Lärarutbildning för folkhögskolan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

s

agge?

Arkivexemplar

ä.) STATENS OFFENTLIGA UTR E DNINGAR 19 67 : 47

1,,... Ecklesiastikdepartamentet

Viva?

LÄRARUTBILDNING

FÖR FOLKHÖGSKOLAN

FOLKHÖGSKOLANS LÄRARUTREDNING

Stockholm 1967

STATENS

OFFENTLICA UTREDNINCAR 1967

Kronologisk förteckning

Kommunal bostadsförmediing. Hagström. I. 27. Förtidsrostning och gemensamma tvådagarsval. . Allmänna arvstonden. Esselte. Ju. Esselte. Ju.

954m-

Utsökringsrätt VI. Esselte. Ju. 28. Tryckfrihet och upphovsrltt. Berlingska bok Ny donkretsindeining för underrättema. tryckeriet, Lund. Ju. Esselte Ju. 29. rransportkoatnaderna i Gotlandstruiken. statlig publicering. Norstedt a; söner. Fi. Esselte. K.

:Msn

. Finansiella långtidsperspektiv. Esselte. Fi. 30. Höga eller låga hus? Esselte. I. Den framtida jordbrukspolitiken. Svenska 31. Filmens inflytande på sin publik. Baggström. E. Reproduktions AB. Jo. 32. Vänerns och Vätterns förbindelse med väster- .e- Barnsiugor. Barnavårdsmannaskap. Barnoiycks- havet. Esselte. K. tall. Kihlström. S. 33. Vänerns och Vätterns förbindelse med väster- Rikskonserter. Esselte. E. havet. Bilagor. Esselte. K.

?se Linköpings högskola. Dei I. Victor Petter- 84. Kompensation i vissa fail för bensinskatt som

son. E utgår vid användande av motorsåg och snö- Progrsmbudgetering. Del I. Esselte. Fl. skoter. Berlingska bokttyckeriet, Lund. Fi.

fr?? Progrembudgetering. Del II. - studier och tör- 35. Firmaskydd. Esselte. Ju.

sök. Esselte. Fi. 36. Nykterhetsvårdens läge. Dei I. Esselte. S. F. .w Progrembudgetering. Del III. - En samman 37. Nykterhetsvårdens läge. Del II. Bilagor. fattning. Esselte. Fi. Esselte S. Skoiars arbetstider. Esselte. E. 88. sko lig yrkesutbildning. II. Esselte. Jo. inom krigsmakten. Esselte. F6. 39. Sam ällets barntiiisyn, barnstugor och familje-

55-3

Tjänstestälining 1958 års utredning kyrka-stat. VII. Folkbokfö- daghem. Esselte. S. ringen Beckman. E. 40. Företagaretöreningarnas framtida organisation F 1958 åts utredning kyrka-stat. VIII. och verksamhet. Kihlström. I. De tedogiska takulteterna. Almqvist a: Wiksell. 41. Narkotikaproblemet. Del II. Haggström. S. Uppsa.a. E. 42. Utsädesbetningens effekter. Isaac Marcus. Jo. . Invancringen. Esselte. I. 48. Miljövárdsiorskning. Del I. Forskningsområdet. . Statens stöd till ungdomsverksamhet. Esselte. E. Kihlström. Jo. Utkommer senare. . Den sntliga iänstörvaitningen. I. Norstedt 44. Miijövårdsforskning. Del II. Organisation och & Sörer K. resurser. Kihlström. Utkommer senare. . Den statliga länstörvaitningen. n. Bilagor. 45. 1958 års utredning kyrka-stat. IX. Kyrkiig or- Norstedt d: Söner. K ganisation och törvaitnlng. Beckman. E. . Skatteförvaitningen. Norstedt s: söner K. 46. 1958 års utredning kyrka-stat. X. Kyrklig egen- . Länsindeiningsutredningen. Victor Petterson. K. dom. skattefrågor. Prästerskapets privilegier. . Lag on skatterätt. Häggström. Fi. Esselte. E. . Narkozikaprobiemet. Dei I. Baggström. S. 47. Lärarutbildning för folkhögskolan. Esselte. E. . Partiel törtattningsretorm. Esselte. Ju.

Anm. Om enskild tryckort ej anges. lr trycket-ten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967:47

Ecklesiastikdepartementet

LÄRARUTBILDNING

FÖR FOLKHÖGSKOLAN

FOLKHÖGSKOLANS LÃRARUTREDNING

ESSELTE AB. STOCKHOLM 1967

Innehållsförteckning

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för

Ecklesiastikdepartementeti .

Avdelning I. Folkhögskolan nu och i framtiden

Inledande synpunkter .

Kapitel 1. Begreppet folkhögskola . 10

Kapitel 2. Folkhögskolans nuvarande organisations- och verksamhetsformer 13

2.1. Utbildningsmål . 13 2.2. Organisation . . . . . . . . 15

2.3. Undervisning och övrig verksamhet . 22

Kapitel 3. Elever och lärare . 29 3.1. Elever. . . 29 3.1.1. Elevernas ålder. . . . . 29 3.1.2. Inträdeskrav och elevbedömning . . . . . . . . . . 29 3.1.3. Elevernas yrkesplaner och verksamhet efter folkhögskolavistelsen. . . . * . 31 3.2. Lärare. . . . . . . . . . . 32 3.2.1. Tjänster och behörighetsvillkor . 32 3.2.2. Antal lärare och anställningsart . 33 3.2.3. Lärarnas utbildning. . . . . . . . . . . . 34 3.2.4. Praktisk lärarutbildning och lärarfortbildning. . 34

Kapitel 4. Folkhögskolans hittillsvarande roll- ett försök till precisering av

skolformens betydelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Inledande synpunkter. . . . . . . . . . . . . . . . . 37 4.1. Folkhögskolans värde för den demokratiska utvecklingen 37 4.2. Folkhögskolan som en ny startmöjlighet för äldre ungdom . 38 4.3. Folkhögskolan som kulturell impulsgivare . . . . . . . . . 38 -

Kapitel 5. Tidigare uttalanden om folkhögskolans ställning i ett reformerat skolsystem. . . . . . . 40 Inledande synpunkter. . . . . . . . . . . . 40 5.1. Folkhögskolans ställning till andra skolformer 40 5.2. Folkhögskolans uppgifter i ett nytt skolsystem . 41 5.3. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . 43 Kapitel 6. Utredningens bedömning av folkhögskolans ställning och uppgifteriframtiden 45

6.1. Nuläge 6.2. Förutsättningarna ändras . . . . . 6.3. Varför behövs. . . . . . . . . . . . . . folkhögskolan 6.4. Vuxenutbildning helt förlagd till folkhögskola. . . . . . . 6.5. Folkhögskolan som komplement till annan vuxenutbildning 6.6. Folkhögskolan som centrum för vuxenutbildning av speciellt

6.7. Kortare kurser av orienteringskaraktär . 6.8. Speciallinjer . . . . . . . . . . . . . 6.9. Några problem i framtidens folkhögskola. 6.9.1. Planering. . . . . . . . . 6.9.2. Organisation . 6.9.3. Information 6.10. Sammanfattning

II Lärarutbildning och lärarfortbildning för folkhögskolan . Avdelning Inledande synpunkter . . . . . . . . .

7 Ämnesutbildning. . . . . . . . . . Kapitel 7.1. Reguljära utbildningskrav . . . . . . . . . . . . . 7.2. Lämpliga ämnenilärarutbildningen 7.3. Undantag från de reguljära utbildningskraven . . 7.4. Lektorstjänster vid folkhögskolan .

7.4.2. Arbetsuppgifter . . . . . . . . . . . . 7.4.3. . . . . . i Kompetenskrav

7.4.4. Tilldelning och tillsättning avdektorstjänster

7.5. Sammanfattning. . . . . . . . . . .

Kapitel 8. Praktisk-pedagogisk utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inledandesynpunkter - kännetecken och 8.1. Undervisningssituationen i folkhögskola utbildningskrav . . . . . . . 8.2. Linje vid lärarhögskola . . 8.3. Innehålliutbildningen . . . . . . . 8.3.1. Kommentar till innehållsöversikten . . . 8.4. Sammanfattning. . . . . . . . .. .

Kapitel 9. Utbildningsorganisation Inledande . . . . . . . . . synpunkter etc. . . . . . . . 9.1. Studiegång,periodindelning 9.2. Antal lärarkandidater vid folkhögskollärarlinje 9.3. Urval bland sökande till folkhögskollärarlinje 9.4. Allmänna . . . anspråk på praktikskolor 9.5. Läraruthildare vid folkhögskollärarlinje . . . . . . . . . . 9.5.1. anställningsvillkor m. m. för metodiklektorer Behörighet, och utbildningsledare vid folkhögskollärarlinje. 9.6. Betygsättning och behörighet 9.7. Val av lärarhögskola . 9.8. Förslagens genomförande . 9.9. Övergångsbestämmelser 9.10. Sammanfattning . . .

Kapitel 10. Lärarfortbildning för folkhögskolan . . . . . . . . . . . . 10.1. Fortbildningsmöjligheterna inom skolväsendet i stort . . . 10.2. Behovet av fortbildningsmöjligheter för folkhögskolans lärare 10.3. Formerna för fortbildning av folkhögskolans lärare . . . . . 10.3.1. Feriekurser . a . . . - . . o . . - . . - . . 0 c 10.3.2. studiedagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4. Ledningen av fortbildningen för folkhögskolans lärare 10.5. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . Kapitel 11. Kostnader . - o a . . . . . . . o a c o . . u a Kapitel 12. Sammanfattning

Bilaga 1. Folkhögskolorna i Sverige läsåret 1967/68 . . . . . . . . .

Bilaga 2. Förteckning över tabeller i betänkandet . a . o . . n - . a o

Till

Herr Statsrådet och

Chefen för Kungl Ecklesiastikdepartementet

Genom beslut den 29 oktober 1965 :t åt numera skolråuppdrog Kungl Maj det Arne Sönnerlind, tillika ordförande, Sixten Markundervisningsråden lund och Nils-Eric Svensson, numera Gösta Vestlund samt undervisningsrådet rektorn Hilding Friman att såsom utreda om sakkunniga frågan utbildning och fortbildning av lärare. folkhögskolans Samma dag uppdrog chefen för åt läraren vid ecklesiastikdepartementet Landsorganisationens folkhögskola, Åkers-Runö, Sven-Olof Mattsson, att vara sekreterare åt de Sedan Mattsson entledisakkunniga. på egen begäran gats från sekreteraruppdraget tillkallades redaktören i skolöverstyrelsen Evert Sverkman beslut den 27 mars 1966 att räknat från den genom 10 maj 1966 som sekreterare åt de Den tjänstgöra sakkunniga. 16 januari 1967 tillkallades »t f folkhögskolinspektören Bo att som biträda de Göthberg expert sakkunniga. För de arbete har särskilda direktiv utfärdats. sakkunnigas inga De sakkunniga har antagit benämningen Folkhögskolans lärarutredning. De sakkunnigas arbete har enbart om av ämneslägällt frågan utbildning rare vid folkhögskolan. Utöver viss sammanställning av statistiskt har nödvändigt grundmaterial utredningen genom en enkät till inhämtat samtliga folkhögskolor upplysningar och synpunkter av betydelse för sina ställningstaganden. Utredningen har också besökt ett antal för att ta del av verksamheten folkhögskolor och med rektorer och lärare diskutera har lärarutbildningen. överläggningar också ägt rum med ett antal samlade till rektorskonfolkhögskolerektorer, ferens. Utredningen har hållit 19 sammanträden. För utredningen har tre varit de följande uppgifter väsentliga, nämligen 1) att försöka precisera innebörden av begreppet folkhögskola,

vilka kom- 2) att försöka bedöma och ange efter huvudlinjer folkhögskolan mer att utvecklas och forma sin verksamhet båda så som inne- 3) att från dessa utgångspunkter noggrant möjligt ange hållet i en och för folkhögskolan samt att lärarutbildning lärarfortbildning utforma en härför avpassad utbildningsorganisation. nu slutfört sitt får härmed över- Sedan utredningen uppdrag, utredningen lämna sitt betänkande »Lärarutbildning för folkhögskolanm Stockholm i 1967 september

Arne Sönnerlind Friman Nils-Eric Svensson Hilding Sixten Marklund Gösta Vestlund

/Euert Sverkman

Avdelning I. nu och i framtiden Folkhögskolan

ofta uttalade förhoppningen om folk-

Inledande synpunkter

högskolans utveckling, trots allt, inte Under senare år har åtskilliga uttalan- kan infrias utan att något görs också den gjorts rörande folkhögskolan och från samhällets sida för att få denna dess framtid. Utredningen redovisar i utveckling till stånd. En viktig förändkapitel 5 det väsentliga av dessa utta- ring i detta syfte är den nyligen beslulanden. Utmärkande för dem är, att tade statsbidragsreformen. En annan de är allmänt hållna och genomgående är de nu stadgeenligt ökade möjlighepräglade av en betydande optimism. terna till anpassning efter uppkomman- Eftersom den skolform utredningens de lägen på utbildningsområdet. Viktiga uppgift gäller dels är mycket oenhetlig, förutsättningar därutöver är en intendels har en framtid präglad av ovisshet sifierad och en för Iärarfortbildning i en del avseenden, har utredningen fått folkhögskolans uppgifter och syften aninleda sitt arbete med att försöka be- passad lärarutbildning. Här inställer stämma vad folkhögskolan är för något sig då den för utredningen och dess och att med ledning därav försöka ska- arbete avgörande frågan: vilket är folkpa sig en något så när klar bild av högskolans syfte? Frågan avser framfolkhögskolans framtida gestaltning. tiden. Utredningen har, som nämnts, Det senare har varit oundgängligt, ef- funnit att frågan inte är i tillräcklig tersom lärarutbildning ju alltid är en grad klar-lagd i de uttalanden som gjorts. fråga på förhållandevis lång sikt. Då svaret emellertid måste ges och De nyss nämnda uttalandena har ut- finnas som utgångspunkt för utredningredningen funnit vara för allmänt håll- ens arbete framlägger utredningen, så na för att kunna tjäna som utgångspunkt långt som möjligt i anslutning till gjorför utredningens förslag, ehuru den un- da uttalanden, i det följande sin uppder sitt arbete kommit att i allt väsent- fattning om folkhögskolans uppgifter på ligt dela den optimism beträffande folk- längre sikt och bygger sina förslag om högskolan som präglar dessa uttalan- lärarutbildningen på denna uppfattning. den. Innan »utredningen nått fram till Det bör slutligen, med hänvisning till denna uppfattning om folkhögskolan vad som ovan understrukits, göras klart har den alltså ägnat sig åt att analysera att det råder ett starkt beroendeförhålfrågan om skolformens framtida ställ- lande mellan folkhögskolans möjlighening och åt försöket att något klarare ter att väl fylla en uppgift inom utbildän hittills ange hur denna kan tänkas ningsväsendet och det slag av lära-re komma att te sig under vissa förutsätt- den kommer att få. ningar. Självklart är nämligen, att den

KAPITEL 1

Begreppet folkhögskola

Folkhögskolan har i vårt land utveck- nas. Punkterna a, b, c och e är grundlats som en fri skolform. För att kunna valarna för folkhögskolans pedagogik utföra uppdraget att föreslå former för och punkt d bestämmande för den på utbildning och fortbildning av folk- olika sätt ideologiskt präglade miljö högskolans lärare har utredningen fun- som i regel utmärker denna skolform. nit det nödvändigt att inleda sitt arbete Innebörden av dessa fem karakterismed att närmare granska och bestämma tika, efter vilken skolformen bör värdebegreppet folkhögskola. ras, skall närmare utvecklas i det föl- Att precisera begreppet folkhögskola jande. är enligt utredningens uppfattning av a) Friheten att inom vida gränser största betydelse, eftersom det är vik- utforma kursinnehåll med hänsyn till tigt att skilja mellan å ena sidan vilken skolans och elevernas bakgrund och användning man-vill ha av folkhögsko- intressen har varit av stor pedagogisk lan som resurs i rent - Även om friheten vid vissa yttre mening betydelse. byggnader, personal osv. - och å and- skolor begränsats av krav bl. a. från ra sidan vilken användning samhället mottagande skolor och av vissa skolors kan tänkas ha av folkhögskolan som speciella inriktning, sådan den angivits specifik skolform. Det är naturligtvis av huvudmannen, har det varit möjligt den sistnämnda frågan som är av in- att knyta an till elevernas olika förkuntresse i detta sammanhang, och det gäl- skaper i skilda ämnen och att ta betyler därför att fixera och hålla fast vad dande hänsyn till deras egna intressen det är som utmärker folkhögskolan och för olika problem och ämnesavsnitt. På skiljer den från andra delar av utbild- så sätt har man i stor utsträckning ningsväsendet. kunnat foga in elevernas erfarenhet i Enligt utredningens uppfattning kan undervisningen. Detta har främst gällt man precisera begreppet folkhögskola ämnen som samhällskunskap, litteratur, genom att ange följande, i fortsättning- psykologi och modern historia. F-rien närmare beskrivna karakteristika för het vid kursplanering och genomförandenna skolform: de har stimulerat både elever och läa) friheten, b) internatformen, c) rare och ofta ökat elevernas engagevuxeneleverna, d) folkrörelseanknyt- mang i ämnen, som de tidigare känt sig ningen och/eller anknytningen till det likgiltiga inför. En sådan relativt fri frivilliga bildningsarbetet, e) den tradi- pedagogisk situation är naturligtvis särtionella målsättningen att ge allmän skilt värdefull, när det gäller deltagare, medborgerlig bildning. För att en folk- som inte har studerat på många år eller högskola skall vara förhanden får egent- som av olika skäl har avbruti-t studierligen inte något av dessa kriterier sak- na i andra skolformer. Situationen un-

derlättar också elevernas aktivering och med Lektionsarbeundervisningstiden. självständiga insatser och bidrar till tet förbereds under fritiden och lekatt skapa en mellan lärare och elever tionerna aktiviteger underlag förnya inbördes avspänd och positiv atmosfär. ter under lektionsfri tid. Erfarenheterna har visat att friheten blir Folkhögskolan på så sätt en miljö i inte medfört sådana nackdelar som regel i högre grad än andra skolformer som kunde befaras, nämligen uteslut- att närma det äger förutsättningar sig ning av väsentliga ämnesavsnitt, irre- för all att utbildning viktiga, nämligen levanta utvikningar eller särskilt lång- och inrikta eleallsidigt kontinuerligt sam studietakt. verna i samband med stupå problem Enligt utredningens mening är det en dierna, stimulera dem att söka lösningutomordentlig tillgång för det svenska ar i skolans bibliotek och att engagera utbildningsväsendet att det finns en dem i en rikt differentierad verksamhet skolform med denna frihet. En sådan i teatercirklar, redakprogramgrupper, skolforms frihet att experimentera mead tionskommittéer osv. Elever med svag nya pedagogiska metoder kan främja motivation får på så sätt, hela genom den pedagogiska utvecklingen också att i miljöns inriktning, hjälp ge sig inom andra skolformer. kast med och dessutom är problemen,

b) Internatfornzen är en annan spe- förutsättningarna gynnsamma för en

ciell tillgång för folkhögskolans verk- och därmed effektiv stukontinuerlig samhet. Folkhögskolans företrädare har dievägledning. Denna mångfasetterade tidigt insett värdet av att kombinera verksamhet nu och får allt kompletteras undervisning och internatliv. Därige- mer sin p-rägel av att skolsamhällets nom underlättas kontakten mellan ele- olika funktioner och organ byggs upp ver och lärare och hela skolmiljön kan efter demokratiska mönster med en förutformas som ett stöd för elevernas av ansvaret mellan rekdelning styrelse, studier och personliga utveckling. En tor, lärarråd, elever och övrig personal. omfattande och allsidig erfarenhet har c) Vuxna elever. Folkhögskolan är - inom ramen för resur- en skolform tillgängliga för något äldre elever. Ett ser - en av stort antal möjliggjort utformning av dessa elever har under elevrum, dagrum och fritidsutrymmen, längre eller kortare tid haft förvärvssom tillsammans med ett ofta rikt väx- arbete, i och i deltagit föreningsliv lande fritidsliv har skapat ett för stu- många fall prövat av olika självstudier dier och personlig utveckling synner- Denna elevernas slag. mångskiftande ligen gynnsamt klimat. Diskussioner på bakgrund ger ett särskilt underlag för elevrummen, arbete i skilda grupper undervisningen, främst i samhällskunför förberedelse av lektioner, samkväm, skap, litteratur och modern psykologi, studieresor, idrottstävlingar och skol- historia men också i viss utsträckning tidningar där elever och lärare kom- inom det naturvetenskapliga området. mer i naturlig kontakt, samkvämspro- Problemen får nämligen en annan innegram med gästande föreläsare, musiker börd, om man själv mött dem på arbetsoch skådespelare, egna i eller i samhället teatergrupper platsen, föreningen och -- allt i i Det sångkörer infogat varje övrigt. upplevda ger den teoreskolas egen årliga rytm, uppbyggd kring tiska undervisningen en meningsfullavissa helger och märkesdagar, skapar re innebörd. förutsättningen för detta klimat. Fri- Elevernas relativa mognad ger givettiden blir genom internatet integrerad vis också en särskild åt skolprägel

1*2

samhället och dess klimat och under- möjlig. Friheten från centralt fastställlättar kontakt mellan lä- da kursplaner har läen kamratlig exempelvis givit rare och elever. rarna stora möjligheter att vid behov d) Folkrörelse- och folkbildningsan- ändra sina kursplaner, stanna upp, göen nära ra utblickar, anknyta till aktualiteter knytningen ger folkhögskolan kontakt med som aktivt och sammanfatta. Folkhögskolan har i organisationer, tar del i och påverkar samhällsutveck- den form den utvecklats kunnat ge såområden. Såväl under- dan övergripande bildning också åt lingen på olika som internatliv kommer där- den stora grupp elever som kommit visning igenom att präglas av ett starkare och till skolan mera på grund av nödvändig- Risken för isole- heten att skaffa - ibland kandjupare engagemang. sig en relativt - för ring av skolmiljön och benägenheten ske begränsad grund hos eleverna att uppleva problemen fortsatt yrkesutbildning än av allmänt som artificiella och ovidkommande blir bildningsintresse. I ett samhälle som mindre och ensidigheten förändras och snabbt specialiseras är härigenom motverkas av att olika det enligt utredningens mening oväråsiktsriktningar och erfarenheter finns representerade derligt med en skolform, vilken har hos lärare och elever. som en huvuduppgift att ge allmän traditionella - man frestas översikt och engagemang. e) Den bildning, - vill här uttala, att den säga klassiska målsättningen för folk- Utredningen att ge allmän är starkt övertygad om betydelsen av högskolan, medborgerlig har fått en allt starkare reali- att vidmakthålla och stärka en skolform, bildning, tet efter hand som samhället förändrats. som svarar mot de här angivna krite- De fyra av utredningen fram- rierna. Av dessa vill utredningen särövriga hållna karakteristika har samverkat till skilt betona vikten av frihetsmomentet. att göra denna bildningsverksamhet

KAPITEL 2

nuvarande och verksamhetsformer

Folkhögskolans organisations-

staten en inspektör för folkhögskolan. 2.1

Utbildningsmål

Ett av de viktigaste skälen till att Folkhögskolan som skolform går i Sve- folkhögskolor inrättades i vårt land rige tillbaka till år 1868, då de tre första torde från början ha varit att man skolorna inrättades. ville ge landsbygdens ungdomar _ det Som mål för folkhögskolans verksam- var då främst fråga om lantbrukarbehet redan från att den - som skulle angavs början folkningen kunskaper skulle ge vuxen ungdom allmän med- göra dem skickade att delta i det ofborgerlig bildning. Denna huvudupp- fentliga livet. 1860-talets kommunalgift har sedan dess stått kvar, och den och riksdagsreformer medförde nämfinns också fastslagen i folkhögskole- ligen ett ökat krav på sådana kunskastadgan (SFS 1958: 478), där första pa- per hos de grupper som nu fick större ragrafen lyder: »Folkhögskolan har till möjlighet än tidigare att medverka i uppgift att meddela allmän medborger- den kommunala verksamheten och i lig bildning. Särskilt bör eleverna bi- riksdagen. Vad som behövdes var främst bringas insikt om sitt ansvar som män- allmän medborgerlig bildning. Dessa niskor och samhällsmedlemmar. Skolan behov insågs tidigast av de s. k. folkbör sträva efter att stärka elevernas högsrkoleaföreningar, som startade de samarbetsvilja, utveckla deras förmå- första folkhögskolorna. ga till självständigt tänkande och kri- Även om målet för folkhögskolans tiskt omdöme samt främja deras mog- verksamhet var det angivna hindrade nad och studieintresse» det inte att yrkesbetonade ämnen på Varje folkhögskola får med hänsyns- ett tidigt stadium togs uppi skolfortagande till ovanstående målsättning ut- mens verksamhet. Främst var det då forma sitt arbetssätt. Centralt fastställda om ämnen fråga som hade anknytning kursplaner förekommer inte. till lantbruket, t. ex. avfältmätning, Den frihet som folkhögskolestadgan vägning och viss bokföring. Tidvis har ger folkhögskolan har skolformens före- ren yrkesutbildning bedrivits inom trädare - liksom också ansvariga myn- folkhögskolan, också då främst på jord- - hela tiden vakt om. brukets utan att man för den digheter slagit område, Att ett med tiden ökande bidrag utgått skull ansett sig ha givit avkall på måltill folkhögskolan från det allmänna Denna verksamhet sättningen. övertogs har inte medfört någon skärpning i så småningom av lantmannaskolorna, bestämmelserna eller av kraven på ut- som i början inte sällan förlades i anformningen av skolformens verksamhet. slutning till och som folkhögskolorna Ett visst statsbidrag började för övrigt ibland delade vissa lärare med dessa. utgå redan år 1882. År 1912 tillsatte Under senare år har en ökande an-

del av folkhögskolans elever sökt dare - nåtts om sig genom kungörelsen dit för att få vidareutbildning av all- grundskolans kompetensvärde (SFS mänt slag som en grund för fortsatt ut- 1966:24) och genom kompetensutredbildning. Inom folkhögskolan har sam- ningens förslag i dess betänkande Tilltidigt fortlöpande förts en debatt om träde till postgymnasiala studier (Eckde risker i form av bundna kurser och lesiastikdepartementet 1966: 13). Kungötentamensläsning som ett sådant för- relsen om grundskolans kompetensvärde hållande kan medföra. Man har dock jämställer under vissa villkor genomallmänt accepterat att folkhögskolan gången utbildning vid folkhögskola med tagit på sig denna kompletteringsverk- utbildning inom vissa andra skolformer. samhet i en situation då andra skol- Det har skett utan att man krävt en för former inte räckt till för att ge vidare- alla folkhögskolor gemensam kursplan. utbildning å.t alla vuxna ungdomar, som Kompetensutredningen konstaterar velat ha sådan. Det är naturligt att en att riksdagen har, efter förslag av fackdel skolor i detta läge mer eller mind- skoleutredningen, understrukit det anre kopierade andra skolformers läro- gelägna i att man regelmässigt anger planer, t. ex. realskolans, och använde folkhögskola som ett i kompetenshände läroböcker som var avsedda för seende med fackskola likvärdigt alterrealskolan. Somliga folkhögskolor gav nativ. Kompetensutredningen föreslår också graderade kunskapsbetyg på sam- att dessa ställningstaganden rörande ma sätt som ungdomsskolan. Detta före- folkhögskolans kompetensvärde nu omkom fram till år 1958, då genom den sätts i praktisk Genomtillämpning. nya folkhögskolestadgan infördes ett gången folkhögskola hör ge med fackannat system för bedömning av elever- skola jämställd behörighet till icke-akanas arbete, nämligen omdöme om elever- demisk postgymnasial utbildning. Detta nas förmåga att tillgodogöra sig under- villkor bör dock, anser kompetensutvisningen. redningen, förenas med kravet att folk- Eftersom verksamhetens utformning högskoleutbildningen skall vara tvåoch innehåll varit av så växlande slag årig och grundad på genomgången har också debatt förekommit om det grundskola eller treårig och grundad kompetensvärde som folkhögskolekur- på folkskola. Folkhögskolekurserna bör serna kan ge. I vissa fall har folkhög- omfatta minst 60 veckor. I proposition skolan för att hjälpa sina elever gått nr 85 år 1967 angående vuxenutbildmed på att införa vissa bestämda kur- ning framhåller departementschefen att ser på sitt program, t. ex. så kallade ett förverkligande av kompetensutrednormalkurser för blivande sjukskö- ningens förslag ytterligare bör vidga terskeelever i ämnena svenska, mate- möjligheterna för dem som bedrivit matik, fysik, kemi och biologi. Nor- folkhögskolestudier att vinna inträde i malkurserna har dock sällan utgjort andra läroanstalter. Departementschefolkhögskolans hela kurs i nämnda äm- fen erinrar också om att det av riksdanen utan varit en del av det som ingått gen antagna förslaget i proposition nr i dem. Flera folkhögskolor har vidare 4 år 1967 angående reformerad lärargivit sådan undervisning som direkt för- utbildning innebär att som villkor för bereder eleverna för inträde i social- inträde till låg- och mellanstadielärarhögskolor (socialinstitut). En viss lös- utbildning skall gälla genomgången ning av frågan om folkhögskolans kom- fackskola, gymnasium eller motsvaranpetensvärde har - i varje fall tills vi- de utbildning. Med sistnämnda utbild-

.15

ningskategori avses bl. a. folkhögskole- rande vara folkhögskolans huvuduppav viss Att utbildning omfattning. gift. en synnerligen mångskiftande Folkhögskolor har med tiden verksamhet - både upp- ifråga om organirättats också av olika folkrörelser. Des- sation och innehåll kan upprätthålsa rörelseskolor har ofta en plats och las inom ramen för denna målsättning en uppgift inom den organisation som är uppenbart.

är skolans huvudman. Detta kan mär-

kas i uppsättningen av ämnen och i

ämnesinnehållet. Inte sällan tyder detta 2.2

Organisation

på att man räknar med att eleverna

i framtiden skall delta i den aktuella Huvudmannaskap

organisationens verksamhet som för- Folkhögskolorna i vårt land brukar

troendevalda eller som anställda in- med hänsyn till inhuvudmannaskapet struktörer, fritidsledare och studiele- delas i tre grupper, landstingsskolor, dare. Också denna har kun- och rörelseskolor. utformning stödföreningsskolor nat inom ramen för folkgenomföras I början var i allmänhet stödförening-

högskolans allmänna målsättning. ar huvudmän för När folkhögskolorna. Utvecklingen inom intresse för att starta folkhögskolans en folkhögskola verksamhetsområde har lett till att man uppstod i en bygd bildade man en stödi den offentliga debatten om folkhögsko- förening som skulle ha ansvar för sko-

lan - liksom också rörande den övriga lan och dess verksamhet. Så småning- - har kommit att alltfolkbildningen om började olika landsting inrätta folkmer ifrågasätta det möjliga och eller överta sådana från stödlämp- högskolor liga i att dra skarpa gränser mellan å föreningar. Som tredje grupp tillkom

ena sidan och allmän utbildbildning så småningom folkhögskolor som starning och å andra sidan yrkesutbildning tades av olika folkrörelser. Folkhögskoeller kompetensinriktad utbildning. Ett 5 § slår fast att lestadgans ett regleexempel på att detta kan beröra också mente skall finnas för varje folkhögfolkhögskolans verksamhet finns i det skola. I detta skallbland annat anges förslag till ny folkhögskolestadga som förhållandet mellan skolan och dess hu-

skolöverstyrelsen lade fram år 1965 vudman. Reglementet fastställs av skol-

(men som bara delvis antagits). Sö Överstyrelsen. ville utvidga mâlsättningsparagrafen får Stödföreningsskolorna vanligen med tillägget att kan och landsfolkhögskolan betydande landstingsbidrag, »inom ramen för dessa syften jämväl tingen är representerade i dessa skoha till uppgift att bibringa eleverna lors I stort överensstämmer styrelser. kunskaper och färdigheter för deras med stödföreningsskolornas inriktning vidareutbildning» Bakom detta förslag landsrtingsskolornas. har Utredningen ligger bland annat insikten om att därför just i sin skrivning i fortsättningen det inte går att dra några skarpa grän- sammanfört landstings- och stödför-

ser mellan yrkesutbildning och allmän till en landseningsskolorna grupp, medborgerlig bildning. Inom vissa folk- tingsskolor.

högskolekretsar fördes liknande tankar Rörelseskolorna i och för utgör sig fram redan i slutet av 1800-talet. Idé- Att dessa under ingen homogen grupp. erna är alltså inte nya, men de har senare år bildat en samarbetsorganisafått ny aktualitet. Att ge allmän med- tion beror främst på att de har ungefär borgerlig bildning anges dock fortfa- likartade ekonomiska problem att lösa.

Tabell år 1951 eller senare. 26 av 1. Folkhögskolor efter huvud- statsbidrag mann-askap dessa skolor är rörelseskolor. Den ökning av antalet folkhögskolor som kan Skolor Antal noteras under senare år beror alltså främst på att folkrörelserna sett det Stödföreningsskolor . . . . . . . 10 som en angelägenhet att starta egna Landstingsskolor . . . . . . . . . 46 56 skolor. Man kan vidare notera att samt- Skolor med anknytning till liga landsting utom två driver egna svenska kyrkan . . . . . . .. folkhögskolor, en eller flera. Undantafria samfund . . . . . . . . . .. gen är Malmöhus och Norrbottens läns nykterhetsrörelsen . . . . . . arbetarrörelsen . . . . . . . . . landsting, vilka har valt att i stället för andra organisationer. . . . 49 att upprätta egna folkhögskolor ge bi- Summa 105 drag åt stödförenings- och rörelseskolor i en omfattning som om dessa vore Samtliga dessa 105 skolor har statsbidrag. landstingsskolor. I de fall då ett lands- Den folkrörelse som är huvudman för ting under t. ex. den senaste tioårsperioär starkt den har startat en ny folkhögskola, har en folkhögskola representerad i denna skolas styrelse. Det är emeller- detta inneburit en utvidgning av detta tid också att plats i landstings tidigare verksamhet på omvanligt styrelsen åt representant för landstinget rådet, inte starten av dess första folkgivits och för den kommun inom vilken folk- högskola. Landstingen har funnit att högskolan är belägen. I den mån en behovet av den utbildning som folkhögrörelsefolkhögskola har en målsättning skolan ger inte har täckts av existeranutöver den i folkhögskolestadgan an- de skolor och har därför startat nya. givna framgår detta som nämnts av och ämnesinnehåll ökningen av antalet folkhögskolor har ämnesinriktning men också utöver noterats i flera under de av övrig verksamhet propositioner den direkta undervisningen. Detta gäl- senaste åren, och departementschefen ler också de folkhögskolor som ägs av har angivit det som angeläget att stor Pappershruksförbundet (Markaryd) och försiktighet iakttas när det gäller att ge Hantverksförbundet (Leksand), varför statsbidrag åt fler skolor. Som skäl för dessa i det har hänförts till denna mening har angetts att det är följande rörelseskolorna. oklart hur stort behovet av folkhögsko- Hur folkhögskolorna fördelar sig ef- lor blir i framtiden, när ungdomsskoter huvudmannaskap framgår av tabell lan expanderar kraftigt. Några fler folk- 1, som gäller år 1967/68. högskolor än de nämnda 105 är inte En förteckning över samtliga skolor heller i verksamhet. med huvudmannen angiven finns i bil. En viss utökning av folkhögskole- 1. verksamheten har skett sedan 1958 ge- Det statistiska material som utred- nom att man startat s. k. filialfolkhögi fortsättningen redovisar har skolor, anknutna till permanenta folkningen i en del fall inte kunnat föras längre högskolor. Som skäl för att starta fifram än till läsåret 1965/66. Blott de lialfolkhögskolor angavs från början som hade statsbidrag un- det stora behovet av utbildning för de folkhögskolor der de i sammanställningen aktuella stora ungdomskullarna. Eftersom behoåren har medtagits. vet av utbildningsplatser också i fort- Av de 105 folkhögskolorna har 29 fått sättningen har varit stort, har de flesta

filialfolkhögskolorna fortsatt sin verk- Tabell 2. Kurslängd vinterkursen 1966/67 samhet år efter år. Antal veckor Antal skolor I regel har filialskola upprättats inom samma län eller region som modersko- 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 lan. Medgivande av Kungl. Maj :t krävs 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 för att starta filialfolkhögskola. 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Arbetsåret fanns 12 filial- 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1966/67 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 folkhögskolor med sammanlagt 577 ele- 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 ver. Sju av filialfolkhögskolorna var 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 anknutna till landstingsskolor och fem till rörelseskolor. Summa 104

Utbildningsorganisation lad fortsättningskurs - omedelbart ef- Tre olika slags kurser kan enligt folk- ter vinterkursens slut. Administrationen högskolestadgan ordnas vid folkhög- förenklas också om dessa kurser slås skolor: vinterkurs, sommarkurs och samman till en. Med tanke på det stora ämneskurs. Ämneskurs kan vara an- antal elever som vidare till fortgår tingen fristående eller ansluten till vin- satt utbildning och behovet av att kunter- eller sommarkurs. na mot väga folkhögskoleutbildningen annan utbildning har ibland ett när- Vinterkurs mande av folkhögskolans kurstid till Folkhögskolorna hade från början en skolors framhållits som önskövriga enda kurs per år, i tiden förlagd så att värt. Att lärarnas anställningsförhållanden passade väl med tanke på lant- den förbättras vid för länganställning brukets villkor. Kursen började då re- re kurs kan även ha medverkat. Det lativt sent på hösten och kom så små- minskade intresset från elevhåll för ningom att benämnas vinterkurs. sommarkurser har också utpåverkat Vinterkursen kan nu enligt folkhög- vecklingen mot vinterkurser. längre skolestadgan omfatta 22-30 veckor. Skolöverstyrelsen har dock rätt att med- sommarkurs ge avvikelser från denna bestämmelse. Sommarkursen var från början avsedd Ännu mot slutet av 1950-talet var det för kvinnliga elever och infördes som vanligt att folkhögskolorna hade vin- ett komplement till vinterkursen, vilterkurs på högst 25 veckor, men med ken i början tog emot enbart manliga tiden blev tendensen att utöka kursti- elever. Också sedan vinterkurserna öppden allt tydligare. Arbetsåret 1966/67 nats för kvinnliga elever fortsatte man hade 97 skolor en vinterkurs på 30 med sommarkurser för enbart kvinnor. veckor eller däröver. Fördelningen Sommarkurserna var i allmänhet inframgår av tabell 2. riktade på s. k. praktiska ämnen. Så Flera skäl har i debatten angivits för småningom införde en del skolor såväl den förlängning av vinterkursen som praktiska som teoretiska sommarkurser, ägt rum. Ett är behovet av en längre men det var relativt sent som man börsamlad kurstid för att därigenom kunna jade ta emot manliga elever till sommaröka kursinnehållet och/eller fördjupa kurserna. Ett alltmer vikande elevintresundervisningen. Vid många skolor var se för sommarkurser har noterats, vildet tidigare vanligt att ett stort antal ket framgår av tabell 9. Det har lett elever fortsatte i ämneskurs - då kal- till att antalet sådana kurser blivit allt

2-714851

färre. År 1964 ordnades sålunda som- ningsavdelningar utan av en skolas tomarkurser vid 15 skolor medan antalet tala elevantal. 1965, 1966 och 1967 var blott 4. Blott en folkhögskola har endast en I debatten om folkhögskolornas verk- årskurs. Det är Stockholms stadsmissamhet har framförts önskemål om att sions folkhögskola i Vårdinge, som är beteckningarna sommarkurs och vin- avsedd för yngre elever, 15-17 år. Denterkurs skulle tas bort ur folkhögsko- na skola har infört andra årskurs från lestadgan. Med en större frihet skulle och med läsåret 1967/68. folkhögskolorna ha ökade möjligheter Enbart årskurs 1 hade 1966/67 1 skoatt anpassa sin verksamhet till behov la. som uppstår och till utvecklingen på Ärskurserna 1 och 2 hade 1966/67 46 utbildningsområdet. I det förslag till ny skolor. stadga som skolöverstyrelsen lade fram Årskurserna 1, 2 och 3 hade 1966/67 år 1965 hade de nämnda kursbeteck- 57 skolor. ningarna också tagits bort. Det föreslogs i stället att en eller fler kurser, omfat- Några folkhögskolor har på försök tande totalt minst 30 veckor, skulle 0rd- slopat indelningen av elever i årskurser. nas vid varje folkhögskola. En av kur- Orsaken är att man velat ge eleverna serna skulle enligt detta förslag dock möjlighet att få en efter deras föromfatta minst 21 veckor. kunskaper och studiemål mer avpassad undervisning. I stället för att placera Årskursindelning eleverna i viss årskurs och bestämda Folkhögskolorna ordnade i början bara undervisningsgrupper för hela läsåret en enda kurs per år, en vinterkurs. När har dessa skolor i varje ämne eller i en eleverna hade gått igenom denna var del av ämnena ordnat undervisning på deras folkhögskoleutbildning avslutad. olika nivåer och/eller i olika stoffgrup- Så småningom uppstod behov av en per. Kurserna har ofta varit uppdelade mer omfattande utbildning. Det ledde i perioder med möjlighet till nytt val till att skolorna införde en a-ndra års- för varje period. kurs, som då i regel var av samma Sö har föreslagit att begreppet årslängd som första årskursen. Den van- kurs helt skall slopas, eftersom erfarenliga organisationen var länge att folk- heterna av nivå- och stoffgruppering högskolorna hade två årskurser. På är positiva. 1930-talet inrättades en tredje årskurs vid ett litet antal En ök- Ämneskurser folkhögskolor. ning av antalet skolor med tredje års- Som tidigare nämnts är ämneskurs den kurs noteras under 1950-talet och däref- tredje kurstyp som kan förekomma vid ter. Nu har mer än hälften av folk- folkhögskola. Ursprunget till ämneskurhögskolorna tre årskurser. Tredje års- serna var de fortsättningskurser som kurs har fått inrättas först efter medgi- allt flera folkhögskolor kom att ordna vande från skolöverstyrelsen. Sedan de som en direkt påbyggnad på vinterkurträtt i serna - och i vissa fall också nya statsbidragsbestämmelserna på somkraft behöver skolöverstyrelsen inte markurserna. Beteckningen ämneskurs längre överväga de ekonomiska konse- infördes i 1958 års folkhögskolestadga. kvenserna av att skolor önskar starta Som namnet anger var fortsättningstredje årskurs. Lärartätheten är inte kurserna en direkt påbyggnad på en längre beroende av antalet undervis- annan kurs, i regel då vinterkursen.

Tabell 3. Anslutna ämneskurser Tabell 4. Fristående ämneskurser 1965/66

Anslutna Kursernas

l

1964/65 1965/66 1966/67 längd Antal kurser

till årskurs 1 35 skolor 16 skolor 14 skolor - 14 dagar . . . . . . . . . .. 80 › t 2 44 › 10 n 11 15_ 28 » . . . . . . . . . .. 30 › › 3 9 b 2 n 5 29_ 56 › . . . . . . . . . .. 23 57-112 » . . . . . . . . . .. 6

113_ . . . . . . . . . . .. I 2

Det innebar att eleverna om de så ville

kunde fortsätta ytterligare ett antal

veckor vid sin skola. vecka. Den kan ordnas av folkhögsko- Ofta innehöll fortla själv eller av i samsättningskursen samma ämnen och vec- folkhögskola kotimtal som verkan med bildningsorganisation. I vinterkursen medan man i andra fall senare fall skall minst 25 % av underkoncentrerade antalet ämnen. De ämneskurser som visningen under ämneskursen bestridas ersatt fortav folkhögskolans lärare. Genom att sättningskurserna benämns numera anslutna ämneskurser. Med öppna denna möjlighet ville man göra denna beteckdet möjligt för folkhögskolorna att bining anges anknytningen till annan kurs. träda folkrörelserna med kvalificerade

Antalet lärare för deras kursverksamhet. anslutna ämneskurser har minskat under Antalet fristående ämneskurser har senare år, vilket framav tabell 3. ökat år från år. 1960/61 ordnades 41 går Elevantalet vid de sådana kurser. Under läsåret 1965/66 anslutna ämneskurserna har ordnades 141, varav 73 vid under perioden 1960/61- landstingsminskat från skolor och 68 vid rörelseskolor. Sam- 1966/67 c 1 200 till c 550.

Den främsta till manlagt var det 50 skolor som svarade förklaringen det för dessa 141 kurser. Elevantalet var tominskade antalet anslutna ämneskurser är den talt 4 274. tidigare nämnda förlängningen av vinterkurserna. Kursernas längd varierade avsevärt, När en vinterkurs är vilket av tabell 4. så lång som 34 veckor anses inte längre framgår

samma behov som av Som synes dominerar de kortare kurtidigare påbyggnad i form serna. I många fall är en av ämneskurs föreligga. kurslängden Man vecka. Mer en tre fjärdedelar av antalet fann emellertid att behov förekurser är på högst en månad. Kursdellåg också av en annan typ av kurser.

Vid sidan av sin tagarnas antal växlar också, vilket ordinarie kursverksamhet i form framgår av tabell 5. av vinter- och sommar-

kurser samt Enligt folkhögskolestadgan krävs ockfortsättningskurser började så av deltagarna i ämneskurser att de många folkhögskolor därför att ordna

också helt fristående kortare kurser. Tabell 5. Kursstorlek vid fristående äm- Ibland räcker kurser på en eller ett par neskurser 1965/66 veckor för att ge tillräcklig information

inom begränsade ämnesområden. Se- Antal

Antal

deltagare kurser dan 1958 kan sålunda kurser - som

kallas fristående ämneslcurser - -15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 på vissa villkor räknas in 16-30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 70 i folkhögskolans 31-40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20 statsbidragsberättigade verksamhet. Fri- 41-50 . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

stående ämneskurs skall för att vara 51- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

statsbidragsberättigad omfatta minst en Summa 141

skall vara 18 år eller däröver. Ämnes- lan hade läsåret 1966/67 16 elever, kurs skall vara koncentrerad kring visst den största 218. Det bör dock noteras, ämne eller viss av ämnen. Någon att den minsta folkhögskolan är en skola grupp säker statistik över innehållet i de fri- med rekrytering, samernas i speciell stående ämneskurserna finns inte, men Jokkmokk. Den näst minsta skolan haav de sammanställningar som görs inom de 31 elever. Under sistnämnda arbetsår kan man läsa ut, att hade 60 av de 104 skolorna mellan 81 skolöverstyrelsen kurser med samhällsinriktning, estetis- och 140 eleve.r, och medeltalet elever var ka ämnen och kurser för studie- och 106. Det är inte möjligt att dra några närmare slutsatser av de förändringar som har ungdomsledarutbildning utgör hälften av sammanlagda antalet kurser. ägt rum i fråga om skolornas storlek ämnen som förekom vid under den angivna perioden. En viss Exempel på fristående ämneskurser sommaren 1966 variation från år till år kan bero på är u-landsproblem, i vilken omfattning skolorna jämsides vuxenpedagogik, och statskunskap, med vinterkursen bereder plats för vis- England, idépolitik Indien och Pakistan i världspolitiken, sa egna kortare kurser eller för uthyrvåra dagars samhälle, föreningsekono- ning av visst utrymme till organisatiomi, språk, rytmik och improvisation, ner för deras kurser. och form, musik samt sång- och Landstingsskolovrna oftast större än färg körledarkurser och kurser för kom- rörelseskolorna. Inte heller i detta fall munala förtroendemän. Under senare har utredningen närmare undersökt år har i stor utsträck- bakgrunden, men det är dock inte otänkfolkhögskolorna ordna kurser för äldre, i bart att ekonomiska skäl kan ligga bakning börjat första hand Det sker då i om. Som tidigare nämnts är de under pensionärer. form avämneskurser. 28 av de 141 äm- senare år nystartade folkhögskolorna i neskurserna år 1965/66 var avsedda för flertalet fall rörelseskolor. I de flesta Dessa kurser har i regel fall har det inneburit avsevärda ekonopensionärer. samlats ämnen som är av speciellt miska problem för en folkrörelse att kring intresse för den grupp, till vilken de starta en folkhögskola. Utöver att byggvänder nadskostnaderna stigit har också kraven sig. på standard blivit högre. I många fall storlek har man därför måst nöja sig med att Folkhögskolornas När det att redovisa starta en mindre skola, som i en del fall gäller folkhögskolornas storlek finner det så småningom har byggts ut något. utredningen elevantalet Landstingsskolorna, som i regel startat vara lämpligast att utgå från under vinterkurs. Detta redovisas i ta- tidigare, har varit ganska stora, och när det blivit fråga om nybyggnad av skolbell 6. av tabell 6 varierar sko- lokaler och elevhem, har man i varje fall Som framgår inte mindre än - detta lornas storlek avsevärt. Den minsta sko- byggt tidigare

Tabell V6. Antal efter elevantal vid vinterkurser

folkhögskolor fördelade

41-60 81-100 101-120 121-140 141-160 Summa

61-80| I

23 15 95 1960/61 23 11 102 1964/65 25 11 103 1965/66 24 13 104 1966/67

Tabell 7. Elever vid folkhägskolornas vinter- och Sommarkurser

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Kurs som Därav startade år Samui a g Män kvinnor Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

1955 . . . . . . . . . . . 1 891 4 239 1 286 2 863 85 117 10 481 4 129 1956 . . . . . . . . . . . 2 061 4 403 1 433 2 897 101 182 11 077 7 827 1957 . . . . . . . . . . . 2 219 4 410 1 698 3 126 132 213 11698 7 749 1958 . . . . . . . . . . . 2 272 4 142 1 774 3 083 225 391 11 887 7 616 1959 . . . . . . . . . . . 2 380 4 307 1 750 2 975 275 401 12 088 7 683 1960 . . . . . . . . . . . 2 254 4 072 1 767 2 883 356 515 11 847 7 470 1961 . . . . . . . . . . . 2 432 3 977 1 773 2 841 389 623 12 035 7 441 1962 . . . . . . . . . . . 2 499 3 774 1 873 2 757 429 561 11 893 7 092 1963 . . . . . . . . . .. 2 613 3102 1 957 2 591 512 517 11 292 6 210 1964 . . . . . . . . . . . 2 651 3 231 2168 2 357 526 504 111 470 6 109 1965 . . . . . . . . . . . 2 543 3 080 2 163 2 455 518 485 111445 6139 1966 . . . . . . . . . . . 2 708 2 805 2 196 2 432 635 529 111 575 5 922 1 Tre folkhögskolor hade ingen årskursindelning åren 1964-66, varför deras elever redovisas endast under rubriken samtliga.

särskilt som efterfrågan på elevplatser per, när den omfattat 26 elever och i tre varit stor. När landstingsskolor när den haft 41 elever. Detta ny- grupper, startats har man också haft detta sist- har fått ske under 15 veckotimhögst nämnda faktum att utgå från. Det fak- mar. Skolorna har utnyttjat dessa möjtum att driftkostnaderna blir vid främst i svenska och matematik. lägre ligheter större skolor kan också ha inverkat för Delning i två grupper har fått ske i samtlandstingens del så att de hellre satsat på liga ämnen vid minimum 41 elever. Med färre men större skolor än på att bygga av dessa tal har det varit lätt ledning flera mindre. I somliga fall torde man att beräkna det från olika synpunkter - inte minst från folkrörelsers sida - lämpligaste antalet elever. I och med ha ansett det som önskvärt med inte allt- att har nya statshidragsbestämmelser för stora skolor, detta bl. a. för att man trätt i kraft 1 juli 1967 är detta inte därigenom lättare skulle kunna arbeta längre aktuellt. Skolorna tilldelas statsi linje med målsättningen för skolans bidrag för lärare i förhållande till det verksamhet och lättare skapa samhörig- totala antalet elever och har frihet att het inom skolan. dela in eleverna i undervisningsgrupper Man torde inte heller kunna bortse de finner på det sätt som pedagogiskt från det faktum att de bestämmelser motiverat. som tidigare gällt (fram till 1.7.1967, då nya trädde i kraft) rörande Utvecklingen av elevantalet uppdelning av eleverna i undervisningsgrup- Utvecklingen av elevantalet inom folkper haft en viss inverkan när det gällt högskolan under perioden 1955/56att dimensionera en folkhögskola. Ut- 1966/67 av tabell 7. framgår över att eleverna hittills i allmänhet Bakom den starka av anökningen hållits uppdelade i årskurser har stad- talet elever under redovisningsperiogan medgivit delning i grupper vid visst dens första del ligger dels en ökning av minimiantal elever. I de fall då det an- antalet folkhögskolor, dels en utbyggnad setts som pedagogiskt motiverat har av skolornas storlek. skolorna fått dela en årskurs i två grup- Som en komplettering till tabell 7 re-

5 %. Antalet skolor med Sommarkurser Tabell 8. Elever vid folkhögskolornas vinterkurser har som tidigare nämnts minskat kraf-

tigt och var år 1967 bara fyra. Vinter- År Män Totalt

|Kvinnor|

kursernas elevantal har ökat varje år

under redovisningsperioden. 1956/57. . . 3 330 4 984 8 314 Andelen kvinnliga elever har under 3 583 5 269 8 852 1957/ss. . . . . 3 777 5 286 9 063 redovisningsperioden minskat från 1958/59. 1959/so. . . 3 843 5 551 9 394 Huvudorsaken till 70% till ca 51 %. 1960/61. . . 3 894 5 771 9 665 denna jämnare fördelning mellan män 1961/62. . . 3 996 5 867 9 863 1962/63. . . 4 326 5 879 10 205 och kvinnor i elevkåren är indragning- 4 813 5 665 10 478 1963/64. . . en av sommarkurserna. Dessa har som 1964/65. . . 5 077 5 697 10 774 5 060 5 837 10 897 synes till övervägande delen haft kvinn- 1965/66. . . 1966/67 . . . 5 377 5 649 11 026 liga elever. Redogörelsen för elevantalet vid vin- Tabell 9. Elever vid folkhögskolornas somter- och sommarkurserna kompletteras markurser i tabell 10 med en redovisning av elev-

antalet vid ämneskurserna.

