Energi - program för forskning, utveckling, demonstration Bil. F,EFUD 78.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

utarbetad Progromplon av debgoüonen För energiforskning Z9=LL6L

Energi: för_ program f0rskn1ng,u_tveckl1ng, demonstranon

Allmänna energisystemsfudier *“ av

Statens utredningar

offentliga

EM?? sou 1977:62

lg

Industridepartementet

för

-

Energi program forskning, utveckling,

demønstration

EFUD 78

Bilaga

F

Programplan för Allmänna energisystemstudier antagen av delegationen För energiforskning den 15 juni 1977 Stockholm 1977

Detta betänkande utgöres av huvudbelänkande (SOU 1977:56) samt 6 separata bilagor A-F (SOU 1977257-62)

Omslag Hans Sandqvist Jernström Offsettryck AB Diagram Ingemar Franzén

ISBN 91-38-03626-6 ISSN 0375-2SOX Gotab, Stockholm 1977

Förord

Föreliggande version av DFE:s programplan lör allmänna energisystemstudier godkändes av DFE den 15 juni 1977 och utgör underlag lör DFE:s betänkande rörande energiforskning efter den 30 juni 1978. Planen har utarbetats med ledning av fortlöpande diskussioner med ett stort antal intressenter och experter. Förutom DFE:s samtliga ledamöter, sakkunniga och experter har en rad utomstående personer medverkat med idéer, synpunkter och projektlörslag (se bilaga 3). Härmed riktas ett varmt tack till dessa personer. Till grund lör insatserna på allmänna energisystemstudier under budgetåret - 1977/78 - det tredje och sista i innevarande treårsprogram ligger en av DFE reviderad insatsplan (bilaga l C). l denna plan har bl a upptagits en rad nya insatsområden såsom energianalyser, energikvalitet, handlingsfrihetsbegrepp, riskbegrepp och säkerhetsuppfattning, ekologiska, social- och beteendevetenskapliga angreppssätt samt vidareförande av vissa energiframtidsstudier. Slutligen har förberedelser påbörjats För en studie av energilörsörjningskriser.

S Wennerberg Verkställande ledamot

Innehåll

Inledning och samman/anning

1 Programmets inriktning och avgränsning f Lângsiktsbedömning) 1.1 Allmänna Förutsättningar 1.2 . . . . . . Utgångspunkter 1.3 Programmets uppgift och inriktning 11 1.4 omfattning och avgränsning . . 11 Programmets 1.4.1 Systemets omfattning (fysiskt, administrativt) 11 1.4.2 Avgränsning gentemot utredningar och dyl 12 i 1.4.3 Avgränsning gentemot framtidsstudier, teknikbedöm-

1.4.4 Avgränsning gentemot grundforskning 12

2 15 Insatsplan 2.1 Delprogram 1. Energms roll i samhället 15 2.1.0 Mål och exempel på viktiga delmål 15 2.1.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivå) 16 2.1.2 Alternativ 2 (avveckling) 17 2.1.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivå) 17 2.1.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivå) 18 2.2 2. Styrmekanismer i energisystemet 18 Delprogram 2.2.0 Mål och exempel på viktiga delmål 18 2.2.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivå) 19 2.2.2 Alternativ 19 2 (avveckling) 19 2.2.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivå) 19 2.2.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivå) m m 19

2.3 Delprogram 3. Övergripande analyser, nya energisystem

delmål 19 2.3.0 Mål och exempel på viktiga 20 2.3.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivå) 21 2.3.2 Alternativ 2 (avveckling) 21 2.3.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivå) . . . 22 2.3.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivå) 2.4 Delprogram 4. Underlag för värdering och planering av energi- FoU 22 2.4.0Mål 22 2.4.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivå) 22 2.4.2 Alternativ 2 (avveckling) 23

6 Innehåll

2.4.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivå) 23 2.4.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivå) 23 3 Sammanställning av och kommentarer till alternativen 25 3.1 Sammanställning av programplan . . . . . . . . . . 25 3.2 Jämförelse av föreliggande programplan med EPK:s förslag 1975 (Ds I 1975:3) 28 3.3 Uppbyggnad av kompetenta forskningsgrupper och deras samverkaniprojekt . . . . . . . . . . . . 28

Tabell l. Allmänna energisystemstudier, ekonomisk sammanställning av programplan lör S-årsperioden 1978/81 26

Bilaga 1 A. Allmänna energisystemstudier, prq/ektförteckning 31 Bilaga l B. Projekt inom allmänna energisystemstudier vid forskningsgruppen _Iör energisystemstudier . . . . . . . . . 39 Bilaga 1 C. Sammanfattning av reviderad insatsplan _lör programmet allmänna energisystemstudier avseende insatser under budgetåret 1977/ 78 . . . . . . . . . 40 Bilaga 2. Samhällsekonom/skt inriktadeforskningsprojekt inom AESomrâdet 1978/81 . . . . . . . . . . 41 Bilaga 3. Förteckning över DFE utomstående personer som pa° olika sätt medverkat i arbetet med programplanen 45 Bilaga 4. Förkortningar . . . . . . . 47

Inledning och sammanfattning

Energi är ett mångsidigt begrepp. Redan den tekniska energiapparaten innehåller många delar såsom energiråvaror och andra energikällor, energibärare, omvandlingsprocesser, lagringssystem, överföringssystem, nyttiggörande i industri och samhälle, samt olika begrepp som förluster, kvalitet och kvantitet. Eftersom energin Förekommer och har betydelse i nästan alla delar av samhället är det naturligt att energisystemet kan ses från olika synpunkter individens, gruppens, regionens, nationens eller världens - eller med olika betraktelsesätt o ekonomiskt. tekniskt, samhällsvetenskapligt, ekologiskt. För att se till att alla väsentliga delar eller aspekter av energiproblemet blir föremål för behandling är det därför nödvändigt att hela energisystemet analyseras utifrån olika utgångspunkter. Detta är av betydelse för energipolitiken, som måste bygga på kunskaper om samband inom energisystemet och mellan energi och andra förhållanden och aktiviteter, som gemensamt utgör vår värld. o De allmänna mål som de allmänna energisystemstudierna skall bidra till att uppfylla kan uttryckas som - att ge insikt i energiförsörjningens hela problemkomplex så att sambanden mellan de olika delarna av energisystemet, samhället och naturen kan förstås bättre - att ge insikt i de konsekvenser som förändringar i energiförsörjningens sammansättning och storlek kan beräknas få för individer,samhälle och ekosystem - att ge en jämförande beskrivning av de på olika energikällor och energiflöden baserade systemens egenskaper i sådana viktiga avseenden som måste beaktas vid avvägningar mellan systemen 0 Programmet Allmänna energisystemstudier (AES) avgränsas mot, kompletterar och samverkar med samt tillgodogör sig resultaten av internationella studier, svenska och andra nationella studier inom energiområdet och angränsande fált samt tillämpningsprojekt med energisystemsaspekter 0 DFE:s AES-program utgör en syntes av följande angreppssätt - studier energiekonomiska energisamhällsstudier - studier energiekologiska - studier systemanalytiska

Inledning och sammanfattning

sammanlöpande i olika tillämpningsobjekt under fortskridande metodutveckling. 0 Organisatoriskt innebär detta att det kan vara lämpligt att arbeta med en eller flera basgrupper lör vart och ett av dessa angreppssätt samt att efter hand organisera projekt inom vilka två eller flera av grupperna deltar och gemensamt utformar tillämpningar. 0 Resultaten av studierna redovisas dels i form av vetenskapliga rapporter eller utredningsrapporter, dels i form av Översikter och bearbetningar utformade lör vid spridning. Följande medelsbehov har beräknats för treårsperioden 1 juli 1978-30 juni 1981:

På de två högre nivåerna (alternativ 3 och 4) ingår i genomsnitt 20 % särskilda medel lörobundna studier genom projektinitiativ från forskare m ll samt 9 % tillägg För programmets styrning och uppföljning m m. Även alternativ 1 beräknas liksom lör närvarande ge utrymme lör projektinitiativ från forskare. DFE avser att under andra halvåret 1977 i samarbete med övriga intressenter på området stegvis utveckla programplanen ytterligare. särskilt inom de prioriterade områdena.

1 inriktning och avgränsning

Programmets

(”Långsiktsbedömning”)

1.1 Allmänna förutsättningar

De globala anspråken på energiråvaror, främst olja och naturgas, fortsätter att växa. Nödvändigheten av att bevara balansen i atmosfär och natur framstår samtidigt allt tydligare. Vi kommer därför mycket snart - kanske redan under 1980-talet - in i en period, då knapphet på dessa energiråvaror inträder, kostnaderna för framställning av energibärare ökar och prisnivån stiger snabbt. Situationen förvärras av att övergång till nya energikällor och energibärare tar mycket lång tid och drar med sig stora investeringsbehov. Under resten av 1900-talet kommer vi därför att vara ställda inför ständigt skärpta krav på planering. på sträng hushållning med energiråvarona och på ett effektivare utnyttjande av all tillgänglig energi. Vi kommer att behöva lära oss att utnyttja de naturliga energiflödena och att bygga in största möjliga flexibilitet i våra energisystem. Samtidigt måste vi höja vår beredskap att möta störningar i vår energitillförsel eller en utdragen försörjningskris. För att möjliggöra och senare åstadkomma dessa förändringar av samhällets bruk av energi - eller lör att förebygga eller hindra icke önskvärda verkningar av lörsörjningskriser - behöver vi ökade kunskaper inte bara om nya tekniska möjligheter utan även om energins roll i samhället och hur bruket av energi i olika led kan påverkas eller styras mot vissa tillstånd eller mål. Vi behöver vidare kunskaper om den miljöbelastning som bruket av energi till och om de gränser som inte bör överskridas om man skall ger upphov undvika oacceptabla skador och konsekvenser för den lokala, regionala och Vi behöver likaså kunskaper om vilka samhälleliga konseglobala miljön. kvenser bruket av energi - eller störningar i tilllörseln - kan ge upphov till i olika fall av tex energikonsumtionsnivå, energiproduktionsmetoder och Däri inbegripes inverkan på arbetsmiljön i vid bemärkelse. energibärare.

