lagen.nu
SOU

Komvux och studieförbund arbetsfördelning och samråd : delbetänkande från Komvux-utredningen

Beteckning
SOU 1979:92
Typ
SOU

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

DELBETÄNKANDE FRÅN KOMVUX-UTREDNINGEN 1979:92

:7

ARBETSFÖRDELNING OCH SAMRÄD

t///Zláñx

t 87 _. . . statens

offentlxga utredmngar

sou 1979:92

Utbildningsdepartementet

Komvux och

studieförbund

och samråd

Arbetsfördelning

Delbetänkande från

k_0mvux-utredningen

Stockholm 1979

Omslag Jan Bohman Jernström Offset AB

ISBN 91-38-05295-4 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1979

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 16 mars 1978 chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 23 maj 1978 riksdagsmannen att vara Stig Alemyr ordförande i kommittén (U 1978:04), riksdagsmannen Karl-Erik Häll, länsbildningskonsulenten Martin Hallgren, dåvarande riksdagsmannen folkhögskolerektorn Gösta Karlsson, dåvarande riksdagsmannen lektorn Ove Nordstrandh, fil. lic. Marie Nordström och studiesekreteraren Berit Oscarsson att vara ledamöter samt ombudsmannen Tore Andersson, ombudsmannen Tore Hultqvist, direktören Sten-Sture Landström, studeranden Leif Larsson, Skolrådet Artur Olsson och adjunkten Nils Wallmark att vara sakkunniga. Genom beslut den 12 april 1979 förordnades direktören Gösta Holmberg att vara sakkunnig i kommittén. Vi har antagit namnet komvux-utredningen. Genom beslut den 13 juni 1978 förordnades dåvarande biträdande skoldirektören Sven Salin att vara sekreterare åt komvux-utredningen. Departementssekreteraren Barbro Wickberg förordnades den 12 september 1978 att vara biträdande sekreterare åt kommittén. Den 6 november 1978 förordnades sekreteraren Anita Berger att vara biträdande sekreterare. Från detta uppdrag entledigades hon genom beslut den 21 augusti 1979 fr. o. m. den 1 november 1979. Hon har därefter som expert medverkat i slutförandet av detta betänkande. För att biträda kommittén främst i frågor som rör yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning förordnades den 14 december 1978 resp. den 6 april 1979 biträdande skoldirektören Hans Fernkvist och studierektorn Bernt, Backman att vara experter åt kommittén under en del av våren 1979. Den 5 april 1979 fick vi tilläggsdirektiv som bl. a. innebar uppdrag att se över statens skolor för vuxna. Med anledning härav avgav vi den 15 oktober 1979 delbetänkandet Statens skolor för vuxna. Varvad och undervisning brevundervisning i grundskolans och gymnasieskolans ämnen (Ds U 1979:12). Vi besökte under hösten 1978 ett antal kommuner för överläggningar om hur komvux och för att få synpunkter fungerar bl. a. på frågan om gränsdragning mellan komvux och studieförbundens cirkelverksamhet. De kommuner vi besökte var Borås, Göteborg, Vindeln och Norsjö, Umeå, Öckerö. I februari 1979 gjorde vi ett liknande studiebesök i Stockholm. Vi har också inbjudit representanter för samtliga studieförbund, skolöver-

styrelsen, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet till Litfráigoch samverkan mellan komvux och studieförbund. ning om gränsdragning Sådana sammanträffanden genomfördes under december 1978 och januari 1979 med alla inbjudna utom ett av studieförbunden som avstod. För att få information om vissa faktiska förhållanden rörande komvux har vi låtit genomföra en enkätundersökning under januari och februari 1979. Härvid anlitade vi forskningsassistenten Lena Borgström som expert. Vi överlämnar härmed delbetänkandct Komvux och studieförbund. Arbetsfördelning och samråd.

Stockholm den 12 december 1979

Stig Alemyr

Karl-Erik Häll Martin Hål/gren Gösta Karlsson Ove Nordstrandh Marie Nordström Ove Oscarsson

/Sverz SaIin /Anita Berger /Barbro Wickberg

Innehåü

Förkortningar

Sammmzfhttnilzg

1 Komiitx-utredrzingeris til/sättning. ciircktiv och arbetssätt

2 K omvux verksamhet 17

2.1 Inrättande av komvux. Mål och uppgifter 17

2.2 Utvecklingen av komvux uppgifter 18

2.3 Nuvarande bestämmelser för komvux 19 .i l 2.4 Omfattningen av komvux verksamhet t. 22 å

2.5 Överväganden

f och förslag . . . 24 i i 2.5.1 Allmänna ls mål för vuxenutbildningen 24

i 2.5.2 Mål för komvux 25

i §

. 3 Målgrupper och prioriteringar 27

x 3.1 Nuvarande å målgrupper för vuxenutbildningen 27

s 3.2 Nuvarande för komvux målgrupper 29 ä á 3.3 Vilka deltar i komvux? . 31 I.

3.4 överväganden

och förslag 34

3.4.1 Målgrupper för komvux 34

3.4.2 Prioriteringar inom komvux 36

4 Gränsdragningsproblern 41

4.1 Yrkesskolans deltidskurser och

folkbildningen . . . 41

4.2 Yrkesinriktad inom komvux utbildning och studieförbundens

cirkelverksamhet 42

4.3 Övrig komvux . . . . . . . .

4.4 SVUX betänkande för vuxna . . . Utbildning 44

4.5 Folkbildningsutredningens lokala studier och debattskrift 45

5 Arbetsfzärdelnirtg och sanzverkan 47

5.1 Principer för arbetsfördelning och samverkan mellan komvux

och studieförbunden enligt tidigare 47 utredningar

Överväganden om principer för arbetsfördelning 48

5.3 Förslag om arbetsfördelning 52

5.3.1 Nybörjarengelska 53

5.3.2 Yrkesinriktad utbildning. Läroplansarbete och kursut-

bud . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

5.4 om lokalt samråd mellan arrangörerna av vuxen-

överväganden

. . . . . . . . . . . . . . . 55 utbildning 5.5 beträffande lokalt samråd mellan arrangörerna av Förslag . . . . . . . . . 57 vuxenutbildning om information 57

5.6 Överväganden och studierådgivning

. . . . 59 5.7 Samverkan inom vuxenutbildningen Avslutande 60 5.8 synpunkter på gränsdragningsfrågan

Kommitténs direktiv 63 Bilaga

Förkortningar

ASÖ Aktuellt från Skolöverstyrelsen Ds U Departementsstencil från Utbildningsdepartementet FÖVUX Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning KAMU Kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen Komvux Kommunal vuxenutbildning Komvuxutredningen Kommittén om kommunal vuxenutbildning Lgr Läroplan för grundskolan Lgy Läroplan för gymnasieskolan LO Landsorganisationen Prop. Proposition SFS Svensk författningssamling SSA-råd Lokala planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv SVUX Kommittén för studiestöd åt vuxna Syo Studie- och yrkesorientering SÖ Skolöverstyrelsen SÖ-FS Skolöverstyrelsens författningssamling TCO Tjänstemännens Centralorganisation

Sammanfattning

Vi redovisar i kapitel l bakgrunden till att komvux-utredningen tillsattes. vara direktiv och vårt sätt att arbeta. I kapitel 2 redogör vi för inrättandet av kommunal vuxenutbildning. dess mål och uppgifter. Vi påpekar att målen för vuxenutbildningen under 1970-talet alltmer har inriktats mot utbildning för korttidsutbildade och att komvux fatt i uppgift att medverka till att överbrygga utbildningsklyftor i samhället, stärka individernas ställning pä arbetsmarknaden och bidra till de studerandes personlighetsutveckling. Vi redogör också för de bestämmelser som reglerar verksamheten i komvux och för komvux utveckling och omfattning. Vi föreslår att följande allmänna mäl skall gälla för vuxenutbildningen: Vuxenutbildningen skall syfta till 1. att minska utbildningsklyftorna och därigenom verka för Ökad jämlikhet och social rättvisa. 2. att öka de vuxnas förmåga att förstå. kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv samt därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling, 3. att utbilda vuxna för varierande medverka till arbetsliarbetsuppgifter, vets förändring och bidra till full sysselsättning samt därigenom främja utveckling och framsteg i samhället, 4. att tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och att ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen. Efter samråd med folkbildningsutredningen föreslår vi att målen för den kommunala vuxenutbildningen formuleras på följande sätt: Komvux skall medverka till att förverkliga Vuxenutbildningens allmänna mål genom l. att anordna utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens motsvarande läroplanen för grundskolan samt läroplanen för gymnasieskolans linjer och specialkurser. fx) att förmedla kunskaper i det egna yrket och utbilda för nytt yrke enligt gymnasieskolans läroplan eller enligt läroplaner som fastställts efter samråd med arbetsmarknadens parter. I kapitel 3 diskuterar vi målgrupper för vuxenutbildningen och för komvux. Vi analyserar begreppen kortutbildad och resurssvag och föreslår att man för

10 Sammanfattning

vuxna med kortare skolutbildning än nio år bör använda beteckningen korttidsutbildad. Komvux bör med sin information och rekrytering i första hand vända sig till grupper där andelen korttidsutbildade kan förväntas vara särskilt stor. Vi konstaterar att komvux under 1970-talet i allt större utsträckning har rekryterat grupper som saknat studievana och som inte tidigare självmant sökt sig till komvux. Men vi anser också att en viktig målgrupp för komvux är människor som har behov av att skaffa sig kompetens för vidare studier genom att komplettera sin tidigare utbildning. Vi konstaterar samtidigt att många av komvux målgrupper är gemensamma med andra vuxenutbildningsanordnares. Målgrupperna kan därför inte bilda utgångspunkt för ett förslag om arbetsfördelning mellan olika anordnare av vuxenutbildning. Vi överväger i detta kapitel också olika möjligheter att prioritera utbildningar inom komvux. Vi anser att den allmänna utgångspunkten för planering av komvux skall vara att i första hand anordna sådana kurser som vänder sig till vuxna som tidigare fått minst av samhällets utbildningsresurser. När resurserna för att anordna utbildning inom komvux är begränsade bör komvux prioritera utbildning i följande ordning: 1. överbryggande utbildning motsvarande grundskolan 2. arbetsmarknadsinriktad utbildning 3. behörighetskomplettering 4. överbryggande utbildning motsvarande gymnasieskolan. I kapitel 4 redogör vi för vilka typer av problem som förekommit i fråga om gränsdragningen mellan komvux och studieförbundens cirkelverksamhet. Vi konstaterar att det fanns problem med gränsdragningen redan mellan yrkesskolans deltidskurser och folkbildningen. Tidigare utredningar försökte lösa dessa problem. SÖ delade in de yrkesinriktade kurserna i A-, B- och C-kurser och fastställde regler för vilka kurser komvux i första hand skulle få anordna och vilka kurser studieförbund skulle få anordna. Genom beslut den 16 januari 1975 fick komvux anordna kurser motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser. För yrkesinriktad utbildning inom komvux skulle gälla att den anordnades efter lokalt samråd med arbetsmark-

nadens parter och att nya läroplaner fastställdes efter centralt samråd med

arbetsmarknadens parter. Inom teoretisk utbildning kom framför allt nybörjarengelska att utgöra ett gränsdragningsproblem mellan komvux och studieförbund. Nybörjarundervisning i engelska får enligt ett särskilt kungl. brev anordnas inom ramen för schablontillägget. Vi redogör också för SVUX diskussion om principer för gränsdragning och arbetsfördelning mellan komvux och studieförbund. Vi redovisar i kapitlet kortfattat folkbildningsutredningens lokala studier och diskussionen om gränsdragningen mellan studieförbundens statsbidragsberättigade verksamhet och komvux i debattskriften Folkbildningen i framtiden. I kapitel 5 diskuterar vi tänkbara principer för arbetsfördelning mellan komvux och studieförbund. Några sådana principer är t. ex. att utgå från anordnarnas mål. att dra gränser efter ämnen eller utbildningsnivåer. efter kurslängd eller studieintensitet. Man skulle också kunna låta den enskildes syfte med studierna vara avgörande för arbetsfördelningen mellan komvux

Sammanfattning 11

och studieförbunder. Vi föreslår att det skall vara de olika anordnarnas mål som skall vara utgångspunkten för en arbetsfördelning inom vuxenutbildningen. Vi har i kapitel 2 föreslagit att komvux uppgift skall vara att anordna kompetensinriktad utbildning. yrkesutbildning samt fortbildning och vidareutbildning inom olika yrken. Detta får konsekvenser också för arbetsfördelningen. I fråga om nybörjarundervisning i engelska föreslår vi att komvux till sin nybörjarundervisning skall rekrytera vuxenstuderande som siktar på grundskolkompetens i ämnet. Grundskolkursen i engelska skall omfatta ämnet i dess helhet. dvs. både lågstadiets. mellanstadiets och högstadiets kurs, vilket innebär en kurs om totalt ca 350 lektioner. Den sökande tas in på den nivå där han kan följa undervisningen. Vi föreslår att den yrkesinriktade utbildningen även i framtiden skall vara arbetsmarknadsinriktad. Nya läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning skall fastställas av SÖ efter centralt samråd med arbetsmarknadens parter. Skolstyrelsen skall även i fortsättningen fastställa det lokala kursutbudet i fråga om yrkesinriktad utbildning i komvux efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter. Detta samråd skall gälla både vilka kurser som skall anordnas och hur många kurser. Dessa centrala och lokala samråd skall vara en garanti för att den yrkesinriktade utbildningen som anordnas inom komvux är arbetsmarknadsinriktad och att arbetsfördelniqgen mellan komvux och studieförbund följs. Vi föreslår också att Skolstyrelsen skall åläggas att ta initiativ till ett samråd mellan olika anordnare av vuxenutbildning i kommunen om det vuxenutbildningsutbud som planeras. Sådant samråd skall äga rum minst en gång per termin. Vi utgår ifrån att skolstyrelsen låter sig representeras av ledamöter. Vi förutsätter vidare att anordnarna vid beslut om kursutbud kommer att ta stor hänsyn till vad som framkommit i samrådet. Vi har övervägt olika former för detta samråd men stannat för att föreslå att kommunerna själva skall få välja hur det lokala samrådet mellan olika vuxenutbildningsanordnare skall ske. Ytterligare en förutsättning för att arbetsfördelningen mellan komvux och studieförbund skall fungera är att informationen om olika former av vuxenutbildning år korrekt och saklig så att den enskilde själv kan välja den studieform som bäst passar utbildningsbehov och studieförutsåttningar. Studie- och yrkesorienteringen för vuxna bör förbättras. Vi återkommer till frågor som rör studie- och yrkesorientering och samverkan mellan olika anordnare av vuxenutbildning i vårt slutbetänkande. Den arbetsfördelning mellan komvux och studieförbund som vi föreslagit. samrådet med arbetsmarknadens parter och det lokala samrådet mellan olika anordnare av vuxenutbildning kommer enligt vår uppfattning att medföra att gränsdragningsproblem i framtiden inte behöver uppstå.

1 direktiv

Komvux-utredningens tillsättning,

och arbetssätt

Sverige har en lång tradition i fråga om vuxenutbildning. Redan i mitten av 1800-talet startade de första folkhögskolorna sin verksamhet. Studieförbunden växte fram under 1900-talets första hälft. I mitten av 1940-talet anordnades de första yrkesutbildningskurserna för arbetslösa. Det första statliga vuxengymnasiet startade i mitten av 1950-talet. Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) kom till 1968 genom att kvällsgymnasierna, som startats av några kommuner och några studieförbund, och deltidskurserna vid yrkesskolor organiserades med kommunerna som huvudmän. Under 1970-talet har flera utredningar sett över olika delar av vuxenutbildningen.

Arbetsmarknadsutbildningen har varit föremål för utredning av

KAMU och därefter reformerats. Folkhögskolan har setts över av folkhögskoleutredningen och ett nytt, förenklat statsbidragssystem har införts för folkhögskolan. Hösten 1975 tillkallade

regeringen folkbildningsutredningen

för att göra en översyn dels av gränsdragningen mellan folkbildningsarhete och annan vuxenutbildning, dels av formerna för stödet till studiecirkelverksamheten. Ett nytt studiestöd för vuxna har införts under de senaste åren. Särskilda statsbidrag för uppsökande verksamhet och i på arbetsplatser bostadsområden har också tillkommit. Komvux har inte setts över sedan starten 1968. SVUX. som bl. a. hade i uppdrag att utreda hur olika former av samhällsstödd vuxenutbildning skall stödja och komplettera varandra. lade 1975 fram en rad förslag om förändringar och resursförstärkningar inom komvux. I prop. 1977/78236 om kommunal vuxenutbildning togs bara ställning till en liten del av dessa förslag. Skälet var bl. a. hänsyn till det ekonomiska läget. men dessutom konstaterade föredraganden att det behövdes en mer samlad översyn av komvux. I mars 1978 fick chefen för utbildningsdepartementet bemyndigande att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av den kommunala Ledamöter vuxenutbildningen. och sakkunniga tillsattes i maj 1978. Vi antog namnet komvux-utredningen. Direktiven i sin helhet bifogas. Enligt direktiven skall vi kartlägga. analysera och utvärdera hur de mål för komvux. som har fastställts av riksdagen. har omsatts i praktisk verksamhet och vilka erfarenheter som har vunnits i fråga om komvux uppgifter och roll i utbildningssystemet. Det anges särskilt att de nuvarande målen i allt fortfarande Väsentligt skall gälla men att vi bör överväga om preciseringar och förtydliganden behövs. Vi skall också lämna förslag till sådana av komvux förändringar organisation och inriktning som aktualiseras av utvärderingen.

direktiv och arbetssätt 14 Komvux-utredningens tillsättning,

Det hade varit naturligt att starta arbetet i komvux-utredningen med en sådan kartläggning, analys och utvärdering för att därefter komma fram till en beskrivning av vilka uppgifter som vi anser bör vila på komvux i framtiden och att till sist angelägenhetsgradera dessa uppgifter. Men frågan om gränsdragning och samverkan mellan komvux och studiecirkelverksamheten skulle också behandlas av folkbildningsutreden ningen och den hade startat sitt arbete redan 1975. För att åstadkomma tidsmässig samordning mellan de båda utredningarna måste komvuxutredningen åläggas att inleda sitt arbete med att behandla gränsdragningsfrågorna. Direktiven ger oss alltså i uppdrag att analysera vilka utbildningar som. mot bakgrunden av de mål för vuxenutbildningen som fastställts av riksdagen. det i första hand bör ankomma på komvux att ta ansvar för. Utifrån dessa överväganden är vi ålagda att senast under hösten 1979 lägga fram förslag rörande gråinsdrzigningen i förhållande till studieförbundens verksamhet. [våra direktiv anges också att folkbildningsutredningen och vi skall samråda med varandra vid behandlingen av gränsdragningsfrågorna. l tilläggsdirektiv till folkbildningsutrcdningen. som utfärdades samtidigt med komvux-utredningens direktiv. finns motsvarande påpekande om samråd och tidsmässig samordning. Vid våra diskussioner faim vi mycket snart att vi måste börja med att göra en preliminär analys av målen för vuxenutbildningen i sin helhet och särskilt för komvux. (l begreppet vuxenutbildning innefattas i detta sammanhang inte utbildning som bedrivs inom högskolan.) En viss precisering behövdes också som en förutsättning för den kommande gränsdragningsdiskussionen. Resultatet av dessa preliminära måldiskussioner redovisas i det följande i kapitel 2. I vårt fortsatta arbete kan det eventuellt visa sig nödvändigt att ytterligare förtydliga målen för komvux. Men några väsentliga förändringar kan det inte bli fråga om. Vi har på olika sätt försökt skaffa oss bakgrund till och konkret underlag för våra ställningstaganden. Under hösten 1978 besökte vi ett antal kommuner för att överlägga med representanter för skolstyrelser. vuxenutbildningsråd, lärare och kursdeltagare i syfte att få en uppfattning om hur komvux fungerar. Vi ville också få synpunkter bl. a. på frågan om mellan komvux och studieförbundens cirkelverksamhet. De gränsdragning kommuner som vi besökte var Borås, Göteborg, Norsjö, Umeå, Vindeln och Öckerö. I februari 1979 gjorde vi ett liknande studiebesök i Stockholm. Vi har också inbjudit representanter för samtliga studieförbund, SÖ, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet till utfrågning om gränsdragning och samverkan mellan komvux och studieförbund. Sådana sammanträffanden ägde rum under december 1978 och januari 1979 med alla inbjudna utom ett av studieförbunden som avstod. I syfte att få information om vissa faktiska förhållanden rörande komvux har vi låtit genomföra en enkätundersökning under januari och februari 1979. Enkäten berörde följande huvudområden: rekrytering av deltagare, i första hand prioriterade målgrupper, - komvux samverkan med andra i kommunen, utbildningsanordnare gränsdragningsproblem,

direktiv

Komvux-utredningens tillsättning, och arbetssätt 15

dagundervisning och yrkesinriktad utbildning, - av elever. intagning

Syftet var att enkäten skulle ge en representativ bild av komvux i landet. En undersökningsgrupp om ca 50 kommuner bedömdes av statistisk expertis som tillräcklig. Svar kom in från samtliga kommuner i detta riksrepresentativa urval. De resultat som gäller frågor. som behandlas i detta betänkande. redovisas i det följande under resp. avsnitt. Vi har samrått med

folkbildningsutredningen både om målfrågorna och

om gränsdragningsproblemen. Samrådet ägde rum i förberedande form mellan de båda kanslierna och därefter vid sammanträffanden mellan delegationer ur de båda kommittéerna. Som framgår av folkbildningsutredningens slutbetänkande Folkbildning för 80-talet och av detta delbetänkande är vi i sak eniga om de förslag vi lägger fram.

2 Komvux verksamhet

2.1 Inrättande av komvux. Mål och

uppgifter

Komvux inrättades den 1 juli 1968 och ersatte då kvällsgymnasierna. Flertalet av dem hade redan tidigare kommun som huvudman medan några få drevs av studieförbund. Till den nya organisationen fördes också yrkesskolornas deltidskurser, som nästan enbart hade primärkommunal huvudman. Beslutet att inrätta en lokal gymnasial med vuxenutbildning kommunalt

huvudmannaskap fattades på grundval av förslag i prop. 1967:85

angående vissa åtgärder inom Vuxenutbildningens område m. m. I denna proposition diskuteras målen för vuxenutbildningen som en helhet. Några speciella mål, som skulle gälla enbart för komvux, anges inte utöver riktlinjen att undervisning i princip skall erbjudas enligt kursplanerna för ungdomsskolan. I stadgan (1967:452) för gymnasial vuxenutbildning formulerades komvux uppgifter på följande sätt (i 3 §): ”Kommunal gymnasial vuxenutbildning motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan. Den kommunala utbildningen får dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser och yrkesskolkurser i form av studiecirklar.” Ett av de viktigaste målen för vuxenutbildningen som anges i prop. 1967:85 är att effektivt bidra i strävandena att främja framstegstakten i den svenska ekonomin. Det är en viktig uppgift för att förse utbildningsväsendet arbetsmarknaden med väl utbildad arbetskraft. Utbildningen måste anpassas till arbetsmarknadens krav. Den snabba ekonomiska och tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att den redan aktiva arbetskraften får nya kunskaper och färdigheter. En sådan fortbildning och vidareutbildning måste vuxenutbildningen ge. Ett annat viktigt mål som framhålls är att överbrygga utbildningsklyftan mellan den äldre och den yngre generationen. Reformerna inom ungdomsskolan har gjort att en majoritet av de yngre får gymnasial utbildning medan de flesta i den äldre bara generationen har 6-8-årig folkskola som utbildningsbakgrund. Samhället bör därför ställa utbildningsresurser till förfogande för vuxna som vill skaffa sig utbildning motsvarande gymnasiet och fackskolan. I uppfyllandet av detta mål har komvux självklart en viktig uppgift. Ett tredje mål, som anges och som också det bör kunna hänföras till komvux speciella uppgifter inom vuxenutbildningen, är att göra det möjligt för dem som valt feli ungdomsskolan att senare i livet ändra studieinriktning.

