Alkoholpolitik D. 3,betänkande. Bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Bilagør UTREDNINGEN BETÄNKANDE AVGlVET AV ALKOHOLPOL|TISKA

Statens offentliga utredningar 1974:92 Finansdepartementet

Alkoholpolitik

Del 3

Bilagor

I

Betänkande avgivet av alkoholpolitiska utredningen

Stockholm 1974

Omslag: Roland Klang ISBN 91-38-02113-7 LiberTryck Stockholm 1974

SOU 1974: 92

Innehåll

Lgr 69 II, Supplement ANT, Skolöverstyrelsen l97l Mål och riktlinjer Allmänna synpunkter

\O\D\IO\G\U|U1

Förutsättningar Skolans roll i attitydbildningen Undervisningens utformning Översikt av lärostoffet Lågstadiet Mellanstadiet

ASÖ 1972/73 nr 57. Undervisning om alkohol, narkotika och tobak i gymnasieskolan. SÖ 1973-01-29 31 Studieplan för undervisning om alkohol, narkotika och tobak . 43 Alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet riktlinjer och handlingsprogram 45 Regler för reklam i Sverige avseende öl klass Il A och B 51 Riktlinjer för vin- och spritreklam . . . . . . . . . . . . . 53

Kort historik

4 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

Uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Uppdragets avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Riktningar för organisationsalternativ . . . . . . . . . 76 Indelningidelprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Analyser och utvärderingar . . . . . . . . . . . . . . 77 Bolagens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Data om bolagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Delprojektens tillståndsbeskrivningar . . . . . . . . . . . 79 Administrationens utformning . . . . . . . . . . . . 80 Informationssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Logistikfunktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Investeringsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Personalpolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Marknadsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Analyser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Principiella synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Kravanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Systemanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Verksamhetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Slutsatser och slutvärderingar . . . . . . . . . . . . . 116 Appendix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Begreppet alkoholpolitik . . . . . . . . . . . . . . . 118 Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

Förteckning över vissa förkortningar . . . . . . . . . . . . 124

SOU 1974: 92

l 69 II, Supplement ANT Bilaga Lgr

1971 Skolöverstyrelsen

Mål och riktlinjer

Undervisning om alkohol, narkotika och tobak har till uppgift att ge att både principiellt och i konkreta valsituationer eleverna förutsättningar

självständigt och under ansvar ta ställning till eget bruk. Med välgrundad

och måste skolan samtidigt klart och entydigt utförlig motivering framhålla det positiva värdet i att man i första hand under uppväxtåren helt avstår från bruk av alkohol och tobak. Vidare måste påpekas att allt bruk av narkotika, som inte är ordinerat av läkare, innebär fara och strider mot gällande lag. Eleverna måste dessutom få klart för sig, att det i dagens samhälle är att man i många sammanhang, särskilt i arbetslivet och i nödvändigt trafiken, helt undviker alkohol, oberoende av vilka alkoholvanor man för att även medicinskt bruk av narkotika kan övrigt har. Det bör betonas, medföra risker, t. ex. i trafiken. Eleverna ett ställningstagande som avviker från bör lära sig respektera deras är också att de har förståelse för egen uppfattning. Väsentligt människor med alkohol- och narkotikaproblem och att de vill vara sådana människor till hjälp. Ett ställningstagande till frågor som sammanhänger med personligt bruk av alkohol, narkotika och tobak måste grundas på goda kunskaper. Undervisningen skall därför bygga på vetenskapligt grundade fakta och ge så allsidiga informationer som möjligt om verkningarna från fysiologisk, psykologisk, social och ekonomisk synpunkt samt om tillvänjningsrisker och varningssignaler. Viktigt är också att eleverna förstår varför människor använder dessa medel. Eleverna bör därigenom få möjlighet att samordna vad de upplever i sin egen miljö eller vad de hört från annat håll med skolans sakliga information. Särskilt och narkotika är det viktigt, att eleverna när det gäller alkohol tillägnar sig insikter om samhällets lagstiftning och hjälpåtgärder. för undervisningen bör vara en bedömning av vilka Utgångspunkten fakta eleven har behov och intresse av beroende på mognadsnivå och kan undervisning om tobak, alkohol och uppväxtmiljö. På lågstadiet om det är aktuellt - och narkotika tas upp bl. a. vid samtal om sniffning funktioner samt seder och bruk. På mellanstadiet och hälsan, kroppens bör undervisningen vara av såväl samhällsorienterande som högstadiet

6 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

naturorienterande karaktär. Speciellt på högstadiet krävs en väl planerad samordning av undervisningen i vederbörande orienteringsämnen, om man inte behandlar lärostoffet i fråga inom några för olika årskurser avpassade samlade arbetsområden. Möjligheterna till diskussioner bör tillvaratas, t. ex. om vanor och vetenskapliga undersökningsresultat, personligt ställningstagande och attitydpåverkan genom alkohol- och tobaksreklam. Vederbörande lärare bör i regel omhänderha undervisningen. Värdefulla synpunkter bör kunna påräknas från skolläkaren, skolpsykologen, skolkuratorn och skolsköterskan. Även specialister från samhället utanför skolan, t.ex. annan läkare, polis, socialvårdspersonal, företrädare för nykterhetsrörelse och länkorganisationer, bör kunna berika undervisningen genom kortare stimulerande inslag eller genom att ställa sig till förfogande för intervjuer. Vidare är det angeläget att skolan intimt samarbetar med elevernas föräldrar samt med företrädare för olika samhällsorgan och organisationer. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak syftar således både till att förmedla kunskaper och åstadkomma vissa attityder och beteenden. Den kunskapsförmedlande uppgiften förtydligas i översikten på s. 10-13.

Allmänna synpunkter

Förutsättningar I läroplanens allmänna del upptas alkohol, narkotika och tobak som huvudmoment i ett flertal undervisningsämnen. Enligt utförda enkäter bland skolungdom ersätter inte medlen varandra. Det har ofta konstaterats, att bl. a. på grund av gemensamma bakgrundsvariabler missbruk av narkotika är kopplat till missbruk av alkohol och tobaksrökning samt att den som brukar eller missbrukar alkohol i regel också röker. Även olikheterna mellan bruk av alkohol, narkotika och tobak är påtagliga. Så måste t. ex. skillnader i tillvänjningsrisk, arten och graden av medicinska respektive sociala skadeverkningar, tradition och lagstiftning studeras. En del av lärostoffet bör därför lämpligen utformas som separat undervisning om alkohol, narkotika respektive tobak. Andra delar av stoffet kan med fördel behandlas gemensamt. Hit hör t. ex. generellt tillämpliga vanebildningsmekanismer eller modeller för hur bruk av alkohol, narkotika och tobak leder till samhällsekonomiska kostnader. I fråga om narkotika är värderingarna hos majoriteten av människor entydiga och överensstämmande med vår lagstiftning: narkotikabruk som inte är medicinskt betingat betraktas som missbruk. Men även om värderingarna i fråga om narkotika bland flertalet vuxna människor år entydiga, finns det olika uppfattningar bland eleverna om narkotikabruk, vilket undervisningen måste ta hänsyn till och _vara beredd att diskutera. När det gäller alkohol och tobak är attityder och vanor synnerligen varierande. Lärarna torde t. ex. ha olika både alkohol- och tobaksvanor.

Bilaga 1 Lgr 69 II, SuppIementANT 7

SOU 1974: 92

Bland de äldre eleverna röker en del och en del använder regelbundet alkohol. Eleverna kommer också från miljöer med skilda attityder och vanor beträffande tobaks- och alkoholbruk. Denna komplicerade situation kan av läraren upplevas som ett hinder för en effektiv undervisning och kan ytterligare försvåras genom att någon elev har alkohol-, narkotika- eller tobaksproblem i hemmet. En undervisning som ger fakta och perspektiv samt uppmuntrar diskussion bör emellertid skapa förståelse för andras ställningstaganden och hjälpa de elever som upplever problem i sin miljö. Det har ifrågasatts om inte undervisningen särskilt om narkotika skulle kunna åstadkomma nyfikenhet och en önskan hos eleverna att experimentera med medlen i fråga. Information inhämtas emellertid på många och tendentiös, ibland given i sensationssyfte. Det vägar, ofta ofullständig är därför väsentligt, att skolan ger en allsidig och saklig undervisning. Diskussioner och samtal kan också motverka magin kring alkohol-, tobaks- och narkotikabruk, som bl. a. tar sig uttryck i rituella och traditionsbundna drag och vidskepliga föreställningar om medlens verkningar.

Skolans roll i attitydbildningen Som tidigare påpekats syftar inte skolans undervisning om alkohol, narkotzka och tobak bara till att ge eleverna kunskap om sakförhållanden utan framför allt till att utveckla vissa attityder och grundlägga beteenlen. Denna undervisning intar därmed ingen särställning. Även på andra Jmråden av skolans verksamhet gäller samma förhållanden. l all denna attitydskapande verksamhet gäller det för skolan att beakta, att elevens är beroende av en mängd olika faktorer bl. a. attitydbildning innefattande från skolans mål avvikande eller helt motstridande intressen i samhället i övrigt. Vårt lands demokratiska grund och den blandekonomi som är kännetecknande för vårt samhälle innebär bl. a., att olika intressen får komma till uttryck även om dessa intressen strider mot den utveckling som skolan och samhället i övrigt vill stödja. Inte minst mot denna bakgrund finns det anledning för skolan att begrunda hur den i den konkreta undervisningssituationen med utgångspunkt i de begränsade resurser som står till buds skall kunna utgöra ett väsentigt stöd för en ung människa som söker en livsstil. av fakta kan alltid förmodas en En ;akligt riktig presentation utgöra Till skolans allmänt övergripande mål godl grund för attitydbildningen. hör at: denna presentation skall vara allsidig och aktuell, ha saklig tyngd uta.n aut vara auktoritär. Den skall sålunda ge motiveringar för handlingssättt och åsikter och den skall förmedla en faktabakgrund som eleverna kam he som underlag för sitt eget handlande. En indervisning om fakta är emellertid sällan någon avgörande faktor för atitydbildningen. Särskilt för ungdomar gäller, att de i sitt sökande efter iandlingsmönster påverkas av vad som från deras synpunkt är socziall accepterat. Att ett beteende är utmärkande för medlemmarna i en gruipp är sålunda av väsentligt mycket större betydelse än om det kan

8 Bilaga 1 Lgr 69 Il, Supplement ANT SOU 1974: 92

sägas vara förnuftigt, hälsosamt, personlighetsutvecklande eller ej. Detta gäller såväl bagatellartade infall om exempelvis kläder och manér som genomgripande och i flera fall livsavgörande frågor. De ungas ställningstagande beträffande eget bruk av tobak, alkohol och narkotika synes alltså mindre ha att göra med kunskaper än med känslor och vilja. Att detta förhållande har utnyttjats i den kommersiella reklamen för alkoholoch tobaksbruk är uppenbart. Det är inte sakliga argument som mött ungdomar från affischpelare och annonssidor. Det är i stället från helt irrelevanta saksynpunkt förhållanden som utnyttjas. Inte heller detta förhållande är originellt för informationen om alkohol och tobak. Men med hänsyn till att detta förmodligen bidragit till den konstaterade starka ökningen av alkoholoch tobaksbruk bland skolungdom år det speciellt allvarligt. En faktor av betydelse för attitydbildningen är inte bara den direkta reklamen utan också de attribut som i olika sammanhang förstärker det sociala trycket vad beträffar bruk av alkohol och tobak. Genom TV-program, filmer, tidningar etc. samt genom annonser för någon annan vara än alkohol och tobak men där bruket bildar bakgrund, ges eleverna ej sällan den uppfattningen, att alkohol- och tobaksbruk är en väsentlig och kanske nödvändig del av tillvaron, om livet skall fungera normalt och vardagstristessen lättas upp av fest och glädje. Vid sidan av sin faktaförmedlande uppgift är det mot denna bakgrund väsentligt, att skolan söker rikta elevernas uppmärksamhet på den påverkan de genom reklam och massmedias spegling av umgängessätt är utsatta för. Eleverna bör därför ges möjlighet att vid undervisningen om alkohol och tobak kritiskt granska innehållet i och formerna för denna påverkan. Bruket av alkohol, narkotika och tobak kan till en del ses som ett uttryck för människans behov av att få uppleva sig själv och sin situation angenämare. Undervisningen om beroendeskapande medel i vid bemärkelse bör följdriktigt även innefatta en strävan från skolans sida att ge eleverna attraktiva alternativ. Det räcker därför inte att medverka till avståndstagande från olika medel för att påverka livssituationen. Skolan måste också genom konkreta insatser av elevvårdande karaktär bejaka behovet av gemenskap och självförverkligande. Frågor om skolungdomars fritidssysselsättning bör sålunda beaktas av skolans ansvariga. Kontakten mellan skolan och ungdomarnas fritidsmiljö är därvid väsentlig. Av väsentlig betydelse för skolans roll i attitydbildningen är uppenbarligen undervisningsmetoderna och formerna för arbetet. I regel är det mer angeläget att framhålla fördelarna med att inte använda tobak, alkohol och narkotika än att varna för nackdelarna med bruket. Men det är naturligtvis inte nog med att skolan genom lärare och läromedel ger eleverna en arsenal av motiv för deras ställningstagande. Skall dessa motiv ha någon avgörande betydelse för den unga människan måste de vara känslomässigt förankrade inom henne genom egna överväganden och ställningstaganden. Skolans uppgift är därför i första hand inte att servera ett antal färdiga bland vilka eleverna lösningar har att välja sin egen. Skolan bör i stället främst genom problemställningar och frågor främja

SOL 1974: 92 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 9

elevens positiva utveckling beträffande attityder till alkohol, narkotika och tobak på samma sätt som beträffande andra attitydproblem.

Undervisningens utformning Översikt av lärostoffet Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak skall förekomma på samtliga stadier och i flera olika ämnen och måste därför noggrant planeras, så att stoffet på lämpligt sätt sprids och upprepas. Denna planering bör bl. a. innebära att lärarna tillsammans med eleverna skaffar sig överblick över stadiets och läsårets kursinnehåll. Följande översikt av kursinnehåll (s. 10-13) beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak avser att exemplifiera en fördelning på olika stadier av lämpligt lärostoff för att orienteringen skall kunna fördjupas och breddas allt efter elevernas mognad. Med utgångspunkt i översikten kan lokala studieplaner utarbetas för undervisningen om alkohol, narkotika respektive tobak (läroplanens allmänna del s. 108). Därvid kan man inom varje stadium givetvis välja en annan ordningsföljd än i översikten. Alla delmoment i det angivna kunskapsstoffet är heller inte specificerade i översikten. Planeringen bör även gälla vilka verksamhetsformer och vilket innehåll undervisningen bör omfatta för att främja elevernas sociala och emotionella utveckling. Vid planeringen bör läromedlen inventeras liksom också möjligheterna till intervjuer, exkursioner, studiebesök etc. En naturlig anknytning till andra moment inom olika undervisningsämnen kan bidra till att eleverna klarare ser alkohol, narkotika och tobak i deras sociala sammanhang och som hälsoproblem. Denna anknytning kan göras såväl när medlen behandlas separat som när de behandlas gemensamt.

Lágstadiet Riktlinjer. De flesta barn kommer på olika sätt tidigt i kontakt med alkohol- och tobaksbruk. Även missbruk av alkohol och narkotika är bekant för många när de börjar skolan. I regel har de ingen erfarenhet av eget bruk av beroendeframkallande medel, men gjorda undersökningar tyder på att lågstadiets elever inte heller i det avseendet lever inågon isolerad tillvaro. Vanemässig sniffning kan förekomma ända ner i förskolåldern. Mot denna bakgrund är det angeläget att alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor kommer in i undervisningen redan från första skolåret, att undervisningen successivt utvidgas och även omfattar bruk av lösningsmedel (sniffning). Läraren bör ge enkla förklaringar till vanliga fysiologiska och psykologiska reaktioner. Härigenom kan barnen tidigt få en viss inblick i varför människor använder alkohol, narkotika och tobak och även bli medvetna om de risker de utsätter sig för genom bruk av de olika beroendeframkallande medlen.

10 Bilaga 1 Lgr 69 Il, Supplement ANT SOU 1974 :92

-Ez

-oiâ

-S

-oxzzcmE

...EE

...scan

axmioå: ;essän _ozoåa

.COM

.Socmzxauxø

.uMwE .§5 Enea

.gmm=_=xuo›

E8

.A203

:aE

å _

=n=0E

_

.zuåosoåu

2:225

...øxozauzuE

SE

un.:

uamcEEozm

:nxonoån

Scaâxøao. oucaåümäa..

.:o:a3_mm:

honaåzozêäcov_

mmåocaâcozEømcou

såsom

_ovwcåxm

...zman

...näsa 9:3.

uamnEå

.åwomcmwêz

Eo .E› :oo

:§5

En :oo .E

.amöba

nxmcomoå

.Luta .Emm

umzsoâom

äaxcsacä

:oo

aåciâ

.amiñsümnz .öaämoxumE

:oo

-axsoxuac

›a

.ä .30

mmøzocmäcosêzmcox

mEoow: 403515_

:s

mêogoäu

änoaoimmciEmäom

hä?

a=o=§ .xåpmohu

.nafoåmaEâxom

:u

.SS

.oESEEEO måcuuuaå .Swicxoøöv måczwumEuum axâworzåm

S...?

_uâsmmam

:E:

wcêzmäñ

.om

wøzxoøâ: ägget:

:oo

awzca :mxmco .tic :sov noen., ...såå .._o=ov= H==§= 3:55

S: ä.. öv så .SEO

Em S:

LoE_

_

-_55

-wxwnoa

.öxoäu

.GSE 422.5_

.EnuE

.wcåmwus

2023?:

3a

:oo

uocaåcozEzmcox

_

mcoiE

?E853

.cwxuuåmmzmEuz

:§25

mäxoåväzouzu

aim? såna

40223320.

2:2.

.oäåmcomøa utbosoåu säregna:

§05;

_uävmvcmäon

m: :oo :oo

E0

aoâåwcmzoå

Show

muoxâccwå .zåoaoåw

:m

sig...? 03:_ 30:0: då_ :S: ...näsa SEO :oo omigm SEO SEO SEO “emma SEO mm ...Sat

.BGSm

_

:o

L? S: .oE

.atom

S235.

»stressa

:oo

NMSO

måuoåu:

E0 E0

maoåøp mcocän

.oxwtoâmm

uaåoåm .mvcmäu

üasourâ:

S30

.ömma _osoåu komm:

:d va.:

»så min_

v.33

xunoa

Jozoåw

_avec_

Eo

zmsocimSv_

ucaaEwm

.avsåg waåaoam Eoxwicmå ucånomm ;ozoåw .mäEcmê

_SEwm 5,_ :oo amma .v.22 _SEnm .En “Emm _

.cooön

Eon :oo

.Såna

:oo

.E305

å

.v=no:m

-moioxaccwE

Eau

av

:Bov

mxamøäxâm

avsatts

ä

Sååå

umzsomuom

.hmwcivamaøu

å

uocaåcozEzmcoz

.xEp

ovååwxEacun

även mxhâwm mavzoâm

:oo

m=_=›_§8m

S:

28:52 ,säüom “Härom .uo:u 2:2. .E3

:oo :ax me: :om

:oo

:man:

.E833

.mmE5:o

-S

-ocoxo

Nårmab

:oGoE

»E5555

33:5

:oo

.xmEoGoE

mmön

äzsmzä

wzowicmcröuc:

utövas

.E08

umbon

:oo

äøäoáwu aåmbxx

se. ...§2 c :mc .VEM vEE

SOU 19 74 :92 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 11

-cmä

wa ma

-ämö

.cufuâmm

.MEn

.=_r.o

_ JB..

_osozxcâ

53:3

Løäcozåmogm

.ozoobun

mcoxohmaanoh

.Eswzunvuoâu

_ouoE :SES

.S50 850

.wiczmamEnä

aazoE

.á

_

åxonøo

ä

hoøxøtm

§50

nxmzoxzü:

áoêazwmö :wzczoå:

.=a5c:ou=auo_n

xzmb

ozoâuêm.

:oo

äm:_5=o›

:oo

mzucozEsmsoxmmun

:E

.måaoxumc

...oäâxmnou

.uozmzxsnøaoâv

E0 mm

mn

månar:

mm

êxoqnâ

.M=Eo.o.o.E=_

:oo

.när

:§32:

nxmmozamå

E31? ;www

»ommouwon _oicsmcä

.måszwmEo

_nwizxnüovcz

Eo

SEO :oo 82m

I :oo

;oabuuunanzm

:a

smEzw

ä

.Bcoäxcøu .xoäxwnâ

måaxmm

zoåmomxoxo.

ä

säga.

I

doEmEmmko .amicxoâouca azamgxoaxm coamouxoxa: .nmzxmäxanoh .måczmmcaEêmm ...Eoâmäaoø

...oo

”sxnoåaz :oåccoa

_

:onmoä uämsx; .muåoâm SEO nano ungas söta_ .ummE :Sxoüm

:o: mi: m:

ä .R

.among

ä m... .on

-nvEo

3=_

5:55_

._ovoEmw=Ewo_

022x200

uuw=_=u_._o›

.awmêömmcoswäoum

mcowicxou

...Sigma E382:

E8

uxmuoxuu:

SEO

.usüâsmeooxâa

,awwøiwmøzozauøu

_ouoEoxm_

ä:

.wmmEHâmoE

E0

uäzmozxäu .uxzoåac m=o_o=3= waomicxwm mioväasnoa

.Ezoän Ja. .v.32 uomwz 022..:

åäö S_

12 Bilaga 1 Lgr 69 ll, Supplement ANT SOU 1974 :92

.o :oo

2:22

20:02::

.Emm

-måssmnu

-nu H

:oo

.mou

.A233

.m2co2:a:

Eom

2m_wo_o2›mm

å

.2=:nmm:Eu2_:o2:a: .o:u2::amm_::_o2o2_m

m2müo82äm

.mñåzmnu .:«Eo2:«:

mcbozoåu

3860222:

:ommüwom

Jo2w=m:o:n

620: 2:5 :oo

mouz2mco

.:3_=mu:mw:_:2©m:ov::

å

:Bümmzm

32m :m: 200

:oo

.ov:oo:on

2220:2

uuåkzttvn

:n

:o:

2:32

:oo

.Eäopbw

_:uEo2:a:

.o:a2=:nmm:::a2_:o2:a:

:omnüwom

mäzwzEmm

mwm›m_o:o2_m

.2=:nmm_Em_ovoEo2m2

m2mü22må

:oo :ämm

:oänmtmå

.E2022

å

.miåmäøb »Eåämmia

.A03

.m:_:.2:m›=:

29:: 2:50:

.to

:Ewm

m:_:=m:m:_

a2:o2:a:

.SEmwuQOäH

ä ä :P2

:E522: ._Eo:o2u

:oo

42:22:?

00::

.:22u:mumo§a:=z

:E

8220:02?

2:5

.Eo:m::›mm:o:zm

:EES

m:o::oo:um_m2an :oøåzmfüoh :o2:o:2›:2_._n:

.Em

.:o::o:oaEo2 mäzmcEnm ?Ecnmwmq :mw:_:o›_:o2

:m

:uäåmmo: .m:_:2©moo 4202021: :måon 2020222: nEmnEnm 2302:2 :oaöii .:o2o›:u

35° :s: :E22 _Eoom 22:52 32:2 23m wzüzm

:u: :oo

:N20:

.E

:a: :oo

:En: .A233

.oemwm :maps:

522m

§20:

0202:32.

_

._::o:o2o

.w2m2_:o2:mZ

.mm_::_o:o2_w

:oo .c2

230:

82m

a2so2ä:

m=_=:_m:o=o_:o2_a

.Em=o:o2_u

.m_2::o:_

-w2:o2:«: wcaäaa:

:oo

.Boats

eo

:a Eom :W220

3230:8

00::

m:ou:oo:onm2mnoh :o2m_:mw:_:§m:om

.åuqzEmu

2=:nmm_::u2_:c2 m:o2=:nm2ano: .:o2:o:2›:2:.:ab

:oo

20202?

.m=_=._.a›_=a

:oo

Amiâåoâ :omnüwom :oäswcmâ 202025. 292.302. 2205:0.: :E383 :Sámi såwgawm maecsmma.: .2=:nmm2E .w:_::.::m

:ä

:=2 2:5 ._5252 2:22: 2:50:

:o: :o: å m2:

:osuñm :oo :En:

mm :a

-E2023 -E822

Mum-O

::o :oo

62:9_ 230:

2:52:52

32m

mEEän

:wc :nu

:um:_:2:o›

25a:

:a

:omm:

m:

:2 22m

:m2 25::

:ouåwå

:o2m_:mw:_:c_m:©m

om

::o Eom w:_:2 :oo

zwsåimåv_

:an

:näsan: 253.92: :oäzmiwå .Eoazêau 20:22:53

_›

:owmz .o:n2 _SEww u:3:omm m:o::o:: .S095 :E582 Ewwz annas

:E2 :o2m

:oo 228

25:22..:

62:a:

:ouåwå

.miåämmtm

.mw:_:.a:m»m2c:

.unâooün

.åüoêimm

:m

u2_:o2:u: 2250:020 :unämam

33m

2=5mm_::

.:22:=a:›mn.2=2 .u:w›m:u2:o:2›:

:m:

ovåmwügoåm

:oo

.w:_:.n:m›=_u. 42:22:? .m:_::.=:mma_ .mååånga .o:oa:aom_o:o: ou:2::m

:uu-CO: du2m 20:02:.. 233 .Ecom 6:352: 32:22

:E

:§5:

2=:n_mm_E

E0

ou:m::::o2o:0.:

:onäwzm -2:o›ova2m ::ovo::m2

m:om:_:m_›:ov:D

awmxauå_

«2m:_::

N

mSEEEam

om

:ä: :ä :oo :små: 2:5

SOU 1974 :92 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 13

.ä

.ca .ua

:oo

.vumiäêoxäc

.S133

oc.:

-Emoumwicxmuow

:oo

.Ewing

E3

.Sofotäc

oüä .oE

.ao:Eumx._o›

å

kouozzim

Bsobuaøamuo

özozaâzumkomEovmca

zoo :x

“Emm

...Sova

mm

månxmcauw

aoêuouâon._m

39:38

vumåpoiopxx:

E3:

235.515_

xauømøsøbaäuoxum:

.om_onn.s_=m_

:oo

maocosaacumuowêovmø:

:oo :oo .xo :oo .g :oo

.uouozuâcmwaomuuzuouuäø

Eos_

ä

..8__=__äm=_=.am§axam

3.??

wicwamuwonäuväz

2208 G033 uuEuou

uuwzzvz..

:oo

?anamma .Bcozamäwmuo

.m

.mångmuoh -_23 ...ensam

.E03 .23 93m ›S:u› SEO SEO .52

5:002

S20 uoE

.semwåzwg .öcozuzøamuo

.Enea

-Eumuowêouwuz

Eos_

:oo

Evan

..8__ø_c_mm=_=.=.m»sxoz .uocosuzcwwgomêoøås an:o:am_=«m.omuo:uuux›=

E3:

:oo

aazoåu:

.uoioUanmäuwuo 55.8.3025. ...oumxmmaanou

å

msâwneam .ozouenxcâ

:oo

02m 3:058 uoE

Eo

.§2

Eozow

:oo

.uozEsmxuoämicoawu

oaonä

ouzuwäaoåm

»vann

.3 .s .R .S

-oviss

a :oo

uoE

SE

.uocoswâøumuomåovmcD .uocozâaøumuomaosuouuäz

uoE ma.:

.oäxinmâêâouoEox

.axroxbä

cuwuomuonnaEam

å

_ocozmacamao Jovüüwxuø .sozüouxcma .xånøâêwxøn

å..

8=. 10:8_

-E0

...Eco

-cwmmêaøuow

ou

oåovåon

E0

22.332.:

annans?

:oo än

E8550

mn

:oo

amiga.. »Essä anwa Sv

S ou

14 Bilaga 1 Lgr 69 11, Supplement ANT SOU 1974: 92

Eftersom det är svårt att veta på förhand hur en person som är påverkad av alkohol reagerar, bör man utan att skrämma eleverna försöka få dem att förstå att det finns skäl att vara försiktig om alkoholpåverkade personer som de inte känner tar kontakt med dem. Läraren bör lugnt och sakligt försöka besvara barnens frågor och bl. a. tillrättalägga felaktiga föreställningar. En undvikande attityd kan skapa otrygghet och skamkänsla hos just de barn som bäst skulle behöva en sansad information. Elever som lever i en miljö där missbruk förekommer bör efter lämplig undervisning lättare kunna förstå och kanske acceptera att det finns avvikelser från gängse sedvänjor. l läroplanens allmänna del anges som huvudmoment i ämnet hembygdskunskap ”Något om tobak och alkohol”. Detta huvudmoment kommenteras i läroplanssupplementet ”Orienteringsämnem Lågstadiet. Mellanstadiet på följande sätt (s. 14). Samtal om betydelsen av god hälsa och goda vanor leder naturligt in intresset på människokroppen, dess byggnad, funktioner och behov. Denna undervisning bör leda fram till kännedom om enkla hälsoregler, t. ex. beträffande goda kostvanor, tandvård, kroppsrörelse och sömn. Barnens upplevelser och spontana frågor kan aktualisera, att användningen och verkningarna av alkohol, tobak och andra gifter behandlas redan under de första skolåren. En mera samlad framställning bör då förekomma i årskurs 3 och där ske huvudsakligen utifrån iakttagbara sociala verkningar.

Lärostøff De moment som på lämpligt sätt bör behandlas under lågstadiet framgår av översikten på sidorna 10-13. Samtal om alkohol, narkotika, och tobak kommer sniffning naturligt in i undervisningen vid tillfällen då frågorna aktualiseras genom speciella händelser och barnens frågor. För den samlade framställningen, som särskilt gäller årskurs 3, bör lärostoff och aktiviteter inordnas i lämpliga intresseområden. Dessa inplaceras i en lärogång så att undervisningen på ett naturligt sätt anknyter till elevernas egna upplevelser och problem, till aktuella händelser och företeelser samt till undervisningen i övrigt. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak innehåller ej sällan frågor som är av ömtålig natur och om vilka det förekommer skilda uppfattningar. Det är angeläget att dessa frågor inte undviks utan reds ut och tas upp till samtal. Olika delar av lärostoffet kan t. ex. tas upp i anslutning till följande områden i ämnet hembygdskunskap:

Hälsovanor Hemmet och familjen I trafiken Vår kropp och dess vård Traditioner och helgseder hemma och i andra länder.

Dessutom bör lärostoffet i lämpliga sammanhang behandlas under Aktuellt stoff och Samlevnadsfrågor.

SOU 1974: 92 . Bilaga I Lgr 69 II, SupplemenrANT 15

Arbetssätt. Vid undervisningen om bruk av alkohol, narkotika, tobak och lösning:smedel (sniffning) på lågstadiet är det nödvändigt att anknyta till elevernas egna erfarenheter eller aktuella problem så som de ofta kommer fram i spontana frågor eller något eleverna berättar om. Utgångspunkten för samtalen kan också vara någon speciell händelse som inträffat och som behandlats i massmedia och kanske också diskuterats eleverna emellan. Särskilt under senare delen av lågstadiet kan undervisningen med fördel utformas som grupparbete kring vissa konkreta uppgifter. Så kan det t. ex. vara givande att låta eleverna diskutera hur de skulle vilja ordna en kamratfest tillsammans. Någon kan ge förslag till och utprova en lämplig bål, andra kan förbereda underhållning i form av lekar, tävlingar, sånger etc. Massmedias spegling av problemen kring alkohol, narkotika och tobak kan på samma sätt bli föremål för gemensamt arbete redan på lågstadiet. Sammanställning av tidningsurklipp, granskning av annonser, egen produktion av antireklam, propaganda för umgängesformer utan alkohol och tobak etc. kan tillsammans med diskussioner om TV-program göra undervisningen både aktuell och konkret. Under arbetet bör eleverna bl. a. få lära sig värdet av att kunna uttrycka sig sakligt och nyanserat och inse att schablonartade uttryck och generaliseringar innebär att man alltför lättvindigt avfärdar aktuella frågor. Vid undervisningen om tobaksrökning kan läraren lämpligen utnyttja de möjligheter som finns att påvisa vad tobaksröken innehåller och vad som följaktligen dras ned i lungorna. En enkel rening av röken genom ett finporigt filterpapper ger stoff för samtal och underlag för elementär undervisning om tobaksrökens sammansättning och dess skadeverkningar på kroppen. Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågan bör tas upp isamtliga årskurser på lågstadiet.

Mellanstadiet Riktlinjer. Elevernas egna erfarenheter av alkohol- och tobaksbruk blir på mellanstadiet mera omfattande. Gjorda undersökningar visar t. ex. att mer än en tredjedel av eleverna någon gång druckit sprit eller vin och att nästan två tredjedelar av mellanstadieeleverna har rökt någon gång. En förhållandevis stor grupp övergår mot slutet av mellanstadiet från ett

tillfällighetsbruk till vanemässigt bruk. Bruk av lösningsmedel är inte

sällsynt bland mellanstadieelever och många möter också tidigt utbudet av narkotika. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak måste därför ges ett sådant utrymme på mellanstadiet att eleverna får en beredskap att möta ändrade förutsättningar och nya krav, som de ställs inför. Redan på mellanstadiet bör eleverna få en sådan undervisning att de kritiskt och självständigt kan ta ställning och motstå icke önskad påverkan från omgivningen. Siom tidigare påpekats kommer många barn i kontakt med bruk av alkohol och tobak i hemmet. Några konfronteras också med missbruk.

16 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

Det är emellertid som regel inte någon anledning att undvika vissa delar av undervisningen på grund av att den berör ömtåliga frågor. En klargörande undervisning kan i stället vara till hjälp för barn som växer upp i missbruksmiljö eller på annat sätt kommer i kontakt med sådan miljö. I läroplan för grundskolan anges tobak, alkohol och narkotika som huvudmoment i naturkunskap på mellanstadiet. I läroplanssupplementet ”Orienteringsämnen Lågstadiet. Mellanstadiet anges följande anvisningar beträffande detta huvudmoments utformning (s. 39). Undervisning om alkohol, narkotika och tobak är väsentlig på mellanstadiet, eftersom många elever redan under skoltiden kommer att få ta personlig ställning till eget bruk av tobak, alkohol och narkotika. Kunskap om deras natur samt deras verkningar på nervsystemet och den övriga organismen är grundläggande för förståelsen dels av att människor använder alkohol, narkotika och tobak och varför de gör det, dels av att denna användning kan medföra skadeverkningar. De allvarliga följderna för trafik, arbets- och hemliv framhålls särskilt. Samordning bör därför ske med undervisningen i bl. a. samhällskunskap. l det hela skall undervisningen bidra till att eleverna senare kritiskt och självständigt skall kunna ta ställning till dessa problem.”

l ämnet samhällskunskap behandlas i samma Supplement undervisningen om alkohol, narkotika och tobak enligt följande (s. 32). Undervisning om alkohol, narkotika och tobak, skall likaledes ingå i samhällsorienteringen. Exempel på arbetsområden i samhällskunskap, där en sådan undervisning lämpligen kan inpassas, är: I trafiken, I föreningar och klubbar, Takt och ton, Seder och bruk förr och nu, Pengar och varor. Hur samhället hjälper och skyddar samt Regler och lagar.”