1.2 Utgångspunkter

DFE antog den 22 mars 1976 en insatsplan lör AES för treårsperioden l juli 1975-30juni 1978 (DFE-PM 76:20), baserad på den av statsmakterna angivna treårsramen 6 miljoner kronor. Mot bakgrund av energiprogramkommitténs (EPK)överväganden (Ds 1 1975:3) och remissyttrandena häröver angav DFE i insatsplanen följande syften för AES:

lO Programmets inriktning och avgränsning ( LângsiktsbedömningU

0 ge direkt underlag för statsmakternas beslut i frågor som rör energihushållning inklusive beslut om FoU-insatser 0 vidare ge underlag för beslut i energifrågor hos brukare och producenter av energi 0 vidare ge visst underlag for och bidrag till den energipolitiska diskussionen. De projekt och anslag som hittills beslutats av DFE framgår av bilaga l med tillhörande ekonomiska sammanställning. Den ekonomiska omfattningen av besluten var i april 1977 3,2 miljoner kronor av den under innevarande treårsperiod tillgängliga ramen om 6 miljoner kronor. Vid DFE:s sammanträde den 13 april 1977 antogs en revidering av insatsplanen, varigenom större delen av kvarvarande utrymme beräknas bli tagen i anspråk. (Se bilaga 1 C). Resultaten av hittillsvarande verksamhet inom AES är vid nuvarande tidpunkt av naturliga skäl mycket begränsade och inskränker sig till ett antal rapporter, huvudsakligen rörande sambanden mellan energi och olika samhällsmål. Vidare har det kunnande som håller på att byggas upp kunnat utnyttjas av energikommissionen genom direkt engagemang av personer som arbetar med AES-projekt. Slutligen har forsta etappen av projektet EFA- 2000 slutfortsJ varigenom den första samlade svenska framtidsinriktade studien av olika alternativ för såväl energiproduktion som energianvändning föreligger. Den kartläggning av området och analys av kunskapsbehov som utfördes av EPK i ovannämnda betänkande (Ds 1 1975:3) har vid förnyad genomgång nu två år senare fortfarande befunnits vara tillämplig i alla väsentliga delar. (Vad gäller förslag till insatser har naturligtvis en utveckling skett - se jämförelse i avsnitt 3.2). Behovet av att öka förståelsen av sambanden inom energisystemet och mellan energisystemet och samhälls- och miljöförhållanden samt den bakgrund som hittills vunna erfarenheter och planeringsarbeten givit utgör starka skäl för DFE att rekommendera en fortsättning och breddning av de allmänna energisystemstudierna och att de ges en viss långsiktig stadga. Motiven utvecklas i det följande. Det synnerligen kraftiga beroendet av olja, som karaktäriserar Sveriges energihushållning idag, motiverar en särskilt aktiv energipolitik främst vad gäller hushållning samt framtagning av alternativ till oljan. däribland kontinuerliga energikällor och nya energibärare. Ännu högre ställs kraven om utnyttjandet av kärnkraft skall begränsas kraftigt eller kärnkraften avvecklas helt. De krav och önskemål som angivits i direktiven till energikommissionen kännetecknas av en mycket hög ambitionsgrad i nämnda avseenden. Detta ställer, som tidigare antytts, krav på ingående kunskaper om energisystemet och om vilka styrinstrument som bör väljas för att åstadkomma snabbaste möjliga förändringar av energisystemet i önskvärd riktning utan uppkomst av större störningar eller negativa effekter än vad som kan godtas. Ett stort energipolitiskt program antogs av riksdagen under våren 1975. Nästa stora beslut skall fattas under 1978. Med största sannolikhet kommer DFE-rapport nr 5 och ytterligare stora beslut att behöva tas flera gånger under 80-talet, då vi närmar 6, LiberFörlag. oss eller to m kommer in i oljebristepoken.

Programmets inriktning och avgränsning ( Lângsiktsbedömning) ll

Energikommissionen bereder nu material för 1978 års energipolitiska beslut. lnom ramen for dess arbete sker även ett betydande utredningsarbete. Oavsett om senare energipolitiska beslut bereds huvudsakligen inom regeringskansliet, inom en fortsatt kommissionsverksamhet eller på annat sätt, kommer kompetens inom de områden som omfattas av AES att behövas liksom ökade kunskaper. Detta gäller således även efter den nu diskuterade treårsperioden ljuli l978-30juni 1981. Mot denna bakgrund har det i följande målformuleringar ansetts nödvänfor AES och vidga målsättningen i digt att hålla en hög ambitionsnivå förhållande till vad som fn gäller om insatsplanen.

1.3 Programmets uppgift och inriktning

m fl ett breddat för beredning av och 1. Att ge statsmakterna underlag ställningstaganden i olika energipolitiska frågor. Att genomföra utredoch studier som inte åvilar inom energiområdet verksamma ningar myndigheter, affársverk. kommittéer etc. Denna uppgift kräver att ett djupt kunnande och även specialiserad kompetens byggs upp. Detta innebär dels fortsatt verksamhet inom den redan uppbyggda ekonomiska gruppen inom energiområdet. (Forskningsför energisystemstudier, FFE, vid Stockholms universitet), dels gruppen uppbyggnad av motsvarande ekologiska och samhällsvetenskapliga åstadkommer samverkan grupper samt dels att man i olika studieobjekt mellan dessa grupper. 2. Att, bl a genom Systemanalys i vid mening, ge underlag for värdering och prioritering av energiforskningsprogram -t ex vad gäller tidsfoljd för olika eller utnyttjande av internationellt samarbete - i direkt insatsprogram anknytning till olika energipolitiska programalternativ. Avnämare av denna verksamhet är i första hand DFE och programorganen. Även här bedöms det vara lämpligt att man arbetar med en mindre specialistgrupp i vetenskaplig miljö. 3. Att möjliggöra och genomföra kritiska och obundna studier av olika energifrågor. 4. Att bidra till den energipolitiska diskussionen bl a genom att öka förståelsen för energins roll i samhället. Avnämarna for uppgifterna 3 och 4 är - förutom statsmakterna, DFE och programorganen - även en bredare krets.

1.4 Programmets omfattning och avgränsning

1.4.1 Systemets omfattning (fysiskt, administrativt) AES avser hela energisystem, dvs såväl produktion som användning av energi. AES har sin tonvikt på nationella energisystem samt den internationella energimiljön. När vissa frågor studeras, t ex sysselsättning. decentralikan det bli fråga om att behandla regionala eller tom lokala sering, system.

12 Programmets inriktning och avgränsning ( Lângsiktsbedömning)

Inom program 1 Energianvändning i industriella processer (programansvarigt organ: Styrelsen lör teknisk utveckling, STU) behandlas vissa industriella energisystem och återvinningssystem. Vad gäller energi for transporter kommer program 2 Energianvändning for transporter och sam lärdsel (programansvarigt organ: Transportforskningsdelegationen, TFD) in i alla nivåer. Systemfrågor i kommunalt format avseende energianvändning for lokalkomfort behandlas inom program 3 Energianvändning for bebyggelse (programansvarigt organ: Statens råd for byggnadsforskning, BFR). Inom program 5 Energiproduktion (programansvarigt organ: Nämnden för energiproduktionsforskning, NE) behandlas system for produktion och i forekommande fall distribution av energi. AES knyter ihop dessa program genom att behandla problem och fenomen som förenar dem,t ex priselasticitet,energikvalitet,energiomvandlingseffektivitet. Vid behov måste också genom AES delsystemstudier. bedrivna inom andra program, kompletteras eller samordnas. Att samordna och dra gränserna mellan systemstudier inom sådana gemensamma områden bedrivna vid DFE och övriga programorgan. torde således komma att bli en viktig uppgift under kommande programperiod. (En tänkbar form härför vore tex gemensam ledningsgrupp med DFE som sammankallande.)

1.4.2 Avgränsning gentemot utredningar 0 d Inom AES bör självfallet inte tas upp utredningar. som ankommer på annan myndighet eller kommitté. inom AES faller däremot sådana uppgifter som eljest saknar huvudman liksom samarbetsprojekt med myndighet etc, där fördelar i form av tex metodutveckling står att vinna genom samarbetet.

1.4.3 Avgränsning gentemotframtidsstudier, teknikbedömning 0 d De energiframtidsstudier som for närvarande bedrivs utanför energiforskningsprogrammet och som avslutas vid årsskiftet 1977/78 utgör ett viktigt stöd i de långsiktsbedömningar och den diskussion av handlingsfrihet. som ingår i forskningsplanering och långsiktig energipolitisk planering. Då dessa energiframtidsstudier kan behöva vidareforas, bör utrymme skapas härför i AES-programmet. Detsamma gäller avancerad teknikbedömning, även om vissa av dess inslag, såsom konsekvensanalyser, successivt arbetas in i forskningsplaneringen inom övriga program.

1.4.4 Avgränsning gentemot grund/orskning Grundforskning för energiområdet ingår vid behov som ett naturligt inslag i energiforskningens olika program. l AES förekommer ett relativt starkt inslag av kunskapsökande samhällsvetenskaplig forskning. vilken har karaktär av grundforskning. Grundforskning av betydelse for energiområdet finns vidare inom många avsnitt av forskningsrådens verksamhet. Härutöver finns fro m 1 juli 1975 ett särskilt anslag för s k energirelaterad grundforskning. Detta skall ses som en komplettering av grundforskningsanslagen på vissa områden av stor långsiktig betydelse för utvecklingen inom energiområdet.

