Lärarnas arbete Bil. 1,en statistisk arbetstidsstudie.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

, 1971:54

SOU :se

Lärarnas arbete

En sstatisktisk arbetstidsstudie

l

Biilagor

L Tekznjska rapporter avseende vid

Jndersökningarna avvecklingsskolorna

V och grundskolan

Betäinkande avgivet av Utreedningen rörande lärarnas arbetsförhållanden Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 197 1 :54

Utbildningsdepartementet

Lärarnas arbete

En statistisk arbetstidsstudie

I

Bilaga

Tekniska rapporter avseende undersökningarna vid avvecklingsskolorna och grundskolan

Betänkande avgivet av Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden Stockholm 1971

Bilaga A Teknisk avseende

rapport avvecklingsskoleundersökningarna (AVU)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Mars Utredningsinstitutet

E. Rapaport/DO

Teknisk rapport avseende undersökningarna

i avveckling s skolorna (AVU) .

Innehåll i Bilagor I

1. Teknisk rapport avseende avvecklingsskoleundersökningarna (AVU) Bilaga A

2. Teknisk rapport avseende undersökningarna i grundskolan (GRU) B Bilaga

3. Teknisk rapport avseende en fältstudie vid Engelbrekts skola i Stockholm (ULA:s fält-

projekt) Bilaga C

A. Studie av inverkan

fyllnadstjänstgöringens

på tiden för resor till och från skolarbetet D Bilaga

5. Rapport angående en explorativ undersökning av arbetsanspänning hos läroverkslärare E Bilaga

I N N E H Ä L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid 1 Bakgrund och Syfte

oooooaaonooooo0000000nøoooaooooooøoaocoo -4 101 Inledning

GO0Jolo0000000000000ovoooooøøoøcoaooaaooool -4 1.2 Uppdraget och syftet med 1.3 De olika delundersökningarna ®

2 våren 2.1 Syfte

00000000500000000000000000oaaoaooøoøooccoooøcoa 9 2.2 Allmänt om och

provundersökningens uppläggning

Några

Bilaga Några kommentarer i anslutning till redovisningen

av undersökningsresultaten från avvecklingsskole-

undersökningen (AVU)

Bokföringshäfte P 0574

Schematisk beskrivning av kontroll-

förfarandet i AVU P 0574 4 Studie av antalet hållna lektioner per

veckotimme under läsåret 1965/66 för

ett stickprov lärare i AVU-skolor P 0574 5 Intervjuformulär (intervjuundersökningen) P 0592 6 Intervjuformulär (attitydundersökningen) P 0647 7 Intervjuformulär (ferieundersökningen) P 0605 8 Aktivitetslista (ferieundersökningen) P 0605 9 Utvärderingsmodell P 0574 10 Bortfallsredovisning P 0574 Ui-referens:

(Finns tillgänglig på utredningsinstitutet)

av en plan för en undersökning av

Beskrivning _

arbetstiden för lärare i grundskolan (promemoria

av den 11.10.1967)

1 Bakgrund och syfte

1.1 Inledning

I denna rapport lämnas en sammanfattande av de under-

beskrivning sökningar bland lärare i de s k avvecklingsskolorna som statistiska centralbyråns utredningsinstitut utfört på uppdrag av utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. Efter en inledande orientering om de olika delundersökningarna och deras syfte i kap 1 ges i de följande kap 2-6 en närmare av delundersök-

beskrivning ningarnas syfte, uppläggning och genomförande. I kap 8 görs en utvärdering av tillförlitligheten hos resultaten av den centrala och mest resurskrävande delundersökningen, nämligen undersökningen av lärarnas arbetstidsförhållanden under läsåret.

Utvärderingen bygger på en s k utvärderingsmodell, vars bakgrund och innebörd beskrives i kap 7.

Planeringen av undersökningarna, speciellt bestämningen av populations- och variabeldefinitioner och utformningen av

tabellplanerna, har skett i nära samarbete med uppdragsgivaren. Primärmaterialet insamlades i huvudsak under perioden våren 1965 - juni 1966.

Till rapporten är fogat ett antal bilagor. Vid behov av

ytterligare information om undersökningarna hänvisas till interna

rapporter, instruktioner och arbetspromemorior, vilka finns tillgängliga på utredningsinstitutet.

1.2 Uppdraget och syftet med

undersökningarna

Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden tillsattes av Kungl Maj:t den 3 april 1964. Enligt direktiven gavs utredningen i

uppdrag att allsidigt belysa lärarnas arbetssituation i de s k avvecklingsskolorna och grundskolan, samt eventuellt i ett senare skede det nya gymnasiet och fackskolan. Undersökningarnas syften var enligt direktiven till utredningen att kartlägga lärarnas hela faktiska arbetssituation. Det material som framkom avsågs kunna användas dels i kommande avtalsförhandlingar, dels för bedömningen av att

möjligheterna vidta rationaliseringsåtgärder.

Undersökningarna i avvecklingsskolorna skulle utgöra första etappen i en serie undersökningar om lärarnas arbetsförhållanden. På grund av sitt syfte bedömdes avvecklingsskoleundersökningen med undantag för den del därav som gällde försöksgymnasierna böra begränsas till att omfatta sådana skolor, vilkas organisation under läsåret 1965/66 icke påverkades av införandet av grundskolan. I direktiven gavs vissa specificeringar rörande de i undersökningen ingående lärarna. Undersökningen skulle även betraktas som en provundersökning för de undersök-

följande ningarna.

Utredningen benämnes i det följande för ULA, utredningsinstitutet för Ui.

1.3 De olika delundersökningarna

Under våren 1965 utfördes en provundersökning med avsikt att pröva bokföring som metod för mätning av lärararbetstid och ge underlag för uppläggning av en huvudundersökning, baserad på denna metod. Provundersökningen beskrives i kap 2.

De delundersökningar som ingick i huvudundersökningen var följande:

i) En bokföringsundersökning för kartläggning av tidsåtgången

för lärararbete och olika komponenter därav för lärare i av-

vecklingsskolorna under läsåret 1965/66. Se kap 5.

ii) En kombinerad intervju- och postenkätundersökning för kart-

läggning av tidsåtgång för lärararbete under sommarferierna 1965 och julferierna 1965/66 med avseende på samma lärarpopulation som bokföringsundersökningen. Se kap 6.

iii) En intervjuundersökning, genomförd i samband med bokförings-

undersökningen under vårterminen 1966, i syfte att erhålla underlag för en jämförelse mellan bokföringsmetodens och

intervjumetodens funktionssätt vid mätning av relativt grova

komponenter av arbetstiden. Se kap 4.

En attitydundersökning, likaledes genomförd i samband med

iv)

bokföringsundersökningen våren 1966, i syfte att belysa

lärarnas inställning till bokföringsundersökningen som så-

det sätt på vilken denna i olika avseenden var utfor-

dan,

mad samt sina egna möjligheter att på ett tillfredsställande

sätt medverka med uppgiftslämning. Se kap 5.

2 Provundersökning våren 1965 (P 0512)

2.1 Syfte

Våren 1965 genomfördes en provundersökning, vars syfte var att ge underlag för planering av huvudundersökningen i avvecklingsskolorna. I undersökningsplanen preciserades bl a nedanstående olika syften:

i) Prövning av en bokföringsmetod för insamling av arbetstids-

data.

ii) Prövning av vissa förfaranden i fråga om fältarbetet och

bearbetning av insamlat primärmaterial.

iii) Beräkning av vissa variabelmått, att användas som underlag

för dimensionering av urval och utformning av estimationsförfarande.

iv) Kvalitetskontroll av de uppgifter som inhämtas.

Dessa syften konkretiserades i ett antal specifika frågeställningar, bl a följande:

Kunde man uppnå tillräckligt hög svarsprocent med de bortfallsreducerande åtgärder som vidtogs i provundersökningen?

I hur stor utsträckning kunde lärarna belastas med bokföringsarbete med hänsyn till risken för vägran eller låg kvalitet på lämnade uppgifter?

Hur skulle föreslagna enkät- och intervjuformulär fungera och vilka ändringar skulle behöva företas i dessa?

På vilket sätt skulle de uppgifter som erhölls lämpligast bearbetas vid granskning, kodning, stansning och tabellframställning?

I anslutning till provundersökningen insamlades även uppgifter för en av ULA anordnad metodprövning för mätning av lärarnas arbetsanspänning.

2.2 Allmänt om provundersökningens uppläggning och genomförande

För provundersökningen uttogs ett urval omfattande 264 lärare från 24 olika skolor. De uttagna lärarna innehade tjänster knutna till de skolformer vilka skulle komma att avvecklas eller omvandlas vid utgången av läsåret 1964/65, dvs realskolor och då existerande gymnasieformer. För deltagande krävdes att lärarna var formellt behöriga och hade minst den undervisningsskyldighet som motsvarade full tjänst. Uppgifter om de i undersökningen ingående lärarna inhämtades från rektorsexpeditionerna och lärarna själva.

Varje lärare skulle medverka i tre vardera om-

bokföringsperioder, fattande sju dagar, under tidsperioden 7 mars - 15 1965. Ett

maj

10-tal av Uis lokalombud deltog i fältarbetet. Dessa hade utöver sin obligatoriska grundutbildning genomgått en speciell brevkurs samt en tvådagars muntlig kurs vari bl a ingick provintervjuer.

Utsändning av bokföringshäftet från Ui ägde rum ca 5 dagar före en bokföringsperiods startdatum.

Vid besökskontakt senast tredje dagen efter sista bokföringsdagen i var och en av de tre perioderna utförde lokalombudet en kontrollintervju med hjälp av ett särskilt upprättat intervjuformulär. Denna intervju förbereddes genom att lokalombudet granskade bokföringshäftet med avseende på eventuella oklarheter eller uppenbara felaktigheter. Ofullständiga eller felaktiga uppgifter korrigerades därvid i största möjliga utsträckning. Under kontrollintervjun inhämtades även information om lärarnas egen bedömning av den noggrannhet med vilken de lämnat sina uppgifter.

Efter intervjun vidarebefordrades bokföringshäfte och intervjuformulär till Ui, där ytterligare granskning och kodning utfördes. Efter sista bokföringsperioden genomfördes dessutom speciella intervjuer med syfte att pröva en datainsamlingsmetod för studium av anspänningen i lärararbetet.

Efter granskning och manuell bearbetning av inhämtade data kodades materialet på särskilda stansunderlag, varefter stansning och kontrollstansning ägde rum. Programmering och tabellframställning utfördes vid statistiska centralbyråns datamaskincentral.

2.3 Bortfallsredovisning

I nedanstående tablå redovisas bortfallet under de tre bokföringsperioderna:

I II III Bokföringsperiod

Antal lärare i urvalsramen 264 264 264

Antal lärare ej tillhörande

4 7 8 undersökningspopulationen Antal lärare tillhörande undersökningspopulationen 260 257 256

11 28 23

Bortfall

(%) (4,2) (10.9) (9,0)

varav 8 9 12

vägran

(%) (3,1) (3,5) (4,7)

3 19 11

övrigt

(ø) (1,1) (7,4) (4,3)

Antal observerade lärare

-11..

2.4 Slutsatser

På grundval av provundersökningens resultat bedömdes

bokföringsmetoden sådan den utformats vara en användbar

1 provundersökningen

metod för insamling av arbetstidsdata för lärare.

Erfarenheterna av fältarbetet bedömdes som goda. Inga skäl

vägande talade för att en bokföringsperiod om sju dagar skulle vara

olämplig. Bl a hade bortfallet stannat på en relativt sett nivå.

låg

En mera detaljerad redogörelse för

provundersökningen (ULAS provundersökning våren 1965, 27.9.1965) finns

tillgänglig på Ui.

Bokföringsundersölmingen läsåret 1965/66 (P 0574)

5-1 Syfte och uppläggning

Bokföringsundersökningen avsåg att ge en beskrivning av lärarnas arbetstidsförhållanden i avvecklingsskolorna. Undersökningen betraktades dessutom som en provundersökning inför den kommande undersökningen i grundskolan med syfte att ytterligare utröna möjligheterna att medelst bokföringsmetoden erhålla detaljerade arbetstidsdata i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet. Avsikten var även att resultaten om möjligt skulle kunna användas vid jämförelser med de nya skolformerna, grundskolan, det nya gymnasiet och fackskolan.

Bland de frågeställningar undersökningen förväntades belysa kan följande nämnas:

i) Hur stor var arbetstiden för olika lärarkategorier i avvecklingsskolorna?

ii) Vilken relativ betydelse tidsmässigt hade de olika momenten i lärararbetet?

iii) Vilken relativ betydelse hade de arbetsmoment som ej direkt lektioner samt förberedelser och efterarbeten till avsåg dessa?

iv) Vilken relativ skillnad tidsmässigt fanns mellan olika lärokurser?

3.2 Allmänt om undersökningens uppläggning och genomförande

Varje berörd lärare ombads att i särskilda bokföringshäften (bil 2) bokföra sin tidsanvändning under fem olika sjudagarsperioder under läsåret, som i avvecklingsskolorna bestod av 273 dagar (inkl helgoch lovdagar, men exkl julferierna). Bokföringsperioderna utvaldes ett slumpförfarande, så utformat att perioderna blev jämnt genom fördelade över läsåret.

Före den första bokföringsperioden genomförde lokalombuden vid perbesök en introduktionsintervju med syfte att samla in vissa sonligt kontrollera att lärarna var införstådda med föreskriven bakgrundsdata, bokföringsteknik, ge kompletterande anvisningar och svara på frågor rörande undersökningen.

utsändes till lärarna från Ui 5-10 dagar före bok- Bokföringshäftena föringsperiodernas startdag. Några dagar före varje bokföringsperiod kontaktade Uis lokalombud lärarna per telefon, dels för att kontrolatt dels för att påminna lärarna om den lera bokföringshäftet anlänt, kommande bokföringsperioden.

Efter avslutad återsände lärarna sina bokföringshäfbokföringsperiod till lokalombuden som hade till uppgift att granska dessa samt ten om så erfordrades en tilläggsintervju per telefon komplettera genom Efter denna kontroll sändes häftena till Ui ofullständiga uppgifter. för fortsatt bearbetning.

_13_

3.3 Population, urvalsram och urval

3.3.1 Undersökningspopulation

Undersökningspopulationen bestod av de lärare vid avvecklingsskolorna, dvs realskolan samt de former av gymnasiet som skulle omorganiseras enligt gymnasieutredningens förslag, läsåret 1965/66, vilka

1) vid tidpunkten för urvalsdragningen (sista veckan i juli 1965)

var anställda och som därefter behöll sina anställningar som lärare under hela läsåret

ii) var formellt behöriga för innehavda tjänster eller hade fil

mag-examen (eller motsvarande) men saknade praktisk lärarkurs

iii) hade minst full tjänst under läsåret (lärare med minst full

tjänst som tjänstgjorde vid avvecklingsskola och annan skola ingick i undersökningspopulationen om minst hälften av tjänstgöringen var förlagd till avvecklingsskolan)

iv) ej var tjänstlediga under en hel termin eller längre (lärare

som var partiellt tjänstlediga under en hel termin eller läng-

re ingick i undersökningspopulationen såvida inte den partiel-

la tjänstledigheten medförde att kravet på full tjänst ej upp-

fylldes)

v) ej var anställda som lärarkandidater under läsåret

För varje lärare i undersökningspopulationen definierades 39 mätperioder om sju dagar.

3.3.2 Urvalsram

Undersökningen var en totalundersökning vad beträffar lärarpopulationen. Urvalsramen förutsattes innehålla samtliga lärare i undersökningspopulationen och innefattade dessutom vissa lärare som senare skulle visa sig ej tillhöra denna (övertäckning). Urvalsramen innehöll 3 417 lärare fördelade på 169 skolenheter. Av dessa lärare tillhörde 2 994 undersökningspopulationen. Övertäckningens fördelning efter orsak framgår av följande tabell.

Lärare i urvalsramen 3 417 Lärare ej tillhörande undersöknings opulationen (övertäckning 425

Därav:

Lärare i undersökningspopulationen 2 994

_14_

3.3.3 Urval av mätperioder (bokföringsperioder)

För varje lärare gjordes ett urval av 5 mätperioder enligt följande förfaringssätt. Lärarna vid varje skola fördelades slumpmässigt på sju grupper. För varje grupp ströks med användande av slumptalstabell fyra av läsårets perioder. De återstående numrerades från 1 till 35. De sju lärargrupperna tillordnades tal från 1 till 7, likaledes med hjälp av slumptalstabell. Den lärargrupp som fick talet 1 tilldelades mätperioderna 1,8,15,22 och 29. Den som fick talet 2 tilldelades mätperioderna 2,9,16,23 och 30. Proceduren upprepades tills samtliga sju lärargrupper i varje skola tilldelats mätperioder. Urvalet kan för varje lärare betraktas som ett slumpmässigt urval, utan âterläggning, av 5 mätperioder av 39 möjliga.

3.4 Variabler

3.4.1 Undersökningsvariabler

Ett av huvudsyftena med bokföringsundersökningen var att mäta dels hur lång tid lärare av olika kategorier ägnade åt lärararbete i tjänsten under ett läsår, dels hur denna tid fördelade sig på olika typer av lärararbete.

Den metod för registrering av arbetstidsdata som kom till användning byggde på två huvudprinciper.

i) Ett antal aktiviteter, var och en representerande en speciell

form av verksamhet, definierades. Utformningen av definitioner-

na gjordes så att aktiviteterna täckte alla tänkbara syssel-

sättningar. Totalt definierades 35 aktiviteter.

ii) Lärarna redovisade i bokföringshäftet tidpunkten för varje

enskilt aktivitetsbyte under en mätperiod.

De elementära undersökningsvariablerna utgjordes av tidsåtgång för enskilda aktiviteter. Övriga undersökningsvariabler utgjordes av tidsåtgång för grupper av aktiviteter. Aktivitetsdefinitionerna och aktivitetslistans omfattning framgår av bil 2,

Följande huvudgrupper av aktiviteter definierades:

I Lärokursbundet arbete i tjänsten bestående av aktiviteterna

1-10 Lektioner, förberedelser och efterarbeten avseende

viss lärokurs (se nedan)

11 Arbete med skrivlag avseende viss lärokurs

-15..

II Övrigt lärararbete i tjänsten bestående av aktiviteterna 12 Skrivvakt 13 Annan vakthållning 14 Sammanträden 15 Kontakter med elever och föräldrar 16 Deltagande i studiedag m m 17 Planering och undervisning för längre tidsperiod 18 Kontakter med andra lärare 20 Klassföreståndararbete: administration och skolsociala uppgifter 21 Klassföreståndararbete: elevvårdande uppgifter 22 Huvudlärararbete 23 Institutionsföreståndararbete 55 Resor och förflyttningar mellan skolans lokaler samt mellan skolor vid fyllnadstjänstgöring 34 Uppehåll under arbetet i skolan 55A Sysselsättningar tillhörande tjänsten som ej faller under aktiviteter specificerade i I och II ovan

III Restpost: vilkas som arbete Sysselsättningar klassificering i tjänsten är tveksam, representerad av aktivitet 55B.

Aktivitetsgrupperna I och II definierades tillsammans som IV. Totalt lärararbete i tjänsten. Aktivitet 19, fyllnadstjänstgöring jämte därtill hörande förberedelser och efterarbeten m m, tillhör båda aktivitetsgrupperna I och II. För redovisningsgrupper inkluderande lärare med fyllnadstjänstgöring kan därför I och II ej särredovisas. Vissa av de aktiviteter som inte i ovanstående redoingår grupper visas också i tabellerna, nämligen 24 Extra-arvoderade arbeten 25 Deltagande i fortbildningskurs 26 Studier för högre meriter och studium av facklitteratur 51 Förvärvsarbete utom tjänsten jämte tillhörande resor 52 Resor och förflyttningar mellan bostaden och lärararbetet

Övriga i bokföringshäftet definierade aktiviteter, nämligen 27 Vila-sömn m m 28 Måltider 29 Husligt arbete och personliga ärenden 30 Övrig fritid har medtagits och fått sin definitionsmässiga utformning av bokförings- och andra mättekniska skäl.

3.4.2 Bakgrundsvariabler Med en bakgrundsvariabel avses en egenskap hos undersökningsenheterna som kan tjäna som indelningsgrund vid resultatredovisning och analys. De bakgrundsvariabler som ansetts relevanta i denna undersökning är: Lärarkategori Skolform Fyllnadstjänst Lärokurs Ämne Antal veckotimmar Tjänstekoefficient Ämnesgrupp Kön Ålder Civilstånd Antal klasser i viss lärokurs Klasstorlek Skolveckans längd

Bakgrundsvariablerna beskrives närmare i det följande:

3.4.2.1 Lärarkategori De kategorier som undersökts är: Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen

_17_

3.4.2.2 Skolform

De undersökta skolformerna är:

Allmänt gymnasium med realskola

Försöksgymnasium Tekniskt gymnasium Handelsgymnasium Samrealskola och kommunal realskola

3.4.2.3 Fyllnadstjänst

Med fyllnadstjänst avses sådan tjänstgöring vid annan skolform som en lärare haft för att uppnå full tjänst. Fyllnadstjänst har för de lärare som deltagit i undersökningen förekommit för såväl övningslärare som lärare i läroämnen. I bokföringshäftena har allt arbete avseende fyllnadstjänstgöring, dvs både lektionsarbete och övrigt lärararbete, bokförts under aktivitet 19. Detta har inneburit att om lärare med fyllnadstjänstgöring ingått i en viss redovisningsgrupp så har skattning varit möjlig endast beträffande undersökningsvariabeln totalt lärararbete.

3.4.2.4 Lärokurs

Benämningen lärokurs avser undervisningsobjektet ämne-årskurs (i vissa fall ingår undervisning avseende olika linjer i samma lärokurs).

3.4.2.5 Antal veckotimmar och tjänstekoefficient

Omfattningen av den enskilde lärarens tjänst har angetts med två mått, antalet veckotimmar och den s k tjänstekoefficienten. En veckotimme motsvarar en lektion på veckoschemat och sålunda, om schemat är oförändrat under hela läsåret, 39 lektioner minus det antal lektioner som inställes p g a helger, lov o d. En lärares veckotimtal är lika med det genomsnittliga antal lektioner som hans undervisning omfattar under helt schemaenliga veckor.

Vid sammansättningen av tjänsterna för lärarna i läroämnen skall enligt gällande stadga hänsyn tagas till tyngden hos det med tjänsten förenade arbetet. Vid vissa skolor har rektorerna vid tjänstefördelningen tillämpat ett poängberäkningssystem (vanligen det av lärarnas riksförbund rekommenderade), varvid

dels olika lärokurser bedömts ha olika tyngd, beroende på om-

ständigheterna i varje särskilt fall,

dels hänsyn också tagits till speciella icke extra-arvoderade

åtaganden.

Poängberäkningen har inneburit att den enskilda tjänsten har åsatts ett poängtel som avsetts vara ett mått på tjänstens omfattning. Detta mått har använts för att bestämma antalet övertimmar och representerar sålunda värdet på kvoten faktisk tjänst/full tjänst, på vilken löneberäkningen för varje lärare har grundats. Denna kvot motsvaras av en relation, i ULAs undersökningar benämnd tjänstekoefficient och betecknad Y , som formellt definierats på följande sätt:

För lärare i läroämnen

t t

H

_1+g -1

Y

21*4

där t antal övertimmar vid gymnasium,

+ II antal övertimmar vid realskola,

och 21 resp 24 representerar det för alla skolor var för sig föreskrivna genomsnittliga antalet veckotimmar vid exakt full tjänst på gymnasium resp realskola.

För lärare i övningsämnen

tö

Y=1+3T›

där t = antalet övertimmar

och 30 representerar det föreskrivna veckotimtalet vid exakt full tjänst för övningslärare.

För lärare vars tjänst inte blivit föremål för poängberäkning eller annan dylik bedömning sammanfaller tjänstekoefficienten med kvoten mellan antalet veckotimmar och det föreskrivna antalet veckotimmar vid full tjänst för den kategori som läraren tillhör.

Det kan påpekas att tjänstekoefficientens värde för den enskilde läraren sammanfaller med kvoten mellan den utgående årslönen och årslönen vid exakt full tjänst. Dock bör man ändå uppmärksamma att bakom koefficientens värde i det enskilda fallet ligger skolledningens bedömningar rörande den relativa tyngden av olika moment i och att dessa bedömningar kan ha varierat

lärararbetet, från skola till skola och från skolform till skolform.

_19_

3.4.2.6 Ämnesgrupp (lärare i läroämnen)

Tjänsterna för lärare i läroämnen omfattar under samma läsår i allmänhet flera olika lärokurser motsvarande två eller flera

undervisningsämnen. Ett stort antal olika lärokurskombinationer förekommer. Det har därför ej varit möjligt att redovisa lärare med exakt

samma ämnes- och lärokurskombination var för då antalet

sig, observationer i sâ fall för de flesta skulle ha blivit

redovisningsgrupper för litet.

I stället har ett antal ämnesgrupper vars

bildats, sammansättning för olika skolformer framgår av

följande sammanställning (med språk avses främmande språk):

i) Allmänt gymnasium med realskola

a Svenska och ett eller flera språk

b Svenska och kristendomskunskap och/eller filosofi

och/eller historia och/eller samhällskunskap

och/eller geografi

Språk

d Kristendomskunskap och/eller filosofi och/eller

historia och/eller samhällskunskap och/eller

geografi

e Geografi och/eller biologi

Matematik och/eller fysik och/eller kemi och/eller

biologi

ii) Försöksgymnasium

f Matematik och/eller fysik och/eller kemi och/eller

biologi

g Humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen,

dvs summa a-e enligt i)

iii) Tekniskt gymnasium

f Matematik och/eller fysik och/eller kemi och/eller

biologi g Humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen,

dvs summa a-e enligt i) h Tekniska ämnen

iv) Handelsgymnasium

g Humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen,

dvs summa a-e enligt i)

i Ekonomiska ämnen

Samrealskola och kommunal realskola f Matematik och/eller fysik och/eller kemi och/eller

biologi g Humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen,

dvs summa a-e enligt 1)

3.4.2.7 Ämnesgrupp (lärare i övningsämnen) Lärare i övningsämnen undervisar i allmänhet i endast ett

ämne, varigenom en indelning efter ämne också blir en indelning av lärare efter det ämne de undervisar i. Följande ämnen förekom i undersökningen vad gäller lärare i övningsämnen:

Teckning

Musik

Gymnastik

Trä- och metallslöjd

Textilslöjd

Hemkunskap och hushållsgöromål

Vissa av dessa ämnen var dock representerade i så liten omfattning att redovisning inte har varit möjlig. Detsamma gällde kombinationen av två övningsämnen. (Maskinskrivning och stenografi betraktades i handelsgymnasierna som övningsämnen och i realskolorna som läroämnen.

3 . 4 . 2 .8 Skolveckans längd

Skolveckans längd varierade vid undersökningstillfället och var i vissa skolor 6 dagar, i andra 5 dagar.

3.5 Beteckningar Följande beteckningar användes vid beskrivning av parametrar och estimatorer i avsnitten 3.6 och 3.7.

Populationen:

arbetstid för i:te läraren under j:te perioden

Xij

= antal veckotimmar för i:te läraren (konstant för

Yi

varje lärare under hela läsåret)

-

_.21_

Urvalet:

= arbetstid för i:te läraren under xij j:te perioden

= antal veckotimmar för izte läraren (konstant för yi varje lärare =

Yi)

j = = perioder 3, 4 eller 5)

3.6 Parametrar

3.6.1 Medelvärden

Genomsnittlig tid under läsåret i timmar per lärare definierades som

*I u (3.1)

zh› xij

v-Mz:JMS

Vid redigering av tabellerna 1 denna har undersökning uppställts kravet att ett redovisat estimat bör vara grundat på uppgifter från minst 30 motsvarande lärare, i princip 150 bokföringsperioder. (I praktiken p g a tillåtet partiellt bortfall genomsnittligt ca

135 perioder.)

Genomsnittlig tid under läsåret i timmar per lärare och veckotimme definierades som

N M Z Z

Xij

TR =§_l__ (3.2)

E, Y. . 1 1

3.6.2 Varians

Eftersom undersökningen med avseende på antalet lärare är en totalundersökning har variansberäkningen beträffande estimatorvariansen kunnat begränsas till inomlärarvariansen. För lärare i har denna definierats som

M = 2: -

:§7 xi)2 (Lä)

så (xij

dar =

Xi E Xij

§

3.7 Estimation

Varje lärare har betraktats som ett stratum. Formler för stratified simple random sampling har tillämpats, varvid totala antalet perioder i varje stratum = M (=39).

5.7.1 Estimatorer

Estimatorer för parametrarna enligt (3.1), (5.2) och (3.3) definierades som

z (3.41)

Estx=x=ñ xi

där x = - Z x

i 13

mi J.

Ni

_ _

?i

Eat = (305)

XR xr=MN

Z

yi

i

“i -

2 2 1 - 2

Eat = = (3.6)

Si si (xlJ xi)

mi_1 §

3.7.2 Estimatorvarians

Varianser till estimatorerna givna genom (3.4) och (3.5) erhålles som

2 N m

f* H /\:U n B M (3.7)

2 _ (1_El)å- så

N 1 i

-23_

3.7.3 Estimation av estimatorvarianserna

Estimat av varianser för estimatorerna (3.4) och (3.5)

har erhållits genom att i uttrycken (3.7) och

Så (3.8)

skattats med hjälp av Est

så

Det gäller att = = konstant för lärare.

yi varje

Yi

3.8 Fältarbete

3.8.1 Intervjuarutbildning

I undersökningen medverkade ca 150 lokalombud. Dessa

hade förutom Uis ordinarie grundutbildning för omfattande en brev-

intervjuare, kurs samt en veckas internatkurs inför i

bokföringsundersökningen AVU dessutom genomgått en speciell Denna omfatta-

utbildningskurs. de dels en brevkurs, dels en muntlig

genomgång.

3.8.2 Information till lärarna

Lärarna informerades i augusti 1965 om de kommande

undersökningar. na dels genom brev undertecknat

av fackförbundsrepresentanter, dels genom introduktionsbrev från Ui.Artiklari

fackpressens augustinummer gav ytterligare information. För det 1 000-tal lärare som deltog i sommarferieundersökningens med-

intervjudel delades ULAs undersökningsplaner redan i juni 1965.

3.8.3 Fältarbetsperiod

Datainsamlingen genomfördes till största delen under läsåret 1965/66, varefter vissa kompletterande inhämtades

uppgifter under sommaren och hösten 1966.

3;8.4 Lokalombudens arbetsuppgifter

Introduktioneintervjun före första bokföringsperioden omfattade i stort följande arbetsuppgifter för lokalombuden:

i) att ge lärarna kompletterande information om bokförings-

arbetet,

ii) att inhämta vissa bakgrundsdata från lärarna och

iii) att identifiera och rapportera bortfall till

projektledningen.

I samband med varje enskild bokföringsperiod hade lokalombuden dessutom sammanfattningsvis följande uppgifter: i) att före varje periods början kontrollera att lärarna

erhållit bokföringshäften, ii) att granska ifyllda bokföringshäften och om nödvändigt

kontakta lärarna för komplettering, iii) att omgående insända klara bokföringshäften till Ui och iv) att efterforska förkomna bokföringshäften.

3.8.5 Bortfallsuppföljning De lärare som i samband med introduktionsintervjuerna före första bokföringsperioden förklarat sig icke kunna eller vilja medverka i undersökningarna kontaktades ånyo per telefon och brev. I bortfallsuppföljningen deltog dels två av ULAs ledamöter, dels i begränsad utsträckning tjänstemän vid Ui.

3.9 Redovisning av bortfall 3.9.1 Lärarbortfall Med individbortfall avses i denna undersökning bortfall av lärare tillhörande undersökningspopulationen p g a att godtagbar bokföring saknas för tre eller flera mätperioder. Orsakerna till denna typ av bortfall kan indelas i följande tre kategorier: i) Vägran Läraren meddelar i samband med den första

bokföringsperioden att han inte vill deltaga i undersökningen och behåller denna inställning även efter kontakt.

11) Tjänst- Tjänstledighet förekommer under mer än två

ledighet av de utvalda bokföringsperioderna. iii) Övriga I allmänhet en kombination av olika orsaker;

orsaker utöver vägran och tjänstledighet“ före-

kom för enskilda perioder tillfälliga orsaker,

t ex missuppfattad bokföringsvecka.

Den procentuella fördelningen av individbortfallet på dessa orsaker var följande:

Vägran 5 % Tjänstledighet 1 % Övriga orsaker 4 % Totalt 10 % (301 lärare)

Lärarbortfallets fördelning på olika lärarkategorier framgår av bil 10.

_25_

3.9.2 Partiellt bortfall Det partiella bortfallet utgjorde 909 vilka bokföringsperioder, fördelades på lärare med tre resp fyra redovisade perioder enligt följande.

Antal redovisade bokförings- Antal perioder perioder per lärare 3 312 4 597 Totalt 909

3.9.3 Totalt bortfall Det totala bortfallet räknat i bokföringsperioder framgår av följande sammanställning.

Antal lärare Bortfall av bok- Totalt bortfall föringsperioder av bokföringsper lärare perioder 301 5 1 505 156 2 312 597 1 597 Totalt 2 414 Därav p g a tjänstledighet 670 av andra orsaker 1 744

Procentuellt utgör det totala bortfallet 2 414 , inkl tjänstledighet 100 = % S-Z-ê-gñ 16,1

exkl tjänstledighet = 100 = % 11,5

E-%-%Aâ§7

3.10 Bearbetning av primärdata

3.10.1 Inledning

Ett av problemen i samband med gransknings- och kodningsarbetet var att uppnå överensstämmelse i behandlingen av likartade kodningssituationer. Kravet på överensstämmelse vid identiska kodningssituationer gäller dels beträffande gg granskares åtgärder vid olika tidpunkter, dels beträffande olika granskares åtgärder vid samma tidpunkt. Gransknings- och kodningsuppgifternas art samt organisationen av de olika arbetsmomenten och arbetsinstruktionerna är härvid av stor betydelse för graden av överensstämmelse. Allmänt kan sägas att bearbetningsuppgifterna i bokföringsundersökningen dels var av relativt enkel art, t ex summering av tidsintervall till tidsåtgång per dag och överföring av resultatet till stansunderlag, dels var av mera komplicerad art, t ex kodningen av specifikationer och kontrollen av redovisningen mot skolschema o d.

De olika problem som uppstått under bearbetningens gång, samt beslut som fattats beträffande deras behandling, har noterats på särskilda blanketter. Noteringarna har sedan fått tjäna som instruktion i liknande kodningssituationer i det fortsatta arbetet. Principiella problem har diskuterats med ULAs huvudsekreterare.

En schematisk beskrivning av kontrollförfarandet ges i bilaga 3.

3.10.2 Granskning och kodning

Lokalombuden hade till uppgift att granska lärarens redovisning och i samarbete med denne eliminera eventuella brister i noteringarna. Denna kontroll upprepades sedan i princip av granskningspersonalen vid Ui. De krav som ställdes på lärarens redovisning vid denna preliminära granskning var beträffande lärokursbundna aktiviteter:

1) att varje tidsnotering skulle vara specificerad med

ämnes- och klassbeteckning och i förekommande fall grenbeteckning

ii) att tidsåtgången för olika lärokurser skulle vara

särredovisad

Beträffande utebliven redovisning en eller flera dagar kontrollerades att orsaken angivits i avsett noteringsutrymme.

I de fall ansträngningar att komplettera brister ej gav resultat fick bristens art avgöra huruvida bokföringshäftet skulle underkännas (periodbortfall) eller godkännas för fortsatt be-

Förelåg stark misstanke att lärararbete förekommit arbetning.

_27_

och ej blivit redovisat detta vara en ansågs tillräcklig anledning för att underkänns häftet. Utebliven av lärarredovisning arbetet på grund av trötthet, m m ledde också till glömska att aktuell bokföringsperiod klassificerades som bortfall.

Som ytterligare kontroll förekom granskning med utgångspunkt från katalog- och Det schemauppgifter. kontrollerades

i) att läraren endast redovisat för tidsåtgång egna lärokurser på lärokursdelen i formuläret

ii) att lärare som redovisat tid på specifikationsaktiviteten 19

(=fyllnadstjänstgöring) verkligen

hade fyllnadstjänstgöring enligt kataloguppgiften

Med utgångspunkt från förekommande specificeringar och uppgifter om innehav av inhämtade i samband specialfunktioner, med introduktionsintervjun, fastställdes om tidsnoteringar placerats på rätt aktivitetsrad.. Dessutom bedömdes om tidsnoteringar avseende specifikationsaktiviteten 35 skulle höra till övrigt lärararbete tillhörande tjänsten (35A) eller övrigt lärararbete ej tillhörande tjänsten (353).

3.10.3 Stansning

Stansning av hålkort ägde rum i omedelbar till anslutning gransknings- och kodningsarbetet. Kontroll av stansningen genomfördes dels stickprovsmässigt, dels genom att effektiva kontroller inlagts i det som kontrollprogram beskrivs i följande avsnitt.

3.10.4 Maskinella kontroller

Kontroll av hålkortsmaterialet genomfördes successivt med hjälp av ett speciellt Ett av med kontrollprogram. syftena denna kontroll var att övervaka att data bokföringshäftets erhållit en korrekt representation i hålkorten. I kontrollprogrammet ingick vidare kontroller, grundade på logiska kriterier och rimlighetskriterier, bland vilka följande kan nämnas:

i) kontroll av antal kort per och redovisningsdag redovisningsvecka

ii) kontroll av identifikationsdata

iii) kontroll av att totalsumman beträffande tid per dygn i hålkorten låg i intervallet 1 430 - 1 450 minuter

iv) rimlighetskontroller av tidsåtgången för vissa aktiviteter

Exempel: Aktivitet 12 (=skrivvakt vid skrivning

enligt aktivitet 11)

Rimlighetskriterium: 30 minuter få tidsåtgång/dygnjfi 180 minuter

Alla upptäckta logiska fel rättades. Av de bokförda uppgifter som inte överensstämde med rimlighetskriterierna gjordes ett slumpmässigt urval för särskild granskning. Konstaterade felaktigheter eller uppenbara orimligheter rättades, vid behov efter kompletteringsintervju med resp lärare.

Dataposten för varje lärare i den för tabellbearbetningen avsedda bearbetningsfilen omfattade delposterna bokföringsdata och bakgrundsdata. Före samordning av bokförings- och bakgrundsdata utfördes maskinell kontroll med avseende på ett antal logiska relationer.

Sedan bokföringødata och bakgrundsdata samsorterats vidtog ytterligare kontroller av den blivande bearbetningsfilen. Dessa kontroller var i huvudsak uppbyggda kring logiska relationer mellan bokförings- och bakgrundsdata.

Sista steget vid samordningen av data till en bearbetningsfil för tabellkörning bestod i framställning av summaposter, innebärande summering av tidsåtgången per dag till tidsåtgång per vecka för varje aktivitet och bokföringsperiod.

3.11 Försök med regressionsanalys

3.11.1 Inledning

I de avsnitten redogörs för en studie, närmast att

följande betrakta som en provundersökning, vars syfte var att pröva

av regressionsmetodik vid analys av det genom boktillämpning föringen insamlade primärmaterialet.

3.11.2 Syfte

med studien kan sammanfattningsvis sägas ha varit: Syftet

att att genom användning av i) pröva möjligheten

regressionsanalys kartlägga samband mellan genom-

tidsåtgång för lärararbete och vissa baksnittlig grundsvariabler

att att genom användning av

ii) pröva möjligheten

skatta arbetstidsåtgång vid en regressionsanalys tjänstevolym, motsvarande enbart heltidstjänst, dvs tjänst utan övertimmar, för olika lärarkategorier

_ 29 _

iii) att pröva möjligheten att genom användning av

regressionsanalys få möjlighet att göra menings-

fulla jämförelser mellan olika

redovisnings-

grupper, t ex olika lärokurser.

Huvudtanken bakom det som sägs under ii) var att man in-

genom sättning av värdet 1,00 på tjänstekoefficienten i en regressionsekvation skulle erhålla en skattning av genomsnittlig arbetstidsåtgång som motsvarade en skattning därest inga övertimmar förekommit.

3.11.3 Genomförande

Den undersökningspopulation studien avsåg utgjordes av 349 från AVU-populationen slumpmässigt utvalda lärare i läroämnen, utan fyllnadstjänstgöring, vars undervisning var förlagd till allmänt gymnasium med realskola. De två undersökningsvariabler som definierades gällde genomsnittlig tidsåtgång för totalt lärararbete per lärare och vecka samt genomsnittlig tidsåtgång för arbete med viss lärokurs per lärare och vecka. Viss manuell och

bearbetning redigering av primärmaterialet var nödvändig. Alla beräkningar utfördes sedan maskinellt med användning av ett standardprogram för regressionsanalys. Detta förutsatte bl a att linjära

analysmodeller utnyttjades.

3.11.4 Resultat

Studien utvärderades rent tekniskt genom att s k multipla korrelationskoefficienten beräknades liksom konfidensintervall för skattade parametrar och regressionskoefficienter. Försök gjordes också att uppskatta den förväntade storleken av dessa storheter, därest analysen utsträcktes till hela undersökningspopulationen. Som slutsats erhölls att en tillämpning av regressionsanalys på hela det insamlade primärmaterialet troligen ej skulle ge tillräckligt noggranna och tillförlitliga skattningar.

3.12 Studie av antalet hållna lektioner

För att belysa den faktiska undervisningens omfattning i förhållande till den i veckotimmar uttryckta undervisningsskyldigheten gjordes utöver de i avsnitt 1.3 nämnda delundersökningarna en provundersökning rörande antalet hållna lektioner per veckotimme. Undersökningen utfördes parallellt med bokföringsundersökningen. Dess uppläggning och resultat redovisas i bil 4.

Intervjuundersökning i samband med bokföringsundersökningen

1965/66 (P 0592)

4.1 Bakgrund och syfte

Syftet med intervjuundersökningen var främst att som ett led i kvalitetskontrollen av bokföringsundersökningen skaffa underlag för bedömning av bokföringsmetodens funktionssätt.

4.2 Provundersökning

Som förberedelse för intervjuundersökningen genomfördes en provundersökning uppdelad på två mindre undersökningar under november och december 1965. Det huvudsakliga syftet var att testa intervjuformulär samt få erfarenheter beträffande fältarbetet. Arbetstidsuppgifter inhämtade med hjälp av intervju- resp bokföringsmetod jämfördes, varvid bokföringsuppgifter erhölls från första bokföringsperioden i den provundersökning som genomförts under våren 1965 (se kap 2).

Provundersökningens urval, som totalt omfattade 101 lärare, utgjordes av de lärare som tidigare medverkat i provundersökningen våren 1965. Antalet genomförda intervjuer uppgick till 71. Genomsnittlig intervjutid var ca 30 minuter.

Intervjuerna genomfördes inom två dagar efter den uttagna mätdagen. Undersökningsvariabel var genomsnittlig tidsåtgång för lärararbete mellan kl 14.00 - 24.00.

4.3 Allmän uppläggning

Intervjuundersökningen omfattade i stort sett samtliga de lärare som medverkat i bokföringsundersökningen (P 0574). Undersökningaperioden fastställdes till tiden 30.1.1966 - 29.4.1966. Intervjuerna begränsades till att för de olika undersökningsdagarna omfatta tiden mellan kl 14.00 - 24.00. Denna begränsning baserades på antagandet att eventuella tendenser till över- eller underskattningar i bokföringsundersökningen i huvudsak var hänförbar till tiden efter skoldagens slut.

4.4 Urval av mätdagar

För varje lärare uttogs slumpmässigt två lika veckodagar, en under bokföringsperiod och en under tid som låg mellan två bokföringsperioder. Lördagar och dagar under mittermins- och påsklov undantogs. För den ena av dagarna fanns bokföringsuppgifter, för den andra inhämtades uppgifter genom intervju. Mätdag för intervju fick ej infalla i för nära anslutning till en bokföringsperiod. Minsta tillåtna tidsintervall mellan mätdag för intervju och dag i bokföringsperiod fastställdes till 3 dagar.

- 51 -

4-5 Fältarbetet

Intervjuerna skulle genomföras vid besök av personliga lokalombuden dagen efter Om detta undersökningsdagen. ej var möjligt tilläts intervju ske två dagar efter. Fältarbetet blev föremål för en noggrann planering samtidigt som stora resurser insattes vid dess genomförande. Detta medförde att över 80 % av intervjuerna kunde genomföras under den första efter dagen undersökningsdagen, därav många under förmiddagen. Eftersom lärarna ej i förväg fick informeras om vilken

dag intervjuerna skulle äga rum fick lokalombuden ta kontakt med lärarna först på själva intervjudagen.

4.6 Mätinstrumentet

Vid intervjun kartlades lärarnas sysselsättningar under tiden mellan kl 14.00 och 24.00 den utvalda undersökningsdagen. Intervjuformuläret var med avseende på aktivitetsindelningen betydligt enklare än bokföringshäftet. Aktiviteterna i och intervjuundersökningen motsvarande aktivitetsgrupper i av bokföringsundersökningen framgår följande sammanställning.

Intervjuundersökningens Motsvarande aktivitetsaktiviteter i grupp bokföringshäftet

Lektioner och förberedelser Aktiviteterna 1-11 och efterarbeten

Övrigt lärararbete Aktiviteterna och 12-25 aktivitet 35A

Övrigt förvärvsarbete Aktivitet 31

Fritid Aktiviteterna 25-30, 32-34 och aktivitet 35B

Intervjuformulärets utformning, som framgår av bil 5 innebar att

lokalombuden först ställde ett antal frågor rörande TVmåltider, och radioprogram som läraren sett och hört, teater-, biograf- och andra besök eller andra som läraren kunde sysselsättningar minnas och placera i tiden någorlunda säkert. De tidsintervall som åter-

stod kartlades därefter genom att läraren med av från hjälp frågor intervjuaren i tur och ordning fick ange vilka som sysselsättningar förekommit, samt tidsangivelser för dessa. av de olika akti- Kodning viteterna utfördes i samråd med svårkodade läraren, sysselsättningar specificerades.

4.7 Undersökningsvariabler

De undersökningsvariabler som definierades gällde skillnader i redovisad tidsåtgång mellan bokföringsmetod och intervjumetod för följande aktiviteter (aktivitetsgrupper):

i) lärokursbundna aktiviteter i tjänsten

ii) övrigt lärararbete i tjänsten

iii) övrigt förvärvsarbete

iv) fritidsaktiviteter

samt på grundval av i) - iii)

v) totalt lärararbete i tjänsten = 1) + ii)

vi) totalt förvärvsarbete = i) + ii) + iii)

4.8 Parametrar

Följande två parametrar definierades:

N D - ?L zi Y (x ) 1 ij 13

Ni j

- “IM IM1

X.-Y.. )

D=-zD=-Zñ-Z Ni( 13

Mil M1

varvid med betecknas i minuter avseende viss aktivitet tidsåtgång

Xij

redovisad genom bokföring för lärare i och mäteller aktivitetsgrupp betecknar motsvarande tidsåtgång redovisad med intervju. dag j.

Yij

lärare och antalet tänkbara differenser, under förut- M är antalet

Ni

i avsnitten 4.3 och 4.4, för sättningar motsvarande dem som angivits lärare i.

_35_

4.9 Estimation

För varje lärare bildades differensen

di,

där = -

di yik (j$k)

xij

varvid och utgör mot och svarande sampelvärden.

xij yik Xij Yik

Som en skattning av 5 användes 3,

g dax-E: m

zh*

›+m

Differenserna d bildades genom att x och valdes slump-

i ij yik mässigt, under de i avsnitt 4.4 beskrivna förutsättningarna.

kan därför betraktas som en approximation av en slumpmässigt

di

vald differens bland tänkbara för lärare i.

Ni

4.10 Redovisning av bortfall

Intervjuundersökningen avsågs omfatta samtliga de lärare som deltog i bokföringsundersökningen, tillsammans 2 693 lärare. Observerade skillnader mellan bokföring och intervju erhölls för 2 459 lärare, varav 2 171 lärare i läroämnen och 288 lärare 1 övningsämnen, tillsammans motsvarande ett bortfall av 8,7 %.

4.11 Bearbetning

De insamlade uppgifterna bearbetades manuellt huvudsakligen på grundval av de instruktioner som gällde för bearbetningen av bokföringsundersökningen.

Resultatet av intervjuundersökningen presenteras i avsnitt 8.4.

i samband med bokföringsundersökningen

?ttitydundersökning P 0647

5.1 Bakgrund och syfte

Syftet med attitydundersökningen var att som ett led i bedömningen av bokföringsundersökningens funktionssätt kartlägga lärarnas inställning till och erfarenheter av bokföringsarbetet. För detta ändamål ställdes frågor rörande bl a

attityder till målsättningarna för avvecklingsskoleundersökningen

attityder till bokföringsmetoden

uppfattningen av det egna arbetet under pågående bokföring

uppfattningen av det egna sättet att bokföra

5.2 Attitydundersökningens allmänna uppläggning och genomförande

Attitydundersökningen utformades som en intervjuundersökning. För att undvika påverkan på bokföringsundersökningen företogs dessa intervjuer efter sista bokföringsperiodens slut för resp lärare. Frågeformulärets utformning krävde besöksintervjuer, vilka genomfördes med ett urval lärare mellan den 9 och 21 maj 1966. Urvalet gjordes bland de lärare som avslutat sin 5:e bokföringsperiod före den 9 maj 1966.

5.3 Mätinstrumentet

Intervjuformuläret var uppdelat på tvâ avdelningar. Första delen bestod av ett antal frågor, huvudsakligen med fasta svarsalternativ. Den andra delen bestod av 25 påståenden med skalindelningen: stämmer absolut, stämmer i stort sett, stämmer knappast och stämmer absolut inte. Intervjuformulärets utformning framgår av bil 6.

5.4 Population, urvalsram och urval

546 lärare utvaldes bland de ca 800 som avslutade sin femte bokföringsperiod före den 9 maj 1966.

Definitionen av populationen och urvalet av lärare bestämdes bl a med utgångspunkt från följande praktiska överväganden:

i) Intervjuarbetet borde ej utföras efter läsårets slut, då

detta skulle kunna medföra ett mycket stort bortfall. ii) Intervjuarbetet kunde med hänsyn till den tid som stod till

förfogande för igångsättning ej påbörjas före den 9 maj 1966.

Av de utvalda lärarna medverkade ej 14, vilket motsvarade ett bortfall på 2,6

5.5 Resultat

Resultatet av attitydundersökningen redovisas i samband med utvärderingen av tillförlitligheten hos bokföringsundersökningen i avsnitt 8.3.

_35-

6 Ferieundersökningen (P 0566, P 0605)

6.1 Bakgrund och syfte

I den serie undersökningar som genomfördes i avvecklingsskolorna ingick ferieundersökningar sommaren 1965 och julen 1965/66.

Syftet med dessa undersökningar var att kartlägga omfattningen av olika typer av lärararbete under ferierna i anslutning till det undersökta läsåret i bokföringsundersökningen. Undersökningen utformades som en intervjuundersökning bland ca 1 000 lärare. Samtidigt ansågs det väsentligt att också genomföra en postenkät med samtliga lärare i bokföringsundersökningens population i avsikt att dels pröva möjligheterna att en ergenom totalundersökning hålla information som kunde användas för en av skattförbättring ningsförfarandet i intervjuundersökningen, dels undersöka den tidsmässiga förläggningen av ferieaktiviteterna.

6.2 Postenkätundersökningen

Uppgifter om lärarnas arbete under sommarferierna insamlades vid höstterminens början 1965 och beträffande julferierna 1965/66, vid vårterminens början. Emellertid kom postenkätmaterialet bland annat p g a svårigheter med att nå överensstämmelse mellan aktivitetsredovisningen i enkäten och i till den förutintervjuundersökningen, ej sedda användningen.

6.3 Intervjuundersökningens allmänna uppläggning

Ferietiden, som omfattade ca 70 dagar under sommaren och ca 20 dagar under julen, indelades för varje lärare i 15 resp 4 mätperioder med en längd av i allmänhet 5 dagar i vissa fall vardera, någon dag längre eller kortare. För varje lärare uttogs tre perioder under sommaren och en period under julen. Periodurvalet skedde ett genom slumpförfarande så att en jämn spridning över hela ferietiden erhölls beträffande såväl 5-dagarsperioderna som de perioder vars avvek längd från 5 dagar.

För varje mätperiod genomfördes med lärare intervju resp om möjligt första dagen efter periodens slut. skedde telefon Intervjuerna per med ett frågeformulär vars av bil 7. utformning framgår

6.4 Undersökningspopulation och urvalsram

Undersökningspopulationen skulle i princip vara densamma som i bokföringsundersökningen. Beroende på att urvalsramen, förteckningen över de i populationen ingående en lärarna, avsåg tidigare tidpunkt och uppgifter om lärartjänsterna vid denna icke var fulltidpunkt ständiga förekommer dock vissa avvikelser i de båda populationernas storlek och sammansättning.

_56_

av den för ferieundersökningen använda urvals- Sammansättningen ramen med avseende på lärarnas ämneskombination framgår av följande sammanställning över de olika ämnesgruppernas storlek.

för undersökningen var att redovisa genomsnittlig Huvudmålsättningen

för vissa aktiviteter eller aktivitetsgrupper under ferietidsåtgång tiden.

De aktiviteter som definierades framgår av aktivitetslistan (bil 8). Aktiviteterna indelas i ett antal olika aktivitetsgrupper, vilka i sin tur sammanfördes till två huvudgrupper, nämligen

i) Aktiviteter avseende lärararbete i tjänsten

ii) Övriga aktiviteter

På grund av osäkerheten i avgränsningen av huvudgruppen i) användes för denna tre olika definitioner. Sammansättningen av de olika aktivitetsgrupperna vid de tre definitionerna, betecknade I, II resp III, framgår av följande tablå.

_.37_

Aktivitetsgrupp Aktivitet på aktivitetslistan

Kurser I 1, 3, 4 Kurser II 19 29 39 41 5 Kurser III 1» 2, 3: 49 5 Studier I 13 Studier II 13, 15 Studier III 6, 7, s, 9, 10, 13, 14, 15 Kongresser, möten m m I 16, 1a Kongresser, möten m m ll 16, 17, 18 Kongresser, möten m m III 16, 17, 1a Ungdomsledarskap I 19 Ungdomsledarskap II 19 Ungdomsledarskap III 19, 20, 24, 25 Övrigt lärararbete III 11, 12, 21, 22, 23, 26, 27, 2a, 29,

30, 31, 32, 33, 34 Totalt lärararbete I 1, 3, 4, 13,16,18,19 Totalt lärararbete II 1, 2, 3, 4, 5, 13, 15, 16, 17, 1a, 19 Totalt lärararbete III 1- 54

6.6 Urval Inom varje ämnesgrupp drogs ett obundet slumpmässigt urval med urvalsstorleken proportionell mot antalet lärare i varje grupp. Urvalet fördelade sig på följande sätt.

Ämnesgrupp Antal lärare

i urvalet

Fördelningen hos det så erhållna bruttourvalet, övertäckningen till följd av att vissa lärare i urvalet senare visade sig inte tillhöra undersökningspopulationen samt det resulterande nettourvalet framgår av sammanställningen i avsnitt 6.7.

Beträffande urvalet av mätperioder, se avsnitt 6.3.

Redovisning av bortfall 6.7

Bortfallet i sommarferieundersökningen skulle i princip ha kunnat uppdelats i lärarbortfall och partiellt bortfall av enstaka mätperioder. Vid bearbetningen ställdes emellertid det kravet att endast lärare med redovisning för samtliga tre perioder under sommaren skulle ingå i resultatredovisningen, varför bortfallet i dess helhet endast redovisas som lärarbortfall. Följande samanställning visar fördelningen av bortfallet på de olika ämnesgrupperna för resp ferieperiod.

Bortfall Ämnesgrupp Brutto Tillhör ej Netto Sommar- Jul-

urval unders pop urval ferie ferie

Antal % Antal %

Språk 148 5 143 19 13:3 14 9,8 Språk + annat ämne 148 O 148 15 8,8 20 13,5 Humanistiska ämnen 183 2 181 17 8,8 32 17,7 Naturvetenskapliga ämnen 256 7 249 18 7,2 30 12,0 Ekonomiska ämnen 42 1 41 5 7,3 8 19,5 Tekniska ämnen 101 3 98 6 6,1 14 14,3

Övningsämnen 122 2 120 10 8,5 12 10,0

Totalt 1 000 20 980 86 8,8 130 13,3

6.8 Bearbetning och tabellframställning

De insamlade uppgifterna granskades enligt utarbetade instruktioner, varvid som dessa var felaktiga om-

aktivitetsklassificeringar enligt kodades.

skedde manuellt genom beräkning av aritmetiska Tabellframställningen medelvärden för varje ämnesgrupp och ferieperiod. Beräkningen av dubbla standardavvikelser baserades på antagandet av obundet slumpmässigt urval av mätperioder inom resp ämnesgrupp.

_§9_

7 Beskrivning av en utvärderingsmodell

7.1 Inledning

7.1.1 Allmän bakgrund

Framställningen i detta kapitel är ett i vissa avseenden reviderat

och kompletterat utdrag av relevanta avsnitt i Uis Bepromemoria skrivning av en plan för en undersökning av arbetstiden för lärare

i grundskolan av den den s k Till 11.10.1967, GRU-planen. att börja med skall lämnas några kommentarer beträffande utvärderingens plats och funktion 1 denna plan. be- Avvecklingsskoleundersökningen nämns i det följande I båda AVU, grundskoleundersökningen GRU. fallen avses, om inte annat sägs, av arbetstiden undersökningarna under läsåret.

GRU-planen utarbetades efter genomförandet av AVU och denna i och

för sig fristående betraktades från den avsedda huvudundersökning grundskoleundersökningens synpunkt som en provundersökning. Innan beslut fattades om GRU gällde det med andra ord att utvärdera erfarenheterna från den redan genomförda AVU. av På grund omfattningen av det material som skulle utvärderas och de många undersökningstekniska, för ULA-undersökningarna delvis speciella problemy som måste behandlas var det att utarbeta en nödvändigt speciell systematik för utvärderingen.

Problemet att systematisera av att GRU utvärderingen komplicerades avsågs få en utformning som i en del avseenden avvek från AVUs.

Detta medförde att det inte räckte med att göra en bedömning av den redan utförda och undersökningen extrapolera de slutsatser som därvid dragits, till den nya utan undersökningen, huvudsyftet med utvärderingen i GRU-planen måste i stället bli att bedöma det för-

väntade resultatet av en i vissa delar ny undersökningsplan, varvid bedömningen av det faktiskt erhållna resultatet från AVU endast utgjorde ett delmoment. För själva och beskrivsystematiseringen ningen av denna hade detta bl a följande konsekvenser.

För det första kunde de förutsättningar, på basis av vilka den principiella uppläggningen av utvärderingen skulle fixeras grundas, först allteftersom de olika delarna av undersökningsplanen fastställdes. Detta berodde på att av i ett utformningen planen visst moment skapade (och förutsättningar restriktioner) för utformningen av det därpå följande och det visade momentet, sig nödvändigt att på motsvarande sätt anpassa utvärderingens uppläggning. Härigenom kom såväl beskrivningen av den systematiska uppläggningen av utvärderingen som själva genomförandet av denna att delvis ske parallellt med beskrivningen av planen.

För det andra föreligger den skillnaden mellan i utvärdering förvä för vilket systematiken är och i upplagd, utvärdering efterhand, för vilket systematiken också skall kunna att användas, resultatet i det förra fallet utgöres av medan det i det förväntningar senare fallet är faktiskt. I den mån det faktiska i resulresultatet, meningen tatet av planens har redovisats i realiserande, tillräckligt

form så uppenbarligen de aspekter som utvärdepreciserad begränsas

i efterhand behöver täcka. Som exempel på viktiga sådana ringen

som vid utvärderingen i förväg (av planen) är okända, aspekter, och då sålunda måste bli föremål för bedömning, men som vid utvär-

i efterhand föreligger i form av fakta kan nämnas underderingen sökningsresultatets innehåll, dvs de redovisade skattningarna, slumpfelets storlek för olika skattningar (om standardavvikelser beräknats) samt bortfallets storlek och sammansättning.

Efter detta skall nämnas att en total utvärdering av förväntade eller erhållna resultat i samband med planeringen och genomförandet av AVU och GRU kan ha bl a följande tre olika principiella inriktningar.

i) Utvärdering avseende faktiska AVU-resultaten

ii) Utvärdering avseende förväntade GRU-resultaten iii) Utvärdering avseende faktiska GRU-resultaten

Det har ovan framgått att den systematik för utvärderingen som utarbetats har inriktningen ii).Denna är emellertid överordnad

fler aspekter än) de båda övriga och genomförandet av

(täcker

ii), i GRU-planen, innefattar också som nämnts i), utvärderingen av AVU-resultaten. Vid avrapporteringen av undersökningarna är det emellertid inriktningen i) resp iii) som är den relevanta, samtidigt som AVU och GRU avrapporteras var för sig som två separata undersökningar. Detta har lett fram till följande disponering av de avsnitt i AVU- och GRU-rapporterna som rör utvärderingen.

a) Principbeskrivningen av den för AVU och GHU gemensamma

som användes vid utvärderingen av de faktiska

systematik

resultaten lämnas i föreliggande kapitel.

Den av AVU-resultaten som är innefattad i GRUb) utvärdering

planen bryts loss ur denna och redovisas (med vissa komplet-

teringar och revideringar) separat i AVU-rapporten (kap 8).

av för GRU speciell systematik lämnas c) Principbeskrivningen

i GRU-rapporten, i huvudsak parallellt med den tekniska be-

skrivningen.

Utvärderingen av resultaten i GRU-rapporten genomföras i

d)

princip som en fortsättning av utvärderingen i AVU-rapporten.

För AVU och GRU gemensamma delar av denna diskussion, t ex

vissa modellresonemang, hypoteser m m, kommer därigenom att

finnas redovisade endast i AVU-rapporten.

Det kan här också nämnas att de slutsatser av mera generell art som utvärderingen i AVU-rapporten leder fram till i vissa fall blir möjliga att ompröva med hjälp av det nya och mer omfattande material som tillkommer genom GRU. Enskilda slutsatser, baserade pâ AVU-mate-

om AVU-resultatens tillförlitlighet kan då vid en konfrontarialet, tion mot GRU-materialet antingen bekräftas eller motsägas av detta. I det förstnämnda fallet blir tydligen en slutsats ytterligare empiriskt underbyggd. När GRU-materialet motsäger en slutsats som dragits av AVU-materialet kan det i sämsta fall bli frågan om att

_41_

helt förkasta en slutsats om AVU-resultatet, i andra fall kan det kanske finnas skäl att stå fast vid den slutsats som dragits om AVU-resultatet men låta räckvidden begränsas till att omfatta endast detta.

7.1.2 Utgångsförutsättningar för utvärderingen

Systematiseringen av utvärderingen, som enligt ovan utformades i syfte att bedöma undersökningsplanen för GRU, hade som utgångspunkt de förutsättningar som valts beträffande mätmetoden i GRU (bokföring av tidsåtgång under ett antal 7-dagarsperioder för resp utvald lärare). Utvärderingen bestod därigenom i att bedöma huruvida man på basis av bokföringsmetoden kunde utarbeta en undersökningsplan för GRU som förväntades kunna ge en slutprodukt som tillfredsställde vissa kvalitetskrav till en kostnad som låg inom en viss

(Q0)

(fastställd eller tänkt) kostnadsram Till en början gjordes

(co).

dessutom följande förenklande antaganden.

i) Sambandet mellan kvalitet och kostnad vid optimal plane-

ring, given resursram och givna institutionella förhållan-

den antogs se ut ungefär som i följande figur.

Kvalitet

Q

Q” “

kostnad C

Kvaliteten antogs med andra ord inte kunna bli högre än ett visst värde Q .

max

ii) Kostnaden vid antogs ligga inom kostnadsramen .

Qmax Co

iii) Målsättningen vid utarbetandet av undersökningsplanen an-

togs vara att vid de givna förutsättningarna åstadkomma bästa möjliga kvalitet.

Uppgiften att utvärdera den uppgjorda planen kom med dessa antaganden att bestå i att besvara frågan huruvida

Q Q

max: O

dvs huruvida den bästa möjliga undersökningsplanen kunde förväntas ge en tillräckligt bra kvalitet hos slutprodukten.

Själva systematiseringen av utvärderingen inleddes med en diskussion av kvalitetsbegreppets innebörd och olika kvalitetsaspekters

mätbarhet, redovisad i avsnitt 2 nedan. På basis av denna diskussion utformades därefter en s k utvärderingsmodell, som beskrivs i avsnitt 7.3 och grafiskt åskådliggöres i bil

9.

7.2 Kvalitetsbegreppet och olika kvalitetsaspekters mätbarhet

(utdrag ur GHU-planen)

7.2.1 Inledande komentar beträffande produkt- och parameter-

begreppen

Undersökningens slutprodukt består av ett antal estimat (skattningar)1 av (i allmänhet) medelvärdet för olika undersökningsvariabler för på olika sätt definierade grupper av lärare. Dessa grupper benämns redovisniggsgrupper. Varje redovisningsgrupp representeras av en cell i tabellkatalogen, och ett värde som för en viss undersökningsvariabel redovisas i en cell utgör en skattning av genomsnittsvärdet för alla lärare i undersökningspopulationen som tillhör motsvarande redovisningsgrupp. De storheter vilkas numeriska värde skattas med hjälp av estimaten benämnes

parametrara

Av ovanstående framgår att parameterbegreppet är en, när det är fråga om ett genomsnitt, mycket enkel matematisk funktion, definierad för en viss undersökningsvariabel och en viss mängd enheter. Om man antar att varje enhet har ett entydigt observerbart värde på en variabel och en mängd enheter är entydigt definierad som en redovisningsgrupp har följaktligen en parameter, som t ex består av det aritmetiska genomsnittet för variabelvärdena inom redovisningsgruppen ett hypotetiskt, fixerat värde. Detta värde benämnes i denna rapport ibland för det sanna värdet, men det bör påpekas att benämningen härvid antas fungera som en för framställningen ändamålsenlig term, vilken förutsätts ha en operationell, inte absolut, innebörd.

7.2.2 Tre olika kvalitetsdimensioner

Av det som i närmast föregående avsnitt sagts framgår att kvalitetsbegreppet med avseende på den totala slutprodukten har (åtminstone) följande tre olika dimensioner.

De båda orden estimat och skattning är i stort sett synonyma men kommer att användas i något skilda betydelser. Estimat användes när betoningen ligger på det siffermässiga värdet, skattning när betoningen ligger på den omständigheten att värdet i fråga har betydelsen utsaga.

_45_

i) Kvaliteten hos den enskilda skattningen.

ii) Kvaliteten hos strukturen hos de undersökniggsvariabler för vilka skattningar redovisas inom den enskilda redovis-

ningsgruppen.

iii) Kvaliteten hos strukturen hos de för redovisningsgrupper vilka skattningar redovisas.

Kvalitetsbegreppet har ju här ännu inte getts någon konkret innebörd, varför t ex ii) tills vidare bara är ett uttryck för hur pass bra redovisningen täcker de olika en viss redovisegenskaper (hos ningsgrupp) som man egentligen velat studera. De olika dimensionerna tas i det följande i tur och till diskussion. ordning upp

7.2.3 Totalfelet och dess egenskaper som kvalitetsmått

Kvalitetsdimensionen i) skall här kallas för den statistiska kvaliteten och definieras som det som i vedertagen engelsk terminologi kallas ett estimats eller en Denna mäts medelst skattnings accuracx. det s k medelkvadratfelet (eller roten ur detta se

fel, nedan).

För redovisningsgruppen j och definieras undersökningsvariabeln

Xi

medelkvadratfelet som

Fåj

2 - 2 _ Var (Est +

(7,1)

F13 xia) sin.

där = parametervärdet (som skall under-

ii. skattas) på

3 sökningsvariabeln X. för lärare inom redovis-

ningsgruppen j

Est = den estimator med hjälp av vilken estimatet

?aj dvs Eij,

skattningen av erhålles

Kaj,

Var (Est = variansen hos estimatorn

ii.)J

= estimatorns bias, definierad som

Bij

B..=EEt)-{. (s -3c. (7).2 13 u) in

där E(Est = det förväntade värdet på estimatet

fia)

Biasen representerar det totala systematiska felet, och kan an-

Bi.

ta antingen ett positivt eller negativt värde. I det förra fallet tenderar skattningen att vara en i det senare fallet överskattning,

en I det enskilda fallet kan dock ett estimat även underskattning. vid bias slumpens inverkan vara lägre än parameterpositiv genom värdet och vice versa. En punktskattning som fullt korrekt i ett enskilt fall betraktas som överskattande kan med andra ord i själva verket vara en underskattning, ehuru detta blir alltmera osannolikt ju större (den negativa) biasen är.