18 Komvux verksamhet

De som lämnat Ungdomsskolan och gått ut i förvärvslivet skall också kunna skaffa sig en kompletterande utbildning. Ett fjärde viktigt mål för utbildningspolitiken är att möjliggöra för allt fler att aktivt ta del i kulturlivet och därmed göra livet rikare för den enskilde. Reformerna inom ungdomsskolan har också markerat behovet av att fostra till självständigt ställningstagande i samhällsfrågor. Inom vuxenutbildningen har motsvarande behov tillgodosetts genom studieförbundens verksamhet. Genom att detta mål infördes i ungdomsskolans läroplaner, som ju skall tillämpas i komvux, kom det att gälla även för komvux verksamhet. De vuxenutbildningsreformer som föreslås i prop. 1967:85 har som riktpunkt att utbildningen skall kunna bedrivas med ett begränsat produktionsbortfall. Det betyder att studier på deltid dominerar men samtidigt aviseras att förändringar på sikt är att vänta. Man räknar med att vuxenutbildning i olika former skall få en allt större betydelse inom utbildningspolitiken och att andra Studieformer än deltidskurser på sikt skall komma att spela en större roll liksom att ämnesvalet kan förskjutas. Förändringar inom ungdomsutbildningen kan också ställa vuxenutbildningen inför nya uppgifter. De framlagda reformförslagen skulle därför bara ses som steg i utvecklingen på Vuxenutbildningens område.

2.2 av komvux uppgifter Utvecklingen

I prop. 1970:35 angående ökat stöd till vuxenutbildningen konstateras vissa tendenser till att det i första hand är de unga och välutbildade, som söker sig till vuxenutbildningen. Vid det fortsatta reformarbetet är det viktigt att man beaktar de risker som finns att utbildningsklyftan ökar ytterligare, genom att de som har den sämsta utbildningen aldrig ges någon reell chans att ta för sig av det rika utbudet av vuxenutbildning. Det är därför angeläget att man söker finna former för att nå även de personer som har svag motivation att delta i studier. För komvux del innebär dessa konstateranden en strävan att öka elevantalet på grundskolnivå. För att understödja denna satsning på korttidsutbildade utvidgas möjligheterna till syo och stödundervisning i anslutning till grundskolkurser. Vikten av information och olika uppsökande åtgärder för att nå ut till korttidsutbildade understryks också. ännu kraftigare än I prop. 1971:37 angående vuxenutbildning understryks tidigare även komvux uppgift att medverka till att överbrygga utbildningsklyftan. Man inriktar mer målmedvetet komvux resurser på att tillgodose den som bäst behöver utbildningen dels genom att prioritera utbildningen på grundskolestadiet, dels genom att ställa särskilda resurser till kommunernas förfogande för aktivare insatser vid intagningen av de studerande. I prop. 1971:37 betonas vidare att det är angeläget att personer med handikapp ges möjlighet att delta i komvux, eftersom många just p. g. a. sitt handikapp fått en bristfällig utbildning. Möjligheter till specialundervisning för handikappade och till tekniska stödåtgärder införs. Även i prop. 1972:26 angående vuxenutbildning sägs att det är nödvändigt med en fortsatt satsning på grundskolkurser i komvux, men här betonas också att den yrkesinriktade utbildningen bör prioriteras på gymnasiestadiet i komvux.

Komvux verksamhet

En sammanfattning av målen för vuxenutbildningen har senast gjorts i prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m. Vuxenutbildningens roll i ett system av återkommande utbildning betonas. Vuxenutbildningen skall både bygga vidare på ungdomsutbildningen och kompensera brister i den. En viktig uppgift för vuxenutbildningen är att bidra till de studerandes personlighetsutveckling. Den skall också stärka individens ställning på arbetsmarknaden och tillgodose de korttidsutbildades behov av överbryggande utbildning. Det gäller att erbjuda dem studiemöjligheter som är avpassade till deras förutsättningar, behov och levnadsbe- Innehåll och Studieformer tingelser. måste skapa god motivation hos de studerande. För att de vuxna skall bli medvetna om sin rätt till utbildning och sina möjligheter att utnyttja utbildningsresurserna krävs information och uppsökande verksamhet. Vid beskrivningen av målen för vuxenutbildningen i prop. 1975:23 skiljer man inte mellan olika former av vuxenutbildning. Vi tolkar det så att dessa mål gäller för komvux lika väl som för annan vuxenutbildning och att det är komvux uppgift att uppfylla dem inom ramen för den utbildning som komvux ger. Nu gällande definition av komvux uppgifter framgår av 1 § i förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning (SFS 1971:424, senaste lydelse av 1 § SFS 1978:589), där det står att komvux ”motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen omfattar dessutom särskild yrkesinriktad Komvux utbildning. kan alltså inte längre anordna studiecirklar. Denna möjlighet upphörde fr. o. m. den 1 juli 1978.

2.3 Nuvarande bestämmelser för komvux

Verksamheten i komvux om kommunal regleras av förordningen och statlig vuxenutbildning (SFS 1971:424, ändrad senast 1979:604). Till förordningen utfärdar SÖ föreskrifter och anvisningar. De publiceras i skolöverstyrelsens författningssamling. De som gäller nu finns samlade i SÖ-FS 1979:31. Primärkommun och landstingskommun får anordna komvux om SÖ medger det, men det finns ingen skyldighet för kommunerna att göra det. Landstingskommun får bara anordna kurser i komvux som motsvarar utbildning som landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta. (I fortsättningen skriver vi kommun och skolstyrelse men avser i förekommande fall också landstingskommun och utbildningsnämnd.) Komvux förläggs till skolenhet med gymnasieskola eller i vissa fall grundskola. Verksamheten leds, under rektor för skolenheten, av studierektor. Särskild skolenhet för komvux får inrättas om utbildningen beräknas varaktigt uppgå till 16,5 poäng (varje påbörjat 800-tal lektioner ger 1,5 Om komvux poäng). beräknas varaktigt uppgå till minst 25,5 poäng måste det finnas en eller flera särskilda skolenheter för komvux. Sådana skolenheter leds av en rektor och en eller flera studierektorer beroende på omfattningen. De är organisatoriska enheter men de disponerar sällan egna lokaler. För komvux anställs lärare enligt förordningen om tjänster som lärare vid

20 Komvux verksamhet

skolväsendet i kommun (SFS 1975:337, ändrad senast 1979:449). Undervisningi komvux kan också ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst som lärare i ungdomsskolan. I övrigt anställs timlärare. för löner till skolledare och Statsbidrag utgår med 100 % av kostnaderna lärare. Inget statsbidrag utgår för lokaler och utrustning för komvux. I komvux kan följande olika slag av kurser finnas:

1. grundskolkurs som är den undervisning som bedrivs i ämne enligt läroplanen för grundskolan (högstadiet), 2. gymnasieskolkurs som är den undervisning som bedrivs i ämne enligt läroplanen för gymnasieskolan och 3. särskild yrkesinriktad kurs som är den undervisning som bedrivs i ett eller flera ämnen enligt läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning.

Komvux har alltså i princip ett ämneskurssystem, dvs. varje ämne utgör en separat kurs. I yrkesinriktad utbildning kan även del av ämne utgöra en kurs och särskilda yrkesinriktade kurser omfattar ibland flera ämnen. Kurser i ämnena gymnastik, slöjd. musik och i vissa tillvalsämnen som konst, ekonomi och teknik får inte anordnas i komvux. SÖ fastställer för komvux. För grundskolkurser gäller f. n. läroplaner för Läroplan för grundskolan (Lgr 69) och för gymnasieskolkurser Läroplan gymnasieskolan (Lgy 70). Läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning fastställs efter samråd med arbetsmarknadens parter. SÖ publicerar årligen en förteckning över gällande läroplaner. Skolstyrelsen beslutar vilka kurser som skall anordnas. I fråga om gymnasieskolkurser skall företräde ges åt yrkesinriktad utbildning och utbildningi naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Beslut om att anordna yrkesinriktad utbildning skall föregås av ett lokalt samråd med arbetsmark- “ nadens parter. SÖ fastställer, enligt riktlinjer som regeringen utfärdar. det högsta antal som en kurs får omfatta. Timtalen i komvux kurser är undervisningstimmar kraftigt reducerade i förhållande till vad som gäller för motsvarande utbildning i ungdomsskolan. Reduceringen av timtalet är olika stor i olika slag av utbildning. I yrkesinriktad utbildning, där reduceringen av timmar i allmänhet är mindre än i teoretiska ämnen, fastställer SÖ också det lägsta antal timmar som får förekomma i kursen. Det är sedan Skolstyrelsen som bestämmer hur många timmar som skall utnyttjas. Skolstyrelsen beslutar också på hur många terminer timtalet i en kurs skall fördelas. I komvux får en kurs starta om man beräknar att varaktigt ha lägst tolv elever i den. För kurser i glesbygd är motsvarande antal åtta. Från denna huvudregel har man gjort vissa undantag. Avsikten med dessa är att, genom att tillåta lägre deltagarantal, underlätta startandet av kurser för handikappade och i vissa ämnen, t. ex. tekniska och naturvetenskapliga. Även kurser, där minst tre elever har fått utbildningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd. får starta med lägre deltagarantal än normalt. Kurser i komvux får delas om elevantalet överstiger 35 i vanlig kurs och 16 i kurs i yrkestekniskt ämne. Om elevantalet i en pågående kurs sjunker under det föreskrivna, skall antalet undervisningstimmar i kursen reduceras. Om elevantalet i en kurs. som fått starta med tolv elever, sjunker under åtta skall lånsskolnämnden avgöra om kursen får bibehållas eller ej.

Komvux verksamhet 21

Antalet grundskolkurser begränsas inte på något annat sätt än genom reglerna för elevantal. På gymnasieskolnivå är förhållandet annorlunda. Budgetåret 1971/72 infördes ett ”tak” på antalet gymnasieskoltimmar. De fick totalt i landet öka med högst 10 %. Varje kommun fick själv besluta om kurser upp till 105 % av det timtal som kommunen hade förbrukat under föregående budgetår. SÖ fördelade resten av gymnasieskoltimmarna mellan kommunerna. En sådan ökning tilläts sedan årligen t. 0. m. budgetåret 1977/78. Under budgetåren 1978/79 och 1979/80 har ännu hårdare begränsning gällt. Antalet gymnasieskoltimmar totalt i landet får inte öka alls. Varje kommun får utnyttja högst 90 % av den egna timresursen under närmast föregående budgetår utan särskilt medgivande. SÖ fördelar återstående timresurs mellan kommunerna efter ansökan. Utöver timtalet enligt läroplanerna med ett schablontillutgår statsbidrag lägg. Det beräknas på grundval av 25 % av antalet timmar i grundskolkurser, 13 % av antalet timmar i teoretiska gymnasieskolkurser och 10 % av antalet timmar i yrkesinriktade gymnasieskolkurser. De medel som erhålls får användas till stödundervisning. studiehandledning och syo. Schablontilllägget är inte bundet till resp. kurs utan skall ses som en totalresurs, som får utnyttjas efter lokala behov. Högst 40 % av dessa medel får användas till tjänst som syo-konsulent för komvux. Den som är bosatt i landet har rätt att enligt gällande bestämmelser och i mån av tillgång på plats få undervisning inom komvux. Den som tidigare har betyg från en motsvarande utbildning får dock bara tas in i komvux om det kan ske utan ökade kostnader för statsverket, dvs. om det finns en ledig plats i en pågående kurs. Vissa ålderskrav också för intagning till komvux. gäller I fråga om grundskolkurser är kravet lägst 16 år och i fråga om gymnasieskolkurser lägst 18 år. Någon övre åldersgräns finns inte. Behörig att tas in i kurs i komvux är den som har förutsättningar att följa kursen. Några andra behörighetskrav för inträde finns inte (utöver ålderskravet). Tvärtom föreskrivs det att man vid konkurrens om utbildningsplatser skall ge företräde åt den som har störst behov av utbildningen. Intagningen till komvux görs av en särskild intagningsnämnd, som utses av skolstyrelsen. Vuxenutbildningsrådet kan utses att vara intagningsnämnd. Avgift får inte tas ut för undervisning i komvux. Varje kommun avgör själv om eleverna skall bekosta läromedel och förbrukningsmaterial. Ien rapport från utredningen om läromedelsmarknaden (Samhällets kostnader för inköp av läromedel samt lek- och arbetsmateriel, Ds U 1978:14) redovisas resultat av en enkät till landets kommuner som genomfördes 1977 och bl. a. omfattade frågor om fria läromedel inom komvux läsåret 1976/77. Av rapporten framgår att hälften av kommunerna i landet hade fria läromedel för vuxenstuderande detta läsår och att 21 % av kommunerna inte hade det. I övriga kommuner tillämpades fria läromedel med vissa inskränkningar eller också olika slag av bidragssystem. Bland landets 16 största kommuner var det vanligare med undantag från helt fria läromedel än för kommunerna i övrigt. Endast tre av de 16 största kommunerna hade helt fria läromedel för vuxenstuderande. Tre hade över huvud taget inte fria läromedel, medan åtta hade fria läromedel med vissa inskränkningar. Två kommuner gav bidrag till

22 verksamhet “Komvux

de studerande. I komvux används samma betygssystem som i ungdomsskolan. Betyg enligt den femgradiga skalan sätts efter avslutad kurs. I särskild yrkesinriktad ersätta betyg, om SÖ har föreskrivit det i kurs kan uppgiften Deltagit läroplanen. Slutbetyg och avgångsbetyg utfärdas för dem som har slutfört utbildning motsvarande hel lärokurs av grundskolans högstadium resp. fullständig studiekurs enligt någon linje i gymnasieskolan.

2.4 av komvux verksamhet

Omfattningen

Året före tillkomsten av den nuvarande kommunala vuxenutbildningen, läsåret fanns kommunala kvällsgymnasier i ca 30 kommuner. 1967/68, Genom att komvux inrättades blev det en kraftig expansion av kompetensinriktad för vuxna. Läsåret 1969/70 anordnade ca 240 av landets utbildning kommuner kommunal vuxenutbildning. Särskilda skolenheter för vuxenutfanns redan läsåret 1968/69 i åtta kommuner. I Stockholm fanns fyra bildning enheter. Läsåret 1969/70 hade antalet ökat till 17 särskilda skolenheter på tio orter och läsåret 1970/71 till 23 skolenheter på 16 orter. infört komvux. I 275 av dem I juni 1972 hade 335 av landets 464 kommuner anordnades både grundskolkurser och gymnasieskolkurser. utom två ansökt om och fått SÖ:s medgivande att Nu har alla kommuner anordna komvux. Läsåret 1978/79 var kommunal vuxenutbildning anordnad i 268 kommuner och i 18 landstingskommuner. I juni 1979 fanns det 74 särskilda skolenheter för komvux fördelade på 62 olika sammanlagt kommuner. Under komvux första år deltog ca 11 400 elever i ämneskurser på och ca 26 000 i ämneskurser på gymnasiet och grundskolans högstadium fackskolan. I yrkesskolkurser deltog ca 70 000 elever. De ämnen som lästes av det största antalet studerande var, i tur och ordning, engelska, matematik, företagsekonomi och historia. De tre först svenska, samhällskunskap, nämnda ämnena lästes av flest elever på grundskolnivå även vårterminen 1979 men därnäst kom då biologi, fysik och kemi. Vid yrkesskolkurserna gavs under komvux första år utbildning för de flesta yrken inom industri, hantverk, handel och kontor liksom för vårdyrkena. av antalet studerande i komvux framgår av tabell 2.1. Utvecklingen Expansionen var mycket kraftig de första åren, troligen beroende på att utbildning bland vuxna. det fanns ett uppdåmt behov av kompetensinriktad Utvecklingen av elevantalet övergick efter uppbyggnadsskedet i en stagnation och t. o. m. en viss tillbakagång i grundskolkurser och yrkesinriktad berodde troliutbildning. När det gäller grundskolkurserna tillbakagången Sedan 1975 har elevantalet i gen på att intagningsbestämmelserna skärptes. komvux på nytt ökat. Den kvantitativa av komvux kan också uttryckas i antal utvecklingen Med elevantal avser man det antal individer som studerar. kursdeltagare. Var och en av dem kan läsa ett eller flera ämnen samtidigt. Den som studerar på heltid i komvux läser t. ex. i allmänhet fyra ämnen på en gång och deltar Under de därmed i fyra olika kurser, dvs. räknas som fyra kursdeltagare.

Komvux verksamhet 23

Tabell 2.1 Elevantal i komvux 1968-1978

År Grundskol- Gymnasieskolkurser kurser exkl. yrkes- yrkesinriktad utbildning inriktad utbildning därav inom hemteknik/konsumtionsområdet

Ht 1968 11 40026 00069 900
Ht 1969 23 20038 60080 200
Ht 1970 37 40049 50079 000
Ht 1971 371005190065 100
Ht 1972 33 00051 20064 700
Ht 1973 31 70050 80061 800
Ht 1974 30 30050 30059 30025 300
Ht 1975 34 50055 80060 60025 700
Ht 1976 38 50056 60058 70020 700
Ht 1977 44 00065 30058 30021 600
Ht 1978 42 80068 50052 400

16 500 Källa: Statistiska meddelanden U 1979:20. Siffrorna avrundade till närmaste hundratal. I Yrkesskolans deltidskurser åren 1968-1970, särskild yrkesinriktad utbildning åren 1971-1974.

första åren av komvux verksamhet var antalet elever i stort sett detsamma som antalet kursdeltagare. De flesta läste alltså inte flera ämnen samtidigt. Lagen om rätt till ledighet för studier och införandet av särskilt vuxenstudiestöd har medfört förändringar såtillvida att allt fler komvux-elever studerar på dagtid och på halvtid eller mera. Statistiskt sett tar det sig uttryck i att komvux-eleveri allmänna ämnen på gymnasieskolnivå nu i genomsnitt deltar i nästan två kurser och att eleverna på grundskolnivå i komvux deltar i drygt två kurser samtidigt. I yrkesinriktade kurser är det fortfarande i princip så att varje elev motsvarar en kursdeltagare, dvs. bara går en kurs samtidigt. Yrkesinriktade kurser består ofta av flera ämnen och organiseras på heltid eller halvtid. De räknas trots detta som en enda kurs. av antalet i komvux Utvecklingen kursdeltagare framgår av följande tabell. Tabell 2.2 Antal kursdeltagare i komvux 1974-1979

År Grundskolkurser Gymnasieskolkurser

exkl. yrkesin- yrkesinriktad riktad utbildn. utbildning

1974/7557 30085 00062 300
1975/7659 00095 70063 700
1976/7779 000101 60061 600
1977/7897 200119 50058 300
1978/79107 700137 900

52 4004 Källa: SÖ:s petita budgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81. Härtill kommer ca 5 000 kursdeltagare i yrkesinriktade kurser för arbetslösa (förordning 1978-09-21).

24 Komvux verksamhet Ett annat mått på komvux omfattning är det antal undervisningstimmar (lärartimmar) som används. Utvecklingen framgår av följande tabell. Tabell 2.3 Antal undervisningstimmar (lärartimmar) exkl. schablontillägg i komvux 1974-1979

LäsårGrundskolkurser Gymnasieskolkurserexkl. yrkesin- riktad utbildn.yrkesinriktad utbildning
1974/75490 000658 200697 000
1975/76540 000736 800776 000
1976/77692 000816 000819 000
1977/78844 000973 000885 000
1978/79957 0()0973 000885 000”

Källa: SÖ:s petita budgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81. “ Härtill kommer ca 56 000 undervisningstimmar i yrkesinriktade kurser för arbetslösa (förordning 1978-09-21).

Komvux hade alltså 1977/78 ca 275 000 kursdeltagare. Studieförbunden redovisade samma budgetår ca 2 997 100 deltagare. Antalet undervisningstimmar var 1977/78 i komvux ca 2 702 000 och i studieförbunden 9 867 900. Antalet kursdeltagare i komvux utgjorde alltså knappt en tiondel av antalet deltagare i studiecirklar medan komvux hade ett större antal undervisningstimmar per kursdeltagare än studieförbundenÅ Antalet undervisningstimmar per kurs är mycket skiftande. Timtalet fastställs av SÖ (jfr avsnitt 2.3) på grundval av motsvarande ämnes omfattningi ungdomsskolan. Några större förändringari timtalet i teoretiskt inriktade kurser har inte gjorts under årens lopp. Däremot har SÖ sedan mitten av 1970-talet upphävt ett stort antal läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning med begränsad omfattning. I stället har yrkesinriktad utbildning enligt gymnasieskolans läroplan införts i komvux. Detta har inneburit att yrkesinriktade komvux-kurser numera oftast har ett avsevärt högre timtal än vad de yrkesinriktade kurserna hade tidigare. Det är förklaringen till att antalet kursdeltagare i yrkesinriktad utbildning har minskat medan antalet undervisningstimmari denna utbildning samtidigt har ökat.

2.5 och

överväganden förslag

2.5.1 Allmänna mål för vuxenutbildningen

Under avsnitt 2.1 har vi redovisat vilka mål som har fastställts av riksdag och för vuxenutbildningen som helhet och särskilt för komvux. I avsnitt regering 1Källa: Statistiska med- 2.2 har vi i kort sammanfattning behandlat de förändringar i komvux delanden U 1979:06. uppgifter som gjorts sedan starten. och utskottsutlåtanden har SÖ formulerat en samman- 2 Källa: Pedagogiska Ur propositioner

nämnden, Redogörelse fattning av målen för vuxenutbildningenz i följande fyra punkter:

för verksamhetsåret 1973/74. l. Vuxenutbildningen skall minska utbildningsklyftorna i samhället. Den kommer

SOU :979:92 Komvux verksamhet 25

därigenom att verka för ökad jämlikhet och social rättvisa. 2. Vtxenuthildningen bör öka medborgarnas kritiska förståelse av och delaktighet i kulturellt. socialt och politiskt liv. Den bidrar därigenom till det demokratiska samhällets vidareutveckling. 3. Vuxenutbildningen bör effektivt bidra till strävandena att främja framstegstakten i den svenska ekonomin. Vuxenutbildningen skall därvid verka för att förse anetsmarknaden med väl utbildad arbetskraft samt bidra till full sysselsättning. 4. Vuxenutbildningen skall samtidigt tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter. Genom dessa möjligheter till kompletteringar i vuxenutbildningen blir studievalet i ungdomsskolan friare.”

Vi föreslår för vår del följande formulering av de allmänna målen för vuxenutbildningen: Vuxenutbildningen skall syfta till 1. at: minska utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa, 2. at: öka de vuxnas att förstå, kritiskt granska och medverka i förmåga kulturellt, socialt och politiskt liv samt därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling, 3. at: utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning samt därigenom främja utveckling och framsteg i samhället, 4. de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och att tillgodose utbildningsmöjligheter och att ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen.

2.5.2 Målför komvux

Vi har funnit att dessa allmänna mål inte kan ligga till grund för en gränsdragning mellan olika anordnare av vuxenutbildning. För att möjliggöra en arbetsfördelning mellan studieförbundens och komvux verksamhet krävs dessutom en precisering av resp. anordnares mål. En sådan precisering av studieförbundens mål görs av folkbildningsutredningen i betänkandet Folkbildning för 80-talet. Efter samråd med folkbildningsutredningen föreslår vi att målen för den kommunala vuxenutbildningen formuleras på följande sätt: Komvux skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål såsom de formulerats ovan genom 1. att anordna utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens motsvarar. . läroplanen för grundskolan samt läroplanen för gymnasieskolans linjer och specialkurser, 2. att förmedla kunskaper i det egna yrket och utbilda för nytt yrke enligt gymnasieskolans läroplan eller enligt läroplaner som fastställts efter samråd med arbetsmarknadens parter.

