föranletts av visst utredningsuppdrag, skall påföras detta uppdrag. När det gäller andra utbildningskostnader skall tills vidare tillämpas den ordningen att lönekostnaderna i regel påförs det kostnadsställe (avd, byrå etc) där befattningshavaren är placerad eller tjänstgör (se vidare under avsnitt 4. Arbetstidsrapportering) medan övriga utbildningskostnader (kursavgifter, re-

36 STATSKONTORET

seersättningar, föreläsarvoden m m) skall påföras utbildningsbyrån. Detta gäller såväl kostnader i samband med att befattningshavare hos statskontoret såsom elever deltar i kurser o d som kostnader för medverkan såsom lärare eller föreläsare vid av statskontoret eller andra anordnade kurser. Fakturor o d avseende utbildningskostnader som enligt vad ovan sagts skall belasta utbildningsbyrån (kostnadsställe 62) granskas och attesteras vid denna byrå. Som kostnadsbärare när det gäller kostnader för en vid statskontoret anställd tjänstemans egen utbildning (deltagande som elev i kurser o d ) anges i konteringsstämpeln koden 0405. Övriga här avsedda utbildningskostnader förs direkt på vederbörande kurs, om kursnummer finns, och i annat fall på kostnadsbärare 0400 (utbildningsverksamhet) . Avgivna reseräkningar bör i flertalet fall kunna förses med uppgift om kostnadsställe och kostnadsbärare (uppdragsnummer) samt attest av avdelningschefen (motsv) innan de insänds till administrativa byrån. Härigenom vinner man att räkningarna inte behöver återsändas för komplettering utan granskningen och kompletteringen av konteringsstämpeln kan ske helt vid ekonomisektionen.

4. Arbetstidsrapportering 4.1

Allmänt

Kostnadsbokföringen skall utvisa hur kostnaderna för statskontorets verksamhet fördelar sig på olika utredningsuppdrag och kurser samt övriga kostnadsbärare (aktiviteter eller arbetsuppgifter) enligt kontoplanen. För att detta skall vara möjligt krävs att varje befattningshavare, som är sysselsatt med utredningar eller vars arbetstid eljest är uppdelad på flera av de i kontoplanen angivna aktiviteterna, lämnar uppgift om hur hans ordinarie arbets-

tid fördelar sig på olika arbetsuppgifter. Personal tjänstgörande vid administrativa byrån eller fondbyrån eller tillhörande verksledningen är undantagen från denna individuella arbetstidsrapportering. För driftsektionen gäller särskilda föreskrifter. I övrigt skall i princip lämnas en rapport för varje befattningshavare. Föreskrifterna under 4.2 och 4.3 nedan avser redovisningen av ordinarie arbetstid. Rörande redovisningen av övertidsarbete lämnas vissa anvisningar under 4.4. 4.2 Arbetstidsrapporteringen vid utredningsavdelningarna, planerings- och utbildningsenheten, militära enheten och dataadministrativa enheten För rapporteringen skall användas blanketten »Arbetstidsrapport» (bilaga B: 3), vilken avges månadsvis. Särskild blankett upprättas av varje befattningshavare vid ifrågavarande enheter (jfr dock vad som sägs nedan om förfarandet vid upprättande av arbetstidsrapporter för viss administrativ personal m fl). I blankettens huvud noteras befattningshavarens namn, den avdelning eller byrå (motsv) befattningshavaren tillhör samt den månad rapporten avser. Uppgift om kontrolltal, år och månad, ver nr och löneklass skall ifyllas vid administrativa byråns ekonomisektion. Blankettens högra del (datumfältet och fältet »Övriga anteckningar») äi avsedd för befattningshavarens fortlöpande minnesanteckningar under må nåden rörande arbetsuppgifterna och den tid dessa krävt. Syftet med dessa minnesanteckningar är att befattningshavaren själv skall få ett så säkert underlag som möjligt för att efter månadens utgång kunna redovisa hur arbetstiden fördelar sig på olika arbetsuppgifter och olika slags ledigheter. Behovet av minnesanteckningar varie-

STATSKONTORET

utredningsuppdrag, förs på detta uppdrag. När det gäller andra arbetsupp : gifter och ledigheter skall vid tidsredovisningen följas kontoplanens indelning i kostnadsbärare. Under rubriken 0220. Allmän service upptas rådgivning och konsultverksamhet samt mindre utredningar för vilka ej fastställts särskilt uppdragsnummer. Vid utredningsavd 4 redovisas dock KRoch blanket teknisk service särskilt under nummer 40.0210. Kostnadsbärare 0222. Expertverksamhet är avsedd för redovisning av kommittéarbete, konferenser, offentliga uppdrag och liknande extern verksamhet, som ej kan hänföras till enskilda utredningsuppdrag med uppdragsnummer. Under 0920, Planering, administration redovisas i första hand förekommande administrativt arbete, såsom maskinskrivning och personalredovisning. Vidare må här upptas även andra arbetsuppgifter som ej kan hänföras till visst utredningsuppdrag och ej heller till annan i kontoplanen angiven kostnadsbärare. Principen bör dock vara att arbetstid, som ej kan anses avse egentligt adSedan antalet dagar uträknats och ministrativt arbete, i största möjliga noterats för samtliga förekommande utsträckning förs under annan rubrik. arbetsuppgifter och ledigheter under Som kostnadsställe skall i princip månaden, nedsummeras dagkolumnen och kontrolleras att summan överens- anges den enhet som skall belastas för stämmer med antalet under månaden lönekostnaderna, d v s i regel den enhet där arbetet utförts eller inom vars infallande arbetsdagar. 1 Vid ifyllandet av arbetstidsrapporten ansvarsområde arbetsuppgiften faller. skall de olika arbetsuppgifterna liksom Ifråga om utredningsuppdrag framgår även ledigheter alltid betecknas med detta direkt av uppdragsnumret, vars ett 6-siffrigt numer (arbetskod), vilket två första siffror avser kostnadsställe. avser uppdragsnummer, kursnummer Vid ledigheter anges som kostnadsstäleller - ifråga om andra arbetsuppgif- le numret för den enhet befattningster och ifråga om ledigheter - num- havaren tillhör. mer enligt kontoplanen för kostnadsNär det gäller kurser och utbildställe och kostnadsbärare. Beträffande ningsverksamhet, som ej avser visst uttid som avser visst utredningsuppdrag 1 Antalet dagar sedan lördagar, sön- och anges sålunda uppdragsnumret. Även helgdagar samt i förekommande fall midtid som tagits i anspråk för exempel- sommarafton och julafton frånräknats. Arvis konferenser och utbildningsverk- betsdag, som avkortats på grund av särskilt medgivande av verksledningen skall räknas samhet, som direkt föranletts av visst som hel arbetsdag.

rar därför självfallet allt efter arbetsuppgifternas art. Hinder möter ej att om så befinns lämpligt föra minnesanteckningarna på annat sätt. Vid månadens slut uträknas antalet arbetsdagar för varje utredningsuppdrag eller arbetsuppgift och noteras i därför avsedd kolumn (kol »Summa arbetsdagar») i arbetstidsrapportens vänstra del. Dagantalet anges därvid på halv dag när och alltid med en decimal (t ex 12,0). Beträffande frånvarotid noteras på motsvarande sätt antalet arbetsdagar som bortfallit till följd av ledigheten. Kompensationsledighet för övertidsarbete samt tid, då befattningshavaren varit tjänstefri på grund av att motsvarande tid inarbetats i förväg, redovisas i arbetstidsrapporten som närvarotid. Som arbetsuppgift anges det arbete som utföres vid övertidstjänstgöringen eller inarbetningen. För den dag då övertidsarbetet eller inarbetningen ägde rum skall däremot övertiden eller den inarbetade tiden medtas i arbetstidsrapporten.

38 STATSKONTORET

redningsuppdrag, skall lönekostnaderna såsom framgår av konteringsanvisningarna under avsnitt 3 tills vidare påföras det kostnadsställe, där befattningshavaren är placerad eller förordnad att tjänstgöra, även i det fall att arbetet avser medverkan som lärare eller föreläsare vid av utbildningsbyrån anordnad kurs. Befattningshavare vid utbildningsbyrån skall för tid som avser kurs med särskilt nummer ange kursnumret på arbetstidsrapporten. Avser arbetet annan utbildningsverksamhet inom utbildningsbyrån anges i stället 62.0400. Annan befattningshavare skall däremot alltid ange numret för den enhet han tillhör jämte koden 0400 för tid som avser medverkan som exempelvis lärare eller föreläsare vid av statskontoret eller andra anordnade kurser o d. Ifråga om tid för egen utbildning (deltagande som elev i kurser o d) anges som kostnadsställe numret för den enhet befattningshavaren tillhör och som kostnadsbärare koden 0405. Ett exempel på hur blanketten till arbetstidsrapport skall ifyllas ges i bilaga B: 4. Arbetstidsrapporten skall första arbetsdagen efter månadens utgång lämnas till chefssekreteraren (motsv) vid den enhet som tjänstemannen enligt organisationsplanen tillhör. Tjänsteman som under hela kalendermånaden tjänstgjort vid eller arbetat åt annan avdelning (motsv) bör dock lämna rapporten till denna avdelning, som vidarebefordrar rapporten till den avdelning tjänstemannen tillhör. Under löpande månad skall arbetstidsrapporten för månaden förvaras på sådant sätt att den är åtkomlig även om tjänstemannen vid månadsskiftet är frånvarande, t ex på grund av sjukdom. Vid semester, tjänstledighet eller tjänsteresa, som sträcker sig över ett månadsskifte, bör rapporten såvitt

möjligt kompletteras och inlämnas före ledigheten eller tjänsteresan. Beträffande avdelningscheferna och avdelningarnas administrativa personal (sekreterare och skrivpersonal) behöver i regel inte göras någon uppdelning av arbetstiden utan all arbetad tid kan hänföras till en och samma aktivitet (0920. Planering och administration). Arbetstidsrapporter erfordras emellertid även för dessa personalgrupper, men rapporterna kan upprättas centralt inom varje avdelning. För varje här avsedd befattningshavare ifylls efter månadens utgång en blankett till arbetstidsrapport, på vilken lämnas uppgift om hur arbetstiden fördelar sig på olika slags ledigheter samt på arbetad tid, varvid för den sistnämnda tiden som kostnadsbärare anges nr 0920 (planering och administration). Tiden uttrycks i arbetsdagar och anges på halv dag när. Dessa arbetstidsrapporter behandlas därefter på samma sätt som rapporterna för övriga befattningshavare. Den här angivna metoden för upprättande av arbetstidsrapporter må efter vederbörande avdelningschefs bestämmande tillämpas även beträffande andra befattningshavare eller grupper av befattningshavare med ensartade arbetsuppgifter, som ej behöver fördelas på olika kostnadsbärare (t ex befattningshavare vars arbetsuppgifter avser tryckeriteknisk service eller informations-, biblioteks- och dokumentationstjänst). Varje här ifrågavarande avdelning (motsv) har att tillse att arbetstidsrapport upprättas för varje befattningshavare som är placerad vid avdelningen. Genom avdelningens försorg kontrolleras att uppgifterna om antalet frånvarodagar, totala dagantalet för månaden samt, såvitt möjligt, även antalet dagar avseende arbete åt eller inom annan avdelning är riktiga. Dessutom bör i möjligaste mån kontrolle-

STATSKONTORET

ras att fördelningen på olika arbetsuppgifter är rimlig och avser uppgifter som kan förekomma vid vederbörande kostnadsställe. Arbetstidsrapporterna överlämnas efter föreskriven granskning till administrativa byrån, ekonomisektionen, senast den 5 varje månad. Vid överlämnandet anges antalet överlämnade rapporter samt om rapport ev saknas beträffande någon tjänsteman. 4.3 Arbetstidsredovisningen beträffande verksledningen, administrativa byrån, fondbyrån och driftsektionen Arbetstidsredovisningen skall ske med ledning av de vid administrativa byrån, fondbyrån och driftsektionen förda tjänstgöringsuppgifterna. Administrativa byrån för tjänstgöringsuppgift även för personal tillhörande verksledningen. Tjänstgöringsuppgiften skall omfatta all personal vid resp enhet. Vid driftsektionen förs skilda exemplar för programmeringspersonalen, stansningspersonalen, operatörspersonalen, servicepersonalen och den administrativa personalen. I tjänstgöringsuppgiften görs under månaden fortlöpande anteckningar för varje befattningshavare om inträffade ledigheter. Därvid används följande koder för att beteckna olika lags ledigheter: L = semester S = sjukledighet T = annan tjänstledighet Koden noteras i datumkolumnerna för första och sista dagen av den tidsperiod ledigheten omfattar. Mellan dessa båda anteckningar dras en vågrät linje. Omfattar ledigheten endast en dag eller två dagar, anges koden i kolumnen för denna dag resp dessa dagar. Om en befattningshavare börjat eller slutat sin anställning under månaden, görs anteckning härom i blanket-

tens datumfält (t ex »From 15/7» resp »Tom 25/7»). Tjänstgöringsuppgifterna avseende fondbyrån och driftsektionen insänds efter vederbörlig underskrift till administrativa byrån, ekonomisektionen, andra arbetsdagen varje månad. Uppgifterna inom det med feta linjer inramade fältet på tjänstgöringsuppgiften ifylles vid administrativa byrån. Därvid uträknas och noteras för varje befattningshavare hur under månaden infallande arbetsdagar fördelar sig på arbetad tid och olika slags ledigheter. Personal som jämlikt gällande avlöningsbestämmelser äger rätt till gottgörelse för övertidstjänstgöring har att avge övertidsuppgift enligt härför avsedd blankett (Stkt nr 106). Sådan övertidsuppgift skall, attesterad av vederbörande avdelningschef (motsv), inlämnas till ekonomisektionen senast den 10 i månaden näst efter den då övertidstjänstgöringen fullgjorts. Rörande redovisningen av kompensationsledighet för övertidstjänstgöring hänvisas till föreskrifterna under 4.2 ovan. För statskontorets personal- och projektplanering är det av intresse att även äga kännedom om i vilken utsträckning exempelvis utredningar utförts på övertid för vilken ej utgått särskild gottgörelse i form av kompensationsledighet eller kontant övertidsersättning. Med hänsyn därtill bör även befattningshavare som ej är berättigad till gottgörelse för övertidstjänstgöring, lämna uppgift till vederbörande avdelningschef (motsv) om av honom fullgjord övertidstjänstgöring av mera betydande omfattning. Av uppgiften, som bör avlämnas månadsvis, bör framgå vilket uppdrag eller arbete övertiden avser. För ändamålet kan användas antingen den vanliga blanketten till övertidsuppgift (Stkt 106) eller - efter vederbörande avdelningschefs bestämman-

40 STATSKONTORET

de - särskilt exemplar av blanketten till arbetstidsrapport. I det sistnämnda fallet skall på ett iögonenfallande sätt markeras att arbetstidsrapporten avser arbete utöver ordinarie arbetstid. Uppgifterna förvaras vid resp avdelningar

(motsvarande) för att utnyttjas vid den årliga personal- och projektplaneringen samt i samband med upprättande av efterkalkyler för utredningar som berörts av övertidsarbetet.

BILAGA B:l

Kontoplan 1. FINANSKONTON, INTERIMSKONTON 10. Finanskonton, fordringar 1000. Statsverkets checkräkning: Insättningar 1010. Statsverkets checkräkning: Uttag 1040. Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter 1050. Kundfordringar (inkomstrester) 1091. Förskott å avlöningar 1092. Reseförskott 1094. Förskott å kostnader för viss försöksverksamhet 1098. Datamaskincentralen i Uppsala. 1099. övriga förskott 13. Skulder 1300. Skulder (utgiftsrester) 17. Interim, diverse medel 1700. Personalens preliminärskatt 1710. Personalens kvarstående skatt 1720. Intresseavdrag 1730. Införsel 1790. Övriga diverse medel

2030. Sjukvård 17:1 2040. Reseersättningar: Tjänsteresor till utlandet 17:2b 2041. Övriga reseersättningar 17:2c 24. Administrativa utgifter 2401. Hyra för tillfälligt förhyrda lokaler (t. ex. för kurser och konferenser) 17:5 2402. Bränsle, el, vatten 17:3a 2403. Renhållning och städning1 17:3b. 1 2410. Möbler, kontorsmaskiner och övriga inventarier 17:3b. 4 2411. Övrig kontorsmateriel 17:3b. 2 2412. Teleavgifter, annonser 17:3b. 3 2413. Litteraturanskaffning 17:3b. 7 2428. Förbrukningsmateriel för datamaskiner 17:3b. 6 2429. Övriga expenser för eget behov 17:3b. 5 2430. Publikationstryck 17:4

25. Främmande tjänster (övriga driftutgifter) 2500. Arvoden till konsulter 16:3 2510. Arvoden för försöks2. UTGIFTER OCH KALKYLMÄSSIGA verksamhet 20 KOSTNADER 2511. Datamaskintid för för20. Personalutgifter Anslag, anslagspost söksverksamhet 20 2001. Avlöningar till ordinarie 2520. Kursavgifter 17:5 tjänstemän 16:1 2521. Ersättning till föredrags2002. Ersättning till anställda hållare m. fl. (arvoden, experter 16:3 reseersättningar) 17:5 2003. Avlöningar till övrig 2522. Undervisningsmaterial, icke-ordinarie personal 16:4 kurslitteratur 17:5 2005. Rörligt tillägg 16:5 2523. Transporter i samband 2006. Arvoden och särskilda med kurser 17:5 ersättningar bestämda 2580. Förvaring i riksbanken av Kungl. Maj:t 16:2 av värdehandlingar 17:7a 2010. Ersättning till städnings2581. Besiktning och värdering personal 17:3b. 1 av fastigheter 17:7b

STATSKONTORET

2590. Belöningar för rationaliseringsförslag (förslagsverksamhet) 2591. Tryckning av vissa blanketter för statsverkets räkning 17:3c 29. Kalkylmässiga kostnader* 2900. Beräknade pensionskostnader 2910. Beräknad hyra för tjänstelokaler 2930. Beräknade avgifter för tjänstepost 3.

KOSTNADSSTÄLLEN

Utredningsavdelningar 10. Utredningavd. 1 20. Utredningsavd. 2 30. Utredningsavd. 3 40. Utredningsavd. 4 Planerings- och utbildningsenhet 60. Gemensamt 61. Centralplaneringen 62. Utbildningsbyrån Särskilda enheter 70. Gemensamt 71. Militära enheten 72. Dataadministrativa enheten 73. Driftsektionen 80. Fondbyrån

41¶Datamaskindrift (endast vid driftsektionen) 0700. Programmering (utarbetande och testning av program) 0701. Stödprogrammering 0702. Underhåll av standardprogram 0710. Stansning 0720. Maskindrift 0721. Maskinservice Fond- och kameralförvaltning 0800. Fond- och kameralförvaltning Verksledning, administration 0910. Styrelse och verksledning 0920. Planering, administration 0930. Statskontoret gemensamt (ofördelbara kostnader) Odisponerad utredningskapacitet 0980. Odisponerad utredningskapacitet 6 Frånvaro 0990. Semester 0991. Sjukledighet 0999. Annan frånvaro. 1000—9499. Projekt (utredningsuppdrag, förstudier och kurser. 1000—5999. Löp. nr för utredningsuppdrag 6000—8999. Löp. nr för förstudier 9000—9499. Löp. nr för kurser (endast vid utbildningsbyrån)

Verksledning och administrativa enheter 91. Styrelsen och verksledningen 92. Administrativa byrån 96. Expertrådet 97. Förslagsnämnden

Övrigt 99. Löneavräkning

Utgifter från anslag å driftbudgeten Anslag 7010 Kostnaderfördatamaskintid 6 VIIIE105 Kapitalutgifter (investeringsstatens utgiftstitlar) Anslag

KOSTNADSBÄRARE

Remissverksamhet 0100. Remissverksamhet Service, expertverksamhet 0200. Tryckeriteknisk service 0210. KR- och blanketteknisk service genom utredningsavd. 4 0220. Allmän service (rådgivning och konsultverksamhet) 0221. Förslagsverksamhet 0222. Expertverksamhet Dataadministration (endast vid dataadministrativa enheten) 0300. Dataadministration, allmänna sektorn 0301. Dataadministration, vetenskapliga sektorn 0302. Ansökningar om datamaskintid 0303. Uppföljning och utvärdering inom datamaskinområdet, allmänna sektorn 0304. Uppföljning och utvärdering inom datamaskinområdet, vetenskapliga sektorn Utbildning och information 0400. Utbildningsverksamhet 3 0405. Egen utbildning 0450. Informations-, biblioteks- och dokumentationstjänst*

UTGIFTER FRÅN ANSLAG Å DRIFTBUDGETEN SOM EJ AVSER STATSKONTORETS VERKSAMHET (NEUTRALA UTGIFTER). KAPITALUTGIFTER

7810 Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och forskning m. m. Kb IX 2 8.

INKOMSTER

Inkomsttitel

8010 Inkomster av datamaskindrift AII28 8019 Övriga inkomster av statskontorets verksamhet (övriga diverse inkomster) AIII 5 1 Ersättning till städningspersonal förs under konto 2010. 2 Har av utredningen sedermera föreslagits benämnas komplementkostnader 3 Avser utbildning av andra, som ej kan hänföras till visst utredningsuppdrag eller till kurs med kursnummer (lärarkostnader). Egen utbildning redovisas under 0405. 4 Endast vid utbildningsbyrån. 6 Förekommer endast som budgetpost. 8 För högre utbildning och forskning inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde (jfr konto 2511).

B I L A G A B:2

Gransk och kontr Vara

Attesteras

Pris

Faktura

| Månad

| Dag

Kontroll tal Är

Kostnadsställe / -bärare Konto (Uppdragsnummer)

Konteringsstämpel

Ver nr D/K

Belopp

STATSKONTORET

43¶Bi aga B:3

. : -5. a- ^ B: 1 00 .

C/j

>c 1 •H

n c c c o

'-' g 7; C1

§a

i? 7*1

T";

; i

"'' ;~

•*> (M

S3 O. CL

1-1

J2 • dl

Cl,

r-<]

s SJ

—

ffi 2

rt j_

»1 -*•!

""fl •o

c-3

LO - 3

•+* i-H tH O

o hd

•a

: X» a.

«-

CTi*

CTi

cn. cn

o: o:

er. o

§ E

0001 996V» S»l T30S

44¶STATSKONTORET ARBETS KODER/UPPDRAGSNUMMER Utredning och förstudie, för vilken fastställts särskilt 6-siffrigt uppdragsnummer, betecknas vid arbetstidsrapporteringen med detta nummer. Övriga arbetsuppgifter samt ledigheter skall betecknas med en 4-siffrig arbetskod enligt nedanstående förteckning. Den 4-siffriga arbetskoden skall alltid föregås av 2-siffrigt nummer för kostnadsställe. Arbetskoder för arbetsuppgifter som kan förekomma vid flera avdelningar Remissverksamhet Allmän service (rådgivning och konsultverksamhet) Expertverksamhet (kommittéarbete, konferenser, offentliga uppdrag och liknande extern verksamhet som ej kan hänföras till visst utredningsuppdrag) Utbildningsverksamhet (utbildning av andra, t ex medverkan som lärare, föreläsare eller liknande, som ej kan hänföras till visst utredningsuppdrag) Egen utbildning Planering, administration

0100 0220

Semester Sjukledighet Annan frånvaro

0990 0991 0999

0400 0405 0920

Arbetskoder för speciella arbetsuppgifter vid vissa avdelningar Utredningjavdjljkosmadsställe 40) Tryckeriteknisk service KR- och blanketteknisk service Förslagsverksamhet

0200 0210 0221

Utbildninj>sbyr_ån_ (kostnadsställe_62) Informations-, biblioteks- och dokumentationstjänst

0450 Dataadministrativa enheten (kostnadsställe 72j_ Dataadministration, allmanna sektorn Dataadministration, vetenskapliga sektorn Ansökningar om datamaskintid

0300 0301 0302

KOSTNADSSTÄLLEN Utredningsavd 1 Utredningsavd 2 Utredningsavd 3 Utredningsavd 4 Centralplaneringen Urbildningsbyrån Militära enheten Dataadministrativa enheten Driftsektionen Fondbyrån Styrelsen och verksledningen Administrativa byrån

. . . . . . . . •

10 20 30 40 61 62 71 72 73 80 91 92

45 P

STATSKONTORET

-&:

»o; i

: : : '• ': : :

-T

> P3

s s CO 11

K O

: V

^ ,3i <^: A ^^ to; i^; *s :

ill!

in!

>a3

-Kl

"§> ••3 Q

m C q

^3 (O

u o

;

"""V (7/70*6eJqc/ •den\30\3,

S:^/ )pch 94)

« sO

o . * s.

ca o

•N.

;

: : —

-r

— -o Os H

Semester

*oi Q: o*: V •"*:

8 X ::

is St" S-v « »i

: ^

-s. ;

;

• « B d :o

:\: : "*».:

: :

<& ^ i .

* fe OJ

£3 •o

1* CO

; ; : \:

a, C 1 v

le,:

-vs

: "^ :

ki:

n .-O

"a b

• '"fl X

"~b

£ o

X X to

c VO c o T u c o (Q

u c c

III

O b «1 c o

•v.

'•

*»»•

"^:

<o: > o :

X K

« S3

-é

E ? tf

L-

nj BO t / j T3

W. k>:

0? <tf rcT: c$

cs; c$

; ;

ö Ö; Si $

5): O:

1¶I| fl 3; 5 Ii 5: ; ; <u - a -Q

CL,

5: SI 5! §

Qi Q!

§§

<2>

i c> i «$ < K : :

o cn: a>o:

• i 5" 0001 '$96l't

cr\ OI

O c c

E E 3 LO

* 6 H WIS

BILAGA 1:C

Föreskrifter för statskontorets årliga verksamhetsplanering (Statskontorets protokoll nr 322/1965)

Enligt de i prop 1965: 42 angivna riktlinjerna för statskontorets verksamhet skall ämbetsverket i effektivitetshöjande syfte pröva såväl målsättningar som

organisation och arbetsformer inom statsförvaltningen. Tyngdpunkten i statskontorets verksamhet bör förskjutas mot större, mera vittomfattande under-

Årlig planeringscykel Nr

Planeringssteg

DIREKTIV FÖR ÅRETS PLANERINGSARBETE 1.1 projektval och event, fördelning 1.2 eventuella budgetramar

Färdig tidpunkt

Beredning

Beslut

1.2 AP

1.3 1.4

ac Avd

1.5 15.5

gd Styr

15.6 15.6

AP A

Styr öd

20.8 31.8

gd Styr

1.4 2 3 3.1 3.2 3.3 4 5 5.1 5.2 6 7 8 8.1 8.2 9 9.1 9 9.2 9.3 10 10.1 10.2

övriga direktiv PERSONALSAMTAL PROGRAMBUDGETFÖRSLAG , verksamhetsplan aktivitetsorienterad budget personalbudget jämte förslag till personaladministrativa åtgärder (inkl. befordringar) och utbildningsåtgärder FÖRSLAG TILL STYRELSEN BETRÄFFANDE STATSKONTORETS BUDGET STÅNDPUNKTSTAG ANDE budget år 2 (preliminärt) direktiv för det fortsatta petitaarbetet.. FASTSTÄLLANDE AV BUDGET ÅR 2 BEFORDRINGSBESLUT PETITA förslag godkännande VERKSAMHETSBERÄTTELSE underlag avslutande uppdrag pågående uppdrag, övriga uppdrag.... förslag slututformning BEFORDRAN förslag beslut

Avd

succ 1.7 20.8 31.8

gd Styr

1.12 15.12

Avd A

ac öd

STATSKONTORET

sökningar. Rationaliseringsresurserna bör i ökande omfattning utnyttjas för undersökning av för ett stort antal myndigheter likartade frågor. Statskontoret skall i sin prövning i princip vara obundet både vad gäller valet av arbetsuppgifter och sättet att lösa dem. Statskontorets huvudsakliga ämbetsområde kännetecknas således av att det inte föreligger preciserade, till sakinnehållet fastställda arbetsuppgifter utan endast ett allmänt verksamhetsfält och generella riktlinjer för verksamhetens inriktning och omfattning. Detta förutsätter att ämbetsverket har en egen effektiv verksamhetsplanering. Resurser härför har redan avsatts eller kommer att avsättas såväl inom centralplaneringen som inom utredningsavdelningarna och utbildningsbyrån. Framtagandet av en första konkret långsiktsplan för statskontorets rationaliseringsverksamhet kommer under större delen av år 1966 att kräva högre insats av planeringsarbete än vad som är normalt för den årliga verksamhetsplaneringen. Mot bakgrunden härav kommer riktlinjer först senare att utfärdas om hur planeringsarbetets olika avsnitt skall fördelas mellan berörda enheter. I avvaktan härpå kommer verksledningen från fall till fall att lämna erforderliga direktiv för planeringsarbetets fördelning. För den årliga verksamhetsplaneringen under år 1966 skall gälla planeningscykel enligt översikten på s 46. Särskilda föreskrifter har utfärdats för användningen av två av denna planerings instrument, programbudget och personalplanering. 1

baseras på programbudgetering. Följande ekonomi-administrativa funktioner utgör underlag härför - budgetering - bokföring - rapportering - prestationsredovisning och resultatbedömning Bokföring och arbetsredovisning skall ske enligt de föreskrifter som fastställts genom statskontorets beslut 15.7.1965, protokoll nr 161. Bokföringen är upplagd som en integrerad kassa- och kostnadsbokföring och innehåller dels en kassamässig redovisning av inkomster och utgifter av olika slag, dels en redovisning av intäkter och kostnader för statskontorets olika aktiviteter och för olika ansvarsområden (avdelning, byråer etc). Denna försöksvis införda bokföring sker med användande av datamaskin och skall tills vidare föras parallellt med den officiella bokföringen, som handhas av fondbyrån. I det följande lämnas under 1. en översiktlig beskrivning av det system för budgetering och rapportering som skall gälla från 1.1.1966 samt under 2. detaljföreskrifter angående blanketter och rapporter. Under 3. ges föreskrifter angående för- och efterkalkyler av utredningsprojekt. Genom särskilda föreskrifter har fastställts planeringscykel med tidschema för budgetarbetet. Då ej annat framgår av sammanhanget anges i dessa föreskrifter med beteckningen avdelning, resp avdelningschef även annan enhet för vilken budget upprättas, resp chef för sådan enhet. U S«3F -••gf { " 1

Statskontorets budgetsystem Planering, ledning och kontroll i ekonomiskt avseende av statskontorets verksamhet skall tills vidare försöksvis

5 •

Föreskrifterna för personalplanering ej medtagna här. Använda förkortningar: Styr — styrelsen, gd — generaldirektör, öd — överdirektör, Avd — avdelning, ac — avdelningschef, A — administrativa byrån, P — planeringsavdelningen.

48 STATSKONTORET

1. Översikt över budgetsystemet 1.1 Programbudgeteringens syfte och omfattning Budgetsystemet är avsett att utgöra ett planerings- och kontrollinstrument för såväl verksledning som övriga kostnadsansvariga chefer. Budgeten skall vara målinriktad och sålunda innehålla en precisering av vad man avser utföra och vilka resurser som krävs för genomförandet av de olika programmen. Då så är möjligt bör även ske en budgetering av förväntade resultat (prestationer och intäkter i relation till kostnader). Budgetarbetet enligt programbudgetmetoden är avsett att utgöra en grundlig årlig genomgång av den bedrivna verksamheten mot bakgrund av ämbetsverkets uppgifter. Det skall främja ett målinriktat handlande, prestationstänkande och kostnadsmedvetande. Den budget som framlägges genom petitaskrivelsen skall ge statsmakterna en sammanfattande översikt över den planerade verksamheten och erforderligt beslutsunderlag beträffande aktiviteterna för att möjliggöra en bedömning av anslagsbehovet. Vid statskontoret skall varje avdelning och annan organisatorisk enhet som utgör särskilt kostnadsansvarsområde upprätta programbudget. Denna skall omfatta såväl översiktlig verksamhetsplanering (program) som en utgiftsbudget. Budgetperspektivet omfattar tre led: - den interna budgeten som av styrelsen fastställes omedelbart före budgetårets ingång (år 2) - budgeten för det därpå följande året, som ligger till grund för statskontorets anslagsäskanden (för år 3) - långsiktsbudgeten (avseende år 3-7) Ur budgetmässig synpunkt utgörs statskontorets huvudaktiviteter1 av rationaliseringsverksamhet, utbildnings-

verksamhet, datamaskindrift, fondoch kameralförvaltning samt gemensam administration. Planering och budgetering skall dock avse den mer detaljerade indelning i aktiviteter som framgår av bilaga C: I, För varje avdelning skall upprättas en utgiftsbudget som avser beräknade arbetsinsatser och utgifter för dessa olika aktiviteter. Som underlag för budgeteringen av rationaliseringsverksamhet skall för varje avdelning och annan enhet där sådan verksamhet förekommer upprättas en projektkalkyl (bilaga C: 2). I denna projektkalkyl skall upptas samtliga pågående eller planerade utredningsprojekt. För varje projekt anges de beräknade arbetsinsatserna och kostnaderna fördelade på de budgetår under vilka arbetet med projektet beräknas pågå. Kraven på exakthet och detaljredovisning i planeringen sjunker givetvis med tidsperspektivets längd. Den fastställda utgiftsbudgeten för det löpande året är bindande för avdelningarna. Varken personalramen eller de för avdelningen beräknade totalbeloppen för olika utgiftsslag får överskridas utan verksledningens medgivande (jfr under punkt 1.4.2 nedan). Inom de i budgeten angivna ramarna äger dock den kostnadsansvarige chefen möjlighet att då så erfordras omdisponera resurserna mellan aktiviteterna. Därest sådana åtgärder bedöms komma att medföra mer avsevärda tidsförskjutningar i verksamhetsplanen eller betydande ändringar i projektkalkylens kostnadsberäkningar skall verksledningen informeras. Genom rapportsystemet lämnas information om utfallet såväl i förhållande till budget som till projektkalkyl. En redogörelse för rapportsystemet och de åtgärder som rapporterna skall utlösa lämnas i det följande under 1.4.3-5. 1 Såväl huvudaktiviteter som aktiviteter svarar mot den av utredningen använda termen »program».

STATSKONTORET

1.2 Tidscykeln för budgetarbetet inom statskontoret Direktiv för årets budgetarbete utfärdas av generaldirektören senast 1.2. Härvid ges dels en översikt över förutsättningarna för statskontorets rationaliseringsarbete på längre och kortare sikt och dels anvisningar för avdelningarnas planering av verksamheten. Programbudget skall upprättas av avdelningscheferna samt cheferna för administrativa byrån, fondbyrån och militära enheten. För budgetunderlaget beträffande styrelse, verksledning, förslagsnämnd och företagsnämnd svarar administrativa byrån. Varje budgetansvarig chef har att mot bakgrund av de lämnade direktiven upprätta förslag till programbudget senast 1.4. Avdelningarnas förslag till programbudget skall inges till administrativa byrån. Denna har att tillsammans med centralplaneringen göra en sammanställning av förslagen till- budget för statskontorets samtliga enheter. Budgeten diskuteras sedan av direktionen. Därefter justerar och sammanjämkar Verksledningen budgetförslagen. Detta bör ske under medverkan av resp avdelningschefer. Därest förslag till avdelningsbudget blivit ändrat under budgetbehandlingen skall också förslaget till verksamhetsplan revideras i överensstämmelse härmed. Av verksledningen godkänt förslag till budget för statskontoret översändes till styrelsens ledamöter senast 1.5. Styrelsen behandlar budgetförslaget senast 15.5. Därvid tas preliminär ståndpunkt till den interna programbudgeten för år 2 varjämte direktiv lämnas för det fortsatta petitaarbetet avseende år 3. Senast 15.6 skall budgeten för år 2 definitivt fastställas av styrelsen. Av administrativa byrån och centralplaneringen upprättat förslag till 4—714507

petita för år 3 skall vara färdigställt senast 20.8. Styrelsebeslut beträffande petita skall fattas senast 31.8. 1.3 Avdelningsbudgeten De två huvudkomponenterna i avdelningarnas programbudget är verksamhetsplanen och utgiftsbudgeten. 1.3.1

Programmet

Verksamhetsplanen skall omfatta såväl ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Den kortsiktiga planen för nästa budgetår utgör grunden för tilldelningen av resurser i den interna budgeten. Den mer långsiktiga planen skall vara så utformad att den är ägnad att ligga till grund för de uppgifter om inriktningen av statskontorets verksamhet som skall ingå i den årliga petitaskrivelsen. Verksamhetsplanen skall innehålla bl a följande rubriker. - sammanfattande översikt över avdelningens verksamhet - utvecklingen under nästa budgetår (år 2) samt därpå följande budgetår (år 3) - utvecklingen på längre sikt - särskilda synpunkter beträffande större projekt - planering beträffande den ej projektbundna verksamheten - personalläge 1.3.2

Budgeten

I utgiftsbudgeten sammanfattas beräknade arbetsinsatser och utgifter för avdelningens samtliga aktiviteter under de närmast följande två budgetåren (år 2 och 3). För varje aktivitet skall för budgetåren 2 och 3 beräknas - personalinsats, uttryckt i antal mandagar - löner - konsultarvoden - reseersättningar - datamaskintid - övriga direkta utgifter.

50 STATSKONTORET

Summan av de sålunda beräknade utgifterna för aktiviteterna utgör den totala utgiftsbudgeten för enheten. Budgeteringen på denna nivå skall endast avse direkta utgifter. Pålägg skall sålunda i detta sammanhang inte göras för att täcka kalkylmässiga kostnader 1 för pensioner, hyror etc eller för andel i kostnaderna för statskontorets gemensamma administration.

att varje avvikelse från planeringen föranleder ny budget. Revidering av budget må sålunda endast ske då avdelning av verksledningen antingen ålägges nytt uppdrag som ej kunnat förutses och alltså inte beaktats i den fastställda budgeten eller då verksamhetsplanen eljest omläggs i så väsentliga avseenden att förutsättningarna för budgeteringen i grunden förändrats.

Beträffande aktiviteterna Utredningar, Förstudier och Kurser skall uppgifter om beräknad arbetsinsats och utgifter också specificeras för varje pågående eller planerat projekt. Detta sker i en projektkalkyl för avdelningen. Utöver ovan nämnda uppgifter för år 2 och 3 skall i projektkalkylen även tas upp arbetsinsats och beräknad summa utgifter (ej fördelade på utgiftsslag) för sådana projekt som väntas pågå under åren 4—7. Dessa prognoser beträffande utredningskostnaderna på längre sikt utgör en del av underlaget för statskontorets långtidsbudget.

I sådant fall skall i samband med beslutet om ändring av avdelningens verksamhetsplan fastställas tillägg till utgiftsbudget och till projektkalkyl. Tilläggsbudget kan innebära att resurser tillföres avdelningen från annan avdelning eller från den i statskontorets budget upptagna gemensamma posten »Odisponerad kapacitet». Budgeten skall då revideras också på dessa punkter. Om verksledningens beslut angående revidering av budget skall direktionen informeras. Vid revidering används samma blanUtöver verksamhetsplanen skall till kett (planeringsblankett, bilaga C: 2) budgeten höra följande blanketter som som vid den årliga budgeteringen. Ändnärmare behandlas i avsnitt 2 nedan: ringsuppgift behöver endast lämnas be— Planeringsblankett för utgiftsbud- träffande de aktiviteter resp projekt som berörs av ändringen. get resp projektkalkyl (bilaga C: 2) — Personalredovisning (bilaga C: 3) 1.4.3 Rapportsystemet — Personaluppgift (bilaga C: 4) Den interna budgeten skall uppföljas 1.4 Intern budget för statskontoret genom periodiskt framställda rapporter. 1.4.1 Fastställelse Sammanställningen av avdelningarnas budgeter för år 2 utgör den interna budgeten för statskontoret. Sedan denna fastställts av styrelsen skall den till efterrättelse distribueras till samtliga berörda enheter. Såsom allmän information skall också samtliga projektledare erhålla ett fullständigt exemplar av budgeten. 1.4.2 Revidering

av budget

För att budgeten skall kunna tjäna som ett effektivt styr- och kontrollinstrument får systemet ej vara så utformat

För främst administrativa byråns behov skall vidare upprättas de rapporter som erfordras för den officiella kassa- och anslagsbokföringen samt för kontroll av belastningen på anslagsposter och delposter under anslagen till statskontorets verksamhet. Nedanstående uppställning visar vilka rapporter som kommer att framställas och vilka som är mottagare av dem. Där ej annat anges är rapporterna månatliga. 1 Har av utredningen sedermera kallats komplementkostnader

STATSKONTORET

Projektledare Ac Adm P Aktivitetsrapport per projekt Aktivitetsrapport per avdelning . . . Aktivitetsrapport för statskontoret Budgetkontrollrapport per avd. (detaljerad) Budgetkontrollrapport per avd. (total) Budgetkontrollrapport för statskontoret Avslutande projekt Pågående projekt (per kvartal) Kontospecifikation Belastningstabell Kassarapport

X X

Öd Gd

X X

har att analysera de erhållna rapporterna och att bedöma utvecklingen i jämförelse med budgeten och de planer och kalkyler som legat till grund för denna. För att rätt bedöma utgiftsutvecklingen är det givetvis nödvändigt att ta hänsyn till de fall, då en prestation, t ex konsultarbete, körning på datamaskin, tjänsteresa, leverans av utrustning eller materiel, utförts under den period rapporten omfattar, men den mot prestationen svarande utgiften blir bokförd först under en följande period.

X X

Rapporterna framställs med användande av datamaskin. Rapporternas innehåll framgår av bilaga C: 5 samt redogörelserna under avsnitten 2.2.1-2.2.7. 1.4.4 Organisation och utnyttjande av rapportsystemet m m Administrativa byrån svarar för upprättandet av de ekonomiska rapporterna och övrig driftstatistik och för att rapportsystemets rutiner iakttas. Framställda rapporter skall distribueras i enlighet med bilaga C: 5. Det ankommer på centralplaneringen att biträda verksledningen och avdelningscheferna när det gäller att utnyttja rapportsystemet för planeringsändamål och för ledning och kontroll av verksamhetens utveckling. Centralplaneringen åligger också att fortlöpande tillse att rapportsystemets utformning svarar mot behovet av relevanta data i dessa avseenden. Avdelningschefer och projektledare

1.4.5¶Kommentarer budget

till avvikelser

från

Kommentarer till konstaterade eller befarade avvikelser från budget skall av avdelningschef inges till verksledningen i följande fall: - Då aktivitetsrapport visar avvikelse av betydelse - i positiv eller negativ riktning - från uppgjorda planer. - Då budgetkontrollrapport visar sådan avvikelse från budget att avdelningschef förutser att risk föreligger för att den uppgjorda årsbudgeten - totalt eller beträffande viss post - ej kan hållas. Kommentaren till verksledningen skall lämnas till centralplaneringen skriftligen eller muntligen senast en vecka efter rapportens mottagande. Det åligger centralplaneringen att fortlöpande hålla verksledningen informerad om hur den fastställda programbudgeten fullföljes. Motsvarande skyldighet åligger chefen för administrativa byrån i vad avser anslagskontrollen. Styrelsen informeras om den ekonomiska utvecklingen av statskontorets verksamhet samt om belastningen på anslagen. 1.4.6 Petita och

långtidsbudget

Det av avdelningarna uppgjorda planerings- och budgetmaterialet bildar un-

52 STATSKONTORET

derlag för statskontorets anslagsäskan•den och långtidsbudget, som skall inges till Kungl Maj:t före 1.9. Dessa 'handlingar jämte den därtill knutna verksamhetsberättelsen är avsedda att ge statsmakterna erforderligt beslutsunderlag för bedömning av statskontorets nuvarande och planerade rationaliseringsarbete samt en översikt av utvecklingen inom de skilda aktiviteterna. Budgeteringen skall vara underbyggd av en rullande långsiktig verksamhetsplan för statskontoret. Denna plan med därtill hörande detaljprogram för enskilda projekt redovisas i särskild bilaga till anslagsäskandena. Statskontorets petitaskrivelse skall inledas med ett allmänt program för verksamheten för det år för vilket medel äskas och för utvecklingen på längre sikt. Programmet skall vidare fördjupas till de av statskontoret be.drivna huvudaktiviteterna. För varje aktivitet redovisas faktiska kostnader, intäkter och prestationer för de senaste åren samt vad som beräknas för det löpande året och det budgetår för vilket anslag äskas. Uppgifterna angående totalkostnaderna för statskontorets verksamhet skall även inkludera kalkylmässiga kostnader för pensioner, lokaler och tjänstepost. - Vidare skall på sedvanligt sätt lämnas de uppgifter som anges i finansdepartementets årliga anvisningar angående myndigheternas anslagsframställningar. 1.4.7 Verksamhetsberättelse I den årliga berättelsen angående statskontorets verksamhet redogörs för prestationer och uppnådda resultat. Den skall inges till Kungl Maj:t samtidigt med anslagsäskandena eller i nära anslutning därtill. Verksamhetsberättelsen upprättas av centralplaneringen i samverkan med administrativa byrån. Redogörelse för pågående uppdrag och övriga uppgifter som erfordras

som underlag för verksamhetsberättelsen skall, i den mån ej annat särskilt föreskrives, genom avdelningschefens försorg lämnas 1.7.