Kvinnor

År Män Totalt Att antalet elever vid anslutna äm-

1957 . . . . . . 265 2 498 2 763 neskurser minskat starkt under de se- 1958 . . . . . . 366 2 480 2 846 naste åren beror som nämnts tidigare 1959 . . . . . . 494 2 330 2 824 på att skolorna i så stor utsträckning 1960 . . . . . . 562 2 132 2 964 1961 . . . . . . 483 1 699 2 182 har ökat vinterkurserna, ofta till 34 1962 . . . . . . 598 1 574 2 172 behov av att veckor, varvid elevernas 1963 . . . . . . 475 1 213 1 688 545 814 komplettera vinterkursen med en äm- 1964 . . . . . . 269 1965 . . . . . . 284 412 696 neskurs minskat. 1966 . . . . . . 246 302 548 De fristående ämneskurserna har un- 1967 . . . . . . 276 273 549 der samma period svarat för en ökande

dovisas också elevantalet under vinter- andel av ämneskurseleverna, givetvis

kurser sommarkurser var för beroende på att antalet fristående ämrespektive sig (tabellerna 8 och 9). neskurser ökat avsevärt.

Tabellerna 8 och 9 belyser klart den

förändring i folkhögskolans verksamhet 2.3 och verksamhet

Undervisning övrig

som har ägt rum under senare år. Ännu Undervisningens omfattning och ut- 1957 utgjorde eleverna under sommar-

kursen 25 % av skolornas totala formning ungefär elevantal under verksamhetsåret. År Enligt folkhögskolestadgan skall antalet

1966 var motsvarande andel undervisningstimmar per vecka för knappt

Tabell 10. Elever vid folkhögskolornas ämneskurser 1960-1965

l

Anslutna till årskurs 1960 1961 1962 1963 1964 1965 | |

853 1 144 1 130 685 327 369 1 169 1 197 1 141 787 237 222 76 73 166 107 83 23

2 098 2 414 2 437 1 579 647 614

Fristående ämneskurser . . . . . . . . . . 950 1 185 1 348 1 823 3 218 4 376

Totalt vid ämneskurser . . . . . . . . .. 3 048 3 599 3 785 3 402 3 865 4 990

elevernas del vara minst 30 i första års- inte minst närgdet ämneskurser. gäller kursen och minst 24 i högre årskurser. torde Folkhögskolan i högre grad än För ämneskurser tillämpas principen flertalet andra skolformer - och det om minst 24 timmar per vecka. redan stadium på ett tidigt ha lagt Vid många skolor har antalet under- stor vikt vid undervisning i internavisningstimmar per vecka för eleverna tionella frågor, såväl de frågor som har legat avsevärt högre än minimitalen. utrikespolitisk anknytning som sådana Detta har speciellt gällt första årskur- moment som medverkar till en vidare sen och särskilt de fall då denna kurs kunskap om u-ländernas problem. haft en praktisk-teoretisk variant. Timtalet har då för eleverna ibland kunnat Ämnen

uppgå till mellan 40 och 50. Genom Enligt gällande är musik oblistadga ändrade bestämmelser i folkhögskole- gatoriskt ämne i samtliga årskurser. I stadgan (SFS 1966: 761) är detta inte övrigt föreskriver stadgan obligatoriska längre möjligt. I 12 § sägs att det sam- ämnen blott i första årskursen. De oblimanlagda antalet undervisningstimmar gatoriska ämnena i denna årskurs är för elev inte får 35 timmar svenska, litteratur, samhällsöverstiga historia, i veckan. Om synnerliga skäl föreligger lära, och matematik samt psykologi får SÖ för kurs med övervägande prak- minst ett av ämnena geografi, fysik, ketisk inriktning medge att antalet ökas mi och med hälsolära. Dessbiologi till 38 timmar per vecka. utom bör eleverna enligt stadgan ges Undervisningen skall enligt folkhög- tillfälle till regelbundna gymnastik- och skolestadgan syfta till att ge eleverna idrottsövningar. kunskaper och orientering i ämnen som Andra årskursen skall innehålla ett är väsentliga för folkhögskolans syften. urval av dessa ämnen. Samhörigheten mellan olika ämnen och Stadgan föreskriver inte hur många de större sammanhangen inom veckotimmar som skall åt varje ges varje ämne skall uppmärksammas. Arbetsfor- ämne, och det finns centralt fastingen merna skall syfta till aktivitet, samar- ställd kursplan som fastställer vad som bete och självständighet. skall ingå i de olika ämnena. Med utgångspunkt från dessa bestäm- Stadgans utformning ger skolformen melser har folkhögskolorna utformat sitt för stor flexibilitet. Även förutsättningar arbete. Vid många skolor har under om bestämmelserna om vissa obligasenare år förekommit en livlig peda- toriska ämnen i första årskursen påvergogisk försöksverksamhet, inte minst kar utformningen av också andra årsmed olika former av aktivitetspedago- kursen, har skolorna ändå stora möjgik och med individualiserad undervis- ligheter att variera ämnesuppsättning ning. Bibliotekets plats i undervisning- och framför allt ämnesinnehåll. Det en och användningen av moderna hjälp- sammanlagda antalet undervisningsmedel har understrukits alltmer. Stu- ämnen inom i dess helfolkhögskolan diebesök och studieresor förekommer het är eftersom det är stort, vanligt regelbundet som inslag i undervisning- att skolorna tar upp andra ämnen än en i anslutning till det aktuella stoffet här nämnda - ofta med beteckningar i olika ämnen. Gästföreläsare som inte finns utnyttjas i någon annan skolform. ofta. Flera folkhögskolor har Som utnyttjat exempel på hur ämnesuppsättmöjligheten att förelägga en viss tids ningen kan variera i olika av typer undervisning utomlands. Det har skett skolor ges här en sammanställning rö-

skolor. nena - också samtliga de naturvetenrande fyra Sammanställningen

årskursen. skapliga ämnen av vilka enligt stadgan gäller första minst ett skall förekomma. Engelska och

Forsa folkhögskola (landstingsskola): förekommer också vid alla fyra tyska Teoretisk avdelning. Ämnen: A) skolorna. I övrigt speglar ämnesuppsätt-

svenska, litteratur, historia, samhälls- skolornas inriktningen ganska tydligt lära, psykologi, matematik, geografi, - det gäller givetvis då i främsta ning fysik, kemi, hälsolära, konst, filosofi, hand rörelseskolorna.

studieteknik, teater, ke- detta våengelska, tyska, Utan att statistiskt belägga ramik, maskinskrivning, musik, teck- att gar utredningen påstå de exempel

ning. ämnesuppsättning som givits ovan på B) Praktisk-teoretisk avdelning: hus- den svenska folkär representativa för håll, vävnad, hemkunskap, barnavård dess första årshögskolan vad det gäller samt vissa teoretiska ämnen enligt ovan. ämnena kurs. Utöver de obligatoriska

förekommer moderna språk som engfolkhögskola (anknytning till Sigtuna elska och tyska vid de flesta skolorna, svenska kyrkan): likaså någon form av religionskunskap. svenska, litteratur, historia, samhälls- Flertalet skolor ger undervisning i ett lära, psykologi, matematik, geografi, fy- ämeller ofta flera naturvetenskapliga sik, kemi, biologi med hälsolära, relinen och geografi. Estetiska ämnen har gionskunskap, engelska, tyska, musik, ett avsevärt utrymme. Alla ämnen på gymnastik, teckning. För kvinnliga kursprogrammet är inte alltid obligaelever tillkommer vävning och sömnad. toriska för eleverna. I somliga fall är

några av de ämnen, som inte enligt stad- Hagabergs folkhögskola (Evangeliska kurs- : gan är obligatoriska på skolans Fosterlandsstiftelsen) program, frivilliga för eleverna. svenska, litteratur, historia, samhälls- För andra árskursen anger folkhöglära, psykologi, matematik, geografi, skolestadgan som nämnts inga obligafysik, kemi, biologi med hälsolära, engkristendoms- toriska ämnen utan säger att denna årselska, tyska, bokkunskap, kurs skall uppta ett urval av de ämnen kunskap, bibel- och missionskunskap, som förekommer i första årskursen. religionshistoria, karaktärsfostran, ung- Trots detta erbjuder många skolor domsledarfrågor, sång, gymnastik. eleverna samma ämnen i andra årskur-

sen som i första. Antalet obligatoriska Brunnsviks folkhögskola (anknytning ämnen varierar från skola till skola. till arbetarrörelsen): Somliga skolor ger eleverna vissa möjsvenska, litteratur, historia, samhällsligheter att välja ämnen så att de i nålära (inkl. stats- och kommunalkunmån kan sig. Vid en matematik, gon specialisera skap), psykologi, geografi, del skolor fördjupar man undervisfysik, kemi, biologi, engelska, tyska, ningen genom att t. ex. i andra årssamhällsekonomi, musik, gymnastik. kursen dela upp ett ämne från årskurs

Det nämnda alltså 1 i flera delämnen. Ur samhällsläran utgör exempel på vid första årskur- kan man bryta ut exempelvis nationalämnesuppsättningen Som ekonomi, idéhistoria och sen vid ett antal folkhögskolor. socialpolitik,

synes förekommer vid samtliga dessa sociologi.

skolor i - utöver de i I en del fall lägger skolorna tyngdundervisning äm- vid viss grupp av ämnen, t. ex. stadgan som obligatoriska angivna punkten

estetiska, samhällshetonade, naturve- marknadsstyrelsen-s broschyr om folktenskapliga ämnen eller ämnen som har högskolan upplyser också om olika anknytning till ungdomsledarutbild- grad av vid skolorna. specialisering ning. Det är dock angeläget att notera, att det I andra årskursen ställs i allmänhet stundom är oklart vad som ligger bakom större krav på elevernas förmåga att begreppet i skolornas specialisering klara självständiga arbetsuppgifter. program. Det kan ibland betyda bara Tredje årskurs finns numera som att skolan ordnar en studiecirkel i ett nämnts vid ett stort antal folkhögskolor. ämne ett par timmar i veckan, i andra Denna årskurs kan vara upplagd på fall att en skolas hela verksamhet är högst skilda sätt. Vid en del skolor är inriktad på specialområdet. En viss också denna årskurs allmänt hållen, skärpning av har i begreppet gjorts även om antalet undervisningsämnen 1967. AMS-broschyren och undervisningstimmar i regel är läg- Den specialisering som förekommer re än i de båda tidigare årskurserna. kan i stort sett vara av tre slag: sam- I andra skolor är tredje årskursen spe- hällelig, estetisk eller inriktad på ledarcialinriktad, t. ex. på estetiska eller utbildning. samhällsbetonade ämnen. Den kan vara 39 folkhögskolor redovisade år 1967 inriktad så att den mer direkt förbe- inriktade samhällsvetenskapligt kurser, reder för vidareutbildning vid andra lämpliga bl. a. som förberedelse för soskolor, t. ex. vid socialhögskolor, och cialhögskola. I några fall har dessa den kan vara av direkt utbildande ka- skolor redan från första årskursen lagt raktär - t. ex. för blivande ungdoms- en speciell huvudvikt vid den samhällsoch studieledare. betonade i andra fall undervisningen, I tredje årskursen ställs i regel stora kommer specialinriktningen senare och krav på självständiga insatser från främst då i tredje årskursen. Intresset elevernas sida. för denna typ av specialisering är inte nytt. Under en tidigare period hade tre Specialinriktning i skolornas program skolor stöd för kurser speciellt statligt I avsnittet om folkhögskolans utbild- av denna typ. ningsmål har utredningen noterat att Samhällsbetonad specialisering av folkhögskolan inom ramen för sin annat slag förekommer vid vissa skolor. allmänna målsättning har kunnat och Det kan t. ex. gälla inriktning mot masskan ge en ibland tämligen specialiserad media. Nordiska folkhögskolan i Kungutbildning. I åtskilliga fall är det huvud- älv har länge genom samarbete med mannens intresse som slår igenom. Det- Göteborgs universitet givit möjlighet ta gäller i första hand rörelseskolorna, för eleverna att få viss journalistutmen också många landstingsskolor har bildning. Planer på mot massmedia inriktat sig på speciella uppgifter. inriktade linjer vid folkföreligger Ibland ges denna specialinriktade un- högskolorna i Biskops-Arnö, Kalix, vid skolan med dervisning jämsides Karlskoga och Skurup. mera allmänt hållen undervisning, t. ex. Några skolor ägnar särskilt stor upppå en särskild linje. I andra fall är märksamhet åt internationella frågor. exempelvis andra eller årskursen Det kan ta sig uttryck tredje i att man lägger specialinriktad. Den enkät som utred- tyngdpunkten vid de internationella ningen har gjort gav exempel på spe- delarna av historia, samhällslära och cialisering vid olika skolor. Arbets- geografi, att man ägnar av perioder

koncentrerad undervisning åt ett visst Några folkhögskolor har inriktat sig land eller en viss världsdel eller att speciellt på konst och konsthantverk. man fortlöpande ägnar avsevärd tid åt En särskild konstlinje finns vid exemaktuell orientering, främst rörande den pelvis Sunderby folkhögskola. Västerutrikespolitiska och kulturella utveck- bergs folkhögskolas filialfolkhögskola i lingen runt om i världen. Vissa skolor Gävle är inriktad på konst. Många av de har genomfört relativt omfattande stu- elever som gått sådan linje söker sig vidier av u-landsproblem. I några fall har dare till utbildning på det konstnärliga folkhögskolor givit direkt utbildning för området, i första hand då till konstfacktjänst i u-länder. SIDA har förlagt ut- skolan. Stor aktivitet inom konsthantbildning för fredskårsarbete till folkhög- verksområdet förekommer vid bl. a. skolor. Några skolor kommer under vin- Hellidens och Leksands folkhögskolor. tern 1967 att införa en särskild linje för Teatern uppmärksammas också av u-landsfrågor, avsedd för elever som folkhögskolan. En särskild teaterlinje vill meritera sig för u-landsarbete eller finns vid Marieborgs folkhögskola, som som vill öka sin orientering för att har ett intimt samarbete med Norrkökunna stå till förfogande som sakkun- pings-Linköpings stadsteater. Skolan nig inom sin organisation. Dessa kurser vill särskilt utbilda personer som tänläggs upp i samråd med SIDA. ker ägna sig åt teaterverksamhet inom Som samhällsinriktad kan givetvis folkrörelserna. också den ledarutbildning betraktas som Som ytterligare en typ av specialisemånga folkhögskolor ger. Det gäller ring kan ses den praktisk-teoretiska utledarutbildning för folkrörelserna, och bildning som ett antal folkhögskolor ger främst är det fråga om utbildning av på särskilda linjer. Sådana linjer finns ungdomsledare, studieledare och före- främst inom första årskursen men i ningsledare. En filialfolkhögskola har några fall också inom andra årskursen. helt riktat in sin verksamhet mot utbild- De praktiska ämnen som vanligen föning av ungdomsledare. Vid vissa skolor rekommer är hemkunskap, vävning och har man byggt upp en särskild linje slöjd. för ledarutbildning, i andra är t. ex. andra Folkbildningsuppgifter och konferenseller tredje årskursen inriktad på sådan verksamhet utbildning. Folkhögskolan har av hävd ägnat stor Folkhögskolan har av hävd haft ett uppmärksamhet åt de estetiska ämnena nära samarbete med övrig folkbildoch främst då musik. Med tiden har en ningsverksamhet, och lärarna har varit del skolor specialiserat sig särskilt på och är engagerade i denna på olika sätt. detta område. Detta framgår bl. a. av den enkät som Helt inriktad är utredningen har gjort. Enkäten bepå musikutbildning Folkliga musikskolan i Ingesund och svarades av 85 skolor. I 83 av dessa musiklinjen vid Framnäs skolor var lärarna engagerade i frifolkhögskola samt den sistnämndas filialskola Kapells- villigt folkbildningsarbete utanför skoberg. Vid dessa skolor förekommer ock- lan. De erfarenheter som lärarna därigeså musikpedagogisk utbildning. Bl. a. nom gör, kan de ofta dra nytta av i sin förbereds här blivande kommunala mu- undervisning. sikledare för sin uppgift. Speciella mu- Lärarnas medverkan i folkbildningssiklinjer finns vid tre andra folkhög- verksamheten kan ta sig i olika uttryck. skolor och en filialfolkhögskola. Många är engagerade i ledningen för

folkbildningsverksamhet av Olika slag. lor vid vilka lärarna svarade för mer än Enligt enkäten hade 175 folkhögskollä- tio studiecirklar var alla rörelseskolor. rare uppdrag som ordförande eller sty- som har studieledarut- Folkhögskolor relseledamot i riksorganisation, läns- sitt har ibland bildning på program organisation eller lokalorganisation för låtit praktik som studiecirkelledare ingå folkbildningsverksamhet. i utbildningen för elevernas del. De har Många folkhögskollärare medverkar då lett studiecirklar ute i bygden för som föreläsare inom folkbildningsverk- något studieförbund. samheten. 65 skolor att rapporterade Som framgår av redogörelse på sid. en eller flera av deras lärare brukar 32 har vissa folkhögskollärare s. k. föreläsa inom folkbildningsverksamhet kombinerade vilket tjänster, innebär att och folkrörelser. . de fullgör ungefär halva sin tjänst som Studiecirkelverksamheten är ett an- folkhögskollärare och återstoden som nat folkbildningsområde, inom vilket bildningskonsulent i länsbildningsförfolkhögskollärare länge varit direkt en- hund eller som ämneskonsulent i länsgagerade. 71 av de 85 skolor som svara- bildningsförbund eller studieförbund. de på utredningens enkät hade lärare Dessa lärares arbete utgör ett väsentligt som var anlitade som handledare i cirkinslag i folkhögskolans insatser i det lar utanför skolan. ledde allmänna Sammanlagt folkbildningsarbetet. dessa lärare 290 cirklar. Sedan 1958 Flertalet folkhögskolor hyr i mån av kan folkhögskollårare få fullgöra en del möjlighet ut sina lokaler för konfeav sin undervisningsskyldighet som oftast ordnade av olika renser, folkröhandledare i studiecirklar, ordnade av relser men ibland också av kommunala erkända studieförbund. I åtskilliga av och regionala myndigheter. En del skode ovan nämnda fall då folkhögskollä- lor har byggt särskilda kursgårdar, i rare ledde cirklar utanför skolan, gjorde vilka de kan ställa lokaler till förde det inom ramen för sin undervis- för sådan fogande kursverksamhet men ningsskyldighet. Antalet lärare, som också själva ordna ämneskurser. I inom ramen för sin undervisningsskyl- många fall medverkar skolans rektor dighet har handledarskap i studiecirk- och lärare vid konferenserna. lar utanför skolan, torde variera avse- Ett exempel på hur omfattande en värt från år till år och beror såväl skolas på konferensverksamhet kan vara den aktivitet skolorna själva visar när av en skrivelse från framgår Medlefors det gäller kontakter med studieförbun- folkhögskola till Vid skolöverstyrelsen. den som på folkbildningsorganisationer- nämnda skola ordnades under åren nas aktiva arbete för att få medverkan 1961-1965 11-21 årligen endagarskonfrån folkhögskollärarna. ferenser med Enligt uppgif- sammanlagt 600-1 200 ter från skolöverstyrelsen ingick tjänst deltagare per år, 11-22 konferenser på som handledare i cirklar utanför sko- 2-5 med dagar sammanlagt 500-750 lan läsåret 1966/67 för lärare vid 57 deltagare per år och 6-10 konferenser folkhögskolor och fem filialskolor. Sam- på 6 dagar eller mer med sammanlagt manlagda antalet cirklar var 186. Av de 1 500--2 100 deltagare per år. Samman- 57 skolorna var 26 landstingsskolor och motsvarar detta lagt en fyra månaders 31 rörelseskolor. Vid fem av dessa sko- kurs med 40 deltagare den per år. Trots lor svarade lärarna för 10 cirklar eller omfattande verksamheten kunde skolan fler, vid fem för 5-9 studiecirklar och inte ta emot alla som ville komma dit vid övriga skolor för 1-4. De fem sko- med en konferens. Behovet av lokaler

för konferenser är stort, och ansvar varit stark. Elevråd har funnits folkhögskolorna bedöms ofta för- men deras och medsom lämplig länge, uppgifter för sådana. inflytande har varierat avsevärt. Några läggning folkhögskolor har gått i spetsen för att Internatet genomföra en utpräglad skoldemokrati, När av folkhög- som innebär att alla verken kartläggning görs på skolan och finns samma -- rektor, lärare, skolans utveckling nuläge övrig personal och elever - utformar skodet också anledning att något uppehålla gemensamt skolans internatform. Samtliga lans liv. I den nya folkhögskolestadgan sig vid utom två är internatsko- har införts bestämmelser om samarfolkhögskolor lor, och detta präglar i hög grad deras betsnämnder vid folkhögskolorna. verksamhet. Att en folkhögskola beteck- Internatformen ger folkhögskolorna nas som internatskola innebär inte alltid tillfälle att erbjuda sina elever ett rikt att samtliga elever bor i skolans elev- varierande fritidsliv. I detta kan ingå hem. Viss i närliggande mer eller mindre fast organiserad verkinackordering samhälle kan förekomma. samhet av olika slag, t. ex. musik, konst- Det är inte bara eleverna som bor hantverk, idrott och friluftsliv. Att I regel bor också rek- bibliotek och studielokaler står tillpå folkhögskolan. tor och flertalet lärare där. Numera har gängliga hela dagarna hör också dit. En man dock i stor utsträckning gått ifrån viss roll i skolans liv spelar samkvämen. använda metoden Dessa kan ha många funktioner. De avden tidigare mycket att lägga lärarbostäder i elevhem och ser att ge avkoppling och trivsel och att därmed låta lärarna tjänstgöra också bereda eleverna tillfälle att samarbeta som husfäder. Att lärarna bor på sko- om program från idé till framförande lans område innebär bl. a. möjlighet till och därmed även övning i att framkontakt mellan lärare och elever även träda inför publik. Samkvämen är också utanför lektionstid både för personlig ett led i elevernas estetiska fostran. Att samvaro och för studiehandledning. arbeta med samkväm kan ingå som en Livet i elevinternaten regleras i viss del av lärarnas tjänstgöringsskyldighet. utsträckning av strikta ordningsregler. Under senare år har dock samkväms- Under det senaste decenniet har ten- verksamheten minskat avsevärt i omdensen till ökad frihet och ökat elev- fattning.

KAPITEL 3

och

Elever

lärare

3.1 Elever kurserna fortfarande var stigande. Ökningen kan möjligen bero på det ökade 3.1.1. Elevernas ålder antalet skolor med tredje årskurs, i vil- Folkhögskolan är en skola för vuxna. ken eleverna oftast är äldre. Somliga Elevgruppen domineras dock av vad skolor har under senare år fått elever som skulle kunna kallas vuxen ungdom. av en ny kategori. Det gäller personer I tabell 11 redovisas vilka åldersgrupper som skall omskolas och behöver försom var representerade i folkhögskolor- bättra sin allmänna utbildningsgrund. na hösten 1963 och hur många som Dessa elever är oftast äldre, i regel fanns i varje grupp. Uppgifterna är över 30-40 år, och de flesta går i norrhämtade ur Statistisk årsbok 1965 och ländska folkhögskolor. är de senaste tillgängliga. Den största elever är mellan 3.1.2. lnträdeskrav och elevbedömning gruppen 18 och 24 år. De kvinnliga eleverna är För inträde i folkhögskolans första årsavsevärt fler i de lägre åldersgrupper- kurs fordras inga andra förkunskaper än na och de manliga fler i de högre ål- genomgången obligatorisk skola. Sökandersgrupperna. Det bör tilläggas att de skall uppnå minst 18 års ålder under uppgifterna gäller eleverna vid vinter- det kalenderår då kursen börjar. Viss och sommarkurserna, inte ämneskurser- möjlighet till dispens för yngre förena. Under ämneskurserna är elevernas ligger. genomsnittsålder betydligt högre. Ungdomar mellan 15 och 18 år tas Mellan åren 1960 och 1963 har andelen dock emot vid en permanent folkhögelever över 21 år ökat från 22,8 till skola (Vårdingeskolan) och fyra filial- 24,4 %. Det är dock inte möjligt att av folkhögskolor. detta dra några mera bestämda slut- Metoderna för antagning av elever satser rörande rekryteringsåldern till växlar från skola till skola. Enligt folkfolkhögskolorna. En undersökning, som högskolestadgan är det rektor som an- .skolöverstyrelsen gjorde hösten 1966, tar elever, där så ske kan i samråd visade dock att elevåldern under vinter- med lärarrådet. En del skolor sätter ut

Tabell 11. Antal elever efter ålder vid folkhögskolorna hösten 1963

t

Ålder 15 16 17 18 19 20 21 22-24 25-29 Summa

*igår

Kvinnor 2 45 392 1862 1802 1085 580 635 243 130 6776

Samtl. 4 | 80 475 2693 2669 1711| 1407| 1869 732 314 11957

ett visst datum som det sista för ansö- skolöverstyrelsen 1966, framgår att folkkan och tar först därefter ut elever. högskoleelevernas studiebakgrund nu- Andra skolor antar elever efterhand mera är mer omfattande. Allt fler elesom de anmäler sig under förutsättning ver har gått i nioårig grundskola. Enatt de fyller kraven. staka studenter söker sig också till folk- När skolorna har fler sökande än an- högskola. talet - vilket nästan un- För inträde i andra årskursen fordras elevplatser dantagslöst har varit fallet under se- genomgången första årskurs eller motnare år - tillämpar de olika metoder svarande skolunderbyggnad. Det föreför urval. Det förefaller vara ganska kommer att sökande med annan teorevanligt att äldre sökande får företräde tisk bakgrund, t. ex. genomgången 9-ârig framför yngre. I somliga fall tar man grundskola, studier i realskola, flickhänsyn till betyg från tidigare skolgång skola eller gymnasium, realexamen eloch/eller till yrkeserfarenhet och er- ler studentexamen placeras direkt i farenhet av förenings- och folkbild- andra årskursen. Många skolor anser ningsarbete. Personliga intyg om lämp- det emellertid vara lämpligare att plalighet för folkhögskolestudier kan spe- cera sådana elever i första årskursen, la en roll. eftersom folkhögskolan såväl i fråga En av skolöverstyrelsen gjord un- om ämnesinnehåll som arbetssätt skildersökning rörande elevernas skolgång jer sig från vad eleverna mött i andra och utbildning före deras inträde i skolformer. folkhögskolans första årskurs läsåret En del skolor kan ge plats i andra 1964/65 redovisas i tabell 12. årskursen åt samtliga sökande från egen Av undersökningen framgår vidare, första årskurs, medan andra har en i att av de 2 702, som hade enbart obliga- förhållande till första årskursen så liten torisk grundskola, hade 53 6-årig folk- andra årskurs att de måste gallra avsede skola, 1 388 7-årig folkskola, 716 S-årig värt. Principerna för gallring bland folkskola och 130 9-årig folkskola. 262 sökande växlar. Somliga skolor ger föhade 9-årig grundskola, teoretisk linje, reträde åt egna elever medan andra och 153 9-årig grundskola, praktisk lin- på ett eller annat sätt väger dem mot je. Spännvidden inom en årskull elever andra sökande. År 1965/66 omfattade i folkhögskolans första årskurs är alltså första årskursen 5497 elever. Är 1966/ stor i fråga om tidigare utbildning. Av 67 intogs i andra årskursen 4466 eleen mindre undersökning, genomförd av ver. Flertalet av de senare hade tidigare gått i första årskursen i samma el- Tabell ler annan folkhögskola. Siffran för den 12. Skolgáng före inträde i folkårskurs grupp folkhögskoleelever som fortsatte högskolornas första 1964/65. i andra årskurs detta år var ungefär Antal 80 %. För inträde i tredje årskursen ford- Enbart obligatorisk skola (6, 7, 8 ras i regel genomgången andra årskurs, eller 9 år) . . . . . . . . . . . . . . . . .. skola ett års men det händer dock att sökande med Obligatorisk plus vidareutbildning (i yrkesskola annan teoretisk bakgrund, som bedöms eller realskola etc.) . . . . . . . . .. som tillräcklig, tas in direkt i denna Obligatorisk skola plus två års vidareutbildning . . . . . . . . . . . . . årskurs. Vissa skolor med specialinrik- Annan utbildning . . . . . . . . . . . . . tad tredje årskurs fäster inte avseende Summa vid och tidigare folkhögskolestudier

ställer ibland inte exakta krav förepå ligt debatteradi i folkhögskolekretsar, gående teoretisk utbildning. en och har Enligt argument förts fram både för

tidigare Sö-undersökning kom 78 % av och mot Frå-

graderade kunskapsbetyg. tredje årskursens elever år 1964 från har ansetts som bl. a. med gan viktig tidigare utbildning inom folkhögsko- tanke elevernas att vinpå möjligheter lan. Folkhögskolan är alltså inte na inträde själv- i andra skolor för fortsatt rekryterande när det gäller tredje års- Detta utbildning. problem är dock i kursen men skolformens stor egna tidigare löst i och med utsträckning de nya elever utgör dock den dominerande kompetensreglerna. delen. Samtidigt kan man konstatera

att blott en mindre del av andra års- 3.1.3. Elevernas och verkyrkesplaner kursens elever fortsätter i års- samhet efter folkhögskolevistelsen tredje kursen. Den främsta orsaken torde vara

Fackskoleutredningen vände sig till

att antalet elevplatser i tredje årskurs eleverna i folkhögskolans andra årskurs är ganska litet: skolorna har inte velat vinterkursen 1962/63 för att bl. a. få binda så stor del av sina åt elevplatser klarlagt deras skolunderbyggnad och en tredje årskurs. Av 3 896 elever yrkesplaner. besvarade 3 496 enkäten. Ur fackskoleutredningens.

Enligt folkhögskolestadgan kan elev betänkande (SOU 1963: 50, sid. 183 ff.)

få omdöme om sin att citeras förmåga tillgo- följande: dogöra sig undervisningen, detta dock »Av de svarande hade 196 (6 %) avunder att skolans förutsättning sty- lagt realexamen eller genomgått flickrelse har beslutat att skolan skall 398 ge skola, (11 %) gått i realskola eller sådana omdömen. flickskola men avbrutit skolgången, 664 Omdömet skall enligt stadgan avse elever (19 %) sade ha sig önskat gå i antingen undervisningen i dess helhet realskola eller flickskola men icke kuneller vara uppdelat omdöme nat på ett gäl- göra detta bl. a. på grund av falande den humanistisk-samhällsvetenmiljens ekonomi, avståndet till skolskapliga ämnesgruppen, ett rörande orten eller brist i skolan. på elevplatser den äm- Flertalet elever

matematisk-naturvetenskapliga hade icke önskat gå i

nesgruppen och ett rörande realskola eller flickskola. ytterligare Skälet till detta ämnesgrupp som förekommer vid sko- av 1 007 elever angavs (29 %) vara att lan. de varit trötta på skolarbete, av 919 De enda omdömen som får förekomma (26 %) att de inte insett betydelsen av är Mindre god, God, Mycket vidare god, och Ut- skolgång samt av 470 (13%) märkt. I vidare mån får vitsord inte att de icke ansåg sig ha förutsättningar ges. Omdömet skall avges av lärarrådet. att klara studierna i realskolan eller Skolöverstyrelsen har utarbetat anvis- flickskolan.

ningar för hur omdöme bör sättas. Beträffande sina yrkesplaner efter Om inte omdöme av nämnt avslutade slag ges studier vid folkhögskolan avvid skolan kan elev av skolans rektor 1 458 såg (42 %) att byta yrke, 1099 få intyg med om den tid och uppgift (31 %) att söka mer kvalificerade uppde ämnen kursen omfattat. gifter inom samma yrke eller yrkes- Innan den nya stadgan trädde i kraft 143 grupp, (4 %) att återvända till sitt förekom, som tidigare nämnts, och betygs- tidigare yrke, 528 (15 %) saknade givning i en del folkhögskolor. för närvarande Betygs- planer beträffande det frågan har under årens lopp varit liv- framtida yrket.

vilket tal som erfordras för undervisningen På frågan om inom yrkesområutbilda vid skolan. Övningslärartjänster kan de eleverna skulle vilja sig efför- också finnas, såväl ordinarie som icke ter avslutade folkhögskolestudier delade svaren på vårdyrke (ex. ordinarie. sig 1 087 En särskild form för lärartjänster sjuksköterska, arbetsterapeut) 412 (12 %), mer- vid folkhögskola är s. k. kombinerade (31 %), tekniskt yrke kantilt (handels- och kontarsarbe- tjänster. Det finns två slag av sådana yrke te) 216 (6 %), socialt yrke (ex. social- tjänster. arbetsförmedlare) 437 (14 %), År 1958 inrättades inom folkhögskokurator, 464 (14 %) och annat lan tre kombinerade tjänster som lärare läraryrke yrkes- Ovisshet om fort- vid i område 579 (17 %). folkhögskola/bildningskonsulent av 288 (8 %).» År 1963 inrättasatt utbildning angavs länsbildningsförbund. sådana Indes ytterligare fyra tjänster.

73 % av elever i and- nehavare av sådan tjänst fullgör unge-

folkhögskolans

ra årskursen 1962/63 befann sig alltså fär halva sin tjänstgöringsskyldighet eller som lärare i folkhögskola och återstoi en omskolnings- uppskolningssituation. Endast 4 % visste med be- den som bildningskonsulent. att de skulle till År 1963 inrättades tio kombinerade stämdhet gå tillbaka sitt Den senare som lärare vid folkhögskola/ gamla yrke. procent- tjänster siffran skulle blivit om ämneskonsulent. Senare har ytterligare möjligen högre motsvarande i fem sådana tjänster inrättats. Innehaundersökning gjordes första årskursen. De folkhögskoleelever vare av sådan tjänst fullgör ungefär tänker till sitt halva sin undervisningsskyldighet som som gå tillbaka gamla oftast med en årskurs lärare i folkhögskola och återstoden yrke nöjer sig som ämneskonsulent i länsbildningsföri folkhögskolan. mera omfattande undersök- hund eller erkänt studieförbund. De Någon har inte flesta ämneskonsulenterna arbetar inom ning av elevernas yrkesplaner men ämnet musik, men tjänster finns också gjorts efter fackskoleutredningens, har dock inhämtat i bl. a. teater, konst, ungdomsarbete och skolöverstyrelsen Dessa visar samma ten- Skolöverstyrelsen bevissa uppgifter. alkoholfrågan. eleverna söker till stämmer vilka skolor som skall få komdens: sig folkhögskolan främst för att få en grund för binerade tjänster. inom samma eller För att kunna antas till rektor eller vidare utbildning för annat ordinarie ämneslärare fordras att yrke. a) vara fri från sjukdom eller lyte,

som medför olämplighet för tjänsten,

att undervisa och 3.2 Lärare b) äga god förmåga gott sätt att behandla eleverna.

3.2.1. Tjänster och behörighetsvillkor studier vid universitet elc) genom Vid skall finnas en ler högskola eller på annat sätt ha förvarje folkhögskola och minst en värvat erforderliga insikter för tjänsordinarie rektorstjänst ordinarie Antalet or- tens fullgörande samt ämneslärartjänst. dinarie vid skolan d) ha under minst fyra år med goda ämneslärartjänster beslutas av Utöver vitsord tjänstgjort som lärare med full skolöverstyrelsen. ordinarie ämneslärare skall finnas ex- vid läroanstalt under oftjänstgöring tra ordinarie och extra ämneslärare fentlig kontroll, därav vid statsunder-

samt timlärare i läroämnen till det an- stödd folkhögskola under minst tre år,

då fråga är om rektorstjänst, samt minst ökat under senare år, vilket framgår av 20 veckor, då fråga är om ordinarie tabell 13.

ämneslärartjänst. (SFS 1958: 478, 24 §). Som framgår av tabell 13 har antalet lärare av samtliga kategorier ökat. To- För att kunna antas till extra ordi- talt sett beror det främst på att antalet narie ämneslärare fordras att statsunderstödda under folkhögskolor a) uppfylla de i 24 § a)-c) angivna perioden har ökat och att antalet ele-

villkoren, ver vid vinterkurserna blivit allt störb) minst två år med goda vitsord ha re. Dessutom har skolorna i allt högre tjänstgjort som lärare i läroämne vid använt grad de möjligheter till uppdelläroanstalt under offentlig kontroll, ning i mindre undervisningsgrupper därav vid statsunderstödd som kunnat ske inom folkhögskola stadgans och anminst 20 veckor, samt ram. visningarnas När det gäller lärare c) av skolöverstyrelsen förklarats be- i läroämnen har antalet ämneslärare :örig till extra ordinarie (=-i och antalet anställning. regel heltidsanställda) För att kunna antas till extra ämnes- timlärare ökat i ungefär samma takt. lärare fordras att uppfylla de i 24 § a) Skolornas behov av lärare i övningsämoch b) angivna villkoren samt av skol- nen har däremot i ökad grad täckts geöverstyrelsen ha förklarats behörig till nom anställning av timlärare. Detta bedylik anställning. ror huvudsakligen för på att underlag

Dylik behörighetsförklaring fordras hela tjänster ofta saknas i dessa ämnen.

dock icke - när det gäller tjänst som Den statsbidragskungörelse som trädextra ämneslärare - för lärare som är de i kraft den 1 juli 1967 föreskriver behörig till anställning som extra ordi- att skolorna tilldelas ett antal lärartimnarie folkskollärare med avseende eller, mar per vecka, som beräknas på så sätt, på teoretisk till ordinarie utbildning, att man multiplicerar antalet elever med lärartjänst i läroämnen vid allmänt lä- 2,2. Detta har till syfte bl. a. att hejda roverk eller avlagt elstatsvetenskaplig ökningen av lärartätheten i folkhögskoler examen eller samhällsvetenskaplig lan och kommer att få som konsekvens teologie eller filosofie kandidatexamen en av antalet minskning folkhögskoleller undergått tentamina för filosofisk om inte lärare, verksamheten mätt i ämbetsexamen med sammanlagt elevveckor ökar. lägst fyra betygsenheter. De ordinarie lärarna cirka utgör 53 % av samtliga heltidsanställda lärare inom folkhögskolan. Andelen har 3.2.2. Antal lärare och anställningsart sjunkit under något redovisningsperio- Antalet lärare vid har den. Andelen folkhögskolorna ordinarie lärare är lägre

Tabell 13. Antal lärare vid folkhögskolorna och anställningens art

Ämneslärare Övningslärare Rektor ord eo extra timlär. 0rd eo timlär.

1955/56. . . . . 87 202 87 93 258 53 20 244 1960/61. . . .. 95 269 125 129 313 58 29 305 1964/65. . . .. 102 356 156 152 457 59 34 402 1965/66. . . .. 103 367 160 159 495 55 41 - 425 1966/67. . . .. 104 376 170 166 480 51 39 410

3-714851

än inom andra finns flera olika utbildningar represeninom folkhögskolan

lärar- terade, bl. a. jur.kand. och med.kandskolformer. Cirka 45 % av den

bestrids av ordi- examen. Antalet lärare med agroledda undervisningen

att tillsätta nomutbildning har tidigare varit högnarie lärare. Möjligheten

fler ordinarie har för arbets- re. Detta beror på att lantmannautbildtjänster

eftersom då ibland skedde på eller i nära året 1967/68 beskurits, någon ningen

sådana inte kontakt med folkhögskolorna. Av folkökning av antalet tjänster

skollärarna har åtskilliga något eller beräknats i 1967 års statsverksproposi-

akademiska betyg medan andra tion. nâgra

har under bedriver akademiska studier. Av stu- De ordinarie tjänsterna

som denterna är de flesta universitetsstusenare tid så gott undantagslöst

besättas med inneha- derande med flera akademiska betyg, kunnat behöriga

och flertalet räknar med att fortsätta vare. Också när det gäller icke ordinarie

kunnat hålla studierna. övriga består hutjänster har folkhögskolan Gruppen

av musiklärare vid Folken hög standard. vudsakligen

musikskolan och skolor med muliga

3.2.3. Lärarnas utbildning siklinjer.

I tabell 14 redovisas vilken utbildning 3.2.4. Praktisk lärarutbildning och läde lärare hade, som tjänstgjorde i folk-

läsåret rarfortbildning högskolorna 1966/67.

fil. mag. och Före år 1958 förekom ingen praktisk- Vanligaste utbildning lärare utformad spefil. kand. Antalet med högre aka- pedagogisk utbildning,

litet. ciellt för folkhögskolan och dess särdemisk utbildning är som synes

bero skilda inriktning. Ett mindre antal av Till en del kan detta på att inga

hade dock skaffat särskilda tjänster av typ gymnasiernas folkhögskollärarna

inom utbildning för lektorstjänster finns folkhögsko- sig praktisk-pedagogisk

exa- genom s. k. provår. Selan. Den som har högre akademisk ungdomsskolan

men och söker vid folkhög- nare har några genomgått lärarhögskolärartjänst av sin ut- la. Antalet var år 1963 ungefär 4 % av skola kan inte på grundval

den grupp som hade fiLmag-examen bildning få högre lön och högre tjänst.

akademisk examen men har stigit avsevärt senare. I gruppen annan

Tabell 14. Rektor-ers och ämneslärares utbildning 1966/67

. . Ordinarie Extra ord. och Utbildning Rektor extra ämneslär ämneslär.