Programmets inriktning och avgränsning (Lângsiktsbedömning) 13

Ett antal viktiga grundproblem med anknytning till energiområdet aktualiseras och bearbetas sålunda genom forskningsråden samt dessutom genom sektorforskning utanför energiområdet, tex vid statens naturvårdsverk och statens strålskyddsinstitut. Som exempel kan nämnas naturens kretslopp och belastningstålighet for olika ämnen (t ex svavel, kol och kväve), klimateffekter p g a utsläpp (av tex partiklar och koloxider), olika skadliga effekter på människan av ämnen som släpps ut i miljön eller förekommer i arbetsmiljön. Sådana problem som här åsyftas behandlas därför inte inom AES. Den grundläggande forskning som ingåri AES framgår särskilt av insatsplanens delprogram l Energins roll i samhället samt delprogram 3, område 33 Metoder och begrepp etc.

2 Insatsplan

l följande insatsplan används i modifierad och utbyggd form samma indelning i delprogram som i nu gällande insatsplan (se bilaga l). För varje delprogram redovisas först målen för verksamheten, därefter på dessa mål inriktade insatsförslag för fyra olika anslagsalternativ samt beräknad kostnad för dessa. Som underlag för beräkning av insatsbehov och kostnad har använts dels material från FFE (bilaga 2), dels önskemål och förslag som framkommit vid diskussionerna inom DFE och med bl a DFE:s experter och dels erfarenheter från nu löpande verksamhet. Kostnaderna har beräknats i prisläget 1976-12-31 plus den kontrollstationsuppgörelse om de statliga lönerna som träffades vid årsskiftet 1976/77. Pâslaget på löner är 74 96 .svarande mot den taxesättning som tillämpas t ex i nu gällande avtal med Stockholms universitet om FFE:s verksamhet. Något särskilt program för projektinitiativ från forskare har inte medtagits. 1 stället har i alternativ 3 och 4 ca 20 % av medlen inkluderats för detta ändamål i delprogram 1-3. Vidare har ej något särskilt delprogram för information och dokumentation (loD) rörande energiområdet (i dess helhet) medtagits. då denna uppgift bedömts ligga utanför AES? DFE:s arbetssituation under vintern och våren 1976-77 har inte möjliggjort en så långtgående konkretisering av insatsplanen som är önskvärd. De insatser som beskrivs i det följande bör därför på nuvarande stadium inte betraktas som slutgiltiga och heltäckande utan som exempel på de viktigaste uppgifterna. En successiv precisering av insatsplanen kommer att ske under hösten 1977.

2.1 Delprogram 1. Energins roll i samhället

2.1.0 Mâl och exempel pâ viktiga delmål

Mål 11. Internationellt .. ?St t k t t d - Okad kunskap och förståelse om hur efterfrågan

och til/gång på energi av sökâåsrinpârâpäáiaegrav

olika slag och kvalitet utvecklas global! under de närmaste decennierna, DFE hur och under vilsärskilt vad gäller riskerna för och arten av uppkommande försörjningskriser. ke* huVudmannaskap denna uppgift - föresla- . _ .. . . . . gen ienergiprogramkom- DeIma/ILI. Kartlägga det internationella utbytet av energi i form av mine-ns sista betänkande energiråvaror, andra varor och tjänster. (Ds I 1975:3) - skall Projekt l1.5.1 (gamla S5). vidareföras.

16 insatsplan sou 1977:62

Delmâlllc2. Öka insikten om den internationella oljemarknaden och särskilt oljebolagens och de oljeproducerande ländernas agerande. Dito vad gäller andra energislag, främst kärnbränsle, kol och gas. Projekt 11.6.l (gamla S6).

Delmål 11:3. Följa och vid behov stödja energistudier av internationell eller global betydelse. t ex rörande u-ländernas energibehov. Projekt l1.l.1 (Radetzki), 1l.2.l (Tompuri).

Delmå/1l:4. Knyta ihop studier for delmål 11:1-3 ovan genom beskrivning av olika tänkbara internationella forsörjningskriser. Provisoriskt att på grundval av sammanställningsarbete inom delmål 11:3 skissera några krisfall.

Mål 12. Nationell! Ökad kunskap om samband mellan energi och olika samhällsmâl i vårt land.

Delmál12.1. Samband energi-produktion: Produktionsstruktur (inklusive de krav som arbetsmiljö och yttre miljö ställer), sysselsättning, regional fördelning (lokalisering), transportstruktur. störningar i tilllörseln av energi etc.

Delmål 12:2. Samband energi-konsumtion: Konsumtionsmönster, fördelningsaspekter, levnadssätt, sociala funktioner etc.

12.3.1 Projekt 12.l.1, 12.2.1, l2.4.1 (gamla S1, S2, S4 och deras fortsättningar), (Ohlsson, Köstner), 12.5.1 (G Bergendahl).

Mâl13. Ekologiska och sociala synsätt Ökad kunskap om de ekologiska ( 13:1) och samhälleliga ( 13:2) systemen och de begränsningar dessa sätter för utvinning och utnyttjande av energi.

Delmål 13:] och 13:2. Samband mellan energi och fysisk miljö, markanvändning, samhällsplanering, arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, risker, värderingar, etik etc. Projekt 13.7.1 (gamla S7), 13.1.1 (NFR:s projekt).

I nuvarande insatsplan beräknas ca 3 Mkr för treårsperioden for delprogram 1.

2.1.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivâ) Delmål 11:2 eller 12 tillgodoses genom bearbetning av FFE:s område 1 Energiråvarumarknader respektive 3 Energihushållning-resurshushållning,

(jfr bilagai2g något av FFE:s övriga områden kan tas upp i systemstudier

inom delprogram 3, mål 31). Föreberedande satsning på delmål 11:4.

Insarsplan 17

Delmål 13:1 tillgodoses genom att en forskningsgrupp för ekologiska energisystemstudier successivt byggs upp på grundval av bl a metoderfarenheter från NFR:s s k Gotlandsstudie. Insatser görs i samråd med bl a NFR och SNV på några av tex följande områden: o fortsatta studier av kopplingen mellan de av människan skapade energillödena och de i naturen förekommande O av ekosystem för studium av effekterna av olika känslighetsanalys ° föroreningsnivåer från e ,isystemet o studier av energisystemets totala bidrag till samhällets hälso- och miljörisker. Värderingjämförelse och sammanvägning av bidragen från energisystemets olika delar. Delmål 13:2 och 12:2 tillgodoses även genom att verksamhet med samhällsvetenskapliga energisystemstudier inleds med sikte på att efter den ljuli 1978 eventuellt etablera en forskningsgrupp. Insatser görs på t ex några av följande områden: o opinionsbildningens påverkan på attityder och värderingar i energifrågan o upplevelsen av risker och dess förändring med tiden (anknyter till mål 33) o användningen av olika slags energi och dess relation till levnadsstandard och socialt levnadssätt (anknyter till mål 12) o upplevelsen av relationen mellan energihushållning och individens frihet (anknyter till mål 21) o av vån och lång sikt sett från uutformningen energisystem på kort ländernas synpunkt (anknyter till mål Il) o beslutsprocessen vid energipolitiska beslut (anknyter till mål 23).

Kostnad för 3 år: 3.0 Mkr.

2.1.2 Alternativ 2 (avveckling) FFE:s nuvarande projektverksamhet fullföljs och avvecklas efter 1-3 år.

Kostnad för 3 år: 2,7 Mkr.

2.1.3 Alternativ 3 (höjd ambiriønsnivâ) Delmål 11:1 eller 11:2 tillgodoses i huvudsak genom bearbetning av FFE:s problemområde 4A Internationellt energiutbyte respektive 1 Energiråvarumarknader. Delmål 11:3 och 11:4 tillgodoses provisoriskt genom sammanställning av olika studier samt försök att skissera några tänkbara internationella krisfall. Ulnder senare delen av treårsperioden påbörjas en mera analytisk beskrivning av krisfall. Mål 12 tillgodoses genom bearbetning av FFE:s problemområde 2 Energiproduktionssystem (delvis), 3 Energihushållning - resurshushållning och 4B Energi- och näringsstruktur (se bilaga 2). Mål 13 tillgodoses i samma utsträckning som i alternativ 1.

18 lnsarsplan

Härutöver beräknas utrymme om ca 2,0 Mkr för projektinitiativ från forskare. Detta möjliggör främst ökad insats inom mål 13. Kostnad för 3 år: 9,6 Mkr.

2.1.4 Alternativ 4 (hög ambirionsnivâ) Delmâl 11:1 och 11:2 tillgodoses som i alternativ 3. Delmål 11:3 och 11:4 tillgodoses dels som i alternativ 3, dels genom stöd till inhemska eller internationella projekt. Mål 12 tillgodoses i samma utsträckning som i alternativ 3. Mål 13 tillgodoses utöver vad som anges i alternativ 3 genom att den ekologiska gruppen byggs upp snabbare och att även en forskningsgrupp för Sociologiska energisystemstudier byggs upp. Härutöver beräknas utrymme om ca 2,5 Mkr lör projektinitiativ från forskare. Kostnad för 3 år: 16,2 Mkr.

2.2 Delprogram 2. Styrmekanismer i energisystemet

2.2.0 Mål och exempel pâ viktiga delmål

Mål2l. Sryrmedel och deras verkningar

ingående kunskap om direkta och indirekta effekter av olika medel för styrning av energianvändningen och energiforsörjningen.

DeImå/Zlsl. Kartläggning av olika system för energibeskattning och stimulansåtgärder samt deras verkningar. Projekt 21.3.l-2, 21.8.1 (gamla S3-S3A och S8).

Delmål 21:2. inventering av styrmekanismer i form av lagar, föreskrifter, normer, huvudmannaskap, ägareförhållanden etc på olika plan, tex nationellt, kommunalt. Projekt 21.l.l (FFE).

Delmâl2ls3. Undersökning rörande nya styrmedel, bla på grundval av utländska förebilder. Vetenskaplig utvärdering av tillämpade styrmedel.

Mâ/ 22. Förnye/serakr, tröghet, /orcering

Teknisk och ekonomisk förnyelsetakt, tröghet och bindningar i system som använder energi. Betingelser för forcering för snabba energipolitiska effekter. Exempel: kollektivtrafik,järn- och stålindustrin.

Mâl23. institutionella ,förhållanden och hinder institutionella förhållanden och hinder. Kartläggning och analys av aktörerna i det svenska energisystemet.

sou 1977:62 Insatsplan 19

l nuvarande insatsplan beräknas ca 0,4 Mkr for treårsperioden för delprogram 2.

2.2.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivå) Delmål 21:1 och 21:2 täcks i stort av insatser i nuvarande treårsprogram. Något av delmålen 21:3, 22 eller 23 bearbetas av tvâ forskare. Kostnad för 3 år: 1,0 Mkr.

2.2.2 Alternativ 2 (avveckling) Ingen insats.

2.2.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivâ) Delmål 21:3 bearbetas av tex FFE. Delmål 22. En fallstudie utförs. Både teknisk och ekonomisk kompetens samt förtrogenhet med den studerade sektorn krävs. Den IVA-studie rörande inverkan av kraftigt höjda oljepriset på industrins planering som fn diskuteras mellan DFE-S, IVA och FFE, bör ses som ett förprojekt i detta sammanhang. Delmål 23. Det arbete som påbörjats i f ramtidsstudien Energi och Samhälle vidareförs, t ex med statsvetenskapligt angreppssätt. Härutöver beräknas utrymme om ca 0,6 Mkr för projektinitiativ från forskare m fl. Kostnad för 3 år: 2,9 Mkr.

2.2.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivâ) lnsatser och utrymme för projektinitiativ från forskare som i alternativ 3. “ Ytterligare en fallstudie utförs inom mål 22. Kostnad for 3 år: 3,7 Mkr.

2.3 Delprogram 3. Övergripande analyser, nya

energisystem m m

2.3.0 Mâl och exempel på viktiga delmål

Ma°l 31. Analys av energisystem Analys av ett antal - realistiska eller hypotetiska - alternativa energisystem och deras egenskaper sedda i relation till olika samhällsmål.

Delmâl3lsl. Belysa konsekvenser av olika energipolitiska alternativ, tex beträffande nationell handlingsfrihet (bl a med hjälp av en vidareutvecklad EFA 2000). “Ledtid” for nya energisystem. Projekt 31.1.l (EFA 2000), 3l.2.1 (Centrum för tvärvetenskap).

20 insatsplan SOU l977:62

Delmål 31:2. Studier av ”låg”- och “högenergisamhällen“.

Delmål 31:3. Bearbetning av planeringsfrågor gemensamma för två eller flera av energiforskningsprogrammen, främst analys och syntes av hela energisystem (energiforsörjnings- och energidistributionssystem) med utgångspunkt från energlkvalitetsdifferentierade behov for olika användningsområden. Projekt 3l.3.l (G Bergendahl).

Delmál3l:4. Studier av hur energisystemet förändras med tiden under inverkan av olika faktorer (s k dynamisk analys). Studium av övergångsförlopp.

M ål 32. K rissrudier Analys av hur internationella energiförsörjningskriser kan beröra vårt land och hur icke önskvärda konsekvenser for samhället kan minskas.

Mål 33. Metoder och begrepp Utveckling av metoder och begrepp och införande av dessa bl a som hjälpmedel för planering av ökad total effektivitet i utnyttjandet av energi inte bara i en del av systemet.

Delområde 33:1. Energianalyser, energikvalitetsbegrepp, kalkylmetoder for energibesparingsåtgärder och nya energikällor.

Delområde 33:2. Riskbedömning och säkerhetspsykologi. Innan ett program preciseras bör slutförandet av arbetet i EK:s grupp A samt Energimiljökommittén avvaktas. Samordning med Forskningsrådsnämndens riskstudie krävs.

Delområde 33:3. Försök att tillämpa nyare stabilitetsteori (Koopmans m ll) vid analys av kriser. I nuvarande insatsplan beräknas ca l Mkr for treårsperioden för delprogram 3.

2.3.1 Alternativ 1 (oförändrad ambirionsnivâ) Insatser för mål 31: Vidareutveckling av EFA 2000, bl a utarbetande av mellanfalll Analys av konsekvenserna för handlingsfriheten vid val av olika alternativ, bl a med avseende på val av energibärare. Införande av nya energiförsörjningssystem. Problemområde 2 FFE:s planeringsunderlag bearbetas delvis. Teknikvärdering - Studie av metodologi och tillämpbarhet på energisystem genom fallstudier. Studier av sociala och organisatoriska konse- 1 Härmed avses räknekvenser av olika konventionella och alternativa energisystem; ñnansieringsexempel som ligger mellan gränsfallen i EFA- krav, verksorganisation, beslutssystem etc. 2000. Insatser for mål 32: Förberedande satsning på krisstudier.

Insatsplan 21

Insatser för mål 33: Område 33:1 bör kunna bearbetas redan under innevarande treårsprogram. En inventering och diskussion genomförs under nästa treårsprogram. Ingen satsning på område 33:2 eller 33:3. Kostnader för 3 år: 3,2 Mkr.

2.3.2 Alternativ 2 (avveckling) Insatser för mål 31: Vidareutveckling av EFA 2000 som i alternativ 1. I övrigt inga insatser. Kostnad för 3 år: 0,5 Mkr.

2.3.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivâ) Insatser för mål 31 som i alternativ 1. Vidare utförs under delmål 31:3 en fallstudie av ett helt användardimensionerat energisystem. Dessutom inleds under 3-årsperioden en studie av hur ett energisystem baserat på tex energiskogar kan inpassas i samhället. l en sådan studie kan belysas sådana sidoeffekter och möjligheter som inte ligger inom ramen för energiskogsprojektet, t ex några av följande problem. l. Långsiktig inverkan på i produktionen direkt engagerade parter när det gäller t ex yrkesverksamhetens art samt regionala och lokala Fördelning, utbildningskrav, inverkan på boende och transporter. 2. Indirekta effekter såsom inverkan på andra energiformer, betydelse för underleverantörer i maskinbranschen respektive råvarubranschen, tex gödningsmedeltillverkare. 3. Värde av olika energibärare i den nationella energibalansen och betydelsen för handelsbalans etc. 4. Sambandet mellan energibärare och valet av huvudprocess för biomassans omvandling. 5. Andra produkter än energibärare som lämpligen kan framställas i anknytning till den nya industrigrenen För biomassans omvandling. 6. Exportindustri som kan utvecklas med anknytning till val av alternativa energibärare, dels i form av export av produkter, dels i export av processknow-how och anläggningar och maskiner.

7. Översiktlig bedömning av värdet av resursutnyttjningen i ett energiför-

sörjningssystem baserat på energiskogen i jämförelse med alternativ resursanvändning. Till denna systemstudie som tagit energibärare som utgångspunkt bör komma dels systemstudier avseende energiflöden och ekologi med användning av den metod som utvecklats i Gotlandsstudien, dels en analys med Sociologiska metoder. Den ovan antydda studien utgör även ett exempel på hur olika forskningsgrupper (FFE m fl), programorganen, andra myndigheter (SNV) behöver samverka i övergripande systemstudier av detta slag. Insatser för mål 32: på grundval av insatser inom delmål 11:4 utför en särskild projektgrupp (ett par heltids- och några deltidstjänstgörande forskare under ca 2 år) en studie av bl a

22 Insatsplan

o hur vårt lands energisystem kan beröras av olika internationella energikrisfall 0 marknadssystemets vid sådana kriser anpassningsförmåga o vilka konsekvenser som är av sådan art att de innebär oacceptabla skador eller t 0 m kan hota ekonomins stabilitet 0 vilka konsekvenser som är av sådan art att de kan motverkas eller fångas upp på ett tillräckligt entydigt sätt o analys av handlingsalternativ vid energikriser

Projektets genomförande är på grund av sin svårighetsgrad beroende av att man kan engagera bla några av landets ledande nationalekonomer och expertis från industrin. Insatser för mål 33 som i alternativ 1. Försök görs dessutom att införa planering med energikvalitetsbegrepp i något praktiskt fall. Härutöver beräknas utrymme om ca 1,0 Mkr för projektförslag från forskare m fl. Kostnad för 3 år: 7.2 Mkr.

2.3.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivâ) Insatser för målen 31, 32 och 33 som i alternativ 3. Dessutom utförs en studie av riskanalys/metodologi och användbarhet. Hur inkorporera sociala, ekologiska och andra icke tekniska eller ekonomiska förhållanden i riskanalyser? Samband mellan risker med olika tidsperspektiv och politiska beslut. Härutöver beräknas utrymme om ca 1,8 Mkr för projektinitiativ från forskare m fl. Härigenom bör även en satsning på delområde 33:3 kunna täckas in. Kostnad för 3 år: 9,8 Mkr.

2.4 Delprogram 4. Underlag för värdering och planering av

energi-FoU

2.4.0 Mål Att genom bl a Systemanalys i vid mening ge underlag för värdering och prioritering av energiforskningsprogram i direkt anknytning till olika ener-

gipolitiska programalternativ.

Projekt 41.l.l-2 (Systemanalys inom IEA, fas 1 och 2), 41.2.l (K-konsult). I nuvarande insatsplan beräknas ca 0.4 Mkr för treårsperioden.