2. Detaljföreskrifter angående blanketter och rapporter 2.1.1 Hjälpblanketten Bemanningsplan Som underlag för budgetarbetet användes hjälpblanketten Bemanningsplan (bilaga C: 6). På denna anges enhetens samtliga befattningshavare och arbetsuppgifter för vilka man avser att utnyttja dem under budgetperioden. Den sålunda totalt beräknade arbetsinsatsen för varje uppgift överförs till Utgiftsbudget resp Projektkalkyl. Bemanningsplanen skall ej inges. Därest avdelningens budgetförslag blir justerat under den fortsatta behandlingen inom statskontoret kan bemanningsplanen ge underlag för bedömning av konsekvenserna av vidtagna ändringar och underlätta omräkningar av budgetsiffrorna. 2.1.2 Planeringsblankett för Utgiftsbudget resp Projektkalkyl Planeringsblanketten (bilaga C: 2) skall användas för att upprätta såväl utgiftsbudget som projektkalkyl. Vid upprättande av Projektkalkyl budgeteras varje enskilt projekt för år 2 och 3. Som jämförelse upptages även budgeterade uppgifter för år 1 (inkl ev tillägg). Uppgifterna å blanketten summeras per projektgrupp (huvudstudier och förstudier samt, beträffande utbildningsbyrån, kurser) varefter summorna överförs till blankett för Utgiftsbudget. Projektkalkylen skall därutöver omfatta en totalkalkyl för projektets återstående beräknade löptid. För projekt som beräknas pågå under budgetåren 4—7 anges dock endast överslagsmässigt arbetstid samt summa utgifter för vart och ett av dessa år. Budgeteringen av övriga aktiviteter

STATSKONTORET

görs direkt på blanketten för Utgiftsbudget. Den omfattar, förutom jämförelseåret 1, år 2 och 3. Utgiftsbudget och projektkalkyl har samma indelning i utgiftsslag för dessa år. Utgifterna fördelas på löner, konsultarvoden, reseersättningar, ersättning för förhyrd datamaskintid och övriga direkta utgifter. När reseersättningar beräknas för tjänsteresor till utlandet skall dessa resor specificeras i särskild bilaga. Därest Utgiftsbudgeten upptar belopp för »övriga direkta utgifter» - vilket i regel endast behöver ske vid avdelning 4, utbildningsbyrån, fondbyrån, administrativa byrån och driftsektionen — skall lämnas en specifikation som visar hur det beräknade beloppet fördelar sig på utgiftsslag enligt kontoplanen. Det är nödvändigt att samtliga aktiviteter vid avdelningen särredovisas även om personalinsatsen och utgifter för viss aktivitet beräknas bli av relativt obetydlig omfattning. Beträffande styrelsen och verksledningen, administrativa byrån och fondbyrån skall all verksamhet vid resp enhet betraktas som en enda aktivitet. Motsvarande gäller för kostnadsstället förslagsnämnden. Utgifter av nedan angiven art fördelas inte på vare sig kostnadsställen eller aktiviteter utan behandlas som för hela statskontoret gemensamma utgifter och budgeteras helt och hållet av administrativa byrån (aktivitet »Statskontoret gemensamt»): Utgiftsslag Kontonr Ersättning till städningspersonal 2010 Sjukvård 2030 Bränsle, el, vatten 2402 Renhållning och städning 2403 Möbler, kontorsmaskiner och övriga inventarier 2410 Övrig kontorsmateriel 2411 Teleavgifter, annonser 2412 Övriga expenser för eget behov 2429 Publikationstryck 2430 För budgetering av utbildningsverksamhet skall gälla följande. Kurser och annan utbildningsverksamhet som direkt

föranleds av visst utredningsprojekt betraktas vid budgeteringen som en del, av detta. I fråga om annan utbildning, skall tillämpas den ordningen att arbets-; tid och löner redovisas av den enhetbefattningshavaren tillhör (jfr punkt 2.1.3 nedan), medan däremot övriga utgifter för utbildningen (kursavgifter, reseersättningar, föreläsararvoden, lokal-. hyror) skall påföras utbildningsbyrån: och sålunda även budgeteras av nämnda byrå. Vad nu sagts gäller inte bara, beträffande av statskontoret anordnade, kurser utan även när befattningshavare vid statskontoret såsom elever deltar i, externa kurser o d eller medverkar så-. som lärare eller föreläsare vid av statskontoret eller andra anordnade kurser. Vid beräkningen av antalet mandagar skall ett gemensamt schablonmäs-, sigt antagande göras om hur mycket arbetstid som bortfaller på grund av: semester, sjukledighet och annan tjänstledighet. I de årliga direktiven för bud-, getarbetet vid statskontoret anges hur. arbetstiden för en årsarbetskraft skall. anses fördela sig på sådan ledighet resp, arbetad tid. Där anges också hur många arbetsdagar per kalendermånad man, skall räkna med. Vid budgetering av löneutgifter för' olika aktiviteter skall likaledes tillämpas ett schablonmässigt beräknat daglönebelopp för olika personalkategorier. I. de årliga direktiven för budgetarbetet lämnas uppgift om vilken lönekostnad per mandag som skall användas. Särskilda anvisningar skall också lämnas om hur arbetstid och lön skall beräkna» för deltidsarbetande personal. Lön skall ej beräknas för frånvarotid. Hänsyn till kostnaden härför har. tagits genom den ovan nämnda schablonmässigt beräknade arbetstiden per; årsarbetskraft. Därmed är kostnaden för frånvarotiden utslagen på den pro-, duktiva tiden. Däremot skall i utgiftsbudgeten lämnas uppgift om hur många arbetsdagar som beräknas åtgå till le-, digheter.

54 STATSKONTORET

Vid beräkning av arbetstidsåtgång för olika projekt etc medräknas normalt förekommande spilltider. Samma förfarande tillämpas även i fråga om tid för egen utveckling (t ex läsning av tidskrifter och annan facklitteratur) och annat internt arbete. Det har inte ansetts motiverat att vare sig budgetera eller i efterhand särskilt redovisa tiden härför. Beträffande avdelningscheferna och enheternas administrativa personal (sekreterare, skrivpersonal) skall i regel inte göras någon uppdelning av arbetstiden på olika aktiviteter. Den arbetande tiden redovisas i sin helhet under aktiviteten planering och administration. Ersättningar till hos statskontoret anställda experter skall redovisas som löner. Vid beräkningen av personalinsats skall därför även dessa experters arbetstid medräknas. Det totala antalet dagar enligt utgiftsbudgeten skall svara mot uppgifterna härom enligt blanketterna Personalredovisning och Personaluppgift (se punkt 2.1.3 nedan). Om samtliga tillgängliga arbetsdagar inte beräknas åtgå för under budgetperioden planerade projekt eller övriga aktiviteter, skall antalet icke ianspråktagna dagar i utgiftsbudgeten redovisas under rubriken >Odisponerad kapacitet». Mot detta dagantal svarande lönebelopp uträknas som ovan sagts. 2.1.3 Blanketterna Personalredovisning och Personaluppgift På dessa blanketter anges avdelningens personalbestånd, förutsedda förändringar och önskemål om personalförstärkning. Å blanketten Personalredovisning (bilaga C: 3) redovisas antalet befattningar vid avdelningen och dessas fördelning i olika kategorier efter lönegrad. Därvid medräknas även hos statskontoret anställda experter. Utgångspunkten för personalredovisningen skall vara den

personalorganisation avdelningen har 1.4 det år uppgifterna lämnas. Redovisningen skall avse dels förhållandena vid denna tidpunkt, dels beräknade förändringar under de två följande budgetåren. Den skall grunda sig på de i utgiftsbudgeten gjorda beräkningarna av erforderlig personalinsats för avdelningens olika aktiviteter. Motivering för föreslagna personalförändringar skall framgå av verksamhetsplanen. I den mån lån av personal mellan avdelningar och andra enheter kan förutses, görs anteckningar om den totala tidsomfattningen härav i kolumn 10 av personalredovisningsblanketten. Personaluppgiften (bilaga C: 4) utgör ett komplement till den ovan angivna personalredovisningen och skall uppta varje befattningshavare som är placerad eller beräknas bli placerad vid enheten. Det gäller även experter anställda hos statskontoret samt vakanta befattningar som beräknas komma att bli tillsatta. Vidare skall här i förekommande fall redovisas de nya befattningar som enligt verksamhetsplanen och personalredovisningen anses erforderliga. För varje befattning beräknas hur arbetstiden under det kommande budgetåret förutses komma att fördela sig på ledigheter, arbete vid enheten och arbete åt andra enheter. I personaluppgiften skall under rubriken »Lånad personal» lämnas uppgift om befattningshavare tillhörande andra enheter som under nästa budgetår beräknas komma att medverka i projekt inom enhetens ansvarsområde. För varje sådan befattningshavare anges den beräknade tidsomfattningen (antalet mandagar) för arbetet vid enheten. Vid lån av personal mellan olika enheter skall samråd ske mellan den enhet som befattningshavaren enligt gällande organisationsplan tillhör och den enhet som beräknas disponera befatt-

STATSKONTORET

ningshavaren så att tiden för arbetet redovisas lika på ömse håll. Budgeteringen skall i princip göras av den enhet, inom vars ansvarsområde arbetsuppgiften faller. När det gäller utbildningsverksamhet skall dock lönerna såsom framgår av föreskrifterna angående arbetstidsrapporteringen (bilaga 1: B) belasta den enhet, där befattningshavaren är placerad eller förordnad att tjänstgöra, även i det fall att arbetet avser medverkan som lärare eller föreläsare vid av utbildningsbyrån anordnad utbildning. Tid för kurser och utbildningsverksamhet skall sålunda vid budgeteringen betraktas som arbete inom den enhet där befattningshavaren tjänstgör. 2.2.1 Aktivitetsrapporter R l , R 2 och R 3 )

(bilaga C: 5:

Aktivitetsrapport upprättas per avdelning och annat kostnadsställe. Denna rapport innehåller redovisning av den ekonomiska utvecklingen beträffande såväl varje projekt som annan aktivitet inom avdelningen. Verksamheten redovisas under följande rubriker: Ej projektrubricerad verksamhet - remissverksamhet - service, expertverksamhet - dataadministration - utbildning och information - datamaskindrift - fond- och kameral förvaltning - verksledning, administration Odisponerad utredningskapacitet Frånvaro Projekt - huvudstudier - förstudier - kurser Genom den månatliga aktivitetsrapporten kan för varje projekt och aktivitet avläsas arbetstidsåtgång och utgifter såväl under den aktuella månaden som ackumulerat från budgetårets början (för projekt även från dess början).

55¶För utredningsverksamheten innebär rapporten en möjlighet till avstämning gentemot avdelningens projektkalkyl. Aktivitetsrapporterna ger detaljredovisningen men saknar summeringar för de ovannämnda fyra huvudrubrikområdena. Dessa summeringar ges i stället i en särskild budgetkontrollrapport. Varje projektledare erhåller separat aktivitetsrapport beträffande honom underställt projekt. Sådan separat aktivitetsrapport lämnas också till avdelningen angående den ej projektrubricerade verksamheten. I rapporterna kommer i förekommande fall att lämnas en specifikation av hur posten »Övriga utgifter» under månaden fördelat sig på olika utgiftsslag. En aktivitetsrapport framtages också totalt för hela statskontoret. Den innefattar en addering av aktiviteterna för samtliga kostnadsställen. Någon addering beträffande projekten förekommer dock ej i aktivitetsrapporten. Dessa summor framkommer däremot i budgetkontrollrapporten för hela statskontoret. 2.2.2 Budgetkontrollrapporter (bilaga C: 5: R 4, R 5 och R 6) Budgetkontrollrapporterna innehåller en summering av uppgifterna i aktivitetsrapporter samt en avstämning mot gällande budget. För varje avdelning framtages två budgetkontrollrapporter, dels en som visar totalsiffran för avdelningens samtliga aktiviteter och dels en som visar utfallet för varje budgeterad huvudgrupp av aktiviteter. Vidare framtages en budgetkontrollrapport för hela statskontoret som visar dels totalsiffran för samtliga aktiviteter och dels budgetutfallet för de olika huvudgrupperna av aktiviteter. Fördelningen på avdelningar framgår ej av denna rapport. Budgetkontrollrapporterna, som är

56 STATSKONTORET

månatliga, redovisar arbetstid och utgifter från budgetårets början i procent av motsvarande poster i årsbudgeten. För att underlätta jämförelsen med budgeten anges också det procenttal som visar hur stor del av budgetåret som förflutit.

kontorets ekonomiadministrativa system som är fastställda för tillämpning f r o m 1.7.1965 (bilaga 1: B).

2.2.3 Förteckning över avslutade projekt och förteckning över pågående projekt (bilaga C: 5: R 7 och R 8) Förteckningarna är avsedda att komma till användning vid efterkalkylering och i samband med upprättandet av statskontorets verksamhetsberättelse. De avser hela statskontoret och är ej uppdelade på kostnadsställe. Sådana förteckningar kan framställas när som helst under året då så erfordras.

Förkalkyl och efterkalkyl skall upprättas i samband med att projekt igångsätts resp avslutas. Som projekt betraktas här förstudier och huvudstudier samt av utbildningsbyrån anordnade kurser. I de fall förstudie med särskilt projektnummer upptas, avses därmed en förberedande utredning angående ett ifrågasatt rationaliseringsprojekt. Förstudien innebär inte endast en bedömning för att klarlägga huruvida statskontoret skall engagera sig i en utredning utan också i förekommande fall ett arbete i syfte att konkretisera projektet i olika hänseenden.

2.2.4 Kontospecifikation (bilaga C: 5: R9) Specifikationen innehåller en detaljredovisning av de konton som ingår i den nuvarande officiella (kassamässiga) bokföringen. Den motsvarar de nuvarande inkomst- och utgiftsböckerna. 2.2.5 Belastningstabell RIO)

(bilaga

C: 5:

Tabellen är en intern handling i huvudsak avsedd som ett hjälpmedel för administrativa byrån att kontrollera den kassamässiga förbrukningen på anslag och anslagsposter i förhållande till vad som anvisats eller internt budgeterats. Indelningen i anslag och anslagsposter överensstämmer i princip med nu gällande ordning. 2.2.6 Kassarapport (bilaga C: 5: R l l ) Rapporten innehåller de uppgifter om inkomster och utgifter som enligt gällande föreskrifter skall lämnas i de månatliga kassarapporterna till RRV. 2.2.7

Arbetstidsrapport

Reglerna för arbetstidsrapporteringen finns intagna i de föreskrifter ang stats-

3. Om upprättande av förkalkyler och efterkalkyler

3.1 Förkalkyl För projekt skall upprättas förkalkyl. Vid upprättandet av förkalkyl används planeringsblanketten (bilaga C: 2). Därvid beräknas personalbehov (antal mandagar) och direkta utgifter fördelade på olika budgetår. För de två närmaste budgetåren uppdelas de beräknade utgifterna på löner, konsultarvoden, reseersättningar, utgifter för förhyrd datamaskintid och eventuella övriga direkta utgifter. Blanketten biläggs samtidigt upprättat förslag till projektkort. Motsvarande förfarande tillämpas vid ändring av tidigare uppgjord förkalkyl.

3.2 Efterkalkyl För att följa upp projektplaneringen upprättas såsom förut sagts varje månad rapporter, som utvisar arbetsinsats och direkta utgifter, dels under det aktuella året, dels totalt för projektet

STATSKONTORET

från dess början. Denna löpande uppföljning skall kompletteras med efterkalkyl när projektet är slutfört. Som underlag härför skall avdelningschef efter varje månads utgång lämna uppgift till administrativa byråns ekonomisektion om projekt som avslutats under månaden. Med ledning av dessa uppgifter framställs, såsom framgår av avsnittet rörande rapportsystemet, maskinellt en förteckning över avslutade uppdrag. Uppgifterna om antalet mandagar och upplupna utgifter för projektet från dess början överförs av administrativa byrån till en blankett för efterkalkyl (bilaga C: 7). I efterkalkylen skall lämnas uppgifter om den ursprungliga förkalkylen och, om denna ändrats, även beträffande den senast upprättade förkalkylen. För att ge en bild av totalkostnaderna för projektet skall i efterkalkylen även upptagas ett omkostnadspålägg, avsett att täcka pensionskostnaderna och beräknad andel i administrationskostnaderna (kostnader för avdelningens interna administration och statskontorets gemensamma administration inklusive lokal- och

portokostnader). Grunderna för beräkning av omkostnadspålägget skall årligen utarbetas av administrativa byrån och anges i de årliga budgetdirektiven. Härefter skall till efterkalkylen fogas en kortfattad kommentar av avdelningschefen, varav bl a bör framgå orsakerna till eventuella avvikelser mellan förkalkyl och efterkalkyl. Exemplar av efterkalkyl överlämnas månadsvis till överdirektören, centralplaneringen och administrativa byrån. I samband med efterkalkyleringen skall i förekommande fall även göras noteringar om efterkalkylen i vederbörande utredningskort.

4. Exempel För att illustrera slutprodukterna av budgetarbetet visas såsom exempel i bilagorna C: 8 och C: 9 till dessa föreskrifter, dels den för statskontoret fastställda interna budgeten för 1965/66 och dels ett inom programbudgetutredningen upprättat utkast till uppställning av petitaskrivelse för statskontoret.

58¶STATSKONTORET Bilaga C:l

KUNGL STATSKONTORET

X X

•a

•s 'a M

E o. 3 .

Si ä

55 c £. :.T)

sI ^ o: H ^ < >

£-5

STATSKONTORET

Bilag iC:2

re g

Övriga direkta utgifter

ré S

re M

3 iH E-

1 -i G

H H

« >, O ,-t t , al CL, Al

iis

^ re

•rf tö

C XI

j "t

°3

s 10

—

ÖO

xt 3

n "c £ w c 3 ca

<u "o

>m ••»

£ "b

> <

60 STATSKONTORET

: o

£ £

nJ 2

5 O

3 X>

I s

o o o o

3 E w a.

O O O

S <

o o o c—

o o o

31 51

ifi -H

o o o o

T-

c c

o o c

o o

Sä i

1 --

C C

' "

re DO

i u.

5 x 3

o o o o

H 2 X)

Q £ S

E §3

lo CO

n 2 «

O O

G CO

re C

M xi

CTj CO

o t-

o o

o U3

tr-

CO CT) t o CO

S " t, G

U 2

re ~" Ett "2 «H ^

C- CO CO CO

X-

to rto to x. « to to to

re £

g E

B nj bo

XJ cU

a o ja

M G

.£ o o

ii fl CD CO

5 3 « rt xi CkO r j

5 ^

•A

fr*

3 * £ •* bo E a o

<D O

g g -,

O ^

60 G G n

* 5

o J5?

2II |S«

ft) £

8 å?

B >*

5 s

o £

« *§

•-» :c3

re i-.

G OJ

to G

a E <u o

i CO <N

•g _oo£ 3 S £ S •)«

Bliaga C•2:1

STATSKONTORET

61¶Bilaga C: 2:2

re £ £ 3

O . O . o , o " <M 1 co .

-*:

o . o . o . o*

•*;;

o o o m to

o o o o o

o o o o

o o o

o , o . o . to ' to J

o . o . o . irj * w ,

o. o . o .

o . o . o . t- * oi;

CM CO

CM"

°">.

o^ o Ö .t

o o o tree

o . o . o . o" 00

O" to* c»;

° o

1 rt

o o o o o

o O' o o o

o o o o o tD

o o

re 2 s CO

35 CO

11 XI

o o o o o

G et)

la so re G

i b

U "g

MÖ .H

o o o

o o o o

o o o to

*L •zl

o o o o o

o o o o

LO CO

o o o o

o o o

o o o to

o o o

fc-

o o o o to

o o o CN

o o o

o o

o o o

o. o. o-

c o o

o o

r-t

i—

G a)

« ra Jd PH

B ^ z Q . UJ

x 5

r—~

8 G

1 u

o o o o to C

<i 1 £ x> ^

to to

tO T .

g p+» XI

o o o t-

13 <a * a

c - CO to to

9 CN

1-1

t-t

o o o o Ol

o o o in

o o o o

o o o LO

o! c^

o o CN et,

o o

o o o

ElO

•M-

3 öO XI 3 m

-^ fO to

;

•

;

•»•N

in to

to to

;

>•

1&> 2 i

i 1

i 1 1 1

I-S J i>2 £

•

3 g !:

«I 12- i*

•?) . S3 .2 "° c i

1 J

bo G *G

it ^ £<> 5 B

3 O

"i j

va C

o o o o o

"s, co en to to

c r;

CM t—

"s. O

o o o

o UO CM

CTi o to c-

':0

.-i c-

o o o o to

o o o o

C) CO

o o

1 1

j 1

i ]i 4 0

5 *

2 Si

; 1

[

I f i! » 0

G w

t3 •-

*>*-. i 3 3 S ii

> 3

ii 3

3 X

62 STATSKONTORET

B •a ct)

« rH

B O

U C0

Bilaga C:3

(-<

0¶U *H •H bfl

i * .-1

&. +>

O. 3 v--

t* V

å 5

< » T3 to

CM *o

5 , s ers ud

«>

El :30

tt> P3

-tJ

O J"S

•a

:rt

1 O)

» U •<

«|

w m m

•<

> o a

•H Xt tw

c-*

c\ C

• CN X> Vm • <

ir\

P*CM

cv;

•a

•O 0)

6 0)

a :o t~t

«*

f v i

•o o

til

•H al

$ -*J d

•o

0) .a t* tu

-a"

'B-,

til

•1 w n C .-t o •a

r-( d

•H

3 n

C"\

•

^--

£ £ 3

£ S

ä 00

r-(

o - • - .

H < B

-P

5•

XJ G

x> G :tti

e D

c ,

5 G O

•O •H t*

> s3

w l _ <o CO o en rH

CO to -v.

STATSKONTORET

KUNGL STATSKONTORET ATd/Byrå

6 3

Bilaga C:4

PERSONALUPPGIFT Datuo

Uppgift om vid enheten placerad eller tjänstgörande personal Beräknad fördelning av arbetstiden 1966/67 (måndagar)

Befattning och

Tidaperiod

Utlånad till annan enhet

Tjänstledighet utan lön

Annan tjänatledighet, semester

Arbete för enhetens räkning^ Anmärkning

1¶För vakant e l l e r tillkommande befattning angea "Vakant" resp "Ny" aant lönegrad. Inom enheten arbetande personal från annan enhet redovisas s i s t under rubriken "Lånad personal" {endast kol 1 och 6 behöver i f y l l a s ) .

2 Ifylla endast oa befattning ej beräknas disponeras hela budgetåret. 3 Innefattar även t i d för deltagande i kuraer och l i k nande egen utbildning.

64 STATSKONTORET

B I L A G A C:5

Översikt av rapportsystemet Rapportmottagare Rapport

Rapportens inenhåll

Arbets- Arbetsdagar per aktivitet för de entidsrapport R 1 Aktivi- Arbetsdagar och utgifter per tetsrapaktivitet port per kostnadsställe R 2 Aktivi- Arbetsdagar och utgifter för tetsrapprojektet port per projekt R 3 Aktivi- Arbetsdagar och utgifter för icketetsrapprojektrubr. verksamhet, uppdeport för lat på aktiviteter enl. kontoplanen. hela Ej fördelat avdelningsvis statskontoret R 4 Budget- Arbetsdagar och utgifter totalt för kontroll- avd rapport per kostnadsställe R5

Arbetsdagar och utgifter, uppdelat på huvudgrupper av aktiviteter..

R 6 Budget- Arbetsdagar och utgifter dels totalt kontroll- för statskontoret, dels uppdelat på rapport aktivitetsgrupper. Ej fördelat avför hela delningsvis statskontoret

Rapportperiod

mån

R 7 Avslutade projekt

Arbetsdagar och utgifter för varje avslutat projekt; hela statskontoret

Förteckning över samtliga vid statskontoret pågående projekt (hittills använda arbetsdagar och utgifter) kvartal

Pågående projekt

Projekt- Ac Adm p Öd Gd ledare

mån

R 9 Konto- Specifikation av varje transaktion specifiunder den senaste månaden på kation kontona i klasserna 1, 2, 7 och 8 samt ackumulerade belopp från

R 10 Belastningstabell

mån

Anvisade belopp, belastning (utgifter) från budgetårets början och behållning på anslag och anslags-

R l l Kassa- De summor som månadsvis skall rapport redovisas till RRV

STATSKONTORET

•

z z z

ä|

W d

ta o

II o

H Z O c/i

< 3 'g

5—714507

Bilaga C:6

66¶STATSKONTORET Bilaga C:7 KUNGL STATSKONTORET Avd/fyrå

Projektnr

EFTERKALKYL Da tun

Startat (år,mån)

Projektets benämning

Uppdragsgivare Projektledare

Förkalkyler Beräknat antal-mandagar Ursprunglig förkalkyl

Gällande f r o mBeräknat antal mandagar (år, mån)

Beräknade d i rekta utgifter

Beräknade direkta utgifter

Senaste förkalkyl

Efterkalkyl Avslutat (år, mån)

Omkostnadspålägg (indirekta kostnader) Kommentarer

Antal måndagar

Pensionskostnader

Konsultarvoden

Administrations- Surnna indirekomkostnader ta kostnader

Datamaskintid

Totalkostnad för projektet

Övriga d i rekta utgifter

Surnna d i rekta u t g i f t e r

STATSKONTORET Bilaga C:8

O O O

o rt g g

o o rH CO

c» rH

o o o o

o o o

M S

> o

O O

ri X)

gC »

o o

an — ra i

1 <U

o "S

3 C

o o o o

o o o CO

o o o LO

o o o

10¶CM P H o

o o o

o o CO

u c •Q _J

o CM

CO CM

CO rH CO

T H

O O

o o o rH

o o o

LO CO rH

CO rH CO

O O O

o o o

10 CJ

O O o O o o CJ O oa - 3 Sr-

u > ra

o oLO

o o o

CO rH

o o o

o Ö CO CO CO

o o o o

o S

^«

o o o o c-

o o o to

tD CJ

o o O o o

o o o

CJ CJ CJ

rH Cl rH

CD rH

CO LO

o o o o o o o Cl

o o o

LO CJ CJ

o o o o ig LO

o o o o o o o CJ co CJ

o o o

«*

o Cl

q n u ta

•* CO

X :Q

g 3

o o o r-

B u rt o

CO ira CJ

o ci CJ r H rH rH r H

o o o

\D O

•ra o J Z £

o o o

O O O

O O

o o

o o o

•^

o o o o

O O

o o o

O CO

t rH

o o o

O O

O LO CO

O O O

o o

CO rH

o o o CO

o o o £3 CO

o o LO CJ

o o o o CO o o LO

o o o o rH

o o o

CO rH

LO CJ rH

o o o

10 CJ

o o o

CO Oi

l-i CO rH

LO CO l-i

o o

o o o

rH CO rH

o o o o

o o o

L— lO Cl

c— C l

O o o t— t—

o o o o

O O

to CJ e i

ta CJ

o o Cl

c— o Cl

o o o

to c-

o o o

rH CJ to

CO CO Cl

o H

to CJ

o o o o o o o o CO 0 9 CO o rH r-l.

o o o

Ol CO

•

10 CO

t—

ra DC

„_ fs a 4 C3 C

LO o en co o r H t— o rH tH Cl

•£ra >s

^f o 00 •rf to CJ o L O to CO

ra c o t)

CO to CO

o o LO

Cl CO

10 CJ

10¶CO CO

CO CO

•t

CO CJ rH

rH rH

CO rH

cco

00 rH LO

c~ H

< ra o

• : )

LO CO

£2

o rH

, ,^

rH CJ l O CO (O LO CO CO CO to CO ^f C J rt

•a

bO c 'c 6

-Q

•ra

• s

4O3 O

ca -o

CO~

> >

>< < > < <

|| •gc §t o ra El

•ra

'5 •1

33 H

> <

•a

•O

c c

1- s

1 TI

ra b

•2 p

w CJ

•nj

ra g

t) (Q •o

I B

a o B Q) o c OJ

1 i i;ra •o

ra ra3. ra

ft) G s

E •0

a 2

B E

ra C i3 o « tu l u l u O

-Q

ra E E D CO

68 STATSKONTORET

: o o

o c .

o o

CJ CO

• r a

E E

LO to

00 ;

;

o o 1

oO. o> t -1 CJ

c: cc

o o o

eo Ol

H •

« a 5

3 M£

o o o o o

1 O O

O O

rt a

i i sS 12 "v

Q E T! i

w ra o

13 I t-

11 II

i Ss il

«§

•f*

to to Ol

+»

z « 2

•

I— -

< B -3

o o o»

o o rH

o o CJ

O O

o o o

9 CO

o o o

o o o o

o o

o c rH

CJ CO CO

••*

£ CO

i! a ° I-"

3 i CO

o o

o o o o

O 0

o CJ

Ol •

"-*

o o CN

o o r-t

O o Cl

o o

oT o.

er—

o o o

C-

CO*

<N,

io;

CO CJ Cl

CO^

Ol CO

CO lO

• < * .

»o eo to

tr>\

CO,

^r rH

rH,

CO.

00 C-

"flCO

a -

\ , L,

•ra

;

S3 i .Si H T) a — 3

; w

rt E

4) CJ

>ra

i G w

-a,

oc c 'c

£ Q) DO XI 3 XI

a H 3P X)

8 D0

c o 0)

E "o ra a ra ra % E o, M *o ra > XI c DÖ t. ra o jara O .5 o ft) ft> ra o DO i o a •2 XI « .a > S P al 4)

•öl 0)

1 ft) I 1 ra £

X 4)

g &

• *

t* « •**

a q "o

5 . a)

& ra •<

DO B *S

o c X "O •a Ö

ra5 5

•S .3 ft> E > DO

a •o .5

1 M o 0)

Bilaga C: 8 ^

BILAGA C:9

Till K O N U N G E N Förslag till verksamhetsprogram jämte anslagsäskanden för budgetåret 1967/68 samt långtidsplan Statskontoret får härmed framlägga förslag till verksamhetsprogram och anslagsäskanden för budgetåret 1967/68 samt långtidsplan för verksamheten fram till budgetåret 1971/72.1 samband härmed redogörs även i korthet för statskontorets definitiva verksamhetsprogram för 1966/67 samt lämnas viss redovisning beträffande kostnader, intäkter och prestationer för budgetåret 1964/65 och 1965/66. Den närmare redogörelsen för verksamheten under 1965/66 kommer att lämnas i statskontorets verksamhetsberättelse. 1. Statskontorets organisation

arbetsuppgifter

och

Enligt instruktionen ankommer det på statskontoret att . Statskontoret fick sin nuvarande organisation den 1.7.1965 (bilaga l).1 Såvitt nu kan bedömas kommer fondbyrån att f r o m nästa budgetår överflyttas till . Den utanför den ordinarie avdelnings- och byråindelningen stående militära enheten beräknas däremot . Driftsektionen, vars verksamhet omfattar den matematiska databehandlingen, kommer att avvecklas under innevarande budgetår. 2. Översikt samhet

över

statskontorets

verk-

2.1¶Allmänt om utvecklingen Statskontorets verksamhet omfattar för närvarande följande program:

- rationaliseringsverksamhet - utbildningsverksamhet - matematisk databehandling - fond- och kameralförvaltning - gemensam administration. Den matematiska databehandlingen inom statskontoret kommer såsom ovan nämnts att avvecklas under det innevarande budgetåret. Fond- och kameralförvaltningen kommer att i huvudsak överföras till fr o m budgetåret 1967/68. Vissa funktioner kommer dock att övergångsvis bli kvar vid statskontoret även under nämnda budgetår. Verksamheten har under de senaste budgetåren präglats av . Kostnaderna för och intäkterna av statskontorets program under de två senaste budgetåren samt de beräknade för budgetåren 1966/67 och 1967/68 framgår av tabell 9:1 (sid 73). Tabellen utvisar även de totala kostnadernas fördelning efter art. I tabell 9: 2 (sid 74) är kostnaderna för programmen uppdelade efter art. Denna tabell innehåller vidare en redovisning av hur statskontorets personalresurser tagits eller beräknas tas i anspråk för de olika programmen. Utvecklingen inom statskontorets verksamhetsområde sedan budgetåret 1961/62 åskådliggörs även av bifogade diagram (bilaga 2)? Resursfördelningen på olika program under de senaste åren framgår schematiskt av bilaga 3? Av denna framgår bl a den planenliga . Beträffande utvecklingstendenserna inom verksamhetsområdet, för vilka närmare redogörs i den av statskonto1 2 3

Se s. 32 Ses. 21 Se s. 22

70 STATSKONTORET

ret redovisade långsiktsplanen för budgetåren 1968/69 (bilaga 4)i . 2.2 Statskontorets planerade verksamhet under budgetåren 1966/67 och 1967/68 Enligt statskontorets definitiva verksamhetsprogram för budgetåret 1966/67 kommer verksamheten . Avvecklingen av . Det interna rationaliserings- och utvecklingsarbetet avses främst skola inriktas på . Rörande utvecklingen under 1967/68

Rationaliseringsutredningar Omfattningen och inriktningen av utredningsverksamheten belyses av bifogade redogörelse för statskontorets pågående och planerade utredningar (bilaga 5)1 varav bl a kan utläsas . Bland de mer omfattande utredningarna kan nämnas . Rationaliseringsverksamheten inom försvarets område . Remissverksamhet

Rationaliseringsverksamheten

avses

Den av statskontoret bedrivna utbildningsverksamheten planeras . Datamaskindriften . Beträffande fond- och kameralförvaltningen föreligger förslag om att . Statskontoret räknar därför med Statskontorets administrativa resurser har visat sig . På grund av vad som ovan anförts rörande den förutsedda verksamheten är det nödvändigt att under budgetåret 1967/68 . 3. Beräknade kostnader m m för statskontorets olika program under budgetåret 1967/68 Den beräknade personalinsatsen samt de beräknade kostnaderna och intäkterna för statskontorets program under budgetåren 1966/67 och 1967/68 finns redovisade i tabellerna 9: 1 och 9: 2. 3.1 Rationaliseringsverksamhet 3.1.1 Program Rationaliseringsverksamheten utgör den dominerande delen av statskontorets verksamhet, vilket belyses av att . Arbetstidsåtgången för 1967/68 beräknas till . . . mandagar, vilket i jämförelse med 1965/66 resp 1966/67 innebär . Anledningen härtill är främst

Omfattningen av remissverksamheten framgår av följande tablå över remisserna under budgetåren . . . . . . . . Med hänsyn till är det enligt statskontorets mening angeläget att . Service- och expertverksamhet Verksamheten inom det tryckeritekniska området . Dataadministration Maskinutvärderingsfrågorna

3.1.2 Kostnader och arbetsinsats för rationaliseringsverksamheten Antalet arbetsdagar samt statskontorets direkta utgifter för rationaliseringsverksamheten under budgetåren 1965/661967/68 (beräknat för 1966/67 och 1967/68) framgår av följande tabell: 1965/66 1966/67 1967/68 redovisat u?,j™t beräknat Arbetsdagar Löner Konsultarvoden Reseersättningar Datamaskintid . Övriga direkta utgifter Summa direkta utgifter I bilaga 6 1 redovisas hur arbetsdagarna och utgifterna för rationaliseringsverksamheten fördelar sig på olika arbetsuppgifter. 1

Ej bifogad här

STATSKONTORET

3.2¶Utbildningsverksamhet

3.2.1¶Program De av statskontoret arrangerade kurserna . 1965/66 K D Dd L

1 \

3.2.2¶Prestationer och kostnader Prestationssidan kan belysas med följande statistiska uppgifter:

1966/67 (ber.) K D Dd L

1967/68 (ber.) K D Dd L

Egentlig utbildningsverksamhet1 Centrala kurser Kurser arrangerade främst för egen personal Kurser anordnade av andra — medverkan — deltagande som elev . . . . Biblioteks- och informationsverksamhet 1965/66

1966/67

1967/68

beräkn.

Bokbestånd Inköp Kanslinytt, antal nr Statskontoret informerar, antal nr Antalet arbetsdagar samt statskontorets direkta utgifter . I bilaga 6 2 redovisas .

3.4¶Fond- och kameral förvaltning

3.4.2¶Datamaskindrift

3.4.1¶Program Kostnader

3.3.1 Program 3.5 Gemensam 3.3.2 Prestationer, intäkter och kostnader I nedanstående tabell redovisas antal maskintimmar, antal arbetsdagar, intäkter och statskontorets direkta utgifter för den matematiska databehandlingen änder budgetåren 1965/66 samt beräkj a t för 1966/67. För 1967/68 beräknas inga intäkter och kostnader. 1965/66

administration

3.5.1¶Program Styrelsen och

verksledningen

Centralplaneringen

Administrativa

byrån

1966/67

redovisat beräknat Maskintimmar Antal arbetsdagar Löner Summa direkta utgifterIntäkter

1¶K=antal kurser; D=antal deltagare, Dd=antal deltagardagar; L=antal dagar för planering och administrering av kurser resp. för medverkan som lärare eller föreläsare e. d. 2

Ej bifogad här

72 STATSKONTORET

3.5.2¶Kostnader

4. Personalutveckling hov

och

personalbe-

I långtidsplanen har framhållits . På grund av vad ovan anförts om verksamhetsprogrammet för den av statskontoret bedrivna verksamheten är det nödvändigt att f r o m budgetåret 1967/ 68 vidtaga följande personal- och tjänsteförändringar. Detaljmotivering för den föreslagna

personalorganisationen lämnas i bilaga 7.1 En översikt över de föreslagna personalförändringarna och över personalutvecklingen på längre sikt lämnas i bilagorna 8 och 9.1 5. Anslagsberäkning yrkande

och

statskontorets

Belastningen på statskontorets anslag under budgetåren 1964/65 och 1965/66, den beräknade belastningen under 1966/ 67 samt det beräknade anslagsbehovet för 1967/68 ävensom redovisade och beräknade intäkter under samma tid framgår av följande tabell:

1964/65

1965/66

anvisat anvisat redovisat (beräk- redovisat (beräknat) nat)

1966/67

1967/68

anvisat

förslag

(beräknat)

Kostnaderjutgifter Bruttokostnader enligt tabell 1 Avgår: Komplementkostnader Utgifter att finansiera genom anslag till statskontoret Nettoutgift En detaljerad redovisning av hur utgifterna under statskontorets anslag fördelar sig efter utgiftsslag lämnas i bifogade sammanställning (bilaga 10),1 som innehåller uppgifter om dels de redovisade utgifterna under budgetåren 1964/65 och 1965/66, dels de beräknade utgifterna för budgetåren 1966/67 och 1967/68. Under hänvisning till ovanstående

redovisning får statskontoret hemställa att på driftbudgeten upptas ett förslagsanslag på . . . kronor för finansieringen av statskontorets verksamhet under budgetåret 1967/68. Berörda personalorganisationer ha I handläggningen av detta ärende 1

Ej bifogad här

STATSKONTORET

73¶Tabell 9:1 Programmens kostnader och intäkter m m Procentuell förändring (64/65 = 100)

Belopp i tkr Program Kostnadsart, intäktsart

66/67 64/65 65/66 67/68 intern beräknat redovisat redovisat budget

65/66

66/67

67/68

Kostnader per program Rationaliseringsverksamhet Utbildningsverksamhet . Datamaskindrift Fond- och kameralförvaltning Gemensam administration Summa bruttokostnader Kostnader fördelade efter art Direkta utgifter Konsultarvoden Reseersättningar Datamaskintid Övriga direkta utgifter.. Summa direkta utgifter.. Komplementkostnader1 Lokalhyror Porto Summa komplementkostnader Intäkter Intäkter av matematisk databehandling Summa intäkter 1 Pensionskostnaderna har beräknats till hyrorna har beräknats på grundval av .

% av utbetalade lönebelopp. Lokal-

STATSKONTORET oo vo

p" VO

|j al

rvo vo vo »o 1

vo VO VO

3 00 CA C

fl i 81 •gg E

ii3

vo r^" VD 1—

\o vo vo

vo v-r vo vo VO

3 oo VO

i?" to

At.i

ett

11 rt c

•o

vo v-r VO

vo vo

00 VO

-G

~ ft, r"fl

3 J3

VO VO" VD

t/1

fij

Co vo o\

5 :uu "fl «, •too <u "-. 0 E g a k

§ s-

VD VO VO

VO VO

in" VO

c 'c •a .o

v? oo

5 VD

i j

i =~

.5 «

i - -C

gJS

^ vo •^ vo >« « R

Os J=

•il

VO VO

. 2 S3

vo vo

in vo

2 cy\ ^^ <* H K ••X

vo"

VT)

<5>

k! <u

o. O, o

<s Bq 03

B CA

(2 vu -O

k, tu

1 1I c

•£? a

> c c

n u

5 1. a Q

övriga direkta utgifter.... Summa direkta utgifter

•

c '-

E u "o.

A: B C

c-*

> 0

1 o C

E >-

•

•al

tå

ttj

11 1 C/3

BILAGA 1:D

Exeinpel pa olika typer av A E>B-r ap]porti5T

Rl. R4. R5. R6.

AKTIVITETSRAPPORT J U N I UTREDNINGSAVDELNING 3

KUNGL STATSKONTORET • • KOSTNADSSTÄLLE OCH » KOSTNAI>SRA*ARE *

EJ PROJEKTRUBRICERAD

REMISSVERKSAMHET

•

SERVICE,

•

30.022C

•

JO.0221

• KONSULT — RESEARVODEN < ERSATTN <

DATAMA- • SKINTID •

OVR DIR • UTGIFTER!

SUMMA

ARBETS-» DAGAR •

« • •

13 • 207 • 57--

5.4 • 41.7 » 12.7-»

0.0 < 2.5 . 7.5 •

0 . 0 < '> 0 . 0 <>

0.0 • 0.0 • 0.0 •

0.0 < 0 . 1 •t 0 . 1 - <.

5 . 4 'i 44.3 • 5.3-<

• •

7 l 13 •

1 . 1 •• 2.4 •

0.0 0.0

0.0 • 0.0 •

0 . 0 <> 0 . 0 <t

1.1 2.4

•

o.o >

FÖRSLAGSVERKSAMHET UNCER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BÖRJAN

0 •

0.0 •

0 •

•

0.0 0.0

> •

CO 0.0

• •

0.0 0.0 >

0.0 0.0

I »

17 * 132 »

4.9 32.8

* •

0.0 0.0

0.0 0.1

•

o.o •

l . «

24 • 145 • 31 •

6.0 35.2 8.3

» • •

0.0 0.0 0.0

0 . 0 '• O.l > 0.1- .

EXPERTVERKSAfHET UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BÖRJAN

SUMMA

28¶SERVICE

UNDER MÅNADEN ERAN BUDGETARETS BÖRJAN

l .

t • •

SID

• .

LONER

• •

I TKR

E»PERTVERKSAMHET ALLMAN

• .

•

FR* »ST 6 6 0 9 08 BELOPP

VERKSAMHET

UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BÖRJAN KVAR AV ÅRSBUDGET

I .

» DIREKTA KOSTN'ADER -

REMISSVERKSAMHET

• . •

•

Förteckning över pågående pro jekt R 9 . Kontospecifikation R I O Belastnings tabell R l l Kassarapport R8.

Aktivitetsrapport för avdelning Budgetkontrollrapport för avdelning Budgetkontrollrapport för avdelning Budgetkontrollrapport för statskontoret

o.o •

•

0.0 •

4.9 32.9

0.0 • 0.0 • 0.0 »

0.0 ! 0.0 » 0.0 >

6.0 35.3 8.2

30.0220-3C.O222 UNDER MANADE.'; FRAN BUDGETIRC TS BÖRJAN KVAR AV AP.SPUD GET

76 STATSKONTORET

KUNGL STATSKONTORET

AKTIVITETSRAPPORT JU.NI UTREDNINGSAVDELNING 3

•

» KOSTNADSSTÄLLE OCH • KOSTNAOSBARARE

• ARBETS-» • DAGAR • LONER

•

ODISPONERAD UTREDNINGSKAPACITET

•

3 0 . 0 9 8 0 ODISPONERAD UTREDNINGSKAPACITET»

• • »

UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BÖRJAN KVAR AV ARS8UDGET

•

FRÅNVARO

•

• • •

0 • 0 • 0 •

0.0 0.0 0.0

•

» • •

0.0 0.0 0.0

• •

0.0 0.0 0.0

•

• •

SUMMA

•

» • • •

30 •

DATAHA- • OVR DIR • S K I N T I O • UTGIFTER»

•

R l • S10

TKR

• • •

0.0 0.0 0.0

•

• •

•

• »•

0.0 0.0 0.0

• • •

0.0 0.0 0.0

• • •

•

• •

UNDER MÅNADEN

FRAN BUDGETARETS BÖRJAN

•

552 »

•

• «

• •

UNDER MÅNADEN

•

FRAN BUDGETARETS DORJAN

•

3 0 . 0 9 9 9 ANNAN FRÅNVARO

•

UNDER MÅNADEN

•

FRAN BUDGETASETS BÖRJAN

•

SUMMA 3 0 . 0 9 9 0 - 3 0 . 0 9 9 9

•

••

•

• •

•

• •

•

BELDPP

KONSULT-» R E 5 E • ARVODEN • ERSATTN •

3 0 . 0 9 9 1 SJUKLEDIGHET

•

FRÄMST 6 6 0 9 08

•

• » •

66¶DIREKTA KOSTNADER -

SEMESTER

• I

•

• UNDER MÅNADEN » 6 7 » • • • • • • • FRAN BUDGETARETS BCRJAN • 890 » • • • • • • » KVAR AV ÅRSBUDGET • 183-» » * • • • • »#••••»•««»••»••••••••»••••»•»•»»»»•«««««»*»»»»»»»*»«»*»««•«»»»•«•*•»•»»»•»••*••*«»»»••»»*•«•»•»»••»»•»••••••»••

KUNGL STATSKONTORET

BUDGETKOKTRCLLRAPPPRT JUNI 66 UTREDNINGSAVDELNING 3 •

DIREKTA KOSTNADER • •

• KOSTNADSEARARc •

SAMTLIGA

FRÄMST 66 09 08

IBELOPP

TKR)

KONSULT-» RESE• DATAMA- • ARVODEN • ERSATTN » S K I N T I O •

OVR DIR • UTGIFTER» SUMMA

AKTIVITETER

UNDER MÅNADEN FR«N BUDGETARETS BÖRJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PROCENT AV JRSBUDGET (RELATIONSTAL 9 1 . 6 )

564 • 5.467 • 261-»

133.3 • 882.3 • 52.3-»

•

140.4 • 189.3 » 180.2 » 51.2

4.7 . 20.8 • 19.2 •

5.1-» 40.2 • C.2-»

0.0 • 1.2 • 1.1-»

# 1*200*0

273.3 1,133.8 145.7 88.6-•

STATSKONTORET

KUNGL

cUDGETKONTRCLLRAPPGRT JUNI 6 6 UTREDNINGSAVDELNING 3

STATSKONTORET

• « »

EJ PRCJEKTRUBRICERAD

ODISPUNERAD UTREDM INGSKAPACI TET

» • • « • • • .

