Stålindustrins arbetsmiljö betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Synpunkter på

. . .

i allmänhet

arbetsmiljön

. . .

Det är dammigt, bullrigt och rätt hetsigt. Ibland Arbetsledningen borde försöka sätta sig in i då man får bända och lyfta så blir man irriterad problemen bättre. Både vad det gäller de direkta och hela dan blir förstörd. Det är nog mest för arbetsmomenten och de yttre omständigheterna det höga tempots skull. På vintern är det rätt som Lex. drag temperaturväxlingar, dålig belyskallt inne särskilt då porten öppnas för jämnan. ning och sist men inte minst stressen. Något positivt kan jag inte säga att det finns. (Fraktare, bandvalsverk) (Pressare, ämnesvalsverk)

Arbetet med yttre arbetsmiljö har gått snabbare Miljöförhâllandena har uvecklats mycket posi- än arbetet med den inre. Det verkar ibland tivt på senare år på min arbetsplats, vilket jag som om det som ej syns utåt behöver man ej hoppas skall fortsätta. vara så noga med. (Smältare, martinverk) (1 :ste man, konverterverk)

Ganska tungarbetat på grund av att verket är Allt detta gär att avhjälpa, men när någonting gammalt. Till den positiva sidan räknar jag fri- kostar pengar, då är det cement i öronen. heten att avgöra vissa saker själv. (Ställare, plátvalsverk) (Ställare, götvalsverk)

Den enda synpunkten jag har på miljöförhåljag jobbar i ett gammalt verk, men jag jobbar landena är att det inte skall snackas så mycket hellre där än i det nya verket för i det nya finns om förbättringar, säkerhet och miljö. De skulle ingen trevnad alls. Där är för mycket automa- hellre göra något åt det. tik och då blir det bara hets och jäkt. (Lagerman, stränggjutning) (Mottagare, ämnesvalsverk)

Det har hänt att man ibland känt skiten slå emot kroppen _om man har varit på en rent ställe och kommit vid en tappning. (Ugnskarl, konverterverk)

Statens offentliga utredningar

ww .

1975 ._8Z_5_

w

Industridepartementet

Stålindustrins

arbetsmiljö

Betänkande av Utredningen av vissa frågor inom järn- och stålomrâdet Stockholm 1975

Omslag Jan Boman ISBN 91-3 8-02048-3 LüaerTryck Stockholm 1975

SOU 1975: 83

Till statsrådet och chefen för

industridepartementet

Kungl. Maj: t bemyndigade den 31 augusti 1972 chefen för industridepartementet att tillkalla sakkunniga för att utreda vissa frågor inom järn- och stålområdet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen, statsrådet Johansson, den l september 1972 som sakkunniga ekon.lic. John Ekström, tillika ordförande, kommunalrådet Börje Andersson, dåvarande utredningschefen, nuvarande statssekreteraren Allan Larsson, direktör Nils Lundqvist, direktör Ragnar Sundén, direktör Johan Söderberg samt chefingenjör Gunnar Åberg. Sundén entledigades på egen begäran den 16 januari 1973. Samma dag förordnades direktör Lars Nabseth att vara ledamot av utredningen. Som sekreterare åt utredningen förordnades departementssekreterare Olof Rydh. Till utredningen har som experter knutits kommerserâdet Rutger för de som rör Sveriges avtal med Kol- och Croneborg, frågor stålgemenskapen (CECA), samt direktör Sten Forslund, ingenjör Egon ombudsman Ove Thörnberg och direktör Vulf Wohrne, för Magnusson, den del av uppdraget som avser stålindustrins arbetsmiljö. avlämnat till ett med Utredningen har tidigare rapporterna Övergången den europeiska kol- och prissätt-

stålgemenskapen (CECA) gemensamt

och stålindustrins framtida utveckling - behovet av särskilningssystem da undersökningar och information. sina direktiv skall också låta genomföra en Enligt utredningen av stålindustrins arbetsmiljö samt låta belysa behovet av inventering miljöförbättrande åtgärder. Detta arbete har på utredningens uppdrag utförts av en särskild arbetsgrupp bestående av ledamoten Åberg, ordförande, samt experterna Forslund, Magnusson, Thörnberg och Wohrne. I arbetet har också deltagit utredningens sekreterare. Utredningen får härmed överlämna den av arbetsgruppen utarbetade rapporten. å Utredningen har inte funnit anledning att ta ställning till de i rapporten å 2 framförda bedömningarna och förslagen. ?E Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 25 september 1975

John Ekström

Börje Andersson Lars Nabseth Allan Larsson

Johan Söderberg Nils Lundqvist Gunnar Ä berg

/Olof Rydh

SOU 1975: 83

Innehåll

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kapitel l Sammanfattning av utredningsresultaten . . . . . . . ll 1.1 Stålindustriarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön . . . . . . ll 1.2 Miljöproblemen inom stålindustrins olika avdelningar 12 1.3 Jämförelse mellan upplevd och faktisk miljösituation. Gradering av miljöproblemen från åtgärdssynpunkt . . . . . . . . 14 1.4 Möjligheter till bättre arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . l5 1.4.1 Möjligheter att förbättra dagens miljösituation 16 1.4.2 Möjligheter till bättre arbetsmiljö i morgondagens stålindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Kapitel 2 Svenrk stålindustri - en kort översikt . . . . . . . . 19 2.1 Sysselsättning . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 2.2 Konsumtion, produktion och utrikeshandel . . . . . . . . 21 2.3 Produktionsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Kapitel 3 Stålindustriarberarnas upplevelse av arbetsmiljön 27 3.1 Enkätundersökningens uppläggning och genom förande 27 3.2 Arbetshygieniska miljöproblem . . . . . . . . . . . . . . 29 3.2.1 Buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.2.2 Luftföroreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 3.2.3 Klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.2.4 Belysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.2.5 Vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 3.3 Olycksfallsrisker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 3.4 Ergonomiska belastningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.5 Psykiskt påfrestande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . 38 3.5.1 stimulerande och intressant arbete . . . . . . . . . 40 3.6 Skiftarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 3.7 Sanitära förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 3.8 Ohälsa som resultat av miljöpåverkan . . . . . . . . . . . 45

Kapitel 4 Avdelningarnas miljöproblem . . . . . . . . . - . - 49 4. 1 Sinterverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4. 2 Masugnsavdelningar

SOU 1975: 83

4. Järnsvampverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. 4 Martinverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4. 5 Konverterverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 4. 6 Elektrostålverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4. 7 Stränggjutningsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . 72 4. 8 Götvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 4. 9 Ämnes-, tråd-, mediumg band- och rörvalsverk . . . . . . 73 4.10 Plåtvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.11 Koksverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 4.12 Murarverkstäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 4.13 Smedjor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Kapitel 5 Gradering av miljöproblemen . . . . . . . . . . . . 93 5.1 Branschen totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 5.2 Avdelningsvis gradering av miljöproblemen . . . . . . . . . 95 5.2. l Sinterverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 5.2. 2 Masugnsavdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 5.2. 3 Järnsvampverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 5.2. 4 Martinverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 5.2. 5 Konverterverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 5.2. 6 Elektrostålverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

5.2. 7 Stränggjutningsanläggningar . . . . . . . . . . . . 99

5.2. 8 Götvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 5.2. 9 Ämnesvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.2.l0 Bandvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 5.2.ll Mediumvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 5.2.l2 Trådvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 5.2.l3 Rörvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 5.2.l4 Plåtvalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Kapitelö Möjligheter till bättre arbetsmiljö . . . . . . . . . . 105 6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 6.2 Principer för förbättring av arbetsmiljön . . . . . . . . . . 106 6.3 Kvantitativa krav på arbetsmiljön . . . . . . . . . . . . . 107 6.3.1 Klimatfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 6.3.2 Kemiska miljöproblem . . . . . . . . . . . . . . . 108 6.3.3 Buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 6.3.4 Belysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 6.3.5 Ergonomisk belastning . . . . . . . . . . . . . . . 109 6.4 Möjligheter till bättre arbetsmiljö inom dagens stålindustri . . 110 6.4.1 Luftmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 6.4.2 Buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

Litteraturreferenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Bilagal Frågeformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Bilaga 2 Hygieniska gränsvärden för luftföroreningar samt rekommendationer vad avser belysning på arbetsplatsen

SOU 1975: 83 Innehåll 7

till en bättre arbetsmiljö inom dagens stålin- Bilaga 3 Möjligheter dustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 3: l Carl-Olov Elvingsson: Luftmiljön 3: 2 Hans Elvhammar: Buller 3: 3 Ulf Åberg: Klimat

Bilaga 4 1990-talets stålindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 219 4: l Sven Eketorp: Järnverket 1990 4: 2 Per Olof Strandell: Varmbearbetningen 1990

SOU 1975: 83

Inledning

Kungl. Maj: t bemyndigade den 31 augusti 1972 chefen för industridepartementet att tillkalla sakkunniga för att utreda vissa frågor inom järn- och stålområdet. I utredningens uppdrag ingick bl. a. att studera arbetsmiljöförhållandena inom stålindustrin. Utredningen skall sålunda enligt sina direktiv dels låta genomföra en inventering av branschens arbetsmiljöproblem, dels låta belysa behovet av miljöförbättrande åtgärder. Denna del av utredningsuppdraget har utförts av en särskild arbetsgrupp bestående av chefingenjör Gunnar Åberg, ordförande, direktör Sten Forslund, yrkeshygieniker Egon Magnusson, ombudsman Ove Thörnberg samt direktör Vulf Wohrne. l arbetet har även deltagit utredningens sekreterare, departementssekreterare Olof Rydh. Den utredningsplan som fastställdes för miljöutredningen omfattade för det första en kartläggning av de anställdas uppfattning om arbetsplatsens miljöproblem. Resultatet av denna inventering redovisas ikapitel 3. (Det använda frågeformuläret återges i bilaga I.) Enkäten genomfördes år 1973. Den bild av miljösituationen, som på detta sätt erhölls, skulle jämföras med data som erhållits genom olika mätningar inom stålindustrin. Detta senare material, som presenteras i kapitel 4, inhämtades dels från berörda företag, dels från olika svenska institutioner verksamma inom arbetsmiljöområdet. Jämförelsen mellan de på dessa sätt inhämtade uppgifterna rörande miljösituationen görs i kapitel 5. För flera typer av de här aktuella miljöfaktorema finns gränsvärden eller rekommendationer. Gränsvärden för luftföroreningar och rekommendationer vad avser belysning redovisas i bilaga 2. I enkäten gavs också de tillfrågade möjligheter att ifri form” ge sina synpunkter på arbetsmiljön. Ett urval ur dessa synpunkter återges på omslagets insidor. Utredningens andra uppgift var att studera vilka tekniska möjligheter det finns att förbättra dagens och morgondagens miljösituation. Utredningen har därför försökt att belysa processutformningen vid 1990-talets stålindustri, vilka förändringar som är att förvänta från miljösynpunkt och vilket utvecklingsarbete som fordras för att uppnå bra arbetsmiljö för 90-talets stålindustri. Vidare har utredningen velat försöka belysa dagens möjligheter att - på basis av befintlig process och teknisk utrustning kunna förbättra miljön. Möjligheterna till en bättre arbetsmiljö i dagens

:wxvvsuç-u

stålindustri diskuteras i kapitel 6. I bilagorna 3 och 4 redovisas fem .

10 Inledning SOU 1975: 83

studier inom detta område, som på utredningens uppdrag utarbetats av fristående experter. Som bakgrund ges i kapitel 2 vissa data om den svenska stålindustrins utveckling och nuläge. Studien omfattar endast verksamheten inom stålproduktionens ”varma avsnitt: koksverk, sinterverk, hyttor, järnsvampverk, stålverk, varmvalsverk och smedjor. Utredningen omfattar sålunda inte alla de till stålindustrin hänförliga avdelningarna. Inte heller har det varit möjligt att studera alla de miljöfaktorer som påverkar de anställdas arbetssituation. Det föreliggande materialet ger därför inte någon totalbild av stålindustrins arbetsmiljöförhållanden. Däremot bör materialet enligt utredningens mening kunna utgöra en bas för de fortsatta, mera detaljerade studier som är nödvändiga. för ett framgångsrikt arbete med att förbättra arbetsmiljösituationen för branschens anställda. Även vad gäller åtgärdssidan är utredningsmaterialet ofullständigt. Utredningen har inte försökt utarbeta någon katalog över angelägna förbättringar och hur dessa bör genomföras. Prioriteringar härvidlag måste utarbetas för varje företag/avdelning för sig. Utredningen har i stället inskränkt sig till att ge exempel på angelägna åtgärder och peka på olika möjligheter att lösa vissa problem. Också här torde materialet främst kunna tjäna som en utgångspunkt för det fortsatta, problemspecifika arbetet. Utredningen har sålunda i första hand syftat till att genomföra en samlad inventering av stålindustrins arbetsmiljöproblem. I viss mån har också diskuterats möjligheterna att förbättra den rådande miljön. Detta sker framför allt i de särskilda delutredningar som redovisas i bilaga 3. Såväl vad avser inventerings- som åtgärdssidan pågår sedan lång tid tillbaka ett omfattande arbete inom olika institutioner och företag. Utredningen vill i detta sammanhang särskilt peka på den verksamhet inom miljöområdet som bedrivs i samarbete mellan Järnbruksförbundet och Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Inom ramen för detta samarbete har genomförts, genomförs eller planeras ett betydande antal projekt. I verksamheten deltar också ofta enskilda företag och arbetet sker i många fall ute vid bruken. Som exempel på aktuella projekt kan nämnas undersökningar av klimatproblemen i elektrostålverk, varma arbetsplatser och dammproblem. Vidare undersöks arbetsplatser för stigplansarbete, skänk- och kokillarbete, ugnsarbete m. m. Framställning av lämpliga arbets- och skyddskläder har startat. Slutligen har yrkesskadorna. följts upp av Järnbruksförbundet genom en orsaksspecificerad årsstatistik. Detta har skett ända sedan år 1955. I utredningsarbetet har engagerats ett stort antal personer. Utredningen vill tacka alla dem som på ett eller annat sätt lämnat värdefulla bidrag till studien. Detta gäller särskilt de anställda som deltagit i enkätundersökningen, de företag och institutioner som välvilligt ställt material - Sven till utredningens förfogande samt de experter professor Eketorp, ingenjör Carl-Olov Elvingsson, ingenjör Hans Elvhammar, professor Per Olof Strandell samt professor Ulf Åberg - som bidragit med separata delutredningar.

SOU 1975: 83 ll

l Sammanfattning av utredningsresultaten

1.1 Stålindustriarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön

För kartläggningen av de anställdas uppfattning om arbetsplatsens miljösituation genomfördes våren 1973 en enkät per post. Till enkätundersökningens urval utplockades var 10: e kollektivanställd inom de aktuella avdelningarna. Svarsfrekvensen uppgick till 83,8 %. I enkätformuläret specificerades en rad frågor om arbetshygieniska och ergonomiska miljöfaktorer, om arbetet ansågs vara psykiskt påfrestande, om arbetet medförde stora olycksfallsrisker och slutligen några faktafrå-

gor rörande de Sanitära förhållandena. Frågorna skulle besvaras med

utgångspunkt i resp. deltagares egna erfarenheter från arbetsplatsen. Utredningsresultaten visade att de arbetshygieniska problemen upplevdes vara de dominerande. Inom detta område var det främst tre miljöfaktorer, nämligen buller, luftföroreningar och klimat som gav upphov till de största besvären. Buller upplevdes främst vid martinverk och elektrostålverk samt vid plåt-, ämnes-, rör- och bandvalsverk. Bland luftföroreningama upplevdes damm och rök som klart mest besvärande och framför allt då inom stålverk, masugnar samt sinter- och jämsvampverk. Gaser upplevdes också vara ett problem, men med betydligt lägre besvärsfrekvens. Denna faktor var mest framträdande vid masugnar, jämsvampverk och sinterverk. Inom klimatområdet dominerade problem med drag och temperaturväxlingar, medan värme, kyla och strålningsvärme erhöll lägre besvärsfrekvenser. Klimatfaktom upplevdes totalt sett som mest besvärande inom stålverk och masugnar. Det i storleksordning näst största problemområdet var olycksfallsriskema. Olycksfallsriskema upplevdes främst inom stålverk, därefter korn plåt-, band-, medium- och ämnesvalsverk. De vanligaste typerna av risker var bränn- och klämskaderisker samt traversproblem. Brännskaderisken upplevdes främst vid stålverk och masugnar, medan klämskaderisken företrädesvis förekom inom valsverken. Problem med travers förekom i båda verksamheterna. Den ergonomiska belastningen genom felaktiga arbetsställningar, tunga lyft etc. upplevs som ett tredjehandsproblem. Problemen upplevs som svårast vid vissa valsningsoperationer inom bl. a. rör-, medium- och plåtvalsverk. I andra hand kommer stålverken och en tredje besvärsnivå finns inom bl. a. jämsvampverk och skrothantering.

12 Sammanfattning av utredningsresultaten

Enkäten omfattade också frågor om huruvida arbetet som upplevdes hetsigt och psykiskt påfrestande samt orsakerna till denna av typ belastning. Av svaren framgick att miljön upplevs som mest hetsig och psykiskt påfrestande vid olika valsningsoperationer (medium-, band-, ämnes-, plåt- och götvalsverk). Arbete i stålverk kommer därefter, medan arbete vid masugnar, jämsvampverk och skrothantering synes vara minst psykiskt påfrestande. Orsaken till den psykiska belastningen anges i första hand vara de fysiska hälsoriskema såsom rök, drag, luftföroreningar och buller. En i storleksordning andra grupp av orsaker till psykisk belastning anges vara Skiftarbete, medan hårt uppskruvad arbetstakt och enformigt, ointressant arbete är det i storleksordning tredje orsaksområdet. Arbetet upplevs som mest stimulerande och intressant inom stålverk. Orsakerna anges i första hand vara omväxlande arbetsuppgifter och självständigt arbete. Mest negativ i sin uppfattning var personalen inom rör-, medium- och götvalsverk och de främsta orsakerna därtill anges vara enformiga och monotona arbeten samt olika fysiska miljöfaktorer. lnom stålindustrin är totalt ca 50% sysselsatta i skift. I de varma avdelningarna är däremot huvuddelen skiftgående. Enkätundersökningen omfattar därför även frågor angående inställningen till skiftarbete. Majoriteten av deltagarna var positivt inställda till skiftgång. Tvåskiftsarbete upplevdes vara den mest positiva skiftsformen medan någon skillnad mellan tre- och fyrskiftsformerna inte kunde konstateras. För att ytterligare konkretisera den aktuella miljöbelastningen efterfrågades ivilken utsträckning man ansåg att rådande förhållanden medfört någon form av hälsostöming samt vilken man trodde var miljöfaktor orsaken till uppkommen ohälsa. Av samtliga tillfrågade angav ungefär hälften att de erhållit skada eller ohälsa av någon miljöfaktor i arbetet. Den form av ohälsa som anges vara vanligast är hörselskador. Besvär med leder-muskler-rygg är den därnäst främsta typen av angiven ohälsa. Den miljöfaktor man i första hand anger som orsak till rygg- och ledsjukdomar är stor ergonomisk belastning. I svaren anges ofta också drag som orsak till sådana belastningssjukdomar. Orsaken till sjukdomar i eller besvär från magen, som är det i storleksordning tredje området, är svår att klargöra med hjälp av enkätmetoden. Den psykiska belastningen anges dock vara den dominerande orsaken. En annan faktor anges vara damm och rök. Ett klart samband mellan - - och den fjärde sjukdomsgruppen luftvägssjukdomar luftföroreningarna framgår klart.

1.2 Miljöproblem inom stålindustrins olika avdelningar

För att ytterligare belysa de olika miljöproblemen har också inhämtats resultat från genomförda mätningar inom stålindustrins olika avdelningar. Materialet har erhållits dels via företag, dels via svenska institutioner verksamma inom arbetsmiljöområdet. Materialet visar att miljöproblemen domineras av två faktorer, nämli-

SOU 1975: 83 Sammanfattning av utredningsresultaten 13

gen luftföroreningar och buller. Mätresultaten antyder att buller utgör ett generellt större miljöproblem - från risksynpunkt - än luftföroreningar. Detta kan konstateras vid en jämförelse mellan de uppmätta buller- och föroreningsnivåerna och de hygieniska gränsvärdena. Bullernivån överstiger sålunda inom stora delar av stålindustrin de av arbetarskyddsstyrelsen fastställda normerna. Bland aktuella partikulära luftföroreningar kan nämnas olika metaller och kristallin kiselsyra. Av metallerna är i första hand järn, mangan, bly, krom, vanadin, zink och nickel aktuella. Genomförda mätningar visar att framför allt järnoxidhalten i luften kan överskrida det hygieniska gränsvärdet. Föroreningsnivån för de andra nämnda metallerna kan i vissa sammanhang överskrida resp. gränsvärde, men var och en ligger de oftast under detta. För en adekvat bedömning av miljösituationen måste emellertid hänsyn tas till den s. k. hygieniska summationseffekten, vilken är aktuell för flera av de förekommande metallföroreningarna. Om hänsyn tas till detta erhålls föroreningsnivåer som relativt ofta överskrider gällande normer. Under senare år har omfattande mätningar genomförts inom bl. a. stålverken för att klargöra eventuella risker för yrkessjukdomen silikos. Dessa mätningar, som genomförts inom ramen för arbetarskyddsstyrelsens silikosprojekt, visar att silikosrisk föreligger vid rivning och ommurning av ugnar och skänkar, tegelsågning, brukberedning och giutning. Ca 70% av de i arbetarskyddsstyrelsens studie undersökta personerna (195) utsattes för en dammexposition som Överskred gällande hygieniska normer. Det dominerande gasproblemet inom stålindustrin utgörs av koksgas, hyttgas etc. och rökgaser från bl. a. ugnar. Problem med gaser förekommer därför framför allt vid masugnar och inom järnsvamp- och sinterverk. I dessa verksamheter bildas resp. används hyttgas eller koksgas, Inom flera avdelningar visar genomförda mätningar koloxidhalter överstigande det hygieniska gränsvärdet. Även svaveldioxid har varit föremål för mätningar. Oftast har låga halter konstaterats. Vid upphettning av tjära och tjärprodukter frigörs 3,4 benspyren. Mätningar som genomförts inom flera avdelningar uppvisar förekomster av detta ämne, och förhållandevis höga halter har också kunnat konstateras. Något hygieniskt gränsvärde finns ej. Eftersom ämnet anses vara cancerframkallande måste ett så lågt värde som möjligt eftersträvas. Några utredningar angående förekomst och effekt av hudirriterande ämnen inom stålindustrin har inte kunnat erhållas. Emellertid kan de höga dammhalter, som är vanliga inom många av stålindustrins lokaler, väntas bidra till olika former av hudbesvär dels genom mekanisk retning av huden, dels p. g. a. att flera av de metaller som finns i dammet orsakar hudsjukdomar i form av retande eller allergiska eksem. Hudbesvären försvåras ytterligare av den starka värmestrålning som ofta förekommer inom stålverken. Denna medför att huden torkar och spricker varvid uppkomsten av olika hudskador och -sjukdomar underlättas. Ett klart avgränsat tredje miljöområde från belastningssynpunkt utgör klimatet. Här är det framför allt värme, kyla, strålningsvärme,

14 Sammanfattning av utredningsresultaten SOU 1975: 83

temperaturväxlingar samt drag som orsakar problem. Temperatur- och dragproblem förekommer inom alla verksamheter inom järn- och stålindustrin. Smältningsprocesserna i masugnar och stålverk bidrar till mycket påtagliga och ibland extrema värmebelastningar. Exempelvis kan nämnas att man invid tapprännorna vid masugnar, där personal tidvis arbetar, med globtermometer uppmätt ca 180 grader och ca 10 meter därifrån 34 grader. Den allmänna värmebelastning, som är betydande inom stora delar av stålindustrin, medför också en lägre fysisk prestationsförmåga. Under svåra betingelser kan ibland inträffa rubbningar av kroppsfunktionerna. Drag förorsakas till en del av de stora temperaturskillnaderna i lokalerna och försvåras ytterligare av öppna dörrar och portar samt allmänventilerande fläktar. Den ergonomiska belastningen i form av felaktig arbetsställning, tunga lyft, etc. utgör det istorleksordning fjärde miljöproblemet. De relativt få genomförda undersökningarna tyder på att arbetet i vissa sammanhang framför allt i kombination med en samtidig värmebelastning - är att beteckna som tungt. Genom inventeringen kunde också konstateras att fasta arbetsplatser såsom manöverhytter och travershytter etc. ivissa fall är behäftade med ergonomiska felaktigheter. Belysningssituationen har varit föremål för en omfattande kartläggning. Förhållandena måste allmänt sett betecknas som otillfredsställande. Den dåliga belysningen beror i hög grad på de stora mängderna damm och rök i lokalerna, som absorberar ljus och nedsmutsar armaturen. Dessutom blir väggar och tak mörka, vilket medför att ljusutbytet ytterligare försämras.

1.3 Jämförelser mellan upplevd och faktisk miljösituation.

Gradering av miljöproblemen från åtgärdssynpunkt

För det miljöförbättrade arbetet är det nödvändigt att genomföra en gradering av de miljöbelastningar som personalen upplever och utsätts för. En sådan gradering av stålindustrins miljöproblem har genomförts utifrån det objektiva utredningsmaterial som inhämtats. l enkätundersökningen förekom också en direkt fråga om vilket miljöproblem man i första hand ville att företaget skulle åtgärda. Totalt sett föreligger en god överensstämmelse mellan den faktiska och den upplevda miljösituationen. Buller och luftföroreningar är de två miljöfaktorer som de anställda angivit orsaka de största miljöproblemen, medan buller i större utsträckning anges som orsak till ohälsa än luftföroreningar. Luftföroreningar är dock det problem, som de anställda i första hand vill att man åtgärdar. Betydligt lägre prioriteras åtgärder mot buller. Detta förhållande är inte förvånande, eftersom bullrets effekt på människan sedan flera årtionden är välkänd, medan många luftföroreningars verkan fortfarande inte är klarlagd. Luftföroreningar anges också vara en större bidragande orsak till psykiska belastningar än buller. Ett tredje miljöområde utgör klimatet. Där dominerar olika former av

SOU 1975: 83 Sammanfattning av utredningsresultaten

temperaturbelastningar före problem med drag. Trots detta vill personalen i första hand se åtgärder mot drag före åtgärder mot andra typer av klimatproblem. Detta beror sannolikt på dragets nära anknytning till ventilations- och luftföroreningsproblemet. Någon skillnad mellan olika klimatfaktorer som angiven orsak till ohälsa har inte kunnat konstateras. För att ytterligare belysa behovet av miljöförbättrande insatser har utredningen också försökt klargöra vilka avdelningar inom stålindustrin som från miljösynpunkt är mest belastade. Miljöförhållandena är sannolikt mest otillfredsställande inom stålverk (elektrostålverk, konverterverk och martinverk) och vid masugnar medan valsverken totalt sett har en gynnsammare miljösituation. Av de olika valsverken synes miljösituatio-

nen vara minst tillfredsställande inom band-, medium- och plåtvalsverk,

medan rör- och trådvalsverk har bättre miljöförhållanden. Även inom resp. avdelning var överensstämmelsen god mellan upplevda problem, prioriterade åtgärder och de faktiska miljöförhållandena.

1.4 Möjligheter till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljön inom järn- och stålindustrin orsakar besvär och inger oro hos stora delar av personalen och kan ivissa fall också förorsaka olika former av yrkessjukdomar. En otillfredsställande arbetsmiljö bidrar sannolikt också till ökad frånvaro, ökad personalomsättning och en försvårad rekrytering av personal. Det är därför naturligt att dagens företagsledning är ense med arbetstagarna om det stora behovet av att skapa en god arbetsmiljö. Ett miljöförbättrande arbete måste i ett första steg leda till att personalen inte löper risk för fysisk eller psykisk ohälsa. På sikt måste dock målsättningen vara att reducera alla förekommande miljöproblem till en sådan nivå, att dessa över huvud taget inte förorsakar personalen några besvär. Arbetet skall dessutom upplevas som stimulerande och intressant. Arbetsmiljöproblemen kan åtgärdas på i huvudsak tre olika sätt. Den första metoden är att förhindra miljöproblemen uppkomst genom val av lämpliga produktionsprocesser eller genom utveckling av befintliga processer. En annan metod är att förhindra spridning av miljöproblemet, t. ex. genom inkapsling eller avskärmning av källan, när det gäller luftföroreningar kompletterat med punktventilation. Att förhindra verkan av miljöproblemet, som utgör det tredje sättet, innebär att man med hjälp av efterhandsåtgärder försöker hindra farlig påverkan. Detta kan ske bl. a. genom utspädning av luftföroreningar medelst allmänventilation, ljudabsorberande material på tak och väggar för att reducera bullrets efterklangtid, övervakning av processer via tät och ventilerad hytt och - i sista hand personlig skyddsutrustning. För att utreda de tekniska möjligheterna till en bättre arbetsmiljö engagerades specialister inom skilda ämnesområden. Experternas arbete skulle ge svar på följande frågor:

16 Sammanfattning av utredningsresultaten SOU 1975: 83

a)I vilken utsträckning kan man utifrån idag känd teknik utveckla metoder för att reducera eller eliminera befintliga miljöproblem? b) Vilken produktionsteknik kommer vi att ha inom 1990-talets stålindustri? Vilka förändringar är att förvänta från miljösynpunkt? Vilket utvecklingsarbete fordras för att uppnå bra arbetsmiljö inom 90-talets stålindustri?

1.4.1 Möjligheter att förbättra dagens miljösituation Denna första del av utredningen begränsades till de tre mest framträdande miljöproblemen, nämligen luftföroreningar, buller och klimat. Ett totalangrepp på dessa problem kommer dock sannolikt att medföra att även en stor del av de övriga miljöproblemen samtidigt minskas. För att minska mängden luftföroreningar i stålverkens lokalluft används i mycket stor utsträckning allmänventilation utspädningsventilation. Utredningen visar att det fordras mycket stora mängder tillförd luft för att ge ett tillfredsställande resultat, varför denna metod ej kan betraktas som framkomlig. Allmänventilation med hjälp av öppna portar 0. d. medför dessutom alltid en okontrollerad tillförsel av luft med dragoch kylproblem som följd. En förbättrad kåpning av ugnar och annan utrustning går att utföra. För att kåporna skall kunna anpassas till befintlig utrustning fordras dock i vissa fall omfattande förändringar och ombyggnader. Genom en ökad användning av lämpligt utformade kåpor och huvor kan också en förbättrad verkningsgrad på avsuget luftflöde erhållas. Detta minskar storleken på erforderliga avskiljare. Lämpligt utformade inkåpningar kan också ge en förbättrad ljuddämpning vid t. ex. ljusbågsugnar och vissa maskiner. Dessa typer av inkåpningar finns idag endast i begränsad omfattning på befintlig produktionsutrustning. Vad gäller bullersituationen är utredningens slutsats att ett realistiskt mål för arbetsplatser i produktionshallar är att man når den s. k. ekvivalenta ljudnivån, 85 dB (A), genom att dämpa varaktigt buller till lägre värden, medan kortvariga ljud tillåts överskrida gränsvärdet. Möjligheterna att hindra bullrets uppkomst är begränsade eftersom detta ofta skulle fordra omfattande förändringar av arbetsprocessen. Man är därför i första hand hänvisad till sekundära åtgärder såsom avskärmning av redan alstrat buller. Lämpliga lösningar för dämpning av ljudkällan finns dessutom sällan utarbetade. Det är därför av väsentlig betydelse dels att införa kända lösningar på bullerproblem, dels att genom utvecklingsarbete få fram användbara metoder för bullerdämpning av för stålverken speciella maskiner och utrustning. I det första fallet kan lösningar hämtas från andra branscher; detta gäller exempelvis bullerdämpning av fläktar, motorer och hydraulik. I det senare fallet innebär arbetet att man tillämpar känd akustisk teknik för dämpning av bulleralstring och bullerstrålning på utvalda bullerkällor. Arbetsklimatet kan förbättras med många sinsemellan olikartade åtgärder. Inom många industrier är möjligheterna stora att med lokala åtgärder förbättra arbetsplatsens klimat. Dessa åtgärder innebär dock

SOU 1975: 83 Sammanfattning av utredningsresultaten 17

oftast att man endast kapar de värsta topparna. Den stora komplexiteten i metallurgiska processer och maskinutrustning binder mycket starkt arbetsförhållandena och medför att radikala förändringar endast kan åstadkommas i samband med nybyggnad eller stora ombyggnader. Å andra sidan kan anföras att stålindustrins arbetsmoment kännetecknas av en stor frihet och rörlighet inom arbetsuppgifternas ram, vilket ger stort spelrum för lösningar av skilda slag på många arbetsmiljöproblem.

1.4.2 Möjligheter till bättre arbetsmiljö i morgondagens stálindustri Produktionspraxis i 1990-talets järn- och stålindustri är naturligtvis svår att skissera. Om man utgår från målsättningen att miljön ej skall orsaka några hälsorisker och samtidigt upplevas som stimulerande har de till utredningen knutna specialisterna föreslagit två alternativ av metallurgisk processkedja. Det första alternativet omfattar masugn och satsvisa processer och har många drag gemensamma med dagens moderna stålverk. Det andra alternativet omfattar smältreduktion som det första steget i en kontinuerlig processkedja från slig till ämne. Förutsättningarna för detta senare alternativ förbättras av att man bedömer det vara realistiskt att en framtida framställning av ämnen kommer att ske medelst stränggjutning med en direkt eller indirekt koppling till valsverk. Ett steg på denna väg har provats och befunnits lovande. Denna princip innebär att den platta stången klipps i ämneslängder, vilka efter temperaturutjämning direkt valsas i ett specialvalsverk till ämnen. Detta verk kan leverera såväl platta ämnen i olika bredder för plåt- och bandvalsning som kvadratiska ämnen för t. ex. stång- och trådvalsning. Ett första prototypverk kommer snart att tas i drift i Sverige. En radikal möjlighet att eliminera de i dagens stålverk förekommande fysiska miljöfaktorerna är att innesluta hela processkedjan i en sluten och ”tät” lokal. Detta innebär att processkedjan måste vara så utformad att man i största möjliga utsträckning eliminerar manuellt arbete. Behovet av manuella ingripanden bör begränsas till avhjälpande av uppkomna fel samt underhåll och översyn. Genom sådana processanordningar bör mycket höga anspråk på arbetsmiljön kunna uppfyllas. Risker finns för att arbetet skall uppfattas som alltför styrt, vilket motarbetas genom hög utbildningsnivå och arbete i lag samt ett ökat inflytande för de anställda. Troligen kommer arbetet i det kontinuerliga verket att upplevas väl så stimulerande som arbetet i det repetitiva, satsvisa verket. En radikal förbättring av arbetsmiljön inom stålindustrin kräver ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Frågan om inriktningen, utformningen och organisationen av ett sådant arbete har relativt utförligt behandlats i expertbilagorna. Enligt utredningens mening bör de där framförda förslagen kunna utgöra en god grund för diskussioner mellan berörda parter rörande det framtida FoU-arbetet inom arbetsmiljöområdet.

SOU 1975: 83 19

-

2 Svensk stålindustri en kort översikt

I detta kapitel redovisas vissa data för den svenska stålindustrin. Avsikten är inte att ge en totalbild av branschens nuläge och utveckling. En sådan redovisning ligger helt utanför utredningens uppdrag. Det har emellertid ansetts angeläget att ge de läsare som normalt inte sysslar med frågor rörande stålindustrin visst bakgrundsmaterial rörande branschstrukturen och produktionsprocessen. Vad avser framtidsperspektiven på branschens utveckling hänvisas till utredningens tidigare publicerade betänkande Stålindustrins framtida utveckling (SOU 1974:78). Produktionsprocessen beskrivs endast fram t. o. m. varmbearbetningen. Beskrivningen har koncentrerats till de delar av processen som har särskild betydelse från arbetsmiljösynpunkt. Till svensk stålindustri - såsom den definieras i den officiella

statistiken - räknas 18 företag med totalt något över 30 produktionsen-

heter. Det totala antalet anställda uppgår till omkring 50 000, vilket motsvarar ca 5 % av industrisysselsättningen i landet. Jämfört med den “svenska industrin i genomsnitt karaktäriseras stålindustrin av stora företag och produktionsenheter. Inom branschen hade sålunda år 1970 endast 5 företag mindre än 500 anställda. Storföretagen, dvs. företag med fler än 500 anställda, svarade samma år för 98 % av såväl sysselsättningen som produktionen i branschen. Inom hela den svenska industrin var motsvarande andelar för storföretagen omkring 55 %. Av produktionsenheterna inom stålindustrin hade år 1970 hälften flera än 1 000 anställda. Dessa enheters andelar av branschens sysselsättning och produktion var 85 %. För hela industrin var motsvarande andelar 27 %. Stålverken uppvisar vad gäller lokaliseringen en stark koncentration till Sålunda svarar fem län - Mellansverige. Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län - för tillsammans drygt tre fjärdedelar av sysselsättningen i branschen. Lokaliseringen är i stor utsträckning betingad av historiska faktorer, främst den tidigare bindningen till malm- och skogstillgångar. Denna bindning har numera upphört vad gäller skogen och försvagats beträffande malmen, och kustlokalisering framstår numera i de flesta fall som fördelaktig med tanke på såväl in- som uttransporter. De tre stålverk som har etablerats under de senaste femtio åren är också alla lokaliserade till kusten.

20 Svensk stâlindustri - en kort översikt SOU 1975: 83

Stålverken har i flertalet fall mycket stor betydelse för sysselsättningen inom de regioner där de är belägna. Som exempel kan nämnas att stålindustrin år 1970 svarade för mer än 10 % av industrisysselsättningen i sex län (Södermanlands, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens län). I 16 kommunblock var samma år över hälften av de industrisysselsatta verksamma inom stålindustrin. I fem kommunblock - - var Storfors, Hagfors, Munkfors, Fagersta och Hofors motsvarande andel ca 90 % eller däröver.

2.1 Sysselsättning

Som nämnts sysselsätter stålindustrin ca 50 000 personer. Sysselsättningen i branschen Ökade fram till omkring mitten av 1960-talet men har därefter minskat något. Enligt Järnbruksförbundets statistik minskade sålunda antalet arbetstimmar med 16 % mellan år 1965 och år 1973. Detta motsvarar - med hänsyn tagen till de arbetstidsförkortningar som genomförts under perioden - en nedgång iantalet anställda med ca 7 %. Det kan vidare noteras att antalet arbetare inom branschen samvarierar med konjunktursvängningarna. Som exempel kan nämnas att antalet arbetare mellan åren 1968 och 1969 steg med 5 % för att år 1971 och 1972 åter minska med 4% resp. 3 %. År 1973 och 1974 steg antalet arbetare ånyo (+ l resp. + 4 %). Jämfört med industrin i övrigt är andelen kvinnlig arbetskraft låg inom stålindustrin, ca 10 % mot drygt 20 % inom hela industrin. Särskilt bland de kollektivanställda är den manliga dominansen stark. Under senare år har dock andelen kvinnlig arbetskraft ökat kraftigt även inom detta område. Enligt J ärnbruksförbundets statistik var år 1973 närmare 9 % av arbetarna kvinnor jämfört med drygt 5 % fem år tidigare. Dessa siffror avser årsarbetare. Vad gäller anställda personer torde andelen kvinnor vara något högre. Av stålverkens anställda var år 1973 närmare en tredjedel tjänstemän. Sett över den senaste tjugoårsperioden har andelen ökat med ca 10 procentenheter. Inom stålverken har sedan länge skett en kontinuerlig ökning av förädlingsgraden. Detta har bidragit till att den del av stålverksarbetarna som är verksamma inom de s. k. egentliga jämverksavdelningarna, främst metallurgiska avdelningar och varmbearbetningsavdelningar, minskat något. De metallurgiska avdelningarna sysselsatte år 1973 13 % av de vuxna manliga arbetarna. Motsvarande andel vid varmbearbetningsavdelningarna var 21 %. Personalomsättningen inom stålindustrin är starkt konjunkturberoende. Medan rörligheten lågkonjunkturåren 1968, 1971 och 1972 var 13-14 % av antalet anställda, var den hela 24 % åren 1969 och 1970. Personalomsättningen inom stålverken ligger dock klart under genomsnittet för den svenska industrin.

SOU 1975: 83 Svensk stålindustri - en kort översikt 21

2.2 Konsumtion, produktion och utrikeshandel

Tillförseln av handelsfärdigt stål till den svenska marknaden uppgick år 1974 till 4,6 milj. ton. I råstålsvikt motsvarar detta ca 6,3 milj. ton. Detta innebär en genomsnittlig stålförbrukning per person och år på över 700 kg, vilket är den högsta per capita-förbrukningen i världen. Totalt utgör dock den svenska stålförbrukningen mindre än 1% av världsförbrukningen. Under perioden fr. o. m. år 1950 har den svenska stålförbrukningen ökat med i genomsnitt något över 5 % per år, vilket är en något lägre ökningstakt än för världskonsumtionen i dess helhet. Denna relativt sett låga tillväxttakt delar dock Sverige med flera andra högt industrialiserade länder. Det kan noteras att den s. k. stålintensiteten, dvs. stålåtgången i produktionen, nådde sin topp i Sverige redan i början av l960-talet. Minskningen i stålintensiteten sammanhänger med förskjutningar såväl inom industriproduktionen som mellan industrin och övriga sektorer i samhällsekonomin. Den svenska tillförseln, produktionen och utrikeshandeln med handelsfärdigt stål framgår av tabell 2.1.

Tabell 2.1 Försöijningsbalanser för handelsfárdigt stål åren 1950, 1960, 1970 och 1974. Tusen ton

År

Den svenska råstålsproduktionen ökade under perioden 1950 till 1965 snabbare än världsproduktionen i med ca 8 % per år, vilket var betydligt dess helhet. Under andra hälften av 1960-talet sjönk dock tillväxttakten till endast ca 3 %. De första två åren av 1970-talet skedde t. o. m. en viss tillbakagång. Under åren 1973 och 1974 skedde dock en kraftig expansion (+ 7 resp. + 6 %). Av den svenska råstålsproduktionen utgjordes år 1974 30 % av - kolstål. Detta är en internationellt specialstål legerat stål och olegerat sett mycket hög andel. Motsvarande andel torde inte i något annat land överstiga 15 %. Vad gäller produktionens sammansättning har det skett betydande under de senaste årtiondena. Det mest markanta är här de förskjutningar starka frammarsch. År 1974 utgjordes sålunda 47 % platta produkternas av den svenska stålproduktionen av platta produkter jämfört med 29 % år 1960. Ökningen hänför sig helt till tillväxten av grov- och tunnplåtsproduktionen och har skett på bekostnad av framför allt stångstål - utom armeringsstål och profilstång, där produktionen ökat i stort sett i samma takt som totalproduktionen - samt banbyggnadsmaterial, sömlösa rör och smide.

22 Svensk stálindustri - en kort översikt SOU 1975: 83

Den stigande produktionen avsätts såväl på den svenska som på den utländska marknaden. Framför allt exporten har ökat mycket starkt, med i genomsnitt resp. 16 % och 10 % per år under 1950- och 1960-talen. Av den totala svenska produktionen exporterades år 1974 42 % jämfört med 25 % år 1960 och 12 % år 1950. Räknat i andel av produktionens saluvärde utgjorde exporten redan år 1970 45 %. Denna differens förklaras av att exporten i högre grad än den totala produktionen utgörs av specialstål. Av den totala svenska varuexporten år 1973 svarade stålprodukterna för inemot 10 %. De dominerande marknaderna för svensk stålexport är Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och de nordiska länderna. Av exporten går omkring hälften till dessa länder. De svenska verkens leveranser till den inhemska marknaden - 60-65 % av tillförseln - växte i genomsnitt under 1950- och l960-talen i samma takt som den totala tillförseln. I detta avseende uppvisar Sverige en utveckling som awiker från den som skett i många andra industriländer där importens andel av tillförseln ökat markant under de senaste årtiondena. Stålefterfrågan kännetecknas av en betydande konjunkturkänslighet. Variationer i den svenska efterfrågan har emellertid endast i begränsad omfattning slagit igenom i den inhemska produktionen. Anledningen härtill är att de svenska verken i sämre konjunkturlägen dels kunnat hålla exporten väl uppe, dels kunnat öka sin andel av tillförseln till den svenska marknaden. Detta mönster bröts emellertid under år 1971, då såväl importens andel av tillförseln som exportens andel av produktionen vari det närmaste oförändrade jämfört med år 1970. För första gången sedan år 1958 sjönk den svenska stålproduktionen mellan två på varandra följande år. Under år 1972 ökade importen kraftigt trots att tillförseln till den svenska marknaden var i stort sett oförändrad jämfört med år 1971. Produktionen kunde dock hållas oförändrad genom en betydande exportökning. Inom järn- och stålverken investerades under perioden 1962-1972 i genomsnitt 570 milj. kr. per år (i 1968 års priser), vilket motsvarar nästan 10 % av den totala investeringsvolymen i svensk industri. Investeringsandelen har dock varierat kraftigt över tiden; den högsta andelen - ca 13 %, som torde innefatta senare delen av den stora satsningen i Oxelösund noteras för år 1963 och den lägsta - ca 8 % - för lågkonjunkturåret 1968. Sedan år 1964 har investeringsvolymen stagnerat och kom inte ens för högkonjunkturåren 1969-1970 upp till 1962-1963 års nivå (för industrin som helhet låg nivån 25 å 30 % högre). Såväl den svaga investeringsutvecklingen som det förhållandet att investeringarna främst inriktats på rationalisering och ökad manufakturering får ses mot bakgrund av den under 1960-talet försämrade lönsamheten vid många företag i branschen. Detta var dock inte enbart en svensk utan en internationell företeelse. - Vinst- och under senare år kan - med lönsamhetsutvecklingen undantag för de senaste två åren - närmast karakteriseras som svag. De jämförelsevis goda vinståren 1969 och 1970 har inte förmått kompensera

SOU 1975: 83 Svensk stâlindustñ - en kort översikt 23

har sålunda bruttovinster och de svaga åren 1971 och 1972. I genomsnitt bruttosparande sjunkit med ca 3 % per år under 1968-1972 enligt SCB: s finans- och industristatistik. Under år 1973 steg lönsamheten inom branschen mycket markant. Även år 1974 blev ett vad gäller lönsamheten mycket gott år.

2.3 Produktionsprocessen

Produktionen av handelsfärdigt stål kan mycket förenklat uppdelas i tre - råstålsproduktion samt formgivning genom steg råjärnsproduktion, och gjutning. I figur 2: 1 ges en schematisk bild av valsning, smidning stålframställningen. i masugnar genom reduktion av järnmalm, företrädes- Råjärn framställs vis i form av sinter. Som reduktionsmedel och bränsle används främst men även olja. Dessutom tillsätts betydande mängder kalk som koks, slaggbildare. - Det ingående materialet matas in från masugnens topp ugnshöjden kan till inemot 100 m. Den förvärmda luften, den s. k. uppgå blästerluften, sprutas in en bit upp på ugnen. Under reduktionsprocessen av färdigt sker sjunker järnet ner genom ugnen. Avtappningen råjärn genom särskilda s. k. utslagshål vid ugnsbotten. Tappningen tillgår normalt så att man - manuellt eller maskinellt - slår upp det igenmurade utslagshålet, varefter det flytande råjärnet rinner ut i en skänk via en ränna. Slaggen tappas kontinuerligt genom särskilda slagghål. Till masugnen hör en omfattande kringutrustning, bl. a. varmapparater och blåsmaskiner för blästerluft, olika gasreningsanläggningar samt utrustning för lagring och transport av material. I anslutning till masugnarna finns också i allmänhet sinterverk ochi vissa fall koksverk. vid 8 anläggningar. I de flesta fall I Sverige finns f. n. 14 masugnar finns också sinterverk i anslutning till ugnama. Endast ett jämverk har idag eget koksverk, de övriga köper färdig koks. Under år 1975 kommer dock ytterligare ett koksverk att tas i drift. De svenska masugnarna är små vid en internationell jämförelse - den f. n. största ugnen har en nominell produktion på 3 000 ton per dygn eller ca l milj. ton per år. De största masugnarna i världen har en produktionskapacitet på omkring 4 milj. ton per år. De två masugnar som planeras för NJA: s Stålverk 80 har vardera en kapacitet på 2 milj. ton. Det kan nämnas att Stålverk 80-projektet också innebär en kraftig utbyggnad av koks- och sinterverken vid NJA. Den alternativa metoden för framställning av järn ur järnmalm, s. k. har ännu synnerligen begränsad omfattning. Den svensdirektreduktion, av direktreducerat s. k. jämsvamp, uppgick år ka produktionen järn, 1974 till ca 200 000 ton. Produktionen sker vid några få anläggningar. Råjärnet kan antingen transporteras till stålugnarna i flytande tillstånd eller gjutas till tackor. Vid gjutning av tackor hålls râjärnet i gjutformar som sedan vattenkyls.

24 Svensk stâlindustri - en kort översikt SOU 1975: 83

1 de flesta fall kan det flytande råjämet inte föras direkt från masugnen till stålugnen. Råjärnet samlas därför i särskilda behållare, s. k. blandare. 1 dessa hålls järnet vid lämplig temperatur med hjälp av oljeeller gasbrännare. Under transporten till stålugnarna sker också ofta svavelrening. Det flytande råjärnet färskas, dvs. kolhalten sänks, i s. k. konvertrar. För närvarande används härvid i Sverige främst två processer, LD- resp. Kaldoprocessen. Vid dessa processer erfordras tillfört inget bränsle. F ärskningen sker genom att syrgas med hög hastighet blåses mot järnbadets yta. (Vid två svenska verk finns även s. k. OBM-ugnar där syrgasen blåses in underifrån genom ugnsbotten.) Genom det värmeenergiöverskott som därvid uppkommer kan även vissa mängder skrot smältas i ugnen. Vid LD-processen kan 25-30 - % av utgångsmaterialet chargen utgöras av skrot, vid Kaldo-processen 40-50 %. Ugnarna tippas vid

påfyllning och tappning. Medan LD-ugnarna är statiska under färsknings-

processen, roterar Kaldougnarna med ca 30 varv per minut. - - I övriga råstålsprocesser martin- och elektrostâlprocesserna är utgångsmaterialet huvudsakligen skrot. Vid dessa processer måste energi tillföras utifrån. Martinugnarna är oljeeldade. Vid elektrostålprocessen används, som framgår av namnet, elenergi. Tappningen från martinugnarna, som är fasta, sker genom en tappränna vid ugnsbotten. Elektrostålugnarna tippas vid tappningen. Tidsåtgången per charge varierar kraftigt mellan de olika processerna. Kortast är den för LD-processerna, omkring l tim. Kaldoprocessen tar ca 2 tim., elektrostålprocessen ca 3 tim. och martinprocessen 8-12 tim. Genom den korta chargetiden har konvertrama i regel mycket hög kapacitet. Som exempel kan nämnas att den f. n. största svenska LD-ugnen, som har en chargevikt på 100 ton, har en årlig produktionskapacitet på 900 000 ton. Den största Kaldougnen i landet har en chargevikt på ca 130 ton. Genom den längre processtiden blir dock kapaciteten lägre än för den något mindre LD-ugnen. För närvarande finns i Sverige drygt ett tiotal syrgaskonvertrar vid åtta anläggningar. Antalet martinugnar uppgår till närmare 30 stycken vid 12 anläggningar. Största chargevikten uppgår till omkring 150 ton. Av elektrostålugnarna finns främst två olika typer, ljusbågsresp. induktionsugnar. De senare används huvudsakligen för framställning av höglegerade stål. I ljusbågsugnarna tillförs energin via tre elektroder som går ned i ugnen genom ugnstaket. I induktionsugnarna passerar strömmen en spole som omger ugnen varvid det uppstår elektriska strömmar innei skrotet. De största i Sverige förekommande chargestorlekarna är ca 15 ton. Totalt finns i landet ett fyrtiotal induktionsugnar vid drygt tiotalet anläggningar. Antalet ljusbågsugnar är drygt 60. Denna typ av ugn finns, med något enstaka undantag, vid alla svenska råstålsproducerande verk. Av den totala svenska råstålsproduktionen år 1974 på 6 milj. ton svarade syrgasprocesserna för 39 % (2,3 milj. ton). Elektrostålprocesserna svarade för en något högre andel, 42 % (2,5 milj. ton). Martinprocessens andel var 19 % (1,2 milj. ton). Motsvarande andelar år 1960 var 4 % (0,1 milj. ton), 49 % (1,6 milj. ton) resp 34 % (1,1 milj. ton). Detta år svarade den numera inte använda thomasprocessen för % (0,4 milj. ton) av

v13

SOU 1975; 83 Svensk stälindustri - en kort översikt

råstålsproduktionen. Syrgasprocessernas snabba frammarsch, främst på bekostnad av martin- och thomasprocesserna, framgår sålunda klart. Såväl mas- som stålugnarna är infodrade med eldfasta Detta

material.

material förslits varför ugnarna måste muras om med vissa intervall. Som exempel kan nämnas att infodringen i en nyligen installerad LD-ugn vid ett svenskt verk beräknas ha en medellivslängd på 450 charger. Reparationer kan ske genom sprutning av ledfast massa utan att ugnen först måste tas ur drift och kallna. Innan det flytande råstålet går vidare för bearbetning sker ofta legering med rena metaller eller ferrolegeringar. Bland de ämnen som används kan nämnas mangan, kisel, krom, nickel, volfram, molybden och vanadin. l vissa fall sker också efterbehandling t. ex. i form av vakuumbehandling för att sänka halten av gaser i stålet. Från stålugnarna tappas stålet i en skänk för transport till gjuthallen. Gjutningen kan ske antingen genom kokillgjutning eller genom stränggjutning. Vid kokillgjutning tappas stålet genom skänkens botten neri formar av gjutjärn - kokiller. När stålet stelnat tas det ur kokillen, den s. k. strippningen. Om götet skall ytbehandlas före den vidare bearbetningen får det svalna. Ytfelen avlägsnas genom syrgashyvling, slipning eller mejsling. Kalla göt värms före valsningen i särskilda ugnar. Om någon förbehandling inte erfordras ställs götet i en s. k. varmgrop i väntan på valsningen. Götet valsas därefter i götvalsverk till ämnen. Ämnenas storlek och form bestäms av den fortsatta bearbetningen. den alternativa - - bortfaller Vid gjuttekniken stränggjutningen gjutning i kokill, värmning i grop och götvalsning. Råstålet tappas från skänken i en gjutlåda och rinner sedan ner ien vattenkyld kopparkokill. Denna kokill är försedd med rörlig botten, som sänks i samma takt som nytt stål tillförs uppifrån. Resultatet blir att stålet stelnar i en sträng, som sedan kapas i lämpliga längder. Processen ger sålunda ämnen direkt utan valsning. Stränggjutningen har expanderat kraftigt i Sverige sedan den infördesi mitten av 1960-talet och f. n. stränggjuts närmare. en femtedel av råstålsproduktionen. Stränggjutningsanläggningar finns vid sex svenska stålverk. En mycket liten del av stålet (1,5 %) får sin slutliga form direkt genom gjutning till stålgjutgods. Före den vidare bearbetningen avsynas och ytbehandlas samt värms ämnena ånyo till l 000-1 200°C. Vidarebearbetningen sker huvudsakligen genom valsning. Endast knappt 3 70 av det handelsfärdiga stålet utgörs idag av smidda produkter. I valsverken får det handelsfärdiga stålet sin slutliga form. Vad gäller än platta produkter skiljer man på grovplåtverk (för plåt som är tjockare 4,76 mm), mediumplåtverk (mellan 4,76 och 3 mm) och tunnplåtverk/ bandvalsverk (tunnare än 3 mm). Efter valsningen riktas plåten i en riktmaskin och får därefter svalna på svalbädd. Tunnare plåt klipps till önskade format medan grövre plåt måste gasskäras. l vissa fall sker en normaliserande glödgning varigenom materialet får en ökad seghet.

26 Svensk stálindustri - en kort översikt SOU 1975: 83

Valsning av plåt och band sker vid ett tiotal stålverk i landet. Stång och profiler valsas beroende på dimensionen hos den färdiga produkten i grov-, medium- eller finvalsverk. Någon exakt gränsdragning mellan de olika verkstyperna finns inte, men man kan säga att mediumverkets produktion vad avser rund- och fyrkantstål normalt ligger inom dimensionsområdet 30-100 mm. Sömlösa rör valsas i särskilda rörvalsverk. Även för stång, profiler och rör sker efter valsningen riktning, kapning och i vissa fall efterbehandling. Den manuella insatsen på valsverksgolvet, som bl. a. bestod i att styra det heta stålet mellan de olika valsparen, har minskat kraftigt genom en ökad automatisering av processen. Stång och profiler valsas vid ett femtontal svenska verk. Sömlösa rör produceras vid endast ett fåtal anläggningar.

SOU 1975: 83 27

3 Stålindustriarbetarnas upplevelse av

arbetsmiljön

Delutredningen angående de anställdas upplevelse av arbetsplatsens miljö omfattade huvuddelen av de miljöproblem som personalen kan tänkas uppleva i arbetet. Sålunda ingick frågor angående de sanitära förhållandena, den arbetshygieniska situationen, dvs. damm, buller, klimat m. m., den ergonomiska problematiken, dvs. felaktiga arbetsställningar, tunga lyft etc. samt olycksfallsriskerna. Slutligen har försök gjorts att belysa huruvida de anställda upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande.

3.1 Enkätundersökningens uppläggning och genomförande

De anställdas uppfattning har inhämtats genom en postenkät. Urvalet till enkätundersökningen skedde genom att berörda företag ombads plocka ut var 10: e anställd ur registret över kollektivanställda. Om det visade sig att den på detta sätt utvalda personen inte var sysselsatt inom någon av de aktuella avdelningarna - koksverk, sinterverk, hyttor, järnsvampverk, stålverk, varmvalsverk eller smedjor - överhoppades denne. l de fall någon i urvalet ej var svensktalande användes ett till vederbörandes eget språk översatt formulär. De 27 företag med verksamheter som var intressanta från utredningssynpunkt kontaktades per brev. Svar erhölls ej från 8 företag med ca 9 400 av de totalt omkring 41 500 anställda. Enligt utredningens bedömning avviker dessa 8 företag inte i något i detta sammanhang väsentligt avseende, t. ex. vad gäller produktionsinriktning eller produktionsprocesser, från de övriga företagen. Resultaten kan därför anses ge en representativ bild av förhållandena inom den svenska stålindustrin i dess helhet. Genom detta urvalssystem erhölls totalt 1 242 deltagare till enkätundersökningen. Av dessa bortföll senare 23 p. g. a. avflyttning, sjukpensionering o. d. Deltagarna tillställdes ett frågeformulär och svarskuvert. (Frågeformuläret redovisas i bilaga I.) Av formulären erhölls 1 021 stycken i retur. Svarsfrekvensen blev sålunda 83,8 %, vilket måste betraktas som ett mycket tillfredsställande resultat. Resultaten har bearbetats och redovisas i det följande dels för hela branschen sammantagen (kapitel 3), dels för de olika produktionsavdelningarna (kapitel 4). Deltagarnas fördelning på olika avdelningar framgår av nedanstående tabell.

Vid undersökning av detta slag finns flera tänkbara felkällor. Man

måste räkna med att metoden till en del kan färga resultaten. Iviss mån kan det vara fråga om individuellt språkbruk huruvida man anser sig uppleva besvär eller hälsorisker. Någon kontrollundersökning av enkätsvarens kvalitet har inte genomförts. I detta sammanhang kan dock hänvisas till en metodmässigt sett likartad undersökning som genomfördes av LO år 1965 (16). Vid detta tillfälle skedde en sådan kontroll, varvid konstateras en mindre tendens till sådana variationer. En annan risk vid denna typ av undersökningar är att det kan föreligga en tendens att man är mer negativ i sin bedömning av hälsoriskerna om man är mycket negativ gentemot andra förhållanden på arbetsplatsen. Vid år 1969 konstaterades för - LO-utredningen några miljöfaktorer företrädesvis de fysikaliska - att det förelåg ett svagt sådan samband (9). Inte heller vid denna kontroll kunde man konstatera att sambandet nämnvärt påverkade undersökningsresultaten. I enkätformuläret ingick som antytts frågor: om arbetshygieniska och ergonomiska problem, om arbetet ansågs psykiskt påfrestande, om» det medförde stora olycksfallsrisker och slutligen några frågor rörande de Sanitära förhållandena. Frågorna skulle besvaras med utgångspunkt i resp. deltagares egna erfarenheter av sin arbetsplats. Av enkätsvaren framgår att de arbetshygieniska faktorerna är helt dominerande i den totala miljöbelastningen. Därefter kommer olycksfallsrisker och ergonomiska belastningar. Sålunda upplever 98 % av tillfrågade besvär av arbetshygieniska faktorer. 72 % anser att arbetet medför stora olycksfallsrisker, medan 60 % anger att de i sitt arbete utsätts för ergonomiska belastningar. Arbetet upplevs som psykiskt påfrestande av 53 % av de tillfrågade.

SOU 1975: 83 Stdlindustrzarbetamas upplevelse av arbetsmiljön 29

Buller

Damm o. rök

Drag

Temp. växlingar

Kyla

Strålmviirnn

Värme

Belysning

Gear

Vibrationer

Hudrotämnen

Syror

Lösninøsrmdol Diagram 3.1 Andel av de tillfrågade som besväras .. . .. av olika arbetshygieniska 59m uppms h” ad Antal miljöfaktorer. Besvärupplevsi någon mån svarande 1021.

:l

3.2 Arbetshygieniska miljöproblem

Den arbetshygieniska miljön påverkas av kemiska och fysikaliska faktorer såsom damm, gaser m. m. resp. buller, vibrationer, belysning, klimat etc. Den skadeverkan som kan bli resultatet av en från arbetshygienisk synpunkt dålig miljö ger sig som regel tillkänna först efter en relativt lång tidsperiod. När skadan en gång uppkommit finns i vissa fall små möjligheter att kunna avhjälpa densamma. Av de tillfrågade ansåg 98 % att de besvärades av någon eller några arbetshygieniska miljöfaktorer. 94 % ansåg sig uppleva besvären ”i hög grad. Besvärsfrekvensen för de skilda faktorerna framgår av diagram 3.1. diagram. - de anställ- De dominerande arbetshygieniska miljöproblemen enligt - således av buller, das uppfattning utgörs luftföroreningar, drag och temperaturväxlingar.

3.2.1 Buller Inom stålindustrin anger 91 % av personalen sig vara besvärade av buller. Ungefär två tredjedelar anger att de upplever dessa besvär i hög grad. Hur

30 Stálindustrzarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

Martinverk J

Elektrostâlvørk J

Modiumvallvark J

Bandvalsvork J

Plltvalsvork

Åuu Iwork

L_L_L__J

Rörvalsvork

Konvortervork

Götvalsvcrk

Diverse

Strängglutnino

Masuøn

Trådvalsvork I å I I I I V I å D Andelavde 1° 20 33 4° 50 50 7° 99 90 lm* Diagram3.2 tillfrågade inom resp. av- Besvärupplevs i hög grad delning som upplever be-

svär av buller. :I Besvärupplevs i någonmån

upplevs inom de olika avdelningarna framgår av diagram

bullerproblemet

3.2. Att buller är en dominerande miljöfaktor inom stålindustrin visas av att inom drygt hälften av alla avdelningar är minst 90 % av personalen besvärad härav. Inom samtliga avdelningar anger minst varannan person sig vara i hög grad besvärad av buller. De avdelningar där bullerproblemet upplevs särskilt starkt är martin-, elektrostål- och konverterverk samt medium-, band-, plåt-, ämnes- och rörvalsverk.

3.2.2 Luftföroreningar

Av de tillfrågade upplever 90 % luftföroreningarna på arbetsplatsen som 1 besvärande. Något över hälften (53 %) upplever besvären i hög grad. Av Som framgått av tabell 3.1 var antalet tillfrågade luftföroreningarna har i denna undersökning damm, rök, gaser, hudretanpersoner mycket litet de ämnen, syror och lösningsmedel varit föremål för närmare studier. inom sinter- och järn- Den dominerande orsaken till besvär är damm och rök. 85 % av deltasvampverken och skrot- Dessa avdel- garna i undersökningen besväras av denna miljöfaktor. Höggradiga besvär hanteringen. ningar särredovisas därför upplevs av 49 %. I diagram 3.3 redovisas i vilken grad besvären upplevs inte i de följande avsnit- inom de olika avdelningarna. Som framgår upplevs problemen som störst ten. Vad avser antalet inom stålverk (martin-, elektro- och konverterverk). Även vid masugnarna tillfrågade inom resp. avdelning se tabell 3.1. upplevs påtagliga damm- och rökproblem.

SOU 1975: 83 Stálindustriarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön 31 Diagram 3.3 Andel av de Martinvork I tillfrågade inom resp. avdelning sorrn upplever be- Elektrostålverk j svär av rök och damm. Konverterverk J Masugn J Bandvalsvark J Rörvalsvork Ämnosvalsverk Mediumvalsverk Götvalsverk Stränggjutninq Diverse Trwwkwrk Besvärupplevs i hög grad

putwkvwk [jaesvär ,.,. i någon mån

ioåoäoåoåoåoj7oåoáo1öox

Diagram 3.4 Andel av de Masugn tillfrågade inom resp. avdelning som upplever be- Römlâwrk svar ur gaser. Elaktrostâlverk Martinvark Divorse Götvalsverk Modiumvalsverk Åmnosvalsverk Stränqgjutning Bandvalsvørk

E

Plltvalsvork Tádwkmk Besvärupplovsi hög grad

Konvonorvørk E Besvärupplevsi någon mån

32 Stálindustriarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

Konvertorvark

Elektrostålvork

Diverse

Maninvork

Masugn

Rörvalsverk

Bandvalsverk

Mediunwalsvcrk

Trådvalmrk

Plltvalsverk

Åmnesvalsverk

Stränggjutnim

Götvalsverk

Diagram 3.5 A nde! av de 10 20 30 40 50 60 100% tillñågade inom resp. av» delning som upplever be- Besvärupplevs i hög grad svär av hudretande ämnen_ Besvärupplevs i någon man |:]

Det näst största luftföroreningsproblemet utgörs av gaser, som så gott som varannan anställd (47 %) besväras av. 12 % upplever gaserna som i hög grad besvärande. Hur detta miljöproblem upplevs inom stålindustrins olika avdelningar visas i diagram 3.4. Gasproblemet är särskilt framträdande vid masugnama, medan övriga avdelningar har en i stort sett lika hög besvärsfrekvens. Höggradiga besvär upplevs, förutom vid masugnarna, främst inom elektrostålverken och vissa valsverk. 3 I 22 % av de tillfrågade upplever besvär av hudretande ämnen. Höggradiga besvär upplevs dock av endast 2 %. Som framgår av diagram 3.5 besväras de anställda inom samtliga avdelningar av hudretande ämnen. Mest framträdande är problemen vid stålverk (konverter-, elektro- och martinverk). Inom gruppen Diverse är det framför allt murare och koksverkspersonal som upplever detta problem. Andra luftföroreningsfaktorer utgörs av syror och lösningsmedel, av vilka 7 % resp. 4 % upplever besvär. Problem med syror upplevs särskilt inom de olika valsningsoperationema (band-, tråd-, ämnes-, plåt- och rörvalsverk).

SOU 1975: 83 Stálindustriarbetarrzas upplevelse av arbetsmiljön 33

3.2.3 Klimat Till klimatområdet hör följande faktorer: hög lufttemperatur, strålningsvärme, kyla, temperaturväxlingar, luftrörelser (drag) och luftfuktighet. Samtliga dessa faktorer utom luftfuktigheten har behandlatsi utredningen. Av utredningsresultaten framgår att 80 % resp. 77 % upplever besvär av drag och temperaturväxlingar. Kyla, värmestrålning och hög lufttemperatur är andrahandsproblem med besvärsfrekvenser på 54 %, 53 % och 50 %. I diagram 3.6 redovisas hur besvärsfrekvensen för resp. avdelning förhåller sig till motsvarande, ovan redovisade genomsnitt för hela stålindustrin. Av diagrammet framgår att dragproblemet upplevs särskilt besvärande - inom martinverk och i något mindre utsträckning elektroverk, stränggiutning, konverterverk och masugnar. Ungefär motsvarande bild erhålls vad gäller värrneproblemet. Inom rörvalsverk och plåtvalsverk upplevs betydligt mindre värmeproblem (mellan 20 till 30 % under medelvärdet för hela stålindustrin). Problem med värmestrålning upplevs relativt sett starkast inom stålverk samt vid stränggiutning och masugnar. Besvär av kyla och temperaturväxlingar är företrädesvis förekommande inom stålverk, masugnar och bandvalsverk. Sammanfattningsvis kan konstateras dels att klimatproblemen är särskilt framträdande inom smältningsoch gjutningsavdelningarna, dels att det framträder ett klart samband mellan de olika klimatfaktorerna i besvärshänseende.

3.2.4 Belysning Enkäten omfattade också en fråga om personalens bedömning av belysningen på arbetsplatsen. Utredningen är väl medveten om svårigheterna att med en frågemetod av här använt slag klarlägga belysningsproblemens omfattning. Som bekant har ögat mycket stor förmåga att anpassa sig till

även relativt dåliga belysningsförhållanden. Liknande undersökningar

inom arbetsområden visar att belysningen ofta upplevs som tillfredsställande trots att mätningen visar på motsatsen. Av svaren framgår att drygt varannan anställd anser att belysningen är otillfredsställande. Närmare en femtedel upplever förhållandena som i hög grad otillfredsställande (se diagram 3.1). Stålverk, samt göt-, band-,

Tabell 3.2 Andel av de tillfrågade inom olika verksamheter som anser att arbetsplatsens belysning är otillfredsställande

3 4. S m 7. .m d m m M m m w m V e I m .m u m m WU .m SOU 1975: 83

own_ J?

m0z:x<..§m.p

c o

0.?

.owñowiowh

o_v+

omr. om:

._v.

c o

8+

.owñovwtvu

3+

81 man. ._› om:

0z.z._m›wm§m<

o_ o

8+

.ow+.ov_+_o_v|. ?+91

om.. ou:

._.__._..F.__.

m§m

c

0mo

8+

...var

.___

8+

Diagram 3. 6 Vanationen mellan olika avdelningar vad avser upplevelsen av skilda klimat-

føåñzzåuoå

faktorer. (Procentenhe-

fozmuobxoü mcrzåmmcmzw x..o..o:o>:ov. foêmâvcmm xäåiåocEä foaaåmc. v...0w_ø>._©C

ter över (+) resp.

x._m:_tg .tøäzmåoo foåøåmz_

under (-) genomsnitten för

hela branschen.) ananas_ 8.520

SOU 1975: 83 Stálindustrzarbetanzas upplevelse av arbetsmiljön 35

ämnes- och plåtvalsverk är de avdelningar där belysningen upplevs vara mest otillfredsställande. Som jämförelse redovisas i nedanstående tabell hur bedömningen av belysningen varierar inom olika verksamheter. Samma undersökningsmetod har använts i samtliga fall (ll, 15, 36 och 38).

3.2.5 Vibrationer De typer av vibrationer som hittills främst varit föremål för undersökningar är de som orsakas av motorsågar, pneumatiska verktyg o. d. Dylika vibrationer ger upphov till vissa rubbningar av kärlsystemet, främst i

händerna. Effekten av en långvarig påverkan kan orsaka s. k. vita fingrar,

framför allt i samband med kall och fuktig väderlek. En annan typ av påverkan är den som uppkommer om man utsätter hela kroppen för vibrationer. Hur människan påverkas härav är förhållandevis litet känt. Inom stålindustrin torde denna senare typ av vibrationspåverkan dominera. Vid enstaka arbetsmoment kan det emellertid även vara aktuellt med vibrationspåverkan av endast fingrar och händer. Av de tillfrågade besväras 38 % av vibrationer på arbetsplatsen. 15 % upplever besvären i hög grad. Som framgår av diagram 3.7 upplevs vibrationsproblemen i ungefär samma omfattning inom flertalet avdelningar.

Diagram 3. 7 Andel av de Stränggjutninq tillfrågade inom resp. avdelning som upplever be- Ämnesvalaverk svär-av vibrationer.

Modiumvalsvork

Bandvalsvork

Konvertervark

Diverse

Rörvalsverk

Plåtvalsverk

Eloktrostâlverk

Götvalsverk

Martinverk

Masugn Besvär upplevs i hög grad Besvär upplevs i någon mån

E

Trldvalsverk

10 20 3) 40 50 60 70 E) Q) “D96

36 Stâlindustrtarbetarrzas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

3.3 Olycksfallsrisker

I enkätundersökningen ansåg .72 % av de tillfrågade att det fanns stora olycksfallsrisker på deras arbetsplatser. Som framgår av diagram 3.8 upplevs olycksfallsrisker främst inom stålverken och vid stränggjutningen. Därefter kommer plåt-, band-, medium-, ämnes- m. fl. valsverk. Av enkätundersökningen framgår vidare att bland olika av typer olycksfallsrisker upplevs risken för bränn- och klämskador som mest framträdande (se tabell 3.3). Brännskaderisken främst inom stålupplevs verken och vid masugnama och klämskaderisken inom de olika valsverken.

