Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar slutbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2013
för
Byggnadsindex
och husbyggnader
anläggningar
1976:1 L» å) E?) SLUTBETÃNKANDE AV BYGGNADSlNDEXKOMMlTTIáN Cå//â STOCKHOLM 1976
Statens offentliga utredningar
E§§ 1976: 13
F3?
Byggnadsindex
för
husbyggnader
och
anläggningar
slutbetänkande av
Byggnadsindexk ommittén
Stockholm 1976
ISBN 91-38-02484-5 ISSN 0375-250X LibçrTryck Stockholm 1976
SOU 1976: 13
Till departementschefen för
finansdepartementet
Med stöd av Kungl Majzts bemyndigande den 17 mars 1967 tillkallade chefen för finansdepartementet den 14 april 1967 ett antal sakkunniga med uppdrag att utreda frågor om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet. De sakkunniga antog namnet byggnadsindexkommittén. Utredningsarbetet har bedrivits i två etapper. Resultatet av den första etappen, som avsåg prisindexar för bostadshus, redovisade kommittén den 1 oktober 1971 i betänkandet ”Byggnadsindex för bostäder. Kommittén har därefter enligt sina direktiv fortsatt med utredning av prisindexar för andra slag av byggnads- och anläggningsarbeten, i första hand vissa typer av offentliga byggnader. Kommittén har under den andra etappen av sitt arbete bestått av fem sakkunniga, nämligen planeringschefen Lennart Fastbom, ordförande, departementssekreteraren Sven-Åke Andersson, byggnadsrådet Gösta Ericson, departementssekreteraren Rein Hinno och filosofie licentiaten Erwin Mildner. Den har biträtts av två experter, avdelningsdirektören Georg Fredriksson och byråchefen Yngve Lindén. Sekreterare har varit V civilingenjören Anders Hahr. Då den andra utredningsetappen nu avslutats får kommittén härmed överlämna betänkandet ”Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar”. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
Stockholm den 15 november 1975
Lennart Fastbom
Sven-Å ke Andersson Rein Hinno
Gösta Ericson \ Erwin Mildner
/Anders Hahr
Innehåll
Kapitel l Utredningsuppdraget, utredningsarbetets uppläggning och sammanfattning av utredningen . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningsuppdraget och utredningsarbetets uppläggning 1.2 Sammanfattning av utredningen 12 1.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 1.2.2 Problemställningar och begrepp (kapitel 2) . . . . . . 13 1.2.3 Nuvarande prisindexberäkningar för husbyggnads- och anläggningsarbeten (kapitel 3) . . . . . . . . . . . . 13 1.2.4 Behovet av byggnadsindexar för husbyggnads- och anläggningsarbeten (kapitel 4) . . . . . . . . . . . . . 14 1.2.5 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 5) 15 (kapitel 1.2.6 Förslag till byggnadsindexar (kapitel 6) . . . . . . . 17 1.2.7 Byggnadsindexberäkningarnas organisation och kostnader (kapitel 7) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Kapitel 2 Problemställningar och begrepp 23 2.1 Inledning 23 2.2 Olika slag av indexar 23 2.3 Metoder för beräkning av byggnadsprisindexar 27
Kapitel 3 Nuvarande prisindexberäkningar för husbyggnads- och anläggningsarbeten 33 3.1 Nuvarande och vissa tidigare beräkningar . . . . . . . . . u 33 3.1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . - . . . . . n . 33 3.1.2 Byggnadskostnadsindex för förvaltningsbyggnader 34 3.1.3 Byggnadskostnadsindex för jordbrukets ekonomibyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 3.1.4 Underhållskostnadsindex för flerfamiljshus 37 3.1.5 Underhållskostnadsindex för förvaltningsbyggnader 37 3.1.6 Entreprenadindex H 63 . . . . . . . . . . . . . . . 38 3.1.7 Entreprenadindexar för anläggningsarbeten 40 3.1.8 Övriga indexar för anläggningsarbeten . . . . . . . . 41 3.2 Vissa sammanfattande synpunkter på hittillsvarande prisindexar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
6 Innehåll SOU 1976: 13
Kapitel 4 Behovet av byggnadsindexar för husbyggnads- och anläggningsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 4.1 Huvudkategorier av behov . . . . . . . . . . . . . . . . 45 4.2 Byggnadsindex för ekonomisk analys . . . . . . . . . . . 47 4.3 Byggnadsindex för anpassning av värderingar, medelstilldelning m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.3.2 Reglering av statlig medelstilldelning och anpassning av byggnadsstyrelsens och vissa andra myndigheters värderingar rn. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 l 4.3.3 Reglering av statliga bidrag till skolbyggnader . . . . . 53 4.3.4 Reglering av statliga lån och bidrag till barnstugor . . . 54 4.3.5 Anpassning av värderingar och medelstilldelning inom sjukvårdens område . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 4.3.6 Byggnadsindex för övriga behov inom denna kategori . 56 4.4 Byggnadsindex för reglering av entreprenadkontrakt o. d. . . 57
Kapitel 5 Metoder för beräkning av byggnadsindexar . . . . . . 61 5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 5.2 Beräkning av byggnadsprisindexar . . . . . . . . . . . . . 62 5.2.1 Inledning . . . . . . . J . . . . . . . . . . . . . 62 5.2.2 Byggnadsprisindexar för husbyggnader, försöksberäkningar med tillämpning av regressionsmetoden . . . . 63 5.2.3 Beräkning av byggnadsprisindexar med alternativa metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 5.2.4 Behovet av och möjligheterna att beräkna byggnadsprisindexar för skilda kategorier av husbyggnader . . . 72 5.2.5 Beräkning av funktionsprisindexar och kvalitetsindexar . 78 5.2.6 Beräkning av byggnadsprisindexar för ombyggnads- och underhållsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 5.2.7 Byggnadsprisindexar för anläggningsarbeten . . . . . 82 5.3 Beräkning av faktorprisindexar . . . . . . . . . . . . 85 5.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 5.3.2 Jämförelse mellan olika faktorprisindexar . . . . . . 88 5.3.3 Val av viktsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 5.3.4 Faktorprisindexar som underlag för entreprenadregleringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 5.3.5 Faktorprisindexar för ombyggnads- och underhållsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104
6 Förslag till byggnadsindexar . . . . . . . . . . . . 107 Kapitel 6.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Inledning 6.2 till beräkning av byggnadsprisindexar . . . . . . . . 108 Förslag 6.2.1 för nybyggnad av hus . . . . . . 108 Byggnadsprisindexar 6.2.2 Byggnadsprisindexar för ombyggnad och underhåll av hus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 6.2.3 Byggnadsprisindexar för anläggningsarbeten . . . . . 113 6.3 Förslag till beräkning av faktorprisindexar . . . . . . . . . l 14
Innehåll 7
6.3.1 Faktorprisindex för nybyggnad av hus . . . . . . . . 6.3.2 för nybyggnad av anläggningar 115 Faktorprisindex 6.3.3 Faktorprisindexar för ombyggnads- och underhållsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
7 Byggnadsindexberäkningarnas organisation och kost- Kapitel nader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 7.1 Beräkningarnas organisation . . . . . . . . . . . . . . . . 119 utförande . . . . . . 119 7.1.1 Beräkningarnas och publicering 7.1.2 . . . . . . . . . . . . . . 121 Byggnadsindexnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 7.2 Kostnadsberäkningar
Bilagor
Bilaga 1 Beskrivning av prövade modeller för beräkning av byggsamt redovisning av valda beräkningsresultat 125 nadsprisindex
och beräkningar i anslutning till Bilaga 2 Några sammanställningar vissa faktorprisindexar för husbyggnader . . . . . . . . 139
Tabeller i huvudtexten
Kapitel 4 4.1 Ungefärlig fördelning av investeringarna i husbyggnader (inklusive underhållsarbeten) på olika kategorier av husbyggnader 46 4.2 Ungefärlig fördelning av investeringarna i anläggningsarbeten (inklusive underhållsarbeten) på olika kategorier av anlägg- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 ningar
Kapitel 5 5.1 Redovisning av försöksvis beräknade byggnadsprisindexar och vissa jämförelseserier, 1967 = 100 . . . . . . . . . . . . . 66 5.2 Utvecklingen av några faktorprisindexar perioderna 1975 samt 1964-april 1975 91 1964-1970, 1970-april 5.3 Kostnadsandelar (i procent) och dessas medelfel (inom parentes) för huvudkategorier av produktionsavsnitt avseende skilda 1964- 1972 93 kategorier av hus uppförda under perioden 5.4 Indextal och dessas medelfel (inom parentes) för skilda av hus uppförda under perioden 1964-1972. kategorier 94 Mervärdeskatt ingår 5.5 Redovisning av beräknad faktorprisindex för flerfamiljshus januari 1974 (januari 1970 = 100). Budgeter baserade på hus uppförda perioderna 1964-1966 (period 1) respektive 1968-1971 Il). Mervärdeskatt ingår . . . . . . . . 95 (period 5.6 Indextal för skilda produktionsavsnitt ingående i byggnadsstyrelsens och statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindexar
8 Innehåll
1972-07-01 och 1975-04-01. 1963-01-01 = 100. Mervärdeskatt ingår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 5.7 Indextal för i H 63 ingående produktionsavsnitt där budgetskillnader förekommer mellan flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader. 1963-01-01 = 100. Mervärdeskatt ingår . . . . . 97
Figurer i huvudtexten
Kapitel 2 Figur 2.1 Illustration av regressionsmetoden . . . . . . . . . 30
Kapitel 5 Figur 5.1 Utvecklingen av beräknade byggnadsprisindexar och av faktorprisindex för flerfamiljshus 1966-1973 (1967 = 100) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Figur 5.2 Utvecklingen av några faktorprisindexar (byggnadskostnadsindexar) l964-apri1 1975 (1964 = 100) . . . . 86 Figur 5.3 Utvecklingen av några faktorprisindex för anläggningar (byggnadsarbeten) och byggnadskostnadsindex för flerfamiljshus 1964-1974 (1964 = exklusive 100), skatter och oreglerade delar . . . . . . . . . . . . . 87 Figur 5.4 Schematisk beskrivning av faktorprisindex för husbyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Utredningsuppdraget, utredningsarbetets
uppläggning och sammanfattning
av
utredningen
1.1 Utredningsuppdraget och utredningsarbetets uppläggning
I direktiven för utredningenl heter det bl. a.
Utredningen bör i första hand klarlägga behovet av olika slag av prisindex på byggnads- anläggningsområdet. Härvid bör beaktas de
och
förslag som framlagts av tidigare utredningar, varjämte ytterligare kartläggningar kan visa sig erforderliga. Hänsyn bör tas till behovet av index för ekonomisk och teknisk analys av utvecklingsförhållanden inom byggnads- och anläggningsverksamheten, för allmän samhällsekonomisk analys, för reglering etc. Även variationer mellan olika orter bör undersökas. Mot bakgrunden av de behov som konstateras bör utredningen ange vilka olika slag av index som behöver utarbetas. Intresset bör därvid inriktas främst på de olika typer av index som jag tidigare i korthet berört, nämligen byggnadsprisindex, byggnadskostnadsindex och faktorprisindex samt index som visar prisutvecklingen per lämpligt vald funktionsenhet. Behovet av entreprenadindex blir i viss mån beroende av de resultat fastprisgruppen kan komma till, varför samråd bör ske med denna. Utredningen bör vidare utarbeta förslag till beräkningsmetoder beträffande de indexserier som visar sig behövliga. I första hand bör detta arbete omfatta på lämpligt sätt differentierade kategorier av bostadshus samt vissa slag av offentliga byggnader, såsom skol- och sjukhusbyggnader. Beträffande index för andra slag av byggnader liksom för anläggningsarbeten bör utredningen begränsa sig till att ge en översiktlig bedömning av möjligheterna att i praktiken genomföra de olika slag av indexberäkningar som bedöms erforderliga samt lägga fram förslag om fortsatt utredning eller andra åtgärder som kan vara påkallade. Utredningen bör pröva möjligheterna att vid indexberäkningen utnyttja grundmaterial som insamlas i samband med annan statistikproduktion eller i administrativa sammanhang. Om det visar sig nödvändigt att utvidga eller på annat sätt ändra datainsamlingen för indexberäkningen bör förslag framläggas om hur sådan statistik i sina huvuddrag bör vara utformad och organiserad.
Även den organisatoriska uppläggningen av arbetet med indexberäk- _5f3t3få{1_$PF°t°k°11°t
ningen bör utredas. Utredningen bör sålunda utreda och framlägga förslag
den framtida mellan berörda av få fmangâgdâ? di?!
angående fördelningen statliga organ
venrgäigesisin gillt;
arbetet i anslutning till indexberäkningarna. Därvid bör särskilt prövas ikømmittêns tidigare möjligheterna att framdeles överföraansvaret för beräkningen av de ohka betänkande Byggnads_ slag av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet som nu utarbetas index för bostäder, av andra statliga organ till statistiska centralbyrån. Utredningen bör SOU 1971:79.
10 och sammanfattning SOU 1976: 13 Utredningsuppdraget
vidare överväga huruvida en särskild nämnd för handläggning av frågor i anslutning till indexberäkningar på byggnads- och anläggningsområdet bör inrättas. Om utredningen finner att en sådan nämnd bör inrättas bör förslag frarnläggas om nämndens sammansättning och funktioner.
Utredningsarbetet har i enlighet med direktiven uppdelats i etapper. l en första etapp utarbetade kommittén sålunda ett betänkande med en avgränsning som framgår av titeln Byggnadsindex för bostäder (SOU 1971: 79). Betänkandet utmynnade i förslag om beräkning av byggnadsoch funktionsprisindex för nyproduktionen av prisindex, faktorprisindex bostäder. Statistiska centralbyrån skulle svara för beräkningarna och en särskild nämnd skulle inrättas för att pröva och avgöra frågor rörande principerna för beräkningarna. Efter remissbehandling av betänkandet och riksdagens godkännande av medelsanvisningar för ändamålet uppdrog Kungl. Majzt 1972-12-18 åt statisktiska centralbyrån att i huvudsaklig överensstämmelse med kornmitténs förslag och med beaktande av vissa särskilda direktiv beräkna de av kommittén föreslagna indexserierna. Kungl. Majzt förordnade vidare att en nämnd, byggnadsindexnämnden, skulle inrättas fr. o. m. 1973-04-01 samt fastställde instruktion för nämnden. Ur de särskilda anvisningar för statistiska centralbyråns verksamhet på området som Majzt då utfärdade finns här anledning att Kungl. uppmärksamma följande avsnitt
Indexkommittén föreslår att ârsvisa och kvartalsvisa faktorprisindex skall beräknas i första hand för ekonomisk analys. Det är enligt kommittén inte nödvändigt att beräkna en särskild entreprenadindex. I de fall indexreglering av kontraktssummor erfordras anses denna kunna av byggnadsprisindex från till tiden för ske med hjälp anbudsdagen påbörjandet av husbygget. Därefter anses fast pris utan indexreglering kunna Om reglering erfordras även under byggnadstiden bör tillämpas. denna enligt kommittén kunna göras med en ordinär faktorprisindex. Beräkningen av entreprenadindex H63 skulle därmed på sikt kunna upphöra. Att döma av remissinstansernas reaktion är det för tidigt att ta till en avvecklingav entreprenadindex H 63. Utarbetandet av ställning bör dock föranleda en den nya och mer detaljerade faktorprisindexen tämligen snar prövning av behovet av en fortsatt beräkning av entreprenadindex H 63. Centralbyrån bör samråda med företrädare för byggherrar och entreprenörer i denna fråga. Den nya faktorprisindexen skall enligt kommitténs förslag beräknas kvartalsvis och årsvis och till skillnad från tidigare index även inkludera löneglidningen. Centralbyrån bör, förutom dessa index, även beräkna en månadsvis faktorprisindex som inte inkluderar löneförändringar till följd av löneglidning.
Det bör vidare att medan kommittén föreslagit att uppmärksammas, till en början skulle ha en representation med byggnadsindexnämnden enbart på bostadsområdet, gav Kungl. Majzt nämnden redan inriktning från början en bredare sammansättning. I den ingår sålunda intressenter med inriktning även på annat husbyggande. Eftersom H 63 omfattar även annat husbyggande än entreprenadindex bostäder, kan det utredningsuppdrag som enligt vad som ovan framgått
SOU 1976: 13 Utredningsuppdraget och sammanfattning 1 1
ålagts centralbyrån icke begränsas enbart till index för användning inom bostadsområdet. Detta förhållande liksom att centralbyrån kan utföra detta utredningsarbete i kontakt med en brett sammansatt nämnd har föranlett kommittén att begränsa sin utredning vad gäller frågan om hur behovet av index för indexreglering av entreprenader skall tillgodoses. Ett ytterligare skäl härtill är att frågan om upphandling till fast pris utan indexreglering vad gäller i första hand statlig byggnads- och anläggningsverksamhet är föremål för särskild utredning genom den av chefen för
finansdepartementet i mars 1974 tillsatta fastpriskommitténl
l en andra etapp har kommittén behandlat och framlägger nu förslag beträffande resterande delar av sitt utredningsuppdrag, dvs. i frågor som gäller beräkning av olika slag av byggnadsindexar för annan byggnadsoch anläggningsverksamhet än för nybyggnad av bostäder. Enligt direktiven skall utredningsarbetet därvid i första hand omfatta vissa slag av offentliga byggnader; såsom exempel nämns skol- och sjukhusbyggnader. Utredningsomrádet omfattar byggnadsindex för dels husbyggnadsverksamhet, dels anläggningsverksamhet. l betänkandet behandlas dessa två huvudområden vart för sig inom vart och ett av kapitlen 3-6. Då det gäller husbyggnadsverksamhet görs vidare i vissa delar (kapitel 5 och 6) åtskillnad mellan dels nybyggnad, dels ombyggnad och underhåll. Då det gäller ombyggnad och underhåll inkluderas även bostadsbyggandet eftersom kommittén i sitt föregående betänkande endast behandlade index för nybyggnad av bostäder. Vidare görs i kapitlen 5 och 6
åtskillnad mellan de aktuella huvudtypernaz av byggnadsindexar, nämli-
gen byggnadsprisindex och faktorprisindex. En central fråga för kommittén har varit att utreda möjligheterna att även för andra områden än bostadsbyggandet beräkna byggnadsprisindexar. Härmed avses indexar som mäter prisutvecklingen för de framställda byggnads- och anläggningsprodukterna och inte som flertalet nu existerande byggnadsindexar prisutvecklingen för produktionsfaktorerna. Kommittén har genom försöksvisa beräkningar visat att man, med av material som i huvudsak redan nu insamlas löpande för utnyttjande administrativa ändamål, kan beräkna byggnadsprisindexar för dels dels det byggande för vilket byggnadsstyrelsen är sjukvårdsbyggnader, byggherre. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut och byggnadsstyrelsen har därvid välvilligt medverkat till (Spri) att det av kommittén använda materialet kompletterats och tillrättalagts på det sätt som varit nödvändigt för beräkningarna. Särskilt har detta för Spris del inneburit ett omfattande arbete. Även beträffande skolbyggna- Fastpriskommitténs der - som särskilt nämns i direktiven - och barnstugor synes möjligheter förslag har ?Wlämnats kunna efter viss
lácgesrégäegläâågxâ:
till liknande beräkningar skapas genom utnyttjande, komplettering, av de uppgifter som insamlas som underlag för beviljande dexkommittén slutbe. och lån. Det erfordras dock omfattande handlat dettabetänkanav statliga bidrag uppgifter de ytterligare några år innan beräkningar kan utföras. Kommittén har därför inte kunnat på dessa områden. En
pröva sina metoder “. närmareförkla-
När det gäller annan husbyggnadsverksamhet än den för offentliga
:Ekgaazyåâgfgsgctåfv
ändamål, och när det gäller anläggningsverksamhet, begränsar direktiven nadsindexar och andra _ _ kraven på kommittén till att ge översiktlig bedömning av möjligheterna termergesikapitel 2.
12 Utredningsuppdraget och sammanfattning SOU 1976: 13
att i praktiken genomföra de olika slag av indexberäkningar som bedöms erforderliga samt lägga fram förslag om fortsatt utredning eller andra åtgärder som kan vara påkallade. Kommittén har därför då det gäller dessa områden bedrivit sitt arbete och utformat sitt förslag i enlighet med denna mera begränsade målsättning. Trots att utredningsarbetet i den första etappen i huvudsak var inriktat på indexar avseende bostadsområdet, sökte kommittén, där så var möjligt och lämpligt, att i sitt föregående betänkande överblicka och behandla olika slag av indexbehov och olika indextyper även från mera allmänna utgångspunkter. En stor del av det i kommitténs tidigare betänkande redovisade utredningsarbetet har därigenom kunnat som underutnyttjas lag för det nu redovisade fortsatta arbetet. Detta gäller i hög grad de allmänna frågorna rörande problemställningar och begrepp men även till stora delar kartläggningen och analysen av behoven och utformningen av beräkningsmetodema. På ett flertal punkter i framställningen sker därför hänvisningar till föregående betänkande. Då det gäller de frågor som är för de områden som är aktuella specifika i denna utredningsetapp har kommittén kompletterat sin kartläggning. För ändamålet har hearings; intervjuer och andra kontakter ägt rum med ett flertal intressenter.
1.2 Sammanfattning av
utredningen
1.2.1 Inledning
Kommitténs betänkande är disponerat på följande sätt. I kapitel 2 presenteras såsom en bakgrund till utredningsarbetet vissa allmänna problemställningar och begrepp. I detta betänkande diskuteras de där berörda teoretiska och principiella frågorna beträffande indexkonstruktioner relativt översiktligt. En mera utförlig härav behandling återfinns i kommitténs föregående betänkande för bostä- Byggnadsindex der (SOU 1971: 79). I kapitel 3 redogörs för de viktigaste av de prisindexar för husbyggnader och anläggningar som för närvarande utarbetas. I kapitel 4 diskuteras de olika ändamål för vilka prisindexar för husbyggnader och anläggningar efterfrågas och redovisas i anslutning härtill behoven av sådana indexar. I kapitel 5 diskuteras möjliga metoder för konstruktion och beräkning av de indexar som enligt behovsredovisningen och kommitténs undersökningar i övrigt behöver utarbetas. Vidare redogörs för av kommittén genomförda försöksberäkningar avseende byggnadsprisindexar för byggnadsstyrelsens byggande och för sjukvårdsbyggnader. I kapitel 6 frarnlägger kommittén förslag om vilka indexserier som bör beräknas i framtiden, hur dessa bör vara konstruerade och hur beräkningsarbetet bör vara upplagt. I kapitel 7 ges förslag till beräkningsarbetets organisation och
redovisas
kostnaderna för förslagens genomförande.
SOU 1976: 13 Utredningsuppdraget och sammanfattning 13
1.2.2 Problemställningar och begrepp (kapitel 2) Då det gäller husbyggnader och anläggningar är i första hand tre kategorier av prisindexar av intresse, nämligen vad kommittén kallar faktorprisindex, byggnadsprisindex och funktionsprisindex. Innebörden av dessa indexar är följande. Faktorprisindex är en index som för olika situationer mäter priserna för de produktionsfaktorer som används i byggnadsverksamheten - dvs. insatserna av råvaror, arbetskraft, maskinutnyttjande m. m. Byggnadsprisindex är en index som för olika situationer mäter förhållandet mellan byggnadspriserna dvs. de priser byggherrarna faktiskt får betala - för en grupp av i någon mening likvärdiga byggnadsoch anläggningsarbeten. Funktionsprisindex är en index som för olika situationer mäter förhållandet mellan byggnadspriset räknat per viss funktionsenhet, t. ex. elevplats i skolhus, vårdplats på sjukhus och arbetsplats i kontorshus. Indexarna mäter i sammanfattande form förhållandet mellan priserna i två situationer. Vanligen gäller det att mäta prisutvecklingen i tiden för en följd av tidpunkter eller tidsperioder, dvs. att beräkna en indexserie. Kommittén begränsar sig i detta betänkande till att behandla sådana indexar. Prismätning innebär att ett värdebelopp spjälkas upp i en pris- och en För kvantitetskomponent. en sådan produkt som en byggnad där praktiskt taget varje enstaka exemplar är unikt - kan ”kvantitet icke definieras på ett enkelt sätt. Det behöver karakteriseras genom en lång rad uppgifter, t. ex. byggnadens storlek, olika förekommande inredningar, kvaliteter med avseende på isolering, hållbarhet, läge etc. Det grundläggande problemet vid konstruktion av en byggnadsprisindex är att finna metoder som gör det möjligt att för de situationer indexen skall avse, jämföra priser för byggnader eller anläggningar av lika standard. Efter en ingående behandling av denna fråga i sitt föregående betänkande fann kommittén att för beräkning av byggnadsprisindex den s. k. regressionsmetoden är att föredra framför andra möjliga beräkningsmetoder. Regressionsmetoden innebär att man genom ett statistiskt skattningsförfarande utvinner de för indexberäkningama erforderliga värderingarna av husens eller anläggningarnas kvantitets- och kvalitetsegenskaper ur själva det material för vilket prisindexberäkningar skall utföras. Byggnadspriset förutsättes därvid kunna uttryckas som en enkel funktion av olika för beräkningarna relevanta egenskaper hos respektive hus eller anläggning.
1.2.3 Nuvarande prisindexberäkningar för husbyggnads- och anläggningsarbeten (kapitel 3) De viktigaste prisindexarna för nyproduktion av husbyggnader som för närvarande beräknas är byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex för förvaltningsbyggnader, jordbrukets byggnadskostnadsindexar för ekono-
14 Utredningsuppdraget och sammanfattning SOU 1976: 13
mibyggnader, statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindexar för flerfamiljshus och för småhus, bostadsstyrelsens värderingskoefficient och ortskoefficienter samt entreprenadindex H63 för flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader. Statistiska centralbyrån utarbetar vidare på basis av kommitténs tidigare avgivna förslag nya indexar för bostäder. Sålunda beräknas sedan hösten 1974 nya faktorprisindexar för flerfamiljshus och gruppbyggda småhus. Dessa kommer att ersätta ovan nämnda byggnadskostnadsindexar för flerfamiljshus och småhus. Vidare kommer byggnadsprisindexar för flerfamiljshus och småhus att börja publiceras löpande under 1976. På grundval av för beräkning av byggnadskostnadsindexar insamlade uppgifter beräknar statistiska centralbyrån även årligen en index för underhållsarbeten avseende bostadshus. Samma prismaterial använder även byggnadsstyrelsen för beräkning av en underhâllskostnadsindex för förvaltningsbyggnader. De viktigaste prisindexarna för anläggningsarbeten utgörs av de entreprenadindexar för anläggningsarbeten som Svenska byggnadsentreprenörföreningen och vissa statliga myndigheter utarbetar i samråd. Dessa indexar är i princip kostruerade på samma sätt som motsvarande indexar för husbyggnader (H 63). De består sålunda av ett antal delindexserier av faktorpristyp för under respektive anläggningsarbete förekommande huvudsakliga delarbeten eller för löner och vissa materialpriser. För vissa anläggningsarbeten såsom vägar, järnvägsanläggningar, flygfält, bergrum och kraftverk beräknas av olika myndigheter särskilda indexar. Vissa av dessa beräknas genom sammanvägning av delindexar tillhörande nyssnämnda entreprenadindexar. Samtliga indexar som i dag finns för husbyggnader (utanför bostadsområdet) och anläggningar är faktorprisindexar. De avspeglar därigenom inte de ändringar av kostnaderna och deras sammansättning som föranleds av produktivitetsförändringar till följd av ändrad byggteknik och utnyttjande av nya råvaror. Denna brist är särskilt besvärande i de många fall där med hänsyn till ändamålet erfordras indexar av typen byggnadsprisindex. Detta är t. ex. fallet då indexama används för ekonomisk analys liksom i allmänhet då indexar utnyttjas som underlag för anpassning av anslag, taxeringsvärden, avskrivningar m. m. till förändringar i prisnivån.
1.2.4 Behovet av byggnadsindexar för husbyggnads- och anläggningsarbeten (kapitel 4) Behovet av byggnadsindexar kan hänföras till tre huvudområden. i) Ekonomisk analys, varvid intresset kan vara inriktat på analys av prisutvecklingen eller analys som kräver omräkning till fasta priser av värdeuppgifter från olika tidpunkter. Analys av detta slag ingår som ett led i den allmänna samhällsekonomiska analysen, men kan även vara av snävare branschinriktad, teknisk-ekonomisk karaktär. ii) Anpassning av värderingar, medelstilldelning m. m. till aktuell prisnivå. Här förekommer behov av indexar samband med den
främsti
SOU 1976: 13 Utredningsuppdraget och sammanfattning
statliga medelstilldelningen och bidragsgivningen till byggnads- och
anläggningsarbeten. Till denna huvudkategori hör vidare behov i samband med aktualisering av fastighetsvärden och vid omräkning av ett i äldre byggnadsvärde till aktuell prisnivå, t. ex. såsom bas för prisnivå kalkylerat beräkning av avskrivningar och av brandförsäkringsvärden. iii) Reglering av entreprenadkontrakt med hänsyn till under pågående inträffade prisändringar för produktionsfaktoreri de fall där entreprenad avtal om prisreglering träffats mellan beställare och entreprenör. De av kommittén utförda undersökningarna av behoven har visat att det krävs i första hand två huvudtyper av byggnadsindexar för husbyggnads- och anläggningsarbeten, nämligen byggnadsprisindex och faktor-
pririndex. bör i första hand avse nybyggnad resp nyan- Byggnadsprisindexarna De bör inte inkludera markförvärv utan avse enbart husbyggnad läggning. efterfrågas och grund respektive själva anläggningen. Byggnadsprisindexar även då det gäller underhâllsarbeten och ombyggnadsarbeten (avseende
hus). Motsvarande behov föreligger av faktorprisindexar för husbyggnader och såväl för nybyggnad som för underhåll och och anläggningsarbeten Särskilda serier beräknade med respektive utan ombyggnad (av hus). löneglidning efterfrågas. Entreprenadindex är en form av faktorprisindex vilken används för reglering av kontraktsummor i entreprenadkontrakt. finns även ett visst om än inte starkt uttalat intresse för Det och kvalitetsindexar för husbyggnader. Sådana funktiønsprisindexar indexar kan dock beräknas endast för ett fåtal kategorier av byggnader utanför bostadssektorn och de torde i allmänhet inte vara meningsfulla då det gäller anläggningar.
1.2.5 Metoder för beräkning av byggnadsindexar (kapitel 5)
I sitt betänkande diskuterade kommittén ingående olika föregående till av för nybyggnad av möjligheter beräkning byggnadsprisindex bostäder. Kommittén rekommenderade den s. k. regressionsmetoden. använts av statistiska centralbyrån i flera år Denna har nu med framgång för flerfamiljshus. Med hänsyn till för beräkning av byggnadsprisindex överlägsenhet i förhållande till andra regressionsmetodens praktiska möjliga metoder har kommittén funnit det angeläget att i sitt fortsatta utredningsarbete i första hand undersöka om denna metod kan användas också annan och än då det gäller byggnads- anläggningsverksamhet bostäder. Kommittén har undersökt vilka material som i nuläget kan utnyttjas för sådana indexberäkningar. För två sådana material har som underlag försöksvisa kunnat Det ena materialet avser beräkningar genomföras. Det insamlas av Sjukvårdens och socialvårdens sjukvårdsbyggnader. och rationaliseringsinstitut (Spri). Det material som utnyttjats planeringsför försöksberäkningarna omfattar huvuddelen av de sjukvårdsbyggnader .som färdigställts under perioden 1966-1972 med ihuvudsak landstinget som byggherre. Det andra materialet består av uppgifter som ingår i den
16 Utredningsuppdraget och sammanfattning SOU 1976: 13
av byggnadsstyrelsen upplagda projektsamlingen Produkt- och resursdata (PR-data) för statliga husbyggnadsprojekt för vilka styrelsen står som byggherre. Det material som använts vid försöksberäkningarna avser nybyggnadsprojekt som påbörjats under perioden 1965-1973. Erfarenheten av de genomförda försöksberäkningarna är att regressionsansatsen är en framkomlig och acceptabel metod även för beräkning av byggnadsprisindex för husbyggnader utanför bostadssektorn. Det visar sig att det för den undersökta perioden föreligger en inte obetydlig skillnad mellan prisindexserien för byggnadsstyrelsens och de byggande för bostäder. Sett från periodens början till dess slut är skillnaden inte stor, däremot är avvikelsen för vissa mellanliggande år påtaglig. Även om en utjämning i prisutvecklingen sannolikt sker över längre perioder, visar skillnaderna i utvecklingen under den undersökta att det är perioden
önskvärt att särskilda beräkningar av byggnadsprisindexar utförs för
andra kategorier av byggnader än bostäder. De material som kan finnas för enskilda sådana kategorier av husbyggnader är dock förhållandevis små, varför beräkningarna för varje kategori måste bli mera osäkra än för bostadshus. lndexberäkningar bör därför utföras endast för tämligen breda kategorier av hus och i form av årsvisa totalindexar. Delindexar, t. ex. för olika regioner e. d., bör inte beräknas. Lämpligt beräkningsunderlag finns i dag endast för en mindre del av husbyggandet utanför bostadssektorn. För försöksberäkningar har använts material avseende sjukvårdsbyggnader och byggnadsstyrelsens byggande.- Därutöver insamlas eller planeras insamling av vissa andra material som eventuellt kan visa sig användbara för beräkningar, nämligen för skolor (grundskola och gymnasium) och barnstugor, dvs. viktiga delar av det kommunala byggandet, och för s. k. lätta industribyggnader, till större delen hänförbara till näringslivets byggande. Kommittén har även studerat möjligheterna att utnyttja de uppgifter som inhämtas i samband med den statliga lån- och bidragsgivningen till jordbrukets byggnader för att beräkna byggnadsprisindexar för dessa byggnader. Kommittén anser dock att de kostnadskalkyler som där redovisas är alltför otillförlitliga för att kunna tas till utgångspunkt för en indexberäkning. I fråga om byggnadsprisindexar för underhållsarbeten har kommittén inte funnit och räknar inte heller med att det inom den närmaste framtiden kommer fram några för regressionsmetoden lämpliga beräkningsunderlag. Vad gäller byggnadsprisindexar för ombyggnadsarbeten är förhållandena däremot något mera gynsamma, åtminstone på bostadsområdet. I samband med prövning av statliga bostadslån insamlas för ombyggnadsprojekt uppgifter avseende byggnadskostnader, utförande etc. Dessa uppgifter utgör en motsvarighet till dem som insamlas för nybyggnad av statligt belånade bostadshus och som i dag används för beräkning av byggnadsprisindex för flerfamiljshus och gruppbyggda småhus. Då det gäller byggnadsprisindexar för anläggningsarbeten anser kommittén att möjlighet till sådana beräkningar i första hand kan komma att finnas för nyanläggning av vägar. Inom vägverket har sålunda påbörjats
SOU 1976: 13 Utredningsuppdraget och sammanfattning 17
utvecklingsarbeten som syftar till att med hjälp av regressionsanalys dels undersöka variationerna i slutligt uppgivna kostnader för väganläggningar, dels ge underlag för produktivitetsstudier. Avsikten är att på detta sätt undersöka kostnaderna för såväl hela vägar (exklusive broar och marklösen) som olika delarbeten. Efter kontakt mellan kommittén och vägverket har verket påbörjat vissa kompletteringar av materialet med sikte på att det skall kunna utnyttjas även för indexberäkningar. Resultaten av försöksvisa indexberäkningar förväntas föreligga under 1976. Då det gäller övriga anläggningsarbeten anser kommittén att möjligheterna att inom den närmaste framtiden beräkna byggnadsprisindexar är små. Detta beror dels på svårigheter att erhålla för sådana beräkningar relevanta uppgifter, dels på att antalet objekt som regel är litet inom varje kategori av anläggningsarbete. Faktorprisindexar beräknas i dag för de flesta viktigare kategorier av husbyggnader och anläggningar. Skillnaden i prisutveckling mellan dessa serier har i allmänhet visat sig vara obetydlig. Kommittén har gjort studier av vissa av de förhållanden som är avgörande härför och därvid ansett sig kunna konstatera, att faktorprisindexar för olika delar av husbyggnadsverksamheten endast skiljer sig marginellt ifrån varandra. Två undantag från denna iakttagelse har dock kunnat konstateras. Det ena undantaget är att det föreligger en påtaglig skillnad i utveckling mellan nybyggnadsindexar och underhållsindexar i de fall löneglidning inkluderas i beräkningarna. Särskilda indexar bör därför beräknas för dessa två slag av byggnads- och anläggningsarbeten. Det andra observerade undantaget gäller under vissa utvecklingen perioder av prisindexar för byggnader med stor andel trävaror. Det sammanhänger med att trävaror under dessa perioder haft en prisutveckling som starkt awikit från genomsnittet för andra byggnadsmaterial. Liknande avvikelser skulle kunna uppstå även för någon annan grupp av byggnader så beskaffad att den avgränsas med utgångspunkt i att ett - med avvikande prisutveckling specifikt material utgör en för dessa byggnader exeptionellt stor kostnadspost. Det kan emellertid konstateras att en påtagligt avvikande prisutveckling för ett visst material ofta är temporär; på längre sikt är prisstegringen mera utjämnad. I det fall trendmässiga skillnader verkar föreligger substitutionseffekter i utjämnande riktning. Liksom på husbyggnadssidan visar de indexar som finns på anläggningssidan små inbördes skillnader i prisutvecklingen under både längre och kortare perioder och har även haft istort samma prisutveckling som husbyggnader.
1.2.6 Förslag till bygnadsindexar (kapitel 6)
Kommittén framlägger förslag beträffande byggnadsprisindexar och faktorprisindexar men anser att man - med hänsyn till svårigheterna att finna klart lämpliga funktionsenheter - bör avstå från att utforma standardiserade lösningar för beräkning av funktionsprisindexar och därtill kopplade kvalitetsindexar.
och sammanfattning SOU 1976: 13 18 Utredningsuppdraget
för flerfamiljshus och gruppbyggda småhus beräk- Byggnadsprisindexar nas numera av statistiska centralbyrån enligt av kommittén tidigare utarbetade metoder. Kommittén föreslår då det gäller husbyggnader i att arbetet skall inriktas av en serie som övrigt, på uppbyggnad representerar prisutvecklingen för den samlade nybyggnadsverksamheten avseende andra husbyggnader än bostäder. En sådan sammanfattande basserier index bör beräknas genom sammanvägning av ett antal - beräknade för olika grupper av husbyggnarepresentantserier separat föreslås utvecklas successivt. der. Representantserierna Genom de utförda försöksberäkningarna har kommittén visat att det beräkna för är möjligt att med regressionsmetoden byggnadsprisindexar byggande och för sjukvårdsbyggnader. Kommittén byggnadsstyrelsens föreslår att löpande beräkningar först organiseras för dessa två kategorier motsvarande det som utnyttjats vid av byggande på basis av ett material Kommittén utgår från att de ifrågavarande mateförsöksberäkningarna. rialen skall kunna ställas till statistiska centralbyråns förfogande. Kommittén föreslår vidare att man skall söka bredda beräkningsunderatt successivt utveckla basserier för ytterligare kategorier av laget genom Möjligheter till sådana beräkningar kan inom de närmaste husbyggnader. åren komma att finnas i första hand för skolor, barnstugør och lätta Statistiska centralbyrån bör i samråd med berörda industribyggnader. och pröva dessa möjligheter allteftersom myndigheter organisationer material för de nämnda och eventuellt vissa ytterligare byggnadskategokommer fram och får tillräcklig omfattning. Centralbyrån skall rier indexen för annat husbyggande än därefter konstruera den sammanvägda bostäder. bör beräknas på grundval av värdet av De nya byggnadsprisindexama - i under ett kalenderår utfört arbete och - för att kunna hållas aktuella första hand utföras med korrigering för eventuell på basis av anbudspriser indexreglering. Priset bör gälla husbyggnad och grund tillsammantagna. totalindexar och indexar bör tas fram, eftersom Endast på årsnivå är för små för att möjliggöra delindexberäkningar beräkningsunderlagen eller beräkningar för kortare perioder. En årsvis byggnadsprisindex baserad på byggnadsstyrelsens byggande fr. o. m. 1968 bör kunna beräknas tämligen snart efter att beslut därom räknar kommittén med träffats. Även då det gäller sjukvårdsbyggnader att komma igång med beräkningar tämligen snart. att det kan vara möjligt Kommittén föreslår för dessa två byggnadskategorier att löpande om möjligt skall påbörjas budgetåret 1976/77. Då det gäller beräkningar av hus - och sålunda den föreslagna sammanvägda övriga angivna grupper indexen - kan beräkningarna knappast påbörjas före budgetåret
1977/78. I fråga om byggnadsindexar för ombyggnads- och underhållsverksamheten lägger kommittén inte fram något konkret förslag till beräkning. Kommittén anser dock att statistiska centralbyrån bör pröva möjligheterav en byggnadsprisindex utnyttja i första hand det na att för beräkning material som insamlas av bostadsstyrelsen och som gäller ombyggnads-
arbeten i bostadshus.
SOU 1976: 13
Utredningsuppdraget och sammanfattning 19
Beträffande anläggningsarbeten gäller - i högre grad än för husbyggnadsarbeten - att möjligheterna att beräkna byggnadsprisindexar är starkt Med undantag begränsade. för väganläggningsarbeten synes för sådana beräkningar lämpliga material varken finnas i dag eller planeras. Enligt kommitténs mening är det angeläget att man utnyttjar de möjligheter som finns att utveckla en byggnadsprisindex för väganläggningsarbeten. Dessa utgör en tung del av den totala anläggningsverksamheten i landet. En byggnadsprisindex för dessa arbeten bör vidare kunna tjäna som en tämligen god mätare på prisutvecklingen även för vissa andra anläggningsarbeten, såsom t. ex. för flygfält, gator och järnvägar. Kommittén föreslår att statistiska centralbyrån de av kommitfullföljer tén i samarbete med vägverket påbörjade och utvärdeundersökningarna rar möjligheterna att på basis av det hos vägverket tillgängliga materialet i framtiden genomföra löpande beräkningar. Då det gäller faktorprisindexar beräknar statistiska i centralbyrån, enlighet med kommitténs tidigare förslag, sedan 1974 nya sådana indexar för bostadsbyggandet. Beräkningarna omfattar två serier för flerfarniljshus och en serie för gruppbyggda småhus. En av serierna för flerfamiljshus beräknas månadsvis och exklusive Den andra indexlöneglidning. serien för flerfamiljshus liksom serien för gruppbyggda småhus beräknas kvartalsvis och inklusive löneglidning. Kommittén föreslår - med hänvisning till den nära överensstämmelse mellan utvecklingen av olika serier som kunnat konstateras - att särskilda faktorprisindexar för andra kategorier av husbyggnader inte skall beräknas, utan att i första hand de för flerfamiljshusen beräknade serierna skall utnyttjas även för andra husbyggnader. Kommittén finner med hänsyn till pågående utredningar (inom dels statistiska centralbyrån, dels den av chefen för finansdepartementet tillsatta fastpriskomrnittén) inte anledning att närmare gå in på frågan om hur behovet av indexar för skall l entreprenadreglering tillgodoses. sammanhanget vill kommittén emellertid peka på möjligheterna att till faktorprisindexen för flerfamiljshus knyta för sådan indexreglering lämpliga delindexar. Även då det gäller anläggningsarbeten anser kommittén att behoven av en faktorprisindex för nybyggnad i allmänhet skall kunna tillgodoses av en enda totalindexserie med därtill kopplade delindexserier. Kommittén föreslår att man även i detta fall väljer att konstruera en index för väganläggningsarbeten. Indexen bör beräknas i två serier, en med och en utan löneglidning. Budgeten bör konstrueras på basis av Vägverkets redovisningssystem. Särskilda delindexar bör beräknas för markarbeten (som representeras av underbyggnadsarbeten för vägar), för beläggningsarbeten samt för betong- och stålarbeten (som representeras av arbeten med broar för vägar). Kommittén anser det vidare önskvärt att man, även då det gäller anläggningsarbeten, söker uppnå en koppling mellan faktorprisindex och de indexar som kan behövas som underlag för entreprenadregleringar. Faktorprisindexen för anläggningsarbeten bör därför förses med delindexar avseende såväl olika produktionsfaktorer (omkostnader, löner och
20 Utredningsuppdraget och sammanfattning SOU 1976: 13
material) som vissa viktiga materialgrupper såsom jordmaterial, stenmaterial, betongvaror etc. Man bör vidare vid konstruktion av faktorprisindex för anläggningsarbeten observera och utnyttja de möjligheter som föreligger till kombination med vissa delindexar av faktorprisindex för husbyggnadsarbeten. Dessa torde nämligen i vissa fall kunna tillämpas även på anläggningssidan för anläggningar som innehåller produktionsavsnitt av husbyggnadskaraktär, t. ex. kraftverk och bergrum. Prisinsamlingen avseende faktorprisindex för vâganläggningsarbeten, för vilken statistiska centralbyrån bör svara, bör så långt möjligt kombineras och i övrigt göras likformig med den prisinsamling som kommittén i föregående betänkande föreslagit för husbyggnader. Kommittén föreslår också då det gäller ombyggnads- och underhållsarbete att en för alla husbyggnader gemensam faktorprisindex skall beräknas. Indexen föreslås beräknad med utgångspunkt i den av byggnadsstyrelsen konstruerade underhållskostnadsindex 63. Indexbudgeten bör dock förnyas. Vad gäller anläggningar föreslår kommittén att statistiska centralbyrån närmare skall undersöka möjligheten och lämpligheten av att som underlag för en budget för en ombyggnads- och underhållsindex utnyttja det material avseende underhåll av vägar som ingår i Vägverkets redovisningssystem.
1.2.7 Byggnadsindexberäkningarrzas organisation och kostnader (kapitel 7) De flesta i dag förekommande tidsindexarna avseende husbyggnader beräknas och publiceras av statistiska centralbyrån. På anläggningssidan däremot beräknas flertalet indexserier av andra myndigheter eller organisationer. Prisunderlaget är dock delvis detsamma som för husbyggnadsindexarna, vilket insamlas av centralbyrån. Kommittén anser att de husbyggnadsindexar och anläggningsindexar som kan behövas inom den statliga sektorn bör beräknas och publiceras av statistiska centralbyrån. Genom att samla ansvaret för indexberäkningarna till en myndighet vinner man administrativa och kvalitetsmässiga fördelar genom de bättre möjligheter till samordning av beräkningar, prisinsamlingar, publicering och rådgivning etc. som därigenom uppstår. Kommittén föreslår därför att statistiska centralbyrån får ansvaret för
arbetet med de av kommittén föreslagna nya byggnadsindexarna. Vidare
bör till centralbyrån överföras ansvaret för beräkning, fastställande och av vissa indexar som i dag utarbetas av andra myndigheter. publicering Till bör således överföras byggnadsstyrelsens indexar samt centralbyrån de entreprenadindexberäkningar på anläggningsområdet som idag utförs av fortifikationsförvaltningen, vattenfallsverket och vägverket i samråd med Svenska byggnadsentreprenörföreningen. De av kommittén föreslagna indexarna för husbyggnader bör efter en lämplig övergångstid ersätta de indexar på området som i dag beräknas. Då det gäller entreprenadindex H 63 är denna fråga, som framhållits i det föregående, föremål för särskild utredning. Övriga berörda indexar, vilka
SOU 1976: 13 Utredningsuppdraget och sammanfattning 21
sålunda i en framtid skulle nedläggas, är statistiska centralbyråns byggkostnadsindexar, byggnadsstyrelsens byggkostnadsindex för förvaltningsbyggnader, jordbrukets byggnadskostnadsindexar för ekonomibyggnader, underhållskostnadsindex för flerfamiljshus och byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex för förvaltningsbyggnader. På anläggningssidan föreslår kommittén fortsatt utredning inom statistiska centralbyrån i samråd med berörda myndigheter med sikte på vissa nya indexar. Dessa tillsammans med indexama för husbyggnadsområdet avses ersätta bl. a. vägverkets nuvarande index, några av statens järnvägars indexserier, fortifikationsförvaltningens indexserier och även vattenfallsverkets index avseende byggnadsarbeten. Vad gäller entreprenadindexarna för anläggningsarbeten föreslår kommittén att statistiska centralbyrån tar upp frågan om dessa i anslutning till sin pågående utredning angående H 63. Till statistiska centralbyrån finns sedan 1973 knuten en särskild nämnd byggnadsindexnämnden - med uppgift enligt instruktion att handlägga frågor rörande beräkningarna av byggnadsindex och därvid avgöra frågor om tillämpningen av de för indexberäkningama gällande principerna. Nämnden skall även verka för en utveckling av metoderna för beräkningarna av byggnadsindex”. Kommittén föreslår att nämndens mandat skall omfatta även nu föreslagna eller i framtiden tillkommande nya byggnadsindexar och att den bör utökas med två ledamöter som kan företräda anläggningsområdet. För genomförande av löpande beräkningar av byggnadsindexar för husbyggnader enligt kommitténs här framlagda förslag erfordras en förstärkning av statistiska centralbyrâns personal med ett kvalificerat biträde samt medel för programmering, maskinbearbetningar, publicering m. m. För ett år då några merkostnader för mer omfattande programmeringsinsatser eller förändringar i beräkningsunderlaget inte uppstår, uppskattar kommittén kostnaderna för de löpande beräkningarna till 125 000 kronor. Kostnaderna för iinledningsskedet erforderliga retroaktiva beräkningar av vissa byggnadsprisindexar omfattande tidigare årgångar fr. o. m. 1968 jämte kostnaderna i starten för programmering och uppläggning av beräkningarna har beräknats till 25 000 kronor. Kommittén har föreslagit att statistiska centralbyrån skall genomföra ett fortsatt utredningsarbete avseende dels utveckling av byggnadsprisindexar för i första hand skolor, barnstugor, lätta industribyggnader och ombyggnad av bostäder, dels indexar för väganläggningsarbeten. Kommittén beräknar kostnaderna för det härför under budgetåret 1976/77 erforderliga utvecklingsarbetet till 60 000 kronor. Ett anslag av ungefär denna storlek kan behöva disponeras under ytterligare ett par år för fortsatt utvecklingsarbete.
