Energi - program för forskning, utveckling, demonstration Bil. D,EFUD 78.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

utarbetade uppdrog av Progromploner på mm.

för [LJ] 0911.61»

dekegotionen energiforskning

Energi: för_

program

forskmngngtvecklmg,

demonstranon

Återvinning

Statens offentliga utredningar Pä@ sou 1977:60 % Industridepartementet

för

Energi-program forskning, utveckling,

demonstration

EFUD 78

D

Bilaga

Programplaner för Återvinning av energi i varor m m

utarbetade av styrelsen för teknisk utveckling (STU) på uppdrag av delegationen för energiforskning Stockholm 1977

Omslag Hans Sandqvist Jemströms Offsettryck AB

ISBN 91-38-03693-2 ISSN 0375-250X Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977

Förord

Med stöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 tillsatte dåvarande chefen för industridepartementet en delegation för energiforskning (DFE). I regeringens direktiv anges att DFE bör ta fram underlag för plai ett långsiktigt perspektiv sedan det nering av FoU inom energiområdet nuvarande treåriga programmet genomförts 30 juni 1978. Tre alternativa ambitionsnivåer bör redovisas. Ett alternativ förslag till program i olika bör svara mot en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till insatserna under budgetåret 1977/78 och de två övriga alternativen mot högre ambitionsnivåer. Därvid bör främst belysas möjligheterna att öka insatserna vad gäller utvecklingen innefattande även den av förnyelsebara energikällor forskning och utveckling som behövs för att anpassa olika konsumtionssektorer till ett ökat utnyttjande av sådana energikällor. DFE har slutfört denna arbetsuppgift under september 1977 och redovi- - utveckling, sar sina förslagi betänkandet Energi program för forskning, demonstration, EFUD 78 (SOU 1977: 56). DFE:s överväganden byggeri allt väsentligt på det underlag i form av prograrnplaner som har utarbetats av styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning, transportforskningsdelegationen och nämnden för energiproduktionssamt beträffande Allmänna energisystemstudier av forskning programmet A-F, som redovisas i var DFE själv. Detta underlag är samlat i bilagoma sin volym (SOU 1977: 57-62). Bilagoma är indelade efter den programstruktur som gäller för energiforskningsprogrammet 1975/78, enligt följande: . Energianvändning i industriella processer m. m. . Energianvändning för transporter och samfardsel . Energianvändning för bebyggelse

:TJFJUOCUTP

. Återvinning av energi i varor m. m.

Energiproduktion Allmänna energisystemstudier

Stockholm i september 1977

Thomas Josefsson delegationssekreterare

SOU 1977: 60

Innehåll

Förord

Sammanfattning .

l Programområdesöversikt . 1.1 Programområdets omfattning 1.2 Energiförbrukning i varor m m 1.3 Krav på energiform . . . . . . . . . 1.4 Energi i förhållande till andra produktionsfaktorer 1.5 Nuvarande energiförbrukning . . . . . 1.6 Ekonomiska förutsättningar för återvinning 1.7 Omfattningsgrad 1.8 Långsiktsbedömning 1.9 Behov av informationsinsatser Behov av statligt stöd

Sammanfattande beskrivning och värdering av de olika delprogrammen Val av delområden

Programplan för delprogram .Allmänna utredningar . . . . . Förpackningar och distribution av varor . . . . . . . Gummi- och plastavfall . Skogsavfall, träavfall . . . . . . . . . . Jordbrukets och livsmedelsindustrins avfall . Järn- och metallskrot . . . Behandlingsanläggningar för avfall

SOU 1977: 60

(Anm: Inom varje delprogram har följande indelning tillämpats 3.X.0 Allmänt delprogram X 3.X.l Insatsplan nivå l 3.X.l.l Allmänt nivå l 3.X.1.2 Prioriterade arbetsområden nivå l 3.X.l.3 Medelsbehov nivå l 3.X.2 lnsatsplan nivå 2 3.X.2.l Allmänt nivå 2 3.X.2.2 Prioriterade arbetsområden nivå 2 3.X.2.3 Medelsbehov nivå 2 3.X.3 lnsatsplan nivå 3 3.X.3.l Allmänt nivå 3 3.X.3.2 Prioriterade arbetsområden nivå 3 3.X.3.3 Medelsbehov nivå 3)

Litteraturförteckning

Bilaga Förteckning över stödda projekt

SOU 1977: 60

FÖRORD

Delegationen för energiforskning (DFE) begärde våren 1976 ett

underlag från STU avseende verksamhet inom program 4 Åter-

vinning av energi i varor m m under perioden 1978/79-1981/82.

Enligt direktiven skulle STU redovisa förslag till insatser och möjliga resultat för minst två anslagsnivåer nämligen

o beräknad anslagsnivå för

1977/78 enligt prop 1975/76:

100 minskad med 50 % i reala termer

beräknad anslagsnivå för i

1977/78 prolongerad

reala te rmer.

Möjlig verksamhet inom dessa ramar har som Nivå Z angivits (minskning med 50 %) och Nivå 1 (oförändrad).

Härutöver skulle STU redovisa medelsbehov och möjliga resultat vid så snabb som av inom landet forcering medges tillgängliga FoU-resurser och som är förenlig med krav rimliga på forskningens kvalite. STU har tolkat krav som begreppet rimliga att denna högre nivå (Nivå 3) skall den verksamhet som uppta STU anser väl motiverad. Nivå 3 är således STU:s till förslag insatser under planeringspe rioden.

SOU 1977: 60

SAMMANFATTNING

HUR MYCKET ENERGI INNEHÅLLER VÅRT AVFALL OCH HUR KAN MAN TILLVARATA DENNA ENERGI? VARFÖR TILLVARATAR MAN INTE AVFALLETS ENERGI? VAD BÖR GÖRAS MED STATLIGT STÖD? STU:s FÖRSLAG

HUR MYCKET ENERGI INNEHÅLLER VÅRT AVFALL OCH HUR KAN MAN TILLVARATA DENNA ENERGI?

Industrin använder per år cza 150 TWh för att producera varor. Därutöver utnyttjas energirika råvaror med ett brännvärde som grovt kan uppskattas till 100 TWh. De varor som lämnar industrin representerar således cza 250 TWh. Därtill kommer skogsavfall, jordbruksavfall m m med ett brännvärde på. cza 40 TWh. Detta energikapital (cza 300 TWh) används på olika sätt. En del exporteras och resten blir efter användningen kvar i form av energi i avfallet. Allt behöver dock inte hänföras en-

bart till brännvärde. Om t ex ett kylskåp går. sönder kan man

kanske med en obetydlig energiinsats reparera det och därmed fördubbla dess livslängd. Man tillvaratar då inte bara brännvärdet i den metall som ingår i skåpet utan sparar praktiskt taget all den energi som åtgår för att producera ett nytt skåp.

I vissa fall är bränning enda möjligheten att tillgodogöra sig avfallets energiinnehåll. Man bör då givetvis försöka åstadkomma rationellast möjliga hantering vid förbränningen. Så långt möjligt bör man emellertid sträva efter att utnyttja avfall för mer kvalificerade ändamål än som bränsle. Det är mycket svårt att i dag uppskatta vilka energibesparingar man på detta

sätt kan uppnå, men sannolikt är 40-50 TWh/år inte orimligt

på lång sikt.

lO Sammanfattning SOU I977: 60

VARFÖR TILLVARATAR MAN INTE AVFALLETS ENERGI?

Avfallshantering är med i dag tillgängliga metoder i allmänhet arbetskrävande. Med dagens prisrelationer mellan arbetskraft och energi lönar sig därför en mera kvalificerad avfallshantering endast i speciella fall. Arbetet är dessutom ofta obehagligt och entusiasmerar inte forskare och andra på samma sätt som mera glamorösa områden.

VAD BÖR GÖRAS MED STATLIGT STÖD?

Omhändertagande och användning av avfall är en del av en processkedja från råvara till deponering. Olika länkar i denna kedja som produktion, varudistribution, miljövård etc behandlas i andra sammanhang. Många gånger utformas emellertid dessa processer utan hänsyn till hantering och återvinning i avfallsledet. Det är därför viktigt att klarlägga hur man i dessa led kan beakta återvinning saspekten.

STU:s förslag till insatser inom program 4 är utformat som ett komplement till en rad andra åtgärder. Kostnaden blir härigenom låg i förhållande till de resultat som kan väntas.

STU:s FÖRSLAG

STU föreslår insatser som syftar till att klarlägga o hur från återvinningssynpunkt bra lösningar bör utformas hur gummi- och plastavfall kan återvinnas hur skogsavfall skall kunna insamlas och utnyttjas hur skall kunna konverteras till jordbruksavfall bl a metangas hur för avfallsbehandling bör utformas anläggningar med tanke på energiåtervinning. För detta beräknar STU medelsbehovet till 24 Mkr program -

under perioden 1978/79 1981/82»

SOU l977: 60

PR OGR AMOMRÅD ESÖV ER SIKT

Proggamområdets omfattning

Inom detta program behandlas användning av energi i varor m m. Det gäller den energi som kan vinnas genom en ändring av konsumtionsvarornas sammansättning så att de o kräver mindre energi totalt vid framställning, hantering, användning och återvinning och/eller kan återföras till produktionsledet under samtidig energivinst

Vidare beaktas i programmet den energivinst om kan göras genom att man på ett eller annat sätt konverterar avfallet inom skogs- och lantbruket till energi eller energisparande- (i jämförelse med s k jungfruliga) råvaror.

Avgränsningen till transportområdet är oklar eftersom en del av energin går åt för att förflytta varor eller avfall som alstras vid varornas användning. Denna oklara gränsdragning bör dock inte utgöra något hinder för att fullfölja de FoU-uppdrag, som föreslås under rubriken ovan. Detta givetvis under förutsättning att en samordning genomförs. Den hittills mer kortsiktiga bedömningen av nödvändigheten att spara energi har lett till att man inte prövat möjligheten att på. sikt ändra hela system för varuframställning, distribution, användning och avfallsdispo-

nering. Övergripande projekt som kan klarlägga besparings-

potentialen inom olika varugrupper är därför angelägna.

Det råder stor brist på information när det gäller energiförbrukning vid hanteringen (i alla led) av de varor som här avses. Så t ex är SCB:s statistik inte upplagd på import eller export av vissa material som glas, aluminiumplåt, stål osv, utan endast på rubriker av typ grönsaker, drycker etc. Vid försök att redovisa den totala energibalansen för t ex förpackningssidan motverkas denna ambition av bristen på primärt underlag.

12 Programområdesöversikt

Skrothandeln - en bransch som handskas med gods som andra kasserat - borde ha möjlighet att påverka energikonsumtionen vid framställning av nya hel- och halvfabrikat. På grund av branschens något heterogena struktur och bristen på statistiska uppgifter har någon energianalys för hanteringen som sådan hittills inte gjorts. Intresse finns dock för en objektiv belysning av situationen samtidigt som - det har entydigt framgått vid möten med företrädare för branschen - en studie av möjligheten att effektivisera insamlandet genomförs .

I fråga om jordbruks- och livsmedelsavfall finns det energivinster att hämta. Den primära livsmedelsindustrin: slakterier, mejerier, kvarnar, socker-bruk etc, är i dag tämligen koncentrerad beroende på strukturrationaliseringen inom branschen. Möjligheten att industriellt förädla branschens avfall är stor. Jordbrukets och skogsbrukets avfall måste däremot samlas ihop och transporteras till centrala behandlingsanläggningar. Det finns dock vissa undantag - t ex biogasproduktion ur gödsel och foderberedning ur halm (lutning) - som kan tänkas bli lönsam även för mindre enheter. Omhändertagande av organiskt avfall behandlas även av NE:s program för biosystem. NE:s och ST Uzs insatser samordnas i en gemensam planeringsgrupp.