3 och prioriteringar Målgrupper

3.1 Nuvarande målgrupper för vuxenutbildningen

I olika propositioner om vuxenutbildning från år 1970 och senare, i betänkanden från FÖVUX och SVUX samt i olika rapporter från LO och TCO har Vuxenutbildningens fördelningspolitiska syften starkt markerats. Det innebär att vuxenutbildningen skall fungera överbryggande. Vuxenutbildningen skall i första hand försöka nå de grupper som har en kort och bristfällig utbildning. Man skall särskilt satsa på dem som inte självmant söker sig till utbildning. Begreppet kortutbildad har använts i många olika skrifter om vuxenutbildning. I regel används uttrycket utan att det närmare definieras. Kortutbildad blir ett relativt uttryck, dvs. någon har kortare utbildning än andra. Kortutbildad har kommit att användas för att beskriva vuxna som har mindre än nioårig skolgång bakom sig. I andra sammanhang används termer som ”korttidsutbildad” och lågutbildad. Även begreppet lågutbildad kan sägas ha en relativ betydelse: någon har en låg utbildning i förhållande till andra personer eller andra utbildningar. Begreppen kortutbildad och lågutbildad kan föra tankarna till en värdering av utbildningen eller personen i fråga. Uttrycket korttidsutbildad anger att en person har en utbildning som mätt i skolår omfattar en kort tid. Men det säger ingenting om utbildningens kvalitet, hur väl personen i fråga har kunnat tillgodogöra sig sin utbildning eller vad personen i övrigt lärt sig, genom arbete eller kurser, som förälder eller på annat sätt. Det minst värderande begreppet torde alltså vara korttidsutbildad. Vi har därför valt att i fortsättningen använda uttrycket korttidsutbildad för vuxna som har en utbildning som är kortare än nio år. Effekterna av att vara korttidsutbildad kan vara olika beroende på var man bor eller arbetar. Om man i Norrlands glesbygd enbart har folkskoleutbildning innebär det att man tillhör en majoritet på ca 75 %, medan man t. ex. i Stockholm bara delar sin situation med en tredjedel av de vuxna. Synen på vad som avses med korttidsutbildade förändras också med tiden. Enbart under den tid som komvux har funnits har andelen grundskolelever, som går vidare till en minst tvåårig gymnasieutbildning, ökat kraftigt. Det är att vi på 1980-talet kommer att definiera korttidsutbildad som mycket möjligt den som har kortare utbildning än elva år. En del invandrare kan när de kommer till Sverige få uppleva att de från att

28 Målgrupper och prioriteringar sou 197992

ha varit relativt välutbildade i sitt hemland tillhör de korttidsutbildade i Sverige. Vuxna som har mindre än nioårig skolgång kan sägas vara formellt korttidsutbildade, dvs. mätt i antalet skolår. Folkbildningsutredningen för i sitt slutbetänkande följande resonemang kring begreppen kortutbildade och lågmotiverade: Emellertid finns olika meningar om vad som avses med kortutbildade. Man kan å ena sidan tala om de formellt kortutbildade. som endast har en 6-8-ârig folkskoleutbildning och å andra sidan de reellt kortutbildade eller resurssvaga, som kanske rent av har en längre formell utbildning men som saknar förmågan eller viljan att spela en aktiv roll i det demokratiska samhället. Samtidigt finns bland de formellt kortutbildade de resursstarka som är välinformerade och ofta besitter framskjutna positioner i samhället. Betecknande för den resurssvaga gruppen är dess låga motivationsgrad när det gäller att aktivt delta i samhällets utbildningsverksamhet. kulturaktiviteter, förenings- och samhällsliv osv. De saknar dessutom förmågan att ta tillvara sina egna intressen i nästan alla de situationer som ett demokratiskt samhälls- och arbetsliv erbjuder.

Den tidigare utbildningens längd och förutsättningarna för vidare vuxenstudier varierar mycket mellan olika människor. Vi kan inte urskilja några väl avgränsade enhetliga grupper bland dem. För att klargöra vilka skilda utbildningsbehov olika vuxna kan ha känner vi ändå behov av att schematiskt försöka beskriva några olika grupperingar av vuxna utifrån begreppet korttidsutbildad. Vi kan illustrera vårt resonemang med följande figur:

(1) (2) Minst nioårig grundutbildning

(3) (4) Högst åttaårig grundutbildning

Resurssvaga Resursstarka

Omkring två tredjedelar av den vuxna befolkningen har högst åttaårig skolutbildning. När man försöker dela in Vuxenutbildningens målgrupper i några mer enhetliga undergrupper kan man förledas att tro att en indelning utifrån tidigare utbildning är enkel att göra. Man kan fastställa hur många år en vuxen gått i skolan och på så sätt avgränsa dem som har en kortare utbildning än nio år och beteckna dem som korttidsutbildade. En avgränsning av resurssvaga och resursstarka är ännu svårare att göra. Man kan placera människor med olika resurser längs en skala. För att markera hur oklart ett försök till avgränsning av människor med olika

Målgrupper och prioriteringar 29

resurser kan bli har vi inte använt en rät linje i figuren. Man bör alltså ha klart för sig att det inte är fråga om några enhetliga eller klart avgränsade grupper som vi försöker beskriva med figuren och nedanstående 0rd.

med minst kan finnas 1. I gruppen resurssvaga nioårig grundutbildning vuxna med behov av att repetera gamla kunskaper. Det kan t. ex.

.gälla

vars utbildning ligger långt tillbaka i tiden. Aven många hemarbetande behov av kompletterande utbildning kan finnas, både för att få formell behörighet i nya ämnen eller på ett annat stadium och för att få nya kunskaper. l denna grupp kan också finnas vuxna som har behov av viss Det kan t. ex. gälla dem som lämnat grundskolan med grundskolutbildning. stora kunskapsbrister eller dem som har en nioårig utbildning, som inte motsvarar nuvarande grundskola.

2. I gruppen resursstarka med minst nioårig grundutbildning kan vi finna vuxna som behöver komplettera sin utbildning för att få formell behörighet för vidare studier. Det kan också finnas många som trots en lång skolutbildning behöver skaffa sig kunskaper på ett nytt område.

3. I gruppen resurssvaga med högst åttaårig grundutbildning kan finnas många med stora behov av att komplettera sin utbildning, främst motsvarande grundskola eller med en yrkesutbildning. Många upplever inte själva detta utbildningsbehov. Många känner inte i första hand behov av formell kompetens utan av att få komplettera brister i kunskaper och färdigheter.

4. I gruppen resursstarka med högst åttaårig grundutbildning finner vi många som kan ha skaffat sig omfattande kunskaper på många andra sätt än genom att gå i skolan. Det kan vara personer som är aktiva i fackliga eller politiska organisationer eller i föreningsliv i övrigt. Det kan också vara personer som genom bl. a. arbete, resor, självstudier eller som föräldrar inhämtat en stor del av de kunskaper som en nioårig skola kan förmedla. Personeri denna grupp kan ibland ha behov av kompetensinriktad utbildning för att få viss behörighet. Många kan ha förutsättningar att klara av vidare yrkesutbildning utan att först ha fullständig grundskolkompetens. Flertalet i denna grupp torde vara mer betjänta av att få tillfälle att komplettera sina kunskaper i ett eller flera ämnen, som de inte inhâmtat på annat sätt.

I samtliga grupper finns i större eller mindre utsträckning behov av kompetensgivande utbildning eller yrkesutbildning. En avgränsning av komvux arbetsuppgifter enbart utifrân begreppet korttidsutbildade är därför svår att göra. Däremot kan de vuxnas tidigare utbildning vara en utgångspunkt för att prioritera inom komvux arbetsuppgifter.

3.2 Nuvarande för komvux

målgrupper

Innan komvux startade fanns kvällsgymnasier i de största kommunerna. Eleverna i kvällsgymnasierna var starkt studiemotiverade. De fick själva

30 och SOU 1979192

Målgrupper prioriteringar

betala för de kurser de gick igenom. Timplanerna bantades hårt för att kurserna skulle kunna erbjudas till överkomliga kostnader för eleverna. Kvällsgymnasierna erbjöd utbildning på kvällstid. Eleverna studerade jämsides med förvärvsarbete eller hemarbete utan möjlighet till ekonomiskt studiestöd. Vuxna utan studievana och med bristande hade förkunskaper mycket svårt att klara den höga studietakten. När komvux startade 1968 övertog man denna målgrupp från kvällsgymnasierna. Det finns starka skäl att anta att de som rekyterades i kommuner som inte tidigare hade haft i huvudsak hade samma kvällsgymnasier bakgrund som kvällsgymnasiernas elever. I komvux kurser återfanns i början i huvudsak människor med relativt t. ex. realexamen eller god utbildning, motsvarande. Under 1970-talet har komvux fått i uppgift att alltmer inrikta sin verksamhet på vuxna med kort tidigare utbildning. Resurserna till komvux har styrts mot sådan utbildning som främst rekryterar korttidsutbildade, dvs. grundskolkurser och yrkesinriktad utbildning. Vissa grupper av vuxna har dessutom särskilt utpekats som målgrupper för komvux. Ett uttryck för att detta är angelägna målgrupper är vad som sägs i vuxenutbildningsförordningens 38§ om intagning av elever: 38 §. Vid urval bland behöriga sökande till gymnasieskolkurs skall företräde ges den som har störst behov av utbildningen. Därvid skall särskilt beaktas

1. behovet för personer som redan påbörjat studier inom kommunal vuxenutbildning att fullfölja sina studier, 2. äldre personers utbildningsbehov, 3. behovet av utbildning för personer som är arbetslösa, hotas av arbetslöshet, är handikappade, är invandrare eller som av annan anledning befinner sigi en utsatt social situation samt 4. behovet av behörighetskomplettering. Vid urvalet får ej hänsyn tagas till tidigare betyg.

Den som har störst behov av utbildning skall alltså enligt nu gällande bestämmelser ges företräde till utbildningen utan hänsyn till tidigare betyg. De särskilt utpekade målgrupperna skall tas in i första hand om det är brist på platser. För en del av de i 38 § nämnda målgrupperna får komvux starta kurser med lägre deltagarantal än normalt. Personer med handikapp är en sådan Det prioriterad målgrupp. kan av många skäl vara bra att integrera handikappade elever i vanliga klasser. En del handikappade kan dock ha svårigheter att delta i samma undervisningsgrupper som andra vuxna. För elever, som på grund av syn- och hörselskada, nedsatt rörelseförmåga eller psykisk sjukdom har svårt att följa den vanliga undervisningen, får anordnas speciella kurser om antalet deltagare varaktigt uppgår till lägst fem. Även för intagna på kriminalvårdsanstalter får kurs anordnas med lägst fem deltagare. För andra av de prioriterade målgrupperna gäller inga särskilda regler om lägsta deltagarantal, t. ex. för invandrare och socialt utsatta. Komvux uppgift att vända sig till korttidsutbildade och studieovana kan i stort sägas svara mot två av komvux mål nämligen att utjämna utbildningsklyftor och bidra till personlighetsutveckling.

sou 1979_-92 Målgrupper och prioriteringar 31

Ett annat av komvux mål är att utbilda för varierande arbetsuppgifter. Vuxna som behöver en grundläggande för att komma ut i yrkesutbildning arbetslivet är en målgrupp. Vuxna yrkesarbetande som behöver fortbildning för att bredda och fördjupa sina yrkeskunskaper är en annan. Ett mål för komvux är också att erbjuda möjligheter till kompletteringsstudier. Det innebär att komvux också skall vända sig till vuxna som kanske redan har en gymnasial eller t. o. m. eftergymnasial om de utbildning, behöver komplettera sin utbildning i något eller några ämnen för att få behörighet för vidare studier. Komvux kan i framtiden komma att få ett särskilt ansvar även för andra grupper av vuxna. Omsorgskommittén säger i sin promemoria Undervisning

av psykiskt utvecklingsstörda (DsS 1979:10): Kommittén ser det som

naturligt att KOMVUX:s uppdrag vidgas till att även omfatta utvecklingsstörda personer som ej har grundskolans eller gymnasieskolans grund att bygga på. Detta kräver att undervisningen anpassas till de utvecklingsstördas kapacitet och behov av vuxenundervisning. Det innebär att särskolans läroplaner bör gälla för KOMVUX undervisning av utvecklingsstörda på samma sätt som grundskolans och gymnasieskolans läroplaner gäller för undervisning av andra.

3.3 Vilka deltar i komvux?

[föregående avsnitt har komvux målgrupper redovisats. Här kommer vi med hjälp av statistiska uppgifter att försöka beskriva vilka grupper komvux har rekryterat till sina kurser. Statistiska Centralbyrån publicerar fortlöpande uppgifter om kommunal vuxenutbildning i Statistiska meddelanden. Ur tabell 3.1 kan bl. a. utläsas vilken tidigare utbildning nyinskrivna studerande i komvux har. Beträffande kan man konstatera grundskolkurserna att den övervägande delen av eleverna har en tidigare utbildning, som antingen är kortare än nio år eller en nioårig utbildning som inte motsvarar fullständig grundskolkompetens. 16 % av eleverna har en tidigare utbildning som svarar mot dagens grundskolkompetens, men som i många fall ligger långt tillbaka i tiden. Andelen invandrarelever i grundskolkurserna är stor. I de kurser som ligger inom gymnasieskolans tvååriga teoretiska linjer har 74 % av eleverna högst nioårig tidigare utbildning. Av eleverna i kurser inom tre- och fyraåriga linjer har 46 % högst nioårig grundutbildning. Andelen elever med minst tvåårig teoretisk gymnasieutbildning är hög. Utöver vad som framgår av tabell 3.1 kan nämnas att 12 % av eleverna i dessa kurser tidigare har någon form av eftergymnasial utbildning. Elevernas relativt långa tidigare utbildning förklaras av att en stor del är kompletteringsstuderande. I de yrkesinriktade kurserna har 60 % av eleverna tidigare en högst nioårig utbildning. Andelen korttidsutbildade är något högre i de särskilda yrkesinriktade kurserna än i de kurser som följer gymnasieskolans linjer eller specialkurser.

32 Målgrupper och prioriteringar

Tabell 3.1 Nyinskrivna elever i komvux angivna i procent per studieväg och föregående utbildning, vecka 10 vårterminen 1979

Fullständig föregående Studieväg i komvux utbildning Grundskol- Gymnasieskolkurser. linjer Yrkesinkurser å?? riktade Ek, So, Te E, H. N. S, T kurser

Gymnasial utb.: 2-åriga teoretiska linjer, 3-4-åriga linjer eller motsvarande utb. samt eftergymnasial utb. 6 13 46 28

Gymnasial utb.: Z-åriga yrkesinriktade linjer och övrig yrkesutb. 7 13 8 12 Grundskola enl. lgr 62 (9g) eller lgr 69, allm. realskola eller motsv. 16 51 29 25 Grundskola (ej 9g), praktisk realskola eller motsv. samt 8-årig folkskola 28 13 6 13 Folkskola 7 år eller

mindre275419
Utländsk utb.16573
Summa elever100100100100

Källa: Statistiska meddelanden U 1979:20.

Tabell 3.2 över komvux-elevernas åldersfördelning visar att andelen äldre elever är större i grundskolkurserna och de yrkesinriktade kurserna än i de kurser som följer gymnasieskolans teoretiska linjer. Andelen elever över 45

år är genomgående liten. Att andelen mycket unga elever är särskilt stor i de

kurser som följer gymnasieskolans teoretiska linjer kan bl. a. förklaras av att dessa elever i stor utsträckning kompletterar sin utbildning för att få behörighet för högre studier. Det finns stora skillnader beträffande ålder och utbildningsbakgrund mellan dem som studerar i grundskolkurser eller yrkesinriktade kurser och dem som studerar i kurser enligt någon av gymnasieskolans teoretiska linjer. Man bör beakta dessa skillnader när man jämför komvux elevgrupper med dem som deltar i andra former av vuxenutbildning. Statistiska Centralbyrån genomför också elevundersökningar i komvux. Den senaste gäller ett slumpmässigt urval av elever som deltagit i komvuxkurser höstterminen 1976. I undersökningen är kurser motsvarande grundskolan, gymnasieskolans tvååriga teoretiska lin jer samt gymnasieskolans treoch fyraåriga linjer representerade. Ur undersökningen kan bl. a. följande information hämtas. Av de elever som hösten 1976 studerade i någon av de undersökta kurserna 1Källa: Statistiska med- var 69 % kvinnor. Dominansen av kvinnor var speciellt stor i grundskolkurdelanden U 1979:23. serna.

Målgrupper och 33 prioriteringar

Tabell 3.2 Nyinskrivna elever i komvux angivna i procent efter ålder, vecka 10 vårterminen 1979

ÅlderStudieväg Grund- Gymnasieskolkurser, linjer Yrkesin- skol- kurser a?Ek,So,Te E,H,N.S,Triktade kurser
24 år och yngre19403927
25-34 är40383633
35-44 âr27171531
45 år och äldrc1451019
Summa elever100100100100

Kalla: Statistiska meddelanden U 1979:20.

En tredjedel av grundskoleleverna studerade på dagtid och läste i genomsnitt drygt fyra ämnen vardera. De kvällsstuderande läste i genomsnitt 1,2 ämnen vardera. Av elever motsvarande gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer läste 30 % på dagtid. Dagtidsstuderande män läste 3,5 ämnen i genomsnitt, medan kvinnorna läste i genomsnitt 2,9 ämnen. De kvällsstuderande läste 1,1 ämne i genomsnitt. Av de undersökta komvux-eleverna finansierade 73 % av männen sina studier med eget förvärvsarbete och 17 % med någon form av studiestöd (utbildningsbidrag. särskilt vuxenstudiestöd eller studiemedel). Av kvinnorna hade 19 % någon form av studiestöd medan 48 % finansierade studierna med eget förvärvsarbete och 23 % med makes förvärvsarbete. Nästan samtliga manliga förvärvsarbetande elever arbetade heltid mot endast hälften av kvinnorna. Av grundskoleleverna hade 77 % av männen och 57 % av kvinnorna förvärvsarbetat 10 år eller mer. På gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer var motsvarande andel 49 % för männen och 39 % för kvinnorna. Sammanfattningsvis kan konstateras att den övervägande delen av de undersökta komvux-eleverna studerade enstaka ämnen på kvällstid jämsides med förvärvsarbete. SÖ har i rapporten Invandrare i kommunal vuxenutbildning, 1978, redovisat en undersökning av invandrare i komvux i 50 kommuner. Av rapporten framgår att ca 15 % av landets komvux-elever är invandrare. Andelen invandrare är alltså högre i komvux än bland den vuxna befolkningen totalt. Dessutom genomgår många invandrare utbildning i AMU, gymnasieskola eller grundutbildning för vuxna. Av SÖ:s undersökning framgår vidare att ungefär hälften av invandrarna i komvux återfinns i grundskolkurser. Bland invandrareleverna finns i stort sett lika många män som kvinnor. Bland komvux-eleverna totalt är ca 70 % kvinnor. Komvux-utredningens enkät visar att många kommuner gjort särskilda insatser för att försöka rekrytera prioriterade målgrupper till komvux. Ungefär två tredjedelar av de tillfrågade kommunerna har gjort särskilda insatser för att rekrytera korttidsutbildade. De åtgärder som vidtagits är dock

34 Målgrupper och prioriteringar

oftast allmänt inriktade, främst annonsering. Många kommuner har också gjort insatser för att rekrytera invandrare, arbetslösa ungdomar och intagna

på kriminalvårdsanstalter. Åtgärderna hari dessa fall varit av mer uppsökan-

de karaktär. Ungefär hälften av de stora och mellanstora kommunerna och en mindre andel av de små kommunerna har gjort särskilda rekryteringsinsatser för dessa grupper. Fysiskt eller psykiskt handikappade har i liten utsträckning varit föremål för särskilda rekryterande åtgärder. I vilken utsträckning har då komvux lyckats rekrytera prioriterade målgrupper? I ett antal kommuner anordnas särskilda kurser för olika grupper av handikappade enligt reglerna om lägre deltagarantal. Ett antal kommuner ordnar också undervisning på kriminalvårdsanstalter. Enligt vår enkät hade samtliga storstäder och en tredjedel av de stora kommunerna särskilda kurser för interner. Några storstäder och stora kommuner hade särskilda kurser för fysiskt eller psykiskt handikappade. Sådana kurser var ovanliga i mellanstora och små kommuner. Man kan dock inte endast se till de särskilda kurser som komvux anordnat för vissa grupper. Många elever med fysiska, psykiska eller sociala handikapp deltar i den reguljära undervisningen i komvux. lntagna på kriminalvårdsanstalter får i en del fall permission för att delta i undervisning i komvux. Ett antal av eleverna i komvux har tidigare varit intagna inom kriminalvården och kan räknas till socialt utsatta. Eftersom dessa grupper inte särredovisas i de uppgifter som skolorna lämnar kan vi inte få några mer exakta uppgifter om i vilken grad komvux lyckats rekrytera prioriterade målgrupper utöver vad som här redovisats när det gäller korttidsutbildade. äldre och invandrare. Kontakter med lärare och skolledare inom komvux tyder dock på att elevgrupperna inom komvux har förändrats mycket under den tio-årsperiod som kommunal vuxenutbildning anordnats. Kraven på ökade resurser för syo, stödundervisning, mindre elevgrupper inom komvux har också vuxit allt starkare på senare år. Resurser till komvux kommer att behandlas i vårt slutbetänkande.

3.4 och

Överväganden förslag

3.4.1 Målgrupper för komvux

I avsnitt 3.2 har vi gjort ett schematiskt försök att utifrån utbildningsbakgrund och andra studieförutsättningar urskilja olika grupper av vuxna. Om man utgår ifrån denna uppdelning av de vuxna, borde komvux i första hand satsa på att nå dem som både har kort tidigare utbildning och är resurssvaga. Såväl rekryteringsåtgärder som resurser för att förbättra studiesituationen böri första hand inriktas på denna grupp. Om man skall nå dem som har en kort utbildning och som inte tidigare deltagit i vuxenstudier. räcker det inte

1 Kommunerna indelades i följande fyra grupper: Invånarantal Storstäder 120 000- Stora kommuner 30 000-119 999

PPNZ*

Mellanstora kommuner 15 000- 29 999 Små kommuner - 14 999

Målgrupper och 35 prioriteringar

med att vända sig till dem som är formellt korttidsutbildade. Om man allmänt erbjuder utbildning, utan att rikta informationen till speciella grupper, kan det vara svårt att veta vilka som hörsammar erbjudandet. För att kunna rikta informationen till vuxna med kort utbildning är det viktigt att man försöker urskilja grupper där andelen korttidsutbildade är stor. Låginkomstutredningen visade att det finns ett starkt samband mellan kort utbildning och låg lön. Detta förhållande styrks också i rapporten Utbildning, vuxenstudier och förvärvsarbete l975. Av denna rapport framgår också att andelen korttidsutbildade är väsentligt större i små kommuner och i glesbygd än i stora kommuner och i tätortsområden. visar också Rapporten att andelen korttidsutbildade är hög bland vissa grupper av invandrare, främst bland dem som har sydeuropeiskt medborgarskap. För att nå korttidsutbildade bör vuxenutbildningen därför i första hand inrikta information och andra rekryteringsinsatser på grupper där man vet att andelen korttidsutbildade är speciellt hög. Ovan har nämnts lågavlönade, bosatta i glesbygd och vissa invandrare. Andra sådana grupper är handikappade och skiftarbetande. Bland dessa grupper finner man vanligen också de resurssvaga. Visserligen finns där också ett antal personer. som har längre utbildning än nio år, men som ibland av andra skäl kan vara i stort behov av utbildning. Det kan t. ex. vara handikappade. som är i extra stort behov av utbildning för att klara sig i arbetslivet. Det kan vara invandrare som behöver komplettera en tidigare utbildning. Det kan vara hemarbetande som ibland har en längre skolutbildning, som ligger så långt tillbaka i tiden att de kan behöva viss utbildning för att få det självförtroende som behövs för att de skall våga ta steget ut på arbetsmarknaden, till en yrkesutbildning eller till vidare teoretiska studier. Ibland kan vuxna också komma i situationer som gör att de kan bli resurssvaga från att ha varit resursstarka. Det gäller ofta för invandrare, när de kommer hit. Det år inte bara deras utbildningsbakgrund som omvärderas, utan hela den sociala situationen förändras, möjligheten till kontakt och försämras inflytande osv. En person som råkar ut för en olycka kan behöva få en ny yrkesutbildning för att helt byta arbete. När man tappar sin gamla identitet kan det ibland påverka också andra funktioner, så att man flyttas från de resursstarka till de resurssvaga. Från att i början i huvudsak ha varit en utbildningsform för relativt välutbildade och starkt studiemotiverade har komvux fått allt större uppgifter när det gäller att överbrygga utbildningsklyftor. Komvux har nått relativt välutbildade som behövt komplettera sin utbildning. Komvux har också rekryterat en stor grupp korttidsutbildade, främst till grundskolkurser och yrkesinriktad utbildning. Dessa korttidsutbildade torde till stor del vara vuxna som redan har viss studievana från t. ex. studiecirklar eller sådana som redan är aktiva i andra sammanhang och som har motivation och självförtroende nog för att påbörja relativt krävande studier inom komvux. Komvux har under senare år alltmer rekryterat elever som saknar studievana och som tidigare inte självmant sökt sig till vuxenutbildning. Det gäller i stor lsveri es Officiella sta_ utsträckning dem som beviljats arbetsmarknadsutbildning inom komvux och

“mkv åevnadsförhåuan_

korttidsutbildade som beviljats särskilt vuxenstudiestöd. Denna förändring den_ Rapport n, 14. av rekryteringen till komvux kan medföra att behoven ökar av resurser för Stockholm 1978.