UNCER MÅNADEN FRIN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FRINVARC UNCER MÅNADEN FRIN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET PROJEKT •••*•«• UTREDNINGAR UNLER MÅNADEN FRIN BUDGETARETS SÖRJAN KVAR AV ARSBUOGET

•

. • • • • • «

« • •

147 » 1,536 • 93 •

• » •

0 « C • 0 •

• » •

67 • aa9 • 183-»

. •

1 •

• • •

i KOSTNADSBARARE EJ PROJEKTRUBRICERAD VERKSAMHET UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PROCENT AV ÅRSBUDGET [RELATIONSTAL 9 9 . 6 ) ODtSPONERAD

351 • 3,043 • 171-»

SID

8¶KDNSULT- • ARVODEN •

35.8 • 262.6 • 12.7- •

0.0 2.5 • 7.5 •

1.8 • 7.9 • 3.6 »

0.0 • CO • CO •

0.0 0.1 • 0.1-

37.5 • 273.1 • I.7-»

• • •

0.0 » 0.0 » 0.0 «

0.0 0.0 • 0.0

CO 0.0 • 0.0

0.0 • 0.0 0.0 •

0.0 • 0.0» 0.0 •

97.6 » 619.8 » 39.6- •

140.4 » 186.8 • 172.7 •

2.9 » 12.9 » 15.6 •

5 . 1 -» 40.2 » 0 . 2 -•

0.0 » 1.0 • 1.0-»

235.B • 860.8 • 147.4 •

0.0 0.0 0.0

• C IREKTA KOSTNADER ARBETS-» DAGAR • LONER

RESE• DATAMA- • ERSATTN » S K I N T I D •

OVR DIR UTGIFTER •

SUMMA

•

FRÄMST 6 6 0 9 0 8

(BELOPP

SI 3

1 TKR)

KONSJLT-» RESE• DArAMA« ARVODEN • ERSATTN • S K I N T I D

• OVR DIR • • UTGIFTER» SUMMA

•

• 638.1 • *> 3 , 0 1 4 • < 38,374 • 5 ,275.6 • <> 1 , 5 9 7 - » 85.4-» • < 104.3 • 101.6 <

63.3 • 213.0 « 36.5-1

59.0 « 135.1 « 4.8 •

72.7 • 144.0 • 307.6 « 1,106.1 • 57.6-» 16.1-»

977.0 • 7,037.3 • 190.3-»

1 2 0 . 7 '<

123.1 •

•

0 • 0.0 0 • 0.0 1,680 • 1,350.9

• • •

0.0 • 0 . 0 '• 527.0 <

0.0 « 0.0 • 61.2 •

55.3 • 55.3 « 132.2 •

0.0 0.0 0.0

• • •

55.3 55.3 2,071.2

• • •

0.0 <

0.0 *

2.6 '•

' 1,772 * 467.0 • > 18,313 • 3 ,410.8 • • 1,462-» 409.9->

257.B 1,779.9 24.6

• . •

27.9 « 1,038.2 « 15 5 . 1 • 2 , 2 0 1 . 9 • 13.8 • 660.4-»

0.2 • 11.2 • 11.2-»

1,841.1 * 7,558.9 • 1,043.0-»

91.8 O.C '

115.3¶UTREDNISGSKAPACITET

• • • . •

UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PROCENT AV ÅRSBUDGET (RELATIONSTAL 9 9 . 6 1

• * • • • • •

FRÅNVARO ••«••••• UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PROCENT AV ÅRSBUDGET (RELATIONSTAL 9 9 . 6 1

t '> 1 , 1 0 0 » <• 1 3 , 9 7 4 • < 1.610-» < 113.0 •

« * i

PROJEKT ••••••• UTREDNINGAR

i i <

• • • . .

I TKR)

• •

BUOGETKQNTROLLRAPPDRT JUNI 66 HELA STATSKONTORET

KUNGL STATSKONTORET

•

FRÄMST 6 6 0 9 0 8

(BELOPP

VCRKSAMHET

UNDER MÅNADEN ERAN BUDGETARETS bORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET

KOSTNADER

• ARBETS-» » DAGAR • LÖNER

KOSTNACSESPARE

» » •»

-» « -»

DIREKTA

UNOER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PRDCCNT AV ÅRSBUDGET {RELATIONSTAL 9 9 . 6 )

KUNGL STATSKONTORET

< •i <> < <

10B.6

•

113.7 <

90.6 l

BUDGCTKONTROLLRAPPDRT JUNI 66 HELA STATSKONTORET DIREKTA KOSTNADER

•

142.8 l

FRÄMST 6 6 0 9 0 8

(BELOPP

I TKR) OVR OIR UTGIFTER.

RESEERSATTN

KOSTNADSBARARE

SUMMA

FORSTUDIER UNCER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PR3CFNT AV ÅRSBUDGET (RELATIONSTAL 9 9 . 6 )

99 71 B 674

26.6¶UNCER MÅNADEN FRIN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV ÅRSBUDGET FÖRBRUKNING I PKDCENT AV ÅRSBUDGET I RELATIONSTAL 9 9 . 6 )

14 B17 106

6.8 129.2 26.8

52.0 245.1

87.2 6.2-

45. 301.

4.3 30.0 7.0-

DATABEHANDLINGSUPPDRAG UNDER MÅNADEN FRAN BUDGETARETS BORJAN KVAR AV IRSBUDGET FÖRBRUKNING I PROCENT AV ÅRSBUDGET (RELATIONSTAL 9 9 . 6 1

0.0 0.0 0.0

0.0 0.0 CO

0.0 0.0 0.0

•

78¶STATSKONTORET KUNGL STATSKONTORET

rUDGETKO'iTRCLLRAPPGRT JUNI HELA STATSKONTORET

FRÄMST 66 C9 08 » DIREKTA KOSTNADER (BELOPP 1 TKR)

ARBETS-» DAGAR • LÖNER

KOSTNAOSBSRARE SAMTLIGA AKTIVITETER UNDER MÅNADEN FRIN BUDGETARETS BÖRJAN KVAR AV IRSBUDGET FÖRBRUKNING I PROCENT AV IRSBUDGET (RELATIONSTAL 99.6)

5,999 » 1,138.4 » 355.8 • 72,195 • 8,955.7 • 2,121.8 • 2,209-» 977.3 • 517.2 •

9 2 . 7 • 1,301.8 • 22.5 • 2,581.7 » 77.5 • JU7.7-»

PAGAENOE PROJEKT JUNI 66 HELA STATSKONTORET

KUNGL STATSKONTORET

82 3 • 1,215 9 • 7 1 •

FRÄMST 66 09 08

• DIREKTA KOSTNADER (BELOPP KONSULT• ARDETSARVODEN • DAGAR

KOSTNADSSTÄLLE OCH KOSTNADSBARARE 20 .6170

• KONSULT-» RESE• DATAKA- • OVR DIR • • ARVODEN • ERSATTN • SKINTID • UIGIFTER» SUMMA

2,971.1 15,197.6 991.4

SID

11¶ÖVR DIR UTGIFTER

MERITVÄRDERING DCH TILLSÄTTNING AV LÄRARTJÄNSTER PÅBÖRJAD 66 09 SER AVSLUTAD 69 06 * 0.0 0.0

0.0 0.0

BUDGETIRET • O • O PROJEKTETS BÖRJAN » O • O ALLMAN UTVECKLING AV BUDGETREOOVISNINGSSYSTEM PÅBÖRJAD 65 11 BER AVSLUTAD 66 05 • 42.5 232 UNDER 232 42.5 FRAN

UNDER FRAN

O.O 0.0

0.0 0.0

45.7 45.7

0.0 0.0

21.6 21.6

20 .6180

20 .6190

BUOGETPLAHERINGSSVSTcH FÖR FINANSDEPARTEMENTET PÅBÖRJAD 65 11 BER AVSLUTAD 66 10 •

ACB-T1LLAMPNINGAR OCH INTEGRATIONSMÖJLIGHETER PÅBÖRJAD 6 5 09 BER AVSLUTAD 0 0 00 • 61 • 61 •

UNDER FRIN 30 .1010

UNDER FRAN 30 .1013

260.8 497.1

PROGRAMBUOGET FOR ARBETSMARKNADSVERKET • PÅBÖRJAD 65 09 BER AVSLUTAD 66 06 • » 72 • • 72 •

• • • • ARBETSMARKNADSVERKETS PERSONALUTBILDNING PÅBÖRJAD 65 09

BER AVSLUTAD

66 06 • •

1,324 •

3,580 •

•

1710 1720 • 10139 • C4603 . C4639 > • 10160 > • C4 95 3 > ' 10161 • C49B1 i • C4')82 • C5C15 » C5144 > • C5145 > . C9C40 i C9C41 > C9C42 > 10166 i

1 7 8 23 > 27 27 28 i 26 28 30 > 30 > 30 30 ' 3C 30 •

DEBET

•

0.0 0.0

0.4 0.4

326.2 593.0

10.7 10.7

1.3 1.3

0.0 0.0

92.5 114.1

40.2 40.2

66¶MANAD

FRÄMST FRAN B U D G E T A R E T S

KREDIT

0.0 0.0

ATSVERKEN

09 0 6 R 9 SID

BORJAN

•

DE8ET

KREDIT

•

16,073.00 >

16,073.00

•

176,345.75 •

176,345.75

•

114,906.70

•

9 •

SALDO

•

14.00 15.00.

16,013.75

1,000.25 15.00 32.00 i i i 17,094.00

SUMNA

8.7 37.3

0.0 0.0

K O N T O S P E C I F I K A T I O N JUNI

• VERNR • DAG >

•

33.2 33.2

•

STATSKONTORET

56.3 58.2

• 163 • 163 •

LÖPANDE « KONTO

o.o

14.4 14.4

BCKF, KOSTNADSREDOVISN. PROGRAMBUDGETERING INOM ! PÅBÖRJAD 64 0 1 BER AVSLUTAD 6 6 12 •

UNDER FRIN

KUNGL

19.4 19.4

0.0¶ARBETSMARKNADSVERKETS ORGANISATION PÅBÖRJAD 64 08 BER AVSLUTAD 68 01

UNDER BUDGETARET FRAN PROJEKTETS BORJAN 3C .1020

INOM POLISVÄSENDET

18.-3 18.3

UNDER FRAN 30 .1011

12.7 12.7

0.0 0.0

39 39

UNDER BUDGETIRET FRAN PROJEKTETS BORJAN 20 .6200

1.5 1.5

22.00 99.00 • 198.00 i 47.00 16,502.75 ••

•

2001 • C4682 • C45B2

•

21 • 28

SUMMA C4982 <>

> 28

3,945.25 12,093.35 16,030.60

216,275.25 '

218,275.25

•

562.50 •

412,464.45

•

31,797.70 < 413,026.95

STATSKONTORET KUNGL STATSKONTORET T I T E L NR

BELASTNINGSTABELL J U N I

> ANSLAG, ANSLAGSPOST

•

FRÄMST 6 6 09

» UTGIFTER •(INKOMSTER

ANVISAT

RIO

79 SID

. BEHÅLLNING - ) .(BRIST

• - ) .

• AVLÖNINGAR VII

16.1 VII

16.2 VII

16.3 VII

' VII

16.5 VII

AVLÖNINGAR T I L L •

ERSÄTTNING >

B 16

ORDINARIE TJÄNSTEMAN

IF)

ARV OCH SARSK E R S X T T N , BEST AV KUNGL MAJT T I L L EXPERTIS

(F)

AVLÖNINGAR T I L L

ÖVRIG ICKE-ORD PERSONAL

RÖRLIGT TILLAGG

(F)

240,000

60,000

2,000,000

tF)

(F)

•

SUMMA AVLÖNINGAR

••

218,275,25

21,724,75

27,660,00

•

32,340,00

•

> •

117,526,632.592,939,87

> 5 , 7 7 3 , 0 0 0 00 < •

269,286,535,539,933,65

i >

136,408,082.700,723,00

•

523,221,2411,079,531,77

3,428,000

1 1 , 5 0 1 , 0 0 0 00 <

•

475,413,24-

•

502,352,88

863,685,08

•

944,689,47

38,348,88-

•

14,362,73-

i OMKOSTNADER > j VII

VII

B 17.302 •

EXPÉNSER FÖR EGET BEHOV

I7.3B1

(H)

RENHÅLLNING DCH STÄDNING SKRIVMATERIALIER,

PAPPER,

116,000

30,000

00 •

BLANK.TRYCK 0 D<

16,527,37170,876,25 94,362,73

13,713,04- < 220,016,23 •

101,303,19- • 149,440,66

VII

B 17.3B3

TELEGRAM, TELEFON OCH ANNONSERING

1 0 5 , 0 0 0 00 •

VII

B 17.3B4 <

INK 0 UNDERH AV MÖBLER, KONT.MASK N M

2 9 0 , 0 0 0 00 •

9,237,51149,796,85

VII

B 17.3B5

BINCN AV BÖCKER 0 HANDL M FL ANOAHAL

81,511,19230,599,70

KASSARAPPORT JUNI

KUNGL STATSKONTORET •

HUVU0KONT08ETECKNING

•

STATSVERKETS

FRAHST 66

66 •

1 JUNI 2 JUNI 1 JUNI JUNI 1 JUNI R JUNI 9 JUNI 10 JUNI 1 1 JUNI 14 J U N I 15 JUNI 16 JUNI i ; JUNI 211 JUNI 2 1 JUNI 22 JUNI ?\ JUNI ?1 JUNI 28 JUNI 79 JUNI 3 0 JUNI

CHECKRAKNING

•

L1KVIDER MED SÄRSKILDA

KUNDFORDRINGAR

ÄMBETSVERK OCH MYNDIGH

(INKOMSTRESTER]

• FÖRSKOTT » V I I B 1 6 AVLÖNINGAR • V I I B 17 OMKOSTNADER • V I I B 2C FÖRSÖKSVERKSAMHET

0 9 06

812,00 11,64 2,681,05

1,577,02 4,503,02 ' 172,76

> i

202,373,36 47,50 333,78 137,66 485,211,77 >

Rll

SIO

1 • » » . • • •

49,092,84 • 99,559,40 • 15,954,94 • 8,295,16 • 35,490,63 • 76,167,48 » 17,564,81 • 116,676,40 • 10,764,29 • 4,418,66 • 89,093,71 • 24,795,00 » 58,116,72 . 1,504,243,87 •

698,844,61

2,479,572,75

•

21¶JUNI 28 JUNI

49,737,62 16,013,75

•

BILAGA E

•

65,751,37

679,362,35 679,362,35

• •

55,643,88

BILAGA 0

•

INOM STATSFORV SUMMA

12,853,50 12,853,50

•

55,088,51- >

800,00 59,983,90 6,059,79 5,265,00 285,828,85 9,401,30

316,85

i '>

KREDIT

DEBET 90,00 176,20

BILAGA D •

00 <

•

80¶STATSKONTORET KASSARAPPORT JUNI

KUNGL STATSKONTORET • • •

FRÄMST 6 6

66¶HUVUDKONTOBETECKNING DATAMASKINCENTRALFN ÖVRIGA FÖRSKOTT

• • • • • *

• • •

SKULDER

(UTGIFTSRESTER)

BILAGA R

VIII

12,953,50

INOM

DRIFTBUDGETENS INKOMSTTITLAR A I I 28 INK AV DATAMASKINDRIFT VID A I I I 5 ÖVRIGA OIVERSE INKOMSTER

2 •

10,000,00

•

65,643,88

•

43,745,75

> >

1.148,B33.70 323,999,52 1.423,216.54

312,469,28 » 148,926,79 • 80,096,06 »

STATSFORV

E 105 KOSTNADER FOR DATAHASKINTID

SID

BILAGA CC

DIVERSE MEDEL DRIFTBUDGETENS UTGIFTSTITLAR V I I B 16 AVLÖNINGAR V I I B 17 OMKOSTNADER V I I B 2C FÖRSÖKSVERKSAMHET

U l KREDIT

UPPSALA BILAGA S

•

09 06

DEBET

SUMMA BILAGA B

•>

BILAGA A

•

TOTAL

•

2,896,049,76 262.418,18

541,494,13 270,00

• •

3 , 1 5 8 , 4 6 7 , 94 •

541,764,13

3,610,086,86

•

SIKT

3,953,011,42

•

2. STATENS PROVNINGSANSTALT

6—714507

Studier och försök med programbudgetering vid statens provningsanstalt

Vid årsskiftet 1963/64 inledde programbudgetutredningen en studie- och försöksverksamhet vid statens provningsanstalt (SP). Anstalten valdes bl a på grund av att den utgjorde en av de ytterst få icke-af färsdrivande statliga myndigheter som infört kostnadsredovisning med kontoplan. Denna redovisning bedömdes utgöra ett gott underlag för programbudgetering. En inte oväsentlig faktor var vidare att en betydande del av kostnaderna för SP uppdragsverksamhet täcktes av intäkter. Myndighetens prestations-(output-) sida antogs därför i stor utsträckning vara mätbar. Provningsanstaltens organisation och arbetsuppgifter m m Statens provningsanstalts verksamhet bedrivs på tre avdelningar, nämligen avdelning A för mekanisk-teknologisk provning m m, avdelning B för undersökning av materials struktur och kemiska sammansättning, avdelning C för elektriska och andra fysikaliska mätningar och undersökningar. Inom dessa avdelningar finns resp 4, 5 och 3 laboratorier. Vid SP finns slutligen ett kansli och en centralverkstad (jfr organisationsplanen på s 84). Provningsanstalten är belägen i Stockholm men viss provningsverksamhet (huvudsakligen byggnadstekniska provningar) bedrivs på filialer i anslutning till tekniska gymnasier m m .

Den väsentligaste delen av verksamheten utgörs av provningsuppdragen inom de områden som angivits ovan. För dessa uppdrag är SP berättigad ta ut ersättning efter taxa. Dessa intäkter täckte budgetåret 1965/66 88 % (1964/65 87 %, 1963/64 79 %) av kostnaderna för uppdragsverksamheten. I dessa kostnader ingår därvid även pensioner, hyror och andra komplementkostnader som inte redovisas under anslaget till SP verksamhet samt dessutom andel i kostnaderna för anstaltens centrala administration. F r o m budgetåret 1966/67 gäller krav på full kostnadstäckning ifråga om uppdragsverksamheten. Resultatutvecklingen belyses av diagrammet i figur 2: 1 (s 92). Den övriga delen av SP verksamhet utgörs av arbete med utveckling av nya provningsmetoder och s k expertverksamhet. Den går under benämningen »allmän verksamhet». Kostnaderna härför utgjorde enligt senaste driftbokslut 25 % resp 15 % av totalkostnaderna för verksamheten. För den allmänna verksamheten finns inte något av statsmakterna uttalat krav om kostnadstäckning genom intäkter av verksamheten. Medel för provningsanstaltens verksamhet anvisades t o m budgetåret 1964/ 65 under fyra anslag under X:e huvudtiteln nämligen SP: Avlöningar, SP: Omkostnader, SP: Uppdragsverksamhet och SP: Utrustning. För vart och ett av de tre förstnämnda anslagen var särskilda avlönings- och omkostnads-

84 STATENS PROVNINGSANSTALT

Ov CN

d C3 13

ta CO

C ca

l• i' EO § c

•a °

2% < a>

ta T3

—^

ö CO

.3 c

§3

,—1

M w

•sJS ii 0

co 3

co C

O "3

tB c

,«2 § Q

1i 1C;i j •iS ^ K B 9»

. •%

O K •o-o

»n

£ i ii g voO j j ty)

II w

2Lri

"M ca •O

»i SP«

.5 E c«

_>. 13 c ca »y en

_o "o

6 C u

1 M

B _>, a.

T3 •0

i Vi

1¶Tf Ov

c*1}

T—i

OO fl

VO ••*

"C :0

E CO

O C u "co c rr; ej

« E

S.8 —H

1—1

• 0 « 5?

a ed

C u

O •™'

" 1

ca ^

:c0

'S M u CA

.5 <=

•o

Jjd

31 "3

ca Q

60 M

'cca

•

6 u c :c3 J2

•a

B p

'q 0 T3

C n pq

"c3 c

u .•0

VO O VO > OV >3

E_ 3 "3 «

c E 4>

•3 £ u

ca > o . ca «J

** en

CO **

"fr

— ,<

g a, co ,ca

c 5

0 -5

I 2 ft.

C<1

E<!

60 C •ca 0

O X) 60 B 'co

•a c

ca CA

E tea

'B. ••0

0 H

'S CO

»3

•ca 0

•ca i-

—

c "3 0 flM

™vn O CN t- > =0 t .

5 ca

O i-l

STATENS PROVNINGSANSTALT

stater fastställda med maximerade anslagsposter. För budgetåret 1965/66 anvisades tre anslag nämligen SP: Avlöningar, SP: Omkostnader och SP: Utrustning. Såsom framgår nedan har from 1966/67 skett en ytterligare anslagskoncentration. Inkomsterna av anstaltens uppdragsverksamhet tillförs sedan en följd av år särskild inkomsttitel på riksstaten. Programbudgetutredningens studier vid provningsanstalten Då driftkostnadsbokföringen infördes vid SP budgetåret 1962/63 var det - i enlighet med den då gällande anslagsuppdelningen - naturligt att uppdela verksamheten på två kostnadsbärare: Allmän verksamhet och Uppdragsverksamhet. Den förstnämnda uppdelades i sin tur på verksamhetsgrenarna Utvecklingsarbete och Expertverksamhet. Dessa kostnadsbärare redovisas vid varje laboratorium (kostnadsställe) med kostnaderna fördelade på kostnadsslag. Den väsentligaste delen av kostnaden för SP verksamhet utgörs av avlöningskostnaderna. Som grundval för redovisningen av dessa på de olika kostnadsbärarna sker tidrapportering vid laboratorierna. (Blanketten för tidrapport återges på s 86.) Denna tjänar emellertid i minst lika hög grad syftet att bilda underlag för debitering på uppdragsgivare av kostnaderna för provningar. Den kostnadsredovisning som fanns vid SP, då utredningens studie påbörjades, är uppbyggd som en fullständig självkostnadsbokföring. Möjligheterna att genomföra programbudgetering är i väsentlig mån beroende på om kostnaderna för en myndighets verksamhet kan budgeteras och redovisas på ansvarsområden. Redovisningen av kostnader och intäkter vid avdelningar och laboratorier, d v s kostnadsställena, togs därför som utgångspunkt vid försöken att konstruera

en programbudget. Det första steget blev då att försöka lägga upp ett budgetsystem för provningsverksamheten vid varje laboratorium. Det visade sig emellertid att verksamheten var splittrad på ett stort antal olika slag av provningar. Om provningsuppdragen systematiserades och klassificerades i olika grupper av provningar borde det dock vara möjligt att budgetera kostnader och intäkter för SP prestationer ifråga om Uppdragsverksamhet. Ifråga om Utvecklingsarbete och Expertverksamhet är det givetvis betydligt svårare att få ett uttryck för output som kan ligga till grund för en budgetering. Systematiseringen av provningsuppdragen i olika »typgrupper» gjordes till en början försöksvis vid några laboratorier men har senare utvidgats till att omfatta flertalet laboratorier. Genomgående har systematiseringen krävt ett ganska omfattande arbete som så gott som undantagslöst utförts av SP egen personal. Vissa grundläggande studier för systematiseringen utfördes dock sommaren 1964 genom statskontorets försorg. När det gäller SP allmänna verksamhet har det visat sig att möjligheten att mäta prestationerna är mycket ringa. För den del av den allmänna verksamheten som omfattar utveckling av nya provningsmetoder m m bör det emellertid vara möjligt att budgetera tid, kostnader m m för de olika projekten i ungefär den omfattning som nu förekommer t ex i fråga om statskontorets utredningsuppdrag. Om utvecklingsarbetena grupperas på samma sätt som provningsuppdragen borde det vidare bli möjligt att på ett helt annat sätt än nu i ekonomiskt avseende koppla ihop kostnaderna för utvecklingsprogrammen med provningsuppdragen inom resp område. En mera detaljerad redovisning av kostnaderna för utvecklingsarbetena inom olika uppdragsgrup-

86¶STATENS PROVNINGS ANSTALT

STATENS PROVNINGSANSTALT Namn

TIDRAPPORT

j Koiln-ilolle

Tid 1 timmar

UPPDRAG. EGNA OMKOSTN OCH UTVECKLINGSARB. Kul» nnrfe börorc 4OO04B00

Uppdrngtgivarei namn

SOt»

e « - « » ^

Uppdrog.. eller annal reg-nr

I i t * .

Oeb kr/lim

mft-nr

Utveckl m P-nr

4 200

4 300

Upp-

V i < k « d i | F

övr

40004100 Inl po

> —

Summo limmar par dag laml fördelning Ov veckotiden p i verkiamhtler 5ammanlagda antalet limmar av verklamheter enligl c van per vecka Kommittéarbete

4 420

EXPERTVERKSAMHET At utomstående

4 450

Semeiter

6010 4020

iltmiiicr. off i k r Allm upplyin om verkiamheten

FRÅNVARO

«0 JO

Uppgifljlämnarei »ignum

Sjukdom Tjänitledighel

| Granjkarei lignum

Toi-ili limanlal per dog

Totalt lima tal per vecka

Tidropporfen skall färdigställas senast kl 12 påföljande veckasfbrsra arbetsdag och inlämnas till kansliet senast kl 12 andra arbetsdagen

STATENS PROVNINGS ANSTALT

per skulle nämligen göra det möjligt att beakta dessa initialkostnader vid prissättningen av de kommande provningsuppdragen. För den s k expertverksamheten, som huvudsakligen omfattar information, remisser och kommittéarbete, har förslag till prestationsmått uppgjorts för information och remisser, medan kommittéarbete betraktas som omätbart. För budgetering och redovisning härav har man knappast anledning att söka skapa annat mått än nedlagd tid (arbetsdagar). Provningsanstaltens programbudget i 1966 års statsverksproposition Ovan har omnämnts att provningsuppdragen vid de olika laboratorierna kunnat uppdelas i olika grupper och att intäkterna av uppdragen kunnat fördelas på dessa grupper. Med utgångspunkt i detta materiel kunde laboratoriecheferna under våren och sommaren 1965 utarbeta budgetförslag för 1966/67 och uppgöra planer för verksamheten även för budgetåren 1967/68 och 1968/69. Dessa har därefter kunnat sammanställas till för hela anstalten gemensamma budgeter för dessa år omfattande programmen 1 Uppdragsverksamhet och Allmänt arbete. Dessa uppgifter intogs i SP petita för 1966/67 i form av en s k vinst- och förlusträkning. I denna uppfördes också motsvarande kostnader och intäkter för åren 1961/62-1964/65 (redovisade belopp) och 1965/66 (budget). Vinst- och förlusträkningen upptog för nyssnämnda program direkta kostnader och samkostnader samt för programmen gemensamma kalkylmässiga kostnader (av utredningen benämnda komplementkostnader). På intäktssidan upptogs uppdragsintäkter, publikationsintäkter, forskningsbidrag, anslagsmedel netto samt bidrag till kalkylmässiga kostnader. Vinst- och förlusträkningen utgjorde

den beloppsmässiga delen av SP programbudget som den presenterades i petita. I denna framlades också en översikt över produktivitetsutvecklingen för anstaltens uppdragsverksamhet. Intäkter och kostnader för åren 1961/ 62-1968/69 ställdes i förhållande till varandra. Denna kvot beräknades under nämnda år stiga från 0,87 till 1,11, dvs med ca 30 %. Den omständigheten att intäkterna antas stiga snabbare än omkostnaderna är ett uttryck för förbättrad ekonomisk lönsamhet. Det behöver dock inte innebära att antalet provningar inom en given kostnad ökat i samma grad som intäkterna. Strävan bör vara att även söka åstadkomma en redovisning av antalet provningar och kostnaderna för dessa inom resp grupper av uppdrag. Provningsanstaltens petita för 1966/67 baserades som tidigare omtalats på en för budgetåret utarbetad programbudget. Medelsbehovet beräknades därför i första hand med ledning av de budgeterade kostnaderna för SP olika program enligt vinst- och förlusträkningen. I konsekvens härmed föreslog anstaltens styrelse att de nuvarande avlönings- och omkostnadsanslagen skulle sammanslås till ett driftkostnadsanslag. I petitan framlades ett allmänt program för anstaltens verksamhet inom de olika programmen uppdragsverksamhet, forskning och utvecklingsarbete samt expertverksamhet. Särskilda program för avdelningarna eller de särskilda laboratorierna presenterades dock inte. I ett särskilt avsnitt av petita framlades också anstaltens anslagsäskanden med konventionell uppdelning av driftanslaget i avlönings- och omkostnadsstater samt med de uppgifter i övrigt som skall biläggas petita enligt finansdepartementets föreskrifter. Över provningsanstaltens petita för 1

Tidigare benämnda aktiviteter

88 STATENS PROVNINGSANSTALT

1966/67 avgav statskontoret och riksrevisionsverket gemensamt remissutlåtande (12.10.1965). Däri framhöll ämbetsverken att det genom SP programbudget presenterade materialet syntes ge ett bättre underlag för bedömning av anstaltens ekonomi och anslagsbehov än det som framkommit i tidigare anslagsframställningar. Det underströks dock att SP petita inte borde betraktas som någon slutlig modell för en programbudget utan som ett första försök att presentera en budget av ny typ. I detta sammanhang pekades på den modell till programbudget som uppgjorts för statens bakteriologiska laboratorium. I denna hade bl a gjorts en tämligen långtgående uppdelning av kostnader och intäkter vid laboratoriets olika kostnadsställen och planerad verksamhet vid dessa. Ämbetsverken ansåg det önskvärt att även i SP petita motsvarande uppgifter lämnas över verksamheten vid anstaltens avdelningar och laboratorier. Remissmyndigheterna föreslog även en annan uppställning av den s k vinst- och förlusträkningen. I 1966 års statsverksproposition redovisades provningsanstaltens petita med förslag till programbudget. I sammanhanget gjorde departementschefen följande uttalande: »Provningsanstaltens redovisning av sina medelsbehov genom en programbudget har enligt min mening ur informationssynpunkt flera förtjänster. Det ligger emellertid i sakens natur att anstaltens första programbudgetförslag inte kan betraktas som någon slutlig modell. Det i petitan redovisade programmet med uppdelning endast på anstaltens tre huvudaktiviteter - uppdragsverksamhet, forskning och expertverksamhet - torde vara alltför ospecificerat för att ge de anslagsbeviljande instanserna ett fullgott instrument för bedömning och kontroll av verksamheten. Jag anser därför i likhet med statskontoret och riksrevisionsverket att programbudgeten bör redovisa kostnader, intäkter och planerad verksamhet vid anstaltens avdelningar och laborato-

rier. Vidare är det önskvärt att programbudgeten ger upplysning om graden av kostnadstäckning för uppdragsverksamhet såväl totalt som inom de olika arbetsenheterna. Detta kan åstadkommas genom att i .vinst- och förlusträkningen för verksamheten fördela de osynliga eller kalkylmässiga kostnaderna. Så har skett i den av statskontoret och riksrevisionsverket föreslagna modellen.» I statsverkspropositionen föreslogs också att avlönings- och omkostnadsanslagen skulle slås ihop till ett förslagsanslag, benämnt Statens provningsanstalt: Driftkostnader. I propositionen framfördes också krav att full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten borde uppnås under budgetåret 1966/67. Utgifterna för den allmänna verksamheten föreslogs begränsad inom en ram av 2,6 milj kr. Riksdagen godkände Kungl Maj:ts förslag. Provningsanstaltens programbudget i 1967 års statsverksproposition I provningsanstaltens anslagsframställning för 1967/68 redovisades medelsbehovet dels fördelat på anslagsposter (utgiftsslag), dels fördelat på program (kostnadsbärare). I enlighet med de i 1966 års statsverksproposition framförda, nyss citerade, önskemålen lämnades i petita redogörelser för anstaltens laboratorier och övriga kostnadsställen med uppgifter om arbetets planering samt de beräknade kostnaderna och intäkterna. (Se tabell 2: 1.) Programbudgetarbetet för budgetåret 1967/68 har inte som för 1966/67 utgått från beräknade intäkter från olika slag av uppdrag utan i stället från tillgängliga resurser och planering hur dessa skall utnyttjas. Provningsanstalten presenterade i petita även ett förslag till vinst- och förlusträkning och anslagsberäkning för 1967/68. Detta har uppbyggts på det sätt som statskontoret och riksrevisionsverket föreslog på hösten 1965. (Tabell 2: 2.)

STATENS PROVNINGSANSTALT

89¶Tabell 2.1. Byggnadstekniska laboratoriet Intäkter, kostnader och kostnadstäckning 1961/62—1965/66 (tkr) 1961/62

Stenmaterial

Kostnadstäckning, %

—

947 1389 68,1

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

100 27 460 58 8 81 126 107 967 1517 63,7

151 32 515 66 13 134 158 25 1094 1457 75,1

225 91 595 62 3 180 142 90 1 388 1544 89,9

363 70 779 110 7 169 118 11 1627 1717 84,8

Kostnader och forskningsanslag för den allmänna verksamheten 1961/62—1965/66 (tkr) 325 211 130 163 83 Kostnader 1 1 1 Forskningsanslag. — — 83 130 162 210 324 Nettokostnad.... I programbudgetförslaget i petita föreslogs bl a ett godkännande av det framlagda allmänna programmet och riktlinjerna för verksamheten och anvisande av medel för programmens genomförande. (Se utdraget ur SP petita som återges på s 91.)

I 1967 års statsverksproposition uttalar departementschefen att det nya programbudgetförslaget nu följer de önskemål om mera detaljerad redovisning som framfördes i 1966 års statsverksproposition. Detta önskemål »har dikterats av nödvändigheten av att de

Tabell 2.2. Kostnader, intäkter och medelsbehov vid statens provningsanstalt enligt anslagsframställning för budgetåret 1967/68 Uppdrag

Allmänt arbete

Summa

Kostnader: 1. Redovisade under anstaltens anslag . . . 2. Kalkylmässiga kostnader1) Summa

5190 000 2030 000 7 220 000

3 670 000 1 475 000 5 145 000

8 860 000 3 505 000 12 365 000

Intäkter: Redovisade under inkomsttitel Nettokostnad

7 220 000 0

482 000 4 663 000

7 702 000 4 663 000

B. Anslagsberäkning Utgifter att täckas under X:e huvudtiteln.

5 190 000

3 670 000

8 860 000

7 220 000

482 000

7 702 000

—2030 000

3 188 000

1 158 000

A. Enligt vinst- och förlusträkning

Saldo (på riksstaten synlig nettokostnad 1

S. k. komplementkostnader

90 STATENS PROVNINGSANSTALT

anslagsbeviljande instanserna erhåller ett fullgott underlag för att bedöma verksamheten vid anstalten och dess medelsbehov. Beträffande den specificerade redogörelsen hänvisar jag till provningsanstaltens anslagsframställning för nästa budgetår.» (Exempel härpå lämnas i tabell 2: 1.) I propositionen tar departementschefen ställning till det program för verksamheten som verket presenterat. Sålunda framhåller departementschefen att han inte har något att erinra »mot den föreslagna inriktningen av anstaltens verksamhet och programmet i övrigt under budgetåret 1967/68. Inom ramen för anvisade och andra tillgängliga medel bör verksamheten alltså bedrivas i största möjliga överensstämmelse med anstaltens förslag».

Sammanfattning För studie- och försöksverksamheten vid provningsanstalten var det givetvis en stor fördel att viss kostnadsredovisning redan införts. En för myndigheten och verksamheten naturlig indelning i - förutom kostnadsslag - kostnadsställen och kostnadsbärare hade sålunda åstadkommits utan utredningens hjälp. Indelningen i kostnadsställen ( = ansvarsområden) följer därvid den organisatoriska indelningen i laboratorier m m. För den budgetering av prestationer som eftersträvas i en programbudgetering var emellertid kostnadsredovisningens indelning i kostnadsbärare inte tillräckligt detaljerad. Detta gällde såväl Uppdragsverksamhet som Allmän verksamhet. I första fallet blev det därför nödvändigt att söka systematisera uppdragen så att man med någorlunda säkerhet skulle kunna budgetera och redovisa antal provningar av viss typ. Denna systematisering var i och för sig av värde för SP att få till stånd. Mera generellt gäller säkert också att

enbart resultatet av den kartläggning och systematisering av en myndighets arbetsuppgifter som måste inleda arbetet med införande av kostnadsredovisning och budgetering kan ge myndigheten värdefulla uppgifter för rationalisering av verksamheten. Inom programmet Allmän verksamhet har lämpliga mått för prestationer blott delvis kunnat göras upp. Den dominerande delen av denna verksamhet utgörs av utvecklingsarbete, dvs forskning för utveckling av nya provningsmetoder m m. Studierna vid SP har sålunda bestyrkt svårigheten att mäta forskningsinsatser med andra mått än t ex arbetsdagar. En systematisering av utvecklingsarbetena på samma sätt som motsvarande provningsuppdrag synes dock vara möjlig. Genom en utbyggnad av kostnadsredovisningen bör det sålunda vara möjligt att budgetera och redovisa kostnaderna för varje enskilt forskningsprojekt. Följer man programbudgeteringens principer om budgetering per ansvarsområde, skulle en budget för SP uppdelas i Mekanisk provning ( = avd A), Kemisk provning ( = avd B), Fysikalisk provning ( = avd C) och Gemensam administration ( = kansli). Inom varje avdelning skulle dessutom budgetering ske vid varje laboratorium. En programbudgetskiss enligt denna princip upprättades i juni 1964. Provningsanstaltens programbudget enligt petita för 1966/67 och 1967/68 är också uppbyggd från laboratorienivå. Denna vertikala uppbyggnad skärs emellertid horisontellt av den indelning i programmen Uppdragsverksamhet och Allmän verksamhet som bedrivs vid alla laboratorier. Detta kan sägas innebära en viss komplikation. Med hänsyn till att statsmakterna i princip kräver full kostnadstäckning för statlig uppdragsverksamhet och att kostnaderna för den allmänna verksamheten vid SP maximerats av Kungl Maj:t, måste följakt-

STATENS PROVNINGSANSTALT

ligen budgetering av kostnader och intäkter för dessa program ske vid varje laboratorium och sammanföras till totalbelopp för hela anstalten. I detta sammanhang kan slutligen nämnas att riksdagens revisorer i sin år 1965 avgivna berättelse (§ 34) framhöll att det vid provningsanstalten tilllämpade redovisningssystemet bör överarbetas i syfte att erhålla klarare och mera överskådliga regler för kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna. I statsutskottets utlåtande 1966: 143 över § 34 i revisionsberättelsen, uttalar utskottet bl a ifråga om kostnadsredovisning vid provningsanstalten att av statskontorets yttrande över § 34 framgår »att revisorernas önskemål härutinnan får anses i stort sett tillgodosett genom den programbudget som numera utarbetats». Utdrag ur provningsanstaltens petita 1966 I enlighet med gjorda prognoser för uppdragsverksamhetens volymutveckling och planeringen av det allmänna arbetet inom ramen för den fastställda målsättningen har kostnader, förväntade bidrag till forsknings- och utvecklingsarbetet samt erforderliga intäkter för perioden 1966/67-1971/72 beräknats. Resultatet framlägges i tabellerna på sid P 19 och P 20,1 vilka uppställts på samma sätt som den historiska redovisningen. En detaljprognos för varje kostnadsställe, omfattande kostnader och erforderliga intäkter vid 100 % kostnadstäckning under budgetåren 1965/66-1967/68, redovisas på sid P 21 -P 23 .* Prognosen är uppgjord efter programbudgetmodell och kommenta-

rer till denna återfinnes i laboratoriebilagan1, av vilken även kostnader, intäkter och kostnadstäckning för varje laboratorium under budgetåren 1961/62 -1965/66 framgår. Under sommaren 1966 har nya regler utarbetats för fördelningen av de kalkylmässiga och gemensamma kostnaderna på kostnadsbärare. I den för laboratorierna redovisade kostnadsfördelningen budgetåret 1965/66 har så långt möjligt de nya reglerna tillämpats för att åstadkomma jämförelse med prognoserna för de närmast följande åren. Det bör således observeras att siffrorna inte överensstämmer med de i vinst- och förlusträkningen lämnade uppgifterna för 1965/66. Som tidigare framhållits är prognosen för budgetåret 1971/72 ytterligt osäker, främst på grund av den rådande tveksamheten om hur och när anstaltens lokalfrågor skall lösas. Härtill kommer att alltför kraftiga taxehöjningar kan medföra kännbara bortfall i efterfrågan på anstaltens tjänster och därigenom omintetgöra en i och för sig naturlig expansion av uppdragsverksamheten. Med hänvisning till vad tidigare anförts får styrelsen för statens provningsanstalt anhålla, dels att det allmänna programmet och riktlinjerna för anstaltens verksamhet under budgetåret 1967/68, även omfattande förslag om inrättandet av en filial i Lund, måtte godkännas, dels att medel måtte anvisas för bestridande av de för programmets genomförande erforderliga anslagsmedlen, vilka... 1

Ej bifogade här

92 STATENS PROVNINGSANSTALT

to (O

(^ s:

*é,

•O

& oc

Cl.