Olika delposter av den totala energiförbrukningen för en viss vara är inte åtkomliga i SCB:s statistik. Sålunda är det inte möjligt att klarlägga hur mycket energi som gått åt för distribution, användning och slutligt omhändertagande av en vara sedan den förbrukats för sitt primära ändamål. Det är svårt att ur vare sig svenska eller utländska källor få fram adekvat underlag när det gäller allmänt spridda varor och tjänster. En del av svårigheten beror på den med nödvändighet irrationella hanteringen av varor och avfall ur dessa.. Varor skall fördelas till och avfallet hämtas från ett stort antal förbrukare. Men också konteringen av den i olika led uppkomna energiförbruknigen är oklar.

SOU l977: 60 Programområdesöversikt l3

Energiförbrukning i varor m m

Energi används förutom för själva framställningen av varor också i tillförda råvaror, vid transport, omlastning, förädling, användning m m. En vara är ofta summan av diverse delvaror.

Den största energibesparingen kan göras genom återvinning av material. Det är klart bevisat att återföring av råvara till den tillverkande industrin sparar primär energi. Energiförbrukningen i varor kan således nedbringas genom att hanteringen av hittills inte tillvaratagen råvara ur t ex hushållsavfall effektiviseras. Från olika håll har påståtts att energikonsumtionen för ett därvid ökande antal udda transporter skulle kunna kvittas mot energivinsten i råvaran. Energistudier, främst inom området dryckesförpackningar, visar dock att transporterna endast utgör cza 10 % av den totala energiförbrukningen. Återvinningen är därför intressant även om det skulle medföra ett utvidgat eller annorlunda transportsystem.

En del av de varor och det avfall som här åsyftas kan med rätta betraktas som energibärare eftersom de i ett utvidgat återvinningssystem skulle kunna utgöra substitut för fossila bränslen. Exempel härpå är jordbrukets avfall i form av gödsel och halm, visst kommunalt avfall, gummiavfall och sådant och skogsbyggavfall som inte kan utnyttjas som råvara inom pappersindustrin. För närvarande bränns i Sverige cza 30 % av det kommunala avfallet och den frigjorda värmen utnyttjas därvid till cza 70 % i 20 av 24 förbränningsanläggningar. En väl planerad utbyggnad av denna verksamhet skulle leda till ökad flexibilitet i kommunal - och i vissa fall industriell - energiförsörjning. Så t ex kunde ett kommunalt fjärrvärmeverk utrustas så att såväl kommunalt avfall som torv, bark och flis kom till nytta.

Beträffande gödsel och halm har vissa system skisserats som skulle kunna göra det enskilda jordbruket i självförsörjande fråga om värme och el. I detta stöter man dock sammanhang på ett svårlöst energilagringsproblem.

l4 Programområdesöversikt

i. 3 Krav på energiform

För behövs Vid soratt genomföra en energisparåtgärd energi. och tillverkning av nyttiga produkter ur t ex hushållsavtering fall krävs såväl elektrisk energi för kvarnar, fläktar, transportband osv som värmeenergi för exempelvis torkning av en pappersprodukt som framställts av avfallet.

kan framställas med en verkningsgrad som varierar Elenergin från 30 till 90 % beroende på. var och hur den alstras, värmekan erhållas ur olja, gas eller fasta bränslen med en energin av 65 - 90 %. Dieselmotorer med max 35 70 verkningsgrad svarar för den helt dominerande delen av transverkningsgrad För redovisningen av varje energisparåtgärd krävs portenergin. en förstudie av den s k egenförbrukningen så att den verkliga kan utvärderas. Vid hittills gjorda studier har man energivinsten inte konsekvent tagit hänsyn till detta, främst beroende på att varit för låg för att från ekonomisk synpunkt energikostnaden motivera en redovisning av systemets totala energiförbrukning.

återvinningsprojekt är kopplat till möjligheten att fördela Varje och insamla varor och material. Detta är uppenbart inte endast en ekonomisk utan måste även belysas från enerfrågeställning gibesparings synpunkt.

Inom återvinningsområdet är kravet på energiform - när det gäller den direkta av en konsumtionsvara - bundet till hanteringen el- resp förbränningsmotorenergi. Elenergin kan framställas ur alla .tänkbara bränslen medan förbränningsmotorenergin, som i dag till praktiskt taget 100 % alstras med dieselolja eller bensin, på sikt kan komma att produceras ur t ex metangas, metanol, trä- eller gummipulver etc.

Indirekt, dvs genom insparande av jungfrulig råvara, sparas även en del värmeenergi, som kan alstras ur alla typer av bränslen.

SOU 1977: 60 Programområdesöversikt 15

1. 4 Energi i förhållande till andra produktionsfaktorer

Som nämnts har det, i förhållande till andra produktionsfaktorer, låga priset på energi inte motiverat en ökning av återvinningen för att spara energi. Som exempel kan nämnas att av

priset på dryckesförpackningar (c:a 1 kr/liter) hänför sig cza

20 % (10 öre/kWh) till ren energiförbrukning för förpackningens

framställning, användning och disponering som avfall. Arbetskrafts- och kapitalkostnaderna är de dominerande, ett faktum som helt behärskat utvecklingstänkandet vid av framställning nya varor eller förändringar av gamla.

Skrothandeln är en relativt arbetsintensiv bransch. Kravet på att varorna delas upp i en mängd olika kvaliteter för att höja säljvärdet hindrar branschen från att rationalisera. Det är svårt att få tag på folk till som, en timpenning som möjliggör en affärsmässig drift, vill arbeta med gods som andra kasserat. Av detta skäl måste man avstå från att utvinna t ex tertiaskrot, 80m kräver irrationell och stor Dessa hämtning sorteringsinsats. förhållanden torde inte nämnvärt förändras under den närmaste 20-årsperioden.

Eftersom hanteringen bygger på en relativt maskininsats ringa är den inte heller särskilt vid kapitalkrävande en ökning av godsomsättningen. Vad man önskar för att stabilisera respektive öka återvinningen är ett högre pris på varan, vilket inte endast skulle kunna motiveras av brist på. jungfrulig råvara utan även av den faktiska energivinsten.

Dagens prisrelationer gynnar ett utbyte av arbetskraft mot energi. Detta skulle på sikt kunna innebära att ökar energipriset enbart p g a den ökade efterfrågan. Om man samtidigt genom regleringar minskar tillgången på prima energi kommer energipriset i en accelererad takt att stiga, vilket kommer att tvinga återvinningsbranschen att avstå. från en satsning på automatisering av olika arbetsmoment i sorteringsfasen. Personalinsatsen per behandlad enhet kommer sannolikt inte att minska, särskilt som man på grund av begränsade och tramöjligheter ditionella krav på långtgående sortering kan räkna med en tämligen långsam utveckling inom branschen.

I6 Programområdesöversikt SOU 1977: 60

På varusidan däremot kommer en knapphet på energi inte att kunna ersättas av en ökning av personalinsatsen med mindre än att en omfattande ändring av produktionsapparaten kommer till stånd. Kraven på ökade kapitalinsatser kommer därför att accentueras för att man skall kunnna bibehålla produktionen och samtidigt sänka energikonsumtionen. Om detta kortsiktigt skulle leda till att varor blir mindre ägnade för återvinning har man försvårat utvecklingen mot ett produktions-konsumtionsmönster som ger ägsta möjliga energikonsumtion. En styrning av varumarknaden mot en ökning av produkternas livslängd och en anpassning av materialvalen till en väsentligt ökad återvinning genom cirkulation av råvara måste ske i mycket god

tid. Detta för att en eventuell energibrist i framtiden inte skall

motverka möjligheten att öka sparandet av energi återgenom vinning därför att produktionen enbart här styrts av de korts iktiga ma rknad skrafte rna.

l. 5 Nuvarande energiförbrukning

Som framgår av tabell 1, innehåller varorna (som avfall) stora mängder energi. Om denna inte helt eller delvis nyttiggörs i någon typ av återvinningssystem förstörs årligen mycket stora energimängder. Omvänt kan konstateras att nyttan av en välfungerande skrothandel enbart sett från energibesparingssynpunkt, är synnerligen stor. Enskilda branscher kan naturligtvis med rätt hävda att deras andel av energiomsättningen är liten och att man måste väga eventuella krav åtpå energibesparande gärder mot den relativa vinst bransch kan ifrågavarande göra vid en ökad återvinning av råvaror. Mot detta måste resonemang man dock invända, att de stora till energibesparingarna, följd av de fungerande marknadskrafterna, redan är väl beaktade. För att nå de uppställda målen måste även besparingar på delar av procent av landets energiomsättning göras attraktiva.

För att göra det lättare att dra slutsatser ur tabellen kan man anta att cza 10 % av energin för att framställa och distribuera en vara är transportenergi. Energibehovet för att återföra en använd vara till industrin varierar med avståndet naturligtvis

sou 1977; 60 Programöversikt 17

och fyllnadsgraden på lassen men kan antas vara av storleksordningen 1 - 3 % av den totala energiförbrukningen. Energivinsten för en vara minskas dock inte med mer än högst 15 % om man insamlar, balar och återför råvaran till varuproduktionen.

1. 6 Ekonomiska förutsättningar för återvinningen

Som ovan antytts är återvinningsindustrin i och för väl russig tad att utan mera djupgående ändringar av hanteringen möta ett ökat krav på återvinning. För närvarande har cza 700 NIkr investerats i skrotbranschens medan cza 600 Mkr anläggningar investerats i fordon m m inom den privata entreprenadnäringen. Förpackningsindustrin har investerat kapital i maskiner för omkring 1 500 Mkr.

Om industrins normala investeringstakt följs förnyas kapitalstocken på cza 17 år. En av som leder till ändring systemet att nya maskiner och transportmedel anskaffas, bör inte ske snabbare än att harmoni råder mellan och ändring förnyelsetakt.

Ett system som innebär att alla för förpackningar dagligvaror skall vara returnerbara (inte till av nödvändigtvis producenten ursprungsinnehållet) skulle troligtvis inte kunna införas förrän omkring år 2000. Däremot torde kommuner, och

åkerinäring

skrothandel kunna anpassa sig betydligt snabbare till en optimal

återvinning med nu känd eller under varande teknik.

utveckling Detta under att den förutsättning konjunkturutvecklingen följer senaste ZS-årsperiodens mönster som värdet samtidigt på återvunnen energi fortsätter att öka.

Paradoxalt stimulerar inte nog en lågkonjunktur ett system till eftersom är låst till återvinning efterfrågan en procedur som inte tillåter större av returnerad vara. inblandning Höga hanteringskostnader i returleden och brist mot en sådan varupå styrning sammansättning som underlättar återvinningen av råvara (och i de flesta fall medför leder energivinst) i en lågkonjunktur endast till sänkt återvinningstakt. Detta är vad vi för närvarande upplever i Sverige.

18 Programöversikt SOU 1977: 60

nu

.u

-muuono

5:a

canon

:ovunnuuåu

-någon

uzøåunø_

:ovununüoaxnäm

aouxncunn

umeå..

:owman:

:nnocøäuuoco

.cuunnuo uåauuunsn

»ååh UAIEUHD

3:a

ou-:nun

.how

u›nx

»rd

9.0.5.-

.u . .E ›n

nouuo

3 u:

.una .›CN av Eo- gi

:ouøAu-uuduuofm

Eon §0

vunna..

.i

Zunuouäuuooü

h: c

;hood

nu:

dâümtüh 2:.. .annah nu0=au› 015.nu ann-Tr 3.5!_ auu›«u annu-nam .mnnøvuoh .nonunuom 0375:.. uaoxnm kvinna.: aum›«u uNGMNMw

Q 9D ouQ uni .›xo

53h.

.›

:Siten :E3305

:å

.›

55h

;noen

.cxsunuouoomu

:finans:

:G .› min...?

min

u

_

van

annans-nam uunøäuuou uangnuom

kOkd

v55.:

ma...