- 4 - Fil. dr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 11 8 Fil. lic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 157 94 Fil. mag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 124 109 Fil. kand o. pol. mag . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12 2 2 Teol. kand o. högre teol. ex . . . . . . . . . . .. 1 29 6 Agronomexamen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 8 16 Annan akademisk ex . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 5 5 Utländsk examen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 3 - Högre lärarinnesem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - 15 Läroverksingenjör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6 27 Folkskollärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 5 28 Studentexamen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 22 26 Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 104 376 336

Efter förslag av skolöverstyrelsen be- har också förekomfortsättningskurs viljade 1957 års riksdag anslag till en mit. Deltagarna har särskilt betonat femveckorskurs, företrädesvis för yngre värdet av auskultering, övningslektiofolkhögskollärare. Sedan budgetåret ner och arbete med Gestudieplaner. 1958/59 har SÖ disponerat medel för nom att kursen varit en internatkurs en sådan kurs per år. har också fritiden utnyttjats intensivt Femveckorskursen har hela tiden varit för diskussion och förkovran, och detta förlagd till Åsa folkhögskola, har enkäter Sköldinge, deltagarna enligt gjorda och brukar benämnas Åsakursen. Hu- som upplevt något synnerligen värdevudpunkter på kursprogrammet har va- fullt. rit om ut- Sedan orientering folkhögskolans 1950 har skolöverstyrelsen årveckling, nuläge och framtidsuppgifter ligen ordnat tiodagars fortbildningssamt metodik. kurser vuxenundervisningens för folkhögskollärare. Tid har anslagits till utarbetande av ämnen har Följande förekommit: studieplaner för olika ämnen. Delta- År Ämne garna har vidare auskulterat vid sko- 1950 Modersmålet m. m. lan och hållit ett mindre antal öv- 1951 Samhällslära och sociologi ningslektioner vardera. Kursen har ägt 1952 Litteratur och konst rum sommartid. Under senare år har 1953 Historia

auskultationer och övningslektioner va- 1954 Psykologi rit förlagda till andra skolor, där som- och kemi Fysik markurselever funnits; Åsa har då inte Ekonomi haft någon egen kurs. 1955 Pedagogik Antalet deltagare per år har i all- Geografi mänhet varierat mellan 20 och 25. De Allmänna utvecklingsfrågor första åren förekom vissa 1956 Svenska rekryterings- språket svårigheter, men efter 1963 har varje 1957 Biologi år ett antal väl kvalificerade sökande Biblioteket i undervisningen måst avvisas. Deltagarna har till största 1958 samhällslära och sociologi delen utgjorts av yngre ämneslärare 1959 Musik inom folkhögskolan. har varit 1960 Matematik Övriga läraraspiranter utan pedagogisk erfa- 1961 Internationella frågor renhet. Ett fåtal övningslärare har också 1962

Livsåskâdningsfrågor

deltagit. Av de 85 skolor som besvarade 1963 Industrimiljöns problem utredningens enkät hade 59 haft lärare Grupparbetets problem som deltagit i Åsakursen. 1964 Idéhistoria

Undervisning och inackordering har Språkmetodik hela tiden varit kostnadsfria för delta- 1965 Psykologi med särskild hänsyn till gare i Åsakursen. Sedan 1962/63 har ungdomsproblemen och ungdomsde dessutom fått viss ersättning, i stort ledarfrågor sett motsvarande med Bläsårsdaglön 1966 Folkhögskolan och u-länderna avdrag. Undervisning inom det estetiska Erfarenheterna från Åsakursen är syn- ämnesområdet nerligen goda, även om såväl kursled- 1967 Fysik ning som deltagare i allmänhet funnit De hemtekniska ämnena i folkhögkurstiden vara för kort. Önskemål om skolans undervisning. någon form av eller En kortare repetitionskurs kurs kring radions och

i vuxenunder- per år. Vid

TV:s användning gionala-rektorskonferenser

dessa konferenser har såväl administravisningen. ämnesinfor- tiva som pedagogiska frågor behand- Kurserna har innehållit om me- lats. disponerar vimation, information och samtal Skolöverstyrelsen

av dare ca 30 000 kronor per år till studietodik i ämnet samt demonstration för lärare. Dessa undervisningsmateriel och hjälpmedel. dagar folkhögskolans

medel har ställts till förfogande för Ämnesinformationen har i regel över-

distrikten av Svenska folkhögskolans lävägt. . dessutom vilka regionvis samlat med- Folkhögskollärarna har rarförening,

fort- lemmar till informationsdagar. Utöver möjlighet att delta i de allmänna som detta har folkhögskolans lärare i många bildningskurser skolöverstyrelsen ordnar län fått tillfälle att delta i de länsstugenom focrtbildningsinstituten som länsskolnämnden ordnar sommartid. År 1965 sökte 19 folkhög- diedagar

för lärare inom andra skolformer. Toskollärare till 24 kurser och 16 av de

talt sett är emellertid möjligheterna till sökande antogs. mindre för folk- Från och med budgetåret 1965/66 dis- fortbildning mycket

lärare än för lärare inom ponerar skolöverstyrelsen ett anslag på högskolans

re- och gymnasiella skolformer. ca 22 000 kronor för att ordna fyra grundskola

KAPITEL 4

hittillsvarande roll - till

Folkhögskolans ett försök precisering

av skolformens

betydelse

hov av sådan bildning. Även om inte Inledande

synpunkter

någon fullständig utredning finns, vi- Utredningen har inte sett som sin upp- sar dock som gjorts delundersökningar gift att göra en mera grundlig att ett stort antal landsanalys riksdagsman, av folkhögskolans roll i svenskt sam- tingsmän och kommunalmän fått sin ut-

hällsliv som en del av utbildningsvä- bildning i folkhögskola. Detta ängäller sendet. En kortare beskrivning av dess da fram till dagens läge. Också för verk-

hittillsvarande roll skall emellertid gö- samheten inom de politiska partierna ras. Folkhögskolan har berörts i åtskil- har den utbildning som många enskilda

liga utredningar under årens lopp lik- medlemmar fått i folkhögskola betytt som också i propositioner och debattin- mycket.

lägg i riksdagen. Uppskattningen av b) Genom folkhögskolans i regel starka folkhögskolans arbete har i dessa fall i anknytning till folkbildningsverksamhet regel varit stor. Den offentliga debatten och folkrörelser har den dels kunnat om folkhögskolan synes i allmänhet ock- intressera sina elever att delta i sådan

så präglas av stor uppskattning av skol- dels verksamhet, givit redan verksamformen. Utredningen anser sig på ma medlemmar motivering för och imgrundval av källmaterial av nämnt slag pulser till fortsatta insatser. Den kunsamt egna studier och iakttagelser kunskapsgrund folkhögskolan givit har unna sammanfatta folkhögskolans hittillsderlättat arbetet för de föreningsverkvarande roll på följande sätt. samma. Folkrörelsernas ofta omvittna-

de betydelse för demokratins genom-

4.1 värde brott och utveckling i vårt land har

Følkhögskolans för den demo-

möjliggjorts genom att de haft medlem-

kratiska utvecklingen

mar med kunskap och insikter i olika a) En motivering för att inrätta folk- samhällsfrågor. har i hög Folkhögskolan högskolor var _ särskilt under skolfor- till grad bidragit att ge sådan kunskap. mens första årtionden - att landsbyg- I våra då folkrörelserna dagar, ändrar dens vuxna ungdom därigenom skulle struktur och mötesverksamheten ofta är

kunna få en vidgad bildning, som gjor- av mindre omfattning än förr, ökar bede det möjligt för den att medverka i tydelsen av att det finns en skolform

det politiska livet såväl lokalt och re- för vuxna elever, vilken genom sin fria

gionalt som i rikssammanhang. Kommu- ställning och demokratiska

organisation nalreformen 1862 jämte samma års be- har särskilda att också förutsättningar slut om inrättande av landstingen samt i fortsättningen ge en demokratisk fost-

riksdagsreformen 1866 hade skapat be- ran.

eller för vidare utbildning inom grund

4.2 Folkhögskolan som en ny starzmoj-

områden. För många av dessa speciella

lighet för äldre ungdom

ungdomarna har folkhögskolan utgjort

som av skilda den enda möjliga vägen att nå detta För många ungdomar, inte fått tillfälle att fort- mål. Eftersom antalet folkhögskolor med anledningar studier direkt efter den obli- speciallinjer ökat under senare år har sätta sina skolan eller som först sent allt flera ungdomar fått del av denna gatoriska har nått fram till ett studiemedvetande, utbildning.

har folkhögskolan erbjudit en möjlighet till studier - ofta den för dessa per-

soner enda möjligheten. Sådana ungdo- -

4.4 Folkhögskolan en skola för ung-

mar saknar i hög grad studievana och

dom med problem eller handikapp

Studieteknik, när de kommer till folk-

Den studiestart och Mindre uppmärksammad men ändå av högskolan. mjuka den studieträning som folkhögskolan betydelse är den insats många folkhögkan därför varit av stor bety- skolor har genom att ta hand om ge har gjort delse för deras fortsatta utbildning. Via ungdomar med problem av olika slag, har nått yr- och sociala framför allt. Den folkhögskolan många nya psykiska ken. Ett stort antal folkhögskolelever utbildning och den goda miljö folkhög-

har blivit Många har skolan har erbjudit har hjälpt många sjuksköterskor. blivit socialarbetare, lärare, tekniker till en ny start i livet. Även om man

för att nämna exem- inte får överdriva skolformens möjligoch poliser, några pel. Flertalet av de ca 11 000. ungdomar heter att ta på sig uppgifter som dessa,

som årligen studerar vid folkhögskolor- har dock åtskilliga folkhögskolor haft

som tidiga- lärare som varit och nas långa vinterkurser står, lämpliga villiga eller att göra en insats utöver det vanliga och re nämnts, i en yrkesvals- uppskolningssituation och får genom folk- därför kunnat ge sådan hjälp som många

att komma när- av dessa ungdomar behöver. Sådana inhögskolan en möjlighet mare! sitt mål. satser görs alltjämt.

I ökad utsträckning har folkhögsko-

lan kunnat ta emot även rörelsehindrade och andra fysiskt handikappade och 4.3 som kulturell im-

Folkhögskolan

ge dem del av sin utbildning.

pulsgivare

a) Genom framför allt musikens men

ofta också litteraturens, teaterns, kons- 4.5 - en skola olika

Folkhögskolan för

tens och konsthantverkets starka ställ-

samhällsgrupper

ning inom folkhögskolan har nya vyer för eleverna och därmed Folkhögskolan var ursprungligen, som öppnat sig till ett rikare fritidsliv. tidigare nämnts, främst en skolform för möjligheter Den mer ungdom. Med tiden har b) specialiserade utbildning landsbygdens har ändrats, och numera som många folkhögskolor givit ge- elevrekryteringen nom särskilda för musik, konst kommer eleverna i stor utsträckning linjer och teater -- liksom särskilda linjer från städer och tätorter. Folkhögskolan

för och studieledare - har har numera elever från alla socialgrupungdomsofta eleverna dessa en per och de mest skilda yrkesgrupper. givit på linjer

direkt för ett framtida Den utbyggda yrkesvägledningen vid ar-

utbildning yrke

betsförmedlingarna har i hög grad bi- stigande levnadsålder hos människorna dragit till att visa nya grupper vägen till och med en ökande andel äldre är det folkhögskolan. givetvis av värde med en kursverksam- Utöver nu nämnda insatser, som het, som kan ge äldre viss hjälp att finfrämst vuxen har folk- na sig tillrätta gällt ungdom, i sin situation. I viss mån högskolan också haft betydelse på annat kan de som så vill genom denna kurssätt och för andra grupper i samhället. verksamhet få en grund för nya arbetsa) Genom att vid sidan om eller efter uppgifter som är lämpliga för äldre. de långa vinterkurserna ordna fristående, i regel korta ämneskurser, har folkhögskolan erbjudit en speciell utbild- 4.6

Folkhögskolan som kulturcentrum i

ning, som inte stått till buds på annat

sin bygd

sätt. Vid folkhögskolor har ordnats exempelvis ämneskurser för blinda, rörel- I många fall har folkhögskola-n blivit sehindrade och psykiskt utvecklings- ett centrum för kulturella aktiviteter av störda. olika slag i sin bygd. Lärarna har med- För husmödrar och äkta par har kur- verkat i lokalt och regionalt folkbildser kring familjeproblem lagts upp. ningsarbete och som föreläsare och på För kommunalmän och andra grup- annat sätt varit aktiva i föreningsverkper har speciella kurser ordnats kring samheten. Skolan har ställt lokaler till olika samhällsreformer. förfogande för bildnings- och föreningsb) Under senare år har flera folkhög- arbete. Bygdens folk har ofta haft möjskolor vid sidan av sin ordinarie verk- ligheter att delta i konserter, teatersamhet ordnat speciella kurser för äld- och andra föreställningar arrangemang re och pensionärer. I ett samhälle med på folkhögskolan.

KAPITEL 5

uttalanden om i ett

Tidigare folkhögskolans ställning reformerat skolsystem

Under 1940-talets debatt var det frå-

Inledande synpunkter

skolplikten som gan om den förlängda Såväl den obligatoriska skolan som de stod i förgrunden. 1946 års skolkommisolika skolformerna har un- sion framhöll i sitt betänkande Folkgymnasiala der senare år varit föremål för grund- högskolans ställning och uppgifter (SOU Detsamma lärar- 1953: 24) att en förlängd skolplikt inte liga utredningar. gäller däremot skulle undan grunden för folkutbildningen. Folkhögskolan rycka har inte under den det här högskolans verksamhet men att förändtidrymd särskild i denna verksamhet skulle komgäller ägnats någon utredning, ringar som omspänt skolformen i dess helhet ma att krävas. och ställt in den i dess sammanhang När 1.957 års skolberedning (SOU i det svenska utbildningsväsendet. Del- 1961:30) diskuterade hur folkhögskoutredningar, till exempel om statsbi- lan skulle beröras av dess förslag stod dragsformerna-för folkhögskolan, har inte frågan om den förlängda skolplikdock gjorts. De stora skolutredningar- ten i förgrunden utan i stället fråganna under 1950- och 1960-talen har emel- om hur folkhögskolan skulle komma att lertid i begränsad utsträckning behand- beröras av de av utredningen föreslaglat också folkhögskolan - i första hand na tvååriga fackskolorna. Utredningen då dess förhållande till andra skolfor- fann att den förberedande yrkesutbildmer och de uppgifter folkhögskolan kan ning som folkhögskolan givit, i framtitänkas få efter genomförda reformer av den till stor del skulle komma att överskolväsendet i övrigt. Utredningen fin- tas av andra skolformer. ner det angeläget att i korthet rekapitu- Den utredning, som ägnat största utlera viktiga synpunkter som kommit åt folkhögskolan, är Fackskolerymme fram i dessa utredningar. Därvid upp- utredningen (SOU 1963: 50). Utredmärksammas också vad skolöverstyrel- ningens slutsats beträffande folkhögskosen som remissinstans haft att säga i lans förhållande till fackskolorna var nämnda sammanhang och vad som fram- att endast den sociala fackskolan kunhållits i hithörande propositioner. de komma att direkt påverka folkhögskolan. Den sociala fackskolan avser främst att ge förberedande utbildning

5.1 ställning till andra Følkhögskolans

för kontaktyrken. Folkhögskolan borde

skolformer kunna be-

enligt utredningens mening Flera utredningar har kommit in på traktas som ett med den sociala fackhur kan påverkas skolan likvärdigt alternativ och vara att frågan folkhögskolan av reformer inom de skolformer utred- föredra när det gäller vuxna studerande. ningsarbetet avsett. De nu citerade utredningarna ansåg

det vara klart att folkhögskolan har ett sen anser sålunda att folkhögskolan egenvärde som skolform och att den kan vara ett med den sociala fackskobör bevaras. Detta var utgångspunkten lan helt likvärdigt alternativ, trots att för dessa utredningars resonemang om folkhögskolan inte har samma centralt hur folkhögskolan kan komma att på- fastställda läroplan. verkas av föreslagna reformer. Utgångs- I de propositioner som framlagts på punkten är inte densamma för 1960 års grundval av här nämnda utredningar, gymnasieutredning i dess betänkande uttryckes inte heller någon oro för folkom vuxenutbildning i gymnasium och högskolans framtid. I proposition 1962: fackskola (SOU 1965:60) eller för yr- 54 om grundskolan framhåller departekesutbildningsberedningen (SOU 1966: mentschefen, att tillkomsten av facksko- 3). Båda dessa utredningar vill visser- lorna enligt hans mening inte nåutgör ligen ge folkhögskolan en viss roll i gon fara för folkhögskolan utan ger den vuxenutbildningen men närmast så, att möjlighet att hålla fast vid sin primära folkhögskolan skall erbjuda samma kur- målsättning. Dessutom anser han att ser som gymnasiet och fackskolan den kommer att behövas i sin hittillsgör. Gymnasieutredningen antog att till- varande form vid sidan av övriga skolströmningen till folkhögskolans fria- former långt in på 1970-talet. Någon re kurser, vilka inte följer centralt fast- särskild utredning om folkhögskolan ställda kursplaner, kan komma att på- anser departementschefen därför inte verkas på det sättet att många av folk- nödvändig. högskoleeleverna kommer att välja kom- I proposition 1964: 72 finner deparpetensgivande gymnasie- och fackskole- tementschefen att tidigare uttalanden kurser, om också sådana erbjuds vid om folkhögskolan fortfarande gäller, folkhögskolorna. även om folkhögskolans yrkesförbere- Den för folkhögskolan centrala frå- dande sikt kommer uppgifter på längre gan om hur en ökad tillströmning till att övertas av andra skolformer. Den de gymnasiala skolformerna inom det nödvändiga inre måste omställningen allmänna skolväsendet kan komma att komma från Uttafolkhögskolan själv. beröra folkhögskolans landen i samma elevrekrytering riktning görs i propouppmärksammas i allmänhet inte av de sition 1966:42, som bygger på förslag sistnämnda utredningarna. av Folkhögskolans statsbidragsutred- Skolöverstyrelsen synes i sina remiss- ning. yttranden helt dela uppfattningen om folkhögskolans värde. Överstyrelsen anser inte att förlängd eller inskolplikt 5.2

Folkhögskolans uppgifter i ett nytt

förande av fackskolorna kommer att

skølsystem

rycka undan grunden för folkhögskolans fortsatta verksamhet. Olika utredningar har i växlande om- Överstyrelsen ger exempel på förändringar, som kan fattning diskuterat folkhögskolans upptänkas ske inom folkhögskolan och på gifter och hur dessa kan komma att förnya kurser och kursformer, som kan ändras till följd av reformer inom andvara lämpliga inom folkhögskolan. I ra skolformer. olika remissyttranden framhåller över- Skolkommissionen att konstaterar, styrelsen vikten av att till folkhögskolan folkhögskolan följd av den förlängfår fortsätta att utvecklas fritt och inte da skolplikten får inrikta sin verksambinds av fasta kursplaner. het mera kvalificerade Överstyrel- på uppgifter

in på vi-lka upp- nu ledare för folkbildningsverksamhet men går inte närmare och föreningsliv. Behovet av sådan utgifter det kan gälla. v att kommer också att öka och kan Skolberedningen finner, folkhög- bildning skolan - till av att den »förbe- tillgodoses genom folkhögskolorna. följd redande yrkesutbildningen övertas av Utredningen utgår uppenbarligen andra skolformer - kan få ägna sig från att kurser av här nämnt slag främst blir av typen nuvarande kurser åt sin huvuduppgift att ge medborger- längre och -en uppgift vid folkhögskolorna. Samtidigt som belig personlig bildning, som blir allt större hovet av sådana kurser av mera varieju mer komplicerat samhället blir. rat ökar kommer det att finnas slag utrymme för kortare kurser inom ak- Fackskoleutredningen ger en rad exempel på lämpliga framtidsuppgifter tuella samhällsområden. Utredningen för anser ger en rad exempel på sådana kurser. folkhögskolan. Utredningen att åtskilliga människor ock- Gymnasieutredningen föreslår, i det exempelvis så i framtiden efter en viss tids yrkes- tidigare nämnda betänkandet (SOU verksamhet kommer att upptäcka, att 1965: 60) att folkhögskolorna får ordna de vill omskola ett annat ämneskurser med samma mål och insig till yrke eller skaffa som grund för nehåll som grundskola, gymnasium och kunskaper vidareutbildning inom sitt eget fack. fackskola och att kunskaperna betyg- För denna kan folkhögskolan sätts på samma sätt som i dessa skolkategori erbjuda lämplig studiegång. former.

En ökad tillströmning av elever med Folkhögskolans statsbidragsutredning grundskoleutbildning kommer att göra (stencilerad upplaga Ecklesiastikdepardet möjligt för folkhögskolan att höja tementet 1966: 5) behandlar inte frågan utbildningsnivån. Vissa folkhögskolor om folkhögskolans framtida arbetsuppbör kunna en utbildning, som gifter men framhåller i anslutning till erbjuda fackskole- sina att - om går över och gymnasienivån förslag folkhögskolan universitets- för och förbereda elever för reglerna gruppindelning slopas eller högskolestudier på samma sätt som får större möjligheter att experimentevissa folkhögskolor nu förbereder för ra pedagogiskt och organisatoriskt. socialinstitut. Studier på akademisk Skolöverstyrelsen instämmer i stort i nivå, kanske i anslutning till korres- skolkommissionens, skolberedningens pondenskurser, bör också kunna före- och fackskoleutredningens förslag men komma. utöver gör också vissa kompletteringar. I sitt Fördjupad utbildning vad gymnasium och fackskola ger bör remissyttrande över fackskoleutredkunna ges framför allt i för folkhög- ningen tar Överstyrelsen upp frågan om skolan centrala ämnen som samhälls- rekrytering till de föreslagna kortare kunskap, geografi, historia och psyko- kurserna. Kurser bör enligt Överstyrellogi. Särskilda linjer för olika estetiska sens mening ordnas för specialister ämnen kan i högre än hittills in- från ett och samma område, men man vgrad rättas vid folkhögskolorna. kan också tänka sig att föra samman De ökade internationella kontakterna specialister från olika områden till gemedför behov av ökad utbildning i in- mensam orientering och diskussion. ternationella frågor, en uppgift som är Överstyrelsen föreslår också viss försynnerligen lämplig för folkhögskolan. söksverksamhet på akademisk nivå. .Många folkhögskolor utbildar redan I sitt remissyttrande över gymnasie-

utredningens betänkande om vuxenut- ning, framhåller departementschefen. bildning tillstyrker skolöverstyrelsen Detta utesluter dock inte inslag av målatt viss vuxenutbildning av föreslagen inriktad utbildning. Med stigande utart förläggs till folkhögskola men att bildningsintresse är det sannolikt att denna vuxenutbildning dock inte bör folkhögskolan i allt större utsträckning följa samma centralt utgivna läroplan kommer att tjäna som en bildningsinsom finns för grundskola, fackskola och stitution för vuxna. Departementschegymnasium. Förslaget on1 att betyg skall fen anser det vara viktigt att värna ges vid dessa till folkhögskola förlagda om den tillgång som folkhögskolan med kurser avstyrks bestämt. dess nuvarande verksamhet utgör och I sitt över är därför inte benägen att vidtaga åtremissyttrande yrkesutbetänkande kom- gärder som kan leda till att denna bildningsberedningens mer skolöverstyrelsen också in på folk- ogynnsamt påverkas. Departementsatt chefen finner dock inte syftet med den högskolan. Beredningen föreslår, särskilda vuxenutbildningsinstitut in- av skolöverstyrelsen föreslagna försöksrättas med kurser som exakt verksamheten på akademisk nivå klarföljer ungdomsskolans. i skolöver- lagd och tillstyrker inte denna verk- Huvudlinjen samhet. styrelsens remissyttrande är, att man i vuxenutbildningen bör utnyttja befintliga resurser, inte minst inom folkbild-

5.3 Sammanfattning

:ning och folkhögskola, vilket utredningen inte föreslagit. Målsättning och stu- Innebörden av de här redovisade utdieformer bör enligt överstyrelsens me- talandena är fölsammanfattningsvis ning också vara andra, när det gäller jande. vuxenutbildning. Vissa folkhögskolor Folkhögskolan har gjort stora insatbör enligt överstyrelsens mening kun- ser. Den är en väsentlig del av det na bistå korrespondensstuderande inom svenska skolsystemet och har sin plats en viss region genom att - i samverkan i detta även i framtiden. Den förlängda med studieförbund - intensiv- och andra erbjuda skolplikten förändringar kurser kring vissa kursavsnitt. Vuxna, inom skolväsendet och i samhällsutsom inte vill ha fullständiga kurser, bör vecklingen medför att folkhögskolan i kunna få sin undervisning genom stu- måste beräknas avstå fortsättningen dieförbunden. Också här kan folkhög- från en del av den verksamhet som beskolan 200 folk- stått göra en insats. Omkring i att ge grundläggande utbildning. högskollärare leder redan nu årligen I stället kan den mera odelat ägna sig studiecirklar utanför skolan med 3 000 åt sin ursprungliga huvuduppgift deltagare, och denna verksamhet kan att ge allmän medborgerlig bildning. vidgas. Den kan också få möjlighet att höja sin De propositioner, som lagts fram, föl- undervisningsnivå. Någon särskild utjer i stort sett utredningarnas och skol- redning om folkhögskolan i framtiden överstyrelsens förslag. Ett undantag är behövs inte. Den och föromställning propositionen om vuxenutbildningen, nyelse som krävs måste komma inifrån som inte ger folkhögskolan någon särfolkhögskolan själv. skild roll i denna utbildning. Folkhög- Mera konkreta exempel på arbetsuppskolans huvuduppgift bör alltjämt vara som i framtiden kan bli aktuella gifter, att meddela allmän bild- för av fackskolemedborgerlig folkhögskolan, anges

mån om vuxenutbildning motsätutredningen och i viss i gymna- positionen betänkande om vuxen- ter sig inte vissa sådana inslag även sieutredningens över om den starkt folkhögutbildning, och i remissyttrandena trycker på att dessa. Där talas om möjlighet att ge skolans främsta uppgift bör, vara att ge

också viss målinriktad utbildning. Pro- allmän medborgerlig bildning.

KAPITEL 6

av och uppgifter Utredningens bedömning folkhögskolans ställning

i framtiden

oftast på gymnasial nivå. Stundom lig-

6.1 Nuläge

ger undervisningen på postgymnasial Samhällets förändring har påverkat nivå. folkhögskolan på olika sätt. Detta märks inte bara i fråga om kursinnehåll och

6.2 Förutsättningarna ändras

pedagogiska metoder utan också när det gäller skolornas inre organisation och Förutsättningarna för folkhögskolans deras elevrekrytering. Folkhögskolan verksamhet håller nu på att snabbt ändhar fortfarande en stor elevtillström- ras och kommer ganska snart att vara ning, och antalet sökande är på de helt andra än de varit hittills. Orsaken flesta håll mycket större än antalet till- till detta är främst utvecklingen inom gängliga elevplatser. Elevkårens sam- det allmänna skolväsendet. Folkhögskomansättning är dock annorlunda än lan har vuxit fram under parallellskoförr, då huvudparten kom från lands- lesystemets tid. Detta är på den obligabygden. Antalet elever från städer och toriska skolans nivå redan i det närtätorter har starkt ökat men fortfaran- maste borta och kommer inom få år de är lantbruksbefolkningen något över- att vara helt försvunnet. Ännu för ett representerad i förhållande till sin an- trettiotal år sedan gick bara en liten del av folkmängden. del av varje årskull vidare till fortsat- Vid urvalet av elever är det vanligast, ta studier efter den obligatoriska skoatt folkhögskolorna låter äldre sökande lans slut. Andelen har sedermera ökat, få företräde framför yngre. Andelen ele- och ökningen har varit särskilt krafver, som kommer direkt från annan tig under de senaste åren. Enligt statsskolform -- eller makternas bedömning kommer år 1970 nioårig grundskola skolform - och alltså ca 85 % av årskullen lö-åringar att gå någon gymnasial saknar erfarenhet av vidare till gymnasial utbildning (30 % yrkesverksamhet, tenderar dock att öka. till gymnasium, 20 % till fackskola och har som mål att 30-35 % till yrkesskola). Det är inte Folkhögskolan ge - men de flesta av ele- osannolikt att andelen blir än större. I allmänbildning verna har inte valt den av detta skäl. vissa områden går redan nu praktiskt De vill ha en grund för fortsatt utbild- taget alla elever vidare till fortsatt utning och är ofta inriktade på viss yr- bildning direkt efter grundskolan. När kesutbildning. Den utbildning de får skolsystemet har byggts ut planenligt ligger i färdighetsämnena i allmänhet finns inte någon större grupp ungdomar

på samma nivå som grundskolans hög- kvar i varje årskull för allmänna kurser

stadium, i allmänorienterande ämnen av den typ och på den nivå som folk-

hittills har omfattat. Flertalet att skolformen täckt en del av kurshögskolan av de ungdomar, som vill inrikta sig på behovet på detta område.

hittillsvarande typiska folkhögskoleyr- En skolform, som visat sig ha dessa ken - socialarbetare, - har sjuksköterska, egenskaper och uppenbarligen vissa andra vårdyrken och vissa att utveckla dem vidare _ polis, möjligheter - har redan före 18 års vikläraryrken har enligt utredningens uppfattning ålder i det allmänna skolväsendet fått att inom tiga framtidsuppgifter fylla den allmänna grund de behöver för ut- den vuxenutbildningmångförgrenade bildning inom nämnda och liknande ens område, även om kurserna både i områden. Rekrytering av nuvarande om innehåll och omfattning måste fråga kurser av nu- bli andra I slag och för fullständiga än i dagens folkhögskola. varande art och på nuvarande nivå är ett starkt samhälle som vårt föränderligt alltså inte möjlig mer än ytterligare nå- finns ett stort behov av kurser, som got tiotal år. ger information om nya rön inom vetenskap, kultur och teknik, om aktuella samhällsfrågor och om nya reformer.

6.3 Varför folkhögskolan behövs

Sådana kurser kan hjälpa den yrkes- Ovanstående leder fram till verksamme till en bättre orientering om redogörelse frågan: behövs folkhögskolan i framti- omvärlden, om vad som pågår på andden? Folkhögskolan har enligt vad som ra områden än dem han vanligen sysshittills redovisats en mycket vär- lar med, och de kan ge specialisten en utgjort defull del av det svenska skolväsendet. vidgad syn på tillvaron. Det finns möj- Att skäl finns för att den lighet att inom ramen för sådan inantagandet skall kunna vara det också i framtiden, formerande undervisning också ta upp vill visa mot av frågan om vad forskning och teknik utredningen bakgrund en sammanfattning om skolformens in- för samhället och att sätta in betyder satser hittills. Därom kan sägas rönen i ett sammanhang. Genom en att visserligen vuxit fortgående aktivitet från folkfolkhögskolan ständigt fram i en viss tidssitilation för att ge högskolornas sida på dessa områden, en för denna behövlig utbildning men med kurser i aktuella ämnen, kan folkatt skolformen visat förmåga att åta högskolan också bidra till att minska

efterhand som de ak- mellan generationerna. Den

sig nya uppgifter klyftan tualiserats av samhällsutvecklingen. ökande fritiden medför behov av kunatt skolformens att och hjälp att utnyttja tiden så att förmåga förnya skap och utveckla sig har varit och ännu i mesta möjliga kan vinnas av kulturellt dag är stark, trots att vissa administra- värde. Behovet av kurser på det estetiva hinder för utvecklingen har fun- tiska området kan väntas öka. Slutligen nits och fortfarande finns, t. ex. i fråga finns ett starkt växande behov av kurom kurstid och studiehjälp ser för de många som är engagerade i att intresset för pedagogiska experi- folkrörelser av skilda slag och som söment och för ökat av in- ker och vägledning inom de utnyttjande kunskap ternat och skoldemokrati i undervis- stora och fria bildningsorganisationer- Ökat nas ram. - särskilt ningens tjänst Folkhögskolorna att samverkan med rörelseskolorna - har och bör också folkhögskolans folkrörelser och övrigt folkbildningsar- i framtiden ha en uppgift som utbildbete utvecklats allt mer och ningscentraler och idégivare för dessa

rörelser, och de kan bidra till att hålla studiegång komma att läggas upp indiden ideologiska debatten levande. viduellt. Utredningen har i det föregående på- Det sagda innebär, att folkhögskolan pekat, att ett särdrag för folkhögskolan inte skulle komma att ge enbart vad är dess frihet att själv utforma sina som tidigare benämnts allmänbildning. kurser. Det är angeläget att denna fri- I praktiken innebär detta dock ingen het behålls. konstaterar Utredningen förändring. Folkhögskolan har länge _ detta i medvetande om att skolformen som redan nämnts -ägnat sig också genom en bevarad sådan frihet får möj- åt målinriktad utbildning. Debatten som lighet att också i framtiden åta sig upp- förts om en renodlad allmänbildning gifter, som den efterhand visar sig contra en målinriktad är inte utbildning lämplig för, samt att med kort varsel längre aktuell. Det är inte möjligt och lägga upp nya former av kurser och inte heller meningsfullt att försöka dra skapa nya utbildningsvägar, avpassade en klar gräns mellan allmänbildning efter behov, som snabbt uppstår i sam- och målinriktad utbildning. Vad som är hället. En sådan fri skolform är en till- det ena eller det andra beror på den gång som samhället behöver. Utöver de som studerar. En kurs, som för den kurstyper, som utredningen närmare ene är ett led i en utbildning med visst kommer att redovisa, kan alltså förutses mål i sikte, kan för den andre vara ett att det kommer att finnas behov av ett led i allmänbildningen, något som han avsevärt utrymme för kurser och inte - i varje fall inte vid studietillnya nya initiativ inom fället - har direkt folkhögskolan. nytta av i sitt yrke Även om hela det framtida fältet för men som mycket väl kan bli till nytta folkhögskolans verksamhet alltså inte i en annan situation. går att kartlägga, räknar utredningen Framtidens folkhögskola bör, om den med att skolformens i huvud- skall kunna uppgifter fylla de uppgifter som här sak kommer att koncentreras till föl- har skisserats, organiseras på ett annat jande områden: sätt än dagens skola. Den måste förändras pedagogiskt eftersom den får en an- 1. Samhällsorientering (internatio- nan elevrekrytering. Framtidens folknella frågor ingår) högskola blir nämligen enligt utred- 2. Naturvetenskaplig orientering ningens bedömning i än högre grad än 3. Träning av kommunikationsfärdig- dagens en skola för vuxna. Med vuxna heter avses då personer, som efter avslutad 4. Undervisning i estetiska ämnen skolutbildning eller yrkesutbildning har 5. Ledarutbildning för det fria och varit ute i en tids förvärvsarbete och frivilliga folkbildningsarbetet, för folk- därefter vill komplettera sin utbildning rörelserna och ungdomsverksamheten. sättet på det ena eller andra antingen det är av rent allmänbildningsintresse Verksamheten torde inom dessa hu- eller för att skaffa en grund för fortsatt vudområden komma att bedrivas efter utbildning av något slag. Folkhögskolan flera linjer. Det kan bli fråga om så- bör däremot inte vara till för ungdoväl allmänna som specialiserade kurser. mar, som omedelbart efter avslutad Dessa kan ligga på olika nivåer och de gymnasial utbildning av någon orsak kan vara av varierande längd. I snabbt vill fortsätta sin utbildning ytterligare ökande utsträckning torde elevernas ett eller ett par år. Det kan givetvis

elever - situationer, som säkerligen blir finnas skäl att ta emot enstaka yrke men hu- också i framtiden. En del av också ur denna åldersgrupp, vanliga av eleverna måste förutsättas de utbildningsbehov, som uppstår på vuddelen vara vuxna. detta sätt, kan tillgodoses av folkhögskall skolan. Man kan dock inte räkna med Utredningen nu något utförligare beskriva vilka av kurser den att de som söker sådan kompletterande typer i huvud- vill ha eller behöver hela räknar med att folkhögskolan utbildning sak kommer kurser av den typ som nu ges att ägna sig åt i framtiden. årslånga i flertalet av folkhögskolorna, dvs. att alla som anmäler sig till en kurs får läsa samma obligatoriska ämnen på i

6.4 helt förlagd till Vuxenutbildning

huvudsak samma nivå och under sam-

folkhögskola Den framtida

ma tidsrymd. folkhögskoi framtiden lan måste ha ett mera flexibelt system Folkhögskolans uppgifter kommer utredningens mening att med kurser av olika slag, av olika längd enligt bli av lika och på olika nivå. Det vore för övrigt mångskiftande slag som hittills. Den kommer inte bara att ge all- omöjligt att lägga ett stort antal ämnen män bildning, utan den obligatoriskt samtidigt, när det gäller medborgerlig kommer också att behövas för en in- elever av vilka flertalet redan tidigare sats inom vad som brukar betecknas har gymnasial utbildning av något slag. som nmålinriktad utbildningx. Detta in- Folkhögskolan måste med andra ord ornebär annat än att den skulle sin undervisning på annat sätt ingenting ganisera fullfölja sin hittillsvarande verksamhet. än i årskurser och i stor utsträckning Behovet av vuxenutbildning kommer att möjlighet att inom en viss ge eleverna öka. Ett stort antal vuxna kan, sedan ram fritt komponera sitt studieprogram. de kompletterat sin allmänbildning i ett Något av detta har redan prövats på eller flera ämnen, utbilda sig vidare för t. ex. Biskops-Arnö, i Skinnskatteberg, inom skilda Även om och i Karlskoga och måste utvecklas uppgifter yrken. kommer att bli vidare. Det är svårt att mera exakt det enligt riksdagsbeslut en kommunal att ordna ange, hur kurser av nämnt slag skall angelägenhet motsvarande se ut. Det kan bli fråga om kurser, som vuxenutbildning grundskolans och den gymnasiala ungdoms- exempelvis bygger på eller anknyter till skolans kurser, kommer det att finnas vad en elev läst i fackskola eller yrkesbehov av liknande insatser också från skola men också om kurser, som bygger nu befintliga organ som folkhögskolor vidare på vad som givits i gymnasiet. och studieförbund. Folkhögskolan bör också genom sin fri- Detta gäller i första hand utbildning het att själv komponera läroplaner lägför vuxna, fått blott moment som bedöms vara som i sin ungdom ga in sådana skolutbildning eller något av värde för den enskilde eleven men obligatorisk däröver och finner denna utbildning som inte i högre grad ingår i kurspla- Men man kan också räkna nerna i de gymnasiala skolorna. Folkotillräcklig. med ett ökat behov av kompletterande högskolan kan vidare i större utsträckutbildning även bland dem som gått i ning än andra skolformer integrera Så- olika ämnen eller som en gymnasial skola av något slag. komponera nya, dana behov främst när des- är av värde för vuxna i en viss situauppkommer sa människor står att tion. Den kan snabbt kurser i begrepp byta erbjuda yrke eller söka sig vidare inom sitt av ny typ och nytt innehåll på gymna-

sienivå och ibland också däröver - att många utnyttja korrespondenskursnabbare än vad den allmänna skolan ser och radio- och ibland TV-kurser, hinner med - och därmed samfylla i kombination, även här i viss utsträckma roll, som den hittills har gjort i ning med folkbildningsorganisationerna det svenska skolväsendet. Vad som här som förmedlare. Enligt riksdagsbeslut åsyftas är en direkt och naturlig fort- våren 1967 skall utbudet av radio- och sättning på den verksamhet som nu be- TV-kurser bli större än hittills. I samtdrivs i de allmänna kurserna i den nu- dessa fall kommer det att finnas liga varande folkhögskolan, en verksamhet behov av att åtminstone under vissa pesom initieras av den enskilda skolan. rioder ha tillgång till undervisning, ledd Det är givetvis svårt att bedöma hur av väl utbildade lärare. Det kan gälla stort behovet av kurser av sådant avsnitt, som är särskilt svåra men ockslag kommer att bli, men det är rimligt att så sådana avsnitt i vilka det är angeanta, att behovet blir avsevärt. Man kan läget att de studerande - det gäller visserligen säga, att en hel del vuxna då främst sådana som läser på egen i framtiden kan tänkas få möjlighet till hand får tillfälle att diskutera och denna kompletterande erfarenheter med andra. utbildning ge- utbyta I själva nom att som deltidsstuderande verket följa har man enligt utredningens meundervisningen i ämnet/ämnena iung- ning underskattat behovet för den som domsskolan, men å andra sidan talar studerar med hjälp av radio-TV av konåtskilliga skäl för att folkhögskola för takt med kunniga och förstående lärare många, som kan studera på heltid, blir eller handledare. Folkhögskolan skulle att föredra. Den är nämligen mera in- här kunna spela en viktig roll, i första riktad på att lägga hand undervisningen på genom att organisera kortare kurett för den vuxne sätt. Vidare ser - kallade intensivkurser om lämpligt gärna kan en folkhögskolekurs ge tidsvinst: man så vill: veckoveckoslutskurser, det bör finnas möjlighet till koncentre- kurser eller kurser på något tid. längre rade studier i ett eller ett par ämnen, En förutsättning för att sådana kurser och kursen kan därigenom läsas in på skall kunna ordnas är att folkhögskolan kortare tid. kan en tids kurs Slutligen är med i planeringsarbetet på ett tidigt i internatskola på annan plats för många stadium. När kurser med hjälp av radioinnebära ett intellektuellt stimulerande TV eller korrespondenskurser planeras och berikande miljöbyte. bör folkhögskolan därför vara representerad. Man kan då komma överens om vilka avsnitt som särskilt kan behöva 6.5 som behandlas under intensivkurser, och se-

Folkhögskolan komplement till

dan kan vissa folkhögskolor åta sig att annan

vuxenutbildning

ordna dessa kurser och annonsera ut Många vuxna kommer att studera på dem i god tid. I åtskilliga fall torde det fritid i sin hemort. att göra Möjligheten vara av värde, om en exempelvis veckodetta komer att öka, även om lärar- eller ibland lång - längre introduk- . ledd kvällsundervisning inte alltid finns tion av kurser av nämnt slag erbjöds att tillgå. De studieintresserade kommer vid folkhögskolor. Det skulle underlätta också att ha tillgång till kurser i stu- för eleverna - de vuxna - att komma

diecirklar, i vilka man ofta använder igång med studierna. De skulle då få andra handledare än på konventionellt en ganska orienterande övergrundlig sätt lärarutbildade. Vidare kommer sikt över ämnet och materialet och där-

4-714851

kunde i Studieteknik ges. tionell samhällsorientering, u-landsprojämte träning kun- blematik, religionskunskap och kultu- Kurser av motsvarande slag skulle för dem som i sin hemort rella aktiviteter i andra länder. Även na ordnas valt studiecirkelformen. Också här här kan språkundervisning bli aktuell. har kur- Ett antal folkhögskolor bör kunna ordkan man tänka sig såväl inledande ser som intensivkurser gång un- na kurser av dessa båda slag. någon

der läsåret.

Kurser för arbetsledare m. fI.

Arbetsledare och andra, som i ansvarig

6.6 Folkhögskolan som centrum för

ställning har med människor att göra,

vuxenutbildning av speciellt slag har inte sällan behov sina

av att utvidga

som inte kunskaper inom vissa speciella områden Utöver de nämnda kurserna, till viss av som psykologi, pedagogik, sociologi och vänder sig någon grupp kan vara av intresse ergonomi, men också i samhällskunskap människor utan av i stort. Vissa folkhögskolor kommer förför alla, bör man räkna med behov som riktar till särskilda modligen att specialisera sig på kurser kurser, sig vill några av detta slag. grupper. Utredningen ange exempel på sådana kurser. Kurser för äldre

Kurser i internationellt De äldre i vårt land utgör nu en större för deltagare arbete del av befolkningen än tidigare. Många

känner behov av att utöka eller förnya Det ökade internationella umgänget mer kontakterna sina kunskaper när de inträder i penoch de allt vidgade av kurser sionsåldern, ibland något tidigare. De över gränserna ökar behovet som hittills ordnat kurser för som ämnar söka tjänst folkhögskolor, personer, - eller i andra för äldre, har snabbt fått dessa kurser utomlands i u-länder kan omfatta studium fulltecknade. Det bör vara en uppgift länder. Kurserna för samhället att ge de äldre ökade möjav det aktuella världsläget, av geografi län- ligheter att få delta i sådana kurser. och samhällsförhållanden i andra aktuella för Därigenom kan den som lämnar den akder, av problem, som blir till ett främmande land. tiva yrkesverksamheten få hjälp att finden som flyttar om hemlandet na sig tillrätta i sin nya situation och få En viss basinformation de aktuella nya intressen, som i viss mån också kan och främst samhällsfrågorna kan också ingå i denna kursverk- bli av terapeutisk art. Utöver allmänna

vilka ämnen kan åldrandets problem behandsamhet. Om det gäller personer, ämnar söka i u-länder, tillkom- las. Folkhögskolorna bör i samhällets tjänst mer behovet om de län- intresse få möjligheter att starkt av orientering eget som är direkt aktuella samt den utöka kursverksamheten för äldre. der,

speciella u-landsproblematiken. Språk- Kurser koncentrerade till vissa ämnesträning bör givetvis också ingå. områden Det ökande internationella umgänget också att medföra ett allt stör- De kurser folkhögskolan på nämnt sätt kommer re behov av kurser för som förutsätts erbjuda på den egentliga vuxpersoner, i sitt arbete eller i föreningsverksam- enutbildningens område bör främst lig-

het har internationella kontakter. Det ga inom det humanistisk-samhällsveten-

interna- ämnesområdet. Få folkhögskokan vara fråga om exempelvis skapliga

lor torde ha möjlighet att inrätta labo- och kortare kurser av orienteringskaratorier och skaffa utrustning för un- raktär kan inte förutses. Fördelningen dervisning på ett högre plan inom de torde komma att variera från skola till

naturvetenskapliga och tekniska ämnes- skola. Medan den ena skolan kanske

områdena. Elementära kurser på om- inte har mer än få korta kurser har rådet kommer knappast att behövas, den andra huvudsakligen sådana. Att framför allt inte av den som nu behovet av kortare typ orienteringskurser ges clever, som ämnar söka in på sjuk- kommer att öka torde stå klart. Det kan sköterskeskolor och liknande. Däremot vara om veckoslutsfråga och veckokan man räkna med ett betydande be- kurser men stundom också något längre hov av naturvetenskaplig undervisning, kurser. Ämnena kan variera allt efter

s0n1 har formen av orientering i an- behovet och utvecklingen. Här är inte slutning till samhällsutvecklingen. möjligt att ge annat än exempel på tänkbara ämnen. Behov, som bör tillgodoses, torde emellertid finnas också ett annat Kurser kring aktuella på samhällsreformer område. Det gäller vissa färdighetsäm- Kurser, som belyser aktuella samhälls-

nen, främst främmande moderna språk. reformer, är av intresse och vikt för Även om språkutbildningen blir i i samhället. god många grupper De kan lägframtidens obligatoriska skola och på- gas upp rent allmänt och vara öppna följande gymnasiala skola kommer ändå för alla intresserade men också specialmånga människor att ha behov av att inriktade för exempelvis kommunalförbättra sina språkkunskaper för dimän, föreningsengagerade, arbetsledare rekt praktisk För eller kommunalt användning. många och statligt anställda blir det säkerligen av värde att det finns nivåer. på olika I många fall bör kurtillgång till intensivkurser, vid vilka de serna kunna ordnas i nära samverkan snabbt kan tränga djupare in i ett språk. med enskilda företag och branschorga- Vissa folkhögskolor skulle kunna nisationer eller med erbju- statliga och komda sådana kurser - av olika längd munala organ. och på olika nivåer. kurser Andra Längre_ ämnen kan bli aktuella, bl. a. skulle ibland kunna avslutas med en för samma grupper, utan att det är tids studier i det land, vilkets om språk fråga information om reformer. studierna gäller.

samhällsutvecklingen kan också medfö-

ra ett liknande behov på andra områ-

den. Exempel på ämnen som avses är

6.7 Kortare kurser av folkomflyttningen och dess

orienteringska- problem

raktär samt Sverige och den internationella

marknadsutvecklingen. Likaså kan un-

Vid sidan av den vuxenutbildning, som der kortare kurser t. ex. forskbelysas utredningen har skisserat i detta kapi- och ningens teknikens betydelse för tel - och som till stor del gäller kur- samhällsutvecklingen. ser av längre slag, från en månad till

ett läsår - kommer en- Kurser i familjefolkhögskolorna och samlevnadsfrågor

ligt utredningens mening att behövas Kurser i familje- och samlevnadsfrågor för kortare kurser av orienteringska- förekommer redan vid vissa skolor. Såraktär. Hur fördelningen vid den en- dana kurser blir allt angelägnare i vårt skilda skolan blir mellan kurser samhälle. längre Fler kurser i olika varianter

Kurser för äkta makar kan och inom folkrörelserna kan prövas. ningsarbetet med då hela fa- samt för ungdomsverksamhet av annat växla familjekurser, Kurser som ur mer allmän vid speciallinjer har det funmiljen deltar. slag. Utom nits vissa andra för elever och principiell synvinkel tar upp frågan möjligheter i det moderna samhället i andra eller tredje årskursen att speom familjen eialisera nämnda områden. Utkan väntas bli efterfrågade. sig inom rymmet för dessa verksamhetsformer Orienteringskurser för invandrare m. fl. kan beräknas bli större i framtiden.

Kortare kurser om det svenska samhäl- Specialisering inom det estetiska let och om svensk kultur hör ordnas området som komplement till den språkunderinvandrarna för musik finns, utöver visning får. Folkhögskolor- Speciallinjer för denna musikskolan i Ingesund, som är na är väl lämpade uppgift. Folkliga en rad Variations- helt inriktad på detta ämne, för närva- Även i detta fall finns om innehåll och rande vid skolor, t. ex. Framnäs möjligheter i fråga några och Lunnevad. Den utbildning som ges kursuppläggning. annan för vilken är lämplig bl. a. för blivande handledare En speciell grupp kan behöva ordnas är i studiecirklar. Den kan också utgöra en särskilda kurser för fortsatt musikutbildning. de handikappade. Somliga folkhögsko- grund En för teater finns vid lor ordnar redan nu orienteringskurser speciallinje i skilda ämnen hörselskada- som i detta för blinda, Mariebergs folkhögskola, de eller rörelsehämmade. Även om det ämne samarbetar med Norrköpings är önskvärt att de handikappade i så stadsteater. Det kan tänkas att utrymme finns för eller stor utsträckning som möjligt får under- ytterligare någon tillsammans med andra är det sådana linjer. Här gäller det visning några för främst för verksamhet inom ibland lämpligare med specialkurser utbildning dem. föreningslivet och den kommunala ung- En annan som i detta samman- domsverksamheten, men i vissa fall kan grupp nämnas särskilt är den som utbildningen också ge en grund för hang bör består av de kommunalt dem som vill söka inträde vid någon engagerade

människorna. För dem kommer behovet av de statliga skolorna för scenisk ut-

olika avsnitt av Även på områdena konst och av specialkurser kring bildning. stats- och kommunalkunskap samt kring konsthantverk kan det bli fråga om lede olika nämndernas vardagsuppgifter, darutbildning för tjänst inom folkrörelser och kommunala samarbetsfrågor, demokra- folkbildningsorganisationer osv. att öka. men också om förberedelse för inträde tins problem i konstskolor av olika slag.