=•3 v.

ta •» •£O en

r«

eo in T—

. 1 fe

1 5>»

c B

> s ta o,

-Q

•8 | 9 k. S

t» •8

: a "g

c a >il Si> CA a 1 ^

- » — Jap|B}U|—

Cl UD CO

jepeu)so>||B)ox-

ri *© y-i 0\ •-i

"Sa

1 em

-ro cd

o ed

-T— o

"-i

o CM"

«N

~g C B ^ t

•s 1o a o

•>5

•fe>

3. STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

Försök med programbudgetering vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Några fakta

SBL

SBL är i samverkan med medicinalstyrelsen landets centrala institution för epidemiologiskt befolkningsskydd. SBL har enligt av Kungl Maj:t fastställd instruktion till uppgift att »inom humanmedicinens mikrobiologiska och epidemiologiska områden utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar, framställa och tillhandahålla sera, ympämnen och andra bakteriologiska preparat, följa det epidemiska läget och vidtaga eller föreslå erforderliga åtgärder, bedriva vetenskaplig forskning samt undervisning och utbildning». Det innebär rent praktiskt att laboratoriet på uppdrag av läkare eller hälsovårdsmyndighet utför diagnostiska undersökningar av prov från personer som misstänks lida av epidemiska eller andra infektionssjukdomar, framställer bakteriologiska preparat, främst vacciner och sera, bedriver forsknings- och utvecklingsarbete omkring de epidemiska sjukdomarnas uppkomst och bekämpande forsknings- och utvecklingsarbetet är i princip inriktat på att hålla laboratoriets verksamhet i nivå med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, följer de epidemiska sjukdomarnas utbredning i olika delar av landet och bistår hälsovårdsmyndigheterna när allvarligare epidemier utbrutit, upprätthåller civil och militär beredskap mot epidemier, bl a genom lagring av vacciner m fl preparat, utbildar laboratoriepersonal för arbete inom SBL samt meddelar viss un-

dervisning åt hälso- och sjukvårdspersonal. SBL leds av en styrelse och en föreståndare. Verksamheten är uppdelad på sju avdelningar och inom varje avdelning på mellan två och tolv sektioner. Två av avdelningarna fungerar i huvudsak som serviceavdelningar till de övriga fem. Kemiska avdelningen tillhandahåller analytiska och preparativa arbeten samt kvalificerad sakkunskap överhuvudtaget inom sitt område. Dessutom framställs där de medier som används för att få smittämnen att tillväxa (substrat). Ekonomiavdelningen svarar för sedvanliga administrativa och ekonomiska funktioner samt för teknisk service, djurhållning och centraldisk. SBL:s personal omfattar närmare 500 personer, varav ett 60-tal är läkare, tekniker eller naturvetenskapligt utbildade, ca 110 är laboratorieassistenter, ca 260 är institutions- eller ekonomibiträden, vaktmästare, djurvårdare etc samt ett 60-tal är administrativ personal. För diagnostiska undersökningar och för leverans av bakteriologiska preparat uttar SBL avgifter enligt särskild taxa, som i princip skall ge full täckning för kostnaderna. För betydande delar av utförda tjänster, främst diagnostiska undersökningar rörande veneriska sjukdomar samt vaccinleveranser för offentliga ympningar mot polio, difteri och smittkoppor, uttas dock ingen avgift av beställarna. Utgifterna för SBL:s verksamhet täcks av sedvanliga avlönings- och om-

96 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

samband mellan produktion resp. diagnostik samt forsknings- och utvecklingsarbete att det kan vara svårt att exakt avgöra vad som är det ena och det andra. 4. Laboratoriets hjälpavdelningar som ger service eller levererar produkter till Programbudgetutredn ingens arbete de direkta »tillverkningsavdelningarna» spelar en mycket stor roll, men en rättvid SBL visande intern debitering kompliceras Utredningsarbetet vid SBL påbörjades av att tjänsterna och produkterna ofta under år 1964 och det ledde först till är mycket små och ibland oenhetliga att en beskrivning uppgjordes över laoch att leveranserna passerar flera anboratoriets verksamhetsgrenar, över avhalter (t ex olika kylrum) på väg till delningarnas och sektionernas medverförbrukande avdelning. kan inom varje gren (se figur 3: 1) samt Efter den förberedande genomgångöver de prestationer som varje verksamen vidtog arbetet att utforma ett efter hetsgren leder till. Figur 3: 1 avser laboratoriets verksamhet avpassat syframför allt att visa hur avdelningarna stem för kostnadsredovisning, att unmedverkar i de tre dominerande verksamhetsgrenarna - preparatframställ- dersöka i vilken mån prestationsmätning och diagnostik, forskning, epide- ning kunde ske, att utarbeta förslag till mibevakning och undervisning m m — budgeteringsprocedur och att uppställa och hur flödet av tjänster från hjälpav- en modell till petita så som den enligt delningarna går till alla andra avdel- utredningens mening borde se ut vid införande av programbudgetering. Erningar. farenheterna av utredningsarbetet och Det inledande arbetet gav också viss de förslag som det ledde till redovisas kunskap om en del för verksamheten i det följande efter denna indelning. typiska drag, som kunde vara av betydelse för uppläggningen av ett budgetoch redovisningssystem. Kostnadsredo visning 1. Eftersom arbetet vid laboratoriet kretsar omkring levande smittämnen Bokföringen vid SBL skedde 1964 för såväl i preparatframställningen som i hand med genomskrift från kontokort diagnostiken kan det inträffa att ett till utgifts- resp inkomstjournal och var produktionsförlopp utvecklas på ett i princip en avräkning mot anslag och oväntat och ibland oförklarligt sätt och anslagsposter. Därutöver förekom en att prov kan få lov att utsättas för upp- mycket detaljerad fördelning på utgiftsrepade och kompletterande analyser in- slag, särskilt ifråga om material, såsom ett led i en tilltänkt utveckling mot nan ett entydigt resultat kan erhållas. 2. Arbetsbelastningen vid de sektio- kostnadsredovisning. Vidare hade en ner som utför diagnostik bestäms till fördelning av utgifterna på ansvarsomstor del av antalet prov som inkommer råden (avdelningar och sektioner) påvarje dag. Inom produktionsavdelning- börjats utanför den egentliga bokföen finns det något större möjligheter ringen. Slutligen fanns en relativt omatt planera produktionen, men först om fattande statistik över antalet diagnosett par år kommer förutsättningar att ticerade prov och över kvantiteten tillfinnas för produktion av vaccin m m i verkade preparat. längre serier. När man överväger att införa kostnadsredovisning vid SBL vill man ha 3. Det råder i många fall ett så nära kostnadsanslag (ca 11 resp 7 milj kr för budgetåret 1966/67) medan inkomsterna redovisas under en särskild inkomsttitel.

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

Hjälpavdelningar

Direkta tillverkningsavdelningar

i Forskning

Fig. 3:1. Statens bakteriologiska laboratorium, verksamhetsgrenar och organisation

1—714507

98 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

svar på en eller flera av följande frågor. Vad kostar var och en av de tre verksamhetsgrenarna? Vad kostar varje avdelning och varje sektion inom avdelningarna? Vad kostar det att diagnosticera olika slag av prov, att tillverka vaccinerna och de andra preparaten och vad kostar det att genomföra de olika forskningsprojekten? En första fördelning av kostnader på avdelningar och sektioner (ansvarsområden) kan ske genom att alla inköp etc hänförs till beställande sektion. Det var vad som påbörjats av SBL 1964. En fullständig fördelning innebär därutöver att kostnaderna för hjälpavdelningarnas tjänster skall påföras de sektioner som tar dem i anspråk. Dessa interna tjänster är av många olika slag och varje enhet som levereras är oftast relativt liten men i stället förekommer de i stort antal och representerar därför en betydande del av värdet på de slutliga produkterna. Djurstallarna som tillhandahåller försöksdjur är ett exempel härpå. I utredningens förslag förutsätts att hjälpavdelningarnas tjänster skall prissättas och avräknas internt mellan avdelningarna, så att man vid årets slut kan jämföra kostnader och intäkter vid hjälpavdelningarna och deras sektioner på samma sätt som vid de avdelningar som har försäljning utanför SBL. Sedan kostnaderna på detta sätt hänförts till varje sektion eftersträvas också en uppdelning därav på vart slag av prov resp preparat och på varje forskningsprojekt som genomförs vid sektionen. Först därigenom blir det möjligt att erhålla en fördelning av kostnaderna på de tre verksamhetsgrenarna. En kostnadsfördelning på prestationerna kan åstadkommas på två sätt, antingen genom att all personal fortlöpande gör noteringar om resursförbrukningen under arbetets gång, t ex om fördelningen av sin arbetstid på olika uppgifter och om materialåtgång, eller

genom att i en särskild undersökning fastställa vilken arbetstid, materialåtgång etc som varje prestation normalt kräver, eller anses böra kräva, och i fortsättningen jämföra om arbetsmängden multiplicerad med dessa förbrukningstal överensstämmer med den verkliga tidsåtgången etc. Det förstnämnda förfarandet bör tilllämpas när det gäller forskningsprojekt vid SBL. Det innebär att personalen löpande kommer att föra anteckningar om tid, hjälpprodukter etc som används på varje forskningsprojekt.

Kostnadsfördelning på diagnosticerade prov och på tillverkade preparat För diagnostik och tillverkning av preparat skulle denna metod för kostnadsfördelning bli alltför omständlig och arbetsam eftersom arbetet består av korta moment och innebär täta växlingar mellan flera prov eller preparat. Förslagen bygger i stället på att man genom en särskild undersökning fastställer standardtal för åtgången av de viktigaste produktionsresurserna - i allmänhet arbetstid och en eller flera hjälpprodukter - för varje typ av prov resp preparat. Det kommer att innebära att för varje typ av prov resp preparat uppgörs en »standardkalkyl» över resursförbrukningen. De i kalkylen ingående standardtalen kan ha framkommit genom en särskild undersökning, de kan vara genomsnittsvärden av förbrukningen under tidigare perioder eller de kan ha satts något lägre än så för att tjäna som sporre till bättre hushållning. Till att börja med torde standardtalen få ange vad laboratoriets ledning och personal funnit det rimligt att sätta upp som måttstock för normal resursförbrukning under normala produktionsförhållanden, men när systemet blivit väl inkört är det tänkbart att standardtalen successivt kan sänkas.

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

När det gäller tidsåtgången synes det vid SBL bli nödvändigt att utgå från enkla mätningar för att bestämma standardtalen. Det sammanhänger bl a med att vid flertalet sektioner bearbetas så många prov resp preparat samtidigt, ofta med väntetider under arbetet, att det torde krävas en relativt noggrann analys för att fastställa tidsåtgången för vart och ett. Summa standardtid för att framställa en viss produkt multiplicerad med en timtaxa för den personalgrupp som utför arbetet - beräknad som ett genomsnitt av samtliga personalkostnader för gruppen - blir arbetskostnad i kalkylen. Standardtal för förbrukningen av produkter från de speciella hjälpavdelningarna måste också grundas på sär-

skilda undersökningar och vid de sektioner där kostnaderna för inköpt material är av större betydelse får samma förfarande tillämpas. Samkostnader och särkostnader av ringa storlek bör däremot fördelas efter någon schablon. Den tidigare nämnda svårigheten att helt behärska hur ett levande smittämne utvecklas medför emellertid den komplikationen att den produktionsprocess som ligger bakom ett visst prov eller preparat ej alltid blir densamma. Analysen av ett prov kan t ex få lov att upprepas ett flertal gånger innan ett utslag erhålls och dessutom kan kompletterande prövningar erfordras för att säkerheten i utslaget skall kunna anses tillfredsställande. Av denna orsak kan det bli nödvändigt att fastställa stan-

Produktionsrapport Maj 1965 Gc-sektionen1 Antal 8 164 Insända prov 7 417 Slutförda undersökningar 7 672 Slutförda+ingen växt 457 Slutförda undersökningar Jäsningar Mikroskopisk Insända preparat 682 undersökning Kulturer a) Ingen växt på primärplattan Avbrutna underb) Substratet övervuxet sökningar c) Neisseriacoccer, som ej kunnat renodlas d) Neisseriacoccer, som ej kunnat typbestämmas då stammen dött e) Annan orsak Odling

Positiva

% pos

6,81 7,50 7,25 98,69

451 674

98,83 255 378

21 93 Summa

9,15 % av insända prov Produktionsrapport Jan 1965 Kem avd., substratsektionen8 Produkt Flaskor, kolvar fr 200 ml Flaskor, kolvar under 200 ml Rör Spec rör Plattor Spec plattor 1

Nuvarande rapport. Förslag till produktionsrapport. Fig. 3:2. Exempel pä produktionsrapporter vid SBL 2

99¶Producerad mängd satser liter förpackn 80 3 500 2 000 50 4000 25 200 45 000 180 1500 25 8 38 000 300 120 3 000 35 5

100 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

dardtal för flera olika delprestationer hänförliga till en och samma slutprestation. De analyser som måste upprepas blir då delprestationer, vars antal kan bestämmas. Produktionsrapporten från Gc-sektionen i figur 3: 2 ger t ex underlag för en uppdelning i ett tiotal delprestationer i utförandet av en typ av prov, s k Gc-prov. Produkter och tjänster från hjälpavdelningarna spelar en stor roll i såväl diagnostiken som preparatframställningen. För den övervägande delen av hjälpavdelningarnas prestationer föreslås kostnadsfördelningen också ske med hjälp av standardtal. Det gäller bl a substrattillverkning, djurhållning, centraldisk samt sektionerna för mottagning av telefonbeställningar och för packning resp fakturering. Vissa tjänster som utförs av kemiska avdelningen är däremot närmast att hänföra till forsknings- och utvecklingsarbete. Det innebär att den tids- och materialåtgång som hänför sig till varje beställning måste antecknas för att ligga till grund för debitering. Samma förhållande gäller tekniska sektionerna inom ekonomiavdelningen, vilka utför reparationer och har tillsyn över apparatur. Kostnaderna för återstående sektioner inom ekonomiavdelningen (bokföring, inköp m fl) torde ej kunna fördelas efter annan grund än i proportion

till tillverkningskostnaderna för prov resp preparat. Kostnadsredovisning och kostnadskontroll av preparattillverkning och diagnostik avses enligt förslaget komma att tillgå på ungefär följande sätt. Varje sektion rapporterar sin produktion under den gångna månaden. Redan nu sker någon form av rapportering från sektionerna och den rutinen torde i de flesta fall kunna behållas med vissa ändringar av rapporternas innehåll. Figur 3:2 ger exempel på produktionsrapporter från två sektioner. Rapporterna går till ekonomiavdelningen som med hjälp av standardtalen räknar ut summa »arbetstid enligt standardtal» för månadens produktion d v s antal utförda enheter av varje prov (preparat) multiplicerat med standardtal för arbetstid. Från personalsektionen kommer uppgift om sammanlagd arbetad tid på varje sektion under månaden med vilken »arbetstid enligt standardtal» jämförs. Figur 3: 3 innehåller ett exempel på en sammanställning för sådana kostnadsjämförelser. På samma sätt multipliceras standardtal - i form av avräkningspriser - för åtgången av hjälpprodukter med antalet framställda preparat resp utförda prov och summan jämförs med värdet av de leveranser som sektionen erhållit enligt rekvisitioner. (Jfr också förslaget till kost-

Kostnadsrapport Jan 1965 Sektion Bse Arbetstid: Arbetstid för månadens produktion enligt standardtal Verklig arbetstid Mottagna prestationer från hjälpavdelningar: Substrat från sektion Ksa enligt standardtal Verklig förbrukning enligt rekvisitioner Kostnadsdifferens

1 735 tim 1 700 » + 35 t i m å 4 0 k r == +1400 kr 15 000 kr 15 900 »

Fig. 3:3. Exempel på sammanställning for kostnadskontroll vid SBL

— 900 kr + 500 kr

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

nadskontroll av forsknings- och utvecklingsprojekten nedan). Sammanställningar för kostnadsjämförelser bör upprättas inom ekonomiavdelningen snarast möjligt efter att produktionsrapporterna inkommit samt »återrapporteras» till resp sektion. På kostnadsrapporterna utmärker ekonomiavdelningen de avvikelser som är så stora att förklaring däröver skall avges av sektionen. Kostnadsrapporterna bör tillställas sektionschefen och dennes närmaste överordnade, avdelningschefen. Utifrån dessa sammanställningar för sektionerna görs sedan sammandrag avdelningsvis vilka tillställs ekonomidirektören och föreståndaren för SBL. Sektionernas förklaringar över avvikelser torde i allmänhet böra underställas avdelningschefen och ekonomidirektören och i särskilt allvarliga fall föreståndaren. Uppgifterna i varje månads kostnadsrapport föreslås successivt samlas i en särskild tablå för var sektion, där även sektionens andel i avdelningens resp laboratoriets gemensamma kostnader m m förs upp 1 å 2 gånger per år. Se exempel i figur 3: 4. Med kostnaderna samlade på detta sätt och med intäkterna redovisade på varje sektion kan resultatsavstämning relativt lätt göras och vid årets slut finns samlat en del av de data som erfordras i budgetarbetet för kommande år. Av årssammanställningen kommer också att framgå om en sektion månad efter månad uppvisar så stora avvikelser från standardtalen att det blir aktuellt för laboratoriets ledning att låta undersöka orsakerna. Anledningen till en sådan situation kan t ex vara att standartalen är missvisande eller att efterfrågan på prov eller preparat visat sig bli mindre än vad som budgeterats och som alltså skulle svara mot sektionens kapacitet. Kostnadskontrollen blir med denna

uppläggning i första hand en kontroll av om standardtalen hållits. Däremot kontrolleras inte om försäljningsintäkter och kostnader under månaden motsvarar vad som förutberäknats. Det sammanhänger med att SBL inte är att betrakta som en ren affärsrörelse, där huvudvikten ligger på att uppnå ett överskott. Om det mot slutet av ett budgetår befinns att en sektion dragit större kostnader än som beräknats är detta i och för sig inte allvarligt såvida inte samtidigt avvikelserna från standardtalen är alarmerande. De höga kostnaderna är då ett uttryck för att efterfrågan på sektionens produkter varit större än som förutsetts och att kostnaderna ökat i samma takt som försäljningen. Ur kostnadskontrollsynpunkt är det i ett sådant fall ointressant att kostnaderna stigit. Först om avdelningen behöver utökad kapacitet (personal, lokal etc) finns det anledning att närmare undersöka läget. Om däremot en sektion visar sådana avvikelser från standardtalen som är uttryck för dåligt utnyttjad kapacitet beroende på en lägre efterfrågan än beräknat blir problemet fortare aktuellt, eftersom det då gäller att snabbt föra över sektionens resurser till annat användningsområde. När det gäller avvägningen mellan å ena sidan att hålla tillräcklig beredskap för att klara den efterfrågan som skiftande sjukdomslägen kan medföra och å andra sidan att nå effektivast möjliga resursutnyttjande syns kostnadsredovisningen kunna bli till stor nytta för laboratoriets ledning.

Kostnadsfördelning på forsknings- och utvecklingsprojekt Under utredningsarbetets gång har principbeslut fattats inom SBL att planering och budgetering av kostnaderna skall ske för alla forskningsprojekt som startas. När detta beslut i full utsträckning

< Z

H CQ

3."5

O Z

ta •3

-i

Z <

C/5

s S

VI Vi

c o

•g'3

c :0

;

juni

Vi -o

dec

Q Vi

68 000 + 1400 (17000 (35 tim å tim 40:—) å40:—)

juli

Lön, verklig tid x timtaxa

5 61 7 81 9 10 11 12 13 14 15 Diskgods, Djur, InvenMate- Mate- VerkKassation, Diskkostnad Djur- rial kostnad tarier, rial stads- Lokal, för måna- gods för måna- diffe- från avskriv- inrapp övrigt hyresvärde direkt tjänsfrån sekdens för- diffe- dens för- rens för- köpt för året ningar för tionen ter året råd brukning rens brukning

Mån.

ca a!

3¶Substrat, kostnad för månadens förbrukning

102 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

;

•a

a to

-o c ed

Cl)

t/i

8 1 L-

«J

-v c o

^ K

>*s d T3 (O tu

1 Cl

0 -v

i i -? a ••.-I bo

1 Ii 1 a 1

c i» "B

"« •3

a 4

E p v B & «rj 3 0 ,<*

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

103¶PROJEKTPLAN OCH UPPFÖLJNING Forskningsprojekt XYZ Sektion: Bag Projektledare: dr A Labora- Substrat- Djurför- Diskgods^V Plan Läkartid tristid förbrukn. brukning förbrukn. Föivs. brukadeV . . . kr . . . kr resurser > 1 000 tim 5 000 tim . . . kr 31/1 28/2 31/3

1501 201 300 \ 100 [ 50j 170 400j 850

övrigt . . . kr

:: ; : :

| -

: :

) '

Omdöme vid uppföljning av projektet

l"-

5/4 1965

30/4

Fig. 3:5. Exempel pä pä planering och uppföljning av ett forskningsprojekt vid SBL förverkligats kan man räkna med att planeringen och budgeteringen av de projekt som börjar bearbetas har godkänts i samråd mellan projektledaren, avdelningsföreståndaren och föreståndaren för SBL. Det innebär att det finns en arbetsplan och en beräkning av tids- och materialåtgång. Under arbetet på projekten måste det komma att åligga projektledarna att tillse att regelbundna anteckningar görs om antal arbetade dagar (ev timmar) på projekten och om förbrukning av material etc i de fall inte dessa uppgifter kan erhållas lättare genom t ex rekvisitioner. Alla data om resursförbrukningen för forskningsprojekten bör liksom produktionsrapporterna lämnas till ekonomiavdelningen efter varje månads slut och sammanställas där. Den egentliga kostnadskontrollen blir sedan den bedömning som med jämna mellanrum får göras av laboratoriets medicinska experter huruvida de uppnådda resultaten av varje projekt, eller etapp därav, står i rimlig proportion till nedlagda kostnader och i vilken mån avvikelser från vad som planerats och budgeterats är motiverade. Exempel på plan och kostnadssammanställning för ett forskningsprojekt ges i figur 3: 5.

Vid sektioner som praktiskt taget enbart sysslar med forskningsarbete blir tidskrivningen och övrigt noterande närmast en fråga om fördelning av under månaden förbrukade resurser på de projekt som bearbetats. Vid sektioner däremot som bedriver forskning jämsides med t ex diagnostik och där forskningsmaterialet är just de prov som kommer in till SBL för diagnostik kan vissa svårigheter uppstå att hålla isär vad som är forskning och vad som är rutinverksamhet. I sådana fall kan det bli nödvändigt att göra en hel del förenklingar och att använda schabloner i kostnadsfördelningen såväl när det gäller forskningen som diagnostiken. Vid dessa sektioner måste resursförbrukningen för forskningsprojekten frånräknas sektionens totala resursförbrukning innan jämförelsen med standardtalen görs. Kostnadsfördelning inom epidemibekämpningen Epidemiologiska avdelningens uppgifter med bevakning av epidemiläget, insamling av data därom, utryckning till epidemiområden, rådgivning till hälsovårdsmyndigheterna, viss undervisning m m är av den art, att kostnadsfördel-

104 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

ning och kostnadskontroll i vanlig mening är svår att göra. Det kan däremot bli möjligt att med enkla fördelningar av arbetstiden och mått på olika arbetsuppgifter göra vissa jämförelser mellan resursförbrukning och arbetsmängd. Införandet av kostnadsredovisning vid SBL De ovan redovisade förslagen till kostnadsredovisning har i vissa delar börjat införas under utredningsarbetets gång. Så har t ex programbudgeteringens förslag till kontoplan för statliga myndigheter börjat tillämpas f r o m 1 juli 1965. Detta innebär att samtliga kostnader fördelas på ansvarsområden, dels på hjälpkostnadsställen i klass 3, dels på slutliga kostnadsställen i klass 4. Vidarefördelning från klass 3 sker ej f n, men förberedelsearbetet för att få fram standardtal och avräkningspriser för en sådan fördelning pågår inom SBL:s ekonomiavdelning. Förslagen till kostnadsredovisning utarbetades med hänsyn till den organisation som fanns vid SBL 1965. Utnyttjande av ABD-tekniken innebär dock att redovisningsarbetet kommer att ske på helt annat sätt än som förutsattes vid denna tidpunkt. De exempel på rapporter etc som ges i denna beskrivning får därför endast ses som förslag med avseende på det sakliga innehållet.

Prestationsmätning SBL:s prestationer är till övervägande del påtagliga och enhetliga och många förekommer i stort antal. Det betyder att förutsättningarna för prestationsmätning är goda. Antalet prov resp preparat av olika slag är ca 150 och antalet hjälpprodukter är ca 350. Som tidigare nämnts förekommer redan vid SBL en relativt omfattande produktionsstatistik som i många fall är en fullt tillfredsställande redovisning av

utförda prestationer. Det gäller särskilt de prov resp. preparat som föregås av ett enhetligt produktionsförlopp. För andra prestationer kan det bli nödvändigt att i prestationsmätningen gå ned på delprestationer och räkna antalet av dessa var för sig. Det gäller särskilt sådana prov där ett upprepat antal analyser kan krävas för att få säkra svar. En fråga som måste undersökas är i det sammanhanget om dessa upprepade undersökningar står i en stabil relation till totalantalet prov under en längre period så att de i löpande prestationsredovisning skulle kunna framräknas med hjälp av bestämda relationstal. Figur 3: 2 ger exempel på produktionsrapporter med data som medger mätning av ett tiotal delprestationer inom en enda slutprestation. Såsom nyss nämnts utgör de nuvarande månadsrapporterna i många fall en fullgod prestationsmätning. I andra fall bör rapporterna ändras något och i vissa fall måste rapporter införas. För forskningen och epidemibevakningen bedöms ingen prestationsmätning kunna ske.

Budgetering Budgeteringen vid SBL kan väntas bli ett hjälpmedel för planering och inriktning av verksamheten i stort och för längre perioder. Den skall också bilda underlag för petita. Uppdelningen i verksamhetsgrenar (program) går igen i budgetarbetet och kommer även att återfinnas i anslagsframställningen. Ett annat genomgående drag i den budgetering som föreslås är att ansvaret för upprättande av delbudgeter skall ligga på sektionscheferna vilka också har kostnadsansvaret. Budgetarbetets förläggning under året bestäms framför allt av budgetårsskiftet och tidpunkten för avlämnande av petita.

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

SBL:s försätjningspolitik En viktig skillnad mellan SBL och t ex en läkemedelsindustri är att laboratoriet har skyldighet att tillhandahålla de tjänster som anges i instruktionen för verksamheten. Laboratoriets åligganden sträcker sig därför över ett mycket brett område och i praktiken avgränsas de när det gäller prov och preparat genom att allt som regelbundet kan tillhandahållas anges i en särskild förteckning. Denna s k taxa ingår i medicinalstyrelsens samling av författningar och cirkulär m m ang medicinalväsendet och når alla sjukvårdsinrättningar och läkare. I taxan förekommer förutom egentillverkade preparat även vissa preparat som importeras av laboratoriet för vidare försäljning. De egentillverkade preparaten liksom de diagnostiska undersökningarna tas som regel in i taxan när tillverknings- resp analysmetoderna anses tillräckligt säkra och laboratoriet har resurser att tillgodose den väntade efterfrågan. De importerade preparaten tas med när behov därav visar sig föreligga och laboratoriet bedömer preparaten vara ur medicinsk synpunkt ändamålsenliga och väl utprovade. Laboratoriet har tolkat sin instruktion så att den efterfrågan som riktas mot laboratoriet skall tillgodoses till priser som svarar mot kostnaderna men särskilda försäljningsansträngningar skall ej göras för att uppnå ett visst affärsmässigt resultat. Däremot kan laboratoriet finna det ur medicinska synpunkter motiverat att sprida upplysning om sina produkter. Utgångspunkten för de försäljningsprognoser som budgeteringen till stor del måste bygga på blir därför inte vad laboratoriet finner önskvärt och lämpligt att sälja. Det måste i stället bli en medicinsk bedömning av hur läget inom olika sjukdomsområden kommer att utvecklas och vilken efterfrågan som med hänsyn därtill kan väntas på SBL:s tjänster.

105¶Denna syn på laboratoriets försäljningspolitik bestämmer i sin tur planeringens och budgeteringens roll för de självbärande verksamhetsgrenarna. Försäljningsprognoserna måste bestämma planeringen av verksamheten. De får däremot inte bestämma vad som slutligen kommer att utföras. Planeringens uppgift är att med hjälp av en omsorgsfull framtidsbedömning inrikta och förbereda för den kommande utvecklingen så långt det är möjligt men inte att styra denna utveckling. Av detta följer att täta kontroller mot budgeten under året ej vore meningsfulla. Den kortperiodiska kontrollen av kostnadsutvecklingen kommer däremot att ske månadsvis genom bedömning av hur standardtalen hållits. Via den kontrollen ges indirekt en möjlighet att bedöma verksamhetens omfattning under en gången månad. Eftersom varje sektion - ansvarsområde - har en viss kapacitet med bl a en viss personalorganisation, som dimensionerats efter den förväntade efterfrågan, skulle en oväntat låg efterfrågan, som leder till minskad arbetsbelastning, snabbt visa sig i att standardtalen ej kunnat hållas. En fullständig uppföljning av budgeten torde däremot böra företas två gånger per år för att få belyst om den planerade verksamhetsinriktningen och organisationen i stort av arbetet inom laboratoriet fortfarande är ändamålsenlig och för att ge en samlad bild av det ekonomiska resultatet för varje sektion.

Budgetering av diagnostik och preparattillverkning Budgeteringen av diagnostik och preparattillverkning kommer att omfatta följande tre etapper. a) Sammanställning av medicinska data och av uppgifter ur laboratoriets försäljningsstatistik för de senaste åren för bedömning av utvecklingen inom olika sjukdomsområden.

106 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

b) Bedömning av den kommande försäljningen med hjälp av ovanstående data. c) Framräkning av försäljningsprognoser och produktionsplaner, försäljningsintäkter och produktionskostnader utifrån ovanstående förutsättningar. Den årliga planeringen och uppställningen av budgeten kommer att ske under våren och sommaren (år 1) före budgetårsskiftet och i första hand avse de närmaste två budgetåren. Beträffande budgeteringen för det instundande budgetåret, år 2, bör påpekas att ett budgetförslag uppgjordes redan ett år tillbaka för att i form av petita underställas riksdagens prövning på vintern år 1. Om riksdagsbeslutet och regleringsbrevet till laboratoriet följer budgetförslaget kan budgeten för år 2 anses i princip godtagen. Ändringar av planerna kan dock komma att erfordras på grund av ändrade förutsättningar innan föreståndaren fastställer budbeten för verkställighet den 1.7 år 2 (intern budget). Om däremot riksdagsbeslutet och regleringsbrevet avviker från budgetförslaget måste laboratoriets planer anpassas därtill. Den långsiktiga planeringen för den därpå följande femårsperioden måste i praktiken komma att ske i anslutning till årsbudgeteringen. För SBL:s del torde den till stor del komma att bestå i relativt grova framskrivningar av de tendenser beträffande sjukdomsutveckling m m som ingår i tvåårsbedömningen. Långtidsbudgeten kommenteras ej närmare i den fortsatta beskrivningen. Budgetarbetet för år 2 och 3 beskrivs här i den tidsordning som utredningen bedömt rimlig för SBL. April. Föreståndaren delger avdelningsföreståndare och sektionschefer de direktiv för myndigheternas anslagsäskande som utfärdats av finansdepartementet tidigare på våren (t ex ang den

beräknade tillgången på arbetskraft, rationaliseringsarbetets huvudsakliga inriktning etc), konkretiserar dessa riktlinjer med avseende på SBL:s verksamhet samt ger de anvisningar i övrigt som bedöms erforderliga. Om den av riksdagen och Kungl Maj:t fastställda budgeten för år 2 på viktiga punkter avviker från laboratoriets ursprungliga budgetförslag skall föreståndaren även anvisa hur detta skall beaktas i interna budgeten för år 2. Ekonomiavdelningen sammanställer under april månad och överlämnar till fackavdelningarna senast den 1 maj följande budgetunderlag. - Sammanställning över varje sektions kostnader för det innevarande budgetårets tre första kvartal (se figur 3: 4), alla övriga handlingar angående varje sektions kostnadsutveckling som framkommit under året, t ex förklaringar över avvikelser från standardtal, samt motsvarande material för föregående budgetår. - Statistik över försåld volym och över försäljningsintäkter från vart slag av preparat resp prov (ev för grupper av likartade preparat eller prov) för varje sektion per den 31 mars samt motsvarande material för föregående budgetår. - Uppgift om lageringång den 1.7 år 1, lagerutgång fram till 31.3 samt lagerbehållning den 31.3 för vart preparat eller grupp av preparat. A vdelningarna för diagnostik och tillverkning (fackavdelningarna) sammanställer tillgängliga medicinska data och söker bedöma den kommande utvecklingen inom de sjukdomsområden där efterfrågan på deras tjänster bestäms. 7-75 maj. Fackavdelningarna och deras sektioner utarbetar prognoser över efterfrågeutvecklingen under de närmaste två åren (år 2 och 3) med utgångspunkt från nyss nämnda underlag samt planerar produktionen med led-

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

ning därav. (Observera att det beträffande år 2 i allmänhet torde bli fråga om mindre justeringar av de redan uppgjorda planerna). Denna planering torde komma att kräva nära samråd mellan varje avdelningsföreståndare och hans sektionschefer liksom även med föreståndaren för laboratoriet. Planeringsarbetet bör vara avslutat omkring den 15 maj och resultera i försäljningsprognoser, produktionsplan, ev plan för lagerförändringar samt en preliminär bedömning av erforderlig kapacitetsökning i fråga om lokaler eller större maskinutrustning.

blanketter för budgetberäkningarna, mallar för uträkning, preliminär beräkning och fördelning av samkostnader, d v s allt sådant förarbete för upprättandet av budgeten som ej är direkt beroende av planeringsarbetet på fackavdelningarna. I mitten av maj skall allt erforderligt underlag föreligga för att starta det räknearbete som leder till en samlad budget för var avdelning och slutligen för hela laboratoriet. Forskningsplaneringen, som behandlas nedan, måste givetvis också vara slutförd för att ingå i avdelningarnas budgeter.

Fackavdelningarna torde för övrigt redan under första veckan i maj böra lämna förhandsbesked till ekonomiavdelningen om de förutser behov av kapacitetsökning. Innan en sådan bedömning kan göras måste naturligtvis även forskningens omfattning under budgetperioden ha bedömts. Se nedan. April-15 maj. En särskild sektion för metod- och rationaliseringsfrågor förutsätts så småningom komma att skapas vid SBL. Denna sektion sammanställer under april-början av maj data om aktuella och planerade metodförändringar i tillverkning och diagnostik och om rationaliseringsåtgärder samt försöker beräkna effekten därav. Sektionen bör också analysera kostnadssammanställningarna för varje sektion och i samråd med ekonomichefen framlägga förslag till ändring av sådana standardtal som inte längre anses ge eller komma att ge uttryck för »normal» resursförbrukning. I samband med att fackavdelningarna fastställer försäljningsprognoser och produktionsplaner upptas diskussion med dem om de föreslagna ändringarna i standardtalen. I slutet av april påbörjas inom ekonomiavdelningen en bedömning av prisoch löneutvecklingen för de närmaste åren och av fackavdelningarnas förslag till kapacitetsökning. Vidare uppgörs

I det sammanhanget måste också preliminära beräkningar av SBL:s försäljningspriser under de närmaste åren göras inom ekonomiavdelningen. Dessa beräkningar måste i första hand grundas på föreståndarens och ekonomichefens erfarenhet av det ekonomiska utfallet under de senaste åren och av fackavdelningarnas preliminära produktions- och försäljningsplanering för de närmast kommande åren. 75 maj-l juni. Fackavdelningarna svarar för arbetet med beräkningar och sammanställningar av budgetmaterialet men skall ha erhållit allt underlag - förutom resultatet av sin egen planering liksom även blanketter o dyl från ekonomiavdelningen. Vidare syns det lämpligt att personal från ekonomiavdelningen ställs till deras förfogande för räknearbetet. Härigenom vinns den fördelen att fackavdelningarna som har bästa förutsättningar att bedöma den kommande utvecklingen och göra en god planering kommer att bära upp budgetarbetet utan att i nämnvärd grad betungas av arbetet med beräkningar och sammanställningar. En brådskande uppgift i samband med att produktionsplanerna för de olika proven resp preparaten börjar framkomma är att bedöma vilka krav den planerade produktionen ställer på service från hjälpavdelningarna. De direk-

108 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

ta tillverkningsavdelningarna måste räkna fram »beställningar» av substrat, djur etc som kan ligga till grund för planeringen vid hjälpavdelningarna. Ett par av hjälpavdelningarna har också viss utåtriktad försäljning jämsides med tillhandahållandet av tjänster inom SBL. I sådana fall måste deras produktionsplanering grundas både på de interna »beställningarna» och på försäljningsprognoser, som de själva har att upprätta. Omkring den 7 juni skall det första utkastet till avdelningsbudget föreligga men i allmänhet torde man få räkna med ett visst samordningsarbete mellan laboratoriets föreståndare, avdelningsföreståndarna, ekonomichefen samt metod- och rationaliseringssektionen för att sammanfoga avdelningarnas planer till ett för hela laboratoriet samstämt budgetförslag. Sammanhållande kraft i budgetarbetet bör vara ekonomichefen. Mitten av juni. Denna sammanjämkning torde leda till att en del beräkningar måste göras om och att vissa slutjusteringar blir erforderliga. Budgetförslaget godkänns slutligen av föreståndaren. När budgetförslaget föreligger klart sammanställs de delar därav som skall ingå i SBL:s anslagsframställning. Se exempel på s 112. Det egentliga petitaskrivandet sker således inte förrän budgetarbetet är slutfört och blir närmast en redigering och komprimering av innehållet i de uppgjorda planerna och beräkningarna. 7 juli. Sryre/sesammanträde för behandling av budgetförslaget, vilket kommer att innebära definitivt fastställande av budgeten för år 2 (intern budget) samt ställningstagande till budgetförslaget och anslagsframställningen för år 3. Under juli månad avslutas inom ekonomiavdelningen kostnadssammanställningarna för det gångna budgetåret och

sektionernas resultat framräknas i samband med bokslutet. I början av augusti utför avdelningarna de ändringar i budgetförslaget för år 3 som det gångna årets slutsiffror kan föranleda. Det finns dock knappast anledning förutsätta att dessa ändringar skall bli särskilt omfattande. Slutet av augusti. Budgetförslaget och anslagsframställningen godkänns slutgiltigt av föreståndaren, underställs eventuellt styrelsen än en gång. Anslagsframställningen inges till socialdepartementet. Budgetering av forskningsprojekt i anslutning till diagnostik och preparattillverkning Uppdelningen i verksamhetsgrenar (program) bygger på förutsättningen att forskningsprojekt som genomförs i anslutning till de väl utvecklade grenarna av diagnostik och produktion skall bekostas av försäljningsintäkterna från denna verksamhet. För den forskning däremot som rör för laboratoriet nya sjukdoms- eller behandlingsområden antas kostnaderna komma att täckas av anslag. Denna åtskillnad i finansieringssätt får ingen inverkan på planeringen av de enskilda projekten utan endast på uppställningen av anslagsframställningen. Planering och budgetering av forskningsprojekten behandlas därför i ett sammanhang i följande avsnitt. Budgetering av SBL:s anslagsfinansierade verksamhetsgrenar Planering av de enskilda forskningsprojekten inom ramen för en s k projektkatalog. Grunden för all planering och budgetering av forskningen över ett eller flera år är att de enskilda projekten planeras och följs upp. Det kommer att ske vid SBL som en följd av det principbeslut som fattats om uppläggning av en s k projektkatalog. I figur 3:5 gavs ett exempel på hur en blankett för

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

planering och uppföljning av ett forskningsprojekt skulle kunna utformas. Genom införande av projektkatalogen syftar laboratoriets ledning till att nå bl a följande syften. De enskilda forskningsprojekten blir starkare målinriktade, vilket bör leda till ökad uppmärksamhet på resursinsatsen i förhållande till uppnådda resultat. Genom regelbunden uppföljning bör projekt som ej utvecklas enligt planerna kunna uppspåras på ett tidigt stadium så att lämpliga åtgärder kan vidtas. Uppföljning bör ske åtminstone kvartalsvis. Projektkatalogen måste ses över och kompletteras med jämna mellanrum vilket leder till en återkommande omprövning av forskningens förutsättningar och inriktning i stort. Härtill kan läggas att projektkatalogen gör det möjligt för laboratoriet att i sin anslagsframställning ge en bättre beskrivning av forskningsplanerna än vad som för närvarande är möjligt. En långsiktig plan för forskningen vid SBL måste komma att bestå av dels projekt som redan är under arbete och dels mer eller mindre utförliga beskrivningar av tilltänkta projekt. De som bedöms särskilt angelägna och som hunnit konkretiseras till avgränsade projekt står närmast i tur att sättas igång medan de mindre angelägna och de som mera är idéer än planer står sist. I den årliga planeringen och budgeteringen av forskningen skall kostnadskalkyler upprättas för samtliga de projekt som är avsedda att tas med i budgeten. Laboratoriets ledning måste också besluta om den rangordning mellan projekten som skall förordas till statsmakterna. I den modell till programbudget för SBL som återfinns på s 112 har nämligen förutsatts att stora eller eljest särskilt viktiga projekt skall särredovisas i anslagsframställningen, medan övriga

projekt sammanförs i grupper. För såväl enskilda projekt som grupper av projekt avses att programbudgeten skall utvisa dels »hittills nedlagda kostnader», dels »beräknade återstående kostnader». Såväl upplupna som återstående kostnader placeras in på det budgetår när forskningsarbetet utförts resp planeras bli utfört. Därigenom uppnår man att summan av forskningskostnaderna kan jämföras med beviljade anslag samt att behovet av anslagsmedel för de föreslagna projekten under de närmaste åren kan utläsas. Vidare framgår det i vilken omfattning resurser binds för framtiden genom igångsättning av projekt som sträcker sig över flera år. Forskningsprojekten i det årliga budgetarbetet. Kvartalsuppföljningen av de projekt som är under arbete kan antas äga rum under mars eller april varje år. Till detta tillfälle sammanställs uppgifter om upplupna kostnader för samtliga pågående projekt. I anslutning till denna uppföljning bör laboratoriets föreståndare få en muntlig eller skriftlig redogörelse av varje avdelningschef för hur hans avdelning i stort står i förhållande till sina planer samt synpunkter på de närmaste årens forskningsprogram. Det sistnämnda kommer att innebära att avdelningsföreståndarna tar ställning till de projekt inom sina fackområden som finns upptagna i projektkatalogen samt att de drar upp nya forskningsuppgifter, som de anser så småningom bör angripas. April. Avdelningschefernas redogörelser och därpå följande rådplägning med föreståndaren kommer att bilda utgångspunkt för de riktlinjer i vad avser forskningen som han utfärdar i april månad. Dessa riktlinjer kan t ex ange det utrymme som kommer att finnas för forskning vid de olika avdelningarna med hänsyn till personalläget, projekt som bör ges förtur, projekt som

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

kräver samordnade insatser från flera tet. En viktig uppgift i denna etapp av budgetarbetet blir att jämka ihop sekavdelningar etc. Forskningsplaneringen inom varje av- tionernas förslag inom ramen för de delning leds av avdelningsföreståndaren resurser t ex ifråga om personal som som med utgångspunkt från förestånda- avdelningsförestånderen finner det rearens riktlinjer ger närmare anvisningar listiskt att räkna med. till sina sektionschefer. Dessa anvisning20 maj. Liksom för produktion och ar kan gälla planerade ändringar i or- diagnostik krävs för forskningen vissa ganisation, personalfördelning, arbets- tjänster från laboratoriets hjälpavdelfördelning inom avdelningen, tidsfölj- ningar, substrat, djur etc. Detta måste den mellan olika projekt etc. ha beaktats i kostnadsberäkningen för Ekonomiavdelningen gör upp och vart projekt och omkring den 20 maj tillställer avdelningarna hjälptabeller bör fackavdelningarna ha beräknat »beoch annat material för beräkning av ställningar» av dessa tjänster, vilka kan tillgängliga resurser och för inplanering bilda utgångspunkt för produktionsplaav arbetsuppgifterna, för kostnadsbe- neringen vid hjälpavdelningarna. räkningar m fl förarbeten för budgetens Ett första utkast till avdelningsbuduppställande. Ekonomiavdelningen be- get skall som nämnts föreligga den 1 dömer också pris- och löneutvecklingen juni. Den fortsatta behandlingen därav för de närmaste åren och förser avdel- har beskrivits ovan i samband med ningarna med uppgifter därom. budgeteringen av diagnostik och preApril-mitten av maj. Sektionschefer- parattillverkning. Planering av epidemibekämpningen na beräknar behovet av personal, material etc för projekt som det för deras torde inte kunna ske med samma nogdel kan bli aktuellt att medverka i un- grannhet som planeringen av preparatder planeringsperioden - i den mån så- tillverkning och diagnostik eller ens dana beräkningar inte redan tidigare forskning. I programbudgeten får i stälgjorts och förts in i projektkatalogen. let ges en verbal beskrivning av avdelVidare görs under första veckan i maj ningens förväntade uppgifter, kompleten preliminär bedömning av huruvida terad med olika uppskattningar i de den planerade forskningen kommer att avseenden där det är möjligt (t ex antal förutsätta ökade resurser ifråga om lo- utryckningar till epidemiområden, antal kaler eller apparatur och meddelande fältdagar, undervisningens omfattning). därom lämnas till ekonomiavdelningen. En framtidsbedömning av hur epideDärefter inplaneras forskningsprojekten miläget kan komma att utvecklas måste jämsides med den beräknade produk- naturligtvis också ges och eventuellt tionen inom ramen för de resurser som kan trender i utvecklingen dras fram. sektionerna enligt avdelningsförestånda- Vidare måste sådana områden framhärens anvisningar ungefärligen kan räk- vas där avdelningen anser särskilda åtna med att disponera under de kom- gärder erforderliga t ex ifråga om forskmande åren. ning, bevakning eller studium av ut75 maj-1 juni. Enligt vad som tidi- ländska erfarenheter rörande viss epidegare sagts skulle erforderligt underlag misk sjukdom. för att räkna fram utkast till avdelForskningsprojekt som tas upp vid ningsbudgeter föreligga omkring 15 maj. avdelningen kommer att ingå i projektVarje avdelningschef måste ha ansvaret katalogen och behandlas som övriga för upprättandet av sin budget men för- projekt. foga över personal från ekonomiavdelÖvrig verksamhet (service till Kl, ningen för att biträda med räknearbe- beredskapslagring m m) är av ringa om-

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

fattning och någon bedömning av hur planering och budgetering därav skall ske har inte gjorts under programbudgetutredningens arbete. I samband med att kostnadsredovisningen vid SBL utbyggs kommer dock även dessa grenar att bli närmare studerade.

Budgetering av investeringar Tidigare har nämnts att avdelningarna redan i början av maj bör lämna uppgift till ekonomiavdelningen om de förutser behov av större lokaler eller anskaffning av dyrare apparatur. Ansvaret för investeringsfrågorna måste åvila föreståndaren och ekonomichefen som med utgångspunkt från avdelningarnas förslag låter göra upp investeringsplaner och kostnadskalkyler och slutligen beslutar om de förslag om nybyggnader eller annan lokalanskaffning som skall framläggas i petita. Där måste också liksom f n lämnas en redogörelse för hur lokalerna skall utnyttjas.

H l

Samma förfarande måste komma att gälla anskaffning av apparatur och maskiner, bl a i rationaliseringssyfte. Såsom framgår av modellen till programbudget förutses en relativt utförlig redovisning i petita av genomförda och planerade rationaliseringsprojekt med bl a omsorgsfullt gjorda beräkningar av den produktionskapacitet varje objekt väntas ge och de kostnader som det kommer att föra med sig under användningstiden.

Den färdiga programbudgeten Den planering och budgetering som beskrivits ovan leder fram till uppställandet av en programbudget för verksamheten. Ur detta material hämtas det huvudsakliga innehåll som skall ingå i SBL:s anslagsframställning. I följande exempel visas skissartat hur en sådan petitaskrivelse i programbudgetform kan tänkas se ut. Innehållet i petitamodellen är fingerat men bygger på sakuppgifter som hämtats ur tidigare anslagsframställningar från SBL.

