Vidareutbildning i internationell marknadsföring betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Vidareutbildn

m»

i internationell

marknads

Ö

Statens offentliga utredningar

Wi)

1975555;

*Liâââ/

Handelsdepartementet

Vidareutbildning i internationell marknadsföring

ekon dr Bo m fl

av Arpi

Betänkande av IM-utredningen Göteborg 1975

Omslagets karta är hämtad ur Det Bästas stora växldsatlas ISBN 91-38-02395-4 Printed in Sweden Göteborgs Offsettryckeri AB, Kungälv 1975

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Handelsdepartementet

Genom beslut den 28 december 1973 bemyndigade Kungl. Majzt chefen att tillkalla en sakkunnig med för handelsdepartementet att utreda rörande vidareutbildning i internationell uppdrag frågor marknadsföring.

Med tillkallades den 15 februari 1974 stöd av bemyndigandet ekon. dr Bo Arpi, Göteborg, såsom sakkunnig. Som experter förordnades direktör C O Ericson, vice verkst. i utredningen direktör vid ABU AB, Svängsta, och departementssekreterare Såsom sekreterare har Bo Söderberg, industridepartementet. utredningen anlitat direktör Sten Wennergren, Göteborg.

Utredningen har antagit namnet IM-utredningen.

Under olika faser av utredningsarbetet har utredningen temporärt med annan Sålunda har pol.mag. Göran Götförstärkts expertis. företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, berg, svarat för administration, databearbetning och avrapportering

av en enkätundersökning.

och lärare i marknadsföring har Ett stort antal kur sarrangörer också ställt sina kunskaper till utredningens förfogande. välvilligt vill vi nämna Bo Wickström och universitets- Speciellt professor lektor C. G. Engström vid företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

Utredningen genomförde under år 1974 en serie fältundersökningar som den enligt direktiv haft i upptill belysning av de frågor givna att behandla. Bifogade betänkande utgör en slutredovisning drag av dess arbete.

Bryssel den 20 maj 1975

Bo Arpi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

KAPITEL 1: UTREDNINGSUPPDRAGET OCH DESS BAKGRUND 1.1 Exportfrämjandeutredningen för r-m N 1.2 Direktiv föreliggande utredning 1.3 tolkning och av- Utredningsuppdragets gränsning utredningar rörande export- Tidigare utbildning betydelse för den Exportskicklighetens svenska samhällsekonomin

KAPITEL Z: UTREDNINGENS OLIKA FASER OCH DEL- PROBLEM - EN ÖVERSIKT Z. 1 Upplevda utbildningsbehov 2. Z Tillkommande prognostis erade utbildning sbehov Existerande kursutbud

wwlöCfmrP-N

Problem och hinder för kursdeltagare Otillfreds ställda utbildningsbehov

NNNNNNNN

NNNNNNN \OCDNIO\U|݀W

Ekonomiska incitament för kursanpassning Utredningens organisationsförslag Deltagarvärdering av kurskvaliteten Utbildning sformer och utbildning shjälpmedel .10 Översiktsdiagram

KAPITEL 3: TIL LÄMPAD U TRE DNINGSME TO DIK

3.1 Kapitlets syfte 3. 2 Enkätundersökning bland marknadsförare 3. 3 Personliga intervjuer med kursarrangörer 3. 4 Kur skvalitetskontroll via deltagarintervjuer Expe rtprogno ser avs eende tillkommande utbildningsbehov av framtidens utbild- Expertbedömning ningsteknologi Utredning smetodik i övrigt

Innehållsförteckning (forts.) Sid.

KAPITEL 4: BEHOVSANALYSENS HUVUDRESULTAT

Enkätundersökningens uppgiftslämnare 4:1 Huvudkategorier av ämnen för IM-utbildning 4:6 Bedömningen av individuella delämnens betydelse Rangordning av de viktigaste utbildningsbehoven m. h. t. ämne sinnehåll Utbildningsbehovens styrka och önskad utbildning stidpunkt 4:12 Små och medelstora företags behovsprofil Behovsprofilens beroende av branschtillhörighet Behovsprofilens beroende av befattnings- WP Sammanfattning av enkätundersökningens resultat Tillkommande utbildningsbehov enligt expertprognos Antalet personer i behov av vidareutbildning i internationell marknadsföring

KAPITEL 5: UTBUDSANALYSENS HUVUDRESULTAT 5.1 Översikt av mera betydande kursarrangörer Marknadssegmentering och differentiering av kur sutbudet Beskrivning av olika kursarrangörers verksamhet 5:6-5:21

Sid. Innehållsförteckning (forts .)

KAPITEL 6: OTILLFREDSSTÃLLDA UTBILDNINGSBEHOV: BRISTENS STORLEK, ART OCH ORSAKER

6.1 och disposition 6: 1 Kapitlets syfte 6.2 Jämförelse av samlad efterfrågepotential med totalt IM-kursutbud 6: 2 tillgängligt kvantitativ målsättning för Erforderlig av utbudsbristen 6:4 reducering Bristens ungefärliga fördelning på olika IM-delämnen 6: 8 och hinder för Rapporterade problem ett mera omfattande kursdeltagande 6: 16

Potentiella kursdeltagares önskemål beträffande och kursort 6: 21 kurslängd Anlitande av företagsexterna IM-experter: och nytta 6: 24 omfattning IM-utbud 6:25 Övriga synpunkter på existerande 6: 26 Språkutbildningens speciella problem Bimotiv för kursarrangörers och kurs- 6: 28 deltagares utbildningsaktiviteter

KAPITEL 7: UTBUDSANPASSNING - FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER OCH FRAMTIDA MÖJLIGHE TER

Kontinue rliga behov sanalyse r Enhetliga bedömningsnormer för IMutbildning Återkopplad lärarinformation och bättre :10 vuxenpedagogik Årliga kursöversikter och längre plane- :11 ringshorisont Ökat inslag av mera specifika och regionala kurser :15

Satsning på illa illgodosedda ämnesområden :17 7.7 Utbildnings samve rkan :18

xlxlslslxlxl

7.8 Kvalitetskontrollaspekten :20 7.9 finansiellt stöd för kursutveckling :22 Statligt 7.10 finansiellt stöd till kursdeltagare :30 Statligt 7.11 Multi-mediakurser och nya audiovisuella :31 hjälpmedel 7.12 Radio och TV i utbildningen 7:34 7.13 Framtidens kabel-TV i utbildningen :38

Innehållsförteckning (forts. ) Sid. KAPITEL 8: ORGANISATION OCH FINANSIERING

8.8 Det statliga stödets omfattning, inriktning och samhällsekonomiska effekter 8:18

KAPI TE L 9: SAMMANFATTNING 9. 1 Utredningsuppdraget 9. 2 Utredningsmetodiken 9. 3 Utbildningsmålgruppen 9. 4 IM-ämnesområdet 9. 5 Upplevda utbildningsbehov

\D\O\D\D\O\O\D\D\O\D

9. 6 Latent utbildningspotential ›-› ›_- 9. 7 Utbudsbrist och utbudsmål sättning :15 9. 8 Behovsprofilens variationer :23 9. 9 Utbildningshinder :24 9. 10 Regionalisering och målgruppsanpassning :27 9. 11 Kostnader för utbildningsmålens uppnående 9:28 9.12 Det statliga stödets syfte, art och omfattning 9:31 9. 13 Organ för övergripande IM-utbildningsplanering 9:36 9. 14 Övriga behandlade frågeställningar 9:42

BILAGA 1 Enkätundersökningens frågeformulär BI:1 - 8 2 Rapport över IM-utredningens enkätundersökning (av pol. mag. Göran Götberg) BII:1- 60 3 Guide för arrangörsintervjuer BIII:1- 2 4 Guide för telefonintervjuer med kursdeltagare BIV:1 - 4

KAPITEL 1: UTREDNINGSUPPDRAGET OCH DESS BAKGRUND

KAPITEL l: UTREDNINGSUPPDRAGET OCH DESS BAKGRUND Sid. l. 1 Exportfrämjandeutredningen 1:1 1. Z Direktiv för föreliggande utredning 1:2 1. 3 Utredningsuppdragets tolkning och avgränsning 1:3 1. 4 Tidigare utredningar rörande exportutbildning 1:5 l. 5 Exportskicklighetens betydelse för den svenska samhällsekonomin

1:1

KAPITEL l: UTREDNINGSUPPDRAGET OCH DESS BAKGRUND

l. 1 Exportfrämjandeutredningên

I exportfrämjandeutredningens slutbetänkande Exportverksamhet (Ds H 1972:2) behandlades frågor främjande med anknytning till exportutbildningen. Utredningen påverkade att vidareutbildning i exportfrågor för närvarande bedrivs i flera olika former:

- Flera institutioner anordnar kurser i exportteknik, internationell och näraliggande ämnen. marknadsföring Dessa kurser förläggs antingen till företagen (företagsinterna kurser) eller såsom kurser till vilka företagen inbjuds att sända representanter (företagsexterna kurser).

- De exportfrämjande serviceorganen och andra organisationer anordnar konferenser, seminarier, informaetc. under vilka olika export- och marktionsdagar behandlas. I serviceorganens aktinadsföringsproblem viteter ingår också fortlöpande rådgivningsverksamhet element av som ofta inrymmer ett inte oväsentligt Speciellt nämndes här den löpande kunskapsförmedling. som tillrådgivning i exportfrågor Sveriges exportråd handahåller.

- Inom ramen för de statliga stödprogrammen för vissa branscher (textil och konfektion, gjuteri. trä m fl) förekommer även en branschinriktad exportutbildnigg via statens industriverk, SIFU-enheten. erbjuder också bransch- Många branschorganisationer specifik utbildning inom olika marknadsföringsområden.

Vid sin anmälan av exportfrämjandeutredningens slutbetänkande anförde handelsministern att stora behov av praktisk hos mindre och medelstora föreexportutbildning förelåg särskilt sådana som saknar exporterfarenhet. I regletag, ringsbrev den 5 juni 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt Sveriges om praktisk för exportråd att ägna frågan exportutbildning mindre och medelstora företag särskild uppmärksamhet och att till inkomma med de förslag till åt- Kungl. Majtt gärder ifråga om denna utbildning som exportrådet ansåg påkallande .

I framställning den 31 augusti 1973 begärde exportrådet medel för att analysera företagens utbildningsbehov och för att utarbeta förslag till program för den svenska exportutbildningen i Sverige under de närmaste åren med avseende på bl a ämnesinnehåll, kursform, organisation och målgruppsinriktning .

Över exportrådets skrivelse har yttrande avgivits av skolöverstyrelsen, kommerskollegium, statens industriverk, SIFU samt Stiftelsen Exportskolan. remissin- Samtliga stanser tillstyrkte en utredning. Eftersom exportutbildningen idag bedrivs av ett flertal institutioner borde dock utredningen enligt kommerskollegiets mening bedrivas i form av en offentlig utredning. Såsom framgår av följande direktiv har Kungl. Majzt delat denna uppfattning.

Direktiv för föreliggande utredning

I statsrådsprotokoll över handelsärenden av den 28 december 1973 anför chefen för handelsdepartementet bl a följande synpunkte r på utredningen:

Med anledning av exportrådets framställning och vad som framkommit vid remissbehandlingen av denna anser jag att frågan om vidareutbildning i exportfrågor, särskilt för mindre och medelstora företag, bör utredas av en särskilt tillkallad sakkunnig. Då uttrycket utbildning i exportfrågor kan föranleda, att blickfältet begränsas till frågor om exportteknik och fysisk hantering av produkter vid utförsel, använder jag i fortsättningen begreppet internationell marknadsföring som även innefattar distribution på främmande marknade r.

Den sakkunnige bör utgå från exportfrämjandeutredningens analys av situationen på ifrågavarande utbildningsområde. Jag anser liksom exportfrämjandeutredningen att särskild uppmärksamhet bör ägnas de mindre och medelstora företagens utbildningsbehov. Att analysera utbildningsbehovet möter svårigheter eftersom det inte kan mätas enbart med utgångspunkt i den aktuella efterfrågan på utbildning. Mycket tyder på att åtskilliga företag inte är medvetna om sitt utbildningsbehov och därför inte efterfrågar utbildning i tillräcklig omfattning. Den kursverksamhet som bedrivs i

vårt land synes inte heller i önskvärd grad vara anpassad för de mindre företagen, t ex i fråga om tillgänglighet.

Det utbildningsbehov som föreligger hos olika företagstyper och personalkategorier bör kartläggas. Det är viktigt att hög kvalitetpå utbildningen eftersträvas och att garantier skapas för att utbildningen hela tiden är anpassad till den internationella marknadsföringens krav. Förslag bör läggas fram för vidareutbildningen i Sverige i internationell marknadsföring med avseende på inriktning och innehåll.

Den sakkunnige bör undersöka om vidareutbildning kan ske i form av utbildning hos enskilda företag. Han bör också pröva om distribution och organisation av utbildningen underlättas genom utnyttjande av förproduce rad utbildning. Den sakkunnige bör ha frihet att studera lösningar av motsvarande verksamhet i andra länder. En viktig utgångspunkt för den sakkunnige bör vara att exportutbildningen för närvarande bedrivs av flera ansvariga och i olika former. Detta kan vara ett riktigt sätt att nå olika kateav företag och personal. Den sakkunnige bör emel1er-gorier tid lämna förslag till någon form av central planering av vidareutbildningen i internationell marknadsföring.

1. Utredningsuppdragets tolkning och avgränsning

I direktiven betonas bl a följande aspekter: - bristen på regional och lokal kursverksamhet - de mindre och medelstora företagens utbildningsbehov, oavsett om detta för närvarande tar sig uttryck i kursefterfrågan eller ej - önskemålet om en central planering av utbildningen - analys av utbildningsbehov för olika företagstyper, personalkategorier etc - institutionell förankring av ev erforderligt kompletterande kursutbud - hög kvalitet och aktualitet i utbildningen - i form av företagsintern utbildning vidareutbildning - översiktligt programförslag för vidareutbildning i

1:4

internationell marknadsföring med hänsyn till organisation, inriktning och innehåll.

Vid utredningens planläggning övervägdes ursprungligen att

bortse från utbildningsbehoven hos befattningshavare inom stora företag. Av tre olika skäl beslöts dock att även dessas behov borde behandlas av utredningen.

- intressanta jämförelser av Härigenom möjliggörs upplevda utbildningsbehov inom mindre, medelstora och större företag - inom mindre och medel- I den mån befattningshavare stora företag inte är medvetna om sina egna utbild- ningsbehov - ett antagande som framförs i direktiven kan ma. n dra slutsatser utifrån de behov som konstateras inom större företag med betydande exporterfarenhet. - små. företag har att snabbt Många goda möjligheter växa och förvandlas till mera betydande exportföretag. Det finns därför anledning att inte begränsa utredningen till att uteslutande avse små och medelstora företag s dags aktuella utbildning sbehov.

Då. olika branscher kan förväntas ha delvis olikartade utbildningsbehov, har det vidare bedömts lämpligt att planera behovsanalysen på ett sådant sätt att branscholikheter kan belysas. Likartade bedömningar har gjorts för olika hejattnjngstypçr, verksamhetsorter och företag med olika stora exgortandelar.

Utredningens tyngdpunkt har lagts på företagsextern utbildningsverksamhet, som vänder sig till fler än ett företag. Utredningen har dock varit medveten om att en företagsspecifik (extern eller intern) utbildning ofta är mera effektiv, dels genom att den samtidigt påverkar många befattningshavare i samma företag, dels genom att den mera direkt kan ta fasta på deltagarnas vardagsverklighet. Såsom alternativ till företagsextern respektive företagsintern kursverksamhet kan man självfallet även föreställa sig läromedelsproduktion utan kursanknytning samt konsult-

i:

verksamhet. Utredningen har därför i någon mån även belyst moderna audiovisuella hjälpmedel(exempelvis s.k. multimedia-paket), projektverksamhet såsom ett led i vidareutbildning samt konsultinsatser i syfte att effektivt följa upp genomgångna kurser och omsätta kunskaperna i praktiskt fungerande metoder, hjälpmedel, rutiner och system.

Utredningen har utgått från att man inte utan starka skäl bör bygga upp konkurrerande utbildningsinstitutioner till redan existerande organ om dessa befinns fungera. väl. I stället bör ansträngningarna inriktas på att söka åstadkomma lämpliga arrangemang för att täcka otillfredsställda utbildningsbehov,oavsett om dessa avser specifika ämnesområden, specifika befattningskategorier, branscher, företagstyper eller delar av landet. I övrigt anser utredb ningen att en rimlig grad av konkurrens eller åtminstone potentiell konkurrens mellan olika utbildningsarrangörer kan stimulera till förbättrade kurser och kursdokumentation samt aktivare marknadsföring av idên om kursdeltagande som en investering i förbättrade framtida exportaktiviteter.

1. Tidigare utredningar rörande exportutbildning Av tidigare utredningar som berör vidareutbildning i internationell marknadsföring kan framför allt fyra stycken nämnas, nämligen:

Utbud och efterfrågan på exportutbildning i Sverige, undersökning utförd av civilekonom Lars Eriksson år 1967 på uppdrag av Stiftelsen Exportskolan och Sve riges Allmänna Exportförening .

Exportfrämjande verksamhet, betänkande avgivet av exportfrämjandeutredningen, Stockholm 1972, ett betänkande som bl a ledde till inrättandet av Sveriges exportråd. Statens industriverks utredning SIND 1:1974 betitlad Företagareutbildning i mindre och medelstora företag. Utredningen utförd av rådet för mindre och medelstora företag.

1:

Förstudier för den så kallade Internationella ekonomutbildningen vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala, i första hand den studie som ge nomförts vid Göteborgs universitet i maj 1974.

(lnternationaliseringsutredningens betänkande beräknas utkomma samtidigt med föreliggande utredning och har därförinte explicit kunnat beaktas i föreliggande utredning . )

Nedan återges en del av de slutsatser som framkom genom dessa utredningar.

I statens industriverks ovannämna utredning genomfördes bl a en inventering av utbildningsbehovet bland företagsledare i företag av olika storleksklasser. Mindre än 10% av företagarna ansåg sig helt sakna utbildningsbehov medan drygt hälften ansåg sig behöva ingående utbildning i ett eller flera delämnen. Hela 42% av företagsledarna ansåg sig ha behov av orienterande utbildning inom marknadsföringsområdet och 18% önskade djupgående specialutbildning inom området. Motsvarande siffror för exportutbildning bland företagsledare var 29 respektive 11%.

Beträffande andra utbildningsbehov som nära anknyter till ämnesområdet internationell marknadsföring är främmande språk det som oftast angives av företagsledarna. I genomsnitt var tredje företagare ansåg sig behöva ingående språkundervisning .

Mellan 11% och 18% av företagarna uttryckte behov av ingående utbildning i försäljning, ekonomisk planering, organisation, redovisning, produktutveckling och exportförsäljning.

Tabell 1/1

Utbildningsbehovet bland företagsledare i företag i olika storleksklasser

(Tabellen bygger på 247 svar) Utdrag ur SIND 121974 (sid 193) B O Byström. Utredning åt statens industriverk.

Företagsstorlek (antal anställda) 1 2 3 4 5-19 20-49 50-99 100-199 T°talt Ämnesområden I. O I O I O I O I O Allmän företagsledning, 15% 49? 14% 49% 21% 56% 9% 61% 15% 53% organisation Långsiktig planering, finansiering, investe- 17% 39% 13% 61% 18% 58% 20% 559 17% 52% ring splane ring Redovisning, . budgete- . 15% 43% 13% 54% 12% 53% 14% 39% 13% 47% ring, kalkylering

planering Försäljning* mark 23% 33% 17% 46% 18% 44% 14% 45% 18% 42% nadsföringsteknik Exportförsäljning 11% 16% 10% 30% 14% 39% 11% 39% 11% 29% Främmande språk 31% 12% 27% 24% 35% 21% 45% 18% 33% 19% Genomsnittligt utbild- 1,4 3,0 1,2 4,3 1,4 4,2 1,3 4,1 1,3 3,9 ningsbehov, antal ämnen

I avser behov av ingående utbildning O avser behov av orienterande utbildning

1:8

Det bör observeras att uttrycket företagare i industriverkets utredning motsvarar uttrycket top management och inkluderar således i företagsledningen ingående marknadsföringschefer och andra funktionschefer. Rådet för mindre och medelstora företag anför i sin slutrapport bl a: Den ökade utbildningen och den därigenom höjda kunskapsnivån inom alla skikt i samhället har varit en väsentlig faktor bakom de senaste årtiondenas ekonomiska framåtskridande. Det finns därför motiv för vidgade samhällsinsatser på detta område. Detta torde inte minst gälla ifråga om utbildning av personer med företagsledande uppgifter. Framför allt de mindre företagen har ännu ej till fullo utnyttjat det ökade utbildningsbud, som utvecklats av samhället och näringslivet under de senaste decennierna. Erfarenheterna har visat att en del . ;elativt få - företagare regelbundet deltager i utbildningsaktiviteter medan huvuddelen av företagarna sällan eller aldrig deltager i utbildning. Rådet anser därför:

satsning på företagareutbildning riktad till _at_t en ökad personer inom mindre och medelstora företag borde ha klart positiva samhällsekonomiska effekter.

Ett av syftena med SIND 1:l974 är att diskutera hur kunskaper skall kunna tillföras personer i företagsledande ställning för att stärka företagets konkurrensförmåga och utvecklingsmöjligheter. Rådet anser därvid att åtgärder främst bör sättas in för:

tt minimera företagarnas tidsuppoffring för utbildningsaktiviteter _ait förbättra utbildningens innehåll a_tt begränsa kurskostnaderna för företagen a_tt påverka företagarnas attityder till utbildning

Vidare föreslås

git det förslag till regionalisering och decentralisering av SIFU:s verksamhet samt den ökade satsningen på utbildningskonsulentorganisationen innebär en angelägen vidareutveckling av tidigare påbörjade strävanden.

i:

Rådet konstaterar att företagareutbildningen i många fall blir ineffektiv därför att innehållet i utbildningen inte särskilt väl anpassats för mindre och medelstora företag.

Slutligen slår rådet fast att det är angeläget att pröva andra vägar i utbildningsverksamheten än kurser och annan utbildning i kollektiv form. Således föreslås som ett komplement till den befintliga kursverksamheten en mer individualiserad och företagsanpassad utbildning. Utbildning och konsultinsatser skulle i högre grad kunna integreras så att erhållna kunskaper omedelbart kunde omsättas i praktiken och nyttiggöras i företagen.

Då industriverkets utredning haft många gemensamma utgångspunkter med IM- utredningen har det på föreliggande utrednings planeringsstadium varit värdefullt att få ta del av förstnämnda utrednings tankegångar. Härigenom har det även varit möjligt att lägga upp IM-utredningens undersökningar så, att vissa intressanta jämförelser kunnat verkställas. Kompletteringar och fördjupningar har kunnat genomföras på områden som av industriverkets utredning bedömts vara av central vikt för vidareutbildningsfrågorna.

I en undersökning genomförd vid Göteborgs universitet i maj 1974 i samband med det fortsatta planeringsarbetet för den så kallade Internationella :Ekonomutbildningen har utbildningsbehov hos vis sa storföretag med utpräglad exportprofil blivit föremål för undersökning. Data i tabell 1. Z och 1. 3 härrör från intervjuer inom tolv stora exportinriktade svenska företag med tonvikt på de traditionella svenska exportprodukterna järn, stål, verkstadsprodukter och papper. Materialet är tyvärr så litet att det inte medger några långtgående slutsatser av generell art. De framräknade genomsnittsrangsiffrorna för olika ämnen utgör inte heller några goda mått på den faktiska omfattningen av olika utbildningsbehov. Resultatet av studien äger ändå ett visst intresse i föreliggande sammanhang.

:10

Tabell 1/2

Betydelsggradering av språkfärdighet och miljökunskap med uppdelning på storindustrins funktioner och personalgruppens placering - hemma eller utomlands

Språklig kommu- Försäljnings- Ekonomi- Inköps- Genomnikation inom funktionen funktionen funktionen snittsdet främmande moder- dotter- moder- dotter- moder- dotter- rangsgråkområdet bolag bolag bolag bolag bolag bolag siffror

Kunna föra samtal flytande 1 Z 1 1 1 1 1, 2

Kunna föra förhandlingar 2 1 4 3 2 2 2, 3

Kunskaper om relevant fack- 4 4 1 2 3 4 3, 0 terminologi Skriva och läsa 3 3 2 2 4 5 3, Z

Affärskorrespondens 5 5 3 4 5 3 4, Z

Mil jökunskag om re sp. marknad

Kännedom om olika länders lagar och förordningar inom 1 1 1 1 1 1 1, 0 resp. befattningsområde

Känna transportförhållanden och 2 3 2 1 2 2 2, 0 klausuler

Geografiska förhållanden inom 4 2 4 2 3 2 2, 8 resp. marknad

Allm. politisk kännedom om 3 4 2 1 6 2 3, 0 resp. marknad

Seder och bruk 5 5 3 2 4 2 3, 5

Litterära traditio ner 6 6 5 3 5 2 4, 5

Källa: Göteborgs universitet, utbildningsledare C.G. Engström. Internationell ekonomutbildning - avnämaranalys, 1974

Tabell 1/3

Frekvensangivning av behov m. h. t., olika främmande språk samt ekonomiämnen för olika organisatoriska funktioner inom några större svenska industiföretag

Andelen tillfrågande företag som uppgivit sig ha angivna behov inom respektive funktion:

För säljning Ekonomi Inköp 70 70 % gi

Ekonomiämnen

Behovsfrekvens för vissa namngivna företagsekonomiska _delämnen Kostnadhntäktsanalys 30 31 40 Distribution (zmarkn. föring) 55 13 20 Redovisning med finansiering 10 57 Administrationslära 30 0

Anm. Materialet har framkommit genom bearbetning av intervjuer från endast tolv företag, varför siffrorna måste uppfattas enbart som grova indikationer . Källa: Göteborgs universitet, utbildningsledare C.G. Engström. Internationell - 1974 ekonomiutbildnizig avnämaranalys,

Av tabellerna l. 2 och 1. 3 framgår att utbildning i språk och företagsekonomi har mycket hög prioritet både bland marknadsförare, ekonomer och inköpare. Inom språkområdet eftersträvas främst förmåga att tala flytande och att kunna föra förhandlingar på främmande språk. Inom det företagsekonomiska ämnesområdet dominerar delämnena distributionsekonomi och kostnadslintäktsanalvs för marknadsförare, redovisning och finansiering samt kostnads/ intäktsanalys för personal inom ekonomifunktionen samt slutligen kostnads/intäktsanalys (inklusive s k värdeanalys) för personal inom inköpsfunktionen.

Bland marknadsförare inom storföretag gäller enligt denna studie att ett lågt intresse visas för delämnen såsom:

- handelsrätt kulturgeografi informationsbehandling - och finansiering samt redovisning - vissa (t ex italienska och portugisiska) språk

När det gäller allmän miljökunskap om olika marknader betonas främst förhållanden av omedelbart kommersiellt intresse t ex lagar, importbestämmelser och transportförhållanden.

Pedagoger av facket har påpekat att det finns ett klart samband mellan: - nuvarande arbete - arbetserfarenhet - vidareutbildningsbehov

De har bl a hävdat uppfattningen att man tidigare i allt för hög grad varit inriktad på den formella utbildningens roll när det gäller att tillgodose en individs utveckling och utbildningsbehov. I stället bör individens utbildning ses som en kombination av den inlärningssituation som arbetet i sig utgör och en därtill kommande mera formell utbildning. Utbildning bör således inte ses som en satsning som plötsligt höjer individens användbarhet, varpå denna förbättring

1:13

successivt förbrukas och inaktiveras under den därpå följande normala arbetssituationen. Det kan antas att ett kontinuerligt samspel råder mellan utbildning och arbetserfarenhet. Vid behandling av utbildningsfrågor kan man således inte betrakta dessa faktorer som isolerade från varandra. (Dessa tankegångar utvecklas närmare bl a i en licenciatavhandling från Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet; Lars Gunnar Lidberg Utbildningens roll i arbetskarriären.)

1:14

Utbildningsbehov enligt intervjuer med personal vid Sveriges exportråd Ökningen av antalet handelssekreterare (1965 = 3, 1968 = 11, 1973 = 23) liksom tillväxten av antalet uppdrag är båda ett uttryck för ökat behov av expo rtfrämjande service.

Exportuppdragen kommer från både små, mellanstora och stora företag.

Några representanter för handelssekreterarkåren (vilka kanske ser företagens brister och möjligheter bättre från sina erfarenheter av både svensk och utländsk industri) framhåller, att Sverige har många företag med produkter, som är väl lämpade för export, men som ännu inte är etablerade på utländsk marknad. Beträffande utbildningen gäller följande:

Brister i fråga om språk - kravet är flytande samtal - särskilt mindre gäller företag - tyska är illa språket tillgodosett facktermer kan och bör kompletteras efter examen - är fortfarande engelska huvudspråket

Ekonomutbildningen bör innefatta:

ökad inriktning mot marknadsföring översiktlig redovisningsteknik - om kultur och beteende bör något (nationella särdrag kunna få plats i utbildningen i form av temaområden) - affärsteknik - bör praktik. (Denna ingå i utbildningen redan på ett tidigt stadium, med en varaktighet av minst ett halvt år).

Källa: Rapport från Göteborgs universitet, utbildningsledare C.G. Engström avseende förstudie för internationell ekonomutbildning, 1974, bilaga 2.

Den svenska industriproduktionen bestäms självfallet främst och av avsättningsmöjligheterna på den svenska de utländska marknaderna. Eftersom den övervägande delen av industriproduktionen säljs i stark konkurrens med utländska företag måste produktionsutvecklingen bli beroende av de svenska företagens konkurrensförmån.ga i förhållande till utländska företag. Denna konkurrensförmåga får emellertid inte uteslutande uppfattas såsom konkurrenskraftiga priser och förnämligt tekniskt utförande. I icke ringa utsträckning tillkommer vad man kan innefatta i begreppet exportskicklighet. I detta begrepp ingår förmåga att analysera främmande marknader och marknadsföringsförhållanden, att välja rätt exportmarknad, att bedriva på fakta baserad långsiktig marknadsföringsplanering, att utveckla en kostnadseffektiv fördistributions- och serviceorganisation, att säljnings-, marknadsföra rätt produkter samt att förstå att skickligt utnyttja tillgängliga konkurrensmedel. Exportskicklighet förutsätter att kunnande i dessa frågor förvärvas. Detta kan ske på olika sätt. Man kan intervjua andra skickliga exportörer, anlita goda konsulter, läsa lämplig litteratur, deltaga i företagsinterna seminarier eller deltaga i extern kursverksamhet av traditionell typ.

Exportfrämjandeutredningen, (H 1972:2, S 13) skriveri detta sammanhang Den kännedom om utlandsmarknaderna och om internationell marknadsföringsteknik som finns inom näringslivet utgör en väsentlig tillgång i företagens ansträngningar att hävda sig på världsmarknaden. Förav kunnande inom olika områden av betydelse för medling effektiviteten i dessa ansträngningar framstår därför som för den organisation som ansvarar för en viktig uppgift den exportfrämjande verksamheten. Denna organisation måste sålunda aktivt medverka till att få till stånd och finna lämpliga former för ett kontinuerligt utbud av informationer och erfarenheter mellan företagen. Den måste också på egen hand insarnla och selektivt förmedla upplysningar om sådana erfarenheter från olika företags av utländska marknader som kan vara andra bearbetning icke konkurrerande företag till nytta.

Slutligen bör även omnämnas de utredningar som föregått inrättandet av statens industriverk (Prop. 1973:41) samt inordnandet av SIFU (statens institut för företagsutveckling) under statens industriverk fr o m den 1 _juli 1974. (Prop. 1974:47). När beteckningen statens industriverk förekommer i detta betänkande inkluderas således däri den tidigare SIFU-verksamheten.

I det betänkande (Ds I 1973:4) som presenterades av organisationskommitten för statens industriverk och SIFU bedöms det vara viktigt att den framtida organisationen utformas på ett sådant sätt att en klar gräns drages mellan industriverkets centrala planerings- och myndiLhetsuppgifter inom det näringspolitiska området och SIFU-tjänsterna vad avser den rena operativa serviceproducerande verksamheten. Vidare säger organisationskornmitten i sitt betänkande att för att förbättra SIFU:s möjligheter att nå ut med sina tjänster till de mindre och medelstora industrioch hantverksföretagen har riksdagen beslutat att en ökad regionalisering skall ske av den nuvarande SIFU-verksamheten. Mot denna bakgrund utgör enligt kommittens uppfattning den utbildningskonsulentverksamhet som SIFU för närvarande bedriver i princip en integrerad del av den företagsservice som företagareföreningarna har att utföra på regional nivå. En närmare samordning mellan slFUzs utbildningskonsulenter och företagareföreningarna bör därför åstadkommas.

Kommitténs rekommendation rörande en utbyggnad av den regionala utbildningskonsulentverksamheten håller som bekant nu på att förverkligas. Den grundläggande organisationsuppbyggnaden beräknas planenligt vara slutförd under budgetåret 1975/76. Kommittén ansåg vidare att den ökade regionaliseringen av den tidigare SIFU-verksamheten främst via företagareföreningarna inte behövde utesluta att slFUzs dåvarande regionala organisation i betydande utsträckning kunde utnyttjas för uppgifter rörande bl. a. kursledning, kursadministration och marknadsbearbetning.

Nyss citerande utredning innehåller många värdefulla synpunkter på bl. a. regionala kursaktiviteter. Exportfrämjandeutredningen behandlar behovet av central och planering samordning. Sammantagna utgör de båda utredningarna en naturlig utgångspunkt för IM-utredningens organisationsöverväganden.

Exportskicklighetens betydelse för den svenska samhällsekonomin Betydelsen av Sveriges internationella handel i jämförelse med andra länder framgår kanske bäst av det förhållandet

att Sverige har ca 2 o/oo av världens befolkning, men

svarar för ca 2, 5% av världshandeln. Beroendet av utländska marknader ökar. I takt med detta ökar de satsningar som svenska företag gör utomlands i form av egna försäljning so rgani satione r och produktions anläggning ar .

I den studie av B Swedenborg som Industrins utredningsinstitut (IUI) år 1973, Den svenska industrins publicerat investeringar i utlandet, anges att närmare 240 koncerner inom svensk industri rapporterat att de hade dotterföretag eller minoritetsintressen i utlandet år 1970. Över 80 av dessa hade förvärvat sina utländska intressen under perioden 1965 - 1970. Antalet företag med producerande dotterföreökade från 82 till 107 under samma period. tag i utlandet

De utlandsinvesterande svenska företagen representerar del av svensk industri. De 107 koncerner som en ansenlig även haft produktion vid utländska dotterföretag sysselsatte 1970 ca 380 000 personer på den svenska hemmamarknaden vilket motsvarar drygt 40% av den svenska industrins totala sysselsättning. Dessa företags andel av förädlingsvärdet var av ungefär samma storleksordning. Deras andel av svensk export utgjorde dock hela 55%. Lägges därtill export från svenska koncerner med säljande utländska dotterbolag men utan egen produktion i utlandet stiger siffran till 73% av den svenska industrivaruexporten. De framgångsrika svenska exportföretagen arbetar således med helägda utlandsbaserade mark- De industriföretag som inte nadsföringsorganisationer. har detta svarar endast för 27% av den svenska exporten. Detta att framgångsrik exportverksamhet förutsätter antyder mycket aktiv internationell marknadsföring via egen, delvis utlandsstationerad försäljnings- och marknadsföringsorganisation. Hänvisning göres här till den refererande IUI-utredningen tabellerna 1/5 och 1/6. Den senare tabellen visar enligt att de utlandssituerade koncernerna har vuxit snabbare även i Sverige under perioden 1965 - 1970 än övrig svensk industri.

Av tabell 1/6 framgårlatt koncerner med utländska

dotterbolag och minoritetsintressen ökat sin export 86% mellan åren 1965 - 1970 medan hela den svenska industrin under samma period ökat 72%.

Tabell 1/5

De svenska koncernföretagens försäljning, export och leveranser till utländska dotterbolag 1970

Leveranser Export till utländska dotterbolag Antal Försälj- . . l *70 av . . I % koncer-

113311 Elg/IHJ

ning försälj-

ner r expor avt

Milj. kr. ning Koncerner med enbart försäljande dotterföre- 129 16 886 6 437 38 629 10 tag eller minoritetsintressen Koncerner med producerande 107 41 912 18 736 45 6 228 33 dotterföretag Alla utlandsinvesterande 236 58 798 25 173 43 6 857 27 företag

Anm. De svenska koncernföretagens försäljning är e_xl_$lgs_iv_e leveranser till utländska dotterbolag. Eliminering av interna leveranser mellan svenska koncernföretag gör att försäljningsvärdet i tabellen inte kan jämföras med saluvärdet i svensk industristatistik som inkluderar leveranser mellan arbetsställen. Industristatistikens redovisning av saluvärdet inom industrin innebär även att exportandelen för hela industrin inte kan beräknas och jämföras med de som anges i tabellen.

Källa: Swedenborg, B 1973. Den svenska industrins investeringar i utlandet, IUI, Stockholm.

Tabell 1/6

Total svensk industrivaruexport och export från svenska

industriföretag med utländska dotterföretag eller minoritets-

intressen 1965 och 1970

Löpandepriser

För- I % av svensk ändring industrivarui % export 1965 1970 1965milj. kr milj. kr 1970 1965 1970

Total svenskindustrivaruexp0rt“ 19970 34380 72 100 100

Export från svenskaindustriföretagmedutländska dotterföretagoch minoritetsintressen 13525 25215 86 68 73 däravleveransertill: försäljandedotterföretag” 1921 4 232 120 10 12 producerandedotterföretagC 1 179 2 677 127 6 8 minoritetsägdaproduktionsföretag 76 219 188

“ Källa: Omräkningfrån SITC i SOS, Utrikeshandel,del 2, till ISIC utförd av statistiskacentralbyrån. Uppgifternaavseri princip sammakoncernerbådaåren.Bortfalletsvararhär för uppskattningsvis knappt 2% av exportvärdetbåde1965och 1970.Seför övrigt anmärkningtill tabell 4. ” Summaleveransertill utländskadotterbolagsomangeshär (6 909 milj. kr 1970) överensstämmer inte medvad somangavsi tabell 1 (6 857milj. kr 1970)på grund av den metod som använtsför att fördela leveransernapå försäljanderespektive produoerande dotterföretag.Metodenmedfören obetydligöverskattningav detotala leveranserna, somframgårav not 1, s. 64. d Uppgiften utgör en underskattningpå grund av svarsbortfall.

Källa: Swedenborg, B, 1973. Den svenska industrins investe-

ringar i utlandet IUI, Stockholm.

1 20

Den refererande undersökningen har gällt svenskägda industriföretag med mer än 50 anställda i Sverige. Någon fördelning i storleksklasser av de i undersökningen ingående svenska moderföretagen framgår inte av utredningen. Man torde emellertid kunna utgå ifrån att tyngdpunkten av dessa ligger på företagsstorlekar med över 200 anställda per företag, dvs relativt stora företag. I sin doktorsavhandling De mindre industriföretagens exportbeteende (Lund 1974) konstaterar författarna Hans Hyrenius och Ingvar Sj ögerås på sidorna 4 och 5: Emellertid kan man inte ur tillgänglig statistik utläsa omfattningen av de mindre företagens internationella verksamhet annat än indirekt genom att studera exporten från småföretagsrika branscher. Vi vet således inte explicit vilken andel småföretagen har av den totala svenska exporten. Inte heller känner vi i vilken omfattning den mindre industrin har etablerat sig i ut-

Vidare saknas statistik som anger i vilken omfattning småföretagen har licensgivning till utlandet.

Även om vi inte närmare kan belysa betydelsen av de mindre företagens exportverksamhet genom att direkt visa på dess omfattning, torde man kunna hävda att den inte är oväsentlig. Det är inte otroligt att de mindre företagens export i framtiden kommer att växa i omfattning - t ex på. grund av ökad specialisering - och därmed öka i betydelse.

De citerade undersökningarna visar:

- med målmedveten utlands _at_ stora företag satsning och egen utlandsbaserad försäljningsorganisation är framgångsrika och växer snabbare (även i Sverige) än vad fall et är med mindre och föga exportinriktade företag

- små företag har intressanta attmånga produkter med stor exportpotential som dock inte realiseras bland annat på grund av bristande kunskaper i internationell ma rknadsfö ring - att utbildningsbehovet inom ämnesområdet internationell marknadsföring är stort både inom små och stora företag med exportpotential.

Avslutningsvis presenteras här några diagram till belysning av den svenska exportens inriktning, omfattning och effekt på handelsr och bytesbalanserna. Den svenska exporten har ökat kraftigt de senaste 20 åren nämligen i löpande värde från 8 miljarder år 1952 till drygt 53 miljarder 1973. Dess inriktning till olika länder framgår av illustration 1/7.

V5

SVERIGES STÖRSTA HANDELSPARTNER 1973

EXPORT IMPORT Mrd kr Västtyskland Storbritannien Danmark Norge USA Finland Frankrike Nederländerna_ 35,5 rnrd Belgien-Luxemburg italien Schweiz De 11 länderna mottog 1973 75 % av det svenska exportvärdet och levererade 77 % av det totala importvärdet.

Källa: Svensk Export 2/1974

1 22

Den resulterande handelsbalansen gentemot olika länderområden åren 1972 och 1973 framgår av diagram 1/8.

Diagram 1/8

Sveriges handelsbalans gentemot olika länderområden 1972 och 1973 [mkr]

SVERIGES HANDELSBALANS GENTEMOT OLIKA LÃNDEROMHÅDEN 1972OCH 1913 (mkr) mrd kr 7000? WW* t, . M7_ TOTALT

Ulvecklmgs» landet Nordamerika

Slalshandels» landar

Svensk Export 2/74 0 5

Överskottet i handelsbalansen steg således från 3, 1 miljarder kronor år 1972 till 6, 7 miljarder kronor år 1974. Som en följd därav blev resultatet i bytesbalansen ett sammanlagt överskott för 1973 om ca 4, 6 miljarder kronor mot drygt 1, 2 miljarder kronor för 1972. (Diagram 1/9).

P23

Diagram 1/9

Bjtesbalansens utveckling 1969 - 1973 (mrd kr)

7 BYTESBALANSENS UTVECKLING 1969-73 (mrd kr)

mrd kr

6,5 l

r- 6 0 i I / 5,5 - / 5,0 j Korrigerad 4.5 __ handelsbalans S! II

,I

,I

3,5 _ / / j / 3,0 [I J: 2,5 1-

x/ /

/ . 2.0 I l l 1 5- - l Korrlgerad bytesbalans 1,0 I - 1.1, 1 l l / / / §4 _

l/ i

i-;------..__ -

7 :J: .-.---

›/. Tr/rkererlnanr_

70 1971 |972 1973

Källor: Preliminär nationalbudget 1974.Sveriges mksbenks Förvaltningsberättelse 1973. Statistisk Årsbok 1973

Med överskottet i bytesbalansen på. cirka 4, 6 miljarder

kronor och ett kapitalutflöde på cirka 200 miljoner kronor

(mkr) kan ett preliminärt nettovalutainflöde på 4, 4 mil-

jarder kronor noteras.

Svenska exportframgångar baserade på goda, marknads-

anpassade produkter, målmedveten internationell mark-

nadsföring och stor exportskicklighet är således av vital

betydelse för svenskt näringsliv och svensk ekonomi i

stort. Den satsning på förbättrad exportskicklighet via

vidareutbildning i internationell marknadsföring som

diskuteras i föreliggande rapport bör ses mot denna bak-

grund.

KAPITEL 2: UTREDNINGENS OLIKA FASER OCH DEL- PROBLEM - EN ÖVERSIKT

KAPITEL 2: UTREDNINGENS OLIKA FASER OCH DEL- PROBLEM - EN ÖVERSIKT

Upplevda utbildning sbehov Tillkommande prognostiserade utbildnings behov Existerande kursutbud Problem och hinder för kursdeltagare Otillfredsställda utbildningsbehov Ekonomiska incitament för kur sanpas sning Utredningens organisationsförslag Deltagarvärdering av kurskvaliteten 2.9 Utbildningsformer och utbildningshjälpmedel 2.10 Översiktsdiagram

2:1

KAPITEL 2: UTREDNINGENS OLIKA FASER OCH DEL- PROBLEM - EN ÖVERSIKT

Ul›pl evda utbildning sbehov

Såsom påpekats i utredningsdirektiven är det möjligt att många marknadsförare och företagsledare inte är fullt medvetna om sina utbildningsbehov. Denna bristande insikt kan tänkas gälla såväl utbildningsbehovens art och omfattning som behovens relativa angelägenhetsgrad.

Trots denna potentiella felkälla har det ändå ur utredningens synvinkel bedömts naturligt och nödvändigt att genomföra en kartläggning av upplevda utbildningsbehov_ inom ämnesområdet internationell marknadsföring bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågeställningar. Resultatet av denna kartläggning har sedan kompletterats bland annat via expe rtbedömningar av tillkommande utbildningsbehov inom olika delämnen, vilka dagens marknadsförare tenderar att underskatta.

Undersökningen av upplevda utbildningsbehov har inte endast syftet till att kartlägga det relativa intresset för olika ämnesområden. Den har även upplagts så att den medger behovsjämförelser. Genom dessa har man bland annat kunnat uppmärksamma: - för olika skillnader i behovsprofilerna slags befattningshavare - skillnader i behovsprofilerna för olika av branscher typer och företags storlekar

- samvariation med andra behovsprofilernas bakgrundsvariabler såsom företagets exportandel eller befattningshavarens ålder, exporterfarenhet etc.

Denna kartläggning av subjektivt upplevda utbildningsbehov har genomförts via en enkätundersökning bland ett av statistiska centralbyrån (SCB) draget stickprov av svenska exporterande företag och därtill knuten exportengagerad personal. Frågeformuläret återges i bilaga l av denna rapport och enkätundersökningens resultat i bilaga Z. Övriga frågeställningar som

2:2

av undersökningstekniska skäl samordnats med denna behovskartläggning diskuteras i avsnitt 3. 1. De viktigaste kompletterande frågeställningarna är:

- marknadsförarnas faktiska deltagande i företagsinterna respektive företagsexterna kurser och den nytta man ansett sig ha av kursverksamheten,

- i samband problem med kursdeltagande och hinder för bevistande av flera kurser,

- anlitande av konsulter och andra instanser rådgivande såsom ett substitut för att tillägna sig företagsintern ma rknadsfö ringskun skap.

Tillkommande prognosti se rade utbildningvLsbehov

En del av utbildningen i internationell marknadsföring avser några relativt väl etablerade och klart avgränsade ämnesområden t ex emballageteknik, val av distributionsvägar eller hantering av exportdokument. Ofta efterfrågas och utbjuds utbildning inom dessa områden på kontinuerlig basis och i väl etablerade former.

Utöver traditionella ämnesområden av här exemplifierad art - ofta sammanfattade under beteckningen exportteknik - tillkommer ämnesområden som relativt plötsligt aktualiseras. Orsakerna kan exempelvis vara:

- tillkomsten av ny lagstiftning, nya marknadsblock eller nya dokument och hanteringsrutiner,

- av redan existerande av bekraftig skärpning problem tydelse för exportansträngningarnas framgång, exempelvis valutaproblem, inflations- och finansieringsproblem,

- tillkomsten av nya föreställningsramar, begreppsapparater, system, procedurer, tekniker eller hjälpmedel, ofta utvecklade av forskningsinstitutioner men av uppenbart intresse för internationella marknadsförare.

Som exempel på den första gruppen av faktorer erinras här om den gemensamma marknadens nya ursprungsregler. Dessa har gett upphov till en mycket omfattande kursaktivitet inte minst genom samarbete mellan Sveriges exportråd

2:3

och Stiftelsen Samma gäller de kraftigt ökade Exportskolan. möjligheterna att avsätta svenska produkter i Japan och Öst-

Europa.

Som kategorin kan nämnas det intresse exempel på den andra från sida som knutits till eskaleringsklausuler och företagens för ster. arrangemang att gardera sig mot kursförlu

kan nämnas Howard Som ett exempel på den tredje kategorin Perlmuttens modeller för klassificering och analys av transnationell och de så kallade multinationella företagsamhet. och ledningsfilosofi. Andra exempel företagens expansionssätt Hudsoninstitutets framtidsscenario The Global Corutgör Environment 1985 - 2000, framtidssimuleringen vid porate Massachussets Institute of Technology (M. I. T. ), Stanford Research Institute/s långsiktsplaneringsmodeller, satsningen studier av nationella kulturmönster på så kallade komparativa och dessas krav dennes organisation och på marknadsföraren, dennas anpassningsförmåga till lokala seder, attityder, värderingar och infrastruktur.

Då företagsekonomisk expertis vanligen är mera informerad om pågående akademiska forsknings- och utvecklingsansträngoch dessas förväntade resultat har utredningen sökt ningar marknadsförarnas rapporterade utkomplettera egenhändigt med för tillkommande viktiga bildningsbehov expertprognoser framtida ämnesområden, vilka idag kanske ter sig lätt utopiska x) för många praktiskt verksamma marknadsförare.

av stort framtida intresse är Exempel på utbildningsområden av in- och utländska så kallade datorstödda markutnyttjandet nadsdatabanker, konstruktion av så kallade marknadsreaktionsmodeller (vilka i matematisk form beskriver marknadens sannolika reaktioner inför olika typer av marknadspåverkan) samt så kallade multivariata statistiska metoders ökade tilllämplighet på marknadsföringens problem.

På ett mera konkret plan kan man förutse behov av kurser rörande:

- framtidens utlandssäljare och dennes säljhjälpmedel

x) Prognosresultatet framläggs på sid. 41:20-41:22.

2:4

bokföring, kalkylering och prissättning i länder och tider av extrem inflation och perioder av prisstopp

systematisk förnyelse och rensning av produktsortimentet i syfte att vidmakthålla internationell konkurrenskraft.

Existerande kursutbud

Sedan utbildningsbehoven i internationell marknadsföring belysts genom intervjuer med marknadsförare har utredningen belyst kursutbudet via intervjuer med de viktigaste kursarrangörerna inom ämnesområdet.

Intervjuer har således genomförts med bland annat följande organisationer: Sveriges exportråd, Stiftelsen Exportskolan, Institutet för statens företagsledning (IFL), industriverk, Sveriges Marknadsförbund, Svenska Marknadsledargruppen, Institutet för Högre samt kurs- Marknadsföringsutbildning ansvariga för marknadsekonomutbildningen vid universitet och högskolor samt den under hösten 1973 igångsatta internationella ekonomutbildningen vid fyra olika lärosäten.

Bland de frågeställningar som härvid behandlats märks bland annat följande:

- kursform kurslängd - kursinnehåll målgrupp deltagarkostnad - kursorter - anlitade lärarkrafter - förekomsten av praktikfall - förekomsten av efterhandsdokumentation deltagarantal per kurs och år - kursernas kontinuitet och frekvens kursutvärdering - konkurrens från upplevd andra arrangörer

Resultaten av dessa intervjuer redovisas i kapitel 5. Intervjutekniken beskrivs i avsnitt 3.3.

2:5

2. Problem och hinder för kursdeltagare

Redan idag existerar ett betydande kursutbud inom ämnesområdet internationell marknadsföring. Utredningen har därför funnit det angeläget att undersöka i vilken mån representanter för olika företagstyper deltagit i sådan utbildning, vilken nyjtlman ansett sig ha haft av den samt de problem och hinder som gör att inte flera marknadsförare och annan exportanknuten personal utnyttjar sig av existerande utbildningsmöjligheter .

Vissa hypoteser om orsakerna till att personal inte i större omfattning deltar i existerande externa kursaktiviteter kan hämtas ur den i det föregående refererade utredningen Företagareutbildning i mindre och medelstora företag.

Nämnda utredning kommer bland annat fram till följande hindrande faktorer: tidsbrist, höga kostnader, långa avstånd till kursorten, bristande studievana.

IM- utredningen har ytterligare sökt belysa frågeställningen genom en längre gående precisering av hinder för kursdeltagande. Således har förekomsten och styrkan av följande hinder analyserats: - frånvaro av relevanta kurser - bristande om kursutbud kunskap - för höga kursavgifter - för kurskostnader höga indirekta - bristande tid - till kurser inom negativ attityd företaget - bristande studievana - till deltagarens behov, dålig kursanpassning bransch etc - för heterogen deltagargrupp - främmande kursspråk Resultat från undersökningen av problem vid och hinder för kursdeltagande presenteras i kapitel 6 (avsnitt 6. 5) samt i bil. 2. Av avsnitt 6. 6 samt bilaga 2(sid.46ff) framgår även hur

2:6

kursverksamheten bör vara arrangerad för att vinna ökad genomslagskraft i målgrupper vilka för närvarande endast i blygsam omfattning utnyttjar sig av tillgängligt kursutbud.

Otillfreds ställda utbildning sbehov

Genom att jämföra konstaterade utbildningsbehov med existerande kursutbud är det möjligt att fastställa områden vilka för närvarande är mindre väl tillgodosedda. Sådana jämförelser kan bland annat påvisa:

- ämnesområden där kursutbud saknas eller där viktiga x utbudet är unde rmåligt

- som för närvarande inte regional kursefterfrågan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt

- kurser, vilka efterfrågas men för målgruppsanpassade närva rande inte tillgodo s e s

- kursformer vilka är illa med avseende tillgodosedda på kurslängd, kurstidpunkt, kursplats, lärarkrafter, kurshjälpmedel etc.

Utredningsdirektiven har tolkats så att utredningen primärt bör utpeka ämnesområden vilka för närvarande är illa tillgodosedda. En jämförelse av kursutbud och efterfrågan genornföres därför i kapitel 6, där även vissa allmänna synpunkter på existerande utbuds kvalitet återfinnes.

2. Ekonomiska incitament för kursanpassning

För att uppmuntra utveckling av helt nya kurser samt ökad branschregionalisering eller företagsanpassning av redan existerande kurspaket krävs enligt utredningen i många fall ekonomiska incitament. Dessa kan tänkas beröra såväl utbuds- som avnämarsidan och inriktas på ett eller flera av följande moment: kursplanering kursproduktion - förnyelse- och vidareutveckling av befintliga kurser - bransch- eller företagsanpassning av befintliga kurser - regionalisering av utbudet - föreläsararvoden - deltagaravgifter

2:7

- kostnader för resor, kost och logi deltagares - kostnader för efterhandsdokumentation - inom deltagarnas företag. uppföljningsåtgärder

Behovet och lämpligheten av bidrag för täckande av kostnader för dessa moment diskuteras i kapitel 7, speciellt i avsnitt 7.9, sid. 7:22-30. Utredningen har vidare skisserat lämpliga organisatoriska arrangemang för identifiering av framtida utbildningsbehov, icke behov samt former för eventuellt statligt tillgodosedda stöd till ifrågavarande vidareutbildning.

Utredningens organisationsförslag

Av utredningens direktiv framgår att det åligger utredningen att framlägga förslag till någon form av central planering av vidareutbildningen i internationell marknadsföring. Den sakkunniges bedömning är att betydande styreffekter uppstår redan genom att regelbundet undersöka och publicera fakta om:

- utbildningsbehov upplevda - otillfreds ställda utbildningsbehov - och hinder vid problem kursdeltagande - att förbättra utbudet och underlätta möjligheten kursdeltagande samt - av avhållna kurser systematisk bedömning

På områden där etablerade utbildningsinstitutioner på. ett tillfredsställande sätt fullgör sina utbildningsuppgifter finns något behov av att bygga upp nya konkurrerande knappast Däremot förefaller det rimligt utbildningsorganisationer. att finna former för övergripande analyser, samordning, uppmärksammande av otillfredsställda behovsområden, stöd åt ambitiösa men dyrbara och/eller speciellt riskfyllda utbildningsprojekt osv. En av utredningens deluppgifter har därför varit att arbeta fram ett förslag till organisatorisk av existerande resurser. Det centrala ansvaret samordning för exportfrågor som redan ålagts Sveriges exportråd har därvarit liksom de regionala utbildvid en naturlig utgångspunkt

2:8

ningsaktiviteter som bedrivs av SlFU-enheten i nära samarbete med företagareföreningarna. Stiftelsen Exportskolans omfattande utbildningsaktiviteter förtjänar även speciellt beaktande. Resulterande organisationsförslag framläggs i kapitel 8.

2.8 Deltagarvärdering av kurskvaliteten

Genom att endast notera hur många individer som under en given tidsperiod underkastats utbildning i vissa delämnen belyses endast utbildningens kvantitativa aspekter. Lika viktig är enligt uredningens uppfattning självfallet utbildningens kvalitativa aspekter. En kvalitativt god kurs utmärks bland annat av följande:

ett genomarbetat kursprogram väl avvägda kursinslag - föreläsare skickliga lämpliga praktikfall skicklig praktikfallsledning - bra illustrationsmaterial (stordia eller motsvarande) - adekvat och välorganiserad efterhandsdokumentation - för målgruppen väl avvägd ambitionsnivå och framstegstakt tillräckligt homogen deltagarstruktur för att medge meningsfulla diskussioner - mellan god överenstämmelse utsänt kursprogram och faktiskt innehåll - till hänvisningar litteratur, konsulter etc som kan hjälpa deltagarna att senare driva frågorna vidare inom sitt företag .

En speciell telefonintervjuundersökning har därför genomförts bland 150 före detta i syfte kursdeltagare att belysa existerande utbildnings allmänna kvalitet och brister. Resultatet redovisas i avsnitt 5. 6. (Ytterligare fakta om kursdeltagande och kursnytta framgår av bilaga Z, sid. 41 - 50.)

2.9 Utbildning sforme r och utbildning shjälpmedel Det yttersta syftet med en förbättrad vidareutbildning i internationell marknadsföring är självfallet förbättrad

2:9

svensk och därmed ökad internationell konexportskicklighet kurrenskraft. Detta innebär att med givna resurser nå förbättrat resultat eller att nå samma resultat med en minskad insats av marknadsföringsresurser d.v. s. höjd resursanvändning seffektivitet. Accepterar man denna övergripande målsättning för utbildningen i internationell marknadsföring, bör man uppmärksamma att ökad kunskapsöverföring i sig inte är någon absolut garanti för ökad exportskicklighet. Effektiv marknadsföringsut bildning bör nämligen inte endast resultera iEEL skapsöverföring utan också i en attitzdförändring hos kursdeltagarna, vilken skapar förutsättningar för en beteendeförändring i det exporterande företaget. Om kursverksamheten inte resulterar i någon som helst förändring i företagets sätt att handskas med sin exportproblematik, har kursverksamheten misslyckats med avseende på den ovan skisserade övergripande målsättningen.

Utredningen har därför funnit det angeläget att uppmärksamma även andra utbildningsformer än traditionell företagsextern kursverksamhet. Exempel är: - kurser företagsinterna - externa kurser men företagsspecifika företagsinternt projektarbete i anslutning till externa kurser samt - ren konsultverksamhet i syfte att hjälpa företag att omsätta idéer och metoder i för företagets personal praktiskt gripbara termer och metoder.

Ovanstående är närmast komplement till traditionell kursverksamhet. Det existerar även substitut i form av litteratur, kassettinspelat material eller så kallade multi-mediapaket omfattande exempelvis ljudkassetter, kurshäften och bildmaterial. Det kan nämnas att flera organisationer bl a Esselte-Studium, Esselte- Bonniers Audiovisuella AB (EBAV) samt Sveriges Marknadsförbund för närvarande experimenterar med sådana kurspaket riktade till befattningshavare i företag. Även inom TRU (Television och radio i utbildningen) finns självfallet ett avsevärt kunnande i användningen av så kallade multimediaformer. Då man även kan räkna med att

2:10

kassett- TV respektive bildskivor för uppspelning på hemma- TV blir allt vanligare under de närmaste åren har det befunnits lämpligt att inte ensidigt begränsa utredningens blickfält till redan väl etablerade kursformer. I direktiven sägs även att särskild uppmärksamhet bör ägnas så kallad fö rp roduc erad utbildning.

7 (avsnitten 7.11 - en översikt Ikapitel 7.13) ges därför över nya och väntade utbildningshjälpmedel av stort: intresse för framtidens utbildningsformer.

2.10 Översiktsdiagram

På nästa sida återges i förenklad form en översikt över utredningens olika delmoment och dessas tidsmässiga samordning. Följande förkortningar används i diagrammet:

= Planering = Fältarbete n Databearbetning

CWMUWU

= Slutsatsdragning = Rekommendationer = Utrednings rapportarbete

Huvudmoment Tidsmässig förläggning

- Totalplanering E - Enkätundersökning FP I F D IS+RI U j av behov - Personliga intervjuer I med kursarrangörer - Enkätunde r sökning

l P l F D [SFR I 1

(problem och brister) - Kurskvalitetskontroll

via deltagarintervjuer f p I p ID+S_ _

per telefon - Jämförelse utbud/

mms

efterfrågan på IM- E3]

utbildning - samarbetsorganisation

Hår:

P+F för IM-utbildning - Förproducerad utbild-

ning och morgondagens i

utbildningsteknologi

- Ekonomi ska kalkyler [J i 9:1 C

- Utformning av slutrapport E |B+U|

april maj juni juli aug. sept.

1-

1 mars T -dec.

1974 1974

P : Planering F : Fältarbete D = Databearbetning S = Slutsatsdragning R = Rekommendationer U = Utredningsrapportarbete

Anm: Utöver vad som framgår av ovanstående tablå har slutrapporten underkastats en avslutande språklig och formell översyn under Våren 1975.

KAPITEL 3: TILLÄMPAD UTREDNINGSMETODIK

KAPITEL 3: TILLÄMPAD UTREDNINGSMETODIK

Sid. 3.1 3:1 Kapitlets syfte 3. 2 bland marknadsförare 3:2 Enkätundersökning 3. 3 intervjuer med kursarrangörer 3:3 Personliga 3. 4 Kurskvalitetskontroll via deltagarintervjuer 3. 5 Expertprognoser avseende tillkommande 3:6 utbildningsbehov 3. 6 Expertbedömning av framtidens utbildnings- 3:7 teknologi 3. 7 i övrigt 3:8 Utredningsmetodik

3:1

KAPITEL 3: TILLÄMPAD UTREDNINGSMETODIK

Kapitlets syfte l de båda föregående kapitlen har utredningens utgångspunkter, allmänna uppläggning och olika huvudfrågeställningar redovisats. I föreliggande kapitel belyses den valda utredningsmetodiken, d. v. s. vilka undersökningsmetoder som använts för att belysa utredningens olika frågeställningar. Varje delproblem som redovisats i kapitel 2 motsvaras självfallet inte av ett separat undersökningsmoment eller en unik undersökningsteknik. Ur undersökningstekpisk_ synvinkel är det ofta både lämpligt och ekonomiskt fördelaktigt att samordna flera olika frågeställningar och få dem besvarade genom ett och samma undersökningsförfarande, t. ex. genom en enkätundersökning. I andra fall tvingas man däremot tillgripa flera olika undersökningsmetoder för att besvara en enda frågeställning. (Så är exempelvis ofta fallet om frågan kräver belysning från flera olika parter, vilka inte kan nås genom likartade kontakt- och intervjumetoder.)

Syftet med detta kapitel är således att ge en översikt över de metoder som använts för att belysa olika aspekter av ut- . redningens problemkomplex. Avsikten är däremot inte att här ge någon ur vetenskaplig synvinkel oantastlig presentation av vald metodik, existerande metodalternativ, felkällornas art och storlek, etc. (En mera djupgående diskussion av hithörande frågor återfinnes bl. a. i bilaga 2 i anslutning till där presenterade enkätundersökningsresultat. Kalkylförutsättningar, prognoskänslighet m.m. för utredningens överslagsberäkningar diskuteras i anslutning till dessa beräkningar som främst framläggs i kapitlen 6, 7 och 8.) De tillämpade undersökningsmetoderna framgår av innehållsförteckningen till detta kapitel. De motiveras och kommenteras närmare nedan.

Enkätundersökning bland ma rknadsfö rare

Genom en enkätundersökning bland befattningshavare inom svenska exportföretag har utredningen sökt belysa och kvantifiera bl a följande frågor:

- Av marknadsförare subjektivt upplevda utbildningsbehov inom ämnesområdet internationell marknadsföring - faktiska i företags- Marknadsförarnas del tagande interna och externa kurser samt den nytta de ansett sig ha haft av kursdeltagandet

- Hinder för mera omfattande kursdeltagande och problem i samband med genomfört kursdeltagande

- Anlitande av konsulter och andra instanser rådgivande såsom substitut för företagsintern marknadsföringskunskap - Diverse om de intervjuade marknadsbakgrundsdata förarna och deras företag som möjliggjort analyser av hur utbildningsbehoven varierar med hänsyn till branschtillhörighet, befattning, beföretagsstorlek, fattningshavarens ålder, exporterfarenhet nhm,

De övriga frågeställningar som belysts i anslutning till enkätundersökningen framgår av det utnyttjade enkätformuläret. Detta in extenso som bilaga 1 till återges denna rapport.

Praktiskt taget alla på. stickprovsteknik baserade intervjuundersökningar är behäftade med vissa felkällor, vilka av undersökningsexperter brukar behandlas under rubrikernava1iditet-, reliabilitets- och representativitetsfel.

De tillförlitlighetsproblem som förknippas med enkätundersökningen, förekomsten av alternativa undersökningsmetoder samt motiven för den valda metodiken presenteras i po1.mag. Göran Götbergs redogörelse för enkätundersökningens metodproblem i bilaga 2 till denna rapport. (Sidan 3-8 av bilaga 2)

3:3

De frågor som den mera praktiskt orienterade läsaren har att ställa sig är huruvida väsentligt bättre underanledning stått till buds och om användningen av såsökningsmetoder dana alternativa undersökningsmetoder förbättrat resultatens tillförlitlighet i sådan utsträckning att merkostnaderna för mera sofistikerade metoder varit motivevetenskapligt rade från denna utrednings mera praktiska utgångspunkter. Enligt utredningens uppfattning är detta icke fallet.

Personliga intervjuer med kursarrangörer

Intervjuer med kursarrangörer har främst genomförts i syfte att kartlägga nu existerande kursutbud. Bland de frågeställningar som därvid behandlats återfinnes följande: - kursform kurslängd - kursinnehåll målgrupp deltagarkostnad - kursorter - anlitade lärarkrafter - förekomsten av praktikfall - förekomsten av efterhandsdokumentation - och år deltagarantal per kurs - kursernas kontinuitet och frekvens kursutvärdering - konkurrens från andra upplevd arrangörer.

l anslutning till arrangörsintervjuerna har även kursprogram, broschyrmaterial, deltagardokumentation, kursledardokumentation etc. analyserats. Eftersom nådda målgrupper ofta inte överensstämmer särskilt väl med de målgrupper arrangören enligt kursprogrammet riktat sig till, har deltagarlistor infordrats för kurser inom lM-ämnesområdet i syfte att studera vilka målgrupper som de facto nås genom respektive kursverksamhet.

I anslutning till arrangörsintervjuerna har även följande områden berörts: regionala kurser, kurser speciellt inriktade mot små och medelstora företag, svårigheten att få Stockholmslärare att uppträda i landsorten, bristen på goda lokala lärarkrafter, merkostnaderna för och det tidvis bristande intresset för regionala arrangemang och pris sättning söverväganden.

De genomförda arrangörsinte rvjuerna har även syftat till att belysa de olika kursarrangörernas unika profil, specifika kompetens, primära målgrupper rn m. Härigenom har ett underlag erhållits för utredningens förslag till organisatorisk samverkan mellan olika parter med utnyttjande av dessas specifika kompetens i delvis nya former.

För intervjuerna med olika kursarrangörer har ett hårt strukturerat s. k. standardiserat frågeformulär befunnits mindre lämpligt. I stället har en intervjuarguide iordningställts. I denna angavs vilka ämnesområden som borde täckas under intervjuernas gång. På detta sätt har det varit möjligt att låta kursarrangörens representant tala tämliget fritt utan onödiga avbrott och ändå se till att de i intervjuarguiden upptagna ämnesområdena blev behandlade - om också inte i den ordning som de finns förtecknade i guiden.

Majoriteten av arrangörsintervjuerna bandinspelades även för utredningens interna bruk. Bandmaterialet har senare redigerats, en sammanställning på ca 5 sidor per arrangör har upprättats, åtföljd av den dokumentation som respektive kursarrangör företett. En starkt komprimerad faktasammanfattning på 1 å 2 sidor per kursarrangör har slutligen tillställts respektive arrangör för kontroll. Det är dessa kortfattade redogörelser som återfinnes ikapitel 5 av denna rapport. Övrigt material har av utredningen utnyttjats som allmän bakgrundsinformation vid bedömningar och Överväganden av olika slag.

återges in extenso i bilaga 3. Nu lntervjuarguiden existerande kursutbud, den unika kompetens som olika representerar och den naturliga marknadsarrangörer segmentering som under årens lopp utvecklat sig redovisas i kapitel 5.

Kurskvalitetskontroll via deltagarintervjuer

I och för sig kan det vara av visst värde att veta hur många marknadsförare och annan exportanknuten personal som under en viss tidsperiod genomgått kurser inom ämnesområdet internationell marknadsföring. Om de varit behäftade med avsevärda brister m h t planering, och praktisk tillämpbarhet minskar detta genomförande självfallet värdet av kurserna, kanske rentav i sådan omfattning att man kan ifrågasätta huruvida ett adekvat utbud överhuvud taget föreligger, trots att kursverksamhet uppenbarligen förekommer.

Mot denna bakgrund har utredningen ñunnit det att kontakta ett urval kursdeltagare och be angeläget dem avge några allmänna omdömen med avseende på bevistade kurser. Intervjuerna,som omfattat ca 150 kursdeltagare, har genomförts per telefon. Detta metodval betingas av tids- och kostnadsskäl, de intervjuades höga resefrekvens, frågornas fåtal samt deras relativt enkla art. För att garantera de svarande anonymitet samt för att genomföra intervjuerna på ett professionellt sätt har denna delundersökning anförtrotts åt slFOzs telefonintervjuarkår. Svarsprocenten har uppgått till 70% av ett nettourval på 213 personer,

De frågeområden som täckts in är i huvudsak följande:

- Kursprogrammets sammansättning - Lärarens av undervisningen genomförande - Utnyttjandet av pedagogiska hjälpmedel - Förekomsten kvalitet av praktikfall och dessas - Förekomsten av deltagardokumentation som kunde behållas efter kursens slut - Kursens för ordinarie arbete nytta deltagarnas

- Huruvida kursen motsvarat de förväntningar kursdeltagarna hade.