Lärostoff. De moment som på lämpligt sätt bör behandlas under mellanstadiet framgår av översikten på s. 10-13. Lärostoffet bör även på mellanstadiet så långt möjligt inordnas i större sammanhang. Därför bör undervisningen om alkohol, narkotika och tobak samordnas med andra moment och tas upp i intresseområden som eleverna kan överblicka och till väsentlig del bearbeta på egen hand. Eleverna kommer från miljöer där alkoholvanorna är olika. I undervisningen bör man därför framhålla, att det finns olikheter i bruket av alkohol, t. ex. som inslag i måltider, och att en del inte alls använder alkohol. Det är viktigt att påpeka att det egna beteendet påverkas av den miljö man lever i. Man kan samtidigt nämna hur vanor varierar mellan olika länder. Eleverna skall få klart för sig, att omgivningens vanor och påtryckningar kan vara svåra att motstå men också att individen har möjlighet att träffa ett eget val. Ett principiellt likartat resonemang kan föras beträffande undervisning om tobaksbruk. För att eleverna skall kunna förstå orsaken till att man använder alkohol, narkotika och tobak måste de känna till något om medlens fysiologiska verkningar. På mellanstadiet är undervisningen om människokroppen ännu förenklad och behandlingen av alkohol-, narkotika- och

SOU 1974: 92 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 17

tobaksfrågor måste därför anpassas efter elevernas kunskaper om människokroppen. Det är befogat att beröra sniffningens verkningar. Eftersom mellanstadiets elever i stor och ökande omfattning påverkas att börja använda främst tobak och alkohol, är det väsentligt att i undervisningen ta upp orsakerna till att man börjar och söka stärka elevernas motståndskraft mot impulser som kan initiera alkohol-, narkotika- eller tobaksbruk. Att debuten är väsentligen betingad av sociala orsaksfaktorer bör framhållas. Att olika alkoholdrycker är olika starka är en väsentlig upplysning, liksom att barn som har mindre kropp och är ovana vid alkohol påverkas av alkohol mycket mer än vuxna. I samband med undervisningen om hälsofrågor, föda etc. bör man även på lämpligt sätt ta upp olika slag av drycker och därvid bl. a. diskutera hållbara motiveringar för att barn under uppväxtåren inte bör dricka alkoholdrycker. Undervisningen bör betona att bristande erfarenhet av narkotika inte innebär, att någon intressant eller spännande upplevelse undanhålls eleven. Man bör framhålla riskerna av att narkotikamissbruk lätt sprids. Gränserna mellan bruk och missbruk är svåra att definiera. I fråga om narkotika är det emellertid lätt, då enligt lag allt bruk som inte är ordinerat av läkare är missbruk. Det är dock viktigt att påpeka, att den person som vid enstaka tillfällen använder narkotika inte är narkoman men kan vara narkotikamissbrukare. Beträffande alkohol är det väsentligt att påpeka, att en berusad person inte behöver vara alkoholist men att han har druckit så mycket alkohol, att han för tillfället är alkoholförgiftad. En alkoholist är fysiskt och psykiskt beroende av alkohol, vilket han blivit genom längre tids bruk. Eleverna bör få klart för sig att människans reaktionsförmåga påverkas även av förtäring av små mängder alkohol och att detta ej sällan är orsak till olycksfall i trafik och i arbete. Eleverna måste bli medvetna om att alkohol-, narkotika- och tobaksmissbruk kan orsaka stora personliga problem som också inverkar på människor i omgivningen. På mellanstadiet kan det vara svårt för eleverna att uppfatta dessa problem nyanserat. Men skolan måste försöka förmedla den allmänna inställningen att en människa som har svårigheter med alkohol eller narkotika främst behöver hjälp. Missbruket som sådant bör alla hjälpa till att minska, bl. a. genom eget ansvarsmedvetet beteende. Rökningens hälsorisker torde vara bekanta för de flesta elever. Kunskaper om att tobaksrökning medför risker för sjukdomar i en för eleven avlägsen framtid kan givetvis inte ensamma avhålla eleverna från att röka. Även om undervisningen på mellanstadiet av flera skäl inte kan ta upp en detaljerad beskrivning av rökningens långsiktiga skadeverkningar, är det angeläget att läraren sakligt söker redovisa vad man vet om samband mellan rökning och vissa sjukdomar. Väsentligt är att eleverna får klart för sig vilka konditionsförsämrande effekter rökningen har. Eleverna bör också få en kortfattad orientering om hur man blir beroende av tobak och de svårigheter som kan möta den som vill sluta röka. 2

18 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

Även tobaksbrukets sociala verkningar bör uppmärksammas. Det faktum att tobaksrök innebär olägenheter för många människor bör framhållas som väsentligt för rökare att ta hänsyn till. Rökarens hantering av fimpar och andra tobaksrester bör också tas upp i undervisningen mot bakgrund av de skador som dessa kan förorsaka småbarn. Rökningens betydelse för den enskildes ekonomi kan belysas med hjälp av några enkla räkneexempel. Eleverna skall slutligen få tillfälle att studera hur samhället ingriper på olika sätt beträffande alkohol, narkotika och tobak - även i förebyggande syfte. Undervisningen på mellanstadiet måste i detta avseende vara elementär, men den kan ge förståelse för att människor måste hjälpas åt på olika sätt för att komma till rätta med problemen. Syftet bör även vara att grundlägga en lojalitet med lagstiftning på området.

Arbetssätt. För att eleverna skall uppleva undervisningen som intressant och meningsfull måste man utgå från det som är verklighetsnära och konkret för dem. Det finns många anknytningspunkter mellan lärostoffet och elevernas egna erfarenheter eller aktuella problem. Många föräldrar och äldre syskon använder alkohol och tobak. I massmedia är bruk av alkohol, narkotika och tobak ofta framträdande inslag. Många gånger kan elevernas spontana frågor bli inledning till diskussion. Det är vanligen inte lämpligt att i undervisningen utgå från grava alkoholskador. De flesta elever upplever nämligen inte omgivningens alkoholbruk som ett problem och en sådan undervisning förmår därför inte engagera eleverna. För de barn som har alkoholmissbruk i familjen är denna utgångspunkt inte heller psykologiskt riktig. Det har visat sig vara mer diskussionsbefrämjande att börja med sådana situationer där eleverna själva kan tänkas möta alkohol. Här kan en beskrivning av vanliga alkoholseder tänkas komma in. Många vuxna tycker det är gott med vin, öl eller snaps. Andra avstår helt från alkoholdrycker. l detta sammanhang bör betonas, att det är nödvändigt att känna till vilka verkningar olika mängder av sprit, vin och öl har på människor under olika förutsättningar. Man kan därefter komma över på frågor om vad dessa fakta har för betydelse i olika situationer, t. ex. alkohol-trafik, alkohol-arbete. Vid undervisningen om tobak är det vanligen också lämpligt att utgå från den relativt måttfulla rökningen och hur den påverkar kroppen. Det bör klargöras att redan en måttlig konsumtion, t. ex. 5-10 cigarretter om dagen, ger påtagliga hälsorisker och att riskerna är större ju mera man röker. Filmer, bildband och andra audivisuella hjälpmedel kan användas för att belysa olika aspekter av tobaksundervisningen. I viss mån kan tobaksproblemet också angripas laborativt. Cigarretter kan t. ex. rökas med hjälp av speciella apparater som renar röken från nikotin och tjära och jämförelser kan göras mellan cigarretter med och utan filter. Beträffande narkotika måste undervisningen få en annorlunda utformning och arbetssättet bli beroende på lokala förhållanden. På vissa håll kan det vara lämpligt att utgå från situationer som elever kan tänkas möta, t. ex. att en kamrat bjuder ut hasch på rasten. Genom att utgå från tidningar, radio, TV och andra organ för

SOU 1974: 92 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 19

opinionsbildning samt alkohol- och tobaksreklam kan man i undervisningen öva eleverna att läsa och lyssna med kritik och omdöme. Liksom vid undervisningen av andra delmoment i orienteringsämnena bör man i största möjliga utsträckning låta eleverna själva, gärna i form av grupparbete, söka reda på fakta i de aktuella frågeställningarna i tidningar, tidskrifter och lämpliga faktasamlingar samt själva i grupper resonera sig fram till olika synpunkter på bruk och missbruk. Ansvaret för kamrater med problem kan också finna former i detta arbetssätt. Vid redovisningstillfällena har läraren huvudansvaret för att det framförda sakinnehållet och de redovisade Synpunkterna blir väl awägda. Läraren kan vid behov komplettera utan att kritisera tidigare framförda synpunkter. Kanske just detta avsnitts starka emotionella anknytningspunkter till elevernas privatliv talar extra starkt för ett arbetssätt där eleverna själva är de huvudagerande och läraren mer spelar en organiserande, awägande och faktaförmedlande roll utan att därför ge avkall på stark medmånsklig värme och inlevelse i problematiken vid de tillfällen, då eleverna bör att få höra lärarens egna uppfattningar.

Högstadiet Riktlinjer. En grundläggande undervisning av bruk av alkohol, narkotika och tobak är viktig på högstadiet, bl. a. därför att många elever redan i början av tonåren - ibland även tidigare - börjar regelbundet använda alkohol och tobak och inte så sällan även andra medel. Utförda undersökningar visar bl. a. att de flesta elever i årskurs 9 dricker sprit eller vin - regelbundet eller sporadiskt - och att ungefär hälften av dem är vanerökare. Ölkonsumtionen har blivit allmän efter mellanölets införande. Undersökningar visar också att attityderna till alkoholbruk är så fasta i gymnasiet, att en önskad förändring är svår att åstadkomma där. Det är därför väsentligt att en förebyggande undervisning sker tidigare. Samtliga undersökningar om ungdomars bruk av alkohol, narkotika och tobak ger en stark motivering för att skolan engagerar sig i undervisning på detta område. Hemmiljön kan utgöra en motivering för att skolan i alkohol- och tobaksundervisningen tar upp speciella aspekter. Enkäter har t. ex. visat att ofta ett tiotal elever i varje klass upplever föräldrars alkoholbruk som något stundtals genant. Likaså kan en del elever känna sig konfunderade inför sina föräldrars tobaksvanor. Det är sålunda viktigt med information om varför människor använder alkohol och tobak, hur dessa ämnen påverkar nervsystemet, hur de brukas i olika samhällsgrupper etc. Det kan också vara lämpligt att framhålla, att man numera i en helt annan utsträckning än tidigare kan grunda sig på forskningsresultat i informationen. Det är ju t. ex. först under de senaste årtiondena man fått en vetenskapligt säkerställd kännedom om de långsiktiga skadeverkningarna av rökning och av verkningar av alkohol. En undervisning av nyssnämnda slag kan bidra till att eleverna får en så nyanserad och saklig syn som möjligt på hemmets alkohol- och tobaksvanor. Helst skall ungdomar inte

20 Bilaga 1 Lgr 69 11, Supplement ANT SOU 1974: 92

behöva uppleva, att de måste solidarisera sig med vanor som de inte trivs med. Deras insikter skall också hindra dem från att inta en fördömande i attityd. I läroplanens allmänna del är undervisning om alkohol, narkotika och tobak upptagna som huvudmoment i samhällskunskap och biologi. I anvisningar och kommentarer till huvudmoment för biologi anges: Även undervisningen om tobak, alkohol och narkotika måste avse en allsidig presentation av stoffet och kräver därför en noggrann planering av berörda lärare och ett samarbete dem emellan. Genom biologiundervisningen bör eleven få tillfälle att tillägna sig en god grund av kunskaper om verkningarna på kroppen från fysiologisk synpunkt. De bör samtidigt få diskutera psykologiska, sociala och ekonomiska synpunkter beträffande bruket av tobak, alkohol och narkotika och på så sätt ges förutsättningar att ansvarsmedvetet och självständigt ta ställning till eget bruk. l ämnet samhällskunskap behandlas alkohol, narkotika och tobak i huvudmomentet Några_ andra viktiga samhällsfrågor bl. a. rörande trafiken, miljövården, totalförsvaret och bruket av tobak, alkohol och narkotika. När det gäller studium av viktiga och kontroversiella samhällsfrågor ges följande anvisningar och kommentarer: “Undervisningen skall i sådana frågor vara saklig och allsidig. Studiet måste därför ofta vara dokumentärt, och de olika uppfattningarna skall presenteras så, att de kommer till sin rätt och blir begripliga. Elevernas träning i att bedöma frågorna och förhållandena sakligt och kritiskt skall bl. a. avse att förbättra deras motståndskraft mot propaganda och masspsykos. Samtidigt skall de förberedas för eget ställningstagande. Studierna skall väcka lust till engagemang. Medlet härför är studiet av dokumenten och de bakomliggande realiteterna i samhällslivet. l ämnet hemkunskap nämns inte alkohol, narkotika och tobak i huvudmoment, men enligt anvisningar och kommentarer finns många anledningar att ta upp dessa frågor i undervisningen. Under allmänna synpunkter sägs i samband med elevernas intresse för att skapa vardagstrivsel och traditioner ihemmet att man bör behandla ”Seder och bruk när det gäller alkoholhaltiga och alkoholfria drycker”. Under rubriken Lärostoff sägs: Det ökade bruket av alkohol och narkotika bland ungdom tas upp med utgångspunkt i olika människors inställning till dessa medel. Hur alkohol- och narkotikabruk påverkar samvaron och ekonomin påvisas. De med tobaksrökning förknippade miljöfrågorna kan tas upp i huvudmomenten Den inre och yttre miljöns betydelse och Personlig hygien och arbetshygien. Alkohol- och tobakskonsumtion kan också aktualiseras inom huvudmomentet Den enskildes och familjens ekonomi.

Lärostoff. De moment som på lämpligt sätt bör behandlas under högstadiet framgår av översikten på s. 10- 13. Lärostoffet bör i huvudsak ordnas och presenteras i avgränsade stoffenheter, benämnda intresseområden eller arbetsområden, som eleverna kan överblicka och till väsentlig del bearbeta på egen hand.

1 Lgr 69 II, Supplement ANT 21 SOU 1974: 92 Bilaga

I undervisningen om alkohol, narkotika och tobak kan man inte nöja effekter som bruket orsakar. Man måste sig ned att tala om de skadliga också förklara varför dessa medel används och vilka positiva verkningar människor tycker sig uppleva av bruket. Som inledning till studierna kan man t. ex. diskutera vanliga uppfattningar om alkoholens och tobakens och vanföreställningar om alkohol som husmedicin. På posiziva effekter motsvarande sätt kan man beträffandenarkotika diskutera opreciserade såsom ”narkotika gör livet skönt, meningsfullt etc.. uppfattningar Människans behov av att förändra sin livssituation, fly verkligheten eller utvilga den bl. a. genom att använda gifter, är ett centralt problem. Som en väsentlig metod för den enskilde att påverka sin situation leder tobaks-, alkohol- och narkotikamissbruk endast till beroende av medlen, vilket dels innebär negativa upplevelser, dels minskar förmågan att på annat sätt förändra verkligheten. som protesthandling mot det

.Även

etablerade samhället är exempelvis haschbruket föga meningsfullt, eftersom möjligheten till konstruktiva insatser minskar med bruket. Det är av intresse både i fråga om bruk av alkohol, narkotika och tobak att förklara uppkomsten av normer i en grupp. I samband därmed bör man diskutera och försöka förklara det sociala tryck man upplever att handla som de flesta andra i umgängeslivet, t. ex. i fråga om alkoholbruk och måltidsvanor. Detta gäller också gruppbildningar bland ungdom och den roll som öl och tobaksrökning har spelat då det gäller att uppleva samhörighet. l samband med samtal om grupptryck kan man diskutera människors om personligt ansvar i olika situationer samt om individens uppfattning möjligheter att handla i enlighet med egna övertänkta ställningstaganden. Det är viktigt att ungdomarnas perspektiv vidgas. De bör t. ex. få klart för sig att det finns många andra attityder till bruk av tobak och olika alkoholdrycker än de som de ser i sina hem och bland sina vänner. Undersökningar visar stora skillnader i alkohol- och tobaksvanor mellan och bostadsorter. Sådana skillnader gäller kön, åldrar, socialgrupper också :lika former av narkotikamissbruk. Skälen för att dricka alkohol variera: liksom skälen för att avstå. Bakgrunden till tobaksbruk och narkotikamissbruk varierar också. De sociala bakgrundsfaktorerna diskuteras (let sociala arvet)Å Till det vidgade perspektivet hör även internationella utblickar. Intressanta skillnader finns i bruk av alkohol, narkotika och tobak mellan olika änder beroende på religion och tradition samt tillgång på råvaror. Muhanmedaner använder t. ex. inte alkohol och det är därför taktlöst att Beträffande Frankrikes stora alkoholproblem bjuda dem vin eller sprit. finns ll. a. en näringsgeografisk förklaring. På nellanstadiet har verkningarna av alkohol-, narkotika- och tobaksbruk förklarats av den kunskap eleverna inhämtat om på grundval männhkokroppens byggnad. På högstadiet bör de fördjupade biologistudierna ge större möjligheter till förståelse av de fysiologiska verkningarna. Viktig är därvid att såväl akuta svårigheter som långtidseffekter tas upp och jämförs. Bruket av tobak och alkohol som folkhälsoproblem bör diskubras och belysas med statistik. Eleverna bör också få klart för sig,

22 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

att det finns fysiologiska och socialpsykologiska till motiveringar påståendet att bruk av alkohol, narkotika och tobak medför större risker för ungdom i uppväxtåren än för vuxna. Vid undervisningen om tobaksrökningens medicinska verkningar belyses rökningens betydelse för översjuklighet och överdödlighet dels allmänt, dels i speciella sjukdomar. Debutålderns och dagskonsumtionens betydelse för hälsoriskerna behandlas liksom de hälsomässiga effekterna av att sluta röka. Det bör framhållas att rökning utom att direkt orsaka vissa sjukdomar, också kan förvärra sjukdomstillstånd som uppkommit av andra orsaker. De akuta fysiologiska verkningarna av olika ämnen i tobaksröken kan behandlas betydligt mera kortfattat. Ett undantag är koloxihärvidlag dens och andra ämnens betydelse för rökningens konditionsnedsättande effekt. En speciell fråga som också behandlas, är de aktuella undersökningsresultat som framkommit beträffande de speciella risker som rökningen kan medföra för gravida kvinnor. Det är således främst långtidseffekterna av rökning som gör denna till ett allvarligt folkhälsoproblem och de bör ingående behandlas. Dessa effekter är dock inte ensamt avgörande som skäl för icke-tobaksbruk för eleverna. De akuta effekterna bör också behandlas och på ett allsidigt sakligt sätt. Tobaksrökning som miljöfråga innefattar att även icke-rökaren påverkas av rökning som sker i de lokaler där han vistas. En annan miljösynpunkt är betydelsen av rökning jämförd med allmän luftförorening när det gäller koloxidpåverkan och uppkomst av lungcancer och kronisk bronkit. Att rökningen betyder jämförelsevis litet gentemot den allmänna luftföroreningen är en missuppfattning, som påverkar människor att bagatellisera nyttan med att inte röka. Det bör därför klargöras, att det är rökningen som spelar den helt dominerande rollen, medan den allmänna luftföroreningen i just dessa avseenden spelar en mycket liten roll. Ett skäl för att avhålla sig från att röka är att den allmänna luftföroreningen troligen innebär en större hälsorisk för rökaren än för icke-rökaren. Med undersökningsresultat motiveras varför alkohol helt bör undvikas i arbete och trafik. Det är viktigt att framhålla, att även medicinskt bruk av narkotika är farligt i trafik beroende på medlens av bl. a. påverkan sinnesintryck och reaktionsförmåga. Statistiska undersökningar som visar alkoholens, tobakens och narkotikans konsekvenser för hälsa, ekonomi, familjeliv, arbetsresultat och brottslighet kan lätt ge ett moraliserande intryck och slutsatserna kan bli onyanserade. Eleverna bör få möjlighet att diskutera dessa samband. De bör exempelvis förstå, att inte enbart alkohol eller narkotika är orsak till brott, även om ett statistiskt samband föreligger. Bakgrundsfaktorerna kan vara många och komplicerat invävda i varandra. Man kan inte heller bortförklara alkoholens och narkotikans roll i den sociala missanpassningen med att enbart hänvisa till personliga problem, samhällets konstruktion etc. Alkoholmissbruk är en känd, pådrivande faktor till brottsligt beteende, liksom att behovet av medel till fortsatt narkotika-

Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 23 SOU l974:92

missbruk också orsakar stölder och andra brott. Når man talar om antalet alkoholmissbrukare och alkoholister, narkotikamissbrukare och narkomaner, är det viktigt att definiera vad

som menas med dessa begrepp i de gjorda beräkningarna. Så långt det är möjligt på högstadiet bör fysiologiska och psykologiska orsaker till konsumtionens beroendeskapande effekt förklaras. Därvid kan i korthet också tas upp olika metoder som används för att avgifta, awänja och rehabilitera vanebrukare. Den allmänna att tobaksbruk medför föga eller missuppfattningen ringa sociala olägenheter eller skadeverkningar bör tas upp till diskussion. bör göras av tobaksbrukets konsekvenser för den enskildes Beräkningar ekonomi. Det berättigade kravet på större hänsyn från och familjens rökarna till icke-rökarna under t. ex. sammanträden och i andra arbetseller fritidssituationer bör likaledes diskuteras. I samband därmed kan en göras mellan tobaksrökens halt av koloxid och andra giftiga jämförelse ämnen och de föroreningshalter som tolereras i garage och på liknande och översjukligheten bland rökare i arbetsplatser. Överdödligheten förhållande till icke-rökare kan också tas upp i socialt och samhällsekonomiskt perspektiv. Genom och diskussioner bör eleverna få en klar bild av beräkningar ekonomiska förluster narkotika- och tobakssamhällets genom alkohol-, bruk, dels de direkta förlusterna genom vård etc., dels produktionsbortarbetsoförmåga och för fallet bl. a. på grund av nedsatt arbetsförmåga, död som orsakas av alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. Det är tidig värdefullt av alkohol- och tobaksskatter att påpeka, att statens inkomster inte är en vinst för ”folkhushållet, eftersom den gemensamma produktionen inte ökas av dessa skatter. När man bl. a. i hemkunskap diskuterar umgängesformer kan praktiska till alkoholdrycker som finns samt frågor tas upp, t. ex. vilka alternativ det felaktiga i att bjuda en bilförare på alkohol och att truga andra att alkoholfritt dricka. Det bör vara självklart, att den som hellre dricker principiellt eller för tillfället - skall få göra det utan kommentarer och

utan att behöva ange något skäl. Den som för egen del tar avstånd från alkoholbruk bör å andra sidan inte se ned på den som har annan Man kan också alkoholdrycker när man behandlar

inställning. diskutera

och familjebudget. Alternativa konsumtionsmöjligheter näringsfysiologi kan tas upp bl. a. mot bakgrund av de ekonomiska tillgångarna. Bakgrunden till bestämmelser i lagen bör så långt det är möjligt har till syfte att utredas, t. ex. att den svenska alkohollagstiftningen minska det vinstintresset. Eleverna bör också få diskutera privata till att det finns åldersgränser för alkoholförsäljning, anlredningama bestämmelser om s. k. lämplighetsintyg för att få körkort, promillegräns att alkoholfria i tillfredsställande urval skall för rattonykterhet, drycker och andra utskänkningsställen, och varför det i vårt finnas på restaurang att använda narkotika men tillåtet att använda alkohol land är förbjudet och tobak. Bestämmelser om olaglig försäljning av alkohol och narkotiska

mezdel bör klarläggas. narkotika- och tobaksområdet be- Opmionsbildningen på alkohol-,

24 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

handlas. Bl. a. bör eleverna få studera hur reklam utformas för att påverka konsumtionsvalet. Vanliga slogans analyseras. Olika åtgärder för att begränsa alkohol- och tobaksreklamen samt göra den i mindre grad riktad till ungdom bör diskuteras. Även den dolda som påverkan förekommer i filmer, massmedia etc. genom att alkoholseden och tobaksbruket utgör ett markant inslag i det liv som på olika sätt speglas, är viktig att ta upp till kritisk granskning. Vid sidan av lagstiftningen finns andra samhälleliga både förebyggande och vårdande åtgärder, som bör uppmärksammas i undervisningen. Staten ger t. ex. på olika sätt stöd till alkohol-, narkotika- och tobaksupplysning, därför att man anser, att kunskap om medlen kan hjälpa till att förhindra missbruk. En viktig preventiv åtgärd är forskning. Resultat av denna forskning skall redovisas i undervisning och upplysning och skall vara vägledande för lagstiftning, vården av alkoholister och narkomaner, samt den medicinska hjälp som kan ges åt människor som vill sluta röka. Omfattningen av de svåra problem som alkoholmissbruk och narkomani ger kan vidare bl. a. belysas av den mångskiftande verksamhet som vården innebär och de stora kostnader den drar. I detta sammanhang kan aktuella frågeställningar diskuteras t. ex. om vård eller straff vid akut alkoholförgiftning, dvs. fylleri, samt olika vårdformer såväl inom akutvård som eftervård. Frivilligt arbete i t. ex. länkrörelsen och Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare kan i detta sammanhang tas upp. Även de preventiva åtgärder som stöds med statliga medel men som dock till största delen även ekonomiskt bärs upp av de människor som engagerat sig i arbetet bör tas upp i undervisningen: folkrörelser som bedriver verksamhet för ungdom på deras fritid och som härigenom på sikt motverkar alkohol- och narkotikaskador i samhället, nykterhetsrörelsen, som också har ett narkotikapolitiskt program, samt de speciella organisationer mot narkotika som bildats. Eleverna bör också se alkohol-, narkotika- och i tobaksproblem internationellt Preventiva och vårdande perspektiv. åtgärder av olika typ, samhälleliga och frivilliga, förekommer i hela världen och konferenser hålls både på nordisk, europeisk och vidare internationell bas.

Planering och arbetssätt. Undervisning om alkohol, narkotika och tobak utgör exempel på avsnitt inom högstadiets orienteringsämnen som berör ett flertal ämnen, såväl Samhällsorienterande som naturorienterande. I första hand är det biologiskt och samhällsvetenskapligt stoff som utgör grunden för undervisningen, men också hemkunskapen kan bidra med väsentliga synpunkter av både teoretisk och praktisk karaktär. Den önskvärda motivationen för undervisningen kan skapas genom att man tar upp aktuella lokala problem eventuellt belysta med lokal statistik, genom att människors vanor förr och nu jämförs i kulturhistoriska eller näringsgeografiska utblickar eller genom att perspektivet på annat sätt vidgas. Härigenom kan också eventuella fördomar och en ibland förekommande negativ förhandsinställning till studierna kring alkohol-, narkotika- och tobaksproblem neutraliseras och undervisningen få ett önskvärt gott utgångsläge. Särskilt på ett område där eleverna får

SOU 1974: 92 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT 25

information från vitt skilda källor och under olika åldersstadier är det viktigt att undervisningen är fri från slentrian och alltid aktuell. Ett alltför flitigt bruk av sifferuppgifter hämtade ur statistiska undersökningar ger lätt en negativ reaktion hos elever. Ett fåtal väl analyserade uppgifter ger ofta bättre resultat. Däremot kan siffertabeller användas som underlag för elevernas arbete enskilt eller i grupp. Alkohol-, narkotika- och tobaksproblem utgör utmärkt underlag för samtal och diskussioner. Lämpliga frågeställningar kan t. ex. vara: Varför börjar ungdomar röka? Varför använder många alkoholdrycker och en del narkotika? I vilken relation står ungdomens alkohol- och tobaksbruk till de vuxnas vanor i familjen och bekantskapskretsen? På vilket sätt påverkas ungdomar av alkohol- och tobaksreklam? Vad är det som gör vissa seder och bruk moderna? Ungdomar är vanligen intresserade av att känna till riskerna av alkoholism och narkomani. Eleverna kan själva samla material bl. a. genom intervjuer med t. ex. socialarbetare. På samma sätt väcker det ofta elevernas intresse att med hjälp av redovisade undersökningar, statistiska utredningar och dylikt analysera olika frågeställningar rörande de med tobaksrökning förbundna hälsoriskerna. Särskilt beträffande undervisningen om tobak men också om alkohol är det möjligt att göra den mer konkret genom att låta eleverna ta del av eller själva utföra experiment. Så kan t. ex. den tidigare utförda enkla filtreringen av tobaksrök på högstadiet utvecklas till en mer omfattande analys genom att röken får genomlöpa en serie tvättflaskor med olika vätskor som indikerar förekomst av t. ex. ringkolväten, koloxid och koldioxid. Konditionsmätningar kan utföras och jämförelser göras mellan rökare och icke-rökare. Skillnaden i hudtemperaturen hos fingrarna före och efter rökning kan påvisas osv. Eleverna kan också få ta del av och själva utföra delar av experiment som används för att påvisa hur förekomst av alkohol i kroppen påverkar precisionsförmågan. Försöksresultaten hos de alkoholfria eleverna kan jämföras med dem som erhållits hos alkmolpåverkade försökspersoner vid t. ex. institutionen för teoretisk alkoholforskning. I samband med att ämnesområdet tas upp i undervisningen i orienteringsämnen bör eleverna i samarbete med hemkunskapsläraren få tillfälle att bekanta sig med alkoholfria festdrycker, avsmaka ett lämpligt urval, diskutera deras användning samt om möjligt också tillreda bålar för olika ändamål. Undervisningsmetoderna måste naturligtvis såväl vid alkohol-, narkotika- och tobaksstudier som vid annan undervisning bestämmas av och förhållanden. Väsentligt är att eleverna får tillfälle att anpassa; till lokala aktivt delta i såväl planering som genomförande. Om undervisningen görs ämnesbunden krävs en noggrann samordning för att arbetet för eleven skall bli så litet splittrat som möjligt. Detta innebär att lärarna i de ämnen, som traditionellt fått bära huvudansvaret för dema undervisning, nämligen samhällskunskap och biologi, tillsammans panerar undervisningen. Då lärarna förbereder en sådan samordnad

26 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT

ämnesbunden undervisning görs först ett stoffurval och de olika momenten fördelas på de olika ämnena. En del moment kan behöva beröras från såväl biologisk som samhällsvetenskaplig synpunkt, t. ex. giftbruk och trafik. Vidare bestäms en tidsplan för undervisningens genomförande. Undervisningen kan t. ex. inledas med en introduktion, som skall ge motivation för vidare studium. Värdefullt är om man i anslutning till detta stimuleringsmoment kan genomföra diskussion i mindre grupper. Under några lektioner kan eleverna sedan under

biologilärarens ledning studera viktigare bakgrundsdata om olika alkohol-

drycker, narkotiska preparat, tobaksvaror och tobaksrökning, upptagningsmekanismen, omsättningen i kroppen etc. Under denna tid berörs inte frågan i samhällskunskapen. Därefter kan några moment behandlas parallellt i de två ämnena. I biologin diskuteras fysiologiska verkningar och risker för vanebildning och beroende. Samtidigt behandlas i samhällskunskapen historik, olika seder och bruk, sociala problem etc. Det fortsatta arbetet bör kunna utgöra en fördjupning i vissa problem, t. ex. alkohol och trafik, alkohol- och tobaksreklam, alkohol och ungdom, tobak och kondition etc. Eleverna väljer själva vad de vill syssla med och gör upp en plan för arbetet. Avslutningsvis görs en sammanfattning och dessutom kan undervisningen utvärderas genom ett prov. En annan möjlighet vid planeringen av ämnesbundna studier är att låta undervisning om alkohol, narkotika och tobak utgöra en aspekt på ett tema som inte enbart rör bruk av dessa medel. Läroplanssupplementet för högstadiets orienteringsämnen ger flera förslag på en sådan uppläggning t. ex.: Re 25 Fritid och självförverkligande Sk 6 Vårda och hjälpa Sk l 1 Folkrörelser och andra organisationer Bi 3 Hälsofrågor för tonåringar Bi l l Att fly verkligheten Bi 17 Kondition och hälsa. Bland arbetsområden med stoff från två eller flera orienteringsämnen, som på samma sätt låter bruket av alkohol, narkotika och tobak utgöra en aspekt på andra temata märks bl. a. följande: So l Ung i dag So 4 Människor med annorlunda villkor Oä 5 Trafik. Lärostoff om alkohol, narkotika och tobak kan ofta grupperas i samlade arbetsområden. l dessa kan inte bara synpunkter från tidigare nämnda ämnen integreras, utan i stort sett samtliga orienteringsämnen samt hemkunskapen påverka utformningen. Som vid allt arbete med sådana samlade arbetsområden bör planeringen ägnas stor uppmärksamhet och ske i samråd med bl. a. elevrepresentanter. Undervisning om alkohol, narkotika och tobak syftar bl. a. till att

Bilaga 1 Lgr 69 11, SuppIementANT 27

påverka elevernas attityder och beteenden. Under vissa förhållanden kan en koncentrerad kampanj under en viss tid, t. ex. en vecka, bedömas som en engagerande och effektiv del av undervisningen. Inför en sådan s. k. temavecka bör man överväga lämpligheten av att göra kampanjen heltäckande. Eftersom kampanjen innebär avsevärda avvikelser från den traditionella dispositionen av undervisningen är det särskilt viktigt att den förbereds omsorgsfullt. Redan under planeringen för ett nytt läsår bör detta ske. Mål, omfattning och innehåll bör diskuteras och materialframställningen förberedas. Ett gemensamt schema med angivande av tidpunkt och med fördelning av uppgifter på lärarna görs upp. En kampanj utformas med fördel så att den får en utåtriktad karaktär. En önskvärd kontakt med närsamhället kan ta olika former såväl i fördjupningsuppgifter som i temaveckans inledning och avslutning. Så kan t. ex. någon kommunal befattningshavare utfrågas om lokala förhållanden och en offentlig paneldiskussion anordnas. Läroplanssupplementet för högstadiets orienteringsämnen innehåller förslag till ett större samlat arbetsområde inom detta fält, nämligen 0a 3 Alkohol, narkotika och tobak. Det bör observeras, att en kampanj lika litet som annan omfattande undervisning under en begränsad tidsperiod innebär att huvudmomentet alkohol, narkotika och tobak är genomgånget och slutbehandlat. Som påpekas i läroplanens allmänna del (s. 193) är det . .. angeläget att stoffet planeras så att det på lämpligt sätt sprids och upprepas.

Läromedel. Studiebesök Alkohol-, narkotika- och tobaksproblemens delvis ömtåliga natur och vikten av att elevernas attityd blir positiv till ett studium av dessa för individen och samhället så viktiga frågor gör att stora krav måste ställas på läromedlens utformning och att läromedlen får en central plats i undervisningen. Det tryckta materialet skall vara lättillgängligt och intresseväckande. Detta uppnås bl. a. om texterna som behandlar alkohol, narkotika och tobak anknyter till elevernas egna erfarenheter och är väl avpassade till åldersstadiet. Särskilt för äldre elever bör man undvika övertydlig text, vilket kan skapa negativ attityd till innehållet. Det är önskvärt att eleverna har tillgång till en både utförlig och nyanserad text samt till överskådliga faktasamlingar. För att ge eleverna möjlighet att ta del av aktuellt stoff bör tidningar och tidskrifter utnyttjas. Bilder, bildband, ljudbildband och film är särskilt värdefulla för att ge skildringar av miljöer och episoder, vilka sedan kan diskuteras. Denna typ av läromedel skapar ofta starkt engagemang för de frågeställningar som tas upp. Den experimentella delen av undervisningen fordrar olika slag av laboratoriematerial beroende på hur undervisningen utformas. Studiebesök är av stort värde för att engagera eleverna och låta dem möta

28 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

problem i verkligheten. Lämpliga objekt för sådana studier är nykterhetsnämnder (eller sociala centralnämnder), polisstationer, sjukvårdsinrättningar etc. Man kan också be någon person verksam inom det sociala eller medicinska området och med erfarenhet från rökavvänjning och behandling av alkoholskadade och narkotikamissbrukare komma till skolan och berätta om sina erfarenheter.