Modell till programbudget för statens bakteriologiska laboratorium

Till KONUNGEN Styrelsen för Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) får härmed avge redovisning för budgetåret 1964/65, framlägga definitivt verksamhetsprogram för budgetåret 1965/66, programförslag jämte anslagsframställning för budgetåret 1966/67 samt långtidsplan till 1970/71.

Inledning SBL:s verksamhet omfattar enligt instruktion praktiskt-vetenskapliga arbetsuppgifter inom det medicinskt-mikrobiologiska området och i anslutning härtill forskningsverksamhet, i princip inriktad på att hålla rutinverksamheten i nivå med den vetenskapliga utvecklingen. Den vetenskapliga utvecklingen inom mikrobiologins område har gått snabbare än inom de flesta andra medicinska deldiscipliner, speciellt under de sista två årtiondena. Under denna tid har bl a polio och difteri i det närmaste försvunnit som sjukdomar och tuberkulosen upphört att vara en folksjukdom. Grundvalen för dessa framgångar har i första hand varit möjligheterna att diagnostisera sjukdomarna, att spåra smittkällorna och att förebygga sjukdomarna med vaccination. Det finns för närvarande icke några

tecken på att takten i den vetenskapliga utvecklingen inom den medicinska mikrobiologin kommer att minska. Tendensen under det gångna året har tvärtom visat på en stegrad vetenskaplig utvecklingstakt. Till detta kommer att den allmänna samhällsutvecklingen medfört ökade krav från allmänhetens sida på förebyggande åtgärder vid infektionssjukdomar över huvud taget. I korta ord kan de nuvarande tendenserna i SBL:s verksamhet uttryckas så, att den redan etablerade verksamheten ökar till volymen, att den samhälleliga och vetenskapliga utvecklingen kräver utvidgning till nya, tidigare icke bearbetade områden (immunologi, parasitologi), att verksamheten blir allt mer beroende av tillgång på specialister inom mikrobiologin närstående discipliner (teknik, kemi, genetik) och att verksamheten kräver alltmer förfinad och därigenom också dyrbarare utrustning. Dessa tendenser har allt tydligare satt sin prägel på SBL:s verksamhet under de senaste åren och kommer med största sannolikhet att bestämma utvecklingen för överskådlig tid. Laboratoriet bedriver f n verksamhet inom följande områden.

Självbärande

verksamhetsgrenar

Diagnostik a) bakteriologisk diagnostik b) virologisk diagnostik c) immunologisk diagnostik

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

Produktion a) bakteriologisk produktion b) virologisk produktion c) produktion av hjälpprodukter Försäljning av inköpta preparat A nslagsfinansierade verksamhetsgrenar Forsknings- och utvecklingsprojekt Epidemiövervakning och -bekämpning Övrig verksamhet (undervisning, beredskapslagring, service till Karolinska institutet m m ) .

1 13

att pröva sådana åtgärder som . . . och . . . för att underlätta rekryteringen och minska personalomsättningen. Dessutom undersöks möjligheterna att öka utbildningen av laboratorieassistenter inom SBL. Rationaliseringsarbetet inom SBL har under det gångna året främst inriktats på . . . Laboratoriet har under fyra månader anlitat en specialist på . . . som tillsammans med personalen vid de berörda sektionerna undersökt . . . och föreslagit . . . Styrelsen räknar med att denna omläggning kommer att påbörjas under vintern och avslutas under nästkommande budgetår.

Översikt över verksamheten under Denna rationalisering innebär . . . 1964165 samt förväntade huvuddrag personalminskning . . . kostnad av . . . i utvecklingen fram till 1970/71. Verksamheten vid laboratoriet har under det nyss avslutade budgetåret präglats av . . . samt . . . Under 1966/67 . . . Bland viktigare förändringar i verksamhetens inriktning fram till 1970/71 vill styrelsen framhålla . . . Forskningsprojekten inom . . . området kan också komma att ge sådana resultat att . . . diagnostiken vid SBL nedlägges samt att . . . Antalet anställda har under året varierat mellan 450 och 520. Bristen på utbildad laboratoriepersonal har liksom under tidigare år varit besvärande och personalomsättningen stor (30 % för laboratorieassistenter, 18 % för institutionsbiträden och ekonomibiträden). Särskilt inom den diagnostiska verksamheten har tidvis ett stort antal vakanser fått fyllas med elever under utbildning och övertidsarbete fått utnyttjas i betydande omfattning. Detta är förklaringen till att såväl den bakteriologiska som den virologiska diagnostiken visar underskott för året. Den svåra personalsituationen synes inte heller komma att lätta under de närmaste åren och styrelsen överväger 8—714507

Se vidare under Investeringar. Nästa område som kommer att undersökas är metoderna inom . . . samt arbetet vid . . . Detta arbete beräknas kunna påbörjas under 1968. Därefter planeras i anslutning till ett forskningsprojekt ang . . . en omläggning av . . . I samband härmed kommer laboratoriet även att undersöka användningsmöjligheterna för ett par nya maskiner för . . . som enligt uppgift kommer att tas i bruk i USA inom kort. En etapp i SBL:s utbyggnadsprogram har avslutats under året och virologiska avdelningen har tagit de nya byggnaderna i anspråk, medan samtidigt produktionsavdelningen börjat flytta in i de ledigblivna lokalerna efter vissa ombyggnads- och renoveringsarbeten. För det planerade nybygget för kemiska avdelningen har grundläggningsarbetet påbörjats under våren 1965, och anläggningen beräknas stå färdig under våren 1967. Därmed är det stora utbyggnadsprogrammet avslutat och ombyggnad av vissa delar av . . . kommer att ta vid. För det fortsatta genomförandet av lokalprogrammet . . .

114 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

Statens bakteriologiska laboratorium — verksamhet och ekonomi budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67

A. SBL:s självbärande verksamhetsgrenar, (produktion och diagnostik) Försäljningsintäkter Totalkostnader

1964/65 (utfall)

1965/66 (beräknat)

1966/67 (förslag)

12 697 000 12 540 000

13 532 000 13 272 000

14 555 000 14 645 000

Över-/underskott

+ 157 000

+ 260 000

— 90 000

Komplementkostnader m m

3 050 000

3 180 000

Nettoinkomster 1

2 867 000

3 310 000

3 090 000

3 260 000

3 500 000

3 800 000

B. SBL:s anslagsfinansierade verksamhetsgrenar (forskning, epidemibekämpning mm) Totalkostnader Avgår bidrag från med. forskningsrådet samt donationsmedel Återstående kostnader för SBL Komplementkostnader m m Nettoutgifter C. Investeringar Utgifter för inredning och utrustning av nya lokaler för övrig anskaffning av inventarier....

300 000

500 000

650 000

2 960 000

3 000 000

3 150 000

780 000

800 000

900 000

2 180 000

2 200 000

2 250 000

900 000 700 000

950 000 700 000

950 000 1200 000

1 600 000

1650 000

2 150 000

1¶Komplementkostnaderna ökar årets kassamässiga överskott (resp minskar underskott) eftersom de ingår i försäljningsintäkterna, men ej är utgift för SBL under året.

Självbärande verksamhetsgrenar Allmänt om försäljning och prissättning Försäljningsintäkterna har under budgetåret 1964/65 varit 12 697 000 kr och kostnaderna för årets produktion 12 540 000 kr. Årets redovisade överskott är 157 000 kr medan en lagerminskning med ca 80 000 kr skett. Försäljningsprognoserna för 1964/65 slog väl ut utom beträffande . . . där efterfrågan visade sig bli drygt en fjärdedel mindre än beräknat på grund av att inte någon . . . epidemi inträffade detta år. Detta orsakade vissa omställningskostnader, som synes ha minskat årets överskott med ca 20 000 kr. Å andra sidan kunde ett parti . . . vaccin, vars hållbarhet var begränsad och vars värde successivt nedskrivits under de se-

naste åren, säljas till . . . Försäljningen gav ett överskott på 80 000 kr i förhållande till det nedskrivna värdet. Under året har prishöjning med ca 25 % skett på vissa virologiska prov i samband med att de tagits upp i laboratoriets taxa och diagnostiken börjat bedrivas i rutinmässiga former. Priserna på SBL:s egna preparat och hjälpprodukter har hållits oförändrade medan priserna måste höjas 5-10 % på en rad av de för återförsäljning inköpta preparaten på grund av höjda inköpspriser. Under 1966/67 räknar styrelsen med att försäljningen . . . ökar . . . Främst beräknas . . . och . . . komma att öka med ca . . . %. Prisutvecklingen i övrigt . . . Under återstoden av 1960-talet för-

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

1 1 5

•-t Vi

o-,

så a •ö

O O

C3 ,

eh1-

8 III

'2iS:g c § o

m & Lt ej t -

y >M PQ:o-a J3 O O

-H

3 ...

•5 S"

8 O

-H

C IM

ica

C3 t* 3

M : G-calJO s

2 1 fe 2

•a

M i .5

3 XI

a »"ac M 2?

Ä ta i ö c § o

fe K t. u ^

pqro-o u

T! 3 XI

ca -J-» i

C T) C •C3

1 Si H

2 ti)

-5

afe•

£ «

t-c

• o o <s J . c

« E 3 g in -K - u. b P £ 'O O j O Q, » £ jgiw

go 9

'"2

o »v a i-i - •un

r-52

^_t

gs as

cl ell C

' 3

<rt ~~p £ >5 O •o a.

tte? Mg

•&J3 > o O "o

8 M

:;3 g s

g W

-i-

—i

u rO u

Si •o CVS

äQ

•g a s fe 3 iM

B'11 MS-Els

.M VI

> ki o

o o o o v-,

o o o o tN

M C

O0 60

ft ft 3

T3 C 3

w • .

'5b •

o o

C ora T3 O » t. P "

K »* M O> -O

-a-

-M . Vi

• .

• 'Sö*

T? X! vi X! 7^ «-* ^ > . ^ oo - r n ui ^ vt

H P-,

StO'95SS SS o c Jg c 3 cm S fi oo o w B P^.2.2.S |.S §>Xn3 >-V .S-O

JO O M O

a o,

s •S °« •-^ c> 3 O 3 ^iogo

Oo =•-

-ä

aJ t-. . 3

It i

•o > 3 5 pq

116 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

utses en ökning av försäljningsintäkterna i ungefär samma takt som under årtiondets första hälft. En analys av de tre senaste årens försäljningsutveckling för laboratoriets egna produkter har visat att ökningen av försäljningsintäkterna till ungefär hälften förklaras av prishöjningar på grund av stegrade produktionskostnader, medan den andra hälften beror på en volymökning av försäljningen. I de kalkyler som ligger till grund för planerna fram till 1970/71 har antagits årliga lönestegringar med ca 5 % och en genomsnittlig prisstegring på övriga resurser med 8 % under hela perioden. Med den beräknade produktsammansättning, efterfrågan och rationaliseringstakt som styrelsen utgått ifrån visar kalkylerna en genomsnittlig prisstegring på laboratoriets egentillverkade produkter fram till 1970 med ca 18 %. Återstoden av den beräknade omsättningsökningen skulle alltså sammanhänga med en ökad försäljning. Såväl försäljningsutveckling som prisläge för de inköpta preparaten är svårare att bedöma. I långtidsplanen har gjorts vissa antaganden om prisutveckling på grundval av vad som kunnat observeras för de olika preparaten de senaste fem åren. Den volymmässiga ökningen har likaledes framskrivits med utgångspunkt från utvecklingen under dessa fem år.

Diagnostik Under det gångna budgetåret har antalet diagnostiserade prov ökat med 75 000 till 460 000. Större delen av ökningen faller på gonorré- och . . . prov som ökat mer än 20 %. Även wassermanprov och . . . har ökat betydligt, medan . . . och . . . minskat. Kostnadskalkylerna för diagnostiken har inte helt kunnat hållas under året beroende på den besvärande bristen på

utbildad personal. Vid sjukdomsfall och semestrar har en betydande del av arbetet fått utföras på övertid och med anlitande av elever under utbildning vid SBL. SBL:s styrelse har i fråga om diagnostiken inte kunnat förutse några större förändringar i det verksamhetsprogram för laboratoriet som fastställdes av vårriksdagen 1965. När det gäller programmet för 1966/ 67 kan en fortsatt ökning väntas av antalet inkomna prov, en ökning som torde bli minst lika stor som under det nyss avslutade budgetåret bl a med hänsyn till att laboratoriet kommer att kunna ta emot gonorréprover från delar av landet som hittills ej kunnat anlita SBL på grund av för långa transporttider. Vidare kommer laboratoriet att ta upp diagnostik av vissa tropiska parasitsjukdomar samt . . . På den virologiska sidan kommer rutinmässig diagnostik att påbörjas inom ytterligare några områden, nämligen . . . och . . ., sedan metoder härför nu utarbetats inom SBL. När perspektivet utsträcks till 1970 kan styrelsen, med kännedom om vissa problem som f n sysselsätter ett flertal forskare vid SBL, förutsäga att metoder torde komma att ha utvecklats senast i början av 1970-talet för diagnostik av . . . och kanske även av . . . De grenar av diagnostiken som under de allra senaste åren ökat snabbast, t ex gonorréprov och . . . prov, kommer troligen att fortsätta i samma takt ytterligare något år, varefter en stagnation kan väntas inträda. I övrigt . . . utvecklingen fram till 1970, . . . med hänsyn till . . .

Produktion Det gångna budgetåret har på produktionssidan främst präglats av att . . . Den producerade mängden bakterio-

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

logiska preparat har under en följd av år ökat 3-6 % per år. Under 1964/65 var ökningen närmare 6 %. De virologiska preparaten . . . För såväl det närmaste budgetåret som för tiden fram till 1970/71 räknar styrelsen med en omsättningsökning med ca 5 % per år när det gäller produktion av bakteriologiska och virologiska preparat varjämte en ganska betydande lageruppbyggnad måste ske under 1966/67 för att ersätta vissa partier vaccin som närmar sig slutet av hållbarhetstiden. En del härav såldes under föregående år och en del kommer att få kasseras under kommande år, såvida ingen oväntad möjlighet yppar sig att försälja partiet. Den förväntade försäljningsökningen såväl under det närmaste året som fram till 1970 torde främst komma att falla på . . .vaccin samt på immunglobuliner. Däremot syns efterfrågan på . . . ha börjat minska av utvecklingen under de två senaste åren att döma. Bland hjälpprodukterna dominerar de kemiska substraten och särskilt . . . och . . . efterfrågas i växande utsträckning av regionssjukhusens laboratorier. I samband med den väntade ökningen av gonorréproven kommer också behovet av transportsubstrat att öka. Under 1966/67 beräknas försäljningen av substrat bli ca 1,2 milj förpackningar mot ca 970 000 under 1964/65 för att 1970 ha stigit till . . . milj förpackningar. De nya lokaler som kommer att tas i anspråk under 1967 för bl a substrattillverkning kommer att ge förbättrade möjligheter till planerad produktion i större serier. Det är f n omöjligt att bedöma vilken inverkan detta kommer att få på kostnaderna och slutligen på försäljningspriserna. I långtidsplanen har dock antagits oförändrade kostnader och priser från och med budgetåret 1968/69. Inom produktgruppen

hjälpproduk-

ter i övrigt har det visat sig att efterfrågan nära följer utvecklingen av . . . vid regionsjukhusens bakteriologiska laboratorier, varifrån större delen av efterfrågan kommer.

Försäljning av inköpta preparat Försäljningen av inköpta preparat har visat en mycket obetydlig volymmässig ökning under året med undantag av . , .-vaccin som efterfrågades under vårens . . .-epidemi. Inte heller under det kommande budgetåret väntas någon större ökning. Såväl under detta år som under tiden fram till 1970 beror den beräknade omsättningsökningen i huvudsak på antaganden om prisstegringar. Under de närmaste åren kommer en ändrad sammansättning av lagret av inköpta preparat att ske för att minska lagerhållningen - och därmed riskerna för kassation - av preparat med begränsad hållbarhet.

Forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning till de självbärande verksamhetsgrenarna I . . . har fastslagits att bestämmelsen om kostnadstäckning i SBL:s instruktion bör tolkas så att laboratoriets försäljningsintäkter även skall täcka kostnaderna för det forsknings- och utvecklingsarbete som sker i anslutning till diagnostik av prov resp tillverkning av preparat som upptagits i laboratoriets taxa. Bland viktigare forskningsprojekt som pågått under 1964/65 i anslutning till den bakteriologiska diagnostiken kan nämnas undersökning av . . . samt bestämning av . . . Även inom . . . området pågår . . . Dessa undersökningar väntas också sträcka sig en bit in på 1970-talet. Bland de många problem inom det bakteriologiska området som väntar på sin lösning kan nämnas att undersök-

118¶STATENS BAKTERIOLOGISKA

LABORATORIUM

ning av . . . kommer att påbörjas under 1966 och under de närmaste åren därefter planeras också . . . Budgetering och kostnadsuppföljning av större enskilda forskningsprojekt inom denna kategori framgår av nedanstående uppställning.

Anslagsfinansierade verksamhetsgrenar Forskningsprojekt inom nya områden1 Styrelsen finner det vara ett svårt avvägningsproblem att ta ställning i frågan hur stor del av de knappa personalresurserna - såväl läkare som laboratorieassistenter - som bör utnyttjas för forsknings- och utvecklingsarbete inom de redan etablerade stora grenarna av

produktion och diagnostik och vilken insats som bör förordas på utvecklingen av nya områden. Under de närmaste 3—4 åren har styrelsen dock ansett sig böra föreslå en viss årlig ökning på forskningssidan för att snabbt få fram en del grundläggande resultat särskilt inom det immunologiska området. Om personalsituationen fram mot 1970-talet skulle ytterligare försämras finner styrelsen det dock troligt att en minskning av denna forskning måste ske. De viktigaste forskningsprojekt som varit aktuella under 1964/65 är undersökning av . . . samt . . . Det sistnämnda projektet beräknas pågå fram till 1967. Bland övriga forskningsuppgifter som kommer att . . . 1966/67 kan nämnas . . . Fram till slutet av 1960-talet kommer

Statens bakteriologiska laboratorium, forsknings- och utvecklingsprojekt i anslutning till produktion och diagnostik Kostnader för under 1964/65 bearbetade projekt samt beräknade kostnader under 1965/66 och 1966/67. 1964/65

Projekt

205¶Undersökning av 207 Undersökning a v . . . . 210 Undersökning av 212 221 228 229 230 234 238 239 241

Hittills nedlagda Kostnader kostnader

1965/66

1966/67

Beräknade kostnader

230 000 520 000 80 000 200 000 950 000 1 300 000 130 000 310 000 175 000 400 000 280 000 385 000

150 000 200 000 250 000 520 000 650 000 200 000

2 300 000

(2 600 000)

(2 900 000)

400 000

(600 000)

(700 000)

Kostnad att täckas med intäkter från produktion 1 900 000 och diagnostik

(2 000 000)

(2 200 000)

Årets kostnader Avgår bidrag från med. forskningsrådet samt

1¶Se sid. 120

Beräknade återstående kostnader

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

ica^i

oo a ra M ö 60 o i -S c -a S g c ^ « a O g :ca J3 3 w ^ -o g Ca-X) »ca «*- c £j fe* C rs ert "X!

8 T5 ~« *u i_

o o o

-y r~

igrt-oii:* Öo 2 ra ö c

g r

g S - C M 60 S - ~ - S u ^a u, Ö h C B

o g " c a ca m I O ^ -o 60 C »ca

> c

o o o

iliisai ra .3 o

.-S

•SJ. - 3 2

-o i

g3 s!-

o o o

j-J i«i T 3u 4uä ' 55 u

1 a

:ca O C Og floflt^

g - i ca 6o

~ - i ! u 43 •g o

~ ,gi Ol

ej i- c

•q

O> ^ « M

3¶Xi »n v«

M S? oo M

3 S J? M

•w L-

•t:

t> I TI

60 T3 ^ .ca •£

2¶B -~ O JU

-o

2 « S fe § 5 u 2 3,2 3M S §o g

ti •c-

ca "a

I 1

3 a fe-tS* o ag

o o o

. IM

..Y -O

3 43 ej

alts

B c "S §

0 -i:

B B 60 „ " 0 u ( a , B 60 B h r*> £ 3 ' 3 • - 3 <U.B ' O 'ft B g 0 , 0 Si

3 Vi

Io co i>

eg B g

1 19

120 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

Statens bakteriologiska laboratorium, anslagsfinansierade forskningsprojekt Kostnader för under 1964/65 bearbetade projekt samt beräknade kostnader under 1965/66 och 1966/67. 1964/65 Projekt

1965/66

Hittills nedlagda Kostnader kostnader

305 Undersökning a v . . . . 230 000 520 000 307 Undersökning a v . . . . 80 000 200 000 310 Undersökning a v . . . . 950 000 1300 000 312 321 328 329 330 334 338 339 341 övriga Årets kostnader 2 500 000 Avgår bidrag från med. forskningsrådet samt donationsmedel 300 000 Kostnad att täckas med anslag 2 200 000

inom det virologiska området . . . Inom immunologin märks särskilt utforskandet av . . . Budgetering och kostnadsuppföljning av de större projekten framgår av ovanstående tablå.

Epidemibekämpning Den epidemiologiska avdelningen har inte heller under det gångna budgetåret kunnat fungera i full utsträckning enligt planerna vid dess tillkomst eftersom avdelningen varit hänvisad till mindre ändamålsenliga lokaler. Under året har inträffat två stora epidemier, varav särskilt .. .-epidemin frestade hårt på avdelningens personal med ett par veckors sammanhängande arbetstid utan ledighet. (Div mått på verksamhetens omfattning: t ex antal utryckningar, antal fält-

Beräknade kostnader

130 000 310 000 175 000 400 000 280 000 385 000

1966/67

Beräknade återståenBeräknade de kostnader kostnader

150 000 200 000 250 000 520 000 650 000 200 000

(2 700 000)

(2 850 000)

(500 000)

(650 000)

(2 200 000)

dagar, antal besvarade förfrågningar från hälsovårdsmyndigheter och läkare mm.) Styrelsen räknar med att avdelningen skall kunna få fullgoda lokaler i det nya . . . huset som kommer att kunna tas i anspråk 1967. Budgetåret 1966/67 torde därför komma att präglas av denna omställning och bli en inkörningsperiod. Bland de arbetsuppgifter som då kommer ägnas stor uppmärksamhet 1 Här avses sådan forskning som ej har direkt samband med de sjukdomsområden mot vilka huvuddelen av laboratoriets nuvarande rutinmässigga diagnostik och preparattillverkning är inriktade Ett sådant område under utforskande är virologin där forskningen än så länge dominerar verksamheten vid laboratoriet samt det allra nyaste området, immunologin, där forskningen hitintills endast bedrivits i blygsam skala men i och med innevarande budgetår fått betydligt förbättrade resurser.

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

är . . . och . . . inom vilka avdelningen kommer att bygga upp . . . För de tre närmaste budgetåren därefter . . . Övrig verksamhet

Investeringar Inredning och utrustning av nya lokaler

övrig anskaffning av inventarier (t ex anskaffning av apparatur och maskinella hjälpmedel som ett led i rationaliseringsarbetet) Under hänvisning till ovanstående redogörelse får styrelsen för SBL hemställa att Kungl Maj:t ville föreslå

Bilagor Bilaga 1-7 Avdelningsbudgeter jämte kommentarer. Bilaga 8 Tablå över laboratoriets organisation, högre tjänster samt personalens fördelning på avdelningar och sektioner. Bilaga 9 Kostnadsslagsfördelning enligt kontoplanens klass 2. Bilaga 1 Bakteriologiska avdelningen kommentar till avdelningsbudget Den diagnostiska verksamheten vid bakteriologiska avdelningen har under senare år visat en kraftig stegring, 1960 behandlades vid avdelningen ca 300 000 prov medan antalet år 1964 stigit till över 400 000. Ökningen förklaras dels av en stark stegring av vissa provtyper och dels av att metoder utvecklats för diagnostik inom nya sjukdomsområden.

121¶Till förstnämnda grupp hör gonorréproven. 1957 mottogos vid SBL ca 42 000 prov och 1964 hade antalet ökat till närmare 100 000. Antalet påvisade gonorréfall i hela landet är för närvarande ca 20 000 per år. Sjukdomen utbreder sig till allt yngre åldrar - mer än 50 % av gonorréfallen bland kvinnor är för närvarande tonåringar. De gonorréstammar som påvisas har också i ökande omfattning nedsatt känslighet för antibiotika vilket medfört att diagnostiken numera måste kompletteras med prövning av provens resistens mot antibiotika för att möjliggöra en bedömning av lämplig behandling. Gonorréprover har tidigare kunnat hållas levande under transport endast under begränsad tid, vilket gjort det omöjligt för läkare på avlägsna platser att få prov laboratoriemässigt undersökta. Inom SBL:s forskningsprojekt . . ., vilket avslutades under fjolåret (se sid . . .), har utvecklats ett transportsubstrat som medger betydligt längre transporttider, varför SBL räknar med att under hösten dels börja tillverka transportsubstrat även för laboratorierna vid centrallasaretten, dels ta emot prover för diagnostik från delar av landet som hittills på grund av avstånden varit avskurna från denna möjlighet. Syfilisundersökningarna är ett annat område som ökat kraftigt under senaste tioårsperiod, från ca 70 000 till ca 105 000. Grundundersökningen av syfilisproven är wassermanreaktion, varefter prov med positivt utfall verifieras genom det mycket arbetskrävande s k TPI-testet, vars antal tredubblats under samma tidsperiod. När det gäller diagnostik av salmonella och shigellaprov har fagtypning visat sig vara ett mycket värdefullt hjälpmedel. Fagtypningen har också verksamt bidragit till att få tyfoid, para-

122 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

c « H hfi

B 3

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 o 0 0 o o

8¶O O O en i n o 00 o o r- l > >n tN TJ- tN en o

50 0\

•a 1

ca a in 3 B

ö o ö ö ö o o o o m v-i i n <N 1-1 m tN o

a a "a ° O, o-a ft

i I

ej -ca

-a 3 Xl

I» I

e tn

5msi

o o o o p

•U 1

O O O O Q

o o o S o o mo o o

Ö 3 3

i-g .2 OH

8 "9 •K»

-v

I5 s

u. —

O O Q O O O O O O O O O O t> Os tN -< O tN

en 0 c a icd -0

3 S

0¶B H TI fl.ca

0 0 0

3§

u •fl

II 1

•o B ca

O O O

•af I ej rf *-3 • * - >

-it»

^ Vi M '~i ca

lo Q!n

0¶O H S rf 0 . : 0 S3 u _j en «I_I

SS !a&

£ -o

« ca ca

s-S i « ! ej 3 u . . .

•a

£ fe* 2

.0 _ M

; **

. ca . Ö£

.'g

J >•o

-a B :Q

-. B

^S 3

•g a c

ca ca eo ca E a *- B .3 3 h •a .22 3 B •§ 3 73 G "T -9 3 Ä» S

a S Bä B •3 «.3

:0.S|

^3 A o

-5

o c M ja c t : B ti •ca :0 °c3 g

0 60

35 1

•3 3 : O T 3 ca . 5 Tö g

c 0 i

. Vi . B . :ca ' . . to

•5 ta rt c

^ c3 ^o .<a5

O 3 H O ca .*-« ca o\ in w h o» O rn 'g U') 1/1 os

T3 O 60

—

•g

Ut CU

en rfrf tn

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

tyfoid, salmonellaenterit och dysenteri under kontroll i Sverige. Vid bekämpningen av den vanligaste formen av sjukhusinfektion spelar fagtypning av stafylokocker en central roll. Vid SBL framställs och lagerhålls för närvarande 150-200 olika bakteriefagstammar och laboratoriet fungerar på detta område som centrallaboratorium för regionallaboratorierna i landet. Det ökande antalet resenärer till sydliga länder och det svenska deltagandet i FN:s fredsstyrkor har fört med sig att tropiska parasitsjukdomar börjat införas till Sverige. Det gäller sjukdomar som kala-azar, malaria, filariasis, amöbadysenteri och bilharzia. Flera av dessa sjukdomar kan bli kroniska, i vissa fall invalidiserande, och stor risk finns

för spridning till omgivningen om de inte upptäcks och behandlas i tid. Frågan har uppmärksammats av försvarets sjukvårdsstyrelse som haft viss kontakt med epidemisjukhuset i Stockholm och med SBL ang möjligheterna att undersöka de hemvändande FNbataljonerna. Kungl Maj:t har den 6 augusti 1964 bemyndigat försvarets sjukvårdsstyrelse att använda 200 000 kr för undersökning av 6 000 man som i FN-tjänst vistats i Kongo, med avseende på sjukdomen bilharsia. SBL räknar med att under innevarande budgetår ta upp diagnostik beträffande vissa tropiska parasitsjukdomar liksom också påbörja ett par forskningsprojekt inom området...

Redogörelse för undersökning av möjligheterna att fastställa standardtal för prestationer vid SBL

Kem. avdelningens substratsektion

Kartläggning av produktion och kostnader

Vid substratsektionen framställs substrat för bakteriologiska odlingar både för SBL:s behov och för försäljning. I förhållande till andra delar av laboratoriet fungerar sektionen alltså som en intern hjälpavdelning. Under budgetåret 1963/64 levererades sammanlagt 42 900 liter substrat varav 955 200 förpackningar förbrukades inom SBL och 231 500 försåldes till ett värde av ca 460 000 kr. De direkta lönekostnaderna var under budgetåret 1963/64 ca 280 000 kr medan kostnaden för inköpt material var ca 86 000. Härtill kommer värdet av blod som levererats från en annan intern hjälpavdelning inom SBL, djurhusen. Kostnaden för blod kan ej fastställas utifrån nuvarande redovisning, men den kan antas uppgå till högst ca 10 000 kr. Sektionens personal omfattar ca femton personer. Substrat en framställs genom att ett antal ingredienser, i genomsnitt omkring fem, blandas under upphettning eller löses i en vätska. Vanligtvis framställs ganska små satser på grund av att lagerutrymmena är begränsade och att sektionens lokaler inte medger förändringar av kokkärlens storlek, av förpackningsmetoder etc. Arbetet med att framställa ( d v s väga upp och blanda samman ingredienserna) en större sats överstiger dock inte så mycket arbetet med att framställa en mindre.

Kännedom om produktionens storlek och sammansättning under en viss period kan f n erhållas från de arbetssedlar som läggs upp, en för varje sats. En arbetssedel innehåller uppgift om substratets namn, kvantitet, ingående ingredienser, vissa uppgifter om sterilisering och filtrering samt uppgift om hur satsen förpackats (kallas dispensering), hur många förpackningar som erhållits och i vissa fall ingående mängd i förpackningarna. Uppgift om leveranser från substratsektionen till andra avdelningar inom SBL erhålls från rekvisitioner från den beställande avdelningen. Uppgift om försäljning erhålls från beställningssedlar som utskrivs på orderkontoret. Kartläggningen grundades på uppgifter i arbetssedlarna för månaderna oktober 1963, maj och juli 1964 samt på intervjuer med sektionens personal. Det visade sig att antalet framställda satser under en månad översteg 300 och att denna produktion omfattade mer än 100 olika substrat (sektionens »receptsamling» innehåller omkring 300 substrat). De flesta substrat framställs endast någon gång i månaden, medan endast ett fåtal framställs 5-10 eller flera gånger per månad. Kostnaden för material var under 1963/64 ca 2 kr per liter och ca 96 % av de under året levererade förpackningarna var rör och plattor (se närmare nedan), som vanligtvis innehåller

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

1-10 ml substrat, d v s materialkostnaden för varje förpackning var försvinnande liten. Kostnaderna för förpackningsmaterial och glasvaror över huvud taget behandlas inte här utan får framkomma vid analysen av den för hela laboratoriet gemensamma centraldisken. Dessa kostnader är dock lätt hänförliga till rätt prestation eftersom de i huvudsak beror av förpackningssätt och antal. Med hänsyn till dessa fakta föreföll det inte särskilt ändamålsenligt att göra en kostnadskalkyl för varje substratsort för sig, främst därför att det skulle kräva en orimligt stor arbetsinsats att t ex månadsvis sammanställa kostnaderna för ett hundratal substrat vart och ett enligt sin kalkyl. Ytterligare en komplikation var att en sats ibland tillverkas och förpackas för omedelbar leverans, ibland tas in i lager för att användas vid ett senare tillfälle antingen ensamt eller som beståndsdel i ett annat substrat och då förpackas först i samband härmed. Arbetet inriktades i stället på att göra en gruppering av substraten på grundval av likheter i framställningssätt och därmed även i tidsåtgång för framställningen. Följande arbetsmoment kunde urskiljas vid framställningen av de allra flesta substrat. 1. Uppvägning och blandning av ingredienser, beredning, alternativt smältning av lagervara jämte eventuell tillsats av ytterligare beståndsdelar. 2. Justering av PH-värde. 3. Filtrering. 4. Dispensering på flaskor, kolvar, rör 1 eller plattor 2 samt förslutning. 5. Sterilisering. Utförandet av dessa fem arbetsmoment varierar mellan de olika substratsorterna. Som exempel kan nämnas att uppvägning, blandning och kokning varierar med hänsyn till antal beståndsdelar, speciella egenskaper hos bestånds-

delarna, kokningsmetod, krav på omrörning m m . Filtreringen varierar med hänsyn till filtreringsmetod, satsens storlek, krav på sterila förhållanden m m. Dispenseringen varierar med hänsyn till förpackningssort, förpackningsmetod och till sättet att försluta förpackningen. I fråga om sterilisering gäller att en del substrat steriliseras, andra inte. Om substraten trots olikheterna kunde samlas i någorlunda enhetliga grupper med hänsyn till dessa fem arbetsmoment och om standardtider kunde bestämmas för arbetsmomenten i varje grupp skulle sektionens prestationer under en viss period i princip kunna mätas genom att sortera arbetssedlarna på dessa grupper och summera delprestationerna inom varje grupp. Försök att bestämma standardtal De substrat som tillverkats under var och en av de tre undersökta månaderna och för vilka arbetssedlar fanns, genomgicks tillsammans med sektionens personal. För varje arbetssedel gjordes en bedömning av tidsåtgången för att utföra vart och ett av de fem arbetsmomenten. Månadens arbetssedlar kunde därigenom hänföras till ca tio grupper och för varje grupp bestämdes en genomsnittlig tidsåtgång för varje arbetsmoment. För arbetsmomenten 1, 2 och 5 sattes en tid för varje sats, d v s arbetssedlarna räknades till sitt antal inom varje grupp och multiplicerades därefter med de uppskattade tiderna. För moment 3 beräknades filtreringstiden per liter substrat och för en grupp som innehöll särskilt små satser sattes en högre tid per liter än för den grupp som innehöll stora satser. Antalet liter inom varje grupp summerades och multiplicerades med tid för filtrering per liter. 1

= provrör

= platta askar med lock

126 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

För arbetsmoment 4 bestämdes tiden för varje förpackningssort och för förslutning av varje sort. Det förekom också några grupper där dispenseringen skedde på speciellt sätt. Inom varje grupp räknades antalet flaskor, kolvar, rör och plattor varpå antalet dividerades med det antal som beräknades kunna dispenseras per timme. Detsamma gällde beräkningen av tiden för förslutningen.

bli möjligt för alla att få semester på önskad tid.

Med utgångspunkt från dessa förklaringar syntes överensstämmelsen tillräckligt tillfredsställande för att det skulle vara värt att gå vidare med försöken att fastställa standardtal. Nästa fråga blev då om standardtal av detta slag skulle kunna användas i kostnadsredovisning och kostnadskontroll varje månad. Den beräknade tiden för utförande Grupperingen hade i denna första av de fem arbetsmomenten inom varje genomgång skett med utgångspunkt grupp kunde sedan summeras till en från substratens namn. Att genomföra beräknad total tid för månadens pro- en motsvarande uppdelning varje måduktion. Mot denna tid ställdes det an- nad skulle förutsätta en sortering med tal arbetstimmar som fullgjorts inom ledning av ett register upplagt efter sektionen under samma månad. substratens namn. Ett sådant förfaranFöljande siffror erhölls (timmar) de framstod som alltför komplicerat. Eftersom arbetssedlarna lätt kan soroktober maj juli teras föreföll det praktiskt att i stället 1963 1964 1964 undersöka om samma gruppering som beräknad tid för nu erhållits genom en bedömning av månadens produktion 2138 1 440 1 730 varje substrat skulle kunna nås på ett verklig arbetstid 2 250 1 650 1 320 enklare sätt. Varje grupp granskades differens —112 —210 + 4 1 0 därför på nytt för att om möjligt få fram likheter inom varje grupp som lätt framgick av arbetssedlarna. Det är självklart att ett försök av detta slag måste bli grovt och vidare Det visade sig då att en grupp (I) gjordes inget försök att ta hänsyn till till alldeles övervägande del dispensespill tid. rats på flaskor och kolvar om 1 liter Följande kommentar kan ges till dif- eller större. ferenserna. I oktober 1963 var produkI en annan grupp (II) dominerade i tionen ovanligt stor, vilket medförde stället flaskor och kolvar med 50-200 att produktionsresurserna utnyttjades ml samt rör. väl, att ringa spilltid uppstod och att Flaskor och kolvar i storlek mellan det oftare fanns möjlighet att göra stora dessa två var relativt få, men vid en satser. jämförelse befanns de ha större likhet Maj 1964 var en månad med många med den förstnämnda gruppen. helgdagar, antal arbetsdagar var endast Denna fördelning pekade mot att 17, och detta medförde mera spilltid, grupp I i huvudsak bestod av substrat eftersom en sats inte kan påbörjas som tillverkades för att läggas in i lastrax före ett par helgdagar utan att ger och användas som halvfabrikat vid fullföljas. framställning av substrat tillhörande grupp II. Redan tidigare har nämnts För juli 1964 erinrade sig sektionens personal vid förfrågan om orsaken till att sektionens slutprodukter i allmänden stora differensen att man under het innehåller mycket små kvantiteter sommarmånaderna arbetat utan tanke substrat. på sedvanlig arbetstid för att det skulle De substrat som vanligtvis dispense-

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

ras på plattor hade indelats i tre grupper. Tidsåtgången för framställning av en platta ur var och en av de tre grupperna låg mellan 105 och 116 sekunder och skillnaderna berodde på olikheter i beredningen. Denna skillnad bedömdes så obetydlig att plattorna kunde sammanslås till en grupp med en genomsnittstid för beredningsmomentet. Därmed var den helt dominerande delen av produktionen inpassad i de tre grupperna A - C i figur 3:6. De återstående grupperna som betecknas D, E och F i uppställningen omfattade substrat vars framställningssätt påtagligt skilde sig från de tre stora gruppernas.

Beteckning

127¶Grupp D och E förekommer dock mycket sparsamt, varför de kunde hänföras till grupp B resp C, utan risk för att detta skulle nämnvärt inverka på tillförlitligheten i beräkningarna. Substraten i grupp F förekommer oftare och är mycket tidskrävande att framställa. För att särskilja dem syntes det praktiskt att sektionen i samband med framställningen på något sätt utmärkte arbetssedlarna för dessa substrat. I enlighet med denna nya gruppering skulle varje månads arbetssedlar sorteras på de fyra grupperna och för varje grupp skulle tillämpas de standardtider som framgår av figur 3: 7.

Karakteristik

Grupp A. Substrat förOmfattar närmare 1/3 av satserna under månaden, har ofta packade på flaskor, ganska många beståndsdelar, ofta relativt stora satser, kolvar och rör, 10—100 liter, förpackas i de allra flesta fall på 1-litersförgrupp I packningar eller större och kan därför betraktas som halvfabrikat till en hel del av substraten i andra grupper. Tiden för filtrering har satts lägre än i grupp B p g a att satserna är större i A. Gruppen särskiljs med ledning av uppgifterna om dispensering och omfattar alla flaskor och kolvar om 300 ml eller större. Omfattar mer än 1/3 av satserna, ett substrat ur grupp A Grupp B. D:o grupp II återkommer ofta som beståndsdel i B, satserna mindre än i A, ofta Y2-—5 1, förpackas i de allra flesta fall på rör samt kolvar och flaskor om högst 200 ml. Särskiljs med ledning av uppgiften om förpackningsstorlek. Gruppen bestod från början av tre grupper för vilka tiden Grupp C. Substrat förpackade på plattor för beredning satts olika. Så småningom framgick att skillnaden i tid för beredning hade mycket ringa betydelse vid tidsberäkningen och att det därför inte fanns anledning att hålla isär grupperna. De sammanslogs därför och för beredningen räknades en genomsnittstid. Utgångsmaterialet är oftast ett substrat ur grupp A som smälts och ev tillsätts ytterligare ämnen, varpå gjutning av plattor sker. Särskiljs med ledning av uppgift om att dispensering skett på plattor. Grupp D. Serumrör

Grupp E. Bassängplattor

Grupp F. TB-plattor, Dubosplattor

Utgångsmaterialet är ett substrat ur grupp A som smälts och dispenseras på rör. Därpå tillsätts någon ml penicillin eller annat ämne till varje rör. Gruppen förekommer sparsamt och torde kunna uppgå i grupp B. Utgångsmaterialet är ett substrat ur grupp A. Vid plattsättningen gjuts först ett lager, sedan läggs små ringar på plattan, varpå ytterligare ett lager gjuts i vilket områdena innanför ringarna bildar öar. Förekommer sparsamt och torde kunna uppgå i grupp C. Innehåller halvfabrikat ur grupp A och har ett komplicerat framställningssätt. Sorteras fram med ledning av särskild beteckning som åsatts arbetssedlarna vid framställningen.

Fig. 3:6. Försök till gruppering av de substrat som tillverkas vid substratsektionen

128 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

Frågan om de av sektionens personal beräknade tiderna var tillräckligt noggranna för att utnyttjas som standardtal kunde inte avgöras utifrån denna begränsade undersökning. Det framstod därför som mest lämpligt att pröva dem under någon tid och att eventuellt därefter göra noggrannare analyser av tidsåtgången.

Bakteriologiska avdelningens gonokock-sektion Gonokock-sektionen (Ge) är en av bakteriologiska avdelningens sektioner för diagnostik av bakteriologiska prov. Gcsektionens personal består av en laboratorieläkare som chef, ett tiotal laboratriser och laboratoriebiträden samt en sekreterare. Gc-sektionen utnyttjar även bakteriologiska avdelningens gemensamma skrivcentral samt dess vaktmästare.