6.8 Speciallinjer

specialisering på Iedarutbildning för

Vid sidan av sin traditionella kursverk- folkrörelserna, folkbildningsorganisaunder sena- tionerna och ungdomsverksamheten samhet har folkhögskolan re år utvecklat andra former av utbild- Folkhögskolan är som tidigare nämnts ibland i form intimt förbunden med folkrörelser och ning och kursverksamhet, _ av speciallinjer. Sådana linjer har ord- folkbildning och detta gäller inte ennats dels i estetiska dels för ut- bart om rörelseskolorna. Många folkämnen, av ledare inom det fria bild- högskolor ordnar redan nu - och en bildning

del gör det sedan tid tillbaka - kommer att kräva lång tionsfrågorna nya utbildning för ledare inom dessa orga- grepp. och därmed också Pedagogiken nisationers verksamhet. I många fall har handledarnas ställning och uppgift komdeltagarna bestått av ungdomar som valt mer att bli annorlunda än i dagens stuatt ha föreningslivet som ett fritidsin- diecirkel. Folkhögskolorna kan här få

tresse, men det förekommer också att en viktig uppgift, inte minst när det utbildningen är direkt inriktad på att gäller att experimentera och ut pröva kvalificera deltagarna för anställning. för och innehåll i lenya former nytt Utvecklingen torde leda till att behovet darutbildningen. av anställda inom föreningsverksamhe- För av dels uppgifter administrativ, ten ökar. Folkhögskolorna kan förut- dels art anställer nu såväl pedagogisk sättas bli väl lämpade för denna form kommunernas som fritidsförvaltningar av utbildning i framtiden. Kursernas ungdomsorganisationerna årligen ett an-

uppläggning kan anpassas efter de grup- tal personer. Utbildning för sådana ar-

per man vänder sig till. Eftersom för- har i stor betsuppgifter utsträckning eningslivet i viss mån ändrar karaktär saknats, bortsett från den utbildning med bl. a. en begränsning av mötesverk- som vissa folkhögskolor och ett par

samheten till förmån för annan verk- kommunala institut har Erfarengivit. samhet och med sammanslagning av or- heter främst från och Valla Karlskoga ganisationer till större enheter ökar folkhögskolor en kvalifityder på att också behovet av kurser för medlem- cerad väl kan ungdomsledarutbildning marna. Inte minst de ideologiska frå- ordnas vid vissa särskilt folkhögskolor, gorna, som med nuvarande tendenser sådana som för intensiutbildningens lätt kommer i efterhand, bör kunna be- kan ställa till förfiering totalmiljöer handlas under Här bör folkhögskolekurser. fogande. Folkhögskolan enligt uthar givetvis främst rörelseskolorna en redningens mening i högre grad än hitviktig - men också andra sko- tills kunna uppgift göra en insats i denna unglor bör med framgång kunna Vissa rörelsefolkägna sig domsledarutbildning. åt uppgifter av detta slag. Med tanke högskolor fungerar redan nu som cen-

på folkrörelsernas betydelse för vid- traler för pedagogiskt utvecklingsarbete makthållande och fortsatt utveckling av inom sektorn fritidsfostran. Också den-

demokratin är det synnerligen na verksamhet bör kunna angelä- vidgas. get att denna typ av verksamhet får Här skall framhållas -- ehuslutligen goda förutsättningar att fortsätta och ru det framgår redan av utredningens att utvecklas vidare. - att det inom begreppsbestämning Ledarutbildningen för det fria och fri- folkhögskolans ram aldrig får bli fråga

villiga folkbildningsarbetet kan inriktas om en så långt driven att specialisering på utbildning av dels organisatörer, dels samhälls- och kulturorienteringen för-

handledare (pedagogiska kurser). Som- lorar sin centrala roll.

liga kurser kan givetvis ge utbildning av båda dessa slag. Utbildningen av or-

ganisatörer och handledare kan förut- 6.9 i

sättas bli allt Några problem framtidens folk-

viktigare, om man från

samhällets sida högskola

räknar med att folk-

bildningsorganisationerna skall ha an- Även om det inte direkt inom raligger svaret för en stor del av vuxenutbild- men för utredningens uppgift att föreningen. Rekryterings- och slå lösningar organisa- på de problem av olika

vis. Sö börhålla nära kontakt med skoslag som kommer att uppstå efterhand som folkhögskolan utvecklas till följd av lorna i dessa frågor.

förändringar i samhället och på det all-

männa skolväsendets område, finner ut- 6.9.2. Organisation

redningen det angeläget att peka på någ- [ de fall skolorna kommer att ha kur-

ra sådana problem som måste lösas. ser av olika slag och av olika längd

under ett och samma läsår ställs stora

krav på inre organisatorisk och peda-

6.9.1 Planering gogisk planering. vilken inte Organisatoriskt gäller det bl. a. såda- Den framtida folkhögskolan, som na spörsmål som kurstyp, kurstidens torde komma att i lika hög grad och kurstidens förläggning under nu domineras av en lång huvudkurs längd, räkna med en elev- året, samordning av de olika kurserna inte torde kunna som utan vidare översti- samt behovet av lärare, inte minst timtillströmning tillgängliga platser, behöver lärare och gästlärare som komplement ger antalet sannolikt större till skolans fasta lärarstab. ägna uppmärksamhet gäller det innehåll och åt planerings- och rekryteringsfrågorna Pedagogiskt hittills varit av varje särskild kurs samt än vad som nödvändigt. uppläggning kan inte behovet av hjälpmedel för de olika av- Den enskilda folkhögskolan fram med snitten. I många fall måste man räkna länge till gå fritt kurserbjuutan till med metoder. Skoldanden av olika slag hänsyn nya pedagogiska i stort överstyrelsen bör ge folkhögskolorna utvecklingen på folkhögskolans skolväsendets om- service i form av modeller som exempel och på det allmänna råde. Samplanering mellan folkhögsko- på tänkbar organisation.

lorna blir nödvändig. Såvitt utredning-

centralt 6.9.3. Information

en kan se blir någon hård, inte Sam- Utredningen anser sig ha visat, att en styrd planering nödvändig. skolform sådan som folkhögskolan unverkan bör främst ske mellan folkhögoch i samråd med der överskådlig tid kommer att ha en skolorna regionvis skolöverstyrelsen. Det kan gå så till att viktig uppgift att fylla i utbildningssys-

kom- temet. Att behovet av vuxenutbildning folkhögskolorna inom en region område var är stort och kommer att växa torde vara mer överens om på vilket i sitt säkert. I den mån folkhögskolan kan och en skall lägga tyngdpunkten En skola kanske ägnar anpassa sin verksamhet organisatoriskt kursprogram. mycket åt språkundervis- och pedagogiskt så att den ger adekvat sig särskilt en annan åt vuxenutbildning i utbildning för olika ändamål, på olika ning, nivåer och med lämplig inriktning i samråd med folkbildningsorganisatioestetisk enskilda fall finns det anledning att räkner, en tredje åt någon speciana med att den får stor attraktionslisering, en fjärde åt ungdomsledarutkraft. Efter hand som den enskildes bildning, för att ta några exempel. enskild ekonomi allmänt sett förbättras och be- Det är nödvändigt att varje snarast se över sin roendet av en gångvunnen arbetsanfolkhögskola börjar sitt avtar vågar man anta att verksamhet och rekryteringsläge, ställning vilken av kursverksamhet, människor av allmänintresse unprövar typ många för och drar der en längre eller kortare tid begagsom ligger bäst till den, upp riktlinjer i stort för framtiden och nar sig av möjligheten att följa någon

inför kommande region- av folkhögskolans kurser. överläggningar

Trots att utbildningsfrågorna i vår tid mångskiftande utbildningsbehov den ägnas en så utomordentligt stor upp- bedömer komma att uppstå och som märksamhet är folkhögskolan ännu en utredningen anser att folkhögskolan bör förhållandevis litet känd skolform. En kunna möta. livlig informationsverksamhet bedrivs Hela fältet för folkhögskolornas rörande förändringarna inom skolvä- framtida verksamhet kan inte nu kartsendet. Det är nödvändigt att ställa sär- läggas, eftersom samhällsutvecklingen skilda ekonomiska resurser till skol- kan väntas medföra att nya uppgifter överstyrelsens förfogande för en mot- efter hand uppstår för folkhögskolorna. svarande upplysningsverksamhet be- räknar dock med att folk- Utredningen träffande förändringarna inom folkhög- högskolornas i stort sett komuppgift skolan, så att de utbildningssökande får mer att koncentreras till följande fem fullt klart för sig vad folkhögskolan står huvudområden: (i samhällsorientering för och erbjuder av olika vilken även internationella inmöjligheter. frågor Sådan information är angelägen att ge går), tränaturvetenskaplig orientering, också blivande lärare. Dessa bör få en ning av kommunikationsfärdigheter, orientering om såväl de stimulerande i estetiska ämnen samt undervisning som de problemfyllda sidorna av folk- ledarutbildning för det fria och frivil-

högskollärarens arbetsuppgifter. Nuva- liga folkbildningsarbetet, för folkrörelrande lärarrekrytering till serna och folkhögsko- ungdomsverksamheten. lan sker alltför slumpartat. Det finns Utöver allmänt orienterande längre inte skäl att tro, att lärarkandidater i kurser räknar med att folkutredningen allmänhet är medvetna om folkhögsko- i ökad komfolkhögskolan utsträckning lans särprägel och kan med ut- mer att kunna svara för n1er direkt välja gångspunkt därifrån. Vid universiteten målinriktad -- eller kompetensinriktad bör därför information - inom vissa ges om folkhög- utbildning områden. Utskolorna och deras verksamhet. redningen Folkger exempel på detta. högskolorna bör vidare på olika sätt kunna komplettera annan vuxenutbildning och kunna bli centra för vuxenutbildning av speciellt slag, t. ex. genom att ordna kurser för kommunala för- 6.10

Sammanfattning

troendemän, för arbetsledare, för delta- Utredningen gör i detta kapitel en be- gare i internationellt arbete och för dömning av folkhögskolans ställning äldre. och uppgifter i framtiden. Utbyggnaden av speciallinjer vid Utredningen framhåller, att elevtill- folkhögskolorna förutsätts kunna fortströmningen till folkhögskolan fortfa- sätta, främst inom det estetiska ämnesrande är stor och att antalet sökande området och området för ledarutbildbetydligt överskrider antalet tillgäng- ning för det fria folkbildningsarbetet, liga elevplatser. Elevrekrytering av nu- folkrörelserna och ungdomsverksamhevarande slag för allmänna kurser av nu- ten. varande art bedömer utredningen emel- Utredningen pekar slutligen på vissa lertid inte bli möjlig mer än ytterligare rörande problem planering, organisaett tiotal år. Utredningen tion och information om skolornas kursunderstryker därför vikten av att folkhögskolan ut- verksamhet, vilka måste lösas i samband vecklas vidare och ger exempel på de med att folkhögskolan utvecklas vidare.

II. och

Avdelning Lärarutbildning lärarfortbildning för folkhögskolan

Inledande synpunkter

behov. svårigheterna att organisera en De i föregående avdelning gjorda re- för andra delar av skollärarutbildning dovisningarna, framtidsbedömningarna väsendet är stora nog, men de blir ännu och värderingarna har alla främst till- större när det gäller folkhögskolan. kommit för att utgöra grundvalen för en Vad ämnesutbildfolkhögskollärarnas bedömning av hur lärarutbildningen och ning beträffar har inte funutredningen lärarfortbildningen för folkhögskolan nit det möjligt att föreslå särnågra skall utformas. I avdelning II behand- skilda utbildningsorganisatoriska åtgärlar utredningen frågorna om lärarut- der utan menar, att man måste anlita bildningen och lärarfortbildningen. universitetens resurser och söka finna Först tar utredningen upp frågan om de lämpligaste ämneskombinationerna lärarutbildningen och behandlar därvid inom denna vida ram. Med till hänsyn ämnesutbildningen och den praktiska folkhögskolans specifika situation fordutbildningen var för sig. Som en sär- ras emellertid en denna skolform på skild delfråga behandlar utredningen i markerad under den kraftigt inriktning detta sammanhang spörsmålet om folk- praktiska om folklärarutbildningen, högskolan utöver ämneslärare i tra- högskolan skall kunna få lärare med ditionell mening också har behov av att sätta den i stånd att förutsättningar lärare med mer kvalificerad utbildning de uppgifter, som mefylla utredningen - lektorer _ och vilken utbildning nar att folkhögskolan skall ha. Utreddessa i så fall hör ha. ningen har därför utarbetat utförliga De tidigare beskrivningarna och be- till innehåll och av förslag utformning dömningarna klart denna belyser svårigheter- del av utbildningen. Utredningen na att utforma en lärarutbildning, som också vilka anger tämligen detaljerat på ett helt tillfredsställande sätt skulle organisatoriska ett åtgärder genomfötäcka folkhögskolans mycket skiftande rande av denna utbildning förutsätter.

KAPITEL 7

Ämnesutbildning

lämpades skulle den enskilda skolan vid

57.1 Reguljära utbildningskrav

varje tjänstetillsättning ha möjlighet att Innan om utan administrativa hinder välja den utredningen går in på frågan den utformningen av en äm- sökande, som skolan ansåge passa bäst lämpliga nesutbildning för folkhögskolans ämnes- för den aktuella tjänsten. lärare, skall den något diskutera frågan Ett sådant tillvägagångssätt skulle om särskilda behöver dock ha flera uppenbara nackdelar. Det behörighetskrav ställas på dessa lärare. Svaret är av be- skulle medföra risk för godtyckliga lätydelse för ämnesutbildningens utform- rartillsättningar. Det skulle vara svårt › att kvalifikationerna mellan söning. väga Eftersom folkhögskolan är en i fråga kande med vitt skilda utbildningar och om kursuppläggning fri skolform, kunde att avgöra om en sökande fyller måttet man tänka sig att helt avstå från att ut- för undervisning inom folkhögskolan. forma behörighetsregler för lärarna och För den enskilde läraren kan metoden en »fri och obun- medföra risker på lång sikt. Har han för tillämpa meritering» den vid lärartillsätt- speciell bakgrund kan det vara svårt för meritprövning ningen. honom att få tjänst vid annan folkhög- En fri meritering skulle innebära, att skola. På lång sikt skulle en sådan tillden enskilda vid sättningsmetod också kunna leda till folkhögskolan varje tillsättningstillfälle finge pröva, om den svårigheter för folkhögskolan som skolsökande till en viss lärartjänst hade till- form. Det skulle kunna leda till den uppräckliga kunskaper och övriga kvalifi- fattningen att folkhögskolan har lägre kationer - och krav sina lärare än andra skolför tjänsten kunskaper på kvalifikationer som kunde vara förvär- former. vade sätt, t. ex. genom teore- Utredningen har vid sina överväganpå olika tiska studier, yrkeserfarenhet och/eller den funnit att en bestämd, tämligen väl annan verksamhet, t. ex. som ledare in- preciserad utbildning måste krävas av om en folkrörelse. Det finns utan tvekan den som vill ha tjänst som ämneslärare människor som, utan att ha akademisk i folkhögskola. Det viktigaste skälet för examen, ändå har kunska- denna ståndpunkt är att ett sådant krav djupgående per och andra kvalifikationer, vilka är en förutsättning för att folkhögskoskulle dem väl lämpade för lärar- lan skall kunna spela den roll i vårt göra tjänst inom folkhögskolan. Eftersom utbildningsväsen som utredningen förverksamheten vid folkhögskolorna är utsatt. Utredningen har visserligen lagt så mångskiftande finns också behov av vikt vid att folkhögskolan skall förbli lärare med olika bakgrund och olika fri i nyss angiven mening, men detta utbildning. Om en fri meritering till- motsägs inte av utan snarare förutsätter

krav på hög lärarkvalitet, .garanterad nasial och i viss mån ni-

postgymnasial

genom en i princip fastslagen utbild- vå. Vidare räknar utredningen med att ningsform och utbildningsnivå för folk- folkhögskolan kommer att koncentrera högskolans lärare. Ställs sådana krav sina uppgifter till i huvudsak fem huvinnes för en tillfreds- vudområden: rimliga garantier att ge samhällsorientering, ställande och mera jämn lärarstandard. och unnaturvetenskaplig orientering Om skolformens uppgifter ändras kan dervisning i estetiska ämnen, att träna också de bestämda kraven på ämnesut- kommunikationsfárdigheter och att gebildning lätt ändras i överensstämmel- nomföra Iedarutbildning för folkrörelse därmed. Bestämda krav på ämnesut- serna, det fria och folkbildningsarbetet bildning får vidare förutsättas ha en ungdomsverksamheten. Av det föregåenpositiv effekt på lärarrekryteringen. de har också framgått, att utredningen Ställs ungefär samma utbildningskrav förutsatt, att kursprogrammen blir mer som för vissa andra finns omväxlande skolformer, än de är i dag, att centralt det goda möjligheter för den som valt fastställda kursplaner inte skall förelärartjänst i folkhögskola att söka sig komma, och att eleverna är till överväöver till annan skolform, om han så gande del vuxna med viss erfarenhet .skulle önska - och för lärare från andra från yrkesverksamhet. skolformer att gå över till folkhögskola. En fråga, som bör ställas i detta sam- De krav som ställs bör vidare vara så är hur den som manhang, utbildning, klart utformade, att nu krävs, lärartillsättningen ter sig mot bakgrund av de kan ske utan att den centrala skolmyn- anspråk som framtidens folkhögskola digheten, som nu sker, i varje enskilt förutsätts ställa. fall skall behöva ta ställning till de sö- Som framgår av redogörelsen i avdelkandes kompetens. formellt för anning I, kapitel 3, krävs Utredningen föreslår alltså, att vissa som ämneslärare ställning i folkhögskobestämda krav »- la endast att ha bedrivit på ämnesutbildning akademiska jämte - studier. ställer alltså krav praktisk-pedagogisk utbildning Stadgan inga skall ställas på den som vill bli ämnes- på avlagd examen. De flesta lärarna, lärare vid folkhögskola. Stadgan bör såväl ordinarie som icke ordinarie, har dock utformas så, att undantag från dock avlagt akademisk examen, vanligen denna bestämmelse skall kunna göras fil. mag. eller fil. kand. Praxis har också om särskilda skäl därtill blivit föreligger. att skolöverstyrelsen, som prövar varje sökandes kompetens, för att en Sedan utredningen slagit fast att vissa sökande skall kompetensförklaras i rebestämda krav på ämnesutbildning bör gel kräver akademisk examen. Den med ställas, övergår den till att diskutera tiden höjda anses undervisningsnivån vilka dessa krav bör vara. Vid bedöm- ha gjort ett sådant krav nödvändigt. ningen härav tar den sin utgångspunkt Framtidens folkhögskola antas, som i den nivå, på vilken folkhögskolan i nämnts, komma att arbeta på en högre framtiden kommer att arbeta samt vi- nivå än dagens - och med delvis andra dare i vilka kurstyper, vilket kursinne- kursformer. ämnes- Folkhögskollärarnas håll och vilken elevstruktur skolformen måste efter utbildning givetvis anpassas kan väntas få. denna och kraven bedömning på lärarförutsätter - som redan Utredningen utbildningen följaktligen ställas högre nämnts -

att folkhögskolan i framtiden än hittills. Det grundläggande krav folk-

kommer att arbeta på i huvudsak gym- högskolans ämneslärare utredenligt

ningens mening måste uppfylla är att

7.2 Lämpliga ämnen i lärarutbildningen

de skall ha en ämnesutbildning som till kvalitet och längd motsvarar vad som Det är enligt utredningens mening nakrävs av lärare vid gymnasium (gym- turligt att utvecklingen inom folkhögnasieadjunkter). Ytterligare några pre- skolan går i den riktningen att de olika ciseringar av kraven måste dock göras. skolorna i allt större utsträckning kom- Även om det i praktiken fordrats aka- mer att arbeta med ämnen/ämnesområdemisk examen för behörighet som äm- den, som de själva sammanställt och som neslärare i folkhögskola, har man inte ofta saknar direkt motsvarighet i andra krävt någon bestämd examen eller ställt skolformer. Detta innebär, att den som några krav på att bestämda ämnen skall siktar på att bli ämneslärare vid folkingå i examen. Tjänster som ämnes- högskola i sina akademiska studier kan lärare har inte utannonserats i vissa tillåta sig ett friare ämnesval än den bestämda ämnen utan i humanistisk/ som är inställd på tjänst som adjunkt samhällsvetenskaplig eller matematisk/ inom grundskola eller gymnasium. Den naturvetenskaplig ämnesgrupp. Följden som i sin akademiska examen har exemhar blivit att folkhögskolan visserligen pelvis konsthisto-ria, musikhistoria och har fått lärare med akademisk examen, litteraturhistoria (men inga andra ämmen dessa har ofta - of- nen) kan inte utan vidare bli adjunkt jämförelsevis tare än i andra skolformer -- fått un- i grundskola eller men kan gymnasium dervisa också i ämnen som inte mot- passa utmärkt som ämneslärare i vissa svaras av deras examensämnen. Det har folkhögskolor. Detsamma gäller den som förekommit att lärare med utbildning i i sin examen har t. ex. Statskunskap, soexempelvis klassiska språk eller teologi ciologi och statistik eller psykologi, sohar undervisat i ämnen som historia, ciologi och matematik. svenska eller matematik. Detta har Utredningen vill understryka, att uniförekommit främst i små skolor som har versitetsundervisningen i dess nuvaranfå heltidsanställda lärare men stundom de organisation på väsentliga punkter också i större skolor. Om folkhögskolan inte ger de flexibla utbildningsmöjligskall kunna motsvara de skärpta krav heter en blivande folkhögskollärare som efterhand kommer att ställas på helst skulle behöva. Ett universitetssyden blir detta inte möjligt att praktisera stem med möjlighet för den studerande i samma i framtiden - att friare sin utsträckning komponera utbildning geäven om det i små lärarråd givetvis nom att välja delkurser av olika univerockså då får förutsättas förekomma att sitetsämnen -- det s. k. creditsystemet lärare får åta inom - skulle utan tvekan en sig undervisning utgöra lämpandra områden än som svarar mot hans Iigare utbildningsorganisation också för examensämnen. Så långt som möjligt den blivande folkhögskolläraren. bör detta emellertid undvikas. En viss I sin akademiska examen bör den garanti för att antalet sådana fall be- blivande folkhögskolläraren ha minst gränsas får man, om man kräver att tre examensämnen. I minst ett bör han den lärare som anställs vid en folkhög- ha en fördjupad utbildning, motsvaranskola i sin examen skall ha ämnen, som de nuvarande tre betyg. I minst ett av gör honom skickad att undervisa inom de båda andra ämnena bör han ha en något eller några av de huvudområden, utbildning motsvarande minst två betyg. inom vilka folkhögskolan arbetar. Inga bestämda krav bör ställas på fasta

åmneskombinationer, utan den som vill 2. huvudområdet naturvetenskaplig inrikta sig på att bli lärare vid folkhögorientering: skola skall själv inom ganska vida grän- astronomi ser kunna komponera sin examen ge- botanik nom val av ämnen, som passar för un- fysik dervisning inom folkhögskolan. Uppen- genetik bart är emellertid, att vissa ämneskomgeografi binationer utgör en lämpligare grund kemi för folkhögskollärartjänst än andra och matematik att det inte är svårt att ange vilka ämzoologi neskombinalioner som inom angivna områden är särskilt fördelaktiga, sett 3. huvudområdet träning av kommunifrån folkhögskolans synpunkt. Som nyss kationsfärdigheter: .sades anser dock utredningen att be- moderna främmande (främst språk stämda ämneskombinationer inte skall språken engelska, tyska och franska) anges som behörighetskrav. Utredningen nordiska språk föreslår att man begränsar sig till att ange vilka akademiska examensämnen 4. huvudområdet i esteundervisning som bör godtas i examen som skall ge tiska ämnen: behörighet till tjänst, avsedd för inne- estetik havare med undervisning förlagd till filosofi något eller några av folkhögskolans fem konsthistoria huvudområden. Examen som innehåller litteraturhistoria minst tre av de angivna ämnena skall musikhistoria stadgeenligt ge behörighet till tjänst. psykologi Nedan anger utredningen ämnen, som teaterhistoria .i första hand bör kunna ingå i folk- Det är svårt att närmare vad ange högskollärares universitetsexamen och som härutöver behövs för lärarutbildför vilka huvudområden olika ämnen är inom detta huvudområde. Utöver ning lämpliga. lärare, som kan ge mer teroetiskt inriktad undervisning, behöver skolorna gi- Universitetsämnen, lämpliga i examen vetvis lärare med utbildning bl. a. av hos den som undervisar inom det slag som krävs av nuvarande öv- 1. huvudområdet i ämnen samhällsorientering: ningslärare som musik, teckekonomisk historia ning och slöjd. etnografi filosofi 5. huvudområdet ledarutbildning för geografi folkrörelserna, det fria folkbildhistoria och ningsarbetet ungdomsverksamidé- och lärdomshistoria heten: nationalekonomi ekonomisk historia pedagogik historia psykologi nationalekonomi religionshistoria pedagogik sociologi psykologi statistik sociologi Statskunskap statistik

Statskunskap het exempelvis om folkrörelsernas ar- - men också bete, om internationella frågor, u-landskonsthistoria arbete eller om ungdomsledarskap. Det litteraturhistoria kan tänkas att den folkhögskola det gälmoderna främmande språk ler i ett sådant fall finner en lämplig musikhistoria lärarkandidat med annan bakgrund än nordiska språk akademisk examen. Det bör då finnas religionshistoria möjlighet att anställa denne som lärare teaterhistoria genom att skolöverstyrelsen äger rätt - allt beroende på den enskilda att medge vederbörande behörighet. skolans kursprogram. Även för denna ämnesgrupp är det svårt att mera exakt ange behövlig äm-

7.4- Leklorstjänster vid folkhögskolan

nesutbildning, men några av ovannämnda ämnen torde alltid behövas för un- 7.4.1. Behov dervisning inom detta huvudområde. Vid sin bedömning av folkhögskolans Utöver lärare, som kan ge en mer teore- lärarbehov mot bakgrund av skolfortiskt inriktad inom detta mens framtida arbetsuppgifter har utundervisning huvudområde, krävs lärare, som har er- redningen, som tidigare antytts, även farenhet av arbete i folkrörelser och kommit in på frågan huruvida folkhögoch som kan skolan behöver ha tillgång också till folkbildningsverksamhet svara för en mera praktiskt inriktad ett antal lärare med högre utbildning torde ämneslärare än ämneslärarna - lektorer -- och vilundervisning. Ibland med den ovannämnda akademiska ut- ken utbildning dessa i så fall bör ha. bildningen kunna ge också detta, i När utredningen i fortsättningen talar andra fall måste skolan komplettera om lektorstjänst avser den tjänst, på med andra lärare. vars innehavare ställs motsvarande kompetenskrav som på innehavare av lektorstjänst i gymnasium och i samma 7.3 de utbild- löneläge.

Undantag från reguljära

Frågan om inrättande av lektors-

ningskraven

tjänster i folkhögskolan är inte ny utan Den i föregående avsnitt angivna vägen har aktualiserats vid flera tillfällen unatt bli ämneslärare vid folkhögskola der senare år. I en skrivelse till Kungl. måste enligt utredningens mening bli Maj :t den 25 oktober 1962 hemställde den normala med hänsyn till den upp- Svenska folkhögskolans lärarförening gift, som utredningen menar att folk- att lektorstjänster skulle inrättas vid skall fylla. Vid sidan härav folkhögskolorna. I remissyttrande över högskolan bör emellertid också andra meriterings- nämnda skrivelse tillstyrkte skolövervägar finnas. styrelsen lärarföreningens begäran men I en skolform, som kan utforma sin ansåg att frågan borde överlämnas till verksamhet så fritt som folkhögskolan, 1960 års lärarutbildningssakkunniga för kan det uppstå behov av lärare med an- övervägande och förslag. Kungl. Maj :t nan utbildning än den som föreskrivs har överlämnat skrivelsen till Folkhögsom reguljär. En viss folkhögskola kan skolans lärarutredning för att tas i bekomma att varaktigt behöva en ämnes- aktande vid dess arbete. lärare med väl dokumenterad kunnig- En utgångspunkt för utredningens ar-

bete är, att de uppgifter folkhögskolan kommer att ge folkhögskolan än större

förutsätts fylla i utbildningssystemet uppgifter, samhällsorientenämligen medför skärpta krav på ämneslärarnas ringen. utbildning. Flera skäl talar emellertid Det är emellertid inte bara för verk--

för att också frågan om inrättande av samheten inom folkhögskolan som beett antal mer kvalificerade än hov av mer kvalificerade tjänster Iärartjänster ämneslärartjänsterna nu grundligt prö- finns. Man har från statsmakternas sida

vas. Elevernas höjda redan förutsatt utbildningsnivå att folkhögskolorna skall med åtföljande krav på folkhögskolans kunna ställa väl utbildade lärare till

kurser måste på något längre sikt mötas förfogande för folkbildningsverksamhemed att tillgång finns till kvalificerade ten, dels genom de kombinerade tjänslärare inom skolformens centrala ämterna, dels genom möjligheten för folknesområden. Vissa med jämförelser högskollärarna att i sin tjänstgöringstid gymnasierna kan här göras. I gymna- inräkna också istudiehandledarskap sierna tjänstgör lektorer som huvudlä- cirklar utanför De ökade folkhögskolan. rare. De har betecknats som studierek- insatser samhället ämnar göra på vuxentorer i sina ämnen (PM från skolöverutbildningens område torde medföra bestyrelsen nr 6/1967). I en skola av gym- tydelsefulla uppgifter för folkhögskonasiets typ med centralt fastställda lä- inte bara lorna, ifråga om egna kurser roplaner kan planeringen i vissa av- utan också när det medverkan gäller seenden sägas vara enklare än i folk- inom större regioner. Disponerar folkhögskolan med dess många kurser av som högskolorna lektorer, kan ställas varierande slag på olika nivåer. Det blir till för viss verksamhet förfogande på allt svårare för folkhögskolornas rektoden övriga Vuxenutbildningens område, rer och lärarråd att handha planering ökar i hög grad deras möjlighet att här och kursupplâiggning över hela det fält göra en väsentlig insats. Den erfaren-

folkhögskolan omspänner. Folkhögsko- het av vuxenutbildning, som finns inom lorna bör därför beredas till tillgång folkhögskolan skulle nämligen därigelärare med fördjupad i och utbildning nom kunna utnyttjas också på ett ombredare överblick över ett för den enråde, som i viss mån ligger utanför skilda skolan centralt ämnesområde. det på vilket folkhögskolan vanligen Ett likartat skäl, som talar för att verkar. En lektor med folkhögskoleerlektorstjänster inrättas, är att de enskil- farenhet skulle verksamt kunna bidra da folkhögskolorna i ökad till att genomföra utsträckning den vuxenutbildning, kan väntas specialisera sig. Om en folk- för vilken man annars i stor utsträckhögskola erbjuder sina elever specialise- måste förlita ning sig på ungdomsskorad utbildning av något slag, ställs sär- lans lärare en grupp som stundom skilda krav på och un- har

kursuppläggning ringa erfarenhet av vuxenutbild-

dervisning inom detta specialområde. ning. Att folkhögskolorna skulle få möj- Sådana krav torde inom kort kunna tilllighet att göra en bättre insats i vuxengodoses endast om folkhögskolorna i åt- utanför skolan är utbildningen givetminstone någon vis inte utsträckning disponerar något avgörande skäl för att över lektorskompetenta lärare. Utredtilldela folkhögskolorna lektorstjänster ningen vill här endast peka på den öka- men det är enligt utredningens mening de komplexiteten hos det område som ett tungt vägande argument för åtgär-

av hävd ansetts som ett av den. folkhögskolans viktigaste och som sannolikt

Utredningen föreslår att lektorstjäns-

ter inrättas i folkhögskolan och åter- utanför den egna att medverka vid dessa kommer i ett följande avsnitt till frå- skolors kursplanering. gorna om antalet tjänster, kraven på En region kan utgöras av ett geograsamt till- fiskt område - ett län eller utbildning för dessa tjänster ett par. En för tilldelning och till- annan möjlighet är att låta vissa skolor vägagångssättet sättning av sådana tjänster. Innan ut- med likartat program utgöra en region. in dessa spörsmål En sådan region kan omfatta de skoredningen går på skall den först ange vilka arbetsupp- lor som drivs av en organisation eller gifter som främst bör ankomma på lek- samverkande organisationer. Nyktertorer i folkhögskolan. hetsorganisationerna kan tas som exempel. De driver fyra folkhögskolor. Om 7.4.2. Arbetsuppgifter en av dessa skolor tilldelas en lektors- En uppgift också för en tjänst inom exempelvis den samhällsgrundläggande lektor i folkhögskolan skall givetvis vara vetenskapliga sektorn kan innehavaren -- liksom fallet är för lektorer inom av denna tjänst fullgöra vissa huvudandra skolformer _- att som huvudlära- läraruppgifter inom samma sektor vid re följa utvecklingen inom sitt ämne/ de övriga tre skolorna. ämnesområde i vetenskapligt och peda- Det bör enligt utredningens mening gogiskt avseende. Folkhögskolan har en- även vara möjligt att i någon mån utett klart be- nyttja folkhögskolornas lektorer för ligt utredningens mening hov av huvudlärare inom sina centrala fortbildningsverksamhet bland folkhögämnesområden. Huvudlärarskapet kan skolans lärare. emellertid ha växlande karaktär, vilket Lektorer vid folkhögskolan skulle närmare av det följande. också, som nyss nämnts, utgöra ett vikframgår Större folkhögskolor har inte sällan tigt resurstillskott för vuxenutbildningredan nu flera lärare inom ett och sam- en. Det skulle vara fördelaktigt för denma ämne eller ämnesområde. Detta blir na utbildning, i den mån den faller sannolikt vanligare i framtiden, efter- inom det fria och frivilliga folkbildsom man kan förutse en inriktning av ningsarbetets ram, om lektorer kunde skolornas verksamhet på ett eller ett anlitas för planering av kurser på hög par huvudområden i stället för som nivå inom de ämnesområden de repretidigare en strävan att tillgodose utbild- senterar. Kurser av här avsett slag är inom olika ämnen. sådana som ordnas av folkhögskola i ningsbehov många Med flera lärare inom samma ämnes- samverkan med t. ex. olika studieförblir lektorns upp- bund eller länsbildningsförbund. Andra område/huvudområde som huvudlärare helt klar och på- uppgifter inom detta område för lektogift minnande om huvudläraruppgiften vid rer vid folkhögskolan skulle vidare kunna vara att leda universitetscirklar, utgymnasierna. Emellertid bör enligt utredningens bilda handledare för studiecirklar och mer än en folkhögskola kunna planera samverkan mellan folkhögskomening dra nytta av att en lektorstjänst inrättas lan och andra former av vuxenutbildvid en viss folkhögskola genom att inne- ning. havaren tjänstgör som huvudlärare vid En och samma lektor kan givetvis flera skolor i en region. Han blir då inte anlitas för alla de uppgifter, som närmast att jämställa med en regional här har nämnts. Vad som sagts är exemkonsulent inom sitt ämnes- pel. Vilka uppgifter som skall åvila den på hög nivå område med i skolorna enskilde lektorn bör avgöras från fall huvuduppgift

till fall. I ett följande avsnitt föreslår Utredningen föreslår att lektorstjäns-

utredningen tillvägagångssättet för till- ter skall tilldelas folkhögskolorna efter delning av lektorstjänster i folkhögsko- samma modell som när det tillämpas la. Den folkhögskola som söker en lek- gäller kombinerade som tjänster folktorstjänst förutsätts i samband med anhögskollärare och konsulent. Ett högsta

sökan ange hur tjänsten avses bli ut- antal nya sådana tjänster per år inrättas nyttjad, antingen det blir på något av för folkhögskolans samlade behov, och ovannämnda sätt eller annat sätt på de folkhögskolor som är intresserade av

skolan finner lämpligt. att få en kombinerad tjänst ansöker hos

skolöverstyrelsen om detta. På motsva- 7.4.3. Kompetenskrav rande sätt bör lektorstjänster successivt

Om lektorsinstitutionen i folkhögskolan inrättas i folkhögskolan.

skall kunna bidra till att höja folkhög- Utredningen föreslår, att tio lektors-

skolans kvalitet och ge den ökade möj- tjänster inrättas och får tillsättas vid

ligheter till kvalificerade insatser, måste folkhögskolorna arbetsåret 1969/70. Därkraven på innehavare av lektorstjänster- efter bör ca tio tjänster årligen nyinrätna vara klart preciserade. Utredningen tas och tillsättas. Det bör ankomma på föreslår, att grundutbildningen skall skolöverstyrelsen att efter ansökan från vara densamma som enligt utredningens skolorna fördela dessa tjänster och att

förslag skall krävas för till utfärda behörighet de föreskrifter som i samband

ämneslärartjänst i folkhögskola. Därut- därmed kan erfordras. bör Tjänsterna över bör fordras en kvalificerad akatillsvidare tillsättas av skolöverstyrelsen demisk utbildning av motsvarande slag efter förslag av skolans Utredstyrelse. som gäller för behörighet till lektorsningen anser att i princip samma be-

tjänst i gymnasium. Den kvalificerade skall fordringsgrunder gälla vid tillsättakademiska utbildningen skall ha förning av dessa lektorstjänster som vid

värvats i något av de ämnen som upp- tillsättningen av dylika tjänster inom

tagits i den av utredningen utarbetade övriga delar av skolväsendet. Det ligger förteckningen över lämpliga ämnen för dock i sakens natur, att hänsyn vid till-

ämneslärarutbildningen. sättning skall tas till en skolas särskilda

Utöver föreskriven ämnesutbildning behov. Utredningen vill dock starkt unbör också för krävas lektorstjänst ge- derstryka, att sådan icke skall hänsyn nomgången praktisk-pedagogisk lärar- kunna tas till intäkt för avvikelse från utbildning enligt det förslag utred- föreskrivna behörighetsvillkor. ningen lägger fram. Utredningen förutsätter, att skolöver- Beträffande möjligheterna till disstyrelsen längre fram i sina petita förepens från angivna krav för lektorsbeslår sådana ändringar av lektorstjänster-

hörighet bör gälla samma som nas antal som regler den finner motiverade. för skolväsendet i övrigt.

7.4.4. Tilldelning och av tillsättning 7.5

lektorstjänster Sammanfattning

Enligt utredningens mening är det inte, föreslår i detta Utredningen kapitel att bl. a. med hänsyn till rekryteringsläget, kraven på för ämnesutbildning tjänst möjligt att omedelbart eller inom den som ämneslärare i folkhögskola normalt allra närmaste framtiden tilldela varje skall vara akademisk utbildning av sam-

folkhögskola en lektorstjänst. ma längd och kvalitet som fordras för

5-714851

med och/eller skyldighet att som i gymnasium. I äm- möjlighet tjänst adjunkt också i annan folkneslärarens akademiska examen skall fullgöra uppgifter

eller i vuxenutbildning utanför sådana, av utredningen i särskild högskola ingå

ämnen som gör ho- folkhögskolan. förteckning angivna för lektorstjänst i nom skickad att undervisa inom något Kompetenskraven

inom skall vara (a) ämnesutav de huvudområden, folkhögskola _eller några av det slag som krävs för ämvilka kommer att arbeta. bildning folkhögskolan ämnes- neslärartjänst i folkhögskola, (b) högre Krav ställs dock icke på fasta

akademisk examen av motsvarande slag kombinationer.

föreslås få möjlig- som krävs för lektorstjänst i gymnasium Skolöverstyrelsen fall annan i ämne som är av vikt i folkhögskolan, het att i särskilda godkänna

till som äm- (c) praktisk-pedagogisk lärarutbildning

väg för meritering tjänst

neslärare. för folkhögskolan.

skall tilldela folkom inrättande av Skolöverstyrelsen Förslag framläggs lektorstjänster efter ansötio lektorstjänster inom folkhögskolan högskolorna

och i samband därmed utfärda de samt om successivt inrättan- kan år 1969/70

bestämmelser för varje enskild tjänst de av tio sådana tjänster årligen.

som befinns Tjänsterna skall Innehavare av lektorstjänst i folkhög- påkallade.

som tillsvidare tillsättas av skolöverstyrelskola förutsätts skola tjänstgöra

inom sitt ämnesområde sen på förslag av skolans styrelse. huvudlärare

KAPITEL 8

Praktisk-pedagogisk utbildning

och metodik samt praktik i form av

Inledning

övningslektioner. Andra terminen ägnas I detta kapitel skall innehållet i en före- åt praktiktjänstgöring på folkhögskolor.

slagen 1-årig utbildning för folkhög- Denna del av utbildningen avslutas med

skollärare behandlas. I motsats till vad en sammanfattningsvecka. Under som-

som i föregående kapitel sagts om den maren efter lärarhögskoleåret bereds de

blivande folkhögskollärarens ämnesut- blivande lärarna att aktivt möjlighet - att denna icke bildning nämligen följa sommarverksamheten vid några kan särskilt utformas för folkhögsko- folkhögskolor. lans behov gäller om den praktisk- Innehållet i denna utbildning under

pedagogiska utbildningen att den måste den första terminen måste emellertid få en egen, från övrig ämneslärarutbild- som redan antytts i det väsentliga bli

ning avvikande om den skall ett annat prägel, än för övriga ämneslärarkatekunna tjäna folkhögskolans I Av i det närmast syften. gorier. följande redofråga om längd och principiell visade - vilka böra vara upp- synpunkter byggnad liksom i fråga om förläggning vägledande vid utformningen av utbildföreslår utredningen i huvudsak över- - utan att avvikelserna ningen framgår, ensstämmelse med övriga ämneslärares särskilt framhålls, varför detta är nöd-

praktiska utbildning. Liksom beträf- vändigt. fande denna är syftet med den av ut-

redningen här föreslagna utbildningen

att åstadkomma ett så nära samband 8.1 i

som Undervisningssituationen folkhög-

möjligt mellan teoretiska ämnes-, skola - kännetecken och

och metodikstudier å den utbildningskrav

pedagogikena sidan och den praktiska undervis- Det är att utbildytterst väsentligt ningssituation för vilken lärarkandida- för utformas ningen folkhögskollärare ten utbildar sig å den andra. så att den inte binder den blivande Förslaget läinnebär sammanfattningsvis följande. raren i fasta mönster utan att han tvärt- Efter avslutade ämnesstudier börjar om stimuleras genom utbildningen att den praktisk-pedagogiska utbildningen, inse sina möjligheter att själv i samver-

till Den har förförlagd lärarhögskola. kan med övriga lärare och elever forma beretts introduktionskurs i börgenom sin undervisning. En sådan inställning

jan av universitetsstudierna och en viss kan inte skapas utan att. särskilda åt-

fortlöpande kontakt med skola och un- gärder som markerar detta grundlägdervisning under ämnesstudierna. Förs- är gande synsätt genomgående under ta terminen av det praktisk-pedagogiska Den blivande utbildningen. läraren har läsåret omfattar utbildning i pedagogik i allmänhet erfarenhet personlig endast

- tema i lärarutbildning från ett skolsystem det han själv till- ett genomgående

- som varit mer bundet för folkhögskolan. hört betydligt

både vad kursinnehåll och arbetsformer

Internatet beträffar. Han måste därför dels få klart

Av stor betydelse såväl från pedagogisk för sig den stadgemässiga grundvalen

som från i föregående för folkhögskolans frihet och dels övas utgångspunkt

framförda synpunkter är självi att utnyttja denna, d. v. s. att själv- stycke

fallet också det internat som de flesta innehåll i viss kurs och ständigt planera förutsätt- arbetar med. Lärarkandivisst ämne under varierande folkhögskolor

daten har sällan upplevt en intersjälv ningar. under sin studietid. Han måste natmiljö

därför redan under lärarutbildningen Samplanering tillfälle att få självupplevd kunmåste alltså på beredas Den blivande läraren om de fördelar internatet för med

medveten om och ställa skap

förhand göras också om de svårigheter det som ligger i att sam- sig, men in sig på de värden kan innebära för - eller till och med undervisningen med en efterplanera vissa individer och det analltmer medveten skapa hos hand pedagogiskt bli klar över de svar han som lärare .har för hela skol- Han måste elevgrupp. delmiljön. Detta ansvar är naturligen skillnader i attityder i lärar-elev-relaart än det som lärare i då eleverna är vis av en annan tionen som föreligger, är har; kontakttillfällena med då eleverna ungdomsskolan vuxna i jämförelse lärare-elev är där i allmänhet mer bebarn eller tonåringar. Han måste i prak-

till och Han bör .under sin utbildning tiskt handlande kunna associera gränsade.

direkt utnyttja de följaktligen få en personlig upplevelse ofta i undervisningen bär av ett eller flera folkhögskolinternat och livserfarenheter eleverna yrkes- samoch också få tillfälle att i daglig med sig i undervisningssituationen. skäl att varo leva tillsammans med folkhögskol- I anslutning härtill finns

elever för att få möjlighet att ta del av betona de möjligheter till samverkan

vid deras synsätt beträffande skolmiljön. med elever, som de flesta aktiviteter

Den teoretiska undervisningen i detta På många områfolkhögskola erbjuder. avseende bör ha till syfte att förbättra kan och bör denna vuxna elevden hans att systematisera iaktansvar; i andra möjligheter grupp ta självständigt av såväl skolär en nära samverkan tagelser och upplevelser sammanhang som internatens och frii skol- demokratins med alla de enheter som ingår

tidsaktiviteternas verkan på olika ele- För många indivisamhället naturlig. och i olika situationer. Detta förett ökande antal ver der i dag skapar flykbättrar hans möjligheter till meningstiga kontakter utan personligt engage-

fulla ställningstaganden och initiativ, och personligt medansvar promang då han blir lärare. Det är också väsent- Det förefaller då angeläget, att blem. betona ligt att han blir medveten om de typer inom denna skolform samhörigsom kan för Det kan ske bl. a. av problem uppkomma het och gemenskap. lärare och lärarfamiljer, som lever i ett skoldemokrati, som genom en utbyggd

trä- skolkollektiv. samtidigt innebär en fortlöpande

för de demokratiska samlevnadsning liv är beroen- Speciallinjer former vårt samhälleliga

En av förutsättningarna för en riktig de av. Respekten för folkhögskoleleven

bild arsom vuxen medmänniska måste vara av folkhögskolans pedagogiska

betsfält är också att den blivande lära- varje övervägande måste beaktas att det ren blir orienterad om de många spe- är vuxnas intellektuella och erfarenciallinjer som finns vid folkhögskolor hetsmässiga förutsättningar som man och medveten om de samordningspro- har att utgå från. Undervisningen kan blem en speciallinje kan orsaka i rela- ofta få formen av en dialog. Inga för tion till helheten, men också självklart samtliga skolor gemensamma kursplaom de positiva effekterna av att elever ner existerar. Ämnesmetodiken måste med djupgående upplevelser inom skil- till följd därav under lärarutbildningen da intresseområden dagligen umgås för den blivande folkhögskolläraren, med varandra i undervisning och fri- framförallt i orienteringsämnena, få en tidsliv i internatet. annan utformning än för de lärare, som förbereds för mer stadie- och kurs- Folkbildninysverksamhet och övrigt planebunden undervisning. Då det gälkulturarbete ler vissa framförallt färdighetsämnen, Få studenter har personlig upplevelse främmande språk och matematik, föreav folkbildningsarbete. Eftersom folk- faller det dock möjligt att metodikuthögskolan i ökande grad samverkar bildningen i viss grad kan samordnas med övrigt folkbildningsarbete, är det med motsvarande avsnitt för övriga länödvändigt att en blivande folkhögskol- rarkandidater. Men även här spelar elelärare inte bara får orientering om vernas ålder en stor roll för utformning folkbildningsarbetets struktur och ten- av metodiken. denser utan att han också kommer i Folkhögskolläraren blir i allmänhet direkt kontakt med såväl bildningsför- medlem av ett till antalet relativt bebundens som studieförbundens lokala gränsat lärarråd. Han får oftare än arbete. andra lärare undervisa i ämnen, som Många folkhögskolor spelar en stor han inte har i sin examen. Med hänsyn roll i det lokala och regionala kultur- till den utveckling bedömt utredningen arbetet även i andra avseenden. Det är att folkhögskolan kommer att genomgå, därför också väsentligt att den blivande kan det förutses att det blir mindre vanläraren får orientering om vad som kan ligt än hittills att folkhögskolläraren väntas av honom i detta sammanhang. anlitas för direkt i ämundervisning

Han bör känna till att folkhögskolans nen, vilka han saknoar i sin akademiska

lärare i stor omfattning anlitas i före- Denna situation kan dock utbildning. läsningsverksamhet vid kurser och i under ti-d helt överskådlig knappast andra sammanhang. Säkraste sättet att undvikas. Den blivande folkhögskolläfå direktupplevelse av denna form av raren bör därför under sin lärarutbildverksamhet torde vara att de blivande ning få vissa grunddrag av ämnesmetolärarna under någon av sina praktik- diken i sådana ämnen genomgångna. perioder_ får vistas vid skola med mar- Det gäller här i främsta rummet svenska kerat utåtriktad verksamhet. och matematik.

Metodikundervisning för folkhögskolan Studieomdömen och yrkesorientering Även beträffande innehåll och form för Vanliga betyg i kunskaps- och färdigmetodikundervisningen fordras enligt hetsämnen har lärarkandidaten personutredningens mening för den blivande lig erfarenhet av från egen skolgång. På folkhögskolläraren en annan undervis- den grundvalen kan lärarhögskolorna ning än för lärarkandidater. I övriga bygga sin undervisning om pedagogiska

åt sina med folkrörelser. Det är nödvändigt att

mätningar. Folkhögskolan ger

att till- den blivande folkhögskolläraren blir elever ett omdöme om förmågan Den bli- medveten om dessa olikheter och det är godogöra sig undervisningen. behöver reda-n därför önskvärt att han under sin utvande folkhögskolläraren ha klart för kommer i nära kontakt med från sin första termin sig bildning vilken typ av iakttagelser som skall så många skolor som möjligt.

ligga till grund för det studieomdöme som ges åt folkhögskoleelever. Hari be-

8.2 Linje vid lärarhögskola

höver också få möjligheter att ta del av Endast kan alltså olika former för det samråd i lärarrådet på vissa punkter som skall resultera i detta sammanfat- som utredningen inledningsvis framtande omdöme: Dessutom är det väsent- höll och som bör ha framgått av det i detta anförda - utligt att han känner* till hur dessa studie- hittills kapitel av vara omdömen behandlas av mottagande or- bildningen folkhögskollärare med den som gäller lärargan. gemensam Det är också av stor att kandidater som avser att ta tjänst vid betydelse han får klarhet om grundskolans högstadium, vid fackskofolkhögskolans i elevernas och la eller Utredningen har plats yrkesförberedelse gymnasium. han behöver för egen del viss oriente- mot denna bakgrund övervägt möjligför att i olika informella samman- heten att organisera en separat utbildring kunna som för förlagd till

hang fungera »yrkessamta- ning folkhögskollärare,

lare». Han behöver ha känne- Denna tanke har någon någon folkhögskola. emellertid inte ansetts böra förverklidom om de sätt på vilka elever kan få en mer adekvat yrkesorientering. Medve- gas, bl. a. av följande skäl. Det är en förtenheten om behovet av att stabilisera del om blivande folkhögskollärare och den individuella kan lärare vid ungdomsskolan kan ha viss yrkesinriktningen för folkhögskolans elever i allmänhet utbildning gemensam. Sådan samläsning antas vara starkare än för elever i övrigt ökar förutsättningen för framtida lokal skolväsen. Ofta blir tankarna mer realis- samverkan. Folkhögskolläraren får inte tiskt grundade, eftersom de i allmänhet vara främmande för den strukturella och bygger på elevens egen tidigare yrkeser- omdaning, som sker inom pedagogiska farenhet. Läraren saknar ofta själv det övriga skolväsendet och sålunda orientering om andra yrkesvägar än gäller hans framtida elever. Lärarna dem som varit aktuella för en student, inom det övriga skolväsendet bör helmen han bör trots detta räkna med att ler inte vara ovetande om folkhögskoeleverna har en kl.ar förväntan beträf- lans arbete. Deras behov ua-v kunskap fande hans om arbetslivet om kan förväntas orientering vuxenun-dervisning och hans förmåga att göra ett sådant öka. De personliga kontakterna från utprivat »yrkessamtab meningsfullt. bildningstiden kan vara underlättande. Dessa synpunkter behåller sitt värde Olika typer av folkhögskolor även om de berör bara en grupp lärare i Folkhögskolorna är som tidigare under- i ungdomsskolan. strukits varandra olika på många sätt. av huvudmän, lä- Om man ser den blivande folkhögskol- De präglas styrelser, rare och elevförbund. De finner arbets- lärarens praktisk-pedagogiska utbildsom varierar efter lokala be- ning mot den nu tecknade bakgrunden uppgifter skilda sätt framstår det som nödvändigt att den hov och de samspelar på

knyts till en lärarhögskola som särskild 1965: 29, s. 134-438). Utredningen har fol-khögskollärarlinje med folkhögskol- i denna fråga också samrått med den erfarna lärarutbildare. arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen, som förbereder lärarutbildningsrefor- -mens praktiska genomförande.