Elevvårdens funktioner

Förebyggande insatser Ungdomar som börjar använda alkohol redan i tidiga tonår löper risk att efter hand grundlägga missbruk av alkohol. Detta i sin tur kan på relativt kort sikt få sociala konsekvenser och på längre sikt medföra hälsorisk. Orsakerna till att alkohol används som ett medel att fly verkligheten, dölja isoleringskänslor, osäkerhet, hämningar m. m. är många och samverkande. Liknande orsaker kan leda till missbruk av tobak och narkotika. Beträffande såväl alkohol, narkotika som tobak torde gälla, att det till väsentlig del är sociala faktorer, t. ex. direkta impulser från kamrater, som initierar bruk av medlen. Individens motståndskraft mot dylika impulser har därför stor betydelse. Denna motståndskraft är nedsatt hos just de elever som har anpassnings- och andra skolsvårigheter. Elevvården spelar bl. a. därför en viktig roll, när det gäller att förebygga alkohol-, narkotika- och tobaksbruk bland eleverna. Skolan har som sin uppgift att genom undervisning i god arbetsmiljö söka ge elever stöd i den personliga utvecklingen, bl. a. till självständighet och ansvar för den egna personen. En av lärarnas viktigare uppgifter på alla stadier är därför att söka skapa en gynnsam skolmiljö för eleverna. Den enskilde elevens självbedömning och självuppskattning kan läraren stödja genom att ge uppgifter som svarar mot elevens förmåga och genom beröm och andra former av stöd öka självförtroendet hos elever som behöver sådant stöd. Många exempel har visat hur en sådan stödjande hållning bidragit till att förebygga att en elev i fara glidit ut i någon form av asocialt beteende.

Information

Av stor betydelse för skolans elevvård i frågor som rör alkohol, narkotika och tobak är att olika befattningshavare medverkar till att ge eleven en allsidig information. Denna information bör vara ett led i den vanliga undervisningen. I sitt umgänge med eleverna kan alla lärare och främst klassföreståndaren ha anledning att ta upp frågor som rör alkohol, narkotika och tobak. Andra elevvårdsfunktionärer kan utifrån sina erfarenheter berika informationen, som kan meddelas i grupp eller vid enskilda samtal.

Bilaga 1 Lgr 69 II, Supp1ementANT 29

Kunskaper om alkohol, narkotika och tobak får eleverna främst genom studier i naturkunskap, biologi och samhällskunskap. För att ge dessa studier önskvärd allsidig uppläggning och lokal anknytning bör planeringen s;ke i samarbete med den skolsociala personalen och med eleverna. I läroplanens allmänna del anges beträffande den personal som skall meddela undervisning följande: ”Vederbörande lärare bör i regel omhänderha undervisningen. Värdefulla synpunkter bör kunna påräknas från skolläkaaren, skolpsykologen, skolkuratorn och skolsköterskan.” Det sistnämnda kan innebära även direkt medverkan i klassrummet. Undervisningen om alkohol, narkotika och tobak har till främsta uppgift att ge eleverna möjlighet att med omdöme och ansvar bilda sig en personlig uppfattning om eget bruk. Undervisningen i sig skapar dock inte alltid nödvändiga önskvärda attityder för ett sådant ställningstagande. Resultatet beror i hög grad på hur informationen ges. Övertydlighet och beskäftighet kan skapa en trotsinställning som leder till attityder rakt motsatta dem man åsyftar. Det är här som i andra sammanhang viktigt att visa förtroende för elevernas omdöme och förmåga att själva bedöma och värdera fakta. Eleverna bör även informeras om hur elevvården fungerar i skolan. De bör få klart för sig hur den skolsociala personalen samarbetar inom skolan med lärarna, med hemmen och med institutioner utanför skolan. Det kan vara lämpligt att de olika befattningshavarna medverkar tillsammans vid en sådan information för att ge eleverna möjlighet att få uttömmande svar på frågor. Eleverna bör få veta till vilka befattningshavare de kan vända sig med sina eventuella problem. Klassföreståndaren bör ge en övergripande information om skolans elevvårdande verksamhet, Han bör göra eleverna uppmärksamma både dess syfte och uppläggning. på deras eget och rektors och övriga lärares ansvar när det gäller elevvården. Han bör också beröra hur lärarna behandlar ett förtroende från eleverna. Skolpsykologen kan informera eleverna om frågor som rör utvecklingen under barna- och ungdomsåren, hur problem kan uppstå i relationerna mellan barn och föräldrar, mellan lärare och elever och mellan jämnåriga kamrater. Han kan också visa på olika vägar att lösa konflikter. Viktigt är att behandla frågor om hur människor påverkas och i grupp samt hur man i grupp kan bearbeta konflikter. reagerar Skolläkaren och skolsköterskan kan ge aktuell medicinsk information om skador och behandlingsmetoder gällande alkohol-, narkotika- och risker, tobaksbruk. Skolkuratorn kan slutligen informera om samhälleliga

institutioner och deras funktioner, social lagstiftning och hljälpmöjlig-

heter. Lärare som dagligen ser eleverna har de största möjligheterna att märka förändringar i deras beteende och hälsa såsom trötthet, olust, försämrade studieresultat, frånvaro. Lärare bör vid behov ta enskild kontakt med elever för samtal och för att ge stöd och uppmuntran. Finns anledning att tro att alkohol- eller narkotikamissbruk föreligger bör läraren själv ha fortsatt kontakt med eleven men samtidigt överväga lämplig tidpunkt att i samråd med eleven förmedla kontakten till skolans övriga elewårdspersonal, som i sin tur närmare söker utforska vilka de bakomliggande orsakerna kan vara.

30 Bilaga 1 Lgr 69 II, Supplement ANT SOU 1974: 92

Skolsköterska, skolpsykolog och Skolkurator bör alltid vara beredda att ta emot elever som söker kontakt för sina problem. Man bör därvid försöka hjälpa eleven genom samtal och andra åtgärder t. ex. till kontakt och öppenhet gentemot föräldrarna.

Samarbete inom och utom skolan Problem med alkohol, narkotika och tobak hör till de angelägenheter som ställer stora krav på samarbete både inom och utom skolan. Förebyggande insatser har inledningsvis behandlats. Värdet av regelbundna elevvårdskonferenser för samarbetet inom skolan har erfarenhetsmässigt bestyrkts. Dessa konferenser bör också utsträckas till kontakter med institutioner utanför skolan såsom bamavårdsnämnd och polis både för principiella frågor och för kontaktarbete i individuella fall. Väsentligt inom skolan är samarbetet med eleverna själva. Genom gemensamma diskussioner och insatser kan därigenom ungdomarnas eget ansvar för arbetsklimatet uppmuntras och utnyttjas. Väsentligt är att understödja elevernas engagemang och vilja att hjälpa sina kamrater.

SOU 1974: 92 31

1972/73

2 ASÖ 57

Bilaga

nr

Undervisning om alkohol, narkotika och tobak i

gymnasieskolan

SÖ 1973-01-29

I gymnasieskolans kursplaner förekommer alkohol, narkotika och tobak (ANT) som moment i ett flertal ämnen. I det följande ges en sammanställning av det formella underlaget för gymnasieskolans ANTundervisning samt förslag till förstärkning av denna undervisning genom användande av timmar till förfogande. Allmänna anvisningar som berör bl. a. ANT-undervisningen ges i läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70:1 s. 10 ff. lnom de olika ämnena innefattas ANT-frågor i vissa allmänt formulerade huvudmoment samt i moment enligt översikten nedan. Följande anvisning ur Läroplan för grundskolan, Lgr 69: I, s. 54 är tillämplig även på gymnasieskolans undervisning: ”Undervisning om alkohol, narkotika och tobak har till uppgift att ge eleverna förutsättningar att både principiellt och i konkreta valsituationer självständigt och under ansvar ta ställning till eget bruk. Med välgrundad och utförlig motivering måste skolan samtidigt klart och entydigt framhålla det positiva värdet i att man i första hand under uppväxtåren helt avstår från bruk av alkohol och tobak. Vidare måste påpekas att allt bruk av narkotika, som inte är ordinerat av läkare, innebär fara och strider mot gällande lag. Eleverna måste dessutom få klart för sig, att det i dagens samhälle är nödvändigt, att man i många sammanhang, särskilt i arbetslivet och i trafLken, helt undviker alkohol, oberoende av vilka alkoholvanor man för övrigt har. Det bör betonas, att även medicinskt bruk av narkotika kan medföra risker, t. ex. i trafiken. Eleverna bör lära sig respektera ett ställningstagande som avviker från deras egen uppfattning. Väsentligt är också att de har förståelse för människor med alkohol- och narkotikaproblem och att de vill vara sådana människor till hjälp. Ett personligt ställningstagande till frågor som sammanhänger med bruk av alkohol, narkotika och tobak måste grundas på goda kunskaper. Uncervisningen skall därför bygga på vetenskapligt grundade fakta och ge så allsidiga informationer som möjligt om verkningarna från fysiologisk, psykologisk, social och ekonomisk synpunkt samt om tillvänjningsrisker och varningssignaler. Viktigt är också att eleverna förstår, varför människor använder dessa medel. Eleverna bär därigenom få möjlighet att samordna vad de upplever i sin egen miljö eller vad de hört från annat håll med skolans sakliga information.

32 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr 57 sou 1974: 92

Särskilt när det gäller alkohol och narkotika är det viktigt, att eleverna tillägnar sig insikter om samhällets lagstiftning och hjälpåtgärder.” Det är väsentligt att eleverna inte kommer att uppleva gymnasieskolans undervisning om alkohol, narkotika och tobak som en upprepning av vad som redan förekommit igrundskolan. Planeringen måste därför utgå från vad som behandlats i fråga om ANT på högstadiet, främst i biologi och samhällskunskap: Grundskolans undervisning om alkohol, narkotika och tobak behandlas allmänt i Läroplan för grundskolan, Lgr 69: I, s. 54-55. Alkohol, narkotika och tobak förekommer som huvudmoment på grundskolans alla stadier, nämligen i ämnena hembygdskunskap, naturkunskap, biologi och samhällskunskap. Dessa frågor ryms också i huvudmomentet i ämnet religionskunskap. ANT bör enligt anvisningarna också tas upp i ämnet hemkunskap. Läroplanens Supplement för orienteringsämnen, Lgr 69 Il: Oä LM, Lgr 69 II: Oä H, samt för hemkunskap, Lgr 69 II: Hk ger förslag på intresse- och arbetsområden, där ANT-frågor är huvudtema eller på ett naturligt sätt ingår. I läroplanssupplementet Undervisning om alkohol, narkotika och tobak, Lgr 69:11 Ant, ges anvisningar för undervisningens utformning på grundskolans olika stadier samt för skolans elevvård i frågor som rör alkohol, narkotika och tobak.

Gymnasieskolans ämnesbundna ANT-undervisning

Följande utgör en sammanställning av ämnen inom gymnasieskolan där ANT-frågor bör behandlas. Även i andra ämnen kan det vara lämpligt att behandla dessa frågor, t.ex. då de aktualiseras i massmedia och samhällsdebatt. Det är angeläget att undervisningen om ANT i de olika ämnena i största möjliga utsträckning samordnas.

Ämne Linje och årskurs Moment Sida re-

i_

(ej tillval) spektwe supplement ll Z-åriga linjer Vårdlinjen 2 4 Nervsystemet 88-89 Anatomi och fysio- _ _ logi 8 Näringsfyslologl Arbetslivsoriente- Yrkesinriktade 4.3 Arbetshygien 15 ring linjer 1-2 Ergonomi Tekniska linjen 2 skadeverkningar, förslit- 65-66 ning, obehag Människokroppens byggnad 65 och funktioner Psykologiska faktorer 65 Arbetarskydd och hälsovård 66 J ordbrukslinjen Påverkan av tobak och 33 l-2 alkohol

sou 19174; 92 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr 57 33

Ämne Linje och årskurs Moment. Sida i re- (ej tillval) spektive supplement ll

Skogsbrukslinjen 6.1.3 inverkan av tobaks-, 82 1-2 alkohol- och narkotikabruk Familjekunskap Konsumtionslinjen 5 Samlevnads- och anpass- 10 l ningsfrågor Vårdlinjen 2 173 Farmakologi Vårdlinjen 2 3.2 Läkemedelsberoende 117 Företagsekonomi Ekonomiska linjen Personalfunktionen 23 1-2 Historia Sociala linjen 2 Tematiskt studium 36 Hälsa och hygien Konsumtionslin- 3.4 Alkohol, narkotika 45 jen l och tobak Kemi Tekniska linjen l Tekniskt viktiga ämnes- 55 grupper Organisk kemi 58 Konsument- Konsumtions- 1.1 Olika konsumentgrup- 16 kunskap linje l pers konsumtion 3 Allmän köpkunskap 16

ner och byggnads- 1-2

underhåll

Livsmedelsteknik Livsmedelsteknisk 3.3 Drycker 19 linje 1-2 Naturkunskap Social linje 1-2 Den organiska kemins vikti- 40 gaste ämnesgrupper Biokemi 40 Fysiologi 40 Sinnesfysiologi 40 Psykologi Konsumtionslinje 1 Den enskilde individens 71/74 1-2 upplevelser och beteenden Vårdlinje 1-2 2 individens beteenden i 71/74 gruppsamvaron Religionskunskap . Ekonomisk linje 2 6.5 Tillämpad psykologi 71 /75 Social linje 2 Etiska och moraliska frågor 162 Teknisk linje 2 Social linje 1-2 Aktuella samhällsproblem 169 Samhällskunskap Ekonomisk linje 1 -2 Sociala problem 169 Teknisk linje 2 Aktuella samhällsfrågor 43 Musiklinje Aktuella samhällsfrågor

34 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr 57 SOU 1974: 92

Ämne Linje och årskurs Moment Sida i re- (ej tillval) spektive supplement II

Sjukdomslära Vårdlinje 2 Sjukdomar i 1.3 Matspjälkningsorgan 102 1.4 Andningsorgan 102 1.13 Tumörsjukdomar 102 2.8.6 Toxikomanier lll, 115 Socialkunskap Social linje 2 Aktuella sociala problem 38 Social vårdverksamhet Konsumtions- 1.1 Aktuella sociala problem 78 linje 2 3.2 Social vårdverksamhet 78 Socialmedicin Vårdlinje 2 1.5 Sambandet mellan å ena 83 sidan hälsa-sjukdom-dödlighet och å andra sidan social miljö, samt socialmedicinska åtgärder i förebyggande, behandlande och rehabiliterande syfte Vårdkunskap Konsumtions- 4 Socialmedicin 115 linje 2 Vårdlinje l-2 2.4 Personlig hälsovård 27 3.4 Översikt av statens, lands- 31 tingens och primärkommunernas uppgifter inom olika vårdområden 4 Psykiatrisk hälso- och sjuk- 134 vårdslära 4.9 Toxikomanier 137,143

3- och 41-åriga linjer Biologi Naturvetenskap- Cellens mikroskopiska och 71 lig linje 2- 3 submikroskopiska byggnad Retbarhet 71 Ergonomi Teknisk linje 4 skadeverkningar, förslitning, 80 obehag Företagsekonomi Ekonomisk linje Orientering om personalad- 49 l-3 ministrativa metoder Teknisk linje 4 Personaladministration 84 Förvaltning Ekonomisk linje 3 Några sociala problem i vårt 33 moderna samhälle Kemi Teknisk linje 1-4 Organisk kemi 361 Naturvetenskaplig linje l-3 Naturkunskap Humanistisk linje Organisk kemi 321 l-2 Ekonomisk linje 1 Biokemi och cellära

Naturkunskap Samhällsvetenskap- Valda fysiologiska problem 321

-lig linje l-2

sou 1974:92 Bilaga 2ASÖ 1972/73 nr57 35

Ämne Linje och årskurs Moment Sida i re- (ej tillVal) spektive supplement Il

Psykologi Humanistisk linje 2 Varseblivning 378-379 Ekonomisk linje 3 Behov, motiv och emotion Samhällsvetenskaplig linje 2 Naturvetenskaplig Socialpsykologi linje 2 Tillämpad psykologi Religionskunskap Samtliga linjer 3 Etiska och moraliska frågor 299-300 Samhällskunskap Samtliga linjer Aktuella samhällsfrågor 305 1-3 Socialkunskap Humanistisk linje Sociala problem i det moder- 344 2-3 na samhället Utbildningsproblem och ungdomsfrågor Ekonomisk linje 2-3 Samhällsvetenskaplig linje 2-3

Anm. Awikelser kan förekomma särskilt avseende vissa grenar och varianter.

till och koncentra-

ANT-undervisning på timmar förfogande

tionshalvdagar

översikten ovan visar att ANT-undervisning endast i vissa fall kan ges i tillfredsställande omfattning, som till exempel på vårdlinjen och vid specialkurser inom vårdområdet. I övriga fall är det önskvärt att eleverna under varje läsår får en mer samlad presentation av någon gång Möjlighet härtill ges genom koncentrationshalvdagar och ANT-frågorna. timmar till förfogande. Det är lämpligt att använda 4-6 timmar per läsår för detta ändamål i varje klass. Därvid måste beaktas att timmar till förfogande endast förekommer i årskurs 1 på de yrkesinriktade linjerna. Undervisning om ANT kan, där så lokalt bedöms lämpligt, utformas som ”temadag” inom skolenheten. Såväl undervisning i storklass som mindre grupper kan förekomma och undervisningsformerna bör i övrigt göras varierande: lektioner där lärare i olika berörda ämnen medverkar, diskussioner, AV-inslag, studiebesök, arbete i mindre grupper med tryckt material (enkäter, forskningsrapporter etc.), experimentella inslag. Arbetet leds av rektor eller på dennes anmodan av studierektor eller huvudlärare. Experter utanför skolan kan anlitas och ersättas inom ramen för befintliga anslag. Vederbörande lärare bör i regel omhänderha undervisningen. Under deras ledning kan samverkan ske med annan personal som Skolläkare, skolpsykolog, Skolkurator och skolsköterska.

36 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr 57 sou 1974: 92

Även specialister från samhället utanför skolan t. ex. läkare, polis, socialvårdspersonal och representanter för frivilliga organisationer kan berika undervisningen genom kortare inslag och genom att ställa sig till förfogande för intervjuer. -Vidare är det av stort värde att skolan samarbetar med föräldrarna i ANT-undervisningen. Uppföljningen av ANT-undervisningen under en temadag sker i i berörda ämnen.

Mål och innehåll för temaundervisningen

l. Eleven skall ha kunskap om väsentliga fakta beträffande de beroendeframkallande medlen och deras fysiologiska, psykologiska och sociala verkningar. Olika alkoholer, etanol-framställning, typer av alkoholdrycker. Alkoholens omsättning. Fysiologiska och psykologiska verkningar. Medicinska effekter vid långvarigt bruk. Alkoholism. Alkohol i trafik och arbetsmiljö. Sociala utstötningsmekanismer vid missbruk samt andra följdföreteelser (kriminalitet etc.). Narkotika, definitioner och huvudtyper. Läkemedelsmissbruk. Kombinationer som alkohol-narkotika, alkohol-läkemedel. Fysiologiska och psykologiska effekter på kort och lång sikt. Tillvänjning. Tolerans. Abstinens. Narkotika i trafik och arbetsmiljö. Sociala utstötningsmekanismer vid missbruk samt andra följdföreteelser (kriminalitet etc.). Tobaksrökens sammansättning. Akuta fysiologiska effekter. Långsiktiga effekter. Beroende. Översjuklighet. Dagskonsumtionens och debutålderns betydelse. Jämförelse mellan rökning och allmän luftförorening. Effekter av att ofrivilligt bli utsatt för tobaksrök. 2. Eleven skall ha kunskap om de vanligaste attityd- och normsystemen ifråga om alkohol, narkotika och tobak samt ha kunskap om de individuella och samhälleliga problem som sammanhänger med uppkomsten och vidmakthållandet av missbruk. Måttlighetsförbrukning av alkohol. Absolutism. Missbruk. Väsentliga faktorer: Åtkomlighet, social miljö, otrygghet. Alkoholseder i olika kulturer. Debutålder och anledningar till variationer beträffande denna. Fördelning av konsumtion på drycker med olika alkoholstyrka. Attityder till alkoholmissbruk. Det dolda alkoholmissbruket. Attitydföråndring och därmed avledning av missbruk. Geografiska och historiska variationer. Orsaker till narkotikadebut. Väsentliga faktorer: Åtkomlighet, social miljö, otrygghet. Filosofiska strömningar i samband med drogbruk. Haschbruk som attitydproblem. Attityder till narkomani och narkomaner. Attitydförändring och därmed avledning av missbruk. Geografiska och historiska variationer. Rökvanemönstret och dess förändringar i Sverige och andra länder. Gruppnormer och kamratpåverkan. Attitydbildning genom reklam. Attityder till rökning och rökare.

SOU 1974: 92 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr57 37

3. Eleven skall ha någon kunskap om hur ANT-problem bearbetas inom biologisk-medicinsk, psykologisk och sociologisk forskning. Några exempel på problem och mål inom biologisk och medicinsk forskning, t. ex. grundforskning som rör alkoholmetabolism, klinisk forskning som rör awänjning och rehabilitering, statistisk medicinsk forskning beträffande lungcancer, hjärtsjukdomar etc. Granskning av undersökningsresultat. Psykologisk forskning. Granskning av undersökningsresultat. Sociologisk forskning. Något om metodik vid attitydforskning, några exempel. Prognosforskning. Granskning av undersökningsresultat. 4. Eleven skall ha kunskap om samhällets åtgärder och de frivilliga organisationernas arbete för att förhindra missbruk och ge vård åt missbrukare. Viktigare lagstiftning om alkohol, narkotika och tobak. Samhällsekonomiska och sociala konsekvenser. Exempel på frågornas politiska behandling. Beskattning och prissättning. Reklamfrågan. Stöd åt ungdomsorganisationer. Olika vârdformer. Internationella insatser. Mål och arbetsformer för samhällets insatser och ideella föreningar av olika slag. Exempel. Endast en mindre del av det omfattande ANT-stoffet kan behandlas under en temadagf Det är väsentligt att man gör ett urval som så långt möjligt anknyter till de lokala förhållandena och elevernas aktuella behov.

Förslag till ramprogram och aktiviteter för ANT-undervisning på timmar till förfogande och koncentrationshalvdagar

Ämnen Antal Aktiviteter timmar

Biologi 1 Kunskapstest Samhällskunskap Föreläsning Socialkunskap 1 Demonstration Psykologi AV-inslag Biologi, iamhällskunskap, social- 1-3 Grupparbete: Laborationer kunskap psykologi Diskussioner Intervjuer

1 Sammanfattning Redovisning Kunskapstest

Ramprogrammet är avsett att anpassas till förhållandena på de olika förekomsten av ämnesbunden ANT-undervislinjerna i gymnasieskolan: ning, tilgång till lärare, materiel etc. Det kan ibland vara lämpligt att lägga tonvikt vid alkoholfrågor eller tobaksfrågor i olika årskurser. resp-eknve narkotikafrågor Ssålurda kan man t. ex. linjer i årskurs l välja att på 3-åriga

38 Bilaga ZASÖ 1972/73 nr 57 sou 1974: 92

huvudsakligen studera tobaksproblemen ur olika synvinklar medan man i årskurserna 2 och 3 lägger tonvikten vid narkotika respektive alkohol. På de 22-åriga linjerna kan man föredra att behandla alkohol-narkotikafrågorna sammanhållet i årskurs l, medan tobaksproblemet tas upp i årskurs 2. Möjlighet finns även att på samtliga linjer, men främst på 2-åriga linjer samt vid specialkurser, behandla ANT-frågorna i ett sammanhang varje årskurs. Den naturliga formen för lärarsamverkan vid ANT-undervisning är ett lärarlag bestående t. ex. av lärare i biologi (naturkunskap), psykologi, socialkunskap och samhällskunskap. I varje årskurs kan inledningsvis, oberoende av om man avser att behandla alkohol, narkotika och tobak var för sig eller i ett sammanhang anslås en undervisningstimme till storklassundervisning att ledas av biologilärare. Det är väsentligt att eleverna därvid som en grund för de fortsatta ANT-studierna får kunskaper om de beroendeframkallande medlen och deras fysiologiska verkningar. Förslag till undervisningens inriktning samt till lärostoff ges under Mål och innehåll ovan. Exempel på aktiviteter som kan förekomma är föreläsningar, demonstrationer och AV-inslag. Samma organisations- och arbetsformer kan användas i den följande lektionen, som leds av lärare i psykologi, socialkunskap och samhällskunskap. Därvid behandlas relationen beroendeframkallande medelindivid-grupp främst av lärare i psykologi, medan relationen beroendeframkallande medel-individ-samhälle och social miljö belyses av lärare i socialkunskap och samhällskunskap. Den enskilde individens upplevelser och beteenden samt gruppdynamik och socialpsykologi kan studeras, liksom arbetsmiljö och socialpolitik. En totalsyn på de individuella och sociala problemen eftersträvas. Lokalt förankrade enkäter eller andra undersökningar kan användas som en utgångspunkt. Ett flertal modeller för grupparbetet kan med hänsyn till bl. a. lärartillgång, lokalsituation och materielresurser förekomma. Eleverna kan inför gruppstudierna få tillfälle att välja ämnesområde eller uppgift, som efter anvisningar studeras mer eller mindre självständigt. Man kan också organisera ett mera styrt stationssystem, där eleverna efter en bestämd plan utför laborationer och undersökningar, gör intervjuer, diskuterar i smågrupper, löser litteraturuppgifter etc. Förslag till gruppuppgifter ges nedan. Det är väsentligt att grupparbetena sammanfattas med syfte att ge eleverna en helhetsbild av de frågor som studerats. Storklass kan vara en lämplig form för avslutningen. Denna kan varieras på ett flertal sätt alltifrån sammanfattande föreläsningar med korta elevredovisningar till paneldiskussion med aktivt deltagande i auditoriet. Gruppredovisningar kan också ske t. ex. i form av utställning eller väggtidning. En lämplig form för bedömning av ANT-temaundervisningens resultat kan vara att i anslutning till inledningen anordna ett enklare Kunskapstest, som sedan upprepas i identisk eller liknande form omedelbart efter den avslutade sammanfattningen.

sou 1974: 92 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr57 39

Exempel på gmppuppgifter Alkohol 0 Kännetecken på olika alkoholer - en kemisk jämförelse. Fysiologiska och sociala effekter av t. ex. metanolförtäring. - - - koloxid och vatten. O Sekvensen etanol etanal etansyra förmåga att bryta ner alkohol. Leverskador. Blod- Människokroppens alkoholhaltens av alkohol. Effekter av upp- och nedgång efter förtäring antabus, dipsan etc. 0 Beräkning av blodalkoholhalt efter öl-, vin- och spritförtäring. Faktorer som påverkar blodalkoholhalten hos en person. Fysiologiska och psykologiska samt sociala effekter av ”bakrus. 0 Djurförsök som visar alkoholens bedövande verkan. (Angående djurförsök se Aktuellt 1971/72: 56 s. 2). effekter av alkoholförtäring. Alkohol i trafik och arbets- Fysiologiska miljö. 0 Laborationer att jämföras med försök som gjorts med alkoholpåverkade personer: balansprov, fingerprov, prestationsförmågetest etc. Fysiologisk och psykologisk koordination. Alkoholens inverkan på trafikbeteende och arbetsförmåga. Ekonomiska konsekvenser därav för den enskilde och samhället. 0 Psykologiska laborationer som belyser grupptryckets betydelse och ger eleverna egna upplevelser härav. Gruppdynamik. Grupptrycket och ANT. Socialpsykologiska aspekter. 0 Studium av aktuellt forskningsmaterial. Tolkning och konstruktion av diagram och tabeller. Alkoholforskningens inriktning och betydelse samt problemen med att föra forskningsresultat vidare. 0 Alkoholproblem och alkohollagstiftning i Sverige och utlandet. Jämförelse mellan svenska och utländska förhållanden. Synen på alkoholen i skilda kulturer. 0 Alkoholen och samhällsekonomin. Inkomster och utgifter. Alkoholpolitiken i dag och i framtiden. 0 Alkoholens roll vid trafikolyckor och andra olycksfall (exempelvis på arbetsplatser). Konsekvenser för individ och samhälle. 0 Synen på alkohol inom olika religioner eller kulturkretsar. Etiska aspekter på alkoholproblemen. O Intervjuer med t. ex. rehabiliterade förut alkoholberoende personer eller företrädare för nykterhetsnämnd, skyddspolis, frivilliga organisationer etc. Vård och behandling i dag och i framtiden av individer med alkoholproblem. 0 Teaterpjäs om alkoholproblemen. Varningssignalerna på vägen till alkoholberoende. Alkohol och ungdom. 0 Analys av massmedias belysning av alkoholproblematiken. Reklam som påtryckningsmedel. Massmedias roll som normbildare.

40 Bilaga 2 ASÖ 1972/73 nr 57 sou 1974: 92

0 Analys av t. ex. stillfilm om alkohol. Saklighetskrav. Olika möjligheter att kanalisera information om alkohol. 0 Studium av ett enskilt fall av alkoholberoende. Några orsaker till alkoholberoende. Varningssignaler. Samhällets hjälpåtgärder.

Narkotika

De flesta av gruppuppgifterna om alkohol är direkt eller indirekt överförbara att gälla även narkotika. 0 Infektions- och bristsjukdomar i narkotikans spår. Hygien- och näringsproblem. Sekundära effekter av angivna sjukdomstyper för individen och samhället. 0 Det började med smygrökning . . . Samband mellan tobaksrökning och bruk av narkotiska preparat? Möjligheter att bryta sig ur etablerade vanor ifråga om hasch- och läkemedelsmissbruk. Samhällets hjälpåtgärder. Analys av poptexter: Psykedeliska kulturströmningar. Kommersiellt influerad ungdomskultur. Bruk och missbruk av läkemedel. Ro- och sömngivande läkemedels fysiologiska och psykologiska effekter. Medicinering på gott och ont. Orsaker till överkonsumtion av ro- och sömngivande medel. 0 Orsaker till drogbruk. att Möjligheter avlägsna eller neutralisera orsakerna.

Tobak

Flera av gruppuppgifterna om alkohol är direkt eller indirekt överförbara att gälla även tobak. 0 Analys av och jämförelse mellan olika typer av tobaksrök. Fysiologiska effekter av de olika beståndsdelarna i tobaksrök. Sjukdomar som har samband med rökning. Översjuklighet och överdödlighet hos rökare. 0 Analys av luft i lokal där rökning pågår. Effekter av ofrivillig rökexposition. under sammanträden etc. Rökning Attityder till rökning och rökare. Jämförelse mellan och rökning allmän luftförorening. 0 Korttidseffekter av rökning. Mätning av bl. a. puls- och andningsfrekvens, blodtryck och hudtemperatur före, under och efter rökning. Organ som belastas av rökningen. Medicinsk statistik. Idrott och tobaksbruk. intellektuellt arbete och tobaksbruk. 0 Rökning som vana. Fysiologiska och psykologiska aspekter. Ersättningar vid rökbehov och för rökbeteende. Olika metoder för rökawänjning. Effekter av att sluta röka. 0 Ekonomiska konsekvenser för individ och samhälle i samband med tobaksbruk. Anledningar till tobaksbruk. Tobaksreklam. Samhällets åtgärder. O Snusning. Fysiol0giska,och psykologiska aspekter. Anledning till och risker med snusning. Hygieniska problem.

sou 1974:92 Bilaga2ASÖ 1972/73 nr 57 41

Litteratur Angående litteratur, filmer och stillfilmer, hänvisas bl. a. till de läromedelsförteckningar som utges av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) samt till fortbildningsmaterialet Fb ANT I-IV, Utbildningsförlaget.

SOU 19714: 92 43

3 för

Bilagza Studieplan undervisning

narkotika och

alkohol,

om

tobak

(Utdrag ur: Utbildningsplan för klasslärarlinjer vid lärarhögskola. SÖ 1971. Sid. 137.)

Lâg- och mellanstadielärarlinjerna Mål Lärarkandidaterna skall efter avslutad utbildning vara förtrogen med fakta och metoder som är centrala för undervisningen om alkohol, narkotika och tobak på resp. stadium, äga möjlighet att upptäcka fall av missbruk hos elever, vid tecken på missbruk hos elev kunna vidta lämpliga åtgärder i syfte att hjälpa eleven.

Anvisningar Alla lärare skall medverka i skolans hälsofostrande verksamhet. Denna bör ha sin tyngdpunkt i det förebyggande arbetet. l elevvården måste dock inrymmas hjälpåtgärder för elever som redan har problem med beroendeskapande gifter. En förutsättning för att lärarkandidaten skall få en konstruktiv attityd till dessa problem är att han fått insikt dels om deras betydelse för individen, dels om deras omfattning som samhällsproblem. Likaså är det viktigt att lärarkandidaten bliri stånd att upptäcka elever som är i behov av stöd och hjälp och att han får kännedom om på vilka vägar de kan få effektiv hjälp. I lärarutbildningen ligger huvudansvaret för denna utbildningi ämnena pedagogik och biologi.

Alkohol Alkoholens inverkan tillvänjningsmekanismer, omfattpå nervsystemet, ning och utvecklingstendenser rörande konsumtion, förseelser, missbruk, samt alkoholskadornas betydelse för individ och samhälle studeras.

44 Bilaga 3 Studieplan för ANT-undervisning SOU 1974: 92

Narko ti ka Vid studier av narkotika bör intresset särskilt inriktas på de preparat som missbrukas i vårt land. Tillvänjningsmekanismen, missbrukets betydelse för individ och samhälle, omfattning och tendenser studeras och diskuteras. Jämförelse med alkohol kan vara motiverad, bl. a. för att få riktiga proportioner på bedömningen av narkotika som samhällsproblem.

Tobak Tobaksrökningens inverkan på organismen behandlas. Tillvänjningsmekanismer och avvänjningsmöjligheter beaktas liksom rökvanornas utbredning, varvid bl. a. debutåldem uppmärksammas.

SOU 1974: 92

Bilaga 4 Alkohol- och narkotikaproblem

»-

i arbetslivet och

riktlinjer

handlingsprogram

Inledning Det moderna samhället karakteriseras av ständigt nya förändringar. Nya maskiner, arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel vinner insteg i arbetslivet i ökad takt och arbetsprocesserna förändrar ofta vår arbetsmiljö. Arbetslivet har stora fordringar på individens arbetsförmåga, kunskaper och effektivitet och ställer höga krav på bl. a. uppmärksamhet, snabb uppfattning, precision och koordination. Alla människor har inte förutsättningar eller krafter att ”hänga med” i denna utveckling. Vår psykiska jämvikt och våra arbetsprestationer beror till stor del på den miljö vi lever i. I en pressad, konfliktladdad och för individen olämplig arbetsmiljö kan friska och normalt bli irriterade och nervösa. Det välanpassade personer är inte ovanligt att man i en sådan situation skaffar sig ett lättåtkomligt sedativum-alkohol eller annat lugnande medel. Under senare år har också intresset intensifierats kring miljöfrågor och den förebyggande företagshälsovården. Företagshälsovården avser inte endast att skydda de anställda mot yrkessjukdomar samt olycksfalls- och andra hälsorisker som har ett direkt samband med arbetet. Företagshälsovården ägnar ett speciellt intresse åt en förebyggande och rehabiliterande verksamhet. En av företagshälsovårdens är att medverka vid planering och viktigaste arbetsuppgifter genomförande av förändringar i arbetsmiljön och som berör ergonomi och arbetshygieniska förhållanden. Man rekommenderar bl. a. regelbunden läkarundersökning av minderåriga, den äldre arbetskraften och av anställda som kan bli utsatta för speciella yrkesskaderisker. Man förordar även regelbunden kontroll av olycksfrekvensen, sjukfrånvaron och andra frånvaroorsaker för att därmed ha en fortlöpande överblick över hälsotillståndet hos de anställda vid företaget. Det är därför naturligt att man även ägnat uppmärksamhet åt frågor som sammanhänger med alkohol-narkotika och andra beroendeframkallande medel. Mot denna bakgrund har det ansetts vara motiverat att företagen i samråd med representanter för de lokala fackliga organisationerna träffar överenskommelse om och antar handlingsprogram som skall vara vägledande i dessa frågor.