:anno

...m e.” S...

.›:Z ...se o.: u: 55h

u

oc*

53:0 953m.. _F_

Eu

›u 0:0

Eon ›u

:Sch 24:05:

m4

55h

uvvødn

u:_c=_›uoa

uoäøusâ Ga

m

...Juan

nun› .som

ucuuoum

nova:

821..:

uicuawnøugmuono

:m3

vunna:

ä.

:an:

.n + no

.EE

.N E0

3:4

n..

:än:

.§55

J _

:oumñnouoammuono

:oanfáim

wzum

.Buona

.mh

_omuzu

Anu.

nmzucnus:

Zmnocciwuono

m :o

å_ 7C

Juan

uoum›:›

u:

1150..:

:Ngan:

å_

va.:

=uw›a u-›I

anti?

=nw›3ua3

N .o

3.33 §1:

.3

:Ngn

så

:lov :En:

x ›a

uaän

n

muouEnm

nu

=..q›u.=1:=n

.Banana

u:

ucmøuamxnmmz

.o .o

m=u›..o,H

unucmnxuamuoh

covuu

...a

.vnmåouonuaåd ovnuomluuonw:

332m 2:305 8:305

-

nacuocøøceovm

asså? Saga..

UZHZEKHB nuoxsunvnoh mnmcmnwmuoh

.O

ojmøm

ou

_5550 moxm liknh uouxnäm :ovana också? uuomEovm zdwd

:H C AN Am & .o

SOU 1977: 60 Programöversikt 19

1. 7 Omfattningsgrad

En studie av energiomsättningen för en vara kan genomföras på flera sätt. Om man går alltför långt bort från själva tillverkningen av varan kan man hamna i rena absurditeterna av typ energikostnaden för födoämnen som arbetaren vid svarven måste tillgodogöra sig för att kunna fungera med kalkylerat resultat. En sådan studie kan ge nästan vilket resultat som helst. Det är därför av största vikt att man preciserar vad som avses med energiåtgången vid framställning av en vara. En sådan definiering görs lämpligen på internationell basis och bör även innefatta ett principuttalande att energin inte blir (som billigare energi räknat) om den framställs utanför det egna landet för att sedan importeras bunden i ett material.

En enhetlig mall för energiberäkningar är angelägen. Så. länge en sådan saknas tycks det vara omöjligt att utan substatliga ventioner, som ett slags premiesystem, få till stånd en så om-

fattande återvinning attt den blir meningsfull från energiförsörj-

ningssynpunkt. Genom att alla bedömningar görs efter samma beräkningsmall kommer man ifrån den osäkerhet vid prioriteringen som bottnar i misstroende mot själva beräkningen.

Vid energikalkylen måste man ha klart för vilken sig med genomsnittlig verkningsgrad för elenergiframställningen (inkl överföringsförluster) man bör räkna. Vidare måste klart deklareras om man utgått från att varan alternativt kan användas som oljesubstitut eller att den - sedan den slitit ut cirkulationen - kan slutåtervinnas som bränsle.

Ett exempel på ytterlighet när det gäller kalkyler beträffande användning av trä är frågan om man skall bränna det eller utnyttja det som byggmaterial. I resonemanget måste hänsyn tas till en varas avskrivningstid. I ett hus kan ett golv ligga i 50 år, en trälåda omsätts kanske på en månad. Golvet är i princip förlorat som bränsle - lådan kan efter användningen med fördel brännas. Från energisynpunkt är den låda bäst som håller längst eller som efter ett antal användningstillfällen kan förvandlas till ny produkt för att slutligen kasseras och brännas.

20 Programöversikt SOU 1977: 60

Konstaterandet kan anses trivialt men görs ändå för att man vid bedömningen av programplanen inte skall anse förbränningsalternativet energimässigt likvärdigt med materialåtervinning eller en ökning av livslängden på. en produkt.

I tabell l har hänsyn tagits till vinsten vid återföring en gång av en viss vara, som alltså. kan cirkuleras. Om vissa varor (tidningar, kamjärn, påsar etc) kunde tillverkas av nära nog 100 % returvara skulle man successivt kunna öka energiåtervinningen genom att i princip endast tillgripa junfrulig råvara i de fall återvinningsalternativet inte står till buds. Bränning blir på det sättet endast ett komplement till återvinning baserad på cirkulationsmaterial.

1. 8 Långsiktsbedömning

Tabell 1 ger en klar anvisning var de stora vinsterna finns att hämta. Att de tidigare inte tagits tillvara beror på de jämförelsevis låga bränslepriserna, brist på stimulerande styrning och på kostnaderna för transporter. För att kommentera tabellen i den ordning den är uppställd kan följande konstateras:

Förpackningar: Förpackningsbranschen svarar för cza 2 % av energiomsättningen och energivinsten vid en ändring av systemet skall ses mot denna bakgrund. Om alla förpackningar för dagligvaror returneras sedan de tömts skulle icke oväsentliga energivinster kunna göras. Ett alternativ vore att man i alla tätorter där 70 % av avfallet finns - införde en mekanisk sortering av allt kommunalt avfall och att därvid samtliga förpackningar sorterades ut och återfördes till industrin. Det föreligger emellertid inget som helst incitament för att förpackningsindustrin av eget skön förenkla eller modifiera sitt sortiment mot en ökad cirkulation av råvara. Strävandena inriktas främst mot att göra förpackningarna lättare och att öka spridningen av den egna produkten på bekostnad av konkurrerande system.

sou 1977; 50 21 Programöversikt

När det gäller transportförpackningar typ lådor, storkartonger, backar etc är möjligheterna till direkta mindre. energivinster Forskning pågår dock i akt och mening att nå rationellare distributionssystem. Denna strävan kan katalyseras till att omfatta distributionssystem som även underlättar återhämtningen av tomma förpackningar 0 dyl. Kontakter med branschinstitut har klart visat att man räknar med på sikt att pröva helt andra varianter av distributionssystem.

Gummi- och plastavfall: Gummi och plast har under slagits ihop samma rubrik då deras avfallsproblematik överensstämmer ganska väl. För båda varutyperna gäller att de till cza 75 % hamnar på de kommunala soptipparna och där betraktas som en störning. Det gäller att finna anvandingsområden för gummioch plastavfall så att insamling (separering) och utnyttjande av detsamma i produktionen motiveras. branscherna Bägge påverkas starkt av oljepriset, gummiindustrin mindre naturligtvis markant än plastindustrin. Inom båda områdena är man väl medveten om kravet att på sikt lösa återvinningsproblemet. Det av Trelleborgs Gummifabriks AB m fl presenterade gummipulverprojektet liksom Åkerlund 8: Rausings försök med återvinning av fabriksspill vittnar om denna medvetenhet.

Skogsavfallet: Det s k Projekt har visat helträdsutnyttjande, att stora avfall stannar mängder outnyttjat i skogarna efter avverkningen. En närmare studie har givit vid handen att endast en del av detta avfall stubbar (huvudsakligen och toppvirke) i dag kan användas som additiv vedråvara i massaoch pappersindustrin. Man har beräknat att cza 4, 5 miljoner ton av det avfall som inte kan tas tillvara på detta sätt skulle kunna användas som bränsle. Denna resurs kommer att bli allt mer utnyttjad antingen som bränsle, efter flisning i värmeverk (tuggning), eller industrier (med för denna eldningsutrustning typ av bränsle och med krav på avbrottsfri även vid eldning stopp i oljeimporten) eller för framställning av metangas eller metanol.

En ökad efterfrågan på vedråvaran i framtiden kan förutses. Det är dock osannolikt att man sikt kommer att finna på kort användningsområden som ger lika som högt utnyttjandevärde bränsle alte rnativet.

22 SOU 1977: 60 Programörersikt

Vad som här om skogsavfallet äger giltighet för alla lågsägs dvs sådana som man i dag i bästa fall åsätvärdiga produkter, ter ett nollvärde som råvara. Stora ansträngningar görs för att åstadkomma där den enes avfall är den andres råett system vara. Man kan därför inte helt bortse från möjligheten av ett med tiden stigande intresse av att kunna utnyttja skogsavfallet som industriell råvara.

Livsmedelsindustrins avfall: Centraliseringen inom livsmedelsindustrin har avsevärt förbättrat möjligheterna att ta hand om avfallet. Livsmedelsindustrins avfall måste hanteras internt eftersom det inte utan olägenheter kan deponeras. Detta leder till att nya metoder för återvinning eller utvinning av material måste utvecklas. Nuvarande metoder för.s k destruktion eller av visst avfall kräver stora mängder värme, varsterilisering för inte kan bokföras som energivinst. Det finns behandlingen dock om att ur avfallet söka utvinna vissa energirika förslag föreningar såsom lösningsmedel och organiska syror, vilka skulle kunna ersätta produkter som nu framställs genom petrokemiska processer. De energimängder som man därigenom kan spara är dock försumbara.

Jordbrukets avfall: Från energisynpunkt är jordbruksavfallet den intressantaste produkten. På sikt kommer metoder att införas med vars man utvinner hjälp antingen energiinnehållet ur främst gödsel men även ur visst växtavfall - eller söker överföra fiberinnehållet till industrin. På sikt får man troligen räkna med en konkurrenssituation inom jordbruket i fråga om avfallet. Det gäller att ta ställning till om detta skall användas internt (metangasalstring, foderframställning) eller om man skall samla in det och sälja fiberråvaran till industrin. Ett problem som måste lösas är hur i det första fallet (liksom vid all utvinning av gas ur avfall) överskottsgas skall lagras för att kunna användas senare, alternativt kunna överföras till annan ort.

Att bränna halm och övrigt fast torravfall för lokaluppvärmning torde inte bli aktuellt med tanke på de krav på förbränningsutrustning som detta medför. Brännvärdet hos våt halm är mycket

sou 1977; 50 Programöversikt 23

lågt - en sanning som inte alltid beaktas vid jämförande energidiskussioner.

Järn- och metallskrot: Återvinningsverksamheten när det gäller järn- och metallskrot är väl etablerad och energivinsterna stora. Branschen väntas på sikt endast genomgå långsamma strukturella och tekniska förändringar. Ett nytt insamlingssystem för att komma åt de tämligen stora mängder s k tertiaskrot som nu blir alltför kostsamma att hämta in kan dock komma att förbättra utbytet. Detta i sin tur ställer följdkravet att järnverken skall kunna ta emot och förädla även sämre skrot, vilket i sin tur ställer krav på framställarna av varor att de inte i onödan komplicerar materialsammansättningarna. Cza 50 000 ton burkskrot, motsvarande en årlig energimängd av 0,4 TWh, kan i dag inte återvinnas, bl a till följd av materialsammansättningen.

Möjligheten att öka återvinningen inom denna sektor synes bli helt beroende av den hjälp branschen kan få att organisatoriskt anpassa sig till ett utökat insamlingssystem. Det är nödvändigt att kostnaderna omfördelas så att varorna kan behandlas i de befintliga anläggningarna. Det s k dagligvaruavfallet kommer på sikt att inpassas i kommunernas egna åte rvinningssystem, vilka troligen kommer att utformas i nära samråd med såväl skrothandeln som de industriella avnämarna.

Pappersavfall: Inom pappersindustrin finns en på lång tradition baserad teknik för framställning av ett stort antal kvaliteter. Detta påverkar givetvis möjligheterna att effektivisera återvinningsverksamheten i riktning mot ett ökat krav på sortering.