8.3 Innehåll i utbildningen

Utifrån nu redovisade synpunkter före- 8.3.1 Kommentarer till innehållsöversikten slår utredningen att den praktiska lärarutbildningen för folkhögskolans lärare Det (sid. “72 framlagda förslaget skall innehålla de moment som framgår -79) till innehållsöversikt kräver av följande översikt. Vissa av de mo- vissa ytterligare kommentarer. Det antal ment, som direkt knyter an till under- lärarledda timmar som angivits för vissa visningssituationen i folkhögskola, kon- avsnitt är inte att betrakta som jämförkretiseras ytterligare i ett avsnitt, som bara mått på den betydelse utredningen följer efter översikten. velat vid. sådant avsnitt. lägga varje Förslaget till innehållsöversikt består Timantalet är beroende framförallt av i av fyra huvudavdelningar, nämligen pe- vilken grad det vid den tidpunkt då fördagogik, metodik, folkhögskolan och finns till slaget framläggs tillgång godövrigt folkbildningsarbete samt praktik tagbar skriftlig dokumentation eller ej. i form av auskultationer och övnings- har dessutom till behovet Hänsyn tagits lektioner och utbildningen avslutas med av muntliga Översikter över denna doen sammanfattningsvecka. kumentation och till behovet av bearbet- Avdelningen pedagogik har två hu- ning i seminarieform, och i vilken mån vudavsnitt, ett som tar upp de moment sådan bearbetning kan göras enskilt av som förutsätts vara gemensamma för lärarkandidat. varje utbildningen av övriga ämneslärare och Det kanske också bör nämnas att orför och folkhögskollärare ett som med det föreläsning här använts -- i brist på samma disposition anger innehålleti bättre term - som beteckning på en den speciellt till folkhögskolesitua- rad aktiviteter som alla kännetecknas tionen anpassade pedagogikundervis- av att de innebär information muntlig ningen. Moment i det andra avsnittet från en eller flera där inforexperter, svarar mot moment i det första så ofta mationen under ett ges fortlöpande sådana jämförelser kunnat göras. Hu- samspel med den undervisade gruppen. vuddispositionen för Initiativet och planen pedagogikavdel- för framställningningen bygger i båda avsnitten på att en hos ligger experten (experterna). man under utbildningen först bör anna- information utan tillfälle tillbe- Muntlig lysera förutsättningarna för undervis- arbetning i expertens närvaro skall undning, därefter .granska själva utbild- vikas. -ningsprocessen med särskild upp-märk- Uppdelningsprincipen mellan 1.2 och samhet riktad på aspekterna elev-stu- 2.2 å den ena sidan och 2.2 och 2.3 å den d-iematerial, elev-lärare, elev-miljö andra medför risker för att vissa m0-

och elev-elev och slutligen en ment behandlas två eller

göra tre gånger. De analys av utbildningens resultat. Den- upprepningar som kan tänkas förekomnza huvuddisposition har valts med ut- ma är emellertid blott skenbara. Varje gångspunkt i lärarutbildnin-gssa-kkunni- gång ett moment återkommer är det gas framställning av pedagogikunder- underordnat en ny huvudrubrik och visningen i betänkande IV: 1 (SOU förutsätts då behandlas med utgångs-

mauooøvouuø_

HNaEOEEOVm

_âoxnwoazzvh

:ozon

_

.zåøumiesüz

-ESV

.||.

om

H

mh

\w==v=a:oao_uw===om

aaüsoaå

...s

.wåømmarâu

=om=_=a._ox._ou\

?då

».s=..:.:a=eåmmaåeg

-vässa

:å:

å

-mofakmq

-Scam

52:85.

5:53

:.55:

3:a LGUGD -mozêm uuåøam

-mncåâ

.azâkuuza

ounoouøn

...Q

:oo

.amaxmcomo

useammiøåi_

Fä 05383

:abmoamm:

ovana?

ämaoäaâaaswm

8 :oo

Scam

nmzøoâoa

uäamzmuzEw

.ÅK 53m

25.50 aoåuørâ

wiøwäpoun:

axmøøå

åäâmåzäzz..

_

:s

55x23.:

:uwuzåuzazc

ä.: :oo

2:533

5:35.55

EE

_wo_oånmnmm==xouuD

:oo

mnumwu

_saraaa_

»uzaaza

:osweøomoun

E522

maaemzâuauvesuzm

ommzøoña:

mmäøwuåxmwuøx

..

ucazmczwänamk .øabmouamb wzåomåom Zaxonmaon wåsmwyuovz: mbnzabouw ounumwfunznü ocøooaofsåq

uoaañoamq on=aå»

.Su _

.måzuwzü

;season uguhøzåm

wzuEonå satsa §3: :men 552m .EEEVM zuauamd

_må så :oo :oo SEO

u:

E0802

HGaEOEEOVA

-Vaasa

:år

22:55.

-Scam

.mwxrñmq

58:3

:SED -mozEm :Basam

:hån: 430:_

-EomåEm covzääa uwmåâucu

aoaåaüio.,

-wøzmwwciümim zmEzçámuamsum

:oo

v05

:oufêoamoam

.E3055

:oo ensam_

uovammå

:oibmixm

...ram

.En

.campus

mâäzax:

m &

.uoumñwêouäoaoa

uøuxwnnzwaonuw

-åouw

-_o=:%m=_=m_›.ou==-“msozäawm5555

_uveêeå_

onåaâmcuwåevmi_

oanwzxmuoaaa

85e

:vanan:

OCWAEO

J33

...oEhEmaim

aEEm

:oüziø o_o-o..u..m_ w=o.::øu:_

.Eon

:oaonmrñømzuzw

:oo

3:3

m

nzm_mo_exzmnmm:_::m_:_

:wzoå

m

Esxoäeåm.

uu:amEmäonm:osu›zoå

.Fä .ru

:oSxEoaE

w

.Eoumñø

:E

:»ønuoo.5nm:..:u:=b

:oo

ovwmmuqåvráøå

E8

N=_..»:.E».C.:.»-=EH ommoâcrøäm m=_._ona.:m:oä :oao:Sv_a>o_m máåuoåoumq m:m:E.SSD :oiüxauåå azäaaâzivø. m:=xoouD ioumhmEuo: muozmzEww

:oo

aummwøonaø. :osaumoaå usuâåáurü :okänd åssam 20mm? asuåoww _Euom «=oE:om äEaaåo cuxuoxá.:

:S :una: :_26 :BBS -mad ä:

.E

u-cmmwr V)

HEGEOS

uaaøoEåoM

:S

-okt

St:

axm=om antagn_

wo.:

mEEEmáw

uåmmwonuey oiomäixw uwuoosvoan

ouEwSmEaEEmm

m

maaäxmwønåou uuoznswsvooa

ummiømm. måne

:av

-

:b:

m »wawâ

ac

.åEEwH

om

-Scam

:i

-mmnuaumq

Ezra..

.§35 -monEm uuäzä

å:

-så

.Nassa

måga

må :S

-wäxatøåo

wo.:

53:28

uuâomaaexutøoww

uaåømo..

w

uwååiz.. :samman

:anta

äta..

.Bunau

.Su _

...§32

msämtøuocz:

mamøeømmwäon

mage?

E0

muzuwwånami

...C353

E..

mååmüm

E3:

aziomnsm

wczxooâ:

uoäøxoa

w

uowcuoñmwñaoåwå

unuioimasv_

ovmuEO

Eom

Eouossü. »anning

:owe :oo

3230._ .zuEoE

...§52

man...

månens.

anwñøåovon

:wå

§53:

w

.a=...:a=..;2§m§so\

:oo

.Bo Eon_

:oo 25_

ovwuomäwêouwmw azzaaasaxw miâozmmmnåom

GUEENm

ämszsmaagmm

E.:

»auaäégaswd »azøzcuczzmum _uuoEoSom .xsammøqm uxøåomauuâ

.Smäx

maoäbå nåuxomao azoñuouøu aøggøäm måcmmmnnøw aâasszm msüzmaåo 3:228 »Neaauâzwz

32% :Bim a2omn wäøøa 352:_ .små

w “av

.E

N m .v m o b w m

E0832 mddá ñmdáá mdá H.M.N.H §4 Emma mdá ñmdá än; 3.3 ñññmá

m4

m.m.N.m.H

”md

:aEoEEoM

va.: v2:

mgcgoåam mnâzoiaw

.Q5 U2:

-äoZ

-moäé -..095

några? :v.32:

.oämwånåz

_waiamvauamo miåbmäoi..

Auaoaäoiwiiom

wiârüouâ

nu.:

aiocumomäwauøxø_

mâinöå:

m

zamoaoêsum

_maäwmumbxo

333%: wååmäywu

sto:

msâñmu:

_

mziåäz

cwioumêmmf:uogwm

_ :oc

:Sw

.S552

omm_ m

:amiåmmumêmua :ogszêäxoan

gm»

o

:utgå: .ämâñzä

:E5

+ +

:nä

.o.äv:mm.

+ + + +

am ?omg :eo ...m an_ n: om om om om .I om

-xsxåm

:år:

:wEEwH

-Scam

-wozuämq

55:3

.Svab -måEm ._0353

-små -Sea

-mouth

m:o:oBaBoE

.GH _

_

:W525

n

§53:

E

uåmniuâozm

.§53

måioozz

mo:

_uioaaioäøam Ewaâgunaiøáo

oacâoonzsm

22:52:

anwvzvzw:

_vaoxmmâåo_

mzøåwuoam

Eom

comnzumaoxz

:vanan

_

wiåmiå

OUQHEO

måâöümåoxu»

omzzmaazms .nmmE..cummE::m_:_

:än

258mm

:åânwäx

:oo

:Soon sann?

å..

mâñmnnâa

E

._0230

unionen.

maouonpmmm:w:umaåom

_

.måuåoiánâøx m:ou==n..nuo_u=»m :ummuuegmøuzwzyzwnub .c.:uNcE».§:.u-:»ü

:oo

.mEExEEQE

ä:

:wmwäwxopouad

va.:

maommoâåoáäpm

:oo

waFzzoxw :oâzbâmd

E.. E..

:Sem 5.35 :§53 ...S525 23.52 .§55 :Eaåd 5059:3 .awEBE

:o: :o: :o:

AG

unoåoå

_

v.

h. v.

.vñåmá n.m..n.m.n

w

MÅ ma:

v2: UQE va.: v2:

uaanoEêox wwøuaoEmm wNGUhOENW mnccuoåaw mwnvuoämw

_

xomon

å»

E.:

uøuorauov

_

mswmozzsm

-Eoâw

.wuzoêsxou

5.8.?

wâgoanzumäoam cwvnawwmiøumi_

-Emoumwzixmmuovzz

»Szmmnzmaoauw uiunomoâomaaaxam wåonomumämaagzø_

auueuåczow

uoåmansmuunuw

mEonomuâomauuxa_

_smoâäåw

u? ubw än

åazon..

maczaxmuø

.E 0

:E S»

:oo 335m

vsmonoaåw åñmsozvzuw

homo..

.vcuiwumq

mig:

+

wars_

+

2209:0

+ + |z +

al: asså ÅKE :P5

Pm om Pm Pm å om om :oo å om am om om om om .om JS om

-zzäi

?§3

umEEE.

-wâtwamq

-v.33 55.::

.B95 -moøim uoêøam

5525 Eon_

-Eomoøêm

-§35

20:53

.W525

:E

“växa

-mm=_=u__nx_o_

.Sa

5:55 022m_

8525 aoccå

:oo k.:

5.529_

ovaamñmämnozazaoi

:oo

maioanååuøum _uaioêumxoxw

.Eu

35a

...nu

zoo

E3:

_

:Scam

ucummmmzmaønua

to?

_

_ouoEoam_

Amzuwmmwü_

amzmwxwnououm>ø.

mm

a=x= §55

ouauio uoämmam:

:oo

wâuonasumaueam

omacäøa

._o«o:w...åm>_.a._w

uwmiâammciymä_

§50

E

:oäxøå

Eon

53:85_

mn _

.to

525m

uum_o=_.=_mm=_=m_uuu=D

Eon_

Qäxoaoäså

w :oo

v2:

ouumfouwu

.E55

?H

?§25

näs.: nä.:

uouozâaxwixm :oâwzzmomnzam ouammancwuwzun_ måaubâååuøu

:oo

.äoimonåow

:oo

mcoäoEoumq wâznäobD xñoaoäåm ...omouomnøaw ânâsagoe .âåzaomzå

maåscgøuøu

:oo

:osnumouam aoäxesñ :ongsoå

l

uouammua

| Sö_

ükwâoâå mu=xs

-aEZ .noga :_26 -mmq skämma Scam .ai 3 många .så

h:

“E0502 måna;

.Es

and? mádñá mzmsåâ

-å

m:

hm

.äEoEEoK

BE

va.:

scanna

EE

awm=_=m_›=m5.o:om

Em

Eouozcwxumgømam uoêzamâoaüao

mn

mnâsså mNGUpOENW uauovåxnm :gäsona:

å

mamma_ so_

w

än .P28

obxzxaum

-§85

o E

v .En

_ssizuø_

-onomuzxs

än

35mm

.Swmâonuau

.SES

nnuxbüm.

.

uwmEFÄ

:umfnåmmuiwvio

.SES

+

om .om »m

wmozmâzw. ?âwiocoo mcaøâzâa

amazon

+ + +

oTm wzozu

å om å å nu å

-E3795

.gas

av 5 Awv ê

.Mmmm

om

.E855

.menbümq

m: 88

Nu

“Mmmm

.S95

x

m

:S -så

-âåzvzeåøx

Mzusuzexmuncvzøx

.nusmmziuzaåou

å

å ...på

alm

:soämanäoa

usaztz..

:oo

.Skam

ä

måzmbmgwmcw

:owizmrøuouø:

:oo

28a

uFnEQNUEMaCMQWTPGQZS

Sågamuzzeema.:

åwøuuamøuzsw

_ .to

oumuño

EFS

.E3355

»Havana

2.3.2?

_

ozåâmiøu__näo.

miømrøuovs:

»bâääzêw

_

:SE

.

:EE

E»

äzosxaåmcâaâmq aossnüzøâmxowknm

va.:

:aäereäamsho .Saazoioaxoxw mcicâuoanomuom .EuEeEuzvewuvc

så

äwEmSawESom_ øoiouEoozäuw

...mi

ømâzanuzzäm »Bzzweauimk :szssseamå åsoawåaw

I

Nkmwmomanum

:oo

mååowunh mâaoåäøm

|

Ewåzbwm vSEuw mzuäaâmc

om

:Ewa §23.. ;_1305 uuzaâå zwEzøa såå

x

:sm EE H

.E

v m v m on 3

25:82 §54 9.3.3; nä? mndma Ewan; nådd

ma: mdá S.: m .nd md H.N.N mn 3a

aBñA: pwihoosvsum .asså

HNuEOEEOVm

m

§52:

:än

“mini

Eo xmzm E..

.

E

-zoo

-onoêåm

:osmåomno

wm§§ä_mw

5.85.32:

än

:ouøuzmnpaw

EE

Ҥ30 607370.

.änoaowgzoxboozuøum

+ Bo 3.2

aêunomoâumwaezwm

.uwbmo

om .om om

mms_ mmmov

.eâäms auxwwon

+ + + +

å P.. mm Pm w än nu

-xzxai

:ä:

ss

uwEErH.

-maiâmq

a:

-v.33 EEHS.

uouøD -mozEm .S253

.pwnâmou

-hä

-ozaåzzmfw

.äsâ=.=_e.

.Eva

va.:

aåwzazwøåwmcüsuaêcm

?m :B

oaøakammñøuznåou

Em

:autuazuan

moaünmummcwmasv

EE»

25.50 Coeonzeuuwuo

wññåmza

å m

;S

aoäøømmonim

.se _

«...:.:E.3:.s»::..w møim3uounsnoxø

w

:oo

wåcåwumhouum Ãezwwâem mzâoxwmnawzom møåoxwwcsvzoh

.m

miaoøwmamusx uwmcwøamnxøøw

§36

:oEwEuouE mizaonuwom

:§2

.szâåzzh m:_..3=o5 :3=m wåømtøouom EEGEENN øosazaos_ äzzum aunmzowzå. :osâuaxø ammar_ zoaazzåaø. aåbzcêum.

03.15 UOS» å.. .BCCD “stå §20:

.m2 O 0160?!) EDFOOQHI

uEoEO: 3.3 Hdád

Nää

_

.

.wäxwmocvzow msêmâäm:

uuuzoiEovm

“Eønuaäxuåm

?se

umzwoi

.âähuoxgåm

E0 .ämm 350

So

-sex -§2

:oo -små

...omozox acoäeâ Eoämmov

oåouuuonaow

soSWSBEEUa

:S

a

.åUoaoE

:EE .se

.umouøäåm

oäâwwmsauznåow

.vññmá

QANUEUENG

55x20..

s.. :oo

uäwåonaø.

;EmuwáwEEam

_

SmEuESc wucaEonom

v2: _ o

UOE

xomoaoäñm

§56

uwuiww .aouoüä .uzåbzmq azagvoê aoåowwu 3.3._

ät: :oo ha 3:3 å :n: .om

nä_

om om

oomloâ

-Jaana mw|nm

o o

n_

.Mumma

guEEC.

-mnfwumq

cola.

uovnb “man”

3.5 :i

.sexa

-ancset

E:

uaihouzâaw

.sbäazzzäâ :oaüunouxäxaua

.uaEuâtäzcEêen

minmrøuovz:

m=_=2kou==mm=_:›c

...magic

:SE

w=_=m_äe==o_ov_mmonu=om

w

å ..

E.

äzozüzømzwzac onzauoaonymm .wnmøäøuøøiiøm

sumo?

wuzwcEcmuNoxm

.v

vasa MEEUEUENE 332mm :ansågs:

.

32m

.E

#20252

N m w

md ñmé E. mä m

punkt från det sammanhang i vilket formas på i stort sett samma sätt som momentet står upptaget. Det ankommer för övriga ämneslärarkandidater. på den pedagogiskt-administrativa le- Fr. o. m. avsnitt 1.3 förekommer emeldaren att bevaka att inte lärarkandida- lertid vissa synpunkter på arbetssättet. terna möter muntliga dubbleringar och Dessa är till för att ge några antydmed hänsyn till vederbörande lärarut- ningar om hur momentet kan angripas bildares kapacitet och andra praktiska i och också utbildningen därigenom omständigheter bestämma om två eller något klargöra dess innehåll. tre besläktade moment skall behandlas Emellertid torde mer omfattannågot samtidigt eller vid olika tillfällen. Det de arbetsmetodiska anvisningar vara ankommer likaså på denne utbildnings- önskvärda dels för att ytterligare klarledare att göra återstående tidsfördel- göra skillnaderna mellan utbildning av ning mellan momenten; i planen har övriga ämneslärare och utbildning av endast samlade tidsbelopp angivits. folkhögskollärare, dels som en utgångs- Utbildningsledaren kan också finna punkt för de blivande folkhögskollärardet nödvändigt göra vissa förskjutning- utbildarnas planläggning av sitt arbete. ar i här gjorda tidsberäkningar. Sådana arbetsmetodiska anvisningar ges Beräkningarna av nödvändigt antal i det följande kring vissa moment. timmar lärarledd undervisning bygger Målet (1.3.1.1) i hög grad på skattningar, även om för folkhögskolearbetet vissa bedömningar har kunnat göras Vid behandlingen av detta avsnitt, som med utgångspunkt från nu förekom- inrymmer den historiska framväxten av mande femveckorsutbildning för folk- folkhögskolan, bör det vara möjligt att högskollärare. I all synnerhet råder osä- stödja sig på den skriftserie som komkerhet beträffande det antal mer timmar att publiceras av Svenska folkhögsom angivits för moment gemensamma skolans lärarförening till jubileumsåret för övriga blivande ämneslärare och 1968. Det är då väsentligt att en stor folkhögskollärare (1.2 och 2.2 i inne- del av tiden ägnas åt en an-alys av folkhållsöversikten). Utredningen har inte högs-kolans uppgifter i dagens sarmehälle. haft tillgång till de definitiva förslagen Det är vidare nödvändigt att denna beträffande utbildningen för övriga analys knyts an till de synpunkter reämneslärare och därför tvingats göra en presentanter för övrigt folkbildningsskönsmässig uppskattning. Om denna arbete kan ha beträffande folkbildsiffra ändras väsentligt kommer mot- ningens uppgifter i dag. En sådan samsvarande un- förskjutning att äga rum manställning kanske i form av ett der de mot folkhögskolesituationen rik- estradsamtal måste emellertid företade undervisningsavsnitten (1.3 och gås av en orientering om folkbildnings- 2.3). Om ett moment av lämplighetsskäl arbetets struktur och tendenser. Lärarinte behandlas i det ena sammanhanget kandidaternas förhandskunskap i detta bör det behandlas i det andra. avseende kan lätt överskattas. Samma osäkerhet beträffande den de- Vissa skolor möter dokumenterade finitiva utformningen av pedagogikav- regionala behov eller behov hos den snittet i övrig ämneslärarutbildning har organisation som står bakom skolan medfört att utredningen avstått från genom att starta speciallinjer. Sådana alla synpunkter på arbetssättet under linjer förutsätter specialiserade kunskaavsnitt 1.2. Utredningen förutsätter att per hos lärarna, ofta inom områden detta avsnitt för folkhögskolläraren ut- som inte täcks av universitetsstudierna

81»

exempelvis ungdomsledarutbildning, bilisera-de än barns betyder dessa omu-landskunskap, estetisk fostran. Lära- mer i ständigheter undervisningen ren behöver orientering om detta lik- bland vuxna än bland barn och ungsom också om de fördelar en special- dom.

linje innebär vid en skola samt vilka har i tidi- Arbetsmarknadsstyrelsen problem den kan medföra när det gäller konstaterat i vilken gare utredningar att skapa en integrerad helhet av sko- omfattning eleverna kommer till folk-

lan. högskolan med yrkesbyte som driv-

kraft, men också att det antal elever Stoffe! (1.3.1.2) som byter yrke efter sina folkhögskole- Under detta avsnitt förutsätts lärarkan- studier är större än det antal som komdidaterna få synpunkter på metoder för mer till med en medveten folkhögskola kursanalys och stef/analys när det gäl- yrkesplan.

ler vuxnas studier. Denna systematise- Lärarkandidaterna bör få begränsade rade kunskap skall sedan i tillämpas undersökningsuppgifter rörande elevermoment 2.3.1.1, kursplanering. nas utgångsläge, exempelvis i den for- Svårigheten att finna adekvata läro- men att de letar fram en någorlunda böcker för folkhögskolebruk behandlas. täckande bild av ett fåtal elever anting- Analysen bör också beröra en d_el av det en under 4 eller 8.1 De period period material studieförbunden utger för anyrkesplaner som existerar är långt ifrån vändning i studiecirklar. Detta material alltid realistiska. Som redan framhållits

är ofta lämpligt i folkhögskolans kurser. får trots bristande folkhögskolläraren Härvid bör självklart också sambandet kunskaper inom yrkesvägledningsfältet med moment 2.3.2, studiecirkelmetodik, ofta fungera som yrkessamtalare. Det är bevakas. En utställning av föreliggande då väsentligt att han vet vilka hjälp-

lämpligt material, både läroböcker och medel som finns skolan för den på studieförbundens material, bör finnas yrkesintresserade och hur han skall tillgängligt och bearbetas. kunna hjälpa vederbörande till mer

adekvat rådgivning angående vägarna Eleven (1.3.1.3) till realistiska framtidsplaner. Han bör Lärarkandirdaten på folkhögskollärar- under följaktligen utbildningen få orienlinjen måste få en realistisk bild av tering om vägledningsfrågor och likaså den sammansatta elevskara som han i till och tillgång träning i att använda allmänhet får möta. I en vanlig vinter- elementärt yrkesorienteringsmaterial. kurs kan han vänta sig inte bara olika Information om formerna för nuvaranintresseinriktningar, olika politiska de yrkesvägledning kan lämpligen ges och religiösa åskådningar, olika sociala av representant för arbetsmarknadsstybakgrunder, olika yrkeserfarenheter relsen.

utan också självklart olika av Det bör i detta grader sammanhang inte - varierande från vad studiebegâvning glömmas bort att läraren i samband som tidigare resulterat i placering i ex- med ämneskurserna ofta får tillfälle att

empelvis hjälpklass eller specialklass undervisa som visar helt elevgrupper till otvetydiga förutsättningar för uni- annan struktur än elevgrupperna under versitetsstudier - samt olika ambide långa vinterkurserna. Självklart på-

tionsgrader. Dessa omständigheter finns verkar denna annorlunda förutsättning

i dag endast delvis kartlagda. Eftersom

vuxna människors attityder är mer stra- 1 Periodhänvisningar förklaras på sid. 97.

6--714851

som inte

både kursinnehåll och arbetssätt. Lära- y passa ungdomar och vuxna

och smälta in i samren måste i sitt förberedelsearbete lyckats någorlunda

hällsmiljön. Man har bilden av folkhögi varje undervisningssituation utgå från skolan som en förhållandevis frisk milatt eleverna kommit till skolan gruppvis

hemma- jö. Barnavårds- och nykterhetsnämnder som exempelvis pensionärer, ibland sina elever med en an-

fruar, arbetslösa under omskolning, hjälper

handledare sökan till folkhögskola. Samma gäller kommunala förtroendemän, och fängelser. Skoi studiecirklar, invandrare etc. ungdomsvårdsskolor

lorna säger ofta ja till en eller två elever

varie- om vilka man vet att de har anpass-

Elevernas intellektuella kapacitet

Det är ofta en fördel rar starkt. Men av lika stor betydelse ningssvårigheter.

som detta att få förhandsinformation om elever, för lärarens dagliga arbete som kan vålla bekymmer. Denna kan då faktum är att vuxnas förmåga tillnyman till för elevens placering inlärande enligt vad i dag vet i läggas grund

i elevhem och andra särskilda åtgärder hög grad är beroende av det sätt på vilsom kan bli nödvändiga. Det kan vara ket den nya kunskapen presenteras. till redan existerande av vikt att den blivande folkhögskol- Den bör relateras med erfaren- läraren får tillfälle att vid ett studiebekunskaps-(ofta synonymt för att sök få ta del av hur en avsändande inhets-)material. Förutsättningen kunna och förstärka stitution av detta slag arbetar och också läraren skall skapa dessa associationer i att han väl få höra vilka synpunkter man lägger på ligger i folkhögskola, framförallt känner elevens bakgrund. placering

är också motivatio- vad man förväntar sig av en folkhög- Av stor betydelse skolevistelse. Det är också önskvärt att nen. Vuxnas skäl för studier är ofta noga den blivande läraren får kunskap om och deras uthållighet är genomtänkta Motivation i stort, beträf- elementär psykiatrisk terminologi. betydande. rörande visst Större bekymmer bereder ofta i skofande hela kursen eller

som en lorna »insmugglade» elever, vilka pla-

ämne, föreligger alltså positiv

Läraren kan dock ofta be- ceras där med dokumenterade anpassstartpunkt. som dock aldrig kornhöva stärkaa motivationen för vissa av- ningssvårigheter,

måste mit till skolans kännedom. Här kan allsnitt i studierna. Lärarkandidaten

varliga misstag begås innan art och

vara väl medveten om att han avsevärt

både elevens arbete och sin grad av störningen blivit uppenbara.

underlättar få ele- Om en skola får många elever av detegen läraruppgift om han lyckas inte frisk och

ven att acceptera de skäl som ligger ta slag är miljön längre

bakom han återställande. kursprogrammet. Lyckas Även för ungdom, som inte för med inte med detta, bör han medverka till

svårigheter, är anen omprövning av de svårmotiverade sig dokumenterade

passningen till skolmiljön emellanåt

inslagen. problemfyllud. Många har svårt att kom-

ma upp i tid .till morgonlektioner. Man I vissa fall kan bristande kännedom

känner sig trött och »nere», »dep-par» om bakgrund leda till mycket allvarliga då un-der arbetsdagen men orkar vara akkonsekvenser. Det gäller exempelvis

skolorna mentalt tiv framåt kvällen, har svårt att avstå har tagit emot enstaka

socialt störda elever. På från sprit etc. och/eller man Den blivande läraren måste få klart många håll anser att folkhögsko-

att återan- för sig att han kommer att möta prolorna har goda möjligheter

83.

blem av detta slag. Han bör få en orienhandikappade. Man bör vidare orientering om orsaken till att många ungdo- tera om hur man löser vårdarfrågan mar i dag - med anpassning till yrkes- och vilka resurser som finns att med

livet som måttstock - är mentalt och enkla tekniska hjälpmedel underlätta socialt störda. Det är naturligt att vissa folkhögskolevistelsen. Det är dessutom

av dessa på egen hand eller genom nå- nödvändigt att läraren får klart för sig

go-t samhällsorgan söker till en folk- på vilket sätt han kan medverka till att

högskola, men vilka skall då den åtgärder handikappade kan följa undervisskolan vidta för att effekten skall bli ningen. positiv? Vilka problem sekre- Lärarkandidaterna skapar bör vid besök på tessbeståmmelserna? Får och bör rek- olika folkhögskolor ta reda på vilka ertor orientera lärare och kan- farenheter samtliga man har »av handikappade ske också eleverna om till elever vid skolan bakgrund och hur man löst pevissa kamraters brist i sociala på anpassning dagogiska, och tekniska problem skolsituationen? Vilka resurser finns lo- i sammanhanget.

kalt då det gäller att få kontakt med

psykiater om sådan hjälp skulle er- Under senare år har antalet utländska fordras? Frågor a-v detta bör be- elever vid slag svensk folkhögskola under handlas under kursen. Lärarkandida- vinterkursen varit i genomsnitt 200. terna bör vidare observera hur Dessa elever har pro- valt folkhögskola blem med på olika sätt till skollivet av skilda skäl. Det kan vara fråga mindre anpassade elever löses vid de om studenter som behöver bättra på skolor som besöks under sina utbildningen. kunskaper i svenska och om

svenskt samhälle in-nan de börjar vid Folkhögskolorna har under de senaste universitet, om invandrare so-m uppåren alltmer aktivt sökt hjälpa de fy- levt .anpuassningsproblem på arbetsplat-

siskt handikappade att bli delaktiga av sen, om flyktingar som sökt en me-

kulturella och sociala kontakter. fristad Många ningsfull i väntan på att framskolor har tagit emot elever tiden som varit skall klarna, ättlingar till ameri-

rörelsehindrade, kanske rullstolsbund- kaner som vill få kontakt med sina för-

na, eller blinda. Man har i dessa fall an- fäders hemland etc. Dessa grupper utsett det att den viktigt på detta sätt gör ofta en tillgång vid skolorna. Deras

handikappade blir en del av skolsam- erfarenheter från den egna kulturkrethället och deltar i undervisning och sen berikar både undervisning och

övriga gemensamma aktiviteter. Erfa- samvaro. Eleverna konfronteras med en

renheterna har i allmänhet varit annorlunda myc- livssyn och annorlunda ket goda, och en konsekvens härav är vardagsbeteende. I vissa fall kommer att statsbidrag inte lämnas man i.dag till inte längre än till denna upple-

folkhögskolebyggen, som inte

planerats velse av det annorlunda, kanske oroanså att rörelsehindrade kan delta i skol- de annorlunda. Uppmärksamhet måste livet. i undervisningen ägnas åt att avvärja

Folkhögskolornas vidgade engage- de risker som det utländska inslaget mang beträffande de handikappade skolorna för gör på med sig, risker för det nödvändigt att lärarkandidaterna ökande intolerans. Fjärrtoleravnsen _ får en översikt över de former av han- den som gäller minoriteter i andra dikapp som kan bli aktuella vid de länder är lätt att upprätthålla, närskolor som söker enstaka integrera toleransen i internatet svårare. Samti-

situatio- På vad sätt påverkas folkhögskolläradigt erbjuder sig ständigt nya ren av de förväntningar man har på ner för social-psykologiska iakttagelser

honom från olika håll? Utöver vad som Lärarkandidaten bör och överväganden. ovan ju bl. a. att hans han använder dessa antytts gäller få exempel på hur för- undervisningsskyldighet är förhållandesituationer för att skapa ökad

vis stor. Han tvingas mer än övriga ståelse. grund av elevkårens De flesta utlänningar vid svenska lärargrupper på

och de vuxnas mer har då de kommer till sammansättning folkhögskolor Ofta önskemål att individualisera skolan kunskap i svenska. specifika dålig samtidigt som man utlämnas de i alltför hög grad åt helt en- undervisningen,

väntar sig en insats skilda studier med sporadisk kontakt över tjänstgöringen

såväl i internatlivet som Detta medför att de- i kollektivet med någon lärare. först i annan gemensam samvaro av många ras emellanåt språkfärdigheter blir ofta sådana att blir sådana att de slag. Kursplanerna sent på vårterminen universitetsstudierna inte ger tillräcklig på ett meningsfullt sätt kan följa under-

att för lärargärningen utan tvingar i övrigt. Det förekommer grund visningen till omfattande fortsatta studier. De små svenska eleverna upplever utlände lärarråden medför att han förhållandefrån lektionerna som ningens frånvaro vis ofta måste undervisa i ämnen som orättvis. känsliga är oft-a de Speciellt han inte har med i sin akademiska exa-

första morgontimmarna. men. Han blir engagerad i elevernas Lärarkandidaterna bör ges oriente-

framtidsplaner och anpassningssvårigom dessa problem och få tillfälle ring kräver en studie- heter. Samtidigt som skolan att tänka på vad sätt igenom stor arbetsbörda väntas han ta aktiv del skulle kunna bli mer effektiv för tiden av annat folkbildningsarbete och medvid skolan. Han bör vidare utlänningen verka med föreläsningar i skilda ämatt observera de utländska få i uppgift

vid de skolor han nen. elevernas situation

Hans möjligheter till stimulerande avbesöker. Vad de bästa förutsättger är ofta begränsade. En del - enstaka utländska elever koppling ningarna isolerat. Både han och skola eller grup- skolor ligger vid så gott som varje till umgänge med en vid vissa skolor? familjen tvingas per av utlänningar alla med folkliten grupp, sysselsatta

För lärare kan det ofta Lärare (1.3.1.4) högskola. gifta

att skaffa arbete för den bör behandlas vara svårt Följande frågeställningar

förut- andra vars anpassningssvårig-

bland andra i detta avsnitt. Vilka parten,

heter kan bli betydande. finns för att en lärare skall därigenom sättningar Lärarkandidaten måste få orientering kunna så flexibelt som en folkfungera om denna situation. kräver? Kan alla lärare folkhögskollärarens högskoleinsats kring dessa omständigheter bli handledare, medarbetare på jäm- Iakttagelser

elever? Är det är -angelägna under utbildningstidens ställd fot med sina vuxna skolor har man klarat som orkar med att gång. Vid somliga en viss typ av lärare Beror det i så att på eget många av dessa problem. själv skapa sin undervisning, - och hustru är en- - inom sina ämnen välja ut fall på att både man ansvar

ovä- gagerade i folkhögskolan, på bra tjänstevad som är angeläget respektive

som elev? bostäder, på att man börjat odla ett spesentligt för den som kommit

cialintresse, på de ofta långa ferierna, Klarar med eleveralla upp att samråda trivs med att dagligen ha na om kursinnehåll och arbetsformer? på att man

vuxna ungdomar i närheten av sig eller av hemmahörighet i viss grupp. Ett

på att friheten från av myndigheterna överläggningsämne bör då för lärar-

fastställda kursplaner ger tillräckliga lcandidaxterna vara de möjligheter som

plusvärden? finns att erbjuda denna i och för sig

önskvärda individualisering och ändå Studiemiljön 0.3.1.5) bevara de att inmöjligheter skapa I detta sammanhang ges Översikter över tresse för »nya» ämnen och stark

antalet internat respektive externatsko- gruppsamhörighet.

lor. Dessutom visas bilder och ritningar kommer att finnas Utgångsmate-rial på olika skolors sätt att skapa en studie- bl. a. i en under 1967/68 och 1968/69

vänlig miljö av sina internat. Slutligen den till knutgenom skolöverstyrelsen tas här upp internatens administration. na Folkhögskolans pedagogiska nämnd

Trivselfrågorna behandlas som moment genomförd undersökning. 1.3.2.3.

Individens studieteknik är av avgörande Elev - studiematerial (1.3.2.1) betydelse för framtida framgång i stu- Med nivå- och stoffgruppering avses dier. Gamla slumpvis skapade studietvå metoder som i hög grad medverkar vanor kan stå hindrande i vägen för en till individualisering av den enskilde god teknik. Det är med anledning därav elevens studiegång. Han väljer i varje av stor betydelse att undervisningen i färdighetsämne den nivå han kan klara Studieteknik för folkhögskoleeleverna med hänsyn till tidig-are kunskaper inte bara blir en samling goda råd utan och aktuella ambitioner. Dessutom hxar att den verkligen innebär en ändrad han möjlighet att välja stoffområde i handlingsberedskap. Detta torde knaporienteringsämnena. Om läsåret är upppast kunna åstadkommas utan att mycdelat i skilda perioder upprepas valet ket tid anslås till övningar och att den av sto-ffområde för varje period. grundläggande träningen dels repeteras Elevens möjligheter att själv bestämflera gånger under kursen dels följs upp ma sin studiegång har visat sig ha posiav varje lärare i varje ämne. Studietektiva effekter beträffande studieintresnikundervisning och uppföljning därav set, och den blivande folkhögskollärabör hela lärarådet ha ansvar för. ren bör ha vetskap om hur dessa meto- Lärarkandidaten bör för att i särskild

der fungerar. Han bör också ha fått tillgrad observera studieteknikens centrala fälle till studiebesök vid någon skola roll få i uppgift att skriva en så detaljemed relativt omfattande system för rad plan som möjligt över den understoff- och nivågruppering. Han bör visning i studieteknik han själv tänker emellertid samtidigt bli medveten om genomföra då han kommer ut i läraratt ett genomfört system av detta slag tjänst. Det är i detta sammanhang också medför a-tt skolan får minskade möjlig- att undernödvändigt systematiserade heter att väcka elevens intresse för sökningar genomförs för att i olika de- »nya» ämnen. Eleven väljer nämligen taljer och i olika ämnessammanhang sällan ett ämne, som han inte känner klargöra hur den mest effektiva studietill eller som han från tidigare skola tekniken för vuxna studerande bör uthar negativa intryck av. Det bör också formas. betonas att en omfattande nivå- och

stoffgruppering minskar möjligheterna Läs- och skrivsvårigheter är inte ovan-

till till känsla bland vuxna elever. Lärarkandidagemen-skapsupplevelser, liga

terna bör kunna de van- vederbörande lärare vilka moment i diagnostisera och med- studiebesöket som kräver särskild förligaste typerna av svårigheter verka till att man vid skolorna söker med eleverna för att handsgenomgång finna för att träna bort besöket skall bli meningsfullt. Förexperthjälp vissa för tilldel- eller del därav kan svagheter. Principerna handsgenomgången ning av lärartimmar ger möjligheter att i vissa fall genomföras av elever, varvid om deras motivation för studiebesöket ökar. på detta område ge individuell hjälp så skulle visa sig lämpligt. Samma elev kan ibland under besöket användas som komn1entator inom sitt

Folkhögskolestadgan ger utomordentli- specialområde. ga möjligheter till tvärvetenskaplig be- Inför varje studiebesök bör varje del- Det vara medveten om vilka fakta handling av vissa problemområden. tagare att så effektivt som möjligt och intryck man i första hand avser att är angeläget att livet är uppde- samla in genom besöket. En frågelista bryta uppfattningen lat i skolämnen. Den samlade undervis- -- med utgångspunkt från berörgärna kan bedrivas under hel vinter- da läroböcker - kan byggas upp under ningen kurs eller som en eller flera i vinter- samtal med eleverna och stencileras ut. kursen veckor eller som De svar som inte kommer genom den insprängda ämneskurs. I utbildningen bör en direkta informationen i samband med ingå av försök med besöket bör man samla in exempelvis detaljerad presentation samlad varvid också för- genom intervjuer. Ibland kan det vara undervisning, delar och nackdelar lämpligt att dela in frågorna i särgrundligt belyses. Detta moment bör nära samordnas med skilda intresseområden, varvid varje moment 1.3.2.5. elevgrupp bevakar sitt område. Resultatet av studiebesöket framgår Studiebesök genomförs i syfte att för- av uppföljningen. Har särskilda frågestärka kontakten mellan det i annan listor gjorts i ordning bör man självform av eleverna studerade och verklig- klart gå igenom dessa. Ibland kan det heten. Emellanåt kan ett bisyfte med vara lämpligt att låta eleverna skriftlistudiebesök vara att få önskvärd varia- gen sammanfatta vad studiebesöket gition i studiegången. vit. sammanfattningen blir mest me- Studiebesök kan av en- ningsfull om man på förhand angivit en genomföras skild elev eller elevgrupp med eller del av de moment som bör tas upp i utan lärarledning. De bör planeras så framställningen. Ibland kan utställning, att de så långt möjligt kommer vid färgbildsvisning, muntliga rapporter i berörda ämnens stu- från studiebesöket - kanske för en lämplig tidpunkt enskilt studie- som inte varit med -- vara diegång. Helst bör varje grupp besök riktas mot en begränsad verksam- värdefulla metoder för redovisning. het eller men ofta Kanske ger studiebesöket anledning till institution, tvingas av ekonomiska kontroll av vissa fakta och till fortsatta skolorna skäl att genomföra fler studiebesök under samma dag. studier. Val av studiebesök diskuteras med be- Slutligen bör eleverna i detta fall berörda elever. Sedan man sålunda fast- redas tillfälle att efterpröva hela studieställt kan besöket. Var det värt den tid som anpreliminär plan ytterligare förberedelsearbete ske i nära samverkan slagits? Var de tillräckligt förberedda? med eller representanter Gav efterarbetet vad det kunde? Shitelevgrupper för elevkåren. klarläggs för satser inför nästa studiebesök? Härigenom

Lärarkandidaterna bör »teoriplane- visningssituation skulle tvinga folkhögra» ett begränsat studiebesök och om skoleeleverna att använda skolbibliotemöjligt beredas tillfälle att aktivt följa kets resurser. planläggningen av studiebesök under I samband härmed bör lärarkandidaövningsserieveckorna och planera och terna också få synpunkter på olika sätt genomföra minst ett studiebesök under att få eleverna att utnyttja skolans tidpraktikterminen. skrifter. Dessa innehåller ofta värdefullt material inom elevens intresse- och studieområden. Många elever kan förut- Studieresor bör i princip organiseras sättas efter folkhögskoletiden lättare på samma sätt som studiebesök. Antalet följa upp sina egna intresseområden i studieresor till länder utom Norden har tidskrifter än genom inköp av nya läökat starkt under senare år. Skolöver- roböcker. styrelsen ger tillstånd till studieresor under kurs om de visar sig vara väl förberedda. I förberedelsen skall då Radio- och televisionsprogrammen är ligga på lektionstid givna förhandsin- ofta användbara i undervisningen. Det formationer om vad man skall studera gäller då såväl för skolbruk eller vuxeni det främmande landet och ett välpla- undervisning avsedda program som övnerat för resan. program Den organise- riga program. rade förhandsinformationen och efter- Eftersom oftast folkhögskolorna utgör arbetet efter hemkomsten bör i tid ha små enheter innebär till anpassningen minst samma omfattning som själva re- radions och televisionens sändningstisan. Så genomförda har studieresorna der förhållandevis små Då problem. visat sig vara värdefulla som konkre- programmen trots detta inte används tisering av hemmastudierna samtidigt beror det troligen på den bristande som de ytterligare svetsa-t samman den träningen i att planera in och utnyttja resan-de gruppen. sådana och för dem program special- Även i detta avseende bör den blivan- producerat tilläggsmaterial. i Övning de läraren beredas tillfälle att »teori- urval och bör användning följaktligen planera» en studieresa och om möjligt ingå i lärarutbildningen. Om möjligt aktivt följa planläggningen av en resa skall under 4 vid tillfälle period något av här avsett slag under sin och praktik- undervisningsradio- TV-program termin. användas av lärarkandidaterna liksom under period 8. Inom en inte alltför avlägsen framtid Många lärare kan anmodas bli biblio- kommer som stöd åt vuxenundervisteksansvariga någon gång under sina ningen att produceras undervisningstjänsteår vid folkhögskola. Det är där- bärande radio- och televisionsserier. för nödvändigt att den blivande folk- Dessa skall kunna användas utan att högskolläraren får viss kunskap om lokal lärare finns I vissa fall tillgänglig. skötsel av skolbibliotek. Han bör dess- torde sådana serier kunna vara lärarutom få ta del av en plan för en skolas inom besparande folkhögskolan. Om bok- och biblioteksorientering. Han bör exempelvis skolans egna lärarresurser vidare under sina ämnesmetodiska stu- inte räcker till för mer än tre nivåer dier få utarbeta som är arbetsuppgifter i engelska kan en fjärde möjlighet erav den arten att de i en framtida under- eleverna bjudas genom att en grupp ut-

serie Elev - lärare 0.3.2.2) nyttjar en undervisningsbärande i radio eller TV. Emellertid torde också I moment 1.3.1.3.2 har fakta rörande i dessa fall en viss mer sporadisk lärar- vuxnas inlärningsförmåga som förutkontakt vara av värde för studierna. Det för studierna behandlats. Här sättningar är väsentligt att de blivande lärarna dras de principiella slutsatserna beträfblir medvetna om de möjligheter som fande utformningen av undervisningen erbjuds genom dessa seriesändningar. fakta. Konsekvenserna härav för under- Ytterligare ett område i anknytning visningen i varje enskilt ämne be-handtill radio- och TV-program bör observe- las under moment 2.7.1, ämne-smetodik. ras under lärarutbildningen. Genom att eleverna i allmänhet bor i internat är I moment 1.3.1.4 har lärarens möjligdet förhållandevis lätt att använda ock- heter att ställa om sig till att vara ledare så kvällssändningar i undervisningen. för vuxna tagits upp till behandling. Om detta skall fungera förutsätter det I detta moment ges de principiella råen aktiv bevakning av kommande sänd- den om det sätt på vilket man bör leda ningar. En sådan bevakning visar att vuxna. varje vecka sänds i radio och TV i van- Elev - (1.3.2.3) myc- miljö liga dags- och kvällsprogrammen ket material som belyser den löpande I detta avsnitt behandlas folkhögskolevid folkhögskola, beri- miljöns betydelse för attitydpåverkan. undervisningen kar med aktualitet och stimulerar till Vad totalmiljön för estetisk betyder debatt. Få elever efter sina av- fostran, för kulturella upplevelser? Vilköper kan och bör elevkåren ha slutade folkhögskolestudier nya läro- ken möjlighet böcker. att påverka denna miljö? Hur ser »makt- Man följer upp sina intresseområden radio- och TV- fördelningen» ut mellan olika parter genom tidskrifter, om man blir medveten om i skolsamhället? Vilken verkan har skolsändningar, vilka möjligheter som där erbjuds. Det demokratin för en vidgad förmåga hos eleverna att ta ansvar för miljön? Mateär av stor betydelse att skolan finner ett system inte bara för att påverka ele- rial för studier kring dessa frågor finns verna att bevaka kom- bl. a. i en under 1966/67 och 1967/68 kontinuerligt mande utan att också genom den tidigare nämnda Folkhögprogram ge eleverna till vissa skolans pedagogiska nämnd genomförd bakgrundsinformation enstaka program och efterarbeta dessa. undersökning. Det är en inte oväsentlig uppgift att En väsentlig del av miljön är internaträna urvalsfunktionerna inför mass- tet. Hur inverkar detta på olika indivimedia och att öva till der i elevkåren? De flesta folkhögskolor upp förmågan har sina elever boende i internat. Det bearbetning av sända program. Lärarkandidaterna bör aktivt tränas har alltid bedömts som en pedagogisk först att un- På senare tid har dock vissa för dessa uppgifter, genom tillgång. hålla tveksamma uttalanden hörts. Är interder sin egen utbildning själva sig om kommande natets verkan enbart positiv från menorienterade program 4 enstaka Verkar det kanoch genom att under period talhygicnisk synpunkt? med- ske olika elever? Vilken betygånger och period 8 genomgående på olika verka till att eleverna delse har det om man kommer som elev väljer program från tätort, van vid många kontakter som av olika skäl bör göras obligatorisoch efterarbetas och som och att möta många olika åsiktsriktka, förarbetas ram. Påverkas den inbundne från sedan sätts in i lämplig ningar?