Medelkvadratfelet mätes (om undersökningsvariablerna utgöres av

i det använda tidsmåttet i kvadrat och får en mera på-

tidsåtgång)

innebörd först efter en rotutdragning. Det är därför naturtaglig att låta kvalitetsmåttet representeras av ligare

F .=V Var (Est + (7.3a)

13 in) Båj

För enkelhetens skull skall i det följande beteckningar Var (Est

iåj)

utbytas mot . (7.5a) får då formen

Aid

2 2

_ + (7.3b)

F13. A13. Bij

allmänt namn på roten ur medelkvadratfelet finns Något vedertaget men skall här nedan kallas för totalfelet.1 inte,

Fij

Som kvalitetsmått har totalfelet följande egenskaper.

Storleken av totalfelet står i ett omvänt förhållande till

a)

kvaliteten (ju mindre fel desto bättre kva1itet).

Totalfelet kan under vissa förutsättningar användas för att

b)

bilda ungefärliga konfidensintervall av typen

i ku (m)

*ia Fiá

där är det erhållna estimatet och en konstant som är

ku

§13.

beroende av den önskade konfidensnivån G.

Om emellertid biasen är stor i förhållande till standardavvikelsen blir approximationsfelet så stort att ett konfidensintervall, bildat av totalfelet, blir mer eller mindre meningslöst. Detta medför att totalfelet är ett bra mått på skattningarnas statistiska kvalitet endast om biasens relativa storlek i förhållande till standardavvikelsen är tillräckligt liten överlag; i annat fall kan ett och samma värde på totalfelet ha helt olika innebörd. Som riktpunkt för det maximala relativa värdet hos biasen en konfi-

EidMan kan då densnivå av 95 % torde man kunna välja 0,75.

1 Se L Kish, Survey Sampling, John Wiley & Sons, New York 1965, sid 509 f.

2 Se ovannämnda arbete av Kish, speciellt figur 15.8. III, sid 570

_45_

formulera följande villkor:

Totalfelet kan användas som ett enhetligt mått på den sta-

tistiska kvaliteten hos de enskilda estimaten om

__ 0,75 (7.5)

Bij A13.

för alla ij (eller huvuddelen av dessa).

c) Numeriska värden på biasen kan oftast inte beräknas med

hjälp av objektiva mätningar. Främst hänger detta samman med den omständigheten att biasberäkningen i kräver

princip kännedom om parametervärdet, som ju är det okända man vill

skatta. Ibland kan man dock få en mera exakt uppfattning om

biasens storlek genom att göra en specialstudie av ett mind-

re urval med en alternativ, dyr

undersökningsmetod.

7.2.4 Totalfelet som kvalitetsmâtt i GRU

7.2.4.1 Biasens relativa betydelse

Totalfelets lämplighet som kvalitetsmått i GRU är b) i före-

enligt gående avsnitt beroende av den relation som gäller mellan standardavvikelsen och biasen hos skattningarna av de olika parametervärdena

XijO

Allmänt skulle man kunna säga att om biasen dels är relativt

liten, dels är relativt oberoende av det sätt på vilket de olika redovisningsgrupperna definieras, så skulle villkoret (7.5) kunna vara uppfyllt gm antalet observationer inom varje redovisningsgrupp vore ungefär lika stort. Nu torde man emellertid med säkerhet kunna konstatera att skattningar avseende numerärt stora av lärare är av

grupper intresse likaväl som skattningar avseende mindre (t ex redo-

grupper visningsgrupper bildade inom en större och under

redovisningsgrupp),

förutsättning att biasen är (ungefär) konstant för detta med sig att biasens relativa betydelse varierar från skattning till

skattning. Standardavvikelsen minskar nämligen vid ökning av antalet observationer, och för de hopslagna redovisningsgrupperna kommer då biasens relativa betydelse för totalfelet att (ofta öka.

avsevärt)

Vid konstant bias kan då kvoten B/Å vara mindre än

betydligt 0,75 vid små redovisningsgrupper och större än vid stora

betydligt 0,75 redovisningsgrupper.

Det sagda skall belysas med ett numeriskt att vi har

exempel. Antag tre redovisningsgrupper från vilka vi genom OSU erhållit ett urval om 49,100 resp 900 lärare. Antag vidare att den relativa spridningen

R (standardavvikelsen genom medelvärdet) är densamma för alla tre

grupperna. Den relativa standardavvikelsen r vid av

skattning

medelvärdet blir då resp

- 100;

n = 900; r = 5 \/900

Antag vidare att r = 2 %, dvs att skattningen har en relativ grecision (se nedan) på 95 %-nivån av ca 4 %. Den relativa standardavvikelsen för de båda övriga grupperna blir då

-r

=1l0›o,o2=0,o14=1,4%

-l-002=o0o5=05% i i 1

3 1 30 V50?

Är den relativa biasen b lika med 1 % av medelvärdet blir det relativa totalfelet för de tre grupperna (värdena uttryckta i

5- V22 = 2,23%

+12=\/_5_

X1

F +12 = 1,72 %

\/1,42 =\/2,96

få:

F

+12 = V1,25 =1,11%

V0,52

Xi:

I = 0,5

mha

_47_

varför totalfelet är ett mått endast för meningsfullt skattningen av Y och 7 . 1 2

I det senare fallet måste kvaliteten hos skattningen anges genom bestämning av totalfelets båda komponenter var för I sig. princip är det då lämpligt att först bestämma biasens storlek och riktning (negativ eller positiv) och minska eller öka estimatet med det er-

hållna värdet. Därefter kan man bilda konfidensintervallet

Vid positiv bias: (Est - B) (1 - I+ 1,96 0,005)

355¶Vid negativ bias: (Est i + B) (1 i 1,96 -0,005) 5

som är ett mått på skattningens precision.

I praktiken torde tillvägagångssättet emellertid bli det omvända, se nedan.

7.2.4.2 Möjligheterna att beräkna biasens storlek

Vad som sagts i närmast föregående avsnitt den gäller egenskap hos totalfelet som beskrivits under punkt b) i avsnitt 7:L1.Egenskapen a) kräver ingen närmare kommentar och det återstår alltså att från GRUs synpunkt behandla egenskapen dvs diskutera huruvida biasen

c),

är möjlig att mäta i GRU eller inte.

Inledningsvis kan man då konstatera att det i och för alltid är sig möjligt att åsätta ett värde biasen hos enskild på varje redovisad skattning; vad som är problemet är att i sammanhanget naturligtvis erhålla ett värde som är i tillräcklig Eftergrad tillförlitligt. som biasberäkningen i förutsätter kännedom princip om (eller uppskattning av) just det värde som skall skattas, skulle man kunna formulera biasproblemet på följande sätt.

Är det möjligt att för varje erhålla ett tillredovisningsgrupp räckligt bra mått på det sanna värdet hos de man studeparametrar rar?

Det är alltså i själva verket så att kan biasproblemet sägas vara identiskt med “mätprob1emet1. Målsättningen vid utarbetandet av

mätfrfarandet går ju ut på att åstadkomma så exakta som mätningar möjligt, och själva innebörden av det förhållandet att man accepterar ett visst mätförfarande som tillfredsställande är då att man betraktar biasen som försumbar (se dock

nedan).

1 Här bortses från att även kan urvalsplaneringen medföra biasproblem, t ex i de fall då man att överväger använda ett estimationsförfarande som är biased.

Den del av kvalitetsbedömningen som avser biasen måste därför i första hand inriktas på å ena sidan mätförfarandets planerade utformning och de förutsättningar som denna baserats på, å andra sidan på de omständigheter som kan ha skapat en diskrepans mellan mätförfarandets förväntade och dess faktiska resultat. Den kvalitetsbedömning som före en undersökning är aktuell gäller den :§5väntade kvaliteten, och den problematik som närmast är aktuell kan då åskådliggöras på följande sätt:

Utformning (modifiering)

av mätförfarande

Förväntat

värde på

biasen 750

(eller ge-

nerell och

känd,

se nedan)

Genom analyser, empiriska studier av delproblem, jämförelser med tillgängliga data, sakkunnighetsbedömning (1 princip alla moment utförda som ett samarbete mellan tekniker och sakkunniga) osv vidarebearbetas och modifieras en från början skissartad utformning av mätförfarandet tills dess man nått så långt att man antingen anser sig ha biasen i mätningarna under kontroll eller är beredd att betrakta mätproblemet/biasproblemet som praktiskt olösbart (det senare motsvaras i figuren av att man aldrig kommer ur kretsen 1-2-1 .

fallet

Vad ovan sagts måste dock modifieras något. En mätmetod kan vara fullt acceptabel även om den medför bias i mätningarna, nämligen i de fall man känner (eller snarare anser sig ha en tillförlitlig uppfattning om) biasens storlek och riktning. Som framgått ovan får biasen emellertid då inte variera helt osystematiskt från redovisningsgrupp till redovisningsgrupp och från undersökningsvariabel till undersökningsvariabel; den metod med vilken man uppmätt biasen skulle ju i så fall vara den adekvata mätmetoden.

I praktiken kan det t ex tänkas att man genom en analys av provundersökningsresultat (eller av huvudundersökningens resultat) finner belägg för att det existerar ett visst generellt samband mellan bias och undersökningsvariablernas värde. Säg att man på grundval av en analys drar slutsatsen att den använda mätmetoden vid skattning av parametern I för alla redovisningsgrupper ger en positiv bias, motsvarande 1 % av det sanna värdet. Ansträngningarna att åstadkomma ett tillfredsställande mätförfarande kommer i ett sådant fall i princip inte att vara inriktade på att erhålla en så liten bias som möjligt utan en bias som varierar så litet som möjligt (inom hypotesens giltighetsområdej.

_49_

Att biasen i sådana fall emellertid kan ha avsevärt olika betydelse för olika undersökningsvariabler skall belysas med följande exempel. Antag att det föreligger tre undersökningsvariabler

= lektioner

X1

= övrigt lärararbete

X2

= + = totalt lärararbete

X3 X1 X2

och att man uppställt hypoteserna i) Skattningen av är unbiased

X1

11) Skattningen av har 5 % positiv bias

X2

och att estimaten är

= 30 tim

E1

= 10 tim

E2

= 40 tim

§3

Estimatet för ändras enligt ovan till

X2

10 - 0,05 -10 = 9,5 tim

;1

och estimatet för till

X3

I

= 9,5 + 30 = 59,5 tim

§3

Man kan då upprätta följande tabell. Parameter Beräknad bias i timmar Beräknad relativ bias

0 O

X1

+ 0,5 + 5 %

X2

X + 0,5 + 1,25 %

_ 50 -

7.2.4.3 Sammanfattning

Diskussionen i de närmast föregående avsnitten kan sammanfattas på följande sätt. Den statistiska kvaliteten hos de enskilda estimaten kan inte på ett tillfredsställande sätt mätas med hjälp av totalfelet (roten ur medelkvadratfelet) beroende på att biasen med stor säkerhet torde ha en mycket varierande relativ betydelse för olika estimat. Vidare är det i GRU och AVU (liksom i de flesta andra undersökningar) inte möjligt att ge ett objektivt numeriskt mått på den totala biasens storlek och riktning. Mätningen av den statistiska kvaliteten hos de enskilda estimaten måste därför begränsas till estimatens precision (slumpfelet hos skattningarna) medan kvaliteten med avseende på biasen i första hand får bedömas utifrån det sätt på vilket undersökningen planeras och genomföres. Dock kan provundersökningar och specialstudier ge anledning till uppställandet av hypoteser rörande vissa generella egenskaper hos estimatens bias, och en approximativ beräkning av denna åstadkommas med hjälp av resultat från kontrollundersökningar.

7.2.4.4 Övriga kvalitetsdimensioner

Vad som sagts i föregående avsnitt innebär att man antas kunna bilda sig en uppfattning om de enskilda estimatens statistiska kvalitet med hjälp av å ena sidan de slumpfel som redovisas tillsammans med estimaten, å andra sidan information rörande det sätt på vilket en undersökning planerats och genomförts jämte vissa generella mått på biasens riktning och numeriska storlek. För enkelhetens skull skall här antas att man kan precisera denna uppfattning så att man för varje framtaget estimat kan ange huruvida den statistiska kvaliteten är tillfredsställande eller ej. Kvalitetsbedömningen (i efterhand) kan alltså för varje estimat ge två olika utfall

T = tillfredsställande kvalitet

T*= ej tillfredsställande kvalitet

Betraktar man en viss redovisningsgrupp j och antar att man för

t ex 13 Xéj

följande utfall

Parametrar Kvalitet hos estimatet

T

X1j

T

Xzj

i T*

I m*

Y T

Parametern Y . = medelvärdet för undersökningsvariabeln

, osv.

X1j

_51_

Dimensionen ii) avsnitt 7.2.2, hos kvalitet med avslutgroduktens seende på redovisningsgruppen, representeras av den kombination av undersökningsvariabler (parametrar) för vilka estimat av tillfredsställande kvalitet, dvs sådana estimat som kan användas som skattningar, har erhållits, i exemplet ovan kombinationen 1,2,5. Man kan tänka sig att åsätta varje tänkbar sådan i sämsta fall kombination, innehållande en variabel, i bästa fall alla, ett kvalitetsvärde. Vissa kombinationer kommer då att få höga andra låga värden, värden, och den totala kvaliteten hos skattningarna avseende en enskild redovisningsgrupp kommer alltså att bero inte bara på precision och bias utan också på strukturen hos de variabler för vilka skattningar erhållits.

Ett hänsynstagande till dimensionen iii) utgör en utvidgning av ovanstående resonemang till att omfatta även strukturen hos de redovisningsgrupper, för vilka minst en skattning (estimat av tillfredsställande kvalitet) erhållits. Med fem variabler och fem redovisningsgrupper skulle man t ex kunna få följande totalutfall.

Redovisningsgrupp 1 2 3 4 5

Undersökningsvariabel 1 T T T T* T 2 T T T T* T * * * 3 T T T T T * * * 4 T T T T T 5 T T T T T*

Elimineras alla T* erhålles 1 2 3 4 5

1 T 2 T T 3 T T 4 T T 5 T T T T

Strukturen hos den matris som på detta sätt erhålles representerar enligt det resonemang som förts den totala kvaliteten hos slutprodukten. Om man så vill kan man föra formaliseringen ett stycke vidare och tänka sig att varje möjlig struktur r motsvarar ett visst värde Q på kvaliteten. Målsättningen vid utarbetandet av vilken som tidigare nämnts förutsätts

undersökningsplanen,

vara att nå högsta möjliga värde på kvaliteten, innebär i denna terminologi att âstadkoma en plan som ger en struktur r = p hos skattningarna, för vilken gäller att

=

Qp Qmax

-52..

I fallet

Qmax Q0

är emellertid inte ens den bästa struktur som kan erhållas tillräckligt bra.

I fallet

Qmax Q0

kan däremot undersökningsplanen accepteras även om den struktur man beräknar erhålla är sämre än den man skulle ha kunnat nå om undersökningsplaneringen genomförts helt utan misstag, dvs när

QOå Qp Qmax

7.2.5 Slutsats rörande kvalitetsbedömningen i praktiken

Den beskrivning av kvalitetsbegreppets innebörd som ovan lämnats gör inte anspråk på att vara vare sig invändningsfri eller fullständig. Den skall i stället ses som ett försök att inom ett och samma förklaringssystem ta hänsyn till i

samtliga sammanhanget relevanta och mera väsentliga faktorer1 som påverkar kvaliteten hos en stickprovsundersöknings och för

slutprodukt ange regler bedömningen av denna påverkan. Motivet för det sätt vilket

på frågan behandlats är tvåfaldigt. Dels finns det en risk för att precisionen (slumpfelets storlek) hos skattningarna får dominera kvalitetsdiskussionen vid statistiska undersökningar medan andra speciellt från konsumentsynpunkt viktiga t ex

kvalitetsaspekter, vidden hos skattningarnas i brist bl a forma-

användbarhet, på liseringsmöjligheter får en mera ytlig behandling. Dels är diskussionen avsedd att ge en bakgrund till den av undersök-

utvärdering tningsplanen för GRU, vars uppläggning systematiserats den

enligt utvärderingsmodell som beskrivs i nästa avsnitt.

Däremot är avsikten naturligtvis inte att söka åstadkomma ett numeriskt (förväntat resp faktiskt) värde på totalkvaliteten

(Q ). Diskussionen har tvärtom visat att den numeriska kvalitetsbestämningen i huvudsak måste inskränkas till medan

precisionen, övriga kvalitetsaspekter endast kan belysas genom särskilda undersökningar av vissa generella egenskaper hos biasen informa-

jämte tion om det sätt på vilket i olika avseenden är ut-

undersökningen formad.

Det finns dock andra faktorer som här inte

beaktas, t ex tids-

faktorn (kvaliteten beroende av när resultatet

föreligger).

_55_

7.3 Utvärderingsmodellen (utdrag ur GRU-planen)

7.5.1 Inledande kommentar

Den utvärderingsmodell som i det följande skall beskrivas byggdes upp på grundval av vissa antaganden rörande olika relevanta faktorers inverkan på undersökningsresultatets (förväntade) kvalitet och var avsedd att tjäna som ett hjälpmedel för systematisering av den utvärdering av undersökningsplanen för GRU som senare skulle genomföras. Utvärderingen av denna plan syftade ytterst till att redovisa den totala kvaliteten, men av bl a praktiska skäl begränsades själva modellen till att omfatta enbart den statistiska kvaliteten (slumpfel och bias).

Resterande del av avsnitt utgöres av ett utdrag ur GRU-planen.

7.3.2 Utvärderingsmodellens bakgrund

Om man antar att man funnit att det i sammanhanget aktuella sakproblemet (som består i att kartlägga tidsåtgången för lärararbetet under läsåret) möjligen på ett tillfredsställande sätt kan belysas med hjälp av en statistisk undersökning kan situationen före utarbetandet av undersökningsplanen schematiskt åskådliggöras på t ex följande sätt:

Sakproblemet

Undersökningens

syfte

Undersökninge-

Institutionella “""*

lärarfaktorer planen

Indirekta, kva-

litetsbestäm-

mande faktorer

Undersökningsresultatets

kvalitet

Med institutionella lärarfaktorer avses sådana givna och opåverkbara egenskaper hos lärarpopulationen som påverkar, eller antas påverka, undersökningens resultat.

_ 54 -

Rektanglarna representerar vissa utvalda strategiska faktorer, pilarna förekomsten och riktningen av beroenden mellan dessa faktorer. Förutom själva sakproblemet är det i ovanstående schema endast lärarfaktorerna som är oberoende. Syftet är naturligtvis beroende av sakproblemet, men får också (i någon mån) anpassas till lärarfaktorerna och till undersökningstekniska omständigheter. Undersökningsplanen styrs (vid given kostnads-, resursoch tidsram) av det sätt på vilket syftet preciseras, ehuru det här föreligger en växelverkan, men vid planens utformning måste hänsyn tas även till lärarfaktorerna och de indirekta faktorerna. Syftets slutliga precisering och undersökningsplanens slutliga utformning avgör tillsammans med lärarfaktorerna hur de indirekta faktorerna vid undersökningens genomförande påverkar resultatets kvalitet. Vidare påverkar lärarfaktorerna och undersökningsplanen även, som senare kommer att framgå, direkt resultatet.

Antag nu att en undersökningsplan genom successiv anpassningeprocess (se figur i avsnitt 7.2.4.2) har utarbetats. Detta förutsätter att syftet i tillräcklig utsträckning preciserats, och före utvärderingen av planen har då situationen förändrats till följande.

Syfte

Lärarfaktorer Undersökningsplan

Indirekta

faktorer

l

Undersökningsresultatets

kvalitet

Som nämnts skall utvärderingen begränsas till den statistiska kvaliteten (slumpfel och bias) hos estimaten.

- 55 _

7.3.3 Beskrivning av utvärderingsmodellen -Modellen skall byggas upp utifrån de förutsättningar som anges i ovanstående figur. De strategiska faktorerna (egentligen faktorgrupper) skall först spaltas upp och kommenteras enligt följande. Syfte Avgörande för lärarnas inställning till undersökningen är inte enbart syftet i sig självt utan hur de på grundval av lämnad information upplever syftet. Lärarfaktorer

Förmåga: Lärarnas förmåga att tillämpa bokföringsmetoden antas höra samman med deras relativt enhetliga utbildning och intellektuella nivå.

Personlig situation: Härmed avses sådana omständigheter, aktuella under bokföringsperioden, som sjukdom, personliga bekymmer, pressande arbetsförhållanden osv, vilka gör det praktiskt sett omöjligt för läraren att delta i undersökningen (under en eller flera bokföringsperioderx

Populationsstorlek: Antalet lärare i populationen (redovisningsgruppen).

Sann spridning i populationen: Spridningen hos de enskilda sanna värdena i populationen.

Tjänstledighetsförhållanden: Är läraren under en bokföringsperiod tjänstledig är bokföringsuppgifterna vad arbetstiden beträffar inte relevanta. Undersökningsplanen

Mätplan: Den del av undersökningsplanen som avser insamling och bearbetning av uppgifter. Mätplanen omfattar dels mätningen i en mera inskränkt betydelse, dels kontrollen av den gjorda mätningen, kontrollförfarandet. Mätplanen tänkes omfatta även kodning och hålkortsstansning så att den har hålkortsmassan som slutprodukt.

Urvalsplan: Den del av undersökningsplanen som avser urvalet av dvs

mätobjekt, av lärare och bokföringsperioder, och estimationsförfarandet. Urvalsplanen består i en beskrivning av urvalsram (en förteckning

över undersökningsenheterna) och Om den senare

urvalsdesign. gäller att den dels kan bygga på alternativa mättekniska

förutsättningar,

_56-

t ex vid urvalet av bokföringsperioder inom den enskilde läraren, dels omfattar val av urvalsförfarande samt bestämning av urvalsstorlek och estimationsförfarande. Det som i urvalsplanen slutligen är bestämmande för estimatens kvalitet antas därför vara urvalsram, förutsättningar för urvalet, urvalsförfarande, nominell urvalsstorlek (bruttourval) och estimationsförfarande.

Indirekta faktorer

Valet måste här göras tämligen subjektivt. Utifrån syftet att erhålla ett relativt begränsat antal faktorer som samtidigt både är de mest väsentliga och har en praktisk hanterbar innebörd har följande faktorer medtagits.

Inställning:

Lärarens inställning till undersökningen (speciellt under bokfö-

ringsperioderna).

Arbetsbeteende:

Det sätt på vilket läraren genomför sitt lärararbete under bokföringsperioderna.

Mätbeteende:

Det sätt på vilket läraren utför bokföringsarbetet.

Observationernas validitet:

Den i vilken de redovisade motsvarar de

utsträckning uppgifterna sanna av bokföringen opåverkade förhållandena (graden av överensstämmelse mellan “det man vill mäta och det man faktiskt mäter).

Bortfall:

Utvalda bokföringsperioder, för vilka ingen (acceptabel) bokföring erhålles.

Populationsvarians:

Den varians avseende hela po ulationen som ingår i formeln för estimatarvariansen (se nedan skiljer sig i någon utsträckning från den sanna genom inverkan från den s k svarsvariansen (ett mått på spridningen hos de uppgifter som en och samma lärare skulle lämna om bokföringen kunde upprepas under exakt samma förhållanden). Benämningen populationsvarians har här använts i brist på bättre alternativ.

Estimatorvarians:

Var (Est Y), se avsnitt 7.2.3 ovan.

_ 57 -

Faktisk urvalsstorlek (nettourval):

Antalet utvalda bokföringsperioder (ingående i den fastställda populationen av lärarveckor1 för vilka acceptabel bokföring erhålles. Man får räkna med att den faktiska urvalsstorleken åtminstone i någon utsträckning skiljer sig genom brister hos urvalsramen från den nominellt fastställda.

Vid utvärderingen skall antas att estimatens kvalitet bestämmes genom de nämnda faktorernas direkta eller indirekta påverkan. De inbördes beroendeförhållanden som antages gälla mellan de olika faktorerna åskådliggöres schematiskt på ett särskilt utvikningsblad (bil 9). De indirekta kvalitetsbestämmande faktorerna symboliseras här med cirklar. I enlighet med vad som tidigare sagts representeras kvaliteten av en slumpfels- och en biaskomponent.

Genom de beroendeförhållanden som enligt modellen antas föreligga erhåller man ett antal kedjor av kvalitetspåverkande faktorer som åskådliggöres med hjälp av pilar utgående från den påverkande till den påverkade faktorn. Mätförfarandet påverkar t ex kvaliteten bl a genom följande kedja:

Mätförfarande __-gp Inställning --e Mätbeteende -_e

Observationernas validitet --e› Bias

I ord kan innebörden av denna kedja beskrivas på följande sätt:

1. Mätförfarandets utformning påverkar inställningen hos de

lärare som är utvalda för deltagande i undersökningen.

2. Inställningen hos de deltagande lärarna påverkar det sätt

på vilket de genomför bokföringsarbetet.

3. Mätbeteendet påverkar validiteten (riktigheten) hos den

tidsredovisning som lämnas genom bokföringen.

4. Validiteten påverkar storleken av estimatets bias (betr

den innebörd som påverkar här har, se nedan).

Det har tidigare framhållits att utvärderingsmodellen har utarbetats för att tjäna som ett praktiskt hjälpmedel vid systematiseringen av en utvärderingsdiskussion. Den praktiska innebörden hos detta syfte har medfört att vissa inkonsekvenser hos modellen fått accepteras mot att man i stället nått fördelar i form av överskådlighet och hanterbarhet. Som exempel på en inkonsekvens kan nämnas att två av

Undersökningsenheterna i både AVU och GRU utgöres tekniskt sett av lärarveckor, varje lärare bestående av det antal veckor, 7-dagarsperioder, som läsåret motsvarar.

_.53_

de indirekta faktorerna, observationernas validitet och estimatorvarians har en innebörd som är principiellt skild från de övriga. Detta framgår kanske bäst om man ser närmare på betydelsen av den relation som representeras av sista ledet i resp beroendekedja.

För att börja längst till höger med den relation som representeras av modelldelen

est Estimations-

Bias förfarande

så kan denna sägas ha följande betydelse:

Estimationsförfarandet kan, beroende på dess utformning, skapa ett särskilt systematiskt fel hos estimatet benämnt estimationsbias

(Best).

Pilen har här således grundbetydelsen skapa. Vill man som ovan i stället använda ordet påverka kan man uttrycka relationen på t ex följande sätt:

Valet av estimationsförfarandetpåverkar storleken av biasen hos estimatet.

Som synes uttryckes relationen i det förra fallet som en eventualitet, i det senare fallet som ett faktum. Distinktionen visar på en viktig aspekt av felproblematiken, nämligen den omständigheten att en faktisk föreliggande felkälla inte nödvändigtvis behöver skapa ett faktiskt ggl hos resultatet, medan en påverkan däremot alltid föreligger 1 den meningen att alternativa möjliga förfaranden har olika faktisk effekt på estimatet.

En likartad betydelse som den nyss nämnda har relationen

ram

Bias Urvalsram

nämligen, uttryckt som eventualitet, följande: Urvalsramens utformning kan skapa en rambias, hos estimatet.

Bram,

_ 59 -

Detsamma gäller relationen

som betyder

Bortfallet kan skapa en hos estimatet. bortfallsbias,

Bbf,

I relationen

skulle pilen också kunna sägas ha en av men man betydelse skapa, måste då lägga en speciell innebörd i Mera begreppet validitet. naturligt är det att se validiteten som en hos egenskap själva observationerna, varvid relationens innebörd kan formuleras på följande sätt:

Graden av validitet hos observationerna i representeras totalfelet av observationsbiasen,

Babs

Vid beskrivningen av denna relation i 4 ovan har använts punkt ordet påverka. Detta har skett för konsekvensens och skull, ehuru man i viss mening också här kan tala om att det föreligger en påverkan så är det som nyss framgått i om en deprincip fråga finitionsmässig relation.

Relationen

Var (Est i)

slutligen har endast en symbolisk betydelse då, som framgått tidigare, estimatorvariansen är slumpfelskomponenten i total-

felet.

7.4 Definition av vissa begrepp

7.4.1 Inledning

I detta avsnitt redogörs för vid planering, utvärdering och dokumentation använda populations- och andra mängdbegrepp, bl a begreppen målpopulation, undersökningspopulation och urvalsram, samt de med dessa samanhängande biasbegreppen, bortfallsbias och rambias. Redogörelsen är ett något omarbetat och förkortat utdrag ur motsvarande avsnitt av undersökningsplanen för GRU och omfattar därför även vissa begrepp som speciellt hör samman med utformningen av GRU.

7.4.2 Målpopulation och undersökningspopulation

Begreppet population har inom statistiken den allmänna innebörden av en mängd enheter, vilken görs till föremål för en undersökning. I teoretiska framställningar förutsättes ofta vissa ideala egenskaper hos populationsbegreppet, till vilka främst hör följande:

i) Begreppet enhet har en entydig innebörd och varje enhet

är identifierbar.

ii) Varje möjlig enhet är klassificerbar med avseende på

kriterierna på populationstillhörighet.

iii) Kriterierna på populationstillhörighet är entydiga, dvs

varje möjlig enhet kan entydigt klassificeras som till-

hörig resp icke-tillhörig populationen.

iv) Enheternas populationstillhörighet är i tiden oföränderlig

(motsvarande egenskaper förändras inte .

Under dessa förutsättningar är population ett entydigt begrepp och något behov av speciella populationsbestämningar föreligger då inte. Situationen är emellertid annorlunda vid empiriska undersökningar genom att de begrepp som därvid kommer till användning måste ges en operationell innebörd, och hänsyn måste tas till att praktiska, dvs tekniska, ekonomiska och tidsmässiga, faktorer medför att man får acceptera vissa avvikelser från de ideala förutsättningarna. Vid planeringen av en undersökning kommer de ovan nämnda förutsättningarna i) - iv) närmast att som riktpunkter för

fungera de krav som man (bl a) behöver ställa på populationsbestämningen, krav som för övrigt inte kan ges en absolut mening utan får ges en relativ innebörd av typen förutsättningen skall i tillräcklig grad vara uppfylld.

Liksom varje annat planeringsmoment är arbetet med att avgränsa den population som skall göras till föremål för undersökning en process som tar tid i anspråk. Utgångspunkten för precisering av populationsdefinitionen är i allmänhet den att det i det bakom undersökningen liggande sakproblemet eller i det på grundval därav formulerade syftet implicit eller explicit föreligger en populationedefinition, som från operationell synpunkt ofta har en förhållandevis

_61...

dvs i liten utsträckning preciserad, innebörd. En sådan allmän, tjänar som en första avgränsning av de enpopulationsdefinition heter som är av intresse, och det blir sedan en uppgift under planeringsarbetets gång att successivt göra populationsavgränsexaktare och snävare, så att man till slut erningen samtidigt håller en definition som uppfyller både de praktiska krav och de krav på entydighet, meningsfullhet och relevans som man i varje särskilt fall ställer. Den mängd enheter som omfattas av denna slutgiltiga definition benämnes undersökningspopulation. Allmänt kan denna i AVU och GRU definieras på följande sätt.

i AVU res GRU utgöres av de lärare som Undersökningspopulationen man beslutat sig för att undersöka där innebörden av beslutat sig för framgår ovan).

Undersökningspopulationen är således slutresultatet av en beslutsprocess som påverkas å ena sidan av de önskemål rörande definitionens utformning som hör samman med själva sakproblemet och dess praktiska lösning, å andra sidan av praktiskt betingade restriktioner. Man kan nu tänka sig att man eliminerar de led i populationsdefinitionen som är en följd av de praktiska restriktionerna och kvar blir då en större men samtidigt mera diffus, i tiden möjligen inte avgränsad mängd av enheter som motsvarar de egentalls, liga önskemålen. Denna mängd kallas och kan för AVU målpopulation och GRU allmänt definieras på följande sätt:

Målpopulationen i AVU och GRU utgöres av de lärare som man skulle undersökt om praktiska restriktioner inte förelegat.

Det följer av vad som ovan sagts att undersökningspopulationen är, eller bör en i avseende väl definierad delvara, operationellt mängd av en större, meni.operationellt avseende mindre väl definierad mängd - målpopulationen, ett förhållande som kan åskådliggöras på följande sätt.

/ N / Ungefärlig operationell / \\ avgränsning av målpopula-

/ 5-

tionen I \

l

/7

I /

Entydigt operationell avgräns- / ning av undersökningspopula- \ / tionen \ / *x ;I \._.-*

Ytterligare skall här påpekas att delmängder av undersökningspopulationen kan erhållas genom indelning efter en eller flera bakgrundsvariabler. En sådan delmängd, som blir föremål för särredovisning i tabellmaterialet, brukar benämnas redovisningsgrupp. Som framgått ovan kan en redovisningsgrupp behandlas som en undersökningspopulation i begränsad mening.

7.4.3 Urvalsram, över- och undertäckning, undersökningsstratum

För genomförande av en urvalsdragning måste man ha en förteckning över urvalsenheter, en s k urvalsram. Består urvalsenheten, som i första urvalssteget i GRU, av cluster (grupper) av rektorsområden behöver man en förteckning över rektorsområden, är urvalsenheten lärare behöver man en förteckning över lärare, är urvalsenheten mätperioder om sju dagar, som i AVU och i andra urvalssteget i GRU, behöver man en förteckning över både lärare och de veckor (sjudagarsperioder) som varje lärare urvalstekniskt består av. I det följande antas situationen för enkelhetens skull vara den att urvalsenheten och undersökningsenheten utgöres av lärare.

Det kan då konstateras att urvalsramen här är en förteckning över de lärare som ingår i undersökningspopulationen. Det är uppenbart att man vid uppgörandet av en sådan förteckning skulle önska att denna helt sammanföll med undersökningspopulationen. Av olika praktiska skäl är det i allmänhet inte möjligt att uppfylla detta önskemål, något som gäller t ex GRU, där urvalsramen i verkligheten kom att omfatta ett visst antal lärare som inte tillhörde (eller snarare: som senare visade sig icke tillhöra) medan

undersökningspopulationen, andra lärare som tillhörde (som senare skulle komma att tillhöra) undersökningspopulationen inte innefattades däri. (Betr AVU, se nedan.

Det normalt och för GRU gällande förhållandet mellan undersökningspopulation och urvalsram åskådliggöres i följande figur.

Undersökninge-

stratum

Undersökninge-

population

Bland de lärare som undersökningspopulationen och urvalsramen i GRU totalt omfattar kan följande tre speciella delmängder urskiljas:

Delmängd = De lärare som ingår i undersökningspopulationen

Tu

men inte i urvalsramen. Denna delmängd utgör under-

täckningen hos urvalsramen och bildar undertäckniggs-

stratum.

Delmängd De lärare som ingår i urvalsramen men inte i undersök-

Tö ningspopulationen. Denna delmängd utgör övertäckningen hos urvalsramen.

Delmängd A De lärare som ingår i både undersökningspopulationen

och urvalsramen. Dessa lärare bildar undersökningsstratum.

- 65 _

Undertäckningen är i GRU främst en följd av att urvalsdragningen måste ske en viss tid före läsårets början, varigenom de lärare som kommit att tillhöra undersökningspopulationen fr o m en senare tidpunkt inte kan innefattas i urvalsramen. Övertäckningen beror däremot främst på de bristande möjligheterna att förutse alla de förändringar i de enskilda lärarnas populationstillhörighet som i viss omfattning sker under läsåret. Såväl undertäckning som övertäckning kan också skapas av brister i de uppgifter på vilka urvalsramen byggs upp. AVU är i det här berörda avseendet ett specialfall, därigenom att de lärare som ingick i den uppgjorda förteckningen och uppfyllde vissa krav på tjänstgöring m m ggfinierades som undersökningspopulation. Undertäckningen i AVU är med andra ord formellt eliminerad (cirkeln undersökningspopulation ligger helt inom cirkeln urva1sram).

7.4.4 Brutto- och nettourval, bortfall

Beträffande sammansättningen av urvalet, dvs de urvalsenheter (här lika med lärare) som genom urvalsdragningen blir utvalda för undersökningen, kan konstateras att detta kan omfatta endast sådana lärare som ingår i urvalsramen (se följande figur).

Urvalsram

Undersökninga-

(§3)

§\

Säg att man fastställer urvalsstorleken nominellt till n lärare. Vid urvalsdragningen erhåller man enligt ovan ett antal lärare,

st, som inte tillhör undersökningspopulationen och n säges

tö

därför avse bruttourvalet. Storleken av det faktiska urvalet, nettourvalet, istreckad yta i figuren ovan) blir således:

n = n - tu (7.6)

Såväl n som är slumpvariabler. Storleken av n (liksom är

tö tö)

beroende av övertäckningens relativa storlek och kan förväntas

_ 64 _

bli ungefär (dock beroende på urvalets utformning)

E(n) = m

§7-,

antal lärare i urvalsramen

N antal lärare tillhörande undersökningsstratum

Vid av undersökningen, som kan antas omfatta hela genomförandet kommer tillfredsställande observationer inte att bruttourvalet, erhållas för ett visst antal lärare, säg st. Detta kan åskåd-

nå

liggöras på följande sätt:

Urvalsram Undersökningspopulation Bruttourval nst Lärare i bruttourvalet för vilka inga eller ej tillfredsställande observationer erhålles st)

(ná

En del av de tillhör emellertid inte underlärarna, säg st,

ng tå

Resten, vars antal är sökningspopulationen.

- = (7.23)

nå tå nb

utgör bortfallet (streckad yta ovan).

De här lämnade skall nu användas för debegreppsdefinitionerna finition av begreppen rambias och bortfallsbias.

7.4.5 Rambias och bortfallsbias

7.4.5.1 Rambias

Med betecknad avses den bias som skapas av urvalsrambias, Bram, ramens undertäckning.

_ 55 _

Beteokningar: Y = undersökningspopulationens medelvärde

= undertäckningsstratumets medelvärde

?åt

= undersökningsstratumets medelvärde

fås

N = antal lärare 1 undersökningspopulationen

= antal lärare i undertäckningsstratum

Nut

= antal lärare i undersökningsstratum

Nus

definieras som skillnaden mellan medelvärdet för den del av

Bram

undersökningspopulationen som omfattas av urvalsramen, dvs undersökningsstratum, och medelvärdet för hela undersökningspopulationen. Man har således att

= _ X (79)

Bram Xus

Eftersom

N = + (7.10)

Nut Nus

är

i = O + . (7.11)

Eåä ?mt Såå ?ms

Insättes (7.11) 1 (7.9) erhålles

ram Xus N Xut N Xus

Z l Z Z

H /\ P4 | *| xx (7.12)

6.

Betecknas undertäckningens relativa storlek med erhålles

Put

(7.15)

_ll_t

, som multiplicerat med 100 bildar

N

undertäckningsprocenten

I ord uttryckt är alltså rambiasen en produkt av undertäckningsprocenten och skillnaden mellan undersöknings- och undertäckningsstratumens medelvärden. Det räcker naturligtvis att en av faktorerna har ett lågt värde för att rambiasen skall vara liten. Detta kan med andra ord vara fallet även vid en hög undertäckningsprocent, nämligen om skillnaden är tillräckligt liten. För exemplifiering av den bias som undertäckningen kan medföra hänvisas till avsnitt 7.4.5.3 nedan.

7.4.5.2 Bortfallsbias

Till en början skall här antas att undersökningsstratumet består av två strata, observationsstratum och bortfallsstratum.

Bortfallsstratumet antas bestå av dels de lärare som ingår i bortfallet, dels de lärare som inte ingår i urvalet och under identiska undersökningsförhållanden skulle ha blivit bortfall

gm de ingått i urvalet. Det faktiska bortfallet kan med detta antagande ses som ett slumpmässigt urval ur bortfallsstratumet.

Observationsstratumet antas på motsvarande sätt bestå av dels de lärare för vilka observationer erhålles, dels de lärare som inte ingår i urvalet och för vilka observationer skulle ha erhållits gg de ingått i urvalet. De estimat som framräknats tänkas med andra ord i princip medge inferens endast till observationsstratumet.

Beteckningar:

- bias som skapas av bortfallet (bortfallsbias)

Bbf

bortfallsstratumets medelvärde

Xbf

observationsstratumets medelvärde

antal lärare i bortfallsstratum

antal lärare i undersökningsstratum

bortfallsstratumets relativa andel av undersökningsstratumet

observationsstratumets relativa andel av undersökningsstratumet

_67-

Först kan påpekas att

N

bf

= (7.14)

?bf -N-

us

och att

+ = 1 (715)

Pbf Pobs

definieras som

Bbf

= - (716)

Bbf xobs Xus

vilket kan skrivas

= -

Bbf Xobs Pbf Xbf Pobs obs

(1 -

Pobs) obs bf bf

Il “ (717)

Pbf (Xobs Xbf)

Liksom rambiasen är sålunda bortfallsbiasen produkten av en relativ andel och en skillnad, i detta fall skillnaden mellan medelvärdet i observationsstratum och medelvärdet i bortfallsstratum. Vad som ovan sagts beträffande rambiasens storlek gäller då naturligtvis också bortfallsbiasen. Bortfallsprocenten, som kan användas som en skattning av kan med andra ord vara relativt stor,

PBf,

utan att bortfallsbiasen nödvändigtvis behöver bli oacceptabelt stor, nämligen om skillnaden är tillräckligt liten.

7.4.5.3 Beräkning av ram- och bortfallsbiasens storlek

I nedanstående tabell exemplifieras hur stor ram- resp bortfallsbiasen blir vid olika antaganden beträffande storleken av biaskomponenternas båda faktorer.

(tim/vecka)

Dmax

i1tim _t2tim :Stim _t4tim

tim 0,10 tim 0,15 tim 0,20 tim 0,05 0,05

tim tim 0,30 tim 0,40 tim 0,10 0,10 0,20

tim tim tim 0,60 tim 0,15 0,15 0,30 0,45

tim tim tim 0,80 tim 0,20 0,20 0,40 0,60

P = bortfalls- resp undertäckningsstratums relativa andel av

undersökningsstratum resp undersökningspopulation

är antaget högsta Värde på

ax

= - eller _ på.

|D| iut)| i (Yobs IM) | , dvs

[Gus

absoluta skillnaden mellan resp stratumedelvärden.

_69_

8 Utvärdering av undersökningsresultatens tillförlitlighet

8.1 Inledning

8.1.1 Utvärderingens allmänna innebörd och uppläggning

Den följande utvärderingen har 1 fråga om sin principiella

uppläggning grundats på den utvärderingsmodell som beskrivits i föregående kapitel. Av kapitelrubriken framgår att utvärderingen gäller undersökningsresultatens tillförlitlighet, vilket begrepp i modellen svarar mot kvalitetsbegreppet. Det skall dock påminnas om att modellen är begränsad till de kvalitetsaspekter som inrymmes i det s k totalfelet, ett felmâtt som inkluderar dels en slumpfels-, dels en biaskomponent. Biaskomponenten kan i sin tur uppdelas i olika slag av speciella biaskomponenter, vilka vid utvärderingen av praktiska skäl får bedömas var för sig. Vidare är utvärderingen begränsad till enskilda parametrar avseende i huvudsak genomsnittlig total arbetstid för viss redovisningsgrupp. Beträffande det senare bör nämnas att det ofta är nödvändigt att göra bedömningar på basis av uppgifter som gäller den speciella redovisningsgrupp som utgöres av hela undersökningspopulationen.

I det följande kommer även att lämnas några synpunkter på själva parametrarnas innebörd, dvs på innebörden av de definitioner av undersökningspopulation och undersökningsvariabler som bildar ramen för den statistiska utvärderingen. Dessa synpunkter, som av olika praktiska skäl måste begränsas till vissa mera väsentliga definitionsaspekter, lämnas i avsnitt 8.2 nedan.

8.1.2 De olika felkomponenterna

Enligt utvärderingsmodellen utgöres det totala felet av en slumpfelskomponent och en biaskomponent (bias = systematiskt fel), den senare bestående av delkomponenterna

rambias

estimationsbias

observationsbias

bortfallsbias

Beträffande de olika felkomponenterna kan först sägas följande:

Slumpfelen redovisas i form av dubbla standardavvikelser i tabellkatalogen. Det s k systematiska urvalet som kom till användning innebär troligen p g a den säsongsvariation som kan antas förekomma i lärararbetet att de redovisade slumpfelen, beräknade utifrån.förutsättningen av ett obundet slumpmässigt urval, är överskattningar. Storleken av dessa är dock mycket svårbedömbar. Emellertid kan sägas att överskattningar hos slumpfelen innebär att viss bias hos estimaten kan tillåtas utan att den fastställda konfidensnivån (95 %) hos intervallskattningarna underskrides.

Rambias orsakas av att urvalsramen inte helt täcker

undersökningspopulationen. Denna biaskomponent kan i AVU sägas vara i teknisk bemärkelse eliminerad med avseende på enheten lärare genom att den uppgjorda lärarförteckningen (urvalsramen) definitionsmässigt täcker den undersökningspopulation som resultaten avses gälla. Relevansen vid tolkningen av resultaten av den faktiskt använda populationsdefinitionen är dock beroende av det relativa antalet av och egenskaperna hos de lärare, som de an-

enligt vända kriterierna borde varit med men av olika praktiska skäl inte ingått i undersökningspopulationen. Denna

tillförlitlighetsaspekt rör emellertid validiteten hos populationsdefinitionen som diskuteras i ett särskilt avsnitt nedan.

Rambiasen med avseende på enheten bokföringsperiod torde vara obetydlig, även om det bör påpekas att vissa smärre felaktigheter kan ha förekommit vid den tidsmässiga bestämningen av de 39 läsårsveckorna för de enskilda lärarna.

Estimationsbiasen är genom det valda estimationsförfarandet formellt noll. Huruvida en bias av denna typ förekommer är emellertid också beroende av det sätt på vilket urvalet av bokföringsperioder utförts. Härvidlag kan sägas att vissa styrningar, som framgått av avsnitt 3.3.2.2 inom ramen för det slumpmässiga förfarandet inom varje lärarstratum, varit nödvändiga. Dessa kan ha gett upphov till en viss snedvridning, men även denna effekt torde i förhållande till andra felkällor ha varit obetydlig.

Observationsbias orsakas av en rad olika möjliga felkällor vid insamlingen och bearbetningen av primärmaterialet. Dessa felkällor kan orsaka såväl systematiska som slumpmässiga fel, av vilka de senare via den s k svarsvariansen påverkar och sålunda ingår i måttet på slumpfelets storlek. Bearbetningsfelen torde i huvudsak kunna betraktas som slumpmässiga, och den bias som de ev skapar kommer i den följande diskussionen att antas i sammanhanget vara av underordnad betydelse.

Bortfallsbias utgöres av det systematiska fel som skapas av bortfallet.

Utvärderingen i det följande kommer att huvudsakligen begränsas till den observationsbias som kan härröra från andra felkällor än dem som förekommer vid bearbetningen samt bortfallsbiasen. Till en början skall dock vissa frågor rörande innebörd och relevans hos populations- och variabeldefinitioner diskuteras.

8.2 Synpunkter på parameterdefinitionerna

8.2.1 Inledning

De enskilda värden som redovisas i tabellkatalogen utgör var för sig en skattning av värdet på en parameter, som är definierad med avseende på en viss bestämd mängd av lärare,

_ 71 _

redovisningsgrupp, och en undersökningsvariabel, t ex

tidsåtgång för totalt lärararbete. i sin

Redovisningsgrupperna utgör tur delmängder av undersökningspopulationen.

(Undersökningspopu1a-

tionen i sin helhet utgör också en

redovisningsgru p; någon redovisning för hela populationen har dock inte skett. Vad som nedan sägs om undersökningspopulationen gäller sålunda i större eller mindre utsträckning varje

redovisningsgrupp.

8.2.2 Undersökningspopulationen

Undersökningspopulationen definierades med avseende på enheten lärare enligt de fem kriterier som beskrivits i avsnitt

3.3.1.

Med avseende på den elementära

undersökningsenheten utgöres undersökningspopulationen av sådana 7-dagarsperioder under vilka

tjänstledighet, på grund av sjukdom eller av annat förekom.

skäl, ej Detta innebär att alla bokföringsperioder med

(kortperiodisk)

tjänstledighet utgör ett definitionsmässigt vidare att

bortfall, undersökningspopulationen är hypotetisk i den meningen att den tänkas avse en situation där frånvaro

p g a tjänstledighet ej förekommer. Man får här bortse från den att

omständigheten tjänstledighet före eller efter en bokföringsperiod kan ha

påverkat lärararbetet under denna.

En speciell felkälla vid avgränsningen av ska-

lärarpopulationen pades av den omständigheten att förteckningen över de lärare som skulle ingå i undersökningen måste innan skolor-

göras upp nas tjänsteförteckningar var och Detta or-

riktiga kompletta. sakade dels en övertäckning, omfattande lärare som vid en senare tidpunkt visade inte tillhöra

sig undersökningspopulationen, dels en undertäckning, omfattande lärare som efter

förteckningens uppgörande kommit att tillhöra den egentliga undersökningspopulationen. Den senare kan medföra en rambias

omständigheten sägas hos själva parametern, vars storlek är beroende av

proportionen lärare i undertäckningen och skillnaden i resp parametervärde hos dessa lärare jämfört med lärarna i undersökningspopulationen. Något empiriskt underlag för en kvantitativ bedömning av detta fel hos parametrarna föreligger inte i avvecklingsskoleunder-

sökningen.

8.2.3 Kommentarer till vissa variabeldefinitioner

8.2.3.1 Inledning

Från undersökningsteknisk synpunkt är det nödvändigt att arbeta med så entydiga operationella definitioner även om

som möjligt, man därigenom tvingas ta ställning till som

gränsdragningsproblem rätteligen torde böra betraktas som förhandlingsfrågor. Detta gäller speciellt definitionen av total arbetstid men också definitionerna av de olika aktiviteter som använts i tidsredovisningen. Hithörande problematik och egenskaperna hos de definitioner som använts skall i det följande kommenteras.

8.2.3.2 Total arbetstid

Begreppet total arbetstid representeras av undersökningsvariabeln tidsåtgång för de aktiviteter som utgör lärararbete. Lärararbetet definieras tekniskt som en viss bestämd mängd av aktiviteter (se avsnitt 3.4.1). Särredovisning har emellertid skett även för enskilda aktiviteter, och det är sålunda möjligt att genom addition eller subtraktion i efterhand totalt och för vissa redovisningsgrupper erhålla skattningar avseende andra arbetstidsdefinitioner än den som användes i tabellerna. Dock är valfriheten som regel p g a svårigheterna att i efterhand bryta ut en del av sysselsättningarna inom en viss aktivitet begränsad till alternativa aktivitetssammansättningar.

8.2.3.3 Tidskategorier

I första hand kan den totala tiden fördelas på de två kate-

tidsåtgång för arbete i eller i samband med tjänsten gorierna och i övrigt. Den förstnämnda kategorin kan i sin

tidsåtgång tur uppdelas i tidsåtgång för arbete som avser lärarens “under-

(mätt i veckotimmar) och tidsåtgång för arvisningsskyldighet bete avseende sådana funktioner för vilka arvode utgår i särskild ordning och sålunda i detta fall inte ingår i tjänstekoefficienten

Den totala tidsåtgången kan således klassi-

(speciella åtaganden).

ficeras i följande tre huvudkategorier:

a) Tidsåtgång för arbete ingående i lärartjänsten

b) för speciella åtaganden i samband med

Tidsåtgång

lärartjänsten

c) Tidsåtgång i övrigt

Det kan att kategori a) innefattar både ordinarie under-

tilläggas

och och att kategori c) utöver visningsskyldighet övertimmar, fritid också omfattar förvärvsarbete utanför tjänsten.

av i olika slag av 8.2.3.4 Klassificering sysselsättningar

lärararbete resp övriga sysselsättningar

att ett bokföringshäfte för en viss vecka ger en korrekt Antag

i den att den faktiska sysselsättningen under redovisning meningen

intervall är beskriven. Problemet att bestämvarje enskilt riktigt

dvs för det lärararbete som utförts i ma arbetstiden, tidsåtgången

under kan då sägas bestå i att för tjänsten ifrågavarande vecka,

intervall först en klassificering med avseenvarje redovisat göra

och därefter en klassificering av aktiviteten de på aktivitet göra enligt schema på nästa sida.

_.73_

1.

I I ITidsinterva1l I Sysselsättning specificerat med klassificeras : avseende på | som viss

| aktivitet

:sysselsättning

I

2. Aktiviteten

utgör lärararbete?

I I |Tidsinterva1l I ;klassificeras 3 sysselsätt “övrig

|som tid:

ningen avser I arbete i |

samband med

tjänsten?

I I |Tidsinterva1l 4. Sysselsätt- Iklassificeras : ningen avser som extra I arbete som är I arvoderat i |arvoderad I arbetymv I särskild ord- | I ning?

| Tidsintervall

klassificeras

som arbetstid

| i tjänsten

För att genomföra de olika klassificeringarna krävs kriterier av följande innebörd.

1. Kriterium för klassificering av sysselsättningen

som viss aktivitet.

2. Kriterium för klassificering av aktiviteten med

avseende på dikotomien lärararbete/ej lärararbete.

Kriterium för klassificeringen av sysselsättningen med avseende på dikotomien avser/avser inte arbete i tjänsten.

Kriterium för klassificering av sysselsättningen med avseende på dikotomien avser/avser inte arbete som är arvoderat i särskild ordning.

I fråga om den aktivitetslista som använts kan först konstateras att samtliga fyra ovannämnda kriterier i allmänhet är implicerade i själva aktivitetsdefinitionerna. Detta betyder med andra ord (i princip) att aktivitetsklassificeringen enligt punkt 1 direkt hänför ett redovisat aktivitetsintervall till ettdera av tidskategorierna övrig tid, extra arvoderad arbetstid eller arbetstid i tjänsten. Vissa aktiviteter kräver emellertid från denna synpunkt några kommentarer.

8.2.3.5 Restposten (akt 353)

Osäkerhet rörande en aktivitets klassificering har förekommit när sysselsättningen under ett tidsintervall redovisats genom en beskrivning och aktivitetsklassificeringen antingen inte med tillräcklig säkerhet i efterhand kunnat utföras med hjälp av de vid bearbetningen tillgängliga kriterierna eller inte alls kunnat ske beroende på att beskrivningen varit ofullständig utan att man därför ansett det som rimligt att förkasta hela bokföringshäftet. Det har därför varit nödvändigt att införa en restpost med den ungefärliga innebörden verksamhet som eventuellt är att betrakta som lärararbete i tjänsten.

Bearbetningstekniskt har restposten tillskapats genom att aktiviteten 35 delats upp på två aktiviteter, 35A, övrigt lärararbete tillhörande tjänsten och 35B, restpost. 35A tillhör med andra ord definitionsmässigt lärararbete i tjänsten medan 35B i princip består av i detta avseende ej klassificerade sysselsättningar.

Restposten innehåller emellertid även en annan typ av sysselsätt-

nämligen sådana som utgör lärararbete och som utförts i ningar, samband med tjänsten men icke ingår i lärarens åligganden.

nämnts har alla sysselsättningar hänförda till akt 35 Som tidigare dokumenterats på särskilda blanketter.

_75_

8.2.5.6 Uppehåll och vila under arbetet i skolan (akt 34)

Akt 54 är definierad som uppehåll under arbete i skolan, vilket ej använts till annan aktivitet 1. Dess innebörd framgår av de kompletterande anvisningarna som lämnas i bokföringshäftet (sid 8) sådant uppehåll som uppkommer under skoldagen p g a rast, håltimme e d och ej utnyttjas för speciellt arbetsmoment eller någon av fritidsaktiviteterna 28-31. Denna definition i säger och för sig om hur ingenting tidsåtgången för akt 34 skall klassificeras, eftersom det lämnas öppet huruvida hålraster, timmar o d under alla bara under förhållanden, vissa förhållanden eller ev aldrig skall räknas in i arbetstiden. Av denna anledning lämnas närmast några synpunkter på innebörden av be-

greppet uppehåll (under arbete i skolan).

Först skall antas att ett kan uppehåll betraktas som vila. Vilan kan emellertid i detta fall ytterst vara en följd av den omständigheten att det tid uppstått disponibel mellan två tidsbundna inte av lärarens fria aktivitetsintervall, val. Härtill kommer de två att läraren har omständigheterna arbetsuppgifter som icke är tidsbundna och som eventuellt kan utföras under den disponibla och att läraren tiden, själv kan betrakta det påtvingade uppehållet som en i och för sig lämplig vilopaus. Man kan således urskilja tre olika situationer si-

(resp

kan naturligtvis avse endast en del av den disponibla

tiden tuatign .

- Den tiden disponibla utnyttjas av läraren för icke-tidsbunden verksamhet (lärararbete eller

övriga sysse1sättningar)

- Den disponibla tiden till utnyttjas behövlig vila.

- Den tiden kan av läraren disponibla varken utnyttjas till icke-tidsbunden verksamhet eller till behövlig vila.

Det sätt på vilket dessa problem behandlats innebär följande.

a) Om läraren utnyttjade disponibel tid för annan verk-

samhet än vila klassificerades denna tid på relevant

aktivitet (ev ej ingående i definitionen av lärar-

arbete).

b) Om den disponibla tiden utnyttjades till vila klassi-

ficerades den på akt 54 (utan

specificering).

Lärarens redovisning godtogs.

c) Akt 34 i sin helhet har definierats som tillhörande

lärararbetet i tjänsten.

1 Aktiviteten är ett exempel på hur benämningen aktivitet ibland

användes om något som snarast är icke-aktivitet.

_76_

Det bör emellertid påpekas att vissa pauser rimligtvis också måste ingå i den tid som redovisas för aktiviteter tillhörande lärararbetet såväl för dem som utförts i skolan som för dem som utförts i hemmet. För hemarbetet gäller emellertid att någon uppehållsaktivitet inte har definierats.

Genom att akt 34 ingår i den i tabellerna redovisade arbetstiden kan man säga att denna innehåller ett visst mått av vilopauser. Tidsåtgången för akt 34 är dock ett mycket osäkert mått på den sammanlagda paustiden. Eftersom denna tidsåtgång kan innehålla tid som icke bör inräknas i arbetstiden, t ex lunchraster, tid före påbörjat och efter avslutat arbete i skolan, men samtidigt möjligen inte omfattar all den paustid som borde ingå i arbetstiden gäller osäkerheten även om de skattade värdena betraktas som maximi- eller minimivärden.

8.2.3.7 Resor och förflyttningar (akt 32 och 33)

De två typer av resor och förflyttningar som förekommer som särskilda aktiviteter är följande:

Akt 32 mellan bostaden och lärararbetet

Akt 33 mellan skolans lokaler samt mellan skolor vid

fyllnadstjänstgöring

Inledningsvis kan påpekas att den omständigheten att en resa eller pågår inte utesluter att annan verksamhet

förflyttning samtidigt pågår. Detta dubbelaktivitetsproblem, som även gäller vissa andra aktiviteter, har lösts genom prioritetsanvisningar vid bearbetningen av bokföringshäftena.

De två av resor och förflyttningar kan sägas vara defi-

typerna nierade sätt som gör tidsåtgången i princip entydigt hän-

på ett förbar till antingen arbetstid eller övrig tid. Akt 32 representerar arbetsresor och skall sålunda inte ingå i arbetstiden, akt är resor och förflyttningar i tjänsten och bör

33 däremot således ingå i arbetstiden.

emellertid av att den res- och för- Speciella problem skapas

som man egentligen skulle vilja ha flyttningstid i tjänsten

från den faktiskt realiserade. Den redovisad kan skilja sig

tiden kan definieras ungefär som den tid som noregentliga

direkt från ett arbetsställe till malt bör åtgå för förflyttning

I behöver förflyttningarna varken vara ett annat. praktiken ju

med normal men dessutom tilldirekta eller ske tidsåtgång, kommer den omständigheten att en förflyttning i tjänsten i praktiken ibland sker via t ex bostaden; en egentlig förflyttning

hänförbar till akt 33, blir i sådana mellan två skolanläggningar,

mellan bostad och skola, hänförbara till fall två förflyttningar

Det kan vidare att definitionen med avseende på akt 32. påpekas

är och man får räkna med att avgräns-

förflyttningens längd oklar,

har något olika av olika lärare. ningen gjorts

- 77 -

Akt 33 har som framgår av avsnitt 3.4.1 definierats som tillhörande

lärararbetet. Ovanstående påpekanden gör emellertid att den redovisade tidsåtgången har en osäker innebörd. De redovisade värdena är relativt små, av storleksordningen 5-15 timmar motsvaranper läsår, de ungefär 10-25 minuter per vecka.

8.2.3.8 Deltagande 1 fortbildningskurs (akt 25)

Denna aktivitet har i redovisningen icke hänförts till lärararbete i tjänsten, något som dock inte automatiskt av dess definiföljt tion. Aktiviteten har dock redovisats separat i vissa tabeller för att genom addition i efterhand eventuellt kunna inkluderas i arbete i tjänsten.

8.2.5.9 Allmänt om aktivitetsdefinitionerna

Tidigare har konstaterats att restposten av ej klassificerad tidsåtgång (på akt 353) bl a är en följd av att de operationella definitionerna av lärararbete och arbetstid en själva inrymmer viss grad av osäkerhet. En motsvarande osäkerhet vidlåder även de enskilda ehuru osäkerheten torde aktivitetsdefinitionerna, variera ganska väsentligt mellan olika aktiviteter.

Det kan i detta framhållas att mellan sammanhang gränsen vad som skall kallas brister hos aktivitets- (variabel-) definitionerna och vad som skall kallas brister hos är själva redovisningen flytande. En kvantitativ av mätfelet hos en bokförd bestämning enskild, uppgift förutsätter att det riktiga värdet kan tillräckligt exakt definieras, i detta fall med avseende på både aktivitet och tidsåtgång (om man hade kännedom om alla relevanta För

förhållanden).

många aktiviteter, t ex planerings-, kontakt- och klassföreståndaraktiviteterna, torde vagheten i resp innebörd aktivitetsbegrepps vara ett större problem vid av resultatens bestämningen tillförlitlighet än de mera renodlat undersökningstekniska felkällorna.

En naturlig slutsats av detta är att de redovisade slumpfelen i form av dubbla i dessa fall en standardavvikelser) ger alltför exakt bild av de i tabellerna redovisade värdenas tillförlitlighet, och att värdena i stället får betraktas som mått den på ungefärliga storleksordningen.

I princip är naturligtvis detta som delvis resonemang, framgått tidigare, tillämpbart även på hela den grupp aktiviteter som det totala lärararbetet består trots att osäkerheten hos av, definitionen här anges genom en särskild Det bör dock restpost. påpekas att osäkerheten hos hela definition aktivitetsgruppens rimligen inte utgör summan av osäkerheten hos de enskilda aktiviteternas definitioner; i huvudsak torde det i stället vara fråga om överlappningar bland lärararbetsaktiviteterna inbördes.

_73_

Allmänna förutsättningar för bedömningen av validiteten hos bokföringsuppgifterna

8.3.1 Inledning

Den modell som senare kommer att användas för utvärderingen av observationsbiasen dvs validiteten, riktigheten, hos bokföringsuppgifterna bygger på antagandet att följande tre förutsättningar rörande de deltagande lärarnas inställning till undersökningen och förmåga att bokföra i tillräcklig utsträckning varit uppfyllda.

Lärarna har haft en i stort sett positiv inställning till undersökningen, så att de aktivt engagerat sig i uppgiften att åstadkomma så bra uppgifter som möjligt.

Lärarna har allmänt haft en sådan inställning i allmänhet och

till undersökningen i synnerhet, att de inte medvetet lämnat felaktiga uppgifter.

Lärarna har haft förmåga att i begärd utsträckning genomföra bokföringen enligt lämnade instruktioner.

Det första steget i utvärderingen blir därför att bedöma rimligheten hos nämnda antagande, vilket skall ske med hjälp av bl a resultaten från attitydundersökningen och med en systematisering i enlighet med den tidigare nämnda utvärderingsmodellen.

8.3.2 Lärarnas inställning till undersökningen

8.3.2.1 Faktorer som påverkar inställningen

Inställningen hos de lärare som deltog i undersökningen utgör en av de centrala faktorerna vid bedömning av bokföringsmetodens funktionssätt: en positiv inställning är nödvändig för att bokföringsarbetet överhuvudtaget skall kunna genomföras i tillfredsställande omfattning. Enligt utvärderingsmodellen antas inställningen vara beroende av följande omständigheter:

a) Hur lärarna upplevt undersökningens syfte

b) Hur lärarna upplevt sin förmåga att bokföra

enligt anvisningarna

c) Lärarnas åsikter om själva mätförfarandet

(häftet, anvisningarna osv)

d) Det sätt på vilket bokföringen i efterhand

kontrollerats

e) Antalet bokföringsperioder samt dessas längd

och utplacering under läsåret

De olika faktorerna skall i det följande i tur och ordning diskuteras.

_79_

8.3.2.2 Syfte

I attitydundersökningen tillfrågades lärarna rörande sin uppfattning om undersökningens syfte. Svaren fördelade sig procentuellt på följande sätt (angivet frågenummer anger frågans nummer i formuläret).

Fråga (nr 19): Tycker Ni att är arbetatidsundersökningens syfte tillräckligt motiv för det som vi har bokföringsarbete bett Er utföra?

Ja, 1 hög grad 43,2 %

Ja, i viss mån 39,5 75

Nej, knappast 6,7 %

Nej, inte alls % 2,3

Vet ej 8,3 %

8.3.2.3 Lärarnas förmåga att bokföra

Lärarnas egen uppfattning om sin att förstå definitioner förmåga och metodens praktiska innebörd studeras inte genom en särskild fråga i AVUs Däremot detta i attitydundersökning. gjordes samband med en provundersökning för GRU. Resultatet blev därvid följande:

Fråga (nr 8 i GRU-provet): Anser Ni att de och anvisningar instruktioner Ni fått för bokföringen var

Tillräckliga

För komplicerade och knapphändiga

Onödigt utförliga

Låg- och mellan- Högstadiestadielärare lärare

Tillräckliga 96,3 % 97,9 %

För komplicerade och

knapphändiga 1,2 % 291 %

Onödigt utförliga 2,5 % 0 %

Utan svar O % O %

Av tabellen torde framgå att lärarna själva inte att metoden ansåg var för svår. Intrycket från de särskilda intervjuer som också genomfördes i samband med GRU-provet var snarare att metoden i allmänhet av lärarna betraktades som relativt lätt. Dessa resultat avser visserligen andra lärare och ett annat än det bokföringshäfte som förekom i AVU, men det finns knappast skäl att tro att några uppfattningen bland AVU-lärarna skulle vara väsentligt annorlunda.

8.3.2.4 Mätförfarandets utformning De delmoment i mätförfarandet som är av betydelse för inställningen antas vara följande.

a) Bokföringsblankettens1 (principiella och typografiska)

utformning

b) Definitionernas utformning (rörande aktiviteter,

aktuella begrepp osv)

c) Anvisningarnas utformning

d) Bortfallsuppföljningen

ger ingen bild av lärarnas inställning till Attitydundersökningen dessa enskilda men svaren på frågorna 6 och 7 belyser lä-

moment, rarnas uppfattning med avseende på momenten a), b) och c) tillaammantagna. Svaren fördelade sig enligt följande:

(nr 6): Har det inträffat att Ni har haft svårt att hitta Fråga lämplig rubrik för ett arbetsmoment Ni har haft?

Ja, ofta 3,8 % Ja, ibland 45,3 % Nej, aldrig 49,4 % Vet ej 1,1 % Utan svar 0,4 %

(nr 8): Ni att definitionerna i bokföringshäftet av Fråga Tycker de olika arbetsmomenten varit tillräckligt klargörande?

Ja es,3 % Nej 10,2 % Vet ej 1,5 %

Det bör att svaren på ovanstående frågor är svårtolkade.

påpekas Dessutom får betraktas som så pass kompli-

undersökningssituationen cerad att det rimligen ganska ofta (under tämligen många bokföringsveckor) kunde förekomma i varje fall någon svårighet vid bokföringsarbetet.

1 visst i

Med blankett avses här ett uppslag för ett dygn

bokföringshäftet

- 31 _

8.3.2.5 Kontrollförfarandets utformning

Här skall endast påpekas att den kontroll som skedde

genom kontakt mellan loko och lärare bör ha haft en särskild för lärar-

betydelse nas inställning genom den repetitiva karaktären hos

undersökningen; kontrollen av den bokföring som lämnats för första

perioden ger en effekt på inställningen under den andra osv.

perioden

8.3.2.6 Förutsättningarna för urvalsförfarandet

Vid utformningen av det sätt på vilket å ena sidan å andra

lärarna, sidan bokföringsveckorna för de enskilda utvalda lärarna valdes

ut, måste hänsyn bl a tas till att kan försämras under

inställningen undersökningens gång om belastningen på lärarna göres för hög, dvs om antalet bokföringsveckor göres för stort avståndet mel-

och/eller lan två intilliggande bokföringsveckor är för kort.

Svårigheter rör här främst bestämningen av det lämpliga antalet bokföringsveckor per lärare. Av statistiska och undersökningsekonomiska skäl var det önskvärt att detta antal så stort

gjordes som möjligt, och det gällde alltså att välja det största antal

bokföringsveckor som läraren kunde acceptera utan att förändrades i

inställningen negativ riktning i sådan utsträckning att redovisningen i oacceptabel grad påverkades. Antalet sattes till fem och

deltagandefrekvensen tyder på att detta antal i huvudsak har av lärarna.

accepterats

8.3.2.7 Inställningen till resultatet av bokföringen

Avslutningsvis skall lärarnas egen uppfattning om möjligheterna att genom bokföringen erhålla en tillfredsställande redovisning av den faktiska arbetstiden redovisas.