Incitamentet för industrin att nyttja s k returpapper var tidigare enbart av ekonomisk art - nu har knappheten på råvara skapat andra förutsättningar för återtagning av pappersavfall. Kvalitets- och hygienkrav har styrt det återvunna papperet mot vissa speciella användningar. För att kunna ta emot den returvara, som f n endast insamlas i mindre omfattning och främst ur hushållsavfall, är det nödvändigt att industrin vidtar vissa omställningsåtgärder. Installerandet av s k de-inking-anläggningar för tryckpapper är en sådan åtgärd och det är att vänta en utveckling mot

24 Programöversikt SOU 1977: 60

minskande krav på renhet i retur-varan, vilket på sikt skulle kunna leda till att även maskinsorterat papper kan tas emot.

En eventuell minskning av den skriftliga informationen i form av tidskrifter, broschyrer och övergång till s k visuell tidningar, överföring kommer naturligtvis att minska mängden papper i det kommunala avfallet.

Användningen av tunnare papper i informationsmaterialet leder naturligtvis också till att andelen papper i det kommunala avfallet minskar .

Denna minskning kommer varken i tid eller till mängd att påverka angelägenheten av att Öka återvinningen.

Bilskrot och s k vitvaror (kylskåp o dyl): Bilskrotet dominerar viktmässigt och samtidigt är möjligheterna att återsamla denna typ av avfall stora tack vare den nya bilskrotningslagen. Ökad livslängd hos bilar och vitvaror leder till energibesparingar vid tillverkningen men samtidigt till en minskning av den årliga skrotmängden. Ökande komplexitet hos såväl bilar som vitvaror torde emellertid medföra förkortad eller i varje fall inte ökad livslängd för produkterna. Detta utesluter dock inte att enskilda delar kan plockas ur skrotet, restaureras och återanvändas. En energiminskning till följd av ökad livslängd hos kapitalvarorna före återvinning som skrot synes därför osannolik.

Kompost ur slam, bark och hushållsavfall: Att återföra organiskt material till jorden i form av s k jordförbättringsmedel har alltid betraktats som en första klassens återvinningsmetod. Det låga priset på energi, orenheten hos framställd kompost och förekomsten av patogener och tungmetaller har dock gjort komposteringsprodukten praktiskt taget omöjlig att avsätta. En ändring härvidlag är dock klart skönjbar, inte minst genom de resultat som framkommit vid Laxå-försöken. Problemet med föroreningarna är ännu inte löst, men mycket tyder på att man inom en inte alltför avlägsen framtid kan skapa en marknad för denna produkt. Därmed skulle det bli möjligt att exportera svensk teknik och svenska anläggningar för kompostering av organiskt

Pr()grzu›ui\eI:s'i/I

avfall, främst sådana som bygger på principen med komöppen postering.

Det bör i detta sammanhang påpekas att komposteringen som metod för återvinning måste ses som ett komplement till annan behandling av avfallet i ett optimalt återvinningssystem.

Mineralise rade metallavfall: Ett sätt att minska industrins av utsläpp tungmetaller är att söka utvinna dem inom eller i anslutning till den aktuella processen. Metalle rnas ökade värde liksom kraven från miljövårdshåll att tungmetallutsläppen måste nedbringas kommer på sikt att driva fram tekniska som radikalt minskar lösningar, förekomsten av tungmetaller i avfallet. Därmed skulle kommunalt avfall utan risk kunna användas (inkl bark) som jordförbättringsmedel.

Även utsikterna att utvinna proteinrika produkter ur avfallet kommer på sikt att påverka hanteringen av livsmedelsindustrins och kommunernas organiska avfall.

Kommunernas träavfall: Försök att återföra det kommunala träavfallet till träindustrin har genomförts i samarbete mellan i första hand skrothandeln och byggnadsbranschen. Det har dock visat sig svårt att i önskad utsträckning befria produkten från främmande material. Ett alternativ skulle vara att mala avfallet

till flis och använda det som ersättning för fossila bränslen. Denna

metod att återvinna energi är klart gångbar, men den minskar inte avverkningen av skog och tillför inte pappersindustrin råvara. Allt eftersom tillgången på vedråvara minskar kommer dock kravet på återvinning av kommunalt träavfall att öka. Det är troligt att trä som återvinningsbart avfall på sikt får samma ställning som papperet i det kommunala avfallet.

Träavfall kan alternativt användas för tillverkning av spånplattor. Eftersom sådana säkerligen med fördel kan framställas ur avfall av lägre kvalitet, vore det fördelaktigt från energiåtervinningssynpunkt om resurserna omfördelas på ett för avfallshanteringen mer optimalt sätt.

26 Programöversikt SOU I977: 60

1.9 B ehov av infor mationsins atser

Återvinningsinsatsen kan inte ökas nämnvärt genom ökad information till allmänheten. Man kan visserligen genom meddelanden och pressnotiser stimulera hushållen att samla tidningar och tidskrifter, men utan extraordinära informationsinsatser är det svårt att höja deltagandet över en för området naturlig nivå. När det gäller industrin däremot föreligger ett klart behov av informationsinsatser branscherna emellan. Detta för att planeringen inte skall styras av enbart interna hänsynstaganden som driver ett ökat utnyttjande av de resurser

utvecklingen f1__å_n_

som avfallet ger.

I likhet med vad som gäller för program l skall STU informera om resultaten från den FoU-verksamhet som stöds av STU. Medel för denna verksamhet har upptagits under delprogram 0 Allmänna utredningar.

1.10 Behov av stöd statligt

Återvinningsbranschen med dess val av material har hittills fungerat under marknadsmässiga betingelser. Undantag är de anläggsom delvis finansierats med statliga medel. Även under ningar normala konjunkturer finns det stora mängder material som inte kan återanvändas eftersom handelsvärdet är så lågt i förhållande till kostnaderna för insamling och förädling att det inte blir lönsam Graden av torde inte öka nämnvärt om inte staten återanvändning kraftfullt sätt griper in och stimulerar utnyttjandet av på ett avfall med noll- eller minusvärde.

Högre energipriser kommer givetvis att driva på återvinningen, men effekten blir mindre genom att insamlings- och förädlingskostnaderna samtidigt ökar. Stora kapitalinsatser för försöksoch fullskaleanläggningar kommer att krävas för att man skall kunna vilket nya återvinningsprocesser ger. Att klarlägg utbyte avskriva sådana anläggningar på ett sätt som motiaffärsmässigt verar insats av eget kapital är praktiskt taget omöjligt. Statlig finansiell hjälp är därför en förutsättning för att nå en energisom är acceptabel och utan att man stör det sparnivå, praktiskt etablerade systemet för återvinning ur varor och avfall.

SOU 1977: 60 Programöversikt 27

Vad beträffar FoU-insatser inom området kan de idag anses vara begränsade till främst förlopp som rör skeendet i tippar och olika typer av kornposteringsanläggningar. Till följd av det under den senaste IO-årsperioden allt mer vikande intresset att bränna industri- och hushållsavfall bedrivs det knappast någon forskning på det förbränningstekniska området med undantag för viss planerad forskningsinsats på KTH och den tillämpade delen som kan vaskas ur pyrolysförsöken i Gislaved.

På materialåtervinningssidan kan Svenska Fläktfabrikens sorteringsförsök i Högdalen, Stockholm möjligen sägas initiera viss forskning inom området för återvinning av fibrer ur även blandat hushållsavfall.

Genomförandet av den i detta program föreslagna verksamheten innebär en både ökad och breddad FoU-insats inom återvinningsområdet. Som tidigare framhållits spänner återvinningsproblemen över verksamhetsområden för flera intressegrupperingar, som var för sig inte har möjlighet att studera problemen ur denna vida synvinkel. Det är därför av vikt att statligt bidrag utgår till den här presenterade FoU-verksamheten som på ett markant sätt kan medverka till en på sikt förhöjd återvinningsgrad i samhälle och industri. I den mån verksamheten behöver samordnas med insatser av demonstrationskaraktär kommer diskussioner att tas upp, med SIND och eventuellt andra berörda organ.

För att genomföra forsknings- och utvecklingsprogrammet torde man ej behöva instifta några nya institutioner. Det är dock av stor vikt att man på ett effektivare sätt än hittills utnyttjar de resurser som finns på högskolorna (CTH, LTH, KTH, LHS, Ultuna m fl). Det kan här noteras att frågan om inrättandet av en professur i avfallsteknik behandlas av riksdagen. Vidare bör man intensifiera utbytet med främst USA, Frankrike, Japan, Holland och Västtyskland där intresset för energifrågorna är störst och där forskningen kommit längst beträffande återvinningsområdets tekniska problem.

SOU I977:60

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING OCH VÄRDERING AV OLIKA DELPROGRAM

Val av delområden

Verksamhetsprogrammet har givits följande indelning: Allmänna utredningar Förpackningar och av varor

distribution

Gummi- och plastavfall Skogsavfall, träavfall Jordbrukets och livsmedelsindustrins avfall Järn- och metallskrot B ehandling sanläggningar för avfall

Vid programkonstruktionen har man utgått från möjligheten att kunna göra så stora energibesparingar att de är meningsfulla med hänsyn till den totala energiomsättningen. Tabell l skall givetvis uppfattas som kvalitativ, men den ger också klart besked om energibesparingarnas storlek vid ökad återvinning inom de olika delområdena.

Möjligheterna att genomföra program som på sikt leder till Väsentliga besparingar av energi är olika för olika områden. De ekonomiska och institutionella hindren är många och, programområdets differentiering gör det svårt att forcera dessa hinder.

Det är en principiell skillnad mellan detta programs möjligheter att nå effektivitet i förhållande till andra program som har en av hävd inbyggd automatik för att söka och kvantifiera besparingar inom t ex energiområdet. Detta antyder att möjligheterna. att utnyttja resultat framtagna ur ett FoU-projekt är osäkrare än ino andra programområden. Samtidigt är utsikterna stora att nå vinster utan att man behöver införa komplicerad teknik. Vissa

resurser (skogsavfall, gödsel, halm) ligger ju klara att utnyttjas.

Dock återstår mycket arbete innan ett system som fungerar i kommersiell skala kan presenteras.

SOU 1977: 60 Sanzmanfattande beskrivning och värdering 29

Programmet bygger på det traditionella sättet att angripa problemen. Vissa delprogram befinner sig på utredningsstadiet och bör inte lyftas upp från detta innan det klart har visats att föreslagna system kan praktiskt genomföras. Detta gäller närmast transport av varor och avfall av återvinningsvänliga produkter, främst förpackningar för såväl enskilda konsumenter som fjärrtransporter. Transportforskningen hör främst hemma i ett annat program, men en del av problemen kan inte lösas enbart på basis av transporttekniska värderingar. Av denna anledning utgör visst FoU-arbete inom transportsektorn en komplettering till detta. sektorsprogram.

De medel som f n anvisas för programmet (3 Mkr/år) är för

knappa för att en kraftfull insats inom samtliga delområden skall kunna göras. Kravet på resultat, d v s god utdelning på insatt kapital, blir därför större än inom andra sektorer. Detta ökar kravet på selektivitet vid fördelningen av medlen.

Det s k Projekt helträdsutnyttjande har hittills tilldelats en tredjedel av hela anslaget beroende på den stora betydelse som tillmätts projektet. Det andra stora projektet är utvinning av energi ur gödsel. Detta, liksom andra projekt inom programmet, gränsar mot området miljövård och produktionsteknik. Därför genomförs en stor del av de återvinningsstudier, som här redovisats under rubriken energisparande metoder, med medel som administreras genom STU:s övriga verksamhet.

Den nedan föreslagna fördelningen på olika projekt förutsätter således att tilldelningen av medel för FoU till sådana projekt inom andra behovsområden - som indirekt på ett avgörande sätt påverkar detta program - inte väsentligt minskas under den kommande treårsperioden. Detta gäller samtliga insatsnivåer. Bakom bedömningen av angelägenhetsgraden av olika insatser för delprogrammen ligger också en övertygelse att framtidens energipriser kommer att motivera energibesparande insatser som idag måste anses långt ifrån företagsekonomiskt befogade. Fördelning av insatser på olika delprogram framgår för varje nivå av tabell 2.