glesbygd med fast normsystem på sam- tydelse att de blivande folkhögskolläma sätt? Hur verkar ljudstörningarna rarna bereds tillfälle att överlägga om i ett elevhem? Kan internatet riskeras detta faktum. Förloras något väsentligt frammana en del drag av oansvarighet? 01n samkvämen försvinner? Har de av- Eller innebär det en träning i ansvars- görande betydelse för känslan av samtagande? Hur verkar ordningsregler av hörighet med skolan och kamraterna? skilda slag? Vilken roll skulle i sam- Kan samkvämen ges ett innehåll som band med internatet lärare som aktivt fortfarande gör dem meningsfulla? Kan tar del av den social-psykologiska ut- samma effekter vinnas på annat sätt? vecklingen kunna spela? I vilka fall bör Är samkvämen för hårt lärarstyrda? skolan erbjuda enkelrum och i vilka fall dubbelrum? Skulle engagemanget i samkvämen bli De skolor som prövat externat menar större om det vore en elevkårens egen att också den formen erbjuder fördelar. angelägenhet som en del av skoldemo- Är externatet i något avseende kralin? Vilka ansvarsområden skall tillöverlägset internatet? Har externatet delas Hur tillvaratas några elevgrupperna? uppenbara nackdelar? elevernas erfarenheter, omdöme? Finns Det är av stor vikt att läraren under det risker i en vidgad skoldemokrati? sin utbildning beredes tillfälle att ob- Vilka fördelar? Tar »demokratima för servera internatets lång tid? mentalhygieniska verkan och därigenom Lärarkandidaterna göra iakttagelser på folkhögskollärörande internatet som studiemiljö. Det- rarlinjen bör få tillfälle studera den ta är ett av skälen till att olika delar av konstitution på vilken skoldemokratin utbildningen förlagts till olika skolor, bygge-r vid några skolor. Man bör dessdär resultatet av skilda utom lokalmässiga varje år bjuda in till estradsamtal och andra villkor för internatlivet kan för elevkårer med omrepresentanter iakttas och till att lärarkandidaterna fattande ansvarsområden och dessutom förutsätts förlagda i folkhögskole/kurs- lärare från dessa skolor. Vid dessa samgårdsinternat under period 7 (alterna- tal bör också någon representant för de tivt period 5). Ett besök vid ett externat skolor som tvivlar på Skoldemokratins bör också ingå i utbildningen. möjligheter delta. Skoldemokratins funktioner bör observeras vid kontakten med olika sko- Elev - elev (1.3.2.4) lor. Ordet samkväm är nära förknippat med Lärare - lärare folkhögskola. Det har varit en av for- (1.3.2.5) merna för gruppsamverkan på fritid. Inom en folkhögskolas lärarråd behand- Samkvämen har emellertid samtidigt las många ärenden. Vissa av dessa framsetts som en del av undervisning och går av folkhögskolestadgan, andra blir uppfostran och då varit obligatoriska nödvändiga av konsekvenser av den rörför eleverna. Samkvämen har hört till lighet som bör känneteckna en folkhögtotalmiljön. Samkvämsfrekvensen har skola och av det faktum att själva skolminskat starkt de sen-aste åren. Eleverna gången ger många skäl att överlägga om har i högre grad med bilarnas hjälp elevernas utveckling under läsåret. Den under sina folkhögskoleår hållit kontakt omständigheten att de flesta lärarråd är med hemorten. Elevintresset för sam- små betyder att varje lärare i ovanligt kvämen har minskat. Det är av stor be- hög grad kommer i nära kontakt med

skolans Lärarkandidaten har många tillfällen till iakttagelser av varje problem. måste information om elever i funktion i olika i få en detaljerad sammanhang lärarrådets funktioner. studier och fritidsaktiviteter, i skolsal många I syfte att orientera om den ram inom och elevhem förhållandevis god grund vilken kan utveck- för att avge ett omdöme om vissa perfolkhögskolearbetet las tilldelas lärarkandidater sonliga egenskaper hos eleverna. Arsamtliga och anvisningar, över betsgivare och mottagande skolor ringer gällande stadgar vilka en kort översikt ges. Deltagarna ofta till folkhögskolorna och frågar effår därefter en lista med ter sådan personbedömning. Man är frågor kring centrala bestämmelser i dessa kungörel- medveten om att det när det gäller att ser och till dem. Dessa bedöma .elevens framtida eventuella aranvisningarna bör då självklart vara så utformade att betsuppgifter inte räcker att känna till svaren finns i det utdelade materialet. omdömet om förmågan att tillgodogöra Den totala friheten från centralt fast- sig studierna, lika lite som ett vanligt ställda kursplaner skapar som nämnts skolbetyg därvid kan vara vägledande. under 1.3.2.1.9 Man vill ofta höra sig för om bl. a. samovanligt goda möjligheter att samla undervisningen kring pro- arbetsförmåga, initiativkraft, uthålligblemområden och utifrån dessa låta het och eventuella neurotiska drag. Den olika ämneslärare samma om- som tjänstgör på expeditionen då fråangripa råde. Härigenom vinnes ofta ett hög- gan framställs besvarar den i allmänhet. från elevernas sida. Att vägra uttala sig kan vara till skada gradigt engagemang Dessa skulle otvivelaktigt för eleven. Från skolorna kommer därmöjligheter kunna i större än för ofta detta slag av personomdömen, utnyttjas omfattning vad nu är fallet. En uppenbar svårig- även om den som svarar haft relativt het ligger i det krav på samplanering flyktig kontakt med vederbörande elev. i lärarrådet som en samlad undervis- Lärarkandidaterna bör få tillfälle att ställer. För att inte de många pla- pröva om den i detta avseende samlade ning neringssammankomsterna skall bli be- erfarenheten hos lärarkåren borde sysär det nödvändigt, att lärar- tematiseras och i någon form kodifietungande innehåller uppgifter om ras. Vilka konsekvenser skulle detta ha utbildningen hur samlad undervisning planeras för rättsligt? Vore personbedömningen i så att lärartiden skall kunna användas så fall offentlig handling? rationellt som möjligt. Folkhögskolestadgan fastställer att elev om styrelsen så beslutat må få intyg Resultatazzalys (1.3.3) som innehåller uppgift om elevens Under denna punkt diskuteras bl. a. förmåga att tillgodogöra sig undervisolika former av prov. Utformningen av ningen. Detta omdöme skall avges av sådana prov ställer speciella krav då lärarrådet. Skolöverstyrelsen har utfärman har en vuxen grupp att undervisa. dat anvisningar rörande innebörd och Frågorna bör självklart utgå ifrån vux- tillvägagångssätt då det gäller att fastnas förutsättningar för inlärande och ställa detta studieomdöme. Innebörden följaktligen i mindre omfattning bygga i dessa anvisningar bör diskuteras unpå detaljminneskunskaper. der kursen och dessutom bör statistiskt material rörande fördelningen vid olika Folkhögskolans lärare får genom att skolor behandlas liksom ett av Svenska de i varje fall under en längre kurs folkhögskolans lärarförening framlagt

förslag till »normalfördelningm För- intresse och behov, elevmotivation för utsättningarna för att få jämförbarhet ämnet och möjligheter till anknytningar mellan olika skolors skalor diskuteras till elevernas erfarenheter. Lätidigare och några skolors omdömesblanketter romedelssidan och en rad granskas visas. Omdömenas behandling vid mot- tänkbara I kursuppläggningar prövas. tagande skolor berörs liksom skillna- vilken grad inbjuder olika avsnitt till derna mellan kunskapsbetyg vid andra till till individualisering, grupparbete, skolformer och folkhögskolans studie- biblioteksuppgifter? omdöme. Konsekvenserna av föreliggan- En väsentlig del av varje ämnes mede beslut och förslag i kompetensfrågor kommer att vara de todikundervisning behandlas. Olika metoder att i lärarrå- till som lärarkandiförslag kursplaner -det komma överens om gemensamt stu- daterna bör få i uppgift att producera. »dieomdöme tas upp till övervägande. Dessa från vissa kursplaner byggs upp givna förutsättningar och behandlas se- .Metodik (2) dan i seminarieform. Förutsättningarna ?Som framliållits för ämnesmetodik blir helt av lärarutbildningssak- självklart kunniga finns risk att ämnesmetodik- annorlunda i detta fall än då man som .lektorer koncentrerar fallet är med de blivande sin uppmärksam- lärarna i

het på metodiken enbart inom sitt äm- ungdomsskolan har stöd i stadieindel-

ne. Detta kan få till att samord- ningar och centralt utarbetade i sina följd nings- och översiktsfrågor inte huvuddrag gemensamma kursplaner. uppmärksammas i tillräcklig grad. Proble- övningen i kursplanering gäller emelmet kan lösas på olika sätt och utred- lertid inte bara det enskilda ämnet utan förutsätter också hela ämneskurser. Hur kommer ningen .att utbildningsledaren för finner man fram till ett riktigt innehåll i en folkhögskollärarlinjen lämplig person och lämplig utform- pensionärskurs om sex veckor? Vilken ning av den allmänna verkan har det om kursen blir två vecundervisningsmetodiken. I detta bör kor i stället? På vad sätt organiseras sammanhang också tas upp den för alla lärarkate- en fyra veckors kurs kring massmedia-

gorier nödvändiga kännedomen om de frågor? tekniska hjälpmedel som står läraren Den enligt planen föreslagna tidsratill buds. men förutsätts använd Det är nödvändigt att en bli- på följande sätt. vande lärare fått praktiskt olika 30 timmar disponeras för ämnesmetopröva dik i lärarkandidatens 50 sätt att producera åskådliggörande ma- huvudämne. terial för att han senare som lära-re .timmar fördelas på de två ytterligare skall kunna lämna adekvata direktiv Liniversitetsävmnen som denne avser att åt den personal som då biträ-der med undervisa i och till metodisk i träning produktionen av sådant material. ett ämne som inte ingår i examen men som den blivande läraren .ändå kan Den mot folkhögskolesituationen rikta- väntas få som undervisningsämne. Det de metodikundervisningen tar först upp blir i första hand härvid aktuellt med ämnesmetodiken. Äinnesmetodiken bör svenska och matematik. i sina grunddrag vara likartad med den Studiecirkelmetodiken förutsätts bygsom ges övriga lärare. Man startar så- ga på tryckt information av den art lunda med en diskussion om målet för som finns i Husén m. fl. »Vuxna län. undervisningen i ämnet. Därefter prö- Däri ingår också de funktioner och vas graden av anknytning till elevernas riktmärken som här har angivits med

till den vuxnes förutsätt- bli medvetna för lärarkandidaten, som anknytning Lärarkandidaterna bör under under utbildningskursens teoretiska avningar. utbildningen förbered-as på att leda snitt får dem presenterade för sig och kurser för blivande studiecirkelhand- därefter under övningsperioder och ledare. Under 4 och 8 skall den praktiktimmar får dem ytterligare beperiod blivande läraren leda studiecirk- lysta och samtidigt tillfälle att själv ta själv lar inom det allmänna aktiv del i samarbete med övrigt folkfolkbildningsbildningsarbete. Lärarkandidaten bör arbetet. därvid inte bara leda studiecirklar utan också ges tillfälle till kontakter med lo- Samverkan med övrigt folkbildningsar- kal och regional administration av folkbete och vuxenutbildning (3) bildningsarbete samt följa och helst Beträffande samverkans- medverka vid studieförbundens och folkhögskolans möjligheter med övrigt folkbildnings- länsbildningsförbundens utbildningsarbete och bör kurser. vuxenundervisning lärarkandidaterna göras medvetna om

alla de samband som redan existerar, lärare som är aktiva i lokala, Praktikdelen inrymmer auskultation: regionala och lärare som le- och i anslutning härtill förberedande riksorganisationer, der studieförbundens studiecirklar in- ämnesmetodik och seminarier. Lärarom och utom kandidaterna skall också hålla övningstjänstgöringsskyldigheten, ämneskurs-er i samarbete med studie- Iektioner och genomföra praktikterzizin, förbund och länsbildningsförbund kring samt följa en skolas sonunarverksamämnesavsnitt och handledaruthildning, het under ett par veckor.

intensivkurser och »avrostningskursem för sådana som planlägger resp. genomför studier inom lokal vuxen- Auskultationerna under ämnesstudierna gymnasial - och den med dem förknippade ämundervisning etc. till nesmetodiken och seminarierna -- sker Särskilt bör man här lägga märke kursverksamhet som innebär att i första hand tillsammans med övriga den samlar ihop deltagare blivande ämneslärare. De belyser därfolkhögskolorna i radions och televisionens vuxenunder- för främst ungdomsskolan. Det är lämptill veckosluts- och veckokur- ligt att den blivande folkhögskolläraren visning motverkas den för den sätt inte helt ställs utan erfaser. Härigenom på detta studerande besvärande och renhet av undervisningssituationen inisoleringen han fär med Översikter och de- om övriga i någon mån jämförbara skolhjälp taljproblem. Följande tillvägagångsätt former. Lärare vid De blivande lärare, som redan från har redan prövats. några har rättat till radio- och början av sina studier riktat in sig på folkhögskolor TV-serier anknutet framtida arbete vid folkhögskola bör korrespondensmatehar farit till vecko- emellertid beredas tillfälle att under rial. Kursdeltagarna sluts- och veckokurser vid den skola ämnesøutbildningen -till viss del få byta där läraren är anställd. Därvid har ut den ordinarie auskulteri-ngen mot fått tillfälle möta sin auskultering inom den skolform de kursdeltagarna och denne har på tänkt söka anställning vid. korrespondenslärare förhand känt till sina elever i denna Utredningen har dessutom funnit det kortkurs. Alla dessa möjligheter måste önskvärt att samtliga blivande lärare

som så önskar får möjlighet att i nå- fällen till auskultation. Andelen övgon omfattning auskultera vid folkhög- ningslektioner bör i början vara liten skola. Detta torde inte möta stör- - auskultationstimmarna fler. Den bör några sedan successivt ökas. Lärarkandidaten re problem från folkhögskolornas sida, eftersom såd=an auskultation blir av be- kanske enbart auskulterar första vecut lektioner ungränsad omfattning och kan spridas kan, håller fyra per vecka under hela läsåret och läggas då veder- der andra och tredje veckan i ett ämne, böran-de intresserade ämneslärarkandi- åtta lektioner under vardera veckorna dat har tid. Man torde kunna samla fyra och fem i två ämnen och tolv lekin om skolor som kan ta tioner i sammanlagt fyra ämnen under uppgifter emot auskultanter den veckorna sex och sju (vid vt-start även på expedition, som skall administrera åtta och nio). Lärarkandidaten får på folkhögskolläoch dit kan också de detta sätt möjlighet att låta de egna ämrarutbildningen intresserade lärarna an-mäla nena samspela. Han bör under den tid sig. dessa övningslektioner pågår pröva oli- Mer torde det emeller- ka presentations- och bearbetningssätt. bekymmersamt tid vara att få en riktigt genomförd förberedande ämnesmetodik och seminarier, som ansluter till dessa auskulte- Under praktiklerminen be-finner sig läringar inom folkhögskola. Antalet för rarkandidaten vid någon folkhögskola denna verksamhet intresserade lärar- och fullgör där under en lokal handkandidater inom varje ämnesgrupp tor- ledares ledning en reducerad lärarde bli så litet på varje universitetsort, tjänstgöring. Hans huvudsakliga kontakt att verksamhet lik den som skall gälla med lärarhögskolan består under denna övrig ämnesl-ärarförberedelse knappast tid av de besök metodiklektorerna avär tänkbar. Om em-ellertid gruppen i lägger vid skolan. Denna kontakt och vissa fall blir tillräckligt stor, kan man den utbildning handledaren fått är förtänka sig att för sådana uppgifter läm- utsättningen för en nödvändig kontipade folkhögskollärare i närheten av nuitet mellan lärarhögskoleterminens universitetsorten får i uppgift att ge vis- undervisning och tillämpningen av råd sa förberedande ämnesmetodiska anvis- och anvisningar som därvid givits. Läningar och likaså genomföra semina- rarhögskolan är ansvarig även för utrier, som innebär en summering av de formningen av praktikterminen, som iakttagelser som gjorts under auskulte- måste genomföras i nära samverkan ringen. med praktikskolans rektor. Auskulteringen under punkt 4 bör in- Under praktikterminen bör lärarkannebära att lärarkandidaten inte blott didaten stimuleras att söka sig fram mot följer lektioner vid den skola han be- en personlig tolkning av sin läraruppfinner sig i utan att han också delta-r i gift. Handledningen bör anpassas efter några sammankomster med studiecirk- detta mål. lar i skolans närhet. Lärarkandidaten beräknas under praktikterminen hålla 150-250 lektio- Övningslelctioner hålls i fler olika sam- ner. Metodiklektor och handledare skall manhang. Under period 4 skall lärar- tillse att denna träning blir så mångsikandidaterna under ledning hålla 45- dig och varierad som möjligt både vad 60 övningslektioner. Under samma pe- beträffar ämnesavsnitt och arbetsmeto- :riod kommer han att ha förnyade till- der.

94?

Praktikterminen skall också ge den bli- meningsfull endast om lärarens undervande läraren direkt erfarenhet av stu- visningsbörda begränsas till ca 15 undiecirkelledning. Denna verksamhet för- dervisningstimmar inkl. ledningen av utsätter samarbete med studieförbund. studiecirklar, om handledarna vid de Eftersom - vad som framgår av anlitade skolorna får en adekvat utbildenligt det följande utredningen förutsätter ning och om metodiklektorerna får att antalet praktiserande lärarkandida- möjlighet att i tillräcklig omfattning beter vid varje enskild skola sällan kom- söka lärarkandidaterna. Dessa senare mer att överstiga två betyder det att problem behandlas i kapitel 9. dessa lärarkandidater under sin termin leder sammanlagt fyra till fem studie- Eftersom många skolor under sommarcirklar i praktikskolans omgivning. Om tid bedriver en verksamhet som i hög man i detta fall utgår ifrån att lärar- grad avviker från vinterns, har utredkandidaten på kvällstid är flyttbar in- ningen ansett det vara av vikt att den 0men ca fem mils radie torde inte nå- blivande läraren får ta del också av gon skola varaså placerad att det är sommarverksamheten. Läraren bör unomöjligt att ordna sådan praktik. dervisa under sådan kurs och han bör anvähda denna tid till att dessutom Med anledning av att »sidouppgifter- samla vissa uppgifter rörande övrig perna» för en folkhögskollärare är många sonals arbetsbelastning vid folkhögskohar under praktikterminen 50 timmar, lorna. En sådan observation sätter hod.v.s. ungefär en fjärdedel av den to- nom i närkontakt med det skolsamhälle tala tiden, avsatts för sådana han skall bli en del av. uppgifter. Bl. a. avses härmed att läraren skall ges Om målet för en lärarkandidats praktillfälle att ordentligt förbereda minst tiktermin uppnåtts och han själv är inett studiebesök, genomföra och bearbe- tresserad därav, bör lärarhögskolan ta detta samt att han skall aktivt delta hjälpa honom till kontakt med nordisk i planläggningen av en studieresa, gär- folkhögskola i skarven mellan den ev. na utomlands, om skolan har för av- något förkortade praktikterminen och sikt att genomföra en sådan. Om han den sammanfattningsvecka som följer får möjlighet att som biträdande leda- sedan samtliga lärarkandidater avslutat re också genomföra och efterarbeta den- sina praktikterminer. För detta ändana resa kan utbytet förutsättas bli än mål kan också perioden mellan samstörre. manfattningsveckan och deltagandet i Dessa 50 timmar är också avsedda att någon folkhögskolas sommarverksamhet användas till utökad kontakt med stu- vara användbar. Läraren bör därvid undieförbund och länsbildningsförbund. der den tid som står till buds få till- Det är för lärarkandidaten av betydelse fälle följa och aktivt medverka i unatt han får direktkontakt med några dervisningen vid folkhögskola i norstudieförbund så att han får oriente- diskt grannland. Han får därigenom ring om deras administration och sär- upplevelsen av den gemensamma grundprägel, rekryteringsfält och tillgång på val på vilken den nordiska folkhögskostudiematerial. Att följa och ev. med- lan vilar, men också av de särdrag som verka i dessa organisationers utbild- är tydliga. Han kommer samtidigt i konningskurser av olika slag kan förutses takt med- detövriga folkbildningsarbebetydligt underlätta framtida kontakter. te, som finns i det besökta landet. Hans Den speciella praktikterminen blir möjligheter att delta i debatten och där-

igenom utformningen av den framtida 8.4.

Sammanfattning

svenska folkhögskolan ökar. I detta kapitel har inledningsvis pre- Den samverkan som förekommer melsenterats utbildningsgången för folkhöglan folkhögskoleorganisationerna i de skollärare. I sin organisatoriska form nordiska länderna och den känsla för anknyter den till lärarutbildningen för gemensamma uppgifter, som är vanlig ämneslärare. Den föreslås också förlagd i nordiska folkhögskolekretsar, medför till lärarhögskola. att de administrativa komplikationerna Utredningen ger därefter en sammanär lätt överkomliga när det gäller att fattande bild av den arbetssituation som finna lämplig värdskola för de lärare möter en folkhögskollärare. Därvid har som anser sig ha möjlighet att delta i inledningsvis framför allt skiljaktlighedenna verksamhet. terna i relation till en läraruppgift i

ungdomsskolan betonats. Situationen

Sammanfattningsvecka (5) befinnes för folkhögskolläraren i så

Lärarkandidaternas efter ut- många avseenden vara annorlunda -intryck behöver sammanfattas. En framför allt genom att eleverna är vuxbildningsåret särskild är där- na och följaktligen bär på i undervissammanfattningsvecka för Härvid får lärarkandi- ningssituationen värdefull erfarenhet föreslagen. daternas skiftande erfarenheter från si- än för läraren i ungdomsskolan att ut-

na praktikterminer jämföras. I detta redningen föreslår, att folkhögskollärar-

sammanhang bör om utbildningen bildar en särskild linje vid

också frågorna

folkhögskolornas mål och lärarhögskola. Viss del av utbildningen uppgifter i det aktuella samhället tas till kommer dock att vara för upp gemensam förnyad d. v. s. momenten de blivande folkhögskollärarna och prövning, 1.3.1.1.1 och 1.3.1.1.4. andra ämneslärare.

Denna av årets er- Det innehåll funnit böra sammanfattning utredningen farenheter bör användas till ingå i den framtida samtidigt lärarutbildningen av en särskild evaluering av den utbildning lärarkan- framgår innehållsöver-

didaterna sikt. hudeltagit i. Förändringar bör Utbildningen bygger på fyra

kunna genomföras efter samråd med vudavdelningar: pedagogik, metodik,

skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå re- folkhögskolan och övrigt folkbildnings-

dan till följande Ut- arbete samt praktik och avslutas med utbildningsomgång. bildningen för blivande folkhögskollä- en sammanfattningsvecka.

rare bör vara lika som Vissa av momenten har försetts med anpassningsbar

folkhögskolan i sig själv. Utformningen ytterligare förklarande kommentarer.

av utbildningen blir i sista hand ett Dessa bestyrker behovet av en folkhög-

arbete för utbildningsledare och meto- skollärarlinje samtidigt som de kan tjä-

diklektorer. I syfte att markera detta na som underlag för den slutgiltiga ut-

har här givna riktlinjer för utbildning- formningen av u-tbildningen.

en ytterst sällan använt ordet »skall». Slutligen framhålls att utbildningen

»Bör» ger större förutsättning för an- av folkhögskollärare måste bli lika om-

passning till de synpunkter som blir ställbar som man förutsätter att folk-

vägande vid genomförandet. högskolan själv skall vara.

KAPITEL 9

Utbildningsorganisation

Inledande avbrott inte bara av studietekniska skäl,

synpunkter

utan också därför att 2, 4 perioderna I föregående kapitel har givits förslag och 6 medför en form av kontakt med beträffande innehållet i en ettårig läskolmiljön, som är nödvändig för att rarutbildning. I detta kapitel framställs ständigt förankra den teoretiska infori början förslag röran-de periodindelmationen i lärarens konkreta undervisning och studiegång, därefter diskuteningssituation. ras antalet deltagare i utbildningen Lärarutbildningen förutsätts innebära och urval av dessa, de krav som måste intagning både till höst- och vårtermin. ställas på skolor och lärare vid skolor Tyvärr blir därigenom lärarhögskolesom tar emot lärarkandiwdater för övterminen (period 1-7) och praktikningsundervisning resp. p-raktiktermin för terminen (period 8) inte lika långa och behov av lärarutbildare samt ande två intagningsgrupperna. Detta är ställningsvillkoren för dessa. Frågan en konsekvens av skolterminernas vaom slutexamen jämte eventuell behörierande längd. De kandid-ater, som righet till tjänst i annan skolform tas börjar en hösttermin, får en lärarhög- -upp till behandling. Slutligen diskuteskoleanknuten period om 17 veckor, ras vilken lärarhögskola som bör anmedan motsvarande period för den som ordna folkhögskollärarlinjen samt tidbörjar en vårtermin uppgår till 20 vecpunkten för genomföra-nde av förslakor. De företagna reduceringarna har gen och vissa Övergångsbestämmelser. som synes inte skett beträffande de mer

renodlat teoretiska avsnitten, som av ut-

9.1 periodindelning etc. Studiegång, inte ansetts kunna

redningen ytterliga-

Den tabellariska översikten (sid. 97) re skäras ned.

över utredningens förslag till indelning Skillnaderna blir för praktikterminen

av utbildningen i perioder bör ligga än större och bör enligt utredningens

till vid planering av studiegång- uppfattning huvudsakligen beröra den grund en för blivande folkhögskollärare. direkta undervisningen vid folkhögsko-

Utredningen skall här kommentera la. Andra moment såsom kontakten med

sitt förslag till periodindelning och Övrigt folkbildningsarbete och plane-

studiegång. Perioderna för teoretiska ring och genomförande av studiebesök

studier (1, 3, 5 och 7) har delats upp och studieresor bör genomföras i full

med hänsyn till att teoridelen för lärar- utsträckning, även under kort termin.

kandidaterna kommer att vara synner- Momentangivelserna i den föreslag-

informationstät med ett förhål- na studiegången är ungefärliga. Förligen landevis antal schem-abundna .tim- skjutningar mellan olika perioder kan högt mar. Det kommer att vara önskvärt med bli nödvändiga, bl. a. för att möjliggöra

Studiegáng vid folkhögskollärarlinje

Langd Huvud- Moment inkl

Period Uvt Bedrives

karaktar (enligt s. 72-79) seminarier 1 hbstart vbstart

1. 2 v 2 v teoretisk 1.2.1.1.1 0 3; 1.2.1.3.1 0 2; Lärarhög- 1.2.1.4; 1.2.2.1.4 o 5; 1.2.2.2.1 skola (LH) 0 4; 1.2.2.3.1; 1.2.3. , 2 0 4; 1.3.1.1.1;1.3.1.3.1,2 0 5; 1.3.1.4.1; 1.3.2.1.4, 5 0 ; 1.3.2.2.1 0 3; 1.3.2.3.3 samt 1.3.2.4.4

2. 1/2v 1 v auskulte- Huvudsaklig koncentration Max folkhögskola ring med på relationen lärare - elev 100 uvt (ih-skola) styrda observationer

3. 2 v 2 v teoretisk 1.2.1.2.1; 1.2.1.3.4; 1.2.2 1.2,3 LH o 6; 1.2. .2.2; 1.2. .4.1; 1.3.1.1.2; 1.3.1.1.4; 1.3.1 2.1-3, 1.3.1.3.6 o 7; 1.3.1.4.2; 1.315,1; 1.3.2.1.2,3, 10 0 13; 1.3.2.2.2 0 4; 1.3.2.3.1 o 2; 2.2; 3.1

4. 7 v 9 v auskul- 4.1.2. LH tering o 4.3.2. (2.3.1) (2.3.1.1.) max 50 fh-skola övn. B ev C lektioner

5. 2-3 v 2-3 v teoretisk 1 2.1.1. 2 o 4; 1.2.1.2.2 0 3; LH 1 2.2.2.3 o 5; 1.2.2.4.2 o 3; 1 2.5.1; 1.3.1.1.3;1.3.2.1.11; 1 3.2.4.1-3; 1.3.2.5.3; 1.3.3; 1 3.5.1; 2.3.2; 3.2

6. 1/2v 1 v auskult. Huvudsaklig koncentration max pá med iakttagelser kring skolsam- 125 uvt fh-skola D styrd llället observation

7. 2-3 v 2-3 v teoretisk 1.2.1.3.3 o 5; 1.2.2.1 1,7,8 o 9, fh-internat 1.2.2.3.2; 1.2.2.5.1; 1.2.3.3, 5 o 9; fh-skola E 1.3.2.1.1, 7-9, 12 0 14; 1.3.2.5.4

8. 18-22 v 12-16 v praktik- 3; 4.3.3 0 4; 4.4 150-250 tjänst uvt-ih 40-60 uvt fh-skola studie F ev G 40-60 uvt övr

9. 1 v 1 v samman- 5 fh-internat fattning fh-skola H

10. 2 v 2 v sommar- 4.5 35-45 fh-skola verksam- uvt I het

7-714851

till lärarkrafter. att den blivande folkhögskollärarens eranpassning tillgängliga moment markerar vad som farenheter av studier i internat i all- Här angivna till mänhet är mycket begränsade. Eftersom med hänsyn folkhögskollärarlinjen är op- internaten är så väsentliga inslag i folkenligt utredningens uppfattning både vad beträffar högskolemiljön är det önskvärt att läratimalt turordning och som förberedelse för ren själv, om ock under kort tid, upppraktikinslakan det vara nödvän- levt ett sådant. Han förutsättes därvid gen. Emellanåt att under 1 ge en del av få direkt kontakt med både fördelar och digt period ett visst då endast nackdelar med internatförläggningar moment, nämligen den del som är av betydelse för de och samtidigt kunna på något mer jäm-

som skall göras under pe- ställd fot leva sig in i folkhögskoleeleiakttagelser riod 2. vernas vardag. Under period 3 utvidgas den allmänna folkhögskolebakgrunden med viss metodik och viss information om öv- vid 9.2 Antal lärarkandidater rigt folkbildningsarbete samt den appa-

folkhägskollärarlinje

ratkännedom som blir nödvändig för under 4 Den föreslagna folkhögskollärarlinjen att övningslektionerna period har av utredningen givits en utformskall kunna genomföras. Innehållet i perioderna 1 och 3 har ning som bestämts av det specifika syffått bestämmas tet att utbilda lärare för folkhögskola. av vad som av praktiska skäl kommer att vara Utredningen har emelle-rtid betonat nödvändig under 2 och 4. Vis- folkhögskolans alltmer växande konkunskap perioderna sa moment förutsätts därför endast bli taktyta med övrigt folkbildningsarbete Därför kommer och med Utdelbehandlade. de nya övrig Vuxenvundervisning. »teoretiska» 5 och 7 att kän- redningen har också markerat skolforperioderna netecknas av att kandidaterna dels får mens betydelse i det förän-derlighetens av information dels påfyll- samhälle, i vilket folkhögskolan sk-all nytillförsel nad av material från sådana tidigare ge individen förbättrade förutsättbehandlade som då inte rik- ningar att orientera sig och aktivt medmoment, slutförts. under verka. Denna folkhögskolans breda upptigt Överläggningarna 5 och 7 kommer därtill att präg- gift har föranlett utredningen att föreperiod slå att utbildningen för ett nålas av den konkreta upplevelse av pro- planeras som got större antal lärarkandidater än de blemställningarna övningslektionerna under 4 kan förväntas ha lärare som för varje år kan beräknas få period givit lärarkandidaterna. plats i folkhögskolan. Skolformens eget bör inledas med en över- behov av nya lärare kan i dxag beräk- Varje period sikt över vad perioden avses innehålla nas till ca 45 per år. Med hänsyn till en avslutning för samhällets ökade behov av vuxenutbiljämte efterprövning innehåll och uppläggning. dare som fått en utbildning, där man av periodens Under två perioder har hela gruppen medvetet koncentrerat uppmärksamhei detta förslag förlagts till folkhögskola. ten kring de konsekvenser_samhällsför- Det gäller närmast period 7 (alt. möj- ändringarna får för individ och kolleklighet: period 5) och period 9. tiv, har utredningen funnit skäl förehar ansett att förlägg- ligga att föreslå att denna utbildning Utredningen under des- fullt i begynnelseske-det bör ning i folkhögskoleinternat Litbyggd är lämplig med hänsyn till omfatta ca 70 lärarkandidater år. sa perioder varje

Dessa bör, som framgått av det före- vis liten bör emellertid ockomfattning gående, påbörja sin utbildning anting- så ett ganska noggra-nt positivt urva-I en vår- eller hösttermin, varvid kunna varje ske gen-om individuell prövning antagningsomgång omfattar ca 35 lärar- av de sökande. Utredningen föreslår kandidater. Ytterligare ett skäl till att därför att i princip förfarande följande antalet lärarkandidater som varje år ge- skal-l vid av sötillämpas antagande nomgår denna utbildning förutsätts va- kande. På grundval av de betyg och ra större än det begränsade direkta de sökande insänder övriga handlingar folkhögskolebehovet kan anföras att ut- för att styrka sin behörighet och lämpredningen (på sid. 106) föreslår att lä- lighet görs ett första urval. Därvid fäsrare som utbildats skall tes avseende på denna linje vid tidigare erfarenhe-t av få behörighet också till tjänst inom an- vuxenundervisning och aktiv kontakt nan skolform pvå den nivå, där han med samt förfolkbildningsarbetc med hänsyn till sin ämnesutbildning är enings- och ungdomsarbete. De som

behörig. på denna grundval bedöms som mest lämpliga kallas till en särskild bedömning som grundas på samtal, lämplig- 9.3 Urval bland sökande till hets-prov med muntlig framställning och eventuellt grupptest.

folkhögskollärarlinje

Närmare regler och anvisningar för Folkhögskollärare tillsätts i dag av en bör utarbetas av skolöverantagningen folkhögskolas styrelse, då fråga är om styrelsen. ordinarie tjänst sedan skolöverstyrelsen fastställt de sökandes behörighet. Här

9.4 Allmänna anspråk på praktikskolør

föreslagen utbildning medför en sorts förhandsprövning av den som är intres- och Auskultering övningsundervisning serad av tjänst inom folkhögskola, i var- bör förläggas till särskilda praktikskoje fall om utbildningen tilldrar sig ett Ior. På dessa skolor måste särskilda så stort intresse att vissa formellt behöanspråk ställas. Detta gäller inte bara riga måste avvisas från utbildning inom den atmosfär av intresse för pedagogis-

folkhögskollärarlinjen. ka frågor som är en förutsättning för

Eftersom intresset för tjänst vid folkett gott samarbete med en lärarutbildhögskola och annan vuxenundervisning ningslinje utan också resurser i form i allmänhet är stort har av lokaliteter utredningen och utrustning. Särskilfunnit det troligt att principer för urda anslag för pedagogisk förbrukningsval av sökande måste fastställas. Utred- material måste ställas till praktikskolorningen har därvid inte ansett sig kunna nas förfogande. Den organiserande läavgränsa några personliga egenskaper rarhögskolan lämnar härom via förslag som skulle kunna kriterier utgöra på sina petita. Det är vidare önskvärt att den för folkhögskoletjänst lälämplige praktikskolorna har ett väl upparbetat rarkandidaten. Ett negativt urvalsförfa- samarbete med lokalt och regionalt folkrande torde ofta bli Man -nödvändigt. bildningsarbete samt att skolorna skall med andra 0rd i första hand väg- och dess lärarkårer har varit intresra tillträde för den som uppenbart inte serade av pedagogiskt utvecklingsarbelämpar sig för lärartjänst bland vuxna. te och därigenom av utnyttjat några Med hänsyn till att den de folkutbildnings- många variationsmöjligheter grupp det här gäller är av förhållande- högskolestadgan ger utrymme för.

Avståndet mellan den Också för praktikterminen behöver lärarhögskola, för de skolor som tänks bli utnyttjade välsom blir centrum folkhögskolläraroch får med omsorg. Självklart kan skola utbildningen praktikskolorna, jas inte vara för då det öv- som används för övningsundervisning stort, gäller och auskultation un- komma ifråga också i detta sammanningsundervisning den första terminen. lä- hang. Folkhögskolornas ringa storlek der Somliga rarkandidater kommer under tiden för medför, att knappast någon av dem kan och övningsundervisning, ta emot fler än två lärarka-n-didater per auskultering termin för Det kommer d. v. s. period 4; att bo i sin bostad på praktiktjänst. även om den mot- sålunda att för varje termin behövas lärarhögskoleorten, tagande skolan i viss omfattning kom- mellan 15 och 20 praktikterminskolor. mer att kunna ta emot lärarkandidater i Kontakten med lärarhögskolan under elevhushållet. Vissa kom- innebär artt lärarkangenomgångar praktikterminen mer också under 4, att ges i lä- didaten endast vid enstaka tillfällen period lokaler. Önskvärt är att får besök av metodiklektorer. Dett-a rarhögskolans inte blir än 45 att frågan om avstånd till lärartransportvägen längre betyder min. Trots denna önskan om närhet inte har samma betydelse i högskolan detta fall som vid val av skolor som som gäller också annan lärarutbildning lärarhög- skulle vara lämpliga för auskulta-tion tvingas exempelvis Uppsala skola att låta sina lärarkandidater i stor och övningsundervisning. Långa av-

omfattning bedriva sin. övningsunder- stånd försvårar dock metodiklektovrervisning i Stockholm. Den totala resvä- nas kontakt med lärarkandidaterna. torde ofta komma att De lärare vid för övgen härigenom praktikskola uppgå till omkring 1,5 timmar. Med och praktiktjänst ningsundervisning nuvarande tillgång på bilar kan man som handledare för som skall tjänstgöra räkna med att den yttersta gränsen för lärarkandidaterna under metodiklektoi detta avseende möjliga skolor ligger rernas måste beredas tillfälle ledning,

vid 10 mil, om de kommunikatoriska un Sådan utbildning bör

fortbildning. förhållandena är goda. så snart behov genomföras fortlöpande Eftersom i allmän- därav Handledaren måste folkhögskolorna föreligger. het är små, kan de inte för övnings- kunna och bedöma lärarkananalysera undervisning ta emot fler än fem lärar- didaternas undervisning samt på grund-

kandidater. Med ett sådant genomsnitt- val av sina systematiska iakttagelser antal lärarkandidater skola, kunna komma med positiv kritik av läligt per skulle man behöva finna sju lämpliga rarens undervisningsövningar. Om förskolor i närheten av vederbörande lä- skall få önskad efslag till förbättringar Vid sökandet efter skolor, fekt förutsätter detta goda relationer rarhögskola. so-m är ägnade att bli praktikskolor för mellan handledare och lärarkandidat. bör i första hanud måste handledaren ha folk- Övningsundervisning Självklart skolornas arbetssätt och uppgifter och förtillgång på högskolans speciella handledare bli avgörande. utsättningar klara för sig och hans alllämpliga Under den andra terminen av den männa bedömning av undervisningens skall den utformning på grundval därav bör inte praktiska lärarutbildningen blivande läraren ge- skilja sig markant från den framställgöra praktiktjänst nom att vara anställd vid en, eventuellt ning som givits lärarkandidaten tidigaoch där re under hans utbildning. Handledaren två, folkhögskolor genomföra 150-250 lektioner. bör sålunda förstärka den attitydska-

10i

pande process som redan påbörjats. bedöma i vilken omfattning den ena Detta kräver grundlig insikt i psyko- eller andra lösningen kan tillämpas. logiska och pedagogiska specialfrågor. förutsätter at-t denna del Utredningen För att kunna lösa frågan om en på av lärarbehovet fastställes efter överlämpligt sätt förberedd handledare fö- mellan läggningar utbildningsledaren reslår utredningen en kortare feriekurs för och rektor folkhögskollärarlinjen om två förberedd av en viss veckor, vid lärarhögskolan, som därefter får beläskurs under termin. Un- vidta föregående myndigande de åtgärder som är der denna bör handledaren beredas till- nödvändiga. fälle metodiklektorers och redan i I detta kapitel följa tar utredningen endast funktion varande handledares sätt att ställning till de lärarutbildare som måsge pedagogisk vägledning åt enskilda te anställas för den speciella folkhöglärarkandidater. skollärarlinjen och som måste ha en Det bör enligt utredningen ankomma omfattande erfarenhet av folkhögskol-

på ledningen av folkhögskollärarlinjen arbete för att kunna fungera i enlighet vid lärarhögs-kola att närmare utarbeta med intentioner och de utredningens kursplan för här föreslagen handledar- krav utbildningen ställer.

utbildning. Denna kategori kommer då att bestå av metodiklektorer _ eventuellt även - och till pedagogiklektorer lärarhög- 9.5 Lärarutbildare vid skolan knutna, i särskild ordning arvo-

folkhögskol-

lärarlin derade folkhögskollärare, s-om period-

je

vis fullgör delar av lektorstjänster. En Utredningens förslag till lärarutbildning av anledningarna till att sistnämnda förutsätter, utöver vid - kommer att vara respektive pr. tjänster nödvändiga tikskolor anställda lärare som utnyttjas är att metodiklektorerna på folkhögsom handledare, också speciella lärar- skollärarlinjen inte kommer att bli tillutbildare för folkhögskollärarlinjen. för att med räckligt många tillräcklig Dessa kommer att vara av tre I kunna behärska samtslag. ämneskunskap viss utsträckning kommer utbildningen liga de ämnesområden lärarkandidaatt kunna använda de pedagogik- och terna kan komm-a att önska utbildning ämnesmetodiklektorer samt lektorer i i. Ju mer växer, dess lektorsgruppen vuxenundervisningens metodik, som färre tillfälliga medverkande med lekredan finns anställda eller kommer kommer att behöv-as. Dentorsuppgifter att bli anställda vid den lärarhög- na kategori lärarutbildare har av utskola till vilken folkhögskollärarlinjen redningen givits beteckningen kompletblir knuten. (I vissa fall kommer de-l- terande metodiklektorer. l tagandet av de blivande folkhögskol- I fortsättningen skall här undersök

lärarutbzi

lärarna inte ens att medföra någon ök- hur omfattande behovet av ning av de statliga kostnad-erna, efter- dare med folkhögskolerfarenhet är. Besom den ordinarie lektorns grupp kan hovet av lä-.rartimma-r av tabell framgår utvidgas.) För behandling av andra sid. 102. Härvid har använts en på avsnitt (moment) kan nyanställning av gruppinndelning, som bygger på att hela så att säga »övriga» lärarkraafter eller intagningsovmgånzgen (ca 35) är en en utökning av deras arbetsinsats mätt lämplig enhet för viss form av infori undervisnings-timmar bli nödvändig. m-ation, närmast den som ges i före-

Utredningen har inte haft möjlighet läsningsform och berör moment som är

nä: -.._En_

›«

mDA

neuouxo_

39m

:Sonen

.EÄoEEoM

.xgøâz

. . g H

u

»Så

www??

.u

SE .än

umzøo

n=o3=oo

a än com

u

.E4 ä .men o

omm

:uEUQE

+ nom

E e.

omm

uououxoTIA

emma

äEEEägm_

»auåzøåmøcåøx

NEEDM .Eggmv

:E

5:23 mñååmcn aosiuüiøk»

nu

mñømtøuovø:

:osuwzvå

_

annan

ha

uzgzvsân:

goimEEom

h:

usåizäun_

Aoocom

Sam

30303 En G52

:oo

måmäzâz

.

øEE=w

åâomuwuq

ncwzw Gvm

833 Soxwwcnuzøu

?ram :ämm

så

awêêükzø

uogcuxovswoao.:

:eo

E.,

wEE=m

.Esä

møwzw

vwââui

cosåixmzu

..

amzøo

smulan_

_m_

ow|mw

om ov 8 om n_ än om om om

:En ooa

ouznaouüzaicvm

.stå

-E533 .85

uuEEmtuhE

å

. . . . . . a . . . c .

-53

23mm

. u . w . .

.Amoøêm

. n . . .

wmmomawon

.Som Nää...

. . a å.. .

. Ev

møioåâmmgzv_

.mmøxmnoa

nu . .

“E56

a

. 0 ...a a .