2 Problemställningar och begrepp
2.1 Inledning
I sitt föregående betänkande diskuterade kommittén tämligen ingående de olika problemställningar och begrepp som är aktuella vid planering och genomförande av byggnadsindexberäkningar. Denna diskussion fördes i så allmänna termer att den i allt väsentligt är tillämplig även då det gäller annan byggnads- och anläggningsverksamhet än nybyggnad av bostäder. Kommittén begränsar sig därför här till att såsom en bakgrund till den fortsatta framställningen ge en kort av slutsatser-
sammanfattning
na av den diskussion som då fördes. Samtidigt ges därmed en presentation och förklaring av de begrepp och termer som utnyttjas i betänkandet. För en utförligare presentation hänvisas till kapitel 2 i kommitténs föregående betänkande. Observeras bör att möjligheterna att genomföra vissa slag av indexberäkningar är mera begränsade för i detta betänkande aktuella områden än för bostadsbyggandet. Detta är en följd bl. a. av att den statistiska information som redan av andra skäl finns för bostadsbyggandet, och som kan utnyttjas som underlag för indexberäkningar, i stor utsträckning saknas då det gäller övrig byggnads- och anläggningsverksamhet. Det är också av olika skäl förhållandevis svårare att för denna verksamhet bygga upp en sådan information. En annan ofrånkomlig svårighet är att det statistiska underlaget för olika aktuella delområden med nödvändighet måste bli förhållandevis litet därför att antalet byggnadsprojekt per år i flertalet fall är litet.
2.2 Olika slag av indexar
Enligt direktiven skall kommittén i sitt utredningsarbete beakta fyra olika slag av indexar, nämligen byggnadsprisindex, byggnadskostnadsindex, faktorprisindex och funktionsprisindex. Innebörden av dessa indextyper är i korthet följande: En faktorprisindex är en index som mäter priserna för de produktionsfaktorer som sätts - av in i byggnadsverksamheten dvs. dess input råvaror, arbetskraft, maskinutnyttjande m. m. Den mäter för olika situationer förhållandet mellan de kostnader som vid oförändrad bygg-
24 Problemszâllningar och begrepp SOU 1976: 13
nadsteknik och oförändrad inputsamntansättning år förknippade med utförandet av en viss fixerad grupp byggnadsarbeten. Praktiskt taget alla tidigare beräknade prisindexar på byggnads- och anläggningsområdet är eller har varit faktorprisindexar, ehuru de ofta kallats byggnadskostnadsindexar. Detta beteckningssätt anser kommittén oegentligt; med byggnadskostnadsindex avser kommittén något annat (se nedan). - - Då det gäller byggnadsverksamhetens produktion dess output av färdiga produkter är i första hand två olika prisnivåer av intresse, nämligen byggnadspriset och byggnadskostnaden. Med byggnadspriset avses det belopp som byggherren faktiskt fått betala för byggnaden, anläggningen etc. Med byggnadskostnaden avses den totala kostnad som (enligt vad entreprenören/entreprenörerna kan fastställa) varit förenad med dess uppförande. Skillnaden mellan dessa två belopp utgörs av eller vinst eller - om skillnaden är entreprenörens entreprenörernas - deras förlust. negativ Byggnadsprisindex är en index som för olika situationer mäter förhållandet mellan byggnadspriserna för en grupp av i någon mening likvärdiga byggnads- eller anläggningsarbeten. Byggnadskostnadsindex, enligt kommitténs definition, är på motsvarande sätt en index som för olika situationer mäter förhållandet mellan byggnadskostnaderna för en grupp av i någon mening likvärdiga byggnads- eller anläggningsarbeten. I motsats till vad fallet är med faktorprisindex beaktas både i byggnadsprisindex och i byggnadskostnadsindex de effekter på priset/ kostnaden som föranleds av ändrad byggnadsteknik, utnyttjande av nya råvaror etc. En funktionsprisindex är en index som för olika situationer mäter förhållandet mellan byggnadspriset räknat per viss funktionsenhet, t. ex. lägenhet i bostadshus, elevplats i skolhus, vårdplats på sjukhus och arbetsplats i kontorshus. Kommittén har diskuterat huruvida man då det gäller anläggningsarbeten bör använda termerna anläggningsprisindex respektive anläggningskostnadsindex i stället för byggnadspris- och byggnadskostnadsindex. Kommittén har emellertid funnit en sådan differentiering av begreppen olämplig. Den skulle ställa i detta sammanhang onödiga krav på att göra en klar åtskillnad mellan husbyggnader och anläggningar. Den skulle vidare dra intresset från det väsentliga som är att skilja begreppen byggnadsprisindex och byggnadskostnadsindex från begreppet faktorprisindex. I definitionerna ovan har angivits att indexarna för olika situationer mäter förhållandet mellan priserna utan att dessa situationer preciserats. Vanligen gäller det att mäta prisutvecklingen i tiden, att beräkna en tidsindex och att göra det för en följd av tidpunkter eller tidsperioder, dvs. att beräkna en indexserie. Det kan emellertid också vara fråga om att mäta relationen mellan vid samma tidpunkt (eller tidsperiod) föreliggande prisnivåer genom s. k. nivåindexar. Det vanligaste exemplet på en nivåindex är en ortsindex, dvs. en index som mäter förhållandet mellan priserna för olika orter, regioner o. d.
SOU 1976: 13 Problemstâllningar och begrepp 25
l princip är samtliga ovan nämnda slag av indexar av intresse även för här aktuell byggnads- och anläggningsverksamhet. Såsom nämnts i det föregående har kommittén emellertid ansett det motiverat att i nu föreliggande utredning begränsa området något. I sitt föregående betänkande konstaterade kommittén att det stötte på principiella svårigheter att klart definiera en byggnadskostnadsindex såväl som praktiska svårigheter att med rimliga definitioner beräkna en sådan index. Kommittén ansåg det i varje fall icke vara möjligt att för närvarande beräkna sådana indexar för bostadsbyggandet. De skäl som motiverade detta ställningstagande gäller även för övrig byggnads- och anläggningsverksamhet. Kommittén har därför icke ansett det meningsfullt att i utredningens olika delar ta med och kommentera denna typ index. För beräkning av nivåindex krävs i allmänhet ett tämligen omfattande
underlag. Med hänsyn till den begränsade omfattningen hos beräknings-
underlagen då det gäller annat byggande än bostäder, har kommittén icke ansett det meningsfullt att för nu aktuella områden ta upp frågan om nivåindexberäkningar. Då det gäller funktionsprisindex har kommittén begränsat sig till att diskutera detta begrepp för vissa husbyggnader för vilka det synes mest relevant. I sitt föregående betänkande gav kommittén en utförlig redogörelse för principerna bakom prisindexberäkningar och för olika slag av indexdefini-
tioner och indexformlerl. Nedan ges en kort sammanfattning av de
viktigaste begreppen. En prisindex (av tidsindextyp) är en mätare på pzisernas utveckling över tiden, t. ex. från en tidsperiod eller tidpunkt 0 till en annan tidsperiod eller tidpunkt t. Indexen är i princip konstruerad på följande sätt. För de produkter indexen skall omfatta noterar man de priser som gäller för de två perioderna. Vi skall beteckna dem . . . pm, p20, p30, (för produkt 1, 2, 3 etc. under period O) respektive . . . plt, p2t, p3t, (för samma produkter under period t). Dessa priser väges samman för vardera perioden för sig med vägningstal qi som är gemensamma för de båda perioderna. Kvoten mellan dessa två vägda summor (av praktiska skäl multiplicerad med 100) utgör indextalet. Med ovan angivna, sedvanliga beteckningar kan prisindextalet således skrivas
Pitqi
i”
1 =__.:. 100 ot (1)
?piopqi
Genom att variera t, dvs. beräkna indextal för en serie perioder (tidpunkter), får man en indexserie.
I regel väljer man som vägningstal, qi, de kvantiteter som var aktuella
(t. ex. såldes eller producerades) under period 0 eller under period t. I det förra fallet erhåller man vad som traditionellt kallas Laspeyres index, i det senare fallet Paasches index. Vi skall förkortat använda uttrycken L-index res ektive P-index och i formler använda beteckningarna IL Se SOU 1971:79, avl . Således gäller Snitt 2›2› 5- 40 ffrespektive
26 Problemställningar och begrepp SOU 1976: 13
*J10
IL ?Pa
Ot = g- 100 qio
?Pio
P ?Pitqit
I = --_- 100 ( ) 3 °t ;- Pio qit l
L-index är en indexserie med fasta vikter. Den ger för t. ex. en grupp varor svar på frågan hur mycket mer eller mindre äni period 0 (i procent räknat) det kostar i period l, 2, 3 osv. att köpa lika mycket av varje vara som man gjorde i period O. De kvantitetsuppgifter med vilka prisuppgifterna sammanvägs är sålunda desamma för alla jämförelserna (0-1, 0-2, 0-3 osv.). P-index skiljer sig från L-index genom att kvantitetsuppgifterna är hämtade från jämförelseperioderna l, 2, 3 osv. De är alltsåi princip olika för var och en av jämförelserna; P-index är en indexserie med löpande vikter, men med anknytning till en gemensam prisbas fixerad till period 0. Vanliga är också s. k. kedjeindexar, dvs indexserier vilka erhålls genom hopmultiplicering av länkar, där man i varje länk jämför två på varandra följande perioder med varandra. Ofta arbetar man därvid med årslänkar. Länkarna kan vara av t. ex. L-typ eller av P-typ. Då det gäller byggnadsprisindex för bostäder har kommittén föreslagit att beräkningarna skall utföras som kedjeindexar med årslänkar. En fördel härmed är att det innebär att det sker en successiv aktualisering av vikterna. Såsom närmare kommer att framgå av kapitel 5 är underlaget för beräkning av byggnadsprisindex för andra områden än bostadsbyggandet alltför knapphändigt för att kedjeindexar skall kunna beräknas. De beräkningar som är möjliga att genomföra är i första hand P-indexar med en flerårsperiod son1 basperiod.
Prismätning innebär att ett värdebelopp spjälkas upp i en pris- och en kvantitetskomponent, varvid relevanta kvalitetsaspekter inkluderas i kvantitetskomponenten. Då det gäller varor som är utformade någorlunda likartat vid de tidsperioder som skall jämföras ger sig kvantitetsenheten och prisbestämningen tämligen naturligt och entydigt. l väsentliga stycken gäller detta för det slag av prismätning som är aktuell i samband med faktorprisindex. Även om denna mätning är långt ifrån enkel är prismätningsproblematiken i samband med byggnadsprisindex dock väsentligt mera komplicerad. För en sådan produkt som en byggnad där praktiskt taget varje enstaka exemplar är unikt - kan ”kvantitet” inte definieras på ett enkelt sätt. Kvantitetskarakteristiken behöver här omfatta en lång rad uppgifter om t. ex. byggnadens storlek, olika förekommande inredningar, kvaliteter med avseende på isolering, hållbarhet, läge etc. Vilken kvantitet en byggnad representerar är beroende av dels den omfattning i vilken var och en av dessa olika slag av komponenter förekommer, dels hur komponenterna värderas, dels också hur de samverkar till bestämning av totalvärdet. Man kan, då det gäller en byggnad (eller anläggning), i första hand urskilja två olika grundläggande värderingssystem. För det första kan man
SOU 1976: 13 Problemstállningar och begrepp 27
värdera byggnadens olika egenskaper med hänsyn till det värde dessa har för den som skall använda och förvalta byggnaden. Kommittén har kallat detta en byggherreorienterad värdering. l denna värdering innefattas både det som framstår som kvalitetsegenskaper för den som skall använda byggnaden och de egenskaper som är av betydelse för drift- och underhållskostnader. För det andra kan man värdera byggnaden eller anläggningen med hänsyn till dess produktionskostnad. Kommittén har kallat detta en producentorienterad värdering. Då det gäller bostäder har kommittén föreslagit att såväl byggherreorienterade som producentorienterade indexar skall utarbetas. Tyngdpunkten skall dock läggas på de byggherreorienterade serierna av vilka några olika varianter skall beräknas. Redan då det gäller bostäder är den differentiering som kan göras mellan de båda slagen av indexar ofullkomlig. För annan byggnads- och anläggningsverksamhet torde möjligheterna till en meningsfull differentiering iallmänhet vara än mera begränsade. Kommittén begränsar sig därför i det följande till att behandla byggherreorienterade indexar. Sammanfattningsvis innebär det ovan sagda att kommittén begränsar sitt utredningsarbete till att gälla tidsindexar av typ byggherreorienterad byggnadsprisindex, faktorprisindex och funktionsprisindex, varvid den sistnämnda behandlas endast för husbyggnader.
2.3 Metoder för beräkning av byggnadsprisindexar
När det gäller beräkning av faktorprisindexar finns det en omfattande erfarenhet både genom ihittillsvarande beräkningar tillämpade konstruktioner och genom tidigare utredningar. Kommittén har därför, då det gäller faktorprisindexar, i första hand inriktat sitt arbete på att dra upp vissa allmänna riktlinjer för beräkningarna. Frågan om utveckling av metoder för beräkning av byggnadsprisindexar har däremot inte tidigare varit löst och har därför - och med hänsyn till dessa indexars stora betydelse - stått i centrum för kommitténs arbete. l sitt föregående betänkande inventerade kommittén olika möjliga metoder för sådana beräkningar. Såsom bakgrund till den fortsatta framställningen redovisas här i en mycket kort sammanfattning innebörden av de metoder som då diskuteradesl. Särskilt uppmärksammas den metod - - som kommittén stannade för att regressionsmetoden rekommendera för beräkning av byggnadsprisindex för bostadsbyggandet, och som nu för det ändamålet används i de av statistiska centralbyrån påbörjade löpande beräkningarna. Såsom framgår i det följande har kommittén prövat regressionsmetoden och funnit den användbar även för annan byggnadsverksamhet (se avsnitt 5.2). Det grundläggande problemet vid konstruktion och beräkning av en byggnadsprisindex är att finna metoder som gör det möjligt att för på lämpligt sätt avgränsade grupper av byggnader och anläggningar jämföra
åâgâäâaâiââêüeire
priser vid lika standard för de situationer indexen skall avse. I föregående SOU 1971: 79, av_ betänkande rörande valet av metod för att lösa detta problem gjorde snitt 5.2,; 105 ff.
28 Problemstállningar och begrepp SOU 1976: 13
kommittén åtskillnad mellan sex i det följande omnämnda i princip möjliga tillvägagångssätt. För fyra av de diskuterade metoderna - av kommittén betecknade
som typproduktmetodenl, kvalitetsklassmetoden, kvalitetselementmeto-
den samt regressionsmetoden - baseras beräkningarna på uppgifter som direkt avser slutprodukten. Dessa metoder förutsätter att man för hela hus eller de andra slag av byggnadsprodukter beräkningarna skall avse har tillgång till ett observationsmaterial omfattande pris- och kostnadsbestämmande egenskaper. Vid typproduktmetoden begränsas materialet till ett förhållandevis litet urval av produkttyper avgränsade med vissa egenskapsvariabler. De övriga metoderna förutsätter ett större urval - i många fall totalmaterial - avseende under aktuella perioder framställda produkter. Två metoder - faktorprismetoden och kostnadskomponentmetoden avser beräkningar som utförs på grundval av uppgifter från tidigare produktionsled, avseende antingen de inputfaktorer (material, arbetskraft och kapital) som används i produktionen eller vissa mellanprodukter. I båda dessa fall måste man göra kompletterande beräkningar av effekterna på slutproduktens pris av produktivitetsförändringar och i princip även förändringar i entreprenörens/entreprenörernas vinst. Innebörden av de sex ovan nämnda metoderna är i korthet följande. Typproduktmetoden innebär att beräkningar baseras på prisuppgifter insamlade för en eller flera utvalda typprodukter, t. ex. hus med given standardutformning. Prisuppgifterna på dessa fixerade produkter får representera prisutvecklingen för den aktuella produktgruppen. Kvalitetsklassmetoden innebär att man söker dela upp det föreliggande observationsmaterialet i från egenskapssynpunkt homogena grupper. Detta sker genom att man korsklassificerar materialet med utgångspunkt i vad som uppfattas som väsentliga egenskapsvariabler. För varje grupp som erhålls vid korsklassificeringen beräknas ett indextal såsom kvoten mellan de två situationernas genomsnittspriser för de produkter som tillhör cellen. Dessa indextal sammanvägs sedan till delindexar och totalindexar. Kvalitetselementmetoden innebär att man specificerar ett erforderligt antal egenskaper (kvalitetselement), vilka man på något sätt värderar. Man kan, t. ex. genom expertbedömningar, bestämma ett värde i kronor per kvalitetselement (per m2 , per styck etc.). Med utgångspunkt i dessa värderingar beräknar man effekten av kvalitetsförändxingar och eliminerar dessa från oberoende värdeförändringar, varefter prisförändringarna återstår. l I SOU 1971: 79 an- Regressionsmetoden kan ses som ett specialfall av kvalitetselementmevändes termen typ- toden. Den innebär i likhet med den metoden att man värderar husmetoden”. Eftersom kvalitetselement. I detta speciella fall utvinnes värderingstalen med hjälp diskussionen där priav en statistisk skattningsmetod tillämpad på själva det material för vilket märt var inriktad på bostadsbyggandet har den- prisindexberäkningarna skall utföras. Metoden beskrivs närmare i det na term utbytts mot följande. den mera generella be- Faktarprismetoden. Såsom framgått ovan utgörs skillnaden mellan nämningen typproduktmetoden”. faktorprisindex och byggnadsprisindex av den sammantagna effekten av
SOU 1976: 13 Problemställningar och begrepp 29
produktivitets- och vinstutvecklingen inom den berörda byggnads- och anläggningsverksamheten. Det skulle sålunda kunna vara i princip möjligt att skatta en byggnadsprisindex genom att utgå från en faktorprisindex och korrigera denna med hänsyn till nyss nämnda faktorer . Skall denna metod vara meningsfull, förutsätter det dock att man kan beräkna produktivitets- och vinstutvecklingen fristående från andra metoder för beräkning av byggnadsprisindex, t. ex. genom att göra acceptabla förenklade antaganden beträffande utvecklingen av dessa faktorer. Kostnadskomponentmetoden innebär att man genomför prisindexberäkningar icke direkt för de ursprungliga produktionsfaktorerna utan för på lämpligt sätt avgränsade kostnadskomponenter i den färdiga produkten. För innebörden av denna metod redogörs närmare i avsnitt 5.2.3. På grundval av en genomgång av ovan redovisade metoder kom kommittén i sitt föregående betänkande fram till slutsatsen, att kvalitetselementmetoden och regressionsmetoden eller kombinationer av dessa inbördes och med kvalitetsklassmetoden bäst svarar mot de föreliggande kraven på en byggnadsprisindex samt att dessa metoder var både möjliga och värda att i första hand pröva. Även den s. k. kostnadskomponentmetoden fann kommittén värd att närmare studera. Typproduktmetoden och kvalitetsklassmetoden ansågs däremot inte möjliga att tillämpa beroende på den stora variabiliteten i produktegenskaperna och de möjliga observationsmaterialens med hänsyn härtill alltför ringa omfattning. Faktorprismetoden fann kommittén helt otillfredsställande som huvudmetod med hänsyn till avsaknaden av acceptabelt beräkningsunderlag. Eventuellt kan den tillämpas vid kortsiktiga framskrivningar av en byggnadsprisindex som eljest beräknas enligt någon mera tillförlitlig metod.
Dessa bedömningarz baserades visserligen på exempel och förutsätt-
ningar hämtade från bostadsområdet. De äger emellertid enligt kommitténs uppfattning mera generell giltighet, åtminstone vad gäller nybyggnadsverksamhet, och har därför tagits till utgångspunkt även i här presenterade utredning. Vad gäller underhållsverksamhet har kommittén dock funnit anledning att överväga även typproduktmetoden. Med hänsyn till regressionsmetodens särskilda intresse skall denna här förklaras något utförligare. Bäst kan innebörden av denna metod belysas genom ett enkelt exempel. Antag att byggnadspriset (Y) för en typ av byggnadsprodukt är en funktion av en enda kvalitetsvariabel (X) - t. ex. av byggnadsvolymen i m3 - och att sambandet mellan pris och kvalitet kan antas vara approximativt linjärt. (Y) kallas här den beroende variabeln och (X) den förklarande variabeln. De_ två för indexberäkningen aktuella perioderna kallar vi basperioden (0) och jämförelseperioden (t). I om man önska, be. Det approximativt linjära sambandet mellan byggnadsvolym och bygg- räkna en byggnadskost- . . .. . .. . nadsindex (se definition nadspris uttrycker v1 for bas- respektive jamforelsepenoderna genom S14) skall fakwrpñsin_ ekvationerna dex korrigeras endast för effekten av produk- _ - tivitetsutvecklingen. + (4)
v0 ao bo X0
7 Se SOU 1971: 79, av- = + (5) snitt 5.2.4, s. 114 ff.
yt at bt xt
30 Problemställningar och begrepp
Förhållandet kan illustreras genom ett diagram. l figur 2.1 återges förhållandena i situation 0. Uttryck (4) ovan representeras i diagrammet av en rät linje, de för perioden 0 aktuella byggnadsprodukterna representeras av punkter. Eftersom det linjära sambandet icke gäller exakt för varje enskild produkt, utan endast approximativt och genomsnittligt, ligger punkterna i allmänhet inte på linjen men grupperar sig kring denna. Vid av observationer regressionsmetoden utgörs utgângsmaterialet motsvarande punkterna i diagrammet avseende priser och egenskaper hos de enskilda produkterna. Linjen är inte känd i förväg utan skall skattas med utgångspunkt i observationsmaterialet, dvs. värdena på
ao
och skall beräknas. Sedvanliga metoder för regressionsanalys innebär
bo
att dessa värden bestäms så att summan av kvadraterna på de lodräta avstånden från de enskilda observationspunkterna till linjen mimimeras. En motsvarande beräkning kan göras av at och för perioden t. De så
bt
skattade s. k. regressionslinjerna kan sägas återge det genomsnittliga sambandet mellan byggnadspriser och kvalitetsegenskaper under respektive period. I regressionsuttrycken representerar ao och at fasta belopp (priser), som utgår per produktenhet oavsett värdet på kvalitetsvariabeln
(X). Koefficienterna bo och bt, som anger linjernas lutning, kan tolkas
som priset per enhet för kvalitetsvariabeln, dvs. i det exemplifierade fallet priset per m3 byggnadsvolym. Vid indexberäkning enligt regressionsmetoden utförs regressionsberäkningar av ovan beskrivet slag i ett första steg. I ett andra steg beräknas sedan indextalen med utgångspunkt i regressionsuttrycken på det sätt som beskrivs nedan. För beräkning av hur byggnadsprisema förändrats från period 0 till period t kan man sätta in basperiodens genomsnittliga byggnadsvolym
Yo ( pris per
produktenhet) A
=
Yo ao
X0 (t ex byggnads- Figur 2.1. Illustration av regressionsmetoden volym i m3)
SOU 1976: 13 Problemställningar och begrepp 31
(X0) i jämförelseperiodens regressionsuttryck. Man får då ett beräknat
byggnadspris för basperiodens genomsnittsprodukt i jämförelseperiodens prisnivå
+ (6)
at bt X0
Kvoten mellan det för jämförelseperioden så beräknade värdet och det motsvarande faktiska värdet för basperioden (på sedvanligt sätt multiplicerat med 100) utgör den relevanta byggnadsprisförändringen uttryckt genom ett indextal
L_a+btX c
100 (7)
l-
Detta indextal är en L-index. Genom omkastning av bas- och jämförelseperiod kan på likartat sätt beräknas en P-index
1 P_at+btxt_ 100
(s)
-awbo t
Kommittén har i sitt föregående betänkande förordat att man vid beräkning av byggnadsprisindex skall arbeta med en P-index. Av intresse i detta sammanhang är att uttryck (8) med hjälp av (5) också kan skrivas
P_ .
I_a0+50Xt
Koefficienterna a och b har här bestämts genom en regressionsberäkning utförd på basis av data från perioden O. Om t i uttrycken (8) och (9) ovan antar varierande värden, erhålls en indexserie med period 0 som basperiod för vilken indexvärdet är 100. Ofta presenteras indexserier med en annan formell basperiod än den period - period 0 enligt ovan - som utgör den gemensamma utgångspunkten för seriens indextal. Det sker genom att man dividerar indextalen i den ursprungliga serien med indextalet - - som här för den valda nya basperioden presentationsbasen skall betecknas med s. Utifrån en P-index tecknad enligt (9) erhålls då den nya serien
1:t=Xt. .100
(10) › YS 30+
Detta uttryck har utgjort utgångspunkten för de beräkningar enligt regressionsmetoden som kommittén redovisar i detta betänkande.
32 Problemstállningar och begrepp SOU 1976: 13
Ovan har i förenklande syfte förutsätts att man har endast en förklarande variabel, byggnadsvolymen (X). Metoden kan emellertid generaliseras genom att flera förklarande variabler införs, vilket skett vid kommitténs tillämpning av metoden. Man talar då om multipel regression. Såsom förklarande variabler har vid kommitténs beräkningar valts dels olika kvalitetsegenskaper som konstituerar utrymmesstandard, utrustningsstandard och driftkostnadsekonomi, dels andra faktorer som visserligen sett från byggherrens synpunkt icke är att betrakta som kvalitetsvariabler, men som dock förklarar en del av variationen i byggnadskostnaderna, t. ex. markförhållanden, grundläggningssätt, byggnadstyp, projektstorlek m. m. Vissa av variablerna, t. ex. utrustningsvariablerna, är därvid sammansatta av ett flertal komponenter som vägts samman med hjälp av på annat sätt valda värderingstal (i första hand kostnadsuppgifter). Sâtillvida ingår beräkningar enligt kvalitetselementmetoden i systemet. Vissa variabler är s. k. klassningsvariabler, dvs. variabler som endast kan anta två värden (0 eller l) och som anger om en viss egenskap föreligger (värdet l) eller om den ej föreligger (värdet 0). I de beräkningar som redovisas i föreliggande betänkande (avsnitt 5.2) sträcker sig den period som ligger till grund för regressionsberäkningarna - 0 i uttrycket (10) ovan - över flera år. Anledningen härtill är period att beräkningsunderlaget eljest hade varit otillräckligt. Eftersom beräkningsperioden är lång, har det varit nödvändigt att som förklarande variabler vid regressionsberäkningen även införa variabler som anger byggets förläggning i tiden. Tidsförläggningen har approximerats med hjälp av klassningsvariabler som anger byggnadsåret (det år under vilket bygget påbörjades eller avslutades). Förfarandet beskrivs ytterligare i avsnitt 5.2 och i bilaga 1.
3 Nuvarande
prisindexberäkningar för
husbyggnads- och anläggningsarbeten
3.1 Nuvarande och vissa tidigare beräkningar
3.1.1 Inledning
De viktigaste prisindexar avseende nyproduktion av husbyggnader som för närvarande beräknas är byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex för förvaltningsbyggnader, jordbrukets byggnadskostnadsindex för eko-
nomibyggnader, statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindexar för flerfamiljshus och för småhus, bostadsstyrelsens värderingskoefficient samt entreprenadindex H 63 för flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader. Vid statistiska centralbyrån är vidare på basis av kommitténs tidigare avgivna förslag under uppbyggnad beräkningar av nya indexar för bostäder. Sålunda beräknas sedan hösten 1974 nya faktorprisindexar för dels flerfamiljshus, dels gruppbyggda småhus. Dessa indexar kommer att ersätta ovan nämnda byggnadskostnadsindexar för flerfamiljshus och småhus. Vidare kommer beräkningar avseende byggnadsprisindexar för
flerfamiljshus och småhus att fr. o. m. 1976 börja publiceras löpande.:
För såväl de hittillsvarande som de nya indexberäkningarna på bostadsområdet har redogiorts i kommitténs föregående betänkande. För övriga ovan nämnda indexberäkningar redogörs i det följande. På grundval av de för beräkning av byggnadskostnadsindex insamlade prisuppgifterna beräknar statistiska centralbyrån även årligen en prisindex för underhållsarbeten i bostadshus. Samma prismaterial använder även byggnadsstyrelsen för beräkning av en underhållskostnadsindex för
förvaltningsbyggnader.
Tidigare beräknades även vissa andra prisindexar för bostadshus. De viktigaste av dessa var Svenska Handelsbankens byggnadskostnadsindex, Svenska skadeförsäkringsföreningens byggnadskostnadsindex för bostäder, jordbrukets byggnadskostnadsindex för bostäder samt byggnadsstyrelsens index för bostadshus av trä. Svenska skadeförsäkringsföreningen beräknade även tidigare en byggnadskostnadsindex för industribyggnader och statens järnvägar beräknade en index för sina husbyggnader. Samtliga dessa indexar - även de som inte avser bostäder - har sedermera ersatts av statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex for flerfamiljshus. 1 Under perioden 1968-1974 har statistiska centralbyrån en gång per år beräknat underlag för paritetstal, vilka använts för reglering av amorteringen av s. k. Såsom ett led häri har ingått beräkning av en byggnadsprisindex. paritetslån. Beräkningarna av paritetstal har numera upphört.
SOU 1976: 13
34 Nuvarande prisindexberäkningar
De viktigaste prisindexarna för anläggningsarbeten som i dag förekomför anläggningsarbeten som Svenska mer utgörs av de entreprenadindexar utarbetar i samråd med vissa statliga byggnadsentreprenörföreningen Dessutom beräknas några särskilda indexar helt eller delvis myndigheter. på grundval av entreprenadindexarna. Dessa är statens vägverks vägindex, statens vattenfallsverks indexar för kraftverk (de s. k. BAE-indexarna) och fortifikationsförvaltningens indexar för bergrum och flygfält. de ovan nämnda för husbyggnads- och Utöver prisindexberäkningarna förekommer på olika håll mer interna indexberäkanläggningsarbeten ändamål. härpå är skogsstyrelsens index för ningar för speciella Exempel Svenska kraftverksföreningens index för Vattenkraftverk (den skogsvägar, s. k. VAST-indexen), statens järnvägars indexar för vissa anläggningsarbeten och televerkets indexar för teleanläggningar. Till beräkningar av detta av statistiska centralbyråns nationalräkenslag hör även de som utförs avseende investeringar i byggnaskapsenhet för att deflatera värdeserier der och anläggningar för vilka tillämpliga prisindexar ej finns konstrue-
rade. De ovan nämnda indexarna är i allmänhet - trots att de ofta kallas
- av typen faktorprisindex och sålunda inte ”byggnadskostnadsindef” byggnadskostnadsindexar i egentlig mening och ej heller byggnadsprisindexar. Undantag utgör endast statistiska centralbyråns nya byggnadsprisvissa av indexberäkningama i anslutning till indexar för bostäder, nationalräkenskaperna samt i viss mån bostadsstyrelsens värderingskoeffireducerade indexserie för förvaltningsbyggnacient, byggnadsstyrelsens der och skogsvägindexen.
3.1.2 Bygnadskostnadsindex för förvaltningsbyggnader
beräknar en byggnadskostnadsindex för förvaltnings- Byggnadsstyrelsen byggnader. Denna används bl. a. för att reglera den statliga medelstilldeltill i första hand olika förvaltningsbyggnader, för att anpassa ningen för förvaltningsbyggnader inom den avskrivnings- och hyresberäkningar offentliga sektorn till nuvärde och tidigare även för att reglera statsbidra- Dessutom är vissa avtal som berör byggnader inom gen till skolbyggnader. den offentliga sektorn knutna till denna index. för byggnadsstyrelsens nuvarande byggnadskost- Utredningsarbetet som i mitten av 1960-talet och nadsindex med 1963 basår gjordes av ett antal byggnader, som utförts i styrelsens baserades på ett studium att man valde ut ett antal byggnader som regi. Metodiken var därvid,
uppförts i början av 1960-talet genom att ta en byggnad ur varje kategori som ansågs representativ för dåvarande produktion av förvaltningsbyggför vart och ett av nader. På grundval av byggnadshandlingama gjordes omfattande byggnadshusen en detaljerad mängd- och kostnadsberäkning kostnader för material uppdelad på olika delmaterial, löner, transporter, allmänna kostnader installationsarbeten uppdelad på löner och material, kostnader såsom arvoden till arkitekt och på arbetsplatsen samt centrala av övriga konsulter m. m. Därefter gjordes en systematisk uppställning så att man fick en budget för varje byggnad. Man sökte dessa kostnader så att samma prismaterial som därvid bygga upp respektive budget
SOU 1976 : 13 Nuvarande
prisindexberäkningar 3 5
användes för centralbyråns byggnadskostnadsindex i största möjliga utsträckning kunde användas även för byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindexar. De utvalda var samtliga byggnaderna av sten och utgjordes av en byggnad för var och en av följande kategorier
ämbetsbyggnad (kontorsbyggnad) telefonstationsbyggnad
UDDDD
sjukhusbyggnad (sjukhuspaviljong) verkstadsbyggnad (terapibyggnad) institutionsbyggnad (laboratorium).
Fram till mitten av 1972 beräknades indexserier för var och en av dessa kategorier av byggnader. Vidare beräknades en genomsnittsindex för förvaltningsbyggnader som ett enkelt genomsnitt av indexseriema för de ovan nämnda byggnaderna. serier beräknades Samtliga kvartalsvis och har publicerats bl. a. i Statistiska meddelanden från statistiska centralbyrån. Fr. 0. m. andra halvåret 1972 beräknas endast genomsnittsindexen. Härvid har budgetema för de fem ovan nämnda byggnaderna vägts samman till en genomsnittsbudget. Genomsnittsindexen beräknas endast med årsvärden per den 1 april. Den publiceras ej men kan erhållas efter särskild hänvändelse till byggnadsstyrelsen. För kvartalsvärden hänvisar man till framskrivning med hjälp av statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex. Fr. o. m. 1974 beräknas även genomsnittsindexen med en schablonmässig reducering för produktivitetsutveckling (hittills 0,2 % per månad) i överensstämmelse med vad som gäller för bostadsstyrelsens värderingskoefficient (se kommitténs föregående betänkande, avsnitt 3.1.3). Prisunderlaget för byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex insamlas av statistiska centralbyrån. I huvudsak används samma prisuppgifter som vid beräkningen av centralbyråns byggnadskostnadsindex och av entreprenadindex H 63 (se avsnitt 3.1.6 nedan). Vissa prisuppgifter insamlas dock enbart för indexen avseende förvaltningsbyggnader.
3.1.3 Bygnadskostnadsindex för jorbrukets ekonomibyggnader Beräkningarna av byggnadskostnadsindex för jordbruksbyggnader (jordbrukets byggnadskostnadsindex) har ursprungligen utformats av institutionen för lantbrukets byggnadsteknik i Lund. Ansvaret för beräkningarna överfördes 1970 till statistiska centralbyrån. som är en lndexen, faktorprisindex, har 1964 som basår. Jordbrukets byggnadskostnadsindex används bl. a. av lantbruksekonomiska samarbetsnämnden vid jordbruksdepartementet som underlag för beräkning av byggnadskostnadskomponenten i jordbrukets produktionsmedelsindex samt tidigare av lantbruksstyrelsen, numera av statistiska centralbyrån i samband med bokslut för gårdar i jordbruksekonomiska undersökningar. Vidare använder lantbruksnämndema indexen för uppräkning av byggnadsvärderingar och kalkyler, t. ex. i samband med den statliga lån- och bidragsgivningen till jordbrukets byggnader.
SOU 1976: 13
36 Nuvarande prisindexberákningar
Budgeten för indexen har konstruerats med ledning av ingående
material och beräknad lönekostnad för fyra specifika ladugårdstyper av sten uppförda i början av 1960-talet, nämligen höghusladugård av sten respektive trä. Budgetema för respektive trä och låghusladugårdar fastställdes av statens lantbruksbyggnadsförsök i samarbete indexhusen och lantbruksnämndema. Endast hus vid lantmed lantbruksstyrelsen bruk i storleksgmpperna 10-20 ha åker undersöktes.
lndexen beräknas dels med årsvärden per den l juli varje år, dels per
den första i varje kvartal. redovisas för fem olika områden, vilka I årsberäkningarna uppgifter
i s. k. naturliga jordbruksområdenl Dels
anknyter till indelningen redovisas där kostnadsutvecklingen för byggnadsdelaren byggnadsindex na ladugård, loge och magasin följs för låghus- respektive höghusalternatistenhus. Dels vet; för ladugården sker en uppdelning på trä- respektive där olika sammanförts till en redovisas en gårdsindex byggnadsdelar omfattande ladugård, loge och magasin. Uppdelning görs på totalbyggnad stenhus. sker en sammanvägning av de olika trä- respektive Slutligen Som vägningstal används gårdsindexarna till en totalindex för hela riket. områden samt den relativa föreantalet kreatursplatser i respektive
komsten av sten- och trähus respektive låg- och höghus. och material. I den För totalindexen görs en uppdelning på arbete statistiken tas dessutom hänsyn till att indexhusens materialregionala sammansättning kan variera mellan olika delar i landet. redovisas endast för område IV I kvartalsberäkningarna uppgifter
(Östra Mellansverige). för årsberäkningarna insamlas per den l juli från Materialprisuppgifter materialleverantörer i olika områden. Utgångspunkten drygt hundratalet är i allmänhet cirkapriserna enligt företagens för indexberäkningarna Vid beräkningen görs tillägg för transport av varan till en fabriksprislistor. inom 25 km. Hänsyn till eventuellt förekommande tänkt byggnadsplats är totalt ca rabatter tas i allmänhet ej. Antalet utnyttjade prisnoteringar insamlas motsvarande uppgifter enbart för l 000 st. För kvartalsstatistiken nödvändigt och praktiskt att område IV. I en del fall har det varit med kombinera prisinsamlingar för jordbrukets byggnadskostnadsindex för centralbyråns byggnadskostnadsindex och entrepreprisinsamlingen har dock ej genomförts då nadindex H 63. Någon fullständig samordning i första hand önskat få prisuppgifter från man för jordbruksindexen
regionala mindre leverantörer. för följande fack: Arbetskostnadsberäkningarna baseras på avtalslönen smidesarbetare, plåtarbetare och träarbetare, murare, betongarbetare, för ATP, arbetsgivaravgift m. fl. målare. Hänsyn tas även till kostnader
indirekta lönekostnader.
Område l: Södra Sveriges slättbygder ” Il: Sydsvenska höglandet III: Västra Mellansverige IV: Östra Mellansverige V: Nordsverige
SOU 1976: 13 Nuvarande prisindexberäkningar 37
3.1.4 Underhâllskostnadsindex för flerfamiljshus
Underhållskostnadsindexen avseende flerfamiljhus av sten konstruerades i början på 1950-talet och beräknades därefter löpande av bostadsstyrelsen fram till 1966 då ansvaret för beräkningarna övertogs av statistiska centralbyrån. Indexen är en faktorprisindex med basåret 1954 och med en budget som i princip skall avse beståndet av dåvarande bostäder. Underlaget för indexens budget finns inte dokumenterat. Budgeten omfattar ett 30-tal materialposter, 13 underentreprenader och arbetslöner för murare, träarbetare och grovarbetare. Underhållskostnadsindexen för flerfamiljshus beräknas med årsvärden per den l juli varje år. Beräkningsresultaten distribueras till ett antal intressenter men publiceras ej. Indexvärdena kan erhållas efter hänvändelse till centralbyrån. Indexen har fram t. o. m. 1974 utnyttjats i första hand av hyresmarknadens parter som en komplettering till de årliga på det hyresreglerade bostadsbeståndet baserade fastighetsomkostnadsundersökningama som centralbyrån utfört. Dessa undersökningar användes bl. a. tidigare som ett underlag för de årliga förhandlingarna angående hyreshöjningar för de hyresreglerade flerfamiljshusen. Även brandförsäkringsbolag har använt indexen för beräkning av kostnadsförändringar för reparation av brandskador på bostadsfastigheter. Indexen beräknas dels som en totalindex för underhållskostnader, dels med delindexar för 10 undergrupper, nämligen material för betong- och mureriarbeten, trävaror och snickerier, järnvaror, vissa andra material, plåtarbeten, målningsarbeten, värme-, gas-, sanitets- och elinstallation samt vissa andra underentreprenörer. Pris- och löneuppgifter insamlas per den l juli varje år. Prisinsamlingen är gemensam med den för statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex och entreprenadindex H 63.
3.1.5 Underhâllskostnadsindex för förvaltningsbyggnader I samband med att byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex avseende nyproduktion modemiserades i mitten av 1960-talet gjorde styrelsen under 1968 även en Översyn av sin underhållskostnadsindex och konstruerade en ny sådan med basår 1963. Den nya serien ersatte den gamla fr. o. m. 1969. Byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex används numera huvudsakligen i samband med budgetarbetet vad gäller styrelsens underhållsarbeten och i samband med statistisk bearbetning och uppföljning inom styrelsen för underhållskostnader. Byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex är en faktorprisindex. Den budget som bildar underlag för beräkning av indexen är baserad på en genomgång och analys av de mer än 100 fastigheter i Stockholm som under budgetåret 1964/65 var föremål för av styrelsen vidtagna reparations- och underhållsarbeten. En kontroll skedde även mot styrelsens kostnadsstatistik för reparations- och underhållsarbeten under de föregående 20 åren.
38 Nuvarande prisindexberákningar SOU 1976: 13
Av den totala underhållsbudgetens delposter har något mer än 85 % kunnat analyseras med hjälp av styrelsens interna redovisnings- och statistikuppgifter. Styrelsens centrala administrationskostnader ingår i indexbudgeten med 5 %. Resterande delposter i budgeten, ca 10 %, har analyserats i samråd med olika entreprenörer och företrädare för respektive branscher. För samtliga budgetposter har i tillämplig omfattning gjorts en uppdelning på material, löner, transporter, maskinhyror och allmänna kostnader. Indextal beräknas per den l april varje år] med delindexar för följande produktionsavsnitt: byggmästeri- och Snickeriarbeten, målningsarbeten, golvarbeten, smidesarbeten, plåtarbeten, glasarbeten, VVS-arbeten, elarbeten, centraladministration. Prisunderlaget för underhållskostnadsindexen är detsamma som för styrelsens byggnadskostnadsindex för nyuppförda förvaltningsbyggnader, dvs. det material som också utnyttjas för statistiska centralbyråns indexberäkningar.
3.1.6 Entreprenadindex H 63 År 1951 förordnade Kungl. Maj:t att avtal om upphandling för statens behov fick slutas till rörligt pris genom indexreglering med hjälp av officiell index eller särskild index som beräknats av representativ myndighet eller institution. En entreprenadindex med bastidpunkt 1950-01-01, benämnd H 51, tillkom. Denna bestod av samma indexserier som ingår som delindexar i statistiska centralbyråns hittillsvarande byggnadskostnadsindex med basåret 1950. Den var uppbyggd efter i princip samma budget som denna index. Entreprenadindex H 51 ersattes sedermera av en modemiserad entreprenadindex benämnd H 63 med år 1963 som basår. Entreprenadindexen H 63 består av ett antal olika indexserier för olika ”grupper” av byggnadsarbeten under följande produktionsavsnitt: markarbeten, stomarbeten, stomkompletteringsarbeten, målningsarbeten, VVS-arbeten, elarbeten, hissar och rulltrappor och Övriga installationsarbeten. Under respektive produktionsavsnitt är de olika grupperna inordnade, exempelvis jordschakt och bergschakt under mark-arbeten, stomarbeten för grund och stomarbeten för överbyggnad under stomarbeten samt yttre rörarbeten, inre rörarbeten för värrneinstallation under VVS-arbeten osv. För . varje sådan grupp finns en indexserie av faktorprisindextyp som byggs upp med hjälp av en fast budget bestående av faktorerna material, underentreprenader, löner (inklusive sociala kostnader), maskiner, transporter, drivmedel, allmänna kostnader och en oreglerad del (10%). Sådana budgeter för huvudgrupper finns uppgjorda dels för bostadshus l (flerfamiljshus) dels för förvaltningsbyggnader. Någon totalindex uträk- Tidigare beräknades kvartalsvärden även av nas ej, och ej heller beräknas indexserier för produktionsavsnitten. denna index men av ett visst sker att de av H63:s Indexregleringen objekt på så sätt fr. 0. m. andra halvåret indexserier som är tillämpliga utväljs och används för uppräkning av 1972 beräknades endast årsvärden. respektive delposter av kontraktssumman, vilken i kontraktet har
SOU 1976: 13 Nuvarande prisindexberäkningar 39
uppdelats i överensstämmelse med huvudgrupperna enligt H 63. Indexserierna över H 63: s huvudgrupper beräknas och publiceras för varje månad av statistiska centralbyrån, varvid även indexserier över vissa underentreprenader och material, löner m. m., som ingår i H63:s beräkningsunderlag, anges. En närmare beskrivning av entreprenadindex H 63 återfinnes i bilaga 2 till kommitténs föregående betänkande och i Entreprenörföreningens publikation Tillämpningsföreskrifter för entreprenadindex H 63. Entreprenadindex H 63 beräknas i princip endast för två kategorier av husbyggnader, nämligen flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader. Serierna för förvaltningsbyggnader är i huvudsak identiska med flerfamiljshusserierna. De relativt få serier (grupper, se ovan) som är speciella för förvaltningsbyggnader har konstruerats med ledning av budgeterna för byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindexar, dvs. de avses omfatta kontorsbyggnader, lättare verkstadsbyggnader, laboratoriebyggnader, enklare sjukhusbyggnader och telefonstationsbyggnader. Entreprenadindex H 63 används emellertid i vissa fall och med eventuellt påkallade approximationer även för några andra typer av byggnader, såsom småhus av sten, ålderdomshem, hotellbyggnader och affärshus. Statistiska centralbyrån svarar numera för beräkningarna av H 63 och för underlaget för dessa. Den av Kungl. Majzt tillsatta byggnadsindexnämnden svarar - liksom då det gäller andra av centralbyråns beräknade prisindexar på byggnadsområdet - för frågor som gäller principerna för indexberäkningama (se vidare avsnitt 7.1.2). Parterna i byggnadsbranschen har samtidigt med att byggnadsindexnämnden inrättades bildat en särskild kommitté ”Kommittén för entreprenadindex som svarar för tillämpningsföreskrifter, kravspecifikationer och samordning av konsumentbehov och är rådgivande till centralbyrån i frågor rörande entreprenadindex såväl avseende husbyggnadsarbeten som anläggningsarbeten (se nedan). I kommittén deltar företrädare för byggherrar (Kommunförbundet, byggnadsstyrelsen, vägverket och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) och entreprenörer (Entreprenörföreningen, Rörfirmornas riksförbund och gruppen för luftteknik i Sveriges mekanförbund). Prisinsamlingen utförs, som nämnts i det föregående, gemensamt för H 63 och för statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex och faktorprisindex. Vissa prisuppgifter insamlas dock enbart för H63. Prisinsamlingen utförs av statistiska centralbyrån som härvid har kontakt med två rådgivande prismötesgrupper: en grupp för byggnadsmaterial i allmänhet och en för VVS-material. I den första gruppen deltar bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, BPA Byggproduktion AB, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag samt Sveriges hantverks- och industriorganisation och i den andra byggnadsstyrelsen, Rörfirmornas riksförbund och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Beträffande elmaterial håller centralbyrån i liknande syfte kontakt med Elektriska installatörsorganisationen.