30 Sammanfattande beskrivning och värdering SOU 1977: 60

N “w

00m 00m 00m 000 00N 00m 000 000

om N N N w

AÅMMCH

m

om

00m 00m 00m 000 00N 00m 000 000

øCEZ

mi. N N N m

m;

00m 00m 00m 000 00N 00m 000 000

m» N N N w

0 0 0 :w

00m 00m 00m ooN 00m

om H

N

om

00m 00m 00m o0N 00m

HZ

E.

mi.

00m 00m 00m 00N 00m

m..

oem com 00m 000 00m 00A 000

om ämuul

_ m

om

00m

?Må 00m 00m 00m 000 oo_ 00m 000

o» _ m

ä

m;

00m 00m 00m 000 oom o.: 000

|0d.m||

ommmmqmom2

m: _ m

-m3

:Så

-m:

:Sixmøqa Mämâmwua

aohxwzmuoñ

:oo

pmmñavmguø

uond

ammcmswwwdcmmmcüvsmsom

:uo .m S00

umwsmcxummnnh mnmåmøvnmâmøuø.

S00

UZHZHHAwhZ§§<w

MCGNEZC noäøâä .zawåmmoxm mumxøunvaom

:MEEBU :Chwh

.0 á .N .m .v .m .o

sou 1977:60 3 I

3. PROGRAMPLAN FÖR DELPROGRAM 0 ALLMÄNNA UTREDNINGAR

3. 0 Allmänt 0 delprogram

De flesta energistudier baseras på officiell statistik. Från här redovisade siffror bedöms möjligheten att påverka förbrukningen genom en ändring av vissa intressanta parametrar eller kanske hela system. En på så sätt framtagen kan inte bli bedömning mer kvalificerad än vad underlaget medger. Inom varuområdet existerar ett stort antal uppgifter om mängder som framställs, distribueras, exporteras etc. Dessa uppgifter är dock inte anpassade till energistudier, varför behövs för att forskningsinsatser ett användbart referensmaterial skall erhållas. Detsamma gäller förutsättningarna att bedöma hur en ändring i transportsystemen kan påverka möjligheten att komma åt råvaror och avfall som nu anses ointressanta. STU:s dokumentation upptar med rubriprojekt ker som täcker ännu ej inhämtad kunskap om transporttekniska konsekvenser vid krav på långtgående återvinning av råvara ur avfall. Eftersom det hittills utförda forskningsarbetet endast till ringa del kan anses höra hemma under denna rubrik, kvarstår kravet på FoU inom området. Det förhållandet att Sverige är glest befolkat medför att utländska forskningsresultat inte kan tillämpas annat än för att kollationera de egna slutsatserna.

Under delprogrammet bör de mängduppgifter som olika branscher lämnat överarbetas för att man skall erhålla ett säkrare underlag för bedömning av de energimängder som kan sparas.

Vidare är det av intresse att utreda konsekvensen av att livslängden på vissa kapitalvaror ökas. Förvånansvärt lite fakta föreligger på detta område och man bör snarast skaffa fram ett underlag som en gång för alla dokumenterar om detta sätt att ekonomisera med resurserna kan vara intressant.

En uppföljning av rapporten återvinning av energi ur varor bör göras. Man kan lämpligen låta ett antal arbetsgrupper inom olika branscher kontinuerligt mata in nytt underlagsmaterial och besluta om publicering av uppgifterna via något samordnande organ. I detta

32 Programplan för delprogram SOU 1977: 60

sammanhang bör påpekas nödvändigheten av en klarare definition för de FoU-uppdrag som instituav gränserna placerats påolika tioner vid universitet och högskolor. En effektiv samordning av insatserna är önskvärd och kostnaden för en sådan bokförs lämpligen under detta delprogram.

Utgifterna för nödvändiga kontakter med utländska organ (t ex IEA) förs under detta delprogram.

3. 0. l Insatsplan nivå l

3. O. l. 1 Allmänt nivå l

Som för fortsatt FoU inom området återvinning av underlag i varor m m behövs ett material som anger hanterade energi och de värden som kan åsättas dem i olika sammanmängder Eftersom bristen på ett av alla branscher accepterat hang. är är det att så snart som möjligt underlag uppenbar angeläget furnera utredare och forskare med en adekvat faktasamling.

En checklista för beträffande olika varor bör utenergibalanser

helst i nära samarbete med utländska FoU-organ eller

arbetas, m otsvarande institutioner .

3. 0.1.2 Prioriterade arbetsområden inom nivå l

Inom denna nivå skall ett bättre underlag tas fram för bedömav vad som kan åstadkommas för att ningen på transportsidan distributions- och för varor och avfall insamlingskostnaderna skall kunna Därtill skall organiseras ett organ med nedbrimgas. direkt ansvar för att användbar statistik finns beträffande intressanta och data för varor och avfall som skall hanteras mängder inom landet .

Programplan för delprogram 33 3. 0. l. 3 Medelsbehov nivå l

1978479 1979/80 1980181

300 kkr 300 kkr 300 kkr

I!! ââåsPlêitnÅYå_ ê

3. 0. 2.1 Allmänt nivå 2 Denna nivå skiljer sig inte från nivå l eftersom föreslaget utredningsarbete är nödvändigt oavsett på vilken nivå man lägger andra delprogram. 3. 0. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2 överensstämmer med dem under nivå l. 3. 0. 2. 3 Medelsbehov nivå 2 1978479 1979180 1980481 300 kkr 300 kkr 300 kkr

är: ââtsplês -rziyå å

3. O. 3.1 Allmänt nivå 3 Denna nivå från nivå l eftersom föreslaget utskiljer sig inte oavsett nivå man redningsarbete är nödvändigt på vilken lägger andra delprogram.

34 Programplan för_ delprogram sou 1977,60

3. 0. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

överensstämmer med dem inom nivå 1,

Medelsbehov nivå 3

1979180 1980/81 300 kkr 300 kkr

Programplan för delprogram l Förpackningar och distribution av varor

ållrrläp! -Å%IP_1”_°_S.1PFTJ-1.

På detta område äger en ständig förändring rum mot bättre varusortiment. I görligaste mån söker man anpassa produkterna efter konsumentens önskemål. Tyvärr har man inte uppmärksammat möjligheten att tillrättalägga utbudet till förmån för en ökad återvinning. Målsättningen bör vara att kartlägga hur förpackningssortimentet skall kunna förenklas och hur distribution och återtagning bör ske för att vissa nu inte accepterade kriterier på energiåtervinning skall kunna uppfyllas. Inom projektet ryms även kyltransporter och kyllagring som drar stora energimängder. Möjlig heterna till besparing har hittills inte uppmärksammats på. ett sät som står i proportion till de vinster som finns att hämta.

Insatsplan nivå l

3.1.1.1 Allmänt nivå 1

I planen på denna nivå kan man inte utveckla den för återvinning ideala förpackningen och samtidigt fastställa hur en till denna anpassad distribution skall utformas. Ambitionen bör vara att söka klargöra grunderna för det energisnålaste förpackningsdistributionssystemet. Kyl- och frystransporternas energibalans bör studeras inom denna nivå.

Programplan för delprogram 35

För att i görligaste mån söka testa de på forskningsstadiet framtagna produkterna bör sådana tillverkas på försök och tillföras marknaden i ytterst begränsad omfattning och under klart definierade förutsättningar.

3. l. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

På denna nivå måste klarläggas huruvida det är möjligt för den tillverkande och distribuerande industrin att den helt eller delvis lägger om sin tillverkning resp fördelning mot en energioptimalare hantering i alla led.

Kravet på lagringsbarhet i transport, handel och hushåll (storhushåll) och konsekvensen därav för energiförbrukningen i landet bör definieras.

3. l. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

1978479 l979g80 300 kkr 300 kkr

Ijzâââsråêsxrziyå_ ê-

3.1. 2.1 Allmänt nivå 2

Mot bakgrund av att delprogrammet teoretiskt endast kan nå en besparingsnivå av mellan 0 och 1 % av landets energiomsättning måste man vid en jämförelse med övriga delprogram ifrågasätta angelägenheten av att utföra någon FoU inom området vid en budget som är 50 % mindre än nuvarande medelsram för 4. program

36 Programplan för delprogram SOU 1977: 60

3. l. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2

Inga

3. l. 2. 3 Medelsbehov nivå 2

1978479 1979180 0 0

IEåaJFRIPP. 91.2% _3_

3. l. 3. l Allmänt nivå 3

I ett utökat forskningsprogram har utvecklingen av ett energisnålt varudistributionssystem sin givna plats. Tillägget till nivå l måst därför vara att söka utveckla och pröva förpackningar och emballa med egenskaper som kan accepteras såväl i Sverige som utomland Det innebär alltså att man går ett steg längre än vid nivå l, som enbart skulle demonstrera möjligheten att praktiskt hantera ett system med återvinningsbara emballage (förpackningar).

Samma ambition bör kunna gälla för distributionssystemet. Här borde målet vara att utveckla ett till kyltransporter och frysboxar alternativt system där emballaget ges sådana materialegenskaper . att kravet på elenergi eller motsvarande minskas.

3. l. 3. Z Prioriterade arbetsområden nivå 3

Nivån innehåller hela programmet under nivå l men har utsträckt att även gälla utveckling av produkter till gränsen för kommersia lisering. På vilka delar av förpackningsteknologin som satsninge skall göras är i dag svårt att avgöra. Därför bör valet anstå tills man te stat olika möjligheter och till den kopplade eventuella ener vinster.

Programplan för delprogram 37

Medelsbehov nivå 3

l979g80 1980181 500 kkr 500 kkr

Programplan för delprogram 2 Gummi- och plastavfall

Av det kommunala avfallet utgör gummi- och plastavfallet 7 vikts- Genom sina är detta avfall dock svårt att procent. egenskaper behandla på andra sätt än genom förbränning. Därvid uppstår emellertid vissa gasformiga produkter, som i ett _totalt hanteringssystem kräver dyrbar reningsutrustning. Även om man kan acceptera att gummi- och plastavfallet i ett slutled bör få avge sitt värmeinnehåll i någon typ av förbränningsanläggning med värmeåtvinning, är det från intressant att söka nya vägar för återenergisynpunkt vinning av produkterna. Detta skulle antingen kunna ske genom ren cirkulation eller som råvara i andra processer. Försök i denna riktning pågår, varför programmet kan inriktas på att stödja och utveckla dessa.

En. êââspêêwziyå. 3

3. 2. l. l Allmänt nivå l

För slag till system för behandling av gummi- och plastavfall finns inlämnade från den tillverkande industrin.

Gummiavfallets behandling har redovisats i ett stort upplagt program som flera företag i branschen gemensamt framlagt. Ett stöd till detta projekt tills en kommersiellt användbar lösning utvecklats är

38 Programplan för delprogram sou |977; 50

att rekommendera. under delprogrammet. Projektet bygger på två förutsättningar:

Att det föreslagna sättet för behandling av gummiavfalle leder till önskat resultat Att man från samhällets sida inför något slags system (av typ skrotningspremie el dyl) för att återföra kasserad gummivara till behandling sanläggningarna.

Det är föga meningsfullt att lösa det för sta problemet om man inte samtidigt löser det andra på ett sätt som inte kostnadsmässigt belastar pr odukten.

När det gäller plastavfall är problemet något annorlunda eftersom sådant avfall uppstår dels hos tillverkarna, dels i hushållen. Löse man det tekniska problemet att som råvaror utnyttja fabriksavfall innehållande blandplast, återstår problemet att ur hushållsavfall utvinna ett tekniskt och hygieniskt acceptabelt material samtidigt som man sparar energi. Kan man inte lösa det senare problemet är det från samhällelig synpunkt inte lika att ta hand om angeläget

avfallet. Man bör alltså kräva att en anläggning som kan transfor-

mera fabriksavfall till nyttigvara också skall kunna behandla plast som sorterats ut ur det kommunala avfallet. De stora mängder plast, som ingår i byggnadsmaterial av olika slag har ännu inte kommit tillbaka som avfall annat än i ringa mängd. Så småningom torde man dock behöva omhänderta avsevärda mängder av dylika plastprodukter. En stor del av detta avfall kommer att bestå av PVC, som inte är lämpligt att bränna.