Fråga (nr 4): Anser Ni att vår bokföringsmetod har gjort det

möjligt för Er att redovisa Er arbetstid som den faktiskt varit under

bokföringsperioderna?

Ja %

87,4

Nej 10,0 9%

Vet ej 2,5 %

Det verkar således som 8 å 9 lärare av 10 tror på att redovisningen ger en riktig bild av hur arbetstiden faktiskt varit. Som tidigare framgått genomfördes attitydundersökningen efter fjärde eller femte bokföringsperioden; de redovisade värdena speglar med andra ord lärarnas uppfattning sedan hela eller huvuddelen av bok-

föringsarbetet genomförts.

8.3.3 Lärarnas arbetsbeteende under bokföringsperioderna

8.3;3.1 Faktorer som påverkar arbetsbeteendet

Med lärarens arbetsbeteende menas det sätt på vilket läraren genomför sitt arbete (se vidare nedan). I mera teknisk terminologi kan det sägas motsvara den faktiska aktivitetssammansättningen hos Iärararbetet; arbetsbeteendet är alltså i denna mening själva mätningens föremål. Man måste här ta hänsyn till att själva det faktum att man gör en mätning ibland kan påverka det som skall mätas; ett mätinstrument som ger en mycket precis uppmätning av ett faktiskt förhållande behöver alltså inte nödvändigtvis ge ett precist mått på det opåverkade, sanna förhållandet.

Vid användande av bokföringsmetoden föreligger det (i motsats till vad som är fallet vid intervjumetoden) en risk för att det faktiska arbetsbeteendet under en bokföringsperiod genom bokföringens påver- _kan i en sådan utsträckning skiljer sig från det beteende som skulle ha förelegat om bokföring inte ägt rum, att effekterna på mätresultatet inte kan försummas.

I utvärderingsmodellen har antagits att arten av den påverkan som

utövar på arbetsbeteendet är beroende av två fakbokföringsmetoden torer, nämligen

l) Mätförfarandet

2) Lärarens inställning

Mätförfarandet tänkes ha både en direkt och indirekt inverkan, indirekt såtillvida att olika utformning av bokföringshäfte, anvisningar osv kan ha_olika effekt på lärarens inställning, vilken i sin tur ovan, själv påverkar arbetsbeteendet. Vid den följan-

enligt de diskussionen av mätförfarandet behandlas endast den direkta effekten.

8.3.3.2 Mätförfarandets inverkan på arbetsbeteendet

om denna inverkan uppställdes följande förenklade modell. I fråga

Mätförfarandet antas påverka arbetsbeteendet under bokföringsperioderna tre olika effekter, kallade påminnelseeffekten, ansam-

genom lingseffekten resp störningseffekten.

Påminnelseeffekten innebär att aktivitetslistan och anvisningarna i under pågående bokföring påminner läraren om vil-

bokföringshäftet ka och som ingår i hans tjänst. Detta

arbetsuppgifter åligganden

att läraren å ena sidan om vad som har hänt (sedan betyder påminns

men å andra sidan också om vad som

föregående bokföringstillfälle)

bör hända. Man kan därför tala om en positiv som

påminnelseeffekt

att redovisa vad som faktiskt har hänt och förbättrar möjligheterna

_85_

en negativ påminnelseeffekt som innebär en förändring av undersökningssituationen. Båda effekterna får antas bli starkare med ökad finhetsgrad hos aktivitetsdefinitionerna; en mera ak-

detaljerad tivitetslista bör alltså genom den positiva påminnelseeffekten tendera att ge bättre redovisning men samtidigt,

genom den negativa påminnelseeffekten, i högre grad påverka arbetsbeteendet.

Ansamlingseffekten, förorsakad av det faktum att läraren i förväg vet om att bokföring skall innebär att ut-

ske, arbete, i någon sträckning, omedvetet eller i god tro, koncentreras till bokföringsperioderna genom att vissa som skulle ha

arbetsuppgifter, utförts under tiden närmast före utföres se-

bokföringsperioden, dan denna påbörjats och andra som skulle ha utförts

uppgifter, under tiden närmast efter utförs innan denna

bokföringsperioden, avslutas. Ansamlingseffekten tenderar sålunda att förändra arbetsbeteendet i arbetstidsökande riktning och bör liksom

påminnelseeffekterna bli starkare ju mera detaljerad aktivitetslistan är.

Störningseffekten är en följd av att själva tar

bokföringsarbetet tid i anspråk, och innebär att en arbetsuppgift, som skulle ha utförts under bokföringsperioden p g a arbetet med bokföringen antingen blir uppskjuten till tiden efter bokföringen eller inte alls blir utförd. Störningseffekten tenderar sålunda att leda till en förändring av arbetsbeteendet i arbetstidssänkande riktning, dvs till en negativ bias. Detta gäller dock endast under

förutsättning att tidsåtgången för bokföringsarbetet i enlighet med anvisningarna bokföres som icke-lärararbete. Man kan därför tala om två slag av störningseffekter, den nyss beskrivna (störningseffekt I) och en störningseffekt II som medför att tidsåtgång för

bokföringsarbete ingår i redovisad tidsåtgång för lärararbete.

Den bias som de tre effekterna kan förorsaka diskuteras närmare nedan. I fråga om störningseffektens inverkan på tidsåtgången skall emellertid lärarnas egen uppfattning belysas genom följande

tabell, ehuru det måste påpekas att problemet överhuvudtaget torde vara svårt att belysa med hjälp av intervju.

Fråga (nr11): Tror Ni att den tid som gått åt till bokföringsarbetet har påverkat tidsåtgången för Ert egentliga lärararbete?

Andelen ja-svar är således ca 20 %. Siffran kan synas hög, men säger 1 och för sig ingenting om vare sig storleken eller riktningen av den störande effekten.

En bild av lärarnas totala uppfattning om bokföringens störande inverkan får man av följande tabell.

Fråga (nr 5): Tycker Ni att bokföringsarbetet har inverkat störande på Ert lärararbete?

hållanden har viss störande inverkan på lärarnas arbete. Att endast ca en lärare på tjugo svarade Ja, i hög grad, torde kunna betraktas som ett för bokföringsmetoden positivt resultat.

Lärarnas egen uppfattning om i vad mån de medvetet förändrat sitt arbetsbeteende av representativitetsskäl belyses av följande resultat. Det skall här påminnas om att attitydundersökningen utfördes efter en bokföringsperiod och i allmänhet sedan fyra eller fem av bokföringsperioderna genomförts.

Fråga (nr 15): Har Ni försökt att lägga upp Ert arbete under bokföringsperioderna så att resultatet skulle bli så representativt som möjligt för Er arbetsbörda?

Som synes är andelen ja-svar så pass stor att man inte kan bortse från att medvetna förändringar kan ha en icke försumbar biasskapande effekt. Möjligen kan man tänka sig att svaren delvis är ett mått på vad man blivit medveten om sedan man genomfört (hela eller delar av) bokföringen. I så fall skulle den redovisade uppfattningen bl a vara ett uttryck för aktivitetslistans negativa påminnelseeffekt; vissa lärare har först i efterhand vid en direkt fråga blivit medvetna om att de genom aktivitetslistan förändrat sitt arbetsbeteende.

_.85_

8.3.4 Lärarnas mätbeteende

8.3.4.1 Faktorer som påverkar mätbeteendet

Enligt utvärderingsmodellen antas mätbeteendet, dvs det sätt på vilket lärarna utför vara bokföringsarbetet, beroende av tre faktorer, lärarnas förmåga, lärarnas och mätförinställning farandets utformning. Frågan om i vad mån lärarnas inställning i stort kan anses fylla de krav som undersökningsmetoden ställer och lärarnas egen uppfattning om sin att utföra förmåga bokföringsarbetet har belysts i föregående avsnitt. I det följande ges en beskrivning av mätbeteendet samt några kommentarer till detta.

8.3.4.2 Mätbeteendet

Mätbeteendet diskuteras här som direkt beroende endast av mätförfarandets utformning. Vad som därvid först skall tas upp till behandling är antalet bokföringstillfällen per dag (b0kföringsfrekvensen). Bokföringsfrekvensen är vid en ungefär jämn fördelning i tiden avgörande för längden av de s k registreringsintervallen; ju oftare bokföring sker desto kortare blir dessa intervall och desto säkrare till en viss bör, upp gräns, de lämnade uppgifterna bli. Tre speciella bör emellertid omständigheter ihågkommas vid bedömningen av bokföringsfrekvensen.

1) Under dagar eller delar av dagar med ringa eller låg lärararbetsaktivitet kan det vara fullttillfredsställande med en låg bokföringsfrekvens.

2) Om bokföringsfrekvensen är hög ökar risken för att bok-

föringen inverkar på arbetsbeteendet (i ena eller andra riktningen).

3) För att få stöd för har vissa lärare fört bokföringen minnesanteckningar vid sidan om bokföringshäftena. En uppgift om antalet bokföringstillfällen kan i sådana fall ge en missvisande bild av mätbeteendet.

De uppgifter som redovisas nedan måste betraktas som tämligen grova approximationer.

Fråga (nr 2): Hur ofta har Ni under en bokföringsperiod med normal arbetsbörda kunnat ta fram och fylla i bokföringshäftet?

0,2

(nr 3): Har Ni fört in uppgifterna direkt i bokförings-

Fråga

haftet eller gjorde Ni först minnesanteckningar, som Ni därefter har fört in i bokföringshäftena?

Direkt bokföring 77,8 7a Bokföring via minnesanteckningar 22,0 % Vet ej 0,2 7%

Något underlag för att studera hur bokföringsfrekvensen utvecklades under undersökningens gång finns inte tillgängligt. Man skulle emellertid kunna förvänta sig att tillförlitligheten hos bokföringsuppgifterna (med avseende på det faktiska arbetsbeteendet) genom någon form av uttröttning minskar under de senare bokföringsperioderna. Antalet bokförda aktivitetsintervall bör här kunna ge en viss uppfattning om huruvida en trötthetseffekt föreligger, och nedan lämnas därför en särredovisning av antalet arbetsaktivitetsintervall efter bokföringsperiodens nummer (uppgifterna avser genomsnitt för ett urval av 40 ämneslärare).

Redovisningsperiod

3 | m Redovisningsdag

O-JUWCNQQUW

mmmamam

1-7

Av denna tabell framgår att den fjärde bokföringsperioden har

lägre antal noteringar än övriga perioder, något som genomgående återspeglar den omständigheten att vinterlov och påsklov i stor utsträckning inföll under denna period.

Medelvärdena för de olika perioderna ger inte belägg för att någon

trötthetseffekt skulle föreligga (detta gäller även meväsentlig delvärdena för totala antalet aktivitetsintervall). Även om antalet aktivitetsintervall är ett bristfälligt mått i sammanhanget, kan de erhållna värdena möjligen tolkas som att kvaliteten hos mätbeteendet (hos de lärare som medverkat) har kunnat hållas till-

stabil under en följd av 5 bokföringsperioder per lärare. räckligt Detta skulle innebära att en bedömning av hur antalet bokförings-

inverkat främst bör grundas på det partiella bortfallet perioder under undersökningens senare del.

_87_

8.3.5 Slutsatser

Innebörden av de krav som i inledningen till detta avsnitt

uppställts beträffande lärarnas och är

inställning förmåga naturligtvis svårdefinierbar och det är sålunda svårt att

avgöra huruvida kraven i verkligheten varit uppfyllda.

Vad först förmågan beträffar visar såväl ovan redovisade

resultat från erfarenheter

attitydundersökningen som övriga som gjorts under undersökningens gång en övervägande och det

positiv bild, finns därför inga skäl att att

frångå uppfattningen de deltagande lärarna i allmänhet på ett tillfredsställande sätt kunnat

följa de instruktioner som lämnats för bokföringsarbetet.

Vad sedan inställningen beträffar kan först konstateras att den höga det omfattande arbete som

deltagarfrekvensen, mycket lärarna lagt ner på bokföringsarbetet och det sätt

på vilket samarbetet mellan lärare och lokalombud genomförts i

sig själv är tillräckligt belägg för att lärarna motsvarat ställda

högt krav i detta avseende. Attitydundersökningens resultat kan ses som en bekräftelse på en i huvudsak positiv även i

inställning slutskedet av den långa undersökningsperioden.

Mera svåråtkomlig är däremot risken för av resulta-

snedvridning ten p g a medvetet felaktig med hän-

uppgiftslämning, speciellt syn till den omständigheten att om de skulle

lärarna, ha velat, i princip - i varje fall i viss utsträckning - haft möjligheter

att lämna uppgifter som vore både systematiskt och i

felaktigt praktiken oåtkomliga för kontroll.

Det får här först framhållas att det i och för sig kan finnas motivering för lärarna att lämna sådana uppgifter vid undersökningen som leder till att deras arbete blir kvantitativt överskattat. Riskerna för att så kan ske skulle ökas om man kunde misstänka en icke seriös inställning från lärarnas sida till undersökningen och om felaktig uppgiftslämning kunde ske utan större ansträngning. Utredningsinstitutets erfarenhet från omfattande kontakter genom olika kanaler med de deltagande

lärarna, genom materialgranskning m m, har icke givit belägg för att medvetna ansträngningar förekommit att lämna felaktiga uppgifter. Även om det bör starkt framhållas att intelligent fusk inte kan kontrolleras talar avsaknaden av fall av upptäckt eller misstänkt fusk för att sådant inte har förekommit i någon nämnvärd

utsträckning. Vidare bör i detta sammanhang framhållas det faktum att ett ovan-

ligt omfattande arbete lagts ner i AVU på att få lärarna allvarligt, välvilligt och korrekt inställda till ULAs undersökningar och att förutom bokföringsmetoden även intervjumetoden i viss utsträckning kommit till användning i undersökningsarbetet.

Vad som här sagts motsäger inte det förhållandet att tendenser från lärarnas sida till överskattning av arbetsinsatsen kan förekomma i olika gränsfall, särskilt i de fall då definitioner av aktiviteterna lämnar visst utrymme för skönsmässig bedömning, såsom i samband med arbete i hemmet. Vidare hindrar det förut sagda inte att mer eller mindre omedvetna förvanskningar kan förorsaka felaktigheter i de lämnade uppgifterna.

8.4 Intervjuundersökningen och dess resultat

8.4.1 Inledning

Bedömningen av observationsbiasen kommer i det följande att ske med hjälp av resultaten från intervjuundersökningen. Dessa redovisas i avsnitt 8.4.3 nedan. Dessförinnan lämnas några principiella synpunkter på intervjumetoden och dess användbarhet för kontroll av bokföringsuppgifterna.

8.4.2 Principiella synpunkter på intervjumetoden

Till en början skall uppmärksamheten fästas på två väsentliga egenskaper hos intervjumetoden så som denna i det aktuella sammanhanget varit utformad.

a) Arbetsbeteendet påverkas ej

b) Den maximala förutsatta erinringstiden är lika med längden

av mätperioden plus kontakttiden

Egenskapen a) medför att gm intervjumetoden ger exakta värden på den faktiska arbetstiden så är metoden även (principiellt) i sin helhet exakt. Tillförlitligheten hos uppgifterna om den faktiska arbetstiden är till stor del beroende på om erinringstiden är tillräckligt kort, och egenskapen b) medför därför att man vid intervjuundersökningen måste nedbringa såväl mätperiodens längd som den genomsnittliga kontakttiden. Vid planeringen av intervjuundersökningen i samband med AVU var man osäker huruvida det skulle vara praktiskt möj-

att intervjuerna med tillräcklig snabbhet. Fältarbeligt genomföra tet blev emellertid föremål för en mycket noggrann planering sam-

som stora resurser insattes vid dess genomförande, och det tidigt visade sig att över 80 % av intervjuerna kunde genomföras under den första dagen, därav många under förmiddagen. Detta resultat översteg förväntningarna och gjorde det rimligt att anta, att erinringstidens längd i och för sig inte omöjliggör en acceptabel tillförlitlighet hos intervjuuppgifterna.

Tillförlitligheten hos dessa är vidare beroende av intervjuare-, respondent- och glömskeeffekter. De väsentliga åtgärder som kan

för att minska den bias som dessa effekter kan förorsaka, vidtagas består i att utarbeta en genomtänkt intervjuarteknik och aktivitetslista. Den förra ut på att i första hand avgränsa den tid som

gick

åt vissa av andra än lärararbete, vilägnats typer sysselsättningar ka av en eller annan anledning är lätta att komma ihåg (måltider,

TV-radio, läsning av tidningar och böcker, sömn osv). resor, biobesök, Den resterande tiden kartlades sedan med avseende på utfört lärar-

varvid aktivitetslistan tjänstgjorde både som stöd för minarbete, net och som hjälpmedel att avgränsa lärararbete från icke-lärararbete.

_89_

8.4.3 Krav på intervjumetoden som kontrollmetod

Då en erhållen skillnad mellan ett bokförings- och ett

intervjuvärde är ett estimat och sålunda kan vara behäftad med både

slumpfel och bias skall sammanfattningsvis bl förutsätt-

a följande ningar föreligga för att en kontrollmetod (vilken som helst) skall

vara helt idealisk.

- Biasen vid huvudmetoden skall vara

lika beskaffad hos samt-

liga redovisningsgrupper (eller skillnaden känd)

- Den totala biasen hos kontrollmetoden skall

vara lika med

noll (eller känd)

- skall kunna

Slumpfelet göras tillräckligt litet

I en praktisk situation är det ofta ytterst svårt att avgöra om de

båda förstnämnda kraven är uppfyllda och dyrbart att dimensionera

kontrollundersökningen så att också det tredje kravet är

uppfyllt. I det aktuella sammanhanget blir den väsentligaste därför

frågan snarast huruvida intervjumetoden kan betraktas som en bättre me-

tod (en metod med mindre bias) Detta

än bokföringsmetoden. gäller emellertid endast om resultaten av de båda metoderna

väsentligt avviker från varandra; ger båda metoderna samma resultat

ungefär kan detta betraktas som ett stöd för hos bok-

tillförlitligheten föringsundersökningens resultat.

8.4.4 Resultat av intervjuundersökningen

De skillnader som beräknats mellan och

bokförings- intervjuuppgifterna är behäftade med en stor slumpvariation och

möjligheterna till särredovisning av materialet är därför

mycket begränsade. Följande tabeller är främst av intresse. Kommentarerna begränsas

till tidsåtgång för totalt arbete i tjänsten.

Tabell 1

Genomsnittlig skillnad i tidsåtgång mellan bokföring och intervju (minuter per dag kl 14.00 - 24.00)

Av denna tabell framgår att för ämnesläraren (som svarar för huvudparten av materialet) gav bokföring lägre värden än intervju (signifikant på 95 %-nivån). För övningslärarna är skillnaden icke signifikant, vilket emellertid även gäller skillnaden mellan de båda lärarkategorierna.

Tabell 2

Genomsnittlig skillnad 1 tidsåtgång mellan bokföring och intervju; totalt lärararbete i tjänsten, lärare i läroämnen, fördelning efter bokföringsdagens ordningsnummer inom bokföringsperioden (minuter per dag 1:1 14.00 - 24.00).

Redovisningsdag Antal lärare Genomsnittlig skillnad

I denna tabell kan man spåra en tydlig tendens till ökning av skillnaden ju senare redovisningsdagen ligger under bokföringsperioden. Tabellen kommer att senare utnyttjas för att empiriskt studera vissa

rörande lärarnas arbets- och mätbeteende under bokföringshypoteser perioderna.

Tabell 3

för totalt lärararbete i tjänsten redovisad med bokföring Tidsâtgång

minuter från kl 14.00 - 24.00 för lärare i resp intervju; per dag

och fördelning efter tidsåtgång (antal lä-

övningsämnen,

läroämnenrare .

Tidsåtgång i Bokföring Intervju minuter Antal lärare Antal lärare

323 260 o

61 90

_91_

Man finner i denna tabell en förhållandevis

mycket god överensstämmelse mellan de båda men med två

metoderna, viktiga undantag; vid bokföringen har redovisats ett

betydligt högre antal dagar utan arbetstid och ett

betydli t lägre antal dagar med mycket

lång arbetstid (efter kl 14.00 . Möjliga till

förklaringar dessa skillnader kommer att diskuteras senare.

Tabell 4

Genomsnittlig skillnad i tidsåtgång mellan och

bokföring intervju; totalt lärararbete

i tjänsten, fördelning efter lärarkategori och

dagarna måndag-fredag resp söndag (minuter per kl 14.00

dag - 24.00).

Måndag-fredag Söndag

Antal Skill- Antal Skill-

söndagar övriga veckodagar (exkl lördagar). Motsvarande tendens

gäller också för övningslärare. Se vidare nedan.

8.5 Validiteten hos

bokföringsuppgifterna

8.5.1 Inledning

Med validitet avses här graden av överensstämmelse mellan det

man vill mäta och det man faktiskt mäter. Som mått

på validiteten användes biasens storlek. Eftersom

begreppet validitet på samma sätt som kvalitet är medan

positivt begreppet bias är negativt, står validitetens storlek i ett

omvänt förhållande till storleken av biasen. Högsta värdet erhålles

på validiteten naturligtvis när biasen är lika med noll. Vad som i det

följande skall diskuteras är storleken dvs validiteten hos

av Bobs, obser-

vationerna så som dess§_föreligger i den färdiga

hålkortsmassan. Bland de faktorer som påverkar observationernas

validitet innefattas således även den manuella

bearbetningen, pågående jämsides med och ibland föranledd av kontrollarbetet, dvs del-

omförningar, summeringar, kodning och hålkortsstansning. De fel i

som uppstår

bearbetningsprocessen torde som tidigare nämnts vara av en betydelse som är helt underordnad av de felkällor

betydelsen som explicit beaktas i den uppställda utvärderingsmodellen.

8.5.2 Förenkling av utvärderingsmodellen

För enkelhetens skull betraktas kontrollförfarandet, som i utvärderingsmodellen utgör en fristående faktor, som en integrerad del av mätförfarandet. Om man vidare som resultat av diskussionen av inställningen och förmågan ovan kan eliminera dessa som fristående biasskapande faktorer kan den del av utvärderingsmodellen som är relevant för bedömning av validiteten förenklas enligt följande:

Arbets-

beteende

bserva- Mätförfarande

tione rnas (inkl kontroll-

validitet förfarande)

Mät-

beteende

Syftet med den följande diskussionen är att utifrån ovanstående förenklade modell genomföra ett försök till kvantitativ bedömning av den totala biasen hos de erhållna observationerna.

8.5.3 En tentativ biasmodell

Följande hypoteser skall uppställas:

H1: Den omständigheten att läraren i förväg vet att han skall bok-

föra sin arbetstid under en vecka gör att han (omedvetet eller

i tro) tenderar att uppskjuta vissa arbetsuppgifter till

god

bokförin sveckan. Den omständigheten att han bokför gör vidare

att han omedvetet eller i god tro) tenderar att utföra arbete

under som han annars skulle utfört efter denna.

bokföringsveckan

(Ansamlingseffekten).

Den av läraruppgifter som aktivitetslistan i bok-

specificering

innebär, medför att läraren påminns om vilka

föringshäftet

som ingår i hans tjänst, något som i sin tur medför

åligganden

att han tenderar att arbeta mer än han skulle ha gjort om han

inte bokfört. (Den negativa påminnelseeffekten).

_.93_

H3: Bokföringsarbetet medför att vissa arbetsuppgifter inte alls utföres eller uppskjutes till någon dag efter bokföringsperiodens slut. (Störningseffekt I).

H4: Bokföringsarbetet tar tid vilket i anspråk, delvis ingår i tid som redovisats som arbetstid.

(Störningseffekt II).

H5: Vid registreringen av tidsintervallen tenderar läraren att (omedvetet) överskatta tidsåtgången för aktiviteter som tillhör lärararbetet. (Glömskeeffekt I).

H6: Vid registreringen av tidsintervallen tenderar läraren att glömma en viss del av det utförda lärararbete som är svårt att hänföra till viss aktivitet och som ibland därför redovisas under icke-lärararbete. (Glömskeeffekt II).

H7: Aktivitetsspecifikationerna i bokföringshäftet tjänar som en påminnelse om vad som faktiskt hänt sedan det senare bok-

föringstillfället. (Den positiva påminnelseeffekten).

Av de effekter som enligt dessa hypoteser påverkar mätvärdena skall först två elimineras, nämligen störningseffekterna I (H5) och II (H4). I orsakar Störningseffekt en negativ, störningseffekt II en positiv bias. Då storleken i intetdera fallet torde vara relativt sett särskilt kan det vara betydande rimligt att anta att de båda störningseffekterna i genomsnitt tar ut varandra.

Vidare skall antas att den positiva påminnelseeffekten (H7) endast indirekt genom glömskeeffekterna biasen (H5 resp H6) påverkar och att de båda senare approximativt tar ut varandra.

De sålunda gjorda antagandena innebär att effekterna enligt H3-H7 i genomsnitt tar ut varandra, och den totala bias som observationer-

na medför endast skulle vara orsakade av ansamlingseffekten och den negativa påminnelseeffekten. Båda dessa effekter arbetspåverkar beteendet och har tidigare berörts i avsnitt 8.3.3.2 ovan. Resultatet av attitydundersökningen visar att en tämligen stor andel av lärarna anser att bokföringen inte arbetstiden. påverkat Lärarnas (genomsnittliga) uppfattning om arbetsbeteendets förändringar behöver för den skull inte strida mot att hypoteserna en påverkan föreligger. Eftersom effekterna antas vara i stort sett omedvetna

(dock möjligen medvetna i efterhand) och i styrkan förändringarna torde vara svåra att bedöma, får hypoteserna betraktas som oberoende av lärarnas egen uppfattning.

Av de båda återstående effekterna, först H1 och H2, skall ansamlingseffekten diskuteras. Den generella innebörden hos denna kan åskådliggöras på följande sätt (arbetstiden betraktas här som en kontinuerlig variabel utgörande produkten av arbetsintensitet och tid).

Arbetsintensitet Å

f”

Tids_ Bokföringsperiod om 7 dagar Tidsperiod b period.a srx s

3. Tiden

den hypotetiskt sanna arbetsintensiteten motsvarande den arbetstid som skulle ha förekommit om någon bokföring ej ägt rum)

den faktiska arbetsintensiteten

tid för arbete som flyttas från tidsperiod a till mätperioden

tid för arbete som flyttas från tidsperiod b till mätperioden

skillnad mellan faktisk och sann arbetstid orsakad av ansamlingseffekten, så att

AT = - + = AX + AY

AT1 AT2 AT3

visar dels hur arbetstiden ansamlingseffekten ökar Figuren genom under större delen av dels hur arbetstiden genom förmätperioden, inom under en viss del av denna minskar. delningen mätperioden

-95..

För den fortsatta diskussionen skall dock ansamlingseffekten antas ha en något enklare innebörd, åskådliggjord i följande figur:

Arbetsintensitet

AT

-x

W

AX

g I Tiden g g g 3

Enligt denna figur sker inte något arbete i förväg (Y=O), ej heller sjunker arbetsintensiteten under någon gång den sanna.

Således antas att

AT=AX

Vidare antas ökningen vara störst i början av mätperioden. Överför man detta betraktelsesätt till att en gälla fördelning över skillnaden mellan faktisk och sann arbetstid erhåller man ett per dag stapeldiagram av t ex följande utseende:

Skillnad = bias

\“

: . Dag nr

Bokföringsperiod

- 96 _

av ovan beskrivna betraktelsesätt kan naturligtvis dis- Rimligheten kuteras. innebär det att man antar att det finns Sammanfattningsvis att medvetandet om att arbetstiden blir föremål för en en tendens upphov till en ansamling av arbetstid undersökning (omedvetet) ger men att denna tendens genom uttröttning förunder mätperioden,

svagas.

kan i likhet med ansamlingseffekten Den negativa påminnelseeffekten antas minska under mätperiodens gång och den genom uttröttning totala skillnad mellan faktisk och sann arbetstid som den nega-

tiva och ansamlingseffekten tillsammans förpåminnelseeffekten orsakar skulle då fördela sig på i princip samma sätt som i figuren

Den bias vardena på arbetstiden är beovan. som de genomsnittliga häftade med kan sålunda illustreras på följande sätt:

Positiv bias orsakad

av den negativa på-

minnelseeffekten

Positiv bias orsakad

av ansamlingseffekten

Bokföringsperiod

att endast hur biasen enligt antagandena i Figuren avser belysa Det bör också framhållas att det kan vara princip bör utvecklas. att anta att den faktiska arbetstiden mot slutet av periorimligt under den ehuru det tidigare och i figuren anden sjunker sanna, tagits att så inte är fallet.

den ovan skisserade modellen delvis är Det skall här påpekas att resultat och sålunda i detta grundad på intervjuundersökningens till förklaringar av upptäckta skillsammanhang närmast är försök nader mellan bokförings- och intervjudata. Intervjuundersökningen ett bekräftande eller förkastande av kan sålunda inte användas för - i fråga om de generella egenskaperna de hypoteser som uppställts detta ett för utvärderingen av GRU. hos resp metod blir problem för en kvantitativ bedömning av Modellen skall i stället användas Dessförinnan skall emellertid en egenobservationsbiasens storlek. som inte omfattas av ovanskap hos bokföringshäftet behandlas,

stående modell.

_97_

8.5.4 Bias genom kryssmarkering

Det bokföringshäfte som användes i

avvecklingsskoleundersökningen (AVU-häftet) skiljer sig från det häfte som kommit till användning i den senare genomförda undersökningen i grundskolan (GRUhäftet) bl a i det avseendet att bokföring inte behövde ske under dagar utan lärararbete. Sådana dagar markerades i stället med ett kryss, som angav anledningen till att lärararbete inte förekommit. Diskussionerna i samband med utformningen av bokföringshäftet för GRU gav anledning förmoda att möjligheten till kryssmarkering lett till att arbetstid, som förekommer under speciellt (skolfria) lördagar och söndagar delvis inte redovisas. Följden skulle sålunda bli en tendens till negativ bias hos AVU-häftet.

Det material som erhållits vid intervjuundersökningen (tabell 4) och en provundersökning som föregick GRU (GRU-provet) och i vilken de båda häftena jämfördes, kan utnyttjas för att undersöka det berättigade i ovanstående förmodan. Av intervjuundersökningen framgår det att AVU-undersökningen för söndagar mellan tiden 14.00 och 24.00 för ämneslärare gett i genomsnitt 25 minuter mindre arbetstid än intervjuundersökningen. Antar man att den senare för söndagar ger ett ungefär riktigt värde på arbetstiden (arbetsbeteendet opåverkat) och förutsätter man att den arbetstid som redovisas i AVU-häftet för söndagar i genomsnitt åtminstone inte är någon underskattning, representerar den nämnda skillnaden ett (skattat) minimivärde på den negativa bias som kryssmarkeringen ger upphov till.

Förutsätter man vidare att underskattningen kan extrapoleras till att omfatta hela dagen mellan t ex kl 08.00 och 24.00 så kan skillnaden för söndagen i dess helhet beräknas till

- 25 = 40 minuter

%%

Fördelningen av antalet dagar som redovisats som helt utan lärararbete i GRU-PT°Vet Var följande (ämnes- och

övningslärare).

GRU-häfte AVU-häfte

(212 lärare) (220 lärare)

Antal dagar % av Antal dagar % av

Även om antalet redovisade arbetsfria dagar för GRU-häftet kan vara en underskattning p g a förändringar i arbetsbeteendet torde skillnaden mellan de båda häftena vara ett starkt belägg för antagandet att kryssmarkeringen leder till en underskattning av arbetstiden.

Den uppskattning som gjorts ovan beträffande söndagarna innebär att den redovisade genomsnittliga arbetstiden per lärare och vecka bör ökas med 40 minuter (för ämneslärare). Effekten av kryssmarkeringen gör sig emellertid även gällande för övriga veckodagar, och antar man att underskattningen i genomsnitt per veckodag är proportionell mot kvoten som arbetsfria redovisade dagar genom totala antalet dagar för resp veckodag, så kan underskattningen för hela veckan räknas ut enligt följande.

Den nämnda kvoten är enligt GRU-provet för vardagar 8 %, för söndagar 57 %. Underskattningen per veckodag utom söndag blir då

- 40 min = 5,6 âê

Detta värde gäller var och en av de sex vardagarna och underskattningen totalt för dessa per vecka blir således

6 ° 5,6: 34 min

Summeras detta värde med värdet för söndagarna, 40 min, erhåller man

40 + 34 = 74 min

som de antagandena utgör den negativa bias per vecka enligt gjorda för ämneslärarna som möjligheten till kryssmarkering (i AVU) förorsakar.

Motsvarande bias för för vilka underskattningen för övningslärarna, mellan kl 14.00 och 24.00 enligt intervjuundersökningen är söndagar 36 minuter, blir

Lä 3 6 (1+6 °-å= 106 min

10 57)

De båda värden som genom dessa räkneexempel erhållits är naturligtvis av flera skäl osäkra och ingalunda statistiskt säkerställda. Hypotesen att till kryssmarkering haft den här beskrivna undermöjligheten skattande effekten bekräftas emellertid av det resultat från intervjusom redovisats i tabell 3. Hypotesen ger en förklaring undersökningen till att såsom där antalet dagar utan redovisad arbetstid är påpekats avsevärt färre enligt intervjuundersökningen.

-99-

8.5.5 Bias genom förändring av arbetsbeteendet

Genom särredovisningen efter redovieningsdagens nummer

(intervju-

undersökningens tabell 2) får man en bild av hur skillnaden tidsåtgång per dag enligt AVU-häfte minus tidsåtgång per dag enligt intervju utvecklar sig under loppet av en bokföringsperiod. De erhållna skillnaderna bör emellertid för den

korrigeras antagna negativa bias som förorsakas av möjligheten till

förkryssning, och man erhåller då följande tabell (avseende

ämneslärare).

ungefär samma vikt.

I det följande skall diskussionen begränsas till ämneslärarna, beroende på att Jämförelsematerialet för övningslärarna är otillräckligt. Vidare beaktas inte slumpfelen, men det kan nämnas att dubbla standardavvikelsen är av ungefär samma storleksordning för alla veckodagar, uppskattningsvis ca 1 15 minuter.

Ovan redovisade skillnader för ämneslärarna inritade i ett diagram ger följande resultat.

Skillnad i min I

O

g 3; Dag nr

-10 j_ alt III

- 100 -

De i figuren (på fri hand) dragna regressionslinjerna visar tre olika sätt att tolka de erhållna värdena. (Alt III skulle förutsätta att ansamlings- och påminnelseeffekterna ger ett minimum inuti bokföringsperioden). Ett fjärde sätt, som i förenklande syfte skall väljas för den fortsatta diskussionen, bygger på följande antaganden.

a) Skillnaden är ungefär konstant, dels under dagarna 1-2,

dels under dagarna 3-7.

b) AVU-häftet ger under dagarna 3-7 ungefär riktiga värden

på arbetstiden sedan förkryssningseffekten eliminerats.

Sambandet mellan skillnad och redovisningsdagens nummer kan då representeras av två vågräta regressionslinjer1 för dagarna 1-2 på relativa nivån +12,5 min(=medelvärdet av 12 och 13) för dagarna 3-7 på relativa nivån -5,2 min (medelvärdet av -4, +4, -14, -3 och -9). Eftersom den senare enligt b) antas motsvara den sanna 0-nivån (bias = 0) erhålles följande figur:

Bias \

20 + 17,7 min

.. /

Intervjudata + 5,2 min

Av följer att det korrigerade AVU-häftet ger en positiv

antagandena bias av 2 x 17,7 = ca 35 min per vecka. Vidare följer att intervju-

vars värden under de fem senaste dagarna ligger +5,2 min metoden,

än skulle ha en positiv bias av högre (det korrigerade) AVU-häftet, 7 x 5,2 = 36 min.

1 antas vara av

Intervjudata opåverkade bokföringen

samma och vidaresanna arbetstiantasd.

i genomsnitt ha ungefar

redovisningsdagarna

- 101 -

Resultatet av ovanstående beräkningar kan sammanfattas i följande tabell (värdena angivna i timmar i stället för minuter).

Bias i tim/vecka (räkneexempel)

Mätmetod Genom för- Genom för- Annan Totalt kryssning ändrat ar- orsak

betsbete-

ende

Bokföring

(ämneslärare) - - -

1,2 + 0,6 0,6

Intervju

(ämneslärare) -- -

+ 0,6 + 0,6

För övningslärare blir med samma beräkningssätt biasen genom förkryssning -1,8 tim. (Biasen genom förändrat arbetsbeteende har inte

beräknats).

Det måste här påpekas att ett värde bias på bokföringens i ovanstående räkneexempel erhållits utan något antagande om intervjumetodens bias; resultat har intervjuundersökningens endast använts för att i viss mening standardisera bokföringsvärdena. Det är i stället så att värdet på bias av de intervjumetodens följer gjorda antagandena rörande bokföringens bias (om man som ovan bortgjorts ser från och som av slumpfelen), framgår ovanstående sammanställning har värdet i fråga blivit +0,6 tim/vecka. Intervjumetoden skulle sålunda medföra en viss Gör man en överskattning. korrigering för förkryssningseffekten hos finner bokföringsmetoden man att den senare skulle ge en av överskattning (i räkneexemplet) exakt samma storlek.

Exaktheten i denna överensstämmelse är det sätt naturligtvis genom på vilket biasvärdena framräknats beroende av En tillfälligheter. slutsats som man emellertid skulle kunna dra av ovanstående resul-

tat är att bokföring och skulle ha intervju gett ungefär samma resultat om möjlighet till i kryssmarkering bokföringshäftet inte förelegat.

För bedömningen av rimligheten i denna slutsats är det främst två frågor som blir av intresse att dels om huruvida diskutera, frågan det finns skäl att förmoda att har en intervjumetoden positiv, ehuru ganska liten bias, dels om hur stor frågan undersökningsresultatens bias för olika ändamål får vara för att kunna högst betraktas som försumbar. Vad gäller den första frågan kan allmänt att sägas en överskattande tendens hos överensstämmer med vad intervjumetoden man med gängse betraktelsesätt skulle förvänta av denna metod sig i ett sammanhang som det där tendensen i minaktuella, fråga genom neseffekten är psykologiskt förklarlig. Att å andra överskattningen sidan är tämligen liten skulle kunna vara en av bl a den anföljd vända intervjutekniken.

Tabell 3 i intervjuundersökningen ger emellertid anledning att inte utan vidare godta ovanstående slutsatser. I kommentaren till tabellen har påpekats att antalet dagar utan arbetstid är betydligt lägre och antalet dagar med mycket lång arbetstid (301-600 min) är betydligt högre vid intervju än vid bokföring. Den förstnämnda skillnaden har antagits kunna förklaras av förkryssningseffekten, vilket emellertid, om effektens storlek skulle vara -1,3 tim/vecka (erhållen vid sammanvägning av -1,2 för ämnes- och 1,8 för övningslärare) skulle betyda att 68 lärare (328 minus 260) tillsammans skulle ha underlåtit att redovisa ungefär 470 timmar dvs i genomsnitt närmare 7 tim per som arbetsfri redovisad dag (efter kl 14.00).

Man kan naturligtvis tänka sig att förkryssningsmöjligheten i huvudsak använts för att slippa bokföring vid hög arbetsbelastning, i vilket fall den bristande överensstämmelsen på båda punkterna i tabell 3 skulle vara förklarad. Detta kunde kanske i viss utsträckning ha varit fallet och följaktligen ge en acceptabel förklaring till den stora skillnaden 1 högsta intervallet i tabellen, men det förefaller inte rimligt att det gällt för huvudparten av de aktuella I så fall blir den beräknade negativa biasen genom för-

dagarna. kryssningseffekten en överskattning. Antar man att de i bokföringen som arbetsfria felaktigt redovisade dagarna haft en genomsnittlig arbetstid av hälften av det som tidigare beräknats, alltså ungefär

tim per dag efter kl 14.00, så sjunker biasen genom förkryss- 3,5 ningseffekten till hälften av 1,3 tim/vecka (för båda lärarkate-

säg till -0,7 tim/vecka. Förklaringen till skillnaden

gorierna),

mellan och intervju måste då vara en motsvarande större

bokföring överskattning hos intervjudata (om antagandet b) ovan bibehålles). För att för enkelhetens skull få överensstämmelse med ovan gjorda biassammanställning erhåller man för enbart ämneslärarna enligt det förda då följande biasvärden.

resonemanget

Bias i tim/vecka (räkneexempel) Mätmetod Genom för- Genom för- Totalt

kryssning ändrat ar-

betsbete-

ende

Bokföring

(ämneslärare) + 0,6 1 O

Intervju

+ 1:2 + 1:2

(ämneslärare)

En motsvarande sammanställning innefattande även övningslärarna

till de senares låga relativa vikt ge ungefär skulle med hänsyn samma resultat. För båda kategorierna skulle de nya synpunkterna leda fram till slutsatsen att bokföringsdata är approximativt unbiased och att intervjudata har en bias motsvarande ungefär

Det måste här dock återigen påpekas att de fram- 1 tim per vecka.

värdena inte på att ha någon objektivt bestämräknade gör anspråk bar exakthet, se nedan.

_ 105 _

Den andra frågan som ställdes tidigare gäller vilken approxima-

tionsgrad som kan accepteras vid av biasens bestämningen storlek. Allmänt kan här sägas att biasens absoluta värde kan få uppgå till ca 1/4 av standardavvikelsen utan att konfidensnivån vid en inter-

vallskattning, baserad på dubbla i nämnvärd standardavvikelsen, grad minskar.

Vad skattningar av arbetstidens absoluta storlek beträffar kan man först påpeka, att observationsbiasen representerar endast en av många systematiska felkällor och att det totala sytematiska felet vid sådana är skattningar samtidigt ytterst svårbestämbart och, speciellt vid små redovisningsgrupper, betydelsefullt för storleken av konfidensintervallens verkliga konfidens. Härvidlag torde man få begränsa sig till slutsatsen att det vid den hittills förda diskussionen inte framkommit några skäl för antagandet att observationsbiasen skulle vara av vad som kan bedömas som nå-

gon väsentlig storleksordning.

Vid parvisa jämförelser mellan redovisningsgrupper är situationen

principiellt annorlunda, genom att biasen för båda kan grupperna antas vara i större eller mindre utsträckning likartad. Samtidigt tenderar standardavvikelserna vid sådana jämförelser att vara större och det kan därför vara meningsfullt att kvantitativt

exemplifiera vilka relationer mellan bias och standardavvikelse som från formell här kan synpunkt accepteras.

Säg att man jämför två med redovisningsgrupper avseende på total arbetstid och dubbla standardavvikelsen för båda grupperna är 60 tim, dvs 1,5 tim om man för enkelhetens skull räknar tidsåtgång per vecka. Vid skattning av skillnaden blir då standardavvikelsen

+ = 1,13 tim/vecka

(lå-ÅF (L532

Biasens absoluta värde kan ovan då vara enligt

- 0,25 1,132: 0,3 tim/vecka

utan att påverka konfidensnivån hos dvs skattningen, biasen får

ligga någonstans mellan -0,3 och +0,3 utan att ha någon egentlig betydelse. Här avser även biasvärdet en skillskillnad, nämligen naden mellan biasen hos skattningen för resp redovisningsgrupp. Försumbarheten blir således oberoende av biasnivån i och för sig, t ex vid en bias av resp och oberoende av -1,3 -1,0 vilken av de båda skattningarnas bias som har det eller värdet. högre lägre

Detta exempel torde närmast visa att för marginalerna systematiska fel vid dragning av statistiskt slutsatser giltiga på given konfidensnivå är tämligen små även vid mellan jämförelser olika

redovisningsgrupper.

8.5.6 Bokföringens bias med avseende på delar av lärararbetet

Den hittillsvarande diskussionen av biasproblematiken har begränsats till tidsåtgången för det totala lärararbetet. En avsevärd del av de estimat som enligt målsättningarna skulle beräknas avser emellertid tidsåtgång för en rad olika komponenter av lärararbetet, och en viktig fråga blir därför också att diskutera vilken observationsbias skattningarna rörande dessa kan vara behäftade med.

Det sätt på vilket lärararbetet är organiserat innebär att en viss del av lärararbetet utföres under bunden arbetstid, medan det övriga arbetet utföres under tid som läraren själv (mer eller mindre) bestämmer, obunden arbetstid. Det ligger i dessa begrepps innebörd att de förändringar i arbetsbeteende som kan ske under en bokföringsperiod hänför sig till aktiviteter som utföres under obunden tid, dock under förutsättningen att den bundna tiden inte bara definitionsmässigt utgör arbetstid utan

har ett fixerat arbetsinnehåll (lektioner, vakthållning

osvockså.

De aktiviteter för vilka tidsåtgång redovisas i tabellkatalogen är i de allra flesta fall av sådan art att de helt eller delvis har förekommit under obunden arbetstid. Troliga undantag är endast akt 12, Skrivvakt, akt 13 Annan vakthållning samt möj-

akt 14 Sammanträden och akt 16 Deltagande i studiedag ligen Storleksordningen hos den sammanlagda tidsåtgângen för dessa aktiviteter är emellertid relativt liten, ca 5 % av den totala arbetstiden och vidare torde det i praktiken vara ytterst svårt att för aktiviteter göra en bedömning av i vilken utsträck-

övriga ning de påverkats av ansamlings- och påminnelseeffekterna. Det torde därför vara nödvändigt att vid tolkning av resultaten anta att biasen förändrat arbetsbeteende fördelar sig på de oli-

genom ka aktiviteterna i proportion till tidsåtgången. Samma resonemang torde i stort sett kunna föras beträffande förkryssningseffekten, vilket i skulle innebära att redovisningen med avseende

praktiken

aktiviteternas relativa andel av den totala tidsåtgången antas på vara unbiased.

8.5.7 Sammanfattande kommentar rörande validiteten

Diskussionen av validiteten hos bokförings- och intervjuuppgifterna har ovan bl a i form av räkneexempel, som lett fram

genomförts till en kvantitativ av den bias som resp datainsam-

uppskattning

se sammanställning i föregående avsnitt. Enligt lingsmetod medför,

är observationsbiasen för bokföringsmetoden lika med noll denna medan en överskattning motsvarande 1,2 tim per

intervjumetoden ger

Dock är resultatet för bokföringens del en följd av att olivecka.

som var för medför tendens till bias i endera ka felkällor, sig

vid de förutsättningar som valts, tagit ut varandra. riktningen,

att hålla i minnet dessa Det är emellertid väsentligt att båda

att bokföring den slutsatser bl a är grundade på antagandet under

en i genomsnitt ger en riktig senare delen av bokföringsperiod

_105_

redovisning av den totala arbetstiden. Detta kan anses

antagande mer eller mindre rimligt men kan inte i någon va-

objektiv mening ra sant eller falskt. Det exakta, matematiskt resulta-

uttryckta tet av räkneexemplet beträffande bokföringsmetoden =

Bobs i O, skall därför inte betraktas som ett definitivt konstaterande av att AVU-resultaten inte är behäftade med observationsbias. Den praktiska innebörden av resultatet är snarare den att vid den gjorda utvärderingen inga skäl framkommit för antagandet att observationsbias 1 endera riktningen skulle överväga. Med andra ord: resultatet ger inte motiv för korrigering av bokföringsuppgifter i den ena eller andra riktningen. Men naturligtvis kan man genom att basera utvärderingen på andra kom-

antaganden ma fram till ett annat resultat.

Avslutningsvis skall här också sägas några ord om observationsbiasen vid jämförelse mellan AVU- och GRU-resultaten. I

grundskoleundersökningen har använts ett bokföringshäfte som i vissa avseenden skiljer sig från det häfte som användes i avvecklingsskoleundersökningen. GRU-häftet har empiriskt prövats vid en provundersökning, vars resultat gav vid handen att det nya häftet troligen skulle medföra icke oväsentligt högre värden på den redovisade arbetstiden än AVU-häftet. I denna sitaution kan resultatet från de intervjuundersökningar som genomförts parallellt med båda bokföringsundersökningarna fylla funktionen som jämförelsebas. Intervjuundersökningarna har i båda fallen en likartad utformning och man torde därför kunna anta att intervjumetoden i biasavseende fungerar på ungefär samma sätt. En skattning av skillnaden i observationsbiasen hos

bokföringsuppgifterna i AVU resp GRU skulle då erhållas genom skillnaden i resp skattade avvikelser mellan bokföring och

intervju.

8.6 Bias genom bortfall

8.6.1 Inledning

Urvalsenheterna i AVU och GRU består som tidigare nämnts i princip av lärarveckor. Varje enskild lärare utgör ett stratum av ett givet antal veckor, motsvarande totala antalet veckor under läsåret (39 veckor). Inom varje stratum utväljes ett antal lärarveckor, och om man benämner dessa utvalda veckor för bokföringsperioder kan således bortfallet klassificeras på två olika sätt, antingen som

i) bortfall av enskilda bokföringsperioder eller som

ii) bortfall av lärare

Bortfallet i) benämnas här artiellt bortfall, något som dock kräver ett förtydligande.

I allmänhet brukar man med partiellt bortfall avse de enheter i (netto-)urva1et för vilka observationer erhålles på en del av men inte på alla undersökningsvariablerna. I AVU är emellertid relationen mellan undersökningsvariablerna sådan att man måste förkasta hela bokföringen för en mätperiod om inte observationerna efter ev komplettering är tillfredsställande för samtliga variabler, något som innebär att partiellt bortfall i den vanliga bemärkelsen inte kan förekomma. Vad nu bortfallet enligt i) beträffar, är detta partiellt i det avseendet att bortfallet av en eller annan bokföringsperiod för en viss lärare endast avser del av stratum. Bortfallet av en lärare innebär i stället bortfall av ett helt stratum. I det fall man definierar urvalsenheterna som lärare skulle bortfallet ha den allmänna renodlade innebörd som diskuteras i kap 7, men man skulle då antingen behöva låta varje lärare som inte har fullt antal bokföringsperioder ingå i bortfallet eller beakta det partiella bortfallet i) vid bedömningen av biasen hos observationerna. I utvärderingsmodellen antages bortfallet vara en självständig biasskapande faktor. Samtidigt har emellertid vid bearbetningen av AVU en lärare betraktats som bortfall först om antalet bokföringsperioder, för vilka fullständig och korrekt redovisning erhållits, varit mindre än tre. Den inkonsekvens som dessa två omständigheter leder till vid utvärderingen torde dock uppvägas av fördelen att behandla bortfallet i ett sammanhang.

8.6.2 Några allmänna synpunkter

Som framgår av kap 7.4.5.2 definieras den bias som skapas av bortfallet som produkten av relativa bortfallsstorleken och, något förenklat uttryckt, skillnaden i aktuellt parametervärde mellan de lärare som representeras i det bearbetade materialet och de lärare som representeras av bortfallet. En kvantitativ bedömning av bortfallsbiasen förutsätter således att man åsätter ett värde på två faktorer. För den ena av dessa, relativa bortfallsstorleken, finns för undersökningspopulationen i dess helhet och för vissa redovisningsgrupper objektiva uppskattningar 1 form av redovisade bortfallsandelar, medan någon motsvarande beräkning av värdet på den andra faktorn inte föreligger för någon parameter, dvs för någon undersökningsvariabel/redovisningsgrupp. Den senare omständigheten är en följd av att någon tillräckligt bra metod för observation i bortfallsstratum inte varit tillgänglig.

Antag emellertid att man ändå vill ha en kvantitativ uppfattning om bortfallsbiasen. Det måste då först påminnas om att biasen har både storlek och Själva önskemålet att

riktning. få en biaskomponent bestämd kan då innebära tre saker:

1) att få storleken bestämd

eller 2) att få riktningen bestämd

eller 3) att storlek 953 riktning bestämd

få gig_

_107..

Det första alternativet är endast under vissa

meningsfullt förutsättningar, t ex om man tänker sig biasen som en av totalfelets komponenter, i vilket fall kvadrering gör att inte har

riktningen någon betydelse. Kvantifieringen av biasen får emellertid då formen av ett absolutvärde, som dock måste

rimligen ges innebörden av ett (troligt) minimi- resp med andra ord

maximivärde, gränsvärden för ett intervall, och följaktligen måste förses med en specificering som max trolig bias e d.

Det andra alternativet innebär att man sitt

begränsar önskemål till att avse frågan om biasen medför en över- eller underskattning och lämnar frågan öppen beträffande över- eller underskattningens storlek.

Det tredje alternativet är uppenbarligen det mest ambitiösa. Om det realiserades, dvs om det vore att erhålla en till-

möjligt förlitlig beräkning av både storleken och riktningen av en biaskomponent, så skulle som en logisk konsekvens att

följa ifrågavarande estimat korrigerades uppåt eller nedåt med värdet

i_fråga. Nu kan man emellertid hävda att det ytterst sällan är att

rimligt ha som mål för en kvalitetskontroll att beräkna ett

objektivt punktvärde för en biaskomponent, även om man som ovan be-

gjort träffande observationsbiasen kan utforma som sken-

räkneexempel bart har detta syfte. Då det gäller den kvantitativa

bedömningen av bortfallsbiasen så torde det för AVUs del vara

rimligt att också låta räkneexempel avse max främst till

trolig bias, följd av att de bortfallsorsaker som kunnat redovisas kan

ge upphov till bias i båda riktningarna, som det inte

samtidigt vore realistiskt att anta att de helt tar ut varandra.

8.6.3 Kommentarer till bortfallet

Vad bortfallet av lärare beträffar så detta

utgjorde 10 %, fördelat med 5 96 på vägran, 1 % på tjänstledighet och

4 7:3 på övriga orsaker (se punkt 3.9.1).

Ser man nu först på de lärare som i undersök-

vägrat deltaga ningen kan det mycket väl vara så, i enlighet med vad man brukar anta i fråga om bortfallsindivider i statistiska undersökningar, att de som grupp betraktade i vissa avseenden

skiljer sig från de lärare som deltagit. Huruvida detta är fallet eller ej är emellertid inte speciellt intressant; det

betydelsefulla i sammanhanget är om dessa skillnader tenderar att medföra olikheter med avseende på undersökningsvariablerna.

Här skall inte göras något försök att närmare de

penetrera olika omständigheter som medfört att vissa lärare vägrat att delta och på grundval därav bygga upp om hur

hypoteser vägrarstratum kan vara beskaffat med avseende på undersökningsvariablerna. Det skall blott konstateras att empiriska data inte har bedömts kunna ge något tillförlitligt underlag för en analys och att den enda möjligheten som står till buds därför är en

rimlighetsbedömning, naturligtvis under hänsynstagande till de institutionella och andra faktiska förhållanden som sätter gränser för variabelvärdenas möjliga variation.

Den bedömning som här skall göras är att vägrarna inte i någon väsentlig grad skiljer sig från sina deltagande kolleger med avseende på den totala arbetstiden och dess fördelning på olika aktiviteter. Några olikheter förekommer naturligtvis, men det är svårt att finna skäl att anta att skillnaderna tenderar att överväga i den ena eller andra riktningen. Den omständigheten att lärare ansett sig ha för låg arbetstid att redovisa antas sålunda inte ha någon särställning som förklaring till vägran. Det förefaller då mera troligt att vägran p g a hög arbetsbelastning spelat en större roll. Vad som ansetts som högt (och lågt) är emellertid en följd av enskilda lärares subjektiva bedömning och kan således avse mycket olikartade faktiska situationer, och vidare torde både en hög och en låg arbetsbelastning som vägrarorsak vara mindre betydelsefull än en allmänt negativ inställning till undersökningar av det aktuella slaget.

Vad sedan orsaken tjänstledighet beträffar så är det på samma sätt som beträffande vägran svårt att finna faktorer som talar för en tendens till snedvridning i viss riktning. Säg att man för exemplifieringens skull antar att det främst är intensiva lärare som haft tjänstledighet. Somliga skulle då kunna vara intensiva i den meningen att de hinner med mycket arbete på kort tid, andra i den meningen att de är ambitiösa och ägnar lärararbetet lång tid utan att därför vara ineffektiva osv. På samma sätt om man antar att det är sjukliga lärare som tjänstledigheten avser; vissa kan ha en benägenhet att bli sjuka därför att de arbetar för mycket, andra orkar inte att arbeta så mycket därför att de är fysiskt svaga osv.

Ej heller beträffande övriga orsaker kommer man med överväganden av det slag som gjorts ovan fram till någon bestämd tendens. Här är det snarare ännu mera uppenbart fråga om helt olika av orsaker, av vilka många kan betraktas som be-

typer roende av tillfälligheter, andra torde ge upphov till negativ bias.

Övergår man sedan till det partiella bortfallet, utgörande totalt 7 %, finner man en omständighet som på ett betydelsefullt sätt skiljer denna typ av bortfall från lärarbortfallet,

den att variationer i arbetsbelastningen kan medföra nämligen extremt eller låga variabelvärden under enskilda bok-

höga föringsperioder som under ett helt läsår delvis tar ut varandra. Detta innebär att det partiella bortfallet kan vara farligare som felkälla än bortfallet av hela lärare; en väsent-

bias åt ena eller andra hållet skulle skapas om den ena lig typen av perioder starkt överväger. Några empiriska belägg för att så skulle vara fallet finns inte tillgängliga (se dock tabellen nedan över det partiella bortfallets utveck-

och det finns heller knappast några för-

ling periodvis),

nuftsskäl som talar för att den ena eller andra riktningen skulle Det som här påpekats gör emellertid att man

överväga. bör räkna med en större osäkerhet då det gäller det partiella bortfallets snedvridande inverkan.

...109-

En annan aspekt på det partiella bortfallet

gäller dess samband med ev säsongsvariationer i variabelvärdena.

För att belysa detta redovisas i följande tabell det partiella bortfallet

(i observerade bokföringsperioder för lärare med minst

tre bearbetningsbara bokföringshäften) fördelat efter antal bearbetningsbara häften och periodnummer.

Det kan påpekas att varje lärare med tre häften

bearbetningsbara förekommer i två av kolumnerna. Det partiella bortfallet för dessa lärare kan alltså särredovisas efter lärare och

periodkombination, varvid kombinationerna är 1-2, Av dessa är

1-3,...,4-5. speciellt kombinationen 4-5 av intresse, eftersom antalet lärare med denna kombination torde ge en viss kompletterande information om bok-

föringströtthetens betydelse som bortfallsorsak. Det aktuella antalet var 52 (av de 80 ovan vilket

enligt möjliga), innebär att av de 103 lärare som i det

ingick partiella bortfallet under femte perioden plus en av perioderna 1-4 endast ca hälften

representerade trötthetskombinationen 4-5. Det den om-

sagda belyser ständigheten att också andra faktorer än trötthetseffekten varit av betydelse för uppkomsten av det bortfall som förekom

under den senare delen av läsåret.

Man kan i ovanstående tabell spåra en klar tendens mot ökat bortfall fr 0 m tredje i föl-

perioden, något som ytterligare belyses jande tabell.

Typ av bortfall Period nr

1 2 3 4 5

Partiellt bortfall 4,9 % %

4,6 6,6 % 7,0 9% 10,5 %

Lärarbortfall 10,0 % 10,0 7% 10,0 %

10,0 9% 10,0 %

Totalt 14,9 ø % % %

14,6 16,6 17,0 7% 20,5

Allmänt innebär bortfallets utveckling att vårterminen är

något mindre representerad i de redovisade skattningarna än höstterminen och slutet av resp termin är något mindre än

representerat början.

- 110 -

att även det partiella bortfallet Det måste emellertid påpekas torde vara orsakat av omständigheter som i icke oväsentlig grad eller mindre karaktär, något som t ex har en mer slumpmässig bör den kortperiodiska tjänstledigheten till rimligtvis gälla följd av sjukdom.

skall här ett försök att genom ett räkneexempel Slutligen göras om den kvantitativa storleken av bortfallsge en uppfattning det som förts bör det vara rimligt att biasen. Enligt resonemang räkna med en större osäkerhet i fråga om det partiella bortfallets

än om lärarbortfallets biaseffekt. Säg att man för det partiella

räknar med en max trolig skillnad av tim per vecka bortfallet :A medelvärdet i observationsstratum vara 40 tim per vecka, (skulle antas sålunda medelvärdet i det partiella bortfallsstratumet

i intervallet 36-44 tim per vecka) och för lärarbortfallet ligga räknar med en skillnad av tim per läsår, dvs ca i2 tim per :§0 vecka. Den totala bortfallsbiasen skulle då ha ett absolut högsta

troliga värde av

0,07 ° 4 + 0,10 2 = 0,48 tim/vecka

kan variera avsevärt för olika Bortfallsprocenten naturligtvis Antar man att bortfall av samma orsak tenredovisningsgrupper. derar att ha samma effekt för olika redovisningsgrupper, så kom-

mer vid emellertid att delvis elimibiasen parvisa jämförelser neras. Är realistiskt skulle i sådana fall borträkneexemplet fallet som felkälla i med slumpfelet kunna vara av jämförelse underordnad betydelse, även vid betydligt högre bortfallsprocent

än i räkneexemplet.

Bilaga 1

Några kommentarer 1 anslutning till redovisningen av undersökningareaultaten från avvecklingsskoleundersökningen (AVU)

_ 1 _

1 Inledning

Föreliggande promemoria innehåller några kommentarer i anslutning till redovisningen av undersökningsresultaten från AVU. Först ges en kortfattad beskrivning av tabellkatalogen, bl a redogörs för resultattabellernas principiella utformning. Sedan följer ett avsnitt rörande standardisering av de i tabellerna angivna värdena på undersökningsvariabeln “Totalt lärararbete med hjälp av de likaledes i tabellerna angivna genomsnittliga tjänstekoefficientvärdena (?). Slutligen ges några synpunkter rörande läsningen och tolkningen av tabellernas innehåll.

2 Hur undersökningsresultaten redovisas

De viktigaste undersökningsresultaten redovisas i ett stort antal tabeller, vilka sammanställts till en tabellkatalog. I denna ingår förutom tabellerna en innehållsförteckning och en förteckning över noter med förklaringar och kommentarer. Tabellernas allmänna principiella utformning framgår av nedanstående schema, figur 1, där B och C betecknar två bakgrundsvariabler, medan U betecknar en undersökningsvariabel och X står för ett tänkt erhållet värde på en undersökningsvariabel. Index i avser bakgrundsvariabel B, index j bakgrundsvariabel C och index k undersökningsvariabeln. Produkten

avser den redovisningsgrupp som på bakgrundsvariablerna B och C

Bicj

har värdena respektive X motsvarar värdet på den kzte

Bi Cj. ijk

undersökningsvariabeln för redovisningsgrupp Produkten

B10 3. 3103,

som alltså definierar en redovisningsgrupp, kan också sägas definiera en tabellcell, varmed i detta fall avses den del av tabellen där bl a värdena på undersökningsvariablerna anges för redovisningegrupp

Bicj.

Figur 1 Schema över resultattabellernas principiella utformning

c c . c, . c 1 2 J c

B 1 U x x . x . x 11 111 121 1j1 1c1 U . . 12 x112 x122 x1j2 x1c2

U X . .

1k 11k x12k 11,11; x1ck

U . . 1u x11u x12u x1ju x1cu a 2 U X X . . 21 211 221 x2j1 x2c1 u 22

2k

u 2u

a 1 U . . 11 1111 xi21 xij1 Xiu

U. 12

U . .

ik Xiu: xizk xijk xick

in

B b U . . b1 b11 xb21 b11 13m

u . . x b2 xb12 xb22 xbj2 bc2

u . .

bl: xb1k xbzk xbjk xbox

°

“Pau xbh: xb2u xb Ju xbcu

_3..

I många. tabeller förekommer endast ett värde (intervall) på. någon av bakgrundavariablerna B eller C. En sådan tabell får då i princip en utformning som motsvarar något av de alternativ som framgår av figurerna 2 och 3.

Figur 2 Tabell med endast ett värde på bakgrundavariabel B

1 2 :j c

U . .

1 x11 *21 ln 01

U . .

2 *12 *22 32 02

I O i I 0 l i

U . .

k 11k xzk tsk xok

U l X .

-4_

Figur 3 Tabell med endast ett värde C på bakgrundsvariabel

B 1 11 x11 12 x12

U

1k lik

U 1u 11h B 2 U 21 *21 U X 22 22

H21: 12k

U X 211 2u

B i U X 11 i1 U X 12 i2

vik xik

U, X. zu zu

B b U K b1 b1 X

01:2 b2

X

Ubk bk

U X bn bu

_5_

Även tabeller avseende redovisningsgrupper som definierats med hjälp av endast en bakgrundsvariabel förekommer. Om i ett sådant fall en separat tabell redovisas för varje värde på denna bakgrundsvariabel får den det allmänna utseende som framgår av figur 4.

Figur 4 Tabell avseende redovisningsgrupp definierad med hjälp

av endast en bakgrundsvariabel; separat tabell för

varje värde på denna.

U X

1 1

U X

2 2

U X

k k

U X

n u

Exempel på denna tabelltyp utgör tabellerna på sidan 16 i tabellkatalogen. Exempel på de tabelltyper, vars principiella utformning åskådliggjorts i figurerna 2 och 3 återfinns i tabellkatalogen på sidorna 15 - 22. Ett antal tabeller, t ex den på sidan 205 faller egentligen utanför den ram som ges av schemat i figur 1, då i detta fall tre bakgrundsvariabler förekommer, nämligen lärarkategori, lärokurs och elevantal. Då separata tabeller i detta och motsvarande fall alltid redovisats för varje värde på en av bakgrundsvariablerna, vanligtvis lärarkategori, kan även dessa tabellers utformning anses ansluta sig till principschemat (figur 1).

I varje enskild tabell redovisas sålunda erhållna värden på en eller flera undersökningsvariabler för en eller flera redovisningsgrupper. Mot varje redovisningsgrupp svarar en tabellcell. I varje tabellcell anges förutom värdet på undersökningsvariablerna också precisionen, i form av dubbla standardavvikelser samt för redovisninge-

(dk),

gruppen i fråga antalet lärare i observationsstratum dvs an-

(No),

talet lärare för vilka observationer erhållits. Dessutom också

anges

vanligtvis tjänstekoefficient (7) och/eller medelantal veckotimmar (E). För redovisningsgruppen är innehållet 1 motsvarande tabell-

Bicj

cell uppställt på det sätt som framgår av figur 5 nedan.

Figur 5 Uppställningen av data i tabellcellerna

N l Y o X d ij1 1 X d ij2 2

X d 11k k

d

xiju u

Som ett exempel till det just sagda kan tabellen 10 väljas på sidan 1 tabellkatalogen avseende redovisningsgruppen: lärare i läroämnen vid allmänt gymnasium med realskola. Fyra undersökningsvariabler förekommer, varför tabellcellen innehåller data: följande antal lärare i observationsstratum medelantalet = 891 lärare, veckotimmar = 24,8 timmar, = genomsnittlig tjänstekoefficient 1,12, undersökningsvariabelvärdena = 1 205, 1 554 och 28 timmar samt 350, dubbla standardavvikelserna 14 och 14, 7, 3; uppställda på det sätt som åskådliggjorts i figur 5.

3 Definition av y och ä

De i undersökningarna deltagande lärarna har alltid haft minst full tjänst, dvs aldrig tjänstgjort i mindre än vad som motutsträckning svarar en heltidstjänst, och således alltid erhållit minst full lön, men dessutom ofta en viss kvantitet lärararbete därutöver för vilket de erhållit särskild ersättning. Lärare med mer än full tjänst har vanligtvis ingen möjlighet att hålla isär det lärarbete som motsvarar den fulla tjänsten från lärararbete därutöver. Härav följer

_ 7 -

att den s k tjänstekoefficienten (7) är en bakgrundsvariabel av central betydelse för tolkningen av undersökningsresultaten. Den har nämligen definierats så att den utgör ett mått på den vid respektive skola fastställda omfattningen av den enskilde lärarens tjänst, vilket därigenom möjliggör en standardisering av undersökningsresultaten med avseende på tjänstens omfattning. Tjänstekoefficientvärdet 1,00 motsvarar full tjänst.

Formellt har definierats som

tjänstekoefficientenyi

(1)

där index i avser lärare och index k lärarkategori. står för

ti

den izte lärarens antal övertimmar och motsvarar den mot full

ak

tjänst svarande stadgeenliga, för lärare 1 läroämnen genomsnittliga, undervisningsskyldigheten i timmar per vecka för lärarkategori k, dvs 21 för lärare i läroämnen på gymnasiestadiet, 24 för lärare i läroämnen på realskolestadiet samt 30 för övningslärare, oavsett stadium. För en definieras den

redovisningsgrupp genomsnittliga tjänstekoefficienten som

?g

- i* (2)

där index r avser redovisningsgrupp.

är antalet lärare i redovisningsgrupp r, exkl bortfallet i

nr

redovisningsgruppen. Beräkning av y-värdet för en enskild lärare kan exemplifieras på följande sätt.