Gc-sektionen mottar prover för gonorrédiagnostik från kliniker och läkare. Antal insända prov var under 1964 ca 113 000. Gången i behandlingen av proverna framgår av nedanstående arbetsmoment (siffrorna inom parentes är personalens uppskattning av tidsåtgången). Som bakgrund till beskrivningen kan nämnas att vid kemiska avdelningens substratsektion framställs transportsubstrat för gc-prov som fylls på rör och som på beställning distribueras tillsammans med en provtagningspinne och remissblanketter. Transportsubstraten rekvireras av läkare för att finnas till hands vid behov och insänds efter provtagning till SBL. Sändningar av prov kommer till SBL fyra gånger dagligen kl 10, 13, 16.30 och 20.30. Arbetsmoment vid Gc-sektionen 1. Så snart proven kommit in till gcsektionen packas de upp, varpå rören

Arbetsmoment

Grupp A

Grupp B

Grupp C

Grupp D

Grupp E

Grupp F

1. uppvägning av ingredienser, beredning 2. justering av PHvärde 3. filtrering

45 min/ sats

30 min/ sats

40 min/ sats

20 min/ sats

45 min/ sats

>- w

4. dispensering på rör

10 min/ sats 2 min/ liter 500 rör/tim

förslutning

250 rör/tim

på flaskor

150 flaskor/ tim 150 flaskor/ tim 150 kolvar/ tim 40 kolvar/ tim

förslutning på kolvar förslutning på plattor

—

5. sterilisering

15 min/sats

88 -o S So

10 min/ sats 4 min/ liter = A

—

30 rör/ tim 250 rör/ tim

—

= A

—

o B

O o

*-1

= A

"-! a C o.

p o. 03

— = A

< C)

—•

•—•

—

— •

—

60 plattor/ tim

—

20 plattor/ tim

1' 3

—

o p

Fig. 3:7. Preliminära standardtider för framställning av substrat enligt särskild gruppering

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

och åtföljande remiss blanketter numreras (60 pro v/ tim). 2. Remissblanketterna går därpå till bakteriologiska avdelningens skrivcentral, där remissuppgifterna förs över både till en löpande journal för gcsektionen och till ett svarsmeddelande. (Tidsberäkning för detta moment kommer att göras i samband med bedömning av prestationer och tidsåtgång vid skrivcentralen.) 3. Petriskålar fyllda med gc-substrat (»gc-plattor») numreras med samma nummer som rören och remissblanketterna samt ordnas i nummerföljd (250 plattor/tim). 4. Provtagningspinnen i varje prov stryks mot en gc-platta på vilken bakterier kan växa ut (150 plattor/tim). 5. Plattorna placeras i särskilda hållare och förvaras i viss temperatur i tillslutna stålbackar under ett dygn. Därefter tas plattorna ut från backarna och placeras på hyllor i termostat, där de får stå under ytterligare ett dygn, varpå de framtas och sorteras för efterföljande arbetsmoment (3 tim/dag). 6. Efter dessa två dygn läses alla plattor i mikroskop, varvid följande fyra grupper särskils a) klart »negativa», b) plattor som är »övervuxna» av en mångfald bakteriestammar, c) plattor som visar »ingen växt» samt d) plattor med »misstänkt positiv växt». Grupp a, b och c behandlas ej vidare. Plattorna med misstänkt positiv växt tillsätts en droppe färgämne »oxidas». Om en för gonorré typisk färgning därvid uppstår styrks misstanken att provet är positivt. Alla de misstänkt positiva proven förs upp i nummerordning på en lista (läsning i mikroskop + upprättande av lista 100 plattor/tim). 7. Från varje misstänkt positiv platta överförs gc-bakteriekolonierna med en tunn platinaögla (under mikroskop) till ett objektglas och blandas med en koksaltdroppe. Efter intorkning och färgning läses preparatet i mikroskop. 9—714507

129¶Resultatet förs upp på en lista. Samtidigt görs en »renstickning» (— överföring av bakteriekoloni till ny platta för fortsatt växt och renodling av bakterierna) avsedd att användas vid fortsatt undersökning följande dag (20 plattor/tim). 8. Resultaten av moment 6 och 7 förs in i gc-sektionens journal. Om resultatet är ettdera av »negativt», »övervuxet» eller »ingen växt» meddelas detta till den läkare som insänt provet för undersökning men ingen ytterligare åtgärd vidtas med proven. För de »misstänkt positiva» proven meddelas på svarsblanketten till läkaren »svar senare» (2 tim/dag). 9. På de misstänkt positiva proven hade enligt punkt 7 gjorts en renstickning på en ny platta. Efter ett dygns växt läses de renstuckna proven i mikroskop och om resultatet är tillfredsställande överförs bakteriekolonierna för jäsning till tre olika sockerlösningar på en s k jäsningsplatta. Samtidigt görs en omstickning på ny platta för att hålla bakteriestammen vid liv för det fall att vissa arbetsmoment skulle behöva upprepas innan ett entydigt resultat kan erhållas (15 plattor/tim). 10. Från samma platta som bakterier plockas upp för jäsning tas ytterligare gc-bakterier av vilka görs en uppslamning i koksaltlösning i ett provrör (60 rör/tim). 11. Röret skakas, innehållet sugs upp med pipett och sprids över en ny platta, varöver läggs fyra små lappar impregnerade med olika antibiotika ( = resistensbestämning) (60 plattor/tim). 12. Nästa dag granskas resultaten av jäsningarna (punkt 9) och resistensprövningarna (punkt 10 och 11). De senare bestäms genom att med passare mäta diametern av det område där de antibiotikaimpregnerade lapparna eventuellt verkat. Resultatet av jäsningarna ger det definitiva svaret på om provet är positivt. Resultaten förs in i journa-

130 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

len. För de prov om vilka den insändande läkaren tidigare erhållit meddelande »svar senare» skall nu ett definitivt svar ges med ledning av samtliga de analyser som provet utsatts för enligt punkterna 6-12 (hela arbetsmomentet 20 prov/tim). 13. Mot slutet av varje arbetsdag sker kontroll av numreringen på de till SBL inkomna rören och remissblanketterna (600/tim). 14. Gc-sektionen utför även viss sterilitetskontroll genom att undersöka stickprov från substratsektionens produktion (20-30 tim/mån). Av ovanstående fjorton arbetsmoment utförs alla utom nr 2 av laboratoriepersonal under laboratorieläkarens ledning.

Försök att bestämma standardtal Figur 3: 2 gav exempel på den månadsrapport över utfört arbete som f n görs

Arbetsmoment

Rubrik i mån rapp

Antal enl mån rapp

Tidsber

9 137 9 137 9 137

60/tim 250/ » 150/ »

1 3 4 5 6 upprepn av 4—6

insända prov

insända prov 10 % av insända prov

9 137 (914)

7 upprepn av 7 8 9 10 11 12 upprepn av 9 + hälft av 12 upprepn av 10—11 -f hälften av 12 13 14

kulturer 6 % av kulturerna

736 (45)

Forskningsarbete 1

upp på gc-sektionen. Den gör det möjligt att bestämma hur många gånger de olika arbetsmomenten utförts under en månad. För att pröva rimligheten i de tidsuppskattningar som personalen gjort gjordes en jämförelse mellan tidsåtgången för diagnostiserade prov under månaden enligt dessa uppskattningar och den verkliga arbetstiden. En fullständig överensstämmelse skulle dock inte kunna nås, även om tidsuppskattningarna vore mycket exakta, på grund av bl a följande orsaker. Spilltid uppstår alltid, antal inkommande prov per dag varierar ganska kraftigt men de måste tas om hand samma dag, hastighet och säkerhet vid avläsning av prov i mikroskop varierar speciellt mellan vana laboratriser och nybörjare. Ett annat förhållande som försvårar en sådan beräkning av tidsåtgången är att vissa arbetsmoment ibland måste upprepas innan ett entydigt resultat nås.

» »

—

( = 9, 10) ( = 9 + hälft av 12)

499 496 496 499 499

resistensbestämning

97'

jäsningar resistensbestämning

insända prov substratkontroll

9 137

—

Tim/ S:a tim dag

— — 3

.—

152 37 61

—

100/ » 30/ » 100/ » 20/ » 20/ »

— — — — —

15/ » 60/ » 60/ » 20/ » 15/ » 40/ » 30/ » 40/ » 600/ » 20—30 tim/ mån

— — — — — — — — —

33 8 8 25 33 12 3 2 15 25

Su nma

5 tim/dag 25 arbetsdag =

Antal resistensbestämningar var enl rapporten 41 + 47 -f 9 = 97. Fig. 3:8. Försök till tidsberäkning för en månads produktion vid Gc-sektionen

92 30 9 37 2

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

131¶För de moment där sådant inträffar har sektionens personal gjort följande beräkningar.

ningarna, enligt moment 9, samt 40 plattor/tim för avläsning, enligt moment 12, hälften).

Arbetsmoment 4, 5 och 6. Ca 10 % av plattorna visar sig vid läsningen i mikroskop ha bakteriekolonier som inte säkert kan bestämmas. De måste därför renstickas på en ny platta och växa ut under två dygn (30 plattor/tim) för att sedan ånyo läsas i mikroskop (100 plattor/tim).

Arbetsmoment 10, 11 och 12. Resistensbestämning upprepas på alla prov som visat någon nedsatt känslighet för antibiotika. Det exakta antalet kan utläsas ur månadsrapporten och utgör 10-20 % av samtliga resistensbestämningar (60 + 60 rör/tim enligt moment 10 och 11 samt 40 prov/tim enligt moment 12, hälften).

Arbetsmoment 7. Detta moment beräknas bli upprepat för ca 6 % av proven (20 plattor/tim). Arbetsmoment 9. Jäsningarna betraktas som det besvärligaste arbetsmomentet och som ett genomsnitt beräknas varje jäsning bli upprepad en gång (15 plattor/tim för att sätta jäs-

beräknad arbetstid verklig arbetstid enl tjänstgöringsjournal skillnad

Med ledning av uppgifterna i månadsrapporten för februari 1964 gjordes på försök en summering av tidsåtgången för det utförda arbetet. Den sammanlagda arbetstiden för laboratoriepersonalen under februari 1964 var 725 timmar. Motsvarande beräkningar gjordes därefter för ytterligare några månader och följande resultat erhölls.

jan 744

febr 709

mars 684

juni 702

okt 852

nov 1088

725 16

1 109

— 54

-21

-40

I siffrorna för november har även en förändring i arbetsmetod beaktats. Gc-sektionen hade under denna månad viss extra personal för att på försök utsätta samtliga inkomna prov för en extra analys, som förväntades ge ett säkrare resultat och leda till att bakterier upptäcktes i betydligt flera prov än tidigare. Resultaten av denna jämförelse tydde på att personalens tidsuppskattning försöksvis skulle kunna användas för planerings- och kontrolländamål vid gc-sektionen.

Ekonomiavdelningens djurstallar Djurstallarna vid SBL tillhandahåller djur och vissa produkter av djur, t ex blod, för diagnostik, för prövning av

preparat och för forskningsändamål. Verksamheten är av stor omfattning och svarar för en betydande del av kostnaden för vissa av laboratoriets slutprestationer. Försöken att bestämma standardtal för djurkostnaderna syftar också direkt till införande av en intern avräkning mellan djurstallarna och de övriga avdelningarna. Kostnadsredovisningen och den interna avräkningen föreslås bygga på insamling av vissa data i djurstallarna och på vissa förkalkylerade belopp t ex inköpspris och dagskostnad, vilka alltså får karaktären av standardtal. De uppgifter som löpande måste insamlas i djurstallarna kommer att beröra dels särskilda kort för identifikation av djuren, dels rekvisionsblanketter som skall utvisa vilken tjänst som

132 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

utförts av djurstallet i och med att ett djur använts.

Kostnadselement i djurhållningen Totalkostnaden för använda djur kan uppdelas i följande kostnadselement: inköpspris, väntekostnad, behandlingskostnad samt dagskostnad för vistelsetiden i djurstallet efter behandlingen. Som inköpspris bör väljas ett genomsnitt av priserna under längre period, för att undvika att i redovisningen beakta mindre prisförändringar, som är relativt vanliga. I inköpspriset bör även inräknas ett procentuellt pålägg, olika stort för de olika djursorterna, för att täcka inköpskostnaden för de djur som måste kasseras efter ankomsten till SBL men innan de hunnit utnyttjas. Väntekostnaden är summan av dagskostnaden för den tid ett djur vistats i djurstallet innan det behandlats, alltså även tiden i karantän, samt ett procentuellt pålägg avsett att täcka dagskostnaderna under motsvarande tid för kasserade djur. Detta pålägg blir alltså olika stort för de olika djursorterna. Behandlingskostnaden är framför allt beroende av den tid som åtgår för att utföra en behandling. Denna tid registreras genom att man på djurrekvisitionerna noterar en kodsiffra, utvisande den tidsintervall inom vilken behandlingstiden faller. För varje intervall finns en kostnad fastställd. Dagskostnaden sammansätts av flera mindre element, nämligen foderkostnad, vårdkostnad och lokalkostnad. Dessa delkostnader, och därmed även dagskostnaden, varierar med hänsyn till djursort men dagskostnaden för varje djursort bör kunna gälla som ett fast avräkningspris under relativt lång tid. Foderkostnaden är beroende dels på den mängd av olika foderslag ett djur äter och dels på priset för dessa foderslag. Vårdkostnaden är lönekostnaden för den personal vilken sysslar

med djurskötsel fördelad på djursort, djur och dag. Lokalkostnaden utgörs av »hyrespriset» för djurhusen, fördelat på djursort, djur och dag. I detta »hyrespris» skall även ingå kostnader för elektricitet, vatten, värme och städning.

Ifyllande av djurkort vid leverans av djur till SBL När djur levereras till SBL och insätts i bur i karantän eller i annat djurhus noteras på ett djurkort följande uppgifter: djursort, leverantör, leveransdatum och det antal djur som insätts i samma bur. Djurkortet placeras därefter i en korthållare på buren. Ett djurkort skall sitta på varje bur som innehåller djur. Vid flyttning av djur mellan djurhusen bör djurkorten följa djuren eller överföras till nytt kort i det mottagande djurhuset. Ifyllande av rekvisitionsblankett vid beställning av djur Figur 3: 9 visar exempel på ett formulär för beställning av djur vid SBL:s djurstallar. Den beställande avdelningen fyller i den övre delen av blanketten t o m datum och tid för behandling. Med ledning av den från beställaren mottagna rekvisitionen avgörs i djurhuset vilka djur som skall tas i anspråk. Därpå antecknas på djurkorten för dessa djur för vilken beställare de reserveras samt tidpunkt och önskad behandling. När djuren behandlats ifylls av djurhuspersonalen på rekvisitionsblanketten den utförda behandlingen i klartext samt datum därför. Dessutom ifylls motsvarande behandlingskod. Om de på en rekvisitionsblankett ianspråktagna djuren behandlas flera gånger ifylls för varje behandling motsvarande uppgifter. På djurkorten anges samtidigt varje behandling i klartext samt datum.

STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

SBL

DJURREKVISITION

133 Nr

Från djurhus

Beställare

Kostnadsställe

1 11 Antal

Djurkod

Djursort

1 11 1 11

Kostnadsbärare

Behandling Önskat datum för behandling

Utförda behandlingar

Datum

Särskilda anvisningar för behandling

Utgick den

Kod

Antal djur Antal dgr

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Fig. 3:9. Exempel på formulär för beställning av djur frän SBL:s djurstallar.

134 STATENS BAKTERIOLOGISKA LABORATORIUM

När djuren efter behandling lämnar djurhuset påför djurhuspersonalen, med ledning av det på djurkortet antecknade rekvisitionsnumret, utgångsdatum och antal djur på rekvisitionsblanketten. När alla djur på en rekvisitionsblankett utgått, sänds rekvisitionsblanketten på vilken nu finns påförd ett antal behandlingskoder, utgångsdatum och utgångna djur till ekonomiavdelningen. Där uträknas, med ledning av datum för behandling samt de olika utgångsdatum, antalet dagar i burarna efter behandlingen. Antalet antecknas på rekvisitionsblanketten i härför avsedda rutor. När ovanstående uppgifter påförts går rekvisitionsblanketten till hålkorts- eller databehandling. Beräkning av interna avräkningspriser Därvid fastställs det »pris» för ianspråktagna djur som skall belasta beställaren, d v s den avdelning som ut-

nyttjat djuren. Detta pris kommer att bestå av följande delar. Det fastställda inköpspriset för djursorten. En beräkning av väntekostnaden som torde kunna grundas på en genomsnittstid för vistelsen i djurhusen före behandlingen för varje djursort multiplicerad med dagskostnaden för djursorten. För såväl tiden som dagskostnaden utnyttjas således förutberäknade standardtal. Behandlingskostnaden framkommer direkt ur den kod för behandlingstid som angivits på djurrekvisitionen. För varje siffra i koden har i förväg uträknats en kostnad som grundar sig på ett timpris för personalkostnader m m . Kostnaden för tid efter behandlingen bestäms genom multiplikation mellan totala antalet djurdagar enligt rekvisitionen och dagskostnaden för djursorten.

4. ARBETSMARKNADSVERKET (LÄNSARBETSNÄMNDEN I KALMAR)

Försök med programbudgetering vid länsarbetsnämden i Kalmar

Undersökningen om möjligheterna att införa programbudgetering vid arbetsmarknadsverket har varit ett led i programbudgetutredningens försöksverksamhet men har samtidigt skett i anslutning till statskontorets översyn av arbetsmarknadsverkets organisation. Målet har varit att framlägga förslag beträffande kostnadsredovisning, prestationsmätning och budgetering vid länsarbetsnämnder och vid arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Utformningen av ett budgeteringssystem blir beroende av de speciella förutsättningar som råder på det område för vilket systemet skall gälla. Området är i detta fall arbetsmarknaden i ett län. Det är således nödvändigt att analysera förutsättningarna och att avpassa systemet därtill för att det skall kunna få önskad effekt. Undersökningen inleddes sommaren 1965 med utarbetande av en principskiss till budgeteringssystem för en länsarbetsnämnd. I anslutning därtill beslöts att utredningsarbetet skulle bedrivas dels vid länsarbetsnämnden i Kalmar, dels vid styrelsen. I Kalmar har arbetet i första hand gått ut på att analysera hur ekonomiska data kan utnyttjas vid en länsarbetsnämnd och att i anslutning därtill omsätta det skisserade systemet i praktisk tillämpning. Utredningens normalkontoplan för statliga myndigheter har anpassats till verksamheten i Kalmar. Praktiska försök med kostnadsredovis-

ning pågår sedan 1.7.1966. Vidare har gjorts ett utkast till programbudget för budgetåret 1967/68. Utredningsarbetet vid arbetsmarknadsstyrelsen är mindre långt framskridet än i Kalmar. Något förslag till budgetering vid styrelsen har sålunda ännu inte utarbetats.

Länsarbetsnämndens arbetsområde och uppgifter Målet för arbetsmarknadspolitiken är att »i såväl samhällets som den enskildes intresse åstadkomma och bevara full, produktiv och fritt vald sysselsättning» (prop 1966: 52). Arbetsmarknadspolitiken utövas genom att de beslutande myndigheterna sätter in åtgärder av olika slag för att möta uppkommande situationer på arbetsmarknaden. Åtgärderna bestäms i stora drag av AMS som är centralmyndighet men tillämpas av länsarbetsnämnderna som är de regionala organen. Länsarbetsnämndens viktigaste uppgifter är att - underlätta och medverka vid kontakten mellan arbetssökande och arbetsgivare - motverka balansrubbningar på arbetsmarknaden, vare sig dessa sammanhänger med ofullständig anpassning på marknaden eller ett totalt över- eller underskott på arbetskraft - aktivt bidra till att förbättra utnyttjandet av arbetskraft.

138 ARBETSMARKNADSVERKET

De här nämnda uppgifterna kan även betraktas som olika ambitionsnivåer beroende på hur målet för arbetsmarknadspolitiken är angivet. Arbetsmarknaden i ett län kan beskrivas efter olika indelningsgrunder och därigenom indelas i delmarknader. Exempel på möjliga indelningsgrunder är 1) geografiskt område, 2) bransch eller yrkesområde samt 3) de arbetssökandes egenskaper. En balansrubbning eller balansbrist på en arbetsmarknad innebär, grovt uttryckt, att alla arbetssökande inte kan beredas arbete eller att alla arbetsplatser inte kan besättas. Balansbristen kan uttryckas med antalsmått (antal arbetslösa etc). Det kan ibland finnas anledning att komplettera antalsmåtten med tidsmått. »Manår» är exempel på en sådan måttenhet. Med sådana måttenheter kan balansbrister beskrivas med summor och olika slags relationstal. Balansbrister på en arbetsmarknad kan förklaras med hänvisning till orsaker eller vissa karakteristika. Konjunkturläge, säsong- och strukturförändring hos näringslivet är exempel på sådana faktorer. Nedan upptas ett antal faktorer som kan vara förklaringar till ett arbetsmarknadsläge. - Bristande information om resp kontakt mellan arbetssökande och arbetsgivare. - Bristande anpassning mellan arbetssökandes kvalifikationsnivå och arbetsplatsernas krav. - Bristande anpassning mellan arbetssökandes bostadsort och arbetsplatsernas belägenhet. - Säsongmässiga variationer i efterfrågan på arbetskraft. De åtgärder, som länsarbetsnämnderna har till sitt förfogande är mycket olika till sitt innehåll och till sitt sätt att påverka arbetsmarknaden. Vissa riktar sig till individuella arbetssö-

kande eller arbetsgivare medan andra riktar sig till kollektiv. Vissa åtgärder får en mycket omedelbar arbetsmarknadspolitisk verkan, medan andra verkar först efter lång tid och endast indirekt genom inverkan på en rad andra områden inom samhället. Åtgärder för vägbyggande, hamnbyggande, höjning av utbildningsnivån inom ett område etc, inverkar exempelvis på arbetsmarknadsläget genom att förändra näringslivets förutsättningar. Mellan produktionen av tjänster (åtgärder) och målet kan förekomma en rad valsituationer där länsarbetsnämndens ledning har att välja mellan olika handlingsalternativ. Arbetsmarknadens krav på åtgärder kan tillfredsställas i olika utsträckning och i viss mån även på olika sätt. En viss balansbrist kan exempelvis motverkas genom flyttning av arbetskraft eller av arbetsplatser. Ett alternativ till flyttning av arbetslösa från en ort är tillfällig sysselsättning på orten. Bland möjliga åtgärder i olika situationer kan nämnas: Arbetsförmedling, yrkesvägledning ger information och kontakt mellan arbetssökande och arbetsgivare. Utbildning, arbetsvärd - påverkar kvalifikationsnivån hos de arbetssökande. Rörlighetsstimulerande och lokaliseringsfrämjande åtgärder — syftar till rumslig anpassning mellan arbetssökande och arbetsgivare (företag). Byggnadsplanering — verkar säsongoch konjunkturutjämnande. Aktivering av undersysselsatta - ger tillskott av arbetskraft. Bl a beredskapsarbeten skapar arbetstillfällen, d v s ger tillskott av arbetsplatser. Länsarbetsnämndens organisation och arbetsuppgifter Länsarbetsnämnden är som nämnts regional myndighet för arbetsmarknads-

ARBETSMARKNADSVERKET

frågorna i länet - det följande hänför sig till länsarbetsnämnden i Kalmar. Figur 4: 1 utgörs av en organisationsplan varav även framgår kommunikations- resp lydnadslinjer. I spetsen står en styrelse, som till sitt förfogande har en verkställande tjänsteman, länsarbetsdirektören, och ett denne underställt kansli. Kansliet delas i tre avdelningar, administrativ avdelning, planeringsavdelning och förmedlingsavdelning. Under den sistnämnda sorterar länets avdelningskontor för arbetsförmedling samt ortsombud. Styrelsen och direktören har allmänt samordnande och ledande arbetsuppgifter. En rad beslut med ekonomiska konsekvenser fattas formellt av länsarbetsdirektören efter beredning inom de berörda avdelningarna, t ex beslut om näringshjälp, om utbildning och om personalens resor. Administrativa avdelningen leds av en kansliinspektör. Under denne sorterar bl a kassatjänst och bokföring, skrivcentral, vaktmästare, telefonväxel och arkiv. Planeringsavdelningen leds av en planeringsinspektör som under sig har personal som sköter - utbildningsärenden - lokaliseringsutredningar - byggnadsplanering och byggnadstillståndsgivning - planering av investeringsreserv - tillståndsgivning för företag att utnyttja investeringsfonder - försvarsberedskapsärenden - statistikarbete. Förmedlingsavdelningen leds av en byrådirektör som även fungerar som 1 ä nsarbetsdirektörens ställ företrädare. Till hans arbetsuppgifter hör tillsyn över - förmedlingsverksamhet - yrkesvägledning - arbetsvärd - beredskapsarbeten som faller inom

nämndens beslutsområde. Avdelningskontorens verksamhet är i huvudsak inriktade på arbetsförmedlande uppgifter, men även yrkesvägledning och arbetsvärd förekommer. Till avdelningskontorens föreståndare har vidare delegerats beslutanderätt beträffande tilldelning av bidrag i rörlighetsstimulerande syfte (respenning, familjebidrag och starthjälp). Länsarbetsnämndens organisation återspeglas i budgeteringssystemets ansvarsområden - i redovisningen kallade kostnadsställen. Sålunda utgör nämnd och direktion ett kostnadsställe, skilt från de tre avdelningarna för kansliärenden, planering och förmedling. Kursorterna bildar ansvarsområden med kursföreståndarna som ansvariga chefer för planering och genomförande av utbildningsverksamheten. Vidare utgör arbetsförmedlingens avdelningskontor egna kostnadsställen bl a med hänsyn till deras beslutanderätt beträffande rörlighetsstimulerande medel. Programbudgeten Utredningsarbetet i Kalmar har omfattat försök att uppställa en budget för länsarbetsnämndens verksamhet i form av en programbudget. Budgeten omfattar program för - arbetsförmedling - arbetsvärd - yrkesvägledning - utbildning - beredskapsarbeten - utlänningsverksamhet samt - central administration. Programindelningen anknyter i stort till de åtgärder som tidigare angetts som möjliga medel för att påverka arbetsmarknaden. Indelningen är således artinriktad och ansluter även nära till nämndens organisation. Det har framstått som önskvärt att

140 ARBETSMARKNADSVERKET

C u C C -o 3 a a

S & So g g • n n M M u O "^ hi ! « 60 S •a b C T 3 u ffl c J3 S C4 W3 c

o tu

5 >- !t« CO

2 5 ra C to

• >

!13u . • = BO A O u > u.

-2 fc>

I I

O ja;

to trt

s I

to to .3 C

O43

E o

— , ,c -> u -a

g C3

E -o

o -o J3 ~ c

c •r oo »3 Q. u

»5 > X> JX a •cd

h- c

> X>

o H

£?.§ o o CQ -C

j-.

u V}

C CO C

•Q

•B

tu X

2 > H oc ra o Ui -a in > ft3

ra c

T) u. O O

c ra o p

-*= 5 ^D

*«.

T3 ra

i "SI §J3 o ja E tö-o S i- S c > o t>J : t t j

< jo a a M

.»o k,

ARBETSMARKNADSVERKET

planeringen inom nämnden har en hög grad av flexibilitet. Budgeten bör inte uppfattas som ett i förväg låst styrinstrument. Den skall vara ett hjälpmedel för nämnden att välja de åtgärder som med hänsyn till det aktuella läget ter sig lämpligast. Avvikelser från planerna skall göras så snart de är motiverade. För att utgöra underlag för ledningens beslut måste effekten av de olika programmen kunna bedömas. Såväl önskvärda resultat som behövliga resurser bör därför så konkret som möjligt kunna definieras. Det behöver ej nödvändigtvis ske i ekonomiska mått. En betydande svårighet har dock förelegat när det gällt att ange klara samband mellan insatta resurser och erhållna resultat. Budgetperiodens längd bestäms - eftersom systemet ytterst skall anslutas till riksstaten - av det statliga budgetåret. En årsplan förutsätts alltså ligga i botten men denna plan kan sedan indelas på olika sätt. Säsongsvängningar på arbetsmarknaden kan motivera en tidsmässig uppdelning i kortare och längre perioder. Beroende på behovet av planeringsunderlag uppdelas då budgetåret i månader eller kvartal och programmen anges för varje period. Kompletteringar av planerna kan göras efter hand. Ju närmare i tiden dessa ligger, desto större blir behovet av detaljangivelser. Ansvaret för upprättandet av programbudgeten bör åvila länsarbetsnämndens ledning. Det utkast till programbudget för 1967/68 som på försök utarbetats i Kalmar innehåller tre huvudavsnitt. 1. En bedömning av och ett försök till prognos över arbetsmarknadsläget 1967/68. 2. Nämndens förslag till målsättning för arbetet. 3. Utförliga handlingsprogram jämte

kostnadsberäkningar för nämndens verksamhetsgrenar. En faktor som har betydelse i detta sammanhang och även i viss mån för kontoplanens utformning är att nämnden erhåller resurser för sin verksamhet från olika håll: - Medel som ställts direkt till länsarbetsnämndens förfogande, t. ex. genom bemyndiganden att disponera centralmyndighetens anslag. - Resurser som ställts till länsarbetsnämndens förfogande av AMS men som ej motsvaras av utbetalningar vid nämnden. Hit hör avlöningar till den löneplansanställda personalen och vissa expenser. - Skolöverstyrelsens anslag för kursverksamhet. Utbetalningar verkställs av länsarbetsnämnden. - Resurser som nämnden kan utnyttja är även av kommuner och landsting bedriven verksamhet såsom beredskapsarbeten och träningsverkstäder för handikappade. Resurserna utgörs i detta fall av platser som nämnden disponerar. Exempel på hur inflytandet från olika organ samordnas, utgör nämndens utbildningsverksamhet. Huvuddelen av utbildningen sker vid kurser, som drivs gemensamt av AMS och skolöverstyrelsen (SÖ). I varje län finns en särskild kursstyrelse, som utövar tillsyn över denna och verkar som allmänt rådgivande organ. Arbetsfördelningen mellan AMS och SÖ (jfr Fig 4: 2) är sådan att AMS svarar för bedömning av behov av olika slag av utbildning och alltså avgör kursernas yrkesinriktning och geografiska förläggning, medan SÖ sedan ombesörjer anställning av lärare, anskaffning av materiel, upprättande av kursplaner m m . A l bokföring som rör utbildningsverksamheten utförs dock på länsarbetsnämndens kansli. De samlade resursanspråken måste

142 ARBETSMARKNADSVERKET

även fördelas på dessa huvudmän för verksamheten. Ur bokföringen måste analogt kunna hämtas uppgifter för rapportering i motsvarande avseende. Som första steg i budgetarbetet utarbetades en beskrivning av det förväntade arbetsmarknadsläget och av arbetsmarknadspolitikens förväntade utformning. Beskrivningen omfattade vidare de anspråk som med utgångspunkt från bedömningarna kunde ställas på länsarbetsnämndens insatser under perioden. Som hjälpmedel användes bl a. - upprättade arbetsmarknadsprognoser eller andra informationer rörande det förväntade arbetsmarknadsläget, - statistiskt material över verksamheten under tidigare år, - direktiv eller meddelanden från Kungl. Maj:t eller AMS om arbetsmarknadspolitikens inriktning och utformning. Utifrån den allmänna prognosen och på lokala direktiv från nämndens ledning uppgjordes sedan handlingsprogram för nämndens verksamhetsgrenar. Detta arbete leddes av närmast ansvariga chefer och siktade till att ange mål för programmen. I de fall detta inte kunde ske med kvantitativa mått preciserades de arbetsuppgifter som

skulle utföras. Så gäller exempelvis för programmet »Central administration». Handlingsprogrammen för arbetsförmedling, arbetsvärd och beredskapsarbeten återges i tabell 4: 1-3. Av övriga program kan nämnas att planen för yrkesvägledning upptar vägledning i skolan uppdelad på höst- och vårtermin och på kollektivt och enskilt vägledda elever. Vidare planeras enskild vägledning ske utanför skolan. Planen för utbildning är uppdelad på kursort (ansvarsområde) och olika kurser. Under respektive nybörjarkurser och omskolningskurser redovisas utbildningen uppdelad på branscher. För varje kursort kan utläsas dels antalet elever per bransch som nybörjare respektive för omskolning, dels antalet utbildningsveckor (antal elever X antal veckor kurserna pågår). De olika programmen sammanställdes sedan i en verksamhetsplan för hela arbetsområdet. Sedan planen godkänts beräknades resursanspråken för varje program. Såväl kostnader som utgifter angavs därvid fördelade per kostnadsslag. För vissa program kostnadsberäknades även delar av programmen. Så har exempelvis skett beträffande utbildningen, varvid kostna-

Samarbetsdelegation som även innehåller repr för arbetsmarknadens parter SÖ

AMS Länsarbetsnämndens kansli

Kursstyrelsen

Arbetsförmedlingens avdelningskontor

Kursföreståndaren

Kursnämnder

Fig. 4:2. Organisationsplan för kursverksamheten, anordnad av AMS och SÖ i samverkan (centrala, regionala och lokala organ)

ARBETSMARKNADSVERKET

Tabell 4:1. Handlingsprogram

för

arbetsförmedling

Ingångsläge ( = utgångsläge budgetåret 1966/67) 1. Beräknat antal arbetsansökningar 2. Beräknat antal lediga platser II. Tillkommande under budgetåret 1. Beräknat antal tillkommande ansökningar om arbete 2. Beräknat antal tillkommande lediga platser III. Läge utan arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1. Summa arbetsansökningar 2. Summa lediga platser I V. Läge efter arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1. Beräknat antal arbetsplaceringar a) Därav i annat län 2. Beräknat antal avskrivna arbetsansökningar 3. Beräknat antal tillsatta platser a) Därav med sökande från annat län 4. Beräknat antal avskrivna anmälda lediga platser 5. Beräknat antal arbetsplaceringar med hjälp av rörlighetsstimulerande medel a) I eget län b) I annat län V. Utgångsläge 1. Beräknat antal arbetsansökningar (111:1 — IV:1 — IV:2) 2. Beräknat antal lediga platser (111:2 — IV:3) VI. Praktisk yrkesorientering 1. Beräknat antal praktikplatser att tillsättas av arbetsförmedlingen Tabell 4:2. Handlingsprogram

för

5.600 1.700 62.100 31.800 67.700 33.500 28.630 980 33.350 29.750 2.100 2.050 800 420 380 5.720 1.700 7.500

arbetsvärd

Ingångsläge ( = utgångsläge budgetåret 1966/67) 1. Beräknat antal arbetsvårdssökande II. Tillkommande under budgetåret 1. Beräknat antal nyinskrivna arbetsvårdsfall III. Läge utan arbetsvärdens insats 1. Summa arbetsvårdsfall (I + II) IV. Beräknad insats av arbetsvärden 1. Arbetsanskaffning a) I öppna marknaden 1 ) b) I skyddad verksamhet Därav i skyddad verkstad Därav i hemarbete Därav i arkivarbete Därav i beredskapsarbete'-) 2. Näringshjälp a) Till egen rörelse b) Till fordon eller andra tekniska hjälpmedel Summa (1 + 2) 3. Arbetsträning, arbetsprövning eller utbildning a) Arbetsträning b) Arbetsprövning c) Yrkesutbildning a ) Därav vid omskolningskurser Därav i företag Därav genom annan utbildning Summa (3) 4. Beräknat antal fall under utredning 5. Beräknat antal avskrivna fall V. Utgångsläge *) Rapporteras till arbetsförmedlingen och intages i dess beräkning. -) Rapporteras till beredskapsarbetena och intages i dess beräkning. 3 ) Rapporteras till utbildningen och intages i dess beräkning.

650 3.000 3.650

960 700 130 20 20 530 80 60 140 70 35 480 70 80 710 700 1.210 700

ARBETSMARKNADSVERKET tj

•a

h a z^ -C • - tu

§>§ 1 • • „

*—

EOSfi

C/3 O

w - l O O O c n O O O M S O O t N - < —IW t N — tN ( S - ^ --<

. -^

O O O O O O O O O O O O O V O " 3 - 0 t N M O ^ O ^ - ^ ^ O ^ t t N T f > —i ( N t n O O t N

O Q o o

O —•

O O O * * VD o n t O ^ N W w

ö tf

O O O T VO O m OO ~ H t N C l ~ *

O O O O O ^ V D O TtOvoOr-.tNm—<

o o o o o - t t v o o c n O r ^ O ' - f N n ^

O (N

<•

cfl

o o

s a

o Q oo

c_>

^ c?

•

o o

u->OrrlO-^tNt^'—'

o •tf

8 C

8 VD

>> 2

5¶O O OO

00 - j

O as

•>

O O O O O T f ^ O O

iri-^-rioo^tNt-n^H

3 O CO

o o o ^ t vo o m t-~ ~ * t N t n ^ H

o o

Q. O.

ra c/C

'•3

e ra

X 0 J-« u cc v X c

"ö>

;

mentalvårdsklie ntel kriminalvårdskl ient alkoholvårdskli :nte ungdomsvårdsk lien oner: 2 )

tu •ra-

J *O » » •

^ >

o o o • * VO o m h « ( N n - i

«2,

o o

<+ "*

< 3 f»

o tN

•5

8¶C O Ut

m. bere rav vid H, Sko arbeten. beten fö beten fö beten fö beten fö mma pe mma da

™ -ro

• T H H H H

ARBETSMARKNADSVERKET

145¶Tabell 4:4. Översiktlig verksamhetsplan Program: Arbetsförmedling

Tillgängliga resurser:

Arbetsvärd

Arbetsträning 70 pl Arbetsprövning 35 pl

Yrkesvägledning

Psykotekniska prov: Skolelever 100 pl Övriga 85 pl

Yrkesutbildning Beredskapsarbeten

Central administration Övrigt A rbetsmarknaden — balansbrist

—

— Storarbetsplatser 100 pl Kriminalvård 24 pl Alkoholistvård 36 pl Ungdomsvård 10 pl

Handlingsprogram:1) 28 320 arbetsplaceringar 29 750 tillsatta platser 170 fall av arbetsanskaffning i skyddad verksamhet 140 näringshjälpsfall 70 fall av arbetsträning 35 fall av arbetsprövning 1 900 enskilt vägledda elever 4 200 enskilt vägledda övriga 185 psykotekniska prov 18 884 utbildningsveckor 2 120 utbildade elever2) 80 000 dagsverken 950 hänvisade personer

—

Ingångsläge 5 600 arbetssökande

Utgångsläge 5 720 oplacerade arbetsansökningar 1 700 lediganmälda platser 1 700 ej tillsatta lediganmälda platser

Resursbehov 12 549 — anslag (1 000-tal kr) till Länsarbetsnämnden 20 300 AMS Övriga statliga myndigh. 3 700 800 Övriga offentliga organ 37 349 Några alternativa beräkningar redovisas ej i detta utkast. Av flera skäl är det önskvärt att sådana utförs. Alternativprogrammen får ses som exempel på möjligheter att förfina systemet. Omfattar även fall från arbetsvärden. derna har angetts för kurser i tekniskt arbete, kemiskt tekniskt arbete etc. Som en bilaga till varje program redovisas en specifikation av personalkostnaderna. Länsarbetsnämndens hela verksamhet sammanfattas slutligen i en översiktlig verksamhetsplan (Tabell 4: 4). Denna innehåller de olika verksamhetsgrenarnas handlingsprogram för perioden (summa åtgärder). I några fall upptas tillgängliga resurser, varmed avses en övre gräns för verksamhetens bedrivande, t ex tillgängligt antal platser för arbetsvärd. De antalsuppgifter som 10—774507

där anges säger alltså inte något om verksamhetens behov av kapacitet. Balansbristen på arbetsmarknaden anges i ingångsläget och utgångsläget (målsättningen). Vidare redovisas resursbehoven i kronor fördelade på huvudmän.

Kostnadsredovisning Under budgetåret 1966/67 prövas vid länsarbetsnämnden ett redovisningssystem som bygger på programbudgetutredningens förslag till kontoplan.

146 ARBETSMARKNADSVERKET

Detta används parallellt med nu gällande titelredovisning som tillämpas oförändrad. Den maskinella bearbetningen av redovisningen enligt kontoplanen utförs i en hålkortsrutin av ett företag på orten. Nämnden levererar konterat redovisningsunderlag och erhåller listor över utfallet i enlighet med fastställda önskemål. Underlaget levereras från länsarbetsnämnden en gång i veckan och utfallslistan föreligger senast den 15 i påföljande månad. Bokföringen är upplagd med statistisk redovisning på kostnadsslag och kostnadsställen medan övriga klasser ingår i ett kontosystem med dubbel bokföring. Kontoplanen har disponerats enligt följande. Klass 1. Tillgångar och skulder. Klass 2. Kostnadsslag. Klassen är indelad i huvudgrupperna personalkostnader, transportkostnader, materialkostnader, administrativa kostnader, främmande tjänster, bidrag till enskilda och företag samt komplementkostnader. Till kontobeteckningarna för kostnadsslag har lagts ytterligare en siffra för att tillgodose särredovisningen av kostnader med hänsyn till om anslagen är hänförliga till AMS eller SÖ. Klass 3. Kostnadsställen - ansvarsområden. En viss oklarhet har förelegat i vilken utsträckning kostnader skall hänföras till nämnd och direktion eller till någon av nämndens avdelningar, respektive till planeringsavdelning och förmedlingsavdelning eller till berörd kursort eller berört avdelningskontor. Lösningen beror på hur begreppet »ekonomiskt ansvar» tolkas. Så beslutar t ex länsarbetsdirektören formellt om näringshjälp, om vilka som skall erhålla utbildning genom länsarbetsnämndens försorg, om ett flertal av de arbetsvårdande åtgärderna, om

personalens resor o s v . Allt förberedande arbete åvilar dock berörd avdelningschef (kansliinspektör, planeringsinspektör eller byrådirektör). Följande riktlinjer har tillämpats vid fördelningen. Personalkostnader hänförs till det kostnadsställe, där verksamheten är förlagd (t ex kontaktmän för yrkesvägledning under berört avdelningskontor). Utbildningsmaterial hänförs till berörd kursort. Administrativa kostnader förs på berört kontor eller berörd kursort. Av bidrag till enskilda förs de rörlighetsstimulerande medlen på det avdelningskontor som beslutat om utbetalning. Utredningskostnader för arbetsvärden, näringshjälp och utbildningsbidrag förs på det kontor eller den kursort som handhar klienten eller eleven. Klass 5. Kostnadsbärare. Grupperingen av klassen ansluter till programindelningen. Yrkesutbildningen omfattar såväl normalt arbetslösa som arbetsvårdsfall. aktiverade kvinnor och äldre arbetskraft varvid samtliga kategorier förekommer blandade inom samma kurser. Utbildningen initieras sålunda från andra verksamhetsgrenar (förmedling, arbetsvård etc). Det har därför diskuterats möjligheterna att genom omföringsåtgärder i bokföringen fördela utbildningskostnaderna på dessa verksamhetsgrenar. En enklare väg att tillgodose detta krav är emellertid att med hjälp av tillgänglig statistik särredovisa eleverna antalsmässigt på olika kategorier. Kostnadsbilden för arbetsförmedling, arbetsvärd etc kan på detta sätt göras fullständig. Kostnaderna för utbildning fördelas på kursbunden och ej kursbunden utbildning. Även kursernas yrkesgruppering (nordisk yrkesklassificering) har beaktats i förslaget.

ARBETSMARKNADSVERKET

Statistik Klass 2

Klass 3

Debet Klass 1/5

Kredit Klass 1/8

Siffergranskad

Summa kronor

Godkännes

Attesteras

147¶Belopp

Fig. 4:3. Konteringsstämpel som tillämpas vid försöksverksamheten med kostnadsredovisning vid länsarbetsnämnden i Kalmar

Klass 8. Intäkter. De dominerande intäkterna är hänförliga till försäljning av omskolningsverksamhetens produktion. Dessa intäkter har genom sitt kontonummer knutits, dels till kursorten och dels till det yrke utbildningen avser. Klass 9. Bokslut. S-planens klasser 4, 6 och 7 utnyttjas sålunda inte för länsarbetsnämndens verksamhet. Det bör också observeras att man i Kalmar använder klass 3 för ansvarsområden i stället för klass 4 som föreslås av programbudgetutredningen. Detta sammanhänger med att kontoplanen för länsarbetsnämnden utformades innan S-planen fått sin slutgiltiga form. Kontering av kostnader och intäkter (klasserna 2, 3, 5 och 8) utförs av

kostnadsställesansvariga chefer, d v s samtliga kontorsföreståndare och kursföreståndare, arbetsvårdsansvarig och yrkesvägledningsansvarig inom varje område samt ansvariga för beredskapsarbeten, planeringsavdelning, kansli och direktion inom länsarbetsnämnden. Kontering av klass 1 utförs inom länsarbetsnämndens kansli. Konteringen sker med utnyttjande av särskild stämpel vars utseende framgår av figur 4: 3. Konterade verifikationer insänds kontinuerligt från de olika ansvarsområdena till länsarbetsnämndens kansli. Inkomna verifikationer, som avser upparbetat belopp för viss månad, skall vara kansliet tillhanda senast den 2 i påföljande månad.