3. Z. l. 2 Prioriterade arbetsområden nivå l

Under denna nivå bör utvecklas system för behandling av gummioch plastavfall. Eftersom det redan finns förslag till praktisk åte 3 vinning av gummiavfall från samhället (främst gummidäck) och pl från tillverkande industri, bör FoU-insatsen till största delen inriktas på att bygga och driva försöksanläggningarna. Parallellt m

och som en följd av denna verksamhet kommer alternativa använd_

ningsområden för avfallet att undersökas liksom kraven på utbyte av teknik och material vid framställning av primärvaran (t ex däc med dubbar).

SOU 1977: 60 Programplan för delprogram 39

3. Z. l. 3 Medelsbehov nivå 1

1978179 l979g80 l980{8l 500 kkr 500 kkr 500 kkr

[Qââtt-*Plêü .air/å ê

3. 2. 2. l Allmänt nivå 2

Eftersom möjligheten att under denna rubrik göra annat än ganska små energivinster jämfört med vad som möjligt inom andra delprogram, skjuts detta program på framtiden. Kvar i delprogrammet finns de avsnitt som kan hänföras till allmänna utredningar och till tran sportfor skning .

3. 2. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2

Inget

3. 2. 2. 3 Medelsbehov nivå 2

l978g79 l979(80 0 O

3. Z. 3.1 Allmänt nivå 3

Om man utgår från vad som sagts under insatsplan l är en accelererad insats inom detta delområde inte befogad eftersom de sammantagna energivinsterna inte kommer att stå i rimlig proportion till den ökade insatsen i jämförelse med andra delprogram. För de mängder avfall, som inte nås av verksamheten under nivå l, planeras därför insatser. Om man, genom att effektivisera ininga speciella samlingsförfarandet, kan transportera avfallet till välfungerande förbränningsanläggningar är energivinsten delvis gottgjord.

40 Programplan för delprogram 3. 2. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3 överensstämmer med dem under nivå 1 3. 2. 3. 3 Medelsbehov nivå 3 1978179 l979z80 1980581 500 kkr 500 kkr 500 kkr

SOU l977:60 Programplan för delprogram 41

Programplan för delprogram 3 skogsavfall, träavfall

3- 3- ° 531W?!

_°le_1_I_r_°_s.r9.rE=_3.

Inom detta delprogram återfinns projekt som har stor potential från energiförsörjningssynpunkt. Det hittillsvarande låga priset på fossila bränslen har medfört att avfall i skog och samhälle inte kunnat nyttiggöras på ett lönsamt sätt. l och med att oljepriserna stiger blir det emellertid ekonomiskt meningsfullt att utnyttja även detta avfall. Projekt helträdsutnyttjande kommer att ge svar på hur man bäst tar tillvara skogsavfallet, vilka kvaliteter man kan räkna med och hur råvaran bäst utnyttjas: som skogsindustriell råvara, bränsle eller biomassa. Samhällets träavfall har inte beaktats inom projektet, varför en komplettering med en för detta material lämplig studie är önskvärd.

Undersökningarna om ett ökat utnyttjande av träavfall för uppvärmning av enfamiljshus har gjorts men resultat föreligger ännu inte. Att utveckla och inom tätorterna sprida träavfallseldade små aggregat torde dock knappast vara att rekommendera. Det kan nämligen anses klart belagt att det i första hand bör vara fjärrvärmeanläggningar och industrier som skall förmås att gå över till eldning med fasta bränslen. Det är inte troligt att man i rökgaserna från mindre eldstäder kan hålla en så låg sothalt att miljökraven tillgodoses. Utnyttjande av andra bränslen än olja kommer dessutom med stor sannolikhet att kräva utveckling av eldningsanordningar som endast kan bli aktuella för större centraler.

Man har även studerat möjligheten att framställa metangas/metanol

ur träavfall. Det är dock inte helt klart om man bäst tillgodogör sig träets energiinnehåll via förgasningar. En fördjupad studie av energibalansen vid framställning av biogas bör därför, till den del som berör det avfallstekniska området, genomföras under detta delprogram.

Möjligheten att framställa byggnadsmaterial och liknande ur avfall har beaktats i pågående FoU, men då metoderna från energisynpunkt är av ringa intresse beaktas de inte under delprogrammet.

42 Programplan för delprogram SOU 1977: 60

är: 922823519 .raiyå 3

3. 3. 1. l Allmänt nivå 1

De stora energimängder som det outnyttjade avfallet i skogarna representerar motiverar en kraftfull insats för att tillföra samhället denna tillgång. FoU-arbetet bör därför bibehållas på samrr nivå som under pågående 3-årsperiod. En omfördelning av medle är önskvärd mot institutioner med möjlighet att genomföra det praktiska utvecklingsarbete som krävs för att resultatet av projekt l-lelträdsutnyttjande skall kunna nyttiggöras. En programplan bör utarbetas för att effektivisera arbetet och i denna plan bör även ingå FoU-arbetet på träförädlingssidan. Behandlingen a

skogsavfallet som råvara ml industrin ryms inte under detta

program, utan förutsätts ske genom insatser inom program l, Energianvändning i industriella processer.

3. 3. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå l

Projekt Helträdsutnyttjande torde komma att fullföljas under T pågående 3-år sperioden. Insatser för att visa hur man praktiskt _ › genomföra en energiåtervinning på basis av ur projektet framko förslag är därför angelägna. Jämsides därmed bör utredas möjli heten att använda skogsavfallet som råvara för biogasframställni för petrokemisk industri etc.

Metoder för hämtning av avfallet från skogen bör studeras i viss

som en delinsats inom och

utsträckning transportforskningen bör

inte kostnadsmässigt helt belasta detta program.

Bedömningar av hur stora mängder avfall som måste lämnas kv i skogen som näringsmassa bör studeras i nära samarbete med v! komposteringsprojektet (avfallets gödselvärde) och kostnaderna V hänförs till detta projekt.

Försök att insamla och behandla kommunalt träavfall för

återför:

till industri eller som ersättning för brännolja bör göras i begr utsträckning.

Programplan för delprogram 43

Den del av programmet som gäller kvantitets- och kvalitetsanalys är att hänföra till delprogrammet Allmänna utredningar.

3. 3. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

1978479 l979z80 l980g81 l 000 kkr I 000 kkr l 000 kkr

Insatsplan nivå 2

3. 3. 2. l Allmänt nivå Z

En sänkning av insatsen under detta delprogram är med tanke på de stora potentiella möjligheterna inte tillrådlig. På detta stadium kan man inte överblicka konsekvenserna för landets energiförsörjning om insatser rörande utnyttjande av skogsavfallet som energisubstitut senareläggs. Det förefaller dock helt uteslutet att bibehålla på nivå 1 vid en kraftig reducering av medlen för programprojektet met s genomförande .

3. 3. 2. Z Prioriterade arbetsområden nivå 2

Hela insatsen under denna nivå koncentreras under rubriken Utnyttjning av skogsavfall som bränsle inom industrier och värmeverk.

3. 3. 2. 3 Medelsbehov nivå 2

1978{79 l979z80 1980581 500 kkr 500 kkr 500 kkr

44 Programplan för delprogram SGJ 1977:60

3. 3. 3 Insatsplan nivå 3

3. 3. 3. l Allmänt nivå 3

På nivå kan hela rörande ›clh byggavfall

denna programmet skogs-

utnyttjande fullföljas. Det är inte troligt att man under den aktuell 3-årsperi0den hinner avsluta försöksverksamheten. Därför bör programmet på denna nivå kompletteras med en fördjupad studie av den rent geografiska fördelningen av dessa avfallsmiängder sam metoderna att tillvarata dem i ett totalt och etablera: system. Lagringssynpunkterna kommer därvid in på ett sätt som inte kan beaktas under nivå 1. Vidare kan möjligheten att driva s k energiskogsbruk och konsekvenserna för helträdsutnyttjanöe beaktas und denna nivå. Detsamma gäller avfallet från träindustrin (sågspån, bark).

3. 3. 3. 2 Prioriterade arbetsområden under nivå 3

överensstämmer i stort med dem under nivå l.

3. 3. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

l978g79 1979580 l980{8l 2 000 kkr 2 000 kkr 2 000 kkr

Programplan för delprogram 4 Jordbruket och livsmedelsindustrins avfall

elle???-%<â1p_r_°_g_r_aIa1/å

Inom jordbruket faller avsevärda mängder avfall som till stor del hittills betraktats som en belastning för hanteringen. Med minskad kreaturshållning har gödselmängderna avtagit eller kon- _ i centrerats till ställen där de bara delvis kunnat utnyttjas. Halmen (stråsäd, oljeväxter) har knappast alls använts som råvara. j

SOU 1977: 60 Programplan för delprogram 45

Detta kan inte anses rimligt i ett samhälle med krav på optimalt utnyttjande av re sur se rna.

Det har visats att konstgödsel drar stora energimängder främst på grund av att kväveframställningen ger en mycket dålig energibalans i jämförelse med naturgödseln

Tanken att genom framställning av biogas i små anläggningar kunna göra varje lantbruk (ned till en viss storlek) självförsörjande vad gäller hushålls-el och värmeenergi är synnerligen tilltalande men kräver mycket FoU-arbete för att kunna förverkligas.

Att använda halm - som bränsle eller fibersubstitut - tycks vara ett insamlings-, torknings- och fördelningsproblem. Kunde man finna en lämplig värmekälla för torkningen skulle halmens värde som bränsle bli betydande. Alternativt kunde halm användas för framställning av biogas. En utveckling av rötningsprinciperna kan bli aktuell i synnerhet om det även blir möjligt att använda avfallsvatten i processen. Energilagringsproblemet måste dock lösas innan biogasprojektets möjligheter kan tas tillvara. Skulle det visa sig att nedkylning av metangasen är den mest tilltalande metoden för att framställa en lättlagringsbar produkt måste även möjligheten att utnyttja vissa biprodukter på lämpligt sätt studeras.

Livsmedelsindustrins avfall ger, även optimalt behandlad, relativt litet tillskott till landets energiförsörjning. Därför är det inte särskilt angeläget att nya metoder utvecklas med medel ur detta delprogram. Eftersom tekniken är närbesläktad med den som används inom det jordbrukstekniska området bör den behandlas av andra behovsområden inom ST U.

l9§ê°.5P_1êP_“i_Vå

3. 4.1. 1 Allmänt nivå 1

Mest angeläget är det att utnyttja gödsel och halm (strå etc) på ett bättre sätt än hittills. Inom planen bör det vara möjligt att klar-

46 Programplan för delprogram SOU [977260

lägga om tekniska förutsättningar finns för att utnyttja dessa mate rial och vilka mängder det i så fall kan bli fråga om.

När det gäller livsmedelsindustrin är det mer tveksamt om utvecklingsmedel skall tas ur programmets budget. En mindre insats för att markera samhörigheten med de stora jordbrukstekniska programmen är dock motiverad.

3. 4. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

Jordbrukstekniska Institutet (JTI) har framlagt ett program med olika ambitionsnivåer i det s k metangasprojektet. Detta projekt har delats upp i tre steg: laboratorieförsök, fullskaleförsök och tillämpningsförsök. Det är lämpligt att under denna nivå ta in steg 1 och Z även om man av budgetskäl tvingas att sänka ambitions nivån väs entligt.

Möjligheten att utnyttja jordbrukets fasta avfall som råvarusubstitut bör studeras under denna rubrik.