40 Nuvarande prisindexberákningar SOU 1976: 13
3.1.7 E ntreprenadindexar för anlägningsarbeten Svenska entreprenörföreningen och vissa myndigheter har i samråd konstruerat fem olika entreprenadindexar för anläggningsarbeten. Dessa utgörs av indexar för D bergrumsentreprenader (i samråd med fortifikationsförvaltningen, basår 1950) D flygfältsentreprenader (i samråd med fortifikationsförvaltningen, basår 1950) E1 kraftverksentreprenader (i samråd med vattenfallsverket, basår 1960) El basår 1958) väg- och broentreprenader (i samråd med vägverket, U vatten- och avloppsentreprenader (i samråd med statistiska centralbyrån, basår 1961).
De fyra förstnämnda indexseriema beräknas för varannan månad av i samråd mellan Entreprenörföreningen och ovan angivna myndigheter. Indexserien för vatten och avloppsarbeten beräknas av statistiska centralbyrån och fastställs efter samråd med Entreprenörföreningen. Dessutom beräknar centralbyrån delindex för vägbelysning (med basår 1968) inom serien för väg- och broentreprenader. Denna delserie fastställs efter samråd med vägverket, Elektriska installatörsorganisationen och Entreprenörföreningen. Entreprenadindexama för anläggningsarbeten är i princip konstruerade på samma sätt som motsvarande entreprenadindexar för husbyggnader (H 63). De utgör följaktligen inte totalindexar för respektive anläggningsarbete utan består var och en av ett antal delindexserier av faktorpristyp för under respektive anläggningsarbete förekommande huvudsakliga delarbeten eller för arbetarlöner och vissa materialpriser. En närmare beskrivning av entreprenadindexarna för anläggningsarbeten återfinnes i Entreprenörföreningens publikation Tillämpningsföreskrifter för entreprenadindex för anläggningsverksamhet. Prisinsamlingen för anläggningsentreprenadindexarna tillgår i princip på samma sätt som för entreprenadindexarna för husbyggnader (H 63). Huvuddelen av prisuppgifterna är gemensamma med H 63, medan några prisuppgifter följer vissa fastställda indexserier eller tariffer. För arbetslöner och för vissa speciella anläggningsmaterial, t. ex. krossad sten, görs en särskild prisinsamling. En del av prisuppgifterna är gemensamma för två eller flera av anläggningsindexama. Några prismöten som för H 63 hålls inte för de kompletterande prisinsamlingama utan Entreprenörföreningen och respektive myndighet samlar vardera in prisuppgifter och beräknar indextal, varefter dessa fastställs efter överenskommelse. De flesta materialprisserierna beräknas av statistiska centralbyrån. Samtliga entreprenadindexar för anläggningsarbeten publiceras varannan månad tillsammans med H63:s serier i Entreprenörföreningens tryck Entreprenadindex, husbyggnadsverksamhet och anläggningsverksamhet. Statistiska centralbyrån publicerar dessutom serierna för vattenoch avloppsentreprenader i en särskild stencil.
SOU 1976: 13 Nuvarande prisindexberäkningar 41
3.1.8 Övriga indexar för anläggningsarbeten
Statens vägverk beräknar sedan 1948 en index som skall belysa prisutvecklingen för verkets totala anläggningsverksamhet - såväl arbeten utförda på entreprenad som i egen regi. Indexen används bl. a. vid anslagsberäkning för kommande budgetår och uttrycker den genomsnittliga kostnadsutvecklingen inom olika grupper av vägbyggnadsarbeten samt beläggnings- och broarbeten. Indexen lades om 1958 och anslöts då till entreprenadindex för väg- och brobyggnadsentreprenader. Vägindex beräknas sålunda med utgångspunkt i vissa entreprenadindexserier, som sammanvägs med hjälp av en särskild budget. Härvid beräknas först en delindex för egentliga vägbyggnadsarbeten genom sammanvägning av entreprenadindexserier för röjnings-, grundförstärknings- och terrasseringsarbeten (50 %), torrläggnings- och diverse konstarbeten (15 %) samt överbyggnadsarbeten (35 %). Denna delindex sammanvägs med entreprenadindexserier för beläggningsarbeten och för broarbeten, varvid vägningstalen bestäms med ledning av under senaste år nedlagda kostnader för respektive anläggningsarbeten. Enligt detta förfarande beräknas en vägindex för entreprenadarbeten och en för egenregiarbeten. Dessa sammanvägs med andelen för respektive arbete enligt senaste årets nedlagda kostnader till en preliminär totalindex, som beräknas för varannan månad. När så senare kan ske beräknas definitiva vägindextal och årsmedelvärde av dessa på basis av vägningstal från det aktuella årets kostnader. har - liksom nedlagda Vägverkets vägindex entreprenadindexen - 1958 som basår och är en faktorprisindex med löpande budget. Statens järnvägar sammanställer ll olika prisindexserier avseende byggnader, anläggningar och rullande material främst för att kunna beräkna avskrivningar till nuvärdesbelopp av tidigare utförda investeringar. av serierna - såsom serien för - Några exempelvis husbyggnader utgörs av indexar som beräknas och publiceras av statistiska centralbyrån i andra sammanhang. För flera av de övriga serierna använder man av statistiska centralbyrån beräknade indexar som delindexar, vilka sammanvägs med andra av statens järnvägar särskilt beräknade delindexar. Av statens järnvägars indexserier är det främst serien för terrassering, vägar och vägövergångar samt stations- och lastplaner som är aktuell när det gäller anläggningsarbeten inom byggnadsbranschen. Denna serie utgjordes tidigare av tre serier vilka 1968 sammanslogs till en serie på grund av den nästan identiska prisutvecklingen. Bland övriga serier har eventuellt serierna för kulvertar, för sliprar och för ballast intresse när det gäller anläggningsarbeten. Samtliga statens järnvägars indexserier har basåret 1964. Serierna kan närmast uppfattas som faktorprisindexar även om deras blandade sammansättning gör att deras innebörd är oklar. Sålunda förekommer för serien avseende terrassering, vägar och vägövergångar samt stations- och lastplaner en blandning av löneindex, index för maskiner och transportmedel, allmänt järnvägsindex och konsumentprisindex. Samtliga serier har även en fast del om 10 %. Televerket beräknar en index som avser att belysa den genomsnittliga
42 Nuvarande prisindexberäkningar SOU 1976: 13
kostnadsutvecklingen för televerkets anläggningsverksamhet avseende telefon-, telegraf- och telexanläggningar (inklusive installationer i husbyggnader). För investeringarna i telebyggnader används byggnadsstyrelsens index för förvaltningsbyggnader. En särskild index för radioanläggningar beräknas av televerket på basis av statistiska centralbyråns partiprisindex (generalindex) och en index för televerkets genomsnittliga arbetskostnad. Indexarna används främst av televerket för att beräkna avskrivningar till nuvärden. Televerkets index för telefon-, telegraf- och telexanläggningar är en faktorprisindex med budgetåret 1949/50 som bas. Budgeten har sammansatts efter material- och arbetskostnadernas andelar och efter respektiva anläggningstyps andelar i utförda anläggningsarbeten. Till underlag för beräkning av indexen ligger i övrigt fakturapriser för olika svagströmsprodukter avseende telefon, telegraf och telex upphandlade av televerket samt televerkets genomsnittliga arbetskostnad per timme. FortifiAntionsförvaltningen beräknar för eget bruk faktorprisindexar för bergrum och flygfält. Härvid förfar man i princip på samma sätt som angivits ovan då det gäller vägverkets index, dvs. man utnyttjar relevanta delserier från entreprenadindex och väger samman dessa till en totalindex med hjälp av en egen budget.
Skogsstyrelsen beräknar en skogsvägindex i form av en kedjeindex på
grundval av styrelsens kalkyler över prisutvecklingen för samtliga nybyggda skogsbilvägar per löpmeter väg. Indexen är i princip en outputprisindex, men den är inte rensad från kvalitetsförskjutningseffekter. Särskilda indexar för olika kvalitetsklasser av skogsvägar beräknas dock även av skogsstyrelsen. Dessa beräkningar utförs enbart för skogsvägar byggda med statliga bidrag, vilka utgör ca hälften av samtliga skogsvägar. Svenska kraftverksföreningens index för vattenkraftsverksbyggnader (VAST-indexen) är i princip en faktorprisindex med 1950 som basår. Indexen revideras vart femte år med hänsyn till aktuella arbetsutföranden avseende i kraftverk förekommande anläggningsarbeten. Under tiden mellan indexrevisionerna beräknas indexen varje halvår med hjälp av entreprenadindex för kraftverksentreprenader. Vid den femårsvisa revideringen genomförs däremot en särskild prisinsamling avseende enhetspriser för bergarbeten, jordarbeten och betongarbeten som utförts vid de privata Vattenkraftverk som byggts under den senast förflutna femårsperioden. Dessa priser läggs då till grund för beräkning av indexen. Indextal beräknas dels för en ovanjordsanläggning, dels för en underjordsanläggning. Kraftverksföreningens indexar omfattar även den mekaniska och elektriska utrustningen i kraftverken och har - trots att den enbart hämtar sitt prisunderlag från vattenverk uppförda i enskild regi - i vissa sammanhang ersatt en av vattenfallsverket tidigare beräknad faktorprisindex för vattenkraftbyggnader. Denna index hade 1935 som basår men en budget baserad i den byggnadsmetod som var rådande omkring 1950. Den upphörde att beräknas 1963. Statens vattenfallsverk beräknar emellertid internt flera faktorprisin-
SOU 1976: 13 Nuvarande prisindexberäkningar 43
dexar (de s. k. BAE-indexarna) avseende såväl Vattenkraftverk som värmekraftverk och vissa delarbeten inom dessa anläggningstyper. Serierna hade tidigare 1960 som basår men är nu omräknade med 1970 som basår. lndexbudgeterna är fastställda med ledning av äldre erfarenheter men planeras bli reviderade med ledning av uppgifter från Vattenfallsverkets nya databokföringssystem. Som prisuppgifter används beträffande löner vattenfallsverkets egna uppgifter från bokföringen medan man för material och omkostnader använder nuvarande entreprenadindexserier. Indexserierna prognostiseras även för den närmaste femårsperioden och används huvudsakligen som underlag för vattenfallsverkets olika kalkyler.
3.2 Vissa sammanfattade synpunkter på hittillsvarande prisin-
dexar
De prisindexar för husbyggnader och anläggningar som hittills utarbetats tillgodoser många gånger endast bristfälligt konsumentbehoven. Detta framgår dels av kommitténs behovsundersökning (se närmare under kapitel 4), dels av från olika håll tidigare framförd kritik i denna fråga. En sammanställning av denna kritik finns i kommitténs föregående betänkande. Så gott som samtliga nuvarande prisindexar på husbyggnads- och anläggningsområdena är av typen faktorprisindex. (Här bortses då från de numera efter kommitténs förslag utförda beräkningarna av byggnadsprisindexar för bostäder.) De är sålunda rena inputprisindexar och avspeglar därigenom icke de ändringar i kostnaderna och deras sammansättning som föranleds av produktivitetsförändringar till följd av ändrad byggteknik och utnyttjande av nya råvaror. Denna brist gäller alla de många användningar indexarna har i den ekonomiska analysen, där med hänsyn till ändamålet erfordras outputprisindexar av typen byggnadsprisindex. Även då det gäller indexar att utnyttjas som underlag för anpassning av anslag, avtal, taxeringsvärden m. m. till förändringar i prisnivån bör i allmänhet hänsyn tas till produktivitetsutvecklingen. T. ex. förekommeri dag uppräkning av avskrivningsunderlag avseende äldre byggnader och anläggningar med hjälp av faktorprisindexar. Detta ger på sikt för höga avskrivningsbelopp och påverkar därigenom felaktigt det ekonomiska resultatet för den aktuella verksamheten där respektive byggnad eller anläggning ingår. Såsom mätare på faktorprisernas utveckling är tillgängliga indexserier dessutom bristfälliga i flera avseenden. Budgetunderlaget anses på flera håll vara knapphändigt och föråldrat. Detta är hämtat från ett enda eller ett fåtal projekt, vilka utvalts centralt efter tekniska överväganden. Något system för regelbunden löpande anpassning av budgeterna till nya förhållanden finns som regel icke infört. Arbetarlönema mäts enbart med serier vilka icke inkluderar den inom byggnads- och anläggningsområdet ofta betydande löneglidningen. Även underlaget för mätningen av materialpriserna företer brister.
44 Nuvarande prisindexberäkningar SOU 1976: 13
Den kritik som riktas mot budgetkonstruktionerna för nuvarande faktorprisindexar inom husbyggnads- och anläggningsområdet torde enligt kommitténs undersökningar dock i viss mån kunna avvisas, se avsnitt 5.3 i det följande och avsnitten 4.3 och 5.8 ikommitténs tidigare betänkande. Vikterna för de olika produktionsfaktorerna i respektive budget kan sålunda variera inom relativt vida gränser utan att detta får nämnvärt genomslag på ifrågavarande faktorprisindex totalvärde. Av bl. a. psykologiska skäl torde det emellertid vara otillfredsställande att en faktorprisindex grundas på en föråldrad budgetkonstruktion, t. ex. förekommer för vissa serier arbeten och material som numera är relativt ovanliga.
SOU 1976: 13
4 Behovet av by för
ggnadsindexar husbygg-
nads- och anläggningsarbeten
4.1 Huvudkategorier av behov
l sitt föregående betänkande redovisade kommittén en utförlig kartläggning av behoven av olika slag av byggnadsindexar. På viktiga punkter var denna kartläggning generell till sin natur, varför kommittén till stor del kunnat bygga på den även i den andra etappen av sitt utredningsarbete. Särskilt gäller det de delar som avser behovet av byggnadsindexar för ekonomisk analys. Då det gäller de frågor som är specifika för de områden som är aktuella i denna utredningsetapp har kommittén kompletterat sin kartläggning. För ändamålet har hearings, intervjuer och andra kontakter ägt rum med ett flertal intressenter. Nedan redogörs i sammanfattad form för de behov och önskemål beträffande de olika slag av prisindexar för husbyggnads» och anläggningsarbeten som framkommit genom av kommittén nu och tidigare utförda kartläggningar. Behoven av byggnadsindexar för nyproducerade bostäder behandlas dock inte här, då de redovisats i kommitténs föregående betänkande. I den följande redogörelsen görs åtskillnad mellan tre huvudkategorier av behov av byggnadsindexar. i) Ekonomisk analys, varvid intresset kan vara inriktat på en analys av prisutvecklingen eller en analys som kräver omräkning till fasta priser av värdeuppgifter härrörande från olika tidpunkter och avseende t ex produktion av eller investeringar i husbyggnader och anläggningar (avsnitt 4.2). Analys av detta slag ingår som ett led i vad som kan betecknas som allmän samhällsekonomisk analys, men kan även ha karaktär av en snävare branschinriktad teknisk-ekonomisk analys. ii) Anpassning av värderingar, medelstilldelning m. m. till aktuell prisnivå (avsnitt 4.3). Här förekommer behov av index främst i samband med den statliga medelstilldelningen och bidragsgivningen till byggnadsoch anläggningsarbeten. Till denna huvudkategori hör vidare behov i samband med aktualisering av fastighetsvärden och vid omräkning av ett i äldre prisnivå kalkylerat byggnadsvärde till aktuell prisnivå, t. ex. såsom bas för beräkning av avskrivningar och av brandförsäkringsvärden. iii) Reglering av entreprenadkontrakt med hänsyn till under pågående entreprenad inträffade prisändringar för produktionsfaktorer i de fall där avtal om prisreglering träffats mellan beställare och entreprenör (avsnitt 4.4).
46 Behovet av byggnadsindexar SOU 1976: 13
Den av kommittén företagna behovskartläggningen har bedrivits dels genom studier av tidigare indexutredningar och av utredningar inom angränsande områden, dels genom intervjuer med representanter för olika användare av indexar för husbyggnads- och anläggningsarbeten. Därvid har med de enskilda indexkonsumenterna diskuterats de begränsningar som finns i fråga om de praktiska möjligheterna till beräkning av olika byggnadsindexar. Detta kapitel innehåller därför inte enbart en redogörelse för redovisande behov utan även en viss analys och bedömning av de olika behoven och av möjligheter till förenklingar och approximationer gällande efterfrågade byggnadsindexar. Som bakgrund till vissa resonemang i den fortsatta framställningen lämnas nedan en översikt av husbyggnads- och anläggningsverksamhetens sammansättning. översikten ger endast en ungefärlig bild då någon entydig statistik beträffande fördelningen mellan olika kategorier av husbyggnader respektive anläggningsarbeten inte finns. 1. De totala investeringarna i husbyggnads- och anläggningsarbeten (inklusive bostäder) uppgick enligt nationalräkenskaperna 1973 till ca 40 miljarder kr., varav ca 31 miljarder kr. avsåg nybyggnad och ombyggnad och ca 9 miljarder kr. underhåll. 2. Investeringarna i husbyggnader utgjorde inklusive underhållsarbeten ca 65 % av de totala investeringarna i husbyggnads- och anläggningsarbeten. Underhållsarbetena utgjorde genomsnittligt ca 15 % av husbyggnadsinvesteringama. Hur husbyggnadsinvesteringama fördelade sig på olika kategorier av husbyggnader framgår i mycket grova tal av tabell 4. l. Fördelningen enligt tabellen ger endast en ungefärlig bild av förhållandena.
Tabell 4.1 Ungefärlig fördelning” av investeringarna i husbyggnader (inklusive underhållsarbeten) på olika kategorier av husbygnader
Husbyggnadskategori Andel i %
Bostäder 50 lndustribyggnader 16 - ”lätta” industribyggnader (verkstäder, lagerbyggnader etc.) 10 - tunga industribyggnader (järnverks-, massa- och pappersindustribyggnader etc.) 5 - övrigt (bensinstationer, transport- och distributionsbyggnader etc.) l Övriga husbyggnader 34 - kontorshus ›-n - undervisning och forskning sjukvårdsbyggnader
Nø-_wwu-osw
- övriga vårdbyggnader - butiksr och varuhus (n - hotell etc. - övrigt (kyrkor, idrottshallar, teatrar etc.) Summa 100
a Den procentuella fördelningen av husbyggnadsinvesteringama har beräknats med ledning av uppgifter om nedlagda arbetstimmar enligt Byggförbundets ackordsmätningsstatistik för år 1973. Observeras bör att kontorsbyggnadema detta år hade en något högre andel än vanligt (ca 3-4 procentenheter mer), förmodligen till stor del beroende på omlokaliseringen av de statliga myndigheterna och verken. Bostädernas andel har under senare år minskat.
SOU 1976: 13 Behovet av byggnadsindexar 47
3. Anläggningsarbeten, dvs i huvudsak arbeten med kraftverk, gasverk, fjärrvärmeanläggningar, distributionsledningar, vatten- och reningsverk, industrianläggningar (ej industribyggnader), teleanläggningar (ej telebyggnader), bergmm, tunnlar, idrottsplatser, parkanläggningar, gator och vägar, flygfält, järnvägar, vatten- och avloppsarbeten, dammar samt broar och hamnanläggningar, utgör ca 35 % av de totala investeringarna i byggnads- och anläggningsarbeten (vari även ingår underhållsarbeten). Underhållsarbetenas andel av anläggningsinvesteringarna är genomsnittligt 25-30 %. Med ledning av statistiska centralbyråns produktionsstatistik för år 1973 har beräknats att anläggningsarbetena fördelar sig ungefär som tabell 4.2 visar.
Tabell 4.2 Ungefärlig fördelning” av investeringarna i anläggningsarbeten (inklusive underhållsarbeten) på olika kategorier av anläggningar Anläggningskategori Andel i % Kraft- och gasverk (inkl. distributionsledningar) 19 Vatten- och reningsverk (inkl. distributionsledningar) 14 33 Vägar, broar, gator
| - statliga vägar (inkl. broar) | 15,5 |
| - gator (inkl. kommunala vägar) | 17,5 |
| Andra anläggningar | 34 |
| - | 16 |
teleanläggningarb
- järnvägsanläggningar 5 - övrigt (Ospecificerat, t. ex. tunnlar, 13 hamnanläggningar, silor) Summa 100
“ Den procentuella fördelningen av anläggningsinvesteringama har beräknats med enligt SCB: s produktionsstatistik för ledning av uppgifter om produktionsvärden byggnads- och byggkonsultverksamheten för är 1973. b I televerkets anläggningsarbeten ingår såväl ”anläggningsarbeted” ihusbyggnader som elektrisk utrustning. Enbart en mindre del av televerkets anläggningar - - torde kunna anses som anläggningsarbeten i nämligen de s. k. linjearbetena samma mening som övriga här nämnda anläggningsarbeten. Motsvarande gäller även iviss utsträckning beträffande kraft- och gasverken.
4. Av de totala investeringarna ihusbyggnads- och anläggningsarbeten ligger ca 2/3 utanför bostadssektom, dvs inom det område som behandlas i detta betänkande. Investeringarna i hurbyggnader utanför bortadssektorn och i anläggningar uppgick 1973 till ca 27 miljarder kr., fördelat Av med ungefär hälften var på husbyggnader respektive anläggningar. dessa investeringar svarade enligt nationalräkenskapema den privata sektorn för ca 35 %, den statliga sektorn för ca 20 % och den kommunala i sektorn för ca 45 %.
4.2 Byggnadsindex för ekonomisk analys
Behoven av olika slag av prisindexar för ekonomisk analys är i fråga om den och anläggningsverksamhet som här behandlas i husbyggnads-
48 Behovet av byggnadsindexar SOU 1976: 13
huvudsak densamma som behoven inom bostadssektorn för vilka kommittén närmare redogjort i sitt tidigare betänkande. Nedan redovisas därför endast översiktligt de viktigaste punkterna. Man bör emellertid beakta, att ambitionsnivån när det gäller att tillgodose indexbehoven avseende anläggningar och andra än bostäder torde få husbyggnader hållas på en betydligt lägre nivå än för bostäder. Detta beror bl. a. på att antalet objekt inom här aktuella byggnads- och anläggningskategorier är förhållandevis litet, vilket begränsar möjligheterna till I beräkningar. jämförelse med bostäder föreligger även större svårigheter att skaffa fram relevant beräkningsunderlag. Kommittén har ansett det angeläget att i kontakterna med konsumenterna informera dem om dessa begränsningar för att få en pâ realistiska förutsättningar baserad bedömning av hur man bäst skall kunna tillgodose indexbehoven. Diskussionen har visat, att indexkonsumenterna är medvetna om dessa svårigheter och beredda att i praktiken kompromissa med det principiellt önskvärda och att godta approximativa lösningar. Det väsentliga är att den eller de indexar som kan konstrueras är tillfredsställande av tillämpliga på de kategorier husbyggnader respektive anläggningar som är aktuella. Den ekonomiska analysen bedrivs dels som allmän samhällsekonomisk analys, dels som en snävare, branschinriktad, teknisk-ekonomisk analys. Med allmän samhällsekonomisk analys avses här konjunkturanalys och analys för ekonomisk långtidsplanering bl. a. för utformning av ekonomisk politik i allmänhet men även av mer specialinriktad t. ex. branschinriktad Med teknisk-ekonomisk politik. analys avses en analys i vissa fall av forskningskaraktär - mera direkt inriktad av på studie tekniska förhållanden i byggnadsbranschen eller vid byggnadernas nyttjande, t. ex. med syfte att ge underlag för va] mellan olika produktutformningar, olika produktionsmetoder, olika organisationsformer o. d. Någon skarp gräns går dock inte att dra mellan samhällsekonomisk och teknisk-ekonomisk analys. Det är inte fråga om en artskillnad. Det är fråga om en skillnad i detaljeringsgraden och skillnad i behovet av samt former och möjligheter för att omsätta slutsatserna i konkret handlande. För den samhällsekonomiska analysen finns behov av olika slag av byggnadsindex i samband dels med realkapital- och investeringsanalys, dels med produktions- och produktivitetsanalys jämte pris-, kostnadsoch vinstanalys avseende byggnadsbranschen. Analys av detta slag utförs främst av finansdepartementets ekonomiska avdelning, konjunkturinstitutet, statistiska centralbyråns nationalräkenskapsenhet, arbetsmarknadens och näringslivets organisationer, utrednings- och forskningsinstitut. Pris- och kostnadsanalys avseende byggnadsbranschen görs även av statens pris- och kartellnämnd och av olika myndigheter såsom byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen m. fl. Dessa myndigheter har givetvis ett starkt behov av aktuell kunskap om pris- och kostnadsutvecklingen inom branschen. Sådan analys liksom teknisk-ekonomiskt inriktad analys i olika former görs vidare inom byggforskningen - bl. a. statens institut för byggnads- - och inom olika t. ex. Svenska forskning branschorganisationer, byggnadsentreprenörföreningen. För såväl den samhällsekonomiska analysen som den mer branschin-
SOU 1976: 13 Behovet av byggnadsindexar 49
riktade teknisk-ekonomiska finns behov både analysen av byggnadsprisindex och av faktorprisindex. Vid omräkning mellan löpande och
fasta priser för realkapital- och erfordras
investeringsanalys i princip byggnadsprisindex. För produktions-, pris- och produktivitetsanalys erfordras såväl byggnadsprisindex som faktorprisindex för deflatering av värdeserier avseende Behov output respektive input. av både byggnadsprisindex och faktorprisindex finns även när det gäller de statliga myndigheternas och verkens uppföljning av pris- och kostnadsutvecklingen inom såväl husbyggnads- som anläggningsomrâdet. Kännetecknande för den allmänna samhällsekonomiska är att analysen den i princip skall täcka all ekonomisk aktivitet. Som en konsekvens härav behövs byggnadsindexar som täcker alla kategorier av byggnader och anläggningar. Indelningen av byggnadsverksamheten för den samhällsekonomiska analysens vidkommande - t. ex. i nationalräkenskaperna - görs i allmänhet ej efter förekommande kategorier av byggnader eller anläggningar utan dels efter näringsgren, dels med uppdelning av byggnads- och anläggningsinvesteringama på privat, statlig och kommunal sektor. Indexberäkningar bör därför finnas vilka är tillämpliga på de olika kategorier av byggnader respektive anläggningar som byggs inom respektive näringsgren (t. ex. jordbruk och skogsbruk, offentlig förvaltning, undervisning och forskning, bostadsförvaltning etc.) och sektor. Vidare bör beräkningar finnas för dels nybyggnads- och ombyggnadsverksamhet (= investeringar), dels underhållsverksamhet (= reparationer). För bostäder vill man helst även ha byggnadsinvesteringama specificerade på nybyggnad respektive ombyggnad. Detta krav på indexar tillämpliga på en rad olika slag av byggnads- och anläggningsarbeten är inte liktydigt med krav på ett stort antal separata indexserier, eftersom prisutvecklingen är relativt likartad för olika kategorier av arbeten. Inom den teknisk-ekonomiska analysen utför man ofta undersökningar avseende en viss eller olika kategorier av husbyggnader eller anläggningar och önskar därför i princip indexar som belyser pris- och kostnadsutvecklingen för ifrågavarande kategorier, såsom t. ex. bostäder, industribyggnader, sjukvårdsbyggnader och vägar. Man önskar av motsvarande anledning skilda indexar för nybyggnad, och underhåll. Man ombyggnad önskar för pris- och kostnadsanalys ocksâ nâgra olika delindexar av respektive byggnadsindex. För att bl. a. kunna analysera olika konkurrensförhâllanden önskar man då det gäller byggnadsprisindex en uppdelning på delindexar för i första hand olika byggherrekategorier, entreprenadformer och prisbestämningssätt. Intresse föreligger även för regionala delindexar och delindexar för olika produktionsavsnitt. För den samhällsekonomiska
analysen bör i princip beräkningsunder-
laget för erforderliga prisindexar utgöras av värdet av under respektive period (år, kvartal etc) utfört byggnadsarbete för byggnadsprisindex respektive av härför ianspråktagna resurser för faktorprisindex. Med den sedvanliga uppläggningen av den statistik som används i den samhällsekonomiska analysen - t. ex. för - bör indexberäknationalräkenskaperna ningarna ej innefatta markförvärv i samband med och byggnadsanläggningsarbeten. Denna avgränsning önskar man också för den teknisk-ekonomiska analysen. För denna är man emellertid även intresse-
SOU 1976: 13 50 Behovet av byggnadsindexar
rad av beräkningar av byggnadsprisindex avseende såväl anbudsuppgifter som slutliga priser för påbörjade respektive färdigställda byggnadsarbeten. För den samhällsekonomiska analysen erfordras uppgifter mycket snabbt efter respektive stundom önskas t. 0. m. skattningar innan period; perioden är slut. Direkt statistik avseende kvantiteter och priser för under olika faktiskt utfört arbete och ianspråktagna resurser finns perioder emellertid inte och kan inte presenteras snabbt. Underlaget för indextorde vad gäller byggnadsprisindex därför lämpligen få beräkningarna utgöras av anbuds- eller kontraktssummoma för igångsatta byggnads- och varvid dessa summor genom approximativa förfarananläggningsarbeten, den måste periodiseras om till att avse utfört arbete med hjälp av uppgift om beräknade byggnadstider. Vid denna beräkning måste hänsyn tas till om indexreglering förekommer eller inte (se avsnitt 4.4). Från konsumenthåll bedöms detta förfarande som acceptabelt. För faktorprisindex önskar man såväl inom den samhällsekonomiska som den teknisk-ekonomiska analysen delindexberäkningar enligt en indelning efter produktionsfaktorer, såsom byggnadsarbete, material, konsulttjänster och kapitaltjänster men även efter produktionsavsnitt, såsom byggmästeri, målning, VVS-arbeten, elarbeten etc. Man anseri allmänhet att sådana delindexar bör finnas för såväl husbyggnadsarbeten som för olika anläggningsarbeten. Beträffande totalindexar av faktorprisframförts av flertalet indexkonsumenter, att index har den synpunkten en genomsnittsindex för husbyggnader skulle kunna ersätta faktorprisindexar för olika kategorier av husbyggnader. Eventuellt skulle man dock vilja ha en särskild faktorprisindex för mindre hus såsom styckebyggda småhus och vissa mindre ekonomibyggnader inom jord- (bostadshus) bruket då dessa byggnader anses mer beroende av speciellt träprisernas variationer. Även då det gäller olika kategorier av anläggningar anser en del indexkonsumenter att en genomsnittsindex skulle kunna användasför förekommande indexbehov. För de inom den ekonomiska analysen förekommande prisindexbehoven erfordras i första hand årsvärden av respektive prisindexar. Önskemål föreligger även om att erhålla kvartalsvärden _för i
emellertid
varje fall faktorprisindex med tanke främst på prisanalys och konjunkturanalys.
4.3 för av värderingar, medelstill-
Byggnadsindex anpassning
delning m m.
4.3.1 Inledning En stor del av behovet av byggnadsindex avser ändamål för anpassning av värderingar, medelstilldelning, kalkyler etc. till en ny prisnivå. Exempel härpå utanför bostadssektorn utgör reglering av det s. k. bidragsunderlatill och index för get i samband med statliga bidrag skolbyggnader av vissa statliga bidrag till sådan verksamhet. Andra exempel anpassning
SOU 1976: 13 Behovet av byggnadsindexar 51
är värdering till återanskaffningspris, uppräkning av avskrivningsunderlag och taxeringsvärden, reglering av brandförsäkringsvärden m. m. I en del fall är det fråga om automatisk reglering, i andra fall används index enbart som ett beslutsunderlag bland flera.
4.3.2 Reglering av statlig medelstilldelning och anpassning av byggnadsstyrelsens och vissa andra myndigheters värderingar m. m.
Statlig medelstilldelning till husbyggnads- eller anläggningsverksamhet förekommer över olika huvudtitlar i statsbudgeten och i olika former. Tilldelningen sker dels i form av direkta anslag för byggande t. ex. genom kommunikationsdepartementet till vägbyggandet, dels i form av lån eller bidrag till vissa slag av byggnader och anläggningar, t. ex. genom bostadsdepartementet till bostadsbyggandet och byggande av barnstugor och genom utbildningsdepartementet till skolbyggandet. De anslag som de olika fackdepartementen begär granskas av finansdepartementet i samband med behandlingen av budgetpropositionen. Behovet av index för reglering av bidrag till skolor och bamstugor behandlas i särskilda avsnitt (4.3.3 och 4.3.4). Övriga frågor behandlas nedan. Den statliga medelstilldelningen för byggnadsstyrelsens byggande (och för karolinska sjukhusets och akademiska sjukhusets byggande) anpassas varje år till prisutvecklingen genom att den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadsramen för varje projekt uppräknas med hjälp av styrelsens genomsnittsindex för förvaltningsbyggnader. Byggnadsstyrelsen beräknar numera sin genomsnittsindex även i en särskild serie med en. schablonmässig nedskrivning för produktivitetsutveckling. Detta görs på samma sätt och med samma procentuella avdrag som bostadsstyrelsen tillämpar för sin s. k. värderingskoefficient, som beräknas utifrån statistiska centralbyrån byggnadskostnadsindex. Vid uppräkning av kostnadsramar används nu det reducerade indextalet. En indexserie som mäter byggnadsprisernas utveckling skulle kunna vara för lämplig uppräkning av kostnadsramar för projekt som inte påbörjats. En sådan byggnadsprisindex skulle även vara av betydelse för finansdepartementets granskning av andra departements anslag till byggnadsverksamhet. Avgörande för vad som kan betraktas som en lämplig index för uppräkning av kostnadsramen för pågående eller omedelbart förestående projekt är beroende av de upphandlingsformer som förekommer och innebörden i de överenskommelser om eventuell som därvid prisreglering träffas. Denna fråga är för närvarande föremål för utredning genom den
s. k. fastpriskommittén. Oberoende av vilka som därvid kan
lösningar framkomma torde man kunna räkna med ett grundbehov av byggnadspris- och faktorprisindex med giltighet för olika delar av den statliga husbyggnadsverksamheten. Beträffande faktorprisindex efterfrågas för dessa ändamål kvartals- eller till och med månadsvärden, medan man anser att en eventuell byggnadsprisindex endast behövs beräknas med ârsvärden. När det gäller anpassning av statlig medelstilldelning till anläggningsarbeten sker - med undantag av fortifikationsförvaltningens och civilför-
52 Behovet SOU 1976: 13 av byggnadsindexar
svarsstyrelsens anläggningar - inte någon motsvarande årlig anpassning av återstående byggnadsarbeten som för byggnadsstyrelsens byggande. Den årliga medelstilldelningen regleras här uteslutande genom petitaframställningarna till budgetpropositionen. Vid beräkningarna av dessa anslagsäskanden skall en realistisk prisnivå tillämpas, och flertalet myndigheter och verk använder härvid i dag existerande indexar på anläggningssidan som ett bedömningsunderlag. Dessa indexar är samtliga av faktorpristyp, vilket för de relativt kortsiktiga bedömningarna avseende pågående eller nära förestående arbeten kan vara tillfyllest då det gäller egenregiarbeten och med entreprenadindex reglerade entreprenader. För eventuella mer anslag inom vilkas ram nya projekt skall läggas in borde långsiktiga emellertid i stället indexar av byggnadspristyp användas som underlag för beräkningar av medelstilldelningen. Den årliga anpassningen av fortifikationsförvaltningens och civilförsvasåväl byggnader som anläggningar) sker rets medelstilldelning (avseende på i princip samma sätt som ovan redovisats för byggnadsstyrelsen. Beträffande anser man inom fortifikationsförvaltniñgen att husbyggnader samma indexar som tillämpas för byggnadsstyrelsen väl kan användas. Beträffande anläggningsarbeten bedöms dessa indexar - ivarje fall vad gäller faktorprisindex - också kunna användas, åtminstone tills vidare i awaktan framtida anläggningsindexar. Denna bedömning på eventuella grundas på det förhållandet att fortifikationsförvaltningens anläggningsindexar hittills visat en utveckling som varit mycket likartad den som byggnadsstyrelsens genomsnittsindex visat. avseende byggande skulle En byggnadsprisindex byggnadsstyrelsens och vissa andra myndigheter även för andra vara av intresse för styrelsen för att anpassa avskrivningar och än ovannämnda behov, nämligen till nuvärde och för att hålla kalkyler och kostnadsstatihyresberäkningar stik - och värderingar - aktuella som ligger till grund för beräkningar Då dessa anpassningar, som nu oftast är med byggnadsprisutvecklingen. sker reglering med faktorprisindex får man felaktiga fallet, genom värdebelopp. Detta medför t. ex. att resultatredovisningar och budgeter kan bli felaktiga liksom att hyressättning, taxor m. m. baseras på felaktiga utgångspunkter. Liksom bl. a. byggnadsstyrelsen har behov av såväl byggnadsprisindexar som faktorprisindexar för beräkningar och värderingar avseende sin behöver flera andra myndigheter av samma skäl byggnadsverksamhet motsvarande indexar på anläggningssidan. Exempel härpå är fortifikationsförvaltningen (bl. a. bergrum och flygfält), statens järnvägar (bananläggningar), vattenfallsverket (kraftverk och kraftledningar), vägverket (vägar) och kommunerna (gator, vatten- och avloppsanläggningar). beräknas i dag för flera av dessa kategorier av Faktorprisindexar De flesta indexkonsumenterna anser dock inte att anläggningsarbeten. särskilda faktorprisindexar för anpassning av medelstilldelningar och värderingar (beträffande entreprenadindexar se avsnitt 4.4) behövs för alla dessa olika kategorier av anläggningsarbeten, utan att en eller några för flera kategorier gemensamma faktorprisindexar kan tillämpas. av byggnadspristyp för anläggningsarbeten finns inte för Någon index
SOU 1976: 13 Behovet av byggnadsindexar 53
närvarande. Sådana anläggningsindexar efterfrågas dock på flera håll hos de myndigheter som handlägger anläggningsarbeten. Samtidigt är man medveten om att svårigheterna att konstruera byggnadsprisindexar på anläggningssidan är betydande på grund av bl. a. anläggningamas mycket varierande sammansättning och produktionsförhâllanden och att i allmänhet få objekt årligen byggs av varje kategori. Redan en index för - t. ex. vägbyggande någon viktigare kategori av anläggningsarbeten bedöms därför vara av stort värde.
4.3.3 Reglering av statliga bidrag till skolbyggnader
Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om statsbidrag till byggnadsarbeten inom allmänna skolväsendet, dvs. gymnasier och grundskolor (SFS 1957: 318 med ändringar), vid folkhögskolor (SFS 1958:480 med ändringar) och vid lantbrukets yrkesskolor (SFS 1961:405 med ändringar), skall ett s. k. bidragsunderlag beräknas i samband med skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas handläggning av skolbyggnadsärenden. Bidragsunderlaget beräknas i samband med kommunens ansökan till skolöverstyrelsen om statligt bidrag till byggnadskostnaderna för en skola. Ansökan görs som regel då s. k. huvudhandlingar för projektet föreligger och en preliminär kostnadskalkyl kunnat utföras. Bidragsunderlaget utgör den högsta summa till vilken lån för skolbyggnaden i fråga får upptagas av kommunen och ligger även till grund för beräkningen av det statliga bidraget till skolans byggnadskostnader. Bidragsunderlaget tas också till utgångspunkt för skolöverstyrelsens prövning av skolans beräknade byggnadskostnad. Ett s. k. basbelopp används vid beräkningen av bidragsunderlaget.
Detta utgör 900 kr/mz nettogolvyta och utgår från kostnadsläget
1956-01-01. Det avser produktionskostnaden för skolan exklusive kostnader för mark, finplanering och markförstärkning. Ej heller avser det att täcka byggherrens allmänna omkostnader. En tidsindex används av skolöverstyrelsen för att hålla bidragsunderlaget aktuellt med byggnadskostnadsutvecklingen. Denna index var tidigare byggnadsstyrelsens genomsnittsindex för förvaltningsbyggnader. Fr. o. m. 1973 använder skolöverstyrelsen i stället statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex för flerfamiljshus då byggnadsstyrelsen upphört att publicera sina indexserier. Centralbyråns byggnadskostnadsindex omräknas därvid av skolöverstyrelsen till 1956-0101 och bastidpunkten dessutom med en korrigeringsfaktor för att inkludera mervärdeskatten. Det så beräknade indextalet fastställs av skolöverstyrelsen för varje år. Enligt Kungl. Maj:ts beslut 1974-05-17 skall dock den så beräknade indexen också korrigeras för produktivitetsutvecklingen, t. ex. med hjälp av schablonvärden som byggnadsstyrelsen numera även gör vid beräkningen av sin genomsnittsindex (se föregående avsnitt). För anpassning av basbeloppet till regionala prisskillnader använder skolöverstyrelsen bostadsstyrelsens ortskoefficienter. I princip borde såväl den tidsindex som den ortsindex (nivåindex) som används vid skolöverstyrelsens beräkning av bidragsunderlaget för ny-
54 Behovet av byggnadsindexar SOU 1976: 13
byggnad av skolor utgöras av byggnadsprisindexar, eftersom avsikten torde vara att det statliga bidraget skall anpassas till prisutvecklingen vid ett skolbyggande av oförändrad kvalitet. Dessa byggnadsprisindexar skulle idealt ha samma prisbas som basbeloppet och avgränsas till de kostnadsslag och den population som basbeloppet avser att täcka. Det faktum att skolöverstyrelsen hittills använt en faktorprisindex vid beräkningen av bidragsunderlaget med prisbas 1956-01-01 kan i princip ha lett till att man med tiden överkompenserat för höjningen av byggnadspriserna, eftersom en produktivitetsförbättring i byggandet utan tvivel skett under åren fr. 0. m. 1956. Skolöverstyrelsens beräkningsmetod är dock så beskaffad att den inte kompenserar bidragsunderlaget för några kvalitetshöjningar i skolbyggnaderna annat än beträffande ytstandard i samband med att styrelsen efter hand ändrar normer för lokalernas storlek. En överkompensation i samband med prisomräkningen torde ha inneburit att utrymme skapats för annan kvalitetshöjning, t. ex. föranledd av skolöverstyrelsens eller andra myndigheters ökade funktionella eller miljömässiga krav och kommunernas egna ambitioner att bygga moderna och trivsamma skolor. När den av skolöverstyrelsen nu använda indexen (centralbyråns byggnadskostnadsindex) schablonmässigt korrigeras för produktivitetsuteller om i en framtid - vilket vore att föredra vecklingen en egentlig byggnadsprisindex skulle användas, skapas inte längre utrymme för kvalitetsförbättringar av ovan berört slag. I den utsträckning man vill genomföra sådana kvalitetsförbättringar fâr medel härför beräknas på annat sätt, t. ex. genom att på lämpligt sätt ändring görs av basbeloppet. Ett sådant förfarande där man öppet redovisar önskade och beslutade kvalitetshöjningar är enligt kommitténs uppfattning att föredra framför att låta kvalitetsförbättringar ske oredovisat och i en omfattning som helt motsvaras av den produktivitetsförbättring som kommer byggherrarna till del.
4.3.4 Reglering av statliga än och bidrag till barnstugor Bostadsstyrelsen ger i samband med den statliga långivningen till bostadsbyggandet även lån till kommunernas bamstugor. Denna långivning sker på samma sätt och efter samma beräkningsmetoder som gäller för lån till flerfamiljshus och gruppbyggda småhus och som kommittén beskrivit i sitt föregående betänkande. Låneunderlags- och pantvärdeberäknas således upp med bostadsstyrelsens tidskoefficient och räkningarna ortskoefficienter. Såväl preliminära som slutliga lâneansökningar behandlas och registreras även hos statistiska centralbyrån i de s. k. IDLAregistren. Enligt bostadsstyrelsens beräkningar söker man för närvarande statliga lån för ca 90 % av de nya bamstugorna. Pâ senare tid har från Kommunförbundets sida väckts frågan om att bamstugorna liksom de styckebyggda småhusen skulle kunna behandlas som s. k. ettbeslutsärenden, dvs. enbart preliminär låneansökan skulle behöva upprättas.
Tidigare (före den 1 juli #17973) kunde lån till bamstugorna alternativt
erhållas från socialstyrelsen som även ger statliga bidrag till barnstugoma.
sou 1975; 13 Behovet av byggnadsindexar 55
Såväl socialstyrelsens bidrag som tidigare lån beräknas/beräknades efter schablonmässiga grunder. Bidraget är fr. o. m. den 1 januari 1975 7 500 kr. per plats och var under de närmast föregående åren 6 000 kr. per plats och dessförinnan 5 000 kr. per plats. För att stimulera barnstugebyggandet fick dock barnstugor för vilka byggnadsarbetena påbörjades under perioden 1973-10-15-1974-12-31 ett förhöjt bidrag om 12 000 kr. per plats. Någon indexmässig reglering av det statliga bidraget till barnstugorna har inte förekommit, utan detta har från tid till annan fastställts av riksdagen. Även om någon prisindex inte direkt används vid beräkningen av de statliga lånen och bidragen till barnstugorna bör man enligt kommitténs uppfattning som ett beslutsunderlag vid fastställandet av grunderna för dessa lån och bidrag ha tillgång till en byggnadsprisindex som antingen avser barnstugor eller som kan tillämpas på dem. Detta synes speciellt angeläget med tanke på att utbyggnadstakten för barnstugorna sedan 1970 varit och under flera år framöver beräknas fortsätta att vara hög, 200-300 barnstugor per år.
4.3.5 Anpassning av värderingar och medelstilldelning inom sjukvårdens område Inom sjukvårdens område förekommer värderingar av framtida planerade byggnadsinvesteringar dels i s. k. sjukvårdsplaner på 15 års sikt med 5-åriga finansierings- och verkställighetsplaner, dels - i varje fall för de större projekten i s. k. generalplaner som upprättas på grundval av sjukvårdsplanerna för att närmare klargöra respektive planerad sjukvårdsanläggnings Verksamhetsinriktning, omfattning och uppläggning. Som ett underlag för dessa värderingar används kostnadsstatistik avseende tidigare byggda sjukvårdsbyggnader, bl. a. genom den insamling av kostnadsuppgifter avseende färdigställda byggnader som företas genom Spri och som publiceras årsvis. För att hålla såväl nämnda värderingar som kostnadsstatistiken â jour med byggnadsutvecklingen erfordras i princip en byggnadsprisindex för sjukvårdsbyggnader beräknad årsvis på grundval av byggnadsprisema för färdigställda nybyggnader exklusive kostnader för markförvärv, och helst även för markförstärkning och byggnadsarbeten på tomt. I dag använder man i allmänhet byggnadsstyrelsens genomsnittsindex för förvaltningsbyggnader eller statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex för flerfamiljshus för dessa uppräkningar. Anpassningarna av medelstilldelningen för byggandet inom sjukvården sker främst genom omräkning av landstingens kostnadsramar till aktuell prisnivå för beslutade ny- och ombyggnader. Dessa omräkningar utförsi dag i allmänhet med hjälp av byggnadsstyrelsens genomsnittsindex för förvaltningsbyggnader. Det kan med tanke på de vanligaste upphandlingsformerna vara rimligt att för pågående byggnadsarbeten utföra dessa omräkningar med hjälp av en faktorprisindex. Vid de större projekten borde man emellertid i allmänhet för byggnader som byggs i en eller flera senare etapper använda en byggnadsprisindex avseende sjukvårdsbyggnader för ifrågavarande omräkningar.