Kontoplan Klass 1. Tillgångar och skulder 10. Finanskonton, fordringar 1 00 00 Postgiro - Insättningar, AMS 1 00 10 Postgiro - Insättningar, SÖ 1 01 00 Postgiro - Uttag, AMS 1 01 10 Postgiro - Uttag, SÖ 1 01 50 Förmedlingskontorens postlönekonto 1 02 00 Kassaredogörarens förskott 1 02 50-1 02 90 Kursföreståndarens förskott 1 02 50 Kursföreståndare i Gamleby 1 02 60 Kursföreståndare i Kalmar 1 02 70 Kursföreståndare i Oskarshamn 1 02 80 Kursföreståndare i Hultsfred 1 02 90 Kursföreståndare i Västervik

148 ARBETSMARKNADSVERKET

1 03 00-1 04 10 Förmedlingskontorens förskott av giromedel 1 03 00 Kontoret i Kalmar 1 03 10 Kontoret i Borgholm 1 03 20 Kontoret i Torsås 1 04 50 Stämpelmedel (förskott till sjömanshus) 105 Fordringar på klienter 1 05 00 Respenning 1 05 10 Familjebidrag 1 05 20 Starthjälp 1 05 25 Starthjälpslån efter utbildning 1 05 30 Utrustningsbidrag 1 05 40 Startlån till utlänningar 1 05 50 Näringshjälp 1 05 60 Utbildningsbidrag, omskolningsbidrag Återkrav efter avslutad utbildning 1 05 70 Studiebidrag (SÖ) 1 05 80 Bostadslån (zigenare) 1 05 90 Övriga fordringar på klienter 106 Fordringar på övriga 1 06 00 Fordringar på kunder för försålda varor genom utbildningsverksamheten 1 06 40 Fordringar på rederi 1 06 50 Fordringar på sjömanshus (avräkningsbok, skeppsdagbok etc) 1 06 90 Övriga fordringar 109 Förskott lämnade av länsarbetsnämnden 1 09 10 Förskott å avlöningar (personal), AMS 1 09 11 Förskott å avlöningar (personal), SÖ 1 09 20 Förskott å resor och traktamenten (personal), AMS 1 09 21 Förskott å resor och traktamenten (personal), SÖ 1 09 30 Förskott å flyttningskostnader (personal) 1 09 40 Förskott å resor och traktamenten (klienter) 1 09 50 Förskott å utbildningsbidrag (klienter) 1 09 90 Övriga förskott 12. Lager och förråd 12000 Material X 1 20 10 Material Y o s v 1 29 90 Övrig material 13. Skulder 1 30 00 Skulder 17. Interimskonton 1 70 00 Personalens preliminärskatt 1 71 00 Personalens kvarstående skatt 1 72 00 Intresseavgifter 1 75 00 Bidrag från landsting, kommuner och enskilda till partiellt arbetsföra; erhållna förskott 176 00 Bidrag från landsting, kommuner och enskilda till partiellt arbetsföra; lämnade förskott 1 79 50 Övriga diverse medel 18. Utnyttjade resurser, som ej motsvaras av utbetalningar 1 80 00 Av AMS tilldelade resurser 1 81 00 Av SÖ tilldelade resurser 1 85 00 Av kommuner tilldelade resurser, preliminärt 1 85 50 Av kommuner tilldelade resurser, slutgiltigt 1 86 00 Av skogsvårdsstyrelsen tilldelade resurser 1 89 00 Av övriga tilldelade resurser 1 95 00 Interimsposter avseende räkenskapsåret 1965/66 Klass 2. Kostnadsslag 20. Personalkostnader 200 Avlöningar till tjänstemän 2 00 00 Fast anställd administrativ personal, AMS 2 00 01 Fast anställd administrativ personal, SÖ 2 00 11 Rektorer och månadsavlönade lärare 2 00 30 Tillfälligt anställd personal, AMS 2 00 31 Tillfälligt anställd personal, SÖ

ARBETSMARKNADSVERKET 2 00 40 Vikariatsersättningar, A M S 2 0041 Vikariatsersättningar, SÖ 2 00 50 Arbetsledare 201 Ersättningar till personal med tim- eller ackordslön 2 01 00 Städningspersonal, AMS 2 01 01 Städningspersonal, SÖ 2 01 10 Skrivhjälp, A M S 2 01 11 Skrivhjälp, SÖ 2 01 20 Lärare, A M S 2 01 21 Lärare, SÖ 2 01 30 Tolkar 2 0 1 40 Tillsynsmän för företagsutbildning 2 01 50 Arbetarlöner 2 01 90 Övrig timavlönad personal, A M S 2 01 91 Övrig timavlönad personal, SÖ 202 Arvoden och särskilda ersättningar (2020-2023 fastställda av Kungl. Maj:t) 2 02 00 Länsarbetsnämndens ledamöter 2 02 11 Kursstyrelsens ledamöter 2 02 21 Kursnämndernas ledamöter 2 02 30 Läkare 2 02 40 Byggarbetsnämndens ledamöter (arvoden) 2 02 50 Yrkesvalslärare 2 02 60 Kontaktmän för yrkesvägledning 2 02 70 Arbetsförmedlingsombud 2 02 80 Rörligt tillägg 2 02 90 Övriga arvoden 203 Sjukvård 2 03 00 Sjukvård, A M S 2 0301 Sjukvård, SÖ 204 Resor och traktamenten 2 04 00 Resor, A M S 2 04 01 Resor, SÖ 2 04 10 Traktamenten, AMS 2 04 11 Traktamenten, SÖ 209 Övriga personalkostnader 2 09 00 Övriga personalkostnader, AMS 2 09 01 Övriga personalkostnader, SÖ 21. Transportkostnader 2 10 00 Transportkostnader (beredskapsarbeten) 22. Material 220-225 Undervisningsmaterial (220-223 Anskaffning) 2 20 00 Undervisningsmaterial, AMS 2 20 01 Undervisningsmaterial, SÖ 2 20 11 Verktyg 2 20 31 Skruv, spik, muttrar, beslag m m 2 20 51 Skyddskläder och skyddsanordningar 2 20 71 Smörj- och drivmedel 2 20 91 Litteratur (läroböcker) 2 2111 Skriv- och ritmaterial 2 21 31 Färg och kemikalier 2 2151 Fototekniskt materia! 2 21 71 Bildelar 2 21 91 Elektriskt material 2 22 11 Elektroder, svetstråd, flussmaterial, gastuber m m 2 22 31 Plåt, stål och metaller 2 2251 Trävaror 2 22 91 Cement och grus 2 23 11 Verkstadsmaskiner 2 23 31 Kontorsmaskiner 2 23 51 Hushållsmaskiner 2 23 71 Radio, T V m fl andra visuella hjälpmedel 2 23 91 Matvaror, glas, porslin m m 2 25 01 Hyra av undervisningsmaterial 2 25 51 Montage och installation av undervisningsmaterial

150 ARBETSMARKNADSVERKET

2 25 91 Frakter och emballage av undervisningsmaterial 2 26 01 Reparation av undervisningsmaterial, maskiner m m 227 Sjukvårdsmaterial 2 27 01 Sjukvårdsmaterial SÖ 228 Rastkojor och redskap (skogsröjningsarbeten) 2 28 00 Rastkojor och redskap 229 Övrig material 2 29 00 Material, beredskapsarbeten 24. Administrativa kostnader 240 Kostnader för lokaler 2 40 00 Hyror, AMS 2 4001 Hyror, SÖ 2 40 10 Bränsle, elkraft, värme, AMS 2 40 11 Bränsle, elkraft, värme. SÖ 2 40 30 Renhållning och städning (ej löner), A M S 2 40 31 Renhållning och städning (ej löner), SÖ 2 40 40 Underhåll och reparationer, även smärre nyuppsättningar, AMS 2 4041 Underhåll och reparationer, även smärre nyuppsättningar, SÖ 2 40 50 Kostnader för tillfälligt förhyrda lokaler, A M S 2 40 51 Kostnader för tillfälligt förhyrda lokaler, SÖ 241-243 Expenser för eget behov 2 4100 Möbler, kontorsmaskiner och övriga inventarier: anskaffning, reparationer och frakter, A M S 2 41 01 Möbler, kontorsmaskiner och övriga inventarier: anskaffning, reparationer och frakter, SÖ 2 41 10 Övrig kontorsmaterial, AMS 241 11 Övrig kontorsmaterial, SÖ 2 41 20 Teleavgifter, AMS 2 41 21 Teleavgifter, SÖ 2 4 1 30 Postavgifter. A M S 2 41 31 Postavgifter, SÖ 2 41 40 Litteraturanskaffning, tidningsprenumerationer, A M S 2 41 41 Litteraturanskaffning, tidningsprenumerationer, SÖ 2 41 50 Skeppsdagbok, sjömansrulla och avräkningsbok etc 2 42 00 Tjänstebil; drift och reparationer 2 42 90 Övriga expenser för eget behov 2 43 00 Publikationstryck 2 44 00 Annonsering 2 49 00 Övriga administrativa kostnader, AMS 2 49 01 Övriga administrativa kostnader, SÖ 25. Främmande tjänster 2 50 00 Arvoden till konsulter 2 52 50 Maskinarbeten 2 52 60 Inspektion och avsyning 2 53 00 Servicearbeten 2 54 00 Psykotekniska prov 2 55 00 Läkarutlåtanden 2 59 00 Övriga främmande tjänster, AMS 2 59 01 Övriga främmande tjänster, SÖ 26. Bidrag till enskilda 2 60 00 Sökanderesor 2 60 10 Resor till anställning 2 60 20 Dagliga resor 2 60 30 Övriga resor 2 60 50 Traktamenten för klienter 2 60 80 Flyttningsbidrag 2 61 00 Familjebidrag 2 61 20 Starthjälp 2 61 50 Utrustningsbidrag 2 61 60 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid test och dylikt 2 61 80 Bostadslån (zigenare) 2 61 90 Startlån till utlänningar 2 62 00 Kostnader för vårdare 2 62 20 Övriga sjukvårdskostnader (även teknisk-ortopediska hjälpmedel för flyktingar, tandvård) 263 Näringshjälp 2 63 00 Anskaffning av motorfordon

ARBETSMARKNADSVERKET

2 63 10 Anskaffning av verktyg och arbetsredskap 2 63 20 Bidrag till start eller förvärv av rörelse 265-266 Utbildningsbidrag 2 65 00 Grundbidrag (utbetalas till eleven) (2 65 10-2 65 90 avsedda enbart för riksyrkesskolan i Gamleby) 2 65 10 Hyror 2 65 20 Kostersättning 2 65 30 Anskaffning av arbetskläder och underhåll av arbetskläder 2 65 40 Fritidsverksamhet 2 65 50 Fickpengar 2 65 60 Tvätt 2 65 70 Övrigt 2 66 00 Hyresbidrag till eleven på kursorten 2 66 10 Hyresbidrag till eleven på hemorten 2 66 20 Familjetillägg 2 66 30 Barntillägg 2 6651 Studiebidrag 2 6661 Flitpengar, fickpengar 2 66 70 Kursavgifter 2 66 90 Övriga utbildningsbidrag; resor, kläder m m , AMS 2 66 91 Övriga utbildningsbidrag; resor, kläder m m, SÖ 2 67 41 Fritidsverksamhet, SÖ 269 Övriga bidrag till enskilda 2 69 00 Bidrag till utlänningar som vistas på läger (fickpengar, bidrag till nöjen och fritidsverksamhet) 2 69 10 Inköp av matvaror eller dagskostnad å kost (utlänningar på förläggning) 2 69 20 Personlig utrustning 27. Ersättningar till företag 2 70 00 Kursavgifter 2 70 90 Övriga ersättningar till företag 28. Ersättningar till övriga 2 80 00 Till kommuner 29. Komplementkostnader 2 90 00 Beräknade pensionskostnader 2 92 00 Avskrivningar på inventarier m m 2 95 01 Kundförluster Klass 3. Kostnadsställen

ansvarsområden

30. Nämnd, direktion och kursstyrelse 3 00 00 Samlingskonto 3 00 10 Nämnd 3 00 30 Direktion 3 00 50 Kursstyrelse och kursnämnder 31. Kansliavdelning 3 10 00 Samlingskonto 32. Planeringsavdelning 3 20 00 Samlingskonto 3 20 10 Utbildningssektion 3 20 20 Byggnadsplaneringssektion 3 20 30 Försvarsplaneringssektion 3 20 40 Sektion för lokaliseringsutredningar m m 3 20 60 Statistiksektion 33. Förmedlingsavdelning 3 30 00 Samlingskonto 331-339 Förmedlingskontor 3 31 00 Arbetsförmedlingens huvudkontor i Kalmar 3 31 10 Arbetsförmedlingens kontor i Borgholm 3 37 50-3 39 90 Förmedlingskontor i andra län (ett konto för varje län) 340 Sjömanshus 3 40 00 Samlingskonto 345 Utlänningsläger 3 45 00 Samlingskonto (I övrigt ett konto för varje läger) 35. Utbildningsverksamhet 3 50 00 Samlingskonto

152 ARBETSMARKNADSVERKET

3 50 05 Kurser inom det ordinäre yrkesskoleväsendet 3 50 06 Kurser inom övrigt skolväsende 3 50 10-3 50 90 Kurser utanför kursstyrelsens ram 3 50 10 Mentalvårdsbiträde Västervik 3 50 11 Steriliseringsbiträde Kalmar 3 50 12 Steriliseringsbiträde Västervik 3 5013 Undersköterskeutbildning (lab) Västervik 3 50 14 Orienteringskurs för vårdpersonal Västervik 3 50 15 Respiratorvakter Västervik 3 50 16 Respiratorvakter Kalmar 3 50 17 Sysselsättningshandledare Kalmar 3 50 18 Fortbildning av företagsledare Kalmar 3 50 19 Kassör, självbetjäning (B 44) Kalmar 3 50 20 Försäljningspersonal, detaljhandel (A 109) Västervik 3 50 21 Försäljningspersonal, detaljhandel (A 109) Kalmar 3 50 22 Försäljningspersonal, detaljhandel (A 109) Oskarshamn 3 50 23 Demonstratriser Kalmar 3 50 24 Företagsutbildning för lantbrukare Kalmar 3 50 25 Spec utbildning av lantbrukarhustrur Kalmar 3 50 26 Serveringspersonal I (A 95) Kalmar 3 50 27 Serveringspersonal II (A 131) Kalmar 3 50 28 Bar- och kassabiträde Kalmar 3 50 29 Kurs i skogsarbete Lidhem 3 50 30 Kurs i skogsarbete Helgesbo 3 50 31 Hemsamariter Kalmar 3 50 32 Hemsamariter Västervik 3 50 33 Hemsamariter Oskarshamn 3 50 42 Respiratorvakter 3 50 43 Reaktivering, sjuksköterskor 3 50 44 Vårdbiträde, ålderdomshem 3 50 45 Vårdbiträde, ålderdomshem 3 5046 Vårdbiträde 3 50 47 Vårdbiträde 3 50 48 Sjukvårdsbiträde 3 50 49 Sjukvårdsbiträde SÖ-kurser 351 Riksyrkesskolan i Gamleby 3 51 00 Samlingskonto 3 51 10-3 52 90 Enskilda kurser 3 5110 Maskinritbiträde 3 51 11 Kem.tekniska biträden 3 51 12 Försäljningspersonal 3 51 13 Metallarbetare 3 51 14 Rep-smed-svetsare 3 51 15 Industriplåtslagare 3 51 16 Verkstadssnickare 3 5117 Fototeknisk kurs 353 Kursverksamhet i Kalmar 3 53 00 Samlingskonto 3 53 10-3 54 90 Enskilda kurser 3 53 10 Personal till byggnadsritkontor 3 5311 Kontorsutbildning 3 53 12 Styrningsmekaniker I-III 3 53 15 Mekaniker I 3 53 16 Mekaniker II 3 53 17 Rep-smed-svetsare 3 5318 Industrielektriker 3 53 19 Allmän teoretisk preparandkurs 3 53 20 Mekaniker 3 53 21 Maskinsnickare 3 53 22 Kokerska och kallskänksbiträde 3 53 23 Svetskurs (A 62) 3 53 24 Betongarbetare

Borgholm Kalmar Kalmar Oskarshamn Västervik Västervik Emmaboda Kalmar

(Nybro) (Nybro) (Borgholm)

ARBETSMARKNADSVERKET

355 Kursverksamhet i Oskarshamn 3 55 00 Samlingskonto 3 55 10-3 56 90 Enskilda kurser 3 55 10 Maskinbiträden 3 5511 Kontorsutbildning 3 55 12 Mekaniker (A 191-208) 3 55 13 Mekaniker - verktygsarbetare 3 55 14 Plåtslagare 3 55 15 Telereparatörer I 3 55 16 Byggnadsindustriarbetare (trä) 3 55 17 Betongarbetare 3 55 18 Allmän teoretisk preparandkurs 3 55 19 Kontorsutbildning (korresp) 3 55 20 Telereparatörer II 3 55 21 Ellindare 357 Kursverksamhet i Hultsfred 3 57 00 Samlingskonto 3 57 10-3 57 90 Enskilda kurser 3 57 10 Kontorsutbildning 3 57 11 Bilmekaniker 3 57 12 Bilelektriker 3 57 13 Ellindare 3 57 14 Maskinsnickare 3 57 15 Betong-arbetare (Vimmerby) 3 57 16 Träarbetare för småbåtsvarv 358 Kursverksamhet i Västervik 3 58 00 Samlingskonto 3 58 10-3 59 90 Enskilda kurser 3 58 10 Kontorsutbildning 3 58 11 Mekaniker 3 58 12 Maskinreparatörer 3 5813 Rep-smed-svetsare 3 58 14 Plåtslagare 3 58 15 Fotvårdsspecialister 36. Företagsutbildning 3 60 00-3 64 90 För enskilda företag med grupputbildning 3 60 00 Kalmar Varv 3 60 01 Rifa, Kalmar 3 60 02 Nibe Konfektion, Kalmar 3 60 03 Bergmans Motorindustri, Kalmar 3 60 04 AB Gylling & Co, Oskarshamn 3 60 05 Ebbes Bruk, Oskarshamn 3 60 06 Oskarshamns Varv 3 65 00 För övriga företag 37. Beredskapsarbetsplatser 3 70 00 Samlingskonto 3 70 00-3 79 90 För enskilda arbetsplatser 3 70 01 Ab.H.363 3 70 02 Ab.H.447 3 70 03 Bc.H.71 3 70 04 Cc.H.77 Skogsarbeten för handikappade 3 70 21 Is.H.7 3 70 22 Is.H.8 3 7031 Xc.H.ll 63/64 3 70 32 Xc.H.5 64/65 3 70 33 Xc.H.7 64/65 Mentalvårdsklientel 3 7101 Lsm.H.5 Kriminalvårdsklientel 3 71 11 Ibk.H.358 Alkoholvårdsklientel 3 71 21 Aba.H.408

Hultsfred-Vimmerby S. Fåglehem-Komramåla Svensknabben Oskarshamn Kalmar Kalmar Västervik Dörby Linköping Kalmar Kristdala Västra Ed-Ravenäs

1 54

ARBETSMARKNADSVERKET

Ungdomsvårdsklientel 371 31 Abu.H.390 Övriga beredskapsarbeten 3 7141 Xö.H.l 3 71 42 Xö.H.2 38. Institutioner för arbetsträning och arbetsprövning 3 80 00-3 89 00 För enskilda institutioner 39. Institutioner för skvddad sysselsättning 3 90 00-3 99 90 F ö r enskilda institutioner 3 90 01 Skyddad verkstad, Calmiaindustrier 3 90 02 Skyddad verkstad i Nybro 3 90 03 Skyddad verkstad i Emmaboda 3 90 04 Skyddad verkstad i Oskarshamn 3 90 05 Skyddad verkstad i Mönsterås 3 90 06 Reprograficentralen, Kalmar Klass 5. Kostnadsbärare

Flädingstorp-Grimmansmåla Sörby-Störlinge Stora Alvaret

— program

50. Arbetsförmedling 5 00 00 Samlingskonto 5 00 10 Intern utbildning, konferenser och studieverksamhet (501 Rörlighetsstimulering) 5 01 00 Samlingskonto 5 01 10 Åtgärder inom eget län 5 01 50 Åtgärder i samverkan med annat län (502 Särskilda aktiveringsåtgärder) 5 02 00 Samlingskonto 5 02 10 Aktiveringskampanj X 5 02 20 Aktiveringskampanj Y o s v 52. Arbetsvärd 5 20 00 Samlingskonto 5 20 10 Intern utbildning, konferenser, studieverksamhet 5 20 20 Utredning (Anlagsprövning förs under yrkesvägledning) 5 20 30 Arbetsprövning 5 20 40 Arbetsträning 5 20 50 Anpassningskurser 5 20 60 Introduktionskurser för skyddad eller halvskyddad sysselsättning 5 20 70 Övriga förberedande åtgärder (525-529 Sysselsättning genom arbetsvärden) 5 25 00 Samlingskonto 5 25 50 Placering på öppna marknaden 5 26 00 Skyddade verkstäder 5 26 50 Halvskyddad sysselsättning 5 26 60 Arkivarbete 5 26 70 Hemarbete 5 26 80 Egen rörelse 5 29 00 Övrig sysselsättning genom arbetsvärden 53. Yrkesvägledning 5 30 00 Samlingskonto 5 30 10 Intern utbildning, studieverksamhet och konferenser 5 30 20 Anlagsprövning (även arbetsvårdsfall) 54-55. Yrkesutbildning 5 40 00 Samlingskonto 5 40 10 Intern utbildning, studieverksamhet och konferenser (541-546 Kursverksamhet) 541 Nybörjarkurser 5 41 00 Samlingskonto 5 41 01-5 41 09 Tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete) 5 41 01 Tekniskt arbete 5 41 02 Kemiskt och fysikaliskt arbete 5 41 03 Biologiskt och medicinskt arbete 5 41 04 Vårdarbete inom hälso- och sjukvård 5 41 05 Övrigt arbete inom hälso- och sjukvård 5 41 06 Pedagogiskt arbete 5 41 07 Religiöst arbete

ARBETSMARKNADSVERKET

5 41 08 Juridiskt arbete 5 41 09 Konstnärligt och litterärt arbete (5 41 10-5 41 11 Administrativt arbete) 5 41 10 Samhällsadministrativt arbete (arkivarbete) 5 41 11 Företagsadministrativt arbete (5 41 20-5 41 29 Kameralt och kontorstekniskt arbete) 5 41 20 Redovisnings- och kassaarbete 5 41 21 Stenografi- och maskinskrivningsarbete 5 41 29 Övrigt kameralt och kontorstekniskt arbete (5 41 30-5 41 33 Kommersiellt arbete) 5 41 30 Parti- och detaljhandel 5 41 31 Försäljning av egendom, tjänster och värdebevis m m 5 41 32 Handelsresande- och agenturarbete 5 41 33 Kommersiellt kontorsarbete och detaljhandelsarbete (5 41 40-5 41 44 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete) 5 41 40 Lantbruks-, skogs- och trädgårdsledning 5 41 41 Lantbruks- och trädgårdsarbete, djurskötsel 5 41 42 Viltvård och jakt 5 41 43 Fiskeriarbete 5 41 44 Skogsarbete (5 41 50-5 41 59 Gruv- och stenbrytningsarbete m m) 5 41 50 Gruv- och stenbrytningsarbete 5 41 51 Brunns- och diamantborrningsarbete 5 41 52 Anrikninsgarbete 5 41 59 Övrigt gruv- och stenbrytningsarbete (5 41 60-5 41 69 Transport- och kommunikationsarbete) 5 41 60 Sjöbefälsarbete 5 4161 Däcks- och maskinmanskapsarbete 5 41 62 Flygarbete 5 41 63 Lok- och motorvagnsförararbete 5 41 64 Vägtrafikarbete 5 41 65 Konduktörsarbete, trafik- och fraktassistentarbete 5 41 66 Trafikledning och trafikarbetsledning 5 41 67 Post- och telekommunikationsarbete 5 41 68 Postiljons- och expeditionsvaktarbete 5 41 69 Övrigt transport och kommunikationsarbete (5 41 70-5 41 89 Tillverkningsarbete, maskinskötsel m m) 5 41 70 Textilarbete 5 41 71 Tillskärnings- och sömnadsarbete 5 41 72 Sko- och läderarbete 5 41 73 Smides- och gjuteriarbete 5 41 74 Finmekaniskt arbete 5 41 75 Verkstads- och byggnadsmetallarbete 5 41 76 Elektroarbete 5 41 77 Träarbete 5 41 78 Målnings- och lackeringsarbete 5 41 79 Byggnads- och anläggningsarbete 5 41 80 Grafiskt arbete 5 41 81 Glas-, keramik- och tegelarbete 5 41 82 Livsmedelsarbete 5 41 83 Massa- och pappersarbete 5 41 84 Tobaksarbete 5 41 85 Övrigt tillverkningsarbete 5 41 86 Paketerings- och emballeringsarbete 5 41 87 Maskin- och motorskötsel 5 41 88 Stuveri-, lager- och förrådsarbete 5 41 89 Diversearbete (5 41 90-5 41 99 Servicearbete) 5 41 90 Civilt bevaknings- och skyddsarbete 5 41 91 Husligt arbete 5 41 92 Serveringsarbete 5 41 93 Fastighetsskötsel och städning 5 41 94 Hygien och skönhetsvård 5 41 95 Tvätt- och pressarbete 5 41 96 Sport- och idrott 5 41 97 Fotografiskt arbete

156 ARBETSMARKNADSVERKET

5 4198 Bevakningsarbete 5 41 99 Övrigt servicearbete 543 Omskolningskurser 5 43 00 Samlingskonto (se under 541) 545 Fortbildningskurser 5 45 00 Samlingskonto (Se under 541) 549 Enskild utbildning 5 49 00 Samlingskonto (55. Sysselsättning genom utbildning = företagsutbildning) 5 50 00 Samlingskonto (Se under 541) 56. Företagslokalisering 5 60 00 Samlingskonto 57. Beredskapsarbeten 5 70 00 Samlingskonto 5 71 00 Allmänna arbeten 5 72 00 Skogsarbeten för handikappade 5 73 00 T-arbeten 5 74 00 Arbeten för mentalvårdsklientel 5 75 00 Arbeten för kriminalvårdsklientel 5 76 00 Arbeten för alkoholvårdsklientel 5 77 00 Arbeten för ungdomsvårdsklientel 5 79 00 Övriga arbeten 580 Utlänningsverksamhet 5 80 00 Samlingskonto 5 80 50 Lägerverksamhet 585 Övriga sysselsättningsskapande åtgärder 5 85 00 Samlingskonto 590 Länsarbetsnämndens administration 5 90 00 Samlingskonto 5 90 10 Intern utbildning, studieverksamhet och konferenser 595 Övrig verksamhet 5 95 00 Extra mönstringsförrättning ombord å fartyg 5 95 10 Sjömanshusens tillhandahållande av avräkningsböcker m m 5 95 20 Stämpelbeläggning Klass 8.

Inkomster

80-87. Egna driftsinkomster 80. Hyresinkomster 8 00 00 Ersättning för förläggningsplatser 8 00 50 Ersättning för uthyrning av kurslokaler m m 8 00 90 Övriga hyresinkomster 81. Ersättning för extra mönstringsförrättning ombord å fartyg 8 10 00 Ersättning för extra mönstringsförrättning 8 10 10 Försäljning av skeppsdagbok, sjömansrulla, avräkningsbok 84. Försäljning av lös egendom 8 40 00 Samlingskonto 85. Försäljning av producerade varor (SÖ) 8 50 00 Samlingskonto 851 Riksyrkesskolan i Gamleby 8 51 00 Samlingskonto 8 5101 Tekniskt arbete 8 51 02 Kemiskt- och fysikaliskt arbete 8 51 03 Biologiskt- och medicinskt arbete 8 5104 Vårdarbete 8 51 05 Övrigt arbete inom hälso- och sjukvård 8 51 06 Pedagogiskt arbete 8 51 07 Religiöst arbete 8 51 08 Juridiskt arbete 8 51 09 Konstnärligt och litterärt arbete 8 51 70 Textilarbete 8 5171 Tillskärnings- och sömnadsarbete 8 51 72 Sko- och läderarbete

ARBETSMARKNADSVERKET

8 51 73 Smides- och gjuteriarbete 8 51 74 Finmekaniskt arbete 8 51 75 Verkstads- och byggnadsmetallarbete 8 51 76 Elektroarbete (Radio, TV) 8 51 77 Träarbete 8 51 78 Målnings- och lackeringsarbete 8 51 79 Byggnads- och anläggningsarbete 8 51 80 Grafiskt arbete 8 51 81 Glas-, keramik- och tegelarbete 8 51 82 Livsmedelsarbete 8 51 83 Massa- och pappersarbete 8 51 84 Tobaksarbete 8 51 85 Övrigt tillverkningsarbete 8 51 86 Paketerings- och emballeringsarbete 8 51 87 Maskin- och motorskötsel 8 51 88 Stuveri-, lager- och förrådsarbete 8 51 89 Diversearbete 8 51 90 Civilt bevaknings- och skyddsarbete 8 51 91 Husligt arbete 8 51 92 Serveringsarbete 852 Kursverksamhet i Kalmar 87. Övriga driftsinkomster 8 70 00 Intressentbidrag

5. SJÖFARTSVERKET

Studier och försök med programbudgetering vid sjöfartsverket

Kungl Maj:t uppdrog 11.12.1964 åt statskontoret och riksrevisionsverket att efter samråd med sjöfartsstyrelsen och i enlighet med tidigare givna riktlinjer för programbudgetutredningens arbete överse de delar av statsbudgeten som berör sjöfartsverkets arbetsområde och därvid bl a undersöka möjligheterna att åstadkomma en anslagskoncentration. Arbetet med översynen uppdelades i två etapper. Den första som slutfördes under våren 1965, resulterade i ett förslag till anslagskoncentration och inrättande av en sjöfartsverkets fond. Den andra etappen av översynen har avsett att ge underlag till ett förslag till kostnadsredovisning och budgetering enligt de riktlinjer som angivits i k br 13.12.1963 till statskontoret. Detta arbete inleddes med en utredning om sjöfartsverkets program och prestationer som utfördes under våren 1965 under ledning av professor W Goldberg vid handelshögskolan i Göteborg. Utredningen resulterade i ett förslag till system för ekonomisk, teknisk och administrativ information inom sjöfartsverket som avlämnades 28.4.1965. Det huvudsakliga arbetet med andra etapper av översynen utförs av sjöfartsstyrelsen i samråd med statskontoret. Detta har resulterat i ett förslag till nytt redovisningssystem som börjat tillämpas fr. o. m. 1.7.1966. Därefter har arbetet fortsatt med att utveckla prestationsredovisning och budgetering. 11—714507

Sjöfartsverkets organisation och arbetsuppgifter Sjöfartsverket består av sjöfartsstyrelsen som centralt organ samt sex lotsdistrikt och sju fartygsinspektionsdistrikt som regionala organ. Härjämte finns vissa lokala organ (fiskehamnar, kanaler, lokalkontor m m ) . Sjöfartsstyrelsen står under ledning av en generaldirektör och en överdirektör och är organiserad på åtta byråer och ett försvarskontor. Styrelsens huvudsakliga arbetsuppgifter är - förutom allmänna frågor på sjöfartens område - att svara för de allmänna sjövägarna. Detta innebär bl a sjömätning, isbrytning, byggande och underhåll av fyrar, radionavigeringsstationer och lotsplatser. Sjöfartsstyrelsen har vidare hand om byggande och i förekommande fall underhåll och drift av statliga hamnar och farleder m m. Arbetsuppgifterna inom sjöfartsstyrelsen och verkets övriga organisatoriska enheter är i huvudsak följande. Nautiska byrån. 14 tjänster. Uppgifter: allmänna sjövägar och deras förseende med säkerhetsanordningar, allmänna verksamheten inom lotsdistrikten, lotsplatsorganisationen, prickar och bojar, sjöräddningsväsendet, isbrytarverksamheten, allmänna nautiska frågor. Sjökartebyrån. 85 tjänster.1 Uppgifter: sjömätning, framställning av sjökort, geomagnetisk forskning.

162 SJÖFARTSVERKET

Fyr- och elektrobyrån. 37 tjänster. Uppgifter: projektering, anskaffning, montering, reparation och underhåll av fyrteknisk och teleteknisk utrustning, elektrisk kraftförsörjning till verkets anläggningar. Allmänna fyrtekniska frågor. Byggnadsbyrån. 42 tjänster.2 Uppgifter: sjöfartsverkets byggnadsverksamhet avseende anläggningar vid lots- och fyrplatser, fiskehamnar, småbåtshamnar, underhåll och drift vid statliga fiskehamnar, kanaler och farleder, statsbidrag till icke-statliga fiskehamnar och småbåtshamnar. Fartygsbyrån. 50 tjänster.3 Uppgifter: tillsyn av fartyg ur säkerhetssynpunkt, bostäder för de ombordanställda, skeppsmätning, projektering, anskaffning, reparation av sjöfartsverkets egen fartygsmateriel. Kanslibyrån. 47 tjänster. Uppgifter: personalärenden (anställnings-, löneoch personalvårdsfrågor), anslagsfrågor, kassarörelse och redovisningsärenden, allmänna administrativa frågor samt rationaliserings- och organisationsfrågor. Juridisk-sociala byrån. 26 tjänster. Uppgifter: sjöolycksärenden, befälsbehörighet, fartygsregistrering, sjöfartslagstiftning, förvaltning av verkets fastigheter, ansvar för tjänstefel, juridiska ärenden, sjöfartssociala ärenden, registrering av sjöfolk. Ekonomiska byrån. 7 tjänster. Uppgifter: allmänna ekonomiska frågor ang sjöfarten, samhälls- och transportekonomisk bedömning av hamn- och farledsanläggningar, statsbidrag till handelshamnar, hamntaxor, sjöfartsavgifter, tillsyn över skeppsklarerare. Försvarskontoret. 5 tjänster. Uppgifter: planläggning av sjöfartsverkets verksamhet och disposition av dess personal under försvarsberedskap och krig, militär- och krigsfarleder, beredskapsplanläggning av sjötransporter. Styrelsen handlägger vidare en rad

juridiska och sociala frågor på sjöfartens område. Styrelsens personal uppgår till ca 300 tjänstemän. Härtill kommer personal på sjömätningsfartygen och vid verkets olika arbetsplatser (förråd, hamnar etc). Lotsdistrikten (se fig 6: 1) svarar för den direkta ledningen och driften av drygt hundratalet lots- och fyrplatser, ca 900 obemannade fyrar, fyrskeppen, de speciella sjöräddningsstationerna samt deccastationerna. Inom lotsdistrikten tjänstgör ca 1 330 befattningshavare (förutom deltidsanställda tillsynsmän etc). Inom fartygsinspektionen sker tillsyn, inspektion och mätning av fartyg. Personalen inom fartygsinspektionsdistrikten uppgår till ett sjuttiotal befattningshavare. Det nya anslagssystemet Det anslagssystem som t o m budgetåret 1965/66 gällde för sjöfartsverket omfattade mer än ett tjugotal anslag. I vissa fall - t ex ifråga om statens isbrytarverksamhet - hade man sökt samla huvuddelen av kostnaderna under ett enda anslag. I andra fall redovisades under anslaget ett eller flera kostnadsslag oberoende av den verksamhetsgren kostnaderna hänförde sig till. Kapitalkostnaderna beaktades blott i några få fall och belastade inte någon särskild verksamhetsgren. Statskontorets översyn av anslagssystemet skulle enligt direktiven ske enligt riktlinjerna för programbudgetutredningens arbete. Grundtanken i det förslag till nytt anslagssystem som statskontoret överlämnade till Kungl Maj:t i juni 1965 var därför ett försök till genomgående uppdelning av verksamhe1 Härtill kommer militärpersonal på sjömätningsfartygen under sjömätningssäsongen, ca 230 st. 2 Härutöver finns vid arbetsplatser ca 30 arbetsledare och ca 250 kollektivanställda. 3 Härutöver finns ett 15-tal kollektivanställda förrådsarbetare.

7 fartygsinspektio nsdistrikt (Skellef teå, Sundsv all Stockholm, Kalmar, Malmö, Götebo rg, Karlsta d). Varje d istrikt står under ledinspektör. distrikten anlagt 71

SJÖFARTSVERKET

5> S

°s

«i2

CJ q

r/)

en c —— en

ni ca är<3 c

»ca i :

t o co

•a

i e

C Ä 3.0

11 •88*

U In C

*N C3

J , ca 'ja . g

. ,

<2 S S . « » • 9 :ca >

. i: fe.*

C g ••H

2 "> S >> o x>

3 E

O**

VO G . T3 ^ . OJ 01 C fc- t .

«S •o ca2 "O

C—

i—i

till

;2°n ni "ca

»JO t-( , „ . 5 ca -o 2 n S 5 s 3 ica ^5 •j a « ii.

0 ^5 T3 1-

00 OJ

ca S5 . o C m:° oo^ä U

•n

ca C c En cl M

>-.

O XI 13

— ' ~ O s

§2

1<5 o

•^-^

>,n

SS i c,-, •Sm. ca B MC " 5 o c :ca -a S CN G C — -S j ?-. v S ca tn 13 o

•

u w „

5 > «»*a oj

, ^ - °

•s K

S-S

I tv?

33^

fl a ><

•° >'§ a 3J8*S

sJl

* E» «•> <u ca

iTca

o j oaj

:ca S - S

Oil

""^°2 ca c S K -K* c = •* i-

-o a

o • J= 60 g o , S S

ca ca °g •c . a >,

ca c ca

go-S

. 5 -o -o c w ca g v- c ^1 —I GO

"•J. ft,

*-,

£^£

G S E? c« ca

.-" i

o.sS

. 9 »3

CTi ö C3

> :0 3 O O ca rV ca u ^ (fl o •3 W T J >

H S

\ o o oj

2 2 0 ° t e Jj ä g

,2'c

VO £ CN ^ >

•O 60 g M

Ä lj.fi

» o j

vo J g a .s, "O a <N

°-i > CJ . 0 1 '

• 5 JS

5 H

. «a OJ t- ca aj 'OT3 "O c . . — ca °ca £ !S • - >, ca co > rj !(a ca "a -o S 45 2 KI £ S c £ — a co B o " ? §» ^ • ° S Ä

33 o

2 B

.164

SJÖFARTSVERKET

ten i program 1 så att samtliga kostnader för resp program kunde redovisas Under ett enda anslag. Härigenom kunde antalet anslag reduceras till sex Undamålsinriktade anslag. Genom detta anslagssystem skulle kostnaderna för avlöning m m åt en väsentlig del av sjöfartsverkets personal komma att belasta s k sakanslag. I begreppet »samtliga kostnader» skulle också inbegripas kapitalkostnaderna. I konsekvens härmed föreslogs inrättande av en kapitalfond för redovisning av fartyg, fyrar, hamnar m m . Ersättning för utnyttjande av dessa tillgångar borde då utgå från ändamålsanslagen och tillföras fonden som inkomst. Medel för investeringar i fonden avsågs skola anvisas från investeringsanslag på kapitalbudgeten. Som motivering för den föreslagna kapitalfonden anförde statskontoret i skrivelsen till Kungl Maj:t i huvudsak följande. Ett nytt redovisningssystem bör syfta till att möjliggöra budgetering och redovisning av kostnaderna för de olika verksamhetsgrenarna. Härvid bör beaktas bl a kostnaderna för att utnyttja de tillgångar som används i verksamheten, t ex fastigheter, fartyg och fyrutrustning. Med hänsyn till gällande budgetprinciper synes det lämpligt att dessa tillgångar uppförs på en kapitalfond vars löpande inkomster och utgifter redovisas över ett »vinst- och förlustkonto» för vilket särskild stat fastställs. Ur nuvarande anslag på driftbudgeten bör därför avskiljas kostnader för anskaffning och underhåll av materiel. Vidare bör kostnader för avskrivning och ränta beaktas. Täckning för samtliga kostnader på fondens stat kan erhållas i form av hyra för den tid fastigheterna etc tas i anspråk inom de olika programmen, dvs i princip samma konstruktion som gäller för bl a väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

En fördel med en kapitalfondsredovisning av skisserat slag är att man erhåller ett redovisningssystem som omfattar samtliga kostnader för ianspråktagna kapitaltillgångar. Då avskrivning och ränta för t ex lotsbåtar f n inte alls redovisas är de verkliga kostnaderna för drift och underhåll av fartygen inte kända. Den föreslagna kapitalfonden kommer att under resp anslag ge en bild av de totala kostnaderna för de olika programmen inom sjöfartsverket. En dylik fullständig kostnadsredovisning ger också möjlighet till kostnadsjämförelser av skilda slag, såsom mellan fartyg av samma typ samt mellan förhyrda och egna fartyg. Därmed skapas förutsättningar att bedöma verksamheten mera affärsmässigt. Från budgetsynpunkt erhålls en skarpare gränsdragning mellan vad som skall hänföras till kapitalinvesteringar, driftutgifter och avskrivningskostnader. Vidare får man en enhetlig redovisning av sjöfartsverkets materiel. Genom att investeringarna samlas under ett anslag blir det lättare att överväga och prioritera de olika investeringsbehoven. En fondredovisning torde också ge bättre förutsättningar att långtidsplanera underhålls- och investeringsverksamheten. Den föreslagna hyresbelastningen av de olika driftanslagen synes ägnad att främja ett ekonomiskt betraktelsesätt, som bör leda till rationellt utnyttjande av kapitaltillgångarna och god hushållning med resurserna. På fondens stat bör redovisas samtliga löpande utgifter och inkomster för fonden med fördelning på program. Bland fondens utgifter bör redovisas t ex reparations- och underhållskostnader, hyror och arrenden samt avsättning till värdeminskningskonto. Avskrivning skall i princip ske på tillgångarnas återanskaffningsvärde. Detta värde är emellertid ofta svårt att beräkna. 1 I statskontorets skrivelse benämnda aktiviteter.

SJÖFARTSVERKET

Såsom gäller i fråga om avskrivningar på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond bör därför avskrivningsbeloppet beräknas genom sammanläggning av dels ett genom individuell avskrivning på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde beräknat belopp, dels ett genom kollektiv avskrivning indexberäknat tillägg som kompensation för inträffade prisstegringar. Bland inkomsterna bör redovisas t ex hyror och arrenden för lokaler, fartyg etc som disponeras av sjöfartsverket. Hyreskostnaden, som belastar anslagen på driftbudgeten till de olika programmen, bör sättas så att på fondens stat för de olika objektsgrupperna, förutom nettoutgiften, även kalkylmässiga avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärden täcks. Statskontorets förslag till nytt anslagssystem m m för sjöfartsverket framlades av Kungl Maj:t i 1966 års statsverksproposition. Departementschefen uttalade därvid bl a: »Det av statskontoret föreslagna anslagssystemet har enligt min mening väsentliga fördelar i jämförelse med det nuvarande. Sålunda åstadkommes en mera rättvisande redovisning av kostnaderna för de olika delarna av verksamheten. Detta är av stor betydelse vid bedömningen av frågor rörande avvägning mellan olika insatser för sjöfarten, kostnadstäckning m m. Vidare innebär förslaget en avsevärd minskning av antalet riksstatsanslag till sjöfartsändamål. Kapitalfonden medför att samtliga kostnader för ianspråktagandet av kapitaltillgångar, i motsats till vad nu är fallet, kommer att redovisas. Redovisningen av avskrivningar och räntor för sådana tillgångar ger bättre möjligheter till kostnadsjämförelser av olika slag. Med hänsyn till fördelarna med det föreslagna anslagssystemet förordar jag att det genomförs med endast de mindre avvikelser från statskontorets förslag som framgår av det följande.» Det av Kungl Maj:t framlagda förslaget om nytt anslagssystem och inrättande av en sjöfartsverkets fond godkändes av riksdagen och har trätt i kraft 1.7.1966.

165¶Program, prestationer och teknisk-administrativ-ekonomisk information inom sjöfartsverket Som nämndes inledningsvis gjordes under våren 1965 även en särskild utredning av sjöfartsverkets program och prestationer. Utredningen innefattade sammanfattningsvis följande: - en kartläggning av arbetsprogram, arbetsuppgifter och prestationer inom sjöfartsverket - ett på grundval av kartläggningen uppgjort utkast till ett integrerat system för sammanställning och rapportering av teknisk, administrativ och ekonomisk information för styrning av sjöfartsverkets program - systemförslaget koncentrerades på byråchefernas (motsv) arbetsuppgifter och information som sammanfattats i input-outputscheman. Vidare har i vissa fall uppgjorts flödesscheman för byggnadsprojekt m m. Genom denna utredning har ansvarsområden, arbetsuppgifter och prestationer inom verkets olika enheter till stor del kartlagts och beskrivits. Den utgör på så sätt ett underlag för uppgörande av programbudget för sjöfartsverket och för det rapport- och redovisningssystem som avses bli integrerat med detta. Det har också använts som utgångsmaterial för en undersökning för bestämning av formaliserbara informationsmängder och procedurer vid verket som på statskontorets uppdrag utfördes av tekn lic J Bubenko vid forskningsgruppen för informationsbehandling vid Stockholms universitet. Den har redovisats i en rapport 2.9.1965 (stencil). Enligt Bubenkos undersökningsrapport bör systemen för ekonomisk redovisning, budget och löneberäkning vid sjöfartsverket vara formaliserbara och integrerbara. Det anses att ett budgetsystem som även omfattar prestationer troligen kan formaliseras men att detta kräver ytterligare utredningsinsatser.

166 SJÖFARTSVERKET

Ett integrerat mekaniserat system för kostnadsbokföring och budgetuppföljning borde vidare utformas så att det kan tillämpas även inom andra statliga verk. Sjöfartsverkets redovisningssystem Arbetet med att utarbeta ett förslag till budget- och redovisningssystem för sjöfartsverket igångssattes på nyåret 1966 sedan sjöfartsverkets ekonomifunktion förstärkts med en för dessa frågor särskilt anställd tjänsteman. I förutsättningarna för arbetet ingick att systemet i sin uppbyggnad skulle följa principerna för ett programbudgetsystem. Det skulle vara möjligt att budgetera och redovisa: a) inkomster och utgifter för sjöfartsverkets program enligt det av riksdagen antagna anslagssystemet. Detta innebär bl a att kostnaderna för avlöning åt viss personal samt vissa omkostnader kan behöva fördelas på flera anslag och/eller program redovisade under anslag. Under dessa måste vidare redovisas hyreskostnaderna för de tillgångar som redovisas på sjöfartsverkets fond och som utnyttjas av de olika programmen; b) inkomster och utgifter under de avlönings- och omkostnadsstater som Kungl Maj:t kan komma att fastställa; c) intäkter och kostnader vid sjöfartsverkets olika ansvarsområden ( = kostnadsställen), motsvarande organisatoriska enheter inom sjöfartsstyrelsen, lotsdistrikten och fartygsinspektionsdistrikten; d) sjöfartsverkets intäkter och kostnader fördelade på vissa sjöfartsområden ( = kostnadsbärare). Fördelningen avses omfatta dels hamnar, farleder etc, och dels samtliga intäkter och kostnader hänförliga till lokal sjöfart, genomgående sjöfart, fiske, fritidssjöfart och sjöfart i krig och beredskap; e) drift-, underhåll-, ränte- och avskrivningskostnader för den materiel

som skulle redovisas på sjöfartsverkets fond. Denna materiel avsågs tilldelad objektnummer och ingå i särskilda tillgångsgrupper; f) utgifter för investeringar av olika objekt i sjöfartsverkets fond; g) sjöfartsverkets olika prestationer och kostnader för dessa - i första hand vid de olika kostnadsställena ovan. Med dessa förutsättningar utarbetades inom sjöfartsstyrelsen under våren 1966 en kontoplan som inkluderar viss kostnadsredovisning vid sidan av den ekonomiska redovisning som anpassats till det nya anslagssystemet. Kontoplanen, som bygger på programbudgetutredningens förslag till normalkontoplan, togs i bruk 1.7.1966 samtidigt med en modifierad samlingsplan, inrymmande bl a ett tämligen okomplicerat ADB-system. Databehandlingen sker vid statistiska centralbyråns datamaskincentral som också utförde programmeringen enligt det system som utarbetades inom sjöfartsstyrelsen. I kontoplanen, figur 6: 2, har samtliga klasser 1-9, utom klass 3, utnyttjats. Planen skiljer sig i några avseenden från utredningens förslag. Detta är väsentligen förorsakat av att man valt sjöfartsområdena som kostnadsbärare i stället för programmen som knutits till ändamålsanslagen. I kontoklass 5 har sålunda placerats alla anslag medan kostnadsbärarna disponerar kontoklass 7. Denna lösning kan betraktas som temporär då anslagssystemets integrering med sjöfartsverkets program inte är definitivt utformad. Då sjöfartsverkets kontoplan utformades hade inte programbudgetutredningen tagit ställning till frågan om särskild kontoplan behövde uppgöras för redovisning inom statliga kapitalfonder. De konton som erfordrades för sjöfartsverkets fond inarbetades därför i verkets allmänna kontoplan. Fondens tillgångar och skulder redovisas sålunda i kontoklass 1, kostnadsslagen (an-

en O

60 _ca

c u

en en C3 C en O

Q. O.

en cu - o *eo en ^

*4 "i M O cu

o ca

o c o c

3 °ca - ^ °ea

CO X )

a oo

ca ca M 60

*<u •0

1 en

v E

1 53

< o

:ca C u ica (Vi?