- s -

Exempel

Antag att en lärare i läroämnen undervisar 25 veekotimmar på realskolestadiet. Antag vidare att han på grund av klassföreståndarskap erhållit jämkning av undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Han erhåller följaktligen timlärararvode för två veckotimmar. Y beräknas enligt (1) varvid man erhåller

y=1+å-4-=1,O8

4 Standardisering av tabellvärden med hjälp av 7

Vill man jämföra värden på undersökningsvariabeln Totalt lärararbete för två redovisningsgrupper kräver detta bl a oftast en omräkning för resp redovisningsgrupp av de i tabellerna angivna värdena med avseende på tjänsternas genomsnittliga omfattning, vilken kan göras med hjälp av de genomsnittliga tjänstekoefficientvärdena7% Den omräkning som avses innebär en justering av tabellvärdena, så att dessa under vissa förutsättningar kommer att motsvara t ex de värden som skulle ha erhållits om den genomsnittliga tjänstekoefficienten varit 1,00 för de redovisningsgrupper man vill jämföra. Hur omräkningen rent praktiskt går till skall klargöras med ett exempel.

Exempel

Antag att man vill jämföra tabellvärden för två redovisningsgrupper, säg grupp 1 och grupp 2. För grupp 1 antas tabellvärdet vara och för grupp 2 antas motsvarande värde vara Dessutom

X1 X2.

antas att grupp 1 har?.Närdet 1,10 och grupp 2 ?Ö-värdet 1,20. Vi förutsätter också att . Det inses genast att det inte är

X2::›X1

relevant att omedelbart dra den slutsatsen att lärare tillhörande grupp 2 i allmänhet har större arbetstidsåtgâng än lärare tillhörande grupp 1. De skilda?-värdena innebär nämligen att de båda

redovisningsgruppernas tjänstgöringsförhållanden skiljer sig åt vad omfattningen beträffar. Grupp 2 har i genomsnitt mer omfattande tjänstgöring än grupp 1 och erhåller därför också i genomsnitt mera lön. För att en meningsfull jämförelse av de båda gruppernas arbetstid skall kunna göras måste en omräkning av tabellvärdena

och göras så att man erhåller nya värden och , vilka

X1 X2 X; Xé

kan antas motsvara de värden man skulle ha erhållit om de båda grupperna haft ?_värdet 1,00. En sådan omräkning eller standardisering ger i detta fall

X1 X1

X = :- = -á-

1 1,10

n

X2 X2

72¶Alternativt kan omräkning göras enbart för grupp 2, enligt

n N _

X2=--*1= 1,20

Y varvid jämförelsen grupperna emellan kommer att avse §-nivån 1,10.

Gäller att Å eller ett { är det nu, men först nu,

Xé X; X; X1

meningsfullt att fråga sig vad olikheten beror på. Därvid finns flera tänkbara förklaringar. I avsnitt 5 görs ett försök att systematiskt sammanfatta de olika tolkningsmöjligheterna.

Anm Beträffande undersökningsvariabeln Lärokursbundet arbete kan bakgrundsvariabeln Medelantal veckotimmar utnyttjas vid ifrågavarande typ av omräkningar. Själva omräkningen görs därvid helt analogt med ovanstående.

_10_

5 Skillnader mellan redovisningsgrupper beträffande redovisade

värden på en undersökningsvariabel

Vid och utvärdering av undersökningsresultaten kommer ofta

läsning situationen i föregående exempel att inträffa, dvs man önskar jämföra de redovisade värdena på undersökningsvariabeln Totalt lärararbete för två För att jämförelsen skall vara

redovisningsgrupper. meningsfull måste i allmänhet de värden på undersökningsvariabeln som anges i tabellen/tabellerna räknas om på det sätt som visades i exemplet. Endast i undantagsfall skiljer sig den genomsnittliga tjänstekoefficienten så litet mellan i övrigt jämförbara redovisningsgrupper att en standardisering av tabellvärdena med hjälp av Y är överflödig. När standardiseringen väl är genomförd kan man börja diskutera olika tolkningsmöjligheter beträffande en iakttagen skillnad. Låt oss göra detta och därvid börja med att påminna om att de värden på undersökningsvariablerna som anges i tabellerna är skattningar av tänkta parametervärden. Tabellvärdet utgör alltså en

Xijk

skattning av parametervärdet på den k:te undersökningsvariabeln för redovisningsgrupp Antag vidare att två redovisningsgrupper

Bicj.

skiljer sig åt beträffande värdet på bakgrundsvariabeln B. Definiera slutligen A som skillnaden mellan de omräknade tabellvärdena för redovisningsgrupperna i fråga och låt uttrycket betydelsefull avse förhållandet att A är större än suman av halva konfidensintervallen för de bägge redovisningsgruppernas tabellvärden. Härmed avses alltså det fall då A › + vilket kan åskâdliggöras som i figuren

d11 d12,

nedan. X och X avser värdet på undersökningsvariabeln för de bägge

1 2 redovisningsgrupperna.

V x

d11 G11 d12 12

- 11 -

De tänkbara orsakerna till A kan med utgångspunkt från dessa förutsättningar sammanfattas enligt följande schema, varvid resonemangen är giltiga även för andra undersökningsvariabler än Totalt lärararbete.

A A är ej betydelsefull på vald konfidensnivå

i) Någon skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar ej beträffande undersökningsvariabeln i fråga. A beror enbart på slumpvariationen.

ii) Skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar beträffande undersökningsvariabeln i fråga. A är ej betydelsefull p g a slumpvariationen eller p g a slumpvariationen och/eller p g a att den existerande skillnaden är liten. a) Skillnaden i parametervärden beror på B. b) Skillnaden i parametervärden beror på B och/eller någon eller några andra bakgrundsvariabler. (Bakgrundsvariabelbegreppet här taget i vid mening.)

B A är betydelsefull på vald konfidensnivå

i) Någon skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar ej beträffande undersökningsvariabeln i fråga. Att A är betydelsefull beror enbart på slumpvariationen.

ii) Skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar beträffande undersökningsvariabeln i fråga. Att A är betydelsefull beror på denna skillnad. a) Skillnaden i parametervärden beror på B. b) Skillnaden i parametervärden beror på B och/eller någon eller några andra bakgrundsvariabler. (Bakgrundsvariabelbegreppet här taget i vid mening.)

_12_

Av schemat att man vid framgår ifrågavarande jämförelser lämpligen bör starta med att klara ut huruvida A är eller inte betydelsefull på vald konfidensnivå, dvs huruvida det rör sig om fall A eller B ovan. Finner man att fall A föreligger bör man, förutsatt att särskilda omständigheter ej pekar i annan dra den slutriktning, satsen att ingen väsentlig skillnad existerar mellan de jämförde redovisningsgruppernas parametervärden beträffande undersökningsvariabeln i fråga. Enligt A ii) kan att en möjligheten väsentlig skillnad eventuellt existerar ej helt men risken härför uteslutas, är vanligtvis begränsad. Finner man däremot att fall B föreligger är det försvarbart att dra slutsatsen att en skillnad verkligen existerar. Enligt B i) kan slutsatsen vara men den risk man fel, tar är vanligtvis liten. Det bör också att påpekas den slutsats som definieras av B ii) bör a) ej ges något omedelbart företräde framför B ii) b). Det sist innebär med andra ord sagda ett konstaterande att läsning och tolkning av de som undersökningsresultat redovisas i tabellerna är ett arbete som kräver en mycket ingående och kritisk granskning och av sakförhållandena. bedömning

Beträffande storleken av den skillnad vars existens man sluter sig till då fall kan B föreligger följande sägas. Som en väntevärde-

riktig punktskattning av skillnaden kan man välja A. En intervallskattning erhålles under vissa förutsättningar genom + varvid konfidensnivån blir densamma A_i (d211 som när

d212),

konfidensintervall bildas enligt modellen dvs i 95 %.

Xk dk,

Konfidensutsagan innebär i detta fall kort uttryckt att om ifrågavarande estimation upprepades ett stort antal med samma gånger urvals- och estimationsförfarande skulle utsagan vara sann i genomsnitt i 95 fall av 100.

Det bör också framhållas att i resonemangen avsnitt 5 bygger på förutsättningen att tabellvärdena utgör unbiased av skattningar motsvarande parametervärden.

Huvudavsikten med vad som sagts i avsnittet har varit att visa att en enskild iakttagen skillnad i undersökningsvariabelvärden mellan tvâ redovisningsgrupper ej bör tillmätas alltför stor betydelse, utan snarast betraktas som incitament till en mera ingående analys.

_.13_

Vad en sådan rent konkret kan innebära låter sig svårligen generellt beskrivas, men allmänt kan konstateras att däri bör ingå bl a ett sökande efter trender och mångfaldig verifikation av enskilda iakttagelser.

Bilaga 2

P 0574 Bokföringshäfte

KONFIDENTIELLT

UNDERSÖKNING AV LÄRARNAS ARBETSFÖRHÄLLANDEN I REALSKOLA OCH GYMNASIUM

NKÄT FRÅN

0 E D N l N G S | N FACK. STOCKHOLM 27. TEL. 08/630560

Denna enkät- och intervjuundersökning utförs den 3

på uppdrag av den av Kungl. Maja april 1964 tillsatta utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden

(ULA). Utredningen har till uppgift att allsidigt belysa lärarnas arbetssituation i grundskolan, realskolan och gymnasiet. I ULA företräds intressen för staten, kommunförbunden

och lärarnas fackorganisationer.

Såsom sakkunniga har Kungl. Maj:t tillkallat

Ingvar Ohlsson generaldirektör, statistiska centralbyrån, ordförande Karl-Erik Alfredsson förbundsjurist, Svenska facklärarförbundets och TCO Henry Björinder sekreterare, Svenska stadsförbundet Karl Bodell tillika buvudsekreterare

undervisningsråd, skolöverstyrelsen, Sune Eriksson sekreterare, Svenska kommunförbundet Hans Hellers ombudsman, Sveriges lärarförbund och TCO Ingemar Nord avdelningschef, Statskontoret Birger Sandberg lönedirektör, Statens avtalsverk Halward Tylén rektor, Lärarnas riksförbund och SACO

Den snabba utveckling som vårt samhälle har undergått på senare decennier har inte minst påverkat utbildningssamhällets struktur. Under de senaste tio åren har stora organisatoriska och pedagogiska förändringar skett också inom skolväsendet. Detta har i sin tur även återverkat på lärarkårens arbetsförhållanden. Mot denna bakgrund har det blivit ett viktigt önskemål hos statsmakterna och lärarorganisationerna att få en information om lärarnas situation i denna brytningstid. ULA har fått till uppgift att belysa dessa frågor.

Som ett led i utredningsarbetet har statistiska centralbyråns utredningsinstitut av ULA fått i uppdrag att utföra ett antal undersökningar av lärarkårens arbetsförhållanden. Dessa skall

inom flertalet skolformer. Början göres med realskolan och gälla samtliga lärarkategorier gymnasierna, eftersom dessa skolformer under en snar framtid kommer att dras in eller omvandlas.

Största undersökningarna hittills inom detta område ULA:s undersökningar blir till sitt omfång de hittills största som genomförts i vårt land beträffande intellektuell arbetskraft. Frågeställningarna är många. Utrymmet tillåter oss att här endast återge de viktigaste: 1. Hur stor är arbetsbördan för olika lärarkategorier i olika skolformer?

2. Vilka arbetsmoment väger tyngst? 3. Vilken betydelse har de arbetsmoment som inte direkt gäller lektionerna samt förbere-

delser och efterarbeten till dessa?

4. På vad sätt skulle lärarnas arbetstid bättre kunna utnyttjas? 5. Vilka behov finns av biträdande arbetskraft och materiella hjälpmedel?

Metoder för datainsamlingen

De uppgifter som vi behöver skall inhämtas genom enkäter och intervjuer. För detta ändamål kommer samtliga heltidstjänstgörande behöriga lärare samt filosofie magistrar (motsvarande) utan praktisk lärarutbildning i de äldre skolformerna, ca. 3000 lärare, att tillfrågas. Ni tillhör denna grupp lärare som vi räknar med skall hjälpa oss att få en representativ bild av lärarnas arbetssituation. Vi ber Er att bokföra .Er arbetstid under fem olika över hela läsåret 1965/66 fördelade sjudagarsperioder. Detta häfte innehåller från och med sidan 10 ett enkätformulär för en sådan period. De fem sjudagarsperioderna under vilka bokföringen skall ske, har med anlitande av statistiska urvalsmetoder valts ut för varje lärare. Av enkätformuläret framgår datum för den bokföringsperiod under vilken det skall användas. Bokföringshäften för de övriga perioderna kommer att tillställas Er senare. Bokföring behöver inte ske för de dagar i en period under vilka Ni ej har utfört något lärararbete alls. Anteckna i så fall anledningen till detta i härför avsett utrymme längst upp till höger på uppslaget för resp. dag. Vi är tacksamma om Ni medför detta häfte till skolan för en successiv bokföring av aktiviteter. Närmare anvisningar finns på sidan 5.

Personlig kontakt med varje deltagare

Innan Ni börjar bokföra Er första sjudagarsperiod ber vi att få göra en intervju med Er. Ni kommer att kontaktas av vårt lokalombud för överenskommelse om lämplig tid. Vid intervjun skall vissa personuppgifter inhämtas. Vidare kommer kompletterande anvisningar rörande bokföringen att ges. Vid intervjun finns även tillfälle till ev. frågor _rörande undersökningen.

Fullkomlig sekretess

Vi vill påpeka att utredningsinstitutet och våra lokalombud arbetar under tystnadsplikt. De individuella uppgifterna kommer inte att utlämnas till någon myndighet, organisation eller enskild utan skall uteslutande användas av institutet i och för sammanställning av statistiska tabeller. Det kan tänkas att det uppstår oklarheter eller andra svårigheter vid ifyllandet av enkätformuläret. I sådana fall är vi tacksamma om Ni kontaktar vårt lokalombud, vars namn och adress Ni kommer att erhålla, eller ringer till utredningsinstitutet, tel. 08/63 05 60, anknytning 188.

Vi tackar på förhand för Er medverkan.

xx) XKIXX

VK

Statistik iir en exakt vetenskapsom bygger på slumpen

Statistisk

bakgrund

Eftersom lärarens arbete under ett läsår skiftar från vecka till vecka är det nödvändigt att låta undersökningarna omfatta hela läsåret och att komplettera dem med ferieundersökningar. Å andra sidan är det omöjligt att studera varje deltagande lärares arbete hela året. I stället kommer varje lärare att deltaga i undersökningen endast under fem sjudagarsperioder, vilka har valts ut slumpmässigt för varje lärare. Detta innebär att uppgifter. erhålles av ca. en åttondel av deltagarna för varje dag under läsåret. Den urvalsmetod för val av bokföringsperioder som vi har använt tillförsäkrar undersökningen rcpresentativitct och tillräcklig precision under förutsättning att noggranna uppgifter lämnas för samtliga bokföringsperioder av alla berörda lärare. Uteblivna svar från någon lärare betyder att undersökningen inte längre är fullt representativ, vilket kan resultera i en snedvridning av resultaten. Mot denna bakgrund förstås lätt vilken utomordentlig betydelse som uppgifter lämnade av varje enskild lärare har. När Ni lämnar Era uppgifter i detta häfte kommer Ni möjligen att tycka., att den tid Ni offrar på olika aktiviteter under de sju dagarna, inte är representativ för Er arbetssituation. Vi vill därför på förhand framhålla, att slumpen har avgjort under vilka sjudagarsperioder Era sysselsättningar skall bokföras; En bokföringsperiod kan således infalla under en tid av extremt låg eller hög arbetsbelastning. I ett stort stickprov utjämna: emellertid dessa skillnader vid beräkningen av genomsnittsvärden. Av dessa skäl ber vi Er att bokföra Era aktiviteter under de angivna bokföringsperioderna precis såsom de gestaltat sig. Vi ber Er komma ihåg att ta med detta häfte till skolan redan första bokföringsdagen. Tillförlitligbeten i en undersökning av detta slag lean allvarligt minskas om bokföringen glöms bort under någon dag.

Postning av enkätformulär Några dagar före varje bokföringsperiod kommer vi liksom nu att tillställa Er det bokföringshäfte som skall användas. Vi bar i förväg på uppslagen för varje dag fyllt i datum för de dagar under vilka det är avsett att användas. När bokföringsveckan har avslutats ber vi .Er posta bokföringshäftet med hjälp av det frankerade kuvert som har häftats på insidan av bakre pärmen. Bokföringshäftet emottages då av vårt lokalombud, som per telefon kan ställa kompletterande frågor i de fall där bokföringshäftet ej kunnat göra lärarens komplicerade arbetsfördelning full rättvisa eller då någon uppgift blivit oklar. För att ev. frågor skall kunna ställas så snart som möjligt efter bokföringsperioden ber vi Er att posta bokfäringsbäftet dagen efter sista bokföringsdagen.

Ingen individuell analys Häftena skall ej analyseras individuellt, utan uppgifterna kommer att överföras till hälkort för tabellframställning. Bl. a. kommer medelvärden att beräknas av typen genomsnittlig tidsåtgång för viss lärokurs! för klassföreståndararbeten, för huvudlärararbeten m. m. per läsår.

för

Anvisningar bokföringen

Observera att bokföringen måste avse just den dag som står angiven längst upp på resp. uppslag. Detta är mycket Viktigt då ju som bekant lärarens arbetsbörda kan variera kraftigt mellan olika dagar. För varje dag skall samtliga sysselsättningar som utföres mellan kl. OO och kl. 24 bokföras enligt aktivitetslistan på resp. uppslag (raderna). Varje gång en ny sysselsättning påbörjas skall i resp. ruta antecknas klockslaget då sysselsättningen påbörjas. Detta skall göras samtidigt med eller så snart som möjligt efter det att den nya sysselsättningen påbörjats. Vi år tacksamma om Ni vill ange klockslagen så exakt som möjligt, men i de fall så icke kan ske, på högst fem minuter när. Vid vistelse i skolan kan uppgifterna lämpligen införas cirka en gång i timmen. Detta häfte bör medföras under hela dagen, både i skolan och hemmet. Klockslaget skrives på rad för lämplig sysselsättning. Varje gång som en ny sysselsättning skall bokföras flyttar man en kolumn till höger. I Varje kolumn kommer då endast ett klockslag att stå. Redovisningen omfattar av tekniska skäl hela dygnet. Detta innebär att sista anteckningen av ett klockslag för en bokföringsdag vanligen sker på rad 27 (Vila-sömn). Börja bokföringen kl. 00.00 första dagen. Om utrymmet för en dag inte räcker till kan tilläggsutrymmet i slutet av detta häfte användas. På sidan 9 följer ett fiktivt exempel på bokföring.

Observera att exaktheten i uppgifterna så gott som helt beror på om bokföringen görs i så

nära anslutning till bytet av arbetsmoment som möjligt.-

att det är den faktiska sysselsättningen som skall bokföras oavsett vad som

skulle göras programenligt.

Innan bokföringen kan börja bör aktivitetslistan läsas igenom för att det skall vara möjligt att sedan snabbt kunna hitta rätt moment. Dels för att underlätta bokföringen, dels för att kunna studera arbetets tidsmässiga förläggning över ett dygn, har vi även tagit med ett par samlingsrubriker för sysselsättningar under fritiden. Vi har försökt att konstruera aktivitetslistan för varje bokföringsdag på så sätt att den så väl som möjligt avgränsar olika arbetsmoment. Det kan ändå vara svårt att genast avgöra, under vilken punkt ett arbete skall föras. I dessa fall ber vi Er att bokföra sysselsättningen på den aktivitet i listan, som den i första band har gällt. Låt oss ta ett exempel: Om Ni är huvudlärare kan det vara tveksamt om ett samtal med en annan lärare om en viss lärokurs är att hänföra till 18 (Löpande kontakter med andra lärare, osv) eller till 22 (Huvudlärararbete). Ni bör i sådana fall själv avgöra om samtalet i första hand haft samband med Er egenskap av huvudlärare. Samma regel tillämpas då tveksamheten gäller valet mellan en aktivitet tillhörande lärararbetet och en annan aktivitetsgrupp. Sätt en ring kring klockslagen i de fall då Ni inte är säker på att Ni hittat lämplig rubrik i aktivitetslistan, för vidare diskussion med lokalombudet per telefon. På sidorna 6-8 kan Ni vidare i tveksamma fall slå upp lämplig aktivitet.

\Ill\\l Det är den faktiska sysselsättningen som skall bokföra: oavsett vad som skulle göras prograrnenligt.

Aktivitet Närmare och

beskrivning undantag

1- Lektioner, förberedelser Arbetet med varje lärokurs såsom lektioner, förberedelser 10. och efterarbeten i . .. .. .. .. eller efterarbeten, oavsett om lektionerna är inräknade i

tjänsten eller övertimmar för vilka timarvode utgår.

Även annat lärararbete än undervisning (t. ex. klassföre-

ståndararbete) som utförs på lektionstid bokföres här.

Med lärokurs menas undervisning i viss års/ams och klass

och visst ämne, t. ex. »franska i A III3a sp.», »gymn. 44a

i l)».

För varje ny dag skriver man upp de lärokurser som man

arbetar med just denna dag. Klasser som undervisas

gemensamt, t. ex. ty AII3 so + RII3, sammanföres vid

denna redovisning. Observera att arbeten med skrivlag

utom skrivningsgcnomgång i klassen vid återlämnandet

(bokföres som undervisning) redovisas under 11. Vakt

vid dylik skrivning föres under 12. Arbete med skrivlag (kon- Med skrivningar avses skrivningar enl. upprättat schema struktion och rättning av samt examensskrivningar. Övriga skrivningar föres unskrivningar, ej lappskriv- der 1-10. Vid 11 skall utom klockslaget även läroningar; specificera). kursen antecknas. Detta_ görs på så sätt, att man på

samma rad som klockslaget skriver upp lärokursens be-

teckning t. ex. på följande sätt:

Skrivvakt (vid skrivning Såväl vakt som infaller på egen lektionstid i klassen som enl. 11). på annan tid (extravakt). . Annanvakthållningüastvakt, All vakthållning som ingår i tjänsten utom skrivvakt måltidsvakt m.m.) cnl. 12. Sammanträden tillhörande 4 Alla kollegier, klass- och ämneskonferenser samt grupptjänsten vid skolan (specifi- sammanträden i tjänsten (t. ex. för utarbetande av förcera). slag till kollegieyttranden), Specificera kortfattat. Mottagning och andra kon- Kontakter som tas i egenskap av klassföreståndare föres takter med elever och för- under 20 eller 21. Kontakter som tas i egenskap av biträäldrar rörande undervisning. dande rektor, studiercktor, sekreterare, tillsynslärare,

materialförvaltare, bibliotekarie eller handledare föres

under 24. . Deltagande i studiedag, plane- Ifylles av varje medverkande lärare, som är beordrad att ringsdag, friluftsdag, studie- deltaga (frivilligt deltagande föres under 30). besök. Planering av undervisning för Planering på längre sikt som gäller viss bestämd lärokurs läsår, termin eller längre föres under 1-10. period. Sammanträden föres under 14

Kontakter med andra lärare under 18. . Löpande kontakter med andra I den mån de ej skall föras under 14 eller 20-24. Här lärare och vikarier rörande bokföres även Era kontakter med rektor, andra skolundervisningen. ledare och konsulenter. Fyllnadstjänstgöring jämte Med fyllnadstjänstgöring förstås i denna undersökning därtill hörande förberedelser tjänstgöring vid annan skola än undersökningen avser, och efterarbeten m.m. oavsett var tjänsten är placerad och inberäknat ev. tim- (specificera). lärartimmar. Tjänstgöring win grundskolan bokföres all-

tid som fyllnädstjänstgöring. Här föres allt med fyllnads-

tjänstgöringen sammanhängande arbete (även samman-

träden, elev- och föräldrakontakter o. dyl.). Resor föres

dock under punkt 32 eller 33. Specificera kortfattat.

20. Klassföreståndararbete: T. ex. arbete utanför lektionstid med elevkort och klass-

administrativa och skolsociala bokföring, insamling av frånvarointyg, mottagande av

uppgifter. anmälningar eller ansökningar till skolmåltider, studie-

bidrag, hänvisningar till besök hos skolsköterska och skol-

tandläkare, medgivande av lov åt enskild elev, frågor

om insamlingar, betygsskrivning och annat avslutningsarbete.

21. Klassföreståndararbete: T. ex. samtal med elever, målsmän, rektor och lärare om

elevvårdande uppgifter. elevs uppförande och framsteg i skolarbetet liksom om

andra elevförhållanden, samt annat icke schemabundet

skolarbete av fostrande betydelse, som enligt praxis an-

kommer på klassföreståndare (t. ex. i samband med klass-

fester), dock endast utanför lektionstid. 22. Huvudlärararbete. Alla arbeten som utföres i egenskap av huvudlärare utom

ämneskonferenserna (punkt 14).

23. Institutionsföreståndararbete. Alla arbeten som utföres i egenskap av inszitutionsföre-

ståndare. Institutionsarbete som utföres av annan lärare

än institutionsföreståndaren föres under 35.

Denna undersökning förutsätter an respondenter: har tillgång till ett ur.

24. Arbeten med anledning av Alla arbeten som lärare utför i egenskap av biträdande

speciella åtaganden för vilka rektor, studierektor, sekreterare, tillsynslärare, material-

ersättning utgår, (specificera). förvaltare, bibliotekarie, handledare. Specificera genom

att ange vilket av dessa åtaganden klockslaget gäller.

25. Deltagande i fortbildnings- Hit räknas endast studier och lektioner (motsv.) som in-

kurs (specificera). går i av skolmyndighet anordnad fortbildningskurs.

Andra studier som läraren deltager i eller bedriver för att

bibehålla eller höja lärarskickligheten redovisas under 26.

Specificera genom att ange kursens namn och anordnare. 26. Studier för högre meriter och Hit räknas t. ex. lic.-studier, TV-kurser i statskunskap,

studium av facklitteratur. korrespondenskurser och självstudier i anslutning till

vidareutbildningskurs för folkskollärare, studier för höj-

ning av betyg, för ny examen eller nytt ämne i examen. 27. Vila-sömn, personvård- Vila under vistelsen i skolan (t. ex. på rast eller håltimme)

hygien. föras under 34.

. Måltider (utom i samband Frukost, lunch, middag, kafferast etc. med måltidsvakt). Måltid i samband med ua/et i skolan (måltidsvakt) föres

under 13. Måltid i samband med lektion i hemkunskap

antecknas ej särskilt utan anses ingå i lektionen. 29. Husligt arbete och personliga Allt hushållsarbete samt inköp och besök hos serviceinärenden. rättningar (post, bank, läkare etc.). 30. Övrig fritid. Hit räknas samtliga förströelseaktiviteter i form av TV-

tittande, radiolyssnande, läsning av förströelselitteratur,

samvaro med familjen och gäster; bio, teater, besök hos

bekanta etc.; hobby-, idrotts- och föreningsverksamhet

samt kommunala uppdrag jämte tillhörande resor. Ett

biobesök mellan kl. 19.00 och 21.00 bör således redovisas

på denna rad från och med den tidpunkt då man lämnar

hemmet, t. ex. kl. 18.30 till dess man återvänder hem,

t. ex. 21.20.

Läsning av fack- och skönlitteratur som ingår i omedelbar

förberedelse till viss lektion eller viss bestämd serie av

lektioner bokföres som lektionsförberedelse. Läsning som

ingår i studier bokföres under punkt 25 eller 26. 31. Förvärvsarbete utom tänsten l Annat än i lärartjänsten ingående arbete för vilket ersättjämte tillhörande resor. ning utgår, t. ex. timlärartjänstgöring vid annan skola vil- (specificeral. ken ej utgör fyllnadstjänstgöring, extralektioner, fritids-

verksamhet m. m. Fyllnadstjänstgöring föres under 19,

övertimmar under 1-10 och vissa åtaganden inom sko-

lan under 24. Specificera kortfattat. 32. Resor-förflyttningar mellan Förflyttningar under skoldagen samt mellan skolor vid bostaden och lärararbetet. fyllnadstjänstgöring föres under 33. 33. Resor och förflyttningar mel- Förflyttningar mellan alla slag av skollokaler, idrottslan skolans lokaler samt mel- anläggningar o. dyl. Om vad._som i denna undersökning lan skolor vid fyllnadstjänst- avses med fyllnadstjänstgöring se under 19. göring. 34. Uppehåll under arbetet i sko- Sådant uppehåll som uppkommer under skoldagen p.g.a. lan (vilket ej använts till rast, håltimme el. dyl och ej utnyttjas för speciellt arbetsannan aktivitet enl. punkt moment eller någon av fritidsaktiviteterna 28-31. 1-35). 35. Övriga aktiviteter i eller i an- Aktiviteter (arbete eller fritid) som Ni inte anser bör slutning till tjänsten föras under någon av de andra aktiviteterna på listan. (specificera). T. ex. examensförhör, prövningar som ej ingår i viss läro-

kurs, medbedömarskap, stödundervisning, morgonsam-

lingsförrättning jämte förberedelser o. dyl. Här kan även

frivilliga åtaganden inom skolan redovisas, t. ex. orga-

niserad läxhjälp som betalas med kommunala medel.

Specificera kortfattat.

lgar utan lärararbete behöverej bokftras. Om Ni ej har bokfört anteckna nedananledningentill detta. FÖR UTRED- Sön- el. helgdag E] Annan anledning (specificera) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . NINGSINSTI- Lovdag i skolan TUTET Lärareslediga vardag Sjukdom Tjänstledighet

Statistiska centralbyråns utredningsinstitut utför riksomfattande undersökningar inom skifande områden av samhällslivet. Flertalet undersökningar utförs på. uppdrag av olika utredningar, kommittéer, myndigheter och organisationer. Den metod vi använder innebär att uppgifter via intervjuer och enkäter vanligtvis inhämtas för ett urval (av personer, av perioder 0. d.). Urvalet görs enligt statistiskt-vetenskapliga metoder, så att man därur får fram kunskaper om helaiden population som undersökningen skall belysa. Utredningsinstitutet har en riksomfattande fältorganisation med lokalombud i de flesta större orter i landet.

Teckningar och layout: Dick Stenberg

Bilaga 3

P 0574 Schematisk beskrivning av kontrollförfarandet i AVU

Schuna 1 anuollo och Innkinollu Sannnntottnndo uohona övar kontrollkontroller förfnrandot i AVU.

Bokföring:häften

Registrering av Bortfall Ja bortfall för bokförings- ? porioden 4, Nej I I Kontroll I (Schema 2) t Kontroll II (schonn 3)

v4/ Kontroll III (Schonn 4) v V/ Kontroll IV

E

(sohono 5)

4/ Kontroll V (Schema6)

4/ Kontroll VI (Sohons 7)

a? Sunnoring, övorföring till stansundarlag och ntannning

f_

Hllkort

Kontroll VII ; (Sohona 8) E

Kontroller :lut

Schema2

Kontroll I: Kontroll av redovieningene

fullständighet

Kontrollobjekt: Bokföringehäfte

( Kontroll I ›

Bokföringehäfte

Z;

Registrering av visningen Bortfall bortfall :ör fulletindi; i 7 bokföringeerioden _*____; nej $

Kontroll elut 3 K°tr°1 1 “lut Försök till 3 konplettering

___J

Kan Registrering av bristen bortfall för godtas bokföringe- ? 1 porioden

Kontroll elut

Regietrering av J Bortfall bortfall för

bokförings- 7 perioden

Hej

Kontroll slut

schema.3

( “nt” n n ) Kontroll n: Kontroll av lärokursbundnn aktiviteter

Kontrollobjekt: Redoviaado tidaintorvnll Bokförings- / (Aktivitet 1-11) häfte

Kontroll III

nn Försök till Rogistroring av klart apocifi- bris ton kolplottering bortfall för cor-ad godtas bokföringsporiodon

total-td korrokt 7 ll oj

Vi l yn_ 5 ö n n:g nadstjänat- Kontroll slut JE: ° 1 .. göring 1 for ak i itt v e ent ut 19 I

?Sven-flyttning . _ ul 1 *nu Kontroll slut tat 31 , 1 för aktivitoten i

Uppdalning på ;knutet .kantat 35A Kontroll slut och 355 för aktiviteton 7

;Roj

V Övn-flyttning till länplig aktiviteterna

Kontroll slut för aktiviteten

Schola 4

Kontroll III: Kontroll av spocirihtionoaktivitetor

Kontrollobgikt: Redoviaado tidsintorvull Kontr l III (aktivitot 1519.24.25, 31.35)

f

I

Bokföring;häfto

Aktivi tot 12,13,15-18,20-23,26-30,32-34 . Kontroll IV

14a19›24›25.31.35

Kan Registrering av Försök till _ bristen bortfall för k“p 1 tte mg ter godtas bokföring!poriodm

önrflyttnins Kontroll slut \ *ill 1“P115 för aktiviteten aktivitotarad

Uppdelning på gktivitgt 35A / Kontroll slut

\1

och 355 aktiviteten / &

för aktivitoten

S hono

Kontroll IV Kontroll IV: Kontroll ov oJ lärokursbundno aktiviteter till- | hörande tjänoton

Kontrollobjokt: Rodoviaodo tidaintorvoll (oktivitot 20-23) Bokföring:häfto

Åtgärdno 26-30, 32-34 e:) Kontroll V

Klau- *Wrüiwüls Kontroll ;lut “n “Hm-B rör oktivitoton oktivitotorod

önrflyttnng i Kontroll olut Hnvudliroro nu lupus 5 för aktivitoton oktlvitotorod i i

un

yr.

Kontroll olut för oktivitoton

(Mrflytwms Kontroll :lut till lilplig för oktivitoton akuvuümnd

Kontroll :lut för aktivitoton

Sohena 6

Kontroll V: Kontroll av reataktiviteter

Kontrollobjekt: Redovieade tidaintervell (aktivitet 28 och 32)

( Kontroll V ›

Bokföring:häfte

25.27.2900; 33,34 28 Åtgärden Kontroll slut Aktivitet Å för aktivitet*

Försök till Kontroll slut komplettering för aktiviteten

Försök till Kontroll slut K för aktiviteten konplettering

Kontroll alut Kontroll slut 1 för ektiviteten för aktiviteten J

Ja _ Kontroll elut bristen 1 Regietrering av för ektlviteten godtas bortfall för

å boktaringej perioden

Registrering av bortfall för bekförilcl-perioden

Schema1

Kontroll VI: Kontroll av lärokurnkodcr

xontrvllobjok : Lärokurnkodcr

Kontroll VII › .

Bokföring:hitta

Snnråd lcd ULA:a

huvuduckrctorara

och ovntucllt

ändring LV Ui:s

_Jadninz_r______J

V

\ Konsroll :lut för lärokurnkod

Bilaga 4

P 0574

Studie av antalet hållna lektioner per veckotimme under läsåret 1965/66 för ett stickprov lärare 1 AVU-skolor

1. Allmänt om studiens syfte

Denna studie, som var av tentativ karaktär, avsåg främst att ge en uppfattning om antalet faktiskt hållna lektioner per veckotimme (och läsår) i de i

förekommande skolavvecklingsskoleundersökningen formerna.

Läsåret i avvecklingsskolorna omfattade 39 veckor. En veckotimme motsvarar en undervisningsskyldighet av i princip en lektion under varje vecka av läsåret

av den första veckan, som ägnades åt med undantag inträdes- och flyttningsprövningar. Maximalt kunde således en veckotimme motsvaras av 38 hållna lektioner. I realiteten förekommer dock ett bortfall av lektioner på grund av helger, lovdagar, (jullovet

dock i läsåret), dagar som ägnas åt friluftsingår ej verksamhet antalet faktiskt hållna lek-

osv, varigenom tioner per veckotimme minskar.

I studien utgjorde lärokursen undersökningsenhet. De förekommande lärokurserna sammanfördes till två

sådana som avsåg läroämnen och sådana som grupper, avsåg övningsämnen. De båda grupperna kallas i fort-

läroämnen ach övningsämnen. Gruppen lärosättningen ämnen uppdelades vid redovisning gällande handels-

och tekniskt gymnasium i fackliga och ickegymnasium fackliga lärokurser, varvid till de förra hänfördes för skolformen speciella lärokurser.

2. Urvalet

De skolformer studien omfattade var realskolor, allmänna gymnasier, handelsgymnasier och tekniska gymnasier. Från var och en av dessa uttogs 24 skolor slump-

(dock endast 23 tekniska - fler mässigt gymnasier ingick inte i AVU:s skolpopulation), och från var och en av dessa skolor likaledes -

uttogs slummässigt från klasser -

avgångsklasserna respektive övriga två lärokurser avseende läroämnen (från handels- och tekniska gymnasier två fackliga och två icke-fackliga lärokurser) och två lärokurser avseende övningsämnen. Inalles skulle således 48 observationer göras för varje kombination av skolform, klassnivå och lärokursgrupp (46 för tekniska gymnasier). Så många kunde emellertid ej utnyttjas vid beräkningarna på grund av bortfall och ofullständiga uppgifter. I resultattabellen på sidan 4 anges det antal observationer som beräkningarna grundar sig på för respektive värde.

3. Insamlingsförfarandet

De utvalda skolorna tillsändes speciella blanketter (se bil. 1) och ombads gå igenom de klassböcker som kom i fråga och observera noteringar som gjorts däri beträffande lärokurser, samt fylla i och återsända blanketterna. Av 97 tillfrågade skolor underlät 9 att svara. Dessutom var det material som erhölls från några skolor inte användbart på grund av att klassböcker inte gåtts igenom tillräckligt noga. I de fall blankettnoteringarna för- en lärokurs inte omfattade samtliga schemalektioner under läsåret, dvs 38 gånger antalet veckotimmar, var det ibland omöjligt att avgöra var på blanketterna de resterande lektionerna skulle ha noterats. Såvitt kompletteringar ej kunde erhållas togs dessa observationer inte med vid de slutliga beräkningarna. Dock accepterades mindre brister; så godtogs t ex redovisningen för en lärokurs omfattande 3 veckotimmar, om antalet noteringar ej var mindre än 111 °°h ej Större än 717, när det egentligen skulle ha varit 114 (= 58 a 3),

i

t

Några kommentarer till resultaten 4.

Av resultatredovisningen framgår att antalet under läsåret hållna lektioner per veckotimme, motsvarande antalet fulla i avgångsklasserna be-

läsårsveckor, träffande läroämnen var cirka fem mindre än i övriga

vilket i huvudsak torde förklaras av att unklasser,

i avgångsklasserna avslutades tidigare dervisningen under vårterminen än i övriga klasser. För övningsämnen var motsvarande skillnad ännu större. Beträffande det extremt låga värdet för tekniska gymnasiets

(vid fackgymnasier förekom endast gyma övningsämnen

torde detta ha sin huvudsakliga förklaring i

nastik)

att i motsvarande lärokurser endast före-

undervisning kom under höstterminen. Avslutningsvis skulle man kunna sammanfatta resultaten för övriga klasser på följande

lektionerna under sätt. Av läsårets 38 veckor utnyttjades ej

till ordinarie undervisning; de kom 7 - 9 av dessa i stället att användas till lov, skrivningar etc. För en lärare innebar detta att ungefär var femte schematimme föll största antalet lektioner fick han hålla om

bort; han på realskola, minsta antalet om tjänst-

tjänstgjorde

var förlagd till allmänt gymnasium. Om han var göringen

eller lärare i läroämnen hade i detta samövningslärare manhang ingen större betydelse.

E. S: mm.. ma: _ mmâ E: 3a mm: min mmJ :Emønmpm ®WHGMH»Ö

:ämne S. mm mm mm Ä mm mm E mw .ä Hags.. nmzowpmgø .Homwdax mp om Kön .om .âxmm .mm 3.3 mmáw Eau :kan mnám 3.8 ÖWHHkrC Hapäøms :oo ponmmma

Amos: om om om: .m up: .m om: EJ .EK :J 2a mmâ »Emuøaä omamxngd

gmmasnmmnsxonma

ossHwoxoo

nom

.noHoxmxb

-ämne

.nmanomaoxm

ü. mm .n mm E E .ä ä mm E mmmw Hmnoapxoa a mxwao ampå nmnowpmxr Hmm møaawn mm 21mm .mm mmåm mmâm »så 8:a mmám 3.3 Noa_ mmimm adpø mm\mmm_

noauøpmmmax Hmåmnwaâ

Hmmmddxwmnwwgrdw

soåmoyma øoåmonma noåmoama øoøamoama

wowmsqszm nmwmmnahm

soämonâ øoêmoså mwäxoâ amäxoâ

qoâwmmøwåo goøsmmmøHEn mmüäawumxoa zmåmmmnaøkro ømñümommuwxaâ nmøammmøa§o

aaonms noaoxmamøm dnømaaa dxmwcxma

noammzeammaouømm

hm a,m

m

nova:

E:

w

nonoauaou

oøuøamâ

a=«a4namaaauuaoaaxoq

23a

a

»oHuu:d

ø

0000-00-000000000000000001000000100

..Då

aoânä“HOMW-ccoøocouuococooouo-onooocooaooooobonao

mnqdmokounbäñm\üüødvm000.nunonnqoouocorcooccsäuvnc-oooonuoscao

Udhonwum

uøumnmaøouaxøa?§22

nu OMPHHA

.än

nova:

musa

nous.:^maøn»uua«uu

^axuumnwø›«uxnav

:o?»

u«›

&

åâääåa t?? M:wcuuHm›ø

øauoonwaoøawv

kdsawannowaxøa.nc.»

øaaauaaoauzua.ao

SOAHO

»am xønuo

mäâäzåssápøvøpøâmwmhwpaøhødnav

ANEEJuBmJudÄTJuøLmTHwo äga»

.HNHDHuHmzmmUzmzGNKHÖoømuommuw›o4

naaa«»oxoo›møamaomaoumnpMCHG?%HMM:c=:

.upaananuxmamao

?w .a .o .v .o .M

au»naøuzdxoouvoaaa 36090

Bilaga 5

P 0592

Intervjuformulär

(intervjuundersökningen)

OM JA PÅ 1

Hade Ni några lektioner (igår/i förrgår) efter 1:1. 14.00? 1 JA--+ANTECKNA TIDEN I NEDANSTÅENDE TABLÄ

NEJ

ANN: 0a0a00010000000000000000000000-0000000-00000000000-0 000oo0000000000a00000-0000-000000000o00aa0000000000000000 Ia00000000000000000000000000000000000000000000000000010O*

5. Såg Ni på TV (igår/1 förrgår)?

1 JA 2 NEJ--o 7 ANM2 o0000000a00000000000a0000000o0a0aa00000000000000000- 0000000000000000:al000000000000000000000000000000000000Il

ü. 68. Vilka TV-program såg_Ni helt eller delvis (igår/i förrgâr)? VISA PROGRAMEN I RÖSTER I RADIO-TV. ANTECKNA DE PROGRAM IP SETT I NEDANSTÅENDE TABLÃ.

såg Ni bara en del av det?

60: OM IP ENDAST SÃG DEL AV PROGRAMMET När började och slutade Ni titta? ANTECKNA TIDEN FÖR ALLA VID 6a UPPGIVNA PROGRAM I TABLÃN

ANM: 0000000000000000000000000000000000000000000000000000 a000900904-000-ø00a900000000000000000000000000000000000000 ICUOIDOOOOOGOOLIOOGIOOOO0000CO.ICCIOCOOOJIIDOOIOOOICUÖGCI 7. Hörde Ni på radio (igår/i förrgår)? JA 2 NEJ --+ 9

0000000100006000OGDOIOOCOOO0DOCOCOCICOOQOODCOOOIOUUC 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

Vilka radioprogram hörde Ni på helt eller delvis (igår/i förrgår)? VISA PROGRAMMEN I RÖSTER I RADIO-TV. ANTECKNA DE PROGRAM IP HÖRT I NEDANSTÄENDE TABLÄ.

eller hörde Ni bara en del av det?

80. OM IP ENDAST HÖRDE EN DEL AV PROGRAMMET. När började och slutade Ni lyssna? ANTECKNA TIDEN FÖR ALLA VID 8a UPPGIVNA PROGRAM I TABLÃN.

Radioprogram från kl. till kl. :Ic:anccuaaøooccooonanoancn 0100001000.. AOOOOODOUOO »acc*Ionoenoouonøoaaococuaco unuclocøoonc oootooooaoci nnu:nnaoeacnnuetlinuølnøOto cooooønovoøa QCGCcJOOOIGO 1000cc;a-ocaaaoaaooolnacuøo øoannncnuaao 0001000100.: cncanøanoaonaoooønaooonaiol cnolclotoøll IOOIIOIUOOO unonzo-oacoucaouøoøonoøcaon oaiaoooocona cnocaoouaoaø Oitlllloua-nloiøOOQIODOOJO! Ionaoocnoooo øooaooøøauoa ANM: annannAnaa:00noc;ooooaccaonocolooaoo0050001000100!! 200.;:use:uooc0cooconoooøo0nonoaøøccooøooaraoaøthoo000000 1001410000400!IClOIOIOOUOIOOOOOOOOOOOIUOOCOODOCUCIUÖIC..

9a. FRÃGORNA 9a-c STÄLLES FÖR VAR OCH EN AV NEDANSTÄENDE AKTIVITETER DIREKT EFTER VARANDRA. Var 0000000000000 ANTECKNA SVARET I KOL. 1 9b. OM JA PÅ 9a.

började 00000000002? ANTECKNA SVARET I KOL. 2 90. OM JA PÅ 9a. Och när slutade IOIIU? ANTECKNA SVARET I KOL. 3

1 Aktiviteter

Ja Nej Vet Från kl. Till kl.

ej Bio 1 2 3

Teater ;...é...;.

Kennert ;...å...5.

Föredrag ;...å...å. 000000000000000000000000001 000000000 p000000000 Besök hos släkt 1 2 3 eller bekanta 0000000000o0|0000t000|0000| 0000000001 000000000 ANM: 00000000v010000000010000000000000u0000000000v0I0I000 000000000000000000010000000000000000000000000000000000000 00000000000I0000:0000001000000000000000000000000000000004

Var Ni (1 övrigt) utanför hemmet efter kl 1h.OO (igår/1 förrgår) NEJ --4 12 JA När gick Ni hemifrån? IGM 0000100100900: 11b. Och när kom Ni hem igen?

OHOIO0000106OIlo00090COOIOUCOIOCOIOOIOCUOIICOOCCOIOI000.0 uoønconacecøøu»a0000001000000000000-0000000100000000000000 12. Har Ni för närvarande något förvärvsarbete utöver lärartjänsten? Jag tänker då på arbete som ej ingår 1 den tjänst Ni uppehåller. 1 JA 2 NEJ --4 1h 13a. Skulle Ni vilja ange vad det är för slags arbete? FÖRVÄRVSARBETETS ART ANGES I KOL. 1

ANGE DATUM I KOL. 2

Förvärvsarbetets art Datum

-ANM: 0oe0oucovc0øoonau0000-1nuoaoouanooucaollooouooc0000 00000000010020u0090000100ooooscoonl|00Ov0O000000OI0000c0 00100ncun:0000000000010000:00a0000soogaggoçgoooocunoaaoo

8.

1h. Inträffade möjligen igår efter kl. 14.00 utöver

någonting vad Ni nu nämnt, som Ni av en speciell orsak relativt exakt kan placera i tiden? ANTECKNA IP:S SVAR OCH ANGE TIDSINTERVALL aoonoonuoøucoa:caooaoco-ooou»caucus-count klo oaoocaalcøaø

1 Oca--a:soppanovno-cnooaannnacoaooooouaaoo klo aooonoocccoc 000000000a:000oo0000Icvcooosoaaolnoao-ouo klo & o: 15. Bedriver Ni för närvarande studier av något slag, t.ex. för högre betyg eller examen, litteraturstudier eller andra studier inom Era skolämnen? JA NEJ --9 17 16a. Vad var det för slags studier? ANGE STUDIERNAS ART I KOL. 1 16b. När ägnade Ni Er senast åt (STUDIER ENLIGT KOL. 1)? ANGE DATUM I KOL. 2

Studiernas art Datum Kol. 1 Kol. 2 Ouooi-aooaua0020:90ø-aocouutoocountouoocnaønu IUOOOIODOU :unoacurau00:to:-00aoc:oanaøonaolocaco-onccno ;000000000 caocoun-ovcacnonoaøcnuaonoøn00010000000000400 IIOIOIOlO-I Amá: 00000400!!040GotIcooaonilollløooatooditlOOOUIOOCOUU9 oøuoonøpnnanooonaøcoøounaroaøøuounoøuonnonaancøaøuoocøoeoaonoococoocnoooonccnooouto.:0010øtoaøaooocøooooooioiion

9G

Skulle vi nu kunna göra en så noggrann kartläggning som möjligt i kronologisk ordning av Er tid efter kl. 14.00: TALA IP VILKA TIDSINTERVALL SOM IP REDAN HAR ANGIVIT

?M FÖR OCH LAT IP FYLLA UT MELLANRUMMEN MELLAN INTERVALLEN. MARKERA HAND IP:S SYSSELSÄTTNINGAR I BIFOGADE REDCm

EFTE§ VISNINGSTABLA.

GÅNG IP NÄMNER NÅGOT STÄLLES TILLÄMPLIGA vA3JE LÄR§RARBETE FRAGOR ENL. 18a«b DET BOR SKE INNAN IP ANGE

NEQAN. §UNNAT HUR LÄNGE HAN HÖLL PA MED SYSSELSÄTTNINGEN IFRAGA. 1830 OM INTE IP:S REDAN ÄR EN BESKRIVNING AV ARBETET IFRÅGA

SVAR Skulle Ni vilja lämna en kortfattad beskrivning av vad förw beredelserna omfattade? NOTERA I KOL. 1. ANGE ÄVEN LÄROKURS I KOL. 2. 18b. OM RÄTTNING AV SKRIVNINGAR Kan Ni säga hur många skrivningar Ni rättade? NOTERA I KOL. 1. ANGE ÄVEN LÄROKURS I KOL. 2.

Beskrivning av lärararbete Lärokurs

å Kol. 1 Kol. 2

0:0ccaoeacøronsnçoocøvuauauvteøa::eountwaanooo aon-nnnnvo aocciaaaooootacøes2a.uueccqeoe-;an:ntvøaesoion 0000100000 000000000:nova:eooncoør:cees-ecøoennoaaøaaoan ocviadsnøø OIOOOIBJIeiODOIGOOCOQ^DIOBQOOCGOGO:ODIROODOOB oouuløcnab ltitta0000onocoooocqcioceøreneoeceoceoooooao- nu-:OOOOOO iccaloøoeal:oaoaaounounenanoeaøåacncøotoouooc 000006009! løucoecoooncoocooaoøcøaoaáncoonooarvøoaocenøo 0000103069

TACKA FÖR INTERVJUN

Bilaga 6

P 0647

Intervjuformulär

(attitydundersökningen)

2. INTRODUKTION Jag skall börja med att be att få tacka Er för Ert deltagande i våra undersökningar under läsåret. Vår huvudmetod i dessa undersökningar, nämligen bokföringen, har nu för första gången använts i verkligt stor skala. Eftersom vi tänker använda denna metod också i våra framtida lärarundersökningar inom andra skolformer, skulle vi som en avslutning vilja veta en del om Era erfarenheter av undersökningen. Vi hoppas på detta sätt kunna förbättra metodiken och bl.a. eliminera eventuella brister.

Har det varit möjligt för Er att notera klockslag omedelbart i anslutning till varje byte av arbetsmoment? SVARSKORT I JA, I STORT SETT NEJ, OFTAST INTE NEJ, INTE ALLS VET EJ

?UN-o

ANM: OCOIOOOUOOOOOOOOOOOOOOIOOOOOOOQOUOIIOOOCOOIGIOOIOOOI 0.000DOOIOOIOOOCOIOOIOOIOOOOIOIOOUOOQOIOUDOIDOOUUOODOIIOO 00000300UDOOOOOOIIOIOOCOOOVUCOOOOIOD.ICOOOOUCOOIOOOOOCODO

2. Hur ofta har Ni under en bokföringsperiod med normal arbetsbörda kunnat ta fram och fylla 1 bokföringshäftet? SVARSKORT II ÖVERLÄMNAS ENDAST om IP EJ KAN LÄMA DIREKT SVAR EN GÅNG I VECKAN NÅGRA GÃNGER I VECKAN 1 EN GÅNG OM DAGEN 2-3 GÃNGER OM DAGEN 4-5 GÃNGER OM DAGEN 6-10 GÃNGER OM DAGEN 11 GÃNGER OM DAGEN ocn OFTARE VET EJ

anamma-una

COCOIOOOIDIOIUOOOUOUOIIQOIUUIC.OOQIOQCCVÖIOOOUUUCI CCIIOCOOUIOCOOOOOCUOIOIIÖCOC.COOOOIOIIUCQIIOÖIOIIOÖUCUOII OUOOIUQOOUCOID000OJO.UOOCCÖOOÖOO00...!DÖUUCOOIUCOÖUÖÖÖÖU.

3. 3» Har Ni fört in uppgifterna direkt i bokföringshäftet eller gjorde Ni först minnesanteckningar, som Ni därefter har fört in i bokföringshäftena? DIREKT BOKFÖRING 2 BOKFÖRING VIA MINNESANTECKNINGAR 3 VET EJ ANN: oaoooøooac000000ooooooooaooooanooaouoouoocooaocoolo- OOIOICIII.OCCIOCÖOOOICIIIDUOC.OUUUCOIIOUOUCCUÖÃCIUCUI'7 I0000000OIloto000000aoaooøbvøliliococotocoic0ø||Ia)IOlOl0 4. Anser Ni att vår bokföringsmetod har gjort det möjligt för Er att redovisa Er arbetstid, som den faktiskt varit under bokföringsperioderna? 1 JA 2 NEJ 3 VET EJ GCOUOOOOOOOOIODIOOQOICOI.OCCCOCCOIOOIOOIIOCOOCIUOQIO CUUUOUODODOOUOIICIOOCOODQCIUUCUOOCOIOCCIOUOOOCCOIOOOIOI.. oooolnococotoooloiooclonoloooiloalocic0001000Ioticouoovli 5. Tycker Ni att bokföringsarbetet har inverkat störande på Ert lärararbete? SVARSKORT III JA, I HÖG GRAD JA, I VISS MÄN NEJ, KNAPPAST NEJ, INTE ALLS VET EJ

Ut-PUN-I

ANM: UUCCOOCOIUUOOOIOIOCOO00.0CIOOICUOOIDIDUUOCCOODCOUUUC UIOIIGICOICOOOIOOODCOQOOOilIOUCOIOIOCIOIIOO0000000000009 ODOOIOOCJIOOUOOOIODIIIJDIOOOIIICOOIUIOIOOOIOOOIIIUVOIOO..

lt. Har det inträffat att Ni har haft svårt att hitta lämplig rubrik för ett arbetsmoment Ni har haft? SVARSKORT IV JA, OFTA JA, IBLAND rrsJ, ALDRIG--›8 VET EJ-----›8

?KAN-I

MM: QOIUOOOIODOQOCIIIIIICUCOUUCCCUCOOOOIIOOUUODOVUUUIOU. 00DOIOOOOOODOOOIOOOOOOIIIOOOOIOOIOOOOCOOOOIIIIDOOOOOO.DUO noc›aoonn00000000coonaa0000uvcnoiooooovoøuooooobitllbñlli 7. OM 6:1 ELLER 2 Kan Ni ange vilka arbetsmoment det i så fall varit frågan om? NOTERA IP:S SVAR OOIDIOOOOOOUQIIIOUOOCOIIIDIDIGIO13.001!UUOIOCGOOOOOOOOOII UIQIClOUOIIQCCUU.C400.CUCOIOOOIUOUIUOOCCUCCUIUOOOIOU0.00. IOOIOOICOCIDD..OICOOIÖIUQOCIOUO|UUOICICOOCQOIDCÖDIOÖOCO 1000.DOGIQililOOliiWOOllOlDOCIOOCOOOOO0|COIODO|IOOOCCCOC0 8. Tycker Ni att definitionerna i bokföringshäftet av de olika arbetsmomenten varit tillräckligt klargörande? VISA UPP SIDORNA 6-8 I BOKFÖRINGSHÄFTET JA --D 10 NEJ VET EJ---p 10 ANM: OOCODOOOOUOUIOIUDI0000000000000IOOOIOOOOOICOOOOOOOOI cconocavcøaocnutonocøcacouoooooooioccnaoooooooononuunoøon 01001ou00000000ontvtnoo0oaooooocuuoosnotøoooaøooccoøonoao 9. OM 8:2 Vilka oklarheter har Ni i så. fall stött på bland dessa definitioner? NOTERA IP:S SVAR oøooanooacoaooaooooocnocoou-oooøosoovnoouoonaocooocvcoova 004OUCIOOIOCIOIQOOOOOOOIC0000000000OOOIOOOOCUOCCOJIOUOIO. OllICCOIIOOOIIOOUOOIÖOOOUQDIOOOCIUIICOOOHCCOOCOIIIDDCIOOO

5.

Ni att bokföringen har varit stimulerande därigenom Tycker att Ni blivit mera medveten om omfattningen och arten av Era olika arbetsuppgifter? SVARSKORT III A JA, I HÖG GRAD AJ JA, I VISS MÄN NEJ, KNAPPAST F\J NEJ, INTE ALLS U\ VET EJ ANM3 001000auoooooooooønnaoruvoouøonunuanooooonooqoooaoono oocaoocaoonooccoaooocacoaooooooøooooonoocoøoaoonnvcoooscno DCOICOOIIIOCIDOGOOOOICUOIOUIOOOOOlOOOJOOOIOOIOCOOODOIIDOC Tror Ni att den tid som åt till bokföringsarbetet har 11. gått

tidsåtgången för Ert egentliga lärararbete? påverkat -A JA, ABSOLUT N JA, I VISS MÄN

KHAPPAST --› 13 NEJ, FLD ABSOLUT INTE *-å 13 NEJ, UI VET EJ ANIVI: 001000OOIICICUUCOOCOOOOIOOUOCOIOOOIOIOCCOOIOOIUIDOG FOOIODOOQOOOOOIOQOIIOOUIOQOOOOOOOOCDOQIOCOODOUUICOOI|IIOOO OOOODOOCDOOIOIOOIOOODOOIOOIOIIICOU.IOICOOIICOOOCIOUOOOOIOO

12. OM 11:1 ELLER 2 Tror Ni att Er arbetstid skulle ha varit längre eller kortare om Ni inte hade behövt bokföra? LÄNGRE KORTARE SAMMA VET EJ

:rum-

mi: UOIIIJIOUIOIIOOCUOOOIOOUOOOI0000000000OUOIIOIOCIIIICI IICOCIDOIICOUUQODIIOOIDCIOCOODO000000000OIOOIOOOIOIOOOUC CIO000000000000I!OOCCICIODIOOICOCOOOODOIODOCOUIICOOIOOCIC

13. Har det inträffat att Ni på grund av belastningen med

bokföringsarbetet tvingats att skjuta upp något arbets-

moment till ett senare tillfälle?

SVARSKORT IV 1 JA, OFTA 2JA, IBLAND 3 NEJ, ALDRIG 4 VET EJ

IDOIUIOOIOOOIOIIOOIIIIIIIIOIOOOOOIOQUOICCIOOIOIOOUOQ

OOOUOOOOOOOOOOODOOUIODOIIDOIOOOOIOOOJOOIOJOIOCIOCCCOUUOU

OOOOOOIOOOODOOOOOOCOIOOOOOUDIOOOUOOOUOII00000000000000000 114. Har det inträffat att Ni avstått ifrån att som :Latex-arbete

bokföra ett arbetsmoment därför att Ni inte har hittat

lämplig rubrik för det i bokföringshäftet?

SVARSKORT IV 1 JA, OFTA 2 JA, IBLAND 3 NEJ, ALDRIG Ä VET EJ

ANN: DOOICODDIOIOOOOCIOIOU0000000000090.00COOOOIOOOOIOOOO

IIUOIIO§IOOOOOOOCOOOOIOIIOIIIODUUOOOIOOOIUOOIDOOOOIOÖOOUD

OáblvidlñiitütiIUOCOOOCOOUODOIOOIOOOIOIOIOOCOOOOOOODOIOII 15. Har Ni försökt att lägga upp Ert arbete under bokförings-

perioderna så att resultatet skulle bli så representativt

som möjligt för Er arbetsbörda?

SVARSKORT III 1 JA, I HÖG GRAD 2 JA, I vzss 1\LÃN 3 NEJ, KNAPPAST 14 NEJ, INTE ALLS

ANM: 0000000000).CIO!OCOVGÖOOCOOOOOOUIDOOIIOCOOCOIIOIIDCU

FDQUODIO0OOOODOIOOIIOOOOCIIIOOOCIIDOUIIUOOCOODOOOIOOOOO

ICII!00000000OICQODOOOODOO0090000000050DODIIDJOOOOOOOCÅO

Ni har under det gångna läsåret fyllt i ett antal bokföringshäften. Tror Ni att den arbetstid man kan beräkna enligt dessa häften är kortare, längre eller samma som den arbetstid Ni har i normala fall? MYCKET KORTARE TROLIGEN NÅGOT KORTARE TROLIGEN SAMMA --A 19 TROLIGEN NÅGOT LÄNGRE --a 18 MYCKET LÄNGRE --0 18 VET EJ

oxmpum-a

A-NM:oooooooooooooo001000-0000:ooccoooooaoacouaoonuoo»Aco OOIICOIOOOCUOIUDIOOOOICUIIOIIICQOOIOCIOCIIOOOOIOIOOOCOUDC OOICOIOOOIOCOOUIIOIOUIIOIICQOOUOQIIOOIOCIIOOIOCOOOOCIODIO 17. OK 16:1 ELLER 2 Av vilken anledning tycker Ni att Er arbetstid enligt bokföringen är kortare än normalt? NOTERA IP:S SVAR 000-oooovocnoooooooou000007000:0000øcoocoooooncoccaoononn nnuaocvvonoooogoouoooooonoooøoconocøooonoconoosiaaoooanuc 0:000cocaoøoonunavotanc-nunaooacoaoonoaoøaoocuouocoococo0 Oinuooccoctoccløiiill00OIO!0006000tioaaoolttuulioalcitnol GÅ VIDARE TILL 19 18. OM 16:Ä-5 Av vilken anledning tycker Ni att Er arbetstid enligt bokföringen är längre än normalt? NOTERA IP:S SVAR oououooooncococioo000000ncnocoor0o0ooco00o00oco|0›0rcoou0

oøoooococconccooonaovuocnvoøoocooonoovoaoootaouooocootcno OOOIOIOIOUOOOOIIU.OIISOIOIOIOIOOOOOOIIOOIODIIOOIOOIUIOIII

Tycker Ni att arbetstidsundersökningens syfte är tillräckligt motiv för det bokföringsarbete som vi har bett Er utföra? SVARSKORT III JA, I HÖG GRAD JA, I VISS MÄN NEJ, KNAPPAST NEJ, INTE ALLS VET EJ

Ul-PUN-l

OIUUOUUIDOOOOIIOOOIQ'IOFOOOlOOUIOOOCIOOIDOOIIOCCOCCO 00000IIIOIOIIOOOC.CIOIDOOIIOUIIIOIOUIOOIOOOOOOOOIIIOUIOIUU OJOOUOUUUOÖCCOIIOOIIOOIUOICOOOOIOOOOOIOOODOOIOOCCCIIQOIUIO el!0100001000006!Ola!000000000:oootcionvonooobcoccoautomat L 20. Har Ni några negativa eller under-

positiva synpunkter på sökningen 1 övrigt? NOTERA IP:S SVAR D000!IOlOOUIOCUUOIGIOIUCOIOIOOOOOOOCUIOIOOCOOOOOOIOCIOIOOD \ D!0000OUCOCCIICCOOOOOCOOCIOOiCIDOIDOIIOOOOOOIIUOCCCCOIIDOU \ \ 00009000CICIOOCOCUUOICCOCCCOOIIOIOOICOOQOIUIIIOOOUDIIIOII \ \ OOlidtIIOIOIOOCIOIIOIDOOIIOO!!!OIOCIJCQOUOIIOIOC1000000000 00Ootiivchlccooatt!OcaoioiovauttovalOlnloinloioaillloøllcn IIOIOIIQDCOICCOOUIOOIOOOOOOCQÅCOOOOOOIOOOUOIOOOIOIOOOOGUI DOÖOUOOIUOUOOUUOUOOIiIIOIOIQJOOJOOOIOIOIIIUOIOOOCOOIOICC! I0OOIIIOODIICGLOIUCCOOOOOOOCOOIOOIDOIQOICIIOCOOIUDOOOIIOOO UVOCICICIOCIUIODOOIIOODOOIOFOIillDOOOICIOOIIIOODOIIIOOOIO n IOIDOOOUOIIOOODCO!IIOIClIIG.IOOOUOOOOOOOOIOJOOIOCOOOÖCQCO 0OJOOOCCOIOCOOIOOOOOOOODOQooocnnolclohiroonoonoolaDtooniør avunna00000009!0001000000oaønoocoøcoauroonoovlcooiioouoooa O!!!OIOIOOCUOOOIICCIOODIGOillOCOUIOOOIOCUOIII0000000000000 0000000000100.CIOOOOOIOICCOlillIIDIOOOCOOOOOOIIJOCOOOICOI 009000001IJIDIOJOOOUIIODDOODODOOOOlcitlluilvtOIIIOCOUOIUUC

Till slut skulle be Er ta ställning till olika jag vilja som framförts av deltagande synpunkter på undersökningen lärare. Dessa är formulerade som påståenden. synpunkter komer nu att läsa dem och ber Er då ta ställning Jag upp till dem med något av dessa svarsalternativ.

ÖVERLÄMNA SVARSKORT v

S%äuuer Stämmer Stämmer Stämmer Vet absolut i stort knappast absolut ej sett inte

1. Det har ofta varit så besvärligt att i bokföringen hitta lämplig rubrik för en aktivitet, att somliga komplicerade arbetsmoment inte har förts upp som 1 2 3 ü 9 arbetstid.

2. Bokföringsarbetet tar så mycket tid 1 lärararbetet

anspråk,att

måste bli lidande under bok- 1 2 3 h 9 föringsperioderna.

3. Bokföringen har varit intressant och stimulerande för mitt lärar- 1 2 3 4 9 arbete under bokföringsperioderna.

H. Man bör lägga upp sitt arbete under en bokföringsperiod på så denna blir så represensätt,att tativ som möjligt för de arbetsman har. 1 2 3 Ä 9 förhållandena

5. Jag anser inte att man skall lägga ned så mycket arbete på undersökb0kföringen,eftersom ningen ändå inte kommer att leda 1 2 3 h 9 till några positiva resultat.

6. Det är av stor betydelse för lärarnas arbetsförhållanden i resultaten från framtiden,att undernökningen verkligen belyser 1 2 3 4 9 lärarnas långa arbetstid.

7. Det har varit mycket arbetsamt i 1 2 3 H 9 att fylla bokföringshäftena.

8. Under vistelsen i skolan får man sällan tid att fylla i bok- 2 3 4 9 föringshäftena.

21. (Fortsättning)

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Vet e

absolut 1 stort knappast absolut

sett inte

Bokföringshäftet är så komplicerat,att man endast kan lämna ungefärliga uppgifter om den arbetstid man haft.

Bokföringsarbetet är så besvärligt,att man gärna skjuter upp en del arbetsmoment till ett senare tillfälle.

On det skall vara någon mening med den här

undersökningen,bör varje bokföringshäfte också visa hur stor arbetsbördan brukar vara. 1 2 3 4 9

112. Det är i praktiken inte möjligt i att anteckna alla ak-

ständigt , tiviteter i bokföringen, utan man måste redovisa hur arbetsbördan ser ut i normala fall. 1 2 3 4 9

13. Eftersom undersökningen skall › ge en representativ bild av

man för perioder,

arbetsbördan/bör

då man av olika skäl haft litet lärararbete, i stället ange vilken arbetsbördan vanligen är. 1 2 3 4 9

14. Det har ibland varit ganska svårt att avgöra om en sysselsättning borde räknas som arbetstid eller fritid. 1 2 3 A 9

15. Anvisningarna i bokföringshäftet har inte kunnat hjälpa mig att entydigt avgränsa lärararbetet från fritiden. 1 2 4

3 9

16. Det är speciellt viktigt att man planlägger sitt arbete under bokföringsperioderna, så att undersökningen ger en så säker bild av lärarnas arbetsbörda som möjligt,

11.

21. (Fortsättning)

Stämmer Stämmer Stämmer Vet Stämmer absolut i stort knappast absolut ej sett inte

Det är av stort intresse för 17. lärarnas egen del att den här undersökningen har blivit 1 2 3 4 9 genomförd.

18. Att fylla 1 bokföringshäftena tar så stor tid i anspråk,att man helt enkelt inte har tid att bokföra så exakt som man skulle vilja.

19. Jag har huvudsakligen fått bokföra under perioder då mitt lärararbete varit mindre be- 2 3 4 9 än normalt. 1 tungande

20. Undersökningens stora betydelse motiverar väl det bokförings- 1 2 3 4 9 arbete jag har utfört.

21. Eftersom undersökningens uppgift är att redovisa omfattningen av lärarnan arbetsbörda skall uppockså redovisa sin giftslämnarna 1 2 3 4 9 arbetsbörda när den är som störst.

22. Det bokföringsarbete som fordras av är alltför omfattande med mig 1 2 3 Å 9 hänsyn till undersökningens värde.

23. Den bokföringsmetod som har an- 1 stort sett göra vänts,torde H åt lärarnas arbetsbörda. 1 2 3 9 rättvisa

24. Genom bokföringen blir man mera på arten och omfattuppmärksam ningen av för- och efterarbetet 1 2 3 Ä 9 till lektionerna.

25. Bokföringen av lärararbetet har gjorts så komplicerad att man ibland underlåtit att redovisa arbetsmoment som inte passat in i listan över lärararbetet. 1 2

TACKA FÖR INTERVJUN ocs FÖR DELTAGANDET I ÖVRIGT I VÅRA UNDERSÖKNINGA

Bilaga 7

P 0605

Intervjuformulär

(ferieundersökningen)

CB P 605 Utredningsinstitutet

UNDERSÖKNINGEN AV JULFERIERNA 1965/66

UB - nr Ferietid enl. UB

Tidsperiod Lokonr

ånattelrråju-

enl. UB P 605 P 574 mätperioden)

(=

/-/ /-/ /19--›

Utredningsinstitutet har tidigare gjort en undersökning av lärarnas sommarferier. Som framgått av brev till Er skall vi nu göra en motsvarande undersökning av julferierna. Jag skall därför be att få ställa några frågor. . a.) Har Ni sedan höstterminen slutade dvs den / sysslat med något som har samband med Er lärartjänst? Vill Ni i så fall beskriva vad Ni sysslat med. 2 Nej l Om ja: [Anteckna Ipzs svar i tablån nedan.[ b) Har Ni använt någon tid sedan den / ) till något annat som har samband med skolan? Vill Ni i så fall beskriva vad Ni sysslat med. 2 Nej 1 Om ja: [Anteckna Ip:s svar i tablån nedan.| c) Har Ni använt någon tid sedan den l/ till t.ex. ungdomsledarverksamhet eller något annat som Ni tycker bör nämnas i det här sammanhanget? Vill Ni i så fall beskriva vad Ni sysslat med. 2 Nej [om nej på samtliga frågor a)-c): AVBRYT INTERVJUN] 1 Om ja: [Anteckna Ip:s svar i tablån nedanJ d) Om ja på alla eller någon av frågorna a)-c): Hur många dagar sammanlagt sedan den har Ni ägnat någon tid åt . . . . . . . . . . läs upp sysselsattningarna

i tur och ordning från tablån nedan och anteckna antal dagar Beskrivning av sysselsättningar Antal dagar

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . a - - . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o - - - . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . o . - - . . . . - . . . o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . .a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

| x 2. Om någon eller några dagar utöver mätperioden förflutit sedan höst-

terminens slut när intervjun utföres:

Har Ni ägnat någon tid åt den de s sse1sättning(ar) Ni nu nämnt under

perioden - mät eriod enl. UB

Om fråga 3

ja:_-)

Om nej: AVBRYT INTERVJUN 3. Skulle vi kunna / - / enl.

gå igenom perioden l mätêeriod UB]

dag för dag.

a) Jag börjar med den sista dagen i perioden alltså . . . . dagen den /

Ägnade Ni då någon tid åt den/de sysse1sättning(ar) Ni nämnde nyss

( och i så fall vilka )?

Om nej: Markera med vågrätt streck i kol. l nedan och gå vidare

till 3b)-f).

Om ja: Anteckna sysselsättning/arna som Ip nämner i kol. 1 nedan

och ställ frågor för varje sysselsättning enligt följande.

Ställ om det är nödvändigt för kodningen kompletterande fr. till Ip:s

beskrivn av s sselsättnin en å före ående sida. Anteckna i kol. l.

Hur lång tid i timmar tog detta den dagen?

Anteckna tiden 1 köl. Z nedan. Fortsätt sedan med nästa syssel-

sättning/Gå vidare m1 b)-f).

b)-f) Dagen dessförinnan alltså . . . . dagen den / . Använde Ni då någon

tid till den/de sysse1sättning(ar) Ni nämnde först?

Ställ frågor och koda i fortsättningen för denna dag och återståen-

de dagar i mätperioden på samma sätt som under 3a). Dag i Kol. l Kol. 2 Kol. 3 mätpe- Beskrivning av sysselsättningar Tid i Kod en1. För U1 rioden timmar lista a) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den / . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . .

b) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den / . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

c) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den / . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

d) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den / . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

e) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den / . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

f) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . den / . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . ..

Bilaga 8

P 0605

Aktivitetslista

(ferieundersökningen)

SHB

P 605 STATISTISKACENTRALBYRÅN Utredningsinstitutet

Lista över sysselsünningar som redovisas i ferieundersökningen Språkkurs i utlandet, för vilken statligt stipendium åtnjutes. Annan språkkurs i utlandet. Skoladministrativ kurs.

erhåller rese- och traktamentsbidrag av

Fortbildningskurs av annat slag -för vilken deltagaren §99??statliga eller kommunala medel.

Annan fortbildningskurs. Studier för förvärvande av lektorsbehörighet (lic.-studier) Studier för förvärvande av adjunktskompetens.

ett ämne i examen (utbild-

Studier för höjande av betyg eller för erhållande av betyg i ytterligare

ning) gällande samma kompetens, som läraren redan har. 9. Avhandlingsarbete för doktorsgrad. 10. Forskningsarbete som ej kan hänföras till nr 6-9. 11. Handels- och kontorsarbete för lärare i ekonomiska ämnen, 12. Arbete inom näringslivet för lärare i tekniska ämnen.

till ämnen. Hit räknas även skönlitterära böc- 13. Läsning av facklitteratur i anslutning tjänstens

ker på språk som ingår i tjänsten eller skönlitterära böcker på svenska eller främmande språk

med anknytning till lärarens undervisning i svenska vid skolform under Sö, där läraren tjänstgör. 14. utlandsresor till länder med vederbörandes undervisningsspråk vilka ej är förena-

Språklärarens

de med kurs i språket. 15. Andra. studieresor utom och inom landet. 16. Lärarkongresser, skolmöten, ämnesföreningsmöten. 17. Andra kongresser och möten med anknytning till tjänstens ämnen. 18. och annan förberedelse (även efterarbete från föregående termin) som läraren gör för

Planering

sin undervisning i ämnena eller som klassföreståndare. 19. Ledarskap vid resor med skolans elever. 20. Ledarskap vid andra resor för skolungdom. 21. Undervisning för skolungdom, t. ex. ferieskola och annan privatundervisning. 22. Undervisning anordnad av universitet eller högskola, vilken läraren meddelar. 23. Andra. kurser för lärare, där läraren medverkar. 24. Ungdomsledarverksamhet (scouting, ungdomsläger, o. dyl.) 25. Annan social verksamhet, t. ex. skollovskoloni.

Vikariat eller förordnande som skolchef eller rektor, på skolexpedition, länsskolnämnd eller skol- 26.

Överstyrelsen. 27. Arbete som sekreterare på rektorsexpeditionen. 28. Arbete som biträdande skolledare (bitr. rektor, tillsynslärare, studierektor). 29. Arbete som institutionsföreståndare. 80. Arbete som bibliotekarie vid skolans bibliotek. 31. Schemaarbete, för vilket särskilt arvode erhålles.

och skolmateriel för skolboksförlags eller skolmaterielförlags räk- 82. av skolböcker

Framställning

nmg. 33. Arbete för privatistexamen. 34. som har samband med undervisningen eller skolan.

Övriga aktiviteter,

. 8.65.ctr6405

Bilaga 9

P 0574 Utvärderingsmodell

Utvárder1ngsmodel1

Undersökningens syfte

Inställ- Lärarnas formågu Mátförfarande att bokföra

Matpian

Lärarnas person- Koncrollliga situation

fbrfarande under bokf per

ir ä

PopulaL1ons- Observa- Förutsättstorlek Lionernas nzngar for

val i dim. urvalet

l

Sunn spridning innanNomxnell

i populationen urvals-

Lärarpopulationsfaktorer

storlek

Tgänstledignets- Estimatorförhållanden Urvalsram

varians \f under bokf per

Urvalsplan

II? Modellen avser i

«

72 princip redo- k

\_ Urvalsforvisningsgrupp L. 2a; farande (populat1on- s mo redovisningagrupp).

Slumpfel Hiss Estimacxons-

förfsranae

Bilaga 10

P 0574 Bortfallsredovi sning

CENTRALBYRÅN

sTÅTISTISKA p 0574

Utredningsinstitutet

1 bortfall och antal observerade lärare efter skolform och lärarkategori samt för övningslärare efter ämne. Undersökningspopulation,

Lärarkategori Ö v n 1 n g s 1 ä r a r e Lärare 1 samtliga läroamnen larare Teckning Musik Gymnastik Trä- och Textil- Hem- Maskinskrivning Totalt üolfonm metallslöjd slöjd kunskap och stenografi

f

nlmgnt gymnasium

74 28 8 25 - 182 1 164 979 34 13

mdersökningspopulation

wrsöksggmnasium

.. 100 .. .. 12,2 12,7

12,3 9,1 16,7 9,7

Tekniskt gzmnasium

580 - - 16 - - - - 16 599 iündersökningspopulation Wserverade lärare 514 - _ 14 _ _ _ _ 14 528

Bortfall: _ _ _ _ _ 2

antal 66 _ 2 71

.. .. - - - - 11,9

76 11,4 12,5 12,5

mmdelsgxmnasium

229 - - 2 - - - 14 16 249 Undersökningspopulation

lärare 201 - - 2 - - .. 13 15 216

gzaerverade r tf all :

antal 28 - - 0 .. - .. 1 1 33

- - 0 - - - 7,1 6,3 13,3

12,2

+ kommunal realskola

:åggglskola

446 12 1 35 9 3 16 - 76 524 gâdersökningspopulation serverade lärare 402 12 0 8 3 15 - 70 474

32 B°rtfal1:

samtli a skolformer

U - . hdersökn1ngspopu1ation 2 641 57 20 158 37 12 41 14 339 2 994 lärare 2 371 56 18 147 36 11 37 13 318 2 693

:gzüade

antal 1 2 11 1 1 4 1 21 301 270 10,2 1,8 10,0 7,0 2,7 8,3 9,8 7,1 6,2 10,1

\

1 a ändringar i klassificeringen av vissa lärare under databearbetningen kan smärre avvikelser Pöê rekomma mellan de i bortfallsredovisningen och i tabellkatalogen redovisade siffrorna.

Bilaga B Teknisk avseende

rapport undersökningarna i (GRU)

grundskolan

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Maj 1971 Utredningsinstitutet

E. Rapaport/DO

TEKNISK RAPPORT

avseende undersökningarna

i grundskolan

(GR U)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

undersökningar 1. 5 De olika delundersökningarna

Provunder sökningar

2. 1 Inledning 13 2.2 Provundersökning 1 13 2. 2. l Syfte 13 2. 2. 2 Uppläggning och genomförande av provundersökning 1 13 2.2.3 Slutsatser 13 2.3 Provundersökning 2 14 i 2. 3. 1 Syfte 14 j 2. 3. 2 l Uppläggning och genomförande av provundersökning 2 14 2.3.3 Slutsatser 16 2. 4 Provundersökning 3 18 l 2. 4. 1 Syfte 18 l 2. 4. 2 Uppläggning och genomförande

g av provundersökning 3 19 2.4.3 Slutsatser 19

3 Undersökningspopulation, urvalsramar och urval 20

3. 1 Inledning 20 3 . 2 Undersökningspopulation 20 3. 2. l Definition av undersöknings-

populationen 20 3. 2. 2 Några anmärkningar till 3. 2.1 21 3 . 2 . 3 Under sökningspopulationens storlek 22 3. 3 Urvalsmetod 23 3. 3. 1 Beskrivning av urvalsmetoden 23 3. 3. 2 Motiv för valet av urvalsmetod 23 3. 4 Första urvalssteget 23 3.4.1 Urvalsram för första 23 urvalssteget 3. 4. 2 Hur urvalet (första urvalssteget) genomfördes 24 3. 5 Andra urvalssteget 25 3. 5. 1 Urvalsram för andra 25 urvalssteget 3. 5. 2 Hur urvalet (andra urvalssteget) genomfördes 26 3 . 5 3 Urvalsstorlekar 26 3 . 5. 4 Urvalsramens kvalitet

Sid 35

Inledning 4. 3 . 2 Ämnesgrupp, lärarerfarenhet,

fyllnadstjänstgöring och antal

arbetspass

samt omräkning av

med hjälp tabellvärden av 44

y

samt översiktlig beskrivning av produktions-

7.3.1 Register över medverkande lärare 70 7.3. 1.1 Bakgrund 70 7. 3. 1. 2 Arbetsgângen vid

registeruppbyggnaden 70 7. 3.1. 3 Förteckning över data

på hålkorten av typ 1

och 2 73 7 . 3. 2 Definitionsdatakort 73 7. 4 Översiktlig beskrivning av produktionsprocessen 73

Fältarbete

jning 8. 5.1 Lärares besked om avsikt att ej

medverka i undersökningarna 77 8 . 5. 2 Vägrarbearbetningens 78

uppläggning 8. 5 3 Kontinuerlig kontroll av andelen

9 Manuell och maskinell bearbetning och kontroll av insamlat primärmaterial 81

9 . 1 Inledning 81 9 . 2 Manuell bearbetning av primärdata 81 9. Z. 1 Lokalombudens av granskning bokföringshäftena 81 9 . 2. 2 Slutgranskning och förberedande kodning 82 9.2.2.1 Omkodning av de sk specifikationsaktiviteterna 82 9. 2. 2. Z Några kortfattade kommentarer i anslutning ti11 granskningen och omkodningen av specifikationsaktiviteterna 84 9 . 2. Z. 3 Omkodning av använda lärokurskoder från bokstavskod till numerisk kod

9 . 2. 3 Slutlig kodning, summering

Kontroll av bokföringsdata mot

\O\D\O\O wwww UTrÄLAIN

definitionsdata 90 xD b) O* Kontroll av bokföringsdata mot

bakgrundsdata 90

10 Intervjuunder sökning 91 10.1 Bakgrund och syfte 91 10.1.1 Inledning 91 10. 1. 2 Syfte 91 10. 1. 3 Allmänt om undersökningens

uppläggning och genomförande 91 10.2 Population och urval 91 10. 2. 1 Under sökningspopulation 91 10. 2. 2 Urval av mätdagar för intervju 92

10.8 Bearbetning och kontroll av primär-

Under sökning sre sultaten

Mätbeteende- och attitydunder sökning

L ektion sbortfall s studie 13. 1 Inledning 113 13 . 2 Under sökningspopulation och urval 113 13. 3 Undersökningsvariabler 113

13.3.1 Inledning 113

13.3.2 Förstudie 113

13 . 3 . 3 Definition av olika bortfall s-

orsaker 114

13. 3. 4 Definition av undersöknings-

variabler 1 15 13.4 Bakgrundsvariabler 115 13. 5 Primärmaterial 115 13.6 Parametrar 115 13.7 Estimatorer 116 5 13 . 8 Bearbetning och kontroll av data 117 3 13.9 Bortfall 117 3 13.10 Undersökningsresultat 117

14 Undersökningsresultatens tillförlitlighet 118 14. 1 Inledning 118

14.1.1 Bakgrund 118

14. 1. 2 Några kommentarer rörande

utvärderingsmodell en l 18

14. 1. 3 Felkomponenterna i GRU och

utvärderingens disposition 119 14. 2 Estimationsbias 120 14. 3 Validiteten ho s bokföring sdata 121

14.3.1 Utgångspunkt 121

14. 3 . 2 Bokföringens inverkan på.

arbetsbeteendet 124

14. 4. 4 Några ytterligare allmänna

synpunkter på bortfallet som

felkälla

Sid

14.5 Undertä ckningen som felkälla 133 14. 5. 1 Inledning 133 14. 5. 2 Rambiasens storlek 133 14. 5. 3 Rambiasen från användarsynpunkt 135 14.6 Sammanfattning 135 14. 6.1 Inledning 135 14. 6. 2 Slumpfel och bias 136 14. 6. 3 Sammanfattning av slutsatserna rörande AVU-och GR U-resultatens tillförlitlighet 137

15 Några allmänna synpunkter rörande redovisningen och utvärderingen av undersökningsresultaten 139 15. 1 Inledning 139 15.2 Hur under sökningsresultaten redovisas 139 15. 3 Minsta godtagbara urvalsstorlek för redovisning av skattningar 144 15. 4 Skillnader mellan redovisningsgrupper beträffande redovisade genomsnittsvärden på. en undersökningsvariabel 145 15. 5 Jämförbarhet vad gäller undersökningsresultaten från AVU och GRU 147 15. 5. 1 Inledning 147 15. 5. 2 Jämförbarhet med hänsyn till under sökningssituation 148 15. 5. 3 Jämförbarhet med hänsyn till undersökningspopulation 149 15. 5. 4 Jämförbarhet med hänsyn till undersökningsmetod 151 15 . 5 . 5 Sammanfattning 151

BILAGOR:

Kartor utvisande de av grundskoleundersökningarna berörda kommunerna Bokföringshäfte

Intervjuformulär (intervjuundersökningen)

R esultattabeller (intervjuunder sökningen)

Intervjuformulär (ferieundersökningarna.)

Po stenkät (ferieunder

sökningarna) Aktivitetslista

(ferieundersökningarna)

Enkät (mätbeteende-

och attitydundersökningen) Resultattabeller (mätbeteende- och attitydunder sökningen) Individbortfall och partiellt bortfall i bokföringsundersökningen Introduktionsskrivelser m m till lärare

U REFERENSER:

uppräknade dokumenttitlar avser interna rapporter,

(Nedan

tillgängliga på. Ui).

Insamling av ramuppgifter Urvalsram för första urvalssteget Administrativa register och rutiner vid datainsamlingen Fältarbete Bearbetning och kontroll av bokföringsdata

bearbetning och kontroll av Insamling, bakgrundsdata Intervjuunder sökning Ferieunder sökningar Mätbete ende- och attitydunder sökning 10 Lektionsbortfall s studie 11 Individbortfall, partiellt bortfall och tabellcellsbortfall i bokföringsundersökningen 12 Studie av bortfallets struktur i fråga om olika bakgrundsdata m m

l Undersökningarnas bakgrund och m m

syfte

l. l Inledning

Föreliggande rapport innehåller en sammanfattande beskrivning av de undersökningar bland lärare i grundskolan som statistiska centralbyråns utredningsinstitut (Ui) utfört på uppdrag av Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden (ULA).

I rapportens första kapitel ges en orientering om dess innehåll m rn samt en kortfattad beskrivning av ULA:s uppdrag och huvudsyftet med de statistiska undersökningarna. Dessutom ingår ett avsnitt rörande Uizs tidigare undersökningar för ULA och en förteckning över de olika delundersökningar som ingått

i grundskoleundersökningarna (GR U).

l. 2 R appo rt ens innehåll

Rapporten, vars innehåll i detalj framgår

av innehållsförteckningen på sidorna 1-8, är trots sin volymmässigt stora på många

omfattning punkter tämligen kortfattad. Den är indelad i 15 kapitel med följande rubriker:

Undersökningarnas bakgrund och syfte rn m Provunder sökningar Under sökningspopulation, urvalsramar och urval

E Undersöknings- och bakgrundsvariabler ä

Estimationsförfarande Mätmetod och mätinstrument

Organisation och administrativa förfaranden samt Översiktlig beskrivningpav produktionsprocessen Fältarbete Manuell och maskinell bearbetning och kontroll av insamlat primärmaterial Inte rvj uunde r sökning

Ferieundersökningar Mätbeteende- och attitydundersökning Lektion sbo rtfall s studie

Undersökningsresultatens tillförlitlighet Några allmänna synpunkter rörande redovisningen och utvärderingen av undersökningsresultaten

För ytterligare information utöver

om undersökningarna, vad rapporten innehåller, hänvisas i första hand till de interna Ui-referenser som framgår av sammanställningen finns ett

på sidan 8. I övrigt stort antal interna rapporter, instruktioner

och arbetspromemorior tillgängliga på Ui. Till rapporten är också ett antal se

fogat bilagor, förteckningen på sidan 8. Det insamlade primärmaterialet kommer

att förvaras i statistiska centralbyråns arkiv. Under sökningarnas resultat presenteras i en separat tabellkatalog.

l. 3 Uppdraget och syftet med undersökningarna

ULA tillsattes av Kungl Majzt den 3 april 1964. Enligt direktiven gavs utredningen i uppdrag att allsidigt belysa lärarnas arbetssituation i de s k avvecklingsskolorna och i grundskolan samt ev i ett senare skede i fackskolan och det nya gymnasiet. I utredningen företräds intressen för staten, kommunförbundet och lärarnas fackorganisationer. Till ULA:s ordförande utsågs generaldirektör Ingvar Ohlsson, chef för statistiska centralbyrån (SCB).

Bland de frågeställningar ULA med utgångspunkt från direktiven bedömt som centrala kan följande nämnas:

Hur lång är arbetstiden för olika lärarkategorier i olika skolformer ? Vilka arbetsmoment väger tyngst? Vilken betydelse har de arbetsmoment som inte direkt gäller lektioner samt förberedelse- och efterarbeten till dessa? På vad sätt skulle lärarnas arbetstid bättre kunna utnyttjas? Vilka behov finns av biträdande arbetskraft och materiella hjälpmedel?

Till belysning av dessa och andra frågeställningar gav utredningen Ui i uppdrag att utföra statistiska undersökningar. Av dessa är den undersökning föreliggande rapport gäller, dvs undersökningen bland lärare i grundskolan, den som tilldelats de största resurserna vad angår såväl planering som genomförande. Huvudsyftet med undersökningen, i fortsättningen benämnd GRU, har varit att på. basis av ett slumpmässigt urvalsförfarande ta fram skattningar (genomsnittsvärden) för grundskolans olika lärarpopulationer beträffande bl a följande:

Total lärararbetstid per lärare och läsår.

Total lärararbetstid per lärare, läsår och veckotimme.

Tidsåtgång för olika moment av lärararbetet.

Tidsåtgång för olika extraarvoderade s k specialfunktioner.

Tidsåtgång för lektioner samt förberedelse- och efter-

arbeten för olika lärokurser, dvs olika ämnen och års-

kurser.

Total lärararbetstid per lärare under ferier.

En fullständig definition av undersökningsvariablerna ges i kapitel 4. Bland de bakgrundsvariabler som legat till grund för särredovis-

kan som exempel nämnas undervisningens omfattning mätt i ningar antal Veckotimmar, ämne skombination (beträffande lärare i läroämnen), elevantal och lärarerfarenhet. För en närmare beskrivning av uppdragets omfattning härvidlag hänvisas till kapitel 4, avsnitt 4. 3, samt till tabellkatalogens innehållsförteckning.

Planeringen av undersökningarna, främst fastställande av populations- och variabeldefinitioner samt tabellplaner, har genomförts i nära samarbete med ULA. Insamling av statistiskt primärmaterial från berörda lärare ägde rum dels under läsåret 1968/69, dels under de angränsande ferierna.

1.4 Tidigare undersökningar för ULA

Under läsåret 1965/66 genomfördes en enkätundersökning, närmare bestämt en bokföringsunder sökning, avseende insamling av uppgifter rörande arbetstidsåtgång för lärare i de s k avvecklingsskolorna, varmed avses realskolan och de dåvarande gymnasierna. Denna undersökning, i fortsättningen kallad AVU, hade i princip samma syfte som GR U, men betraktades av ULA också som en provunder sökning med syfte att ytterligare utröna möjligheterna att medelst bokföringsmetod erhålla ur användarsynpunkt tillräckligt detaljerade arbetstidsdata av godtagbar kvalitet. AVU omfattade egentligen förutom bokföringsunder sökningen också en intervjuundersökning, en kombinerad intervju- och postenkätundersökning gällande insamling av uppgifter om tidsåtgång för lärararbete under ferier samt en attitydunder sökning, vars syfte var att belysa lärarnas inställning till bokföringsundersökningen. För AVU har utarbetats en särskild undersökningsrapport och de erhållna undersökningsresultaten har redovisats i en särskild tabellkatalog.

l. 5 De olika delundersökningarna

De olika mera omfattande delunder sökningar som ingått i GRU är följande:

i) Huvudundersökning i form av en bokföringsundersökning

läsåret 1968/69, omfattande ett nettourval av 3 432 lärare. Huvudsyfte: mätning av tidsåtgång för lärararbete under läsåret. (Uizs projekt nr 0831)

ii) Undersökningar under sommarferierna 1968 och julferierna

1968/69 omfattande dels en postenkät till samtliga lärare som deltog i bokföringsundersökningen, dels en intervjuundersökning omfattande 806 lärare. Huvudsyfte: mätning av tidsåtgång för lärararbete under ferier. (Uizs projekt nr 0832)

Intervjuunder sökning genomförd parallellt med bokföringsundersökni-ngen och omfattande 3 710 mätdagar spridda över hela läsåret. Huvudsyfte: mätning av tidsåtgång för lärararbete under viss del av dygnet (14. 00 - 24. 00) med en alternativ mätmetod för att därigenom få fram underlag för validitetsbedömningar beträffande bokföringsundersökningens resultat. (Uizs projekt nr 0833)

iv) Mätbeteende- och attitydundersökning omfattande 2 706 av de lärare som deltog ibokföringsundersökningen, genomförd under senare delen av vårterminen 1969. Huvudsyfte: kartläggning av lärarnas mätbeteende samt inställning dels till bokföringsundersökningen, dels till andra faktorer av relevans för utvärderingen av undersökningsresultaten. (Uizs projekt nr 1408)

v) Lektionsbortfallsstudie baserad på det i huvudundersökningen insamlade primärmaterialet. Huvudsyfte: kartläggning av lektionsbortfallets storlek och orsaker för olika lärarkategorier. (Uizs projekt nr 1456)

Z Provunder sökningar

2. 1 Inledning

En vid planeringen av GRU var det faktum att

viktig förutsättning en liknande undersökning med i stort sett samma syfte redan genomförts. Härvid åsyftas AVU, som också delvis betraktades som en provundersökning för GRU och genom vilken många viktiga lärdomar erhölls. De förutsättningar och krav som gällde beträffande GRU

nya skapade emellertid behov av ytterligare provundersökningar. Kapitel 2 innehåller en beskrivning av tre olika sådana vad gäller syfte, allmän uppläggning, genomförande och slutsatser.

2 . 2 Provundersökning l

Z . 2 . 1 Syfte

med den första provundersökningen, som var ett s k formulär- Syftet prov, var att pröva ett nytt datainsamlingsformulär i förhållande till det i AVU använda. Detta var nödvändigt till en del på grund av att AVU-formuläret visat sig behäftat med vissa brister, men främst för att de för GRU gällande kraven på finuppdelning av lärararbetet var sådana att ett väsentligt utvidgat AVU-formulär skulle ha behövts. Ett sådant formulär förutsågs emellertid bli mycket oty-mpligt. Med formulär avses i detta sammanhang ett uppslag i ett bokföringshäfte.

2. 2. 2 Uppläggning och genomförande av provtmdersökning 1

42 lärare, som under vårterminen 1966 tjänstgjorde i Vallentuna, uttogs för provet och ombads att bokföra sin arbetstid och tiden för 1 övriga sysselsättningar under en sjudagarsperiod med hjälp av ett nyutarbetat insamlingsformulär. Detta skilde sig från det i AVU använda bl a genom att varje sysselsättning skulle redovisas med hjälp av en kod. Detsamma gällde beträffande redovisning av lärokurs i det fall en sysselsättning avsåg s k lärokursbundet läran-arbete. Efter bokföringen genomförde personal från Ui personliga besöksintervjuer med en del av de lärare som medverkat.

2. 2. 3 Slutsatser

Provundersökningen i Vallentuna ledde fram till flera viktiga slutsatser, varav följande kan nämnas:

i) Systemet med koder, aktivitetskod och lärokurskod, fun-

gerade väl och uppfattades som fördelaktigt av flertalet av lärarna.

ii) Någon form av tidsaxel borde komma till användning för

notering av tidpunkten för byte av sysselsättning.

iii) Insamlingsformulär av häftestyp med ett uppslag för varje

dygn var att föredra.

iv) Frågan om samtidigt pågående aktiviteter samt frågan om

aktiviteters avgränsning, t ex pausproblemet, dvs frågan om när en viss aktivitet övergår i paus, måste ytterligare penetreras.

Z. 3 Provunder sökning 2

2. 3 . 1 Syfte

På grundval av erfarenheterna från l och de

provundersökning diskussioner som därpå följde rörande mätproblematiken utarbetades två olika bokföringsformulär, varvid med formulär som nämnts avses ett uppslag i ett bokföringshäfte. De båda formulären förutsatte i huvudsak samma bokföringsteknik och den väsentligaste skillnaden dem emellan bestod i att endast den ena varianten tillät aktivi-

redovisning av samtidigt pågående teter. Ett av huvudsyftena med 2 blev att

provundersökning pröva de båda alternativa nya bokföringsformulärens mättekniska egenskaper.

Skillnaden mellan det i AVU använda formuläret och grundtypen av det nyutarbetade formuläret var av sådan art att man talade om en alternativ mätmetod, GR U-metoden. Det blev av centralt intresse att försöka utröna huruvida denna under i övrigt lika förhållanden eventuellt kunde ge ett annat undersökningsresultat än AVU-metoden. Att undersöka detta utgjorde det andra huvudsyftet med provundersökning 2. Bland övriga syften kan nämnas prövning av modifierade rutiner för den manuella

bearbetningen och för fältarbetet.

2. 3. Z Uppläggning och genomförande av provunder 2.

sökning

Provundersökning 2 planerades att äga rum i november 1966. Genom att en del lärare i samband med vid

löneförhandlingar den tiden invecklades i facklig konflikt blev det nödvändigt att genomföra undersökningen i två etapper, en under höstterminen 1966 och en under vårterminen 1967. För de i etapp l deltagande lärarna ägde bokförin rum under för

en sjudagarsperiod varje lärare under tiden 25 ll - och för andra lärare

18/12 etappens inföll bokföringsperioderna mellan den 27/1 och den 9/2. Under den första etappen medverkade 316 lärare och under den andra 653. Undersökningspopulationen utgjordes av behöriga lärare med minst full tjänstgöring i grundskolan i kommuner vilka hade skolreformen fullt genomförd i och med läsåret 1965/66, dvs lärare i skolor i kommuner som vid starten av läsåret

1967/68 upp-

fyllde kravet grundskola fullt utbyggd sedan två år tillbaka. Denna population omfattade ca 3 800 lärare, varav 800 lärare i läroämnen, 550 lärare i övningsämnen, l 000 folkskollärare, 1 200 småskollärare, 200 speciallärare och 50 yrkeslärare.

Med hänsyn till prov-undersökningens huvudsyften lades denna upp dels som ett experiment, dels som en survey-undersökning. Till experimentet uttogs 566 lärare med tjänstgöring på grundskolans högstadium, vilka slumpmässigt fördelades på två experimentgrupper, av vilka den ena bokförde med AVU-häfte och den andra med GRU-häfte. Resten av det totala urvalet om 969 lärare

ingick i undersökningens surveydel, som också omfattade de högstadielärare som bokförde med GRU-häfte. Bruttourvalet fördelade

sig på olika bokföringshäften enligt följande:

_15_

AVU-häfte 283 lärare, högstadium GR U-häfte 1 283 lärare, högstadium GR U-häfte l 300 lärare, låg- och mellanstadium

°) GRU-häfte II 103 lärare, alla stadier

och på olika lärarkategorier enligt nedan: Småskollärare 195 Folkskollä rar e 148 Lä rar e i läroämnen 340 Lärare i övning sämnen 245 Speciallärare 33 Yrkeslärare 8

Övertäckning, brutto- och nettourval samt bortfall framgår av följande tabell. För definition av begreppen i fråga hänvisas till kapitel 3, avsnitt 3. 5. 4 (sid. 29).

Tabell 2. 3. 2. Övertäckning, brutto- och nettourval samt bortfall

i provundersökning 2

Survey-o Experimentdelen

delen

GR U-häfte AVU-häfte Totalt

Bortfall:

Vägran 32 10 11 21

Annan

orsak ) 33

40 24 64 Antal observationer 554 212 220 432

l) T ex tjänstledighet en eller flera dagar under

bokföringsperioden 2) T ex ej godtagbar bokföring

j Det häfte som

tillät redovisning av samtidigt pågående aktiviteter.

som ålades Ui:s (Ui:s lokal- De arbetsuppgifter intervjuarkår

2 var i stort sett desamma som i ombud) i provundersökning AVU, vilket bl a innebar:

att lokalombuden instruerades dels skriftligt, dels

muntligt,

att lärarna instruerades av lokalombuden vid person-

ligt besök,

att lärarna skickade direkt till lokal-

bokföringshäftena

ombuden efter bokföringsperiodens slut,

att lokalombuden en första granskning av

genomförde

häftena samt vid behov kompletteringsintervju med

lärarna och

att en andra samt kodning utfördes på Ui.

granskning

Lärarna informerades om undersökningarna genom introduktionsbrev från Ui och genom skrivelser från resp lärarkategoriers

sköttes helt av Uifackorganisationer. Vägrarbearbetningen personal.

dels per telefon av Kontroll- och attitydintervjuer genomfördes Uizs lokalombud, som 180 lärare bl a om antalet bok-

utfrågade

dels av Ui-personal, som intervjuade föringstillfällen per dag, ca 50 lärare i Järfälla i syfte att få. synpunkter på hur bokföringsmetoden fungerat praktiskt.

2.3.3 Slutsatser

delen av provundersökning 2 Resultaten av den experimentella sammanfattas i nedanstående tabell, varefter följer en uppräkning

till de skillnader som framkom. Slutav hypotetiska förklaringar

ledde fram ligen redovisas de slutsatser analysen av surveydelen till.

_17_

Tabell 2.3.3 Genomsnittlig tidsåtgång i tinnar per lärare och vecka för lärare i läroânnen och lärare i övningeânnen vid bokföring med GRU-resp AVN-häften.

ORD-häfte AVU-häfte Antal Hedel- Antal Dubbel Antal Hedel- Antal Dubbel lärare antal tinnar standard- läran antal tinnar standardvecko- per avvikelse vecko- per avvikelse tinnar lärare tinnar lärare och och vecka. vecka

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8)

lärare i ;års-meg 123 26.5 124 26.3

lârokurabundet arbete 32,6 1,0 29,5 0,9 Övrigt lärararbete 9,6 0,9 9,7 0,9 Totalt lärarerbate 42,2 1,3 39,2 1,2

Lärare i 59 - 96 -

Iärokurebundet arbete 29,8 1,2 28,6 0,9 Övügt lärararhete 7,7 1,2 5,9 0,7 Totalt lärararbete 37.5 1,6 34,5 0,9

till åtminstone en del av de skillnader som framgår Förklaringen tabell har vara att söka i första hand bland av ovanstående antagits

följande hypote ser:

att i AVU-häftet genom förkryssning markera i) Möjligheten att det under en viss dag ej förekommit något lärararbete,

och härigenom bli befriad från ytterligare bokföringsarbete under leder till en underskattning av den verkden dagen, dvs medför i detta fall en negativ liga arbetstidsåtgången, bias.

ii) En detaljerad aktivitetslista påminner läraren om de åligsom i hans samt stimulerar honom till ganden ingår tjänst arbetsinsats än normalt. Effekten är större för en större GRU-häftet av dess mer detaljerade aktivitetspå grund lista än en eventuellt förekommande liknande effekt för AVU-

häftet. Företeelsen har i den biasdiskussion som förts gått

under benämningen påminnelseeffekten.

Lärararbete som normalt skulle ha utförts före eller efter iii) har omedvetet koncentrebokföringsperioden i god tro eller

rats till denna. Effekten, som benämnts ansamlingseffekten, har varit större för GRU-häftet än för AVU-häftet, även i

detta fall pga aktivitetslistans större detaljrikedom.

kunde konstateras att av Beträffande provundersökningens surveydel i samband med och vid analys av allt som framkom lärarintervjuer det insamlade materialet m m inget syntes tala emot att GR U-häftet användbart mätinstrmnent. Incitament till var ett för sitt ändamål smärre och förbättringar erhölls emellertid. Möjmånga justeringar i GRU. II-häftet att bokföra samtidigt pågående sysselsättligheten i relativt av de lärare som bokförde ningar utnyttjades ringa grad med detta häfte. Av det totala antalet aktivitetsnoteringar utvisade

endast av samtidigt pågående aktivitet, varav unge- 3, 1 % förekomst fär samtidigt pågående lärararbetsaktiviteter. l/4-del (O, 27) avsåg härav blev att formulär med dubbelrad avfärdades från Slutsatsen den fortsatta planeringsdiskussionen. Enkla prioriteringsanvisningar till lärarnas bedömdes i stället vara den bästa hjälp vid bokföringen

lösningen av problemet i fråga.

2. 4 Provunder sökning 3

2. 4. l Syfte

stadium av planeringsarbetet att Det visade sig redan på ett tidigt över annågon godtagbar förteckning undersökningspopulationen, vändbar som Följaktligen måste urvalsram, ej fanns tillgänglig. en sådan före den tidpunkt då urvalet skulle förteckning upprättas Vid diskussionerna beträffande hur upprättandet skulle äga. rum. framkom två olika för slag, två olika modeller vad gällde gå till Utan någon form av prövning ansågs det omöjtillvägagångssättet. att avgöra vilken av dessa som var att föredra. En utvärdering ligt av de båda modellerna blev därför huvudsyftet för den provundersök-

som här kallats 3. Dessutom ville man bl a ning provundersökning

prova ut lämpliga insamlingsformulär, få synpunkter på utformningen av fältarbetet samt få erfarenheter för beräkning av kostnader. De modeller för insamlingen som diskuterades innebar i all korthet följande:

i) Insamling från rektorsexpeditionerna av uppgifter om

lärare och innehavda tjänster (modell I).

ii) Insamling från rektorsexpeditionerna av uppgifter om

enbart tjänsteorganisationen (modell II).

Man frågade sig bl a hur stor undertäckning en urvalsram upprättad enligt modell I skulle vara behäftad med vid urval slämplig tidpunkt. Man ville också utröna huruvida man kunde få definitiva uppgifter om tjänsteorganisationen från rektorerna i god tid före planerad urvalstidpunkt.

2. 4. 2 Uppläggning och genomförande av provundersökning 3

l Provundersökning 3, som ägde rum under våren och sommaren 1966, förlades till de 68 kommuner vilka hade grundskoleorganisation fullt

i

, genomförd fr o m läsåret 1965/66. Kommunerna i fråga indelades i två grupper, varvid principen var den att grupperna skulle göras så likartade som möjligt med avseende på skolväsendets omfattning mätt i skolpoäng (beträffande innebörd av skolpoäng, se skolstadgan l kap 4 5) och de ingående kommunernas geografiska läge. I ena gruppen, som omfattade 54 rektorsområden och vars sammanlagda skolpoäng uppgick till 2 140, 5 prövades insamling av uppgifter enligt modell I. I den andra, omfattande 51 rektorsområden och 2 141, 5 skolpoäng, l modell II. och blanketter prövades Introduktionsbrev, anvisningar utskickades till vederbörande rektorer. Ui:s lokalombud deltog i insamlingsarbetet dels genom att påminna rektorerna om insändandet av blanketterna till Ui, dels genom att från rektorerna kontinuerligt inhämta uppgifter om förändringar som ägt rum sedan rektorerna sänt in blanketterna till Ui.

2.4.3 Slutsatser

Undersökningen resulterade i att det förfarande som betecknats som modell I, dvs insamling av uppgifter om lärare och innehavda tjänster, ansågs vara att föredra. Misstanken att det skulle ta avsevärt längre tid att få in uppgifterna från rektorerna vid insamling enligt denna modell, jämfört med den andra modellen, bekräftades ej. Dessutom tydde undersökningsresultatet på att ca 90 % av alla behöriga lärare fångats in i mitten av juli, dvs vid den för huvudundersökningen planerade tidpunkten för urvalet av mätperioder.

3. urvalsramar och urval

Undersökningspopulation, 3. l Inledning Kapitel 3 innehåller en utförlig beskrivning av undersöknings-

urvalsramar och urval inkl uppskattpopulationsdefinitioner,

rörande populationsstorlekar och urvalsramarnas kvaningar litet. 3 . 2 Under sökningspopulation 3 . Z. 1 Definition av undersökningspopulationen

i GR U, varmed i allmänhet menas Undersökningspopulationen den lärarpopulation de erhållna undersökningsresultaten direkt avser, av lärare som uppfyllde vissa av ULA fastställda

utgöres villkor. Dessa villkor, som specificeras nedan, avgränsade under från en tänkt målpopulation som all-

sökningspopulationen mänt kan beskrivas som lärare i grundskolan. För att en lärare skulle tillhöra under sökningspopulationen skulle följande gälla: i) Läraren skulle under hela läsåret 1968/69 tjänstgöra

i grundskola i kommun som hade grundskola fullt utbyggd senast läsåret 1965/66.

ii) Läraren skulle tillhöra någon av följande lärarkategorier:

småskollärare

folkskollärare

lärare i läroämnen

lärare i övningsämnen

musiklärare

gymnastiklärare

teckningslärare

slöjdlärare

hemkunskapslärare

speciallärare

yrkeslärare

iii) Läraren skulle vara formellt behörig för innehavd tjänst. iv) Läraren skulle ha minst full tjänst (heltidstjänst) under

hela lä sår et. v) Läraren skulle under hela läsåret inneha en tjänat mot

vilken svarade en undervisningsskyldighet vars minsta

storlek beroende på lärarkategori skulle vara:

-21-

i övningsämnen 18 -speciallärare 28 -yrkeslärare

vi) Läraren fick ej ha långvarig tjänstledighet under läsåret, varmed avsågs sammanhängande tjänstledighet motsvarande hel termin eller längre.

vii) Läraren fick tjänst som till någon del bestod av ej inneha En fullständig definition av vad som fyllnadstjänstgöring. i detta sammanhang menats med fyllnadstjänstgöring ges i kapitel 4, avsnitt 4. 3. 2. 3. Undantag gällde beträffande lärare i övningsämnen. För dessa hade beslutats att fyllnadstjänstgöring fick förekomma under förutsättning att den del av undervisningsskyldigheten som avsåg grundskola motsvarade minst 15 veckotimmar.

I statistisk mening kan den egentliga undersökningspopulationen sägas ha bestått av den mängd elementära under sökningsperioder som sålunda indirekt definierades. Om lärarpopulationen innehöll N lärare bestod alltså den egentliga under sökningspopulationen av de N 40 elementära undersökningsperioderna. I allmänhet avses emellertid i det följande lärarpopulationen då benämningen undersökningspopulationen används.

3. 2. 2 Några amnärkningar till 3. 2. l

Anm l

De under punkt i) åsyftade kommunerna, dvs de kommuner som läsåret 1968/69 haft grundskola 3 läsår eller längre var tämligen väl spridda över hela landet. Endast tre landskap, nämligen Gotland, Blekinge och Halland, blev inte representerade i undersökningen.

AmnZ

Det förhållandet att några av de utvalda lärarna bytte tjänst strax före eller under läsåret utgjorde ett problem. Följande regler korn i dylika fall att tillämpas:

a) Om en utvald lärare bytte tjänst före första bokföringsperioden ersattes han av sin efterträdare, om denne uppfyllde definitionens krav. Om så inte var fallet följdes den ursprunglige läraren till sin nya tjänst. Var tjänsten knuten till en skola i en kommun för vilken gällde att grundskola införts läsåret 1965/66 eller tidigare, och var definitionens villkor i övrigt uppfyllda, ansågs läraren tillhöra under sökningspopulationen.

Om en utvald lärare bytte tjänst efter sin första bokföringsperiod följdes han till sin nya tjänst, varvid samma princip som under a) gällde vid fastställande av populationstillhörighet. Någon ersättning av en från början utvald lärare kom i detta fall ej i fråga.

Amn3 Barnavårdslärare saknas bland de lärarkategorier som uppräknats under punkt ii) på grund av deras sammanlagda ringa antal i de i punkt i) åsyftade kommunerna.

3 . 2. 3 Under sökningspopulationens storlek En uppskattning av undersökningspopulationens ungefärliga storlek, baserad bl a på ett antagande om lika stora cluster, leder till de resultat som sammanfattas i nedanstående tabell. Hur beräkningarna gjorts redovisas närmare i avsnitt 3. 5.4.

Tabell 3. 2. 3 Undersökningspopulationens ungefärliga storlek

Lärarkategori Antal lärare

Småskollärare 7 650 Folkskollärare 6 000 Lärare i läroämnen 5 000

700 )

Hemkunskaps-

lärare 450 Speciallärare 1 400 Yrkeslärare 300

Samtliga lärarkategorier

-23-

3 . 3 Urval smetod

3. 3. 1 Beskrivning av urvalsmetoden

Den urval smetod som korn till användning innebar ett tvåstegsurval med de två urvalsstegen utformade på följande sätt:

i) Ett första urvalssteg innebärande obundet slumpmässigt

urval av ett antal primära urvalsenheter. De primära urvalsenheterna utgjordes av cluster av lärare.

ii) Ett andra urvalssteg innebärande slumpmässigt systema-

tiskt urval av 5 av 40 elementära undersökningsperioder för varje lärare-i de utvalda primära urvalsenheterna. Varje lärare betraktades således som ett stratum omfattande 40 elementära undersökningsperioder.

3. 3. 2 Motiv för valet av urvalsmetod

Urvalet utformades som ett tvåstegsurval, väsentligen som en följd av önskemålet att slippa insamling av identifierande uppgifter för alla lärare tillhörande under sökningspopulationen. Man ville med andra ord komma ifrån att behöva upprätta en detaljerad urvalsram för hela undersökningspopulationen, något som skulle ha inneburit stora kostnader. Valet av slumpmässigt systematiskt urval av elementära undersökningsperioder betingades av strävan att säkerställa spridning av undersökningsperioderna över hela läsåret för varje lärare.

3. 4 Första urvalssteget

3. 4. 1 Urvalsram för första urvalssteget

Urvalsramen för första urvalssteget bestod rent konkret av en förteckning över Cluster av lärare. Framställningen av denna innebar ett omfattande arbete, varvid bl a utnyttjades den omständigheten att lärarpopulationen var naturligt indelad i smärre enheter. Den åsyftade enheten bestod av lärare knutna till ett visst rektorsområde. Här kan infogas att alla de kommuner som villkoret att ha

uppfyllde haft grundskola fullt utbyggd senast läsåret 1965/66 benämnts undersökningarnas kommunpopulation medan rektor sområdena i dessa kommuner sagts utgöra rektorsområdespopulationen. Det visade sig vara möjligt att vid själva sammansättningen av clustren arbeta med rektorsområden som byggstenar. De huvudprinciper som lades till grund för clusterbildningen var:

i) Clustren skulle med avseende på undersökningsvariablerna

göras så heterogena och sinsemellan lika som möjligt.

ii) Clustren skulle vara av viss storlek.

iii) Clustren skulle vara så lika stora som möjligt.

iv) Clustersammansättningen skulle vara så tidsoberoende som

möjligt.

För att göra det möjligt att beakta princip i) var det nödvändigt att identifiera ett antal i sammanhanget relevanta bakgrundsvariabler hos rektorsområdespopulationen. Som sådana betrak-

tades:

Rektorsområdets geografiska läge.

Den som kunde tilldelas rektor sområdet.

b) tätortsgrad

Avstånd till närmaste lärarutbildningsort . c)

Som mått och clustrens storlek användes

på rektorsområdenas

omnämnda skolpoängtalet (beträffande innebörd, se det tidigare

om aktuell skolpoäng, dvs skolstadgan l kap 4 §). Information om skolväsendets i rektor sområdena, liksom det för-

omfattning modade för läsåret 1968/69, inhämtades genom en en-

poängtalet kät under våren och sommaren 1967. Därvid ombads rektorerna även att meddela kommande organisatoriska förändringar samt det aktuella antalet lärare av olika kategorier och att

behöriga prognos för 1967/68 och 1968/69. På grund-

ge en motsvarande val som erhölls enkäten upprättades där-

av de uppgifter genom efter urvalsram för första enligt följande. För det

urvalssteget första lades vissa rektorsområden samman till grupper och några uteslöts. För det andra tilldelades varje rektorsområde eller

av rektorsområden en poängsiffra och en uppgift om angrupp talet lärare, i huvudsak motsvarande rektorernas prog-

behöriga nos för läsåret 1968/69. De så definierade clusterbildningsenheterna indelades sedan i ett antal strata, där stratifieringsvariablerna var tätortsgrad och avstånd till närmaste

geografiskt läge, lärarutbildningsort, varefter clustren slutligen sammansattes på. sådant sätt stratum blev i ungefär lika stor

att varje representerat utsträckning i varje cluster.

3. 4. 2 Hur urvalet (första urvalssteget) genomfördes

Den urvalsramen omfattade 35 Cluster, vart och ett

preliminära ca 800 stort. Varje sådant cluster var egentligen samman-

skolpoäng satt av ett antal delcluster, ett för varje lärarkategori. Analogt kan urvalsramen ha bestått av motsvarande antal delurvals-

sägas ramar. av att de av ULA begärda anslagen för undersök-

På grund

fullo erhölls blev det bl a nödvändigt att vidta vissa ningarna ej till

i det planerade urvalets storlek. Åtgärderna kom inskränkningar

folk- och småskollärare, för vilka den ursprungliga uratt gälla 1 valsstorleken reducerades. Rent tekniskt krävde ifrågavarande re-

klövs I duktion att de ursprungliga clustren för dessa lärarkategorier mitt itu. Urvalsramen kom därför slutgiltigt att bestå av 70 cluster för var och en av dessa urvalet av clus- ä

två lärarkategorier. Själva ter verkställdes medelst obundet slumpmässigt urval. I nedanstå- j ende tabell det antal cluster som uttogs för de olika lärar- i

anges kategorierna.

-25-

Tabell 3. 4. 2 Antal Cluster i urvalsramen samt antal i första

urvalssteget uttagna Cluster

Antal Cluster Antal uttagna Lä ra rkategori

Lärare i övningsämnen

Musiklärare 35 25

Gymnastiklärare 35 14

Teckningslärare 35 17

Slöjdlärare 35 12

Hemkunskapslärare 35 12

Speciallärare 35 13 Yrkeslärare 35 14

Antalet cluster som skulle uttas för varje lärarkategori bestämdes med hänsyn till prognosen beträffande antal lärare

behöriga i varje cluster och med hänsyn till eftersträvad urvalsstorlek. Rent praktiskt gick urvalet till så att man bestämde att de 5 först utvalda sammansatta clustren skulle omfatta samtliga det

lärarkategorier, sjätte skulle omfatta alla kategorier utom småskollärare, det sjunde alla utom små- och folkskollärare osv, på så. sätt att adertonde till tjugofemte clustren som utvaldes endast omfattade musiklärare. Förfaringssättet möjliggjordes genom att ett av de genom delningen mot varje utvalt cluster svarande två nya clustren bortlottadea vad beträffar små- och folkskollärare. Teoretiskt kan detta anses motsvara införandet av ytterligare ett för lä-

urvalssteg ifrågavarande rarkategorier, något som emellertid bedömts ej kräva särskilt beaktande vid estimationen.

3. 5 Andra urvalssteget

3. 5. l Urvalsram för andra urvalssteget

Upprättandet av urvalsram för andra urvalssteget innebar

insamling av nödvändiga uppgifter om lärarna i de utvalda clustren. Insamlingen ägde rum under tiden april-september 1968. För ändamålet speciellt utarbetade blanketter utskickades den 10 april till rektorerna i de 484 rektorsområden som berördes av Rek-

undersökningarna. torerna ombads att snarast möjligt och senast den 3 maj återsända blanketterna till Ui, ifyllda med begärda preliminära uppgifter. Ui:s lokalombud upprätthöll sedan kontakt med rektorerna och inhämtade efterhand uppgifter om nytillkomna lärare och eventuella

ändringar i förhållande till de lämnade preliminära Lokalombuden

uppgifterna.

till Ui vid varje veckoslut. I slutet av juli, vid rapporterade tidpunkten för urvalet av mätperioder, omfattade urvalsramen 4 058 lärare.

3. 5.2 Hur urvalet (andra urvalssteget) genomfördes

Läsåret omfattade vid undersökningstillfället 280 dagar. För varje lärare definierades 40 elementära undersökningsperioder,

används även benämningen mätperioder, vardera i fortsättningen omfattande 7 dagar. När under kalenderåret de 40 perioderna inföll varierade i allmänhet något mellan lärare i skolor ej tillhörande samma komrnun. För varje lärare drogs ett slmnpmässigt systematiskt urval om 5 mätperioder enligt följande.

Perioderna tänktes numrerade från 1 till 40. För varje lärare

ett ensiffrigt slumptal y, för vilket gällde att l_ yg 8. drogs Blev utfallet perioderna l, 9, 17, 25 och 33. Blev

y = l uttogs utfallet perioderna 2, 10, 18, 26 och 34 osv. Vid

y = 2 uttogs definitionen av de 40 mätperioderna uppstod problem hur man skulle beträffande de perioder som kom att bli delade i två

göra delar av jullovet pga att antalet dagar under höst- resp vårterminen i allmänhet ej var jämnt delbart med 7. Att tillåta delade

ofördelaktigt av flera. skäl, bl a ansågs risk mätperioder ansågs i så fall föreligga att bokföring glömdes bort under dagar som kom att infalla under vårterminen. Förhållandet stred dessutom mot den ur mätsynpunkt viktiga principen att lärarna skulle få. kännedom om tidpunkten för en utvald mätperiod endast några få dagar före periodens start. Problemet löstes så att för varje dylik period ett ensiffrigt slumptal x valdes, för vilket gällde att x = l försköts mätperioden så att den kom

lg XS_ 2. Blev att omfatta höstterminens 7 sista dagar, blev däremot x = 2 försköts perioden så att den sammanföll med vårterminens första vecka. Det arbetet med andra urvalssteget om-

praktiska fattade huvudsakligen följande moment:

i) Insamling av uppgifter om terminernas begynnelse-

och avslutningsdatum. Uppgifterna inhämtades per

telefon från skol- och rektorsexpeditioner.

av en förteckning över de 40 eller 41 ii) Upprättande

startdatum för mätperiod som kunde komma i fråga för rektorsområde (41 pga att startdatuzn för

varje delad period ändrades till två datum).

Urval med av slumptalstabell och ovan nämnda

iii) hjälp

förteckning av 5 startdatum för ett beräknat maximalt antal lärare i varje rektorsområde.

3. 5. 3 Urvals storlekar

Bruttourvalet omfattade sammanlagt 4 058 lärare. Dess fördelning på olika lärarkategorier liksom nettourvalets storlek och kategori-

av följande tabell. Den stora skillnaden i storfördelning framgår lek mellan bruttourval och nettourval beror på att bruttourvalet inkluderade ett stort antal lärare som ej tillhörde undersökningspopulationen, dvs att urvalsramen för andra urvalssteget omfattade lärare som i undersökningspopulationen. Givetvis efter-

ej ingick

_27_

strävades vid upprättandet av nämnda urvalsram en så liten övertäckning som möjligt, men vissa förhållanden gjorde att en relativt stor övertäckning ej kunde undvikas. Det var t ex vid urvalstillfället ej möjligt att få uppgifter om all kommande långvarig tjänstledighet, varmed avses tjänstledighet motsvarande hel termin eller längre. På samma sätt var det ej möjligt att förutse vissa kommande förändringar av tjänsters omfattning m m. Urvalsramens kvalitet behandlas närmare i avsnitt 3. 5. 4.

.tån

.nøtøooaøn

& :E «.oN..«.u«.u

Am

møovoauommmnümuxon

oum

t:

§26.Simao...§5

95m

›mchazam:

AN nowmnmmvnzxmmmnwømw›uouâ

annu

5 N_m. m. w m. m m ...manammaH53 mwmm ä nu um 8 pmm

øaoxmuåw

w

mnwnvuwøum:

m .e

T mao.wF.› ›.m m.mm.«u.«än ounøøuwmao

uoawawumwømømno

-umnümüäaFm nu.:

m E .m om nu mm

M Ha»n

»oâwoåaaânauocouuom mnmnma

Panama

vad»

.§30

ämm

5.59¶Ha»n anuqømømnwgwa

aogmmuwnopo

Kanna

nu

anoxmwøowuøuvmøoaov

noe

m 3

uonañv

oonanønaaaa5 mmmw Nm cmåmumm

u_

nu aø»n m

unmåauñnuuvn:nononøaaønom

v?

muahmmamâwnamuøøaaam

Qiøoåoø va...

mwe mao ovâummamømna

så aonwwøoaumøwno

?E3395

undan...Ewan...

xo xo

1305.5 .m w

a. a

:oo

:anwa ams »gagna ouåânnøsñønhamnauwmnw

A355 auuuma

m.m.n n a

533.pmm.SE

Sena... 0.235223unna» C nu Am

uo»x==nuwumhmamoqamømwauaøm:onamonmamuuumaxumø:unmandaupoaamäpåmawwapsam.nownomooax

vnowoaøxnmuäohdumnnoxnwammhmnmnnoxmåoaouaumazaumøâooaøumamwuuzxome:oøawawzngmouuumnaøwooqmoumumnaaxuw

oumnmammøxuuøxsmm

_29_

3. 5. 4 Urvalsramens kvalitet

I avsnitt 3. 5. 3 berördes den övertäckning som hänförde sig till urvalsramen för andra urvalssteget. I det följande beskrivs något mera ingående denna urval srams kvalitet vad angår dess över- och undertäckning. Med urvalsramen för andra urvalssteget skall därvid förstås en tänkt fullständig urvalsram omfattande lärarna i samtliga Cluster. I verkligheten upprättades en urvalsram för andra urvalssteget som endast omfattade lärare ingående i de i första urvalssteget uttagna clustren. Som ytterligare en förutsättning för diskussionen i detta avsnitt antages att varje lärare i undersökningspopulationen också omfattas av urvalsramen för första urvalssteget. Inget har framkommit som synes tala emot ett sådant antagande, vars innebörd är att all undertåckning knytes till urvalsramen för andra Övriga speciella begrepp som kommer till an-

urvalssteget. vändning skall ges nedanstående innebörd. Sambandet begreppen emellan åskådliggöres med en figur.

Undertäckning Den mängd lärare i undersökningspopulationen

vilka ej omfattas av urval sramen.

Övertäckning Den mängd lärare i urvalsramen vilka ej ingår

i undersökningspopulationen.

Undersöknings- Den mängd lärare i urvalsramen som också instratum går i undersökningspopulationen.

Bruttourval Den mängd lärare för vilka mätperioder uttogs

i slutet av juli.

Nettourval Den delmängd av bruttourvalet som också utgör

en delmängd av undersökningspopulationen.

Målurval Nettourvalet samt den mängd lärare i de i första

urvalssteget utvalda clustren som också är en

delmängd av undertäckningen.

_30_

unde r sökning s -

urvalsram population

övertäckning

i

.rla.la in

Da røaøa ri.rrln

IÅClIa"Ia"Ål. undertäckning

Under sökning s stratum

B ruttourval

Nettourval

Figur 3. 5. 4 Samband mellan undertäckning, övertäckning,

undersökningsstratwn, bruttourval, nettourval

och målurval

_31_

I tabellen 3. 5.3 anges antalet lärare i bruttourvalet som ej tillhörde undersökningspopulationen, dels i absoluta tal, dels i procent av bruttourvalet. Anledningen till att dessa lärare, som sålunda utgör en del av övertäckningen, ej tillhör undersökningspopulationen har också redovisats, varvid en uppdelning gjorts på kategorierna:

i) obehörighet,

ii) tjänstledighet: 3 bokföringsperioder,

iii) ej full tjänst och

iv) övriga orsaker.

Med ii) avses längre sammanhängande tjänstledighet, motsvarande hel termin eller längre. Fall innebärande omfattande nedsättning av undervisnings skyldigheten, dvs nedsättning utöver vad som var tillåtet med hänsyn till undersökningspopulationsdefinitionens femte villkor, se avsnitt 3.2.1, har klassificerats som iii). Den relativa andelen lärare i bruttourvalet som ej tillhörde undersökningspopulationen kan betraktas som en skattning av övertäckningens relativa storlek.

En möjlighet att skatta undertäckningens och undersökningspopulationens storlek har erhållits genom att målurvalets storlek kunnat beräknas. I mitten på september upprättades nämligen fullständiga förteckningar över lärare som tillhörde undersökningspopulationen i de uttagna clustren. Med hjälp av dessa och de förteckningar som använts vid urvalet av mätperioder kunde de senares grad av fullständighet beräknas. Den erhållna diskrepensens relativa storlek kan betraktas som en skattning av undertäckningens relativa storlek. Nedanstående tabell innehåller data i absoluta och relativa tal beträffande storleken av målurvalet, nettourvalet och skillnaden mellan målurvalet och nettourvalet. De tal som därvid anges beträffande nettourvalet avser dess storlek vid undersökningsperiodens början, dvs vid början av läsåret 1968/69.

Som nämnts förtecknades målurvalet vid denna tidpunkt. Den skillnad i nettourvalets storlek som framgår vid en jämförelse mellan tabellerna 3. 5. 3 och 3. 5. 4a återspeglar det faktum att det först vid undersökningsperiodens slut definitivt kunde fastställas om en utvald lärare tillhörde undersökningspopulationen eller ej.

1) mellan Tabell 3 . 5. 4a Målurval, nettourval och skillnad

målurval och nettourval

Målurval -

Målurval Nettourval Lärarkategori nettourval

Småskollärare 547 453 94

Adjunkter (100 %) (81,3%) (18,7%) Ämneslärare 776 683 93 (100 70) (88, 0 %) (12, 0 70) Lärare i 1 165 965 200 övningsämnen (100 %) (82, 8 %) (17, 2 %) Musiklärare 64 57 7 (100 70) (89,1%) (10,9 %) 222 160 62 Gymnastiklärare (100 70) (72,1 70) (27,9 70) 90 70 20 Teckningslärare (100 70) (77,8 70) (22, 2 70) 386 336 50 Slöjdlärare (trä-metall) (100 70) (87, 0 70) (13, 0 -7/0) Slöjdlärare 243 208 35 (textil) (100 70) (85, 6 70) (14, 4 70) Hemkunskaps- 160 134 26 lärare (100 %) (83, 7 %) (16, 3 70)

Speciallärare 513 423 90 (100 %) (82, 5 70) (17, 5 70) Yrkeslärare 116 103 13 (100 %) (8808 *70) (11,2 %) Samtliga 4 712 3 978 734 Iärarkategorier (100 %) (84, 4 %) (15, 6 *70)

1) De tal som anges betr nettourvalet avser storleken vid undersökningsperiodens början.

_33_

Den stora skillnaden i storlek mellan målurval och nettourval som framgår av tabell 3. 5.4a är en följd av de förändringar vad gäller tjänster och anställningar m m som inträffade under senare delen av juli och under augusti i de kommuner/rektorsområden som valts ut i första urvalssteget. De förteckningar som användes då urvalet av mätperioder gjordes i slutet av juli inkluderade givetvis ej de lärare som anställdes under tiden från denna tidpunkt och fram till läsårets

början. En väsentlig del av skillnaden i storlek mellan brutto- och nettourval berodde också som tidigare framhållits på förändringar under

ifrågavarande tidsperiod. Med hänsyn till att lika stora cluster eftersträvats och med hjälp av kunskapen om den relativa andel cluster som uttogs i första urvalssteget för varje lärarkategori har det varit möjligt att uppskatta storleken totalt och per lärarkategori av undersökningspopulationen och undersökningsstratumet. Resultaten framgår av följande tabell.

Tabell 3. 5. 4b Undersökningspopulationens och undersöknings-

stratumets ungefärliga storlek

Lärarkategori

ggggjjtâggmgs- ggjjjujfkmings-

Småskollärare 7 658 6 342 Folkskollärare 5 997 5 507 Lärare i läroämnen 4 999 4 205

Adjunkter 2 910 2 366 Ämneslärare 2 089 1 839

Lärare i övningsämnen 3 132 2 602

Slöjdlärare

(trä-metall) 1 126 980

Slöjdlärare

(textil) 709 607

Hemkunskaps-

lärare _ 467 391 Speciallärare l 381 l 139 Yrkeslärare 290 258 Samtliga lärare 23 457 20 053

Då den relativa skillnaden mellan målurval och nettourval kan antas en tämligen tillförlitlig skattning av urvalsramens

utgöra

kan det alltså konstateras att undertäckningen varit undertäckning stor, ca 15 %. Den har varierat kraftigt mellan olika

i genomsnitt delurvalsramar och varit störst för gymnastiklärare (27, 9 70) och minst för folkskollärare (8, Z %). Därest den statistiska inferensen skall avse hela undersökningspopulationen och ej enbart undersök-

måste avseende fästas vid den stora undertäckningsstratumet

En central härvidlag är givetvis huruvida det kan ningen. fråga antas att de lärare som tillhör undertäckningen skiljer sig beträffande arbetstidsåtgång från övriga lärare i undersökningspopulationen. Frågan om undertäckningens inverkan på undersökningsresultatens tillförlitlighet behandlas utförligare i kapitel 14, avsnitt 14. 5.

_35_

4 Undersöknings- och bakgrundsvariabler

4. l Inledning

I kapitel 4 redovisas först de operationella definitionerna av de sammansatta undersökningsvariablerna, varefter följer en närmare beskrivning av några viktiga bakgrundsvariabler. Tjänstekoefficienten ( Y ) behandlas därvid särskilt utförligt. Dels beskrivs dess bakgrund och formella definition, dels ges exempel på hur den beräknats och hur den kan utnyttjas i samband med analys av undersökningsresultaten.

4. 2 Undersökningsvariabler

Mot varje enskild aktivitet på bokföringshäftets aktivitetslista svarar en elementär undersökningsvariabel, motsvarande tidsåtgång för resp aktivitet. Grupper av enskilda aktiviteter motsvaras av sammansatta undersökningsvariabler. En viktig sådan, som allmänt definierats som Totalt lärararbete, har för en enskild lärare endast avsett tidsåtgång för sådant lärararbete som härrört från den tjänst som medfört att läraren i fråga blivit utvald i undersökningarna, Undersökningsvariabeln Totalt lärararbete har betraktats som sammansatt av två komponenter, nämligen Lärokursbundet arbete och Övrigt 1ärararbete. Komponenten Lärokursbundet arbete har definierats operationellt som tidsåtgång för arbete som redovisats i bokföringshäftena genom användning av någon av aktivitetskoderna l och 5-17 utan tillägg av X. Beträffande definitioner av enskilda aktiviteter, motsvarande definitioner av de elementära undersökningsvariablerna, samt innebörden av att lägga till X, hänvisas till kapitel 6, avsnitten 6. 2 resp 6. 8. Den andra komponenten, Övrigt lärararbete har uppdelats i två delar beroende på huruvida särskild ersättning utgått eller inte för arbete avseende de ingående enskilda elementära undersökningsvariablerna, varvid med ersättning i detta fall menas kompensation såväl i form av pengar som i form av nedsatt undervisningsskyldighet. De två delarna har benämnts Övrigt lärararbete I och Övrigt lärararbete II. Övrigt lärararbete I har definierats operationellt som tidsåtgång för arbete som vid bokföringen redovisats genom användning av någon av aktivitetskoderna 2, 19-21, 23-27, 29, 33-35, 46-49, 52, 53, 56 och 58 utan tillägg av X, samt arbete som hänförts till 57A.

Anml

Arbete som redovisats genom användning av aktivitetskod 57 (Övrigt arbete i eller i anslutning till tjänsten) har av Ui i samband med bearbetningen av det inkomna primärmaterialet uppdelats i 57A och 57B. Som 57A har kodats arbete som bedömts vara lärararbete i tjänsten och som 57B arbete som icke bedömts vara lärararbete i tjänsten.

An:m2

Med lärararbete i tjänsten har vid datainsamlingen för en enskild lärare avsetts allt arbete härrörande från den tjänst som medfört

att läraren i fråga blivit utvald i undersökningarna. Vanligtvis avses i stället med lärararbete i tjänsten enbart det mot full tjänst (heltidstjänst) svarande arbetet, således ej arbete pga övertimmar och andra extraarvoderade åtaganden.

Övrigt lärararbete II har definierats som tidsåtgång för arbete som redovisats genom användning av någon av aktivitetskoderna 3, 30, 31, 36-45 och 55, utan tillägg av X. För arbete hänförbart till Övrigt lärararbete I har ingen särskild ersättning förekommit medan så däremot varit fallet för arbete motsvarande Övrigt lärararbete II. Uppdelningen av Övrigt lärararbete i två delar innebär också att Totalt lärararbete kan uppdelas. De två variabler som därvid erhålles har benämnts Totalt lärararbete I och Totalt lärararbete II. Med Totalt lärararbete I har avsetts summan av Lärokursbundet arbete och Övrigt lärararbete I och med Totalt lärararbete II summan av Lärokursbundet arbete, Övrigt lärararbete I och Övrigt lärararbete II. I tabellen nedan sammanfattas den operationella definitionen av de berörda undersökningsvariablerna.

Tabell 4. 2 Operationell definition av under sökningsvariabler

Undersökningsvariabelns Aktivitet

i bokföringshäftet benämning

30, 31, 33-35, 36-45, 46-49, 52-53,

55, 56, 57A, 58

4. 3 Bakgrundsvariabler

4. 3.1 Inledning 1

Med bakgrundsvariabel avses i det följande en egenskap eller ett J tillstånd hos under sökningsenheterna som tänkes ha samband med i undersökningsvariablerna, icke nödvändigtvis av kausal karaktär, och som avsetts kunna utnyttjas som grund för uppdelning på redovisningsgrupper. Bland de många bakgrundsvariabler som definierats kan följande nämnas, varvid försök gjorts till indelning efter typ av variabelbärare .

- 37-

Kommunvariabel tjänstgöringsort

Skolenhetsvariabler skolstorlek

lokalförhållanden

materieltillgång

tillgång till kurator

Lärarvariabler kön

ålder civilstånd hemmavarande barn antal veckotimmar tjänstens omfattning (tjänstekoefficient) ämnesgrupp lärarerfarenhet fyllnadstjänstgöring antal arbetspass

Lärokur svariabler el evantal

antal parall ellkla s ser

Klassvariabler årskurs

klasstyp

kla s storlek

Primäruppgifter har insamlats och bearbetats för alla ovan uppräknade variabler. Själva arbetet med insamlingen av bakgrundsdata har varit av stor omfattning, bl a på grund av det stora antalet bakgrundsvariabler. Komplexiteten hos vissa av dessa bidrog också. till att insamlingsarbetet blev omfattande. Såväl särskilda enkäter till lärare och skolchefer som intervjuer kom till användning vid insamlingen.

Av de nämnda variablerna har samtliga ej utnyttjats vid resultatredovisningen, vilket ursprungligen planerats. Sådana för särredovisningar outnyttjade variabler är: skolstorlek, lokalförhållanden, materieltillgång, kön, ålder, civistånd, hemmavarande barn och antal parallellklasser.

Innebörden av vissa av de uppräknade bakgrundsvariablerna definieras närmare i det följande. Därvid ägnas hela avsnitt 4. 3. 3 åt tjänstekoefficienten Y .

4. 3. 2 Ämnesgrupp, lärarerfarenhet, fyllnadstjänstgöring och

antal arbetspass

4. 3. 2.1 Ämnesgrupp

Tjänster i grundskolan för lärare i läroämnen omfattar under samma läsår i allmänhet flera olika lärokurser, oftast motsvarande två. eller flera undervisningsämnen. Ett stort antal olika ämneskombinationer förekommer. Då. det ej befanns meningsfullt att låta varje sådan ämne skombination motsvara en redovisningsgrupp, på grund av att antalet observationer i många fall skulle ha blivit alltför litet, bildades s k ämnesgrupper (egentligen ämneskombinationsgrupper) enligt följande:

Svenska och engelska och/eller tyska och/eller franska

Svenska, engelska, tyska, franska Svenska, engelska, tyska Svenska, engelska, franska Svenska, tyska, franska Svenska, engelska Svenska, tyska Svenska, franska

Engelska och/eller tyska och/eller franska

Engelska, tyska, franska Engelska, tyska Engelska, franska Tyska, franska

Svenska och kristendomskunskagp och/eller historia ochjeller samhällskunskap och/eller geografi

Svenska, kristendomskunskap, historia, samhällskunskap, geografi Svenska, kristendomskunskap, historia, samhällskunskap Svenska, kristendomskunskap, historia, geografi Svenska, kristendomskunskap, samhällskunskap, geografi Svenska, historia, samhällskunskap, geografi Svenska, kristendomskunskap, historia Svenska, kristendomskunskap, geografi Svenska, kristendomskunskap. samhällskunskap Svenska, historia, samhällskunskap Svenska, historia, geografi Svenska, samhällskunskap, geografi Svenska, kristendomskunskap Svenska, historia Svenska, samhällskunskap Svenska, geografi

Kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi

Kristendomskunskap, historia, samhällskunskap, geografi Kristendomskunskap, historia, samhällskunskap Kristendomskunskap, historia, geografi Kristendomskunskap, samhällskunskap, geografi Historia, samhällskunskap, geografi Kristendomskunskap, historia Kristendomskunskap, geografi Kristendomskunskap, samhällskunskap Historia, samhällskunskap Historia, geografi Samhällskunskap, geografi

Geografi och/eller biologi och/eller kemi

Geografi, biologi, kemi Geografi, biologi Geografi, kemi Biologi, kemi

_39_

Matematik och fysik och/eller kemi och/eller bioloLi

Matematik, fysik, kemi, biologi Matematik, fysik, kemi Matematik, fysik, biologi Matematik, kemi, biologi Matematik, fysik Matematik, kemi Matematik, biologi

Övriga ämne s gruERer

Kombinationer som ej uppräknats ovan

4. 3.2.2 Lärarerfarenhet

Med lärarerfarenhet avses antalet hela läsår under vilka läraren undervisat, oavsett formell kompetens.

4. 3 . 2 . 3 Fyllnadstjänstgöring

Med fyllnadstjänstgöring avses sådan tjänstgöring vid annan skolform eller vid grundskola i annan kommun som fordras för att lärare med minst halv tjänstgöring vid grundskola i viss kommun skall erhålla minst full tjänst, oavsett tjänstens formella placering. (Fyllnadstjänstgöring har förekommit endast vad gäller lärare i övningsämnen, se definitionen av undersökningspopulationen i kapitel 3, avsnitt 3. 2. l, punkt vii)

4.3.2.4 Antal arbetspass

Med ett arbetspass menas antingen enstaka. lektion eller flera lektioner i följd, där tidsintervallet mellan lektionerna ej överstiger 20 minuter.

4. 3 . 3 Tjänstekoefficienten Y

4. 3. 3.1 Bakgrund

De i undersökningarna deltagande lärarna har genomgående haft minst full tjänst, dvs aldrig tjänstgjort i mindre utsträckning än vad som motsvarar en heltidstjänst och därför alltid erhållit minst full lön. Dessutom har många haft en viss kvantitet lärararbete därutöver för vilket de erhållit särskild Lärare med

ersättning. tjänstgöring motsvarande mer än full tjänst har i praktiken vanligtvis ingen möjlighet att hålla isär det lärararbete som motsvarar den fulla tjänsten från lärararbete därutöver.

Som exempel på sådant arbete utöver det som motsvarat full

tjänst, dvs sådant arbete för vilket särskild ersättning utgått, kan nämnas arbete till följd av undervisning utöver den mot full tjänst svarande undervisnings skyldigheten (övertimmar) samt arbete till följd av innehavd befattning som t ex huvudlärare, tillsynslärare, handledare eller bibliotekarie. I det senare fallet kan ersättningen ha

direkt i form av pengar eller indirekt i form av reducering utgått av den mot full tjänst svarande undervisningsskyldigheten. En kombination av de båda er sättningsformerna är också vanlig. Ett försök att illustrera nämnda förhållanden görs i det föl-

grafiskt jande.

Ovan åsyftat lärararbete utöver det som motsvarat full tjänst och för vilket sålunda form av ersättning utgått skall ej samman-

någon blandas med lärararbete som helt saknat anknytning till de tjänster som att ifrågavarande lärare blivit utvalda för deltagande i

gjort J undersökningarna. Arbete av det senare slaget har som framgått \

särskilt vid bokföringen genom att lärarna lagt till X specificerats i samband med av aktivitet. l

notering

Med och förutsättningar enligt följande kan situationen \

antaganden

beträffande innehav av och kompensation för vissa i grundskolan

och arvoderade åtaganden åskådliggöras som i specialfunktioner figur 4. 3. 3.1.

Antaganden och förut sättningar:

1. Låt området inom en cirkel och på dess perifer-i representera nedsatt undervisnings-

skyldighet.

2. Låt ramen för vad som kunde gälla beträffande nedsättning och arvodering pga

innehav av vise specialmnktion representeras av en rektangel.

3. Låt vad som kunde gälla. för en enskild lärare representeras av en kvadrat.

4. Ligger en kvadrat inom en rektangel och inom cirkeln avses att en enskild lärare

kunde inneha den mot rektangeln svarande specialmnkticnen och att kompensation

härför erhölls genom enbart nedsättning av undervisningsskyldigheten.

5. Ligger en kvadrat inom en rektangel och på cirkelns perifer-i avses att en enskild

lärare kunde inneha den mot rektangeln svarande specialfunktionen och att kompensa-

tion härför erhölls såväl genom nedsättning av undervisningsskyldigheten som genom

arvode.

6. Ligger en kvadrat inom en rektangel men utanför cirkeln avses att en enskild lärare

kunde inneha den mot rektsngeln svarande specialfunktionen och att kompensation här-

för erhölls genom enbart arvode.

7. Rektangel som ligger helt utanför cirkeln avser specialfunktion för vilken enbart

arvode kon i fråga.

8. Kvadrat som ej ligger inom rektangel avser lärare som innehade specialfunktion, för

vilken varken arvode eller nedsättning förekom. Däremot torde beträffande lärare i l läroämnen hänsyn oftast ha tagits till sådant epecialfunktionsinnehav vid jämkning l av undervi sningsskyldighäten.

V

x

_41_

Yrke svalslärare Til ynalärare

D

EI\D

Skolpsykologisk verksamhet Bibli tekarie

Klassförestån- P d e B dare för 2

and??t

EI E] EJ

Iiuvudlärare

B Klassföreståndare

B

Hmm Erandl.. Handledare

B

Pirater-ial- I förvaltare

Illåltidsvakt

Figur 4.3.3.1 Grafisk illustration av situationen i Kvarstmmande_ grundskolan läsåret 1968/69 beträffande vakt innehav och kompensation för vissa specialfunktioner och arvoderade åtaganden

a

Med till de just beskrivna förhållandena kan det konstateras

hänsyn

Y är en bakgrundsvariabel av central beatt tjänstekoefficienten

för av undersökningsresultaten. Denna har nämtydelse tolkningen

definierats så att den utgör ett mått på den vid resp skola ligen fastställda omfattningen (volymen) av den enskilde lärarens tjänst.

1, 00 motsvarar därvid full tjänst. Tjänstekoefficientvärdet

Vill man värden för två redo-

jämföra på undersökningsvariablerna

kräver detta oftast bl a en omräkning av de i tabelvisningsgrupper lerna angivna värdena med avseende på tjänsternas genomsnittliga

vilken för Totalt lärararbete II kan göras med hjälp omfattning, av de lika_ledes i tabellerna angivna genomsnittliga tjänstekoefficientvärdena Y . Den som avses innebär en justering av ta-

omräkning bellvärdena så att dessa under vissa förutsättningar (se Anm l till

3 på sidan 46) kommer att motsvara t ex de värden som exempel skulle ha erhållits om den genomsnittliga tjänstekoefficienten varit 1, 00 för de redovisningsgrupper man vill jämföra. Ett exempel på hur omräkningen rent går till följer, men först redogörs

praktiskt

i detalj för hur Y och Y definierats.

4.3.3.2 Definition av v och 7

I Formellt definierades tjänstekoefficient Y som

en preliminär i

(-9 (4.3.3.2.1) Y.= 1+ |___ n

där index i avser lärare och index k lärarkategori. t. står för den i:te lärarens antal övertimmar och a är en konstant som för olika antar de värden som framgår av föl-

lärarkategorier jande sammanställning.

Lärarkategori ä_

Småskollärare 30 Folkskollärare 30 Lärare i läroämnen 24 Lärare i övningsämnen 30 Speciallärare 26 Yrkeslärare 36

i

motsvarar den mot full svarande för lärare 1

tjänst stadgeenliga,

ak 1

i läroämnen undervisningsskyldigheten i vecko-

genomsnittliga, timmar. Tjänstekoefficienten definierades som I

Yi

a (4.3.3.2.2) +

vi :Yi Ayi;

varvid A Y_ är

(4.3.3.2.3)

A motsvarar ett tillägg till Y vars storlek beror y; i på. omfatt-

ningen av den izte lärarens åtaganden utöver undervisningsskyldigheten för vilka särskild ersättning utgår. I A7. definierades som 1s

(4.3.3.2.4)

där index s avser specialfunktion. står för den izte lärarens

Ais

arvode för specialfunktion s och är medellön för samten vägd

Ls

liga lärare i nettourvalet som innehade specialfunktion s under

läsåret. definierades som

Ls

där avser antalet lärare av kategori k som innehade fsk special-

funktion s och motsvarar medellönen för den kzte lärarkate-

Lk

gorin. utgjordes av av SÖ beräknade genomsnitts-

Lk-värdena

värden för de olika löner under 1968. lärarkategoriernas

. För huvudlärare var närmast konstant - med - A715 värdet 0, 067

vilket var en följd av att arvodet i detta fall var lika stort för

Ais

flertalet innehavare av befattningen, Z 664 kronor. nämligen

Undantag gällde för huvudlärare vid skolenheter vari även ingick gymnasium och/eller fackskola om det ämne avhuvudlärarskapet såg förekom i dessa skolformer. Arvode i sådana utgick nämligen fall med 3 324 kronor år. per

, I A (å) motsvarar ett tillägg till av andra arvoderade Yi Yi på grund I åtaganden, t ex måltidsvakt och arvoderade A prövningar. (å.)

Yi

beräknade s som

(4.3.3.2.6)

-44-

där för den izte lärarens sammanlagda arvode för

(å) står

Ai

andra åtaganden. L beräknades enligt

2 L

(4.3.3.2.7)

L=_1s_.l.f_k_;

WH..., k

där är antalet lärare av kategori k i nettourvalet.

fk

Ovanstående innebär alltså att tjänstekoefficienten Y för varje enskild lärare beräknats enligt

+ z - +

(4.3.3.2.s) y=1+:- L

För en redovisningsgrupp definierades en genomsnittlig tjänste-

koefficient som

?r

I

å Y.

(4.3.3.2.9) Y

=“-;1-1--=

I I

där index r avser är antalet medverkande

redovisningsgrupp. nr lärare (antal et ob servationer).

4. 3. 3. 3 Exempel på beräkning av tjänstekoefficienten 7 _

samt omräkning av tabellvärden med hjälp av Y

I de två första av nedanstående 3 exempel visas principen för hur Y beräknas för en enskild lärare, och av det tredje exemplet framgår hur omräkning av de i tabellkatalogen angivna genomsnittsvärdena Totalt lärararbete II kan gö-

på underspkningsvariabeln

ras med hjälp av Y -värden. Uppgifter rörande storleken av 7 för olika utgörande skattningar av motsva-

redovisningsgrupper, rande parametervärden, anges i tabellerna.

Exempel l

att en adjunkt i grundskolan är huvudlärare i Antag tjänstgörande

ämne samt klassföreståndare. Antag vidare att adjunkten i något fråga undervisar 25 veckotimmar och att han pga klassföreståndar-

erhåller jämkning av undervisningsskyldigheten med en skapet veckotimme. Han erhåller alltså timlärararvode för två veckotimmar. Vidare gäller att huvudlärararvodet är 2 664 kronor och

_45_

att i (4. 3. 3. 2. 5) beräknats till 39 590 kronor för

Ls ifrågavarande specialfunktion. Y beräknas därefter (4. 3. 3. 2.8),

enligt varvid man erhåller

Y +i+ *L664-

= 1,00

24 åñalTLw

Exempel 2

Antag att en folkskollärare som undervisar 30 veckotimmar är tillsynslärare i en stor skolenhet med 28 klasser. av

På grund till synslärarskapet nedsätts hans med

undervisningsskyldighet 4 veckotimmar, innebärande att han erhåller för 4

ersättning övertimmar. Dessutom utgår särskilt arvode för

tillsynslärararbetet med 3 880:80 kronor. Medellönen, beräknad

Ls, enligt (4. 3. 3. 2. 5), uppgår för tillsynslärare till 37 175 kronor. Y beräknad enligt (4. 3. 3. 2. 8) ger

4 .

v = 1,00 1,23

+-3-0+3-§%å-=

Exempel 3

Antag att man vill jämföra tabellvärden avseende Totalt lärararbete II för två redovisningsgrupper, säg grupp 1 och grupp 2. För grupp l antas tabellvärdet vara och för 2 antas

X1 grupp motsvarande värde vara. Dessutom antas att grupp l har

X2. f-

värdet 1, 10 och grupp 2 ç-värdet 1, 20. Vi förutsätter också att Det inses att det i detta fall är

X2 X1. genast knappast relevant att omedelbart dra den slutsatsen att lärare tillhörande grupp 2 i allmänhet har större arbetstidsåtgång än lärare tillhörande grupp l. Det faktum att de medverkande lärarna från de båda redovisningsgrupperna har med

tjänster olika_genomsnittlig omfattning kan ej förbigås utan vidare. De skilda Y -värdena innebär nämligen en indikation på. att de båda

redovisningsgruppernas tjänstgöringsförhållanden skiljer sig vad omfattningen beträffar. De medverkande lärarna från grupp 2 har i genomsnitt mer omfattande tjänstgöring än de från grupp 1 och erhåller härför också i genomsnitt mera i lön. För att en meningsfull jämförelse avseende de båda gruppernas skall kunna

arbetstidsåtgång göras måste en omräkning av de erhållna och

skattningarna X1 X2 göras, så att man erhåller och vilka under vissa

nya värden

X1 X2,

förutsättningar(se Anm de värden

l nedan) kan antas motsvara man skulle ha erhållit om de båda haft Y -värdet

grupperna l, 00. En sådan eller i detta fall

omräkning Standardisering ger

X,_x1_x1

1; 1,10

l

Alternativt kan omräkning göras enbart för grupp 2, enligt X _ x 2

X2=.72'Y 2

varvid emellan kommer att avse ?jämförelsen grupperna l nivån l, 10. 4

Gäller att eller att ;é är det nu, men ofta

;é X; X1

X/z Xi

först nu, att fråga sig vad olikheten beror på. meningsfullt Därvid finns flera tänkbara förklaringar. I kapitel 15, avsnitt ett försök att sammanfatta de olika 15.4, görs systematiskt tolkningsmöjligheterna.

Amnl

De ovan förutsättningarna för (Standardisering)

åsyftade omräkriing

med av de i tabellerna redovisade Y -värdena är fölutnyttjande jande:

I 5 v i i i) Att likheten E (Y ) =

är åtminstone uppfylld, där är antalet approximativt Nr

lärare i viss (undersökningspopula-

redovisningsgrupp

tionens dvs att Y är en approximativt unbiased storlek), r

skattning av motsvarande tänkta parametervärde.

Att de lärarna i viss redovisningsgrupp, som de redoii) nr visade undersökningsresultaten direkt avser, _yid arbete visst för standardiseringen valt Y -värde,

motsvarande

arbetade - fortsatte att arbeta - som om t ex Y = 1, 00, de innehade tjänster av den omfattning_de i verkligheten haft, och som de i tabellerna angivna Y -värdena utgör mått på, dvs att proportionerna vad gäller tidsåtgången 4 för olika aktiviteter behölls oförändrade. 1 l J AnmZ i 1

Beträffande Lärokursbundet arbete och Totalt lärararbete I Medelantal veckotimmar utnyttjas för kan bakgrundsvariabeln motsvarande av omräkning. Själva beräkningen görs därvid typ helt med ovanstående. Även skattningar av medelantalet analogt veckotimmar finns angivna i tabellerna för de olika redovisnings-

-47..

grupperna. Dock måste vid användning av medelantal veckotimmar i detta sammanhang hållas i minnet att lärare med specialfunktioner och andra särskilt kompenserade åtaganden, t ex huvudlärare, tillsynslärare, handledare osv i vissa fall kunnat så att säga minska sitt arbete avseende aktiviteter ingående i Lärokursbundet arbete och Totalt lärararbete I genom att tillgodogöra sig arbete som utförts på grund av specialfunktionen resp åtagandet och som vid bokföringen således hamnat inpå aktivitet gående i Övrigt lärararbete II. Som exempel kan här tas arbete som huvudlärare lagt ned på pedagogisk planering och bokfört som aktivitet 36. Till någon del har detta med säkerhet reducerat tidsåtgången för arbete motsvarande aktiviteterna 5 (Planering av större kursavsnitt avseende innevarande läsår) och 6 (Planering och förberedelser för nästkommande lektion(er))m fl för ifrågavarande lärare. Förhållandet kan med andra ord karakteriseras som en överlappning av aktiviteter. Grafiskt kan det sagda illustreras på följande sätt.

lärokursb d u et ö .. . .. .. :ngt Ingen overlappnmg for larare arbete larar- . . utan specialfunktioner eller arbete I andra arvoderade åtaganden.

Lärokursbundet arbete Övrigt _ ,_ _ __ __ Viss overlappning for larare läran_ med en eller flera specialarbete I funktioner eller andra arvoövrigt derade åtaganden. lâmh arbete II

5 Estimationsförfarande

5 . 1 Inledning

för och estimatorer i huvud- I kapitel 5 redogörs parametrar undersökningen (bokföringsundersökningen). Undersöknings-

har därvid betraktats som sammansatt av ett stort populationen antal eller redovisningsgrupper, varvid med

delpopulationer redovisningsgrupp menas en delmängd av undersökningspopulationen för vilken skattas från motsvarande delmängd

parametrar av nettourvalet. För att fâ enkla beteckningar (ej alltför många index) har emellertid beskrivningen i det följande begränsats till att avse en undersökningsvariabel och en redovisningsgrupp.

5. 2 Beteckningar

har vid definition av de olika Följande beteckningar utnyttjats parametrarna och estimatorerna.

Pogulation Stickgrov

Variabelvärde för mätperiod k, lärare j och Cluster i

Antal Cluster

Antal lärare i izte clustret

Antal mätperioder för jzte läraren i izte clustret

5. 3 Parametrar

Parametrarna definierades enligt:

[ur /uz och/u3

M L. N”

;J

2 Z Z X

_i j k ijk

P1” L

(X) (Y) definierades som (5.3. l) för två variabler

/ul och/ul

X resp Y.

Låter man vara den till i:te clustret hörande jzte lärarens

Xijk

arbetstid under den kzte mätperioden svarar populationsparame-

mot lärararbetstid per lärare och läsår får

tern/ul medan/az

innebörden lärararbetstid per lärare och vecka. Antas vidare att är den till i:te clustret hörande jzte lärarens antal

Yijk

veckotimmar under den kzte mätperioden motsvarar

parametern/u3

lärararbetstid per lärare, läsår och veckotimme.

5. 4 Estimatorer

Som estimatorer av användes

parametrarna/ul, ,ua ochp3

x 1-: definierade enligt följande:

1, 2 0ch§3

(5.4.3)

varvid

X och definieras enligt (5.4. l).

1 ;l

Valet estimator av (5. 3. 3) skall ses som en

av (5.4. 3) som konsekvens av valet av (5.4. l) och (5. 4. 2) som estimatorer av (5. 3.1) resp(5. 3. 2). Estimatorerna (5.4. l) och (5. 4. 2) är inte unbiased. Deras bias är lika med skillnaden mellan medelvärdet av clusterrnedelvärdena och populationsmedelvärdet (parametern). Unbiased estimatorer av (5. 3.1) och (5. 3. 2) kunde härledas men trots detta föredrogs emellertid (5.4. l) och (5.4. 2) i första hand på grund av deras ur teknisk synpunkt

stora Det kunde förutsättas att jämförelsevis lätthanterlighet.

bias i detta fall var liten på grund av att clustifrågavarande rens storlek varierade relativt litet. Heterogenitet hade dessutom eftersträvats vid sammansättningen av de enskilda clustren.

på frågan om estimatorernas bias ges i Ytterligare synpunkter kapitel 14, avsnitt 14. 2.

Valet av estimatorer innebär att en brist

på. överensstämmelse kan uppstå mellan estimat avseende en redovisningsgrupp och

hopvägda estimat för delar av samma redovisproportionellt

Detta förhållande kan belysas med avseende på. ningsgrupp. estimator (5.4. 1) enligt följande.

Antag att en redovisningsgrupp består av två undergrupper,

A resp grupp B. För resp grupp erhålles enligt (5. 4. l) grupp estimaten

§(A) . och (5.4.4) 1

rån i:

l in E

(B)i

m

i

resp ›_ är medelvärdet i cluster i för resp grupp.

(B)i

För hela redovisningsgruppen AB, dvs de båda grupperna A och B sammanslagna, blir medelvärdet i Cluster i

= (5.4.6) §(AB). 1

där antalet lärare tillhörande grupp A i Cluster i

n(A)i

och antalet lärare tillhörande grupp B i Cluster i.

n(B)i

Estimatet för gruppen AB blir således

(5.4.7)

råa I? n(A)i n(B)i

1 (5. 4. s) = + x(AB), m §(A) x(B)=

- I;

+ +

\ z n(A›i n(B); z (nA›i n(B).)

-

2(13);

:ägg-S -;(A)+

där n(A), n(B) och n(AB) är det sammanlagda antalet lärare som tillhör resp grupp i de m utvalda clustren, dvs från den skattning av den sammanslagna gruppens medelvärde som erhålles om man väger ihop estimaten för de båda delgrupperna. Ett villkor för likhet kan härledas enligt följande.

Skillnaden mellan (5. 4. 8) och (5. 4. 7) kan skrivas som

(5.4.9) SE(AB) - §(AB) =

_52_

m m n(A). _ - E *

WA)

XWÅ

r; I; “En - =

2(13). x(B)

1 1

i i niAii +niB$i

__ n(A). _

nA›i _

-

_53_

Skillnaden mellan §(AB) och §(AB) blir således noll om

nA

_ och

nAB

nlAli +n(Bli

(131 .

=

nAB

nåBz nZASi +n(B)i

dvs om den inbördes proportionen mellan de båda grupperna är densamma i alla Cluster. I alla andra fall skiljer sig de båda medelvärdena från varandra, om man bortser från den osannolika möjligheten att överensstämmelse kan föreligga på grund av samverkande tillfälligheter. Det är emellertid också osannolikt att proportionen mellan grupperna är konstant, varför (5. 4. 9) som regel är skild från noll.

5. 5 Estimatorvarianser

Vid bestämning av varianserna till estimatorerna och

§1, ;2 §3

förutsattes att det tillämpade urvalsförfarandet i andra urvalssteget kunde jämställas med obundet slumpmässigt urval utan återläggning.

Antalet mätperioder = 3, 4 eller 5. 5 förekom i de fall

ni. ni. då en eller två mätperioder bortfallit för en enskild lärare på grund av tjänstledighet e d. Även i sådana fall förutsattes emellertid att formlerna för obundet slumpmässigt urval utan återläggning var tillämpliga för andra urvalssteget.

Det första antagandet torde leda till någon överskattning av variansen och det andra till någon bias i estimaten på grund av bortfallet. Då effekterna dels motverkar varandra, dels torde vara relativt små, har de kunnat förutsättas vara försumbara.

Variansen för är

§1

(5.5.1) =

VGÃI)

(5.52) (- --)›

_54_

M

Li

1 1 1 1 a z Z Nz _ (5.5.3) nqM ij iJ i

1 (nij

där

M M

Li N13 Li Nij

2__1_zL›: _L2_12 2 X” :X ijk M ”k 61- 11 Li j k i Li j k

och

Ni. J Ni.

2 1 EJ = X.. --1- x - 1 13k 13 k

du Nij NiJ. k

(5. 5. 2) är den varianskomponent som hänför sig till första urvals-

steget medan (5. 5. 3) hänför sig till det andra.

Variansen för är

;Z

(5.5.4) -

VGZ)

(5.5.5) +

(ål-jaha

M L.

1 1 2 1_ _I_ 2. (556) z z* mM . 2 .

1¶Nij(n.. N..)°ij

3 13 13

Ni

där

M L. N.. M L. N.. 1 13 1 13 2 1 1 1 1 a =_-z-2›:x..--3-$ tX.. M-l 13k M 13k 2 i Ni J. k i Ni k J.

I detta fall hänför sig varianskomponenten (5. 5. 5) till första urvals-

steget medan (5. 5. 6) hänför sig till det andra.

Utmärkande för variabeln Y i (5. 3. 3) är att för varje kombination (i, j) var densamma för alla k, dvs för alla mätperioder.

Yijk

Någon inomlärarvarians förekom med andra 0rd inte för variabeln i fråga. Genom att beakta detta och genom att använda den approximation som vanligtvis används vid definition av variansen för en kvotskattning erhölls analogt med (5. 5. 1) att variansen för (5. 4. 3) är

d d . . d

och definieras med

IXX IXY analogt IXY.

.. 2

och ar analoga med dIXY, dIXX dIYY dl i(5_5_2),

= 2 termer innehållande o .. i (5. 5. 3). Några de analoga

1JXX Gij

och d förekommer icke på grund av att uttryckend

ijXY ijYY

ej varierar för fix kombination (i, j).

ijk

5. 6 Estimation av estimatorvarianser

En unbiased av V ) erhölls genom att bägge varians-

skattning

(5. 5. Z) och (5. 5. 3) skattades var för sig genom komponenterna unbia sed skattningar.

En unbiased skattning av varianskomponenten för första urvals-

steget (5. 5. 2) är

medan en unbiased skattning av varianskomponenten för andra urvalssteget (5.5. 3) erhålles enligt

S1

En unbiased skattning av V erhölls likaledes genom att

(§2)

varianskomponenterna (5. 5. 5) och (5. 5. 6) skattades var för sig genom unbiased skattningar. Således erhölls en unbiased skattning av varianskomponenten för första urvalssteget (5. 5. 5) enligt

2 J

m L. 1 _1_ Z _1_ 3 N.. m. N. 1 1 J

En unbiased skattning av varianskomponenten för andra urvalssteget (5. 5. 6) är

_1_ 2 i

En konsistent, gys en för ett stort urval approximativt unbiased, skattning av V erhölls genom

(X3)

_53_

där

m 2 rn L. z Li i.kJ 1]“k 2 1 2 k 1 k s :#- -i X

-1 xlN

IxY 1; m ij 1 Ll J. nij iLi 1 ij

. y.. m L, 1 1 y” IJk lJk z

å* N-k-*›

LlTFN1jk_E__%IE1 i i *J

J ij j nij

varvid och definieras analogt med

slxx slyy slxy.

Z . och är analog med 1 (5.6.1).

slxx slyy sl

slxy;

2 s.. = s.. i (5.6. l). Några termer innehållande de analoga 13x2: 13 s.. och förekommer inte på grund av att uttrycken 1Jxy sij y

ej varierar för fix kombination (i, j).

Yijk

5. 7 Mellanlärar- och inomlärarvarianser för estimatorer

Unbiased skattningar av mellanlärarvarians och inomlärarvarians

för estimatorn (5.4. l) är (5.6. 1) resp (5.6. 2), medan unbiased

av mellanlärarvarians och inomlärarvarians för estiskattningar matorn 2) ges av (5.6. 3) resp (5.6. 4). En analog skattning (5.4. av mellanlärarvariansen för estimatorn (5. 4. 3) är

-2 X S 1 “Y-

402 1°°*+ 1VV-2 --

(5.7.1) -2 -2 -2

V1 X1 V1 X1V1

m

Li

-_1242

m . 2 2(1__1__)3Lsx_N.. -2 (_1__L).m M

1 13 _] 13 1_] X1

Li

medan en analog skattning av inomlärarvariansen erhålles enligt

5. 8 Estimation av läsår srytan

Följande s k läsårsrytmfunktion definierades

MLi

EZ

. _ x..k

(5.8.1) (k=1, ...,40)

/u(k)=-1-“1-L*_1J_;

Genom att skatta/u (k) för alla läsårsveckor k kunde en bild av läsårsryünen för den aktuella redovisningsgruppen erhållas för variabeln X. skattades enligt /u (k)

m ik z _L_ Mr* (5.8.2) 5

;LÖO :T:- Xijk

1 Lik u..

där är antalet lärare i det izte clustret för vilka Lik bokföringsperiod inföll under läsårsvecka k.

Valet av (5.8.2) som estimator av ses som en såväl (5.8. 1) skall teoretisk som praktisk konsekvens av valet av (5.4. 1) och (5. 4. 2) som estimatorer av (5. 3.1) resp (5. 3. 2).

Variansen för estimatorn (5.8. 2) är

(5.33) v( =

;(10)

.L m

-60-

M 1 1 1 1

(5-8-5) *m “r-rh-:

1 ik i i

En unbiased skattning av (5. 8. 3) är

m L 1 1 1 Z 1 2 (5-8-6) (HM)ET1 1:* i ik j

m 1 z 1 1 1 +-- ( --) m

i Lik Li Lik1

-6]_..

6 Mätmetod och mätinstrument

6. l Inledning

Kapitel 6 innehåller en beskrivning av den mätmetod och det mätinstrument (datainsamlingsformulär) som kom till användning i huvudundersökningen. I avsnitten 6. 2 - 6. 6 redovisas relativt utförligt de förutsättningar, ställningstaganden och idéer som låg till grund för valet av mätmetod. I avsnitt 6. 7 beskrivs den mätmetod som valdes, dvs bokföringsmetoden, och i avsnitt 6.8 beskrivs datainsamlingsformuläret, det s k bokföringshäftet.

6. 2 Förutsättningar för valet av mätmetod

Några viktiga förutsättningar, gällande vid tidpunkten för planeringen av bokföringsundersökningen, som valet av mätförfarande baserades på var följande:

i) Ett antal s k aktiviteter och mot dessa svarande elementära under sökningsvariabler hade definierats av vilka var och en motsvarade någon speciell form av verksamhet. Aktiviteterna var så definierade att de ansågs täcka alla möjligheter och varje slag av verksamhet tänktes i princip hänförbar till en och endast en av aktiviteterna. Dock kunde det förekomma att två (eller flera) aktiviteter pågick samtidigt. Frekvensen av sådana dubbelaktiviteter undersöktes emellertid i samband med provundersökning 2 (se kapitel 2, avsnitt 2. 3.3) och befanns vara så pass låg att problemet i fråga ansågs kunna lösas bäst med av enkla hjälp prioriteringsanvisningar.

Syftet med mätningarna var att observera den tid som enskilda lärare ägnade åt de olika aktiviteterna under ett antal mätperioder av enhetlig längd.

iii) En mätperiod måste utgöra en relativt liten del av hela den period, läsåret, som skulle undersökas. storleks- Lämplig ordning ansågs vara en till sju dagar.

Förutsättning iii) var en följd av att det förutsattes att en och samma lärare inte kunde observeras under mer än en liten del av läsåret i följd. innebar att läs- Förutsättningen årsundersökningen måste utformas som en urvalsunder sökning med mätperioder som elementära urvalsenheter.

iv) Den totala C måste hålla en undersökningskostnaden sig inom kostnadsram och kvaliteten hos Q måste CO slutprodukten uppfylla vissa minimikrav Varken eller kunde

Q0. Co Q0

bestämmas definitivt före den tidpunkt då mätmetoddiskussionen måste vara avslutad.

Den tid och de tekniska resurser som stod till förfogande för undersökningens genomförande var av känd och begränsad storlek.

vi) Någon utnyttjbar dokumentation beträffande valet av mätmetod i någon likartad under sökningssituation fanns ej tillgänglig.

_62_

6. 3 Mätmodellen

6. 3.1 Inledning

I avsnitten 6. 3.2 - 6. 3. 4 redogörs för en s k mätmodell, vilken kan ha utgjort den begreppsapparat som använts i samband

sägas med av mätförfarandet. De viktigaste enskilda begrep-

planeringen

utmärkts första gången de används pen har genom understrykning i texten.

6 . 3 . 2 Aktivitetsintervall

aktivitetsintervall definierades som den tidsperiod under vilken Ett en aktivitet utan avbrott. aktivitetsintervall var så-

pågår Varje ledes enligt den i avsnitt 6. 2 nämnda förutsättningen i) hänförbart till en viss bestämd aktivitet. Summan av längden hos de enskilda aktivitetsintervallen avseende en viss aktivitet a under en mätperiod motsvarande för aktiviteten a under perioden i fråga.

tidsåtgången

Ett aktivitetsintervall benämndes tidsbundet om dess längd kunde anses vara utifrån av ett dylikt tidsbundet intervall

given. Längden tänktes med andra ord (som regel) inte vara beroende av den enskilde lärarens handlande. I motsatt fall, då längden av intervallet var beroende av lärarens handlande, sades intervallet vara icke tidsbundet.

aktivitetsintervall är sådana som avser lek- Exempel på tidsbundna tion schema, rastvakt och (vissa) sammanträden. Exempel på

enligt

tidsbundna intervall är sådana som avser förberedelser för icke lektion, konstruktion och rättning av skriftliga prov osv.

summeras alla tidsbundna aktivitetsintervall (avseende aktiviteter tillhörande lärararbetet, som det definierats i undersökningarna) under erhålles värdet på lärarnas bundna arbetstid under

en period

summeras sätt de icke tidsbundna aktiviperioden. på motsvarande tetsintervallen erhålles värdet på den obundna arbetstiden.

av icke tidsbundna aktivitetsintervall medför Bestämning av längden

som har kallats pausproblemet. ett speciellt avgränsningsproblem

6. 3. 3 Definition av en pausmodell

Ordet användes för att beteckna icke-aktivitet. För en enskild

paus lärare vid att han antingen är sysselsatt med

gäller varje tidpunkt

aktivitet eller har paus. Med utgångspunkt från en tidsaxel någon uppdelad i femminutersperioder (se nedan) och ett antagande att varje sådan består av ett stort antal små enhetsintervall så be-

period skaffade helt upptas av någon aktivitet eller helt upp-

att de antingen tas av paus kan pausproblemet, om enhetsintervall av det första

kallas aktiva och övriga kallas passiva, lösas (operationellt) slaget genom införandet av följande definition.

Läraren är sysselsatt med viss aktivitet under en femminuters-

om antalet aktiva enhetsintervall under perioden är större period än antalet passiva. I motsatt fall har han paus.

Innebörden av ett sådant betraktelsesätt kan grafiskt åskådliggöras på följande sätt.

Andelen aktiva enhetsintervall

100% h_ ,_ H ,

, / / / 50%

&

---- alctivitat pågår (akt a, b, c)

-I-|-| paus (- p )

Figur 6.3. 3a Andelen aktiva och passiva enhetsintervall under en mätperiod om 1 timme

Modellen kan sägas innebära att det vid slutet femminutersav varje period görs ett övervägande huruvida _aktivitet huvudsakligen pågått under perioden eller ej. Om svaret är ja avgörs i nästa vilken steg av de definierade aktiviteterna som pågått. Om byte av aktivitet har ägt rum eller om flera aktiviteter förekommit under samtidigt perioden anges den aktivitet som huvudsakligen ägt rum.

Säg att man erhållit det resultat figur 6. 3.3a visar. Man skulle då för den aktuella mätperioden, omfattande en timme, få. följande serie av aktivitetsintervall.

a p b p c p -n : * :r -I-l-I

l J l 1 I I Tidsaxel

4+]

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 (min)

Figur 6. 3. 3b Aktivitetsintervall under om 1 timme en mätperiod

_.64_

l modellen har tidsaxeln indelats i femminutersperioder beroende motsvarar i mätningen som av ULA anpå att detta den precision setts som vid av såväl AVU som GRU. tillräcklig genomförandet

Den skisserade modellen avser egentligen endast pauser och icketidsbundna aktiviteter. Tidsbundna aktiviteter kan emellertid betraktas som om det förutsätts att gränsen mellan tidsspecialfall bundna och icke-tidsbundna aktivitetsintervall går vid klockslag som av fem minuter. Alla femminutersintervall inom är multiplar ett bundet intervall kan då antas vara fyllda med aktiva enhetsintervall; en lektion som schemat pågår mellan kl 10. 00 enligt och 10.45 kan t ex i varje ögonblick i detta intervall anses utgöra aktiviteten hålla lektion.

Den beskrivna motsvarar en ideal mätmodell beståpausmodellen ende av två moment:

Kontinuerlig observation av läraren l) var femte minut av den aktivitet som före - Z) Registrering kommit under den gångna femminutersperioden.

Förfarandet kan grafiskt åskådliggöras som i nedanstående figur.

Obse nation Obse nation Observation

m, Tidsaxal 4k 4 4 (mm) 4 t t+5 t+1 O t+15

av aktivitet som huvudsakligen pågått under före- Q = registrering gående femminutersperiod.

6. 3. 3c Grafisk illustration av den ideala mätmodellen Figur

Som nämndes skall de resonemang som redovisats i inledningsvis avsnitten 6. 3. 2 - 6. 3. 3 närmast ses som en modell vilken genererade för av mätförfarandet nödvändiga och ändamålsplaneringen enliga begrepp.

6 . 4 Krav på mätmetoden

Mot bakgrunden av de i avsnitt 6. 2 angivna förutsättningarna i) - vi) och med hjälp av den nyss beskrivna mätmodellen kunde ett antal krav formuleras, vilka måste vara för mätuppfyllda att en påtänkt metod skulle kunna anses vara användbar. Följande 5 krav uppställdes:

Krav l (fundamentalt krav) De lärare som är föremål för undersökning skall kunna observeras under hela mätperioden.

Krav 2 (validitetskrav) Mätproceduren får inte alltför mycket påverka lärarens arbetsbeteende under mätperioden. Med alltför stor påverkan avsågs det fall att undersökningssituationen blev så förändrad att denna omständighet ensam omöjliggjorde att minimikvaliteten Q hos slutprodukten kunde uppnås.

Krav 3 (mätnoggrannhetskrav) Skillnaderna mellan uppmätta värden och faktiska värden för den studerade tidsåtgången för enskilda lärare får inte vara alltför stora. I analogi med vad som gällde beträffande krav 2 avsågs här med alltför stora det fall att mätfelen blev så stora att detta förhållande ensamt gjorde det omöjligt att uppnå minimikvaliteten Q o hos slutprodukten.

Krav 4 (tids- och resurskrav) Mätmetoden skall vara sådan att den möjliggör en undersökningsplan som kan realiseras inom tillgänglig tidsoch resursram.

Krav 5 (kostnads- och Mätmetoden skall vara sådan att den kvalitetskrav) möjliggör en undersökningsplan som samtidigt uppfyller de båda kraven C och Q2

_fCo Q0.

6. 5 Olika tänkbara mätmetoder

De olika mätmetoder som kunde komma i fråga benämndes observationsmetoden, frekvensstudiemetoden, intervjumetoden (besöksintervju efter en mätperiods slut) och bokföringsmetoden. Den principiella innebörden av nämnda metoder kan sammanfattas enligt följande.

Metod Principiell innebörd

Observations- Den enskilde läraren iakttas hela tiden metoden under en mätperiod av en observatör. Observatören utför både observation och registrering.

Frekvensstudie- En observatör (som i princip kan vara metoden den enskilde läraren själv) registrerar den aktivitet som pågår under ett antal 1 slumpmässigt valda tidpunkter under i tid- * en mätperiod. I praktiken måste punkterna utgöras av små intervall.

Besöksintervju genomföres efter en Intervjumetoden mätperiods slut. Metoden kan sägas innebära att observationen utföres av läraren, registreringen av läraren och intervjuaren gemensamt. Kontakt med läraren tas först efter mätperiodens slut och mätningen påverkar därför inte arbetsbeteendet under mätperioden.

Med hjälp av ett bokföringshäfte och Bokföringsmetoden anvisningar till detta utför den enskilde läraren själv både observation och registrering.

6. 6 Metoddiskussionen

I avsnitt 6. 6 refereras kortfattat några av de synpunkter och erfarenheter som framkom i samband med planeringsdiskussionerna inför huvudunder sökningen (bokföringsunder sökningen) beträffande de olika mätmetodernas användbarhet.

Observationsmetoden ansågs vara den metod som var minst lämpav de ovan nämnda. Den ansågs möjligen (under vissa förhållanlig den) uppfylla mätnoggrannhetskravet (krav 3) men med säkerhet inte övriga krav. Det ansågs t ex orimligt att tänka sig att observatörer skulle kunna följa ett stort antal slumpmässigt utvalda lärare under dessas fritid. Skulle detta trots allt kunnat möjliggöras andet att under i så fall skulle starkt påverkas. 1 togs sökningssituationen Observationsmetoden betraktades därför som icke användbar.

om frekvensstudiemetoden ansågs bl a det fundamentala kra- I fråga vet (krav 1) vara svårt att uppfylla, främst i fråga om den tid under en mätperiod som läraren tillbringade utanför skolan. Vidare hade vid ett praktiskt prov som företagits (det s k Strängnäsprovet) kunnat konstateras att metoden som huvudmetod skulle kräva en resursinsats som helt otänkbar. Även frekvensstudiemetoden beansågs traktades (i sammanhanget och som huvudmetod) som icke användbar.

-67-

Intervjumetodens främsta fördel ansågs vara att den helt uppfyllde validitetskravet (krav 2), vilket emellertid endast gällde under förutsättning att första intervjukontakt togs efter mätperiodens slut. På grundval av de erfarenheter som gjorts vid intervjuundersökningen i samband med AVU bedömdes intervjumetoden vid noggrann planering och med stora resursinsatser vad gällde fältarbetet möjligen kunna ge en acceptabel precision med avseende på undersökningsvariabeln Totalt lärararbete. Däremot antogs det vara omöjligt att uppfylla mätnoggrannhetskravet (krav 3) för de elementära undersökningsvariablerna. Slutsatsen härav blev att intervjumetoden inte heller kunde betraktas som en användbar mätmetod. Liksom ovan i fråga om frekvensstudiemetoden avsåg denna slutsats intervjumetoden använd som huvudmetod. För undersökningar av mera begränsad omfattning, t ex rörande grova komponenter av den totala arbetstiden, ansågs intervjumetoden kunna vara en bra kontrollmetod, då den som nämnts under vissa villkor uppfyllde validitetskravet (krav 2).

Bokföringsmetoden uppfyller i princip det fundamentala kravet (krav l). Läraren är själv observatör och observation kan alltså ske under hela mätperioden. Redan på ett tidigt stadium av planeringsarbetet för AVU ansågs bokföringsmetoden vara den metod som först borde bli föremål för praktisk prövning. En provundersökning under våren 1965, omfattande 264 lärare som vardera bokförde under tre veckor, understödde uppfattningen att en bokföringsundersökning av större omfattning var möjlig att genomföra på ett från praktiska synpunkter tillfredsställande sätt.

På grundval av nämnda provunder sökning bedömdes bokföringsmetoden med andra ord kunna förväntas uppfylla vart och ett av de ovan uppställda kraven 1-5. Metoden i fråga valdes därför som mätmetod i den undersökning i avvecklingsskolorna som genomfördes under läsåret 1965/66. Avsikten med denna var som tidigare nämnts bl a att ge ytterligare empiriskt underlag för utvärdering av bokföringsmetodens användbarhet.

De praktiska erfarenheterna i samband med AVU gav inte anledning till någon förändring av uppfattningen att bokföringsmetoden var en för ULA:s syften användbar metod. Vid påbörjandet av planeringen för undersökningen i grundskolan valdes därför som en förutsättning att bokföringsmetoden skulle användas som huvudmetod också i denna undersökning med bibehållande av 7 dagars mätperiod och 5 mätperioder per lärare. De förändrade (utökade) målsättningar och den nya under sökningssituation som GRU innebar nödvändiggjorde emellertid dels vissa omarbetningar av bokföringshäftet, dels en prövning av bokföringsmetodens funktionssätt bland de 0lika lärarkategorierna i grundskolan.

6. 7 Bokföringsmetoden (GRU-metoden)

Den mätmetod som således kom till användning i huvudundersökningen var bokföringsmetoden, vilken i detta sammanhang innebar att utvalda lärare själva tjänstgjorde som observatörer och antecknade observationer på elementära undersökningsvariabler i ett sär-

skilt planeringsarbete nedlades på att ge bokföringshäfte. Mycket detta utformning. I avsnitt 6. 8 följer en närmare en ändamålsenlig av detsamma. För lärare definierades som tidibeskrivning varje 3, avsnitt 3. 5. 2, 40 elementära undergare framgått, se kapitel var och en omfattande 7 dagar. Av dessa utvalsökningsperioder, för vilka lärarna ombads redovisa sin arbetstidsdes 5 perioder med Dessa skickades från Ui åtgång hjälp av bokföringshäftena. till de berörda lärarna några dagar före varje utvald mätperiod,

eller bokföringsperiod som de utvalda mätperioderna vanligtvis varefter Ui:s lokalombud med lärarna för bl a kallats, tog kontakt kontroll av att häftena anlänt, att lärarna var beredda att bokföra

och att inget var oklart beträffande tillvägagångssättet vid bokföring-

en. Lärarna ombads att efter avslutad bokföringsperiod snarast

skicka häftena till lokalombuden, vilka instruerats att de ifyllda snarast och en särskild rutin granska och vid behov, möjligt enligt efter kontakt med lärarna, komplettera uppgifterna i bokförings-

häftena. Häftena skickades sedan till Ui, där ytterligare granskning

och kontroll Bearbetningsmomenten kodning och stansning vidtogs. sedan rum i Örebro, se kapitel 9, avsnitt 9.2. 3. En närmare ägde av lokalombudens omfattande arbetsuppgifter i samband beskrivning med lärarnas finns i kapitel 8, avsnitt 8. 3. l samt kapibokföring tel 9, avsnitt 9. 2.1.

6. 8 Bokföringshäftet

det s k bokföringshäftet, utgjordes av Datainsamlingsformuläret, ett häfte i All-format innehållande 28 sidor. Omslaget var till fär-

blått, rött, grönt eller orange, beroende på vilgen antingen gult, det var om. Ett exemplar av detsamma ken bokföringsperiod frågan har som bilaga 2. Häftet innehöll dels allmän inbifogats rapporten formation till lärarna och anvisningar för bokföringen, dels ett upp-

för under en bokföringsperiod. Ena sidan av uppslaslag varje dygn vänstra) bestod av en aktivitetskodlista. med enskilda aktiviget (den teter sammanförda till aktivitetsgrupper. Andra sidan (den högra)

innehöll en tidsaxel, indelad i femminutersperioder, täckande ett

noterades av lärarna genom ett lodrätt streck dygn. Aktivitetsbyten vid aktuell varefter den avslutade aktiviteten punkt på tidsaxeln, specificerades genom utsättande av aktivitetskod. Dessutom specificerades lärokurs för vissa aktiviteter med hjälp av

(ämne/årskurs)

en särskild bokstavskod. Plats fanns också. för explicit beskrivning

av sysselsättningar för sådana fall där aktivitetsdefinitionerna för-

modades kunna ge anledning till tolkningssvårigheter eller för de

fall då lärarna var osäkra rörande klassificeringen av en själva För allt lärararbete som ej avsåg de tjänster som sysselsättning. medfört i undersökningarna anmodades lärarna att notera deltagande X i anslutning till aktivitetskoden. Lärare i övningsämnen med fyll-

skulle notera F i anslutning till aktivitetskoden, då nadstjänstgöring en notering avsåg en sysselsättning som var en följd av fyllnadstjänst-

Dessutom fanns på insidan av häftets bakre pärm en utvikgöringen. med utrymme för notering av det normala veckoschemat ningsflik samt under en bokföringsperiod. De lektioner som ev tjänstledighet inställdes eller som den bokförande läraren ej själv höll under en

noterades genom överstrykning på det angivna veckobokföringsperiod schemat.

-69-

7 Organisation och administrativa förfaranden samt över-

siktlig beskrivning av produktionsprocessen

7 . l Inledning

Kapitel 7 innehåller en kortfattad orientering rörande Ui:s organisation vid tidpunkten för undersökningarna samt en redogörelse för vissa administrativa förfaranden. Dessutom finns i avsnitt 7.4 en översiktlig beskrivning av hela produktionsprocessen, från utsändning av bokföringshäften till lärarna till redigering av resultattabeller.

7. 2 Uizs organisation

Utredningsinstitutets totala personalstyrka omfattade under den tid datainsamlingen i grundskolan pågick ca 100 fast anställda tjänstemän, varav något mer än hälften med akademisk utbildning, och ca 600 lokalombud samt tidvis ett stort antal tillfälligt anställda (timanställda). Verksamheten, som enligt Kungl Majzts cirkulär den 30 december 1966, nr 750, skall avse statistiska undersökningar, särskilt intervjuundersökningar, samt statistisk konsultverksamhet på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet, kommitté eller annat organ, är funktionellt uppdelad på. sektioner. Särskilda sådana finns för administration och ekonomi (ekonomisektion), administration av lokalombudens verksamhet (fältsektion), urval, estimationsförfaranden och formulärkonstruktion (konsultsektion) samt ADB-frågor (datasektion). För de direkta kontakterna med uppdragsgivarna samt för planering och ledning av de undersökningar som genomförs finns dessutom ett antal utredningsgrupper. Uizs organisation i stort, vid tidpunkten för genomförandet av GR U, framgår av följande schema (figur 7. 2).

Central

ledning

Q U i

Utredninga- Utrednings- Failb- Konsult- ADB- Ekonomigrupp grupp sektion sektion sektion sektion

Lokalombud

Figur 7.2 Schema över Ui:s organisation vid tidpunkten för ifrågavarande undersökningar

7 . 3 Administrativa förfaranden

7. 3.1 Register över medverkande lärare

7.3.1.1 Bakgrund

Då insamlingen av administrativa data i GRU var både tids- och volymmässigt mycket omfattande bedömdes uppbyggandet av ett särskilt magnetbandslagrat register över de utvalda lärarna bl a som ekonomiskt fördelaktigt. I detta register samordnades alla administrativa data. Ur detsamma kunde omfattande datauttag ske relativt billigt, samtidigt som det var möjligt att undvika de tidskrävande manuella sorteringar och listningar som annars varit nödvändiga.

7. 3. l. 2 Arbetsgången vid registeruppbyggnaden

Arbetet med uppbyggnaden av det administrativa registret lades upp så att datainsamling (insamling av ramuppgifter), urval av mätperioder och fältarbetsfördelning (fördelningen av lärare på . medverkande lokalombud) i viss mån kunde ske parallellt och g uppgifter tas in i registret efter hand. De olika arbetsmoment som förekom framgår av följande sammanställning. Observera att uppräkningen ej är gjord i kronologisk ordning. Jämför också med schemat över arbetsgången (figur 7. 3. 1. 2). Siffrorna inom parentes hänvisar till detta schema.

l 4

l Insamling av uppgifter om lärarnas namn och bostads- l adresser samt de innehavda tjänsternas beskaffenhet l

l rn m (1).

l

l Kontroll av lärarnas behörighet med avseende på innehavda tjänster. Kodning av lärarnas titlar, numrering av skolenheter samt tilldelning av s k ip-nummer (intervjupersonnummer-XZ).

Stansning på hålkort av typ 2 av lärarnas namn, adresser, titlar och ip-nummer (3).

Sortering och listning i nummerordning av hålkorten av typ Z

l

l Kontroll med hjälp av listorna främst med avseende på tillåten teckenpresentation och tillåtna fält

Utskrift på stansunderlaget för hålkort av typ 1 av ett tillräckligt antal UB-nummer (urvalsblankettnummer), sjusiffrigt tal där de tre första siffrorna avsåg rektorsområde, nästa två skolenhet och de två sista lärarens nummer, dvs ip-numret, för varje berörd skola. Härvid utnyttjades prognoser över lärarantalet i dessa skolor läsåret 1968/69

Insamling från berörda skolexpeditioner av uppgifter om datum för terminernas början och slut läsåret

1968/69

(7).

_71_

Urval (slumpmässigt) av de fem bokföringsperiodernas startdatum för varje UB-nummer Maskinell tryckning av urvalsblanketter med hjälp av de färdigstansade hålkorten av typ 2 Manuell utskrift på urvalsblanketterna av uppgifter om kommun, rektorsområde, skolenhet och lärarnas telefonnummer. Samtliga dessa uppgifter erhölls vid den insamling som nämns under punkt 1 (10). Fördelning av urvalsblanketter på medverkande lokalombud (l l). Urval (slumpmässigt) av datum för intervjuer i intervjuundersökningen (12). Notering på. stansunderlaget för hålkort av typ l av datum för bokföringsperiodernas start och för intervjuerna i intervjuunder sökningen samt lokalombudens nummer (13). Stansning av hålkort av typ 1 (14). Samsortering och överföring till magnetband av uppgifterna på hålkorten av typ l och 2 (15). Maskinell utskrift av adressremsor och olika listor (16).

l

_72-

.. .. .. t Li t

1 :â:a:..: 7

êâaâniâåê få.: gär

2%âterr Eran

||m B uñiaênwh

Utskrift av Kontroll 6 Umm_ på 00h k°dniDB stanaunder- 188

Urval av o Stananing 8 ; 3 atandagü 2 * korttyp f.bokf.per.

4 Sortering och listning

Liata över lärare i KOYWYP2 nr-ordnin

\ 1 \ Trymm 4* 9 5 Kontroll av UB

i

una.1 av * 10 12 nätdagar i 1 ?minåtta \ 9.9 intervjumg a UB undersök-n. \ \ \

Infwins av Fördelning datum och l

11 UB å ?k° a o u1 d 13 lokalonbmr

Pb i

A atanaund.

i

N 2 14 Stananing (KOMWP korttyp 1

4¶Urvalsblanketter i

Adressr remsor

/ Korttyp 1 Urval:listor

S - krift 15 Äâåøäâå 16 ocå

Yâåm z

2:22;-

hangngfagâtoâQe Lokal-

ombudslistor

Figur 7.3.1.2 Schemaöver arbetsgången vid uppbyggmden av 6175:5adninistrativa register. Siffrorna avser de under 7.3.1.2 nämnda arbetsmononten.

_73_

7. 3.1. 3 Förteckning över data på hålkorten av typ l och 2

Varje hålkort av typ 1 och 2 avsåg en lärare och innehöll följande uppgifter:

Korttypl Rektorsområde, skolenhet, ip-nurnmer, cluster-

nummer, lokalombudsnummer, startdatum för de

fem bokföringsperioderna och datum för intervju/ intervjuer.

Korttyp 2 Rektorsområde, skolenhet, ip-nummer, för- och

efternamn, gatuadress, postnummer, postadress och lärarkategori.

7 . 3 . 2 Definitionsdatakort

För att underlätta kontroll och redovisning av brutto- och nettourvalets samt bortfallets storlek m m framställdes för varje lärare ett särskilt hålkort, ett s k definitionsdatakort, innehållande uppgifter om följande:

Rektorsområde, skolenhet, ip-nummer, lärarkategori, Clusternummer, bearbetningsstatus I), bortfallsorsak, antal godkända bokföringshäften, antal pga vägran icke ifyllda bokföringshäften, och för var och en av de fem bokföringsperioderna, bearbetnings-

2 . . . status ), startdatum. och periodens ordningsnummer samt ordningsnummer för höstterminens resp vårterminens sista bokföringsperiod.

7. 4 Översiktlig beskrivning av produktionsprocessen

Iföljande schema ges en översiktlig sammanfattande beskrivning av hela produktionsprocessen, från utsändningen av bokföringshäften till lärarna till redigeringen av de färdiga resultattabellerna.

l) Här avsågs en klassificering på kategorierna:

i) Ej tillhörande under sökningspopulationen ii) Bortfall iii) Godkänd bokföring för i_ 3 bokföringsperioder

2) Här avsågs en klassificering på kategorierna:

i) Godkänd bokföring ii) Bortfall pga vägran iii) Bortfall pga tjänstledighet iv) Bortfall pga administrativa skäl v) Bortfall pga övrigt

HDR-centralen .. Utradningsinetitutet Lokelombuden Lärama Ox-ebro

Utsändning av Bokföring

G w

bokföringshäften

Eventuell Gn” kn.mg komplettering V / w

\ / Eventuell Eventue11 Granskning _ . _ _ ... _ 4; komplettering komplettering i \ / \ / Eventuell \ / komplettering

Stansning av Arkivering av hålkort bokföringehäften

Konverta ring till magxetband

Kontrolle r Rättninger

0¶Stanening och rättning av nagnetbandet

Bokföring: data klara. för tabs 11fran ställning

Redigering av Tabellkörning reeultattabe 11e:ø

Figur 7.4 Schena över pmduktionaprooesaen

_75_

8 Fältarbete

8 . l Inledning

Med fältarbete avses i det följande dels alla som direkt uppgifter åvilade lokalombuden i samband med dels Uizs undersökningarna, och ULA:s kontakter med dessa och de för utundersökningarna valda lärarna.

Kapitlet innehåller först en beskrivning och den särav uttagningen skilda utbildningen av lokalombud samt av lärare fördelningen på resp ombud. Därefter ges en närmare av lokalombudens beskrivning arbetsuppgifter i de olika och sist beskrivs de delundersökningarna uppgifter som förekom i samband med rapportering och bearbetning av bortfall liksom bortfallsuppföljningens utformning i stort.

8. 2 och särskild av lokalombud samt Uttagning utbildning fördelning av arbetet

8 . Z . l Uttagning

104 av Uizs lokalombud uttogs till en sär skild förberedande utbildning för GRU, omfattande dels inläsning av instruktioner med övningsuppgifter, dels muntlig genomgång under medverkan av en utredningsman eller fältchef. Under undersökningens gång slutade några lokalombud och flera nyrekryterades så att antalet medverkande ombud vid undersökningens slut kom att uppgå till 190.

8 . 2. 2 Särskild av lokalombuden utbildning

Den särskilda av lokalombuden bestod således utbildningen i inläsning av utsänt instruktionsmaterial samt av övfullgörande ningsuppgifter, vilka skulle insändas till Ui.

Övningsuppgifterna

rättades och delades sedan ut och kommenterades vid de lokala

muntliga genomgångar som hölls på. 17 olika platser ute ilandet. Under dessa genomgicks och diskuterades också fältarbetsinstruktionerna i dess helhet. Under extra undersökningens gång ordnades genomgång så snart behov uppstod. Dessutom erhöll lokalombuden instruktioner fortlöpande under hela fältarbetstiden, dels inför varje bokföringsperiod, dels då så var påkallat av omständigheterna.

8 . 2. 3 av lärare Fördelning på lokalombud

Då erfarenheterna från visade att avvecklingsskoleundersökningen många kontakter mellan lokalombud och lärare rum i skolägde lokalerna, gjordes fördelningen av lärare på lokalombud på basis av uppgifter om lärarnas skoladresser och lokalombudens bostads-

adresser. Fördelningsprincipen innebar en strävan att få lokalombudens arbete koncentrerat sett. Antalet lärare geografiskt per lokalombud var i medeltal 20.

8. 3 Lokalombudens arbetsuppgifter

8. 3. 1 Arbetets omfattning

Introduktionsbrev från Ui samt bokföringsmaterial för den första

utsändes till lärarna strax före lokalombudens bokföringsperioden första kontakt. De speciella arbetsuppgifter ombuden hade vid den första besöksintervjun kan sammanfattningsvis sägas ha varit:

att presentera sig själv och sin funktion samt försöka

skapa goda förutsättningar för det fortsatta arbetet,

att ge kompletterande upplysningar inför bokföringen,

att inhämta vissa bakgrundsdata och

att i fall av behov försöka förstärka eller skapa motiva-

tion för lärarnas medverkan i undersökningarna.

l I samband med den första men dessutom också i samband med övriga bokföringsperioder ingick därutöver i lokalombudens arbete: att kontrollera att lärarna erhållit bokföringshäften,

att svara på de frågor rörande bokföringen som ställdes av

lärarna och, om så erfordrades, vidarebefordra dessa till Ui,

lärarnas och om nödvändigt utföra

att granska bokföring

kompletteringsintervjuer samt

att till Ui meddela dels lärare som sade sig ej ämna med-

verka, dels meddela övrigt bortfall.

Slutligen omfattade fältarbetet även vissa arbetsuppgifter i anknytning till intervjuundersökningen, bakgrundsdatainsamlingen och mätbeteende- och attitydundersökningen, nämligen:

att genomföra en eller i vissa fall två intervjuer per lä-

rare angående arbetstidsåtgâng under slumpmässigt utvalda mätdagar (dagar mellan kl 14. 00 och 24. 00),

1 att rapportera bortfall i samband med dessa intervjuer, l

l att kontrollera att en enkät rörande bakgrundsdata, ut-

sänd samtidigt med bokföringshäftet för tredje bok-

föringsperioden, ifylldes och insändes av lärarna och

att kontrollera att en enkät angående lärarnas mätbeteende

samt attityder till undersökningarna, utsänd under

femte bokföringsperioden, besvarades och insändes.

- 77-

8 . 3 . Z Arbetets genomförande

3-4 dagar före varje bokföringsperiod (beträffande första perioden 4-7 dagar före) kontaktade lokalombuden lärarna och kontrollerade att bokföringshäften, som utsändes från Ui 5-8 dagar före en bokföringsperiods början, anlänt samt påminde om bokföringen.

Så snart ifyllda bokföringshäften kommit till lokalombuden skulle de granskas. Främst skulle kontrolleras att specificeringar av aktiviteter var gjorda och att lärokurskoder var angivna där så erfordrades. För att underlätta och systematisera granskningsarbetet hade ett särskilt granskningsformulär utarbetats. Om brister i bokföringen upptäcktes skulle dessa rättas till, ev efter särskild kompletteringsintervju.

Beträffande intervjuundersökningens intervjuer gällde att kontakt skulle tas med lärarna så. snart som möjligt dagen efter mätdagen för avtal om tid för besöksintervju. Besöket skulle helst göras samma dag, men i de fall dettajnte var möjligt fick intervjun göras andra dagen efter mätdagen och, om mätdagen var en fredag, tredje dagen efter mätdagen. Antalet kontaktförsök skulle därvid vara minst 12, varav minst 8 under första dagen efter mätdagen. Några särskilda kontakter med lärarna med anledning av enkäterna angående bakgrundsdata resp mätbeteendet och attityderna till undersökningen behövdes i regel ej, eftersom ifrågavarande enkäter bilagts bokföringshäftena för tredje resp femte bokföringsperioden. Kontakt togs endast om lärarna glömt att sända in de ifyllda enkäterna tillsammans med bokföringshäftena.

8.4 Information om undersökningarna

Före huvudundersökningens början informerades om undersökningarna genom att skolcheferna i de aktuella kommunerna erhöll besked från ULA om att vissa lärare i deras skolor tillhörde GRU:s undersökningspopulation. Dessutom erhöll varje enskild utvald lärare ett introduktionsbrev från Ui (bilaga 11a), ett brev från ULA (bilaga llb) samt ett brev undertecknat av ordförandena i lärarnas fackorganisationer (bilaga llc). Samtidigt infördes i fackpressen en av ULA:s huvudsekreterare utarbetad informationsnotis.

Rektorerna i de berörda skolorna fick också genom brev från ULA upplysningar om att SÖ tillät att besöksintervjuer genomfördes på. lektionstid i de fall lärare själva så önskade.

8 . 5 Bortfall suppföljning

8. 5. l Lärares besked om avsikt att ej medverka i undersökningarna

Vissa lärare meddelade så snart de fått introduktionsbreven att de ej ämnade medverka i undersökningarna. De flesta s k vägrare identifierades dock i samband med att lokalombuden tog kontakt för introduktionsintervju. Lokalombuden hade instruktion att i dylika fall snarast möjligt per telefon kontakta utredningsinstitutet för

vägraranmä-

lan. I vissa fall kunde upptäckas först i och med att första

vägran

var avslutad och det kunde konstateras att bokbokföringsperioden föringshäftena ej ifyllts. Under de följande perioderna inträffade det också att lärare avböjde fortsatt medverkan trots att de redan deltagit under någon eller några perioder.

8 . 5 . 2 Vä grarbearbetningens uppläggning

När en anmälan om vägran inkom till Ui utskrevs en s k vägrarblankett, på vilken infördes uppgifter om lokalombudets nummer och namn, lärarens nuJnmerGp-nummer), titel, namn, adress, telefonnummer, startdatum för närmaste bokföringsperiod eller intervju samt orsaken till vägran. En kopia av blanketten arkiverades, varför ett fullständigt register över utvalda icke medverkande lärare alltid fanns tillgängligt. På grundval av den angivna

avgjordes vilken bearbetningsform som skulle ut- Vägrarorsaken nyttjas, varefter originalet vidarebefordrades till utsedd bearbetare. Efter noterades kontaktsätt och resultat. Slut- 1

bearbetningen

meddelades lokalombuden vilka åtgärder som vidtagits och i ligen i hur de skulle handla i det enskilda fallet, t ex ej kontakta läraren mera, avvakta häftets ankomst från läraren, på nytt ta kontakt med läraren och påJninna om bokföringen etc.

8. 5. 3 Kontinuerlig kontroll av andelen vägrare

En gång per vecka beräknades andelen preliminära och definitiva

för veckan före i procent av totala antalet lärare som skulle i

vägrare ha börjat bokföra ifrågavarande vecka. Med preliminära vägrare avsågs därvid lärare för vilka osäkerhet rådde huruvida de bokfört eller ej. Definitiva vägrare däremot var sådana som klart uttalat att de inte ämnade medverka/fortsätta medverka i undersökningen.

För varje vecka beräknades dessutom vägrarnas fördelning på olika 1

i absoluta Talen ackumulerades 1 lärarkategorier, tal och i procent. så att man vid slutet av varje bokföringsperiod erhöll fördelningen på lärarkategorier för hela den gångna bokföringsperioden. Den således erhållna statistiken utgjorde underlag för kontinuerlig bedömning av vägrarandelen i enlighet med den särskilda beslutsmodell som utformats för GRU och som i stort innebar att ifall vägrarandelen blev för stor åtgärder skulle vidtagas, i första hand förändringar av uppföljningen, i sista hand avbrytande av undersökningen. I realiteten kom vägrarandelens utveckling och fördelning på olika g

att föranleda vissa i lärarkategorier justeringar av bearbetningsrutinen i effektivitetsbefrämjande syfte.

8. 5. 4 Bearbetare

Genom en studie av olika vägrarorsaker i AVU erhölls på förhand en ungefärlig uppfattning om vilka orsaker som var att vänta i GR U. För att få god effektivitet i bearbetningen, dvs stor andel vägrare som medverkade efter kontakt med bearbetaren, beslöts att sådana lärare som avböjde av undersökningstekniska skäl, dvs inte trodde på undersökningsmetoden som sådan, urvalets allokering etc, skulle bearbetas av Ui medan övrig central bearbetning i första hand skulle

_79_

handhas av ULAzs huvudsekreterare. I viss

utsträckning deltog även representanter för lärarnas i bearbet-

fackorganisationer ningen.

8 . 5 . 5 Bearbetningsmetod

Första kontakten med en vägraranmäld lärare

togs i regel per telefon, varvid i första hand eftersträvades att få orsaken till lärarens ovilja att medverka fastställd.

De på. vägrarblanketterna angivna motiven var nödvändigtvis kortfattade och klargjorde

ej alltid den egentliga orsaken. Ibland var skälen att ej medverka i verkligheten ej starkare än att det räckte med kontakten i sig själv för att läraren skulle ändra sitt

ställningstagande.

I de fall det ej var möjligt att få kontakt med en vägraramnäld lärare inför den närmast aktuella bokföringsperioden, t ex på grund av att anmälan inkom för sent eller

att det ej upptäckts att läraren ej tänkte bokföra eller därför att läraren saknade telefon eller ej var anträffabr i sin bostad, skickades ett för ändamålet särskilt utarbetat cirkulärbrev, i vilket med

syftet undersökningarna och nödvändigheten av att de flesta av de uttagna personerna medverkade, klargjordes (bilaga lld).

För att insamlade primärdata för en enskild lärare skulle kunna utnyttjas vid tabellframställningen hade bl a uppställts krav på korrekt och fullständig bokföring under minst tre

bokföringsperioder. Av den anledningen hölls noggrann kontroll över när en lärare ej bokfört under två perioder utan att direkt

ha sagt ifrån att han ej ämnade delta I sådana fall

överhuvudtaget. togs ånyo kontakt per telefon eller också utsändes ett brev, vari definitivt ställningstagande efterfrågades. Läraren ombads motivera sitt beslut att ej medverka delta

om han ej ämnade i fortsättningen (bilaga 11e). De lärare som fick nämnda brev hade i regel bearbetats redan tidigare, varför lokalombuden med

samtidigt kopian av brevet fick instruktion att ej själva söka kontakt med

ytterligare ifrågavarande lärare.

8 . 5. 6 Bearbetningens resultat

Då vägrarfrekvensen ansågs vara oroväckande hög under första bokföringsperioden gjordes, för att få ledtrådar till hur bearbetningen i fortsättningen skulle utformas för att bli effektiv, en studie av hur många lärare som medverkade efter försök till övertalning. Beträffande resultatet av studien kan sägas att det bl a framkom att det var föga lönande att fortsätta med

bearbetningen annan metod om en lärare sagt ifrån bearbe-

en gång och därefter tats men fortfarande ej medverkade.

8 . 5. 7 Bortfallsregistrering

Vid av inkommande bokföringshäften kontrollerades

registrering alltid huruvida dessa var fullständigt ifyllda, dvs om kompletta

fanns för den aktuella I de fall ornoteringar 7-dagarsperioden. saken till ofullständig eller utebliven bokföring ej var angiven inhämtades besked därom lokalombuden, vilka samtidigt,

genom i de fall där så bedömdes ombads att ta kontakt med ve-

möjligt, derbörande lärare för försök till komplettering av bokföringen. Häften som att komplettera eller ej alls var ifyllda över-

ej gick lämnades för bortfallsregistrering. Om tjänstledighet utgjorde bortfallsor sak kontaktade lokalombuden alltid rektorsexpeditionen i den skola där resp lärare tjänstgjorde för kontroll. Ytterligare information erhölls via en blankett utsänd till

om tjänstledighet skolcheferna. Det med var

primära syftet uppgiftsinsamlingen emellertid i detta fall att insarnla underlag för beräkning av de s k tjänstekoefficienterna (se kapitel 4, avsnitt 4. 3. 3), men upp-

användes även för en allmän kontroll av de från lärarna gifterna erhållna uppgifterna om tjänstledighet.

För lärare som insände bokföringshäften rapporterade lo-

ej alls kalombuden bortfallsorsak per brev eller telefon. Försök gjordes dock alltid att få tillbaka även icke ifyllda häften. En kontinuerlig central bevakning av insändningstakten vad gäller bokföringshäften

upprätthölls under hela under sökningsperioden. och intervjuformulär Om ett bokföringshäfte ej inkommit till Ui 14 dagar från startdagen för en bokföringsperiod räknat och någon bortfallsamnälan ej heller inkommit, efterforskning. På samma sätt efterforskades

vidtogs saknade intervjuformulär (intervjuundersökningen) när 7 dagar gått från räknat. Efter slut, dvs var

mätdagen varje bokföringsperiods åttonde vecka, en preliminär beräkning av det totala bort-

gjordes fallet för som En fullständig redovisning av bort-

de perioder gått. fallets storlek, totalt och per bokföringsperiod, finns i

slutliga bilaga 10.

-31-

9 Manuell och maskinell bearbetning och kontroll av insamlat primärmaterial

9 . l Inledning

I kapitel 9 beskrivs först det manuella gransknings-, kodningsoch summeringsarbetet i samband med bokföringsundersökningen. Speciellt noggrant redogörs för granskningen av lärarnas aktivitetskodning. Därefter beskrivs de olika maskinella kontroll- och rättningsrutiner som använts. Huvuddragen i det maskinella kontrollförfarandet kan sammanfattas i fem punkter enligt följande:

i) Alltefter som primärdata stansats på hålkort genomfördes s k löpande kontroll med hjälp av ett för ändamålet speciellt utarbetat kontrollprogram.

ii) Motsvarande kontroll upprepades för hela mängden primärdata sedan den manuella bearbetningen slutförts.

iii) Primärdata för samtliga bokföringsperioder kontrollerades för varje lärare med avseende på lärokurshomogenitet.

iv) Samtliga uppgifter på primärdatakorten kontrollerades mot definitionsdatakorten, vilka bl a innehöll uppgifter relevanta för den slutgiltiga definitionen av nettourvalet.

v) Kontroll av bokföringsdata med hjälp av separat insamlade bakgrundsdata.

9. 2 Manuell bearbetning av primärdata

Den manuella bearbetningen av primärmaterialet i 3 genomfördes etapper, nämligen:

i) Inledande granskning och komplettering genomförd av lokalombuden.

ii) Slutgranskning och förberedande kodning genomförd vid Ui i Stockholm.

iii) Slutlig kodning, summering och stansning genomförd vid Ui i Örebro.

9 . 2. l Lokalombudens granskning av bokföringshäftena

En särskild arbetsinstruktion hade utarbetats för lokalombudens granskning av de ifyllda bokföringshäftena och för genomförandet av eventuella Avsikten var att lokalombukompletteringsintervjuer. den omgående och säkert skulle kunna upptäcka och korrigera brister i lärarnas bokföring. Då ifrågavarande granskning genomgående ägt rum i nära anslutning till att bokföringshäftena anlänt till lokalombuden, dvs i regel senast en vecka efter en bokföringsperiods sista dag, har goda möjligheter förelegat för lärarna att i samband med ev kompletteringsintervjuer dra sig till minnes lärararbetet under

de aktuella perioderna. Granskningen gällde även uppgifterna på

dvs lärarnas schema, lärokursbokföringshäftets utvikningsflik, specifikation och uppgifter om ev tjänstledighet.

9. 2. 2 Slutgranskning och förberedande kodning

Denna bearbetningsetapp omfattade följande tre moment:

i) Upprepning av lokalombudens granskning.

i ii) Omkodning av de s k specifikationsaktiviteterna.

av använda lärokur skoder från bokstavskod till iii) Omkodning

numerisk kod.

9. 2. 2. l Omkodning av de s k specifikationsaktiviteterna

Det mest krävande momentet avsåg omkodningen av specifikationsaktiviteterna, ii) ovan.De enskilda aktiviteterna på aktivitets-

enligt listan var nämligen, som tidigare framgått av kapitel 6, avsnitt 6.8, indelade varvid sista aktiviteten i varje grupp utgjorde en

i grupper,

härmed var att en lärare, i det s k specifikationsaktivitet. Syftet fall han under inte hittade bestämd aktivitet i

sin bokföring någon

som verkade överensstämma helt med en förekommande en grupp

skulle kunna utnyttja den sista aktiviteten i gruppen sysselsättning, samt lägga till en särskild specifikation. Specifikationsaktiviteterna har numren: 4, 18, 22, 28, 32, 35, 40, 45, 50 och 54. Dessutom

lärarna även att lämna särskild specifikation vid anuppmanades

av aktivitetskoderna 46, 47, 49, 55 och 57. Vissa av de vändning

aktiviteterna omkodades i samband med bearbetningen, uppräknade närmare bestämt aktiviteterna 4, 18, 22, 28, 32 och 57. Dessutom har allt arbete som bokförts som aktivitet 57 (Övrigt arbete i eller

till delats upp med ledning av lärarnas aktivii anslutning tjänsten)

i 57A, arbete som kunde bedömas vara lärartetsspecifikationer arbete och 57B, arbete som ej kunde bedömas vara lärar-

i tjänsten, arbete Alla av detta slag har dokumenterats

i tjänsten. uppdelningar

listor. En överskådlig beskrivning av arpå särskilda systematisk betet med granskning och omkodning av specifikationsaktiviteterna

av följande schema, figur 9. 2. 2. 1. Beträffande den i samframgår

aktuella innebörden av begreppet arbete i tjänsten hänmanhanget visas till kapitel 4, avsnitt 4. 2, anmärkning 2.

_83_

ranskning av aktivitetsspecifikationer

Bokfö rings häfte t

35,40,45,46,47, Övriga aktivi- Ãtgärdas teter 49,50,54,55 Kodningen Ja Åtgärdas Aktivitet ei riktig 9 ej ?

4,1a,22, 2a,32,57

Annan Aktivitet sakti vi tet Kontroll slut inom samma numret anges huvud- för aktiviteten

-uvudgrupp Aktivitets- Kontroll slut utom övrig numret anges för aktiviteten

Pill expert för on ro l slut Lärar- Aktivitetsbestämning av Kontroll slut arbete nunret 61 anges för :aktiviteten aktivitetskod för aktiviteten ?

Arbete Nej Aktivitets- Kontroll slut i tjäna ten nunret 578 anges för aktiviteten ?

Aktivitetsnumret 57A anges

Kontroll slut får aktiviteten

Figur 9.2.2.1 Schemaöver granskning och onkodning av aktivitetskodningen (apecifikationsaktivitetema)

kortfattade kommentarer i anslutning till Några

och omkodningen av specifikationsgranskningen aktiviteterna

Akt 4 Annan undervisning

I de fall då undervisning organiserad som lägerskola redovisats som aktivitet 4 har försök gjorts att hänföra förekommande arbetspass till akt l.

Akt 18 Annan planering eller andra förberedelser och

efterarbeten

Sådan eller förberedelse och sådant efterarbete som

planering

rum under pågående lektion har omkodats till akt l. ägt Sådant allmänt planeringsarbete, redovisat som akt 18, som avsett kortare tid än en vecka har förts till akt 6 medan allmänt

avseende längre tidsperiod än en vecka därplaneringsarbete emot kodats om till akt 5. Arbete som av lärarna specificerats som t ex planering under rast eller rastuppgifter har omkodats så att hälften blivit dukning för lektion, dvs akt 9, och hälften avstädning efter lektion, dvs akt 10.

Akt 32 Annan Vakt

Vakt i samband med skoldans, klassfest o d har omkodats till i 57A, med undantag för det fall då klassföreståndare vaktat egen klass i samband med klassfest, i vilket fall omkodning skett till akt 35. 1

Akt 35 Annat klassföreståndararbete

Det har förekommit att lärare som icke varit klassföreståndare redovisat administrativt arbete som akt 35. I sådant fall har omkodning skett, oftast till akt 57A.

Akt 46 Studium av metodik- och facklitteratur i anslutning

till tjänstens ämnen

Ett problem som dykt upp i samband med kontrollen av denna aktivitet har gällt lärare som undervisat i samhällskunskap. De har ofta kodat läsning av tidningar och tidskrifter som akt 46. Den principen har härvid följts att om uppgift om årskurs som Å förberedelserna gällt eller om annan precisering funnits, så har lärarnas kodning accepterats, i annat fall har omkodning skett till akt 57B.

Akt 47 Utbildningskomplettering och fortbildningskurs

I tveksamma fall, t ex beträffande kursanordnare, har kontakt tagits med skolchef eller skolstyrelse i den kommun där läraren tjänstgjorde.

Akt 54 Annan resa

Resor i samband med fortbildning, t ex under studiedag, har kodats om till 57A. Resor i samband med studiebesök under skoldag (normal lektionstid) har kodats om till akt 1.

Akt 55 Arbete i samband med arvoderade prövningar

Speciellt har kontrollerats att arvode verkligen utgått. Har arbetet avsett testverksamhet har omkodning skett.

9. 2. 2. 3 Omkodning av använda lärokurskoder från bokstavs-

kod till numerisk kod

Vid bokföringen av lärokursbundet arbete, dvs i anslutning till akt 1 samt 5-18, angav lärarna, enligt anvisningarna för bokföringen, aktuella lärokurser med hjälp av tvåbokstaviga lärokurskoder. För att göra dessa mera datorvänliga översattes de till tresiffriga numeriska koder. I de fall lärare angivit flera lärokurskoder för samma tidsintervall uppdelades intervallet enligt principen lika andel per lärokurs.

9. 2. 3 Slutlig kodning, summering och stansning

Den avslutande manuella bearbetningen av primärmaterialet skedde som nämnts vid SCB:s produktionsfilial i Örebro. Detta arbete omfattade sammanfattningsvis: summering av tid per dag för olika aktiviteter, införande av tidsdata på stansunderlag och stansning av tidsdata på. hålkort samt överföring till magnetband.

9. 3 Maskinella kontroller av primärdata

9. 3. l Schema över de maskinella kontrollerna av primärdata

Den stora mängden insamlade primärdata, motsvarande cirka 350 000 hålkort, nödvändiggjorde omfattande maskinella kontroller. En översiktlig beskrivning av dessa ges i de schema som följer på. sidorna 86-88. Därav framgår bl a vilka olika typer av kontroller som utförts samt antalet kontroller. I avsnitten 9. 3. 3 - 9. 3. 6 berörs sedan kortfattat kontrollprogrammens innehåll.

_86_

Kort ned bokföringsdata

B dn smrteåååk umi 0--omD49

30x35

fönñgs-i

sk

Iärokura- Löpande Kontroll kontroll kontroll bokhdata/ § l dax-data. x i

Kontroll 1 Fellista Falliata Fellista

ff. / .. Ratbelse- Rattelsei kort bokf.- kort def.- i data data .

å å “ Rättning av Rättning av bandet \ bandet

lärokurs_ Kontroll av kontroll “k f “t” dehdata

Kontroll 2 Fellista Fellista

/ Rättelsekort fâttelsekort \ bokndata dendata 3

Rättning av Rättning av bandet bandet

| _ _ _ _ _ _ _ _ ___J forts nästa sida l I 1 I *V W

Figur 9.3.1 Schemaöver de naskinella kontrollerna av bokföringsdata

_37_

Kontroll 3, se kontroll 1

W W Lärokurs- Löpande kontroll kontroll

Kontroll 4 Fellista Felli sta

,_.._:__. Rättning av Rättelsekon bandet bokf. data - - - _ -l Kontroll 5, se kontroll 4 I

I Kontroll bokLdata/ bakgr. data

Felli sta

77:_- Rattelsekort Rättelaekoa Rättelsekorb Kontroll 6 bakgr. data bokf. data def. data

Rättning av Hämtning av Rättning av bandet bandet x bandet

l I | l __ w forts nästa sida W

Figur 9.3.1 Schemaöver de naakinella kontrollerna av bokfödngadata (forts)

Kontroll boktdata/ kontroll bokfkdata/

def. data

Kontroll 7 Fellista Fellista Fellista

Rattelsekort Rattelsekort Rattelsekort bakgz-.data bokhdata dehdata

i

Rättning av Rättning av Rättning av bandet bandet s bandet ,

_ _ _ _ ___| I Kontroll l 8, se : kontroll 7

J,

I Kontroll Löpande boktüdata/ kontroll bakgr. data

Kontroll 9 Fellista Fellista

ttelsekort Rättelsekort akgr. data bokLdata

I Rättning av Rättni ng av j bandst handat ,

Kontroll 10, se kontroll l

Figur 9.3.1 Schena över de naskinella kontrollerna av bokföringsdata (forts)

_89_

9. 3. 2 Rättningsprogram

Ett speciellt program framställdes för maskinell rättning av de på magnetband inlästa hålkorten. I första hand var programmet avsett för rättning av fel i bokföringsdatakort, men det kunde även utnyttjas för rättning av fel i definitionsdata- och bakgrundsdatakort.

Programmet möjliggjorde följande typer av rättningar:

tillägg av kort , utbyte av kort , borttagning av ett kort, borttagning av samtliga kort avseende viss bokföringsperiod för en lärare och borttagning av samtliga kort för en lärare

9 . 3 . 3 Löpande kontroll

För varje dag genomfördes maskinell kontroll av de hålkort som stansats under dagen. Kontrollen upprepades dagligen av två skäl. För det första undveks ackumulering av fel; reducera-

felmängden des löpande. För det andra blev den hålkortsmassa i vilken det måste göras manuella ingrepp när fel upptäcktes ej alltför otymplig att handskas med.

Ifrågavarande dagliga kontroller avsåg i huvudsak om UB-nummer och periodnummer var riktiga, om stansunderlagen var fullständigt ifyllda, om tidssumman stämde och om otillåtna värden på någon variabel förekom. Efter datainsamlingens slut gjordes ytterligare några kontrollkörningar av samma typ för hela primärmaterialet.

9. 3. 4 Lärokur skontroll

Ett speciellt lärokurskodkontrollprogram hade utarbetats, vilket i princip avsåg en homogenitetskontroll. Som huvudregel stipulerades att varje lärare skulle ha samma lärokurskod/lärokurskoder under varje bokföringsperiod. På maskinlistor erhölls utskrift av samtliga förekommande lärokurskoder under samtliga bokföringsperioder för de lärare för vilka huvudregeln ej gällde. Vid en preliminär genomgång av listorna eliminerades flertalet utskrifter

genom att vissa undantag från huvudregeln

godtogs, nämligen:

i) En kod fick saknas oavsett

bokföringsperiodens ordnings-

nummer.

ii) Mer än en kod fick saknas för bokföringsperioderna 3

och 4.

iii) För gymnastiklärare att koder avseende

accepterades

friluftsverksamhet (330, 331) tillkom, oavsett

bokförings-

periodens ordningsnummer.

De felutskrifter som därefter återstod granskades noga och eventuella faktiska fel rättades. De vanligaste felen var därvid att lärare använt fel kod vid bokföringen. Andra typer av förekommande fel gällde felstansning och felaktig överföring från bokföringshäfte till stansunderlag.

9. 3. 5 Kontroll av bokföringsdata mot definitionsdata a

Eftersom bokföringsdata stansades kontinuerligt allteftersom den manuella granskningen var avslutad kom kortznassan efterhand att inkludera kort som bar data för bortfallsindivider resp lärare ej tillhörande undersökningspopulationen. Det var därför nödvändigt att särskilt kontrollera att dessa kort blev borttagna, dvs att data avseende sådana lärare ej fanns på. bandet när tabellkörningen påbörjades. Kontrollen i fråga erhölls genom jämförelse (samkörning) av bokförings- och definitionsdatakorten.

9. 3. 6 Kontroll av bokföringsdata mot bakgrundsdata

N En maskinell kontroll av bokföringsdatakort mot bakgrundsdatakort (inkl tjänstekoefficientkort) genomfördes med fem upprepningar. Kontrollerna utfördes med ett för ändamålet speciellt utformat program. De brister som framkom och eliminerades gällde huvudsakligen felkodning, felstansning, fel i primärmaterialet och ofullständiga uppgifter. I de tre förstnämnda fallen rättades felen och i det sistnämnda fallet så \

kompletterades uppgifterna N

detta var Fel såsom förekomst av dubbletter av hål- l långt möjligt. kort, förekomst av hålkort avseende lärare ej tillhörander under-

och förekomst av hålkort avseende bortfalls- | sökningspopulationen individer framkom och rättades.

i

l

_91_

10 Intervjuunder sökning

10. 1 Bakgrund och syfte

10. 1. l Inledning

Kapitel 10 innehåller en beskrivning av uppläggningen och genomförandet av den intervjuundersökning som genomförts i anslutning till bokföringsunder har omfattat de

sökningen. Undersökningen 2 988 lärare som utgjort bokföringsundersökningens bearbetningsgrupp-

10. 1.2 Syfte

Huvudsyftet med intervjuunder sökningen var att mäta tidsåtgången för lärararbete med en mätmetod som i motsats till

bokföringsmetoden kunde förutsättas fri från inverkan på lärarnas arbetsbeteende för att därigenom erhålla underlag för bedömning av bokföringsmetodens funktionssätt i detta avseende. Närmare bestämt efter strävades en belysning av hypotesen att bokföringsmetoden på grund av s k påminnelse- och ansamlingseffekt skulle ge större mätvärden än intervjumetoden, för vilken dessa effekter antogs saknas eller vara svaga. Intervjuundersökningen har således ingått som ett led i kvalitetskontrollen av bokföringsunder

sökningen.

10. 1. 3 Allmänt om undersökningens

uppläggning och genomförande

Intervjuerna, som utom i undantagsfall genomfördes som besöksintervjuer, begränsades till att gälla tidsåtgång för lärararbete som utförts under vissa slumpmässigt utvalda mellan kl 14.00 och

dagar 24. 00. För jämförelse uttogs bokföringsdata för från bok-

dagar föringsperioderna 2, 3 och 4, infallande på samma veckodag som mätdagen för intervju.

Med hänsyn till risken för minnesfel eftersträvades

att intervjuerna skulle genomföras i så nära till som

anslutning mätdagen möjligt. Endast i de fall mätdagen var en fredag tilläts mer än två

intervju dagar efter mätdagen. Mer än tre dagar mellan

mätdag och intervju accepterades aldrig.

10. 2 Population och urval

10. 2. 1 Under sökningspopulation

Den undersökningspopulation man skulle önskat definiera

egentligen och undersöka utgjordes av differenser mellan mätvärden

på lärararbetstid vid datainsamling med

hjälp av bokföring resp intervju för varje enskild för de lärare som medverkat i un-

bokföringsdag dersökningarna. I praktiken måste i stället differenser mellan bokföringsdata och intervjudata bildas på så sätt att intervjudata för slumpmässigt utvalda dagar subtraherades från av-

bokföringsdata seende motsvarande veckodagar. Vidare det tidsinter-

begränsades vall under vilket för fick förekomma bok-

mätdagar intervju resp

uttas till tiden efter första och före sista bokföringsföringsdata perioderna för varje lärare. Även dagar berörda av jul-, sport-

Mätdagar för intervju utvaldes därefter och påsklov undantogs. bland som i bokföringsperiod eller utgjorde 1:a,

dagar ej ingick 2:a eller eller efter en bokföringsperiod. Detta vid-

3:e dag före

för att minska risken för att lärarnas deltagande i bokföringstogs undersökningen skulle påverka mätresultatet vid intervjuerna.

en begränsning av populationen mätdagar bestod i att Ytterligare

Skälen härtill var praktiska; intervjuer borde lördagar undantogs. undvikas Sista före de ovannämnda loven ute-

på söndagar. dagen slöts också.

10. 2. 2 Urval av mätdagar för intervju

Läsåret omfattade 280 dagar. För varje lärare hade i huvudunder-

definierats 40 elementära under sökningsperioder, varsökningen dera omfattande 7 dagar. När under kalenderåret de 40 perioderna inföll varierade i allmänhet något mellan lärare i skolor i olika kom-

muner. För varje lärare hade uttagits ett slumpmässigt systematiskt urval Innan urvalet av mätdagar för intervju

av 5 mätperioder.

ströks alltså för lärare de dagar under läsåret som indrogs varje föll före 1:a och efter 5:e utvalda mätperioderna eller under någon av mätperioderna l-5 eller utgjorde 1:a, 2:a eller 3:e dag före mät-

2-4 eller efter l-4. Därefter utvaldes perioderna mätperioderna

en mätdag från de återstående läsår sdagarna, utom slumpmässigt för av lärarna i läroämnen, utvalda medelst systematiskt

2/3-delar

urval, för vilka två mätdagar utvaldes, en under höst- och en under vårterminen, varvid tillsågs att de två. intervjuerna inföll på samma

veckodag.

Med hjälp av inhämtade uppgifter om jul-, sport- och påsklovens

i de olika skolorna korrigerades slutligen urvalet så förläggning

för att infalla under loven eller under att mätdagar intervju ej kom dagar omedelbart före lov.

10. 2. 3 Urval av bokföringsdagar för jämförelse

Allteftersom de inkomna bokföringshäftena avseende perioderna 2, 3 och 4 hade för varje lärare data för samma

granskats, uttogs

som den som blivit utvald för intervju. Vad beträffar bokveckodag

som berördes av tjänstledighet, vilka alltid klassiföringsperioder ficerades som bortfall i bokföringsundersökningen, oavsett hur många ,

som berördes av tjänstledigheten, uttogs data sådagar i perioden vida inte tjänstledigheten gällde den aktuella veckodagen.

l0. 3 Under söknings- och bakgrundsvariabler

l0. 3. l Under sökningsvariabler

definierades som skillnad i arbetstid i Undersökningsvariablerna minuter lärare och dag för tiden mellan kl 14. 00 och 24. 00 vid

per

_93_

mätning med bokföringsmetod resp intervjumetod beträffande:

Lektioner Förberedelser och efterarbeten Övrigt lärararbete Totalt lärararbete Annat förvärvsarbete och övrig tid

Den formella definitionen av undersökningsvariablerna framgår av avsnitt 10. 4. Följande tabell innehåller en jämförande sammanfattning rörande de operationella undersökningsvariabeldefinitionerna i intervju- och bokföringsundersökningarna. Talen avser därvid aktiviteternas nummer på aktivitetslistan i bokföringshäftet.

Tabell 10. 3.1 Jämförande sammanfattning rörande de operationella

undersökningsvariabeldefinitionerna i intervju- och

bokföringsundersökningarna Unde r sökningsvariablernas Motsvarande elementära under-

29-31, 33-35, 36-45, 46-49,

56, 57A Annat förvärvsarbete och 3, 4, 50, 51-54, 55, 57B, övrig tid 58-60

Någon redovisning av erhållna skattningar för undersökningsvariabeln Annat förvärvsarbete och övrig tid har ej medtagits i resultattabellerna (bilaga 4).

10. 3. 2 Bakgrundsvariabler De bakgrundsvariabler som utnyttjats för definition av olika redovisningsgrupper är följande:

Lärarkategori Veckodag Bokföringsdagens ordningsnummer Antal dagar mellan

mätdag och intervju

E stimationsförfarande

B eteckningar

X. = tidsåtgång i minuter avseende viss aktivitet eller 1k redovisad genom bokföring för aktivitetsgrupp lärare i och mätdag k

i minuter avseende viss aktivitet eller = tidsåtgång

Yik för

aktivitetsgrupp redovisad genom intervju

lärare i och mätdag k

= antal mätdagar för lärare i

Ni

M = antal lärare

i minuter avseende viss aktivitet eller = tidsåtgång

xik

för tiden kl 14.00 - 24.00, redoaktivitetsgrupp, visad för lärare i och utvald genom bokföring mätdag k

i minuter avseende viss aktivitet eller y.. = tidsåtgång för tiden kl 14.00 - 24.00, redoaktivitetsgrupp, visad för lärare i och slumpmässigt genom intervju utvald mätdag j

= antal utvalda för lärare i; bokföringsobservationer

m(x)i

= l, 2 eller 3.

m(x)i

= antal slumpmässigt utvalda intervjuobservationer

m(y)i

för lärare i; = 1 eller 2.

m(y)i

10.4. Z Parametrar

Följande två parametrar definierades:

N. 1

-l - 2 - (10.4.2.1) (xik Yik)

Di

Ni kzl

M

(10.4.2.2) D: z

11-4 Di

i=1

De M genomsnittliga differenserna kan sägas utgöra en fiktiv

Di

vars medelvärde är 1-), varvid populationen betecknats population fiktiv värden på i praktiken aldrig kan erhållas. då verkliga Di

Detta skulle nämligen innebära att oberoende mätningar gjordes

för samma dag med de båda mätmetoderna, vilket är en omöjlighet.

_95_

10. 4. 3 Estimation

För varje lärare definierades differenser enligt

di

1 1 9- (10 . 4 31) . . d z - Y-l- 1J

i-mxi -77-1 k-:lxik Ti

och valdes under de speciella villkor som av xik framgår

yij

avsnitten 10.2. 3 resp 10. 2.2. har betraktats som en skatt-

di

ning av den oåtkomliga differensen -

(Xik Yik).

De s sutom definierade s

d har på motsvarande sätt betraktats som en skattning av den fikgva populationens medelvärde D. Det är de erhållna värdena på d för resp redovisningsgrupper som framgår av tabellerna i bilaga 4.

Variansen för d har estimerats genom

(10.4.3.3) Est(Vard)= .__1__

F14_

vilket skall ses som en följd av att de M utvalda differenserna d., 1 en för varje lärare, antagits urval utgöra ett slumpmässigt från en stor population, närmare bestämt en population omfattande Z differenser, där i = 1 . . . M, varvid motsvarar antalet

Vi Vi

tänkbara differenser för izte läraren under de förutsättningar som gällt.

10.5 Mätinstrument

vars i detalj framgår av det Intervjuformuläret, utformning

som (bilaga 3), var upplagt så att exemplar bilagts rapporten lokalombuden först fick ställa ett antal frågor rörande måltider,

TV- som lärarna sett och hört, teater- och

och radioprogram

samt andra besök eller andra sysselsättningar som biografbesök

kunde minnas i tiden tämligen säkert. Återlärarna och placera stående tidsintervall kartlades därefter att lärarna med

genom

från i tur och ordning fick ange hjälp av frågor intervjuarna vilka som förekommit samt tidsangivelser för

sysselsättningar dessa. av de olika utfördes av inter-

Kodning sysselsättningarna

i samråd med lärarna, varvid svårkodade sysselsättvjuarna

ningar specificerades.

10. 6 Fältarbete

Fältarbetet utfördes således som framgått av kapitel 8, avsnitt

instruktion skulle kontakt tas 8. 3. 2, av Uizs lokalombud. Enligt med de utvalda lärarna så snart som möjligt dagen efter mätdagen

för avtal om tid för Tillstånd hade givits av SÖ

besöksintervju.

fick under lektionstid om lärare själva så att intervju genomföras önskade. tilläts i undantagsfall, nämligen i de fall

Telefonintervju lärare att medverka ifall telefonintervju ej godtogs och i

vägrade de fall lärare spontant meddelade att lärararbete ej förekommit under efter kl 14. 00. Intervjun skulle som nämnts om

mätdagen

efter men om detta inte var möjligt genomföras dagen mätdagen,

fick andra dagen efter mätdagen och, om möjligt intervjun göras

var en fredag, tredje dagen efter mätdagen. mätdagen

10.7 Bortfall

I följande tabell redovisas bortfallet av intervjuer med uppdelning

på. lärarkategori och bortfallsorsak.

. 0/7 .

LN»

m oo. 5.o m.. «.«

MH.u e.: o.o.

o.om

NW

nu

ä: 0,5 .sm Fm_ mw_ man

wHäåmauaq m m

øwuowmømu_

a oo. - m.. 5.m

2: u.o. m.am

un m o « m ä: mm mä

of*0.5.5..”au»=

m

S: oo_ n.o w.m «.m

n... 5.mm

012.8 _

5 mn m_ mp

omm .mm man

0.3.2.3Hu«u

u :c

oo_ N._ m.« o.m

F... m.mm

m E mä mn om

e_› mnw

0.533aøaqq

:uåmmmnagm

u .3 oo_

5.0 m.v m..

.n ..o_ m.mo

N_ mm pm

5 .pm um. mum

E83 Hu»= . F

nwøamønma

a e;

oo_ 0.5 m.o ».m m.«

o.mm

N 5 ha Q_ pp

man mmm

ÅoxmåomwydaneHm»n

a 3

oo. m.m m.o m.m ›.m

m.om

N E mm om v_

»hm .vn

uaoxmwsmOHNMWHHøp=

ao=n›»ma=w

›a

Hamaapom

um=n›uo»=«

5.0.

auoom›mämm=mumm›am“u›m

ounmmucñaunmwaaonoa»m›ummno

Hampus na»aHaamuuom.øøumv Ha»=

10. 8 Bearbetning och kontroll av primärmaterialet

Det insamlade granskades och kodades vid Ui

primärmaterialet i Stockholm. Granskningen gjordes kontinuerligt allteftersom

inkom, varvid omedelbart kontrollerades att intervjuformulär alla aktivitetsnoteringar rörande lärararbete var fullständigt

I de fall specificering saknades togs kontakt med specificerade. vederbörande lokalombud, som i sin tur kontaktade läraren i

för ytterligare upplysningar om så erfordrades. Efter utfråga

från bokföringshäftena stansades hela materialet; tag av data således i en omgång efter datainsamlingens slut. Maskinella kontroller genomfördes dels med hjälp av ett standardkontrollprogram, dels genom användning av ett särskilt kontrollprogram avseende kontroll av intervjuundersökningens primärdata genom jämförelse med huvudundersökningens definitionsdata.

10. 9 Undersökningsresultat

i bilaga 4. De i tabellerna an- N Undersökningsresultagen redovisas vända beteckningarna d och Zod betecknar skattad genomsnittlig , skillnad i tidsåtgång mellan bokföringsdata och intervjudata resp dubbel standardavvikelse för ifrågavarande skattning. De erhållna

utnyttjas dessutom och kommenteras i undersökningsresultaten samband med utvärderingen av bokföringsundersökningens resultat i kapitel 14, avsnitten 14.2. 2 och 14. 2. 3.

_99_

ll Ferieunder sökningar

l l. 1 Inledning

I kapitel 11 beskrivs de undersökningar rörande arbetstidsåtgång under ferier som Ui utfört bland lärare i grundskolan under sommarferierna 1968 samt julferierna 1968/69. Undersökningarna, som utgör en separat del av utredningsinstitutets uppdrag för ULA, har haft två huvudsyften:

i) att ge underlag för skattningar av genomsnittsvärden

för vissa undersökningsvariabler, varav de viktigaste

benämnts Totalt lärararbete I och Totalt lärararbete II.

(En operationell definition av under sökningsvariablerna

finns i avsnitt ll. 3.4) och

ii) att ge ett statistiskt underlag för belysning av förlägg-

ningen till tiden av vissa under ferietid förekommande aktiviteter såsom kurser, kongresser och möten, ungdomsledarverksamhet, vikariat och förordnanden m m.

Huvudsyfte i) ledde till genomförandet av en intervjuundersökning medan ii) uppnåtts genom en datainsamling i form av postenkät.

Inledningsvis skall också klargöras innebörden av begreppet ferier. Enligt skolstadgan gäller f n för grundskolan att läsåret skall omfatta 40 veckor (280 dagar) fördelade på en hösttermin och en vårtermin. Övriga delen av kalenderåret utgör ferier. Lov såsom påsklov och Vinterlov räknas ej till ferierna utan ingår i de 280 dagarna. Ferierna omfattar således ca 85 dagar, därav ca 70 under sommaren och ca 15 i samband med julen. Feriernas längd kan emellertid skenbart avvika från den formella beroende på att vissa i terminerna stadgeenligt ingående lovdagar placeras i början eller i slutet av en termin. I Uizs undersökningar är det den formella ferietiden som har undersökts.

11. 2 Po stenkäten

Postenkäten avsåg som nämnts inledningsvis insamling av ett statistiskt priznärmaterial som kunde ge besked rörande förläggningen till tiden av vissa vanliga lärararbetsaktiviteter under ferier såsom kurser, kongresser och möten m m. Närmare bestämt har följande aktiviteter kartlagts:

a) Språkkurs i utlandet för vilken statligt stipendium utgår

(akt l)

b) Annan språkkurs i utlandet (akt 2)

C) Utbildningskomplettering eller fortbildningskurs som

anordnas eller rekommenderas av Skolmyndighet (akt 3)

d) Annan fortbildning (akt 4)

e) Skoladministrativ kurs (akt 5)

Kurser avseende vissa specialfunktioner g) Kurser (aktivitetsgrupp I) h) Utbildningskomplettering genom korrespondenskurser i) Enskilda studier (akt 9- 13)

studieresor (akt 7-8) k) Kongresser och möten (akt 14- 15) l) Ledarskap vid resor (akt 16-17) m) Annan ungdomsledarverksamhet (akt 18) n) Ungdomsledarskap (aktivitetsgrupp IV) 0) Vikariat eller förordnande som skolledare eller

biträdande skolledare (akt 28) p) Ferieskola eller annan privat undervisning (akt 30)

Lärarkurser samt annan kursverksamhet anordnad

q)

av universitet eller högskola (akt 31-32) r) Arbete för skolboks- eller skolmaterielförlag

Läroboksframställning (akt 33) s) Arbete inom näringslivet med anknytning till tjänstens

ämnen (akt 34)

De inom parentes angivna aktivitetsnumren avser resp aktivitets nummer på den använda aktivitetslistan (bilaga 7).

Postenkäten, som gällde enbart sommarferierna, berörde samtliga för bokföringsundersökningen utvalda lärare. Dessa ombads att vid höstterminens början ifylla enkäten (bilaga 6), som utformats på så sätt att en tidsaxel lagts in för varje efterfrågad aktivitet, på vilken markering kunde ske för de dagar som ägnats åt resp aktivitet. Nettourval, bortfall och antal observationer hade följande omfattning:

Nettourval 3 642 lärare

Bortfall 402 lärare

Antal l

observationer 3 240 lärare

I

l

1 Granskning, summering och övrig bearbetning har skett manuellt. Resultaten har redovisats i diagramform; se tabellkatalogen sid 460 - 478.

l 1 . 3 Intervjuunder sökningen

11. 3 . l Population

överensstämmelse med läsårsundersökningen eftersträvades beträffande undersökningspopulation. I huvudsak samma kriterier beträffande populationstillhörighet fastställdes för den enskilde läraren. Då lärarurvalet emellertid måste vara klart senast den

-101-

15 maj 1968 och urvalsramen för läsårsundersökningens andra urvalssteg inte var fullständig vid denna tidpunkt kom ferieundersökningsurvalet att utgöra de i samband med upprättandet av nämnda urvalsram först inrapporterade lärarna inom varje kategori. Ackumulering skedde kategorivis tills den för varje kategori eftersträvade urvalsstorleken (bruttourvalet) uppnåtts. Urvalet utgör därför ej något slumpmässigt urval från läsår sundersökningens lärarpopulation (GR U-populationen). Ferieundersökningens lärar-

måste i stället i strikt mening anses bestå av de 806 utpopulation valda lärarna (nettourvalet), vilket med andra ord innebär att den statistiska inferensen endast gäller denna mycket begränsade lärarpopulation, medan inferens till hela GR U-populationen måste ses som ett icke-statistiskt inferenssteg.

Den egentliga undersökningspopulationen i intervjuundersökningen utgjorde alltså en del av lärarurvalet i läsår sundersökningen och omfattade 806 lärare, vilka fördelade sig på lärarkategorier enligt följande:

Småskollärare 84 Folkskollärare 79 Lärare i läroämnen 343 Lärare i övningsämnen 176

musiklärare 38

gymnastiklärare 57

teckningslärare 26

slöjdlärare 52 Speciallärare 85 Yrkeslärare 42 Samtliga lärarkategorier 806

ll.3.2 Urval

Ferietiden omfattade då undersökningarna genomfördes ca 75 dagar under sommaren och ca 15 dagar i samband med julen. Vad som

i kapitlets inledning beträffande ferietidens längd gäller strikt sagts fr o m höstterminen 1968. För varje lärare indelades ferietiden i perioder, varvid 5 dagar utgjorde riktpunkten för en periods längd. Således definierades för varje lärare 15 perioder under sommarferierna och 3 perioder under julferierna.

Därefter utvaldes för var och en av lärarna 3 av de 15 perioderna under sommarferierna. Urvalet gjordes enligt reglerna för slumpmässigt systematiskt urval i syfte att uppnå spridning över lärarnas hela sommarlov. För julferierna utvaldes slumpmässigt en mätperiod för lärare. I de fall där ferietiden var längre eller kor-

varje tare än 75 resp 15 dagar justerades detta genom att vissa slumpvis utvalda perioder gjordes 6 resp 4 dagar långa. För att slutligen få

samtliga mätperioder lika långa avgjordes medelst lottning om dessa avvikande perioder skulle förkortas resp förlängas i en periods början eller slut.

Exempel .

Antag att julferierna omfattade 16 dagar för en lärare. En slulnpvis vald period fick omfatta 6 dagar. Antag att denna mätperiod inföll t ex under tiden - medelst 10a-

22/12 27/12. Då avgjordes

nin om perioden skulle förkortas till att omfatta tiden 23/12 - 27 12 eller -

22/12 26/12.

l 1. 3. 3 Estimationsförfarande

11.3.3.1 Inledning

Varje lärare kan sägas ha motsvarat två strata, ett sommarferiestratum omfattande 15 mätperioder och ett julferiestratum omfattande 3 mätperioder. Fyra mätperioder utvaldes således för

varje lärare, varav 3 från sommarferiestratum och en från julferiestratum. Vid insamlingen av primäruppgifter korn en aktivitetslista omfattande 35 aktiviteter till

användning.

Lärarpopulationen bestod av ett antal delpopulationer, en för varje lärarkategori. Antag att populationen bestod av N lärare och att den hzte delpopulationen bestod av lärare. De faktiska värdena

Nh

på. N och framgår av sammanställningen på sid 101.

Nh

Undersökningsvariabelvärdena kan för varje delpopulation h och mätperiod k representeras av en matris enligt följande, där

Xfkh J

avser tid under mätperioden, index i lärare och j aktivitet. (j = Z, där Z =35).

x

11kh x21kh Kina:

xNhüch

X . . .

12k h x22kh Xi 21m

XNhZkh

X .. . X . .. x

13x11 131m

Nhjkh p

l

X1Zkh x x

mm

Nhzkh

I det följande slopas index h, dvs beskrivningen inskränks till en delpopulation. Antalet definierade mätperioder per lärare betecknas M och antalet utvalda mätperioder lärare m.

per För undersökningen gällde alltså att M = 18 och m = 4.

11.3.3.2 Parameter

Den viktigaste parametern, total lärararbetstid per lärare under ferier, definierades formellt som

N 35 1 E E (11.3.3.2.1) [X

jxáj;

x=-N-i J_

där står för den izte lärarens arbetstid under ferierna med

Xij

aktivitet j, dvs är X Vöver alla 18 mätperioderna och

Xij Xijk dj

är en variabel som antar värdena 1 eller 0 beroende på huruvida den operationella undersökningsvariabeldefinitionen omfattar aktivitet j eller icke (se avsnitt ll. 3. 4).

X kan också skrivas

(11.3.3.2.2) x :MX

där 3C är medelvärdet per mätperiod.

l1.3.3.3 Estimatorer

(11.3.3.3.1) EstX=x=MEsti :ME- 7

där x är en estimator av X och ; är en estimator av i.

En unbiased skattning av i erhålles genom

N m. 35 1 1 (11.3.3.3.2) EstX=x=-:- I.” E M 21a 2 X .. N . 18 a og . i=1 a mia k=1 13k J_

där avser antalet observerade för den i:te läraren mia mätperioder i straturn a, varvid F a=1 och 2 (avseende sommarferiestratum resp julferiestratmn). = 15 och = 3. Det bör observeras att en

; M1 M2

förutsättning för att (11. 3. 3. 3. 2) skall är ge en unbiased skattning att åtminstone en observation erhållits för såväl sommar- som julferiestratum för varje lärare.

35 Sätter man = (11.3.3.3. 1) och (11.3.3.3.2) ger

Xijk Xik

?dj

2 M

(11.3.3.3.3) EstX=x=å

a

En icke-väntevärderiktig estimator av i är

2 35

› mi

- - 1 l . :t M á Z 2 .X.. 11.3.3.3.4 EtX= ; 1 u.

där är antalet observerade mätperioder för den izte läraren.

mi

35 Sätts som ovan = kan (11.3.3.3.4) skrivas som

jZOK jXijk Xik

N

mi

_.l z __1 z (1l.3.3.3.5) EstX-x-N . m. Xik 1=1 1 k

I undersökningen har emellertid parametern (11. 3. 3. 2. 1) skattats med estimatorn (11.3. 3.3.3).

11. 3 . 3 . 4 Estimation av estimatorvarianser

Variansen för ç kan estimeras enligt

N _ i 2. -- - _l_ 2 - .l dar (11.3.3.4.1) EstV(x) ,

2 (m M) si

N i i

-105-

i 2 1 -*2 (ll.3.3.4.2) s. =--- E och 1 m. -1 -x.) 1k 1 1 k=1

m1 __ l (11.3.3.4.3) z Xi-ä xik 1 k=1

Det gäller att

(11.3.3.4.4) V (x) = M2 V (ä) och

(11.3.3.4.5) V(x) :M Esn/(E)

Est

I undersökningarna har variansen för egimatorn (ll. 3. 3. 3. 3), dvs V (x), estimerats att Est i genom V (x) (ll.3_:_3.4. 5) approximerats medelst (ll. 3. 3. 4.1), dvs Est V (x) . Approximationen består bl a. i att strata i det slagits samman. Den följande (avsnitt 11. 3. 6) nämnda behandlingen av intervjubortfallet påverkar även approximationsgraden i variansskattningen på. ett

ej helt förutsebart sätt. De erhållna resultaten dock ger ingen anledning anta att någon betydande av variansen underskattning skulle ha erhållits.

11. 3. 4 Undersökningsvariabler

Det lärararbete som redovisats i samband med intervjuerna klassificerades med hjälp av en aktivitetslista, vilken som nämnts om-

fattade 35 aktiviteter (bilaga 7). Mot aktivitet svarar varje en elementär undersökningsvariabel, motsvarande för

tidsåtgång resp

aktivitet. De sammansatta som definierats undersökningsvariabler och för vilka av tänkta skattningar parametervärden beräknats, är följande:

Kurser I

Kurser II

Studier I

Studier II

Kongresser och möten I

Kongresser och möten II

Ungdomsledarskap I

Ungdom sl edar skap II

Övrigt lärararbete I

Övrigt lärararbete II

Övrigt lä ra rarb ete III

Totalt lärararbete I

Totalt lärararbete II

En översikt över de fullständiga operationella definitionerna av under framgår av nedanstående samman-

sökningsvariablerna ställning .

Tabell 11. 3. 4 Operationell definition av under sökningsvariabler

Övrigt

20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27

11. 3. 5 Fältarbete

De berörda lärarna informerades om intervjuundersökningen dels genom ett introduktionsbr ev från Ui, dels genom lokalombuden personligen i samband med adresskompletteringar strax före Vårresp höstterminens slut. Urvalsblanketternas uppgifter kompletterades nämligen med vistelseadresser för lärarna för olika tidsperioder under ferierna.

-107-

För varje mätperiod genomfördes intervjuer så snart som möjligt efter periodens slut. Intervjuerna utfördes av lokalombuden per telefon, varvid ett sär skilt intervjuformulär användes (bilaga 5). Lärarna ombads vid intervjuerna att beskriva utfört arbete så detaljerat att lokalombuden kunde koda direkt enligt aktivitetslistan (bilaga 7). Från Ui utsändes ett brev till lärarna i samband med varje mätperiod, vari meddelades tiden för mätperioden i fråga. Brevet avsågs vara lärarna tillhanda dagen efter mätperioden och avsikten var att i de fall lokalombuden inte lyckades få omedelbar kontakt med lärarna, dessa själva skulle kunna göra minnesanteckningar om utförda aktiviteter. Detta. för att minska det mätfel som annars lätt kan uppstå om alltför

lång tid förflyter mellan mätperiod och intervju. I det fall en lärare var oanträffbar ännu tio från sista

dagar dagen i en mätperiod räknat fick lokalombudet fråga efter nä sta mätperiod även angående den tidigare perioden. På formulären fall

angavs i dylika huruvida minnesanteckningar gjorts eller ej. I de fall min-

inga nesanteckningar gjorts betraktades mätperioden i vissa fall som bortfall.

ll.3.6 Bortfall

Bortfallet redovisas nedan uppdelat enligt följande:

i) Bortfall av lärare

ii) Bortfall av enskilda mätperioder

Till bortfall av typ i) har hänförts varje lärare för vilken mer än en av de fyra avsedda intervjuerna ej kunnat genomföras. Bortfall av en intervju har alltså Ifall bortfall av

accepterats. inget typ ii) förekommit skulle det ha gällt att = 3 och = l.

mil miz

Som nämnts måste för att estimatorn ll. 3. 3. 3

(ll. 3. 3. 3. 2) i avsnitt skall ge en unbiased åtminstone en observation förekomma

skattning för varje lärare för såväl sommar- som

julferiestratum. Accepterandet av bortfall av en intervju har föranlett att

s k Vägning resp imputation använts. Närmare bestämt har, när endast två observationer erhållits för en lärare under sommarferierna, av

Vägning observationerna skett med 15/2 i stället för med vilket varit

15/3,

fallet då alla tre observationerna erhållits. Då observation saknats för en lärare för julferierna har medelvärdet för

julferiestratum för övriga lärare av samma dvs den saknade

kategori imputerats, observationen har ersatts med nämnda medelvärde.

IQGHMH.u

Oak

S:

GMO ?GM

amwaanam

S.

.áaaoummükdhmd

n.

ñu-O GV

0k.Sena.”

-lå 5

O Panama

:oqammwuagnH

u 3

0.5.5._23mm

.n 5

...haha

?d

...nouaåomükdhwd

naoxumam?MGHMH

w

nowødasmuoøâoiøm

8.5:

›.w

dammiga

?ââaaoaøv

xdmuo

v66.: Ewa:uumw›øøc:

oumtmââouwcowfwánouno

Hampa... ›ønwq Hwuå

:utkom

:owoønnnomøwnwnxwmumvø:

-109 -

Tabell ll. 3. 6. 2 Bortfall av enskilda mätperioder i ferie-

undersökningen Mätperiod I II III IV Bortfall pga:

Vägran 0 0 0 47

Oanträffade

11.3. 7 Undersökningsresultaten

Undersökningsresultaten redovisas i tabellkatalogen tillsammans med tabellerna för avser

läsårsundersökningen. Redovisningen

genomsnittlig tidsåtgång, antal timmar per lärare under ferier, för olika aktivitetsgrupper (se avsnitt ll. finns

3. 4). I tabellerna också uppgifter angående antal lärare i

(antalet observationer) resp redovisningsgrupp samt dubbla standardavvikelser. De bakgrundsdata som legat till grund för avser:

särredovisningar

a) lärarkategori,

b) lärarerfarenhet (gäller småskollärare, folkskollärare

och lärare och

i läroämnen)

c) ämnesgrupp; indelning har gjorts i sju olika

grupper (gäller

lärare i läroämnen).

12 Mätbeteende- och attitydundersökning

12 . 1 Inledning

I kapitel 12 beskrivs den mätbeteende- och attitydundersökni ng som genomförts i anslutning till bokföringsundersökningen. Undersökningen i fråga har i första hand avsett en kartläggning av de i GRU medverkande lärarnas mätbeteende och attityder till Sammanfattningsvis kan en belysning

bokföringsundersökningen. därvid sägas ha eftersträvats beträffande bl a följande frågeställningar:

Hur har lärarnas mätbeteende varit ? Hur har lärarnas förmåga att bokföra varit ?

Hur har mätinstrumentet (bokföringshäftet) och j

instruktionerna upplevts ? Hur har mätsituationen upplevts ? Hur har syftet med bokföringsunder sökningen upplevts ? Vad anser lärarna om datainsamlingsmetodens validitet och resultatens tillförlitlighet ? Hur har merarbetet och påfrestningen pga bokföringen upplevts ?

Har inverkat störande på lärarnas arbete ?

undersökningen

12. 2 Undersökningens uppläggning

Primäruppgifter rörande mätbeteende och attityder insamlades

en enkät utsänd till samtliga lärare som medverkade under genom

sökningens sista bokföringsperiod. Enkäten medbokföringsunder sändes som bilaga till bokföringshäftet för nämnda bokföringsperiod. Lokalombuden kontrollerade att enkäten besvarades och insändes tillsammans med bokföringshäftet samt utredde vid behov eventuell bortfallsorsak. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning av den enligt följande avsnitt definierade under sökningspopulationen.

12. 3 Under sökningspopulation

Undersökningen begränsades till att omfatta de lärare som utgjorde

bearbetningsgrupp och som medverkade bokföringsundersökningens under femte bokföringsperioden. Det senare villkoret var en följd av att några av frågorna i enkäten berörde just denna period. Un-

omfattade sammanlagt 2 706 lärare. dersökningspopulationen

12. 4 Mätinstrument

Enkätformuläret, vars utformning i detalj framgår av det exemplar som bifogats rapporten (bilaga 8) , bestod av två delar, en mätbeteendedel och en attityddel. Mätbeteendedelen innehöll två avdel-

(I och II) medan attityddelen innehöll en avdelning (III). De ningar tre avdelningarna avsåg följande sakområden:

-lll-

I Några faktafrågor med fasta svarsalternativ avseende

i första hand lärarnas mätbeteende under sista bok-

föringsperioden.

II Några faktafrågor med fa sta svarsalternativ avseende

samtliga bokföringsperioder .

III 20 påståenden (med fasta svarsalternativ) valda så att

de förväntades ge möjligheter till skattning av lärarnas attityder till bokföringsundersökningen.

12 . 5 Bortfall

Som nämnts svarade lokalombuden för kontroll av att enkäten besvarades samt för rapportering beträffande bortfall. Någon för undersökningen i fråga särskild vägrarbearbetning förekom ej. Bortfallets storlek framgår av följande sammanställning. Därvid har med individbortfall avsetts sådant bortfall av lärare tillhörande undersökningspopulationen som berott på att enkäten ej ifyllts, alternativt ej ifyllts på godtagbart sätt. Med partiellt bortfall har avsetts bortfall beträffande enstaka frågor på grund av oklara eller uteblivna svar. Orsakerna till individbortfallet har kategoriserats enligt:

i) Vägran, glömska m m innebärande att enkäten icke alls

ifyllts.

ii) Partiellt bortfall av icke acceptabel omfattning. Detta

har främst gällt attityddelen, för vilken partiellt bortfall för en enskild lärare inneburit att någon total

attityd-

poäng ej kunnat beräknas för läraren i fråga.

Tabell 12. 5 Individbortfall i mätbeteende- och attitydunder-

sökningen

Antal lärare Procent

Undersökningspopulation 2 706 100 Individbortfall 40 1, 5 Därav pga:

i) 35 ii) 5 -

Bearbetningsgrupp 2 666 98, 5

Det partiella bortfallet kan ha varit

sägas av ringa omfattning. I genomsnitt rör det sig om 0, 5 % per fråga.

12.6 Bearbetning av primärmaterialet

hade utformats så att de efter och Enkätformxilären granskning kunde direkt som stansunderlag. Vid tabellkodning utnyttjas användes ett av Uizs för ADBframställningen standardprogram Som ett mått på lärarnas attityd till bokföringsbearbetning. framräknades en poängsumma på grundval av undersökningen svaren i avdelning III i enkäten. Av dessa på de 20 påståendena hade fastställts som positiva, dvs ett påståenden 10 å priori vid dessa motsvara en positiv attityd. De instämmande antogs hade fastställts som dvs ett instämmande anövriga negativa, motsvara en negativ inställning. En totalpoäng beräknades togs enligt

(12.6) T=2P+ +(60-xP);

där P+ avser för positivt påstående och P_ för negativt poäng bygger på att svaren på vart och påstående. Poängberäkningen åsatts ett skalvärde enligt följande femett av de 20 påståendena gradiga skala.

Skalvärde Svar salternativ

Instämmer helt

Instämmer med tvekan

Kan ej ta ställning

Tar avstånd med tvekan

avstånd helt

Tar

Uibålütvb-I

kan teoretiskt variera mellan gränserna Totalpoängen T i (12.6) 20 och 100 poäng.

12. 7 Under sökningsre sultat

De erhållna undersökningsresultaten redovisas i form av svarsför de olika enkätfrågorna i en särskild bilaga till fördelningar rapporten (bilaga 9).

Vissa av svarsfördelningarna kommenteras dessutom i kapitel 14.

Ytterligare synpunkter på resultaten finns i den interna rapporten, Ui-referens nr 9, som finns upptagen på förteckningen på sidan 8.

13. Lektionsbortfallsstudie

13 . l Inl edning

I kapitel 13 redogörs för den studie rörande lektionsbortfall som genomförts på grundval av det i samband med bokföringsunder sökningen insamlade primärmaterialet. Studiens huvudsyfte har gällt beräkning av lektionsbortfallets storlek och orsak för olika lärarkategorier.

13 . 2 Undersökningspopulation och urval

Populationsdefinitioner och urval överensstämmer helt med bokföringsundersökningen, varför man t ex kan särskilja

i) en undersökningspopulation av lärare samt

ii) en undersökningspopulation av elementära undersökningsenheter.

V Bokföringsundersökningens målsättning avsåg skattningar av av tjänstledighet opåverkad arbetstid. De bokföringsperioder som direkt berördes bortdefinierades därför av tjänstledighet vid beräkning av tidsåtgången. För ifrågavarande lektionsbortfallsstudie innebär detta bl a att de redovisade resultaten avser samtidigt bortfall av lektioner för lärare och elever. Resultaten utgör således ganska säkert någon underskattning av det faktiska bortfallet av lektioner för eleverna, ehuru underskattningen torde vara liten.

13. 3 Undersökningsvariabler

13 . 3 . 1 Inledning

Enligt de bestämmelser som gällde för grundskolan under det läsår GRU genomfördes var lektionstiden genomgående 40 minuter. Då ingen schemaenlig undervisning meddelats under mer l än halva delen av en lektion l ansågs lektionsbortfall föreligga. l Beträffande definition av olika orsaker till lektionsbortfall, se l vidare i det följande.

13. 3. 2 Förstudie

Definitionen av bortfallsorsakerna baserades dels på en tidigare studie av liknande karaktär, genomförd i samband med AVU, dels på erfarenheter av vad som brukar förorsaka lektionsbortfall samt dessutom på erfarenheter från en förstudie. Nämnda förstudie bestod i genomgång av 100 ifyllda bokföringshäften, varvid iakttogs vilka or saker till lektionsbortfall som förekom. De olika orsakerna sammanfördes därefter i 7 huvudgrupper: helgdag, lov, friluftsdag, upprop och avslutning, konferenser och sammanträden, Studiedag samt annan orsak.

13. 3. 3 Definition av olika bortfallsor saker

De olika bortfallsorsakerna definierades närmare enligt följande:

i) Helgdag (som ingick i läsåret) Kristi Himmelsfärdsdag (15. 5.1969) och 1:a maj, annandag pingst (26. 5. 1969). Lektionsbortfall infallande under på.pga helgdag lov (se ii) nedan) ansågs bero på ii). gående

ii) Lov Vinterlov samt kortare lov (ej (sportlov), påsklov utgörande helgdag enligt ovan). Lektionsbortfall under dagar (l-Z dagar) före terminsavslutning ansågs förorsakat av iv).

iii) Friluftsdag Här inkluderades förutom egentlig friluftsdag även särskild studiebesök samt dag(ar) då elever dag för och lärare medverkade i samband med skräpplockningskampanjer .

iv) Upprop och avslutning förutom upprop resp terminsavslutning även Avsåg för eleverna en eller två dagar före terminsledighet avslutning.

v) Konferenser och sammanträden klass-, stadie-, elevvårds- och ämnes- Kollegimn, konferenser samt andra sammanträden inom skolan.

vi) Studiedag Som studiedag betraktades förutom egentlig Studiedag även den av SÖ anordnade koncentrationshalvdagen (9. 5. 1969). Dessutom specificerades lektionsbortfall under de första dagarna efter höstterminsstarten som vi) därest ingen annan orsak kunde fastställas.

vii) Annan or sak Som beroende på vii) specificerades dels lektionsbortfall ej förorsakat av någon av orsakerna i) - vi) ovan, dels lektionsbortfall vars orsak ej kunde utrönas.

Därest en lektion fallit bort på grund av flera olika orsaker ansågs bortfallet vara en följd av den orsak som gällt under större delen av lektionen.

13 . 3. 4 Definition av under sökningsvariabler

Mot varje i avsnitt 13. 3. 3 definierad bortfallsorsak svarar en undersökningsvariabel. Således svarar mot bortfallsorsak i) undersökningsvariabeln: antal bortfallna lektioner pga helgdag och mot bortfallsorsak ii) undersökningsvariabeln: antal bortfallna lektioner pga av lov osv.

13.4 Bakgrundsvariabler

De bakgrundsvariabler som utnyttjats för särredovisningar är lärarkategori och vad gäller lärare i läroämnen ämnesgrupp, varvid ämnesgruppindelningen är densamma som i bokföringsundersökningen.

13. 5 Primärmaterial

Med hjälp av ett bokföringshäfte hade lärarna själva utfört observation och registrering av sin arbetstid under bokförings- | perioderna. Lektionsbortfallsstudien baserades som nämnts på i de primärdata som erhållits genom bokföringsundersökningen. Lektionsbortfallet hade registrerats i bokföringshäftena genom

i

överstrykningar på veckoschemat på häftenas utvikningsflik av

l

de lektioner som fallit bort under bokföringsperioderna. Orsakerna till bortfallet av lektioner fanns också registrerat i bokföringshäftena, ehuru i vissa fall enda st implicit. En allmän beskrivning av bokföringsmetoden och bokföringshäftets utformning finns i kapitel 6, avsnitten 6. 7 och 6.8. Ett exemplar av bokföringshäftet finns bifogat rapporten som bilaga 2.

13. 6 Parametrar

För varje undersökningsvariabel definierades en parameter, således en parameter för varje enligt avsnitt 13. 3.4 definierad under sökningsvariabel, t ex antal bortfallna lektioner per lärare, läsår och veckotimme på grund av helgdag och antal bortfallna lektioner per lärare, läsår och veckotimme på grund av lov osv.

Formellt definierades parametern i, antal bortfallna lektioner per lärare, läsår och veckotimme på grund av viss orsak, som

i = 5 (13.6.1)

varvid = antal bortfallna lektioner för k,

Xi.k mätperiod

J

lärare j och cluster i

antal veckotimmar (lektioner som skulle

IJ .k o .. . .

hallas) for mätperiod k, lärare _] och cluster i

M = antal cluster

L = antal lärare

antal lärare i cluster i

antal för lärare j i Cluster i mätperioder

antalet bortfallna. lektioner per lärare och läsår

n antalet veckotimmar (lektioner som skulle i :i hållas) per lärare och läsår.

definierades som

/u(X) och/KY)

M L. N.. 1 IJ Z 2 E X N . 13k i k _..._J___:.____- , resp (13.6.2)

/u(X)_ L

M L 1 13 Z E Z

YIJk

L

13.7 Estimatorer

Som estimator av (13. 6. 1) användes

Å

(13.7.1) 2:40

varvid = antal bortfallna lektioner för mätperiod k, xi.k J lärare j och Cluster i

antal veckotimmar för mätperiod k, lärare j yijk och Cluster i

m = antal utvalda Cluster

= antal lärare i Cluster i

Li

i n__ = antal mätperioder (observationer) för lärare j 13 i Cluster i

= av antalet bortfallna lektioner per F(X) skattning lärare och läsår

H skattning av antalet veckotimmar per lärare ä» :i och läsår.

A ^ . .

definierades som

/.1(X) 0ch/.1(Y)

13. 8 Bearbetning och kontroll av data

Från bokföringshäftena överfördes det genom överstrykningar på veckoschemat registrerade lektionsbortfallet för varje lärare till ett särskilt stansunderlag. Lärarnas redovisning av lektionsbortfall hade kontrollerats av Uizs lokalombud och granskningspersonal i samband med den allmänna granskningen och kontrollen av de ifyllda bokföringshäftena. Sedan materialet stansats på hålkort utfördes ett antal maskinella kontroller, bl a en konsistens-

med hjälp av definitionsdatakorten (se kapitel 7, avsnitt 7 . 3. 2 .

kontroll

13 . 9 Bortfall

Bortfallets storlek framgår av bilaga l0 avseende individbortfall och partiellt bortfall i bokföringsundersökningen.

13, 10 Under sökningsresultat

Undersökningsresultaten redovisas i tabellkatalogen tillsammans med tabellerna för läsårsundersökningen. Redovisningen avser skattningar gällande de enligt avsnitt 13.6 definierade parametrarna. Tabellerna innehåller också uppgifter om antalet lärare i resp redovisningsgrupp samt dubbla standardavvikelser.

14 Under sökningsresultatens tillförlitlighet

14 . 1 Inl edning

14. 1.1 Bakgrund

Den teoretiska och principiella grunden för den följande diskussionen av tillförlitligheten hos GR U-resultaten har beskrivits i Uizs tekniska rapport för AVU (kapitel 7). Där framgår också hur utvärderingen har disponerats vid avrapporteringen av de båda undersökningarna. Emellertid skall här påminnas om att den utvärdering som kapitel 14 innehåller i princip är , en fortsättning i AVU- rapporten och kan ses

av utvärderingen som en ny etapp av tillförlitlighetsdiskussionen, varvid vissa g slutsatser som redovisats i AVU-rapporten blivit möjliga att j ompröva med hjälp av det nya och mer omfattande material Ä som tillkommit genom grundskoleundersökningen. Vad det senare beträffar kan dock påpekas att möjligheterna begränsas av den omständigheten att de båda undersökningarna ej haft exakt samma utformning.

14.1 . 2 Några kommentarer rörande utvärderingsmodellen

Den för AVU och GRU gemensamma modellen för utvärdering av resultatens tillförlitlighet, se bilaga 9 i AVU-rapporten, är . uppbyggd på grundval av ett betraktelsesätt som förutsätter att

l

det totala felet hos en skattning består av fem felkomponenter. Av dessa representerar en slumpfelet hos skattningen och de fyra övriga, benämnda estimationsbias, rambias, observationsbias och bortfallsbias, var sin aspekt av det systematiska felet.

Utvärderingsmodellen är av naturliga skäl grundad på vissa förenklande förutsättningar rörande innebörden av de problem som uppstår vid en tillförlitlighetsbedömning. Bland modellens begränsningar kan nämnas att den formellt inte omfattar den aspekt av tillförlitligheten som rör bl a relevansen hos de operationella variabel- och populationsdefinitionerna. Dithörande frågor diskuterades därför i AVU-rapporten (avsnitt 8. 2) separat före den på modellen grundade utvärderingsdiskussionen. Vissa principiella synpunkter som där lämnas är tillämpliga på båda undersökningarna men för GRU i övrigt har motsvarande diskussion förts i direkt anslutning till beskrivningen av resp moment av undersökningen. En skillnad mellan GRU och AVU som i detta sam- I

i uppläggningen l manhang kan påpekas är att den restpost av icke klassificerad tid m m som förekom i AVU i GRU kunde nedbringas till en sådan storleksordning att den bedömdes kunna uteslutas; reglerna vid bearbetningen innebar med andra ord att all tid skulle klassificeras på viss aktivitet. Dessutom har i GRU gjorts en distinktion mellan totalt lärararbete, vari arbete avseende särskilt arvoderade funktioner och åtaganden ej ingår, Totalt lärararbete I och totalt lärararbete vari även sådant särskilt arvoderat arbete ingår, Totalt lärararbete II. Benämningen total arbetstid

-119-

eller enbart arbetstid avser i fortsättningen där ej annat

sägs den senare definitionen.

14. l. 3 Felkomponenterna i GRU och utvärderingens

disposition

Beträffande innebörden av de olika felkomponenterna och dessas bedömda relativa betydelse för GR U-resultaten skall inledningsvis sägas följande.

Slumpfel hos en skattning skapas dels av den omständigheten att skat tningen framräknas på grundval av observationer som endast avser en slumpmässigt utlottad

del av undersökningspopulationen, dels av de slumpmässiga felen från andra felkällor.

Slumpfelens storlek framgår av de i tabellkatalogen redovisade dubbla standardavvikelserna. Härvidlag gäller detsamma som påpekats beträffande AVU, nämligen (AVU-rapporten, kapitel 8, avsnitt 8. 1.2) att det s k systematiska urvalet av bokföringsperioder förmodligen medfört att de redovisade slumpfelen i genomsnitt innebär en viss överskattning. (Det kan här påpekas att också de redovisade slumpfelen är skattningar och alltså själva behäftade med slumpfel).