56 Behovet av byggnadsindexar SOU 1976: 13
Beträffande statlig medelstilldelning till sjukvårdsbyggnader förekommer bidrag till landstingen dels för undervisningssjukhusens utbyggnad, dels för de av landstingen från staten övertagna mentalsjukvården genom det s. k. mentalsjukvårdsavtalet. (Härutöver förekommer statlig medelstilldelning till vissa speciella sjukvårdsbyggnader som tidigare byggts genom byggnadsstyrelsen, vilket behandlats under avsnitt 4.3.2). Den statliga medelstilldelningen till undervisningssjukhusens utbyggande utgör som regel 25 % av undervisningsbyggnadernas beräknade produktionskostnad. Här förekommer som regel ingen annan indexreglering än den som följer av den anpassning av landstingens kostnadsramar som beskrivits ovan. Beträffande de statliga bidragen till mentalsjukhusen avser dessa överenskommen ersättning för avskrivning, underhåll och erforderlig om-, till- eller nybyggnad av ifrågavarande sjukvårdsbyggnader. Denna överenskomna ersättning regleras enligt avtal kvartalsvis i efterskott med hjälp av byggnadsstyrelsens genomsnittsindex för förvaltningsbyggnader. En eventuell framtida för flera husbyggnadskategorier gemensam faktorprisindex (exklusive löneglidning) skulle dock enligt Landstingsförbundet och socialstyrelsen kunna användas i stället för byggnadsstyrelsens index. Man borde dock i princip böra utföra ifrågavarande regleringar med en byggnadsprisindex för sjukvârdsbyggnader.
4.3.6 Byggnadsindex för övriga behov inom denna kategori Inom såväl den statliga som den kommunala och den privata sektorn förekommer behov av index - utöver vad som ovan beskrivits - främsti samband med beräkning av avskrivningar mot återanskaffningsvärden, taxeringsvärderingar, värderingar i samband med försäkringar, bankvärderingar m. fl. kalkyler av olika slag, vilka har det gemensamt att de avser omräkning av värden hänförliga till befintligt byggnads- och anläggningskapital. Ett exempel på detta är byggnadskomponenten i jordbrukets produktionsmedelsprisindex som kommer till användning vid ersättningsberäkningar enligt det nya jordbruksavtalet. Som regel bör omräkningar av detta slag ske i princip med utgångspunkt i en byggnadsprisindex. Årsvärden torde därvid vara tillfylles i flertalet fall. I några fall är man emellertid även intresserad av kvartalsvärden, speciellt då kortsiktiga eller täta uppräkningar förekommer, som t. ex. vid jordbrukets ovan nämnda indexanvändning. Därvid bedöms en på lämpligt sätt korrigerad faktorprisindex vara acceptabel såsom substitut för en byggnadsprisindex eller för framskrivning mellan årsvärden av byggnadsprisindex. När byggnadsprisindex skall användas önskar man som regel - främst för att indexen skall vara aktuell - denna index beräknad på kontraktseller anbudssummor för under respektive år påbörjade byggnadsarbeten (exklusive markförvärvskostnader). Som substitut för byggnadsprisindex för respektive huskategori kan många konsumenter tänka sig att använda byggnadsprisindex för bostäder eller en annan eventuell framtida byggnadsprisindex för likartade byggnader. För olika kategorier av
SOU 1976: 13 Behovet av byggnadsindexar 57
anläggningsarbeten anser man likaså på flera håll att en eventuell framtida byggnadsprisindex för vägar kan användas som approximation. För vissa - t. ex. kraftverk - har man anläggningsarbeten även nytta av en byggnadsprisindex som avser husbyggnader. l de fall faktorprisindex skall användas kan många konsumenter tänka sig att använda faktorprisindexar för flerfamiljshus eller för flera husbyggnadskategorier konstruerade genomsnittsindexar - för nybyggnad respektive för underhâllsarbeten - i stället för faktorprisindexar för varje kategori husbyggnader. Flera indexkonsumenter på anläggningssidan anser att en motsvarande lösning bör vara möjlig vad gäller faktorprisindexar för anläggningsarbeten. Önskemål har slutligen framkommit om regionala nivåindexar av byggnadspristyp för omräkning av bl. a. värderingar och kalkyler mellan olika regioner. Man anser emellertid att de regionala nivåindexarna för flerfamiljshus som kommittén föreslagit i föregående betänkande härvid i allmänhet kan användas som approximation.
4.4 Byggnadsindex för reglering av entreprenadkontrakt o. d.
Under senare år har det varit en strävan från i första hand statens sida att undvika indexreglering av entreprenadkontrakt. Sålunda f örordnade Kungl. Majzt i cirkulär nr 134 av den 25 april 1969 - i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag från den s. k. fastpriskommittén - att indexreglering av statligt finansierad byggnads- eller anläggningsarbeten inte fick ske i de fall tiden från anbud till färdigsställande understeg två år. Undantag medgavs dock i fall av force majeure-karaktär eller då andra synnerliga skäl förelåg. Med anledning av de erfarenheter som efter hand vanns av tillämpningen av fast pris utan indexreglering - bl. a. försvårade de fr. o. m. 1969 relativt kraftiga prishöjningar på vissa byggnadsmaterial denna - beslöt Svenska tillämpning byggnadsentreprenörföreningen genom stämmobeslut dels i maj 1970, dels i maj 1971 och senast i februari 1973 att inskränka sina medlemmars rätt att sluta avtal om fast pris utan indexreglering. Entreprenörföreningens regler för fastprisanbud som var bindande för föreningens medlemmar upptogs 1974 till granskning av näringsfrihetsombudsmannen. Entreprenörföreningen har fr. o. m. 1975-01-01 ändrat reglerna så att de i huvudsak är rekommenderande. Den l oktober 1971 beslöt Kungl. Majzt upphäva cirkuläret 1969: 134 och ersätta det med ett cirkulär (1971 : 754) som jämfört med tidigare cirkulär även medgav förbehåll om ändring av priset (entreprenadsumman) för kostnadsändring som beror på onormala prisförändringar avseende material som ingår i ifrågavarande objekt. Ändring av det avtalade priset skulle dock som tidigare endast kunna ske om kostnadsändringen varit oförutserbar och väsentligt påverkar hela kostnaden för det avsedda objektet. Beslut om ändring av priset skulle vidare endast få ske efter samråd med riksrevisionsverket. Denna möjlighet till att avtala om ändring av entreprenadsumman på
58 Behovet av byggnadsindexar SOU 1976: 13
grund av onormala prisförändringar på ingående material har senare utvidgats genom att cirkuläret 1971:754 ersatts med ett nytt cirkulär (1973: 667). I detta cirkulär har man intagit den förbehållsfria bestämmelsen att Vid upphandling till fast pris får avtalas om ändring av priset på grund av onormala prisförändringar på i arbetet ingående material”. Sistnämnda cirkulär har samband med en form för fastprisupphandling som byggnadsstyrelsen utarbetat och tillämpar. Enligt byggnadsstyrelsens förfaringssätt indexregleras objekt med anbudssumma överstigande 500 000 kr. (mindre objekt upphandlas till fast pris utan indexreglering) sammanfattningsvis på följande sätt. Anbud skall avse fast pris utan indexreglering, dock att tillägg till materialkostnadsdelen av den blivande kontraktsumman kommer att ges, såvida delindexen för material m. m. i statistiska centralbyråns faktorprisindex för flerfamiljshus ökar mer än som motsvarar 4% per år. Tillägget begränsas till vad som överstiger nämnda 4 %. Entreprenadens materialkostnadsdel bestäms schablonmässigt till 60 % av den blivande kontraktsumman. Med anledning av bl. a. byggnadsstyrelsens erfarenheter av fastprisupphandling tillsatte chefen för finansdepartementet i mars 1974 en kommitté - fastpriskommittén med uppgift att utreda frågan om upphandling till fast pris utan indexreglering. Utredningen skall utarbeta en form för fastprisupphandling anpassad till olika statliga myndigheters upphandlingsförhållanden och som om möjligt även skall kunna användas av kommuner och enskilda beställare. I kommitténs föregående betänkande anfördes den synpunkten, att oberoende av i vilken utsträckning indexreglering kommer att tillämpasi framtiden finns det skäl att ifrågasätta om en särskild och så relativt komplicerad index som entreprenadindex H-63 (se avsnitt 3.1.6) skall behövas för kontraktsreglering inom husbyggnadsområdet. Denna synpunkt har även framkommit och understrukits vid de kontakter som kommittén senare haft med olika myndigheter och byggherreföreträdare vid diskussioner om indexreglering av husbyggnadsentreprenader utanför bostadssektorn. På entreprenörsidan har man - som också framgår bl. a. av Svenska byggnadsentreprenörföreningens yttrande över kommitténs föregående betänkande - tveksamhet mot tanken uttryckt att man skulle frångå en särskild entreprenadindex. Man anser dock att vissa förenklingar och förbättringar skulle kunna göras i nuvarande entreprenadindex, t. ex. i samband med att man kombinerar den med nya förbättrade faktorprisindexar. Såsom omnämnts i det föregående (avsnitt 1.1) bedömde Kungl. Maj:t år 1972 det på grund av dessa invändningar vara för tidigt att ta ställning till en avveckling av entreprenadindex H-63 och uppdrog åt statistiska centralbyrån att i samband med utarbetande av de nya faktorprisindexarna för bostäder pröva behovet av en fortsatt beräkning av entreprenadindex H-63. Ett gemensamt intresse för berörda parter torde vara att finna enkla och lätt tillämpbara former för reglering av entreprenadanbud. Ett led i denna strävan är byggnadsstyrelsens ovan relaterade försök med reglering på grundval av enbart entreprenadsummans materialdel. En invändning
SOU 1976: 13 Behovet av byggnadsindexar 59
häremot är att vissa entreprenader, t. ex. vissa underentreprenader, stundtals uppvisar särartad prisutveckling på grund av främst ett starkt beroende av något eller några för entreprenaden speciella material. Om en framtida faktorprisindex genom lämpliga delserier skall ersätta entreprenadindexseriema H-63 - som kommittén föreslagit i föregående betänkande - vill berörda ha tillgång även till delserier dels för parter materialandelen totalt, dels för vissa känsliga materialgrupper t. ex. trä och stål, som vid onormala prisförändringar kan ge vissa entreprenader en från övriga byggnadsarbeten avvikande prisutveckling. Delindexserierna bör liksom H-63: s serier beräknas för varje månad.
De entreprenadindexar för anläggningsarbeten som i dag förekommer
(se avsnitt 3.1.7) anses av indexkonsumenterna i stort sett täcka behoven. Även om man inte framfört önskemål om principiella förändringar föreligger ett uttalat behov av att indexarna ses över - speciellt önskas en förättrad samordning dem emellan, en modernisering av budgetema och en förbättring av prisinsamlingsförfarandet. Utöver nuvarande entreprenadindexar önskar man på några håll även sådana som kan tillämpas för pålningsarbeten vid brobyggnad, arbeten med plaströr vid vatten- och avloppsentreprenader, tunnelspänning och för fjärrvärmeanläggningar. Entreprenadindexarna för anläggningsarbeten bör enligt kommitténs uppfattning till sin uppbyggnad kunna förenklas på motsvarande sätt som ovan anförts beträffande H-63 genom att konstrueras som delindexserier till en genomsnittsindex av faktorprisindextyp som avser att täcka alla vanliga slag av anläggningsarbeten.
SOU 1976: 13
5 Metoder för beräkning av by ggnadsindexar
5.1 Inledning
I det föregående har konstaterats att det föreligger behov av byggnadsprisindexar och faktorprisindexar att utnyttjas som prismätare för olika kategorier av byggnads- och anläggningsverksamhet. Ett visst intresse även för funktionsprisindexar och-därtill kopplade kvalitetsinföreligger dexar. I detta kapitel skall undersökas vilka möjligheter det finns att genom olika slag av beräkningar tillgodose dessa behov. En viktig fråga är i vilken utsträckning separata indexserier behöver beräknas för skilda slag av byggnads- och anläggningsverksamhet. Den konstaterade efterfrågan innebär visserligen att det skulle behövas indexserier vilka är tillämpliga på efter olika kriterier avgränsade separata delar av denna verksamhet. Detta innebär dock inte att särskilda indexserier behöver beräknas för var och en av dessa avgränsningar. Avgörande för vilka serier som behövs och som bör beräknas är nämligen också sådana som förekomsten av olikheter i prisutvecklingen skilda omständigheter och anläggningsarbeten emellan, kraven på precision vid olika byggnadsindexanvändningar samt de praktiska möjligheterna att åstadkomma differentierade beräkningar och de med sådana beräkningar förenade kostnaderna. Klart är att det i varje fall är nödvändigt att hålla isär byggnadsprisindex och faktorprisindex, då dessa två slag av indexar mäter helt olika saker. Den förra mäter prisutvecklingen för verksamhetens produkter (output), medan den senare mäter prisutvecklingen för de produktionsfaktorer som i verksamheten (input). Det föreligger trendutnyttjas mässigt en stor skillnad mellan utvecklingen av dessa två typer av serier. Skillnaden representeras av den sammantagna effekten av produktivitetsoch vinstutvecklingen inom den berörda byggnads- och anläggningsverksamheten. Det förefaller vidare rimligt att räkna med att man kan behöva arbeta med skilda för å ena sidan husbyggnader och å andra sidan prisindexar åtminstone vissa slag av anläggningsarbeten samt att man också kan behöva skilja nybyggnadsverksamhet från ombyggnads- och underhållsarbeten. Skälen är främst att dessa skilda kategorier av arbeten är förhållandevis olika då det gäller kombinationen av i verksamheten Mindre klart är däremot huruvida det ingående produktionsfaktorer.
62 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
finns anledning att beräkna särskilda indexar för skilda kategorier av arbeten inom var och en av dessa grupper. Denna fråga diskuteras närmare i det följande. Kapitlet är uppdelat i två huvudavsnitt. I avsnitt 5.2 diskuteras metoder för beräkning av byggnadsprisindexar för såväl husbyggnadssom anläggningsarbeten samt berörs även möjligheterna till beräkning av funktionrprisindexar och kvalitetrindexar för nybyggda hus. I avsnitt 5.3 diskuteras hur faktorprisindexar för olika kategorier av byggnads- och anläggningsarbeten skall beräknas.
5.2 Beräkning av byggnadsprisindexar
5.2.1 Inledning I sitt tidigare betänkande diskuterade kommittén tämligen ingående olika möjligheter till beräkning av byggnadsprisindex för bostäder. Innebörden av dessa metoder har kortfattat redovisats i kapitel 2. Efter diskussion av de olika metoderna och en utvärdering av genomförda försöksberäkningar stannade kommittén för att rekommendera en variant av den s. k. regressionsmetoden. Denna har nu med framgång använts av statistiska centralbyrån i flera år för beräkning av byggnadsprisindex för flerfamiljshus. Även beräkningar avseende gruppbyggda småhus har nyligen framlagts. Med hänsyn till regressionsmetodens praktiska överlägsenhet i förhållande till andra eventuella möjliga metoder har kommittén funnit det angeläget att i sitt fortsatta utredningsarbete i första hand undersöka . om denna metod utgör en framkomlig väg också då det gäller annan byggnads- och anläggningsverksamhet än bostäder. Regressionsmetoden förutsätter att det för berörda kategorier av byggnads- och anläggningsverksamhet finns tillgång till ett statistiskt informationsmaterial avseende ett större antal byggnader uppförda under aktuella undersökningsperioder. Den statistiska informationen skall omfatta både prisuppgifter och uppgifter om viktigare prisförklarande variabler. Variablerna skall karakterisera respektive byggnad i termer som ger ett approximativt uttryck för kvaliteten på produkten i fråga. Enligt direktiven bör kommittén pröva möjligheterna att som grund för indexberäkning utnyttja material som insamlas i samband med annan statistikproduktion eller i administrativa sammanhang. För bostäder inhämtas ett för ändamålet lämpligt material som ett led i den statliga bostadslåneverksamheten. Kommittén har undersökt huruvida det för närvarande finns liknande material för andra kategorier av byggnader och anläggningar än bostäder. Kommittén har därvid funnit och haft tillgång till ett par material på basis av vilka försöksvisa regressions- och indexberäkningar kunnat genomföras. Dessa beräkningar, som utförts för dels sjukvårdsbyggnader, dels byggnadsstyrelsens byggande, redovisas i avsnitt 5.2.2. I avsnitt 5.2.3 diskuteras möjligheten till alternativa metoder för beräkning av byggnadsprisindexar. De metoder som i första hand behandlas är dels kostnadskomponentmetoden dels en kombinerad
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 63
kvalitetselement- och kvalitetsklassmetod. I avsnitt 5.2.4 diskuterar kommittén mot bakgrund av resultatet av försöksberäkningarna behovet av att ha tillgång till separata indexserier för olika kategorier av samt möjligheterna att för dessa olika kategorier förverklihusbyggnader med utnyttjande av regressionsmetoden. I avsnitt ga sådana beräkningar 5.2.5 behandlas frågor rörande beräkning av funktionspris- och kvalitetsindexar. I avsnitten 5.2.6 och 5.2.7 diskuteras möjligheterna till beräkning av byggnadsprisindexar för underhålls- och ombyggnadsarbeten respektive anläggningsarbeten.
med 5.2.2 Byggnadsprisindexar för husbyggnader, försöksberäkningar tillämpning av regressionsmetoden
Beräkningsunderlag, variabler m. m.
Det ena av de två material avseende husbyggnader vilket kommittén utnyttjat för försöksvisa indexberäkningar enligt regressionsmetoden avser sjukvårdrbyggnader. Detta material, som insamlats av Sjukvårdens och socialvårdens och rationaliseringsinstitut (Spri), omfattar planeringshuvuddelen av de sjukvårdsbyggnader som färdigställts under perioden 1966-1972 med i huvudsak landstinget som byggherre. Beräkningsunhar för dessa byggnader bestått dels av uppgifter vilka hämtats derlaget insamlade dels av vissa uppgifter som från av Spri regelbundet rapporter, insamlat i särskild ordning. Sistnämnda uppgifter har ta- Spri därutöver gits från sammanställningar, ritningar etc. hos respektive landsting. i Det andra materialet består av uppgifter som ingår i den av byggnadsstyrelsen upprättade projektsamlingen Produkt- och resursdata (PR-data) för statliga husbyggnadsprojekt för vilka byggnadsstyrelsen står som byggherre. Detta material avser nybyggnadsprojekt påbörjade under perioden 1965-1973. Regressions- och åtföljande indexberäkningar har utförts för de båda materialen vart för sig. Materialens omfattning och fördelning på år framgår av nedanstående tablåer.
Antalet sjukvårdsbyggnader fördelade efter byggnademas färdigställandár År 1966 1967 1968 1969 1970 1971a 1972” Summa Antal 26 21 39 46 40 18 15 205
Antalet projekt i byggnadsstyrelsens material fördelade efter projektens påbörjandeår År 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973b Summa Antal 32 26 11 16 15 19 21 23 17 180 a Att för åren 1971 och 1972 redovisas ett relativt lågt antal fárdigställda byggnader sammanhänger dels med att alla byggnader ännu ej redovisats då beräkningarna gjordes, dels med att sjukvårdsbyggandet mot slutet av perioden varit av något mindre omfattning än tidigare. b De projekt avseende år 1973 som ingår i undersökningen är endast de som omfattas av de under året påbörjade projekt som vid tidpunkten för beräkningarna bearbetats för datainsamlingen (PR-data).
64 Metoder av byggnadsindexar för beräkning SOU 1976: 13
En närmare redogörelse för de tillämpade beräkningsmetoderna och för resultaten ges i bilaga l. Metoderna är i sina huvuddrag desamma som kommittén utvecklat för beräkning av byggnadsprisindexar för bostäder. Materialets begränsade omfattning har dock gjort det nödvändigt med vissa modifieringar. Dessa består väsentligen däri att medan för bostäder gjordes separata regressionsberäkningar för varje årgång har i nu aktuella fall gjorts en gemensam sådan beräkning för alla årgångar tillsammantagna. Uppgifterna från de olika årgångarna har därvid gjorts prismässigt jämförbara genom vissa vid beräkningarna tillämpade schabloner. Syftet med regressionsberäkningama är - såsom framgått av kapitel 2 att till underlag för indexberäkningarna få en skattning av hur olika egenskaper hos huset påverkar byggnadspriset. I regressionsberäkningarna utgör således byggnadspriset den s. k. beroende variabeln, dvs. den variabel som skall förklaras, medan egenskaperna utgör de förklarande variablerna. Prisuppgifterna i Spris material avser det slutligt uppgivna
priset (kostnaden)1 för husbyggnad och grund tillsammantagna, således
det prisbegrepp som enligt vad som framgått av avsnitt 4.2 efterfrågas vid indexberäkningar för ekonomisk analys. Även i byggnadsstyrelsens material gäller prisuppgiftema kostnaderna för husbyggnad och grund, men de avser i det fallet anbudskostnaderna. De förklarande variablerna består av två kategorier. Den ena kategorin beskriver olika kvalitetsegenskaper hos byggnaden, såsom utrymmesstandard, utrustningsstandard för VVS och el etc; den andra beskriver faktorer som från byggherrens synpunkt inte kan betraktas som kvalitetsegenskaper men som ändå kan påverka byggnadspriserna, såsom varierande grundläggningsförhållanden, olika geografisk belägenhet, projektstorlek m. m. Vilka faktorer som i beräkningarna använts som förklarande variabler beskrivs ytterligare nedan men framgår i detalj av bilaga l, tabellerna l och 2. Variablerna för båda materialen har grupperats enligt följande indelning.
i Utrymmes- och planlösningsstandard Till utrymmesstandarden hos byggnaden har räknats totalytan = summan av de i husen ingående ytorna för olika aktiviteter. Av intressei detta sammanhang är givetvis därvid hur den givna totalytan disponeras. Faktorer som bestämmer detta och som medtagits i beräkningarna är förutom en uppdelning av totalytan efter dess användning även antal våningsplan och i förekommande fall antal installationsvåningar, korridorsystem, antal toaletter, antal övriga våtutrymmen, plantyp, szomtyp samt mellanväggstyp.
ii Utrustningsstandard
Utrustningsstandarden har indelats i två huvudgrupper, nämligen utrustningsstandard VVS och utrustningsstandard el. Då det gäller byggnads- Med priset (kostnaden) för husbyggnaden avses byggherrens kostnad = priset för entreprenaden + egna kostnader.
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 65
styrelsens material har inom var och en av dessa huvudgmpper gjorts en uppdelning efter kvalitetsklass enligt en av styrelsen tillämpad klassificering där vad avser utrustningsstandard likvärdiga byggnader sammanförts. För sjukvårdsbyggnaderna har kommittén inte haft underlag för att på liknande sätt beräkna ett sammanfattande mått på utrustningsstandarden, vilken består av ett stort antal skilda komponenter. I stället hari allmänhet för varje byggnad registrerats huruvida anläggning av viss typ finns eller icke finns.
iii Underhållsstandard
Till denna grupp av variabler har räknats stommaterial, bärande del, ytterväggsbeklädnad, takbeklädnad samt typ av mellanväggar. Inom var och en av dessa grupper har gjorts en uppdelning i några olika klasser med utgångspunkt i om materialet bedömts som mer eller mindre fördelaktigt från underhållssynpunkt.
iv Tidsvariabler
Denna grupp av variabler visar de olika byggnadernas påbörjandeår för byggnadsstyrelsens material och färdigställandeår för Spri-materialet. Dessa variabler, som har särskild betydelse vid indexberäkningarna, beskrivas ytterligare i bilaga 1, avsnitt 2.
v Övriga variabler
Till denna grupp har förts variabler som utan att ha betydelse för husets kvalitet dock kan antas förklara en viss del av variationen i byggnadskostnaderna. Hit kan räknas variabler för geografisk belägenhet, entreprenadform, vårdtyp, lokalkategori, förekomst av markförstärkning, grundlägg-
ningssätt, projektstorlek (m3 byggnadsvolym) och platsbygge. ifrågava-
rande variabler har vid de efterföljande indexberäkningarna behandlats på samma sätt som kvalitetsvariabler. Anledningen till att de medtagits i regressionsberäkningarna är dock främst att de bedömts medverka till en förbättring av precisionen.
Resultat av regressions- och indexberäkningarna Vid beräkningarna har olika regressionsansatser liksom skilda uppsättningar av förklarande variabler prövats. På basis av resultaten av regressionsberäkningarna har P-indexserier beräknats. (Valet av P-index är bl. a. ett resultat av kommitténs förslag beträffande beräkningarna avseende bostäder.) Genomgående har därvid använts det i avsnitt 2.3 förklarade uttrycket
Y
P _ t_a0+b0Xs .
Is,t YS ao :F bOXt
66 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
där s och t avser de enskilda år eller andra tidsperioder som skall
jämföras genom indexberäkningen. Ys, Yt, XS och Xt avser genomsnittli-
ga populationsmedelvärden för perioderna s resp. t för i beräkningarna in-
gående variabler. ao och bo är från regressionsberäkningarna hämtade
koefficienter. Dessa har, som tidigare framgått, beräknats med utgångspunkt i det för hela beräkningsperioden (O) gemensamma materialet. Det bör i detta sammanhang påpekas att de vid beräkningarna erhållna koefficienterna baseras på en modell där,jämfört med motsvarande beräkningar för bostäder, ytterligare två förutsättningar approximativt behöver vara uppfyllda. Dessa förutsättningar är att sambanden mellan pris och förklarande variabler är desamma under hela beräkningsperioden samt att den i beräkningarna ingående tidsvariabeln är okorrelerad med eventuella förklarande variabler som inte medtagits i analysen. Indexberäkningarna, som enbart avser totalindexar, är utförda enligt en ansats där vissa antaganden har gjorts beräffande de i beräkningsunderlagen ingående byggnaderna. Dessa antaganden sammanfattas nedan. De byggnader som ingår i beräkningsunderlagen har ofta långa byggnadstider, vilka kan sträcka sig över flera år. Då man vill göra indexberäkningar för varje år för sig medför detta att för de ingående byggnaderna måste göras en periodisering, dvs. en fördelning av priserna över de olika åren. Den fördelningsmetod som använts innebär att de observerade priserna - oavsett om de är preliminära eller slutliga - i ett första steg fördelats över för respektive byggnad berörda byggnadsår i till det antal månader av byggnadstiden som faller på proportion respektive år. I ett andra steg har därefter införts en korrigering genom vilken hänsyn även tagits till faktorprisutvecklingen under byggnadstiden. Denna metod är således i princip baserad på ett antagande om att byggnadsarbetet värderat i fasta priser är jämnt fördelat över hela byggnadstiden. Huvudresultaten av beräkningarna återges i figur 5.1 samt i tabell 5.1. l redovisas där även dels byggnadsprisindexar för jämförande syfte
Tabell 5.1 Redovisning av försöksvis beräknade byggnadsprisindexar och vissa jämförelseserier, 1967 = 100
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973
Byggnadsprisindex
Byggnadsstyrelsens byggande” 100 102 107 113 116 122 (124)
Sj ukvårdsbyggnadera 100 100 100 104 Flerfamiljshusa 100 100 100 104 109 117 125 Gruppbyggda smâhusa 100 100 100 103 106 114 117 F aktorprisindex Flerfamilj shus exkl. löneglidning 97 100 103 107 115 124 132 147 96 100 104 115 125 135 145 163 inkl. löneglidning
a Indexama är dels beräknade under antagande att kostnaderna i fasta priser räknat är fördelade över byggnadstiden, dels korrigerade med hänsyn till faktorpiisförändm-irzgar under byggnadstiden.
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av b yggnadsindexar 67
170-
160-
150-
140-
130-
120-
110-
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1953
1-? med effekten av löneglidningen inräknad Faktorprisindex --- Faktorprisindex utan effekten av Iöneglidningen inräknad - Figur 5.1 Utvecklingen Byggnadsprisindex för byggnadsstyrelsens byggande av beräknade byggnads- --- Byggnadsprisindex för småhus prisindexar och av fak- ------------- torprisindex för flerfa- Byggnadsprisindex för flerfamiljshus 1966-1973 miljshus Byggnadsprisindex för sjukvårdsbyggnader (1 96 7 = 100)
bostäder, flerfamiljshus och gruppbyggda småhus, dels faktorprisindexar för flerfamiljshus såväl med som utan beaktande av löneglidningen. Av resultaten framgår att prisutvecklingen för byggnadsstyrelsens byggande och för flerfamiljshus sett över hela perioden varit något snabbare än den för gruppbyggda småhus.. Prisutvecklingen enligt de beräknade byggnadsprisindexarna är emellertid betydligt långsammare än den som kan konstateras för faktorprisindexarna oavsett om hänsyn tas till löneglidningens inverkan eller ej. Det bör i sammanhanget nämnas att den skillnad som kan konstateras mellan byggnadsprisindex och faktorprisindex räknad inklusive effekten av löneglidningen - i genomsnitt ca 4 % per år - utgörs av den sam-
68 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
mantagna effekten av två komponenter, nämligen inträffade produktivitetsförändringar samt förändringar i vinstmarginalutvecklingen. Den största delen torde därvid avse den förstnämnda komponenten och sammanhänga med såväl ökad arbetsproduktivitet som effektivare materialutnyttjande. Resultaten kommenteras ytterligare i avsnitt 5.2.4. Betydligt svårare är det att bedöma prisutvecklingen för serien avseende sjukvårdsbyggnader, eftersom det för närvarande endast finns beräkningar för ett fåtal år och det dessutom är fråga om en tidsperiod med tämligen stabila priser. Anledningen till att det inte föreligger uppgifter för åren efter 1969 är dels att indexen är baserad på slutliga priser för färdigställda byggnader, dels de jämförelsevis långa byggnadstiderna som i sin tur påverkar den korrigeringsmetod som utnyttjats. En eftersläpning av detta slag kan givetvis inte accepteras vid en löpande indexberäkning. Den skulle också kunna undvikas om indexberäkningen, som fallet är för de övriga redovisade byggnadsprisindexarna, baseras på anbudspriser. Tillgång härtill har emellertid inte funnits för försöksberäkningarna.
Kommitténs slutsatser Erfarenheten av de genomförda försöksberäkningarna visar enligt kommitténs uppfattning att regressionsansatsen är en beräkningstekniskt framkomlig och acceptabel metod även för beräkning av byggnadsprisindexar för husbyggnader utanför bostadssektorn. Det förutsätts därvid, för att serierna skall kunna få rimlig aktualitet, att de prisuppgifter som skall ligga till grund för beräkningarna i första hand skall vara anbudspriser, såsom fallet varit vid försöksberäkningarna på basis av byggnadsstyrelsens material. Därmed är emellertid inte frågan om och i vilken utsträckning särskilda byggnadsprisindexar bör beräknas för skilda kategorier av byggnader besvarad. De hittills utförda beräkningarna ger endast ett begränsat underlag för att besvara den frågan. Betydelsefullt är därvid att konstatera att det för den undersökta perioden föreligger en icke oväsentlig skillnad mellan den beräknade prisindexserien för by ggnadsstyrelsens byggande och indexarna för bostäder. Sett från periodens början till dess slut är skillnaden visserligen inte stor, däremot är avvikelsen däremellan Även om, som resultatet antyder, en utjämning i påtaglig. sannolikt sker över längre perioder indikerar de framprisutvecklingen komna skillnaderna i utveckling på kortare sikt att särskilda beräkningar kan behövas även för andra kategorier av byggnader än flerfamiljshus. Samtidigt måste man vara medveten om att de material som finns eller kan komma att finnas tillgängligt för dessa byggnadskategorier, även om de är totalmaterial, är förhållandevis små. Beräkningarna för andra kategorier av hus än bostadshus måste därför bli mera osäkra än beräkningarna för bostäder. Som en följd härav synes det ivarje fall inte lämpligt att genomföra indexberäkningar annat än för förhållandevis breda kategorier av hus och endast i form av totalindex. Beräkning av delindexar, t. ex. för
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 69
olika regioner e. d. bör sålunda inte göras. Beräkningarna kan vidare endast utföras på årsnivå. Såsom skall utvecklas i det följande är det vidare - - önskvärt bl. a. av precisionsskäl att man med beräkningar söker täcka in viktiga delar av husbyggandet utanför bostadsområdet med sikte på att ge underlag för en sammanvägd index tillämplig för i princip hela detta område.
5.2.3 Beräkning av byggnadsprisindexar med alternativa metoder
Kostnadskomponentmetoden I sitt föregående betänkande framförde kommittén tanken att vid sidan av regressionsmetoden den i Västtyskland använda s. k. kostnadskomponentmetoden i framtiden skulle kunna användas för att beräkna byggnadsprisindexar. Speciellt skulle detta kunna vara motiverat för de kategorier av husbyggnader där regressionsmetoden inte är framkomlig. En närmare beskrivning av kostnadskomponentmetoden och hur den skulle kunna tänkas användas i Sverige finns i avsnitt 5.7 i föregående betänkande. Här skall metoden endast kortfattat beskrivas och kommenteras i belysning av hur användningsmöjligheterna framstår i dag. den i Västtyskland sedan 1958 tillämpade metoden för Enligt beräkning av byggnadsprisindex följer man löpande prisutvecklingen på vissa noggrant specificerade kostnadskomponenter, som prissätts särskilt i samband med anbudsgivningen. Exempel på sådana kostnadskomponenter är pris (inklusive påslag för producentens samtliga omkostnader) per m3 för att gräva grund i medelsvåra markförhållanden, pris per m2 murning med tegel till väggar, pris per m2 gjutning med armerad betong till bjälklag, pris per styck för isättning av enkelt fönster etc. Index beräknas genom sammanvägning av komponenternas prisutveckling enligt en budget för respektive kategori av byggnad. Det är här således varken fråga om en renodlad byggnadsprisindex (slutproduktmätning) eller om en faktor- Ett problem vid tillämpningen av prisindex (produktionsfaktormätning). kostnadskomponentmetoden för beräkning av byggnadsprisindex är således, att endast den del av produktivitetsutvecklingen som ligger inom ramen för produktionen av var och en av de olika kostnadskomponenterna beaktas på ett riktigt sätt. Även vid sidan härav kan förekomma en produktivitetsutveckling, t. ex. till följd av övergång till rationellare byggnadskonstruktioner och byggnadsmetoder eller på grund av förändringar i administration av byggnadsprojekt. De västtyska indexberäkningama omfattade ursprungligen endast bostadshus men har sedan successivt byggts ut till att omfatta även andra husbyggnadskategorier. För närvarande beräknas indexar för bl. a. bostadshus, kontorshus, industribyggnader, lantbruksbyggnader och byggnader för skilda verksamheter (byggnader med lokaler för exempelvis såväl bostäder som kontor och/eller affärer). Totalt insamlas varje kvartal prisuppgifter för 240 kostnadskomponenter, Vid varje tillfälle insamlas sammanlagt ca 23 000 prisuppgifter. För att kostnadskomponentmetoden skall kunna användas för beräk-
70 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
ning av byggnadsprisindex måste dels kostnadskomponentema vara standardiserade, dels prisuppgifterna för dessa komponenter vara enhetligt uppbyggda och insamlade i samband med seriös prissättning av husbyggnader. I föregående betänkande diskuterade kommittén tanken att det i byggnadsbranschen då nyligen introducerade s. k. BSAB-syste-
met i en framtid skall kunna utgöra en grundval för beräkningar enligt
kostnadskomponentmetoden. En förutsättning härför är således att detta system blir allmänt använt och att det inte enbart ger en precisering av delprodukter och byggnadsdelar, utan även kompletteras med regler för uppmätning av mängduppgifter till de mängdförteckningar som används i upphandlingssammanhang, Sådana uppmätningsregler har delvis utarbetats och publicerats av Byggandets samordning AB (BSAB) men kan liksom - ännu inte använda inom BSAB-systemet sägas vara allmänt byggnadsbranschen. Även om enhetlighet med tiden kan uppnås beträffande indelningssystematik, benämningar och uppmätningsregler för de olika förekommande enheterna som prissätts av producentema, måste man dock räkna med att prisuppgifter från olika producenter avseende en viss enhet kan komma att uppvisa en relativt stor spridning vid ett och samma tillfälle. I en undersökning som utförts av tekn. dr. Arne Johnsons Ingenjörsbyrå med medel från statens råd för byggnadsforskning har sålunda standardavvikelser på ca i 20 % konstaterats. Detta kan till en del antagas bero på olikheter i tillämpade kalkylmetoder; främst är det avgränsningen och fördelningen av de s. k. indirekta produktionskostnaderna (maskiner, bodar, platsadministration etc.) som kan utgöra problem Till den del som spridningen i prisuppgifterna beror på verkliga prisolikheter är den relevant, men till den del den beror på olikheteri kalkylmetoderna ger den upphov till fel vid indexberäkningen enligt kostnadskomponentmetoden. Kommittén har vid sina överväganden funnit att kostnadskomponentmetoden för beräkning av byggnadsprisindex avseende nybyggnadsarbeten inte torde kunna realiseras i Sverige under överskådlig framtid. För underhålls- och ombyggnadsarbeten kan kostnadskomponentmetoden eventuellt bli användbar i den mån lämpliga och typiserade enheter för dessa arbeten kan komma att preciseras och användas i upphandlingssammanhang.
Kvalitetselement- och kvalitetsklassmetoden Vid beräkningarna för nationalräkenskapema av bruttoinvesteringarna i bostadshus i fasta priser utnyttjar statistiska centralbyrån, eftersom de
Byggandets samordning AB (BSAB) är ett branschägt företag som avses vara byggandets samordnande organ för utveckling av system och andra hjälpmedel för uppordning och hantering av information inom byggprocessen och för att bearbeta och utge sådana publikationer som genom allmän användning av parterna i byggprocessen bedöms underlätta kommunikationen parterna emellan. Se närmare avsnitt 5.7.2 i föreáende betänkande. BSAB är för närvarande tillsammans med vissa andra branschgemensamma organ föremål för omorganisation.
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 71
härför avsedda byggnadsprisindexama enligt av kommittén utarbetad metod hittills ej funnits tillgängliga, en metod som till sin uppbyggnad närmast kan karaktäriseras som en kombination av kvalitetselementmetoden och kvalitetsklassmetoden. Underlaget för beräkningarna är korsklassificerat efter hustyp och region. För varje klass har definierats ett basårsmedelspris per lägenhet i såväl löpande priser som i 1968 års prisnivå. För beräkningarna ilöpande priser har den av låneunderlagsgruppen redovisade statistiken använts. Beräkningarna av basärsmedelpriserna i 1968 års prisnivå har utförts genom sammanvägning av för varje årgång och klass aktuella kvalitets- och volymfaktorer som värderats genom ”prissättning”. Som grund för denna prissättning har bl. a. utnyttjats en undersökning utförd av SABO: ”Hyresfördelning på lägenheter av olika storlek. Vägningstalen för de enskilda kvalitets- och volymfaktorerna utgörs av antalsuppgifter hämtade från bostadsbyggnadsstatistiken. De kvalitets- och volymfaktorer som beaktas i beräkningarna utgörs av byggnadstidens längd, antal rumsenheter per lägenhet, relationen rad-, kedjehus/friliggande hus, relationen sanerings-/exploateringsområde, yta per rumsenhet samt utrustningsstandard. Genom kombination av nämnda variabler med de skattade priserna för dessa beräknas därvid investei 1968 års priser. I de parallella beräkningarna i fasta och ringarna finns implicerad en prisindex, vilken kan framräknas löpande priser genom att värdeserien divideras med serien i fasta priser. Den beskrivna metoden förutsätter ett statistiskt underlag av samma karaktär som krävs för regressionsmetoden, dvs. ett material omfattande såväl prisuppgifter som uppgifter om ett antal prisförklarande variabler. Den principiella skillnaden är att i regressionsmetoden prissätts de förklarande kvalitets- och volymkomponenterna genom regressionsberäkningen, medan de i den av centralbyrån tillämpade metoderna prissätts efter andra grunder (kalkyler, expertbedömningar m. m.) eller beaktas betänkande genom klassindelningen. Kommittén har i sitt föregående vid jämförelse mellan metoderna - funnit regressionsmetoden vara överlägsen såväl kvalitetselement- som kvalitetsklassmetoden (se avsnitten 5.2.4 och 6.3.2 i nämnda betänkande). Utgångspunkten har därvid varit att för båda beräkningsalternativen funnits tillgång till ett och samma basmaterial, innefattande prisuppgifter såväl som prisförklarande uppgifter för enskilda projekt. l de fall uppgifter ej finns tillgängliga på pro-
jektnivå kan regressionsmetoden dock inte tillämpas. Däremot kan kvali-
tetselement- och kvalitetsklassmetoderna användas, förutsatt att man i de statistiska redovisningarna har tillgång till data avseende den aktuella byggnadsverksamhetens sammansättning och utformning, vilka är tillräckligt differentierade vad avser prisförklarande kvalitets- och volymf aktorer och fördelning på de klasser man vill hålla isär. I de av statistiska centralbyrån utförda, ovan beskrivna beräkningarna, har man kunnat tillämpa den kombinerade kvalitetselement- och kvalitetsklassmetoden på äldre statistiska redovisningar. Regressionsmetoden hade i dettillgängliga ta fall ej utgjort ett realistiskt alternativ, eftersom man iså fall hade fått gå tillbaka till primärmaterialet, vilket i praktiken torde ha varit ogörligt.
72 Metoder för beräkning av byggnadsindexar
I ett sådant fall har den använda metoden uppenbara fördelar. Utanför bostadsbyggandets område finns för närvarande inte för någon grupp av husbyggnads- eller anläggningsarbeten sådana material som är så beskaffade att kvalitetsklass- eller kvalitetselementmetoden (eller en kombination av dem) kan tillämpas. Då det gäller uppbyggnad av framtida beräkningar finns möjlighet att välja mellan att tillämpa endera regressionsmetoden (med, som nämnts, beräkningsinslag av kvalitetselement- och kvalitetsklassmetoden) eller någon av kvalitetselementmetoden eller kvalitetsklassmetoden renodlade eller dessa ikombination. l detta fall anser kommittén på samma grunder som âberopades i föregående betänkande att regressionsmetoden är den överlägsna och bör väljas.