36 Målgrupper och prioriteringar

kurativa insatser och flexibla bl. a. studierådgivning, stödundervisning, undervisningsgrupper. mål är att tillgodose vuxnas individuella behov Ett av vuxenutbildningens av att komplettera sin utbildning från ungdomsskolan. Det är en uppgift för komvux vuxnas behov av behörighetskomplettering. En att tillgodose kommer därför även i fortsättningen att vara vuxna. som skall målgrupp för vidare studier. l större kommuner finns ibland skaffa sig behörighet samma kurser med olika t. ex. underlag för att erbjuda uppläggning. fyra terminer. l de största fullständig grundskolutbildning på tre eller kommunerna kan komvux också i vissa av gymnasieskolans ämnen anordna med mycket hög studietakt. I flertalet speciella kompletteringskurser kommuner kommer dock de mer studievana eleverna att ingå i samma som korttidsutbildade och studieovana. Det blir undervisningsgrupper därför nödvändigt att anpassa undervisningen till de olika målgrupperna. Det måste också finnas resurser för stödundervisning för människor med bristande studievana. Vi anser att den utveckling som skett under 1970-talet när det gäller komvux uppgifter och målgrupper är riktig. Även komvux måste användas i samhällets strävan att överbrygga utbildningsklyftor. Inriktningen mot de kan dock behöva markeras ännu tydligare. Det räcker svaga målgrupperna enbart vid intagningen. Komvux inte med en inriktning på korttidsutbildade måste också få tillräckligt stora och tillräckligt rörliga resurser för att kunna till de speciella förutsättningar och behov som de anpassa undervisningen mest angelägna målgrupperna har..Villkoren för och storleken på studiestöden för vuxna måste vara sådana att samma målgrupper prioriteras. som gör det lättare att tillgodose vuxnas behov av utbildning

Åtgärder

oavsett om de bor i stora eller små kommuner måste övervägas. Vi återkommer i vårt slutbetänkande till frågor som gäller planering, organisation och resurser för komvux och möjligheterna för komvux i olika kommuner att samarbeta. För att komvux i högre grad skall kunna nå korttidsutbildade krävs bättre samarbete mellan komvux och andra utbildningsanordnare samt mellan komvux och och studieförbund som bedriver fackliga organisationer uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden. De målgrupper för komvux som här redovisats är gemensamma också med andra vuxenutbildningsanordnares. Målgrupperna kan därför inte tas som en mellan olika anordnare av utgångspunkt för förslag om arbetsfördelning vuxenutbildning.

3.4.2 Prioriteringar inom komvux

Det finns behov av övergripande prioriteringar inom hela vuxenutbildför ningen. Vuxenutbildningens fyra mål (s. 25) skall vara utgångspunkten Inom den samlade skall alltså dessa prioriteringar. vuxenutbildningen bidrar till det prioriteras utbildning som utjämnar utbildningsklyftor; demokratiska samhällets utveckling. medverkar till arbetslivets förändring och ger möjlighet att komplettera ungdomsutbildningen. De regler och ekonomiska villkor som samhället ställer upp kan ses som inom vuxenutbildningen. Olikheter i ekonomiska uttryck för prioriteringar

och 37

Målgrupper prioriteringar

villkor verkar styrande på anordnarnas möjligheter att erbjuda utbildning till olika grupper och på enskilda vuxnas möjligheter att delta i utbildning. De skillnader som finns mellan olika former av vuxenutbildning, när det gäller arbetsförutsättningar, bör därför vara ett resultat av en helhetssyn på vuxenutbildningen. Det samhällsekonomiska läget har under de senaste åren skärpt behovet av prioriteringar. Utvecklingen av utbildningskostnaderna måste sättas i relation till den ekonomiska tillväxten och olika krav på samhällets resurser. Även om utbildningskostnaderna vid vissa tillfällen kan tillåtas att öka snabbare än den ekonomiska tillväxten, blir det knappast att möjligt tillgodose alla .de utbildningsbehov som kan finnas. Prioritering kan ske på olika sätt. Man kan ge företräde åt vissa typer av utbildning eller utbildningsanordnare. Arbetsmarknadsutbildning är en sådan prioriterad utbildningsform, där stor hänsyn tas till det aktuella arbetsmarknadsläget när det gäller tilldelning av resurser. En annan prioriteringsgrund kan vara målgrupper. I de olika propositionerna om vuxenutbildning talas det om vissa målgrupper som bör prioriteras, t. ex. vuxna med kort och bristfällig utbildning. Ytterligare ett sätt att prioritera är de villkor som olika vuxna erbjuds när det gäller att delta i utbildning. Särskilda villkor erbjuds t. ex. arbetslösa, korttidsutbildade och personer med besvärliga arbetsförhållanden. Lagstiftningen om rätt till studieledighet och reglerna för utbildningsbidrag och de olika formerna av vuxenstudiestöd är resultat av sådana prioriteringar. Prioriteringar kan dessutom behöva göras inom varje form av vuxenutbildning. statsmakterna har i viss utsträckning prioriterat vissa utbildningar inom den ram som komvux kan erbjuda. Grundskolkurser får t. ex. anordnas iden utsträckning det finns efterfrågan och tillgång på lokaler och lärare. Det finns alltså ingen begränsning av timtalet. Vidare är schablontillägget generösare för grundskolkurser än för gymnasieskolkurser. Antalet gymnasieskoltimmar har däremot varit begränsat sedan 1971/72 och de har inte fått öka alls under de två senaste åren. I förordningen (§ 14) föreskrivs vidare följande prioritering: l fråga om gymnasieskolkurser bör därvid företräde ges åt yrkesinriktad utbildning samt utbildning i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. l vuxenutbildningsförordningen föreskrivs vilka målgrupper som särskilt skall ges företräde vid intagning till komvux. Komvux får starta kurser med lägre deltagarantal än normalt om minst tre deltagare i kursen beviljats utbildningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd. Det kan ses som ett uttryck för att komvux har ett särskilt ansvar för att tillgodose utbildningsbehovet för dem som av länsarbetsnämnd eller vuxenutbildningsnämnd bedöms vara i särskilt stort behov av vuxenutbildning. Inom ramen för vuxenutbildningens allmänna mål har de olika vuxenutbildningsanordnarna olika uppgifter. Varje anordnare har ansvar för att prioritera sin verksamhet så att man bidrar till att uppfylla de allmänna målen. Vi överväger här endast sådana prioriteringar som berör komvux. I detta sammanhang behandlas alltså inte prioritering mellan olika utbildningsformer eller anordnare.

38 och prioriteringar

Målgrupper

Vi har funnit det lämpligast att använda utbildningsnivå och typ av som prioriteringsgrund inom komvux. Den allmänna utgångsutbildning punkten för planering av komvux skall vara att i första hand anordna sådana kurser som vänder som tidigare fått minst av samhällets sig till vuxna Från denna utgångspunkt föreslår vi en prioritering av utbildningsresurser. olika slag av utbildningar inom komvux i följande ordning.

I. Överbryggande utbildning motsvarande grundskolan

Ett stort antal människor - ca 3 milj. - har endast enligt SVUX beräkningar en högst åttaårig folkskoleutbildning som formell utbildningsbakgrund. i t. ex. de Många av dessa har inte heller på annat sätt skaffat sig kunskaper centrala färdighetsämnena svenska, engelska och matematik motsvarande grundskolan. Dessutom har hittills enligt undersökningar ca 6 000 ungdomar av totalt ca 100 000 lämnat grundskolan varje år utan fullständig grundskolkompetens, dvs. de saknar betyg i något eller några ämnen eller har inte betyg från årskurs 9. En stor del av våra invandrare har en mycket kort utbildning i sitt hemland. De har i många fall en utbildning som är så att de kan behöva starta med grundutbildning för vuxna för att bristfällig därefter delta i utbildning på grundskolnivå. Dessa grupper. äldre med kort tidigare utbildning, ungdomar som lämnat grundskolan utan fullständig och invandrare. utgör viktiga målgrupper för komvux. grundskolkompetens kan avse utbildning i enstaka

Överbryggande utbildning på grundskolnivå

ämnen som underlag för fortsatta studier eller utbildning motsvarande Sådan Överbryggande grundskolutbildning bör alltså fullständig kompetens. vara komvux främsta uppgift under den närmaste tioårsperioden.

2. Arbetsmarknadsinriktad utbildning på arbetsmarknaden eller kommer aldrig in på Många vuxna blir utslagna arbetsmarknaden, därför att de saknar en grundläggande yrkesutbildning. Även komvux bör kunna användas som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att ge sådana människor både en teoretisk grundutbildning och yrkesutbildning för inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. Iden mån komvux eller gymnasieskolan kan anordna sådan grundläggande teoretisk eller yrkesinriktad bör inte samma kurser ordnas parallellt vid utbildning AMU-center, utan komvux eller gymnasieskolan bör svara för denna utbildning. Även i situationer som kräver extraordinära insatser, t. ex. vid av ett företag eller inskränkning av driften, bör samverkan ske nedläggning mellan komvux, gymnasieskolan och AMU. Vi återkommer i vårt slutbetänkande till frågan om arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och gymnasieskolan och mellan komvux och AMU. En annan viktig uppgift för komvux är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och därigenom förebygga arbetslöshet. I ett system med återkommande utbildning bör komvux kunna svara för både fortsatt grundutbildning, fortbildning och vidareutbildning. Vi anser därför att den nu gällande prioriteringen av kurser på gymnasieskolnivå inom komvux skall fortsätta, dvs. att yrkesinriktad utbildning samt tekniska och naturvetenskapliga ämnen ges företräde.

och

Målgrupper prioriteringar 39

Den andra viktiga uppgiften för komvux är att anordna sådan arbetsmarknadsinriktad utbildning som arbetsmarknadens parter rekommenderar.

3. Behörighetskomplettering

Vuxna som är 25 år och har fyra års yrkesverksamhet har allmän behörighet för högskolestudier under förutsättning att de har kunskaper i engelska motsvarande två årskurser i gymnasieskolan. För vuxna som saknar sådana kunskaper i engelska måste komvux kunna anordna utbildning. För åtskilliga högskoleutbildningar krävs dessutom särskild behörighet i vissa ämnen. Även sådan kompletteringsutbildning måste komvux kunna erbjuda. Även vuxna som har en formell behörighet kan behöva skaffa sig vissa kunskaper och färdigheter som förberedelse för högskolestudier. Endast komvux har ett ämneskurssystem och en organisation anpassad för behörighetsgivande studier på fritid eller deltid i enstaka ämnen. Komvux bör alltså för det tredje anordna som ger formell och reell behörighet utbildning för högskolestudier. Reell behörighet för gymnasieskolstudier får anses höra till uppgift 1, eftersom vuxna redan har formell samtliga behörighet för gymnasieskolstudier.

4. Överbryggande motsvarande

utbildning gymnasieskolan Utbildning motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade linjer omfattas av uppgift 2 ovan och utbildning för behörighet till högre studier tillgodoses av uppgift 3. Men i en situation när över 90 % av samtliga ungdomar under 20 år får en minst tvåårig gymnasial utbildning bör även vuxna kunna erhålla en gymnasial utbildning som överbryggande utbildning. Många vuxna som varit borta från studier en längre tid, kan behöva skaffa sig en bredare bas och en större säkerhet än utbildning enbart i de ämnen som behövs för särskild Det är därför motiverat behörighet. att vuxna kan erbjudas en fullständig gymnasial utbildning och kompetens motsvarande gymnasieskolan, vilken ger behörighet för högre studier.

4 Gränsdragningsproblem

4.1 Yrkesskolans deltidskurser och folkbildningen

Vid de primärkommunala och landstingskommunala yrkesskolorna förekom inom områdena teknisk utbildning, industri heltids- och deltidsundervisning och hantverk, handel och kontor, huslig utbildning och vårdutbildning samt inom vissa andra områden. Deltidskurserna bedrevs i regel som kvällskurser i ämnen eller ämnesavsnitt ur heltidskurserna. Det fanns emellertid även deltidskurser som inte hade någon motsvarighet inom heltidsundervisningen. Tidigt kom gränsdragningsproblem att uppstå mellan studieförbundens cirklar deltidsmed yrkesutbildande syfte och vissa av yrkesskolornas kurser. År 1958 preciserade SÖ i tillämpningsföreskrifter till folkbildningskungörelsen vad som var att betrakta som studiecirkelverksamhet. Där sades bl. a. som att statsbidrag inte skulle utgå för studiecirklar, syftar till grundlägpå de platser, där denna utbildning tillgodoses eller gande yrkesutbildning kan tillgodoses av yrkesskolor”. SÖ drog emellertid inte upp några skarpa gränser mellan studieförbundens verksamhet och yrkesskolornas deltidskurser, utan studieförbunden kunde anordna cirklari yrkesinriktade ämnen med statsbidrag om yrkesskolan inte kunde åta sig verksamheten. Gränsdragningsproblem aktualiserades även i 1960 års folkbildningsutredning och efter en undersökning, som Överstyrelsen för yrkesutbildning gjorde 1962, mönstrades också vissa kurser bort ur yrkesskolornas verksamhet. Yrkesutbildningsberedningen konstaterade i sitt betänkande Yrkesutbildningen (SOU 1966:3) att ansträngningarna att få till stånd en klarare av kompetensområdet för yrkesskolornas deltidskurser varit avgränsning Både studieförbundens cirkelverksamhet och deltidskurserframgångsrika. Men eftersom na fyllde en viktig funktion, ansåg utredningen. förutsättningarna var så olika att anordna yrkesutbildning i olika kommuner, kunde man inte dra en skarp gräns som skulle kunna gälla för hela landet. Lokala överenskommelser var nödvändiga, där man kunde ta hänsyn både till lokala utbildningsbehov och lokala förutsättningar att anordna utbildning. Yrkesutbildningsberedningen sade vidare att det inte borde behöva uppstå några gränsdragningssvårigheter i förhållande till studieförbunden beträffande de kurser som kom att följa samma kursplaner och ge samma kompetens som i ungdomsskolan. Kurser av detta slag borde nämligen normalt - oavsett om de gällde ungdom eller vuxna - ges av samhällets utbildningsinstitutioner.

42 Gränsdragningsproblem ,

svårigheterna att dra gränser gällde i första hand kurser som inte hade någon motsvarighet inom de reguljära skolformerna. Det var inom detta kursområde som man måste låta praktiska bedömningar fälla avgörandet vid fördelningen av kurser mellan yrkesskolorna och studieförbunden. Lokala, regionala eller centrala samrådsorgan borde kunna lösa eventuella gränsdragningsproblem.

4.2 Yrkesinriktad inom komvux och

utbildning

studieförbundens cirkelverksamhet

Genom beslut i anslutning till 1967:85 överfördes prop. yrkesskolans deltidskurser till komvux. Föredraganden gav i propositionen vissa riktlinjer för gränsdragningen mellan komvux och studieförbunden.

I framtiden bör som huvudregel gälla att inom den lokala gymnasiala vuxenutbildningen endast sådana yrkcsskolkurser anordnas som svarar mot ungdomsskolans ämnen eller som utan att finnas företrädda i ungdomsskolans program är en yrkesutbildning av speciell karaktär. Jag vill betona betydelsen av att även utbildningsmöjligheter av detta slag finns inom vuxenutbildningen. Det bör dock vara möjligt för en kommunal skola att- efter medgivande av skolöverstyrelsen - anordna även andra kurser. Dylika kurser bör ha yrkesutbildande inriktning och omfatta ett relativt stort timtal och undervisningen bör bedrivas enligt riksgiltiga kursplaner. Dessa kurser får anses vara av samma karaktär som studiecirklarna och bör anordnas av yrkesskolor endast om verksamheten inte tillgodoses av studieförbunden.

SÖ fastställde den 15 mars 1968 en uppdelning av yrkesskolans deltidskurseri kategorierna A, B och C. A-kurser skulle i princip anordnas inom yrkesskolan. B-kurser skulle i första hand anordnas av yrkesskolorna. Inom studieförbunden kunde B-kurser anordnas parallellt med yrkesskolans kurser men då delvis med annan målsättning och uppläggning av arbetet. C-kurser skulle i första hand anordnas inom folkbildningsarbetet. Särskilda villkor skulle gälla för utbildning i språk. matematik, konsthantverk, slöjd och hemtekniska ämnen. I fråga om kurser i konsthantverk. slöjd och hemtekniska ämnen framhölls att det borde vara möjligt med en dimensionering med hänsyn till det lokala behovet. Man borde vidare göra klart för deltagarna vilket syfte kursen eller cirkeln har. Yrkesutbildningen arbetar efter av SÖ fastställda läroplaner med klart yrkesutbildande syfte och studieförbunden arbetar efter kursplaner som är anpassade efter varje grupp deltagare. I Aktuellt från skolöverstyrelsen 1972/73:70 en (ASÖ) publicerades förteckning över då gällande generella läroplaner för komvux. Av den framgår att praktiskt taget samtliga kurser inom området industri och hantverk var A-kurser. Inom området handel och kontor fanns ett stort antal B-kurser och några C-kurser. A-kurser var bl. a. maskinskrivning. stenografi. maskinbokföring. Inom områdena hemteknik och vård fanns inga C-kurser. A-kurser var bl. a. matlagningskurser och samtliga vårdkurser. medan kurser i sömnad och vävning hade B-karaktär. Förutom de i ASÖ förtecknade generella fanns en hel del läroplanerna individuella läroplaner som endast fick användas efter SÖ:s medgivande. Fr. o. m. 1972 utarbetade SÖ också s. k. interimistiska Dessa läroplaner.

Gränsdragningsproblem

tillkom i regel på initiativ av någon enskild kommun och fick ingen större spridning. Efter framställning från SO beslutade regeringen den 16 januari 1975 att kurser motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser på försök fick anordnas som gymnasieskolkurser inom komvux läsåret 1975/76. Försöksverksamheten fortsatte även under läsåren 1976/77 och 1977/78, då verksamheten blev en reguljär del av komvux. De omfattande yrkestekniska ämnena delas upp i delmoment enligt supplementen till Lgy 70, och varje delmoment skall utgöra en kurs. I de fall delmomenten är indelade i arbetsteknik och fackteori kan kurs anordnas även i enbart fackteori. Redan i regeringens beslut om försöksverksamhet förordnades att kurserna skall vara arbetsmarknadsinriktade eller krävas för behörighet till fortsatta studier. SÖ:s avsikt var ursprungligen att ersätta den särskilda yrkesinriktade utbildningen med kurser motsvarande gymnasieskolans linjer och specialkurser. Samtliga individuella och generella läroplaner upphävdes också. Det visade sig emellertid snart att det inom särskild yrkesinriktad utbildning fanns läroplaner som svarade mot viktiga utbildningsbehov för vuxna som

inte kan tillgodoses med gymnasieskolans läroplaner. Systemet med

läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning har därför under senare år byggts ut igen efter samråd med arbetsmarknadens parter. Fr. o. m. den 1 juli 1977 skall läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning i komvux fastställas efter centralt samråd med arbetsmarknadens parter och yrkesinriktad utbildning anordnas i kommunerna efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter. I en förordning den 29 juni 1978 meddelade regeringen riktlinjer för fastställande av högsta antalet lektioner för yrkesinriktade kurser inom komvux motsvarande gymnasieskolans samtliga yrkesinriktade linjer, specialkurser och högre specialkurser. Komvux fick därigenom formellt ett utbildningsprogram som helt motsvarar gymnasieskolans.

4.3 Övrig komvux

Vissa problem med gränsdragning mellan komvux och studieförbundens verksamhet har också förekommit i allmänna ämnen. Enligt ett kungl. brev den 15 mars 1968 fick kurser i vissa ämnen motsvarande fackskolzins läroplan. t. ex. psykologi, konsumentkunskap. familjekunskap och teckning, anordnas i komvux endast på vissa villkor. I folkbildningsutredningens lokala studier och debattskrift sades kurser i moderna språk. särskilt nybörjarengelska. utgöra ett gränsdragningsproblem. Det hävdades vidare att många vuxna anmäler sig till kurser i C-språk. t. ex. spanska. inom komvux utan att vara i behov av betyg eller kompetens. Nybörjarengelska utgör ett särskilt problem. Alla grundskolkurser i komvux motsvarar läroplanen för grundskolans högstadium. Förkunskaper som i stort sett motsvarar kursen i resp. ämne på grundskolans låg- och mellanstadier krävs för att man skall kunna följa en grundskolkurs i komvux. I de flesta ämnen kan man förutsätta att vuxenstuderande har förkunskaper från sin skoltid, även om dessa ofta kan vara bristfälliga och inaktuella. Ett visst mått av repetition av vad som ingår i lågstadiets och mellanstadiets kurs i grundskolan är därför en naturlig del av inledningsskedet i varje grundskol-

44 Gränsdragningsproblem

kurs i komvux, oavsett ämne. Ämnet engelska förekom inte i den obligatoriska skolan när många av dem som nu är vuxenstuderande gick där. Att engelska infördes i den obligatoriska skolan och sedan flyttades ner även på de lägre stadierna i grundskolan kom i viss mån att ge ämnet den särställning det har i komvux. Det blev det enda ämne där många vuxenstuderande helt saknar förkunskaper. De är därmed inte behöriga att tas in i grundskolkursen, som omfattar enbart högstadiets kurs. Det blev därför nödvändigt att möjliggöra för komvux att ge undervisning i engelska även på nybörjarnivå. Enligt kungl. brev den 3 april 1970 får nybörjarundervisning i engelska anordnas i komvux. Det skall ske inom ramen för schablontillägget i form av stödundervisning eller studiehandledning och får inte anordnas som kurs. Innebörden av detta är att inga regler finns om antal lektioner för nybörjarengelska i komvux och inte heller om gruppstorlek. Den som läser engelska på nybörjarnivå i komvux får inte heller tillgodoräkna sig dessa studier för studiestödspoäng. Nybörjarundervisning i engelska kan anordnas endast i begränsad omfattning och ökar inte de totala kostnaderna för komvux, eftersom det sker inom ramen för schablontillägget. Antalet deltagare i nybörjarengelska i komvux och antalet lektioner som ägnas åt studierna kan alltså vara lågt utan att komvux har brutit mot gällande föreskrifter. Detta har ibland av studieförbunden uppfattats som en illojal konkurrens. i all synnerhet som inga kursavgifter får tas ut för undervisning i komvux.

4.4 SVUX betänkande Utbildning för vuxna

Genom tilläggsdirektiv i februari 1972 fick SVUX i uppdrag att behandla frågor om samordning och arbetsfördelning inom vuxenutbildningen. I betänkandet Utbildning för vuxna (SOU 1975:59) redovisade kommittén bl. a. synpunkter på arbetsfördelning och gränsdragning. För att inte föregripa folkbildningsutredningen, som redan hade aviserats när SVUX lade sitt betänkande, nöjde sig SVUX med att diskutera några tänkbara principer för gränsdragning och arbetsfördelning mellan komvux och studieförbund. En princip skulle kunna vara att dra gränsen mellan kompetensinriktad och icke kompetensinriktad utbildning. Studier som leder till kompetens och som följer läroplaner för grundskola eller gymnasieskola förs till komvux och övriga studier till folkbildningen. Denna princip har den fördelen att den avser det centrala målet för utbildningen, men den medför också vissa komplikationer. Det kan för en del deltidsstuderande vara oviktigt om en utbildning leder till kompetens eller inte. Viss kompetensinriktad utbildning kan användas för olika slag av fritidsverksamhet. En annan princip för arbetsfördelning skulle enligt SVUX kunna vara att dela upp utbildningen efter ämne ellerinivä. Man skulle t. ex. kunna föra all utbildning på grundskolnivå till folkbildningen och begränsa komvux verksamhet till gymnasieskolnivå. Det skulle emellertid innebära problem för många vuxna som inte har kunskaper motsvarande grundskolnivå. De skulle behöva studera både i studieförbund och i komvux. och det skulle vara

SOU 1979292 45

Gränsdragningsproblem

svårt att kombinera sådana studier t. ex. för att få studiestöd. En tredje princip för gränsdragning SVUX diskuterade var studiein-

som

tensitet. Mera omfattande studier, t. ex. minst halvtidsstudier, skulle i så fall bedrivas inom komvux och fritidsstudier skulle föras till studieförbunden. Men även denna gränsdragningsprincip skulle medföra en rad problem. Samma utbildning skulle då behöva förekomma både inom komvux och studieförbunden. eftersom många vuxna vill skaffa sig kompetens genom studier vid sidan om förvärvsarbete. Det skulle också innebära på fritid svårigheter för vuxna att på fritiden skaffa sig utbildningi naturvetenskapliga ämnen. t. ex. fysik och kemi. eftersom sådana cirklar mera sällan brukar anordnas av studieförbunden. SVUX diskuterade också kombinationer av olika gränsdragningsprinciper utan att komma fram till en naturlig lösning. Man konstaterade avslutningsvis: Man bör enligt kommitténs uppfattning inte överdriva betydelsen av de oklarheter som uppstått. Det rör trots allt kvantitativt marginella delar av vuxenutbildningen. Den avgjort största delen av utbildningen såväl inom studiecirkelverksamheten som inom den kommunala vuxenutbildningen ligger helt utanför diskussionen.

4.5 lokala studier och

Folkbildningsutredningens

debattskrift

Folkbildningsutredningens direktiv anger att den del av uppdraget som avser gränsdragningsfrågor inom vuxenutbildningen bör omfatta bl. a. studier av förhållandena i olika kommuner. Kommittén skulle härigenom få upplysning om hur gällande bestämmelser och riktlinjer har tolkats och tillämpats i praktiken. Hösten 1976 gjordes en kartläggning av vuxenutbildningen i tio kommuner. I sju av de tio kommunerna tycktes det inte finnas några större gränsdragningsproblem, som kunde visas i konkreta exempel. Man var ändå från studieförbundshåll oroad över komvux utbredning inom ämnesområden som man anser tidigare varit förbehållna studieförbunden. Den främsta orsaken till den mer principiellt upplevda konkurrenssituationen var att komvux ansågs ha mycket stora fördelar i ekonomiskt hänseende. I tre av kommunerna uppgavs att det fanns gränsdragningsproblem av olika omfattning. De ämnen som ansågs som problematiska ur gränsdragningssynpunkt var det hemtekniska ämnesområdet, främst sömnad, samt nybörjarengelska. Till grund för den nuvarande avgränsningen av komvux ligger kompetens, läroplansbunden undervisning och betyg. Komvux kan därför uppfattas som en kopia av ungdomsskolan. Organisatoriskt och pedagogiskt har dock komvux vuxenanpassats. Det gäller t. ex. ämneskurssystemet som möjliggör studier av enstaka ämnen och deltidsstudier. Läromedelsanpassning och lärarutbildning har allt starkare markerat inriktningen på vuxna människor. Komvux har därigenom avlägsnat sig från ungdomsskolans struktur och närmat sig studieförbundens verksamhet. Detta har medfört komplikationer för avgränsningen mot folkbildningen. De lokala studierna visade att många deltagare inom det hemtekniska

46 Gränsdragningsproblem SOU l979z92

området, främst i ämnena sömnad och vävning. inte hade någon tanke på yrkesutbildning. Som skäl för att anordna en sådan utbildning gav kommunerna bl. a. en vidgad tolkning av yrkesbegreppet. En annan orsak var att man med dessa kurser kunde rekrytera sådana som annars inte skulle delta i vuxenutbildning för att sedan intressera dem för fortsatta studier. Folkbildningsutredningen ville i debattskriften väcka diskussion kring frågan om behovet av en formell grundskolkompetens för vuxna. Personer som är 25 år och har minst fyra års arbetslivserfarenhet uppfyller kravet för allmän behörighet till högskoleutbildning men är inte behöriga till gymnasieskolans studievägar. ”Som en följd av en alternativ behörighetsgrund inom grundskolans kompetensområde skulle kunna ifrågasättas - särskilt om studierna i framtiden på grundskolenivå blir betygsfria - om inte arbetsuppför den kommunala gifterna vuxenutbildningen borde kunna begränsas till utbildning motsvarande läroplanerna för gymnasieskolan. Folkbildningsutredningen diskuterade i debattskriften att den särskilda yrkesinriktade utbildningen skulle avvecklas och ersättas med kurser motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och linjeanknutna specialkurser. Detta sades vara en absolut förutsättning för att en avgränsning skulle kunna åstadkommas. Diskussionen om gränsdragningen mellan studieförbundens statsbidragsberättigade verksamhet och komvux sammanfattade folkbildningsutredningen i debattskriften enligt följande: l Kurserna inom kommunal vuxenutbildning skall syfta till fortsatta studier eller yrkesverksamhet. Gränsdragningsprincipen skall vara kompetens och behörighet genom läroplansbunden undervisning. Läroplanernas styrande effekt på gränsdragningen måste beaktas. 2 Genom en förändring av beräkningsgrunden för skolledarresurs inom kommunal vuxenutbildning skulle behovet av att samla skolledarpoäng inte vara så starkt. att en avgränsning mot andra vuxenutbildningsanordnare är svår att upprätthålla. 3 Angeläget med en alternativ behörighetsgrund. byggd på ålder och arbetslivserfarenhet, inom grundskolans kompetensområde. 4 Arbetsområdet för den kommunala vuxenutbildningen begränsas till gymnasieskolan. Medverkan av företrädare för folkbildningen i Iäroplansutvecklingen för den yrkesinriktade delen av kommunal vuxenutbildning. 5 studieförbundens statsbidragsberättigade verksamhet skall bedrivas inom ramen för folkbildningsarbetets målsättning. 6 Informationen till allmänheten så utformad att förväxlingar av utbildningsanordnare uteslutes. Den kommunala vuxenutbildningen skall tydligt och fullständigt ange syfte och nivå i anknytning till ungdomsskolans läroplaner, Studieförbund med ideologisk eller annan inriktning skall klart redovisa denna.”

5 och samverkan

Arbetsfördelning

5.1 Principer för och samverkan mellan arbetsfördelning

komvux och studieförbunden

enligt tidigare utredningar

Rent teoretiskt kan man tänka sig ett antal olika principer för arbetsfördelning mellan komvux och studieförbundens cirkelverksamhet. Tänkbara principer har redovisats bl. a. av SVUX i betänkandet Utbildning för vuxna och av folkbildningsutredningen i debattskriften Folkbildningen i framtiden. Den nuvarande gränsdragningen bygger på anordnarnas mål för studierna. Avgränsningen av komvux bygger på att utbildningen är kompetensinriktad eller yrkesutbildande, att kurserna fastställda och att följer läroplaner studierna leder till betyg. En annan princip kan vara att föra utbildning på vissa nivåer eller i vissa ämnen till en utbildningsform. Ett exempel på sådan gränsdragning återfinns ifolkbildningsutredningens debattskrift, där möjligheten diskuteras att slopa grundskolutbildning inom komvux och att i stället införa en alternativ behörighetsgrund. Ett sätt att göra en arbetsfördelning är att se till studieintensiteten och dra en gräns mellan fritidsstudier och studier som omfattar minst halvtid och alltså möjliggör att den vuxne kan få studiestöd. Den totala omfattningen av en kurs skulle också kunna vara utgångspunkt för arbetsfördelningen. Studieförbunden skulle kunna ta hand om kortare kurser upp till ett visst bestämt antal timmar och komvux få ansvaret för mer omfattande kurser. Mot bakgrund av de intagningsbestämmelser som f. n. gäller för komvux har också i olika sammanhang diskuterats att deltagarnas mål kunde vara avgörande för arbetsfördelningen mellan olika arrangörer. Man skulle då vid intagningen avgöra om deltagarnas syfte med studierna är sådant att de bör få studera i komvux. Deltagare som har ett annat syfte med studierna än kompetens eller yrkesutbildning skulle då hänvisas till studieförbunden. Folkbildningsutredningen framförde också i sin debattskrift tanken att komvux yrkesinriktade utbildning skulle begränsas till kurser motsvarande gymnasieskolans linjer och specialkurser. Den särskilda yrkesinriktade utbildningen som inte har någon motsvarighet i gymnasieskolan skulle därigenom inte få anordnas inom komvux.

48 Arbetsfördelning och samverkan

5.2 överväganden om principer för arbetsfördelning

Vi har övervägt vilka konsekvenserna skulle bli om en zirbetsfördclning mellan komvux och studieförbund gjordes utifrån de principer för arbetsfördelning som nämnts i avsnitt 5.1. Att utgå från anordnarnas mål kan leda till att arbetsfördelningen för den enskilde deltagaren verkar oklar. Samma ämnen förekommer ofta bade i komvux och studieförbund och skillnader i kursens syfte kan inte utläsas enbart av kursens namn. Mot principen om avgränsning efter anordnarnzis mål har ofta anförts att många vuxna söker till en kompetensinriktzid utbildning av andra skäl än att de behöver kompetens i ett eller flera ämnen. Ett sådant skäl kan vara att skillnaderna mellan studiecirklar och komvuxkurser inte framgår tillräckligt klart i den information som lämnas. Ett annat skäl kan vara att komvux-studier ter sig ekonomiskt fördelaktigare för deltagaren eftersom ingen kursavgift tas ut. Fördelen med en avgränsning utifrån anordnarnas mål är bl. a. att syftet med och innehållet i varje anordnares utbildning blir lättare att beskriva. För att den enskilde skall kunna göra ett övervägt val av utbildning krävs att arrangörerna sakligt och korrekt informerar om målen med utbildningen så att den sökande utan svårighet kan ta ställning till skillnaderna. Kompetensinriktad utbildning som är mer reglerad av samhället erbjuds i kommunal och statlig vuxenutbildning, medan folkbildningen har andra uppgifter än att anordna utbildning för formell kompetens.

Det kan verka enkelt att dra gränser efter ämnen och samtidigt lätt att

informera om en sådan arbetsfördelning. Det skapar dock problem för dem som behöver en utbildning som omfattar ämnen eller kurser hos flera anordnare. Så länge villkoren i olika former av vuxenutbildning skiljer sig åt kan det också leda till försämringar för den som blir tvungen att söka viss del av den kompetensinriktade utbildningen hos studieförbunden. Om studieförbunden skulle ta hand om viss del av den kompetensinriktade utbildningen skulle det leda till en starkare styrning av folkbildningen i denna del. Inom studieförbunden finns cirklar som spänner över delar av flera traditionella skolämnen. Det kan i sådana fall bli oklart hur en avgränsning efter ämnen skall göras.

En avgränsning efter olika mbildningsnivåer kan verka enkel ur adminis-

trativ synpunkt men skapar olägenheter för enskilda vuxenstuderande. Ett exempel på en sådan avgränsning är den diskussion. som förs i folkbildningsutredningens debattskrift om att eventuellt begränsa arbetsområdet för komvux till utbildning motsvarande gymnasieskolan. Resonemanget baseras på en tanke om en alternativ behörighetsgrund. byggd på ålder och arbetslivserfarenhet. inom grundskolans kompetensområde. Många vuxna är osäkra på sina egna förutsättningar att klara studier. Problemet är alltså inte enbart att ha formell kompetens för vidare studier utan också att ha reell kompetens. Många vuxna som kanske har förkunskaper genom arbetslivs- och livserfarenheter tror sig ända inte om att klara fortsatta studier eller en yrkesutbildning. De behöver få pröva på studier på grundskolnivå för att repetera vissa kunskaper och för att känna att de kan klara en fortsatt utbildning. Förkunskaper, främst i språk och samhällskunskap, kan de också skaffa sig i studiecirklar.

Arbetsfördelning och samverkan 49

Cirkelstudieri flera ämnen tar dock relativt lång tid. Vuxna behöver i vissa situationer snabbt kunna skaffa sig förkunskaper för att sedan genom komma ut i arbetslivet. vuxna yrkesutbildning Många beviljas i dag arbetsmarknadsutbildning bestående av grundskolutbildning och yrkesutbildning. En sådan studieplanering tyder på att arbetsförmedlingen tillsammans med den sökande gemensamt bedömer att det finns behov av en grundskolutbildning som utgångspunkt för en vidare yrkesutbildning även i många fall, när grundskolutbildning inte är ett formellt inträdeskrav till viss yrkesutbildning. Om grundskolutbildning inte längre kan erbjudas i komvux skulle det kunna leda till att motsvarande utbildning i stället kommer att anordnas inom AMU. Det skulle kunna innebära att vuxna som inte beviljas arbetsmarknadsutbildning inte får tillfälle att skaffa sig fullständig grundskolkompetens eller kompetens i enstaka ämnen. Möjligheterna för vuxna som vill studera av andra skäl än arbetsmarknadspolitiska försämras. En sådan utveckling kan varken vara rättvis eller samhällsekonomiskt försvarbar. Ett speciellt gränsdragningsproblem är nybörjarengelska. Ämnet engelska ingår obligatoriskt i ett slutbetyg från grundskolan. Om undervisning på grundskolnivå skall finnas i komvux är det därför självklart att engelska skall ingå. Det gäller givetvis i första hand undervisning på högstadienivå, men eftersom förkunskaper i ämnet är en nödvändig förutsättning för studierna på högstadienivå måste komvux också kunna tillhandahålla undervisning på nybörjarnivå. Det är emellertid lika självklart att ämnet engelska skall förekomma i studieförbundens cirkelverksamhet men med en annan inriktning. Vi har övervägt olika möjligheter att organisera undervisning i engelska på grundskolnivå i komvux. En möjlighet är att på samma sätt som nu anordna en högstadiekurs som, för dem som behöver det, kompletteras med nybörjarundervisning i form av stödundervisning eller studiehandledning. Man skulle också kunna överväga att låta komvux anordna erforderlig nybörjarundervisning i form av en kurs som motsvarar läroplanen för lågoch mellanstadiet i grundskolan. Det skulle medföra att föreskrifterna om lägsta deltagarantal för att starta kurs skulle komma att gälla även för nybörjarengelskan, vilket kanske kunde ha ett visst värde ur gränsdragningssynpunkt. Men att skapa en separat nybörjarkurs i engelska i komvux med ett ganska blygsamt timtal skulle eventuellt kunna medföra nya gränsdragningsproblem. Vi har därför diskuterat om begränsningar i rätten att delta i en sådan kurs i nybörjarengelska skulle behövas. Man skulle t. ex. kunna föreskriva att bara den får delta som samtidigt deltar i ytterligare minst en grundskolkurs. Men vi tror inte att man kan förutsätta att fritidsstuderande orkar delta i två komvux-kurser samtidigt. Därför skulle man i stället kunna kräva av deltagarna i nybörjarengelska att de tidigare slutfört minst en grundskolkurs. Ett sådant krav vill vi också avfärda. eftersom det skulle innebära kraftiga nackdelar för de studerande. särskilt för dem som har den kortaste utbildningen. Just engelska är ett sådant ämne. där vuxenstuderande vill ha och behöver en relativt långsam studiegång. De vill därför ofta starta sina studier med engelska. Enligt vår uppfattning bör de få göra det. Om studier i engelska skulle få påbörjas först senare under studietiden. skulle följden bli att ämnet måste koncentreras hårdare eller den totala

50 och samverkan

Arbetsfördelning

studietiden förlängas.

En avgränsning mellan fritidsstudier och studier som omfattar minst halvtid

kan verka administrativt entydig och tilltalande. Det skulle emellertid försvåra för vuxna som på fritid vill skaffa sig kompetens i ett eller flera ämnen, såvitt inte studieförbunden också skall ge kompetensinriktad utbildning. Men en sådan ordning skulle medföra en dubblering av den kompetensgivande utbildningen och försvåra information om arbetsfördelningen inom vuxenutbildningen. När komvux startade var avsikten att huvuddelen av utbildningen skulle erbjudas på fritid bl. a. för att man skulle kunna använda ungdomsskolans lokaler och lärare. Även samhällsekonomiska skäl talade för att eleverna i komvux i huvudsak skulle studera på deltid för att inte förorsaka ett alltför stort produktionsbortfall. Antalet dagtidsstuderande på heltid har emellertid ökat dels beroende på att grundskolstudier och yrkesinriktade gymnasiestudier ibland beviljas som arbetsmarknadsutbildning, dels beroende på tillkomsten av lagen om rätt till ledighet för studier och införandet av särskilt vuxenstudiestöd. Såväl arbetsmarknadsutbildning som särskilt vuxenstudiestöd beviljas på selektiva grunder. Det är i första hand vuxna med kort utbildning som kommer i fråga. Statistik visar emellertid att det fortfarande är en stor del komvux-studerande som läser på fritid parallellt med förvärvsarbete eller vård av egna barn. Kurslängden kan också vara en utgångspunkt för avgränsning. Kritiken mot komvux har ibland gått ut på att komvux i en del ämnen ordnar alltför korta kurser och att de därför kommer att likna studiecirklar. Kritiken gäller dels Samhällsorienterande ämnen, dels en del yrkesinriktade delmomentskurser. De Samhällsorienterande ämnena omfattar i grundskolan och gymnasieskolan få timmar totalt. Med de reducerade timplaner som tillämpas i komvux kan kurser i dessa ämnen bli jämförbara med vissa studiecirklar vad den totala omfattningen beträffar. Det kan finnas studietekniska skäl för att åtminstone vissa vuxna skulle behöva fler lektionstimmar i dessa ämnen. Det kan dock knappast vara försvarbart att enbart av gränsdragningsskäl utöka kurserna. Den skillnad som ligger i att komvux-kurserna följer läroplaner borde vara tillräcklig för att kunna skilja komvux-kurser från mer allmänorienterande eller specialiserade studiecirklar i samhällsinriktade ämnen. De yrkesinriktade kurser som följer gymnasieskolans linjer eller specialkurser har uppdelats på delmoment. Alltför korta yrkesinriktade delmomentskurser får numera inte erbjudas som enskilda fristående kurser utan skall ingå i odelbara kurspaketÅ Det innebär att man i komvux t. ex. inte kan anmäla sig till en kurs enbart i knyppling. Denna kurs ingår nämligen i en specialkurs, som heter ”Textilkunskap, sömnad” och som omfattar följande ämnen: Sömnad med materialkännedom, Sömnad med mönsterkännedom, 1 Delmomentskurser får Sömnad med mode- och klädkunskap, Knyppling samt Teckning. Kursens inte anordnas som sepa- totala omfattning är 417-477 lektioner. rala kurser om de är Tanken har att kurslängden kan ha betydelse ur gränsdragningssynpunkt kortare än 45 lektioner. funnits med i våra överväganden angående nybörjarengelska. vilket framgår Moda/kurser får inte vara kortare än 90 lek- av våra förslag i avsnitt 5.3.l.(s. 53) tioner. (SÖ-FS 1979:31 Vi har övervägt konsekvenserna av att låta den enskildes syfte med sid 22). studierna vara avgörande för arbetsfördelningen mellan komvux och

och samverkan

Arbetsfördelning 51

studieförbunden. De intagningsbestämmelser som gäller för kommunal vuxenutbildning innebär att man i första hand skall ta in dem som behöver utbildningen för fortsatta studier eller yrkesverksamhet. Erfarenheterna har visat att många vuxna, som söker till viss utbildning, i inledningsskedet ofta är osäkra på vad de klarar av. De kan kanske därför inte från början ange slutmålet för sina studier. De vill pröva på studier för att få självförtroende och säkerhet och kan först därefter närmare de precisera vilken utbildning vill skaffa sig. Om komvux skall kunna nå korttidsutbildade med låg studiemotivation måste det vara möjligt att även _till komvux rekrytera sådana människor som inte vid ansökningstillfället kan ange att deras slutmål är t. ex. behörighet för fortsatta studier. Erfarenheter från arbetsmarknadsutbildningen visar att många vuxna som saknar erfarenhet av vuxenstudier inte vågar satsa på längre utbildning än en kort grundutbildning och en kortare yrkesutbildning. När de får erfarenhet av vuxenstudier kan många av dem vilja satsa på en längre yrkesutbildning eller på andra gymnasiala studier, även om det i en hel del fall innebär att de inte kan beviljas fortsatt utbildningsbidrag utan måste finansiera sina studier på mindre fördelaktiga sätt. Ett där man avvisar intagningsförfarande dem som inte kan uppge godtagbara skäl för sina studier i komvux kan locka sökande till att uppge skäl som de vet är gångbara i stället för skäl som är verkliga. En arbetsfördelning mellan utbildningsanordnarna som utgår från deltagarnas syfte med studierna skulle kunna motverka vuxenutbildningens fördelningspolitiska strävanden. Folkbildningsutredningen anförde i sin debattskrift att den särskilda yrkesinriktade utbildningen borde upphöra och ersättas med kurser motsvarande gymnasieskolans linjer och specialkurser. Den yrkesutbildning som

ges inom gymnasieskolan täcker emellertid intelin alla de yrkesområden där

vuxna kan ha behov av grundutbildning eller fortbildning. Läroplaner för särskild yrkesinriktad fastställs numera efter samråd med utbildning arbetsmarknadens parter. Man får därför förutsätta att dessa kurser svarar mot yrkesutbildningsbehov. En inskränkning av komvux till att omfatta enbart kurser motsvarande gymnasieskolan vore en allvarlig försämring. Som exempel på en utbildning som inte finns inom gymnasieskolan kan nämnas utbildning för städpersonal. För denna personalgrupp har inom ramen för särskild yrkesinriktad fram för utbildning tagits läroplaner grundutbildning, specialiseringskurser och utbildning av arbetsledare. Ur gränsdragningssynpunkt är det inte särskild yrkesinriktad utbildning utan främst kurser motsvarande vissa av gymnasieskolans linjer som är problematiska. I de mål för komvux, som formulerats i avsnitt 2.5.2 (s. 25). är yrkesutbildning en av komvux uppgifter. Innan vi tar detta mål som en utgångspunkt för överväganden och förslag om arbetsfördelning, vill vi närmare diskutera vad som menas med yrke. Oftast används yrkesarbete i samma betydelse som förvärvsarbete eller arbete utom hemmet. Det hävdas ibland att hemarbete skall räknas som yrkesarbete. I ett hem förekommer många olika arbetsuppgifter. Man torde kunna särskilja två huvudtyper. Den ena typen av arbetsuppgifteri hemmet är sådana. som hänger samman med ansvaret för och omsorgen om barnen. Skötsel och uppfostran av barn

52 Arbetsfördelning och samverkan

numera vid ansökan till högre utbildning med heltidsarbete utom jämställs hemmet. Den andra typen av arbetsuppgifter i ett hem är t. ex. inköp. matlagning, städning, tvätt och annan klädvård för egna behov. Alla vuxna borde ha tillräckliga kunskaper för att utföra dessa arbetsuppgifter vare sig de lever ensamma eller för att ta sin skäliga del av ansvaret om de lever tillsammans med andra vuxna. För dessa uppgifter i hemmet behövs och efterfrågas utbildning. Det gäller inte minst för män. som på grund av traditionella roller oftast fått otillräcklig praktisk träning i hushållsarbete. Äldre män, som blir ensamma, måste plötsligt själva ta ansvar för hushållsarbete. En annan viktig grupp är vuxna med vissa sjukdomar, t. ex. diabetiker. reumatiker och njursjuka. De kan behöva specialutbildning i kostkunskap för att klara den egna matlagningen. Inom komvux finns ett antal kurser motsvarande konsumtionslinjen och angränsande specialkurser. Dessa kurser är yrkesinriktade men kan också vara av intresse för dem som är hemarbetande eller som sköter hushällsarbete på fritid. De kunskaper som en sådan kurs ger kan innebära att man lär sig sköta hemmet på ett rationellare eller mer ekonomiskt sätt, att man lär sig att laga näringsriktig kost eller lär sig att tillverka saker, som är användbara i hemmet. Även inom studieförbunden anordnas studiecirklar i vissa hemtekniska ämnen, t. ex. matlagning, sömnad, vävning. Skillnaden är att komvux-kurserna följer läroplaner och är kompetensgivande samt att de numera är betydligt längre än motsvarande studiecirklar.

5.3 Förslag om arbetsfördelning

Vi har när det gäller förslag om arbetsfördelning mellan studieförbund och komvux samrått med folkbildningsutredningen, som i ett avsnitt i sitt slutbetänkande från sina utgångspunkter tar upp motsvarande frågor. I kapitel 2 har vi lämnat förslag till formulering dels av allmänna mål för vuxenutbildningen, dels av mål för den kommunala vuxenutbildningen. Flertalet av de allmänna målen är gemensamma för alla former av vuxenutbildning. Inom ramen för dessa mål bör dock varje anordnare ha sina speciella uppgifter inom vuxenutbildningen. En sådan arbetsfördelning underlättar för den enskilde att välja den studieform som i varje situation bäst motsvarar behov och studieförutsättningar. En klar arbetsfördelning som berörda parter är överens om är också en förutsättning för ett samarbete mellan olika utbildningsanordnare. Vi anser att det även i framtiden skall vara de olika anordnarnas mål som skall vara utgångspunkten för en arbetsfördelning inom vuxenutbildningen. I regel sammanfaller det syfte som den enskilde deltagaren har med sina studier med anordnarens mål för utbildningen. Men erfarenheterna har visat att många vuxna, som söker sig till viss utbildning, i inledningsskedet är osäkra på vad de klarar av. De kan därför kanske inte från början ange slutmålet för sina studier. De vill pröva på studier för att få självförtroende och säkerhet och kan först därefter precisera vilken utbildning de vill skaffa sig.

Arbetsfördelning och samverkan 53

Det skulle alltså medföra stora svårigheter att fastställa en arbetsfördelning utifrån de enskilda vuxnas syften med sina studier. En sådan arbetsfördelning skulle också motverka Vuxenutbildningens fördelningspolitiska strävanden, eftersom de korttidsutbildade torde ha särskilda svårigheter att uttrycka sina syften med studierna. Vi foreslzir alltså ande olika (mordnarrias nzål skall vara zztgångspzmkt för en arbetsfördelning inom vuxenutbildningen. Ett likalydamde förslag presenteras också av folkbildningsutredningen.

5.3. 1 N ybörjarerzgelska

Vi har funnit att nybörjarundervisning i engelska bör bedrivas även inom komvux och att olika målgrupper för komvux resp. för studieförbundens nybörjarengelska kan urskiljas. Komvux bör till sin nybörjarundervisning rekrytera vuxenstuderande som siktar på grundskolkompetens i ämnet. Vuxna som har andra syften med sina studier i engelska. bör i stället rekryteras av studieförbunden. Vissa förändringar och preciseringar av nuvarande bestämmelser för komvux behöver göras.

Vi föreslår att grundskolkursen i engelska skall omfatta ämnet i dess helhet,

dvs. även lâg- och mellanstadiets kurs. Detta innebär ett avsteg från principen att komvux bara skall motsvara grundskolans högstadium. Erfarenheten från verksamheten med nybörjarengelska i form av studiehandledning har visat att en utökning med ca 120 lektioner behövs, vilket innebär en kurs om totalt ca 350 lektioner. Med en så omfattande kurs bör det enligt vår mening stå helt klart att den som söker enbart en viss orientering i ämnet eller vissa begränsade kunskaper inför t. ex. en utlandsresa inte tillhör den målgrupp komvux skall vända sig till.

5.3.2 Yrkesinriktad och kursutbud

utbildning. Läroplansarbete

Komvux anordnar f. n. dels utbildning motsvarande och grundskolan gymnasieskolans linjer och specialkurser, dels särskild yrkesinriktad utbildning. Som framgår av kapitel 2 föreslår vi inga förändringar av komvux arbetsuppgifter. Komvux kan alltså när det gäller yrkesutbildning anordna kompetensinriktad utbildning enligt kursplanerna för gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser. Samtliga kurser är arbetsmarknadsinriktade och/

eller ger behörighet för fortsatta studier. Dessa kurser avser i första hand

grundutbildning inom olika yrkesområden. Komvux kan dessutom ordna särskild yrkesinriktad utbildning, som saknar motsvarighet inom gymnasieskolan. Dessa kurser avser att ge fortbildning och vidareutbildning. För särskild yrkesinriktad utbildning gäller att nya läroplaner fastställs av SÖ efter centralt samråd med arbetsmarknadens parter. För all yrkesinriktad utbildning gäller att Skolstyrelsen fastställer det yrkesinriktade kursutbudet för komvux. Det sker efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter, vanligen genom SSA-rådet, och inom ramen för det antal gymnasieskoltimmar komvux i kommunen får omfatta. Samrådet gäller både vilka kurser som skall anordnas och antalet kurser, dvs. dimensioneringen. Det lokala samrådet med arbetsmarknadens parter _

54 Arbetsfördelning och samverkan

omfattar hela det yrkesinriktade kursutbudet inom komvux, dvs. kurser enligt gymnasieskolans linjer och specialkurser samt särskilda yrkesinriktade kurser. I förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning definieras yrkesinriktad utbildning som dels utbildning enligt läroplanerna för särskild yrkesinriktad utbildning, dels utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolan såvitt avser tvååriga linjer utom ekonomisk, social och teknisk, samt gymnasieskolans specialkurser och högre specialkurser. På gymnasieskolnivå skall yrkesinriktad utbildning prioriteras enligt förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning. Genom det lokala samrådet får arbetsmarknadens parter inflytande över vilken yrkesinriktad utbildning som anordnas i kommunerna. Om vuxenutbildningen skall ha en fördelningspolitisk funktion, bör det inte enbart vara den uttalade efterfrågan på olika utbildningar i form av anmälningar eller förfrågningar som skall styra kursutbudet inom komvux. Utbildningsresurser bör i stället i första hand avdelas för grundskolkurser och yrkesinriktad utbildning som vänder sig till korttidsutbildade. De flesta gränsdragningsproblemen förekommer mellan en mindre del av komvux yrkesinriktade utbildning och studieförbundens cirkelverksamhet, inom det hemtekniska området. Större delen av komvux kurser inom detta område motsvarar utbildning på konsumtionslinjen och angränsande specialkurser. För dessa kurser finns läroplan redan fastställd. Det lokala samrådet med arbetsmarknadens parter skall garantera att den utbildning som anordnas är arbetsmarknadsinriktad. Utgångspunkten för komvux yrkesinriktade kursutbud bör vara behovet av yrkesutbildning, både enskilda individers behov av yrkesutbildning och arbetsmarknadens behov. Samrådsförfarandet med arbetsmarknadens parter har tillkommit för att komvux yrkesinriktade kurser skall motsvara ett arbetsmarknadsinriktat utbildningsbehov. Vi föreslår att den yrkesinriktade utbildningen även i fortsättningen skall vara arbetsmarknadsinriktad. Med denna avgränsning av komvux arbetsuppgifter kommer inte utbildning som i första hand tillgodoser vuxnas behov av kunskaper för hemarbete eller fritidsroller att vara en uppgift för komvux. Sådan utbildning är i stället en av studieförbundens uppgifter. Bestämmelser om centralt samråd med arbetsmarknadens parter om nya läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning och lokalt samråd om det yrkesinriktade kursutbudet finns alltså redan. Dessa regler har emellertid ännu inte hunnit få full genomslagskraft i det praktiska arbetet ute i kommunerna. När det lokala samrådet börjat fungera överallt kommer det enligt vår uppfattning att vara en garanti för en bra arbetsfördelning mellan yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning och angränsande ämnen inom studieförbundens cirkelverksamhet. Vi menar vidare att en förutsättning för en fungerande lokal arbetsfördelning inom vuxenutbildningen är att vuxenutbildningsanordnarna på planeringsstadiet får möjlighet att ge synpunkter på vuxenutbildningsutbudet.

Vi föreslår därför i det följande ett obligatoriskt samråd mellan olika anordnare av vuxenutbildning.

Arbetsfördelning och samverkan 55

5.4 överväganden om lokalt samråd mellan arrangörerna

av vuxenutbildning

Utgångspunkten för arbetsfördelningen mellan komvux och studieförbund skall vara de mål, som riksdagen fastställer för komvux och folkbildningen. Denna arbetsfördelning kan inte bli så detaljerad att den täcker varje situation, som kan tänkas uppstå lokalt. De centrala bestämmelserna bör inte heller vara alltför snäva eftersom de då knappast kan inrymma förändringar som kan inträffa i framtiden. Kvar torde bli ett område där tveksamhet om den lämpligaste arbetsfördelningen kan uppstå. Dessa frågor bör då lösas lokalt utifrån lokala förutsättningar. För att ge underlag för beslut om det lokala utbildningsutbudet behövs alltså något slag av samråd mellan utbildningsanordnarna före beslut. En klar arbetsfördelning mellan olika arrangörer kan undanröja onödiga överlappningar, som kan verka förvirrande för den enskilde. Utifrån en överenskommen arbetsfördelning bör de olika anordnarna samarbeta för att tillgodose varierande önskemål om utbildning. Risken för att ingen tar ansvar för vissa utbildningsbehov minskar om sådant samarbete kommer till stånd. Om det förekommer utbildningar hos någon anordnare, som inte överensstämmer med den av oss föreslagna arbetsfördelningen, bör det i det lokala samrådet vara möjligt att enas om hur dessa frågor skall lösas. Om å andra sidan den av oss förutsedda anordnaren inte kan ordna en viss utbildning, t. ex. genom brist på lokaler, bör man i det lokala samrådet försöka undanröja de hinder som kan finnas för att utbildningen skall komma till stånd. Utgångspunkt för överväganden om lämpliga former för lokalt samråd kan vara organ som redan finns, dvs. frivilliga vuxenutbildningsråd, obligatoriska SSA-råd eller intagningsnämnder för komvux, som är obligatoriska om komvux finns i kommunen. Nya former kan också övervägas, t. ex. obligatoriska vuxenutbildningsråd. SSA-råden kan kompletteras med en speciell grupp för vuxenutbildningsfrägor där bl. a. studieförbunden finns företrädda. SSA-rådens sammansättning kan också ändras så att bl. a. studieförbunden blir representerade. Ett ytterligare alternativ kan vara att ålägga kommunen (Skolstyrelsen) att anordna regelbundna överläggningar i vuxenutbildningsfrågor med företrädare för alla former av vuxenutbildning. Vuxenutbildningsråd fanns våren 1979 i 42 av de 48 kommuner som ingick i vår enkät. l några av de tillfrågade kommunerna har vuxenutbildningsrådet avvecklats. Enligt enkäten var politiker och representanter för andra utbildningsanordnare med i nästan samtliga kommuner. Arbetsmarknadens parter fanns representerade i ungefär hälften av råden. Vuxenutbildningsrådens storlek varierar också. Större vuxenutbildningsråd med många parter representerade har ofta ett arbetsutskott för att bli funktionsdugliga. Till mindre vuxenutbildningsråd finns ibland referensgrupper knutna. Det torde endast vara de större råden som har representanter för samtliga studieförbund.

56 Arbetsfördelning och samverkan

Beträffande vuxenutbildningsrådens arbetssätt säger SVUX: “Frånvaron av gemensamma och bindande instruktioner har gett råden stor handlingsfrihet men också skapat tveksamhet om vilka insatser som bör prioriteras. Skillnader i ekonomiska och personella resurser mellan kommunerna kan också ha skapat skillnader i arbetssätt. --- Av tillgängliga uppgifter framgår att vuxenutbildningsråden sammanträder relativt sällan, i regel två eller tre gånger per år. De flesta sammanträdena ägnas ömsesidig information mellan olika vuxenutbildningsanordnare eller frågor om intagning av elever till kommunal vuxenutbildning. Erfarenheter från försöksverksamhet inom vuxenutbildningen tyder på att vuxenutbildningsråden kan fylla en uppgift. om de får konkreta arbetsuppgifter och ekonomiska resurser samt särskilt avdelad personal för sin verksamhet. SSA-råden har omfattande arbetsuppgifter som huvudsakligen rör ungdomsutbildningen och kontakten skola - arbetsliv. SÖ har i en rapport Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning. Uppföljning av SSA-rådens arbete beträffande kommunal vuxenutbildning i juni 1979 konstaterat ”att KOMVUX fortfarande inte är direkt företrädd i ett stort antal kommuners SSA-råd. trots att dessa har betydande uppgifter även beträffande KOMVUX, att SSA-råden inte behandlar komvux-frågor i någon större omfattning”. SSA-råden är relativt nya samarbetsorgan i kommunerna och de övervägande arbetsuppgifterna gäller ungdomsskolan. Vi finner det därför inte märkligt att SSA-råden hittills inte hunnit ta sig an komvux-frågorna i önskvärd utsträckning. Studieförbunden är inte alls representerade i SSA-råden. Om SSA-råden skall fungera som samrådsorgan för att lösa frågor om arbetsfördelning inom den lokala vuxenutbildningen måste samtliga vuxenutbildningsanordnare i kommunen finnas företrädda i råden. Studieförbunden har troligen inte utbyte av att delta i SSA-rådets hela arbete. En speciell arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor kan vara en lösning. Den riskerar dock att bli alltför stor för att kunna bli arbetsduglig om den skall omfatta företrädare från komvux, samtliga studieförbund och annan vuxenutbildning. Samrådet med arbetsmarknadens parter om det yrkesinriktade kursutbudet bör även i fortsättningen ske inom SSA-rådet, eftersom det finns behov av en gemensam bedömning av dimensioneringen . av både gymnasieskolan och komvux. Intagningsnämnderna för komvux har en ytterst varierande sammansättning. De kan ibland bestå av enbart tjänstemän utsedda av skolstyrelsen. Skolstyrelsen kan också uppdra åt vuxenutbildningsrådet att vara intagningsnämnd. Vår enkät visar att ungefär två tredjedelar av intagningsnämnderna består av politiker och/eller tjänstemän. Det innebär att företrädare för studieförbund saknas i dessa nämnder i den mån inte politikerna samtidigt företräder studieförbund. Vi anser därför att intagningsnämnden inte är ett lämpligt forum för samråd mellan olika vuxenutbildningsanordnare. Det torde även rent principiellt vara tveksamt om man skall blanda ihop intagningen av sökande till en del av vuxenutbildningen med samråd om hela vuxenutbildningen.

och samverkan 57

Arbetsfördelning

5.5 Förslag beträffande lokalt samråd mellan arrangörerna av vuxenutbildning

Vi har övervägt vilket lokalt samrådsorgan, som skulle kunna vara lämpligast för diskussioner om den lokala arbetsfördelningen mellan komvux och studieförbunden. Vi anser att det är en fördel om kommunerna själva får stor frihet att välja formerna för hur det lokala samrådet med vuxenutbildningsanordnarna skall utformas. Vi föreslår därför att kommunen (Skolstyrelsen) åläggs att anordna regelbundna överläggningar i vuxenurbildningsfrågor. Skolstyrelsen skall ta initiativ till att samråd minst en gång per termin kommer till stånd mellan företrädare för vuxenutbildningsarrangörerna i kommunen. Vi utgår från att skolstyrelsen låter sig representeras av ledamöter vid dessa samrådsträffar.

Överläggningarna skall ske när vuxenutbildningsutbudet planeras. Vi

förutsätter att anordnarna vid sina beslut om kursutbud kommer att ta stor hänsyn till vad som framkommit i samrådet. Fördelen med att inte lägga fast formerna för samråd är att de kommuner som har ett fungerande vuxenutbildningsråd kan fortsätta att arbeta i den formen utan att övriga kommuner påtvingas en bestämd arbetsform som de av olika skäl velat avstå från. Vid sidan av företrädare för vuxenutbildningsanordnarna kan man också inbjuda andra intressenter att delta, när man behandlar andra frågor än samråd om kursutbud. Vi återkommer i avsnitt 5.7 till samverkansfrågor inom vuxenutbildningen.

5.6 Överväganden om information och

studierådgivning

För att den lokala arbetsfördelningen skall fungera krävs också att de olika arrangörerna av vuxenutbildning strävar efter att informera allmänheten om sin verksamhet på ett sådant sätt att de som söker utbildning kan hitta den utbildning som bäst motsvarar studiebehov och förutsättningar. Arrangörerna bör därför i studieprogram och annan information presentera sin utbildning så att det klart framgår vad som är karaktäristiskt för varje studieform. Det innebär för komvux del t. ex. att det klart skall framgå att en kurs är kompetensinriktad eller yrkesutbildande, hur omfattande kursen är och vilken arbetsinsats som krävs. En korrekt information kan minska risken för felval inom ämnesområden där flera anordnare erbjuder kurser. Vuxna som funderar över att börja studera har ofta behov av omfattande information och rådgivning före valet av studieväg. Information behövs om olika former av utbildning, rätt till ledighet, ekonomiskt studiestöd, krav på förkunskaper, vilka arbetsinsatser som behövs och många andra frågor. Felval av utbildning kan kosta tid och pengar både för den enskilde och samhället. För den enskilde kan det också innebära besvikelser som avskräcker från vidare studier. Om vuxna som vill börja studera får bättre hjälp att välja rätt kurs skulle troligen också en del onödiga gränsdragningsproblem kunna undanröjas. Vi anser att en förbättring av informationen om vuxenutbildning samt studierâdgivning för vuxna är viktiga förutsättningar för att en lokal

58 Arbetsfördelning och samverkan

arbetsfördelning mellan komvux och studieförbunden skall fungera. Det är därför av vikt att all personal som har kontakt med blivande studerande får tillräcklig orientering om hela vuxenutbildningen och den arbetsfördelning som skall gälla. Vuxenstuderande har behov av studie- och yrkesorientering dels när de skall välja studieform, dels under studietiden för att få få hjälp att i detalj planera sina studier och för att planera en eventuell fortsättning av utbildningen. Möjligheten att få studie- och yrkesorientering inför valet av studieväg varierar mellan olika kommuner. Arbetsförmedlingen kan genom sin yrkesvägledning ge viss hjälp. Några kommuner har på eget initiativ inrättat informationscentraler eller studierådgivning som ger information om alla former av vuxenstudier. SYO-VUX-projektet (Studie- och yrkesorientering inom vuxenutbildningen) har från hösten 1975 till våren 1979 arbetat med att pröva olika modeller för hur studierådgivning för hela vuxenutbildningen skulle kunna anordnas. Inom komvux finns särskilda resurser till syo. Enligt vår enkät utnyttjas denna resurs i varierande grad och på olika sätt. SYO-VUX-projektets enkät till syo-funktionärer visar att komvux syo får ta emot många sökande som behöver hjälp med att välja utbildningsväg och som inte alltid kommer att bli elever i komvux. Vid folkhögskolorna finns också vissa resurser för syo. Denna syo vänder sig främst till skolans egna elever. Funktionärer i de olika studieförbunden information även om annan ger i viss utsträckning vuxenutbildning men särskilda resurser för studierådgivning finns inte. SÖ har i en rapport om studie- och yrkesorientering redovisat sammanfattande erfarenheter av fem års försöksverksamhet med syo-organisation i ungdomsskolanÅ I denna rapport finns också förslag om syo för vuxna. Efter att ha tagit del av olika erfarenheter närdet gäller behov av syo för vuxna och vissa lokala initiativ för att tillgodose dessa behov samt SYO-VUX-projektets erfarenheter anser vi att särskilda insatser behöver göras för att stödja vuxna i deras val av studieväg. Vi kan dock konstatera att vuxnas studieförutsättningar och behov av skiljer sig från ungdomars studiesituation och studierådgivning väsentligt Såväl ungdomar som vuxna har behov av orientering om syo-behov. utbildningsvägar och arbetsmarknad, när de skall planera sin utbildning. Vuxna som skall ta ledigt från arbetet för att studera och som skall klara hemarbete och vård av barn samtidigt med studierna har dessutom stora behov av information och orientering om ekonomiska och andra villkor i samband med studierna. Vi anser därför att det finns skäl att organisera syo för vuxna på ett annat sätt än syo i ungdomsskolan. Studierådgivning som skall ge information och råd om hela vuxenutbildningen bör enligt vår mening uppfylla följande krav: 1Studie- och yrkesorien- vara fristående från enskilda arrangörers rekryteringsintressen; tering. Sammanfattande kunna ge övergripande information och rådgivning om all vuxenutbilderfarenheter av 5 års försöksverksamhet. Skol- ning och om studiesociala frågor; överstyrelsen 1979. ha god kännedom om vuxnas studieförutsättningar och studiehinder.

och samverkan

Arbetsfördelning 59

En studierådgivning som skall kunna ge vuxna hjälp inför valet av utbildningsväg bör nära samarbeta med skolor, komvux, studieförbund, arbetsförmedling, fackliga organisationer och studiesociala myndigheter. Syo för vuxna med uppgift att ge information och råd om hela vuxenutbildningen ersätter inte den syo-verksamhet som bedrivs vid de olika t. ex. komvux. utbildningarna, Studierådgivning för hela vuxenutbildningen bör därför inte genomföras på bekostnad av de resurser som i dag finns för syo inom olika utbildningar. Vad som ovan sagts om information och studierådgivning speglar vår diskussion om dessa frågor på nuvarande stadium i utredningsarbetet. Vi kommer i vårt slutbetänkande att behandla bl. a. syo inom komvux samt arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och andra utbildningsanordnare. Vi kommer då att överväga hur syo för vuxna bör organiseras så att den bäst kan stödja de prioriterade målgrupperna i deras val av utbildningsväg och deras studier inom komvux.

5.7 Samverkan inom

vuxenutbildningen

Den primära frågan i diskussionerna mellan folkbildningsutredningen och komvux-utredningen har varit arbetsfördelningen mellan komvux och studieförbunden. De lokala överläggningarna kan givetvis omfatta betydligt fler frågor där samverkan kan vara önskvärd. Exempel på sådana områden ar:

gemensam långsiktig planering av hela vuxenutbildningen i kommunen, gemensam av lokaler och utrustning användning för vuxenutbildningen. samordning mellan utbildningsplanering och studiestöd, t. ex. vad avser tider för information och ansökan, - samverkan i informationsarbetet, t. ex. beträffande broschyrer, distribution av kursprogram, utställningar, - stödinsatser till uppsökande verksamhet i form av översiktsmaterial om all vuxenutbildning, stödåtgärder för vuxenstuderande, t. ex. barntillsyn, läromedel, skolmåltider, resebidrag, fortbildning av lärare och annan personal inom vuxenutbildningen.

En mer utvecklad samverkan inom vuxenutbildningen kan leda till att även andra intressenter ibland bereds tillfälle att delta i de lokala samrådsöverläggningarna. t. ex. arbetsmarknadens parter och studiesociala myndigheter. Förslag beträffande ovanstående samverkansområden kommer att redovisas utförligare i vårt slutbetänkande, då arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och övriga utbildningsanordnare behandlas.

60 och samverkan

Arbetsfördelning

5.8 Avslutande på gränsdragningsfrågan synpunkter

Det har vid våra sammanträffanden med studieförbunden framhällits att komvux har kunnat erbjuda liknande utbildning som studieförbunden men med bättre ekonomiska villkor. Detta har medfört att vuxna ibland valt utbildning i komvux eftersom den varit avgiftsfri utan att de egentligen haft behov av en kompetensinriktad eller yrkesförberedande utbildning. De förslag till arbetsfördelning, som vi efter samråd med folkbildningsutredningen nu lägger fram, kommer enligt vår uppfattning att avsevärt minska sådana gränsdragningsproblem i framtiden. Även med en klarare arbetsfördelning kvarstår dock skillnader i ekonomiska villkor mellan utbildningsanordnarna. Dessa skillnader kan leda till olika ekonomiska villkor för deltagare i komvux-kurser och studiecirklar. Vi kan konstatera att det är svårt att jämföra villkoren eftersom de för den studerande innefattar betydligt mer än frågan om kursavgift eller inte kursavgift. Skillnader finns även mellan deltagare i samma utbildningsform. Det gäller t. ex. eventuella kostnader för läroböcker och studiematerial. Vissa studerande kan få dryga kostnader för resor eller barntillsyn i samband med studierna. Möjligheten att få läsa med studiestöd av något slag varierar också. Vi har i avsnitt 3.4.2 (s. 36) behandlat prioriteringar inom komvux. Vi föreslår där som allmän utgångspunkt att komvux i första hand skall anordna sådan utbildning som vänder sig till korttidsutbildade. Därav följer att grundskolutbildning och arbetsmarknadsinriktad yrkesutbildning föreslås prioriteras bland de utbildningar som ingår i komvux uppgifter. Om en prioritering skall få någon effekt, måste en helhetssyn på vuxenutbildningen ligga till grund för fördelningen av de resurser som samhället ställer till förfogande för att olika former av vuxenutbildning skall kunna anordnas och för att vuxna skall kunna delta i utbildning. Samhällets stöd till studieförbunden behandlas i folkbildningsutredningens slutbetänkande. Vi avser att återkomma till de ekonomiska villkoren för komvux i vårt slutbetänkande. Vi har tidigare konstaterat att de flesta problem som uppstått när det gäller arbetsfördelning mellan kommunal vuxenutbildning och studieförbundens verksamhet har gällt kurser inom det hemtekniska ämnesområdet och nybörjarengelska. Enstaka exempel på gränsdragningsproblem inom andra ämnesområden finns. Dessutom kan nya gränsdragningsproblem tänkas l uppstå. De yrkesinriktade kurserna inom komvux är av två slag, dels kurser som följer läroplanen för gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer eller specialkurser, dels särskilda yrkesinriktade kurser. Flertalet av de komvuxkurser inom det hemtekniska området som upplevs som gränsdragningsproblem av studieförbunden hör hemma inom den tvååriga konsumtionslinjen eller specialkurser inom konsumtionsområdet och är alltså yrkesutbildande. När det gäller särskild yrkesinriktad utbildning inom komvux skall det centrala samrådet med arbetsmarknadens parter om nya läroplaner garantera att kurserna är arbetsmarknadsinriktade och yrkesutbildande. Det lokala samrådet med arbetsmarknadens parter förutsätts leda till att

och samverkan

Arbetsfördelning 61

komvux-kurserna i kommunerna dimensioneras så att de motsvarar yrkesutbildningsbehovet. Det samråd mellan vuxenutbildningsanordnarna som Skolstyrelsen skall ta initiativ till skall dessutom ge samtliga anordnare möjligheter att lämna synpunkter på det planerade vuxenutbildningsutbudet i kommunen. Vi förutsätter därför att problem inte skall behöva uppstå i fortsättningen när det gäller arbetsfördelning mellan den kommunala Vuxenutbildningens yrkesutbildande kurser inom det hemtekniska ämnesområdet och studieförbundens cirkelverksamhet i motsvarande ämnen. Om en kommun utifrån de uppskattade behoven av yrkesutbildning beslutat att en viss kurs skall anordnas, kan givetvis den situationen uppstå, att inte samtliga sökande har yrkesutbildande syften med sina planerade studier. lntagningsbestämmelserna anger då att man i första hand skall ta in sökande som behöver utbildningen för kompetens eller yrkesverksamhet. Vi anser att kommunen i en sådan situation bör kunna ta in så många av de sökande att kursplatserna fylls, även om inte de sist intagna behöver utbildningen för yrkesverksamhet. Antalet elever med andra studiesyften än yrkesutbildning som kan tas in i sådana kurser kommer att bli ytterst begränsat. Utöver det hemtekniska ämnesområdet har i några fall nämnts andra exempel på gränsdragningsproblematiska kurser. Det har t. ex. gällt ämnen som navigation. Vi förutsätter att gränsdragningsproblem i fortsättningen inte skall behöva uppstå i sådana ämnen om det centrala och lokala samrådet med arbetsmarknadens parter om läroplaner och kursutbud fungerar. I ett föränderligt samhälle kommer nya utbildningsbehov att uppstå. Såväl komvux som studieförbund och andra som arrangerar vuxenutbildning har ambitioner att medverka när det gäller att möta vuxnas utbildningsbehov. Tveksamhet om arbetsfördelning mellan komvux och studieförbunden kan därför tänkas uppstå även i framtiden. Vi anser att eventuella nya gränsdragningsproblem bör kunna lösas genom lokalt samråd mellan vuxenutbildningsanordnarna med utgångspunkt i de centralt formulerade gemensamma målen för hela vuxenutbildningen och de arbetsuppgifter som varje anordnare har inom ramen för dessa mål. Sammanfattningvis anser vi alltså att arbetsfördelningen mellan studieförbunden och komvux skall kunna fungera om

a) det centrala och lokala samrådet med arbetsmarknadens om parter läroplaner och kursutbud för yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning tillämpas. b) information om olika former av vuxenutbildning är korrekt och saklig så att den enskilde kan välja den studieform själv som bäst passar utbildningsbehov och studieförutsättningar, c) Skolstyrelsen åläggs att ta initiativ till samråd mellan vuxenutbildningsanordnarna om det vuxenutbildningsutbud som planeras och att anordnarna tar stor hänsyn till vad som framkommit i samrådet.

Vissa av våra förslag i detta delbetänkande bör medföra mindre förändringar i förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning. Förslaget att skolstyrelsen skall ta initiativ till samråd mellan olika

62 Arbetsfördelning och samverkan

är av mer övergripande natur. Bestämmelser om vuxenutbildningsanordnare samrådet bör därför föras in i skollagen ellereventuellt i en särskild förordning om samråd inom vuxenutbildningen.

Kommitténs direktiv

Bilaga

Utredning om kommunal vuxenutbildning

Dir 1978:31 Beslut vid regeringssammanträde 1978-03-16 Departementschefen, statsrådet Wikström anför. I prop. 1977/78:36 om kommunal vuxenutbildning (prop. s. 48, UbU 1977/78: 10, rskr 1977/78:60) anmälde jag att jag avsåg att föreslå regeringen att tillkalla en särskild kommitté för översyn av den kommunala vuxenutbildningens uppgifter i förhållande till de mål som har fastställts för denna av riksdagen. Denna kommitté bör nu tillkallas. Inledningsvis gör jag en sammanfattning av viktigare beslut om den kommunala vuxenutbildningen sedan dess tillkomst. Därefter kommer jag att närmare gå in på de uppgifter som kommittén bör ha.

Den kommunala Vuxenutbildningens utveckling

Den kommunala vuxenutbildningen har sin upprinnelse i initiativ som tagits av staten, studieförbund och vissa kommuner. Vid mitten av 1960-talet bedrevs verksamhet, som närmast motsvarar nuvarande kommunal och statlig vuxenutbildning, dels vid statens gymnasier för vuxna, dels vid kvällsgymnasier och dels i form av deltidskurser vid yrkesskolor. På grundval av bl. a. betänkanden från 1960 års gymnasieutredning (Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola, SOU 1965:60) och yrkesutbildningsberedningen (Yrkesutbildningen, SOU 1966:3) framlades i prop. 1967:85 angående vissa åtgärder inom Vuxenutbildningens område m. m. förslag som ledde till att kvällsgymnasier och deltidskurser vid yrkesskolor organiserades som kommunal vuxenutbildning med kommunerna som huvudmän. Reformen trädde i kraft den 1 juli 1968. Som ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen finns statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Dåvarande läroverket för vuxna i Norrköping startade år 1956 och skolan i Härnösand inrättades år 1962. Inom den kommunala vuxenutbildningen fick undervisning anordnas som motsvarade läroplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan och gymnasiet (ämneskurser) och yrkesskolan (yrkesskolkurser). Den kommu-

Bilaga

nala vuxenutbildningen fick dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser och yrkesskolkurser i form av studiecirklar. Timplanerna var starkt reducerade i förhållande till ungdomsskolans timplaner. Utbildningen anordnades huvudsakligen som deltidsundervisning. Eleverna kunde läsa enstaka ämnen eller bedriva studier för fullständig kompetens i den aktuella skolformen. Heltidsundervisning förekom i begränsad omfattning. Undervisningen organiserades som koncentrationsläsning. Kurs fick starta om antalet elever beräknades varaktigt uppgå till lägst tolv och fick omfatta högst 35 elever. Ungdomsskolans lokaler, material och personal skulle som regel utnyttjas. Ämneskurser förlades till skolenheter i ungdomsskolan med motsvarande utbildning. Yrkesskolkurser ingick i yrkesskolan i kommunen. Särskild skolenhet för ämneskurser fick inrättas vid en viss varaktig omfattning av verksamheten. Fr. 0. m. den 1 juli 1978 är kommunerna i vissa fall skyldiga att inrätta särskilda skolenheter. Om en sådan finns måste all kommunal vuxenutbildning hänföras dit. En gränsdragning skedde mellan yrkesskolans deltidskurser och studieförbundens kurser (Kungl. Majzts beslut den 15 mars 1968. ändrat den 19 april 1968). Deltidskurser inom industri och hantverk anordnades enligt reglerna om statsbidrag till kommunal vuxenskola i praktiken enbart av kommunal vuxenskola, medan detta t. ex. ej fick ske beträffande vissa språkkurser. Inom det hemtekniska området kunde vissa kurser anordnas med nyssnämnda statsbidrag av kommun, andra inte. Skolöverstyrelsen (SÖ) konstaterade efter något år att denna gränsdragning inte inneburit några större problem även om vissa justeringar ansetts önskvärda. En av anledningarna till detta var att samarbetet mellan olika anordnare av vuxenutbildning fungerade tillfredsställande i så gott som alla län. Kommunerna fick statsbidrag med 100 % av kostnaderna för löner till skolledare och lärare. För att möjliggöra individuell studiehandledning och gruppvis anordnad studieorientering ställdes - utöver antalet lektioner i kurser- ett schablontillägg till vuxenutbildningens förfogande. Det uppgick till 10 % av timantalet för fackskole- och gymnasieutbildning (inkl. grundskolans högstadium). Huvuduppgiften för kommunal vuxenutbildning var i inledningsskedet att ge vuxna möjlighet att skaffa sig behörighet för högre studier. Tyngdpunkten låg därför på gymnasieutbildning. På grundval bl. a. av erfarenheterna av 1967 års reform aktualiserades ytterligare insatser på vuxenutbildningsområdet i prop. 1970:35 angående ökat stöd till vuxenutbildningen. Mot bakgrund av den bristande jämlikheten iutbildningsnivå mellan den yngre och den äldre generationen konstaterades att en av de viktigaste frågorna vid den fortsatta reformeringen av vuxenutbildningen är frågan hur man skall nå dem som har en kort och bristfällig utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen expanderade snabbt de första åren. Enligt föredragandens uppfattning i prop. 1970:35 borde emellertid åtgärder vidtas för att ytterligare öka elevantalet i grundskolekurserna och därigenom också andelen elever i kommunal vuxenutbildning med kort och ofullständig grundutbildning. För den kommunala vuxenutbildningens del innebar besluten på grundval av prop. 1970:35 att schablontillägget höjdes till 25 % i

Bilaga 65

fråga om ämneskurser på grundskolenivå. I prop. 1971:37 angående vuxenutbildning konstaterades att avsevärda

brister kvarstod. Formellt var den kommunala

vuxenutbildningen öppen för alla men i realiteten nåddes inte i önskad utsräckning de som hade det största behovet av utbildningen. Mot den bakgrunden framstod en starkare styrning av den fortsatta utbyggnaden av den kommunala som vuxenutbildningen önskvärd. Grundskolestadiet där fick öka prioriterades genom att kurserna fritt, medan ett tak infördes för ökningen av kurserna på gymnasienivå. De fick fr.o. m. budgetåret 1971/72 öka med högst 10 % per budgetår. Denna begränsning i ökningen av antalet undervisningstimmar på gymnasieskolenivä har sedan kvarstått t. o. m. innevarande budgetår och för budgetåret 1978/79 har regeringen föreslagit att ingen ökning får ske. Man började vidare att inom gymnasieskolestadiet prioritera yrkesinriktade kurser. Nya regler för intagning infördes. De innebär att de personer som är i störst behov

av “utbildning i första hand skall tas in.

Ökad uppmärksamhet ägnades också åt handikappades möjligheter att delta i den kommunala eftersom vuxenutbildningen, många just på grund av sitt handikapp fått en bristfällig utbildning. Självfallet bör handikappade elever i största möjliga utsträckning integreras i vanliga kurser. Föreskrifter som ger möjlighet till specialundervisning infördes dock. Dessutom infördes bestämmelser om tekniska stödåtgärder för handikappade elever även i kommunal vuxenutbildning. Rätten att besluta vilka kurser som skall anordnas decentraliserades från länsskolnämnderna till skolstyrelserna Komresp. utbildningsnämnderna. munerna och landstingen fick också rätt att själva besluta om intagningen. Att främja lågutbildades behov av utbildning är inte enbart* en fråga om att ställa platser till förfogande, utan det kräver också att man aktiverar dem som bäst behöver utbildning. Inom ungdomsskolan ersatte gymnasieskolan fr. o. m. den 1 juli 1971 de tre skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola. Motsvarande utbildning i ämneskurser och yrkesskolkurser inom kommunal vuxenutbildning ersattes med gymnasieskolekurser. För ämneskurserna motsvarande grundskolans högstadium infördes begreppet grundskolekurser. Genom beslut av Kungl. Majzt den 3 april 1970 får nybörjarundervisning i engelska anordnas vid kommunal inom ramen för det vuxenutbildning beräknade schablonmässigt statsbidraget till studiehandledning m. m. Denna nybörjarundervisning är inte att betrakta som kurs utan formellt som studiehandledning.

Redan år 1969 ansåg många kommuner och länsskolnämnder att villkoret

om varaktigt lägst tolv elever för kursstart förhindrade en ökad verksamhet framför allt i landsbygdskommuner. Kungl. Majzt hade också sedan den kommunala Vuxenutbildningens start medgett ett stort antal dispenser från dessa villkor. Bestämmelserna ändrades år 1971 så att elevantalet i kurs får vara lägst åtta i orter utanför s. k. g-ort i det allmänna stödområdet. Detta innebar emellertid inte att problemen hade undanröjts. SÖ granskade de regionala skillnaderna närmare och ansåg att omfattande kompensatoriska åtgärder skulle krävas för att motverka dem. Våren 1974 framlade SÖ förslag om ett nytt system för statsbidrag till kommunal vuxenutbildning. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) har också framfört förslag

Bilaga

beträffande statsbidrag till kommunal vuxenutbildning. Med hänsyn till det ekonomiska läget och till behovet av en mer samlad översyn av den kommunala vuxenutbildningen togs i prop. 1977/78236 om kommunal vuxenutbildning endast ställning till en begränsad del av de förslag till förändringar av resurstilldelningen till kommunal vuxenutbildning som hade framlagts av SVUX och SÖ. I budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/762100 bil. 10) redovisade min företrädare att SÖ tagit initiativ till ett utvecklingsarbete för att anpassa den mer utpräglat yrkesinriktade delen av den kommunala vuxenutbildningen till linjer och linjeanknutna specialkurser. I arbetet eftersträgymnasieskolans vades en flexibel utformning av kursplanerna så att utbildningen kan ske i etapper och anpassas till vuxnas fortbildningsbehov. Försöksverksamhet med den nya utformningen hade på grundval av regeringens beslut den 16 januari 1975 startat läsåret 1975/76. Genom beslut den 26 maj 1976 meddelade regeringen riktlinjer som gjorde det möjligt för SÖ att fortsätta detta utvecklingsarbete. De nya riktlinjerna betonade starkare än tidigare att utformningen av läroplaner m. m. bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter. I budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 12) framhöll jag att jag delar denna uppfattning och att det är särskilt angeläget att de fackliga organisationerna får möjlighet att se till att utbildningen motsvarar medlemmarnas behov av utbildning och fortbildning samtidigt som den inte får bli snävt företagsanpassad. Den kommunala vuxenutbildningen bör bidra till att stärka den enskilde individens ställning på arbetsmarknaden. Avsikten är inte att kurser inom den kommunala vuxenutbildningen skall ersätta den interna utbildning som det är företagens uppgift att anordna för sina anställda. SÖ har redovisat mycket positiva erfarenheter från försöksperioden. Jag har på förslag av SÖ i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 12) förordat att denna verksamhet skall permanentas fr. o. m. den 1 juli 1978 och att det skall ske i stort sett med den utformning som försöksverksamheten har haft sedan den 1 juli 1976. Under budgetåret 1974/75 startade försöksverksamhet med samläsningsmodeller i matematik inom kommunal vuxenutbildning. Försöket innebar att man genom en annorlunda uppläggning av undervisningen gjorde det möjligt att i en och samma kurs ta in elever som skulle studera för betyg på olika linjer och grenar. SÖ fick år 1975 regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag som förbättrar möjligheterna till behörighetskomplettering inom den kommunala vuxenutbildningens ram. SVUX framförde vissa tankegångar om ett system med kurser som utformas som på varandra byggande eller alternativa enheter. Dessa tankegångar har bearbetats och vidareutvecklats av SÖ till ett förslag om ny linje- och ämneskonstruktion, där ämnena indelats i etapper. Förslaget beskrivs närmare i prop. 1977/78236. Läsåret 1967/68 fanns kommunala kvällsgymnasier i ca 30 kommuner. 1967 års reform medförde en kraftig expansion. Redan fyra år efter reformen anordnades kommunal vuxenutbildning i 329 av landets dåvarande 464 kommuner. Alla landets kommuner utom två har nu ansökt om och fått medgivande att anordna kommunal vuxenutbildning. Tolv av landstings-

sou 1979:92 Bilaga 67

kommunerna anordnade kommunal under vuxenutbildning budgetåret 1976/77. Utvecklingen av elevantalet framgår av följande tabell.1

År Grundskole- Gymnasieskolekurser kurser

exkl. yrkesinriktad utbildningyrkesinriktad utbildning?
Ht 196811 40026 00069 900
Ht 196923 20038 60080 200
Ht 197037 40049 50079 0()0
Ht 197137 1005190065100
Ht 197233 00051 20064 700
Ht 197331 70050 80061 800
Ht 197430 30050 30059 300
Ht 197534 50055 80060 600
Ht 197638 50056 60058 700

1 Källa: Statistiska Meddelanden U 1977:21. Siffrorna avrundade till närmaste hundratal. 2 Yrkesskolans deltidskurser åren 1960-1970, särskild yrkesinriktad utbildning åren 1971-1974.

Den ökning av antalet elever i kommunal vuxenutbildning som ägde rum under uppbyggnadsskedet åren 1968-1970 förklaras av att det fanns ett uppdämt behov av kompetensinriktad utbildning för vuxna. Den utvecklingen förbyttes efter några år i en stagnation som sedan övergick till en minskning av elevavtalet. Hösten 1975 började elevantalet åter öka. Den kommunala vuxenutbildningen har sedan starten 1968 gradvis stabiliserats och institutionaliserats. Allt fler kommuner har inrättat särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning. I juni 1977 fanns särskilda skolenheter inrättade i 41 kommuner. I dessa fanns sammanlagt 51 sådana enheter. . Sedan år 1969 har statsbidrag också utgått till undervisning på grundskolenivå av vuxna, som fått ofullständig eller ingen undervisning. För denna verksamhet gällde i tillämpliga delar de bestämmelser som meddelats angående särskild undervisning. Statsbidrag utgick t. o. m. budgetåret 1976/77 från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. Hösten 1975 lade SÖ fram förslag om grundläggande för undervisning vuxna. På grundval av förslagi budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU 1976/77:19, rskr 1976/772176) beslöt riksdagen att grundutbildning för vuxna sedan den 1 juli 1977 skall anordnas för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik. Varje kommun skall sörja för att grundutbildning anordnas i kommunen för den som behöver den. Statsbidrag utgår med 100 % av utgifterna för löner till lärare. Kostnaderna bestrids från anslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

68 Bilaga

Kommitténs uppgifter

Det beslut om vuxenutbildningen, som riksdagen fattade år 1967 (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr 1967:227), kan betraktas som startpunkten för reformarbetet på detta område. Till en början var det i stor utsträckning de förhållandevis unga och välutbildade i samhället som utnyttjade de nya

möjligheterna till vuxenutbildning. Genom riksdagsbeslut åren 1970 och

1971 (prop. 1970:35, SU 1970:107, rskr 1970:273 resp. prop. 1971:37. UbU 1971:13, rskr 1971:170) betonades även för den kommunala vuxenutbildningen uppgiften att i större utsträckning rekrytera personer med kort och bristfällig utbildning och därmed medverka till att överbrygga utbildningklyftan. För att tillfredsställa de olika utbildningsbehov som finns bland vuxna krävs ett mångsidigt utbud av vuxenutbildning. De olika formerna av samhällsstödd vuxenutbildning måste samverka, stödja och komplettera varandra. Vidtagna åtgärder måste ständigt underkastas en kritisk granskning för att man skall kunna bedöma om reformerna har haft den avsedda effekten. Flera utredningar har under 1970-talet sett över olika delområden av vuxenutbildningen och arbetat fram reformförslag. Någon samlad översyn har dock inte gjorts av den kompetensinriktade och arbetsmarknadsinriktade utbildningen, som bedrivs genom kommunal vuxenutbildning. Kommittén bör kartlägga. analysera och utvärdera hur de mål för den kommunala vuxenutbildningen, som har fastställs av riksdagen och som jag tidigare har redogjort för, har omsatts i praktisk verksamhet och vilka erfarenheter som har vunnits i fråga om den kommunala Vuxenutbildningens uppgifter och roll i utbildningssystemet. De nuvarande målen för kommunal vuxenutbildning bör fortfarande i allt väsentligt gälla. Kommittén bör överväga om preciseringar och förtydliganden behövs. Kommittén bör också lämna förslag till sådana förändringar av den kommunala vuxenutbildningens organisation och inriktning som aktualiseras av utvärderingen. Även grundutbildningen för vuxna bör beaktas. En strävan bör därvid vara att i möjligaste mån ytterligare förenkla bestämmelserna för verksamheten och decentralisera beslut. I dessa delar skall kommittén samråda med decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01). Under de senaste decennierna har stora resurser satsats på utbildnings- och kulturområdet. Ungdomsskolan har byggts ut så att en mycket stor del av ungdomarna nu har möjlighet att få en 11-12-ärig skolutbildning. För att minska skillnaderna i utbildningsnivå mellan generationerna har även vuxenutbildningen byggts ut. Det har emellertid visat sig att åtskilliga ungdomar inte vill fortsätta med utbildning på gymnasial nivå direkt efter avslutad grundskola. Gymnasieutredningen (U 1976:10) har därför fått i uppdrag att göra en översyn av det gymnasiala utbildningsutbudet och dess framtida organisation och innehåll. Gymnasieutredningen skall också överväga i vad mån fördelar finns med en närmare samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och de delar av arbetsmarknadsutbildningen som har ett gemensamt innehåll. Kommittén bör i sitt arbete med dessa frågor samråda med gymnasieutredningen. Gränsdragningen mellan kommunal vuxenutbildning och andra utbildningsformer inkl. det fria och frivilliga folkbildningsarbetet och högskolan bör studeras med utgångspunkt från de uppgifter som den kommunala

Bilaga

vuxenutbildningen har erhållit och som jag tidigare har redovisat. Frågan om gränsdragning och samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och studiecirkelverksamhet behandlas av folkbildningsutredningen (U 1975:19). I direktiven för folkbildningsutredningen sägs att det finns behov av att dels fä en klarare gräns mellan framför allt studieförbundens verksamhet och kommunal vuxenutbildning, dels finna former för samverkan på villkor som båda parter kan godta. Kommittén bör analysera vilka slag av utbildningar som, mot bakgrunden av de mål för vuxenutbildningen som fastställts av riksdagen. det i första hand bör ankomma på den kommunala vuxenutbildningen att ta ansvar för. Utifrån dessa överväganden bör kommittén senast under hösten 1979 framlägga förslag rörande gränsdragningen i förhållande till den verksamhet som bedrivs av studieförbunden. Vid behandlingen av de nämnda gränsdragningsfrågorna bör de båda kommittéerna samråda med varandra. En viss tidsmässig samordning bör också ske. Jag har i min redogörelse för den kommunala vuxenutbildningens utveckling bl. a, nämnt den försöksverksamhet som pågått under de senaste åren med anpassning av den mera utpräglat yrkesinriktade delen av den kommunala vuxenutbildningen till gymnasieskolans linjer och linjeanknutna specialkurser. [anslutning till sitt arbete på detta område har SÖ upphävt ett stort antal läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning i syfte att bl. a. undanröja problemen i fråga om gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning. Kommittén bör kartlägga om och i så fall i vilka avseenden gränsdragningsproblem kvarstår. Även de problem som har samband med den nybörjarundervisning i engelska som bedrivs med stöd av Kungl. Majzts beslut den 3 april 1970 bör kartläggas. Gränsdragningen mot högskolan bör också preciseras när det gäller yrkesinriktad fortbildning och vidareutbildning. Även gränsdragningen mellan den kommunala vuxenutbildningen och de delar av arbetsmarknadsutbildningen som har ett gemensamt innehåll bör analyseras av kommittén. Sedan den 1 juli 1977 får läroplaner för allmänna ämnen och preparandkurs inom arbetsmarknadsutbildningen. efter samråd med länsarbetsnämnden, tillämpas försöksvis inom kommunal vuxenutbildningi Botkyrka, Gävle. Haninge och Sandvikens kommuner. SÖ har efter samråd med gymnasieutredningen utfärdat närmare anvisningar för försöksverksamheten och skall följa och utvärdera den. Kommittén bör göra sig underrättad om försöksverksamheten och om SÖ:s utvärdering av den. Ytterligare ett problem som bör uppmärksammas av kommittén är gränsdragningen mot sådan utbildning som bör bedrivas av företag. Kommittén bör kartlägga i vilken utsträckning det inom den kommunala vuxenutbildningens ram förekommer utbildning som vanligtvis bedrivs av resp. företag. Kommittén bör föreslå en gränsdragning mellan arbetsmarknadsinriktad kommunal vuxenutbildning och företagsintern utbildning samt ange i vilka avseenden ett samarbete bör förekomma. Kommittén bör vidare uppmärksamma frågor rörande rekryteringen av deltagare till kommunal vuxenutbildning. Av särskilt intresse är att studera i vilken utsträckning utbildningsmässigt eftersatta och därför prioriterade målgrupper som t. ex. kortutbildade, handikappade och invandrare har rekryterats och vilka reella möjligheter de har att delta i och slutföra den

70 Bilaga

önskade utbildningen. Kommittén bör särskilt analysera om existerande särbestämmelser om t. ex. kursstart har avsedd effekt samt de speciella problem som möter dessa grupper i undervisningen. Kommittén bör också kartlägga schablontilläggets användning för att bl. a. undersöka om det har varit att i erforderlig

möjligt utsträckning

anordna stödundervisning för dem som har behov därav. Upplysningar bör inhämtas t. ex. om stödundervisning förekommer på hemspråk i erforderlig omfattning för invandrare, om det är möjligt för studerande med stort behov av stödundervisning att studera på deltid vid sidan av yrkesarbete eller att bedriva heltidsstudier. Kommittén bör analysera vilka åtgärder som är nödvändiga för att de prioriterade målgrupperna skall kunna bedriva kompetensinriktade studier. Även behovet av studie- och yrkesorientering och elevvård bör analyseras. Ett delproblem i detta sammanhang är att den kommunala vuxenutbildningen tillämpar i förhållande till ungdomsskolan kraftigt reducerade timplaner som är avpassade efter behoven hos relativt unga. välutbildade och studiemotiverade personer. Kortutbildade och studieovana, handikappade m. fl. har ett större behov av lärarhandledning. Kommittén bör analysera detta problem och ge synpunkter på fördelningen av undervisningstid mellan för alla i kursen gemensam lärarhandledd undervisning och gruppvis eller enskild stödundervisning. Kommittén bör kartlägga vilken effekt den uppsökande verksamheten haft på tillströmningen av deltagare till den kommunala vuxenutbildningen. En vidgad samverkan, både lokalt och regionalt, mellan olika utbildningsanordnare är en viktig förutsättning för att man skall kunna överblicka behovet av och tillgången till vuxenutbildning och för att de utbildningssökande skall kunna få en korrekt och allsidig information om existerande utbildningsmöjligheter. Kommittén bör i samband med diskussionen om gränsdragningsfrågorna överväga om några förändringar erfordras för att den kommunala vuxenutbildningen skall kunna ta sin del av ansvaret i dessa avseenden. Informationen om utbudet av kurser i kommunal bör vuxenutbildning särskilt studeras. Beslut om vilka kurser som skall erbjudas inom den kommunala vuxenutbildningen fattas av Skolstyrelsen i kommunen resp. av utbildningsnämnden. Någon förändring på den punkten är inte aktuell. Intagningen till kommunal vuxenutbildning sköts av en lokal intagningsnämnd som tillsätts av skolstyreIsen/utbildningsnämnden. I intagningssituationen blir det ofta fråga om att inom utbudet prioritera vilka kurser som skall startas. Kommittén bör kartlägga hur intagningen till kommunal vuxenutbildning fungerar samt om någon förändring av t. ex. intagningsnämndens sammansättning eller rätt att delegera beslutanderätt behöver göras. Målet för kommitténs översyn bör bl. a. vara att kompetensinriktade studier skall bli lättare tillgängliga än f. n. exempelvis genom en jämnare geografisk spridning av den kommunala Vuxenutbildningens utbud och möjligheter att genomföra kurser. Kommittén bör kartlägga och analysera det planerade och det genomförda kursutbudet i landets kommuner. Jag vill i detta sammanhang erinra om att min företrädare i budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/762100 bil. 10 s. 464) betonat att det är särskilt angeläget att möjligheterna att skaffa den särskilda behörigheten för naturvetenskapliga

Bilaga

och tekniska högskolestudier förbättras. Kommittén bör samla in och värdera erfarenheterna av hittills vidtagna åtgärder för att komma till rätta med den regionala obalansen och svårigheterna att ordna kurser, främst i befolkningssvaga områden. Kommittén bör därvid bl. a. följa och utvärdera effekterna av regeringens bestämmelser om att kurser i vissa fall får starta med lägre deltagarantal än normalt. senare att föreslå Jag kommer regeringen att dessa bestämmelser permanentas fr. o. m. den 1 juli 1978. Kommittén bör även analysera hur statens skolor för vuxna bör användas

som komplement till den kommunala vuxenutbildningen för att tillgodose

utbildningsbehov som inte kan klaras på lokal nivå. Kommittén bör vidare ägna uppmärksamhet åt den kommunala vuxenutbildningens innehåll. Det är inte självklart att vuxna, som studerar för fullständig kompetens enligt grundskolan eller enligt någon linje eller specialkurs inom gymnasieskolan, skall behöva läsa alla de ämnen som ingår i motsvarande slutbetyg resp. avgångsbetyg från ungdomsskolan. Det är inte heller självklart att vuxna behöver studera alla delar av ett ämne enligt de läroplaner, som är uppbyggda med utgångspunkt från ungdomars behov och intressen. De vuxnas erfarenheter bör tas till vara och endast kompletteras i en sådan omfattning att de vuxna får en utbildning av samma kvalitet som ungdomsutbildningen. Däremot behöver utbildningens innehåll inte vara identiskt. Kommittén bör studera den kommunala vuxenubildningens anpassning till de vuxenstuderandes behov och intressen samt om dess innehåll och arbetssätt i alltför hög grad utgått från vad som gäller för ungdomsskolan. Kommittén bör vidare söka bedöma om t. ex. studieavbrott bland vuxenstuderande kan förklaras med hänvisning till sådana förhållanden. Det av SÖ föreslagna nya systemet för linje- och ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbildning, som bygger på etappindelning. kan öppna ökade möjligheter för återkommande utbildning. Antalet utbildningsmässiga återvändsgränder bör också minska. Jag kommer inom kort att föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att genomföra den av riksdagen (prop. 1977/78:36, UbU 1977/78:10, rskr 1977/78:60) godkända försöksverksamheten med det nya systemet inom kommunal vuxenutbildning i högst 15 kommuner under tre läsår. Kommittén bör nära följa denna försöksverksamhet och söka bedöma värdet av systemet med etappindelning för de studerandes del. Den försöksverksamhet som nu håller på att planeras kommer enbart att gälla etappindelning av teoretiska ämnen. Kommittén bör analysera även den yrkesinriktade utbildningens roll och organisation i ett systern med återkommande utbildning. Vuxna personer, som har en grundläggande yrkesutbildning från ungdomsskolan, kommer sannolikt i ökande omfattning att ställa krav på återkommande utbildning för att kunna hålla sina yrkeskunskaper aktuella, för att t. ex. inhämta sådana avsnitt som tillkommit i yrkesutbildningen sedan de lämnade skolan och följa med i den tekniska utvecklingen inom sitt yrkesområde. Kommittén bör framlägga förslag om den framtida inriktningen av yrkesinriktad Både den vuxenutbildning. särskilda yrkesinriktade vuxenutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen som har sin motsvarighet inom ungdomsskolan bör behandlas. I samråd med gymnasieutredningen bör kommittén också överväga vilken roll

72 Bilaga

den kommunala vuxenutbildningen bör spela beträffande kortare specialkurser. Kommittén bör vidare framlägga förslag till former för att kartlägga behov av utbildning inom ramen för särskild yrkesinriktad utbildning och former för att utarbeta läroplaner som täcker dessa behov. Ett antal vuxenutbildningsreformer som har genomförts på senare år kan komma att påverka utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen i framtiden. Det gäller det förbättrade studiestödet för vuxna, lagen om rätt till ledighet för studier och de nya regler om behörighet för högskolestudier som har införts. Dessa reformer bidrar till att öka intresset för och därmed behovet av vuxenutbildning. De kan också i viss utsträckning väntas förändra inriktningen av studierna. En ökad efterfrågan av vuxenutbildning på dagtid och på deltid eller fritid i kombination med kortare perioder av heltidsstudier kan bli resultatet. Kommittén bör undersöka vilka problem som är förknippade med en sådan utveckling. Den kommunala vuxenutbildningen skall i stor utsträckning följa ungdomsskolans läroplaner och övriga för ungdomsskolan gällande föreskrifter. Den kommunala vuxenutbildningen påverkas därför även av reformer inom ungdomsskolans område. Reformarbetet på senare år inom grundskolan och gymnasieskolan har inte innefattat några mer principiella överväganden om den kommunala vuxenutbildningen. I betygsutredningens arbete, i arbetet med SIA-reformen, med hemspråksreformen, med förslaget om skolnämnder och med den nya läroplanen för grundskolan har dessa reformers betydelse för den kommunala vuxenutbildningen inte närmare berörts. Det bör därför åligga kommittén att överväga de nämnda reformernas inverkan på den kommunala vuxenutbildningen i framtiden. Vid utformningen av sina förslag bör kommittén prioritera dels åtgärder som främjar utbildning som ger kompetens för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet. dels åtgärder för att komma tillrätta med den ämnesmässiga och regionala obalansen inom den kommunala vuxenutbildningen. Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. De bör också omfatta utkast till bestämmelser för verksamheten. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag i gränsdragningsfrågorna bör avlämnas hösten 1979 och slutbetänkande under år 1980.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst 7 ledamöter med uppdrag att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen, att utse en av ledamöterna att vara ordförande. att besluta om sakkunniga, experter. sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna för kommittén skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen anslptersig till överväganden och bifaller hans

föredragandens

hemställan. : (Utbildningsdepartementet)

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

. Utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader. S. 54. Hushållning med mark och vatten 2. Del l, överväganden. Naturmedel för injektion. S. Bo, Regional laboratorieverksamhet. Jo. 55. Hushållning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskriv- Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju, ning. Bo.

EUVPWPPN-

Konsumentinflytande genom insyn? H. 56. Steg på väg. .. A. Polisen. Ju. 57. Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S. . Tandvården i början av BO-talet, S. 58. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar, S. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder - bakgrund 59, I livets slutskede. S. och problemanalys. E. 60. Bidrag till folkrörelser. Kn, S9 Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets- 61. Förnyelse genom omprövning. B. fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- 62. Kooperationen i Sverige. l. en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. 63, Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m. m. Ju. E. , Ny utlänningslag A. . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och 65. Ny plan- och bygglag. Del l. Bo. soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala 66. Ny plan- och bygglag. Del II. Bo. lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. 67, Svensk sjöfartspolitik. K. E. 68. De allmänna advokatbyrâerna. Ju. . Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - 69. Nya vyer. Datorer och nya massmedier - hot eller löften. U. ideologi och verklighet. E. 70. Tandvård i fred för värnpliktiga. Fö. 12, Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. 71, Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. Ju. 13. Konkurs och rätten att idka näring. Ju, 72. Rationalisering och ADB i statsförvaltningen. B. 14. Naturvård och täktverksamhet. Jo. 73. Krigets lagar. Fö. 15. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. 74. Serviceföretagen-vägar till utveckling. H. 16. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. 75. Polisen i totalförsvaret. Ju. A. 76. Ny hemförsäljningslag. Ju. 17. Kulturhistorisk bebyggelse - värd att värda. U. 77. HemsIöjd-kulturarbete, produktion, Sysselsållrlirlg. l. 18, Museijärnvägar. U. 78. Mål och medel för hâlso- och sjukvården. S. 19. Jaktvårdsomráden. Jo. 79. Produktansvar 2. Produktansvarslag. Ju. 20. Anhöriga. S. 80. Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan. U. 21. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska 81. Fastighetstaxering -81. lndustribyggnader. B. reaktioner. S. 82, Personell assistans för handikappade. U. 22. Barn och döden. S. 83. Om vi avvecklar kärnkraften. l. 23. Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. 84. Lekmän i försvaret. Fö. 24. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A. 85. Folkbildning för BO-talet. U, 25. Nya namnregler. Ju. 86. Säker kärnkraft? l. 2a, Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. 87. Chanser till utveckling. A. 27, Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. 88. Städbranschen. H. 28. Barnolycksfall. S. 89. Kvinnors arbete. A. 29. Lotterier och spel. H. 90. Regional arbetsfördelning inom industrin. l. 30, Lotterier och spel. Bilagor. H. 91. Företags obestånd. B. 31. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. 92. Komvux och studieförbund. U. 32. Fastighetstaxering 81. B. 33. Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. 34. Bilarna och Iuftföroreningarna. Jo. 35. Rationellare girohantering. E, 35. Konsumenttjänstlag. Ju. 37, Aktivt boende, Bo, 3a. Lagerstöd. A. 39. Vattenkraft och miljö 4. Bo. 40. Malmer och metaller. I. 41. Barnen i framtiden. S. 42. Vår säkerhetspolitik. Fö. 43. Ren tur. Program för mil” kra sjötransporter. Jo. 44. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter. Bilagor 1-8, Jo. 45. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporter, Bilagor 9-13. Jo. 46. Koncernbegreppet m. m. Ju. 47. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U. 48. Arbetstiderna inför BO-talet. A. 49. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. 50. Huvudmannaskapet för specialskolan, U. 5 l. Öst Ekonomiska Byrån. H. 52. Viltskador. Jo, 53. Nytt skördeskadeskydd. Jo.

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utredningenom studiedokumentation ochstatistikför högskolan, 1.Dokumentation ochstatistikom högskoleutbildning. [47] Avskildhetoch gemenskapinomkriminalvården. [4] 1975 års polisutredning.1.Polisen.[6] 2. Poliseni totalförsvaret. 2. Prognoserocharbetsmarknadsstatistik för högskolan.[80] [75] . lntegrationsutredningen. 1, Huvudmannaskapet för specialskolan. [50] 2. Personellassistansför handikappade. [82] Konkursochrättenatt idkanäring.[13] Nyavyer.Datorerochnyamassmedier - hot ellerlöfte.[69] Nyanamnregler.[25] Konsumenttjänstlag, [36] Folkbildningför BO-talet.[85] m.m.[46] Komvuxoch studieförbund. [92] Koncernbegreppet Grundlagsskyddad yttrandefrihet.[49] Barnetsrätt 2. Omföräldraansvar m.m.[63] Jordbruksdepartementet Deallmännaadvokatbyråerna. [68] Regionallaboratorieverksamhet. [3] Handläggningen av anmälningarmot polispersonal. [71] Naturvårdskommittén.1. Naturvårdoch täktverksamhet.[14] Ny hemförsäljningslag. [76] 2. Naturvårdoch täktverksamhet. Bilagor.[ 15] Produktansvar 2. Produktansvarslag. [79] Jakt-och viltvårdsberedningen. 1.Jaktvårdsområden. [19] 2. Viltskador.[52] Försvarsdepartementet BilarnaochIuftföroreningarna, [34] Vår säkerhetspolitik. [42] Miljöriskervid sjötransporter,1. Rentur. Programför miljösäkra Tandvårdi fred för värnpliktiga.[70] sjötransporter. [43] 2. Rentur. Programför miljösäkrasjötranspor- Krigetslagar,[73] ter. Bilagor1-8. [44] 3, Rentur. Programför miljösâkrasjötrans- Lekmäni försvaret.[84] porter.Bilagor9-13. [45] Nytt skördeskadeskydd, [53]

Socialdepartementet [1] Handelsdepartementet Utbyggtskydd mot höga vård-ochIäkemedelskostnader. Naturmedelför injektion.[2] Konsumentinflytande genominsyn?[5] Tandvårdeni börjanav BO-talet.[7] Lotteriutredningen. 1.Lotterierochspel.[29] 2. Lotterierochspel. Utredningenrörandevissa frågor beträffandesjukvårdi livets Bilagor,[30] lutsked. 1.Anhöriga.[20]2. Plötsligochoväntaddöd- anhörigas Öst Ekonomiska Byrán.[51] Serviceföretagen-vägar till utveckling.[74] sjuklighetoch psykiskareaktioner.[21] 3. Barnoch döden.[22] 4. l livetsslutskede.[59] Städbranschen. [88] Sjukvårdens inreorganisation- en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. [28] Arbetsmarknadsdepartementet Barneni framtiden.[41] Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning.Finansiella Planeringsgruppen för barnomsorg.1.Barnomsorg- behov,efter- effekteri offentligasektorn.[16]2.Sysselsättningspolltik för arbete frågan,planeringsunderlag. [57] 2. Barnomsorg.Redovisningav åt alla.[24] 3. Sysselsättningspolitik för arbeteåt alla.Bilagedel. särskildaundersökningar. [58] [27] Mål ochmedelför hälso-ochsjukvården. [78] Lagerstöd.[38] Arbetstidernainför 80-talet.[48] Kommunikationsdepartementet Jämställdhetskommittén. 1. Steg på väg... [56] 2. Chansertill Svensksjöfartspolitik.[67] utveckling.[87] 3. Kvinnorsarbete.[89] Ny utlänningslag. [G4]

Ekonomidepartementet om löntagarnaochkapitaltillväxten. 1.Löntagarnaoch Bostadsdepartementet Utredningen 1.Löntagarfonder-bakgrund ochproblemanalysls] Aktivt boende.[37] kapitaltillväxten 2. Löntagarnaochkapitaltillväxten2. Densvenskaförmögenhets- Vattenkraftoch miljö4. [39] fördelningensutveckling.Löntagarfonder ochaktiemarknaden- en Hushållning medmarkochvatten2, Dell. överväganden.[54] introduktion.Internationellakoncerneroch löntagarfonder.[9] 3. Hushållning medmarkochvatten2. De]Il. Bakgrundsbeskrivning. 3. Löner,lönsamhetochsoliditeti [55] Löntagarnaochkapitaltillväxten svenskaindustriföretag.Vinstbegreppet. DenlokalaIönebildningen PBL-utredningen. l. Nyplan-ochbygglag.Dell.[65]2,Nyplan-och ochföretagetsvinster- enpreliminäranalys.[1014.Löntagarnaoch bygglag.Delll. [66] kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - ideologiochverklighet.[1 1] Industridepartementet Rationellare girohantering, [35] Malmeroch metaller.[40] Kooperationen i Sverige.[62] Budgetdepartementet Hemslöjd-kulturarbete, produktion,sysselsättning. [77] [23] Omvi avvecklarkärnkraften.[83] Avgifteri staten- nulägeoch utvecklingsmöjligheter. 1. Fastighetstaxering 81. Säkerkärnkraft?[86] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. Regionalarbetsfördelning inomindustrin,[90] [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor,[33] 3, Fastighetstaxering -81. lndustribyggnader. [81]. Förnyelsegenom,omprövning.[61] Kommundepartementet Rationaliseringar ochADBi statsförvaltningen. [72] Svenskakyrkansgudstjänst.Band4. Evangelieboken. [12] Företagsobestånd.[91] Bättrekontaktermellanenskildaochmyndigheter,[31] Bidragtill folkrörelser.[60] Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse- värdatt vårda.[17] Museijärnväger. [18]

Anm.Siffrornainomklammerbetecknarutredningarnas nummeri denkronologiskaförteckningen.

-- SBN 9 -38-05295-4

LlberForlag lSSN 01375A250x

Allmänna Förlaget