46 Bilaga 4 Alkohol- och narkotikaproblem iarbetslivet SOU 1974: 92

Arbetsmarknadsparter i samverkan

Behovet av en samverkan för att komma tillrätta med alkohol- och narkotikaproblem på arbetsplatserna har lett till att arbetsgivarna och de fackliga organisationerna i Stockholms län bildat ett gemensamt organ: ALNA-rådet (Alkohol- och narkotikarådet). Stockholms läns landsting, kommuner, statliga företag samt företagsläkarnas och sjuksköterskornas m. fl. föreningar har också anslutit sig som medlemmar i ALNA-rådet. ALNA-rådet har till uppgift att hävda arbetsmarknadsparternas krav på nykterhet i arbetet samt att genom förebyggande åtgärder söka förhindra uppkomsten av alkoholskador och skador föranledda av missbruk av narkotika eller andra farmaka. Vidare har ALNA-rådet till uppgift: att sprida kännedom om alkoholens och narkotikans negativa inverkan iarbetslivet att lämna förslag till riktlinjer och handlingsprogram i alkohol- och narkotikafrågor pâ arbetsplatserna att anordna kurser och konferenser, medverka vid möten och överläggningar att utbilda kontaktmän som på arbetsplatserna skall verka för upplysning och information i dessa ting att informera om samhällets hjälp- och vårdmöjligheter för alkoholoch narkotikamissbrukare

Förslag till riktlinjer och handlingsprogram

N yans tällning Personalanställaren skall i samband med annan information om företaget upplysa den nyanställde om det handlingsprogram och de bestämmelser i alkohol- och narkotikafrågor som gäller vid företaget.

Den första anställningstiden Om alkohol- eller narkotikamissbruk uppdagas under den första anställningstiden (l-3 månader) skall vederbörande underrättas om gällande bestämmelser och om att risk för avsked föreligger. Hjälp och vård skall erbjudas i enlighet med företagets policy i dessa frågor. Om missbruk uppdagas efter denna tid skall, i samråd med vederbörande, lämpliga vård- och stödåtgärder sättas in. ALNA-gruppen eller annat stödorgan kopplas in och lämplig kontaktman utses.

Omplacering och befordran

En person kan fungera bra i en invand miljö och med inlärda arbetsuppgifter. Duktiga och yrkesskickliga personer är ofta mycket

SOU 1974: 92 Bilaga 4 Alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet 47

ambitiösa och ställer egna överkrav. I en ny arbetsmiljö och med nya kan dessa överkrav ha till följd att vederbörande känner arbetsuppgifter behov av något lugnande medel t. ex. alkohol. Vid upptäckten av att en anställd har problem som tar sig uttryck i missbruk av beroendeframkallande medel skall i första hand stödjande sättas in. Omplacering av en missbrukare kan ibland vara åtgärder nödvändig men kan innebära en risk för att den omplacerade känner sig misslyckad med sina invanda arbetsuppgifter. Skuldkänslor och oro inför nya arbetsuppgifter kan ta sig uttryck i att missbruket tilltar. Vid meriterad omplacering och befordran bör den anställdes alkoholvanor vara en faktor att ta hänsyn till.

Information, kunskap och utbildning anställda bör ha kunskap om beroendeframkallande medel. Samtliga Olika krav kan därvid ställas på olika befattningshavare. Vissa grupper behöver endast information, andra behöver utbildning. Befattningshavare som i första hand bör utbildas är chefer, arbetsledare, tjänstemän, läkare och fackföreningsfunktionärer, skyddsombud, skyddssamariter m. fl.

Målsättning för utbildningen Att förmedla på fakta baserade insikter om de beroendeframkallande medlens verkningar, hälsorisker, fastställande av påverkan, behandlingsmetoder etc. Att bringa kännedom om företagets föreskrifter, deras tillämpning på arbetsplatsen, ansvarsfördelning samt företagets och samhällets vårdresurser. Att skapa ökad förståelse för missbrukarnas problem och söka uppnå en samlande grundsyn gällande hur alla parter bör samverka för att komma till rätta med de beroendeframkallande medlens negativa verkningar i arbetslivet. I företagets introduktionsprogram till de nyanställda skall ingå information om företagets handlingsporgram och riktlinjer vid alkoholoch narkotikaproblem på arbetsplatsen. Fortlöpande, saklig och ej moraliserande information skall ges till de anställda.

Kontakt med missbrukare på ett tidigt stadium Trots information inom och utom företaget kan man inte räkna med att missbrukare för sina besvär. Uppsökandet av själva skall söka behandling missbrukare är en svår uppgift och där torde arbetsledaren och arbetskamraten vara de som kan ställa den tidigaste diagnosen. Det är en angelägenhet för alla anställda att på ett tidigt stadium hjälpa den som så att han kommer under sakkunnig behandling. Arbetshar problem arbetskamrater eller fackföreningsfunktionärer bör förmedla ledare, kontakten med företagets läkare eller personalchef så vederbörande kan få adekvat hjälp och vård.

48 Bilaga 4 Alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet SOU 1974: 92

Vård och âteranpassn ing Den anställde skall ha möjlighet att erhålla medicinsk och sakkunnig social vård i syfte att göra de möjligt för vederbörande att fortsätta sin anställning. Den som vänder sig till företaget för rådgivning eller behandling, skall ges garantier för att vad han därvid uppger skall behandlas förtroligt. Företaget skall hjälpa vederbörande att få kontakt med lämpligt samhällsorgan inom vårdsektorn. Personalavdelningen och företagets läkare bör samarbeta med vårdorganet och bl. a. undersöka om förhållanden i arbetet kan ha orsakat missbruket. Vederbörande arbetsledare har till uppgift att hjälpa till vid återanpassningen till arbetet. Ofta kan det vara lämpligt att dessutom tillsätta en kontaktman. Denne kan vara en arbetskamrat, en fackföreningsfunktionär, personalman eller annan person som vederbörande har förtroende för.

Allmänna bestämmelser

Förtäring av alkohol och andra beroendeframkallande medel är förbjudet på arbetsplatsen. Alkoholpåverkade personer skall hemsändas och kallas till enskilt samtal med personalchef eller annan överordnad, om möjligt redan följande arbetsdag. Syftet skall vara att få vetskap om det inträffade bedöms vara en engångsföreteelse eller en indikation på ett gravare missbruk. Den anställde bör erinras om det allvarliga i situationen och att en upprepning kan medföra avsked. Den anställde skall samtidigt underrättas om vilka möjligheter som finns inom och om de företaget resurser som samhället förfogar över i den händelse vård eller behandling kan vara befogad. Om händelsen upprepas kallas vederbörande till ett nytt personligt samtal. En undersökning av det inträffade fallet bör verkställas med bibehållande av största möjliga sekretess. Läkare och en representant för den anställdes fackliga organisation kan kopplas in. l samråd med vederbörande diskuteras vilka hjälp- och vårdåtgärder som eventuellt kan sättas in. I princip bör en missbrukare få behålla sin anställning under förutsättning att denne är villig att underkasta sig någon form av vård och/eller behandling för sina besvär. Inga disciplinära åtgärder i form av skriftlig varning, suspension eller avsked bör sättas in förrän andra utvägar prövats. Den anställdes fackliga .organisationer bör alltid kontaktas vid fall där disciplinära åtgärder till följd av missbruk kan bli aktuella. Det bör i princip inte vara något hinder i att nyanställa eller återanställa missbrukare som kommit till insikt om sina problem, som går under behandling eller på annat sätt kan dokumentera sin vilja till återanpassning t. ex. genom att han anslutit sig till länkrörelsen, AA (anonyma alkoholister) eller liknande organisation.

SOU 1974: 92 Bilaga 4 Alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet 49

Bildande! av en ALNA-grupp Jämsides med att företaget och de anställda antar riktlinjer och handlingsprogram bildas av ALNA-grupp inom företaget. Denna grupp eller kommitté skall bestå av representanter för företaget och de anställdas lokala, fackliga organisationer. Inom sig kan ALNA-gruppen utse andra personer inom företaget som har intresse för dessa frågor t. ex. skyddsombud och skyddssamariter. Företagsläkare, sköterska och personalkonsulent bör också ingå i ALNA-gruppen. ALNA-gruppen skall beredas tillfälle och uppmuntras av företaget att skaffa sig fördjupade kunskaper om de beroendeframkallande medlen och om deras negativa verkningar i arbetslivet.

A rbetsuppgifzer för A LNA -gruppen att sprida information om syftet och målsättningen för det handlingsprogram som antagits vid företaget att genom fortlöpande information verka för att öka kunskapsnivân angående alkoholens och narkotikans negativa verkningar i arbetsüvet att verka för utbildning av kontaktmän som skall kunna bistå anställda i alkohol- eller narkotikaproblem att sprida information om samhällets hjälp- och vårdmöjligheter för missbrukare att informera om de frivilliga och ideella rörelser som skapats för att hjälpa missbrukare att söka ändra de fördomar och negativa attityder mot missbrukare som förekommer, vilka försvårar hjälpinsatserna och bidrar till att personer, ofta onödigtvis, slås ut ur arbetslivet att söka skapa förståelse för de alkohol- och narkotikaskadades problem som oftast har bakomliggande orsaker ALNA-gruppen bör ha kännedom om de lagar som gäller angående anställningstrygghet och arbetarskydd. ALNA-gruppens verksamhet bör samordnas med företagshälsovården, skyddsverksamheten och med anpassningsgruppen vid företaget.

SOU 1974: 92

5 för reklam i

Bilaga Regler Sverige

avseende öl klass Il A och B

Reglernas tillämpningsområde Dessa regler gäller reklam för öl klass II A och B riktad till konsumenter på den svenska marknaden. Med reklam avses varje framställning i text eller bild som göres i försäljningsfrämjande syfte.

Allmänt

Ölreklamen bör syfta till att främja strävandena från det allmännas sida att få till stånd en övergång från alkoholstarka till alkoholsvaga drycker. För detta syfte ska Ölreklamen verka genom saklig upplysning och med hjälp av lämpliga media. Reklamen ska vara måttfull i fråga om såväl ordval som illustrationer. Ölreklamen ska vara så utformad att den överensstämmer med de allmänna förhållningsreglerna i Internationella Handelskammarens Grundregler för reklam.

Regler om reklambudskapets innehåll 1. Reklam för alkoholhaltiga drycker får ej främja missbruk av sådan dryck och får ej heller riktas till barn och ungdom. 2. Det är icke tillåtet att avbilda ungdom i reklamen på ett uppseendeväckande sätt eller att använda uttryckssätt som framkallar att öl är särskilt lämpligt för ungdom. Argumentering som uppfattningen anknyter till romantiska situationer eller till sex appeal skall undvikas. 3. Uttalanden eller bilder av personer, vilka kan framstå som idoler för ungdomen, får ej användas i reklamen. Idrottsmän och artister inom nöjesbranschen får ej åberopas. 4. Reklamen får icke ges sådan utformning att den bibringar konsumenten uppfattningen att öl befordrar hälsa och god kondition.

Regler onz reklammedel l. Reklam för öl får ej förekomma i publikationer, som huvudsakligen riktar sig till ungdom, ej heller vid tillställningar eller i utbildningsanstalter eller i lokaler och institutioner för ungdom.

52 Bilaga 5 Regler för ölreklam SOU 1974: 92

2. Reklam för öl får ej göras vid sportarrangemang eller i sammanhang som på ett eller annat sätt anknyter till idrott eller friluftsliv. 3. Reklam för öl som på något sätt anknyter till motorismen får icke förekomma. 4. Reklamen får icke stimulera till konsumtion av öl på arbetsplatsen.

Reglernas tillämpning Fråga om viss reklamåtgärd strider mot någon av reglerna i ovanstående punkter prövas av Näringslivets Opinionsnämnd i enlighet med de regler som gäller inför nämnden.

SOU 1974: 92

6 för vin- och

Bilaga Riktlinjer

spritreklam

av Nämnden för granskning av rusdrycksreklam den 30 Antagna november 1970.

Inledning I rusdrycksförsäljningsförordningen stadgas att all försäljning av rusdrycker skall ordnas och handhas så att därav uppkommer så ringa skada som möjligt (7 §). Denna princip gäller även reklam för sådana drycker. l de Särskilda anvisningar som är fogade till internationella Handelskammarens beträffande reklam för Grundregler för reklam anges följande drycker riktade till allmänheten: ”Reklam för alkoholalkoholhaltiga haltiga drycker får ej främja missbruk av sådan dryck och får ej heller riktas till barn och ungdom. (Artikel B 2.) Denna artikel utgör grundval för nedanstående regler för vin- och spritreklam. Reklam för vin och spritdrycker skall även i övrigt vara förenlig med förhållningsreglerna i Grundregler för reklam.

Reglernas tillämpningsområde för vin- och för all reklam för vin och Regler spritreklam gäller spritdrycker riktad till konsumenter på den svenska marknaden. Med reklam avses varje framställning i text eller bild som görs i avsättningsfrämjande syfte.

Reklamens innehåll

I. Allmänt Reklam för vin och spritdrycker bör utformas på ett återhållsamt och korrekt sätt. Framställning som är klart suggestiv eller direkt påträngande skall undvikas. Reklam för vin och spritdrycker bör - med beaktande av strävandena att åstadkomma en förskjutning från spritkonsumtion till måttlig vinkonsumtion - främja mer kultiverade konsumtionsvanor.

54 Bilaga 6 Riktlinjer för vin- och spritreklam SOU 1974: 92

II. Produkten, dess användning och verkan l. Sakliga uppgifter om framställningsmetod, fabrikantföretagets historia, tillverkningsort eller tillverkningsdistrikt och liknande uppgifter godtas. 2. Sakliga uppgifter om vinets och spritdryckens typ och användningssätt godtas. I vinreklam tillåtes i regel råd och rörande vinets anvisningar användning till olika slag av måltider, maträtter m. m.; det är önskvärt att man härvid knyter an till propagandan för övergång till vin från brännvin och andra spritdrycker. Vinreklam får dock inte utformas så att den framstår som en rekommendation till ett eller mera vanemässigt omfattande bruk av vin. 3. Sakliga uppgifter om vinets eller spritdryckens smak godtas. Uppgifterna får dock inte vara överdrivna. 4. Påstående att en spritdryck skänker njutning och ger en känsla av välbefinnande får inte förekomma. I reklam för vin får argumentering av detta slag endast med försiktighet användas. 5. Argumentering som förmedlar intryck att det kan vara hälsosamt att dricka vin och spritdrycker är ej tillåten, eller ej heller påståenden antydningar om att sådana drycker bidrar till att övervinna nervösa besvär eller stressymtom. Antydningar om att spritkonsumtion stärker självförtroendet eller underlättar en otvungen kontakt med andra människor och liknande argumentering får inte förekomma. I reklam för vin måste stor försiktighet iakttas med argumentering av detta slag. 6. Prestigeargumentering och argumentering som vädjar till fåfängan tillåtes ej beträffande spritdrycker. I vinreklam får sådan argumentering föras endast med stor försiktighet; i reklam direkt inriktad på övergång från spritdrycker till svagare drycker kan den vara försvarlig. 7. Argumentering som knyter an till erotiska situationer får inte förekomma i vin- och spritreklam.

III. Reklam till särskilda målgrupper

Ungdom 8. Argumentering riktad till eller anspelande på yngre åldersgrupper eller argumentering som kan befaras ägnad att stimulera vin- och spritkonsumtion hos dessa grupper får inte förekomma. Vin- och spritreklam får således inte innehålla uttryck och formuleringar eller bilder av situationer och miljöer, som kan antas särskilt vädja till ungdom. 9. Uppgift eller antydan om att en spritdryck är lämpad att blandas med eller spetsas till alkoholfria läskedrycker får inte användas så att reklamen kan antas särskilt appellera till ungdom. Inte heller godtas uppgifter eller antydningar om att en spritdryck är lämpad att tillsättas exempelvis kaffe, the eller choklad. specificerade recept på drinkar godtas, om de inte kan anses särskilt appellera till ungdom.

SOU 1974: 92 Bilaga 6 Riktlinjer för vin- och spritreklam

Sport i samband med sportarrangemang eller som 10. Vin- och spritreklam annat sätt knyter an till idrott eller sport får inte eljest på ett eller förekomma.

Motorism m. m.

an till förande av ll. Vin- och spritreklam som på något sätt knyter av fartyg eller flygplan får inte förekomma. fordon, navigering

lV. Intygsreklam får inte förekomma. Intygsreklam för 12. Intygsreklam för spritdrycker med stor Vederhäftiga och sakliga vin bör användas försiktighet. utlåtanden av sakkunnig ivinfrågor kan godtas. till idoler eller andra kända personer skall undvikas. Under Referenser inga omständigheter får ungdomsidoler åberopas.

V. Vissa säljfrämjande åtgärder till allmänheten tillåtes inte. Reklam för fristående 13. Presentreklam - brickor, droppkorkar eller förmånserbjudanden exempelvis glas, korkskruvar - kan godtas. 14. Pristävling får inte förekomma i vin- och spritreklam.

VI. Regler för reklammedia m. m.

15. Film får inte användas för vin- och spritreklam. Detsamma gäller reklam genom högtalare eller liknande. innehållande reklam för vin eller sprit får inte Fasta ljusskyltar anordnas på gator, i tunnelbanor och på andra allmänna platser så att de utgör en framträdande del av den offentliga miljön. Affischer för vin och sprit på gator, i tunnelbanor och på andra 70x100 cm. Affischerna får allmänna platser får ej vara större än omkring att ej heller uppsättas i så stort antal på ett och samma affischeringsställe ett alltför påträngande intryck. Som riktlinje de sammantagna gör 15 affischer ej bör förekomma på härvidlag bör gälla att fler än omkring affischeringsstället. All reklam för vin och sprit på offentlig plats bör präglas av särskild i fråga om såväl argumentering som utformning. försiktighet får annons för spritdryck inte 16. Vid annonsering i dagspressen och tidskrifter inte mer än omfatta mer än 600 spaltmm och i veckopress för en och samma spritdryck får inte en 3/4 sida. Mer än en annons införas i ett och samma tidnings- eller tidskriftsnummer. hänvändelse till allmän- 17. Reklammetoder som bygger på personlig och får

heten är förbjudna enligt 20 § rusdrycksförsäljningsförordningen

Såsom hänvändelse anses bl. a. således inte förekomma. personlig

56 Bilaga 6 Riktlinjer för vin- och spritreklam SOU 1974: 92

personligt besök, utsändning av brev och direktadresserade av trycksaker reklamkaraktär liksom telefonsamtal. Annons som inbjuder till receptrekvisition godtas under förutsättning att konsumenten inte utsätts för ytterligare påverkan. 18. De strängare regler som för gäller spritreklam tillämpas på samannonsering av vin och spritdrycker.

Reglernas tillämpning

Fråga om viss reklamâtgärd strider mot någon av ovanstående regler prövas av Nämnden för granskning av rusdrycksreklam.

Rådgivning

Sekreteraren i Nämnden för granskning av rusdrycksreklam ger råd och anvisningar om reglernas tolkning och tillämpning.

7 Beräknade kostnader för

Bilaga

en

allmän

inköpsregistrering

Kostnader beräknas för två alternativ (se kap. 19)

Alternativ I (allmän legitimationshandling med personnummer) Allmän legitimationshandling med personnummer (exempelvis postens och bankernas identitetskort eller körkort av den typ som utställs fr. o. m. år 1973) företes vid inköp. Följande registreras vid försäljningen: 1. Försäljningsdag och butiksnummer (inslås vid försäljningsdagens början) . Kundens personnummer b) . Antal buteljer och buteljstorlek . Varuslag uppdelat på a) okryddat brännvin b) annan spritdryck c) starkvin d) lättvin e) starköl f) alkoholfritt . Prisuppgif t

Såsom tidigare nämnts översänds magnetbanden till datacentral, där uppgifterna sammanställs.

Bearbetning av inköpsuppgifterna från systembutikerna För att få ett underlag för beräkning av kostnaderna för databearbetning av materialet från butikerna görs det antagandet att materialet sammanställs på i stort sett samma sätt som i registreringsförsöket i Gävleborgs

län (SOU 1971 : 77), varigenom följande uppgifter erhålls:

l. Varje kunds inköp i volym fördelat på varugrupper. Listor framkörs per kvartal för personer som köper förslagsvis 15 liter spritdrycker eller mer per kvartal eller som köper exempelvis 30 liter vin eller mer per kvartal eller som köper 10 liter spritdrycker + 10 liter vin eller mer per kvartal. Eftersom datalistorna endast innehåller köparnas folkbokföringsnummer måste viss utredning göras för att få fram köparnas namn och

58 Bilaga 7Beráknade kostnader. . . SOU 1974: 92

hemort. Dessa uppgifter kan i framtiden inhämtas från det centrala personregister som kan komma att upprättas inom riksskatteverket. 2. Kundernas genomsnittliga inköp av olika varuslag. Kunderna uppdelade i kön och åldersgrupper. Uppgifterna sammanställs och framkörs årsvis, tabell 1. 3. Kunderna uppdelade i kön och åldersgrupper, fördelade efter inköpskvantiteternas storlek. sammanställningar görs dels varugruppvis men också så att sambandet mellan inköp av olika varugrupper framgår. Uppgifterna sammanställs och framkörs årsvis, tabell 2-6. 4. Kunderna fördelade efter antalet inköp. Redovisas dels totalt och varugruppvis, varvid också anges genomsnittlig inköpskvantitet, tabell 7 och 8. De registrerade uppgifterna används därjämte vid framställning av Systembolagets försäljningsstatistik.

Kostnader Vid försöket i Gävleborgs län räknades med att antalet dagsverken ökade med 18 %. Den personalförstärkning från butiksinspektionen som insattes inför helgerna har då inte medräknats. Enär det blir enklare för butikspersonalen att handskas med personnummer än med de registreringsnummer som används i försöket - i vilket bl. a. ingick en sifferkod för efternamnet - och då de kassaregister som nu finns är snabbare att arbeta med, räknas med att personalkostnaderna kommer att bli något lägre än i försöket i Gävleborgs län. Här räknas med att de kommer att öka med ca 15 %. Med 1973 års lönekostnader för butikspersonalen, 61 milj. kr., skulle kostnadsökningen för löner bli 9,2 milj. kr. per år. Härtill kommer pensions- och socialförsäkringskostnader vilka för 1973 beräknas till 26 % eller 2,4 milj. kr.

Tabell l Inköp per invånare i olika åldrar, liter

Härefter i S-års intervall

Samtliga

Bilaga 7Berälazade kostnader. . . 59

Tabell 2 Män och kvinnor fördelade efter inköpta kvantiteter av olika varuslag (spritdrycker och vin)

Liter Män Kvinnor Okxyddat Andra Stark- Lätt- Okryddat And ra Stark- Lättbrännvin spritdr. vin vin brännvin spritdr. vin vin

80,1-84,0 84,1 ww Summa

Tabell 3 Män och kvinnor fördelade efter inköpta kvantiteter av dels spritdrycker, dels vin

Sprit Vin liter liter 0 0,4 3,1 6,1 12,1 18,1 24,1 30,1 36,1 42,1 Summa Pro- -3 -s -12 -18 -24 -30 -36 -42 -w cent Män 0 0,4- 3 3,1- 6 6,1-12 Härefter i 6-liters intervall Summa Procent 100,0 Kvinnor 0

i 6-liters intervall Summa Procent 100,0

60 Bilaga 7Beräknade kostnader. . .

Tabell 4 Män och kvinnor som köpt olika mängder spridrycker resp. vin fördelade efter inköpta mängder starköl

Män Kvinnor

Starköl liter Starköl liter

0 0,3- 6,1- mer Summa 0 0,3- 6,l- mer Summa 6 30 än30 6 30 än3O

Spritdrycker liter 0 0,4 - 3 3,1 - 6 6 ,l - l 2 Härefter i 6-liters intervall Summa

Vin liter 0 0,4- 3 3,1- 6 6,1 - 12 Härefter i 6-liters intervall Summa

SOU 1974: 92 Bilaga 7Beräknade kostnader. . . 61

a um

»Tom

äøvm :sig:

379.

å-: wEEouäu

ånom :oåzøooum

3:2

...coca

ä

:oo

.S5

Jag

av 2

»sig ä

5=?

nå» .G24 om

_mgåm

u

amEO

o

Eva

E -4 ñlfñWñ\bl\ v-t hltñd

a:

u

5:0_

O 8+: 2+: :i: 0

G+v+m+c

o

9:355

5 3 0

G+m+m+$m

:m2

.o 0 .o

.êabeåa

O o .o .o .o .o .O m m m m o .o .o m m

.m m m .e .m

aäêzw

o

»_2255 umavsm äaocm .manga :sem

.w

:aaah .msam »mmvøm :sam §25 .mauam

u

m »än .tm um fm 03m »så »EE 2.2 .30

62 Bilaga 7Beräknade kostnader. . .

n “m

?iom

29m :sååå

inom

ana mååomvzw_

:oåzoomzm

âumm

:_0095 ä

:oo

3:a

Jawa_

ou

ma_m=ä›

8=? 3 mot»

534. om

»uu-ovana

_wxuaam

n

52m

uaåo

O E .-1 61W!? *GCI* -4 6101?

...T

SEO u

_

3+: 3+: el:

5:55_

0 0 o

s+m+m+c :+13:

0 D

â+m+u+c

.uoxosatmm

.o .o o 0 .o .o .o .o .o .o 0 m m m 0 .o .o .o m m .m

mEEsm

m m .m m o

:aaah wswåaå .Eau “även :gsm .wmäam uäøm ämvcm

m m

:sam .§5 :nanm

u

m »ämm .rm “m “m ämm »ämm »ämm ämm .30

Bilaga 7Beräknade kostnader. . . 63

Tabell 7 Män som köpt spritdrycker resp. vin fördelade efter antal inköpstillfállen och genomsnittskvantitet per tillfälle

Antal inköp Liter per tillfälle igenomsnitt per kund 0,38- 0,50- 1,00- 1,50- 2,00- 2,50- Summa Med ian 0,49 0,99 1,49 1,99 2,49 w liter

Spritdry cker

UIJåUJND-I

49- 100 över 100 Summa S n

O\(J1åL»l0›-

- 12 13- 24 25- 48 49-100 över 100 Summa

Tabell 8 Kvinnor som köpt spxitdrycker resp. vin fördelade efter antal inköpstillfállen och genomsnittskvantitet per tillfälle Antal inköp Liter pe? tillfälle igenomsnitt per kund 0,38- 0,50- 1,00- 1,50- 2,00- 2,50- Summa Med ian 0,49 0,99 1,49 1,99 2,49 w liter

Spritdrycker

OHJI-BUJNF*

- 12 13- 24 25- 48 49-100 över 100 Summa Vn. n

cum-hun»-

- 12 13- 24 25- 48 49-100 över 100 Summa

64 Bilaga 7Berälcnade kostnader. . .

Fördröjningen av försäljningsarbetet medför ett ökat behov av kassaregister. Här räknas med att man behöver öka med 10% = 200 register. Den kassaregistertyp som bör användas för denna registrering är ca 5 000 kr. dyrare än den som idag används i butikerna. Om samtliga vid årsskiftet 1973-74 befintliga 2 100 register utbyts och om ovannämnda utökning görs kan med 10 års avskrivningstid efter 7 % ränta merkostnaden per år för kassaregister beräknas till 1,8 milj. kr. Under de antagna förutsättningarna att de registrerade uppgifterna om inköpen per person datakörs och sammanställs en gång i kvartalet och inga ackumuleringar görs samt att övriga uppgifter sammanställs årsvis beräknas årskostnaderna för databearbetningen bli ca 600 000 kr. De sammanlagda kostnaderna blir följande:

Årskostnader Merkostnad för arbetslön inkl. sociala kostnader (i 1973 års löneläge) 11,6 milj. kr. lnvesteringskostnader för kassaregister: Byte av 2 100 register 2 100 x 5 000 = 10,5 milj. kr. Utökning med 200 register 200 x 10 000 = 2,0 milj. kr. 12,5 milj. kr. Årskostnad vid en lO-årig avskrivningstid efter 7 % ränta 1,8 milj. kr. Kostnad för databehandling 0,6 milj. kr.

Summa kostnader per år i 1973 års penningvärde 14,0 milj. kr.

Om nykterhetsnämnderna skulle finna det vara av värde att göra

utredningar beträffande storköpare med utgångspunkt i datalistor bör vid bedömningen hänsyn även tas till kostnaderna för dessa utredningar. Kostnaderna för sådana utredningar blir beroende av omfattningen och kan därför inte beräknas här.

Alternativ II (inköpskort med personnummer som automatiskt registreras vid inköpet) Systembolaget utställer inköpskort med personnummer och fotografi. l fråga om identifieringen av sökande till inköpskort uppställs samma krav som tillämpas för att få ut postens eller bankernas legitimationskort. Korten anordnas så att personnumren på automatisk väg kan registreras i kassaapparatema samtidigt som försålda varor registreras manuellt. Försäljningen uppdelas på samma sätt som i alternativ l. Från butikerna överförs magnetbanden till datacentral varifrån statistik- och inköpsuppgifter inhämtas. Inköpen bearbetas i samma omfattning som i alternativ I.

Bilaga 7Beräknade kostnader. . . 65

Kostnader

Registreringsarbetet blir enklare och snabbare än enligt alternativ l att registreras automatiskt. Ökningen av genom personuppgifterna personalkostnaderna antas därför stanna vid l0 %. Personalkostnaderna inklusive sociala kostnader m. m. per år beräknas öka med 7,7 milj. kr. i 1973 års löneläge. Kostnaderna för utställning av inköpskort beräknas till 16 kr. per kort. beräknas ha 3,5 miljoner kunder. Utställning av kort till Systembolaget dessa kommer att draga en kostnad av 56 milj. kr. Korten samtliga beräknas kunna användas i genomsnitt i 10 år. Med en avskrivningstid på 10 år efter 7 % ränta skulle de årliga kostnaderna belöpa sig på 8,0 milj. kr. Härtill kommer kostnader för utställning av kort till nytillkomna kunder samt som ersättning för borttappade kort. Antalet sådana kort beräknas till 120 000 1,9 milj. kr. per år. Enligt dessa per år. Kostnad: skulle de årliga kostnaderna belöpa sig på 9,9 milj. kr. antaganden Kostnaderna härför kan antingen läggas på Systembolaget eller på allmänheten. alternativ l kompletteras med kortläsare som

Kassaregistren enligt

automatiskt läser och registrerar personnumret. Totalt kommer denna kassaregisterutrustning att per styck kosta ca 8 000 kr. mer än dagens Här räknas dessutom med att antalet register behöver kassaregister. utökas med ca 150. Med 10 års avskrivningstid efter 7 % ränta kan kostnadsökningen per år för kassaregistren beräknas till 2,7 milj. kr. Databearbetningskostnaderna uppgår till samma belopp som i alternativ l.

De sammanlagda kostnaderna blir följande:

Årskostnader Merkostnad för arbetslöner inkl. sociala kostnader (i 1973 års löneläge) 7,7 milj. kr.

Engångskostnader för utställning av inköpskort: 3,5 milj. x 16 kr. = 56 mili. kr. Årskostnad vid IO-årig avskrivningstid efter 7 % ränta 8,0 milj. kr. Årskostnad för utställning av kort till nytillkomna kunder samt som ersättning för borttappade kort: 120 000 x 16 kr. 1,9 milj. kr. Merkostnad för kassaregister: Byte av 2 100 register 2 100 x 8 000 = 16,8 milj. kr. Utökning med 150 register _ _ 150 x 13 000 = 2,0 mlll- kf-

18,8 milj. kr. Årskostnad vid en 10-årig avskrivningstid efter 7 % ränta 2,7 milj. kr. Kostnad för databehandling 0,6 milj. kr.

Summa kostnader per år i _ 1973 års penningvärde 20,9 milj. kr.

Liksom i alternativ l kommer härtill kostnader för personutredningar.

SOU 1974: 92

8 Bilaga Utskänkning rusdrycker

av

och öl samt öl

utminutering

av

1 kraft varande tillstånd 1972-12-31 fördelade kommunvis enligt 1974 års indelning

Län och Utskänkning Utmikommun __ nute- Rusdrycker Ol Summa ring _j-?á-Ã av Sprit, Vin och Stark- öl vin starköl öl och starköl

1 2 3 4 5 6

Stockholms län 235 179 37 850 1 301 2 395 1 - - 15 16 47 Botkyrka 3 - 1 5 9 30 Danderyd Ekerö 2 2 - 5 9 10 3 1 - 18 22 41 Haninge 3 2 - 30 35 55 Huddinge Järfälla 2 4 - 16 22 30 8 3 - 13 24 33 Lidingö Nacka 2 4 1 20 27 60 8 3 - 42 53 203 Norrtälje l 2 - 13 16 25 Nynäshamn 4 - - 17 21 29 Sigtuna

Sundbyberg 6 7 - 40 53 91 Södertälje 1 - - 8 9 10 Tyresö 2 1 - 14 17 29 Täby 2 1 - 7 10 9 Upplands-Bro 2 - - 6 8 18 Uppland s-Väsby

Enköping Håbo 1 1 - l 3 7 2 3 -- 8 13 40 Tierp llppsala 43,5 16,5 2 57,5 119,5 187 2 - - 4 6 11 Alvkarleby

Nyköping Oxelösund 1 1 - 8 10 20 4 1 - 14 19 27 Strängnäs 1 - - 4 5 9 Vingåker

Anm. 1. Trafikutskänkning och tillfällig utskänkning ingår ej. 2. l den mån kommunsammanslagningen medfört att en kommun uppdelats på två kommuner har utskänknings/utminuteringsstället redovisats med hälften i vardera kommunen.