Livsmedelsindustrins avfallsproblem tas in under nivå 1, men endast med en adjungerad insats.

3. 4. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

1978179 1979180 500 kkr 500 kkr

Ixzâeaspêêe _air/å_ å

3. 4. 2.1 Allmänt nivå 2

Vid en reducering av budgeten är det inte försvarbart att ytterligare begränsa stödet till FoU inom området jordbruksavfall.

SOU 1977: 60 Programplan för delprogram 47

Stora energivinster finns där att hämta och eftersom man i nu pågående projekt styrt en stor del av medlen till skogsprojekten kan det vara lämpligt att under den kommande S-årsperioden satsa något mer på detta delprogram.

är således att bibehålla insatserna oförändrade från Förslaget nivå 1.

3. 4. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå Z

Överensstämmer med dem under nivå 1.

3. 4. 2. 3 Medelsbehov nivå Z

1978479 1979580 l980z8l 500 kkr 500 kkr 500 kkr

IAEåESPÄêE* -air/åt ê

3. 4. 3. l Allmänt nivå 3

På komposteringssidan bedrivs ett antal försök som till stor del kan behandlas under ett utvidgat delprogram. Energivinsten med att använda jordförbättringsmedel som framställts vid komposteav bark, slam och hushållsavfall bör studeras och fastställas. ring Vidare bör man utvidga arbetet under den programplan som presenterats av JTI.

3. 4. 3. 2 Prioriterade områden nivå 3

För nivå 3 tillkommer i jämförelse med nivå 1 och 2 en studie av den som kan vid användning av naturgödsel som energivinst göras Härvid skall även beaktas vinsten i den jordförbättringsmedel.

48 Programplan för delprogram ökning av jordens förmåga att uppta gödselnäring som uppnås vid denna typ av gödsling. 3. 4. 3. 3 Medelsbehov nivå 3 1978479 1979180 1980181 2 200 kkr 2 200 kkr Z 200 kkr

Programplan för delprogram 49

Programplan för delprogram 5 Järn- och metallskrot

Allmänt delprogram 5

Under detta program faller även det arbete som kommer att utföras under rubriken Mineraliserade metallavfall.

Mot bakgrund av de stora energivinster som kan göras vid användav skrot i stället för malm är delområdet intres ning synnerligen sant. De tekniska svårigheterna i insamlingsledet är små, men kostnaderna har en restriktiv inverkan för insamlingen av de udda mängderna. Att utarbeta metoder som kan undanröja detta hinder är angeläget.

Vidare bör man undersöka om det vid ståltillverkning är möjligt att återvinna kasserad eller använd vara, t ex burkar.

I detta sammanhang bör man beakta möjligheten att ersätta sådana material som är svåra att återvinna med stålkvaliteter som är lätt sorterbara.

135-5225111 el: _rziyå_ 3

3. 5. 1. 1 Allmänt nivå 1

Under denna nivå bör man kartlägga och fastställa vad återvinning av stål och metallskrot ger i energisammanhang. Vidare bör utarbetas ett program för utvinning av metaller ur slurries (mineralisering). Energivinsten härav torde bli ganska liten, men den viktigaste motiveringen för satsning på tekniken är möjligheten att på ett friare sätt kunna disponera visst avfall, sedan detta befriats på för växtligheten icke önskvärda metaller. Detta (arbetsnamn HYMLE) är dock till helt dominerande del program administrerat under ST Uzs miljövårdstekniska behovsområde.

50 Programplan för delprogram

Förändringar inom järn- och stålbranschen kan komma att påverka flexibiliteten när det gäller insamling av järnskrot. Effekten måste i tid beaktas så att konsekvenserna för skrothandeln inte förbises.

3. 5. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

Under denna nivå bör sådana FoU-projekt prioriteras som syftar till av det skrot som f n inte anses insamlingsvärt. insamling Vidare bör man undersöka möjligheten av att styra teknik och sortiment så att även sådana varor som anses förlorade blir kommersiellt intressanta. Ett samarbete med program under transportsektorn är därvid önskvärt.

3. 5. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

1978179 1979180 1980181 100 kkr 100 kkr 100 kkr

Easits?! in: _nivå_ ê

3. 5. Z. 1 Allmänt nivå Z

Området är inte tillräckligt intressant från FoU-synpunkt för att motivera någon specificerad insats vid en minskad budget. arbete kan då med fördel utföras inom andra huvud Erforderligt i områden samt bevakas under delprogram Allmänna utredninga

3. 5. Z. 2 Prioriterade områden nivå 2

Inget FoU-arbete utförs på denna budgetnivå.

SOU 1977: 60 Programplan för delprogram 51

Medel sbehov nivå 2

i979g80 0 kkr

21:55.59! å? _rzixå_ å

3. 5. 3.1 Allmänt nivå 3

Under denna nivå bör man, utöver det arbete som skall utföras under nivå 1, även genomföra vissa studier rörande skrotanvändningen inom stålverken.

Alternativa möjligheter att öka utbytet av bilskrot, vitvaruskrot och kabelskrot bör studeras i denna budgetnivå. Ett ökat utbyte av erfarenheter med utlandet skulle troligen avsevärt höja effektiviteten på detta FoU-arbete. Härvid bör man dock beakta de olikheter som råder beträffande begärligheten av olika råvaror och möjligheten att förädla även låga lege ringskvaliteter.

Konsekvensen om man ökar eller minskar mängden _járn- och/

eller aluminiumskrot i det kommunala avfallet bör studeras i samarbete med delprogrammet Förpackningar och distribution av varor.

3. 5. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Även under denna nivå bör FoU koncentreras på att framställa till som - under ett underlag system tillämpat en försöksperiod i bästa fall kan öka skrotinsamlingen avsevärt. Branschen saknar pålitlig statistik vad gäller de skrotmängder som nu inte återförs till stålverken, men siffran 500 000 ton har nämnts. Energibesparingen vid en riktig hantering av även denna kvantitet i ett samhälle med stigande bränslepriser kan inte negligeras, varför en

52 Programplan för delprogram

avsevärd av FoU-anslaget för detta ökning delprogram kan ge en god återbäring. Man bör dock beakta den starka kopplingen mellan stålindustrins framtida struktur och möjligheten att återta även s k tertiaskrot.

3. 5. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

1978g79 l979g8O 1980581 500 kkr 500 kkr 500 kkr

Programplan för delprogram 6 Behandlingsanläggningar för avfall

3- 6- °

Öllwâzüsâelprsaârâfefz

De potentiella energimängder som finns gömda i det kommunala avfallet kan inte tas tillvara utan att avsevärda insatser av kapital görs i s k behandlingsanläggningar. Det har länge rått stor tveksamhet om dessa investeringar har varit berättigade med hänsyn till de miljövinster som gjorts. För dem som satsat på förbränningsanläggningar med värmeåtervinning har de uppåtgåen de oljepriserna i hög grad rättfärdigat ett kanske tidigare starkt kritiserat beslut. Dessa vinster, eller snarare kostnadsbespai ringar, har lätt kunnat påvisas och därmed varit lätta att kvantifiera. De indirekta besparingar i energi som kan göras vid maskinell sortering (ev försortering av tidningar och tidskrifter i hushållen) eller vid kompostering av hushållsavfall, slam och bark har inte kunnat redovisas beroende på olika omständigheter. En viktig uppgift under detta delprogram skulle därför vara att ge en officiell status som återvinningsmetoder även åt dessa behandlingsteknike r .

En utveckling av alternativa förbränningsmetoder syns också vara en viktig del av programmet, liksom en studie av möjligheten att i samma anläggning som tar emot och termiskt behandlar ej återvinningsbart avfall även ta emot s k riskavfall. Sådant avfall

SOU 1977: 60 Programplan för delprogram 53

- från läkarstationer, apotek, laboratorier etc - skall sjukhus, normalt inte behandlas av SAKAB.

Utveckling av virvelbäddsugnar förefaller f n vara den intressantaste uppgiften jämsides med studier rörande möjligheten att ersätta förbränningsluften med syre eller s k anrikad luft.

Rökgasbehandlingen belastar praktiskt taget enbart FoU-konton under rubriken Miljöteknik, men medel bör anslås för ett aktivt deltagande i detta arbete. Vikten av att söka återvinna metaller ur såväl aska och slagg som slurry från rökgastvätten måste betonas.

Komposteringsförsöken i Laxå bör fullföljas så att ett klart besked om användbarheten av komposten kan lämnas. FoU- delen bör koncentreras att förbilliga den i för produktens slutpå möjligheten tillstånd nödvändiga utrustningen. S k öppen kompostering förefaller vara det bästa alternativet.

för kommunalt avfall bör utvecklas. Där- Sorteringsanläggningar vid bör man studera för avskilt gods som funktion säljbarheten av ökad insats av maskinutrustning.

Svaret frågorna kring en kommunal sorteringsanläggning i en på för Sverige gångbar storlek kan inte lämnas innan en fullskaletagits i kontinuerlig drift. Det är synnerligen angeläget anläggning att satsa i samarbete med en lämplig kompå en sådan anläggning mun, och den industri som är intresserad återvinningsbranschen av den utsorterade råvaran.

lrzâaásp! êEhIliYå_ 1

3. 6.1.1 Allmänt nivå 1

Under denna nivå bör man fastställa riktlinjerna för avfallsbehandinom kommunerna samt detaljplaner för de program lingen ange som måste innan en etablerad återvinning kan införas på fullföljas den kommunala sektorn. Valet av bästa behandlingsmetod bör

54 Programplan för delprogram

kunna göras utifrån ett facit som även tar hänsyn till möjligheten att åte rvinna varor .

Alternativt kan det vara lämpligt att en inom kommunen belägen industri åtar sig behandlingen av avfallet. Incitamentet för ett sådant arrangemang är alltid industrins intresse och möjlighet att utnyttja avfallets värmeinnehåll. Förutsättningarna för ett sådant arrangemang bör närmare utredas.

3. 6. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

Inom denna nivå kan inte bekostas några praktiska prov med tänkbar utrustning för avfallsbehandling. Nivåns kostnadsläge ger utrymme åt en totalstudie över metoder och möjligheter får en

från

energiåtervinningssynpunkt bättre hantering av kommunalt avfall

än den som nu tillämpas. En därtill hörande analys av en tänkbar

marknad och förutsättningarna för att öka möjligheten azt avyttra råvara och värme kan utföras under detta delprogram i nära sam arbete med programmet Allmänna utredningar.

Medelsbehov nivå 1

1979180 1980181 300 kkr 300 kkr

Lrzâêtäplêesziyâ. å

3. 6. 2. 1 Allmänt nivå 2

nivå nivå 1 endast minskai omfatt- 5 Denna skiljer sig från genom ning av FoU-arbetet. Således bortfaller analysen av förutsättning för en marknadsföring av utsorterade produkter. Eftersom programmet, liksom under nivå 1, inte inrymmer praktiska experiment med alternativ utrustning, måste slutsatserna om de behan lingsmetoder som kan redovisas i facit bygga på utifxån inhämtad kunskap.

SOU 1977: 60 Programplan för delprogram 55

3. 6. 2. 2 Prioriterade områden nivå 2

Överensstämmer i stort med dem under nivå 1.

Medel sbehov nivå 2

1979330 200 kkr

IJzs-_eâsplars _rziyâ_ ê

3. 6. 3. i Allmänt nivå 3

Genom att öka anslaget under denna nivå bör fullskaleförsök kunna med såväl fluidiserad bädd och anrikad luft i pyrogenomföras lysugn som enkel sortering av papper och plåt ur hushållsavfallet. Vidare skulle man kunna beräkna utsikterna att göra en säljbar kompost av den ur sorteringen fallande restprodukten.