äts

-H

en _C 'en 60 ca

•§ Z

u< E

c g 60

i Q

O eo

c _o

.2 B

M OJ

••a eo cO

bo c

ica

•g X5 en •O

° c

•1*2 ftx»

SJ»

m ca c

60 60

i . ca

B ca

1 H m

g1 B-3

•a

•2

en *J

en C :0

• *

Inkomster från utomstående

8¶Uppbördsmedel på riksstatens inkomstsida

Inkomster att redovisas på driftsstaten för SF

2' •o

ca u

ca B •O :0 (73

i en H

E E

60 C

t-i Xi en M

** »ca hi H

•a a

Varje ld. indelas i sjöfartsområden (so) samt kostnadsbärare =typ av sjöfart

öl

1 en •

J5.S

c °<a

B oj . en ö 60 •

2 E

«J5 60 «

ca x l u cu T3^«l as en PQ cd

'0 0 t» ca

>->X>

cu •O

»ca S3 <u

5å

ca 3

v5 B

Övriga kostnadsställen (Försvarskontoret, isbrytardirektionen)

51¶Eget kapital. Värdeminskningskonto. Bal. förlustmedel Åt utomstående Planenl. avskr., ränta på bundet redovisade paskap. samt kalkylsiva m. m. mässiga merkostnader

en T3 ca

12 si cS «

Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder

"o •o c ca

Åt utomstående redovis. aktiva m.m. Likv. medel

Lotsdistrikten el- Försäljning av tilller sjöfartsområ- gångar (oavskridena gemensamt ven del av redovisat värde) tillh. SF

Driftsstat SF, arb. åt utomstående m. m. Sjötartsmateriel m. m. Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader

6¶Intern kostnadsstatistik B :ca

AnskaflFn. värden Anskaffning av för i bruk varande tillgångar att ditillgångar vilka rekt invärderas redovisas över SF på SF Tillgångar och värden som aktiveras ur kalkylmässig synpunkt Personalutgifter samt kostnadsersättning till personalen Material för tillverkning och förbrukning

2¶Klass 1 Tillgångar, avräk- Likvida utgifter nings-, skuldkon- och kalkylmässito samt eg. kap. ga kostnader

9¶Bokslut och resultatanalys

SJÖFARTSVERKET

ej c

—. ca

ål

167¶Användes endast i n o m Sjöfartsstyrelsens kamerala sektion

en CU •O

§ ii •ca i i

fackbyråkoder (Gruppindelning saknas) Tillgångsgrupper, objektnummer samt

60 _ca In

S E S•••- seo _C8

ca x i

w E

168 SJÖFARTSVERKET

skaffning m m) i klass 2, investeringsanslaget och driftsstatens utgifter i klass 5 och driftsstatens inkomster i klass 8. Utredningen bedömer det som värdefullt att erfarenheter därigenom kan inhämtas över användningen av en sådan för driftbudgeten och kapitalbudgeten gemensam kontoplan. Genom det nya redovisningssystemet erhålls för närvarande (i början av år 1967) uppgifter för anslags- och anslagspostuppföljning, efterkalkyler på arbeten som utförts åt utomstående, vissa interna arbeten för vilka uppföljning och efterkalkyl ansetts önskvärda, totala kostnader per kostnadsställe samt direkta kostnader för genomgående och regional sjöfart på ett 70-tal svenska hamnar. Vidare lämnas statistik över kostnadsslag och erforderlig redovisning för sjöfartsverkets fond. System för ekonomisk planering och kontroll Sedan sålunda förutsättningar skapats för att genom kostnadsredovisningen framtaga underlag för intern budgetering, har som nästa arbetsetapp uppställts utarbetandet av system för ekonomisk planering och kontroll omfattande såväl form för direktiv från verksledningen, intern budgetering utgående från kostnadsställenivå som form för petita. Detta system skall inrymma verksamhetsplanering på längre sikt (förslagsvis 5-årsperiod), reviderad intern budget för löpande budgetår samt petita för nästföljande budgetår. Långsiktsplanen samt petita skall bl a innehålla uppgifter om prestationer eller eljest fastställbara uppgifter som belyser verksamhetens omfattning samt häremot svarande kostnader och finansieringsbehov. För den sistnämnda uppgiften skall även sättet för finansiering föreslås, varvid givetvis de olika budgetposternas självfinansieringsgrad måste vara bestämd. Finansieringsbehovet bör vidare uppdelas på drift- och investeringsmedel.

Vid framställningen av långsiktsplanen skall för i princip samtliga budgetposter såväl den uppskattade efterfrågan på verkets tjänster som planeringen av produktionen anges. Tablån på s 169 belyser ovan antydda sammanhang. (Tablån hämtad ur sjöfartsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1967/68.) Budgetsystemet Genom kostnadsredovisningen erhålls ett av de verktyg som ingår i det interna systemet för budgetering. Enligt förslaget till dylikt system är målet bl a att till kostnadsställechef delegera ansvar för produktionsvolym och därmed sammanhängande kostnader och eventuella intäkter. Därigenom bör skapas möjligheter till besparingar och slopande eller uppskjutande av onödiga arbetsuppgifter samt till förenklingar och rationaliserade metoder. Detta kräver att verksamheten även planeras av kostnadsställechefen. Vidare skall försök göras till kvantitativ bestämning av arbetsvolymen inom kostnadsstället. Avsikten är att budgetsystemet skall kunna tillämpas från budgetåret 1967/ 68. Grundmaterialet hämtas ur de uppgifter som framkommit ur kostnadsredovisning och arbetsstatistik för andra halvåret 1966. I bilaga 6: 1 har intagits utdrag ur Regler för budgetering inom sjöfartsverket. Vid utvecklandet av budgetering i vidare bemärkelse framstår ett system för långsiktsplanering som nödvändigt, framförallt med hänsyn till den stora roll som investeringsverksamheten spelar i sjöfartsverket. Grundvalen för långsiktsplanen inom olika områden av verksamheten skall utarbetas inom särskilt tillsatta arbetsgrupper inom sjöfartsverket. Följande arbetsuppgifter har skisserats: a) Rationalisering inom lotsväsendet; b) Rationalisering inom fyrväsendet samt deccasystemet;

SJÖFARTSVERKET

•SP

§ 1

B v3 -a

•i:

2 t

;i *

•gr

S :ca g 60

— CU

_ca o.

.5 C o

> o x:

•SvS

'c •Ä-5 s o a S

c 'C

*S.§

»ca eo y

ica ca . a >

po-*

X! O p-

.8 |

11 Si

1 a o cd «

M OJ

,-, 6 0

§sl

K "K

3X3 CU cu O - a " 3 ca J2 H

eou.a a v. 2 i 3 oo . 3 cu c ' 3

~ >

—

en I

?!i§

•

j *t i o l I I

a fe

C </j

.E 60

•«

eu T 3 1 333 -5 • S T : _ . cu Cica

Sä > %

3 i

:cs — a en C •- ca ^ C O S c JS J>

o S ^ k, ca

til s>g t» H

ca , c u

& =: O

k. ej

I 60 60.S .9 eu .S

I II

0 J

•ca

M —a •*-• 3

O u ^PÄ

> ~-3.Fi

J= "5

•g "C cu a

JU fr S3 en :ca 60

I.S

O O S c Pu c

O x l CU X I

e -o ca < M ^;

I 60

S |

•Q

*-•

tI I

o c

S ti ~

ca 32

•a

•g -5

•Ö.3.

ca ö

•S » C5

i II o.

c o M

.£

c , C 2 si .2 fg1 ö o i- co i—l

•g

•nS

C cu

9-S

O. a srv ca — 60

-*.s

Se/J "ce j l-i

> "

170 SJÖFARTSVERKET

c) Planering för åtgärder rörande småbåtshamnar; d) Planering för sjökartläggningsverksamheten; e) Tjänster åt utomstående - främst andra myndigheter; f) Översyn av avgiftssystemet samt omfattningen av förekommande taxor och avgifter; g) Frågan om egen forskning ifråga om utrustning för automatiserad navigering. Ett av målen för dessa arbeten är att utarbeta direktiv för planeringen på lägre nivå inom verket med avseende på en längre tidsperiod än tidigare. Arbetet avses vidare skapa underlag för uppgörandet av sjöfartsverkets petita för kommande budgetår - i första hand för 1968/69.

Kostnaderna för det nya systemet Såsom nämndes inledningsvis disponerar sjöfartsstyrelsen sedan 1.1.1966 en

kvalificerad tjänsteman för uppläggning och genomförande av det nya budget- och redovisningssystemet. De direkta kostnaderna härför kan beräknas till 60 000 kr/år. I uppläggningskostnaderna ingår vidare kostnaderna för programmering och testkörningar vid statistiska centralbyråns datamaskincentral. Dessa utgör enligt anbud 15 000 kr. De årliga merkostnaderna för det nya redovisningssystemet i förhållande till den tidigare, huvudsakligen manuella, kassabokföringen kan uppskattas till 130 000 kr varav personalkostnader ca 25 000 kr och ADB-bearbetningar ca 105 000 kr. Dessa kostnader har av sjöfartsstyrelsen bedömts rimliga då man beaktar att styrelsen erhåller ökade möjligheter bl a till avgifts- och taxekontroll samt lönsamhetsanalys. Det kan nämnas att totalkostnaderna för sjöfartsverkets verksamhet under budgetåret 1966/67 torde överstiga 100 milj kr.

BILAGA 6:1

Regler för budgetering inom sjöfartsverket

/. Vilka budgeterar? Inom sjöfartsverket anvisar styrelsen till varje kostnadsställe medel för utförandet av dess uppgifter. Med kostnadsställe avses del eller funktion under byrå och lotsdistrikt samt övriga enheter som angivits i kontoplanens kontoklass 4. Följande kostnadsställen är undantagna från särskild medelstilldelning och följaktligen från budgetering, vilken för hithörande enheter ombesörjes centralt genom Budgetdetaljen eller ej erfordras över huvud taget. 000, 010 Verksledningen 950 Södertälje Kanalverk 960 Handelsflottans Välfärdsråd Medelsbehov bedöms och beloppen fastställs i princip med ledning av verksamhetens omfattning för ifrågavarande kostnadsställe. Omfattningen uttrycks i för respektive verksamhetsgren relevanta eller i övrigt dimensionerande mått. Vid beloppens fastställande används produktionsstandards och därmed jämförliga normer. I sammanhanget understryks att kostnadsställe betraktas som självständig budgetenhet även om dess program endast tillsammans med andra kostnadsställens program utgör eller ger upphov till färdiga produkter/tjänster (direkt produktion), varmed åsyftas att produkten är tillgänglig för kostnadsbärarna.

2. Vad budgeteras och i vilken omfattning? Samtliga program skall budgeteras, varefter uppföljning av budgeten gent-

emot redovisningstablåerna skall ske såväl av kostnadsställechef som Budgetdetalj. Programmen uppdelas i löpande funktioner och avgränsade uppdrag (arbetsobjekt, ändamål eller anskaffningar). De löpande funktionerna, bland vilka främst märks kostnadsställets administration (även helt administrativa kostnadsställen finns, t ex verksledning, driftledning), funktioner med jour- och bevakningsbetonad karaktär, t ex inköps-, kassa-, televäxeltjänster, budgeteras för år varvid märks att endast de kostnader som förbrukas av det budgeterande kostnadsstället skall medräknas. Sålunda skall t ex ett kostnadsställe med uppgift att hålla material förråd endast medräkna svinnkostnader och alltså ej belastas med allt material som passerar kostnadsstället ifråga. Dock skall värdet av utgående förråd gottskrivas och ingående förråd belasta kostnadsstället. Ett centralt kostnadsställe, som redovisningsmässigt mottager hela verkets sjukvårdskostnader, skall vidare ej heller bära dessa som kostnad för sitt eget arbetes fullgörande. Budgetering av dylika för ett flertal kostnadsställen gemensamma kostnader sker genom Budgetdetaljen via indirekta kostnadsställen. Detta förfarande används främst för administrativa utgifter. Sålunda skall t ex materialkostnader budgeteras av användande kostnadsställen, oavsett om materialet tillhandahålles av ett annat kostnadsställe (jfr ovan). För uppdrag, anläggningsobjekt, drift- och underhållsobjekt, ändamål eller anskaffningar, budgeteras såväl

172 SJÖFARTSVERKET

behov av totalresurser som medelsbehov för budgetåret. Avgränsningsproblem betr budgetansvar och liknande löses i samråd med Budgetdetaljen.

3. Vilka uppgifter medtages vid budgeteringen? För kostnadsstället göres en verbal beskrivning av programmen för budgetåret. Härvid bör klart anges vad arbetsuppgifterna innebär och går ut på; formuleringar av typen »diverse ärenden», »diverse utredningar», osv skall

undvikas. För samtliga uppgifter skall anges åt vem arbetet utföres, dvs vem som svarar för efterfrågan på arbetet i fråga, vare sig efterfrågan kommer från enhet inom sjöfartsverket eller utomstående. Belysning av verksamhetens omfattning, såväl för föregående, innevarande (dvs reviderade uppgifter) som det budgetår för vilket budgeten uppgöres, skall eftersträvas, varvid normal kvalitet i arbetets utförande skall beräknas. Följande exempel på uppgifter kan tjäna som ledtråd vid beskrivning av omfattningen:

Program

Kostnadsställe

Prestation eller motsvarande

Förvaltning

Kameralsektion

Antal avion., tjm. » , arbetare (inkl. förskott) » » verifikationer » » , folio » transaktioner » remisser, förfrågn., ärenden » dagar för bokslut o. rapporter (ext.) Antal nyanställningar » avgångar » befordringsärenden » pensionsärenden » nyanskaffn., intendenturen Omsättning, intendenturen — tkr Åtgärder, personalvård Interna utredningar, dagsverken Externa » » Kontakter, med utomstående, fristående utredn. etc, antal dagsverken

Personalsektion

Ekon. byrån

Farledsväsen Tillgångars anskaff- Byggnads-, fyr- och Antal anskaffade enheter, tillgångsgruppvis (TGning, drift och elektro- samt vis) underhåll fartygsbyråerna AnskafFningskostn. utveckling, index Omfattning: eget arbete — främmande tjänster Anläggningsarbetenas lokalisering Antal resdagar för anläggningsarbeten » undersökta utbytesfall » utförda utbyten Utnyttjandesidan: Gång- eller funktionstimmar el -dagar Stilleståndstid under disposition » pga rep. och underhåll under pågående arbete Underhållskostn. utveckling — standards Drivmedelsförbrukn. — standards, index Kassationer Olyckshändelser Underhållskostn. per anl. krona, TG-vis Driftutg. per anl. krona, TG-vis

SJÖFARTSVERKET

173¶Program

Kostnadsställe

Prestation eller motsvarande

Lots- och fyrväsendet

Nautiska byrån

Personalstyrka i lots- och fyrväsendet Trafikuppgifter avs. intensiteten i varje sjöfartsområde — fartygsklasser och varuklasser Nyanlagda farleder — längd och trafikantkapacitet Nedlagda farleder — längd och utrustningsstandard Antal bojstationer — och bojar, nytillskott — indragningar Antal prickar — nytillskott — indragningar Antal automatiserade anläggningar

Sjöräddning

Nautiska byrån

Antal sjöräddningar » olyckor utan möjlighet till sjöräddning

Isbrytning Nautiska byrån (För budgetåret räknas alltid med normalår. Största vikt fästes här vid redovisning av jämförelseåren)

Gångtimmar per statsisbrytare » » förhyrd isbrytare Isbrytarverksamheten uttryckt i gångtimmar per lotsdistrikt Bruten sträcka — längdmått Trafik i rännorna — antal fartyg i klasser — varuvärde — kalkylerad inkomst av denna trafik Antal assistanser — fartygsklasser — varuvärde Ev. uthyrning av statsisbrytare — dygn — värde

Lotsväsen

Lotsdistrikt

Antal lotsningar per lotsplats — värde Kostnadsstandard per lotsning — index Antal lotsningar i fartygsklasser — varuvärde

Allmänt

Lotsdistrikt

Antal remisser, förfrågningar, ärenden o. samråd — dagsverken

Sjömätning

Sjökartebyrån

Yta att sjömäta — återstående totalt — budgetåret, procent av totala Lodade km — antal Ramad yta — » ha Övr. åtgärder — » ha el. motsv.

Kartografiska

Sjökartebyrån

Antal framställda sjökort — serier — st. » försålda » — st. — värde

Myndighetsärenden Jur.-social J-byrån verksamhet

Antal utlåtanden el. beslut

Fartygsinspektion

Fartygsbyrån

Antal inspekterade fartyg — fartygsklasser Tid per inspektion — index Antal mätningar — fartygsklasser Tid per mätning — index

Hamnfrågor

Byggnadsbyrån

Bidragsansökningar » behandlade Antal beviljade bidrag Antal byggnadsuppdrag, värde av omsättningen

Båtsport

Sjökartebyrån

Antal framställda båtsportkort, -serier, -st. » försålda kort, st.

Redaktionell verksamhet

Sjökartebyrån

Antal folio, framställda » försålda enheter

174 SJÖFARTSVERKET

Samtliga kostnader för programmens genomförande skall uppskattas och beaktas. Följande grupper av kostnadsslag åtskiljes: 1. Material (131-68, 301-99) 2. Tjänstemannalöner (201-226) 3. Kostnadsersättningar (251-60) 4. Arbetarförmåner (281-99) 5. Administrativa utgifter (401-99) 6. Främmande tjänster (501-88) 7. Sociala pålägg (28 % på 2 ovan) Kostnader för administration, förvaltning och service m fl andelar: i övriga kostnadsställen, vilka kostnader det budgeterande kostnadsstället realiter förbrukar medräknas dock ej i detta sammanhang.

4. Budgetredovisning Av styrelsen för visst uppdrag (= anläggningsobjekt, ändamål eller anskaffning) till kostnadsställe fördelade medel skall redovisas i samband med att uppdraget slutförts, vilket sker genom

uppgiftslämning på blankett »objektallegat», vilken tillställs Budgetdetaljen. Medel som därvid kvarstår som oförbrukade för sitt ändamål återgår därvid automatiskt till styrelsens disposition för att snarast omdisponeras. Det är angeläget att dylik slutrapport lämnas så snart ske kan. Så snart ansvarigt kostnadsställe bedömer att för visst uppdrag anvisade medel ej helt kommer att behövas för betalningar under det budgetår för vilket medlen reserverats bör budgetsektionen vidtalas. Då uppdrag kräver medel utöver vad som anvisats erfordras tilläggsprotokoll. Vid framställning härom lämnas ny budgetuppgift avseende uppdraget ifråga. Kvittning av medel, avsedda för olika uppdrag, mellan uppdragen bör ej äga rum genom att kostnader konteras på annat uppdrag än det som rätteligen skall belastas. Genom sistnämnda förfarande försvåras en meningsfull budgetering och budgetuppföljning. Vidare framtvingas en ökning av personalen för konteringsgranskning.

6. PATENTVERKET

Utredning om programbudgetering inom patent- och registreringsverket

I 1965 års statsverksproposition föreslog handelsministern att man skulle undersöka möjligheterna att införa programbudgetering inom patent- och registreringsverket. Detta uppdrag utvidgades sedan att omfatta utarbetandet av en samlad långsiktsplan för hela verket. I denna långsiktsplan skulle utredningen om programbudgetering ingå som ett utvecklingsprojekt. Även frågan om möjligheterna att pröva ett prestationslönesystem skulle ingå i långsiktsplanen.

samt isoglappdiagram (planen upprättad nov.-65). Programbudgetarbetet skall bedrivas på så sätt att förslag skall utarbetas omfattande olika delar av ett programbudgetsystem för verket. Dessa förslag skall sedan presenteras för verksledningen, departementet samt sakkunniga inom statskontoret. Sedan förslagen godkänts skall de olika delarna av systemet genomföras inom verket. I denna redogörelse skall en översikt lämnas över de utredningar som utförts fram till årsskiftet 1966/67.

Utarbetandet av långsiktsplanen skulle ske inom patentverket med bistånd av utomstående företagsekonomisk expertis. Utredningen om programbudgetering skulle verkställas av en av departementet tillkallad utredare. Arbetet med såväl långsiktsplanen som programbudgeteringen startades i mitten av år 1965.

Efter genomgång av uppdragets innebörd och omfattning samt efter en inledande orientering om patentverkets verksamhet kunde en tidsplan upprättas. Denna tidsplan har sedermera inarbetats i den projektredogörelse som ingår i långsiktsplanen.

Kort orientering om patentverket Programbudgetarbetets bedrivande Programbudgetutredningen har bedrivits i nära samarbete med utformningen av långsiktsplanen. Arbetet med långsiktsplanen inleddes med ett utbildningsskede för den arbetsgrupp som bildats. Ett avsnitt av denna utbildning omfattade upprättandet av en projektplan för programbudgeteringens införande inom verket. Resultatet av detta arbete blev ett förslag till plan för programbudgetutredningens bedrivande. Planen presenterades som ett nätverk kompletterat med resurs- och tidsplan 12—714507

Patent- och registreringsverket handlägger ärenden rörande patent, varumärken, mönster, aktiebolagsregistrering samt namn. Verkets huvudorganisation samt antalet anställda framgår av organisationsplanen på följande sida. Kostnaderna för verksamheten skall i princip täckas av avgifter från dem som anlitar verkets tjänster. Härvid skall varje verksamhetsgren i princip bära sina kostnader (undantag namnärenden). Vid avgiftsberäkningen beaktas även de s k komplementkostnaderna (pensioner, hyra etc). Omslut-

178 PATENTVERKET

Organisationsplan för patentverket

och antalet anställda

1.10.1965 Generaldirektör

Patentavdelning (247)

Varumärkesbyrå (35)

Bibliotek (44)

Bolagsbyrå (82)

Namnsektion (9)

ningen har under de senaste budgetåren uppgått till ca 20 milj kr. Inom patentverket finns en kassabokföring men ingen kostnadsbokföring. Kassabokföringen redovisar inkomster och utgifter. Inkomsterna uppdelas härvid på olika verksamhetsgrenar. Någon motsvarande uppdelning av utgifterna finns ej, utan för varje utgiftsslag finns endast ett konto för hela verket. Komplementkostnaderna beaktas ej i den löpande redovisningen. Behov av kontoplan i nuvarande redovisning föreligger ej. Planeringen har hittills varit knuten till personalbehov och anslagsbehov enligt petita och långsiktsbudget. Interna och externa rapporter över utfall av inkomster och utgifter upprättas periodvis. Inom patentavdelningen, varumärkes- och bolagsbyråerna upprättas månadsvis arbetsrapporter utvisande antalet avgjorda ärenden. Dessa rapporter innehåller inga uppgifter om de resurser som tagits i anspråk för prestationernas utförande (kostnader, antal dagar el dyl).

Besvärsavdelning (12)

Administrativ byrå (72)

uppdelats i ett flertal avsnitt. De huvudavsnitt som man kan urskilja är följande: A. Kostnadsredovisning och kontoplan B. Försöksverksamhet med internbokföring C. Prestationsmätning D. Petita i programbudgetform E. Intern budget F. Rapportering För avsnitten A och B har system utformats. Dessa kommer att presenteras nedan. Inom avsnitt C pågår för närvarande utredning om de metoder för prestations- och produktivitetsmätning som skall tillämpas. Hittills har endast ett preliminärt förslag till mätmetoder inom patentavdelningen utarbetats. Redogörelse härom lämnas i det följande. För de återstående avsnitten - D, E och F - har hittills endast vissa förstudier gjorts i vilka riktlinjerna för systemets uppbyggnad dragits upp. Ett genomförande av systemen skall leda till en fullt utbyggd programbudgetering inom verket.

Utredningens olika avsnitt Som tidigare omnämnts har utredningen om ett programbudgetsystem och detta systems införande inom verket

Kostnadsredovisning och kontoplan Följande utgör en sammanfattning av det förslag som utarbetats 1 .

PATENT VERKET

179¶Ett led i utformandet av ett programbudgetsystem för verket utgörs av en komplettering av den nu förekommande officiella redovisningen med någon form av kostnadsredovisning. Denna redovisning skall omfatta såväl kostnadsbokföring som fristående kostnadsanalyser. Verkets kostnadsredovisning skall vid en fullt utbyggd programbudgetering redovisa de totala kostnaderna för verksamheten och dess olika delar. För att få en uppfattning om totalkostnaderna krävs att de s k komplementkostnaderna beaktas. Detaljerade regler för beräkning och redovisning av komplementkostnaderna kommer att utarbetas i anslutning till det praktiska redovisningsarbetet. En överslagsmässig beräkning av komplementkostnaderna har gjorts för budgetåret 1966/67. De uppgår till mellan 5 och 6 milj kr. Deras relativa storlek belyses lättast om de jämförs med de bokföringsmässiga utgifterna för patentverkets verksamhet budgetåret 1966/

67 som på riksstaten är beräknade till ca 17,5 milj kr.

Organisationsenhet

Aktivitet inom de organisatoriska enheterna som svararförprogrammen utöva verksledning samt handlägga administrativa ärenden handlägga patentärenden driva biblioteksverksamhet handlägga varumärkesärenden och ärenden rörande mönster handlägga ärenden rörande namn handlägga aktiebolags- och registerärenden pröva besvär angående patent-, varumärkesoch namnärenden samt avgiva vissa utlåtanden

Generaldirektören samt administrativa byrån patentavdelning. bibliotek varumärkesbyrå. namnsektion . . . bolagsbyrå . . . . besvärsavdelning

1¶Enligt förslaget indelades verksamheten vid patentverket i aktiviteter. Programbudgetutredningen har sedermera övergått till att använda termen program som beteckning för den plan över kostnader och prestationer för en verksamhet som syftar till ett angivet ändamål. I det följande används termen program.

Komplementkostnaderna skall inarbetas i kostnadsredovisningen och beaktas i det ekonomiska handlandet. Patentverkets kostnader föreslås fördelade på kostnadsslag, ansvarsområden, program och prestationer. Redovisning på kostnadsslag ger dels informationer om det totala kostnadsflödet inom verket fördelat på olika kostnadsslag, dels möjligheter till analys av kostnader inom olika enheter (ansvarsområden). Indelning av verksamheten i program spelar en dominerande roll i hela programbudgeteringen. För varje program skall nämligen presenteras en plan som anger prestationer, resursbehov och kostnader. Indelningen vid patentverket har valts så att varje program motsvaras av en organisatorisk enhet. Sambandet mellan organisation och aktiviteter framgår av nedanstående uppställning.

För varje program skall redovisas dess särkostnader. Såväl verksledning som statsmakterna har intresse av att få denna överblick över hur kostnaderna fördelar sig på verkets program.

180 PATENT VERKET

Inom varje program bör kostnaderna redovisas per kostnadsställe (ansvarsområde). Indelningen följer organisationen. I princip har indelningen i kostnadsställen icke drivits längre ned i organisationen än två steg under generaldirektören. Avsikten med redovisningen på kostnadsställen är nämligen att kostnadsansvaret skall delegeras till chefen för ansvarsområdet. På denna nivå bedöms kostnaderna i varje fall på något längre sikt vara påverkbara av den ansvarige befattningshavaren. Att driva uppdelningen längre ned i organisationen torde icke vara lämpligt då verksamheten på dessa nivåer måste bedömas som relativt svår att påverka av ansvarig chef. Varje kostnadsställe skall redovisa sina särkostnader. Indelningen av verksamheten i ansvarsområden (kostnadsställen) skall innebära att ansvaret för kostnader och i ett fullt utbyggt system även prestationer och resultat knyts till ansvarig befattningshavare. Detta ansvar skall utmynna i kostnadssänkande och effektivitetshöjande åtgärder från den ansvarige chefen. Vid prestationsredovisning är det önskvärt att man kan redovisa såväl antalet prestationer som kostnaderna per prestation. I detta första skede av införande av kostnadsredovisning inom verket har man stannat vid en redovisning av kostnaderna på program och ansvarsområden. Kostnadsredovisning per prestation får anstå tills man utarbetat principer för verkets prestationsredovisning. Den kostnadsredovisning som då blir aktuell kan inrymmas inom här avgivet förslag till kostnadsredovisning och kontoplan. Inom verket finns ett flertal funktioner som utför tjänster åt andra enheter inom verket. I kostnadsfördelningshänseende har dessa skilts i två grupper nämligen hjälpkostnadsställen (serviceverksamhet) och gemensamma funktioner. Till hjälpkostnadsställen

räknas följande serviceverksamheter inom programmet administration: telefonväxel vaktmästeri kopieringsdetalj och tryckeri fastighetsförvaltning. För dessa hjälpkostnadsställen finns logiska fördelningsgrunder. Kostnaderna för dessa organisationsenheter kan därvid uppsamlas på primära kostnadsställen, varifrån de vidarefördelas på de program, som tagit kostnadsställets tjänster i anspråk. Närmare riktlinjer för dessa kostnaders fördelning skall utarbetas i samband med redovisningens praktiska genomförande. För verkets gemensamma funktioner (verksledning, administration och bibliotek) saknas möjligheter att rättvist fördela kostnaderna på andra enheter. Detta medför att kostnaderna icke fördelas i löpande redovisning utan betraktas som verkets samkostnader. Endast i de fall då man vill få fram en fullständig kostnadsfördelning (självkostnadsberäkning), t ex vid taxeberäkning, får man tillgripa en schablonfördelning av samkostnaderna. Verkets kostnadsredovisning skall inordnas inom en kontoplan. Denna plan har utformats i nära överensstämmelse med det förslag till kontoplan som programbudgetutredningen presenterat i kapitel 8 av betänkandet. Kontoplanen utvisar en uppdelning på kontoklasser och kontogrupper. På grund av den sammankoppling som kunnat ske mellan program och organisatorisk enhet med gemensam redovisning i kontoklass 5, behöver kontoklass 4 (kostnadsställen) i normalkontoplanen inte utnyttjas i patentverkets kontoplan. Nyssnämnda hjälpkostnadsställen redovisas i kontoklass 3. En förteckning över samtliga konton som skall ingå i redovisningssystemet har utarbetats. (Kontoplanen återfinns på s 181.) Resultatanalysen inom verket försvåras av att det icke föreligger jämförbar-

cd.1

0 CN

jo a Q -

*ti

K 6 w -

y u. s

•a s

c 0 if £ ~ 0

a» 0 en G

ens

<ia

> £

_q 'C

gg to

.. -*

cd ^>

ro CO

G O _cd - ^ cd

pq ^ 00 0

os Os

0 em

s- ^ — OJ :cd : 0

5 C

0 w

m 0

t-i OJ

"—• gS "g <u

ta ta

c .E

«GE g?E-G0 j i ed

ca t e

S =cd

•a g <

00¶VO OO

00 00

BO cd

: G ^-* • W

c ta 3

<o r-

00 ON

00 to

w-1

00 ON

»n

cd 00 C

5 c w

Q2 O ON

0 en

P 2

c B

97¶Driftbudgetens utgifter och inkomster

PATENTVERKET

to C

k) cd

.£ *c 5

£S

to 0

•S 2

ta co

c .a

c a E tu .2 8 E c E s-s

"Ä P

G U -O G 6

é G fe

C tu

u. T 3 :ca c

ert C

s '5b

^ J= U O ta T 3

:ta x ;

| E

c ta

SK? •a« sc

I H

ita

:Cd

"cd CL,

0 —

i^ — >-

0 to

i-»

* > T 3

jöä c

3fi:2

w-i

d t« :cd w t:cd

55¶G OJ OJ CQ-O r^ *o

to to - > •

U 5 to 0

é •

1 i

c/1

•o ttt C

SJ 0 = ^ '-2 O.

3=3

ert fc- c • s o n 5 » a C ert

3.2 ö

C c •*

cta

O ro

6 0 fe cd X J *OT cd

ro t—1

t£> to

c/1 ert

.2 c tN

5.8 t>

X ) 43 cd JS

t/i

pit ta c 0

tU -0 ta c

C/1 t-

-t-» CO

i g-

t/1 w

Ö ;cd

c ca fe cO < E to fe

•<*

t?5 -C Q O

. u

CB 2 £ Ji

</i ta o,

Q-

T3 k-

0 C/3 (N

0 + J

0 G

13—7/«07

b. CJ

£ i

t..

a Mc 3 0 a — ax>

tD tN

0 7.

ca 00 C

"B. S

f l

C a> c aj i) - a

M C H

> «i c

:ta :ta «••=•

•^-

'C O

^ 0

bo G

G 1)

Bö O, g

< ^ 00

182 PATENT VERKET

het mellan inkomster och kostnader. Som exempel kan nämnas att för programmet patentärenden utgörs huvudparten av inkomsterna av årsavgifter för patent. Inkomsterna för detta program är därför icke jämförbara med kostnaderna för under samma period utförda prestationer inom programmet. Verkets resultatanalys måste i dylika fall knytas till jämförelser mellan standardkostnader och verkliga kostnader i en senare utbyggd prestationsredovisning. Som vägledning i det praktiska bokföringsarbetet skall en kommentar till kontoplanen utarbetas. I denna kommentar skall redogöras för kontonas betydelse, användning samt inbördes sammanhang, dels i löpande redovisning, dels vid bokslutet. De uppgifter som erhålls från kostnadsredovisningen skall genom rapporter tillställas olika befattningshavare inom verket för orientering om kostnadsutfallet inom eget ansvarsområde. Chefer på högre nivåer och verksledningen skall få information om kostnadsutvecklingen för program och för hela verket. Först när redovisningssystemet kompletterats med en ändamålsorienterad budget och en prestationsredovisning kan denna rapportering få en större betydelse. Försöksverksamhet med internbokföring (kostnadsredovisning) Förslag till anvisningar för det praktiska arbetet med redovisningsystemets utformning och introduktion vid patentverket har utarbetats. En sammanfattning av förslaget lämnas nedan. I en första etapp skall på försök en internbokföring införas inom verket. Internbokföringen skall tills vidare vara helt fristående från den nuvarande kassabokföringen. Några ändringar i denna förutsätts inte ske under försöksverksamheten. Detta innebär att man i ett första skede kommer att arbeta

med två från varandra fristående bokföringssystem, nämligen en internbokföring och en externbokföring (den officiella kassabokföringen). Först när man erhållit tillräckliga erfarenheter av provverksamheten kan man inarbeta de båda redovisningssystemen i ett integrerat system. Den tidigare beskrivna kontoplanen är utformad för ett gemensamt bokföringssystem. Erfarenheter från andra myndigheter har visat att den föreslagna lösningen med ett införande av kostnadsredovisningen i etapper är att rekommendera. Härigenom finns under en övergångstid, dels en extern bokföring som utan speciella bearbetningar uppfyller statsmakternas krav på redovisningens utformning, dels en intern bokföring med möjligheter till avstämning mot den externa bokföringen. Den interna bokföringen avses utgöra en del av verkets programbudgetering. Genom internbokföringen skall man erhålla en redovisning av verkets intäkter och kostnader (inklusive komplementkostnader) med fördelning på program, ansvarsområden och prestationer. Rapporter innehållande data från internbokföringen skall tillställas befattningshavare på olika nivåer som underlag för deras planering, samordning och kontroll av verksamheten. I verkets interna bokföring urskiljes tre olika arbetsmoment: - kontering och sammanställning av bokföringsunderlag - bearbetning av bokföringsunderlag - upprättande av rapporter. Av dessa arbetsuppgifter skall sammanställning av bokföringsunderlaget och upprättandet av rapporter utföras av verkets administrativa byrå, medan bearbetning av bokföringsunderlag skall ombesörjas av statistiska centralbyrån (SCB). Beträffande det första arbetsmomentet - kontering och sammanställning av bokföringsunderlag - gäller att den

PATENTVERKET

interna bokföringen utgår från samma grundmaterial som kassabokföringen, d v s verkets utgifts- och inkomstverifikationer. I den interna bokföringen skall däremot en annan kontering tilllämpas. De konton som skall användas i den interna bokföringen återfinns i den kontoförteckning som omnämnts ovan. Detaljerade föreskrifter om kontering, sammanställning och avstämning av utgifter och inkomster har uppgjorts. Beträffande det andra arbetsmomentet - bearbetning av bokföringsunderlaget - har SCB åtagit sig detta uppdrag. Härvid kan SCB anpassa sin insats allt efter verkets eget önskemål. Detta innebär att allt eftersom programbudgeteringen växer fram inom verket (prestationsredovisning, budgetering och uppföljning) kan SCB åtaga sig en allt större arbetsinsats. En motsatt utveckling kan också tänkas, innebärande att när programbudgeteringen införts i full skala inom verket, det kan bedömas som mera rationellt att verket anskaffar egna resurser för bearbetning av grundmaterialet (hålkortsstans eller hålremsmaskiner med erforderlig personal) och endast anlitar SCB för datamaskineli bearbetning. Ett anlitande av SCB medger stor flexibilitet. Under försöksstadiet bör därför detta alternativ väljas istället för anskaffande av maskiner och personal inom verket. Härigenom undviker man eventuella felinvesteringar. Beträffande det tredje arbetsmomentet - upprättandet av rapporter - gäller att man inom verkets administrativa byrå manuellt skall upprätta rapporter på basis av det underlag som kvartalsvis erhålls från SCB. En första etapp i det manuella upprättandet av rapporter för den interna bokföringen utgörs av inarbetning av komplementkostnaderna samt av intern fördelning av kostnaderna från verkets hjälpkostnadsställen. Detaljerade regler för hur komplementkostnaderna

skall beräknas och hur den interna fördelningen skall genomföras har utarbetats. De maskinframkörda listorna kompletterade med komplementkostnader och interna fördelningar utgör underlaget för de rapporter som skall upprättas. Dessa är följande - rapport över verkets inkomster och totala kostnader redovisade per inkomstslag, respektive kostnadsslag - rapport över inkomster, kostnader och resultat per program - rapporter över kostnader per ansvarsområde - rapporter över hjälpkostnadsställenas kostnads- och fördelningssidor - rapport över verkets gemensamma kostnader fördelade per kostnadsställe och kostnadsslag - rapport över anskaffning av utrustning. Rapporterna skall upprättas kvartalsvis och sändas ut enligt distributionslista. Vid en utbyggnad av det ekonomiadministrativa systemet skall här nämnda rapporter kompletteras med information från budgeten och prestationsredovisningen. Först då kommer rapporterna att till fullo kunna tjäna som beslutsunderlag i det ekonomiska handlandet. Prestationsmätning I tidigare avsnitt har vid flera tillfällen prestationsmätningen omnämnts. Prestationsmätningen för verket innebär att man skall skapa ett redovisningssystem genom vilket man a n g e r och m ä t e r verkets prestationer. Arbetet med att utforma detta system pågår för närvarande och någon rapport om utredningsresultatet har ännu icke avgivits. I det följande lämnas endast vissa allmänna synpunkter samt en redogörelse för en preliminär undersökning inom den största enheten, patentavdelningen. Patentverkets verksamhetsgrenar fram-

184 PATENTVERKET

bringar prestationer som är helt artskilda. Detta medför att det torde bli svårt - för att icke säga omöjligt - att genom sammanvägning av olika prestationer få fram något enhetligt prestationsmått på patentverkets hela verksamhet. Men även inom ett och samma program är prestationerna tämligen heterogena. Olikheter föreligger såväl vad beträffar produktionsfaktorinsats som effekten av prestationerna. Variationer i produktionsfaktorinsatsen gäller i första hand arbetskraften och är förorsakad av stora differenser mellan de olika ärendena vad gäller omfattning och svårighetsgrad. Olikhet i effekt avser att ärendena leder till olika resultat eller nytta. I vidsträckt mening talar man här om olikheter i samhällsnytta eller social nytta. Då det i alla sammanhang med prestationsmätning visat sig mycket svårt att mäta effekten av prestationerna har i denna första studie av prestationsmätning inom patentverket helt bortsetts från prestationernas effekt. Detta innebär att prestationsmätningen helt koncentreras till prestationerna. Det vore vid prestationsmätningen önskvärt om man inom en och samma grupp av prestationer kunde beakta såväl kvalitativa som kvantitativa variationer. Då det torde vara mycket svårt att få fram ett mått på kvaliteten torde det i ett första skede vara tillfyllest om mätningen begränsar sig till en kvantitativ mätning av prestationerna utan hänsyn till kvalitativa variationer. Den kvantitativa mätningen torde få utgöras av en antalsräkning. Inom vissa delar av verksamheten torde det vara lämpligt att utföra arbetstidsredovisning. Härigenom skulle man för olika program resp organisationsenheter kunna få information om den arbetstid som åtgår för olika slutprestationer, delprestationer, arbetsmoment, a rbetsoperationer eller arbetstempo. I det följande skall redogöras för det

förslag som gjorts upp till prestationsmätning inom patentavdelningen. Patentavdelningen är i organisatoriskt hänseende uppdelad på (8) byråer för teknisk granskning samt patentkansli och bibliotek. Utarbetandet av ett system för prestationsmätning inom patentavdelningen startades med en kartläggning av verksamheten. Genom kartläggningen erhöll man information om - arbetsuppgifter - de prestationer (resultat) som arbetsuppgiften leder till - arbetsinsatsens fördelning på olika prestationsgrupper - prestationernas mätbarhet - underlag för mätning. En analys av erhållna uppgifter leder till avgörande om arbetsmätning och tidredovisning. En arbetsmätning innebär en beräkning av relationer mellan mätbara arbetsprestationer och tidåtgång redovisad genom löpande tidskrivning. Tidredovisning innebär en redovisning av tiden med fördelning på arbetsuppgifter. Utredningen har lett till följande resultat för de olika enheterna. a) Patentavdelningens byråer för teknisk granskning. För att möjliggöra en längre gående prestationsmätning samt en produktivitetsmätning på olika nivåer inom patentavdelningens tekniska granskning föreslås i den preliminära utredningen att följande mätinstrument kommer till användning: - tidkort - prestationsrapport - tid fördelningsrapport. Tidkort. För redovisning av den arbetstid som åtgår för olika arbetsmoment vid handläggning av en patentansökan skall noteringar göras på ett tidkort. Prestationsrapport. Rapporten skall utvisa de tekniska granskarnas prestationer och produktivitet per byrå. Mått-

PATENTVERKET

enheten på prestationerna utgörs av antal avgjorda ansökningar. Detta innebär att man mäter patentavdelningens slutprestation, dess output. Hänsyn tas icke till kvalitativa differenser mellan slutprestationerna (svårighetsgrad betr teknisk bedömning, antal patentanspråk etc). Rapporten redovisar produktiviteten dels i fysiska mått, nämligen behandlingstid per avgjord ansökan, dels i monetära termer, nämligen lönekostnad {— behandlingskostnad) per avgjord ansökan. T idfördelnings/apport. Fortlöpande under kalendermånaden skall varje granskare ifylla en tidfördelningsrapport. Tidskrivningen skall ske efter ett generellt kodsystem, där varje kod har en enhetlig innebörd för hela den tidskrivande gruppen av granskare.

b) Patentkansliet. För denna enhet har det insamlade materialet ännu icke bearbetats.

c) Biblioteket. Den preliminära utredningen för biblioteket utvisar att man genom arbetsmätning bör kunna få ett mått på icke mindre än 3/4 av bibliotekets hela verksamhet. Mätningen hänför sig till 10 tämligen väl avgränsade prestationsgrupper representerande inbördes tämligen homogena prestationer. Detta skulle innebära att

man skulle kunna få fram normtal (standards) för dessa prestationer, uttryckta i tidåtgång per prestation eller grupp av prestationer. Prestationerna inom övriga enheter (varumärkesbyrå, bolagsbyrå, besvärsavdelning, administrativ byrå) kommer att behandlas i det fortsatta arbetet av pågående utredning. Återstående utredningar För de återstående utredningsavsnitten (se s 178) har endast vissa förstudier gjorts. Från dessa kan nämnas följande. Klara riktlinjer måste utformas för petitaarbetet. Dessa skall behandla: - petitas innehåll (programbeskrivning, prestationer, resursbehov, kostnader, intäkter) - upprättandet av petita - granskning och sammanställning - slutlig utformning (bl a allmänt program) - tidsschema - blanketter och sifferunderlag - verksledningens direktiv inför petitaarbetet. Den interna budgeten skall utgöra ett i detalj fastställt handlingsprogram inför instundande budgetår. Den skall baseras på den planering som låg till grund för verkets petita, samt på det av Kungl Maj:t utfärdade regleringsbrevet. Ett rapportsystem skall utvecklas för uppföljning och kontroll av verksamheten.

.tj\S"eJ/,

Pris 12 kr

Pris 12 kr.

'4$ , , ; ^ . . '*-;* >:'ii^i *-•«*#& ^ : : : ; ^ ; s ' - ; •*•"•;• ^^vv,.-

;-v.%^ '^.:;„t4^

.•••v.:'

•ii*. ""&'