5.2.4 Behovet av och möjligheterna att beräkna byggnadsprisindexar för skilda kategorier av husbyggnader Erfarenheterna av de i avsnitt 5.2.2 redovisade försöksvisa indexberäkningarna visar att regressionsmetoden representerar en framkomlig och acceptabel metod för beräkning av byggnadsprisindexar även för husbyggnader utanför bostadssektorn. En nackdel med denna metod är emellertid, som berörts i det föregående, att den ställer förhållandevis stora krav på beräkningsunderlag. Lämpligt finns i beräkningsunderlag dag tillgängligt endast för en mindre del av husbyggandet utanför bostadssektorn. Ett sådant material blir också för varje kategori av hus förhållandevis litet jämfört med materialet avseende bostadsbyggandet. Det ligger med hänsyn till dessa omständigheter nära till hands att undersöka huruvida byggnadsprisindex för bostäder - i första hand då - skulle kunna utnyttjas som en approximation index för flerfamiljshus för byggnadsprisindexar för andra kategorier av byggnader. Denna tanke ñnner visst stöd däri att - enligt vad kommittén funnit (se avsnitt 5.3) skillnaderna i utvecklingen av faktorprisindexar avseende nyproduktion av olika kategorier av husbyggnader är mycket små. Även om skillnaderna i faktorprisutvecklingen kan negligeras, förutsätter metoden dock, om den skall kunna tillämpas på byggnadsprisindex, att den sammantagna effekten av förändringar i vinstmarginaler och produktivitet är ungefär lika för byggandet av flerfamiljshus och de andra kategorier av hus för vilka det finns behov av byggnadsprisindexar. Ett skäl för att anta att så skulle kunna vara fallet - i varje fall sett över längre perioder om flera år - är att producenterna i allmänhet inte är specialiserade på någon viss kategori av husbyggnad. Man söker därför naturligen dels överföra produktivitetshöjande erfarenheter mellan olika kategorier av byggande, dels inrikta sig på de för tillfället mest lönsamma kategorierna. Detta bör verka utjämnande på utvecklingen av vinstmarginaler och produktivitet för olika kategorier av husbyggnader. Som framgår av resultaten från de av kommittén i tabell 5.1 och figur 5.1 redovisade försöksberäkningarna har emellertid utvecklingen av byggnadsprisindexarna för flerfamiljshus och för byggnadsstyrelsens byggande under flera år skilt sig ganska avsevärt även om de tenderat att närma sig varandra sett över hela den period för vilken beräkningar
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar
hittills utförts. Konstaterade skillnader kan inte bero på olikheter i faktorprisutvecklingen för de båda kategorierna av husbyggnader, då som nyss nämnts faktorprisindexarna för dessa har en mycket likartad utveckling. Skillnaderna kan till en del, men knappast helt, bero på felmarginaler i beräkningarna. De måste därutöver hänföras till olikheter i utvecklingen av vinstmarginaler och/eller produktivitet. Det förefaller i och för sig inte orimligt att det kortsiktigt kan föreligga skillnader mellan prisutvecklingen för flerfamiljshus och för övrigt husbyggande. Detta kan t. ex. vara en följd av att inom bostadsbyggandet förekommer relativt fler stora projekt med för dessa speciella produktionsförutsättningar vad gäller materialupphandling, långa serier av likartat byggande etc. I sammanhanget bör även uppmärksammas möjligheten av att den statliga långivningen till bostadsbyggandet kan ha medfört särpräglade effekter på prisutvecklingen för bostäder. Effekterna av de av regeringen vid olika tidpunkter beslutade förändringarna i den s. k. tidskoefficienten kan sålunda eventuellt göra byggnadsprisindex för flerfamiljshus olämplig som approximativ mätare på utvecklingen av byggnadspriserna för andra kategorier av husbyggnader. Kommittén anser därför, som en slutsats av vad som här anförts, att det finns starka skäl att söka finna metoder för att utföra separata beräkningar av byggnadsprisindex för andra kategorier av husbyggnader än bostäder. Huruvida det därvid skulle vara tillfylles med endast en indexserie för detta övriga husbyggande” kan inte bedömas med utgångspunkt i kommitténs försöksberäkningar. För sjukvårdsbyggnaderna, vilka skulle kunna jämföras med byggnadsstyrelsens material finns nämligen för närvarande endast tillgång till data för ett fåtal år och dessutom endast för en tidsperiod med tämligen stabila priser. Anledningen till att det för dessa byggnader inte föreligger uppgifter för åren efter 1969 är, som ovan dels att den av kommittén utförda försöksvisa beräkningen är påpekats, baserad på slutliga priser för färdigställda byggnader, dels de jämförelsevis långa byggnädstiderna. Genom kommitténs försöksberäkningar har visats, att det föreligger praktiska möjligheter att med hjälp av regressionsmetoden utföra indexberäkningar för sjukvårdsbyggnader och för byggnadsstyrelsens husbyggande. Kommittén har därutöver ansett det angeläget att undersöka vilka möjligheter som kan finnas nu eller framdeles att med denna metod beräkna byggnadsprisindexar för ytterligare kategorier av husbyggnader. Därigenom skulle ett bredare och tillförlitligare underlag erhållas för bedömning av prisutvecklingen för nybyggnadsverksamheten avseende andra husbyggnader än bostäder. I vilken utsträckning sådana serier för skilda kategorier av hus bör redovisas som separata indexserier eller ej får bero på den av beräkningsunderlagets storlek och kvalitet i beräkningarna samt vid acceptabel precision av i betingade precisionen vilken mån nämnvärda olikheter i prisutvecklingen kan konstateras. Man bör emellertid sträva efter ett så sammansatt beräkningsmönster att det blir meningsfullt att presentera en för olika husbyggnadskategorier sammanvägd totalindex representativ för allt husbyggande vid sidan av bostäder. En sådan sammanvägning skulle medföra att tillfälliga av osäkerheten
74 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
i beräkningarna föranledda variationer i de olika indexarna skulle utjämnas. Det kan konstateras att en serie omfattande byggnadsstyrelsens byggande utgör en god början för en index med denna inriktning eftersom den täcker in ett mångsidigt sammansatt byggande. Med hänsyn till dess exklusiva inriktning på statligt byggande och av precisionsskäl är det emellertid önskvärt att den successivt kompletteras med andra kategorier av husbyggnader. I det följande skall diskuteras möjligheter till några för framtida beräkningar tänkbara underlag. I samtliga de fall kommittén hittills prövat regressionsmetoden har underlag för beräkningarna förelegat i form av för administrativa ändamål insamlade uppgifter. Dessa material har kunnat användas direkt eller efter viss kompletterande uppgiftsinsamling. Då det gäller att söka ytterligare kategorier av husbyggnader för vilka byggnadsprisindexar i en framtid skulle kunna beräknas med regressionsmetoden, kan man gå fram efter två olika vägar. Man kan antingen söka välja ut de med hänsyn till efterfrågan på indexberäkningar mest angelägna kategorierna och för dem skapa en för ändamålet lämplig uppgiftsinsamling eller söka finna områden där det av andra skäl redan finns eller kan väntas bli organiserad en uppgiftsinsamling som är användbar även för indexberäkningar. En särskild uppgiftsinsamling skulle innebära ett tämligen omfattande och kostnadskrävande arbete både centralt och för uppgiftslämnarna. Enligt kommitténs uppfattning bör man därför åtminstone till en början fortsätta på den sistnämnda vägen, i synnerhet som det - enligt vad som skall framgå i det följande - förefaller vara möjligt att på detta sätt täcka in flera viktiga kategorier av hus. Skulle emellertid erfarenheterna av sådana beräkningar bli att prisutvecklingen är påtagligt olika för olika kategorier av byggnader, kan detta utgöra motiv för att fylla eventuella betydelsefulla luckor genom beräkningar baserade på speciellt för ändamålet insamlade uppgifter. Även om man sålunda på ett mer pragmatiskt sätt söker ut de kategorier av husbyggnader för vilka byggnadsprisindex med regressionsmetoden i en framtid skulle kunna utföras, finns det givetvis andelning att undersöka om man kan finna någon eller några kategorier som det i första hand vore intressant att täcka in genom beräkningar, t. ex. därför att de utgör en betydande del av byggnadsinvesteringarna. En genomgång visar dock att man vid sidan av bostäder (som hittills svarat för ca hälften av investeringarna i husbyggnader) knappast kan finna någon betydelsefull kategori av byggnad som a priori kan förmodas ha en från övrigt husbyggande påtagligt skild prisutveckling. Det kan emellertid vid valet av kategori(er) åtminstone för vissa ändamål vara lika intressant att gå efter typ av byggherre som efter byggnadstyp. Visserligen blir ett så sammansatt material heterogent med avseende på kategori av husbyggnad. Vad som emellertid - även beräkningstekniskt - kan tala för att beräkningarna görs efter byggherretyp är att vinstmarginal- och produktivitetsskillnader mellan olika husbyggnader kan bero inte enbart på produktionsmässiga förhållanden utan även på förhållanden som byggherren direkt påverkar. Om byggnadsprisindex för sjukvårdsbyggnader och för byggnadsstyrel-
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 75
sens byggande kan beräknas fortlöpande i en nära framtid - vilket kommitténs försöksberäkningar visat att det föreligger goda förutsättningar för - skulle byggnadsprisindexar därigenom finnas för såväl landstingens som statens byggande. Det ligger då nära till hands att därutöver i första hand söka finna kategorier av husbyggnader som kan representera kommunernas och näringslivets byggande och för vilka det finns eller i en framtid kan beräknas komma att finnas underlag på basis av vilket beräkningar av byggnadsprisindex kan genomföras med regressionsmetoden. Kommittén har i sina undersökningar funnit att redan i dag insamlas material som kan visa sig användbart för ändamålet. Sådant material finns dels för skolor (grundskola och gymnasium, dvs. viktiga delar av det kommunala byggandet), dels för s. k. mindre eller lätta industribyggnader (till större delen hänförbara till näringslivets byggande). Sålunda har man fr. o. m. den l januari 1974 inom skolöverstyrelsen samlat in vissa uppgifter om byggnadspriser m. m. för skolor. Från samma datum har man inom de svenska försäkringsbolagen börjat tillämpa en ny metod för värdering av mindre industribyggnader med hjälp av schablonvärden för fastlagda beskrivande uppgifter om respektive byggnad. För kommunernas del kan en uppgiftsinsamling avseende barnstugor som under 1975 påbörjas av Svenska kommunförbundet sannolikt användas. Denna uppgiftsinsamling är en utbyggnad av den uppgiftsinsamling som i dag skeri samband med statliga lån (bostadsstyrelsen) och bidrag (socialstyrelsen) till barnstugorna. Det kommunala skolbyggandet omfattar ca 200-300 objekt årligen (bruttoinvesteringar i byggnader ca l miljard kr). Materialet är således tillräckligt stort för att kunna utnyttjas som underlag för beräkning av en byggnadsprisindex. Tillgång till erforderliga egenskapsbeskrivande uppgifter om respektive byggnad kommer att finnas, bestående dels av data inhämtade skolöverstyrelsens blankett för ekonomiska och genom tekniska om skolbyggnadsföretag dels av de uppgifter om i uppgifter skolbyggnad ingående lokaler som tillsammans med denna respektive blankett skall tillställas Skolöverstyrelsen i samband med ansökan om statsbidrag (se avsnitt 4.3.3). En förutsättning för att man skall kunna beräkna en tillförlitlig och aktuell byggnadsprisindex för skolbyggandet är emellertid att man kan få om respektive skolbyggnads anbuds- eller kontraktssumma. Denuppgift får man inte regelmässigt i dag. Skolöverstyrelsen erhåller vid na uppgift (i regel då s. k. huvudhandlingar föreligger) endast en ansökningstillfället relativt tidig förkalkylerad byggnadskostnad och kräver sedan inte obligatoriskt om anbuds- eller kontrakssumma. Inte heller slutkostnadsuppgift är obligatoriska utan lämnas liksom anbudsuppgifterna i föreuppgifter kommande fall på frivillig basis. En annan viktig förutsättning för att indexberäkningar skall kunna utföras på basis av det aktuella materialet är att detta med egenskapsbeskrivande uppgifter om de kompletteras eventuella övriga lokaler som ingår i respektive skolbyggnad men som inte är bidragsberättigade. Sådana uppgifter insamlas inte idag men erfordras för att meningsfyllda regressionsberäkningar skall kunna utföras. Det behövs åtminstone en grov kvalitetsindelning av övriga lokaler med
76 Metoder fär beräkning av byggnadsindexar sou 1976; 13
uppgifter för varje lokalgrupp. Visserligen redovisas i dag en uppdelning av byggnadskostnaden på skollokaler och övriga lokaler. Denna kostnadsuppdelning bedöms emellertid inte vara tillräckligt tillförlitlig för att kunna läggas till grund för beräkning av byggnadsprisindex. Svenska kommunförbundet planerar att i samarbete med socialstyrelsen - som svarar för den statliga bidragsgivningen - och bostadsstyrelsen som svarar för den statliga långivningen - att samla in material avseende slutliga kostnader för barnstugor och häremot svarande tekniska data. Ekonomiska uppgifter skall enligt dessa planer inhämtas via en ny blankett som socialstyrelsen införde ijuli 1975 och som även bostadsstyrelsen godkänt för sin del, medan tekniska uppgifter avses inhämtas enligt den blankett, som bostadsstyrelsen använder härför. Då antalet nybyggda barnstugor under de närmaste åren beräknas uppgå till cirka 300 per år, kommer här således att inom en snar framtid kunna finnas ett material som kan utnyttjas som underlag för beräkning av byggnadsprisindex. Härigenom skulle bilden av prisutvecklingen för kommunala husbyggnader kompletteras. Inom Svenska kommunförbundet planerar man starta inte bara den nyssnämnda uppgiftsinsamlingen avseende barnstugor utan också en insamling av motsvarande uppgifter för skolbyggandet. De tekniska och ekonomiska uppgifterna om skolbyggandet skall därvid hämtas från skolöverstyrelsens i det föregående omnämnda nya skolbyggnadsblankett som Kommunförbundet och skolöverstyrelsen för närvarande gemensamt modifierar. Möjligen kan Kommunförbundets planerade uppgiftsinsamling senare även komma att omfatta även andra slag av kommunala byggnader, t. ex. förvaltningsbyggnader. Redan nu finns också vissa möjligheter att få uppgifter om de statligt belånade barnstugorna från centralbyråns s. k. IDLA-register över beviljade statliga bostadslån. I detta registreras nämligen ekonomiska och fr. o. m. 1975 även tekniska uppgifter avseende de statligt belånade barnstugorna, såväl vid det preliminära lånebeslutet som vid det slutliga beslutet. Genom att i dessa register införa en specialkod för barnstugorna skulle uppgifter med anknytning till anbudstillfället - en förutsättning för att undvika en eftersläpning i indexberäkningarna - kunna erhållas. Då den övervägande delen av barnstugorna är statligt belånade skulle genom en dylik komplettering av registerutformningen ett tillfredsställande underlag för beräkning av byggnadsprisindex kunna erhållas. De svenska försäkringsbolagen arbetar i samband med försäkring av vissa byggnader med en metod för beräkning av försäkringsbelopp, varvid beskrivande uppgifter inhämtas - som regel då respektive byggnad färdigställts - och införs på en blankett. Dessa uppgifter är i princip av samma karaktär som de uppgifter som anges i ansökningsblanketterna för statliga bostadslån. Metodiken och blanketterna för beräkning av försäkringsbelopp har utarbetats av Försäkringsbolagens förvärderingskommitté inom Svenska försäkringsbolags riksförbund och tillämpas av samtliga svenska försäkringsbolag. Beräkningsblanketter finns för mindre industribyggnader, industribyggnader, kontorshus m. fl. och ekonomibyggnader samt även
SOU 197/: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 77
för flerfamiljshus och för villor. Blanketten för mindre industribyggnader s. k. F-metoden) har nyligen utarbetats och börjat tillämpas från (den den l januari 1974, medan blanketten för industribyggnader (den s. k. E-metoden) liksom de övriga blanketterna funnits i ca 10 år. Blanketten för mindre industribyggnader är den enda som synes möjlig att använda som underlag för beräkning av byggnadsprisindex. Endast en normerad för installationer och den är den upptar nämligen beräkning även i andra delar mer detaljerad än blanketterna för övriga kategorier av husbyggnader. De senare blanketterna har enligt uppgift ej heller vidareutvecklats sedan de tillkom för ca 10 år sedan. Några planer på att utveckla och blanketter för berörda kategorier av nya beräkningsmetoder föreligger inte i dag. Blir erfarenheterna av F-metoden för husbyggnader mindre industribyggnader goda, kan emellertid så komma att ske. Det ligger nära till hands att längre fram då ett tillräckligt uppgiftsmaterial föreligger försöka utnyttja uppgifterna i försäkringsbolagens värderingsblankett för mindre industribyggnader för att med regressionsteknik beräkna för denna kategori av byggnader. För byggnadsprisindex att kunna göra detta måste man dock ha tillgång inte bara till de uppgifter som finns på försäkringsvärderingsblanketterna utan även uppgift om byggnadspris och byggnadstid för respektive hus. Kopia av värderingsblanketten för respektive hus skulle sannolikt kunna erhållas från försäkmedan uppgift om byggnadspriser och byggnadstider måste ringsbolagen, infordras från försäkringstagaren (i regel byggherre), då dessa uppgifter inte ingår i värderingsblanketten. från värderingsblankettema skulle t. ex. kunna insamlas Uppgifterna för indexberäkningarna genom att en kopia av varje blankett sändes till statistiska Om därvid en ADB-registrering sker av dessa centralbyrån. bör detta kunna vara till nytta även för försäkringsbolagen som uppgifter lättare skulle kunna utnyttja materialet för olika bearbetdärigenom ningar, uppföljning av F-metoden etc. Erforderliga kompletterande uppgifter om byggnadspriset och påbörjande- och färdigställandetidpunkter för respektive byggnad skulle kunna insamlas direkt av statistiska centralbyrån från respektive byggherre eller alternativt av försäkringsbolagen med stöd av en rnissivskrivelse från centralbyrån som fogades till värderingsblanketterna. En nackdel värde med uppgiftsinsamling genom försäkringsbolagens ringsblankett är att denna upprättas relativt sent, i regel först då slutkostnaden för respektive byggnad är känd. Detta är givetvis fördelaktigt ur tillförlitlighetssynvinkel men icke då det gäller att tillgodose aktualitetskravet som skulle beräknas. Nackpå den byggnadsprisindex delen är dock troligen inte så allvarlig för de mindre industribyggnaderna då byggnadstiden för dessa som regel är mycket kort jämfört med den för t. ex. sjukvårdsbyggnaderna. Skulle det framdeles, då det föreligger beräkningsunderlag för tillräckligt många år, visa sig att uppgifterna i försäkringsbolagens värderingsblankett för mindre industribyggnader (F-metoden) med framgång går att för byggnadsprisindexberäkningar bör lämpligen en diskussion utnyttja om möjligheten att utveckla och på nytt tas upp med försäkringsbolagen
78 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
införa F-metoden även för någon eller andra av några kategorier för vilka husbyggnader det kan vara angeläget att byggnadsprisindex beräknas. Detta skulle kunna vara lämpligt t. ex. då det gäller jordbrukets ekonomibyggnader eftersom dessa byggnader som regel är okomplicerade och har relativt kort byggnadstid. En svårighet i detta fall är emellertid att få relevanta uppgifter om byggnadspriserna då byggherrarna ofta utför en stor och varierande del av byggnadsarbetena själva. Kommittén har även studerat möjligheterna att för av beräkning byggnadsprisindex utnyttja de uppgifter som finns tillgängliga i samband med den statliga lån- och bidragsgivningen till jordbrukets byggnader. Även dessa uppgifter - i varje fall efter en viss komplettering skulle kunna utgöra ett underlag för sådana beräkningar under förutsättning att rättvisande prisuppgifter kunde erhållas. I dag finns emellertid enbart prisuppgifter som framtagits genom standardiserade kostnadskalkyler vilka inte kan tas till utgångspunkt för en byggnadsprisindexberäkning.
5.2.5 Beräkning av fimktiorzsprisindexar och kvalitetsindexar Med funktionsprisindex avses en index som för en viss kategori av husbyggnader anger utvecklingen av priset på någon lämplig funktionsenhet, t. ex. elevplats i skolan, vårdplats i sjukhus, arbetsplats i kontorshus. Kommittén har i sitt delbetänkande angående byggnadsindexar för bostäder föreslagit att funktionsprisindex för bostadshus skall beräknasi första hand med lägenhet som funktionsenhet. Även sovplats har angivits som en lämplig funktionsenhet, men uppgift härom saknas för närvarande i statistiken. Eftersom funktionsprisindexen mäter priset per funktionsenhet inkluderar den de prisförändringar som är föranledda av förändringar i standarden per funktionsenhet. Om en funktionsprisindex deflateras med motsvarande byggnadsprisindex erhålls ett mått på standard per funktionsenhet. Detta mått har kommittén kallat kvalitetsindex. Behovet av funktionsprisindexar togs upp av statens byggnadsbesparingskommitté i dess slutbetänkande (SOU 1969: 26). Man påtalade där behovet av en kostnadsstatistik som redovisar kostnaderna för ”lokalanskaffning för den funktion som lokalerna skall fylla. Statistiken borde möjliggöra jämförelser såväl mellan likartade byggnader och mellan byggnader inom olika sektorer som tidsmässigt. Detta förutsätter att kostnadsstatistiken bör avse en bestående funktionsenhet, exempelvis vårdplats, arbetsplats, elevplats e. d., för att fånga effekten av standardhöjningen. Den behovskartläggning som byggnadsindexkommittén företagit har i viss mån bekräftat intresset för funktionsprisindexar och därtill kopplade kvalitetsindexar inom främst de användningsområden som kommittén sammanfört under rubriken ekonomisk analys men knappast inom några andra områden. Ett visst intresse för funktionsprisindexen kan dock finnas även när det gäller att för smärre avgränsade områden göra prognoser och tidiga investeringskostnadsberäkningar. Vid sidan av bostadshuset är det främst skolorna och kontorshusen som avses. De
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 79
flesta husbyggnader är emellertid i allmänhet funktionsmässigt så heterogena och så olika utformade eller har så olika förutsättningar att någon funktionsprisindex som underlag för tidiga kalkyler enligt kommitténs mening inte kan vara meningsfull. Här bör man i stället som hittills följa prisutvecklingen för jämförbara nyproducerade byggnader genom att skaffa sig kunskap om vad de kostar per m3 eller m2 totalyta. En funktionsprisindex är beräkningstekniskt en mycket enkel konstruktion. Vid beräkning av funktionsprisindex avseende utvecklingen mellan två tidsperioder beräknas först genomsnittliga byggnadsproduktionsvärden för vardera tidsperioden genom division av de totala produktionsvärdena med totala antalet ifrågavarande funktionsenheter. Kvoten mellan de genomsnittliga byggnadsproduktionsvärdena per funktionsenhet (multiplicerad med 100) för ifrågavarande tidsperioder utgör indextalet. Förutsatt att byggnadsprisindex för ifrågavarande kategori av husbyggnad finns beräknad blir även beräkningen av kvalitetsindex enkel att utföra. Beräkningar torde i överensstämmelse med vad kommittén föreslagit för bostäder vidare behöva utföras endast för kalenderår ochi allmänhet enbart avse färdigställda hus. För beräkning av funktionsprisindex behövs således enbart uppgifter om byggnadsproduktionsvärden och om antal funktionsenheter. l några fall, t. ex. för skolor och barnstugor, torde dessa uppgifter liksom när det redan finnas tillgängliga i administrativa sammanhang. l gäller bostäder andra fall, t. ex. för kontorshus, kan införskaffandet av dessa uppgifter vara mer komplicerat. När det gäller val av funktionsenhet för respektive kategori av husbyggnad uppstår emellertid i flera fall påtagliga svårigheter. Av vad som ovan anförts framgår att funktionsenheten bör vara bestående, dvs. motsvarande funktion bör kunna antas förekomma under relativt lång tid framöver. Den bör vidare vara tillfredsställande representativ för den kategori av husbyggnader det är fråga om och i huvudsak vara entydig för hela denna kategori. För skolbyggnader och för barnstugor torde elevplats resp. daghemssom relativt väl uppfyller ovanstående krav. plats vara funktionsenheter Vad avser skolor torde dock en uppdelning behöva göras på lågstadie- och För högskolor (universitet och motsvarande) förefaller högstadieskolor. det dock meningsfullt att beräkna en funktionsprisindex. Arknappast betsplats torde vara en tämligen relevant funktionsenhet när det gäller renodlade kontorshus, vilka emellertid inte är så vanliga. För sjukvårdshar vårdplats framförts som tänkbar funktionsenhet. Denna byggnader enhet är dock lämplig bara för sjukvårdsbyggnader som enbart avser sluten vård. Inom de flesta sjukvårdsbyggnader förekommer samtidigt behandling i öppen vård i större eller mindre del av byggnadens utrymmen och i vissa fall förekommer även utrymmen för utbildning. Att i dessa fall söka dela upp respektive byggnads pris efter respektive funktion torde inte vara möjligt. I allmänhet uppvisar även övriga kategorier av byggnader (med i stor utsträckning för bostäder) en blandning av olika undantag funktioner inom respektive byggnad. Ofta är också en likartat definierad
80 Metoder fcr beräkning av byggnadsindexar sou 1976; 13
funktionsenhet av olika karaktär inom olika byggnader beroende på dessas användningsområden. Man måste, t. ex. för verkstäder, göra en uppdelning på olika branscher för att funktionsenheten arbetsplats skall vara entydig. Den funktionsenhet som vore lämplig för bl. a. industribyggnader torde för övrigt i princip böra utgöras av en enhet avseende produktionen i respektive byggnad; som exempel på en sådan enhet har för sågverk nämnts standard. Bortsett från det omöjliga i att finna och fastställa lämpliga enheter av detta slag skulle en sådan ansats förutsätta att det gjordes en branschindelning av byggnaderna. Gör man en sådan uppdelning av industribyggnaderna blir emellertid antalet byggnader per år inom de olika delkategorierna så få att en beräkning av funktionsprisindex också av den anledningen skulle bli meningslös. Funktionsprisindex (och om byggnadsprisindex finns beräknad även kvalitetsindex) torde således förutom för bostäder meningsfullt kunna beräknas endast för några få kategorier av byggnader med renodlad och entydig funktion som barnstugor och kommunernas skolor. Skolbyggnaderna bör i så fall uppdelas på dels grundskolebyggnader, dels gymnasiebyggnader. Eventuella andra i samma byggnad ingående lokaler än skollokaler måste frånskiljas i beräkningarna. För sjukvårdsbyggnader torde funktionsprisindex meningsfullt kunna beräknas endast för renodlade vårdbyggnader. För övriga kategorier av husbyggnader inom den offentliga sektorn dvs. främst förvaltningsbyggnader och högskolebyggnader, torde det av ovan framförda skäl varken vara möjligt eller meningsfullt att centralt söka beräkna funktionsprisindexar. Motsvarande torde - med av bostäder undantag gälla även för de olika förekommande husbyggnadskategorierna utanför den offentliga sektorn.
5.2.6 Beräkning av byggnadsprisindexar för ombyggnads- och underhållsarbeten Vid den av kommittén utförda behovskartläggningen har konsumenterna angivit att det föreligger behov av såväl byggnadsprisindexar som faktorprisindexar för ombyggnads- och underhållsarbeten. Även på detta område gäller att hittillsvarande beräkningar utgörs av enbart faktorprisindexar. Kommittén har därför undersökt några tänkbara möjligheter för beräkning av byggnadsprisindexar även för ombyggnads- och underhållsarbeten. Två olika metoder har därvid diskuterats, nämligen regressionsmetoden och typproduktmetoden. I motsats till vad som i övrigt gäller för detta betänkande inkluderar kommittén i diskussionen av indexar för underhålls- och ombyggnadsverksamhet även bostadsbyggandet. Då det gäller underhållsverksamhet har kommittén icke funnit att något material av tillräcklig bredd som skulle kunna användas för beräkning av byggnadsprisindex. Kommittén räknar inte heller med att det inom den närmaste framtiden kommer fram några för regressionsmetoden lämpliga beräkningsunderlag avseende underhållsarbeten. Vad gäller ombyggnadsarbeten är förhållandena däremot något mera gynnsamma, åtminstone på bostadsområdet. Ombyggnad av bostäder är en verksamhet som har ökat under senare år, främst till följd av statsmak-
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 81
ternas beslut om utvidgat ekonomiskt stöd för förnyelse av det äldre bostadsbeståndet. För den statliga långivningen insamlas för ombyggnadsprojekt en mängd uppgifter avseende kostnader, utförande etc. Dessa uppgifter utgör en motsvarighet till de uppgifter, som insamlas för nybyggnad av statligt belånade bostadshus, och som i dag används för beräkning av byggnadsprisindex för flerfamiljshus och gruppbyggda småhus. Materialet avseende ombyggnad av bostäder har inte kunnat utnyttjas av kommittén för beräkningar, eftersom uppgifter finns endast för några få år. Vidare har redovisningen av kostnader m. m. under denna period knappast hunnit stabilisera sig så att den kan accepteras som underlag för indexberäkningar. Kommittén anser emellertid att möjligheterna att utnyttja detta material för beräkning av byggnadsprisindex bör prövas av statistiska centralbyrån inom något eller några år. Kommittén vill, som ett alternativ till detta material, även fästa uppmärksamheten vid den hos centralbyrån för närvarande pågående försöksverksamheten avseende en moderniseringsstatistik för flerfamiljshus. Denna statistik planeras att omfatta uppgifter om företagna moderniseringar vad avser såväl standardförändringar som förändringar i lägenheternas utformning. Därest kostnadsuppgifter samtidigt skulle kunna erhållas för genomförda åtgärder, skulle ifrågavarande material eventuellt kunna utgöra ett för beräkning av byggnadsprisindex lämpligt underlag. Även denna fråga bör närmare studeras av centralbyrån. Förutsättningarna för att typproduktmetoden skall kunna användas är att för underhålls- respektive ombyggnadsverksamheten ett antal såväl representativa som till sin uppbyggnad väl definierade arbeten, typarbeten, kan urskiljas i sådan form att de kan göras till föremål för en prismätning. Kommittén har diskuterat möjligheten att insamla kalkylerade prisuppgifter, svarande mot anbudspriser, för några sådana vanliga typarbeten. Indextal skulle erhållas för respektive typarbete genom direkt jämförelse mellan de insamlade priserna vid en tidpunkt t och en tidpunkt O. Indextalen för de enskilda typarbetena skulle därefter vägas samman till totalindex, med beaktande av respektive typarbetes relativa andel av underhålls- respektive ombyggnadsverksamheten. Erforderligt viktsystem skulle kunna erhållas genom beräkningar baserade på studier av sammansättningen av ett urval underhålls- respektive ombyggnadsarbeten. Ett par olika alternativa metoder för prisinsamlingen har övervägts. Antingen skulle faktiska anbudspriser eller fakturerade priser kunna insamlas eller skulle priskalkyler för vissa angivna fiktiva arbeten inhämtas från entreprenörer. Båda metoderna innebär svårigheter. l det första fallet torde det vara svårt att få fram ett tillräckligt omfattande och enhetligt material. I det senare fallet torde det vara svårt att erhålla realistiska beräkningar. I båda fallen krävs betydande arbetsinsatser från uppgiftslämnarna för att rimlig täckning skall uppnås som möjliggör kontinuerliga indexberäkningar. Kommittén anser därför att dessa tillvägagångssätt för närvarande inte är praktiskt genomförbara. Kommittén vill emellertid i sammanhanget peka på ett par material avseende i första hand underhållsarbeten men delvis även ombyggnader, som i en framtid
82 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
- om de blir mera allmänt förekommande - kan tänkas visa sig användbara för indexberäkningar enligt typproduktmetoden. Denna möjlighet bör beaktas av statistiska centralbyrån. Det ena materialet bygger på resultatet från ett av statens råd för byggnadsforskning stött projekt som resulterat i ett administrativt system för byggnadsreparationer, det s. k. Byggrepsystemet. Systemet, som innehåller rutiner för beställning, beordring, rapportering och kontroll, har som gemensam nämnare att arbetena beskrivs på ett normerat och mätbart sätt. I systemet har detta lösts genom att förekommande arbeten standardiserats och på så sätt gjorts enkelt kodifierbara. Med hjälp av för respektive arbetsmoment observerade tider, noterade på en arbetsblankett av den montör som utfört arbetet, har normtider kunnat fastställas för i systemet ingående arbeten. Dessa normtider ligger till grund för avtal mellan beställare och entreprenörer vid genomförande av reparationsarbeten. Eventuella vinster/förluster fördelas mellan berörda parter enligt ett överenskommet förfarande. Detta rapporteringssystem tillämpas för närvarande av ett antal byggnads- och VVS-företag. Om systemet får större spridning än det nu har bland reparationsföretagen, skulle det kunna ge möjlighet till prisindexberäkningar för reparationer. Prisuppgifter för utförda arbeten skulle kunna ge beräkningsunderlag för en byggnadsprisindex för reparationer avseende byggmästeri- och VVSarbeten. Uppgifter skulle därvid kunna insamlas centralt från den databank som avses ingå i Byggrepsystemet eller direkt från berörda företag. Försäkringsbolagens byggreparationskommitté, som arbetar med utveckling av ett kalkylverk för reparationer, har observerat behovet av standardiserad och strukturell beskrivning av reparationsarbeten. En samordning av struktureringen i försäkringsbolagens kalkylverk och Byggrepsystemet har skett, varvid kalkylverket kan utgöra normtidverk till Byggrepsystemet samtidigt som rapporteringen i Byggrepsystemet medför större praktisk användning av kalkylverket. Det är emellertid ännu svårt att bedöma huruvida detta kan påverka Byggrepsystemets genomslag. Det andra material som kommittén vill fästa uppmärksamheten på gäller det periodiska underhållsarbetet inom det allmännyttiga bostadsföretaget AB Göteborgshem, som förvaltar drygt 35 000 lägenheter. Företaget använder ett ADB-anpassat system för uppföljning av utförda periodiska underhållsarbeten. Systemet bygger på standardiserade typarbeten enligt samma princip som i Byggrepsystemet men innehåller jämförelsevis flera slag av arbeten. Om fler företag börjar följa upp sina ombyggnads- och underhållsarbeten på motsvarande sätt som AB Göteborgshem skulle erhållas ett material som genom sin större täckningsgrad vad avser arbeten av olika slag kan utgöra ett värdefullt komplement till Byggrepsystemet såsom underlag för eventuella indexberäkningar.
5.2.7 Byggnadsprisindexar för anläggningsarbeten Som framgår av redovisningen i kapitel 4 är behoven av prisindexar för anläggningsarbeten i princip desamma som för husbyggnadsarbeten. Särskilt gäller detta efterfrågan på indexar för ekonomisk analys Vad
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 83
gäller indexar som underlag för anpassning av värderingar, medelstilldelfärre tillämpningar för anläggningsarbeten än för ning etc. förekommer För de värderingar och regleringar som är aktuella husbyggnadsarbeten. erfordras emellertid ihuvudsak motsvarande indexar på anläggningssidan som på husbyggnadssidan. är i allmänhet inte så komplext sammansatta av Anläggningsarbetena materialslag och arbetsarter eller underentreprenader som många olika De enskilda projekten på anläggningssidan är ofta _ husbyggnadsarbetena. stora och utförs under lång tid, även om mindre arbeten givetvis förekommer. Antalet projekt på anläggningssidan och antalet verksamma byggherrar (beställare) och producenter (entreprenörer) är också mindre än på husbyggnadssidan. Anläggningssidan är å andra sidan mer heterogen än husbyggnadssidan på så vis att olika kategorier av anläggningar (t. ex. vägar, tunnlar, hamnar, kraftverk, broar) i allmänhet skiljer sig mer till sin sammansättning än de olika kategorierna av husbyggnader (t. ex. bostadshus, kontorshus, skolbyggnader, industribyggnader). Vid anläggningsarbetena är vidare maskininsatsen ofta större än vid husbyggnadsarbeten på och mindre varierande arbetsmomenten. Un- .grund av de mer renodlade der senare år har emellertid maskininsatsen på husbyggnadssidan ökat
betydligt. Problemen av prisindexar för de olika när det gäller konstruktion behoven inom är emellertid i princip desamma som anläggningsområdet inom husbyggnadsområdet och lösningar bör därför sökas efter likartade som i dag kan överblickas torde linjer. Med de beräkningsförutsättningar byggnadsprisindexar dock i praktiken kunna beräknas endast för någon av anläggningsarbeten. De metoder som kan vara eller några få kategorier aktuella är i första hand regressionsmetoden och kostnadskomponentmetoden samt eventuellt kvalitetselementmetoden. Kommittén skall sina direktiv, då det gäller indexar för enligt bedömning av anläggningsarbeten, begränsa sig till att ge en översiktlig möjligheterna att i praktiken genomföra de olika slag av indexberäkningar som bedöms erforderliga samt lägga fram förslag om fortsatt eller andra åtgärder som kan vara påkallade. Här skall därför utredning huvudsakligen endast översiktligt redogöras för de beräkningsmöjligheter som kommittén bedömer föreligga för de mest efterfrågade prisindexarna för anläggningsarbeten. Såsom av redogörelsen i avsnitt 2.3 har kommittén i sitt framgår betänkande beskrivit två huvudgrupper av metoder för konstruktidigare tion av byggnadsprisindexar. Den ena baseras på uppgifter som direkt avser slutprodukten, den andra på uppgifter som avser tidigare produktionsled. Antingen anknyter beräkningarna till de inputfaktorer (mateoch kapital) som ingår i byggprocessen eller sker de med rial, arbetskraft utgångspunkt i kostnadskomponenter i mellanstadier av produktionsprocessen, se avsnitt 5.2.3. I båda dessa fall måste man göra kompletterande beräkningar av produktivitetsförändringens effekt på slutproduktens pris eller kostnad. De av kommittén tidigare genomförda beräkningarna av byggnadsprisindexar för bostäder och de nu utförda försöksberäkningarna avseende
84 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
byggnadsstyrelsens byggande och sjukvårdsbyggnader har utförts med en metod inom den första huvudgruppen, regressionsmetoden. Kommittén har för husbyggnader inte funnit några andra metoder inom den första huvudgruppen lämpliga att använda för löpande beräkningar. Beträffande metoderna inom den andra huvudgmppen har kommittén iavsnitt 5.2.3 diskuterat den s. k. kostnadskomponentmetoden, men funnit att den inte inom en överskådlig tid kan bli praktiskt genomförbar för husbyggnader. Detta beror främst på svårigheter att definiera enhetliga på marknaden förekommande komponenter och att få realistiska prisuppgifter för sådana komponenter då de normalt inte förekommer i anbudssammanhang. För anlåggningsarbetenas del är det däremot vanligare att man ger anbud för olika förekommande relativt sammansatta arbeten såsom bergsprängning, jordschaktning etc. Dessa skulle kunna tänkas utnyttjas såsom kostnadskomponenter, och på grund av dessa uppgifter skulle en kostnadskomponentmetod för beräkning av byggnadsprisindex för vissa anläggningsarbeten eventuellt kunna konstrueras. En grupp av anläggningsarbeten, för vilka man har särskild anledning att överväga indexberäkningar enligt i första hand regressionsmetoden men, som ett alternativ till denna, även komponentmetoden, utgör väganläggningarna. Dels är det ett tämligen stort område, dels förefaller det erbjuda gynnsammare förutsättningar för beräkning av byggnadsprisindex än andra grupper av anläggningsarbeten. Inom vägverket har påbörjats utvecklingsarbeten som syftar till att med hjälp av regressionsanalys dels undersöka variationerna i slutligt uppgivna kostnader för väganläggningar, dels ge underlag för produktivitetsstudier. Avsikten är att undersöka hur kostnaderna för såväl hela vägar (exklusive broar och marklösen) som olika delarbeten varierar med för dessa arbeten gällande produktionsförutsättningar. Två skilda ansatser avses därvid komma att prövas. Vid den ena av dessa skall den totala vägkostnaden analyseras, varvid man som förklarande variabler skall utnyttja de beskrivningar av respektive väganläggning som kan erhållas ur de s. k. arbetsplanerna. Dessa omfattar bl. a. uppgifter om terrängens topografi, markförhållanden, olika klassindelningar av vägarna med avseende på vägbredd, typ av väg (motorväg, motortrafikled, anslutningsvägetc), liksom övriga variabler som kan antas belysa viktigare förekommande kvalitetsskillnader. En förteckning över de variabler som avses komma att prövas i analysen återfinns i bilaga 1, avsnitt 5. Resultaten från beräkningarna, vilka beräknas omfatta drygt 200 projekt färdigställda åren 1968-1974, förväntas föreligga under 1976. I och med att detta material färdigställs kommer ett fylligt dataunderlag för försöksberäkningar enligt regressionsmetoden av en byggnadsprisindex för väganläggningar att föreligga. Parallellt med nämnda beräkningar pågår försök att förklara variationerna i å-priserna för olika delarbeten för väganläggningar. Även dessa analyser skall utföras med regressionsanalys. För ändamålet har man i ett särskilt redovisnings- och uppföljningssystem samlat beskrivande uppgifter av olika slag (t. ex. uppgifter om jordklasser, transportlängd, trafikstörning, vägsektionstyp etc.) i anslutning till kostnadsuppgifter för olika delarbeten ingående i utförda vägarbeten. Detta har hittills skett
Metoder av byggnadsindexar 85 SOU 1976: 13 för beräkning
enbart för nybyggnadsarbeten. Det ligger nära till hands att som ett alternativ till regressionsberäkningar baserade på förut nämnda uppgifter för hela vägar - därest dessa inte visar sig användbara för indexberäkningar - söka konstruera byggnadsprisindexar för vägar genom att utavseende delarbeten. Även detta nyttja nyssnämnda beräkningsunderlag för försöksberäkningar inom en relativt nära framtorde vara tillgängligt tid. Beträffande övriga anläggningsarbeten bedömer kommittén att relativt att inom den närmaste framtiden kunna små möjligheter föreligger Detta beror dels på svårigheter att konstruera byggnadsprisindexar. erhålla relevanta uppgifter som underlag för beräkningar, dels på att antalet som regel är relativt litet inom respektive kategori av objekt till en eventuellt fortsatt utbyggnad av anläggningsarbete. I anslutning kan det emellertid vara möjligt att för Vägverkets informationssystem broar konstruera en byggnadsprisindex med re- (inklusive vågviadukter) gressionsteknik. För mindre sammansatta och över tiden relativt enhetliga typer av såsom t. ex. tunnelsprängning, kan man eventuellt anläggningsarbeten, av en grov klassning och värdering av olika tänka sig att med utnyttjande (t. ex. objektstorlek och markförhållanden) produktionsförutsättningar beräkna byggnadsprisindexar enligt den s. k. kvalitetselementmetoden (se SOU 1971: 79 avsnitt 5.2.2.3) eller den kombinerade kvalitetselementsom beskrivits i avsnitt 5.2.3 ovan. Behovet av och kvalitetsklassmetod för dessa anläggningsarbeten är emellersärskilda byggnadsprisindexserier mera omfattande arbete med tid inte så stort att det motiverar något uppgiftsinsamling och beräkningar.
5.3 Beräkning av faktorprisindexar
5.3.1 Inledning
Såsom framhållits i det föregående är alla de indexar som för närvarande beräknas under benämningen byggnadskostnadsindex eller entreprenadindex faktorprisindexar, dvs. de mäter prisutvecklingen för de produktionsfaktorer - arbetskraft, råvaror och kapitaltjänster - som används i den eller De är alla i ifrågavarande byggnads- anläggningsverksamheten. på samma sätt. Genom löpande insamling av uppgifter princip uppbyggda för olika slag av byggnadsmaterial, och med om priser, huvudsakligen hjälp av lönestatistik för byggnadsarbetare följer man prisutvecklingen på De prisserier för enskilda material, skilda slag av produktionsfaktorerna. arbetskraft m. m. som härigenom erhålls vägs i första hand samman till delindexar som i sin tur i allmänhet vägs samman till en totalindex. Sammanvägningarna sker med viktsystem - budgeter - vilka representerar de andelar med vilka de olika enskilda slagen av material, arbetskraft eller anläggningsverksamhet som inm. m. ingår i det slag av byggnadsdexen skall avse. Mot dessa allmänna principer för beräkning av faktorfinns inte någon anledning att invända. De frågor som behöprisindexar ver diskuteras, då det gäller beräkningen av faktorprisindex, är
86 Metoder för beräkning av byggnadsindexar
210-
200-
190-
180-
170-
160-
150*
130-
110-
19,65 1:566 19e7 19s8 1569 197o 1971 1972 1933 1974 1955
?Statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex flerfamiljshus ----- -- småhus av sten Figur 5.2 Utvecklingen ------------- -- Byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex, totalindex “ av några faktorprisindex- underhåll - ---- -ar (byggnadskostnadsin- Jordbruksbyggnader, totalindex dexar/ 1964-apriI 1975 1) Uppgifterna avseende 1964-1972 omfattar årsmedeltal, medan uppgifterna (1964 = 100) avseende 1973-1975 avser april månad.
i) vilka faktorprisindexar skall beräknas ii) hur skall budgeterna för indexarna konstrueras samt iii) hur skall urvalet av pris- och löneuppgifter och mätningarna av dessa utformas. Urvals- och mätningsproblemen behandlade kommittén i sitt tidigare betänkande i samband med översynen av faktorprisindexar för bostädenl Se SOU 1971: 79, avsnitten 5.8.3-5.8.4. Ett arbete med en successiv utveckling av beräkningsmetoderna pågår
Metoder av byggnadsindexar 87 SOU 1976: 13 för beräkning
200-
180--
170-
140-
130-
19år; 19år; 19s7 mås 19e9 197o 1971 1972 19% 19747
Vattenfalls BAE.index Statens vägverks vägindex Figur 5.3 Utvecklingen (vattenkraft) av nâgra faktorprisindex- S_.J:s serie nr 8 (terassering, ---- -- Bergrum (Fort F) ar för anläggningar (byggvägar, vägövergångar) och byggnadsarberen) ------ SJ: serie nr 9 (kuivertar) __________ Flygfält (Fort F) nadskostnadsindex för
flerfamiljshus 1964- Kraftverk, ovanjord- _____ __ SCB Byggnadskostnadsanrággning index, flerfamiijshus klusive skatter och oreg- ____ _ __ Kraftverk, underjord- Ierade delar anläggning (VAST)
Dessa problem tas därför inte upp vidare inom statistiska centralbyrån.
till här. Detsamma gäller vissa med fråga (ii) förknippade behandling I första hand skall därför framställningen här inriktas på att ge problem. för husbyggnader som skall ett svar på frågan om vilka faktorprisindexar
beräknas. Med härtill skall dock även vissa frågor gällande anknytning
budgetberäkningar behandlas.
av 4 erfordras faktorprisindexar i många Såsom framgått kapitel Sådana indexar efterfrågas för alla de grupper av byggnader sammanhang.
88 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
och anläggningar och för samtliga huvudkategorier av behov som berörts vid de av kommittén utförda konsumentkontakterna. Hittills har man sökt tillgodose detta behov genom att konstruera och beräkna särskilda faktorprisindexar för olika viktigare kategorier av husbyggnader respektive anläggningar. Det har emellertid i praktiken visat sig att skillnaderna i prisutveckling mellan dessa serier i allmänhet varit Detta obetydliga. framgår bl. a. av figurerna 5.2 och 5.3 och av bilaga 2, avsnitt l. Det kan mot den bakgrunden huruvida ifrågasättas det är erforderligt och meningsfullt att arbeta med så många olika indexar. Det kan för övrigt i detta sammanhang nämnas att byggnadsstyrelsen under hänvisning till parallelliteten i utvecklingen av styrelsens olika indexserier och statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex för flerfamiljshus upphört med publicering av sina indexar och numera hänvisar till centralbyråns serie. Sett mot denna bakgrund kan man som ett alternativ tänka sig att tillgodose behovet av faktorprisindexar för olika kategorier av husbyggnader och anläggningar genom endast en index för husbyggnader och en för anläggningar. Om det kan antas troligt att skillnaden mellan utvecklingen av olika indexar även i framtiden blir så liten att den utan olägenhet kan försummas, skulle en sådan lösning vara motiverad. Kommittén har mot denna bakgrund ansett det angeläget att studera och närmare analysera de förhållanden som är avgörande för den konstaterade parallelliteten mellan olika för att därfaktorprisindexar igenom söka utröna graden av stabilitet i detta utvecklingsmönster. För den genomförda analysen redogörs i avsnitt 5.3.2. Mot bakgrunden av resultaten härav behandlas i avsnitt 5.3.3 frågan om vilka faktorprisindexar som synes behöva beräknas och vissa frågor berörande beräkningen av viktsystemen för dessa. I avsnitt 5.3.4 redovisar kommittén vissa synpunkter på frågan om hur behovet av entreprenadindex skulle kunna tillgodoses i framtiden och i avsnitt 5.3.5 behandlas slutligen faktorprisindex för ombyggnads- och underhållsarbeten.
5.3.2 Jämförelse mellan olika faktorprisindexar
Inledning
I sin enklaste och mest nedbrutna form som framgått av det kan, föregående, en faktorprisindex beskrivas som summan av en mängd prisserier avseende olika inputfaktorer vilka tilldelats vikter som är Härmed åsyftas att valet beroende av respektive faktors relativa betydelse i produktionen. Många av prisserier och utformningen av vägningstalen av dessa prisserier ingår helt naturligt i de flesta indexar beräknade inom har gjorts på ett för den här berörda områden, även om deras vikt kan vara olika. Vissa avsedda husbyggnadska- eller representerar någon några inputfaktorer som är specifika för en tegorin korrekt sätt. Skillsärskild typ av byggnad. En skillnad i utvecklingen av två rättvisande] nader mellan två i verkligheten beräknade faktor- faktorprisindexar, avseende t. ex. två olika kategorier av husbyggnader, prisindexar kan givetvis kan bero på att åtminstone vissa prisserier som ingår i båda indexserierna, också härröra från felaktigoch vilkas awiker från genomsnittet för övriga serier, ingår heter i utformningen av utveckling dem. med olika vikt i de två serierna. Alternativt kan skillnaden tänkas bero på
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 89.
m»
.mzusz
.
.m
_
cuuønäø»
z.m
3.5._
m
.umoxEO
En..
avs.
m
_
:Sw
_mrmumå
m.m
_mtoäå
m
mi.
:mäsk
_
. §5.. m
.w
;...350 öv? ...tm amm» 883
.
_ _
xobczmuo...
_
;Em 0.23 .mami
xouczmuo...
.
mL_
_mzmzms_
-små 280g
toumcmtaoåcmzouc:
m
xmnêmmäâzx
_
§5..
couøn_a_._oamE$m
m
-xmeou _ams_
. 5x
.aoxEO
m2:
:E:
.o._mu:8:mmm._ao.
.ovmc
-..oz :E3
.uvwczoxêo
xmviñzåouxux
.
m
2.5.8.
.xmâom
-Isa
:B
§5.. anza
wiåêtåwn
.cumoxâctøuxø_o._a
5:0
_
.cov. 5:3
.ouøåøoxøtocmøå
.
Emåcmucmmwzuom
xøcaämmoø
...oo
.§3 .§12
.N .p u vw.
p N m .m
m.
022 022 m_Z 32 32 .32 SME
90 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
olikheter i utvecklingen av de prisserier som är specifika för var och en av indexserierna. Den kan givetvis också bero på en kombination av dessa två faktorer. Kommittén har mot denna bakgrund sökt analysera effekten på faktorprisindex av nyssnämnda faktorer. Analysen har inriktats på indexar avseende nybyggnad av hus. Därvid har underlagen till några nu existerande faktorpris- och entreprenadindexar för husbyggnader utnyttjats (se avsnitt 3.1) samt därutöver vissa andra tillgängliga material på basis av vilka kostnadsstrukturen för vissa kategorier av husbyggnader kunnat belysas. En närmare beskrivning av ifrågavarande material och kommitténs bearbetningar av dessa ges i bilaga 2, avsnitt 2. Studier av detta slag kan utföras på olika detaljnivåer i viktsystemen och med utgångspunkt i olika slag av aggregeringar av vikterna. Olika nivåer därvidlag illustreras av den i figur 5.4 schematiskt gjorda beskrivningen av en faktorprisindexkonstruktion. Nivåindelningar har där gjorts efter två skilda kriterier, nämligen dels i produktionsavsnitt (administration, byggmästeri, VVS och el), dels i kostnadsslag efter huvudgrupper av produktionsfaktorer. Arten av det tillgängliga materialet och de möjligheter som förelegat att på lämpligt och enhetligt sätt strukturera och uppdela detta innebär givetvis vissa begränsningar. De studier som kommittén sålunda har kunnat genomföra för att analysera skillnader och likheter i utvecklingen av olika faktorprisindexar har omfattat studier av
i) viktsystemets betydelse för index. Analys har härvid genomförts av hur totalindex påverkas av viktskillnader i budgetandelarna mellan olika produktionsavsnitt med för produktionsavsnitten givna indextal. Den uppdelning av undersökningsmaterialet som utnyttjats är relativt grov. Den motsvaras av nivå 2 i figur 5.4. ii) sammansättning och prisutveckling för skilda produktionsavsnitt. Nivån för studien motsvaras av en kombination av nivå 2 och nivå 2. l denna studie har även undersökts om prisutvecklingen för produktionsavsnitten påverkas av avsnittens relativa storlek iii) i olika byggnader förekommande material, löner etc. och deras prisutveckling. Denna studie motsvarar i princip nivå 3.