68 Bilaga 8 Utskänkning och utminutezing SOU 1974: 92

Län och Utskänkning Utmikommun nute- Rusdrycker Öl Summa ring j?? av Sprit, Vin och Stark- öl vin starköl öl och starköl

l 2 3 4 5 6

Mjölby

Söderköping

Åtvidaberg 1 2 - 7 10 19 Odeshög

Eksjö Gislaved 4 - - 15,5 19,5 62

- l - 2 3 13 Gnosjö Jönköping 12 6 l 49 68 126 1 2 - 18 21 58 Nässjö 2 1 - 7 10 31 Sävsjö Tranås 1 2 - 16 19 32

3 - - 4 7 25 Vaggeryd

Ljungby 4 2 - 9 15 29 Markaryd 2 4 - 7 13 67 Tingsryd 3 - - 7 10 24 Uppvidinge

Borgholm

Högsby

Mörbylånga

Blekinge län Karlshamn 7 l - 16 24 58 Karlskrona 7 5 - 18 30 167

Bilaga 8 Utskänkning och utminu tering 69 SOU 1974: 92

Län och Utskänkning Utmikommun nute- Rusdrycker Öl Summa ring av Vin och Stark- öl Sprit, vin starköl öl och starköl

l 2 3 4 5 6

Olofström 5 - - 10 15 10 6 - - 16 22 73 Ronneby 5 1 - 11 17 27 Sölvesborg

Klippan Kristianstad 15 5 - 41 61 167

6 - - 7 13 21 Osby l l - 6 8 9 Perstorp

Angelholm 1 2 - 13 16 45 Qrkelljunga 2 2 - 5 9 30 Ostra Göinge

Malmöhus län 198 69 7 571 845 l 422

1 - - 1 2 7 Bara 2 » - 9 11 45 Bjuv 2 - - 7 9 27 Burlöv Eslöv 7 1 - 6 14 58

24 17 1 66 108 270 Helsingborg 14 3 - 19 36 72 Höganäs 1 0,5 - 7 8,5 33.5 Hörby Höör 4 l - 12 17 15

2 - - 14 16 38 Kävlinge 11 2 - 28 41 86 Landskrona

Skurup 1 - - 3 4 9 Staffanstorp

Trelleborg

Hallands län 6 8 l 31 46 107 Falkenberg 16 21 1 50 88 157 Halmstad 2 l - 10,5 13,5 28 Hylte 7 3 - 27 37 59 Kungsbacka 6 3 - 17 26 83 Laholm 6 6 - 35 47 119 Varberg

Göteborgs o. Bohus 159 104 7 383 653 1186 län 99 70 7 214 390 605 Göteborg 3 1 - 13 17 27 Härryda 7 3 - 18 28 56 Kungälv 5 8 - 5 18 42 Lysekil 3 - - 7 10 15 Munkedal

70 Bilaga 8 Utskänkning och utminutering SOU 1974: 92

Län och Utskänkning Utmikommun nute- __ Rusdrycker 01 Summa ring av Sprit, Vin och Stark- öl vin starköl öl och starköl

1 2 3 4 5 6

Mölndal 6 2 - 12 20 65 Orust 2 4 - 10 16 58 Partille 2 - - 4 6 28 Sotenäs 7 2 - 12 21 23 Stenungsund 2 4 - 9 15 20

96 Ockerö - - - - - 23

Bengtsfors

Boras 13 16 2 38 69 176

Dals-Ed 3 - - 4 7 15 Färgelanda l 3 - 4 8 28 Herrljunga 1 l - 6 8 19 Lerum l 5 - 8 14 26 Lilla Edet - 2 1 2 5 16 Mark 2 4 - 13 19 66

63 Ulricehamn 3 1 - 6,5 16 10,5 Vårgårda - - - 6 6 15 Vänersborg 3 3 - 17 2 3 74

Åmål 2 1 - 6 9 31

Skaraborgs län 35 17 - 510 125,5 177,5 Falköping 3 3 - 14,5 20,5 67,5 Grästorp 1 - - 1 2 23

16 Lidköping 4 2 - 13 19 66 Mariestad 2 l - 16 19 47 Mullsjö - - - 2 2 5 Skara 2 2 - 10 14 26 Skövde 7 4 - 27 38 65

8 Utskänkning och utminutering 71 SOU 1974: 92 Bilaga

Län och Utmi- Utskänkning kommun _ nute-

Rusdrycker Öl Summa ring

av

Vin och Stark- öl Sprit, vin starköl öl

och

stark-

öl

1 2 3 4 5 6

1 - - 3 4 4 Hammarö 12 7 - 43 62 129 Karlstad - 1 - 5 6 21 Kil 2 2 - 20 24 37 Kristinehamn - 1 - 3 4 12 Munkfors 1 - - 5 6 9 Storfors 4 6 - 12 22 44 Sunne 1 2 - 9 12 43 Säffle 6 3 - 17 26 48 Torsby 3 - - 11 14 34 Årjäng

34 20 - 92 146 412,5 Örebro län 1 2 - 6 9 24 Askersund 2 1 - 3 6 15 Degerfors - 26 2 3 5 10 Hallsberg 3 - - 2 5 12 Hällefors 2 1 - 14 17 44 Karlskoga 1 - - 2 3 29 Kumla 4 - - 5 9 9 Laxå

Heby 1 1 - 9 ll 9 Kungsör 5 1 - 13 19 35 Köping 1 2 - 5 8 7 Norberg 2 2 - 6 10 25 Sala - - - 1 1 10 Skinnskatteberg 3 - - 3 6 10 Surahammar 15 12 1 43 71 130 Västerås

Borlänge Falun 4 4 2 13 23 68

- 2 - 1 3 16 Gagnef 2 2 - 9 13 32 Hedemora 2 12 - 10 24 24 Leksand 2 5 - 16 23 48 Ludvika 2 8 2 6 18 26 Malung 2 - 1 13 16 39 Mora 2 3 - 7 12 14 Orsa 3 5 - 8 16 32 Rättvik 1 2 - l 4 24 Smedjebacken 1 1 - 5 7 22 Säter

Gävleborgs län 11 l 1 15 28 58 Bollnäs 21 12 - 62 95 89 Gävle

72 8 Utskänkning Bilaga och utminutering SOU 1974: 92

Län och Utskänkning Utmikommun _ nute- Rusdrycker Öl Summa ring j??? av Sprit, Vin och Starkvin starköl öl och starköl

Ånge

Berg

_re

Arjeplog

Pajala 2 5 - 8 15 67 Piteå 2 1 - 5 8 21 A_lvsbyn Överkalix l - - 7 8 17

Övertorneå l - - 4 5 27

Hela riket 1471 912 92 4622 7 097 15 117

9 Ett eller två för

Bilaga bolag rusdrycks-

i

hanteringen Sverige

l Sammanfattning

I denna Bohlin, som tillkallad utomstående rapport ger undertecknad, organisationsanalytiker, tillsammans med av mig vald medarbetare, med beträffande ett Karlsson, min syn på den huvudfråga jag betroddes eller två bolag för rusdryckshanteringen i Sverige. Arbetet har utförts i nära samverkan med representanter för de två berörda bolagen och med civilingenjör Christer Karlsson som koordinator för de olika delprojekten och som utredningens arbetande sekreterare. Rapporten inleds med en presentation av uppdraget och dess genomförande. En redogörelse lämnas för den speciella arbetsform som valdes av bolagens ledningar. Härmed avses en kommitté med tre representanter från vardera Vidare beskrives arbetets uppläggning vad avser bolaget. varierande inriktningar av utredningsarbetet och skapande av delprojekt. Dessutom omkonstrueras den enkla frågan om en eventuell sammanslagning av dagens båda företag till alternativa organisationsutvecklingsvägar. I ett följande kapitel lämnas en kortfattad beskrivning av bolagens uppgifter. Efter ovan nämnda formella inledningskapitel lämnas en tillståndsbeskrivning baserad på de valda delprojekten. Med bl. a. tillståndsbeskrivningen som grund görs analyser av altemativa Analysema baseras på alternativa sätt att organisationsstrukturer. abstrahera modeller för företagsstyrning. Därvid användes dels ett betraktelsesätt som bygger på en analys av kraven på verksamheten, dels betraktelsesätt. Vidare de konsekvenser ett systemanalytiskt analyseras för skilda delar av verksamheten som respektive organisationsutvecklingsalternativ torde medföra. Slutligen sammanfattas faktorerna i analyserna till en slutsats baserad på hela utredningen. Krav-, system- och verksamhetsanalysema pekar sammanfattningsvis mot att ett bolag är fördelaktigare än två för rusdryckshanteringen i Sverige.

74 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

2 Uppdraget och dess genomförande

Avsikten med detta kapitel är att ge en kort introduktion till hur utredningen har hanterat sin frågeställning. Sedan utredningens bakgrund presenterats, preciseras frågeställningen och fastställes angreppssättet i stort.

Kort historik

Utredningens principiella huvudfråga, en eventuell sammanslagning av Systembolaget och Vin- & Spritcentralen, har aktualiserats vid tidigare tillfällen. Besparingsberedningen beslöt 1941 att föranstalta om särskild sakkunnigutredning i fråga om besparings- och rationsliseringsåtgärder inom rusdrycksförsäljningens område. De sakkunniga stödde sig i sitt betänkande i huvudsak på ett yttrande från revisor F. R. Wikland, dåvarande av Kungl. Maj: t förordnad jourhavande revisori Vin- & Spritcentralen. Riksdagens revisorer aktualiserade frågan på nytt genom ett yttrande angående den statliga administrationen för nykterhetsvård m. m. i sin den 16 december 1957 dagtecknade berättelse. En remissbehandling av riksdagens revisorers yttrande följde. Denna gång har frågan om organisationen av rusdrycksförsäljningen i Sverige kommit upp som en delfråga inom alkoholpolitiska utredningen (APU). Systembolaget och & har därvid på initiativ från APU föranstaltat om denna organisationsutredning. Bolagen valde att tillsätta en kommitté med representanter från vartdera bolaget. Denna kommitté, med i verksamheten väl insatta personer, skulle på ett initierat sätt kunna diskutera och analysera för organisationsutredningen väsentliga frågor. Från Systembolaget utsågs hrr Lars Ljungström, Lennart Ragnarsson och Carl-Birger Thilander att ingå i kommittén och från & utsågs hrr Rolf Arfwedson, Sven Carnestedt och Per-Åke Samuelsson. För att leda kommitténs arbete tillkallades en utomstående opartisk ordförande och utredningsman, undertecknad Bohlin. Vid konstituerande sammanträde den 26 november 1970 beslöt kommittén bl. a. att ge projektet och sig själv ett och samma namn - till O-7 1 . Organisation 71”, förkortat På förslag av ordföranden beslöt kommittén att tillkalla civilingenjör Christer Karlsson att vara 0-7 l . s sekreterare och projektkoordinatör. Kommittén beslöt att det erforderliga kartläggningsarbetet av bolagens nuläge kompletterat med framtidsbedömningar skulle utföras i delprojekt av projektgrupper, som bemannades ur bolagen och med O-7l : s sekreterare som samordnare. I varje projektgrupp skulle minst en av vartdera bolagets O-7l-representanter ingå. Indelningen i delprojekt och deras bemanning anges senare i texten. Genom den valda arbetsformen möjliggjordes en individuell arbetsfördelning inom uppdragets ram och en omedelbar breddning av arbetet till flera grundaspekter på organisationsproblemen. Samtidigt kunde 0-71 : s sammanträden koncentreras till samordning och analys med hänsyn till

SOU 19741: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 75

hela uppdraget, uppföljning av delprojekt och diskussion av följande arbetssteg. För attt ge 0-71 : s arbete ett bredare perspektiv genomförde kommittén i september 1971 ett studiebesök hos Alko i Finland. Fram till och med sammanträdet den 23 februari 1972, när 0-71 överlät åt utredningsmannen att slutföra sitt analys- och utvärderingsarbete utzan kommittémedlemmarnas aktiva medverkan avhöll kommittén åtta proltokollförda sammanträden. Den hade då även avhållit två informationsträffar med bolagens verkställande direktörer samt ett gemensamt sammanträde med personalrepresentanter för bolagen. Den 16 maj 1972 förhandsinformerade utredningsmannen om O-71: s arbete och sina slutsatser vid ett extra sammanträde med företagsnämnderna i de två bolagen.

Uppdraget Utredningens huvudfråga kan i förenklad form uttryckas som en fråga om hanteringen av rusdrycker i Sverige skall överföras från två till ett bolag. På ungefärligen detta sätt har frågan ställts vid de tidigare tillfällen den aktualiserats. De senaste av dessa tillfällen har nämnts ovan. Även denna gång kan grundfrågan formuleras på samma sätt. Dess behandling tarvar dock vidareutveckling, förfining och detaljpreciseringar. Frågan om en eventuell sammanslagning av de två bolagen har utvecklats till att bli en prövning av alternativa organisationsformer. Syftet har varit att så långt sig göra låter få en förutsättningslös prövning av alternativa organisationsformer. Prövningen har därvid gjorts enligt följande huvudschema: - av de riktlinjer varefter bör sökas, angivande organisationsalternativen - av nualternativets funktionering och egenskaper, genomarbetning - av tänkta alternativs och egenskahypotetisk prövning funktionering P61”, - fastställande av metoder för utvärdering, precisering av utvärderingskriteria, genomförande av utvärderingarna, sammanställning av utvärderingsresultat.

Uppdragets avgränsning Kommittén konstaterade inledningsvis att uppdraget avser alternativ inom bolagens nuvarande varuområden med bibehållande av nuvarande principiella utminuteringskanaler (egna butiker). Kommittén konstaterade likaså i starten av sitt arbete att frågan huruvida vin- och sprithanteringen i Sverige bör frikopplas från sin statliga monopolsituation ligger utanför denna utrednings arbetsuppgift.

76 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

Riktningar för organisationsalternativ I inledningen av kommittéarbetet angavs fyra riktningar, varefter preciserade organisationsalternativ kunde sökas. De fyra riktningarna är: Riktning 1: Bibehållen juridisk form, dock med ändringar, som i huvudsak ligger inom de verkställande ledningamas eller styrelsernas beslutskompetens. Riktning 2: Bibehållen juridisk form men ändrade regler för topporganens uppbyggnad och bemanning så att större konformitet uppnås. Riktning 3: sammanslagning av bolagen. Riktning 4: Utbrytning av speciella aktiviteter till en eller flera juridiska personer, som inlänkas i bolagsbilden. Det skall observeras att den fjärde riktningen kan väljas för specifika aktivitetsområden (t. ex. teknisk sprit) oberoende av hur man i övrigt väljer huvudriktning för val av alternativ. Den fjärde vägen blir härigenom fritt kombinerbar med de övriga.

Indelning i delprojekt

Beskrivning av nuläge m. m. utfördes, som tidigare nämnts, idelprojekt. Efter att ha diskuterat vad som var relevant att belysa i utredningen, enades kommittén om nedan angivna delprojekt. Kommittén fastställde också syften och problemställningar för respektive projekt. Vidare fastställdes att metodiken i delprojekten skulle innebära upprättande av en nulägesbeskrivning av respektive delprojekts område. Beskrivningen skulle överlagras med analyser, som dels utfördes inom delprojekten, dels av de utomstående. Delprojekt ll, Administrationens utformning och organisationsalternativen, beskriver bolagens formella organisationsstrukturer. Dessutom behandlas olika former av samråd mellan bolagen. I projektgruppen ingick från Systembolaget Lars Ljungström, från & Rolf Arfwedson samt 0-71 : s sekreterare, Christer Karlsson. Delprojekt 12, Informationssystem och organisationsalternativen, belyser informationsströmmar inom och mellan bolagen. Utöver informationsflöden, t. ex. rapporter för styrning och kontroll, betraktas särskilt det ekonomiska systemet. l projektgruppen ingick från Systembolaget Carl-Birger Thilander, från & Per-Åke Samuelsson samt 0-7125 sekreterare, Christer Karlsson. Delprojekt 13, Logistikfunktionen och organisationsalternativen, belyser styrningen av det materialflöde, som berör de båda bolagens verksamhet. Speciellt betraktas skeendet i den gräns i materialflödessystemet, som följer uppdelningen i bolagens respektive verksamhetsområde. I projektgruppen ingick från Systembolaget Lennart Ragnarsson och James Engman, från & Sven Carnestedt och Erik Stille samt 0-7125 sekreterare Christer Karlsson. Delprojekt 14, Investeringsplanering och organisationsalternativen, beskriver inriktning på och genomförande av investeringsplanering i

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 77

respektive bolag. Härifrån analyseras behovet av samråd i investeringsfrågor mellan bolagen. I projektgruppen ingick från Systembolaget Karl-Anders Lundberg och Carl-Birger Thilander, från & Sven Carnestedt och Per-Åke Samuelsson samt O-7lzs sekreterare Christer Karlsson. Delprojekt 15, Personalpolitik och organisationsalternativen, beskriver personalpolitikens utformning i respektive bolag. Härifrån analyseras personalpolitikens inverkan på och beroende av olika organisationsstrukturer. l projektgruppen ingick från Systembolaget Lars Ljungström, från & Rolf Arfwedson samt 0-7 l : s sekreterare, Christer Karlsson. Delprojekt 16, Marknadsteknik och organisationsalternativen, belyser awägningen mellan inköpsorientering och marknadsorientering. Beskrivning av omfattningen och analys av behovet av samråd i marknadsfrågor göres. I projektgruppen ingick från Systembolaget Lennart Ragnarsson och James Engman, från & Per-Åke Samuelsson och Erik Stille samt 0-71 : s sekreterare, Christer Karlsson.

Analyser och utvärderingar Vid sitt konstituerande sammanträde konstaterade kommittén att dess uppdrag var att förutsättningslöst pröva alternativa organisationsformer för de verksamheter de två bolagen har att svara för, av prövningarna i skriftlig till de att framlägga resultaten rapport verkställande ledningarna i de två bolagen, samt att om enighet härom nås, rekommendera visst organisationsalternativ eller att, om enighet icke nås, framföra de alternativa organisationsförslag, varom slutliga diskussioner stått jämte de bärande argumenten för respektive ståndpunkt. Med denna uppläggning drevs arbetet i delprojektgrupperna så, att dessa skulle kunna varom de var ense ihuvudsak. I lägga fram rapporter några delprojekt lyckades emellertid inte detta, varför de ovan angivna kommittéambitionerna så småningom fick överges. Med hänvisning till de vunna erfarenheterna i arbetet och de verkställande direktörernas önskemål redan vid tillkomsten av O-7l:s arbete att få en av företagsinterna hänsyn och värderingar obunden syn beslöt kommittén vid sammanträde i februari på organisationsfrågorna 1972, att utredningsmannen själv skulle svara för rapporten. Hans arbete har möjliggjorts och underlättats av att kommittén enats om uppdeli delprojekt samt om delprojektens syften, problematik och ningen metodik. arbete har resulterat i promemorior, som an- Delprojektgruppernas vänts som basmaterial för analyser och utvärderingar. Härutom har utredningsmannen genomfört personliga intervjuer av 0-7113 bolagsrepresentanter och av de verkställande direktörerna. Analyser och utvärderingar har väsentligen utförts av undertecknad i samarbete med O-7lzs sekreterare. Likaså har vi två utarbetat denna rapport gemensamt. För eventuella brister eller felaktigheter är jag dock ensam ansvarig.

78 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . .

3 Bolagens uppgifter

l detta kapitel lämnas starkt koncentrerat några data kring rusdryckshanteringen i Sverige. Avsikten är att läsaren skall få en känsla för verksamheten utan att behöva hänvisas till andra källor. Vi har också ansett det möjligt att konsekvent utelämna källhänvisningar, vilket torde göra utredningen i sin helhet mera lättläst med tanke på det digra materialet.

Data om bolagen

Systembolagets totala försäljning 1970 (71) uppgick till 53,0 (5l,0) milj. liter sprit, 51,0 (56,5) milj. liter vin och 30,6 (28,7) milj. liter starköl samt 0,4 milj. liter alkoholfritt. Det redovisade före försäljningsvärdet avdrag av mervärdeskatt var 3 251 (3 513) milj. kronor. Antalet butiksanställda uppgick till 875 (870) heltids- och l 776 (l 806) deltidsanställda. Omräknat till årsarbetare uppgick butikspersonalen till 1 696 (l 735) personer. Huvudkontorets personal uppgick till 109 (135), varav 5 (9) och distriktskontorens till 52, varav 9

deltidsanställda

deltidsanställda. (Distriktskontoren har utgått ur organisationen.) & omsatte 1970 (71) 35,8 (35,2) milj. liter brännvin till ett värde av 87,8 (85,l) milj. kronor, 17,9 (l6,3) milj. liter andra spritdrycker till ett värde av 104,6 (95,3) milj. kronor, 51,7 (57,5) milj. liter vin till ett värde av 163,8 (l78,0) milj. kronor, 3,0 (3,3) milj. liter starköl till ett värde av 12,0 (l3,5) milj. kronor och 31,8 (27,0) milj. liter teknisk sprit till ett värde av 32,6 (28,9) milj. kronor. lnalles omsattes 140,2 (139,3) milj. liter till ett värde av 400,8 (400,8) milj. kronor. Man hade 986 (l 049) anställda, varav ll7 (136) på huvudkontoret. (Från och med 1971 är även lunchrums- och Städpersonal medräknad.)

Verksamheten Bolagens verksamhet regleras genom rusdrycksförsäljningsförordningen och genom respektive bolags avtal med staten. Systembolaget åligger genom avtalet med staten att driva detaljhandel med rusdrycker i enlighet med rusdrycksförsäljningsförordningen. Bolaget skall därvid tillse att av försäljningen av rusdrycker uppkommer så ringa skada som möjligt. Verksamheten skall drivas så rationellt som möjligt och prissättningen skall vara sådan att allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna. Verksamheten skall dessutom drivas under noggrann extern och intern kontroll. Verksamheten utövas dels som detaljhandel genom försäljning av varorna till enskilda konsumenter, dels som partihandel genom försäljning till restauranger. Sortimentet utgöres av spritdrycker, starkvin och lättvin, vilka alla fås från Vin- & Spritcentralen, samt starköl, vilket dels fås från & dels från svenska bryggerier och slutligen alkoholfritt, som man själv köper in från olika tillverkare. Bolagets alkoholpolitiska

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tva bolag. . . 79

uppgifter genomföres bl. a. med hjälp av försäljningsbestämmelser och genom propaganda för alkoholsvaga produkter. Det åligger & i dess avtal med staten att driva partihandel med och import av rusdrycker. Därvid skall man bl. a. tillse att garanti vinnes för en fullt ärlig varubeteckning och att behörig hänsyn tages till allmänhetens smak och vanor. Man skall också vid avtal med leverantör verka för att reklam för msdrycker icke bedrives på sätt som står i strid med rusdrycksförsäljningsförordningen. Slutligen skall man bedriva verksamheten på mest rationella och effektiva sätt och tillämpa sådana prissättningsgrunder, att allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna. Verksamheten bedrives genom att man importerar sprit, starkvin, lättvin och utländskt starköl. Själv tillverkar man sprit, starkvin och teknisk sprit. Partihandel bedrives i huvudsak genom försäljning och leverans till Systembolaget. Dessutom levererar & direkt till vissa större restauranger enligt överenskommelse med Systembolaget. Skattefri försäljning sker på export, till sjukhus, till kemisk-tekniska fabriker m. m. För teknisk sprit har & varit både partihandlare och detaljhandlare men försöker alltmer undvika detaljhandelsuppgifterna.

Struktur Systembolagets enheter är 1970 (71) ett huvudkontor i Stockholm, 300 (305) butiker förlagda till 190 (195) orter samt ca 600 (650) utlämningsställen. Verksamheten vid huvudkontoret bedrives med en uppdelning på sex avdelningar: personal- och organisationsavdelningen, ekonomiavdelningen, fastighetsavdelningen, ombudsmannaavdelningen, informationsavdelningen och en avdelning för intern revision. För styrning av butikernas verksamhet är landet indelat i fyra inspektionsområden med butiksinspektörer och konsulenter. Dessa lyder under butiksinspektionen som tillhör personal- och organisationsavdelning. Se organisationsplan, bilaga 1. & s enheter består av huvudkontoret i Stockholm samt sju filialer, nämligen Reimersholm och Årstadal i Stockholm samt Ödåkra, Göteborg, Åhus, Sundsvall och Södertälje. Under verkställande direktören finns en inköps- och försäljningsdirektör, en administrativ direktör och ombudsman, en teknisk direktör samt en ekonomidirektör tillika kontorschef vid huvudkontoret. Dessa svarar såsom tjänstegrenschefer för var sitt avsnitt av verksamheten. Under sig har respektive direktör utöver staberna respektive filialchef. Se

organisationsplan, bilaga 2.

4 Delprojektens tillståndsbeskrivningar

Detta till att ge en översiktlig nulägesbeskrivning. Texten kapitel syftar i delprojektgrupperna. l-lär redovisas dock endast bygger på arbetet

80 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . .

huvuddragen ur deras arbete. 0-71 :s ledamöter har detaljredovisningarna i form av arbetspromemorior samt diskussions- och dataredogörelser. Detaljredovisningarna har haft betydelse för kommunikationen i grupperna och för de successiva slutsatserna. De kan även bli av betydelse vid detaljprövning av någon enskild fråga samt vid eventuella omläggningar av organisationsstruktur och arbetssätt inom eller mellan bolagen. Här torde i detalj gående redovisningar dock tynga framställningen onödigtvis och kanske även förhindra att arbetets huvudlinjer framträder med önskvärd pregnans. Den följande texten har sålunda utarbetats för att ge läsaren både konkretisering och principiella perspektiv.

Administrationens utformning Formell organisation Av Systembolagets styrelses åtta ordinarie ledamöter är sex utsedda av Kungl. Majzt och två av bolagsstämman. Kungl. Majzt har utsett två suppleanter och bolagsstämman två. Under verkställande direktören finns en personal- och organisationsavdelning, en ekonomiavdelning, en fastighetsavdelning, en ombudsmannaavdelning, en informationsavdelning och en avdelning för intern revision. Se bifogade organisationsplan, bilaga I. Direktionen är ett relativt institutionaliserat organ. Direktionssammanträden hålls som regel en gång i veckan. Många frågor tas upp för gemensamt avgörande på dessa protokollförda sammanträden. Personal- och organisationsavdelningen svarar för butiksverksamheten genom intendenter, inspektörer och konsulenter. Personal- och lönekontoret handlägger frågor beträffande löner, avtal, befordringar och omplaceringar samt handhar personal- och löneredovisning. Nyanställning, löneuträkning och löneutbetalning är decentraliserade till butikerna. För utbildning av butikspersonal finns en särskild sektion. Kundtjänsten svarar för varukataloger, varuinformation till allmänhet och - personal samt reklamationer. Ekonomiavdelningen svarar för kassa, bokföring, skatter, butikernas redovisningar och allmänna kontorsärenden. lnköpsfunktionen är uppdelad på en centraliserad och en decentraliserad del. Den decentraliserade delen är butikschefernas rekvisitioner av vin och sprit. Dessa rekvisitioner går direkt till Vin- & Spritcentralen. Den centraliserade delen, som ingår i ekonomiavdelningen, upprättar ramavtal med leverantörer av bl. a. starköl och emballage. Centralt inköpes alkoholfria drycker, förbrukningsartiklar etc. Fastighetsavdelningen följer upp butiksbeståndet och lämnar förslag till förnyelse av butiksnätet. Förslagen utgör underlag för upprättande av en prioritetslista, som i sin tur utgör grund för anskaffning av lokaler genom förhyming eller byggnation. Avdelningen svarar för anskaffning och förvaltning av fastigheter samt planering av butiker. Avdelningen svarar för såväl utformning av inredning som underhåll av byggnader genom en inrednings- och en butiksteknisk sektion.

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 81

Ombudsmannaavdelningen är en mindre stabsfunktion, som handlägger bl. a. remisser, juridiska frågor och nyetableringsfrågor samt har kontakt med myndigheter. Informationsavdelningen svarar för informationsverksamheten, propagandan för övergång till svagare drycker samt utger en för SB och & gemensam personaltidning. Intern revision biträder VD och de externa bolagsrevisorerna med kontroll över de övriga avdelningarnas medelsanvändning, siffergranskar butikernas bokföring, etc. Verksamheten utövas genom de ca 300 butikerna, vilkas ledning är funktionellt uppdelad på huvudkontorets avdelningar och då ihuvudsak på funktioner inom personal- och organisationsavdelningen. Av & s styrelse utses fyra ledamöter av Kungl. Majzt och fyra av bolagsstämman. Kungl. Majzt utser två suppleanter och bolagsstämman två. Direktionen har inte blivit ett institutionaliserat organ. Direktionen har ej låsta sammanträdestider. Sammanträdena protokollföres ej. Direktörsrådet är beredande organ för alla frågor, som skall behandlas i styrelsen. Direktörsrådet består av styrelsens ordförande, verkställande direktören samt ytterligare en styrelseledamot eller suppleant. Direktörsrådet är också beslutande organ vid inköp av vin och sprit. Det har befogenhet att fatta beslut i frågor med ekonomiska konsekvenser upp till 100 000 kronor utan att frågan underställes styrelsen. Under verkställande direktören finns som tidigare nämnts en inköpsoch försäljningsdirektör, en administrativ direktör och ombudsman, en teknisk direktör samt en ekonomidirektör tillika kontorschef på huvudkontoret. Se bifogade organisationsplan, bilaga 2. Under inköps- och försäljningsdirektören lyder en importavdelning och en orderavdelning. lmportavdelningen handlägger inköp av varor. Offerter behandlas av inköpschefen, anmäles för VD och beslut om inköp fattas av direktörsrådet. Importavdelningen består av tjugotvå personer. Orderavdelningen svarar för leveranser till kunderna. Avdelningen består av tio personer. Under administrative direktören lyder personalavdelningen och spritavdelningen. Administrative direktören är också ombudsman. Personalavdelningen handlägger utbildningsfrågor, löneuträkning, personalregistrering, pensionsregistrering osv. Dessutom hör frågor som berör personaltidningen hit. Avdelningen består av sex personer, varav två på halvtid. Spritavdelningens arbetsvillkor skiljer sig från övriga avdelningars genom att avdelningen ej har monopol på sin marknad. Avdelningen består av femton personer. Under tekniske direktören lyder materialavdelningen, centrallaboratoriet och tekniska avdelningen. Materialavdelningen svarar för inköp av maskiner och förbrukningsartiklar. Avdelningen består av sex personer. Centrallaboratoriet, som är placerat på Reimersholm, utgör en mindre serviceavdelning. Tekniska avdelningen medverkar vid inköp och drift av maskinparken, biträder vid drift och underhåll av byggnader samt handlägger ackords- och metodfrågor. Avdelningen består av fem personer. 6

82 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

Under ekonomidirektören lyder ekonomiavdelningen och i hans egenskap av kontorschef på huvudkontoret, huvudkontorets serviceavdelning. Ekonomiavdelningen består av tjugotre personer. Den löpande verksamheten i form av produktion, lagerhållning och distribution bedrives vid filialerna. Dessa är funktionellt underställda huvudkontorets avdelningar.

Formella samordningsorgan För behandling av för bolagen gemensamma frågor finns två permanenta arbetsgrupper, nämligen samarbetskommittén och samrådsgruppen i varufrågor. Dessutom finns två tillfälliga projektgrupper med representanter från båda bolagen, nämligen datakommittén och projektgruppen för Falkenbergsfilialen. samarbetskommittén behandlar frågor, som har anslutning till distributionen av varor. Några särskilt utformade direktiv för kommitténs arbete finns ej. I korthet kan sägas att kommittén behandlar frågor som berör varurekvisition, emballage och distribution. Samrådsgruppen i varufrâgor behandlar frågor som rör inköp, försäljning, marknadsföring och sortiment. Datakommittén har tillkommit för att utreda en eventuell övergång till ADB för vissa rutiner. Tillsättandet har till stor del föranletts av att nuvarande maskinella utrustning är omodern. Kommittén skall utreda ett utbyte av maskiner, och kommitténs verksamhet är alltså tidsbegränsad. Falkenbergsfilialen har aktualiserats på grund av att Göteborgs- och Ödåkrafilialema är omoderna och har för små kapaciteter. Samråd sker med Systembolaget om distributionsfrågor, genom att Systembolaget har till projektgruppen adjungerade ledamöter. Utom vad gäller projektgruppen för Falkenbergsfilialen, från vilken erfarenhet ej fanns vid tiden för 0-71 : s arbete, kan sägas att gruppernas beslutsrätt i allmänhet är låg. Grupperna arbetar normalt icke med delegerad beslutsrätt utan skall endast rekommendera respektive bolag att fatta vissa beslut. Direktiven till gruppernas verksamhet är delvis skriftliga, delvis muntliga. Stundom har ett ytterligare behov av skrivna direktiv försports.

Kvalitativa aspekter Båda bolagen befinner sig med huvuddelen av sin verksamhet i monopolsituationer. Den som önskar bedöma bolagens utveckling eller effektivitet saknar sålunda jämförelseobjekt i konkurrenter. Sådana bedömningar får därför göras med andra metoder. - En metod är att jämföra med förhållandena i andra länder. En annan metod består i att jämföra t. ex. distributionens effektivitet, kostnader, service, osv. med motsvarande hos andra distributionsföretag även om de ej är fullt kommensurabla och att därvid ställa upp skälighetstal o. d. för jämförelser och bedömning. Ytterligare en metod framfördes av några ledamöter i O-7l. Man

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 83

skulle sålunda kunna jämföra utvecklingen inom de två bolagen i förhållande till varandra. Är de lika moderna i ekonomisk planering och kontroll, i personaladministration osv.? skulle då vara exempel på frågor. Tanken är att jämförelser mellan bolagen skulle komparativa verka - starkt relevansen utvecklingsbefrämjande på dem. Jag betvivlar av detta resonemang och jag återkommer med mina motiv härför i kapitel 5. Den principiella arbetsfördelningen mellan bolagen är sådan, att & är inköps-, produktions- och grossistföretag med Systembolaget som enda kund (frånsett teknisk sprit och några storförbrukare), medan Systembolaget är detaljistföretag med en enda leverantör (frånsett svenskt starköl och alkoholfria drycker). De krafter till påverkan på bolagens verksamhet som kundernas efterfrågan och önskemål i övrigt ger, kommer härigenom i första hand Systembolaget till del. Leverantörernas önskemål och de interna krafterna för rationell varuhantering (bulkhantering, tappning, lagring, märkning, sortering, transportering och plockning) ger sig på motsvarande sätt till känna i första hand i & - I den här angivna principiella arbetsfördelningen ligger den nuvarande organisationsformens kärnproblem förborgade. Fördelningen av arbete och ansvar mellan bolagen medför att de får skilda inre värderingssystem. Grovt sett kan & betecknas som primärt inköps- och produktionsorienterat medan Systembolaget på motsvarande sätt kan klassificeras som efterfrågemarknad och alkoholpolitiskt orienterat. Det är i första hand Systembolaget som har den alkoholpolitiska uppgiften att tillse att varorna (inkluderande deras distribution och konsumtion) åvägabringar ringa skada. Systembolaget har att utföra denna uppgift trots att bolaget ej kan självständigt utforma varusortimentet. Man kan snarare hävda att Systembolaget får försälja de varor & förser det med.

Informationssystem När vi här talar om informationssystem menar vi systemutformningen av insamling, bearbetning, överföring och lagring av data som används eller avsetts bli använda för företagets strategiska inriktning eller operativa styrning och kontroll. Utanför här avsedda informationssystem ligger sålunda all information som ej är inriktad på nyssnämnda besluts- och bedömningsområden. information i den här använda innebörden av Exempel på intern informationssystem är budgetdata, bokföringssiffror, inköps-, lager- och försäljningsstatistik, personregister och anläggningsregister. information i den här använda innebörden av Exempel på extern informationssystem är leverantörs- och kunddata, uppgifter om vinskördeutfall, trender beträffande andra köpande bolags efterfrågan, alkoholkonsumtion. information utanför den här använda innebörden av Exempel på intern är sociala uppgifter om invigning av butiker eller informationssystem filialer, orientering om besök av studiedelegationer, beskrivning av

84 Bilaga 9Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

företagets semesterhem, personalfester, data om företagets framgångar i korpidrott etc. Det säger sig självt att informationssystemen, som de här tolkas, främst används för skriftlig (eller på något motsvarande sätt förvaringsbar) - till skillnad mot - information. muntlig Behandlingen av informationen lämpar sig i regel också för rutinisering och ofta även för mekanisering (t. ex. i dator). l den tidigare i detta kapitel nämnda datakommittén analyseras de två bolagens dataströmmar. I exemplifiering här av förhållanden, problem och synpunkter skall uppmärksamheten närmast koncentreras till de ekonomiska informationssystemen. Senare görs kommentarer som ej begränsas enbart till dessa delsystem, utan som omspänner hela den här angivna vidare innebörden av begreppet informationssystem. Systembolagets enda egentliga budget är en likviditetsbudget. Den görs upp varje månad och löper på tolv månader. Varje månad sker efterkontroll. Dessutom arbetar man med en investeringsbudget som dock ännu ej omfattar alla investeringar. Detta beskrives närmare i delprojektet Investeringsplanering. Någon kostnadsbudget fanns inte under den egentliga utredningstiden. Från och med 1972 finns även kostnads- och resultatbudget. Inom & arbetar man med kostnadsbudget, likviditetsbudget och investeringsbudget. Tyngdpunkten ligger på kortsiktiga budgets och då främst på kostnadsbudgeten. Kostnadsbudgeten upprättas årsvis och är indelad efter filialer och huvudkontor. Likviditetsbudgeten görs upp för tolv månader och följs upp månadsvis. Slutligen finns en investeringsbudget som upprättas årligen. p En listning och diskussion av vilka rapporter för styrning och kontroll, som upprättas inom bolagen, har gjorts inom delprojektets ram. För. den ekonomiska uppföljningen har bolagen olika politik. Systembolaget följer utvecklingen av den största kostnadsposten, löner till butikspersonal, genom att för varje butik kvartalsvis jämföra personalanvändningen med försäljningsvolymen. Systembolaget upprättari övrigt bokslut endast årsvis och har därutöver speciella rapporter, t. ex. den halvårsvisa resultatrapporten. & har en mer detaljerad uppföljning genom sina kvartalsvisa bokslut, som tidigare dessutom gjordes månadsvis. Skatter får nu beräknas och erläggas av båda bolagen för sig med undantag för den speciella statliga omsättningsskatt som utgår på rusdrycker. Denna senare skatt upptages av & vid leverans till Systembolaget. Omsättningsskatten redovisas den 25:e i månaden därefter. Den består av en procentavgiftsdel och en grundavgiftsdel. Bägge avgifterna är på olika sätt beroende av varans alkoholstyrka. Skattekonstruktionen medför att & måste bokföra försäljningen indelad i procentgrupper. Skatten inbetalas senast den 5:e i andra månaden efter försäljningen.

9 Ett eller tvâ bolag. . . 85 Bilaga

Logistikfunktionen

Inköp Varorna indelas i butelj- respektive bulkvaror. kan från inköpssynpunkt Indelningen föranledes av att beslut om inköp av dessa två varugrupper

sker på olika sätt. & s buteljinköp kan indelas i inköp av utländskt starköl och inköp av av starköl, vilket sker efter övrig buteljvara. En person handlägger inköp

två olika system. System sydväst (dvs. Göteborg- och Malmödistrikten)

innebär att Systembolaget står för lagerhållning och distribution, medan nordost och Sundsvallsdistrikten) innebär att System (dvs. Stockholmsoch distribution ombesörjes av & Systembolaget inköp, lagerhållning av svenskt varvid och distribution till gör inköp starköl, lagerhållning butikerna av bryggerierna. Två inköpare handhar inköp av ombesörjes En av dem handlägger inköp av sortimenten brännvin, övrig buteljvara. whisky och rom medan en man har hand om resten av inköpen. lnköpstillfällena för buteljvaror bestäms av mallar, som är uppgjorda med hänsyn till bedömda leveranstider, inneliggande lager och utleveranser. Impulser till inköpsbeslut fås genom importavdelningens lagerbokföring. Inköpsbeslut fattas av direktionen. av bulkvaror sker efter impuls från filialerna. Årstadal samlar in Inköp uppgifter om lagernivåer vad avser vin. En av inköparna upprättar förslag till inköp. Beslut om inköp av bulkvaror fattas i princip av direktörsrådet. fattas besluten ofta av verkställande direktören, varefter I praktiken bekräftelse sker i direktörsrådet. I en del fall behandlas aktuella inköpsfrågor i samrådsgmppen. protokoll tillställes & s direktion. Samrådsgruppens sker efter en årligen upprättad bedömning av de två Inköp av råsprit närmaste årens försäljning. varje år en bedömning av För inköp av glas görs i november/december Därefter träffar man tillverkare för nästa års omsättning per buteljtyp. diskussion av priser och leveranssätt.

Tillverkning kan indelas i förläggning av produktionen till tid Produktionsplaneringen och plats. dvs. för & destination, sker i tre Produktion i egentlig mening, och en i Norrland. anläggningar. En ligger i södra Sverige, en i Stockholm och likörer framställes i stort sett endast vid Reimersholm. Kryddsprit förlägges lokaliseringsmässigt helt enligt fraktekonomiska Tappningen medför över landet om tillräcklig seriestorgrunder. Detta en utspridning lek kan nås, annars sker tappning centralt vid en av anläggningarna. Tappningsplanen revideras årligen. vad avser förläggningen i tid sker på filialerna Tappningsplaneringen efter om beställningspunkter. Lagret är känt och tappningsprincipen efter en bedömning av den närmaste veckans åtgång. planen uppgöres

86 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 19”4: 92

Centralt tappade varor rekvireras av filialerna med ledning av lagerbokföringen för vidare distribution ca en gång per månad.

Kvantitetsbestâmningen medför i allmänhet relativt små problem på

grund av en från år till år ganska oföränderlig omsättningsutveckling. Som underlag finns en beräkning gjord som anger lämplig lagerstorlek beroende på märkets omsättning. En del kraftigare har dock kastningar börjat visa sig i försäljningen. Detta tillskrivs den ökade informationen och rådgivningen om sprit och vin i Systembolagets egna propagandakampanjer, i allmänna tidningar, i tidskrifter osv.

Distribution

För distributionen av vin och sprit finns en gemensamt inom de båda bolagen upprättad leveransplan för varje filial jämte leveransvillkor för varje butik. Planen omfattar leveranstäthet, leveransdagar, etc. Underlag för leveransvillkoren är försäljning, lagerytor, transportmedel och från transportkostnadssynpunkt önskvärda storlekar på varje leverans. Leveranstätheten varierar från två gånger per vecka ned till en gång per fyra veckor. Den uppgjorda leveransplanen justeras efter hand i samråd mellan butiksinspektörerna och chefen för orderavdelningen. På orter där distributionen sker med & s bilar finns också en tidplan för när på

dagen leveranserna skall ske. Leveransernas fördelning på olika veckoda-

gar är uppgjord framför allt för att få en jämnare belastning på & s distributionsapparat men också med hänsyn till butiks respektive resurser. Leveransplanen, som ger butikerna återkommande rytmiskt leveransdagar, innebär också att butik regelmässigt rekvirerar för lika långa perioder. Styrning av butiksinköpen sker med främst under försäljningen tidigare motsvarande tidsperiod som grund. Dessutom inverkar storleken på förpackningar och lyft. Beslut om butikernas inköp fattas, inom ramen för företagsledningens beslut om respektive butiks sortiment, helt självständigt av butikschefen med inköpsbokens omsättningsuppgifter som underlag. Normalt ges inga centrala direktiv eller meddelanden om förmodade efterfrågevarianser utom vad avser vissa speciella propagandakampanjer. Dessutom har det skett i samband med enjulhelg. Noggranna mottagningsåligganden finns uppgjorda för de butiker, som får varorna med & s bilar. Dessa mottagningsåligganden är upprättade i samråd mellan berörda parter inom respektive bolag. Leveranser med järnväg sker fritt järnvägsstationen. Leveranser med långtradare sker fritt butik med undantag för en hemforslingsavgift, som när den infördes motsvarade kostnaderna för transport mellan järnvägsstation och butik. Distributionen av svenskt starköl ombesörjes av bryggerierna dels till Systembolagets butiker, dels till restaurangerna. Butikerna gör sina beställningar direkt hos bryggerierna. Förhandlingar om och priser fastställande av distributionsområde sker centralt. Storleken av butikernas starkölssortiment centralt i form styrs av maximering av antalet märken för varje Genom fastställes sortimentsgrupp. testförsäljningar

9 Ett eller tvâ bolag. . . 87 SOU 1974: 92 Bilaga

märken butiks kunder efterfrågar mest. Beträffande det vilka respektive utländska starkölet sköter Systembolaget förhandlingarna med leveranmedan & handhar Distributionen törer om pris och dylikt importen. till butikerna sköts av & inom Sundsvalls- och Stockholmsområdena. till butikerna inom Ödåkra och Göteborgs distribu- Distributionen distributionsområden sker med hjälp av lejda bilar från Systembolagets & hantering av starköl är tionslager i Malmö respektive Göteborg. liten i förhållande till hanteringen av vin och sprit. volymmässigt Utländskt starköl utgör ungefär fem procent av & s lagervolym.

Distributionen av alkoholfria drycker handhas helt av Systembolaget. belägna i Stock- Systembolaget har tre depåer för alkoholfria drycker, och Malmö. Leveranserna från Göteborg och Malmö sker holm, Göteborg med starköl. Från Stockholmsdepån distribueras alkoholfria tillsammans

drycker separat till butikerna. av butikslagrens storlek är ett problem, som är speciellt Avvägningen intressant att beakta. Större butikslager möjliggör rationellare transporter medan de å andra sidan ökar kapitalbindningen i med större enheter, för butiken. De överväganden, som blir lager och hyreskostnaderna aktuella vid försök att optimera detta system, har berörts i två särskilda utredningar, som har utförtsi anslutning till detta projekt. olika sätt. Ett system Restaurangleveranser sker på två principiellt och Malmö medan ett annat system tillämpas i Stockholm, Göteborg I landsorten sker leveranser helt från butikerna tillämpas på övriga orter. att restaurangerna hämtar varorna där. I Stockholm, Göteborg genom och Malmö levererar & till de större restaurangerna och Systembolaget som enligt & till de mindre samt till några större restauranger Stora restauranger får uppfattning har dåliga mottagningsförhållanden. fritt hemkörda av & samt gör kompletteringsköp i butikerna. varorna hämtar eller får varorna hemkörda Små restauranger själva i butikerna från butiken. Debitering av kunderna sker på olika sätt för de båda

grupperna av restauranger. distribueras i huvudsak i järnvägsvagnar från cellulosa- Teknisk sprit fabrikerna direkt till konsumenterna. Vissa konsumenter får teknisk sprit varifrån också leveranser i fat sker. med tankbilar från filialerna, i Stockholm och lagerförtlyttas till Konsumentförpackningar tappas varifrån Samlastning av konsumfilialerna, de går ut till konsumenterna. tionssprit och teknisk sprit sker på en del bilar i Stockholmsdistriktet

men ej inom fjärrdistributionen.

Order- och faktureringsrutiner

För order- och faktureringsrutiner har särskilda beskrivningar framtagits för detta Därvid har kartlagts & s rutineri inom ramen delprojekt. samband med försäljning av vin och sprit till Systembolaget, Systemboi samband med inköp av vin och sprit, importerat starköl, lagets rutiner alkoholfria samt rutinerna inom & svenskt starköl och drycker

spritavdelning.

88 Bilaga 9 Ett eller rvâ bolag. . . SOU 1974: 92

Kvalitetskontroll

Kvalitetskontrollen inom den del av hanteringskedjan som & svarar för består dels av tekniska kontroller, dels av kontroller med hjälp av vinprovare. De tekniska kontrollerna sker genom kemiska och fysikaliska analyser i dagliga rutiner. Dessutom finns möjlighet till biokemiska analyser. Kontroller görs efter ett uppgjort efter schema vid mottagning, viss lagring, före tappning och efter tappning. Huvuddelen av sortimentet är inte särskilt för känslig lagring. Inkuranser inträffar främst bland lågfrekventa varor på lättvinssidan. För butikerna gäller att varorna, varvid avses hela sortimentet, i princip inte skall ligga i butiken över ett år. Butiksinspektionen gör aktioner med hjälp av butiksinspektörema, som då går igenom lagren i alla butiker. De tittar på fällningar, kontrollerar moussering osv. Ibland gör kundtjänsten en kontroll av alla butikernas inventeringslistor, för att undersöka om någon butik i sitt lager har ur sortimentet utgångna varor.

Tekniska frågors inverkan

Vissa tekniska frågors lösning har stor inverkan på logistikfunktionens utformning. En sådan teknisk fråga är avvägningen mellan användning av engångsglas och returglas. För & blir arbetsuppgifterna enklare och mindre problemen vid engångsglas, bl. a. genom en enklare lagerhållning av tomglas. Med returglas finns dessutom risk för försämrad kvalitet på grund av kvarvarande smuts. Systembolaget är emot av engångsglas miljövårdskäl och därför att det anser att engångsglas blir dyrare för konsumenten än returglas och menar att kunden själv skall få välja om han vill tillgodogöra sig tomglasets återanvändningsvärde. En annan väsentlig teknisk fråga, som också berör emballage, gäller valet mellan lådor, kartonger och backar. Systembolaget föredra: backar framför lådor, då backarna i väsentlig underlättar i grad arbetet butikerna. menar också Systembolaget att en övergång från de tunga lådorna till lättare backar skulle ha stor arbetsfysiologisk betydelse. De nödvändiga investeringarna vid val av backalternativet blir stora, för & betydligt över 10 milj. kronor. Lådorna medför en radionellare hanteringi & s lager än om man väljer backar, men lådorna har andra nackdelar. En eventuell övergång till enbart skulle medföra att man engångsglas kunde använda engångsemballage för engångsglasen.

Investeringsplanering

Omfattning

Systembolagets investeringar domineras av investeringar i butikslokaler. Bolagets behov av butikslokaler, för nyetableringar eller byten, t;llgodoses så långt möjligt genom förhyrning eller eventuellt köp av bostadsrätt. Där lokalanskaffning inte kan ske på detta sätt, vilket på senare tid visat sig alltmera svårt med hänsyn till bolagets krav på bl. a. centrala lägen,

Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 89

förvärvas lämpliga fastigheter. De fastigheter som förvärvas är i regel saneringsfastigheter, som rives och nybebygges. [vissa fall måste centrala saneringar av stadsplaneskäl och dylikt göras relativt omfattande, varvid de medför höga produktionskostnader för nybyggena. l sådana fall har bolaget, för att minska sin egen investeringskostnad, sökt samarbete med lämplig partner, i regel kommun, bank, försäkringsbolag eller större handelsföretag. Systembolaget är självt, eller genom något av tre helägda dotterbolag, ägare till ca 70 fastigheter, samt tillsammans med part av förut nämnt slag, delägare i ca 20 fastigheter. De årliga investeringarnai fastigheter varierar starkt men ligger i regel mellan l l och 20milj. kronor. Antalet nytillkomna butiker i form av nyetableringar och byten av butikslokaler varierar starkt från år till år beroende på möjligheterna att erhålla nya lokaler, men uppgår i genomsnitt till tolv nya butiker per år. I stort sett lika många gamla butiker blir varje år föremål för relativt genomgripande rehabiliteringar. Den tekniska utrustningen i butikerna, kassaapparater, vagnar, balpressar, lastnings- och lossningsanordningar etc. blir föremål för fortlöpande moderniseringar och utbyten. Kostnaderna för nyinredning och modemisering av butiker, förbättring av teknisk utrustning etc. belöper sig årligen på ca 3-4 milj. kronor. & investeringar kan indelas i två grupper. Den första gruppen utgöres av relativt sällan förekommande men kostnadskrävande investeringar av typen nybyggnad av en filial eller utbyggnad av en gammal sådan. Den andra gruppen utgöres av investeringar, som anses tillhöra den löpande verksamheten. Exempel på det senare är inköp av maskiner, samt smärre om- och tlllbyggnader av inventarier och transportmedel fastigheter. Inköp av emballage, dvs. lådor, buteljer, kartonger och dylikt ingår ej i investeringsplanen, även om där omsättes relativt stora belopp.

Planeringsorgan, m. m. Systembolagets butiksetableringar kan indelas i tre typer. Den första är etablering på en ny ort. Länsnykterhetsnämnden i länet skall höras, varefter beslut kan fattas av Systembolaget om det rör en tätort med mer än 5 000 invånare. För etablering på annan ort erfordras regeringens

tillstånd. Denlandra typen av etablering gäller öppnande av ytterligare en

butik på någon ort. I sådana ärenden beslutar normalt Systembolaget självt. Den tredje typen av ärenden gäller ersättande av gamla butikslokaler. Som underlag för beslut om etablering fungerar utredningar baserade bl. a. på länsprognoser, samt ibland speciella utredningar, som görs av utomstående institut. Beslut om att öppna ny butik liksom att inköpa fastighet fattas av styrelsen efter rekommendation från direktionen. För att bättre kunna följa utvecklingen beträffande butikslokaliseringen på olika orter har Systembolaget från den l januari 1971 en heltidsanställd, som diskuterar utvecklingsfrågor med representanter från kommunerna. Fastighetsavdelningen har i samråd med bl. a. butiksinspektionen sammanställt behovet av lokalbyten för en tioårsperiod (för närvarande

90 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . .

ca 100 butiker), med en femgradig skala för angelägenhetsgraden. Av investeringsbesluten tas som ovan nämnts och fastighetsköp öppnande av ny butik i styrelsen, övriga i direktionen. & s sällan förekommande större investeringsobjekt planeras centralt, ofta av en projektgrupp. I projektgruppen ingår alltefter behov byggnadstekniker, maskintekniker och berörd filialchef samt vanligen en ingenjör från huvudkontoret som samordnare. Dessutom kan olika slag av konsulter ingå. På konsulter ligger normalt arkitektuppgifter, konstruktionsberäkningar och specialuppdrag som VVS och el medan installationer som direkt berör tillverkningen projekteras av egna tekniker. Investeringsbesluten indelas i tre klasser. Om beslutet omfattar mindre än 15 000 kronor tas beslutet av ansvarig direktör. Om beslutet omfattar 15 000-100 000 tas beslutet i direktörsrådet. Om beslutet överstiger 100000 kronor tas det i styrelsen. Det kan också inträffa att andra ekonomiskt stora beslut ej tas i något av dessa organ. Ett exempel härpå är inköp av 20 000 lådor, vilka kostar ungefär 400 000 kronor. Beslut om ett sådant inköp fattas av verkställande direktören i samråd med tekniske direktören.

Genomförande Systembolagets lokalanskaffning är som regel en långtutdragen procedur. De höga krav, som bolaget ställer på sina lokaler, bidrager till att det, från den tid då det preliminära beslutet fattas i direktionen till den dag då butiken kan öppnas, normalt förflyter flera år. Någon investeringsbudget finns inte. Den planering som finns har alltså inte översatts i ekonomiska termer. Ett skäl till detta är att fastighetsavdelningen anser att fastighetssidan är alltför beroende av tillfälligheter på marknaden för att en meningsfull budget skall kunna upprättas. Ett annat skäl är att investeringar i butiker ej utgör något likviditetsproblem. Nya lokaler planlöses, inreds och utrustas av fastighetsavdelningen efter en viss av direktionen fastställd standard. Arbetet bedrives i samarbete med butiksinspektionen och, vad avser varumottagningsanordningarna, med & & stora projekt har i allmänhet en relativt odefinierad starttidpunkt. Om uppkomna idéer tar fast form tillsättes, som ovan nämnts, en projektgrupp, som får pröva de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för projektet. Behov av investeringar för den löpande verksamheten anmäls normalt från filialerna. Filialcheferna tillställer i slutet av varje år tekniske direktören en prioritetsgraderad lista över respektive filials investeringsbehov för nästkommande år.

Personalpoli tik Fackförbund stillhörighet Systembolagets butiks- och kontorspersonal tillhör i princip Handelstjänstemannaförbundet (HTF), vilket är ett TCO-förbund. Städerskor

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 91

och fastighetsskötare tillhör normalt Fastighetsarbetarförbundet. & s tjänstemän kan indelas i tvâ kategorier, nämligen kontorsanställda och arbetsledare. I allmänhet är de kontorsanställda anslutna till SlF och arbetsledarna till SALF. En del avvikelser förekommer, så att några utan arbetsledande funktion är SALF-anslutna och några arbetsledare är SIF-anslutna. Arbetarna tillhör i princip Livsmedelsarbetarförbundet. De anställda i de båda bolagen tillhör således olika fackförbund, sammanhängande med att de har olika arbetsuppgifter såsom fabriksarbete och dylikt respektive butiksarbete. Olika anslutning trots liknande arbetsuppgifter förekommer på kontorssidan.

Lönepolitik Systembolagspersonalens löner har i fråga om månadsbelopp och timlöner anknytning till statens löneplan A. Anställda på kontoren är med hänsyn till sina arbetsuppgifter grupperade enligt befattningsnomenklatur Tjänstemän (SAF-SIF-HTF). Systembolagets uttaladeit lönepolitik är att anpassa lönen till inom handeln marknadsmässiga löner. Systembolagets löneläge motsvarar ungefär löneläget inom handeln iövrigt. För kontorspersonalen var det relativa löneläget 1971 92 % av SAF-medianen. & har för tjänstemän och arbetsledare haft ett lönesystem med nära anknytning till det statliga. Numera har man industrilöneprinciper. Lönenivån är på kontorssidan ungefär 115 % av marknadslönen (1970). Särskilt hög är nivån inom låglönegrupperna. År 1971 ligger arbetarlönerna på ca 98 % av genomsnittslönen i den egentliga industrin. Jämfört med livsmedelsarbetare i övrigt är löneläget tillfredsställande.

Pensionsförmåner Systembolagets heltidsanställda personal har pension enligt ett reglemente som i allt väsentligt överensstämmer med statens. Deltidsanställda har för närvarande inga pensionsförmåner från Systembolaget, men man har kommit överens om att under innevarande avtalsperiod (1970/73) uppta förhandlingar om sådana. & hade innan ATP infördes alla tjänstemän och arbetsledare försäkrade i SPP. För arbetarna tillämpades i huvudsak samma principer. Liksom för övriga industriföretag har en samordning med ATP skett. Pensionsförmånerna inom de båda bolagen är mycket lika. Höjningarna följer regler, som är olika konstruerade, men som verkar på likartat sätt.

Övriga förmåner Bland övriga delar av personalpolitiken som har kartlagts och diskuterats kan nämnas olika former av utbildning, semestertid, läkarvård, stipendier, bidrag till fritidsverksamhet, m. m.

92 Bilaga 9 Ett eller tva bolag. . . SOU 1974: 92

Övrigt Därutöver har bl. a. diskuterats företagsnämnders organisation och funktion, förslagsverksamhet, personaltidning m. m.

Marknads teknik Sortiment Dagens sortiment bygger delvis på tradition. Ursprungligen övertogs de privata vinhandlarnas sortiment. Det är från denna bas en successiv utveckling skett. Sortimentet har krympt successivt genom borttagande av dubbleringar av likvärdiga produkter. Före andra världskriget hade man omkring 1200 märken, mycket beroende på att de dåvarande systembolagen hade olika sortiment. Idag föres ungefär 600 märken. Sortimentspolitiken utvecklas successivt under hänsynstaganden till tidens krav. Här kan t. ex. den svåra avvägningen mellan litet sortiment som ger rationell hantering och administration å ena sidan samt bredd och djup på sortimentet med hänsyn till kundservicen å andra sidan ske. Genom monopolställningen är denna avvägning särskilt intrikat eftersom maktsituationen ej skall utnyttjas ensidigt kostnadsmässigt rationellt oberoende av kundernas möjlighet till fritt varuval.

Sortimentsklasser För spritdrycker och viner finns fyra olika varusortiment benämnda A-D, där A innehåller minst antal märken, B innehåller ytterligare några osv. Sortimentsindelningen baseras i första hand på frekvenslistan över försäljningen, och sortiment A innehåller de mest högfrekventa varorna. Efter förslag från butiksinspektionen och kundtjänst avgör direktionen vilket varusortiment varje butik skall föra. Mellan sortimentsindelningen och försäljningsfrekvensen finns ett ömsesidigt beroende. Givetvis strävar man efter att utgående från försäljningen placera de märken i klass A som har den volymmässigt största försäljningen. Samtidigt är det sannolikt så att ju mer lättillgängligt ett visst märke är, desto flera blir tillfällena då det efterfrågas och köps. Att ett märke klassificeras i sortimentsklass A i stället för iD kan alltså i sig självt medverka till dess högre försäljning. Det finns en viss risk att märkesklassificeringen blir ett av exemplen på självuppfyllande prognoser. Man har inom båda bolagen uppfattningen att sortiments- och butiksklassificeringen rymmer flera olösta problem. Systembolaget anser emellertid att klassificeringen medverkar till att eliminera verkningarna av vinagenternas lokala agerande. överväganden om ändring av sortimentsindelningen pågår.

Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . 93

Sortimentsförändringar behandlas i samrådsgruppen. Protokoll Förslag till sortimentsförändringar från gruppens sammanträden tillställes direktionerna. Det hävdas ibland från att dess uppfattningar om marknadens krav har Systembolaget alltför svårt att slå igenom i & sortimentspolitik. Ett ökat hänsynstagande till samrådsgruppen kan dock märkas enligt vad dess ledamöter uppger. För att i någon mån motverka riskerna att sortimentet blir för snett eller uttunnat genom monopoliseringen av vin- och sprithanteringen i Sverige ges det legala möjligheter till privatimport. Möjligheterna till privatimport kan i sin tur nyttjas som argument att mer extrema önskemål i det ordinarie sortimentet. Privatimporten kan ej tillgodoses sålunda verka sortimentsbegränsande. Man kan även hävda att en mer omfattande privatimport kan vara ett symptom på brister i sortimentet. År 1970 privatimporterades 9 500 liter vin fördelat på 52 leverantörer. Två varumärken, vilka upptog 7900 liter, finns nu i sortimentet. Privatimporten av sprit var drygt 3 000 liter fördelat på 25 leverantörer.

Informationsverksamhet

Verksamheten inom detta område har två syften. Det första syftet är att för vin i stället för sprit och det andra att ge god propagera varuinformation. Verksamheten bedrives av Systembolaget med hjälp av varukatalog, broschyrer, kundtidning, butiksskyltning, personlig kontakt mellan butikspersonal och kunder, annonsering, deltagande ivarumässor

och pressinformation.

Informationsverksamhetens syften och agenternas reklam för buteljvaror medför att man i huvudsak inriktar upplysningen på importerade vilka man anser vara mest prisvärda. Man försöker härtappade viner, bedriva verksamheten så att innehållet i informationen blir upplysning om olika alternativ och ej reklam för varorna. Något kommersiellt syfte med insatserna finns inte utom i enstaka fall, då det kan förekomma att sådana varor exponeras i butiksskyltningarna som riskerar att ligga och Samråd om verksamheten bli för gamla eller som har gått ur sortimentet. sker i samrådsgruppen för varufrågor. Gruppen sysslar dock mest med lösande av enskilda problem. Den efterlyser en behandling av policyfråmellan information om buteljimporterade och gor, t. ex. avvägningen varor. Man är i gruppen ense om att mer information skulle härtappade behövas men inte på vilket sätt den skall ske.

Marknadsföringsplaner görs inte. Särskilt inom Systembolaget Någon egentlig marknadsplanering förekommer att det är en brist att man inte har någon uppfattningen Det bör härvid observeras att det inte finns långsiktig marknadsplanering. inom Systembolaget. Benågon sammanhållen marknadsföringsfunktion inom Systembolaget har framfört önskemål om att göra fattningshavare

94 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

marknadsundersökningar för att få ett bättre underlag för gemensamt upprättande av långsiktiga marknadsföringsplaner. Frågan har tagits upp och diskuteras i samrådsgruppen, och & :s representanter har ställt sig positiva till förslaget. & handhar marknadsföring av vin och sprit hos restaurangerna. Verksamheten sköts av orderavdelningen. Man informerar främst om härtappade produkter, varigenom man konkurrerar med agenterna, vilkas verksamhet är koncentrerad på buteljimporterade varor. Systembolaget handhar information till restaurangerna om sina alkoholfria produkter.

Samordning, marknadsföring och inköp Idag kan Systembolaget vidta både strategiskt betydelsefulla och kortsiktiga operativa åtgärder utan att inom sin organisation bära de häremot svarande inköpsmässiga konsekvenserna. Det motsvarande gäller för & beträffande åtgärder inom inköps-, produktions- och materialhanteringsområdena. Här behöver & ej inom sin organisation reda upp konsekvenserna inom marknadsföringsområdet. Exempel av det förstnämnda slaget finner man t. ex. då Systembolaget driver en anti-vinagentpolitik utan att i sin organisation behöva bära korteller långsiktiga återverkningar av vinexportörernas attityder och åtgärder. Exempel av det senare slaget finner man då & länge driver en medveten högkvalitetslinje beträffande viner även om den stora efterfrågan ligger på enklare, förhållandevis söta viner.

5 Analyser

I detta kapitel görs analyser och prövningar, som leder fram till ställningstaganden om hur den lagstadgade, monopolistiska hanteringen av rusdrycker lämpligen bör vara organiserad i Sverige. Grundfrågan är som nämnts ett eller två bolag och svaren till den har utvärderats genom alternativprövningar efter de huvudriktningar som angavs i kapitel 2 och som ytterligare kommenteras i det följande. Inledningsvis tas nu en kort principiell diskussion upp om organisation och organisationsprövningar. Denna diskussion får sedan utgöra en bakgrund till förståelsen av de följande analyserna.

Principiella synpunkter

Organisationsbegreppet Ordet organisation har hittills använts utan begreppsmässig precisering i denna rapport. Tiden är nu inne för en sådan precisering. I dagligt tal används organisation ofta synonymt med företag, juridisk person. Det används i en annan bemärkelse, när man säger att ett företag har en viss organisation. Man menar då att företaget är uppdelat i ett antal enheter (sektorer, avdelningar, grupper, kommittéer, 0sv.), som har vissa inre relationer och som står i olika relationer till varandra. Med

Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 95

organisation menar man i dessa sammanhang det komplexa, sociala system som etableras i företaget för att detta skall kunna genomföra sina uppgifter. I denna använder vi ordet organisation i den nämnda rapport bemärkelsen av företagets komplexa, sociala system. Det är då att - förutom alla interna relationer - arbetar med observera, _att företaget många externa relationer till sin omvärld av leverantörer, finansiärer, kunder osv. Organisationen är alltså ett öppet system, som ständigt är utsatt för inflytelser av allehanda slag. Det finns många hjälpmedel att beskriva hur ett företags organisation är uppbyggd och avses fungera. Den illustreras ofta i organisationsschema, som kompletteras med program och instruktioner av olika slag (budgets, beslutstabeller, attestinstruktioner, osv.).

Analys och prövning av organisationen Utgångspunkten vid prövning av ett företags organisation är i regel en av företagets nuvarande och kommande verksamhet. Verkprecisering samheten beskrivs därvid med hänsyn till dess externa betingelser, dess inriktning och mål, dess omfattning, lokalisering, teknik, ekonomi, resursbehov osv. För den så beskrivna verksamheten kan resurserna i olika alternativa I en konkret situation i det grupperas organisationer. livet väljer man därvid organisation med hänsyn till de praktiska egenskaper man anser den ha, med hänsyn till vad man vill uppnå och med hänsyn till den frihet att välja man anser sig ha i beaktande av omställningsproblemen. Valet är sällan en individs isolerade ställningstagande utan resultatet av många personers åsikter och kommunikationsförmåga. Olika 0rganisationsutformningar ger olika förutsättningar för samarbetet. Valet av Organisationsform ger därför uttryck för värderingar av hur samarbetet mellan människor bör tillgå. Det sagda understryker också det kända förhållandet att valet av Organisationsform ej är något objektivt baserat odiskutabelt val utan i hög grad en subjektiv process med en blandning av tro, vetande, förhoppningar och andra personliga värderingar. Vid analyser och prövningar av praktiskt fungerande organisationer sättes dagens förhållanden mot tänkta alternativ. Detta medför att man sätter observationer, data och åsikter om verkliga förhållanden mot farhågor och förhoppningar. Härvid möter man många svårigheter bland vilka några skall nämnas här.

l. Vilka av det befintliga altematiyets (nulägets) styrkor och svagheter beror på organisationsformen? Kanske beror de på bemanningen, svårigheter att göra prognoser, felaktiga data eller dylikt. 2. Vilket skall läggas på bedömningarna? Skall kriteriet tidsperspektiv vara bästa organisation för innevarande år, för nästa decennium eller för någon annan tidsperiod? 3. Vilka kriterier skall vara utslagsgivande vid organisationsprövningen?

96 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . SOL 1974: 92

Ett alternativ är kanske billigare bemanningsmässigt än ett annat. Ett alternativ ger kanske större möjligheter till genomförande av alkoholpolitiska ambitioner. Ett alternativ är kanske besvärligare att genomföra än ett annat. 4. Hur säker kan man vara på att ett hypotetiskt alternativ verkligen har de egenskaper man tillskriver det? De framförda uppfattningarnas praktiska giltighet beror i det enskilda fallet också på hur den aktuella organisationen stöds av administrativa system och åtgärder, hur dess regler tillämpas och hur väl verksamheten sköts. Alltså bör man vara ödmjuk när man uttalar sig i organisationsfrågor. Säkert framförda omdömen kan bygga på ofullständiga analyser eller specifika värderingar, vars rationalitet eller giltighet är tvivelaktig. Ett ofta förekommande motivblock för preferering av visst organisationsalternativ är personliga återverkningar. Ju friare man står personligen i förhållande till olika organisatoriska lösningar, desto större är chansen att man uttalar sig med medvetna och öppet redovisade motiv som grund för sin utvärdering. Organisationsbeskrivningen och organisationsanalyserna kan ta fasta på olika grundaspekter hos objekten. Ett exempel är att man primärt intresserar sig för enhetens (enheternas) uppgifter, hur kraven på enheten etableras samt hur dess mål formuleras, vad de innehåller och hur de nås. Ett annat exempel är att man tar fasta på organisationens betydelse för systemuppbyggnaden beträffande styrningen av verksamheten. Ett tredje exempel är att man analyserar organisationen genom att pröva hur beslutsprocesserna byggs upp och hur besluten förverkligas. I denna rapport har organisationsanalyserna följt var och en av de tre nyss angivna aspekterna. Målet för analyserna har därvid varit att få till stånd sådana egenskapsbeskrivningar att man på redovisningsbara grunder och bit för bit kan göra en erfarenhetsbaserad bedömning av olika alternativs effektivitetsegenskaper.

Organisationsalternativen l de följande analyserna refereras till olika organisationsalternativ. Alternativbeskrivningarna utgör fortsatta preciseringar av texten under avsnittet Riktningar för Organisationsaltemativ i kapitel 2. Inom varje principiell riktning kan olika delalternativ utformas. I avsikt att förenkla texten betecknas de principiellt skilda riktningarna som organisationsalternativ. Detta gör att texten hänvisar till Organisationsaltemativ l t. o. m. 4. Varje sådant huvudaltemativ kan ges olika lösningar inom sin ram. Dessa betecknas som delalternativ. Organisationsaltemativ 1 innebär en utveckling av nuläget med bibehållande av de två juridiskt skilda aktiebolagen. Utvecklingen avser främst utbyggd samordning mellan bolagen. Eftersom alternativet förutsätter att de två bolagen, liksom nu, har inbördes fristående styrelser och verkställande direktörer, medför det rent formellt begränsning till utvecklat samråd som i sin tur eventuellt kan leda till omdispositioner i informationssystemen och i beslutsfattandet. Beträffande beslutsfattan-

Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . 97

det ger alternativet alltså starka principiella begränsningar i samordningen, eftersom vardera styrelsen och verkställande direktören har sitt avgränsade juridiska område att primärt förvalta. Senare i texten ges successiva exempel på former för, innehåll i och konsekvenser av utbyggd samordning enligt alternativ 1. Organisationsalternativ 2 innebär att de tvâ bolagen bibehålls men att styrelse och verkställande direktör utses på sådant sätt att åtskillnaden mellan bolagen mer eller mindre suddas ut. En rad olika delalternativ kan finnas. Exempel: a/ Gemensam styrelseordförande men i övrigt skilda styrelser. b/ Två verkställande direktörer men bolagen har en och samma styrelse. c/ Bolagen har samma styrelse och samme verkställande direktör. Organisationsalternativ 2 rymmer i sig krafter som gör att dess förverkligande medför tendenser att realisera alternativ 3. I arbetet har det också visat sig att det blir alternativ 3 som tilldrar sig den största uppmärksamheten jämte alternativ l. Det har av nyss angivna skäl visat sig önskvärt att precisera alternativ 3 i organisationsschemata. Härigenom har det hypotetiska alternativet kunnat göras mer realistiskt och avvägningsdiskussionema har kunnat baseras på en gemensam bild av organisationen. Alternativ 3 illustreras i bilagorna 3 och 4. Grundidén för det alternativ som visas i bilagorna är att, eftersom eventuella brister i nuvarande organisation skulle ytterst bero av bristeri samordningen mellan verksamheterna, människorna och informationema, så bör alternativ 3 göras som ett ytterlighetsalternativ, där samordningsmöjligheterna gjorts strukturellt maximala. Härigenom kan en ytterlighetslösning awägas mot ett utvecklat nuläge, och principsynpunkterna torde därigenom ges bästa renodling och tyngd. Organisationsalternativ 4 är, som nämnts, oberoende av övriga alternativ. Däri har främst beaktats tankar om separata fastighetsbolag, databolag och bolag för teknisk sprit. Alternativ 4 tilldrar sig ej samma intresse för 0-71 som de övriga alternativen.

Kravanalys Rusdryckshanteringens uppgifter I diskussionen kan om organisationsbegreppet sägs, att med organisation avses det sociala system som etableras i företaget för att komplexa, detta skall genomföra sina uppgifter. Företagets uppgifter är tydligen för av företagets organisation och det blir väsentliga uppbygnaden intressant att känna till vilka uppgifter företaget har och hur härigenom de kommer till. Rusdryckshanteringen i Sverige handhas nu av två bolag, över vilka statsmakten har det dominerande inflytandet. Man kan säga att de två bolagen har till uppgift att sköta jrusdryckshanteringen efter de riktlinjer statsmakten anger. Med hänsyn till att rusdryckshanteringen är en

98 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . SOU 1974: 92

kommersiell verksamhet, där den utbjudna varans konsumtion kan medföra skada på olika sätt för konsumenten, så kringgärdas rusdryckshanteringen av regler och ambitioner, som syftar till att minimera riskerna av att rusdryckshanteringen som sådan accepteras. Vi har försökt att för våra organisationsanalytiska syften tolka och sammanföra samhällsmaktens primära krav på rusdryckshanteringen i Sverige. Vår lista lyder sålunda: att allmänheten genom moderna distributionsmetoder ett varuerbjuds sortiment som med hänsyn till tidsandan och efterfrågan kan anses tillfredsställande, att försäljningen anordnas så att alkoholskadorna minimeras, att verksamheten drivs företagsekonomiskt effektivt under skäligt hänsynstagande till samhällsekonomiska konsekvenser, att av samhällsmakten beslutade alkoholskatter uttages och inlevereras

till vederbörlig myndighet,

att verksamheten drivs under erforderlig extern och intern kontroll. Med hänsyn till att rusdryckshanteringen är monopoliserad får inte rena företagsekonomiska överväganden tillåtas att alltför kraftigt dominera sortimentspolitiken. När kravet på det erbjudna sortimentet skall beaktas måste det således göras med hänsyn till monopolsituationen. Utöver de här angivna primära kraven finns sekundära samhälleliga krav. Ett exempel på sekundära krav, enligt vårt förmenande, är att prispolitiken skall vara sådan att den lagstadgade monopolsituationen ej exploateras i vinstsyfte. Vi anser detta krav sekundärt för analys och utvärdering av organisationsalternativen i stort även om kravet kan påverka t. ex. redovisningssystemet och kontrollorganisationen. Bland krav på företag, som aktualiserats på senare år i Sverige, är de anställdas önskemål om del i ansvaret för hela företaget och om förbättrade arbetsbetingelser med hänsyn till arbetsuppgifter, arbetsmiljö och förhållanden i övrigt. Vi har ej ställt dessa krav i förgrunden vid analys och utvärdering av organisationsalternativen dels därför att vi bedömt rusdryckshanteringens samhällsuppgifter som primärt betydelsefulla, dels därför att vi ej ser några konflikter mellan de anförda önskemålen från de anställda och val av alternativ. De anställdas önskemål bör rent principiellt kunna tillgodoses lika väl i det ena alternativet som i det andra.

Krav, mål, intressebalans I varje företag finns det olika intressenter, som reser krav på att deras behov och önskemål skall tillgodoses. Flera sådana krav står iinbördes konflikt. T.ex. vill leverantörer av varor och tjänster ha bra betalt, medan kunderna vill köpa till låga priser. En av företagsledningens uppgifter blir härigenom att förhandla med intressenterna för att transformera deras krav till sådana mål, riktlinjer och program för företaget som det kan leva med. För att denna balansering av krav och mål skall leda till hållbara resultat måste de betydelsegraderas inbördes.

Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 99

Om vi ser till samhällsmaktens primära krav på rusdryckshanteringen, enligt våra nyss angivna formuleringar, torde man kunna säga att de tre förstnämnda grundkraven är av större betydelse för organisationsutformningen än de två sista, även om dessa har stor betydelse för informationssystemens uppbyggnad. Uppmärksamheten knyts nu till de tre första kraven. Diskussionen härav inleds med en analys av de organisatoriska implikationerna av de två första kraven.

Varusortimentet samt efterfrågan och alkoholskador I det första kravet talas om varusortimentets uppbyggnad utifrån kommersiellt gängse marknadsorienterade synpunkter. I det andra kravet modifieras dessa sympunkter med kravet på alkoholskadornas minimering. Det är i varje företag svåra awäganden som skall göras, när man bestämmer varusortimentets bredd och djup. Å ena sidan står ökande kostnader vid större sortiment. Mot detta står ökade risker för intäktsbortfall eller alternativa utbud (konkurrens), när sortimentet minskas. För att underlätta dessa svåra avväganden väljer man i företagen bl. a. de marknadssegment (målgrupper) man vill betjäna och studerar deras efterfrågan. När det gäller varusortimentets uppbyggnad vid rusdryckshanteringen i Sverige finns specifika komplikationer. Vi skall här peka på tre. är monopoliserad. Alltså kan varken & 1:oRusdryckshanteringen eller Systembolaget utan vidare nominera en mindre del av totalmarknaden till den man vill betjäna. Rent principiellt bör monopolet betjäna hela marknaden. (För att undvika alltför extrema ytterligheter i sortimentet och för att ge den monopoliserade marknaden ett drag av dynamik finns det visserligen möjlighet till s. k. privatimport. Enskild konsument kan alltså själv få ombesörja import av varor, som ej finns i monopolets sortiment. Denna privatimport har f. n. ringa omfattning och den frånses i det fortsatta resonemanget. Denna förenkling av framställningen här kan motiveras därav att inget av bolagen deklarerat någon avsikt att låta privatimporten utgöra en integrerad marknadsandel.) Vid en monopoliserad marknad kan det vara svårt att avgöra vad som efterfrågas. Det kan t. ex. vara svårt för efterfrågan att göra sig gällande utanför utbudets ram. Utbud och efterfrågan kan medföra s. k. cirkelbevis. Den gör det sålunda möjligt att legaliserade monopolsituationen begränsa sortimentet-utbudet hårt. Samtidigt finns dock risken att en otillfredsställd efterfrågan söker sig illegala vägar. Denna observation leder in på andra komplikationen. 2: o Sortimentet bör, enligt nuvarande värderingar i Sverige, användas i syften. Vad detta innebär med hänsyn till sortialkoholpolitiska mentsutformningen är ej a priori klart, men från alkoholpolitiska

100 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . SOU 1974: 92

synpunkter är det värdefullt om kontrollerbara experiment kan göras med sortimentet. Detta medför önskemål om att de alkoholpolitiska Synpunkterna skall ges vederbörlig tyngd både när den enskilda butikens nusortiment bestäms och när de långsiktiga besluten om grossistsortimentet tas. Ju hårdare man vill låta de alkoholpolitiska Synpunkterna väga in i sortimentsutformningen, desto starkare måste kortsiktiga och långsiktiga sortimentsbeslut koordineras. Detta leder till den tredje komplikationen. I dagens Sverige har vi två bolag för den monopoliserade rusdryckshanteringen. Systembolaget ligger närmast till för att sköta de alkoholpolitiska aspekterna, eftersom det är detta bolag som har kontakterna med allmänheten och de flesta alkoholpolitiska resurserna i övrigt (t. ex. butikspolitik och propaganda). Systembolaget förfogar dock ej direkt över varusortimentet; & inflytande kommer framför allt starkt in beträffande de mer långsiktiga sortimentsbesluten i grossistledet. Systembolaget förfogar ej heller över priserna, som alkoholpolitiskt domineras av den speciella alkoholskatten, vilken är en riksdagsfråga. Det visar sig också i praktiken vara svårt att koordinera de marknadsoch alkoholpolitiska ambitionerna i Systembolaget med inköpsprocessen i & Följande exempel är symtom på dilemmat. ”Systembolaget skall sälja det sortiment vi ger det.” Parador är ett unikt exempel på att & följt vår specifikation på hur ett vin skall vara för att motsvara svenska folkets önskemål. Det tog oss flera år att få gehör för detta.”

Diskussionen här tar närmast fasta på problem som existerar om man vill nå en organisation som ger stor marknads- och alkoholpolitisk följsamhet. Ett bolag torde då vara lättare att manövrera än två. - En helt annan fråga är om vi i Sverige har ett högkvalitativt varusortiment eller ej internationellt sett. Vi anser att Sverige i & har en i dessa avseenden mycket skicklig organisation. Den svenska situationen är originell såtillvida att & har det dominerande reella inflytandet på varusortimentet medan marknadsoch alkoholpolitik är Systembolagets angelägenhet. Arbetsfördelningen leder till önskemål om effektiv samordning. Med den Organisationsform som verksamheten idag har finns det ingen instans som svarar för samordning. Mellan två aktiebolag finns ingen formell väg för samordning om man undantar direkta ägarförhållanden. l den lösning av organisationsalternativ 3 som gjorts i bilagorna har samordningsaspekten drivits så lång som möjligt genom att hela den operativa varuverksamheten förts samman under en chef. Mål och policies för denna verksamhet tillskapas dels inom enheten, dels av styrelse, VD och dennes stabsorgan.

eller tvâ bolag. . . 101

Bilaga 9_Ett

Effektivitet

I det tredje av de angivna kraven sägs att verksamheten skall drivas effektivt. Arbetsfördelningen mellan Systembolaget och & är sådan att det förra är detaljhandelsbolag medan & är partihandels- och Inget av bolagen kan rationalisera sin verksamhet helt produktionsbolag. oberoende av det andra. Friheten är dock störst för & som kan göra mycket åt sin varuhemtagning, sin produktion och sin lagring utan att detta direkta effekter för Systembolaget. Mer genomgripande ger rationaliseringar i & kan dock påverka arbetsförutsättningarna för Systembolaget. Exempel på detta år frågan om lådor eller backar, frågan om returglas eller engångsglas och frågan om distributionsfrekvens. Vid rationaliseringen av ett företags kostnadssida kan man välja bland flera T. ex. att förbättra metoderna för arbetet, att ändra syften. ambitionerna och att övervältra kostnader på utomstående. Genom att rusdryckshanteringen i Sverige nu sköts av två bolag med olika uppgifter, mål och värderingar, så finns det risker att rationaliseringen i det ena delvis sker det andras bekostnad eller att rationalibolaget på seringsarbetet fördröjs eller tyngs av att de erforderliga samordningsbesluten modifieras med hänsyn till vartdera bolagets särintressen. Ju mer kan inordnas i en balanserad målstruktur desto rusdryckshanteringen större chans finns det att rationaliseringen ger full effekt, om den ges erforderligt utrymme i företagspolitiken. Vad beträffar detta senare förbehåll har hävdats att riskerna för i utvecklingen kan öka vid ett monopolbolag eftersom detta stagnation enda bolag lättare än två skulle kunna underlåta att driva kostnadskonoch företagsutveckling med önskvärd kraft och troll, rationalisering konsekvens. skulle det vara bättre med två monopolbolag än Följaktligen ett för rusdryckshanteringen i Sverige. Egentligen är resonemanget obegripligt om det ej tolkas så att risken för och vådorna av felrekrytevid ett monopolbolag än vid två. Tanken torde vara ring av VD är större att om åtminstone det ena av två monopolbolag får en utvecklingsinriktad VD, skulle det bolag han leder t. ex. via exemplets makt kunna påverka det andra bolaget i positiv riktning. Dilemmat med monopolsituationerna och riskerna för felaktig VDrekrytering vid ett bolag har beaktats i den lösning av organisationsalternativ 3, som anges i bilagorna. Tanken i alternativ 3 är att styrelsen skall engageras i både den långsiktiga och den årliga målfastställensen för bolaget och att det i bolaget skall finnas en person som under VD svarar för att de mål nås som upprättas och fastställs för den egentliga efter förslag av olika organ. Förhoppningen är att rusdryckshanteringen styrelseengagement och organisationen i övrigt skall minska vådorna om en i utvecklingshänseenden mindre dynamisk person rekryteras som VD. skulle också kunna formuleras så: Hur Det problem som här diskuteras skall man verksamheten vid monopol, som omfattar en organisera och högt begärlig varukategori, för att minska riskerna att högbeskattad - svar verksamheten stagnerar i utvecklingshänseende? Det principiella som ges här består av två delar:

102 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . SOU 1974: 92

1:0 Om det i övrigt visar sig mer fördelaktigt med ett monopolbolag än med två bör farhågor om stagnation beträffande inre företagets utvecklingskraft ej ensamma få avgöra valet av alternativ. Lösningen av enbolagsalternativets inre organisation borde i stället göras så att detta blir minst med tvåbolagsalternativet likvärdigt i utvecklingshänseende. 2: 0 Vid övergång från två monopolbolag till ett elimineras statsmaktens ena styrelse-VD-kanal in i rusdryckshanteringen. Om risken för stagnation i utvecklingshänseende skulle anses öka genom att antalet dylika kanaler minskar, så bör arbetsordningen i och bemanningen av topporganen bestämmas så att dessa risker motverkas. I den lösning av organisationen som ges i bilagorna här till alternativ 3 är den tanken inbyggd att fler än en organisationsnivâ skall vara aktiva beträffande uppbyggnad och uppföljning av företagets mål. Tanken är att styrelse, VD, staber och operativ varuchef samt hans medarbetare skall involveras på sådant sätt att VD ej ensam skall dominera bolagets utvecklingsmål och utvecklingstakt. Styrelsens engagemang är väsentligt för att man skall säkerställa att håller monopolbolaget utvecklingsambitionen vid liv.

Värderingar När en organisation utsätts för krav som den identifierar sig med så att dessa blir en integrerad del av organisationens mål, framväxer det i organisationen värderingar som stöder dess strävan till måluppfyllelse. Om kraven på organisationen och därmed dess mål innehåller komponenter som står i konflikt med varandra skapas lätt värderingar, som också står i konflikt. Organisationen bör då inrymma till konfliktmöjligheter utjämningar. l många företag finns det potentiella konfliktanledningar mellan den marknadsberoende försäljningsverksamheten och den internt kontinuitetsberoende produktionsverksamheten. Kraven på rusdryckshanteringen i Sverige har i denna rapport angivitsi en samlande lista. Av listan och den förda diskussionen framgår att dessa krav medför inbördes konflikter när de skall tillgodoses. Vårt problem kan i dessa sammanhang uttryckas så: Hur skall rusdryckshanteringen organiseras för att kravlistans potentiella konflikter skall inrymmas i ett system som underlättar och stöder kravuppfyllelsen? Hur skall organisationen utformas för att olikheterna skall utjämnas? För närvarande är verksamheten uppdelad i två bolag. Arbetsfördelningen mellan dem har växt fram ur en historisk utvecklingsprocess. Systembolaget har närmast att svara för de alkoholpolitiska kraven och marknadens efterfrågekrav medan & år produktions- och inköpsorienterat. Kraven på effektivitet i hanteringen skär över företagsgränserna och dess tillgodoseende är (som den följande framställningen ikapitlet visar) ofta beroende av samordning mellan bolagen. Uppdelningen av samhällsmaktens kravlista på olika organisatoriska enheter kan ses även från synpunkten av organisationens värderings-

Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 103 SOU 1974: 92

skapande egenskaper. Kriteriet i detta sammanhang blir frågan ivad mån värderingssystem kan förväntas stödja varandrai organisationsenheternas tillgodoseendet av de komplexa kraven (målen) eller i vad mån de kan förmodas motverka detta. I finns det fall vari detaljhandelsbolag med utpräglad praktiken kommersiell inriktning haft svårigheter att i sig assimilera industriell och materialhantering med deras krav på tekniskt baserade produktion ekonomiska Samverkan mellan dylika olikartade verksamvärderingar. heter i ett bolag medför särskilda krav på chefernas förmåga att balansera mellan de olika aspekterna. Det har i praktiken också visat sig att starkt skilda krav kan i en och samma organisation, när (mål) tillgodoses cheferna och medarbetarna i övrigt skolats för den erforderliga delege-

ringen och samordningen. mellan Systembolaget och & leder till Dagens gränsdragning mellan marknads- och alkoholpolitisk orienpåtagliga värderingsolikheter och inköpsorientering å den andra. tering å ena sidan och produktions- Genom att det är två bolag saknas också organisatoriskt naturliga förutsättningar att överbrygga och utjämna skillnaderna mellan värderingarna. Man kan följaktligen ej heller se att utvecklingen skall medföra radikal i skillnaderna. Det är tyvärr vanskligt att någon minskning av värderingsolikheterna mellan entydigt mäta den praktiska betydelsen bolagen. Vi har i stället låtit principdiskussioner och konkreta exempel successivt illustrera problemens karaktär och betydelse. I den illustrerade lösningen av organisationsalternativ 3 har vi, som som möjligt för det klassiska sagt, sökt skapa så goda förutsättningar åstadkomma och samorganisationsdilemmat att samtidigt avgränsning I vårt fall har denna problematik blivit särskilt aktuell beträffanordning. de alkoholpolitiska aspekter och effektivitetshänsyn iett monopoliserat, marknadsberoende materialhanterings- och distributionssystem. Vi anser, att det i alternativ 3 angivna organisationssystemet ger väsentligt bättre för utveckling och upprätthållande av ett kravbaserat och förutsättningar balanserat värdesystem än vad dagens historiskt betingade uppdelning på två bolag gör.

Systemanalys

I det följande analyseras rusdryckshanteringen i Sverige från systemsynför att vi skall få en annan angreppsvinkel på utredningens punkter Analysen innebär att vi betraktar rusdryckshanteringens gmndfråga. materialflöde och analyserar de_system som finns eller borde finnas för kommer in därigenom att flödet skall styras effektivt. Grundproblemet att materialflödet och dess styrsystem för närvarande går via aktiebolags- Vad dessa gränser för systemens juridiska företagsgränser. betyder uppbyggnad och deras funktionering? Beskrivningen av vårt system kan ske på flera olika nivåer. Vi nöjer oss definiera i en övergripande starkt förenklad nivå med att först systemet för att sedan använda en nivå, där organisationsstrukturen i stort framgår.

Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

Man måste dock komma ihåg, att de system vi använder i sin tur kan brytas ned i delsystem. På vår första nivå betraktar vi hanteringen av rusdrycker inom landet som ett enkelt materialflöde i den nuvarande och i tvåbolagssituationen en enbolagsdito. För att förenkla beskrivningarna har det ensamma monopolbolaget kallats Mono. Flödet styrs av respektive organisations administrativa enheter via informationsströmmar. Se figur 1 nedan.

Använda symboler:

Rektangel: Producerande enhet. Producerar varor eller tjänster, (grovmarkerad) vanligtvis i den operativa verksamheten. Rektangel: Administrativ enhet. Utövar och kontroll styrning av (finmarkerad) den operativa verksamheten. Enkelpil: Informationsström. Information mellan enheter där informationen innebär beslutsunderlag eller styrimpuls. Dubbelpil: Materialflöde. Varor som förflyttas mellan enheter. Streckad linje: Systemgräns. lndelar hela det betraktade systemet i subsystem. Dagens båda bolag utgör t. ex. subsystem i rusdryckshanteringssystemet. Avdelnin 8 ar: I figurerna har avdelnin 8 arnas namn starkt förkortats. De fullständiga namnen jämte en listning av deras huvudsakliga uppgifter återfinnes i bilagorna l-4. Vissa befintliga har underavdelningar utelämnats i systemskisserna. .

I vas I ss HK I HK l I FRÅN nu. i LEVERANTÖR V55 55 KONSUMENT ü mm. aunx

i*

MONO HK

i l FRÅN nu LEVERANIOR MONO MONO KONSUMENT [ rum sunx

Figur 1

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . 105

Med information menas här systemmässigt reglerad information. Härutöver förekommer naturligtvis en mängd tillfälliga informationsströmmar, som dock inte medtagits i systembetraktelsen. Vi inriktar oss på bedömning av systemutformning och lämpliga organisationsstrukturer, varför vi övergår till närmast under liggande nivå. För oss är det därvid mest intressant att studera avdelningsnivå ur vilken organisationsstrukturen framgår. I vårt fall finns då, när man valt två monopolbolag, de enheter som framgår ur figur 2. l figur 2 nedan har i stort sett inte inritats några informationsströmmar utöver dem som passerar de valda systemgränsema. Genom att man har en funktionell organisation, står alla administrativa enheter i kontakt med de producerande enheterna, var och en i frågor inom sitt område. Med vårt föreslagna organisationsalternativ 3 skulle systemet i stället beskrivs enligt figur 3 s. 106 med hjälp av symboler.

Figurerna kan nu användas för att åskådliggöra informationsströmmar-

na vid specifika frågors avgörande. Vi studerar här två operativa verksamheter och två mer strategiska frågor. I figurerna 4 och 5 s. 106 och 107 åskådliggör pilar märkta A infonnationsströmmama vid inköp av varor och pilar märkta B informationsströmmarna vid rekvisition av varor. I figurerna 6 och 7 s. 107 och 108 åskådliggör pilar märkta C informationsströmmarna vid transportrationalisering och pilar märkta D informationsströmmar vid sortimentsförändringar. Vi skall här som exempel utläsa några slutsatser, som kan dras ur ovanstående beskrivningar. Samma tankemodell användes sedan delvis i de följande i verksamhetsanalysavsnittet, varvid delprojektanalyserna ytterligare synpunkter framföres. För att förstå systemens funktionering i det enskilda fallet måste man

& l SB

I ADM loF TEKN l P00 EK -1- EK FAST IR OMB INF

pls |]o MM xlu

I I I I l I

l I I | I LEV “GR ING .. __._.____...J name I : J .Um I JJ.) l l?- LAGER

m, I i

I L_V_°-§;F1“_^L _____ __J | I

Figur 2

106 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . SOU 1974: 92

M 0 N 0 | I I | VAROR I ex PERS ADM m FAST lNF FÖR | PLAN l

| I L l a

i

s] Ulm]

I | l | | | I i I : """""""" _ I -7 | I

« : l I I til? LAGRING ut .. “Rom * › aunx › | LAGER m, : I I 1

Figur 3

känna organisationsstrukturens inflytande på värderingarna i respektive enhet. lnköpsfrågor behandlas alltså i organisationsalternativ 1 ihuvudsak av varuspecialister efter signaler av rutinkaraktär från lagerenheterna. En fördel med detta är att besluten kan ske snabbt och rationellt. En nackdel är att enhetens värderingar riskerar att bli kraftigt inköpsorienterade på bekostnad av marknadsorienteringen. I organisationsalternativ 3 kan beslut om inköp ske på samma rationella sätt, medan sortimentet, vilket diskuteras nedan i anslutning till sortimentsförändringsfrågor, sammansättes av personer som har att ta hänsyn till såväl inköps- som marknadssidan.

& SB å l ADM ”F KN l O ex ex FAST m OMB mr

ris ||o Mlilr i x s

l l

//TÃB

LAGRING _› FÄRMG I Burm “GER | l La TILLV I |

LJ@âiE%L ____ _-4 | _..._..._.__._._________:_.____

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 107

M 0 N 0

VAROR ex reas ADM u: nsr INF

:få

s [ I [ L l u I ml a

Rekvisitioner tillgår i princip på samma sätt i de båda alternativen. Några egentliga nackdelar med alternativ 3 jämfört med alternativ 1 kan knappast utläsas. En fördel är borttagandet av den juridiska gränsen, vilket möjliggör enklare bokföringsrutiner. En annan fördel, som dock först torde uppträda på längre sikt, uppstår om man kan få befattningshavare på de operativa nivåerna att se hela hanteringskedjan som det egna företagets problem och därmed få en ökad vilja till samarbete.

P90 EK FAST lR OM! INF

-------›-<›-----

FÄRDIG LAGER I LJA-â-_Fülél_ ____ _ _ 4 I I

108 Bilaga 9 Ett eller tva bolag. . .

I I roa EK PERS ADM VAEROR IR FAST INF PLAN : I

FÄRDIG i LAGER I Figur 7

Ansvaret för utfallet av hela materialhanteringskedjan kommer att samlas under en enhet i organisationsalternativ 3. Enheten skall svara för att dess rationaliseringsansträngningar inriktas på att åstadkomma hög effektivitet och låga kostnader sett från såväl expeditions- som distributions- och butikssynpunkt. Vi ser inga nackdelar med detta. En fördel är naturligtvis att bättre förutsättningar uppstår för att skapa ett totalt sett effektivare och kanske mindre kostnadskrävande transportsystem. En annan fördel, som på sikt skulle uppstå, är att personalens värderingar mer och mer skulle kunna inriktas mot det totala transportsystemets krav vad gäller planering, debitering och transporternas utförandet. Frågor om sortimentens utformning berör många instanser. Särskilt tydligt framgår detta i skissen över frågornas behandling i organisationsalternativ 1. För behandling av dessa frågor har också, liksom för ovan nämnda distributionsfrågor, inrättats en särskild samrådsgrupp (i figuren markerad med cirkel på systemgränsen). Fördelarna med organisationsalternativ 3, vad avser utfallet av sortimentsplaneringen är främst, som tidigare berörts, ett sortiment som så väl som möjligt balanseras mellan marknadsorientering och inköpsorientering. Några nackdelar ser vi inte.

Verksamhetsanalys Administrationens utformning och organisationsalternativen Inom organisationsaltemativ l kan framför allt övervägas en omorganisation och/eller utbyggnad av kommittésystemet. Man kan dels observera områden av gemensamt intresse för de båda bolagen som skulle kunna behandlas i en samrådsgrupp, dels gruppernas funktion.

Ett område, där ett ökat informationsutbyte synes kunna vara till

fördel, är strategisk planering och långtidsplanering. Närmare analys av

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 109

fördelarna med en sådan samordning återkommer under delavsnitten logistikfunktionen respektive investeringsplanering. Det är dock tveksamt om en kommitté är rätt forum för behandling av strategiska frågor. En nödvändig samordning kan också åstadkommas genom att de båda bolagen har gemensamma direktionssammanträden som behandlar strategisk planering. För övrigt kan finnas anledning till smärre omorganisationer av kommittêerna. Samarbetskommitténs ärenden skulle kunna delas så att av denna kommitté uppstod två kommittéer som behandlade fysisk distribution respektive varuutstyrsel- och emballagefrågor. Det förefaller som om utbytet av kommittéernas verksamhet med tiden har blivit allt bättre. Beslutsprocessen tar dock relativt lång tid och dessutom kan man riskera ett lågt engagemang i kommittéernas arbete genom deras låga beslutskraft. Denna kan ökas antingen genom en annan sammansättning av grupperna eller kanske hellre genom en ökad delegering. Ytterligare ett problem är att gemensamt utformade skriftliga direktiv för gruppernas verksamhet saknas. Kommittéarbetet ingår som en del i ledamöternas övriga centrala arbetsuppgifter, vilket bl. a. medför att kommittéarbetet kan få stå efter för andra arbetsuppgifter. Principerna för representation i kommittéerna skiljer sig mellan de två bolagen på grund av olika ledningsfilosofier. Systembolaget låter sig gärna representeras av befattningshavare, som står så nära konsekvenserna av beslut som möjligt. Detta för att få synpunkter från den operativa nivån och för att ge personalen ett stort medinflytande i besluten. & representeras helst av ansvariga chefer för berörda funktioner, för att de genast skall kunna fatta erforderliga beslut. Inom ramen för organisationsalternativ l synes det vara en fördel om man kan åstadkomma ett ökat samråd. För områden, som kräver mycket samråd, kan man då antingen inrätta kommittéer eller någon annan form av gemensamma sammanträden. Kommittésystemets fördel är framför allt dess flexibilitet. Man kan enkelt förändra de formella organ för samråd som finns med hänsyn till rådande behov. Till organen kan hämtas de befattningshavare man främst vill avdela för uppgiften. En nackdel med kommittéer är dock att om man inrättar för många sådana, en mängd frågor som berör den operativa nivån sprides på ett sätt som gör dem svåröverskådliga och medför att det tar längre tid att fatta beslut. Det kan också vara svårt att få befattningshavare att engagera sig i andra uppgifter än de som ligger inom deras primära ansvarsområde. Dessutom splittrar uppgifterna ledamöternas tid, vilket kan göra det svårare för dem att planera sin verksamhet. organisationsalternativ 2 bör ge förutsättningar för en ökad samordning av den tidigare berörda strategiska och långsiktiga planeringen. Framtagande av beslutsunderlag kan möjligen samordnas bättre, men framför allt skapas förutsättningar för att de beslut som fattas i ökad utsträckning tar hänsyn till hela rusdryckssystemet och medför effektivare och mer ekonomiska strukturer för verksamheten. På sikt torde också en utjämning av värdesystemen inom bolagen komma till stånd med början i företagsledningarna. Detta kan också, om än på lång sikt, påverka den operativa verksamheten.

110 Bilaga 9 Ett eller tva bolag. . .

Överväganden i den integrationistiska riktning som organisationsalternativ 2 ger uttryck för leder utan klara steg mot ytterligare samordning av de administrativa funktionerna speciellt om verksamheterna samlas i ett gemensamt huvudkontor. Organisationsalternativ 3 ger möjlighet till besparingar genom skaleffekter, då vissa funktioner finns i båda företagen. Dessutom skulle, i samband med en sammanslagning, en rad rutiner omprövas, bl. a. med hänsyn till avskaffandet av den juridiska gränsen. En mer exakt bedömning av erforderliga administrativa resurser för organisationsalternativ 3 genom kartläggning av rutiner och bemanningsmöjligheter skulle behöva göras för att åstadkomma en bättre uppskattning av möjliga resursbesparingar. En uppskattning av utfallet av en sammanslagning av bolagen med bibehållande av de funktioner som idag finns, visar att detta skulle ge förutsättning för en personalminskning av drygt 15 personer. En effektivare utformning av organisationen, t. ex. i enlighet med det föreslagna Organisationsalternativ 3, borde dock ge möjlighet till en personalminskning på ungefär 30 personer. Genom personalinskränkningar skulle man alltså kunna inbespara i storleksordningen 1 /2-l milj. kronor per år. Betydligt väsentligare anser vi emellertid möjligheterna till en effektivare av verksamheten, styrning genom en organisation uppbyggd efter en annan företagsledningsfilosofi, vara. Dessa fördelar analyserar vi i de följande avsnitten, som behandlar inom företagen speciella funktioner. Organisationsalternativ 4 synes icke erbjuda några speciella fördelar vad avser administrationens utformning. Dock bör nämnas att hanteringen av teknisk sprit i dagsläget skötes relativt fristående från den övriga verksamheten. Denna verksamhet kan därför organiseras antingen som ett separat bolag eller som en produktsektor.

Informationssystem och organisationsalternativen Vid val av organisationsalternativ l kommer informationsströmmarna med nödvändighet att till stor del påverkas av bolagsgränserna. Den information som passerar dessa berör i huvudsak rutinärenden. Det härför erforderliga informationsutbytet förlöper i stort sett utan störningar. Försök med mekaniserade styrsystem för materialflödet har gjorts men ej utfallit till belåtenhet. Den information som behövs för styrningen är relativt okomplicerad. Till skillnad från den nämnda rutininformationen om den operativa verksamheten förekommer nästan ingen information om långsiktig planering över bolagsgränserna. Främsta påverkan från organisationsstrukturens utformning på informationssystemen torde finnas inom området informationsinsamling och bearbetning av data. Organisationsstrukturen kan försvåra införande av system som bygger på båda företagens sätt att hantera statistik. Framför allt blir detta intressant om det kommer att visa sig fördelaktigt att införskaffa en dator. Organisationsalternativ 2 borde medföra ökade ansträngningar mot att skapa informationssystem som kan utgöra underlag för beslutsfattande

Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . lll

inom hela hanteringskedjan. De data som beskriver bolagens verksamhet skulle utformas mer konformt och informationsströmmarna mellan företagsledningarna genom rapporter m. m. borde öka. l organisationsalternativ 3 kommer vissa informationsströmmar, som avser samma funktioner, att reduceras från tvâ till en eller ibland att helt utgå. Det system som idag finns för redovisning och inbetalning av skatter får omkonstrueras med hänsyn till att inkasserande och inlevererande organ går samman. I stället för att vara uppdelat på två enheter kommer t. ex. budget- och bokslutsarbete att avse endast en enhet. Den ekonomiska planering och kontroll som därvid utövas skulle avse verksamheten inom hela materialhanteringskedjan. Ansträngningarna att hålla nere kostnaderna för verksamheten skulle inriktas på en begränsning av totalkostnaden mellan producent och konsument istället för att söka begränsa kostnaderna för kostnader mellan producent och detaljist respektive detaljist och konsument. Man skulle då lättare kunna observera var i hanteringskedjan ansträngningarna närmast bör sättas in. Som organisationsalternativ 4 kan man här framför allt överväga inrättandet av ett separat databolag. Särskilt i kombination med organisationsalternativ l kan en gemensam dator ge upphov till diskussioner om rutiners uppläggning och principen för körningar. En ytterligare fördel skulle vara att databolaget skulle få ett resultatansvar. Ett sådant torde ge upphov till ökade ambitioner att försälja ledig kapacitet. En nackdel är naturligtvis att man i viss utsträckning tappar intlytandei driftsfrågor. Utbrytning av enskilda aktiviteter till fristående juridiska enheter ger några fördelar sett från detta delprojekts synpunkt. Det kan knappast däremot komplicera ett önskat informationssystem om man får fler fristående enheter.

Logistikfunktionen och organisationsalternativen Inom ramen för l synes främst möjligheter till organisationsalternativ förändringar på operativnivån föreligga. Utredningar som syftar till att minimera distributionskostnaderna i system som går över bolagsgränserna har under denna utrednings gång. En nackdel med detta påbörjats organisationsalternativ är att det kan vara svårt att komma till beslut i strategiska frågor. Detta beror på att en lösning för den ena delen av den andra. Omfattande kan då kedjan ofta kraftigt påverkar utredningar behöva göras där både data och utredningsinsatser behöver tas från båda företagen. Även om ingen befattningshavare medvetet söker sänka sina kostnader på bekostnad av det andra företaget finns en risk för att ekonomiska analyser blir missvisande genom bristande kännedom om det andra företagets kostnader. 2 ökar förutsättningarna för en snabbare och Organisationsalternativ effektivare av strategiska frågor. Ett behov av samordning inom lösning och långsiktiga frågor har känts inom företagen. För att få strategiska sådana frågor behandlade har föreslagits inrättande av en gemensamt eller eventuellt verkställande direktörssamrådsgrupp på direktionsnivå

112 Bilaga 9 Ett eller tva” bolag. . . SOL 1974: 92

nivå. I flera dock strategiska frågors lösning ligger i väsentlig grad hänsynstagande till värderingar. Värdesystemen är dock ganska olika i de båda företagen, varför det i flera av dessa frågor ändå torde vara svårt att nå lösningar, vilka man kan enas om. Som exempel på sådana frågor kan nämnas engångsglas, ytteremballage, servicegrad och distribution av alkoholfria varor. Dessa frågor, som i en del fall varit föremål för fleråriga diskussioner, skulle med största säkerhet kunna lösas snabbare under en gemensam styrelse och verkställande direktör. Det är visserligen väsentligt att dessa frågor utreds noggrant, frågan är dock om inte dagens Organisationsform ibland kan förhindra beslut och försena utredningar. Organisationsalternativ 3 medför för detta delområde framför allt att ansvaret för hela distributionskedjan samlas. Avsikten med detta är att överväganden om transportsystemets utformning skall i ökad utsträckning göras med hänsyn till en effektivisering av hela materialhanteringskedjan. Det bör härvid observeras att företagens verksamheter iväsentlig utsträckning just består av att kontrollera flödet av rusdrycker inom landet. Vad som ovan sagts beträffande strategiska beslut och åtgärder inom ramen för organisationsalternativ 2 gäller även här. Ytterligare en fördel är att de olika värderingar kring hur verksamheten skall bedrivas, som finns inom respektive företag, i organisationsalternativ 3 successivt skulle närma sig varandra. Dessutom skulle de som gör ekonomiska analyser på den strukturella utformningen av materialhanteringskedjan 21a enhetliga data från hela kedjan till sitt förfogande, samtidigt som beslu:en kommer att fattas av befattningshavare med ansvar för hela kedjan. Med organisationsalternativ 3 ändras också för förutsättningarna operativa beslut och åtgärder. Delutredningarna om dimensioneringar inom materialhanteringskedjan har visat att få fram på svårigheter jämförbara data från materialhanteringskedjans olika delar. Man har emellertid i båda utredningarna kunnat konstatera att det ir väsentligt för rationalisering inom logistiksystemet med en över hela hanteringskedjan integrerad planering. Rationaliseringsansträngningarra får alltså inte koncentreras till delar av logistikkedjan på grund av att man riskerar suboptimeringar. Sådana suboptimeringar kan uppstå gencm att kostnadsallokeringen, som i viss mån är subjektiv, görs till de juridiska enheterna. Om man underlättar för beslut som ger en totalekonomiskt bästa lösning är det sannolikt att en del diskussioner, t. er.. vad avser restaurangleveranser, skulle få en annan bas. Genom en sammanslagning av bolagen skulle också förutsältningararna för order- och faktureringsrutiner ändras, genom att ritinerna är uppbyggda på vissa insamlingar av statistik, vilka framför allt skulle bli föremål för omprövning. En sådan förändring borde innebära att orderoch faktureringsrutiner blev oberoende av dagens juridiska grinser, vilket i sin tur borde leda till en minskning av leverans- och administrativa tider. Det förhållandet att man har två juridiska enheter km försvåra framtagandet av lösningar som ger totalt sett bästa utfall. De juridiska gränserna kan också ge upphov till att företagsekonomiska optimeringar kan ligga närmare till hands än systemoptimefingar. Som

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 113

exempel kan nämnas att om en butik tagit hem för mycket av en viss vara har det fått butikslagras till ett lämpligt försäljningstillfälle (t. ex. glögg till jul). Under utredningen har dock & förklarat sig beredd att ta emot sådana returer. En sådan retur är med dagens Organisationsform utöver en distributionsteknisk också en avräkningsteknisk fråga. Motsvarande risk för att befattningshavare, framför allt på den nivån, skall företagsekonomiska hänsyn finns i operativa prioritera kontakten mellan butikscheferna och filialernas orderavdelningar. En viss irritation i dessa kontakter kan förmärkas. Butikscheferna finner ofta leveranstiderna väl långa medan filialemas orderavdelningar kan irritera sig på s. k. kompletteringsorder. En del irritation kan förmodligen hänföras till bristande personella relationer men uppdelningen i två företag riskerar att verka som en katalysator för irritationer. En del irritation kan givetvis reduceras genom åstadkommande av kortare leveranstider, vilket verkar genomförbart genom ändrade rutiner. Borttagränsen och ett därav följande ”VF-begrepp bland gande av den juridiska personalen torde verka ytterligare i samma riktning. Utbrytning av speciella aktiviteter, organisationsalternativ 4, förefaller inte särskilt aktuellt med hänsyn till logistikfunktionen. Inget hinder synes dock finnas för att hanteringen av teknisk sprit, om så finnes lämpligt från andra synpunkter, sker i ett dotterbolag, då hanteringen redan sker relativt avskilt. I kombination med organisationsalternativ 3 bör dock tillses att de olägenheter med en juridisk gräns i distributionssystemet som diskuterats ovan inte kan uppstå.

Investeringsplanering och organisationsalternativen Genom den nära kontakt som bolagens respektive verksamheter har med varandra påverkar bolagens fysiska strukturer varandra i hög utsträckning. Mottagningsförhållandena vid Systembolagets butiker påverkar möjligheterna till distribution från & s filialer. Butikerna bör från distributörens synpunkt dels vara bra lokaliserade, dels ha goda last- och lossningsplatser. Systembolagets butiker måste inredas med hänsyn till lämpligt transportmedel, vilket sammanhänger med avståndet till & s filial och det emballage i vilket man får varorna från & Under senare tid har ett samarbete om frågor som rör lastnings- och lossningsförhållanden vid butikerna kommit till stånd. De frågor som behandlas kan normalt hänföras till operativnivån. Det synes fördelaktigt om ett samråd kunde komma till stånd i investeringsplaneringsfrågor, t. ex. vad avser utformning av butikspolicy. Samrådet kan ske antingen i form av en grupp med ledamöter från respektive bolags direktion med uppgift att diskutera långsiktig investeringsplanering eller i form av regelbundna för båda bolagens direktioner gemensamma sammanträden. Organisationsalternativ 2 synes skapa förutsättningar för viss samordning av långsiktig investeringsplanering. Det erforderliga samrådet borde ju som tidigare nämnts just komma till stånd beträffande policyfrågor. Den operativa nivån kan då även i fortsättningen fungera genom samrådskommittéer såsom den nu börjat göra. 8

114 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

Med organisationsalternativ 3 skulle man få en naturlig samordning av investeringsplaneringen, genom att frågor som berör investeringar i filialer och frågor som rör investeringari butiker skulle behandlas nära varandra i organisationen. Därvid ges förutsättningar för att den strategiska planeringen av investeringar görs med hänsyn till hela hanteringskedjans struktur. Även operativa beslut skulle ges ett annat underlag, genom att ansvaret för teknisk skulle rationalisering samlas så att t. ex.

rationaliseringar

avseende transportförhållanden skulle samordnas med rationaliseringar som berör

butikshanteringen. Den föreslagna rationaliseringsavdelningen

skulle kunna uppnå en erforderlig samordning av kravspecifikationer på transport- och mottagningsförhållanden. Utbrytning av speciella aktiviteter, organisationsalternativ 4, synes icke intressant från detta områdes synpunkt. l beskrivningsdelen har nämnts att separata fastighetsbolag finns. Ett fristående för försäljningsbolag teknisk sprit torde inte vara så intressant från detta delprojekts synpunkt. Däremot skulle investeringsfrågor för ett databolag behöva i det närmaste helt styras av moderbolaget(en) för att i första hand vara serviceföretag åt det (dem).

Personalpolitik och organisationsalternativen

Från denna utrednings synpunkt synes det inte finnas någon anledning att man med hänsyn till skulle personalpolitiken genomföra några förändringar inom ramen för organisationsalternativ l. Organisationsalternativ 2 skulle troligen medföra en större enhetlighet beträffande personalförmåner. En utveckling i sådan riktning finns i viss utsträckning redan idag och den skulle med detta organisationsalternativ naturligen påskyndas. Ett val av organisationsalternativ 3 skulle påverka flera områden av personalpolitiken. De olika principer som finns för fackförbundstillhörighet bland kontorspersonalen får lösas genom mellan förhandlingar respektive organisationer. De olika lönenivåer dessa anställda har kommer att kräva speciella åtgärder. En speciell plan för hur lönenivåerna skall anpassas måste framtagas, med hänsyn till att & s kontorsanställda har löner som ligger bortåt 15 % över SAF-medianen och motsvarande löner inom Systembolaget. Speciella studier av de skilda lönelägena med hänsyn till ålder och befattningsuppgifter har gjorts. En plan för övergång torde få omfatta ett par år. En höjning av lönerna för Systembolagets kontorsanställda till en nivå motsvarande lönen hos & skulle medföra en utgift på ungefär 500 000 kronor per år. Övriga förmåner skulle relativt lätt kunna samordnas. Möjligheterna till omflyttningar skulle öka om bolagen slogs samman. Typen av verksamhet inom olika delar av bolagen är dock av väsentligt olika karaktär, varför omflyttningar ofta inte kan utan genomföras omskolningsperioder. Vidare är antalet mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter av typen kontorsarbete litet inom båda bolagen. Företagsnämndsorganisationen torde direkt påverkas av utformningen

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 115

av organisationen i övrigt. I diskussionerna har framförts en tanke på att införa regionala nämnder på butikssidan. Eventuellt skulle man därmed få bättre personlig kontakt i det geografiskt vittfördelade Systembolaget. Indelningen i dessa nämnder skulle kunna överensstämma med & s filialer. Med tanke på att butikerna normalt kommunicerar med filialerna, finns det förutsättningar för att kommunikationen skulle kunna förbättras genom för filialerna och butiksregionerna gemensamma, regionala personalnämnder. Man skulle därvid kunna få en gemensam, central företagsnämnd och ett antal regionsnämnder. I linje med båda bolagens personalpolitik skulle ett fristående bolag, organisationsalternativ 4, naturligen anpassa sina anställningsvillkor till dem som används av motsvarande företag på marknaden. Uredningens kartläggningar kan därvid tjäna som underlag.

Marknadsteknik och organisationsalternativen Samråd mellan organisationerna i frågor inom detta område sker i samrådsgruppen i varufrågor. Samrådsgruppens verksamhet betraktas som mycket värdefull av båda bolagens representanter. & får där viss information om vad som efterfrågas och vad som skulle kunna efterfrågas. Systembolaget diskuterar propagandakampanjer och får information om planerade inköp. Gruppens inflytande har tilltagit efter hand och dagens sortiment har i viss utsträckning påverkats av gruppens arbete. Samrådsgruppen är dock relativt löst hopkommen. En nackdel är att gruppen saknar gemensamt utformade skriftliga instruktioner. Dessutom borde gruppen kunna utnyttjas bättre om den fick större beslutskraft. Detta kan ske antingen genom att den delvis omfattade direktionsmedlemmar och/eller genom delegering. En nackdel med denna kommitté är, som tidigare nämnts beträffande kommittéer i allmänhet, att arbetet i gruppen blir en form av extra verksamhet för ledamöterna. Samrådsgruppen behandlar i huvudsak operativa frågor inom sitt område. Det är en brist att inte strategiska frågor som sortimentspolicy och marknadsplaner avhandlas i ett samrådsorgan. Genom dagens organisationsstruktur kommer lätt sådana frågor att kraftigt domineras av endera organisationen, vilket kan ge upphov till irritationer. Det är anmärkningsvärt, att Systembolaget som är ett detaljhandelsbolag inte har någon marknadsavdelning. Under 1971 fick man en fristående informationsavdelning. Utöver inom denna avdelning är marknadsfrågor spridda på olika avdelningar, i huvudsak på underavdelningar inom personal- och organisationsavdelningen. Denna organisationsstruktur riskerar att medverka till en alltför statisk syn på marknadsfrågorna genom att ingen enhet känner ansvar för utveckling av marknadsfrågor. Man får inte heller någon enhetlig syn på marknadsfrågoma. Grovt indelat svarar & för inköpsverksamheten och Systembolaget för försäljningsverksamheten. Detta innebär att & är beslutande instans över den första delen i hanteringskedjan medan Systembolaget beslutar över den andra delen i kedjan. & kommer därvid att dominera

116 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

frågor som berör val av kvaliteter och sammansättning av sortiment. Systembolaget dominerar marknadssidan och beslutar t. ex. beträffande uppläggningen av marknadsåtgärder och indelning i sortimentsklasser. Sådana beslut som fattas av ettdera bolaget påverkar ibland starkt det andra bolagets verksamhet. Otillräckligt samråd kan därvid ge upphov till irritation. Med organisationsalternativ 2 skulle förutsättningar skapas för att främst strategiska frågor inom marknadssidan skulle kunna lösas snabbare genom uttalade policies. Exempel på sådana frågor är butiks- och totalsortiment. Vad som ovan anförts gäller även organisationsalternativ 3. Bland övriga fördelar från marknadstekniksynpunkt med detta organisationsalternativ kan nämnas förutsättningar för att nå ett medansvar i alla led för servicen till allmänheten och ett obrutet kvalitetsansvar från och med inköp till och med försäljning till konsumenterna. De värderingar beträffande de aktuella varorna som finns inom organisationerna skulle förmodligen påverkas om man valde en sammanslagning av bolagen. Inom partihandelsdelen av verksamheten kan man få ett slags vinspecialisternas professionalism. Denna långt drivna yrkeskunskap bör tas tillvara för inköpsverksamheten. De därvid dominerande åsikterna bör emellertid inte få dominera sortimentspolitiken, då ett sådant förhållande kanske inte gagnar majoriteten av konsumenterna. En ytterligare fördel med att sortimentet marknadsanpassas är att man därigenom kan minska antalet s. k. hyllvärmare. Organisationsalternativ 3 bör med utgångspunkt i marknadstekniska utformas synpunkter så att marknadsfrågorna samlas. Detta ger möjlighet till en bättre balans mellan marknads- och inköpsorientering. Vidare bör man separera varuspecialistinfluerade inköpsfrågor och konsumentorienterade sortimentsfrågor för att underlätta den önskade balanseringen. Vid en sammanslagning av bolagen skulle åtminstone det ena bolaget få byta namn. Kostnaderna för ett namnbyte för Systembolaget uppskattas till ungefär 300 000 kronor. Från marknadssynpunkt synes organisationsalternativ 4 i första hand innebära ett fristående försäljningsbolag för teknisk sprit. Denna produkt har mycket litet gemensamt med övriga produkter. Exempelvis har man ingen monopolställning för dessa varor. Vidare sker detaljhandelsförsäljningen genom andra kanaler. Detta organisationsalternativ kan kombineras med vilket som helst av de övriga alternativen.

Slutsatser och slutvärderingar

Kravanalys Våra två första krav på verksamheten, att allmänheten genom mo-derna distributionsmetoder erbjuds ett varusortiment som med hänsyn till tidsandan och efterfrågan kan anses tillfredsställande och att försäljningen anordnas så att alkoholskadorna minimeras, har diskuterats inom denna analysdel. Därvid har diskuterats problemen att koordinera

SOU 1974: 92 Bilaga 9 Ett eller tva bolag. . . 117

marknads- och alkoholpolitiska ambitioner i Systembolaget med inköpsi & Vi har funnit att balanseringen av kraven kräver en processen effektiv samordning mellan olika delar av verksamheten. Vi har därvid funnit att dessa båda första krav bäst följes och balanseras i ett bolag. I det tredje av de angivna kraven sägs att verksamheten skall drivas effektivt. Som vi kan inget av bolagen rationalisera sin påpekat verksamhet oberoende av det andra. Ett gemensamt bolags större förutsättningar för att åstadkomma en för hela rusdryckshanteringen balanserad målstruktur gör att vi från denna synpunkt förordar organisationsalternativ 3. Därvid bör, vilket utvecklats i analysdelen, särskild vikt utformas så att verksamheten blir läggas vid att organisationsalternativet dynamisk i utvecklingshänseende.

Systemanalys Inköp av varor handhas idag i huvudsak av varuspecialister. En fördel med dagens förfarande är att besluten kan ske snabbt och rationellt. Däremot menar vi att det finns en nackdel i det sätt varpå inköparna kan påverka sortimentet. Detta diskuteras vidare nedan. Själva inköpsförfarandet sker på samma sätt i våra förslag till två respektive ett bolag. är därför i stort sett likvärdiga från denna Organisationsalternativen synpunkt. Även rekvisitionsförfarandet tillgår i princip på samma sätt i de båda Alternativet med ett bolag har dock vissa organisationsalternativen. fördelar genom att man kan få enklare bokföringsrutiner och ett i de båda bolagen mera konformt värdesystem. Vid betraktande av frågor av policykaraktär framträder fördelarna med ett bolag särskilt tydligt. Vi finner det sålunda fördelaktigt att rationaliseringsansträngningarna kan inriktas på hela materialhanteringskedjan. Därvid kan man dels undvika suboptimeringar, dels förenkla beslutsfattandet. Ett bolag har påtagliga fördelar framför två bolag vad avser fastställande av varuutbudet. Med ett bolag kan man lättare få ett policybeslut i frågan hur marknads- och inköpsorientering skall balanseras.

Verksamhetsanalys Administrationens utformning i ett tänkt organisationsaltemativ är att sia om i detalj då formerna för verksamhetens utövande vansklig kraftigt kan komma att omprövas. Organisationsalternativ 3 har dock en naturlig fördel jämfört med organisationsalternativ l genom de skaleffekter som uppstår. Genom personalinskränkningar räknar vi med att man kan inbespara åtminstone en halv till en miljon kronor per år. Informationssystemen kan genom borttagande av den juridiska gränsen i viss mån förenklas. Ett företag har den fördelen att data insamlas med tanke på att hela rusdryckshanteringen skall studeras. Logistikfunktionen har en belastning genom uppdelningen i två bolag. Den organisatoriska gränsen i den annars ovanligt väldefinierade kedjan

118 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . .

försvårar strategiska frågors lösande. Fördelen med ett bolag är att överväganden om transportsystemets utformning i ökad utsträckning kan göras med hänsyn till en effektivisering av hela materialhanteringskedjan. Man undviker att rationaliseringsansträngningarna koncentreras till delar av logistikkedjan utan hänsynstagande till helheten. En ytterligare fördel med ett bolag är att vissa rutiner skulle omprövas, vilket borde föranleda rationellare sådana. Slutligen talar för med ett att lösningen bolag personalens engagemang kring utförandet av sina uppgifter icke begränsas till en enhet motsvarande dagens företag utan vidgas till hela rusdryckshanteringssystemet. lnvesteringsplaneringen har behov av samordning. Vi har pekat på lösningar av detta dels inom organisationsalternativ inom 1, dels organisationsalternativ 3. Vi har bedömt att ett bolag är den organisationsform som ger de största möjligheterna till samordning, varför detta synes något fördelaktigare. Personalpolitiken är inte avgörande för val av organisationsalternativ. Vid val av två företag kommer personalpolitiken att i stort utformas som idag. Vid val av ett företag kommer vissa förändringar att få ske. De båda bolagens nuvarande personalpolitik ligger dock relativt nära varandra. Vi ser inte att personalpolitiken på något avgörande sätt påverkar val av organisationsalternativ. Marknadstekniska beslut och åtgärder kompliceras delvis när man har två företag. Detta beror på att vartdera företaget helt behärskar en del av hanteringskedjan. En fördel med ett företag är att man lättare skulle få enhetliga policies. Dessutom skulle man få en bättre balans mellan inköpsorientering och marknadsorientering. Införande a_v ett bolag skulle emellertid framtvinga ett namnbyte på företagen. Kostnaderna för ett sådant är uppskattat till ca 300 000 kronor.

Sammanfattning De olika måste analysdelarna nu vägas samman. Det är naturligtvis mycket vanskligt att väga för- respektive nackdelar inom de olika analysdelama mot varandra. Vi har emellertid funnit att alla våra tre analysaspekter, krav-, system- och verksamhetsanalys, sammanfattningsvis pekar mot att ett bolag är fördelaktigare än två. Genom det förda resonemanget har vi funnit att rusdryckshanteringen i Sverige lämpligen bör organiseras i ett bolag. Vi anser även att fördelarna med ett bolag är så betydande, om bolaget ges lämplig organisation, bemanning och arbetssätt, att de säkerligen mer än kompenserar de omställningsproblem en omläggning medför.

6 Appendix

Begreppet alkoholpolitik I utredningen användes på flera ställen begreppet alkoholpolitik. Vad detta begrepp innebär finns det uppenbarligen ingen klar definition av vid

Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . 119

tiden (APU), vilken för denna utredning. Alkoholpolitiska utredningen denna utredning avses tillställas, utformar för närvarande den framtida För att vi skall kunna bedöma organisationsformerna alkoholpolitiken. med hänsyn till fordras emellertid att vi känner dess alkoholpolitiken beståndsdelar. Därför har vi, utan att för den skull behöva förutskriva en viss alkoholpolitik, strukturerat den med avseende på innehållsmässiga områden. Vi anser sålunda att i alkoholpolitiken finns följande komponenter, vilka kan varieras i avsikt att uppfylla det syfte som uttrycksi 7 § rusdrycksförsäljningsförordningen:

A. Varorna l. Sortiment 2. Alkoholhalt 3. Förpackning

B. Utminuteringen l. Butikstid 2. Butikslokalisering. Till ort och inom ort inklusive utlämningsställen. 3. Kundservice 4. Försäljningsbestämmelser

C. Marknadsfrågor l. Priser (inklusive punktskatt) 2. Reklam (agentverksamhet o. d.) 3. Information (motsvarande Systembolagets nuvarande inf.) 4. Varudeklaration (främst på varans förpackning).

lagar upprättar ett I alkoholpolitiken ingår också att samhället genom sanktionssystem.

Referenser: efter diskussioner med för Struktureringen har gjorts representanter bolagen. Följande källor har använts: l. Utredningen Nykterhetspolitik 19:4 2. Lagtexter med ursprungsår 1957 3. Rusdrycksförsäljningsförordningen 4. APU (Försök till pejling av diskussioner där).

120 9 Ett Bilaga eller två bolag. . .

B11 nga 1

SYSTEMBOLAGET

Organisationsplan

Personalfrågor Lone r Skrivbyrå Telefonväxel Personal - och Försäljningsbeatämmelser lönekontor Forsändningsverksamhet Samarbetulrägor med & ang. butikerna Butikstidcr

Kursverkaamhet Pe rsonal- och och Butikainspektbrer 7- Organisations- konsulenter Utbildning och avdelningen Butikernaa arbetsprestainspektion tioner och avstämningsresultat Foralagsverksamhet

Kundinformation Katalogredigering Kundtjänst Samarbetsfrågor med vas ang. varusortiment Reklamationer

Foretagsnämnd Serneste rstugor

Kassa och bokforing Kaasa- och redo- Skatter vianingaärenden Butikernas redovisningar

Allmänna kontors- Hålkort -7 ärenden Kentors service Ekonomi- Kontors rationalisering avdelningen Inkdp av star-kul. alkoholfria drycker och forbruko Ve rk ställande ningsartiklar direkta r

-Etatistik J

Restaurangfarsäljning i Stockholm

Butikernas lokalisering Buliksplanering och dlmensione ring Lokalførhy rning Loka lan skaffning Butiksrenove ringa r

› Uthyrning , hyressättning . Fastighetsförvaltning kontraktsforslag Forhyrda lokaler v Hyre sdebitering Fastighets- Underhållsf-rägor avdelningen Byggnadstekniska frågor Butikernas utrustning beträffande nya lokaler och inredning Utformning och upphandling av inredningar och teknisk utrustning

Projekterlngs- och Egna fastigheter

-4

byggledning Ny-, om- och tillbyggnader

Styrelsens och direk- Bibliotek Museum och tionens sekreterare arkiv Remisser Ombudsmanna - Juridiska frågor avdelningen Avtal och kontrakt Etableringsfrägor på nya orter Långtidsplanering Intern och extern lnformations- information (utom . avdelning kundtgln st) skyltning Pe rsonaltidning Inte rn revision

SOU 1974 :92 Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . 121

B u w 2

uovnowcowuxwuan gohxäêzozoü

Laoåxu

mi:

:Sov:

SU 25.2

:LN

...main 8

Bi: ;Ingen :Sov:

1225.5 uoucoxvåâ: uugunuouaox uoguzzz...

.uu.::::.._

n_

rouauonå

Ja: u u u

av:

v.36.:

a: 8_ P..

_aiou-z ._5035

.MI

u

.öbaåa

o2jKkmä

:råa 5=.

.mutzøw

d

z

uzEoF

.åzoâä

:nns

:zszic

._.

FF§z

o

-rwam

a mo.: ›m

:.22

5.5.2...

.fsomuom .S025

...xx

småmmzoäânåuøo

E595 ._2055

oo.:

.3â_am

zokäañmo/“E

ü

3:.. -Co .50

.ømoxä

m.:

u: ›u

122 Bilaga 9 Ett eller tvâ bolag. . . SOU 1974: 92

1 Bilaga Q Z Intern I _ I revision I -: .J

0rg.alt. 3 Översikt Budget Kassa Redov. Finanser Ekonoai Bokslut Försikr. Skatter

Anst. Utb. Löner Pc-vlrd Personal Anst.villk. Ftgsnännd Pe-register

At-plan. Datacentr. Administra- 0rg.plan. Arkiv Besl.rat. K-service tionateknik Syste-utv. D1r.sekr. KR

Köp Utv.o Rat. Sty Varor Logistik Marknad Butiker Kvalitet

F-förvaltning Hyrda lokaler Fastigheter Byggn.avtal

Ext.o int. inf. Remisser Information Sanh.koneakt Bibl. Husen:

Företags- Prognoser Ftgspol. Flerårsplan. Sortin.po1. planering Inv.övers. Butikspol. Mllbalans. Butiksnltpl.

Bilaga 9 Ett eller två bolag. . . 123

Bilaga H

Orga1t° 3 Sortiment Övora. av lov.-narkn. Varor -m I-III Val av lov.

Sorcimcntaföralag Lagornivåförnlag Sortiment Kval.-övervakn. _ IV Priaföral. Agonturkont. Egon törs. Sortiment- Kundtjänst service Røklamationor

Ovr. inköp

C-lab Hontagning c___ Varudiap. Tp-contr. Tp varor Logistik Lokal na Filial Lokal mh A...C Fabrikation

G Verka. G 0ff.ana1y|0r Utv. Rat. R-program R-vorkianhet

H-analyser cl Marknad M-planering Sortimcncsanpoktor

Butiksregion X

Ledning av butiksrogionor Butiks- -“ Z region

124 SOU 1974: 92

10 vissa

Bilaga Förteckning

över

förkortningar

ALNA-rådet Alkohol- och narkotikarådet ANT Alkohol, narkotika och tobak ASÖ Aktuellt från skolöverstyrelsen Bi Biologi HTF Handelstjänstemannaförbundet Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969 Lgg 70 Läroplan för gymnasieskolan, 1970 Oä Orienteringsämne Re Religionskunskap SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SALF Sveriges Arbetsledareförbund SIF Svenska Industritjänstemannaförbundet Sk Samhällskunskap So Socialkunskap SPP Svenska Personal-Pensionskassan Sö Skolöverstyrelsen TCO Tjänstemännens Centralorganisation & Vin & Spritcentralen

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

1.0rter i regional samverkan. A. 52. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. 2. Ortsbundna levnadsvillkor. A. Fo. 3.Produktionskostnader och regionala produk- 53.SkoIans arbetsmiljö. U. tionssystem. A. 54. Vidgad vuxenutbildning. U. . Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. 55.UtsÖkningsrätt Xlll. Ju.

Ulb . Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkan- 56.NärförIaggning av kärnkraftverk. I.

de. U. _ 57. Lägenhetsreserv. B. Förenklad konkurs m. m. Ju. 58.Skolans arbetsmiljö. Bilagor. U. Barn- och ungdomsvård. S. 59.Sexual- och samlevnadsundervisning. U. Rättegången i arbetstvister. A. 60.Trafikbuller. Del 1. Vägtrafikbuller. K. .Samhälle och trossamfund. Sammanställning av 61.Trafikbuller. Bilagadel. K. remissvttranden över betänkanden av 1968 års 62.Studiestöd åt vuxna. U. beredning om stat och kyrka. U. 63.lnternationellt patentsamarbete. I. H. 10. Data och näringspolitik. l. 64.Energi 1985, 2 000. I. 11.Svensk industri. Delrapport 1. 65. Energi 1985, 2 000. Bilaga. I. l2.Svensk industri. Delrapport 2. 66. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster 13.Svensk industri. Delrapport 3. och övriga gudstjänster. Band 1. Gudstjänstord- 14. Svensk industri. Delrapport 4. ning m. m. U. 15.Sänkt pensionsålder m. m. S. 67.Svenska kyrkans gudstiänst. Huvudgudstiänster 16.NeutraI bostadsbeskattning. Fi. och övriga gudstjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i 17.SoIidarisk bostadspolitik. B. dag. Liturgiska utvecklingslinjer. U. 18.Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. 8. 68.Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster 19.Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuk- och övriga gudstjänster. Bilaga 2. Den liturgiska sköterskor. U. försöksverksamheten 1969-1972. U. 20. Förslag till skatteomläggning m. m. Fi. 69. Invandrarutredningen 3. invandrarna och mino- 21.Markanvändning och byggande. B. riteterna. A. 22.Vattenkraft och miljö. B. 70. lnvandrarutradningen 4. Bilagor A. 23. Reklam V. Information i reklamen. U. 71.0m behörighet och antagning till högskolan. U. 24. Förslag till hamnlag. K. 72.Energiforskning. Program för forskning och 25. Fri sterilisering. Ju. utveckling. l. 26.Mot0rredskap. K. 73. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på 27. Mindre brott. Ju. uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdel- 28. Räntelag. Ju. ning A. utvinning av energiråvaror och indu- 29.Att utvärdera arbetsmárknadspolitik. A. striell energiproduktion. I. 30.J0rdbruk i samverkan. Jo. 74.Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på 31. Unga lagöverträdare V. Ju. uppdrag av Energiprogramkommittên. Avdel- 32.Solidarisk bostadspolitik. Fölidfrågor. B. ning B. Näringslivets energianvändning. I. 33.Att översätta Gamla testamentet. U. 75.Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på 34.Grafisk industri i omvandling. l. uppdrag av Energiprogramkommittén. Avdel- 35.Spridning av kemiska medel. Jo. ning C. Transporter och samfärdsel. l. 36.SkoIan, staten och kommunerna. U. 76. Energiforskning. Expertmateriel utarbetat på 37. Mut- och bestickningsansvaret. Ju. uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdel- 38.FFV. Förenade fabriksverken. I. ning D. Lokalkomfort och hushåll. I. 39.SociaIvården. Mål och medel. S. 77.Värmeförsörjning enligt värmeplan. Ju. 40.Socialvården. Mål och medel. Sammanfattning. 78.Stålindustrins framtida utveckling. l. S. 79. Utbildning för arbete. A. 41.Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp 80.Jaktmarker. Jo. och familjedaghemsverksamhet. Fi. 81.Jaktmarker. Bilagor. Jo. 42. Barns fritid. S. 82.Samverkan för regional utveckling. A. 43. Utställningar. U. 83.Generalklausul i förmögenhetsrätten. Ju. 44. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. 84. Stat och kommun i samverkan. Kn. 45.Samordnad traktamentsbeskattning. Fi. 85. Fotografering och integritet. Ju. 46.Befordringsförfarandet inom krigsmakten. Fö. 86. Kommunal biståndsverksamhet. Kn. Allnstallationssektorn. l. 87.Trafikskadeersättning. Ju. 48. lnstallationssektorn. Bilagor. I. 88. Europakonventionen och europeiska sociala 49.Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsproces- stadgan. Ju. sen. Fi. 89.Nv iärnvägslagstiftning I. Ju. 50.Information och medverkan i kommunal plane- 90.Alkoholpolitik. Del 1. Bakgrund. Fi. ring. Rapport. Kn. 91.Alkoholpolitik. Del 2. Åtgärder. Fi. 51.Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. 92.Alkoholpolitik. Del 3. Bilagor. Fi. FÖ.

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Att översatta Gamla testamentet. [33] Förenklad konkurs m. m. [6] Skolan, staten och kommunerna. [36] Fri sterilisering. [25] Utställningar. [43] Mindre brott. [27] Skolans inre arbete. 1. Skolans arbetsmiljö. [53] 2. Ränteiag. [28] Skolans arbetsmiljö. Bilagor. [58] Unga lagöverträdare V. [31] Vidgad vuxenutbildning. [54] Mut- och bestickningsansvaret. [37] Sexual- och samlevnadsundervisning. [59] Utsökningsrätt Xill. [55] Studiestöd åt vuxna. [62] värmeförsörjning 1968 års kyrkohandbokskommitte. 1. Svenska enligt värmepian. [77] Generalkiausul i iörmögenhetsrätten. [83] kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga Fotografering och integritet. [85] gudstjänster. Band 1. Gudstjänstsordning m. m. Trafikskadeersättning. [87] [66] 2. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudguds- Europakonventionen och europeiska sociala stad- tjänster och Övriga gudstjänster. Bilaga 1. Gudsgan. [88] tjänst i dag. Liturgiska utveckiingsiinjer. [67] 3. Ny jänrvägslagstiftning I. [89] Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Bilaga 2. Den liturgiska försöksverksamheten 1969-1972. [68] Försvarsdepartementet Om behörighet och antagning till högskolan. [71] Befordringsförfarandet inom krigsmakten. [46] Krigsmaktens 1. Jordbruksdepartementet förvaltningsutbildningsutredning Utbildning i förvaltning inom försvaret. Dei 1. Jordbruk i samverkan [30] [51] 2. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Dei Spridning av kemiska medel. [35] 2. [52] Effekter av förpackningsavgiften. [44] Jaktmarksutredningen. 1. Jaktmarker. [80] 2. Jakt- Socialdepartementet marker. Bilagor. [81] Barn- och ungdomsvård. [7] Handeisdepartementet Sänkt pensionsålder m. m. [15] internationellt patentsamarbete I. [63] Socialutredningen 1. Sociaivården. Mål och medel. [39] 2. Sociaivården. Mål och medel. Sammanfatt- Arbetsmarknadsdepartementet ning. [40] Expertgruppen för regional utradningsverksamhet. Barns fritid. [42] 1. Orter i regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Produktionskostnader och Kommunikationsdepartementet regionala produktionssystem. [3] 4. Regionala Förslag till hamnlag. [24] prognoser i planeringens tjänst. [4] Motorredskap. [26] Rättegången i arbetstvister. [8] Trafikbuilerutredningen. 1. Trafikbuiler. Del i. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29] Vägtrafikbuller. [60] 2. Trafikbuller. Bilagadel. [61] invandrarutredningen. 1. Invandrarutredningen 3. “ invandrarna och minoriteterna. [69] 2. invandrar- Fi. ,artementet utredningen 4. Bilagor. [70] Neutral bostadsbeskattning. [16] Utbildning för arbete. [79] Förslag till skatteomiaggning m. m. [20] Samverkan för regional utveckling. [82] statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och Bostadsdepartementet familjedaghemsverksamhet. [41] Samordnad traktamentsbeskattning. [45] Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. solidarisk bostadspolitik. [17] 2. Soiidarisk bo- Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessan. . [49] stadspolitik. Bilagor. [18] 3. solidarisk bostadspoii- Aikohoipolitiska utredningen. 1. Aikoholpolitik. tik. Föijdfrågor. [32] 4. Lägenhetsreserv. [57] Markanvändning och byggande. [21] Dei 1. Bakgrund. [90] 2. Aikohoipoiitik. Del 2. Vattenkraft och miljö. [22] Åtgärder. [91] 3. Alkohoipoiitik. Dei 3. Bilagor. [92] industridepartementet Data och näringspoiitik. [10] Utbildningsdepartementet Industristru kturutredningen. 1. Svensk industri. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. Delrappon 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport l5l 2. [12] 3. Svensk industri. Deirapport 3. [13] 4. Samhälle och trossavnfund. Sammanställning av Svensk industri. Delrapport 4. [14] remissyttranden över betänkanden av 1968 års Grafisk industri i omvandling. [34] beredning om stat och kyrka. [9] FFV. Förenade fabriksverken. [38] Högskoleutbiidning. Lakarutbiidning lol sjuksko- 1. InstaiIationsbranschutredningen. installationsterskor. [19] sektorn. [47] 2, instaliationssektorn. Reklam V. information Bilagor. [48] i reklamen. [23] Närförläggning av kärnkraftverk. [56]

Anm. Siffrorna inom kiarnmer betecknar utredningarna; nummer iden kronologiska forteckningen

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning (forts.)

Energlprognosutredningen. 1. Energi 1985, 2000. [64] 2. Energi 1985, 2000. Bilaga; [65] Energiprogramkommitten. 1. Energiforskning. Program för forskning och utveckling. [72] 2, Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommitten. Avdelning A. utvinning av energiråvaror och industriell energiproduktion. [73] 3. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommittån. Avdelning B. Näringslivets energianvändning. [74] 4. Energiforskning. Expertmaterial utarbetat på upp drag av Energiprogramkommitten. Avdelning C. Transporter och samfärdsel. [75] 5. Energilorskning. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av Energiprogramkommittên. Avdelning D. Lokalkomfort och hushåll. [76] Stålindustrins framtida utveckling. [78] .a Komma r rtementet Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. [50] Stat och kommun i samverkan. [84] Kommunal biståndsverksamhet. [86]

Anm. Siilvornn inom klammev betecknar utredningarna; nummer iden kvonologiska longckninggn

Nordisk utredningsserie (Nu) 1974

Kronologisk förteckning

Lsverigefinnarna och deras organisationer 2.Naturorienterande ämnen i grundskolan i Norden, årskurserna 1-6 3. Förslag till Nordisk tentamensgyldighed 4.GrunnskoIen i Norden âspesialundewisning i Norden 6. Fwrøyene i Norden 7. Høyere utdanning av svkepleiere 8. Äldres integration i samhället 9. Kontrollpolitik och narkotika 10. Voksenoplmring i de nordiske land 11. Utbildningsväsendets stvrelseformer i Norden 12.S0mmertid/Nv normaltid i Norden 13. D0 gymnasiale utdannalser i Norden 14.0ffentlighetsprinsippets anvendelse på nordiske samarbeidsorganer

M72*

L1berFörlag

Allmänna Förlaget ISBN 91- 38 - 02113 - 7