Avsikten med dessa FoU-arbeten skulle vara att inom programmet samla ett projekt (motsvarande den ambitionsnivå man haft under Projekt helträdsutnyttjande). Efter 3-årsperi0den bör man ha fått tillräcklig kunskap om kommunal avfallsbehandling från återatt man har ett beslutsunderlag när det i framvinningssynpunkt tiden gäller att välja behandlingmetoder. Vid framställningen av FoU-material bör man beakta möjligheten till flexibilitet i de framtagna systemen, främst med tanke på de förändringar i såväl konsumtionsvanor som industristruktur som kan skönjas eller väntas.

3. 6. 3. 2 Prioriterade områden nivå 3

Inom denna nivå förutom under nivå 1 prioriterade insatser ryms även vissa fullskaleförsök med bl a fluidiserad bädd och sorteringsutrustning för hushållsavfall.

56 Programplan för delprogram SOU 1977: 60 3. 6. 3. 3 Medelsbehov nivå 3 1978179 1979180 1980181 2 000 kkr Z 000 kkr 2 000 kkr

LITTERATURFÖRTECKNING

Avfall - Ökad återvinning bättre omhändertagande Del I och II Jordbruksdepartementets stencil Jo 1974:10

Conservation 8x Recycling

1/1976 Volume I

CRE- Conversion of Reture to Energy. First International Conference and Technical Exhibition.

Montreux Nov 3-5/1975.

EPKs betänkande Sou 1974:72- 76

HYMLE, Mineraliserade metallavfall STU-projekt 76-6094

Kampf-Maas-Straub: Müll- und Abfallbereitigung.

Metangas ur Gödsel Jordbrukstekniska Institutet STU- rapport 75- 5067

Mineral Resources and the Environment Suppl. report: Resource Recovery from Municipal Solid Wastes. National Academy of Sciences, Washington DC 1975

Projekt Helträdsutnyttjande STU-projekt 75-6178

Resource - and Conservation Recovery Dec. 76 vol XII nr l Aug. 76 vol XII nr 2

Resource and Environmental Profile Analysis of 10 Beer Container Systems Final Report March 75 MRI Project No 4021-D

Solid Wastes Jan 77 Volume LXVlI nr 1

Solid Wastes Management Jan 77 Volume XX nr l.

Återvinning av energi ur varor Enhörning 8: Co STU-rapport 76-4109

Återvinning - teknik och ekonomi Ingenjörsförlaget/Naturvårdsverket

SOU 1977: 60

BILAGA Förteckning över Stödda projekt inom programmet

Återvinning av energi i varor m m

60 Bilaga

omuooanooa

muoxwøcem

Pam mao

uzaamo

m

cNoLoåLmoLa

øoñaxu_

eaamvuaaw omoooh omoooo 228 A83» omoooo omoooo omooR omoono Homooo omooo»

Am

.

eaamvogmam Hooomo Honom» Homo? 832 88m» Honom» mamaoo Snoop

Hooomoooooomá Sooooooooooá

gun

ooooa

oooomm

oooom

ooo.om ooo.oH

ooo.omm omfüä ooo.moH

mc_cHmuau3 Lwaomoan

ooxmo onxmo Eko o?? o?? w\.\m\. ?Koh »\o› onxob Ex.:

uwøm

ooooa

oooomm

ooo.om

ooo.omm mois; ooo.moH

ooooomá ooooooá

amnH_wm

uumsq maaanc

cv_a:»_um:_

ozHzxomamomsxmoomm

o m

mm

mâøuøâ

.umäéeüxmnoum

umaH

cmaoxmmmnmxsgnucmq

mncmmmauosnmam

|cmuum cwuoz 555A

xwçmnømuxømosm

m

:mxum.nm>umo

cmummcsnq

cwoom

E

mxmcaaoumx

mcH:xmuommvumrunm

gamers 3882 åmummä

M O w E

»camp

ooumcm

um:H En mä

honm

o H m m m

ucmums E5135?

|m

ouu-mummHHonoseHHmm

n: ..m

HHmmm

nom

H

Ms

amnxwmaøuwøw

u:

m›Hmpmxmmmmmm Immââñwüm

amnmcw

muvcm

mñsñmumoâ

m mv

møqønuâøuømømhawm

Hmumcm Hmumcm

xaøoums

“mv

uxmamoaoan

ummcacumsmuaumaamnmmms

m :oo dä. Hm

m m

mâcadmumøñnw

m

man ?Hm GmSO m

awmvøm .Lnm_Lm0

xmamoaoononxaz

ñwooooxm

mmchoaoxmmm:

.amådwug

møwâhñwuá

Hmcmømmøaâamun ywuxøooumwaamm

us

EOm

maHccHumu mmâaâänoum

mamma

.

umaamo

a

mcHaxowps mâåñwpá

oâoøwüa mâqøoüa

ogu HD H

Hmwomm .H96 mudd umüü uxmnoä 953m “mums

mamcmmnoemgmopo

mmm ax noe mv omv .HOH

HL: o

ommouvm oomvumo

x

moomuoo

emaêåwo Bomnmo

m8?? ooäum» ?SLK 058-? omom-o› maasmn 8:72

^N

maaømg

mnog

a

SOU 1977: 60 Bilaga 61

mnoxmwcsm

09m

E0

.

m

00:a.:

cømgoemgmoga eaomnpaâm 000000 2200 000000 000.000 Hom000 000000 3300 0.0.0000

.m

eaamufåam 80000 80000 80000 80000 0330 03000 2200 8800

Loa

000.mm 000.00 000.00 000.00 000.00

000.03 000.02 000.02

mciâmvaa: 0.300030

00x00 00\m› E.\oh 00x00 00\00 00x00 00x00

003m

000.00 000.00 000.00 000.00 000.00

000.03 000.02 000.03

:A300

å_

?ämm

03 H89_ 0.09.

m

Samt_

uåzxomswomaxmnømm

mâmøøm

.umdnåüxmFum

xmdamuoo 0320960

än

w

qwüoz

xøçmummaxomoga 0050000002003

øñâö

0 H 0 H o

uünmuw

undan

E

wâüoå

E

umñ Ez umñ mhz H H90. 4

uømøåüümnønüøw

03040280.

.MCE 10m

-maa

Ȍ

-S03

zoo En.:

0000000 Euømm -män

.HD ä

Hmøzöxwuww

m

zoo

uwxmmüm0oä

Hmumøm 000000

0038.0.:

C00

0029:00

§00 Mb...

3:308

HHm0m

umuxønoummaamgø

av

73320 ECM

møcmämmonamnwøw

m

m .H5

.nmauwuøñmøaaxommhww

u

å 080 å

m

mâäanmuwuxwäum

..._3230

umum§§c8

00a 065

055mm

å

03:20.80 mmmcdumâ

møwâäâmuá .GCHHGHOMHMUMG

q

mââñwøá goaamxuxso

umucma

0550050 åuxøüm :oaumnmm :oauxmuuxm 05000050 05:00.30

Hou

0.033 coüå m 006mm. Råå QOHG Eow

3020000520000_

H5 å H 20

0200:020 02.3.0600_

?momumü

003700 32700 0000-00 0000-00 0000-00 0000-00

0 3

m

myHnw

noxwmcem

mha

uZDBO

u

cmmgoemgmoga

mø_ñ»._

eaamoaaam ommomn

Amman»

Am

s:»mu».mgm Honom» aoaomn

;wa

ooo.Hv

Emgmopm ooo.oom

mc_cH»nan: Lwaomnan

wnxnn nnxwn

nnvm

ooouoom

ooo.Hv

«mna_›øm

:o_a=g_gmc_

uzHzxumamomaMmnomm

wmumxu0

xoganoñaxunoga øucmmm»»oeum.m muonaaso mamugz

mxugamoz

ca :H n

m N mm h.

hnyumwø

uxmnonm

ummmn

mawcmmmmmaaau

sam:

ung

m

.nmumwnmw

“om mxn

ovmcummmwaamnocw

wucmnuuwcus

Hm

xzm

mcacxnmuwvasumm

.L:m_Lm_m

mcanwaomamvmc

mxaaaacaxrumnu

ño4_.pxmnoga

»mm

mmmñnøø

wwwmwmgoemgmogm

vx Em

a

Emgmogamoo nonamunn maaems

KUNGL. BIBL

Lcaxwmoga

Ha - 7 0KT1977

SWDCKHOLM

Statens offentliga 1977 utredningar

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-BZ, Fö. . Bilarbetstid. K. . Utbyggd regional näringspolitik. A. . Sjukvárdsavfall. Jo.

CDWNOMåQN-I

. Kvinnlig tronföljd. Ju. . Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.B. . Rätten till vapenfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2. U. . Betygen i skolan. U. . Utrikeshandelsstatistiken. E. . Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K. . Sveriges samarbete med u-länderna. Ud. . Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Ud. . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. l. . Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. I. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. . lnflationsskyddad skatteskala. B. . Radio och tv 1978-1985. U. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. 8. . Svensk undervisning iutlandet. U. . Arbete med näringshjälp. A. . Psykiskt störda lagöverträdare. Ju. . Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrágan. Jo. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Kortare väntetideri utlänningsärenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige. U. . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . Allmänflygplats-Stockholm. K. . lnrikesflygplats-Stockholm. K. . lnrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U. . Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner, Kn. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. . Kronofogdemyndigheterna. Kn. . Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin.

. Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. A.

. Information vid kriser. H. . Pensionsfrågor m. m. S. . Billingen. l. . Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. . Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. . Hâktning och anhållande. Ju. . Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. . Forskningspolitik. U. . Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U . Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. . Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration.

. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. I. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. l. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. I. . Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D. l.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Kvinnlig tronfölid. [5] Information vid kriser. [45] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73.[51] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Arbetsmarknadsdepartementet Konkursförvaltning. [29] Utbyggd regional näringspolitik. [3] Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Arbete med nâringshjâlp. [22] Ersättning för brottsskador. [36] Kortare väntetider i utlånningsârenden. [28] Underhåll till barn och frånskilda. [37] verksamhet. Skyddad verkstad- halvskyddad [44] Översyn av rättshiälpssystemet. [49] Häktning och anhállande. [50] lndustridepartementet Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstálsindustrin inför 1980- Utrikesdepartementet talet. [15] 2.Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Bistándspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u› Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] länderna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Billingen. [47] [14] Delegationen för energiforskning. 1.Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi - program för Försvarsdepartementet forskning, utveckling. demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi - Totalförsvaret 1977-82.[1] program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] Rätten till vapenfri tjänst. [7] 4. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Kvinnan och försvarets yrken. [26] Bilaga C. [59] 5. Energi - program för forskning. utveckling, demonstration. Bilaga D. [60] Socialdepartementet Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Kommundepartementet [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfatt- Företagsdemokrati i kommuner och Iandstingskommuner. [39] ning. [41] Kronofogdemyndigheterna. [42] Pensionsfrågor m. m. [46]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Allmänflygplats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.lnrikesflygplats-Stockholm. [34]2. lnri kesflygpIats-Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] Inflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978-1985.[19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrådutredningen. 1. Forskningspolitik. (52) 2. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.(53) 3. Information om pågående forskning. Expenbilaga 2. (54)4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. (55)

Jordbruksdepartementet Siukvårdsavfall. [4] Översyn av iordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrâgan. [25]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningar i förteckningen

Kurser, BlBL.

. 7 OKT 1977

STOCKHOLM ;m

PJ TWh Mtoe

100-- 25 “ ao-- 2,0-- 20-»- 70__ 5o____ 1,5-- 15-- Som_

1,01- -- °:: 0,8-- 30 O,7-|- 8__ -- 7-- 0,6-- 6 20-- 9.5*

5:: 0,41-

__ _q_ 4__ -- 0,3-- 3 “* 10-- __

8:: 0.2*-

7-- 2--

6-- __ 5__

41_ 0x II _.. 1-1:-

3--

_- 2__

1-1- I I I 4 n 1

Diagram för omvandling mellan energienheter. Logaritmisk skala.

LiberRârlag

Allmänna Förlaget