Estimationsbias förekommer hos skattningarna genom det skattningsförfarande (de estimatorer) som valts. Valet av skattningsförfarande har tidigare kommenterats 5, avsnitt 5. 4.

i kapitel

Observationsbias orsakas av en rad olika felkällor vid

möjliga insamlingen och bearbetningen av primärmaterialet. Dessa felkällor kan orsaka såväl systematiska som fel,

slumpmässiga av vilka de senare via den s k svarsvariansen och in-

påverkar går i det uppmätta slumpfelets storlek. Liksom tidigare beträffande AVU har bearbetningsfelen i huvudsak, bl a till av

följd det omfattande bedömts som

kontrollsystemet, slumpmässiga och den bias som de eventuellt har skapat bedömts vara av försumbar storleksordning.

De felkällor som hör samman med mätmetoden kan där-

själva emot inte på samma sätt bedömas kontroller inom

genom sin egen ram, främst därför att själva det faktum sker

att mätning skapar risk för en påverkan av den situation som skall undersökas och att en helt korrekt av vad som faktiskt skett under mät-

redovisning perioderna följaktligen kan ge en missvisande bild av den av undersökningen opåverkade situationen. De med bokföringsundersökningarna parallellt genomförda men i mät-

och hopkopplade samtidigt avseende i förhållande till dessa oberoende

intervjuundersökningarna ger möjlighet till ett studium av den snedvridning som detta förhållande kan ha förorsakat. För AVU bedömdes denna

typ av observationsbias ha haft en relativt för mot-

ringa betydelse, övrigt verkad av en speciell hos AVU:s

egenskap bokföringshäfte (kryssmarkeringseffekten), men de förändringar som på grund av de i jämförelse med AVU utvidgade infördes vid ut-

målsättningarna formningen av GR U-häftet gav anledning förmoda att motsvarande observationsbias i GRU skulle bli klart större.

Bortfallsbias utgöres av det systematiska fel som av bort-

skapas fallet. Bortfallet i GRU är större än i AVU. av

En redovisning bortfallets storlek efter bortfallstyp och bortfallsorsak för de olika lärarkategorierna lämnas 10.

i bilaga

Rambias orsakas av urvalsramens undertäckning, dvs den om-

ständigheten att urvalsramen inte helt täcker undersöknings-

Undertäckningsproblemet har såväl vid planeringen populationen. av GRU som vid kontrollarbetet i samband med genomförandet av undersökningen ägnats en betydande uppmärksamhet, vilket framgår av kapitel 3, avsnitt 3. 5. 4.

diskuteras var för sig de olika bias- I den följande utvärderingen

för undersökningsresultatens tillförlitkomponenternas betydelse

observationsbiasen under rubriken Validiteten hos boklighet,

och rambiasen under rubriken Undertäckningen som föringsdata felkälla. I ett avslutande avsnitt ges en sammanfattning i stora.

drag av utvärderingsdiskussionen.

14. 2 Estimationsbias

Som av kapitel 5, avsnitt 5. 4, är det förfarande med

framgått vilket i GRU beräknats så beskaffat att det tenderar

skattningarna

som något skiljer sig från de sanna. Den s k estimaatt ge värden tionsbias hos skattningarna som härav skapas har vid planeringsarbetet på grunder som redovisats i nyssnämnda avsnitt antagits vara av försumbar storlek. Denna bedömning skall i det följande

belysas med ett räkneexempel.

Estimationsbiasen i det här aktuella fallet utgöres av skillnaden mellan medelvärdet av clustermedelvärdena, i vilket varje cluster

med samma vikt, och det sanna medelvärdet, medelvärdet ingår av de individuella värdena, i vilket varje lärare ingår med samma vikt cluster och det sätt på vilket dessa

(beträffande begreppet konstruerats i GRU, se kapitel 3, avsnitt 3. 3 - 3.4. l).Värdet på skillnaden är noll under vissa förutsättningar, nämligen om an-

alla cluster eller alla clustermedelvärden är lika stora. tingen

av dessa förutsättningar kan värdet vara Föreligger ingendera skilt från noll. Skillnaden kan vidare förväntas vara liten om inget statistiskt samband föreligger mellan clusterstorlek och cluster-

medelvärde.

Det sätt clustren konstruerats gör det inte rimligt att tro

på vilket att det skulle något samband mellan clusterstorlek och

föreligga

tidsåtgång, t ex av den arten att lärarna skulle tengenomsnittlig dera att ha högre värden på. arbetstiden ju större det cluster är som de kommit att tillhöra. Avsikten med exemplet nedan är att

om vilken storlek som estimationsbiasen kan ge en uppfattning l

till vid ett svagt samband mellan clusterstorlek och cluster- l uppgå. medelvärde men vid stor spridning i clustrens storlek och medelvärden. Följande fördelning i dessa båda avseenden har antagits.

Clusterstorlek Clustermedelvärde

(antal lärare (tim/vecka)

per cluster)

40, 0

Clusterstorlek Clustermedelvärde (antal lärare (tim/vecka) per Cluster)

38,9 37,5 39,4 43,3 42,5 41,7 40,0 44,0

U1NO\GO\\0›{>©

Medelvärdet av clustermedelvärdena blir i detta exempel 40, 03 tim/vecka och det sanna medelvärdet 40, 15 tim/vecka, vilket ger en skillnad av - O, 12 tim/vecka, motsvarande - 4, 8 tim/ läsår.

Det kan påpekas att clustren för stora redovisningsgrupper genom det sätt på vilket clustren konstruerats i allmänhet torde vara tämligen likstora. Estimationsbiasen kan därför bedömas vara särskilt liten i de fall där gränsen för biasens försumbarhet med hänsyn till relationen mellan bias och standardavvikelse måste sättas lågt.

14. 3 Validiteten hos bokföringsdata

14. 3 .l Utgångspunkt

Inledningsvis citeras följande stycke ur AVU-rapporten (kapitel 8, avsnitt 8. 3. l):

Den modell som senare kommer att användas för utvärderingen av observationsbiasen, dvs validiteten (riktigheten) hos bokföringsuppgifterna bygger på antagandet att följande tre förutsättningar rörande de deltagande lärarnas inställning till undersökningen och förmåga att bokföra i tillräcklig varit utsträckning uppfyllda.

i i Lärarna har haft en i stort sett till positiv inställning undersökningen, så. att de aktivt engagerat sig i uppgiften att åstadkomma så bra uppgifter som möjligt.

Lärarna har allmänt haft en sådan i allmänhet inställning och till undersökningen i synnerhet att de inte medvetet lämnat felaktiga uppgifter.

Lärarna har haft förmåga att i begärd utsträckning genomföra bokföringen enligt lämnade instruktioner.

På grundval av mätbeteende- och attitydundersökningens resultat och andra erfarenheter bedömdes dessa förutsättningar i AVU som i tillfredsställande grad uppfyllda. Motsvarande erfarenheter har inte gett anledning till någon annan bedömning för GR U:s del. För en mera principiell motivering hänvisas till AVU-rapporten, kapitel 8, avsnitt 8. 3. 5.

Redovisningen av resultaten från mätbeteende- och attitydundersökningen i GRU lämnas i bilaga 9. Bland dessa kan här som exemplifiering nämnas följande.

Fråga (nr l 1): Anser Ni att den information Ni fått om under-

sökningens syfte har varit tillräcklig?

Ja 66 %

Nej 34 %

Fråga (nr 12): Anser Ni att de anvisningar och instruktioner

Ni fått för bokföringsundersökningen har varit tillräckliga ?

i

i

Ja 97 70

i

i

Nej 3 % l Samma fråga gav i provundersökning 2 samma andel ja-svar (se i

kapitel 8, avsnitt 8. 3. 2. 3, fråga nr 8 i AVU- rapporten).

Under det gångna året har Ni fyllt i ett antal Fråga (nr 15):

bokföringshäften. Tror Ni att den arbetstid

som redovisas genom uppgifterna i dessa häf-

ten är mindre än, lika stor som eller större än

den arbetstid Ni har i normala fall?

Mycket mindre 5 %

Något mindre 23 %

Lika stor 66 %

Något större 5 %

å

Mycket större l %

å

till i Fråga (nr 19): Inställning påståendet Undersökningens

uppläggning och genomförande förefaller på

det hela taget vara väl genomtänkt.

-123-

Fråga (nr 33): Inställning till påståendet Det är av stor

betydelse för lärarna att den här undersök-

ningen kommit till stånd.

Svaren på denna fråga visar på en inställning hos de i undersökningen deltagande lärarna som bekräftas av såväl andra resultat från mätbeteende- och attitydundersökningen som av erfarenheter från datainsamlingen; en övervägande positiv inställning men samtidigt en tämligen stor osäkerhet beträffande undersökningens värde.

Som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen väljes samma förenkling av utvärderingsmodellen som med avseende på validitetsbedömningen gjorts i AVU-rapporten (kapitel 8, avsnitt 8. 5. Z) och samma biasmodell som i anslutning därtill (avsnitt 8. 5. 3) uppställts. Denna innebär att en bias hos observationerna kan skapas genom följande två effekter:

Ansamlingseffekten: Den omständigheten att läraren i förväg vet att han skall bokföra sin arbetstid under en vecka gör att han (omedvetet eller i god tro) tenderar att uppskjuta vissa

arbetsuppgifter till Den omständigheten att han bokför vidare

bokföringsveckan. gör att han (omedvetet eller i god tro) tenderar att utföra arbete under bokföringsveckan som han annars skulle utfört efter denna.

Påminnelseeffekten: Den specificering av läraruppgifter som aktivitetslistan i bokföringshäftet innebär medför att läraren påminns om vilka olika uppgifter som ingår i en lärares arbete, något som i sin tur medför att han tenderar att arbeta mer än han skulle om

ha gjort han inte bokfört.

Vid planeringen av GRU tillfogades till ovanstående

ett antagande (a) om att påminnelseeffekten förstärkes vid en ökning av antalet aktiviteter på aktivitetslistan. Vidare gav analysen

av intervjuundersökningsresultatet i AVU anledning förmoda (b) att de båda effekterna under en bokföringsperiods gång ändras så att arbetstiden tenderar att under i övrigt lika förhållanden vara störst under periodens början, därefter försvagas och eventuellt åter förstärkas mot periodens slut, möjligen så att den faktiska arbetstiden tidvis kommer att ligga under den hypotetiska, av undersökningen opåverkade, arbetstiden.

Antagandet (a) ovan innebär att man redan före genomförandet av huvudundersökningen kunde vänta sig att GR U-häftet skulle medföra en i förhållande till AVU-häftet positiv bias. Som kommer att visas i det följande förefaller denna bedömning att ha varit riktig, men det bör kanske redan här påpekas att därmed inte är sagt att förklaringen till skillnaden nödvändigtvis är den som ovan antagits, eller ens att en överskattning i absolut mening föreligger.

I utvärderingsmodellens termer innebär den ovan beskrivna förenklade biasmodellen att de bokförda uppgifterna, efter kontroller, rättningar och kompletteringar, i genomsnitt ger en riktig bild av tidsåtgången för det arbete som faktiskt förekommit under bokföringsperioderna, men att en tendens till positiv bias skapas genom bokföringens inverkan på lärarnas arbetsbeteende. Hur biasmodellen svarar mot verkligheten skall här närmast belysas med hjälp av intervjuundersökningens resultat.

14. 3. 2 Bokföringens inverkan på arbetsbeteendet

l Av resultaten från intervjuundersökningen (se bilaga 4, tabell l)

framgår att den skattade genomsnittliga skillnaden i tidsåtgång

j för totalt lärararbete enligt bokföring resp intervju i GRU var

NA + 9 min/dag, dvs tidsåtgången var ca 1 tim större per vecka enligt bokföring än enligt intervju. Motsvarande skillnad i AVU var av samma storlek men med motsatt tecken. Intervjuunder sökningen gav där en tidsåtgång som var ca l tim högre per vecka. Jämfört med AVU skulle detta innebära att GRU ger 2 tim högre värde på tidsåtgången för det totala lärararbetet per vecka. Det antagande som uppställts redan före GRU:s genomförande har därmed fått ett empiriskt belägg. Värdet, som gäller alla lärarkategorier sammantagna, är dessutom av en storleksordning som väl överensstämmer med vad som förväntats. Den skillnad som erhölls i provundersökning 2 (se kapitel 2, avsnitt 2. 3. 3) mellan de båda typerna av bokföringshäften var 3, 0 tim för såväl lärare i läroämnen som lärare i övningsämnen (de två kategorier som omfattades av undersökningen), men det GR U-häfte som då användes innehöll en mera detaljerad aktivitetslista än det GR U-häfte som användes i huvudundersökningen, och vidare omfattade provundersökningen bara en bokföringsperiod per lärare, två omständigheter som båda antogs medföra överskattning av den skillnad som skulle komma att föreligga mellan de båda huvudundersökningarnas resultat. Till detta kommer den omständigheten att provundersökningen avsåg hela dygnet medan intervjuundersökningarna endast täcker tiden efter kl 14. 00, något som kan antas ge en tendens till underskattning hos den genom intervjuundersökningarna erhållna skillnaden.

En fråga som inte kunde belysas empiriskt på ett tillfredsställande sätt i AVU-rapporten var huruvida skillnader i arbetsbeteendeförändringar förelåg mellan olika lärarkategorier. Det större materialet i GRU ger bättre möjligheter härtill. Närmast ges här ett utdrag ur intervjuundersökningens resultattabeller (bilaga 4, tabell l), där skillnaden i total arbetstid mellan bokföring och

särredovisas efter 4 l intervju lärarkategori. I höger kolumn redovisas samma värden omräknade till timmar per vecka.

-125-

Skillnad Dubbel Skillnad

(min/dag) standard- (tim/ve cka)

avvikelse

Speciallärare Yrkeslärare 13 21 l, 5

Samtliga lärarkategorier 9 3 1, 0

Som synes är skillnaderna förhållandevis väl samlade kring medelvärdet med undantag vad gäller speciallärare. För att begagna den erhållna punktskattningen av - 0, 4 tim/vecka, i stället för genomsnittet för samtliga lärarkategorier, som mått på den sanna skillnaden mellan bokföring och intervju för denna lärarkategori torde emellertid också krävas saklig motivering. Huruvida en sådan finns att söka t ex bland särskilda egenskaper i speciallärarnas undervisningssituation kan här inte bedömas. Möjligen skulle den relativt sett låga redovisade arbetstiden för speciallärarna delvis kunna vara en följd av en i förhållande till övriga lärar kategorier lägre observationsbias.

Fördelningen av den totala skillnaden på de aktivitetsgrupper som särredovisats var enligt tabell 1 följande:

Skillnad (min/dag)

Lek- Förbere- Övrigt Totalt tioner delser och lärar- lärar-

efterarbeten arbete arbete

Samtliga lä rar kategorier - l 5 5 9

Som tidigare framgått antas skillnaden vara en följd av arbetsbeteendeförändring avseende icke tidsbundna aktiviteter. Skillnaden för lektioner bör sålunda ligga nära noll, vilket som synes också är fallet. Tidsbundna aktiviteter finns även bland dem som inkluderas i de två aktivitetsgrupperna Förberedelser och efterarbeten resp lärararbete, men deras

Övrigt

relativa tidsåtgång torde vara så liten att man ofta kan bortse från detta förhållande. Observationsbiasen kan i sådana fall betraktas som fördelad på alla andra aktiviteter än lektionerna i proportion till tidsåtgången för resp enskild aktivitet.

Vad observationsbia sen kvantitativt kan betyda för skattningarna avseende av lärararbetet skall belysas med ett

komponenter

7. 2. 4.2 i AVU-ra räkneexempel (se också kapitel 7, avsnitt porten). Antag att den skattade tidsåtgången är följande (tim

vecka).

Lärokur sbundet arbete 30, 0 + l, 0

Övrigt lärararbete (I + 11) 10,0 + 1,0

Totalt lärararbete 40, 0 + 2, 0

(Il)

Den relativa överskattningen för Totalt lärararbete blir 5 %, för alla andra aktiviteter än lektioner 10 % och för aktivitetsgruppen Lärokursbundet arbete 3 %.

Slutligen skall beträffande observationsbiasen påminnas om att de genom intervjuundersökningen erhållna skillnaderna som nämnts såväl i AVU som i GRU avser tiden mellan kl 14. 00 - 24.00. I viss omfattning har ansamlings- och påminnelseeffekterna naturligtvis också medfört förändringar i arbetsbeteendet före kl 14.00, under sön- och helgdagar. Räknar man

speciellt med att effekterna haft ungefär samma relativa styrka före kl 14. 00 som efter detta klockslag i de båda undersökningarna så. betyder den nämnda omständigheten att den beräknade skillnaden mellan AVU- och GR U-resultat av 2 tim/vecka

ifrågavarande är en underskattning.

14. 3. 3 Ytterligare kommentarer till intervjuundersökningens

resultat

Intervjuundersökningen (tabell l) ger ytterligare en serie värden som i detta sammanhang kan förtjäna att påpekas, nämligen dem , som skillnader i tidsåtgången för lektioner. Rimligtvis bör i

gäller

av denna tidsåtgång vara ganska exakta, både till mätningarna

av att lektionerna är lätta att i efterhand komma ihåg och följd

möjligheterna att kontrollera lämnade uppgifter mot schemat. genom De skattade skillnaderna för de sex lärarkategorierna var i min/ dag

O, 0, O, -1, -2, -1

Den nästan fullständiga överensstämmelse som således erhållits kan kanske närmast ses som en indikation på den noggrannhet med vilken undersökningarna genomförts, men ger samtidigt också en

om hur pass exakt de båda mätmetoderna under vissa förantydan hållanden kan fungera.

Beträffande intervjuundersökningens resultat skall vidare ges en kommentar till tabell 4. I denna redovisas skillnaden mellan bokföring och intervju, fördelad efter erinringstidens längd, dvs antalet dagar mellan den dag uppgifterna avsåg och den dag intervju ägde rum. Med avseende på totalt lärararbete erhölls följande värden:

Antal dagar s Skillnad Dubbel standarderinringstid (min/dag) avvikelse

17 18

Dessa värden är intressanta därför att det som sagts i AVUrapporten (kapitel 8, avsnitt 8. 5. 5) om intervjumetodens funktionssätt snarast skulle ge anledning förmoda att skillnaden skulle bli mindre vid ökning av erinringstiden, nämligen som följd av att glömskeeffekten skulle tendera att ge en förändring av svaren i arbetstidsöverskattande riktning. Den motsatta tendensen i ovanstående tabell är inte statistiskt säkerställd, men den ger anledning påpeka att intervjumetoden också kan ha en glömskeeffekt x i arbetstidsunderskattande vilket bör beaktas vid en

riktning, eventuell bedömning av den absoluta biasnivån hos undersöknings-

i

resultaten. (Det värde på intervjumetodens observationsbias, mot- [ svarande en överskattning på l, Z tim/vecka, som erhållits i ett räkneexempel i AVU-rapporten för lärare i läroämnen, kapitel 8, avsnitt 8. 5. 5, är som där framgått en följd av antaganden rörande AVU-häftets funktions sätt). l Rörande ett av de åsyftade antagandena, motsvarande antagandet l l (b) i avsnitt 14. 3. 1 ovan, att påminnelse- och ansamlingseffekterna x tenderar att försvagas under en bokföringsperiods lopp, är i sin tur tabell 5 av intresse. Trots det stora antalet observationer har vare sig den i AVU nämnda mycket tydliga tendensen eller något annat samband mellan redovisad tidsåtgång och redovisningsdagens ordningsnummer med någon säkerhet kunnat spåras i GR Uzs material. Det enda som i detta talar för att effekterna skulle vara störst i början av perioden är att första dagen i bokföringsperioden visar den största skillnaden mellan bokföring och intervju. Detta framgår av följande sammanställning (vägda skattade skillnaden i min/dag enligt tabell 5).

Dagens ordningsnummer l 2 3 4 Skillnad i minuter 23 3 9 2 8 15

Motsvarande redovisning för de olika veckodagarna ger emellertid en så splittrad bild av samma förhållande att antagandet i fråga åtminstone för GRU:s del får överges. Någon konsekvens för förklaringarna av de erhållna skillnaderna har detta inte, vare sig för GRU eller för AVU, däremot skulle det räkneexempel som lämnats i AVU-rapporten beträffande observationsbiasens storlek få konstrueras på ett annat sätt och därigenom troligen ge ett något annorlunda resultat.

-128-

14.4 Bortfallet

14. 4.1 Inl edning

För av olika principiella aspekter av bortfallsen beskrivning

hänvisas till följande avsnitt i AVU-rapporten. problematiken

Definition av bortfall 7. 4. 4 Definition av bortfall sbias 7. 4. 5. 2 Tabell för beräkning av bortfallsbiasens storlek 7. 4. 5. 3 Bortfallsbiasen i AVU 8. 6

Av det som i dessa avsnitt sagts kan föl-

i principdiskussionen

att upprepas (av utrymmesskäl här något förenklat). jande förtjäna

De lärare som bildar bortfallet betraktas a) resp perioder som ett slumpmässigt urval ur ett tänkt bortfallsstratum = den mängd lärare resp perioder i undersökningspopulationen som skulle ha utgjort bortfall om de ingått i urvalet. De lärare resp perioder som ingår i det bearbetade materialet representerar på samma sätt ett observati0nsstratum.

Bortfallsbiasen hos skattningen av genomsnittlig arbetsb) tid beräknas genom att bortfallsprocenten (som är en skattning av bortfallsstratums andel av undersöknings-

multipliceras med skillnaden mellan den

populationen)

arbetstiden för de lärare som verkliga genomsnittliga bildar observationsstratum och de lärare som bildar bortfallsstratum. Skillnaden i fråga är okänd, men dess storlek kan bestämmas genom en rimlighetsbedömning av formen maximal trolig skillnad i endera riktningen.

Såväl i AVU som GRU är bortfallet av två. slag:

lärarbortfall = de lärare i urvalet vars samtliga fem bokföringsperioder utgör bortfall,

partiellt bortfall = bortfall av enskilda bokföringsperioder för lärare som ingår i det bearbetade materialet med minst tre bokföringsperioder.

Bortfallet har i GRU blivit föremål för särredovisning efter alla de bakgrundsvariabler som använts som indelningsgrund i tabellerna och som det varit möjligt att erhålla uppgift om även för de utvalda icke deltagande lärarna (Ui-referens 11). En sammanfattande bortfallsredovisning lämnas i bilaga 10.

_129_

14.4. 2 Jämförelse mellan bortfallet i AVU och GRU

Storleken av bortfallet i GRU blev större än i AVU, som framgår av följande sammanställning (här och i fortsättningen avser redovisningen samtliga lärarkategorier sammantagna med bokföringsperioden som enhet, se ovan punkt c).

Det totala bortfallets fördelning efter orsak i de båda undersökningarna framgår av följande sammanställning. På grund av den många gånger flytande gränsen mellan vägran och angivna skäl av typen sjukdom, har ej tid osv som bortfallsorsak, och delvis olika grunder för i AVU och GRU,

orsaksklassificeringen skall denna jämförelse begränsas till de två kategorierna tjänstledighet och övriga orsaker.

Det kan här påminnas om att det bortfall som

skapades av tjänst-

ledighet enligt givna förutsättningar var ofrånkomligt. Vill man betrakta bortfallsprocenten som mått på effektiviteten i undersök-

ningens genomförande bör tjänstledighetsbortfallet elimineras.

Man ser då att de resterande bortfallsvärdena är nästan desamma

för båda undersökningarna. Med hänsyn till den krävande

uppgiftslämning som ett deltagande i en undersökning av denna

omfattning innebär och med kännedom om erfarenheter från andra undersök-

ningar inom och utom landet torde värdena i fråga

ligga mycket nära den gräns som i praktiken kan nås utan eller be-

obligatorisk tald uppgiftslämning - med de speciella risker för

snedvridning som därvid skulle uppkomma.

Också det partiella bortfallets under de olika

utveckling bokföringsperioderna är av intresse att jämföra.

l

l

för GRU:s del är att det partiella, och således Amnärkningsvärt också bortfallet är praktiskt taget helt stabilt.

det totala,

14. 4. 3 Bortfallets fördelning på lärarkategorier

Det totala bortfallets fördelning på de olika lärarkategorierna

baserad på tabellerna l framgår av följande sammanställning, och 2 i bilaga 10.

Tjänst- Övriga Totalt

Lärare i läroämnen 8, 4 % 14, 7 % 23,1 %

Lärare i

7, 9 % 13, 9 % 21, 8 % övningsämnen

Samtliga lärar-

8, 3 % 12,9 % 21, 2 % kategorier

Skillnaderna vad gäller det bortfall som inte beror på tjänstledighet

stora. I viss utsträckning beror de på tillär som synes ganska

är ett slumpmässigt urval ur bortfallsstratum, fälligheter (bortfallet se avsnitt 14.4. också faktiska skillna-

l) men avspeglar säkerligen der i den relativa storleken av bortfallsstratum inom de olika katego-

rierna.

14. 4.4 Några ytterligare allmänna synpunkter på bortfallet

som felkälla

Bortfallet som felkälla har tidigare diskuterats i AVU-rapporten

8, avsnitt 8.6). Här skall tillfogas ytterligare några syn- (kapitel punkter.

Först skall konstateras att det faktum att man erhållit ett

själva 1 bortfall innebär att man inte kunnat erhålla tillförlitliga observa-

*i tioner av bortfallsindividernas värden på berörd undersökningsvariabel. I AVU och GRU denna. av tidsåtgång för lärar-

utgöres

om vilken endast läraren själv genom ett fastställt observaarbete, tionsförfarande inom viss tidsrymd kan lämna uppgift. Några objektiva data kan således inte erhållas sedan bortfallet

om tidsåtgången i efterhand konstaterats; vad man kan göra är att studera sådana

för bortfallspersonerna som man kan få uppbakgrundsvariabler

om och som kan bedömas samvariera med tidsåtgången. Det gift numeriska värde i bortfallsstratum man därigenom

på tidsåtgången kan beräkna kan lätt som objektivt, vilket kan skymma

uppfattas undan det faktmn att saknade observationer är och förblir saknade

inte dokumenterats, vilket är sällsynt) och att varje (om värden

av dem är resultatet av en bedömning, vars överensersättning

stämmelse med det riktiga mätförfarandets resultat i strikt objektiv mening förblir okänd. Överensstämmelse kan emellertid antas föreligga, men endast på grundval av en saklig argumentering.

Den nämnda omständigheten är skälet till att utredningsinstitutet vid sin behandling av bortfallsproblemet i ULA-undersökningarna inte ansett det vara motiverat att genom insamling av speciella bakgrundsdata och användning av statistiska metoder skatta värden på genomsnittlig tidsåtgång för olika bortfallsstrata. Vad som åter stått att göra efter att i mesta möjliga mån ha sökt begränsa bortfallet och beskriva strukturen hos detta har varit att genom rimlighetsbedömningar söka komma fram till en uppfattning beträffande bortfallseffektens storlek. Tillförlitligheten hos dessa bedömningar kan emellertid inte objektivt fastställas. De kan endast accepteras eller inte accepteras på grundval av den argumentering som framförts.

I AVU-rapporten har biaseffekten av bortfallet bedömts som förhållandevis ringa. Denna bedömning grundas bl a på att det saknas rimliga skäl att tro att de bortfallsskapande omständigheterna skulle tendera att ge någon avsevärd bias i ena eller andra riktningen. Tendensen kan emellertid tänkas variera i styrka vid olika storlek hos bortfallsstratum.

Antag t ex att bortfallsstratumet för en viss redovisningsgrupp består av 50 lärare. Dessa har då den gemensamma egenskapen att utgöra bortfall, faktiskt eller hypotetiskt, i undersökningen. De motiv och omständigheter som i de enskilda fallen orsakat, resp skulle ha orsakat, bortfallet är emellertid i verkligheten mycket olikartade. Vidare är arbetstiden till stor del bunden av lektioner och andra tidsmässigt fastlagda åligganden, .och vissa arbetsuppgifter därutöver torde i viss utsträckning vara ofrånkomliga. Det förefaller med hänsyn till dessa omständigheter inte rimligt att tro att de femtio lärarna genomgående skulle ha extremt kortare årsarbetstid än de lärare inom samma redovisningsgrupp som deltagit i undersökningen. Inte heller det motsatta förhållandet, att alla lärare i bortfallsstratum skulle ha extremt längre arbetstid, förefaller troligt. Rimligen bör i stället i en grupp av nämnda storleksordning avvikelser åt olika håll i stor utsträckning ta ut varandra.

Situationen kan emellertid vara en annan om bortfallsstratumet endast består av några få lärare. Här förefaller det vara mindre osannolikt att alla lärare har extremt lång eller extremt kort arbetstid, dock kanske i mindre utsträckning beroende på att de alla tillhör bortfallet än på själva det faktum att de är så få. Men samma faktum innebär också att bortfallsprocenten (egentligen bortfallsstratumets relativa storlek) är liten. - Säg att vid ett litet bortfallsstratum skillnaden D mellan den genomsnittliga arbetstiden i observations- resp bortfallsstratum är 5 tim/vecka, ett värde som får betraktas som högt med hänsyn till att det motsvarar en skillnad av 200 tim/läsår (vid samma förut-

arbetsvolym). Enligt

sättningarna måste bortfallsprocenten vara liten, säg 2 %. Bortfallsbiasen blir då 0, 02 . 5 = O, 1 tim/vecka, alltså trots det höga värdet på D av helt oväsentlig storlek.

Det som här förts har gällt lärarbortfallet men

resonemang kan med likartad antas gälla det partiella bortfallet.

motivering

att det i förhållande till AVU ökade Speciellt den omständigheten

bortfallet i GRU är att hänföra till kortvarig tjänstpartiella

och denna orsaks svaga samband med arbetsledighet rimligtvis tiden talar för att skillnaden tenderar att minska vid ökande bort-

fallsprocent.

Vidare är som nämnts resonemanget grundat på förutsättningen att man efter en noggrann insamling, bearbetning och utvärdering

data som kan belysa bortfallsfelets betydelse inte av empiriska funnit skäl att anta att bortfallet haft någon tendens till snedvrid-

i ena eller andra Utöver vad som ovan och i AVUning riktningen.

skall beträffande rimligheten i detta antagande rapporten sagts nämnas följande.

En studie av bortfallets struktur i fråga om olika bakgrundsdata

12) visar att bortfallsgruppen är tämligen likartad (Ui-referens

utom i två avseenden: bortfallet tenderar att bearbetningsgruppen ha en något lägre tjänstekoefficient och en genom-

genomsnittligt

större andel lärare bosatta i storstäder. I resultat- . snittligt något tabellerna har något samband inte kunnat spåras mellan arbets-

i

storlek men däremot det att w tidens och tjänstgöringsort, framgår det finns ett samband mellan arbetstidsåtgång och värde på tjänste-

omräknat till samma för lä- i koefficienten: volym är tidsåtgången i rare med tjänstekoefficientvärden högre än för lärare med

låga

värden. Man skulle på basis av detta kunna hävda att borthöga fallet tenderar att ge en negativ bias, dvs att bortfallet har en underskattande tendens. Förutsättningen skulle i så fall vara dels att t ex lärare med låga tjänstekoefficienter i bortfallet liknar dem som i bearbetningsgruppen, dels att alla andra faktorer

ingår tenderar att skillnaden mellan observations- och undersök-

göra ningsstratum till noll.

Ett annat resultat som närmast stöder antagandet att

empiriskt bortfallsstratumets genomsnittliga tidsåtgång inte är väsentligt avvikande skall här nämnas. I en studie har tidsåtgången framräknats för vissa lärare (lärare iläroämnen) som redovisat sitt lärararbete för en eller två bokföringsperioder men genom minimikravet på tre perioder blivit bortfall. Genomsnittsvärdet blev 1 724 tim/läsår jämfört med 1 652 tim/läsår för bearbetningsgruppen, efter korrigering för olika tjänstevolym, motsvarande en skillnad på mindre än 2, 5 tim/vecka, dvs en skillnad av den storleksordning som i diskussionen av bortfallsbiasen i AVU och GRU ansetts tänkbar.

Till vad som ovan sagts skall påpekas den omständigheten att det i och för sig är möjligt för enskilda lärare att regelbundet ha mycket högre arbetstid än genomsnittet, t ex 20 timmar mer per vecka än ett genomsnitt av säg 40 timmar, men att möjligheterna härvidlag av en regelbundet avsevärt kortare arbetstid per vecka som tidigare nämnts är begränsade, dels genom den bundna arbetstiden, dels genom de arbetsuppgifter som måste utföras på den icke bundna arbetstiden. Möjligen kan detta ge anledning att räkna med att den genomsnittliga tidsåtgången i (det partiella) bortfallsstratmnet är något högre än i observationsstratumet. I så fall skulle även det partiella bortfallet tendera att ge upphov till en viss under skattning.

14. 5 Undertäckningen som felkälla

14. 5.1 Inledning

Undertäckningen utgör den del av undersökningspopulationen som inte täcks av urvalsramen och som därför inte kan omfattas av uppgiftsinsamlingen. För en principiell diskussion av undertäckningen och den bias, benämnd rambias, som den kan ge upphov till hänvisas till följande avsnitt i AVU-rapporten:

Definition av undertäckning 7. 4. 3

D efinition av rambia s 7. 4. 5. l

Tabell för beräkning av rambiasens storlek 7.4.5.3

14.5.2 Rambiasens storlek

Som framgår av kapitel 3, avsnitt 3. 5. 4, utgör undertäckningen ca 15 % av undersökningspopulationen, vilket är 5 % mer än vad som förväntades vid planeringen. Rambiasen är liksom bortfallsbiasen definierad som en produkt av en relativ andel och en skillnad och kan således även vid en hög undertäckningsprocent vara av oväsentlig storlek, nämligen om skillnaden i fråga, mellan medelvärdena i undertäcknings- resp undersökningsstratum, är tillräckligt liten.

som de lärare som ingår i undertäckningen från de Något skiljer lärare som utgör bortfall är att de inte själva haft möjlighet att bestämma om sitt deltagande; vare sig deras arbetstider eller

arbetsförhållanden kan alltså här vara bortfallsorsak. övriga Vad man då får fråga speciella egenskaper hos

sig är om några dessa lärare gör det rimligt att tro att de vid samma arbetsvolym m m skulle väsentligt avvika från sina kolleger i undersöknings-

som omfattats av urvalsramen. I princip samma resopopulationen

kan här föras som i föregående avsnitt beträffande lärarnemang * bortfallet och samma slutsats bör kunna dras; när

undertäcknings-

för en redovisningsgrupp är av betydelsefull storleksprocenten

består undertäckningsstratumet av ett så stort antal lärare ordning

bland dessa bör finnas lärare som både har relaatt det rimligtvis tivt relativt normal och relativt låg årsarbetstid, varför följ-

hög,

inte väsentligt bör avvika från motaktligen genomsnittsvärdet x svarande värde i undersökningsstratumet.

l Det bör emellertid att strukturen med avseende i påpekas på vissa bakgrundsvariabler hos lärarna i undertäckningen kan skilja sig betydligt från motsvarande struktur hos de lärare som omfattas av urvalsramen. Troligtvis är t ex unga lärare överrepresenterade i undertäckningen. Samtidigt antyder undersökningsresultaten att lärare med liten lärarerfarenhet, dvs i stort sett de unga lärarna, har något längre arbetstid än genomsnittet, varför skillnaden i åldersstruktur skulle ge upphov till en negativ bias hos skattningarna. Även om starka skäl skulle tala för att så är fallet är detta som tidigare framhållits i och för sig av mindre intresse;

vad som i sammanhanget är väsentligt är hur stor den negativa biasen i så. fall kan förväntas vara. Frågan skall belysas med ett räkneexempel, baserat på data tagna ur

CiRU-tabellerna för

småskollärare och lärare i läroämnen (för bada dessa kategorier kan nämnda samband mellan tidsåtgång och lärarerfarenhet spåras).

avser en beräkning av rambiasen, som erhålles genom Exemplet

av undertäckningsprocenten P med skillnaden D multiplikation mellan den genomsnittliga tidsåtgången i undertäcknings- resp undersökningsstratum.

Skattade värden ur tabell 3. 5. 4a i kapitel 3, av-

på P erhålles snitt 3. 5.4, och är för småskollärare 17 % och för lärare i läroämnen 16 %. Värden på D skall beräknas utifrån resultaten enligt

i tabellerna 1:6 och III:8 i tabellkatalogen, som i avrundade tal kan

1 sammanfattas som i följande tabell.

i

Tabell 14. 5. 2 Tidsåtgång för Totalt lärararbete II, korrigerad

till att avse tjänstekoefficient l, 00 samt procenttal avseende andelen lärare i resp erfarenhetsklass.

Lärarerfarenhet

- 5 år 6-20 år 21år -

Småskol- 1 450 tiIn l 350 tiIn l 480 tim lärare 30 % 55 % 15 %

Lärare i l 460 tim 1 400 tiIn l 470 tim läroämnen 30 % 60 % 10 %

Den genomsnittliga tidsåtgången blir enligt denna tabell 1 400 timmar för småskollärare och 1 425 timmar för lärare i läroämnen. Om man antar att lärarna i undertäckningen i båda lärarkategorierna fördelar sig med 70 % i lägsta erfarenhetsklassen, 30 % i den mittersta och 0 % i den högsta, alltså en mycket stark förskjutning mot yngre åldrar, så blir vid samma genomsnittsvärden i resp erfarenhetsklass den genomsnittliga tidsåtgången i undertäckningen l 420 timmar resp l 442 timmar. Skillnaden D blir således för småskollärare lika med l 400 - l 420 = - 20 timmar och för lärare iläroämnen lika med l 425 - l 442 = - 17 timmar.

De så erhållna värdena på. P och D ger följande värden på. rambiasen:

Småskollärare 0,17 . (- 20) = - 3, 4 tim Lärare i läroämnen O, 16 . (-17) - 2, 7 tim

Värdena avser hela läsåret och är således av helt betydelselös storlek.

14. 5. 3 Rambia sen från användarsynpunkt

Den formella likheten mellan uttrycken för rambias och bortfallsbias gör det påkallat att peka på en från användar synpunkt

viktig egenskap som skiljer undertäckningen som felkälla från bortfallet (och från övriga i utvärderingsmodellen beaktade felkällor). Antag att rambiasen bedöms vara oacceptabelt stor. En sådan bedömning behöver inte innebära att undersökningsresultaten förkastas som oanvändbara utan har som logisk konsekvens endast den att man vid de generaliseringar som av resultaten

görs på grundval ute sluter den del av under sökningspopulationen som inte omfattas av urvalsramen. Man kan säga att undersökningspopxilationen i ett sådant fall i praktiken har begränsats i förhållande till den som definierats, och det blir därvid följaktligen främst för an-

en fråga vändaren av resultaten att avgöra huruvida begränsningen kan accepteras eller inte.

Skulle man på motsvarande sätt bedöma bortfallsbiasen som

oacceptabelt stor blir konsekvensen däremot i princip att resultaten förkastas som oanvändbara. Att såsom vid

undertäckningen begränsa generaliseringarnas giltighet till den del av undersökningspopulationen som täcks av observationerna om bort-

är nämligen i fråga fallet inte möjligt, beroende

på att den del av undersökningspopulationen som då skulle uteslutas, bortfallsstratum, delvis

nämligen är hypotetisk; bortfallsstratum består ju inte bara av de lärare som utgör det faktiska bortfallet utan också av dem som skulle ha blivit bortfall om de kommit med i urvalet. Dessutom torde bortfallsegenskapen som avgränsningskriterium inte kunna ha någon från användningssynpunkt meningsfull innebörd.

14 . 6 Sammanfattning

14. 6.1 Inledning

Den utvärdering av tillförlitligheten hos AVU- och GR U-resultaten som redovisats i detta kapitel och i kapitel 8 i AVU- har

rapporten i huvudsak varit koncentrerad till de fel av systematisk art som skattningarna avseende total arbetstid under läsåret kan vara behäftade med. Därutöver har lämnats defini-

synpunkter på vissa tionsfrågor, närmast i avsikt att exemplifiera den betydelse som definitionernas innebörd och relevans har för av

bedömningar tillförlitligheten, samt i korthet diskuterats den som

snedvridning kan uppstå när avseende för enskilda aktivi-

skattningarna tidsåtgång teter användes för av aktiviteternas relativa andel av det

skattning totala lärararbetet.

l4.6.2 slumpfel och bias

av felproblematiken har varit i korthet följande. Behandlingen

redovisat värde i tabellkatalogen är behäftat med ett Varje bl a på grund av det urval sbaserade undersökningsförfarandet

och kan dessutom vara behäftat med en ofrånkomligt slumpfel bias av icke försumbar storlek. Storleken på slumpfelen finns

i form av en för varje skattning beredovisad i tabellkatalogen räknad dubbel standardavvikelse. Som mått på tillförlitlig-

heten hos en skattning skall den dubbla standardavvikelsen

standardavvikelsen, som är ett mått på variationen i (alltså de enskilda lärarnas tidsåtgång, multiplicerat med talet 2)

användas för att bilda ett intervall, vars nedre gräns utgöres

minus dubbla standardavvikelsen och vars övre av skattningen

av skattningen plus dubbla standardavvikelsen. gräns utgöres Bildas ett sådant intervall för alla skattningar i tabellkatalogen

i princip att (på grund av valet av koefficienten 2) 95 % gäller av de bildade intervallen innesluter det verkliga värde som

avses representera. Skulle man välja ett lägre resp skattning värde 2 och sålunda få mindre intervall, gäl-

på koefficienten ler förhållandet för ett mindre antal av intervallen och vice

versa.

Det sagda gäller under förutsättning att fel av systematisk art,

B-ias hos en skattning kan emellertid enbias, ej förekommer. dast delvis och under vissa förutsättningar beräknas siffermäs-

kan antingen biasens storlek eller dess sigt. Beräkningen gälla

eller bådadera. Det är endast i sistnämnda fall som det riktning

siffermässiga värde, nåär möjligt att korrigera skattningens

got som bör ske när biasbestämningen uppfyller rimliga objektivitetskrav av olika bedömare betraktas som sakligt

och i övrigt

En korrigering innebär emellertid inte någon garanti övertygande. för att all bias eliminerats. I princip får man därför alltid räkna

med att eller inte, i någon utsträck-

varje skattning, korrigerad

är behäftad med bias i över- eller underskattande riktning, ning och det avgörande för tillförlitligheten hos skattningen är därför om biasen kan bedömas vara av en storleksordning som för den

avsedda av skattningen är försumbar. Vad bedöm-

användningen

därvid är biasens absolutbelopp, närmare bestämt ningen gäller den största avvikelsen mellan skattningens förväntade värde

troliga och det värde som skall skattas. Beloppet i fråga får strängt taget

inte till mer än ungefär en fjärdedel av skattning ens stan-

uppgå dardavvikelse för att biasen inte skall märkbart minska den till-

95 %, som dubbla standardavvikelser enligt ovan förlitlighetsnivå, avser. Biasen kan med andra ord, i överensstämmelse med vad

som är intuitivt under i övrigt lika förhållanden tillåtas

naturligt, vara större vid stora slumpfel än vid små.

l4.6.3 Sammanfattning av slutsatserna rörande AVU- och GR U-resultatens tillförlitlighet

I stort kan de slutsatser som dragits vid utvärderingen sammanfattas på följande sätt.

AVU-RESULTATEN:

Skattningarna avseende total arbetstid bedöms vara rättvisande. En speciell egenskap hos bokföringshäftet (förkryssningsmöj1igheten) har visserligen konstaterats medföra en underskattande tendens, men denna beräknas vara uppvägd av en tendens till överskattning på grund av förändring av arbetsbeteendet under bokföringsperioderna (genom de s k ansamlings- och påminnelseeffekterna).

GR U-R ESULTATEN:

Skattningarna avseende total arbetstid bedöms ge en i förhållande till motsvarande skattningar i AVU positiv bias (över skattning), som på grundval av en jämförelse mellan bokförings- och intervjudata beräknats till 80 tim/läsår. Skillnaden har vid utvärderingen bedömts bero på att den mera detaljerade aktivitetslistan i GR Uhäftet genom de ovan nämnda ansamlings- och påminnelseeffekterna medfört en starkare förändring av arbetsbeteendet i GRU än vad som varit fallet i AVU.

Den nämnda biasen bedöms i sin helhet vara hänförbar till den tidsåtgång som avser icke tidsbundna. aktiviteter, dvs i huvudsak alla andra aktiviteter än lektionerna, och i stort sett fördela sig på de enskilda aktiviteterna i proportion till tidsåtgången.

De här redovisade bedömningarna innebär att systematiska fel hos skattningarna, som orsakats av ofullständig överensstämmelse mellan undersökningspopulation och urvalsram, brister

i uppgiftslämning och bearbetning, bortfall m m antagits vara av icke bestämbar riktning och av i förhållande till slumpfelen försumbar storlek.

Som ovan framgått ingår i bedömningarna inte bara ställningstaganden i fråga om arten och storleken av förekommande fel utan även i fråga om felens försumbarhet. Vilken storlek felen får ha för att kunna betraktas som försumbara är emellertid beroende av det sätt på vilket skattningarna användes, och avslutningsvis skall därför lämnas några kommentarer beträffande förhållandet mellan tillförlitlighet och användningssätt.

I princip kan man skilja på följande fyra huvudtyper av

användningar av AVU- och GRU-resultaten.

(a) Jämförelse av tidsåtgång internt inom AVU resp

internt inom GR U.

-138-

Jämförelse av tidsåtgång enligt AVU med (b) tidsåtgång enligt GRU.

av absoluta nivåer med hjälp av (c) Beräkning skattad tidsåtgång enligt AVU resp GRU.

Jämförelse av tidsåtgång enligt AVU resp (d) GRU med data från andra källor, andra

arbetstagargrupper osv.

till särskild kommentar i Beträffande användning (b) hänvisas 15, avsnitt 15. 5, där också vissa principiella problem kapitel som vid mellan data avseende olika populauppstår jämförelser tioner m m diskuteras. Biasproblematiken vid användning (a)

och (c) skall belysas med följande exempel.

Det torde i de flesta fall vara rimligt att anta att de systematiska

felen tenderar att ha samma storlek och riktning för olika redo-

Säg att den totala biasen hos två skattningar visningsgrupper. är 20 resp 30 timmar per år i samma riktning

(efter korrigering)

och att dubbla standardavvikelsen för båda skattningarna är 80

Vid av skillnaden, dvs vid användning(a), återtim/år. beräkning står en bias av endast 10 tim/år åt endera hållet, dvs ett belop

som i förhållande till som i detta fall blirj-_llO tim år, slumpfelet, storlek. För beräkning av den absoluta nivån på är av oväsentlig tidsåtgången, alltså vid användning (c), är däremot de antagna

var för sig i förhållande till slumpfelet så pass bebiasbeloppen 75 % av standardavvikelsen, att användning av tydande, 50 resp värdet standardavvikelsen vid bildande av konfidenspå dubbla intervall mindre än 95 % tillförlitlighet (för att erhålla denna ger borde dubbla standardavvikelsen här er sätgrad av tillförlitlighet tas med dubbla totalfelet, se AVU-rapporten, kapitel 7, avsnitt

7.2.3, som i de exemplifierade fallen är 90 resp 100 tim/år).

Karakteristiskt för är att den (efter eventuell felproblematiken kvarvarande bias som skattningarna är behäftade

korrigering)

med inte kan åsättas eftersom konsekvensen något punktvärde, då skulle kräva att korrigerades med detta värde, skattningarna måste ändå förväntas kvarstå och bli föremål för men viss bias osv. Denna saknar enligt ovan betydelse bedömning omständighet vid interna jämförelser mellan för skattningarnas tillförlitlighet AVU- och GRU-data, men tenderar däremot att öka den statis-

osäkerheten vid av samma data för skattning tiska användningen nivåer. Det kan också att slutsatserna vid av absoluta påpekas den senare måste utformas med hänsyn användningen speciellt till de definitioner som använts i undersökningarna och den be-

innebörd som detta kan innebära. gränsning i skattningarnas

Vad som här om användning gäller även, och i särskilt sagts (c) för Definitionsmässiga olikheter kan hög grad användning här ha en helt och jämförelser av detta utslagsgivande betydelse, måste därför i varje särskilt fall föregås av en genomgång slag av dessa olikheters innebörd och kvantitativa inverkan på resp

värden.

Några allmänna synpunkter rörande redovisningen och utvärderingen av undersökningsresultaten

15. l Inledning

I kapitel 15 lämnas först en kortfattad beskrivning av hur undersökningsresultaten redovisas, bl a förklaras resultattabellernas principiella utformning och kravet på en minsta urvalsstorlek för redovisning av skattningar. Därefter ges några synpunkter med avseende på läsningen och tolkningen av tabellernas innehåll. Slutligen ingår ett avsnitt rörande jämförbarhet mellan undersökningsresultaten från undersökningarna i avvecklingsskolorna och grundskolan.

15. 2 Hur under sökningsresultaten redovisas

De viktigaste undersökningsresultaten redovisas i ett stort antal tabeller, vilka sammanställts till en tabellkatalog. I denna ingår förutom tabellerna en innehållsförteckning och en förteckning över noter med förklaringar och kommentarer. Tabellernas allmänna principiella utformning framgår av nedanstående schema, figur 15. 2a, där B och C betecknar två bakgrundsvariabler medan U betecknar en undersökningsvariabel och X står för ett tänkt erhållet

genomsnittsvärde (skattningen) på en under sökningsvariabel. Index i avser bakgrundsvariabel B, indexj bakgrundsvariabel C och index k undersökningsvariabeln. Produkten avser den redovisningsgrupp som

på bakgrunds-

BiCJ.

variablerna B och C har värdena resp motsvarar

Bi Cj. Xijk

genomsnittsvärdet på den kzte undersökningsvariabeln för redovisningsgrupp Produkten som alltså definierar en

BiCj. BiCJ.,

redovisningsgrupp, kan också sägas definiera en tabellcell, varmed i detta fall avses den del av tabellen där

bl a genomsnittsvärdena på undersökningsvariablerna för

anges redovisningsgrupp

BiCj.

140 -

X x X 111 121 131 1c1 X X X 112 122 132 102

x X x11k 1jk 10k

X X 111.1 1ju 1c1:

211 251 201

X i1 ij1 1c1 12

X X 11k 12k ijk ick

X b1 b11 b21 bi1 bc1 X UbZ 1:12 b22 Xbj2 bc2

X x X b1k b21: bjk bck

U X X X . bu b1u b2u bgu bcu

Figur 15. 2a Schema över resultattabellemas principiella utformning

Om endast ett värde (intervall) förekommer på någon av bakgrundsvariablerna B eller C får tabellen i princip en utformning som motsvarar något av de alternativ som framgår av figurerna 15.2b resp 15.2c.

Figur 15.2b Tabell med endast ett värde på bakgmndavañabel B

-142-

X 21 X 22

U. 11 11 U :12 12

X ik

in

C Figur 15.20 Tabell med endast ett värde på bakgmndsvariabel

Även tabeller avseende redovisningsgrupper som definierats med hjälp av endast en bakgrundsvariabel kan förekomma. Om i ett sådant fall en separat tabell redovisas för varje värde på denna får den det allmänna utseende som framgår av figur 15.2d.

Figur 15.2d Tabell avseende mdovisningsgrupp definierad med hjälp av endast en

bakgmndavariabel; separat tabell för varje värde på denna..

Exempel på sistnämnda tabelltyp utgör tabellerna på sidorna 16 \ och 47 i tabellkatalogen. Exempel på den tabelltyp vars principiella utformning åskådliggörs i figuren 15. Zc återfinns på sidan 17

i “

Däremot innehåller tabellkatalogen ej några tabeller av typ 15. 2b. Ett antal tabeller, t ex den på sidan 180, faller utan-

egentligen för den ram som ges av schemat 15. 2a, då i detta fall tre

i figur bakgrundsvariabler förekommer, nämligen lärarkategori, lärokurs och elevantal. Då emellertid tabeller i detta och

separata motsvarande fall alltid redovisats för varje värde på två av bakgrundsvariablerna, i detta fall lärarkategori och lärokurs, kan även dessa tabellers utformning sägas ansluta sig till

principschemat (figur 15. 2a).

I varje enskild tabell redovisas alltså erhållna genomsnittsvärden på en eller flera undersökningsvariabler för en eller flera redovisningsgrupper. Mot varje redovisningsgrupp svarar en tabellcell. I varje tabellcell anges förutom genomsnittsvärden på undersökningsvariablerna också precisionen, i form av dubbla standardavvikelser och antalet lärare för vilka observationer erhållits

(dk)

Vanligtvis anges dessutom också medelantal veckotimmar

(no).

och genomsnittlig tjänstekoefficient (X För redovisningsgrupp

är innehållet i motsvarande tabellcell

i princip uppställt på

BiCJ.

det sätt som framgår av följande figur.

-144-

m Y

no

X d ij1 1 X d ij2 2

X d ijk k

, d ;Ju u

Figur 15.20 Schema åskådliggör-ande uppställningen av data i tabellerna

Som ett exempel i anslutning till det just sagda kan väljas den cell i tabellen på sidan 51 i tabellkatalogen som avser redovisningsgruppen folkskollärare som undervisar i klasser med 18-24 elever. I denna förekommer uppgifter om antal lärare (118), medelantal veckotimmar (32, 2), genomsnittlig tjänstekoefficient (1, 13), tidsåtgång i timmar per lärare och läsår för lärokursbundet arbete (116, 5), övrigt lärararbete I (318), övrigt lärararbete II (128), totalt lärararbete I (1 483) och totalt lärararbete II (1 611) samt dubbla standardavvikelser för resp undersökningsvariabel (73, 10, 19, 70 och 78), uppställda på det sätt som åskådliggjorts i figur 15. Ze.

15. 3 Minsta godtagbara urvalsstorlek för redovisning av skattningar

Vid resultatredovisningen har i princip uppställts kravet att varje redovisad skattning måste vara baserad på ett observerat urval av minst 30 lärare. Bakom detta ställningstagande ligger i första hand följande tre omständigheter, vilka alla pekar på behovet av en begränsning nedåt av urvalsstorleken.

i) Utnyttjandet av precisionsangivelser i form av dubbla standardavvikelser bygger på en förutsättning att varje erhållen skattning är normalfördelad enligt den s k centrala gränsvärdessatsen. Förutsättningen är i praktiken i allmänhet endast approximativt uppfylld och för att approximationen i fråga skall vara godtagbar krävs en viss minsta urvalsstorlek.

ii) Slumpfelet ökar i allmänhet vid minskning av urvalsstorleken. För att de erhållna undersökningsresultaten

skall vara praktiskt användbara krävs att slumpfelen ej är alltför stora, dvs att urvalsstorleken ej är alltför liten.

iii) Om redovisade resultat avser ett litet antal lärare kan

det finnas risk för att enskilda lärare identifieras i

materialet.

För alla tre omständigheterna gäller att de inte, varken var för sig eller tillsammans, ger möjlighet att objektivt fixera en optimal

i

E minsta urvalsstorlek, gemensam för alla skattningar. Tvärtom i skulle kravet på urvalsstorleken vid en närmare analys visa sig bli olika för olika skattningar, men en sådan analys - redovisnings- E grupp för redovisningsgrupp - har bedömts som i praktiken omöj-

lig att genomföra av bl a tidsskäl, samtidigt som variationerna i urvalsstorlek förmodligen i allmänhet skulle bli relativt små. ll

l Kravet på minst 30 lärare skall därför ses som en följd dels av den praktiska nödvändigheten av att ha ett gemensamt kriterium för alla skattningar, dels av en rimlighetsbedömning rörande den minsta urvalsstorlek som tillräckligt väl motsvarar vad som krävs enligt punkterna i) - iii) ovan.

15. 4 Skillnader mellan redovisningsgrupper beträffande

redovisade genomsnittsvärden på en undersökningsvariabel

Vid läsning och utvärdering av undersökningsresultaten kommer man ofta att jämföra de redovisade genomsnittsvärdena på. undersökningsvariabeln Totalt lärararbete II för två eller flera redovisningsgrupper. För att jämförelsen skall vara meningsfull måste i allmänhet de värden på undersökningsvariabeln som anges i tabellen/tabellerna räknas om på det sätt som visats i kapitel 4, avsnitt 4.3. 3. 3 (Exempel 3). Endast i undantagsfall skiljer sig den genomsnittliga tjänstekoefficienten så litet mellan i övrigt jämförbara redolisningsgrupper att en omräkning av tabellvärdena med hjälp av y är överflödig. När omräkningen väl är genomförd kan man börja diskutera olika tolkningsmöjligheter beträffande en iakttagen skillnad. Låt oss göra detta och därvid börja med att påminna om att de genomsnittsvärden på under sökningsvariablerna som anges i tabellerna är skattningar av tänkta parametervärden. Tabellvärdet utgör alltså en skattning av parametervärdet

Xijk

på den k:te undersökningsvariabeln för redovisningsgrupp

BiCJ..

Antag vidare att två redovisningsgrupper skiljer sig åt vad gäller bakgrundsvariabeln B. Definiera slutligen A som skillnaden mellan de omräknade tabellvärdena för redovisningsgrupperna i fråga och låt uttrycket betydelsefull avse förhållandet att A är större än summan av halva konfidensintervallen för de bägge redovisningsgruppernas tabellvärden. Härmed avses alltså det fall då A › + vilket kan åskådliggöras som i figuren nedan.

du dlz,

och avser genomsnittsvärdet på undersökningsvariabeln

Xll Xlz

för de bägge redovisningsgrupperna.

-146-

xÅ

ll 12

V .54

(

ll ll 12 12

De tänkbara orsakerna till A kan med utgångspunkt från dessa förutsättningar sammanfattas enligt följande schema, varvid resonemangen är giltiga även för andra undersökningsvariabler än Totalt lärararbete II.

A A är ej betydelsefull

Någon skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar ej beträffande undersökningsvariabeln i fråga. A beror enbart på slumpvariationen.

n) Skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar beträffande undersökningsvariabeln i fråga. A är ej betydelsefull pga slump- Variationen eller pga slumpvariationen och/eller pga att den existerande skillnaden är liten.

a) Skillnaden i parametervärden beror på B b) Skillnaden i parametervärden beror på B

och/eller någon eller några andra bakgrundsvariabler. (Bakgrundsvariabelbegreppet här taget i vid mening).

A är betydelsefull

Någon skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar ej beträffande undersökningsvariabeln i fråga. Att A är betydelsefull beror enbart på slumpvariationen.

ii) Skillnad mellan de jämförda redovisningsgruppernas parametervärden existerar beträffande undersökningsvariabeln i fråga. Att A är betydelsefull beror på denna skillnad.

a) Skillnaden i parametervärden beror

på B b) Skillnaden i parametervärden beror på B

och/eller någon eller några andra bakgrundsvariabler. (Bakgrundsvariabelbegreppet här taget i vid mening).

Av schemat framgår att man vid ifrågavarande jämförelser lämpligen bör starta med att klara ut huruvida

A är betydelsefull (i här definierad mening) eller inte, dvs huruvida det rör sig om fall A eller B enligt ovan. Finner man att fall A föreligger kan man, förutsatt att särskilda omständigheter ej pekar i annan riktning, dra den slutsatsen

att ingen väsentlig skillnad existerar mellan de jämförda

redovisningsgruppernas parametervärden beträffande undersökningsvariabeln i fråga. Enligt A ii) kan möjligheten att en väsentlig skillnad eventuellt existerar ej helt uteslutas, men risken härför är vanligtvis begränsad. Finner man däremot att fall B föreligger är det försvarbart att dra slutsatsen att en: skillnad verkligen existerar. Enligt B i) kan slutsatsen vara fel, men den risk man tar är vanligtvis liten. Det bör också att den

påpekas slutsats som definieras av B ii) a) ej bör ges något omedelbart företräde framför B ii) b). Det sist sagda innebär ett konstaterande att läsningen och tolkningen

av de undersökningsresultat som redovisas i tabellerna bl a kräver

en mycket ingående och kritisk granskning och bedömning av sakförhållandena.

Beträffande storleken av den skillnad vars existens man sluter sig till då fall B föreligger kan följande sägas. Som en väntevärderiktig punktskattning av skillnaden kan man välja A . En intervallskattning erhålles under vissa förutsättningar genom › I i A i + varvid konfidensnivån blir densamma som

“v (dil dig),

x T när konfidensintervall l bildas enligt modellen i dvs 95 %.

x Xijk dk,

i innebär i detta fall kort Konfidensutsagan uttryckt att om ifrågavarande estimation upprepades ett stort antal gånger med samma urvals- och estimationsförfarande skulle vara sann i

utsagan genomsnitt i 95 fall av 100.

Det bör också framhållas i avsnitt

att resonemangen 15. 4 bygger på förutsättningen att tabellvärdena utgör unbiased

skattningar av motsvarande parametervärden.

Huvudavsikten med vad som sagts i avsnittet har varit att Visa och poängtera att iakttagna enskilda skillnader mellan redovisningsgrupper beträffande genomsnittsvärden på en undersökningsvariabel ej bör tillmätas alltför stor betydelse, utan snarast betraktas som incitament till en mera ingående Vad en

analys. sådan rent konkret kan innebära låter be-

sig svårligen generellt skrivas, men allmänt kan konstateras att däri bör bl a ett

ingå sökande efter trender och mångfaldig verifikation av enskilda iakttagelser.

15. 5 Jämförbarhet vad gäller

undersökningsresultaten

från AVU och GRU

15. 5.1 Inledning

Insamling av primärdata rörande lärares arbetstid ägde således rum i avvecklingsskolorna läsåret

1965/66 (AVU) och igrundskolan läsåret 1968/69 (GRU). ULA:s direktiv förväntades

Enligt

-148-

tillsammans bl a ge underlag för de bägge undersökningarna av inverkan på lärarnas arbedömning grundskolereformens betsförhållanden, innebärande således i ifrågavarande sammanen förväntan om mellan de i resp undersökhang jämförbarhet erhållna arbetstidsskattningarna. Vilka möjligheter som ning faktiskt till jämförelser mellan de erföreligger meningsfulla hållna därför en viktig fråga. I undersökningsresultaten utgör det av avsnitt 15. 5 görs ett försök att besvara den följande i för sta hand genom en precisering av frågeställningen. frågan Jämförbarhet diskuteras därvid med hänsyn till:

i) under sökningssituation

ii) under sökning spopulation

iii) under sökning sm etod

15 . 5 . 2 Jämförba rhet med hän syn till under sökning s situation

Med undersökningssituation avses i det följande skolorganisation i vid bemärkelse. väsentliga skillnader vid Härvidlag föreligger en jämförelse avseende de tidpunkter då de två undersökningarna genomfördes. AVU, som alltså ägde rum läsåret 1965/66, gällde realskolan och dåvarande gymnasiet, medan GRU läsåret Som nämndes inledningsvis är det 1968/69 avsåg grundskolan. den förändrade skolorganisationens inverkan på läegentligen rarnas arbetstidsförhållanden man skulle vilja få belyst genom en sammankoppling av de bägge undersökningarna. Den vid tidi fråga aktuella organisationens struktur i de kommupunkterna som berördes av de bägge undersökningarna

ner/rektorsområden

kan översiktligt illustreras med hjälp av följande figur.

m1 1965/66 GRU1968/69

Gymnasiet Gymnasiet

Grundskolan: Reuskolân högstadiun

Grundskolan: Fomskohn nellanatadium

Snåskolm lågstadium

Figur 15.5.2 skolorganisationen i de konnuner/mktorsonråden son berördes av .m1 1965/66 och GRU1968/69

-149-

De bägge undersökningarnas omfattning vad skolformer beträffar har i figuren markerats med hjälp av tjockstreckade rektanglar. Av figuren framgår att de bägge undersökningarna till stor del avsett olika skolstadier. Då jämförelser rörande arbetstidsåtgång mellan lärare tjänstgörande på visst stadium i ena undersökningen och lärare tjänstgörande på annat stadium i andra undersökningen i allmänhet ej torde vara meningsfulla bl a på grund av överväldigande svårigheter vid utvärderingen av resultaten av sådana jämförelser, kan en första precisering av frågan om jämförbarhet ske på så sätt att denna i fortsättningen antas vara: Är det möjligt och meningsfullt att jämföra de erhållna undersökningsresultaten för lärare som i AVU haft sin tjänstgöring förlagd till realskolor med lärare som i GRU tjänstgjort på grundskolans högstadimn? Svaret blir beroende av vad som kan konstateras beträffande jämförbarhetsaspekterna ii) och iii).

15. 5. 3 Jämförbarhet med hänsyn till under sökningspopulation

Den precisering som gjorts med hänsyn till jämförbarhetsaspekt i) innebär också implicit och omedelbart en begränsning beträffande ifrågakommande lärarkategorier till lärare i läroämnen och lärare i övningsämnen. För dessa lärarkategorier framgår undersökningspopulationernas storlek av nedanstående sammanställning, där uppgifterna för GR Uzs del är uppskattningar, se kapitel 3, avsnitt 3. 2. 3, medan den angivna populationsstorleken för AVU i princip är exakt.

de 446 lärarna i läroämnen och de 76 lärarna i övningsämnen omfattades av undersökningarna, medan GRU var en urvalsundersökning. Lärarurvalets (nettourvalets) storlek i GRU beträffande de aktuella lärarkategorierna var:

Lärare i läroämnen l 277

Lärare i övningsämnen 826

En jämförelse mellan de speciella villkor som lagts på de båda undersökningspopulationerna visar att för de aktuella lärarkategorierna överensstämmelse föreligger beträffande följande:

lärarnas tjänstgöring skulle avse hela det aktuella läsåret,

lärarna skulle vara formellt behöriga för innehavda tjänster,

lärarnas tjänstgöring skulle avse minst full tjänst under hela läsåret och

-150-

långvarig tjänstledighet, varmed avsågs tjänstledig-

het motsvarande hel termin eller längre, Skulle ej

få förekomma.

Dessutom uppställdes vid definition av undersökningspopulationerna såväl i AVU som i GRU minimikrav på undervisningsskyldighetens storlek. Således krävdes en undervisningsskyldighet motsvarande minst 18 veckotimmar för lärare i läroämnen och minst 22 veckotimmar för lärare i övningsämnen. Granskningen av de formella under sökningspopulationsdefinitionerna utmynnar därför i slutsatsenatt olikheter beträffande dessa ej utgör något hinder för jämförelser.

Härefter återstår emellertid att betrakta aspekten ii), dvs jämförbarhet med hänsyn till under sökningspopulation, ur andra synvinklar. Man måste även fråga sig om olikhet undersökningspopulationerna emellan förekommer med hänsyn till följande:

lärarnas tjänstgöringsort,

lärarnas utbildning,

lärarnas kön,

lärarnas ålder

OSV.

Utan närmare utredning kan fastslås att svaret på detta är: ja vissa, eventuellt i vis st hänseende relativt stora, olikheter förekommer. Förhållandet, som givetvis innebär en komplikation, är emellertid i princip inte något unikt på grund av att ifrågavarande jämförelser avser resultat erhållna i samband med två olika undersökningar utan gäller egentligen generellt för denna typ av undersökningar vid jämförelser av undersökningsresultat mellan två redovisningsgrupper. Dessutom ger de erhållna undersökningsresultaten belägg för att något betydande beroende ej existerar mellan ifrågavarande bakgrundsvariabler och undersökningsvariablerna. Efter detta konstaterande kan diskussionen föras vidare till att avse jämförbarhet med hänsyn till undersökningsmetod, dvs jämförbarhetsaspekten iii). Dessförinnan kan frågeställningen, med hänsyn till vad som just sagts, preciseras till: Är det meningsfullt att jämföra de erhållna undersökningsresultaten för lärare i läroämnen och lärare i övningsämnen som i AVU haft sin tjänstgöring förlagd till realskolor med lärare av motsvarande kategorier som i GRU tjänstgjort på grundskolans högstadium, då vissa olikheter undersökningspopulationerna emellan förelegat beträffande lärarnas tjänstgöringsort, utbildning, kön, ålder osv?

15. 5. 4 Jämförbarhet med hänsyn till undersökningsmetod

Stora likheter föreligger mellan AVU och GRU beträffande under-

sökningarnas uppläggning och genomförande i stort. Olikheter

förekommer dock beträffande detaljutformningen. Två icke ovä-

sentliga olikheter är den iAVU men ej i GRU förekommande möj-

ligheten för lärarna att under pågående bokföringsperiod genom

kryssmarkering på särskild plats i bokföringshäftet fullgöra redo-

visningen för dagar utan lärararbete och de i de bägge undersök-

ningarna olika utformade aktivitetslistorna. Olikheterna i fråga t förväntades vid planeringen av GRU medföra skilda undersöknings-

resultat under i övrigt lika förhållanden, vilket också bekräftats

i

dels av resultaten från den i kapitel 2, avsnitt Z. 3, beskrivna I

provundersökningen, dels av resultaten från de parallellt med i

AVU och GRU genomförda intervjuundersökningarna. En kvantita-

l

tiv uppskattning av skillnadens storlek beträffande hela lärararbetet som det definierats i resp undersökning, grundad på en jäm-

förelse mellan bokförings- och intervjudata, har som framgått av

i

I kapitel 14, avsnitt l4.2.2, lett till resultatet att GRU ger ca 2 tim-

mar högre värde per lärare och vecka, motsvarande således ca I 80 timmar lärare och läsår. l per s