2.4.1 Alternativ 1 (oförändrad ambitionsnivâ) Med början under innevarande treårsperiod modifieras och appliceras tex den inom IEA tillämpade systemanalysmetodiken för inhemskt bruk varigenom viss kompetens byggs upp. Vidare görs tex en studie av hur flermålssituationer hanteras i forskningsplanering och programavvägning. Mot slutet av treårsperioden 78/81 beräknas så mycket resultat ha fram-

lnsatsplan 23

kommit av energiforskningen och i den energipolitiska planeringen att några olika kompletta FoU-strategier kan analyseras. Kostnad for 3 år: 1,0 Mkr, förutsatt att omfattande medverkan från programorganen sker.

2.4.2 Alternativ 2 (avveckling) I förhållande till alternativ l nedbantas verksamheten till vad som är nödvändigt for att Sverige skall kunna spela en aktiv roll inom IEA:s systemanalys. Kostnad for 3 år: 0,7 Mkr.

2.4.3 Alternativ 3 (höjd ambitionsnivå) Insatser som i alternativ l. Dessutom genomförs ett inhemskt metodutvecklingsprojekt. Kostnad for 3 år: 1,5 Mkr, förutsatt att omfattande medverkan från programorganen sker.

2.4.4 Alternativ 4 (hög ambitionsnivâ) Samma insats och kostnad som i alternativ 3.

3 Sammanställning av och kommentarer

till alternativen

3.1 Sammanställning av programplan

Tabell över alternativen med exl utgör en ekonomisk sammanställning empel på finindelning på studieområden. Denna finindelning har gjorts inte som ett slutligt konkretisera ex- Förslag utan för att även kostnadsmässigt Inte heller delprogrammen får betraktas emplen på insatser i det föregående. som definitivt avvägda på nuvarande planeringsstadium. Vidare bör framhållas att delprogrammen kompletterar varandra och inte utgör alternativa medel för måluppfyllelse för programmet:

0 Delprogram l gäller egenskaper hos energisystemet i dess nationella och internationella omgivning. o 2 gäller möjligheterna att snabbtjörändra energisystemet även Delprogram med syftet att mildra konsekvenser. 0 Delprogram 3 går ut på att analysera och beskriva olika _framtida energisystem mot vilka man kan överväga att driva utvecklingen från Vidare behandlas övergângsproblem särskilt vid dagens energisystem. lrrissituationer. Slutligen finns även metod- och begreppsstudier. 0 Delprogram 4 gäller värdering av FoU-program i sin helhet och dessas koppling till energipolitiska program. samverkar och bidrar till uppfyllandet av de i avsnitt 1.3 Hur delprogrammen (sid 1 1) formulerade uppgifterna för AES kan illustreras med diagrammet på sid 27.

Alternativ 1 (oförändrad anslagsnivâ)

Kostnad för 3 år: 8,2 Mkr, tex fördelat 2,5 Mkr, 2,7 Mkr, 3,0 Mkr över budgetåren. Nuvarande program läggs om för att ge utrymme åt ekologiska studier på bek)stnad av de ekonomiska. Styrmedelsstudierna ges därvid en ganska ringa omfattning. Alternativet ger utrymme för en forskningsgrupp med eko1omisk(FFE)och/eller systemstudieinriktning samt successiv uppbyggnad av en grupp med ekologisk inriktning. Inga särskilda medel beräknas För projektinitiativ från forskare även om ett viss utrymme härför torde kunna ges. Medel för styrning och uppföljning tas inon DFE:s egen budget på samma sätt som för närvarande.

26 Sammanställning av och kommentarer till alternativen Tabell 1. Allmänna energisystemstudler, ekonomisk sammanställning av programplan för J-årsperioden 1978/81

23 Institutionella Förhållanden och

3 Övergripande analyser, nya energisystem m m 3.2 0,5 7.24 9,847 31 Analys av energisystem 2,7 3.2 3.2

a lalternativen 3 och 4 innefattar delprogrammen medel 9 96 tillägg (på summan av medlen för studieområdena) för styrning och uppföljning m m. b Alternativen 3 och 4 innefattar totalt ca 20 96 medel för projektinitiativ från forskare m 11.

Alternativ 2 (avveckling) Kostnad för 3 år: 3,9 Mkr, tex fördelat 2,0 Mkr. 1,4 Mkr, 0,5 Mkr över budgetåren.

FFEzs projektverksamhet fullföljs och avvecklas. EFA 2000 uppdateras och

slutredovisas. Viss Systemanalys för FoU-prioritering. Inga nya områden tas upp. Inga medel för projektinitiativ från forskare. Medel for styrning och uppföljning tas inom DFE:s egen budget.

Alternativ 3 (höjd ambitionsnivâ) Kostnad for 3 år: 21,2 Mkr. tex fördelat 5,5 Mkr. 7,5 Mkr, 8,2 Mkr över budgetåren. Förslaget har utformats så att det till innehåll och omfattning skall kunna utgöra DI-Ezs huvud/örslag. Det innebär en kraftig utbyggnad av nuvarande

Sammanställning av och kommentarer till alternativen 27

Energins roll i samhället

Styrmekanismer i energisystemet

Ö\ergripande analyser, nya energisystem mm

Underlag för av 2 Delprogrammens relalion vädering Uppgift FoU till uppgifterna för programmet Allmänna energisystemstudier (se sid ll).

program med sikte på att de i kapitel l högt ställda målen skall kunna i sina huvudcrag uppfyllas. Det kan därför karaktäriseras som behovsut/brmat. Alternativet ger utrymme för en forskningsgrupp med ekonomisk inriktning (F?E),en med ekologisk inriktning, en med systemstudieinriktning och möjligei ytterligare någon grupp. Av treårsramen 21,2 Mkr avses 3,6 Mkr lör projektinitiativ från forskare m fl sant 1,6 Mkr lör styrning och uppföljning m m, varför 16,0 Mkr är avsett *ör målstyrd projektverksamhet. Denra treårsram kan tyckas hög i förhållande till nuvarande ram om 6 Mkr, man behoven är otvivelaktigt mycket stora. Det är inte uteslutet att det kan bli svårt att bygga upp verksamheten så snabbt som angivits. En nödvänjig förutsättning för snabb uppbyggnad är att utbyggnad av DFE:s sekretariat for styrning och uppföljning av AES kan ske. Slutligen är det möjligt att verksamheten med AES kan bygga på direkt medverkan från progranorganens studieverksamhet i större omfattning än vad som tidigare antagits. Medelanspråken blir i så fall något mindre, främst inom delprogram 2 och 3

28 Sammanställning av och kommentarer till alternativen

Alternativ 4 (hög ambitionsnivâ)

Kostnad för 3 år: 31,2 Mkr, tex fördelat 7,6 Mkr, 190,2 Mkr, 13.4 Mkr över

budgetåren. Förslaget innebär en ytterligare utvidgning av alternativ 3, huvudsakligen vad gäller globala studier, Sociologiska energisystemstudier samt risk- och stabilitetsstudier. Alternativet ger utrymme För en forskningsgrupp med ekonomisk inriktning (FFE), en med ekologisk inriktning, en med sociologisk inriktning, en med systemstudieinriktning samt möjligen ytterligare någon grupp. Av treårsramen 3l,2 Mkr avses 4,9 Mkr för projektinitiativ från forskare m fl samt 2,5 Mkr För styrning och uppföljning m m,varför 23,8 Mkr är avsett För målstyrd projektverksamhet.

3.2 Jämförelse av föreliggande programplan med EPK:s för-

slag 1975 (Ds I 1975:3)

Föreliggande programplan har enligt gällande planeringsriktlinjer utformats i flera kostnadsalternativ, medan EPK:s Förslag innehöll endast ett alternativ. EPK ansåg i sitt Förslag bl a att man inledningsvis borde koncentrera sig på ekonomiskt inriktade studier och tills vidare avvakta forskningsrådens initiativ vad gäller uppbyggnad av metodkunskap vid ekologiska och sociologiska studier. l alternativ 3 (höjd ambiti0nsnivå)sker nu i Förhållande till EPKzs Förslag en avsevärd ambitionsnivåhöjning främst med avseende på ekologiska och sociologiska studier. analys av alternativa energisystem och tvärvetenskapliga arbetssätt i samband därmed samt studier av energikriser. EPK:s förslag framlades med beaktande av att sekretariatet För framtidsstudier 1975 höll på att sätta igång framtidsstudien “Energi och samhälle varvid denna antogs fylla en ansenlig nisch av arbetsområdet. I Föreliggande Förslag har hänsyn tagits till att denna framtidsstudie upphör med utgången av 1977.

3.3 Uppbyggnad av kompetenta forskningsgrupper och deras

samverkan i projekt

Möjligheterna att genomföra programmet i de högre alternativen har ifrågasatts med hänsyn till tillgången på kompetenta forskare. Vid DFEzs diskussion av denna fråga har tillgången på forskare genomgående bedömts som god, även om tillgången på forskare som är insatta i energiområdet är starkt begränsad. Medvetna specialutbildningsinsatser kan därför behöva genomföras inom programmet. Möjligheterna att rekrytera forskningsgrupperna i alternativ 3 och 4 får således bedömas som goda om man förfar på samma sätt som med FF E, dvs gradvis bygger upp en grupp inom ramen för befintlig forskningsorganisation. Universitets- och högskoleorganisationen bör därför kunna härbärgera även en ekologisk grupp och en eventuell sociologisk grupp. Vad gäller system-

t

Sammanställning av och kommentarer till alternativen 29

studiegruppen, som i de högre alternativen kan tänkas bli två grupper, bör även AB Atomenergi eller Försvarets forskningsanstalt kunna bereda en tillräckligt mångsidig miljö. Till sist bör upprepas att de insatsforslag som har gjorts bygger på förutsättningen att behov av kunskaper och resultat inom programmet kommer att föreligga åtminstone 5 å 10 år framåt och att det då är ändamålsenligt att systematiskt bygga upp kompetens och inte arbeta enbart med kortsiktig projektverksamhet. Detta aktualiserar även frågan om man skall inrätta särskilda forskartjänster inom området. Forskningsgruppernas samverkan i systemstudieprojekt och energipolitiskt utrednings- och beredningsarbete samt formen for resultatredovisning illustreras med ftngerade exempel i följande diagram.

ALLMÄNNA ENERGlSYSTEMSTUDIER UTREDNINGS- OCH BEREDNINGSARBETE Grupp-projekt Tvärvetenskapligaprojekt Deltagandei utredningar etc. Proj. 1 Proj. 2 Proj. 3 Utredn. A Utredn. B Utredn. C etc. Forskningsgruppenför X X X X energisystemsv studier, FFE

Ekologisk QVUPP

Samhällsoch beteende- x x x vetenskaplig QVUPP

Systemstudiemetodik- x QWPP I I n DFEzs sekretariat x

Forskningsgrupperför Resultatenredovisasl form av: Resultatenredovisasi form av: genomförande av studier Vetenskapligarapporter samt samman- Betänkandeoch promemorior. och utredningar om enerställningar och Översikterutformade för vid spridning. gisysremet.

1 Bilaga

Bilaga 1A. Allmänna energisystemstudier, projektlörteckning

Programmet allmänna energisystemstudier (program 6 inom huvudprogram Energiforskning) har indelats i Följande delprogram och programelement (studieområden). l. Energins roll i samhället l1 Internationellt 12 Nationellt l3 Ekologiska och sociala synsätt 2. Styrmekanismer i energisystemet 21 Styrmedel och deras verkningar 22 Förnyelsetakt, tröghet, forcering 23 institutionella Förhållanden och hinder

3. Övergripande analyser, nya energisystem. m m

31 Analys av energisystem 32 Krisstudier 33 Metoder och begrepp 4. Underlag För värdering av energi-FoU 4l Systemanalys Projekten i denna Förteckning har tilldelats ett treställigt nummer följt av en typbeteckning, t ex 21.8.l (t). Det första talet anger till vilket studieomrâde projektet hör. Det andra talet är ett projektnummer inom detta studieområde - vanligtvis löpnr, medan det tredje talet anger etappnr, vilket markerar om projektet utgör en del av en serie sammanhängande projekt. Beteckningen inom parentes markerar projektets art enligt följande: t = tillämpning, k kunskapssamlande, m metodutveckling.

32 Bilaga 1 sou 1977:62

Delprogram l Energins roll i samhället

1 l Internationellt

ll.2.l (t) Energiframtider i u-land

Beslut: 76-09-24, DFE 76/8 § 6:1,

;dnr

46/76 76-10-11, DFE-VL 76/18 §1 Utförande inst: Avd för freds- och konfliktforskning Göteborgs universitet Viktoriagatan 30 411 25 Göteborg Projektledare: Gösta Tompuri Kostnad: _100 000 kr Tid för redovisning: Lägesrapport från inledningsfasen 77-03-15, rapport från analysfas I 77-09-30 Utgivna rapporter:

ll.5.l (k) för produktions- Energiprisernas betydelse och inkomstfördelning mellan olika länder (S5) Beslut: 75-10-15, DFE 75/3 §3 31/75

jam

75-12-23, DFE-VL 75/14 § 1 Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, S Kjellman Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga Tid för redovisning: Mars 1977 Utgivna rapporter:

11.6.1 (k) marknadsstruktur Maktfördelning, och prissättning på den internationella ll.6.2 (k) oljemarknaden (S6, 56A) Beslut: 75-10-15 DFE 75/3 § 3

illempp

1) d” 31/75

7542-23: DFE-VL 75/4 §

77-03-03, DFE 77/2 § 3:3 (etapp 2) Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, O Björk Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga

Tid för redovisning: Aug 1977 (etapp 1), Juni 1978 (etapp 2)

Utgivna rapporter:

5 33 Bilaga 1

12 Nationellt

12.1.1 (t) Sysselsättningseffekter och energiförbrukning vid ändrad produktionsinriktning (S1) Beslut: 75-10-15, DFE 75/3 §3

]dnr

31/75 75-12-23, DFE-VL 75/4 § l, Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 1014 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, Å Sohlman Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga Tid för redovisning: Jan 1977 Utgivna rapporter:

12.2.1 (t) Sysselsättningseffekter vid begränsning av energiförbrukningens tillväxt (sz) Beslut: 75-10-15, DFE 75/3 §3

?dnr

31/75 75-12-23, DFE-VL 75/4 § 1 9 Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, Å Sohlman Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga Tid för redovisning: Delrapport jan och sept 77, slutrapport juni 78 Utgivna rapporter:

12.3.1 (k) Regionala effekter av en ökad energihushållning Beslut: 76-09-24 DFE 76/8 s 6:1

zjd”

57/76

76-10-22: DFE-VL 76/19 s

Utförande inst: Nationalekonomiska institutionen Göteborgs universitet Fack 1400 10 Göteborg Projektledare: Olle Ohlsson Kostnad: 135 000 kr Tid för redovisning: 1977-10-01 Utgivna rapporter:

i

34 Bilaga 1

12.4.1 (k) Optimal energiberedskap (S4, 54A) l

12°” (k) Beslut: 75-10-15, DFE 75/3 s 3

](etapp

DFE-VL l), dnr 31/75 75-12-23, 75/4 § l 77-03-03, DFE 77/2 § 3:3 (etapp 2) Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, C Bergström Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga Tid för redovisning: Aug 1977 (etapp 1), Juni 78 (etapp 2) - Utgivna rapporter:

l2.5.l (k) Förstudie rörande förändringar i industrins energianvändning och konsekvenserna av sådana förändringar för input-output-analyser Beslut: 75-11-26, DFE-VL 75/3 § 1, dnr 18/75 Utförande inst: Företagsekonomiska och nationalekonomiska institutionerna Göteborgs universitet Projektledare: Göran Bergendahl Kostnad: 38 000 kr Tid för redovisning: Projektet avslutat Utgivna rapporter: FE-rapport nr 62 Företagsekonomiska institutionen Göteborgs universitet

13 Ekologiska och sociala synsätt

13.1.l (m) Samspelet mellan socioekonomiska och ekologiska energisystem Energiflödesstudie på Gotland Beslut: 76-03-18 DFE 76/3 § Sd

13m

33/75

76-06-01: DFE-VL 75/9 å

NFR (projektnr 4026-001) Utförande inst: Stockholms universitet Zoologiska institutionen Box 6801 113 86 Stockholm samt Askölaboratoriet Projektledare: Ann-Mari Jansson, I Zucchetto Kostnad: 300 000 kr (härtill bidrar NFR med 75 000 kr) Tid för redovisning: 1977-10-01

Utgivna rapporter:

sou 1977:62 Bilaga I 35

I3.7.l (m) Möjligheterna att bygga ut samhällsekonomiska energistudier med mått på miljöeffekter (S7) Beslut: 75-10-15 DFE 75/3 § 3

13°”

31/75

75-12-23: DFE-VL 75/4 §

Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, Anders Lundin Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga Tid för redovisning: Jan 1977 - Utgivna rapporter:

Delprogram 2 Styrmekanismer i energisystemet

21 styrmedel och deras verkningar

2l.l.l (k) Inventering av styrmekanismerna inom energisystemets produktionsdistributions- och användningsdelar Beslut: 77-02-17, DFE-VL 77/4 § l Utförande inst: Stockholms universitet Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, Lars Nilsson Kostnad: 25 000 kr Tid för redovisning: 77-05-31 - Utgivna rapporter:

2l.3.2 (k) Energiefterfrâgans priskänslighet (S3, 53A) Beslut: 75-10-15 DFE 75/3 § 3 (etapp 1) d” 31/75

75-12-23: DFE-VL 75/4 § 1,

77-03-03, DFE 77/2 53:3, (etapp 2) Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 104 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, Anders Lundin Kostnad: Ingår i FFE:s budget, se bilaga Tid för redovisning: Jan 1977 (etapp I), Juni 1978 (etapp 2) - Utgivna rapporter:

36 Bilaga 1 sou 1977:62

21.8.l (t) Verkningar av olika system för energibeskattning och av vissa stimulansåtgärder (S8) i Beslut: 76-04-28, DFE 76/14 § 2b, dnr 33/76 Utförande inst: Forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE) Stockholms universitet Fack 1014 05 Stockholm Projektledare: Alf Carling, C. Oettinger Kostnad: Ingår i FFE:s budget (100 000 kr). (Härtill bidrar Energiskatteutredningen med 200 000 kr.) Tid för redovisning: Dec 1977 - Utgivna rapporter:

22 Förnyelsetakt, tröghet, forcering

23 institutionella förhållanden och hinder

Delprogram 3 Övergripande analyser, nya energisystem, m m

31 Analys av energisystem

3l.l.l (t) Energiförsörjningsalternativ i ett längre perspektiv (EFA 2000)

idm

52:32:21» :ärva/nanm

um

1 Y Utförande inst: AB Atomenergi (sammanhâllande) Fack 611 Ol Nyköping Projektledare: Kjell Larsson Kostnad: 100 000 kr (plus ytterligare 300 000 kr från anslaget Särsklida undersökningar) Tid för redovisning: Mars 1977 - Utgivna rapporter:

Bilaga 1 37

3l.2.l (k) Sveriges framtida energiförsörjning i ett historiskt och globalt perspektiv Beslut: 76-04-28, DFE 76/4 § 2a, dnr 24/76 Utförande inst: Centrum för tvärvetenskap Göteborgs universitet Mölndalsvägen 85 412 85 Göteborg Projektledare: Karl-Erik Eriksson Kostnad: 500 000 kr Tid för redovisning: 1978-06-30. Huvudrapporten skall utges 1977-12-31 Utgivna rapporter: 3l.3.l (k) Strategistudier för Sveriges framtida energiförsörjning Beslut: 76-08-26, DFE 76/7 § 6, dnr 29/76 76-09-24, DFE-VL 76/16 § 2 Utförande inst: Företagsekonomiska institutionen Göteborgs universitet Vasagatan 3 411 24 Göteborg Projektledare: Göran Bergendahl Kostnad: l06 000 kr Tid för redovisning: 77-10-01. Rapport skall föreligga 77-06-30 Utgivna rapporter:

32 Krisstudier

33 Metoder och begrepp

38 Bilaga 1 sou 1977:62

Delprogram 1+

Underlag för värdering av energi-FoU

41 Systemanalys

4l.l.l (m+k) Systemanalys för FoU-samarbetet inom IEA, fas l Beslut: - Utförande inst: DFE-S - Projektledare: Kostnad: - - Tid för redovisning: - Utgivna rapporter: 412.1 (k) Förprojekt om Systemanalys för FoU-prioritering Beslut: 76-03-01 DFE-VL 76/4 § l

Kid”

12/76

76-05-10: DFE-VL 76/8 s

Utförande inst: K-konsult Liljeholmstorget 7 117 80 Stockholm Projektledare: Ulf Strömquist, Å E Andersson Kostnad: 30 000 kr Tid för redovisning: Projektet avslutat Utgivna rapporter: Rapport med projekttiteln, maj 1976. Finns hos DFE

Övrigt

9l.l.l (t) Förprojekt: Plan för studie av informations- och dokumentationsverksamhet inom energiområdet Beslut: 77-03-10, DFE-VL 77/9 §1, dnr 4/77 Utförande inst: Statskontoret Box 2106 103 13 Stockholm Projektledare: Krister Gustafsson, Lars-Gösta Jardevall Kostnad: 70 000 kr Tid för redovisning: 1977-06-30 - Utgivna rapporter:

Bilaga I 39

E.:

:o

n u u

:m mmm 5 000 000 mmm. å_ Eos_

ä

mom

2.3»

...R 02 m:

m8_ 500_

_uvoE

_

_UUGE 03.3

u u n u 1 u

m: m; 000 m:

mm._ocoam_n

E5

E.

En .Am 5

mcEuömnxtw

mTwcéno_

n

o: 00m m: et: :m omm sm

mi:

t. 00 E

00_ a... 0.0 mm

.Ammmv

mmmo nämnas

_wzcm Hmmm_

u u n

Em än E.. 000 om mmm E..

.o_v=.mEo.mam_u..o=o

x

.vmEmox

mom En

5:5 2.3»

_m_ m:

2.0_ _ m00_

03.58_

umcäwøp

:z

u n n | | a

m:

umcxmöm

m: 000 m:

et?

:ozwcm

t..

En :m 5

:onnåumuiåiueu

.

...ms

a..

;mEoxE

z:

m8_

-o:§:o.:_

E

»Ecznmmta

;Ecce

3.»

:Bxoên

u_

.to

:Bmw:

w:_::av_mon_w.u:o

s .m.m_

mxaEocoxoäwzEmm

:av

m:_:v_.:n._o,:m.o:o

c.m0._2xotu0.:_E

-mcozxzuoha

;oo Gmv

.coca

.o=...:m.:o.m›.m_u.o:o

ma

möçêocom

?m0

m:_:m:m._mon

uucmâssc.,:om:_:0u.__:u:mv_m_mhu:u

Gm. :m0 ma.

»Eczwmmta

couscåmEoao

5,_

.sszrzmmvucvzmE

.cuvnåmox

:omg:umzswmsczmzomâ

5,_

_ouâ_

Gm. z...

_usmzmcmxmca

:§3

.mmruøamawcssssm

;oo am. 5 a..

23m

E

E292 ?m0

»sågas

...V50 mmm? ^mm0

m:_:§::_m:o_c_:0o.a

:E: :oo

_xmze

a::mE=a

gaäuoåmacu

§50 am

Gm _ Gm

uuacåüøn

:m EE

:EEE

Acocoaxeeovzeocu

mmm

.umsmox

.oinwcommcazzwzomäm .oiøtomwciznzommä

=ou.§_:..e_ov_

i.. å å a

wcizmmzo..

mñcocmcâzø_

E2:

.wcinwpswrxså m:xw«._._._oco_m.o:m Eizzmmnmcvtxå

mmm? mto_ mto_

om

mn:öm_._a_w.u:m mäwceäâzo_

mzân

:m: :a: :ou

mchzocåzmå .mxnqzzäuco

n

.mmE5:o

H

mcezxzo_

å

_mEåO mena .Samoa ...sååå

.mm

mmm

20%..:- :av nüncm :oo §0: 3. § 8. mmäzm m..

ümcüov_

m_ .man

:E

min_

uvcåom.:

_xowxm “asså ammo

ma. fw. MED

.§25

_W_ _ma_

_ S.: _._.m_ _mm_ _fm_ _ma_ _m _m _ 3.: 3.2 S.: .\. .\. a 0 .v

40 Bilaga 1

Bilaga 1 C. Sammanfattning av reviderad insatsplan för

programmet allmänna energisystemstudier avseende insatser

under budgetåret 1977/78

Vid DFE:s sammanträde 77/4 den 13 april 1977 antogs en reviderad insatsplan for treårsperioden 75/78. Återstående disponibla medel for perioden 1975/78 uppgår till 2,8 miljoner kronor och fördelas enligt följande. 1,2 miljoner kronor bör fortfarande i ungefärlig överensstämmelse med den ursprungliga insatsplanen reserveras enligt nedanstående sammanställning. Område/Projekt Medel/Mkr

l. FFE-fortsättning av S2 (Sysselsättningseffekter vid begränsning av energiforbrukningens tillväxt) samt eventuellt S5 (Energiprisernas betydelse för produktions- och inkomstfordelning mellan olika länder) och S7 (Möjligheterna att bygga ut samhällsekonomiska energistudier med

Vidare kan försiktigtvis 0,5 miljoner kronor reserveras for kostnadsökningar. Beträffande återstående 1,1 miljoner kronor har delegationen ansett att ytterligare insatser behöver sättas igång under innevarande treårsprogram. Vid årsskiftet upphör Framtidsstudiesekretariatets studie Energi och Samhälle (EOS). DFE har vid senaste sammanträdet uttalat sig för att vidarefora vissa av EoS-projekten under 1978. (Det torde bli fråga om 2 halva manår å 0,1 Mkr). DFE uttalade sig också for att fortsätta studier med ekologiska synsätt. Vidare kommer DFE:s sekretariat under 1977 att förbereda insatser på följande områden: ö energianalyser, energikvalitetsbegrepp. kalkylmetoder (för energibesparingsåtgärder och nya energikällor), o studier av handlingsfrihetsbegreppet och dess innebörd vid olika energialternativ, o studie av riskbegrepp och säkerhetsuppfattning, o social- och beteendevetenskapliga angreppssätt vid studier av energifrågor. Fortsatta ekologiska studier samt ovan angivna fyra studieområden beräknas preliminärt ta i anspråk större delen av återstående medel for nuvarande treårsprogram.

,u

i__,________,,_-,

Bilaga 2 Samhällsekonomiskt inriktade

inom

forskningsprojekt

AES-området 1978/81

Förslag till fortsatt verksamhet vid forskningsgruppen för

energisystemstudier, FFE. (Alf Carling 1977-05-05)

Arbetet inom FFE under förstudiefasen 1976-77 har till stor del inriktats på tämligen brett upplagda metod- och probleminventeringar. Ett syfte med projekten är att ge underlag för bedömningar av på vilka områden mer omfattande och koncentrerade svenska forskningsinsatser ter sig meningsfulla. och vilka metoder som kan användas i denna forskning. Mot bakgrund av de resultat som hittills framkommit synes följande fyra problemområden vara särskilt angelägna att bearbeta inom ramen for ett samlat, ekonomiskt forskningsprogram under perioden 1978/81:

l Energirâvarumarknader

Metoder för analys av olika energiråvarumarknader i vad avser konkurrensförhållanden. utbudsvariationer och prisbildning. Sådana studier har betydelse for bedömningar av Sveriges framtida forsörjningsläge och handlingsfrihet på energiområdet. Den studie av oljemarknaden. som nu pågår inom FFE. bör kompletteras med undersökningar av kol- och uranmarknaderna. Det finns också anledning att översiktligt studera andra råvarumarknader, med likartade förhållanden då det gäller tillgångarnas geografiska fördelning och handelsmönstret, i syfte att öka underlaget för testning av olika analysmetoders förklaringsvärde.

2 Energiförsötjningssystem

Samhällsekonomisk utvärdering av olika teknologier for energiomvandling (produktion av elkraft, drivmedel osv). Endast en mindre del av forskningsinsatserna inom AES har hittills ägnats åt forsörjningssidan. 1 och med att tekniskt underlagsmaterial successivt kommer fram genom forskning inom NE-programmen. blir dock systemstudier med samhällsekonomisk inriktning alltmer angelägna. En näraliggande uppgift är att kartlägga konsekvenserna (med hänsyn till investeringsbehov. transportsystem. miljökrav osv)av ett införande av kolteknologi i stor skala på olika områden. Men också konsekvenserna av övergång till olika slags kontinuerliga energikällor bör studeras på likartat sätt.

42 Bilaga 2

3 -

Enetgihushâllning resurshushâllning

Samband mellan energihushållning och hushållning med inhemska naturresurser - mark och vatten, malm och skogsråvaror. Detta delprogram bör omfatta såväl markanvändning och energiförsörjning i tätorter (med anknytning till kommunal energiplanering) som nationell planering (fysisk riksplanering etc). Det bör särskilt inriktas på de målkonflikter och avvägningsproblem, som kan aktualiseras, då kraven på energihushållning konfronteras med resursbegränsningar på andra områden. Delvis får programmet ses som en vidareutveckling av den nu pågående studien S7 i FFE. Det bör emellertid också kunna utnyttja resultat från två av BFR:s delprogram - Markanvändningsplanering och Kommunal energiplanering.

4A Internationellt energiuthyte, 4B Energi och näringssturktur Vidareutveckling av “totala“ försörjningsmodeller för energi - dvs dels nationella modeller typ EPM, dels modeller som belyser energiutbytet i

internationell handel. Ett stort antal energimodeller har nu tagits fram i

olika länder. Arbete pågår inom bl a lEA och llASA samt vid Standforduniversitetet med att jämföra och utvärdera modellerna som underlag för prognoser och energipolitiska handlingsprogram. Det rör sig här om ett utvecklingsarbete. som måste ta flera år i anspråk. Här i landet bedrivs utvecklingsarbetet i samarbete mellan SIND, EFI (Handelshögskolan) och F FE. Det framstår som mycket angeläget att detta arbete kan fortsättas, så att den internationella forskningens resultat kan utnyttjas i svensk energiplanering. För Sveriges del är en sådan utveckling av analysmetoderna, som ökar användbarheten för belysning av inverkan på utrikeshandeln och på näringsstrukturen (branschvis och regionalt) av särskilt stort intresse. I dessa avseenden kan delprogrammet ses som en fortsättning av det nu pågående sysselsättningsprojektet (S2) inom FFE.

Det forskningsprogram, som här skisserats, synes med fördel kunna samlas inom en projektgrupp av FFE:s typ (eventuellt med något fastare organisation). Det förutsätts då att nära samarbete upprätthålls med sådana energisystemstudier som bedrivs med andra vetenskaper som huvudsaklig utgångspunkt (t ex ekologiska, Statsvetenskapliga). Om arbetet organiseras som en fortsättning på FFE, kan det också tänkas att något ytterligare fortsättningsprojekt aktualiseras, t ex på styrmedelsområdet. Det är svårt att nu förutse vilket intresse som kan föreligga om ett par år beträffande vidare studier av t ex skatte- och taxesystems eller ransoneringars effekter på olika delar av energiområdet. En uppskattning av den lämpliga omfattningen (personal- och kostnadsmässigt) av det ovan diskuterade forskningsprogrammet vållar en del problem, inte minst beroende på att rekryteringssituationen är svårbedömd. Om kvalificerade forskare finns tillgängliga bör man dock eftersträva en personalstyrka om minst tre forskare i vart och ett av de fyra delprogrammen. Eventuella rekryteringsproblem eller andra nedskärningar bör föranleda minskning av antalet delprogram snarare än “bantning” inom respektive område. Varje delprogram bör ha en projektledare (lönegrad F17), medan övriga

Bilaga 2 43

projektdeltagare i allmänhet placeras i Fl4 (möjligen F12 i ett par fall). Härtill kommer en forskningsledare eller motsvarande for hela programmet (lönegrad F24) och kanslipersonal motsvarande en heltids- och en halvtidstjänst i lönegrad F2. Personalbehovet skulle då ungefárligen kunna sammanfattas på följande sätt.

l st forskningsledare lönegrad F 24 “ 4 projektledare F 17 “ 6 forskare F 14 2 forskare F 12 l kansliskrivare F 2 “ l kansliskrivaremalvtid) F 2

Bilaga 3

Förteckning över DFE utomstående personer som på olika sätt med-

verkat i arbetet med programplanen Kerstin Anér. fd ledamot DFE Bertil Eneroth, SE-banken (WAES) Martin Fehrm, Naturvetenskapliga forskningsrådet Tony Hagström, f d ordförande DFE Lennart Holm, Statens planverk Mats Höjeberg, Statens industriverk Lars Ingelstam, sekretariatet lör framtidsstudier Ann-Marie Jansson, Zoologiska Inst, Stockholms universitet C-G Jennergren, Försvarets forskningsanstalt Thomas Johansson, Framtidsstudien Energi och Samhälle Ulf Karlsson, Energisparkommittén Olof Lindström, Samhällsvetenskapliga forskningsrådet Måns Lönnroth, Framtidsstudien Energi och Samhälle Sam Nilsson, lFlAS

Brita Schwarz. Försvarets forskningsanstalt/EFI

Peter Steen, Framtidsstudien Energi och Samhälle Bengt Sterne. Centrala driftledningen Daniel Sundström, Institutet För tillämpad matematik Inga Thorsson, fd ledamot DFE Even Vedung, Statsvetenskapliga Inst, Uppsala universitet Torbjörn Waldenby, Svenska värmeverksföreningen

Bengt-Christer Ysander, Samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Torsten Österman, Forskningsgruppen lör samhälls- och informationsstudier

Bilaga 4 Förkortningar

l

AES Allmänna energisystemstudier (ett av programmen inom den statliga energiforskningen) BFR Statens råd lör byggnadsforskning DFE Delegationen for energiforskning DFE-S DFE:s sekretariat EFA-2000 Energiförsörjningsalternativ år 2000 (studie utförd av DFE) EFI Ekonomiska forskningsinstitutet EK Energikommissionen EPK Energiprogramkommittén (1974) FFE Forskningsgruppen lör energisystemstudier (vid Stockholms universitet) FoU Forskning och utveckling IEA International Energy Agency (0Ijeklubben) IFIAS International Federation of Institutes for Advanced Study llASA International Institute for Applied Systems Analysis IOD Information och dokumentation IVA Ingenjörsvetenskapsakademien NE Nämnden för energiproduktionsforskning NFR Statens naturvetenskapliga forskningsråd SIND Statens industriverk SNV Statens naturvårdsverk STU Styrelsen för teknisk utveckling TFD Transportforskningsdelegationen WAES Workshop on Alternative Energy Strategies (internationell energilörsörjningsstudie. slutrapport i maj 1977)

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. Fö, 61. Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. . Bilarbetstid. K. Bilaga E. I. . Utbyggd regional näringspolitik. A. 62. Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. . Sjukvårdsavfall. Jo. Bilaga F. I.

tomxlçbpfåwN-n

Kvinnlig tronföljd. Ju. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet i. B. . Rätten till vapenfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2. U. Betygen i skolan. U. . Utrikeshandelsstatistiken. E. . Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K . Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. . Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Ud. . Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. I. . Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. l. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. . Inflationsskyddad skatteskala. B. . Radio och tv 1978-1985. U. , Kommunernas ekonomi 1975-1985. 8. . Svensk undervisning i utlandet. U. . Arbete med näringshjälp. A. . Psykisk! störda lagöverträdare. Ju. . Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrágan. Jo. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Kortare väntetider i utlänningsârenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige. U. . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . Allmänflygplats-Stockholm. K . InrikesflygpIats-Stockholm. K. . InrikesflygpIats-Stockholm. Bilagor. K . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U. . Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. Kronofogdemyndigheterna. Kn. . Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. , Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. A. . Information vid kriser. H. . Pensionsfrågor m. m. S. . Billingen. l. . Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. 8. . Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. . Häktning och anhållande. Ju. . Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. . Forskningspolitik. U. . Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilga 1. U. . information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. . Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. . Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. l. . Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A, l. . Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B, l. . Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. I. . Energi-program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D, l.

KUNGL. BlBL

lUOKTi977

,STOCKH “““

Statens offentliga 1977 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Kvinnlig tronföljd. [5] Information vid kriser, [45] Psykiskt störda Iagövertrâdare. [23] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73.[51] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4, Förslag till ny vattenlag. [27] Arbetsmarknadsdepartementet Konkursförvaltning, [29] vid köp av begagnad Utbyggd regional náringspolitik. [3] Konsumentskydd personbil. [32] för brottsskador, [36] Arbete med nâringshjälp. [22] Ersättning Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Underhåll till barn och frånskilda, [37] Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. [44] Översyn av rättshjälpssystemet, [49] Häktning och anhållande. [50] lndustridepartementet Utrikesdepartementet Handelsstálsutredningen. 1.Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Bistándspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med uländerna, Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] [13] 2. Sveriges samarbete med u-lânderna. Bilagor. [14] Billingen. [47] Delegationen för energiforskning. 1.Energi- program för forskning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi - program för forskning, Försvarsdepartementet utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi - program för Totalförsvaret 1977-82. [1] forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] 4. Energi - Rätten till vapenfri tjänst. [7] program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. [59] 5. Kvinnan och försvarets yrken. [26] Energi- program för forskning, demonstration. D. utveckling, Bilaga [60] 6. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Socialdepartementet Bilaga E. [61] 7. Energi - program för forskning, utveckling, 1.Socialtjänst demonstration. Bilaga F. [62] Socialutredningen. och socialförsäkringstillâgg. [40] 2. Socialtjänst och socialförsâkringstillâgg. Sammanfattning, [41] Pensionsfrágor m. m. [46] Kommundepartementet Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Kommunikationsdepartementet Kronofogdemyndigheterna. [42] Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Allmänflygplats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.Inrikesflygplats-Stockholm. [34] 2. Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet Unikeshaudelsstatistiken. [10]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssysteme. 1.[6] lnflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978-1985.[19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31l Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrådsutredningen. 1.Forskningspolitik. [52] 2. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.[53]3. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilga 3. [55]

Jordbruksdepartementet Sjukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

KUNCL. BIBL

10 OKT1977

STOCKHOLM I ”z / 4

PJ TWh Mtoe

100 II- 25 “ so-- 2,0-- 20.- 70___ 60-- 15-- 15 50--

40 I 1,0-- “”

°Z: 03--

30 _i_ 8-›- 0,7- __ 7-- Q6-- 6

20-- Q5j

5: 0,4.-

__ __ 4__ __ 013._ -

3:

10-- Q2--

gZI

2G_ 7__ 6-- “ 5--

4: 0.1

___ 1.- 3--

=* 2--

1-0l I I L n

Diagram för omvandüng meHan energienheter. Logaritmisk skala.

LlberForlag

U5- nsaum-sa-osesa-z

|SSN 0375 - 250X Allmänna Förlaget