Viktsystemets betydelse Såsom berörts har de olika faktorprisindexar som för närvarande beräknas för husbyggnader visat en stark parallellitet i utvecklingen. För perioden 1964-1970 uppgick den största ökningen till i genomsnitt 4,8 % och den minsta till 4,2 % per år. För perioden l970-april 1975 var motsvarande tal 10,5 % respektive 9,3 % per år. Några av dessa indexar återges i tabell 5.2 och figur 5.2. Som framgår av figur 5.2 förelåg för perioden l970-april 1974 en betydligt större skillnad mellan största och minsta värde. Denna skillnad har till stor del försvunnit som en följd av att indexen för jordbruksbyggnader haft en relativt övriga indexar helt avvikande utveckling det senaste året. ifrågavarande utveckling av byggnads-
kostnadsindex för jordbruksbyggnader är i sin tur föranledd av de under
Metoder för beräkning av byggnadsindexar 91 SOU 1976: 13
Tabell 5.2 Utvecklingen av några faktorprisindexar perioderna 1964- 1970, 1970-april 1975 samt 1964-april 197s“
Index 1964-1970 1970- 1964- 1964 = 100 april 1975 april 1975 1970 =100 1964 =100
Byggnadskostnadsindex
| flerfamiljshus | 133 | 160 | 213 |
| småhus av sten | 130 | 162 | 2 l 1 |
| Totalindex jordbruksbyggnader | 128 | 165 | 21 l |
Byggnadskostnadsindex förvaltningsbyggnader 133 160 212 Underhållskostnader förvaltningsbyggnader 133 156 207
a lndexarna är beräknade inklusive mervärdeskatt.
starka prisstegringarna vilka ingår med denna period mycket på trävaror, en förhållandevis stor vikt (30 % för trävaror och snickerier”) i budge-
ten för jordbruksbyggnader. Om vid jämförelsen bortses från dessa bygg-
nader, erhålls en största ökning med genomsnittligt 10,1 % per år att jämföra med en minsta om 9,3 %. Skillnaden mellan största och minsta ök- Den torde - om jordbruksbyggnaningen blir sålunda i detta fall liten. derna utesluts under den senare perioden - ligga inom vad som får antas
vara en ofrånkomlig felmarginal för de enskilda serierna. Det bör i detta sammanhang dock framhållas att motsvarande förhållande med en stor andel trä i budgeten förekommer i den av statistiska centralbyrån hittills beräknade särskilda byggnadskostnadsindex för småhus av trä (1952 = 100). För denna index - som emellertid inom kort kommer att ersättas av en ny faktorprisindex - har trävaror
och snickerier vikten 26 %. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande för den nya faktorprisindexen för småhus som procenttal började beräkna 1974 är 15. Skillnaden mellan dessa två centralbyrån indexserier 1975 är ca 10 procentenheter, dvs. i för perioden 1970-april
genomsnitt 1,9 % per år. Det är att märka att ovan redovisade data avser indexserier beräknade
utan hänsyn till löneglidningen. Om även effekten av denna inkluderas, leder detta till att underhållsindexama skiljer ut sig från de indexar som avser nybyggnadsverksamhet. Detta beror på att vikten för lönerna, vilka Anledningen till att motstörre då löneglidning inräknas stigit starkare än andra priser, är väsentligt svarande beräkningar här för underhållsindexama (drygt 50%) än för nybyggnadsindexarna (ca inte utförts för jordbruksbyggnader är att byggnads- 25 %). Om man ser enbart till de indexar som gäller nybyggnadsverksamkostnadsindex för dessa
- medtagesi - mellan de
het, är skillnaden om jordbruksbyggnaderna ej är ofullständig, eftersom
olika serierna fortfarande små. Sålunda uppgår för dessa indexarz den endast omfattar löner
mycket och material. Indexen får (inklusive löneglidning) de största och minsta ökningstalen under periohärigenom en missvisande den 1964-1970 till 5,6 % och under perioden 1970- 6,3 % respektive hög andel löner (37 %). april 1975 till l 1,4 % respektive 10,4 % per år. ° I beräkningarna har
ovan berörts och som hänför faktiskt löneglidningen beräknats De skillnader som sig till med utgångspunkt i Byggberäknade indexserier sammanfattar i sig effekten av olikheter både nadsindustriförbundets beträffande och i viss mån prismaterial och beräkningsför- lönestatistik. vägningstalen
92 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
faranden. Vi skall i detta avsnitt söka renodla effekterna av skillnader i vägningstalen, varvid vi förutsätter en prisutveckling motsvarande den under de senaste decennierna. Vi har därvid valt att studera effekten över dels en relativt lång tidsperiod 1950-01-01-1970-01-01 med en för faktorpriserna genomsnittlig relativt långsam utveckling, dels en betydligt kortare tidsperiod 1970-01-01-1974-01-01 med mycket fakkraftiga torprisförändringar. Därutöver har redovisning även skett för hela perioden 1950-01-01-1974-01-01. Tre olika delstudier baserade på olika viktunderlag har utförts. Två av dessa bygger på projektvisa data rörande fördelningen av de faktiska kostnaderna, den tredje på fiktiva vägningstal. I alla tre studierna användes samma prismaterial, nämligen det som utgör basen för statistiska centralbyråns hittillsvarande byggnadskostnadsindex kompletterad med mervärdeskatt och i förekommande fall med beräknad löneglidning. De två på faktiska kostnadsfördelningsdata baserade undersökningarna gäller enbart nybyggnader. I den tredje studien inkluderas även ett exempel i vilket ett viktsystem för underhållsarbeten avses vara inkluderat. Den första delstudien omfattar ett antal husbyggnadsprojekt vilka i analysen vart och ett representerar en budgetobservation. De kategorier av byggnader som berörs av studien är flerfamiljshus, skolor, sjukvårdsbyggnader och byggnadsstyrelsens byggande. De material som utnyttjats i analysen är D underlagen för bostadsstyrelsens revisionsverksamhet omfattande flerfamiljshus färdigställda perioderna 1964-1966 respektive 1968-1971. Dessa betecknas i det följande period I respektive period II D av Spri insamlat material omfattande sjukvårdsbyggnader färdigställda perioden 1966-1972 D av statens institut för byggnadsforskning insamlat material avseende skolbyggnader D ett urval av kalkylunderlag ingående i byggnadsstyrelsens produkt- och resursdata (PR-data). För varje projekt liksom för varje grupp av projekt tillhörande samma kategori av byggnader har de nedlagda kostnaderna fördelats på produktionsavsnitten byggmästeri, VVS, el samt administration och konsulter. Genom denna fördelning av kostnaderna har erhållits en uppsättning viktsystem. För varje projekt liksom för varje grupp av projekt tillhörande samma byggnadskategori har en indexberäkning utförts på basis av dessa viktsystem, för sjukvårdsbyggnader och byggnadsstyrelsens byggande har därvid gjorts en uppdelning i några delkategorier. För flerfamiljshus har två beräkningar gjorts, nämligen på basis av vikterna från såväl period I som period II. Vid indexberäkningarna har de för respektive produktionsavsnitt givna indextalen sammanvägts till totalindexar för varje kategori av byggnad. Även en för alla de studerade byggnaderna total index har beräknats med utnyttjande av det för varje projekt framtagna viktsystemet. Resultaten av beräkningarna framgår av tabellerna 5.3 och 5.4. I tabell 5.3 redovisas
Metoder för beräkning av byggnadsindexar 93
de beräknade genomsnittliga vikterna för de i beräkningarna ingående och i tabell 5.4 de erhållna indextalen. En mer produktionsavsnitten detaljerad beskrivning av beräkningsunderlag och genomförda kalkyler ges i bilaga 2, avsnitt 2. Några kommentarer skall här göras till de i tabellerna redovisade resultaten. Från tabell 5.4 kan utläsas i vilken utsträckning skillnaderna i indextal mellan de olika kategorier av byggnader som studien omfattar beror på olikheter iviktfördelningen. Skillnaderna är mycket små. Detta framgår också av nedanstående tablå som visar ökningen i procent per år av största och minsta indextal och skillnaden dem emellan för i tabell 5.4 redovi-
sade kategorier av byggnaden!
| 1950-1970 IM ,U ,M ,U | 1970-1974 | 1950-1974 IM ,U | |
| Största ökning | 6,2 4,7 10,9 9,7 7,0 5,5 | ||
| Minsta ökning | 6,1 4,6 10,7 9,4 6,9 5,4 | ||
| Skillnad | 0,1 0,1 | 0,2 0,3 0,1 0 1 9 |
För de två tidsperioderna har också beräknats spridningen i indextalen för de enskilda projekten dels inom en viss kategori av byggnader, dels -för alla projekt oavsett byggnadskategori. Det kan konstateras att också IM = index med effekten denna spridning (= talen inom parentes i tabell 5.4) är tämligen måttlig av löneglidning inräknad. såväl inom varje kategori av hus för sig som sett över hela materialet och IU = index utan effekten detta oavsett om indexarna beräknats med eller utan inkluderande av av löneglidning inräknad.
Tabell 5.3 Kostnadsandelar (i procent) och dessas medelfel (inom parentes) för huvudkategorier av produktionsavsnitt avseende skilda kategorier av hus uppförda under perioden 1964-1972
Administra- Byggmästeri VVS E1 Antal obser- Kategori av hus tion och vationer konsulter
16,8 (4,3) 66,7 (4,3) 10,6 (1,7) 5,9 (1,4) 77 Flerfamiljshus Periodl 15,1 (3,7) 68,6 (3,9) 10,7 (1,6) 5,6 (1,3) 47 Period Il 19,4 (4,7) 63,8 (4,0) 10,5 (1,8) 6,3 (1,3) 30
Skolor 11,0 (4,3) 66,5 (4,8) 13,6 (4,2) 6,9 (2,5) 25 11,9 (3,5) 60,2 (6,1) 17,6 (3,7) 10,2 (3,2) 87 Sjukvårdsbyggnader Kliniker m. m. 13,1 (3,3) 57,4 (7,6) 18,2 (4,3) 11,3 (3,6) 30 Kronikerhem 10,2 (2,9) 62,2 (4,9) 18,1 (2,5) 9,4 (3,0) 18 Institutioner för psykiskt 62,9 (5,8) 17,5 (3,1) 8,0 (1,1) 4 utvecklingsstörda 11,6 (3,3) 60,9 (4,8) 16,3 (4,6) 10,2 (3,5) 13 Lasarett för psykiatrisk vård 12,6 (3,2) Helt nybyggda lasarett och 61,6 (5,0) 17,3 (2,5) 9,8 (2,4) 22 vårdhem 11,2 (3,8) 16,4 (1,8) 59,0 (5,5) 17,1 (4,1) 9,5 (5,2) 45 Byggnadsstyrelsens byggande 61,2 (3,4) 12,4 (2,1) 9,8 (2,5) 15 Kontor 16,6 (1,9) Laboratorier 17,3 (2,0) 53,7 (5,1) 18,6 (4,8) 10,4 (3,2) 15 15,2 (1,0) 62,0 (3,3) 14,7 (2,2) 8,1 (3,6) 15 Förläggningar Totalt 14,3 (4,2) 62,8 (6,6) 14,7 (4,5) 8,3 (2,8) 234
94 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
Tabell 5.4 lndextal och dessas medelfel (inom parentes) för skilda kategorier av hus uppförda under perioden 1964-1972. Mervärdeskatt ingår.
Kategori av hus Index (1950-01-01 = 100) Index (1970-01-01 = 100)
;M [U [M [U [M [U 7001-01 70-01-01 (74-01-01) (74-01-01) (74-01-01) (74-01-01)
Flerfamiljshus 332 (2,2) 249 (2,3) 501 (5,5) 357 (2,5) 151 144 Periodl 333 (1,9) 248 (1,8) 503 (4,7) 356 (2,1) 151 144 Period II 331 (2,0) 250 (2,3) 497 (5,1) 359 (2,4) 150 143 Skolor 333 (2,0) 247 (2,1) 504 (2,7) 356 (2,2) 151 144 Sjukvårdsbyggnader 331 (1,8) 247 (1,8) 500 (4,9) 357 (1,8) 151 145 Kliniker 330 (2,5) 247 (1,8) 498 (5,0) 358 (2,3) 151 145 Kronikerhem 332 (2,1) 246 (1,6) 502 (4,4) 356 (2,0) 151 145 Institutioner för psykiskt utvecklingsstörda 332 (2,0) 247 (1,6) 502 (4,8) 357 (2,2) 151 145 Lasarett för psykiatriskvård 331 (1,6) 247 (1,4) 500 (3,4) 357 (1,5) 151 145 Helt nybyggda lasarett och vårdhem 332 (2,2) 247 (2,0) 501 (5,0) 357 (2,3) 151 144 Byggnadsstyrelsens byggande 330 (2,0) 249 (1,1) 496 (4,0) 359 (1,7) 151 144 Kontor 331 (1,2) 249 (1,0) 498 (2,7) 358 (1,2) 151 144 Laboratorier 328 (1,9) 250 (1,3) 492_ (3,9) 361 (1,8) 150 145 Förläggningar 331 (1,0) 249 (0,7) 499 (2,1) 358 (0,8) 151 144 Totalt 331 (2,4) 248 (2,2) 500 (5,3) 357 (2,4) 151 144
IM = index med effekten av löneglidningen inräknad. IU = index utan effekten av löneglidningen inräknad.
löneglidningen. Det bör uppmärksammas att denna stabilitet uppnås trots att det föreligger relativt stora skillnader från en byggnad till en annan vad gäller produktionsavsnittens relativa andel av produktionskosingden och därmed viktfördelningen. Detta framgår av de i tabell 5.3 inom parentes redovisade spridningstalen för vikterna, vilka tal är förhållandevis stora. Det bör i sammanhanget påpekas, vilket för övrigt framgår av den mer detaljerade redovisningen i bilaga 2, avsnitt 2, att vissa av de skillnader i budgetandelama som kan observeras med all sannolikhet kan hänföras till svårigheterna att göra undersökningsmaterialen helt jämförbara. Sålunda ingår t. ex. i andelen för administration och konsulter för flerfamiljshusen och byggnadsstyrelsens byggnader en räntekostnad, en kostnadspost som över huvud taget inte beaktas för de övriga undersökta byggnaderna. Storleken av denna post är för de undersökta flerfamiljshusen ca 4 % av den totala byggnadskostnaden. Då ifrågavarande kostnadspost inte kunnat sårredovisas i byggnadsstyrelsens material har beräkningsunderlagen inte kunnat göras jämförbara i detta avseende. Den andra delstudien är begränsad till flerfamiljshus och till perioden 1970-01-01-1974-01-01. Den utgör en fördjupning av den första studien och är upplagd på i princip samma sätt och bygger på samma basmaterial som denna. En längre gående uppdelning av kostnaderna (motsvarande nivå 3 enligt figur 5.4) än på produktionsavsnitt har dock kunnat utföras
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 95
och för kostnaderna avseende administration och för byggmästeridelen konsulter. Något motsvarande material finns inte tillgängligt för de övriga av byggnader som ingick i den första studien. En närmare kategorier redogörelse för den fördjupade studien avseende flerfamiljshus ges i bilaga 2, avsnitt 3. Resultaten av indexberäkningama i denna studie, där även en delindex avseende materialet i byggmästeridelen redovisas, framgår av tabell 5.5. Som framgår av tabellen har det skett en kraftig prisförändring under den studerade tidsperioden. De viktskillnader som föreligger mellan de två materialen har trots detta endast givit upphov till mycket små och i praktiken försumbara skillnader i indextalen. En jämförelse med motsvarande indextal i tabell 5.4 visar god överensstämmelse, vilket tyder på att avseende budgetens för totalindex den genomförda analysen betydelse skulle vara tämligen okänsligt för på vilken nivå den genomförs.
Tabell 5.5 Redovisning av beräknad faktorprisindex för flerfamiljshus januari 1974 (januari 1970 = 100). Budgeten baserade på hus uppförda perioderna 1964-1966 (period I) respektive 1968-1971 (period Il). Mervärdeskatt ingår
Period l Period ll Kostnadsslag
| Material byggmästeri | 153 | 152 |
| Totalindex med beaktande av löneglidning | 149 | 148 |
| Totalindex utan beaktande av löneglidning | 144 | 143 |
Den tredje delstudien är baserad på fiktiva vikter. En uppdelning har därvid gjorts icke efter produktionsavsnitt utan i komponenterna material, löner och omkostnader. Då lönerna räknade inklusive löneglidning stigit i genomsnitt väsentligt mer än övriga priser torde denna uppdelning, trots att den omfattar endast tre komponenter, kunna ge upphov till indexskillnader (för index inklusive löneglidning) som måste antas vara jämförelsevis stora. Vikterna har valts så att de såvitt synes rimligt täcker in de viktskillnader som i praktiken kan antas vara aktuella. Några olika beräkningar har gjorts av vilka resultaten från två skall redovisas här. De två fallen betecknade (i) och (ii) skiljer sig åt beträffande de ytterlighetsgränser för de tre komponenterna material, löner som valts då det gäller vikterna och omkostnader. Hur därvidlag fixerats framgår av förutsättningarna nedanstående tablå angivande ytterlighetsgränserna för komponentvikterna (i procent). Fall (i) Fall (ii)
| Material | 20-60 | 20-60 |
| Löner | 18-35 | 18-60 |
| Omkostn. | 10-30 | 10-30 |
skall inkludera faktorprisindex för Fall (i) är valt så att det rimligen av hus. Fall (ii) avses på motsvarande sätt nybyggnad av alla kategorier täcka in såväl nybyggnads- som underhållsarbeten.
96 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
Under angivna förutsättningar (inklusive den att viktsumman alltid skall vara 100) och med utgångspunkt .i löne- och för prisdata statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex för avflerfamiljshus seende perioden 1950-1968 har de ytterlighetsvärden index kan anta beräknats. Resultaten av beräkningarna framgår av nedanstående tablå avseende ytterlighetsvärden för faktorprisindex, 1968 med 1950 = 100.
Fall (i) Fall (ii)
| [M 1U | rM IU | |
| Största indexvärde | 302 227 | 357 230 |
| Minsta indexvärde | 259 218 | 259 218 |
Skillnad mellan största och minsta värde (%) över hela perioden 43 9 98 12 igenomsnitt per år 0,9 0,3 1,9 0,3
Dessa fiktiva beräkningar visar i fall (ii) och då löneglidning inkluderas en tämligen stor skillnad mellan det största och det minsta indexvärdet. Detta beror på att viktintervallen gjorts mycket breda för att täcka in både nybyggnads- och underhållsverksamhet. Såsom redan konstaterats i det föregående kan man - i varje fall om löneglidningen inkluderas inte rimligen räkna med att en och samma index skall kunna användas för dessa båda kategorier av arbeten. Om man däremot som i fall (i) begränsar sig till viktintervall som ter sig rimliga för nybyggnadsverksamhet, visar det sig att skillnaden, om man beaktar att det här är fråga om skillnader mellan ytterlighetsfall, är tämligen måttlig. Den uppgår således till i genomsnitt 0,9 % per år för index inklusive löneglidning och 0,3 % per år för index exklusive löneglidning.
Sammansättning och prisutveckling för skilda produktionsavsnitt De i det föregående redovisade studierna håller sig (i någon mån med undantag för den andra studien) på en grov nivå vad gäller viktfördelningen (nivå 2 respektive 2 i figur 5.4). Det kan på basis av dessa studier därför inte avgöras om viktskillnader på en mera detaljerad nivå skulle kunna ge upphov till icke försumbara skillnader iindex. Några direkta studier av viktsystemets effekt på en mera detaljerad nivå, där produktionsavsnitten brutits ner till delavsnitt, har inte kunnat göras annat än för flerfamiljshusen (se s. 94-95 ovan). Det är däremot möjligt att bryta ner vissa av de i det föregående använda, på produktionsavsnitt uppdelade materialen även med hänsyn till kostnadsslag, dvs. huvudsakligen material, löner och omkostnader. Kommittén har för några produktionsavsnitt gjort en sådan nedbrytning på basis av budgetunderlagen dels för statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindexar för flerfamiljshus och småhus och för byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindexar avseende fem skillda byggnadstyper representativa för styrelsens produktion, dels
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 97
Tabell 5.6 lndextal E): skilda produktionsavsnitt ingående i byggnadsstyrelsens och statistiska centralbyråns byggnadskosmadsindexar 1972-07-01 och 1975-04-01. 1963-01-01 = 100. Mervärdeskatt ingår Produktionsavsnitt Egentligt byggnadsarbete Målning E1 VVS 1972 1975 1972 1975 1972 1975 1972 1975 Statistiska centralbyrån
| Flerfamiljshus | 158 218 162 205 178 256 175 257 |
| Småhus, sten | 157 223 164 215 178 255 172 253 |
| Småhus, trä | 158 227 164 214 178 255 172 252 |
Byggnadsstyrelsena
| Telebyggnad | 152 | 185 | 171 |
| Institutionsbyggnad 157 | 176 | 169 | |
| Vårdpaviljong | 158 | 177 | 17 l |
| Kontor | 159 | 168 | 170 |
| Verkstadsbyggnad 159 | 178 | 170 | |
| Genomsnittsindex 159 220 | 177 245 170 242 |
a Från 1972-07-01 beräknas byggnadsstyrelsen endast en genomsnittsindex.
för entreprenadindex H-63 för flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader. Resultaten redovisas i bilaga 2, avsnitt 4. En jämförelse för de undersökta produktionsavsnitten visar att kostnadsfördelningen på nämnda kostnadsslag är mycket likartad för de olika byggnaderna. De skillnader i
Tabell 5.7 lndextal for i H 63 ingående produktionsavsnitt där budgetskillnader förekommer mellan flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader. 1963-01-01 = 100. Mervärdeskatt ingår
Produktionsavsnitt Flerfa- Förvaltmilj shus ningsbyggnader Stomarbeten
| Stomme för grund och överbyggnad | 219 | 221 |
| Stomme för grund | 220 | 225 |
| Stomme för överbyggnad | 218 | 219 |
Stomkompletteringsarbeten Stomkomplettering 213 217 Målningsarbeten Målning, tapeter ingår 199 199 VVS-arbeten
| Inre rörarbeten | 241 | 243 |
| Värme | 252 | 247 |
| Gas, vatten och avlopp | 23 3 | 2 3 8 |
| Ventilation | 234 | 234 |
Elarbeten Lågspänningsanläggningar 245 249 Hissar och rulltrappor Hissar, elektriska 225 225
98 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
budgetandelarna som för ett och samma produktionsavsnitt förekommer mellan de olika byggnadstyperna utgör endast några få procentenheter av avsnittens budget. Kommittén har vidare på basis av det nyssnämnda materialet, som en komplettering till de i det föregående redovisade undersökningarna, studerat i vad mån beräknade delindexar som avser samma produktionsavsnitt men olika byggnadstyper skiljer sig från varandra. Av de i tabellerna 5.6 och 5.7 sammanställda resultaten framgår att skillnaderna i _Iiiridcxtalen för samma produktionsavsnitt för de olika byggnadstyperna är mycket liten trots att det finns skillnader mellan produktionsavsnitten vad gäller deras relativa andel av respektive byggnads totala produktionskostnad. Som framgått av den tidigare analysen påverkas inte totalindex av dessa skillnader mellan olika byggnadstyper.
Material, löner etc. ; urval och prisutveckling Den i tabellerna 5.6 och 5.7 redovisade jämförelsen mellan produktionsavsnitten avser index exklusive löneglidning. Då dels avtalen inte är konstruerade enligt kriterier som gör åtskillnad mellan byggnadskategorier, dels vikterna för lönerna är likvärdiga (se bilaga 2, tabellerna l och 8) torde ingen nämnvärd skillnad vad avser avtalslöner föreligga mellan olika byggnadskategorier. Samma förhållande torde i huvudsak gälla även om löneglidningens effekt skulle inräknas. Löneglidningen har visserligen visat sig vara något större vid flerfamiljshusbyggande än vid övrigt husbyggande. Detta är sannolikt en följd av såväl högre standardiseringsgrad som större projektstorlekar inom bostadsbyggandet. Skillnaderna under senare delen av 1960-talet har emellertid uppskattats till endast ca 1 procent enhet per år, dvs. av en sådan storlek att dess effekt på totalindex torde vara försumbar. För de i olika indexserier förekommande materialslagen liksom för omkostnaderna torde i huvudsak gälla samma förhållanden som för lönerna, dvs. någon för olika byggnadstyper specifik prisutveckling torde ej förekomma. Detta antagande grundar kommittén på det förhållandet, att prisutvecklingen för i indexarna ingående materialslag liksom i omkostnaderna ingående komponenter är densamma för de flesta av förekommande indexserier. En övergång till för respektive delsektor beräknad individuell serie torde i huvudsak inte förändra detta förhållande. Kommittén har vid kontakter med företrädare på såväl entreprenörsom byggherresidan fått bekräftat, att merparten av de använda materialslagen är gemensamma för allt byggande. För den återstående materialdelen omfattande för olika sektorer specifika materialslag har man gjort den bedömningen att, där den över huvud taget är mätbar, ingen från övriga materialslag specifik prisutveckling föreligger. Vad gäller de skillnader som kan konstateras i omkostnaderna bör vad gäller icke gemensamma komponenter observeras att skillnaderna i detta avseende snarare synes bero på för respektive serier gällande praxis, beträffande ingående komponenter och mätningen av prisutvecklingen, än på någon faktisk rådande skild prisutveckling.
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 99
Kommitténs kommentarer och slutsatser Kommittén har utifrån de i föregående delar av avsnitt 5.3.2 beskrivna analyserna av några faktorer som kan skilja olika faktorprisindexar från varandra ansett sig kunna konstatera, att faktorprisindexar för olika delar av husbyggnadsverksarnheten med två typer av undantag endast skiljer sig marginellt ifrån varandra vad beträffar utvecklingen av totalindex. Det ena undantag som åsyftas är att det kunnat konstateras en påtaglig skillnad i utveckling mellan nybyggnadsindexar och underhållsindexar i de fall löneglidning inkluderas i beräkningarna. Dessa två typer av indexar bör därför hållas isär. Frågan om beräkning av faktorprisindex för underhållsarbeten behandlar kommittén i avsnitt 5.3.5. Det andra undantaget hänför sig till utvecklingen under vissa perioder av prisindexar för byggnader med stor andel trävaror. Den sammanhänger med att trävaror under vissa perioder haft en påtagligt annan prisutveckling är genomsnittet för övriga byggnadsmaterial. I och för sig skulle liknande awikelser kunna uppstå för någon annan kategori av byggnader som med i att ett material - med avgränsas utgångspunkt specifikt awikande - en för prisutveckling utgör dessa byggnader exceptionellt stor kostnadspost. T. ex. skulle det kunna gälla hus med omfattande stålkonstruktion eller fasadbeklädnad i viss metall. l övrigt visar en direkt jämförelse mellan indexarna att några större skillnader inte förekommer. Det har vidare konstaterats att prisutvecklingen för iindexarna ingående produktionsavsnitt är relativt okänslig för förskjutningar i vikterna mellan produktionsfaktorer. Det har inte heller framkommit något som pekar på att prisutvecklingen för i indexarna ingående produktionsavsnitt skulle vara beroende av hustyp eller delsektortillhörighet, dvs. om det är fråga om skolor, sjukvårdsbyggnader etc.,i sådan grad att det har mer än en försumbar effekt. En fråga är om den typ av avvikelse som kunnat konstateras för
trähus motiverar att skilda faktorprisindexar beräknas för med hänsyn
till materialsammansättningen påtagligt olika husbyggnader. Det kan därvid först och främst konstateras att, då det gäller andra byggnadsmaterialspecialiteter än förekomst av trä, det torde vara svårt att finna någon gruppering stabil nog att motivera en uppläggning av permanenta särskilda indexserier. Givetvis kan prisutvecklingen för enstaka hus med en stor kostnadspost hänförlig till ett specifikt material under en period visa sig bli väsentligt annorlunda än vad som gäller för andra hus. Det är emellertid knappast möjligt att tillgodose behovet av index för dessa fall genom i förväg utvalda typserier. Dessa typserier skulle dessutom icke kunna tillämpas i de fall där man, som t. ex. för den ekonomiska analysen, arbetar med husbyggnadskategorier grupperade enligt andra grunder än materialsammansättning. Vidare bör observeras att en avvikande prisutveckling för ett specifikt material får antas i stor utsträckning relativt snabbt medföra anpassningar av materialsammansättningen för byggnadsverksamheten. En särskild index för hus med från genomsnittet awikande materialsammansättning baserad på ett låst viktsystem som faktorprisindex med nödvändighet är - skulle då ändå
100 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
icke ge en rättvisande bild till följd av att den inte tar hänsyn till denna substitutionseffekt. Det är att förmoda att andelen trävaror i jordbruks- - till följd av den starkare prishöjningen byggnader numera på trävaror är mindre än den var då viktsystemet för denna index fastställdes. Det innebär i så fall att nämnda index under de senaste årens särskilt starka prishöjning på trä visat en större prishöjning än vad som är korrekt för jordbrukets byggnadsverksamhet. Det kan ytterligare konstateras att påtagligt avvikande prisutveckling för ett visst material ofta är en temporär företeelse. På längre sikt är prisstegringen mera utjämnad. I det fall trendmässiga skillnader föreligger verkar den ovan berörda substitutionseffekten i utjämnande riktning. Kommittén anser det mot den ovan redovisade bakgrunden ej motiverat att konstruera eller föreslå separata indexberäkningar för husbyggnader av olika slag utan förordar att man begränsar sig till att beräkna en faktorprisindex som då avses kunna tillämpas för all nybyggnadsverksamhet avseende husbyggnadsarbeten. Liksom på husbyggnadssidan visar de indexar som för närvarande finns på anläggningssidan relativt små inbördes skillnader i prisutvecklingen under både längre och kortare perioder och har även i stort sett samma prisutveckling som för husbyggnader. Detta framgår av de jämförelser kommittén gjort mellan några faktorprisindexar och som illustreras av figur 5.3. Som framgår av figuren uppvisar dock faktorprisindexutvecklingarna på anläggningssidan en något större spridning än på husbyggnadssidan (jämför figur 5.2). Denna skillnad beror dock till väsentlig del på de s. k. VAST-indexarna (kraftverk), vilka indexar till en början visar en långsammare utveckling än övriga anläggningsindexar. Detta beror i sin tur enligt uppgift på att man när dessa indexserier tillkom genom olika beräkningstekniska åtgärder sökte uppnå en viss ”outputkaraktär” hos serierna. (Som framgår av figur 5.3 visar också statens vattenfallsverks index, som är en ren faktorprisindex, en med övriga anläggningsindexar mer likartad utveckling.) Kommittén har inte då det gäller anläggningsindexarna närmare studerat och analyserat orsakerna till den konstaterade parallelliteten i utvecklingen av olika faktorprisindexar och graden av stabilitet häri. Av avgörande betydelse torde liksom på husbyggnadssidan vara om det föreligger väsentliga skillnader i arbetarlönernas viktandel, vilket visat sig kunna ge upphov till olika faktorprisindexutveckling för indexar som beräknas inklusive löneglidning. En översiktlig analys visar emellertid att viktandelarna för arbetarlöner i de olika anläggningsindexarna endast varierar med värden från ca 20 till 35 %, vilket i stort överensstämmer med arbetarlönernas viktandelar på husbyggnadssidan. Kommittén bedömer det därför sannolikt att förhållandena på anläggningssidan i berörda avseenden är likartade med dem som kommittén kunnat konstatera på husbyggnadssidan. Detta överensstämmer också med erfarenheterna sådana de framgår av i figur 5.3 redovisade indexserier och med vad som framhållits från flera indexkonsumenter. Som en följd av vad som ovan framförts - och med tanke på det relativt ringa behovet av differentierade totalindexar av faktorpristyp för
Metoder av byggnadsindexar 101 SOU 1976: 13 för beräkning
- anser kommittén det ej motiverat att man anläggningsarbeten framdeles söker konstruera särskilda faktorprisindexar för olika kategorier av anläggningar (byggnadsarbeten). Kommittén förordar således att man även på anläggningssidan begränsar sig till att beräkna en faktorprisindex för nyanläggningar. Den avses då kunna tillämpas på nyanläggningsarbeten i allmänhet, dock att faktorprisindex för husbyggnader kan vara att föredra för vissa typer av anläggningar. Hittillsvarande erfarenheter tyder dock på att skillnaden även mellan dessa indexar inte är stor. De olikheter som kan finnas i kostnadssammansättningen för skilda kategorier av husbyggnader respektive anläggningar kan i huvudsak härledas till olika kostnadsandelar för förekommande produktionsavsnitt, dvs. för husbyggnader av praxis administration, byggmästeri, VVS och el. För anläggningar finns inte någon motsvarande praxis beträffande men här skulle man kunna tillämpa den indelningen i produktionsavsnitt som i nuvarande entreprenadindex och av vägverket används indelning för nämligen förutom administration en gruppering i s. k. vägar, underbyggnad (dvs. markarbeten), beläggningsarbeten samt broar (dvs. i huvudsak betong- och stålarbeten). Den senare tidens produktionsmässiga har också gjort en uppdelning av utveckling på husbyggnadssidan byggmästeri på markarbeten och s. k. husarbeten alltmer vanlig och ändamålsenlig. Det skulle sålunda vara naturligt att förse en faktorprisindex som avser samtliga kategorier av husbyggnader med delindexar avseende produktionsavsnitten administration, markarbeten, husarbeten, VVS-arbeten och elarbeten. Med hjälp av dessa delindexar kan en viss indexkonsument - - om han för ett särskilt ändamål anser det erforderligt göra en egen sammanvägning avseende totalindex för en speciell byggnad. avseende skulle likaså förses med En faktorprisindex anläggningar delindexar avseende produktionsavsnitten administration, markarbeten, och betong- och stålarbeten. Härigenom skulle man beläggningsarbeten använda totalindexen - för en viss i de fall man inte anser sig kunna kunna välja ut den eller de delindexar som är mest kategori av anläggning representativ(a) för kategorin i fråga. Man kan t. ex. för tunnelarbeten tänkas välja enbart delindexen avseende markarbeten och för flygfält delindexarna avseende markarbeten och beläggning. För vissa typer av anläggningar, t. ex. kraftverk och bergrum, kan man även tänka sig att åtminstone avseende vissa delar - använda faktorprisindexar för husbyggnader eller delindexar för produktionsavsnitt tillhörande denna index.
5.3.3 Val av viktsystem Några möjliga ansatser vid konstruktion av viktsystem
Vid konstruktion av budgeten för en faktorprisindex avsedd att kunna tillämpas allmänt för husbyggnadsarbeten (respektive anläggningsarbeten) i det följande benämnd genomsnittsindex, kan skilda ansatser tänkas. Den mest ambitiösa ansatsen skulle vara att inom berörda sektorer av husbyggnadsverksamheten (anläggningsverksamheten) göra ett sannolik-
102 Metoder för beräkning av byggnadsindexar SOU 1976: 13
hetsurval av byggnader (anläggningar) dimensionerat efter på indexen ställda precisionskrav. För detta urval skulle infordras verifikationer av projektens kostnader i form av fakturor, ackordsmätningar, interna debiteringar, uppgifter om uttag av eget material etc. På basis av dessa uppgifter skulle därefter underlag för indexens budget sammanställas. En ansats byggd på dessa förutsättningar är emellertid enligt bostadsstyrelsens erfarenheter inom bostadsbyggandet under alla omständigheter mycket arbetskrävande. Det kan ifrågasättas om den under rådande förhållanden vad gäller tillgängliga över huvud kostnadsredovisningar taget utgör en framkomlig metod inom övrigt husbyggande. Enligt vad som framgår av resultaten av den i avsnitt 5.3.2 redovisade analysen torde den dessutom vara alldeles onödigt ambitiös. Några alternativa ansatser skall därför diskuteras i det följande. De alternativ till konstruktion av budget som kommittén bedömt vara praktiskt möjliga och därför övervägt är att i) för varje delsektor utväljes ett antal (faktiskt förekommande) representativa husbyggnader (anläggningar) under medverkan från myndigheter och andra organ med erfarenheter av byggnadsverksamhet på respektive område. För dessa husbyggnader (anläggningar)
insamlas ett buâetunderlag,
varvid man nöjer sig med en uppdelning av kostnaderna på skilda produktionsavsnitt. Man antar därefter att fördelningen på material, löner etc. inom dessa överensstämmer med den för flerfamiljshusen (respektive för någon utvald lämplig kategori av anläggningar där ett fylligt beräkningsunderlag kan erhållas, t. ex. vägar). För fördelningen inom produktionsavsnitten erforderligt material hämtas från den inom bostadsstyrelsen genomförda mer detaljerade revisionsverksamheten (respektive från vägverkets detaljerade kostnadsredovisningssystem). En budget för en genomsnittsindex erhålles därefter genom sammanvägning av budgeterna för de utvalda representativa byggnaderna (anläggningarna). Som vikter kan därvid utnyttjas uppgifter om byggnadsverksamheten för respektive delsektor under någon period. Detta alternativ innebär i princip att man baserar budgeten på syntetiska (teoretiska) beräkningar omfattande typhus (typanläggningar) av olika kategorier, ett i detta sammanhang ofta använt förfarande. ii) som budgetunderlag skulle utnyttjas uppgifter från statistiska centralbyråns produktionsstatistik för byggnads- och anläggningsverksamheten. Man skulle därvid söka fördela det i ifrågavarande statistik redovisade produktionsvärdet avseende nyproduktionen av byggnader
respektive anläggningar (beaktande de branscher enligt vilka statisti-
ken redovisas) på de produktionsavsnitt som behöver hållas isär i en index. Fördelningen inom dessa på de skilda kostnadsslagen skulle därefter utföras på samma sätt som i alternativ (i), dvs. genom utnyttjande av uppgifter från bostadsstyrelsen. \./ till budgetunderlag skulle väljas en budget för flerfamiljshus respektive vägar, varvid dessa skulle få representera alla husbyggnadsarbeten respektive anläggningsarbeten. I praktiken skulle det innebära att den
Metoder av byggnadsindexar 103 SOU 1976: 13 för beräkning
som fr. o. m. 1974 beräknas för flerfamiljshus skulle faktorprisindex även för annat husbyggande än bostäder. användas som prismätare behöva konstrueras, varvid För vägar skulle en ny officiell vägindex dock skulle kunna tas i vägverkets nuvarande interna utgångspunkt vägindex.
För det andra alternativet ovan (ii) föreligger vissa svårigheter att få
produktionskostnaden för de enskilda husbyggnaderna uppdelad på Detta alternativ torde därför inte böra komma i fråga produktionsavsnitt. om ett enklare godtagbart alternativ finns att tillgå. Det första alternatibudgeten med vet ovan (i) innebär, som påpekats, att man konstruerar i typhus (typanläggningar) och torde med hänsyn till den utgångspunkt lika som konstaterats för olika faktorprisindexar därför prisutveckling - enbart till mer arbete inte leda till några precisionsvinster utan jämfört med det sista alternativet (iii). nöja sig med uppgifter som Alternativ (iii), dvs. att som budgetunderlag har förutom att vara kan erhållas för flerfamiljshus respektive vägar, de fördelarna att budgeten har en förankring i ett staenkelt dessutom tistiskt material baserat på faktiskt utförda byggnadsarbeten och att be-
räkningsunderlag finns fördelat på en jämförelsevis låg nivå.
Kommitténs slutsatser
anser att de för flerfamiljshusen respektive för vägar Kommittén förekommande viktsystemen - efter en viss bearbetning som pågår inom centralbyrån för flerfamiljshusen och som behöver göras för vägarna kan användas som budget för en genomsnittsindex gällande nyproduktionen i allmänhet inom husbyggnadsområdet respektive anläggningsomsitt ställningstagande två rådet. Kommittén har grundat på i huvudsak Den ena i avsnitt 5.3.2 faktorer. är viktsystemets enligt analysen Den andra faktorn är de konstaterade ringa påverkan på totalindextalen. ofta schablonmässiga antaganden som måste tillkomma vid fördelningen
på kostnadsslag på en lägre nivå än produktionsavsnitt (om ens dessa går som medför att man till rimlig kostnad inte att erhålla), ett förhållande kan åstadkomma några väsentliga precisionsvinster. Kommittén vill i detta sammanhang även framhålla att genomsnittsindexar med lämpliga delindexar även kan av ovan angivet slag utbyggda vid Denna fråga berörs i det utgöra underlag entreprenadregleringar. följande avsnittet.
5.3.4 Faktorprisindexar som underlag för entreprenadregleñngar
Kommittén betona att den inte tar ställning till frågan vill inledningsvis av utan hänvisar i detta beträffande indexreglering entreprenader dels avseende till de utredningar som pågår dels inom fastpriskommittén, i anledning av Kungl. Majtts beslut i inom statistiska centralbyrån till kommitténs förslag vad gäller index för bostäder (se avsnitt anslutning 1.1). vill kommittén dock I anslutning till centralbyråns utredningsarbete
104 Metoder för beräkning av b yggnadsindexar SOU 1976: 13
här peka på olika möjligheter att för indexreglering utnyttja en genomsnittsindex. Faktorprisindex kan redovisas med ett flertal för regleringsändamål relevanta uppdelningar. Således kan tillhandahållas förutom den totala indexen, redovisad exklusive eventuell även inlöneglidning, delningar på produktionsavsnitt eller på produktionsfaktorema material, löner och omkostnader. Uppdelningen på produktionsfaktorer ger möjlighet att tillämpa det slag av entreprenadreglering som byggnadsstyrelsen förordat och där man endast använder en sammanfattande materialindexserie (se avsnitt 4.4). I de fall man vill att regleringen skall avse även övriga produktionsfaktorer torde i allmänhet totalindex kunna användas. Enskilda hus (anläggningar) kan i speciella fall uppvisa en från indexbudgeten starkt skild sammansättning avseende produktionsavsnitt (administration, markarbeten, husarbeten, VVS-arbeten och elarbeten för hus och administration, markarbeten, beläggningsarbeten och betongarbeten för anläggningar). Delindexar avseende produktionsavsnitt kan då användas som entreprenadindexar och parterna kan göra en till aktuellt hus (anläggning) anpassad budget för produktionsavsnitten. Förutom delindexen för samtliga material kan även delindexar utarbetas för vissa materialgrupper (trävaror, metallvaror etc.) Härigenom skulle erhållas indexserier vilka kunde användas för reglering av underentreprenader med speciell materialsammansättning. Någon särskild entreprenadindex skulle i så fall inte behöva finnas för vare sig husbyggnader eller anläggningar.
5.3.5 Faktorprisindexar för ombyggnads- och underhållsarbeten
Som framgår av den i avsnitt 5.3.2 genomförda analysen skiljer sig nu beräknade faktorprisindexar för underhållsarbeten från faktorpåtagligt prisindexar för nybyggnader i de fall i indexarna även ingår löneglidningen. Detta medför att särskilda behöver faktorprisindexberäkningar göras för ombyggnads- och underhållsarbeten. Enligt kommitténs bedömning torde det emellertid vara till med fyllest en faktorprisindex omfattande allt ombyggnads- och underhållsarbete för husbyggnader och en för anläggningar. Detta ställningstagande grundar sig på det förhållandet, att dessa två typer av arbeten i genomsnitt bedömts vara tämligen lika till sin natur såvitt gäller fördelningen av insatserna på produktionsfaktorerna material, löner och omkostnader. Priserna skulle emellertid utvecklas olika för dessa två typer av arbeten om lönerna för dem skulle utvecklas olika. Kommittén har dock icke funnit något som tyder på att så skulle vara fallet. Det framgår vidare av analysen att budgeten har en liten inverkan pa de sammanvägda indextalen. Det i byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex 63 ingående viktsystemet, utbyggt med löneserier omfattande löneglidningen, bör med anledning härav under en övergångsperiod kunna utgöra budgetunderlag för en faktorprisindex omfattande ombyggnadsoch reparationsarbeten för såväl bostäder som för andra slag av husbyggnader. En översyn och modernisering av indexens budget bör emellertid genomföras. Ett lämpligt material härför är därvid enligt
SOU 1976: 13 Metoder för beräkning av byggnadsindexar 105
kommitténs uppfattning den hos byggnadsstyrelsen samlade kostnadsstatistiken avseende enligt styrelsens underhållsplan utförda underhålls- Detta statistiska material - vilket för tidigare och reparationsarbeten. utgör underlaget för viktsystemet till underhållskostårgångar för övrigt nadsindex 63 - består av uppgifter avseende till byggnadsstyrelsen årsvis fakturerade underhållsarbeten. Dessa arbeten kan med utgångspunkt i nämnda fakturor fördelas på för en faktorprisindex av detta slag relevanta uppdelningar. Således kan uppgifter erhållas med fördelning på produktionsavsnitt och underentreprenader. Inom dessa avsnitt kan göras en ytterligare på material, löner och omkostnader. Då det uppdelning ifrågavarande statistiska materialet hittills inte vidarebearbetas inom styrelsen kan framtagandet av ett nytt viktsystem på basis av detta eventuellt kräva en relativt omfattande engångsinsats. Ett annat statistiskt material som kan tänkas utnyttjas som underlag för en budgetberäkning är uppgifter om de reparations- och underhållsarbeten som utförs av de bostadsförvaltande företagen. Kommittén vill här liksom vad avser byggnadsprisindex (se avsnitt 5.2.6) fästa uppmärksamheten på det periodiska underhållsarbete som utförs av bl. a. flera allmännyttiga bostadsföretag. Kommittén har särskilt studerat de redovishos AB Göteborgshem som förvaltar ca 35 000 ningar som förekommer rutiner för periodiskt underhåll. Från lägenheter och har långt utvecklade det hos detta förekommande ADB-anpassade systemet för företag underhållsarbetet skulle efter en mindre uppföljning av det periodiska omprogrammering kunna framtas budgetunderlag fördelat på lämpliga och inom dessa med fördelning på material, löner och produktionsavsnitt omkostnader. Man kan emellertid ifrågasätta i vilken grad detta material - avseende endast ett allmännyttigt bostadsföretag - är relevant då målär att belysa den genomsnittliga sammansättningen av undersättningen hållsarbetena inom hela husbyggnadsområdet. Eventuellt skulle det dock vid en budgetberäkning kunna utnyttjas i kombination med och för komplettering av byggnadsstyrelsens kostnadsstatistik. torde Vägverkets detaljerade kostnadsre- Då det gäller anläggningssidan - där underhållsarbetena särredovisas - kunna användas som dovisning för konstruktion av en budget avseende en underhållsindex underlag tillämplig för vissa slag av anläggningar. För vissa typer av anläggningar t. ex. kraftverk - torde parallellt med en sådan index även underhållsindexen avseende kunna användas (jämför vad som i husbyggnader avsnitt 5.3.2 sagts om faktorprisindex för nybyggnad av anläggningar).
SOU 1976: 13
6 Förslag till by ggnadsindexar
6.1 Inledning
har särskilt inriktats på att studera möjligheterna att Utredningsarbetet beräkna byggnadsprisindexar, eftersom det finns ett stort behov av detta slag av indexar och sådana inte har funnits tidigare. Byggnadsprisindexar krävs i alla sådana fall där ändamålet är att mäta priset på den framställda produkten - huset, anläggningen, det utförda underhållsarbetet etc. Då byggnadsprisindex inte funnits har i stället tillgängliga faktorprisindexar ofta utnyttjats för dessa ändamål. Därigenom har i praktiken prisutvecklingen systematiskt Överskattats. Byggnadsprisindexar för flerfamiljshus och gruppbyggda småhus beräknas numera av statistiska centralbyrån enligt av kommittén tidigare utarbetade metoder. Kommittén föreslår nu i avsnitt 6.2.1 att det fortsatta arbetet inom centralbyrån skall inriktas på att successivt bygga upp beräkningar som samlat kan bedömas ge en bild av prisutvecklingen för nybyggnad av andra hus än bostäder. Då det gäller ombyggnads- och underhållsarbete för bostäder pekar kommittén i avsnitt 6.2.2 på vissa möjligheter till beräkningar, vilka föreslås bli närmare utvecklade av statistiska centralbyrån. Beträffande anläggningsarbeten föreslår kommittén i avsnitt 6.2.3 att arbetet i första hand skall inriktas på att beräkna för vägarbeten. Kommittén har i samarbete med byggnadsprisindex vägverket påbörjat ett arbete med försöksvisa beräkningar av en sådan index. Kommittén framlägger vidare i avsnitt 6.3 förslag beträffande faktor Förslagen innebär i huvudsak att den av statistiska centralprisindexar. byrån i enlighet med kommitténs tidigare förslag redan beräknade för flerfamiljshus skall tillämpas även för annat faktorprisindexen än bostäder. Vidare föreslås en index för ombyggnadshusbyggande och underhållsverksamhet avseende husbyggnader samt en för olika slag av anläggningsarbeten. Något förslag till beräkning av funktionsprisindexar och därtill kopplade kvalitetsindexar framläggs inte. Kommittén anser att de i avsnitt 5.2.5 redovisade att finna lämpliga funktionsenheter gör att svårigheterna man bör avstå från att utforma standardiserade lösningar på denna punkt.