Syftet med undersökningen har inte varit - och materialets storlek inte heller - av medger något utpekande individuella arrangörer med speciellt svagt kursutbud. Genom att intervjua ca 150 kursdeltagare har dock en samlad bild av betydande intresse kunnat erhållas rörande svenskt IM- utbud.

Den exakta lydelsen av de frågor som utnyttjats vid telefonintervjuerna framgår av bilaga 4 till denna rapport. Huvudresultatet av telefonintervjuundersökningen presenteras i avsnitten 5. 6 och 5. 7.

Expertprognos avseende tillkommande utbildningsbehov

Såsom redan nämnts kan enkätundersökningar av marknadsförares upplevda utbildningsbehov endast återspegla vad marknadsförarna för närvarande upplever såsom angelägna utbildningsbehomQn utredningen även skall läggas till grund för mera långsiktig kursplanering, förefaller det lämpligt att komplettera enkätundersökningsresultatet med expertprognoser av den art som berörts i avsnitt 2. 2.

Underlag för en sådan prognos har. insamlats via flera olika källor, bl. a. - välrenommerade akademiska institutioner med kvalificerad forskning och undervisning inom ämnesområdet internationell marknad sfö ring de personer vid Institutet för företagsledning (IFL) som arbetar med dessa frågeställningar, följer näringslivets behov och den akademiska forskningens rön - direkt från utländska utbildnings- och forskningscentra med betydelsefull forskningsaktivitet inom området internationell marknadsföring. (Som exempel kan nämnas Harvard University, of Penn- University sylvania, Marketing Sience Institute i Boston och en rad europeiska s.k. business schools.

3:7

- senast litteratur inom området intertillgänglig nationell marknadsföring, inklusive rapporter över pågåend e forskningsprojekt

- både inom och utom marknadsföringsexpertis expertgruppen - bl a baserad den sakkunniges egen bedömning, på erfarenheter från marknadsföringsarbete inom de internationellt orienterade Volvo- och ITT-koncernerna samt från en tid som marknadsföringsprofessor i USA.

av ovanstående källor har i varierande omfatt- Samtliga ning utnyttjats .

3. Expertbedömning av framtidens utbildningsteknologi

Såsom nämnts i avsnitt 2. 9 anser utredningen att framtidens utbildningsteknologi kan få betydande effekter på utbildningen av marknadsförare inom det aktuella ämnesområdet.

I syfte att kunna ge en korrekt bedömning av dessa hjälpmedels utveckling, möjligheter och sannolika effekter på framtidens utbildningsteknologi har kontakt tagits med bl a Esselte-Bonnier Audiovisuella AB (EBAV), som följer den internationella utvecklingen beträffanspeciellt de kassett-TV och bildskivor, kabeltelevision och annan avancerad audiovisuell teknik.

S k multi-mediapaket från Esselte Studium, Stockholm för utbildning av ledningspersonal inom företag har även studerats. Dessa paket omfattar handledarmaterial, inlärningsmaterial och elevmaterial, inkluderande bilder. text, ljud samt grupparbetsuppgifter. För närvarande saluförs ett dussintal sådana utbildningspaket, dock ännu inget med direkt bäring på ämnesområdet internationell marknad sfö ring .

TRU (Television och Radio i Utbildningen) startade under hösten 1974 en riksomfattande exportutbildning med utav radio samt bild- och texthäften. Utrednyttjande

3:8

ningen har funnit anledning att närmare uppmärksamma satsningar av denna art. Vidare refereras de huvudslutsatser som Industrial Conference Board i USA kommit fram till efter ett omfattande studium av framtidens Information Technology och dennas prognostiserade effekter på utbildningsväsendet.

I förbigående redovisar utredningen även erfarenheter från datorstödd undervisning med hjälp av elevterminaler enligt University of Illinois s k PLATO IVsystem, som anses vara ett av de mest lovande systemen både ur teknisk synvinkel och m h t utbildningseffekt per satsad dollar.

Framtidens utbildningsteknologi och dess sannonka effekter beskrivs i senare delen av kapitel 7 av denna rapport.

Utredning smetodik i övrigt

Resultat från de inledande litteraturstudierna har framlagts i kapitel 1.

Ett stort antal personer har vidare blivit föremål för helt informella intervjuer. Det gäller bl. a. personal vid Sveriges exportråd, Stiftelsen Exportskolan, statens industriverk, handelsdepartementet, svenska och amerikanska marknadsföringsprofessorer samt kollegor till den sakkunnige, vilka arbetar med internationella marknadsföringsproblem i Sverige, USA eller kontinental- Europa. De nämns inte med namn, eftersom den sakkunnige ensam bär ansvaret för tolkningen av framförda synpunkter. De som välvilligt ställt tid till förfogande bör också härigenom vara oförhindrade att kritisera utom de skulle finna anledning därtill. redningen, Som framgått av tidsschemat i slutet av föregående kapitel har utredningen arbetat med en relativt snäv tidsram. För att kunna innehålla denna har till utredstått en mycket liten men effekningsmannens förfogande tivt fungerande expertgrupp. Antalet expertgruppsmöten har begränsats till ett minimum, men de har i gengäld

3:9

renodlade arbetsmöten vilka planenligt fört utredutgjort ningen framåt.

En annan förutsättning har varit möjligheten att delegera databearbetning och resultatanalys m. a. p. enkätunder- Dessa har med ett minimum av sökningen. uppgifter lösts av p0l.mag. Göran Götberg i samarbete handledning med Göteborgs datacentral, dess databearbetningsprogram och programmeringsexpertis.

har tillkommit på följande sätt: Utredningens slutrapport För att konkretisera det förestående arbetet och stimulera till diskussion redan under våren 1974 producerades en utförlig slutrapportsmall. Denna innehöll inga undermen alternativa arbetshypoteser och huvudsökningsdata, bearbetades det inströmmade enkättankegångar. Därpå De utvalda bearundersökningsmaterialet omgångsvis. testades på detta sätt samtidigt som betningsprogrammen successivt kunde med den preliminära rapporten fyllas siffseruppgifter som bekräftade eller förkastade utredningens arbetshypoteser.

Förfarandet har avsevärt avkortat utredningstiden, givit stadga även åt tidigt avhållna expertgruppsmöten och möjcirkulation av en första slutrapportsversion redan liggjort halvår efter igångsättande. Tidsnågot utredningsarbetets schemat på sidan 2:11 illustrerar utredningens komprimerade arbetsmetodik under år 1974. Under första kvartalet 1975 har främst en språklig översyn av slutrapporten verkställts.

KAPITEL 4: BEHOVSANALYSENS HUVUDRESULTAT

KAPITEL 4: BEHOVSANALYSENS HUVUDRESULTAT

Sid. Enkätundersökningens uppgiftslämnare 4:1 Huvudkategorier av ämnen för IM- utbildning 4:6 Bedömningen av individuella delämnens betydelse Rangordning av de viktigaste utbildningsbehoven m. h. t. ämnesinnehåll Utbildningsbehovens styrka och önskad utbildningstidpunkt Små och medelstora företags behovsprofil Behovsprofilens beroende av branschtillhörighet Behovsprofilens beroende av befattningstyp Sammanfattning av enkätunder s ökning ens r es ultat Tillkommande utbildningsbehov enligt expertprognos Antalet personer i behov av vidareutbildning i internationell marknadsföring

KAPITEL 4: BEHOVSANALYSENS HUVUDRESULTAT

Enkätundersökningens uppgiftslämnare Ca 200 exportaktiva företag har via c.a 275 individuella uppgiftslämnare medverkat i utredningens undersökning av upplevda utbildningsbehov. Såsom framgår av enkätformuläret i bilaga 1 har undersökningen avsett flera olika Ungefär hälften av de personalkategorier. som besvarat frågeformuläret är antingen marknadsföringschefer med ansvar för både export och hemmamarknadsföring eller exportchefer uteslutande med exportansvar. Bland övriga märks verkställande direktörer i mindre exbefattningshavare exportresanden (970), exportföretag (1270), sverigebaserade portengagerad stabspersonal (9070) samt andra befattningshavare med exportanknytning (12%).

Majoriteten av respondenterna är mellan 30 och 50 år. 23% har arbetet med exportfrågor i 2 - 5 år, 24-70 mellan 5 och 10 år och ungefär lika många mellan 10 och 20 år.

Den vanligaste utbildningsbakgrunden är civilekonom, gymnasieekonom eller annan företagsekonomisk utbildning. Hälften av respondenterna har denna typ av grundutbildning. Den näst vanligaste utbildningsbakgrunden (ca 30%) är civilingenjör, gymnasieingenjör eller liknande teknisk utbildning.

Det urvalsförfarande som tillämpats utgår från SCB:s vid urvalstidpunkten senast tillgängliga företagsregister, vilket återspeglade situationen år 1972. Stratifiering av urvalet har skett i syfte att garantera en tillfredsställande representation av varje kombination av branschtyp och företagsstorlek. Minst 12 företag har slumpmässigt utvalts för varje sådan och minst 24 företag med mindre bransch/storlekskombination än 50 anställda för varje branschgrupp. Om lägre värden anbransch/storlekskombination i tabell 4/1 innebär ges för någon detta att det totala antalet tillgängliga företag av denna art är lägre, varvid existerande företag utvalts. samtliga

4:2

Tabell 4/1: Enkätundersökningens urvalsmatris För varje bransch/storlekskombination anges det totala antalet företag, antalet exportaktiva företag samt hur många företag resp. exporterande företag som ingått i undersökningens bruttoresp. nettourval.

Bransch- Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 SUMMA grupp (1-49 (50-199 (200-499 (SOO-över anställda) anställda) anställda) anställda) Ant. företag Ant. företag Annföretag Annföretag AnLföretag i i i i i Sve- Stick- Sve- Stick- Sve- Stick- Sve- Stick- Sve- Stickrige grovet rige provet rige provet rige provet rige provet

1) Livsmedel totalt 189 24 17 12 3 3 7 7 216 46 export aktiva 22 4 10 6 2 2 6 40 18 2) Textil- totalt l. 490 24 191 12 45 12 12 12 1. 738 60 konfektion exportaktiva 267 5 112 41 11 11 11 431 34 3) Träindustri totalt 2. 852 24 229 12 35 12 10 10 3.126 58 exportaktiva 540 5 140 5 30 10 10 10 720 30 4) Papper- totalt 134 24 38 12 28 12 27 12 227 60 massa II °°“P.°,, 32 s 28 9 24 10 26 12 110 39 aktiva

5) Kemisk- totalt 583 24 77 12 15 12 16 12 691 60 teknisk export aktiva 127 8 50 8 [Z 10 16 12 205 38

Stål- totalt 81 24 15 12 5 5 19 12 120 53 metall export aktiva 8 4 6 6 3 3 19 12 36 25

7) Lättare totalt 1. 286 24 99 12 20 12 32 12 l 437 60 verkstads- export industri aktiva 250 9 80 10 17 10 30 11 377 40

8) Tyngre totalt 1 562 24 262 12 37 12 41 12 1.902 60 verkstads- export industri aktiva 302 8 196 9 34 11 41 12 573 40

9) Guld-silver totalt 390 24 25 12 5 5 1 1 421 42 _fritidsai-t. , export div. aktiva 85 10 19 10 5 5 1 1 110 26

Alla upp- totalt 8. 567 216 953 108 193 85 165 90 9. 878 499 märksam- exportmade aktiva 1.633 61 641 70 168 72 160 87 2.602 290 branscher

% export- Sverige 19% 67% 87% 97% 26% aktiva % export- Stickaktiva provet 28% 65% 85% 97% 58%

4:3

Tyvärr saknade SCB:s företagsregister vid urvalstidpunkten information om vilka företag som bedrev exportverksamhet. Såsom framgår av tabell 4/1 måste därför bruttourvalet komma att innehålla företag utan exportaktiviteter eller omedelbara exportplaner. I syfte att nå ett nettourval på ca 250 företag har därför ett bruttourval på ca 500företag dragits slumpmässigt med hjälp av datamaskin. Såsom framgår av tabell 4/1 kom nettourvalet att omfatta 290 _exportaktiva företag med den i tabellen angivna fördelningen på olika bransch/storlekskombinationer. Av dessa 290 företag har ca 200 eller i runt tal 7.0% aktivt medverkat i behovskartläggningen. Fullständig bortfallsredovisning återges på sidan 59 av bilaga 2 till denna rapport.

De flesta i undersökningen deltagande företagen har insänt ett enda frågeformulär, oftats ifyllt av den som bär huvudansvaret för exportfrågor. I större företag har dock även andra exportanknutna befattningshavare välvilligt medverkat. Antalet ggg som insänt kompletta frågeformulär i tid för databearbetningen har härigenom uppgått till 276 stycken. Antalet medverkande företag och individer fördelar sig på följande sätt m. h. t. olika branschgrupper: Företag lndivider

således endast grova indikationer på de olika typer av företag som ingår i respektive grupp. Som framgår av tabellen är livsmedelsgruppen mindre rikligt representerad under det att lätt Verkstadsindustri är rikligt representerad. Detta är främst

X) SNI = Svenska Näringsgrensindelningen, utarbetad av SCB och fastställd 1969.

4:4

en följd av den varierande andel företag inom respektive branschgrupp som ägnar sig åt export. Det stratifierade urvalsförfardet har ytterligare markerat dessa skillnader genom en högre urvalskvot för företag med mera än 50 anställda där skillnaderna i exportbenägenhet mellan olika branscher ofta är mera påfallande. Förekomsten av export (exportbenägenheten) inom olika företagsstorlekar återspeglas även i de inkomna svarens fördelning m. h. t. företagsstorlekar.

Trots att antalet i bruttourvalet ingående företag av den minsta storleksklassen (216 st) var nära 2 1/2 gånger så. många som antalet utvalda företag i den största storleksklassen (90 st), mer än uppvägdes detta av de större företagens högra exportsamt deras större antal befattningar för internationell benägenhet marknadsföring. Såsom framgår av tabell 4/2 har stora exporterande företag således ofta. låtit flera exportengagerade personer redovisa sina utbildningsbehov, exempelvis linjeansvarig exportpersonal och exportexperter i stabsbefattningar. Detta har visserligen skapat ett värdefullt underlag för jämförelser mellan olika befattningskategorier, men också ställt skärpta krav på analysförfarandet i övrigt.

Den obalans i svarsfördelningen som återspeglas i ovanstående tabell kan - därest man ö. h. t. önskar framräkna riksrepresentativa siffror svenska - lätt hävas för iexporterande företag genom olika former av vägningsförfaranden applicerade på rådata före resultatrevdovisningen. Det har exempelvis ofta befunnits lämpligt att tilldela varje i undersökningen medverkande exportaktivt företag en vikt uttryckande den antalsmässiga före-

komsten av sådana företag i samma bransch/storlekskombina-

4:5

Tabell 4/2: Uppgiftslämnande företag och individer

Fördelning av erhållna databearbetade svar

Klass l Klass 2 Klass 3 Klass 4 Summa (1-49) (50-199) (200-499) (SOO-över) Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar Branschfrån från från från från SNPP . __ . . .. . _ . Före- lndi- Fore- lndi- Före- lndx- Fore- Indi- Före- Individer vider tag vider tag vider tag vider tag tag i) Livsmedel 5 1 5 13 2 5 1 5 _Q_

2) Textil- l 8 9 20 konfektion Z 1 13 14 §2

3) Träindustri 2 9 6 ZZ 5 Z 10 8 g_5_

4) 7 6 11 27 Pappermassa 4 9 7 20 iQ

5) Kemisk- 4 6 11 28 teknisk 7 4 6 17 _3_4

6) Stål- 5 3 11 21 metall Z 6 3 26 3_7

7) Lättare 6 9 7 26 verkstads- 4 7 17 20 ü industri 8) 4 9 9 25 Tyngre verkstads- 3 4 10 15 gg_ industri

9) Guld-silver, 5 3 1 14 fritidsartikl., 5 5 3 4 11 div.

Summa: 33 39 54 70 196

34 43 70 129 276 ._ _- _. i. :a:

4:6

tion. (Vägningsförfaranden av denna och andra typer diskuteras närmare i bilaga 2, sidorna 8, 9 och 12.) För andra syften har det varit mera motiverat att redovisa ovägda resultatuppgifter för olika branscher och/eller storleksklasser eller att tillämpa andra vägningsförfaranden exempelvis baserade på antalet anställda eller exportvolymen för olika bransch/storlekskombinationer.

Vid databearbetningen av enkätundersökningen har såväl ovägda som vägda resultatuppgifter framtagits och blivit föremål för ingående jämförelser. Generellt kan sägas att samma tendenser har kunnat utläsas oavsett variationer i det tillämpade vägningsförfarandet. Det finns därför ingen anledning att här beskriva alla de olika analys- och vägningsförfaranden som tillämpats och de relativt obetydliga differenser dessa resulterat i. Läsaren bör dock vara medveten om att de resultatdata som redovisas i detta kapitel vanligtvis utgör resultatet av en vägning av rådata i överensstämmelse med den begagnade urvalsoch vägningsmatrisen, varigenom stratifieringens eventuella snedvridande effekter kunnat kompenseras och resultatdata återförts till riksnivå. Huvudkategorier av ämnen för IM-utbildning Såsom framgår av enkätformuläret i bilaga 1 har ämnesområdet Internationell Marknadsföring indelats i följande huvudkategorier: I Världshandeln och dess utveckling Il Val av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik III Val mellan olika exportarrangemang för att nå respektive exportmarknad lV Val av produkt, pris, distributionskanaler och övriga konkurrensmedel för en utvald exportmarknad V Språkutbildning och annan utbildning rörande arbete i främmande miljöer VI Exportteknik (hantering av dokument, fysiska produkter, procedurer m. m.) VII Diverse andra exportanknutna frågor Varje huvudkategori har ytterligare specifiserats genom en underindelning i fem till tio specifika ämnesområden. Beträffande huvudkategorierna gäller att kategori II tillmätts den största betydelsen av marknadsförarna när dessa fått ange sitt utbildningsbehov. Problem som direkt tar fasta på ett visst företags specifika beslutssituation tillmäts Ö.h. t. större vikt än allmänt orienterande ämnen rörande världshandelns struktur, främmande kulturmönster och marknader eller andra upplysningar av institutionell

4:7

art. Den översiktliga (makroekonomiska) beskrivningen av världshandeln och dess utveckling (ämneskategori I) tilldrar sig exempelvis ett blygsamt intresse.

Variationerna beträffande bedömningen av olika individuella ämnens angelägenhetsgrad inom en och samma ämneskategori är stor. Individuella bedömningar tenderar att neutralisera varandra. Genomsnittsvärden för varje huvudkategori av ämnen återges på sidan 17 av bilaga 2, men är till ringa ledning för denna undersöknings syften. Av stort intresse är däremot bedömningen av varje i enkätformuläret specifiserat delämne. I det följande redovisas vilka delämnen som tilldragit sig störst intresse.

Bedömningen av individuella delämnens betydelse

Vid bedömningen av varje delämnes betydelse ur utbildningssynvinkel har respondenterna kunnat markera ett av alternativen oväsentligt, ganska väsentligt eller mycket väsentligt utbildningsbehov. För att skapa ett grovt numeriskt mått på intresset för respektive ämne har ovanstående tre alternativ tilldelats vikterna 1, 2 respektive 3, varpå det aritmetiska mediet av samtliga beräknats. Med hänsyn till att varje specifikt delämne normalt betraktas såsom ett oväsentligt utbildningsbehov av mer än hälften av bedömarna, bör ett medelvärde omkring eller över 2, 0 tolkas som ett kraftigt markerat utbildningsbehov, ett värde mellan 1, 5 och 1, 9 som ett ganska kraftigt utbildningsbehov, medan ett värde under 1, 5 återspeglar ett äaggutbildningsbehov.

Som framgår av enkätformuläret i bilaga 1 återfinnes sex olika delämnen inom huvudkategori I, även kallad Världshandeln och dess utveckling. De två delområden som intresserat marknadsförarna mest inom denna kategori är Internationella betalningssystem, valutaproblem (1, 8) samt Internationella organisationer för befrämjande av handel (1,6). För övriga fyra delämnen har respondenterna angivit att intresset för vidareutbildning måste betecknas såsom svagt. Detta gäller bl.a. allmän infor-

4:8

mation rörande världshandelns struktur, storlek och utveckling, internationell finansiering och finansieringsorgan samt svensk handel i ett internationellt perspektiv. I övrigt hänvisas till sidan 19 av bilaga 2.

För huvudkategori II Val av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik har åtta olika delämnen angivits. Samtliga har bedömts som ganska intressanta eller mycket intressanta via genomsnittsvärden mellan 1,4 och 2,1. För detaljer hänvisas till sidan 22ff av bilaga 2.

Det största utbildningsbehovet inom kategori II noteras för andra t. o.m. femte delämnet. De aktuella ämnesområdena namnges nedan i rangordning med angivande av erhållet genomsnittligt bedömningsvärde: - Markqadsarralys av_npl_ä.g_et_, d.v. s. efterfrågans storlek, olika marknadssegment, distributionskanaler och marknadsandelar (medelvärde 2, 1) - Bedömningskriterier vid gal och prioritering a_.v çxpqrtrqarkpader_ (medelvärde 2 , 0 ) - avseende marknadens framtida Prognpsteknik storlek, struktur och produktkrav (medelvärde 2, 0) - Isqnlsuräeret: ?CP kqnlsslärênâânêlxs: metoder, källor etc. (medelvärde 1,9)

Huvudkategori III Val mellan olika exportarrangemang för att nå respektive exportmarknad har såsom helhet tilldragit sig ett något blygsammare intresse. De delämnen inom denna grupp, vilka tilldragit sig det största intresset är export via utländsk agent (1, 7) samt export direkt från hemmamarknaden i egen regi eller via agent eller handelshus (1,6). Intresset för frågor rörande licensförsäljning och export via samdistribution eller annan exportsamverkan var oväntat lågt med tanke på det potentiella värdet inte minst för mindre svenska företag (1,4 resp. 1, 5). För detaljer hänvisas till sidan 25 ff av bilaga 2.

4:9

Inom IV Val av produkt, pris, kanal och huvudkategori övriga konkurrensmedel för en given exportmarknad delämnen störst intresse: tilldrog sig följande - Val av distributionskanaler och distributionsystem inom exportmarknaden (medelvärde 1, 9)

- rabatter, kreditvillkor etc. (medel- Prissättning, värde 1, 8)

- marknadsföringsplanering för mark- Systematisk naden ifråga (medelvärde 1, 7)

- konkurrensmedel: reklam, sales promotion, Övriga personlig försäljning etc. (medelvärde 1, 7)

- Behov av marknadsmässig produktanpassning eller produktutveckling (medelvärde 1,6)

- Konkurrensmedelskombinationens storlek och avvägning (medelvärde 1,4)

intresse inom kategori IV tilldrog sig frågor rörande Lägst tekniska serviceåtaganden, reservdelshantering, varunamn och varumärken samt förpackningens utformning m.h.t. den främmande miljön. För ytterligare detaljer hänvisas till sidan 28ff av bilaga 2.

Bland tiotalet olika delämnen förknippade med huvudkate- V Att arbeta i främmande miljöer koncentrerades gori marknadsförarnas intresse till språk och språkutbildnings- (Medelvärde 2, 0). Intresset för samtliga möjligheter. uppräknade delämnen (det främmande landets övriga struktur, befolkningens köpkraft, levnadsvanor, attityder och värderingar etc.) var lågt. (Genomsnittsvärden under 1. 5.) En fullständig redovisning av alla bedömoch uppnådda bedömningsresultat återningsalternativ finnes på sidan 31 av bilaga 2.

Beträffande ett antal marknadsområden kunde namngivna följande intresse spåras:

4:10

- Den gemensamma marknaden, d. v. s.EG eller EEC(medelvärde 1, 7) - Öststaterna (medelvärde 1, 7) - Norden Övriga (exkl. Sverige) (medelvärde 1, 6) - Japan (medelvärde 1, 5)

Övriga marknadsområden tilldrog sig ett lägre intresse, vilket framgår av sidan 32 av bilaga 2. Detta intresse låga kan tänkas ha olika orsaker. Beträffande USA är marknadsförarna sannolikt redan väl informerade eller anser sig lätt kunna få tag i erforderlig information. För Latinamerika, Afrika, Mellersta Östern och övriga Asien gäller sannolikt att en relativt liten andel svenska för närvarande står i begrepp exportföretag att engagera sig på dessa marknader. och att dessa lätt drunknar i breda enkätundersökningar av denna Dessa typ. tolkningar bör dock endast betraktas som utredningens egna hypoteser och förslag till rimliga av framkomna tolkningar data.

Inom huvudkategori VI av Exportteknik (hantering dokument och fysiska produkter, procedurer m. m.) tilldrog sig de flesta av de nio delämnena ett ganska stort intresse. Sex stycken uppvisade således medelvärden mellan 1, 5 och 1, 7. och Beskattningstransfereringsfrågor, handel med statshandelsländer samt exportpromotioninsatser i form av mässor m. m. erhöll däremot medelvarden i, 5, vilket understigande innebär ett svagt intresse. I övrigt hänvisas till sidan 36ff av bilaga Z.

Inom huvudkategori VII Diverse andra exportanknutna frågor tilldrog sig främst Det lilla företagets speciella exportproblem ströst intresse (1, 9). som Organ kan hjälpa företaget med fakta (data, bestämmelser m. m.) kom på andra plats (1, 7) följt av juridiska aspekter avseende agentavtal, etc. konkurrenslagstiftning (1,6, I övrigt hänvisas till sidan 38ff av bilaga 2.

4:11

4.4 Rangordninø av de viktigaste utbildningsbehoven m. h. t. ämnesinnehåll

Om de 20 delämnen som tilldragit sig störst intresse utväljes och rangordnas oavsett kategoritillhörighet enligt frågeformulärets systematik erhålles följande förteckning, som kan sägas utgöra en första grov sammanfattning av enkätundersökningens resultat.

Huvudkate- Delämne

Mécâiel_

goritill- var e hörighet 1 Marknadsanalys av nuläget: efterfrågans storlek, olika marknads- C - ll 2.1 segment etc. Språk, språkkunskaper A - V 2.0 3a Bedömningskriterier vid val och prioritering av exportmarknader B - II 2.0 3b Prognosteknik: marknadens framtida storlek, struktur och produkt- E - II 2. 0 krav 4 Det lilla företagets speciella exportproblem C - VII 1.9 5a Konkurrent- och konkurrensanalys: metoder, källor etc. D - II 1. 9 5b Val av distributionskanaler/ -system inom exportmarknaden E - IV 1. 9 6 Prissättning, rabatter, kreditvillkor etc. D - IV 1. 8 7 Internationella betalningsystemet, valutaproblem C - I 1.8 8 System för löpande planering, övervakning och kontroll av ex- H - II 1. 8 portansträngningarna EG - EEG I- V 1.7

10 Lönsamhetsoptimering via val av lämpliga produkt-/marknadskom- G - II 1. 7 binationer 11 Risker, riskkalkylering och riksspridning vid export F - II 1. 7 12 Systematisk marknadsföringsplanering I - IV 1. 7 13 Organ för hjälp med marknadsfakta (data, bestämmelser m. m.) D - VII 1. 7 14a Export via utländsk agent B - III 1. 7

14b Övriga konkurrensmedel: reklam, SP, försäljning etc. G - IV 1. 7 personlig 14c Exportfinansiering: krediter, _C - VI 1. 7 factoring, försäkringar 15a Exportverksamhetens förutsättoch organisation A - II 1. 7 ningar, syften 15b Öststaterna (Marknadsöversikt) P - V 1. 7

4:12

Utbildningsbehovets styrka och önskad utbildningstidgunkt En påtaglig samvariation föreligger mellan utbildningsbehovets påstådda vikt och önskad utbildningstidpunkt. En majoritet av antalet respondenter som ansett sig ha ett mycket väsentligt behov av utbildning inom ett visst område har således även angett att denna utbildning bör ske inom 1 år.

Av nedanstående tabell (även återgiven på sidan 18 av bilaga 2) framgår att hela 83% av de som ansett sig ha ett mycket väsentligt utbildningsbehov även önskade få detta tillgodosett inom det närmaste året.

Tidsönskemål Mycket väsentligt utbildningsbehov Antal Procentuell markeringar fördelning Inom 1 år 1. 958 st 83% l - 3 år 400 st 1770

Summa 2. 358 st 100%

Motsvarande värde för de som uttryckt ganska väsentliga utbildningsbehov var 20%. Samvariationen angelägenhetsgrad/tidsönskemål är således mycket påtaglig.

4. Små och medelstora företags behovsprofil

Redovisningen av upplevda utbildningsbehov i tidigare delar av detta kapitel har utgått från vägda genomsnittsvärden motsvarande den bild som erhållits om samtliga exportaktiva svenska företag ingått i undersökningen. Enligt utredningens direktiv borde dock speciell uppmärksamhet ägnas åt utbildningsbehoven i internationell marknadsföring inom små och medelstora företag. En naturlig fråga är därför om behovsprofilerna för små. och medelstora företag i någon signifikant omfattning avviker från tidigare redovisade genomsnitts-

4:13

profiler. I föreliggande avsnitt belyses skillnader mellan å ena sidan små och medelstora företag och å. andra sidan större företag med avseende på behovens allmänna omfattning och intensitet samt specifika behovsprofilskillnader. Exempel på det senare är ämnesområden som väckt större intresse bland små företag än bland stora företag.

Befattningshavare inom små och medelstora företag rapporterar genomgående lägre utbildningsbehov än befattningshavare inom större företag. Detta framgår bl.a. av att befattningshavare inom företag med 200 - 499 anställda angivit att mycket väsentliga eller ganska väsentliga utbildningsbehov föreligger för ungefär vart fjärde uppräknat delämne under det att motsvarande värde för befattningshavare inom medelstora företag (med 50 - 199 anställda) och små företag (med maximalt 49 anställda) är vartflte respektive vart sjunde delämne.

Orsakerna till det lägre rapporterade utbildningsbehovet från mindre företag kan förklaras på. många sätt bl. a. med en hänvisning till följande iöthållanden:

a) Företaget är ännu i huvudsak beroende av sin närmiljö, vilken är väl känd och någorlunda lätt att följa och bevaka.

b) Företaget har ännu inte nått en sådan storleksordning att fjärran exportmarknader, utländsk dotterbolagsbildning etc. upplevs som angelägna frågeställningar. Ev. skyggar man även för dem.

c) Företaget är inte medvetet om sina exportmöjligheter och därför inte heller om sina potentiella exportproblem och utbildningsbehov rörande exempelvis marknadsanalys, marknadsprognoser, val och kultivering av exportmarknader. d) Företaget är åtminstone vagt medvetet om existerande exportmöjligheter, men underskattar problemen, behovet av professionell internationell och den kunskapsmassa denna marknadsföring kräver.

4:14

Sannolikt samverkar samtliga ovan uppmärksammade faktorer. Mycket i materialet - liksom information från andra studier - talar dock för att befattningshavare i små företag inte är medvetna om sina exportmöjligheter och därmed förknippade utbildningsbehov. I större företag har man ofta bättre uppmärksammat möjligheterna, problemen och utbildningsbehoven och även analyserat dem på ett mera objektivt och systematiskt sätt.

De största exportföretagen (med me ra än 500 anställda) intar delvis en särställning. De har vanligen redan en betydande exportandel, betydande exporterfarenhet och sänder sin nyckelpersonal på kurser i internationella marknadsföringsfrågor sedan många år tillbaka. Flera företag har också livaktiga internutbildningsavdelningar, ledarutvecklingsprogram etc. När den exportansvariga nyckelpersonalen inom större svenska exportföretag tillfrågas om sina kvarstående utbildningsbehov är det mot denna bakgrund knappast förvånande att utbildningsbehovet inte längre ökar trots ökande företagsstorlek. Upp till 500 anställda är däremot samvariationen mellan företagsstorlek och mängden upplevda utbildningsbehov ofta påtaglig.

En jämförelse kan här vara på sin plats med de iakttagelser som gjorts i statens industriverks utredning SIND 121974 Företagarutbildning i mindre och medelstora företag. Citatet är hämtat från kapitel 4, avsnitt 4. 8 på sidan 32 av nämnda utredning. Det föreligger ett klart samband mellan företagsstorlek och företagarnas vidareutbildningsaktivitet; ju större företag desto intensivare kursdeltagande från ledarens sida. Drygt 10% av företagsledarna från företag med färre än 20 anställda deltar regelbundet, d. v. s. minst en gång per år, i någon kurs. Från företag med mellan 20 och 49 anställda deltar en femtedel, från företag mellan 50 - 99 anställda drygt 40% och från företag med mellan 100 och 199 anställda deltar nästan hälften av företagsledarna. Det är sålunda förvånansvärt få företagare som vi-

4:15

dareutbildar sig, mot bakgrund av det tryck som utbildningsorganisationerna riktar mot dessa grupper.

Med relativt få undantag uppvisar befattningshavare inom små och medelstora företag ettäglg intresse för vidareutbildning inom ämnesområdet internationell marknadsföring. Detta återspeglas i ett lägre genomsnittsbedömningsvärde för storleksklasserna l och 2. Utöver denna generellt sett något lägre behovsintensitet uppvisar små och medelstora företag även en något annorlunda behovsprofil m.h.t. den relativa vikt som olika delämnen tillmäts.

Följande redogörelse för sådana generella och specifika skillnader mellan små, medelstora och stora företag är uppbyggd analogt med redovisningen av genomsnittsvärden i tidigare delar av detta kapitel.

Beträffande huvudkategori I Världshandeln och dess utveckling gäller för samtliga delämnen utom det näst sista att små företag uppvisar ett lägre intresse för vidareutbildning. Beträffande delämnet Internationella organisationer för befrämjande av handel. är intresset större bland de små företagen än bland övriga fö retag.

Beträffande huvudkategori II Val av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik gäller inte något generellt mönster. Såsom framgår av tabell 4. 2.1 i bilaga Z föreligger ö.h. t. ingen påtaglig samvariation mellan företagsstorlek och intresset för valet av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik.

Beträffande huvudkategori III Val av exportarrangemang för att nå respektive exportmarknad gäller att storleksklass 2 (50 - 199 anställda) normalt uppvisar större utbildningsintresse än de minsta företagen. Intresset för frågor rörande eget utländskt dotterbolag och olika former av Joint ventures tilltar exempelvis med stigande företagsstorlek. De minsta företagen exporterar ju i huvudsak via agenter eller via direktförsäljning från Sverige. Alternativ F

Export via samdistribution tilldrar sig helt logiskt minskande intresse med stigande företagsstorlek.

Huvudkategori IV Val av produkt, pris, kanal och övriga konkurrensmedel för en given exportmarknad uppvisar ingen påtaglig samvariation mellan företagsstorlek och utbildningsbehov. Enda undantaget är systematisk marknadsföringsplanering som tilldrar sig Ökande intresse med stigande företagsstorlek och svåröverblickbarhet. (Sidan 29 av bilaga 2)

Inom huvudkategori V Att arbeta i främmande miljöer påkallar språkfrågorna - som tilldragit sig stort intresse utredningens uppmärksamhet. Befattningshavare inom de två. minsta företagsstorlekarna (upp till max 199 anställda) uppvisar här ett_p_å_tagligt större intresse för sprâkutbildning än vad fallet är för befattningshavare inom större företag. Orsaken är sannolikt att befattningshavare inom mindre företag ofta har en sämre utbildningsbakgrund och en mera begränsad tillgång till specialister av typen exportkorrespondenter, översättningsavdelningar etc.

Övriga delämnen inom huvudkategori V följer i stort sett det tidigare uppmärksammade huvudmönstret. Skillnaderna i värden för olika företagsstorlekar är dock så. små att de knappast är statistiskt signifikanta.

Tidigare har konstaterats att de länderområden som tilldragit sig det största intresset med hänsyn till allmän marknadsbeskrivning och marknadsinformation är Europamarknaden, Japan och Öststaterna. Två andra förhållanden bör även uppmärksammas: 1) Intresset för de nordiska grannmarknaderna är relativt sett större för befattningshavare inom små. och medelstora företag än inom storföretag. 2) Intresset för EEC och andra marknadsområden är praktiskt taget oberoende av företagsstorleken.

4:17

Inom huvudkategori VI Exportteknik inkl. hantering av dokument och fysiska produkter återfinnes det tidigare diskuterade huvudmönstret; utbildningsintresset stiger med stigande företagsstorlek upp till ca 500 anställda. Undantag utgör F Transportoch speditionsfrågor och I Exportpromotionsåtgärder, mässor etc. , där de minsta företagen markerat ett väl så stort intresse.

Beträffande huvudkategori VII Diverse övriga exportanknutna frågor gäller inte längre huvudmönstret. De små företagens intresse för ämnet det lilla företagets exportproblem är helt logiskt större än intresset hos storföretagen. Vidare noteras att de små företagens intresse för rådgivning samt upplysningar rörande var man finner numeriska data, handelsbestämmelser och andra. fakta är minst lika stort eller större än hos andra företag.

Sammanfattningsvis gäller således att utbildningsintresset vanligtvis genomgående är något högre bland företag med 50 - 499 anställda än bland små företag med upp till 49 anställda. De små företagens rangordning av olika ämnesområden m.h. t. deras vikt blir också i undantagsfall - såsom på- - annorlunda. Allmänt gäller dock att pekats något några dramatiska skillnader inte uppmärksammas när enkätundersökningens resultat nedbryts m.h. t. företags storlek.

Behovsprofilens beroende av branschtillhörighet

Generellt kan sägas att de flesta branschgrupperna med undantag av grupperna 8 (Tyngre verkstads-

industri), 3 (Trä) samt 9 (Guld och silver, fri-

tidsartiklar m. m. ) uppvisar en tämligen likartad utbildningsbehovsprofil. Befattningshavare inom 3, 8 och 9 har rapporterat lägre utbildgrupperna ningsbehov för de flesta ämneskategorierna. För trä- och verkstadsindustrierna kan detta möjligen bero grupper innehåller en stor andel små på att dessa

företag med 1 - 49 anställda, vars traditionellt sett låga utbildningsmedvetenhet tidigare diskuterats. Detta framgår bl. a. av tabell 4/1 på sidan 4:2.

Några branscher uppvisar ett starkare intresse för vidareutbildning inom internationell marknadsföring än genomsnittet av samtliga branscher. Detta gäller bland annat de för statligt branschstöd utvalda TEKObranscherna, livsmedelsexporterande företag samt kemisk-tekniska företag. Med hänsyn till det stora antal personer som genomgått dåvarande SIFU:s kurser för personal inom TEKO-industriqca 6_ 900 Lo_ m_ juni 1974) inställer sig frågan huruvida det kvarstående utbildningsbehovet indikerar brister i den hittillsvarande utbildningen eller om denna ökat deltagarnas insikt om branschens problem och skapat ökat intresse för fortsatt vidareutbildning. Undersökningsdata medger tyvärr inte några definitiva slutsatser härvidlag. För mera detaljerade redogörelser avseende olika branschers behovsprofiler hänvisas till specialredogörelser i bilaga 2.

Behovsprofilens beroende av befattningstyp

Utbildningsbehovet är något olikartat för olika typer av befattningshavare. Detta gäller såväl utbildningsbehovets styrka som dess inriktning.

Marknadsförings- och exportchefer påvisar det största utbildningsbehovet. Lågt utbildningsbehov rapporterar verkställande direktörer i mindre exportföretag utan särskild exportchef. Med hänsyn till utbildningsbehovets art uppvisar exportengagerad stabspersonal en delvis avvikande behovsprofil. För en detaljerad redogörelse av utbildningsbehovets beroende av befattningstyp hänvisas till följande tabeller i bilaga 2 till denna rapport: 4. 1. 3, 4. 2. 3, 4. 3. 3 etc. t. o. m. 4. 7. 3.

4.9 Sammanfattning av enkätundersökningens resultat

En rangordning av högfrekvent efterfrågade IM-de1ämnen har återgivits i detta kapitel på sidan 4:11. Sammanfattningsvis gäller att ämnen som behandlar

konkreta be_sl_ut_ss_it_\.1a_ti_0ner och underlag för beslut

rönt större intresse än mera allmänt orienterande ämnen. Ett specialfall av stort intresse utgör behovet av vilket

språkutbildning: genomgående kraftigt

markerats oavsett företagets storleksklass, bransch eller aktuell befattning styp.

Variationer i utbildningsbehovets art och intensitet har detaljstuderats för olika branschgrupper, företagsstorlekar och typer av befattningshavare och redovisas uttömmande i bilaga 2 till denna rapport. Generellt kan sägas gälla att intresset för vidareutbildning inom IM-området synes öka ungefär i takt med företagsstorleken upp till 500 anställda. Företag med flera än 500 anställda uppvisar närmast ett genomsnittligt utbildningsbehov. Här spelar dock förekomsten av företagsinterna kurser, lång exporterfarenhet och egen utlandsorganisation sannolikt in.

I detta kapitels sista avsnitt (sid. 4:22 ff) omräknas enkätundersökningens intervjuresultat till en riksprognos för otillfredsställd efterfrågan på IM-utbildning under vissa där exakt angivna antaganden. Hittills redovisade enkätundersökningsdata utnyttjas således främst som en utgångspunkt för efterföljande kvantitativa beräkningar. Mot denna bakgrund bör föreliggande mycket kortfattade sammanfattning tills vidare va ra tillfylle st.

4:20

4. 10 Tillkommande utbildningsbehov enligt expertprognos

Utöver de behov av IM-utbildning, som framgått av enkätundersökningen kan man räkna med vissa tillkommande behov. Dessa återspeglar dels ett ökat framtida intresse för vissa av de delämnen i frågeformuläret, vilka hittills inte upplevts som speciellt väsentliga, dels nya metoder, hjälpmedel, föreställningsramar eller procedurer för att lösa gamla eller nya typer av marknadsföringsproblem.

Inom den akademiska forskningen börjar värdefulla resultat framkomma, som förtjänar uppmärksamhet i näringslivet under de närmaste åren, även om de aktiva marknadsförarna själva knappast är medvetna om detta. Så. är exempelvis fallet med:

Datorst ödda modeller för simulering av olika exportmarknaders sannolika reaktioner inför olika typer av marknadsbearbetning eller andra former av marknadspåverkan (t.ex. inflation eller penningknapphet) - Företagsexterna och företagsinterna s.k. marknadsdatabanker, belysande marknads- och marknadsföringsförhållanden på. potentiella exportmarknader, integrationen av flera olika databanker samt deras effektiva utnyttjande för exempelvis val av exportmarknader, lämpliga distributions- och marknadsbearbetningsmetoder. - av moderna s.k. multivariata statistiska Utnyttjandet analysmetoder för att analysera och bättre förstå. konsumenternas beteende och de faktorer, som gemensamt bestämmer detta. - Metoder för metamarket ing, d. v. s. marknadsföring av annat än varor och traditionella tjänster, t. ex. marknadsföring av institutioner, idêer, medlemsorganisationer, turistmål, samhälleliga program, arbetsuppgifter och personer. Området innefattar exempelvis marknadsföring av Sverige som begrepp, leverantör och turistmål. - Studier av och metoder för studier av marknadsföringens samhälleliga effekter och samhällsstrukturens effekter

4:21

på marknadsföringens lämpligaste utformning. Närliggande områden är s.k. komparativa studier av olika potentiella exportmarknader, deras kulturmönster, värderingar etc. samt varornas och marknadsföringens anpassning till sådana kulturella olikheter. - Effektivisering av marknadsföringen av producentvaror utomlands (speciellt med hänsyn till traditionella, teknologiskt dominerade företag) bl. a. genom anpassning och tillämpning av vis sa föreställningsramar, metoder och hjälpmedel, som ursprungligen utvecklades för marknadsfö ring av konsum entprodukter . - d. v. s. metoder för att då. så krävs Demarketing, temporärt minska produktdifferentiering och andra kostnadskrävande resultat av avancerad marknadsföring bedriven under andra kostnads- och marknadsmässiga betingelser än de många företag nu börjar möta på världsmarknaden.

Från företagens sida har också vissa tilläggsämnen skisserats utöver de, som återfinnes i enkätformuläret: - Metoder för att prognostisera kostnader, marginaler och exportpriser under tider av extrem inflation. - Metoder för och kalkylering i länder och i bokföring tider av extrem inflation ofta i kombination med priskontroll. - Metoder för och kontroll övervakning av marknadsföringskostnader, olika konkurrensmedels effekter och effektivitet på för företaget relativt nya exportmarknader. - Metoder för att göra varje säljarminut mera effektiv bl.a. genom bättre säljhjälpmedel, kundurval, kontaktformer resesätt etc. (Våra kostnader för exportsäljare har fördubblats under de senaste tre åren, medan antalet kundkontakter är relativt konstant. ) - Systematisk förnyelse och rensning av produktsortimentet i syfte att vidmakthålla internationell konkurrenskraft och uppnå samordningsfördelar över ländergränserna. - eller åter- Produktutveckling, ackvisitioner, licensköp försäljning av andras produkter såsom alternativa mark-

4:22

nadsföringsstrategier under tider av dyrt och knappt kapital. - Kostnadseffektiva, enkla för snabb och tillförsystem litlig marknadsinformation.

De båda förteckningarna visar, att akademisk forskning inte primärt inriktat sig på att lösa de specifika problem, som marknadsförarna hösten 1974 upplevde som de mest brännande. Dessutom är skillnaden i terminologi och abstraktionsnivå påtaglig .

Ur utbildningssynvinkel finns det rimligen behov både av kurser, som tar sikte på att hjälpa marknadsförarna att handskas med dagsaktuella IM-problem och kurser av mera orienterande karaktär syftande till att förbereda marknadsförarna för framtiden genom att beskriva de hjälpmedel, metoder och föreställningsramar, som då kommer att vara i allmänt bruk inom framgångsrika exportföretag.

Det finns ingen möjlighet att här kvantifiera behovet av tillkommande kurser kring dagsaktuella problem resp. framtidsorienterande kurser. Delvis är ovan angivna ämnesområden f.ö. intäckta av enkätformuläret, där dock en något mera generell och lättbegriplig terminologi använts, dels i syfte att underlätta frågornas besvärande, dels i syfte att göra undersökningsresultatet mindre färgat av en specifik konjunktur-

situation. Mot denna bakgrund utgår efterföljande kvantitativa

behovsanalys uteslutande från vad som framkommit genom huvudundersökningen. Ovanstående kompletterande information är dock av värde, eftersom den bl. a. belyser, hur tillfrågad akademisk expertis och ett antal praktiker genom att kombinera element från utredningens olika s.k. delämnen kunnat indikera delvis nya ämnesområden.

Antalet personer i behov av vidareutbildning i internationell marknadsföring Hittills har endast det relativa intresset för utbildning inom olika huvud- och delämnen belysts. För att kunna dimensionera utbildningsinsatserna så att de svarar mot det faktiska utbildningsbehovet krävs därutöver även en beräkning av det

45:23

antalet marknadsförare och annan exportanknuten ungefärliga , som är i behov av vidareutbildning inom respektive personal amnesområde.

Överslagsberäkningar av denna typ är svåra att genomföra. De är dessutom sällan helt invändningsfria. Den metod som valt karakteriseras av följande tre arbetssteg; utredningen

1. av det totala antalet exportaktiva individer Uppskattning för varje existerande kombination av företagsstorlek samt av det och branschgruppstillhörighet beräkning resulterande totala antalet exportaktiva individer i Sverige. Z. Applicerandet av vägningstal på insamlade intervjudata att kunna i kvantitativa i syfte presentera utredningsdata termer som helt svarar mot antalet exportaktiva individer inom respektive bransch/storlekskombination. (Detta förfarande har i bil. 2 kallats för Uppvägning till riksett talande om också ur strikt statistisk representation, inte helt uttryckssätt.) Genom detta synvinkel oantastligt förfarande har således en riksbild erhållits utvisande antalet med olika grad av intresse för respekexportaktiva tive delämne. 3. av kursdeltagarpotentialen i händelse av fullt Beräkning adekvat IM- utbud. Ett antagande har Varit att 80% av de som uttryckt mycket stort intresse, 50% av de som uttryckt ganska stort intresse och 10% av de som uttryckt ringa intresse vid intervjutidpunkten är villiga om ett adekvat sådant att deltaga i utbildningsaktiviteter, utbud stod till förfogande. Alternativa beräkningar har även genomförts, baserade på andra antaganden.

Resultatet ovanstående punkav överslagsberäkningarna enligt ter i detta avsnitt. Utbildningsansvariga och andra presenteras intresserade parter, som önskar basera sina beräkningar på avvikande antaganden kan lätt genomföra sina beräkningar något och analoga beunder utnyttjande av föreliggande grundmaterial Sådana alternativa beräkningar kan lätt räkningsförfaranden. utvidgas till känslighetsanalyser, i syfte att belysa beräkningsresultatets känslighet för förändringar i gjorda antaganden. sådana ansatser redovisas också i detta avsnitt. Några

4:24

Tabell 44 3: ANTAL EXPORTAKTIVA PERSONER VID SVENSKA EXPORT- FÖRETAG Bransch Storleksklass grupp klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 SUMMA - (1 49) (50-199) (200-499) 500 - ) (avrund. anst. anst. anst. anst. värden) 1 Livsmedel 38 24 62 25 100 2 Textil/konf. 650 254 252 100 1. 300 3 Träindustri 732 640 115 80 1.500 4 Papper/masse 36 168 138 550 900 5 Kem. /tekn. 330 240 66 240 900 6 Stål/metall 6 24 24 1. 000 1.100 7 Lätt mekan. 438 355 162 1.000 2. 000 8 Tung mekan. 764 975 320 1, 700 3. 800 9 Diverse 84 68 20 20 200

3.078 2.748 1.159 4.715 11.800

Källan för ovanstående beräkning är pol. mag. Göran Götbergs tabell på. sidan 52 av bilaga 2. Det framgår av denna, att det för närvarande finns närmare 12. 000 exportaktiva inom de personer av utredningen uppmärksammade branscherna. Därutöver finns sannolikt ytterligare en viss - om också relativt begränsad - utbildningspotential inom branscher med så låg exportbenägenhet att de inte inkluderats i föreliggande En del av de undersökning. ca 12. 000 exportaktiva individerna kommer säkerligen inte att dra fördel av IM- utbildningsansträngningarna, hur ambitiösa dessa än antas komma att bli. Andra mera utbildningsmedvetna befattningshavare kommer i gengäld sannolikt att bevista flera olika kurser per år och/eller kurser, som täcker flera av de uppmärksammade delämnena.

På efterföljande två sidor visas ungefär hur många av de ca 12.000 som hyser exportaktiva individerna, ett mycket stort, ganska stort respektive ringa intresse för vart och ett av de uppmärksammade IM- delämnena .

Beräkningarnas karaktär av grov överslagskalkyl, baserad på tidigare presenterade enkätundersökningsdata samt beräkningar av antalet exportaktiva inom olika bransch/storlekskombinationer, förtjänar att understrykas.

4:25

Tabell 414: EXPORTAKTIV PERSONALS INTRESSE FÖR OLIKA IM- SVENSK DELÄMNEN

4:26 Tabell 474: Svensk exportaktiv personals intresse för olika IM-delämnen (forts.)

4:27

Av det nyss presenterade siffermaterialet framgår att intresset för olika delämnen varierar högst avsevärt. Det har bedömts värdefullt om denna intresseyttring - som formellt utgör svaret på en fråga om personliga utbildningsbehov - kunde omvandlas till en prognos för det ungefärliga antalet kursdeltagare i händelse av ett adekvat IM-kursutbud. Härför skulle man i princip behöva empiriska data utvisande sannolikheten för att verbalt uttryckta behov resulterar i kursdeltagande. Utredningen saknar av naturliga skäl tillgång till empiriska data av denna art. Vissa jämförelser har dock anställts med s.k. köpplaneundersökningar, genom vilka forskare under årtionden studerat i vilken utsträckning köpplaner av olika art och intensitet förverkligats under en viss på intervjutillfället följande tidsperiod. Från sådana studier av köpplaneförverkligande har man bl. a. kunnat sluta sig till följande: 1. En hög andel (men inte 100 procent) av alla individer med klart uttalade köpbehov och köpplaner förverkligar också dessa. 2. En låg andel av de många individer som vid intervjutillfället uppger sig sakna köpplaner köper trots allt ändå den aktuella produkten under den tidsperiod som intervjufrågorna avsåg. 3. Personer med vaga och m. h. t. inköpstidpunkten opreciserade köpplaner intar en mellanställning med hänsyn till sannolikheten för köp.

Om ett analogt resonemang tillämpas på ifrågavarande undersökning kan man för överslagsändamål anta att exempelvis 80% av de individer som angivit mycket väsentliga utbildningsbehov, 50% av de som angivit ganska väsentliga utbildningsbehov och 10% av de som vid intervjutillfället angivit ringa utbildningsbehov de facto kommer att utnyttja sig av IM-utbildningsmöjligheter för det aktuella delämnet om adekvat utbildning tillhandahålles och aktivt marknadsföres. Den kursdeltagarprognos för olika delämnen som dessa prognosantaganden resulterar i återges i efterföljande sammanställning tillsammans med några alternativa överslagsberäkningar baserade på något avvikande prognosförutsättningar, vilka återges omedelbart efter sammanställningen. (Prognosens tidsmässiga aspekter diskuteras ingående i slutet av detta avsnitt.)

4:28

Tabell 415:

ANTAL POTENTIELLA KURSDELTAGARE FÖR SKILDA DELÄMNESOMRÃDEN

10% av 50% av 80% av Resulte- Alternativ Alternativ Kate_ Del_ _ __ de som de med de med rande kurs_ prognos prognos gon

amne-uttryckt ganska mycket deltagar- xx)

I x) H ringa väsentll väsentll potential behov behov behov

4:29

Tabell 445:

Antal potentiella kursdeltagare för skilda delämnesområden (forts. )

Kate- Del- 10% av 50% av 80% av Resulte- Alternativ Alternativ ämne de som de med de med rande kurs- prognos prognos gori mycket x uttryckt ganska deltagar- I H xx) ringa väsentl. väsentl. potential behov behov behov

§á1åg$asida)8.335

SUMMA 35.842 88.164 69.190 193.200 174.650 217.672 (inkl. trpt) per 16, 5 del- 15 del- 18, 5 del- Utbildningspotential ämnen ämnen per ämnen pel exportaktiv person per individ individ individ

x) Alternativprognos l baseras på antagandet 10% av de som uttryckt behov, 50% av de med ganska väsentligt behov och ringa 100% av de med mycket väsentligt behov.

II är identisk med grundprognosen ökad med xx) Alternativprognos 25% av de som sagt vet ej”.

Överslagsberäkningarna påvisar förekomsten av en latent efterfrågan på. vidareutbildning av storleksordningen 15 delämnen per exportaktiv individ. Detta innebär att genomsnittsindividen representerar en latent efterfrågan på vidareutbildning inom ca 25% av ämnesfältet internationell marknadsföring, vilket i enkätunder-

sökningen representerats av 60 olika delämnemx Med latent

avses här en redan existerande efterfrågan som efterfrågan dock i betydande utsträckning inte kommer att realiseras på grund av frånvaron av lämpligt utbildningsutbud.

x) 59 st. exkl. språkutbildning

4:30

Följande tankeexperiment tjänar att belysa frågan i vilken utsträckning den latenta efterfrågepotentialen också är en snabbt realiserbar efterfrågepotential. Antag att ett fullt adekvat IMkursutbud plötsligt kunde göras tillgängligt och att det var lämpligt utformat med hänsyn till innehåll, genomförande, kurslängd, kursorter, prissättning etc. Antag vidare att den genomsnittliga vidareutbildningstiden är drygt en dag per delämne språkutbildning undantagen. Det skulle då krävas en vidareutbildningsinsats av storleksordningen 15 - 20 utbildningsdagar eller 120 - 160 utbildningstimmar per exportaktiv individ, vilket förlagt till arbetstid innebär ca 3 - 4 arbetsveckor per individ, enbart för att tillgodose den redan existerande latenta efterfrågan på vidareutbildning i internationell marknadsföring.

Tankeexperiment av denna typ kan förefalla äventyrliga, men ger en värdefull belysning av utbildningsproblemets kvantitativa aspekter. Detta problem måste studeras inte endast ur utbildutan också ur individernas och deras organisaningsansvarigas tioners utgångspunkt. Det är exempelvis uppenbart att de flesta exportaktiva befattningshavare inte anser sig ha möjlighet att under en och samma 12-månadersperiod spendera 3-4 arbetsveckor på IM- utbildning. De flesta delar denna företagsledningar bedömning. Det är sålunda orealistiskt att föreställa sig att hela den latenta IM- efterfrågan skulle kunna tillgodoses under en ettårsperiod ens om ett fullt adekvat kursutbud_ omfattande ca 1 1/2 miljon tillgängliga deltagartimmar - snabbt kunde ställas till förfogande. Vid dimensionering av det framtida IM- utbudet måste hänsyn av denna art tas, oavsett om man skulle föredra att därvid arbeta med kalkylförutsättningar som något avviker från de här utnyttjade. Slutsatsen är således att det kommer att ta flera år att tillgodose den redan nu existerande efterfrågepotentialen. Under det att denna redan nu existerande efterfrågepotential successivt tillgodoses via olika utbildningsaktiviteter kommer med all säkerhet nya IM-problem, -data, -metoder och inte minst nya IM-befattningshavare att sörja för en förnyad efterfrågan på vidareutbildning utöver den ovan berörda.

Av prognosvärden i tabell 4/5 framgår att efterfrågepotentialen för olika delämnen varierar från under 2. 000 potentiella kursdeltagare till över 5. 000 per delämne. Prog-

4:31

nosresultatet är inte speciellt känsligt för de förändringar i prognosantagandena som införts i alternativprognos I och alternativprognos II. I efterföljande kapitel kommer avrundande värden att användas, vilka närmast ansluter sig till data enligt alternativprognos I.

Man skulle kunna driva resonemanget vidare exempelvis genom att diskutera hur många olika kurser och kursomgångar som skulle krävas för att under en given tidsperiod, t. ex. 2 år, söka täcka en befintlig efterfrågan på utbildning inom respektive delämne. För att kunna besvara frågor av denna typ krävs dock en mängd antaganden bl. a. rörande genomsnittligt deltagarantal, kursernas längd samt antalet delämnen per kurs respektive antalet kursdagar per delämne. Utredningen har i föreliggande avsnitt velat avhålla sig från överslagsberäkningar av denna art. Kapacitetsberäkningar baseiade på antaganden om exempelvis 30 deltagare per kurs, kurslängden 2 dagar och 2 delämnen per x ) sådan kurs är visserligen lätta att genomföra, men skulle på detta stadium av framställningen lätt kunna tolkas som en rekommendation från utredningens sida rörande IM-utbildningens lämpligaste framtida omfattning och utformning. Såsom kommer att framgå av rapportens senare kapitel emotser utredningen en partiell behovstäckning och ett varierat snarare än ett stereotypt utformat kursutbud. Det finns således ingen anledning att här presentera kalkyler som kan tolkas som att utredningen anser att företagsextern kursverksamhet av traditionell typ skall tillgodose all nu existerande latent efterfrågan.

Utredningens övriga synpunkter på utbildningsbehovets kvantitativa aspekter, ett lämpligt dimensionerat IM-utbud och behovet av åtgärder för att skapa detta utbildningsutbud presenteras i kapitel 6, 7 och 8. Dessförinnan bör dock något sägas om dagens IM-kursutbud.

x) Det skulle exempelvis krävas mellan 50 och 180 kursomgångar per IM-delämne - exklusive språk - för att uteslutande via traditionell kursverksamhet i 30-mannagrupper tillgodose dagens latenta efterfrågepotential!

KAPITEL 5: UTBUDSANALYSENS HUVUDRESULTAT

KAPITEL 5: UTBUDSANALYSENS HUVUDRESULTAT

5.1 Översikt av mera betydande kursarrangörer

5. 2 Marknadssegmentering och differentiering av kursutbudet

5. 3 Beskrivning av olika kursarrangörers verksamhet - Sveriges exportråd stiftelsenExportskolan -

LHUWUTLDUWUTUI

Institutet för företagsledning (IFL) -10 - vid HHS :12 Masterprogrammet - Marknadsförbund :13 Sveriges - Statens industriverk :17 - Institutet för Högre Marknadsföringsutbildning (IHM) :18 - Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (GKV) :19 - Medborgarskolan, Näringslivssektionen :21 - :21 Övriga kursarrangörer

5. 4 Arrangörsproblem beträffande regionala kurser 5: 22

5. 5 Kur skvalitetskontroll via arrangörsinitiativ 5: 23

5. 6 Kurskvalitetskontroll via IM-utredningens telefonintervjuundersökning :23

5. 7 Telefonintervjudata :27

5:1

KAPITEL 5: UTBUDSANALYSENS HUVUDRESULTAT

5. 1 Översikt av mera betydande kursarrangörer

Utbildning i internationell marknadsföring förekommer för närvarande i Sverige i många olika former och med flera olika kursarrangörer. En första grov klassificering av arrangörerna kan ske enligt nedanstående mall:

Årligen upp- Från år till år repat kurs- varierande kursinnehåll innehåll Kontinuerligt utbud av kurser med IM- Typ 1 Typ Z anknytning Typ 4 sporadiskt utbud av (Lågfrekvent kurser med IM- kombination) Typ 3 anknytning

Exempel på. arrangörer förknippade med de ovan angivna kur sutbudstype rna ang es nedan.

Typ 1 IFL, Exportskolan, Industriverket (inkl. dåvarande SIFU)

IHM (Institutet för Högre Marknadsföringsutbildning)

GKV (Kursverksamheten vid Göteborgs universitet)

Typ 2 Sveriges exportråd, Sveriges Marknadsförbund, Masterprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm, Hermods .

& Junior Chamber of Commerce, Medborgarskolan, näringslivssektionen, Stockholm,

TRU (Television 8: radio i utbildningen),

TBV, Diverse branschorganisationer.

5:2

Marknadssegmentering och differentiering av kursutbudet

De olika kursarrangörerna arbetar tämligen oberoende av varandra och har vanligen skapat sig olikartade utbildningsprofiler med hänsyn till målgrupper, ämnesinnehåll, kurslängd, kursform, typ av lärarkrafter etc. Uttryckt i marknadsföringstermer kan man tala om en påtaglig marknadssegmentering parad med produktdifferentiering. Detta utesluter givetvis inte att man i enstaka fall kunnat notera att flera organisationer samtidigt riktat sig till samma målgrupp med ett likartat kursutbud. Detta är dock undantagsfall. I detta avsnitt ges några exempel på några unika drag hos olika kursarrangörer i syfte att exemplifiera vad som ovan kallats marknadssegmentering och produktdifferentiering. En mera fullständig beskrivning av varje kursarrangörs IMutbildningsaktiviteter ges senare i detta kapitel.

lFLzs kurser i internationell företagsledning (främst kursen International Corporate Strategy med betydande inslag av IM-karaktär) har en för svensk IM-utbildning tämligen unik kombination av målgruppsinriktning och kursform: större företags ledningsskikt, inkl. linjeansvariga marknadsföringschefer och utländska dotterbolagschefer inbjuds till vidareutbildning i inte rnatkur sform.

Handelshögskolans i Stockholm ettåriga masterprogram är unikt dels genom sin kurslängd, dels genom sin målgruppsinriktning och de uppställda minimikraven för kursdeltagande. För deltagande krävs således civilekonomexamen, civilingenjörsexamen eller annan akademisk grundexamen följd av några års kvalificerad praktisk verksamhet, vanligen i näringslivet. Genomsnittsdeltagaren är ca 30 år med en uttalad önskan att vidareutbilda sig för en snabbare eller delvis annorlunda karriäi än vad som annars varit sannolikt. Många deltagare byter för övrigt företag efter kursen, som oftast betalats av dem själva.

Både IFL:s kurser och HHS masterprogram saknar enligt arrangörerna konkurrens i Sverige. Man jämför sig helst med utländska motsvarigheter t. ex. CEI i Geneve, IMEDE i Lausanne, INSEAD i Fontainebleau, Manchester Business School i Storbritannien och IESE i Barcelona. x) En översikt och kritisk utvärdering av tjugo europeiska Management Courses and Business Schools återfinnes itidskriften European Business, oktober 1969, sid. 31 ff. Senare uppföljningsstudier bekräftar i stort sett de där dragna slutsatserna.

5:3

En unik position intar statens industriverks (tidigare SlFU:s) branschanpassade och regionalt avhållna kurser för bl. a. textil- och konfektionsindustrin, den manuella glasindustrin, möbel-, snickeri- och trähusindustrin samt gjuterierna, kurser som tillsammans nått tusentals deltagare.

TRU (Television 8: radio i utbildningen) utarbetade hösten 1973

ettikursmaterial kring exporttekniska problem och frågor kring internationell marknadsföring. Vart och ett av de tio av snitten motsvaras av ett radioprogram och ett kapitel i kursboken. Kursmaterialet ger underlag för lokala och regionala studiecirklar på 20 - 30 timmar. TRUzs kurs i exportkunskap sändes efter regionala prov och åtföljande överarbetning i riksradion under hösten 1974, vilket ger den en helt unik ställning bland IM-kurser. TRU synes liksom Industriverket ha en tämunik kompetens vad avser planering och framtagning av ligen väl och genomarbetade kurspaket, som kan systematiserade föras ut på regional eller lokal nivå.

Övrigt kursutbud inom ämnesområdet riktar sig primärt till yrkesverksamma personer inom näringsliv och förvaltning, exempelvis exportchefer, produkt-, marknads- och reklamchefer, exportförsäljare, försäljningsingenjörer, administrativ exportpersonal samt i någon mån företagsledare. Bland sekundära målgrupper för IM-utbildning märks konstruktörer och patentingenjörer, emballagetekniker, inköpschefer, datachefer m. fl. , som regelbundet konfronteras med marknadsoch marknadsföringsfrågor. Bäste representant för ett relativt brett och årligen återkommande IM-utbud riktat till dessa yrkeskategorier är sannolikt Stiftelsen Exportskolan, vars kurser är öppna för alla intresserade deltagare. Sveriges Marknadsförbund har likaså en omfattande kursverksamhet i huvudsak i form av kortare seminarier, av vilka en del berör IM-området.

StiftelsenExportskolans och Sveriges Marknadsförbunds kurser och seminarier är öppna för alla intresserade deltagare. Många andra kursarrangörer kräver antingen medlemsskap i organisationen ifråga eller är selektiva genom att uppställa minimikrav på deltagarna m. h. t. formel utbildning, befattetc. Sveriges exportråds omfattande kurs- och konningsnivå

ferensverksamhet inom IM-området betjänar således i princip endast personer anställda vid rådets medlemsföretag. Att dessa i praktiken representerar en mycket betydande del av den exportinriktade delen av svenskt näringsliv ändrar inte kursutbudets grundläggande karaktär av avgiftsbelagd service för medlemsföretag.

lFLzs IM-kurser och Handelshögskolans i Stockhom s.k. Masterprogram erbjuder exempel på en annan typ av utbudsbegränsning. Denna uppnås såsom nämnts genom ett starkt begränsat antal deltagarplatser, krav på deltagarnas formella utbildningsbakgrund och/eller kvalificerad näringslivserfarenhet.

Ovan har endast några exempel på IM-aktiviteter givits i syfte att belysa hur olikartade kursarrangörernas utbud är m. h. t.: primära målgrupper - kurser-nas för alla intresserade tillgänglighet - kursernas syfte och specifika ämnesinnehåll - (från halvdagskonferenser till ettårsprogram) kurslängd - kursform seminarier, inter- (enstaka företag, veckolånga natvistelser) - kurskursplats (Stockholm, regioncentra, avlägset belägna gårdar eller deltagarnas hemort) - traditionell utbildningsteknologi (exempelvis föreläsning med diskussion och egna anteckningar, väl genomarbetade, väl testade och dokumenterade kurspaket med läraroch elevmaterial samt moderna multimediakurser med utnyttjande av exempelvis radio, ljud- och bildband, kursböcker, övningsuppgifter, lokala studiecirklar och lärarhandledning etc.) - av branschanpassning grad - av regional av kursaktiviteterna grad spridning

Varje kursarrangörs huvudsakliga aktiviteter inom IM-området kan beskrivas i dessa termer. Den utbildningsprofil som på detta sätt erhålles för varje kursarrangör är vanligen unik, d.v. s. den skiljer sig från övriga kursarrangörers. Förekomsten av särpräglade utbildningsprofiler innebär ur den potentielle kursdeltagarens synvinkel att han har en viss möjlighet att välja en kurs som m.h. t. innehåll, kursform, plats, tidpunkt etc. , bäst svarar mot hans önskemål. Ur arrangörernas synvinkel innebär de olikartade utbildningsprofilerna och

dessas varierande attraktivitet bland olika deltagarkategorier mera inom ämnesområdet att varje väsentlig kursarrangör kunnat finna en relativt konkurrensfri nisch inom den svenska kursmarknaden. En sådan produktdifferentiering i kombinamed är sannolikt nödvändig om tion marknadssegmentering en bred IM-utbildning på ett rationellt och konstadseffektivt skall kunna begränsade svenska sätt utbjudas på den relativt Varken arrangörer eller sammarknaden. kursdeltagare, hället i stort vore i längden mera betjänta av att alla kurslikartade [M-kurser bortsett från att detta arrangörer utbjöd via konkurrens inom en smal sektor av IM-utbildningsskärpt området skulle leda till en förbättring av utbudets möjligen kvalitet och kvantitet inom just denna sektor.

För att undvika eventuella missförstånd bör avslutningsvis tre påpekanden göras:

l) Den produktdifferentiering och marknadssegmentering som häå- berörts har i huvudsak växt fram spontant och inte som ett resultat av några konkurrensbegränsande överenskommelser. De viktigaste bestämmande faktorerna tycks vara olikartade traditionella a) arrangörsorganisationernas och naturliga kontaktnät även i helt andra kompetens sammanhang än beträffande utbildningsfrågor, strävan att främst söka tillgodose vad b) en naturlig som väsentliga men illa som upplevs tillgodosedda utbildningsbehov.

illustrerade differentiering av kursutbudet med åt- 2) Ovan marknadssegmentering utesluter inte följande spontana

faktisk såväl som latent konkurrens. Beträffande nyheter

inom IM-området händer det således ofta att flera arranoberoende av varandra planerar och genomför kursgörer aktiviteter. Vidare finns flera exempel på fall där kursaktiviteter inom ett visst delområde skötts så undermåligt av arrangören att andra arrangörer känts sig föranlåtna att starta direkt konkurrerande aktiviteter eller rent av överta kursansvaret i samförstånd med den mindre framgångsrike - och ofta resurssvage - ursprunglige arrangören. Sveriges exportråds traditionella medlemsserx) Exempelvis och lFLås traditionellt med forskare vid vice goda kontakter i Stockholm och utländska ak management- Handelshögskolan institut för vidareutbildning.

5:6

Det kan t. ex. nämnas att både IFL och Exportskolan tillkommit på tillskyndan av tidigare mycket aktiva kursarrangörer, vilka sannolikt insett att större resurser och mera kontinuerliga utbildningsaktiviteter krävs för att möjliggöra systematisk kursutveckling och effektiv marknadsföring av kurser, speciellt inom nya och lovande ämnesområden.

3) Den successiva framväxten av utbudsdifferentiering och marknadssegmentering har inte utgjort ett resultat av systematiska behovsanalyser och behovsprognoser för hela lM-området följda av analyser av vilken organisation som är mest lämpad kursarrangör. Det bör därför inte förvåna någon när föreliggande utredning påvisar väsentliga IM-delämnen som helt saknar adekvat utbildningsutbud och vissa målgrupper som har svårt att finna för dem lämpliga utbildningsformer. Utbudsdifferentiering som inte baseras på fullgoda och uttömmande behovsanalyser utgör således i sig ingen som helst garanti för fullgod behov stäckning.

I syfte att ytterligare belysa existerande utbud inom IMområdet lämnas i det följande en redogörelse för var och en av de intervjuade kursarrangörernas verksamhet.

Beskrivning av olika kursarrangörers verksamhet

SVERIGES EXPOR TRÅD, Stockholm

Ämnesområden Bland 30-talet avgiftsbelagda exportrådsseminarier under verksamhetsåret 1973/74 märks 17 länderinriktade, 7 problemorienterade, 6 produktorienterade samt 2 målgruppsbehandlande. Seminarierna, som uteslutande är öppna för abonnentföretag och medlemspersonal, utgår vanligen från ett uppdrag som resulterat i en utredningsrapport. Seminarierna är således instrument att föra kunskaperna vidare ut till en större krets. Bland behandlade branscher märks gruvindustrin, byggmaterialbranschen, sjukvårdsbranschen, miljöprodukter, fritidsprodukter, livsmedel och kapitalvaror. Utöver marknadsför-ingsfrågor har vissa speciella problemområden berörts såsom exportkrediter, , licensiering, finansiering, bolagsetablering, joint ventures och dotterbolagsstyrning.

5:7

Målgrupper är begränsad till rådets Exportrådets utbildningsverksamhet l. 800 medlemsföretag (abonnenter). Konkurrensen med den i samma belägna Exportskolan är starkt begränsad byggnad dels att rådet normalt inte utbjuder kurser öppna för genom allmänheten, dels genom att rådet inte ser någon anledning väl etablerade kursverksamhet inom att kopiera Exportskolans ämnet internationell marknadsföring, strategi, exportteknik och angränsande frågor; Däremot medverkar exportrådets ofta i Exportskolans kurser och Exportskolans kansli personal anlitas ofta för det administrativa arbetet i anslutning till rådets Specifika målgrupper för rådets utbildningsaktiegna kurser. viteter är också rådets egen basorganisation i Stockholm, fältvid handelssekreterarkontor samt viss UDorgansiationen personal.

Kurslängd och kursform formen är konferenser eller seminarier i Den vanligaste Stockholm under en eller ett fåtal dagar. Huvuddelen av utbudet är inte av samma fasta, kontinuerliga karaktär som Exportskolans. Det föranleds snarare av en nyss genomförd en publicerad rapport, ett nytt lagförslag, ändrade utredning, marknadsförutsättningar eller någon annan aktuell situation som kräver belysning. Kur sutbudet avser dels att återspegla abonnenternas dels att återspegla handelsintresseprofiler, sekreterarnas pågående och planerade aktiviteter.

Antal utbildade Under verksamhetsåret 1973/1974 utbildades 772 personer. l stor har kursverksamheten varit förlagd till Stockomfattning holm. Den regionala täckningen liksom täckningen bland små och medelstora företag har ökat, men borde kunna förbättras avsevärt. Glädjande är dock det positiva gensvar vilket mött de kurser som avhållits utanför Stockholm, exempelvis rörande finansieringsfrågor samt exportkreditgarantier. Att märka är dock därvid att kursavgiften för den förra kursen sänkts med 25% jämfört med motsvarande kurs i Stockholm och att den totala för den senare kursen endast utgjort 50:- kr kursavgiften Utfallet vid samma pris som i Stockholm eller i per person. händelse av full kostnadstäckning för de regionala arrangemangen är således en öppen fråga. (Pris- och kostnadsproblemet behandlas mera ingående i avsnitt 5.4.)

5:8

Kurskvalitet Rådet utnyttjar främst lärare från näringslivet samt från den egna bas- och fältorganisationen och är i stort nöjd med resultatet. Kursspecifik deltagardokumentation av TRUÅS eller SIFU-enhetens utförliga art saknas vanligen. I gengäld har man ofta som utgångspunkt för kursen en skriftlig utredningsrapport, ett lagförslag eller liknande.

Förändringar i kursverksamhet m. m. Exportrådets chef underströk under intervjuerna behovet av ökad regional utbildning, ökad internutbildning av egen bas- och fältorganisation, ökat utnyttjande av företagarföreningarna och handelskamrar i Sverige som replipunkter samt fortsatt, gärna intensifierat samarbete med Exportskolan. Vidare betonades behovet av en övergripande totalplanering av (ieiframtida svenska utbildningen

i internationell marknadsföring. Även en mera kraftfull

och nyskapande insats inom utbildningsområdet m.h. t. såväl utbildningsinnehåll som utbildningsmetoder ansågs i hög grad önskvärd. Ökad användning av audiovisuella hjälpmedel respektive flera praktikfall efterlystes exempelvis.

STIFTELSEN EXPOR TSKOLAN, Stockholm

Ämnesområden Huvudkategorier är exportteknik, exportjuridik, exportfinansiering, marknadsföring, internationell handel samt avancerad vidareutbildning i utländska språk inklusive affärsterminologi. I någon mån behandlas strategivalsproblem, men teknik- och faktainformerande kurser dominerar,t.ex.emballageteknik, förhandlingsteknik, marknadsanalysteknik, EG-teknik m. m.

Målgrupper Primära målgrupper utgöres av exportchefer, exportförsäljare, försäljningsingenjörer, produkt-, marknads- och reklamchefer, administrativ exportpersonal, exportberörd stabspersonal (marknadsanalys, ekonomi etc.) samt i

5:9

någon mån företagsledare och då i huvudsak för mindre och medelstora företag. Bland sekundära målgrupper märks konstruktörer, patentingenjörer, emballagetekniker, inköpschefer, datachefer m. fl. som har behov av bl. a. orienterande kurser inom IM-området.

Kurslängd/kursform/kursfrekvens Ett 20-tal fasta kurser med anknytning till ämnet internationell marknadsföring utbjuds för närvarande. En kurs omfattar 1 - 5 dagar, hålls i Stockgenomsnittlig holm, Göteborg eller Malmö 1 â 2 gånger per år med ett 30-tal deltagare.

Antal utbildade Totalt utbildas mellan 700 - 800 personer per år via deltagande i tjugotalet fasta kurser. Dessutom tillkommer deltagare i de seminarier, som arrangeras i samarbete med .eXportI-ådet.

Kurskvalitet Kurserna anses i allmänhet vara av god eller mycket god kvalitet_ De flesta föreläsare är praktiker med stor erfarenhet orienterade mot snabbt användbar information. Efterhandsdokumentationens omfattning och kvalitet varierar för närvarande betydligt. Ny och bättre dokumentation tas dock successivt fram. Utformning av nya praktikfall och annan kursdokumentation finansieras via egna fonder. Kurskontroll sker via frågeformulär distribuerade till deltagarna. övervägande antalet kurser hålls på svenska under medverkan av svenska föreläsare, praktikfallsledare etc.

Verksamhetsförändringar Ansträngningar pågår för närvarande i syfte att bredda målgrupperna, förbättra efterhandsdokumentationen, utarbeta flera och fylligare praktikfall samt att utöver ren teknik- och faktainformation vidga fältet till att avse beslutsproblem, hantering av risktagande, utformning av marknadsföringsstrategier etc .

INSTITUTET FÖR FÖRETAGSLEDNING I STOCKHOLM RESP. YXTAHOLM (IPL)

lFL:s syfte och intressenter IFL är en fristående stiftelse som bildades 1968. I representantskapet ingår personer från Handelshögskoleföreningen, SAF, Sveriges Civilekonomförening, Svenska Teknologföreningen samt Sveriges Industriförbund. Stiftelsen skall ha till ändamål att bedriva och främja utbildning av personal för ledaruppgifter samt driva därmed förenlig verksamhet. Stiftelsen skall drivas utan vinstsyfte.

Ämnesområden Treveckorskursen International Corporate Strategy (ICS) hålls på engelska en gång per år och avser främst internationell marknadsföring, organisation och finansiering. Den belyser institutionella, politiska, sociala och ekonomiska förhållanden i företagets omvärld av betydelse för företagets val av strategi. Prissättning, val av distributionskanaler, organisationsformer, analys- och kontrollmetoder behandlas. lFLzs 4-veckorskurs i marknadsföring innehåller även betydande inslag av internationell marknadsföring. IFL:s é-veckorskurs i företagsledning behandlar däremot dessa problem mera i förbigående.

Målgrupper Primära målgrupper för ICS är marknadsföringschefer, dotterbolagschefer, planeringsexperter, bankpersonal m.fl. , vilka kommer i direkt kontakt med IM-problem. Kursen hålls på engelska främst med hänsyn till utländska chefer i dotterbolag till svenska exportföretag samt i syfte att möjliggöra utnyttjandet av förstklassiga utländska lärarkapaciteter. De flesta deltagarna kommer från stora eller medelstora företag.

Kurslängd/kursform/kursfrekvens Som nämnts hålls ICS-kursen en gång per år och avser en treveckorsperiod. Under denna är deltagarna förlagda i internat på en kursgård, vanligen Yxtaholm i närheten av Flen. Härigenom avskärmas deltagarna någorlunda effektivt från normala företagsrutiner och kvällarna kan användas för grupparbeten, diskussioner etc. , vilka utgör väsentliga och värdefulla inslag i kursen.

Antal utbildade 30 - 40 personer per år genomgår kursen International Corporate Strategy. Därtill kommer cirka 40 deltagare i lFLzs 4-veckorskurs i marknadsföring, som dock till mera än halva tiden avser andra ämnen än internationell marknadsföring.

Kur skvalitet ICS-kursens kvalitet är hög och efterhandsdokumentationen rikhaltig. Den omfattar ca tre A4-pärmar. IFL:s synnerligen ledning förefaller inte för närvarande att ha någon ambition att bli ett volymutbildningsinstitut. IFL antas då förlora sin attraktivitet både bland lärare och elever. Lärarna önskar inte bli förvandlade till rena administratörer av standardiserade kurser. av eleverna skulle vid en volymökning med Många motsvarande sannolika sänkning av lärar- och deltagarstandarden föredra en utländsk s. k. företagsledningsskola som bibehållit sin selektiva prägel och därmed förknippad status även arbetsmarknaden. ICS-kursens sociala på den internationella funktion är också mycket uppskattad: samvaro, idéutbyte, hög nivå knytning av värdefulla framtida på praktikfallsarbetet, kontakter etc.

Från föreliggande utrednings utgångspunkter föranleder lFLzs relativt selektiva IM-kursverksamhet inte uteslutande positiva eller negativa omdömen. Å ena sidan påverkar det begränsade antalet deltagare per kursomgång och urvalet av deltagare på ett gynnsamt sätt kurskvaliteten, speciellt för säkerligen kurser som innehåller betydande inslag av praktikfallsarbete i smågrupper eller erfarenhetsutbyte under diskussionsavsnitt och informella samtal. Å andra sidan innebär selektiviteten att endast ett mindre antal personer varje år nås av kursutbudet. Dettas goda kvalitet är en ringa tröst för den som ville men inte bli antagen som deltagare. Möjligheten att lyckades dubblera och regionalisera kurserna begränsas också i viss mån av bristen på lämpliga lärare med högklassig projekt- Samma observation har även gjorts av handledningsförmåga. ledningen för den s. k. masterprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Förändringar m. h. t. kursinnehåll m. m. Kursen International Corporate Strategy har successivt fått ett starkare inslag av organisations- och finansieringsfrågor på bekostnad av de rena marknadsföringsfrågorna. Denna tyngdpunktsförskjutning i riktning mot en mera övergripande företagsledningskurs kommer sannolikt att fortsätta. Slutligen bör nämnas att IFL numera håller nedbantade s.k. ledningskurser i internationell strategi någon gång per år med inriktning på. verkställande direktörer och dessas närmaste män, varvid delvis samma utbildningsinnehåll förekommer.

MASTERPROGRAMMET VID HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

Ämnesområden Masterprogrammet omfattar fem faser om vardera ca 7 arbetsveckor: två studiekursfaser omväxlande med tre projektarbetsfaser. En väsentlig del av litteraturen, praktikfallen samt projektuppgifterna avser internationell marknadsföring och internationellt företagande överhuvud taget.

Målgrupper Masterprogrammet vänder sig till personer med akademisk examen, med några års näringslivserfarenhet (produktchefer etc.) som vid cirka 30 års ålder önskar bredda sitt

kunnande

för en fortsatt karriär. Den övervägande delen av kursdeltagarna betalar själv. sin utbildning och sitt uppehälle. Grundutbildningen är vanligen civilekonom, civilingenjör eller motsvarande samt ett fåtal med annan bakgrund, t. ex. agronomexamen.

Kur slängd/kur sform/kur sfrekvens Varje år har trettiotalet elever antagits bland cirka 80 sökande. Utbildningen avser heltid under ett akademiskt läsår. Tiden inkluderar projektarbete i svenska företag, enstaka studieresor till utlandet samt mera traditionella undervisningsformer. Karaktäristiskt för utbildningen är den intensiva handledarövervakningen, det upprepade och synnerligen omfattande projektarbetet samt det nära samarbetet med projektföretagen

och dessas Vissa utbildningsfaser påminner till personal. innehållet om konsultverksamhet eller s. k. aktionsforskning, d.v. s. eleverna arbetar ute i företagen med faktiska, aktuella som kräver analys och förslag till lösning. problem

Antal utbildade Ca 30 elever år under hittills 3 år ger tillsammans ca 90 per masterutbildade elever.

Kur skvalitet Lärarna är i stor omfattning knutna till IFL och Handelshögskolans Stora krav ställs på. en grundutbildningsprogram. kombination av teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet, pedasamt förmåga att leda projektarbeten. Det gogisk skicklighet är såsom redan påipekats synnerligen ont om sådana lärarkrafter i Sverige.

Om utbildningen till att avse ett väsentligt större vidgades antal individer som alla krävde projektarbete och handledning anser de ansvariga att utbildningskvaliteten med stor sannolikhet drastiskt skulle sjunka eller att andra utbildningsformer måste med mindre projektarbete, mindre grad av perväljas handledning etc. Att finna tillräckligt antal lämpliga sonlig inom samarbetsvilliga företag vore dessutredningsprojekt utom ett svårlöst problem.

Förändringar i kursverksamheten Ökad tonvikt kommer att läggas på studiefasernas karaktär av direkta förberedelser för efterföljande projektarbetsfaser. En veckas utlandsseminarium som förberedelse för den avslutande internationella projekt-fasen övervägs även. Några ambitioner att utvidga master-programmet till att omfatta flera elever med bibehållande av nuvarande väsentligt många utbildningsmetoder fanns ej vid intervjutidpunkten.

SVERIGES MARKNA DSFÖRBUND, Stockholm

Förbundets syfte och intressenter Marknadsförbundet har till uppgift att företräda marknadsfunktioner och främja och initiera utbildning och föringens

forskning på marknadsföringens skilda områden. Förbundet är en regionalt uppbyggd organisation med 24.föreningar med sammanlagt 8. 000 personmedlemmar.

Ämne sområden

Marknadsförbundet är representerat i Exportskolans styrelse och anser sig inte böra kopiera kursutbud i Exportskolans exportteknik m. m. I anslutning till Marknadsförbundets årliga s. k. idékonferenser utbjuds under 2 å. 3 dagar ett 40-tal seminarier. Ett tiotal av dessa är halvdagsseminarier med direkt eller indirekt till internationell markanknytning åämnet nadsföring. Konferensdeltagarnas IM-intresse har dock inte alltid varit uppmuntrande. Gensvaret för IM-seminarierna vid 1970 års idékonferens med Världen som samlingstemat marknad - arbetsfält var morgondagens således så svagt att hälften av de utbjudna IM-seminarierna måste trots inställas, att totalt besöktes av tusentalet

konferensen marknadsförare.

Internationell marknadsföring upplevdes vid uppenbarligen denna och av denna som tidpunkt målgrupp ett lågprioriterat utbildningsområde. Intresset har dock under senare år något ökat i takt med den målgruppsförändring som diskuteras nedan.

Utöver idékonferensens seminarier Marknadsförbundet erbjuder sporadiskt 2-dagarsseminarier med internationellt erkända marknadsföringsexperter, exempelvis professor Philip Kotler, som skrivit den internationellt sett mest kända läroboken i marknadsföring. Det är dock relativt ovanligt att Marknadsförbundet utbjuder årligen upprepade kurser i internationell marknadsföring. Förbundet har däremot i samarbete med TBV planerat den s. k. marknadsekonomutbildningen. Denna omfattar fem terminers orter kvällsundervisning på tjugotalet med ett visst inslag av internationell Förmarknadsföring. bundets tidskrifter Marknadenresp.,"Marknadsvetande" uppges också vara värdefulla media för överförande av kunskaper bl. a. rörande internationella marknadsföringsfrågor.

Målgrupper Av hävd upplevs Marknadsförbundet kanske främst som ett forum för reklamfolk, produktchefer och marknadsföringechefer för snabbrörliga konsumtionsvaror. Under senare år har dock enligt uppgift från 40% av förbundsledningen upp till

5:15

seminariedeltagarna representerat andra områden såsom industri och offentlig förvaltning. Många men långt från alla välkända svenska exportföretag är dock inte medlemmar i Marknadsförbundet. Det senare gällde vid intervjutidpunkten exempelvis för ASEA och Atlas Copco.

Kur slängdüursform/kur sfrekvens Idéseminarierna avhålls i St. Eriksmässans olika lokaler under en och samma höstvecka. Under idékonferensdagarna deltager genomsnittsbesökaren i tre halvdagsseminarier, vilka han valt från kursutbud omfattande 30 - 40 seminarier av vilka ett fåtal numera är heldagsseminarier. Kursverksamhet utan anknytning till den årliga s. k. idékonferensen förekommer under hela året ofta omfattande l, 2 eller 3 dagar. Då så bedöms lämpligt utnyttjas Förbundets konferensvåning i Villa Stockholm. I samma byggnad finns även Ludvigsberg, till förbundets intern- TV-smdio, vars användning i tillgång IM-kurssammanhang dock hittills varit synnerligen blygsam.

Antal utbildade Antalet idékonferensdeltagare uppgår normalt till mellan 700 och l. 000, fördelade med l0 - 40 personer per seminarium och 2 ä. 3 seminarier per person. Seminarier fristående från idékonferenserna berör ytterligare några hundra personer per år. Inslaget av specialseminarier i internationell marknadshar dock hittills varit mycket ringa, en situation som föring förbundssekreteraren dock relativt lätt skulle kunna förenligt ändras.

Kur skvalitet Kursnivå. och genomförandekvalitet på seminarier och kurser anses i genomsnitt vara gott, men starkt varierande. Detta är naturligt dels med hänsyn till idékonferensens karaktär, dels med hänsyn till den ständiga förändringen av programinnehåll med relativt få årligen upprepade kurser. Under idékan det vara svårt för förbundet att över-

konferensensdagarna

vaka vad som simultant pågår i ett 30-tal seminarielokaler. Via vidta1adereferenter, seminarieledarens dokumentation samt bedömningsformulär erhåller förbundet dock deltagarnas

5:16

en viss kvalitetsinformation till ledning för av utformningen framtida utbildningsaktiviteter. Förbundets egen kanslipersonal är inte utbildningsexperter, men används för kursadministration och marknadsföring. får Idékonferensdeltagare inte automatiskt efterhandsdokumentation från alla konferensaktiviteter. De kan däremot köpa idékonferensdokumentation på ca 400 sidor ivilket varje seminarium finns representerat via ett referent- eller kursledarsammandrag på tiotalet sidor. Liksom för många andra kursarrangörer utgör kursaktiviteterna en inte oväsentlig intäktskälla för Sveriges Marknadsförbund.

Förändringar i kursutbud m. m. Idékonferensernas huvuddrag är väl inarbetade och kommer sannolikt att bestå. Tänkbara förändringar beror främst på framtida deltagarstruktur och deltagarnas intresse för olika delämnen. Förändringar kan tänkas även beträffande förbundets övriga utbildningsaktiviteter. Förbundet har exempelvis övervägt att centralt utarbeta kurspaket, vilka kan utnyttjas för kursgenomförande i lokalföreningarnas regi. Flera lokalföreningar är relativt aktiva med ett tiotal kurser per år. En ökad satsning från förbundets sida har också under ägt rum de senaste åren för att utveckla kassettseminariepaket, som säljs direkt till företag eller individer. Om lokalkretsar, branschföreningar etc. är villiga att axla en ökad andel av förbundets försäljningsansträngningar skulle en ökad del av

förbundets kapacitet kunna ägnas åt kursutveckling och kurs-

förbättring.

Vid en intervju med förbundets sekreterare gav denne inte uttryck för några näraliggande planer m. h. t. en mera systematisk kursutveckling, uppbyggnad av ett permanent kursutbud med i huvudsak fast innehåll, av en speciellt anställning avdelad utbildningsexpert, inträngande behovsanalyser för olika målgrupper eller vetenskaplig förankring av det slag som exempelvis IFL uppvisat. På grund av att förbundets kursverksamhet varje år når över 1. 000 svenska marknadsförare kan det likväl inte anses uteslutet att förbundets utbildningsaktiviteter - trots ovan berörda outnyttjade kvalitetsförbättringsvmöjligheter - har ett större totalt inflytande på svensktmarknadsföringstänkande än exempelvis Handelshögskolans i Stockholm för 30 personer masterutbildning per år.

STATENS INDUSTRIVERK DÅVARANDE SIFU), Sthlm (INKL.

SIFU har från år 1970 t.0.m. 1974 genom sitt branschsekrejuni bedrivit och för att stimulera vissa tariat utbildning rådgivning branscher till inom såväl adspecifika utvecklingsaktiviteter ministration som och marknadsföring och för att produktion underlätta till konkurrensbetingelser. Denna anpassningen nya till har vanligen varit helt avgiftsfri hjälp Självhjälp

Per den 31. 12. 73 hade utbildningen nått följande omfattning:

TEKO TRÄ GLAS 40 20 18 Ämnesprojekt 260 90 24 Kurser/konferenser 6. 500 l. 500 850 Deltagare Från denl 1974 har SIFU såsom nämnts uppgått i juli tidigare S a ens t t ln d us t river k. Målgrupper och branscher

har avsett företagsledare, funktions- Utbildningen primärt chefer och inom följande branscher: fackliga representanter

l Textil och konfektion 2 Manuella glasindustrin 3 Möbel-, snickeri- och trähusindustrin m.fl. 4 Gjuteri (fr. o. m. 1. 7. 1974)

Ämnesområden

Bland ett flertal ämnesområden förekommer även i begränsad internationell marknadsföring och exportteknik. omfattning Länderinriktade har ofta. förekommit, Under rubkuxrsinslag riken har bl. a. dokumenthanteringen behandlats. exportteknik

Kurslängd/kursformjkur sfrekvens

Kurserna avser 1-3 Kursformen är seminarier i interdagar. natform med starka. av God för- och efterinslag grupparbete. handsdokumentation Särskild anpassning av kursföreligger. materialet till mindre förhållanden genomförs. Som företags frekvens kan nämnas att enbart för exempel på kursernas har 6 st konferenser i internationell mark- TEKO-personal och exportteknik avhållits varje år. nadsföring

Deltagarantal per kurs och år Normalt deltar ett tjugotal personer i varje konferens.

Kur skvalite t, lärare, dokumentation

Föredömliga kompendier byggda på branschanpassade praktikfall har utarbetats. Det lokala har varierat kursgenomförandet starkt beroende bl. a. på tillgängliga lärarkrafter och branschexperters aktiva medverkan.

Vidtagna och planerade förändringar Kursmaterialet kompletteras löpande med ledning av erfarenheter från tidigare avhållna konferenser.

Kursort Samtliga kurser och konferenser hålles regionalt i short antal i nära samverkan med respektive branschorganisationer.

INSTITU TET FÖR HÖCRE MARKNADSFÖRINGSU TBILDNING (IHM), Göteborg

Institutet för Högre Marknadsföringsutbildning är en (IHM) fristående utbildningsorganisation grundad av TBV och Marknadsföreningen i Göteborg. Institutets uppgift är att bedriva och främja utbildning av marknadsförare samt att stödja utvecklingsarbete som syftar till att främja sådan utbildning. I styrelsen ingår företrädare för Marknadsföreningen i Göteborg, TBV, Göteborgs universitet, företagsekonomiska institutionen samt när ing slivet.

Ämnesområden Kurserna omfattar 4 terminer med möjlighet att under fjärde terminen välja internationell som ett av tre marknadsföring alternativ. Kursprogrammet täcker olika aspekter av ämnesområdet internationell men sällan marknadsföring på ett mera inträngande sätt. Kursprogrammet och föreläsningarna kompletteras med litteraturstudier.

5:19

Mål g ruEp Utbildningen vänder sig till praktiskt verksamma personer inom och förvaltning och syftar till avläggande av näringsliv en marknadsekonomexamen och uppnåendet av härför erforderliga kunskaper.

Kurslängd/kursform/kursfrekvens i internationell marknadsföring omfattar 30 Specialkursen timmar, vilket bör relateras till hela kursprogrammet som omfattar 345 timmar. 3-timmarslektioner gues en kväll i veckan under 10 veckor per termin. Kursen i internationell marknadsföring ges under en vårtermin och omfattar alla 30 lektionstimmarna under denna termin för de som valt d-enna specialkurs.

Deltagarantal Cirka 35 personer deltager för närvarande i varje årskull.

Kur skvalitet, lärar eL dokumentation Kurserna är allsidiga och ger en bred orientering snarare än djup specialkunskap inom visst delområde. Lärarkrafter från universitet och näringslivet anlitas i första hand. Göteborgs Dokumentation utdelas under eller efter varje föreläsning. Sluttentamen avläggs och resulterar i diplom med graderade betyg.

Vidtagna ochllanerade förändringar Översyn och revidering av kursprogrammet sker inför varje ny kursstart. Lärarsammansättningen kan variera något, men kur-sorten är alltid Göteborg.

STIFTELSEN KURSVERKSAMHETEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET (GKV) Bakom GKV står Göteborgs universitet, Göteborgs Förenade Studentkårer samt Folkuniversitetsföreningen. Kursverksamheten vid Göteborgs universitet har sedan början av 1960-talet bedrivit utbildning i företagsekonomi inklusive marknadsföring på olika nivåer.

5:20

Ämnesområden Den marknadsföringskurs som här är av störst intresse avslutas med en examen, vars passerande berättigar eleverna till titeln diplomerad marknadsekonom. Marknadsekonomkursen omfattar 3 terminer och sammanlagt 250 kurstimmar. Internationell marknadsföring utgör därav ca. 15 timmar och förekommer under rubriker som international marknadsföring, multinationellt företagande, exportfinansiering eller liknande.

Målgrugp Marknadsekonomkursen riktar sig till personer inom den privata eller offentliga sektorn som önskar förnyade och fördjupade insikter i marknadsföring och marknadsföringsekonomi.

Kurslängd/kur sform/kursfrekvens Undervisningen avser 6 kvällstimmar per vecka under sammanlagt 3 terminer, varav internationell marknadsföring upptar ca 15 timmar. Den dominerande undervisningsformen är föreläsningar. En ny kurs startar normalt varje höst. Några gånger har kurserna dock fått inställas på grund av för få. deltagare.

Deltagarantal och kur sort Normalt deltar ca 20 elever ivarje årskurs. Kurserna avhålls i Göteborg.

Kurskvalitet. lärare, dokumentation Dokumentation har inte lämnats från lärarna till kursdeltagarna och ej heller till kursledningen, varför utredningen funnit det svårt att bedöma kurskvaliteten.

Planerade förändringar För hösten 1974 planerade GKV en speciell kurs i internationell marknadsföring omfattande 50 timmar under en termin. Kursen avsåg att ge en orientering avseende de ämnesområden som här innefattats i uttrycket internationell marknadsföring. Resultatet år inte känt vid rapporteringstidpunkten.

5:21

NÄRINGSLIVSSEK TIONEN, Stockholm MEDBORGA RSKOLAN,

är ett av de tio av SÖ godkända studieför- Medborgarskolan för en objektivt bedriven fri och bunden. Syftet är att verka Medlemsorganisationerna är frivillig bildningsverksamhet. Moderata Samlingspartiet och dess dotterorganisationer.

Ämnesområden studiecirklar och konferenser Medborgarskolan arrangerar internationell marknadsföring b1.a. baseinom ämnesområdet kurser i samarbete med riksradion. Konferenrade på TRU:s serna behandlar valutafrågor, finansiering, exportsamverkan, marknadsanalyser, konkurrensförhållanexportorganisation, den och marknadsplanering.

Målgrupper för konferenserna av företagsledare och annan Den tilltänkta målgruppen utgörs inom mindre och medelstora företag. exportengagerad personal

Kurslängd/kur sform/kur sort

är föreläsningar i kombina- Den vanligaste utbildningsformen tion med praktikfall. Kursorten som vanligen är en regional centralort i samråd med företagarföreningarna i respekväljs Konferenserna normalt under l eller 2 dagar. tive län. pågår för hösten 1974. De av- Tre sådana konferenser har planerats samt Uppsala län. Resultatet kan ser Älvsborgs, Gävleborgs inte bedömas i skrivande stund. ÖVRIGA KU RSA RRANGÖRER

som för närvarande inte har internationell mark- Institutioner men som överväger att nadsföring på sina utbildningsprogram kurser inom detta ämnesområde och som synes väl lämuppta pade därför är:

l Svenska Marknadsledargruppen, Stockholm

2 Institutet för Kommunikations- och Reklamutbild- Högre ning (IHR)

förekommer såsom nämnts ett mera sporadiskt IM- Dessutom kursutbud från andra arrangörer, t. ex. juniorhandelskammare, marknadsföreningar, civilekonomföreningens TBV, regionala kretsar och diverse branschorganisationer.

5:22

Arrangörsyroblem beträffande regionala kurser

Av utredningens enkätundersökning framgår att en påtaglig brist på regionala IM-kurser Detta föreligger. sammanhänger delvis med att finna svårigheten kompetenta och villiga föreläsare från det aktuella området. geografiska Om arrangören inte kan finna sådana lärarkrafter tvingas han antingen att avstå från kursaktiviteten eller att söka utnyttja andra föreläsare. Då dessa ofta åter-finnes i Stockholmsområdet tillkommer extra kostnader för resor, traktamenten m. m. Detta får som konsekvens att regionalt anordade kurser ofta innebär högre arrangörskostnader än motsvarande kurser arrangerade i Stockholms-, Göteborgs- eller Malmö-området. Det är svårt att ta ut ett högre pris än för en kurs inom storstadsområden. Kostnadstäckningen är därför i farozonen. i lands- Marknadsunderlaget orten är också tunnare än i Stockholm, vilket innebär riskmoment. Detta tillsammans med en viss från företröghet tagens sida uppmuntra eller ,l-.okala

att regionala arrange-

mang har lett till starkt begränsat kursutbud utanför storstadsregionerna. Under våren 1974 anordnade emellertid exportrådet i samarbete med inhemska handelskammare subventionerade kurser i exportfinansiering. Dessa kurser har vunnit god anslutning. Bristen på regionala kurser i internationell markär dock och beklaglig, nadsföring påtaglig då många små exportföretag finns på landsbygden och dess ofta representanter klagar på att inte finns kurser som direkt tar fasta på deras

belägenhet och utbildningsbehov. (Dessa problem och önskemål

kvantifieras i kapitel 6, sid. 6:16-23.)

För att bättre tillfredsställa det regionala och företagsstorleksanpas sade behovet skulle en samverkan mellan olika kursarrangörer vara värdefull, varvid kunde dra arrangörerna nytta av varandras specifika och därmed kompetens ytterligare öka kursernas attraktionskraft och minska rikstagandet. Ett samarbete skulle även kunna leda till bättre av olika planering regionala kursaktiviteter i syfte att undvika kolliderande kursarrangemang på. en geografiskt och ämnesmässigt starkt begränsad utbildningsmarknad. Genom samverkan borde även speciella kurspaket kunna arbetas fram, vilka mera direkt riktade sig till ortens små. och medelstora Dessa företag. tankegångar utvecklas närmare i kapitel 7.

5:23

Kur skvalitetskontr all via ar rangör s initiativ

av kurskvaliteten på. avhållna kurser i syfte En utvärdering förekommer inte regelmässigt att underlätta kursförbättring I vis sa fall har utredningen vidare hos samtliga arrangörer. funnit att frågeformulären givits en så olycklig utformning och rättvisande bedömningsresultat ej erhålles. att entydiga Önskvärt vore därför att samtliga kursarrangörer lät genomav kursernas innehåll, föra en oantastlig deltagarutvärdering Helst att och dokumentation. såg utredningen genomförande som därvid användes en så enhetlig utformde formulär gavs mellan olika kurser och kursning att korrekta jämförelser vore det önskvärt att framinslag möjliggjordes. Slutligen förda önsekmål, synpunkter och kritik delgavs respektive lärare och att vunn.a erfarenheter utnyttjades vid kursupp-

och val av läran-krafter för efterföljande utbildningsläggning En mera uttömmande beskrivning av brister i aktiviteter. för att råda dagens bedömningsformulär och lämpliga åtgärder i avsnitt 7. 2, sid. 7z5-9. bot på dessa återfinnes

Kurskvalitetskontroll via IM-utredningens telefonintervju- 5.6 under s ökning.:

Då. de utvärderingar som genomförts av kursarrangörerna rättvisande slutsatser och i vissa fall helt saknats ej medgivit låtit 150 telefonintervjuer med har utredningen genomföra avslutade IM-kurser. Intervjuerna har avdeltagare i redan varvid intervjuantalet fördelats sett 8 olika kursarrangörer, m.h. t. varje arrangörs årliga elevantal.

Undersökningens syfte har varit att belysa kursdeltagarnas uppläggning och dessas genomförande. syn på IM-kursernas Följande områden har därvid uppmärksammats:

- kursprogrammets sammansättning - om läraren/lärarna uppfattningen - förekomsten av pedagogiska hjälpmedel - förekomsten av praktikfall - förekomsten av dokumentation för deltagarnas bruk

- värdering av kursen i sin helhet.

5:24

Nedbrytning av resultatet har även verkställts m. h. t. storlek på företag, branschgrupp och respondentens ålder. Drygt 40% av de intervjuade representerar små. och medelstora me] mindre än 200 anföretag ställda. Verkstadsindustrin var den rikligast representerade branschen och majoriteten av de intervjuade var mellan 30 och 50 år.

Beträffande kursprogrammens och sammansättning lärarkrafternas kvalitet rådde stor samstämmighet. Närmare 40% avgav bedömningen Mycket bra och närmare 60% bedömningen Ganska bra. Ca 5% var missnöjda. För enstaka noterades kursarrangörer högre missnöjessiffror. På grund av begränsningen av antalet intervjuer per avhåller kursarrangör sig utredningen dock från alla värderingar rörande enstaka kursarrangörer.

Endast 60% av kursdeltagarna anser att pedagogiska hjälpmedel förekommit i tillräcklig utsträckning, vilket antyder ett viktigt område för kurskvalitetsförbättring. Hela 80% anser att praktikfall förekommit i tillräcklig omfattning. Meningarna om deras värde var dock delade. Endast ca 30% ansåg att praktikfallen varit Mycket bra. 60% Ganska gav betyget bra och ca 10% var klart med missnöjda praktikfallsutformningen.

Nästa frågeområde gällde skriftlig deltagardokumentation. 94% av de intervjuade hade dokumentamottagit tion under eller efter kursen. Beträffande den skriftliga dokumentationens kvalitet var meningarna mycket delade. Ca 40% ansåg denMycket bra. En lika stor grupp bedömde den vara Ganska bra, under det att var tionde var kursdeltagare missnöjd. Missnöjet varierade starkt från kursarrangör till kursarrangör, vilket antyder att några ännu inte förstått vikten av skriftlig efterhandsdokumentation som deltagaren kan ta med hem till företaget.

Slutligen fick de intervjuade genomföra en värdering 5:25 av genomgångna kursers nytta. Ca 55% ansåg sig komma att få Ganska stor nytta av genomgångna IM-kurser, ca 15% Mycket stor nytta. 30% av uppgav att de knappast förväntade sig kursdeltagarna mera av kurserna för lösningen av sina än ringa nytta normala Variationerna är dock stora arbetsuppgifter. för olika kurstyper och kursarrangörer.

Närmare 70% av de intervjuade deltagarna ansåg att IM-kursen varit lika bra som den genomgångna ungefär förväntats. Ca 15% tyckte att den varit bättre och lika många att den varit sämre.

uttalanden från de intervjuade förtjänar Några spontana här för att belysa vari ovan redovisade att återges positiva omdömen bestått. kursmissnöje respektive

Klagomål från missnöida kursdeltagare - För teori, inte den förväntade praktiska mycket anknytningen - Vissa föreläsare var alltför främmande och dåligt insatta i problematiken för att motivera en så benämning som internationell markanspråksfull nadsföring - Kursen var svår och invecklad för alla parter, ny, både lärare och elever - För om termer. För mycket onödig upplysning lite anpassat till företagens problem och då. mest till större företag - har för olika därför mindre Deltagarna bakgrund, bra - Praktikfallet alltför teoretiskt. Ingen anknytning till det egna företaget - Praktikfallen är för få - kursen skulle vara mer jordnära - Brist under kursen, svårt att på dokumentation behålla informationen då man ej kan gå tillbaka till kompendier och dylikt.

5:26

- Intressant om några avsnitt förekommit om ett litet företag som växer upp och inte bara om stora företag som redangi; utvecklade - Kursen var begränsad till en dag - svårt att tillgodogöra sig allt - bör Undervisningen läggas upp branschvis för att ge bättre behållning - Föredragshållarna borde omväxlande komma från stora och mindre företag - Ge större utrymme åt diskussioner om enstaka fö retag s problem - Man borde i större utásräckning få hjälp av kursexperterna att tillämpa kursinnehållet på det egna företaget. Man behöver konsulthjälp.

Positiva omdömen från nöjda kursdeltagare - Utmärkta lärare - klara och sakliga - Bra med gruppindelning i små grupper. Lättare att få kontakt då och diskutera _ - är fantastiskt Dokumentationspärmen bra. Användes ofta i arbetet fortfarande - Praktikfallen gav en god verklighetsgrund, inte bara teori - vis ste vad de talade Föredragshållarna om - Kursen var geografiskt väl belägen. Idên god. - Bra att kursen behandlade mindre såväl som stora företag.

Resultatet av telefonintervjuerna visar att det finns brister i många IM-kursers uppläggning och genomförande, och att många brister kunde undvikits med relativt enkla åtgärder. En enhetlig systematisk, representativ och kontinuerlig kursutvärdering ger enligt utredningens uppfattning många värde-fulla synpunkter som kan leda til-l förbättring av kurserna såväl m. h. t. innehåll och genomförande doku-

som

mentation.

5:27

5.7 Telefoninterv judata

I syfte att närmare belysa de utnyttjade telefonintervjufrågorna, och dessas variation med förede erhållna svarsfördelningarna bransch och kursdeltagarnas ålder återges i det tagsstorlek, följande ett antal resultattabeller.

I första hand är den svarsfördelning som gäller för samtliga av intresse. I andra hand de 150 intervjuade kursdeltagarna kan vissa jämförelser anställas mellan grupper försiktiga av minst 30 individer. Detta som vardera är representerade vid jämförelser mellan olika villkor är exempelvis uppfyllt eller jämförelser mellan deltagare från gamla kursdeltagare med 50 - 199 anställda och deltagare från företag med företag över 500 anställda. Om de jämförda procenttalen därvid uppvisar skillnader understigande 20 procentenheter bör de dock tolkas med största eftersom sannolikheten att försiktighet differensen endast återspeglar en slumpmäs sig variation då. är av storleksordningen 5-10 procent.

Av nedanstående tabell framgår hur stora skillnaderna mellan för två. jämförda grupper måste vara för att slutprocenttalen satserna skall vara statistiskt säkerställda på 90% konfidensnivå..

5:28

Tabell över slumpfelens storlek vid jämförelser mellan procenttal från två. olika kursdeltagargrupper

Anm.: Om skillnaden mellan de järnförda procenttalen i efterföljande resultattablåer inte överstiger i tabellen angivna värden bör de lämnas utan avseende eftersom sannolikheten att de utgör slumpföreteelser överstiger 10%. e jämförda procenttalens ungefärliga storlek 10% 15070 20% 25% 40% 50% mot mot mot mot mot mot 15% 25% 30% 40% 50% 65% Antal Antal indiindivider vider iden i den ena andra jämgruppen förelsegruppen

85 st 30 st 12 15 16 17 18 17

50 st 30 st 13 16 17 18 19 19

30 st 30 st 14 17 19 20 21 21

40 st 20 st 16 19 20 22 23 22

20 st 20 st 18 21 23 25 26 26

o o o o o o

.á .N S Q.. å»

o.:

?En

mn 2:

om .mode

p o o m o o

vn om om e...

-om ov »w mm o.: o.:

POUw o n o

e o o

.sm mm 3 ›v

z. o.:

under»

Nm o.:

om L050

o o o o o c o

N

om om o.:

:.50

o.: o.:

o o p o o

S vm

nxu0

än Nm :

vm o.: 2:

03m .v5

o o o o o

om 3 2 o... om

o.:

-men

än :nu o.:

o o o m m o

vv

.Eeva

o...

o.:

.53

å Am E

2:

nomamum

o o o o o o

vm 8. mn No

2 02 o.:

aus .Sanda .mammas

v o o p o o

ä m› mm 2

mm 03 oo_

namn.

du

o o o o o o

o S 2

mm S o.: o.:

:nåd 1.35 .

o o v N o

uodo

w

.nya

mm . om mm om

»od

No

uzoumuua

...om o.: o.:

dvaawuuad

o o o o o

o mm om

935m

mm o.: o.:

uooN

S z.

2a.

o p a o

:nam

o vm mm vm : om

EC 00._ s. o.: o.:

-om

4 .dun m o o

o o o

hm 3 S. hv

.á S. 2 o.: o.:

303.2.:

cownmnuguovnä

awuøv_

:o :nu .mun u o o m _ c

m

umcuouc_

vm mm mn ›m

o.:

twin

non. S3 vd

001.5 §22.

§23»

...uumwnmcucumm

§35?)

omiâaø. umwøunov

m

êaäoe

:owcmnaføuoøc:

»väv

wa

.§50

.mun ”S308

in m5 2a

.mäfuoumvdøxumå

»Ham

momnnuøuodom

uw upp upp

ANA

uaxmunm

m5 En

muøxumnmnvnmnusoumvg

m5 app

Simuna

nov

uoxuå.: um

Simuna

. m

:Emm: axx??

.nu

mxmamo

.ao

E0

äxäz

uoEEmpMopn

?§32 33:00 “mån

un:

mån

»av

m: vi: 35 :S

U<MrA

S

U<dh Sodom»

.damm .nom ...m 3a_ S00 ...ugn 35.

5 :30

å.

oumumn

mm

komme

0h m_ Nm m

om Nm mm 0 v

00m 00m hN mm ä. mm 00m

m m

som

...034

mv um mm om Nv om S 0 m

00m 00m 00 vN m0 om

00m

t.. 0

Nm om mm 0

uømmo

mm mm h 0 v

om & 00m 00m wN Nm hm 00m

N

3:0

0 0 0 m

om om 0 0 0 0

00m 00m 00m 00m 00m

-få mumum

vm w N om

.nam

hm S hm 0 N

00m 00m 3 mN 3 E 00m

noen

mmmu

om

:um

om om oN m 0 0

00m 00 0N 00m mN 3 mm 00m

m 0

.Euvm

om 3 om

.axon

å I 0 0

00m 00m mm Nm mm om .m 00m

u

m

...omnmmnm

m

.mmmmøz

mm mm vm 0

hh mN 0 0

n MPH 00m 00m 0m om 00 0m

m 00m

u

nxoH.

mm 0 v

mm... mN mh om mh mm m. 0 m

00m 00m NN hN om 00m

movoøc

rmm1m

hc hm hm 0 0 0 0 0

00m 00m 00m mm om hm 00m

uommo

m 0

00m mm

90mm

mm 3. mm S h 0 m

00m 00m 3 0N 3

00m

mvmmwumna

|00N

hm om oN 0

00m. Nm 00m 0h WN 0 0 00m mm mN S. mm

N 00m

N

omm

3 m0 mm m 0

:om 00m hm mm S. mn m 00m mm

mduaøa

00m

um m_ 0 m

øv nu: mo hm 0h 2 0 0

00m 00m mm mm mh mm 00m

muvoêamwmn

mmmvmuwhmmmu

:OH m

:du m um

om_ om en o.: mm S nya o m

o.: ma_ mN øm 2 o.:

ummummuwm

m

må

Mvmmmmomamuoa

.mun

?så

mmdwømmuvmmum

:ommnmvmmuummunm

mcâåâoa

m

0.52.30...

måna:

:så

amma

uoumPmE

Mdmzvinâud

39m

aus

ufmz

än com. .mun

huomømummxøuovn:

Ҥ23

v m nu än

o

.mun

ümmzwv

30m

m: mo

mmnmnbmuwuum

.a m: .E

mvmmcmo

mmm»

umzma

:un:

uovm9mmm

Eoxounh

uo

U<Mh

dm. .Ez .Ez

uuoum

u<xh wvmmnmm

S. ä

0<zh

uomnd.

uomn

$

Eovm

E0 5:»

m a

5:31

En m m o m

om m... m_

053m

00A

5:a

mm I.

om 00A

p A N ›

Av mm AA

-om S. um mm No 00A 00A

LOUñW

»m o o 0 o o

05...;

om vn

00A

pos...

mm

S 00A 00A

N o o 0 o

om om om

om 00A

35,0 00A

o N o N

om om 0A

vm m0 00A

uvA»0

00A

un: .AEA

o o o

3 om 0A

0A 00 0A 00A 00A

:Mum -oE AAmu

o m 0 m o 3 0A

.EovA

om No 00A 00A

;CAS

o 0 m m

e. mm

mmmmcu

mA mm 2

00AA

00A

_Aumcmpm

mp9. .Såå

w o o ..

Nm om AA

mm 00 00A 00A

-äs AU

0 o o 0 o o

mm Ab

00A

A32:

00A 00A

-§3

o m o w m ä. mm

3 å 00A 00A

00m 5:0 .Avd

NUHwWum

o e o o Av Av NA

00A

»A v0

00A

-com m?

3.5;

CM .mun

A. o v o N

2. e. wv

ev 00A 00A -om 00A

Ada: han

uAAvAmuwm

o o o o .ox Nm Nm 2

..A S. mA 00A 00A 00A

couvAndm

A

00.:_ A m

.uøumkguä

m A

»Ada

mv Av AA

-oh om_ v0 00A

...020 095.5

:av

.upp

:gumuaoøuøxoø

?ä mm

Amuad.

upp 230m.

»Amuoñ

øomuøuA .mxmamw

.u0AvG0QEOvA

wAdAuøumêmpsuA

pmmøAcmAcwnAuøumn0uumA

92A

uAAuAmumm

mun,

:emma

än

m. .dun

...M53

m .E

axmcmo

.Ao AC

uoxäå

m

?än

A:

.Ez 0%: 3

46415._ ?Juicy

mA. $

U<dh annan uomø

uAuAh »inom 5:e

.á o m o o

2 wm ›N

»v50

m_

?GE

E m_

om o.: 2:

w m

»eva

-om av »m mw o_ S. HN 3 3 v” o o.: o.:

s.. o o m Nm n:

3 NN 2 2

»oda

o.: 8 mN o.:

N o o o o

:§0

cm om o o

o.: o.: 2:

57:5

m. N N

va: .v5

E n.. w... 2 2 3 oN

o.: S:

0A 0a 2 S o o

:v5

oN 3 oN

äü 23 o.: o.:

m o w o

...SvM

n å i mm mN I wn

.§3

2: S:

u

u

c o

.Samma manage

2 w w o

.m nN ev nu Hm No

o.: o.:

p nå.

m

› o v o

uxoH

wN wm om 3 E E

än_ o.: o.:

o o o o

H32:

S ho S 2 z

:nåd

o.: o.:

o o o o

mm

...020

3 2

vad

5 wo 2

oom o.: S:

.mvänumnm

o o

nooN

E 2 o o

om 2 vu

o? o.: 3 o.:

o N o

S. MH en NN

:om m3 o.: 5 8 om. o.:

u3n

Gud

o m: m o Å 2. m; øN E.” o... Z

IPOH

umucguou

3. AN

o.: o.:

:m m:

HOEEOM WOGUDHN

ouuumn

OH v

:du m m _

.bom

wa *m mN m:

om_ 0a $ m

MG HFO wa :n

oozåüzäca oozåuñaäe

Hud ud

uauauunu

opimm

m:

Se?

GOWhUvA

nNuGC

humana:

denna_

hOhu

.Sum ...cum mun? man? SE

_ LINE »ua .wo »v.20 :u

38A:

_ N_

.no m: po .F

GNU

“_3732 MXWGNU Nxwcmü uoxuåxø 33mm »nämen OPEWW

ädadh umunnbuüw

d ä :S

357m .namnen .E223

ñw .Tru

KAPITEL 6: OTILLFREDSSTÃLLDA UTBILDNINGSBEHOV: BRISTENS STORLEK, ART OCH ORSAKER

KAPITEL 6: OTILLFREDSSTÃLLDA UTBILDNINGSBEHOV: BRISTENS STORLEK, ART OCH ORSAKER

Sid. Kapitlets syfte och disposition Jämförelse av samlad efterfrågepotential med totalt tillgängligt IM-kursutbud 6:2 Erforderlig kvantitativ målsättning för reducering av utbudsbristen 6:4 6.4 Bristens ungefärliga fördelning på olika IM-delämnen 6:8 Rapporterade problem och hinder för ett mera omfattande kur sdeltagande 6.6 Potentiella kursdeltagares önskemål beträffande kurslängd och kursort 6:21 Anlitande av företagsexterna IM-experter:

6:1

KAPITEL 6: OTILLFREDSSTÄLLDA UTBILDNINGSBEHOV: BRISTENS STORLEK, ART OCH ORSAKER

6. 1 Kapitlets syfte och disposition

främsta är att belysa i vad mån En av utredningens uppgifter bristande överensstämmelse mellan å ena sidan omföreligger arten och kvaliteten IM-utbud och å andra fattningen, på dagens sidan existerande Vidare bör orsaker till IM-utbildningsbehov. bristande överensstämmelse analyseras och förslag till åtgärder

presenteras.

Existerande lM-utbildningsbehov har presenterats i kapitel 4. IM-utbudet har beskrivits i kapitel 5. I föreliggande kapitel behoven med på IM-utbildning. Sådana jämjämföres tillgången förelser mellan en ackumulerad, otillfredsställd efterfrågan och och delvis även kvalitativt bristfälligt) IMett årligt (kvantitativt kursutbud är vanskliga att genomföra. En svårighet uppstår av existerande kursutbud inte kunnat genom att beskrivningen ske i exakt samma termer som använts vid behovskartläggningen. avser av En annan svårighet den tidsmässiga periodiseringen den ackumulerade eftersom dennas realiserande i efterfrågan, är beroende av det i framtiden existerande IM-utbildhög grad För att ändå kunna anställa jämförelser, vilka kan ningsutbudet. som underlag för utredningens förslag har följande förfaringstjäna sätt valts.

den totala storleken av existerande IM- I avsnitt 6. 2 kvantilfieras kursutbud under ett s.k. normalår. Därefter uppställs i avsnitt rörande i vilken omfattning och med 6. 3 en tentativ målsättning vilken det totalt uppdämda behovet av IM-utbildning hastighet kan förväntas bli under perioden 1975 t.o.m. rimligen tillgodosett Den realiserbara efterfrågepotentialen kan därefter 1979. i form av antal och jämföras med nuuttryckas deltagartimmar Viss har därvid även till det varande IM-utbud. hänsyn tagits nuvarande utbudets kvalitet, eftersom utbud med otillfredsställande kvalitet fullo tillgodoser behovet. ej till

Konstaterade utbudsbrister är av en betydande storleksordning, För att bättre förstå bristernas art och orsaker granskas i av-

snitten 6. 5 och 6. 6 de problem som potentiella IM-kursdeltaga-

6:2

re mött och de klagomål och önskemål rörande IM-utbildningen som de givit uttryck åt. I de avslutande avsnitten av föreliggande kapitel diskuteras även de speciella problem och önskemål som avser språkutbildning av exportaktiva individer.

.2 Jämförelse av samlad med totalt tillefterfrågepotential gängligt IM-kursutbud

Såsom av beräkningarna framgått i kapitel 4 finns för varje IM-delämne normalt mellan Z. 000 och 5. 000 potentiella kursdeltagare. Om man undantar och för vart språkutbildningen och ett av de 59 övriga delämnena räknar med 8 timmars vidareutbildningsbehov per potentiell kursdeltagare kan det ackumulerade till utbildningsbehovet uppskattas ca 1, 4 miljoner deltagartimmar enligt nedanstående kalkyl:

11. 800 exportaktiva personer x 15 IM-delämnen per person x 8 timmar per genomsnittligt IM-delämne = 1, 4 milj. deltagartimmar. Samma resultat erhålles om man multiplicerar 59 delämnen med ca 3. 000 kursdeltagare per delämne och 8 timmars vidareutbildning per delämne.

Om man antar att detta behov uteslutande skulle tillgodoses via traditionell företagsextern kursverksamhet (om i genomsnitt 2 dagar, 2 IM-delämnen och 30 deltagare per kurs) skulle det krävas sammanlagt ca 30. OOOX ursomgångar för att fullt tillgodose idag existerande latent efterfrågan på adekvat utbildning i internationell För marknadsföring. att förverkliga hela denna efterfrågepotential skulle det dessutom krävas ett kursutbud som vore praktiskt taget perfekt med hänsyn till innehåll, genomförande, regional spridning, kurstidpunkter m.m. samt att de potentiella utbildningsavnämarna inte hindrades av tidsbrist, negativa attityder gentemot utbildning inom företaget eller per sonlig inaktivitet.

Ovanstående kan jämföras med det

efterfrågepotentialberäkning

existerande årliga kursutbudet i internationell marknadsföring. Detta har under 1973 och 1974 varit av storleksordningen 50. 000 deltagartimmar per år eller 4. 2 timmar per exportaktiv person och år. I denna kurser och konferenser kalkyl ingår anordnade av Sveriges exportråd, Exportskolan, IFL, HH:s s.k. master-

X) 1.400.000 :(2 x 30 x s) = ca 30.000

6:3

kurs, industriverket, IHM, GKV och Sveriges Marknadsförbund, endast dessa kursutbud dock i den omfattning organisationers avsett däremot IM-frågor. I de 50. 000 deltagartimmarna ingår eller radiokurser. Detta kräver inte korrespondensundervisning en kommentar och en kompletterande beräkning.

Samtidigt med att utredningen avslutade sin faktainsamlingsfas hösten 1974 presenterade TRU en grundkurs i exportkunskap omfattande ett tiotal radioprogram om 20 minuter vardera. Till kursen hör en kursbok distribuerad av Hermods förlag. Radiokur har även blocksänts till audiovisuella sens ljudmaterial från vilka det kan rekvireras av bl. a. regionala eller centraler, lokala studiecirklar. Dessa har vanligen arrangerats i samarsamt eller bete med företagarföreningarna Medborgarskolan TBV. Även företagsinterna studiecirklar torde enligt uppgift förekomma.

Det är i skrivande stund omöjligt att slutligt utvärdera detta unika räckvidd. Om man antar att ca 2. 000 utbildningsinitiativs följer kursen till mera än 50% och att de i genomsnitt personer satsar 20 utbildningstimmar vardera, skulle en utbildningsräckvidd av omfattningen 40. 000 deltagartimmar vara möjlig. För att inte dessa tentativa siffror från ett tills vidare helt mycket unikt experiment skall förrycka basvärdena för efterföljande och därpå baserade jämförelser, har utredningen valt kalkyler normalår ett genomsnitt av att utgå från ett tänkt utgörande åren 1973 och 1974. storleksordningen av radioundervisning, etc. har därvid angivits till 25. 000 korrespondensundervisning deltagartimmar per år.

Radio- och korrespondensundervisning samt lokalt eller regionalt bedriven multimediautbildning skulle således öka antalet under ett normalår med ca 50% utöver den nivå deltagartimmar som av traditionell företagsextern kursverksamrepresenteras het baserad på föreläsningar, diskussioner och praktikfallsinslag. Trots att dessa tillkommande utbildningsaktiviteter således svarar för ca 1/3 av utbildningsvolymen, svarar de uppskattningsvis för endast 1/8 (eller 0, 4 miljoner kronor) under vad som ovan kallats ett normalav lM-deltagarutgifterna år. Detta är en följd av en betydligt lägre deltagarkostnad per tidsenhet (ca 15 kr/timma). Kalkyler och kalkylförutsättningar återfinnes i kapitel 8.

6:4

. 3 Erforderlig kvantitativ för målsättning reducering av utbudsbristen

Det förslag till kvantitativ utbildningsmålsättning, som skisseras nedan, har framlagts efter rörande överväganden bl. a. följande faktorer:

1) Storleken av den latenta utbildningsefterfrågan 2) Utbudssidans expansionsmöjligheter utan risk för väsentliga kvalitetseftergifter 3) Avnämarnas möjlighet att ställa tid till för förfogande vidareutbildning 4) Företagens hittills ofta njugga till kursverkinställning samhet utöver en mycket blygsam nivå, som knappast radikalt kommer att förändras av den nya lagstiftningen om rätt till ledighet för studier.

5) Antagandet att redan nu existerande efterfrågepotential inte kan realiseras till mera än 50% inom den närmaste femårsperioden på grund av kvarstående ofullkomligheter i utbudet, tröghet på avnämarsidan samt under medgivande av en säkerhetsmarginal i potentialberäkningarna.

6) Storleken av de stimulansåtgärder, som skulle krävas vid olika ambitiösa för av målsättningar expansionen IM-utbudet.

7) önskemålet att successivt bygga upp utbildningskapaciteten fram till 1977 och därefter bibehålla den på en oförändrad nivå för tillgodoseende av dels redan nu existerande utbildningsbehov, dels under perioden 1975-1979 tillkommande utbildningsbehov.

En minimal förefaller vara. målsättning att 50% av nu existerande efterfrågepotential skall realiseras under femårsperioden 1975-1979. Övrig förväntas inte efterfrågan bli tillgodosedd inom denna tidsrymd, dels av kvarstående på grund ofullkomligheter i anpassning mellan utbud och latent efterfrågan, dels på grund av tröghet och bristande utbildningsbenägenhet inom många företag och hos många befattningshavare. SO-procentsmålsättningen medger också en viss säkerhetsmarginal för tänkbara som efterfrågeöverskattningar en följd av kalkylantaganden i kapitel 4 vid framräkningen av den maximala kursdeltagarpotentialen.

6:5

i framtiden i huvudsak kommer Inget säger att IM-Ltbildningen kurser. Då detta för näratt ha karaktären företagsexterna kända väljs dock varande är den mest IM-utbildningsformen, som om det vore här att uttrycka utb-.ldningens kapacitetskrav kursaktiviteter. Man finner då att fråga om företagsexterna (l, 4 milj. tim x 50% den föreslagna utbildningsmålsâttningen genomsnittsår motsvarar utslaget på 5 år =) 140. 000 tim. per ca 17. 500 deltagardagar eller ca 580 endagars IM-kurs0mgångvardera 290 IM-kursomgångar ar med 30 deltagare (alternativt Dessa värden representerar årsgenomom 2 dagar vardera). snittet för hela femårsperioden.

innebär målsättningen att krav på ca 12 Ur avnämarsynvinkel eller 1 utbildning för varje exportaktiv

timmars l/Z dags årlig

Detta kan förefalla vara en blygsam målbefattningshavare. men innebär ändå en fördubblad deltagaraktivitet jämsättning måste man dessutom räkna fört med dagsläget. l praktiken individuella variationer. Om exempelvis endast 50% med stora deltar i minst en IM-kurs under ett visst år, av IM-målgruppen tre krävs att dessa utbildningsaktiva i genomsnitt undergår under sitt utbildningsaktiva år för att den utbildningsdagar kvantitativa målsättningen för hela den exportaktiva målgruppen

skall kunna innehållas.

enkelhets skull att den årliga utbild- Hittills har för antagits, är konstant under femårsperioden. I praktiken ningsnivån måste man dock räkna med att det tar en viss tid att bygga upp och att duplicera utbudet ett adekvat kursutbud på nya områden områden. Vidare gäller, att en del av den uppbyggda på andra under slutet av femårsperioden bör vara utbildningskapaciteten friställd för under denna period tillkommande utbildningsbehov. En mera realistisk och även mera önksvärd kapacitetsutveckär därför den som framgår av följarnde ling för femårsperioden bild.

:Ka

aciláegsáükbryârgángdsiiskisls

Tusental : ”

deltggar

ütbildningfsnivå_

___,,. ,. 4+.” _, ., .

i 5

ssivft

* “ * åucc

*wfw* reducerad

›-- aina - iñfföfümiñsk- \ _ 1504+_ ing v kvarstående, « v »i

- _ »His-»aø--w eáaêårw -974 ;camera-

-, . : tera e

.A IMF-utbiåâldnings-

i.-*-$:“+--

ut? 141.6 ut 1531153

_ _ _JQSLIAQ_ ., .( s utb 1 “

?hä

kyjñ.”

^ dningsni, g j g * . m .

L

10.0, 1977 fö r r _ I : .Lida

ibch i

Kapa itet-*för

75» qndexf

inmå _ ,dep,tilJ.f,-_,

N Lzomnhand utbildnings-

5.0 h

A

behov (utöver de rédan

M-EWTVH-T ppöifféi-âae

1pplevda Iåehovjen) j

:

13915;

7,5 _ j ?ç

F* _79_ v

6:7

utvisar en successiv utbyggnad Kapacitetsutbyggnadsskissen från nuvarande nivå av ca av IM- utbildningens omfattning ca 50. 000 i form av 75. 000 deltagartimmar per år (varav traditionell kursverksamhet), till ca 200. 000 företagsextern år 1977. Från 1977 till S-årsperiodens slut deltagartimmar räknat med ett bibehållande av denna utbildhar utredningen vilken dock inriktas ningskapacitet, i stigande omfattning av mot slutet av femårsperioden tillmot tillgodoseendet kommande behov. Dessa behov kan komma att avse nya

ämnesområden, nya typer av exportproblem, nya metoder och inte minst och hjälpmedel för problemlösning nytillkom- 1974 års enkät har av naturliga na IM-befattningshavare. kunnat kvantifiera i framtiden tillkommande utbildskäl inte Dessa behovs art har däremot exemplifierats ningsbehov. i expertprognosen i avsnitt 4.10.

mot- En permanentning av utbildningskapaciteten på en nivå svarande 200.000 deltagartimmar per år innebär ungefär av IM- utbildningen jämfört med ett n0rmalen tredubbling Detta kan förefalla vara en kraftig ökning. Målsättår. dock inte mera än 2 utbildningsdagar per år ningen innebär för den genomsnittliga exportaktiva befattningshavaren. förutsätter uppnående dock en Självfallet målsättningens större tidsinsats för de under det aktuella året utbildnings-

aktiva individerna. Om endast 50% av den svenska exportnås av IM- utbildningen under ett engagerade personalen år innebär detta att närmare 6.000 personer måste givet 4 dagars utbildning under det aktuella genomgå i genomsnitt året för kvantitativa målsättningen skall att den föreslagna kunna nås för målgruppen i dess helhet.

Således ett försök till Den skisserade målsättningen utgör mellan en rad - delvis motstridiga - önskemål avvägning som redovisats i början av detta avoch hänsynstaganden snitt.

6:8

6. 4 Bristens ungefärliga IM-delämnen fördelning på olika

I detta avsnitt presenteras ett försök till av det i jämförelse kapitel 4 kartlagda utbildningsbehovet för varje delämne och det i kapitel 5 kartlagda IM-utbudet.

En sådan jämförelse är förknippad med åtskilliga problem. Ett avser svårigheten att korrekt beskriva existerande kursutbud med samma delämnesdefinitioner och med samma grad av detaljrikedom som gällt för utbudssidan. Ett annat problem gäller av utbudskvantitet med utbudssammanvägningen kvalitet. Hur bör exempelvis den behovstillfredsställelse som förknippas med ett kvantitativt starkt begränsat ;nen kvalitativt kursutbud värderas fullödigt i jämförelse med ett mera omfattande kursutbud av lägre genomsnittlig kvalitet?

För att belysa IM-delämnen efterfrågan på olika har två mått använts:

a) Aritmetiska mediet av de behovsbedömningar som den exportengagerade personalen avgivit för varje IM-delämne.

b) Resultatet av

efterfrågepotentialberäkningen (redovisad

i kapitel 4) enligt det försiktigaste beräkningsalternativet.

För att beskriva utbudet av olika delämnen har följande två faktor er bedömts:

a) Kursutbudets omfattning för respektive delämne enligt arrangörsintervjuer och broschyrmaterial.

b) Kursutbudets allmänna kvalitet baserat på bl. a. resultat från med telefonintervjuer 150 deltagare i IM-kurser samt granskning av tillgänglig kursdokumentation.

Vid båda de nyssnämnda har bedömningarna en trepunktsskala utnyttjats. Produkten av det kvantitativa och det kvalitativa

bedömningsresultatet kallas fortsättningsvis utbudsindex I.

Detta antar värden mellan l och 9 och dessa värden ger en indikation på hur väl tillgodosedda olika delämnen Efterär. som Utbudsindex I tillkommit genom multiplikation av en kvantitetsoch en kvalitetsbedömning kommer indexet att ge betydligt större utslag för än om indexet till-

utbudsolikheter

6:9

kommit en addition av de båda ingående komponenterna. genom fallet erhålles indexvärden mellan l och 9, i senare (I förra 2 och 6. Detta innebär en halvering av fallet värden mellan 8 till 4 enheter, vilket innebär en väsentvariationsvidden från för variationer i underlig minskning av indexets utslagskraft bedömningar.) Utbudsindex Il baseras på. en addeliggande och kvalitetsbedömningarna för respektive ring av kvantitetsdelämne.

införa andra indexkonstruktioner av Man kunde givetvis även olika baserade på en annorlunda uppfattning slag, exempelvis relativa vikt. Med hänom de båda ingående komponenternas siffermaterials inexakta natur och jämsyn till underliggande mera elaborerade indexkonförelsens allmänna syfte har dock struktioner ans etts omotiverade.

i tabell 6/2. Med dessa Resulterande kalkylvärden återges som underlag har slutligen stapeldiagram 6/3 konstruerats. mellan behovet av och till- Detta medger grova jämförelser för olika kategorier av IMgången på adekvat IM-utbildning

delämnen.

Skillnaden mellan efterfrågestaplarnas och utbudsstaplarnas

för olika ämnesområden. Detta indikerar olika höjd varierar utbudsbrister för olika ämneskategorier. grava

storleken av bristerna i För att visualisera den ungefärliga har skalor valts på följande IM-utbudet stapeldiagrammets sätt. Den nu existerande uppdämda efterfrågepotentialen på har ut över S-årsca 1, 4 miljoner deltagartimmar slagits

Resulterande årliga efterfrågepotentialnivâ på

perioden. 280. 000 timmar har använts för att centrera efterfrågestapvilkas exakta innebörd framgått av tabell 6/2. larna,

tillsammans ett De sju ämneskategorierna representerar normalårsutbud av storleksordningen 70. 000 deltagartimmar Utbudsstaplarna har följaktligen (språkutbildning undantagen). detta värde, varigenom de kommer att ligga centrerats kring motsvarande ungefär en fjärdedel (70. O00:280. 000) på en nivå

av _ni_vå. efterfrågestaplarpas

Genom det tillämpade förfarandet kommer att jämförelsen utvisa den bristande överensstämmelsen mellan lM-utbildningspotential och existerande IM- utbud för ett genomsnittligt delämne inom respektive ämneskategori. Eftersom antalet delämnen per varierar visar ämneskategori diagrammet däremot bristen för i_nt_e_den ackumulerade samtliga delämnen inom varje ämneskategori. En Sådan kalkyl Skulle förutsätta ingående kunskap om utbildningsbehovet uttryckt i antal timmar för individuella delämnen. Utredningen förfogar inte över så detaljerad information. Av tidigare presenterat siffermaterial däremot antalet individer framgår i behov av utbildning för vart och ett av de i enkätundersökning en ingående delämnena .

6:11

Tabell Q2: Behovs- och utbudsindex

B E H O V U T B U D

Efterfrå- Utbuds- Tillgång på Kurskvalitet Ämneskategori Genomdäri index kurser samt viktigare snittlig gepotendelämnen, bedömn tia1/kurs- Mkt Mdr Mkt Mdr ingående vilka blivit föremål enl. deltaga- God I H god God god god god för utbudsbedömnin enkät re (aVrl-ln g dade värden (3) (2) (1) (3) (2) (IL

I Internat. handels sam- 1. 47 2. 500 4 4 x x manslutning/block

Internat. betaln. sys- 1 82 4. 300 2 3 x x tem, valutaproblem

Internat. organisatio-

ner för befrämj. av 3. 200 3 x x handel 1. 60

Genomsnitt I = 1.6 3.300 2,7 3.3

II Bedömningskriterier

vid val och priorite- 1 96 4. 800 6 5 x x ring av exportmarkn.

Marknadsanalys av 2. 08 5. 800 9 6 x x nuläget

Konkurrent- och 4. 600 x x konkurrensanalys 1. 89

1. 98 5.100 x x Prognosteknik 3. 800 3 x x 1. 73 Lönsamhetsoptimering

System för löpande 4.100 2 3 x x kontroll 1. 75 planering,

II = 1. 9 4. 700 4.4 4, 0 Genomsnitt

III Export från hemma- 2.900 2 3 x x marknad 1 56

Export via utländsk 3. 600 2 3 x x 1. 66 agent

Export via eget 2 3 x x dotterbolag i. 50 2.600

Export via samdistribution exportsam- 2. 700 x x verkan 1. 54

Genomsnitt III : 1. 6 3. 000 2,0 3, 0

IV Behov av marknads-

mässig produktan- 2. 800 2 x i. 55 passning x etc. 1. 84 4. 500 Prissättning.

Val av distributions- 4. 700 2 3 x x kanaler/-system 1. 89

Övriga konkurrens- 3. 400 2 3 x x medel, reklam, SP, etc 1. 66

Systematisk mark- 3.600 2 3 x x 1 69 nadsföringsplanering

Genomsnitt IV = 1. 7 3. 800 1,6 2, 8

B E H O V U T B U D

Ämneskategori Genom- Efterfrå- Utbuds- Kurskvalitet Tillgång på samt viktigare däri snittlig index kurser gepoten-

ingående delämnen, bedömn. tial/kurs-

vilka blivit föremål enl. a-

gå”

.. -

;år

.› ..

deåta

for re av un- I H :ä: God ä* G d o utbudsbedommng enkat dade vänhn) (3) (2) (i) (3) (2) (i)

V (Språk etc.) x (2.00) (5.500) (3) (4)

EG/EEC-kunskap 1. 74 3. 900 9 6 x x

Japan 1. 53 2. 700 6 5 x x

(exkl. språk) VI Tullar och icke tariffära hinder i. 54 2. 800 5 x Exportfinansiering 1. 66 3. 300 6 x Valutaförhållanden, terminsaffärer 1. 59 3.100 6 5 x x Transport och speditionsfrågor 1. 58 3. 000 3 x x Genomsnitt VI = 1. 6 3. 000 6,0 5,0 VII Juridiska aspekter konkurrenslagstiftning, agentval etc. 1. 58 3. 000 3 4 x x Det lilla företagets spec. exportproblem 1. 94 4. 100 2 3 x x Organ för hjälp med fakta (data etc.) 1. 67 3. 400 x x Genomsnitt VII: 1. 7 3. 500 2,3 3,3

Genomsnitt alla

bedömda delämnenx) 1.7 ca3. 500 3,4 3,7

Genomsnitt alla delämnen - med eller utan utbudsbedömning 1,6 ca3. 000

Utbudsbedömning saknas för vissa lågfrekventa delämnen, som ingår i behovsbedömningen på tabellens sista rad. Om man använder den näst sista radens värden i överslagsberäkningarna antar såväl efterfråge- som utbudsindikatorerna något högre värden per delämne än vad fallet är om samtliga IM-delämnen inkluderas i bedömningen.

6 :13

u

.E3

uuuomxo

.Åxx

s:

.xo

A5? .Cu.E

L.:

Ax||

.u å:

00m

||I.H 71W -uâzøéá

umcomumâuow

:

om

NMwwmÅhdÃ.

.ucEmmuucrumEocmu

.m

nomwum

A

.uowmaw

m l u

Nawaz... noämx

Mcuomuouwumxmwzøcm

l H H I H H H |

E

.§55

.mo

mumauhwmwümwømw

m.

;ozon

Sw I

»om

commzmüâuv

-axon

:mcåmaov

åcmoäuomxw

oooáom

H

uncmê

uuuamfnoøu

:mm nun.

H l l ,

.V13 ma?

vønuzmuøåcvamnuø

mv

I.. ?xx

m

.E2

awaäm

Ilulualululllilllnluml.

Advdnunxmumm

:C13

:w

-muonnm

ovnmøøêmuh

å

nøvmnxumnü

-Eo:om\

:U0

»mandat

:oo u då

5583275 H H U I

.|. _ .

:äga:

_

um :oo

.E3

Eocm

wwwmwwwwmwmøwww

:Cox mia

.Lmnämzmowwm

omm

||||l

000.0.:

om

uuuomxø

åxsvoum

uoimnouuøv_

Amäcoaommucmcvdna:

nuvwnxamc»

Z .

.occamwuåcm

mummømmaov

m m

n

9:..

occumaovaåH

u Il :CES

I H I H I H H wo

Hm

|| .

mm .o Sø cs. m

x

Lnomxo xmumm

Il.

-G30

/

E

.munouma

u%

msommwn

rm

m

uwzuåcmFocou

øomummmawwuouunooxo

u .C13

mám>

l l I

0:55

_ . . :I: I . H

-ummåuv

.30 .mm

owmuwumäw

.

||I..I.I...I..I||HI

mcwuaD

I Am

.En

E523:

nom âo var:

HW\HME8mu “EEBXTEH

:

o.:

uovmcxumê

ll mucoum..

m

.omm

uüøxoH

m Hm?

.w

u. H l l H |I. I l N l

.muøvmåv

J .

um en 3

m3 w.

r .30 E8

onmmmåowmhøv_

mGHUUCNÅmUHWx/

H

Il l

nduxønum

I I I H |.l I H

IJL

|-

äuâsøvuucñm

anus

v05

m: com omg

däoüømuoa

m vmE

Avsn

.

bh.

-vä

IHQUWkDM

äcwxzmwgaaåv

o

E8

Awvçmcomumdamxø

..

wmümvønubv øfewwm

?E33

:Eovonmuuaømñocom

äimhrfncoümwaa

Aducm

.

|li...l|l.l|.I

Coümuumdaä

OEEWMUU

?w

uw\umcomuom uw\uv:omuoa

m N H

müoänwwca

S

I” I x a n. n. m J. mm. u m

:wcñzommwcävawpu:

Q

»cum

umuuiøeøxum

x 0 n -- mm

m

:oo

I” I. m HJ

“Euumxømmmsmcxuouum

xånamznzp xåcauunus

d

vmmcmumoø.

Esmäüäm

m m m H

000 3% m. w N. o .w

ummmamu:

own;

mgonêd 0293 ...Eugen

x o ,r .

H

. en. m. u, .. MCZE 5G

I

I 1 o

% i HI l|||| Z . nu m.. ma., 4.0. .

Av stapeldiagrammet på sidan 6:13 framgår att stora skillnader föreligger mellan utbud och efterfrågan för ämneskatesamtliga gorier. Bristen förefaller att vara minst besvärande för ämneskategorien Exportteknik vilken inkluderar den fysiska hanteringen av produkter och dokument samt andra frågor nära förknippade med överskridandet av ländergränser, t. ex. valuta-, finansierings-, transport-och speditionsfrågor. Detta är en föga förvånande slutsats, eftersom bl. a. Exportskolan under år haft en omfattande många och framgångsrik kursverksamhet just inom detta ämnesområde.

De största mellan utbud diskrepenserna och efterfrågan noteras för ämneskategorierna Il, III och IV. Dessa avser:

- Hur man (II) analyserar marknadsförutsättningar och väljer de lämpligaste exportmarknaderna

- Hur man (III) analyserar och väljer de lämpligaste exportarrangemangen (inkl. Organisationsform) för att nå de utvalda exportmarknade rna

- (IV) Hur man analyserar och väljer konkurrensmedelsinsats och bearbetningsformer på de främmande marknaderna exempelvis m.h. t. pris- och rabattnivå, val av distributionsländer, produkt- och förpacknings-

utformning samt media- och argumentationsstrategi.

Ovanstående slutsatser är tämligen oberoende av vilka av de framräknade utbuds- och efterfrågeindikatorerna som utnyttjas för jämförelsen.

Utredningen anser sig inte kunna redovisa bristtillförlitliga för vart analyser och ett av de i enkätundersökningen ingående sextio delämnena. Orsaken är främst att i eftersvårigheten hand analysera avhållna kursers innehåll med sådan exakthet att man kan fastställa hur många (kvalitativt timacceptabla) mar som ägnats åt varje av kursen berört IM-delämne. Däremot har efterfrågepotentialer för sådant delämne varje redovisats på sidorna 4:28 och 4:29.

mmets del återges även för- I stapeldiagra högra utredningens sök till kvanti fiering av den samlade bristsituationen. Dagens latenta en potential av uppdämda efterfrågan (motsvarande 1,4 miljoner deltagartimmar) har som tidistorleksordningen gare nämnts slagits ut över femårsperioden, vilket ger en genomsnittlig efterfrågepotential av 280. 000 deltagartimmar per år. brister även i det framtida utbudet På grund av vissa t. innehåll, genomförande etc.) i kom- (m.h. tidpunkt, plats, bination antas dock endast hälften med tröghet på avnämarsidan av denna vara realiserbar. Lägges därtill, såsom potential fallet 6:6 en kapacitetsreserv för under är i figuren på sidan tillkommande, nu icke kända - eller åtminstone av perioden de framtida avnämarna ännu inte upplevda - utbildningsbehov, erhålles ett kapacitetskrav motsvarande ca 200. 000 deltagartimmar per år. Såsom framgår av markeringarna i stapeldel är detta liktydigt med ett ca 3 gånger diagrammets högra än under ett hittillsvarande normalår. högre utbildningsutbud

Om man antar att i genomsnitt 14.000 personer kommer att vara under femårsperioden, innebär detta ca 14 exportaktiva utbildningstimmar per person och år. Detta bör jämföras med nuvarande normalårsnivå av ca 6 timmar (varav drygt fyra i form i gruppundervisning utanför av deltagande företaget.) Under dessa antaganden skulle således varje exportaktiv persons öka med ca 120 procent medan utbudsutbildningsaktivitet sidan måste öka med nära Zooproczent för att även täcka den förväntade av antalet personer med behov av IM- utbildökningen ning.

i detta avsnitt är relativt över- Vad som presenterats grova till att kvantifiera bristens storslagsberäkningar syftande och fastställa de kvantitativa krav som måste leksordning ställas och avnämarsida för att nedbringa bristen på utbudssida i överensstämmelse med den i avsnitt 6. 3 skisserade utbild-

nings målsättningen.

har uppställts så. att den som så önskar kan fast- Kalkylerna ställa konsekvenserna av andra målsättningar eller införandet av andra kalkylförutsättningar än de utredningen arbetat med. Enskilda kommer sannolikt kursarrangörer

även att vilja genomföra kompletterande överslagsberäkningar för olika IM-delämnen och olika år av femårsperioden. (Detta är möjligt genom att kombinera informationen om efterfrågepotentialen för olika delämnen på sidorna 4228-29 med den allmänna bild rörande brist och bristreducering under ett framtida genomsnittsår som presenterats i detta avsnitt samt med skissen över den emotsedda årliga IM- utbyggnadstakten på sidan 6:6.)

Kompletterandeberäkningar av denna art har inte begärts i utredningsdirektiven. De krävs inte heller för det i efterföljande kapitel framlagda förslaget till åtgärder. Den faktiska utvecklingen för individuella IM-delämnen blir dessutom beroende av olika kursarrangörers initiativ vilka är svåra att prognostisera innan utredningen publicerats.

Mot denna bakgrund har utredningen ej presenterat detaljprognoser eller utbildningsmålsättningar för individuella IMdelämnen.

. 5 Rapporterade problem och hinder för ett mera omfattande kur s deltagande

För att kunna minska skillnaderna mellan upplevda utbildningsbehov och faktiskt deltagande i IM- utbildning krävs inte endast en kvantitativ ökning av nuvarande utbud utan även ett bättre tillgodoseende av de potentiella utbildningsavnämarnas behov m.h.t. utbildningens innehåll, form, plats, abstraktidpunkt, tionsnivå, pris m. m.

En naturlig utgångspunkt för att studera dessa frågor är en analys av de återhållande faktorer som gör att exportaktiva personer med utbildningsbehov inte i större omfattning utnyttjar sig av redan existerande IM-utbud.

I samband med utredningens bland enkätundersökning exportaktiva individer fick dessa ange i vilken tio olika omfattning namngivna faktorer utgjorde problem eller hinder för kursdeltagande. De 10 återhållande faktorerna och deras bedöm-

ning framgår av efterföljande tabell, varvid bör märkas att

ju lägre bedömningsvärde desto större är faktorns hindrande effekt.

6:17

l = Mycket stort hinder 2 : Ganska stort hinder (Värde 3 Ganska litet hinder 4 = Inget hinder)

Tabell 6. 3 Återhållande faktorer

Alt. Problemets eller hindrets art Medelvärde Rangordn. för alla be- efter svådömarna righetsgr.

A - Känner relativt 3, 38 7 personligen till existerande kurser dåligt

(resor, logi etc.) blir för höga inte av 1, 94 i E - Har tid på grund ordinarie arbete

F - inom 3, 54 9 Man tycker företaget att det är onödigt att jag reser på kurser G - Inte van att sitta på 3, 77 10 längre skolbänken, får därför inget ut av kurserna

H - Kurserna tar inte sikt på 2, 32 z av vår storlek eller företag med vår typ av produkt

- Känner inte med 3,48 3 I samhörighet från företag av kursdeltagare annan storlek, från andra landsändar och med helt andra problem J - Kursen hålles på främmande 3, 28 6 språk

Av tabellen att verklig eller inbillad tidsbrist samt framgår frånvaron av bra kurser som tar sikte på företag av vår storlek och vår utgör väsentliga återhållande typ av produkter faktorer för många kursdeltagare. Först på fjärde potentiella femte bland återhållande faktorer nämns kursrespektive plats kurskostnader för resor, kost och avgifter och höga indirekta logi etc.

Föratt undersöka huruvida hinderprofilen är väsentligt olika för små, medelstora och stora företag har en special-

analys genomförts som redovisas i diagramform sida. på nästa Av detta diagram framgår att små. företag uppvisar likartad hinderprofil, dock något förskjuten åt vänster, vilket indikerar obetydligt kraftigare upplevda hinder, men samma relativa vikt. Hinderprofilerna för olika branschgrupper (illustration 6. 5) uppvisar något större olikheter än vad fallet är för olika storleksklasser.

- | 6. 4 * wl-l-lpst-rg-tvlpn

l

Hinder för kursdeltagande med hänsyn **----*---“--“-till företagens storleksklass

›_Sidan_§_:__12\_,4 __ _

V “ 7 I

x

(°"*(ingéihináâr

myggek istáo-rtprninrdäer - »

1 » 2

A 1 a

-r ; . . . dåligt känner till existerande kurser ..

4.

B f : 2

7 . .få. bra kurser.. .

Ä i i C i _ . . . kursavgifterna är för höga...

4. D : ; i . . indirekta kostnaderna för höga ...

i 4. _f_ wa.. . inte har tid...

F _ i i . .företaget tycker det är onödigt .. .

G b» , . o- o inte längre är van sitta på skolbänken . .

H :

.v o ”inte ta_r sikte på företag av vår storlek .. .

å» u 4a I

- - - inte känner sanáhörighet ...

J ç , . . . främmande språk ... --* = Klass 1 (1 - 49 anst.) = Medelvärde för alla . - = Klass 4 (500 - anst.) vstorleksklasser

h-rH-g-rH-f*

illustration 6. 5 __

Hinder för med kursdeltagande hänsyn F., . . ,A till företagens branschtillhörighet Lsidazx 6:20 V_ I d H d i d j_ i V W H 5 d

Mfeket .stortgihinderå 5 Ingetdhixzdcr

y i 4 N .l .1 2 *I i T A . . 3 4 ä . - I CI n .. i

o W /wz OI? z

V____ a . . dåhgt kanner t11l

(o |

existerande kurser .. . eeeeee “

B J

A m r i J

n f --o få. bra kursen... .. / /

CM : . ä

_ . . . är

kursavgifterna

för höga __- \\ 1 v \ \

r__p____ g» ; _

o”. ; . ,v a › z z . . . indirekta kostnaderna /°/ 4 ,

för höga...

E g»

--*-* . . . inte har tid .. .

A

.HF i;

_Wâ . . . företaget tycker det

är onödigt.. .

G Ö 2»

n. inte är van längre

sitta på skolbänken. . .

H la

. ...inte tar sikte på före-

tag av vår storlek .. .

I t s» ,

. . .inte känner . samhörighet

J uL” .. o , . , frammande .H sprak . . .

_.12_- = 2 Teko -- c - - Branschgrupp = 8 Tyngre v.ind. -O-O- = 3 Trä Branschgrupp . = Medelvärde (9 st branschg

6:21

Undersökningen av återhållande faktorer för kursdeltagande visar således: - räcker med att bara dubblera redan existerande att det inte IM-kursutbud

- att många av de potentiella kursdeltagarna är jäktade permed omfattande reseverksamhet) som finner soner (ofta arbetsuppgifter vid det svårt att lösgöra sig från dagliga och i den omfattning som nuvarande IM-kursden tidpunkt utbud förutsätter

- anser väl känna att exportaktiva personer sig relativt till existerande IM- utbud, men finner att detta är behäftat med kvalitativa brister

- saknar IM-kurser som att den potentielle kursdeltagaren är mera direkt i kursdeltagarens normala applicerbara arbetsmiljö exempelvis m.h. t. företagsstorlek och typer av produkter

- och kostnadsfaktorn visserligen inte är oväsentatt prismen av relativt underordnad jämfört med lig, betydelse utbildningens innehåll, kvalitet, applicerbarhet på kursdeltagarens problem samt utbildningstidpunkt och -längd,

Statsmakternas fattade beslut rörande rätt till ledighet nyligen för bedrivande av studier kan dels förväntas leda till viss inav intresset för vidareutbildning, dels undanröja tensifiering hinder som en negativt inställd föredet (relativt lågfrekventa) tagsledning under stundom utgjort.

Potentiella kursdeltagares önskemål rörande kurslängd och 6. 6 kursort

Det kursutbud i internationell marknadsföring som föreligger varierar mellan en halv och tolv studieveckor. Interkursdag bekräftar att de flesta IM-kursdeltagare ser positivt på vjuer utbildningsblock av storleksordningen två dagar i taget. förefaller därvid även beredda att offra sina lördagar. Många

En ié-timmarskurs kan tidsmässigt disponeras på. flera olika sätt. Av nedanstående tabell framgår vilka av sex alternativa som föreföll de tillfrågade mest attraktiva. arrangemang

6:22

Procent Procent Motsvarande Antal av antalet av antalet antalet exsvar marke- intervju- portaktiva “ngar ade individer Heldagsseminarier 242 39% 89% 10. 500 under arbetstid (2 dagar x 8 tim.)

Veckoslutskurs (2 dagar x 8 tim.) 141 23% 53% 6. 250

Halvdagskurs under arbetstid (4 dagar x 4 tim.) 77 12% 28% 3. 300 Kurs omfattande flera vardagskvällar 65 10% 2. 700 23% Korrespondensundervisning (ev. med stöd av ljudband) 64 10% 2. 700 23% Radio/TV-kurser (16 x 1 tim.) 37 6% 14% 1.650 626 100% 230% (z 2,3 markerade alternativ per individ)

Heldagsseminarier under arbetstid eller veckoslutskurser tilldrog sig således störst intresse. Radio- och TV-undervisning tilldrog sig däremot ett mera begränsat intresse vid intervjutidpunkten (våren 1974), kanske delvis beroende på bristande erfarenhet av sådana kursers fuktionssätt och relativa effektivitet.

Sedan fältundersökningarna avslutats har - såsom redan nämnts - TRU i samarbete med Sveriges Radio anordnat en grundkurs i Exportteknik som följts av lokala studiecirklar ofta i samråd arrangerade med företagarföreningar, Medborgarskolan eller TBV. Dessa studiecirklar omfattar flera och stöds vardagskvällar av ljudband och annat undervisningsmaterial. Om ovanstående data har något prognosvärde borde det således finnas en potential för denna typ av utbildning på ca 2. 700 exportaktiva kursdeltagare och dessutom en del som sporadiskt följer radioprogrammen under mindre organiserade former. Företagarföreningarnas Förbund meddelar vid tryckningen av föreliggande rapport att sammanlagt ca 3.000 kursböcker sålts och att 1. 360 per-

6:23

soner deltagit i av förbundet kända 109 st studiecirklar. kan komma cirklar. Räckvidden Till detta företagsinterna och den relativa kostnadseffektiviteten hos sådan utbildning

diskuteras i kapitel 8.

Såsom av nedanstående tabell finns en hög grad av framgår överensstämmelse mellan företagets geografiska belägenhet kursort. d. v. s. det finns ett klart önskemål om och önskad ökad regionalisering av kursutbudet.

Önskad kursort: .. Företaget Stor- Central- Annan ort beläget i: Stor- Stor- Malmö nära eget Summa Stockholm Göteborg ort-egen region företag St St 0/0 St 0/0 St (70 St (70 (70 St % - - - 335 100 Stor-Göteborg 7 2 328 9_8 (Alt. 1) - 3 3 - 102 100 Stor-Malmö 4 4 95 få (Alt. 2) 12 2 349 g) 30 5 585 100 Annan ort 84 14 110 19 75.000 (Alt. 3) 4 877 421 22 1899 100

Annan ort 169 9 365 19 67 iQ

75.000 (Alt. 4)

Itabellen ingår ej företag i region 01 - Stor-Stockh0lm) (Obs.

Endast IM- personal har ansett Stor- 9% av landsbygdens vara en idealisk kursort. Detta rimmar illa med stockholm som ännu i stor utlokaliseringen av dagens IM-kursutbud är lokaliserat till Stockholm, där de flesta kurssträckning arrangörerna även är lokaliserade.

Värt att konstatera är vidare att företag som är belägna och Malmöområdena anutanför Stockholms-, Göteborgsär attraktivare som kursort än Stockholm. ser att Göteborg Detta kursutbud trots den återspeglas ej i dagens på kompetenta lärarkrafter i Göteborgsregoda tillgången både från Göteborgs universitet och näringslivet. gionen

För hänvisas till sidorna 47 - 50 av ytterligare detaljer bilaga 2.

6:24

. 7 Anlitande av företagsextern IM- expertis: omfattning och nytta

Ett alternativ till utbildning av egen personal är anlitande av

företagsextern IM-expertis. Företagets egen personal måste dock vara så kunnig att den åtminstone kan uppmärksamma och beskriva sina problem, rätt kunna välja konsult, effektivt samarbeta och kommunicera med denne och sist men inte minst kunna förstå, bedöma och genomföra givna rekommendationer.

Även svenska framgångsrika exportföretag med högt kvalificerad IM-personal utnyttjar sig av företagsextern expertis, kanske dock oftare som ett komplement till än som ett substitut för företagsintern expertis.

Mot denna bakgrund kan det vara av visst intresse att granska omfattningen av företagsextern IM- rådgivning, vilka organisationer man anlitar och med vilket resultat.

Majoriteten av de i undersökningen ingående exportföretagen

hade under de senaste tre åren anlitat såväl Sveriges exportråd som banker och handelssekreterare eller handelskammare. Av nedanstående tabell den relativa framgår förekomsten av sådana kontakter samt den upplevda nyttan av dem. (2 = stor nytta, 3 = liten nytta, 4 = ingen nytta)

Tabell: Utnyttjande av konsulter och andra rådgivande organ

3, 5

Av tabellen framgår att den mest positiva bedömningen associeras med tjänster erhållna via Banker och Sveriges exportråd. Anmärkningsvärt lågt är värdet för kommersiella konsulter.

Spridningen i bedömningen av dessa är dock utomordentligt stor, vilket sannolikt indikerar såväl en kvalitetsskillnad hos

6:25

som en varierande hos företagen att tillkonsulterna förmåga från Möjligen vänder godogöra sig tjänster konsultföretag. man till kommersiella konsulter med mera komplexa sig också och svårlösta problem och till övriga typer av organisationer för mera ärenden. Detta är dock en ren hypotes rutinmässiga som inte studerats i föreliggande utredning.

Sammanfattningsvis gäller således att Sveriges exportråd organ samtidigt som dominerar bland anlitade företagsexterna med bankerna) erhållit bästa nyttoexportrådet (tillsammans bedömningen.

svenskt IM-utbud . 8 Övriga synpunkter på existerande

En granskning av existerande IM-kursutbud ger vid handen att en översiktlig systematisk beskrivning av tillgången på för olika delämnen (eller kombinationer av sådana) utbildning Utbudet är nu fördelat på ett stort antal sinsvore önskvärd. icke intimt samarbetande arrangörer som använder emellan och det är svårt för marknadsförare olika beskrivningsmetodik m. fl. att skaffa överblick av existerande utbilda sig en korrekt ningsmöjligheter.

vid handen att En ytterligare analys av utbildningsbristen ger de flesta IM-delämnen åtminstone uppmärksammas i något För IM-delämnen saknas dock verkkurssammanhang. många och uttömmande kurser, som behandlar ligt genomarbetade ämne inträngande sätt. respektive på ett tillräckligt

av industriverkets branschinriktade kurser harkur- Med undantag serna i internationell marknadsföring vanligen inte någon specifik vilket varit ett länge understruket önskemål branschinriktning, inom för mindre och medelstora förebland annat delegationen För många deltagare skulle en branschanpassning (eller tag. konkretisering) av kurserna göra dem annan målgruppsspecifik både mera attraktiva och lättförståeliga.

Således saknas i stort sett kurser med speciell inriktning på och medelstora kurser som tar fasta på föremindre företag, beslutssituationer, med olika stora extag i specifika företag olika varutyper eller andra specificeringsgrunder portandelar,

6:26

som kunde ge bättre kurskonkretisering och en homogenare deltagarstruktur.

Den regionala aspekten i kursutbudet är som tidigare nämnts i stor utsträckning försummad. Detta har lett till att företagsledare i mindre och medelstora industrier ofta finner det svårt att delta i kursverksamheten eller inte anser detta deltagande vara värt tidsuppoffringen.

6.9 Sgråkutbildningens speciella problem

Språkutbildning är inte i egentlig ett IM-delämne. mening Språkutbildning är däremot ofta en väsentlig förutsättning för framgångsrik internationell marknadsföring. Det gäller därvid inte bara att kunna tillgodogöra sig information på det främmande språket eller att korrespondera och förhandla med utländska motparter. är också Språket en nyckel till förståelseav en marknad och dess konsumenter, seder, värderingar, levnadssätt, tillämpade bedömningskriterier vid produktval o. s. v. Språket är även ett viktigt instrument för etablerandet av goda personliga relationer.

Dagens situation belyses av det förhållandet att bland 60 undersökta ämnen för intar en tätvidareutbildning språkutbildningen position (med en efterfrågepotential på 5. 500 exportaktiva individer).

En lärare med lång erfarenhet av vidareutbildning av exportaktiv personal, Eva Sternberg vid Företagens Språkkonsult AB, beskriver situationen på följande sätt:

Den som varit verksam i internationell tjänst på olika poster har träffat på många svenskar, som intagit rollen av insiktsfulla men tysta män. Svenskar brukar i internationella sammanhang ofta uppträda med denna blygsamma tystnad. Man har visserligen språkkunskaper, men de är inte av en sådan valör att man kan använda dem i viktiga eller för att förhandlingar utforma en effektiv argumentation. Det brister inte bara i tyska och franska utan även i det språk vi svenskar anser oss behärska väl, nämligen engelska.

Det behövs närmare inga utläggningar om de språkproblem

6:27

Det är svårt nog för som uppstår i internationella företag. samma modersmål att förstå varandra och människor med förtroende för varandras synpunkter och värderingar. skapa alltså självt, inte Om sedan kommunikationsmedlet, språket till missförstånd, blir svårigheterfungerar utan ger upphov

na ännu påtagligare.

är stort i Sverige och till- Eftersom utbudet av språkkurser man sig varför bristergången på språklärare god kan fråga kvarstår hos exportaktiv personal. Några na i språkkunskaper av skälen uppmärksammas nedan:

reser och har ofta a) Exportaktiva marknadsförare mycket svårt att delta i schemabunden gruppundervisning

av affärsfraser t. ex. förhandlings-, marknadsb) Behovet och tillgodoses inte i många förings- produktterminologi av de existerande kurserna.

har ofta nått och en viss c) Den exportaktive mogenågig inom sitt Han hesiterar därför ofta att status företag. i en större grupp som kanske avslöja sin bristande kunskap i underordnad ställning med innehåller yngre personal bättre eller högre inlärningstakt. språkfärdigheter

Det kan ofta krävas en anpassning av inlärningsmetoder d) för att maximalt utnyttja den exportoch studiematerial och arbetsmotivation och anknyta aktives inlärningsvanor till dennes behov av affärsterminologi. specifika

ställs spets först i samband e) Ofta utbildningsbehovet på sin förestående och snar förändring med en nära promovering Vad som då efterfrågas är vanligen av arbetsinnehållet. av intensivundervisning (t0ta1 immersion någon form som veckor fyllda av koncentrerad språkcourses) på 3-6 för att träning ger individen en acceptabel utgångspunkt

klara de nya arbetsuppgifterna.

är det: begripligt att traditionell företags- Mot denna bakgrund 1 å 2 kvällar i veckan under flera extern gruppundervisning idealisk för terminer knappast är någon språkutbildningsform Det är därför inte någon tillfällighet exportaktiv personal.

6:28

att språkundervisning i intensiv form med delvis individualiserad blivit allt undervisning vanligare i Sverige under 1970talet.

Det faller utanför denna ram att närmare utrednings diskutera tillgängliga språkutbildningsorganisationer, dessas prissättning och kostnadseffektivitet. Den intresserade hänvisas dels till Eva Sternbergs översiktsartikel Intensiv utbildning, nytt sätt att lära språk i Ekonomen, november dels 1972, till Londonkollegiets beräkning av utbildningseffekter som en funktion av utbildningstid och förhandskunskaper. Uppmärksammas bör dock att språkutbildning av exportverksam personal ofta är en förutsättning för en effektivisering av företagets inte rnationella marknadsföring.

Då språkundervisningens specifika kapacitetskrav ej inkluderats i tidigare redovisade kalkyler är det således inte på grund av ämnets ringa betydelse eller utbildningsbehovets blygsamma omfattning. (Om 5. 000 exportaktiva personer behöver i genomsnitt 100 timmars språkutbildning vardera talar vi om en utbildningspotential av storleksordningen 500.000 deltagartimmar, d.v. s. en ökning av den tidigare diskuterade IM-utbildningspotentialen med ca 35%!)

.10 Bimotiv för kursarrangörers och kursdeltagares utbildningsaktiviteter

Detta kapitel har behandlat den bristande överensstämmelsen mellan IM-kursutbudets och art samt omfattning motsvarande utbildningsbehovs omfattning och art. Härvid har bristerna i huvudsak under analyserats antagandet att utbildningsarrangörer och kursdeltagare är helt rationella individer som dessutom är besjälade av en önskan att uppnå maximal utbildningseffektivitet.

Hur tilltalande denna bild än är kan det finnas skäl att avslutningsvis dröja vid bimotiv för kursarrangörers och kursdeltagares utbildnings engagemang.

i) För många kursarrangörer (speciellt sporadiska sådana) är utbildningsaktiviteterna en inkomstkälla för finansiering av annan verksamhet. Denna verksamhet kan vara nog så

6:29

men innebär ändå att utbildningen är ett behjärtansvärd medel, inte ett huvudsyfte med verksamheten.

använder kon- Många organisationer sig av konferenser, etc. för att manifestera sin existens under uppgresser former snarare än för att med högsta utmärksammade söka överbringa kunskap till deltagarbildningseffektivitet na.

sökt Några organisationer har genom utbildningsinitiativ ändra sin image, attrahera nya målgrupper och/eller vidga sitt traditionella aktivitetsområde. Utbildningsaktiviteterna har därvid varit ett medel att skapa en delvis och attrahera nya medlemmar ny organisationsprofil till 0 rg anisationen.

Institutföreståndare, utbildningschefer och kursledare utformar inte alltid sitt kursutbud uteslutande m.h. t. överväganden rörande efterfrågans utbildningsteknologiska art, omfattning, geografiska belägenhet och lämpligaste för den aktuella målgruppen. Personutbildningsformer intressen kan således i hög grad påverka utbudets utliga valet av kursort, lärare och tilltänkt målgrupp. formning, reslust, statusjakt, önskemål om (Intellektuell nyfikenhet, intressanta etc. återfinnes även bland företagskontakter denna grupp av bimotiv.)

Även bland förekommer många bimotiv för kursdeltagare kursverksamhet. Några exempel ges i det följande:

ibland som avkoggling och be- 1) Kursdeltagande uppfattas för gott uppförande inom företaget. löning

Individen ser ofta kursdeltagandet som ett medel att 2) förbättra sina möjligheter till promovering inom företaget och/eller till framgångsrikt företagsbyte. (Diplomet över kurs är ibland mera efterfrågat genomgången än kursens reella innehåll och kvalitet.)

vissa av kurser (speciellt vissa 3) Att ha genomgått typer lFL-kurser samt utbildning vid utländska s.k. managemed avsevärd status. Om ment schools) är förknippat

6:30

företaget betalat utbildningen betraktas vederbörande ofta som en påläggskalv i vilken redan en företaget gjort utbildningsinv estering.

Många reser på kurser (speciellt för att internatkurser) etablera social kontakt med ambitiösa individer inom andra företag med liknande problem. Fortsatt kontakt och erfarenhetsutbyte efter kursens slut kan således vara ett viktigt bimotiv för kursdeltagande.

I undantagsfall deltar även individer i utbildningssammanhang av rent affärsmässiga skäl. (Konsulter vill exempelvis ibland tillskansa sig inte bara föreläsarens allmänna kunskaper utan också kopior av hans bildmaterial och fullständig namn- och adressförteckning delpå närvarande tagare. Syftet kan vara att i konsultens egen regi utnyttja det mödosamt utvecklade bildmaterialet eller att söka etablera kontakter affärsmässiga med ledning av deltagarlistan.)

Ovanstående bimotiv för kursarrangörer och kursdeltagare är inte nödvändigtvis av negativ art för utbildningsresultatet. Många värdefulla kurser hade inte kommit till stånd om inte bimotiv utgjort viktiga drivkrafter för arrangörerna. Många kursdeltagare hade inte heller kommit till en för dem värdefull IM-kurs om inte bimotiv av ovan skisserad art varit av vis s betydelse.

De enda slutsatser som bör dras av ovanstående påpekanden är därför: att bimotiven inte får huvudfunköverskugga utbildningens tion och leda till kursutbud, otillfredsställande undermåligt deltagarstruktur, omotiverade deltagare eller olämplig undervisningsteknologi,

att existerande bimotiv för kursarrangörer och kursdeltagare bör beaktas och utnyttjas i den utsträckning detta leder till ett bättre kursutbud och en högre deltagarfrekvens bland relevanta målgrupper.

KAPITEL 7: UTBUDSANPASSNING - FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER

KAPITEL 7: UTBUDSANPASSNING - FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER

Sid. 7. 1 Kontinuerliga 7:1 behovsanalyser 7. 2 Enhetliga för bedömningsnormer IM- utbildning 7: 5 7. 3 Återkopplad lärarinformation och bättre vuxenpedagogik 7: 10 7.4 Årliga kursöversikter och längre planeringshorisont 7: 1 1 7. 5 Ökat av mera inslag specifika och regionala kurser 7: 15 7. 6 Satsning ämnesområden 7: 17 på illa tillgodosedda 7. 7 Utbildnings samverkan 7: 18

7. 8 Kvalitetskontrollaspekten 7: 20 7. 9 finansiellt

7:1

KAPITEL 7: UTBUDSANPASSNING - FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER

Kontinue rliga behovsanalys er

Såväl kursarrangörer som företag och befattningshavare har skäl att med jämna mellanrum företa systemagoda tiska av existerande utbildningsbehov. Kursanalyser borde därvid fokusera nationella, regionala arrangörerna lokala behov, företagen behovet av personalutoch/eller under det att individen borde analysera behovet veckling Litteratur rörande det av personlig vidareutbildning. av sådana analyser saknas systematiska genomförandet visar eninte. I praktiken det sig dock att endast någon staka kursarrangör genomför stringenta kontinuerliga av existerande utbildningsbehov. Stort arrangörsanalyser intresse har därför visats för de behovs- och bristanalyser som redovisats i kapitel 5 och 6 av denna utredning.

Om kursutbudet inte baseras på någon systematisk analys för olika branscher, föreav existerande utbildningsbehov tagsstorlekan delar av landet, typer av befattningshavare m. m. kan man med fog fråga sig på vilka grunder dagens ö.h. t. fastställes. Några av de viktigaste fakkursutbud torerna återges nedan i stickordsform:

- tidigare kursverksamhet/kompetensområde arrangörens - uttryckt i anslutning till någon tidigare deltagarönskemål avhållen kurs -

föreläsarimpulser/föreläsartillgång

- litteraturimpulser och forskningsrön ( tillgängligt nytt stoff)

- aktuella prob1em/debattämnen/topics

speciella, - av trial and error-typ kursexperiment - av den typ som diskuterats kursarrangörsambitioner i slutet av kapitel 6. (Sid. 6:28 ff)

För att bättre förstå hur kursutbud kan utformas och disom mensioneras utan någon mera stringent behovsanalys

7:2

utgångspunkt bör man bl. a. uppmärksamma förföljande hållanden:

1. De flesta kursarrangörer arbetar inte med ambitionen att uppnå maximal behovstäckning. Många söker i stället endast skumma grädden av kursmarknaden kongenom centration på kursdeltagare från resursstarka företag, kursbegränsning till storstadsregionerna samt ett relativt allmänt hållet kursinnehåll som kan tänkas attrahera individer ur många tänkbara målgrupper.

Den enda konsekvensen för arrangören av en felsatsning beträffande en planerad företagsextern kurs av traditionell art är att kursen måste inställas. Eftersom kursarrangörens upplupna planerings- och produktionskostnader normalt är blygsamma för sådana kurser - till skillnad mot vad fallet är vid s.k. - drabbas multimediaproduktion arrangören i huvudsak endast av kostnaderna för sina marknadsföringsåtgärder exempelvis tryckning och distribution av kursbroschyrer. är således be- Risktagandet gränsat för arrangören som endast meddelar föreläsarna att kursen är inställd, varpå genomförandekostnaden d.v. s. större delen avproduktionskostnaden - faller bort.

Såsom visats i kapitel 5 har kursarrangörerna via en naturligt framvuxen i stor utmarknadssegmentering sträckning funnit relativt väl skyddade revir. naturliga Detta innebär att den direkta konkurrensen mellan olika kursarrangörer är obetydlig om man med konkurrens avser att ett likartat kursutbud riktas mot samma målgrupp på samma plats vid ungefär samma tidpunkt. \Det är tänkbart att en hårdare konkurrens skulle leda till ett bättre, mera kursutbud. Det är behovsanpassat dock lika sannolikt att risktagandet skulle nå en avskräckande hög nivå som kunde verka utbudshämmande.

Ovanstående faktorer bidrar till att förklara varför arrangörer inom ämnesområdet internationell marknadsföring sällan sett sig ha anledning att genomföra bestringenta hovsanalyser på kontinuerlig basis i syfte att mera exakt söka kartlägga behovens art, omfattning och fördelning på olika branscher, företagsstorlekar, och befattregioner

7:3

begränsade storningstyper. Det svenska språkområdets specifika natur och kostnaleksordning, IM-utbildningens av riksomfattande analyser är derna för genomförandet varandra viktiga orsaker som även i någon mån förklarar inte i större omfattning funnit det motiverat för arrangörer mera kurser för mera snävt definiatt arrangera specifika

erade målgrupper.

Ett antal - i huvudsak större - svenska företag genomför

interna av existerande vidarenumera systematiska analyser samt analyser av existerande kursrrangörer, utbildningsbehov och utbudets med hänsyn till dessas kursutbud lämplighet Som exempel kan anpersonalens vidareutbildningsbehov. s.k. ledarutföras Volvo- och Grängesbergskoncernernas Flera företag och vissa statliga myndigvecklingsprogram. Och utbild heter arbetar med systematisk utbildningsanalys syftar bl. a. till att besvara ningsplanering. Utbildningsplanen

följande frågor.

- inom företaget skall utbildas? Vilka befattningshavare - Vad bör individs utbildning helst omfatta? varje - för respektive individ? Vilka utbildningsmål gäller - måste vara och vilka ut- Hur omfattande utbildningen bildningsmetoder bör användas? - genomgå denna utbildning? När bör befattningshavarna - på företagsintern och Hur bör utbildningen uppdelas utbildning och vilka företagsexterna företagsextern kursarrangörer bör anlitas? l- kunna kontrollera uppnådda utbild- Hur skall företaget ningsresultat? - Vad kostar den planerade utbildningen företaget?

- Vad kostar det organisationen om man inte genomför utbildningen? - Vilka kan man räkna med att organisationen belopp individen själv kan satsa på utbildningen? respektive - eller lång sikt ge före- Kan vidareutbildningen på kort taget några merintäkter? - skall individens fortsatta vidareutbildning arran- Hur hålls vid liv respektive förgeras så att kunskaperna nyas?

har skriftligen formulerat sin ut- En del svenska företag bildningspolitik - ofta som en del av en skriftlig personal-

Iförsäkringsaktiebolagets Skandias personalpolipolitik.

7:4

tik återfinnes således följande formulering:

Utbildning avseende fackkunskaper, allmänna ämnen och samarbetsformer sker i syfte att ge alla anställda förutsättningar att genomföra sin arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling. För alla anställda skall behovet av utbildning regelbundet i samråd med prövas den anställde.

Ett annat har företag uttryckt sin utbildningspolitik på följande sätt: Alla anställda skall få så mycket att de kan utbildning klara det jobb de anställts för att utföra.

En mera ambitiös utbildningspolitisk målsättning återfinns hos Fållums Pappersfabrik i Hönefoss:

Alla anställda skall få sådan att de är komutbildning petenta att utföra jobbet på nästa, nivå. högre

Analys av utbildningsbehov genomförs således för närvarande på ett systematisk sätt inom många svenska De företag. flesta för utredningen kända exemplen härrör från storföre-

tag (Volvo, Gränges, Skandia, Stora Kopparberg etc). Resultaten av sådana är företagsinterna utbildningsanalyser dock sällan för svenska och uttillgängliga kursarrangörer bildningsbehoven tillgodoses endast delvis genom anlitande av sådana Ett fåtal har i stället kursarrangörer. företag en betydande internutbildningsaktivitet. Andra - inte minst större multinationella svenska - skickar ofta de för företag ledarutveckling utvalda s.k. påläggskalvarna till utländska lärosäten av typen Centre dEtudes Industrielles i Geneve, IMEDE i Lausanne, INSEAD i Fontainebleau eller till något välkänt amerikanskt universitet som tillhandahåller specialkurser för yrkesverksam ledningspersonal.

Majoriteten av de små och medelstora svenska exportföretagen bedriver dock inte någon

kontinuerlig utbildningsana-

lys i syfte att systematiskt vidareutveckla sin personal. Inom många företag anses - såsom redan nämnts - extern

kursverksamhet vara en belöning för och gott uppförande ett välkommet avbrott i den dagliga rutinen snarare än ett sätt att tillföra den egna organisationen och mera nya ideer kompetent personal. Inom andra företag är man rädd för att utbildning leder till löneökningar och personalförluster.

Hittillsvarande internutbildningsverksamhet i internationell marknadsföring har varit mycket blygsam. Enkätundersök-

7:5

personer inte visar således att 19 av 20 exportaktiva ningen kurs eller konferens i ämnet internationell deltagit i någon intern 1972-maj 1974. Det är såmarknadsföring under perioden maj

att tro att företag och andra organisationer ledes ett misstag skulle tillgodose via en omfattande internutbildningsverksamhet

i denna rapport. de behov som uppmärksammats

hittills presenterat någon regelbundet Då ingen kursarrangör täckande hela IMåterkommande, systematisk behovsanalys interna behovsanalyser sällan är området och storföretagens

eller helt för små och medelstora tillgängliga representativa kvarstår hur behovet av företags utbildningsbehov, frågan i framtiden bäst kan tillgodoövergripande IM-behovsanalyser enkätundersökningar och ses. Härvid bör bl.a. riksomfattande kunna från regionalt arbetande utbildningskonsulenter rapporter som värdefullt faktaunderlag. fungera

central instans bör ges det Utredningen anser att en namngiven

ansvaret dels för att sammanställa och publicera övergripande samt motsvarankontinuerliga analyser av IM-utbildningsbehovet

de Översikter av existerande IM-kursutbud, dels för att utpeka

utökad kursverksamhet vore önskbristområden där ny eller former värd. Förslag till lämplig instans och organisatoriska

diskuteras i kapitel 8. för denna aktivitet ingående

Redan av resultaten av genomförda behovs-, genom publicering effekt med utbuds- och bristanalyser torde en styrande uppnås

kursutbud. I den mån dessa styrimavseende på existerande måste insättas i inte är tillräckliga, specifika åtgärder puler men behovsområden. syfte att tillgodose väsentliga föga beaktade

Dessa art och omfattningen av erforderliga statliga åtgärders utförligt i avsnitt 7. 9 på sidorstimulansåtgärder presenteras

na 7:Z2-31.

Enhetliga bedömningsnormer för IM-utbildning

framhålles vikten av återkopplad infor- I modern pedagogik från kursdeltagare till kursledning. mation (feed-back) är bl. a. av fundamental betydelse för Sådan information att successivt förbättra sitt kursarrangörens möjligheter utnyttjar numera regelkursutbud. Många kursarrangörer

bundet form av bedömningsformulär. Vanligen ifylles någon under kursens sista timmar, vid flerdessa av deltagarna

7:6

veckorskurser dock ofta i slutet av varje kursvecka. Som påpekats i kapitel 2 omfattar sådana bedömningar vanligen några av följande bedömningsaspekter: Föreläsare, praktikfall, praktikfallsledning, illustrationsmaterial, efterhandsdokumentation, ambitionsnivå, framställningstakt, deltagarstruktur. det relativa värdet av olika kursinslag, kursprogrammets allmänna uppbyggnad, kursens sannolika nytta för deltagaren samt i vilken mån kursen motsvarat deltagarnas förhandsförväntninga r .

Vid bedömningarna använder sig de flesta kursarrangörer av någon form av bedömningsskalor, ofta s.k. semantiska

differensskalor (med 5, 7 eller 9 bedömningspunkter). En semantisk

differensskalas extrempunkter utgöres av ett

verbalt motsatspar, exempelvis mycket stor nytta och ingen som helst nytta.

Vid granskning av de bedömningsformulär som IM-kurs-

arrangörer för närvarande använder av har sig följande iakttagelser gjorts:

1. Bedömningsformulären har olikartad uppbyggnad, olika

frågeformuleringar och olika skalor och

skalmarkeringsprinciper. Bedömningsresultat från olika kursarrangörer kan därför inte jämföras - åtminstone inte utan risk för allvarliga feltolkningar.

2. Vissa distribuerar kursarrangörer pliktskyldigast sina bedömningsformulär men analyserar sällan resultatet

på ett seriöst sätt. Andra inkomna detaljanalyserar svar och söker styra framtida kursverksamhet med ledning av bedömning s re sultatet .

3. En del söker kursarrangörer förbättra sina bedömningsresultat genom att ha osymmetriska exemskalor, pelvis skalor som innehåller tre men positiva endast ett negativt alternativ. (Exempel på. en sådan bedömningsskala är följande svarsalternativ: Fantastiskt bra, mycket bra.1ganska bra, ganska samdåligt. ) Varje hällsvetenskapligt skolad person vet att detta är direkt

olämpligt utformade frågeformulär om är att föresyftet

7:7

har en tendens att ta objektiva mätningar. (Bedömare varför en majoritet sannoundvika ytterlighetsalternativ, kommer att svara bra eller ganska bra likt mycket ovan. tillåts för i exemplet Den genuint missnöjde övrigt att missnöje på grund av skalans art.) endast ange måttligt

denna väckes om inte samma centrala Mot bakgrund frågan instans som anförtros uppdraget att genomföra kontinuerliga behovsanalyser och Översikter av existerande kursutbud som en service till existerande kursarrangörer även borde anförtros att administrera en neutral kursutvärdeuppgiften såsom en service gentemot företag och potentiella kursring Man kan dessutom överväga att publicera bedeltagare. tillsammans med utbudsöversikten. dömningsresultatet skulle således inte bara innehålla information rörande Denna kursinnehåll, tilltänkt målgrupp, Kurslängd, kursarrangör, kurstid utan också form av kvalipris och ungefärlig någon tativ va rudekla ration.

En första önskvärd vore att i samarbete med mätåtgärd utarbeta ett bedömningsformulär, som är teknisk expertis korrekt neutralt i förhållande till kursinnehållet uppbyggt, att tillämpa för kursarrangörer. Nästa och möjligt samtliga vore de kursarrangörer som så logiska steg att erbjuda ville av den insamlade informationen. Datadatabearbetning - i grafisk form och med angivanbearbetningsresultat gärna de av referensvärden - åtföljda av de underliggande ifyllda borde snabbt och till en obetydlig kostnad frågeformulären tillställas Efter samråd med denne kunna kursarrangören. kunde även för exempelvis bedömningsgenomsnittsvärden aspekterna - kursinnehåll - kur sgenomfö rande - kursens nytta för deltagarna

vid nästkommande översikt av existerande kurspubliceras utbud.

att fullt förfaranden tillämpas vid Det kan nämnas analoga de flesta amerikanska universitet i syfte att få högklassiga av hur eleverna olika kurser, m.h.t. en bedömning upplevt

7:8

svårighetsgrad, lärarens undervisningsskicklighet och handledarförmåga samt den nyt ta man anser sig ha haft eller kommer att få av undervisningen. Bedömningsformulären administreras vanligen inte av läraren utan av en av uppföljningscentralen utvald kursdeltagare som distribuerar frågeformulären under en av terminens sista lektionstimmar. Samme elev samlar in de ifyllda bedömningsformulären, lägger dem i ett färdigadresserat och frankerat kuvert och postar försändelsen till datacentralen. Två veckor senare får läraren tillbaka det färdiganalyserade intervjuresultatet (inkl. genomsnittsvärden, spridningssiffror, diagram och korsklassificeringar där hänsyn tagits till elevernas bakgrund). dels Analysresultatet åtföljs av de ifyllda frågeformulären med där eventuellt förekommande förslag och önskemåLdels av ett standardformulär på vilket den kursansvarige kan ange huruvida han endast önskar utnyttja informationen såsom information personlig för förbättring av nästa års kurser eller om han vill att huvudresultatet av bedömningen I det senare offentliggörs. fallet deltar läraren automatiskt vanligen i någon form av tävling. Denna kan exempelvis innebära att han har möjlighet att kvalificera sig för universitets hedersårliga förteckning, upptagande de 25 mest uppskattade kurserna/ lärarna. De lärare som ansvarat för de mest uppskattade kurserna (eller de kraftigast förbättrade tilldelas kurserna) vid terminsslutet och i fakultetens närvaro ett invanligen dividuellt samt en inteckning penningpris i någon form av vandringspokal.

Erfarenheterna av sådana bedömnings- och premieringssystem visar att lärarna, efter att först ha mottagit sådana system med viss successivt skepsis, upptäcker att de ger värdefull information och incitament för kursförbättring. Man börjar också inse att eleverna trots alla sedvanliga reservationer sannolikt ändå är de mest bekompetenta

dömarna av vadsom de facto kursen.

tilldragit sig under Farhågorna att publikknipande kursinslag av starkt begränsat pedagogiskt värde skulle påverka bedömningsresultatet har visat sig ogrundade. Eleverna vill ha skäligt utbyte av den tid, energi (och i USA även betydande avgifter) som är förknippade med undervisningen.

7:9

att anställa korrekta jämförelser Det är givetvis vanskligt undervisningsväsende och svenska mellan amerikanskt Det förefaller dock värt arrangörer av vuxenundervisning. att närmare undersöka liknande metoders tillämplighet på

svensk vidareutbildning i internationell marknadsföring.

rekommenderar därför Utredningen

standardiserade bedömningsformulär utarbetas, att lämpliga

att dessa ställs till IM-kursarrangörernas förfogande, gratis

utvecklas för analys atglämpliga databearbetningsprogram av bedömningsresultatet,

starkt subventionerad datortid ställs till att gratis eller för databearbetningen samt förfogande

att få vissa i erbjuds möjligheter åtikursarrangörerna fastställda nyckeltal från kursutvärderingen förväg i närmast utkommande IM-kurspublicerade därpå översikt.

för det senare är dock att någon form av

(En förutsättning

kontroll över och formulärinsändrimlig ifyllnadssituation

ning kan etableras.)

mera kurs- Ovanstående idê rörande enhetlig ochobjektiv har för några utvalda kursarranbedömning presenterats Efter blandade initialreaktioner uppgav görer. mycket att de gärna medverkade de tillfrågade kursarrangörerna i ett begränsat experiment av angiven typ. Samtidigt

att en absolut förutsättning för publicering underströks av rimlig kontroll av bedömningsresultat är att någon form seriösa skall således inte utövas. Mindre kursarrangörer kursbedömningar före databearkunna eliminera negativa medsända egenhändigt ifyllda kursbedömningar betningen, sätt till sin eller på annat påverka bedömningsresultatet

förmån.

Återkopplad lärarinformation och bättre vuxenpedagogik

Seriösa kursarrangörer brukar noggrant analysera de omdömen som fällts om olika kursavsnitt, lärare, läromedel etc. Syftet med en sådan är dels att få en analys klar bild av hur kursen och dess olika inslag upplevts, dels att få ett konkret för underlag vidareutveckling och förbättring av kursen.

En del kursarrangörer fotostatkopierar bedömningsformulären och sänder dessa till medverkande lärare. Detta utgör synnerligen värdefull information speciellt för de lärare som endast deltar i IM-kursen under sitt eget kursinslag och inte har möjlighet att via personliga samtal med deltagarna bilda sig en uppfattning om hur det egna kursinslaget upplevts av eleverna.

Det finns dock fortfarande gott om kursarrangörer som aldrig meddelar lärarna varför bedömningsresultatet, dessa heller inte gärna kan dra rätt slutsats av elevreaktionerna och vidtaga de behövliga åtgärderna. (Svenska IM-kursdeltagare är f.ö. sparsamma med reakspontana tioner under pågåendê lektionstimma, varför läraren kan få en helt bild av materialets felaktig svårighetsgrad, elevacceptans etc.)

Denna problematik kan endast delvis lösas genom att gratis eller till starkt subventionerat pris tillhandahålla standardiserade bedömningsformulär, lämpliga bearbetningsprogram, datortid och möjligheter att publicera goda. bedömningsresultat. Därutöver krävs både arrangörsinitiativ och lärarambitioner såväl m.h.t. kursinnehåll som framställningssätt. Med tillfredsställelse noteras därför att pedagogikutbildningen av lärare och utbildningschefer i vidareengagerade utbildning av yrkesverksammamersoner har intensifierats under de allra senaste åren. Ett exempel är det lärarför som

träningspaket företagsutbildare sammanställts av

byrådirektör Anne- Marie Johansson. Utbild- (Distribution: ningsbolaget AB, Stockholm) Ett annat exempel den utgör nyligen etablerade årligen återkommande s.k. Utbildakonferensen i Utbildningstidningens och Utbildningsbolagets regi.

man behovet Som framgår av illustration 7/1 understryker och pedagogiskt skickliga lärarkrafter, av både fackmässigt vilka kan skapa

elevmotivation - aktivitet - konkretion och - rimlig individualisering av undervisningen.

syndas det för närvaran- Mot dessa pedagogiska grundregler ofta både inom akademiska läroanstalter de utomordentligt för vidareutbildning av vuxoch vid utbildningsinstitutioner na. Genom av klokt utformade bedömningsanvändning formulär kan individuella lärare få den typ av återkopplad som är en absolut förutsättning för lokaliseinformation och ideer om kursförbättring. Ansvaret ring av kursbrister till lärarna måste primärt falla på för denna information

respektive kursarrangör.

velat rörande Utredningen har uppmärksamma problemet bristen information till IM-lärarna på god återkopplad och behovet av förbättrad vuxenpedagogik. Utredningen att en mera riktig utformstöder antagandet pedagogiskt i internationell marknadsföring skulle ning av kurserna till att man kunde nå en större andel av de befattningsleda havare som är i behov av förbättrade IM-kunskaper.

Årliga kursöversikter och längre planeringshorisont

marknadsförare är individer som dels reser Exportaktiva dels deltar i många aktiviteter vilka inplaneras mycket, med relativt lång framförhållningstid. Exempel är årliga

förestående kundförhandlingar, försäljningskonferenser, och agenter eller interna besök hos utländska dotterbolag Ofta är återkommande avrapporteringsmöten. periodiskt almanackor fullbokade någon den exportaktiva personalens och det kan vara svårt att lösgöra Z - 5 månad i förväg för IM-utbildning även (av kursarrangören valda) dagar månaden därefter .

är det självfallet otillfredsställande Mot denna bakgrund veckors varsel får en innär marknadsförare med några

Illustration 7. 1 a Fyra hörnstenar pedagogiska

KTIVITET

oT|vAT|0N

\ i I

ON KZETION

“Non/Ioma-

m2

Källa: Anne- Marie Johansson Lärarträningspaket för fö retagsutbildare , Utbildning sbolag et, Stockholm.

7:12a

Illustration 7.1 b U tve ckling av audiovi suellt utbildningsmaterial

Arbetsgrupp

AV-:yl/ 273: (s t0ryb0urzJJ

till!!

:Klä

mn Ill

Animerad sekvens eller dia- Dia elier bildband Film eller video Tryckt Inaterial E serie t

Q t

du *La

k..

Källa: Den s.k. LESP-modellen, utarbetad av en arbetsgrupp på Lidman Production, Stockholm, för Utbildningstidningen och Göteborgs universitet (sektionen för pedagogiskt utvecklingsarbete)

Inlärning

och egen aktivitet

7:13

bjudan till en potentiellt värdefull IM-kurs. Det är då ofta för sent att inställa det försäljningsresan, avstyra a. redan bekräftade kundbesöket eller söka finna ett nytt datum för den årliga försäljningskonferensen.

Många marknadsförare har påpekat att de ofta inte får inbjudan till en kurs i sin hand förrän 3 å 4 veckor innan kursen skall äga rum. (Inbjudan kan ha distribuerats någon vecka tidigare. På grund av långsam internpost, marknadsförarens resor m. m. dock uppstår ofta fördröjningar.) Flera marknadsförare har påpekat att de i större omfattning skulle delta i marknadsföringskurser för den händelse dessa utannonserades med längre framförhållning stider.

Andra marknadsförare över det sätt klagar osystematiska varpå inbjudningar för närvarande hamnar skrivpå deras

bord. Många efterlyser översiktliga kursprogram. Endast

- bland dem IFL och Exportskolan ett fåtal kursarrangörer har ett fast kursutbud vars innehåll, tidsmässiga förläggning och tilltänkta lärarkrafter är kända långt i förväg. Däremot existerar det för närvarande inte aktuell någon översikt över det årliga utbudet av IM-kurser i Sverige, en översikt med vars hjälp den potentielle kursdeltagaren kunde jämföra och välja bland olika utbud kursarrangörers och planera sin utbildningsaktivitet i god tid.

Ansats er till sådana Översikter har inte saknats. Såväl Sveriges Industriförbund som Sveriges Marknadsförbund har sporadiskt publicerat kursöversikter, vilka även omfattat delar av IM- området. I det tidigare citerade arbetet Företagareutbildning i mindre och medelstora företag uppmärksammar Rådet för mindre och medelstora företag samma problem och föreslår att industriverket i samarbete med näringslivets organ, berörda statliga myndigheter, företagarföreningarna och de anställdas fackliga organisationer och företagen tar initiativ till utveckling av system för regelbundna behovsanalyser så att man kan få till stånden överblick över kontinuerlig utbildningsutbudet. I samma källa (sid. 65) anges också att dåvarande SIFU arbetade med att utveckla ett register över existe-

kursutbudi att söka åstadkomma en informationsrande syfte riktar mindre och medelstora förerutin som ytterst sig till -- Informationsrutinen kan betraktas som ett kompletag. ment till kursarrangörernas egen marknadsföring.

Sedan SIFU denl 1974 uppgått i statens industriverk synes juli av liknande informationsrutiner ha ansvaret för etablerandet på statens industriverk. Enligt Kungl. Majzts överflyttats 1974:47 det exempelvis bland utbildningsproposition ingår att informera företagen om konsulenternas arbetsuppgifter behovet av fortbildningsinsatser, att inoch nödvändigheten samt att ventera och analysera företagens utbildningsbehov Det bör dock påpekas att utinitiera utbildningsaktiviteter. arbetar över ett mycket brett ämnesbildningskonsulenterna för ämnet internationell marknadsfält utan speciell prioritet föring. Utbildningskonsulenternas analysaktiviteter synes vara inriktade behovs- och inte främst på riksomspännande med standardiserade mätinstrument utan utbudsanalyser vara inriktade företags och snarare på att lösa specifika Vidare bör tilläggas att den regioners utbildningsproblem. i skrivande stund inte tilltänkta konsulentorganisationen och stabiliserat skick, varför dess existerar i fullt utbyggt framtida funktionssätt inte kan bedömas med någon större

grad av tillförlitlighet.

Mot denna föreslår utredningen att det övergripande bakgrund för av riksomspännande analyser av ansvaret publicering behov av och tillgång på IM-utbildning lägges på Sveriges Om så bedöms kan sampublicering ske exportråd. lämpligt med statens industriverk så snart motsvarande riksomspännanäven för andra vidareutbildningsomde analyser genomförts inom ramen för industriverkets verksamråden vilka faller hetsområde.

Utbildningskonsulterna har en viktig roll att fylla på fältet

som informationsspridare rörande existerande utbildningssom bedömare av kursers kvalitet och lämpligmöjligheter, samt för indikering av het för olika företag och målgrupper

illa tillgodosedda utbildningsbehov.

Med tanke på att många kursarrangörer exempelvis Sveriges Marknadsförbund - har svårigheter att ge en detaljerad beskrivning av sina utbildningsaktiviteter ett helt år i förväg är en årlig kursöversikt för närvarande förknippad med avsevärda praktiska svårigheter. Ett alternativ - som åtminstone kan tillämpas under ett övergångsskede - är att tillhandahålla en tillbakablickande sammanställning avseende de kurser som utbjöds respektive avhölls under föregående verksamhetsår. Kompletterande upplysningar kunde även ingå rörande vilka kurser man har för avsikt att upprepa i oförändrad eller modifierad form respektive vilka nya vid tryckningstidpunkten kända kurser man har för avsikt att utbjuda.

Om den här diskuterade översiktspublikationen får en tillräckligt attraktiv utformning, informativt innehåll och god spridning kommer de flesta kursarrangörer sannolikt att söka förlänga sin planeringshorisont så att någorlunda fyllig kursinformation kan lämnas redan ett år i förväg. Risk finns att giVetViS någon kursarrangör i översiktspublikationen skissar upp ett stort antal kurser, av vilka endast en mindre del senare förverkligas. Möjlighet finns dock att stävja sådana tendenser exempelvis genom publicering av relationen avhållna kurser/utlysta kurser;

Vid diskussioner rörande en sådan översiktspublikation har några kursarrangörer anställt med andra jämförelser översiktspublikationer, exempelvis den som Svenska Hi-Fiinstitutet årligen utger i syfte att en systematisk och skapa någorlunda objektiv överblick över den s.k. stereo-djungeln. Till en början vägrade flera att lämna producenter uppgifter till publikationen. Andra lämnade - eller oriktiga åtminstone icke jämförbara uppgifter rörande sina produkter. Sedan publikationens spridning ökat och enhetliga beskrivningsprinciper och bedömningsnormer införts är dock samtliga mera betydande producenter att få sina angelägna produkter beskrivna i översiktspublikationen.

Sannolikt kommer liknande problem och utvecklingsmöjligheter att gälla för den här diskuterade IM-kursöversikten. En publikation av denna art bedöms dock vara ett värdefullt hjälpmedel för potentiella kursdeltagare och deras organisationer samt en stimulans till bättre kursutbudsmed Idealiskt planering längre framförhållningstider. vore om publikationen på sikt kunde infogas såsom en inteöversikt av företagsinriktad utbildgrerad del av den årliga som industriverket har ålagts att ning enligt riksdagsbeslut utge.

Ökat inslag av mera specifika och regionala kurser

Av enkätundersökningen framgår att mindre än var tionde befattningshavare som är verksam utanför Stor-Stockholm anser att Stor-Stockholm är en lämplig kursort. Drygt hälften av alla befattningshavare utanför de tre storstadsregionerna önskar se kursverksamheten förlagd i ansluttill centralorten i den region där de är verksamma ning eller ort nära företaget. (Se vidare sidan 6:23) på. annan Dessa siffror önskemålet om ett ökat inslag understryker av regionala och lokala kurser.

Av avsnitt 6. 5 (sid. 6:16 ff) rörande problem och hinder för ett mera omfattande IM-kursdeltagande framgick vidare hinder var att utbjudna kurser inte tar sikte att väsentliga på företag av vår storlek eller vår typ av produkt. Kurserna anses med andra 0rd inte vara tillräckligt mål_för att vara verkligt matnyttiga ur befattgruggssgecifika ning shavarens synvinkel. Ovan relaterade undersökningsresultat talar dels för en regionalisering av många IM-kurser i syfte att nå. befattningshavare som är verksamma utanför Stor-Stockholmsdels av mera s. området, för tillskapandet sgecifika §d.v.

mindre allmänt hållnalkurser i syfte att göra kursinnehållet mera målgruppsrelaterat, och konkret begripligt och lätt att tillämpa inom det egna företaget.

Med mera specifika kurser avses inte nödvändigtvis branschspecifika kurser. Man kan även tänka sig att anknyta till specifika problemställningar specifika exportmarknader -

specifika företag§t1per/

- t. ex. specifika produktklasser producentvaror/

konsumentvaror, färdigvaror/halvfabrikat/rå-

varor o. s. v.

Kravet på. mera specifika, d. v. s. mindre allmänt hållna

kurser. tycks ha sin grund i följande två förhållanden:

1. De flesta praktiskt verksamma marknadsförare och annan exportanknuten personal har att svårigheter tillämpa analogitänkande. De har svårigheter att ur ett praktikfall avseende en annan bransch utvinna generella lärdomar vilka vid behov kan överföras på det egna företaget och dess problem.

Motivation och inlärning försämras erfarenhetsmässigt högst påtagligt när praktikfall och föreläsarexempel avser produkter, marknader, branscher och problem vilka upplevs som främmande eftersom de inte direkt är relaterade till deltagarens och ervardagliga miljö farenheter.

2. En föreläsare som arbetar med en mycket heterogen deltagargrupp tvingas ofta ta udden av sin presentation eftersom den minsta gemensamma nämnaren för samtliga närvarande måste bli abstrakta av begrepp typen det aktuella företagets produkter, den valda exportmarknaden, tillgängliga distributionsvägar etc. En presentation av detta slag upplevs ofta såsom urvattnad, abstrakt och teoretisk av näringslivets praktiker.

7:18

att betvivla att industri- Utredningen har ingen anledning för branscher har varit värdeverkets kurser specifika emellertid att påpeka att fulla. Det finns anledning konkreta och specifika kurser kan göras även sätt exempelvis genom ur deltagarsynvinkel på annat koncentration på problem, marknader, produktklasser känner Ett eller andra företeelser som deltagarna igen. sådant utbud skapar ofta homogenare deltagargrupper,

vilket är värdefullt .

rekommenderar således på grundval av fram- Utredningen komna enkätundersökningsresultat en tung satsning på kurser och mera specifika kurser. regionala

tillgodosedda ämnesområden 7. Satsning på illa

Såsom av jämförelsen mellan lM-utbildningsbehov framgått 6 får IM-deloch IM-kursutbud i kapitel många väsentliga ämnen för närvarande en mindre tillfredsställande belysområden är marknadsprognosning. Exempel på sådana konkurrent- och konkurrensanalysteknik, metoder teknik, (inkl. marknadsför systematisk exportmarknadsplanering och lönsamhetsoptimering), språkutbildning, prioritering internationell handelsrätt, valuta- och finansieringsfrågor,

samt dotterbolagsstyrning. (Antal potenval av agenter för delämne har redovisats på tiella kursdeltagare varje å sidorna 4:28 - 4229.)

med all önskvärd tydlighet att allmänna Utredningen påvisar av institutionella förhållanden tilldrar sig ett beskrivningar relativt intresse under det att marknadsförarnas perifert intresse koncentreras problem i förhållandet på aktuella och dess omvärld samt referensmellan deltagarens företag för att komma tillrätta med ramar, metoder och hjälpmedel Detta konstaterande står även i samklang dessa problem. i avsnitt 7. 5 rörande önskemålet om med vad som sagts mera specifika kurser.

att på grundval av Den instans som anförtros uppgiften information bl. a. från förenationella enkäter och regional för upprätta översiktliga behovsanalyser tagarföreningarna att i samverkan med statens industriverk IM-området samt

sammanställa och distribuera en översiktspublikation rörande existerande IM-kursutbud bör rimligen även få i uppdrag att lokalisera och uppmärksamma kvarstående brister i överensstämmelsen mellan utbildningsutbud och utbildningsefterfrågan samt att initiera åtgärder i syfte att råda bot Låkonstaterade utbudsbrister.

Det förefaller mot denna om den valda bakgrund lämpligt centrala instansen (eller denna närstående har organ) en inte oväsentlig intern fall där ordi-

kursutvecklingskapacitet.för

narie kursarrangörer av en eller annan anledning inte motsvarar rimliga Önskemål rörande av utbudets förändring art, omfattning eller minimikvalitet. Vidare förefaller det önskvärt att bl.a. SIFU-enhetens regionala replipunkter, företagarföreningar och inhemska handelskammare för utnyttjas att effektivt föra ut IM-kurspaket basis. på regional Utredningen har skäl att anta att detta samt den planerade publiceringen av genomförda behovsanalyser kan få önskvärda styrande effekter av informell art även det centrala på från organet helt fristående IM-kursutbildningsorganisationers utbud.

7.7 Utbildning s samve rkan

Såsom konstaterats i avsnitt 5. 2 har olika kursarrangörer olika typer av kompetens. Man kan i en del fall rent av tala om unik kompetens. En kursarrangör (IFL) har således

utomordentliga kontakter med utländska lärosäten och forsk-

ningscentra. En annan kursarrangör har (exportskolan) mångåriga kontakter med IM-föreläsare från och är näringslivet en väletablerad vidareutbildningsinstitution för kurser i bl. a. exportteknik. En tredje organisation (Sveriges Marknadsförbund) har som medlemmar flera tusen marknadsförare och förfogar dessutom över två egna tidskrifter vilka man genom kan nå målgrupper för kurser i internationell marknadsföring. En fjärde kursarrangör (Sveriges exportråd) är genom sina övriga aktiviteter tungt involverad i rådgivning åt olika svenska exportföretag. Rådets kursverksamhet kan därför i betydande omfattning ses som en fortsättning och en vidareutveckling av projekt för en grupp medlemsföretag. En femte kur sproducent (TRU) har unik kompetens på det utbildningsteknologiska planet. En sjätte utbildningsproducent och arrangör (industriverket) är tämligen unik genom sin omfattande erfarenhet av regionaliserade och branschanpassade kurspaket.

7:20

mot denna bakgrund naturligt att man vid Det förefaller bristområden söker utveckling av ny_a kurspaket på olika

åstadkomma en samverkan mellan existerande producenter/

sätt varje instans arrangörer i syfte att på bästa utnyttja En sådan är sannolikt mera unika kompetens. lösning önskvärd än alternativen ohämmad konkurrens respek- Den svenska marknaden för många IMtive monopol. delämnen är för liten för att motivera att flera kursarrangöskulle utveckla kurser på. en rer i egen regi högkvalitativa rad nu illa tillgodosedda områden.

Att en enda organisation denna ansvarsfulla uppgift ålägga å andra sidan att under-utnyttja den kompetens som vore Mot denna bakgrund har finns hos olika kursarrangörer. funnit samverkan - därest utredningen att organisatorisk - klart är att föredetta är en i praktiken framkomlig väg dra. Speciellt gäller detta utvecklingen av nya utbud för IM- delämnen där kompetensen är begränsad.

7. Kvalitet skontrolla spekten

kan inte ha löst sina uppgifter om Utredningen sägas behandlade IM-utbildningens kvantitativa den uteslutande att 30 deltagare per år beaspekter. Antag exempelvis utbildas i ett visst IM-delämne samt att höver specifikt kurs i detta ämne står öppen för maximalt en undermålig år. Rent kvantitativt kan utbildningsbe- 35 deltagare per hovet vara väl tillgodosett. Inför man däremot då sägas kvalitativ i bedömningen blir en kompletterande aspekt fortfarande är illa tillslutsatsen att utbildningsbehovet

godosett.

är att kontinuerlig kvalitets- Utredningens uppfattning kontroll av IM-kursutbudet primärt åligger respektive kursarrangör liksom initiering av de kursförbättringsaktiviteter som deltagarbedömningarna kan motivera.

Såsom närmare utvecklats i avsnitten 2. 8 och 7. 2 kan en av en IM-kurs avse många olika kurskvalitetsbedömning såsom individuella kursaspekter programplaneringen, inslag, audiovisuella hjälpmedel, praktikfall, deltagar-

7:21

dokumentation, kursdeltagarnas sammansättning, innehållets överensstämmelse med utsänt eller kursprogram kursens praktiska nytta för deltagarnas arbetsuppgifter.

Den rundringning som verkställts bland 150 kursdeltagare i nyligen avhållna kurser inom ämnesområdet internationell marknadsföring ger vid handen att kurskvaliteten varierar avsevärt mellan olika mellan olika kurser kursarrangörer, arrangerade av en och samma arrangör, mellan olika kursinslag inom en och samma kurs samt med hänsyn till olika bedömningsaspekter på ett och samma kursinslag. Detta intryck av heterogenitet har förstärkts av en genomgång av ifyllda bedömningsformulär som några kursarrangörer ställt till utredningens bör förfogande. Tilläggas att olika deltagare ofta har olika om mycket uppfattning den kurs de bevistat.

Utredningen har anledning att intressera kurssig för kvalitetsvariationer och kurskvalitetsuppföljning från två olika utgångspunkter:

1. Är det möjligt, önskvärt och lämpligt att en central instans varudeklarerar såväl kursernas innehåll som allmänna kvalitet?

2. Om statsmakterna finner anledning att delfinansiera utveckling av nya IM-kurser, regionalisering, branschanpassning, uppdatering eller liknande förändring av redan existerande IM-kurser, vilka minimikrav på kurskvalitet och kvalitetskontroll bör då ställas ?

Den första frågan har redan behandlats och besvarats i avsnitt 7. 2. Svaret är att om statspå den andra frågan makterna tillskjuter medel för tillskapandet av ett nytt eller förbättrat kursutbud, så bör man också rimskapa liga möjligheter att kontrollera huruvida kursernas kvalitet motsvarar uppställda Detta minimimålsättningar. _ gäller oavsett om stödet har karaktär av kvalitetshöjningsbidrag för förbättring av äldre kurser, nyproduktionsbidrag för utveckling av helt nya kurspaket eller regi0naliseringsbidrag av lämpliga högkvalitativa kurser.

7:22

vill därför uttala en utveckling av Utredningen sig för lämpliga, standardiserade kvalitetsmätningsinstrument Dessa bör i första hand tillämpas på kurser som nyproeller starkt förändras med hjälp av statligt stöd. duceras I andra hand bör samma mätinstrument (bedömningsf0rfristående kursarrangörer enligt i avmulär) erbjudas snitt 7.2 skisserade riktlinjer.

7. Statligt finansiellt stöd för kursutveckling

Enkätundersökningens studie av hinder för kursdeltagande visar såsom nämnts att följande tre faktorer är de väsentbland tiotalet undersökta hinder: ligaste

del- - kursdeltagaren har svårt att lösgöra tid för med hänsyn till ordinarie arbete tagande för - utbjudna kurser är inte tillräckligt specifika deltagarens specifika behov

- det finns ö. h. t. för få högkvalitativa kurser inom området internationell marknadsföring.

Det bör märkas att kursavgifterna inte varit något avstort hinder för kursdeltagande därest kurserskräckande na varit bra, tillräckligt specifika och tidstillräckligt att kombinera med kursdeltagarnas arbete. mässigt gått

Mot denna har utredningen dragit slutsatsen bakgrund finansiellt stöd i första hand bör användas att ett statligt etc. av äldre kurser, utveckling av för regionalisering helt tillgodosedda behovsområden nya kurspaket på illa samt kurser för någorsatsning på mâlgruppsspecifika lunda . homog ena. deltagargrupper

finner det vidare angeläget att finansiellt Utredningen insätts där så erfordras för stöd i huvudsak på punkter att den önskade kursaktiviteten skall komma till stånd samt att rimliga insyns- och uppföljningsmöjligheter till stödet. Sammanfattningsvis gäller att statkopplas finansiellt stöd bör utgå till stöd för följande ligt primärt aktiviteter:

7:23

Bestridande av hela eller delar av kostnaden för utvecklingen av helt nya kurser.

Bestridande av kostnaderna för aktualiserin av äldre kurser så att dessa behandlar senast tillgängliga metoder, hjälpmedel, procedurer, system, etc.

Hel eller partiell finansiering av kursanpassning i syfte att anpassa existerande kursmaterial för specifika

branscher, befattningskategorier, företagsstorlekar, exportländer, etc.

Fullständig eller partiell av merkostnaderna finansiering för av kurser, regionalisering d. v. s. merkostnader för att föra ut kurserna till i omedelbar platser närhet av deltagarnas verksamhetsområde och eventuell erforderlig anpassning av kursinnehållet till de specifika förhållandena i det aktuella området (Norrland, Blekinge, Storstadsproblematik, etc.

. Finansiellt stöd i form av garantier avsedda att uppmuntra arrangörer att satsa på nya projekt, varvid garantibeloppet är avsett att täcka eventuell initialförlust.

Fullständig eller partiell finansiering av förbättring av kursdokumentation: Individuella efterdeltagarpärmar, handsdokumentation, praktikfall samt handledarmaterial.

. Fullständig eller partiell

finansiering av experimentell verksamhet med nya media, exempelvis kursinslag inspelade på TV-kassett eller TV-skiva.

. Finansiering för utveckling och mångfaldigande av lämpliga frågeformulär för samt därtill

kursutvärdering hörande

databearbetningsprogram samt en eventuell subventionering av databearbetningskostnaderna.

Fullständig finansiering av en översikt rörande existerande kursutbud i Internationell Marknadsföring med angivande av arrangör, plats, tidpunkt, innehåll, tilltänkt målgrupp samt eventuella upplysningar om bedömningen av tidigare kurser av liknande art. Denna översikt bör framdeles helst ingå som del i den totala översikt över all företagsinriktad fortbildning som industriverket arbetar med. Detta utesluter inte självfallet möjligheten av särtryck där så är lämpligt av ekonomiska, tidsmässiga eller andra skäl.

7:24

7. 2 a elevstation med synkroniserat Illustration Hopfällbar, portabel

ljud och rörliga bilder

30 minuters utbytbar

undervisningskassett

20 x 26 cm, i hopfällt skick information: Bildskärmsstorlek Apparatstorlek Övrig 37 x 38 x 13 cm. Manufacturing Co. under namnet Tillverkas av Bell Telephone Showcase. Distribueras av International Visual Technicolor Aid Center i Brüssel. Liknande apparater tillhandahålles även

av andra tillverkare.

7:25

Illustration 7. 2 b Exempel med på inlärningsutrustning bildband och synkront ljud

Du Kane A-V Matic Du Kane Flig-tog (hopfällbar)

*á

unm m

ä,

§1»

gi t: O: §9; 7

Bildskärm 9 x 7 tum, initierad via ohörbar hörtelefonuttag, bildväxling 50 Hz signal på ljudbandet, reglage för manuell bildväxling eller kvarhållande av bild, 35 mm bildband samt vanlig kompaktkassett med upp till en timmas speltid (eller mera). Tillverkare: Du Kane, Audio-Visual Division, St. Charles, Illinois 60174, USA.

Bell 8: Howell Attaché 35

Bildskärm 9 x 12 tum i väsklocket. Upp till 180 bilder och en timmas synkroniserat ljud, hopfälld som en vanlig s.k. attachêväska. Tillverkare: Bell 8: Howell Audio- Visual Ltd, Bridgewater Road, Wembley, Middlesex. England.

7:26

att det finansiella stödet i huvudsak Det bör understrykas d. v. s. avsett att underlätta bör vara av tröskelkaraktär, vilka annars inte kommit igångsättning av nya aktiviteter eller kommit till stånd under för deltagarna till stånd Den helt dominerande delen av otillfredsställande sätt. stödet bör bundet till fleråriga åtaganden det statliga ej vara eller vissa specifika kurser. gentemot en viss arrangör i huvudsak endast lämnas för bör således Förlustgarantier senare - eventuellt kurser. När dessa upprepas nystartade efter ytterligare förbättringar - bör garantin för framgång

kursinnehållet, ett korrekt val av lärare, primärt vara samt Kursinformation plats, tidpunkt och målgrupp gedigen och aktiv marknadsföring av kursen.

står inte helt främmande för tanken att statligt Utredningen stöd skulle kunna utgå för partiell finansiering finansiellt kursanpassnigg av redan utvecklade av företagsspecifik har utredningen ingen anledning att kurspaket. Däremot till stöd för rena konsultaktiviteter. ta ställning statligt redan belopp bland annat Staten tillskjuter idag betydande

via Sveriges exportråd.

finansiella resurser bör ske Fördelningen av tillgängliga sätt med en lätt och snabb administration. på ett smidigt Minimikrav för att stöd skall utgå är:

- en seriös kursarrangör med rimliga förutsättningar

den tilltänkta aktiviteten att genomföra

- en klar kursplan

samt - en realistisk kostnadsuppskattning

i syfte att aktivt föra ut - ett marknadsföringsprogram

kursinnehållet till den tilltänkta målgruppen.

att bedöma varje stöd- En central instans bör ges i uppdrag och art samt de specifika åtgärds lämpliga omfattning villkor som bör förknippas med stödet. Sveriges exportsom framgår av råd (stödd av en rådgivande grupp på sätt instansen för att vara den lämpligaste kapitel 8) förefaller och administration av de statliga stödåtgärderkoordinering Rådet bör inte såsom villkor för na på IM- området.

7:27

finansiellt stöd kräva observatörsplats vid kurs. respektive Däremot kan rådet, om så bedöms tillhandahålla lämpligt, standardiserade bedömningsformulär för och kursdeltagare kräva sådan hantering av detta att bedömningshjälpmedel såväl rådet som arrangören får en objektiv bild av hur kursen upplevts av den aktuella målgruppen. Härigenom bör exportrådet och kursarrangören även kunna få värdefulla uppslag rörande för en eventuell lämpliga riktlinjer fort sättning av kurs utvecklingen.

Regionalisering kan vara förknippad med mycket speciella problem. Inte minst detta gäller svårigheten att få nyckelföreläsare som används vid Stockholmskurser att uppträda i motsvarande regionala kurser. Ett sätt att låta samma individ framföra sitt vid regionala kurser är att budskap utnyttja kassett- TV, videotape eller liknande hjälpmedel. Utredningen konstaterar att det för kursdeltagare ofta inte bara är fråga omg/gig som sägs, utan ocksåg som säger det. (S.k. källeffekt) Möjligheterna att föra ut auktoritativa uttalanden i den regionala kursverksamheten genom lämpligt utformade och inpassade film-, kassett- TV- eller videoinslag bör seriöst studeras. (Multimediakurser,

nya audiovisuella hjälpmedel samt utnyttjande av radio och TV i utbildningen, belyses i avsnitten 7.11 och 7.12..)

Utredningen uppskattar det erforderliga statliga finansiella

stödet till storleksordningen 1, 1 miljoner kronor per år under den närmaste S-ârsperioden. Denna siffra motsvarar mindre än 100 kr per exportaktiv och år och svarar person endast mot en tredjedel av de totalt erforderliga kursutvecklingskostnaderna och ca 10-15 procent av de totalt erforder-

liga 1977. IM-utbildningskostnaderna Den huvudsakliga finansieringen måste således även bäras av fortsättningsvis arrangörerna själva såsom en normal produktutvecklings-, produktions- och marknadsföringskostnad. Det statliga stödet är dock av en utomordentlig betydelse på. grund av sina styrande och stimulerande vilka - rätt aneffekter, vända - når utanför långt det primära bidragsområdet.

(En typkalkyl utvisande det statliga stödets tilltänkta använd-

ningsområden framgår av tabell 7. 3. Mera kostutförliga nadsberäkningar, främst avseende olika grad av utbildningsoch olika former regionalisering av utbildningsteknologi, åter-finnes i kapitel 8 och sammanfattas i illustration 8/4 på sidan 8:21. )

7:28

av Typkalkyl 7/ 3: Exempel på statliidelfinansiering

av det statliga stödets IM-utbildningen (med angivande

samt dess andel av kostnaderna för kursföreslagna art

under samma år. ) utveckling respektive kursförbättring

Kostn.- Prognos- Därutöver

fria tiserat erforderliga Anmärkning behov av minimibe Aktivitet aktivistatsan- lppp för samteter ma ändamål slag

(tkr/år)

250. 000 250. 000 De 500. 000 kronorna l. Utvecklingskostnader kan täcka en ny TRUför nya IM-kurser produktion å 200. 000 avseende viktiga men IM- kr samt 2 ljudbandsilla tillgodosedda delämnen paket på. tillsammans (50% stat- 150. 000 kr och 15 nya ligt kursutvecklingskurser av traditionellt bidrag) 10.000 kr slag med

planerings- och utveck-

lingskostnad vardera

200. 000 200. 000 Totalt 80. 000 regio- 2. Regionaliseringsmernala deltagartimmar kostnader för att föra med 5 kronors merut redan existerande kostnad. (Underlaget storstadskurser till för denna kalkyl återandra kursorter (50% som finnes i kapitel 8) av den merkostnad

täcks via höjd deltagar-

avgift 75. 000 150. 000 Moderniseringen antas 3. Moderniseringskost- beröra IM- 1/3 av normalnader för äldre årsutbudet 1973-74, kurser. (Statligt stöd d.v. s. ca 22. 000 delmotsvarande 1/3 av tagartimmar x 10 kr/ moderniseringskosttim. naden)

av del- 25. 000 75. 000 4. Förbättring

tagardokumentationen (25470 statligt bidrag)

25. 000 75. 000 5. Utveckling av praktik-

fall (25% bidrag)

SIFU-enheten; före- 6a Lokalisering, definition m. fl. aV och kommunika- tagarföreningarna kan här lämna värdetion med mera snävt X fulla bidrag i form av avgränsade och därmål- målgruppsförslag, med homogenare och adressmaterial grupper informationssnridninø

100. 000 100. 000 6b Anpassning och kon-

kretisering av existe-

rande utbildningsmate-

rial för specifika mål-

grupper t. ex. speci-

fika branscher, före-

tagsstorlekar och

namngivna exportmark-

nader (50070 kursanpassmngsbidrag) forts_

7:29

Kostn- Prognos- Därutöver fria tis erat erforderliga Aktivitet aktivi- behov av minimibe- Anmärkning teter statsan- lopp för samslag ma ändamål (tkr/år)

7. Utbetalda förlustrisk- - Avser 50.000 vällovliga men garantier icke framgångsrika initialsatsningar där den statliga satsningen inskränkt sig till att täcka ev. nettoförluster av projektet 8. Rekommendation X rörande mera enhetliga metoder för arrangörers kursbeskrivningar m. h. t. innehåll, målgrupper, utbildningseffekter etc. 9. Experiment med nya 100.000 900.000 Färg TV-kassettpromedia och utbildnings- duktion enligt utbildformer i IM-utbild- ningskalkyl II ningen 10.Investering i (avskriv- 100. 000 Minst Motsvarar ett statligt ning avyhtbildningshård- 100.000 delvis regionaliserat varai form av uppspel- hårdvaruinnehav för ningsapparatur till studie- IM- utbildning av omcirklar och privatpersoner fattningen 300. 000 kr, samt lån och/eller köp av varav 1/3 avskrivs inspelningsapparatur för (och/eller ersätts) exempelvis produktion av varje år. Där så är ljudbands/bildbandspaket lämpligt bör apparatköp ersättas med samarbetsavtal med TRU, AV-centraler

êpâionala

11. Kurskatalog: 25. 000 - till att planering, Syftar ge objekdatainsamling, redige- tiv överblick över IMring, tryckning, distri- kursutbudet bution 1Z.Utarbetande och tillhanda- 1. 000 - och Bakgrund syfte hållande av lämpligt fråge- av avsnitt 7. 2 framgår formulär för effektkontroll 13.Subventi0nerad databear- 4.000 - - betning av dito 14. Forskning kring utbild- 50. 000 Finansiering via Samningseffekter, lämpliga hällsvetenskapliga effektmått och mätmetoder Forskningsrådet ? 15. Tillkommande personal- 150. 000 300. 000 kostnader för administration av bidrag, kurspaket, apparatur, bedömningsformulär, kurskataloger etc.

SUMMA: 1.105.000 2. 200.000 Total utvecklingskostnad 3.405. 000 kr per år, av vilket staten tillskjuter ca 33 procent.

7:30

huruvida en ökad och för- Man kan givetvis ifrågasätta inom området internationell bättrad utbildningsaktivitet år tenderar att mätta bemarknadsföring efter några snarare stimulerar till hovet eller om en sådan satsning intresse för kursdeltagande inom ämnesområdet. ökat Eftersom marknadsförhållanden, marknadsföringsproblem ständigt är föremål för och marknadsföringsstrategier omvärdering och förändring ute i företagen, omprövning, är det realistiskt att anta att utbildningsbehoven knappast vara efter en kraftig uti huvudsak skulle tillgodosedda under ett fåtal år. En studie av* de målbildningssatsning som varit föremål för speciell, branschinriktad grupper i dåvarande slFUzs regi ger också vid handen att utbildning dessa att de har mycket stora kvarstående grupper uppgivit Detta kan bero hittillsvarande ututbildningsbehov. på att ökat medvetandet om marknadsföringens bildningsaktiviteter marknadsmiljön och behovet av betydelse, den föränderliga

kontinuerlig vidareutbildning.

Endast erfarenheterna från det tilltänkta utbildningsstödets kan besvara frågan om i vilken första 5-årsperiod entydigt nu existerande latenta utbildningsbehov kan utsträckning via väl genomförda, målgruppstillgodoses genomarbetade, kurser och i vilken utsträckspecifika och regionalt spridda ointresserad väcks till ning för närvarande exportpersonal och därmed ökar den insikt om sitt eget utbildningsbehov kursmarknaden utöver vad som antagits i här potentiella redovisade över slag sberäkningar .

Statligt finansiellt stöd till kursdeltagare

nämnts har inte funnit att kurs- Såsom tidigare utredningen för avgifternas storlek varit av någon avgörande betydelse Om kurserna varit väl genomarbetade, kursdeltagandet. lokaliserade i tid och rum och väl avaktuella, lämpligt till den tilltänkta målgruppen och dess passade med hänsyn varit en återhållande faktor behov har knappast kursavgiften mera än för en minoritet av den exportansvariga personalen. av redogörelsen för enkätundersökningens (Såsom framgår resultat återfinnas höjd först på fjärde kursavgifternas bland hinder för kursdeltagande. Tidsplats uppräknade

7:31

brist och svagt kursutbud och föga behovsanpassade kurser anses vara mera återhållande faktorer.)

Av detta och andra skäl har utredningen valt att främst rekommendera finansiellt stöd i syfte att förbättra kursutbudet och först i andra hand - och i den mån stödets - stöd i syfte att öka deltagandet storlek så. medger i redan befintliga kurser. Detta ställningstagande utesluter självfallet inte specifika i syfte åtgärder att uppmuntra oc_h underlätta kursdeltagande för personal inom särskilt hårt utsatta branscher eller landsdelar. Erfarenheter föreligger här bl. a. från dåvarande SIFU: s branschspecifika kurser med mycket kraftig subventionering av kursdeltagarnas normala kostnader för kursdeltagande.

.11 Multimediakurser och nya audiovisuella hjälpmedel

Utbildning i Internationell Marknadsföring behöver inte nödvändigtvis ske i form av företagsexterna kurser. *I ett tidigare avsnitt påpekades att det existerar såväl ut-

bildningssubstitut som utbildningskomplement till sådan kursve rk samhet:

företag sinterna kurs er företagsinternt praktikfallsarbete i anslutning till externa kurser - anlitande av konsulter för (i stället att bygga upp företagsintern sakkunsakp - litteratur kassettinspelat material och s.k. multimediapaket

Ett sådant omfattar för multimediapaket närvarande ofta ljudband, kurshäfte, praktikfall och övningsuppgifter för eleverna samt lärarhandledning, overheadbilder, bildband etc. för kursledaren. fall kan kurserna (I vissa bedrivas i enskild form utan närvarande lärare efter samma princip som exempelvis Minilab. Lingaphones _s.k. Se exempelvis utrustningsexemplen på Sld. 7:24-25.) Fördelarna med multimediapaket ur elevens och dennes

organisations synvinkel har diskuterats i avsnitt 2.8 (sid. 2:8 ff). Här skall i stället de långsiktiga konsekvenserna av den nya utbildningsteknologin uppmärksammas.

7:32

. Utbildningen kommer i framtiden att i stigande omfattning bli oberoende av tid och plats. . Utbildningen kommer i ökad omfattning att bli oberoende av tillgången på lärare vid utbildningstidpunkten . Utbildningen kommer att förvandlas från att i huvudsak ha varit en servicenäring till att i huvudsak bli varudistribution av hård- och mjukvara, d.v. s. utrustning och program. Till denna utveckling bidrar givetvis nya metoder för kursutveckling, kursinspelning och nya metoder för informationsöverföring. Multimediapaket kommer att bli allt vanligare. Multmediapaketen kräver en lägre grad av motivation hos mottagaren, lägre lässkicklighet och lägre abstraktionsförmåga och kan därmed effektivare nå. äldre målgrupper och ge nya målgrupper bättre kursutbyte än vid äldre inlärning smetoder . . Det blir lättare att kontrollera, underhålla och förbättra utbildningskvaliteten. TV-program, multimediapaket etc. är också lättare att förhandsgranska och förhandsbedöma än traditionella utbildningsaktiviteter av föredrag s- och seminarietyp. . De verkligt förnärnliga lärarkrafterna kan i framtiden utnyttjas effektivare. I stället för att binda tid i en upprepning av tidigare avhållna kurser, kan de koncentrera sig på utveckling av nya och bättre kurser med hänsyn till innehåll och pedagogik. Skickliga lärare kommer att lockas att gå över i det privata näringslivet. Kommersiella organisationer kommer sannolikt att bli viktiga deltagare i utbildningsprocessen. Läroanstaltar kommer att få delvis nya roller som kursrådgivare m. m. eftersom potentiella kursdeltagare kommer att ha svårt att orientera sig bland och korrekt utvärdera konkurrerande utb ildningmaterial. . Dagens multimediapaket (inkluderande litteratur, ljudkassetter, bildband, filmer, videoinspelningar och ett fåtal förproducerade TV-kassetter) kommer att bana vägen för framtidens mera sofistikerade hjälpmedel. På teststadiet befinner sig redan kabel- TV-anslutna elevstationer med tvåvängskommunikation. Via en hemmastationerad TV-apparat med en speciell konsoll kan eleven rikta frågor, få svar, besvara frågor etc. från datorstödda undervisvid läroanstalter på stort avningsprogram tillgängliga stånd från elevstationen.

7:33

Illustration 7. 4 Elevterminal för datorstödd undervisning med tvåvägskommunikation

A. Principskiss över University of Illinois s.k. PLATO-terminal

Spegel för bildprojicering

Plasmabildskärm med dator- . » . ? v vi

fââiiåâfån

Mikrofiche

Tangentbord ko t r med 156 lagrade bilder för denna kurs eller lektion

Överföring via telefonnätet

Småskoleelev under inlärning via terminal

7:34

Färdigprogrammerat utbildningsmaterial lagrat på datorför individuell användning finns idag vid bl. a. centraler nordamerikanska universitet. (För den beskrivett tiotal som pågår vid University of Illinois ning av de experiment, med elevstationer utrustade med datoranknutna plasmabildskärmar med tangentbord och bild- och ljudöverföringsmöjartikel Samtal med Plato ligheter hänvisas till Bo Arpis via dator, i tidskriften Ekonomen, 1973:10.)

Radio och TV i utbildningen

Radio och TV har sedan länge använts för lokala utbildningsändamål. antal kanaler och dyrbar sänd- Med ett begränsat har dock i allmänhet riktat sig till en ningstid programmen r elativt bred publik.

Ett intressant tillfälle att studera användningen av radio i internationell erbjuder den vid utbildning marknadsföring kurs som har sänts under hösten 1974 i exportteknik, av TRU, delvis efter förebild av 1974 och som utvecklats en äldre kurs framtagen av Värmlands läns företagarhar även blocksänts till audioförening. Programmen visuella centraler i olika delar av landet. Därifrån har även kunnat vidarebefordras till olika programmaterialet vid lämpliga tidpunkter. Många företag har målgrupper sannolikt in kursmaterialet för att kunna utnyttja det spelat för företagsinterna ändamål.

har knappast något väsentligt mervärde Radioutsändningar för utöver det som motsvarande material kursdeltagarna då det tillhandahålls Radioerbjuder på ljudbandskassetter. ju av sändaren under det att ljudbandsutsändningenbehärskas kassetten behärskas av mottagaren; som kan använda den vid den tidpunkt och på det sätt som bäst lämpar sig för dennes och behov. Sveriges Radio, TRU m. fl. möjligheter är givetvis utomordentligt värdefulla parter vid planering, framtagning och inspelning av programmaterial. Huruvida det ur nytto/kostnadssynvinkel är lämpligt att etersända materialet fastställda tidpunkter eller att distripå i förväg buera via ljudkassetter, är det på selektiv väg exempelvis en intressant Svaret beror bl. a. på deltagarfrågeställning.

7:3-5

nas möjlighet att disponera över den aktuella sändningstiden med hänsyn till resor m. m., inlärningseffektiviteten och kostnaderna per deltagare vid olika stort antal deltagare. Utredningen kan inte presentera data till av denna belysning frågeställning, men vill ändå aktualisera den.

Diskussionen om televisionen i utbildningen kan - med hänsyn till de relativt begränsade som här diskuteras målgrupper, - inte begränsas för varje individuell kurs till TVdagens kanalantal, teknologi och kostnader. Redan idag finns kabel- TV i ett stort antal länder. Enbart i USA finns ca 3. 500 kabel- TV-system arbetande på i huvudsak lokal basis men med möjlighet att sända program som utarbetats centralt med en stor marknad i åtanke. Antalet kanaler beräknas kraftigt öka, lokala och regionala program uppmuntras och allt flera kanaler kan frigöras för rena utbildningsändamål. Dagens situation och morgondagens möjligheter beträffande kabel- TV kan illustreras med situationen i USA. Där finns som tidigare nämnts cirka 3. 500 (i huvudsak lokalt arbetande) kabel- TV-nät. Man räknar med att denna siffra stiger till 6. 000 före 1980. Abonnentantalet från per nät varierar något hundratal till 40. 000. Man abonnerar för att få tillgång till 12 - 30 kanaler. En av dessa kanaler ägnas ofta åt kommunalnytt. (Debatter av generalplaner m. m. ) Minst en kanal brukar vara reserverad för vuxenutbildning. Kabel- TV finns för närvarande även i Kanada, England, Holland, Belgien, Tyskland och Schweiz. De belgiska kabel- TV-näten förmedlar även TV-program från grannländerna. Morgondagens kabel- TV kan åtminstone ur teknisk synvinkel expanderas från 50 till 80 kanaler. Detta skapar givetvis möjligheter till flera lokalt sända och lokalt anpassade utbildningsprogram. I dessa kan dock kostnaderna pressas genom utnyttjande av byggstenar från centralt utvecklad programvara. Under sådana betingelser blir det också försvarbart att sända relativt specifika kurspaket (exempelvis i internationel marknadsföring) riktade till förhållandevis små. lokala och regionala målgrupper.

Kassett-TV (eller motsvarande media) erbjuder en mycket stor möjlighet till individualisering av utbildningen. Det

7:36

beräknas dock ytterligare cirka 5 år innan apparatdröja innehavet i svenska hem. Ornått någon större omfattning saken avvaktar tills de är att programvaruleverantörerna vet vilken som kommer att segra. Ibrist på hårdvarutyp rikligt programmaterial köper få privatpersoner utrustningen. Ett tänkbart undantag kan Philips kassett- TV-utrustning komma att utgöra, eftersom det medger kopiering och lagring av ordinarie för senare avspelning. Sannolikare TV-program är dock att bildskivan kommer att bli aktuellare än kassetten för normalt hemmabruk .

närvarande minst 8 producenter av video- I Sverige finns för program. Det är Esselte Bonnier Audiovisual AB (EBAV), Stockholm, Nord- Artell AB (ägt av tidningsförlaget Allers och Saxon & Lindström), Sandell Film AB, AVT-Recording AB, Schwerin Film AB, Företagstelevision AB samt Scand- Video , Borås (ägt av Reklamhuset AB). Samtliga företag arbetar bl. a. med industriinformation i form av företagsförklaring av industriella processer etc. presentationer, Dessa företag och många andra är beredda att fylla videokassetter och bildskivor med innehåll, när marknaden är mogen hä rfö r .

inom apparatmarknaden går dock långsamt. Självsaneringen Först i slutet av 1970-talet kan man sannolikt avgöra vilket eller vilka som kommer att överleva. Ur utbildsystem, utgör detta för närvarande en allvarlig benings synvinkel eftersom för närvarande inte gränsning, privatpersoner vill investera i avspelningsutrustning. Många företag har dock redan idag videoutrustning. Andra kan hyra utrustning för uppspelning av inspelat utbildningsmaterial.

En uppspelningsutrustning, som kan kopplas till en vanlig TV-apparat, kostar vid årsskiftet 1974/75 4. 500 - 7.000 kr. Kostnaderna för framställningen av ett 1/2 timmes högkvalitativt inom det aktuella ämnesområdet har i videoprogram samarbete med EBAV kostnadsberäknats till 50 - 100 tkr. Till detta kommer kopierings- och hanteringskostnader, som vid upplagor på 100 kassetter och flera, uppgår tlll ca 150 kr kassett. De olika kostnadsposterna framgår av efterfölper jande tabell.

7:37

Tabell 7.2 Kostnader för kassett-TV-produktion årsskiftet 1974/75 Alt. 1 Alt. 2 Program: 30 min. i färg Standardproduktion Högkvalitativt program i studio (tkr) med filminslag utanför studie (tkr) Redaktionell p reduktion Research License r och royalty TV-manuskript (bygger på. helt färdigt kursunderlag) 10.0 15.0 Teknisk

produktion/inspel-

ning och redigering Hyra av studio och utrustning inkl. personal Scenbygge, rekvisita inkl. skyltar av diagram och övr. illustrationer Filmade inslag (ca 7 min.) Arvoden till medverkande Bandkostnad Redigering inkl. utrustning 16.4 47.8

Projektledning Projektledare Producent Projektassistent 13.2 18.0

Diverse kostnader Resor och transporter Diverse kostnader och administrativa kostn. 8. 4 17. Z SUMMA PROGRAMKOST- NADER EXKL. MOMS 48. O 98. O Vid en upplaga på 250 kassetter

536:-

7:38

7. Framtida kabel- TV i utbildningen

skall vara maximalt effektiv krävs två- För att utbildning d. v. s. möjlighet för eleven att ta emot vägskommunikation, information, kunna och besvara frågor, få korrigerande o. s.v. En sådan konversation med utställa egna frågor av televisionens möjligheter förutsätter en speciell nyttande utrustad med bildskärm och anordningar typ av elevstation Individer och affärsföretag komför tvåvägskommunikation. att kunna mottaga och sända meddelanden mer i framtiden kommer att finnas att sända via kabel- TV-nät. Möjligheter av detta ljud, bild, data och film. Tvåvägskommunikation att överföra enorma dataslag kräver självfallet kapacitet Man talar därför om the Wired mängder via kabelnätet.

city.

med the wired är inte så mycket hårdvaru- Problemet city Redan bildtelefoner i Sverige, och utrustningen. idag finns plasmabildskärmar med tvåvängskommunikation till centraldatorn vid University of Illinois deöver satellit monstrerades i Stockholm redan i oktober 1972 i Ingenjörs- Problemet är snarare hur man vetenskapsakademins regi. skall kunna utveckla kablar med tillräcklig överföringskapahushåll och organisationer den erfordercitet för att erbjuda Man tror att en lösning liga dataöverföringskapaciteten. av kablar bestående av hårfina s.k. ligger i utvecklingen En enda kabel omfattande ett 50-tal optiska glasfibrer. fibrer kan (utnyttjad tillsammans med laserstrålar) sådana klara av hundratusentals röstkonversationer överföringen för 1. 000 televisionskanaler. Om och eller dataströmmar finns allmänt kommer utnär sådan utrustning tillgänglig, sannolikt att radikalt förändras. Markbildningssituationen över en egen TV-konsoll och nadsföraren kan då disponera sätta med de utbildningscentraler och spesig i förbindelse som är av intresse. Han kan cifika utbildningsprogram, och i den takt, som passar honom göra detta vid de tidpunkter

själv bäst.

The Industrial Conference Board i USA säger i sin rapport

om framtidens Information Technology bl. a. följande:

7:39

1.Utf1yttningen av utbildningen utanför det traditionella klassrummet accentueras av televisionen, audiovisuella media, kassetter, databanker samt kommunikationslänkar.

De ökade kostnaderna för kommer utbildning att tvinga läroanstalter och universitet att använda sig av nya informationsöverföringsmetoder, som innebär engångsinvesteringar snarare än en kontinuerligt upprepad kostnad för i anspråkstagande av dyrbara lärarkrafter.

Elektroniska klassrum och automatiska bibliotek kommer att vara teknologiskt möjliga och kostnadsmässigt motiverade i slutet av 1970-talet.

Inspelad information och datorstyrd undervisning som medger anpassning till studentens personliga behov och inlärningssätt kommer att kräva nya organisatoriska arrangemang och angreppsätt redan i slutet av 1970talet.

KAPITEL 8: ORGANISATION OCH FINANSIERING

KAPITEL 8: ORGANISATION OCH FINANSIERING

Sid.

Huvudansvar för IM-utbildningen 8:1

Delegering och fördelning av ansvar

Styrg ruppens sammans ättning

Nuvarande IM- utbi ldningskostnade r (Basår skalkyl)

IM-utbildningskalkyl I för år 1977 (Oförändrad utbildningsteknologi men 50 -procentig regionalisering)

IM-utbildningskalkyl II för år 1977 (Förändrad utbildningsteknologi och ökad regionalisering)

Analys av kalkylkänsligheten

Det statliga stödets omfattning, inriktning och samhällsekonomiska effekter

8:1

KAPITEL 8: ORGANISATION OCH FINANSIERING

Huvudansvar för IM- utbildningen

utredningen behovet Såsom framgått av tidigare kapitel påvisar av kursutbudet som en förändring av såväl en väsentlig ökning För att de rekommenderade kvanav dettas art och inriktning. målen skall nås krävs inte endast en övertitativa och kvalitativa utan också däremot svarande resurgripande utbildningsplanering ser för att åstadkomma den erforderliga stimulans- och styrninge-

för beslut om insättaneffekten. Ansvaret övergripande planering, samt av stödets de av stimulans- och stödåtgärder uppföljning till mål och planer bör samhälleliga effekter i relation uppställda centrala instans. Avsikten är rimligen falla på en och samma härvid instans skall tilldelas en monopolställning inte_ att denna söker inte ens uppmuntra en som kursarrangör. Utredningen av till ett fåtal redan existerande

koncentration IM-utbildningen

att nu kursarrangörer. Däremot är det utredningens uppfattning och i framtiden väsentligt utökade resurser av pertillgängliga och finansiell art bäst utnyttjas om dessa sonell, organisatorisk mot mål. resurser samverkar i riktning uppställda övergripande

Erfarenheten visar att sådan samverkan inte spontant uppstår.

dels dels viss styrning Den förutsätter övergripande planering,

via informations- och stimulansâtgärder.

rekommenderar att ansvaret för denna övergripande Utredningen tilldelas ett redan etablerat organ med planering och samordning från näraliggande arbetsfält resurser och erfarenheter som redan ansvar för Sveriges exportrâd, idag ålagts nämligen andra åtgärde r . exportfrämjande

knytas en Till exportrådet bör enligt utredningens uppfattning bör i huvudsak en rådgivande

styrgrupp för IM-frågor. Denna fylla

funktion. I lM-styrgruppen bör representanter och policyskapande såsom lFL,industriverket och för andra utbildningsorganisationer Vidare bör innehålla representanter för UKÄ ingå. styrgruppen och medelstora samt en representant den mindre exportindustrin vilket har betydande från ett större producerande exportföretag, inom IM-området. Styrerfarenhet av vidareutbildningsfrågor till huvuduppgifter är _at_t vara ett rådgivande organ gruppens en över- Sveriges exportråd i IM-utbildningsfrågor, a_tt utveckla

8:2

gripande, långsiktig utbildningspolicy i samarbete med exportrådet, a_tt godkänna riktlinjerna för fördelning av finansiellt stöd samt alt kontrollera att erforderliga vidtas för åtgärder att uppställda och godkända skall kunna utbildningsmålsättningar uppnås. Bland sådana åtgärder märks komöversiktliga behovsanalyser, munikation av behovsanalysresultat till och utbildningsarrangörer av utbudsöversikter till potentiella samt kursdeltagare uppmuntran av ny, moderniserad eller på annat sätt förbättrat IM-kursutbud till de aktuella målgrupperna.

Sveriges exportråd bör enligt utredningens bära det överuppfattning gripande ansvaret för verkstä1l_a_._n_ie_t av den fastställda utbildningspolicyn och kontinuerlig bevakning av att existerande resurser av personell, finansiell, organisatorisk eller kunskapsmässig art utnyttjas på ett ur samhällelig rationellt sätt. Vid synvinkel bedömningar av tillgängliga resurser, dessas utnyttjande och behovet av stöd bör bedömningarna inte till de förhållanbegränsas den som avser Sveriges exportråd och exportrådet närstående

organ. Utbildningsinitiativ, resurser, kontaktnät, speciell kompetens etc. inom fristående, seriöst arbetande utbildningsorgan bör även göras till föremål för och beaktas opartiska bedömningar vid den övergripande planeringen.

finner det således inte önskvärt Utredningen att skapa en artificiell monopol- eller för en eller ett fåtal oligopolsituation kursarrangörer inom IM-området Via ensidigt inriktade stödåtgärder. Snarare bör ett varierat utbud eftersträvas m. h. t. ämnesval, kursorter, målgrupper, kursformer, etc. utbildningsteknologi Detta förutsätter samverkan av ett brett av spektrum nuvarande och potentiella kursarrangörer, utbildnings- och multimediaexperter m. fl. , av vilka i dag bara ett fåtal är etablerade inom Att redan IM-utbildningsområdet. i dag söka begränsa det framtida IM-utbudet till ett fåtal vore namngivna kursarrangörer på längre sikt sannolikt även om vissa olyckligt, kortsiktiga effektivitetsvinster skulle kunna påvisas en sådan koncentration. genom Önskemålet om ett varierat utbud måste dock med

kombineras

kravet på bättre överblick, central samt viss samordplanering ning och styrning av resurserna bl. a. genom statliga stimulans- I annat fall kan inte åtgärder. de av utredningen skisserade kvantitativa och kvalitativa nås inom utbildningsmålen angiven tid och med rimlig resursförbrukning.

8:3

Exportrådet fyller redan i dag värdefulla utbildningsuppgifter. För att lösa de ökade arbetsuppgifterna bör emellertid enligt utredningens uppfattning en speciell utbildningsfunktion inrättas (Ill. 8/1), vars chef även bär ansvaret för den övergripande svenska IM-utbildningsplaneringen samt den praktiska handläggningen av ärenden förknippade med utbildningspolitikens förverkligande. Denne befattningshavare bör vara direkt underställd exportrådets verkställande direktör men normalt vara föredragande

i IM-utbildningsfrågor inför den rådgivande och policyskapande

lM-styrgruppen utan att ingå i denna grupp. För att exportrådet skall ha möjlighet att ikläda sig detta övergripande ansvar inom IM-utbildningens område krävs även en viss omorganisation och/eller resursförstärkning på andra punkter. Utredningen rekommenderar i detta sammanhang att Stiftelsen Exportskolan underordnas exportrådet i form av ett dotterbolag. I exportskolans styrelse bör därefter även ingå representanter för exportrådet och IM-styrgruppen.

Av illustration 8/1 framgår att utbildningsfunktionen bör uppmärksamma såväl företagsintern som företagsextern utbildning och se till att olika utbildningsorganisationer utvecklar häremot svarande högkvalitativa kurser och läromedel. Viktiga instrument för marknadsföringen och genomförandet av IM-utbildningsaktiviteter är Exportskolan, de regionala företagarföreningarna i samarbete med SIFU-enhetens personal samt vissa fristående kursarrangörer, läromedelsdistributörer etc. Fristående läromedelsproducenter och kursarrangörer bör bedömas, informeras, uppmuntras och eu. stödjas ekonomiskt enligt samma kriterier som tillämpas på Exportskolans egna och närstående organ. Det väsentliga bör inte vara vlrsom utvecklar läromedel och genomför kursarrangemang utan det behov, den kurskvalitet

och den kostnadseffektivitet. som förknippas med respektive pro-

jekt. En viss garanti att denna princip upprätthålles är att representanter för flera fristående arrangörsorganisationer erbjuds

plats i IM-styrgruppen. (Detta har tidigare berörts i avsnitt 8. 1.

Ytterligare synpunkter på styrgruppmedlemmarnas önskvärda kompetens ges i avsnitt 8. 3.)

Det sagda utesluter självfallet inte att vissa utbildningsorgan kommer att visa sig vara mera lämpade för vissa typer av arbetsuppgifter än andra utbildningsorgan med olikartad kompetens. Det förefaller exempelvis rimligt att företagarföreningarna i samar-

8:4

ILLUSTRATION 8/l: ORGANISATORISK SAMVERKAN

Funktioner Övergripande IM-programansvar Styrgrupp Behovsanalyser och för IM (Rå) utbudsöversikter i l | samverkan med SIND (Rådgivande (Huvudansvar för , Uppföljning grupp) effektuering av , Finansiellt stöd fastställd ut- . bildningspolicy) I I Exportrådets I utbildnings- Organ funktion (Uf med ansvar för

Organ

u löpande utbildnings- I planering och upp- . följning I I Utarbetande av nya Pöretagsintern Företagsexter läromedel, - 4 utbildning IM-kursverks. uppdatering av äldre l kursmaterial samt ut- , bildningsaktiviteter

T7

u I I I

EDC] Export* Poret.- övriga l | läromedelsdistri-,

skolan - fören. kurs- konsul- - -putörer, +SIND I EG? ?tå-_ - - _ _ ,

I I I I I Typ av kursutbud I n Kursutbud av n varierande art | mot olika slags › målgrupper I SIND = statens industriverk inkl. SIPU:s tidigare aktiviteter I huvudsak regionala, målgruppsspecifika (t.ex. branschanpassade) arrangemang x) Renodlingen av denna funktion i Ö - - - -I huvudsak storstadsprincipskissen innebär inte något kurser, distribution slutligt ställningstagande till huru- av multimediamaterial vida en särskild befattningshavare bör samt specialkonferensep tillsättas för samordning av motsvarande där riksunderlag krävs arbetsuppgifter.

8:5

bete med industriverket utnyttjas såsom ett huvudinstrument för att föra ut kurser på regional och/eller lokal basis under det att Exportskolans traditionella storstadsorientering upprätthålles men med vissa väsentliga kompletteringar (exempelvis avseende distributionen av centralt utvecklade läromedel). Vid utvecklingen av läromedelspaket bör Exportskolans mångåriga erfarenheter av grundläggande IM-kurser, industriverkets speciella erfarenheter rörande branschanpassade kurser samt fristående företags erfarenheter rörande ny utbildningsteknologi (t. ex. moderna multimediapaket) och däremot svarande kostnadseffektiva produktionsmetoder utnyttjas. En sådan samverkan kommer att förutsätta projektarbete mellan många olika organisationer, vilka hittills arbetat tämligen oberoende av varandra. I illustration 8/1 har exempelvis med streckade linjer markerats de från exportrådet formellt helt fristående organ , vilka utgör potentiellt värdefulla samarbetspartners för förverkligandet av de uppställda utbildningsmålsättningarna. En särställning av speciell vikt intar statens industriverk som enligt prop. 1974:47 (s. 35) ålagts visst kursutvecklingsansvar för företagsanpassad utbildning.

Delegering och fördelning av ansvar I illustration 8/1 har antytts vilka typer av arbetsuppgifter som enligt utredningens uppfattning bör åligga IM-styrgruppen, exportrådets ledning samt rådets speciella utbildningsfunktion. En av de första planeringsuppgifterna för styrgruppen och exportrådet torde vara att fortsätta detta arbete genom att mera i detalj fastställa vilka arbetsuppgifter som med fördel kan delegeras till lägre nivå. Utredningen har inte funnit det motiverat att söka binda IM-styrgruppen, exportrådet och industriverket vid en i föreliggande rapport detaljpreciserad uppgiftsfördelning. Detta skulle även förutsatt ingående organisations studier av Sveriges exportråd och prognoser avseende det relativt nybildade industriverkets framtida funktionssätt, kapacitet och kompetens med av.seende på IM-utbildningsfrågor. Sådana studier har bedömts falla utanför utredningens ram. För att exemplifiera IE en sådan precisering av uppgiftsfördelningen kan genomföras ges i illustration 8/2 ett exempel på en mall för funktionell ansvarsfördelning mellan olika instanser. En vertikal indelning utvisar olika nyckelaktiviteter såsom övergripande behovsanalyser, Översikter över existerande kursutbud, utvecklingen av nya läromedelspaket samt det faktiska kur sgenomförandet. En tvärgående indelning har m.h. t. vilken instans som initierar, planerar, finangenomförts

sierar, genomför respektive kontrollerar de olika aktiviteterna.

ILLUSTRATION 8/2: EXEMPEL PÅ MALL FÖR BESKRIVNING AV FUNKTIONSANSVAR

Initiera Planera Finansiera Genomföra Kontrolleraa_ Övergripande behovsanalyser

Utbuds- Översikter

Läromedel s produktion

Kursaktiviteter

o.s.v.

Rå = Styrgruppen för IM (Rådgivande gruppen) Ex = Exportrådet Uf = Utbildningsfunktionen inom exportrådet Iv = Industriverket Arr= Kursarrangörer

8:7

Mallen i illustration 8/2 utgör uteslutande ett beskrivningshjälpmedel för klarläggning av den detaljerade ansvarsfördelningen mellan olika parter. Det är utredningens uppfattning att motsvarande detaljanalyser bör genomföras i samverkan mellan styrgruppen och exportrådet på ett tidigt stadium i syfte att skapa ett underlag för befattningsbeskrivningar och väl fungerande samarbetsmönster.

Exportrådets utbildningsfunktion bör även göras ansvarig för övergripande behovsanalyser (i viss samverkan med statens industriverk på sätt som närmare beskrivits i avsnitt 7. 2.), uppmuntran och viss uppföljning av företagsintern IM-vidareutbildning, d. v. s. för frågor rörande utbildning inom det enskilda företaget med anpassning till dettas specifika exportproblem och personalens specifika vidareutbildningsbehov. Därest särskilda konsulttjänster finns inom Sveriges exportråd anser utredningen att de erfarenheter som därvid vinnes bör kunna utgöra ett värdefullt underlag för utveckling av praktikfall, branschanpassade seminarier eller andra vidareutbildningsaktiviteter. Detsamma gäller erfarenheter från industriverkets utbildning skon sulenter .

Styr-g ruppens sammans ättning

Styrgruppens sammansättning är en fråga som förtjänar närmare belysning. Enligt utredningens uppfattning är inte huvudfrågan vilka organisationer som bör vara företrädda utan snarare vilken specifik kompetens av intresse ur IM-synvinkel som dessa organisationers företrädare i Styrgruppen kan tillskjuta. Vid val av styrgruppsmedlemmar bör därför inte minst följande tre aspekter beaktas:

f) Den specifika kompetens som vederbörande representerar på grund av sin organisationstillhörighet

2) Den individuella kompetens som individen därutöver besitter exempelvis på grund av personliga kunskaper, färdigheter och intressen.

8:8

ILLUSTRATION 8/3: STYRGRUPPEN FÖR IM-UTBILDNING

Stvrg ruppens sammansättning

.

_.O m... .m E M .u I .m .m .m I F L U K A S .m d .m u u M .m k t

r mmm a v .m b. t o c W .a @ 0 c h m F

ond

F xml r e v. a á m

U m. \|/ S Ö

A .m .A (x HU (x nU /x 1 ) xt h. WH (x n., (x ..1/ W

r W m _

Luoaxm

matning

-mwøaøvänus

-vägas

muovøma

xmioammmnamuo

.umøuøuam

umwumøväna:

mTSmdvE

mmuouâauumavø_

vv

nwuxmaøox

nmmøgcwunmumwmuounw

:oo 80

pøn

nompømoummdåavamnu; nomñcvüøbdåoaoxw møommuonowauumdvøw

v05

mcmøwmmammømnd

:oo

mvømnmdxuuomxm ovnmnøcmnwuhomxm mioøoämønouam uouxmunoxumaün

sumo

mwzwcxwuon

wamnomwo

EovucnwM uoâbmmxum;

mnouomøuo

xäuomm uåmaoO uxdaøovm 059m uoumaovoå uuuomxø ccøanonm

_ m? i varg _

-

.30

m

nomusmon

-m Em

.nøumnmmam

.mvnonon

umndv_

-ømåw

mnonmwm

Lao

mnouuäxumm -wmnxumnwa

-mwøøazâa

uomusx

noqmxoñ

3:a

:wxgwoåmmvmøuwuud

uøumøfywmnwøvnosmm

-møizwäomwuw

uovwnunomxø

.mwhwmwwwmwwwmün

uvänwøwnmv?

?må

åovuåw

av

:omamaäm

møüaxmåwnâmmoomw

ovømnuføøaø

mnmuomüwaowmom

u

.mssmvmnøêêox mcuoåümmmuøunm

:oo

.won

-amummaumäå

.ummuh

Soanouammøwc

.

mnvøm

vw

aZoEnuuonH

zoo

ovmmmmm åmøomuomv

.W841i

?wa www

353mm :ammo zonaw amvou .E35 måmam uomnøv_ mäøøuå

var:

.E

m En :oo av .§5 de... .HHS Em w :oo :oo

M

:øâxzwnw

33» n - u u - u

vmnoüämøuwxü

: : : : __ __

ovcmmna

- - ..

umnøuomsov_

n u u

Vmmuomm

x) smo = Sveriges Hantverks- och Industriorganisation

SIF Svensk Industriförening

8:9

Individens att kontinuerligt och effektivt bevaka 3) förmåga någon väsentlig aspekt av IM-utbildningsverksamheten.

områden vilka bör Som exempel på två viktiga kontinuerligt med fallenhet härför kan specialbevakas av personer speciell Det

nämnas regionalisering respektive ny utbildningsteknologi.

vore sannolikt en fördel om styrgruppen sammansattes så att specialområden av exemplifierad typ hade var sin repreviktiga sentant som konstant kunde ägna respektive fråga specialbevakoch vid behov i förgrunden under rådets överläggning skjuta-den ningar.

Illustration från vilka organisationer rådet enligt 8/3 utvisar bör hämta sina medlemmar samt vilken utredningens uppfattning organisatorisk kompetens som motiverar att organisaspecifik tionen är företrädd. I tabellens nedre del antyds förekomsten av olika av individbetingad kompetens som kan vara av typer stort värde för styrgruppens arbete.

Genom att diskutera det faktiska valet av styrgruppsmedlemmar mot den här bakgrunden erhålles en viss garanti presenterade för att alla IM-utbildningsaspekter finns väl föreväsentliga trädda och aktivt bevakade under överläggningar. Vilka gruppens dessa aspekter är framgår redan av den detaljerade innehållstill denna De har också utförligt diskuförteckningen rapport. terats texten och upprepas därför inte här. i den löpande

8:10

8.4 Nuvarande IM-utbildninøskostnader (Basårskalkyl)

Deltagaravgifter för företagsexterna kursarrangemang av traditionell art och utan väsentlig varierade subventionering år 1974 normalt mellan 15 kronor per deltagartimma och ca 45 kronor per deltagartimma. (I några extrema fall har timpriset varit högre, vilket dock balanseras av viss avgiftsfri IM- utbildningsverksamhet, exempelvis i SIFU-enhetens regi.)

Om kursavgiften per deltagartimma beräknas för var och en av de sju viktigaste arrangörerna av IM-kurser och dessa timpriser sammanvägs med ledning av antalet deltagartimmar per arrangör erhålls en genomsnittskursavgift på cirka 36 kronor per deltagartimma uttryckt i 1974 års penningvärde. Om intet annat utsägs, utnyttjas detta värde i efterföljande kalkyler.

Den hittillsvarande IM- utbildningsnivån kan grovt uppskattas till 3, 2 miljoner kronors deltagarkostnad per år, varvid det tänkta basåret utgör ett genomsnitt av 1973 och 1974 års aktiviteter. Följande huvudkostnadsposter ingår i kalkylen:

1. Drygt 50.000 kursdeltagartimmar å kr 36:deltagaravgift per timma 1, 8 milj. kr

2. Deltagarnas resor, kost och logi 19:-

âkr

per deltagartimma x drygt 50.000 timmar 1, 0 milj. kr

3. Viss tillkommande korrespondens- och radioundervisning till väsentligt lägre deltagarkostnad per timma (Z5.000 timmar å kr 15:-) 0,4 kr milj. Nuvarande under ett kr deltagarkostnader 3, 2 milj. normalår

Kost och logi under andra har kalkylens punkt med ledning av gällande traktamentsersättningsregler kostnadsberäknats till ca 100 kronor per dag eller 13 kronor per Resedeltagartimma. kostnaden har m. h. t. nuvarande kurslokalisering och deltagarstruktur uppskattats till i genomsnitt 100 kronor per 2-dagarskurs eller ca 6 kronor per deltagartimma. (I praktiken är spridningen stor både för olika individer och för olika kurser beroende på kursortens varierande avstånd från deltagarens bostadsort.)

8:11

av traditionella företagsexterna kurser och Det tunga inslaget rådande av dessa kurser den hittills geografiska förläggningen resulterar således i deltagarkostnader av storleksordningen Av dessa hänför till kurs- 55 kronor per timma. sig 36 kronor 6 kronor till resor samt 13 kronor till kost och logi. avgifter, dessa värden som utgångspunkter för I det följande utnyttjas kostnadskalkyler rörande framtida IM-kursutbud. jämförande ovanstående kalkyl med hänsyn till Kalkylerna skiljer sig från samt av utbildningens omfattning, grad av regionalisering grad utnyttjande av modern utbildningsteknologi.

IM- utbildningskalkyl I för år 1977 (Oförändrad utbildningsteknologi men 50-procentig regionalisering) kvantitativa målsättningen för IM- Den tidigare presenterade förutsätter en utbildningsvolym år 1977 av storutbildningen 200.000 deltagartimmar. Detta är ca tre gånger leksordningen

därest TRU:s unika

den nuvarande årliga utbildningsvolymen under år 1974 till 50% tillåts påverka den normal- IM- satsning årsberäkning som lagts till utgångspunkt för jämförelsen.

Med ledning av de första två kostnadsposterna i basårskalkylen i avsnitt 8. 4 kan man sluta sig till att 1977års föreåter-given utbildningsmålsättning skulle innebära deltagarkostnader slagna . . 0 . . av storleksordningen x 2, 8 =) drygt 11 milj. kronor år, därest endast hävdvunnen företagsextern kursverksamper het med nuvarande regionaliseringsgrad skulle tillämpas. Antas basårskalkylens 33-procentiga inslag av korrespondens- och radioundervisning gälla även för 1977 sjunker 1977 års deltagar- 200. 000 kostnade r till x 3, 2 =) knappa 9 milj, kronor per år.

De tilltänkta omkostnader för resor, kost och kursdeltagarnas logi kan avsevärt nedbringas genom att arrangören regionaliserar en större andel av sitt kursutbud än vad som f. n. är fallet. Mot denna inbesparing måste dock ställas kurs arrangörernas merkostnader för bland annat ökade lärartransporter och lärartraktamenten. Sådana ökade arrangörskostnader och ökat risktagande vid regionala arrangemang har hittills avskräckt många kursarrangörer från att arrangera regionala kurser i någon Större Omfattning. Högre kursavgifter på landsbygden

8:12

än i Stockholmsområdet har prövats, men har ofta visat sig väcka irritation förutom att avgiftshöjningen minskat många potentiella kursdeltagares intresse och möjlighet att deltaga i de regionala kursarrangemangen. Statlig delfinansiering av regionala aktiviteter skulle kunna utgöra en lösning på problemet. Därest en ökad regionaliseringsgrad är förknippad med total lägre för resursförbrukning uppnåendet av en given utbildningsmålsättning förefaller det från rent nationalekonomiska utgångspunkter önskvärt att statsmakterna uppmuntrar och påskyndar regionaliseringssträvandena genom selektiv delfinansiering. I syfte att kvantitativtbelysa denna frågeställning presenteras i det följande en utbildningskalkyl med ökat inslag av regionaliserad undervisning. Kalkylen baseras således på antagandet att 50 procent av 1977 års utbildningsvolym sker regionalt. I övrigt förutsätts att endast hävdvunnen med utbildningsteknologi tillämpas dominerande inslag av föreläsningar i kombination med lärarledda diskussioner samt grupparbetsuppgifter. Kalkylresultatet kan följaktligen direkt jämföras med nyss angivna ca 11 milj. kronor för år 1977 vid hävdvunnen och undervisningsteknologi basårets grad av kurs regionalisering. Samtliga kalkylbelopp avser 1974 års penningvärde.

Utbildningskalkyl I för år 1977

1. 100. 000 utbildningstimmar i storstadsomrâden (i huvudsak Stockholm) å. kr 36:- per timma 3, 6 milj. kr

2. 100.000 utbildningstimmar utanför storstadsområdena (inkluderande en regionaliseringskostnad av 5 kronor per timma) å kr 41:- per timma 4,1 milj. kr

3. Deltagarnas resor, kost och logi

(200. 000 timmar â 10 kronor per deltagartimma i stället för 19 kronor per timma vid nuvarande låga kr regionaliseringsgrad) 2, 0 milj. Totaltkostnad 9, 7 kr

milj.

Samhällsekonomisk ko stnadsbe eller sparing

regionaliseringsvinst(DrYgt 11 - 9. 7 =) minst 1. 3 milJh- kr

Den samhällsekonomiska vinsten till följd av den ökade regionaliseringen av kursutbudet kan även förklaras och uträknas på

8:13

följande sätt.

Genomsnittskostnaderna för resor, kost och logi vid dagens underskrids i ovanstående kalkyl inte regionaliseringsgrad utan också bara av deltagarna i de regionala arrangemangen i storstadskurserna, eftersom dessa i framtiden av deltagarna kommer från ett mindre vidsträckt omland. Detta innebär rese- och traktamentskostnader för samtliga väsentligt lägre Orsakerna är bl. a. kortare resväg, billigare transdeltagare. kortare bortovarotid från arbets- och stationeringsportmedel, ökade till och till måltider i orten, möjligheter övernattning bostaden samt hotellkostnader än i Stor-Stockholm. Till lägre av dessa och besläktade orsaker beräknas deltagarnas följd kostnader för resor, kost och logi att sjunka från nuvarande

nivå av ca 19 kronor per deltagartimma till ca 10 kronor per För innebär detta en deltagartimma. 200. 000 deltagartimmar bruttoinbesgaring Qåf 200. 000 x 9 kr =) 1, 8 miljoner kronor.

Mot denna siffra bör ställas arrangörernas regionaliseringsj vilka nedan blivit föremål för en överslagsmerkostnader, mäs sig kalkyl.

med fyra Stockholmslärare och en En regional 2-dagarskurs antas i genomsnitt medföra arrangörsmerarrangörsrepresentant kostnader i form av resor och traktamenten) för fem (främst å 400 kronor Om dessa 2. 000 kronor slås personer per person. 125 kronors merkostnad per kursut på 16 kurstimmar ger detta d. v. s. 5 kronors merkostnad vid 25 timma, per deltagartimma Denna regionaliseringsmerkostnad är tillämplig kursdeltagare. på ca 100. 000 deltagartimmar, vilket innebär en regionaliserings-

merkostnad för kursarrangörerna av storleksordningen O, 5 milj.

kronor.

Mot står således arrangörernas regionaliseringsmerkostnader normalt större av deltagarutgifter för en väsentligt inbesparing resor, kost, logi, etc. Accepteras ovanstående kalkylförutsättär den samhällsekonomiska vinsten av storleksordningen ningar än en tiondel av - 0, 5 =) 1, 3 miljoner kronor, d.v. s. mera (1, 8 de totala Även vid relativt årliga lM-utbildningskostnaderna. förändrade kan fortfarande väsentkraftigt kalkylförutsättningar samhällsekonomiska vinster som en direkt följd av liga påvisas Det förefaller mot denna bakframgångsrik regionalisering.

8:14

grund - liksom med hänsyn till hittillsvarande påtagliga regio- - att staten söker naliseringströghet högst motiverat, uppmuntra och påskynda regionaliseringsprocessen. Effektiv geografisk spridning av kursutbudet torde dessutom vara helt nödvändig om de uppställda kvantitativa och kvalitativa utbildningsmålen skall kunna uppnås. rekommenderar således dels Utredningen ett statligt finansiellt stöd motsvarande en del av regionaliseringsmerkostnaderna, dels statliga för förlustriskgarantier vissa nya, i sig behjärtansvärda men för arrangören ovanligt riskfyllda regionala arrangemang. Påpekas bör att den ovan beräknade samhällsekonomiska överregionaliseringsvinsten stiger totalsumman av det föreslagna statliga stödet.

Utbildningskalkyl Il för år 1977 (Förändrad utbildningstekonologi och hög regionaliseringsgrad)

Nedanstående utbildningskalkyl för år 1977 baseras på antagandet att utbildningsutbudet endast till ca 1/3 bedrivs med hjälp av traditionella utbildningsmetoder i storstadsområden. Ytterligare 1/3 av utbudet antas bestå av regionala kursaktiviteter av traditionell art under det att 1/3 förmedlas via s. k. multimediapaket utnyttjade på regional eller lokal nivå samt delvis i företagsanknuten form.

Om utbildningskalkyl II jämföres med utbildningskalkyl I framgår, att det effektiva utnyttjandet av modern utbildningsteknologi i form av s. k. multimediapaket kan leda till kostnadsbesparingar av storleksordningen (9, 7 - 7, 8 =) i, 9 miljoner kronor. Även om man antar att multimediaproduktionen i kornlägges mersiella händer med ett tillkommande av 25% utvinstpåslag över ovanstående kvarstår siffror, en möjlig kostnadsbesparing av storleksordningen 1, 5 miljoner kronor. Det finns knappast någon anledning att tro, att 16-timmars studiecirkelverksamhet i ordnade former med högklassigt skulle utbildningsmaterial vara mindre effektiv än de av fältundersökningarna belysta företagsexterna kurserna av liknande Det finns därför omfattning. anledning att betrakta den möjliga via kostnadsinbesparingen modern utbildningsteknologi som en potentiell samhällsekonomisk vinst utan några väsentliga negativa I händelse av för aspekter. låg utbyggnadstakt och bristande utbudsflexibilitet hos traditionella kursarrangörer utgör tillämpandet av denna utbildningsteknologi

II för år 1977 (1974 års penningvärde) Utbildningskalkyl

1. 67. 000 utbildningstimmar i storstads-

områden å 36 kronor 2, 4 milj. kr

2. 67. 000 regionala utbildning stimmar

å 41 kronor 2, 7 milj. kr

3. Ovanstående deltagares resor, kost och logi: 133.000 å 10 kronor 1, 3 milj. kr deltagartimmar

4. Multimediapaket ll (ljudkassettbaserat)

200 identiska utbildningspaket, vardera omfattande 5 entiirnmars ljudkassetter, bildzmaterial samt individubeledsagande ella texthäften ell er kursböcker. för kassetterna inkl. Självkostnadspris samt kopiering beräknas vara produktion av storleksordningen kr 50. 000:- d. v. s. 250 kronor per paket. Detta belopp har ökats med kr 50.000 för 800-1.000 kursböcker. x Ev. kostnader för lånad, numera högfrekvent förekommande uppspelningsapparatur har däremot ej inräknats. 0,1 milj. kr

Cirkelhandledning i erforderliga fall via

betald 0,1 milj. kr extern, lärarkapacitet

5. Multimediapaket II (ljudkassettbaserat)

Samma uppbyggnad som IM- utbildnings- I ovan med kursekvivalenten 12. 800 paket deltagartimmar men avseende annat IM- 0, 2 milj. kr delämne.

6. Multimediapaket III (Färg TV-kassettpaket)

250 utbildningspaket, vardera innehållande 5 stycken 30-minuters färg TV-kassetter, 10 individuella textböcker samt 50 overheadbilder. paket är avsett att be- Varje en studiecirkel om i genomsnitt 10 tjäna personer. Kostnaden beräknas till kr 3. 200:per paket är kostnaden för produktion och (2. 500:av 5 TV-kassetter, 5001- är kopiering kostnad för 10 individuella kursböcker och 200:- utgör för cirkelgemensamt

bi1dmateria1.)x kostpaden xx) 0,8 milj. kr

Lån från AVav uppspelningsapparatur centraler samt i vissa fall kostnader för 0,2 milj. kr handledarhjälp

7, 8 milj. kr Totalkostnad

x) och xx) se nästa sida

x) Varje utbildningspaket antas i genomsnitt betjäna 4 personer och omfatta 16 timmars genomsnittlig studietid per person. Detta innebär en kursekvivalent av 12. 800 deltagartimmar. xx g Vid låg genomsnittlig användningsfrekvens motsvarande endast en studiecirkel med 10 personer per paket erhålls en utbildningsräckvidd på 2. 500 personer eller ca 40. 000 deltagartimmar, motsvarande en materialkostnad av 20 kr/ deltagartimma. Vid ökad användningsfrekvens sjunker snabbt materialkostnaden. TV-kassettkostnadens olika komponenter framgår mera i detalj av tabell 7. Z, sidan 7:36.

även en förutsättning för uppnåendet av den uppställda kvantiativa målsättningarna. Staten bör således enligt utredningens uppfattning aktivt uppmuntra och påskynda mot en ökad anutvecklingen vändning av multimediapaket i utbildningen.

Analys av kalkylkänsligheten

Utbildningskalkyl I respektive II för år 1977 har gjorts till föremål för s. k. känslighetsanalyser. Några av dessa har syftat till att belysa de ekonomiska och utbildningsmässiga konsekvenserna av en högre eller lägre av producerade utnyttjandegrad multimediapaket än vad som förutsatts i utbildningskalkyl II ovan.

Sådana känslighetsanalyser visar, att ljudbandskassettpaket är kostnadseffektiva även om hälften av den antagna produktionsvolymen skulle förbli outnyttjad och resten endast används en gång av en studiecirkel med 4 deltagare. Kostnaden per deltagartimma inklusive lärarhandledning stiger då visserligen från 16 till 24 kronor. Detta är dock fortfarande än den lägre genomsnittliga deltagarkostnaden vid traditionell IM-undervisning.

För färg-TV-kassettpaketen krävs däremot att åtminstone 70 procent av de 250 utbildningspaketen utnyttjas av minst en (tiopersoners) studiecirkel vardera. Om exportrådet således inköpte 35 procent av paketen i en sådan TV-kassettproduktion och lyckades låna ut varje inköpt paket för användning i minst 2 studiecirklar, skulle den uppnådda utbildningseffekten åtminstone rent kvantitativt vara sådan att satsningen vore kostnadseffektiv jämfört med traditionell vid dagens utbildning produktionskostnadsnivåer. Dessutom skulle man via TV-kassetter delvis kunna nå nya målgrupper samt ökad penetrationskraft inom den företagsinterna utbildningssektorn.

Vid har för enkelhets skull multimediakalkylerna utredningen förutsatt, att såväl kostnader som utbildningseffekter uppstår under samma kalkylår. Detta kan i praktiken visa sig vara ett orealistiskt som dock inte påverkar slutsatserna antagande, rörande den relativa kostnadseffektiviteten av olika utbildningsformer. Om kostnader och utbildningseffekter periodiseras över en 3-årsperiod, blir resultatet främst att traditionella under det första kalkylåret måste svara utbildningsformer för en större del av IM-utbudet. Effekten kan illustreras genom att mani Utbildningskalkyl Il till följd av periodiseöver riod sänker multimediakostnaderna med ring en 3-årspe 2/3 och i stället ökar antalet traditionella utbildningstimmar med motsvarande värde (2/3 x 67. 000 = 44.000 deltagartimmar) enligt nedanstående:

+ 22.000 traditiomella utbildningstimmar i storstadsområdem â kr 36:- per timma + ca 0, 8 milj. kr

+ 22.000 traditio›nella utbildningstimmar via regionala satsningar â kr 42:- per timma + ca 0, 9 milj. kr

Bruttkostnadsökning: + ca 1, 7 milj. kr

Inkluderas även resemerkostnader är bruttokostnadsökningarna jämfört med Utbildningskalkyl ll, av storleksordningen 2 milj. kr. Mot detta belopp står en kostnadsminskning av storleksordningen 1 milj. kr (Z/3 x 1, 4 milj. kr) såsom en följd av att kostnaderna för framtagning av multimediapaketen fördelats på 3 år i stället för 1 år. Det sagda ändrar inte realismeni 1977 års behovet av att redan under år 1975 och ka1kyler,_ men påvisar och att uppbyggnaden till 1976 påbörja multimediasatsningen 1977 års måste ske successivt enligt skissen utbildningsnivå 6:6. I annat fall kan inte 1977 års utbildningsvolym på sidan till de här kalkylerade kostnaderna. uppnås Ovanstående har till att belysa arten överslagsberäkningar syftat av de samhällsekonomiska och den ungefärliga storleksordningen vinster som kan uppnås vid en snabb utveckling i riktning mot ökad samt ökad användning av modern utbildregionalisering Såsom visats är denna utveckling både ningsteknologi. tidigare för att nå bättre bland exen förutsättning utbildningspenetration svenska och en förutsättning för att portaktiva befattningshavare

nå de uppställda kvantitativa utbildningsmålen utan en orimligt ökad arbetsbelastning för existerande kursarrangörer inom IMområdet.

Utredningens kalkyler har med nödvändighet måst bli av överslagsmässig art. Någon annat har inte åsyftats eller erfordrats för lösande av föreliggande Det ankommer utredningsuppdrag. på den instans, som anförtros uppgiften att svara för den övergripande planeringen av det framtida svenska lM-utbudet att vid behov utvidga, fördjupa och aktualis era dessa kalkyler.

Det statliga stödets omfattning, inriktning och samhällsekonomiska effekter

Av de överslagsberäkningar, som nyss presenterats, framgår att regionalisering i kombination med tillämpning av modern utbildningsteknologi (främst i form av multimediapaket) inte endast är hjälpmedel för att nå den föreslagna kvantitativa målsättningen utan också är ett värdefullt instrument för kostnadseffektivisering av utbildningen med gynnsamma samhällsekonomiska effekter.

De otillfredsställda art utbildningshehovens och omfattning har i detalj belysts i kapitel 6. Erforderliga åtgärder har behandlats i kapitel 7. Mot denna bakgrund rekapituleras i föreliggande avsnitt endast en sammanställning över den framtida IM-utbildningens finansieringsbehov, det föreslagna statliga stödets art och årliga dess andel omfattning, av de erforderliga stimulans- och utvecklingskostnaderna samt dess andel av den totala årliga IM- utbildning skostnaden.

Såsom av tabell framgått 7/3 (sid. 7:28-29) utgör det föreslagna årliga statliga stödet endast (ca 1,1 av ca 3, 4 milj. kr =) en tredjedel av de erforderliga årliga kursutvecklingskostnaderna och ca 10 - 15 procent av de totala årliga lM-utbildningskostnaderna som krävs för programmets förverkligande. (1,1 milj. kr av 7, 8 - 11 milj. kronors totalkostnad, varvid den senare siffran är avhängig antagandena om regionaliseringsgrad och utbildningsform såsom framgår av illustration 8/4.)

Det föreslagna stödet utgör således bara en ringa andel statliga av kostnaderna för det i denna rapport skisserade programmet, vilket i sig förutsätter en högst väsentlig förändring i relation till m. h. t. utbildningens innedagens IM-utbildningssituation håll, omfattning, kvalitet och spridning. För att det föreslagna stödet skall kunna få de eftersträvade styrningseffekterna krävs:

dels att stödet i huvudsak används för förändring och förnyelse av kursutbudet m. h. t. innehåll, form, kvalitet, målgrupper, undervisningsteknologi etc.

dels att stödet endast täcker en del av kostnaderna för den årliga utbudsförändringen

att sådant stöd normalt endast utgår på villkor att produä centen/kursarrangören själv bidrar med lika mycket, dubbelt etc. beroende och så mycket något på projektens art. (Denna tankegång har utförligt kostnadsposternas exemplifierats i tabell 7/3, sid. 718-29.)

Det förtjänar således att unde rstrykas att det föreslagna stödär ett absolut för att åstadkomma den beloppet minimibelopp totala Stödet måste desserforderliga utbildningssatsningen. utom administreras enligt ovanstående huvudprinciper om det skall få den eftersträvade totaleffekten. Om det rekommenderade skärs ned eller principerna för stödets anstödbeloppet vändning ändras, anser utredningen att de resulterande styreffekterna h. t. utbildningens omfattning, spridning, innehåll, kvalitet och kostnadseffektivitet) kommer att bli så svaga, att den totala utbildningsmålsättningen inte kan uppnås.

eftersom att de sam- Detta vore beklagligt utredningen påvisat hällsekonomiska vinsterna vida överstiger det föreslagna stödav storleken av dessa vinster sedda i beloppet. (En översikt relation till det yrkade statsanslaget ges i illustration 8/4.) Därtill kommer icke kvantifierbara positiva effekter på svensk handels - och bytesbalans.

av En tredubbling av IM-utbildningens årliga omfattning åtföljd och spridning till en väsentligt modernisering, kvalitetshöjning av exportaktiv måste rimligen leda till nya grupper personal

8:20

en successiv höjning av den svenska nied exportskickügheten åtföljande gynnsamma effekter för den svenska samhällsekononün sann bytes- och betahüngsbalansen. háotdenna bakgrund förefaller en statlig selektiv motsvarande ca delfinansiering 1/50 promille av landets exportintäkter vara en blygsam utbildningsinvestering nued betydande ekonorniska avkastningsnqöjigheter. Därüllkonunerickeekononüsktkvanüñerbaralneñekter av annan art exempelvis i form av den exportaktiva individens tillfredsställelse av ett skickligt och framgångsrikt utfört arbete i hård internationell konkurrens.

8:21

Illustration 854: IM-utbildningskostnader och föreslaget statsanslag

A. Hittillsvarande utbildningsnivå (Basårskalkyl)

75. 000 deltagartimmar, varav 2/3 i form av traditionella 3,2 mi1j.kr företagsexterna kurser och 1/3 i andra former (Källa: Basårskalkyl, sid.8:10)

B. 1977 års föreslagna utbildningsnivå (200.000 deltagartimmar)

och traditionell

?Kvgr

Vid hittillsvarande regionaliseringsgrad k r J kursverksamhet a a:

lT-l-IEI-Ijl-Iulzl-I-IC sid. 3:11)

Vid och traditionell kursverksamhet 9, 7 milj. kr 50% reg. -grad ›i |jl1ntl1l1l1rnuuum (Kälkü I|1|1J1 a sid_ 8:12)

1/3 storstadskurser, 1/3 regionala kurser 1/3 multimediapaket 7, 8 milj. kr |||||||||| lllillllllllllll (Källa:

|1|1|1|1|1|1I1|n 1,

sid_ 8:15)

Specifika kursutvecklingskostnader 3, 3 milj.kr nunnnuununu|n|unuuuuuuuuuu (Källa: -|-|-|§nuuunu|u c Sid. 717-28)

Yrkat årligt statsbidrag . . 1 1 m1lJ.kr

.|-uuu|u d :nun › __ _

(Kanâzzs

under en sld ) S-årsperiod e

- Samhalls ekonomisk Nyckel: regionaliseringsvinst (ca 1,3 - 1,5 milj. kr)

Samhällsekonomisk vinst p. g. a. regionalisering av utbudet samt modernare utbildningsteknologi (ca 3, Z - 3, 5 milj. kr) Kostnader för kursverksamhet som icke berörs av av det aktuella årets statsbidrag, men som delvis är en följd av tidigare stimulans- och stödåtgärder (ca 8 milj. kr kurskostnader) Årets arrangörssatsningar såsom en direkt följd av samma års statliga fördelfinansieringhinkl. lustriskgarantier (2,2 milj. kr) Yrkat årligt statligt stöd, huvudsakligen i form av seed money för att åstadkomma den erforderliga omstruktureringen och utvidningen av IM-utbildningen (1,1 milj. kr)

KAPITEL 9: SAMMANFATTNING

KAPITEL 9: SAMMANFATTNING

Sid. Ut redningsuppd rag et 9: 1 Utredning smetodiken Utbildningsmålgruppen IM-ämnesområdet Upplevda utbildningsbehov Latent utbildning s potential :11 Utbudsbrist och utbudsmålsättning :15 B ehovsprofilens variatione r :23 U tbildning shinde r :24 och målgruppsanpassning 9: 27 Regionalisering Kostnader för utbildningsmålens uppnående 9: 28 Det statliga stödets syfte, art och omfattning :31 Organ för övergripande IM-utbildningsplanering :36 9114 Övriga behandlade fråge ställningar 9: 42

9:1

KAPITEL 9: SAMMANFATTNING

9. 1 Utredningsuppdraget

Genom beslut den 28 december 1973 bemyndigade Kungl. Majzt chefen för handelsdepartementet att tillkalla en sakkunig med att utreda rörande vidareutbildning i internauppdrag frågor tionell marknadsföring. l föreliggande rapport framläggs slutsatser och rekommendationer från IM-utredningens arbete.

direktiv betonas bl. a. : I utredningens a) önskvärdheten av en behovskartläggning med hänsyn till olika personalkategorier och företagstyper, av de mindre och medelstora b) uppmärksammande utbildningsbehov (oavsett om företagens specifika dessa för närvarande tar sig uttryck i kursefterfrågan eller ej), c) den nuvarande bristen på regional och lokal kursverksamhet inom ämnesområdet, kursutbud och dettas d) erforderligt kompletterande institutionella förankring, om god kvalitet och aktualitet i IMe) önskemålet utbildningen, av ett översiktligt förslag till program för f) behovet vidareutbildning i internationell marknadsföring med hänsyn till organisation, inriktning och innehåll, av en central övergripande planering g) önskvärdheten av exportutbildningen, h) vidareutbildningsmetoder lämpade för företagsinte rn utbildning

Utredningsdirektiven återges in extenso i kapitel 1, där även blivit föremål för viss preciutredningsuppdraget sering.

9:2

. 2 Utredning smetodiken

Utredningen har i huvudsak utnyttjat följande metoder och källor:

a) Studier av litteratur inkl. rörande tidigare utredningar exportutbildning. (Resultatet presenteras i kapitel 1, sid. 1:5 - 1:23) b) En riksomfattande stickprovsmässig enkätundersökning bland främst exportaktiv personal i syfte att kartlägga upplevda vidareutbildningsbehov inom ämnesområdet (Resultatet framläggs i kapitel 4 samt i bilaga 2.) c) Expertprognos er avseende kompletterande framtida utbildningsbehov på nya områden vilkas vikt tenderar att underskattas av dagens exportaktiva personal.

(Resultatet presenteras i kapitel 4, sid. 4:20-4:22.)

d) Personliga intervjuer med alla mera betydande IMkursarrangörer främst i syfte att kartlägga utbudets omfattning och art.

(Resultatet framgår av kapitel 5, sid. 5:1-5:21.)

e) med Telefonintervjuer 150 IM-kursdeltagare främst i syfte att få ett grepp om kursutbudets kvalitet och nytta för deltagarna.

(Resultatet framgår av kapitel 5, sid. 5:23-5:32.)

f) Jämförelser mellan utbud och latent respektive realiserbar efterfrågan på IM-utbildning m. h. t. innehåll, omfattning, kvalitet, geografisk spridning m. m. i syfte att fokusera otillfredsställda och utbildningsbehov existerande utbildningshinder samt etablera en däremot svarande kvantitativ och kvalitativ utbildningsmålsättning.

(Resultatet framgårav kapitlen 6 och 7. )

g) Expertbedömningar av dagens och morgondagens utbildningsteknologi och dess potentiella effekter på vuxenutbildningen. (Resultatet presenteras i kapitel 7, sid. 7:31-7:39) h) Överslagsberäkningar i syfte att belysa kostnaderna för att nå den skisserade utbildningsmålsáttningen under olika antaganden(främst rörande regionaliseringsgrad

9:3

samt av hur stor och tillämpad utbildningsteknologi) angivande kostnader som bör bestridas av statliga medel del av dessa och via dessa de för att uppnå de erforderliga styreffekterna utbildningsmålen. Lämpliga organisatoriska arrangeuppställda och kontroll har mang för övergripande planering, styrning

presenterats. (Resultatet framgår av kapitel 8.)

samtidigt

uttömmande för utredningens olika del- En mera redogörelse återfinnes problem och den tillämpade utredningsmetodiken i utredningsrapportens andra och tredje kapitel.

. 3 Utbildning smålg ruppen

Som nämnts har en stickprovsmässig analys genomförts av bland exportaktiv personal. För upplevda utbildningsbehov att resultatdata från detta stickprov skall kunna läggas till för kvantitativa behovsuppskattningar för samtliga grund krävs information dels röranexportaktiva befattningshavare de antalet exportaktiva företag inom olika branscher och stordels rörande antalet exportaktiva personer för leksklasser, sådan bransch/storlekskombination. Dessa uppgifter varje fanns vid tidpunkten för fältundersökningarnas planering icke tillgängliga. Genom ett i statistisk mening slumpmässigt urval företag från statistiska oentralbyråns företagsregister åtföljda av brev- och telefonintervjuer har följande

dock

uppskattning av antalet exportaktiva individer approximativa i Sverige erhållits. (Beräkningarna har för denna utredning genomförts av pol. mag. Göran Götberg, Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet enligt metoder som närmare beskrivas i bilaga 2, )

9:4 Tabell 9{1: Antalet exportaktiva personer inom olika branscher och företagsstorlekar

Antal exportaktiva 3.078 2.748 1.159 4.715 11.800 pers. Antal export- 1. 969 676 153 137 _ 2. 935 aktiva föraag

Genomsnitt: 4. 02 pers. /företag

Av tabellen framgår att det inom de av utredningen uppmärksammade branscherna för närvarande bör finnas ca. 12.000 personer, vilka är sysselsatta med sådant exportanknutet arbete, att de utgör potentiella avnämare för utbildningsaktiviteter inom ämnesområdet internationell marknadsföring. Bland de exportaktiva märks speciellt exportchefer, marknadsföringschefer med ansvar för såväl hemmamarknad som export, verkställande direktörer i mindre, exporterande företag, exportresanden, exportengagerad stabspersonal (t. ex. för marknadsanalys, prognosverksamhet och offertgivning) samt vissa andra befattningshavare med exportanknytning, t. ex. nyckelpersonal vid skeppningsavdelningar.

Uppgiftslämnare av denna art från ca 200 exportaktiva företag har medverkat i utredningens av upplevda IMundersökning utbildningsbehov.

9:5

IM-ämnesområdet

Begreppet internationell marknadsföring (IM) begränsas inte till frågor rörande hur man lämpligast skeppar produkter till utlandet och de därmed förknippade procedurerna. Andra väl så viktiga aspekter är analys och bedömning av potentiella exportmarknader, val av exportmarknader, lämpliga distributionskanaler, erforderlig produktanpassning samt metoder för effektiv bearbetning av de valda exportmarknaderna. Ett sextiotal olika IM-delämnen har identifierats och grupperats i sju huvudkategorier enligt följande uppställning.

I Världshandeln och dess utveckling (Institutionella frågor) I A Världshandelns struktur, storlek, utveckling Internationella handelssammanslutningar/-block Internationella betalningssystem, valutaproblem

HUOW

Internationell finansiering och finansieringsorgan Internationella organisationer för befrämjande av handel 11 Svensk utrikeshandel i internationellt perspektiv

II Val av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik II A Exportverksamhetens förutsättningar, syften och organisation m. h. t. det egna företaget B Bedömningskriterier vid val och prioritering av exportmarknader C Marknadsanalys av nuläget: efterfrågans storlek, olika marknadssegment, distributionskanaler och marknadsandelar D Konkurrent- och konkurrensanalys: metoder, källor, etc. E Prognosteknik: marknadens framtida storlek, struktur och produktkrav F Risker, riskkalkylering och riskspridning vid export G Lönsamhetsoptimering via val av lämpliga produkt-/ marknadskombinationer och däremot svarande exportvolymer H System för löpande planering, övervakning och kontroll av exportansträngningarna

9:6

III Val mellan olika exportarrangemang för att nå re spektive exportma rknad

III A Export från hemmamarknad - - (egen regi agent handelshus) B Export via utländsk agent C Export via eget utländsk dotterbolag (försäljning/ tillverkning) D Export via olika former av joint ventures E Försäljning av licenser F Export via samdistribution - exportsamverkan

IV Val av produkt, pris, kanal och övriga konkurrensmedel för en given exportmarknad

IV A Behov av marknadsmässig produktanpassning eller produktutveckling B Förpackningen i en främmande miljö (form, färg, funktion, etc.) C Varunamn och varumärken i främmande miljöer U Prissättning, rabatter, kreditvillkor, etc. E Val av distributionskanaler/ -system inom exportmarknaden F Tekniska etc. serviceåtaganden: reservdelshantering, G Övriga konkurrensmedel: reklam, SP, personlig försäljning, etc. H Konkurrensmedelskombinationens storlek och avvägning I Systematisk markmarknadsföringsplanering (för naden ifråga)

Utbildning för att arbeta med och i främmande miljöer

A Språk, språkkunskaper, och utbildspråkproblem ningsmöjligheter B Kulturmönster, religiösa och andra föreställningar och deras kommersiella betydelse

C Levnadsstandard, inköps- och konsumtionsvanor samt dessas orsaker och effekter D Attityder till olika ursprungsländer t. ex. till Sverige, svenska produkter, svenskar och andra företeelser, t. ex. svenska och amerikanska multinationella företag E Politiska konstellationer, andra maktcentra, politisk instabilitet och hur man bör förhålla sig m. h. t. dessa F Infrastruktur: mediatillgängligt transportnät, tillgång, tillförlitliga informationskällor m. m.

O för Tips assimilering och anpassning till främmande exportmiljöer

9:7

H Praktikfall på framgångsrika resp. misslyckade försök till anpassning till främmande miljöer

Genomgång av specifika politiska, ekonomiska, kulturella och kommersiella förhållanden m. m. på följande marknadsområden: EG-EEC Nord-Amerika Latin-Amerika Australien - Nya Zeeland Japan Övriga Asien - Afrika Mellersta Östern Öststaterna Norden (exkl. Sverige)

VI Exportteknik (hanterini av dokument och fysiska produkter, procedurer m. m. ) VI A Statliga regleringar - lagstiftning (krav på kompensationsaffärer, etc.) U3 Tullar och icke-tariffära hinder O Exportfinansiering: krediter - factoring försäkringar Beskattning, - transfereringar Valutaförhållanden - terminsaffärer Transport och speditionsfrågor

“EIOHIFJU

Exporthanteringens rättsfrågor Statshandel-sländer Promotioninsatser (mässor - mässdeltagande, reklammedia, etc.)

VII Diverse andra exportanknutna frågor

VII A Val av inköpskällor och produktionslokalisering m. h. t. avsättningsmarknden Juridiska aspekter - konkurrenslagstift ning, agentavtal, etc. Det lilla företagets speciella exportproblem för hjälp med fakta (data, bestämmelser Organ m. m. ) för rådgivning rörande företagets besluts- Organ problem i samband med export

kan givetvis inte sägas utgöra en del av IM- Språkutbildning i egentlig mening, även om den oftast är en förutbildningen utsättning för framgångsrik internationell marknadsföring. För jämförelseändamål har dock språkutbildning upptagits som en av de 60 punkterna i enkätundersökningsformuläret.

9:8

De speciella problem som förknippas med språkutbildning av yrkesverksam IM-personal har uppmärksammats i avsnitt 6. 9, sidorna 626-28.

. 5 Upplevda utbildningsbehov

Baserat på utredningens rörande enkätundersökning upplevda utbildningsbehov visas i tabell 9/2 ungefär hur av de många ca 12. 000 exportaktiva individerna, som hyser ett mycket stort, ganska stort respektive intresse ringa personligt för vidareutbildning inom respektive lM-delämne. Beräkning arnas karaktär av överslagskalkl/_l_ baserad på en stickprovsundersökning förtjänar att understrykas eftersom värdena i tabell 9/2 återges i oavkortat skick. (Effekterna av en eventuell felprognostisering diskuteras senare i denna sammanfattning. )

med olika starkt upplevda Tabell 912: Antal exportaktiva personer behov av vidareutbildning i respektive IM-delämne

Delämne Ganska Mycket Vet ej Ämnes- Oväsentligt kat°8°7i inom ka behov väsentligt väsentligt. behov behov 1680M71 X)

x) Innebörden av varje ämneskategoriav uppräkningen i avsnitt 9. 4.

Tabell 912 (forts. från föregående sida)

9:11

9. 6 Latent utbildning spotenti al

siffermaterialet att de Av det nyss presenterade framgår exportaktivas intresse för olika delämnen varierar högst avsevärt. Det vore värdefullt om dessa intresseyttringar - som formellt utgör svar på frågor rörande de tillfrågades utbildningsbehov - kunde omvandlas till en apppersonliga roximativ det förväntade antalet IM-kursde1- _pLnmiför i händelse av tillgång på ett fullt adekvat lM-kursuttagare bud. Härför skulle utredningen i princip behöva empiriska data utvisande sannolikheten för att verbalt uttryckta utbildresulterar i kursdeltagande. Utredningen saknar ningsbehov skäl till data av denna art. av naturliga tillgång empiriska Vissa jämförelser har dock anställts med s. k. köpplaneundersökningar, vid vilka forskare under årtionden studerat i vilken köpplaner av olika art, intensitet och utsträckning tidsprecisering de facto senare förverkligats.

I tabell 9/3 presenteras en grundprognos och två alternativprognoser baserade på följande antaganden (vilka upprättats i analogi med motsvarande prognosteknik vid köpplanestudier.)._

Det maximala deltagarantalet antas vara 80% Grundprognosen: av de individer som uttryckt mycket väsentliga personliga utbildningsbehov ökat med 50% av de som anmält ganska väsentliga behov och 10% av de som vid intervjutidpunkten x) angav ringa personligt utbildningsbehov.

I: 100%, 50% resp. 0% av individer som Alternativprognos uttryckt mycket väsentliga, ganska väsentliga respektive ringa personligt utbildningsbehov.

Alternativprognos II: Samma antaganden som i grundprognosen ökade med 25% av de individer som varit osäkra och angivit vet ej.

x) De tidsmässiga aspekterna på. utbildningsbehovets tillgodoseeridê via kurs-deltagande diskuteras på sidorna 9:15-9:18. Som där närmare utvecklas måste ovanstående procenttal av rapporterade ses i för tillgodoseende utbildningsbehov relation till en flerårsperiod.

Tabell 973: Antal potentiella för olika IM-delämnen kursdeltagare

10% av 50% av 80% av Resultc- Alternativ Alternativ Katc- Del- , _ __ dc 80m de med de med rande kursamnc prognos prognos gon uttryckt ganska mycket deltagar- I H ringa väsentll väsentlf potential

behov behov behov

2.133 1. 074

192 31333

(Fortsättning på nästa sida)

9:13

Tabell 913 (fortsättning från föregående sida)

Kate- Del- 10% av 50% av 80% av Resulte- Alternativ Alternati gori ämne de som de med de med rande kurs- prognos: prognos uttryckt ganska mycket dcltagar-

SUMMA 35. 842 88.164 69.190 193. 200 174. 700 217. 700 _(ink1. trpt) kursdeltagare Utbildningspotential per 16. 5 del- 15 del- 18, 5 delexportaktiv person ämnen per ämnen per ämnenper individ individ individ Total utbildningspotential: 175.000 x 8 tim. deltagare per genomsn. delämne = 1,4 milj. deltagartimmar = 11. 800 exportaktiva x 15 delämnen/exportaktiv x 8 tim. / delämne. Prognosresultatet är således relativt för de okänsligt ändringar av kalkylförutsättningarna som införts i alter-

nativprognos erna. (Som senare kommer att visas är ut-

redningens rekommendationer dessutom så återhållsamma i förhållande till den latenta att även utbildningspotentialen ganskabetydande prognosfel inte skulle ändra de avgivna rekommendati one rna. )

Överslagsberäkningarna påvisar förekomsten av en latent

efterfrågan på vidareutbildning av storleksordningen minst 15 delämnen per exportaktiv individ. Detta innebär att den exportaktiva genomsnittsindividen uppvisar en latent efterfrågan på vidareutbildning inom ca 25% av ämnesfältet inte rnati onell Med latent marknadsföring. efterfrågan avses här en redan vid undersökningstidpunkten existerande efterfrågan, som dock för närvarande i betydande utsträckning inte kommer till form uttrycki av kursdeltagande på

9:14

av frånvaron av lämpligt utformat utbildningsutbud. grund

av nyss presenterad art kan förefalla Överslagsberäkningar äventyrliga, men ger en värdefull belysning av utbildningsproblemets ungefärliga storleksordning och utbildningens Kapacitetsfrågan måste nämligen tidsmässiga aspekter. endast utan också ur studeras inte ur utbildningsansvarigas kursdeltagarnas och motsvarande organisationgrs utgångsatt ett fullt adekvat IM-kursutbud punkt. Antag exempelvis snabbt kunde samt att det var lämpligt utgöras tillgängligt format med hänsyn till innehåll, genomförande, kurslängd, kursorter, etc. Om det genomsnittliga vidareprissättning utbildningsbehovet endast motsvarade drygt en dag per delämne skulle det krävas en vidareutbildningsinsats av stor- 15-20 per exportaktiv indileksordningen utbildningsdagar enbart för den redan existerande latenta vid, att tillgodose Det är uppenbart att de ñesta exportaktiva IM-efterfrågan. inte anser att under en befattningshavare sig ha möjlighet och samma IZ-månadersperiod spendera 3-4 arbetsveckor Denna delas av de flesta förepå. IM-utbildning. bedömning DET ÄR FÖLJAKTLIGEN HELT OREALIStagsledningar. TISKT ATT FÖRESTÄLLA SIG ATT HELA DEN PROGNOS- TISERADE LATENTA IM-EFTERFRÅGAN SKULLE KUNNA TILLGODOSES UNDER EN ETTÅRSPERIOD ENS OM ETT FULLT ADEKVAT KURSUTBUD SNABBT KUNDE STÄLLAS FÖRFOGANDE! Det kommer snarare att ta flera år TILL att tillgodose den redan nu existerande efterfrågepotentialen. denna successivt tillgodoses via Medan efterfrågepotential olika kommer dessutom med all säkerutbildningsaktiviteter -metoder och inte minst het nya IM-problem, -data, nya att sörja för en förnyad efterfrågan IM-befattningshavare utöver den ovan berörda. Vid dimenpå vidareutbildning av det framtida IM-utbudet måste hänsyn av denna sionering art om någon skulle finna det motiverat att därvid tas, oavsett arbeta som något avviker från de med kalkylförutsättningar här utnyttjade.

9:15

. 7 U tbudsbri st och utbudsmåls ättning

Såsom framgår av överslagsberäkningarna i tabell 9/3 finns för vart och ett av de 60 IM-delämnena normalt 2. 000 till 5. 000 potentiella kursdeltagare. Om man undantar språkutbildningen - som är ett specialfall - och räknar med i genomsnitt 8 timmars vidareutbildningsbehov för varje annat delämne kan IM-utbildningspotentialen uttryckas såsom X) 144 miljoner deltagâ-timmar eller ca 120 utbildningstimmar (3 arbetsveckor) per exportaktiv person.

Om detta behov uteslutande skulle tillgodoses via traditionell företagsextern kursverksamhet (om i genomsnitt 2 dagar, 30 deltagare och 2 delämnen per kurs) skulle det krävas mellan 50 och 180 kursomgångar för varje delämne eller totalt ca 30. 000 kursomgångar för att fullt tillgodose i dag existerande latent efterfrågan på. adekvat utbildning i internationell marknadsföring. För att förverkliga hela denna efterfrågepotential skulle det självfallet dessutom krävas ett kursutbud som vore praktiskt taget perfekt med hänsyn till innehåll, genomförande, regional spridning, kurstidpunkter m. m. samt att de potentiella utbildningsavnämarna inte hindrades av tidsbrist, negativa attityder gentemot utbildning inom företaget eller personlig inaktivitet.

Ovanstående efterfrågepotentialberäkning kan jämföras med det årligen realiserade kursutbudet i internationell marknadsföring. Detta har under 1973 och 1974 i genomsnitt varit av storleksordningen 50. 000 deltagartimmar per år eller 4, Z timmar per exportaktiv person och år.

I denna kalkyl ingår kurser och konferenser anordnade av Sveriges exportråd, Exportskolan, IFL, HHS s.k. masterkurs,industriverket, IHM, GKV och Sveriges Marknadsförbund, dock endast i den omfattning dessa organisationers kursutbud avsett IM-frågor. I de 50. 000 deltagartimmarna ingår däremot inte korrespondensundervisning eller radiokurser.

x) 11. 800 individer x 15 delämnen (exkl. språk) x 8 timmar = 1,4 milj. timmar eller (från tabell 9/3): 170. 000 deltagardagar x 8 timmar = 1,4 milj. timmar

Enligt beräkningarna på sidan 6:3 bör basårskalkylen ökas med ca 25. 000 timmar för radio- och korrespondensundervisning av exportaktiva personer, vari inräknats lokalt bedriven multimediautbildning. Utredningens s. k. basårskalkyl således från en hittillsvarande utbildningsaktivitet av utgår storleksordningen 75.000 deltagartimmar per år. Detta är ca 1/19 av det ackumulerade utbildningsbehovet enligt ovanstående beräkning . Det förslag till kvantitativ utbildningsmålsättning för reducering av utbudsbristen som skisseras nedan, har framlagts efter överväganden rörande bl. a. följande faktorer:

1) Storleken av den prognostiserade latenta utbildningsefterfrågan 2) Utbudssidans (d. v. s. främst producenters och arrangörers) expansionsmöjligheter utan risk för väsentliga kvalitetseftergifter 3) De exportaktivas möjlighet att ställa tid till förfogande för vidareutbildning 4) Företagens ofta njugga inställning till kursverksamhet utöver en mycket blygsam nivå 5) Antagandet att redan nu existerande efterfrågepotential inte kan realiseras till mera än 50% inom den närmaste femårsperioden på grund av kvarstående ofullkomligheter i utbudet, tröghet på avnämarsidan samt under medgivande av en säkerhetsmarginal för en eventuell överprognostis e ring av efte rfrågepotentialen. 6) Storleken av de statliga stimulansâtgärder, som krävs vid olika ambitiös målsättning för expansion av IM-utbudet 7) önskemålet att successivt bygga upp utbildningskapaciteten fram till 1977 och därefter bibehålla den på en oförändrad nivå för tillgodoseende av redan nu existerande utbildningsbehov samt under perioden 1975 -1979 tillkommande utbildningsbehov.

9:17

förefaller vara att 50% av redan nu existe- En minimålsättning latent skall tillgodoses under femårsperioden rande efterfrågan 1975-1979. Övrig efterfrågan förväntas inte bli tillgodosedd inom denna tids rymd på grund av kvarstående ofullkomligheter mellan utbud och latent efterfrågan samt på grund i anpassning och bristande inom många av tröghet utbildningsbenägenhet och hos många befattningshavare. (SO-procentsmålföretag dessutom som nämnts en viss säkerhetssättningen medger för tänkbara efterfrågeöverskattningar vid omräkningmarginal en av de anmälda till en latent kurs- IM-utbildningsbehoven på sätt som framgått av tabell 9/3, sid. 9:12

deltaga)rpotential -9:l3.

i framtiden i huvudsak kommer Inget säger att lM-utbildningen kurser av traditionell art. att ske i form av företagsexterna Då detta för närvarande är den mest kända IM-utbi1dningsformen uttrycks fortsättningsvis utbildningens kapacitetskrav skäl i form av erforderligt antal deltagartimmar av praktiska kurser. (Detta dock inget ställningsvid företagsexterna utgör till förmån för just denna utbildningsform. ) Man finner tagande då att den ovan angivna kvantitativa utbildningsmålsättningen av ca 140. 000 deltagarmotsvarar en utbildningsinsats timmar. Detta kan uppnås genom exempelvis 17. 500 deltagarvid om 1 dag vardera eller 290 dagar 580 IM-kursomgångar vardera.. bör IM-kursomgångar om 2 dagar Understrykas att dessa värden det artificiella årsrepresenterar för utbildningssatsningen under hela femårsgenomsnittet utan hänsyn till rimlig utbyggnadstakt m. m. perioden 1975-1979.

Det finns dock knappast någon anledning att anta, att den årliga skulle vara densamma under hela S-årsperioden. utbildningsnivån l praktiken bör man räkna med att det tar tid att bygga upp ett adekvat kursutbud inom nya ämnesområden och att mângfaldiga, och anpassa utbudet inom andra IL/Lområden_ regionalisera Vidare gäller, att en del av den uppbyggda utbildningskapaciteten under slutet av femårsperioden måste vara fristäud för nya, tillkommande utbildningsbehov. En d. v. s. under perioden även mera önskmera realistisk och frånmånga synpunkter värd kapacitetsutveckling återges i diagram 9/4.

Diagram 944:

Erforderlig kapacitetsuppbyggnad för uppnående av den

kvantitativa målsättningen

› . “ m m 1 E “_. *_T_"._T"TT-””°_ Tusenta1 _ . - : ; ;. _ 5 z : å å

__,__.§ dcltagartimmar_________ :

_m_ __ _____ 2_ :_ å - : z 2 i 5 I -. - - : « -› 2 - (i . i . z (pewa-m. o 7% 1A- f s å 5 i “ u *f 3, i I : I\ › i g 3 , _ E : ; E 1 _ä- ;. ... _.._,,..;_: ? i. _ : i . å a

fi-w--i g ? --Framtida IM-

L. › utbildningsnivå

._ __ g,_._2-__..-.-.- .

successivt reducerad i “kapacitet för minsk-

ning av kvarstående, r redan år 1974 konsta-

. terade - IM- utbildnings ________ .__ __,_w _ ______ Linje “Wisande erforderlig behov Å V i 7 m v - ›”__M genomsnittlig utbildningsnivå 3 1975:1329 för att uppdâüen _- 100 J ._.._e..._-._.___,___-_.

r m.h. W t. ,redan.exisj.te.rande. i - för under * Kapacitet _›_b_e.›.h9v__ .__ tillfemårsperioden _ _ _ _ kommande utbildnings

-.._ 50 , . _.__. i __-._..___,___-_,______ ,____;___ __ f . , (utöver de Ted”

v Eehm

al 1974 rappñrterade

upplevda behoven)

73/74 75 76 77 78 i 79

9:19

utvisar en successiv utbyggnad Kapacitetsutbyggnadsskissen från en basårsnivå av ca 70 av IM-utbildningens omfattning ca 50. 000 i form av 75. 000 deltagartimmar per år (varav kursverksamhet) till ca 200. 000 traditionell företagsextern år 1977. Från 1977 till 1979 har utredningen deltagartimmar räknat med ett bibehållande av denna utbildningskapacitet. kommer dock denna att behöva inriktas I stigande omfattning av tillkommande behov under slutet av mot tillgodoseendet Dessa behov kan komma att avse nya ämnesfemårsperioden. områden, av exportproblem, nya metoder och hjälpnya typer och inte minst IMmedel för problemlösning nytillkommande 1974 års enkät har av naturliga skäl inte befattningshavare. kunnat belysa de framdeles tillkommande utbildningsbehoven. Behovens däremot exemplifierats i expertprognosen a_r_t har i avsnitt 4.10.

mot- En permanentning av utbildningskapaciteten på en nivå år innebär ungefär en svarande 200. 000 deltagartimmar per av IM-utbildningen jämfört med ett hittillsvarande tredubbling Detta kan förefalla vara en kraftig ökning. Målnormalår. innebär dock inte mera än Z utbildningsdagar per sättningen år för den genomsnittliga exportaktiva befattningshavaren. uppnående förutsätter dock givetvis en något Målsättningens större tidsinsats för de under det aktuella året utbildning _-_

aktiva individerna. Om endast 50% av den svenska exportnås av IM-utbildningen under ett visst engagerade personalen år innebär detta således att dessa ca 6. 000 personer givet vardera måste genomgå i genomsnitt ca 4 dagars utbildning kvantitativa målsättningen skall kunna för att den föreslagna nås för målgruppen i dess helhet.

kvantitativa målsättningen för brist- Den rekommenderade reducering representerar således resultatet av en avvägning en rad - delvis - önskemål och hänsynsmellan motstridiga Bland dessa märks: taganden.

- den stora redan nu existerande efterfrågepotentialen,

- IM-utbildningens betydelse för svensk exportskicklighet indirekt för den svenska bytes- och betal- (och därmed ningsbalans en),

- utbudssidans maximala expansionsmöjligheter utan

äventyrande av lM-utbildningens kvalitet,

9:20

företags och befattningshavares tröghet att reagera

på en snabb förändring i kursutbudets art och omfatt-

ning samt

- storleken av de statliga stimulansåtgärder och övriga

satsningar som skulle erfordras för uppnåendet av en

väsentligt högre kvantitativ målsättning.

De två förstnämnda faktorerna utgör exempel på pådrivande

faktorer. De tre sistnämnda på återhållande.

I syfte att konkretisera diskrepansen mellan dagens uppdämda latenta efterfrågan på IM-utbildning och motsvarande faktiska

utbildningsaktiviteter återges i illustration 9/5 fyra stapeldiagram för varje huvudkategori av IM-delämnen. De två

första staplarna i varje indikerar grupp (via två olika mått)

den latenta för efterfrågepotentialen ett genomsnittligt IM-

delämne inom respektive ämneskategori. De två sista stap-

larna indikerar motsvarande faktiska

utbildningsutbud enligt

basårskalkylen får 1973/1974, varvid viss hänsyn även tagits

till utbudets kvalitet.

(Kalkylprincipe rna diskuteras ingående

i kapitel 6.)

Slutligen har de olika stapeldiagrammen relaterats till följande

tidigare diskuterade IM-utbildningsvolymer med hjälp av

nedanstående a ste ri skmarke ringa r z

280. 000 deltagartimmar per år = Dagens samlade uppdämda

IM-utbildningsefterfrågan på 1,4 miljoner-deltaga-rtimmar

(för 59 IM-delämnen) utslagen på 5 år. Detta motsvarar 4. 750 timmar per delämne och år eller 600 utbildade exportaktiva per delämne och år om 8 timmars utbildning i genomsnitt anslogs åt varje delämne.

xx) 140. 000 deltagartimmar per år = Den realiserbara delen av nyss angivna potential utan hänsyn till blikhe-te-r-under årliga S-årsperioden m. h. t. utbudskapacitet och utan hänsyn till behovet av

tillkommande kapacitet för nya ämnen, nya befattningshavare, etc. i slutet av S-årsperioden.

xxx) 200. 000 deltagartimmar per år = Föreslagen årlig utbildningskapacitet 1977 t. o. m. 1979 för att nå uppställda utbildningsmål samt m. h. t. långsam kapacitetsutbyggnad 1975-1976 och behovet av tillkommande för under kapacitet perioden tillkommande behov. Detta motsvarar i genomsnitt 425 utbildade exportaktiva personer per år och IM-delämne.

Anm. : Tankegången bakom

kvalitetsbedömningen är att en illa utnyttjad

lektionstimme har värde lägre m. h. t. sin förmåga att tillgodose utbildningsbehov än en väl utnyttjad lektionstimma, varför av existerande bedömningen utbuds kvantitet med dess kompletterats en bedömning av kvalitét.

.

i I

.

nuuomxo

|

E3.

Axll ICOnx

s:

?en JS -E

.I m

z .Sw com

F:

xndfdnvø:

-maosmeâa

.II ma

.Il

-Eoxää

.

oi

.m

dcuomuomwumxmmcøcm .oiEmmufcwEocmu

aozwx

u u

.uommå

l

_

m. åx

mutade..

I I I I I I H ,

n

Sw

.En

w

I

»Tppaamâcwmøaø

r “Emm .Eon

commamouownv

-

.Sw

umcxouzuomxw

cocEâon

lll

ovsmE

H

LMMMMVWAwMMAAÃ

.com .mncwx

:mm

. lnl, _ kan,

.

m5»

Unnüsmmcwcvdnu:

ov .

.Ifll

A

?xx

.

m I

øwwmuwuouwo

:w |.|. who..

ounmøøømmumuh uwounmnmwmunuo cwüámwwøxmmmøv

m

Luo

-Eo:mm\

.. mm

:oo ut

.

nomniáu

n, l l l u l

E0CEWH®U|EH

I I I Huv

|I›||

.

um m5

.En

aommamaø

u

.EE

ovmuoäñzwmoa

I

50:a

- u› .o

min

:nmnuomåmom

j n x

omm

Admucuuomnmcmcøäpus

mumwcmmawv

o

.xzvmu

H om

“wøwymdømümanwöm

.

marmaumwmâwymá

cEmmSEm

xø m

dmäaouom

all.

.H

u m

m

U I I l i l l

wcrümawvuzm

I . .kw

va.:

| ü w nu

.o :c L.- x n muw m

x

l.mLril.røltll

:to

å

:I _ xø

-øvummow

»am

wuøoug

E4

m

:Il ?ämm

aonümmwawmuonuuooxo

m I l m l l m

»MSSFGEOCMM

J I I I

?C3

.ocEmm

där .30 .w

.

mcmümü

.

-Hmmmsmmøwwáwnmwü

Am

Mmhøoowâmuz

.. E5

vit

ka.”

ozcüüwvuåw

pumwäoama

uøvmnxumñ

m os»

l u u

.aåå

I I.J l l I l l H || N l I ?U .v

L

kmpowmâb

...m3 ?n mo

u omv x

.30 50m

oummmzoømuøx

maaovcmamwnwxø

l m

nsuxdnum

11_ H I I. I... I I

UEQPSaSVuocEw

.coca

mmm. muoøc

.

.

mzøsssoa

m .Gal :Avsn vmE

1733,.

ä

-Houmái

uiumxämämøåv

o s. ..

.En

ErêLw

mäcmusnub

^vvwmcoämwnm>

-Enmopmzämñonom

.Euüuvøwv

:omamuumzana mvrwmcoauawaa>

ocêüou

.

nw\uw:omn0m mzoscouom

o % N H

m u I. m. m 11 m I E

Hdmuøouommwcmøwampub duaøcümmâwwünwmhmuw

. C

.Sum

m J

& :oo Tu. m P W 1» å MV

.gou9ømmmcmcxuouom

xovnwmdsøua xowcwmvuauü. wmmcmamoo

p d å

00a o: m. m 0 m w m m.

o:.%

muoøgd. onmmdu ?Gaaah

H n. t. c .

m

mom. min

4 U ..

I n .w .

n. man.. n, m m i I H v. H 7/1

9:22

Om man utväljer de 20 IM-delämnen som tilldragit sig störst intresse och rangordnar dem, erhålles följande förteckning. I förteckningen anges även via en referens den ämneskategori under vilken delämnet fallit enligt systematiken i avsnitt 9. 4. (Sid. 9:5 - 9:7)

Vid bedömningen av varje delämnes betydelse har de tillfrågade kunnat markera ett av alternativen oväsentligt, ganska väsentligt eller mycket väsentligt personligt utbildningsbehov. Ett grovt numeriskt mått på intresset för respektive ämne erhålles om de tre svarsalternativen tilldelas vikterna 1, 2 resp. 3 och det aritmetiska mediet av samtliga angivna bedömningar be räknas för varje delämne. Resulterande medelvärden återges i tabellens högra kolumn. Övriga 40 IM-delämnen har alla nått lägre medelvärden.

Tabell Rangordning av IM-delämnen efter avnämarintresse 946:

Hsmáéte-

IM-delämne värde

åörighet

1 Marknadsanalys av nuläget: efter- C - II 2. 1 frågans storlek, olika marknadssegment etc. 2 (Språk, språkkunskaper) A - V (LO) 3 Bedömningskriterier vid val och B - II 2. 0 prioritering av exportmarknader 4 Prognosteknik: marknadens framtida E - II 2. 0 storlek, struktur och produktkrav 5 Det lilla företagets speciella export- C - VII 1.9 problem 6 Konkurrent- och konkurrensanalys: D - II 1. 9 metoder, källor etc. 7 Val av distributionskanaler/ E - IV 1. 9 - system inom exportmarknaden 8 Prissättning, rabatter, kreditvillkor D -IV 1.8 etc. 9 Internationella betalningssystemet, C - I 1. 8 valutaproblem 10 System för löpande planering, över- H - II 1. 8 vakning och kontroll av exportansträngningarna 11 EG-EEG I-V 1.7 12 Lönsamhetsoptimering via val av lämp- G _ H 1_ 7 liga produkt-/marknadskombinationer

9:23

13 Risker, riskkalkylering och riks- F -II 1. 7 spridning vid export 14 Systematisk ma rknadsföringsplanering I - IV 1. 7 15 Organ för hjälp med marknadsfakta D - VII 1. 7 (data, bestämmelser m. m.) 16 Export via utländsk agent B - III 1. 7 17 Övriga konkurrensmedel: reklam, G - IV 1. 7 SP, personlig försäljning, etc 18 Exportfinansiering: krediter, factoring, C - VI 1. 7 försäkringar 19 Exportverksamhetens förutsättningar, A - II 1. 7 syften och organisation 20 Öststaterna (Marknadsöversikt)

B ehovsprofilens variationer

Befattningshavare inom små och medelstora företag rapporterar genomgående något lägre utbildningsbehov än befattningshavare inom större företag. Detta framgår bl. a. av följande jämförelse. Befattningshavare inom företag med 200 - 499 anställda har för vart fjärde IM-delämne angivit att de har ett mycket väsentligt eller ganska väsentligt utbildningsbehov. Motsvarande värde för befattningshavare inom medelstora (med 50 företag 199 anställda) är vart fån delämne. För befattningshavare inom mindre företag (med maximalt 49 anställda) sjunker siffran till vart sjunde uppräknat IM-delämne.

Orsakerna till att befattningshavare vid mindre företag anger lägre utbildningsbehov kan förklaras på många olika sätt bl. a. med en hänvisning till följande möjligheter:

a) Små företag är ännu i huvudsak beroende av sin närmiljö, vilken är väl känd och någorlunda lätt att följa och bevaka.

b) Små företag har ännu inte nått sådan storleksordning att fjärran exportmarknader, utländsk dotterbolagsbildning etc. upplevs som centrala frågeställningar.

c) Små företag är ännu inte fullt medvetna om sina exportmöjligheter och därför inte heller om därmed förknippade potentiella exportproblem ochutbildningsbehov rörande marknadsanalysmetoder, marknadsprognoser, val och bearbetning av exportma rknade r etc.

d) Många små företag är åtminstone vagt medvetna om existe-

9:24

rande exportmöjligheter, men underskattar hithörande problems svårighetsgrad, sitt behov av mera professionell internationell marknadsföring och den kunskapsmassa som denna förutsätter.

Sannolikt samverkar samtliga ovan uppmärksammade faktorer. Mycket i materialet - liksom information från andra studier -

talar dock för att befattningshavare i srriå företag inte är lika

medvetna om sina exportmöjligheter och därmed förknippade utbildningsbehov som man är inom större företag. I de senare har man vanligen bättre uppmärksammat möjligheterna, problemen och utbildningsbehoven och även analyserat dem på ett mera objektivt och systematiskt sätt.(Exempel ges på sid, 7:3-L.)

Små företags något avvikande behovsprofil bör dock inte missförstås. Det är inte fråga om väsensskilda behov men svagare artikulerade behov. Detta framgår bl. a. av behovsjämförelserna i bilaga Z.

Utbildningsbehovet varierar också något med befattningshavarens arbetsuppgifter. Detta gäller såväl utbildningsbehovets art som dess styrka. Marknadsförings- och exportchefer förefaller således att ha störst IM-utbildningsbehov av alla de undersökta befattningskategorierna. Den exportengagerade stabspersonalen uppvisar ett till innehållet delvis avvikande utbildningsbehov, såsom närmare framgår av bilaga 2.

9.9 Utbildning shinder

För att kunna minska skillnaderna mellan upplevda utbildningsbehov och faktiskt deltagande i IM-utbildning krävs inte endast en kvantitativ ökning av nuvarande utbud utan även ett bättre tillgodoseende av de potentiella utbildningsavnämarnas behov m. h. t. utbildningens innehåll, form, plats, tidpunkt, abstraktionsnivå, m. m.

En naturlig utgångspunkt för studiet av dessa frågor är en analys av de återhållande faktorer som gjort att exportaktiva personer med påtagliga utbildningsbehov inte i större omfattning utnyttjat sig av redan existerande IM-utbud.

9:25

I samband med utredningens enkätundersökning fick de exportaktiva följande tio namngivna faktorer ange i vilken omfattning eller hinder för kursdeltagande. De tio återutgjorde problem hållande faktorerna har i tabell 9/7 med ledning av rangordnats sin relativa betydelse enligt de tillfrågade.

Av tabellen att verklig eller inbillad tidsbrist samt framgår frånvaron av bra kurser som tar sikte på företag av vår storlek och vår väsentliga återhållande faktyp av produkter utgör ^ torer för många potentiella kursdeltagare. Först på fjärde femte bland återhållande faktorer nämns kursrespektive plats kurskostnader för resor, kost och avgifter och höga indirekta logi etc.

För att undersöka huruvida hinderprofilen är väsentligt olika för små, medelstora och stora företag har en specialanalys genomförts som redovisas i diagram 9/8. Av diagrammet likartad hinderprofil, men framgår att små företag uppvisar kraftigare upplevda hinder. genomgående något

Tabell Utbildningshindrande faktorer 917:

Medelvärde Rang- Problemets eller hindrets art för alla beordning dömarna

1 Har inte tid på grund av ordinarie 1,94 arbete 2 Kurserna tar inte sikte på företag 2, 32 av vår storlek eller med vår typ av produkt 3 Finns för få bra kurser 2, 62 4 är för höga 2, 93 Kursavgifterna 5 De indirekta kostnaderna (rosor, 3,12 logi, etc.) blir för höga Kursen hålles på främmande språk 3,28 Känner personligen relativt dåligt till existerande kurser 3,38 8 Känner inte samhörighet med kurs- 3,48 från företag av annan stordeltagare lek, från andra landsändar och med helt andra problem inom att det är 3, 54 9 Man tycker företaget onödigt att jag reser på kurser 10 Inte längre van att sitta på skolbänker 3_ 77 får därför inget ut av kurserna

l l I

Hinder för kursdeltagande med hänsyn till företagens storleksklass -D-iâgIåLn-âzê m---M

:

Myeketás to rf 5 :Inget

j 1 z r hinrdárürk

A ; 4 c a

V. . .. dåligt känner till existerande kurser .. .

is I I

.4 J. m. . . kursavgifterna är i för höga... ---ggr A D : p V . . indirekta kostnaderna i för höga .. .

E i* G --u-g. . . inte har tid...

E. . i i G y _ . .företaget tycker det är onödigt .. .

G - å i i ,w . - .. - - o inte längre är van sitta. på skolbänken . . .

H

§ r : .

ä* v. - --inte tar sikte på företag av vår storlek .. .

I u u 3 j - - inte känner ... j samhörighet

J = | r i. . . främmande s råk P .. . = Klass 1 (1 - 49 anst.)

u.

Medelvärde för alla

Tryg-H-f-Q-l- = Klass 4 (500 - anst.)

V 4 g _storleksklasser

9:27

Regionalise ring och målgruppsanpas sning

att mindre än var tionde av Av enkätundersökningen framgick som är verksamma utanför Stor-Stockholm de befattningshavare anser att Stor-Stockholm är en lämplig kursort. Drygt hälften av alla befattningshavare utanför de tre storstadsregise kursverksamheten förlagd i anslutning till onerna önskar där de är verksamma eller på annan centralorten i den region

ort nära (Sidan 6:23) Dessa siffror understryker

företaget. om ett ökat regionala och lokala kurser. önskemålet inslagav

studie av hinder för kursdeltagande visade Enkätundersökningens såsom nämnts att följande tre faktorer är de väsentligaste bland tiotalet undersökta hinder:

- kursdeltagaren har svårt att lösgöra tid för deltagande med hänsyn till ordinarie arbete

- kurser är inte specifika för delutbjudna tillräckligt tagarens specifika behov

- kurser inom omdet finns ö. h. t. för få högkvalitativa rådet inte rnationell marknadsföring.

inte varit avskräckande Det bör märkas att kursavgifterna något för kursdeltagande därest kurserna varit tillräcksto rt hinder bra, tillräckligt specifika och tidsmässigt gått att kombiligt nera med kursdeltagarnas arbete.

slutsatsen att ett Mot denna bakgrund har utredningen dragit finansiellt stöd i första hand bör användas eventuellt statligt för av äldre kurser, förbättring av gamla regionalisering av helt tillgodosedda beoch utveckling nya kurspaket på illa samt specifika kurser för hovsområden satsning på målgrupps deltagargruppe r. nå go rlunda homogena

kurser avses inte. nödvändigtvis bransch- Med mera specifika kurser. Man kan även tänka sig att bygga upp kurserspecifika na kring

- problemställningar specifika - exportmarknader specifika

- företagstyper/företagsstorlekar

specifika

9:28

specifika produktklasser t. ex. producentvaror/

konsumentvaror, färdigvaror/halvfabrikat/råvaror

0. s. v.

eller andra företeelser som känner till. samtliga deltagare Ett sådant utbud skapar ofta homogenare deltagargrupper, vilket underlättar rna . vidareutbildning sansträngninga

På grundval av framkomna enkätundersökningsresultat rekommenderar således utredningen en tung satsning på regionala kurser, mera specifika kurser samt kvalitetshöjande åtgärder.

.11 Kostnader för utbildningsmålens uppnående

Som konstaterats i avsnitt 9.7 krävs år 1977 en IM-utbildningsvolym (exklusive språkutbildning) av storleksordningen 200. 000 deltagartimmar. Med dagens undervisningsmetoder och låga regionaliseringsgrad skulle detta motsvara en kursaktivitet av storleksordningen 11 miljoner kronor per år (uttryckt i 1974 års penningvärde).

Såsom ingående belysts i kapitel 8 kan dessa kostnader dock nedbringas högst betydligt dels genom en kursverksamhet som förläggs närmare de potentiella kursdeltagarnas verksamhetsort. dels genom utnyttjandet av en modernare och mindre personalkrävande undervisningsteknologi. Dessutom är en sådan av IM-utbudets förändring tillgänglighet och form en förutsättning för att den uppställda kvantitativa målsättningen skall kunna via en relativt snabb uppnås uppbyggnad och effektiv penetration av delvis nya avnämargrupper och geografi ska områden.

Såsom framgår av illustration rekommenderar 9/8 utredningen att ett årligt statsbidrag bör utgå i syfte att

i) garantera att den erforderliga kvantitativa utbildningsmålsättningen nås,

2) påskynda IM-utbildningens spridning till och målgrupper landsändar som hittills endast i ringa usträckning nåtts av exi ste rande utbud,

3) höja IM-utbildningens kvalitet, aktualitet och målgruppsanpas sning,

9:29

vissa ambitiösa och i sig önskvärda men för 4) uppmuntra arrangören riskfyllda utbildningsprojekt, vilka annars ej förve rkligats , 5) fungera som seed money vilka genom selektiv distribution och krav på mottagarens motprestationer och egen delfinansiering kan skapa utbildningseffekter långt utöver vad statsanslaget i sig räcker till, samhällsekonomiska effektivitetsvinster i 6) uppmuntra utbildningen, vilka enligt beräkningarna i kapitel 8 vida överstiger anslagets storlek.

Det statliga stödets syfte, art och omfattning har ingående diskuterats i kapitel 7. En sammanfattning ges i efterföljande avsnitt.

9:30

Illustration 948: IM-utbildningskostnader och föreslaget statsanslag

A. Hittillsvarande utbildninLsnivå (Basårskalkyl)

75. 000 deltagartimmar, varav 2/3 i form av traditionella 3,2 milj.kr företagsexterna kurser och 1/3 i andra former (Källa: Basårskalkyl, sid. 8:10)

B. 1977 års föreslagna utbildningsnivå (200.000 deltagartimmar)

Vid hittillsvarande och traditionell

regionaliseringsgrad ñrzåål. kr

kursverksamhet

(KänajL

lI-I-I_|_|j|z|_|i|-|_I2 Sid_ 8:11)

Vid 50% reg. -grad och traditionell kursverksamhet 9, 7 milj. kr Kll :

I|-|_l._|l|:|-I_I;|_1§"""

(sig 2.12)

1/3 storstadskurser, 1/3 regionala kurser

1/3 multimediapaket 7, 8 milj. kr . Kll :

iida

Zl-|2|-|-|-I-|-""'g"""""""

§15)

Specifika kursutvecklingskostnader 3, 3 milj. kr uuuuuulunuuu (Källa: -|_|-l_IIIIIIIIIIIIIlllllllllllllglllllllll sid. 727-28)

Yrkat årligt statsbidrag . . 1, 1 l . k J r

(Kälir:

.|-uuuuguu|u

“mer e sid. 7:23) S-årsperiod e

Nyckel: a Samhällsekonomisk regionaliseringsvinst (ca 1, 3 - 1, 5 milj. kr) b Samhällsekonomisk vinst p. g. a. regionalisering av utbudet samt modernare utbildningsteknologi (ca 3, Z - 3, 5 milj. kr) c Kostnader för kursverksamhet som icke berörs av av det aktuella årets statsbidrag, men som delvis är en följd av tidigare stimulans- och stödåtgärder (ca 8 milj. kr kurskostnader) d Årets arrangörssatsningar såsom en direkt följd av samma års statliga förde1finansiering,_inkl. lustriskgarantier (2,2 milj. kr) e Yrkat årligt statligt stöd, huvudsakligen i form av seed money för att åstadkomma den erforderliga omstruktureringen och utvidningen av IM-utbildningen (1,1 milj. kr)

9:31

Det statliga stödets syfte, art och omfattning

Utredningen uppskattar det erforderliga statliga finansiella stödet till storleksordningen 1,1 miljoner kronor per år under den närmaste S-årsperioden. Denna siffra motsvarar såsom framgått av illustration 9/8 endast någon tiondel av de totala årliga IM-utbildningskostnaderna och endast en tredjedel av de årliga erforderliga kursutvecklingskostnaderna. Huvuddelen av dessa bör enligt utredningens uppfattning således bäras av utbildningsarrangörerna själva såsom en för deras verksamhet normal produktutvecklings- och mark- Det statliga stödet är inte desto mindre nadsföringskostnad. av en utomordentlig betydelse på grund av sina utbudsstyrande och allmänt utbildningsstimulerande effekter, vilka kan förväntas sträcka sig långt utanför det primära bidragsområdet. Förutsättningen är dock att stödet sätts in selektivt enligt nedan sammanfattande huvudprinciper.

finner det angeläget att statligt finansiellt stöd Utredningen i huvudsak insätts på punkter där så erfordras för att den erforderliga kursaktiviteten skall komma till stånd och rimliga insyns- och uppföljningsmöjligheter skapas. Statligt finansiellt stöd bör således bl. a. kunna utgå för följande syften: 1. Bestridande av hela eller delar av kostnaden för utvecklingen av helt nya IM-kurser.

2. Bestridande av kostnaderna för aktualisering av äldre IM-kurser så att dessa behandlar aktuella problem och senast tillgängliga metoder, hjälpmedel, procedurer, system, etc. för problemens lösning.

3. Fullständig eller partiell finansiering av målgruppsanav IM-kurser i syfte att anpassa redan existepassning rande kursmaterial till specifika branscher, befattningsföretagsstorlekar, exportländer, etc. kategorier, 4. Fullständig eller partiell finansiering av merkostnaderna för av kurser, d.v. s. merkostnader för regionalisering att föra ut kurserna till i omedelbar närhet av delplatser verksamhetsområde och eventuell erforderlig tagarnas av kursinnehållet till de specifika förhållandena anpassning

9:32

i det aktuella området. (De potentiella kursdeltagarnas

önskemål rörande kurslokalisering framgår av sid. 48-49 av bilaga 2.) . Finansiellt stöd i form av garantier avsedda att uppmuntra arrangörer att satsa på nya projekt, varvid garantibeloppet är avsett att täcka eventuellt uppstående initialförlust eller delar därav. utvecklas i avsnitt 5. 4.) (Tankegången eller finansiering av kostnaderna för Fullständig partiell förbättring av kursdokumentation: Individuella deltagarpärmar med kursmaterial, kompletterande efterhandsdokumentation, väl underbyggda praktikfall samt förstklassigt handledarmaterial.(Telefonintervjudata på s.5:23)

. Fullständig eller partiell finansiering av experimentell verksamhet med nya media, exempelvis inspelning och av IM-kursinslag på TV-kassett eller TVutvärdering skiva. (Exemplifieringar och kalkyler på sid. 7:28-29.)

Finansiering av utveckling och mångfaldigande av lämpliga för kursutvärdering, tillhandahållande av frågeformulär motsvarande databearbetningsprogram samt eventuell

subventionering av databearbetningskostnaderna.(Sid. 7t5-9)

Finansiering av en översiktlig kurskatalog rörande existerande kursutbud i Internationell Marknadsföring med för varje kurs av arrangör, plats, tidangivande punkt, innehåll, tilltänkt målgrupp samt eventuella uppom bedömningen av tidigare kurser av liknande lysningar art. (sid. 7:ll-16)

Det ankommer på den bidragsadministrerande instansen att i detalj hur stödet skall insättas för att vid varje tidavväga punkt åstadkomma maximal utbildningseffekt. För att konkretisera resonemanget återges dock i tabell 9/9 ett exempel den statliga delfinansieringen kan fungera som styrpå hur medel i riktning mot i denna rapport skisserade kvantitativa och kvalitativa mål.

9:33

- delfinansiering av Tabell 93 Exempel på statlig

det statliga stödets IM-utbildningen (med angivandaav

andel av kostnaderna för kursart samt dess föreslagna under samma år.)

utges: klipg_ re spektive kursf_örb_áit_tr_in_g

K0stn.- Prognos- Därutöver tiserat erforderliga Anmärkning fria behov av mimmi-be Aktivitet aktivilppp för samteter statsanma ändamål slag (tkr/år)

250. 000 250. 000 De 500. 000 kronorna l. Utvecklingskostnader kan täcka en ny TRUför nya IM-kurser å. 200. 000 men produktion avseende viktiga kr samt 2 ljudbandsilla tillgodosedda IMpaket på tillsammans delämnen (5070 stat- 150. 000 kr och 15 nya ligt kursutvecklings- av traditionellt kurser bidrag) med 10. 000 kr slag planerings- och utveck-

lingskostnad vardera

200. 000 ZOO. 000 Totalt 80. 000 regio- 2. Regionaliseringsmer- nala att föra deltagartimmar kostnader för mermed 5 kronors ut redan existerande kostnad. (Underlaget storstadskurser till för denna kalkyl återandra kursorter (50% finnes i kapitel 8) av den merkostnad som

täcks via höjd deltagar-

avgift 150. 000 Nlodcr).|i$(:1l1|g:» ;intas 75. 000 3. Moderniseringskost- beröra av normal-

1/3

nader för äldre IMårsutbudet 1973-74, kurser. (Statligt stöd d.v. s. ca 22.000 delmotsvarande 1/3 av tagartimmar x 10 kr/ moderniseringskost- tim. naden)

av del- 25. 000 75. 000 4. Förbättring

tagardokumentationen (25% statligt bidrag)

25. 000 75. 000 5. Utveckling av praktik-

fall (25070 bidrag) SIFU-enheten; före- 6a Lokalisering, definitiOII m. fl. av och kommunika- tagarföreningarna kan här lämna värdetion med mera snävt X fulla bidrag i form av avgränsade och därmål- målgruppsförslag, med homogenare och adressmateriz-l grupper informationssnridnins;

och kon- 100. 000 100. 000 6b Anpassning kretisering av existe-

rande utbildningsmaterial för målspecifika grupper t. ex. specifika branscher, före-

tagsstorlekar och

narmigivna exportmark-

nader (50% kursanpassforts.

ningsbidrag)

9:34

KostrL- Prognos- Därutöver fria tis erat erforderliga Aktivitet aktivi- behov av minimibe- Anmärkning teter statsan- lopp för samslag ma ändamål (tkr/år)

7. Utbetalda förlustrisk- 50. 000 Avser men vällovliga garantier icke framgångsrika initialsatsningar där den statliga satsningen inskränkt sig till att täcka ev. nettoförluster _ av projektet 8. Rekommendation X rörande mera enhetliga metoder för arrangörers kursbeskrivningar rn.h. t. innehåll, målgrupper, utbildningseffekter etc. __ 9. Experiment med nya 100. 000 900. 000 Färg TV-kassettpromedia och utbildnings- duktion utbildenligt former i IM-utbild- II ningskalkyl ningen 10.Investering i (avskriv- 100.000 Minst Motsvarar ett statligt ning avrhtbildningshård- 100. 000 delvis regionaliserat varai form av uppspel- hårdvaruinnehav för ningsapparatur till studie- IM- utbildning av omcirklar och privatpersoner 300.000 fattningen kr, samt lån och/eller köp av varav 1/3 avskrivs inspelningsapparatur för (och/eller ersätts) exempelvis produktion av varje år. Där så är

ljudbands/bildbandspaket lämpligt bör apparat--

köp ersättas med samarbetsavtal med TRU, AV-centraler

:regionala

11. Kurskatalog: 25. 000 - till planering, syftar att ge objekdatainsamling. redige- tiv överblick över IMring, tryckning, distri- kursutbudet bution V l2.Utarbetande och tillhanda- 1. 000 - Bakgrund och syfte hållande av lämpligt fråge- av avsnitt 7. 2 framgår formulär för effektkontroll 13.Subventionerad databear- 4.000 - - betning av dito 14. Forskning kring utbild- 50. 000 Finansiering via Samningseffekter, lämpliga hällsvetenslcapliga effektmått och mätmetoder Forskningsrådet ? 15. Tillkommande personal- 150. 000 300. 000 kostnader för administration av bidrag, kurspaket, apparatur, bedömningsformulär, kurskataloger etc.

SUMMA; 1.105.000 2. 200.000 Total utvecklingskostnad 3.405.000 kr per år, .av vilket staten tillskjuter ca 33 procent.

9:35

täcker bara tiondel av Det föreslagna statliga stödet någon för det erforderliga IM -utbildningsprogram-

ätjlkostnaderna

met och en tredjedel av de årliga kursutvecklingskostnaderna. stöd skall resultera i maxi- För att detta blygsamma statliga totala framtida mala styrningseffekter m. h. t. det önskvärda IM-kursutbudet krävs:

i huvudsak används för förändring och förnyelse git stödet form, kvalitet, målav kursutbudet m. h. t. innehåll, undervisningsteknologi, etc., grupper,

endast täcker en del av kostnaderna för den årliga _agstödet utbudsförändringen,

stöd normalt endast utgår på villkor att produ- Lttsådant bidrar med lika mycket, centen/kursarrangören själv beroende och dubbelt så mycket etc, något på projektets art. tankegång har exempli-

kostnadsposternas (Denna

fierats i tabell 9/9.)

att understrykas att det föreslagna statliga Det förtjänar är ett absolut minimibelopp om den erforderliga stödbeloppet skall förverkligas och att stödet totala utbildnings satsningen administreras ovanstående huvuddessutom måste enligt stödbeloppet skärs ned principer. Om det rekommenderade stödets användning ändras, anser utredeller principerna för att de resulterande styreffekterna h. t. utbildningningen innehåll, kvalitet och kostnadsens omfattning, spridning, kommer att bli så svaga, att den övergripande effektivitet) utbildning smål sättningen inte uppnå s .

redan av den anledningen att utredningen Detta vore beklagligt samhällsekonomiska vinsterna påvisat att de kvantifierbara storlek. Därklart överstiger det föreslagna stödbeloppets rbara effekter av annan till kommer icke kvantifie positiva art. av IM-utbildningens årliga omfattning En tredubbling kvalitetshöjning och åtföljd av en väsentlig modernisering, måste spridning till nya grupper av exportaktiv personal leda till en successiv höjning av den svenska exportrimligen effekter på den skickligheten med åtföljande gynnsamma svenska samhällsekonomin samt bytes- och betalningsbalanförefaller en selektiv, statlig delsen. Mot denna bakgrund av landets

finansiering av storleksordningen 1/50 promille

med exportintäkter vara en blygsam utbildningsinvestering

9:36

betydande ekonomiska avkastningsmöjligheter.

Organ för övergripande IM-utbildningsplanering

Utredningen påvisar behovet av såväl en väsentlig ökning av kursutbudet som en förändring av dettas art och inriktning. För att de rekommenderade kvantitativa och kvalitativa målen skall nås krävs inte endast en övergripande ut» bildningsplanering utan också däremot svarande resurser för att åstadkomma den erforderliga stimulans- och styrningseffekten. Ansvaret för övergripande planering, beslut om insättande av stimulansoch stödåtgärder samt uppföljning av stödets samhälleliga effekter i relation till uppställda mål och planer bör falla rimligen på en och samma centrala instans. Avsikten är härvid inte att denna instans skall tilldelas en monopolställning som kursarrangör. Utredningen söker ens uppmuntra en koncentration av

inte

IM-utbildningen till ett fåtal redan existerande kursarrangörer. Däremot är det utredningens att nu tilluppfattning gängliga och i framtiden väsentligt utökade resurser av personell, organisatorisk och finansiell art bäst utnyttjas om dessa resurser samverkar i rikt ning mot uppställda övergripande mål. Erfarenheten visar att sådan samverkan inte spontant uppstår. Den förutsätter dels övergripande planering, dels viss styrning via informations- och stimulansåtgärder.

Utredningen rekommenderar att ansvaret för denna övergripande planering och samordning tilldelas ett redan etablerat organ med resurser och erfarenheter från näraliggande arbetsfält, nämligen Sveriges exportråd, som redan idag ålagts ansvar för andra exportfrämjande åtgärder.

Till exportrådet bör enligt utredningens uppfattning knytas en styrgrupp för IM-frågor. Denna bör i huvudsak fylla en rådgivande och policyskapande funktion. I IM-styrgruppen bör representanter för andra bl. a. utbildningsorganisationer IFL,industriverket och UKÄ ingå. Vidare bör styrgruppen innehålla representanter för den mindre och medelstora exportindustrin samt en representant från ett större producerande exportföretag, vilket har betydande erfarenhet av

9:37

vidareutbildningsfrågor inom IM-området. Styrgruppens föreslagna sammansättning och den eftersträvade kompetensen hos gruppens medlemmar framgår av illustration 8/3, sid. 8:8. huvuduppgifter är Styrgruppens att vara ett rådgivande organ till Sveriges exportråd i lM-utbildningsfrågor, att utveckla en övergripande, långsiktig utbildningspolicy i samarbete med exportrådet, att riktlinjerna för fördelning av finansiellt stöd godkänna samt att kontrollera ett erforderliga åtgärder vidtas för att uppställda och godkända skall kunna utbildningsmålsättningar uppnås. Bland sådana åtgärder märks översiktliga behovsanalyser, kommunikation av behovsanalysresultat till utbildningsarrangörer och av utbudsöversikter till potentiella kursdeltagare samt av ny, moderniserad eller på annat sätt uppmuntran förbättrat IM-kursutbud till de aktuella målgrupperna.

1974:47 har industril enlighet med Kungl. Majtzs proposition verket nyligen anförtrotts arbetsuppgifter av näraliggande art. Bland dessa märks övergripande utbudsöversikter avseende den samlade företagsinriktade kursverksamheten. Enligt samma proposition ankommer det även på den utbildningskonsulentorganisation som nu är under uppbyggnad i ansluttill att upplysa företagen om bening företagarföreningarna hovet och nödvändigheten av fortbildningsinsatser, att inventera och analysera utbildningsbehov i samarbete med utbildsamt att initiera utbildningsaktiviteter och söka ningsorgan bidra till en bättre anpassning av utbudet. Dessa direktiv avser emellertid hela den företagsinriktade kursverksamheten till för eller krav utan någon begränsning prioritet på rörande de IM-delämnen och IM-målgrupper som fördjupning Dessutom avser föreliggande utredning uppmärksammat. direktiven ett relativt nyskapat industriverk och en utbildningskonsulentorganisation som ännu är under uppbyggnad.

Mot denna har utredningen funnit att det övergripanbakgrund för bör vila de ansvaret de specifika lM-utbildningsfrågorna

9:38

hos exportrådet i vars rådgivande och policyskapande grupp för IM-frågor industriverket bör vara representerat. Vidare bör exportrådets övergripande analyserav existerande IMutbud på sikt kunna ingå såsom en integrerad del av industriverkets planerade översiktspublikation rörande den samlade företagsinriktade utbildning som faller inom ramen för verkets arbetsområde. Vidare bör självfallet nära samverkan etableras med utbildningskonsulenterna. Dessa har en viktig roll att fylla såsom spridare av information rörande existerande IM-utbildningsmöjligheter och olika kursers lämplighet för olika slags företag, problemställningar och befattningskategorier, men även såsom informationsinsamlare rörande exempelvis kursmottagande samt otillfredsställande tillgodos edda utbildningsbehov .

Sveriges exportråd bör således enligt utredningens uppfattning bära det övergripande ansvaret för att den fastställda övergripande utbildningspolicyn förverkligas. Detta förutsätter en kontinuerlig bevakning av att landets existerande utbildningsresurser av personell, finansiell, organisatorisk, fysisk eller kunskapsmässig art utnyttjas på ett ur samhällelig synvinkel rationellt sätt. Vid bedömningar av tillgängliga resurser, dessas utnyttjande och behovet av statligt stöd bör bedömningarna inte begränsas till de förhållanden som avser Sveriges exportråd och exportrådet närstående organ. Utbildningsinitiativ, resurser, kontaktnät och speciell kompetens inom fristående, seriöst arbetande utbildningsorgan bör på ett likartat sätt göras till föremål för objektiva bedömningar och resultatet beaktas vid den övergripande planeringen.

Utredningen finner det således inte önskvärt att en konstlad monopol- eller oligopolsituation skapas för en eller ett fåtal kursarrangörer inom IM-området via ensidigt inriktade stödåtgärder. Snarare bör ett varierat utbildning sutbud eftersträvas m.h.t. ämnesval, kursorter, målgrupper, kursformer, utbildningsteknologi etc. Detta förutsätter samverkan av ett brett spektrum av nuvarande och potentiella

9:39

utbildnings- och multimediaexperter m. fl. , kursarrangörer, av vilka i dag sannolikt endast ett fåtal är etablerade just inom IM-utbildningsområdet. Att redan i dag söka begränsa det framtida IM-utbudet till ett fåtal namngivna kursarranvore därför sikt sannolikt olyckligt, även görer på längre om man skulle kunna påvisa vissa kortsiktiga effektivitetsvinster en sådan utbudskoncentration. Önskemålet genom om ett varierat utbud bör dock kombineras med ett krav på central planering samt viss samordning och god överblick, av resurserna information samt statstyrning bl. a. genom stimulansåtgärder, där så erfordras. liga

Inom bör uppfattning en exportrådet enligt utredningens särskild inrättas, vars chef bär ansvaret utbildningsfunktion för samt den prakden övergripande utbildningsplaneringen tiska handläggningen av ärenden förknippade med utbildnings- Denne befattningshavare bör vara politikens förverkligande. direkt underställd verkställande direktör, men exportrådets normalt vara i IM-utbildningsfrågor inför den föredragande rådgivande och policyskapande IM-styrgruppen utan att ingå i denna grupp.

För skall ha möjlighet att ikläda att exportrådet sig huvudansvaret för den svenska vidareutbildningen i internationell krävs även och/eller resursmarknadsföring omorganisation punkter. Utredningen rekommenderar förstärkning på andra i detta att Stiftelsen Exportskolan underordnas sammanhang

exportrådet i form av ett dotterbolag. I Exportskolans

bör därefter även representanter för exportstyrelse ingå rådet och IM-styrgruppen.

Viktiga instrument för marknadsföringen och genomförandet av IM-utbildningsaktiviteter är Exportskolan, de regionala i samarbete med industriverket perföretagarföreningarna sonal samt vissa fristående kursarrangörer, läromedelsdistributörer etc. Fristående läromedelsproducenter och bör informeras, bedömas och kursarrangörer uppmuntras, stödjas enligt samma kriterier som tillämpas på Exportskolans En viss garanti för egna och närstående organ. att denna princip skall kunna upprätthållas är att representanter för fristående arrangörsorganisationer erbjuds plats i IM - styrgruppen.

9:40

Det sagda utesluter självfallet inte att vissa utbildningsorgan kommer att visa sig vara mera lämpade för vissa typer av arbetsuppgifter än andra utbildningsorgan med olikartad kompetens. Det förefaller exempelvis rimligt att företagarföreningarna i samarbete med industriverket utnyttjas såsom ett huvudinstrument för att föra ut kurser på regional och/eller lokal basis under det att Exportskolans traditionella storstadsorientering upprätthålles men med vissa väsentliga kompletteringar (exempelvis avseende distributionen av centralt utvecklade läromedel). Vid utvecklingen av läromedelspaketbörExportskolans mångåriga erfarenheter av grundläggande lM-kurser, industriverkets speciella erfarenheter rörande branschanpas sade kurser samt fristående företags erfarenheter rörande ny utbildningsteknologi (t. ex. moderna multimediapaket) och däremot svarande kostnadseffektiva produktionsmetoder utnyttjas. En sådan samverkan kommer att förutsätta projektarbete mellan många olika organisationer, vilka hittills arbetat tämligen oberoende av varandra. l illustration 9/10 har således med streckade linjer markerats några från exportrådet formellt fristående organ, vilka utgör potentiellt värdefulla samarbetspartners för förverkligandet av de uppställda utbildningsmålsättningarna.

Övriga synpunkter på styrgruppens sammansättning och mall för ansvarsfördelning mellan olika instanser framgår av utredningens åttonde kapitel. Speciellt hänvisas till illustration 8/3 på sidan 8:8 med beledsagande text.

9:41

Hlustralion 9/10: ORGANISA TORISK SAMVERKAN

Funktioner Övergripande IM-programansvar Styrgrupp Exportråd Behovsanalyser och för IM (Rå) (Ex) , utbudsöversikter i n samverkan med SIND (Rådgivande (Huvudansvar för , Uppföljning grupp) effektuering av , Finansiellt stöd fastställd ut- . bildningspolicy) , u Lxn rtrådets _ __ _ utbildnings- Fristj Organ funktion (Uf) med ansvar för

Organ: _

_l_ löpande utbildnings- 1 planering och uppu följning l I Utarbetande av nya Företagsintern Företagsexter läromedel, “ IM-kursverks. * av äldre utbildning uppdatering n kursmaterial samt utn bildningsaktiviteter |

___..___] __1 - _ _ F _

F -I T W T n

:I U Export-w |

ü ü Företrl Övriga läromedelsdistri-,

skolan kurs- konsul- ,

l fören.| - -butörer,

E +SIND | larr;

, l _ _ _ - | | || , n n , 1 | , | | , 1 u , Typ av kursutbud n n , n 1 , Kursutbud av I l varierande art ö_ _ r n n mot olika slags I I målgrupper

SIND = statens industriverk inkl. O - - - -- I huvudsak SIFU:s tidigare aktiviteter regionala, : målgruppsspecifika u (t.ex. branschan- I passade) arrangemang u av denna funktion i I huvudsak storstadsx) Renodlingen innebär inte kurser, distribution principskissen något till huru- av multimediamaterial slutligt ställningstagande vida en särskild befattningshavare bör samt specialkonferenser tillsättas för samordning av motsvarande där riksunderlag krävs

arbetsuppgifter.

9:42

9.14 Övriga behandlade frågeställningar Föreliggande sammanfattning utgör endast en rekapitulation av vissa avsnitt av utredningsrapportens huvuddel. Främst har därvid kvantitativa förhållanden återgivits, eftersom dessa ligger till grund för utredningens beräkningar av utbildningskostnader och erforderliga statliga insatser. Det förtjänar dock att påpekas att rapportens huvuddel därutöver innehåller en mängd här icke berörd men inte desto mindre information väsentlig rörande den hittillsvarande IM-utbildningens villkor, kvalitet, huvudarrangörer, konkurrens- och samarbetsförhållanden samt förväntade förändringar i utbildningsteknologin om och när datorer och kabeltelevision i ökad utsträckning tas i anspråk för vidareutbildningsändamål. Mindre spektakulära och redan i dag kostnadseffektiva men hittills föga utnyttjade - audiovisuella hjälpmedel för vidareutbildning diskuteras likaså i utredningens sjunde kapitel. Fakta bl. a. i form av deltagarönskemål och -klagomâl samt expertprognoser rörande tillkommande framtida IM -utbildningsområden återfinnes även i rapportens huvuddel liksom de resonemang och antaganden på vilka utredningens olika vilar. överslagsberäkningar Denna således endast sammanfattning ger en partiell överblick över alla de problemställningar som behandlas i rapportens huvuddel och utgör således inte en fullgod ersättning för läsning av rapporten i dess helhet. Speciellt kapitlen 7 och 8 torde utgöra värdefulla komplement till föreliggande sammanfattning .

Detaljanalyser av utbildningsbehov för olika företagsstorlekar och branscher återfinnas i bilaga 2, utnyttjade frågeformulär i bilagorna 1, 3 och 4.

BI:l

Handelsdcpartcmcntets utredning rörande

VIDAREUTBILDNING I

MARKNADSFÖRING BILAGA 1 INTERNATIONELL

FRÅGEFORMULÄR BOX 13018 ENKÄTUNDERSÖKNINGENS

402 41 GÖTEBORG 12

BEHOV AV AV YRKESV ERKSAMMA MARKNADSFÖRARES UNDERSÖKNING MARKNADSFÖRING INKLUSIVE VIDAREUTBILDNING I INTERNATIONELL

EXPORTTEKNIK M M

konkurrenskraft liksom enskilda företags framgång Svensk industris internationella är i hög grad beroende av den exportoch framtida exportmarknader på nuvarande kan vidareutvecklas skicklighet och kunskaper. Kunskaperna ansvariga personalens utbildningsverksamhet. bl a genom systematisk, målgruppsanpassad att undersöka yrkeshar därför gett undertecknade i uppdrag Handelsdepartementet behov av vidareverksamma marknadsförares och annan exportengagerad personals inklusive och andra näri internationell marknadsföring, exportteknik utbildning Parallellt med denna områden, vilka framgår av detta frågeformulär. liggande kursutbud. Utredningen även en separat studie av existerande enkät genomföres för förbättrad mellan i konkreta förslag till åtgärder anpassning kommer att utmynna rekommendationer Vidare kommer detta utbud och konstaterade utbildningsbehov. med framtida utformning att avges med avseende på den svenska exportutbildningens geografisk lokalisering innehåll, utbildningsformer, målgruppsanpassning, hänsyn till urval av företag erett statistiskt urvalsförfarande har ett rättvisande m m. Genom lokalisering branschtillhörighet, geografisk hållits med avseende på företagsstorlekar, i detta urval och det är av yttersta vikt för undersökningens m m. Ert företag ingår rörande att vi erhåller begärd information kvalitet och resultatens tillförlitlighet, Vi tror Ni kommer att finna frågeställutbildningsbehoven inom just Ert företag. och hoppas på Er välvilliga medverkan genom meningsfulla och intressanta ningarna och återsända frågeformuläret senast den l8 april. att ifylla konfidentiellt. Detta kommer att behandlas helt Lämnad information självfallet Ert svar direkt till utredningskansliet i bifogade, innebär dels att Ni själv kan insända att identidels att det i slutrapporten kommer att vara omöjligt portofria svarskuvert, eller specifika företag. För evenfiera individuella svar från olika uppgiftslämnare hänvisas till utredningssekreterare Sten Wennergren, tuella ytterligare upplysningar återfinnes nedan. vars telefonnummer vars resultat i denna angelägna undersökning, Vi tackar för Er benägna medverkan redan under hösten innevarande år. beräknas föreligga

Göteborg den 5 april 1974

så

Sten Wennergren, ivilekonom

W

doktor (Utredningssekreterare)

Bo A i, Ekonomie Tfn: 031/40 85 03

(Sak nnig)

. . . . .

6-10% 11-2570 26-5070 över 50% exportandel: 0-5% Företagets “B (V g markera hur stor % D D D E] D av produktionen, som 2 3 4 5/8 i säljs utanför Sverige)

Uppgift slämnarens befattning:

9 EI Sverigebaserad exportresande D VD (i företag utan speciell export- 5 1 chef)

[j Sverigebaserad exportkorrespondent D Marknadsföringschef (med ansvar och 6 2 både för hemmamarknad

exporten) stabsfunktion E] Exportengagerad reklamchef exportchef etc. 7 (marknadsanalytiker, D Exportdirektör, etc. ) 3

areachef eller E] Annan befattning Utlandsbaserad D 4 8/9 Vilken? . . . . . . . . . . . . . . . . .. Dmterbüasschef

BI:2.

ANVISNINGAR FOR BESVARANDE AV UPPGIFT 1

Efterföljande formulär består av ett tiotal olika uppgifter.

Den första av dessa innehåller en uppräkning av ett antal olika ämnesområden, som kan vara av större eller mindre betydelse (d v s nytta) för befattningshavare i företag, som exporterar eller överväger att starta export. Var vänlig gå. igenom uppräkningen och ange med kryss i de tillämpliga rutorna: - dels hur väsentlig (d v s värdefull) vidareutbildning inom respektive område skulle vara för Er personligen.

- dels hur nära i tiden erforderlig utbildning lämpligen borde förläggas för att svara mot Era behov.

Markeringstekniken illustreras nedan:

ÃMNESOMRÅDE Eget utbildningsbehov Tidsplan för ev. behov Oväsent- Ganska Mycket Inom Inom ligt väs entligt väsentligt 12 mån. 1-3 år

Prognosteknik: Marknadens framtida storlek, struktur och m m

produktkrav D E EJ ED

Risker, riskkalkylering och

riskspridning vid export Q [I D DU

Innebörd: Personen, som fyllt i formuläret har således angivit att han upplever ett starkt behov av vidareutbildning iprognosteknikoch att denna utbildning helst bör förläggas inom de närmaste 12 månaderna. Ämnet har han därriskkalkylering emot bedömt som fallande utanför sina nuvarande och tilltänkta arbetsuppgifter, varför han satt ett kryss för oväsentligt och följaktligen inte heller behövt ange någon tidpunkt för denna utbildning.

UPPGIFT 1 Nedan återfinner Ni ett antal olika delområden, som kan vara av större eller mindre betydelse för den som behöver vidareutbilda sig inom ämnet Internationell Marknadsfö ring. Var snäll och ange för varje delområde om Ni anser att vidare utbildning inom detta område är ett oväsentligt, ganska eller väsentligt mycket väsentligt behov för Er personligen. För de ämnen Ni ansett vara mycket eller ganska väsentliga ber vi Er även markera ungefär när en sådan utbildning borde äga rum; inom det närmaste året eller först 1-3 år från i dag.

Eget behov av Tidshorisont utbildning I Världshandeln och dess utveckling 0x . i x k M k c I 1.g.““°“ 212m? union: 1131 1131 (I) (21

Världshandelns struktur, storlek, utveckling N 10/11

D9

Internationella handelssammanslutningar/-block 12/13 Internationella

DDUDD DUDDD

betalningsystem,

DUDDD

valutaproblem 11/15 Internationell finansiering och finansieringsorgan 16/17 Internationella organisationer för befrämjande av 18/19 handel Svensk utrikeshandel i internationellt perspektiv D 20/21 D D

BI:3.

Eget behov av Tids- II m h t val av export- utbildning horisont Personlig vidareutbildning marknader och därmed förknippad analysteknik Ouscnl- Ganska Myckcl Inom l r J år Ing: \:2s:nl› iawm- I år min sin i m m

och D? D? E11 1:12 22/23

Exportverksamhetens förutsättningar, syften E] 1 organisation m h t det egna företaget av 24 Bedömningskriterier vid val och prioritering [j D D E] D exportmarknader storlek, 26 Marknadsanalys av nuläget: efterfrågans E] E] E] E] E] olika marknadssegment, distributionskanaler och marknadsandelar 28 Konkurrent- och konkurrensanalys: met0der,källor,etc D D I: E] E] marknadens framtida storlek, struktur E] [j 30 Prognosteknik: I: D E] och produktkrav 32 Risker, riskkalkylering och riskspridning vid export D D D E] D_ 31» Lönsamhetsoptimering via val av lämpliga produkt-/ D D [j E] E] marknadskombinationer och däremot svarande exportvolymer 35 System för löpande planering, övervakning E] E] E] E] E och kontroll av exportansträngningarna E tb h av Td -

III Personlig vidareutbildning m h t val mellan uåfüdsinzv håüssont

olika exportarrangemang för att nå respektive expo rt ma rknad Oxâwnh Ganska Nyckel Inom F; ,, Iigi tasenlv taxem- l år (n min min (H II

från hemmamarknad - 2 33/39

Export (egen regi agent- El D? D3 D1 D

handelshus) via utländsk ü E] D :I D #0 Export agent 42 Export via eget utländskt dotterbolag (försä1jning/ |:| E] E] D I: tillverkning) 04 Export via olika former av joint ventures f: E] E] [j f: +5 Försäljning av licenser E] E] D I: E] 48 Export via samdistribution - exportsamverkan D D D D E E t b h av -

IV Personlig vidareutbildning m h t val av produkt, ugbeildneinêv Eâgissom

pris, kanal och övriga konkurrensmedel för en given exportmarknad n-ur Pvláscui- Ganska hâyccktet u; vascn- v s n - :Inlan- r (I) ([2) min n› m

Behov av marknadsmässig produktanpassning eller [31 D? D? E 1 D 2 50/51

produktutveckling i en främmande 52 Förpackningen miljö (form, färg, E] I: D E] D funktion. etc.) Varunamn och varumärken i främmande E] D 510 miljöer E] E D etc. D E] D 55 Prissättning, rabatter, kreditvillkor, :i D 58 Val av distributionskanaler/ -system inom export- :l E] D E] E] marknaden etc ÖU Tekniska serviceåtaganden; reservdelshantering, B E] E] D E] 52 Övriga konkurrensmedel; reklam, SP, personlig D D E] I: D försäljning,etc. storlek och 54 Konkurrensmedelskombinationens D D [j E] E] avvägning 66 Systematisk marknadsföringsplanering (för D D E [j D marknaden ifråga)

BI:4.

.lt behov av Tids- _ , _ . , utbildnin g horisont V Personlig vidareutbildning m h t att arbeta 1 främmande miljöer Oxasenl- Ganxka .Nhtkcl Inom . u, Ilsl xaxcnl- ma» Iár hg! Ilgl (h 421 Hy 1)» u:›

Språk, språkkunskaper, språkproblem och e.)

D

utbildningsmöjligheter Kulturmönster, religiösa och andra föreställningar D och deras kommersiella betydelse

DDDD DDDD

Levnadsstandard, inköps- och konsumtionsvanor D samt dessas orsaker och effekter

Attityder till olika ursprungsländer t ex till Sverige, D svenska produkter, svenskar och andra företeelser, t ex svenska och amerikanska multinationella företag

Politiska konstellationer, andra maktcentra, politisk D D instabilitet och hur man bör förhålla sig m h t dessa

DD

Infrastruktur; tillgängligt transportnät, media- D D tillgång, tillförlitliga informationskällor m m

Tips för assimilering och anpassning till främmande D D exportmiljöer

DD

Praktikfall på. framgångsrika resp. misslyckade D D D försök till anpassning till främmande miljöer

av av specifika

:Eiiiz-Ont

politiska, ekonomiska,

Etgljeiådââääv

Genomgång kulturella och kommersiella förhållanden m m marknadsområden: år på följande °*|==*- fint? fåigåjf Våg T3

i

EG - EEC mi E!

Nord-Amerika D D D D

Latin- Amerika D D D D Australien - 30 Nya Zeeland E] E E] [j

Japan D D D D Asien - Afrika i” Övriga E E] B ü Mellersta Östern 36 E] E] E] E] Öststaterna 38 ü D D E] Norden W (exkl. Sverige) E] B I: D

VI Personlig vidareutbildning m h t exportteknik Eget behov av Tids- (hantering av dokument och fysiska produkter, utbildning horisont procedurer m m) Oxacenb Ganska Myckcl Inom l .\ ar Iigl xascm- mxcm- I år hg! ligl (I) (21 U) (I) 12› Statliga regleringar - lagstiftning (krav på. 1 “A3

kompensationsaffärer,etc) D D2 D3 E1 E2

Tullar och icke-tariffära hinder I” I: D I: E] [j krediter - - “Ö Exportfinansiering; factoring E :I D D I: försäkringar - 48 Beskattning transfereringar D E] E [j E] - terminsaffärer 50 Valutaförhållanden D D D E E] 52 Transport och speditionsfrågor E] :J E] D :l 54 Exporthanteringens rättsfrågor D D D D E] 56

Statshandelsländer L:) D E] :l D

Promotioninsatser (mässor - mâssdeltagande, 58

reklammedia,etc) D D El D D

BI:5.

Eget behov av Tidsutbildning horisont VII vidareutbildning m h t diverse andra Personlig lnnm I vil! exportanknutna frågor Qiawm- (inr-ska Nwkrl sascm- uncnl- lår ligi r ligt (2) (l) (Zi UI (h

1 60/61

Val av inköpskällor och produktionslokalisering E] [32 Di [_:2 m m sz

Juridiska aspekter - konkurrenslagstiftning, D D

agentavtaLetc. Det lilla företagets speciella exportproblem D 65 för hjälp med fakta (data,bestämmelser D

EDB

Organ

DDD DDEJ

m m) besluts- 68 Organ för rådgivning rörande företagets D problem i samband med export

UPPGIFT 2

som berört Har Ni personligen deltagit i någon form av företagsextern utbildning, vad som här kallats internationell marknadsföring - exportteknik under de två om denna utbildning nedan. (Gäller även sista åren? Lämna i så fall upplysningar mycket korta kurser - halvdagskurser,etc utanför eget företag.)

Vem arrangerade Hur många kurstimmar Hur bedömer Ni kursens nytta Vilken inriktning hade kursen (eller de avint. marknadsföring) kursen berörde int. marknads- för egna arbetsuppgifter snitt, som berörde föring

Liten Ingen nina llyllál

3 [jr ||I:8 E]

D D 15

D D 22

UPPGIFT 3

i någon form av organiserad företagsintern utbildning, Har Ni personligen deltagit som berört vad som här kallats internationell marknadsföring - exportteknik under Lämna om denna utbildning nedan. (Även de två sista åren? i så fall upplysningar mycket korta kurser, seminarienetc.)

Hur många kurstimmar Hur bedömer Ni kursens nytta Vilken inriktning hade kursen (eller de avsnitt, för egna arbetsuppgifter som berörde int, marknadsföring) berörde int. marknadsföring Myckel sin: Liten Ingen stor nyua n)|Ia nylln Hylla (å) t l) m U)

D2 D3 29

D1 D»

D D D D 35

D D D D n

BI: 6.

QPPQIFT 4

Nedan återfinns ett antal faktorer. som kan utgöra större eller mindre hinder för deltagande i företagsexterna kurser. V g markera för varje faktor, om den utgjort ett mycket stort, ganska stort, ganska litet eller inget hinder alls för Ert eget deltagande i sådana kurser.

Vidstående faktor utgör ett:

.Nhckcl (iamka (umskn lngcl \c| e; xmrl xlon litt-l humlcr hinder hinder hinder (I) 37 (51 att lag personligen relativt dåligt känner tilexisterande kurser inom det område CJ* C12 D? som här kallats internationell marknadsiöring att det finns få bra kurser på området

att kursavgifterna är för höga

DDD

:l

att de indirekta kostnaderna (resor, logi, etc.) B blir för höga

att jag inte har tid för mitt ordinarie arbete D

att man inom företaget tycker det är onödigt [j

DDD

att jag reser på kurser

att jag inte längre är van att sitta gå skol- D D D D bänken och därför har svårt att få ut något meningsfullt av kurserna

att kurserna inte tar sikte på företag av vår E] D D D storlek / eller med vår typ av produkt

DD

att iag inte känner samhörighet med kurs- Cl D D

deltagare från företag av helt annan storlek, från andra delar av landet och med andra resurser och problem

att kursen hålles gå främmande sgråk E D l: TJ

UPPGIFT 5

Om Ni erbjöds möjlighet att deltaga i vidareutbildning under cirka 16 timmar inom ett specialområde av international marknadsföring, hur skulle Ni helst vilja att denna utbildning lades upp? (Markera maximalt 2 alternativ)

Kurs omfattande flera vardagskvällar (8 kvällar x 2 tim.)

Veckorslutskurs (2 dagar x 8 tim.)

Halvdagskurs under arbetstid (4 dagar x 4 tim.)

DDDDDD

sin arbetsplats inom UPPGIFT 6 (OBS! Besvaras endast av dem som _eihar Stockholms stad/län)

är beläget samt var Ni helst skulle V g markera nedan var iylandet Ert företag deltaga i kurser i internationell marknadsföring. 63/6,0 vilja önska kurserna förlagda till: Mitt företag beläget i: Jag skulle (v g markera endast ett alternativ)

E:) 1 Stor-Göteborg 1 Stor-Stockholm

i:) 2 Stor- Malmö I:)

Annan ort med minst 75. 000 inv. D Z Stor-Göteborg E. 3 Annan ort med mindre än 75.000 inv. L:) 3 Stor-Malmö

:4/63

E] 4 Centralort inom egen region

Annan ort i omedelbar närhet av

l:) . M

5m4 mitt foretag

UPPGIFT 7

Nedan finner Ni en förteckning över organisationer, som kan vara till nytta vid ett företags internationella marknadsföring. V g ange vilka av dessa organisationer under de senaste 3 åren samt vilken nytta Ni i så fall haft av Ni eventuellt anlitat dem. 5 r a. f v- 3= lngvn mn.: mun min

D3 D 1+ 65/66 Sveriges Exportråd (f d Exportföreningen) D1 D?

E] 67 Handelssekreterar e/-kammare D D [j I:) i:) D 69 Kommersiella konsultföretag E) D I:

l:)

I: 71 Banker E) E] I:) I:)

UPPGIFT 8

av praktiskt exportarbete anser Ni Er ha i dag? Hur många års erfarenhet (V g kryssa för aktuellt alternativ)

2-5 år 5-l0 år 10-20 år över 20 år under 2 år

73 E] E] D

E11 D2 3 4 5/73

UPPGIFT 9

ålder (v g kryssa för aktuellt alternativ): Uppgiftslämnarens ungefärliga

under 30 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och över

“ D

1:1 D E] D

1 2 3 4 5/74

BI:8.

UPPGIFT 10

Vilken form av utbildning har Ni? (V g kryssa för tillämplig rad)

Civilekonom eller motsvarande ekonomisk utbildning Civilingenjör eller motsvarande teknisk utbildnigg Annan akademisk utbildning Gymnasieekonom eller motsvarande utbildning

DDDDDDDDD

Gymnasieingenjör eller motsvarande utbildning Annan gymnasial utbildning Utbildning på realskole-/grundskolenivå Annan företagsekonomisk utbildning (korrespondenskurser etc) utbildning

g/_Iânnan

Uppgiftslämnarens namn (ej obligatoriskt):

(V g texta).

Eventuella kommenta rer:

Vi tackar för Er vänlighet att hjälpa till med denna undersökning genom att arbeta Er igenom vårt frågeformulär samt ber Er sända in detta senast den 18 april.

(Det ifyllda frågeformuläret insändes enklast med hjälp av bifogade, portofria svarskuvert.)

Bilaga 2

RÖRANDE SVENSKA MARKNADS- ENKÄTUNDERSÖKNING AV VIDAREUTBILDNING I INTERNATIONELL FÖRARES BEHOV MARKNADSFÖRING

Göran Götberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Bakgrund och syfte BH:

2. Problemavgränsningar BII:

3. Metodproblem BII:

4. Genomförande BII:

5 . Enkätunder resultat sökningens BII: 5:1

Respondenterna/uppgiftslämnarna BII: 10

5:2 Respondenternas företag BII: 12 5:3 Ämnesområden för vidareutbildning BII: 16 5:4 Deltagande i företagsexterna och företagsinterna kurser BII :40 5:5 Hinder för kursdeltagande: Uppträdande hinde rs frekvens och vikt BII :43 5:6 Uppläggning av framtida kurser BII :46 5:7 Kursortens lokalisering BII :47 5:8 Konsulter och andra exportrådgivande organ BII: 50

6. Potentiella kursdeltagare och utbildningsområden BII: 51

7. Exportbenägenhet m. h. t. företagens storlek och branschtillhörighet BII: 55

8. Erhållna spontana kommentarer från enkätundersökningen BII: 56

Aggendix: Enkätunder sökningens urvalsmatri s BII: 58

Bortfall sredovi sning BII: 59

Uppgiftslämnare BII: 60

Bllzl

ENKÄTUNDERSÖKNING RÖRANDE SVENSKA MARKNADS- FÖRARES BEHOV AV VIDAREUTBILDNING I INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING

i. Bakgrund och syfte enkätundersökning ingår i en större undersökning Följande till de svenska företagens behov av - och tillgång gällande i INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING. vidareutbildning Enkätundersökningens syfte är att beskriva utbildningsbehovet främst som f. n. direkt eller indirekt hos den personal arbetar med inom den svenska industrin, exportförsäljning varvid särskild uppmärksamhet ägnats åt förhållandena inom de mindre och medelstora företagen. De huvudproblemområden som belysts genom frågor till denna målgrupp är följande: inom a) Styrkan och arten av upplevda utbildningsbehov olika delar av ämnesområdet internationell marknadsfö ring. i företagsexterna och föreb) Frekvensen av deltagande kurser, dessas art sant den upplevda nyttan tagsinterna av kursdeltagandet. hinder för mera omfattande kursdeltagande c) Upplevda samt därmed sammanhängande problem. av konsulter och andra rådgivande organ i d) Utnyttjande exportfrågor: art, frekvens och nytta. om marknadsföraren (respondenten) och e) Bakgrundsdata dennes företag i syfte att möjliggöra en mera detaljerad med hänsyn till olika analys av undersökningsresultatet branscher, befattningstyper, åldersföretagsstorlekar, utbildningsnivåer etc. kategorier,

och svarsalternativen framgår av De specifika frågorna i bilaga 1 till huvudrapporten. frågeformuläret

Utöver ovannämnda huvudfrågeställningar har det även bedömts vara av intresse att klarlägga eventuella skillnader mellan inom olika stora företag, inom befattningshavare

BII:2

olika branscher med varierande etc. exportbenägenhet samt ge en skattning av det potentiella antalet deltagare för kurser inom det aktuella ämnesområdet. har dock Huvudsyftet varit att få fram ett underlag för ett förbättrat och mera behovsanpassat kursutbud inom ämnesområdet Internationell marknadsföring. (Omfattningen och innebörden av detta begrepp framgår av uppgift 1 i frågeformulär-et återgivet i bilaga 1 till huvudrapporten. )

Problemavgränsningar

Denna har främst avsett enkätundersökning befattningshavare inom exportaktiva svenska företag. Med exportaktiva avses här företag, vilka själva handhar åtminstone en del av försäljningen av sina egna produkter till utlandet. Denna avgränsning har ansetts betydelsefull då många svenska företags produkter går utanför Sveriges gränser utan att producentföretagen själva bedriver någon form av aktiv exportförsäljning.

En annan har skett i samråd avgränsning med uppdragsgivaren, såtillvida att företagen som ingått i målpopulationen indelats dels i fyra storleksklasser, dels efter grupperats branschtillhörighet i nio branschgrupper. De fyra storleksklasserna är följande: Klass 1: 1-49 anställda, Klass 2: 50-199 anställda, Klass 3: 200-499 anställda samt Klass 4: över 500 anställda. Mot svarande brans chindelning är:

Grupp 1: livsmedel Grupp 2: textil - konfektion Grupp 3: träindustri 4: Grupp papper och pappersrnassa Grupp 5: kemisk och teknisk 6: stål Grupp och mptall Grupp 7: lättare verkstadsindustri Grupp 8: tyngre Verkstadsindustri Grupp 9: guld och silver, fritidsartiklar, m. m. En exakt definition av de olika branschgrupperna återfinnes i efterföljande tabellmaterial (avsn. 5. 2, sid. B 11:14).

BII:3

Metodproblem Vid av enkätundersökningar baserade på stickprovsbedömning teknik bör främst följande aspekter beaktas:

a) Undersökningens validitet b) Undersökningens reliabilitet c) Undersökningens representativitet validitet avses i vilken utsträck- Med undersökningens logiska man verkligen mäter det som är intressant med hänsyn ning till undersökningens syfte. avses i vilken utsträckning frågeformuläret är Med reliabilitet att det skulle resultat om det tillämså tillförlitligt ge samma och/eller för samma målgrupp pades på en likvärdig målgrupp vid en annan tidpunkt. avses i vilken utsträckning undersöknings- Med representativitet till den större individer eller resultatet kan generaliseras grupp om vilken man vill dra slutsatser. företag (totalpopulationen) validitet. används i en del modernare litteratur (Empirisk för att täcka ungefär samma begrepp.)

Praktiskt alla enkätundersökningar uppvisar validitets-, taget man måste reliabilitets- och representativitetsfel. De frågor hur stora dessa fel är, om några bättre ställa sig är således förelegat samt om tillförlitligheten genom undersökningsmetoder av andra kunnat förbättras i utnyttjande undersökningsmetoder att merkostnaderna varit motiverade med sådan utsträckning till syfte, art, tids- och kostnadsramar. hänsyn undersökningens Beträffande logiska validitet kan följande enkätundersökningens har man valt att utgå från marksägas. I enkätundersökningen om kunskapsbrister och utbildnadsförarnas egna uppfattningar Man arbetar således i denna enkätundersökningen ningsbehov. med åsikter rörande sina egna kunskapsbrister respondenternas och utbildningsbehov snarare än med faktiska kunskapsunderkan därför sökningar. Den genomförda enkätundersökningen rubriceras som en attityd- eller opinionsundersökning.

Eftersom marknadsförarens åsikter om sitt eget utbildningsbehov ofta bestämmer hans kursdeltagande, är denna underrelevant. Ur teoretisk synvinkel kanske sökningsuppläggning kontroll av faktiskt existerande man föredragit en mera objektiv

Bllt4

kunskaper och kunskapsbrister. Tyvärr är det dock praktiskt taget omöjligt att lägga upp en enkätundersökningen vilken direkt mäter i vilken utsträckning den exportansvariga personalen besitter i internationell marknadserforderliga kunskaper föring. De problem man härvid möter är av två slag:

1. Erforderliga exportkunskaper varierar starkt från bransch till bransch, från till befattningshavare befattningshavare samt beroende på företagens storlek, tillgången på stödjande stabsfunktioner (för analys, planeringen etc), graden av tidigare exporterfarenhet etc. För att kunna studera de exportansvarigas faktiska kunskaper om förhållanden och arbetsmetoder de borde känna till, skulle man således tvingas arbeta med flera olika frågeformulär.

2. Även om det vore att konstruera sådana möjligt frågeformulär och att dessutom göra dem sinsemellan jämförbara, kvarstod ändock problemet att undersökningsledningen vid en enkätundersökning saknar varje möjlighet att studera huruvida den exportansvariga _sj§._l_v_fyllt i det kunskapspejlande frågeformuläret utan assistans. Marknadsföraren kunde lätt ha delegerat till annan någon införskaffandet av erforderliga eller faktauppgifter det kompletta besvarandet av frågeformuläret. (Att genomföra kunskapskontroller via personliga intervjuer med marknadsförare fördelade över hela landet och i stor fot, hade omfattning på resande visserligen varit teoretiskt möjligt, men ur praktisk synvinkel svårt och knappast motiverat av tids- och kostnads skäl. )

Av ovanstående huvudskäl har valt att avstå utredningen från att söka konstruera frågeformulär för av i vilken undersökning mån marknadsförare besitter de specifika exportkunskaper som krävs för deras nuvarande och framtida arbetsuppgifter. I stället har utredningen accepterat de olägenheter som kan följa av att respondenterna själva fått bedöma sitt Det är utbildningsbehov. härvid värt att märka att det är marknadsförarens uppfattning om egna kunskapsbrister, faktiskt utbildningsbehov och attrak-

BII:5

av olika som påverkar hans benägentiviteten utbildningsvägar het att delta i olika av vidareutbildning. Den subjektiva typer har även kunnat avstämbedömningen av egna utbildningsbehov där detta ansetts ermas mot expertbedömningar på punkter bör märkas att man genom en enkätunderforderligt. Slutligen art inte främst studerar den absoluta storleken sökning av denna olika utan snarare det relativa utbildningsav utbildningsbehov, ämnesområden m m. behovet med avseende på olika målgrupper,

reliabilitet gäller att inga formella Beträffande frågeformulärets Däremot har formuläret granskats reliabilitetstest genomförts. undersökningsexpertis samt av både akademisk och kommersiell Den senare har dels omfattat genomgått praktisk fältprövning. i närvaro av den sakkunnige eller utredformulärets ifyllande dels omfattat administration av frågeforningssekreteraren, sätt som i huvudundersökningen, varpå telemuläret på samma med respondenterna rörande frågornas fonintervjuer genomförts relevans, lättheten att besvara klarhet, svarsalternativens utelämnade väsentliga frågeområden, frågeformulärets frågorna, har därefter tills man slutlayout etc. Justeringar genomförts

nått fram till det använda frågeformuläret. ligen

sammanhänger främst med Undersökningens representativitet faktorer: Urvalsramens art, urvalets storlek, följande fyra bortfallets storlek och art samt genomförda vägningsförfarande Genom dessa Vägningi syfte att erhålla riksrepresentativitet. resultat, erhålls undersökningsvärden som ar av framkomna så nära som möjligt återspeglar totalpopulationens egenskaper. branscher och företags- I undersökningen underrepresenterade det senare vägningsförfarandet fått typer har således genom i slutresultatet som företagens antal motiverar. den vikt

Den Valda urvalsramen har varit statistiska centralbyråns Detta innehåller en komplett

företagsregister (sCBzs CFR).

svenska med angivande av förteckning över samtliga företag namn, adress, företagsstorlek, branschtillbl.a. företagens framgår inte direkt hörighet och kommuntillhörighet. Tyvärr huruvida och i vilken omfattning export av företagsregistret från det enskilda Denna olägenhet i förekommer företaget. med viss har gjort att man i enkätunderkombination tidspress erhållit såväl exportaktiva som sökningens företagsurval ›

BII:6

icke exportaktiva företag. I syfte att få fram det antal företag som för närvarande bedriver export har samtliga ca 500 slumpmässigt utvalda företag tillskrivits. Härvid har framkommit att ca 290 av företagen var exportaktiva. Ca 200 av dessa har inlämnat komplett ifyllda frågeformulär, varför svarsprocenten uttryckt i procent av undersökningens målgrupp (exportaktiva svenska företag) utgjort

ca 70 %.x) Andelen exportaktiva företag i varje bransch och

storleksklass bör - inom beräkningsbara felmarginaler vara densamma för undersökningens som i totalpopulation stickprovet. Genom att beräkna andelen exportaktiva företag för varje bransch/storlekskombination har det varit möjligt att skapa underlag för korrekta uppvägningar från stickprovet till undersökningens målgrupp.(Undez-1aget ges på sid. BII:58.)

Med hänsyn till att vidareutbildning inom mindre och medelstora företag ofta inte upplevs som någon särskilt angelägen fråga, samt vidare till marknadsförarnas hårda arbetsbelastning och höga resefrekvens och slutligen till enkätundersökningens allmänna syfte har utredningen förklarat sig tillfredsställd med en svarsprocent av drygt 70 % av de i stickprovet

ingående exportaktiva företagen. (Det bör observeras att an-

talet ifyllda returnerade antalet i frågeformulär överstiger undersökningen representerade företag.)

För att ytterligare kontrollera undersökningens representativitet och frånvaron av snedvridningar av systematisk. natur (så kallad bias) har följande åtgärder vidtagits: a) Undersökningens svarsformulär har bearbetats omgångavis, motsvarande de olika svarsvågorna. På detta sätt har jämförelser kunnat anställas mellan marknadsförare med olika hög svarsvillighet. Resultatsnedvridningar på. grund av bortfallets art och omfattning brukar på detta sätt kunna spåras och bedömas, främst att svaren genom från de minst svarsbenägna signifikant skiljer sig från svaren från de mest svarsbenägna, d. v. s. de som först besvarat formuläret. Några systematiska olikheter av denna art har emellertid inte kunnat konstateras vid jämförelse mellan enkätundersökningens olika bearbetningsomgångar.

x) Detaljerad bortfallsredovisning återfihnes på sid. BII:59.

BlI:7

Den som ansvarat för intervjuundersökningens administrab) tion och analys av inkomna svar, har personligen ringt till vilka inte besvarat frågeformuläret. företag sätt har kunnat erhållas om or- På detta en uppfattning sakerna till svarsbortfall samt huruvida totalvägrande skiljer sig från de som besvarat frågebefattningshavare formuläret. Efter dessa telefonkontakter har ytterligare ett antal inkommit till undersökningsledfrågeformulär Dessa har blivit föremål för en separat bearbetningen. att se om någon olikhet existerade ning i syfte signifikant med hänsyn till uttryckta preferenser och utbildningsbehov. sådana olikheter har inte kunnat konstateras. Några Över huvudtaget föreligger en hög grad av likformighet framkomna genom undermellan undersökningsresultat sökning ens olika bearbetningsomgångar.

Undersökningens värden för procentandelen exportaktiva c) inom bransch och storleksklass har avstämts företag varje via en kontrollkörning mot andra dataregister. En mycket har därvid kunnat konstateras god överensstämmelse mellan å ena sidan undersökningens uppskattning av an-

delen företag inom olika bransch/storleksexportaktiva och å andra sidan motsvarande faktiska kombinationer vilka framkommit genom s.k. korskörningar uppgifter av olika datorbaserade register. (Resultatet återges på sidorna BII:55-56.)

kan beträffande enkätundersökningen kon- Sammanfattningsvis att den i likhet med alla stickprovsundersökningar är stateras behäftad med vissa felkällor. Med hänsyn till att materialet använts för att vinna kunskap om den relativa huvudsakligen av kurser samt skillnaden i efterefterfrågan på olika typer till representerande olika frågan med hänsyn befattningshavare branscher, företagsstorlekar, exportandelar och befattningsinte felkällornas storlek och art typer, har utredningen upplevt besvärande. De genom enkätundersökningen framkomna såsom huvudresultaten är entydiga. De som arbetat med utrednings-

materialet, jämförelser mellan omgångsvisa databearbetningar. olika etc. har även kunnat konstatera en betydandetaljanalyser, de intern konsistens i utredningsmaterialet. På de punkter

BII:8

där jämförelser varit möjliga har dessutom en mycket god överensstämmelse kunnat konstateras med resultat från andra undersökningar eller av datorspeciella korskörningar register.

Genomförande

Efter av provformulär utformning och pilottestning av det slutgiltiga frågeformuläret sändes detta ut till de företag som ingick i stickprovet. Företagen kontaktades en genom försändelse adresserad till den exportansvarige. Försändelsen innehåll 1 - 4 frågeformulär, varvid antalet var beroende av företagets storlek.

Mottagaren ombads att distribuera översända frågeformulär till den mest exportengagerade personalen. Teoretiskt kunde utredningen ha utsänt i direkt frågeformulär proportion till antalet anställda inom Härvid hade företaget. dock en mycket kraftig av inkommande överrepresentation svar erhållits för stora svenska Detta hade exportföretag. stridit mot utredningens direktiv, att inte minst undersöka utbildningsbehovet inom mindre och medelstora I företag. har föreliggande undersökning man gått en medelväg. Större företag har således erhållit flera frågeformulär än små exportföretag, dock inte i proportion till exportens storlek eller till antalet exportengagerade personer. Inkomna svar har vid databearbetningen kunnat vägas enligt olika bl. a. principer, så att alla i urvalet erhållit samma vikt ingående företag oavsett företagsstorlek. Vid denna typ av bearbetning, kommer de stora företagen - trots att de innehåller av majoriteten undersökningens respondenter - således inte att förrycka

redovisningen. För andra syften har andra vägningsförfaranden kunnat användas, exempelvis så att varje i undersökningen ingående företag fått en vikt motsvarande antalet anställda och/ eller storleken av företagens exportandel.

Inte sällan kommer i denna två olika resultatredovisning svarsprofiler att redovisas, den ena baserad på antalet inkomna svar före vägningsförfaranden, den andra utgörande svarsfördelning sedan företagen blivit föremål för olika typer av vägningsförfaranden i syfte att garantera riksrepresentativitet.

BII:9

Till som efter tid icke svarat, skickades de företag angiven nya frågeformulär. Denna ett påminnelsebrev (bilaga 4) samt har senare upprepats ytterligare en gång påminnelseprocedur som inte heller svarat efter den första påför de företag minnelsen. De företag som ännu efter två påminnelsebrev inte svarat trots att de ingick i målgruppens exportaktiva har kunnat betraktas som statistiskt bortfall. För företag att erhålla vissa om detta bortfall införskaffades uppgifter bortfallsinformation telefonkontakter med alla i bortgenom fallet företag. Vid bearbetning av bortfallsinformaingående tionen kunde inte heller några signifikanta skillnader upptäckas mellan de som svarat och de som inte svarat.

med ytterst få undan- Telefonkontakter med företagen har, blivit väl emottagna. Utredningen synes överhuvudtaget tag, ha rönt ett mycket mottagande bland berörda företag positivt och dess personal.

Innan materialet slutanalyserats har ett andra vägningsförfarande ägt rum för att garantera riksrepresentativitet. Denna till riksnivå med hänsyn till antal föreuppvägning branscher och storleksklasser har bedömts vara tag i olika angelägen även om man därvid något begränsat möjligheterna statistiska av att genomföra stringenta signifikansanalyser framkomna skillnader mellan olika företagstyper och befatt-

ningstyper.

konsekvent utförts på det ovägda data- Sådana analyser har dock materialet. De därvid framkomna resultaten har, med något enstaka undantag, alla varit signifikanta på 95-procentsnivån. omfattande har skett via data- Det synnerligen analysarbetet i samarbete med Göteborgs Datacentral, varvid bearbetning statistiska och statiska mått använts gängse bearbetningsmetoder för medeltalsberäkning, spridning, signifikanstestning, samband och skillnader etc.

Enkätunder sökning ens resultat

av enkätundersökningens resultat Iman en detaljredovisning lämnas skall här något om de respondenter och föresägas tag, vilka ingått i undersökningen.

BII:l0

5:1 Eespongenternaz uppgiftslämnarna De beskrivningsvariabler som gäller respondenterna är: Befattning, ålder, praktik och utbildning.

Befattning - flertalet respondenter har varit antingen marknadsföringschef (32% av totalantalet respondenter) eller exportchef (21%). Efter dessa kategorier följer vad som i frågeformuläret kallas VD (12%) samt annan befattning (12%). För övrigt fördelar sig respondenterna enligt nedanstående tabell. Tabell 1.1 Befattning

VD Marknads- Export- Dotter-bolagsföringsch. chef chef i utlandet (alt. 1) (alt. 2) (alt. 3) (alt. 4) st 33 84 56 0 % 12 32 21 0

Export- Export- Stabs- Annan

(För en exakt beskrivning av befattningskategorierna hänvisas till frågeformuläret.)

Ålder - medelvärdet ligger i intervallet 30 - 39 år men âldersspridningen är stor, vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell 1. 2 Ålder

under 30 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år år (alt. 1) (alt. Z) (alt. 3) (alt. 4) (alt. 5) st 26 103 95 43 7 % 9 37 35 16 3

BII:l.1

Praktik - de flesta respondenterna uppger sig ha i genomsnitt 5 - 10 års erfarenhet av praktiskt exportarbete. Även här är dock spridningen stor, som framgår av efterföljande tabell.

Tabell 1. 3 Erfarenhet av praktiskt exportarbete

under 2 2-5 år 5-10 år 10-20 år över 20 år år (alt. 1) (alt. 2) (alt. 3) (alt. 4) (alt. 5) st 37 63 66 62 45 14 23 24 23 16 %

Utbildningsbakgrund - beträffande respondenternas utbildningsbakgrund är den vanligaste gymnasieekonom respondenter) och civilekonom (29% av totalantalet (20%) eller motsvarande. Härnäst följer gymnasieoch civilingenjör (1470) eller motsvaraningenjör (17%) de. För information hänvisas till tabell 1.4. övrig i de fall då respondenten markerat flera av de (Obs. har den högsta utbildgivna utbildningsalternativen, ningsnivån utnyttjats vid databearbetningen!)

Tabell 1.4 Utbildning

Civ. ekon. Civ. ing. Annan aka- Gymn. ekon.

Gymn.

Annan utbildn. (alt. 9) st 8 70 3

(För en detaljbeskrivning av utbildningskategorierna hänvisas till frågeformuläret)

BII:lZ

5: 2 Resgondenternas företag En av utredningens arbetshypoteser har varit att avgivna svar till stor del återspeglar behovssituationen inom olika branscher, företagsstorlekar etc. , d. v. s gällande för respondenternas nuvarande arbetsförhållanden. Endast i andra hand tycks svaren individens återspegla specifika egenskaper eller personliga framtidsambitioner. Bakgrundsvariablerna företagsstorlek, exportandel och bransch har i flertalet fall bättre prediktionsförmåga med hänsyn till anmälda utbildningsbehov än de mera individ- specifika variablerna ålder, befattningpraktik etc. Kraftiga samband vidare mellan föreligger vissa branscher, företagsstorlekar och exportandelar. Tung Verkstadsindustri, stora företag och hög exportandel uppträder således ofta tillsammans. De i urvalet ingående företagens struktur med avseende på storlek, exportandel, branschtillhörighet och geografisk lokalisering framgår av nedanstående översikt.

- Flertalet svar har kommit §tor1ek från befattningshavare inom relativt stora företag (över 200 anställda). Dessa företag har således svarat för ca 70% av det totala antalet avgivna svar. Med tanke på utredningsdirektiven att inte minst de mindre och medelstora företagens problem skall belysas, har vid databearbetningen ett vägningsförfarande tillämpats. Vägningsförfarandet innebär i korthet att företagen i slutredovisningen finns representerade i proportion till det totala antalet svenska exportaktiva företag inom varje given bransch/storlekskombination. Företag med flera uppgiftslämnare (respondenter) har först fått sina svar vägda så att varje företag

fått samma vikt. Därefter har

en uppvägning skett med hänsyn till det totala antalet existerande exportaktiva företag inom varje kombination av bransch och företagsstorlek. Härigenom har den eftersträvade riksrepresentativiteten uppnåtts. De använda bransch/storlekskombinationerna, det totala antalet i varje cell företag och antalet i utredningen av ingående företag framgår efterföljande urvalsmatris (sid. 1311:58)-

BII:13

För av inkomna svar med hänsyn till fördelningen hänvisas till nedanstående tabell. företagsstorlek

Tabell 2. 1 Svarsfördelning m h t företagsstorlek

Klass 1 Klass 2 Klass 3 _Klass 4 (200-499) (över 500 (1-49) (50-199)

ovägd svarsfördelning (individer) st 34 43 70 129 12 16 25 47 %

svarsfördelning - efter Vägning för storleksneutr. och uppvägn. till riksrepr. (företag) % 55 20 11 14

- De största företagen har störst export- Exgortandel andel och största antalet exportengagerade personer. Flertalet svar hänför till företag med stora sig därför Sålunda kan hela 65% av de inkomna exportandelar. svaren hänföras till med exportandelar överföretag 25% av omsättningen. Efter Vägning har en stigande mera erhållits, vilket framgår av nedanjämn fördelning stående tabell.

Tabell Z. 2 Svarsfördelning m h t exportandel

6-101 11-251 Z6-50°Z ö 50/ ° 0-5?

(a1t.o1)(Ä1t.2o) (au.35° (a1.›..4›° (läs)

ovägd svarsfördelning (individer) st 24 18 49 53 115 9 7 19 21 44 %

vägd svarsfördelning (företag) 26 7 14 21 32 %

BII:l4

Bransch -

Fördelningen av inkomna svar

på branschgrupper före Vägning har varit relativt vilket jämn, delvis är en följd av urvalsförfarandet. En viss övervikt har dock erhållits för grupp 7 - lättare Verkstadsindustri (17% av totalantalet svar), grupp 4 - papper-massa (15%) samt grupp 6 - stål-metall (13%).

Denna relativt ringa har dock eliminerats snedvridning genom vägningen till riksrepresentativitet, vilket av nedanframgår stående tabell.

Tabell 2. 3 Svarsfördelning m h t branschgrupper

12 3560, 3610, 36203 - stål-metall 3710 37 13 3

fritidsartiklar, div. 276 100 100

BlI:l5

- av de företag som finns Lokaliseringsort Majoriteten i enkätundersökningens resultat kommer representerade 11 - 20 - Småland förefrån region (1970 av totalantalet 24-30 region 01 - Stor-Stockholm (15170), region tag), Skåne region 35-40 - Västergötland (10%). (1170) samt av nedanstående tabell. Den exaktare fördelningen framgår

Tabell 2. 4 Lokaliseringsort

område A-region nzr Ovägd Vägd Geografiskt huvudsakligen) företags- företagsfördeln, fördeln.

st 70 %

01 29 15.0 21.0 Stor-Stockholm 02 - 04 1 5 1 Uppland 05 - 07 5 4.4 Södermanland 08 - 10 4.0 5 Östergötland 11 - 20 37 19.0 26.3 Småland 22, 23 3 1. 5 0. 4 Blekinge 24 - 30 21 11.0 5.6 Skåne 31, 32 9 4.5 3.0 Halland 33 10 5. 0 3. Z Stor-Göteborg 34 7 3. 5 4. 2 Bohuslän

35 - 40 19 10. 0 9. 3 Västergötland 43 3 1. 5 0.6 Dalsland 41, 42, 44, 46 8 4.0 1. 2 Värmland 45 2 1. 0 0. 3 Närke 47 - 51 10 5. 0 3. 3 Västmanland 52 - 55 7 3. 5 6. 7 Dalarna 56 3 1. 5 0. 7 Gästrikland 57 - 58 1 0. 5 Z. 6 Hälsingland 59 2 1. 0 1.2 Medelpad 60 - 62 1 0. 5 0. Z Ångermanland 63 1 0. 5 0. 3 Jämtland- Härjedalen 64, 65 2 1.0 0.4 Västerbotten 67 - 69 3 1. 5 2. 8 Norrbotten

196 100. 0 100.0

BII:16

5:3 Ämnesområden för vidareutbildning (uppgift 1 i frågeformuläret) Vid bedömning av varje delämnes betydelse ur utbildningssynvinkel har respondenterna kunnat mellan välja markeringsalternativen oväsentligt, ganska väsentligt respektive mycket väsentligt. Om dessa alternativ tilldelas värdena 1, Z resp. 3 är det möjligt att framräkna och ange det aritmetiska mediet (medelvärdet) såsom ett grovt mått på samtliga bedömares genomsnittliga intresse för varje ämnesområde resp. delämne. (De 7 ämneskategorierna dels av framgår tabell 3:1 i detta avsnitt, dels av frågeformuläret, De i varje kategori ingående delämnena framgår dels av frågeformuläret i bilaga 1 till huvudrapporten, dels av efterföljande redogörelse för marknadsförarnas intresse av respektive delämne.)

Denna ofta använda illustrationsmetod kan kritiseras från rent vetenskapliga eftersom det utgångspunkter, inte kan bevisas att skalorna är endimentionella med så kallade ekvidistanta skalpunkter. Med hänsyn till undersökningens syfte och önskemålet att öka rapportens översiktlighet har medelvärden dock såangivits som ett samlande centralmått. Eftersom varje specifikt delämne normalt betraktas såsom ur oväsentligt personlig utbildningssynvinkel av mer än häften av de tillfrågade individerna, bör ett medelvärde omkring eller över 2, 0 betraktas som ett relativt markraftigt kerat utbildningsbehov, medan värden understigande i, 5 återspeglar ett förhållandevis Lvagt_ utbildningsintresse och värden mellan 1, 5 och 1, 9 markerar ett ganska kraftigt utbildning sbehov.

Ämnesområdet INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING har, som framgår av tabell 3:1 och av enkatformuläret i bilaga 1 till huvudrapporten indelats i sju huvudkategorier. Inga direkta mätningar har företagits med avseende på varje huvudkategori. Däremot har medelvärden framräknats för varje huvudkategori med ledning av den be-

Blltl7

som i kategorien ingående delämnen erhållits. dömning l tabell det medelvärde som på detta sätt fram- 3:1 angives räknats för varje huvudkategori sedan tidigare diskuterade vägningar i syfte att erhålla riksrepresentativitet genomförts. Tabell 3:1 Internationell marknadsföring - huvudkategorier

Benämning Medelvärde Huvudkategori

I Världshandeln och dess i, 53 utveckling

II Val av exportmarknader 1, 84 och därmed förknippad analysteknik

lll Val mellan olika export- 1, 51 arrangemang för att nå resp. exportmarknad IV Val av produkt, pris, 1. 55 kanal och övriga konkurrensmedel för bearbetning av en given exportmarknad

V Språkutbildning och annan 1,46 utbildning rörande exportarbete i främmande miljöer VI Exportteknik (hantering 1, 52 av dokument, fysiska produkter, procedurer m. m.

VII Diverse andra export- 1. 57 anknutna frågor

Beträffande ovannämnda gäller således att huvudkategorier och val av exportmarknader), IV (val av kategori II (analys kanal och övriga konkurrensmedel) samt VII produkt, pris, associeras med det största (diverse exportanknutna frågorl i medelvärdena_ T. 84, utbildningsintresset, återspeglade 1. 57. har i genomsnitt 1. 55 resp. Övriga ämneskategorier omkring 1. 5. Om skillnaderna tilldragit sig ett medelvärde av olika huvudkategorier således är relativt ibedömningen är skillnaderna i bedömningen av olika delämnen inom små, resp. kategori högst avsevärda. Generellt kan sägas att de

BII:18

ämnesområden som direkt tar fasta på företagens specifika beslutsproblem normalt tillmäts väsentligt större betydelse än mera allmänt orienterande ämnen, exempelvis världshandelns struktur. För en mera detaljerad analys av de 6 - 8 specifika delämnen som ingår i varje huvudkategori hänvisas till efterföljande detaljredovisning. Förutom att respondenterna angett vilken de betydelse tillmäter vidareutbildning inom olika ämnesområden, har de även fått ange när en sådan utbildning borde lämpligen äga rum sett från deras egna personliga synvinkel. Svarsalternativen har varit inom ett år eller inom 1-3 år. Vid av inkommet material dataanalysen framgick en mycket påtaglig samvariation mellan å. ena sidan utbildningsbehovets intensitet och å. andra sidan kursens i tiden. förläggning Respondenter som angett att de har ett mycket väsentligt utbildningsbehov har också. normalt angett att en sådan utbildning bör äga rum inom det närmaste året, under det att svagare behov associeras med tidsalternativet 1-3 år. Med andra ord tycks väsentliga behov av vidareutbildning även utgöra tidsmässigt angelägna Detta utbildningsbehov. framgår bl. a. av den korsklassificering som återges i tabell 3. 2. Då tidsönskemålet uppenbarligen ger mycket ringa information utöver vad som redan framgår av respondenternas angivande av utbildningsbehovets styrka, utgår tidsinformationen ur föreliggande resultatredovisning.

Tabell 3:2 §amband och Tid Angelägenhetsgrad

Behov av utbildning Tidshorisont Mycket väsentligt Ganska väsentligt Antal svar i % Antal svar i % Inom 1 år 1.958 st 83 % 905 st 20%

1- 3 år 400 st 17 % 3.684 st 80 gg.,

Summa 2. 358 st 100 % 4. 589 st 100 %

BII:19 För att överskådligt belysa hur respondenterna prioriterat olika ämneskategorier och specifika delämnen, återges nedan för varje huvudkategori de medelvärden som uppnåtts för de i respektive huvudkategori ingående delämnena. Kommentarer ges efter respektive tabell då så. ansetts befogat. Huvudkategori I - Världshandeln och dess utveckling Tabell 4. 1 Världshandeln och dess utveckling Medelvärde

perspektiv

Av tabellen framgår att det är alternativ C - Internationella betalningsystem, valutaproblem som tilldragit sig det starkaste intresset. Därefter kommer alternativ E - Internationella organisationer av handel. för befrämjande denna allmänt hållna innehåll inte ha I övrigt tycks kategoris större intresse. Många av delämnena är tilldragit sig något allmänorienterande och tar inte fasta på något specifikt marknadsföring sproblem eller ma rknadsfö ring s situation.

Variationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch och befattning Nedan lämnas i tabellform en översikt över de intressevariationer som noterats inom huvudkategori I med hänsyn till företagsstorlek, bransch, exportandel sarrttill respondenterna s befattning.

BII:20 Tabell 4. 1. 1 Medelvärdenas variation m. h. t. företagsstorlek

flera

Tabell 4. 1. 2 Medelvärdenas variation m. h. t. exportandel Exportandel Delämnesalternativ inom kategoril 1P?°Cent A B C D E F 0 - 5% 1,4 1,4 1,7 1.6 1.3 ;i

Kommentarer: Av tabellerna ovan framgår att de minsta företagen och de med liten exportandel visat det svagaste intresset för de delämnen som ingår i huvudkategori I. (Ett undantag utgör delämne E - Internationella organisationer för befrämjande av handel, vilket bland de minsta företagen och de med liten exportandel tilldragit sig ett betydande intresse). De största företagen, med stor vanligen exportandel, uppvisar ett relativt ringa intresse för delämnena i kategori I. Det är främst företag med 6 - 25% exportandel som visat ett större intresse för inom det här utbildning aktuella området. Detta bör ses mot bakgrund av att hithörande företag arbetat en tid med exportproblem och nu ofta befinner sig i ett besvärligt expansionsskede, varvid utbildning sbehovet aktualis erat s.

BII:2l

Tabell 4. 1.3 Medelvärdernas variation m. h. t. befattnings- WP

Befattnings- Delämnesalternativ inom kategori I typ A B C D E F tvn 1,3 1,2 1,6 1, 1,5 1,4 2Markn.för.ch 1,5 1,6 _2_,_§ 1, 1,5 1, 3Exportch. 1,4 1,5 1,8 1, 1,3 1, 5Exportresande 1,1 1,2 _2,_8 1, 1,2 1, öExportkorr. 1,3 1,7 1,3 1,2 1,3 1, 7Stabspers.exp0rt 1,2 1,2 1,7 1,6 1,6 1, 8Övriga 1,7 1,8 1,6 1, Lz 1,1

Kommentarer: Beträffande befattningskategorier synes det största utbildningsbehovet upplevas av marknadsföringscheferna (pos. 2), exportcheferna, (pos. 3) samt personal i annan befattning (pos. 8). Det svagaste intresset för utbildning visar här befattningsgrupperna VD (pos. 1), exportresande, (pos. 5) samt exportengagerad stabspers0nal (pos. 7). Delämne C - Internationella betalningssystemet och va1utaprob1em har tilldragit sig ett markant högre intresse från befattningskategorierna marknadsföringschef och exportresande.

Tabell 4. 1.4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupp

7 Lätt verkstadsind. 1, 3 1,3 _L_2 Lö 1, 7 1,4 8 Tung verkstadsind. 1,3 1,3 1,7 1,5 1,3 1,3 9Div.(fritid,guld, 1,2 1,2 1,3 1,3 1,2 1,2 silver) Kommentarer: Det största intresset för huvudkategori I upp-

visar branschgrupp 4 - papper/massa och grupp 5 kemisk/

teknisk. Därtill kommer att grupp 7 - lättare verkstads-

BII:22

industri uppvisar ett stort intresse för finansierings- och valutaproblem, d. v. s. alternativen C och D. Samma förhållande gäller i viss mån för branschgrupp 6 - stål/metall. En intressant avvikelse svarar grupp 2 - textil/konfektion för. De har markerat ett mycket stort intresse för alternativ E - Internationella organisationer för befrämjande av handel.

Huvudkategori II - Val av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik Detta ämnesområde har generellt sett tilldragit sig ett mycket stort intresse, vilket framgår av efterföljande tabell. Tabell 4. 2 Personlig vidareutbildning m.h.t. val av exportmarknader och därmed förknippad analysteknik

Medelvärde Alt. A - Exportverksamhetens förutsättning- 1,65 ar, syften och organisation m. h. t. det egna företaget Alt. B - Bedömningskriterier vid val och 1, 96 prioritering av exportmarknader Alt. C - Marknadsanalys av nuläget: efter- 2, 08 frågans storlelmolika marknadssegment, distributionskanaler och marknadsandelar

lämpliga produkt-/marknadskombina tioner och däremot svarande exportvolymer Alt. H - System för löpande planering, över- 1, 75 vakning och kontroll av exportansträngningarna Kommentarer: Alla angivna delämnen har av respondenterna bedömts som intressanta. Det största intresset har gällt alternativen B - Bedömningskriterier vid val av export-

BIl:23

marknad, C - Marknadsanalys av nuläget, D - Konkurrentanalys samt E - Prognosteknik.

Variationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch och befattning Nedan lämnas i tabellform en översikt av de skillnader som noterats mellan befattningshavare inom företag av olika storlek, branschtillhörighet, exportandel samt från respondenter med olika befattning stype r . Tabell 4. 2.1 Medelvärdenas variation m. h. t. företagsstorlek

Tabell 4. 2. Z Medelvärdenas variation m. h. t. exportandel

Exportandel Delämnesalternativ inom kategori II iprocent A B C D E F G H 0 - 5% 1,8 2,1 Li 1,9 1,8 1,8 Å,_0 1,7 6- 10% 1,7 2,3 1,7 1,7 1,6 1, 1,1 1, 11- 25% 1,5 2,0 2,0 i 2,0 1 1,6 1. 26 - 49% 1,9 1,9 1,8 1,7 i 1, 1,8 1. 50%- 1,4 1,7 2,1 1,8 1,9 1,5 1,6 1,

Kommentarer: De större företagen, med i allmänhet stor exportandel, tycks vara mer intresserade av organisatoriska t. ex. - för Övervakning problem system löpande planering, och kontroll (delämne H), prognosteknik (E), konkurrentanalys De mindre företagen med mindre exportandel däremot vara mera intresserade av frågor såsom betycks vid val av exportmarknader (B), markdömningskriterier nadsanalys (C), risker och riskkalkylering samt lönsamhetsoptimering

Bll:24

Tabell 4. 2. 3 Me delvärdenas variation m. h. t. befattningstyp

Befattnings- Delämnesalternativ inom kategori II typ A B C D E F G H IVD 1,4 1,6 2,2 1,8 1,5 1,8 1,7 1,6 2 Markn.för.ch. 1, 2,0 1,6 241 _2_,_2 _1_,_2 1,8 Q 3Exportch. 1, 1,8 1›9 1,9 1,9 1,5 1,5 1,6 5 Exportresande 1, 2_,__8_ 2 8 1,7 2,1 1,1 1,3 1,4 éExportkorr. 1, 1,5 1,1 L; 2,_5 1,4 1,7 1,6 7 Stabspers. export 1, 24A 1, 7 1, , 1, 7 2,_3 _2_,_g 8Övriga 1,9 2,0 Å,_3 2,0 , 1,6 1,5 1,6

Kommentarer: Den befattningskategori som tycks uppleva det största behovet av vidareutbildning inom ämneskategori II är marknadsföringscheferna (pos . 2). Efter denna kategori följer i turordning exportresande (5), exportkorresp0ndent (6) samt exp0rtengagerad stabspersonal Även befattningsklass 8 anan befattning har uppvisat ett starkt utbildningsintre s se. Då denna grupp är relativt heterogen är det dock svårt att dra några bestämda slutsatser av siffrorna.

Tabell 4. 2. 4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupp

Bransch- Delämnesalternativ inom kategori II rupp A B C D E F G H 1 Livsmedel 1 2,0 1,9 1,7 2,_0 , 1,7 1,8 2 Teko 1, ;,_3 §43 2,1 g , 1,7 1,7 3Trä 1, 1,7 2,2 1,5 1,7 1, 1,6 1,2 4 Papper/massa 1, 1,8 1,9 2,1 _2,_2 1, 1,9 2,0 5 Kem./tekn,/g1as 1, 2,1 2,2 245_ gå 1,8 _2_,Q 2_,_1 6 Stål och metall 1, Å,_3 _2,__3_ 2,3 2,1 1, 1,9 1, 7 7 Lätt verkst. ind. 1, 2_,§ _2_,_4 , 1,8 1,5 1,8 1,5 8 Tung verkst.ind. 1, 1,6 1,6 , 1,9 1,9 1,5 1,8 9 Div.(fritid,guld, 1, 1,6 1,7 , 1,5 1,6 1,4 1,3 silver) Kommentarer: Av tabellen framgår att några större skillnader inte existerar mellan de olika branschgrupperna. Dock kan nämnas att grupp 8 - tyngre verkstadsindustri, - trägrupp 3 samt 9 - gu1d- silver, fritid, diverse visat ett något mindre intresse för utbildning inom här aktuella delämnen än andra branscher.

BII:25

Huvudkategori III - Val mellan olika exportarrangemang för att nå respektive exportmarknad Intresset för i kategori III ingående delämnen har varit relativt litet.

Tabell 4. 3 Personlig vidareutbildning m.h .t.val mellan olika exportarrangemang för att nå respektive exportmarknad

Medelvärde Alt. A - Export från hemmamarknad 1, 56 - - (egen regi agent handelshus) Alt. B - Export via utländsk agent 1,66 Alt. C - Export via eget utländskt dotter- 1, 50 bolag (försäljning/tillverkning) Alt. D - Export via olika former av 1,43 joint venture Alt. E - Försäljning av licenser 1,41 Alt. F - via samdistribution - Export 1, 54 exportsamverkan

Kommentarer: Av tabellen framgår att alternativen A - Export från hemmamarknad, B - Export via utländsk samt agent F - Export via samdistribution exportsamverkan är de som tilldragit sig det största intresset.

Variationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch, befattning Nedan lämnas i tabellform en översikt över de skillnader, som föreligger mellan svar från företag av olika storlek, exportandel och bransch samt från respondenter med olika befattning. Tabell 4. 3.1 Medelvärdenas variation m.h. t. företagsstorlek

BII:Z6

Tabell 4. 3. Z Medelvärdenas variation m. h. t. exportandel Exportandel Delämnesalternativ inom kategori III iprocent A B C D E F 0- 5% 1,9 1,8 1,3 1,2 1,1 _2_,_0 6- 10% _2_,_3_ _2_,_1 1,4 1,4 1,2 1,5

stående material. Mindre företag och företag med mindre exportandel tycks dock anse att alternativ A -Export från hemmamarknad, B - Export via utländsk agent samt F via samdistribution - de Export exportsamverkan utgör intressantaste delämnena. Detta kan vara en följd av att de mindre företagen ofta står i början av sin exportkarriär.

Tabell 4. 3. 3 Medelvärdenas variation m. h. t. befattningstyp

Befattnings- Delämnesalternativ inom kategori III typ A B C D E F lVD 1,5 1,6 1,4 1,3 1,2 1,7

2 Markn.för.ch. i 1,6 i 1,5 _1_,_7_ _lJ

3Exportch. 1,3 1,5 1,7 , 1,6 1,3 5 Exportresande 1,3 1,3 1,3 2,4 1,1 6 Exportkorr. 1,6 i 1,1 , 1,0 1,4 7Stabspers.export 1,0 1,1 1,5 1, 1,2 1,6 8Övriga 1,8 1,8 1,5 1,3 1,2 1,4

Kommentarer: Marknadsförings- och exportchefer förefaller liksom för kategori I att vara mer intresserade av vidareutbildning än övriga befattningskategorier. För befattningskategorin exportkorrespondent (klass 6) note ras en kraftig markering av intresse för delämne B - Export via utländsk agent. Detta kan synas naturligt med tanke på en exportkorrespondents normala arbetsuppgifter .

BII:Z7 Tabell 4. 3. 4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupg Bransch- Delämnesalternativ inom kategori III

7 Lätt verkst. ind. 1, 3 1,4 1, _1_,_9 LLQ 1, 8 Tung verksLind. 1,1 1,5 1, 1, ,3 1,3 9 Div.(fritid,guld, 1,6 1,4 1, 1,0 1,2 1,1 silver)

Kommentarer: Branschgrupp 5 - kemisk-teknisk industri uppvisar liksom tidigare stort utbildningsintresse. Grupp 1 - livsmedel har särskilt markerat intresse för delämne A - från hemmamarknad och Export B - Export via utländsk agent. sistnämnda förhållande gäller även för branschgrupp 2 - Textil-konfektion. Av intresse kan också vara att framhålla det intresse som branschgrupp 7 - lättare . verkstadsindustri visat för alternativen D - Export via joint ventures samt E - Försäljning av licenser. Slutligen kan nämnas att branschgrupp 8 - tung Verkstadsindustri samt 9 - guld, silver, fritid, m. m. liksom tidigare uppvisar lågt intresse för utbildning.

BII:28

Huvudkategori IV - Val av produkt pris, kanal och övriga konkurrensmedel för en given exportmarknad Allmänt sett har kategori IV tilldragit sig ett större intresse än övriga ämneskategorier. I efterföljande tabell återges medelvärden för de olika delämnena inom huvudkategori IV.

Tabell 4.4 Personlig vidareutbildning m. h. t. val av produkt, pris, kanal och övriga konkurrensmedel för en given exportmarknad

Medelvärde Alt. A - Behov av marknadsmässig produkt- 1, 55 anpassning eller produktutveckling Alt. B - Förpackningen i en främmande miljö 1,34 (form, färg, funktion etc.) Alt. C - Varunamn och varumärken i främ- 1, 34 mande miljöer Alt. D - Prissättning, rabatter, kreditvillkor 1,84 etc.

Alt. E - Val av distributionskanaler/- system i, 89

inom exportmarknaden Alt. F - Tekniska serviceåtaganden; reserv- 1,34 delshantering etc. Alt. G - Övriga konkurrensmedel; reklam, 1,66 SP, personlig försäljning etc. Alt. H - Konkurrensmedelskombinationens 1,38 storlek och avvägning Alt. I - Systematisk marknadsföringsplane- 1,69 ring (för marknaden ifråga)

Kommentarer: Av ovanstående tabell framgår att framför allt alternativen D - Prissättning, rabatter, kreditvillkor etc. , E - Val av distributionskanaler/distributionssystem inom exportmarknaden, G -Övriga konkurrensmedel samt I - Systematisk marknadsplanering varit av påtagligt intresse i jämförelse med övriga delämnen.

Bllz29

r ör orl k x ort n l bransch och befattning I efterföljande tabellform lämnas en översikt över de skillnader som noterats mellan inkomna svar från företag av olika storlek, bransch, exportandel samt från respondenter med olika befattning.

Tabell 4.4. 1 Medelvärdenas variation m. h. t. företagsstorlek Stor- Antal Delämnesalternativ inom kategori IV leks- anställklass da A B C D E F G H I 1 1-49 1,5 1,4 1,4 1,8 2,1 1,4 1, 1,3 1,5 2 50-1991,5 1,2 1,2 1,8 1,6 1, 1, 1,3 1,7 3 200-4991,6 1,5 1,4 1,8 1,7 1, 1, 1, 1,9 4 500- 1,7 1,3 1,3 1,8 1,7 1, 1, 1,6 2,2

Tabell 4.4.2 Medelvärdenas variation m.h. t. exportandel

Exportandel Delämnesalternativ inom kategori IV iprocent A B C D E F G H I 0-5% 1,4 1,4 1,4 1,9 __2,_3_ 1,2 1, 1,4 1,5 6- 10% 1,2 1,8 1,5 2,1 1,7 1,1 1, 1,1 1,3 11-25% 1,8 1,3 1,5 2,3 2,2 1, 1,9 1,5 _1_,_8 26-49% 1,7 1,3 1,2 1,7 2,0 1, 1,6 1,2 i 50%- 1,5 1,2 1,2 1,6 1,4 1,1 1,6 1, 1,7

Kommentarer: Mindre företag, oftast med mindre exportandel, tycks vara speciellt intresserade av delämne D -prissättning. rabatter, kreditvillkor, etc. och E -Val av distributionekanaler/-system. För de större företagen gäller att framför allt alternativ I - Systematisk marknadsföringsplanering varit av betydligt större intresse än för de mindre och medelstora företagen.

BII:30

Tabell 4. 4. 3 Medelvärdenas variation m. h. t. befattningstyp

Befattnings- Delämnesalternativ inom kategori IV tVD A B C D E F G H I 1 VD 1,3 1,1 1,1 1, 1,9 1,1 1,4 1,1 1,2 Z Marknfönch. 1,8 1,3 1,3 1, L; l,_5 _1_,_§_ 1,1 _2_,_1_ 3 Exportch. 1,6 1,4 1,2 1, 1,5 1,2 1,6 1,3 1,7 5 Exportres. 1,3 1,1 1,8 1, 1,4 1,0 1,4 1,2 Q 6 Exportkorr. 1,4 1,6 1,3 1, 1,4 1,8 1,4 1,5 1,3 7 Stabspers. 1,2 ä_ L_Z 1,4 1,7 1,0 ÅLQ l,_8 1,7 export 8 Övriga 1,7 1,3 1,4 2,1 2,0 1,2 2,0 1,4 1,9

Kommentarer: Förutom tidigare nämnda befattningskategorier med stort utbildningsintresse, d. v. s. marknadsföringschef (pos. Z) samt exp0rtchef (3), tycks här även exportengagerad stabspersonal, (7) vara aktuell med speciellt intresse för ämnena ll B och C Förpackning .. samt Varunamn och varumärken i främmande miljöer samt G - Reklam, SP etc. .

Tabell 4.4. 4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupp

4 Papper/massa 1,9 1,6 1,5 1,9 1,8 1,3 1,9 1,6 ,1 5 Kem./tekn./gl.1,6 1,4 1,3 1,8 2,3 1,4 2,3 , 1, 6 Stål o.meta11 1,0 1,2 1,2 2,1 1,8 1,3 1,7 1,6 2,

guld, silver)

Kommentarer: Av tabellen framgår atttexti1-konfektion (branschgrupp 2) för delämne A - Behov av marknadsmässig produktanpassning uppvisar ett markant större intresse än övriga branschgrupper. För alternativ C - varunamn och varumärken i främmande miljöer markerar branschgrupp 1 - livsmedel ett speciellt intresse. Ett ganska stort intresse

BII:3l

visar 8 tyngre Verkstadsindustri med avseenbranschgrupp inom delämne F - Tekniska serviceåtagande på utbildning etc. . I övrigt redovisar branschden, reservdelshantering 3, 8 och 9 lågt intresse för vidareutbildning. grupperna

Huvudkategori V - Att arbeta i främmande miljöer (inkl språk!

intresse ur Kategori V har allmänt sett tilldragit sig ett ringa Observeras bör att denna egentvidareutbildningssynvinkel. är indelad i tre ämnesområden, dels ett avseende språk, ligen kommersiella dels dels ett gällande kulturmönsters betydelse, förhållandena i namngivna länder och länderområden. Närmare lämnas i nedanstående tabell. detaljer

m. h. t. att arbeta i Tabell 4. 5 Personlig vidareutbildning främmande- miljöer

Medelvärde

Alt. A - språkkunskaper, språk- 2.00 Språk, problem och utbildningsmöjligheter

B - Kulturmönster, religiösa och andra 1,25 _ Alt. föreställningar och deras kommersiella betydelse

Alt. C - Levnadsstandard, inköps- och kon- 1,40 sumtionsvanor samt dessas orsaker och effekter

Alt. D - till olika ursprungsländer 1, 37 Attityder t ex till Sverige, svenska produkter, svenskar och andra företeelser t ex svenska och amerikanska multinationella företag

Alt. E - Politiska konstellationer, andra 1,37 maktcentra, politisk instabilitet och hur man bör förhålla sig m. h. t. dessa Alt. F - Infrastruktur: tillgängligt trans- 1,45 portnät, mediatillgång, tillförlitliga informationskällor m. m.

Alt. G - Tips för assimilering och anpassning 1, 37 till främmande exportmiljöer

Alt. H - Praktikfall på framgångsrika resp. 1, 48 misslyckade försök till anpassning till främmande miljöer

BII:32

Genomgång av specifika politiska, ekonomiska, kulturella och kommersiella förhållanden m. m. på följande marknadsområden: Medelvärde Alt. I - EG - EEC 343 Alt. J - Nord-Amerika 1,41 Alt. K - Latin-Amerika 1, 35 Alt. L - Australien -

Alt. P - Öststaterna L,_§_5_ Alt. Q - Norden (exkl. Sverige) _1__,_5_§

Av tabellen framgår framför allt det stora intresset för alternativ A - Språk, språkkunskaper. För övrigt tycks deltagande företag och respondenter ha ett ringa intresse för kulturmönster, levnads- och andra förhållanden i mottagarlandet. Beträffande de länderorienterade avsnitten gäller att störst intresse noterats för alternativen I - EG - EEC, M - Japan samt P - Öststaterna. Även för alternativet Q - Övriga Norden har respondenterna, speciellt inom företag med under 200 anställda, markerat visst intresse.

Variationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch och befattning Nedan lämnas i tabellform en översikt över de skillnader som konstaterats mellan svar från företag av olika storlek, bransch, exportandel samt från respondenter med olika befattning. Tabell 4. 5. 1 Medelvärdenas variation m. h. t. företagsstorlek

Storleks- Antal Delämnesalternativ inom kategori V klas s anställda A B C D E F G H

BII:33

Stor- Antal Delämnesalternativ (forts.) leks- anställklass da I J K L M N O P Q 1 1-49 1,7 1.4 1,4 1,2 1,5 1,3 1,4 1,6 1,6 2 50-1991,7 1,3 1,2 1,2 1,6 1,3 1,6 1,7 1,7 3 200-4991,9 1,5 1,4 1,3 1,7 1,5 1,7 1,8 1,3 4 500- 1,7 1,4 1,4 1,2 1,5 1,4 1,4 1,6 1,3

Tabell 4.5.2 Medelvärdenas variation m.h.t. exportandel

Exportandel Delämnesalternativ inom ämneskategori V iprocent A B C D E F G H 0 - 5% 1,9 1, 1, 1, 1,4 1,9 1,6 1,7 6- 10% 2,1 1, 1,4 1, 1,3 1,1 1,1 1,1 11- 25% ,0 1, 1,5 1,6 1, 1, 1,5 1, 26-49% 2,5 1,4 1, 1,5 1, 1, 1, 1,4 50%- 1,8 1,1 1,2 1,2 1,2 1, 1,2 1,3

Exportandel Delämnesalternativ (forts.) iprocent I J K L M N O P Q 0 - 5% 1,8 1, 1,3 1,2 1, 1,0 1,1 1,2 1, 6 - 10% 2,1 1,4 1,1 1,1 1,6 1, 1,4 1,7 1, 11- 25% 2,1 1, 1,1 1, 1, 1, 1, 1, 1, 26-4970 1.9 1, 1, 1. 1›4 1. 1. 1, 1, 5070- 1,4 1, 1, 1,2 1, 1,4 1, 1, 1,

Kommentarer: Av tabellerna framgår att de stora företagen i klass har angivit ett något större ut- 3 (200-499 anställda) bildningsbehov än övriga företag. (En avvikelse från detta mönster noteras dock för alternativ Q -Övriga Norden, där de minsta storleksklasserna ansett sig ha ett större utbildningsbehov än övriga företag. ) M. h. t. exportandel visar det sig att företag med den största exportandelen (över 50% av totalomsättningen) uppvisar det minsta behovet av vidareutbildning rörande språk och främmande miljöer. (Alternativen J - Nord-Amerika, K - Latin-Amerika, O - Mellersta Östern och P - Öststaterna utgör undantag från denna regel.)

BII:34 Tabell 4. 5. 3 Medelvärdenas variation m. h. t. befattningstVp

6 Exportkorr. 2,4 1,0 1,3 1,1 1, 1,2 1,1 1,2 7 Stabspers. 1,5 1,5 1,1 1,1 1,0 2,2 2,0 1,3 export

7 Stabspers. 1,5 1,7 1,2 1,1 1, ,1 1,1 1,4 1, export 8Övriga 1,8 1,4 1,2 1,2 1,6 1,1 1,2 1,3 1,5

Kommentarer: Förutom de kategorier som redan tidigare visat sig ha ett stort intresse för utbildning gäller här att befattningstyp 7 - exportengagerad stabspersonal visat ett påfallande högt intresse för alternativ F - Infrastrukturz tillgängligt transportnät, mediatillgång, tillförlitliga informationskällor m. m. , vilket kan vara naturligt med tanke på en stabsfunktions huvudsakliga sysselsättning med informationsinsamling och -bearbetning. Något mera förvånande är intresset för delämne G - Tips för assimilering och anpassning till främmande exportmiljöer. Exportresanden (5) dokumenterar stort intresse för olika länderområden, såsom Nord- och Latin-Amerika, Mellersta Östern samt Öststaterna.

BII:35 Tabell 4. 5.4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupp Bransch- Delämnesalternativ inom ämneskategori V A B C D E F G H grupp

2,1 1,3 1,6 1,6 1, 1, 1, 1, 4Papper/massa 1,3 1,3 1, , 1, 1, 1, 5 Kem/tekrL/glas 2,0 6Stål o.metall 2,1 1,1 1,2 1,3 1,4 1, 1, 1, 7Lätt verkstind. 1,5 1,3 1,1 1, ,4 1,7 1, 1,4 8 Tungverkstind. 2,3 1,2 1,3 1, , 1,1 1, 1,

9Div. 62,3 1,2 1,4 1, 1, 1,1 1,1 1,0

(fritid, guld, silver)

Bransch- Delämnesalternativ (forts.) I J K L M N O P Q grupp lLivsmedel i _ZJ 1, 1, M 1,3 1,3 1,5 1,0 Z Teko 1,6 1,2 1 1,3 1,3 1,3 1,4 1,5 1, 3 Trä gg 1,4 1, 1,1 gg 1,1 1,3 1,2 1, 4 Papper/massa 2,0 1,3 1, 1,3 1,0 1,4 1,4 1,6 1, 1,5 1,1 1, 1,5 1, 2_,q 1,9 1, 5Kem./tekn./g1as2+1 6Stål o.meta11 1,8 1,6 1, 1,1 1,2 1, 1,6 L_0_ 1, 7 Lätt verkst.ind.1,5 1,7 1 1, 1,5 1, 1,5 1,6 1, verkst.ind1,6 1,1 1, 1,2 1,3 1, 1,7 1,6 1. 8Tung 9Div. 1,6 1,4 1,1 1,1 1,2 1, 1,1 1,6 1, (fritid, guld. silver)

Kommentarer: Tidigare tendenser bekräftas här. Branschgrupperna 8 och 9 är således, liksom tidigare, de som uppvisar minst intresse för vidareutbildning. Några punktobservationer bör även för övriga branschgrupper. Branschgrupp 1 göras livsmedel visar ett påfallande starkt intresse för delämne C - Levnadsstandard, och konsumtionsvanor, I- EG-EEG, inköp- J - Nord-Amerika samt M - Japan. Branschgrupperna 3 träindustri samt 5 kemisk-teknisk industri uppvisar bl. a. stort intresse för delämnen I och M, d. v. s. EG - EEC och kan påpekas att branschgrupp 6 - stål och Japan. Slutligen metall visar större intresse än övriga för alternativ P - Öststaterna.

BII:36

Huvudkategori VI - Exportteknik (hantering av dokument och fysiska produkter, procedurer m. m.

De flesta delämnen inom kategori VI har varit ungefär lika attraktiva ur respondenternas synvinkel. Detta framgår av nedanstående tabell. Tabell 4. 6 Personlig vidareutbildning m. h. t. exportteknik (hantering av dokument och fysiska produkter, procedurer m. m. )

Medelvärde Alt. A - - 1, 56 Statliga regleringar lagstiftning (krav på kompensationsaffärer etc. l Alt. B - Tullar och icke-tariffära hinder 1, 54 Alt. C - krediter - Exportfinansiering: factoring i försäkringar Alt. D - - 1, 36 Beskattning transfereringar Alt. E - Valutaförhållanden - terminsaffärer Lä Alt. F - Transport- och speditionsfrågor 1_,_§_§ Alt. G - Exporthanteringens rättsfrågor 1, 52 Alt. H - Statshandelsländer 1, 46 Alt. I - Promotioninsatser (mässor - mäss: 1,44 deltagande, reklammedia etc.)

Kommentarer: Av tabellen framgår att om några delämnen skall markeras så är det alternativen C - exportfinansiering, E - valutaförhållanden - terminsaffärer samt F - transportoch speditionsfrågor, vilka erhållit ett något högre värde än övriga alternativ.

Variationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch och befattning På efterföljande sida lämnas en översikt över de speciella skillnader som konstaterats mellan inkomna svar från företag av olika storlek, branschtillhörighet, exportandel samt från respondenter med olika befattningstyper.

BII:37

Tabell 4. 6. 1 Medelvärdenas variation m. h. t. företagsstorlek

Stor- Antal Delämnesalternativ inom huvudkategori VI leks- anställklass da A B C D E F G H I

1 1-49 1,6 1,5 1,7 1, 1,6 1,7 1,5 1,5 1,5 2 50-199 1,5 1,5 1,6 1, 1,5 1, 1,5 1,4 1,4 3 200-4991,7 1,2 1,9 ,4 1,2 14 1,7 ,6 1,4 4 500- 1,4 1,5 1,5 1,2 1,4 1, 1,4 1,3 1,4

Tabell 4. 62 Medelvärdenas variation m. h. t. exportandel

Delämnesalternativ inom huvudkategori VI Exportandel A B C D E F G H I iprocent 0-570 1,5 1,6 1,5 1,3 1,4 1,5 1,4 1,2 1, 6-l0% 1,3 1,5 1,3 1,2 1,9 1,6 1,5 1,4 1,4 11-2570 Lä _2›_° LA LJ M M9 LJ 1›_6 1» 26-49% 1,3 1,5 1,7 1,1 1,5 2,_0 1,7 1,5 1, 50%- 1,6 1,3 1,6 1,0 1,6 1,3 1,4 1,5 1,3

Kommentarer: Av tabellerna framgår att samma tendens som fanns noterat för V även här. Sålunda ämneskategori gäller visar i klass 3 och de med exportandel från 11-25% företagen det största intresset för vidareutbildning.

Tabell 4. 6. 3 Medelvärdenas variation m. h. t. befattningstyp

Delämnesalternativ inom huvudkategori V Befattningstyp A B C D E F G H I

1VD 1,4 1,5 1,4 1,4 1,5 1,4 1,4 1,2 1, 2Marknför.ch1,5 1,6 1,9 1,5 1,7 1,9 1,6 1,7 1, 1,4 1,5 1,6 1,2 1,4 1,3 1,5 1,5 1, 3Exp0rtch. 2,6 1,2 2,8 1,1 2,6 1,1 1,9 2,6 1,1 5Exportres. 1,3 1,3 1,2 1,1 1,8 1,4 1,4 1,6 1,1 öExportkorr. 1,2 1,3 1,7 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,3 7Stabspers. export 1,8 1,4 1,6 1,4 1,5 1,7 1,5 1,5 1,6 8Övriga

Kommentarer: Med hänsyn till befattning noteras att typ 5 exportresande samt 2 - marknadsföringschef uppvisar största Det i tidigare avsnitt starkt proutbildningsintresset. filerade för befattningstyp exportchef har utbildningsbehovet här skiftat till exportresande.

BII:38 Tabell 4. 6.4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupp Bransch- Delämnesalternativ inom huvudkategori VI

4Papper/massa 1,4 1, 1, 1,4 1, 1, 1,5 1,4 1,2 5Kem./tekn. 1,8 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1,5 1, 6Stål 0.metal1 1,6 1,5 1,5 1,2 1,7 1,7 1,6 1,5 1, 7 Lätt verkst. 1,9 1, 1, 1, 1,7 1, , 1,7 1, md. 8 Tung verkst. 1,2 1, 1, 1, 1,3 1, 1, 1,2 1, 9 Div.(fritid, 1,5 1, 1,6 1,3 1, 1, 1,4 1,3 1,7 guld, silver)

Kommentarer: Det mest markanta draget i ovanstående tabell är att branschgrupp 2 - textil-k0nfektion uppvisar ett så starkt markerat utbildningsbehov för i stort sett samtliga delämnen inom denna ämnesgrupp.

Huvudkategori VII - Diverse andra exportanknutna frågor

Inom denna kategori VII har några av delämnena tilldragit sig ett ganska stort intresse, vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell 4. 7 Personlig vidareutbildning m. h. t. diverse andra exportanknutna frågo r

Medelvärde Alt. A - Val av inköpskällor och produktions- 1, 19 lokalisering Alt. B - Juridiska aspekter konkurrenslag- 1, 58 stiftning , agentavtal etc. Alt. C - Det lilla företagets speciella export- 1, 94 problem Alt. D - Organ för hjälp med fakta (data, 1, 67 bestämmelser m. m.) Alt. E - Organ för rådgivning rörande före- 1, 51 tagets beslutsproblem i samband med export

Av ovanstående tabell framgår att alternativ C - det lilla företagets speciella exp0rtproblem varit av stort intresse. Därefter följer alternativen D - organ för hjälp med fakta samt B - juridiska aspekter.

BII:39

yariationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch och befattning Nedan lämnas en översikt över de speciella skillnader som funnits mellan inkomna svar från företag av olika storlek, bransch, exportandel samt från respondenter med olika befattning. Tabell 4. 7. 1 Medelvärdenas variation m.h. t. företagsstorlek

Storleks- Antal Delämnesalternativ klass anställda A B C D E

Tabell 4. 7. Z Medelvärdenas variation m. h. t. exportandel Exportandel Delämnesalternativ iprocent A B C D E

nativen C - det lilla företaget speciella exportproblem, D - organ för hjälp med fakta samt E - organ för rådgivning utgjort de alternativ som framför allt tilldragit sig de mindre företagens intresse.

Tabell 4. 7. 3 Medelvärdenas variation m. h. t. befattningstyp

Befattnings- Delämnesalternativ

1,5 1,6 _2_,_Ã 1,9 1,6 8Övriga

BII:4O

Kommentarer: Befattningskategorin VD har visat påtagligt intresse för alternativen C - det lilla företagets exportproblem och D - organ för hjälp med fakta. Orsaken till detta är att de i urvalet ingående fram- VD-respondenterna för allt representerar mindre företag.

Tabell 4. 7.4 Medelvärdenas variation m. h. t. branschgrupp

Branch- Delämnesalternativ

visar större intresse än övriga branschgrupper för delämne C - det lilla företagets speciella En anexportproblem. ledning till detta kan vara att flertalet av de företag som ingår i de nämnda branschgrupperna utgör mindre företag. Jämför urvalsmatris en sid.

5:4 Deltagande i företagsexterna och -interna kurser (Uppgift Z och 3 i frågeformuläret)

Generellt kan sägas att den större delen av respondenterna inte deltagit i någon form av här aktuell under utbildning de senaste två åren. Antalet noterade i externa deltaganden kurser var ungefär 110 stycken (39% av antalet respondenter) samt 20 stycken deltaganden i företagsinterna kurser (7% av antalet Vidare bör märkas respondenter). att några respondenter svarat för flera kursdeltaganden. Ca 2/3 av den exportengagerade personalen har således inte i någon deltagit kurs i internationell under de senaste två marknadsföring åren och endast var 19:e har deltagit i en företagsintern kurs.

BII:41 Externa kurser - inriktning Rangordningen av de vid kurserna förekommande ämnesområdena var följande: Antal svar

länder etc. Försäljningsteknik 6 6. Licensförsäljning Övriga delämnen har nämnts så sällan att de icke specialredovisas i detta sammanhang. Exportteknik och internationell marknadsföring är begrepp som delvis täcker varandra när respondenten här själv fått definiera innehållet i genomgångna kurser.

Företagsexterna kurser - kursarrangör och kursnytta Nedan anges de mest anlitade kursarrangörerna i rangordning samt den nytta, som respondenterna anser sig ha haft av deras kurser. A.nta1 Rang- Nytto- Kursarrangör ordnin 8 S_ bedömnin 8 s_ svar

(Bryssel) Merkuriinstitutet 5 x) 3 1, 9 Exportskolan 20 4 , 1 IFL 7 5 , 1 SIFU-enheten 5 x) 6 , Sveriges Marknadsförbund 5 x) 7 , (mindre än Övn g a 4 svar per arrangör)

Övriga kursarrangörer har fått så få svar att de inte medtas i ovannämnda uppräkning. För nyttobedömningen gäller att ett lågt värde (minimum = 1,00) utgör ett bättre betyg än ett x) Få observationer. Motiverar försiktig tolkning. xx) Bästa tänkbara värde = 1, O. Sämsta tänkbara värde = 4, 0.

BII:42

högt värde (maximum : 4, 00). Av detta framgår att deltagande respondenter i genomsnitt ansett sig ha haft stor nytta av genomgångna kurser. Samtliga kursarrangörer ligger i intervallet 1, 5 - 2, 5 på bedömningsskalan.

Företagsexterna kurser - kursernas längd Om företagsexterna kurser indelas med hänsyn till uppgiven kurslängd i antal timmar kan följande grupper särskiljas:

Av ovanstående framgår att de vanligaste formerna med avseende på kursernas längd har varit endagarskurser, 2-3 dagarskurser samt enveckorskurser. Spridningen har dock varit stor. Bland svaren återfinnes allt från halvdagskurser (3-4 timmar) till omfattande heltidsutbildning (5-6 månader), ofta vid utländska skolor. Beträffande kursnyttan bör påpekas att siffrorna inte kan ge någon bild av det mycket heterogena kursutbudet. En mera omhar därför genomförts baserad på

fattande undersökning

intervjuer med deltagare i vissa av dessa kurser. Resultatet återfinnas i utredningens huvuddel, avsnitt 5. 6.

Företagsinterna kurser - inriktning och nytta

Det vanligaste delämnet har här varit Försäljningsteknik. (Företags1ednings- och planeringsfrågor utgör en samman-

BII:43

slagning av flera olika delämnen). Medelvärdet för dessa företagsinterna kurser med hänsyn till nytta är 2, 0 , vilket innebär att respondenterna i allmänhet anser sig ha haft stor nytta av denna utbildning. Någon signifikant skillnad m. h. t. nyttan av företagsinterna och företagsexterna kurser har inte kunnat konstateras.

Företagsinterna kurser - kursernas längd Beträffande kursernas tidsmässiga omfattning kan man särskilja följande grupper: Omfattning Antal svar I procent

Av uppställningen framgår att det huvudsakligen är korta endagskurser, exempelvis försäljningskonferenser, som behandlat frågor inom ämnesområdet internationell ma rknadsfö ring .

5:5 Hinder för kursdeltagande: Uppträdande hinders frekvens och vikt De faktorer som ansetts såsom tänkbara hinder för kursdeltagande framgår av nedanstående uppställning. Kvantifiering av svarsalternativen har före medelvärdesberäkningen skett enligt följande: mycket stort hinder (värde = 1), ganska stort hinder (värde = 2), ganska litet hinder (värde = 3) samt inget hinder (värde = 4). Svarsalternativet vet ej har uteslutits vid medelvärdesberäkningen. (Nedanstående medelvärden återspeglar således frekvensen svar för varje svarsalternativ gånger detta alternativs värde dividerat med antalet svar. Lågt medelvärde anger således stort hinder).

BII:44

Alt. Problem eller hinder Medelvärde Rangordn. efter svårighetsgr. A - Känner relativt 3. 38 7 personligen dåligt till existerande kurser

B - Finns för få bra kurser 2, 62 3

att det är onödigt att jag reser på kurser G - Inte längre van att sitta 3, 77 10 på skolbänken H - Kurserna tar inte sikte på 2, 32 2 företag av vår storlek eller med vår typ av produkt I - Känner inte med 3,48 8 samhörighet kursdeltagare från företag av annan storlek J - Kursen hålles 3, 28 6 på främmande språk

Av tabellen framgår att alternativen E - inte tid . . . , H kurserna tar inte sikte på företag av vår storlek.. . , B för få bra kurser och C - höga kursavgifter utgör de faktorer, som upplevs som mest allvarliga.

Variationer m.h.t. företagsstorlek, exportandel, bransch och befattning Nedan lämnas en översikt över de variationer som noterats i upplevelsen av olika hinders gravhet m. h. t. företagsstorlek, branschtillhörighet, exportandel samt m. h. t. respondenter med olika befattningar.

BII:45

Tabell 5.1 Variationer i upplevda hinder m.h. t. företagsstorlek (Lågt värde : stort hinder)

Stor- Antal Alternativa hinder leks- anställ- A B C D E F G H I klass da 1 1-49 3,3 2,3 2,6 3,0 1,8 3,6 , 2,1 3, 2 50-199 3,6 3,2 3,2 3,1 1,9 3,4 2,3 3, 3 200-499 3, 2,9 3,3 3,3 2,0 , ,9 2,7 , 4 500- 3, 2,5 3,3 3,5 2,3 , ,9 2,7 ,

Tabell 5. Z Dito m.h. t. exportandel

Alternativa hinder Exportandel i procent A B C D E F H J 0-5% , 2,0 2,5 2,5 1,7 , , 2,1 3, , 6-10% 2,8 2,5 2,8 , , ,9 2,1 3,3 , 11-25% 2,7 3,3 3,1 , ,7 2,4 3, , 25-49% 2,8 2,6 3,5 1, 0 2,4 3,5 , 50%- , 2,9 3,4 3,4 2,0 , 3,7 2,7 3, ,

Kommentarer: Av ovanstående tabell att de minsta föreframgår, och de med liten tycks vara de som främst antagen exportandel hinder. ser att hinder av typ B, C, E och H utgör besvärliga (B - få bra kurser, C - kursavgifterna för höga, E - har inte tid , H - inte tar sikte på företag av vår storlek)

Tabell 5. 3 Dito m.h.t. befattningstgp

Alternativa hinder Befattnings- A B C D E F G H I J typ

export 2,8 2,4 2,2 2,1 2,0 3,0 3,7 2,1 3,3 2,9 8Övriga

Kommentarer: trender kan utläsas av materialet. Inga generella

7 - stabspersonal, tycks dock i högre än övriga Befattningsklass

BII:46

befattningshavare anse att hinder B - för få bra kurser är ett allvarligt hinder . (Man kan förmoda att denna typ av personal efterfrågar relativt hårt specialiserade kurser. vilka är svåra att finna.) Beträffande hinder av typ H - kurserna tar inte sikte på företag av vår storlek eller vår typ av produkt gäller att de båda befattningskategorierna exportresande och exportkorrespondent angett att detta inte utgör ett speciel lt allvarligt hinder.

Tabell 5.4 Dito m. h. t. branschtillhörighet

Bransch- Alternativa hinder rum) A B C D E F G H I .I 1 Livsmedel 3, 3,5 4,0 4,0 2,3 4,0 ,7 , , , 2 Teko , 3, 2 2, 7 , . 0 . , 3 Trä , 2,4 2, 5 , ,1 , , , 3 4 3,1 3,6 ,0 , ,6

Papper/massj3, 3, 2,7 3,1

5Kem./tekn. , , 3,3 , 6 Stål o.metall 3, 2,0 3, 5 , ,1 , , 3, 7 Lätt 3, 2,0 3, 2 ,1 , , , 3, ,

verlçåtå. 1 .

8Tung 3, 3,4 2,8 3,7 1,8 ,7 , ,4 3,4 3,1

verlâst. in .

9Div. (fritid, 3,9 3,8 2,4 2,9 1,6 3,3 , ,7 3,2 3,2 guld, silver)

Kommentarer: Branschgruppen 9 - guld-silver, fritidsartiklar, diverse anser att kostnadsaspekten (C) utgör ett mera markerat hinder än övriga branschgrupper. Detta i viss mån även gäller branschgrupp 2 - textil-konfektion, inom vilken man vant sig vid SIFU:s i många fall avgiftsfria stödkurser.

5:6 Upp! ggning av framtida kurser I enlighet med den i frågeformuläret ställda frågan rörande den lämpliga uppläggningen av en ié-timmarskurs redovisas nedan hur respondenterna vill ha en sådan kurs ur tidsarrangerad mäs sig synvinkel. Antal svar I grocent Alt. A - Kurs omfattande flera vardagsn kvällar 65 10% Alt. B - Veckoslutskurs 141 2320 Alt. C - Halvdagskurs under arbetstid 77 12%

BII:47

Antal svar I Erocent

under arbets- Alt. D - Heldagsseminarier tid 242 39% 37 6% Alt. E - Radio/TV-kurser 64 10% Alt. F - Korrespondensundervisning

att majoriteten i händelse Av denna sammanställning framgår önskat sig kurser i form av heldagsav en iö-timmarskurs under arbetstid av veckoslutskurs samt seminiarier följt halvdag skurs under arbetstid.

Variationer i kursönskemål för företag av olika storlek, exportandel, bransch och befattningstyg

med liten tycks i De minsta företagen, vanligen exportandel, än andra storleksklasser föredra alternastörre utsträckning samt F tiven A - kvällskurser, E - radiogTV-kurser M. h. t. respondenternas bekorrespondensundervisnixg. att de båda befattningskategorierna VD och fattning gäller stabspersonal i något högre grad än övriga exportinriktad alternativ, som inte inkräktat på ordinarie arbetsföredragit tid, d. v. s. främst alternativen kvällskurser. radio/TVkurser samt Branschgrupp 7 korrespondensundervisning. - lättare verkstadsindustri har i något större utsträckning branscher önskemål om kurser i form av än övriga uttryckt alternativen kvällskurser och radio/TV-kurser. Branschän övriga markerat sitt grupp 9 har något kraftigare grupper intresse för alt. F - korrespondensundervisning.

5: 7 Kursortens lokalisering

har även haft möjlighet att uttrycka önskemål Respondenterna att eventuella kurser skulle vara geografiskt om lg de vill lokaliserade. Härvid har framkommit att flertalet (6073) utönskemål om att eventuella kurser skulle hållas i närtryckt heten av den egna orten, d. v. s. på centralort inom egen eller annan ort i omedelbar närhet av mitt föreregion (45%) Följdfråga är här givetvis var de aktuella företagen tag (15%). Information om detta lämnas i efterföljande tabeller. är belägna.

BII:48

Tabell 6:1 - Önskemål om kursort 4 Önskemål rörande kursort Företagets beläg Stor- Stor- stor- Central- Annan ort- Summa enhet Stockholm Göte- Malmö ort, nära egen eget (A-region nr borg ) region företag

(Alt 1) (Alt 2) (Alt 3) (Alt 4) (Alt 5)

st % st % st % st % st % st %

Stor-Stockholm 87 78 - 2 2 22 20 - 111 100 (01)

Uppland - 7 Häri flera svar från 7 (02-04) ingår personer 100 vid ett företag med huvudanläggning i Västergötland

Södermanland (05-07) 20 44 › - 25 54 1 2 46 100

Östergötland (08-10) 17 16 16 15 - 74 69 - 107 100

Småland (11-20) 10 1 88 8 13 1 701 64 282 26 1094 100

Blekinge (22,23) - - 7 41 10 - 59 17 100 Skåne (24-30) 5 3 - 141 80 21 12 9 5 176 100 Halland - 87 74 3 3 - (31, 32) 27 23 117 100 Stor- Göteborg - 119 88 - 17 - (33) 12 136 100 Bohuslän - 163 93 - - (34) 12 7 175 100

Västergötland (35-40) 5 1 287 72 5 1 80 20 21 6 398 100

Dalsland (43 delvis) 4 15 4 15 - 18 70 - 26 100

Värmland (41,42,44,46) 20 38 - - 33 62 - 53 100

Närke (45) 5 50 - - 5 50 - 10 100

Västmanland

Gästrikland (56) 17 57 - - 2 6 11 37 30 100

Hälsingland - - - - (57,58) 114 100 114 100

Medelpad (59) 11 22 17 33 - 23 45 - 51 100

BII:49

forts tabell 6:1 Onskemål om kursort

Önskemål rörande kursort

Stor- Stor- Stor- Central- Annan ort- Summa Företagets belägenhet Stockholm Göte- Malmö ort, egen nära eget (A-region nr) borg region företag (Alt 1) (Alt 2) (Alt 3) (Alt 4) (Alt 5) ° st % st % st % st % st % st %

Jämtland- Härjedalen - 13 100 - - - 13 100 (63)

Västerbotten 7 41 - - 52 29, 5 5 29, 5 17 100 (64, 65)

Norrbotten 4 - - 110 93 4 3,5 118 100 (67-69) 3,5

Summa 261 8 801 26 171 6 1376 45 460 15 3069 100

BII:50

Tabell 6:2 - Kursortens önskade lokalisering (Uppgift 6enligt formuläret

Central- Annan ort

åfgål-cholm 321%;

summa

izgigsge 2125:265”

(Alt. 1) (Alt. 2) (Alt. 3) (Alt. 4) (Alt. 5) st % st 70 st % st % st %

7 2 328 98 - - - 335 100 Stor-Göteborg (Alt. 1) Stor-Malmö 4 4 - 93 3 3 - 102 100 95 (Alt. 2)

Annan ort 84 14 110 19 12 2 349 60 30 5 585 100 75 000 (Alt. 3)

Annan ort 169 9 365 19 67 4 877 46 421 22 1899 100 75 000 (Alt. 4)

SUMMA 264 9 803 28 174 6 1229 42 451 15 2921 100

- I tabellen i region - se formuläret) (Observera ingår ej företag 01 - Stor-Stockholm

5.8 Konsulter och andra exportrådgivande organ

Nedanstående tabell visar utnyttjandet av befintliga organisationer, som kan vara till nytta vid ett företags internationella marknadsföring. Dessutom anges respondenternas värdering av de ssa kontakter.

Tabell 7 Utnyttjande av konsulter och andra rådgivande organ

X )

x) Siffran 1 markerar mycket stor nytta och siffran 4 ingen nytta. Lågt värde indikerar således stor nytta.

Av tabellen framgår att den mest positiva bedömningen göres för erhållna från Banker tjänster och Sveriges exportråd medelvärden kring 2, 5. Anmärkningsvärt är värdet 3, 50, som i genomsnitt erhållits för kommersiella konsulter.

BII:51

i bedömningen av dessa är dock utomordentligt Spridningen vilket sannolikt indikerar såväl kvalitetsskillnad som stor, varierande förmåga hos olika företag att tillgodogöra sig från utan specifik bransch- och företjänster konsultföretag tagsanknytning.

Potentiella kursdeltagare och utbildningsområden

Ett försök har avslutningsvis gjorts att uppskatta antalet individer inom de av utredningen berörda exportengagerade branscherna.

För att erhålla för dessa skattningar har 108 indiviunderlag der vid lika kontaktats. (12 individer x 9 många företag branschgrupper eller 27 individer x 4 företagsstorleksklasser). om det totala antalet anställda, som ar- Härvid har uppgifter

ibetar erhållits. Med utgångspunkt från

med exportförsäljning denna information i form av det hav-vägningstafframräknats antalet personer per företag i genomsnittliga exportaktiva Av naturliga skäl måste varje bransch/resp. företagsstorlek. dessa betraktas som mycket approximativa. De skattningar bör främst ses som en grov indikation på storleksordningen av det maximala antalet kursdeltagare inom de av potentiella undersökta branschgrupperna. Resultatet undersökningen återges i tabellen på nästa sida.

BII:52

Tabell 73 Kursdeltagarpotential i form av antalet .expprtaktiva individer

Storleks- Klass 1 (1-49)Klass lass 3 (200- Klass

2(50-199 4 (500-) SUMMA klass 499) (avrundad) Export- Antal Per- Antal Per- Antal Per- Antal anknut- ex- soner före- soner före- soner förena per- port- per tag per tag per tag Ex p Ortaktiva soner akti- före- före- före- Bransch- .. .. _, ru per fo- va fo- tag tag tag Perso- Foreg pp

137 1213310 233g

zø4. 02 pers/företag

Av tabellen framgår att det för närvarande bör finnas ca 12. 000 pers0ner(inom de av utredningen uppmärksammade branscherna) vilka är sysselsatta med sådant exportanknutet arbete, att de utgör potentiella kunder för kurser inom ämnesområdet internationell marknadsföring.

I vilken mån denna potential kan aktiveras beror på många förhållanden bl a:

- kursernas kvalitet och delämneskombinationer - kursernas målgruppsanpassning - kursernas geografiska spridning - kursernas i tiden förläggning - kursernas marknadsföring - medvetenhet potentiella deltagares om egna utbildningsbehov

För att få en uppfattning om antalet potentiella för deltagare en kurs inom ett visst givet delämne bör ovanstående potential (12 . 000 individer) relateras till den bedömning, som

BII:53

individerna själva gjort av sitt utbildningsbehov. Om exempelvis 25% av målgruppen anser att det egna behovet av vidareinom detta IM-delämne är mycket väsentutbildning speciella ligt finns en latent utbildningspotential av ca (25% x 12. 000 =) Om 80% önskar redan inom de 3. 000 personer. sig utbildning närmaste 12 månaderna finns en teoretiskt realiserbar utav (80% x 3. 000 =) 2.400 individer under motbildningspotential svarande tidsperiod. I vad mån denna potential också kan förverkligas i praktiken beror på utbudets innehåll, attraktivitet, spridning i tid och rum samt de potentiella kursdeltagarnas möjlighet att frigöra tid för kursdeltagande.

Föreliggande enkätundersökning erbjuder en naturlig utgångsför bedömningar av denna art och därpå baserade överpunkt slagsberäkningar. Då sådana bedömningar och beräkningar inte i enkätundersökningens syfte men väl faller inom ingått den totala IM-utredningens ram, redovisas de inte i denna bilaga men i utredningsrapportens huvuddel.

BII:54

De 20 viktigaste delämnesområdena oavsett kategoritillhörighet

Nedan rangordnas de 20 delämnen, vilka respondenterna bedömt vara mest angelägna för olika former av vidareutbildning. Huvudkate - Medel- Delämne goritill- värde hörighet 1 Marknadsanalys av nuläget: efterfrågans storlek, olika marknadsseg- C - II 2. 08 ment etc 2 Språk, språkkunskaper A - V 2. 00 3a Bedömningskriterier vid val och prioritering av exportmarknader B - II 1.96 3b Prognosteknik: marknadens framtida storlek, struktur och produktkrav E - II 1. 96 4 Det lilla företagets speciella exportproblem C - VII 1. 94 5a Konkurrent- och konkurrensanalys: metoder, källor etc D - II 1.89

5b Val av distributionskanaler/-system

inom exportmarknaden E - IV 1.89 6 Prissättning, rabatter, kreditvillkor etc D - IV 1. 84 7 Internationella betalningssystemet, valutaproblem C - I 1. 82 8 System för löpande planering, övervakning och kontroll av exportansträngningarna H - II 1.75 9 EG - EEC I - V 1.74 10 Lönsamhetsoptimering via val av

lämpliga produkt-/marknadskornbina-

tioner I - II 1. 73 11 Risker, riskkalkylering och riskspridning vid export F - II 1.70 12 I - IV 1.69 Systematisk marknadsföringsplanering 13 Organ för hjälp med fakta (data, bestämmelser m m) D - VII 1.67 14a Export via utländsk agent B - III 1. 66 14b Övriga konkurrensmedel: reklam, SP, personlig försäljning, etc G - IV 1.66 14e Exportfinansiering: krediter, factoring, försäkringar C - VI 1.66 15a Exportverksamhetens förutsättningar, syften och organisation A - II 1. 65 15b Öststaterna P - V 1.65

BII:55

Anm. rörande medelvärdenas konkreta innebörd Ett medelvärde av Z, 0 kan erhållas via exempelvis 3. 000 ointresserade marknadsförare, 3. 000 som anser att personlig vidareutbildning inom delämnet är mycket väsentligt och ca 3. 000 som anser att delämnet är ganska väsentligt för dem. (3. 000 x 1. 0 + 3. 000 x 3 + 3.000 x 2): 9. 000 = 2. Samma medelvärde kan självfallet även erhållas via andra bedömningskombinationer. Lägre medelvärden indikerar lägre utbildningsintresse.

Exportbenägenhet med hänsyn till företagens storlek och b ranschtillhöri ghet

har även undersökt exportbenägenheten inom Utredningen olika storleksklasser och branschgrupper. Med exportbeavses här: Antalet exgorterande företag i förhållande nägenhet till det totala antalet företag inom viss angiven bransch och/ eller storleksklass.

Nedan lämnade beräkningar grundar sig på. SCB:s företagsför år 1973 samt resultaten från enkätundersökningen. register På grund av vissa definitionsproblem rörande antal anställda och ”branschti1lhörighet samt med tanke på att man vid enkätundersökningens stickprovsdragning var hänvisad till SCB:s urvalsram från 1972, förekommer vissa smärre diffe-

renser. Dessa berör främst denvminsta storleksklassen,

vilket gör att siffrorna är behäftade med en viss felmarginal. vilket använts som urvalsram för (I 1972 års SCB-register, stickprovet finns inga uppgifter om antalet exportaktiva företag.)

Tabell 7:1 Exportbenägenhet m.h.t.storlek

Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 (1-49 anst.) (50499) (200499) (sooöver) Totalt antal 10.162 914 174 145 företag Därav de exporte- 1.969 676 153 137 rande Exportbenägenhet 19% 74% 88% 95%

BIl:56

Tabell 7:2 Exportbenägenhet m.h.t. branschtillhörighet

Antal företag Branschgrupp _

Äåâçágâáåigâ-

Totalt

Effåâêe_

Av tabellerna framgår hur exportbenägenheten kraftigt ökar med tilltagande företagsstorlek - från ungefär vart femte företag (19%) bland de minsta företagen till nästan alla (95%) av de största..

De branscher, som är mest exportbenägna enligt tabellen är branschgrupp 4-papper-massa (45%), 5-kemisk-teknisk (35%), ö-stål-metall (32%) samt S-tyngre Verkstadsindustri (30%), vilka samtliga sedan länge är väl etablerade inom svensk expo rtindustri.

Erhållna spontana kommentarer från enkätundersökninjen

Slutligen återges nedan en del kommentarer, vilka erhållits från undersökningens respondenter. Åsikterna har även bekräftats vid andra kontakter med företagen.

- Kurserna är idag alltför omfattande. kommer Deltagarna från olika företag med alltför skilda problem, produkter, etc. (Marknadschef - större livsmedelsföretag)

- Kurserna skall vara klart målinriktade på visst problem, marknad, produkt. (Stabspersonal - medelstort textilföretag) - Kurserna är alltför sofistikerade idag (Försäljningsassistent - mindre pappersföretag)

BII:57

Kurserna är för generella. Mer branschspecifika kurser !

(Marknadschef - större papper/massaföretag)

Önskar fler praktikfallskurser - case-studies. (Exportchef - större glasindustri)

Endast kurser hållna av praktikens folk användbara för mindre företag. (VD - mindre Verkstadsindustri)

Kurserna är idag för breda Koncentration till speciella ämnesområden önskas.Bra med jordnära exempel. (Marknadschef - medelstor Verkstadsindustri)

Mycken information och erfarenhet finns redan hos exportrådet, handelssekreterarkontoren och bankerna. Borde kunna utnyttjas bättre av företagen. (VD - medelstor Verkstadsindustri)

BII:58

Enkätundcrsökningens urvalsmatris För varje bransch/storlekskombination anges det totala antalet företag, antalet exportaktiva företag samt hur många för etag resp. exporterande företag som ingått i undersökningens bruttoresp. nettourval.

Bransch- Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 SUMMA grupp (l-49 (50-199 (200-499 (SOO-över anställda) anställda) anställda) anställda) Ant. företag Ant. företag Ant.företag Annföretag Annföretag i i i i i Sve- Stick- Sve- Stick- Sve- Stick- Sve- Stick- Sve- Stickrige provet rige provet rige provet rige provet rige provet

1) Livsmedel totalt 189 24 17 12 3 3 7 7 216 46 exporq aktiva 22 4 10 6 2 2 6 6 40 18 2) Textil- totalt 1. 490 24 191 12 45 12 12 12 1. 738 60 konfektion exportaktiva 267 5 112 7 41 11 ll 11 431 34 Träindustri totalt 2. 852 24 229 12 35 12 10 10 3.126 58 exportaktiva 540 5 140 5 30 10 10 10 720 30 4) Papper- totalt 134 24 38 12 28 12 27 12 227 60 massa export- 32 8 28 9 24 10 26 12 110 39 aküva.,

5) Kemisk- totalt 583 24 77 12 15 12 16 12 691 60 teknisk export aktiva. 127 8 50 8 12 10 16 12 205 38

6) Stål- totalt 81 24 15 12 5 5 19 12 120 53 metall exportaktiva 8 4 6 6 3 3 19 12 36 25

v› Lättare totalt 1. 286 24 99 12 20 12 32 12 1.437 60 verkstads- exportindustri aktiva 250 9 80 10 17 10 30 11 377 40

8) Tyngre totalt 1. 562 24 262 12 37 12 41 12 l. 902 60 verkstads- exportindustri aktiva 302 8 196 9 34 11 41 12 573 40

9) Guld-silver totalt 390 24 25 12 5 5 1 1 421 42 fritidsart. , exportdiv. aktiva 85 10 19 10 5 5 1 1 110 26

Alla upp- totalt 8. 567 216 953 108 193 85 165 90 9. 878 499 märksam- exportmade aktiva 1.633 61 641 70 168 72 160 87 2.602 290 branscher

% export- Sverige 19% 67% 87% 97% 26% aktiva % export- Stickaktiva provet 28% 65% 85% 97% 58%

BII:59

Bo rtfall s redovisning

Bruttourval från SCB:s företagsregister av år 1972 499 st företag Icke tillskrivna p.g. a. konkurser, felm.m. 5 aktigheter, Antal tillskrivna företag 494 st företag

Därav: 200 a) icke exportaktiva nedlagd verksamhet 4 b) med nyligen 290 st företag

databearbetade svar från 196 st företag Kompletta Senare inkomna kompletta svar, manuellt bearbetade för bortfallskontroll och -anafrån 16 lys Rent bortfall - företag som icke lämnat svar 76 något Nettomålgrupp 290 st företag

Bortfall i procent av nettomålgruppen 26 %

Bortfallstyper: a) vägrare - individer från 2 st företag 0, 7 % b) tidsskäl, långresa, etc. - individer från 74 st företag 25, 5 %

Om bortfallsprocenten framräknas som alla

Anmärkninä: företag i m lgruppen, vilka icke ingivit clatalgearbçtade svar

bortfallssiffran från 26 % till 31 %, en siffra som i stiger förbigående nämns i huvudrapporten.

BII:60

Ugggiftslämnare

Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Summa (l-49) (50-199) (200-499) (500 -över) Bransch- Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar från från från från från g“PP . . . Före- Ind1- Före- Ind1- Före- Indi- Före- Ind1- Före- Inditag_ vider tag vider tag vider tag vider tag vider 1) Livsmedel 2 5 1 5 13 2 5 1 5 Q

Z) Textil- 2 1 8 9 20 konfektion 2 1 13 14 §9

3) Träindustr 5 2 9 6 22 5 2 10 8 _2_5_

4) Papper- 3 7 6 11 27 massa 4 9 7 20 4_0

5) Kemisk- 7 4 6 11 28 teknisk 7 4 6 17 §4

6) Stål- 2 5 3 11 21 metall 2 6 3 26 å]

7) Lättare 4 6 9 7 26 verkstads- 4 7 17 20 gå , industri 8) Tyngre 3 4 9 9 25 verkstads- 3 4 10 15 32 industri

9) Guld-silver, 5 5 3 1 14 fritidsartikl., 5 5 3 4 1_7_ div.

Summa: 33 39 54 70 196

129 276

3:4 så 12

BIII:1

Handelsdepartementets utredning rörande VIDAREUTBILDNING I INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING

BILAGA 3

IN TERVJUARGUIDE

FÖR PERSONLIGA INTERVJUER MED IM-KURSARRANGÖRER

1. Förklaring av vad utredningen avser med uttrycket internationell marknadsföring

2. Har hållit kurser som helt eller delvis faller inom arrangören området internationell marknadsföring? I så fall vilken eller vilka? - när hölls kursen senast? - hur långvarig var kursen och hur var den uppdelad i tiden? - översiktligt kursinnehåll enligt utsatt program - vilka målgrupper riktade man sig till med inbjudan? - vilka målgrupper nådde man de facto (se punkt 6 nedan!) - insamling av deltagarlistor från berörda kurser senaste gång dessa avhölls (deltagarnas namn och företag) - finns efterhandsdokumentation avsedd för deltagare? - finns efterhandsdokumentation hos kursledningen? - vem vänder man för mera information om sig till detaljerad kursens exakta innehåll (kursledare, föreläsare etc. )? skett? - har uppföljning och utvärdering av deltagarrekationer (utvärderingsresultat ? metoder ?)

3. under de senaste åren i kursarrangörens . . . . . . Förändringar - kursutbud med hänsyn till ämnesområdet - kursutformning (tidsmässig beläggning, praktikfallsanvändning etc.) - ändring av målgruppsinriktning (se punkt 6 nedan!)

4. Planerade förändringar under de närmaste åren med avseende på kursutbud, kursutformning, målgrupper, geografisk spridning etc. ?

5. Kurser som har måst inställas under de senaste två åren: kursnamn, orsaker? deltagarreferenser, för- (Kursort, varningstid, föreläsarens sjukdom eller andra annullationsorsaker)

6. som arrangören nått, väl respektive mindre väl, Målgrupper då det gäller kurser inom ämnesområdet internationell marknadsföring med hänsyn till:

- geografisk spridning - företagsstorlek - branscher - typ av befattningshavare etc.

BIII:2

Kursorganisationens stiftare, ägare, intressentstruktur och finansiella förhållanden med hänsyn till:

- antal kursdeltagare totalt per år - antal kursdeltagare i kurser i internationell marknadsföring per kurs och år - utbetalda statsbidrag för kursverksamheten - annan finansieringshjälp än kursavgifter och eventuella statsbidrag?

Arrangörernas upplevda problem vid kursgenomförande:

tillgång på teoretiskt och praktiskt kompetenta föreläsare - tillgång på pedagogiskt lämpliga föreläsare - svårigheten att få föreläsare att resa ut regionalt - bristande intresse från tilltänkta målgrupper etc.

Hur bestäms arrangörens kursutbud?

- initiativ från föreläsare - spontan efterfrågan - marknadssug - initiativ från kursarrangör, producent, kurskommittê etc. - kursen uppbyggd kring speciell föreläsare, dennes specialiteter och tillgänglighet etc.

10. Arrangörens egna synpunkter på konkurrerande kursutbud med hänsyn till: - ämnesområden, befattningshavare, - branscher, regional spridning, - kursform m.m.

11. Uppfattningar hos arrangören rörande konkurrerande kursutbud och i vilken omfattning detta tar bort deltagare från den egna verksamheten:

- korrespondensundervisning radioundervisning, - kas settseminarier - svenska internatkurser - utländska institutioner av typ CEI, IMEDE, m. fl. - presidents seminar eller top management Seminars vanligen avhållna på främmande språk och främmande kursorter - andra konkurrerande utbildningsformer

12. Vilka andra kurser inom området internationell marknadsföring skulle ni vilja hålla om det fanns bra föreläsare (med hänsyn till teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet, pedagogisk förmåga, villighet att resa till kursorten etc. )?

BIV:1

BILAGA 4

IN TERV JUARGUIDE

FÖR TELEFONINTERVJUER MED IM-KURSDELTAGARE Cogxright: SIFO och IM-utredningen

har fått av en utredning inom Handelsdepartementet att göra SIFO i uppdrag en undersökning om vidareutbildning i internationell marknadsföring. Enligt deltog ni i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Är det riktigt? uppgift (kursens namn) 1 Ja -kol Z Nej (avbryt intervjun) om den kursen, om ni har Om ja - Jag skulle vilja ställa några frågor tid en liten stund.

1. TILL ALLA IP: Vad anser ni om det sätt på vilket kurs- 1 Mycket bra -kol var sammansatt? Var det 2 Ganska bra programmet inte särskilt 3 Inte särskilt bra mycket bra, ganska bra, bra eller dåligt? 4 Dåligt 5 Vet ej

OM INTE SÄRSKILT BRA ELLER DÅLIGT PÅ FRÅGA 1: 2. Kan ni förklara närmare varför ni anser det? Något mer?

-kol s* a: Vet ej

3. TILL ALLA IP: Och hur 1 Mycket bra -kol genomfördes undervisningen från lärarens sida? Var undervisningen 2 Ganska bra bra, bra, inte särskilt 3 Inte särskilt bra mycket ganska bra eller 4 Dålig dålig? 5 Vet ej

4. TILL ALLA IP: Anser kom 1 Ja -kol ni att pedagogiska hjälpmedel till användning i tillräcklig utsträckning? 2 Nej 3 Vet ej

BIV:2

5. TILL ALLA IP: Förekom det praktikfall i under- 1 Ja -kol visningen? 2 Nej 3 Vet ej

6. OM JA PÅ FRÅGA 5: Anser ni att praktikfallen var i stort bra -kol Mycket sett mycket bra, ganska bra, inte Ganska bra

U\ݤU0l\i*

särskilt bra eller dåliga? Inte särskilt bra Dåliga Vet ej

7. OM INTE SÄRSKILT BRA ELLER DÅLIGA PÅ FRÅGA 6: Kan ni närmare förklara varför ni anser det?

-kol år Vet 8* ej

8. TILL ALLA IP: Fick ni någon dokumentation i form 1 .Ia -kol av kompendier, litteratur, litteratur- 2 Nej hänvisningar eller annat kursmaterial? 3 Vet ej

9. TILL ALLA IP: Anser ni att kursen på den punkten har 1 bra -kol Mycket varit mycket bra, ganska bra, inte 2 Ganska bra särskilt bra eller dålig? 3 Inte särskilt bra 4 Dålig 5 Vet ej

10. OM INTE SÄRSKILT BRA ELLER DÅLIG PÅ FRÅGA 9: Kan ni närmare förklara varför ni anser det? Vilken sorts dokumentation skulle ni velat ha annorlunda eller mer av?

-kol & Vet ej &

BIV:3

11. TILL ALLA IP: Vilken tror ni att ni kommer att få 1 Mycket stor -kol nytta av den här kursen i ert arbete? Z Ganska stor 3 Ganska ringa 4 Mycket ringa 5 Vet ej

12. TILL ALLA IP: Anser ni att kursen var bättre än ni för- 1 Bättre -kol väntat er, ungefär så som ni förväntat 2 Ungefär lika er eller sämre än ni förväntat er? 3 Sämre 4 Vet ej

13. TILL ALLA IP: Är framhålla om den här kursen - Till sist: det något mer ni vill är det några klagomål eller några önskemål ni har? Något mer ?

Ja, nämligen

-kol

& sådant & Nej, inget

14. TILL ALLA IP: i kursen som ni gärna vill framhålla? Och är det något positivt Något mer ?

& sådant år Nej, inget

15. TILL ALLA IP: Hur är ni? 1 29 år eller yngre -kol gammal 2 30 - 49 år 3 50 år eller äldre

BIV:4 16. TILL ALLA IP: Vilken typ av befattning eller arbete har ni?

-kol

Tack för Er medverkan!

IP:s namn: Företag: Telefon: _ _ _ _ _ _ _ __/ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ INTERVJUARENS NAMN: INTERVJUARNUMMER: Datum för intervjun: Antal minuter: Antal markeringar: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Copyright: SIFO och IM-utredningen

Statens utredningar 1975

offentliga

Kronologisk förteckning

. Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 1:1. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U. . Psalmer och visor. Del 1:3. U.

tnoosaaioizzgere-a

. Bättre bosättning för flera. S. . Huvudmannaskapet för specialskolan och slrskolan. U. . Framtida studerandehalsovard. U. . Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. . Individen och skolan. U. . Rörlig pensionsålder. S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. . Totalfinansiering. B. . Vägtrafikolyckor och sjukvárdskostnader. S. . Konstnarerna i samhallet. U. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. . Kriminalvardens nämnder. Ju. . Markanvändning och byggande. Remissammenstallning utgiven av 5- dsdepartementet. B. . Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. . Konsumentskydd på lasomradet. H. (Utkommer hösten 1975) . Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. . Ponsionsförsåkring. Fi. , Lag om allmänna handlingar. Ju. . JO-åmbetet; Uppgifter och organisation. R. . Tre sociologiska rapporter. Ju. . Å jour. Om journalistutbildning. U. . Forskningsrdd. U. . Politisk propaganda på arbetsplatser. A . Program för ljud och bild i utbildningen. U. . Medborgerliga fri-och rättigheter i vissa landar. Ju. . Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) . Samhället och barns utveckling. Barnmiliöutradningena rapport 1. S. (Utkommer hösten 1975) . Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. (Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3. S. (Utkommer hösten 1975) 34. Förskolan, skolan ochfritiden. Barnmiljöutredningons rapport 4. S. (Utkommer hösten 1975) 35. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningans rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975) 36. Barnen ochden fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. S. (Utkommer hösten 1975) 37. Barn och föräldrars arbete. Barnmlliöutredningens rapport 7. S. (Utkommer hösten 1975) 38. Barnkultur. Barnrniljöutredningens rapport 8. S. (Utkommer hösten 1975) 39. statsbidrag till kommunerna. Fi. 40. Trafikolyckor och statistik K. 41. Kommunal demokrati. Kn. 42. Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. 43. Kvinnor i statlig tianst. Fi. 44. Etablering av miljöstörande industri. B. 45. Vidareutbildning i internationell marknadsföring. H.

Statens offentliga 1975 utredningar

Systematisk förteckning

Riksdagen Bostadsdepartementet JO-ämbetet: Uppgifter och organisation. [23] Totalfinansiering. [12] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av Justitiedepartementet bostadsdepartementet. [17] Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Etablering av miljöstöranda industri. [44] Kriminalvérdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Kommundepartementet Lag om allmänna handlingar. [22] Kommunal röstrntt för invandrare. [15] Tre Sociologiska rapporter. [24] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. [29] Utredningen om den kommunala demokratin. 1. Kommunal demokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42]. Socialdepartementet Bättre bosättning för flera. [5] Rörlig pensionsålder. [10] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnadar. [13] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30](Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31HUtkommer hösten 1975] 3. Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten 1975) 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3.[33] (Utkommer hösten 1975] 5. Förskolan, skolan ooh fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] (Utkommer hösten 1975] 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. [35] (Utkommer hösten 1975] 7. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36](Utkommer hösten 1975) 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. [37] (Utkommer hösten 1975] 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. [38] (Utkommer hösten 1975]

Kommunikationsdepartementet Trafikolyckor och statistik. [40]

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pensionsförsäkring. [21] statsbidrag till kommunerna. [39] Kvinnor i statlig tjänst. [43]

Utbildningsdepartementet 1969 års psalmkommitte. 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3.[4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. Individen och skolan. [9] Framtida studerandehälsoverd. [7] Konstnarerna i samhället. [14] Å jour. Om journalism?” ning. [25] Forskningsråd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28]

Handelsdepartementet Konsumentskydd pd lâsomrâdet. [19] (Utkommer hösten 1975] Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [45]

Arbetsmarknadsdepartementet Demokrati på arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

7171 LiberFörlag ISBN 91-38-02395-4

Allmänna Förlaget