.aoäzummoøiw

E5 ... a .

notan

. mm?

mziuznaaou

. . _

aocam

a .

vasa

.

nu.: :oo

.Eâmøw

oumuEo

:uoøñømtøaouø:

:ax

uonuezmm

.soäwsgäcw

U2: _ _

.v_=.oao_:_ox:oo:.=pm .oäiâoxaoxoøam

ExmaøEom

muøxwøomazscouasu øsogmmnüzom .:oEw:=xm= .E.:a:=xä pozo$xu_mmø_øo .m=_=§a=«E=am

?Ex

wcgomvsummozêm

02:

.poEmåEøw Hazüasom :wioâöå

å

vom En =mE=

E5 3:_

:ax

.Sczb

...»E02

.E *Wi E. N. “E”

v-følmogmm FS. “E “ä”

...“EES

HHHNNNM www v arv-nn a

av allmänt intresse. Hälften av denna rande i tabellen. Det förefaller då svårt grupp har bedömts vara en lämplig en- att bygga arhetsvillkoren för lektohet för de moment där bearbetning i rerna på beräkning av ett visst antal seminarieform är nödvändig. Också i undervisningstimmar. Dessa kan endast detta fall blir det huvudsakligen fråga vara en första grundval för bedömningom sådana delar av kursen som bör en av det nödvändiga antalet lektorer. nå samtliga lärarkandidater. Utredningen föreslår, att vederbörande Många frågeställningar är emellertid därför anställs på de arbetstidsvillkor av den arten att de kan behandlas me- som gäller för tjänstemän i allmänhet ningsfullt först då överläggningsgrup- i -motsvarande löneläge. Ytterligare anpen har en gemensam bas på ämnes- ställningsvillkor framgår av avsnittet sidan. Antalet lärarkandidater inom de om behörighet, arbetsförhållanden enskilda ämnena kommer för varje ny m. m. rekryteringsenhet att genomsnittligt va- Med denna beräkningsrund föreslår ra lågt, i jämförelse med vad fallet är utredningen elva lektorstjänster. Det inom övrig ämnesläraru-tbildning, där kan i detta vara skäl att sammanhang nyrekryteringen är större. I syfte att påpeka att svensk lärarutbildning på skapa överläggningsenheter, där dock ämneslära-rstadiet (1967/68 samm-anl-agt viss gemensam nämnare på ämnessidan berörande 1 500 ämneslärarkandidater) finns, har smågrupper här bundits till beräknas sysselsätta 33 ordinarie lekfolkhögskolans fem huvudområden och torer i psykologi och pedagogik, 198 kommer följaktligen att genomsnittligt i högstadiets metodik samt en i logoomfatta sju deltagare. Detta innebär att Dessa lektorer har i viss utsträckpedi. varje blivande folkhögskollärare i all- ning Utöver :dessa ordifyllnadstjfänst. mänhet trots allt inte kan få samma narie lektorer sysselsätter lärarhögskomöjlighet till stöd av ämnesmetodiklek- lorna många icke-ordinarie lektorer tor so-m vad övriga blivande ämnes- ooh anställda timlärare med lektorslärare kan få. Detta innebär att undervisning. varje I tabellen på sid. 102 har ej inräknats lektor i genomsnitt undervisar mellan handledartimmar vid mottagande sko- sex och sju lärarkandidater. Här förelor. Som synes skulle under en tenmin som är nåslagna folkhögskollärarlinje, behovet av lärartimmar vid denna got mer omfattande än övrig ämneslinje uppgå till 2616 eller under ett och där lärartätheten lärarutbildning läsår till 5232. Som framgår av det påverkas av att man trots att gruppen tidigare kommer metodiklektors tjänst- är liten söker åstadkomma i viss mån göring att bestå av många varierande jämförbar omfattning differentierad unuppgifter såsom kvalificerade föreläs- har med elva anställda medervisning ningar, seminarieledning, auskultering, todiklektorer kommit upp till en meenskild handledning, planläggning och todiklektor lärarkandidater. Utpå 6-7 visst administrativt arbete jämte stora över här som grundval beräknat antal delar restid. Han kommer dessutom att timmar kommer de timmar som förutfå till uppgift att medverka vid produk- sätts bestridas med lektorer från övrig tionen av det studiematerial, som är del av lärarhögskolan. Här rör det sig en förutsättning för den framtida fort- om uteslutande undervisning, auskultebildningen för folkhögskollärare och i ring och seminarieledning. Denna befortbildningsverksamheten. En stor del räknas omfatta totalt ca 300 timmar. av timmarna är därför icke registre- Redan tidigare i utredningens förslag

har nämnts en särskild utbildningsle- För den i föregående avsnitt nämnde dare. De administrativa och organisa- utbildningsledaren bör samma princitoriska i samband med ut- piella behörighetsvillkor gälla som för uppgifterna till torde ämnesmetodiklektorerna. Hans uppgifbildningen folkhögskollärare uppfattning bli av ter är av den arten att han själv i första enligt utredningens att för detta ändamål hand bör vara till en metodikden omfattningen behörig krävs en särskild tjänst som utbild- lektorstjänst. Trots detta bör hans egen Denne skall dessutom aktiva undervisning av lärarkandidater ningsledare. följa metodiklektorernas arbete, handledar- vara begränsad. Denna får inte hindra och hålla orienterad honom från hans samlande funktion. utbildningen sig om de enskilda lärarkandidaternas ut- Vid tillsättande av utbildningsledare veckling under kursen. Han skall vida- måste emellertid också beaktas de krav re svara för kontakten med skolöver- på administrativ och organisatorisk förfolkbildningshyrå och ha ett måga som kommer att ställas i tjänsstyrelsens nära samarbete med den till denna ten. Till sitt förfogande bör han enligt byrå knutne fort- utredningens mening ha viss administenligt utredningens förslag för folkhögskollärare. rativ hjälp i form av byråsekreterare bildningsledaren eller kanslist och därtill biträdesperso- 9.5.1 Behörighet, anställningsvillkor nal. Omfattningen av denna administram. m. för metodiklektorer och utbild- tiva hjälp bör närmare utredas då den ningsledare vid folkhögskollärarlinjen definitiva placeringen av folkhögskolför metodiklek- läranlinjern fastställts. Behoven bör då Behörighetsvillkoren vid bedömas mot bakgrunden av personaltorstjänst folkhögskollärarlinjen bör samordnas med villkoren för övriga resurserna i allmänhet vid den lärarmetodiklektorstjänster. Den sökande högskola till vilken utbildningen slut-

bör ha dokumenterat goda ämneskun- giltigt förlägges. av de ämnen som är Beträffande metodiklektorernas anskarper inom något centrala inom Den ställningsvillkor föreslår utredningen resp. huvudområde. sökandes egen lärargärning och förut- följande. Som tidigare framgått bör - - fö-r sättningar för att vara lärarutbildare enligt utredningens uppfattning skall vara då metodiklektor metodiklektor inte anges något visst anavgörande tillsätts. Detta att lärdomsmeri- tal undervisningstimmar. En metodikbetyder .terna endast är en del av vad som sam- lektors direkta aktiva undervisning utden sökandes gör nämligen eller bör åtminstone utmanlagt avgör lämplighet. Det bör vidare vara ett självklart göra en förhållandevis liten del av att vederbörande har tjänsten. Mer tid går åt till exempelbehörighetskrav omfattande lärarerfarenhet just från vis auskultering. Resor kommer att fyl-

Utredningen föreslår att la en annan del av tiden, liksom exem-

folkhögskola. närmare pelvis individuell rådgivning. Det är skolöverstyrelsen preciserar dessa behörighetskrav och under upp- därför enligt utredningens mening mest också tillsätter meto- ändamålsenligt att vederbörande anbyggnadsskedet diklektorerna. Dess folkbildningsbyrå ställs enligt de arbetstidsvillkor som har hittills handlagt frågorna om lärar- gäller för tjänstemän på motsvarande utbildning och fortbildning för folk- nivå. Det får sedan ankomma på utbildoch kan förutsättas ha ningsled-aren att fördela arbetsuppgifhögskollärare samlat i detta sammanhang värdefull terna mellan metovdiklektvorerna. Metoerfarenhet. diklektorernas anställningsförhållanden

blir på detta sätt mer jämförbara med för realismen i metodikunga fördelar dem som redan nu gäller för lektorn kan innebära dervisningen, svårigheter i Vuxenutbildningens metodik vid för den enskilde lektorn om denne ex- Stockholms lärarhölgskola än med de empelvis av bostadsskäl inte vill lämna förhållanden som gäller för metodik- sin stationeringsort. Enligt utredninglektorer i allmänhet. ens uppfattning bör emellertid tillräck- Ett annat skäl för den av utredning- ligt finnas många möjliga lärartjänster en föreslagna anordningen är svårig- inom rimligt från lätransportavstånd heterna att bereda metodiklektorerna rarhögskolan för att förslaget skall kunpå folkhögskollärarlinjen Jáärartjänst- na genomföras. Det underlättas av att göring i folkhögskola. lektorn endast skall bestrida hälften av Det är vidare nödvändigt att en me- och sålunda undervisningsskyldigheten todiklektor, om han i fortsättningen i många fall kan bo kvar på bostadsskall kunna på rätt sätt förankra sina orten och att inte metodiklektor varje råd och synpunkter i undervisningsfrå- kan förutsättas ha svårighet med att gor i den verkligen folk- bosätta vid den där föreliggande sig folkhögskola högskolesituationen, bereds tillfälle att han skall göra sin tjänst. Viss omväxmed jämna mellanrum tjänstgöra på lä- ling i arbetsuppgiften i linje med vad rartjänst vid folkhögskola. Utredningen som här föreslagits skulle av antagligen har först prövat möjligheten att före- många dessutom ses med tillfredsstälskriva obligatorisk skyldighet till fyll- lelse. nadstjänstgöring vid folkhögskola men funnit att den lösningen inte är genomförb-ar. Skolorna 0›fta ligger så pass 9.6. och

från Betygsättning behörighet

långt lärarhögskolorterna, att elva metodiklektorers timlärartimmar svår- Utbildningsåret vid Lärarhögskolan bör ligen kan placeras vid sådana skolor. för den blivande folkhögskolläraren lik- Dessutom skulle lektorernas resor till som för den blivande ämnesläraren övriga praktikskolo-r under period 8 innebära att han får ett betyg i undermedföra ständiga schemapro-b-lem för visningsskicklighet. Detta bör ha betyg de skolor där lektorn fullgör sin tim- tre grader liksom inom ämneslära-ruttjänst. Utredningen föreslår därfö-r i bildningen. Det bör sättas sent under stället att han vart fjärde år skall tjänst- utbildningen för att inte betygspressen som lärare vid göra folkhögskola i 0-nödig omfattning skall kunna påverden lärare han då byter med upp- ka det dagliga samspelet mellan betygrätthåller under bytesåret lektorartet om sättare och lärarkandid-at. Betyg sätts av vederbörande är behörig och lämplig lärarhögskolan, på grundval av yttrandärtill, eller också tjänstgör lektorn för den från de metodiklektorer, som följt lärare som är tjänstledig. lärarkandidatens och rekundervisning, Lektorns undervisningsskyldighet bör torerna vid de praktikskolor, som anunder denna hans tjänstgöring vart fjär- litats. Rektor bör därvid ha samrått de år reduceras till hälften av en ordi- med den eller de handledare som följt narie lärares. Han får lärarkandidaten. därigenom möj- Då betygsförslag avgilighet att hålla kontakt med pågående ves måste en mängd faktorer ha beutvecklingsprojekt och genomföra egna dömts. Av yttersta betydelse är det sätt försök i metodik. på vilket lärarkandidaten organiserat Detta arrangemang, som har påtagli- sin »klimatet» i klasundervisning,

sen, sättet att själv meddela undervis- folkhögskolestadgan ger, och sådan ning, sättet att utnyttja de studerandes planering tränas. Möjligheten till samtidigare erfarenheter etc. Skolöversty- planering med eleverna, skoldemokrarelsen bör på denna punkt utforma när- tins annorlunda förutsättningar, elevmare anvisningar för betygsättning av gruppens varierande sammansättning, lärarkanndidzater vid folkhögskollärar- vägar att i undervisningen utnyttja vuxlinjen. Denna närmare behandling av nas erfarenheter av skilda slag och hetygsfrågan inom skolöverstyrelsen folkhögskolans kontakter med övrigt bör också ha till uppgift att klara ut folkbildningsarbete skall också behandhuruvida lärare skall ges möjlighet att las. höja betyget i undervisningsskicklighet Deltagaren bör ges tillfälle till viss digenom en längre fram kommande pröv- rektkontakt med den nya undervisning i den mer riktiga undervisnings- ningssituation han förbereder sig för. sitnation läraren då står i. Det bör ankomma på den längre fram Det betyg från lärarhögskola, som ges i detta betänkande föreslagna fortbildåt Iärarkandidat, som genomgått folk- ningsledaren att i nära samråd med högskollärarlinje, bör enligt utredning- lärarhögskolans folkhögskollärarlinje ens uppfattning ge honom behörighet närmare utforma dessa kurser och låta till tjänst också inom andra skolformer dem återkomma med den täthet som på den nivå hans ämnesutbildning indi- anses nödvändig. kerar. Utbildningen till folkhögskollärare innehåller dels så många gemensamma moment med övrig ämneslärar-

9.7. Val av lärarhögskøla

utbildning och är dels så inriktad på att ök-a lärarkandidatens flexibilitet inför Den centrala frågan när det gäller val nya undervisningssituationer att en så- av lärarhögskola till vilken folkhögskoldan mer allmän ut- lärarlinjen skall förläggas är denna: behörighet enligt Vilken kan i sin närredningens mening är rimlig. lärarhögskola bedömer det däremot het erbjuda största antalet lämpliga sko- Utredningen inte vara lämpligt att den som genom- lor för auskultering och övningslektioen lärarhögskolas övriga ämneslä- ner? gått rarutbildning utan vidare skall vara be- Med anledning härav har utredningen för ordinarie vid undersökt antalet nåbara skolor, om uthörig tjänst folkhögskola. anser det emeller- bildningen förläggs till Stockholms, Lin- Utredningen tid angeläget att skapa förutsättningar köpings eller Göteborgs lärarhögskolor. och föreslår där- för dessa tre möjliga läför en sådan övergång Representanter för att det med viss regelbundenhet rarhögskolor (skolorter) har uttalat sitt skall ordnas en kurs om sex till åtta intresse för att folkhögskollärarlinjen veckors avsedd för de lärare, som skall knytas dit. Förteckningen över längd utöver akademisk examen har ämnes- förläggningsalternativ visar möjligheför I terna att nå folkhögskolor på olika avlsärarutbildning ungdormsskola. denna kurs skall stånd från respektive lärar-högskola. Det deltagarna uppehålla vid de väsentligaste skillnaderna bör här noteras, att i detta fall endast sig mellan a-tt undervisa vuxna i folkhög- registrerats de kvantitativa möjligheskola och att vara lärare i ungdoms- terna. Utredningen har inte anse-tt sig skola. Härvid skall betonas de förut- ha förutsättningar att på detta stadium sättningar för fri kursplanering, som gradera de olika folkhögskolornas

F örläggningsalternaliv för folkhögskollärarlinje

Avstånd

-5 mil 5-10 mil 10-12 mil

Stockholm Birkagården, Sthlm Väddö Gripsholms fil, Szt Erik, Sthlm Värdingeskolan, Eskilstuna L-O fhsk, Åkers-Runö Mölnbo Tärna Västerhaninge Uppsala l, Wik Sigtuna Nordens fhsk, Bålsta Jakobsberg Stensund, Vagnhärad, Lillsved, Norra Gripsholm, Mariefred Värmdö Bosön, Lidingö Tollare, Klinten Kaggeholm, Ekerö Hagaberg, Södertälje Dalarö

Linköping Valla filial, Linköping Åsa, Sköldinge Jära, Malmbäck Lunnevad, Vikingstad Sörängen, Nässjö Sö. Vätterbygden, Marieberg, Norrköping Visingsö Jönköping Vadstena Gamleby Axevalla, Axvall Liljeholmen, Rimforsa Vimmerby Mullsjö Helliden, Tidaholm Fellingsbro Skara stift, Hjo Karlskoga Kävesta, Sköllersta Kävesta fil, Örebro

Göteborg Billströmska, Sibräcka Katrineberg, Nordiska fhsk, Vessigebro Göteborgs 0 Bohus 1, Kungälv Löftadalen, Åsa stn Grebbestad Wendelsberg, Fristad Värnamo Mölnlycke Ljungskile Stockslycke filial Färgelanda Alingsås Vara Hjälmared, Alingsås Viskadalen, Seglora Helsjön, Horred

lämplighet som mottagare av auskul- bildningsbyrå, vid vilken fortbildningstanter och värdar för övningslektio- ledaren föreslås bli placerad. I Stocknerna. holm finns dessutom god tillgång till När det gäller skoltätheten är denna medverkande från övrigt folkbildningsstörst i Stockholmstrakten. Vid bed-öm- arbete eftersom de flesta studieförbund ning av kontaktmöjligheterna med sko- har sina centrala kanslier i Stockholm, lorna i detta område måste emeller- liksom också folkbildningsförbundet. tid trafiksituationen i Stockholm beak- Vid Stockholms lärarhögskola finns därtas. Vidare bör påpekas, att de båda till redan nu anställd en lektor i vuxen- ,folkhögskolor som är belägna i Stock- un-dervisningens metodik. holm inte är in-ternatskolor. Mot en placering i Stockholm talar För en placering vid Stockholms kommunikationsproblem, svårigheter lärazrhögskola talar bl. a. följande om- för metodiklektorer och lärarkandid-aständigheter. Lärarutbildarna klan lätt ter att få bostad, den omständigheten få kontakt med skolöverstyrelsens folk- att folkbildningsarbetets i utformning

Stockholm inte är typisk och därför ningen att en folkhögsko-llärarlinje blir icke ger bra exempel samt att folkhög- lättast att etablera i Linköping och att skollärarlinjen får lokalsvårigheter och denna ort tillsammans med folkhögskapar ökade administrativa problem skolorna i regionen kommer att erbjuda i den stora enhet Stockholms lärarhög- de bästa arbe-tsbetingelser som i dag. skola håller kan ernås för en sådan linje. Utred-e på att växa ut till. fördelar ligger i främsta ningen föreslår därför att linjen för- Linköpings rummet i att en ny lärarhögskola hål- läggs till lärarhögskolan i Linköping.. ler på att växa upp och att därigenom rimligt utrymme lättare skulle kunna beredas en ny linje. Man kan också förutsätta ett visst intresse för en egen

9.8. Förslagens genomförande

specialitet vid denna lärarhögskola. Staden har också långvariga traditioner uppfattning är det. Enligt utredningens som centrum för skolexperiment, inga utomordentligt angeläget att här framkommunikationshinder försvårar kon- förda snabbt. Utredförslag genomförs takten med kringliggande användbara har sökt visa behovet av en till ningen folkhögskolor, bostadsp-roblemen för ett föränderligt samhälle anpassad skolmetodiklektorer och lärarkandidater är form för vuxna, en skolform som dock. något mindre än i Stockholm och folk- på vissa för samma samhälle bygger bildningsarbetet mer motsvarande det fundamentala principer. Samhället har lärarkandidaterna i fortsättningen får också vid upprepade tillfällen visat sitt kontakt med. Övrigt folkbildningsarbete stora förtroende för denna skolform. har i Linköping t. o. m. ovanligt god Den statsbidragsreform som trädde i sprid-ning. De folkhögskolor som lig- kraft 1.7.1967 och de nya reglerna för ger närmast staden visar en från ut- kompetensvärde av folkhögskolestudier bildningssynpunkt värdefull variation i är exempel på att man ansett att samfråga om huvudmannaskap och inrikt- hället behöver folkhögskolan. ning. Också här föreslagen utbildning för Till nackdelarna med en placering i folkhögskollärare bör ses mot denna Linköping hör att kontakterna med bakgrund. Enligt utredningens uppfatt- Stockholm något försvåras av en ca två ning är det förtroendet för

framtida_

till två och en halv timmes tågresa, att skolformen i hög grad beroende av dess folkhögskoltätheten inte är lika stor lärarkår och den utbildning denna får. som i stockholmstrakten och att t. v. en- Ökande krav ställs på alla lärare i en dast en universitetstfilial är förlagd til-l skolvärld, där omständigheterna tvingat Linköping. fram en rullande planering. Folkhögsko- Göteborg erbjuder i stort sett samma lans lärare skall själva ta ställning till problem som Stockholm utan att kun- och med utgångspunkt från föreligganna tillhandahålla de resurser, som där de behovssituationer utforma sitt arfinns, vartill kommer att Göteborgsom- bete. rådet har en betydligt lägre skoltäthet Det är sålunda nödvändigt att en om- - minst motän Stockholmsregionen. fattande lärarutbildning För utredningen har förläggnings- svarande den som ges övriga lärare på alternativen va-rit Stockholm eller Lin- nivåer - snarast jämförbara organiseköping. Vid sina överväganden av dessa ras. Enligt utredningens beräkning torhar utredningen kommit till uppfatt- de det trots angelägonhetsgraden inte

vara möjligt att påbörja utbildningen i stället anställa s. k. kompletterande förrän 1.1.1969. Detta förutsätter ett be- metodiklektorer. Utbildningsledaren slut redan av vårriksdagen 1968. Icke skall ha rätt att bedöma detta efter samsom ett skäl men väl som ett intres- råd med skolöverstyrelsens folkbildsant kuriosum kan erinras om att detta Här siffror markeningsbyrå. angivna beslut om en mot uppgifterna svaran- rar den ram, inom vilken sådana avde lärarutbildning då fattas under det väganden bör kunna göras. år skolformen firar sitt 100-årsjubileum. En gradvis av antalet lärarhöjning Eftersom verkställigheten av beslutet kandidater påverkar också bl. a. behokan förutsättas medföra åtskilliga vet av skolor för och övprak- auskultering tiska svårigheter, anser utredningen att ningslektioner, praktikterminsskolor utbildningen inte redan från början bör samt behovet av utbildning av handlebyggas ut helt. Det kommer att vara dare. De beräknade växande behoven svårt att hinna organisera den handle- av tabellen nedan. framgår darutbildning som blir nödvändig och Den tidigare föreslagna utbildningsatt snabbt rekrytera gruppen metodik- ledaren bör träda i funktion 1.1.1969. lektorer. Hela den komplicerade orga- Eftersom åtskilligt organisationsarbete nisationsapparaten bör prövas ut i etap- redan då måste vara klart -- kontakper. ten med skolorna, överläggningarna Utredningen föreslår med anledning med inom berörd lärarhögskolan perdärav att intagningen till sonal, förberedelse för den första mer folkhögskollärarlinjen vårterminen 1969 och höst- begränsade utbildningen av handledare terminen 1969 omfattar 20 lärarkandi- för övningslektioner, den definitiva studater, vårterminen 1970 och höstter- diegângen för vårterminen 1969 etc. _minen 1970 öppnas linjen för 25 elever föreslår utredningen, att till skolöveroch fr. 0. m. vårterminen 1971 antas 35 styrelsens folkbildningsbyrå under tielever i varje antagningsomgång. Dessa den 1.7.-31.12.1968 en knyts expert rekryteringssiffror påverkar det antal med uppdrag att genomföra denna förmetodiklektorer som skall anställas. En- handsplanering. Skolöverstyrelsen skall ligt utredningens bedömande bör an- under samma tid anställa utbildningstalet vara följande: 1.1.1969 sju lektorer, ledare och de första metodiklektorerna. 1.1.1970 tillkommer två nya lektorat och Eleverna till den första utbildningskur- 1.1.1971 ytterligare två. Med lektorat av- sen måste antas under denna höstterses här hela tjänster. Det kan som tidi- min. Detta kommer att ytterligare öka gare nämnts förutses, att det visar sig arhetsbördan för byråns personal. Prolämpligare för utbildningen att utnytt- grammet kan omöjligt genomföras utan ja vissa av dessa hela tjänster till att här föreslagen personalförstärkning.

Behovet av auskultering m m

Antal Verksamhet Bör vara färdigfr o m utbildad den 1.1.70

. Skolor för ausk o övnl . . . . . . . . . . . . . c 5 v Praktikterminskolor . . . . . . . . . . . . . . . 10-15 Handledare för ausk 0 övnl . . . . . . . . . 12-18 1 febr resp är Handledare för praktiktermin . . . . . . . c 25 1 sept resp år

Utredningen föreslår vidare att ett ordnas, som till sin uppläggning liknar för fortbildning genomförs i nuvarande femveckorsutbildning. Hitprogram sin helhet fr. o. m. 1.7.1969. En förut- tillsvarande kurser har emellertid sättning för att förslagen på ett riktigt genom att de förlagts till sommartid sätt skall kunna torde en- »- haft när det förverkligas betydande svårigheter ligt utredningens uppfattning vara att gäller att genomföra auskulterings- och en särskild forthildningsledare träder övningslektionsdelarna. Kurserna bör i funktion fr. 0. m. 1.1.1969. därför under den nu föreslagna över- Här föreslagen ettårig lärarutbildning gångstiden läggas upp så, att de består skall enligt vad som tidigare framgått av en teoretisk del om tre veckor under bli obligatorisk för behörighet till ordi- sommaren, organiserad praktiktid om narie lärartjänst vid folkhögskola. Hit- två veckor under vintern och slutligen tillsvarande behörighetskrav har inte en sammanfattningsvecka följande föromfattat pedagogisk utbildning, varför sommar. Övergångsbestämmelser fordras. Antalet sådana kurser bör beräknas med utgångspunkt i de Önskemål som kan föreligga från de icke ordinarie lärarnas sida. Av dessa torde vissa inte

9.9. Övergångsbestämmelser

sikta på framtida ordinarie tjänst i Det vore naturligtvis inte rimligt, om folkhögskola och andra redan ha delde lärare, som redan nu påbörjat an- tagit i femveckorsutbildningen. ställning vid folkhögskola och haft an- Enligt utredningens bedömande torde ledning tro att gällande villkor för be- det behövas två kurser av detta slag hörighet skulle bestå, plötsligt ställdes under vartdera av de tre åren. Om varje inför kravet på en kompletterande ett- sådan kurs omfattar 25 deltagare bety- Nu be- der detta att 150 möjligheter ställs till årig lärarutbildning. gällande hörighetsregler bör således vara giltiga förfogande. Om behovet visar sig större under viss hör ytterligare någon eller några kurövergångstid. Utredningen föreslår, att de villkor som finns an- ser genomföras 1969/70 och 1970/71. givna i folkhögskolestadgan i huvudsak Med hänsyn till betydelsen för varje skall gälla för de tjänster som tillträds lärare av att ha förvärvat åtminstone t. 0 .m. 1.7.1971. Dessa Övergångsbestäm- någon pedagogisk utbildning föreslår melser skall avse endast den som an- utredningen, att för de ordinarie tjänsställts på heltid för tjänst inom folk- ter, vilka tillträds fr. o. m. 1.1.1969, skall högskola före 30.6.1968 eller som an- som behörighetskrav gälla att sökande ställs därefter och då har annan ett- genomgått nu föreslagen sexveckorsämneslärarutbildning. Ut- kurs eller tidigare anordnad femveckors årig praktisk redningen menar emellertid samtidigt Åsa-kurs. Frågan hur tid för genomgång att kunskap rörande folkhögskolans av sexveckorskurs skall tillgodoräknas traditioner och arbetsfor- vid bedömande av behörighet till tjänst målsättning, mer är så väsentlig att även den kate- bör det ankomma på skolöverstyrelsen gori lärare, för vilken övergångsbestäm- att närmare pröva. melsen skall gälla, bör genomgå viss pedagogisk utbildning för sin tjänst in-

9.10. Sammanfattning

om folkhögskolan. Med anledning härav bör varje år under övergångstiden, Utredningen lägger i detta kapitel fram d. v. s. under åren 1968/71, kurser an- förslag till utbildningsorganisation för

en folkhögskollärarlinje, förlagd till lä- högskolan med folkhögskollärarlinje

rarhögskola. Utbildningen vid denna och ifrågakommande är praktikskola linje beräknas, som framgår av kapitel också av betydelse.

8, bli ettårig. Enligt utredningens bedömande be- Begreppet utbildningsorganisation har hövs för folkhögskollärarlinje 11 metoi detta kapitel fått vara en samlande För att kunna diklektorstjänster. lösa de rubrik för många delområden. som åvilar metodiklektorn uppgifter I kapitlet presenteras i tabellform ett bör denne inte vara anställd för att förslag till studiegång. Häri anges hu- endast ett visst antal underfullgöra vudinnehållet _ i utbildningen rela- visningstimmar. Det är också angeläterat till innehållsöversikten i kapitel get att metodiklektorerna bereds till- 8 - fördelat på sammanlagt tio perio- fälle att med jämna mellanrum tjänstder. som lärare vid För göra folkhögskola. Med hänsyn till dels behovet av folk- metodiklektorerna bör motsvarande be-

högskollärare dels samhällets krav på hörighetsvillkor som för meuppställas fler personer med pedagogisk utbildning todiklektorer vid ämneslärarlinje. för undervisning bland vuxna föreslår bör sättas över lärarkandidater- Betyg att antalet lärarkandidater utredningen nas undervisningsskicklighet. Detta besom intas på folkhögskollärarlinjen till tyg bör också ge honom behörighet skall vara 70 årligen. nivå inom andra tjänst på jämförbar Vidare diskuteras hur deltagare skall skolformer. kunna utväljas om det uppstår ett över- föreslår att folkhögskol- Utredningen skott av sökande till vid folkhögskollärar- lärarlinjen placeras den nya lärarlinjen. Utredningen föreslår ett tvåstegs- i Linköping. högskolan förfarande med ett första urval på Utredningen bedömer det angeläget grundval av handlingar och ett slut- att förslaget till folkhögskollärarutbildgiltigt avgörande efter personlig kon- ning genomförs snabbt och föreslår att takt med dem som kvarstår efter den 1.1.1969 med ett inutbildningen börjar första bedömningen. 1969 av 20 lärarkandidater. tag våren Utredningen anger vilka krav som För att ge nu i tjänst varande icke bör ställas på skolor som skall ta emot ordinarie lärare viss pedagogisk utbildlärarkandidater för övningslektioner föreslås anordnande ning övergångsvis och praktiktjänstgöring. Kraven avser av två sexveckorskurser under årligen intresse för pedagogiska frågor, mate- åren 1968/71. Genomgången pedagogisk riella resurser, graden av samarbete av detta eller ordutbildning tidigare med övrigt folkbildningsarbete och till- nat slag - »Åsakursen» - föreslås bli gång pâ lärare som är lämpliga för hand- behörighetsvillkor från 1.1.1969. ledaruppgifter. Avståndet mellan lärar-

KAPITEL 10

för

Lärarfortbildning folkhögskolan

10.1 F ortbildningsmöjligheterna inom skolväsendet i stort

Inledningsvis vill utredningen återge nämner bl. a. lektionsförberedelserna 1960 års lärarutbildningssakkunnigas och det dagliga skolarbetet som också synpunkter på lärarfortbildningens syf- varande fortbildning liksom lyhördhet te. Härom säger de sakkunniga (SOU för den pedagogiska debatten och ut- 1965:29, s. 473 ff.) bl. a. följande. »Ef- nyttjande av fortbildningskonsulentertersom det samhälle läraren skall verka nas verksamhet. Av vad de sakkunniga i och de uppgifter han skall fullgöra är därutöver anför, vill utredningen här föränderliga, blir en lärare aldrig fär- citera följande. digutbildad. Det är sant, att skolans »Studiedagan Begreppet studiedagar uppgifter i många stycken förblir de- anger endast tid till förfogande för samma, men det är också sant, att vill- fortbildningsverksamhet. Studiedagarna koren och formerna för arbetet kan ra- har ofta under senare år använts som dikalt förändras. Syftet med lärarfort- s. k. planeringsdagar vid läroårets börbildningen blir därför att alltefter be- jan. I ett skede av allmän övergång till hoven fullfölja och förändra vad som en ny skola har detta varit naturligt och faller inom grundutbildningen. värdefullt. l ett mera stabiliserat läge Uppfattningen att den fortsatta ut- och med införandet av en ny lärarutbildningen är nödvändig grundar sig bildning torde åtskilligt av denna plapå förhållandet att varje lärare som ett nerande verksamhet, i främsta hand menaturligt led i sitt dagliga arbete behö- ra renodlat informativa moment, kunver bygga vidare på grundutbildningen na överföras till reguljära konferenser. och fortlöpande sträva efter att förkov- Studiedagarna kräver grundlig förbera sig. Denna strävan förutsätts avse redelse och god ledning. Innehållet måssamtliga i det föregående berörda ut- te vara »skolnära». En verksamhet med bildningsavsnitt, nämligen ämnesutbild- »rullande» ämnes-, årskurs- och studiening, pedagogik, metodik och praktik. konferenser är här att eftersträva. Man Om den fortsatta utbildningen skall ru- kan i grupper samlas kring svåra avbriceras som fortbildning eller vidare- snitt i arbetet. Vanliga fortbildningsutbildning blir främst en fråga om om- frågor är hjälpmedlen, deras framställfattning och kursval. Oavsett vad den ning och användning. Läroboksanalykallas bör den ha en självklar utgångs- ser, kursplanering, lokala undervispunkt i lärarens grundutbildning» ninsgfrågor, exkursioner osv. är ständigt aktuella frågor. I samtliga fall Lärarutbildningssakkunniga ger ett måste man eftersträva ett engagemang antal exempel på vad som är att betrak- för den enskilde deltagaren. Tillgång ta som fortbildning i vid mening. Dc till medverkande med stor pedagogisk

erfarenhet och/eller kvalificerade äm- las kontinuerligt dokumentation från nesmässiga meriter, t. ex. befattnings- feriekurserna, som bearbetas och sovhavare vid universitet eller lärarhög- ras för att ställas till lärarnas disposiskola, är ofta erforderlig för genomfö- tion som arbetsmaterial, tips och utrandet. Den till förfogande stående ti- kast. Denna verksamhet torde komma den kan disponeras i heldagar, halvda- att få stor betydelse för en fortgående gar eller flera dagar i följd till en form analys och bearbetning av utvecklingsav kursblock. tendenser beträffande lärarnas intres- Kursverksamhet under terminstid. sen och behov. Här är ett fält där den Varje lärare erbjuds i dag en rik prov- pedagogiska forskningen bör kunna bli karta av forthildningsmöjligheter ge- fortbildningen till stor hjälp och där nom av länsskolnämnder och/eller skol- det således finns skäl att samverka med styrelser arrangerade kurser, cirklar lärarhögskolornas pedagogiska instituoch arbetsgrupper. För förslag till det- tioner. ta slags kurser är arrangörerna ofta Handledning och pedagogisk rådgivangelägna om råd och hjälp från lärar- ning såväl individuellt som i grupp, är högskolorna och deras personal. Kur- en viktig del av fortbildning. Den kan serna omfattar vanligen 5-10 kvällar ske genom rektor, studierektor, fortmed sammanlagt 15-30 timmar. bildningskonsulenter, huvudlärare och Förslag och önskemål kan inventeras ämnesexperten» enkätvägen, vid konferenser av olika skolledare, konsulenter och För att lärarna - främst de lärare slag, genom lärarorganisationer. Kursverksamheten som verkar inom det allmänna skolväkan kombineras med hel eller sendet -- skall halv stu- få möjlighet till fortdiedag. bildning satsar stat och kommun av- Feriekurser. Denna kursform betrak- sevärda belopp årligen, och en särskild tas som de traditionella fortbildnings- organisation har byggts upp för att plakurserna, »de pedagogiska sommarkur- nera och genomföra en omfattande fortserna», oftast tillkomna bildningsverksamhet. För den centrala tidigare på initiativ av enskilda lärare och läraror- översiktliga planeringen av fortbild- Kursverksamheten drivs ningen finns inom skolöverstyrelsen en ganisationer. nu med stöd av allmänna medel och en- särskild byrå (L 3). I anslutning till lä- .igt en central planering. Kursformen rarhögskolorna har byggts upp fortbildhar visat sig vara attraktiv. Genom ningsinstitut, som bl. a. genomför feriekurser. För den regionala fortbildningsfortbildningsorganisationens utbyggnad syns en mera målinriktad och genom- verksamheten finns inom varje länsskoltänkt vad beträffar arbetsfor- nämnd en fortbildningsledare och ett planering mer, innehåll och antal fortbildningskonsulenter. Dessa pedagogisk förnyelse även vara på väg. Normalt omfat- svarar bl. a. för information i de olika tar feriekursen en vecka, inrymmande skolorna i länet, för länsstudiedagar 30-36 timmar. Internatformen och för vissa kurser och studiecirklar omkring torde som regel vara att föredra. Des- under terminstid. sa kurser har visat sig vara goda ini- Till skolstyrelsernas förfogande står tierings- och stimuleringsmedel. De har högst fem studiedagar per läsår. En del fyllt en viktig uppgift som grogrund för av dessa används, som lärarutbildningsnytänkande och metodiskt nyskapande. sakkunniga har nämnt, som planerings- Genom fortbildningsinstituten insam- dagar. Under läsåret 1966/67 har en del 8-714851

i för skall ha möjlighet till viss fortbildning, av studiedagarna tagits anspråk i form av stu- har statsmakterna under senare år befortbildningsverksamhet med ett av skol- särskilda medel, avsedda för detdiecirklar, som arbetar viljat material röran- ta ändamål. Vad som därigenom har överstyrelsen framställt lä- kunnat ordnas för folkhögskolans lärade grundskolans metodik. Samtliga och mellan- re framgår av den redogörelse utredrare på grundskolans lågstadium skall nås med detta material un- ningen lämnat i kapitel 3, s. 35 f. Sam-

En fortsättning är manfattningsvis omfattar fortbildningsder en treårsperiod. verksamheten följande. En femveckorsplanerad, i första hand för grundskolans är kurs, den s. k. Åsakursen, ordnas årlihögstadium. Verksamheten givetvis gen. Den är en form av praktisk lärarhelt inriktad på grundskolans problem. och endast till en viss del Utöver den här nämnda fortbildnings- utbildning verksamheten finns ytterligare inslag, fortbildning i egentlig mening.

från län till län. I större Ett par feriekurser om ca tio dagar varierande mindre kan t. ex. den arrangeras årligen. Regionala studieeller utsträckning har år kunnat verksamhet som bedrivs av skolinspek- dagar någon gång per länsskolnämnderna beteck- ordnas i samarbete med Svenska folktörerna vid nas som lärarfortbildande. Gymnasie- högskolans lärarförening. Antalet dagar

verksamhet var 1966/67 1-2 per distrikt. De konfeinspektörernas inrymmer också den inslag av fortbildning. renser som skolöverstyrelsen årligen som här arrangerar för folkhögskolans rektorer Den fortbildningsverksamhet beskrivits vissa inslag av fortbildning. har är i princip tillgänglig rymmer för alla men den är i I jämförelse med de fortbildningsmöjlärarkategorier, främsta rummet för lärarna i ligheter som står till buds för den allavpassad skol- männa skolans lärare är det som bjuds grundskolan och i de gymnasiala formerna. I denna omfattande fortbild- folkhögskolans lärare av obetydlig om-

finns därför lite fattning. Deras möjlighet att få tillgång ningsverksamhet ytterst av värde lärare. till en feriekurs är liten. För det allför t. ,ex. folkhögskolans centrala som av männa skolväsendet har skolöverstyrel- Den planering, görs lärarfort- sen satt upp målet att lärarna skall kunskolöverstyrelsens byrå .för na delta i en feriekurs vart fjärde år. bildning, är i allt väsentligt inriktad på det allmänna skolväsendet. Feriekur- För folkhögskolans del är läget betyd-

serna är oftast stadieinriktade efter ligt sämre. En lärare, som tjänstgör i

de kurser som ett för folkhögskolan centralt ämne, exskolform. Endast gäller visst ämne - och främst då det- empelvis samhällskunskap, historia elnågot - ler svenska, kan med den omfattning tas behandling på gymnasiestadiet kan vara av intresse för feriekursverksamheten hittills har haft folkhögskolans lärare. Den få tillfälle att delta i en sådan kurs fortbildningsverksamhet som bedrivs av länsskolnämnderna högst vart tionde år. Många lärare tor-

Dess lä- de aldrig nås av sådana kurser och berör inte alls folkhögskolan. rare kan i bästa fall få ut något av vär- inte heller av någon studiedagsverksam-

de för sin verksamhet av länsstudie- het.

dagarna. Konsulentverksamheten nås de

10.2 Behovet av fortbildningsmöjligheter

inte av. Inte heller de kommunala skollärare

styrelsernas studiedagar berör folkhög- för folkhögskolornas

skolans Folkhögskolans lärare har givetvis samproblem. För att också lärare ma allmänna behov av fortbildning som folkhögskolans

lärarna i andra skolformer. De behö- för fortbildning av lärare i andra skolver fortbilda sig inom sina ämnesom- former. De är klart otillräckliga i nuråden men också genom organiserade varande låge med dess krav på omställinsatser beredas tillfälle att följa ut- ning och anpassning av folkhögskolans vecklingen inom områdena för peda- verksamhet till en helt ny arbetssituagogik och metodik. De motiveringar för tion. en kontinuerlig fortbildning som an- Den grundläggande förutsättningen förts av lärarutbildningssakkunniga gäl- för att folkhögskolan skall kunna geler således också för folkhögskolans lä- nomföra denna nåomställningsprocess rare. gotsånär i takt med de snabba föränd- Folkhögskolans lärare har dessutom ringarna inom utbildningsväsendet i vissa för denna lärarkategori speciella övrigt är att resurser för erforderliga behov av fortbildning, vilka utredning- ställs till För fortbildning förfogande. en finner det angeläget att peka på. vad det gäller är att folkhögskolan ännu Dessa bctingas i första hand av folk- snabbare än tidigare och över ett brehögskolans organisation. dare register och på högre nivåer skall Folkhögskolläraren har ju inga cen- vara i stånd att svara mot uppkommantralt ens i stora drag fastställda kurs- de utbildningskrav. Vilka dessa i stort planer att hålla sig till. Han måste vara är - eller förutses bli - och hur de beredd att själv lägga upp nya kurs- lämpligast skall mötas och pedagogiskt planer inom sitt ämnesområde alltef- metodiskt kan inte i varje särskilt fall tersom behov uppstår. Detta ställer sto- den enskilde läraren eller ens varje ra krav på hans åmneskunskaper, på skola för Utan en intensig bedöma. hans förmåga att följa utvecklingen in- siv, centralt sammanhållen och ledd om sina ämnesområden och på hans och kontinuerlig aktiv, dvs. lärarengaförmåga till överblick. Därtill kommer gerande fortbildningsverksamhet torde, att folkhögskolläraren har ett betydligt talet om den inre förnyelsen komma mer skiftande elevmaterial än lärare i att förbli fromma önskemål. Därmed andra skolformer. Han arbetar med vux- inte sagt att allt eller ens det väsentliga na elever med starkt varierande bak- i detta skall komma utvecklingsarbete grund, växlande kunskapsstandard och från centralt håll, men utan centralt yrkeserfarenheter med därav föranled- disponerade resurser _för debattstimuda olika behov av undervisning. Möj- lerande och konferenser, experiment ligheterna till och kraven på att sampla- försök vore det för mycket begärt att nera med eleverna ökar ytterligare skulle kunna hålla takfolkhögskolan fordringarna på folkhögskolläraren. ten med de delar av utbildningsväsen- Det är vidare inte bara inom folk- det, för vilka mycket stora resurser högskolan läraren har att göra sina in- står till förfogande för sådana ändasatser. Hans medverkan i folkbildnings- mål. verksamhet och vuxenutbildning utan- Fortbildningsverksamheten för folkför skolan ställer krav på honom att högskolan måste _ om av stats-

således

förnya sig också på dessaområden. makterna mål skall stå kvar -angivna De resurser, som för närvarande ställs utbyggas till en volym, som är mångtill förfogande för fortbildning av folk- dubbelt större än för närvarande. Efhögskolans lärare, är -- som utredning- tersom de nuvarande beloppen för änen redan - relativt sett bepåpekat damålet är ringa innebär detta likväl tydligt mindre än vad som disponeras kostnadsökningar i förhål-

obetydliga

lande till de samlade fortbildningsin- ansvaret också för folkhögskollärarnas

satserna för skolans utveckling. fortbildning på skolöverstyrelsens byrå Innan för lärarfortbildning. Utredningen avviutredningen går in på frågan för fortbild- sar dock en sådan samtiom formerna en utbyggd anordning som den vill att konningsverksaxnliet skall den något dröja digt framhålla, vid verksamheten sedd från central takt och samverkan mellan de båda synnämnda byråerna förutsätts som självpunkt. Det har redan att den nu- klar. framhållits, Fortbildningsverksamheten för folkvarande, omfattande fortbildningsverkhögskolans lärare kan och bör alltså samheten inte kan tillgodose folkhögbehov. samordnas med det utvecklingsarbete, skolans Speciella anordningar som för folkhögskolans del redan har fordras härför och det är utomordentfort- planerats och delvis initierats av skolligt viktigt att för folkhögskolans rambe- överstyrelsens folkbildningsbyrå liksom bildningsändamål dels fixeras att dessa får med utvecklingsarbetet på andra områlopp, dels disponeras så, sät- den, där folkhögskolans resurser kan att de på det mest ändamålsenliga kra- användas för vuxenundervisning. tet fyller sitt syfte. Vad det första Utredningen återkommer senare till vet beträffar finner utredningen det i och för inte vara att frågan om personalbehovet när det gälsig nödvändigt ett särskilt anvisas, blott ett an- ler ledningen av fortbildningsverksamanslag heten för folkhögskolans lärare. givet belopp, av den storlek utredning-

en föreslår, garanteras för just fortbild-

ning av folkhögskolans lärare. Det and- 10.3 Førmerna _fär fortbildning av folk-

ra kravet rymmer två delkrav nämli- lärare

högskolans

gen dels att stor rörlighet medges inom Två huvudformer av fortbildning är i en angiven ram, dels att användningen första hand aktuella för folkhögskolans av beloppet garanteras samma arbetssom an- lärare liksom för andra lärarkategorier: enhet inom skolöverstyrelsen och det fria feriekurser och studiedagar. Dessutom svarar för folkhögskolan näm- bör kortare kurser kunna läggas in unoch frivilliga folkbildningsarbetet, der pågående arbetsår. Feriekurser för ligen överstyrelsens folkbildningsbyrå. folkhögskolans lärare har redan anord- Eftersom folkhögskolans verksamhet det fria och nats i viss utsträckning. Studicdagsär nära förknippad med och med verksamhet i reglerad form ha-r hittills frivilliga folkbildningsarbetet att hän- inte förekommit inom folkhögskolan. folkrörelserna, är det angeläget syn kan tas till de växlande behoven vid och 10.3.1. Feriekurser på dessa områden planeringen genomförandet av fortbildningen för Utredningen föreslår, att feriekursverk-

lärare. Detta talar för samheten för folkhögskolans lärare folkhögskolans att ledningen av denna verksamhet kny- byggs ut till en omfattning, motsvaran-

tes till folkbildningsbyrån. Att skilja de den som planeras för lärare i öv-

ut den del av utvecklingsarbetet för rigt. Det innebär, att också folkhögsko-

folkhögskolan, som lärarfortbildningen lans lärare skall ha möjlighet att delta

utgör, från folkbildningsbyrån skulle i en feriekurs vart fjärde år.

vara opraktiskt och olämp- Det är utomordentligt angeläget att synnerligen Det alternativ härtill som skulle denna kursverksamhet inte binds med ligt. kunna komma i fråga vore att lägga bestämda krav från statsmakternas sida

beträffande typer av kurser, antalet längre perspektiv, angivit olika slag av kurser per år och kursernas längd. I kortare kurser, som torde komma att efvissa fall kan nämligen kursämnet vara terfrågas. Behoven av sådana kurser sådant, att endast få dagar behövs för skiftar. Det är därför angeläget att skol-

att täcka det väsentliga, medan det i överstyrelsen får möjligheter att ordna

andra fall kan krävas betydligt längre fortbildningskurser i anslutning till åtkurstid. minstone sådan kursverksamhet som

Den för fortbildningen ansvariga förutses få en något större omfattning.

myndigheten måste ha möjlighet att va- Det är inte rationellt att varje folkriera kursernas och lärarkår - som nu är fallängd deltagaran- högskolas tal efter behov och lämplighet i de en- let varje gång ett nytt behov anskilda fallen. Kursernas inriktning mås- mäls tvingas att var för sig söka fram te kunna växla. Ibland bör ämnesinne- den nödvändiga informationen för att hållet kunna dominera, i andra fall pe- utarbeta nya kursplaner. dagogiska och metodiska aspekter. Någ- Ett annat slag av för folkhögskolan ra exempel på behovet av kurser och angelägen fortbildningsverksamhet är det resultat de kan leda till skall anges. kurser för rektorer och blivande rek- Riksdagsbeslutet om ökade insatser torer. De som leder eller kan komma för vuxenutbildningen kommer bl. a. att att leda en folkhögskola behöver utbildmedföra ett ökat utbud av radio- och ning på olika för denna skolform spe- TV-kurser samt av statliga insatser för ciella områden, av vilka här främst, i att ge vuxna tillfälle till korrespondens- anslutning till det föregående, skall studier. Det skulle vara av väsentligt framhållas den utomordentligt angelägvärde, om de som utnyttjar sådana kur- na kursplaneringen. Vidare bör behandser bereddes tillfälle att under en å två las sådana frågor som rektors roll som veckor få lärarledd vid pedagogisk ledare och som arbetsledare undervisning folkhögskola och därvid fick hjälp med för lärare och annan personal. särskilda problem i studierna, både i Rekryteringen till de olika fortbildfråga om kursinnehåll och arbetsfor- ningskurserna skall enligt utredningens mer. Därigenom skulle med stor sanno- kunna variera. Till kurmening somliga likhet studietiden kunna och ser bör kunna också studielenedhringas inbjudas avbrott i studierna bli mindre dare och/eller från stuvanliga. organisatörer Lärarna skulle kunna ge eleverna en dieförbund och länsbildningsförbund. viss överblick över ämnet och Detta är med till ankny- angeläget hänsyn ta till angränsande ämnen. Dessa an- samarbetet mellan och folkhögskolan nars individuellt studerande personer Detsamövrig folkbildningsverksamhet. skulle härigenom kunna få en upple- ma beträffande företrädare gäller för velse av gemenskap i studierna och andra folkrörelser, med vilka folkhögkunna dra nytta av internatet och and- skolorna samverkar. I lämplig utsträckra tillgångar i folkhögskolemiljön. Ut- ning bör också folkhögskollärare från redningen har redan tidigare understru- andra nordiska länder få möjlighet att kit, att insatser av sådant slag efter- delta. hand kan och bör bli naturliga i folk- Vad som i det närmast föregående högskolornas verksamhet. anförts är en argumentering för utred- Utredningen har vid sin i det före- ningens åsikt att medlen till kursverkgående gjorda bedömning av folkhög- samhet som ett inslag i fortbildningen skolans sedda i ett verksamhetsformer, för folkhögskolans lärare inte skall bin-

0118 das för kurser av viss typ och längd. 10.32. Studiedagar statsmakterna bör alltså inte föreskri- de- Enligt läraruthildningssakkunnigas va, att ett visst antal kurser av visst finition är studiedagar att betrakta som slag skall ordnas per år. I stället bör tid till förfogande för Den-

fortbildning.

medel beräknas för det antal deltagar- na tid kan användas på olika sätt. Fördagar som bedöms som skäligt för att utom till fortbildning i egentlig mening kursverksamheten skall kunna få den har inom det allmänna skolväsendet av

totalomfattning, som behövs för att de denna tid också viss del hittills utnyttjats

tidigare nämnda kraven skall kunna till Ibland är gränserna melplanering. uppfyllas. lan dessa utnyttjandeformer flytande. För bundgetåret 1967/68 står 35 000 För det allmänna skolväsendets del kronor till förfogande för feriekurser utvecklingen emellertid ha gått syns för folkhögskolans lärare. Om kostna- åt det håll, som lärarutbildningssakderna kurs hårt -- betecknade som rimligt, även per pressas ytterst kunniga vilket alltid hittills skett _ räcker ett om en del av studiedagarna fortfaranbelopp av denna storlek till en verk- de används till planering. samhet, omfattande högst 500 deltagar- Det är enligt utredningens mening andagar under ett verksamhetsår. att studiedagar som en form geläget När det gäller kostnaderna per del- för fortbildning införs också för folktagare och kurs är det rimligt att också högskolans lärare, även om det bjuder för folkhögskolans lärare de vissa praktiska svårigheter med tillämpa på beräkningsgrunder som skolöverstyrel- hänsyn till skolformens förhållandevis sens byrå L3 tillämpar vid beräkning ringa omfattning och geografiska spridav kostnader för feriekurser för lärare Utredningen är dock angelägen att ning. i allmänhet. dessa att när den nu föreslår Enligt beräkningar understryka, uppgår kostnaden per deltagare och dag införande av studiedagar den därmed till 130 kronor. avser tid som skall användas till fort- Utredningen uppskattar behovet av bildning i egentlig mening. Utredningferiekursverksamhet för folkhögskolans en har alltså inte funnit det motiverat lärare från och med budgetåret 1969/70 att planeringsarbete för folkhögskolan till 2500 deltagardagar per verksam- förekommer på studiedagar. hetsår. Därigenom skulle en volym upp- Det är, liksom i fråga om feriekursnås som motsvarar den inom skolväsen- verksamheten, angeläget att det bereds det i övrigt. Kostnaderna för en sålunda möjligheter att ordna studiedagarna för utökad verksamhet kan enligt nyss an- folkhögskolans lärare på flera olika sätt. givna beräkningsgrunder i nuvarande Skälet härtill är kanske mindre pedapenningvärde uppskattas till 325000 gogiskt än organisatoriskt motiverat. kr. Utredningen anger här fyra alternativa Då utredningen förutsätter, att dess former för anordnande av studiedag förslag genomförs från den 1 januari för folkhögskolans lärare och förutsät- 1969 och skäl att ter, att skolöverstyrelsen skall äga medej finns uppskjuta den angelägna utbyggnaden av ferie- ge anordnande i ytterligare form, om kursverksamheten mer än vad som är sådan visar sig lämplig. oundgängligen nödvändigt, föreslår uta) Studiedag ordnad av enstaka folkredningen att 165000 kr. anvisas för högskola för den egna skolans lärare fortbildning av här ifrågavarande slag för 1968/69. Studiedag av detta slag skall ge tid för budgetåret

den enskilda folkhögskolans lärare att d) Centralt ordnade studiedagar gemensamt tränga in i vissa aktuella pe- I dessa fall måste verksamheten ledas dagogiska och metodiska spörsmål. I av skolöverstyrelsen direkt eller indiregel skall det alltså inte vara fråga om rekt och avse olika större av grupper fortbildning inom vissa ämnen eller äm- lärare. kan också i dessa Naturligtvis nesområden utan i pedagogiska frågor fall distriktsvisa sammandragningar av övergripande art. Ett på förhand ut- ske. arbetat material för studiedagen bör då finnas tillgängligt. Det bör vara en an- Beträffande antalet studiedagar för gelägen uppgift för skolöverstyrelsen att folkhögskolans lärare har utredningen, utarbeta material för detta ändamål och efter olika överväganden, stannat för utredningen förutsätter, att det skall in- att föreslå fem sådana dagar årligen. gå i överstyrelsens uppgifter att ut- Skäl för detta antal är, att det överarbeta och tillhandahålla sådant mate- ensstämmer med vad som nu gäller inrial. om skolväsendet i övrigt. Mot detta talar, att utredningen inte funnit det motiverat med särskilda dagar för planeb) Studiedag gemensam för ett antal ring inom folkhögskolan, varför antavarandra zzärliggande folkhögskolor let skulle ha kunnat reduceras med två. Också vid sådana studiedagar bör syf- När utredningen avstått från att föreslå tet vara detsamma som angetts under en sådan reduktion är det med tanke på a) och ett på förhand utarbetat mate- den omställningsprocess folkhögskolan rial användas. Det kan emellertid i det- står vilken väl torde motivera inför, ta fall också bli fråga om fortbildning samma som beräknats studiedagsvolym inom eller något några av folkhögsko- erforderlig för skolväsendet i övrigt. lans huvudområden. Medverkan bör då vill emellertid un- Utredningen ånyo förutsättes av exempelvis metodiklek- att om dess förslag derstryka, på dentorer vid för utlärarhögskolans linje na punkt genomförs, tiden skall utnyttbildning av folkhögskollärare eller an- jas för genomtänkt och effektivt fortnan expert. bildningsarbete, i den mån den tas i

anspråk. Studiedagar enligt alternativen a) och c) Studiedag ordnad distriktsvis b) förutsätter skola omfatutredningen En tredje lämplig Organisationsform ta alla lärare vid skolan, mesamtidigt syns vara distriktsvis ordnade studie- dan sådana dagar enligt de båda andra dagar, varvid lämpligen den distrikts- alternativen kan gälla endast vissa läindelning, som folkhögskolans lärarför- rare. ening tillämpar, kan följas. Vid sådana Det bör ankomma på den enskilda studiedagar torde såväl ämnesmässiga folkhögskolans lärarråd att besluta om som pedagogiska och metodiska spörs- det antal studiedagar, som under armål kunna behandlas. betsåret skall alternatiutnyttjas enligt I de hittills angivna fallen förutsätts ven a) och b) för skolans lärare. I föinitiativ till och genomförande av stu- rekommande fall skall samråd ske med diedag ligga på folkhögskolan eller folk- lärarråden vid närliggande skolor. I högskolorna själva. I betydande grad den mån man beslutar sig för att ordmåste emellertid en fjärde typ av stu- na studiedagar av detta slag skall skodiedagar förekomma, nämligen lans (skolornas) rektor(er) ansvara för

att verksamheten bedrivs i enlighet med av skolöverstyrelsen genom folkbildsom ut- ningsbyrån. Detta förslag förutsätter enanvisningar, skolöverstyrelsen färdar. utredningens bedömning en viss ligt Enligt utredningens bedömning bör förstärkning på denna byrå, lämpligen normalt inte mer än två - och högst med en skolkonsulenttjänst, vilkens intre - av detta slag ordnas nehavare närmast bör få ställning som studiedagar Uppgift om dessa studiedagar fortbildningsledare för folkhögskolan. årligen. och deras bör enligt utred- En sådan förstärkning är nödvändig, efprogram mening insändas till skolöver- tersom folkhögskolan inte har tillgång ningens före Beträffande till och ej heller kan utnyttja den fortstyrelsen studiedagen. (alternativ c) som betjänar det regionala studiedagar bildningsorganisation och centralt ordnade sådana förutsätter allmänna skolväsendet. För folkhögskoskall lans del bör det tills vidare räcka med utredningen att skolöverstyrelsen besluta. en fortbildningsledare för hela landet. En eventuell förstärkning också på har de senaste åren torde böra prövas och Skolöverstyrelsen biträdesplanet disponerat ett anslag på 30 000 kronor bedömas av skolöverstyrelsen i samår till studiedagsverksamhet för band med remissyttrande över utredper folkhögskolans lärare. Överstyrelsen har ningens förslag, då detta behov bör ställt detta till förfogande åt distrik- bedömas mot bakgrund av folkbildten av Svenska folkhögskolans lärar- ningsbyråns samlade personalresurser. förening, vilka ordnat ett par studiedaav Som tidigare nämnts, förutsätts att gar per år. En studiedagsverksamhet - skall det slag som utredningen föreslagit en samverkan i fortbildningsfrågor och som den finner nödvändig som ett ske mellan folkbildningsbyrån och byrå -- krä- L3 led i folkhögskolans utveckling i skolöverstyrelsen. Folkbildningsver större insatser. Man måste bl. a. räk- byrån bör vidare i dessa frågor nära na med kostnader för central framställ- samverka med den lärarhögskola, till av material för vilket expertis vilken linjen för utbildning för folkning måste anlitas. Experter krävs för med- högskolans lärare är förlagd. Utredningverkan under vissa studiedagar. Ut- en föreslår att det skall ingå som ett redningen föreslår att ett årligt belopp åliggande för metodiklektor vid sådan av 75000 kronor till studieverksamhe- linje att medverka i fortbildningsverkten för lärare ställs till samheten. Vidare bör samverkan ske folkhögskolans skolöverstyrelsens förfogande. Folk- med folkhögskolans lärarförenings pebildningsbyrån bör svara för också den- dagogiska råd. Särskilda former för denna verksamhet. För arbetsåret 1968/69 na samverkan behöver enligt utredningbör 35000 kronor beräknas med hän- ens mening inte föreskrivas. syn till att verksamheten förutsätts börja vårterminen 1969.