108 Förslag till byggnadsindexar SOU 1976: 13
6.2 Förslag till beräkning av byggnadsprisindexar
6.2.1 Byggnadspñsindexar för nybyggnad av hus I sitt föregående betänkande diskuterade kommittén utförligt alternativa metoder för beräkning av byggnadsprisindexar. I detta betänkande har denna fråga - ehuru mera summariskt - behandlats i avsnitten 2.3 och 5.2. Kommittén har därvid kommit fram till att föreslå att regressionsmetoden skall tillämpas även då det gäller annat än husbyggande bostäder. Försöksberäkningar utförda för byggnadsstyrelsens byggande och för sjukvårdsbyggnader har visat att denna metod är lämplig även då det gäller dessa kategorier av hus. Erfarenheterna ger vidare anledning att anta, att den kan utnyttjas även för andra kategorier av husbyggander, förutsatt att erfoderligt statistiskt underlag står till förfogande. Regressionsmetoden är enligt kommitténs uppfattning överlägsen de metoder som eventuellt skulle kunna komma i fråga som alternativ. Detta gälleri jämförelse med de renodlade formerna av såväl kvalitetselement- som kvalitetsklassmetoden eller kombinationer av dessa metoder, vilka i princip skulle kräva samma typ av primärt underlag för beräkningarna som det som erfordras för regressionsmetoden. Kommittén har vidare diskuterat den s k kostnadskomponentmetoden men funnit att den inte är praktiskt användbar. Den skulle kräva en form av statistiskt underlag som under överblickbar tid inte kan åstadkommas. Kommittén har övervägt huruvida det skulle kunna vara tillräckligt med en för allt husbyggande gemensam byggnadsprisindex (analogt med vad som i avsnitt 6.3 föreslås då det gäller faktorprisindex). För att bedöma denna fråga har kommittén jämfört resultatet av nyssnämnda försöksberäkningar med de byggnadsprisindexar för bostadsbyggandet (flerfamiljshus och gruppbyggda småhus) som statistiska centralbyrån beräknat. Serierna visar periodvis påtagligt skilda utvecklingstendenser (se figur 5.1, s 67). Även om man har anledning att räkna med att en utjämning av dylika skillnader sker över längre tidsperioder något som resultatet av de utförda försöksberäkningama i viss mån antyder - är dock de konstaterade olikhetema sett över perioder på några år så stora, att kommittén inte anser det lämpligt med en för allt husbyggande gemensam byggnadsprisindex. Utförda beräkningar tyder på att utvecklingen av byggnadsprisema för bostäder, åtminstone över kortare perioder, kan skilja sig inte oväsentligt från prisutvecklingen för andra husbyggnader. Denna skillnad kan sammanhänga med sådana faktorer som marknadsförhållandena, förekomsten av en specialisering på bostadsbyggande samt bostadspolitikens inflytande. Det är mera tveksamt om prisutvecklingen för andra kategorier av husbyggande skiljer sig inbördes från varandra mera påtagligt. Kommittén saknar underlag för att studera detta. Den beräknade indexserien för sjukvårdsbyggnader är alltför kort för att man skall kunna avgöra om dess utveckling avviker eller ansluter sig till utvecklingen av den serie som beräknats för byggnadsstyrelsens byggande.
Förslag till byggnadsindexar 109 SOU 1976: 13
- Beräkningsunderlagen för olika enskilda kategorier av husbyggnader andra än bostäder - måste till följd av byggnadsverksamhetens begränsade omfattning med nödvändighet bli förhållandevis små. Med hänsyn till därav följande osäkerhet i indexberäkningar för sådana enskilda kategorier föreslår kommittén att det fortsatta arbetet i första hand skall inriktas att utveckla en serie som kan bedömas representera på för den samlade nybyggnadsverksamheten avseende prisutvecklingen andra husbyggnader än bostäder. En sådan sammanfattande index bör, som framgår av det följande, beräknas genom sammanvägning av ett antal basserier - - beräknade separat för olika grupper av representantserier I vilken utsträckning dessa basserier behöver och kan husbyggnader. redovisas som självständiga serier får avgöras från fall till fall. Detta får de med hänsyn till underlagets omfattning och bero på den tillförlitlighet karaktär och gjorda erfarenheter kan bedömas ha. av en byggnadsprisindex för För beräkning enligt regressionsmetoden behövs uppgifter för varje projekt eller hus en viss grupp av husbyggnader om priset och om olika kvalitetsegenskaper. Vidare behövs värderingstal så att en sammanfattande kvalitetsvärdering kan göras för vissa grupper Kommittén anser det inte lämpligt att föreslå att det av dessa egenskaper. organiseras en särskild datainsamling enbart för beräkning av byggnads- Kommittén anser det nämligen rimligt att räkna med att prisindexar. för andra husbyggnader än bostäder kan behovet av byggnadsprisindexar sätt, om man för indexberäkningar tar tillgodoses på ett acceptabelt tillvara för andra ändamål utformade eller planerade material. Dessa material behöver dock i så fall i allmänhet modifieras eller kompletteras i
vissa avseenden. Genom de utförda försöksberäkningarna har kommittén visat att det är möjligt att på basis av det slag av uppgifter som ställts till förfogande från byggnadsstyrelsen och Spri beräkna byggnadsprisindex för byggnadsrespektive sjukvårdsbyggnader. Kommittén föreslår styrelsens byggande att först organiseras för dessa kategorier av löpande beräkningar motsvarande det som utnyttjats vid byggande på basis av ett material Kommittén utgår från att de ifrågavarande mateförsöksberäkningama. rialen skall kunna ställas till statistiska centralbyråns förfogande. material har fördelen att vara sammansatt av Byggnadsstyrelsens kategorier av husbyggnader. Det är emellertid begränsat till många olika statligt byggande och förhållandevis litet. Materialet avseende sjukvårdsbyggnader har under den studerade perioden varit något större men är å andra sidan inriktat på byggnader för ett visst ändamål. Kommittén föreslår därför att statistiska centralbyrån skall söka bredda beräkningsunderlaget genom att successivt utveckla basserier för ytterligare kategorier av husbyggnader och därigenom på det sätt som berörts ovan skapa för och konstruera en sammanvägd totalserie för annat underlag än bostäder. Såsom konstaterats i avsnitt 5.2.4 kan inom de husbyggande närmaste åren komma att finnas möjligheter att utföra sådana beräkför och lätta industribyggnader. För dessa ningar skolor, barnstugor områden har eller planeras insamling av material nämligen påbörjats socialstyrelsen och genom skolöverstyrelsen, genom Kommunförbundet,
110 Förslag till byggnadsindexar sou 1975; 13
bostadsstyrelsen i samarbete respektive genom Härförsäkringsbolagen. igenom skulle betydande delar av husbyggnadsverksamheten komma att täckas in. Ett annat material som kommittén uppmärksammat är det som inhämtas av lantbruksnämnderna i anslutning till bidrags- och långivningen till jordbrukets ekonomibyggnader. Det är dock tveksamt om detta även efter kompletteringar - kan användas som underlag för beräkning av byggnadsprisindex. Kommittén föreslår, att statistiska centralbyrån i samråd med berörda myndigheter och organisationer skall pröva möjligheterna att utnyttja de olika här nämnda materialen för beräkning av byggnadsprisindexar allteftersom materialen kommer fram och fâr tillräcklig omfattning. Centralbyrån bör också uppmärksamma liknande material som eventuellt kan komma att finnas för andra kategorier av husbyggnader och då så är lämpligt pröva om de kan användas för indexberäkningar. Kommitténs förslag till beräkningar för ovan berörda husbyggnadskategorier framgår av det följande. Förslagen innebär att beräkningarna skall genomföras i huvudsakligen överensstämmelse med de metoder som kommittén tillämpat vid de i avsnitt 5.2.2 redovisade försöksberäkningama. Vissa modiferingar anges dock nedan. Beräkningarna skall i första hand utföras på basis av anbudspriser, vilka projektvis korrigeras i de fall indexreglering förekommer. I de fall uppgifter om slutkostnader är fallet finns, såsom tex för sjukvârdsbyggnader, bör dessa uppgifter kunna användas för en avstämning av de tidigare på anbudspriser gjorda beräkningarna. Kommittén föreslår att indexarna i princip beräknas enligt i avsnitt 5.2 redovisade beräkningsmetoder. Dessa innebär att regressionsberäkningarna utförs samlat för en flerårsperiod. Man bör, då material för ett tillräckligt antal år föreligger, välja en period av fast längd, som vid de årsvisa beräkningarna löpande flyttas framåt ett år. Man bör vidare utforma vilka indextalen regler genom för de årsvisa förändringarna successivt fastställs och görs oberoende av den fortsatta förskjutningeni beräkningsperioden. Endast totalindexar för de olika basseriema och indexar på årsnivå bör framtas, eftersom beräkningsunderlagen är för små för att möjliggöra delindexberäkningar eller beräkningar för kortare perioder. Beräkningarna skall göras med utgångspunkt i ett byggnadsprisbegrepp omfattande husbyggnad och grund. Med detta prisbegrepp tillgodoses de flesta av föreliggande behov. Det överensstämmer med det prisbegrepp som i allmänhet är av intresse för den ekonomiska analysen samt i huvudsak även med behoven då det gäller anpassning av värderingar, medelstilldelning etc. Indexarna bör av samma skäl beräknas på grundval av värdet av under ett kalenderår utfört arbete. Då det inte finns några uppgifter om ett pâ detta sätt periodiserat produktionsvärde fâr approximativa omperiodiseringar göras på liknande sätt som vid kommitténs försöksberäkningar. Korrigering för faktorprisförändringar under byggnadstiden bör även göras. Tills vidare bör denna utföras enligt den av kommittén utnyttjade schablonmetoden, eftersom underlag för en mer förfinad metod inte finns för närvarande. Kommittén föreslår dock att
Förslag till byggnadsindexar 111 sou 1975; 13
man senare övergår till en metod som innebär att korrigeringen görs för enskilt För detta krävs uppgift för varje projekt om varje projekt. indexklausuler. Kommittén föreslår att sådana uppgifter i tillämpade framtiden skall inhämtasi anslutning till de aktuella materialen. För flerfamiljshus har föreslagits att statistiska centralbyrån, utöver en index för utfört arbete”, även skall beräkna indexar där byggandet periodiserats efter påbörjandetidpunkt. Med hänsyn till att beräkningsunderlaget för annat husbyggande än bostäder har så ringa omfattning har kommittén inte ansett det meningsfullt att i detta sammanhang föreslå indexar med en sådan periodisering. Såsom nämnts i det föregående behöver de material som kommittén föreslår skall utnyttjas som underlag för indexberäkningar kompletteras i vissa avseenden. De kompletteringar kommittén bedömer erforderliga framgår huvudsakligen av det följande. Då det gäller byggnadsstyrelsens byggande behövs en registrering för varje projekt av till anbudsprisema kopplade klausuler för prisjusteringar. Byggnadsstyrelsens statistikuppgifter (s k PR-data) bör även kompletteras med data som översiktligt beskriver mark- och tomtförhållandena för respektive husbyggnadsobjekt. För indexberäkningar avseende sjukvårdsbyggnader behöver det material som Spri hittills löpande inhämtat för sina statistiska redovisningar dels med sådana uppgifter om objektens utformning och kompletteras standard som Spri i särskild ordning insamlat för kommitténs försöksberäkningar, dels med uppgifter om anbudspriser och till dessa eventuellt kopplade indexklausuler. Då det gäller skolbyggnader saknas för indexberäkningar acceptabla kostnadsuppgipfter i det material som nu insamlas av skolöverstyrelsen. En för att materialet skall kunna utnyttjas för beräkning av förutsättning byggnadsprisindex är att de kompletteras med anbudsuppgifter samt med egenskapsdata avseende hela byggnadsprojektet eller väl avgränsade delar därav. Kommittén föreslår att dessa kompletterande uppgifter görs obligatoriska för bidragsgivningen. som planeras bli insamlade för barnstugor gäller De prisuppgifter kostnader. Kommittén föreslår att statistiska centralbyrån underslutliga att även anbudsuppgifter insamlas. Beträffande barnsöker möjligheten stugor kan sådana uppgifter hämtas från centralbyråns s k lDLA-register under förutsättning att preliminär låneansökan även fortsättningsvis kommer att erfordras för statliga lån till dessa byggnader. Det material avseende lätta indurtribyggnader som kan erhållas från innehåller inga prisuppgifter. Värförsäkringsbolagens värderingsblankett efter byggnadernas färdigställande. För att deringsblanketten upprättas indexberäkningar skall kunna utföras måste således materialet kompletteras med prisuppgifter inhämtade från försäkringstagarna. Som framgått av avsnitt 5.2.4 kan endast slutligt uppgivna kostnader komma i fråga. Kommittén bedömer emellertid inte detta som någon större nackdel just i detta eftersom de mindre industribyggnaderna kan väntas ha fall, relativt korta byggnadstider. Kommittén vill mot bakgrund av gjorda erfarenheter framhålla, att de
112 till byggnadsindexar
19./5
Förslag SOU : 13
kompletteringar som kan behöva göras för att ett material skall bli användbart för indexberäkningar i allmänhet bör vara av stort intresse även för uppgiftsinsamlingens huvudändamål. Ett exempel härpâ är den föreslagna kompletteringen av egenskapsdata för sammansatta skolbyggnadsprojekt. Sådana uppgifter torde vara av värde även för skolöverstyrelsens bedömning av byggnadskostnaden för skoldelen i dessa projekt. Kommittén vill vidare peka på värdet av den ytterligare information i form av egenskapsstatistik och statistik över kvalitetskomponenter m m som kan framställas ur beräkningsunderlagen och som delvis kommer fram som en biprodukt av de utförda regressionsberäkningama. Centralbyrån bör överväga i vilken utsträckning sådan information bör publiceras. Den bör i varje fall återföras till uppgiftslämnarna, då den kan vara betydelsefull vid analys av verksamheten. skulle sådan Exempelvis information kunna utnyttjas vid konstruktion av kostnadsmodeller med vilkas hjälp kostnaderna för enskilda projekt närmare kan analyseras i olika skeden av byggnadsprocessen. För att beräkningar skall kunna genomföras enligt regressionsmetoden krävs ett förhållandevis stort och för beräkningsunderlag uppgifter åtminstone några år. För byggnadsstyrelsens finns material byggande baserat på anbudspriser fr. o. m. âr 1967, i huvudsak i det skick som krävs för att beräkningar skall kunna utföras. En byggnadsprisindexserie för detta husbyggande bör således kunna beräknas tämligen snart efter att beslut därom träffats. Kommittén föreslår att löpande beräkningar om möjligt skall påbörjas budgetåret 1976/77. Beräkningarna bör göras retroaktiva för tiden fr. o. m. år 1968. För sjukvârdsbyggnader däremot är befintligt material baserat på slutligt uppgivna kostnader och uppgifter om projektens slutliga utformning. Detta medför att retroaktiva beräkningar baserade på anbudskostnader knappast kan genomföras. För sådana beräkningar skulle förutom anbudspriser behöva inhämtas uppgifter om projektets planerade vid för utformning tidpunkten anbud. Särskilt det senare torde vara förenat med betydande svårigheter. Kommittén föreslår att man i ett övergångsskede, tills tillräckligt omfattande på anbud baserat beräkningsunderlag föreligger, söker utnyttja befintligt beräkningsunderlag för beräkningar bakåt till 1968. De slutligt registrerade kostnaderna behöver i så fall projektvis och under beaktande av tillämpad omräknas indexreglering till att avse tidpunkten för anbud (påbörjande). Härigenom skulle man i ett översångskede uppnå ett tillräckligt underlag. Kommittén föreslår vidare att statistiska i samråd med centralbyrån Spri parallellt med dessa beräkningar undersöker huruvida materialet, inte bara i framtiden utan även för några av de senaste åren, kan kompletteras i berörda avseenden så att löpande beräkningar på för dessa avsett beräkningsunderlag kan påbörjas relativt snart. Beräkningar baserade på de i det föregående nämnda materialen för skolor, bamstugor och lätta industribyggnader torde knappast kunna påbörjas före budgetåret 1977/78 och därvid genomföras fr. o. m. år 1974. Detsamma gäller därmed den föreslagna sammanvägda indexserien för husbyggande annat än bostäder. Det får ankomma på statistiska
SOU 1976: 13 Förslag till byggnadsindexar 113
centralbyrån att utifrån en bedömning av de i beräkningsunderlagen representerade byggnads- och byggherrekategorierna tilldela de olika serierna deras vikter för konstruktion av en sådan serie.
6.2.2 Byggnadsprisindexar för ombyggnad och underhåll av hus Av avsnitt 5.2.6 framgår att det inte funnits något beräkningsunderlag för byggnadsprisindexar för ombyggnads- och underhållsverksamhet som kommittén haft möjlighet att pröva. Något konkret förslag till beräkning av sådana indexar framläggs därför inte. Kommittén anser emellertid att de i avsnitt 5.2.6 omnämnda statistiska materialen avseende ombyggnader, underhåll och reparationer erbjuder vissa möjligheter till framtida beräkningar. I första hand bör för beräkning av byggnadsprisindex avseende ombyggnader prövas det material som insamlas av bostadsstyrelsen i samband med prövning av lâneansökan vid ombyggnad. Statistiska centralbyrån bör i sitt utvecklingsarbete följa upp dessa beräkningsmöjligheter och pröva dem då ett tillräckligt omfattande material föreligger. Pâ motsvarande sätt bör statistiska centralbyrån bevaka de möjligheter till beräkning av byggnadsprisindexar avseende underhåll som kan uppstå, därest det i avsnitt 5.2.6 nämnda s k Byggrepsystemet får vidare spridning än det har för närvarande. I sammanhanget bör även observeras de kontrollmöjligheter som kan uppnås med utnyttjande av det hos AB Göteborgshem använda materialet för uppföljning av det periodiska underhållet för företagets lägenhetsbestånd eller eventuella andra liknande material.
6.2.3 Byggnadsprisindexar för anläggningsarbeten
Den i kapitel 4 redovisade kartläggningen visar att behovet av prisindexar i princip är detsamma för anläggningsarbeten som för husbyggnadsarbeten. Då det gäller anläggningsarbeten har kommittén emellertid - i enlighet med sina direktiv - endast översiktligt undersökt och bedömt möjligheterna att konstruera och i praktiken beräkna de slag av indexar som efterfrågas. Det bör ankomma på statistiska centralbyrån att - på sätt som närmare anges nedan och i avsnitt 6.3 följa upp de förslag till indexberäkningar för anläggningsarbeten som kommittén redovisat i avsnitten 5.2.7 och 5.3. För anläggningsarbeten gäller i högre grad än för husbyggnadsarbeten - är att möjligheterna att i dag beräkna byggnadsprisindexar starkt begränsade. Med undantag för väganläggningsarbeten synes för sådana beräkningar lämpliga material varken finnas idag eller planeras. För väganläggningar görs för närvarande inom vägverket vissa sammanställningar av material i syfte att analysera s. k. meterkostnader för hela vägar. Detta material synes även kunna ge underlag för beräkningar av byggnadsprisindex enligt regressionsmetoden. Efter kontakt mellan kommittén av materialet och vägverket har verket påbörjat kompletteringar med sikte härpâ. Resultaten av planerade försöksvisa indexberäkningar beräknas föreligga under 1976. 8
114 SOU 1976: 13 Förslag till byggnadsindexar
Kommittén anser det angeläget att man utnyttjar de möjligheter som finns att utveckla en byggnadsprisindex för väganläggningsarbeten. Dels svarar dessa för en stor andel av den totala anläggningsverksamheten i landet. Dels bör en byggnadsprisindex för väganläggningar kunna tjäna som en tämligen god mätare på prisutvecklingen för vissa andra - och järnvägar. anläggningsarbeten t. ex. flygfält, gator lndexberäkningar för väganläggningar skulle också tillsammans med föreslagna serier för husbyggnader kunna ge viss vägledning för en bedömning av byggnadsprisernas utveckling för vissa andra slag av anläggningsarbeten. Kommittén föreslår att statistiska centralbyrån i samarbete med vägverket fullföljer de under kommitténs medverkan påbörjade undersökningarna och utvärderar möjligheterna att på basis av de ifrågavarande materialen i framtiden genomföra löpande indexberäkningar för hela väganläggningsarbeten. Denna beräkningsmöjlighet bör prövas i första hand. Kommittén vill emellertid i sammanhanget också peka på de andra undersökningar (översiktligt redovisade avsnitt 5.2.7) som vägverket påbörjat och vilka primärt syftar till att med regressionsanalys studera prisvariationerna för vissa delarbeten i samband med vägbyggnad. Om det i första hand föreslagna alternativet inte visar sig ge acceptabelt resultat, bör det om inte sistnämnda kan utvidgas så att
övervägas undersökningar
en byggnadsprisindex för nybyggnad av vägar kan beräknas i anknytning till dessa. Statistiska centralbyrån bör också, då det gäller andra anläggningsarbevaka som kan komma att för beten, de uppgiftsinsamlingar planeras administrativa ändamål eller som ett led i annan statistikproduktion. I samarbete med berörda myndigheter bör centralbyrån därvid pröva om materialen kan vara att utnyttja även för beräkning av lämpliga byggnadsprisindex för respektive kategori av anläggningsarbeten. Kommittén anser att man för anläggningsarbeten (liksom för husi första hand bör söka utnyttja regressionsmetoden för byggnadsarbeten) beräkning av byggnadsprisindexar. För vissa kategorier av anläggningsnatur - t. ex. tunnelarbeten - skulle man arbeten av mindre sammansatt dock eventuellt kunna använda den s. k. kvalitetselementmetoden. Statistiska bör i tillämpliga fall även beakta denna möjligcentralbyrån het.
6.3 Förslag till beräkning av faktorprisindexar
6.3.1 Faktorpñsindax för nybyggnad av hus Sedan år 1974 beräknar statistiska centralbyrån, i enlighet med kommitför bostadsbyggandet. Beräkténs tidigare förslag, nya faktorprisindexar omfattar tvâ serier för flerfamiljshus och en serie för gruppningarna En av serierna för flerfamiljshus beräknas månadsvis och byggda småhus. Den andra indexserien för flerfamiljshus liksom exklusive löneglidning. serien för småhus beräknas kvartalsvis och inklusive gruppbyggda löneglidning.
SOU 1976: 13 Förslag till byggnadsindexar 115
Kommittén föreslår - med hänvisning till den nära överensstämmelse mellan utvecklingen av olika serier som kunnat konstateras - att särskilda faktorprisindexar för andra kategorier av husbyggnader icke skall beräknas, utan att i första hand de för flerfamiljshus beräknade serierna skall utnyttjas även för andra husbyggnader. Såsom framhållits i det föregående finner kommittén med hänsyn till pågående utredningar (inom dels statistiska centralbyrån, dels den av chefen för finansdepartementet tillsatta fastpriskommittén) inte anledning att närmare gå in på frågan om hur behovet av indexar för entreprenadreglering skall tillgodoses. I sammanhanget vill kommittén emellertid peka på möjligheterna att till faktorprisindexen för flerfamiljshus knyta för sådan indexreglering lämpliga delindexar avseende såväl produktionsavsnitt (administration, markarbeten, husarbeten, VVS-arbeten och elarbeten) som produktionsfaktorer (omkostnader, löner och material). Därvid bör uppmärksammas möjligheten att ta fram renodlade materialindexar för såväl den totala materialdelen som för olika materialgrupper. De senare kan t. ex. utväljas så att de täcker de huvudsakliga materialen för de viktigaste underentreprenaderna.
6.3.2 Faktorprisindex för nybyggnad av anläggningar Kommittén har tidigare (avsnitt 5.3.2) konstaterat att även de faktorprisindexar som i dag beräknas för anläggningsarbeten visar relativt små inbördes skillnader i prisutvecklingen både över längre och kortare perioder. Kommittén anser det mot den bakgrunden rimligt att räkna med att behoven av faktorprisindexar för nybyggnad av anläggningar (byggnadsarbeten) i allmänhet skall kunna tillgodoses av en enda totalindexserie med därtill kopplade delindexserier. Kommittén föreslår att man för detta ändamål väljer att konstruera en index för väganläggningsarbeten. Skälen till detta val är flera. Kommittén har ovan föreslagit att det fortsatta arbetet med en byggnadsprisindex för anläggningsarbeten i första hand bör inriktas på väganläggningar. Det är från analyssynpunkt förenat med fördelar att ha tillgång till en med byggnadsprisindex
stora
direkt jämförbar faktorprisindex. Väganläggningar och anläggningsarbeten av därmed besläktad natur utgör en tung del av den totala anläggningsverksamheten. Goda möjligheter finns att för vägarbeten konstruera en budget på basis av faktisk kostnadsstatistik hämtad ur vägverkets redovisningssystem. En index för vägarbeten kan förses med delindexar genom vilka man kan täcka in flertalet av de olika slag av produktionsavsnitt och materialgrupper som förekommer på anläggningsområdet. Kommittén föreslår således att man inriktar sig på att konstruera en faktorprisindex för väganläggningsarbeten. Indexen bör beräknas i två serier, en med och en utan löneglidning. Budgeten bör konstrueras på basis av Vägverkets redovisningssystem. Detta material är uppdelat i tre produktionsavsnitt (förutom administration), som kan sägas vara tillämpliga även för andra kategorier av anläggningsarbeten. Dessa produktionsavsnitt är markarbeten (som representeras av underbyggnadsarbeten för
116 Förslag till byggnadsindexar SOU 1976: 13
vägar), bçläggningsarbeten samt betong- och stålarbeten (som representeras av arbeten med broar för vägar). För flertalet anläggningsarbeten förekommer samma - eller huvudsakliga samma - produktionsavsnitt, antingen till alla tre delarna eller vad gäller en eller två av dem. Särskilda delindexar bör därför konstrueras för dessa tre produktionsavsnitt. Kommittén anser det vidare önskvärt att man, även då det gäller anläggningsområdet, söker uppnå en koppling mellan faktorprisindex och de indexar som kan behövas som underlag för entreprenadregleringar. Det bör således undersökas om man kan åstadkomma en konstruktion analog med den som i det föregående antytts beträffande husbyggnadsområdet. Faktorprisindexen för anläggningsarbeten bör för den skull förses, förutom med ovan nämnda delindexar, även med delindexar avseende såväl olika produktionsfaktorer (omkostnader, löner och material) som vissa viktiga materialgrupper såsom jordmaterial, stenmaterial, betongvaror etc. Man bör vid konstruktionen av faktorprisindex för anläggningsarbeten även observera och utnyttja de möjligheter som finns till kombination med vissa delindexar knutna till faktorprisindex för husbyggnadsarbeten. Detta gäller bl. a. ovan berörda serier för materialgrupper, varav en del torde kunna användas gemensamt för anläggnings- och husbyggnadsarbeten. Det gäller också delindexar för olika produktionsavsnitt. Vissa sådana delindexar avseende husbyggnader bör sålunda kunna tillämpas även på anläggningssidan för de kategorier av anläggningar som innehåller produktionsavsnitt av husbyggnadskaraktär, t. ex. kraftverk och bergrum. Vissa preliminära beräkningar av en budget för en faktorprisindex för väganläggningsarbeten har utförts inom vägverket. Budgetkonstruktionen bör ses över och närmare preciseras av statistiska centralbyrån i samråd med statens vägverk. Prisinsamlingen avseende faktorprisindex för väganläggningsarbeten för vilken statistiska centralbyrån bör svara, bör så långt möjligt kombineras med och i övrigt göras likformig med den prisinsamling som kommittén i föregående betänkande föreslagit för husbyggnader.
6.3.3 Faktorprisindexar för ombyggnads- och underhâllsarbeten Såsom framgått i det föregående finns behov av faktorprisindexar även för ombyggnads- och underhållsverksamheten. Kommittén föreslår för husbyggnader att en för allt ombyggnads- och underhållsarbete gemensam faktorprisindex skall beräknas. Indexen föreslås, av skäl som anförts i avsnitt 5.3.5, beräknad med utgångspunkt i den av byggnadsstyrelsen konstruerade underhållsindex 63. Indexbudgeten bör dock förnyas på basis av material från byggnadsstyrelsen och om möjligt även från bostadsområdet, t. ex. genom utnyttjande av material av det slag som förekommer hos AB Göteborgshem. Indexberäkningarna bör omfatta två kvartalsvis beräknade serier, en med och en utan löneglidning. Vad gäller anläggningar förelår kommittén att statistiska centralbyrån närmare skall undersöka möjligheten och lämpligheten av att som
SOU 1976: 13 Förslag till byggnadsindexar 1 17
underlag för en budget för en ombyggnads- och underhâllsindex utnyttja det material avseende underhåll av vägar som ingår i Vägverkets redovisningssystem. En sådan index skulle kunna tillämpas även för vissa andra kategorier av ombyggnads- och underhållsarbeten för anläggningar.
7 Byggnadsindexberäkningarnas organisation
och kostnader
7.1 Beräkningarnas organisation
7.1.1 Beräkningarnas utförande och publicering
Som framgår av kapitel 3 beräknas och publiceras de flesta i dag förekommande tidsindexarna avseende husbyggnader av statistiska centralbyrån. Många indexberäkningar som tidigare utförts av andra myndigheter eller organisationer har antingen överförts till centralbyrån eller har utförts huvudsakligen under första hälften av nedlagts. Överföringen 1960-talet och efter förslag från delegationen för statistikfrågor. Inom är det enbart byggnadsstyrelsens olika indexar som husbyggnadsområdet inte beräknas av centralbyrån. Även dessa indexar bygger dock i allt väsentligt på de prisinsamlingar som utförs av centralbyrån. är förhållandet det motsatta. Endast några av På anläggningssidan beräknas här av centralbyrån och flertalet av de
entreprenadindexserierna
förekommande indexserierna av andra myndigheter eller organisationer. I samband med sitt förslag (1964) om överföring till statistiska centralbyrån av huvuddelen av bostadsstyrelsens statistiska verksamhet anförde för statistikfrågor att även av andra statliga verk delegationen beräknade efter erforderliga utredningar beträffande byggnadsindexar, utformning, borde sammanföras till centralbyrån. Härvid beräkningarnas avsågs även indexar för andra delar av byggnads- och anläggningsverksamheten än bostadsbyggandet. Syftet härmed var att bygga upp ett av erforderliga byggnadskostnads- och integrerat system byggnadspris-, för olika slag av byggnads- och anläggningsarbeten. De i faktorprisindexar skulle inte bara vara inbördes samordsystemet ingående beräkningarna nade (med avseende på beräkningsmetoder och prisinsamling m. m.) utan samordnade även med andra prisindexberäkningar och med byggnadsoch anläggningsstatistik i övrigt samt med nationalräkenskaperna. En förutsättning för att en integration och samordning av detta slag skulle kunna komma till stånd och fungera var enligt delegationens uppfattning, att ansvaret för de olika indexberäkningarna sammanfördes till statistiska
centralbyrån. Kommittén delar den uppfattning som kom till uttryck i delegationens Genom att förlägga ansvaret för indexberäkningama till ett uttalande. ämbetsverk vinner man administrativa och kvalitetsmässiga fördelar
120 Byggnadsindexberäkningamas organisation och kostnader SOU 1976: 13
genom samordning av beräkningar, prisinsamlingar, publicering och rådgivning. Vidare underlättas möjligheterna att fortlöpande dels erhålla en samlad överblick beträffande olika indexbehov, tillämpade principer och riktlinjer, beräkningsmetoder etc, dels i erforderlig utsträckning anpassa indexarna efter förändringar i behov eller tekniska och praktiska förutsättningar. I sitt föregående betänkande föreslog kommittén ocksåi enlighet härmed att de olika indexar avseende bostadsområdet som kommittén då aktualiserade eller som i framtiden kunde behöva tillkomma inom den statliga sektorn skulle beräknas och publiceras av centralbyrån. Genom senare beslut av riksdagen och Kungl Majrt har också uppdragits åt centralbyrån att svara för de av kommittén i nyssnämnda betänkande föreslagna indexberäkningarna. Vidare har till centralbyrån knutits en särskild nämnd, byggnadsindexnämnden, med uppgift att handlägga frågor rörande principerna för indexberäkningarna. Kommittén anser mot bakgrund av* de synpunkter som anförts ovan att statistiska centralbyrån bör svara för alla husbyggnadsindexar och anläggningsindexar som beräknas eller kan komma att beräknas inom den statliga sektorn. Kommitténs förslag innebär dels att ansvaret föri kapitel 6 föreslagna nya eller i framtiden utvecklade byggnadsindexar förläggs till centralbyrån, dels att till centralbyrån skall överföras ansvaret för beräkning, fastställande och publicering av vissa indexar som i dag utarbetas av andra myndigheter. Till centralbyrån bör således överföras ansvaret för de indexar som i dag beräknas av byggnadsstyrelsen samt de entreprenadindexberäkningar på anläggningsområdet som i dag utförs av fortifikationsförvaltningen, vattenfallsverket och vägverket isamråd med Svenska byggnadsentreprenörföreningen. De sistnämnda beräkningarna kan komma att ersättas av ett nytt system av delindexserier knutna till den nya faktorprisindexen för anläggningsarbeten. De arbetsuppgifter som sålunda skulle överföras till centralbyrån omfattar viss prisinsamling (utöver den som redan utförs av centralbyrån) samt arbetet med beräkning och publicering av indexarna. I vissa fall hämtas uppgifter som utnyttjas i indexberäkningarna från administrativa material hos de myndigheter som nu har ansvaret för indexberäkningarna. Sådana uppgifter bör även i framtiden tas fram av berörda myndigheter och tillhandahållas centralbyrån i för beräkningarna lämplig form. De av kommittén i kapitel 6 föreslagna indexarna för husbyggnader bör enligt kommitténs uppfattning efter en lämplig övergångstid ersätta vissa indexar som i dag beräknas på detta område. Då det gäller entreprenadindex H-63 är denna fråga, som framhållits idet föregående, föremål för särskild utredning. Övriga berörda indexar, vilka sålunda i en framtid skulle nedläggas, är statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindexar, byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindexar för förvaltningsbyggnader, jordbrukets byggnadskostnadsindexar för ekonomibyggnader, underhållskostnadsindex för flerfamiljshus och byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex för förvaltningsbyggnader. På anläggningssidan föreslår kommittén fortsatt utredning inom statistiska centralbyrån med sikte på nya indexar som skall ersätta Vägverkets nuvarande index, några av statens järnvägars indexserier, fortifikationsförvaltningens indexserier och
SOU 1976: 13 Byggnadsindexberäkningamas organisation och kostnader 121
även vattenfallsverkets index avseende byggnadsarbeten. Vad gäller föreslår kommittén att statistiska centralbyrån tar entreprenadindexarna upp frågan om dessa i anslutning till sin pågående utredning angående H-63. bör därvid - Centralbyrån i analogi med vad som utreds på husbyggnadssidan och som kommittén skisserat i avsnitten 5.3.4 och 6.3.2 - pröva möjligheten att ersätta de nuvarande entreprenadindexarna då det gäller anläggningar med den föreslagna faktorsprisindexen för väganläggningsarbeten och olika till denna knutna delindexserier. Enligt förslaget skall de nya indexarna för husbyggnader (med undantag av eventuella senare byggnadsprisindexar för skolor, barnstugor och lätta industribyggnader) beräknas löpande fr. o. m. budgetåret 1976/77, varvid uppgifter skall tas fram i vissa fall tillbaka till 1968. Beräkningen av berörda nuvarande indexar för husbyggnader torde då utom vad gäller entreprenadindex - kunna upphöra med utgången av 1977. Då det gäller entreprenadindex får ställning tas på basis av de pågående utredningarna. De två av kommittén i första hand föreslagna nya byggnadsprisindexarna skall beräknas på grundval av uppgifter som inhämtas i samband med byggnadsstyrelsens kostnadsstatistik (s. k. PR-data) respektive Spris årliga byggnadskostnadssammanställningar. Med hänsyn till den avgörande betydelse som dessa material har för byggnadsprisindexberäkningarna föreslår kommittén att det föreskrives att byggnadsstyrelsen och hemställs att Spri före eventuella framtida förändringar i insamling, bearbetning eller redovisning av materialen i fråga samråder med statistiska centralbyrån. Även i de andra fall där för beräkningarna kan komma att utnyttjas material som framställs av annan myndighet e. d. bör ett motsvarande samrådsförfarande etableras.
7. 1 .2 Byggnadsindexnämnden Till statistiska centralbyrån finns sedan 1973 knuten en särskild nämnd - Enligt instruktionen är dess uppgift att ”handbyggnadsindexnämnden. lägga frågor rörande beräkningarna av byggnadsindex och därvid avgöra frågor om tillämpningen av de för indexberäkningarna gällande principerna. Nämnden skall även verka för en utveckling av metoderna för beräkningarna av byggnadsindex.” Hittills har nämnden i huvudsak behandlat principfrågor i anknytning till de äldre och nya indexar på bostadsområdet (inklusive entreprenadindex) som beräknas eller är under uppbyggnad hos statistiska centralbyrån. Nämndens mandat omfattar emellertid i princip alla byggnadsindexberäkningar som utförs av central- Kommittén anser det också - i full överensstämmelse härmed byrån. lämpligt att nämnden även skall handlägga motsvarande frågor vad gäller de nya byggnadsindexar som enligt kommitténs förslag eller eljest i framtiden kan komma att utvecklas inom eller överföras till centralbyrån. Byggnadsindexnämnden består för närvarande av 12 ledamöter, vilka förordnas av statistiska centralbyrån, 10 av dem efter förslag från byggnadsstyrelsen, statens pris- oåch kartellnämnd, bostadsstyrelsen, Byggherreföreningen, Industrins byggmaterialgmpp, Hyresgästernas spar-
122 Byggnadsindexberäkningarna och kostnader SOL 1976: 13 organisation
kasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. gemensamt med Svenska riksbyggen, Svenska byggnadsarbetarförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag respektive Sveriges hantverks- och industriorganisation. Därtill ingår i nämnden en ledamot från bostadsdepartementet. Statistiska centralbyrån svarar för ordförandeskapet i nämnden. Enligt kommitténs uppfattning motiverar icke tillkomsten av föreslagna nya indexserier för husbyggradsområdet någon ändring av nämndens sammansättning. Vidgningen av nandatet till att gälla även indexar för anläggningsområdet medför emellertid, att byggnadsindexnämnden bör förstärkas vad gäller representationen för detta område. Kommittén föreslår därför att två ledamöter skall tillkomma och att dessa skall utses efter förslag från dels statens vägverk gemensamt med statens vattenfallsverk, dels Svenska kommunförbundet. På producentsidan torde främst - som Byggnadsentreprenörföreningen redan är representerad i byggnadsindexnämnden - kunna svara även för frågor som berör anläggningsområdet. De prismöten som numera enligt kommitténs tidigare förslag äger rum i statistiska centralbyråns regi och som är rådgivande till centralbyrån i frågor rörande prisinsamling för olika byggnadsindexar, kan även de behöva utökas med representation för anläggningsområdet. Enligt kommitténs bör de flesta av indexarna avseende förslag anläggningsarbeten efter en kompletterande inom - beräknas och utredning centralbyrån publiceras av centralbyrån. Då prismötena dels avser att ge centralbyrån kompletterande sakkunskap, dels ge de olika indexkonsumentema insyn i indexberäkningarna, bör såväl producentsidan som byggherresidan, dvs. i första hand de statliga och kommunala myndigheter som handlägger anläggningsverksamhet, vara representerade på dessa prismöten.
7.2 Kostnadsberäkningar
För genomförande av löpande beräkningar av byggnadsindexar för husbyggnader enligt kommitténs här framlagda förslag erfordras enligt kommitténs beräkningar en förstärkning av statistiska centralbyrån personal med ett kvalificerat biträde samt medel för programmering, maskinbearbetningar, publicering m. m. Då det gäller de löpande beräkningarna kan betydande variationer i kostnaderna förekomma från ett år till ett annat. Sådana variationer kan uppstå som följd av förändringar beträffande den utanför centralbyrån liggande insamlingen, bearbetningen och sammanställningen av det för indexberäkningarna utnyttjade statistikmaterialet. Dessa förändringar kan medföra att dataregistren och därvid även beräkningsunderlaget för främst byggnadsprisindexberäkningarna får en ny utformning. För ett år då inga merkostnader (för mer omfattande programmeringsinsatser) för dylika förändringar uppstår kan kostnaderna för de löpande beräkningarna uppskattas till 125 000 kronor, varav 105 000 kronor utgör lönekostnader m. m. och 20 000 kronor övriga kostnader. Lönekostnaderna har beräknats inklusive de påslag för administration,
organisation och kostnader 123 SOU 1976: 13 Byggnadsindexberákningamas
m. m. vilka tillämpas vid statistiska centralbylokaler, pensionskostnader har utförts i samma löneråns anslagsberäkningar. Kostnadsberäkningen och prisläge som statistiska centralbyrån tillämpat i anslagsframställning-
en för 1976/77. Ovanstående merkostnader avser i huvudsak beräkningar av de nya för byggnadsstyrelsens byggande och för sjukbyggnadsprisindexarna kostnader för uppgiftsinsamlingen till dessa vårdsbyggnader. Löpande indexar även hos Spri och byggnadsstyrelsen. I ovanstående uppstår har inte till några kostnader hos dem. För kalkyl hänsyn tagits torde de tillkommande kostnaderna vara obetydliga, byggnadsstyrelsen då erforderliga basuppgifter redan ingår i nuvarande statistikproduktion eller i andra rutiner, och för övrigt uppvägas av att vissa arbeten med nuvarande indexar bortfaller. För Spris vidkommande är styrelsens däremot de kostnader som skulle tillkomma inte negligerbara. Samtidigt kan konstateras att Spri kan ha ett eget intresse av de kompletterande såväl som av den information som kommer fram genom uppgifterna bl. a. som en biprodukt till dessa. Kommittén indexberäkningarna, föreslår att Spri undersöker möjligheten att inom mot den bakgrunden bära den merkostnad som är förknippad med den organisationen erforderliga utvidgningen av Spris statistik. För faktorprisindex räknar kommittén inte med att de löpande kostnaderna skall öka som följd av de i kapitel 6 föreslagna beräkningarär fråga om en omläggning av beräkningarna na, då det huvudsakligen utan av ambitionsnivån. Eventuellt kan under en övergångstid ändring tillkomma för beräkningar som centralbyrån skall överta vissa kostnader i den mån de äldre serier som centralbyrån nu från andra myndigheter beräknar eller övertar inte omedelbart kan läggas ned allteftersom de nya
här föreslagna serierna införs. Någon hänsyn till kostnadskonsekvenserna av inom utredningsarbete avseende av resultatet centralbyrån pågående eller ändrade urval, metoder för prismätning m. m. har entreprenadindex inte tagits i kalkylen. I kalkylen ingår inte heller sådana merkostnader som kan uppstå till
följd av krav vid vissa tillfällen på mer omfattande programmeringsinsatser. Vidare har inte inräknats kostnader för de särskilda utredningar vissa års mellanrum kan behöva utföras t. ex. för mera som med omfattande kvalitetsgranskning av materialet. Som framgår har inte heller kostnader för beräkning vare sig av de inräknats några löpande byggnadsindexar för skolor, barnstugor, lätta industribyggnader, ombyggnad eller underhåll av bostäder som kommittén ansett böra prövas när härför kommer fram eller för indexberäkningar avseende material Kommitténs förslag förutsätter nämligen visst fortanläggningsområdet. satt utredningsarbete i dessa frågor (se nedan). Som framgår av kapitel 6 förordar kommittén att de nya indexserierskall beräknas fr. o. m. 1968. Detta innebär att na, där så är möjligt, retroaktiva beräkningar måste utföras för tidigare år. Under förutsättning att löpande beräkningar kommer till stånd med början fr. o. m. budgetskulle dessa retroaktiva beräkningar således komma att året 1976/77 omfatta årgångarna 1968-1975.
124 Byggnadsindexberákningarnas organisation och kostnader SOU 1976: 13
De särskilda kostnaderna för de i inledningsskedet erforderliga retroaktiva beräkningarna jämte kostnaderna i starten för programmering och uppläggning av beräkningarna uppskattar kommittén till 25 000 kronor. Kommittén har föreslagit att statistiska centralbyrån skall genomföra ett fortsatt utredningsarbete avseende dels utveckling av byggnadsprisindexar i form av basserier för i första hand lätta skolor, barnstugor, industribyggnader och ombyggnad av bostäder, dels indexar för anläggningsarbeten, i första hand vägar. Det är icke möjligt att nu överblicka tidsschemat för dessa utredningar. Detta blir bl. a. beroende på omfattoch arten ningen hos det beräkningsunderlag som framkommer. Vad gäller vägar är det önskvärt att statistiska centralbyrån snarast övertar de kontakter med inom vägverket påbörjade som komberäkningsarbeten mittén etablerat. Detta arbete bör om beräkningstekniska förutsättningar visar sig föreligga - leda fram till ett preciserat förslag till löpande beräkningar. Det är vidare önskvärt att förslag utarbetas under 1976/77 beträffande de beräkningar av rörande byggnadsprisindexar skolor, barnstugor och lätta som kan industribyggnader visa sig möjliga att utföra. Kommittén beräknar kostnaderna för det härför under 1976/77 erforderliga utvecklingsarbetet till 60 000 kronor. Man torde böra räkna med att ett anslag av denna storleksordning behöver disponeras under ytterligare ett par år för fortsatt utvecklingsarbete. Sammanlagt uppgår den ovan redovisade med kommitténs förslag förknippade ökningen av medelsbehovet för statistiska centralbyrån till 210000 kronor, varav 25000 kronor en engångskostnad för utgör budgetåret 1976/77 och 60 000 kronor avser utvecklingsarbete.
l modeller för
Bilaga Beskrivning av prövade
samt
beräkning av byggnadsprisindex
av valda beräkningsresultat
redovisning
l Inledning
I det följande, avsnitt 2, ges en närmare precisering av de regressionsmodeller som prövats vid kommitténs försöksberäkningar av byggnadsoch förvaltningsbyggnader. I avsnitt 3 prisindex för sjukvårdsbyggnader redovisas regressionsberäkningarnas uppläggning och genomförande samt kommenteras resultaten från dessa beräkningar. I avsnitt 4 redogörs för den indexmodell som utnyttjats vid beräkningarna. I avsnitt 5 slutligen redovisas de variabler som avses prövas i försöksberäkningarna av en byggnadsprisindex för väganläggningar.
2 Beskrivning av beräkningsmodellerna
att (Y) för en i detta sammanhang relevant Antag byggnadspriset byggnad är en funktion av n st kvantitativa variabler X1, X2, . . ., X Il samt m variabelgrupper vardera bestående av mi klassningsvariabler.
Z.-(i=l,...,m;j=l,...,mi)
Under förutsättning att den första klassningsvariabeln inom varje sådan grupp år vald som nollpunkt (se avsnitt 3) erhålles n m m Y=a+Z (1)
Elcülü
bkXk+E
k=l i=lj=2
Ekvation (1) kan uttryckas som n s
Y-a + z +m-lmi + 2 (2)
bkXk .z .z cüZü diTi
k=l 1=lj=2 1=2
med ekvation (1), den variabelgrupp som innehåller där, i jämförelse klassningsvariablerna avseende tiden, dvs. året för färdigställandet (påbörjandet), särredovisats. Med utgångspunkt i ekvation (2) kan de prövade regressionsmodellerna härledas att skilda antaganden görs beträffande variabler och genom koefficienter.