Eloktrostllvurk Strinqiutning Konvonorvork Piâtvalsvork Martinverk Bandvalsvork Mcdiumvalsvork Åmncwalwork Rörvalsvork Trådvalsvark Götvalsverk Diverse Manon Diagram 3.8 Andel av de 10 20 ao 40 50 60 70 80 90 100% tillfrågade inom resp. avdelning som upplever sto- Olycksfallsrisk upplevs i hög grad ra olycksfallsrisker i ar-

betet. l:lolycksfallsrisk upplevs i någonmån

SOU 1975: 83 Stâlindustrzarbetarrzas upplevelse av arbetsmiljön 37 Tabell 3.3 Andel av de tillfrågade som upplever resp. olycksfallsrisk. Antal svarande l 021

3.4 Ergonomiska belastningar

Någon uppdelning på olika faktor inom det ergonomiska området har ej genomförts. Tunga lyft, hög resp. låg arbetshöjd och krokig eller vriden arbetsställning etc. har sammanförts i en fråga. 60 % anger sig vara besvarade av denna totala ergonomiska belastning. 26 % anger höggradiga besvär. Besvärsfrekvensen inom de olika avdelningarna redovisasi följande diagram.

Diagram 3. 9 Andel av de Rörvalsverk tillfrågade inom resp. avdelning som upplever beediumvalsverk svär av ergonomiska belastningar. Plâtvalsverk

Konverterverk

Eløktrostålverk

Bandvalsverk

Martinverk

Strängujutning

Götvalsverk

Diverse

Masugn esvärupplevs i hög grad Åmnesvalsverk :| Besvärupplevs i någon mån i Trådvalsverk

38 Stâlindusmarbetamas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

Den ergonomiska belastningen anses sålunda vara mest framträdande inom vissa valsningsoperationer som t. ex. rör-, medium- och plåtvalsverk, men även inom stålverken upplevs betydande problem.

3.5 Psykiskt påfrestande arbete

För att försöka fånga in delar av denna problematik frågades i enkäten huruvida arbetet upplevs vara hetsigt och psykiskt påfrestande samt vilka faktorer i arbetet som i så fall anses bidra till detta. Att med den här använda frågetekniken belysa den psykiska belastning som de anställda upplever och orsakerna härtill är självfallet mycket vanskligt. Trots detta har det dock ansetts angeläget att i någon mån komplettera de anställdas åsikter om den fysiska miljön med uppgifter om hur man upplever den psykiska arbetsmiljön. På frågan om arbetet upplevs vara hetsigt och psykiskt påfrestande angav 53 % att så var fallet. 18 % upplevde detta i hög grad. Som framgår av diagram 3.10 anses arbetet inom valsningen (medium-, band-, ämnes-, plåt- och götvalsverk) och stålverken (elektro-, martin- och konverterstålverk) vara mest påfrestande.

Mediumvalsvark

Bandvalsverk

Åmnosvalsvork

Plltvalsvefk

Elektrouålverk

Götvalsverk

Martinvcrk

Konvererverk

Trâdvalsverk

Rörvalsverk

Stränggjuming

Masugn Diverse Diagram 3.10 Andel av de 203) 50 tillfrågade inom resp. avdelning som anser arbetet âfrestning upplevs i hög grad vara hetsigt och psykiskt

papa-tande_ :l Pâfrostning upplevs i någon min

SOU 1975: 83 Stálindustrzarbetarrzas upplevelse av arbetsmiljön 39

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Rök, drag, luftföroreningar

Buller

Skiftarbete

Hårt uppskrivad arbetstakt

Enformigt ointressant arbete

Fys. påfrestande arbete

Förtjänstproblem

Olycksfallsrisker

Produ ktionsstörningar

Språksvårigheter

För små kontaktmöjligheter med arbetskamrater

Dåliga relationer till arbJedning

Mycket övertidsarbete .de nu.

Diagram 3.1 1 A v frågade angivna orsaker Dåliga relationer till arb.kamrater till upplevd stress och olust inför arbetsdagen. Antal svarande 1 021.

I en särskild efterhördes i vilken utsträckning olika miljöfaktorer fråga orsakade stress och olust inför arbetsdagen. Resultatet har sammanfattats i diagram 3.1 l. Ett medeltal för varje faktor har beräknats på så sätt att svaret till mycket stor del getts värdet 4, till ganska stor del 3, till någon del 2 och till ingen del” l. Staplamas längd anger således medelför hela materialet. Redovisningssättet har valts för att tal för resp. faktor möjliggöra en jämförelse med en tidigare LO-undersökning (se nedan). bör observeras att denna fråga besvarats oberoende av om vederbö- (Det rande angivit arbetet vara psykiskt påfrestande eller ej.) hälsorisker som luftföroreningar och buller är de Fysiska rök, drag, faktorer, som främst utpekas som orsaker till psykiska påfrestningar. Även Skiftarbete anges vara en viktig orsak till psykisk belastning. Hårt arbetstakt, enformigt och ointressant arbete är en i uppskruvad storleksordning tredje orsak till psykiska påfrestningar. En motsvarande undersökning har, som redan antytts, genomförts

40 Stálindustriarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Hårt uppskruvad arbetstakt

Rök, drag, luftföroreningar

Buller

Fys. påfrestande arbete

Förtiänstproblem

Enformigt ointressant arbete

Olycksfallsrisker

Skiftarbete

Mycket övertidsarbete

Dåliga relationer till arb.ledning

För små kontaktmöjligheter med arbetskamrater Diagram 3.12 Av de t11I- Dåliga relationer till arb.kamrater frágade angivna orsaker till *upplevd stress och olust inför arbetsdagen. Språksvårigheter Hela LO-området, antal svarande 4 561.

inom hela LO-området (12). Resultaten från denna utredning redovisasi diagram 3.12. Vid LO-undersökningen anges den hårt uppskruvade arbetstakten utgöra den dominerande orsaken till psykisk påfrestning. Vid en jämförelse mellan utredningsresultaten framgår att de kemiska och fysikaliska miljöfaktorerna samt Skiftarbete upplevs som betydligt mer framträdande problem inom stålindustrin än inom LO-området i sin helhet. Däremot verkar effekten av hög arbetstakt, fysiskt påfrestande arbete, förtjänstproblem och relationsförhållanden till arbetsledning och arbetskamrater vara av ungefär samma storleksordning. Mycket övertidsarbete som orsak till psykisk påfrestning synes vara mer framträdande inom hela LO-området än inom stålindustrin. (I LO-utredningen ingick inte produktionsstörningar som en ev. orsaksfaktor.)

3.5.1 stimulerande och intressant arbete Genom en särskild fråga gjordes ett försök att kartlägga huruvida de anställda upplever arbetet som stimulerande.

...vw-a _ SOU 1975: 83 Stálindustriarbetarrtas upplevelse av arbetsmiljön 41

38 % av de anställda anser att arbetet är stimulerande och intressant, medan 58 % är av motsatt uppfattning. (4 % hade ej svarat på frågan.) Det skall observeras att frågorna ställdes utan angivna svarsalternativ, varför svaren fått grupperas vid sammanställningen. De främsta orsakerna till att man anser att arbetet är stimulerande och intressant uppges vara omväxlande arbetsuppgifter och självständigt arbete. En närmare redovisning ges i tabell 3.4.

Tabell 3.4 Av de tillfrågade angivna orsaker till att arbetet upplevs som stimulerande och intressant. Antal svarande 392

De främsta orsakerna till att arbetet inte upplevs som stimulerande och intressant är enforrnigt och monotont arbete samt olika fysiska miljöfaktorer. Betydelsen av angivna negativa orsaker framgår av tabell 3.5.

Tabell 3.5 Av de tillfrågade angivna orsaker till att arbetet inte upplevs som stimulerande och intressant. Antal svarande 597

I vilken utsträckning arbetet upplevs som intressant eller ej inom de olika avdelningarna framgår av diagram 3.13. Av resultaten framgår bl. a. att de inom stålverken sysselsatta upplever sitt arbete som betydligt mera stimulerande och intressant än de som arbetar inom valsningsavdelningarna.

42 Stálindustriarbetarrzas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

Positiv

Diverse Konverterverk Martinverk Masugn Elektrostålverk Skrot Stränggjutning Sinterverk Trådvalsverk Svampvalsverk Plåtvalsverk Ämnesvalsver k Bandvalsverk Götvalsverk Diagram 3.13 Uppfatt- _ MedWmVMSVHk ningen hos de tillfrågade inom resp. avdelning om huruvida arbetet är Rörvalsverk stimulerande och intres- å

i

sant eIIer ef. Andel av de tillfrågade med resp.

åsikt (%). I: stimulerande resp. inte stimulerande arbete l

3.6 Skiftarbete |

Undersökningen omfattade också ett antal frågor angående förekomsten av och uppfattningen om Skiftarbete. i Tabell 3.6 Axbetstidens förläggning. Andel (%) av de tillfrågade med resp. arbets-

Närmare 90 % av de tillfrågade arbetar i någon form av skift. Motsvarande siffra för hela LO-området är ca 20%. Drygt hälften arbetar i fyrskift och här är fyrskift utan helguppehåll dominerande. Detta förhål-

SOU 1975: 83 Stâlindizstriarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön 43

Tabell 3.7 Inställningen hos de tillfrågade med olika skifttyp till skifttypen i fråga Skifttyp Trivsel Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Antal bra bra bra eller dålig dålig medverdålig kande (%) (%) (%) (%) (%)

Fyrskif t med helguppehåll 14 3 l 22 19 14 164 Fyrskift utan helg-

gäller generellt vissa såsom medium-, band- och rörvalsverk samt valsningsoperationer manufaktur- och serviceenheter. Inom medium- och bandvalsverk är treskift dominerande. Inom rörvalsverk dominerar tvåskift, men ungefär en fjärdedel av de anställda var här verksamma i dagtidsarbete. Inställningen till arbetstidens förläggning har angivits genom markering på en femgradig skala. Resultaten har sammanställts i tabell 3.7. Det är intressant att konstatera den jämförelsevis positiva inställningen till skiftarbete. Andra undersökningar har visat att skiftpersonal generellt sett är ganska negativt inställda till arbetsformen. Utredningen har inte sökt klarlägga orsakerna till denna skillnad i inställning. Vidare framgår att tvåskiftsarbete upplevs vara den mest positiva skifttypen, medan någon större skillnad mellan tre- och fyrskiftsformerna ej kan konstateras. Inställningen till arbetstiden är särskilt positiv i den som sig ha ”annan förläggning av arbetstiden”. Här ingår grupp anger bl. a. de deltidsarbetande. I en följdfråga efterhördes vilken arbetstidsförläggning eller skiftform man skulle vilja ha om man hade möjlighet att ändra på den nuvarande.

Dagtidsarbetande av de dagtidsarbetande ville ha något annat än dagtidsarbete. Där- Ingen emot vill var sjunde dagtidsarbetare ändra arbetstiden genom ändrad tidför arbetets start, kortare resp. längre lunchtid, flexibel arbetstid punkt etc.

Tváskzjftsarbetande Varannan tvåskiftsarbetare vill ha annan skiftform eller annan ändring. Var tredje vill ha dagtid, var tionde vill ha tre- eller fyrskift. Resterande vill vis ändra arbetstiden, t. ex. genom ändrad tidpunkt för på något skiftstart.

5 .i a å 44 Stálindustriarbetamas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83 s 1 s

Treskiftsarbetande

Närmare 2/3 av treskiftspersonalen vill i något avseende ändra den nuvarande skiftformen. Omkring 40 % vill helst ha dagtidsarbete. Av dem som i dag har treskift vill ca 10 % ha tvåskiftsarbete och ca 5 % fyrskiftsarbete. Resterande vill på olika sätt ändra den aktuella treskiftsformen exempelvis genom längre tid mellan de olika skiftbytena, ändrad skiftcykel från fm., em., natt till natt, em., fm., kortare arbetstid samt lediga sön- och helgdagar.

i i i Fyrskiftsarbetande .l i .e Tre fyrskiftsarbetare av fem vill ändra den nuvarande skiftformen eller ha annan ändring av skiftet. En klar majoritet önskar dagtidsarbete. Omkring lO % vill istället för fyrskift antingen ha två- eller treskift, medan ca

20 % vill på något vis ändra den nuvarande formen av fyrskiftsarbetet. I

stort sett är det fråga om samma önskningar om förändringar som för tidigare nämnda skiftstyper.

3.7 Sanitära förhållanden

l enkätundersökningen ingick även frågor om de anställdas uppfattning om de sanitära förhållandena (omklädningsrum, tvättrum, toaletter etc.). Närmare 70 % angav att förhållandena var tillfredsställande, medan ca 25 % angav att de Sanitära förhållandena var mindre bra. I tabellen nedan har de anställdas uppfattning inom de olika avdelningarna särredovisats.

Tabell 3.8 Andel (%) av de tillfrågade som anser att de sanitära förhållandena på arbetsplatsen är otillfredsställande. Antal svarande l 021

De dominerande orsakerna till att de Sanitära förhållandena upplevdes som otillfredsställande för lång uppges vara för små och ostädade lokaler, väg till personalutrymmen samt bristande ventilation i omklädningsrum, toaletter etc. F örvånansvärt många saknar skilda utrymmen för gång- och arbetskläder. I många fall anges att klädskåpen ej går att låsa.

SOU 1975: 83 Stálindustrüzrbetamas upplevelse av arbetsmiljön 45

3.8 Ohälsa som resultat av miljöpåverkan

Av de resultat, som tidigare redovisats i detta kapitel framgår att 98 % av personalen inom stålindustrin besväras av de arbetshygieniska förhållandena, medan 60 % upplever de ergonomiska faktorerna som besvärande. Något mer än varannan anser arbetet som hetsigt och psykiskt påfrestande. De anställda har tillfrågats huruvida de ansåg sig ha ådragit sig skada eller ohälsa på grund av någon av dessa nämnda miljöfaktorer. Om detta var fallet ombads de att ange dels orsaken till skadan, dels vilken sjukdom som blivit följden. Av samtliga tillfrågade angav 5 l % (525 personer) att de erhållit skada eller ohälsa av någon av de miljöfaktorer som de utsätts för i arbetet. Motsvarande andelar inom resp. avdelning visasi tabell 3.8.

Tabell 3.9 Andel (%) av de tillfrågade inom resp. avdelning som anser sg ha erhållit skada eller ohälsa i arbetet

De som ansett sig ha erhållit skada eller ohälsa i arbetet har också

angivit typen av skada/ohälsa. Resultaten har sammanställts i tabell 3.10.

(Det skall observeras att många personer uppgivit att de erhållit flera olika slag av skada/ohälsa varför andelarna inte summerar till 100%. Detta gäller även för tabellerna 3.1 l -3. 13.)

Tabell 3.10 Andel (%) av dem som uppgivit sig ha erhållit skada/ohälsa som angivit resp. typ av skada/ohälsa. Antal svarande 525

Hörselskador 63 Rygg- och ledsjukdomar 43 Sjukdomar i matsmältningsorganen 23

Även orsakerna till de angivna skadorna/ohälsan har efterfrågats.

46 - Stálindustrzbrbetarnas upplevelse av arbetsmiljön SOU 1975: 83

Tabell 3.11 Andel (%) av dem som uppgivit sig ha erhållit skada/ohälsa som angivit resp. orsaksfaktor. Antal svarande 525

Den vanligaste formen av ohälsa uppges vara hörselskador. 63 % av dem som uppgivit att de erhållit skada eller ohälsa i arbetet anger att de erhållit hörselskador. Av de angivna orsakerna till skada eller ohälsa dominerar mot denna bakgrund helt naturligt bullret; två tredjedelar av dem som anser sig ha erhållit någon av de angivna skadorna anger buller som en orsak härtill. Belastningssjukdomar med besvär från leder-muskler-rygg angavs av 43 % av de tillfrågade vara en orsak till ohälsa. De miljöfaktorer man främst sätter i samband med rygg- och ledsjukdomar är ergonomiska problem (felaktiga arbetsställningar, tunga lyft etc.), vilka en tredjedel l t* anger som orsak till ohälsa. Även luftrörelser och drag anges som orsak till led-, muskel- och ryggbesvär. De dominerande orsakerna till magbesvär, som 23 % av de tillfrågade anser sig ha fått genom arbetet, angavs vara den psykiska belastningen. En annan orsak till magbesvär anges vara damm och rök. | Det kan också noteras att luftföroreningarna intar en framträdande plats som orsak till ohälsa. Sålunda anger 45 % att de erhållit skada/ ohälsa p. g. a. rök och damm. Motsvarande andel för gaser är 14 %. Även klimatfaktorerna är ofta förekommande. Avslutningsvis redovisas i tabellerna 3.12 och 3.13 dels angiven ohälsa efter dels orsaker till ohälsa fördelat

l

sjukdomsgmpp, angivna på stålindustrins olika avdelningar.

l

SOU 1975: 83 S M V. .m d m U .M .m e m.. .r m u U.. m. d w a v a r .M N.. m W m0 n 4 7

255m...

o v 5

f? om S 3 ä 3 nn Z

.salem

N.

vi? S. Z 2 m: 2 2 Z nm E

.âaâzam

.umäaoäuuaw

v v v m

xö mm mn nv 2 mn 2

-Eâvoå xaom=w>

›N o n m v

vw 2 5 mv on n_

a.:

duo.

um-?øümkh

o m o

u...? mn vn 2 E o_ 2 v_

:ñwca

-wocêm utväg»

E8 w m. w w

mm 2 2 2 om 2

ääzoáuvuxm

.mäñoo

m 0 m m w

ut? mv vn vn 8 mm

massa

:_5210 -mcmbm

av

:u

-obxåm xuozwuw

a n w o

nn mn 2

:zman:

S .m S

E8

-G332

n o m v

vi? S 2 R 3 ä S

ååwâåovz*

L053_ xuoñou

m w w m

mm nn I mm om E

mssooa..

S50

:mzmuå

o m

av nv S 3 o_ mm o_ 2 S

E05

E2.

coaumuowmsizmEmuaE

.ä

Gå

äêocxâwøo_ aeoøxânaa

_ov=

åâzcâusxm

_

.Sêouxswwuwâuzq Bcaxømcosauexø uovaxmmzøäxozo

nñm

uañocxømøusm äâoøxswmzød

:oo §0

.öoaxøâm aovøxmñmnø: äåovxøqm

å

:aaah 9C. å? -..WE

4. 8 S .m ...h m m .m m r m w. m v m e u. m m w m SOU 1975: 83

-mäñmi

w å c u a m

vin., å S S S Nm å 2 mm å

.âøtom

o v s o

å? mm å : 2 S S m.. S å om m_

.zaâêam

e c o m m o

f? å S S. S å å å mm S

.E2002

.uotzaaxäuo

fo›2a›

o m m ...m å 3 2 S s. å S S å 3. S.

.âsøumah

...m2 m m m m w

v13 ä o_ 2 ä 8 mm 2 I å 2

En.:

-amanda utgå...?

o o m

E8 om å S S S s. S S S S å å

aämcoävaxm

.âaâwo

o o o

u...? mm 2 å S S S. S å å 2 S. S

.E23 .mcwaw ?Esa

o o o m

mm S S 2 å å a... S mm S S av

:a

-obxoü üoâwü

o o

S 2 S S 2 2 8 m... å 2 om å å

.E35

.E252

E8 o o m w m

ut? ä a. om 2 G ä S 2 S mm

a=äw=_:_ov›a

-SPEoM 3.833

c c m m w w

mm å S : S å .m å

mâmsoü

S50

:mzâå

o o o m

av ä om 2 mm 2 å.. om å 2 ä... å

Eon_

Eov

›«

G5

sosoa

amâco?

amzaaøåm

_ov:

å. :os:

amåxmââäsøa

Uâm

m

.to

ms=§aoea

än

_uuoaasäng oucsoeâ* åoäue ggmêoââm

:aaah xwüO EEE §3 55m âêzøm man 0:53 manga..

.SES så_

SOU 1975: 83

4 Avdelningarnas miljöproblem

Enkätundersökningen syftade till att belysa hur de anställda inom stålindustrin själva upplever sin arbetsmiljö. Detta material ger en första anvisning om prioriteringar inom det miljöförbättrande arbetet. Den andra delen av det nödvändiga underlaget härför är de Kartläggningar av olika miljöproblem som sker genom främst mätningar av skilda slag ute vid arbetsplatserna. Utredningen har studerat ett omfattande material av denna typ, som inhämtats från såväl stålverken som olika svenska institutioner. I det följande redovisas detta material avdelningsvis. Vidare redovisas de anställdas besvär av olika miljöfaktorer inom resp. avdelning. För att erhålla enhetlighet i redovisningen har de olika miljöfaktorerna behandlats i samma ordning för alla avdelningar oberoende av eventuella skillnader i problemens omfattning. Som framgår är de hittills genomförda kartläggningarna i flera fall mycket begränsade vad avser såväl antalet produktionsställen som antalet undersökta arbetsmiljöfaktorer. (Där en viss miljöfaktor inte redovisas för en avdelning nedan har mätvärden ej kunnat erhållas.) Det visar sig också att mätresultaten ofta varierar kraftigt inom en och samma avdelning vid ett järnverk. Detta beror inte endast på skillnader i använd mätteknik och när under produktionscykeln mätningarna gjorts. Även förhållanden utanför resp. avdelning har ofta stor betydelse. Detta gäller inte minst uteklimatets inverkan på bl. a. temperatur och drag i lokalerna. De redovisade mätresultaten kan därför inte utan vidare generaliseras till stålindustrin i dess helhet. Mot bakgrund av de stora likheter som finns mellan de olika verken vad avser produktionsutrustning, lokalplanering, arbetsorganisation etc. torde resultaten ändå kunna tjäna som ett värdefullt underlag för planläggningen av det miljöförbättrade arbetet. l detta arbete måste självfallet ingå en utökad och intensifierad kartläggning av förekomsten och effekten av olika miljöfaktorer. Det skall observeras att de jämförelser med olika gränsvärden för luftföroreningar som görs i detta kapitel gjordes innan arbetarskyddsstyrelsen presenterade den nya gränsvärdelistan. De nu gällande värdena - som i många fall innebär en skärpning jämfört med tidigare värden - finns i bilaga 2.

50 Avdelningarnas miljöproblem

4.1 Sinterverk

I enkätundersökningen var antalet deltagare från sinterverk litet. I de svar som erhållits anges det miljöproblem som orsakar det största obehaget i sinterverk vara luftföroreningarna. Övriga problem uppges vara buller och klimat.

Buller Buflret inom sinterverk härrör från kvarnar, siktar, transportörer, fläktar och liknande. Vid kvarnarna har man uppmätt en ljudstyrka av 113 dB(A) och vid siktarna omkring 98 dB(A). (41) En frekvensanalys av bullret vid kvarnarna visar en mycket hög ljudnivå (diagram 4.1). Detta innebär att det kan föreligga risk för hörselskador. Den allmänna ljudnivån i ett blandarrum framgår av diagram 4.2 (41). Personalen i ett sinterverk är i regel mycket rörlig men befinner sig också i stor utsträckning i manöverhytter. Bullermätningar i en sådan hytt (diagram 4.3) visar att det inte föreligger någon risk för hörselskador. Personal som befinner sig i manöverhyttema har dock påtagliga problem att samtala i normal samtalston (NR 55-60 anges vara en högsta acceptabel ljudnivå härför). (41)

Diagram 4.1.- 4.3.Ljudnivän inom sinterverk 120 120

120 dB 100 80 60 40 63 250 1000 4000 ABC 4.3. Manöverhytt

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 51

Luftföroreningar Damm-mätningar inom sinterverk har givit värden med stor spridning. Halten av kristallin kiselsyra, främst i form av kvarts, är låg i det luftburna dammet. Genomsnittligt har mindre än 5 % kvarts uppmätts i detta damm. Antalet partiklar mindre än 0,005 mm är också mycket litet, Silikosrisken kan mot denna bakgrund betraktas som liten.

Dammhalter på upp till 105 mg/ms har dock uppmätts i enskilda fall.

(41) Det luftburna dammet innehåller framför allt järnoxid och kol. Vid ett tillfälle uppmättes järnoxidhalten till 60%. De höga dammhalter som förekommer i vissa arbetsmoment torde ge påtagliga besvär och obehag; även en viss hälsorisk kan föreligga. (3,4l) I ett sinterverk har man gjort en kartläggning av koloxidhalten i inandningsluften. (3) Den högsta genomsnittliga halten koloxid som man uppmätt under ett skift var 25 ppm. Detta skall jämföras med gränsvärdet som anges till 50 ppm. Den högsta genomsnittliga entimmesexpositionen uppmättes till 48 ppm, vilket skall jämföras med riktvärdet för en timmes exponering på 200 ppm. Det högsta momentanvärde man uppmätte var 335 ppm.

Klimat Inom ett företag har man utfört klimatmätningar under totalt 6 dygn. (3)

Dessa visade att dygnsmedelvärdet av temperaturen varierade från 21 ,4°C till 29,2°C med ytterlighetsvärdena l4°C resp. 38°C. Luftens relativa

fuktighet var under motsvarande tid mellan 23 % och 27 %. Temperaturen varierar sålunda inom vida gränser och kan stundtals vara mycket hög.

Belysning För några år sedan utfördes en kartläggning av belysningsförhållandena inom sinterverk. (41) Resultaten visade att man i närmare nio tiondelar av lokalen hade ljusstyrkor under 80 lux. Inom övriga delar av lokalerna var ljusstyrkan 80-120 lux. Visserligen är denna undersökning några år gammal, men man kan förmoda att dagens belysningsnivå ligger nära dessa värden.

4.2 Masugnsavdelningar

Resultaten av enkätundersökningen visade att nästan varje tillfrågad i masugnsavdelningarna besvärades av damm och rök i lokalerna. Inte mindre än 95 % av personalen ansåg att detta problem förekommer och 70 % ansåg att röken och dammet var i hög grad besvärande. Även gaser, buller och vissa klimatfaktorer gav besvärsfrekvenser på över 80 %.

52 Avdelningarnas miljöproblem

Damm 81rök

Gator

DM

Bullar

Tompwüxlinmr

Värmestrâlning

Värme

Kyla

Olycksfallsrisker

Ergonomisk

Belysning

Psyk. påfrestande arbeta

Vibrationer

Hudrctando ämnen

syror

L°°'"'°d°' Diagram 4.4 vAndel av de i tillfrågade inom masugnsavdelningarna som upple- 10 20 ver besvär av resp. miljö-

i

ewär upplevs i hög grad faktor. Antal svarande 54. Besvärupplevs i någon mån [:]

Buller

83 % av den personal som arbetar invid masugnama anger att de besväras

av buller. varannan anser att bullret är i hög grad besvärande. Av i

Drygt i resultaten från en bullerkartläggning inom en masugnsanläggning framgår emellertid (diagram 4.5) att man vid normal drift har en ljudnivå på omkring 80 dB(A). (5) Ljudnivån är således sådan att någon hörselskaderisk inte kan anses föreligga. I samband med håltagning använde man a l dock i detta verk en tryckluftsdriven borr, och vid denna operation uppmättes ljudnivåer vilka klart överskred hörselskadenivån (diagram 4.6). är emellertid så kort att den höga ljudnivån inte bör ha Varaktigheten någon hörselskadlig effekt.

miljöproblem 53

xvwvwwrvxr

SOU 1975: 83 Avdelningamas

120 120 dB dB 100 100

80 80

30 60

40 40 Diagram 4.5 och 4.6. 63 250 1000 4000 ABC 250 4000 ABC Liudnivån vid mas-

100g ugnar.

4.5 Normaldrift. 4.6 Hdltagning.

Luftföroreningar

Som tidigare nämnts anges damm och rök vara de miljöfaktorer som medför de största besvären. De luftföroreningar som förekommer inom kommer från chargering, tappning, håltagning och masugnsavdelningarna av tapphål, massaberedning, rengöring av rännor m. m. Förigensättning utom järndamm förekommer ett flertal andra ämnen som fosfor, mangan, kisel, kol, svavel och vissa tungmetaller. En analys av stoft från stationära dammprovningsplatser invid en masugn har genomsnittligt visat följande sammansättning. (5)

Järnoxid Mangan Kiselsyra Bly Krom- Vanadin- Zink- Magnesiumoxid oxid oxid oxid (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)

1 48 l 10 0,01 0,002 0,04 0,01

l samma undersökning mättes också personalens dammexposition med Mätningarna utfördes under tre dagar personlig provtagningsutrustning. vid samtliga förekommande arbetsmoment. Resultaten visade att total-

dammhalten uppgick till i genomsnitt ca 30 g/ma med en spridning mellan 15 och 106 mg/m3. Genom att kombinera resultaten av stoftanalysen

kan man erhålla en tillfredsställande bild och de uppmätta dammhalterna av den av olika ämnen som skilda personalkategorier inom masmängd utsätts för. Denna beräkning redovisas nedan. ugnsavdelningen

J ämoxid, Mangan, Bly, Krom- Vanadin- Zinkoxid, Provplats Totaldamm, Magnesiumoxid, oxid, oxid, mg/m” mg/m” mg/m” mg/m” mglm° mg/m* mg/m” mg/m3

38,6 0,39 18,52 0,39 0,003 0,0007 0,015 0,003 Hyttpersonal 28,9 0,29 13,57 0,29 0,003 0,0006 0,112 0,003 Slaggpersonal 0,32 9,51 0,32 0,003 0,0006 0,012 0,003 Hjälpsmed 31,7 24,9 0,25 11,95 0,25 0,002 0,0005 0,009 0,002 Hjälpsmed 30,2 0,30 14,49 0,30 0,003 0,0006 0,012 0,003 Reglerare

54 Avdelningamas miljöproblem SOU 1975: 83

Den på detta sätt beräknade järnoxidhalten är av samma storlek som de hygieniska gränsvärdena för jämoxid. Den samtidiga förekomsten av också andra luftföroreningar gör emellertid att miljösituationen ytterligare förvärras. Vid en bedömning av den s. k. additiva effekten kan man använda sig av följande formel för att beräkna miljöriskerna:

C1 C2 C3 _. + + S

G, G, 03+

där C anger koncentrationen av resp. ämne och G anger det hygieniska gränsvärdet uttryckt i samma mått. Den summa som man beräknar på detta sätt (S) beskriver den hygieniska additiva effekten. Om denna överskrider 1,0 bör tekniska åtgärder vidtagas för att minska halten av luftföroreningar. För närvarande saknas tillfredsställande om för vilka ämnen kunskap en sådan additiv effekt föreligger. För flera av de stoftföroreningar som förekommer inom stålindustrin finns det dock skäl att misstänka att det föreligger en sådan effekt. Enligt utredningens mening bör så länge som det råder oklarhet om vilka ämnen som har en additiv effekt bedömningen av redovisade mätresultat ske med hänsyn till att det finns risk för att vissa av luftföroreningarna har denna effekt. Dammsituationen förvärras också av den höga halten av kristallin kiselsyra; inte mindre än 10 %. Detta innebär att dammindex ligger vid ca 5. Med hänsyn till silikosrisken anses den acceptabla nivån ligga vid dammindex l. Om dammindex överstiger 2 anses att man bör genomföra tekniska åtgärder för att sänka dammnivån. (10, 21 och 22) En annan undersökning av stofthalterna invid masugnarna visade att den personal som arbetar med den direkta skötseln av ugnarna utsattes

för en expositioh av storleksordningen 3-12 mg/ma. (3) Massabered-

ningen var ett mycket dammande arbete och här uppmättes en genom-

snittlig stofthalt av 30 mg/m3 med en spridning från 12 till 65 mg/ms.

Invid masugnen utfördes ca 150 niominutersprov. Medelvärdet för dessa

mätningar var 23 mg/ma. Värdena varierade i detta fall från l till 235 mg/ma.

Den enda metallförorening i luften som analyserades var bly. Man

konstaterade att blyhalten genomsnittligt var 0,012 mg/m3 med toppvär-

den på 0,08 mg/mâ. I en annan undersökning uppmättes blyhalter från 0,04 till 0,08 mg/ma, dvs. högre värden äni den förstnämnda utredning-

en. (41) En annan förorening som studerats vid några masugnar är 3,4-benspyren. Detta ämne bildas om tjära eller tjärprodukter utsättas för höga temperaturer. Vid en masugn konstaterades benspyrenhalter från 85 till l 569 ,ag/l 000 m3 luft. (18) Vid en annan masugn uppmättes mellan 22 och 37 000 pg/ l 000 m3. Genomsnittligt för ca 150 niominutersprov uppmättes 3 900 /Jg/l 000 m3. (3) Något hygieniskt gränsvärde finns inte för benspyren. Ämnet anses emellertid vara cancerogent varför man måste söka nedbringa denna förorening till ett minimum.

Avdelningarnas miljöproblem 55

Masugnspersonalen anser att det näst största miljöproblemet är de gaser som finns i lokalerna. Den gas som är av största intresse i detta sammanhang är koloxid, men även andra skadliga gaser kan förekomma. En veckolång undersökning av halterna av koloxid, koldioxid, kvävedioxider, formaldehyd, ammoniak, svaveldioxid, svavelväte samt fluorider visade att koncentrationerna av dessa gaser i flera fall var mycket låga och ofta låg under mätapparaternas känslighetsområde. Varken kvävedioxider, formaldehyd, svavelväte eller fluorider kunde påvisas vid analystillfällena. Ammoniak och svaveldioxid kunde detekteras men halterna låg långt under de hygieniska gränsvärdena. För koloxid och koldioxid uppmättes genomsnittliga halter som med några undantag låg under de hygieniska gränsvärdena. Det högsta värde som uppmättes under ett skift var 131 ppm koloxid och 564 ppm koldioxid. Under mätperioden överskred koldioxidhalten dock vid flera tillfällen apparaternas mätområde varför den verkliga halten är större än den angivna. (2,3) Vid en annan undersökning har man ort stickprovsundersökningar av luften med en Drägers gasspårningsapparat. Varken svaveldioxid eller svavelväte detekterades. Endast låga halter av koloxid kunde registreras. (41)

PPM koloxid

Utslag. Medelvärde 166 PPM 1804 Västlig vind.

Utslag. Medelvärde 16 PPM. Sydlig vind. Diagram 4. 7. Vañationen av koloxidhalten inom en 70 80 min masugnsavdelning.

56 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

Många noggranna studier av koloxidhalterna i masugnsavdelningarna har gjorts. Det har emellertid visat sig att det är svårt att utföra några reproducerbara mätningar. Även för samma arbetsmoment kan man få resultat vilka kraftigt awiker från varandra. Detta exemplifieras i diagram 4.7. Skälet till den stora avvikelsen mellan de här visade två mätresultaten kan vara vindförhållandena. Sannolikt finns också ett läckage från ugnskroppen. På grund av de mycket varierande koloxidhalterna är det svårt att erhålla en bild av personalens expositionsförhållanden. Vid inventeringen av befintliga svenska utredningar av miljöproblemen vid masugnarna har inte påträffats någon mera omfattande COHb-(koloxidhämoglobin)kartläggning av personalen. En sådan undersökning skulle kunna ge ett bättre svar på frågan om personalens exposition för koloxid. Vid bedömningen av expositionen för olika luftföroreningar måste

hänsyn även tas till arbetsbelastningen. Uppskattningsvis fordras ungefär

dubbelt så mycket luft vid ett tungt arbete som vid ett lätt arbete. Mängden luftföroreningar som inandas blir då även den dubbelt så stor.

Klimat

Klimatet bedöms av personalen som den från besvärssynpunkt tredje miljöfaktorn. 85 % av personalen upplever besvär av drag i lokalerna. Temperaturväxlingama besvärar 82 % medan 67 % besväras av värmestrålning. För värme resp. kyla är andelen som upplever besvär 63 %.

Flytande tackjärn, som har en temperatur av ca l 300°C, medför av-

sevärd klimatbelastning för de personer som arbetari närheten. Situationen förvärras av att lokalerna ofta är jämförelsevis öppna. Eftersom personalen befinner sig i närheten av smältan endast under relativt kort tid kan man arbeta i lokalerna under de 45-60 min. som tappningen tar. Under de moment då personalen uppehåller sig vid järnrännorna har man kunnat uppmäta en globtemperatur på 180°C. Endast tio meter därifrån uppmättes bara 34°C. (5) När utslaget var slut och de bildade slaggprodukterna bröts sönder uppmättes 130°C. Vid rensningsarbetet i slaggrännan en halv timme efter utslagets slut hade temperaturen sjunkit till 44°C. Temperaturen under skosulan hos den personal som arbetade med rensningen var emellertid 60w65°C. Samma undersökning visade att lufthastigheten var mellan 0,2 och 2,0 m/s. Lufthastigheten i arbetslokalerna är emellertid starkt beroende av den yttre vindhastigheten och vindriktningen. Även termikförhållandena påverkar lufthastigheten. En hög värmebelastning medför också att personalen upplever påtagliga besvär av temperaturväxlingar. Detta problem förekommer inte endast i samband med förflyttningar mellan kalla och varma platser inom lokalerna utan också genom att arbetet medför att kroppens framsida upphettas kraftigt medan baksidan förblir sval. Det drag som finns i lokalerna kommer att ytterligare förstärka detta problem.

Avdelningamas miljöproblem 57

32 C ä B I-

Utslag

J:

Förbered. arbete _.-

-2

Utslag

-8

”s:

Förbered. arbete

| _oo o l l l l

vx o Utslag

8 e 8

å å B Diagram 4.8 Pulsva- L! m riation för hyttskötare.

58 Avdelningarnas miljöproblem

Ergonomisk belastning Mätningar av arbets- och värmebelastningen, som utförts vid gynnsamma arbetsförhållanden (vintertid, utan produktionsstörningar) så att maximal tid till vila mellan insatserna kunnat erhållas, visar att man vid vissa moment arbetar under en otillräcklig syretillförsel. Detta framgår av diagram 4.8 som visar hur antalet pulsslag per minut varierar under ett arbetsskift. (5) En ökad värmebelastning innebär att man upplever arbetet som alltmer betungande. Detta illustreras av följande diagram. Med stigande temperatur följer högre puls och en minskning av kroppsvikten (genom svettning). Att själva arbetet är detsamma visas av att syreupptagningen är konstant.

Viktminskning kg/tim 2.0 1.5 1.0 0.5 0

Pulsfrekvens 80

120 [IK

Syreupptagning l/min 20 _.11_ Diagram 4.9, Samvariation mellan lokaltem- 10 15 20 25 30 35 40 peratur och viktminsk- Korrigerad effektiv temp °C ning resp. pulsfrekvens.

Belysning Belysning besvärar hälften av de tillfrågade inom masugnsavdelningama. Lamporna i dessa avdelningar beläggs snabbt med stora mängder damm och sot, vilket leder till försämrade ljusförhållanden. En annan bidragande orsak till den dåliga belysningen är att sot och damm även avsätts på tak och väggar och därigenom försämrar ljusreflexion från dessa. I en undersökning (34) uppmättes ljusstyrkor från 15 till 110 lux under dagtid. Motsvarande värden under natten varierade mellan 2 och 30 lux.

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 59

4.3 J ärnsvampverk

Liksom i sinterverken var antalet tillfrågade litet i järnsvampsverken. De resultat som erhållits kan därför endast användas som indikationer på vilka miljöproblem som upplevs som mest besvärande i arbetet. De besvär som främst upplevs härrör från buller, damm, rök, gaser, drag, dålig belysning och hög ergonomisk belastning. Vid ett järnsvampverk har man låtit utföra mätningar av de arbetshygieniska miljöfaktorerna. Mätningar gjordes av buller, damm, klimat, belysningen samt gaser. (41)

Buller Mätningarna i den nämnda undersökningen visade att bullret främst härrörde från krossar, vibratorer, tryckluftsutsläpp och uttagning av järnsvamp. Resultaten av mätningarna, som redovisas i diagram 4.l0-4.12, visar att man vid flera platser och vid flera arbetsmoment har ljudnivåer över den nivå där risk för hörselskador anses föreligga.

Diagram 4. I 0- 4. 12 L/udnivån inom iärnsvampverk. 120 120

120 dB 100 80 60 40 63 250 1000 4000 ABC 4.12 Packmaskin.

60 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

Luftföroreningar Damm-mätningar inom samma järnsvampverk visade att totaldammhalten

varierade från 4 till 70 mg/ma. De högsta värdena uppmättes vid tömning

a och efterputsning medan förberedning, packning och övervakning i press-

l

hus uppvisade dammhalter mellan 10 och 15 mg/ma. Stora halter av kol

och kalciumoxid kunde påvisasi detta damm medan man endast kunde finna mycket små halter av fri kristallin kiselsyra (2 â 3 %). Den partikelfraktion som var mindre än 0,005 mm var emellertid så hög som 63 %.

Det hygieniska gränsvärdet för damm angesi detta fall till 15 mg/ms. Det

kan således konstateras att luftförhållandena är otillfredsställande vid flera arbetsmoment inom detta järnsvampverk. Vid ett annat järnsvampverk har man också studerat förekomsten av oljedimma i luften. (41)

Genomsnittligt uppmättes 0,7 mg/ma vid provtagning med såväl stationär

som personlig provtagningsutrustning. Detta värde underskrider med god

marginal det hygieniska gränsvärdet som anges till 5 mg/m3.

Gasformiga luftföroreningar, främst koloxid, har studerats vid några verk. I ett järnsvampverk där uppvärmningen sker med hyttgas har man mätt koloxidhalten på 26 provtagningsställen. Halten av koloxid varierade från 20 till 150 ppm. Genomsnittet för samtliga provplatser var 75 ppm. (Motsvarande undersökning 8 år tidigare på samma provplatser gav ett genomsnittsvärde av 8l ppm. Detta värde ansågs då ge en representativ bild av koloxidsituationen i ett järnsvampverk.) (41) Små bensindrivna truckar användes vid ett järnsvampverk för att förflytta spårbundna vagnar. Stickprovsmätningar med en Drägers gasspärningsapparat visade att personalen under körning med dessa truckar utsattes för en maximal koloxidkoncentration av 50 ppm. (41)

Klimat

Med ett kontinuerligt registrerande instrument har man under en vecka studerat luftfuktigheten samt inne- resp. utetemperaturen. Luftens relativa fuktighet uppmättes till 26-50 %, vilket är fullt acceptabelt. Lufttemperaturen inomhus var 22-31°C. Detta anses vara en alltför hög inomhustemperatur. Under mätperioden varierade utomhustemperaturen mellan 4 och 13°c. (41)

Belysning Belysningen har på ett järnsvampverk uppmätts till 15-170 lux om dagen, medan man under natten uppmätte 1-80 lux. (41)

4.4 Martinverk

Samtliga inom martinverken verksamma deltagare i enkätundersökningen har angivit att de är besvärade av drag samt damm och rök. 68 resp. 62 % anger att dessa problem förekommer i hög grad. Även klimatproblemen,

Avdelningarnas miljöproblem 61 SOU 1975: 83

Drag J Damm och rök J Buller j Tempxiixlinpr Värmestrâlning Olycksfallcrisker Kyla Ergonomisk belastnin Psyk. påfrestande arbete Värme Belysning Gener Vibrationer Hudratanda ämnen

Syror l

Diagram 4. I 3 Andel av de 1b2b3b4b5ö6ö7ösb9b1do9s tillfrågade inom martinverken som upplever besvär : Besvärupplevs i hög grad av resp. miljöfaktor. Anupplevs i någon man tal svarande 76.

ljusår

främst temperaturväxlingar, värmestrålning och kyla, upplevs mycket starkt. Bullret, de ergonomiska problemen och den psykiska belastningen utgör andra ofta angivna miljöproblem.

Buller Den bullemivå som man kan uppmäta i ett martinverk är ofta så hög att den kan vara I manöverhytterna är visserligen bullemivån hörselskadlig. risk för hörselskador, men nivån är inte så hög att det föreligger någon att samtala i normal ton (diagram dock så hög att man har svårigheter 4.14 och 4.15).

62 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83 120

40 Diagram 4.14 -. 4.15 40 Ljudnivân inom martin- 63 250 4000 ABC 63 250 4000 ABC

verk. 100g 1003

4.14 Nofmüldfiff- 4.15 Manöverhytt.

Luftföroreningar Vid ett martinverk har utförts en analys av det luftbuma dammet. (41) Därvid erhölls följande resultat.

Magnesium- Järn- Mangan Kvarts Zink- Bly Krom- Vanadin- Oxid (%) Oxid (%) (%) (%) Oxid (%) (%) Oxid (%) OXid (%) l 5 52 4 5 0,01 0,03 0,03 0,04

i

Vid en mera omfattande analys av det damm som avsatt sig på balkar och väggar erhölls följande resultat.

Ämne % Ämne % Ämne % Kalciumoxid 0 Mangan 4 Vanadin 0,02 Kiselsyra 18 Svavel 0 Molybden 0,0l Kvarts 4 Arsenik 0,0l Zink 0,01 Aluminiumoxid 7 Bly 0,03 Koppar 0,02 Magnesiumoxid 6 Krom 0,02 J ärnoxid 42 Kadmium 0,0l

Stoftmängden i luften studerades i ett fall med stationär dammprovtagningsutrustning vid fyra provplatser runt ugnen. (41) Man uppmätte

därvid värden från 0,3 till 10,9 mg/ma med ett genomsnitt på 2,7 mg/ma.

Resultaten talar för att dammhalterna vid det aktuella tillfället understeg de hygieniska gränsvärdena. Undersökningen är dock inte så omfattande att någon tillfredsställande bedömning kan göras. Arbetarskyddsstyrelsen har utfört ett stort projekt där man har studerat riskerna för silikos och därför mätt kvartsdammhalterna i bl. a. martinverk (17, 18, 21, 27, 28, 32 och 33). Provtagning skedde vid följande å arbetsoperationer: rivning/murning, kokjllrensning, stigplansarbete, gjutning/smältning, traverskörning samt transporter intill stålverket. För de

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 63

två sistnämnda arbetena genomfördes dock endast mindre undersökningar. Dammindex för dessa två arbeten var 1,0. Dammsituationen var således acceptabel. De högsta dammindexen konstaterades för rivningsoch murningsarbeten där man uppmätte ett värde på närmare 6. Stigplansarbetet visar sig också vara ett dammande arbete. Där är emellertid främst fråga om enstaka toppvärden. För de övriga arbetsmomenten uppmättes dammindex mellan 1,1 och 1,5, vilket innebär att man bör försöka minska damning vid dessa arbeten. Mätningar av koloxid och svaveloxid i luften i ett martinverk har visat att man endast har mycket små halter av koloxid och endast spår av svaveloxid. (41)

Klimat Luftväxlingen i stålverkslokaler sker oftast genom s. k. naturlig ventilation. Detta innebär att den varma luften över ugnen strömmar upp genom en lanternin och ersättningsluften får komma in genom de öppningar som finns i huskroppen. Detta medför att klimatet i lokalerna blir beroende av utomhusklimatet. Inomhustemperaturen kan därigenom bli mycket låg. Vid en veckolång undersökning av temperaturen i ett martinverk (41) kunde man konstatera att genomsnittstemperaturen var så låg som + 6°C. Maximalt + l2°C. Klimatbelastningen föruppmättes stärks ytterligare av det drag som förekommer i lokalerna samt av den strålningsvärme som personalen utsätts för. Med en globtermometer uppmätte man vid martinugnen en strålningstemperatur mellan 35 och 50°C. Under tappning uppmättes 35 till 45°C. Den tid under vilken personalen utsättes för strålningsvärme är visserligen kort men denna typ av värmebelastning är troligen ändå en starkt bidragande orsak till de besvär som har av temperaturväxlingar. Den form av ventilation som har personalen beskrivits leder ofrånkomligen till drag. Det visade sig också att varje tillfrågad person i enkätundersökningen upplevde draget som besvärande. Drag upplevs förmodligen också som särskilt besvärande genom att den av strålningsvärme också utsätts för det kroppshalva som ej uppvärms mesta av draget.

Belysning Belysningsmätningar i ett martinverk visar att belysningen i många fall är alltför dålig. Även i kontrollhytterna är belysningen dålig varigenom skrivarbete och avläsning av instrument försvåras. (Den låga ljusstyrkan i kontrollhytten säges vara motiverad av att personalen måste kunna kontrollera vad som händer utanför kontrollhytten.) Även bländning och reflexer torde vara relativt vanligt förekommande.

64 Avdelningarnas miljöproblem

4.5 Konverterverk

Damm och rök, buller samt klimatet är enligt deltagarnas i enkätundersökningen uppfattning de dominerande miljöproblemen inom konverterverken. Över 90 % är besvärade av dessa faktorer. Risken för olycksfall oroar också en stor del av personalen (82 %).

Damm och rök

Buller

Temp. växlingar

Drag

Olycksfallsrisker l Värmenrâlninq l l Belysning l l Ergonomisk belastnin l Kyle

Värme

Psyk. påfrestande arbete Huaruanaeamnen

Vibrationer

Gator

Lösninosmedel

Syror

F] a I I | I u r I . u

Diagram 4.16 Andel av de 1° 2° 3° 4° 5° GO 7° ao 9° 100% tillfrågade inom konverterverken som upplever 4 besvär av resp. Miljöfaki

tor, Antal 55. :I Besvär upplevsi någon mån 1

l i

Avdelningarnas miljöproblem 65

120 120 dB dB 100 100

80 80

60 60

40 40 63 250 4000 ABC 63 250 1000 4000 ABC Diagram 4.1 7 och 4.18

100g 2

Ljudnivån i kaldoverk. 4.17 Normaldrift. 4.18 Manöverhytt.

Buller Bullermätningarna i ett kaldoverk (41) visar att man vid normal drift ofta har mycket höga ljudnivåer (diagram 4.17). Även i manöverhytten (diagram 4.18) var ljudnivån hög. är sålunda betydande i ett kaldoverk. Man kan dock Bullerproblemet förmoda att andra typer av konverterverk (t. ex. LD) har en lägre då man i dessa verk ej har någon rotation av konvertrarna. ljudnivå Man har också studerat hur ljudnivån varierar med avståndet från kaldougnen. Ännu på 50 meters avstånd från ugnen uppmättes ljudnivåer vilka överskrider det hygieniska gränsvärdet.

dB Diagram 4.19 Ljudnivåns variation med avståndet 1 13 - till ugnen.

- 114

1 1 0 -

Uppmätt ljudnivå vid 125 Hz

106 -

102 _

gg _ Hygieniskt gränsvärde vid 125 Hz

94 - Avstånd i meter från ugnen 90 U U I I I 1 I I I I 5 10 15 20 30 40 50

66 Avdelningamas miljöproblem sou 1975; 33

Lu ftfäroreningar En omfattande har genomförts dammkartläggning vid en kaldoanläggning. (41) Provtagning har utförts med en stationär provtagningsutrustning. Den genomsnittliga dammhalten i luften varierade från 1,6 till 23

mg/ma. Medelvärdet var omkring 6 mg/ma. Det högsta värdet erhölls vid

provtagning intill ugnarna. En analys av dammet redovisas nedan.

Ämne % Ämne % Ämne % Kvarts 5 Mangan 4 Vanadinoxid 0,04 Magnesiumoxid 5 Bly 0,03 Zinkoxid 0,01 Jämoxid 52 Kromoxid 0,03

Dammhalterna ligger i denna undersökning med några enstaka undan- i tag under de hygieniska gränsvärdena. Endast för de prover som togs intill kaldougnen överskreds det hygieniska gränsvärdet för jämoxid. Även vid ett annat verk har man tagit prover inärheten av ugnarna med stationär utrustning. (41) Denna provserie uppvisade stofthalter på mellan 4 och 9 mg/m3. Personlig provtagning gav stofthalter i luften

mellan 4 och 6 mg/ma. I dammet kunde man finna upp till 0,07 mg bly

och 0,3 mg zink per m3 luft. Dessa värden är maximala värden och ligger i under de hygieniska gränsvärdena. På några nivåer ovanför ugnen upp-

mättes med stationär provtagning ca 25 mg stoft/ma luft. Detta innebär i en blyhalt på 0,5 mg/ms och en zinkhalt på 4,8-5,6 mg/ma. Dessa

värden ligger över de hygieniska gränsvärdena. I en manöverhytt i samma verk mätte man en genomsnittlig stofthalt i

luften av 1,7 mg/m3. Kemisk analys av dammet visade att det innehöll

2,2 % mangan, 0,6 % bly, 1,1 % zink och 0,1 % krom. Alla dessa halter ligger under resp. hygieniska gränsvärde. En noggrann stoftmätning har utförts i ett verk, där man intill kaldoverket hade en legeringskross. (41) Vid kaldougnen uppmätte man stoft-

halter från 8 till 10 mg/ms medan man vid legeringskrossen

uppmätta

mellan 9 och 24 mg/ma. En analys av dammet visade att kvartshalterna

på båda ställena var 0,5 %. För alla platser utom legeringskrosskötarens arbetsplats uppgick dammindex till 0,5. Detta är acceptabla värden. För krosskötaren uppmättes dammindex till 1,6, vilket är högt. Det luftburna dammet analyserades också med avseende på mangan. Vid kaldougnama

uppmättes manganhalterna till 3-6 % medan inte mindre än 26 %

i

mangan konstaterades i damm från legeringskrossen. Manganhalten i det i luftburna dammet ligger dock klart under det hygieniska gränsvärdet för

dem som arbetar vid kaldougnama medan gränsvärdet (5 mg mangan/ma luft) överskreds för krosskötaren, där man mätte 6,1 mg/m3. Gränsvärdet i

för mangan är dessutom ett s. k. takvärde, vilket innebär att expositionen inte vid något tillfälle får överskrida detta värde. I silikosprojekt (21) utfördes mätningar av dammhalten hos personal invid kaldougnar, främst sådan som sysselsattes med kokillresning samt ugns- och maskinarbete. Inte i något fall överskred dammindex 1,0 för

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 67

dessa personalkategorier. Totaldammhalten låg genomsnittligt på 5 till 6 mg/ m3. Kvartshalten var ca 5 %. Inom några verk har genomförts mätningar av svaveldioxid- och koloxidhalten. (41) Svaveldioxidhalten visade sig genomsnittligt understiga det hygieniska gränsvärdet. Vad gäller halten koloxid uppmättes inom ett verk låga värden. Inom ett annat verk uppmättes dock en koloxidhalt runt kaldougnar och vid gasvärmning av skänkar i nivå med det hygieniska gränsvärdet.

Klimat Det är svårt att bedöma personalens klimatbelastning då klimatet i stor utsträckning är beroende av utomhusförhållandena. Som exempel kan nämnas att en klimatstudie utförd vintertid i ett kaldoverk visade att genomsnittstemperaturen inne i verket var + 6°C. Den lägsta temperaturen som man mätte var -1°C. Detta är självfallet helt oacceptabla förhållanden. Situationen försvåras liksom i martinverken också av det drag som uppstår i dessa öppna” lokaler. Eftersom strålningsvärmen är relativt betydande kan man förvänta sig att personalen stundtals utsätts för mycket höga temperaturer medan man i nästa arbetsmoment kommer att arbeta i en från strålningsvärme skyddad plats och därmed i en lägre temperatur. Med globtermometer har man uppmätt höga strålningstem-

peraturer, 55-60°C, invid kaldougnar. (41)

Klimatet har också studerats i manöver- och travershytter. (41) Man kunde här konstatera att man i tre av nio hytter hade normala temperaturer medan de resterande sex hade för höga temperaturer. Luftfuktigheten var i samtliga fall låg. Kartläggningen skedde under vintern. Temperaturen under sommaren är än högre.

Belysning Inom ett verk har man genomfört belysningsmätningar. (41) Denna undersökning visar att man på 60 % av anläggningsytan hade ljusstyrkor vilka varierar från 0 till 30 lux. 15 % av lokalerna hade en ljusstyrka mellan 30 och 60 lux medan resterande 25 % hade ljusstyrkor från 60 till 90 lux. I hela lokalen var således ljusstyrkorna låga. Skälen till den dåliga belysningen är dels den stora takhöjden, dels stoftpartiklari luften. Även dålig renhållning av armaturen är en starkt bidragande faktor. Även i manöverhytterna var belysningen otillfredsställande.

4.6 Elektrostålverk

Buller, damm och rök, temperaturväxlingar samt drag upplevs som de dominerande miljöproblemen inom elektrostålverken. Mer än två tredjedelar av de tillfrågade inom dessa verk är i hög grad besvärade av dessa miljöfaktorer. Även olycksfallsriskerna anges vara stora.

68 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

Damm och rök Tempxüxlinpr Dras Olycksfalltriskor Vârmøstrâlning Vårum Kyla Ergonomisk i* Psyk. påfrestande arbete Belysning Gasor Vibrationer Hudretande ämnen Syror Lösningsrnødel Diagram 4.20 Andel av de tillfrågade inom elektro- 501601, stdlverken som upplever besvär av resp. miliöfaktor: Antal svarande 1I 2. Besvärupplevs i någon mån I:

Buller Bullret orsakas huvudsakligen av ugnarna. Ljudnivån varierar högst avsevärt mellan olika moment av driften. Det kraftigaste bullret uppstår under nedsmältning i en nychargerad ugn då ljusbågarna slår mot kallt skrot (diagram 4.21). Även vid normal drift ligger ljudnivån dock över hörselskadenivån (diagram 4.22). I diagram 4.23 redovisas resultaten av en mätning utförd i ett manöverrum. Ljudnivån orsakar här inte några hörselskador men den överskrider de normer som finns för ljudnivån i utav detta slag. Riktvärdet brukar i dessa lokaler anges till NR rymmen 55-60 dB. Vid chargering av skrot till ljusbågsugnen har man momentant uppmätt en ljudstyrka på 113 dB (A). (14, 41)

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 69

120 120 Diagram 4. 21 -4. 23 Ljudnivân i elektrodB dB stålverk. 100 100

80 80

50 60

40 40 63 250 4000 ABC 63 250 1 000 4 000 A BC

100g 2

4.21 Nychargerad ugn. 4_22 Normaldrifr.

120 dB 100

40 250 1000 4000 ABC 4.23 Manöverhytt.

Luftföroreningar Endast i ett par fall har man studerat luftföroreningarna i ett elektrostålverk. I andra verk har man endast kartlagt enskilda dammande arbetsmoment. Dammet består till största delen av järnoxid, kalk och silikater, möjockså sot. Tungmetaller som bly, krom och nickel förekommer ligen förmodligen, om än i liten omfattning. Vissa arbetsmoment där personalen hanterar material med fri kristallin kiselsyra förekommer. Vid dessa arbetsmoment är det av stor vikt att man har god luftventilation då man i annat fall kan få risk för silikos. Vid ett elektrostålverk har utförts noggranna mätningar av damm-

halterna. (41) Dammhalterna varierade från 2,8 till 7,7 mg/ma på ugns-

planet. För gjuthallen var värdena 1,2-4,2 mg/ms.

Med bärbar utrustning har personalens exposition undersökts. (41)

Ugnspersonalen utsätts för en exposition på l,3-6,3 mg/ma. För ugns-

personalen understiger dammindex 0,6. Personalen i gjuthallen exponeras för Vid rivning av ugn har uppmätts dammhalter på

l,6-4,3 mg/ma. mellan 10 och 20 mg/ma med dammindex mellan l och 2. Detta arbete

förefaller vara det enda vid denna arbetsplats, vid vilket silikosrisk föreligger.

70 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

Inom ett elektrostålverk (4) har man under en veckas tid mätt dammhalterna med en stationär provtagningsutrustning på tre platser runt ugnen. Totalt 225 prov togs, vilka gav ett genomsnitt av 10,4 mg

stoft/ma luft. Värdena varierade från 0,1 till 75 mg/_ma_ Personlig

provtagningsutrustning på sex personer i verket visade att de utsattes för en dammhalt som var lägre än detta värde (från 4,3 till 11

mg/ma), med

undantag för traversföraren som genomsnittligt exponerades för en

damm-mängd av 12 mg/ma luft. De högsta dammhalterna som man

uppmätte hos traversföraren uppstod vid slaggdragning och vid tappning. I samma undersökning har man också uppmätt mängderna av 3,4-benspyren. Vid totalt 222 prov uppmättes i medeltal 1 257 ug/l 000 m3 luft. De uppmätta värdena varierar från 8 till 30 000 ug/ l 000 m3. Under vissa moment är alltså benspyrenhalterna relativt höga. Blyhalterna i dammet har analyserats. Man fann därvid att halterna

maximalt uppgick till 0,04 mg/ma. Genomsnittsvärdet till

uppmättes

0,01 mg/ma. Dessa värden ligger under det hygieniska gränsvärdet

(0,2

mg/ma ). Vid ett annat elektrostålverk kartlade man inte bara blyhalten

utan också halterna av zink och krom. (41) Dessa resultat redovisas nedan. Värdet av denna är dock begränsat undersökning då uppgift om totaldammhalten och analys av andra stoftföroreningar saknas. Eftersom man vet att det föreligger en additiv effekt mellan vissa luftburna föroreningar måste man i vissa fall ligga avsevärt under det hygieniska gränsvärdet för att helt kunna bortse från de effekter som dessa ämnen sammantagna kan ha på människan.

Eftersom asbest kan ge upphov till sjukdomen asbestos har man i ett fall studerat asbestmängden i luften. (41) Asbest används ofta som isoleringsmaterial. Vid rivning av infodringen smulas asbesten sönder och man kan då erhålla höga asbesthalter i luften. Resultaten av undersökningen, som man utfört i samband med rivning, redovisas i nedanstående tablå. Det hygieniska gränsvärdet för asbest är fastställt till 2 fibrer/ml. Endast i ett prov har man kunnat konstatera värden högre än detta gränsvärde. Detta arbete förekommer dessutom mycket Eftersom man sparsamt. river tegel torde förhållandevis höga halter kristallin kiselsyra förekomma i dammet. I arbetarskyddsstyrelsens silikosprojekt (13, 17, 21, 27n32) har man studerat kvartshalten i stoftet. Man har härvid speciellt inriktat sig på att mäta dammhalterna vid kokillresning, stigplansläggning, stigplansgiutning, tappning, smältning, skänkskötsel, skänkreparationer, ugnsrivning och muming. Vid samtliga arbetsmoment utom stigplansgjutning uppmätte man ett dammindex mellan 1,0 och 1,7. Vid stigplansgjut-

ningen uppmättes ett genomsnittligt dammindex på omkr. 4 med en variation mellan 0,5 och 12. De högsta värdena anges vara hänförliga till bl. a. renblåsning av stigplattor. Inom ett elektrostålverk genomförde silikosprojektet även analys av mängden asbest i luften i samband med stigplansgjutning. (29) Antalet asbestfibrer varierade mellan 0,4 och 1,7/ml. Genomsnittligt låg halten på ungefär hälften av det hygieniska gränsvärdet.

Klimat STU:s arbetsmiljölaboratorium har genomfört relativt omfattande klimatmätningar vid några elektrostålverk. (14) På grund av att man ofta har öppna fönster och dörrar blir inomhustemperaturen här liksom i andra typer av stålverk starkt beroende av utomhustemperaturen. Man konstaterade också att temperaturen varierade starkt mellan olika arbetsmoment i stålverket. Vid t. ex. tappning sker en kraftig värmeavgivning till omgivningen. I sammanställningen nedan redovisas resultaten från lufttemperatur- och vindhastighetsmätningarna. Dessa resultat visar att inomhustemperaturen under förmiddagen är 1-6 grader och under eftermiddagen 7-8 grader över den aktuella utomhustemperaturen. Man har också visat att det inte råder någon större skillnad mellan ugns- och kokillplan om man jämför temperatur och lufthastighet. Den största lufthastigheten har uppmätts vid portarna, men relativt stora luftrörelser (0,5 m/s) kunde registreras i hela lokalerna. Draget kan alltså betecknas som kraftigt.

inte överstiga 23-25°C. Efter- Vid tungt arbete bör lufttemperaturen

som man under 27°C måste värmen utgöra en

eftermiddagen uppmätte

Man måste också ta hänsyn till den kraftig belastning för personalen.

72 A vdelningamas miljöproblem SOU 1975: 83

värmestrålning som förekommer. Vid ugnarna har man uppmätt strål-

ningstemperaturen från 25 till 58°C och vid gjutningen mellan 29 och

6l°C. I manöverrummen har man i många fall otillfredsställande hög tempe-

ratur under eftermiddagarna. Temperaturen kan ofta uppgå till 28 â 30°C

samtidigt som luftfuktigheten är låg (20-30 %). Vid en annan värmemätning, där man studerade en smältares termiska belastning vid elektrostålugnar, kunde man konstatera påtagliga värmeproblem. (39) Någon skillnad härvidlag mellan smältare och hjälpsmältare kunde ej iakttagas. För personalen vid tre ugnar (från 12 till 45 tons chargevikt) kunde man uppmäta ett 8-timmars tidsvägt medelvärde varie-

rande från 19,0 till 24,8°C under vintertid medan man under sommaren

från -

uppmätte temperaturer 19,6 till 33,0°C. Strålningstemperaturen

mätt med en globtermometer - varierade från 21,3 till 43,0°C under vintern och från 21,6 till 60,0°C under sommaren. Lufthastigheten var

mellan 0,3 och 0,5 m/s.

Belysning Ljusmätningar i fyra elektrostålverk visar att belysningen i många fall är otillräcklig. (14) I en giuthall har man uppmätt ljusstyrkor mellan 50 och 100 lux, i en annan mellan 30 och 200 lux. I manöverrum uppmättes 100-300 lux, vilket är för litet för instrumentavläsning. Belysningen var här dessutom bländande.

4.7 Stränggjutningsanläggningar

Det dominerande arbetsmiljöproblemet inom stränggiutningsanläggningarna är enligt personalens bedömning klimatet. Över 90 % besväras av drag och temperaturväxlingar, medan ca 80 % anger besvär av värmestrålning. Jämfört med flertalet andra avdelningar anses vidare olycksfallsriskerna mycket stora. Ett annat framträdande problemområde är bullret.

Avdelningamas miljöproblem 73

Drag

Tompyäxllnmr

Olycksfallsrisker

Buller

Vürmostrâlnina

Damm o rök

Kyla

Värme

Ergonomisk belastning

Vibrationer

Gator

Psyk pâfrenande arbete

Belysning av

fågel

Hudrmnde ämnen stränggjutningsanläggningarna som upplever besvär av resp. miljöfaktor. Antal svaupplevs i någon mån ?ande 26.

[:lBesvär

i N

Buller

Relativt omfattande har genomförts vid denna typ av bullermätningar resultat från dessa mätningar är sammanfattade i anläggningar. Några 4.25-4.28. (41) Man kan konstatera att personalen i viss utl: diagram för buller som medför risk för hörselskador. Av bullret

i sträckning utsätts

som av diagram 4.28, en stor del av bakgrundsbuller.

i

utgörs, framgår › har här utförts då giutning inte skedde. Ljudnivån i manöver- Mätningen klart under men över den nivå vid vilken man hytten ligger riskgränsen, obehindrat kan föra ett samtal.

74 Avdelningamas miljöproblem SOU 1975: 83 Diagram 4. 25-4. 28 L/udniván i stränggu tningsanläggningar_

120 dB 100

40 250 1000 4000 ABC 63 250 1000 4000 ABC

4.27 K ylzon under drift. 4. 28 K ylzon, bakgrundbuller.

Luftföroreningar Luftföroreningama invid stränggjutningen har studerats med dels stationär, dels bärbar provtagningsutrustning. (41) Den bärbara utrustningen

uppmätte en dammhalt i luften av i genomsnitt 6,8 mg damm/ma luft.

Huvuddelen av stoftet utgjordes av jämoxid. Det luftburna dammet analyserades också med avseende på krom, mangan och kvarts i de partiklar som var mindre än 0,005 mm. Kromhalten uppmättes därvid till 0,14

mg/ma. Mangan- resp. kvartshalten uppgick till 0,1 mg/m3 och 0,08 mg/ma. Eftersom en viss additiv effekt kan förmodas föreligga kan någon

definitiv riskbedömning dock inte göras. Provtagningen med stationära instrument visar lägre värden än den med portabla instrument. Resultaten redovisas i nedanstående tablå.

Totaldamm, Mangan, Krom, Kvarts, mg/m” mg/m” mg/m” mg/ m3 l,6-2,5 0,04 -0,06 0,03-0,04 0,03 -0,04

SOU 1975: 83 A vdelningamas miljöproblem 7 5 Vid ett annat verk har man studerat dammexpositionen för stränggiutare och tapplådemurare. (41) Därvid uppmättes 5,2 resp. 6,3 mg damm/ m3 luft. Kvartshalten var mellan 4 och 7 % och andelen partiklar mindre än 0,005 mm var 34-39 %. Dessa resultat innebär att dammindex ej överskred gränsvärdet. Vid ett företag har undersökts halter av svaveldioxid, koloxid, kväveoxid och saltsyra i luften. (41) Vid mättillfället kunde man upptäcka spår av kvävedioxid. De övriga ämnena registrerades inte av mätapparaturen.

4.8 Götvalsverk De miljöfaktorer som upplevs som mest besvärande i götvalsverken är bullret och luftföroreningarna. Även klimatet är en källa till besvär. Personalen i götvalsverken anger också i relativt hög grad att de upplever arbetet som psykiskt påfrestande. Buller Damm och rök Due Tempxâxlinmr Olvckefallerieker Peyk. påfrestande arbete Vârrnestrñlning Ergonomisk belastning - Belysning Värme Gener Kyla Vibrationer Hudretande ämnen Syror Lösningemedel Diagram 4.29 Andelen av de tillfrågade inom göt- Besvär upplevs i hög grad valsverken som upplever besvär av resp. milföfak-

:I Besvär upplevs i någon min tor. Antal svarande 94.

76 Avdelningarnas miljöproblem

Buller Av resultaten från bullermätningar, som genomförts inom ett götvalsverk, framgår att ljudnivån i närheten av en valsstol ligger mycket över hörselskadenivån. Även vid gropugnarnas fläktar etc. kan man ha buller över denna nivå. Värden under risknivån har däremot uppmätts dels i götlagret, dels i manöverhytten. Bullemivån är dock sådan att samtal svårligen kan föras i normal samtalston. (41)

Diagram 4. 30-4. 33 Ljudnivdn igötvalsverk.

Luftföroreningar Dammsituationen har studerats i ett götvalsverk. (41) Provtagningen, som skett under tre skift, har utförts med såväl stationär som bärbar provtagningsutrustning. Provtagning skedde dels vid valsning av rostfria göt, dels vid valsning av kolstålsgöt.

Den totala dammhalten uppmättes till i genomsnitt 10,2 mg/m3 vid en maskinskötare och 6,0 mg/ms vid en värmare. Den stationära provtagningen utfördes vid en valsstol, där i genomsnitt endast 2,4 mg/ma upp-

SOU 1975: 83 Avdelningamas miljöproblem 77

mättes. Även här kunde man sålunda konstatera en lägre stofthalt vid mätning med den fasta utrustningen. Analysen av dammet från götvalsverket redovisas i följande tablå.

Arbets- Ämne (%) operation Magne- Järn- Fosfor- Mangan- Krom Nickel Vanadin sium- oxid pent- oxid oxid oxid

Valsning av rostfria göt 0,7 18,0 0,l 0,9 12,0 5 ,0 0,005 Valsning av kolstålgöt 0,7 17,0 0,l 0,9 0,18 0,9 0,005

Med utgångspunkt i de ovan redovisade halterna har mängden per kubikmeter luft beräknats för resp. ämne.

Provplats Total- Järn- Mangan- Krom- Nickel, damm, oxid, oxid, oxid, mg/ m” mg/ m3 mg/ m” mg/ m3 mg/ m*

Maskinskö rare: Rostfria göt 10,2 1 ,8 0,09 1,22 0,51 Kolstålsgöt 10,2 1,7 0,09 0,02 0,09 Värmare: Rostfria göt 6,0 1,1 0,05 0,72 0,30 Kolstålsgöt 6,0 1,0 0,05 0,01 0,05 Götvalsstol: Rostfria göt 13,3 2,4 0,12 1,59 0,66 Kolstålsgöt 13,3 2,3 0,12 0,02 0,11 Ugnar: Rostfria göt 2,4 0,4 0,02 0,28 0,12 Kolstålsgöt 2,4 0,4 0,02 0,01 0,02

Beräkningarna visar att kromoxidhalterna klart överskrider det hygieatt flera ämnen har en additiv effekt förvånas niska gränsvärdet. (Genom situationen Detta gäller dock endast för valsning av rostfritt ytterligare.) stål. De mätningar man gjort av luftföroreningarna vid valsning av kolstål visar att man i inget fall överskrider de hygieniska gränsvärdena. Parallellt med den tidigare redovisade undersökningen studerade man också fri kiselsyra i det luftburna dammet. Den högsta mängden uppmätta kvartshalten var 3 %, och dammindex ligger sålunda under 1,0. I :samband med strippning av göt studerade man vid ett verk asbesthalten i luften. (33) Totalhalten vid denna operation var mycket hög, i 23 Den asbesthalt som en traversförare utsattes för

genomsnitt mg/ma.

varierade mellan 1,8 och 6,1 fibrer per m1. Genomsnittet var 3,9 fibrer/ ml. De uppmätta asbesthalterna ligger avsevärt över de hygieniska gränsvärden som man har i dag. Orienterande undersökningar av gasmängderna i luften har utförts i ett

78 Avdelningarnas miljöproblem

götvalsverk. (41) Mätresultaten visar endast spår eller i vissa fall små mängder av koloxid och svaveldioxid.

Klimat

Klimatmätningar har genomförts inom några företag. På arbetsplatser vid ugnar och götvalsstol uppmättes i genomsnitt 24°C (min. 22 och max.

27°C) vid en utomhustemperatur på l6°C. Luftfuktigheten var vid

mättillfället 36 % inomhus och 55 % utomhus. (41) I de hytter som finns inom götvalsverk uppmättes inom ett företag en lufttemperatur mellan 25 och 28°C. Strålningsvärmen var mellan 26 och 30°C. Luftfuktigheten låg mellan 30 och 40 %. l l l Belysning

i

Belysningen har inom ett götvalsverk ingående studerats i göthall samt

vid gropugnar och götvalsverk. Resultaten redovisas i nedanstående ta- l

l bell. l l l Antal Dag Natt prov- 1

platser Medelvärde (Spridning), Medelvärde (Spridning), l

lux lux Göthall 14 78 (40-135) 41 (22- 60) Gropugn 24 58 (12-140) 33 ( 3- 85) Götvalsverk 104 82 ( 7-260) 57 ( 6-235)

Av resultaten framgår att belysningssituationen är dålig. Hög takhöjd, betydande luftföroreningar och brister i rengörings- och underhållsrutinerna är faktorer som bidrar härtill.

4.9 Ämnes-, tråd-, medium-, band- och rörvalsverk

Inom många företag finns flera olika typer av valsverk samlade i samma lokal, vilket medför svårigheter att hänföra olika miljöproblem till resp. valsverk. Av detta skäl kommer ämnes-, tråd-, medium-, band- och rör-

valsverk att behandlas parallellt. Resultaten från enkätundersökningen l

redovisas i nedanstående tabell. I samtliga valsverk är bullret den dominerande orsaken till upplevda besvär. Liksom vid andra avdelningar anser man också här att luftföroreningar och klimatfaktorer äri hög grad besvärande. Bland övriga negativa faktorer nämndes olycksfallsrisken, ergonomiska belastningar, dålig belysning och psykiskt påfrestande arbete.

SOU 1975 :83 A vdelningarnas m2 liöproblem 79

m m m

G3 8 8 om n 8 mm mm mm vv S» mm 2 ä nu

.moäåå

E0593

50:_ 05: :0:Em

0n§ä0umwm

EEE

Bvâäêümxoño

:oo

äwECwmäaEPH. mssmzmoeaâ Euoåwwiåwa

måga.

5323:3_ 0:35 mñâbom :oaoseacø 0230:02.:

:.23: :EEG »En 0:3_ ._0000 03mm 809:: 0Eå .Bim

0:556

m

83 om 8 om n 2 mo m0 mv Nm ev å. S S mm m_ o_

_0v:

E2393

:0:Em

3% 0.0._

ocåäoøåm

:oåâåaxuäo wsswuwuea

:oo

xnâêuaa: :wmåxmåmzüh 8§Eo:om:m _uuoEmmåämaq

EEuQ m:_:m›_0m 0:53 :0:o_ä:â 3530.63*

§3: mån_ så_ .ämm 0009.3 ._0000 .Bim

.32

m m w w

å 2.3 å å N. n o» om E. vw mm wv E. m.. m.. mm

:Raon E0305

05: :0:Em

ooâaoam:

_0339_

xsa_a›ss_uoz :umiiwämEoh ._00_m_:m=:um0_o›_O

:oo

åaaoaomü »Embmoiuwxø scossnä omêaaoâäm _ouoEmmiåmq .mzüoEEau

»Sååå

E8

:an: EEuD mån_ :ä: 8093 :EM 0:53 :oâü uoäm

:SME

m m

3 3 E. n N. E. nw 5. S. mv mv S. S. ä ma 3 Na

uuui:_o_u›auxuo›m_s›

:omm:

E0593

:0:Em

w.

å: :oo

ååaâäa

uwwiqxmänEoh aäwââeøxozo

8:3

:oo

0550.03.55, _owoEmwâmwa

:oem

0103503. uxâEnäomum »Eååäm :0:o_§:= oøåøozusm

EEaD 0Enm

50:_

:0==m msk... §3. .ämm 0009.8 330 Bram

an:

w.

ovuwmuuäu

3C

N _ v

mm om om

ä å m: u E. No Nm E» m.. S. 3 m

0:

aøâämn

›a

E0503

_0v: 05: :0:Em ä:

onäaamvamm

xüåääåEm äm:=xm›.mE0H süuâwuxuzø mssmnmoea

ñv :oo

axåEocomum _ocoEmmiñmu

5:093

EEuQ 0Eam ?Eøäom 5:02.22; ouâåoåsm

:aaah så: Soøä .Bim

_

MED 03mm ._0900 23_ e

80 Avdelningarnas miljöproblem

Buller Bullermätningar som genomförts visar att man i vissa verk vid normal drift har ljudnivåer över xisknivån. (41) Bullermätningama är sammanfattade i diagram 4.34-4.40. Diagram 4.34-4.40 Liudnivän i olika valsverk. 120 120

4.36 Bandvalsverk: Topp- 4.37 Mediumvalsverk: värden från skrotgrop. Normaldrift. 120 120 dB dB 100 100 80 80 60 60 40 40 63 250 1000 4000 ABC 250 1000 4000 ABC 4.38 Ãmnesvalsverk: 4.39 Rörvalsverk: Nor- Normaldrift. maldrift.

sou 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 81

120 as 100

eo

40 63 250 4000 ABC 4.40 Trådvalsverk: Nor-

100g maldrift.

Luftföroreningar Vid valsning av rostfritt stål i ett bredbandverk har man under en mät-

av totalt i genomsnitt 1,4 mg damm/ma luft

period 22,5 tim. uppmätt med stationär (41) Analysen av dammet redoviprovtagningsutrustning. sas i nedanstående tablå. Enligt dessa mätningar skulle någon hälsorisk för personalen inte föreligga.

Ämne % Ämne % Ämne % Kromoxid 0,59 J ärnoxid N 32 1,08 Molybden Nickel 0,32 Kobolt 0,03

I samband med kantslipning av band studerades operatörens dammexposition under ca 22 timmar. (41) Genomsnittligt uppmättes en

dammhalt av 2,9 mg/ms luft. Med en stationär provtagning intill maski-

nen kunde man under samma tid registrera en genomsnittlig dammhalt på

13,4 mg/ma. Operatörens dammexposition uppmättes med en bärbar

utrustning och ger en mer rättvisande bild av den stoftmängd som vederbörande utsätts föri arbetet. Den låga dammhalten som man uppmätte för personalen som arbetade vid denna maskin förklaras av att man endast under korta stunder befinner sig intill maskinerna. Damm-mätningar i trådvalsverk har utförts i några fall. l genomsnitt

för ett skift uppmätte man på två provplatser 6 mg damm/ma luft med

en spridning mellan 4,3 och 7,6 mg damm/ma luft. Mätningarna utfördes

med stationär provtagning. Med en bärbar utrustning uppmätte man 21

mg/ms. Detta damm har ej analyserats. Vid samma företag har man

också mätt dammhalten invid valsparen. Under ett skift erhöll man värden från 4,2 till 6,4 mg/ m3. Vid en analys av mangan och krom erhöll man i detta fall försumbara värden. (41) I ett annat företag registrerades hjälpställarens exponering för damm. I

mätte man dammhalter på 2,8 mg/ma med en variation från

genomsnitt

2,4 till 3,1 mg/ma. (s)

Gasformiga föroreningar har ej varit föremål för några mer omfattande studier. De eventuella föroreningar som kan uppstå i dessa verk kommer huvudsakligen från gasol- och oljeeldade ugnar, vilket innebär att koloxoch svaveldioxid är de mest frekventa föroreningarna. Svaid, koldioxid 6

82 A vdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

velhalten i oljan är av stor betydelse för svaveldioxidhalten i lokalerna och man har därför i ett mediumverk undersökt förekomsten av denna gas. (41) Under 4 timmar mätte man svaveldioxidhalten i luften på totalt 5 provplatser. De erhållna värdena visade halter från 0 till 4 ppm. Genomsnittet var 0,4 ppm. Dessa värden ligger under det hygieniska gränsvärdet.

4.10 Plåtvalsverk I plåtvalsverken upplever de anställda bullret som den dominerande miljöfaktom. Nästan varje individ anger sig vara besvärad av buller. Klimatfaktorer upplevs också som besvärande och då främst draget i lokalerna. Nästan 75 % av personalen anser att olycksfallsrisker föreligger. Lika många anser sig vara besvärade av rök och damm. Många anser också att arbetet medför en ergonomisk belastning och är psykiskt påfrestande. Buller Drag Olycksfallsrisker Damm och rök Ternpxixlinpr Ergonomisk belastning Psyk. påfrestande arbete Belysning Kyla Gsser Värmestrâlning Vibrationer Värme Hudretande ämnen syror Lösninpmedel Diagram 4.41 Andel av de tillfrågade inom plät- 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% valsverken som upplever besvär av resp. mil- Besvär upplevs i hög grad iöfaktor. Anta] svarande 156. [:] Besvär upplevs i någon mån

SOL 1975:83 Avdelningarnas miljöproblem 83

Buller I plåtvalsverk förekommer flera bullrande arbetsmoment. Bullret kan i många fall komma intermittent, t. ex. när plåtar faller. Ljudkällor vilka orsakar ett kontinuerligt buller är bl. a. valsstolar, fläktar, ugnar och

Diagram 4.42-4. 48 Ljudnivân inom plårvalsverk. 120 120 dB dB 100 100

80 80

60 60

40 40 63 250 4000 ABC 63 250 1000 4000 ABC

100g

4.42 Genomskiutnings- 4.43 Valsningsvalbädd, ugnar. transporter.

120 120 dB d B 100 1 00

80 80

60 60

40 40 250 4000 ABC 63 250 1000 4000 ABC

100g

4.44 Normaliserings- 4.45 Blästring, målning. ugnar.

120 120 dB dB 1 100 100 1 1 ao 80 ;

60 so ;

40 40 250 4000 ABC 63 250 4000 ABC

631 100g 100g

4.46 Rikt- och klipp- 4.47 Manöverhyttsträcka. normalnivå.

84 Avdelningarnas miljöproblem

120 dB 100

40 53 250 4000 ABC 4.48 Manöverhyrt-

100g toppbelastning.

motorer. Mätningar av ljudnivån uppvisar därför stor spridning. Detta framgår också av de resultat som sammanställts i diagrammen 4.42-4.48. (41) Självfallet gär det också stor skillnad mellan bullret vid stillastående resp. full drift. Diagrammen visar att personalen i ett plåtvalsverk utsätts för ljudnivåer vilka överskrider risknivån. I manöverhytterna ligger man vid normal drift under risknivån, men toppvärden kan överskrida denna niva.

Luftföroreningar Luftföroreningama upplevs av personalen som ett stort besvär i arbetet. Eftersom man vid plåtvalsning - med några få undantag - inte har några kraftigt dammande processteg är detta förhållande något förvånande. Vid några verk har man studerat dammsituationen vid de dammande operationer som förekommer. Dessa arbetsmoment är främst gashyvling, gasskärning och slipning. Vid gashyvlingen har man med en stationär

provtagningsutrustning uppmätt dammhalter mellan l och 5 mg/ma luft.

(41) Analys av dammet visar att järnoxid är den dominerande komponenten. Vid ett annat verk har man emellertid uppmätt genomsnittsvär-

den av 26 mg/ms med personlig provtagning. (41) Som ett mått på

personalens exposition torde de senare värdena vara mer rättvisande. Med personlig provtagningsutrustning har man registrerat stoftmängden vid gasskärning av rostfritt stål. Under 20,5 timmars provtag-

ning uppmätte man i genomsnitt 18,2 mg/ms luft. (41) Analysen av

detta damm pekade på att man lågi nivå med de hygieniska gränsvärdena för såväl krom som nickel. Halterna av molybden och kobolt ligger under gränsvärdena. Hänsyn måste här dock tas till den additiva hygieniska effekten. Detta innebär att »även om krom och nickel var för sig ligger under de hygieniska gränsvärdena kan miljön vara mindre god. Vid slipning av plåt kan luftföroreningarna ibland vara kraftigt besvä-

rande. I ett fall har man uppmätt 35 mg/ma luft vid slipning av rostfri

plåt och 6 mg/ma vid slipning av vanlig stålplåt.

Vid ett plåtverk har man studerat svaveldioxidhalten i luften i avsikt

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 85 att ta reda på vilket bränsle man kunde tillåta i ugnarna. (6) Dessa resultat redovisas i tablån nedan.

De slutsatser som drogs var att om ugnarna eldades med endast hög-

svavlig olja skulle det hygieniska gränsvärdet för SO; komma att överskridas. Genom att använda en blandning av hyttgas och högsvavlig olja kom man relativt nära det hygieniska gränsvärdet medan eldning med lågsvavlig olja och hyttgas ledde till att man med god marginal underskred detta värde. Stickprovsmätningar med en Drägers gasspårningsapparat visade att man ovanför en ugn resp. i en travershytt genomsnittligt låg under halva det hygieniska gränsvärdet. Maximalt kunde man mäta 5 ppm S02 på båda provplatserna. (41) Vid gashyvling har man mätt halten nitrösa gaser och funnit maximalt 5 ppm. Vid ett annat tillfälle kunde man mäta 50 ppm vid en tänd brännare. (41) Gränsvärdet, som ligger vid 5 ppm år ett s. k. toppvärde, vilket innebär att man aldrig får överskrida denna koncentration. Förhållandena är alltså icke acceptabla i det senare fallet. Vid målning av plåtama använder man ofta färger vilka innehåller toluen eller xylen som lösningsmedel. Genom att man förbättrat ventilationen har man nu kommit till rätta med de problem som dessa ämnen ger upphov till. Mätningar inom några verk visar att man i dag ligger under de hygieniska gränsvärdena.

Klimat Klimatförhållandena i plåtvalsverken varierar som vid andra avdelningar med de yttre förhållandena på grund av stora öppna dörrar och genom att man har s. k. naturlig ventilation i lokalerna. Man uppskattade vid ett tillfälle att den luftmängd som passerade genom stora öppna portar till inte mindre än en halv miljon kubikmeter luft

(20-25 m2) uppgick

per timme. Så stora luftmängder ger självfallet upphov till drag och lufthastigheter på omkring l m/s kan ofta uppmätas i lokalerna. Någon större undersökning av temperaturvariationerna som funktion av utomhustemperaturen har inte påträffats. Däremot har man gjort speciella mätningar i travers- och manöverhytter. (41) Mätningarna utfördes under månad med en genomsnittlig utomhustemperatur av 22°C augusti och en luftfuktighet av S4 %. I 21 hytter kunde man uppmäta en genomsnittstemperatur av 26°C. Ytterlighetsvärdena var 22,5 resp. 35°C. Strål-

ningstemperaturen uppmättes till i genomsnitt 28°C med en spridning

86 Avdelningamas miljöproblem

mellan 22,5 och 38°C. Luftfuktigheten varierade från 33 till 51 % och lufthastigheten (draget) var mellan 0,01 och 0,5 m/s.

Belysning I tablån nedan redovisas en undersökning av belysningsförhållanden vid ett plåtverk. (41) Som framgår år spridningen i mätdata högst avsevärd.

Arbets- Antal Dag Natt operationer provplatser Medelvärde (Spridning). Medelvärde (Spridning), lux lux

Vid genomskjutningsugnar 5 78 (44-110) 55 (30- 70) Vid valsning svalbädd 68 98 (52-200) 75 (38-180) Vid blästring målning 20 175 (68-370) 100 (45 -200) Vid normaliseringsugnar 51 133 (38-450) 51 (23-170)

De belysningskrav som man ställer varierar inom ett plåtvalsverk. För t. ex. målningsarbete rekommenderas 300 lux och för instrumentavläsning minst 500 lux. Det kan noteras att de ovan redovisade mätningama har utförts i en relativt nybyggd lokal.

J 4.1 l Koksverk

I

Antalet deltagare i enkätundersökningen vilka arbetar i koksverk var J! mycket litet. Resultatet kan därför endast ses som en indikator på de i områden inom vilka man upplever besvär. Inte oväntat återkommer även i denna avdelning luftföroreningarna som det vanligaste skälet till obehag. Klimatförhållandena, framför allt drag och temperaturväxlingar, liksom buller är andra besvär som personalen i fråga upplever. Arbetet medför J också problem med hudretande ämnen. Detta är unikt för järn- och l stålindustrin, men är fullt förklarligt då stenkolstjäror är kända för att framkalla allergier.

Buller

En mindre, orienterande undersökning av bullret i ett koksverk har utförts. (41) Mätningarna har utförts i närheten av krossar, blandare och siktar. Resultaten redovisas i diagram 4.49. Det framgår att vissa arbeten har bullernivåer över risknivån.

Avdelningamas miljöproblem 87

Diagram 4.49 Ljudnivân inom koksverk. 120 dB 1 00

40 63 250 1000 4000 ABC 4.49 Krossar, siktar, blandare.

Luftföroreningar Resultatet av en analys av dammet i ett koksverk redovisas i följande tablå. (41 )

Ämne % Ämne % Ämne % Kol 83,7 Kiselsyra 0,9 Vanadin 0,005 J ärnoxid 7 ,6 Manganoxid 0,04 Kadmium 0,0

Det framgår att dammet till största delen består av kol och jämoxid. För att kartlägga olika personalkategoriers dammexposition har mätning-

ar gjorts med personlig provtagningsutrustning. Mätningarna skedde på

rampskötare, kokssorterare, fyllvagnsförare och provtagare. I genomsnitt

varierade dammhaltema från 5 till 19 mg/ma luft. [tabell nedan redovi-

sas dels de uppmätta genomsnittliga dammängdema, dels en beräkning av koncentrationen av de ämnen vilka ingår i dammet. Vid en arbetshygienisk bedömning av dammsituationen utgör kol den helt dominerande faktorn. Resterande analyserade ämnen är av underord-

Provplats Total- Kol, Kisel- J äm- Vanadin, Kadmi- Mangandamm, syra, oxid, um oxid, mg/m” mg/ms mg/ m” mg/m” mg/ m” mg/ m3 mg/ms Rampskötare 5,0 4,2 0,05 0,4 0,0003 0 0,002 Kokssorterare 19,0 15,9 0,17 1,4 0,00l0 0 0,008 Kokssorterare-i 34,0 28,5 0,31 3,3 0,0020 0 0,017 Fyllvagnsförare 7,0 5,9 0,06 0,5 0,0004 0 0,003 12,0 10,4 0,11 0,9 0,0006 0 0,005 Provtagare a Provtagning genomfördes under juli månad närmare ett år senare än de övriga proven, vilka genomfördes under oktober månad.

88 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

nad betydelse. Koldamm anses i sin rena form vara inert, varför ett

hygieniskt gränsvärde på 15 mg/ma bör gälla vid bedömning av vad som

kan anses vara tolerabelt. Av resultaten framgår att för vissa arbetsmoment överstiger dammhalten detta värde. Vid koksning av stenkol frigörs stora mängder gas. Av dessa har koloxid tilldragit sig det största intresset på grund av gasens toxiska egenskaper. Koloxidhalten varierar inom mycket vida gränser mellan olika delar av lokalerna. Även utomhusklimatet har betydelse för halten av koloxid i luften. En kartläggning av koloxidhalten i ett koksverk, som genomfördes för flera år sedan, visade att man befann sig under det riktvärde som finns för koloxidhämoglobinhalten. De halter över gränsvärdet som man kunde konstatera förekom endast under mycket korta perioder. Maximalt uppmättes 0,036 % koloxid. (40) I tjäror ingår 3,4-benspyren. Vid en undersökning i ett verk tog man 134 prover vilka genomsnittligt visade 4 300 pg/ 1 000 m3 luft. Halten varierade från 7,2 till 32 700 ;tg/l 000 m3. (41) Ur stenkolstjära från koksningen framställs bensen. Bensen har en blodskadande effekt på människan. Mätningar av bensenhalten i luften

har visat på värden mellan 8 och 24 mg/m3. (41) Det hygieniska gränsvär-

det, som är ett takvärde, ligger vid 80 mg/ma. Riskerna reduceras ytterli-

gare av att personalen uppehåller sig i processlokalerna under endast relativt korta tidsperioder.

Klimat Vid ett koksverk har utförts klimatmätningar vid en fyllnadsvagn. Ge-

nomsnittligt uppmättes följande värden: lufttemperaturen 18°C, strålningstemperaturen 23°C, luftfuktigheten 45 % och lufthastigheten 0,5

m/s. (41) Endast lufthastigheten (draget) översteg acceptabla nivåer. Arbetsplatsen i fråga var emellertid uppvärmd på ett olämpligt sätt genom att värmeelementen var placerade så att det uppstod en temperaturskillnad mellan knä- och brösthöjd på ca 5°C. En temperaturskillnad på mera än 1,5 grader per meter rurnshöjd (vid 20 graders lufttemperatur) medför obehag.

Hudretande ämnen Den stenkolstjära som produceras i ett koksverk innehåller stora mängder hudretande ämnen. Vid en undersökning, som genomfördes för flera år sedan, studerades frekvensen av hudförändringar hos personalen. Undersökningen visade att man hos 18 % av personalen hade förändringar i huden vilka kunde ha orsakats av arbetet. De hudförändringar som man iakttog var främst eksem, men också hudinfektioner av skilda slag. Enligt utredningen fanns det ett samband mellan dessa hudförändringar och koldammet och tjäran i luften. (40) En orsak till de besvär man upplever av hudretande ämnen kan vara att man har kombinationen av tjära och rengöringsmedel, vilken kan ge upphov till s. k. icke-allergiska eksem.

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 89

4.12 Murarverkstäder

anger sig syssla med mureriarbeten har Många av dem som i enkätsvaren sina arbetsplatser förlagda till olika avdelningar ute iverken medan andra arbetar i separata murarverkstäder. l detta avsnitt behandlas endast förhållandena inom murarverkstäderna. Deltagarantalet i enkätundersökningen är emellertid så litet att man inte kan dra några säkra slutsatser. De dominerande problemen synes dock vara damm, buller och dåligt klimat. Den ergonomiska belastningen är också hög.

Buller Den allmänna bullernivån i en murarverkstad redovisas i diagram 4.50. (41) Som framgår av diagrammet varierar bullret betydligt, vilket förklaras av att maskinerna som man använder utnyttjas endast intermittent. De redovisade resultaten kan därför betraktas som maximivärden. Genom år det svårt att bedöma riskerna för den mycket varierande ljudnivån bullerskador.

120 dB 100

40 250 1000 4000 ABC Diagram 4.50 L/udnivån inom murarverkstad.

Luftföroreningar som förekommer medför risk för silikos varför De luftföroreningar dammsituationen relativt ingående studerats både av företagen själva och utgör ett av statliga institutioner. Arbetarskyddsstyrelsens silikosprojekt exempel på den senare typen av studier. (2 l) De arbetsmoment som studerats är rivning, muming, stampning och Den dammhalten varierar mellan 5 och 25 hantlangning. uppmätta luft. Kvartshalten i stoftet mind-

mg/ms låg mellan 9 och 39 %. Partiklar

re än 5 pm utgör 10 till 70 % av dammet. Dessa data ger ett dammindex som varierar mellan 1,0 och 4,4. Medelvärdet av dammindex är omkring brukar vanligen 2, vilket visar på en dålig dammsituation. Brukblandning till murarverkstaden och vid dessa anläggningar har ske i eller i anslutning man mätt dammindex från 0,6 till 6,6. Genomsnittet var 2,5. Damm-

90 Avdelningarnas miljöproblem SOU 1975: 83

situationen var alltså genomsnittligt än värre vid blandaren än i resten av lokalerna. (2 1) Genom att förflytta rivningen utomhus samt genom att kapsla in de mest dammande operationerna som stampmassatillverkning och brukberedning har man kunnat sänka dammhalten i lokalerna. Vid skänksprutning har man också utnyttjat en central dammsugningsanläggning för att minska damm-mängderna i luften. Detta har givit gynnsamma resultat. (22)

Klimat

Temperaturmätningar som utförts samtidigt med damm-mätningarna visar att inomhustemperaturen ofta är låg. Vid en utomhustemperatur av

l0°C kunde man uppmäta inomhustemperaturer 14 och 20°C.

på mellan

Vid ett annat tillfälle då utomhustemperaturen var 3°C

uppmättes

inomhustemperaturen genomsnittligt till 12°C, med variationer från 8 till

16°C. (35,41)

Ergonomisk belastning Den ergonomiska belastningen vid murningsarbete har studerats vid flera tillfällen. (23 och 24) Murningsarbete omfattar mycket ensidiga rörelser, framåtlutad och knästående arbetsställning, arbete i långvarigt krökta och vridna beror arbetsställningar. Arbetsställningen till stor del på teglets och brukbaljans placering i förhållande till murplatsen. Höjden på arbetsplatsforrnen är också av stor betydelse. Vid lyft ien framåtböjd ställning är risken stor för en överbelastning av kotkroppar och broskdiskar.

4.13 Smedjor

Även från smedjorna var antalet deltagare i enkätundersökningen för litet för att några säkra slutsatser skall kunna dras. Av svaren framgår dock att personalen i hög grad besväras av buller. Andra negativa miljöfaktorer är luftföroreningar, klimat och gaser.

Buller

Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) har genomfört en kartläggning av bullret i smedjor. (26) Resultaten sammanfattas i diagram 4.51-4.56. Bullret är som framgår av diagrammen mycket kraftigt och överskrider risknivån för bullerskador med mycket stor marginal. Då de redovisade bullervärdena avser toppbelastningar är den genomsnittliga ljudnivån lägre men detta till trots torde smedjorna vara de mest bullrande arbetsplatserna inom järn- och stålindustrin.

SOU 1975: 83 Avdelningarnas miljöproblem 91 Diagram 4.51 -4.56 Ljudnivân ismedjor. 120 120 dB dB 100 100 80 80 60 60 40 40 63 250 1000 4000 ABC 250 1000 4000 ABC 4.51 He/are-topp- 4.52 .Ãfmnessaxar-

92 Avdelningarnas miljöproblem

Luftföroreningar Vid ett företag har man undersökt mängderna av oljedimma i lokalerna. I genomsnitt kunde man för en period på 10 min. hos sex operatörer

uppmäta 4 mg/ma luft med en spridning mellan 3,2 och 5,3 mg/m3. (41)

Det hygieniska gränsvärdet anges till 5 mg/m3. Det mycket begränsade

antalet mätningar ger dock inte möjligheter till definitiva slutsatser om expositionsförhållandena.

Gaser Man har med en bärbar MSA-utrustning mätt koloxid- och svaveldioxidhalterna i luften i en smedja under fyra timmar. Halter betydligt under de hygieniska gränsvärdena uppmättes.

Klimat

Vid en utomhustemperatur av - l°C kunde man i en smedja uppmäta en

inomhustemperatur av 20 till 25°C. (41) Strålningstemperaturen, som mättes med en globtermometer, uppmättes till mellan 27 och 41°C. Man kunde också konstatera att draget var betydande. Luftfuktigheten var 30-50 %.

SOU 1975: 83

5 Gradering av arbetsmiljöproblemen

5.1 Branschen totalt

Som utgångspunkt för det miljöförbättrande arbetet måste ligga en bedömning av hur olika faktorer påverkar personalen. En sådan bedömning bör utgöra den tyngst vägande faktorn iden angelägenhetsgradering som görs i planeringen av arbetet med att förbättra arbetsmiljön. Bedömningen måste grundas på såväl personalens upplevda besvär och önskningar vad gäller åtgärder som objektiva mätdata och hygieniska försök till en sådan bedömning för de gränsvärden. l detta kapitel görsett i utredningen behandlade avdelningarna inom stålindustrin. I enkätundersökningen efterhördes dels vilka miljöfaktorer som personalen besvärades av, dels vilka faktorer man avsåg ha orsakat eventuell ohälsa samt dels vilka miljöproblem man i första hand ville se åtgärdade. De lämnade har sammanställts i tabell 5.1. uppgifterna

Tabell 5.1 Av de tillfrågade angivna besvär, skada/ohälsa och åtgärdsprioritering av olika miljöproblem

Andel som upplever besvär Andel som uppgivit resp. Andel som angivit att man av resp. faktor faktor som orsak till önskar resp. miljöpro lem t skada/ohälsa åtgärdat i första hand (%) (912) (%)

Buller 91 (66) Buller 65 Luftförore- 44 ningar Luftförore- 90 (53) Luftförore- 50 Buller 34 i ningar ningar i 88 (58) Drag 45 Drag 19 Temperatur 80 (46) Temperatur 44 Temperatur 14 Drag 60 (26) 33 Ergonomisk 6 Ergonomisk Ergonomisk belastning belastning belastning 51 (18) Vibrationer 13 Belysning 6 Belysning Vibrationer 38 (15) 10 Vibrationer l Belysning Antal svarande l 021 Antal svarande 525 Antal svarande 1 021

a I hög grad” eller i någon mån”. Inom parentes redovisas den andel som angivit ”i hög gra . Detta gäller även för tabellerna 5.2-5.13. b I vissa fall har i enkätsvaren angivits två problem som man ”i första hand anser bör åtgärdas. Detta gäller även för tabellerna 5.2-5.13.

94 Gradering av miljöproblemen SOU 1975: 83

I tabellen har inte medtagits resultatet av frågan huruvida arbetet upplevs som hetsigt och psykiskt påfrestande. Som tidigare redovisats (avsnitt 3.5) är denna upplevelse av arbetet beroende av ett antal faktorer, inte minst olika arbetshygieniska miljöproblem av typen luftföroreningar och buller. Genom att lösa dessa senare problem torde man därför i hög grad kunna minska den psykiska belastning som de anställda upplever. Det kan nämnas att 53 % av de tillfrågade uppger att arbetet är hetsigt och psykiskt påfrestande. 23 % anger att de erhållit skada eller ohälsa p. g. a. denna faktor. Endast 3 % angav dock att detta är ett förstahandsproblem i åtgärdshänseende. Buller, luftföroreningar och vissa klimatfaktorer är de genomgående mest framträdande negativa miljöfaktorerna. Det är också dessa problem som de anställda i första hand önskar åtgärdade. En jämförelse mellan de mätresultat som redovisats i föregående kapitel och de hygieniska gränsvärden som finns uppställda pekar mot att bullret är det ur hälsosynvinkel allvarligaste problemet. Här finns således en mycket god överensstämmelse mellan de risker som mätningarna indikerar och personalens upplevelser och prioriteringar. De höggradiga besvären av luftföroreningar är mindre än för buller. Bullret anges också i betydligt större utsträckning vara orsak till skada eller ohälsa. Generellt sett synes även mätresultaten vad avser luftföroreningarna i mindre utsträckning överskrida de hygieniska gränsvärdena än vad som gäller för buller. Det är mot denna bakgrund intressant att konstatera att de anställda i åtgärdshänseende sätter luftföroreningama före bullret. Att luftföroreningama är ett framträdande skäl till oro bland personalen visas också av att denna typ av miljöproblem anges vara den i främsta orsaken till att man upplever stress och olust inför arbetet. En

i

orsak till denna skillnad x mellan besvärsfrekvens/skadeorsaksfrekvens och i 1 åtgärdsprioritering kan vara dels den osäkerhet rörande effekterna av i många luftföroreningar som fortfarande finns, dels skillnader i den grad av ohälsa/skada som de olika miljöfaktorema ger upphov till. Utredningen har dock inte sökt ytterligare klarlägga dessa förhållanden.

Det tredje mest angelägna arbetsmiljöområdet från belastnings- och i

åtgärdssynpunkt är klimatet. Övriga faktorer - ergonomiska belastningar, och vibrationer -

belysning är genomgående betydligt mindre framträ-

dande. Belysningen är i detta sammanhang en intressant faktor. Å ena sidan

har mycket ofta konstaterats bristande belysningsnivåer. Å andra sidan i

orsakar i. en dålig belysning ej några direkta skador på människan. Som bekant har också det mänskliga ögat mycket stor förmåga att anpassa sig till dåliga belysningsförhållanden. Detta torde förklara varför denna faktor placeras så lågt från prioriteringssynpunkt. Som framhållits inledningsvis kan en undersökning av den typ som utredningen genomfört endast ge en mycket översiktlig bild av stålindustrins arbetsmiljösituation. Hur miljöproblemen angrips vid det enskilda verket och avdelningen är helt av de där rådande avhängigt förhållandena och förutsättningarna. Den ovan redovisade prioriteringen av miljöproblemen i branschen i dess helhet kan sålunda endast utgöra en

SOU 1975: 83 Gradering av miljöproblemen 95

första, mycket grov bedömning av inom vilka områden förbättringar är särskilt angelägna. En bättre och för det miljöförbättrande arbetet mera användbar prioritering kan erhållas genom en studie av besvär, åtgärdsönskemål etc. på avdelningsnivå. En sådan avdelningsvis genomgång görs i det följande. Det skall dock understrykas att prioriteringarna även här blir mycket grova och att de självfallet aldrig kan ersätta motsvarande kartläggning inom de enskilda verken. Vid redovisningen av personalens upplevda miljöproblem har endast de åtta till tio mest framträdande miljöfaktorema medtagits, nämligen de faktorer som besvärar minst varannan tillfrågad inom resp. avdelning. Det förekommer således miljöproblem inom avdelningarna vid sidan om de redovisade. Om något av dessa utelämnade miljöproblem mot bakgrund av de mätningar som gjorts synes vara större än vad som upplevs av personalen, har detta kommenterats. Vidare skall observeras att bedömningen av den faktiska miljösitua- tionen - från hälso- och prioriteringssynpunkt har skett uteslutande med utgångspunkt i gränsvärden av olika slag. Därav följer bl. a. att det i vissa fall kommer att föreligga en skillnad mellan upplevda miljöproblem och de faktiska förhållandena beroende på att de upplevda miljöproblemen i viss utsträckning kan vara baserade på obehags- och trivselfaktorer, dvs. komfortkriterier. En annan faktor som kan vara orsak till skillnader av detta slag är bristen på information rörande t. ex. olika faktorers skadliga effekter.

5.2 Avdelningsvis gradering av miljöproblemen

5.2.1 Sinterverk De mycket skiftande arbetsförhållandena vid sinterverk medför att personalen utsätts för en kraftigt varierande miljöpåverkan. Detta beror bl. a.

på att personalen vistas dels ute i lokalerna, dels i kontrollhytter. Allmänt

kan man emellertid konstatera att luftföroreningarna, bullret samt klimatet anses utgörande de största källorna till obehag. Man upplever också dessa miljöfaktorer som de viktigaste att åtgärda. Som tidigare redovisats var antalet deltagare från sinterverken mycket litet i enkätundersökningen varför resultaten är mycket osäkra. Genomförda mätningar visar att man ute i verken kan finna dammhalter i luften vilka överskrider de hygieniska gränsvärdena. Bullret är också ofta över den nivå man kan tolerera från hälsosynpunkt. Även belysningen är mindre tillfredsställande. För personal i kontrollhyttema är situationen en annan. Varken luftföroreningar eller buller torde här medföra några större besvär, utan i dessa utrymmen är klimat och belysning de största problemen. I vissa fall kan också arbetsplatsen vara mindre bra utformad från ergonomisk synpunkt.

96 Gradering av miljöproblemen

5.2.2 Masugnsavdelningar Tabell 5.2 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom masugnsavdelningar. Antal svarande 54

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man önskar av resp. faktor (%) resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%)

Damm och röka 95 (70) Luftföroreningar 67 Gaser“ 87 (32) Buller 20 Drag 85 (46) Temperatur 19 Buller 83 (52) Drag 13 Temperaturväxlingarb 82 (48) Ergonomisk belastning 6 Värmestrålningb 67 (33) Belysning 3 Värmeb 63 (35) Kylab 63 (28) Ergonomisk belastning 54 (22) Belysning 50 (15)

“ Motsvarar luftföroreningar iprioriteringskolumnen. Detta gäller även tabellerna 5.3-5.l3. b Motsvarar temperatur i prioriteringskolumnen. Detta gäller även tabellerna 5.3-5.13.

Personalen vid masugnsavdelningarna upplever luftföroreningarna som det svåraste miljöproblemet i sitt arbete. Även från prioriteringssynpunkt kommer detta problem främst. Klimatet och bullret upplevs som mindre problem än luftföroreningsproblemet. En tredje grupp är ergonomiska problem och dålig belysning. De genomförda mätningarna visar också att luftföroreningarna ibland är så stora att viss hälsorisk kan föreligga. Ljudnivån är däremot under hörselskadenivån vid normal drift. Under korta stunder kan dock denna gräns överskridas. Klimatet är sådant att man torde uppleva stort obehag av att arbeta vid masugnen. De övriga miljöproblemen synes vara av mindre omfattning. Belysningen ligger dock klart under gällande normer. l kombination med den starka värmen torde också den ergonomiska belastningen bli stor vid vissa arbetsmoment.

5.2.3 Järnsvampverk

Antalet deltagare inom jämsvampverken var litet. Av svaren framgår dock att bullret och luftföroreningama orsakar påtagliga besvär. Av klimatfaktorema har endast draget angivits som besvärande i någon större utsträckatt bullret anges som besvärande av samtliga tillfrågade har ning. Trots ingen angivit detta problem vid åtgärdsprioriteringen. Här är luftföroreningarna helt dominerande. De mätningar som genomförts visar att såväl bullret som halten luftföroreningar är av sådan omfattning att hälsorisk föreligger för oskyddad personal. Klimatmätningama visar att förhållandena i stort sett kan anses tillfredsställande. Drag kan dock utgöra ett problem på vissa arbetsplatser. Belysningen har visat sig vara av olämplig utformning och styrka, medan den ergonomiska belastningen inte synes utgöra något större problem.

SOU 1975: 83 Gradering av miljöproblemen 97

5.2.4 Martinverk

Tabell 5.3 Besvärsupplevelser och åtgärdsprioritering inom martinverk. Antal svarande 76

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Drag 100 (68) Luftföroreningar 61 Damm och rök 100 (62) Buller 30 Buller 99 (57) Drag 29 Temperaturväxlingar 92 (65) Temperatur 20 Kyla 72 (36) Belysning 9 Ergonomisk belastning 63 (24) Ergonomisk belastning 7 Värme 57 (36) Belysning 57 (21)

De mest besvärande miljöproblemen i martinverken är drag samt damm och rök i arbetslokalerna. När personalen har prioriterat de aktuella miljöproblemen är också luftföroreningarna det som man först önskar åtgärder mot. Buller och olika klimatfaktorer ligger också högt upp på besvärs- och prioriteringslistorna. Liksom i många andra avdelningar upplever man i stor utsträckning besvär av ergonomiska belastningar och utan att därför dessa områden kommer särskilt högt på dålig belysning prioriteringslistan. Det är svårt att utifrån tillgängliga mätdata bedöma vilket som utgör det största miljöproblemet inom masugnsavdelningama. Genom det samband som föreligger mellan dammproblem och klimat synes det dock vara viktigast att man i första hand söker lösa dessa problem.

5.2. 5 Konverterverk Personalen inom konverterverk anser att luftföroreningar utgör det dominerande miljöproblemet. Både som källa till besvär och som viktigaste miljöproblem att åtgärda kommer luftföroreningarna högst upp på graderingslistan. Buller och klimat anses vara andrahandsproblem. Övriga

Tabell 5.4 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom konverterverk. Antal svarande 55

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Damm och rök 96 (75) Luftföroreningar 71 Buller 93 (66) Drag 31 Temperaturväxlingar 93 (60) Buller 27 Drag 91 (60) Temperatur 20 Värmestrålning 77 (49) Ergonomisk belastning 2 Belysning 67 (25) Belysning 2 Ergonomisk belastning 67 (24) Kyla 66 (33) Värme 62 (38)

98 Gradering av miljöproblemen SOU 1975: 83

problem som förekommer är hög ergonomisk belastning och dålig belysning. De mätningar som genomförts inom konverterverken pekar mot att bullret är det svåraste arbetsmiljöproblemet. Luftföroreningarna är visserligen omfattande men synes inte ha samma utbredning som bullret. Luftföroreningarnas omfattning gör dock att även detta miljöproblem bör bli föremål för snabba åtgärder. I konverterverk intar också klimatproblemen en framträdande plats. Drag och temperaturproblemen har även här ett klart samband med luftföroreningarna då samtliga dessa faktorer är beroende av ventilationen av lokalerna. Belysningen är ofta dålig och vissa ergonomiska problem kan förekomma.

5.2.6 Elektrostálverk Det kan först konstateras att elektrostålverken jämfört med övriga avdelningar enligt personalens uppfattning har en särskilt dålig miljö. Över huvud taget synes stålverken vara de avdelningar som upplevs ha de sämsta arbetsmiljöerna. Inom elektrostålverken är problemen vad avser buller, luftföroreningar och klimat särskilt framträdande från besvärssynpunkt. Dessa problem är också de som man anser bör åtgärdas i första hand. I detta avseende är luftföroreningama särskilt framträdande. En jämförelse mellan personalens prioritering och tillgängliga mätdata från elektrostålverken visar en relativt god överensstämmelse. Buller och luftföroreningar ligger högst även vid mätningarna, och ljudnivåer över vad som kan accepteras från bullerskadesynpunkt har uppmätts. Luftföroreningarna är av en sådan omfattning att en viss hälsorisk kan förekomma. Påtagliga obehag kan också upplevas av värmen, draget och temperaturväxlingarna.

Tabell 5.5 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom elektrostålverk. Antal svarande 112

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Buller 97 (78) Luftföroreningar 57 Damm och rök 97 (75) Buller 38 Temperaturväxlingar 95 (65) Drag 27 Drag 92 (67) Temperatur 17 Värmestrålning 71 (46) Belysning 9 Värme 70 (42) Vibrationer 2 Kyla 69 (30) Ergonomisk belastning l Ergonomisk belastning 66 (25) Belysning 61 (21) Gaser 51 (17)

SOU 1975: 83 Gradering av miljöproblemen 99

5.2.7 Stränggjutningsanläggningar

Tabell 5.6 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom stränggjutningsanläggningar. Antal svarande 26

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Drag 92 (S8) Buller 38 Temperaturväxlingar 92 (50) Luftföroreningar 38 Buller 85 (69) Drag 27 Damm och rök 81 (38) Temperatur 15 Kyla 65 (38) Ergonomisk belastning 4 Värme 62 (31) Belysning 4 Ergonomisk belastning 62 (23) Vibrationer 50 ( 8)

Av tabellen över upplevda miljöproblem framgår att personalen känner sig mest besvärad av klimatfaktorer samt buller och luftförore-

olika

ningar. När det gäller att förbättra stålverkets inre miljö anser personalen luftföroreningama och bullret vara mest angelägna att få åtgärdade. Ergonomisk belastning och vibrationer utgör mindre problem. Mätningar vid stränggjutningsanläggningar visar att luftföroreningama kan uppnå de hygieniska gränsvärdena. Även klirnatförhållandena är mindre bra genom att personalen utsätts för drag och strålningsvärme. Bullret torde inte främst komma direkt från stränggiutningsprocessen utan från kringutrustningen varför man endast i begränsad omfattning kan minska bullerproblemet genom förändringar vid själva stränggjutningen. Den ergonomiska belastningen samt vibrationerna synes vara mindre problem.

5.2.8 Götvalsverk

Tabell 5.7 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom götvalsverk. Antal svarande 94

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Buller 89 (64) Luftföroreningar 34 Damm och rök 84 (47) Buller 32 Drag 74 (37) Drag 18 Temperaturväxlingar 72 (42) Temperatur 15 Värmestrålning 57 (33) Ergonomisk belastning 7 Ergonomisk belastning 57 (27) Belysning 5 Belysning 56 (17) Värme 54 (30)

lnom götvalsverk upplevs bullret och luftföroreningama som de främsta miljöproblemen. Från besvärssynpunkt utgör buller det dominerande problemet följt av luftföroreningarna. Från åtgärdssynpunkt är ordningen

100 Gradering av miljöproblemen SOU 1975: 83

den omvända. Övriga problem är klimat, belysning och ergonomisk belastning. Genomförda mätningar visar att såväl bullret som luftföroreningarna kan vara hälsofarliga och det kan därför vara ointressant att gradera dessa problem inbördes. Mätningarna visar vidare att det tredje största problemet är klimatet i lokalerna. Dålig belysning och ergonomiska besvär utgör andra miljöproblem, om än av mindre omfattning.

5.2.9 /fmnesvalsverk Tabell 5.8 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom ämnesvalsverk. Antal svarande 70 Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Buller 94 (74) Luftföroreningar 54 Damm och rök 86 (34) Buller 50 Temperaturväxlingar 79 (46) Drag 21 Drag 72 (43) Temperatur 17 Värmestrålning 52 (20) Belysning 14 Värme 52 (20) Ergonomisk belastning 7 Belysning 50 (24) Ergonomisk belastning 50 (23)

Även inom ämnesvalsverken är buller_ och luftföroreningar de miljöproblem vilka personalen upplever som de största. Särskilt bullerproblemet upplevs starkt. Övriga framträdande problem är dåligt klimat, dålig belysning samt hög ergonomisk belastning. Mätresultaten visar att buller torde utgöra den främsta orsaken till ohälsa. Klimat och luftföroreningar är generellt sett andrahandsproblem. Problemen kan dock variera kraftigt mellan olika personalkategorier inom verket eftersom en del av personalen under hela arbetstiden befinner sig i kontrollhytter medan andra arbetar i de öppna lokalerna. Den ergonomiska belastningen torde inte minst genom att olika fysiskt tunga arbetsmoment förekommer vara ett stort problem. Även belysningen är i allmänhet dålig.

5.2. 10 Bandvalsverk Tabell 5.9 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom bandvalsverk. Antal svarande 48 Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. miljöproblem åtgärdat i första hand (%) Buller 96 (63) Buller 50 Damm och rök 92 (38) Luftföroreningar 31 Temperaturväxlingar 86 (42) Ergonomisk belastning 15 Drag 73 (42) Temperatur 10 Ergonomisk belastning 63 (31) Drag 6 Kyla 63 (29) Vibrationer 4 Belysning Belysning

SOU 1975: 83 Gradering av miljöproblemen

Inom bandvalsverk upplevs buller som den dominerande orsaken till besvär, särskilt i fråga om höggradiga besvär. Bullret anges också som den faktor man främst önskar åtgärdad. Luftföroreningarna upplevs som det näst största problemet ur såväl besvärs- som åtgärdssynvinkel. Även skilda klimatiska faktorer, ergonomisk belastning och, om än i betydligt mindre omfattning, dålig belysning upplevs som besvärande. Såväl olika mätresultat som den ovan redovisade prioriteringen visar att bullret utgör det dominerande arbetsmiljöproblemet. Däremot visar de mätningar som utförts att luftföroreningarna är sådana att några hälsorisker inte torde föreligga. Den ergonomiska belastningen och skilda klimatfaktorer utgör i stället betydligt större problem enligt de mätdata som föreligger.

5.2.1 l Mediumvalsverk

Tabell 5.10 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom mediumvalsverk. Antal svarande 67 Andel som upplever besvär Antal som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. problem åtgärdat i första hand (%)

Buller 96 (75) Buller 43 Damm och rök 84 (48) Luftföroreningar 34 74 (46) Drag 18 Temperaturväxlingar 70 (40) Ergonomisk belastning 10 Ergonomisk belastning 72 (79) Temperatur 6 Drag 54 (34) Belysning 6 Värmestrålning Kyla 52 (24)

Det mest besvärande miljöproblemet och det problem som personalen i första hand vill ha åtgärder mot är buller. Sålunda upplever tre av fyra bullret och klimatet är som i hög grad besvärande. Luftföroreningarna än bullret. En andra svåra problem, som dock har en klart lägre prioritet tredje problemgrupp är ergonomisk belastning samt belysning. inom mediumvalsverken är tyvärr inte så De mätningar som utförts omfattande att man kan få en klar bild av vad som utgör de större Det torde dock vara riktigt att prioritera buller som det miljöproblemen. svåraste miljöproblemet då man har uppmätt hörselskadliga ljudnivåer. Om man löser ventilationsproblemen inom valsverken kommer man liksom inom - gång att förbättra såväl övriga avdelningar på samma klimatet som luftföroreningssituationen varför de båda andrahandsproblemen kan lösas samtidigt. Övriga miljöproblem synes vara av mindre omfattning.

5.2.12 Trådvalsverk Liksom inom avdelningar är de främsta problemen inom trådövriga valsverken buller, luftföroreningar och dåligt klimat. Det kan dock konstateras att trådvalsverken har en relativt andra avdelningar låg besvärsfrekvens.

102 Gradering av miljöproblemen SOU 1975: 83

Tabell 5.11 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom trådvalsverk. Antal svarande 58

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. problem åtgärdat 1 i första hand (%) Buller 81 (57) 47 Luftföroreningar Drag 79 (38) Buller 29 Damm och rök 78 (36) 16 Drag Temperaturväxlingar 7 3 (38) Temperatur 12 Värme 5 7 (14) Belysning 7 Ergonomisk belastning 2

Arbetsmiljön inom trådvalsverken har studerats i endast mycket begränsad omfattning. De mätningar som genomförts verifierat dock personalens uppfattning att särskilt bullret är besvärande. Ljudnivån ligger nämligen i nivå med gränsvärdena medan damm-mätningarna visar värden som ligger relativt långt under de hygieniska gränsvärdena.

5.2.13 Rörvalsverk Tabell 5.12 Besvärsupplevelser och åtgärdsprioritering inom rörvalsverk. Antal svarande 56

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. problem åtgärdat i första hand (%) Buller 93 (72) 32 Luftföroreningar Damm och rök 86 (56) Buller 29 Drag 80 (45) Ergonomisk belastning 13 Ergonomisk belastning 73 (34) Drag l 1 Temperaturväxlingar 68 (23) Temperatur 5 Kyla 52 (16) Belysning 5 Gaser 52 ( 7)

Buller utgör det dominerande problemet från besvärssynpunkt medan luftföroreningar är det miljöproblem som personalen i första hand vill ha åtgärdat. Skillnaden gentemot buller är dock obetydlig. Från besvärssynpunkt är luftföroreningama ett andrahandsproblem. Erhållna mätresultat pekar mot att buller är det största problemet. Ljudnivån över de hygieniska gränsvärdena har uppmätts. Troligen medför såväl den ergonomiska belastningen som klimatet större hälsorisker än luftföroreningarna. Belysningen synes utgöra ett litet problem.

5.2. 14 Plåtvalsverk För de båda sätten att prioritera miljöbelastningama är bullret det största problemet vid arbete inom plåtvalsverk. Klimat och luftföroreningar utgör de därefter största miljöproblemen. De bullermätningar som man utfört vid plåtvalsverk visar helt klart att bullret utgör det dominerande problemet. Sannolikt utgör den ergono-

SOU 1975: 83 Gradering av miljöproblemen 103

Tabell 5.13 Besvärsupplevelse och åtgärdsprioritering inom plåtvalsverk. Antal svarande 156

Andel som upplever besvär Andel som angivit att man av resp. faktor (%) önskar resp. problem åtgärdat i första hand (%)

Buller 95 (76) Buller 45 Drag 79 (47) Luftföroreningar 38 Damm och rök 76 (31) Drag 22 Temperaturväxlingar 71 (31) Temperatur 15 Ergonomisk belastning 69 (30) Belysning 7 Belysning 50 (19) Ergonomisk belastning 6 Vibrationer 3

miska belastningen och skilda klimatfaktorer de efter buller största problemen. Luftföroreningarna torde vara ett mindre miljöproblem vid plåtvalsverken.

SOU 1975: 83

6 till bättre arbetsmiljö Möjligheter

6.1 Inledning

Av vad som redovisats i föregående kapitel framgår att den totala miljö-

påverkan inom järn- och stålindustrin orsakar påtagliga besvär för stora delar av personalen. Miljöpåverkan är i vissa fall av sådan storleksordning att den också kan ge upphov till olika former av yrkessjukdomar. En otillfredsställande arbetsmiljö bidrar sannolikt dessutom till bl. a. ökad personalomsättning och en försvårad rekrytering av personal till stålindustrin. Det har emot denna bakgrund ansetts angeläget att i utredningen söka belysa dagens och morgondagens möjligheter till en bättre arbetsmiljö. De frågor som denna del av utredningsarbetet avsågs ge svar på var följande: l. Kan man utifrån i dag känd teknik utveckla praktiskt användbara metoder för att reducera eller eliminera befintliga miljöproblem? 2. Vilken produktionsteknik kommer vi att ha inom 1990-talets stålindustri? Vilka förändringar är att förvänta från miljösynpunkt? Vilket utvecklingsarbete fordras för att uppnå en god arbetsmiljö inom 90talets stålindustri? Av det tidigare redovisade materialet framgår att det framför allt är tre miljöproblem som är dominerande inom järn- och stålindustrin, nämligen luftföroreningar, buller och klimat. Belysningen av möjligheterna att för-

bättra miljösituationen i dagens stålverk har därför koncentrerats till des-

sa tre miljöområden. Ett totalangrepp på dessa miljöfaktorer kommer sannolikt också att samtidigt minska även flera andra miljöproblem. För bedömningar av möjligheterna att förbättra arbetsmiljön inom de nämnda områdena har anlitats särskild expertis; för luftföroreningsproblemet ingenjör Carl-Olov Elvingsson, Industritekniska Konstruktioner, Farsta, för bullerproblemet civilingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjörsbyrå, Göteborg, och för klimatproblemet professor Ulf Åberg, STU: s arbetsmiljölaboratorium, Stockholm. Bedömningen av 1990-talets stålindustri uppdrogs åt professor Sven Eketorp, KTH, vad avser förhållandena inom järn- och stålverken och professor Per Olov Strandell, KTH, vad avser valsverken. Expertbedömningar, vilka i sin helhet redovisas i bilagorna 3 och 4, har

106 Möjligheter till bättre arbetsmiljö sou 1975433

vad avser miljöförbättringen i befintliga verk sammanfattats i avsnitt 6.4. I avsnitt 6.2 diskuteras för en förbättring principerna av arbetsmiljön. l avsnitt 6.3 redovisas en genomgång av vissa krav som en arbetshygieniskt fullvärdig arbetsmiljö bör uppfylla.

6.2 Principer för förbättring av arbetsmiljön

I ett åtgärdsprogram för förbättring av arbetsmiljön är det nödvändigt att så långt möjligt anlägga en totalsyn på de nödvändiga insatserna. Miljösituationen måste vara kartlagd så att storleksordningen av de förekommande miljöproblemen är känd. Härvid måste också antalet individer som exponeras för respektive miljöfaktor vara klarlagt. På grundval av dessa uppgifter skall insatserna prioriteras och kostnadsberäknas. Prioriteringslistan får sedan ligga till grund för en tidsplanering av åtgärderna. Hela detta planeringsarbete bör bedrivas i samarbete med de anställda. i Härigenom kan också samtliga anställda erhålla löpande information om när och hur miljösituationen kommer att förbättras. l det miljöförbättrande arbetet måste åtgärdernas effekter inom andra i områden beaktas, så att förbättringar av ett miljöproblem ej medför att andra problem uppkommer. » Åtgärder mot befintliga miljöproblem brukar schematiskt indelas i följande tre områden: l. Åtgärder som förhindrar miljöproblemets uppkomst, 2. Åtgärder som minskar spridningen av miljöfaktorns negativa effekter samt 3. Åtgärder som minskar miljöfaktorns negativa verkan på människan. Den första åtgärdstypen innebär att man genom lämpliga val av produktionsprocess eller genom utveckling av befintliga processer förhindrar miljöproblemets uppkomst. Trots att denna typ av åtgärder som regel är de mest effektiva är de relativt sällsynta. Detta beror bl. a. på att sådana åtgärder ofta blir genomgripande och att forskning och utveckling som syftar till att ta fram miljövänliga produktionsprocesser eller bearbetningsmetoder förekommer i endast begränsad omfattning. Den andra typen av åtgärder prövas i de fall där den första åtgärden ej resultat. l ger önskat De vanligaste sätten att förhindra spridning är inkaps- I l ling och avskärmning av källan, när det gäller luftföroreningar komplette-

rat med punktventilation och t. ex. fuktning eller granulering av dam- i

mande material. Åtgärder för att förhindra spridning förekommer iviss utsträckning. Flera av de möjligheter som står till buds är dock dåligt utnyttjade. Detta gäller inte minst de vanligaste metoderna såsom inkapsling, avskärmning och punktutsugning. Arbetet med att ta fram bättre metoder inom detta område måste i hög grad ha karaktären av tekniskt utvecklingsarbete. Merparten av förekommande miljöproblem kan sannolikt lösas genom denna typ av åtgärder och resultaten kan då också uppnås relativt snabbt. Den tredje åtgärden kommer till användning när det ej är möjligt att

SOU 1975: 83 Möjligheter till bättre arbetsmiljö 107

lösa miljöproblemen på annat sätt. Exempel på sådana åtgärder är utspädning av luftföroreningar genom allmänventilation, ljudabsorberande material på väggar och tak för att reducera bullrets efterklangstid, övervakning av processer o. d. från tät och ventilerad hytt samt användning av personlig skyddsutrustning. Utspädning av luftföroreningar genom allmänventilation är en av de mest utnyttjade vägarna att förhindra exponering. Undersökningar har emellertid visat att man kraftigt överskattat allmänventilationens möjligheter att eliminera luftföroreningar. Redan enklare överslagsberäkningar visar att allmänventilation inte är särskilt effektiv och bör därför endast tillgripas där dammkällan är så stor att t. ex. inkapsling och punktventilation inte är möjlig. Bristande kännedom om detta förhållande har resulterat i ett stort antal felinvesteringar och det förekommer fortfarande att man installerar vägg- och takfläktar för att avlägsna luftföroreningar från en källa där istället en punktventilation är helt överlägsen. Allmänventilation har däremot stort värde för tillförsel av tempererad uteluft som ersättning för den luft som sugs ut genom punktventilation. Hytter för övervakning av bullrande, dammande och varma processer samt hytter på lastmaskiner, traverser m. m. är också viktiga komplement för att förhindra verkan av olika miljöfaktorer. Inom detta område finns dessutom ofta goda tekniska lösningar. Standardhytter av hög kvalitet för stationärt bruk finns numera tillgängliga liksom filter-, värme- och kylaggregat för såväl stationära som mobila hytter. Åtgärder i form av mer omfattande fjärrövervakning och automatisering för att mildra verkan av miljöproblem vidtas normalt i samband med nyanläggningar eller större produktionsomläggningar. Problemet är här att tillse att man tillvaratar alla de möjligheter som tekniken erbjuder. Sannolikt kan sådana åtgärder utnyttjas i betydligt större utsträckning än vad som nu är fallet. Dessutom torde en ökad användning av robotar för de mest besvärliga arbetsuppgifterna vara möjlig.

6.3 Kvantitativa krav på arbetsmiljön

Arbetet på att förbättra arbetsmiljön måste i första hand inriktas på att förhindra att personalen löper risk för fysisk eller psykisk ohälsa. På sikt måste dock målsättningen vara att reducera alla förekommande miljöproblem till en sådan nivå att de över huvud taget inte förorsakar personalen några besvär. En annan väsentlig faktor i den totala miljösituationen är att arbetet skall upplevas som stimulerande och intressant. Mot denna bakgrund skall i det följande göras ett försök att formulera kvantitativa krav på de viktigaste arbetshygieniska miljöfaktorema.

6.3.1 Klimatfaktorer

I bilaga 3.3 redovisas hur den klimatiska belastningen på människan är sammansatt av ett antal olika faktorer. Av dessa faktorer är strålningsvärme, lufttemperatur och drag de viktigaste.

108 Möjligheter till bättre arbetsmiljö SOU 1975: 83

Med smärre åtgärder kan man ofta förbättra arbetsförhållandena på en befintlig arbetsplats väsentligt i klimatiskt hänseende. Dessa åtgärder har dock som regel karaktären av att man kapar de värsta topparna snarare än att man uppnår en mer fundamental förändring. Ett samlat mått på klimatet är den s. k. ”korrigerade effektiva temperaturen (CET), som erhålles ur faktorerna lufttemperatur, lufthastighet och luftfuktighet. Vid ett bestämt CET-värde, vilket sjunker vid stigande arbetstyngd, kan inte kroppstemperaturen hållas konstant utan börjar stiga. Detta värde kan tas som en riskgräns som inte bör överskridas. FN: s världshälsoorganisation, WHO, anger ett CET-värde av 309 för lätt

arbete, 28° CET för medeltungt arbete 26,5° CET för tungt arbete. Detta

är emellertid gränsvärden och man bör sikta mot bättre förhållanden. Här finns dock inga rekommendationer. Inte heller har man någon hjälp av CET då det gäller kortvariga belastningstoppar. Ett annat mått på klimatbelastning är det s. k. värrnestressindex (HSI), som anger förhållandet i procent mellan den svettningseffekt som krävs för att uppehålla värmebalansen och den maximalt möjliga avkylande svettningseffekten, som är möjlig under rådande klimatförhållanden. HSI graderas i procentenheter och på olika delar av HSI-skalan har man erfarenhet av hur klimatbelastningen upplevs av människor. HSI-skalan har även den fördelen att man direkt kan uppmäta effekten av en förbättring, t. ex._ skärmning mot strålning. HSI ger möjlighet till en mer kontinuerlig gradering, där även den fysiska arbetsbelastningen är inräknad. Man bör eftersträva ett HSI av högst 40 %. För kortvarig belastning över 100 % HSI kan maximalt tillåten exponeringstid bestämmas ur villkoret att kroppstemperaturen inte får höjas mer än l°C. I energi innebär detta ca 70 wattimmar och maximal tid kan bestämmas ur det vid tillfället rådande HSI. Det bör påpekas, att dessa värden främst skall användas som riktlinjer och utgångsvärden vid konstruktion och omändring av arbetsplatser. Det verkliga utfallet måste kontrolleras genom den arbetandes egen utsago och genom fysiologiska mätningar.

6.3.2 Kemiska miljöproblem

Som utgångspunkt för att bedöma de kemiska miljöproblemen skall de s. k. hygieniska gränsvärdena användas. I första hand skall de svenska gränsvärdena användas. Där sådana värden saknas bör de amerikanska TLV-värdena användas. I bilaga 2 redovisas de gränsvärden som fastställts av arbetarskyddsstyrelsen. I det miljöförbättrade arbetet bör riktpunkten vara att reducera nivån till högst hälften av gränsvärdet.

6.3.3 Buller Som enklaste norm för maximal långvarig bullernivå kan värdena i nedanstående tabell användas.

Möjligheter till bättre arbetsmiljö 109

Lokaltyp Max. ekviv. ljudnivå dB (A) Kompressorrum, hydraulikrum etc. (normalt obemannade utrymmen) 90 Produktionshall (allmännivå vid normal drift°) 85 Reparationsverkstad (allmännivå vid normal

a Acceptabla nivåer på utsatta arbetsplatser måste bedömas m. h. t. verksamhet och möjliga åtgärder.

För en mer detaljerad bedömning av riskerna är av Sveriges Standardiseringskommission utgivna ”Bedömning av risk för hörselskada vid bullerexponering (SEN 5901 l 1) lämplig.

6.3.4 Belysning För utformning av en god belysning kan användas Ljuskulturs Belysningsrekommendationer (34). I bilaga 2 har redovisats för stålindustrin tillämpliga värden. Det skall observeras att endast värden för belysningsstyrkan medtagits. Vid en bedömning av ljusförhållandena måste hänsyn tas även till andra faktorer, bl. a. bländning och kontrast. För en närmare redogörelse härför hänvisas till de nämnda rekommendationerna.

6.3.5 Ergonomisk belastning Påfrestningen av koppararbete kan bedömas genom mätningar genom puls- och andningsfrekvenser. För friska, normaltränade individer i åldrar under och kring medelåldern kan arbetets tyngd klassificeras i enlighet med nedanstående schema. (Enligt Christensen.)

Arbetets Mycket Lätt Moderat Tungt Mycket Extremt art lätt tungt tungt tungt Puls- mindre än över frekvens 75 75-100 100-125 125-150 150-175 175

belastningar kan dock förekomma utan att Betydande ergonomiska det ger utslag i en förhöjd pulsfrekvens. Detta gäller bl. a. om man tvingas arbeta med för små muskelgrupper, t. ex. hantera ett tungt verktygi ena handen. Även arbetsställningen har stor betydelse ur belastningssynvinkel. Om man arbetar eller om arbetet medför i böjda och låsta arbetsställningar att man tvingas sträcka kroppen långt från lodlinjen kan stora muskelstå sammandragna under lång tid. Detta leder till en grupper tvingas försämring av blodförsörjningen med trötthetskänsla och avtagande mus-

110 Möjligheter till bättre arbetsmiljö SOU 1975: 83

kelkraft som följd. Det är mot denna bakgrund angeläget att arbetsplatserna utformas så att arbetsställningen blir lämplig. Beskrivning av lämplig arbetsplatsutformning vid olika typer av arbete finns i litteraturen, bl. a. i (7).

6.4 Möjligheter till bättre arbetsmiljö inom dagens stålindustri

Utförliga diskussioner och förslag rörande möjligheterna att förbättra arbetsmiljön inom dagens stålindustri återfinns i bilaga 3. Utredningen vill därför i det följande endast peka på några områden som framstår som särskilt angelägna i det fortsatta arbetsmiljöförbättrande arbetet.

6.4.1 Luftmiljö I begreppet luftmiljö inbegrips i det följande inte bara gas- och föroreningssituationen, dvs. halten av svävande och fallande föroreningar, utan | även temperaturförhållandena. Det torde inte vara överord att påstå att luftmiljön i flera av stålverå kens lokaliteter är sämre - ibland betydligt sämre - än den borde kunna

i

vara. Gjorda mätningar på halter av svävande föroreningar visar höga 5 värden på åtskilliga platser inom verken. Mängden ansamlade föroreningar på väggar, golv, uppslagsplatser m. m. är stor och kan lätt ge upphov j till ytterligare svävande föroreningar. Höga lufthastigheter vid låga tempe- g raturer är vanliga och upplevs som drag. Temperaturer under och över ä den s. k. behaglighetszonen förekommer på många arbetsplatser. 3 Maskinutrustningen inom stålverken är behäftad med i stort sett sam- i ma olägenheter som huvudparten av maskinerna inom industrin i övrigt å

vad beträffar möjligheterna att anpassa utrustningen till strängare krav på i

luftmiljön. Maskinella processutrustningar har under årtionden konstruerats enbart med inriktning på att ge ett så gott produktionsresultat som möjligt. Arbetsmiljöaspektema har sällan beaktats i detta konstruktions- 3 arbete. Utrustningen är dessutom sällan så konstruerad att den enkelt kan kompletteras med anordningar som begränsar dess luftförorenande verkan. Även i dag är det ganska vanligt att man vid nyinvesteringar underlåter att anpassa maskiner till kåpor, huvor osv. för att i framtiden enkelt kunna förbättra luftmiljön. Detta kan bero på att kunskaper om sådana möjligheter saknas eller på bristande intresse för ett sådant nytänkande. Ibland kan det också vara svårt att finna leverantörer på marknaden, som vill ge anbud på maskiner försedda med eller anpassade till föroreningsbegränsande anordningar. Ofta beror denna brist naturligtvis också på den något högre investeringskostnaden för sådana maskiner. Att införskaffa de föroreningsbegränsande anordningarna blir dock alltid betydligt kostsammare när maskinerna redan står på plats. De tekniska svårigheterna och därmed också kostnaderna ökar genom att maskiner och lokaler oftast behöver byggas om vid installationer i efterhand. Inte minst mot bakgrund härav år det angeläget att arbetsmiljöaspekterna

SOU 1975: 83 Möjligheter till bättre arbetsmiljö

beaktas redan vid nykonstruktionen av maskiner och annan utrustning. Att minska halten föroreningar i lokalluft genom utspädningsventilation kräver mycket stora tillförda luftkvantiteter. Denna metod för att nedbringa föroreningshalter kan därför normalt ej betraktas som lämplig. En förbättrad kåpning av ugnar av olika typer går att utföra. För att kåporna skall kunna anpassas till ugnarna, till deras kringutrustning och lokalernas utformning fordras i vissa fall relativt omfattande förändringar, bl. a. i form av ombyggnader. Med lämpliga och noggrant awägda kåpor, skärmanordningar och huvar vid ugnama kan dock en förbättrad verkningsgrad på avsuget luftflöde erhållas. Detta minskar storleken på erforderliga avskiljare. Lämpligt utformade inkåpningar kan samtidigt bidra till en förbättrad ljuddämpning vid t. ex. ljusbågsugnar och maskiner. För en sanering av luftmiljön krävs också åtgärder för att minska mängden upplagrade föroreningar. Dessa förekommer på olika ytor inom lokalerna, i skrymslen, fickor på balkar m. m., som finns i stor mängd inom de aktuella lokalerna. Med upplagrade föroreningar avses t. ex. spill, avfall, sand och sedimenterat stoft, som har sådan finkornighet att det kan virvlas upp i luften. Vissa byggnadstekniska åtgärder är här aktuella, t. ex. anläggande av stålplattgolv i lokaler där smältor förekommer, betong eller asfalt på andra inte heta ställen, inklädnad och isolering av väggar m. m. så att släta vertikala ytor erhålls. Även målning bör ske i större utsträckning än vad som nu är fallet. I stålverkens lokaler är luftunderskottet ofta betydande. De undertryck som därvid uppstår, inte minst genom termiska effekter, ger upphov till okontrollerad tillförsel av luft. Vid ökat undertryck ökar hastigheten på den tillförda luften. Är luften kall ökar problemen med drag och underkylning. För att eliminera från portar kan luftridåaggregat installeras.

_drag Behovet av ridåaggregat vid portar minskar om utgående luft kompense-

ras med annan tillförsel av luft. Denna kan tillföras på olika sätt men bör oftast värmas under vinterhalvåret. Uppvärmningen av luften kan ofta ske genom värmeväxling från olika termiska processer; t. ex. ugnsrökgaser och svalbäddar. Återföring av luft från filter tillbaka in i lokalen är en ännu relativt oprövad väg inom stålindustrin. Försök med F95 filter och M-filter (VVS-Ama 1972) visar på goda möjligheter för sådan frånluftsåterföring även inom stålindustrin. Detta är en särskilt lämplig metod för lokaler där uppvärmning av friskluft genom värmeväxling inte är möjlig. En annan möjlighet att minska besvären vid drag är att försöka undvika att personalen arbetar i närheten av portar och andra dragkällor. Den mest ekonomiska lösningen kan visa sig vara att ta hand om luftströmmen först då dess hastighet minskat och tvinga den uppåt där den inte gör någon skada. Lokalt kan man reducera draget på en arbetsplats med ganska enkla avskärmningar. Vid kontorsarbeten kan besvär och klagomål på arbetsmiljön uppstå

vid lufttemperaturförändringar på l-2°C inom den s. k. behaglighets-

1 12 Möjligheter till bättre arbetsmiljö SOU 1975: 83

zonen. Inom stålverken är temperaturvariationema på åtskilliga arbetsplatser mer än 30°C. dvs. långt utanför behaglighetsområdets såväl undre som övre gräns. Kroppsbelastningar från strålningsvärme, som inom stålindustrin ofta är mycket stark, är därvid oräknade. (Även en yta med en

måttlig temperatur (l0O°C) kan ge en avsevärd värmestrålning.) Effekter-

na av avskärmning av strålningskällor är ofta mycket stora varför skärmar bör användas där så är möjligt. Genom den fortgående mekaniseringen och automatiseringen av produktionsprocessen utförs en allt större del av arbetet inom stålindustrin från slutna hyttor av olika slag. I dessa hytter kan man ofta notera en alldeles för hög temperatur och olämplig luftfuktighet. Förutom obehaget för dem som sitter i hytten får man också en sänkning av den psykiska prestationsförmågan redan vid en obetydlig övertemperatur. Denna typ av hytter bör därför vara luftkonditionerade. I övrigt gäller naturligtvis att bullerdämpningen skall vara tillräcklig och att sikt och övriga arbetsförhållanden utformas på bästa sätt. Det bör framhållas, att dåligt klimat i hytten många gånger förvärrar buller och luftmiljö genom att dörren till hytten måste hållas öppen. torde också kunna förbättras betydligt genom förändringar av Miljön arbetsmetoderna och arbetsorganisationen. Några exempel härpå redovisas i bilaga 3.3. Som en sista utväg för att minska riskerna och obehaget för personalen kan olika former av personlig skyddsutrustning användas. Den utrustning ofta som obekväm och av detta slag som i dag finns tillgänglig upplevs svår att arbeta i. Det är därför angeläget att ökade utveckdärigenom Viktigt är också att man vid utvecklingsinsatser görs på detta område. och arbetsmetoder, där så är aktuellt, beaktar att lingen av arbetsplatser personalen i arbetet måste använda skyddsutrustning. I bilaga 3.1 redovisas en beräkning av kostnaderna för en totalsanering av luftmiljön inom stålindustrin. Den sammanlagda kostnaden har uppskattats till inemot 700 milj. kr. Utredningen har inte sökt närmare bedöma realismen i dessa beräkningar. Att investeringsbehoven är mycket betydande torde dock stå helt klart. Utredningen vill dock kraftigt understryka att detta faktum inte får hindra att kraftfulla åtgärder vidtas för att förbättra luftmiljön inom branschens företag.

6.4.2 Buller Bullret på stålindustrins arbetsplatser ligger mycket ofta på höga nivåer. Genomsnittliga värden omkring 90-100 dB (A) är vanliga och dessutom uppträder i många fall kortvariga ljud från slag vid hantering av plåtar, profiler etc. De senare ljuden når upp till väsentligt högre nivåer, vilka dock inte är kartlagda i tillgängliga bullermätningar. Underlag saknas därkorrekt av bullrets hörselför i dag för att göra en någorlunda bedömning men man kan konstatera att gränsvärdet 85 skadlighet på arbetsplatserna, dB (A) för varaktigt buller i många fall överskrids. Bullret är därigenom också av sådan omfattning att det försvårar eller förhindrar att larmsigna- å a

z i

SOU 1975= 33 Möjligheter till bättre arbetsmiljö 113

ler, samtal etc. uppfattas. Det finns därför starka skäl för att vidtaga bullerdämpningsåtgärder. Bullerkällorna inom stålindustrin är i många fall desamma som inom stora delar av industrin i övrigt, t. ex. elektriska motorer, fläktar, pumpar och hydraulanläggningar. De metoder som kan användas för att dämpa bullret är också i stort sett desamma. Dessa metoder är välkända. Som exempel kan nämnas ljudfällor vid elmotorer och vid till- och frånluftskanaler för fläktar samt isolering eller inbyggnad av pumpar och slipmaskiner. Vissa kraftiga bullerkällor är dock specifika för stålindustrin. Särskilt framträdande är i detta sammanhang de olika ugnarna, främst elektrooch kaldougnar. Vad gäller ljusbågsugnarna kan vissa förbättringar åstadkommas genom ljudfällor och bättre tätning. Även en helt inbyggd ugn har konstruerats av ugnstillverkarna. För kaldougnama bör man bl. a. så långt möjligt söka minska ojämnhetema i anläggningen mellan stödrullar och rullbanor. Även valsstolar, varmsågar och skrottuggor är starka bullerkällor. I dessa fall torde inbyggnader av olika slag ligga närmast till hands. Hanteringsbuller förekommer i stor utsträckning. Konkreta förslag till hur man i vissa fall kan minska detta buller ges i bilaga 3.2. l de fall bullret inte kan dämpas eller skärmas av vid källan får man

söka dämpa dess spridning genom t. ex. ljudabsorberande material iväg-

gar och tak eller uppsättning av mellanväggar eller skärmar. Personlig måste sannolikt också under överskådlig tid behövas skyddsutrustning inom verken. En målsättning måste dock vara att göra denna typ av utrustning obehövlig.

SOU 1975: 83 ll5

Referenser

. Arbetarskyddsfonden. Arbetstidens förläggning. Kartläggning och analys av forskningsbehovet. Stockholm 1973. Arbetsmedicinska Institutets rapport 13/ 1969. Rekommenderade gränsvärden för luftföroreningar på arbetsplatsen. Stockhygieniska holm 1969. . Arbetsmedicinska Institutets rapport 123/71. Partikulära och gasformiga luftföroreningar i kokshyttor och sinterverk. Stencil 1971. Arbetsmedicinska Institutets rapport 124/71. Partikulära och gasformiga luftföroreningari elektrostålverk. Stencil 1971. Bengtsson, T. Arbetshygienisk och arbetsfysiologisk arbetssituation inom masugnsgjuthall. Examensarbete vid Al: s högre kurs för skyddsingenjörer. Stencil 1972. Bergman, K., Widholm, B. Arbetsmedicinska Institutet 121/70. Mätning av S02 -halt i valsverk. Stencil 1970. Bolinder, E. LO informerar: Ergonomi. Halmstad 1970. Bolinder, E. LO informerar: Skiftarbete. Stockholm 1971. Bolinder, E., Magnusson, E., Nyrén, L. Risker i jobbet: LO-enkäten. Lund 1970. Bolinder, E., Magnusson, E. LO informerar: Silikos. Halmstad 1968. Bolinder,E., Magnusson, E. Miljöförhållanden inom Hotell & Restaurang. Opubl. utredning, LO: s medicinska avdelning. Bolinder, E., Ohlström, B. Stress på svenska arbetsplatser. Lund 1971. . Boman, N., Ericsson, J. Arbetsmedicinska Institutet 635/70. Dammsituationen inom Vikmanshyttan. Stencil 1970. 14. Brännström, J. Stålverkens arbetsmiljö 1972. Ergonomigruppen, STU: s arbetsmiljölaboratorium. Stockholm 1972. 15. N., Magnusson, E. Risker ijobbet: Tryckeri. Lund 1970. Czehowski, 16. Dalhström, G., Lilla LO - en undersökning bland medlemmarna om omställning och anpassningsproblem på arbetsplatsen. LO: s utredningsavdelning. Stockholm 1966. 17. Engman., L. Arbetsmedicinska Institutet 506/71. Dammsituationen vid Degerfors Jernverk. Stencil 1971. 18. Eriksson, J. Arbetsmedicinska Institutet 631/70. Dammsituationen vid Gränges-Oxelösunds J ämverk. Stencil 1971. 19. S. LO informerar: Yrkesbetingade hudsjukdomar. Stock- Fregert, holm 1971. 20. Gerhardsson, G. Buller. Stockholm 1970. 21. Gerhardsson, G., Engman, L., Andersson, A., Isaksson, G., Magnus- S. Silikosprojektets slutrapport del 2. Arbetar-

son, E., Sundqvist,

skyddsstyrelsen. Stockholm 1973. 22. Gerhardsson, G., Isaksson, G., Andersson, A., Engman, L. Magnusson, E., Sundqvist, S. Silikosprojektets slutrapport del 3. Arbetarskyddsstyrelsen. Stockholm 1974.

l 16 Litteraturreferenser SOU 1975: 83

23. Hansson, JE. Metodfysiologisk undersökning vid murningsarbete. Tegel nr 59 (1969) nr l p 8-10. 24. Hansson, JE., Hermansen, L., Rehn, M. Muming - en arbetsfysiologisk och arbetsteknisk undersökning. Byggind. forskningsrapport nr 13, 1971. 25. Hultgren, G., Ottosson, A. Arbete och belysning. Stockholm 1973. 26. Institutet för verkstadsteknisk forskning. Kartläggning av buller i smedjor. IVF-resultat 72632. 27. Isaksson, G. Arbetsmedicinska Institutet 632/70. Dammsituationen vid Halmstads Järnverks AB. Stencil 1970. 28. Isaksson, G., Bergendahl, C., Fojersson, L. Arbetsmedicinska Institutet 584/71. Dammsituationen vid Smedjebackens Valsverks AB. Stencil 1971. 29. Isaksson, G., Engman, JL. Arbetsmedicinska Institutet 806/70. Dammsituationen vid Hofors Bruk. Stencil 1970. 30. Isaksson, G., Engman, L. Arbetsmedicinska Institutet 501/71. Dammsituationen vid Specialstålverken, Söderfors. Stencil 1971. 31. Isaksson, G., Engman, L. Arbetsmedicinska Institutet 504/71. Dammsituationen vid Uddeholms AB, Hagfors. Stencil 197 l. 32. Isaksson, G., Engman, L. Arbetsmedicinska Institutet 505/71. Dammsituationen vid Hellefors Jernverk. Stencil 1971. 33. Isaksson; G., Engman, L. Arbetsmedicinska Institutet 509/71. Dammsituationen vid Hallstahammars AB. Stencil 1971. . Ljuskultur. inomhus - och rekommendationer. Belysning riktlinjer Stockholm 1975. . Magnusson, E. LO informerar: Klimat. Halmstad 1970. . Magnusson, E. Risker i jobbet: Transport. Lund 1970. . Magnusson, E. LO informerar: Buller. Stockholm 1972. . Magnusson, E. Miljöförhållandena inom frisörbranschen. Sv. Frisörarbetareförbundet. Stockholm 1972. . Rehn, M. Utvärdering av värmeindex: Fältstudier inom stålindustrin. STU-rapport 7 l -420/U 321. . Rigner, KG. Yrkeshygieniska problem vid ett större svenskt gasverk. Nord. hygienisk tidskrift Vol. XXXV nr 9-10, 1954. . Utredningsmaterial som ställs till förfogande från olika företag inom järn- och stålindustrin.

my...

SOU 1975: 83

Bilaga 1 Frågeformulär

Du har genom en slumpmetod blivit uttagen för att medverka i en undersökning av arbetsmiljön inom stålindustrin. Undersökningen genomförs på uppdrag av Industridepartementet. Vi vore synnerligen tacksamma om Du ville läsa igenom och omgående besvara frågorna och återsända formuläret i bifogat svarskuvert, som ej behöver frankeras. Det är så lätt hänt att formuläret annars blir liggande och kanske glöms bort. Vi vill påminna om att det är mycket angeläget att alla de som utvalts svarar. Annars kan vi inte vara säkra på att resultaten ger en rättvisande bild av förhållandena inom stålindustrin. Allt material kommer att behandlas helt konfidentiellt. Du skall inte skriva Ditt namn på formuläret. Du är identifieradenbart genom ett formulärnummer och endast undertecknad har tillgång till grundmaterialet. Som Du säkert förstår är vi inte ute efter att identifiera vare sig personer eller enskilda företag utan all bearbetning kommer att göras rent statistiskt. De flesta frågorna besvarar Du genom att sätta en ring kring siffran vid ett svarsalternativ. På sista sidan har vi lämnat ett tomt utrymme där Du med egna ord kan ge Dina synpunkter som Du tycker inte kommit fram i de standardiserade frågorna. Vi ser mycket gärna att Du utnyttjar denna möjlighet. Vi hoppas och tror att Du vill medverka i denna undersökning. Den görs för att vi bättre skall kunna bedöma behovet av miljöförbättrande insatser inom stålindustrin. Du underlättar vårt arbete mycket om Du besvarar frågorna och återsänder formuläret omgående. Vi tackar Dig på förhand.

Egon Magnusson Yrkeshygieniker vid LO: s medicinska sektion

118 Bilaga 1 SOU 1975: 83

Miljöutredning inom stålindustrin

De flesta frågorna upptar flera svarsalternativ. Besvarandet sker genom att Du sätter en ring kring den siffra som står för det alternativ som överensstämmer med Din uppfattning. Tänk på att Du skall besvara varje delfråga. I en del fall skall Du skriva på angiven rad.

Ja, i Ja, i Varken Nej, Nej, hög någon ja eller knappast inte grad mån nej alls alls 1. Är Du i arbetet besvärad av:

2. Anser Du att belysningen är otillfredsställande på Din

arbetsplats? l 2 3 4 5 i

3. Är Du i arbetet utsatt för besvärande temperaturväxlingar? 1 2 3 4 5 i 4. Anser Du att det finns besvärande belastningar på Din arbetsplats, såsom tunga lyft, för hög eller for låg arbetshöjd, krokig eller vriden arbetsställning eller liknande? l 2 3 4 5 5. Anser Du att det föreligger stora olycksfallsrisker på arbetsplatsen? 1 2 3 4 5 6. Tycker Du att Ditt arbete är hetsigt och psykiskt påfrestande? l 2 3 4 5

7. Tror Du att Du genom Ditt arbete erhållit någon form av skadeverkan beroende på tidigare nämnda orsaker? l. Ja 2. Nej 3. Vet ej

8. Om Do svarat ja på fråga 7, vilka av nedanstående sjukdomar eller

skador tror Du att Du erhållit genom arbetet? 1. Rygg- ledsjukdom 7. Hörselskador 2. Hjärt- kärlsjukdom 8.»Vibrationsskador 3. Hudsjukdom 9. Sjukdomar i matsmältningsorganen 4. Luftvägssjukdom 10. Olycksfallsskador: Typ 5. Lungsjukdom 6. Synskador l l . Övrigt

SOU 1975: 83 Bilaga I 119

9. Vilken eller vilka av följande faktorer anser Du vara orsaken till skadan eller ohälsan? l. Damm - rök 9. Drag 2. Gaser 10. Kyla 3. Lösningsmedel ll. Strålningsvärme 4. Syror 12. Hög lufttemperatur S. Hudretande ämnen 13. Stora temperaturväxlingar 6. Buller 14. Tunga lyft, hög - låg arbetshöjd, 7. Vibrationer krokig/vriden arbetsställning etc. 8. Belysning 15. Hetsigt och psykiskt påfrestande arbete

10. Vilket av de tidigare redovisade miljöproblemen anser Du vara viktigast att företaget i första hand åtgärdar?

ll. Vid vilket arbetsmoment förekommer detta miljöproblem?

12. På vilket sätt anser Du att detta miljöproblem kan åtgärdas?

13. Vilken anser Du vara den mest framträdande olycksfallsrisken inom Din avdelning?

14. Vid vilket arbetsmoment förekommer denna olycksfallsrisk?

15. Skall Du använda personlig skyddsutrustning eller skyddskläder i arbetet? l. Ja 2. Nej

16. Om Du svarat ja på fråga 15, vilken utrustning använder Du? l. Huvudskydd 5. Skyddsskor 2. Hörselskydd 6. Andningsskydd 3. Glasögon 7. Värmereflekterande kläder 4. Skyddshandskar 8. Övrig utrustning

17. Om det skulle vara så att Du ej använder någon del av föreskriven

skyddsutrustning, vilken utrustning använder Du ej och varför använder Du den ej?

18. Anser Du att de sanitära förhållandena (omklädningsrum, tvättrum, toalett) på Din arbetsplats är tillfredsställande? l. Ja 2. Nej 3. Vet ej

19. Om Du svarat nej på fråga 18, ange skälet till att dessa förhållanden är otillfredsställande.

120 Bilaga]

20. Om Du ibland känner Dig stressad eller upplever olust inför arbetsdagen, till hur stor del anser Du att detta beror på nedanstående faktorer? Var vänlig markera Ditt svar på varje rad.

Till Till mycket ganska någon ingen stor del stor del del del

“ 13. Dåliga relationer mellan arbets-

1 J

l

21. Hur är Din nuvarande arbetstid förlagd?

i

Dagtid Tvåskift

1 Treskift

QYHÖPNE*

Fyrskift med helguppehåll

Fyrskift utan helguppehåll i

Annan förläggning av skifttiden

q

22. Hur trivs Du med Din nuvarande arbetstidsförläggning? l Mycket bra g Ganska bra l Varken bra eller dåligt

PPPN?

2 Ganska dåligt ° Mycket dåligt

23. Om Du fick ändra på Din nuvarande arbetstidsförläggning eller skiftform, hur skulle Du då vilja ha det?

24. Anser Du att Ditt arbete är stimulerande och intressant? l. Ja, mycket stimulerande och intressant 2. Ja, ganska stimulerande och intressant 3. Nej, inte speciellt stimulerande och intressant 4. Nej, inte alls stimulerande och intressant

Bilaga] 121

25. Om Du svarat ja på fråga 24, ange de viktigaste skälen till att Du anser att Ditt arbete är stimulerande och intressant.

. Om Du svarat nej på fråga 24, ange de viktigaste skälen till att Du anser att Ditt arbete ej är stimulerande och intressant.

27. Hur länge har Du haft Din nuvarande anställning? l. Mindre än ett halvt år 2. Mellan ett halvt till ett år 3 l till 2 år 4. 2 till 5 år 5 5 till 10 år 6. 10 till 20 år 7. Mer än 20 år

28. Ange Din ålder genom att sätta en ring kring aktuell siffra. Under 21 år 21 till 30 år 31 till 40 år

99999?”

41 till 50 år 51 till 60 år Över 60 år

29. Inom vilken avdelning arbetar Du? 1. Sinterverk 9. Götvalsverk 2. Masugnar 10. Ämnesvalsverk 3. J ärnsvampverk l 1. Trådvalsverk 4. Konverter (LD, Kaldo) 12. Mediumvalsverk 5. Martinverk 13. Bandvalsverk 6. Elektrostålverk 14. Rörvalsverk 7. Stränggjutning 15. Plåtvalsverk 8. Legeringsverk 16. Skrothantering

30. Vad har Du för yrke eller sysselsättning (befattning)?

3 l. Allmänna synpunkter på miljöförhållandena på Din arbetsplats.

Kontrollera att samtliga frågor blivit besvarade!

Tack för Din medverkan!

SOU 1975: 83

2 för luft-

Bilaga Hygieniska gränsvärden

föroreningar samt rekommendationer

vad avser belysning på

arbetsplatsen

I det följande redovisas dels de av arbetarskyddsstyrelsen i oktober 1974 utfärdade anvisningarna om hygieniska gränsvärden för luftföroreningar pâ arbetsplatsen, dels de av Ljuskultur utarbetade riktlinjerna och rekommendationerna angående belysning inomhus. Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar återges i sin helhet. Ur belysningsrekommendationema har däremot endast för stålindustrin relevanta delar medtagits. Vidare återges endast uppgifter rörande belysningsstyrkan. Som framhållits i kap. 6 ovan måste vid en ordentlig bedömning av arbetsplatsernas belysning hänsyn även tas till bl. a. bländning och kontrast. I detta avseende hänvisas till den av Ljuskultur utgivna skriften. (23) Vad avser bedömningen av risk för hörselskador vid bullerexponering hänvisas till den av Sveriges Standardiseringskommission utgivna S E N 59 01 11.

l Hygieniska gränsvärden

Anvisningar om hygieniska gränsvärden för luftföroreningar på arbetsplatsen. Utfárdade av arbetarskyddsstyrelsen i oktober 1974.

Inledning

År 1969 publicerade arbetsmedicinska institutet efter samråd med arbetarskyddsstyrelsen m. fl. Rekommenderade hygieniska gränsvärden för luftföroreningar på arbetsplatsen”, Al-rapport nr 13. Institutet har numera uppgått i arbetarskyddsstyrelsen. I rapporten angavs gränsvärden för ett 70-tal ämnen baserade på ett urval av värden ur 1969 års upplaga av American Conference of Governmental Industrial Hygienists (AGGIH) gränsvärdeslista. De svenska värdena awek endast för ett fåtal ämnen från de amerikanska. Som underlag för värdena i föreliggande anvisning har framför allt använts dokumentation som utgivits av National Institute of Occupational Safety and Health (NIOSH), Occupational Safety and Health Administration (OSHA) och American National Standards Institute

124 Bilaga 2 SOU 1975: 83

(ANSI), av Arbeitsstoffkommission der Deutschen Forschungsgemeinschaft i Tyska Förbundsrepubliken (BRD) och av den tjeckiska gränsvärdeskommittén. Vidare har information i löpande facklitteratur och svenska erfarenheter samt tillgängliga publikationer från internationella arbetsbyrân i Geneve (ILO) utnyttjats. Den här framlagda gränsvärdeslistan ersätter 1969 års lista från arbetsmedicinska institutet. Gränsvärden för ett antal för arbetslivet viktiga ämnen, vilka som luftföroreningar på arbetsplatsen utgör aktuella praktiska problem, har tillfogats. Vid fastställande av värdena har hänsyn tagits till väsentliga nya erfarenheter. Samtidigt har gränsvärdeslistan inarbetats i en anvisning från arbetarskyddsstyrelsen. En förteckning över för arbetslivet viktiga cancerframkallande ämnen har tillfogats. Styrelsens arbete med gränsvärden intensifieras f. n. och efter hand sker förnyad prövning av de enskilda värdena. Avsikten är också att ytterligare ämnen skall tillföras den här framlagda listan.

Anvisningar

Till ledning vid tillämpningen av arbetarskyddslagen meddelar arbetarskyddsstyrelsen med stöd av 74§ arbetarskyddslagen följande anvisningar om hygieniska gränsvärden för luftföroreningar på arbetsplatsen.

Gränsvärdenas innebörd och användning

Gränsvärdenas allmänna innebörd Ett hygieniskt gränsvärde anges som en högsta koncentration av ett ämne i luften på arbetsplatsen (en luftförorening). Koncentrationen anges vanligen i endera av sorterna mg per m3 luft eller liter gas (ånga) per miljon liter luft (ppm). Syftet med gränsvärdet är att förebygga att arbetstagarna på arbetsplatsen utsätts för luftföroreningen i skadlig eller besvärande mängd. Gränsvärdet skall alltså vara så lågt att arbetstagare som i arbetet utsätts för luftföroreningen i halter som ej överskrider gränsvärdet är skyddade mot skador eller besvär av luftföroreningen. Detta bör såvitt det kan överblickas gälla även för långvarigt arbete, dvs. även för ett helt arbetsliv, och varje arbetstagare. Den individuella variationen i känslighet är emellertid stor. Det kan därför inte uteslutas att ett fåtal personer i en stor grupp, som är utsatt för koncentrationer omkring eller t. o. m. under det hygieniska gränsvärdet, kan få lindriga och övergående besvär. Likaså kan det inte helt uteslutas att ett ännu mindre antal personer i en sådan grupp kan få sjukdomssymptom. Särskilt stor är skillnaden mellan individerna när det gäller risk för allergi. Även om allergi utvecklas snabbare och lättare vid hög exposition, kan man svårligen hävda att det finns en exposition som är så låg att allergi inte kan utvecklas hos enstaka personer. Sedan ett allergiskt tillstånd väl uppstått behövs i allmänhet en ytterst liten förnyad exposition för att framkalla den allergiska reaktionen. Av nämnda skäl är

SOU 1975: 83 Bilaga 2 125

det svårt att fastställa gränsvärden som förebygger allergier, även om särskilt låga värden anges för ämnen med stark allergiframkallande tendens. Personer med utvecklad allergi för ett ämne bör ej på nytt utsättas för ämnet. På grundval av läkarundersökning kan ivissa fall åtgärder vidtas så att särskilt känsliga individer inte sysselsätts i arbete som medför speciell risk för utveckling av allergi. Som underlag för det anvisade gränsvärdet finns inte någon absolut eller skarp gräns från medicinsk synpunkt mellan skadlig och icke skadlig koncentration. Även om en luftkoncentration av ett enskilt ämne i nivå med det hygieniska gränsvärdet i regel ej medför hälsorisk eller medför endast obetydlig hälsorisk, skall man likväl eftersträva att hålla alla luftföroreningar vid så lågahalter som möjligt under det hygieniska gränsvärdet. Detta är särskilt angeläget, om en arbetstagare är utsatt för flera slag av luftföroreningar samtidigt eller om en arbetstagare är utsatt för luftföroreningar i samband med tungt arbete, då andningen ökar kraftigt. Det måste understrykas att gränsvärdena inte får utnyttjas som ett slags godtagbara värden i den meningen att man underlåter att vidta de förebyggande som är möjliga för att förhindra exposition för

åtgärder

olika ämnen i koncentrationer under gränsvärdena. Den samlade expositionen för ett flertal ämnen under en människas livstid kan ha betydelse för hennes hälsa. Varje möjlighet att minska arbetstagarens exposition för luftföroreningar eller för skadliga ämnen i annan form skall därför tas till vara. Om en arbetstagare, som utsätts för ett ämne i halter under gränsvärdet, får besvär eller symptom på sjukdom, får det inte enbart av det skälet att gränsvärdet ej överskridits anses uteslutet att besvären eller symptomen har samband med expositionen. omständigheterna i fallet måste undersökas. I sammanhanget erinras om skyldighet för läkare, som i sin verksamhet fått kännedom om sjukdom som kan ha samband med arbete, att göra anmälan hos tillsynsorgan (52 § arbetarskyddslagen). Förhållandet mellan två ämnens hygieniska gränsvärden utgör allmänt sett inget mått på ämnenas relativa skadlighet. Detta beror bl. a. på att två ämnen ofta bedömts med hänsyn till olika egenskaper, när gränsvärdet bestämts. Vissa gränsvärden har t. ex. anvisats för att hindra uppkomst av skador vid kronisk exposition, andra för att hindra akuta effekter, t. ex. berusningseffekter av lösningsmedel eller slemhinneirritation av retande gaser. Det har eftersträvats att uppnå en viss säkerhetsmarginal mellan gränsvärdet och riskabel koncentration, vilket alltid är önskvärt och mer eller mindre angeläget beroende av riskens art. För vissa ämnen har därvid ett förhållandevis lågt gränsvärde anvisats därför att denna koncentration bedöms möjlig att uppnå utan praktiska svårigheter. Den igränsvärdet inbyggda säkerheten är alltså olika för olika ämnen. Att exakt fastställa hur stora mängder av en luftförorening som en

arbetstagare är utsatt för erbjuder ofta stora problem. Det är svårt att ta

luftprov på ett sätt som ger en noggrann uppfattning om den luft arbetstagaren inandas på arbetsplatsen och det kan också vara svårt att

126 Bilaga 2 SOU 1975: 83

utföra analysen av luftprovet med hög noggrannhet. För att få representativa luftprov måste man planera och utföra provtagningen på ett riktigt sätt. För analyserna utvecklas efter hand allt bättre specialmetoder för de små substansmängder det är fråga om. Det är viktigt att personal som utför arbetshygieniska undersökningar har insikt i nyssnämnda förhållanden och förfogar över lämpliga hjälpmedel för undersökningarna. Personalen måste ha utbildats för sin uppgift, t. ex. genom att delta i de kurser som ordnas av arbetarskyddsstyrelsen. Med hänsyn till den begränsade noggrannhet och de möjligheter till fel som man alltid har att räkna med i fråga om mätningarna, måste man iaktta försiktighet när det gäller att värdera resultatet av dessa och avgöra om ett gränsvärde är överskridet eller ej, försåvitt inte ett klart utslag i den ena eller andra riktningen erhålls under inte alltför kortvarig mätning eller vid upprepade mätningar. Det är att rekommendera att man tar även mätningsresultat som anger koncentrationen i höjd med gränsvärdet till utgångspunkt för miljöförbättrande åtgärder. Om det i visst fall finns skäl att anta att ett mätresultat är otillförlitligt på grund av tillfälligheter, bör grundligare undersökningar av förhållandena utföras för att man skall få bättre bedömningsunderlag. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen kan lämna rekommendationer beträffande provtagnings- och analysmetodik samt ge råd om bedömning av resultat. Avsikten är att denna verksamhet skall byggas ut. Information kan också lämnas av de yrkesmedicinska klinikerna. I de fall där vid visst arbetsställe tvekan råder om gränsvärde överskrids, så att förebyggande åtgärder behövs, ankommer det på yrkesinspektionen att avgöra denna fråga.

Nivávärden och takvärden

De angivna hygieniska gränsvärdena är av två slag, nivåvärden och takvärden (markerade med T i gränsvärdeslistan). Nivåvärdet anger en högsta tillåtlig tidsvägd genomsnittskoncentration för en åttatimmars arbetsdag. Ett visst överskridande av nivåvärdets siffervärde kan sålunda accepteras under en kort stund om koncentrationen i övrigt ligger under siffervärdet, så att det tidvägda medeltalet blir lägre än gränsvärdet. Hur mycket siffervärdet får överskridas och under hur lång stund detta iår ske bör bedömas från fall till fall allt efter det aktuella ämnets egenskaper och verkningssätt. Sådan bedömning bör göras av person med god arbetshygienisk utbildning och praktisk erfarenhet. Som ungefärlig riktlinje för det förebyggande arbetet kan tillämpas att nivåvärdets siffervärde inte bör överskridas under längre tid än 15 minuter per timme och mer än ca 25 % för ämne med ett gränsvärde över 100 ppm eller

inta:

mg/m

SOU 1975: 83 Bilaga 2 127

inte mer än ca 50 % för ämne med ett gränsvärde av 10-100 ppm eller

mg/ma

inte mer än ca 100 % för ämne med ett gränsvärde av l-10 ppm eller

mg/ma

inte mer än ca 200 % för ämne med ett gränsvärde mindre än l ppm

eller mg/ma

Ovanstående schablonregler tar främst sikte på sådana ämnen, t. ex. lösningsmedel och vissa gaser, som redan under en arbetsdag eller delar av en dag kan ha skadlig verkan om expositionen är förhöjd. För vissa ämnen, t. ex. kvartsdamm, med verkan efter lång tids exposition är reglerna inte av samma betydelse. Allmänt bör understrykas att genomsnittskoncentrationen under arbetsdagen är grundläggande vid jämförelse med ett nivåvärde. För vissa ämnen med nivåvärde har även ett takvärde angivits, vilket i så fall ersätter ovanstående ungefärliga riktlinjer. Takvärdet anger en högsta tillåten tidsvägd medelkoncentration under en 15-minutersperiod. Det godtagbara tidsvägda medelvärdet för ett ämne med takvärde ligger normalt väsentligt under det i tabellen angivna takvärdet. Takvärde används för snabbverkande eller på annat sätt speciellt farliga ämnen. I takvärdet kan inrymmas kortvariga högre koncentrationer. Yrkesinspektionen rådfrågas vid behov om innebörden härav.

A nvändningsområden för gränsvärden

De hygieniska gränsvärdena används bl. a. som underlag för planering och dimensionering av ventilationsanläggningar. Därvid skall det sättas som mål att underskrida gränsvärdet. De luftflöden som beräknats med utgångspunkt i gränsvärdena och andra förutsättningar skall alltså multipliceras med en säkerhetsfaktor som är större än 1. Härigenom får man en viss säkerhet för en god luftkvalitet även om ventilationsanläggningen inte till alla delar fungerar på planerat sätt. En marginal mellan halterna i luften på arbetsplatsen och gränsvärdet skall dessutom alltid eftersträvas. Säkerhetsfaktoms storlek bör väljas i samråd med ventilationsteknisk, arbetshygienisk och arbetsmedicinsk expertis. De hygieniska gränsvärdena används vidare isamband med kontroll av luftens kvalitet på arbetsplatser. Luftens halt av föroreningar mäts och mätresultatet jämförs med gränsvärdena. Därvid skall, om ett gränsvärde överskrids annat än i samband med sådant tillfälligt förhållande, som bedöms inte komma att upprepas, sådana åtgärder vidtas, att arbetstagarna inte fortsättningsvis utsätts för luftföroreningen i för hög grad. Arten av de åtgärder som erfordras för att undanröja missförhållandena på arbetsplatsen kan variera. Åtgärderna kan t. ex. vara tekniska eller organisatoriska. Åtgärder av denna eller liknande typ skall om möjligt användas. För vissa arbetsprocesser måste emellertid på teknikens nuvarande ståndpunkt personlig skyddsutrustning användas. Den tid inom vilken viss åtgärd erfordras beror främst av luftföroreningens art och till vilken grad dess gränsvärde överskrids. Om andra åtgärder är tidskrävande, skall personlig skyddsutrustning tillhandahållas och använ-

128 Bilaga 2 SOU 1975: 83

das för att hindra skadlig eller besvärande exposition, innan åtgärderna hinner genomföras. I vissa av arbetarskyddsstyrelsens anvisningar för olika slag av arbete finns särskilda krav med anknytning till gränsvärden. Slutligen kan framhållas att de hygieniska gränsvärdena kan användas som en allmän upplysning om olika ämnens egenskaper från hygienisk synpunkt. Man får härvid främst besked om hur långtgående de förebyggande åtgärderna bör vara. I viss utsträckning får man också, om

uppgift om gränsvärdet kombineras med andra uppgifter, t. ex. om

ämnets verkningssätt och flyktighet, en orienterande upplysning om graden av den risk som är förenad med hantering av ämnet. Sådana allmänna upplysningar kan vara av värde t. ex. vid val av råvara för framställning av olika sammansatta produkter. Genom att till en sammansatt produkt eller för en arbetsprocess använda ämnen med från hygienisk synpunkt så gynnsamma egenskaper som möjligt bidrar man väsentligt till en förbättrad arbetsmiljö.

Arbetshygieniska undersökningar För att arbetshygieniska undersökningar skall kunna belysa arbetsmiljön på ett inträngande och objektivt sätt bör de innefatta mätningar av luftens halt av föroreningar och en korrekt bedömning av mätresultaten. Andra moment i undersökningen kan t. ex. vara produktkartläggning och analys av arbetsmetoden. Arbetshygieniska mätningar syftar bl. a. till att ge riktigaste möjliga om föroreningshalten i den luft som arbetstagaren inandas i uppfattning jämförelse med det hygieniska gränsvärdet. Mätningarna skall i regel utföras så, att luftproven uttas direkt i arbetstagarens andningszon (expositionsmätning), antingen genom att en provtagare följer arbetstagaren och samlar luftproven eller genom att hela provtagningsutrustningen med luftpump e. d. bärs av arbetstagaren. På arbetsplats med mindre rörligt arbete kan prov ibland tas med stationär utrustning. Analys av provet kan i vissa fall göras direkt i instrument som ingår i provtagningsutrustningen. I andra fall tas provet ut ur provtagningsutrustningen och analyseras på laboratorium. I vissa fall är detta den enda analysmöjligheten. Vid mätning av luftföroreningar med nivåvärden måste den sammanlagda provtagningstiden vara så lång, att man får ett representativt genomsnittligt värde. Man måste också se till att kartlägga i vad mån halterna varierar under olika tider. Ofta erfordras en provtagningstid av två eller tre hela arbetsdagar under en vecka med normal drift. På arbetsplats med skiftgång bör samtliga slag av skift undersökas. Förekomst av flera ämnen i blandning kan medföra, att samtidiga separata prov måste tas för varje ämne, om inte analysmetodiken tillåter att gemensamt prov tas som sedan analyseras på de olika ämnena. För kontroll av ett takvärde samlas prov under 15 minuter för analys. Kontinuerligt registrerande instrument kan också användas.

SOU 1975: 83 Bilaga 2 129

Tidpunktema för provtagningen och provtagningstidernas längd måste bestämmas med beaktande av bl. a. drifts- och arbetsförhållandena och därav föranledda variationer i halten av skadliga ämnen i luften. skall utföras då arbetet pågår på normalt sätt och då såväl Provtagning den naturliga som den mekaniska ventilationen fungerar som den brukar. Särskild bör ägnas igångsättning och avslutning av uppmärksamhet arbetsprocesser, satsningar och tömningar samt rengörings- och reparationsarbeten eller andra särskilda förhållanden, vilka kan ge upphov till höga halter av luftföroreningar. I fall av säsongsmässiga variationer i produktion och vid årstidsbetingade variationer i ventilation (t. ex. öppna dörrar och fönster sommartid) måste mätningar göras vid olika tider under året. En metod är att lägga ut slumpvis valda mätperioder, varefter statistisk beräkning kan göras huruvida gränsvärdet med viss sannolikhet överskrides eller ej. Sedan man erhållit resultat av de utförda luftundersökningarna, jämför man mätresultatet med ämnets gränsvärde i listan. Vid bedömning av mätresultaten skall hänsyn tas till samtidig förekomst av flera ämnen i luften, eftersom vissa ämnen kan samverka. Sådana är ofta komplicerade och bör ske i samråd med bedömningar arbetsmedicinsk expertis. I de fall man inte har specifika uppgifter om ämnenas samverkan, bör man för ämnen med likartade verkningar räkna med en sammanlagd (additiv) effekt av ämnena. Formeln:

Cl C2 C3 a __ - + -- + - . . . . .. l kan da anvandas. G1 G2 G3 av respektive ämnen och G anger listans C anger koncentrationema gränsvärden uttryckta i samma mått. kvoterna kan ses som ett mått ämnenas De angivna på de enskilda bidrag till deras samlade verkan. Summan får alltså högst vara 1. I fråga om arbetshygienisk undersökning skall samråd ske mellan mätpersonal, arbetsgivare och skyddsombud (huvudskyddsombud) på den del av arbetsstället som undersökningen gäller. Skyddsombud och direkt eller honom - skall resultat av genom arbetstagarna delges undersökningen. Skyddskommitté skall hållas informerad. Företagshälsovården har en viktig funktion i sammanhanget.

Upptag genom huden m. m. Vissa kemiska ämnen kan tränga igenom huden, även om den är oskadad, och på så sätt tas upp i kroppen. Detta gäller framför allt för ämnena som vätska eller i fast form men även för ämnena som luftförorening vid hög koncentration. Upptaget från vätska (även från koncentrerad gas) kan vara mycket betydande. Ämnen som lätt kan tränga genom huden har i listan markerats med H. För sådana ämnen ger det anvisade gränsvärdet tillräckligt skydd endast under förutsättning att upptag genom huden genom direkt kontakt med koncentrerat ämne inte kan ske. Särskilda skall vidtas för att hindra upptag genom huden, om risk härför åtgärder finns. 9

130 Bilaga 2 SOU 1975: 83

I detta sammanhang kan påpekas att många ämnen kan vara skadliga inte endast vid upptag i kroppen utan också genom sin verkan på huden. Lösningsmedel avfettar huden och gör den därmed mera mottaglig för påverkan av andra ämnen.

Cancerframkallande ämnen

Ämnen som visat sig vara cancerframkallande hos människa eller i djurexperiment har förtecknats på sid. ll. I den mån de inte upptagitsi gränsvärdeslistan, har de sammanförts i två klasser, betecknade A och B. Dessutom har gjorts en sammanställning, C, över hithörande ämnen, som ingåri denna lista. Den första klassen (A) omfattar änmen som inte får förekomma i arbetslivet. Ämnena bedöms ha hög cancerframkallande effekt och kunna orsaka cancer också vid låg exposition. Inget upptag i kroppen av ämnen i denna klass är tillåtet, vare sig genom andningsvägarna, munnen eller huden. Några gränsvärden anvisas inte för dessa ämnen. Man kan säga att gränsvärdet är noll. Den andra klassen (B) omfattar ämnen som får förekomma i arbetslivet endast sedan yrkesinspektionen i det enskilda fallet lämnat anvisningar rörande arbetssättet. Ämnena misstänks vara cancerframkallande även vid låg koncentration. Exposition skall även i fråga om ämnen tillhörande klass (B) förhindras eller i vart fall nedbringas till ett absolut minimum. Inte heller för ämnen tillhörande klass (B) anvisas några gränsvärden, då underlag härför saknas. Det måste understrykas att expositionen för alla cancerframkallande ämnen alltid skall vara så låg som möjligt.

Biologiska värden - medicinsk kontroll Det kan ivissa fall vara lämpligt att genom analys av blod- och urinprov bedöma expositionen för farliga ämnen på en arbetsplats. Man kan genom sådana prov få en klar uppfattning om den mängd skadlig substans, som den exponerade tagit upp. Detta är viktigt t. ex. när man har upptag både via lungorna och via huden. Medicinsk kontroll, som inkluderar analys av blod- eller urinprov, kan i vissa fall föreskrivas av arbetarskyddsstyrelsen, som då också lämnar uppgift om lämplig kontrollmetod och om godtagbara värden.

Gránsvärdeslista I listan upptagna värden är nivågränsvärden, utom i de fall då T angivits i anmärkningskolumnen. I dessa fall är värdena takgränsvärden. H anger, att ämnet i avsevärd grad kan upptas även genom huden. Av sid. 7 framgår att särskilda åtgärder då kan behöva vidtas. K anger att ämnet har cancerframkallande egenskaper och S anger att ämnet har väsentligt sensibiliserande (allergiframkallande) egenskaper. Om ppm-värde anges,

avser motsvarande mg/ma-värde exposition för gas eller ånga.

sou 1975: 83 Bilaga 2 131 Ämne Gränsvärde Anm. ppm mg/m

Arsenik o. oorg. föreningar utom arsenikväte (som As) - 0,05 K

Cyanider (som CN) Cyanväte 10 1 l H - 10 Damm, inert, mineraliskt, totalhalt Damm, inert, mineraliskt, fmfraktiond - 5 - 5 Damm, inert, organiskt, totalhalt

p-Fenylendiamin

Fosforsyra (dimma) Fosgen (karbonylklorid) 0,05 0,2 T Ftalsyraanhydrid 2 12 Glykolmonobutyleter (butylglykol, butylcellosolve) 50 240 H Glykolmonoetyleter (etylglykol, cello-

Jämoxid, rök Kadmium 0. oorg. föreningar, totalhalt - (som Cd) 0,05 Kadmium 0. oorg. föreningar, frrifraktiond, -

132 Bilaga 2 SOU 1975: 83 Ämne Gränsvärde Anm. ?Pm W871

Kobolt 0. oorg. föreningar, damm o. rök (som C0) - K 0,1 Koldioxid 5 000 9 000

Kvicksilver, föreningar utom alkyl

Metylkloroform, se 1. 1. I-trilcloretan Natriumhydroxid - 2 T Nickel, metall och svårlösliga föreningar - K (som Ni) 0,01 Nickelkarbonyl 0,001 0,007 K Nitrobensen l 5 H Nitroglyoerin (glyoeroltrinitrat) 0,2 2 H Nitroglykol (etylenglykoldinitrat,

0,5 Perkloretylen, se tetrakloretylen Pyridin 5 1 5 salpetersyra 2 5 Selen o. oorg. föreningar utom selenväte

Bilaga2 133 Ämne Gränsvärde Anm. ppm Ing/m

Zinkklorid, rök - 5 Zinkoxid, Ättiksyra 10 25 Ättiksyraanhydrid 5 20 T l se Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1974; 30, bilaga i Bestämningsmetod styrelsens asbestanvisningar. b lndustribensin (beräknad som oktan) med max. 0,2 % aromater, och vanligt förekommande kokpunktsintervall (65 -l00°C). Jämför oktan. c Verkan av bensin i allmänhet bedöms enligt formel på sidan 7 sedan sammansättningen utretts. d Avser partiklar med St0kes ekvivalenta diameter 0,005 mm. 9 Med högst 17 % aromater och kokpunktsintervall l50-200°C. f Svårlösliga föreningar. 8 Jämför bensin. h Särskilda Övergångsbestämmelser, se Arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1974: 30.

Särskild förteckning över vissa cancerframkallande ämnen

A Ämnen som inte får användas i arbetslivet

4-aminodifenyl Benzidin och dess salter Bis-klormetyleter Metylklormetyleter B-naftylamin 4-nitrodifenyl

B Ämnen som får användas efter anvisningar av yrkesinspektionen

Z-acetylaminoñuoren

Auramin (4,4-imidokarbonyl-bis (N,N-dimetyl anilin) Dianisidin (3,3 -dimetoxibenzidin)

Diazometan cl-dimetylaminoazobensen

3,3-diklorbenzidin

Dietylsulfat Dimetylsulfat Etylenimin Etylentiourinämne Krokidolit

Metylen-o-kloranilin (3,3-dik1or-4,4-diaminodifenylmetan, s. k. MOCA)

Metylnitrosourinämne (MNU) a-naftylamin

134 Bilaga 2 SOU 1975: 83

N-nitrosodimetylamin (N,N-dimetylnitrosamin)

1,3-propansulton B-propiolakton Propylenimin

o-tolidin (3,3-dimetylbenzidin)

C Ämnen med gränsvärden enligt gränsvärdeslistan Arsenik och oorganiska föreningar utom arsenikväte Asbest (utom krokidolit, se B ovan) Bensen Beryllium Dioxan p-Fenylendiamin Hydrazin Kobolt Kromater (svårlösliga föreningar) Nickel (metall och svårlösliga föreningar) Nickelkarbonyl Vinylklorid

Ikraftträdande Dessa anvisningar träder i kraft den l januari 1975. Dock skall förebyggande åtgärder som behövs för att uppfylla kraven enligt anvisningarna vidtagas eller påbörjas så snart som möjligt.

2 Utdrag ur Ljuskulturs Belysning inomhus, riktlinjer,

rekommendationer

De i tabellen nedan angivna rekommenderade belysningsstyrkorna är att betrakta som driftvärden och måste tolkas med en tolerans av ca tio procent. Där endast ett värde på belysningsstyrkan anges betraktas arbetsplatsbelysningen sammanfalla med allmänbelysningen. Värdena är baserade på internationellt erfarenhetsutbyte och gäller för normalseende personer i medelåldern - ca 40 år. Rekommendationema är utarbetade av en fristående arbetsgrupp bestående av civ.ing. Gustaf Hassel, ark. SAR Anders Liljefors, civ.ing. Hans Allan Löfberg, civ.ing. Allan Ottosson, Öing. Lars Starby och sekr. Magnus Frantzen. Dessutom har medverkat civ.ing. Ivar Falcker, rektor Robert Sander och prof. Ulf Åberg.

SOU 1975: 83 Bilaga 2 135

Lokal/arbetsfunktion Rekommenderad belysningsstyrka i drift på arbetsplatsen, allmänhelysning inom parentes, lux

Allmänna utrymmen Entréer, trappor, korridorer, hissar 0. d. 100 Toaletter, omklädningsrum 100

Lagerlokaler, förrådsrum: Kontinuerligt arbete, små varor 500 (200) stora varor 300 (200) Tillfälligt arbete 100

1 driften Arbete vid masugnar, giutningar av göt etc. 200 Upplagsplatser for göt och skrot 50 Valsverk: grov- och mediumplåt 200 tunnplåt, galvanisering, fortenning 300 (200) kontrollplatser 1 000 (300) kontroll av blanka ytor, bl. a. bleckplåt 300

Tråddragerier: medelñn tråd 300 (200) mycket fm tråd l 000 (300)

Smedjor: grovsmide 200 klensmide 300 (200)

Svetsning: grovt material, punktsvetsning av plåt 500 (200) medelgrovt material l 000 (300) Plåtarbeten: klippning, stansning, bockning, pressning, lödning, tryckning, lackering, bänkarbete, sortering 500 (200) Ytkontroll, matt yta l 000 (300) blank yta 300 Mekaniska verkstäder: grovt maskin- och bänkarbete: smide, borrning, svarvning, fräsning, slipning, pressning, stansning, nitning, lödning, montage 500 (200) Medelfint maskin- och bänkarbete, bl. a. vanliga automatmaskiner l 000 (300) Fint maskin- och bänkarbete 2 000 (500)

Mycket fint arbete, bl. a. inställning av svarvstål och verktygstillverkning 3 000 (5 00) Kontroll av blanka ytor 300

136 Bilaga 2 SOU 1975: 83

Från motsvarande verksamheter inom andra delar av industrin kan hämtas följande rekommenderade belysningsstyrkor

Kontrollrum på axbetsbord och kontrollbord 500 (200) Instrumentavläsning: tavelinstrument 300 (200) vanliga instrument 500 (200) instrument med spegelskala 300

sou 1975:83 137

Bilaga 3 Möjligheter till en bättre arbetsmiljö

inom dagens stálindustri

Rapporterna i denna bilaga är avgivna i november 1973

sou 1975:83 317115413 139

3:1

Bilaga Luftmilj

ön

Av ing. Carl-Olov Elvingsson

Innehåll

Inledning

1 Allmänna synpunkter på föroreningar i luftmiljön . . . . . . 143

2 Luftströmningar i större lokaler med värmekällor . . . . . . 149

3 Utspädning av föroreningar . . . . . . . . . . . . . . . 151

4 Beredningsanläggningar före smältning . . . . . . . . . . 153 4.1 Materialupplag . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . 153 4.2 Materialinlastning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 4.3 Materialberedning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 4.4 Inlastning och uttagning av material i buffertfickor i stålverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 4.5 Sinterverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 4.6 J ärnsvampverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 4.7 Legeringsverk för ferro, kisel m. m. . . . . . . . . . . . . 158

5 Smältprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 5.1 Masugnar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 5.2 Stålframställningiolika ugnar . . . . . . . . . . . . . . 159 5.3 Gjutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 _ 5.4 Skänkarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 5.5 Tegelsågar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 5.6 Ugnsrivnings- och murningsarbeten . . . . . . . . . . . . 173

6 Diverse saneringar inom ugnshallar . . . . . . . . . . . . 174 6.1 Slipning och ytbearbetning . . . . . . . . . . . . . . . 174 6.2 Betning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 6.3 Sanering av lokaler, ugnshallar . . . . . . . . . . . . . . 174 6.4 Portar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 6.5 Städning och renhållning medelst vakuumsystem . . . . . 177 6.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179

Städningallmänt

SOU 1975: 83 Bilaga 3 141

Inledning

Följande utredning bygger på anläggnings- och åtgärdsberäkningar som gjorts under ett antal år för att förbättra arbetsmiljön inom järn- och stålindustrin. Det fullständiga materialet är hämtat från 118 större och mindre verk och anläggningar inom landet som kan räknas in under stålframställning. En del av dessa har dock ej smältugnar, en del är relativt små verk. Av de undersökta är 6 sinterverk, 5 järnsvampverk och 4 fristående legeringsverk för ferro och kisel. Kostnaden för att sanera arbetsmiljöni dessa verk och anläggningar blev ca l 500 miljoner kronor. De ljudsanerande åtgärderna var därav beräknade till ca 200 miljoner kronor. l det nu framlagda materialet har endast arbetsmiljöåtgärder med avseende på luftens föroreningsnivåer, rörelser och temperaturer beräknats. En del av de beräknade kostnaderna kan möjligen även komma omgivningsmiljön till del. Då t. ex. åtgärder för att fånga tappröken i en ugnshall utförs minskar den diffusa stoftspridningen genom lanterninen till det fria etc. Däremot har ej åtgärder för arbeten som utförs i det fria, även om dessa även inom stâlverken kan ha en hög förorenings- eller temperaturbelastning, medtagits i utredningen. Inom en del av verken förekommer tillverkningar och arbeten som är relativt specifika för det enskilda verket. Sådana lokaler eller arbetsmoment är möjligen utelämnade. Endast de som beskrivs är behandlade och undersökta. I materialet ingår undersökning och åtgärdsberäkning för 21 stålverk och 12 andra verk som arbetar med stålets och järnets behandling. Dessutom ingår 4 järnsvampverk samt 4 fristående legeringsverk. Totalt ingår 41 verk. Materialet följer i stort sett de verk som kodnumrerats i statens naturvårdsverks publikation 1969: 8 Luftvårdsproblem vid järn-, ståloch ferrolegeringsverk.

Å tgärder Härnedan kommer vissa âtgärdsförslag att beskrivas samtidigt med verksamheten. Vissa förslag kanske måste betraktas som svårgenomförbara eller vid omedelbar granskning för kostsamma. En del av förslagen påfordrar ganska hämningslösa förändringar inom produktionen. En del fordrar ganska mycket av kompromissvilja och omtänkande med avseende på stålverkens processer och rutiner. En del har varit enkla att utföra och kanske är påtänkta men har ej blivit av, anslagen har ej räckt till. Experter och yrkeskunniga inom stålhanteringen kan med fog andra kritik mot en hel del åtgärdsförslag. Denna kritik kan vara befogad genom att åtgärderna medför ingrepp som bara en processtekniker kan förstå vådan av genom sina speciella insikter i vad vissa åtgärder kan innebära för den rationella produktionen. Kritikskäl som att kostnaderna är utopiska, ej ekonomiskt realistiska,

142 Bilaga 3 SOU 1975: 83

etc. är lämnade utanför enär i direktiven ingick att denna awägning ej skall göras i förslagsskissen till miljöåtgärder inom stålverken. Istället skall åtgärdsförslagen ges och kostnaderna för dessa redovisas. Samtidigt måste det dock slås fast att inga åtgärder eller ingrepp någonsin, varken för miljö eller inom process, torde kunna genomföras utan att föregås och prövas av noggranna ekonomiska överväganden. l den ekonomiska åtgärdsekvationen bör dock människan inom produktionen (och samhället) alltid ges sitt fulla värde, där även de totala kostnaderna för hennes långtidsförslitning kommer in. Åtgärder inom produktionen för att förbättra miljön, t. ex. omändring av smältprocesser, hantering på annat sätt, förändring av material eller materialanvändning o. d. ingår ej i åtgärdsprogrammet annat än möjligen i form av något förslag i slutet av åtgärdslistan. Vissa sådana förslag har redan ställts i t. ex. Järnbruksförbundets Dammproblem vid speciella arbetsplatser januari 1973, kommitté nr 2: 25.

Kostnadssammanställning De olika avsnitten i åtgärdsbeskrivningen återfinnes här nedan. Efter varje rubrik har de olika åtgärdsförslagens beräknade och uppskattade kostnader antecknats och summerats efter varje huvudstycke. En kommentar beträffande kostnaderna återkommer i slutet av resp. avsnitt.

68,0 Smältprocesser Masugnar l 2.0 Stålframställning i olika ugnar

296 ,5 Diverse saneringø inom stdlverken

Slipning och ytbearbetning 15,0 310 › 30.0 Sanering av lokaler, ugnshallar Porta: 36,0 Städning och renhållning medelst vakuumsystem

SOU 1975: 83 Bilaga 3 143

Tillu ft i ugnshallar och övriga större lokaler med partiella värmeäverskott 125,0

Valsverk 4,5

Övriga anläggningar Smedjor 2,0 Biproduktverk 2,5

4,5

Särskilda utrymmen Personalrum 13,5 Manöverhytter 24,0

37,5 Summa 670,0

Kostnaderna synes vara stora, i medeltal ca 15 miljoner kronor på ett 40-tal räknade verk. Om investeringarna slås ut på en 10-årsperiod, vilket synes vara rimligt, innebär investeringsvolymen en storleksordning som borde kunna godtas. Vissa av de beräknade kostnaderna är naturligtvis övervärderade, vissa andra undervärderade. Beräkningen ger dock en uppfattning om investeringsbehovets storleksordning för sanering av arbetsmiljön inom de berörda verken. Sedan utredningen gjordes under 1973 har åtgärdskostnaderna stegrats betydligt, i första hand p. g. a. Ökade material- och arbetskostnader. I andra hand består kostnadsökningen i Ökade åtgärdsinsatser för att kraven på lägre föroreningshalter i arbetsmiljön skall kunna uppfyllas. Från hösten 1973 till medio 1975 kan räknas med en kostnadsökning för åtgärdsinsatser av ca 20% med avseende på material och arbete (räknat på delsummor och slutsumma). Kostnadsökningen, med avseende på de skärpta kraven enligt arbetarskyddsstyrelsens anvisning nr 1974/ 100 Hygieniska gränsvärden, är beräknad under våren 1975 och kan fastställas till i storleksordningen ca 25% av tidigare redovisade kostnader. Den totala kostnadsökningen blir i storleksordningen 300 miljoner kronor, från 670 till ca 970 miljoner kronor. Totalt således ca 30 % högre än tidigare beräknade och redovisade miljösaneringskostnader för luftmiljön inom stålverken.

1 Allmänna synpunkter på föroreningar i luftmiljön

Luftmiljön inom stålindustrin innehåller föroreningar av olika typer och ämnen. Om man vill ange föroreningarnas olika allmänna benämningar kan följande uppdelning göras

144 3 sou 1935: 83 Bilaga

- rök: kornstorlekar 0,3-0,l um och mindre - damm: 0,1 -0,3 um och större till 100-150 11m ” - stoft: 100-150 um och större till ca 1,0 mm

dessa föroreningar svävande i luft kan även benämnas fasta Samtliga aerosoler. Huvudparten av rökbildningen uppstår vid smältprocessernas olika faser, vid chargeringar, syrgasblåsning, omrörning, tappning av slagg och smälta m. m. Kornfraktionerna som representerar damm bildas också vid smältprocesserna eller vid hanteringen av den flytande metallen. Bildningen kan dessutom ske vid olika slag av materialbearbetningar och kall- eller varmomformningar samt vid förflyttning, omlastning, sortering, skärning och sönderdelning av material av de olika sorter som förekommer inom stålverken. Damm ofta i så höga koncentrationer att de svävande uppträder är fullt synliga trots att ett enskilt korn i storlekarna under 10 partiklarna pm och normal belysning ej är uppfattbart för ögat. Stoft av grövre fraktioner erhålls huvudsakligen genom spill, rivningar, omlagringar och transporter av olika slag inom stålverken. F inkomigt material kan också och uppfattas som stoft. Golven i agglomerera stålverkshallarna är vanligtvis av krossten och sandmaterial, i övriga lokaler av betong, asfalt e. d. Man kan även beskriva föroreningarna inom olika lokaler såsom svävande vilande. Sedimenterade föroreningar är vilande. De resp. svävande föroreningarna kan i stort sett betraktas som aktuella kontaminanter med avseende på luftmiljön, de vilande som potentiella kontaminanter. De vilande kontaminanter, kan genom föroreningarna, potentiella olika aktiviteter helt eller delvis bli aktuella kontaminanter om de förs ut ilokalluften och blir svävande, dvs. blir inandningsbara eller transporteras till ställen där de skadar eller kan förorsaka skada eller olägenhet för personal, material, drift eller omgivning. Att försöka nedbringa halten svävande föroreningar inom lokalerna, medelst olika åtgärder, utan att samtidigt vidta åtgärder för att nedbringa kvantiteten potentiella kontaminanter, torde vara utsiktslöst med hänsyn till totalaktiviteten inom ett stålverk. t. ex. kan förekomma vid olika Flytande aerosoler, oljedimma, där olja används i samband med högre temperaturer. Som processer exempel kan nämnas valsverk, särskilt kallvalsverk. i form också. från olika Föroreningar av gaser förekommer Avgaser värmekällor, läck från gassystem, avgaser från förbränningsmotorer på transportfordon m. m. De svävande halter varierar inom stålverkens olika föroreningarnas lokaler men också på olika platser inom en och samma lokal. Halterna bestäms av aktivitetstypen, t. ex. chargering, tappning, ugnsskötsel, skänkrivning,gjutning, sligplansrengöring, valsning etc. Medelhalten svävande föroreningar i lokalen avgörs av de olika dvs. kvantiteten luftburna föroreningar som alstras vid källstyrkorna, varje aktivitetsplats.

SOU 1975: 83 Bilaga 3 145

2B

partikeldiameter

än

Mindre

8 ,00 % 5,00

1,00

0,1

0,01 0,01 0,1 1 10 20 Lim Partikeldiameter, atmosfäriskt stoft

Kurva 1: Antal partiklar, mätt med elektron- Figur 1 Sambandet melmikroskop Kurva 2: Partikelarean, kalkylerad lan partikelantal, yta Kurva 3: Viktsprocent, mätt med sedimenta- och vikt för atmosfäriskt tion, streckad del kalkylerad stoft (Camfil AB, Trosa).

Luftburna angivna som medelhalter per volymsenhet i en föroreningar större lokal, t. ex. typ ugnshall, blir dock endast fiktiva. Genom luftrörelser i lokalen, oftast med termiska dxivkällor, varierar medelhalten i både höjd- och sidled. Inom vissa delar av lokalen kan luftväxlingen vara låg med ökad föroreningshalt som följd, genom luftavkylning utefter väggar kan föroreningar från tak föras med mot golv etc. vid olika specifika arbetsställen inom stålverken Föroreningshalterna har blivit relativt fylligt utrett och redovisat i Dammsituationen vid - av Arbetsmedicinska institutet stålverken en branschrapport utgiven (AI) 1972, reg T 501172. Svävande partiklar är tredimensionella, även en mycket tunn sotflaga må betraktas som tredimensionell. Eftersom partiklarna har dessa dimensioner kan de karakteriseras endera genom mätning av volym, största längd, tvärsnitt eller för samtliga partiklar bestämd dimension i en viss riktning (t. ex. yta). Halten partiklar i luften kan bestämmas genom analogmetoder (många partiklar betraktade som en grupp) eller genom digitalmetoder (varje partikel som en enhet). Mängden eller halten av partikulära föroreningar mäts och anges oftast luft vid den aktuella eller

i mg eller ;tg/ms temperaturen (analogmetoder

gravimetriska metoder). Dessa metoder har använts vid AI: s mätningar

146 Bilaga 3 SOU 1975: 83

enligt ovan och är inom landet vedertagna som mätmetod av partikulära föroreningshalter. Utom halten eller mängden har den totala partikelytan liksom antalet partiklar betydelse från luftföroreningssynpunkt. Den aktiva är ytan större än den som beräknas från partikeldiametern. Vissa porösa partiklar med stor aktiv yta har stor benägenhet att adsorbera gaser och katalysera kemiska reaktioner. En stor partikelförekomst med stor aktiv yta påskyndar betydligt t. ex. oxidationen av gaser, t. ex. svaveldioxid. Detta förhållande kan också negativt påskynda påverkan av luftrör, andningssystem och lungor vid långvarig exposition. Figur nr l visar att ca 70 % av totala vikten ligger hos partiklar större än l pm, ca 20 % av ytan och endast 0,05 % av antalet partiklar (atmosfäriskt Stoft). Vid värdering av risker för inhalation till lungorna av luftburna föroreningar borde även antalet partiklar komma med i bedömningama. Antalet partiklar utvärderas f. n. ej vid bestämning av riskkriterier inom yrkeshygienen. Däremot är metoden vanlig vid värdering av risk med avseende på störning av process, produktion och produkt inom vissa tillverkningsområden, t. ex. instrumentteknik, elteknik och farmaceutisk tillverkning. Tidigare användes vissa gränsvärden inom landet där partikelantal var angivna enligt amerikanska källor. Under 1940- och 50-talen rekommenderade bl. a. Folkhälsan följande gränsvärden för tillåtligheter av föroreningar vid t. ex. slipskivebearbetning.

Stoftslag Antal partiklar per cm” Kvarts

Stoft som ej innehåller specifikt farliga beståndsdelar 1 750 Aluminiumoxid, Al, O, l 750

Kiselkarbid, SiC l 750

i Se även meddelande nr 25, 1944 från i 4 Riksförsäkringsanstalten, i l av dåvarande 2 egenskap chefsmyndighet för yrkesinspektionen, ”Anvis- *i ningar angående skydd mot yrkesfara vid bruk av vissa slipskivor för metallbearbetning. Genom speciella optiska mätningssystem (digitalmetod) kan antalet partiklar inom ett bestämt fraktionsområde räknas enskilt. Denna metod för bestämning av den partikulära föroreningshalten används oftast för mätningar i inomhusatmosfär, sjukhus, rena rum etc.

I stort sett kan alla partiklar under 10 um betraktas som svävande eller

luftburna. En sfärisk partikels fallhastighet varierar med dess specifika

mun...,

SOU 1975: 83 Bilaga 3 147

Partikeldiameter (pm) (= 1 mm) 0.0001 0.001 0.01 0.1 1 10 100 1000 10000 2 5 2 2 5 5

Figur 2 Partikelstorlekar för några vanliga atmosfäriska föroreningar.

vikt samt obetydligt med temperaturen i luften. Följande fallvärden gäller vid en lufttemperatur av ca 20°C. Se även figur 2.

5,25 g/cm” (ferrooxid)

För partiklar mellan 10 pm gäller ca 1,0 um gäller Stokes lag för fall, mellan med Cunninghams faktor. Partiklar under 0,1-1,0 um justerad rör sig som gasmolekyler och kan 0,1 14m, huvudsakligen rökpartiklar, beräknas med hjälp av Browns formel för molekylarrörelse. Förekommande luftrörelser inom stålverken dominerar helt partiklar under l um och påverkar betydligt rörelsen hos svävande partiklar däröver. De större luftbuma partiklarna kan således transporteras med luftrörelserna och falla ut som vilande på platser där luftturbulenser eller är låga. Mindre partiklar kan naturligtvis också falla ut strömningskrafter på lugna platser men även hålla sig svävande under lång tid.

148 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Som nämnts ovan bör inte bara halten föroreningar i luften ha betydelse för bedömningen av risk för t. ex. inhalation till lungorna. En viss halt av föroreningar är alltmer inhalerbar desto finare partiklar föroreningen består av.

Säg att den allmänna stofthalten i en stålverkslokal är 5 mg/m3 luft.

Detta värde torde ej vara helt ovanligt enligt AI:s undersökningar. Om medeldiametern på partiklarna i hela den uppfångade kvantiteten skulle vara mellan 0,l-10 um erhålls följande antal om partiklarnas spec. vikt

är 2,5 g/cma (2,5 mg/mma ).

10 um ger ca 3,85 7 “3 ,, m joner part 11 nu / 3 1 r ar m u t

luft

gå

,,

ligg

miljarder partiklar/m*

0,1 3 85,0

Om enligt AI:s undersökningar ca 30 % av uppfångade partiklar vid mätningarna har fraktionsanalyserats till att vara under 5 mikrometer finner man att antalet svävande partiklar vid arbetsplatserna i ett stålverk kan vara 100-500 miljarder partiklar per m3 fri luft. Huvudparten av dessa ligger inom de storleksklasser som är inhalerbara till lungorna. Om man följer normalfördelningskurvan för en fraktion av svävande partiklar av kristallin kiseldioxid som kan förekomma som ca 6 % av de totalt infångade föroreningarna per m3 kan man säga att ca l-5 miljarder partiklar per m3 fri luft ligger inom storleksområdet att de är direkt inhalerbara till lungorna. Vid bedömningen av risknivåerna hos det svävande stoft som förekommer inom stålverken bör man således också i framtiden ta hänsyn till antalet partiklar som kan förekomma. Något sätt för risknivåbedömning, byggd på antalet troligen förekommande partiklar i inandningsluften, bör utarbetas i samband med utvecklingen av nya mätmetoder. Den gravimetriska metoden att ange viktsmängd per volymsenhet är för grov för att klarlägga risknivåer som uppkommer av svävande föroreningar. Viss hjälp i riskbedömningen erhålls för all del genom att procentfördelningen anges över och under 5 um. lmpingermetoden är en antalsmetod där partiklarna uppsamlas i vätska, utvärderingen sker i mikroskop och resultatet uttrycks i antal partiklar per volymsenhet luft. (Metodbeskrivning, mätmetoder enligt AI-rapport nr T 501/70 samt nr 3/1968.) Medelst digitala optiskt elektroniska instrument kan antalsavläsningen inom sökta respirabla fraktionsområden erhållas direkt i räkneverk. Dessa instrument ger ej korrekta värden då antalet partiklar överstiger 1

miljard/m3 luft vilket för en normal industrimiljö motsvarar ca 0,5 mg/ma luft. Genom en utspädningsanordning som fördelar och blandar

den insugna uppmätta luftkvantiteten mot en känd kvantitet mikrofiltrerad spädluft kan dock högre halter av svävande föroreningar mätas med

SOU 1975: 83 Bilaga 3 149

avseende på partikelfördelningen och antalet ivarje sökt fraktion. Ytterligare metodisk forskning, utveckling och utvärdering av utspädningsmetoden och de optisk-elektroniska mätinstrumenten är en angelägen uppgift inom arbetsmiljöområdet. Medel bör med det_ snaraste tillskjutas för denna typ av mätmetodutveckling t. ex. i Arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska instituts regi.

2 i större lokaler med värmekällor

Luftströmningar

De verkshallar inom stålverken som nu förekommer består i allmänhet av relativt stora fria volymer. Tappskeppet kan ha spännvidder på 8 till 18 m, höjd 10 till 20 m och längder från 20 till 100 m. Inom skeppet förekommer även andra verksamheter såsom gjutningar, skänkarbeten, ämnesbehandlingar m. m. Det sidoliggande ugnsskeppet kan i vertikalled vara uppdelat i ugnsplan, slaggkällare m. m. Vid t. ex. masugnar är vertikalplanen i ugnsskeppet ännu fler. Vid fri genomluftning, dvs. naturligt termiskt drag genom hallen är luftutbytet större och mer obegränsat i hallen än mellan byggnadsplanen, i källare etc. Strömningsbilder för luft i större hallar med naturlig luftväxling är sedan många år tillbaka redovisade i facklitteraturen. Bl. a. har W. W.

Baturinl och Hemeonz m. fl. beskrivit sådana strömningsförlopp vilkas

W. W. Baturin, Lüftungsdrivkraft är värmekällor, se figur 3. anlagen für lndustriebau- Betecknande för luftströmningens drivkraft är byggnadens värmeakti- ten, VEB Verlag Technik, viteter med ibland mycket stora vertikala stigkrafter över metallsmältor Berlin 1959. luft W. C. L. Hemcon, Plant och varmt material. Den uppåtströmmande som leds ut genom and Process Ventilation, taköppningarna, lanterninen, ersätts till motsvarande volym med uteluft The Industrial Press, New som tas in genom väggöppningar nedtill i byggnaden. York 13 N. Y. 1955.

öppningar i tak (Ianterninl

4/ Intagsöppningar nedtill i

ä-väggar Figur 3 Strömningsbild.

150 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Drivkraften är således termisk dvs. skillnader iluftmassornas specifika vikt ovanför ett varmt föremål

fi”, eller inne i byggnaden, och omgivande

luft t. ex. uteluften.

(u Höjdskillnaden, H, mellan öppningarna nedtill

och upptill ger drivkraftens eller undertryckets, pi, storlek i byggnaden, således pi = HG - Q). Till de krafter som kan störa eller påverka luftströmningen i hallen hör vindkrafter, t.ex. skillnader mellan tryck och läsida. på vind- Dessa tryckskillnader påverkar lufthastigheten genom öppningarna antingen nedtill eller i lanterninen om denna är av enkel typ utan vindskydd. Byggnadens luftväxling strävar som bekant efter en viss balans så att lika mycket luft vill strömma in som leds ut. Sluts öppningarna nedtill alltmer stiger luftundertrycket i byggnaden varvid lufthastigheten i fria öppningarna ökar. Om tillslutningen blir för stor och taköppningens yta är oförändrad kan luft strömma in genom denna varvid stoft- och värmefördelningen i höjdled förändras med högre värden mot golv. Byggnadens undertryck varierar således med lufttemperaturerna. Vid

medeltemperaturen +30°C inne och +20°C ute sommartid och +l5°C medel inne samt -20°C ute vintertid en tryckskillnad

uppstår av nära 2,0 mm vp beroende på skillnader i luftmassomas specifika vikter enligt _ ° H: Pi mm VP vinter sommar

[(1,392-l,223)-(1,202-1,l622)] 15 = 1,94 mm vp

Skillnad i undertryck ger en skillnad i lufthastighet mellan vinter och sommar i intagsöppningarna av ca 3 m/s. För att ej få in för stora kalluftsmassor vintertid fordras att kan tillslutas vid öppningarna sjunkande utetemperatur och att portar etc. har effektiva luftridåspärrar mot inströmmande luft. Cirkulationsströmningen i stora hallar förstärks av dålig tak- och väggisolering. Vanligtvis är tak och väggar oisolerade, endast stålkonstruktion med plåtbeklädnad används. Genom att den uppåtstigande varma luften avkyls mot tak- och väggytorna faller den utåt mot väggarna varvid avkylning och sjunkhastighet ytterligare ökar. Denna huvudluftströmning i byggnaden erhålls oberoende av om balans mellan utgående och inkommande luft föreligger eller ej. De fallande luftströmmarna innehåller oftast som medföroreningar transporteras till lägre nivåer i byggnaden. Detta förhållande kan vara till stor olägenhet för personalen då den medför en ökning av medelkoncentrationen av föroreningshalter inom arbetsområdena. Ett vanligt omsättningstal för att hålla klar sikt i en smältbyggnad, dvs. uttransportera rök upptill genom taklanterninen, är 15-20 luftomsättningar per timme.

I en byggnad med volymen ca 37 000 m3, golvyta 35x70 m och

höjden 15 m, erhålles en luftväxling av 550 000-750 000 m3 /h. Luftbelastning per m2 golvyta blir 225-300 m3 och timme. Luftbelastningen per m2 golvyta kan också vara högre, ända upp till

Bilaga3 151

Lanterninöppningar

L» Intagsöppningar nedtill i väggar a; __._ov a) __ °

I J

Figur 4 Srrömningsbild i smälthall.

900 m3 och timme, detta dock något beroende på hur man räknar golvyta nedtill i byggnaden. Vid ovannämnda luftflöden blir taköppningen ca 140 m med lanterninbredden ca 2,0 m. Areabehovet för luftintagsöppningar nedtilli

byggnaden ca 400 m2 om lufthastigheterna in vid 0°C utetemperatur ej

skall överstiga 0,6 m/s. En vanlig ugnsuppsättning i en smälthall kan se ut som illustreras i ett byggnadstvärsnitt i figur 4 här nedan.

3 Utspädning av föroreningar

En utspädning av de föroreningar som förekommer inom en smälthall genom ökad luftväxling i byggnaden, istället för uppsamling av föroreningar genom punktavsugning, ger dåligt utbyte. Detta beroende bl. a. på den termiska återcirkulation som nämnts ovan. Erforderlig utspädning för ett tänkt fall kan beräknas om t. ex. källstyrkan av föroreningsalstring i lokalen är konstant samt att generering av partiklar eller inblandning sker över hela lokalen.

Qt ..

N = ___ (l)dar R N = antalet luftväxlingar t = använd tid i minuter

Q = luftflödeima/min

R = rummets volymima

l52 Bilaga3

Man kan också beskriva luftomsättningstalet N, räknat på partikelfri tilluft som ett förhållande mellan

d = antalet konstant genererade partiklar per volym och tid (part/cma , h)

c = den önskade koncentrationen av partiklar per volymsenhet i lokalen 1 i

(part/cma)

N =i

; C i Tillförs: C V Part/h Bortförs: V ° C1

v i

Jämvikt: c - = v - q

. v _ q _

- - N (2) vilket ger V C

där V = tillförd ren luft, cm3/h

V = lokalluft, cma

Det konstanta förhållandet kan vara att i lokalen genereras t. ex. 200

i

miljarder partiklar i varje m3 luft som byts ut 20 ggr/h (luftomsättningstalet). Partiklarna antas ha en storlek mellan 0,1 -1,0 um dvs. helt svävande i

luften och inblandade med jämn fördelning i hela lokalenl. l

g

Det angivna antalet räknas motsvara en dammhalt av ca 5 mg/ma lokalluft jämnt fördelad i hela lokalen (täthet partiklar 2,5 mg/ mma).

Förhållandet antas som nämnts råda vid ett luftväxlingstal av 20 oms/h. För att göra partikeltalet mer hanterligt kan genereringen istället

uttryckas i en mindre volymsenhet, t. ex. 200 000 part/cms vid 20

oms/h = 4 ° 106 part/h eller ca 6,7 104 part/min.

Utspädning önskas till ca 10 000 part/cms ilokalen, vilket kan tänkas

motsvara en damhalt av ca 0,5 mg/ma lokalluft av inhalerbara partiklari storleksområdet 0,l-l, um med tätheten som tidigare 2,5 mg/mma (se

sid. 12-13).

l Härav följer erforderligt omsättningstal enligt (2) l

104 N = 6,7-

ma*

N = 6,7 - 104/104 = 6,7 oms/rnin = ca 400 oms/h

Enligt (1) erhålles: - R lokalvolym, 37 000 m3 (stålverkshall) t = timme Q m3 /h

Q = R - N = 37 000 - 400 = 14,8 milj. ma/h.

Iverkligheten råder

Skmtflmgaral t-?f- dvs. 20 ggr flera omsättningar per timme för att erhålla ett från

termisk art som goratt . .. . . arbetsmiljosynpunkt tillrackligt lagt dammtal. halterna iplan_ och höjd_ led varierar. Det sedimenterade stoftet har inverkan på partikeltalet eller damm-

SOU 1975: 83 Bilaga 3 153

halten i lokalen. I praktiken förekommer partiklar som sedimenterar. Sambandet mellan sedimenterande och svävande partiklar och partikelkoncentrationerna i lokalen är beskrivet i litteraturen”. Även om källstyrkan beträffande partikelalstringen ej är helt korrekt, erhålls ändå viss uppfattning om att utspädningsventilation för miljöförbättringar i industrihallar ej kan vara den framkomliga vägen. Detsamma bör man kunna säga om övriga lokaler och byggnader inom ett stålverk där processer och hantering ger upphov till kontinuerliga eller diskontinuerliga partikulära föroreningsalstringar. Under vissa förhållanden kan utspädning vara en framkomlig väg för att lösa miljöproblemen särskilt då föroreningsgenereringen är låg och endast marginella effekter erfordras för att nedbringa halterna under vissa värden.

4 Beredningsanläggningar före smältning

4.1 Materialupplzzg Material till stålverken mottas per järnväg eller landsväg eller med båt. mot föroreningsspridning som uppstår vid utlastningar eller Åtgärder upplag i det fria ingår i princip i omgivningsmiljöns föroreningsproblematik. Till viss del ingår föroreningsfrågan i arbetsmiljöproblematiken enär en hög halt av föroreningar från upplag även belastar dem som arbetar inom området. För att förhindra damning från malm- och sligupplag kan olika medel sprutas på upplagen. Följande uppgifter är framtagna av Göran Isaksson, tidigare vid arbetsmedicinska institutet, nu vid Svenska Arbetsgivareföreningen, i samband med arbeten för silikosprojektets slutrapport, del 3, ”Förebyggande åtgärder med särskild inriktning på eliminationsteknik. Av bindemedlen har vatten, vattenglas, asfaltsemulsion och plastlösning undersökts. Endast de två sistnämnda ansågs dock kunna ifrågakomma. Kostnaderna för att begjuta upplagen med dessa lösningar räknades vara följande: Vid begjutning av 1 miljon ton gods 4 gånger per år erhölls kostnaden ca 2,3 öre per ton gods (22 300 kr/år) för plastlösningen och ca 1,4 öre/ton gods för asfaltsemulsionen. På grund av större tekniska problem vid begjutning med asfaltslösningen, dysigensättningar m. m., beräknades dock kostnaderna bli ungefär lika stora i båda fallen. LKAB använder sedan 1968 den nämnda 2 %-iga plastlösningen för sligupplagens dammbindning. Spridning sker genom ca 600 spridare som 3 finns på Witheridge W N. är applicerade på bandbroar och. sligutläggare. En förrådscistern Industrial Hygiene 8; varje bandbro som rymmer 10 000 liter. Denna volym räcker för Toxicology, 1958. dammbindning av ca 10 000 m2. Kostnaden för dammbindemedlet är ca “ Allander C, Faxvall 10 malm. ca 200 000 S. Teoretisk och praktisk

öre/mz eller ca 2,5 öre/ton lnvesteringskostnad

undersökning av ventilakronor. Den totala miljöinvesteringen för de här aktuella verken kan tion, VVS nr 9/1971 beräknas till ca 1,5 milj. kronor. sid 61.

154 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Materialinlastning

Vanligtvis sker inlastningen till fickor direkt från lastfordonen. Hela lasten töms under relativt kort tid. Om materialet har torrhalter under 4 % vatten sprids ofta finkorniga partiklar från materialet. Dessa förs med den undanträngda luften ut från fickan. Om sådan spridning från en tippficka skall undvikas fordras luftavsugning. Tippningen eller inlastningen i fickan sker oftast under en kort tidsintervall. Den undanträngda luftmassan kan uppgå till mellan 10 och 20 m3 /s. Vid stora lastvolymer från järnvägsvagnar kan den momentana luftvolymen vara ändå större. För att innehålla kompensationsvolymen i fickan fordras en motriktad luftströmning samt inskärmningar och utformningar av tippfickan så att den dynamiska energin i kompensationsluftens rörelse hastiga dämpas. Det avsugna luftflödets storlek från en tippficka är mellan 50 000 och 100 000 m3 /n vid fullt öppen tippning. Har fordonen, eller järnvägsvagnarna, bottenuttappning sker tömningen under något längre tid och med mindre materialfallarea. För begränsningseffekten fordras för sådana fall max. 20 000 m3 /h per tippficka i avsuget luftflöde. Fickan bör naturligtvis formas så att luftströmningarna kan dämpas och försiggå på ett effektivt sätt. Kostnaderna för en fickombyggnad, inklusive avsugningssystem med textilt spärrfilter som avskiljare, kan beräknas till ca 800 000 kronor. I kostnaden för det först nämnda alternativet ingår normalt byggnadsarbete, elinstallation och Övrigt för driftklar anläggning. Om inkåpningar av utlastningstransportörer, matare m. m. under fickan utförs, ökar kostnaden med ca 100 000 kronor. Är tippfickan så olämpligt utformad att rivningar och ombyggnader får ske i större omfattning, ökar naturligtvis byggnadskostnaden för åtgärden. Total miljöinvestering kan beräknas till ca 10,0 miljoner kronor.

Materialberedning

Viss av ingående material beredning sker genom torkning, siktning, krossning m. m. Transporten mellan maskinenheterna sker medelst bandtransportörer eller elevatorer. I dessa avdelningar förekommer ofta materialspill och föroreningsspridning från maskinerna. Även om inkåpningar och luftavsugningar förekommer är dessa ibland ofullständiga och ger begränsad effekt på föroreningsspridningen. En genomgripande sanering är vanligtvis erforderlig. Denna bör inriktas på helkapslade vilka alltid med viss transportband möda och relativt stora kostnader kan förses med effektiva kåpningar. Detta gäller även siktar och krossar. Elevatorer är i regel enklare att åtgärda men befintliga materialmatare, doserare o. d. kan fordra relativt omfattande åtgärdsarbete. I vissa fall kan transportband utföras endast partiellt inkåpade vid påoch avlastningsställen samt överpart. l sådana fall bör dock underparten

SOU 1975: 83 Bilaga 3 155

förses med så effektiv rengöringsanordning att ej heller luftburna föroreningar kan spridas från denna. Kostnaden för helinkåpning av en bandtransportör rör sig i regel om ca

2 000 kr/löpmeter. För partiell inkåpning uppgår motsvarande kostnad

till ca l 200 kr/lm. Inkåpning av sikt kostar ca 3 000 kr/mz siktyta. Vid

en sikt med 5 m2 siktyta blir således kostnaden ca 15 000 kronor. Käftkrossar för 50-100 ton/timme kan åtgärdas för ca 8 000 kr, konkrossar för ca 7 000 kr och vibrationsmatare för mellan 5 000- 10 000 kronor beroende av typ av matare. Tätning och beredning av elevator kostar mellan 500och 2 000 kronor beroende på erforderliga kåpnings- och tätningsinsatser. Arbeten med förbättringar av inkåpningar, stup etc. medelst plåt- och

jämprofiler kostar i dag på platsen ca 15 kr/kg . Rörkanaler av plåt för

avsugningssystem kostar ca 12 kr/kg inkl. montering. För materialberedningar med en produktionskapacitet av 50-100 ton/timme kan saneringskostnaderna beräknas vara ca 38 öre/ton behandlat material vid 2000 timmars drift per år och med 5 års avskrivningstid; Avskiljare för det avsugna luftflödet (ca 30 000 m3 /h) av typ textilt spärrfilter är beräknad_k0sta ungefär samma belopp, dvs. 34 öre/ton material. Detta innebär att filtret ställs utomhus. Om filtret ställs inomhus, stiger självfallet kostnaden för installationen. Drifts- och underhållskostnad uppgår per år till ca 10 öre/ton material. Total årskostnad blir således ca 90 öre/ton material och totalt beräknad investeringskostnad 450 000-500 000 kronor. Om verkskapaciteten ökas till ett behandlat materialflöde av ca 150 ton/timme ökar investeringskostnaden med ca 30 % till 600 000-650 000 kronor. Skrothantering förorsakar också viss stoftavgivning. Åtgärder i samband med dessa hanteringar har ej medtagits här p. g. a. svårigheterna att finna lämpliga begränsningsåtgärder. De kostnader som här redogjorts för är tagna från ett antal stenkrossverk som är sanerade under de senaste åren. Enär maskinutrustningarna för materialberedning, utom skrot, i stålverken är relativt likformiga med stenkrossverken bör också kostnaderna för sanering kunna stämma relativt väl överens. För renhållning från spill och före reparationer fordras att inom materialberedningsanläggningarna central städanläggning installeras. Denna bör kunna utsträckas så att den kan användas även för renhållning i andra närliggande byggnader. (Se separat beskrivning av central städanläggning nedan.) Total arbetsmiljösanering inom aktuella anläggningar kan beräknas kosta ca 5,0 miljoner kronor.

4.4 Inlastning och uttagning av material i buffertfickor i stálverket

Inlastning av material från beredningen, från sinterverk eller direkt sker oftast till buffertfickor. Upplastning sker med band, hund, elevator m. m. “ Samtliga priser Täckning av fickor o. d. liksom inkåpning av hund, band m. m. fordras hösten 1973.

156 BiIaga3

oftast för att begränsa och eliminera föroreningsspridning. Kostnaderna för dessa åtgärder överensstämmer relativt väl med dem som redogjorts för i föregående avsnitt. Vid chargering hämtas oftast material medelst chargeskopa under fickorna. Denna tappning fordrar oftast avsugning vid materialfickorna. lnvesteringskostnaden för saneringen bör i sämsta miljöfall kunna begränsas till ca 400 000 kronor per anläggning. Total investeringskostnad i samtliga aktuella verk ca 10,0 miljoner kronor. l l 1 4.5 Sinterverk

i

I sinterverken sintras den finmalda anrikade tillsammans i

jämmalmssligen med kalksten och kolstybb till kulor eller stycken. Efter sintringen transporteras produkten till masugn. Kulsinter används även i stålprocesserna. För styckesinter används bandsinterverk och pannsinterverk och för kulsinter rullugnar, bandugnar och schaktugnar.

l

Materialbehandlingen är relativt likartad i samtliga verk dvs. försedd med utrustning för intransport, Vägning, blandning, befuktning, chargering, uttransport, krossning, sortering och returkörning. “

Inom de befintliga verken förekommer på vissa platser relativt höga 1

stoftkoncentrationer. Detta verk som togs i drift bara

i

gäller även inom

för ett fåtal år sedan. Medianvärden på 9-12 mg/ma har mätts upp inom sinterverken. På vissa platser har så höga värden som över 25 mg/m3 å

uppmätts. Stoftet är relativt grovt, endast 15 % synes vara under 5 um, dammindex l,l-2,5. Kvartshalten är låg, ej över 4 %. Platser med höga stoftinnehåll finns framför allt under ugnar och vid utfrakt t. ex. krossning, sortering, omlastning, transport ovanför fickor m. m. Övriga arbetsmiljöbelastningar är att gasutslag av t. ex. svaveloxider kan förekomma genom otätheter. Höga värmebelastningar finns intill

i

ugnar etc. inom vissa områden i byggnader. 1 J Genom undertrycken, som p. g. a. processluftavsugningen kan vara relativt höga inom vissa delar av sinterverken, kan föroreningar och gas ä även transporteras i från högre till lägre nivåer inom byggnaderna. Föroreningsspridning uppstår framför allt från materialspill och läckor samt i samband med ofullständiga inkåpningar av krossnings-, Sorteringsoch transportutrustningar. Spill från transportbandens underparter är en vanlig källa för föroreningsspridning inom sinterverkens materialhanteringsanläggningar. Inom ett par verk finns centrala städanläggningar installerade för renhållning av spill m. m. Åtgärderna för maskinutrustningama blir i princip desamma som angivits ovan i avsnittet om materialberedning, dvs. modifiering och förbättring av inkåpningar och avsugningssystem samt installation av centrala städsystem för renhållningen. För de större sinterverken, med en produktion mellan l00 och 250 ton/timme, kan miljösaneringen med avseende på förekommande föroreningar fördelas på följande sätt

Bilaga 3 157 SOU 1975: 83

Kronor 900 000 Inkåpning, dammutsugning-stoft-avskiljnirtg 500 000 Städsystem Förbättrad ventilation 700 000

Summa 2 100 000

sinterverken 10-100 är Inom de mindre med produktionen ton/timme kostnaderna för miljösaneringarna följande

Kronor 500 000 lnkåpning, dammutsugning-stoft-avslciljning 300 000 Städsystem Förbättrad ventilation 400 000

Summa 1 200 000

Vissa erforderliga åtgärder för tätningar vid och på ugnarna är då ej medräknade, ej heller t. ex. eventuell nyinstallation av ugnskåpor på kulsinterugnar av schakttyp etc. Erforderlig förbättring av stoftavskiljarnas emission är ej heller inräknad. Dessa åtgärder kan variera men kan räknas kosta i erforderliga omändringar och arbete mellan 0,5 och 1,0 milj. kronor på större verk och mellan 0,1 och 0,5 milj. kronor på de mindre verken. Total investeringskostnad ca 4,5 miljoner kronor.

4.6 Jämsvampverk

Förenklat beskrivet intas material av slig, koks, kalk och returgods till för blandning, sortering och chargering till beredningsverk torkning, sinterrör. Vid schaktugnsmetoden används kulsinter varför beredningsavdelningen vid denna metod i princip består av lager, transportanordningar och chargeställe på ugn. stofthalter förekommer inom beredningsavdelningama, hu- Förhöjda beroende och ej helt täta kåpningar och vudsakligen på materialspill är vanligt. Vid urlastningar och inkapslingar. Spill från transportörema förekommer också stoftavgivningar. Detta gäller också vid tömningar reparationerna av behållare, sinterrör, vagnar etc. Ugnama är täta och ger ej upphov till gasutslag eller stoftavgivning inomhus. Inom är problemen likartade med spill från maskiner och pulververken otätheter även om inte föroreningshaltema kan betraktas som särskilt är ibland högre genom sekundär uppvirvling av höga. Föroreningshalterna svävande stoft från nedfallet spill m. m. I beredning-ugnshall och i pulververk förekommer betydande luftunderskott vilket vintertid förorsakar arbetsmiljöbesvär med avseende på partiella temperatursänkningar i byggnaderna och drag. För att sanera järnsvampverkens miljö fordras i stort sett följande

investeringar:

158 Bilaga3

Verk (tusental kr.) större mindre lnkåpningar, tätningar, komplettering av dammutsugningssystem m. m. för beredningsavdelningar för slig, koks m. m. 400 100 lnkåpningar, tätningar, komplettering av dammutsugnings-

lnkåpningar, tätningar, komplettering av dammutsugningssystem for maskinell utrustning inom pulververk 300 200 | Tilluftssystem med värmning för beredning, ugns-

hallar etc. 500 100 Tilluftssystem med värmning för pulververk etc. 600 200 Summa kronor 3 400 l 200

Relativt mycket fri värme förekommer inom processerna i form av

höga avgastemperaturer (500-600°C) från pulverugnar och i utsugningssystem vid svampugnar (300-400°C). Denna värme kan för några verk

växlas i avgaspanna eller tubkylare. Om all ersättningsluft i ett större verk, 400 000-500 000 m3 /h, skall värmas för tilluftssystemen genom värmeväxling fordras ca 5,0 miljoner kcal/timme. Detta motsvarar en oljeförbrukning per år av ca l 500 m3. Investeringskostnaden för värmeväxlingsanläggningama med gaskanaler torde kunna beräknas till ca 1,3 miljoner kronor. Total investering för arbetsmiljösanering ca 12,0 miljoner kronor.

4.7 Legeringsverk för ferro, kisel m. m. Inom de fyra verk som här berörs fordras saneringsåtgärder för arbetsmiljön motsvarande dem som anges nedan. Pulverberedningsverk, elektrodmassafabrik m. fl. fordrar sina åtgärder. Vissa investeringar återstår att utföra på ugnarna för att minska stoftemissionerna till omgivningen. Dessa åtgärder kan även inriktas för effekter på den inre miljön. Dessa verks totala miljöinsatser de närmaste åren kan beräknas kosta ca 60 miljoner kronor varav ca 25 miljoner kronor kan tillgodoräknas för den inre miljön. I denna summa är även partiella åtgärder som ventilation av manöverhytter, personalutrymmen, skänkrivningsstationer m. m. inräknade.

5 Smältprocesser

5.1 Masugnar Vid masugnarna uppstår stoftspridning huvudsakligen vid tömning av hund och påfyllning av beskickning i uppsättningsmålet samt genom viss utläckning av rök i höjd med masugnskransen. lnkåpningar och huvar behöver vanligtvis förbättras om sådana över

SOU 1975: 83 Bilaga 3 159

huvud taget finns. Uppsättningsmålet ligger på en del ugnar i det fria. Det

avsugna luftflödets storlek bör vara 20 000-30 000 m3/h.

Då personal ej har fast arbetsplats vid uppsättningsmålet är det dock tvivelaktigt om arbetsmiljösanering erfordras. Gasläckor kan förekomma. Vanligtvis är gasvärmare installerade. Är uppsättningsmålet inbyggt bör därför kåpa med mekanisk avsugning installeras för skydd vid inspektioner, tillsyn och eventuella detaljreparationer under drift. Dessutom uppstår rök vid smältutslaget och slaggtappen. Uppfångningskåpa kan installeras även om utrymmet för kåpan är trångt. Viss flyttning och ombyggnad av rör och annan utrustning erfordras i de flesta fall. Kåpan bör utformas så att den även uppfångar röken vid tappningen i skänken. Detta fordrar att kåpan dras ut i hallen under traversbanan. Av dessa skäl bör skänkinställningen inte ske med traversen. Skänken bör istället placeras på rälsvagn med drivanordning som för vagn och skänk in mot utslaget under kåpan. Detsamma gäller slaggtappningen. Luftflödet genom kåpan bör ej vara lägre än 100 000 m3 /h om all rök skall infångas vid tappningen. Vid rivning och ommurning av masugnar uppstår höga luftburna föroreningsmängder. Genom förberedda kanaler från kåpfläkt kan detta system användas för genomdrag av luft genom ugnsschaktet (pipa m. m.) vid arbeten i detta. Anslutningar från de förberedda kanalerna till öppningar nedtill och upptill i ugnen får installeras innan infodringsarbetena påbörjas. Anslutningama bör utföras så att luften dras nedåt i ugnsschaktet. Vid ugnsplanen kring masugnen på de olika nivåerna kan ventilationen vara sämre. Dessa plan bör förses med tilluft.

Följande åtgärdskostnader kan beräknas Tusental kr.

Kåpa och mekanisk ventilation vid uppsättningsmål, ej avskiljare 60 Kåpa och mekanisk ventilation vid utslagen, ej avskiljare, inkl. el, montering och övriga arbeten 200 Kåpa och mekanisk ventilation vid utslagen, avskiljare av spärrñltertyp inklusive el, montering och övriga arbeten 600 Komplettering av utsugningsanläggningen för användning vid ugnsinfodringsarbeten 50 Skänkvagn och övriga justeringsarbeten på befintliga installationer för att få plats med avsugningssystemet 500 Komplettering av tilluftssystem 100 Summa kronor 750 760

Den totala arbetsmiljöinvesteringen kan beräknas till ca 12,0 miljoner kronor.

5.2 Stâlframställning i olika ugnar De i landet använda processerna för stålframställning är som bekant thomasprocessen, martinprocesserna samt syrgas- och elektrostålprocesserna.

160 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Arbetsmiljöproblemen vid stålugnarna är relativt likformiga. Martinprocessens ugnar ger mindre rök till smälthallen genom sin slutenhet men vid tappningen uppstår smältrök till hallen på samma sätt som vid andra ugnstappningar. Thomasprooessens rök- och stoftavgivningsmodell kan likställas med övriga syrgasblåsta konvertrars. kan (Thomasprocessen dock förväntas utgå).

Kaldokonverter Kaldokonvertrarna är försedda med rökgashuvar röken avleds varigenom under huvuddelen av processtiden. Vissa läckningar särskilt förekommer, vid chargering. Även tappningskåpor behöver effektiveras för att fånga tappröken. Fångkåpa för chargeringsrök placeras ovanför konvertern så nära öppningen som möjligt när denna står i infyllnadsläge. Huven kan också göras svängbar. Vissa ombyggnader och ingrepp i befintliga konstruktioner kan erfordras. Följande investeringar för att förbättra rökinfängningen är erforderliga. Tusental kr. Fångkåpa kompletteras kring skänk och konvertems tappläge 250 Kåpa eller huv för chargerök samt rörkanaler till avskiljare 350 Summa kronor 500

F ångkåpoma ansluts till befintligt system för rökgasavskiljning om sådant finns installerat. Avsugningen inkopplas medelst motorstyrda spjäll till den öppning där avsugningen skall ske. Den totala arbetsmiljöinvesteringen vid dessa ugnar torde röra sig om ca 4,0 miljoner kronor.

LD-ugnar I princip gäller detsamma i fråga om chargerök och tapprök som nämnts ovan beträffande kaldokonvertrar. Den totala investeringen är ca 5,5 miljoner kronor.

Ljusbágsugnar Ljusbågsugnama förses p. g. a. saneringsbehoven av den yttre miljön kring stålverken alltmer med avsugningssystem för avskiljning av stoftpartiklar i röken. Avsugningsmetoderna varierar men de vanligaste är l. genom det s. k. 4: e hålet.

Utsugning

2. Utsugning via huv i tak ovanför travers. 3. Utsugning kring elektrodgenomföringar och ovanför chargeringslucka. 4. Tappavsugning.

Bilaga 3 161 SOU 1975: 83

För att få den bästa innemiljön, genom att fånga den övervägande

delen av röken, fordras egentligen att samtliga fyra metoder tillämpas.

är dock en kombination av l och 2. Vanligt för att få en effektiv kåpkombination, som ej lnvesteringskostnaderna att röken ugnshallen, bör betraktas som marginell. tillåter sprids inom och kostnaden för t. ex. Baskostnaden utgörs av avskiljarinvesteringen

avsugning från 4: e hålet. för en avskiljningsanläggning vid en ljusbågsugn lnvesteringskostnaden med 30 tons chargevikt och behandling endast av gaserna från 4: e hålet

Det behandlade gasflödets storlek är ca är totalt ca 400 000 kronor.

10 000 m3 norm/h. chargerök och rök från elektrodgenom- Vid avsugning av även tapprök, torde investeringskostnaden för föringar, dvs. total rökuppfångning, stofthantering, tillskottskåpor, komplett avskiljare, byggnadskostnader, kronor för större ljusbågsugnar och ca utrustningar bli ca 2,5 miljoner

1,75 miljoner kronor för mindre.

t. ex. kiselsmältugnar, är investeringskost- Vid ej slutna ljusbågsugnar, kronor. Behandlat gasflöde för naden betydligt högre, 7-10 miljoner

varierar mellan 100 000 och 250 000 m3 lh. För en 25,tons ljusbågsugnar är emellertid gasflödet ca 600 000 m3 lh. kiselsmältugn en utredning Elektrostålugnar - ljusbågsugnar” utförd hösten Enligt Laboratoriet, Enköping, finns 1973 av ing. Bo Månsson, Stoft Tekniska vid 21 svenska företag. Medelstorleidag i drift 53 st. större ljusbågsugnar 14 av ken är ca 30 ton chargevikt. 18 st. av dessa ugnar saknar avskiljare,

med våtavskiljare, 20 med textila spärrfilter och l ugnarna är försedda har beviljats med totalt ca 53 % för med elektrofilter. statsbidrag av ca avskiljarinstallationer vid 30 av ugnama med en investeringskostnad

kronor (hösten 1973). Sedan dess har ytterligare fyra 50 miljoner

vid två företag försetts med textila spärrfilter. ljusbågsugnar vid några företag för Dessutom förekommer ca 15 ljusbågsugnar

ferromangan och liknande. Omtillverkning av kiselmetall, ferrokisel, hälften av dessa ugnar har försetts med avskiljare av typ textila kring elektrofilter eller våtavskiljare. För två av spärrfilter, sandbäddsfilter, f. n. installation av textila spärrfilter. De hittills gjorda ugnama planeras kronor. Omkring 20% av investeringarna har kostat ca 25 miljoner

kostnaderna har täckts av statliga bidrag. mindre vid stålverken, som Härutöver finns ett antal ljusbågsugnar

ännu ej försetts med avskiljare. hittills av avskiljare för ljusbågsugnar Vid samtliga gjorda installationer erhållits av den inre miljön. har viss effekt med avseende på förbättring

dock varit att i första hand klara emissionskraven Ambitionen har Trots en viss åtgärdseffekt för den inre beträffande den yttre miljön. stoftutslag till sker i samtliga fall tidvis anmärkningsvärda miljön från dessa avskiljarförsedda ugnar, särskilt vid tappning, smälthallama i ford-

chargering etc. Ytterligare investeringar uppfångningsanordningar

för att godtagbar innemiljö skall erhållas. ras vid dessa ugnsanläggningar mellan investering för den yttre miljön Marginaleffekten tillräcklig

kontra den inre miljön torde vara ca

162 Bilaga 3 SOU 1975: 83

-i

Figur 5 Elektrostdlugn med bandbeskickning och sughuvar.

30 % av investeringen för yttre miljön 70 % av investeringen för inre miljön. Vid t. ex. en öppen kiselsmältugn är dock förhållandet ca 80 % för yttre miljön och ca 20 % för inre miljön. Anläggningar där hela ljusbågsugnens rökavgivning avsuges genom taklanternin, efter att först ha passerat från inre lokalen, synes miljösynpunkt vara mindre välbetänkta. För att erhålla en tillräcklig åtgärdseffekt vid dels de ugnar som redan försetts med stoftavskiljare, dels dem som ännu ej försetts med sådana, fordras, inklusive stoftavskiljare, kåpor, eventuell matebyggnadsarbeten, medelst rialchargering band där så kan vara lämpligt m. m., en ytterligare investering av ca 120 miljoner kronor.

Skisserade förslag pa ugnskápor

Figur 5 visar en ljusbågsugn försedd med kåpa och uppfångningsanordning i tak, kring elektroder samt över tappskänk. Ugnen är försedd med band för materialchargeringen. Tappningen förutsätter att skänken ställs på spårbunden tappvagn. Figurerna 6a-6c visar en skisserad kåpinstallation, enligt B. Måns-

s0n-C.-Ö.V Elvingsson, som är åkbar och till stor del kan omsluta

ljusbågsugnen under smältfasen. Kåpan är inte enbart rök- och värmeavgränsande utan också ljuddämpande, vilket vid många installationer kan innebära påtagliga fördelar. Huven omsluter således ugnen på tre sidor och till 70 % på Översidan.

Bilaga3 163

Figur 6a Sektion av ljusbågwgn försedd med omslutande kåpa. Takhuv Kanal till filter ü / .

ie

*T

I

1 J , l Åkbar kåpa Figur 6b Sektion av ljusbågsugn försedd med omslutande kåpa, visad frândragen. Kanal till filter

l Utsvängbara sidokåpor

Figur 6c Plan av Iiusbågsugn försedd med omslu tande kåpa.

164 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Huven är ansluten till en vertikal kanal som dras upp utanför traversbanan. till 4:e Anslutningen hålet, som har dragavbrott, sker genom kåpan till ett teleskoprör. Detta liksom kan avsugningsröret vattenkylas. I taket ovanför traversvagnen är en rökhuv installerad. De tre kanalerna från huv, teleskoprör och takhuv är vardera försedda med motormanövrerade spjäll samt sammandragna till en gemensam kanal som leds till avskiljare och tläktutrustning. Huven som omsluter ugnen är åkbar i sidled på räls i golv och utrustad med drivmotor. Huven är försedd med två sidokåpor vilka var för sig och manuellt medelst motordrift är utsvängbara. Kåpan kan således manövreras på olika sätt så att ugnen friläggs när så erfordras. Under smältfasen är spjället till takhuven och hela stängt luftflödet avsugs genom den åkbara huven och från 4:e hålet genom teleskopröret. Genom kåpomfattningen sugs läckrök från elektrodgenomföringarna in genom kåpan. Kåpan kring ugnen utförs så rymlig att vid ugnsstjälpning för tappning svängs sidokåporna undan något, teleskopröret dras ut från kåpan och dess spjäll stängs, samtidigt som spjället för takhuven öppnas till hälften. Vid chargering dras den åkbara kåpan och teleskopröret för 4: e hålet undan helt samtidigt som spjällen för dessa kanaler stänges. Takhuvens spjäll öppnas helt varvid hela det disponibla avsugningsluftflödet passerar in genom takhuven. Följande fördelar med en kåpkonstruktion av den föreslagna typen kan nämnas

- verkar kåpan bulleravskärmande genom att den är inklädd med bullerdämpande material, värmestrålningen från ugnen minskar och termiken kanaliseras till ett mindre område ovanför ugnen, genom kåputformningen minskar fria areor varvid det erforderliga luftflödet för avsugning kan effektiveras och minskas och filteranläggningens storlek kan nedbringas samt - från 4: e hålet avsugningen via dragavbrott medger en förenklad automatik för tryckhållningen eller utesluter denna helt.

En del nackdelar med kåpinstallationer uppstår dock alltid

kåpan kräver ett visst golvutrymme, spärrar av en del av området kring ugnen och minskar sikten och framkomligheten i ugnsområdet, - åkrörelsen kan medföra vissa svårigheter då den fordrar noggrann övervakning så att uppställt material eller personal ej kommer i vägen, - den kan möjligen negativt påverka insyn till ugnen och dess övervak-

ning, kåpinstallation vid befintliga ugnar kan fordra relativt omfattande ombyggnader i ugnsområdet för att plats skall kunna beredas för kåpan samt - risk för sönderslagning genom ovarsam hantering vid lyft, transport och annan verksamhet i stålverket.

165 SOU 1975: 83

Vid alla installationer av uppfångningsanordningar för rök och andra inom befintliga anläggningar uppstår konfliktsituationer. föroreningar Man är obenägen att bygga om och vidta förändringar i redan invanda och intrimmade rutiner. En kåpinstallation av här skisserat slag utgör Erfarenhetsmässigt finns det vid installatiodärvidlag ej något undantag. ner av åtgärdsutrustningar för föroreningselimination lika många åsikter som det finns stålverkschefer, byggnadschefer och andra och synpunkter inom industrin. Kan samtliga berörda ompröva sina grundlagda ingenjörer idémässigt delta i åtgärdsdialoger utifrån sina kunskaper, uppfattningar, visa kompromisslust och vilja till genomförande kan dock i regel också de tekniska hindren undanröjas för verkställigheten av en åtgärdsinstallation

som från början kan synas vara svår att acceptera. Detta är en generell regel som erfarenhetsmässigt gäller de allra flesta och som installeras inom industrin för att utrustningar anläggningar Vid alla tekniska diskussioner skall naturåtgärda föroreningsspridning. det ekonomiska sammanhanget hållas klart. Detta avgörs dock ligtvis oftast slutligen på ett annat plan.

Övriga ugnar och smältor

Det förekommer ett antal högfrekvensugnar, olika typer av ugnar, varmhållningsugnar, vakuumugnar, gropugnar etc., som avger obetydligt med under smältprocessen eller värmehållningen. Vid föroreningar Tapphuvar och tappningar och omlagringar uppstår dock rökutveckling. rökhuvar bör installeras även vid dessa ugnar eller skänkar för vårmehåll-

ning. för de nämnda ugnarna i en hall bör kunna Avsugningssystemen kombineras med de avsugningssystem som installeras för de större för sådana extra kåpor, inklusive smältugnarna. Investeringskostnaderna del i avskiljare i annan anläggning, kan överslagsvis beräknas till i medeltal

200 000 kronor. bör fast plats alltid ordnas För de flyttbara värmehållningsugnarna intill rökhuv eller kåpa. Den totala kostnaden för sanering av arbetsmiljön med avseende på kan beräknas vara ca 10 miljoner kronor. sådana ugnar inom stålverken

kokill- och stigplansrensning

5.3 Gjutning, svalning, strippning,

Gjutning inom stålverken stoft- och Vid gjutningar och uppslagningar uppstår Enär samtliga gjutningar, stiggjutning, fallgjutning, bandgjutrökbildning.

fasta inom stålverksbyggnaden kan

ning etc., försiggår på platser giutplatserna inom samtliga stålverk förses med fasta avsugningskåpor. nuvarande utseende torde dock bli Vissa förändringar av giutplatsernas om för rökgas från nödvändiga tillräckligt god avsugningskapacitet skall erhållas. utefter kokillraden kan giutningen Sidoavsugningskåpa Denna bör vara sektoruppdelad så att maximalt luftflöde anordnas.

166 Bilaga 3 SOU 1975: 83

erhålls bakom de kokiller där ingjutning sker. Gjutpersonalen bör stå från luftströmmen. Erforderligt luftflöde för stig- och fallgjutplatser är ca 100 000 m3 /h. Det avsugna luftflödet bör kunna avledas ovanför tak till det fria relativt p. g. a. det låga stoftinnehållet. Anläggningskostnaden för en avgjutningsplats med ca 50 kokiller (25+25) kan beräknas vara ca 300000 kronor inklusive kåpa, fläkt, rörkanaler, el, byggnadsarbeten, montage och övrigt. Kostnaden för ytterligare en uppslagsplats är av samma storlek. Erforderliga omändringsarbeten för kokilluppställningar som skall tillpassas kåpan torde för vissa verk belöpa sig till i storleksordningen samma kostnad, dvs. ca 300 000 kronor per gjutplats.

Svalning

Uppställningsplatser för svalningen bör anordnas så att värme för uppvärmning av tilluft till andra delar av byggnaderna kan ske.

Strippning Strippning av göt från kokiller är oftast en bullersam process. Detta gäller särskilt vid slagstrippning. Vid strippning medelst reduceras pressning ljudavgivningen till acceptabla värden. Stoftavgifningen från strippningen är inte särskilt stor. Däremot kan sekundär stoftavgivning ske då kokiller, sker i göt och slagstnppning stålverkshallar där golvet är försett med större ansamlingar av sandmaterial och lösa upplagringar. bör därför Strippning ske i separat lokal, framför allt när det gäller annan strippning än med press.

Kokillberedning

Kokillema bör efter strippningen ställas på svalbädd där också kokillrensning och beredning kan ske. Vid kokillrensningen kan stoft uppstå. Om beredningen sker från brygga, se figur 7, bör ske nedåt avsugning genom kokillen. Ett annat alternativ är att en sugramp placeras ovanpå kokillen så att föroreningarna ej slår upp i andningszonen hos den som utför arbetet. Rampen skall vara lätt manövrerbar från bryggan när det gäller höjd- och sidoförflyttning. Rensningen av kokillerna kan även ske mekaniskt på särskild plats som anordnas vid sidan av uppställningsplatsen för svalning. Sker lackning av kokiller skall även ångor från denna behandling avsugas. Lokalen för svalning och beredning av kokiller bör ventileras termiskt med reglerbara taklanterniner och med vägglitsar utefter hela lokallängden. Tilluften, obehandlad uteluft, tas in genom slitsarna till lokalen med riktad strömning så att drag inte uppstår. Beroende på tryckförhållanden m. m. kan erfordras att portarna förses med luftridåer.

Bilaga 3 167 SOU 1975: 83

Travers för kokiller

Arbetsöppning I I

x

--Förstvvad brygg- | konstruktion för I I stor spännvidd Avsugn ingsramp 4: Motordriven åkbrygga

Bortlyftbara kokillplan

311331 CIIDDI

lilllllllll

Figur 7. Förslag till svalnings- och beredningsplats för kokiller.

Stigplansberedning

Stigplaneberedningen är från stoft-, ljud- och värmebelastningssynpunkt ett mycket tungt arbete. arbetsklimat skall kunna erhållas är det därför Om ett acceptabelt sker i särskild lokal eller på avskild nödvändigt att stigplansberedningen plats i ugnshallen. att särskilda beredningsplatser anordnas där Det är också nödvändigt kan begränsas, ljudet dämpas och värmebelastningen stoftavgivningen nedbringas. av stigplan efter avtagning av kokiller, göt och övriga Transporten så att stigplansberedningen kommer i rätt anordningar bör rationaliseras ordning. som lyfts med travers, eventuellt med Rensningen av stigplanen, som är helt inkåpad. mellantransport på vagn, bör ske i t. ex. uppslagare Vid uppslagningen skall dämpningen av ljud ske, t. ex. på så sätt att kåpan kring uppslagaren är helt sluten och ljuddämpad. bör stoftet och materialet från stigplanet Dessutom det uppslagna kunna rationellt sätt. Antingen i ficka för vidare uppsamlas på ett uttransport av avfallet eller direkt i container eller vagn. Innan stigplanet rensas från material m. m. bör stelnat järn, spraggen, Detta sker med och t. ex. travers eller annan dras bort. gripklo draganordning. ske i till stoftavsugningskåpan för Spraggningen bör anslutning rensningen. Härnedan visas två skissade exempel på kåpor för stigplansrensning. Istället för l80° som skisserats i figuren kan användningen vändplan ske med traversen över uppslagaren.

168 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Fasthål Iare

Uppslagare Avsugning--› I

nrmmmnnnn

I I 1 Avfal Isvagn I_ I

HIZIUUUU?

I I

f/ø

Figur 8. Förslag. Kåpa . á för stigplanwensning 1 J med vändplan och Skala 12100 uppslagare.

Innan vändning av stigplanet sker måste detta dock rensas från spraggen. Hytten blir relativt hög om avfallet skall kunna uppsamlas i vagnar i golvplan. Ett annat alternativ kan vara att vagnarna eller t. ex. en bandtransportör placeras i källare under golvplanet. Luftavsugningsbehovet för de två skisserade kåpoma kan begränsas till

ca 30 000 m3/h. Den avsugna luften behandlas i textilt för

spärrfilter avskiljning av stoft. Stigplanet tas med travers från vagn medelst en lyftanordning som griper i stigplanets långsidor. Magnetlyft har även använts. Traversen lägger stigplanet på renskåpans vändplan. Hydrauliskt manövrerade spännklovar på vändplanet trycker stigplanet mot denna. Därefter rives spraggen från stigplanet med särskilt traversgripklo. Spraggen släpps i skrotbask vid sidan av och nedanför bryggan, Vändplanet med det fastspända stigplanet tippas upp hydrauliskt till ca 95° vertikalt läge. Tegelskrot och murrester faller från stigplanet ned i en vibratorränna i hytten. När vändplanet står i vertikalt läge skärmar den för den ljuddämpade kåpans frontöppning. Kåpan är försatt i undertryck genom luftavsugning. Avfallet som fallit till vibratorrännan fördelas och transporteras av denna till avfallsvagnar placerade under hytten. Flera vagnar kan stå i beredskap för att ta emot avfall.

SOU 1975: 83 169

Service el. hvdraui- Uppfällbart \ Ren Iuft--› -\_

4 -m \

nmim Böj I Öga slangar ä rhx. : Avsugning_ - Fastspänning, \ \ : =| hydraulmanövrerade

Stigplan

.ZT/

Tippbord, -° hydrau lmanövrerat

HDRJUIRHHHHJ

Ljuddämpade väggar

i nnn

g

==

i

b / Figur 9. Förslag. Kåpa ä _ á _ för manuell stigplans- ____ rensning med 90° vänd- W plan och âkbar hytt. Tvärsektion. skah N 1 ;100

Linspel för horisontell äkrfárelse

Två hydmulkcnva, för Vertika, Vagnen kan tas ut for servuce åkrörelse ____g;__

\ Bordkontur i uppfällt läge

Dörrstångare

Vibrationsränna

*y/

/ ///// /7/

øg/“I//fm

I Skala N1:100 T°9°Va9“a Magnet som sidoförflyttas och tämrner i skrotbehållare

\

Figur 10 Förslag. Kåpa för manuell stigplansrensning med 90° vändplan och åkbar hytt. Längdsektion.

170 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Traverstalja

T Manöverledning

för hydraul eller tryckluft

Figur 11. Förslag. Stigplanslyftare.

I vibratorrännans slutdel finns en magnet placerad strax ovanför godsflödet. Järnskrotrester fastnar på denna. Efter och varje tömning

rensning av stigplanet förs magneten hydrauliskt i en uppåtgående rörelse

samt ut åt sidan över en skrotbask. Magneten görs strömlös och avlämnar skrotet i basken. Magneten återgår till läget ovanför vibratorrännan innan nästa stigplan töms och rensas. Rensningen av stigplanet kan ske på olika sätt. Här är visat ett förslag i skiss med en åkvagn som går att styra till önskat arbetsläge. Den dras i sidled av linspel och ställs i höjdled medelst två parallellt verkande kolvar. Personen i hytten har spett som kan fästas upp i hållare samt vridas något i höjd- och sidled. Hytten styrs utefter H-spåret i stigplanet till lämpliga arbetslägen. Hytten tillförs ren mikrofiltrerad och luft samt en tempererad ridåluftstråle framför frontöppningen. Luftflödet genom ca öppningen

1,0 m2 bör vara ca 0,5 m/s. Totalt luftflöde från åkvagn ca 1800 ma/h.

På detta sätt erhåller rensaren alltid ren luft i andningszonen. Som extra rensningsutrustning kan åkvagnen förses med ett munstycke med hög inströmningshastighet för rensugning av stigplanet. Tryckluft för renblåsning kan också användas enär det frigjorda dammet avlägsnas genom hyttens allmänventilation. Denna kan som nämnts begränsas till ca 30 000 m3 /h avsugningsluft fördelad upptill i kåpan samt vid vibratorrännans sidor och avlastning. Luftomsättning i renshytten är ca 250 ggr/timme. Portar för vagnförflyttning öppnas och vagnar växlas när rensning eller tömning av stigplan ej sker. Fördelen med renshytten kan vara att traversrörelsema minskar. Spraggrivningen sker först sedan stigplanet Renslagts på tippbryggan. ningen av stigplanet kan ske innan detta har svalnat till rumstemperatur. En man bör kunna sköta rensningen. . Sedan stigplanet tippats ned i vågläge igen hämtar traversföraren detta och lägger i stapel intill en draghuv. Flera stigplan staplas på varandra. Vid en svalningstid av ca 6 timmar torde vid riktad Stigplanen luftströmning erhålla rumstemperatur. Stigplanen lyfts efterhand, från stapeln, i ordningsföljd efter uppläggningen, med traversen till murningsavdelningen. Denna anordnas med flera murningsplatser. För att säkerställa dammtalet vid bör vid murningen varje plats anordnas sidohuvsavsugning. Stigplanen läggs upp vid mumingsplatsema.

oh = 40 000 m3/h Avskiliare ej erforderlig

Yttervägg

Fläkt

Stigplan

nnnnnn

/ Figur 12. Förslag. hincipskiss, stigplansuppläggning med forcerat Stålplatta i golv för uppläggning drag.

Här sker även efterrensning om stigplanen tidigare endast rensats medelst Rensningen sker med handmejsel samt slang_ och uppslagare. munstycke med högt vakuum dvs. stor luftinströmningshastighet. Sidohuven vid varje mumingsplats är kopplad till ett avsugningssystem. en anslutning till Samlingskanalen förläggs i golv. Från denna förgrenas varje sidohus och mumingsplats. Förgreningama avställs med trycklufts- Endast en sidohuv per gång är inkopplad, den där arbete drivna spjäll. sker.

avsuget luftflöde är 50 000 m?/h, vilket ger en inström-

Erforderligt mot sidohuven av ca 1,1 m/s. Avskiljare erfordras ej. Fläkt ningshastighet av typ axialfläkt används. Murcementet kan pumpas fram till varje stigplan genom gummislang och mumingen ske genom fyllning från munstycke sedan stenen lagts på plats. I detta fall anordnas en central bruksblandningsplats.

v0

r”

A I Figur 13. Förslag. § Sektion, sidohuv vid stämma /////// /// murningsplats.

172 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Rensugningsmunstycke, se ovan, bör finnas vid varje murningsplats för rensugning efter murningen. Ingjutsgubbe och gubbfot kan lämpligen rensas även i denna avdelning samt placeras på plats vid stigplanet vid mumingsplatsen. Rensningen av ingjutsgubbe och gubbfot kan ske i rensningshytten om speciella hållare anordnas på tippbryggan.

Alternativa förslag till utformning av rensningshytt ° Hytten kan utformas så att den delas av en vägg i längsled. I denna vägg anordnas en öppning eller slits som följer H-spåret i stigplansplattan. Rensaren kan arbeta med rensningen genom slitsen. I arbetsrummet tillförs ren och tempererad luft som får strömma genom slitsen in mot rensningsrummet. På detta sätt erhålls ren luft i arbetszonen. För att komma åt genom det övre längsspâret fordras att golvet i arbetsrummet är höj- och sänkbart. Pikmaskinen för spårrensningen kan vara upplagd på stöd i slitsen. Den föreslagna renshytten är relativt hög räknat från golv. Anledningen är att rivningsmaterial skall kunna lastas direkt i vagnar. Ett alternativ för att få ned höjden vore att på anordningen vibratorrännan tippar i hundkorg som sedan lyfts och tömmer i container eller vagn. Ett tredje alternativ är, som tidigare nämnts, att en källare anordnas under hytten. l denna kan band eller lamelltransportör placeras, även en s. k. hundkorg. Upptransport sker till behållare. Om lutningar m. m. tillåter kan vagnar med behållare köras på spår ned i källaren varvid lastning även här sker direkt i dessa. Inkåpningar och avsugning skall avpassas så att inte källaren blir bemängd med stoftspill och höga dammtal. Ovanstående skall ses som förslagsskisser. Andra åtgärdsalternativ är också möjliga. Det framstår dock som helt nödvändigt att ganska väsentliga

föränd-

ringar måste ske om arbetet med gjutning i kokiller och beredningar av dessa med stigplan o. dyl. skall kunna saneras. Saneringsbehovet inrymmer som nämnts inte endast svåra värmebelastningar utan också betydande stoft- och ljudbesvär. Den totala saneringskostnaden för kokill- och bandgiutningen med beredningar o. dyl. inom stålverken kan beräknas bli ca 65 miljoner kronor.

5.4 Skänkarbeten

Rivningar och ommurningar av samtliga skänkar och flyttbara varmhållningsugnar inom stålverken bör ske i separata lokaler. Bruksberedning bör anordnas i anslutning till mumingslokal även för bruk till ugnsmurningen. För detta talar de stofthaltsmätningar som utförts inom stålverken.

173 SOU 1975: 83

för dessa arbeten, inklusive erforderlig från- och tilluft Separata lokaler i skänken och lokalen, kan eliminera olägenheter från till arbetsplatsen förorenings- och klimatbelastningar liksom från buller. Vid maskinell rivning bör lämplig manöverhytt finnas för personalen. Anskaffningskostnaderna för skänkrivnings-, lagnings- och mumingslokaler inklusive ventilation, avskiljare, el- och maskinell utrustning samt vattenspolsystem med reningsanordning, kan beräknas kosta i genomsnitt kronor varierar dock med verksstorca 2,0 miljoner per verk. Kostnaden leken. Total arbetsmiljökostnad ca 70 miljoner kronor. En inte rationaliseringseffekt torde kunna tillgodoräknas oväsentlig dessa investeringar.

5.5 Tegelsâgar

Inkåpning av tegelsågar bör utföras p. g. a. den kraftiga stoftavgivningen som sker vid dessa arbeten. Sågen förses med avsugningssystem och Den extra för sanering av tegelsågar kan avskiljare. miljökostnaden beräknas till ca 20 000 kronor, inklusive avskiljare. Total investering ca 1,0 miljoner kronor.

5.6 Ugnsrivnings- och mumingsarbeten

Lagning, rivning och ommurning av större fasta ugnar får ske på plats. Även vid dessa arbeten förekommer höga föroreningshalter. Genom och ökad luftväxling inom ugnsrummet kan föroreningsluftavsugningar halterna dock minskas till under kritiska halter och partikelantal. som bör vara försedda med Luftavsugna verktyg ger stoftavgivning genom höghastighetssystem via slang. separat avsugning för Om samtliga större ugnar efter hand erhåller stoftavskiljningssystem vid avgaserna kan detta system även användas för avsugningsventilationen fasta suganslutningar bör därför infodringsarbeten i ugnen. Lämpliga anordnas Detta möjliggör att avsugningsrör och slangar i avgassystemet. kan anslutas på ett enkelt sätt. luftflöde för ventilationen är i medeltal ca 20 000 m3 /h. Erforderligt Flödesbehovet varierar naturligtvis med ugnsrummets storlek (se även avsnitt ovan). Om avskiljningssystemets huvudfläkt anses för masugnar stor att driva vid dessa arbeten kan installeras en hjälpfläkt, som har ett

för arbetet lagom avpassat flöde. Kostnaden av fasta anslutningspunkter, rör- och slanganutgörs slutningar samt eventuell hjälpfläkt. Medelkostnaden per större ugn kan beräknas vara ca 30 000 kronor. inom stålverken för ugnsarbeten torde vara Totala miljöinvesteringen ca 9,0 miljoner kronor. s

174 Bilaga 3 SOU 1975: 83

6 Diverse saneringar inom ugnshallar

6.1 Slipning och ytbearbetning Inom stâlverken sker diverse arbeten med göt och ämnen i form av olika ytbearbetningar. Slipningar sker i fasta slipstolar, centromaskiner, eller i pendelslipmaskiner o. d. En stor del av dessa arbetsmoment är försedda med utsugningssystem. Detsamma gäller gasskärningar, gaspulverskärningar, hyvlingar, blästringar m. m.

Stofthalter mg/ma är uppmätta

på 6-7 vid ämnesslipningar som har fungerande utsugningssystem. Vid övriga sådana verksamheter är registre-

rade stofthalter mellan 12 och 18 mg/m3.

Åtgärder i form av förbättrade och effektivare inkåpningar och huvar för stoft- och rökuppgångning är trots allt inom erforderliga många stålverk. En sådan justering av kåpor, huvar och luftflödesökning kan beräknas kosta mellan 50 000 och 100 000 kronor. Totala för sådan upprustning investeringssumman av ämnesbehandlingarna kan lågt räknat uppgå till ca 15 miljoner kronor.

6.2 Betning De flesta avdelningar för betningar av material är relativt väl rustade beträffande luftavsugning och ventilation. Ett antal verk behöver dock se över dessa anläggningar och modifiera äldre, ej effektiva system som ej ger tillräcklig säkerhet mot lösningsångor i lokalerna. Den totala investeringssumman kan beräknas till ca 3 miljoner kronor.

6.3 Sanering av lokaler, ugnshallar

Golv Genom uppvirvling av vilande finkornigt stoft erhålls en förhöjning av halten svävande föroreningar inom stålverkens lokaler. För att renhållning av t. ex. golv i ugnshallarna skall kunna ske fordras hårdgöring av dessa. Det enda material som är möjligt att använda för golv intill ugnar och gjutplatser är järnplattor. Dessa bör ha en tjocklek av minst 10 cm samt ligga på ett stabilt, väl packat sten- och sandunderlag. Överytan bör vara svagt räfflad. På platser där smält järn ej kan förekomma kan golven utföras i betong. Kostnaden för beredningen och anläggandet av ett golv av

stålplattor

är ca 1 000 kr/mz.

För samtliga stålverk i landet torde investeringskostnaden belöpa sig till ca 30 miljoner kronor.

Väggar I en del av ugnshallarna är väggarna och taken av stålkonstruktion samt oisolerade. För att nedbringa återcirkulation p. g. a. nedkylning av varm

SOU 1975: 83 Bilaga 3 175

luft mot tak och väggar bör dessa isoleras och beklädas med slät plåt. Därvid minskas också upplagringen av stoft på balkar och väggstag. En sanering av tak och väggar med isolering av mineralull torde kosta

ca 200 kr/mz .

Målning, färgkonditionering Varför behöver stålverk vara mörka invändigt? Dagens rökmängder i lokalerna bestämmer färgen. Genom avsugningsåtgärder, bättre renhållning etc. bör verkshallarna kunna färgkonditioneras på ett mer meningsfullt sätt. Kostnadsberäkningar för sådana miljöåtgärder tas dock ej med här.

6.4 Portar Genom de nu förekommande undertrycken i så gott som samtliga hallar inom stålverken uppstår drag. Lufthastigheter och luftflöden in genom portarna kan särskilt vintertid förorsaka betydande olägenheter för personal och verksamhet. Om luftunderskottet inom sådana lokaler balanseras med tilluft minskar olägenheterna. Genom termiska skiktningar i lokal och även portarean kan dock, trots balansen, kall luft strömma in vintertid. Samtliga portar där regelbunden trafik sker bör därför förses med kalluftsridåer. Om dessa skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt bör de vara s. k. vindavlänkade. Med detta menas att en del av luftridåstrålarnas längd utåt skall vara stabiliserade med skärmar (se figur 14). Skärmarna fordrar en viss plats utanför byggnaden. Deras längd bör vara ungefär densamma som portbredden. Ovanför skärmarna läggs ett tak. Lufthastigheten i utloppsspringan bör vara mellan 40 och 50 m/s, avpassat efter rådande tryckskillnader mellan lokalluft och uteluft. Fläkten skall ljudisoleras så att ljudstörningen begränsas till ca 75 dB(A).

176 Bilaga 3

Ridåportar av nu använd typ för kalluft är helt förkastliga. De ger oftast helt negativ spärreffekt vid större portar bredd över 3,0 m även om ridåerna är placerade på ömse sidor om portöppningen. Kostnaden för en skärmad ridåsluss med måtten bredd 4,2 m och höjd 4,8 rn är ca 60 000 kronor. I kostnaden ingår leverans, montering, bygg-, el- samt övriga arbeten och installationer. Effektförbrukning för fläkten är ca 30 kW.

Konstruktionsdata:

Portbredd x porthöjd (m7) 12 12-25 Fläktar, 2 st. 900 1 000 Varvtal, r/min 1 430 l 450 Motorstorlek, kW 2x9 2x15 Luftflöde, m /s 2x9 2x15 Anläggningskostnad, totalt i l 000 kr., 1973 års prisnivå 30-35 42-48

Dragskydd för verkstadsportar, modell: Davidson, Bofors

Ett annat alternativ av sluss som ger effektiv spärrverkan är att skärmarna vänds inåt lokalen. Luftspärren läggs i detta fall som en höghastighetsströmmande luftridå från portlinjens övre kant till gallerkanal i golv strax innanför portöppningen. Installationskostnaden för denna ridåport är av samma storleksordning som för den tidigare nämnda. Behovet av luftridåslussar inom stålverken är relativt stort vid nuvarande undertrycksförhållanden inom byggnaderna. I genomsnitt kan bedömas att ca 15 portar per verk behöver installeras. lnvesteringskostnad totalt för samtliga berörda verk blir ca 36 miljoner kronor. Installation av tunnelslussar med dubbla dörrar torde ej uppgå till totalt sett lägre kostnader. Vid tunnelsluss sker dock ej någon nämnvärd kraftförbrukning. Nackdelen kan dock vara att de kräver ytterligare plats ut från byggnaden. Det kan slutligen ifrågasättas om inte trafikportarna över huvud taget inom stålverken är onödigt stora. Frågan bör ses över. Vidare förekommer ofta felaktiga dörrar och tillslutningsanordningar som öppnar och stänger för långsamt. Trafikerade portar bör således ej ha jalusier eller portblad. Istället bör vikportar installeras åtminstone vid all nyanläggning. Dessa öppnar och stänger på några sekunder medan de traditionella portarna fordrar betydligt längre tider. Fordon som regelbundet trafikerar portar inom ett verk bör vara försett med anordning för radiomanöver av portarnas öppning och stängning. Genom sådana åtgärder kan öppningstiderna, och därmed driftstiderna,för ridåfläktama minskas betydligt. Kostnader för sådana åtgärder är dock ej beräknade i denna utredning.

sou 1975:83 Bilaga3 177

Högvacuu mfilter

Figur 15. Princip för Stoftutlopp Vacuumagareøat centralt städsystem.

6.5 Städning och renhållning medelst vakuumsystem

och renhållning ske med För samtliga ovan nämnda lokaler bör städning Manuell renhållning med kvast och skyffel bör undvikas vakuumsystem. av föroreningar i luften. då den ger upphov till en ofta kraftig uppvirvling Med dagens skärpta krav på arbetsplatsens inre miljö uppstår ofta svåra - om man arbetar med dammande produkter. Här städproblem speciellt innebär installation av ett högvakuumsystem i industrilokalema en idealisk lösning av städproblemet. Jämfört med varje annat städförfarande ger detta system många fördelar, bl. a.:

- material och utmatningen Uppsuget avlägsnas från den städade lokalen från centralaggregatet sker automatiskt under drift, - av luft från städaggregatet till lokalen. Detta sker ju ingen återföring vid mobila och innebär att hälsofarligt damm återföres in dammsugare i lokalen samt hög städkapacitet. större över 50-60 mm, är renhållningen dock Vid styckestorlekar, nödvändig medelst skyffel och eventuell handplockning. upptagning med Vid städning av större hårdgjorda ytor sker lämpligen mobil maskinförsedd med sugsystem och filter.

178 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Ett vakuumsystem för städning bör vara stationärt på så sätt att aggregat med vakuumalstrare och avskiljare är placerat på en bestämd plats. Från aggregatet dras rörledningar ut över verket till fasta anslutningspunkter försedda med ventiler. När städning skall ske ansluts slangen till närmaste ventil. Ventilerna bör vara relativt tätt placerade så att avsugningsslangarna ej blir för långa och därmed svårhanterliga. Slangdimension bör vara (b S0 mm, max. slanglängd 10 m, delad i två isärtagbara delar samt försedd med verktygsskaft. En annan använd slangdimension är (b 75 mm. Denna slang blir dock tyngre och svårare att hantera. Dess längd bör begränsas till ca 5 m. Erforderligt fritt luftflöde vid dessa dimensioner är - 4› 50 mm 400 m3 fn luft/h -

cs 75 mm 900 m3 fri luft/h

Verktygen kan vara två, ett planmunstycke för sugning av ytor och ett snett nära kvadratiskt munstycke för sugning av håligheter m. m. För sugning i skrymslen kan även spetsmunstycke användas och för uppsugning av större materialkvantiteter kan s. k. fluidiserat sugmunstycke vara lämpligt. Munstycksöppningen får ej vara större än slang- eller rördimen› sionen. Om så är fallet kan det insugna fastna. Om vakuumsystemet skall vara användbart för städning erfordras en konstant maximal sugkraft eller undertryck i varje inkopplad anslutningspunkt. Är systemet för svagt dimensionerat så att sugkraften avtar när material sugs upp, eller från början är svag, blir användningen synnerligen meningslös för renhållningen. Systemet blir ej använt. Det finns i svensk industri i dag alltför många vakuumstädsystem som står oanvända beroende på att de är för svaga för den verksamhet som skall betjänas. Systemets svaghet kan även bestå i att rör ej stoppar för det slitage som materialet förorsakar. då i slithål Läckning uppstår med försvagad sugeffekt i munstycket. Rörkrökar och avgreningar bör alltid vara förstärkta vid tyngre industrier. Svagheten kan också bero på att man valt en typ av vakuumalstrare där luftflödet sjunker för mycket när större materialmängder sugs in i munstycket. Rören lägger igen sig vid minskat luftflöde, sugeffekten försämras, den lätthanterligare metoden med kvast och skyffel kommer åter till användning. Ett vakuumsystem bör vara så anordnat att det avskilda materialet samlas upp i behållare med relativt stor volym. Uppsamlingen kan ske direkt i en sådan behållare, som skiftas när den blir fylld. Anläggningen måste då stoppas. En annan metod är att utmatning av material sker automatiskt under anläggningens drift. Behållaren kan då skiftas utan att anläggningen stoppas. Vakuumanläggningens aggregatstorlek bestäms av det min. luftflöde den konstant skall arbeta med i varje munstycke. Ett aggregat för 800 m3 /h (2 sugpunkter i samtidig inkoppling) blir dubbelt så stort som ett för 400 m3 /h etc. Detta bör man ha klart för sig vid anskaffningen av städsystemet. Minsta vakuum i vakuumalstraren vid arbetande system med full effekt bör ej understiga 4 000 mm vp. Vid ett helt slutet system

Bilaga 3 179 SOU 1975: 83

bör det ej understiga 6 000 mm vp och helst uppgå till 8 000 mm vp. som står till Undertrycket vid stängt system är ett mått på den sugkraft förfogande för att suga upp en ökande mängd föroreningar genom munstycket vid oförändrat luftflöde. Filter och föravskiljare görs ofta för klena vid industriella städsystem. En plåttjocklek mindre än 6 mm vid fria plåtytor, i aggregatet, bör ej tillåtas vid nämnda undertryck. När vakuumalstrare av torr typ används skall denna högvarvig väl för att ej förorsaka ljudstörningar i omgivning eller ljudisoleras lokaler. Vakuumalstrare av våt typ erfordrar ej sådan ljuddämpning men kräver vatteninstallation och uppställning på frostfri plats. Rörsystem med en längsta utbredning av 200-250 meter kan användas vid en väl dimensionerad vakuumstädanläggning. Vid stålverken fordras för renhållningen lämpligen 2-3 sådana städsystem med vardera ett fritt luftflöde på ca 900 m3 /h. Systemen installeras i beredningsavdelningar, sinterverk och ugnshallar, eventuellt också valsverk och övriga avdelningar. Vakuumstädsystemen bör också utnyttjas för rensningar före reparationer av maskiner och utrustning som blivit försmutsad för att minska för reparationspersonal. Rensugning i textila spärrdammexponeringen tilter och andra avskiljare före underhåll och utbyten är också en lämplig

användning. Installation av ett system, inklusive normal utsträckning av rörnätet och inklusive alla tillbehör och arbeten betingar ett pris av ca 600 000 kronor. För verk den totala investeringen i städsystem för samtliga synes verkslokalerna kunna uppgå till ca 50 miljoner kronor.

6.6 Städning, allmänt

och inom ytterområdet bör utföras av Städning på arbetsplatser och organiseras av underhållstjänsten inom specialutbildad personal verket. På detta sätt erhåller arbetet en annan status än det nu har. Dessutom kräver även detta arbete sin specialkunskap för att kunna bedrivas rationellt. övervakningar av Städprogrammet kan också kopplas till rutinmässiga maskintillstånd och andra och rapporteringar inom induinspektioner strin. Renhållningsarbetet har också en viktig funktion att fylla genom att som uppstår då föroreningar får ansamlas i undanröja risker för olycksfall alltför hög grad. En centraliserad renhållningsaktivitet får naturligtvis ej gå ut på att ansvar för iordninghållning inom verket eller avdeldriftspersonalens minskar eller helt upphör. Istället bör en intensifierad renhållning ningen till ökad intern ordning på en arbetsplats. Kostnaderna för ge anledning dessa aktiviteter har ej beräknats.

180 Bilaga 3 SOU 1975: 83

7 Tilluft i ugnshallar och större lokaler med

övriga partiella

värmeöverskott

Luftunderskotten i alla större lokaler som ventileras konvektivt med taklanternin och obehandlad uteluft är som nämnts tidigare relativt stora. För att uppnå luftbalans i sådana lokaler, utan att de underkyls på vissa arbetsplatser, fordras tillsättning av behandlad Detta ersättningsluft. gäller naturligtvis endast under vintertid då inströmmande uteluft kan förorsaka olägenheter p. g. a. undertemperatur. Inom verken finns betydliga värmekvantiteter från produktionen. En del av förlustvärmen kommer naturligtvis lokalerna till del i samband med tappningar, gjutningar, kylningar etc. Oftast är dock denna värme så lokaliserad att den till mycket liten del värmer lokalluften där dragbesvär och undertemperaturer är som störst. Den intensiva värmen ger en kraftig termik mot taket och transporteras ut. Vid en upprustning av arbetsmiljön genom förbättrad luftkomfort kommer onekligen frågan om värmning av ersättningsluft in. Vidare måste beaktas att ersättningsluften tillförs i sådana flöden att de nuvarande obalanserna i stort sett elimineras. Det partiella och punktvisa värmeöverskottet i lokalerna är i dag relativt litet tillvarataget och använt. Säg att ca 10 % av all tillgänglig värme för smältning och uppvärmning vore möjlig att ta tillvara genom värmeväxling. Detta skulle då kunna vara ca 2 milj. Gkal/år. Växling kan ske i rökgaser samt via kyltunnlar och svalbäddar för uppgjutet och värmt gods, möjligen också genom växling av värme från avgående ventilationsluft. Ersättningsluftbehovet, som nu ej värms, kan i de aktuella verkens lokaler beräknas vara ca 50 miljoner m3 /h. Från arbetsmiljösynpunkt bör en värmning av ersättningsluften ske till i medeltal +1 5°C. (Medeltempe-

ratur -l5°C under 100 årsdygn.) Detta ger ett värmebehov av ca

900 000 Gkal/år, vilket motsvarar ca 90 000 ton olja/år. Vid ett oljepris av 200 kr/ton är således bränslekostnaden ca 18,0 miljoner kronor/år. Ungefär hälften av det tillgängliga förlustvärmeinnehållet inom stålverken skulle således räcka för värmning av all ersättningsluft som nu i stort sett är ouppvärmd när den tillförs lokalerna. Investeringsbehovet för växling av denna luft kan i stort beräknas till

2,0-3,0 kr/ma luft, inklusive samtliga anläggnings- och installations-

kostnader. Detta ger ett investeringsbehov av ca 125 miljoner kronor. Vid 10 års avskrivningstid kan vid nuvarande bränslepriser årskostnaden räknas vara ca 15 miljoner kronor inklusive drifts- och underhållskostnader. Den beräknade ekonomiska vinsten av investeringen är således obetydlig även om den kommer att variera från fall till fall. Med eventuellt

stigande bränslepriser borde tillvaratagandet av förlustvärme inom stål-

industrin bli ytterligare mer intressant. Den verkliga vinsten bör istället räknas i den förbättring av arbetsmiljö som erhålls. Genom att huvudparten av ersättningsluften blir tempererad så att dragolägenheterna från inströmmande okontrollerade kallufts-

SOU 1975: 83 181

massor elimineras torde också arbetsmiljön kunna bli märkbart bättre. Innan växlingsanordningar installeras fordras dock först väl genomförda undersökningar av lämplig metodik m. m. Vid sådana undersökningar kan det vara intressant att teknisk-ekonomiskt även låta pröva system där återluft filtreras i lämpliga filter. Det finns betydande utrymme för ett vidaretänkande beträffande t. ex. sådana filters rensnings- och utbytesmetodik.

8 Valsverk

Inom valsverken är föroreningsnivåerna förhållandevis låga och under relativt god kontroll. Stoftavgivning sker dock i många verk från valsstolar som ej är försedda med avsugning. Ferrostoft från varmvalsning och tråddragning förekommer liksom oljedimma från kalldragning eller valsning. Från ämnesugnar kan gas avges till lokalen, men eventuella olägenheter från dessa relativt små läckage utgör ej något stort problem. Vid valsstolsavsugning bör kåpor och infångningsmunstycken för rök och stoft inplaceras i eller vid valsstolarna. Större kåpningar tillåts i regel ej. Istället får lufthastigheterna i sugöppningarna ökas betydligt för att sugzonerna från öppningarna skall förlängas. Anläggningsarbetena kan bli kostsamma om enda möjligheten för framdragning av avsugningskanalerna är att lägga dessa i golv fram till valsstolen. l vissa fall kan kanalerna förläggas i gånghöjd utan att detta hindrar travers- och materialföringen i lokalen. Kostnaderna för förbättrad stoftavsugning kan beräknas vara i genomsnitt ca 400 000 kronor vid 18 valsverk. Total investeringskostnad således ca 7,0 miljoner kronor. Ventilationen är oftast undertrycksventilation som uppstår genom termisk luftväxling via taklanterniner o. d.

Följande balans kan ráda i ett götvalsverk: Värmebalans Produktion 33 000 kg/h Oljeförbrukning l 000 l/h Rökgastemperatur 700 °C Rökgasvolym 15 Nm* ll olja Rökgasmängd vid 700°C 50 000 m3 /h Vid ovanstående produktion är oljeförbrukning per

9 400

182 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Värmeavgivning till valsverkshall Värme från göt under behandling i valsverk. Svalning från l 150°C till 900°C (33,0 x 0,14 x 1 150)- -(33,0 x 0,13 x 900) Mcal/ h Värme genom ugnstransmission n Värme från motorer = 1 000 x 0,736 x 0,860

Mcal/ h Vämzeförluster Utsugning vid valsstol

iYlcal/h

Vattenkylning

Mcal/h ° Transmissionsförluster vid utetemp. av C Mcal/ h Värmeöverskott i lokal vid utetemperatur av °C

Tabell över värme och Iuftflöden i nockventilator

Luftbalans vid sommarventilation (+20° utetemperatur)

Utsugning Nockventilator fri area 62 m1 575 000 Punktutsugning vid valsstolar 40 ökat

000]

Punktutsugningar vid slipmaskiner 45 000 100 % Punktutsugningar vid gashyvling 36 000

696 000 m” /h

Insläpp

144 m” Detta ger vid genomströmningshastighet 1,35 m/sek = 696 000 m3 /h q Ventilation vid +0°C utetemperatur Utsugning Nockventilator fri area 19 m 245 000 Punktutsugningar totalt 121 000 366 000 m” /h

Bilaga3 183

Insläpp lntagsspjäll nr 3, 4, 5, 17, 20 och 22 fri area 32 m” ” öppningar till svalgård 14 46 m* = 366 000 m3 /h Detta ger vid hastighet 2,20 m/sek q Ventilation vid -20°C utetemperatur Utsugning Nockventilator fri area 10 m* 156 000 Punktutsugningar totalt 121 000 277 000 ms/h Insläpp lntagsspjäll nr 3, 4 och 5 fri area 16 m” öppningar till svalgård 14 30 m* Detta ger vid hastighet 2,58 m/sek 279 000 m” /h

Förslag till åtgärder 1. Nockventilator regleras med motorstyrda spjäll enligt uppgjort schema, vilket innebär a) 5 spjäll alltid halvöppna i fast läge, b) 9 dubbelspjäll anordnas med fjärreglering, c) övriga spjäll stänges helt. Intagsspjäll regleras efter utetemperatur enligt uppgjort schema. Vissa intagsspjäll som orsakar drag på personal bör omplaceras till högre höjd, för att därigenom minska dragkänslan. 4 st. ridåportar installeras. Avsugningen från valsstolar, slipmaskiner och gashyvling ökas med 100 %. Kostnadsöverslag Kronor Åtgärder för att minska drag enligt separat utredning 250 000 Ökad utsugning av rök från arbetsoperationer enligt separat kostnadsberäkning 35 0 000 Summa 600 000

För justeringar av valsverkens drag- och undertrycksproblem erfordras, enligt gjorda överslag för samtliga verk, ca 4,5 miljoner kronor.

9 Övriga anläggningar

9.1 Smedjor Inom smidesavdelningarna är problemen i stort sett desamma som inom valsverken. Erforderligt investeringsbehov för arbetsmiljöåtgärder är ca 2,0 miljoner kronor.

184 Bilaga 3 SOU 1975: 83

9.2 Biproduktverk Inom dessa verk sker hantering, krossning, sortering, separering, lagring, utlastning, transport m. m. Även om sedan länge dessa avdelningar varit försedda med luftavsugningssystem och avskiljare är dammhalterna relativt höga. Detta beror i huvudsak på spill från maskiner, otäta kåpningar 0. d. En sanering erfordras vid de biproduktverk som finns inom landet genom ökad inkåpning, förbättrad städning m. m. Investeringskostnaderna för arbetsmiljösaneringen kan beräknas till ca 2,5 miljoner kronor.

10 Särskilda utrymmen

10.1 Personalutrjymmen, allmänt Inom vissa anläggningar är standarden, ändamålsenligheten och komforten i dessa utrymmen mycket undermålig. Luftstandard och temperatur bör här vara acceptabel för vila och avkoppling på raster och under överenskomna arbetspauser. Inom vissa verk förekommer ett relativt stort behov av hörselvilrum och avkopplingsrum under pauser i produktionsarbetet. Investeringsbehovet för utrymmen av detta slag medtas här p. g. a. att en viss del av komforten i dessa rum består ien bra ventilationsstandard med filtrerad luft. Kostnaderna för upprustning av personalutrymmen, anskaffande av hörselvilrum, rasthytter m. m. är förhållandevis stora i ett stålverk. Investeringskostnaden kan belöpa sig på mellan 20 000 och 100000 kronor per enhet eller upprustningsinsats. Antalet varierar mellan 5 till 30 st. enheter eller åtgärder. Medelkostnaden uppgår till säg 50 000 kronor. Totala investeringsbehovet för personalutrymmen inom den berörda industrin kan då uppskattas till ca 13,5 miljoner kronor.

10.2 Manöverhytter

Manöverhytter förekommer på många ställen inom stålindustrin. På vissa manöverplatser är hytter ej uppsatta därför att önskemålen inte har väckts, man har accepterat miljön även om förorenings-, temperatur- och ljudbelastningen varit hög. På andra manöverplatser har däremot inte behovet av särskild hytt varit nödvändigt. Vid ganska många arbetsplatser där manövrering sker och överblick skall finnas är befintliga hytter undermåliga. Framför allt gäller detta ljud- och luftkomforten. Travershytter har höga temporära belastningar av strålningsvärme och rök. Medelinvesteringsbehovet per manöverhytt kan beräknas till ca 60 000 kronor. Detta inbegriper också att ett antal nya hytter måste anskaffasi framtiden eller bytas ut liksom att befintliga hytter måste utrustas med luftkonditionering. Totala behovet av nya och upprustade sådana hytter och skyddade manöverrum är ca 400 st.

SOU 1975: 83 185

Det totala investeringsbehovet för manöverhytter blir således ca 24,0 miljoner kronor.

l l Intransport av charge

Ljusbågsugnarna chargeras vanligtvis manuellt, genom lucka för mindre beskickningar och med undansvängt lock för större satser. Även om ombyggnadsarbetena blir omfattande bör befintliga ugnar kunna byggas om i viss utsträckning till att chargeras med band för större satser, se figur 5. Denna är fritt avritad från en illustration till ett föredrag tidigare Düsseldorf ”Staub- und Gasanfall bei vid Staubmesse, 1973, Kahnwald: der Elektrostahlerzeugung und Möglichkeiten zur Emissionsverminderung durch geeignete Erfassungs- und Entstaubungssysteme. systeme. att vid t. ex. skrotchargering skrotet är Förutsättningen är naturligtvis klippt i så små stycken att detta tillåter transport på band. Övrigt styckeformat gods lämpar sig naturligtvis väl för denna typ av transport. Miljövinsten blir mindre rök ut i hallen vid chargering. Kostnaderna för sådana ombyggnader vid befintliga ljusbågsugnar har Metoden bör innebära en viss rationaliseringsvinst, åtminstoej beräknats. ne efter vad en ej erfaren stålsmältare kan bedöma.

12 Sammanfattning

storlek inom befintliga verk och anläggningar Saneringskostnadernas ställer beträffande det meningsfulla i onekligen frågan på sin spets, kontra Detta gäller särskilt för de allra äldsta sanering nyanläggning. Vid nybyggnation kan den totala miljöfrågan få

produktionsenhetema.

en helt annan dimension än vad den hittills fått vid investeringar i produktionsenheter och lokaler. Det bör kanske noteras att under de senaste åren har ett visst kommit in vid verksplaneringen av nya projekt. Den största nytänkande nyheten är därvid att arbetsmiljön även ekonomisk-investeringsmässigt fått komma i paritet med investeringen i den produktionstekniska

utrustningen. De som bör studeras, både i befintliga och projekterade frågor är dock många, bl. a. rationellare produktionsmetoder, även anläggningar, av förlustvärme till nyttigheter; bättre partiella sådana, tillvaratagande lokaler och funktionell infångning av arbetsrutiner, renhållningsvänliga Det finns således ett ganska omfångsrikt underlag för föroreningar. nytänkande, praktiska innovationer och meningsfulla forskningsinsatser. framtida av lokaler, anskaffande av Vid projekteringar, byggande rationella m. m. bör inte rökproblemet behöva vara produktionsenheter Inte heller höga partikelhalter från kvar som belastning på arbetsmiljön. andra föroreningar, brist på tempererad ersättningsluft eller undermåliga

personalutrymmen.

SOU 1975: 83 187

Bilaga 3:2 Buller

Av ing. Hans E lvhammar

Innehåll Inledning Förutsättningar för tekniska dämpningsinsatser l Dämpning av stomljud 2 Dämpning av luftljud Vid tagna bullerdämpningsåtgärder inom stålverken Målsättning för bullerbekämpningsarbete inom stålindustrin Befintliga anläggningar . _ Nyprojektering Möjliga bullerdämpningsåtgärder Produktionsmaskiner oçh -utrustning Tillsatsutrustning Hantering Sammanfattning Forskning och utveckling

188 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Inledning

Den enkätundersökning som tidigare redovisats har visat att personalen inom stålverkens olika avdelningar betraktar bullret som en av de mest besvärande miljöfaktorerna. I genomsnitt anser 66 % av de tillfrågade att bullret utgör den främsta arbetshygjeniska belastningen. Bullermätningarna på stålverkens arbetsplatser bekräftar också att ljudnivåerna är mycket höga: nivåer omkring 90-100 dB(A) är vanliga och det förekommer dessutom kortvariga slagljud med väsentligt högre värden. Vid de bullermätningar som genomförts hitintills har i allmänhet ej de senare ljuden registrerats.

Bullermätningar Det är i detta sammanhang angeläget att påpeka betydelsen av att kartläggningen av bullret på industrins arbetsplatser utföres på tillfredsställande sätt. En av de största svårigheterna är att man önskar karakterisera det oftast kraftigt fluktuerande bullret med ett ensiffervärde för att få ett hanterligt mätetal. Både vid mätningar som avser att fastställa bullrets hörselskaderisk och sådana som skall ge underlag för bullerdämpande åtgärder ger detta ensiffervärde i allmänhet ej tillräcklig information. Enligt svenska norm SEN 590111 avgöres risken för uppkomst av hörselskada vid vistelse i buller genom den summaexponering per arbetsdag som personen ifråga utsättes för, dvs. en produkt av bullrets styrka vid örat och exponeringstiden: med andra ord bullerdosen. Enheten för denna dos är ekvivalent (kontinuerlig) ljudnivå dB(A). Det är således endast vid varaktigt, konstant buller som en kortvarig kontroll ger rättvisande resultat. I övriga fall måste dels undersökas hur bullret varierar i styrka under dagen, dels fastställas hur länge personen vistas i buller av olika styrka. Med en s. k. dosmätare med goda egenskaper kan summaexponeringen direkt bestämmas även vid förekomst av kortvariga impulsljud (dock ej extrema sådana). För dimensionering av bullerdämpningsåtgärder krävs kännedom om bullrets frekvenssammansättning och ofta också bullrets tidsmässiga karaktär. De bullerdata som föreligger från stålindustrin är sällan så fullständiga som beskrivits ovan. Speciellt på många arbetsplatser med slagljud

(hanteringsbuller) är det angeläget att få fram bättre underlag, då det är

sannolikt att ganska kraftiga felbedömningar av t. ex. hörselskaderisken förekommer.

Hörselskydd Inom överskådlig framtid måste man räkna med att hörselskadligt buller kommer att bestå på många arbetsplatser inom stålindustrin, på grund av bl. a. de tekniska svårigheterna att dämpa bullret och att arbetet ej kan skötas från en ljudisolerad manöverhytt. SEN 5901 ll anger att risk för

SOU 1975: 83 189

uppkomst av hörselskada föreligger då ekvivalenta ljudnivån överskrider 85 dB(A). För att skydda hörseln är det nödvändigt att personalen bär hörselskydd som ger erforderlig skyddseffekt. Vid mer än 5 tim. daglig exposition kan de olika grundtyperna av hörselskydd användas enligt följande: - ekv. ljudnivåer 95-100 glasdun upp till dB(A) - ekv. ljudnivåer ca 100 dB(A) proppar upp till kåpor ekv. ljudnivåer upp till ca 115 dB(A) Det är dock viktigt att kontrollera skyddseffekten hos olika fabrikat av proppar och kåpor med hjälp av redovisade dämpvärden (från auktoriserade mätinstanser) när hörselskydd anskaffas. Detta är särskilt betydelsefullt där man har kraftiga lågfrekventa störningar - t. ex. vid elektro- - för vilka har dålig effekt. Såsom framhölls stålugnar hörselskydden ovan är det alltså nödvändigt att känna till bullrets egenskaper i detalj för att göra en korrekt bedömning av erforderliga mått och steg.

l Förutsättningar för tekniska dämpningsinsatser

Vid dämpning av buller i arbetslokaler måste man ta hänsyn till att ljudet alstras både som luftljud och som stomljud. Luftljud är ljud som strålar ut direkt från ljudkällan genom luften till omgivningen, t. ex. ljudet från ett tryckluftutsläpp. Stomljud är ljud som primärt orsakas av vibrationer hos maskinytor eller byggnadsstomme, men av dessa utstrålas i form av luftljud till omgivningen. Vibrationerna kan orsakas av obalanskrafter i krossar, siktar etc. som föres över till maskinkâpor och byggnadsytor. Maskinoch byggnadsytornas rörelser försätter luftpartiklarna i svängningar, ger luftljud.

1.1 Dämpning av stomljud Byggnadsstomljudet från maskiner och anläggningar med begränsad omfattning kan ofta dämpas genom vibrationsisolering av maskinen, varvid överföringen av vibrationerna spärras. Inom stålindustrin har stomljudet stor betydelse för bullret på arbetsplatserna, men de anläggningar som orsakar vibrationerna har sådan storlek att vibrationsisolering ej är genomförbar. I sådana fall är separat fundamentering utan stum kontakt med byggnaden i övrigt en verksam metod att minska stomljudet.

1.2 Dämpning av luftljud Luftljudet utgör normalt det dominerande ljudproblemet och primärt insättes därför dämpningsåtgärderna för att eliminera detta. Som alltid i eliminationstekniska sammanhang kan man därvid gå fram på tre vägar:

190 Bilaga 3 SOU 1975: 83

dämpa ljudkällan - avskärma ljudkällan eller exponerad person minska ljudspridningen

Dämpning av ljudkällan Då man talar om ljudkällor i industrisammanhang avses i allmänhet bullrande arbetsmaskiner. Detta är sällan överensstämmande med verkligheten, enär man så gott som alltid har buller från produktionsmaskiner och -utrustning, - tillsats- och hjälputrustning för driften och materialhantering Inom stålindustrin är en besvärande materialhanteringen ytterst ljudkälla inom vissa avdelningar, såsom valsverk, och fordrar därför särskild uppmärksamhet. Dämpning av ljudkällan kan ge en radikal och genomgripande förbättring av bullerförhållandena i en lokal. Största för förutsättningen att åstadkomma detta råder givetvis vid nybyggande och nyinköp av utrustning. Det är viktigt att tillvarata de möjligheter som då erbjuds, bl. a. genom att vid upphandlingen ställa krav på högsta ljudnivåer. Emellertid kvarstår som en realitet att vi med dagens teknik inte kan uppfylla betingelsema för icke hörselskadligt buller (se nedan) på alla platser.

Avskärmning av ljudkällan

Genom fullständig eller delvis inkapsling av bullrande maskin eller

utrustning kan bullerutstrålningen till arbetslokalen minskas. Även om

man - för att tillåta t. ex. erforderligt materialflöde eller luftcirkulation för kylning - måste acceptera tämligen ofullständig skärmning, kan god bullerdämpning ofta åstadkommas i vissa riktningar. Inom vissa anläggningar t. ex. valsverk är det istället möjligt att placera personalen i hytter eller manöverrum, med mycket god ljudisolering hos väggar och fönster.

Minskning av ljudspridningen

Ljudet från en fritt uppställd bullerkälla utomhus utbreder sig i alla riktningar. Detta medför att ljudenergin sprids, varför ljudintensiteten avtar med ökande avstånd från ljudkällan. Inomhus däremot reflekteras ljudet mot hårda begränsningsytor, och väsentligt högre ljudnivåer erhålls. Förses lokalytorna med ljudabsorberande beklädnader, dämpas ljudets utbredning och tystare förhållanden kan åstadkommas på något avstånd från bullerkällorna. Ljudabsorbenter, t. ex. i form av mineralullsbeklädnader, är därigenom en förutsättning för goda ljudförhållanden i en industrihall. Ljudspridningen kan också hindras med fasta eller flyttbara skärmar placerade vid ljudkälla eller störd personal.

SOU 1975: 83

Sammanfattning För att åstadkomma en avsevärd förbättring av bullerförhållandena inom en industrilokal erfordras att samtliga ovan nämnda dämpningsmetoder tillämpas. Icke minst viktigt att påpeka i sammanhanget är att bullret från olika bullerkällor adderas. Dämpas ljudet fr-ån en av flera någorlunda jämstarka källor ernås igen nämnvärd effekt på bullernivån i lokalen. En totallösning kräver således insatser mot alla väsentliga bullerkällor och samtidigt spridningshindrande åtgärder.

2 Vidtagna bullerdämpningsâtgärder inom stålverken

En ytlig inventering av de bullerdämpningsåtgårder, som hittills genomförts inom stålverken, ger vid handen att man praktiskt taget helt och hållet arbetat med uppsättning av ljudabsorberande beklädnader och med manöverhytter. Däremot synes det ha utförts ytterst få försök att dämpa bullrets alstring; i vissa fall har dock inbyggnadsåtgärder vidtagits. Tillgänglig utländsk litteratur visar ej heller på att några mera ingående arbeten utförts på andra håll för att förbättra arbetsmiljön i bullerhänseende inom stålverk. Man torde således på goda grunder kunna fastslå att känd teknik för sekundära åtgärder är vad som hittills provats inom stålverken. Det är å andra sidan helt klart att man med konsekvent utnyttjande av erfarenheter från andra branscher skulle kunna åstadkomma markanta förbättringar i många lokaler. På det primära området, dvs. att eliminera ljudets alstring, är det också synnerligen angeläget att starta ett systematiskt arbete. I det följande genomgås några av de vägar som synes kunna leda till att bullret vid källan reduceras.

3 Målsättning för bullerbekämpningsarbete inom stålindustrin

Den primära målsättningen för bullerbekämpningsinsatserna på stålin-

dustrins arbetsplatser bör vara att bringa ned ljudnivån under hörselskaderiskgränsen, dvs. att ekvivalenta ljudnivån ej överskrider 85 dB(A). Denna målsättning kan icke uppfyllas överallt inom anläggningar uppbyggda med dagens teknik ens med mycket stora insatser av arbete och pengar. Å andra sidan är det möjligt att i vissa utrymmen nå en bättre standard med jämförelsevis enkla medel. En differentierad målsättning är således motiverad och önskvärd eftersom det är nödvändigt att order och varningssignaler omedelbart uppfattas, liksom att telefonsamtal kan genomföras på tillfredsställande sätt.

3.1 Befintliga anläggningar Följande riktvärden föreslås bli tillämpade vid dimensionering av efterhandsåtgärder i befintliga anläggningar:

192 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Lokaltyp Max. ekviv. ljudnivå dB(A) Kompressorrum, hydraulikrum etc. (normalt obemannade utrymmen) 90

a Acceptabla nivåer på utsatta arbetsplatser måste bedömas m. h. t. verksamhet och möjliga åtgärder.

Angivna ljudnivåer avser ekvivalenta kontinuerliga ljudnivåerna inom resp. lokal, dvs. den adderade bullerbelastningen från maskiner, utrustoch materialhantering. För att uppfylla angivna värden är det i ning nödvändigt att bullret från varaktiga bullerkällor, såsom allmänhet ventilationsfläktar och kompressorer, dämpas ned under målsättningen. Det är då möjligt att tillåta kortvariga bullertoppar att överskrida resp. målsättningsvärde utan att max. summaexponering av personalen överskrides. Topparnas nivå bör dock begränsas till 120 dB(A).

3.2 Nyprojektering torde det vara svårt att åstadkomma större Med dagens teknik förändringar i ljudnivån från maskiner och materialhantering än vad som krävs för att fylla den målsättning som angetts för befintliga anläggningar ovan. Det är därför sannolikt helt orealistiskt att ens som arbetshypotes tillämpa lägre nivå än 85 dB(A) för tunga avdelningar som elektroståloch konverterverk eller valsverk. Däremot finns det goda möjligheter att förbättra stom- och luftljudsisoleringen till slutna lokaler med tyst verksamhet, vid om- eller nybyggnad. Målsättningen i detta fall skulle därför kunna ha följande utformning;

Lokaltyp Max. ekviv. ljudnivå dB(A)

Kompressorrum, hydraulikrum etc. (normalt obemannade utrymmen) 90 Produktionshallar, tung verksamhet (allmännivå vid normal driftY 85

a Acceptabla ljudnivåer på utsatta arbetsplatser måste bedömas m. h. t. verksamhet och möjliga åtgärder.

SOU 1975: 83 Bilaga 3 193

4 Möjliga bullerdämpningsåtgärder

De synpunkter, som här lämnas på vilka vägar man bör gå in på för att uppnå en förbättrad bullerarbetsmiljö i stålverken, baseras på förutsättningen att dagens teknik och utrustning inte kan förändras i väsentlig grad. Denna förutsättning begränsar givetvis i hög grad möjligheterna att utföra bullerdämpning vid källan, och medför att ovan skisserade inbyggnadsförfaranden och ljudspridningshindrande förändringar i byggnaden också i fortsättningen kommer att vara av stor betydelse. Det är emellertid viktigt att ta till vara möjligheten att vid övergång från manuella till maskinella operationer både minska personalens vistelsetid i kraftigt buller och bygga in bullersamma maskindelar på sådant sätt att tillsyn och underhåll kan ske utan besvär, samtidigt som effektiv ljudminskning erhålles. Med hänsyn till det ofullständiga mättekniska underlag som finns på bullersidan är det idag omöjligt att exakt fastställa i vilken omfattning dämpningsåtgärder måste vidtas, för att ovan nämnda målsättning skall kunna innehållas. De dominerande bullerkällorna maskerar nämligen de något svagare, vilka då ej observeras i utgångsläget, även om de överskrider målsättningsvärdena. En katalog över nödvändiga insatser kan därför lämnas först efter ett närmare studium av aktuella anläggningar och maskinkonstruktioner. I det följande lämnas grova skisser till tänkbara åtgärder för att dämpa bullret på några avsnitt inom ståltillverkningen. Dessa lösningar är inte bearbetade m. h. t. andra krav, och omfattar sådana förslag som kan utvecklas dels vid nybyggande, dels vid efterhandsförbättringar.

4.1 Produktionsmaskiner och -utrustning

E Iektrougnar De kraftigaste bullerkällorna inom stålverken torde vara elektrougnar Dessa avger särskilt kraftigt buller vid inläggning av (ljusbågsugnar). intill ugnen kan uppgå momentant till 105-110 charge, då ljudnivåerna dB(A) eller ca 120 dB vid låga frekvenser. Orsaken till bulleralstringen vid detta driftsfall torde delvis vara att växelspänningen i varje halvperiod passerar nollvärdet varvid ljusbågen slocknar och åter tänds. Därvid sker en explosionsartad jonisering av gaserna med åtföljande ljudalstring. Försök har gjorts att blåsa in argongas genom kanaler i elektroderna varvid joniseringen underhålles även under spänningens nollvärde. Ljusbågen slocknar således ej och inga språngartade förlopp uppträder. 3-5 dB sänkt ljudnivå har erhållits, vilket visar att metoden kan vara användbar. Emellertid åstadkommes också ljud av de magnetostriktiva krafter!

som uppträder p. g. a. de mycket stora elektriska strömmarna i småltan. I

1 Magnetiska växelkrafter de lugna perioderna av smältningen innan ny charge inlägges uppgår som orsakar vibrationer ljudnivån till ca 100 dB(A). Det är därför nödvändigt att finna metoder (stomlj ud) i smälta och att dämpa även detta. ugnskonstruktioner. 13

194 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Mindre förbättringar torde kunna åstadkommas om öppningarna på ugnen kan förses med ljudfällor eller tätas bättre (ljudfällor vid avgaskanal och elektrodgenomföringar i lock, tätningar vid slagg- och inmatningsöppning). Det är måhända icke helt orealistiskt att tänka sig ett avstrålningshindrande skal utanpå ugnens mantelytor, dvs. ett relativt tunnväggigt skal fäst med stag till ugnshöljet. Om mellanrummet ventileras bör även strålningsvärmet från ugnen reduceras. Ett problem kan vara att få dämpeffekten tillräckligt stor vid mycket låga frekvenser, som nu ger störningar som uppfattas direkt i bröstkorgen (pumpeffekt).

Kaldougnar Vid kaldougnarna uppgår ljudnivåema till ca 100 dB(A). Möjligheterna att påverka ljudalstringen i processen torde vara små. Dock förekommer fläktar som starkt bidrar till bullret. Dessa bör kunna dämpas på traditionellt sätt, se nedan. En starkt bidragande orsak till ugnarnas ljudavgivning och vibrationer är den ojämna anliggningen mellan stödrullar och rullbana, bl. a. orsakade av stänk från smältan. Kontinuerlig svarvning eller slipning av anliggningsytorna torde vara möjlig att anordna. För att komma tillrätta med stömingarna till kaldougnarnas omgivning torde det emellertid vara nödvändigt att utföra avskärmningar, främst av avgasutloppet.

Varmgropsugnar, grovverksugnar etc. Ljudalstringen från oljeeldade ugnar härrör från förbränningsljud som läcker ut genom öppningar, samt fläktar och oljepumpar. Ljudnivåer 90-95 dB(A). Ljudläckaget kan minskas om öppningarnas storlek kan begränsas och om avskärmningar eller ljudfällor anordnas. Ytterligare förbättring erhålles med isolering med mineralull och plåt av kanaler och andra ljudstrålande ytor. Sannolikt kan förbränningsljudet regleras inom vissa gränser genom justering av brännare och lufttillförsel.

Glädgningsugnar Huvuddelen av bullerproblemen föreligger under kylningsfasen då kraftiga fläktar blåser luft genom bandrullama (ljudnivå 90-95 dB(A)) i närheten av ugnarna. Under ugnsfasen ger skyddsgasfläkten något lägre buller. Principiellt finns två lösningsmetoder: att välja bättre utformade, långsamgående och därmed tystare fläktar eller att förse befintliga fläktar med ljudfállor. I praktiken kan det senare fordra mycket stora ombyggnader, och en kombinationslösning är sannolikt lämpligast.

SOU 1975: 83 Bilaga 3 195

Valss talar Bullret från valsstolarna härrör främst från drivaggregat (se_ nedan) och stomljudsutstrålning. Det enda realistiskasättet. att dämpa detta torde vara inbyggnader. I kallvalsverk för tunnplåt förekommer mycket hanteringsbuller (fladdrande plåt, slag i plåtytor etc.). Här skulle ledvalsar (stöd), beläggning med slittåliga, elastiska material på slagytor osv. kunna användas för att minska bullret. Olika valsverksfabrikat kräver sina speciella lösningar.

Varmságar Ljudnivån vid kapning av profiler m. m. är mycket hög, ca 100 dB(A). Ljudalstringen sker både från sågklingan, sågkonstruktionen och från profiler. Sågklingan kan dämpas genom inspänning mellan klämrondeller med största möjliga diameter, och även sågmaskinens ytor bör kunna dämpas med uppstyvningar, påläggning av dämpmassa etc. Utstrålningen från sågstället minskas lämpligen med inbyggnad eller skärmar. Dämpning av profilen kräver exempelvis effektiv fastspänning av denna i flera punkter vid sågningen.

Ä-mnesslipmaskiner

Ljudalstringen kommer såväl från sliphuvudet som från ämnet (stomljud). Inbyggnad av sliphuvudet med ljuddämpade öppningar för ämnet bör vara fullt genomförbart. Därjämte krävs en mycket stabil infästning av ämnet för att minska stomljudsutstrålningen.

4.2 Tillsatsu trustn ing Fläktar Den till numerären helt dominerande och till styrkan ofta mest besvärande bullerkällan på arbetsplatserna är olika typer av fläktar. De används för en rad skilda ändamål: för lokalventilation, processventilation och kylning, förbränningsluft- och rökgastransport etc. Det av fläktarna själva alstrade bullret kan dämpas med standardmetoder: ljudfällor inkopplas i till- och frånluftskanaler, fläkthuset isoleras eller inbygges. Ljudalstringen är emellertid beroende av de luftmängder och det tryck fläkten skall leverera och dessa skall således begränsas i möjligaste mån. Fläktar med god aerodynamisk utformning ger mindre buller. Med hänsyn till de många användningsområdena för fläktar måste dämpningsmetoderna anpassas till behovet och förutsättningarna i varje enskilt fall. Det bör också påpekas att det är ganska stora skillnader mellan ljudalstringen från olika fläkttyper och fläktfabrikat.

196 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Elmotorer Även elmotorer är vanliga bullerkällor i lokalerna. Luftkylda stora elmotorer avger ett avsevärt buller, ofta 90-100 dB(A), medan vattenkylda normalt år väsentligt tystare. Ljuddämpning kräver i första hand att fläktljudet minskas. Ibland kan tystare fläkthjul erhållas från fabrikanten, annars måste motorn byggas in och förses med ljudfällor.

Kuggväxlar Tystare kuggväxlar kräver större precision i tillverkningen, vilket det i sista hand är en ekonomisk fråga att åstadkomma. växlar - de är bullersamma På befintliga antingen från tillverkningen eller de är slitna - kan principiellt företas avstrålningsminskande åtgärder på höljet som minskar bullret till omgivningen; beläggning med dämpmassekonstruktion eller skalkonstruktion på stag. Kylproblemen måste givetvis beaktas.

Lu ftblásning, pneumatik Utsläpp från pneumatikventiler förekommer och ger upphov till bullerstötar. Dessa kan normalt dämpas med hjälp av standardljuddämpare, som monteras på ventilerna. Värre problem utgör luftblåsning för kylningsändamål, t. ex. skänkkylning (då luftstrålen ibland används för att splittra en vattenstråle för att ge förhöjd kyleffekt). Minskad ljudalstring kan nås med lägre lufthastighet, gynnsamt utformat munstycke (ev. med ljuddämpare) eller flera mindre mun- Oförändrad kylluftsmängd kräver större munstycksarea om stycken. lufthastigheten minskas.

Pumpar Pumpar för oljebrännare och för vätskor, som t. ex. vid betningslinjer, ger lokalt höga ljudnivåer. Att minska bulleralstringen är ofta en fråga om att välja pumptyp eller att byta pumphjul, så att lämpliga driftsförhållanden åstadkommes. Som efterhandsåtgärd kommer i första hand isolering eller inbyggnad av pumphuset ifråga, varvid ev. elmotorn också får beaktas.

Skro ttuggar Vid de skrottuggar som användes för att skära upp de avskurna kantremsorna vid bandstålslinjer uppstår mycket störande buller i tuggen och då bitarna faller ned i uppsamlingslådan. kan erhållas inbyggnad avtuggen, vilket har Bullerminskning genom genomförts i några stålverk.

SOU 1975: 83

KB8|1d$tå|

\[|l

in?

Snedställt skär

Kantremsa

Figur 1. Exempel på utformning av skrottagg.

Skären hos tuggarna är normalt raka och klipper av plåtremsan momentant. En avsevärd minskning av ljudalstringen kan nås om klippningen kan ske successivt, exempelvis med snedställda skär. Genom att välja en stor diameter hos hjulen, på vilka skären monteras, kan tiden för klipparbetet förlängas, se figur l.

Hydraulik Vid hydraulanläggningar uppstår buller från både pumpaggregaten, ledningar och ventiler. Genom att förlägga pumpar och oljetankar i separat utrymme erhålles i allmänhet tillräcklig förbättring. Alternativt måste pump och tank byggas in, varvid ev. vatten- eller fläktkylning (med ljudfällor) av hydrauloljan måste anordnas.

Vattensprutning Vattensprutning med högt tryck användes bl. a. för att avlägsna slagg vid vid masugnar. buller om ca valsning och för slaggranulering Högfrekvent 100 dB(A) åstadkommes.

198 Bilaga 3 SOU 1975: 83

l första hand är det önskvärt att byta metod, iandra hand att minska vattnets hastighet. Med ljudabsorberande avskärmning kan bullrets spridning minskas.

4.3 Hantering Hanteringsbuller är mycket ofta förekommande, men skiljer sig kraftigt i karaktär beroende på anläggningarnas utformning. Här ges några exempel.

Rullbanor På grund av att plåten eller profilen, som valsas eller transporteras, kommer att slå mot rullarna alstras kraftigt ljud. Ljudet utstrålas troligen främst från plåten eller profilen, men genom att förse rullarna med ett (värmebeständigt) gummiskikt och utanpå detta ett slitskikt av stål borde ”slaget” kunna dämpas - liksom därmed ljudalstringen. Ett annat alternativ visas i figur 2. Här förutsättes byglarna pressa plåten mot rullarna så att slagen reduceras.

Stabilt infästa, fjädrande byglar

Plåt

å .VHTTHTE I m r I a auunuiäunty*

Figur 2. Exempel på utformning av rullbana. Transportrul lar

Plâtvändare I plåtvändare faller ofta plåtarna en avsevärd sträcka från upprest läge innan de tas emot av uppfångargafflar som lägger ned plåtarna. Ljudavgivningen blir vid fallet mycket kraftig, och plåten bör givetvis helst styras. Andra vändningsprinciper kan tänkas, se figurerna 3a och b. Med magnet eller sugfötter som fasthållande element kan tyst vändning åstadkommas enligt figur 3b.

SOU 1975: 83 Bilaga 3 199

Plåt Vändgafflar

«eC-e-.e--e e-e

å -9---0

e«e›e«o--e-.e›e-e-e \ ete- Figur 3a

Pláz Elektromagnet

á

G9

Figur 3. Exempel på utformning av plätvändare. Figur 3 b

Staplingsficka Plåtarna från svalbädden matas via stödgafflar ut över en staplingsficka, varefter gafflarna drages undan och plåten faller ned i fickan. Mycket kraftiga ljudstörningar erhålles. Exempel på tänkbara tystare staplingsmetoder. a. Plåten från svalbådden sänkes till rätt läge i staplingsfickan, varefter den skjutes över till stapeln, se figur 4a. b. Plåtarna i fickan hålles i rätt nivå i förhållande till plåten på svalbädden, t. ex. med hydraullyftbord, se figur 4b.

200 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Plåt Höj- och sänkbar stödmffel

°l°**e“ei *ä

;.“.----3

O

:l

k\\x xäa_ Figur4a

Figur 4. Exempel pá utformning av stap- Iingsficka. Figur 4 b

Fall i fack

Profiler som faller i uppsamlingsfack ger bullerproblem liknande de nyss genomgångna. Också här kan man tänka sig att lösa problemet med hydraullyftbord, men en enklare lösning som används på en del håll är att

profilerna får falla ned på kedjor som från början hålles spända men som

slackas efter hand som gods matas på. Fallhöjden hålles således låg och relativt konstant.

Slag och gnissel pa svalbädden

I allmänhet förflyttas godset i sidled på svalbäddama med hjälp av medbringarklackar som rör sig fram och åter, varvid de fälls ned och slår upp med kraftiga slag. Konstruktionen bör kunna ändras så att fállrörelsen inte sker så snabbt. Då det varma godset glider på gejdrama i banan uppstår stundtals kraftiga skrik- eller gnisselljud. Dessa kan möjligen reduceras med något Smörjmedel eller beklädnad av gejdrama med material som har låg friktion.

SOU 1975: 83 Bilaga 3 201

4.4 Sammanfattning Av punkterna 4.l-4.3 ovan framgår att det finns många besvärande bullerkällor inom stålindustrin. I många fall är det dock möjligt att ange lösningar på problemen, lösningar som är relativt säkra och enkla att - var och en för Gäller det en hel genomföra sig. exempelvis ventilationsanläggning kan däremot införande av ljuddämpning innebära att en stor del av kanalsystemet måste rivas ned och ändras, då de ursprungliga kanaldragningarna ej tillåter detaljändringar. I många andra fall verkar det uppenbart att känd teknik kan användas för att lösa problemen, men anpassningen till stålindustrins speciella krav saknas. Slutligen, i vissa fall saknas de nödvändiga kunskaperna för att analysera och lösa problemen. Då arbetet att förbättra bullerarbetsmiljön inom stålindustrin skall intensifieras, syns det alltså vara riktigt att man startar med att åtgärda problem för vilka lösningar finns. Parallellt bör igångsättas en verksamhet som syftar till att framtaga genomarbetade lösningar på stålindustriproblem, som i huvudsak kan bearbetas med känd teknik. Detta arbete bör bedrivas såväl i anslutning till stålverk i drift som sådant under projektering.

5 Forskning och utveckling

- Av vad som sagts ovan framgår att man - måhända något förvånande bör kunna komma långt i bullerbekämpningen genom att tillämpa dagens teknik. Givetvis finns det dock många områden där behov av forskning och utveckling föreligger. Det gäller främst bullret från elektrougnar, som är ytterst besvärande. För att effektivera bullerbekämpningsarbetet inom stålindustrin krävs emellertid främst en verksamhet som syftar till att föra ut kunskaperna om hur man med känd teknik direkt kan utföra meningsfull ljuddämpning. Vidare måste arbetet forceras att taga fram prototyplösningar för produktions-, betjänings- och tillsynsvänliga konstruktioner för bullerdämpning av rullbanor, plåtvändare, skrottuggar etc. Den önskvärda FoU-verksamheten kan således skisseras som följer.

Düektátgärder för förbättring av bullerarbetsmiljön Denna verksamhet skulle omfatta en centralt distribuerad utbildning och rådgivning för personal inom stålverken (t. ex. anläggnings-, produktionsoch skyddstekniker) som arbetar med miljöfrågor. Helst bör också visst praktiskt arbete förekomma, uppföljning av åtgärder inom ett eller flera företag e. d. För arbetet engageras personal med ej alltför elementära kunskaper i bullerbekämpning och med praktisk erfarenhet.

202 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Utveckling av pro totyplösningar

Utveckling av prototyper till praktiskt genomarbetade konstruktioner för att lösa speciella stålverksbullerproblem förläggs lämpligen till referensindustrier, där samrådsgrupper (allsidigt sammansatta sådana) inrättas för att hantera alla typer av frågor som uppkommer vid framtagningen av de nya konstruktionerna. Hänsyn måste bl. a. tas till synpunkter på miljö, betjäning, produktion, konstruktiv utformning, tillverkning och kostnader. Till grupperna knyts centralt engagerad, kvalificerad för personal akustisk rådgivning och bevakning. Det enskilda projektet tänkes bli styrt av personal på det lokala planet (på verket) i högre grad än i nuvarande arbetsgruppsprojekt inom andra branscher. Motivet för detta är storleken och svårigheten i de problemkomplex som skall lösas. Det krävs därför också referensföretag som kan avsätta personaltid och ekonomiska medel i sådan omfattning att arbetet kan bedrivas effektivt. Med fördel bör projekten kunna bedrivas med samma centralt engagerade personal.

Forskningsbetonade projekt Exempel på projekt där metodbyte eller andra mera grundläggande förändringar måste utnyttjas för bullersänkning är elektrougnar, varmsågar och syrgashyvling. Arbete med sådana uppgifter har mera forskningskaraktär, och kan utläggas på därför lämpade institutioner eller företag.

SOU 1975: 83 Bilaga 3 203

Bilaga 3:3 Klimat

Av professor Ulf Åberg

Innehåll

Inledning

l Klimatets påverkan på människan

Principiella Iösningsvägar Teknologi Lokalplanläggning och lay-out Hjälpmedel och tillsatsaggregat Arbetsmetoder Arbetsorganisation Personlig skyddsutrustning

Organisation för forskning och utveckling Organisationsskiss Information Organisationsansatser på konkreta åtgärder för att förbättra arbets- Några exempel miljön i klimatiskt hänseende Strålningsvärme Lufttemperatur Fysisk arbetsbelastning Möjligheterna att åstadkomma förbättringar

Litteratur

SOU 1975: 83

Inledning

I LO-enkäten av år 1968 angående LO-medlemmarnas subjektiva uppfattning om arbetsplatsens hälsorisker erhölls följande bedömning av arbetsmiljön bland Svenska Metallarbetareförbundets medlemmar:

Värmestrålning

En under år 1973 företagen enkätundersökning inom stålindustrin med totalt över tusen medverkande gav till resultat att de arbetshygieniska miljöfaktorerna gav anledning till klagomål i 94 % av svaren, 27 % av de svarande hade klagomål på ergonomiska faktorer”, dvs. i huvudsak statisk och dynamisk arbetstyngd, arbetsställningar osv., medan 18 % påpekade det psykiskt påfrestande iarbetssituationen. Av undersökningen framkom också, att buller ansågs som den vanligast förekommande miljöbelastningen och att temperatur, luftföroreningar samt drag inte kommer långt därefter i minuspoäng. Besvär anförs också härrörande från dålig belysning och vibrationer. Dessa är dock betydligt mera sällan förekommande. De olika avdelningarna inom stålindustrin drabbas något olika av de skilda miljöfaktorema. Sålunda är klimatproblemen mest uttalade i stålverken, medan de ergonomiska problemen har en något större andeli valsverken. Luftföroreningar uppvisar ungefär samma bild som klimatet. Den psykiska belastningen är störst ivalsverken. I en undersökning vid fyra elektrostålverk, utförd av Arbetsmiljölaboratoriet, sattes värmebelastningen främst av de miljöbelastande faktorerna. Andra negativa faktorer var buller, damm och rök, drag samt

skiftgången..

Enligt lönestatistiken 1969 var antalet vuxna manliga arbetare inom stålverken följande:

Enligt specialstatistik från 1972 hade dessa siffror ändrats till: Metallurgiska avdelningar 4 3 l 0 Gjuterier l 450 Varmvalsverk 8 20 0 Smidesavdelningar ›

Bilaga 3 205 SOU 1975: 83

Detta motsvarar en minskning på drygt 10 %, varav den största delen

faller på de metallurgiska avdelningarna. och valsverken sysselsätter således en stor del av de Stålverken anställda inom stålindustrin. Miljöproblemen är också mest framträdande

på dessa arbetsplatser. Inom den metallurgiska sektorn är något mer än hälften av personalen i och elektrostålverk. sysselsatt vid martinverk bristeri En reflexion skall göras i fråga om olika sätt att konstatera Om man går ut med en rundfråga om hur olika miljöfaktoarbetsmiljön. får man sannolikt den typ av resultat som rer uppfattas subjektivt intervjuer detaljeras denna bild på angivits ovan. Med hjälp av personliga

ett påtagligt sätt. Man kan emellertid göra en rundfråga på så sätt att man ett omdöme om enskilda arbetsplatser eller t. o. m. enskilda begär arbetsmoment. På det sättet får man en indikation som i hög grad hänför

Det visar sig då, att dåliga arbetsplatser är en produkt sig till individen. sätt. av många miljöfaktorer i samverkan, oftast på ett mycket varierande till om den ena eller andra Detta innebär intet ställningstagande

undersökningsmetoden är bättre eller sämre än någon annan. Tvärtom

kan man tillvägagångssätten, som har olika syften, säga att de olika varandra. Men för det konstruktiva arbetet att förbättra kompletterar det en klar indikation på att man inte får se arbetsplatserna ger som en sorts bruttoprodukt av en serie miljöfaktorer arbetsmiljöarbetet som buller, damm m. m., utan att man som en väsentlig utgångspunkt

som helhetsupplevelse. Det förebör ha den individuella arbetsplatsen faller att man med utgångspunkt i enskilda arbetsplatser t. o. m. troligt, kan komma fram till snabbare och eller möjligen typarbetsplatser i stort. billigare lösningar på arbetsmiljöproblemen

l Klimatets på människan påverkan

lätt industri och i viss mån även i medeltung l kontorslokaler, Verkstadsindustri kan man jämförelsevis lätt föreskriva en god arbetsmiljö

och övriga klimatfaktorer. Inom med avseende på lufttemperatur sådan den tekniska processen är utformad idag, är detta stålindustrin, härtill och inte möjligt. Huvudorsaken är givetvis att stålframställningsmedför starkt koncentrerade mängder av hett stålbearbetningsprocessen stort värmeinnehåll. Som följd därav får eller varmt järn med mycket man dels en direkt på omgivningen, framförallt genom påverkan

strålning, dels en indirekt påverkan genom av värmen orsakade spontana samt av den tillförda ventilationsluften. En ytterligare luftrörelser det fria, varvid påverkan får man genom kravet på stora passager ut till

ett besvärande drag uppstår. En människa i arbete påverkas av klimatfaktorerna på .ett mycket en diskussion om

komplicerat sätt. För att man skall kunna genomföra

som behövs och på vilka punkter dessa åtgärder bör sättas vilka åtgärder in är det nödvändigt att ganska utförligt uppehålla sig vid arten av denna

påverkan.

206 Bilaga 3

Det första kravet på arbetsklimatet är att kroppens värmebalans skall kunna uppehållas, dvs. i alla för stålindustrin gällande praktiska fall skall kroppstemperaturen inte stiga. (Kortvarigt kan en mindre av stegring kroppstemperaturen dock tillåtas.) Den tillförda effekten i människokroppen, dvs. den som strävar att höja kroppstemperaturen, består i första hand av kroppens egen värmealstring på grund av arbete. Den betecknas vanligen med M (metabolism). Följande exempel ger effektutvecklingen (värmeproduktionen) vid några typer av arbete:

Värdena avser en människa med en kroppsvikt på ca 70 kg och är givetvis ungefärliga. Den direkta värmeöverföringen mellan luften och huden benämns värmekonvektion (betecknas vanligen C). Den kan antingen tillföra kroppen värme eller avkyla kroppen, beroende på om lufttemperaturen är högre eller lägre än hudtemperaturen. Konvektionen beror förutom av temperaturskillnaden även av lufthastigheten. Överslagsvis kan man räkna med följande värmeöverföring för olika lufthastigheter:

Luft/hastighet Värmeöverföring

strålningen beror även på skillnaden itemperatur mellan kroppen och den Strålande ytan. Om omgivningens ytor är kallare än kroppen, går

strålningsvärme från kroppen, oavsett lufttemperaturen, och detta kan

uppfattas som drag. Om man befinner sig i ett rum där väggarna har jämn temperatur, blir strålningseffekten till eller från 9 kroppen ungefär

watt/°C temperaturskillnad mellan kroppen och väggarna.

Vanligen har man koncentrerade strålningskällor, t. ex. strålnmgen från en ugnsöppning eller från varma kokiller eller göt. Såväl mätningar som teoretiska beräkningar av värmeöverföringen är mycket komplice-

Bilaga3 207

omfattande har gjorts av Jan Brännström av rade. Tämligen beräkningar aktuella strålningsfall vid stålverk. Ur dessa beräkningar kan tas följande exempel:

l 000 Slaggrensning i gjuteri Vistelse i bastu, 80°C väggtemp. 600

innebär alltid en avkylning av kroppen. Den maximalt Svettning från en våt hudyta (dvs. det förhållandet att all svett möjliga avkylningen beror lufthastighet och lufttemperatur. För avdunstar) på luftfuktighet,

40 % relativ luftfuktighet och 20°C lufttemperatur fås

exempelvis

maximal avkylningseffekt vid olika lufthastigheter enligt följande:

är den avkylningsreserv som människokroppen har för att Svettningen hålla kroppstemperaturen konstant. Om värmetillförseln är så hög, att ovan maxirnivärden för möjlig svettavgivning inte räcker till, angivna kommer kroppstemperaturen att stiga. Därvid gäller, att en grads höjning motsvarar en värmetillförsel av 70 Wh. En liter av kroppstemperaturen svett motsvarar en kylenergi av 0,6-0,7 kWh, om allting avgiven avdunstar. Människans reglering av värmebalansen åtföljes av en rad fysiologiska företeelser, av vilka en förhöjning av pulsen är den mest påtagliga. kan åstadkomma flera tiotals procents höjning av Värmebelastning i förhållande till samma arbete utfört vid normala pulsfrekvensen klimatförhållanden. Det utgör därmed en riskfaktor för cirkulationsorganen, som man måste ta hänsyn till vid bedömning av arbetsmiljön. bl. a. att en ökad lufthastighet minskar Av det föregående framgår att värmebelastningen (om den är lägre än hudtemperaturen) genom underlättas och konvektionen ökar. För att inte känsla av svettningen drag skall uppstå måste emellertid luften ha en viss övertemperatur. Särskilt med hänsyn till dragpåverkan kan det t. o. m. uppstå situationer, där det drar och men där en minskning av påtagligt obehagligt, luftströmmens hastighet skulle medföra termisk överbelastning.

208 Bilaga 3 SOU 1975: 83

Sammanfattningsvis kan man således säga, att klimatbelastningen är en

funktion av lufttemperatur, luftfuktighet, (mätt som s. k.

värmestrålning globtemperatur) samt fysiologisk arbetstyngd. Därtill kommer, att man som regel även vistas i olika klimat under arbetsdagens lopp. Man har givetvis försökt att fastställa olika komfortkriterier, vilka då på ett eller annat sätt summerar ovanstående faktorer. Ett samlat mått på klimatet, som vunnit en viss användning, är den s. k. korrigerade effektiva temperaturen (CET), som erhålles ur faktorerna lufttemperatur, globtemperatur, lufthastighet och luftfuktighet. Vid ett bestämt CET-värde, vilket sjunker vid stigande arbetstyngd, kan inte kroppstemperaturen hållas konstant, utan börjar stiga. Detta värde kan tas som en riskgräns som inte bör överstigas. Emellertid är man framförallt intresserad av kriterier, som ligger avsevärt under den direkta riskgränsen, och där är CET av mindre hjälp. Ett annat, likartat mått är den s. k. WBGT-indexen, som anger olika kombinationer av våt, torr och globtemperatur. Ett annat mått på klimatbelastning är det s. k. värmestressindex (HSI), som anger förhållandet i procent mellan den svettningseffekt, som krävs för att uppehålla värmebalansen och den maximalt möjliga avkylande svettningseffekten, som är möjlig under rådande klimatförhållanden. Om den avkylande svettningseffekt som krävs är större än den möjliga, erhålles en tillåten exponeringstid, vilket är den tid det tar för kroppstemperaturen att stiga l°C. HSI graderas i procent, och på olika delar av HSI-skalan har man erfarenhet av hur belastningen uppfattas och upplevs av människor. HSI-skalan har även den fördelen att man direkt kan avläsa effekten av en förbättring, t. ex. skärmning mot strålning. Åtgärdernas natur blir självfallet beroende på vart på behovs- eller komfortskalan man önskar komma. Detta gäller också kostnaderna för åtgärderna. Det ovan anförda vill bl. a. visa att klimatkomfort, även om den kan uttryckas i ett enda talvärde, alltid uppnås genom kombination av ett stort antal faktorer, som är inbördes beroende av varandra. Häri skiljer sig klimatfrågorna markant från t. ex. buller- och belysningsproblematiken.

2 Principiella lösningsvägar

Arbetsmiljön kan förbättras med många sinsemellan helt olikartade åtgärder. Inom många industrier är möjligheterna stora att med lokala, till arbetsplatsen begränsade åtgärder åstadkomma goda effekter på arbetsmiljön. Åtgärderna blir därmed relativt snabbt genomförbara och håller sig också inom måttliga kostnadsramar. Processindustrier är i det fallet avsevärt sämre lottade, och för metallurgiska processer tillkommer den stora komplexiteten framförallt i smältningsförfarandet och den i därvid använda maskinutrustningen. Denna binder mycket starkt arbets-

förhållandena och medför att radikala förändringar i regel kan åstad-

kommas endast i samband med nybyggnad eller stora ombyggnader.

Bilaga 3 209 SOU 1975: 83

att stålindustrins arbeten kännetecknas av Å andra sidan kan anföras, en stor frihet och rörlighet inom arbetsuppgiftens ram, vilket ger stort spelrum för lösningar av skilda slag. för förbättring av arbetsmiljön kan principiellt vara inriktade Åtgärder inom följande områden: på förändringar

- Teknologi, häri inbegripet ökad mekanisering eller automatisering. - och layout.

Lokalplanläggning

- och tillsatsaggregat. Hjälpmedel - Arbetsmetoder. - inbegripet pauser m. m. Arbetsorganisation, - Personlig skyddsutrustning. - hygien m. m.). Övrigt (material,

2.1 Teknologi

Det torde vara omöjligt att annat än i undantagsfall kräva övergång till en annan enbart med hänsyn till dess positiva inverkan på teknologi arbetsmiljön. Vad man däremot kan kräva - och även med bestämdhet bör kräva - är att man vid beslut om nyanskaffningar eller större tar med arbetsmiljösituationen som likvärdig del. En kapitalinvesteringar för att detta ska vara möjligt är att man sätter upp förutsättning krav på arbetsmiljön. Från dessa krav kan man sedan arbeta specificerade sig fram till bedömningar om teknologin som sådan och också ange vilka och kringomständigheter som krävs för att fylla kraven. förbättringar metoder för en sådan har Genomarbetade att genomföra procedur inte funnits tillgängliga men har nu börjat komma fram. tidigare l allmänhet kan man konstatera, att mekanisering innebär en förbättmer eller mindre av sig själv, även om undantag finns. ring i arbetsmiljön framförallt det förhållandet, att bundenhet och Det sista gäller kanske monotoni ökar och att arbetsinnehållet samtidigt minskar. Men om man håller till godo med denna gratisvinst, utnyttjar man bara till en liten del till som mekaniseringen innebär. Det de möjligheter god arbetsmiljö gäller såväl frågan om en arbetsorganisation som kan tillgodose krav på

arbetsinnehåll och kommunikation som den fysiska arbetsmiljön. Mekanisering och automatisering kan sägas innebära att man bryter den direkta kontakten mellan människa och arbetsredskap eller fysiska direkt eller via arbetsobjekt och ersätter den med ett system av signaler, instrument, till människans sinnesorgan. Styrningen sker via spakar eller

reglage och själva arbetsoperationen försiggår i någon form av inbyggnad. innehåll som Denna hytt med sitt tekniska kan sägas vara det verktyg borde operatören använder för att fullgöra sin uppgift. Utformningen därför eftertanke som av ett komplicerat

ägnas samma konstruktionen

verktyg, vilket nu långt ifrån kan sägas vara fallet. Det gäller då både förhållanden, t. ex. läsbarhet av instrument och synförhålergonomiska landen i hytten. Man kan ofta notera en alldeles för i övrigt, och klimatet och i dessa hytter. Förutom hög temperatur olämplig luftfuktighet har man också den sänkning av den obehaget för dem som sitter ihytten

2 l 0 Bilaga 3 sou 1973: 83

psykiska prestationsförmågan, som inträder redan efter obetydlig övertemperatur (t. ex. vid ett HSI av bara 10 %). Denna typ av hytter bör således vara luftkonditionerade. I övrigt gäller naturligtvis att bullerdämpningen skall vara tillräcklig och att sikt- och övriga arbetsförhållanden utformas på bästa sätt. Men det bör framhållas, att dåligt klimat i hytten många gånger fördärvar t. ex. bullerdämpningen genom att dörren till hytten måste hållas öppen.

Lokalplanläggning och layout

De störningskällor, som påverkar arbetsmiljön, sprider sin verkan* till omgivningen enligt kända fysikaliska lagar. Det är mycket påtagligt för buller, men minst lika betydelsefullt för strålning och drag. Som framgår av värdena i Brännströms citerade rapport uppvisar strålningen mycket höga värden. Det är av betydelse att notera att även en yta med i stålsammanhang måttlig temperatur (lO0°C) kan ge en avsevärd värmestrålning. Strålning avtar med minskande rymdvinkel till strålningskällan. Layoutmässigt har man därför möjligheter att minska strålvärmen på personalen genom att se till att varma eller heta föremål inte uppställs för svalning i närheten av en arbetsplats. Det mot den syndas mycket principen och det finns mycket att vinna genom en genomtänkt flödesgâng, som tar hänsyn till värmebelastningen på operatören. I samband därmed kan nämnas gångtransportvägarna, som på de flesta stålverk är helt omarkerade i den mån de inte finns i form av helt slumpmåssiga sträckor. Det är önskvärt, att det finns särskilda gångbanor, gärna markerade bara med målning, men som hålls rena och fria från gods. Det skulle öka säkerheten inom verken och förmodligen även minska gångtiderna. Klimatmässigt kan man då också lägga vägarna på avstånd från alltför lämpligt stark strålning eller där detta inte är möjligt, skärma av gångvägen. Dragproblemet härrör sig framförallt från att man har så stora lokaler, att man inte kan behärska luftströmmarna. Ventilationsproblemet i stort behandlas av Elfvingsson 3: l) och därför (bilaga ska här bara tillfogas några anmärkningar. Den stora dragkällan är portarna. Man kan för stora kostnader installera en dragfri port. Det är också möjligt att låta det dra bäst det vill men se till att det inte finns något folk där det drar som värst. Den mest ekonomiska lösningen kan visa sig vara, att ta hand om luftströmmen först då dess hastighet minskat och där tvinga den uppåt där den inte gör någon skada. Lokalt kan man skapa en läad arbetsplats med ganska enkla avskärmningar.

2.3 Iijälpmedel och tillsatsaggregat

Av Brännströms tabell om strålningsvärme ser man vilken radikal effekt en skärm mellan källa och mottagare har. Följden är helt uppenbar, nämligen att skärmar bör användas så snart det kan göras. Den

SOU 1975: 83 Bilaga 3 211

intensivaste strålningen inom strålindustrin har man framför ugnsöppningarna, och slaggdragningen medför enorma strålningseffekter. Någon form av skärmning används väl som regel, men här finns plats för en förbättring. Ulf Fornhammar har i Klimatforskningsgruppen föreslagit en liten vagn med hydraulisk arm, som samtidigt skulle ge gott strålningsskydd och genom mekaniseringen minska arbetstyngden. Försök har gjorts med induktiv fasthållning av smältan varvid slaggen skulle kunna hållas av, men man vet ännu ej om metoden kan användas. Det finns även möjligheter att färdigställa stålet i en särskild skänk, varvid slaggdragningen underlättas. Här har man således exempel på tre olika sätt att komma från ett svårt arbetsmiljöproblem. Vilket man vill välja beror på den specifika företagssituationen.

2.4 Arbetsmetoder Förmodligen skulle nästan varje arbetsmetod kunna förbättras miljömässigt om den utsattes för en arbetsstudie med syftet att förbättra arbetsmiljösituationen. Här ska nämnas tvâ exempel från klimatforskningsprojektet. Det ena rör byte av tärning i skänk, där man kan klart påvisa att värmebelastningen minskar om bytet kan ske från utsidan av skänken i stället för inifrån. Om bytet sker inifrån kan man minska strålningsbelastningen genom en skyddskåpa som sänks ned i skänken och i vilken man arbetar. Även i detta fall finns möjligheter till en ny teknik, s. k. tryckskänk, vilken helt skulle eliminera arbetsmomentet. Denna teknik är dock ännu inte utexperimenterad och klar. Man har således även här ett flertal alternativ att välja mellan. andra exemplet gäller stigplansberedning, vilket är ett av de

Det

klimatmässigt besvärliga arbetsställena. Här genomförs inom klimat- K

projektets ram en hel nykonstruktion av arbetsplatsen.

2. 5 Arbetsorganisation kan Ett flertal olika typer av åtgärder kan nämnas. Hög värmebelastning lindras arbetsrotation. Tillräcklig avsvalningstid för kokiller och genom stigplan kan minska värmebelastningen. Intressantast är frågan om pauser om man för i värmearbete eller, så vill_ kalla det, avsvalningstiden operatören. Somliga arbeten innebär en temporär termisk överbelastning och måste då kompenseras med en paus. Pausens längd och när den bör sättas in kan nödtorftigt beräknas på grundval av t. ex. HSI. På så sätt kan man åtminstone kontrollera hur nära en kritisk gräns man befinner är här också på vilket sätt pausen bör utnyttjas, framförallt i sig. Frågan vilket klimat den bör tillbringas. Här stöter man på frågor som endast forskningen kan besvara och innan dessa svar ingått får man hoppas, att tekniska lösningar undanröjt behovet.

212 Bilaga 3 SOU 1975: 83

2.6 Personlig skyddsutrustning Sådan utrustning undviks ibland på grund av att den är för klumpig att bära och arbeta i. Receptet är som regel att försöka utveckla smidigare kläder. Den andra sidan försummas däremot ofta, nämligen att utveckla arbetsmetoder, speciellt lämpade för arbete med skyddskläder.

2.7 Övrigt

Här ska bara nämnas en sak som tillhör den personliga hygienens område. De flesta stålarbetare på de något så när varma ställena har under dagen varit svettiga och utsatta för damm. Efter arbetet finns möjligheter till dusch och man kan lämna arbetet ren och snygg. Men under arbetet bär man ofta sina underkläder ganska länge. Här bör det göras en insats, dels ifråga om lämpliga underkläder (t. ex. nättröjor), dels ifråga om täta byten. I det senare fallet bör man undersöka möjligheten och kostnaderna för ett byte varje dag. Klimatbelastningen inom stålindustrin är i mycket hög grad sammankopplad med arbetsoperationens karaktär. Några helt generella lösningsmönster kan man därför knappast ge, utan de exempel som getts får betraktas som stickprov ur en stor flora möjliga åtgärder. En viktig fråga blir då också hur man organisatoriskt skall tackla arbetsmiljöproblemet, framförallt på utvecklingssidan.

3 Organisation för och forskning utveckling

3.1 Organisationsskiss De erforderliga kostnaderna för att förbättra arbetsmiljön är mycket stora och kommer att bli betungande för stålindustrins ekonomi. Det är därför naturligtvis av största vikt att arbetet med miljöförbättringar utföres på effektivaste sätt. Det arbete som nu görs på företagen kan uppskattas till något eller några tusental kronor per man och år. Detta arbete går nästan alltid till på det sättet, att man på grundval av klagomål eller besvär av olika slag gör upp en åtgärdskatalog, vilken prioriteras och kostnadssättes. l mån av tillgång på teknisk kunskap, pengar och arbetskraft tillgodoses sedan de listade kraven. Man kan inte finna några negativa faktorer i detta arbete, det vore att underskatta både vilja och förmåga hos företagen och de anställda. Däremot skulle man kunna anföra en del progressiva drag, som saknas i arbetet. För det första godtar man i alltför hög utsträckning befintliga utrustningar och arbetsmetoder, med andra ord, man borde gå något djupare in i arbetsmiljöproblematiken och försöka möta kraven på en tidigare tidpunkt. För det andra finns det en risk, dels att man inte är medveten i tillräcklig grad om vad som gjorts på andra håll i liknande sammanhang, dels att de egna resultaten inte sprids till andra företag.

Bilaga 3 213 SOU 1975: 83

tillräckligt utrymme för teknisk För det tredje ger inte detta arbetssätt utveckling av annat än relativt enkelt slag. Med tanke på att arbetsprocessema är i tämligen likartade över hela landet skulle en gemensam

ansträngning i detta fall kunna ge billiga och goda resultat. Som komplettering till de enskilda företagens arbete på området syns det därför fördelaktigt med ett gemensamt aktivt forskningssynnerligen inom En av huvudfrågoma i och utvecklingsarbete arbetsmiljöområdet. detta arbete är vilken inriktning det skall ha. En nära till hands liggande tanke är att detta med utgångspunkt i etablerade vetenskapsgöra eller teknikgrenar, således en indelning i bullerfrågor, ventilationsfrågor inkluderande damm- och andra luftföroreningsproblem, klimatfrågor, är alla dessa problem i praktiken och för belysningsfrågor osv. Emellertid den enskilde individen invävda i varandra och det föreligger en risk att de skilda områdenas arbetar alltför isolerade från varandra. representanter man en sådan modell fordras under alla omständigheter ett Väljer som kan göra prioriteringar och på grundval härav samordnande organ, stimulera eller sätta igång verksamhet på behövliga områden.

vilken vill rekommendera, är att

En annan lösningsmodell, jag starkt i ett antal områden och inom varje område få en göra en uppdelning lämplig tvärvetenskaplig representation av skilda teknikgrenar, medicin, organisationsfrågor, personaladministration m. m. samt inte minst pro-

cess- och produktionsteknik.

och det förefaller som om man i den Det sista är mycket väsentligt att i tillräcklig få en första modellen skulle ha svårigheter utsträckning aktiv medverkan av denna kategori. Denna senare modell har även den fördelen, att tidsaspekten på olika samt av olika kommer klarare till åtgärder svårighetsgraden problem Den kan även förmodas underlätta utnyttjandet av de instituuttryck. problem i tioner, som på olika håll i landet arbetar med stålindustrins olika Modellen ansluter sig till den uppdelning som gjorts aspekter. kunde stå en tidigare i denna uppsats. I spetsen för en sådan organisation styrkommitté med representanter för Järnbruksförbundet, personalorgafrämst då Metallindustriarbetareförbundet, möjligtvis Jernnisationerna, företagsrepresentant och even-

kontoret, arbetarskyddsstyrelsen, någon

tuellt någon annan instans. En av styrkommitténs huvudsakliga uppgifter sätta mål för arbetsmiljöutvecklingen inom bör vara att långsiktiga stålindustrin. Under denna kommitté fungerar arbetsgrupper för de olika arbetsområdena. Dessa arbetsgrupper vilkas sammansättning kan växla med hänsyn och till uppgifterna, utför eller är ansvariga för det direkta konstruktionsoch de bör finansieras med sedvanliga forskutvecklingsarbetet ningsmedel. Följande arbetsgrupper bör komma i fråga:

l. Teknologi och processteknik. Denna bör bl. a. ha till uppgift att bedöma vilken inverkan på j grupp kan tänkas ha. Vidare bör den

människorna som olika teknologier ,i

eller vilka i

utreda vilka modifikationer av processen ändringar deg;

214 Bilaga 3 SOU 19-75: 83

kringliggande omständigheterna som vid en viss befintlig eller tänkt process behövs för att uppfylla de mänskliga kriterier som ställs. För detta fordras då också en bedömningsmetodik. Samarbete bör här ske med KTH, Stålforskningsstationen i Luleå, utvecklingsavdelningarna på stålverken etc. Gruppen bör ha tillgång till ekonomisk expertis.

. Lokaler och layout. Denna grupp bör ha till att studera uppgift frågor avseende bl. a. lokalernas form och storlek (uppdelning i smärre enheter), fönster- och dörröppningar med avseende på ljus och drag, golvmaterial, lokalens akustiska utformning och belysning. i en lokal Störningsspridningen hänger intimt samman med de villkor som för gäller de tunga transporterna, varför detta är en viktig del. Allmänventilation och det viktiga renhållningsproblemet faller inom denna grupp. Naturliga anknytningspunkter förutom akustisk och ventilationsteknisk expertis är KTH:s avdelning för arkitektur, som påbörjat ett program om industrilokalers utformning, samt transportteknik vid CTH.

. Arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel. Denna grupp behandlar många av de problem, som traditionellt kallas ergonomiska, dvs. de som har att göra med den direkta kontakten mellan människa och arbetsprocess. Tyngdpunkten bör i enlighet med föregående resonemang ligga vid en grundlig genomarbetning med utgångspunkt i ställda kriterier av de arbetsplatser som som

bedöms

svåra, varvid resultatet skall som en färdig konstruktion. föreligga Verktyg, fjärrstyrningsdon, arbetsplatsorganisation m. m. faller inom denna grupps verksamhetsområde. Tillsatser till maskiner i form av punktutsug, bullerskydd samt frågan om skyddskläder och övriga liknande anordningar (hytter) hör till gruppens uppgifter. Anknytningspunkter är vissa avdelningar vid tekniska t. ex. högskolor, maskinkonstruktion, teknisk akustik, värme och ventilation samt sådana grupper som STU: s arbetsmiljölaboratorium.

3.2 Information

Spridning av resultat inom arbetsmiljöområdet bör påskyndas. Det gäller framförallt de resultat och åtgärder som finns inom landet, men även bevakning av utländska erfarenheter bör ske. Någon form av kartotek bör inrättas, som har den egenskapen att man kan gå in i det och ta reda på vad som gjorts för att lösa det aktuella problemet, om det finns någon lämplig person eller instans att fråga till râds osv. Man kan kalla det för en mindre dokumentationscentral för branschen. Alla erfarenheter av sådan form av dokumentationstjänst talar för att det lönar sig. Man kan t. o. m. fråga sig om det inte kunde vara värt att försöka åstadkomma en dokumentationstjänst för arbetsmiljöfrågorna, och här närmast de

konstruktiva sidorna, som inte är begränsad till stålbranschen

utan gäller för industrin som helhet. skulle även ha till Dokumentationstjänsten uppgift att hålla sig â jour med marknaden, så att man kan lämna

Bilaga 3 2 l 5 SOU 1975: 83

upplysningar om material och konstruktioner, som befrämjar en god miljö. (En dokumentationsenhet för arbetsmiljöåtgärder inom verkstadsindustrin har nyligen startats inom verkstadsföreningen.).

3.3 Organisationsansatser Vad jag kan förstå, finns det inom landet en hel del arbeten, som pågår inom området. Det pågår även en del försök att strukturera arbetsuppgifter inom området och att försöka få gemensamma program till stånd. Ett exempel på detta är det humanteknologiska centret vid KTH, där man försöker samla intressenter från olika avdelningar till gemensam diskussion om miljöproblem. Liknande tendenser finns såvitt jag kan förstå även vid CTH. Så småningom kommer väl även Luleå tekniska högskola med i en sådan bild. Det är förmodligen ett gynnsamt tillfälle att inrikta dessa intressen åtminstone delvis på ett antal praktiska problem av typen stålbranschproblem, innan intresset hinner rotas fast i frågor av annan typ.

4 konkreta för att förbättra

Några exempel på åtgärder arbetsmiljön i klimatiskt hänseende

lämnade har redovisats hur den klimatiska I den tidigare rapporten sammansätts av ett antal olika faktorer. Av belastningen på människan dessa bör man främst ta hänsyn till strålningsvärme, lufttemperatur och arbete, mätt exempelvis som syreupptagning. Vidare har presterat fysiskt framförallt kan åstadkommas med det påpekats, att radikala förändringar en förändrad eller med en så djupgående förändring av teknologi arbetsmetoder, att en ganska omfattande utveckling måste till. Vid nuvarande tillverkningsförhållanden kan man givetvis vidta en rad som väsentligt kan förbättra arbetsförhållandena i klimatiskt åtgärder, hänseende. Dessa har dock som regel karaktären av att man kapar de värsta snarare än att man åstadkommer en mer fundamental topparna Sådana åtgärder kan då lämpligen inriktas på följande förändring. grupper: Mot strålningsvärme: Minskad expositionstid Avskärmning Skyddskläder Större avstånd till strålningskällan

Mot olämplig lufttem- Ventilationsåtgärder peratur: Luftkonditionering Partiell inbyggnad Lämpliga kläder

Mot för hög arbets- Metodstudier belastning Pauser

216 Bilaga 3 SOU 1975: 83

4.1 strålningsvärme

Vid ugnarna har man den högsta strålningstemperaturen. Den kan i ogynnsamma fall orsaka ögonskador. En välkänd metod att minska strålningen genom en ugnslucka medan man samtidigt bibehåller möjligheten att arbeta genom ugnsluckan är att framför hänga kedjor öppningen. Skyddet är ofullständigt och reduktionen uppskattningsvis 20-50 %. Det försämrar dessutom sikten metoden inte avsevärt, varför kan användas överallt. Den är dock billig och enkel och bör prövas oftare än vad som nu är fallet. Ett enkelt och lätt visir på hjälmen, som kan fällas ned vid direkt ugnsarbete, skyddar så gott som hundraprocentigt. Med hänsyn till bl. a. nedsmutsning torde ett metallnät vara att föredra framför plexiglas eller dylikt. Anordningar, som fästs på hjälmen, är sällan populära, därför att de gör hjälmen klumpigare. Endast de som är nära ugnsluckan under en någotsånär bör lång tid, t. ex. slaggdragare, därför ha sådana anordningar. Acklimatisering till värme spelar i fallet stark strålningsvärme en ful roll. Vid normal fysiologisk acklimatisering ökas t. ex. förmågan till svettning, och en verklig förbättring gentemot den oacklimatiserade kommer till stånd. Vid stark strålningsvärme mot ansiktet verkar inte någon sådan process, medan vad man kan kalla psykologisk acklimatisering äger rum. Det betyder att den tränade värmeoperatören utsätter sig för större påfrestningar än den otränade. Vid slaggdragningen finns som regel ett strålningsskydd på rakan. Upphängningen av rakan är ofta dåligt genomtänkt och rakan är ofta onödigt tung, vilket gör hela arbetet tyngre än nödvändigt. Om arbetsoperationen genom sådana åtgärder underlättas, skulle man kunna arbeta med skyddskläder av aluminiumväv, vilka inte lämpar sig för tungt arbete, men som ger ett utmärkt strålningsskydd. Vid kokillgjutning bör man försöka införa fjärrkontroll av stopparstaken, varvid operatören kan stå på lämpligt avstånd.

Kokillernas temperatur är från början 70-lOO°C,

men stiger sedan till rödvärme. Endast sällan skärmas denna värme av. Strålskärmar kan införas på ett stort antal ställen inom stålindustrin. I många fall kan man klara sig med en enkel plåt. Dess värmeledningsförmåga gör emellertid att man rätt snart får en sekundärstrålning. Masonit, på ena sidan belagd med folie, är en billig, lätthanterlig och ofta helt tillfredsställande lösning. I besvärliga fall måste man tillgripa kombinationen plåt, isolationsmaterial (t. ex. stenull) och plåt. Sådana konstruktioner, direkt avsedda för värmereflektion, finns i marknaden. Att föra bort varmt material till särskilda svalningsutrymmen, där inga människor vistas, minskar givetvis värmebelastningen. Den avgivna värmen kan då också tillvaratas för uppvärmning på önskade platser. I varmvalsverken styrs processen nästan uteslutande från manöverhytter. Vid vissa passager kan personal temporärt bli utsatt för strålning. En skärmning med metallnät är här tillräcklig. Strålningens effekter minskar på en människa om man blåser in luft av lämplig temperatur mot personen ifråga. Lufttemperaturen är kritisk då

Bilaga 3 217 SOU 1975: 83

den lätt uppfattas som drag. Fläkten skall därför vara igång bara då strålningen är av en viss intensitet. Det betyder att knappen för att slå av bekvämt till. och på fläkten måste sitta mycket

4.2 Lufttemperatur

och motsvarande som finns inom stålin- De manöverhytter utrymmen, är ibland utformade med hänsyn till klimatet. Det dustrin, bristfälligt inte minst traversförarnas arbetsplatser. En översyn av dessa gäller och en förbättrad luftkonditionering kan ske. arbetsplatser Klimatförhållandena inom stålbranschen är givetvis liksom i andra industrier beroende av utomhustemperaturen. Det innebär bl. a. att man

under vissa delar av sommaren kan få en extra, mycket kännbar, tillskottsbelastning utöver den ”ordinarie belastningen. Under den varma årstiden då dörrarna står öppna ligger lufttemperaturen i stålverken genomsnittligt ca 5 % högre än utomhustemperaturen. Att luftkonditionera ett stålverk torde ligga utom ramen även för de mest blir då dels åtgärder mot optimistiska tankegångar. Så mycket viktigare dels punktvis inblåsning av svalare luft. värmestrålning, Med hänsyn till vårt normala utomhusklimat är draget ett större än lufttemperaturen. Detta kan avsevärt genom att den

problem minskas

för processerna nödvändiga luften införs direkt där den behövs genom inblåsning, genom att öppningar i väggen på någon höjd över golvet övertar dörramas funktion som luftintag och genom att bättre disciplin införs vid Dragfria portanordningar, t. ex. den s. k. Boforsportarna. porten, finns i olika versioner. En partiell av vissa arbetsplatser minskar besvären från drag, inbyggnad särskilt kan tillföra varm luft, något som utan en om .man samtidigt En sådan inbyggnad kan vara så dragskärmande vägg är svårt och dyrbart. enkel som en kort vinkelvägg. Riktiga kläder spelar en mycket stor roll för klimatpåverkan. Långa har använts och används fortfarande fast imindre utsträckning kalsonger Moderna, ventilerande underkläder finns som skydd mot strålningsvärme. numera att är goda arbetskläder, inkluderande tillgå. Förmodligen sättet att minska värmebelastningen. Personer underkläder, det billigaste borde tillhandahållas rena underkläder av t. ex. sysselsatta i värmearbete nättröjetyp (Wedin) varje dag.

4.3 Fysisk arbetsbelastning

En rad av underhållsarbeten och liknande har stundtals en hög fysisk och strålning har arbetsbelastning, samtidigt som både lufttemperatur är rivning och ommurning av höga värden. Exempel på sådana arbeten vissa arbeten vid hyttor och sinterverk ugnar, gashyvling, skänkberedning, m. m. I fall under en avsvalningsperiod. många görs dessa arbeten skulle man kunna minska belastningen om arbetet kunde Organisatoriskt senare under denna Det kan innebära, att man måste göras period. en buffert t. ex. av stigplan, skänkar e. d. och även_ samtidigt utnyttja

2 l 8 Bilaga 3 SOU 1975: 83

härmed se till att rutinen för arbetet tar hänsyn till lämplig avsvalningstid. I andra fall, vilka antalsmässigt är i majoritet, kan förbättringar erhållas med regelrätta metodstudier, varvid hänsyn tages till värmebelastningen. Här kan inte, på grund av problemens mångfald och detaljering, någon direkt rekommendation göras om hur metodarbetet skall bedrivas eller på

vilken särskild punkt det skall sättas

in, utan det viktiga är att det kommer till stånd. I kombination mellan arbete och värmebelastning vill man gärna ha ett riktvärde att arbeta efter. Världshälsoorganisationen (WHO) anger ett CET-värde av 30° för lätt arbete, 28° CET för medeltungt arbete och

26,5° CET för tungt arbete. Detta är emellertid och man vill

gränsvärden ju gärna sikta mot bättre förhållanden. För detta finns inga rekommendationer. Inte heller har man någon hjälp av CET, då det gäller kortvariga belastningar, där man vill veta hur länge man kan tillåtas vistas i ett klimat ivilket man inte skulle kunna arbeta under längre tid. HSI ger möjlighet till en mer kontinuerlig gradering, där även den fysiska arbetsbelastningen är inräknad. Man bör eftersträva ett HSI av högst 40%. För kortvarig belastning över 100% HSI kan maximalt tillåten bestämmas ur villkoret exponeringstid att kroppstemperaturen inte får höjas mer än l°C. I energi innebär detta ca 70 wattimmar, och maximal exponeringstid kan bestämmas ur det vid tillfället rådande HSI. Det bör påpekas, att dessa värden främst skall användas som riktlinjer och utgångsvärden vid konstruktion och omändring av arbetsplatsen. Det verkliga utfallet måste kontrolleras genom den värmearbetandes egen utsago jämte fysiologiska mätningar.

4.4 Möjligheter att åstadkomma förbättringar

Om man *försöker få en översikt över möjligheterna att inom nuvarande teknologi göra arbetsmiljöförbättringar, finner man att det till mycket stor del är en intern fråga inom företaget. Vad jag menar med detta är att det inte behövs utomstående konsult annat än undantagsvis, utan att det i hög grad är en fråga för arbets- och metodstudieavdelningen. Det medför, att denna avdelning bör få till uppgift att både ta hänsyn till arbetsmiljöfrågor i sitt normala” arbete, men även att en del av dess kapacitet bör avsättas för direkt miljöarbete. Det innebär givetvis också, att en viss ergonomisk utbildning behövs vilken kanske saknas än så länge. Speciell utbildning för stålbranschen bör övervägas.

5 Litteratur

Klimatprojektet. Ett för Järnbruksförbundet och Svenska Metallindustriarbetareförbundet gemensamt arbetsmiljöprojekt. Tillhandahålles av J ärnbruksförbundet. Jan Brännström: Värmestrålning iindustriella miljöer. Forskningsrapport från STU: s arbetsmiljölaboratorium, September 1972 Irma Åstrand (red. ). Värmebelastning i yrkesarbete. Bedömningsgrunder och mätteknik. Arbete och hälsa 1974: 4. Arbetarskyddsverket.

SOU 1975: 83

4 1990-talets stålindustri

Bilaga

Rapporterna i denna bilaga är avgivna i november 1973.

Bilaga 4 221 SOU 1975: 83

4:1 J ärnverket 1990

Bilaga

Av professor Sven Eketorp

Innehåll

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Inledning

1 Villkor som skall uppfyllas och deras konsekvenser 1.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Mänskliga synpunkter 1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Miljö 1.3 Råvaror och energi 230 1.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Metallurgiska processteg 1.5 Placering, storlek, byggnader, bostäder 1.6 Verksekonomi 1.7 Dnftsäkerhet, kontroll och styrning 1.8 Foderangrepp 1.9 Utbyte av material och energi

2 Beskrivning av verket 2.1 Teknisk beskrivning av jämverket 1 2.2 J ärnverkets arbetsmiljö

Vägar att nå de uppsatta målen Organisation av studie- och forskningsarbetet och utvecklingsuppgifter . . i . . . . . . . . . . Forsknings- Prov- och demonstrationsverk

Vi bör skilja mellan den logiska framtiden,. som är en utvidgning av nuet med mer av samma slag, och den önskvärda framtiden, som är den värld vi vill skapa. Prognoser är troligen det vi inte bör förverkliga och därför måste vi ägna särskild uppmärksamhet åt mål och värderingar. Hans Nordenström, 1971

222 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Inledning

Det håller på att hända något i planeringen av vårt samhälle och vår industri.

De direkt mänskliga behoven bereds möjlighet att styra besluten. Av de tre gwndelementen i mänsklig teknisk aktivitet (= industri)

människan teknik ekonomi

har det mänskliga momentet hittills varit lika med anställd arbetskraft. Starten av en industri har skett från kapitalsidan. I det framtida samhället lär drivkraften i stället bli de mänskliga behoven. De är ännu knappast erkända eller helt definierade. Ett försök till en sådan definition har gjorts bl. a. av Per Holmberg

(Pockettidningen R, nr 4, 1972). Översatt till människans situation i

järnverket ser det ut så här, figur l :

ha full sysselsättning ha meningsfullt jobb ha ansvar

aktivitet stålvaror materiella

lön i .

mänsklig kontakt I . . trvoshet i

nat, sååå”,

e] Isolering °“""9 / uppskattninø säkem” i imnuterlella -w “m” arbetet bra arbetsmlllö frihet

att byta jobb att vara kunnig att fritt få röra sin att Siålv styra arbetstempo Figur J Människan i iärnverket.

I produktionslivet talar man ofta om lönsamhet - och måste göra det, Det nya är att vi redan börjat utvidga detta lönsamhetsbegrepp till att omfatta även människans välbefinnande. I framtiden bör lönsamheten enbart baseras på de mänskliga behoven och vi måste grundligt förbättra

vår kunskap om vilka villkor som måste_ uppfyllas därvidlag.

Vi har alltför länge byggt utvecklingen av vår teknik och vårt samhälle på antagandet att människan är en rationell varelse som låter sig rationaliseras på samma sätt som maskiner och processer. Människor värjer sig mot ett sådant betraktelsesätt; de djupaste behoven av ömhet,

SOU 1975: 83 Bilaga 4 223

uppskattning, spontanitet, frihet osv. kan inte tillgodoses genom ett strängt rationellt handlande. Denna utredning syftar till att ge en vision av ett järnverk att byggas på l990-talet. Dagens teknik skall alltså inte endast extrapoleras 20 år framåt. Målsättningen är tvärtom att tänka efter vilka processer och vilken miljö man vill ha, man måste ha, för att den skall vara människovärdig. I stället för direktivets: ”På vilket sätt beräknas ståltillverkningsprocesserna vara konstruerade. . .” vill jag redovisa hur jag anser att de bör vara konstruerade och fungera. l stället för att ta reda på hur processerna och miljön troligen kan komma att ändras kommer jag att tala om hur de - enligt min mening - skall vara. Även om slutmålet inte helt kan skönjas - det ligger i visionens natur - skall riktningen dit fastläggas. Som en grundregel gäller att allt arbete som kan innebära risker för hörsel och syn, som innebär exponering för extremt drag och värme, för tungt arbete och damm, för gifter och olycksfall måste vara helt avskaffat. Arbetsmiljön måste vara så beskaffad att den upplevs som stimulerande och behaglig, inte som vid vissa järnverksarbeten idag nätt och jämnt uthärdlig. Ett monotont arbete helt styrt av maskinen skall aldrig komma ifråga, utan produktionsformen måste då ändras, eventuellt tillbaka till mer motiverat manuellt arbete. I dagens järnverk är tendensen - till sin yttersta konsekvens - att inga människor arbetar iverket. l framtidens järnverk, enligt den vision som

här skall beskrivas, är järnverket en trevlig och inspirerande arbetsplats

för många lyckliga människor. Huvudavdelningarna i denna utredning är: 1) Villkor som skall uppfyllas och deras konsekvenser. 2) Beskrivning av verket. 3) Några vägar att uppnå de uppsatta målen. Enligt direktiven skall endast arbetsmiljön beskrivas och diskuteras. Med arbetsmiljö förstås de tekniska och psykologiska förhållanden som råder på en plats där arbete utförs för företagets räkning. Eftersom alla beskrivningar och värderingar enligt grundförutsättningen, som jag ser den, är baserade på en totaloptimering av människans situation såväl i järnverket som i samhället, måste dock även andra tekniska, ekonomiska och sociala villkor belysas än de som strikt kan räknas till järnverkets inre miljö.

Beteckningar och definitioner: Arbetare: aktiv i produktion, i service, på kontor och laboratorium. Medlemmar av arbetslag, exempelvis masugnslag, gjutarlag, datalag, försäljarlag. Tekniker: specialister på olika tekniska områden som metallurgi, elteknik, mekanik, ekonomi (f. d. ingenjörer, civil- och bergsingenjörer)

224 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Ledare: samordnande och beslutsansvariga, exempel: lagledare utsedd på längre eller kortare tid, industriledare (f. d. bruksdisponent, försäljningsdirektör, personalchef, överingenjör).

Anmärkningar: Alla idéer och uppslag av teknisk eller annan art som ges i denna utredning är fria att användas av den som så önskar. Det bör observeras att utrustningsritningar måste betraktas endast som idéskisser för demonstration av vissa huvudtankar. Såsom skall visas i ett avslutande kapitel fordrar så gott som varje punkt av denna rapport en detaljutredning. De överväganden och förslag som presenteras baserar sig på allmänna insikter och värderingar. Totaloptimeringens exakta resultat framkommer först efter en mycket stor insats av och samordning mellan experter från olika områden. Denna rapport omfattar endast de processmetallurgiska avdelningarna: malm - stränggjutet ämne. Det säger sig självt att den begränsade insats som denna utredning omfattar inte kan krav uppfylla några på fullständighet i behandlingen av de olika momenten. På många ställen i den här utredningen förekommer tvärsäkra påståenden och förslag. Jag har funnit det nödvändigt att yttra mig så bestämt för att det nya verkets konturer inte skall bli för suddiga. Man bör därav inte dra den slutsatsen att alla problem är lösta och att planerna utan svårighet kan genomföras. Vad som fordras för att nå de uppsatta målen diskuteras i avsnitt 3.

l Villkor som skall uppfyllas och deras konsekvenser

l varje avsnitt inom detta kapitel görs först en målsättning och därefter beskrives konsekvenserna som markeras med -.

1.1 Mänskliga synpunkter

Meningsfitllt arbete Var och en har rättighet till ett meningsfullt arbete. Att sitt uppleva arbete som meningsfullt betyder att man känner att man gör en personlig _ insats, har ansvar, att man själv kan påverka resultatet och att man kan se att ens arbete har sammanhang med omvärlden. - Monotont arbete som kan ersättas med mekanisk repetitivt anordning (robot) får inte förekomma. Ett bedömningsmoment (beslut grundat på mätresultat, förståelse av_ processen osv.) måste ingå i varje arbete. Arbetet får inte vara så ”smalt att man inte kan uppleva hur det ingår som en del i en processkedja. Utförandet av eventuellt ofrånkomliga enkla handgrepp skall cirkulera bland medlemmar av laget.

Bilaga 4 225 SOU 1975: 83

Individuellt intresse för arbetet

Viktigt i detta avseende är att var och en känner att man har förtroende för honom på den plats han arbetar och att man visar (honom=henne) för en god prestation. Han skall ha ett arbete som utvecklar uppskattning Han skall uppleva att hans yrkesskicklighet är egna anlag och intressen. för resultatet. Han skall ej behöva sträva vidare utöver sin avgörande kompetens (ej lyda Peters lag).

- studier och tester för att få rätt person på rätt plats. Noggranna Återkommande Kontinuerlig utbildning för att utveckla checkning. att eventuell hantverksskicklighet sina personliga anlag. Särskilt viktigt kommer till användning. Varje arbete måste ha något skapande

moment.

Möjligheter att första och ingripa i processförloppet

Individen skall kunna påverka sitt arbete och förhållandena på arbetsplatsen och ta egna initiativ.

dels i hur hela - Utbildning dels i det enskilda arbetsmomentet, processkedjan fungerar. Arbetaren skall ges och själv förvärva tillräckkunna gripa in. Viktigt med kontroll lig kunskap för att självständigt av att detta beslutsområde för individen ej är vare sig för smalt (brist på eller för brett (stress). Beslutsområdet skall vara noga intresse) definierat. medlet att uppnå detta är utbildning, se nedan. Viktigaste

Omväxling av arbete

och monotoni liknöjdhet och passivitet, ev. revolt- Enformighet skapar känslor.

- Byte av arbete dels inom laget, dels mellan lagen.

Kontakt med arbetskamrater och ledare

Människan har stort behov av social kontakt och detta måste tillgodoses Även människor med mindre kapacitet måste få känna på arbetsplatsen. att träffas och diskutera om denna gemenskap. Man måste ha möjligheter arbetet och dess utförande. efter diskussion mellan - Allt arbete sker i arbetslag som sammansätts alla berörda. Människor av olika åldrar och arbetskapacitet ingår i verkstäder - de skall integreras i hela aktiviteten. laget. Inga skyddade för var och en i Även handikappade skall delta i lag med skyldighet laget att hjälpa. Bullernivån, se s. 228, måste vara sådan, att man kan Hörselskydd isolerar från omgivningen. samtala i vanlig samtalston.

226 Bilaga4

Medbestämmande och ansvar Medbestämmande ger ansvar. - Deltagare i produktionsgrupper och utvecklingsgrupper, figur 2, fattar delbeslut om produktion och målinriktning. Organisationen är i möjligaste mån horisontell. Producerande avdelningar är genom sina produktionsgrupper ansvariga för produktionens storlek, leveranser och kvalitet. Järnverkets målsättning i tekniskt, ekonomiskt och socialt avseende måste ständigt medvetandegöras för alla i verket arbetande.

Produktionsorganisationen

Utvecklingsgru pper

ZISSääMM L l--l -l

I I I i

Produ ktions- Järnvar k Stålverk Justering Gjutning avdelningar

Figur 2 Organisationsprincip,

Betaln ingsfonñ

Arbetskapaciteten för en individ kan ej hållas konstant från dag till dag och år till år. Drivkraften för arbete är ej betalning, utan trivsel och engagemang. - Månadslön för alla.

Arbetstider Målet är att kunna föra ett lika harmoniskt och kreativt liv på arbetsplatsen som under fritiden. Arbetstiden måste därför begränsas. Balans mellan arbete, fritid, vila. - Arbetstid i 3 skift: - 6-12 - 12-l8 produktion - 18-24 samt 00-6 för översyn och reparation. Veckotid alltså 5 ›_( 30 h.

6/=

Obligatorisk betald utbildning 2 h/vecka. Lördag-söndag driftsuppehåll. småbarnsföräldrar äger företräde att välja arbetstid så, att de kan vara med barnen antingen ensamma eller tillsammans.

Bilaga 4 227 SOU 1975: 83

Balans mellan arbete, fritid och vila uppnås genom och transport 8 h arbete, inkl. omklädning fritid 8 h vila 8 h Genom 6 h varje dygn (00-6) kan utrustningen hållas i driftsuppehåll trim som minsta möjliga antal människor tvingas högsta samtidigt då arbetskapaciteten och precisionen är arbeta på den tid av dygnet, sämst.

Studier, fortbildning Studierna skall hjälpa individen att utveckla hans personlighet och ge honom kunskap dels i sitt fack, dels om sina egna personliga anlag. Studierna gör att arbetet får ett större egenvärde.

- Utanför 2 h/vecka, bedrivs planerade studier med betalning arbetstid, dels inom arbetslaget, dels i grupper av annan karaktär representerande i verkets tekniska, ekonomiska och viss tvärkunskap. Fortbildning sociala problem. De som av sina kamrater uttagits till produktions- och utvecklingsgrupper måste obligatoriskt, men mot betalning, deltaga i dessa utom arbetstid.

Matraster

Huvudmâlen ätes i hemmen eller på restauranger utanför järnverket. Kort i arbetet. Den korta arbetstiden onödiggör matsalar inom matuppehåll verket.

- Klockan 9, 15 och 21 (03) kommer till varje arbetslag en matvagn med färsk fräscha smörgåsar, men ej varm mat, t. ex. näringsberäknade, frukt, dryck. Ingår i lönen. Gäller alla avdelningar.

Arbetskläder skall vara att Alla har samma sorts arbetskläder. Byte varje dag. Målet skyddsutrustning ej skall behövas. - J ärnverket håller med arbetskläder, underkläder, Skåp för egna kläder. träskor. Lättåtkomliga travar med olika storlekar. Färgglada. strumpor,

1.2 Miljö finns det idag inga exakta bestämmelser om vilka Egendomligt nog arbetsmiljö. Grundregeln i det fordringar man skall ställa på järnverkets är dock att alla riskmoment är totalt avlägsnade följande, se inledningen, att den upplevs som stimulerande. Man och miljön så kraftigt förbättrad, som är mycket olika det som nu råderi får alltså tänka sig ett tillstånd, momenten i dagens järnverk bör järn- och stålindustrin. De fascinerande dock räddas över till framtiden.

228 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Som allmän grundregel gäller att inte skall lösas miljöproblemen genom filter, skyddskläder, hörselskydd, kurar osv., utan genom att processer, maskiner och lokaler omformas så att de resulterar i angenämare miljö.

Buller Buller upplevs idag som det mest negativa i miljön, vilket är förståeligt dels på grund av skadeeffekten, dels genom att det isolerar människor från varandra. Bullerkällor som man ej rår på med känd teknik måste radikalt avlägsnas. Fordran skall vara att man skall kunna tala med varandra i vanlig samtalston överallt i verket eller svara i telefon utan besvär. 70-75 dB(A) sätts som maxgräns för alla frekvenser. - Ljusbågsugnar för skrotsmältning icke lämpliga. Ersätts med induktionsugnar. Fria gasstrålar med hög hastighet, typ LD, accepteras ej. Roterande grovt maskineri, typ kaldo, ej heller. Skrotbitar får inte falla fritt mot metalliskt underlag.

Värme Arbetare får inte utsättas för direkt värmestrålning från flytande järn eller stål. Arbete får inte ske i högre konstant än ca arbetstemperatur 25°c. - Fullgoda avskärmningar av ugnsrum, tappstrålar och skänkar med flytande stål och järn. Bättre arrangemang för avslaggning. Inget arbete bland varma material som t. ex. göt.

Drag Draget måste bort. Gränser och villkor för lufthastighet som upplevs som drag skall fastställas. - Tillverkningen uppdelas i mindre avdelningar, där intensiv luftrörelse förhindras. Alla dörrar förses med varmluftslussar och automatiska öppnings- och stängningsanordningar.

Damm

Masugnens cowperapparater fordrar en stofthalt av max 10 mg/Nm3,

medan naturvårdsverket har satt gränsen för avgaserna från LD-verk till

150 mg/Nma . En stoftnivå för den inre miljön måste snarast fastställas.

Kan 10 mg/Nm3 sättas som maxgräns i arbetslokaler utanför de

metallurgiska apparaterna? - av torrt Transport pulver måste ske i slutna system. Fuktat pulver kan gå i öppna. Inga tillsatser till flytande järn och stål får göras uppifrån i form av stora stycken (förångning) eller fint och pulver (förångning damm). All tillsats måste ske genom injektion i badet.

SOU 1975: 83 Bilaga 4 229

Torrt damm från filter efter stålprocesser som skall återföras till processen skall transporteras i slutet system och injiceras. - Chargering till stålugnar av flytande material (råjärn) och fasta (skrot, kalk) måste ske under samtidigt kraftigt avsug till filter. - från skänk eller får ej förekomma. Öppen tappning ugn Förslag: sifonskänkar, trycktappning via slutna rännor. - av stål i luftatmosfär i argonatmo- Gjutning ej acceptabelt. Gjutstråle sfár. Utöver dessa regler bör forskning insättas för att få fram metoder, där så minimal mängd stoft som möjligt genereras i själva stålprocessen.

Tungt arbete Inga tunga lyft eller obekväma arbetsställningar skall förekomma. - Arbetsinsatsen består aldrig av manuell insats, där ren muskelstyrka erfordras. Utöver passnings- och styrarbetet i processregleringen kan manuell insats tänkas endast vid monteringar och reparationer.

Farliga gaser Farliga gaser som t. ex. CO får ej släppas ut. Personalen får ej heller utsättas för andra gaser (med stoft) som t. ex. förångad mangan, kisel och till osv.

järm, S02, SiO (oxideras SiOZ) CaFZ

- Tillsatser t. ex. av ferrolegeringar i skänk vid tappning måste ersättas av injektion av legeringar och desoxidationsmedel i stålbadet på särskild där injektions- och utsugningsanordningar finns. Skydd mot plats, andra gaser genom kraftig utsugning till filter. - koloxid att den processen skall uteslutas av Masugnens gör egentligen detta skäl. Eftersom olycksfallen med koloxid verkar att ha minskat kraftigt och ingen annan process ännu är tekniskt utvecklad, accepteras masugnen med tvekan i processalternativ l. Man bör dock inte glömma bort att koloxid lokalt uppträder vid alla arbeten runt masugnspipan.

Olycksfallsrisk Säkerhet från olycksfall är ett primärt krav.

- Jourtjänst som skyddsombud alternerar mellan alla arbetare i arbets-

Rätt till vägran att arbeta om säkerhetsbestämmelser inte laget. uppfyllts. Kontinuerlig utbildning. Långt driven städning. Ingen direkt exponering för stänk av flytande metall, heta gaser, fallande material etc. etc. Bästa experterna på området torde vara de som arbetar i dagens jämverk.

230 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Städning Det mest negligerade och försummade i de flesta järnverk. Förutom stora olycksfallsrisker på grund av oordning och försämrad belysning (smutsiga fönster, beläggning på lampor) ger den allmänna skräpigheten stor otrivsel. Den inbjuder dessutom till slöseri med material. - Det som idag går under namnet städning skall uppdelas i städning och rengöring. Alla går obligatorisk kurs i städning som skall inkludera även estetiska värden. Till städning hör att hålla perfekt ordning på arbetsplatsen, i omklädningsrum och samvarorum. För detta ansvarar samtliga i tur och ordning. sorterar under särskild Rengöring avdelning, som ges hög prioritet. Ansvarar även för automatisk rengöring (fönstertvätt varje skift, dammsugning). Varje skift har rätt till perfekt rena och hälsosamma lokaler med ordning.

Underhåll

Underhåll av utrustning och anläggningar hör till miljöarbetet. Det skall ske utanför produktionstid och i därför lämpade lokaler. - Reparationer och översyn sker på nattskift 00-6 av därför specialutbildad personal, assisterad av arbetare från arbetslag. Reparation av ugnar, skänkar och dyl. sker såvitt möjligt i speciell avdelning. och skänkar Ugnskroppar skall lätt kunna ställas på vagnar för transport till ommurningsstation.

Estetiskt värdefull miljö

En viktig komponent i trivseln och därmed för effektiviteten och precision. - Arbetare av alla kategorier skall känna att de inte är instängda ien smutsig fabrik, utan att arbetslokalen är en del av järnverkets och samhällets aktiviteter. Lokalerna skall även ha rejält tilltagen utsikt mot ett icke-industriellt landskap - en sjö, berg, fält, hus osv. Lokalerna skall vara färgsatta så att de verkar stimulerande. Arbetarna skall ha möjlighet att påverka utsmyckning och materialval. Möjlighet till byte skall ges.

1.3 Råvaror och energi

Malmrávaror

Fysikalisk malmanrikning skall drivas så långt som möjligt, då den metallurgiska anrikningen oftast är den dyrare. Miljömässigt optimala metoder har företräde i den mån de är tekniskt utvecklade.

Bilaga 4 231 SOU 1975: 83

- Trots att sinter och bränd kulsinter material skall i idag är accepterade nya järnverket användas i masugnen - kallbundna pellets i smältreduktion - eller Fe3O4. Förmodligen kommer slig, Fe2O3 metoder för framställning av kallbundna pellets att ytterligare full-

komnas. Såväl sinterverk som kulsinterverk genererar damm och S02

bränsle och bindemedel) och är därför ofördelaktiga. Verk med (från kallbundna pellets kan hela tiden arbeta med fuktad slig. Inga begränsningar i kornstorlek och därmed anrikningsgrad, som kan väljas optimalt. Lågt energibehov vid framställningen. I alternativet smältreduktion, se s. 14, kan slig användas direkt. Inga i komstorlek och Fe-halt. Fördel med magnetit till begränsningar skillnad från andra processer, där Fe; 03 eftersträvas.

Bränslen pa C-basis

Vi har att välja mellan naturgas olja koks, koksstybb kol, kolpulver som beräknas ta slut före år 2000 måste uteslutas. Bränslen med Bränslen ämnen bör kunna användas. höga halter av S och P, aska och flyktiga Lägsta möjliga energibehov.

- fordrar koks, men Naturgas och olja utesluts. Masugnen högvärdig kolstybb kan till viss mängd, 150 kg/ton råjäm, inblåsas i formnivån och användes. Ev. kan direkt om syrgas hög blästertemperatur av kol injiceras ovanför formnivån. injektion av gas producerad Smältreduktionen kan pulverformigt kol direkt injiceras i järnbadet.

l

och gashalt. Smältreduktionen kan ta hand Inga fordringar på askhalt med hög P-halt utan att P inreduceras i om såväl malm- som kolråvaror järnet.

Râjärn med hög C-halt och slagg med basicitet CaO/Sioz l är goda

- Den övervägande delen av râmaterialens svavelabsorptionsmedel. framför allt koksens - S-halt, återfinnes därför i slaggen i masugnen och i järnet i Smältreduktionen. Järnverket kan härigenom agera som miljövårdare och se till att ta emot bränslen med höga S-halter och därför givetvis få dem till lågt pris.

Övriga energiformer

beräknas icke bli aktuella på grund av problem med Fissionsatomreaktorer Fusionsreaktorer förutsättes ej komma i drift före år avfallshantering. 2000. Kvar står elenergi ur vatten och kol.

- Det mest energikrävande steget, reduktion ur malm, skall ske med

ev. formkoks av icke koksande kol, i masugn eller med kol i koks, smältreduktion. användes endast till smältning av skrot samt Elenergi

232 Bilaga 4 SOU 1975: 83

tillsatsvärmning (utan oxidation) i raffineringssteget. Masugnen (ev. smältreduktion) + syrgasprocess för stålframställning representerar lägre total energiåtgång än vägen järnsvamp + elektrougn, där dels kostnaderna för konvertering av kol till gas är höga, dels elenergiförbrukningen är hög.

Gaser Minsta möjliga gasmängder skall användas och luft bör - där så är möjligt - ersättas av anrikad luft eller syrgas. - Optimal syrgasmängd i masugn. Smältreduktion med syrgas. Ståltillverkning med syrgas. Gjutning i Ar eller Ng.

Skrot För närvarande importeras ca 500 000 ton dyrt skrot/år. Antag att ingen import av skrot sker. Skrotmängden, inklusive verkets eget returstål, kommer då att vara 50 % av producerat stål. Om 30 % skrot insmältes vid råjärnets konvertering med syrgas blir kapaciteten för skrot, smält med elenergi, ca 20 %. Köpskrot och returstål skall chargeras ugnarna iväl preparerat skick utan explosionsrisker.

- 30 % skrot av totalt stål smälts i syrgasprocessen, där det dels i form av fragmenterat skrot sätts in med band före råjärnet, dels kontinuerligt under chargen. 20 % skrot av totalt stål smälts i induktionsugn under samtidig uppkolning till 2 % (4 % i alternativ smältreduktion). Fragmenterat skrot lagras i fickor med bottenmatning och tillförs och bortförs med band. Bandet chargerar direkt och induktionsugn syrgaskonverter. Grovt skrot kan icke på något miljöriktigt sätt chargeras i syrgaskonverter utan smälts enbart i induktionsugn. Det skjuts där ned i ugnen från ränna på vagn i golvnivå.

1.4 Metallurgiska processteg

Masugnsprocessen är idag den enda som kommer ifråga för reduktion av järnmalm. Svampprocesser utesluts bl. a. för att olja och naturgas inte kommer att användas för lågtemperaturreduktion på 1990-talet. Som enda tänkbara alternativ återstår smältreduktion. Ett flertal dylika processer -har provats i Sverige, men ännu finns ingen teknisk lösning på problemet. Principiellt sett tycks de dock vara idealiska av ett flertal skäl av vilka de viktigaste är:

Bilaga 4 233 SOU 1975: 83

. Slig kan användas direkt . Kol av olika kvaliteter kan användas direkt, som pulver . Syrgas i processen ger låg gasmängd . Bildad koloxid förbränns i ugnsrummet till koldioxid . Intensiv process, låg kapitalkostnad . Processen kan göras kontinuerlig . Processen kan göras miljövänlig. Det vore dock orealistiskt att med säkerhet förutsätta att man kan utarbeta en tekniskt möjlig smältreduktionsprocess inom 15 år, eftersom man inte vågar hoppas på att några mer omfattande forskningsresurser att anvisas för detta område inom de närmaste åren. I det

kommer

följande arbetar jag därför med två alternativ: Alt. 1. Konventionell serie av steg, där några är kontinuerliga och några satsvisa: kallbundna masugn, blandare, svavelrening, oxidapellets, tion, desoxidation och raffinering, gjutning. Alt. 2. Kontinuerlig kedja: smältreduktion, blandare, svavelrening, oxidation, desoxidation och raffinering, gjutning. I båda fallen tillkommer kontinuerlig skrotsmältning i elugn (högfrekvensugn).

Redaktion ur malm (slig) och bästa processer med hänsyn till energi, Dagens morgondagens råvaror, miljö och ekonomi skall väljas.

- Alt. 1. Av skäl som förut nämnts beskickas masugnen med kallbundna Dessa är idag icke av den kvalitet att man kan använda dem till pellets. 100 %, men problemet förutsättes löst 1990. Dessa pellets görs företrädesvis vid gruva med anrikningsverk. Problem med masugnens arbetsmiljö uppstår framför allt vid charge- Med dammfria och väl siktad koks rings- och tappningsnivå. pellets samt väl slutna transportanordningar bör problemen på chargeringsnivån kunna bemästras. Tappningssidan vid masugnen är idag från miljösynpunkt mycket otillfredsställande. Järnet tappas i öppen ränna 0rd av sandmaterial och därefter ytterligare öppna rännor till och passerar en järndamm skänken, Allt detta gör att mycket damm uppstår, och arbetsplatsen är då rännor och dammar omedelbart måste dessutom mycket varm, göras i ordning till nästa utslag. Allt detta måste ändras. Svårigheten är mycket och okontrollerbar och är

ligger i att järnstrålen kraftig

starkt beroende på hög temperatur ovanför smältpunkten. erosiv, Detta uppmärksammas av masugnsingenjörema, men någon problem bra lösning har inte presterats någonstans i världen. Enligt min mening borde det bästa tillvägagångssättet vara att direkt ta emot järnet i en skänk så utformad och placerad, att järnstrålen inte kan slå emot

234 Bilaga4

skänkfodret. får därvid rinna Slaggen av över läpp som vid martinugnen. Det förefaller mig som hela är en tappningsanordningen kvarleva från den tid, då man gjorde utslag i galtsängar. Om man har tappning direkt i skänk och slaggsepareringen där, bortfaller hela rännsystemet och dess olägenheter. Då kan även fullgod utsugning ordnas ovanför tapphål och skänk. - Alt. 2. Ett förslag till en smältreduktionsprocess visas i figur 3. Det bör observeras att denna idé icke prövats och man kan förmoda att - som hittills varit fallet i dessa processer värmeöverföringen och dess hastighet bereder svårigheter. Från miljösynpunkt är processen fördelaktig av följande skäl: . kolpulver och slig tillförs i slutet system och injiceras i badet . avgaserna, C02 , går direkt till värmekraftverk och filter . syrgas används , fullständigt slutet system . Si inreduceras inte i råjärnet, varför högbasiskt tegel kan användas i processen och i de följande stegen . inga rörliga delar . direkt förbränning av CO inuti reaktorn.

Till värmekraftverk varm C02 Poröst tegel med stark luftkylning..Kan ev. ersättas med vattenkylt, kompakt tegel.

Emulsion av slagg, råjärn, Slagg + kol o. oxid. viss mgd järndrop- v Q? ti aV- j: Kolpulver slig. sattninss- luft/kväve behållare. -j / - Basiskt tegel

Termoelement.

1,5 ton/mz, h.

p°d”°°a Till råjärnslagring

åâzâoüødâgfü

Figur 3 Smältreduktionsreaktor.

sou 1975:33 31748414 235

Räjâmslagring Lagring av den primära metallen behövs såväl för utjämning av produktion som för analys. Lagring skall ske på den punkt iprocesskedjan, där man har en produkt med låg smältpunkt. Foderangreppet på denna behållare skall vara minimalt. Kapaciteten skall vara sådan, att kontinuerlig skiftgång och arbete lördag-söndag undviks. - sker i omedelbar Lagring av råjärnet anslutning till masugnen eller smältreduktionsreaktorn såsom visas i figur 4. Helst bör man även i det diskontinuerliga fallet undvika skänk mellan reduktionssteget och lagringsbehållaren (blandaren) med allt vad detta för med sig av miljöolägenheter vid tappningen. Figur 4 visar endast en idéskiss, vars huvudprincip är att de båda kärlen förbinds med en sluten, väl isolerad ränna, som dels kan tillföras energi via en induktor, dels är utrustad med en MHD-spole, så att metallen kan tryckas i ena eller andra riktningen. Härigenom kan olika nivåer efter behov hållas i de två behållarna. När det gäller masugn bör rännan inte gå genom masugnsbotten utan framför masugnen, så att reparationer kan göras.

Nivådetektorer l\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ \\\\ \\\ \ / Behållare

Ränna med induktionsvärmning Induktorer för och MHD-transport varmhållning

Figur 4 Hopkoppling av reduktionsreaktor (smältreduktion eller masugn) med tdjämslagring.

För att undvika foderangrepp i tackjämsbehållaren får ingen som helst komma in däri. Även detta uppnår man genom det valda slagg En annan orsak till foderangrepp i nuvarande överföringssättet. blandare är den sura och järnoxidrika slagg, som uppstår vid den Den föreslagna behållaren är oxiderande värmningen med oljebrännare. därför uppvärmd med induktorer, markerade i figur 4. De åstadkommer också viss omröring.

236 Bilaga4 Lagringsbehållarens kapacitet skall vara tillräcklig för minimum 2 dygn = 3000 ton, säg 4000 ton. Råjärnets analys:

Skro tsmältning

Skrotsmältningskapaciteten i vårt järnverk antas vara i balans med landets genomsnitt. På grund av att stränggjutningen 1990 bör vara helt genomförd och att Sverige då inte importerar något köpskrot, beräknas skrotmängden representera 50 % av total råstålsproduktion. Därav smältes ca 30 % i konverteringsprocessen och 20 % i lämpligaste elsmältningsprocess. Det smälta råstålet från skrot förs in i processkedjan för stål på malmbasis. - Skrotet som består såväl av finklippt skrot (fragmenterat köpt utifrån och klipp från järnverkets eget returstål) som grovt returstål, smälts i högfrekvensugn under samtidig uppkolning till 2-4 %. Uppkolningen görs för att minska i HF-ugnen, foderangreppet för att förbilliga smältprocessen och dessutom för att direkt kunna föra den smälta metallen direkt till lagringsbehållaren och i fortsättningen endast ha ett enda material att behandla. tillsammans Svavelrening med råjärnet. En HF-ugn väljs därför att den har en acceptabel bullernivå och för att den kan utrustas med avsevärt högre effekt per volym än ljusbågsugn. Förbättringar kan dock göras beträffande ljudintensiteten på viss hög frekvens. Högfrekvensugnen är även lätt att närmast totalt göra miljövänlig genom att man kan bygga skydd omkring den. Chargeringen kan bli bullerfri genom att använda band för finstyckigt skrot och ränna med utskjutningsanordning för grovstyckigt skrot, figur 5. HF-ugnen arbetar kontinuerligt under de 3 skiften â 6 h och varmhålls och avlagas däremellan. Tömning sker direkt i råjärnsblandare via MHD-ventil. Slaggen tappas över läpp under drift. Rengöring från slagg under nattskift. 100 000 t/år behöver smältas. Ugnen får en kapacitet av ca 130 000 ton/år om ugnskapaciteten är 30 ton eller rättare 22,5 ton/h, vilket är möjligt med en effekt av ca 20 MW (500 kWh/ton). Statistiska tyristoromformare. En ugn i drift, en i reserv. Det bör observeras, att HF-ugnen tjänstgör enbart som smältmaskin. Inget som helst metallurgiskt arbete utförs i den.

SOU 1975: 83 Bilaga 4 237 Till filter

Grovt skrot

\\\\\\\\\\\ Råjärnsbehållare

Figur 5 Kontinuerlig högfrekvensugn för skrotsmältning.

Svavelrening Stort behov av svavelrening finns på grund av att svavelrika bränslen valts. I smältreduktionsprocessen går större delen av svavlet in i råjärnet på grund av oxiderande förhållanden. Svavelrening av hela primärjärnmängden skall ske ned till extremt låg halt, 0,003 %, så senare svavelrening ej behöver insättas. Svavel kan däremot i mån av behov senare tillsättas.

238 Bilaga4

roterande axel med omröraredon P

\

I \\ |

\\\\ \\\\\\\\\

\ \ \ \ \ \ \

Figur 6 Svavelrening.

- strax efter Svavelreningen görs_ på råjärnet blandare. I alt. l, satsvis process, utförs operationen i en skänkliknande behållare med kalk. Omröringen av det finkorniga pulvret och råjärnet sker med hjälp av roterande kropp av grafit eller keramik under samtidig inblåsning av kalkpulvret med reducerande gas, figur 6. I den satsvisa processkedjan överförs råjärnet till svavelreningsoperationen med tryckhävert, se figur 8. I den kontinuerliga processkedjan används MHD-ränna, se figur 4. Med en produktionstakt av l 500 t/dag = 85 t/h och 30 min. total behandlingstid skall svavelreningskärlet behandla ca 50 ton per gång.

Oxidation Oxidationsprocessen skall ställa in P- och C-halt på önskade värden. Därutöver sker den oundvikliga oxidationen av Si och Mn. Syrgasprocess. - Bottenblåsande syrgaskonverter väljs av bl. a. följande skäl: l. Högt utbyte av Fe genom mindre utkok och mindre järnförångning 2. God värmeekonomi 3. Måttlig kapitalkostnad 4. Går att göra miljövänlig. Ingen fri gasstråle. Relativt lätt att ordna perfekt utsugning.

SOU 1975: 83

Syrgastillförseln med koncentrisk dysa med gas eller olja. 4 dysor med liten diameter från sidan nära botten och med hög impuls i avsikt att förflytta reaktionen bort från dysa och vägg. Kapacitet 50 t/charge eller 100 ton/h. En ugn i drift, en ugn i reserv. Avgasen till centralfilter. Tillsats av skrot sker från fickor under samtidig avsugning till filter. Kalk injiceras tillsammans med syrgasen. Överföring av råstål till raffineringsreaktor sker i den satsvisa processen med tryckhävert, figur 8.

Raffinering I detta steg skall den slutliga inställningen ske av temperatur analys slagginneslutningstyp. - l h. Två st. behållare Behandlingstid â 50 ton i drift, en i reserv. Principskiss, figur 7.

Till filter

/ Termoelement. injektion av desoxs medel o. Iegeringar. - injektion av slagger, gaser o. reagens.

Induktions- lnduktor för omrörare varmhållnmg

Figur 7 Raffineringsreaktor.

240 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Omröring sker dels med l st. rak induktionsomrörare, dels med gas. Gasen (Ar, Ng, kolväten) används även för injektrbn av legeringar, desoxidatiohsmedel och raffineringsmedel, t. ex. slagger. Varmhållning sker med induktorer (rännugn). Behandlingstiden väljs så lång som 1 h för att man skall vara säker på att uppnå stor precision. Svavelrening är redan utförd i särskilt processteg. Desoxidation sker med injicerade desoxidationsmedel och med lämpliga slagger och kärnbildningsmedel. Slagginjektion har även till uppgift att modifiera slagginneslutningsbilden.

Gjutning Stålet från raffineringssteget får ej exponeras för luft och skall i slutet system direkt överföras till gjutningsoperation. Detta såväl från metallurgisk synpunkt som från arbetsmiljösynpunkt. Kontinuerlig stelningsprocess. Långt drivna fordringar på stålämnets frihet från porer, segringar, inneslutningar, ytfel. - Stålet förs över från raffineringsreaktorn med tryckhävert, figur 8, (argon) för att utesluta luftoxidation. Gjutmaskinens princip visas i figur 9. Den består av två delar:

Gastillförsal Utsug för upptrvckning till filter ,@§§§Z§§IZI§ZGQ1§1.rG... -á- Ã-Z? o, .O IIIIIIIIII

(Jil/j

\\\\\\\\\\x\\\x\

\\\\\\\\\\\ \\\\\\\\\\\\\ \\\\\\\\\\\\\\

Figur 8 Tryckhävert för transport av metall mellan reaktorer.

SOU 1975: 83 Bilaga 4 241

m .m .m g i m S c e m m. .m .D .m m a T. mo n AM

mm

:Damm mmm.

.Mrnuü umPe n.%_%.m .ymmg utna meäv .kwbW .mnew kname man... dsem Mmmm

n u m .h 0 .m k o h. H m r m a w _ b ) w. m .m 8

pm SHM n IV.

A u

w\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\§

\\\\\\N\\\\\NNv

.

i

_

____.

1b_

Från raffinerings- _.__. _.__ Va kuu rn

\ \\

4,

/ %//

Figur 9 Kontinuerlig snabbstelningsmaskin.

242 Bilaga 4 SOU 1975: 83

1.5 Placering, storlek, byggnader, bostäder När man skall skapa en vision av det framtida järnverket och särskilt beskriva den inre arbetsmiljön är det inte möjligt att begränsa sig till verket självt. De som arbetar i verket tar med sig sin egen miljö in i verket, sina problem och glädjeämnen. Verket bör leva i så intim kontakt med det omgivande samhället, att samspelet mellan den inre och yttre miljön inte kan negligeras.

Verkets placering Vårt järnverk skall inte förvisas till någon avlägsen ort, där man kan smutsa ner luft och vatten och där arbetskraft inte finns. - Verket placeras i Bergslagen i någon trakt nära malmfyndighet, där människor behöver arbete och dit järnväg skall gå. Exakt plats kan bestämmas endast genom ett långt drivet totaloptimeringsarbete. Viktigt är att de mänskliga lokaliseringsfaktorerna åsätts exakta värden, så att de kan inarbetas i beräkningarna.

Verkets storlek Ett av de utmärkande dragen för industribyggandet i Sverige och utlandet är att verken byggs för viss startproduktion och att man sedan genom tilloch ombyggnader ökar verkets produktion ofta 100-300 % inom relativt få år. Detta järnverk skall byggas för en fixerad produktion för att därigenom exakt avpassa utrustning och personalbehov till det som projekterats. - Det icke-expansiva verket antas ha en produktion av 500 000 t/år. Det förutsätts att denna produktion är anpassad till det samhälle med vilket verket samarbetar. Storleken bestäms bl. a. av att viss service skall finnas i samhället. Arbetsstyrkan, l 000 man, dimensionerar ett samhälle på ca 10 000 personer, vilket skolor möjliggör med gymnasium, mindre sjukhus, teater osv. Det är givetvis inte nödvändigt att järnverket är den enda industrin på orten.

Järnverket och samhället Järnverket representerar en del av samhällets liv, och samarbetet med dess medlemmar och representanter blir således mycket livligt. - Verket ligger mitt i samhället. Detta är inte bara möjligt tack vare långt drivet hänsynstagande till inre och yttre arbetsmiljö utan även nödvändigt för att samhällets medlemmar skall känna medansvar och intresse för produktionen och dess resultat. Vem som vill skall ha möjlighet att studera arbetet i verket, dels genom besök på arbetsplatserna, dels genom insiktfönster från de av samhällets allmänna lokaler som ligger i direkt anslutning till verket.

Bilaga4 243

- Samhällets bostäder är planerade i samarbete mellan alla samhällsmedborgare. Bostadsplanen är ej bestämd av järnverksledningen; jfr de äldre brukens bruksgator. - Verket använder direkt samhällets tjänster när det gäller läkare sjukvård, förebyggande och akut sociala tjänster bibliotek, kursverksamhet personalavdelning med kuratorer post osv. Denna samordning måste innebära stora besparingar.

Allmän planering, byggnader, transport Verket arbetar samhälle och omgivning och har öppet gentemot dimensionerade så att de blir av så mänskligt” format som byggnader ordnas så att människorna inte hindras att röra sig möjligt. Transporter fritt eller att de riskerar att bli överkörda eller störda av buller.

- eller gallergrindar med polisutrustad J ärnverket har inga fabriksportar tekniker, ledare) är vaktpersonal. Ingångar för all personal (arbetare, gemensam. Järnverkets byggnader är medvetet utförda så att de inte upplevs som stora. I stället har man överallt möjlighet att alltför överväldigande med sin arbetsplats och sitt arbetslag. Främsta känna samhörighet sättet att undvika de stora fabrikshallarna är att ta bort traverserna som och i stället sätta ugnar och tyngre utrustning på

transportredskap

10. Smärre vertikalförflyttningar sker stabila vagnar i markplan, figur med domkrafter eller liknande. Övrigt lyftarbete sker med elektriska blir små, blir det möjligt att truckar. Genom att produktionshallarna som ev. ofrånkomligt och tillfälligt buller och undvika drag samtidigt damm kan avskärmas. och stålprocesserna reserveras varje På liknande sätt som för järnoch del av byggnad för endast en operation. Detta gäller även byggnad - och framför allt - serviceavdelningarna för skrotberedning murning reparation gasframställning osv. Allt fint skrot förbereds i särskilt skrotsorteringsverk, där inköpt skrot och returstål klipps ev. slås sönder till sådan form och storlek, att det kan lagras i fickor och transporteras på band. Grovt skrot lastas direkt i chargeringsrännor för vidare till induktionsugn.

befordran

- Utifrån kommande ofrånkomliga biltransporter passerar vägnings- och kontrollstation skild från personalingångarna.

244 Bilaga 4 SOU 1975: 83

1.6 Verksekonomi

Det framtida järnverket lyder givetvis samma ekonomiska lagar som de nuvarande verken, dvs lönsamheten är viktig. Men definitionen av lönsamhet är baserad på ett vida större antal faktorer än f. n. Verket hör ihop med samhället på ett nytt sätt. - Lämpliga tekniska produktivitetsvillkor är

ton/h, ton/m: , ton/m3

ton/man,h, ton/kr.kapital

kW/ma, kW/kr. kapital

Alla dessa villkor strävar efter snabba, med energiintensiva processer låg kapitalkostnad. Som förut sagts får dock ton/man,h ej drivas upp så högt, att trivselmomentet försvinner eller försämras och därmed kostnader för sjukfrånvaro, bristande kassation noggrannhet, osv. går i höjden.

1.7 Driftssäkerhet, kontroll och styrning

Driftssäkerhet

En förutsättning för att uppehålla en löpande år att produktion utrustningen hålls i trim och reservutrustning omedelbart finns tillgänglig. Personalen skall kunna följa och styra produktionen.

S-rening 1:-» . ©

F”

Reaktorer Reaktorer i

i reserv produktion

X

oxidation a» © :Å

Kera miskt /f underrede

Raffi neri ng e ©

Figur 10 Växling av reaktorer.

Bilaga 4 245 SOU 1975: 83

- Nattskiftet 00-6 är avsett att användas för alla mindre reparationer. Ugnar och behållare utformas så att de lätt kan lagas av vid detta driftsuppehåll exempelvis med påsprutning av avlagningsmaterial. - Järnverkets buffert av material under arbete representeras av de avdelningarna, huvudsakligen av råjärnsbehållaren som metallurgiska rymmer 4 000 ton. - skall stå färdiga att användas, figur 10. De förvärms Utbytesreaktorer elektriskt i god tid innan de sätts in i produktionen.

Kontroll En förutsättning för en exakt uppföljning av produktionen är långt utvecklade mätmetoder för - transportmängder på band och andra transporter för slig, fint skrot, koks, kolpulver, kalk, legeringar, desoxidationsmedel osv. flöden av gaser (syrgas, luft, argon) - viktsmätning av lagringsbehållare men även reaktorer under drift - material helst kontinuerligt analyser av samtliga temperaturer.

Styrning - data samlas på instrument och datorer i manöverrum som Samtliga dock ej får ligga så långt från produktionsreaktorema att arbetare och tekniker inte direkt kan gå ut till olika passnings- och regleringsarbeten invid reaktorerna. - endast så långt, att den blir ett hjälpmedel för Datastyming genomförs arbetare och tekniker att fatta rätt beslut. I princip alltså styrning off line. - drivs medvetet endast så långt att väsentliga mänskliga Mekaniseringen arbetsmoment som kan ge intresse för arbetet kvarstår. Även på detta område måste man alltså totaloptimera.

1.8 Foderangrepp foder är ett av de besvärligaste och mest svårlösta Angrepp på keramiskt inom järn- och stålindustrin. Problemet skall i första hand ej problemen avhjälpas genom att välja nya och dyrare material utan genom processmassor och slagger undvikes helt. ändringar. SiOg i tegel, eldfasta

- Alla reaktorer (utom masugnen) utrustas med basiskt tegel och basiska

stampmassor utan SiO2. I processalternativ 2, håller råjärnet mycket låg Si-halt, vilket hindrar införande av SiO2 även i slagger. - och därför måste Basiskt tegel är känsligt för temperaturchocker samtliga reaktorer, så länge de ej tagits ur drift för ommurning, varmeldas i särskilda stationer, så att fodret ej underskrider l O00°C. I den kontinuerliga processkedjan är processen uppbyggd på förutsättningen att reaktorerna ständigt är i arbetstemperatur.

246 Bilaga 4 SOU 1975: 83

- Slaggangrepp minimeras på följande sätt: pricipiella a) FeO-halt i slagg vid bottenblåsning i oxidationsprocess hålls så låg som möjligt (funktion av C-halt i stål). b)injektionsdysor för gas och pulverformigt material utformas så att de har stort impulsmoment. vilket hindrar angrepp på närliggande keramiskt material. Horisontell nära botten inblåsning av reaktorerna, c) kylning av slagglinje i oxidations- och smältreduktionsreaktor med kyllådor, ev. genom genomblåsning (poröst tegel) av luft. Det senare används även i smältreduktionsreaktorns överdel.

1.9 Utbyte av material och energi

Särskilt för energi gäller att högt utbyte inte endast är positivt ioch för sig på grund av god processekonomi utan även på grund av krav på sparsamhet med naturråvaror. Återbruk skall ske i största möjliga utsträckning. - Förlust av järn i slagg uppkommer endast i oxidationsprocessen. Storleken beror på stålets kolhalt. Bottenblåsande har syrgasreaktor bästa möjliga värden: ca 15 % Fe i slagg, motsvarande Fe-förlust av 2,2 %, l % primär Fe-förlust i stoft. Smältreduktion har ca 5 % Fe i slagg, men detta resulterar ändå i Fe-utbyte av 98,5 %. Masugnen har dock 99,85%. Eftersom inget sekundärt skrot eller alkali i ingår oxidationsprocessen kan stoftet cirkuleras och injiceras i badet tillsammans med den brända kalken. Utbyte av legerings- och desoxidationsmedel hålles högt genom direkt injektion i badet och undvikande av luftexponering av det desoxiderade badet. Masugnen är den reduktionsprocess som idag har den bästa energiverkningsgraden med en total energiförbrukning av 2970 Mcal/ton stål vid 25 % skrotinsmältning i syrgasprocessen. Smältreduktionsprocessen kan teoretiskt uppnå ca 2400 Mcal/ton stål, men detta är ännu icke bevisat vara tekniskt möjligt. Skillnaden ca 500 Mcal/ton motsvarar för hela järnverket en energibesparing av 230 milj. kWh/år. Detta är alltså en av drivkrafterna för utveckling av smältreduktionsprocesser. Avgaser från samtliga ugnar förs till ett för stålverket centralt filter. Avgasen från oxidationsreaktorn uppsamlas utan luftöverskott och förbränns under kontrollerade förhållanden i ångkraftverk, varefter den förs till centralfiltret. Ånga och i varmvatten, producerade järnverket, används i de för samhället gemensamma anläggningar som ligger intill verket. Slagg från masugn eller smältreduktion går till slaggullstillverkning. Stålugnsslagg cirkuleras i reduktionsprocessen. Kalk med kalksulfid från befrias svavelreningsprocessen genom magnetseparering från metalliskt järn och genomgår kemisk behandling för återvinning av elementärt svavel, varefter kalken återförs till reduktionsprocessema.

Bilaga 4 247 SOU 1975: 83

2 Beskrivning av verket

I kap. 1 har jag gått igenom de villkor som bör styra alla beslut om när det gäller att förverkliga mänskliga, tekniska och ekonojärnverket för konsekvenserna av de miska målsättningar. Jag har även redogjort uppställda villkoren. På dessa grunder - som vid en verklig planering måste vara oändligt mycket mer omfattande och djupgående naturligtvis - skall det vara möjligt att bygga upp järnverket. kommer verket att beskrivas i ett sammanhang, dels från I det följande teknisk och dels med tanke på arbetsmiljö. Eftersom samtliga synpunkt delmoment förut beskrivits försöker jag här att undvika upprepning av

det föregående.

2.1 Teknisk beskrivning av järnverket

Rámaterialen och deras förberedning

Leveranser av råmaterial till verket kommer i större tonnage ojämnt under medan verket förbrukar dem i jämn takt. Det är därför året, att hela denna hantering till ett område skilt från lämpligt förlägga Det är vidare svårt att även med framtida teknik utföra denna järnverket. hantering så att den uppfyller stränga krav på god arbetsmiljö. av minst 3 km från verk och Av dessa skäl byggs på ett avstånd

samhälle ett råmaterialhanteringsverk med särskild järnvägsstation på den

linje där järnverket ligger. Verket innehåller följande avdelningar:

a) tömningsanordningar, band och fickor för slig och kolstybb (för alt. 2

smältreduktion) b) kross- och sorteringsverk för masugnskoks c) fickor för kallbunda pellets d) fickor för kalksten och bränd kalk (verket har ej egen kalkbränning) för inkommande skrot (klippning, hammarkvarnar e) bearbetningsverk osv.) samt fickor för skrot.

på band i tunnel till verket. Samtliga material, a-d, transporteras skall kunna från verkets processmanöverplats. Banden Banden styras tömmer i materialfickor i verket.

Alt. 1 Satsvis processkedja med masugn

beskickas med skip. Masugnsanläggningen är av konventionell Masugnen men som förut beskrivits har stor omsorg ägnats åt anordningar på typ, och tappningsplan. För överföring från masugn till lagringsbeskickningsbehållare har två förslag beskrivits. Om järnet töms i skänk måste fullgod ovanför Verket är inte utrustat med utsugning ordnas itömningshålet.. skänken finns särskild portalkran manövretraverser och för att hantera rad från golvplan.

248 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Råjärnsbehållaren, rymmande 4 000 ton, mottar dels råjärn från masugnen, dels i HF-ugn smält skrot uppkolat till 2 % C. Råjärnet töms med tryckhävert i svavelreningsreaktorn som vid tömningen kan föras på räls alldeles nära behållaren. I svavelreningsreaktorn inblåses bränd kalk i omrörarens ihåliga axel med gas, figur 6, men reaktionstiden mellan kalk och råjärn hålls lång genom den mekaniska omröringen. Efter var tredje charge sugs det torra kalkpulvret (med CaS) upp ur reaktorn. Tömning till oxidationssteg med tryckhävert. Oxidationssteget liknar dagens OBM-process men syrgas+olja införs nära botten från sidan med hög impuls. Kalk tillsammans med syrgasen. Avgaserna, 80 % CO, förbränns inte omedelbart med överskottsluft utan förs till ångkraftverk och filter. Raffinerings- och gjutningssteg är beskrivna i avsnitt l. Slutprodukten är ämnen av de dimensioner som passar den följande tillverkningen. Utan att specificera produktionens art är det omöjligt att göra några mer definierade uttalanden. Den satsvisa processkedjan har många drag som liknar dem som man kan finna i ett modernt stålverk: masugn, blandare, OBM-konverter, specialkärl för raffineringsprocesser samt en sorts kontinuerlig stränggjutningsmaskin. Det som framför allt skiljer den från nuvarande system är

a) En avsevärd mängd skrot smälts i

högeffektsinduktionsugn (670

kW/ton gentemot ca 450 kW/ton för en modern UHP-ugn för samma smältkapacitet). Skrotet uppkolas till 2% (4% i smältreduktionsfallet) för att möjliggöra med sammanföring råjärnet och få god foderhållbarhet i HF-ugnen.

Blandaren rymmer råjärn för full produktion under 2-3

dygn. Svavelrening görs av allt råjärn - och endast av råjärn - till extremt låg halt, 0,003 % S. Inga svavelhaltiga råvaror får komma in på ett senare stadium i processkedjan. Inga skänkar, annat än eventuellt vid masugnen, används för överföring av råjärn och stål mellan reaktorerna (ugnarna). Överföringen sker med tryckhävert, som dels att möjliggör Överföringen kan ske fullkomligt dammfritt, utan oxidation och förångning, dels ger en metod att skilja slagg och metall. Det är inte nödvändigt att tömma reaktorerna helt mellan reaktor operationerna. Varje står på tryckdosor, så att vikten kontinuerligt registreras. Stålet exponeras aldrig efter desoxidationen för oxiderande atmosfär. Överföringen från raffineringssteget sker med tryckhävert. Gjutlåda och atomiseringskammare ovanför stränggjutningskokillen hålls i argonatmosfár. Hela ugnshallen har helt andra dimensioner än normalt beroende på att traverserna slopats. Byggkostnadema är därigenom lägre. Reaktorerna står på stabila vagnar med översida av eldfast tegel och med hög kant för att råjärnet eller stålet skall rymmas ovanpå vagnen om genombrott sker. Reaktorerna kan med vagnarna förflyttas både i hallens längdriktning (vid överföringen av metall från en reaktor till en

Bilaga 4 249 SOU 1975: 83

annan) och i dess tvärriktning, då en reaktor skall utbytas mot en nymurad och förvärmd, figur 10. Tack vare frånvaro av traverser blir det möjligt att använda mellanväggar, ev. mobila, och på så sätt dela upp hallvolymen och därigenom minska luftrörelser som ger drag. Även tillfälligt buller och värme avskärmas på detta sätt.

Alt. 2 Kontinuerlig processkedja med smältreduktion, figur 11

Endast smältreduktionsreaktorn i den kontinuerliga kedjan innebär ett helt annorlunda processteg i jämförelse med den satsvisa. Den verkliga är hopkopplade, så att skillnaden är givetvis även den, att alla processerna ett stationärt flöde av metall kan uppehållas. Ett av de viktigaste momenten måste därför bli hur överföringen mellan de olika stegen sker och hur slagg och metall skils. De tre smältreduktionsreaktorerna, figur 3, beskickas direkt med som alla injiceras i reaktorns periferi. I kolpulver, slig och ev. slaggbildare, nedre delen av reaktorn ansamlas råjärnet. I den övre delen har man en av råjärn, slagg, oxid, kol och koloxid. Slagg- och råjärnsdispersion sker kontinuerligt. Syrgas förbränner CO ovanför badet till avtappning överförs till det turbulenta badet. C02 och värmet överföringen mellan alla reaktorer sker med induktionsuppvärmda MHD-rännor, 4. Härigenom kan inte endast metallen fås att flyta figur mellan de olika reaktorerna utan även olika nivå inställs i dem, vilket är särskilt viktigt vid reaktorbyte. När reaktorn skall bytas eller tömmas till föregående eller efterföljande reaktor. helt, körs metallen sker i samma sorts blandare som i den satsvisa Råjärnslagringen där skrotsmältningen i högfrekvensugn är kontinuerlig processkedjan, Även smältreduktionsreaktorn arbetar endast 18 under 18 h/dygn. h/dygn. och gjutning liknar helt den Svavelrening, oxidation, raffinering satsvisa processkedjan med den skillnaden, att överföringen mellan stegen i MHD-ränna enl. figur 4 i stället för i tryckhävert enl. sker kontinuerligt figur 8. Principschemat visas i figur l l.

2.2 Jämverkets arbetsmiljö

för detta arbete med att utforma en vision för ett Grundförutsättningen framtida jämverk har varit att en helt annan arbetsmiljö skall uppnås än den man är van vid från dagens järnverk. Denna primärt styrande faktor har sedan påverkat processval, byggnader och även organisationsformer, har ett försök varje processvillkor för men samtidigt gjorts att optimera som har på vissa punkter varit radikala (inga sig. De ingrepp gjorts traverser, inga skänkar) medan andra detaljer ljusbågsugnar, inga reaktorerna - kunnat behållas tämligen lika som i framför allt själva dagens situation. verket tekniskt kan realiseras och om man vid Om det föreslagna övervägandena så, att mänskliga hänsyn planeringen gör de ekonomiska

250 Bilaga4 sou 1975:83

Vakuum

I 0 5.\\\\\\\\\\

|

filter

Raffinering

uhnw

I

Till

.Q

g -az o señ 65e|s ae6uua5e| qao i mpewsuoglepgxosep AE uog1xaçu| u) \

filter

.å

Oxidation

ç_._

T|II

O! .E M . c

MLH

ll L «, \| I å

w U IIU I

\\\\\\\\\\

Skrotsmältning

ktorer

Râjärnslagring

Indu

processkedja.

Reduktion

Kontinuerlig 1

Figur

SOU 1975: 83 Bilaga 4 251

prioriteras, kommer resultatet utan tvivel att bli ett järnverk som har en behaglig och intressant arbetsmiljö. Det förefaller mig dock svårt att göra någon bra arbetsplats av förberedningsstationen för råmaterial, belägen 3 km frånjärnverket. Här har man inga spännande operationer att utföra och man kan inte undvika att starkt buller uppstår vid skrotfragmenteringen. Här är ett av de fall då

man kan lösa problemet enbart genom inkapsling. Genom att använda

metoden med nedkylning i flytande kväve före hammarkvarnarna kan i varje fall effektbehovet vid krossningen nedbringas. Tömningen av vagnar med kolpulver och slig måste göras dammfri, men detta torde vara lätt genom att hålla materialen fuktiga. Arbetet i stationen blir passningsarbete. Goda bandvågar och nivåindikation i fickorna bör dock göra det för att större delen av tiden vistas i manöver- och möjligt personalen planeringsrummet. bibehålles kvarstår ett antal arbeten som liknar Så länge masugnen dagens, men framför allt på tappningssidan bör man genom att ta bort rännorna i sandgolvet kunna göra det avsevärt trevligare och säkrare. Det vore dock en illusion att tro att framtidens masugn skulle vara fri från formhaverier och genombrott. Detta, tillsammans med faran hängningar, för koloxid, är i sig.självt ett vägande skäl till att man inte skall ge upp tanken på att kunna utveckla en reduktionsmetod som inte har dessa nackdelar, men som ändå ger en flytande slutprodukt. Arbetet vid högfrekvensugn och blandare bör inte behöva ge orsak till några problem. Den kontinuerliga processen arbetar jämnt och störningsfritt och smältans nivå, temperatur och analys kan avläsas direkt på instrument. Tillförseln av fint skrot och kol på band och grovt skrot i ränna åstadkommer eller damm och skrotet täcker badytan inget buller från badet uppstår. Avslaggningen bereder så att ingen värmestrålning eftersom är kall. Det bästa arbetssättet torde vara vissa problem överytan bildas och sedan periodvis minska takten att låta en avsevärd slaggmängd på skrotchargeringen så att slaggen kan tappas ut över läpp. Eventuellt med råjärnet i blandaren så att järnet kan smältan i ugnen ha förbindelse med MHD-ventilen kan sugas upp i ugnen och trycka ut slaggen underifrån. Arbetet vid de fyra reaktorerna för svavelrening, oxidation, raffinering natur. och och gjutning är av tämligen likartad Analyser, temperaturer nivåer avläses på instrument. De mer handgripliga ingreppen i processen måste arbetarna vara beredda att gå ut i är få, men hela tiden för att rätta till detaljer som av olika skäl inte reaktoravdelningen klanderfritt. Manövreringen av reaktorvagnarna och tryckhäfungerar vertvagnarna sker med manöverdon på varje vagn. Alla som uppehåller sig i manöverrum och ute i verket skall vara så kunniga att de kan gripa in var som helst om något oförutsett skulle inträffa.

Luftföroreningar, damm

Alla känner till det järnverksdamm, speciellt i de processmetallurgiska som täcker I vårt järnverk är dammkälavdelningarna, dagens järnverk.

252 Bilaga 4 SOU 1975: 83

lorna mycket begränsade och om det någon gång vid t. ex. ett genombrott av en reaktor skulle uppstå damm och rök, kommer det inte att ligga kvar många timmar, eftersom verket dammsugs varje skift och fönstren automatiskt tvättas flera gånger under dygnet. Jag har svårt att tänka mig att något som helst damm i verkligheten kan uppstå om de olika reaktorema som beskrivits i denna fungerar rapport och detta av följande skäl:

a) torrt pulver transporteras aldrig på öppet band eller hälls t. ex. i luften ner i skänk vid tappning, b) all tappning i skänk eller från skänk är borttagen och metallen förs med hjälp av MHD-röret eller tryckhäverten försiktigt mellan de olika reaktorema. Härigenom undvikes all oxidation och av förångning metallen, c) malm, slig, kol, kalk, desoxidationsmedel och legeringsmedel injuceras i badet på sådant sätt, att allt pulvret reagerar med badet, d) det damm som bildas i reaktorema under genomförandet av reaktionerna förs via ångkraftverk till filter, e) slagg i reaktorema sugs upp ur dem till sluten slaggbehållare på vagn. Rengöring från slagg under 6 h stillestånd, f) desoxidation och gjutning - i dagens verk besvärliga dammstationer är helt inkapslade och processerna utförs i argon eller kväveatmosfär.

Vänne, drag

Dagens jårnverksarbetare exponeras för kraftig värme bl. a. vid tappning från masugn slaggdragning i råjärnsskänk provtagning och chargering i ugnar tappning av ugnar gjutning i satsvisa och kontinuerliga kokiller - arbeten bland varma kokiller.

Dessa olägenheter råder inte i vårt järnverk, där - från tappningen masugn sker i sluten ränna eller ev. direkt i skänk som befinner sig inom ett plåtskydd med avsugning slaggen i masugnen tappas särskilt och ej tillsammans med järnet chargering av HF-ugn sker kontinuerligt och ovanytan är täckt av grovt skrot - från tappning samtliga reaktorer sker med MHD-rännor eller tryckhävert utan exponering av flytande metall - sker i helt slutet giutning rum - arbete bland varma inget kokiller förekommer.

Den stora huvudorsaken till drag är borttagen genom att luftröreher på grund av värme inte egentligen existerar. Vidare är lokalerna mycket lägre och uppdelas i mindre avdelningar.

Bilaga 4 253 SOU 1975: 83

Buller

Valet av induktionsugn i stället för ljusbågsugn medför att den främsta orsaken till buller bortfallit. Inga oljebrännare eller fria syrgasstrålar heller. och varmhållning av reaktorer sker förekommer Uppvärmning elektriskt med motståndselement, som sänks ned i reaktorerna. Då kan man också lägga lock på dem under värmningen och få gott värmeutbyte. Buller från skrot som tappas ner i ugnar från stor höjd är borta genom att det grova skrotet knuffas” ner i HF-ugnen. Fint skrot tappas ner i oxidationsreaktorn under blåsningen i sluten ränna. Bullrande traverser finns det inga, ej heller dieseltruckar. Vagnarna med reaktorerna rör långsamt på sina spår, och mindre sig endast för diverse arbeten är elektriskt drivna. lyfttruckar

Risk för styrt och monotont arbete

Det klart av de utredningar som gjorts om jämverkens framgår - i varje fall inom de arbetsmiljö att ett av de mer positiva dragen - frånvaron av processmetallurgiska avdelningarna är att man uppskattar de monotona arbetena. De som kan följa en hel charge eller en del av ett förlopp eller som med sin sakkunskap ansvarar för kvaliteten, uppskattar detta mycket. Risken för ett monotont arbete är nog i järn- och ståltillverkningsavi vårt järnverk mycket små. Däremot måste man vara delningarna uppmärksam påatt inte arbetet blir alltför styrt. I de gamla martinverken fanns för variation. När med 8-10 h chargetid det gott om utrymme med intervall min., ligger faran för chargerna kommer på 20-30 av samma arbetsmoment nära. Troligen blir den kontinuerliga upprepning av denna orsak mer fascinerande, därför att det där gäller processkedjan förhållanden data att hålla konstanta genom att balansera en mängd olika och impulser. Alla arbetarna i laget har genom sin alltid pågående utbildning en god och vet vilka som behöver göras i inblick i processmetallurgin ingrepp olika situationer. De är alla kapabla att ta över styrningen med hjälp av de mätinstrument som finns. Denna variation av arbetsuppgifter är ett av känsla av upprepning av förhållandena från sätten att bryta en eventuell charge till charge. Processregleringen måste även i det satsvisa arbetssättet fungera så bra, Det skall alltså i framtiden inte vara att varje charge inte är ett unikum. att sätta chargenummer på varje stålparti; Härigenom nödvändigt

kommer det satsvisa arbetssättet att upplevas mycket liknande det

kontinuerliga. strävar inte efter ett helautomatiskt arbetssätt Järnverksorganisationen där arbetslaget på grund av utan efter ett optimerat handlande, informationer och mätvärden kan genomföra processerna med högsta

produktion och precision. spelande en Alla i laget bör med andra ord känna sig som musikern, Bachfuga på en orgel med flera manualer och pedal och med ett otal stämmor!

254 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Arbetstids förläggning I direktiven till detta arbete ställdes frågan om den nya tekniken ger möjligheter till bättre_ arbetstidsförläggning (minskning av nattskift och helgarbete). Jag har i denna vision utgått ifrån att nattskift och helgarbete icke skall förekomma och frågat mig hur tekniken (processerna) då måste ändras. I de flesta fall finns en rimlig teknisk är lösning. Reduktionssteget dock fortfarande bundet till masugnen och enligt min åsikt finns enbart ett alternativ, nämligen smältreduktion. Det är inte uteslutet att drivningen i masugnen kan tas ner till låga värden varje dygn under tiden 00-6, men för störningsfri drift är det tyvärr förmånligare med helt kontinuerlig drift. Rapporten bygger vad det gäller Skiftarbete på arrangemanget att alla reaktorer utom masugnen är i kontinuerlig drift 6-24 och står för översyn och eventuell reparation 00-6. Alla reaktorer varmhålls även under denna tid. Uppehållet under är fullt tack lördag-söndag möjligt vare den väl tilltagna blandaren. Även den tänkes kontinuerliga processkedjan vara ur produktion 00-6, eftersom den behöver helt likartad reparation som den satsvisa. Även i denna kedja måste givetvis reaktorer bytas ut, vilket sker på likartat sätt som i den satsvisa, enligt figur 10.

3 Vägar att uppnå de uppsatta målen

Om man idag med kort varsel bygger ett nytt jämverk kommer det att bli mycket konventionellt. Man kommer varken att ha råd eller tid att genomföra en planering, där man verkligen försöker tänka om. I ett sådant verk kommer därför arbetssituationen att bli snarlik den vi nu har. Om nya grepp verkligen skall kunna slå igenom måste de vara grundligt utforskade och ur alla aspekter genomdiskuterade. Detta går inte att göra på kort tid, eftersom problemen är utomordentligt komplexa och det fordras att frågeställningarna får tid att mogna. En period av 10 år är troligen nödvändig. Arbetet måste bedrivas på många fronter, men hela tiden skall de olika arbetsgrupperna konfronteras med varandra.

3.1 Organisation av studie- och forskningsarbetet Om man verkligen vill bygga ett jämverk som svarar mot det idealverkjag här försökt skissa, krävs att man planmässigt startar ett mycket omfattande utredningsarbete, som inte bara skall syssla med den konkreta utformningen av alla detaljer utan även med de styrande målsättningarna och värderingarna. Organisationen bör i stort sett likna den som föreslagits för verkets produktionsavdelningar, figur 2, och om kravet på horisonten organisation är viktigt för det producerande verket, är det ett livsvillkor för planeringsarbetet.

Bilaga4 255

De olika arbetsgruppema torde få ungefär samma arbetsområden som underkapitlen i denna rapport. Sålunda bildar man en övergripande för mänskliga synpunkter på arbetsmiljö och -motivation arbetsgrupp med underavdelningar för problemen vad är meningsfullt arbete? vad ger intresse för arbetet? vad behövs för att ingripa i processförloppet? osv. På motsvarande sätt behandlas mil/öproblemet i arbetsgrupper för

buller värme drag tungt arbete osv. och t. ex. metallurgiska processteg i arbetsgrupper för - till genomgripande förändringar av masugnsprocessen möjligheten . - kan smältreduktionsproblemet lösas? - av flytande järn och stål i MHD-rännor osv. transport Arbetsgrupperna får inte enbart bestå av på de olika

_specialister

utan från andra fält måste ingå i varje områdena, representanter arbetsgrupp, givetvis med den begränsningen att de måste ha en chans att förstå vad som diskuteras. För att demonstrera hur intimt samarbetet mellan de olika arbetsgruppema måste vara, föreslås en organisation som ifizur 12.

Humantek-

Samordning, analys och syntes

Pricessmetallurgi

256 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Samordningsgruppen gör upp en tidsplan som anger när olika

synpunkter måste slutformuleras och den ser hela tiden till att resultaten från de olika grupperna på ett begripligt språk förs ut till andra grupper.

3.2 Forsknings- och utvecklingsuppgifter Det är inte möjligt att inom ramen för detta arbete formulera alla de forskningsuppgifter som behöver utföras. Nedan följer dock ett förslag till några punktinsatser. I många fall framgår uppgifterna för detta arbete direkt av den föregående texten, t. ex. Vad förstås med termen meningsfullt arbete?” och därför tas här endast

några mer konkreta

uppgifter upp.

Skiftarbete

De olika skiftformema ställs mot varandra och mot dagarbete, och ett allvarligt försök görs att värdera de olika möjligheterna, varvid det är viktigt att komma ihåg att människor i olika åldrar och med olika läggningar har olika önskemål. Kanske är felet idag att många människor tvingas till skiftgång på visst sätt. Detta behöver inte utesluta att många andra kan se positivt på Skiftarbete, därför att de vinner andra fördelar.

Buller En maximigräns måste fastläggas som ej någonsin får överskridas. Räcker det med 75 dB (A)? Högfrekvensugnens pipande ljud på hög frekvensnivå måste tas bort (arbeta vid annan frekvens, alltid ha viss mängd smälta i ugn osv.).

Värme Maxgränser för tillfällig värmestrålning (°C, avstånd, tid) måste fastställas liksom maximal kontinuerlig temperatur vid olika sorters arbeten.

Drag Exakta data över lufthastigheter och temperaturskillnader som bereder obehag och känns som drag måste fastställas och mätvärdena sedan checkas upp på olika arbetsplatser.

Damm Även på detta område saknas värden för vad som bör accepteras.

Specifikation över stofthalt i mg/Nma samt givetvis klara besked om

faran för olika koncentrationer i dammet av bl. a. olika metaller och oxider.

Bilaga 4 257 SOU 1975: 83

Kallbundna pellets Fortsatt forskning rörande deras fysikaliska och metallurgiska egenskaper i avsikt att göra det möjligt att använda dem till 100 % i masugnar. Gränges, Mineralberedning, KTH, Sala International, MF i Luleå.

Svavelhaltiga bränslen om förekomsten av bränslen, framför allt kol, med olika Utredning svavelhalt och deras priser. Studier över tekniska och ekonomiska för att järnverket går in med höga S-halter och binder svavlet möjligheter med kalk via höga svavelhalfer i slagg och råjärn. Totaloptimering av S-reningi stålverket. Undersökning av möjligheterna att omvandla svavelhalten iframför allt kalciumsulfid från avsvavlingen av råjäm till elementärt (ofarligt) svavel. Jemkontoret och Kemisk teknologi, KTH.

Beredning av skrot Studie av kostnader och tekniska möjligheter att sönderdela (fragmentera, klippa upp osv.) skrot, så att det blir hanterbart på band och i ñckor. Studien skall även omfatta hur denna skrotberedning påverkar smältkostnaderna och hur de olika skrotgruppema skall värderas beroende på deras metallurgiska värde. J ärnbruksförnödenheter, skrothandlarorganisationer, AB Bilfragmentering.

Smältreduktion Åtminstone fem olika processförslag för smältreduktion har prövats i Sverige, men ännu finns ingen teknisk process genomförd. Arbetet måste fortsättas och bör koncentreras bl. a. på

värmeöverföringen till bad eller bädd möjlighet till enkla förreduktionsprocesser betydelsen av ett râjäm utan kisel för den fortsatta oxidationsprocessen. J ämets Metallurgi, KTH.

Transport av flytande râjâm, råstål, raffinerat stål och slagg

Magnetohydrodynamiska (MHD) transport- och ventilationssystem existerar, men de har ännu inte slagit igenom.i praktisk drift. Arbetet på detta område bör omfatta studier av olika möjligheter att konstruera rännor, där metallen kan både transporteras och, oberoende därav, värmas. Utarbetande av konstruktioner inkl. materialfrågor för enkla och driftsäkra som skall ersätta nuvarande skänkar som tryckhävertar transportdon för flytande metall. 17

25 8 Bilaga 4 SOU 1975: 83

Konstruktion av anordning för avlägsnande av flytande slagg ur vertikal reaktor med sug eller på mekanisk väg. ASEA, MF i Luleå.

Kontinuerlig högfrekvensugn för skrotsmáltning Figur 5 visar ett principförslag till dylik ugn. Forskningsarbetet skall omfatta konstruktion av ugnen inkl. diskussion av lämpliga elektriska data i avsikt att få bort allt ljud samt nå hög effekt av ca l 000 kW/t. ASEA. En jämförelse mellan HF-ugn och ljusbågsugn kommer att utföras av institutionen för Jämets Metallurgi, KTH, våren 1974, med medel från Arbetsskyddsfonden.

Placering och dimensionering av injektionsdysor i oxidationsprocessen Studier i avsikt att minimera i reaktorn. foderangreppet NTH, prof. Engh, Trondheim, har god modellutrustning för dylika studier.

Gjutprocess utan lufttillträde Den föreslagna processens princip av fig. 9. Den kan säkert framgår avsevärt förbättras. Metallemas gjutning och Järnets Metallurgi, KTH.

Verkets placering Totaloptimeringsstudie omfattande alla tekniska, ekonomiska och sociala faktorer som kan tänkas påverka placeringen av verket. Statens planverk, Jernkontoret, Industriell ekonomi och organisation, KTH, industridepartementet, AMS, socialstyrelsen.

Verkets storlek och samhällskontakt Hur fungerar ett verk, där produktionen icke tänkes växa och som arbetar i intim kontakt med sitt samhälle? Industriell ekonomi och organisation, KTH.

Stålverket utan traverser Hur mycket minskas byggkostnaderna genom dessa grepp? Finns det någon operation för vilken traverser är absolut nödvändig eller kan man, som i det föreslagna verket, klara transporter och lyftning på annat sätt genom omändring av utrustningen?

Mätmetoder Samtliga mätmetoder enligt avsnittet Kontroll behöver överses och förbättras. MFi Luleå.

Bilaga 4 259 SOU 1975: 83

Minskning av foderangrepp genom processändringar och kylning

Olika metoder att minska slaggangrepp på foder. Kylning principiella genom kyllådor, porösa tegel och vattenkylda ugnsrum, där slaggpåfrys-

ning kan ske. KTH, NTH, MF i Luleå.

3.3 Prov- och demonstrationsverk

och utvecklingsarbete som ovan föreslagits och trots Trots allt forskningsallt samarbete som skulle behöva komma till stånd mellan människor omdömen och värderingar, är det dock omöjligt att med olika kunskaper, konkret hur det nya verket skall byggas och fungera, om man förutsäga inte helt enkelt som framkommit under bygger ett verk enligt de resultat Det är först vid uppritandet av verket i alla dess planeringsarbetet. detaljer inkl. det omgivande samhället, som man tvingar sig att fatta beslut och även att ta ansvar för vad man har kommit fram till. Det är Hans Nordenström säger (Hur stor är individens nog så som arkitekt 1971): ”Grundforskare är stad? Ett framtidsaltemativ. PAN/Nordstedt fria att framföra idéer, och lägga fram förslag. I detta göra antagande ligger med nödvändighet en osäkerhet men däremot inte ett risktagande.”

Jämverket bör byggas så stort att man på ett rätt sätt kan bedöma processer och arbetsvillkor. Hur stort är ett av de viktigaste forskningssnarare på 500 än på 50 milj. kronor. I objekten. Investeringen ligger summan inkluderas det 10-åriga förarbete som just beskrivits. Detta är av stor omfattning och innebär något nytt genom att projekt samhället är så sammanvävt med verket. Det torde bli av största intresse i Om svenska staten i samarbete med EG inte varje fall för hela Europa. är Japan troligen ett lämpligt land att anser sig klara av denna satsning, kontakta.

SOU 1975: 83 Bilaga 4 261

4:2

Bilaga Varmbearbetningen 1990

Av professor Per Olov Strandell

Innehåll Inledning l Råvaran 1.1 Göt till ämnen och halvfabrikat 1.2 Stränggjutning Bearbetning av stränggjute Halvfabrikattillverkningen Halvfabrikat från göt och stränggiutna ämnen Halvfabrikat från smälta Halvfabtikat från pulver Verkslayout Verksbyggnaden Personal F orsknings- och utvecklingsarbete

262 Bilaga 4 SOU 19 75: 83

Inledning

Denna del av en vision av det framtida stålverket avser bearbetningen från stålverket till halvfabrikat. Enligt föreskriften skall den endast behandla dessa steg i stålverkets totala men intimt produktionskedja kopplas till den metallurgiska delen som ligger före.

Råvaran för den aktuella prolduktionskedjan kan vara

göt stränggjutna ämnen smälta pulver Först skall jag försöka ge en prognos av sannolik utveckling på denna sida för att sedan för de olika ”råvaroma, som ter sig sannolika 1990, behandla lämpliga processvägar ledande till slutprodukten. Produkten kan vara

ämnen plåt, band stång, tråd balk rör

Enligt föreläggandet kan uppgiften tolkas så att endast processerna för valsning av ämnen ingår, vilket blir första steget i min uppläggning.

1 Råvaran

Den hittills dominerande metoden att överföra det smälta stålet till fast form för vidare är giutning bearbetning av göt med normalt kvadratisk eller platt sektion med dimensioner för avpassade resp. produkt. Stränggjutningen har dock utvecklats mycket kraftigt under den senaste dekaden, som framgår av figur 1. År 1972 producerades nära 15 % av den totala stålkvantiteten i världen genom stränggjutning. Tidigare installerades stränggjutningsanläggningen som komplement till en konventionell gjutanläggning och nya anläggningar försågs med en giuthall i reserv för att ta hand om smältor om gjutmaskinen fallerade. Detta är i dag inte nödvändigt. Vi har nu ett flertal exempel på såväl mycket stora verk som Oita, Japan (N lO milj. ton per år) som små verk, miniverk, vilka förses med endast stränggjuming.

Man kan givetvis räkna med att driftsäkerheten för strängutnings-

maskiner kommer att ytterligare förbättras under åren fram till år 1990. Man kan därför med största sannolikhet räkna med en allt snabbare övergång från göt till stränggjutna ämnen. De allra flesta nya anläggningar som nu byggs kommer med säkerhet att utnyttja enbart stränggjutning, då detta bl. a. medför stora ekonomiska fördelar. De flesta stålkvaliteter kan nu stränggjutas, men det finns ännu undantag. Sannolikt är dock att legeringar av typ snabbstål, som svårligen

SOU 1975: 83

kan stränggjutas, i stället med fördel kommer att tillverkas via pulverteknik”, direkt från smälta eller efter nedfrysning. Tidigt gjordes misslyckade försök att stränggjuta otätat stål. Den väg som synes fördelaktigast är att som U S Steel utveckla en ny stålkvalitet för djuppressningsändamål, vilken är lätt att stränggjuta och som ger en produkt som t. o. m. är överlägsen den som framställs på konventionell väg. På dessa grunder anserjag att gjutning av göt i 1990-talsverket kommer att begränsas till en mindre kvantitet som utgångsmaterial för grova sektioner samt för vissa udda legeringar som tillverkas i små kvantiteter. Det senare gäller dock under förutsättning att en tillverkning över pulver ej är lämplig.

Stålproduktion milj. ton/ år 1000-

Stränggjutet

I

19ss 1960 19255 1670 1955 1680

Figur 1: Prognos för världsproduktionen av totalt gutet resp. stänggjutet stål.

264 Bilaga 4

1.1 Göt till ämnen och halvfabrikat

l990-talsverket kommer ej att anskaffa ett götverk. Det mindre antal göt som produceras bearbetas vidare i hydraulisk ämnen och press till halvfabrikat i form av grov stång, inklusive Grova grova profiler. tjockväggiga rör och ämnesrör för extrusion kan även smidas ned till lämpliga utgångsdimensioner. Ett stränggjutet plattämne har dock en tillräcklig area för att klara en stor del av det grova stångprogrammet. Man kan också räkna med att den stränggjutna strukturen kräver en något lägre reduktionsgrad än götet för att nå erforderliga hållfasthetsegenskaper. Även detta medför en minskning av erforderligt göttonnage. En götdimension med tvärsnittsarea 600 x 600 mm är exempelvis kongruent med en stränggjuten dimension 1 200

x 300 mm. Detta ämne ger, med 8 ggr sträckning, en nära o 300 mm grov

rundstång. Smidesanläggningen för grova sektioner kommer att förses med r lämpliga ugnar för varrnchargering. Lämpliga ugnstyper är

vagnugn kammarugn gropugn stegbalksugn Då omvärmningar kan förekomma blir kammamgnen den smidigaste. Chargering av ugnen och transport till smidespressen sker med mekaniserade golv- eller takbundna transportdon. Manuell körning är ersatt med semiautomatik med fjärrstyming och TV-övervakning. För nedsmidning kan plana sänken med lutande ingångsdel användas. Dessa ger god genombearbetning och eliminerar översmidningar. Då arbetsytan är relativt stor krävs pressar med hög kapacitet. Då däremot slaglängden är låg kan med fördel en kompakt press exempelvis Carbox - användas. För smidning från rektangel till runt används verktyg av exempelvis typ Metalform, vilka medger smidning i en genomgång och som med ett andra stick efter 90° vridning ger erforderliga dimensionstoleranser. Pressen programstyres med mindre processdator; systemet praktiseras redan vid Sandvik AB. Med lämpliga verktyg kan även grova profiler med andra tvärsnitt smidas, liksom platta produkter och balk. För balkar kan smidespressen ersätta åtminstone förparet i ett konventionellt valsverk. Givetvis förutsättes att smidespressen är försedd med för utrustning snabba mekaniserade verktygsbyten. Efter smidning följer svalning eller värmebehandling, kontroll och ytkonditionering samt eventuell riktning och svalning. Materialflödet blir beroende av produkttypen. Processer och materialflöde styrs av dator. Då ämnen smids, kan de efter eventuell syning i varmt tillstånd och behövlig ytkonditionering direkt påvärmas för fortsatt bearbetning till halvfabrikat.

Bilaga 4 265 SOU 1975: 83

1.2 Stränggjutning

kommer relativt snart att Som jag tidigare påpekat stränggiutningen nästan helt ersätta göttillverkning. Vi har idag ett stort antal kontinuer-

i drift. Man gjuter nu fyrkantämnen (billets, blooms) liga gjutmaskiner N Dessa vilka har dels kvadratisk, dels rektangulär sektion (a: b l-l,5). för av stång, tråd m. m. varvid maximal ämnen används valsning är Utvecklingen för dimension som idag gjuts ED 300 â 350 mm. snabbare gjutning av plåtämnen (slabs) har på senare tiden gått väsentligt och ett stort antal maskiner för gjutning av breda ämnen är nu i drift.

Dimensioner från omkring l 200 x 250 mm upp till 2 000 x 300 mm är

Vid gjutning av plåtämnen erhålls väsentligt högre produkidag vanliga. av fyrkantämnen, se figur 2. tionskapacitet per sträng än vid gutning För sträng [j] 300 mm är produktionskapaciteten idag ca 28 t/h. För

med samma sektionsarea (t. ex. 140 x 650 mm) är en platt dimension ca 60 Man kan således arbeta med färre parallella kapaciteten t/h. som tekniska fördelar. strängar och har därutöver såväl metallurgiska Tunnare lägre byggnadshöjd och därmed lägre kostnader. sträng medför mindre utpräglade segringar och Den platta sektionen ger också väsentligt kommer att medföra en snabbare stelning. Jag vill påstå att dessa fördelar och ersätts av gjutning av att stränggiutningen av fyrkantämnen utgår

platta sektioner. och olika typer har Stakar och stoppar ersätts nu med slidventiler, Ett japanskt företag har utvecklats av företag bl. a. i USA och Schweiz. från *utvecklat en roterande slidventil för stopp och reglering av stålflöde skänk. har man större möjligheter att snabbt byta gjutlådor Härigenom

Giuthastigbet ton/ h. sträng

70 Dillingen 200x1000 Steel Oo. Wales 200x750- USSR 170x1020. _USSR 150x796 _USSR 1 50x620 Appleby_ V ancouver o Frodingham - USSR 115x420 h ° Huckingen 100x400 . - Roanoke Huckmgen Van Moqs Atlas

_ Del Besos Bengelffm

Allevard Barrow I I I I 400 500 600

160 200

Ekvivalent ämnesdimension

vid stränggiurningsanläggningar enligt data från dr Figur 2: Produktionskapacitet 1968.

266 Bilaga 4 SOU 1975: 83

och gjutrör vid gjutningen. Ett alternativ är att reglera och stoppa flödet med magnetfält. Detta har möjliggjort ett helkontinuerligt gjutfö rfarande (continuos-continous casting). Från amerikanska och japanska verk rapporteras nu långa gjutperioder varvid olika stålcharger gjutits utan avbrott. Detta kan illustreras med ett exempel från USA (Gary Works):

Kontinuerligt gjutna ton 22 400 Gjuttid, tim 83 Charger, antal 107 Gjuten dimension, mm 235 x 1 600 Utgående ämnesdim. mm, max. 200 x l 600 min. l90x 860 I detta fall är ett kontinuerligt valsverk av speciellt utförande kopplat till strängen. Jag återkommer till detta senare. Gjuttiden för en skänk bestäms av risken att smältan mot slutet av gjutperioden får för låg temperatur. För mindre charger räknar man därför med max. 60 min. gjuttid och för större upp till max. 90 min. Gjuttidernaär således avsevärt kortare än cykeltiden för elektrostålugnar. Däremot är nu cykeltiden för LD-konvertrar nere i 40 min. För en

helkontinuerlig gjutning kan man därför låta 2 â 3 elektrostålugnar mata

en gjutmaskin. En annan väg att möjliggöra en helkontinuerlig gjutning

och samtidigt fåen mer flexibel metodik är att kompensera skänkens

värmeförlust via en induktiv värmare. Detta provades en gång i Motala av

Erik Olsson, men tycks hittills ej ha utvecklats vidare. Det synes mig dock

vara en angelägen uppgift att vidareutveckla metoden till ett driftsäkert system. Då nu flertalet av övriga problem lösts för helkontinuerlig gjutning har metoden fått ett starkt ökat värde. Vid bibehållen produktion betyder den helkontinuerliga gjutningen att man kan arbeta med ett mindre antal strängar, vilket bl. a. ger lägre investerings- och driftskostnader. Vid gjutning av två på varandra följande charger i samma kvalitet har en sammanblandning av smältan längs en kortare sträcka knappast någon betydelse. Vid byte av gjutlåda sker en mindre störning som observeras på strängens yta och kan klippas bort - storleksordning är ca 2 dm. Vid gjutning efter varandra av två olika kvaliteter krävs att dessa skils åt. Försök har utförts med ett utet mellanstycke. Denna teknik bör utvecklas vidare och jag räknar med att vi i Stålverk 1990 kan gjutahelkontinuerligt med fritt val av kvalitetsprogram. Detta möjliggör stränggjutning av även små stålcharger med ekonomiskt utbyte. Hela vårt behov av ämnen för bearbetning till ämnesdimension

för

avsalu och för vidare bearbetning till halvfabrikat kan således framställas genom gjutning av platta sektioner. Som jag senare skall visa kan hela produktionsprogrammet framställas via en eller ett par stränggjutna dimensioner vilket väsentligt underlättar gjutningen, förenklar gjutmaskinen samt ger bättre kapacitetsutnyttjande. Försök att gjuta relativt tunna sektioner har länge pågått. Ett flertal gjutmaskiner för gjutning av band enligt Hazelettmetoden utnyttjas för aluminium. Försöksmaskiner vilka även giuter stålkvaliteter finns. År

SOU 1975: 83 Bilaga 4 267

1990 kommer därför säkerligen metoder för gjutning av ämnesdimensioner för plåt och band att vara fullt utprovade. Gjutmaskinen kräver idag relativt mycket manuell övervakning och manuella åtgärder. Dessa kan dock relativt enkelt mekaniseras och skötas medelst TV-övervakning.

1.2.1 Bearbetning av stränggjute

Den gjutna strängen kan omformas direkt i samma värme efter kort påvärrnning och utan avbrott av strängen. För rektangulära strängar kan enligt Demag ett duopar och en reduktionsapparat insättas. Exempelvis gjuts en sträng 355 x 235 mm, vilken valsas till [I] 250 mm och vidare till [I] 70 mm. Produktionskapaciteten för denna sträng är 45 t/h. Alternativt kan i linen insättas en smidesmaskin av typ Kocks, Sachs eller GFM. Sträckningsgraden i de senare är ca 8 gånger. Dessa ämnen kan successivt klippas i ämneslängder,

påvärmas och direkt valsas vidare till halvfabrikat.

En stor del av produkterna kan säkerligen med omsorgsfull övervakning av processtegen valsas direkt till färdigprodukten. I vissa fall kan feldetektering och felavlägsnande ske utan avsvalning. I andra fall blir en flödesväg över en svalbädd lämpligare. Vid gjutning av plattämnen ser vi idag ett exempel på direktreduktion i U S Steels Gary Works. I denna anläggning gjuts som nämnts tidigare en dimension 235 x l 600 mm vilken i det i linan insatta valsverket valsas till plåtämnen med ned till halva den gjutna bredden. Vi kan således med en gjuten dimension direkt erhålla för fortsatt bearbetning lämpliga ämnesdimensioner. En helkontinuerlig- gjutning ger en mycket hög produktionskapacitet. Teoretiskt kan - Garys ensträngsmaskin producera 2 milj. ton/år strängens kapacitet är 240 t/h. Direkt koppling av stränggjutmaskinen till en bearbetningsmaskin har sina nackdelar. En alternativ väg som visar ytterligare möjligheter är att klippa den gjutna strängen i ämneslängder på ett så tidigt stadium som möjligt. Detta för att bibehålla maximalt vänneinnehåll i ämnet. Direkt sker påvärrnning samt valsning reversibelt till lämpliga ämnestvärsnitt. Vid metallernas bearbetning, KTH har med stöd av STU utvecklats en metodik som baserar sig på gjutning av platt sträng, vilken iett speciellt universalvalsverk valsas ned utan vändning till såväl platta dimensioner som till rektangulära och kvadratiska tvärsnitt. Den stora fördelen med denna teknik är att alla för verket önskade ämnesdimensioner kan framställas från endast en gjuten dimension. Valsverkets kapacitet kan lätt anpassas till gjutmaskinens varvid givetvis en helkontinuerlig gjutning är att föredraga. Det är också helt möjligt att ordna stränggjutning och valsning enbart på dagtid med motsvarande kapacitetsminskning. Vidare valsning kan från U-verket ske direkt i samma värme med påvärrnning i tunnelugn och eventuell mellanliggande feldetektering och felavlägsnande i varmt tillstånd.

268 Bilaga 4 sou iêns: 83

2 Halvfabrikattillverkning

Med ovan beskrivna metoder kan ämnen framställas. Jag skall nu ge några synpunkter på halvfabrikattillverkningen år 1990.

2.1 Halvfabrikat från gör och stränggjutna ämnen

Plåt Ämnen för plåtvalsning erhålls genom stränggjutning. Då stränggjutningsmaskinen lämpligen byggs för max. 2 000 â 2 500 mm sker tillverkning av bredare plåt med inlagda breddningsoperationer. I speciella fall kan det visa sig lönsamt att även gjuta bredare sträng, speciellt om man lyckas gjuta en relativt liten tjocklek. Som tidigare påpekats bör bandutningsmetoder vara driftsklara år 1990. Lämpligen sker den första bearbetningen direkt i gjutvänne. Eventuell feldetektering och ytkonditionering inläggs först efter en bearbetning och helst direkt utan svalning. Plåttillverknin gen kan ske enligt tre metoder: - kvartoverk valsning i reversibelt smidning i speciell hydraulisk press, eventuellt följt av ett slätsticki valsverk. En fördel med pressen är att verktygsgeometrin .kan väljas efter bearbetad dimension extrudering eller smidning av pulverämnen.

Band Bandverkets ämnen levereras lämpligen från stränggiutanläggningen. Vid stor och ensartad tillverkning, t. ex. vid ett rent bandverk, kan U S Steels princip med kontiverk i stränggjutningslinan tillämpas. I allmänhet föredrages dock den ovan föreslagna tekniken att dela strängen i ämneslängder för direkt valsning i reversibelt universalverk till för bandvalsningen lämpliga bredder och tjocklekar. Denna teknik medger även att universalverket dimensioneras så att det ersätter för-paret i ett semikontinuerligt bandverk. Bandverket förses lämpligen med en slut-

sträcka bestående av kvartopar med för dimensionen avpassad vals-

diameter. Idag använda arbetsvalsar har alltför stor diameter. Mindre diameter medger kraftigare reduktioner, dvs. färre valspar, samt en kompaktare uppställning och möjliggör därmed även lägre valsningshastighet. Detta kan vara aktuellt för att erhålla lämpliga kapactetsdata för lågproducerande/verk. Alternativt kan en bandgjutmaskin direktkopplas till_ ett kontinuerligt färdigvalsverk. En effektivare bandvalsning erhålles även med nya mer nötningsbeständiga valsmaterial, exempelvis hårdmetall. -Detta fömtsätter bl.a. utveckling av en lämplig lagringsteknik.

SOU 1975: 83 Bilaga 4 269

Grov stäng Grov stång och lämpade balkprofiler tillverkas som tidigare påvisats genom smidning i hydraulisk press från stränggjutna ämnen och vissa fall från göt. Det klenare dimensionsområdet kan valsas. Förvalsning från sträng sker i universalverk och färdigvalsning i ett reversibelt duoverk försett med lämpliga färdigspår. För vissa profiler krävs därvid även ett eller ett par utvecklingsspår. Alternativt till det konventionella valsverket kan ett valsverk utvecklas liknande det som föreslås nedan för klenare stång och som är konstruerat för användning av valsringar och för snabba valsbyten. Rundstång kan alternativt valsasi tvärvalsverk, t. ex. enligt Siemag.

Klen stång och tråd Ämnen från universalverket ytsynas och ytkonditioneras (eventuellt) samt påvärrns i tunnelugn för direkt nedvalsning i ett flexibelt nedvalsningsverk. Detta nedvalsningsverk valsar med en spårserie som tillåter mycket stora omställningar. Vi provar nu en spårserie som tillåter en areavariation, dvs. ändring av in- och utgående hetarea, i området 1:4 och som tillåter variation i stickreduktion mellan 5 â l0 till max. 30 %. Ett antal i serie kopplade valsverksenheter kan från styrrummet automatiskt omställas för att ge önskade utgående areor. Figur 3 visar ett principförslag för att täcka ett produktionsprogram från 5 till 90 mm rundstång. Med nyutvecklad mätningsteknik, t. ex. Fagersta-AGA, kan processen kontrolleras och styras så att för färdigvalsningen passande areor kan innehållas. Det är även angeläget att utnyttja ämnenas värmeinnehåll för uppvärmningsändamål. Denna teknik innebär att stora mängder material passerar samma spår varför en valsverkskonstruktion måste utvecklas som baseras på användning av förslagsvis valsringar i nötningsbeständiga material (t. ex. hårdmetall). Även behovet av snabba valsringsbyten måste beaktas. Den till lämplig förforrn nedvalsade hetan styr-es till avsedd färdigvalsningsenhet bestående av 2 â 3 valsstolpar. Nedvalsningsverket är semikontinuerligt med ett antal kontinuerliga i grupper för uttagning av olika lämpliga sektioner. Färdigvalsningsverket har ett mindre antal valsningsberedda enheter vilka tillåter momentan övergång från valsning av en dimension till nästa och även står som omedelbar reserv vid fel i den färdigvalsningssträcka i vilken valsning sker. I de flesta fall räcker två färdigenheter. Utveckling av ensticksverket har visat att relativt komplexa former kan erhållas i ett stick från ett vanligen runt ämne. Stickreduktioner upp till 70% redovisas. Det bör därför vara möjligt att utveckla spår för att snabbt omforma en enkel ämnesform, rund eller oval, till färdigform, förslagsvis med ett omformningsstick i en två pars kontisträcka. Stäng valsas ut på svalbädd med utrustning för klippning i längder m. m. Med styrd konvektion och viss användning av vatten kan svalningstiderna väsentligt avkortas och en jämnare kylning åstad-

270 31711804 sou 1975:83

104- Diameter mm

102- 10

3: Reduktions- 1 I I | I I I I l I I I Figur

12345ê71234s12

diagram_ Ämne Förverk Stick nr Nedvalsningsverk Slutstick

SOU 1975: 83 Bilaga 4 271

kommas, vilket minskar tendensen till distorsion under svalningen. För att tillåta snabb utvalsning på svalbädd krävs en utveckling av lämplig bromsningsutrustning. Även tråd valsas på detta sätt men för större poster kan alternativt fárdigvalsning ske i block. Forcerad, styrd kylning för direktpatentering är installerad.

Balk Klenare balkprofiler kan valsas enligt ovanstående. För ett mellanområde används stränggjuten platta eller förprofil vilken valsas ned i reversibelt duoverk och färdigvalsas i kontinuerlig trän. Grova profiler kan dels smidas och dels - när det gäller stora dimensioner med relativt klen väggtjocklek - svetsas.

Rör För rörtillverkning används några olika processvägar beroende framför allt på dimensionsomrâden. Tunnväggiga rör svetsas från kall- respektive varmvalsade band och vid stora dimensioner från plåt. För att täcka ett dimensionsområde från en banddimension kan med fördel ett sträckreducerverk insättas i linan för varm- respektive kallvalsning beroende på material och på vilket dimensionsområde man önskar täcka. Rör med större väggtjocklek tillverkas enligt endera av tvâ processvagar. Alternativ l : centrifugalgjutning av ämnen i svalning l maskinbearbetning l värmning l sprutning Denna processväg tillämpas framför allt för rostfria kvaliteter, men kan också utvecklas till en ekonomisk metod för kolstålsrör. Alternativ 2: vä rmnin g l h ålning i valsnin g I båda fallen sker för vissa rörsortiment en fortsatt kallbearbetning.

272 Bilaga 4 SOU 1975: 83

2.2 Halvfabrikat från smälta

Genom finfördelning av smältan i en skyddande atmosfär såsom t. ex. görs i första steget i ASEA-STORA-processen får vi små droppar vilka under nära fritt fall i en behållare får svalna ned till lämplig varmbearbetningstemperatur varvid sker en hopsamling till en tätare stråle av lämplig form. Denna bearbetas direkt till platt ämne eller ges rektangulär-oval form för direkt fortsatt Vissa bearbetning. led är nu provade men processen kräver utveckling via modellskala till praktisk tillämpning.

2.3 Halvfabrikat frán pulver

Band kan tillverkas från pulver genom kallkompaktering, värrnning och varmvalsning eller smidning etc. Detta kräver dock att priset för pulver kan konkurrera med priset för stränggjutet ämne. Idag är den konventionella vägen billigare för enkla material. För vissa legeringstyper kan dock pulvermetoden bli en ekonomisk väg.

3 Verkslayout

l det föregående har jag pekat på olika processvägar för ämnen och halvfabrikat. Jag vill påpeka att man i olika processteg kan välja annan utrustning än vad jag här medtagit. Detta är dock oväsentligt för den fortsatta diskussionen. Verkets layout och utrustning är givetvis avhängiga av produktions-volym. För en diskussion av arbetsmiljö och personalens av upplevelse arbetsförhållandena väljer jag en schematisk, tänkt som bas. verkslayout

Som lämpligt objekt tar jag ett stång- och trådverk. Problemen bliri stort

desamma för andra produkter. Den layout som används som diskussionsbas visas i figur 4. Denna layout förutsätter en sammanbindning av stålverket (smältverket) med valsverket via stränggjutningsanläggningen. Jag ser detta som den för l990-talsverket dominerande lösningen. Stränggiutningsanläggningen kräver idag en väsentlig manuell insats av ett flertal personer. Jag förutsätter att giutningen kan ordnas så att normalt manuell insats elimineras genom fjärrstyming. Underhåll av skänkar och gjutlådor kräver nu manuellt mumingsarbete. Detta kan väsentligt underlättas med maskinella hjälpmedel och avlagning bör i stor omfattning ske med mekaniserad sprutning. Då dessa delar ligger utanför mitt egentliga område vill jag här dock inte gå närmare in i detaljer. Strängen rätas ut horisontellt (2) och kapas i ämneslängderi flygande sax (3). För här lämpliga dimensioner, säg 270 x 90 mm uppemot 600 X 120 mm beroende på produktionskapacitet och dimensionsområde, är mekanisk sax lämpligast. De kapade ämnena påvärmes i stegbalksugn (4). Lämpligen styres kylningen så att största möjliga värmeinnehåll bibehålles för att minska

SOU 1975: 83 Bilaga 4 273

Stränggjutningsanläggning Biktverk Ämneskap Påvärmningsugn Transportdon

PPFWWPPN?

Reversibelt förverk Rullbana Kanalugn Kanal med bock- och matarvalsar Nedvalsningsverk n n

Färdigverk (2 par) Resarvpar Färdigpar för nästa post Delningssax Svalbädd Kylsträcka, tråd Kyltorn med delningssax Bindningsmaskin Trådringstranspoñör Stuksvetsmaskin

Figur 4: Verkslayout för ett stång- och trddvalsverk.

274 Bilaga 4 SOU 1975: 83

värrnningstid och erforderlig vännningskapacitet för ugnen. Denna kan då dimensioneras för utjämning och lätt påvärmning. Ugnen utföres i lätt konstruktion lämpligen plåthölje med infordring av lätt, högisolerande material. Film av keramisk ugnsfiber används idag som inklädnad i värmebehandlingsugnar för temperaturer upp till 1 200°C. Fibern tål högre temperaturer men svårigheten är att fixera den vid stommen. Uppvärmningen kan ske elektriskt med motståndselement eller med infraröda lampor, varvid atmosfärproblem undvikes. Alternativt sker uppvärmning med brännare av typ lysande vägg. Detta utförande ger en mycket lätt ugnsöverbyggnad, vilken för reparationer kan lyftas av från underredet och eventuellt föras ut i reparationsverkstaden. Då värmeinnehållet är mycket lågt svalnar den snabbt vilket minskar besvär vid manuellt underhållsarbete. Avlyftning av överbyggnaden underlättar även reparation och översyn av underdel och balkkonstruktion. Om anläggningen körs helkontinuerligt eller nära kontinuerligt kan det vara lämpligt att ha en separat överdel för växling. Kylsträcka och värmeugn styrs med hjälp av mindre processdator. Temperaturkontroll kan ske med yttemperaturmätare med sfärisk spegel och termostapel eller liknande. Dessutom sker en kontroll via data från valsverkets processdator. Färdigvärrnda ämnen matas ut via överföringsdonet (5) till valsverkets ingångsrullbana (7a). Ämnet valsas på högkant i det reversibla universalförverket (6) ned till lämplig dimension för fortsatt kontinuerlig valsning i nedvalsningsenheterna. Exempelvis kan ett ämne 360 x 120 mm i sju genomgångar valsas ned till dimension 80 x 30 mm. Ämnena matas från sista genomgång direkt in i kanalugnen (8). Denna kan t. ex. utföras som ett isolerat rör vilket

hålles vid valsningstemperatur (omkring 1 000°C)

enbart genom kompensation av strålningsförlusterna. Kanalugnen rymmer endast en heta, vilken omedelbart matas fram en genom värmeisolerad kanal medelst bock- och matarverket (9) för nedvalsningi valsverken (10-14). Antal verk som passeras beror av önskad dimension till färdigvalsningsenhetema ( 15-17). Förverket (6) och nedvalsningsenheterna (l0-14) är försedda med valsringar. är mekaniserat Valsbytet och sker medelst byte av valsringar. Denna operation kan ske mycket snabbt. Valsbyte bör kunna ske på l å 2 minuter, vilket inte stör flödet genom verket. Alternativt kan för de mindre enheterna växlingsenheter användas vilka bytes på tider under en minut. Färdigvalsverksenheterna (l5-17) är anordnade som tvåparsenheter i H-V-anordning. Lämpligen används tre enheter. Om valsning sker i verk 15 står verk 16 som växlingsenhet vid störning och verk 17 står berett för nästa dimension. Såväl förverket som nedvalsningsenheterna kan leverera önskade tvärsnitt helt styrt från styrrummet. Inga manuella erfordras för ingrepp övergång från en dimension till nästa. Dimension kan således växlas från ett ämne till nästa genom ändring av valsspalter i nedvalsningsverken samt styrning av nästa heta till färdigverk l7 i stället för till verk 15. Beroende på dimensionsprogram och serielängder kan valsringar bytas så att verk 16 utrustas till att stå i

Bilaga 4 275 SOU 1975: 83

för verk 17 och verk 15 iordningställes för följande dimension. beredskap Valsverken har placerats förskjutna i längs- och tvärriktningarna varför valsringsbyten och verksbyten kan ske utan hinder. Alla byten är helt mekaniserade. Växlingsenheter är uppställda på lämpligt placerade där transportdonet väljer valsring med rätt kalibrering. Denna del ramper kan även ske med viss manuell insats. Hetan går sedan via delningssax (18) ut på svalbädden (19) för vidare maskinell buntning och utfraktning. För haspling till ringform passerar hetan istället genom kylsträckan (20) och kyltomet (2 l) samt bindningsanläggningen (22) ut på rullbanan (23) för transport till upplag eller utfraktning. För stångstål och trådkvaliteter vilka kräver ytkonditionering av ämnen före nedvalsning inläggs en station mellan kanalugnen (8) och matarverket (9) bestående av följande enheter: Feldetektorer, yttre fel inre fel Ytkonditionering: fläckhyvling Skrotsax Skrottransportör + behållare För valsning av tråd kan färdigverksenheten ersättas av konventionellt trådvalsningsblock. Detta alternativ är dock lämpligt endast då större poster valsas i samma dimension. Som framgår av denna beskrivning anser jag att valsverket i ”Stålverk 1990” helt och hållet kan skötas från ett styrrum. Under normal drift behövs inte några manuella ingripanden. Manuella ingripanden kan erfordras för översyn och underhåll samt för reparationer. Ett helmekaniserat system för slipning eller svarvning av valsringar, transport till ramp i valsverket, automatiskt urval av ny valsring för mekaniserat montage etc. kan vara väl kostnadskrävande och en lämpligare lösning vara ett semiautomatiskt system med viss manuell insats. För styrning och kontroll av resultatet förutsätter jag att minst en automatisk dimensionsmätare (Fagersta-AGA) insätts före färdigverket samt en efter detta för kontroll av slutdimensionen. Övrig dimensionskontroll kan ske med hjälp av processdator. För snabba ingripanden vid exempelvis haveri av olika slag måste en kvalificerad och vältränad personalstyrka finnas mer eller mindre ständigt beredd. Anspråkens höjd måste ställas mot anläggningens utnyttjandegrad.

4 Verksbyggnaden

innehåller ett maskinskepp, A, vilket innehåller Valsverksbyggnaden mot smältverket med bearbetningsutrustningen. Det avgränsas lämpligen och kylsträcka eller mellan riktverk och en vägg placerad mellan riktverk Det ämnessax. Detta för att separera källor för buller och gasatmosfärer.

276 Bilaga 4 SOU 1-975: 83

kan också vara lämpligt att skära av skeppet med en vägg mellan fárdigverk och svalbädd. Då personal befinner sig i skeppet endast vid underhållsarbeten bör byggnaden utformas som en helt sluten låda utan fönster och med välisolerade dörrar. Dörrar mot personal och kontorsavdelningar i skepp B bör utformas som ljud- och atmosfärslussar. Belysning ordnas i skepp A som allmänbelysning och platsbelysning vid platser där manuella ingripanden sker. Belysning erfordras endast då översyn sker eller arbeten i pågår valsverket. Lämpligen förses kontrollrummet med vamingsutrustning som indikerar när och var personer befinner sig i skepp A. Fullständig rengöring bör ske av hela verket med bestämda tidsintervall. Skepp B kan byggas i två våningar med en undre våning innehållande: reparationsverkstad instrumentverkstad valssliperi valsmontage laboratorium personalrum Den övre våningen innehåller:

kontor styrrum datorcentral vissa laboratorieutrymmen lektionsrum matsal läsrum kon ferensrum

5 Personal

Stålverk 1990” arbetar som här skisserats i mycket hög grad helautomatiskt utan personalingripanden. Jag har förutsatt ett ”styrrum” från vilket impulser går ut för reglering och styrning av verket och varifrån signaler för byte av valsar och valspar utgår samt till vilket alla informationer från verk och ordercentral inkommer. Dessa operationer kan skötas manuellt men en hög grad av datorisering kan vara att föredraga för att säkerställa en snabb och säker informationsbehandling. För snabba ingripanden vid haverier samt för underhåll, översyn och rengöring behövs en viss personalstyrka. Denna bör vara kvalificerad och vältränad för att oväntade fel skall kunna avhjälpas snabbt så att produktionen i största möjliga utsträckning kan fortgå utan avbrott. Från en del håll resoneras sålunda: Det ärlämpligt att bibehålla några handgrepp så att personalen hålls vaken. Detta måste ju snabbt

SOU 1975: 83 Bilaga 4 277

och kännas förnedrande. Det är angeläget att finna genomskådas välmotiverade uppgifter vilka stimulerar till en insats. Verkets tekniska utrustning kan successivt förbättras genom förändringar av olika detaljer. Nya material kräver andra reduktionsserier, värnmingscykler etc. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete krävs således. Personalen i det helmekaniserade verket ställs även inför andra uppgifter vilka kräver en god utbildning; bl. a. ingår utarbetande av styrprogram, räknerutiner, instrumentöversyn m. m. Personalen kan med fördel utnyttjas för dessa arbeten och samtidigt undergå en fortlöpande i olika former inom skepp B. Detta kan ske i form av utbildning självstudier med hjälpmedel tillgängliga i lektionsrum och läsesalar, med med längre erfarenhet samt med hjälp utifrån för vissa hjälp av kamrater kurser eller kursmoment. Givetvis sker även utbildning av maskinoperatörer, Svetsare, instrumentmakare m. m., vilken delvis kan äga rum inom byggnaden och delvis inom för verket centrala lokaler. Säkerligen blir det trots mekanisering kvar en del ”tråkiga och från andra besvärande arbeten. Det bör dock gå att ordna en synpunkter avbytarmtin så att dessa arbeten inte alltid utförs av samma personer. Även om verket arbetar i 3-skift synes det mig möjligt att låta arbeta under dagtid, kanske dock med undantag för viss personalen övervakningspersonal. Vid haveri kan man använda sig av brandkårsutryckning” eventuellt så att man har vissa personer avdelade härför efter lämplig turlista. Ett dylikt system kan innebära vissa fördelar jämfört med dagens system även när det gäller tillgång till rätt personal vid rätt tidpunkt.

Slutsats De i nuvarande anläggningar för personalen besvärande miljöproblemen av olika art anser man bäst kommer tillrätta med genom jag att mekanisering. Jag anser det härigenom möjligt att eliminera miljöproblemen för personalen. Jag anser det också möjligt att genom förändrade aktiviteter ett stimulerande arbete som kan leda till ge personalen successiva av arbetsinsatsen och även ge kreativt inriktade förändringar individer Det är möjligt att eliminera mycket av utvecklingmöjligheter. det monotona arbetet samt att fördela det som blir kvar på ett sätt så att det inte blir betungande. Jag anser det också vara helt möjligt att minska nattskifts- krävs härför en riktig utformning av och helgarbete. Givetvis utrustning, processer och byggnader.

6 Forsknings- och utvecklingsarbete

Som jag tidigare påpekat förutser jag att Stålverk 1990 helt övergått Göt kommer att till stränggjutning av lämplig(a) ämnesdimension(er). för speciella ändamål. Man tillverkas endast i mycket ringa omfattning

278 Bilaga 4 SOU 1975: 83

måste dock räkna med att ett antal verk med äldre utrustning håller denna i drift. Även vid dessa verk förutser jag dock att man i stor utsträckning övergått från kokill- till stränggjutning.

Metoden att kompaktera atomiserat stålpulver direkt ivärme har en

framtid men på grund av oundvikligen högre än produktionskostnader för en mer eller mindre konventionell kommer denna stränggjutning teknik att utnyttjas endast i mer begränsad omfattning. Forskningsansträngningarna bör därför inriktas mot att lösa de problem beträffande stränggjutning som är akuta, varvid följande insatser föreslås:

l. Inventering av stålkvaliteter som idag inte kan stränggjutas. Orsaker? Möjligheter att modifiera processen? Arbetsinsats: 3 forskarmånader. Kostnader inkl. resor m. m.: 75 000 kr. . Gjutning av plattämne samt valsning till kvadratisk sektion ger som påpekats kvalitativa fördelar framför gjutning av ämne med kvadratisk sektion. Driftsundersökningar verifierande saknas dock. ”hypotesen En stor del av de erforderliga undersökningarna kan förmodligen ske i den anläggning som skall tas i produktion i Lesjöfors hösten 1974. Prov kan även utföras i anläggningen i Fagersta. Arbetsinsats och kostnad är svåra att förutse då de är avhängiga av vilket antal kvaliteter som undersökningen bör omfatta. . Kontinuerlig gjutning av olika kvaliteter kan utföras utan avbrott med särskiljande mellanstycken. Utprovning sker lämpligen i driftsanläggning, förslagsvis Lesjöfors eller Fagersta, då detta är ensträngsmaskiner. Lämpligen förlägges de första försöken till Lesjöfors. Kostnaderna här blir relativt

låga då man gjuter en klen dimension, ca 300 x 90 mm.

. Induktiv värmning av skänk för att underlätta helkontinuerlig gjutning. Denna insats kan bygga på erfarenheter från Motala.

För att förverkliga Stålverk 1990 krävs givetvis, som tidigare visats, forskningsinsatser på bearbetningssidan. Produkterna platt, rör, stång och tråd kräver olika typer av bearbetningsutrustning, varför insatser krävs på alla dessa olika områden. Slutmålet är ett helmekaniserat verk eller i varje fall ett bearbetningsverk i vilket manuella insatser i dålig” miljö har nedbringats till ett minimum. föreslå Jag vill därför att man väljer att som typexempel analysera ett stång- och trådverk fram till en prototypanläggning samt att man jämsidesgmed detta gör punktinsatser” för produktionsteknik, som inte innefattas i trådverkslayouten, för att i ett något senare skede även kunna realisera 1990-verket beträffande annan halvfabrikattillverkning. För trådverket. vill jag föreslå forskningsinsatser för dels utformning av de olika processtegen, dels analys och projektering av byggnaden samt för en analys av personalens aktiviteter och deras krav på byggnadens utformning. Bland de forskningsinsatser som därvid krävs vill framhålla jag följande.

Bilaga 4 279 SOU 1975: 83

l. Kapningsteknik Första steget efter stränggjutningen är kapning i ämneslängder på ett så stadium som möjligt. Mekaniska saxar finns men dessa ger en tidigt utformning (krökning) av änden och fungerar därutöver i många olämplig anläggningar otillfredsställande. och i viss form utvecklad i USSR) En ny kapningsteknik (föreslagen nu i modellskala vid institutionen för Metallernas Bearbetning, utprovas i Jernkontorets Tekniska Forsknings regi. En viktig fördel är att KTH, denna teknik ger en bättre form hos den klippta änden. för kapning av platt sträng bör konstrueras och tillverkas. En prototyp Det är sedan angeläget att experimentellt fastställa hur tidigt isträngen avklippning kan ske med denna teknik. Antagligen kan denna kapning ske tidigare än med konventionell teknik, varigenom den efterföljande påvärmningens energibehov minskas.

Arbetsinsats: konstruktion och tillverkning av kapsax utprovning av optimalt läge i stränggjutningslinen

2. Påvännning och temperaturutjämning bör utformas så att underhåll och Som jag tidigare påpekat ugnen manuell förenklas. Då den i stort sett skall tjänstgöra för översyn temperaturutjämning och som magasin, kan den ges speciell form. Ugnen placeras direkt i linan intill saxen. Lämplig insats i detta skede är att taga fram en för ändamålet anpassad konstruktion.

Arbetsinsats: konstruktionsarbete

3. Första bearbetning Första utföres i ett reversibelt universalvalsverk. En bearbetningssteget första av detta verk skall tas i bruk iLesjöfors hösten 1974. prototyp Alla hittills utförda modellstudier visar att den föreslagna tekniken är ekonomiskt och tekniskt fördelaktig. Då denna första installation kommer att arbeta i praktisk drift, kommer den att ge värdefulla informationer. Det är dock angeläget att i denna prototyp studera av platt sträng i andra kvaliteter än de som normalt bearbetning i detta verk, studier som även berörts under punkten produceras stränggiutning. Ytterligare för Stålverk 1990 önskvärda studier är:

a) Valsringsbytesteknik, mekanisering av valsringsbyten. i horisontalparet för valsning av olika b) Lämplig spårutformning önskade ämnesdimensioner och ämnesformer. c) Reduktionsserier. d) Inmatnings- och utmatningsanordningar. En fördel med detta verk är att valsning hela tiden sker i en linje. Det är därför möjligt att utforma så att riktningsverkan erhålles. Förutom den matningsutrustningen

280 Bilaga 4 SOU 1975: 83

utrustning som levereras med verket kan det därför visa sig angeläget att prova modifierade utföranden med sikte på att dels säkerställa ett helmekaniserat arbetssätt, dels innehålla snäva rakhetstoleranser utan efterföljande riktning. Utveckling av styrsystem för helt automatiserad valsning. Denna valsverkstyp är mycket väl lämpad för helautomatisering. Det är angeläget att välja och prova ut enklaste möjliga system för automatiseringen. Avgörande för systemet är inverkan av sträckning mellan paren på valsningen. Deformationsbilden vid ändarna och dess inverkan Försök på utbytet. i modellskala ger riktlinjer för val av parametervärden. Prov pågår även att styra processen så att högt utbyte erhålles. Detta måste verifierasi fullskala. Segringsbild hos valsade ämnen av olika kvaliteter. Vi förväntar oss att denna teknik skall ge dels mindre dels mindre segring, frekvens av

valsningsfel än konventionell teknik och därför ge väsentliga kvålita-

tiva fördelar. Det är angeläget att prova denna hypotes för olika kvaliteter. Vår teknik ger bl. a. mindre risk för invalsning av glödskal.

4. Kontroll och ytkonditionering

Med en god övervakning av gjutning och god kokillvård erhålles vid stränggjutning goda ämnesytor, vilka kräver mindre grad av ytkonditionering än konventionell teknik via göt. En del produkter bör därför kunna bearbetas direkt till färdigprodukt utan ytkonditionering på ämnesstadium. I andra fall kräver slutprodukten en ytavverkning. Även i dessa fall bör ämneskonditioneringen kunna undvikas. I andra fall är en ytkonditionering av ämnen försvarlig. Det är fördelaktigt om denna då kan utföras på varma ämnen, lämpligen mellan två stick i förparet eller mellan förpar och följande valsning. Ju längre man valsat, desto större yta .skall avverkas vid helawerkning, men desto tunnare skikt behöver awerkas! Lämpliga avverkningsparametrar får således bestämma var konditioneringen skall läggas in. Vi kan välja mellan två olika förfaringssätt: helavverkning eller fläckvis avverkning. Den första tekniken är enkel så till vida att vi för olika produkter kan genom driftsuppföljning bestämma erforderliga avverkningsdjup för att nå önskad grad av felfrihet. Fläckvis avverkning innebär minskade materialförluster och mindre avverkningskostnader men kräver att tillförlitlig teknik utvecklas för detektering av ytliga fel på varma ämnen. Idag sker detektering och konditionering av ämnen i kallt tillstånd. Detta kräver således ett avbrott i materialflödet och bör därför om möjligt undvikas. Om inte problemen kan lösas som ovan skisserats kan dock detta för vissa material även fortsättningsvis vara ett lämpligt tillvägagångssätt. Jag vill också framhålla att ytkonditionering av

stränggjutna ämnen

bör ske först sedan en viss bearbetning skett. Ytawerkning direkt på gjutet ämne, som nu skeri många fall, är olämplig.

Bilaga 4 281 SOU 1975: 83

Angelägna forskningsinsatser är i detta sammanhang: a) ”Inventering” av produktslag som direktvalsas utan ämneskonditionering utan resp. med avverkning på slutprodukten, som kräver eller lämpligen bör undgå helawerkningi ämnesstadium, för vilka fläckavverkning är att föredra. Förutsättningen är att ämnena framtagits från stränggjuten plattdimension. måste således basera sig på driftsprov utförda i universal- Analysen valsverket. ämnen. Metodik finns utan b) Detektering av ytfel på varma ej idag måste utvecklas om fläckavverkning varmt skall utnyttjas. Maskiner för helavverkning av varma ämnen finns redan.

5. Varmhállning Varmhållning av ämnen mellan förpar och nedvalsning kan som antytts ske exempelvis i en kanalugn med plats för ett å två ämnen. I layouten har inritats en rak som då får stor längd. Annan form kan även ugn tänkas. Om ytbehandling inlägges i detta stadium, måste värmeförlusten vid denna behandling täckas. F orskningsinsats: konstruktion av lämplig ugn.

6. Nedvalsning Det flexibla nedvalsningsverk som här skisserats är i princip konstruktionsmässigt detsamma som universalvalsverket för ämnesvalsningen. Med stöd från STU sker vid Metallernas Bearbetning en analys av nedvalsningsverket, vilken skall resultera i utvecklingen av en prototyp. Denna bör sedan i drift. Förmodligen krävs ett par olika provas konstruktioner för skilda dimensionsområden.

Forskningsinsatser: a) Spårformer - reduktionsserier för att uppnå för färdigvalsning önskad area och form, vilken varierar för olika slutforrner hos produkten. b) Utveckling av ställbar ledarutrustning. c) Utveckling av system för styrning och reglering av de samverkande nedvalsningsverken. Analys av erforderligt antal dimensionsmätare. d) Utveckling av datorprogram för processtyrning av nedvalsningsenheter och färdigverk. System för dimensionsbyten utan avbrott i valsningen. e) Apparatur för matning från hållugn till första nedvalsningsenhet med begränsad värmeförlust.

7. Färdigvalsning För de former som valsas i större kvantiteter - runt, fyrkant, platt samt sexkant och åttkant - kan en omforrnning från en stukoval till färdig

282 Bilaga 4 SOU 1975: 83

form ske i två par på känt sätt. Färdigvalsningsenheten kan för dessa former utföras med ledning av de principer som ligger till grund för vårt universalvalsverk, nämligen med valsringar. För andra former vinkeljärn, u-järn, T-järn m. m. bör den teknik som tillämpas i s.k. ”ensticksverk användas. Valsning till rätt form och dimension kan då ske från stukoval i två â tre stick. Härför krävs en utveckling av lämpliga valskonstruktioner. Bland angelägna forskningsinsatser kan nämnas: a) Konstruktion av färdigverksenhet för runt, platt m. m. baserad på valsringar. b). Konstruktion av valsar för färdigvalsning av T-järn m. m. enligt principen för ensticksverk. Om denna vals inte kan placeras i det utvecklade färdigvalsverket, måste även en speciell färdigvalsenhet konstrueras.

8. Vidare hantering Den följande kan utföras maskinellt hanteringen med idag utvecklad teknik. Några tempon som rätteligen bör förbättras är bromsning av heta till svalbädd samt svalning med visst av materialets nyttiggörande värmeinnehåll. Därutöver behövs bättre teknik för att undvika krokighet under svalning. Forskningsinsatser: a) Bromsning av heta till svalbädd. b) Svalningsutrustning med visst nyttiggörande av värme. c) Utveckling av svalningsteknik för att bibehålla stängerna raka. Detta är ett besvärligt problem vid osymmetriska profiler. Byggnaden blir för detta verk helt väsensskild från en konventionell valsverksbyggnad. Man kan lokalisolera en del miljöeffekter som buller och gas, men ett alternativ är att innesluta hela anläggningen i en låda”. Det är för det senare fallet nödvändigt att göra en analys av erforderliga manuella insatser i verket och planera hjälputrymmen så att onödigvistelse av personal i valsningslokalen undviks. För detta behövs bl. a. följande forskningsinsatser: a) Analys av nödvändiga manuella insatser i valsningsprocessen”: Ingrepp vid normal drift Ingrepp vid haverier Ingrepp vid underhåll Ingrepp vid städning. b) Detektor och Varningssystem för indikering av personal i valsningslokalen. c) Total layout omfattande även hjälplokaler för valsverket. d) Utformning av ”valsverkslokal. Konstruktion av lokaler med hänsyn till att störande buller inte skall nå omgivningen. Utförande av dörrar och portar som slussar.

SOU 1975: 83 Bilaga 4 283

e) Analys av personalbehov för verkets normala drift samt för haverier, utvecklingsarbeten m. m. f) Analys av personalaktiviteter med hänsyn till stimulerande arbetsmiljö och aktiverande arbetsuppgifter. g) Utformning och planering av lokaler för att fylla dessa behov. av utrustning för automatiserad övervakning och kontroll av h) Analys valsverket med hjälpanläggningar. Erforderliga detektorutrustningar, mätdon, kontrolldon, TV-kameror m. m. i) Lämplig datorisering av inkommande signaler och orderinformationer för mekaniserad processtyming. j) Konstruktion av komplett byggnadskomplex.

Proto typverk Då de steg som ovan redovisats avklarats, kan det första prototypverket byggas. Samtliga ovan upptagna punkter behöver dock inte ha klarats av. Det är tvärtom så att en del lämpligen studeras och utvecklas i En fråga som är svår att klara är avvägningen mellan prototypverket. manuellt och mekaniserat ingrepp. Min uppfattning är därför att man så snart de grundläggande punkterna klarats av bör uppföra ett prototypverk, gärna i etapper så att komplexet successivt bygg upp runt maskinlokalen. Jag är också övertygad om att byggandet av prototypverket under dessa premisser kan påbörjas redan 1977 och att vi 1980 har klart för oss hur verket med den motiverande och stimulerande arbetsmiljön skall utformas.

Statens offentliga 1975 utredningar

Kronologisk förteckning

1. Demokrati på arbetsplatsen. A. 39. statsbidrag till kommunerna. Fi. 2. Psalmer och visor. Del 1: 1. U. 40. Trafikolyckor och statistik. K. 3. Psalmer och visor. Del 1:2. U. 41 . Kommunal demokrati. Kn. 4. Psalmer och visor. Del 1:3. U. 42. Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. 5. Bättre bosättning för flera. S. 43. Kvinnor i statlig tjänst. Fi. 6. Huvudmannaskapet för specialskolan och sär- 44. Etablering av miljöstörande industri. B. skolan. U. 45. Vidareutbildning i internationell marknads- 7. Framtida studerandehälsovârd. U. föring. H. 8. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. . Kommunal organisation och information. Kn. 9. Individen och skolan. U. 47. Kollektivtrafik i tätort. K. 10. Rörlig pensionsålder. S. 48. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K. 11. Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. 49. Massmediegrundlag. Ju. 12. Totalfinansiering. B. 50. Internationella koncerner i industriländer. l. 13. Vägtrafikolyckor och sju kvårdskostnader. S. 51. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag B. 14. Konstnärerna i samhället. U. 52. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. i 15. Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. B. 16. Kriminalvårdens nämnder. Ju. 53. Beskattning av realisationsvinster. Fi. 17. Markanvändning och byggande. Remissamman- 54. Fåmansbolag. Fi. ställning utgiven av bostadsdepartementet. B. 55. Bötesverkställighet. Ju. 18. Förtroendevalda och partier i kommuner och 56. Trafikbuller. Del ll. Flygbuller. K. landsting. Kn. 57. Varuförsörjnlng i kristid. H. 19. Konsumentskydd på låsområdet. H, (Utkom- 58. Målet är jämställdhet. Ju. mer hösten 1975) 59. Utbildning för vuxna. U. 20. Särskilda regler för handläggning av anmälan 60. Energiberedskap för kristid. H. . mot polisman. Ju. 61. Energiberedskap för kristid. Bilagor. H. l 21. Pensionsförsäkring. Fi. 62. Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. S. 22. Lag om allmänna handlingar. Ju. 63. Konsumentkreditlag m. m. Ju. 23. JO-åmbetet. Uppgifter och organisation. R. 64. Språkresor. U. 24. Tre sociologiska rapporter. Ju. 65. Förfogandelagstiftningen. Fö. 25. Å jour. Om journalistutbildning. U. 66. Trafikpolitik - behov och möjligheter. K. 26. Forskningsråd. U. 67. Utbildning i samspel. S. 27. Politisk propaganda på arbetsplatser. A. 68. Handikappanpassad kollektivtrafik. K. 28. Program för ljud och bild i utbildningen. U. 69. Samhället och distributionen. H. 29. Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. 70. Samhället och distributionen. Bilagor om före- Ju. tag, anställda och hushåll. H. 30. Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) 71. Landstingens arkiv. Kn. 31. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöut- 72. Distansundervisning. U. redningens rapport 1. S. (Utkommer hösten 73. Frivilligförsvarets förmåner. Fö. 1975) 74. Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster 32. Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. m. m. S. S. (Utkommer hösten 1975) 75 Medborgerliga fri- och rättigheter. Regerings- 33. Berns uppfostran och utveckling. Barnmiljöut- formen. Ju. redningens rapport 3. S. (Utkommer hösten 76. Handikappanpassad kollektivtrafik. Samman- 1975) drag ur SOU 1975: 68 (svensk, engelsk och 34. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutred- tysk version). K. ningens rapport 4. S. (Utkommer hösten 1975) 7,7. Allmän skatteflyktsklausul. Fi. 35. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutred- 78. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. ningens rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975) Fi. 36. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutred- 79. Svensk press. Statlig presspolitik. Fi. g ningens rapport 6. S. (Utkommer hösten 1975) 80. Postens roll i tidningsdistributionen. K. I 37. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutred- 81. Farliga vrak. K. ningens rapport 7. S. (Utkommer hösten 1975) 82. Organisation för skyddat arbete. A. 38. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. 83. Stålindustrins arbetsmiljö. l. S. (Utkommer hösten 1975) -o g a ;mas

Statens utredningar 1975 offentliga

Systematisk förteckning

Trafikbuller. Del Il. Flygbuller. [56] Riksdagen Trafikpolitik - behov och möjligheter. [66] JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23] HAKO-utredningen. 1. Handikappanpassad kollek-

tivtrafik. kollektivtra- Justitiedepartementet [68] 2. Handikappanpassad

Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] fik. Sammandrag ur SOU 1975: 68 (svensk, engelsk

Kriminalvårdens nämnder. [16] och tysk version). [76]

Postens roll i tidningsdistributionen. [80] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot

polisman. [20] Farliga vrak. [81]

Lag om allmänna handlingar. [22] Finansdepartementet Tre sociologiska rapporter. [24] i vissa länder. 1972 års pressutredning. 1. Svensk press. Tidningar Medborgerliga fri- och rättigheter i samverkan. [11] 2. Svensk press. Pressens funktio- [29] ner i samhället. [78] 3. Svensk press. Statlig Massmediegrundlag. [49] presspolitik. [79] Bötesverkställighet. [55] Pensionsförsäkring. [21] Målet är jämställdhet. [58] statsbidrag till kommunerna. [39] Konsumentkreditlag m. m. [63] Kvinnor i statlig tjänst. [43] Medborgerliga fri- och rättigheter. Regerings- Beskattning av realisationsvinster. [53] formen. [75] Fåmansbolag. [54]

Försvarsdepartementet Allmän skatteflyktsklausul. [77]

Förfogandelagstiftningen. [65] Utbildningsdepartementet Frivilligförsvarets förmåner. [73] 1969 års psalmkommitté. Psalmer och visor. Del

Socialdepartementet 1: 1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3.

Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Bättre bosättning för flera. [5] Pensionskommitten. 1. Rörlig pensionsålder. [10] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan och sär- 2. Socialförsäkringsavgfiter på uppdragsinkomster skolan. [6]2. Individen och skolan. [9] m. m. [74] och sjukvårdskostnader. [13] Framtida studerandehälsovård. [7] Vågtrafikolyckor 1. Barnens livsmiljö. [30] Konstnärerna i samhället. [14] Barnmiljöutredningen. (Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns Ä jour. Om journalistutbildning. [25]

utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] Forskningsråd. [26]

hösten 1975) 3. Barns hälsa. Barn- Program för ljud och bild i utbildningen. [28] (Utkommer miljöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hös- Utbildning för vuxna. [59]

ten 1975) 4. Barns uppfostran och utveckling. Språkresor. [64]

Barnmiljöutredningens rapport 3. [33] (Utkommer Distansundervisning. [72]

hösten 1975) 5. Förskolan, skolan och fritiden. Handelsdep iemantet Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] (Utkommer ekonomi. Barn- Konsumentskydd på låsområdet. [19] (Utkommer hösten 1975) 6. Barnfamiliernas hösten 1975) miljöutradningens rapport 5. [35] (Utkommer hös- Vidareutbildning i internationell marknadsföring. ten 1975) 7. Barnen och den fysiska miljön. rapport 6. [36] (Utkommer [45] Barnmiljöutredningens Varuförsörjning i kristid. [57] hösten 1975) 8. Barn och föräldrars arbete. Barn- Energiberedskapsutredningen. 1. Energiberedskap miliöutredningens rapport 7. [37] (Utkommer hösför kristid. [60] 2. Energiberedskap för kristid. ten 1975) 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens Bilagor. [61] rapport 8. [38] (Utkommer hösten 1975) 1. Samhället och distri- Distributionsutredningen. Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. [62] butionen. [69] 2. Samhället och distributionen. Utbildning i samspel. [67] Bilagor om företag, anställda och hushåll. [70]

Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Trafikolyckor och statistik. [40] i tätorter. 1. Kol- Demokrati på arbetsplatsen. [1] Utredningen om kollektivtrafik i tätort. Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] lektivtrafik i tätort. [47] 2. Kollektivtrafik Organisation för skyddat arbete. [82] Bilagor. [48]

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Bostadsdepartementet Totalfinansiering. [12] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. [17] Etablering av millöstörande industri. [44] Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. [51] 2. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. [52] lndustridepartem emot lnternationelia koncerner i industriländer. [50] Stålindustrins arbetsmiljö. [83]

Kommundepartementet Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] Utredningen om den kommunala demokratin. 1. Kommunal demokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. Kommunal organisation och information. [46] Landstingens arkiv. [71]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnes nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

. Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd . Peruskoulu pohioismaissa Litteratur om nordiskt samarbete . Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet . Bötesstraffet . Nordic Cooperation for Tourism. Proposals for Action . Voksenopplaring i de nordiske land. En konferanserapport . Ovarsikt over forsknings- og utviklingsarbeid som gjelder engeiskundervisningen i de nordiske Iand - 1974 9. Fort- och vidareutbildning för teaterarbetare 10. Nordisk samarbeid om billedkunst

. . .i intressant och stimulerande arbete

litet Den ena dagen är ej den andra lik: Det hän- Man är med i produktionen så det beror der alltid något nytt. på en själv om det blir bra eller dåligt järn. elektronstålverk) (Smältare, martinverk) (Ugnskarl,

med små möjligheter till avance- Jag trycker mest på knappar och vrider på spa- Enformigt kar. Har man gjort detta ett par år är allt bara mang och intressantare uppgifter. rutin och man kan göra allt i sömnen. (Kranf., plâtvalsverk) (Klippare, plâtvalsverk) Arbetet är självständigt och fordrar stort ansvar. Det ger stor tillfredsställelse när man Möjligheten att påverka produktionen och församarbete och lyckas riktigt bra. tjänsten genom med planerare valsare. omväxlande arbetsuppgifter. Den egna_ (Blåsare, konverterverk.) insatsen är mätbar på produktionsresultatet. arbete. Ständigt återkommande ar- (Värmare, götvalsverk) Enformigt betsmoment. För litet kontakt med den övriga delen av produktionen. Samma jobb jämt. Det är bara att flytta plåten från den ena högen till den andra eller att lasta (Inläggare, plâtvalsverk) på pall eller järnvägsvagn. (Traversförare, plâtvalsverk)

Sanitära

förhållanden

. . .

Varmvatten i samtliga duschar och tvättfat tar Jag tycker att det är för lång väg t gå på toaletten. För är det full drift i verket är det ibland slut efter ca 15 min. anv., sedan bara kallvatten. svårt att hinna med ett toalettbesök. Tycker att (Materialbevakare, götvalsverk) företaget borde upprätta toaletter på närmare håll. Tvättrum finns centralt men det blir för långa avstånd så att man hellre tar skiten med sig (Ugnsreglerare, plâtvalsverk) hem. Det finns många som har det smutsigt och ar- (Lagerman, mediumvalsverk) betsamt och vill tvätta händerna till frukost. Då finns bara kallt Det finns och därför förekomvatten. Är detta riktigt? inga klädskâp mer stöld av både kläder och pengar m.m. (Ultraljudsprovare, ämnesvalsverk) Ingen ersättning utgår för förlorade saker. De ligger långt från arbetsplatsen. Måste gå ca (Reservpers., konverterverk) 300 meter ute, ibland i - 30°C kyla med tunna arbetskläder på. Kan inte vara hälsosamt att gå ut i kylan när man är genomblöt av svett. (Klippare, trådvalsverk)

. .n . skiftgången

som bar- Helst I sämsta fall 3-skift så att man Jag skulle vilja ha semester samtidigt dagtid. nen har sommarlov. åtminstone skulle vara ledig helgerna som van (Lagerman, stränggjutning) ligt folk. (Inläggare, plâtvalsverk) Vi har 7 dagar långledigt vintertid (okt.-maj) skiften ett timmar framåt, så mot 3 dagar sommartid (maj-okt.). Skulle vara Förskjuta par tvärtom. man slipper de omänskliga förmiddagarna då (Utlastare, plâtvalsverk) man börjar kl. 4.00. (Ugnskarl, konverterverk)