10.5 Sammanfaltning

I detta föreslår utredningen att 10.4 av kapitel

Ledning fortbildningen för folk-

folkhögskolans lärare får tillfälle till

högskolans lärare

fortbildningsverksamhet i samma omhar redan att fattning, som lärarna inom andra skol- Utredningen föreslagit, av fortbildningsverksamheten former, samt att till fortbildning i form ledningen för lärare skall utövas av kursverksamhet, i första hand feriefolkhögskolans

kurser, anslås ett årligt belopp av betsåret 1969/70. Arbetsåret 1968/69 325 000 kronor från och med arbets- bör anslaget utgå med 35 000 kronor. året 1969/70. För 1968/69 bör ett an- Slutligen föreslår utredningen, att slag på 165 000 kronor utgå. Kursverk- ledningen av fortbildningsverksamheten samhetens omfattning är i utbyggt skick för folkhögskolans lärare förläggs till beräknad till 2 500 deltagardagar per år. skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå, Utredningen föreslår vidare, att högst vilken bör förstärkas med en konsulent, fem arbetsdagar per arbetsår får an- som tjänstgör som fortbildningsledare vändas för fortbildning av folkhögsko- för folkhögskolan. I fortbildningsverklans lärare genom studiedagar. Ett år- samheten bör det åligga de metodikligt anslag på 75000 kronor bör stäl- lektorer att medverka, vilka tjänstgör las till skolöverstyrelsens förfogande för vid lärarhögskolas linje för utbildning studiedagsverksamhet från och med ar- av folkhögskollärare.

KAPITEL ll

Kostnader

Från kostnadssynpunkt kan utredning- ningar av platsbehovet för praktisk utens förslag sammanfattas på följande bildning av ämneslärare har viss hänsätt: syn redan tagits till folkhögskolans och 1) Från och med 1970/71 skall årli- annan vuxenutbildnings behov, ehuru gen 70 redan ämnesutbildade personer någon för dessa områden särskilt averhålla en ett-årig praktisk-pedagogisk passad utbildning ännu inte kommit till utbildning, klart inriktad på folkhög- stånd. Med andra ord, personer med skolans behov och lämpad även för an- akademisk utbildning, som kommer att nan vuxenundervisning. Utbildningen rekrytera folkhögskolans ämneslärarkår byggs upp etappvis med början vårter- eller medverka i annan vuxenutbildning minen 1969. torde till övervägande del redan be- 2) Fortbildningsverksamheten för finna sig i organisationen för praktisk folkhögskolans lärare byggs ut med bör- lärarutbildning och - om åtgärder av våren 1969 med sikte den - att jan på att nu föreslagen art uteblir fortsätta fr. o. m. 1969/70 skall omfatta 2500 skaffa sig den från folkhögskolans synfortbildningsdagar, varjämte möjlighet punkt inadekvata praktiska lärarutbildtill till samma antal - fem som redan finns. studiedagar ning, _ som inom skolväsendet i övrigt in- En i någon liten mån ökad tillströmföres också för folkhögskolans lärare. ning till praktisk lärarutbildning kan 3) övergångsvis anordnas två lärar- dock ett genomförande av utredningens utbildningskurser om sex veckor årli- förslag medföra, genom att också pergen under de tre hudgetåren 1968/71, soner, som avlagt annan examen än fiavsedda för 25 deltagare vardera. losofisk ämbetsexamen eller undantags- Utredningen skall närmare behandla vis ingen examen alls, skulle beredas dessa tre punkter i tur och ordning. tillträde till utbildningen. Effekten av Punkt 1). Vid överväganden av vilka denna del av förslaget kan man emelanspråk på nya resurser för utbildning lertid bara gissa sig till. Uppskattningsdessa förslag ställer, uppkommer först vis kan antas att 15 personer årligen frågan huruvida ett utbud av utbild- eller ca 20 procent av utbildningskonningsmöjligheter direkt för folkhög- tingenten kommer att utgöras av persoskollärartjänst kan tänkas rikta sig till ner med sådan föruthildning. Totala eller påverka andra än sådana som antalet ämneslärarkandidater, som årliändå skulle erhålla praktisk lärarut- gen skall genomgå praktisk lärarutbildbildning av det slag som redan finns. ning, förutsätts uppgå till icke oväsent- Denna fråga måste enligt utredningens ligt över 2 000. Då detta skrivs hösten mening principiellt sett besvaras med 1967 synes dessutom ännu i princip nej. I av statsmakterna gjorda bedöm- gälla, att alla som är därtill behöriga och

vill genomgå praktisk lärarutbildning sations betydande omfattning, såväl vad skall kunna få tillgång därtill. Utred- gäller antal lärarkandidater som lekningen gör då den bedömningen, att det torstjänster (ca 230 ordinarie jämte föreslagna antalet lärarkandidater, som ett stort antal extra tjänster), och å skall kunna erhålla praktisk lärarut- andra sidan de i jämförelse därmed bildning för tjänst vid folkhögskola, mycket små tal, såväl i fråga om lärarhelt ligger inom de ramar, som antagits kandidater som tjänster, det gäller för för deltagarantalet i praktisk utbildning en folkhögskollärarlinjes del blir naav ämneslärare. Härav följer först, att turligtvis antalet »utbytbarm (8) och medel inte skall behöva särskilt be- nytillkommande (3) tjänster inexakta räknas för ersättning till dessa lärar- tal. Det egentliga nytillskottet kan bli kandidater under den praktiska lärar- större eller mindre och torde kunna utbildningen. sägas ligga någonstans mellan två och Härnäst uppkommer frågan, huruvida sex tjänster vid en till 70 lärarkandide ifrågavarande 70 lärarkandidaterna dater Med utbyggd utbildningskapacitet. medför eljest icke uppkommande krav utgångspunkt i det uppskattade maximipå personal för den praktiska lärarut- alternativet (sex tjänster) blir den tobildningen sedd som en totalitet. Ut- tala lönekostnadsökningen högst, i avredningen har i kapitel 9 Utbildnings- rundat tal, 372 000 kr. organisationen beräknat ett behov av Utbildningsledaren vid folkhögskol- 11 lektorer för måste utfolkhögskollärarlinjen lärarlinjen enligt utredningen och förutsatt, att en utbildningsledare ses bland de för denna särskilt linje under lärarhögskolans rektor skall sva- rekryterade lärarna. Huruvida utbildra för utbildningen på linjen. Enligt ningsledaruppgifterna skall kunna fullvad som sades inom ramen nyss gör utredningen göras av 11 lektorstjänster uppskattningen att av gruppen på 70 lä- undandrar sig nu utredningens berarkandidater ca 55 skulle befinna sig dömande. förutsätter - i Utredningen under praktisk lärarutbildning, oavsett avvaktan på erfarenheter - att så kan förefintligheten av en folkhögskollärar- ske och beräknar endast särskilda kostlinje, medan ca 15 skulle skaffa sig så- nader för det till utbildningsledare utdan, därför att sistnämnda finns. arvodet - avrundat 12 000 kr. linje gående I enlighet med det resonemang rörande Några i förhållande till lärarhögskolärartätheten utredningen fört i orga- lans samlade verksamhet urskiljbara nisationskapitlet skulle följaktligen till- särskilda administrationskostnader för komsten av en folkhögskollärarlinje folkhögskollärarlinjen anser utredning- »frigöra» ca åtta metodiklektorstjänster en knappast att man har anledning genom att 55 lärarkandidater valde den- räkna med. Detsamma materielgäller na linje och alltså ett egentligt nytill- kostnader. Sådana kostnader blir beskott av endast ca tre tjänster fordras. roende av om antalet lärarkandidater Åtta av de tjänster, vilka under alla på folkhögskollärarlinjen skall till nåförhållanden kommer att inrättas för gon del anses öka antalet vid lärarhögämneslärarutbildning kan således sägas skolan eljest intagna lärarkandidater. bli utbytta mot samma antal tjänster I detta vill sammanhang utredningen för speciellt folkhögskollärarutbildning, erinra om att den föreslagit, att någon varjämte tre nya behöver tillföras lä- särskild undervisningsskyldighet för rarhögskoleorganisationen i stort. Med lektor vid icke folkhögskollärarlinje hänsyn till å ena sidan denna organi- skall anges. Skälet är, att det visat sig

föreligga en mycket stark tendens att ningen börjar vårterminen 1969 samt betrakta - för beräknat lektorsbehovet vid det tillfäl-undervisningsskyldighet metodiklektor vid lärarhögskola 396 el- let till sju, varjämte naturligtvis förut-ler 450 timmar - såsom med satts liktydig att utbildningsledare skall finnas.. tjänstgöringsskyldighet, vilket för ut- Utredningen föreslår, att 185000 kr., redningen framstår som en från kost- dvs. ungefär hälften av det nyss angivnads- och effektivitetssynpunkt disku- na beloppet för sex lektorslöner m. m. tabel utveckling och i varje fall inte (372 000 kr.), inräknas i avlöningsankan tillämpas beträffande den av utred- slaget för lärarhögskolan i Linköping ningen här föreslagna utbildningen. Det för budgetåret 1968/69 samt vidare dels framgår av utredningens förslag om att sju lektorer, av vilka en skall vara utbildningens innehåll att lektorerna utbildningsledare, skall börja sin verkvid folkhögskollärarlinje förutsätts full- samhet vid lärarhögskolans folkhögskolgöra åtskilliga moment, som inte är att lärarlinje den 1 januari 1969, dels att hänföra till undervisning i vanlig me- expertmedel till ett belopp av ca 25 000 ning och vidare att de förutsätts med- kr. skall stå till förfogande från den verka i lärarfortbildning och i den vi- 1 juli 1968 för organiserandet av utdare pedagogiska utvecklingen av folk- bildningen genom särskild sakkunnig. högskolan och annan vuxenutbildning. Våren 1969 bör en 14 dagars kurs Detta är viktigt att också hålla i min- för handledare under lärarkandidaternet vid bedömningen av relationen 70 nas praktiktermin anordnas för ca 20 (årligen utbildade) och 11 (antalet lek- deltagare. Kostnaderna för denna, betorer). Lektorerna skall alltså även ut- räknade enligt gängse normer, upp-går göra det första särskilda resurstillskot- till ca 40000 kr. Merkostnaderna för tet för folkhögskolan, när det gäller handledning första terminen kan belärarfortbildning och pedagogiskt ut- räknas till 10000 kr. samt för resor vecklingsarbete. och traktamenten till 20000 kr. För För auskultationer och handledning budgetåret 1968/69 kan kostnaderna unberäknar utredningen med utgångspunkt der punkten 1) således beräknas till i gällande normer för ämneslärarut- högst (185 000 + 25000 + 40000 + bildningen en årlig merkostnad för 15 10 000 + 20 000 :) 280 000 kr. tillkommande lärarkandidater av 80 000 Punkt 2). Kostnaderna för en utbyggd kr. Kostnadsökningen för resor och fortbildningsverksamhet har utredningtraktamenten i samband med utbild- en i huvudsak tidigare redovisat i samningen beräknar utredningen till 50 000 band med sina förslag härom (kapitel kr per budgetår. 10). Sammanfattningsvis skulle de vid Kostnaderna per budgetår för åtgär- full utbyggnad uppgå till följande, nämder enligt punkten 1) kan vid full ut- ligen för feriekursverksamheten 325 000 byggnad således beräknas till maximalt kr., för studiedagsverksamheten 75000 372000 + 12000 + 80000 + 50000 _-_ kr., för en skolkonsulenttjänst på skol- 514 000 kr. Dessa kostnader är till hela överstyrelsens folkbildningsbyrå (fortsitt belopp en ökning i förhållande till bildningsledare för folkhögskolan och innevarande budgetår (1967/68). övrig vuxenundervisning) ca 60 000 kr. Beträffande merkostnaderna under samt för framställning av fortbildningsutbildningens startår (1968/69) kan föl- material uppskattningsvis 6 000 kr. eller jande anföras. Utredningen har i orga- tillhopa (325 000 + 75000 + 60000 + nisationskapitlet förutsatt, att utbild- 6000:) 466000 kr. Av detta belopp

förutsätter att 400 000 Vid beslut utredningen kr., om genomförande av utdvs. kostnaderna för de båda först- redningens om utökade fortbildförslag nämnda ändamålen, skall specialdesti- ningsmöjligheter för läfolkhögskolans neras att bestridas ur fortbildningsan- rare från 1 januari 1969 skulle följande, slaget. berörande nyssnämnda riksstatsanslag Beträffande tjänsten som skolkonsu- för budgetåret 1968/69, ske. Antalet dellent/fortbildningsledare vill utredning- tagardagar inom egentlig fortbildning en framhålla, att därest den inrättas, de (feriekursverksamhet) utökas till 1 250, i olika framförda önske- dvs. hälften sammanhang av det av utredningen för målen om en tjänst som biträdande folk- helt vilket budgetår föreslagna antalet, liögskolinspektör enligt utredningens beräknas kosta 165000 kr. enligt tillbedömande tillsvidare skulle vara till- lämpade normer inom fortbildningsgodosedda. verksamheten i stort. Beloppet svarar Fortbildningsledaren bör, som utred- mot halva den i utredningen för full ningen tidigare framhållit, börja sin utbyggnad beräknade kostnaden. Resurverksamhet den 1 januari 1969. serna för studiedagar andra budgethalv- Budgetåret 1967/68 är i riksstaten upp- året 1968/69 bör ca 37000 kr., utgöra fört ett reservationsanslag under rubri- vilket tillsammans med den tidigare beken Utbildning av lärare vid folkhög- räknade kostnaden för första budgetskolor till ett belopp av 225 000 kr., vil- halvåret utgör en samlad summa av ket av skolöverstyrelsen i petita för 55 000 kr. För anordnande av rektorsbudgetåret 1968/69 föreslagits uppräk- konferenser och för bör resestipendier nat med 20 000 kr. Uppräkningen torde för budgetåret 1968/69 ställas till förendast vara avsedd att täcka uppkom- fogande av skolöverstyrelsen äskade ca mande merkostnader på grund av kost- 30000 respektive 6000 kr. För dessa nadsutvecklingen. Skolöverstyrelsen för- båda ändamål bör medel även fortsättutsätter i sina petita, att folkhögskolans ningsvis beräknas till här beangivna lärarutredning skall ha slutfört sitt ar- lopp. Medel till rektorskonferenser kan bete inom sådan tid, att resultatet kan lämpligen beräknas under fortbildningsbeaktas vid prövningen av anslagsbeanslaget. hovet för ändamål som skall bekostas De här tillangivna beloppen utgör ur nyssnämnda anslag. sammans (165 000 + 55 000 + 30 000 + För nu löpande budgetår (1967/68) 6000 z) 256000 kr. Häri har då inte skall beloppet 225 000 kr. disponeras på beräknats kostnader för kurs motsvaföljande sätt, vilket överensstämmer rande den s. k. Åsa-kursen, vilka för med användningen under senare år: 1) innevarande budgetår beräknats till ca 35 000 kr. till egentliga fortbildnings- 120 000 kr. Häremot svarande kostnader kurser, 2) ca 120 000 kr. till en längre är enligt utredningens inledningsvis relärarutbildande kurs rörande folkhög- dovisade systematik till hänförliga skolans tradition, målsättning och ar- punkten 3) och skall behandlas i det betsformer (»Åsa-kursen»), 3) 35000 följande. Dessförinnan skall bara samkr. till distrikten av Svenska folkhögmanfattningsvis anges, att fortbildningsskolans lärarförening för anordnande kostnaderna för budgetåret 1968/69 enav studiedagar, 4) 27000 kr. för an- ligt utredningens förslag, inklusive kostordnande av rektorskonferenser samt naderna för fortbildningsledare och för 5) 6 000 kr. till resestipendier åt folk- framställning av visst fortbildningsmatehögskolans lärare. rial, skulle uppgå till 289000 kr., vil-

ket med borträknande av kostnaden för kurs» föranledes av dels allmänna kost- Åsa-kursen innebär en ökning i förhål- nadsstegringar, dels ökning av kurstiden.

lande till innevarande budgetår med med en vecka dels och slutligen av ök-

289 000 - (225 000-120 000) = 184 000 ning av deltagarantalet med 25 procent. kr. Utredningen vill här slutligen kraf- Utgiftsökningen för budgetåret 1968/ understryka vikten av att de me- 69 uppgår enligt här lämnade redotigt del som ställs till skolöverstyrelsens för- visning till 185000 + 25000 + 40 000fogande för fortbildningsändamål inte + 10 000 + 20 000 +289 000 + 370 000 på förhand binds på något detaljerat 225 000 = 714 000 kr. sätt utan ställs till förfogande för an- Av detta belopp faller 410 000 kr. på ordnande av - vad beträffar budget- övergångsanordningar med en varaktigåret 1968/69 -- omfattande het av tre och 25 000 kr. på fortbildning budgetår ca 1 250 deltagardagar, studiedagar till tillfälligt insatt experthjälp. Bortfallet ett antal av högst fem, högst fyra rek- av dessa kostnader uppvägs av ökade torskonferenser samt för resestipendier kostnader i och med att den fulla ut- 6 000 kr. bildningskapaciteten uppnås. Den var- Punkt 3). Det är av skäl, som utred- aktiga kostnadsökningen i förhållande tidigare redovisat, nödvändigt till budgetåret 1967/68 utgör enligt här ningen att övergångsvis bibehålla en motsva- redovisade beräkningar ca 790 000 kr., righet till den lärarutbildning, som un- . vilket belopp erhålles vid summering av der många år meddelats vid den s. k. de under punkterna 1) och 2) beräkna- Åsa-kursen. Utredningen har föreslagit de kostnadsökningarna minskade med att sådan utbildning skall ges vid två för budgetåret 1967/68 uppfört belopp kurser - något modifierade i förhål- under anslaget Utbildning av lärare vid lande till de hittillsvarande -- under dock med avdrag för folkhögskolor, budgetåret 1968/69 för 25 deltagare vid de beräknade beloppen för rektorskon- Kostnaderna för dessa beräknar ferenser och resestipendier. För dessa varje. till i avrundat tal 370000 båda ändamål bör medel beräknas med utredningen kr. i förhållande till 30000 respektive 6000 kr. Kostnadsökningen tidigare angiven kostnad för en »Åsa-

KAPITEL 12

Sammanfattning

Inledningsvis konstaterar utredningen, över 21 år tenderar öka. Vidare har ockatt åtskilliga uttalanden under senare så redovisats vissa data om lärarna, år om och dess t. ex. utbildning gjorts folkhögskolan och anställningsförhålframtid. Uttalandena är allmänt hållna landen. och präglade av en betydande optimism. De ordinarie lärarna utgör knappt Utredningen delar den optimistiska sy- 54 % av samtliga heltidsanställda länen på folkhögskolan och dess fram- rare. Andelen är lägre än inom andra tida uppgifter men finner uttalandena skolformer. vara för allmänt hållna för att kunna Ämneslärarnas vanligaste utbildning ligga till grund för ett förslag om lärar- är fil. mag.- eller fil. kand.-examen. Den utbildning för folkhögskolan. För att enda praktiska som förelärarutbildning kunna ett sådant har kommer för folkhögskolan lägga fram förslag är en årligen utredningen först sökt definiera skol- anordnad femveckors fortbildningskurs. formen och en uppfattning I kapitel skapa sig 4 gör utredningen ett försök om vilka uppgifter folkhögskolan kom- att sammanfatta hittillsfolkhögskolans mer att ägna sig åt i framtiden. varande roll. I kapitel 1 har utredningen definierat Folkhögskolan har varit av värde för folkhögskolan som skolform genom att den demokratiska Ett utvecklingen. ange följande fem karakteristika för stort antal riksdagsmän, landstingsmän den: och kommunalmän har fått sin utbilda) friheten, b) internatformen, c) ning i folkhögskola. Också för andra vuxna elever, d) folkrörelse-i och folk- medlemmar i politiska har folkpartier bildningsanknytningen, e) målsättning- högskolan betytt mycket. Genom anknyten. ningen till folkrörelser och folkbild- Utredningen är starkt övertygad om ningsverksamhet har folkhögskolan kunbetydelsen av att kunna vidmakthålla nat ge sina elever impulser att delta i en skolform som svarar mot dessa kri- sådan verksamhet. Folkrörelsernas interier. satser för demokratins och genombrott I kapitel 2 redovisar utredningen i vårt land har varit beroutveckling folkhögskolans utbildningsmål, organi- ende av kunniga medlemmar. Många sation samt

undervisning och övriga av dessa har fått sin utbildning i folk-

verksamhet. högskola. I kapitel 3 har utredningen beskrivit Folkhögskolan har för många ungfolkhögskolans elever med avseende på domar inneburit en ny start för stubl. a. ålder och yrkesplaner. dier. Flertalet elever kommer numera Den största elever är mellan för gruppen att få en grund för fortsatt utbild- 18 och 24 år. De manliga eleverna är ning.

genomsnittligt äldre. Andelen elever I kapitel 5 sammanfattar utredningen

uttalanden om folkhögskolans folkrörelserna och ungdomsverksamhetidigare ställning i ett reformerat skolsystem. ten. Det främst uttalanden i utred- Utöver längre allmänt orienterande gäller Den förläng- kurser räknar med att ningar och propositioner. utredningen och ökningen av antalet i ökad utsträckning komda skolplikten folkhögskolan som fortsätter sin utbildning mer att kunna svara för mer direkt ungdomar, omedelbart efter den obligatoriska sko- kompetensinriktad utbildning inom vis-

lan, medför att folkhögskolan kommer sa områden. Utredningen ger exempel på att få avstå från större delen av den detta. Folkhögskolan bör vidare på oliverksamhet som bestått av att ge grund ka sätt kunna komplettera annan vuxenför fortsatt Den kommer att utbildning och kunna bli centrum för utbildning. få ägna sig mer åt huvuduppgiften att vuxenutbildning av speciellt slag, t. ex. bildning. Den genom att anordna kurser för kommuge allmän medborgerlig som krävs bör komma inifrån nala förtroendemän, för deltagare i införnyelse ternationellt arbete och för äldre. folkhögskolan själv. be- av speciallinjer förut- I kapitel 6 redovisas utredningens Utbyggnaden av ställning sätts kunna fortsätta, främst inom det dömning folkhögskolans och estetiska ämnesområdet och området för

framtida uppgifter.

framhåller, att elevtill- lcdarutbildning för det fria folkbild- Utredningen till folkhögskolan fortfa- ningsarbetet, folkrörelserna och ungströmningen rande är stor och att antalet sökande domsverksamheten. betydligt överstiger antalet tillgängliga Utredningen pekar slutligen på vissa elevplatser. Elevrekrytering av nuva- problem rörande planering, organisarande allmänna kurser av nu- tion och information om skolornas kursslag för varande nivå be- som måste lösas i samband art och på nuvarande verksamhet, dömer emellertid inte bli med folkhögskolans fortsatta utveckutredningen mer än ytterligare ett tiotal år. ling. möjlig understryker därför vikten I avdelning II föreslår utredningen Utredningen av att utvecklas vidare former för lärarutbildning och lärarfolkhögskolan och fortbildning för folkhögskolan. Inledger exempel på de mångskiftande den bedömer komma ningsvis konstateras att folkhögskolläutbildningsbehov och anser rarnas måste an att uppstå son1 utredningen ämnesutbildning knyta bör möta. till den som uniatt folkhögskolan utbildning, ges vid Hela fältet för folkhögskolornas fram- versiteten och därvid omfatta de för tida verksamhet kan inte nu kartläggas, folkhögskolan lämpligaste ämneskombieftersom kan vän- nationerna. Äm-nesutbildningen måste samhällsutvecklingen efterhand med en praktisk läraruttas medföra att nya uppgifter kompletteras för dessa skolor. bildning, som starkt inriktas på folkuppstår Utredningen räknar dock med att speciella verksamhet. Läfolkhögskolans högskolans i stort sett kommer att koncen- rarfortbildningen måste väsentligt utuppgift treras till följande fem huvudområden: byggas. (i vilken interna- I kapitel 7 behandlar utredningen samhällsorientering tionella naturvetenskap- frågan om lärarnas ämnesutbildning frågor ingår), lig orientering, träning av kommunika- och föreslår, att för tjänst som ämnesi estetis- lärare i folkhögskola normalt skall krätionsfärdigheter, undervisning vas akademisk av samma ka ämnen, ledarutbildning för det fria utbildning och längd och kvalitet som fordras för tjänst frivilliga folkbildningsarbetet, för

som adjunkt i gymnasium. I ämneslära- motsvarande utbildning för ämneslärens akademiska examen skall ingå så- rare i allmänhet. Den föreslås också dana, av utredningen i särskild för- förlagd till lärarhögskola. teckning angivna ämnen som gör ho- Utredningen ger en sammanfattande nom skickad att undervisa inom något bild av den arbetssituation som möter eller några av de huvudområden, inom en folkhögskollärare. Därvid betonas invilka folkhögskolan förutsätts komma ledningsvis framför allt skiljaktigheteratt arbeta. Krav ställs dock icke på na i förhållande till läraruppgiften i vissa, angivna ämneskombinationer. ungdomsskolan. Situationen befinnes Skolöverstyrelsen föreslås få möjlig- för folkhögskolläraren i så många avsehet att i särskilda fall annan enden vara annorlunda - framför allt godkänna väg än den akademiska för meritering genom att eleverna är vuxna och följtill som ämneslärare. bär tjänst aktligen på i undervisningssitua- Utredningen har också behandlat frå- tionen värdefull erfarenhet - än för gan om inrättande av Iektorstjänster läraren i ungdomsskolan att utredningvid folkhögskolorna. en förslår, att folkhögskollärarutbild- Förslag framläggs om inrättande av ningen bildar en särskild linje vid en av tio lektorstjänster inom folkhögskolan Viss del av utbildlärarhögskolorna. år 1969/70 samt om successivt inrättan- ningen kan då bli gemensam för de de av tio sådana tjänster årligen. blivande folkhögskollärarna och andra Innehavare av lektorstjänst i folkhög- ämneslärare. skola förutsätts skola tjänstgöra som Det innehåll utredningen funnit böra huvudlärare inom sitt ämnesområde ingå i den framtida lärarutbildningen med möjlighet och/eller skyldighet att framgår av en särskild tabellariskt uppfullgöra uppgifter också i annan folk- ställd innehållsöversikt. Utbildningen högskola eller i vuxenutbildning utan- föreslås indelad i fyra huvudavdelningför folkhögskolan. ar: pedagogik, metodik, folkhögskolan Kompetenskraven för lektorstjänst i och övrigt folkbildningsarbete samt folkhögskola skall vara a) ämnesutbild- praktik. Den avslutas med en sammanning av det slag som krävs för ämnes- fattningsvecka. lärartjänst i folkhögskola, b) högre aka- Till vissa av momenten har fogats utdemisk examen av motsvarande slag som förliga kommentarer. Dessa bestyrker krävs för lektorstjänst i gymnasium i behovet av en folkhögskollärarlinje ämne som är av vikt i folkhögskolan, samtidigt som de kan tjäna som underc) praktisk-pedagogisk lärarutbildning lag för en detaljerad utformning av utför folkhögskolan. bildningen. Skolöverstyrelsen skall tilldela folk- Slutligen framhålls, att utbildningen högskolorna lektorstjänster efter ansö- av folkhögskollärare måste bli lika omkan och i samband därmed utfärda de ställbar som man förutsätter att folkbestämmelser för varje enskild tjänst högskolan själv skall vara. som befinns påkallade. Tjänsterna skall I kapitel 9 lägger utredningen fram tillsvidare tillsättas av skolövers-tyrel- förslag till utbildningsorganisation för sen efter förslag av skolans styrelse. en folkhögskollärarlinjc, förlagd till lä- I kapitel 8 läggs fram förslag till in- rarhögskola. Utbildningen vid denna nehåll i en ettårig praktisk-pedagogisk* linje beräknas, som framgår av kapitel utbildning för folkhögskollärare. I sin 8, bli ettårig. organisatoriska form anknyter den till I kapitlet presenteras i tabellform 9-714851

ett till studiegång. Häri anges hörighetsvillkor uppställas som för meförslag huvudinnehållet - rela- todiklektorer vid i utbildningen ämneslärarlinje. terat till innehållsöversikten i kapitel Betyg bör sättas över lärarkandidater- 8 -- fördelat tio perio- nas undervisningsskicklighet. Detta bepå sammanlagt der. tyg bör också ge honom behörighet till Med hänsyn till dels behovet av folk- tjänst på jämförbar nivå inom andra högskollärare dels samhällets krav på skolformer. fler med pedagogisk utbild- Utredningen föreslår att folkhögskolpersoner bland vuxna fö- vid den nya lärarning för undervisning lärarlinjen placeras reslår utredningen att antalet lärarkan- högskolan i Linköping. didater som intas Utredningen bedömer det angeläget på folkhögskollärarskall vara 70 årligen. att förslaget till folkhögskollärarutbildlinjen Vidare diskuteras hur skall ning genomförs snabbt och föreslår att deltagare kunna om det uppstår ett över- utbildningen börjar 1.1.1969 med ett utväljas skott av sökande till folkhögskollärar- intag våren 1969 av 20 lärarkandidater. föreslår ett två- För att ge nu i tjänst varande icke linjen. Utredningen med ett första urval ordinarie lärare viss pedagogisk utbildstegsförfarande och ett slut- föreslås anordnande på grundval av handlingar ning övergångsvis efter kon- av två sexveckorskurser årligen under giltigt avgörande personlig takt med dem som kvarstår efter den åren 1968/71. Genomgången pedagogisk första utbildning av detta eller tidigare 0rdbedömningen. som »Åsakursen» - föreslås bli Utredningen anger vilka krav nat slag bör ställas som skall ta emot behörighetsvillkor från 1.1.1969. på skolor lärarkandidater för övningslektioner I kapitel 10 behandlar utredningen och praktiktjänstgöring. Kraven avser frågan 0n1 lärarfortbildning för folkintresse för ma- högskolan. Utredningen föreslår att pedagogiska frågor, teriella resurser, av samarbete fortbildningsverksamheten för folkhöggraden och till- skolans lärare ut till samma ommed övrigt folkbildningsarbete byggs lärare som är för fattning som för lärarna inom andra gång på lämpliga Avståndet mellan skolformer. För fortbildning i form av handledaruppgifter. med folkhögskollärar- kursverksamhet, i första hand ferielärarhögskolan beräknas till 2 500 linje och ifrågakommande praktikskola kurser, omfattningen är också år. av betydelse. deltagardagar per Enligt utredningens bedömande be- Utredningen föreslår vidare, att högst hövs för 11 me- fem arbetsdagar per arbetsår får använfolkhögskollärarlinje För att kunna lösa das för fortbildning av folkhögskolans todiklektorstjänster. de uppgifter som åvilar metodiklektorn lärare genom studiedagar. bör denne inte vara anställd för att I kapitel 11 redovisas kostnaderna endast ett visst antal under- för genomförandet av utredningens förfullgöra Det är också slag. Vid fullt utbyggd kapacitet bevisningstimmar. angeläbereds till- räknas - i jämföget att metodiklektorerna kostnadsökningen relse med 1967/68 - till fälle att med jämna mellanrum tjänst- budgetåret som lärare vid För cirka 790 000 kr. För budgetåret 1968/ göra folkhögskola. metodiklektorerna bör motsvarande be- 69 beräknas ökningen till 714 000 kr.

BILAGA l

F i

olkhögskolorna Sverige läsåret 1967/68

Start år

l

Skola Adress Huvudman

1868 Hvilan Åkarp Z Garantiföreningen för folkhögskolan Hvilan 1868 Lunnevad Vikingstad Östergötlands läns landsting

1868 Önnestad Önnestad ?51 Önnestads folkhögskolas garan-

tiförening 1869 Blekinge läns Bräkne-Hoby 71 Blekinge läns landsting folkhögskola 1872 Åsa Sköldinge Södermanlands läns landsting 1873 Axevalla Axvall

E210

Skaraborgs läns landsting 1873 Fridhem Svalöv Nordvästra Skånes folkhögskoleförbund 1873 Katrineberg Vessigebro Hallands läns landsting 1873 Kävesta Sköllersta Örebro läns landsting 1873 Ålsta Fränsta

OVJKP-IZ

Västernorrlands läns landsting 1874 Molkom Molkom Värmlands läns landsting 1875 Grebbestad Grebbestad Göteborgs och Bohus läns landsting 1875 Högalid Smedby Kalmar läns södra landsting

1876 Billströmska Sibräcka OI Göteborgs och Bohus läns lands-

ting och Stiftelsen Billströmska folkhögskolan 1876 Gamleby Gamleby Norra Kalmar läns landsting 1876 Grimslöv Grimslöv Kronobergs läns landsting 1876 Hemse Hemse Gotlands läns landsting 1876 Sörängen Nässjö Jönköpings läns landsting

Z7lUZPUgOCI71“OE

1876 Tärna Tärna Västmanlands läns landsting 1876 Wik Balingsta Uppsala läns landsting 1877 Fornby Tunabro Kopparbergs läns landsting 1879 Fristad Fristad Älvsborgs läns landsting 1879 Väddö Väddö Stockholms läns landsting 1886 Bollnäs Bollnäs Gävleborgs läns landsting 1887 Värnamo Värnamo Jönköpings läns landsting 1888 Skurup Skurup Vemmenhögs m fl häraders folkhögskoleförening 1896 Hola Prästmon Västernorrlands läns landsting 1896 Sunderby S Sunderbyn Stiftelsen Sunderby folkhögskola

1899 Tornedalen Övertorneå UJCUKI cc: Stiftelsen Tornedalens folkhög-

” skola 1901 Birka Ås Jämtlands läns landsting

1902 Eslöv Eslöv PN “ Eslövs folkhögskolas garanti-

förening 1905 Färgelanda Färgelanda Älvsborgs läns landsting 1905 Arvika

sgwv

Ingesund Värmlands läns landsting 1905 Västerbottens Vindeln Västerbottens läns landsting 1906 Brunnsvik Ludvika Föreningen Brunnsviks folkhögskola (arbetarrörelsen) 1906 Ölands Öl. Skogsby Kalmar läns södra landsting

1907 Mora Mora 2: Kopparbergs läns landsting

Start år Skola Adress Huvudman

1907 Sydöstra Skånes Tomelilla Kristianstads läns landsting 1908 Forsa Forsa Gävleborgs läns landsting 1908 lvlalung Malung Kopparbergs läns landsting 1908 Wendelsbcrg Mölnlycke NTO (nykterhetsrörelsen) 1909 Västerbergj Storvik Gävleborgs läns landsting 1910 Hampnäs Själevad Västernorrlands läns landsting 1913 Nordvästra Skånes Munka-Ljungby Kristianstads läns landsting 1914 Östra Grevie Ö Grevie Östra Grevie folkhögskoleförening u p a 1915 Fellingsbro Fellingsbro Örebro läns landsting 1915 Västerhaninge Västerhaninge Stockholms läns landsting 1916 Sigtuna Sigtuna Sigtunastiftelsen (svenska kyrkan) 1916 Vara Vara Skaraborgs läns landsting 1918 Birkagården Stockholm Stiftelsen Birkagården + ABF 1919 Jakobsberg Jakobsberg Föreningen Jakobsbergs folkhögskola (KF) 1921 Sjövik Folkärna, Krylbo Svenska baptisternas folkhögskoleförening 1923 Folkliga Musik- Arvika Värmlands läns landsting skolan 1926 Viskadalen Seglora Föreningen Västra Sveriges arbetares folkhögskola 1927 Karlskoga Karlskoga Skolföreningen Karlskoga folk-

CUUUJU1UOHTJM

högskola (Svenska Missionsförbundet) 1931 Ljungskile Ljungskile Stiftelsen Västkustens ungdomsskola (KFUM och KFUK m fl) 1933 Gripsholm Mariefred Södermanlands läns landsting 1934 Szt Eriks Stockholm Borgarskolesällskapet 1935 Marieborg Norrköping Föreningen Marieborgs folkhögskola (arbetarrörelsen) 1937 Lillsved Lillsved Svenska gymnastikfürbundet 1941 Kalix Kalix Andelsföreningen Norrbottens Ungdomsgård (Sv. Missionsförb.) 1942 Kaggeholm Ekerö Stiftelsen Kaggeholms folkhögskola (pingströrelsen) 1944 Edelvik Burträsk Stiftelsen Edelvik (Sv. kyrkan) 1944 Szt Sigfrid Växjö S:t Sigfrids stiftelse (svenska kyrkan) 1944 Sundsgårdens Råå Föreningen Södra Sveriges kristliga ungdomsskola (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) 1945 Halland Hålland Föreningen Jämtbygdens folkhögskola (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) 1945 Härnösand Härnösand Skolföreningen Härnösands folkhögskola (Svenska Missionsförbundet) 1945 Mellansel Mellansel Nedre Norrlands kristliga ungdomsskoleförening 1945 Södra Vätterbyg- Jönköping Andelsföreningen Södra Vätterden bygdens folkhögskola 1946 Vadstena Vadstena Linköpings stifts folkhögskolestiftelse 1947 Jära Malmbäck Föreningen Jära folkhögskola (arbetarrörelsen) 1947 Nordiska Kungälv Föreningen Nordiska folkhög- .ar skolan i Kungälv 1947 Samernas Jokkmokk Svenska Missionssällskapet Kyrkan och Samerna, Stockholm

Start är Skola Adress Huvudman

1949 Medlefors Skellefteå Föreningen Norrlands arbetares folkhögskola (arbetarrörelsen) 1949 Mullsjö Mullsjö Stiftelsen Mullsjö folkhögskola (Alliansmissionen) 1950 Markaryd Markaryd Stiftelsen Markaryds folkhögskola (Svenska Pappersbruksförbundet) Stensund Vagnhärad Stiftelsen Frisksportargården (nykterhetsrörelsen) Framnäs Öjebyn Stiftelsen Framnäs folkhögskola (arbetarrörelsen) Geij erskolan Ransäter Stiftelsen Geijerskolan i Ransäter (svenska kyrkan) Pitedalen Älvsbyn Stiftelsen Pitedalens folkhögskola (svenska kyrkan) Vimmerby Vimmerby Kalmar läns norra landsting Helliden Tidaholm Bläbandsrörelsens folkhögskoleförening (nykterhetsrörelsen) Helsj ön Horred Västsvenska stiftelsen för kyrklig folkhögskola Leksand Leksand Föreningen Hantverkets folkhögskola Liljeholmen Rimforsa Örebro Missionsförening Tollare Klinten Godtemplarorden i Sverige (nykterhetsrörelsen) Bäckedal Sveg Jämtlands läns landsting Malmfälten Kiruna Stiftelsen Malmfältens folkhögskola Strömbäck Stöckeby Strömbäcks folkhögskoleförening (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) Visingsö Visingsö Stiftelsen Braheskolan (samverkande Bildningsförhunden) Vårdingeskolan Mölnbo Stockholms stadsmission (svenska kyrkan) Hagaberg Södertälje 7 Hagabergs kristliga folkhögskoleförening (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) Hj älmared Alingsås Hjälmareds folkhögskoleförening (Svenska Missionsförbundet) 4 Ãdelfors Alseda Föreningen Ädelfors (arbetarrörelsen) Dalarö Dalarö Frälsningsarmén Nordens Biskops-Arnö Stiftelsen för Föreningen (Bålsta) Nordens institut Oskarshamn Oskarshamn Stiftelsen Oskarshamns folkhögskola (svenska kyrkan) Skara stifts Hjo Stiftelsen Skara stifts folkhögfolkhögskola skola Storuman Storuman Västerbottens läns landsting Löftadalen Åsa station Hallands läns landsting Skinnskatteberg Skinnskatteberg Västmanlands läns landsting J ämshög J ämshög Lunds stifts folkhögskolestiftelse Klarälvdalen Stöllet Värmlands läns landsting Landsorganisatio- Åkers-Runö Landsorganisationen i Sverige nens folkhögskola Kjesäter Vingåker Svenska Scoutförbundets stiftelse för Kjesäter

Filialfolkhögskolor 1967/68

Startår Skola Adress Län Moderskola

1959 Glimåkra Glimåkra Sundsgårdcn

1959 Ungdomsskolan Kalix 0211* U Kalix

Kalix 1959 Kävesta filial- Örebro i Kävesta skola i Örebro Stockslycke Alingsås Fristad

Anundsjöbygdens Bredbyn -U Mellansel

ungdomsskola Bosöns idrotts- Lidingö s: Lillsved folkhögskola Kapellshergs Härnösand › Framnäs musikskola Valla Linköping Stcnsund Eskilstuna Eskilstuna Gripsholm

71051551 Gamleby Gamleby Gamleby Hovmantorp Hovmantorp Grimslöv Gävle Gävle Västerberg

BILAGA 2

Förteckning över tabeller i betänkandet

Tabell Folkhögskolor efter huvudmannaskap . Kurslängd vinterkursen 1966/67 . . Anslutna ämneskurser . . . Fristående ämneskurser 1965/66 . . . . . . . . . Kursstorlek vid fristående ämneskurser 1965/66 . . . . . . . Antal folkhögskolor fördelade efter elevantal vid vinterkurser . Elever vid folkhögskolornas vinter- och Sommarkurser . Elever vid folkhögskolornas vinterkurser . . Elever vid folkhögskolornas Sommarkurser . Elever vid folkhögskolornas ämneskurser . . . . . . . . Antal elever efter ålder vid folkhögskolorna hösten 1963 . skolgång före inträde i folkhögskolornas första årskurs . . Antal lärare vid folkhögskolorna och anställningens art . . Rektorers och ämneslärares utbildning .

ESSELTI AB.STHLH G7 7 l 4851

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1967

Nordiskt institut för simhall: ianering.

Not-duk: samarbete inom torsgnmgens och den

högre undervisningens område. Mellanriksviig Kiruna-Notorious. :uterum-disk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om bara m. m. Nordin: Institut tor videreuddannelse I have- » kunnat og iandskabsplaniaagning. o: svensk presses indholdjt nor-

åaikzskbztzorsk s s .

radio- och rv-konferens på Biskopl

Nan-gm: Arn .

a. Nordiske bestämmelser 16x- ukeppsapobek.

STATENS

OFFENTLICA UTREDNINCAR 1967

Systematisk förteckning

(siffrorna inom klemmer beteckna utredningarna: nummer den kronoiogiska förteckningen)

i

Statskontorets programbudgetutrednlng. 1. Pro- Justitiedepartementet grambudgetering. Del I. [n] 2. Pro ambudgetc- Allmänna arvsfonden. [2] rin . Del II - studier och försök.- [lz t. Program- Utsökningsrätt VI. [s] bu getering. Del III 0- En sammanfattning. “ [18] Ny domkretsindeining för underrätterna. [4] Lag om Skatterätt. m] Pnrtiell förfettningsreform. [26 Kompensation i vissa fail för bensinskatt som ut- Förtidsrostning och gemensamma tvådagarsval. [27] vid användande av motorsåg och snöskoter.

Tryckfrihet och upphovsrätt. [28] fârl*

Firmaskydd. [35] 1

Försvarsdepartementet Eekleoiutikdepartemeniet rjiinstestnlining inom krigsmakten. Esselte. (u) Rikskonserter. [9] Linköpings högskola. Del I. [10] Skolans arbetstider. m] . Socialdepartementet 1956 utredning kyrka-stat: vn. Folkbokfö- Bamavardsmannaskap. Barnolycks- ringen. [16] VIII. De teologiska fakultetens. [17]

Baiálxtlstugor. IX. Kyrkhg organisation och förvaltning. 45] X.

Medicinslstyrelsens narkomanvårdskommitté. 1. Präste Kyrklig egendom. skattefrågor. apets Narkotikaproblemet. Del I. [25] 2. Narkotikapro- privilegier. [46] blemet. Del II. [41] 1962 års ungdomsutredning. statens stod till ung- 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. 1. N kter- domsverksamhet V. [19] hetsvårdens läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsv rdens Filmens [81] inflytande på sin publik. läge. Del II. Bilagor. [37] Lärarutbildning för folkhögskolan. [47] barntillsyn, barnstugor och familjedag-

Siahmhiillåtå em.

Jordbruksdepartementet

Kommunlkationadepartementet Den framtida jordbrukspolitiken. [7] Liinsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga lans- skogng yrkesutbildning. II. [3 förvaltningen. I. [20 2. Den statliga länsförvalt- 1964 års naturresursutredning. 1. Utsädesbetningens ningen. n. Bilagor. 21] effekter. z. Miijövårdsforskning. Dei I. Forsk-

skatteförvaitningen. [22] ningsomr §42] det. [43] Utkommer senare. 3. Miljö-

minsindelningsutredningen. [23] vårdsforskning. Del II. organisation och resurser. rransportkostnaderna i Gotlandstrafiken. [29] [44] Utkommer senare. . Kanaltrafikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. [32] 2. Vänerns och Vätterns förbindelse med Västerhavet. Bilagor. lnrikeadepartementet

Kommunal bostadsförmedling. [1] Invandringen. [18] Finansdepartementet Höga eller låga hus? [so] . Företagareföreningarnas framtida organisation och Statlig publicering. [s] Finansiella [o] verksamhet. [40] långtidsperspektiv.

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1967