126 Bilaga 1 SOU 1976: 13
Antag att den kvantitativa variabeln X1 symboliserar den variabel med avseende på vilken byggnadspriset skall normeras, dvs. den variabel med vilken man måste dividera byggnadspriset och de kvantitativa variablerna för att undvika den storleksvariation som finns i beräkningsunderlagen. Vid här utförda beräkningar har totalytan utnyttjats. Efter division av Y och de kvantitativa variablerna (X-variablerna) med X1 erhålles
n m-l mi
Y/x1=Y,=3-l/X1+b1+ z + E z +
bkXk/X,
cüzü
k=2 i=l j=2 s + E
diTi
i=2 (3)
respektive
n m-l mi
Y/X1=Y=b1+ E + 2 2 +
bkXk/Xl cüZü
k=2 i=l j=2 s + E
diTi
i=2 (4)
i det fall det förutsätts att den konstanta termen (a) i ekvation (2) är lika med O. Ekvation (4), i det följande benämnd A-modellen, utgör den i flertalet av försöksberäkningarna tillämpade regressionsekvationen och den modell med utgångspunkt i vilken de i huvudtexten redovisade indexberäkningarna utförts. Kännetecknande för A-modellen - liksom den nedan beskrivna B-modellen - är att den är en linjär, additiv modell. Valet av denna form av modell bygger dels på av kommittén gjorda bedömningar vid motsvarande beräkningar beträffande bostäder (se kommitténs föregående betänkande s. 125 ff), dels på för här aktuella beräkningar utförda studier av plottade diagram. Regressionsberäkningar för modell A har utförts enligt olika ansatser på det för de skilda årgångarna sammanslagna materialet. De olika ansatser som prövats skiljer sig från varandra beträffande de i analysen ingående förklarande variablerna, vilkas sammansättning har varierats i beräkningarna. De skilda variabeluppsättningama visade sig emellertid medföra endast marginella skillnader i uppnått förklaringsvärde (deterrninationskoefficient). För modell B har endast ett variabelurval använts. I den prövade A-modellen ingår, som framgår av ekvation (4), en grupp - T-variablerna - avseende klassningsvariabler i beräkningsunderlaget berörda årgångar. De koefficienter som vid regressionsanalysen erhålls för dessa tidsvariabler utgör ett uttryck för den genomsnittliga prishöjningen per m2 totalyta (vid lika standard) mellan de förekommande årgångarna. Således innebär modellen i detta avseende att den förutsätter, att prisutvecklingen ingår som en additiv komponent. Detta antagande med prisutvecklingen som en additiv komponent liksom förutsättningen att sambanden mellan pris och förklarande
SOU 1976: 13 Bilaga I 127
variabler är desamma under hela beräkningperioden, är de väsentligaste förändringarna i beräkningsmodellen jämfört med kommitténs tidigare försöksberäkningar. Modellen bygger således på den förutsättningen, att byggnadspriserna för två likadana byggnader tillhörande två olika byggnadsår endast skiljer sig åt med ett fast belopp per m2 totalyta. kan dock variera över tiden. Anledningen till att denna Beloppet förenklade modell utnyttjats är, att beräkningsunderlaget för andra slag av husbyggnader är av väsentligt mindre omfattning än för bostadsbyggandet. Den andra modellen, B-modellen, prövad enbart på sjukvårdsbyggnadema, baseras på samma beräkningsunderlag som det för A-modellen. Till skillnad från denna modell har regressionsanalysen utförts på till fast omräknade byggnadsprisuppgifter i ett försök att eliminera den prisnivå variation i byggnadsprisema som förorsakats av att de olika byggnaderna inte färdigställts samma år. De prisindex som därvid vid omräkningen som deflatorer är olika varianter av av kommittén beräknade utnyttjats byggnadsprisindex baserade på A-modellen. Innebörden av förfarandet blir med utgångspunkt i ekvation (4) att en ny regressionsekvation
+ 22 l 2
Y/Xl I = b1 i 25k Xk/Xl cäjzij diTi (S)
erhålles där I är den index som använts för deflateringen och bi, bfc,
cåj,
i den erhållna regressionskoefficienterna och där
då nya prisnivån
effekten av d-variablerna (deras förklaringsvärde) om möjligt eliminerats. med beräkningarna enligt B-modellen är att man genom den Syftet beskrivna i motsats till förhållandet för A-modellen, skall ansatsen, undvika att prisutvecklingen ingår som en additiv komponent. I princip borde därvid T-variablerna inte ingå bland de förklarande variablema för B-modellen. Att de medtagits i analysen sammanhänger emellertid med önskemålet att studera effekten av övergången från modell A till modell B för att bedöma huruvida eventuellt ytterligare bearbetning av ekvation (5) skulle vara erforderlig. Resultaten av beräkningarna enligt B-modellen visar nämnvärd avvikelse från resultaten enligt A-modellen. ej någon Detta kan tolkas åtminstone approximativt kan så, att prisförändringen i regressionsmodellen. B-modellen har ingå som en additiv komponent därför inte ytterligare utnyttjats.
3 Regressionsberäkningarna
3.1 Variablema Regressionsberäkningarna har genomförts med utnyttjande av genomsåsom beroende variabel. Även värdena för snittspriset per m2 totalyta variabler (med undantag för variabeln projektstorlek övriga kvantitativa dividerades med totalytan. Avsikten härmed var att som logaritmerades)
128 Bilaga 1
komma tillrätta med den storleksvariation som skulle erhållas om det totala byggnadspriset för det enskilda huset hade använts. Ett flertal av de förklarande variablerna har form av klassningsvariabler. En sådan variabel är så beskaffad att den antar värdet l eller O, beroende av om observationen tillhör klassen eller ej. Genom tekniken med klassningsvariabler kan hela beräkningsunderlaget utnyttjas samtidigt vid skattning av regressionskoefficienterna. Metoden innebär att sambandet mellan den beroende och de förklarande kvantitativa variablerna förutsätts vara detsamma inom varje klass, dvs. att endast nivån skiljer regressionsuttrycken för de olika klasserna inom samma grupp från varandra. Tekniken med klassningsvariabler innebär att en klassningsvariabel inom varje grupp av sådana variabler måste väljas som nollpunkt från vilken övriga variablers betydelse i gruppen mäts. Med variabelgrupp avses här samtliga variabler som representerar exempelvis geografisk belägenhet eller byggherrekategori och som i tabellerna l och 2 sammanförts under en gemensam underrubrik. De variabler som valts som nollpunkt har i tabellerna markerats med O. Från beräkningsteknisk såväl som resultatmässig synpunkt är det likgiltigt vilken variabel i varje variabelgrupp som väljs till nollpunkt. Vid tolkningen av de beräknade regressionskoefficientema för de övriga klassningsvariablerna i gruppen och av den konstanta termen i regressionsuttrycket måste man dock ha klart för sig vilka variabler som valts som nollpunkter. Vilka variabler som prövats iregressionsanalysen av tabellerna framgår l och 2.
Tabell l. Lista över förklarande variabler prövade vid försöksberäkningama för sjukvårdsbyggnader
Variabel- Variabel Variabelnummer typ
I Utrymmes- och planlösningssrandard
Ytbeskrivningb
vårdavdelningar kliniker exklusive vårdavdelningar laboratorier, kostnadskrävande
wwxwgww
O
aerox-hun»-
laboratorier, mindre kostnadskrävande operationsavdelningar röntgenavdelningar arbets- och fysioterapiavdelningar
a K markerar kvantitativa variabler. D markerar klassningsvariabler (dummyvariabler) av vilka de med O markerade valts som s. k. nollpunktsvariableri respektive variabelgrupp. S markerar att variabeln är en sammanvägning av ett antal komponenter. De kvantitativa variablerna avseende i beräkningarna ingående ytor har i regressionsanalysen av beräkningstekniska orsaker behandlats som en gmpp klassningsvariabler.
Bilaga 1 129
Variabel- Variabel Variabelnummer typ“
8 övriga medicinska serviceavdelningar inklusive intensiwård, kostnadskrävande K 9 dito, mindre kostnadskrävande K 10 centralkök + matsal K 11 förråd, arkiv + disponibla utrymmen K 12 övriga serviceutrymmen, kostnadskrävande K 13 dito, mindre kostnadskrävande K 14 kontorslokaler K 15 hörsalax K 16 kommunikationsytor utanför avdelningar K 17 serviceytor utanför avdelningar K 18 Antal våningsplan K 19 Antal installationsvåningar K 20 Korridorsystem D 21 Antal toiletter K 22 Antal övriga våtutrymmen K II Utrustningsstandard Utrustningsstandard VVS 1 Central avhärdningsanläggning D 2 Central gasolanläggning D 3 Central lustgasanläggning D 4 Central syrgasanläggning D 5 Central tryckluftsanläggning D 6 Sammanvägt värde av variablema 2-5 K, S 7 Central dammsugaranläggning D 8 Central rörpostanläggning D 9 Antal stationer till dito D 10 Maskincentral i byggnaden D 11 Kapacitet dito K 12 Kylning D 13 Befuktning D 14 Sammanvägt värde av variablema 12-13 K, S Utrustningsstandard El 15 Ställverk D 16 Antal transformatorer K 17 Effekt dito K 18 Sammanvägt värde av variablema 15-17 K, S 19 Centralenhet D 20 Ljussignalanläggning D 21 Snabbjour D 22 Reservkraftanläggning D 23 Kylanläggning D 24 Kapacitet dito K
130 Bilaga 1 SOU 1976: 13
Variabel- Variabel Variabela nummer 0-0 U
Indikerings- och felsignalanläggning 25 liten D, 0 26 konventionell D 27 stor D 28 Hissanläggning K, S 29 Transportanläggning K, S 30 Antal avstörda rum K
III Underhållsstandard
Stommaterial 1 stål D 2 trä D 3 betong D, O 4 tegel D 5 lättbetong D Bärande del 6 pelare D 7 innervägg D, O 8 innervägg + yttervägg D
Ytterväggsbeklädnad 9 tegel D, O 10 puts D 11 annan D 12 Sammanvägt värde av variablema 9- 11 K, S
Takbeklädnad 13 tegel D 14 plåt D 15 papp D. 0 16 annan D 17 Sammanvägt värde av variablema 13-16 K, S
Mellanväggar 18 sandtegel D 19 lättbetong D 20 gips D, 0
IV Övriga variabler
Geografisk belägenhet 1 område I (län A) D 2 [I (län O) D 3 III (län W, Y, Z, AC, BD) D ” 4 IV (län C, D, E, P, R, S, T, U, X) D, O ” 5 V (län F, G, H, I, K, L, M, N) D
Entreprenadform 6 totalentreprenad D 7 generalentreprenad D 8 separat entreprenad med fast anbudssumma D 9 entreprenad på löpande räkning D 10 egen regi D, O
Tidsvariabler 11 färdigställt 1966 D, 0 12 1967 D ” 13 1968 D 14 1969 D ” 15 1970 D
SOU 1976: 13 Bilaga 1 131
Variabel- Variabel Variabelnummer typ”
16 1971 D 17 1972 D 18 Byggnadstid (månader) K
Vårdtyp 19 regionsjukhus D 20 centralsjukhus D 21 normalsjukhus D, O 22 sjukhus för långvarigt sjuka D 23 sjukhus för psykiatrisk vård D 24 vårdcentraler D 25 sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka D 26 Markförstärkning D Grundläggningssätt 27 plintar D 28 hel platta D 29 sulor (utbredda plattor) D, O 30 direkt på berg D 31 Platsbygge D 32 Projektstorlek K
Tabell 2. Lista över förklarande variabler prövade vid fdrsöksberäkningama avse ende byggnadsstyrelsens byggande
Variabel- Variabel Var-labelnummer typ
1 Utrymmes- och planlösningsstandard
Ytbeskrivningb
1 rumsgrupp l K, 0 2 2 K 3 3 K 4 4 K ” 5 5 K ” 6 6 K 7 7 K
8 medelvärde rumsgruppc K
9 kommunikationsyta K 10 serviceyta K 11 övrig yta K 12 Löpmeter fasad K
13 Genomsnittlig våningshöjd K 14 Antal våningar över jord K 15 Antal våningar under jord K
u K markerar kvantitativa variabler. D markerar klassningsvariabler (dymmyvariabler) av vilka de med 0 markerade valts som s. k. nollpunktsvariabler. De kvantitativa variablerna avseende i beräkningarna ingående ytor har i regressionsanalysen av beräkningstekniska orsaker behandlats som en grupp klassningsvariabler. c Variabel 8 utgör ett alternativ till variablerna 1-7.
132 Bilaga 1 sou 1976: 13
Variabel- Variabel Variabelnummer typ”
Plantyp 16 enskeppslösning D, O 17 tvåskeppslösning D 18 treskeppslösning D 19 hallbyggnad D
Stomtyp 20 stor spännvidd D 21 liten spännvidd D, O 22 annan spännvidd D
Mellanväggstyp 23 flyttbara mellanväggar D 24 ej flyttbara D, O 25 mellanväggar saknas D 26 annan typ D
Il Utrustningsstandard VVS-installationer 1 kvalitetsklass O D 2 1 D, O ” 3 2 D 4 3 D 5 4 D 6 9 D
Elinstallationer 7 kvalitetsklass 0 D 8 1 D, 0 9 2 D 10 3 D 11 4 D 12 9 D
III Underhållsstandard
Fasadtyp 1 kvalitetsklass 0 D 2 l D, O ” 3 2 D 4 3 D 5 4 D
IV Övriga variabler
Geografisk belägenhet 1 område I (län A) D 2 II (län 0) D ” 3 III (län W, Y, Z, AC, BD) D 4 IV (län C, D, E, P, R, S, T, U, X) D, 0 5 V (län F, G, H, I, K, L, M, N) D
Tidsvaxiabler 6 påbörjat 1965 D, 0 ” D 7 1966 ” 8 1967 D 9 1968 D ” 10 1969 D 11 1970 D 12 197 1 D 13 1972 D 14 1973 D
Bilaga 1 133 SOU l 97 6 : 1 3
Variabel- Variabel Variabelnummer typ”
15 K Byggnadstid (månader) Lokalkategori 16 normal kontorsverksamhet D, 0 17 automatisk databehandling D 18 behandling, terapi D 19 förläggning D 20 laborativ torr verksamhet D 21 laborativ våt verksamhet D 22 ej laborativ undervisning D 23 praktisk yrkesundervisning D 24 kulturen verksamhet D 25 expediering, samhällsservice D 26 annat D
Produktionstyp 27 renodlat platsbyggt D, 0 28 D övervägande platsbyggt 29 övervägande förtillverkat D 30 helt förtillverkat D 31 annat D 32 K Projektstorlek
3.2 Resultatet av beräkningarna
Ett kriterium för att bedöma huruvida de genomförda regressionsberäkningarna givit tillfredsställande resultat är den s. k. determinationskoefficienten (betecknad R2 ). Värdet av denna koefficient anger hur stor andel av den totala variationen i byggnadspriserna som förklaras av de variablerna. Om R2 uppgår till 0,75 innebär detta således att medtagna 75 % av totalvariationen i byggnadspriserna förklaras av modellens har givit mycket likartade variabler. De här genomförda beräkningarna mellan 0,72 och 0,77 för sjukvårdsbyggnaderna och R2 -värden varierande mellan 0,7 5-0,83 för förvaltningsbyggnaderna. Det bör här påpekas att skillnaderna i Rz-värdena inte skall tolkas som om den ena prövade modellen är bättre än den andra, då resultaten därvidlag inte är direkt i byggnadspriserna som skall jämförbara. Det beror på att den variation förklaras genom regressionsanalysen är olika dels för de två beräkningsunderlagen, dels för A- och B-modellerna för sjukvårdsbyggnaderna. Såsom framhållits kan koefficienterna för de kvantitativa tidigare variablerna betraktas som skattade priser för ifrågavarande enhet, utrustning etc., medan koefficienterna för de olika klassningsvariablerna i förhållande till den variabel i däremot anger prisskillnad per m2 totalyta till Den konstanta termen kan variabelgruppen som valts nollpunkt. betraktas som ett fast belopp (pris) per m2 totalyta för den husbyggnad, mellan koefficienterna för som tillhör alla O-punkter. Vid en jämförelse de olika multipla regressionsberäkningar som utförts enligt olika ansatser av A-modellen har konstaterats skillnader som i vissa fall är betydande. De är emellertid ej statistiskt säkerställda. När det gäller tidsvariablema dock förhållandevis stabila. synes koefficienterna
134 Bilaga 1 SOU 1976: 13
Ett problem i detta sammanhang är effekten på beräkningsresultaten av de korrelationer som kan förekomma mellan de förklarande variablerna. Då man väljer i analysen ingående förklarande variabler enligt det förfarande kommittén utnyttjat, dvs. genom att datorprogrammet nyttjar den kombination av variabler, som ger bästa anpassningen (högsta R2 ), kan små förskjutningar av observationsvärdena att en del medföra, variabler på grund av förekommande korrelationer kommer att tagas med iregressionen vid en ansats på bekostnad av andra variabler, medan vid en annan ansats ett byte av variabler inträffar. Vad som därvid skulle kunna vara besvärande är, att regressionskoefficienterna blir behäftade med systematiska korrelafel, om det föreligger tion mellan förklarande variabler som tagits med i beräkningarna och sådana som icke medtagits. F örhållandena är därvid annorlunda än idet fall, att det förekommer korrelation mellan två eller flera variabler, vilka alla är medtagna i beräkningarna. Detta senare förhållande medför, om variablerna är korrekt mätta, endast nedsatt precision (större varianser)i ifrågavarande variablers regressionskoefficienter. Ett sätt att undvika den nämnda risken för systematiska fel är att medtaga ett stort antal förklarande variabler trots att hög determinationskoefficient eventuellt kan uppnås redan med få variabler. Samtidigt bör dock framhållas, att interkorrelationsproblem av berört slag i första hand har betydelse, om analysen syftar till att regressionskoefficienterna var för sig skall vara förväntningsriktiga. Detta är t. ex. fallet, om de enskilda koefficientema skall utnyttjas vid beräkning av delindextal med utgångspunkt i de totala regressionsuttrycken eller vid eventuell beräkning av olika slag av förskjutningseffekter, som skall tillåtas slå igenom vid indexberäkningama i vissa fall, men elimineras i andra (exempelvis effekten på genomsnittspriserna av förskjutningar av byggandet mellan olika vårdtyper, projektstorlekar m. m.). Kommittén avser emellertid inte att föreslå sådana beräkningar, då föreliggande beräkningsunderlag är alltför små för att utnyttjas för dylika indexberäkningar. Om endast en totalindex skall beräknas utan beaktande av förskjutningseffekter för vilka beräkningarna baseras på enskilda regressionskoefficienter har interkorrelationer mellan de förklarande variablerna om dessa förutsätts ha viss stabilitet i tiden - mindre betydelse. Ide fall endast vissa av de inbördes korrelerade variablerna medtages i regressionsuttrycket kommer visserligen de enskilda regressionskoefficienterna i regel inte att_ bli väntevärderiktiga. Anledningen är att de medtagna variablerna drar åt sig förklaringsvärde även från de icke medtagna. Då emellertid de förra i viss utsträckning även representerar de senare i regressionsuttrycken medför detta, att det totala prediktionsvärdet hos regressionsmodellen trots nämnda förhållande får acceptabel precision. Ett praktiskt exempel på effekten av detta förhållande är de stegvisa indexberäkningar som utförts på materialet avseende sjukvårdsbyggnaderna. Resultaten från dessa beräkningar, baserade på till färdigställandetidpunkten centrerade kostnader, redovisas itabell 3. Av resultaten framgår att indextalen fr. o. m. ca 40 medtagna endast i
förklarandevariabler
ringa grad påverkas av varierande antal förklarande variabler.
Bilaga 1 135 soU 1976:13
Tabell 3. lndextal vid stegvisa beräkningar för sjukvårdsbyggnadera IP R
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 Steg 10 90,0 100,0 101,4 105,5 113,0 122,9 132,2 0,56 20 91,6 100,0 102,3 104,5 116,3 123,4 135,7 0,68 30 93,7 100,0 102,2 104,1 114,4 123,8 137,4 0,71 40 87,7 100,0 99,0 100,7 108,9 117,3 129,1 0,73 50 87,8 100,0 98,6 100,8 108,5 116,3 129,3 0,74 60 86,1 100,0 98,7 100,6 108,2 115,8 129,9 0,74 63 86,1 100,0 98,7 100,6 108,2 115,8 129,9 0,74
a Indextalen är ej jämförbara med dem som redovisas ihuvudtexten. Dessa avser indexar för pågående byggnader medan här redovisade indexar avser fárdigställda byggnader.
4 Indexmodellen
De indexberäkningar som utförts har baserats på formeln +
p Yt 30 bo Xs
10°
Isf v??? s 0 o t
(6) där s och t avser de enskilda år eller andra perioder som skall jämföras
genom indexberäkningarna. Ys, Yt, XS och Xt avser för ifrågavarande
populationsmedelvärden för byggnadspriser (Y) period genomsnittliga resp. i beräkningarna beaktade kvalitets- eller klassningsvariabler, (X), är från regressionsanalysen hämtade koefficienter.
medan ao och bo
det för den ekonomiska analysen gällande villkoret att För att uppfylla
värdeindex = prisindex x volymindex
utförts i den konstanta termen. Detta innebär har dessutom korrigering att en parallellförskjutning gjorts av regressionsplanet så, att geometriskt detta satisfierar för indexberäkningarna gällande genomsnittliga populationsmedelvärdena.
5 Försöksberäkningar av byggnadsprisindex för väganlägg-
ningar
Inom statens vägverk har påbörjats utvecklingsarbeten, som syftar till att med hjälp av regressionsanalys dels undersöka variationerna i slutligt uppgivna kostnader för väganläggningar, dels ge underlag för produktivitetsstudier. Beräkningsunderlaget omfattar ca 200 projekt färdigställda åren 1968-1973. I och med att detta material framtas kommer ett fylligt datamaterial att föreligga. Detta material kan utnyttjas för försöksberäkningar av en byggnadsprisindex för väganläggningar enligt regressionsmetoden. Av tabell 4 framgår vilka variabler som avses komma att prövas vid försöksberäkningarna.
136 Bilaga 1 SOU 1976: 13
Tabell 4. Lista över förklarande variabler vid planerade försöksberämingar av byggnadsprisindex för väganläggningar
Variabel Mätenhet
våglängd -7,0 7,0-8,5 8,5- 1 1,0 11,0-16,5 16,5-35,0 35,0
Bergschakt 0- 1 l -3 3-6 6 -9 9 _ Antal planskilda korsningar
Skämingsdjup 0-3 3-6 6-9 9_
Terräng Klassningsnivåskillnader variabel
Dräneringsförhållanden trummor ø l 000 st ø 1 000 n öppna diken m n kulvertdiken
Vägskäl typ l 75 ” III I) 37 V i) VI Räcken
Bebyggelse landsbygd nyexploateringsområde befintlig villabebyggelse Klassningsvariabler tätort med befintlig flerfamiljshusbebyggelse Transportvägar förekomst av transportvägar Klassningsvariabel
Geograñsk belägenhet område I II III 11 Klassningsvariabel v) V VI
Entreprenadform epn regi Klassningsvariabel entreprenad “ Hv = Huvudväg
Bilaga 1 137
Variabel Mätenhet
Massor (bärlager, förstärkningslager) Hämtade i linjen sidotag berg n n .grus Klassningsvariabel JOId övriga sidotag Grundförhållanden inga problem mHv n tryckbankar vertikalsanddränering + överhöjning utgrävning 0-3 m Dzo + nedpressning bankpålnirxg
Linjeföringsstandard dimensionerad hastighet Klassningsvariabel
Typ av huvudväg motorväg, motortrafrlded Klassningsvariabel annan
Överbyggnad jordart, enligt tabell mHv n dimension, enligt tabell
Anslutningsvägar -5,0 5 ,0-7,0 7 ,0-8,5 8,5 - 1 1,0 11,0- 16,5 16,5 ramp ett körfält d: o två körfält
Tidsvariabler fárdigställandeår Klassningsvariabel byggnadstid Månader
2 Några sammanställningar och beräk-
Bilaga
ningar i anslutning till vissa faktor-
för husbyggnader prisindexar
I denna bilaga redovisas underlag för och resultat av några jämförelser och undersökningar som avser faktorprisindexar för husbyggnader och som kommittén åberopar i avsnitt 5.3 av betänkandet.
1 Sammanställning för av budgeter för och
belysning utveckling av några faktorprisindexar för husbyggnader
I figurerna l-3 och tabellerna 1 och 2 redovisas en sammanställning av data för de vanligaste byggnadskostnadsindexarna° egentligen - för och underhållsverksamhet inom faktorprisindexar nyproduktion husbyggnadsområdet. För de serier där mervärdeskatt normalt inte ingår har denna schablonmässigt pålagts totalindextalen med 6,0 % för åren 1969-1970 och med 9,5 % för 1971 - april 1975. I figur 1 redovisas utvecklingen sedan 1964 för de viktigaste totalindexserierna, i figur 2 de serier för olika kategorier av ”förvaltningsbyggnader” som ingår i byggnadsstyrelsens beräkningar samt i figur 3 några serier för olika slag av jordbruksbyggnader som ingår i statistiska centralbyråns särskilda indexberäkningar för sådana byggnader. I tabell 1 redovisas indexarnas budgeter. I sammanställningen saknas dock indexen för jordbruksbyggnader, då denna serie genom sin konstruktion endast omfattar material och löner, och dess budget således inte är jämförbar med Övriga redovisade. Tabell 2 åskådliggör utvecklingen av vissa av indexserierna med uppdelning på perioderna 1964-1970, 1970-1975-04-01.
140 Bilaga 2 SOU 1976: 13
1 v 1 1 v v v v f -l“ 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex flerfamiljshus småhus av sten Figur 1 Utvecklingen av --------------- Byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex, totalindex
några faktorprisindexar underhåll ------- (byggnadskostnadsin- Jordbruksbyggnader, totalindex dexar) 1 964 -apriI I 9 75 1) Uppgifterna avseende 1964-197? omfanar årsmedeltal, medan uppgifterna (1 964 = 100) avseende 1973-1975 avser april månad.
Bilaga 2 141
160- Telebyggnad . Instutionsbyggnad -- Vårdarpaviljong - Kontor 150* .. Verkstadsbyggnad
140-
130-
120-
110-
100 _ Figur 2 Byggnadsstyrell l I I I l I sens byggnadskostnads-
1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 19.”
indexar 1964-juli 19 72. l lndexarna upphörde att beräknas 720701 (1964 = I 00)
142 Bilaga 2 SOU 1976: 13
230-?
220- 210- 200- 190 - 180- 170- 160- 150- 140- 130- 120*- 110 - Figur 3 Byggnads/costnadsindex för jordbruks- 100 byggnader 1964-1975. I I I I r I I I I l I (1964 100) 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1 Uppgifterna avser ârsmedelta| för totalindex och några delsarier för olika slag av jordbruksbyggnader och olika regioner av landet
Bilaga 2 143 sou 1976: 13
Tabell 1. Sammanställning av budgeter till förekommande byggnadskostnadsindexar” (pmmille).
Index Huvudgruppex”
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Statistiska centralbyråns byggnadskost-
nadsindexar 320 205 50 120 40 95 170 1 000 280 Flerfamiljshus 422 183 67 129 26 58 115 1 000 254 Småhus, sten 428 161 76 130 27 60 118 1 000 237 Småhus, trä
Byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindexar 226 198 57 96 78 119 226 1 000 266 Kontorsbyggnad 238 183 48 119 74 63 275 1 000 243 Telefonstation 223 192 47 143 63 73 259 1 000 262 Sjukhusbyggnad 203 169 5 1 160 69 98 250 1 000 284 Verkstadsbyggnad 160 13 1 28 256 188 35 202 1 000 215 Institu tionsbyggnad
Statistiska centralbyråns index avseende 315 215 85 115 - l 000 580 underhållskostnader för bostäder 100 170
Byggnadsstyrelsens index för 63 261 240 130 70 110 126 1000 529 underhållskostnader
Byggnadskommitténs förslag till
budget för faktorprisindex 260 182 53 106 58 107 234 1 000 302 Flerfamiljshus 218 159 49 108 52 201 213 l 000 349 Småhus
“ 1 Material byggmästen 6 Underentreprenörer
7 Allmänna och centrala kostnader, projekteringskostnader m. m. 2 Löner byggmästeri 3 Målning 8 Summa 1-7
4 VVS-installation 9 Löner inom ramen för 2-5
5 El-installation
b betänkande Byggnadsindex för bostäder (SOU 1971: 79). Förslag i kommitténs
144 Bilaga 2
Tabell 2. Utvecklingen av några faktorprisindexar perioderna 1964-1970, 1970 april 1975 samt 1964 - april 1975.
Index 1964-1970 1970-april 1964-april 1975 19 75 1964 = 100 1970 = 100 1964 = 100
Statistiska centralbyråns byggnadskostnad sindexar
| Flerfamiljshus | 133 | 160 | 213 |
| Småhus, sten | 130 | 162 | 211 |
| Småhus, trä | 129 | 165 | 214 |
| J ordbruksbyggnader | 128 | 165 | 211 |
| Underhållskostnader, bostäder | 134 | 162” | 217“ |
Byggnad sstyrelsens byggnad sk ostnad sindexar
| Genomsnittsindex | 133 | 160 | 212 |
| Kontorsbyggnadb | 132 | ||
| Telefonstationb | 13 3 | ||
| Sjukhusbyggnadb | 133 | ||
| Verkstadsb yggnadb | 13 3 | ||
| Institutionsbyggnadb | 134 | ||
| Underhållskostnader | 133 | 156 | 207 |
f lndexen beräknas endast per den 1/7 b Indexarna upphörde att beräknas 1972-07-01
2 Budgetstudier med för olika indexberäkningar några kategorier av husbyggnader
2.1 Beräkningarnas syfte och underlag
Syftet med de i detta avsnitt redovisade beräkningarna är att undersöka dels vilka variationer som kan förekomma mellan olika produktionsavsnitt inom olika sektorer av byggandet, dels vilken effekt ifrågavarande variationer har på en totalindex då indextalen för produktionsavsnitten är givna. Undersökningen omfattar data för flerfamiljshus, sjukvårdsbyggnader, skolbyggnader och byggnadsstyrelsens byggande. Då det gäller flerfamiljshus har som vägningsunderlag används material som insamlats av bostadsstyrelsen i dess revisionsverksamhet. Materialet omfattar data för 47 projekt färdigställda 1964-19661 I) samt (period för 30 projekt fárdigställda 1968-1971 (period II). Någon uppdelning på olika hustyper har ej företagits, eftersom materialen i huvudsak består av 3-vånings lamellhus. Samtliga projekt har en storlek 50 överstigande lägenheter. För sjukvårdsbyggnader har i beräkningarna utnyttjats data för 87 Materialet är detsam- projekt hämtade från av Spn 1969 och 1970 utgivna rapporter med ma som kommittén ut- byggnadskostnadsuppgifter. Dessa projekt omfattar med nybyggnader nyttjade vid motsvaran- vitt skilda funktioner. Särredovisning har därför skett av nâgra kategorier de beräkningar beträfav sjukvårdsbyggnader.
Kogstnalçlsuppgifterna
fande index för bostä- avser, i likhet med vad som der. gäller för flerfamiljshusen,
uppgivna slptkostnader.
SOU 1976: 13 Bilaga 2 145
De uppgifter om 25 skolobjekt uppförda i mitten av 1960-talet som ingår i beräkningarna har erhållits från statens institut för byggnadsforskning, där ifrågavarande material ingått ien inom institutet utförd analys. Det material slutligen som använts då det gäller byggnadsstyrelrens nybyggnadsverksamhet har erhållits genom bearbetning av styrelsens s. k. produkt- och resursdata. Det omfattar ett urval av 45 projekt fördelade med lika stora delar på byggnader med huvudsaklig användning för kontor, laborativ verksamhet samt förläggning. Resultaten har redovisats med uppdelning på dessa tre kategorier. Uppgifterna avser före byggstart utförda kostnadsberäkningar (motsvarande anbud).
2.2 Beräkningsunderlagets fördelning pa kostnadsposter
Vid beräkningarna har för varje projekt den uppgivna produktionskostnaden fördelats på produktionsavsnitten byggmästeri, VVS-arbeten, elarbeten och en grupp omfattande arvoden till konsulter jämte administrationskostnader. Till produktionsavsnittet byggmästeri har därvid förutom de egentliga byggnadsarbetena även förts andra underentreprenader än de särredovisade VVS- och elarbetena. I produktionsavsnittet byggmästeri ingår vidare kostnader för maskiner, transporter och kraft, provisoriska anordningar inklusive underhåll, hjälparbeten och förbrukningsmaterial. I produktionsavsnittet avseende arvoden till konsulter jämte administrationskostnader ingår förutom projektering och platsadministration även försäkringar och i förekommande fall kapitalkostnader. I tabell 3 redovisas en sammanställning av de enligt angiven kostnads-
Tabell 3 Kostnadsandelar (i procent) och dessas medelfel (inom parentes) för huvudkategorier av produktionsavsnitt avseende skilda kategorier av hus uppförda under perioden 1964-1972
153138011 SV hus Administra- VVS El Antal obser- Byggmästeri tion och vationer konsulter
Flerfamiljshus 16.8 (4,3) 66,7 (4,3) 10,6 (1,7) 5,9 (1,4) 77 Periodl 15,1 (3,7) 68,6 (3,9) 10,7 (1,6) 5,6 (1,3) 47 Period ll 19,4 (4,7) 63,8 (4,0) 10,5 (1,8) 6,3 (1,3) 30 Skolor 11,0 (4,3) 66,5 (4,8) 13,6 (4,2) 6,9 (2,5) 25 Sjukvårdsbyggnader 11,9 ,(3,5) 60,2 (6,1) 17,6 (3,7) 10,2 (3,2) 87 Kliniker m. m. 13,1 (3,3) 57,4 (7,6) 18,2 (4,3) 11,3 (3,6) 30 Kronikerhem 10,2 (2,9) 62,2 (4,9) 18,1 (2,5) 9,4 (3,0) 18 Institutioner för psykiskt utvecklingsstörda 11,6 (3,3) 62,9 (5,8) 17,5 (3,1) 8,0 (1,1) 4 Lasarett för psykiatrisk vård 12,6 (3,2) 60,9 (4,8) 16,3 (4,6) 10,2 (3,5) 13 Helt nybyggda lasarett och vårdhem 11,2 (3,8) 61,6 (5,0) 17,3 (2,5) 9,8 (2,4) 22 Byggnadsstyrelsens byggande 16,4 (1,8) 59,0 (5,5) 17,1 (4,1) 9,5 (5,2) 45 Kontor 16,6 (1,9) 61,2 (3,4) 12,4 (2,1) 9,8 (2,5) 15 Laboratorier 17,3 (2,0) 53,7 (5,1) 18,6 (4,8) 10,4 (3,2) 15 Förläggningar 15,2 (1,0) 62,0 (3,3) 14,7 (2,2) 8,1 (3,6) 15 Totalt 14,3 (4,2) 62,8 (6,6) 14,7 (4,5) 8,3 (2,8) 234
146 Bilaga 2 SOU 1976: 13
fördelning erhållna budgetema. De medelvärden för de olika huvudgrupperna som redovisas är ovägda medelvärden, dvs. någon hänsyn har inte tagits till projektens storlek. Några kommentarer skall göras till de i tabell 3 redovisade budgeterna. Då det gäller andelen kostnader för konsulter och administration finner man relativt stora skillnader mellan flerfamiljshus och bostadsstyrelsens byggande å ena sidan och skolor och sjukvårdsbyggnader å den andra. Det beror på att det i ifrågavarande post för flerfamiljshusen ingår en kapitalkostnad, vilken i den mån den över huvud taget redovisas för skolor och sjukvårdsbyggnader torde vara fördelad på övriga grupper. l flerfamiljshusmaterialet utgör kapitalkostnademas andel i genomsnitt 4 % av totalt uppgiven produktionskostnad. För förvaltningsbyggnaderna, där den procentuella andelen för konsulter och administration i högre grad överensstämmer med den för flerfamiljshusen, torde ifrågavarande kostnad ingå i det procentuella påslag (9 %) beräknat på kostnaderna för byggmästeri, el och VVS samt projektering som tillsammans med sistnämnda kostnadsslag utgör gruppen. Av tabell 3 framgår vidare att andelen VVS-kostnader är relativt låg för flerfamiljshusen liksom för kontorsbyggnaderna i byggnadsstyrelsens material. Detta torde till stor del bero på att kraven på i första hand ventilations- men även sanitetsanläggningar är högre och dessa komponenter därmed mera kostnadskrävande för sjukvårds- och laboratoriebyggnader än för övriga typer av byggnader. För elarbetena kan lägre relativ andel konstateras för i första hand flerfamiljshus och skolor men även för gruppen institutioner för psykiskt utvecklingsstörda i Spri-materialet. Anledningen till detta torde i huvudsak vara att dessa byggnader med få undantag saknar hissanläggningar, vars kostnader i sammanställningen förts till gruppen elarbeten.
2.3 Resultatet av beräkningarna Med utgångspunkt i de utförda kostnadsfördelningarna och de därvid erhållna budgetema för de skilda byggnadsprojekten har för varje enskilt projekt beräknats indextal enligt några olika alternativ. Sålunda har för varje projekt beräknats indextal (inklusive omsättningsskatt och mervärdeskatt) avseende tidpunkterna 1970-01-01 och 1974-01-01, med 1950-01-01 = 100, och såväl med som utan löneglidning. Vid beräkningarna har utnyttjats det prismaterial som utgör underlaget för statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex. l de fall löneglidningen inräknats har denna beräknats med utnyttjande av löneserier som hämtats från Svenska byggnadsindustriförbundets lönestatistik samt (fr. o. m. 1968) från underlagen till statistiska centralbyråns nuvarande faktorprisindex för flerfamiljshus. De på detta sätt erhållna indextalen har sammanställts gruppvis. Resultaten av beräkningarna framgår av tabell 4. Av dessa framgår att skillnaderna mellan indextalen för de olika byggnadskategorierna är mycket små oavsett om löneglidningen beaktas eller inte beaktas i beräkningarna. Indextalen för laboratorier ingående i byggnadsstyrelsen
SOU 1976: 13 Bilaga 2 147
Tabell 4 lndextal och dessas medelfel (inom parentes) för skilda kategorier av hus uppförda under perioden 1964-1972. Mervärdeskatt ingår
Kategori av hus Index (1950-01-01 = 100) Index (1970-01-01 = 100) [M [U 1M [U [M [U 70-01-01 70-01-01 (74-01-01) (74-01-01) (74-01-01) (74-01-01) Flerfamiljshus 332 (2,2) 249 (2,3) 501 (5,5) 357 (2,5) 151 144 Period] 333 (1,9) 248 (1,8) 503 (4,7) 356 (2,1) 151 144 Period ll 331 (2,0) 250 (2,3) 497 (5,1) 359 (2,4) 150 143 Skolor 333 (2,0) 247 (2,1) 504 (2,7) 356 (2,2) 151 144 Sjukvårdsbyggnader 331 (1,8) 247 (1,8) 500 (4,9) 357 (1,8) 151 145 Kliniker 330 (2,5) 247 (1,8) 498 (5,0) 358 (2,3) 151 145 Kronikerhem 332 (2,1) 246 (1,6) 502 (4,4) 356 (2,0) 151 145 lnstitutioner för psykiskt utvecklingsstörda 332 (2,0) 247 (1,6) 502 (4,8) 357 (2,2) 151 145 Lasarett för psykiatrisk vård 331 (1,6) 247 (1,4) 500 (3,4) 357 (1,5) 151 145 Helt nybyggda lasarett och vårdhem 332 (2,2) 247 (2,0) 501 (5,0) 357 (2,3) 151 144 Byggnadsstyrelsens byggande 330 (2,0) 249 (1,1) 496 (4,0) 359 (1,7) 151 144 Kontor 331 (1,2) 249 (1,0) 498 (2,7) 358 (1,2) 151 144 Laboratorier 328 (1,9) 250 (1,3) 492_ (3,9) 361 (1,8) 150 145 Förläggningar 331 (1,0) 249 (0,7) 499 (2,1) 358 (0,8) 151 144 Totalt 331 (2,4) 248 (2,2) 500 (5,3) 357 (2,4) 151 144 IM = index med effekten av lönegüdningen inräknad. [U = index utan effekten av löneglidningen inräknad.
byggande är den som avviker mest från de övriga serierna. Med beaktande av dels den långa tidsperiod (24 år) jämförelsen omfattar, dels svårigheterna att göra beräkningsunderlagen helt jämförbara, är skillnaden dock helt betydelselös.
3 Särskild budgetstudie med indexberäkningar för
flerfamiljshus
Den i detta avsnitt genomförda delstudien är begränsad till flerfamiljshus och till perioden 1970-01-01-1974-01-01. Studien har i princip samma uppläggning som den i avsnitt 2 redovisade och är baserad på samma basmaterial som där använts för flerfamiljshus. Jämfört med dessa beräkningar har emellertid en finare indelning av kostnaderna än på produktionsavsnitt kunnat utföras för byggmästeridelen och för kostnaderna avseende administration och konsulter. Då motsvarande finare indelning inte kunnat utföras för övriga produktionsavsnitt har beräkningarna begränsats till totalindex med och utan beaktande av löneglidningen samt till kostnadsslaget avseende material för byggmästeri. Den i dessa beräkningar tillämpade indelningen i huvudgrupper är följande:
148 Bilaga 2 SOU 1976: 13
. Material för betong och mureri . Trävaror, snickerier, inredningar . Metallprofiler m. m.
OOQGLII-Äbálüh-
. Övriga material . Arbetslöner . Underentreprenader, byggmästeri . Underentreprenader, övriga . Indirekta kostnader. För varje projekt har indextal beräknats med utgångspunkt i den ovan redovisade huvudgruppsindelningen. Beräkningarna avser 1974-01-01 med 1970-01-01 som bas. En indexberäkning har utförts för varje enskilt byggnadsprojekt genom sammanvägning av enskilda inputfaktorer. Härvid har som vikter utnyttjats den för respektive projekt beräknade kostnadsfördelningen. Detta medför att i här redovisade beräkningar har projektvisa förskjutningar för material etc. inom produktionsavsnitten, i motsats till vad som är fallet i de i avsnitt 2 redovisade, kunnat få genomslag i indexberäkningarna. För de så kalkylerade indextalen har därefter för period I och II beräknats genomsnittliga indextal samt medelfel för dessa. Resultaten av beräkningarna framgår av tabell 5, där som jämförelse även medtagits statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex för flerfamiljshus.
Tabell 5. Genomsnittliga indextal och medelfel (inom parentes). Faktorprisindex för flerfamiljshus januari 1974 (januari 1970 = 100). Budgeterna baserade på hus uppförda perioderna 1964-1966 (period I) resp. 1968-1971 (period II) samt statistiska centralbyråns (SCBs) byggnadskostnadsindex (mervärdeskatt ingår). Period I Period II SCBs byggnadskostnad sindex Material byggmästeri 153 (0,24) 152 (0,38) 152 Totalindex inkl. löneglidn. 149 (0,26) 148 (O,27) Totalindex exkl. löneglidn. 144 (0,2l) 143 (0,23) 143
Som framgår av tabell 5 föreligger god överensstämmelse mellan de på basis av från period I och period Il beräknade serierna samt
material
mellan dessa och statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex. Detta gäller såväl totalindextalen som indextalen för material i byggmästeridelen och trots att budgeterna inte överensstämmer direkt; en del poster i revisionsmaterialet saknar motsvarighet i centralbyråns byggnadskostnadsindex. En motsvarande jämförelse med de i tabell 4 redovisade indextalen visar motsvarande likheter i det fall löneglidningen inte beaktas, medan däremot mindre skillnader kan observeras i de fall även löneglidningen ingår.
SOU 1976: 13 Bilaga 2 149
4 Jämförelser :nellan i olika indexar ingående produktions-
avsnitt
I syfte att undersöka och jämföra sammansättningen av olika produktionsavsnitt med avseende på kostnadsslagen material, löner och omkostnader har sammanställningar i detta avseende gjorts för några nu förekommande byggnadskostnadsindexar. De material som jämförts omfattar dels de på byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindexar ingående husbyggnaderna: en telebyggnad, en institutionsbyggnad, en vårdpaviljong (sjukvårdsbyggnad), en förvaltningsbyggnad samt en verkstadsbyggnad, dels några av de i entreprenadindex H 63 ingående produktionsavsnitten, där en uppdelning gjorts på flerfamiljshus och förvaltningsbyggnader, dels slutligen statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindexar för flerfamiljshus och småhus. Av de jämförelser som gjorts och vilka redovisas i tabellerna 6-8 framgår att budgeternas fördelning på ingående produktionsfaktorer för undersökta produktionsavsnitt är mycket likartade. De skillnader som förekommer mellan de olika produktionsavsnitten utgör för den övervägande delen av materialet endast några få procentenheter av avsnittets budget. Variationema inom avsnitten är för övrigt, vilket framgår av tabellerna 6 och 7, väsentligt mindre än de mellan produktionsavsnitten. Det kan i detta sammanhang vidare nämnas att för de i tabell 8 jämförda produktionsavsnitten ingående i H63 förutsätts vid dessas användning vid entreprenadregleringar att fördelningen på ingående kostnadsslag gäller oavsett produktionsavsnittets storlek.
Tabell 6. Jämförelse mellan produktionsavsnittens andel (i procent) i de av statistiska centralbyrån beräknade byggnadskostnadsindexarna. Byggnadskategori”
| Byggmästeri I II III | Målning I II III | E1 I H III | VVS I II III | |
| Material | 55 66 61 | - 32 30 50 37 35 67 69 70 | ||
| Löner | 27 26 29 | - 50 51 38 33 38 21 22 22 | ||
| Omkostnader | 18 8 10 | - 18 19 12 30 27 12 9 8 | ||
| Summa | 100 100 100 | - 100 100 100 100 100 100 100 100 |
Vikt i totalindex (°/oo) 760 616 629 - 76 67 40 27 26 123 130 129
“ I Flerfamiljshus II Småhus, trä III Småhus, sten
150 Bilaga 2 SOU 1976: 13
a 2 .m 2
o.: S_
å ...N ä I å
_ 8_
S ä ä I
E 8_ m:
ä 2 ä 2
= 8. om
m»
a. 8 å 2
_ 8_ a_
u
.a:äxov:_mva5moxmv::wm›n
mm s. R S
a. ä n 8 E
_ 8_
2 å n S 8
E 8_
S 2 u 3
8_ ä:
meningen
:
m.. ä n ä E
a _ 8_
2 S e S .w
o.:
:uâouâmueuâüaa
om mm | 2 S
_ 8_
›a nu S u 2 s.
E 8_
ou_
2 S n m_ ä
: :S
A239.:
?Gas
.m S u : ä.
c _ o.:
_avi_
s. om a z
8_ å..
S s. u 2
_ 8_ å..
m:oå:m›ä:ozu=voun
3 mm u 2
E 8_ NS
atowâaxmcñügm
a. S › 2
: 8_ ua
:âwåâ
å. S u 2
8_
:§2:
_ S..
:Sååå
vw:wm›nm:ou=§m:_
oâouauêmn
:âwmåäoh äoaåauuøå vaåmbumnoäov_
._22 uaumauoxø
N
.Nasa
=oza==a
_
.asså :stanna
_ = E .å
:aaah så: .E5 §5 u
Bilaga 2 151 SOU 1976 :13
asså
o3 03 o3 o3 03 o3 o3 o3 o3 03 oc.
3 3 3 3 3 3 3 3 3 o. 3 m
m m. 3 N. 3 m. m. 3 3 3 3 3
...ovu=mw›nmw=_:=a›5u
m m m m I I l | | u | v
.gång
duo..
m Z ä R mm S Ä 3 mm 3 ä vv
mazmnêuuuø:
3 _ I | I u
øwwøäâañw
m | vn I | I
m _ ev ev s. ä om S a om Nm mm å
asså
03 o3 o3 c3 03 03 o3 c3 o3 03 03
xov=_vu=o..no==o
3 3 3 3 3 3 3 3 3 o. 3
.uvwcäox
w
.av
m 3 m. 3 _ N. 3 a. 3 3 m. u. m.
u==wE= vüuüøuo
Ccuooå u w
c
.ovan
om .N n. ev mm m..
måcgømaøuzzvonm
m om om om S” 8
2=?
.otomêüh
I | u |
_ouoEzÄ_
| I I ä i I |
cwaamvuåmovm
m
.oøümwz
nuøäfo_ m 3 mv mv mv mm mm mm »w mm mm vm vn v w e
så?
...§05 33m .35 ;main
.to
Cam.:
SamEåE
...så :anno
omäxzEwn
:Eufäuxzutmumåoa58m.
.oøucmüaozcnüuucb
.to
?zum
.saraaa
.väpnad
5.. 5..
äuossaaoxâoä
E5028...
§=m›am:o:x=vo.m
.å
E...?
:Swaguømiâamå
.En
_atoäz
.w
=msufvm\_
S55
:mäfazâzw ...ääxnzzw
oEESm
aouss=o
»seem 2Em
oEESm »sås :åååh
.§0
.Bai §82:
3 m m
:aaah
S.: & a
Statens offentliga 1976 utredningar
Kronologisk förteckning
. Arbetsmiljölag. A. . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A.
»ww-
Rapport i psykosociala frågor. A. lnternationella konventioner inom arbetarskyddat. A. . Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. Deltidsanställdas villkor. Ju.
.°°9*°
Deltidsarbete 1974. Ju. Regionala trafikplaner - Iänsvisa sammanfattningar. K. 9. Sexuella övergrepp. Ju. 10 Skolans ekonomi, U. . 11. Bostadsbeskattning Il. Fi. 12. Företagens uppglftslämnande. Fi. 13. Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi.
KUNGL. BlåL.
, -6l-L-*U1c7a
k i 1
Statens offentliga utredningar 1976
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. 1. Deltidsanställdas villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Kommunikationsdepartementet Regionala trafikplaner - Iänsvisa sammanfattningar. [8] Finansdepartementet Bostadsbeskattning Il. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [1] 2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen