Sverigeinformationen och vissa publikationer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Sverigeinformationen

och Vissa

publikationer

åt

B E TÄ N K A N D 1-: av utredningen om de statliga insatserna inom Sverigeinformationen och kulturutbytet med utlandet

SLM

I987=49

Statens

offentliga uttnedningar

ggg 1987:49

E?)

Utrikesdepartementet

i

Sverigeinformationen

och vissa

publikationer

Betänkande av

avgivet I_J_tredningen om översyn

av de samlade insatserna

statliga inom det svenska

kultur- och

informationsutbytet med utlandet t..

Stockholm 1987

náåâtiüåâmy

Beställningsadxess: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

kan beställa Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 1200 (extemt och intemt) 08/763 10 05 1200 - 1640 (endast internt)

ISBN 91-38-10049-5

âlgmNcsK^NsLlErs ETCEN W- ISSN 0375-250x

Stockholm 1987

Ti11 statsrådet och chefen för utrikesdepartementet

Regeringen bemyndigade den 11 december 1986 chefen för utrikesdepartementet att ti11ka11a en särski1d utredare med uppdrag att göra en översyn av de statliga insatserna inom det svenska kuitur- och informationsutbytet med utlandet (Dir 1986:35). Chefen för utrikesdepartementet tiilkailade den 7 januari 1937 såsom utredare chefen för statens kuiturråd, Göran Löfdahl.

Utredningen har antagit namnet utredningen om de statliga insatserna inom Sverigeinformationen och kulturutbytet med utlandet (IKU-utredningen).

Ti11 sakkunniga i utredningen har förordnats departementsråden Ernst Erik Ehnmark, utbiidningsdepartementet och Bo Leander, utrikesdepartementet samt kansliråden Dag Sebastian Ah1ander, utrikesdepartementet och Kje11 Nyman, jordbruksdepartementet.

Sekreterare i utredningen är departementssekreterarna Anita Jonsson, utbildningsdepartementet ocn Michael utrikes- 0deva11, departementet. Assistent är Birgitta Eriksson, utrikesdepartementet.

Av utredningens direktiv punkt 6 framgår att, önskar regeringen att en särski1d utvärdering av tidskriften Inside Sweden skall

ti11 budgetarbetet hösten 1987. Denna tidskrift vara siutförd bör emeiiertid bedömas ti11sammans med övriga publikationer, av I detta de1betänkande som får stöd utrikesdepartementet. därför om framtida stöd till Sweden Now, behand1as frågor Pressbyrån och Ambio. Inside Sweden, Svensk-Internationella

får härmed överlämna delbetänkandet Sverigeinforma- Utredningen tionen och vissa pubiikationer.

St0ckho1m i september 1987

Göran Löfdah1

/Anita Jonsson Michael 0deva11

l. UPPDRAGET

Regeringen beslutade den ll december 1986 om en översyn av de statliga insatserna inom det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet. Utredningens uppdrag innebär att kartlägga hur de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för det allmänna informations- och kulturutbytet med utlandet i tillämpas praktiken. Utredningen skall mot denna bakgrund belysa framtida behov samt lämna förslag till en effektivare resursanvändning genom omprioriteringar och omdisponeringar av tillgängliga resurser. Utredningen har alltså att belysa den roll som de internationella kontakterna spelar i det svenska samhället och därvid också uppmärksamma Sverigeinformationens roll för att främja export och turism. översynen skall vara slutförd före den l april 1988.

Av punkt 6 i utredningens direktiv (Dir 1986:35) framgår följande : UD:s informationsbyrå lämnar även bidrag till vissa mottagare för informationsinsatser av olika till slag, exempelvis Svensk-Internationella Pressbyrån, Ingenjörsförlaget för tidskriften Sweden Now, Arbetarrörelsens Internationella Centrum för en försöksverksamhet med tidskriften Inside Sweden samt Kungliga Vetenskapsakademien för miljövårdstidskriften Ambio.

Även dessa verksamheter bör granskas och i fallet Inside Sweden utvärderas enligt tidigare beslut.

Detta i direktiven nämnda tidigare beslut utgörs av en PM upprättad inom utrikesdepartementet (UD) l985-ll-27 ang. Utvärdering av Inside Sweden. Där beslutades att den särskilda utvärderingen bör vara slutförd till budgetarbetet hösten l987. Denna tidskrift bör emellertid bedömas tillsammans med övriga publikationer, som får stöd av UD. I detta delbetänkande behandlas

det framtida stödet till Sweden Now, Inside därför frågor ang. Ambio och Svensk-Internationella Pressbyrån. Den Sweden, är en vars verksamhet således är av

sistnämnda nyhetsbyrå,

karaktär än de tre övriga. Utredningen använder annan publikation, som en gemensam fortsättningsvis begreppet benämning.

avser att återkomma till en värdering av publika- Utredningen tionernas roll i den samlade Sverigeinformationen i samband med

sitt huvudbetänkande.

2. ALLMÄNNAUTGÄHGSPUNKTER

en av år ekonomiskt stöd till Staten har under följd givit för utgivning av publikationer på några organisationer avsedda för utlandet. De organisationer som främande språk n. erhåller sådant stöd är Svensk-Internationella Pressbyrån f. sedan 1937, för Sweden Now sedan 1967, (SIP) lngenjörsförlaget för Ambio sedan 1972 och Arbetar- Kungliga Vetenskapsakademien rörelsens Internationella Centrum för Inside Sweden sedan 1985.

Dessa får f. n. stöd från UD under anslagen organisationer information om Sverige i utlandet och Exportfrämjande Övrig verksamhet.

Sweden Ilow Ambio och Inside Tidskrifterna (engelsk upplaga). utkom med sex numer vardera under 1986. Sweden samtliga utkom 50 gånger. Syftet med SIP-bulletinen (engelsk upplaga),

publikationerna är bl. a. att till

speciella målgrupper

komplettera den ordinarie nyhetsrapporteringen om Sverige samt att informera om aktuella frågor i Sverige.

I detta delbetänkande görs en redovisning av publikationernas finansiering, upplagor och spridning.

Utredningen har inhämtat uppgifter om publikationerna genom besök på och underlag från redaktionerna. Vidare har en enkät tillställts 28 utlandsmyndigheter för att erhålla deras bedömning av bl. a. publikationernas värde som förmedlare av information om Sverige. Beträffande Inside Sweden har utredningen dessutom låtit göra en mindre studie. Utredningen har däremot inte gjort någon mer omfattande utvärdering av publikationernas läsekrets.

3. SHEDENHON

3.1 Bakgrund

Tidskriften Sweden How med systerpublikationer på flera språk har till uppgift att beskriva Sverige och svenska företeelser från svensk synpunkt samt den svenska spegla debatten. Syftet är att informera en

icke-svenskspråkig läsekrets utanför

Sverige. Sweden Now, som startades av Sveriges Industriförbund i samråd med Sveriges allmänna exportförening och med stöd från

UD, ägs numera av Ingenjörsförlaget AB. Utgivningen sker på ett

publicistiskt vedertaget sätt. Verksamheten bedrivs affärsmässigt med försäljning av annonser samt prenumerationer till

främst UD, Sveriges exportråd och det olika intressenter, Till Sweden Now är knutet ett svenska näringslivet. redaktionsråd, som består av representanter från UD, Sveriges och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

exportråd

Sweden how med systerpublikationer belyser många olika områden av svenskt samhälle. Det kan gälla samhällsfrågor i allmänhet, ekonomi och näringsliv, teknik och forskning, kulturfrågor och turism. Tidskriften uppmärksanrnar också aktuella händelser i skall bidra till att öka intresset för Sverige. Tidningen utomlands, därmed främja svensk export och förbättra Sverige kontakterna mellan Sverige och omvärlden inom olika samhälls-

områden.

komer ut med sex nummer om året, varav Sweden Now på engelska ett utökat numner, Special Issue. Det redaktionella sidantalet för ett normalnummer är ca 40 sidor; annonser tillkonrner. Normalt är upplagan 33 000 exemplar. Special Issue i ca 40 000 exemplar. Överupplagan säljs strax före jul trycks till enskilda och företag som använder denna utgåva som present. Intäkterna uppväger de högre produktions- och distributionskostnaderna för detta numer.

Schweden Heute på tyska har liksom Sweden Now utgivits från start 1967 och utkommer två gånger om året i en tidningens upplaga på ca 9 000 exemplar.

Svezia Oggi på italienska utkommer sedan ett tiotal år med fyra numer om året med en upplaga av 5000 per nummer. Den italienska ägs, utges och finansieras av den svenska upplagan Assosvezia i Milano. Sweden Now ställer det företagarföreningen materialet till förfogande och erhåller ett redaktionella mindre (40 000 kr) för layoutarbete från Assosvezia, som bidrag i sin tur får från UD i form av prenumerationsköp för bidrag av tidskriften. Hela produktionen så när som på utgivning

layouten sköts i Italien, liksom försäljning och distribution. Det statliga stödet kanaliseras direkt till organisationen i Italien. UD:s bidrag uppgår 1987/88 till 180 000 kr.

Under årens lopp har utgivningen av publikationen på engelska, tyska och italienska kompletterats på andra språk. Suecia Hoy (spanska) utgavs 1977, 81, 83 och 85, Suêde aujourdhui (franska) 1980, 82 och 84, Zweden Nu (holländska) Suecia 1980, de Hoje (portugisiska) 1983 och Sweden Now på japanska 1984. Samtliga dessa utgåvor har haft karaktären av en engångspublikation och alltså saknat en tidskrifts aktuella notiser och annonser. Dessa publikationer har beställts av UD och/eller Sveriges exportråd. De har utgivits i samråd med utlandsmyndigheterna. Upplagorna har till största delen också sålts direkt till UD och/eller Exportrådet för distribution i de aktuella s pråkområdena .

På försök startades 1986 på Exportrådets initiativ av utgivning Suêde aujourdhui som en regelbundet utkommande tidning på franska. Det innebär att en franskspråkig redaktion utnyttjar delar av innehållet i Sweden Now men också skriver en hel del nytt. Tidningen redigeras med tanke på den specifika målgruppen.

För Suêde aujourdhui bildades ett informellt redaktionsråd i Paris med företrädare bl. a. för handelskontor, ambassad och kulturhus.

Suêde aujourdhui utkom med ett numer hösten 1986, ett våren 1987 och ett planeras utkomma hösten 1987. Upplagan är ca lO 000 exemplar. UD och Exportrådet har vardera köpt 3 500 resp 5 000 prenumerationer.

En utvärdering av utgivningen av den franska upplagan inleddes våren 1987 och väntas vara avslutad i oktober 1987. Utvärderingen innehåller bl. a. en läsarundersökning, baserad på en

till ett representativt urval mottagare (drygt 600) postenkät av tidningen. Utvärderingen väntas ge både utgivare och köpare av tidningen underlag för en bedömning om fortsatt utgivning.

Den japanska är beställd av UD för att utgivas till upplagan att börja med hösten 1987 och våren 1988. Upplagan beräknas till 10 000 exemplar. Utgåvan kommer att finansieras dels genom annonser och dels genom prenumerations- och lösnummerförsäljtill UD och Sveriges exportråd för sammanlagt 450 000 kr. ning stöd kan den japanska upplagan få genom att en del Ytterligare av upplagan förutsätts köpas av svenska företag i Japan.

3.2 Finansiering

Sweden Now med systerpublikationer finansieras huvudsakligen av staten (UD). Därtill kommer prenugenom prenumerationsköp från Till detta kommer intäkter från merationer näringslivet. annonser och fristående prenumerationer. Även Ingenjörsförlaget har på senare år lämnat ekonomiskt bidrag.

Under kalenderåret 1986 finansierades Sweden Now, Schweden Heute och Suêde aujourdhui på följande sätt:

Sweden Schweden Suêde Hou Heute aujourdhui T0ta1 ekonomisk oms1utning 5 396 000 508 000 227 000

Prenumerationskop un” 2 436 000 191 000 175 000 övrigt 548 000 82 000 20 000 › Övriga bidrag - - - (hyra sekreterare etc.)

Annonsintgkter?) 1 079 000 93 000 7 000

Bidrag fran Ingen- 1örsför1aget 1 043 000 - - Ovriga inkomster (t.ex. räntor) 290 000 142 000 25 000

Tota1 kostnad kr/ex 23,60 24,00 28,00 Statsbidrag/ex 11,90 10,50 17,50

Andel stat1igt 50 Z 44 Z % 62,5

)däravavia

Exportradet 1 218 000 95 000 100 000

2)Ann0nsintäkterna o har f1uktuerat och har från 1986 visat

en starkt nedåtgaende trend.

Sweden How, Schweden Heute ocn Suêde auJourdhui erhå11er a11tså sanmanlagt 2,8 miljoner kronor från UD:s budget de1s via UD:s informationsbyrå de1s via Sveriges exportråd. Här har endast finansieringen av de nämnda tre språkversionerna mer i deta1j medtagits. Skä1et ti11 detta är att dessa tidskrifter har utkommit under en 1ängre tid (med undantag för den franska utgåvan) och med en viss periodicitet. De övriga skrifterna har varit mer av ad hoc-karaktär och har haft 01ika finansieringsformer, oftast av engångskaraktär.

För Sweden How med är systerpub1ikationer produktionskostnaderna den största utgiftsposten. Dessa uppgick inklusive

4 miljoner kronor 1986 - en distribution till närmare

sedan 1977. Särskilt snabbt har portokostnaderna fördubbling en tioårsperiod ökat från 250 000 kronor ökat. De har under

till över 800 000 kronor. Försäljningskostnaderna, prenumerant-

annan administration uppgick till drygt en registrering och kronor. Antalet årsverken har minskat från 6,5 till 4,6 miljon

personer.

3.3 Upplaga och spridning

Sweden Now: upplaga, utgivning m. m.

Nr/år Totalt antal ex/år Upplaga/nr 1387

33 000 6 205 000* Sweden Now (engelska) Schweden Heute 9 000 2 18 000 (tyska) Svezia (italienska) 5 000 4 20 000 Oggi Suêde aujourdhui 10 000 2 20 000 (franska) ?33U00

* Varav Special Issue en gång per år i 40 000 ex.

av den engelska upplagan av Sweden Distribution prenumererade

Now till olika regioner

Antal Procent

12 420 41 Europa Nordamerika 10 170 34 l 200 4 Sydamerika Afrika 2 340 8 Asien 3 870 13 §0_UOU 100

3.4 Bedömning

UD genomförde 1982 en enkät bland utlandsmyndigheterna om Sweden Now med systerpublikationer. UD konstaterade i en utvärdering av enkäten att endast ett fåtal utlandsmyndigheter trodde att Sweden Now kunde ersättas. Det framgick också att affärsmän OCil företrädare för förvaltningen var de största grupperna bland Sweden Nows läsare. I svaren på enkäten framkom också önskemål om rysk- och arabiskspråkiga versioner samt ökad utgivning av Suêde auj0urdhui. Av enkätsvaren var det också få som ifrågasatte Sweden Iiows värde för exportfränujandet.

I adressregistret på Sweden ilow är endast hälften drygt av abonnenterna kodade, dvs. fördelade Av de på mottagargrupper. kodade adresserna mottager följande tre huvudgrupper en fjärdedel av upplagan: statlig och lokal administration, organisationer och fackföreningar; skolor universitet, och bibliotek; banker, finansinstitut och försäkringsbolag.

Ambitionen att spegla en bred bild av Sverige gör ämnesvalet för Sweden Now svårt. Ett enstaka numer kan inte täcka in alla områden, men under en period av något eller några år ska läsaren av Sweden Now kunna tillgodogöra sig en djupare skildring av viktigare områden i det svenska samhället. Varje numer försöker ge en eller ett par grundliga genomgångar av viktiga frågor samt en sumnering av aktuella händelser. Avsikten är också att varje numer om möjligt ska förmedla en bild, såsom redaktionen uttrycker det, av det svenska kynnet, den svenska naturen eller landets kulturella egenart.

Publikationens finansiella läge har under det senaste året allvarligt försämrats. Redan 1986 inträffade ett bortfall av annonser och samtidigt noterades en vikande trend i

o lo

Under 1987 har annonsförsäljningen prenumerationsförsäljningen. Detta har medfört ett underskott för varit synnerligen dålig. med drygt en milj kr. Sweden Now med systerpublikationer

4. SVENSK-INTERNATIONELLA PRESSBYRÅN

4.1 Bakgrund

(SIP) förmedlar nyheter om Svensk-Internationella Pressbyrån svenska förhållanden främst till massmedia men Sverige och

i utlandet. SIP grundades 1927 på

också till andra mottagare initiativ och anslöts l938 till Sveriges allmänna privat SIP omvandlades 1982 till ett av Exportföreexportförening. ningen helägt aktiebolag. Statsbidrag utgår över UD:s budget.

ett att vara rådgivare i Till SIP är knutet råd med uppgift rörande verksamhetens journalistiska innehåll och frågor för UD, Sveriges allmänna inriktning. I rådet ingår företrädare

Sveriges exportråd, Ingenjörsvetenskaps-

exportförening,

akademien och Tidningarnas Telegrambyrå (TT).

SIP har till att förse massmedier och andra mottagare uppgift och sakligt material om svenskt med ett informativt Traditionellt sker det efter två samhälls- och näringsliv. Den ena mnfattar nyheter om politiska, sociala, huvudlinjer. ekonomiska och kulturella frågor som komplement till korrespon-

och utländska nyhetsbyråers rapportering från Sverige.

denters inom särskilda områden - främst teknik Den andra gäller nyheter och system - för att och forskning, utveckling av nya produkter

:x: .n-

vpw.uriç^91:ç'_'

belysa bilden av Sverige som ett industriellt och teknologiskt avancerat land och som en intressant partner i det internationella handel s- och erfarenhetsutbytet.

SIP:s verksamhet omfattar av ordinarie utgivning newsletters, bulletiner på nio språk - engelska, tyska, franska, spanska, holländska, italienska, finska, japanska och med portugisiska den engelska veckoutgåvan som basedition. Dessutom utges en engelsk edition var l4ze dag huvudsakligen avsedd för länder i Asien och Afrika samt editionen SIP - Science & Technology och dess motsvarighet på tyska Schweden technica.

Den ordinarie utgivningen omfattar totalt ca 220 000 bulletiner, motsvarande ca 1,4 miljoner A4-sidor nyhetsmaterial per år, och kompletteras med utsändning av bildmaterial.

SIP:s engelska bulletin utkommer med samanlagt 50 numer per år, och utgör grundmaterial för upplagorna på övriga språk.

Från huvudredaktionen i Stockholm distribueras vidare upplagorna på tyska, franska, spanska, holländska och italienska. Tre av SIP:s nyhetstjänster - på finska, japanska och portugisiska - översätts och publiceras lokalt i respektive Helsingfors, Tokyo och Rio de Janeiro.

Innehållet i bulletinerna baseras på nyheter från departement och myndigheter, organisationer och institutioner av skilda slag, universitet och högskolor, företag m. fl. hämtas Uppslag också ur dags- och fackpress.

Huvuddelen av bulletinerna distribueras från Stockholm direkt till mottagare världen över. Hyhetsmedier- tidningar, tidskrifter, nylnetsbyråer, enskilda journalister, radio- och

TV-stationer: utgör den största mottagarkategorin, totalt ca 7 000. Andra viktiga grupper är myndigheter och organisationer,

liksom beslutsfattare och opinionsuniversitet och bibliotek Utländska korrespondenter i Stockholm bildare av skilda slag.

får också del av SIP-materialet.

som kommer in till byrån - de uppgick Genom de förfrågningar till 1 medeltal l 000 per år - eller den senaste treårsperioden sätt kommer till SIP:s kännedom har byrån nöjlighet på annat avläsa hos materialet. Förfrågningarna att genomslagskraften av SIP:s information gäller i allmänhet från de som nåtts information men kan också avse önskemål att ytterligare för köp eller licensavtal. I etablera kontakter exempelvis ingår att förmedla dessa förfrågningar byråns arbetsuppgifter berörda i Sverige och samtidigt underrätta frågetill parter

ställarna.

i form av publicerat material är Vad gäller resultatredovisning till och publikationer som spontant sänds SIP hänvisad de klipp direkt eller i förekommande fall via utlandsmynin till byrån då resurser för att abonnera på klippservice saknas. digheterna Redan de klipp som kommer till byråns kännedom ger dock belägg

för en kontinuerligt god publicitet.

SIP ett vidsträckt nät av Under sex decennier har byggt upp I omfattning har detta skett i nära mottagare. betydande svenska utlandsmyndigheterna. Dessa erhåller samarbete med de totala utgåva av newsletters för lokal ca 15 procent av SIP:s I vissa fall utnyttjas SIP:s material av utlandsdistribution. lokal av egna bulletiner och myndigheterna för utgivning

Med utlandsmyndigheterna upprätthålls vidare

informationsblad. för revision av adressregistren och fören kontinuerlig dialog

slag till nya mottagare.

4.2 Finansiering

SIP-bulletinerna finansieras genom bidrag från regeringen (UD) samt från näringslivet.

l985/86 Total ekonomisk omslutning 2 372 000 Bi drag från up

Övriga inkomster(t.ex. räntor) 335 000

Total kostnad kr/ex* l0,87 statsbidrag kr/ex* 8,80

Andel statligt stöd 81 %

* Det bör noteras att SIP:s publikationer inte i första hand distribueras till den slutlige läsaren, utan till tidningar, tidskrifter och andra nyhetsmedier för i dessa. Som publicering exempel kan nämnas att en SoH-artikel som publiceras av exempelvis Popular Mechanics nar inte en mottagare utan l,6 miljoner.

SIP-bulletinerna erhåller alltså sanmanlagt ca 2 miljoner kronor i statligt stöd. SIP:s personal i Stockholm

uppgår f. n.

till sju årsanställda personer. Därtill komer arvoderade externa översättare samt särskild timavlönad distributions-

personal.

4. 3 Ugpl aga och spridning

SIP:s publikationer utgörs av ett antal De nyhetsbulletiner. framställs i tolv upplagor och distribueras på samnanlagt nio

till utländska tidningar, facktidspråk i 7 000 exemplar

och TV-stationer samt nyhetsbyråer. Därav

skrifter, radio-

delar av SIP-materialet selektivt till distribueras valda

främst av olika l 000 mottagare, specialtidskrifter ungefär

slag.

utgivning m m SIP-bulletinen: upplaga,

Nr/år Totalt antal 1987 Upplaga/nr ex/år

1 700)) 501) 113 2004) Engelska 4502) 242) 13 200 Tyska 600 24 14 400 Franska l 150 24, 27 000 §panska 3) 2 100 49 800 Ovriga _Tzie 2 0

1) utkommer med 24 grundversionen. 14-dagarsversionen

Avser med 5 nr/år.

nr/ar och SIP-Science & Technology kommer Schweden-technica med 2) Avser grundversionen. Därtill

6 nr/år 16 32, finska 3) Italienska 12, 24, portugisiska

holländska

och japanska 24 nr/ar. 0 4) avser samtliga versioner inom ett sprak. Totalsummorna

av den engelska upplagan till olika regioner Distribution

Procent

35 Europa Nordamerika ll

l Sydamerika Afrika 9

Asien 44

4.4 Bedömning

Sammanlagt omkring 5 000 mottagare såsom massmedier, myndigheter, företag och andra institutioner får SIP-bulletinen. Av dessa är kategorin massmedia i utlandet den största gruppen eller ungefär 3 000. Övriga i utlandet är mottagare huvudsakligen svenska myndigheter. De i övriga mottagarna utlandet uppgår till ungefär l 000.

SIP-bulletinen bedöms vara en flexibel informationsoch nyhetsbärare. Den kan användas som ett samanhållet nyhetsbrev, men dess fyra huvudavsnitt och de artiklar som ingår i dem kan

också distribueras separat. Antalet artiklar inom området samhällsliv och ekonomisk politik har i det :iärmaste fördubblats, sedan Current Affairs-avsnittet infördes.

Siffrorna ovan avser antalet försändelser per numer som utgår från byråns kontor i Stockholm ocn lokalkontoren i Rio de Janeiro och Tokyo. En del av erhåller mer än ett mottagarna exemplar av bulletinerna och svarar för vidare distribution till massmedier, myndigheter och organisationer. En exakt nedbrytning av siffrorna i olika kategorier är därför att omöjlig göra.

5. INSIDE SWEDEN

5.l Bakgrund

1983 ansökte Arbetarrörelsens Internationella Den Zl oktober från UD för att starta en tidskrift på Centrum (AIC) om bidrag behandla områden i svenskt samengelska. Tidskriften avsågs väcker intresse utomlands såsom svensk hällsliv, som ofta i vid arbetsmarknadsfrågor, ekonomi och utrikespolitik mening, i ansökan till det uttalande utrikeskultur. AIC hänvisade (UU 1978/79:31) med anledning av utskottet gjorde i betänkandet l978/79:l47 om informations- och regeringens proposition med utlandet där utskottet tog fasta på proposikulturutbytet tionens konstaterande att stöd till eventuella nya publikainom ramen för tillgängliga resurser och tioner kan övervägas, informationsverksamhetens allmänna behov. med hänsyn till

tidskriften borde kunna vara AIC framförde att den planerade till och annan faktaett värdefullt komplement nyhetsartiklar ex. av Svenska institutet (SI) information, som t. produceras Upplagan beräknades och som används inom utrikesförvaltningen. kostnaderna budgeterades till 510 000 kr till 5 000 ex och AIC:s insatser beräknades till 100 000 kr och 410 000 kr varav från UD. AIC räknade inte med att kunna täcka söktes som bidrag med annonser ned hänsyn till tidskriftens några kostnader

karaktär.

i mars 1984 över AIC:s ansökan. SI välkomnade SI yttrade sig den föreslagna tidskriften skulle AIC:s initiativ och ansåg att värdefullt till den redan existekunna utgöra ett komplement av SI och andra rande tryckta Sverigeinformationen utgiven att tidskriften skulle balansera de av organ. SI menade också tidskrifterna om Sverige för utländsk läseandra organ utgivna

krets.

NNwy_*_wlFG§I|Q“_WV|n

. I februari l985 beslutade UD att AIC skulle erhålla från bidrag UD:s informationsbudget med sammanlagt 600 000 kr under två år, varav 200 000 kr för budgetåret 1984/85 och 400 000 kr för 1985/86. Bidraget skulle ha formen av stödköp av prenumerationer, vilka skulle ställas till de svenska utlandsmyndigheternas förfogande. UD förutsåg vidare att verksamheten skulle drivas på försök under två år och därefter utvärderas.

Det första numret av den nya tidskriften, som fick namnet Inside Sweden, kom ut i juni 1985.

5.2 Finansiering

Inside Sweden finansieras förutom av från UD huvudsakbidrag ligen av AIC. Vid ett tillfälle har stöd även från utgått styrelsen för internationell utveckling (SIDA).

1984/85 1985/86 1986/87 Total ekonomisk omslutning 200 000 897 833 876 830

Prenumerationsköp UD 200 000 400 000 500 000 övrigt (SIDA) - l50 000 - Övriga - 347 833 376 830 bidrag (AIC) Annonsintäkter - - - Övriga inkomster (t.ex. räntor) - - -

Total kostnad/ex (kalenderåret 1986) 29,50 Statsbidrag/ex (kalenderåret 1986) 17,50 Andel statligt (kalenderåret 1986) ca 59 %

5.3 Upplaga och spridning

av AIC och distribueras utan kostnad Inside Sweden produceras till och institutioner/organisationer som förpersoner intresserade av tidskriften. Den riktar sig i första klarat sig till utanför Sverige. Allt material är på hand mottagare

engelska.

Inför av det första numret (juni 1985) samlade spridningen redaktionen in namn och adresser från bl. a. tidskriften Sweden LO och andra folkrörelser, universitet, UD och utlands- Now, Med tidskriften följde en talong på vilken myndigheterna. tidskriften även i fortmottagarna ombads ange om de önskade Den fortsatta rekryteringen av prenumeranter har sättningen. från uttalade önskemål om att få tidskriften. utgått

av februari l987 innehöll prenumerantregistret ca I mitten samt enskilda personer. Till 5 000 institutioner/organisationer ut av tidskriften. Registret är dessa sändes ca 5 900 exemplar i I nedanstående tabell redovisas prenuuppdelat sju regioner. meranternas fördelning på olika regioner.

Distribution 1987 till olika regioner

Antal Procent

l 304 26 Europa

Sydamerika

Ä §25 Av tabellen framgår att nästan halva prenumerantregistret

och institutioner/organisationer i USA. upptas av personer

för ca en fjärdedei. Övriga väridsde1ar represen- Europa står

teras av avsevärt mindre andeiar.

vidare fördeiningen av prenumeranter på Av registret framgår

personer och institutioner/organisationer. fysiska

Fördei ning på mottagare och region

Fysiska Institutioner/

personer Organisationer Procent Procent

75 25 Europa 92 8 USA 82 18 Canada 81 19 Sydamerika 75 25 Afrika 75 25 Asien ien 62 38 Austrai

Totait sett innehåHer registret ca 83 procent fysiska personer

och ca 17 procent institutioner/organisationer.

5. 4 Bedömning

har i en särskild enkät till 28 utiandsmyndigheter Utredningen av Sweden Now, begärt att få en bedömning publikationerna

och SIP-buiietinen samt deras värde som Inside Sweden, Ambio

av information om Sverige. Vidare har utredningen förmedlare

om i vi1ken utsträckning utlandsmyndigbegärt upplysningar med iäsare av pubiikationerna och heterna har konmit i kontakt

Resuitatet av enkäten redovisas i deras ev. bedömning av dessa.

avsnitt 9.

också bett redaktionen för Inside Sweden att Utredningen har

de har fått på tidskriften. Redaktionen förmedia de reaktioner

uppger att man har förhållandevis många kontakter med läsekretsen och att denna är i huvudsak positiv till tidskriften.

Enligt redaktörens uppfattning förefaller många läsare vara knutna till universitet och andra undervisningsinstitutioner, studerande, lärare, forskare etc. Tidningen tycks användas av dessa i olika i seminarier utbildningssammanhang, och diskussioner och innehållet kan därför antas spridas ytterligare.

5.5 Inside Sweden under l987/88

UD har i avvaktan på förslag från IKU-utredningen förlängt bidraget till Inside Sweden med ett tredje år - budgetåret 1987/88. Bidrag utgår under detta år med 500 000 kr. Bidraget från AIC förväntas minska och utgå med ca l50 000 kr. AIC har i särskild skrivelse i januari 1987 anhållit om att bidraget från UD skall öka till 800 000 kr budgetåret l987/88. UD har meddelat att det tidigare beslutet (prop l986/87:l00 bil 5 sid lll) om 500 000 kr står fast.

AIC har framfört att om inga ytterligare bidrag kan erhållas avser redaktionen att skära ned produktionen under 1987/88 till tre nummer samt att redaktörens begränsa tjänstgöring till att omfatta 30 procent. Innan beslut har fattats om ett långsiktigt stöd från UD:s anslag anser redaktionen att det är mycket svårt att få andra intressenter att stödja tidskriften.

6. AMBIO

Ambio är en vetenskaplig tidskrift, som behandlar utvecklingen inom internationell miljöforskning och miljöpolitik. Ambio startade sin utgivning år 1972 och ägs av Kungliga Vetenskapsakademien. Ambio konmer ut med sex numer per år på engelska Ambio vänder sig till en internationell publik språket. bestående av i första hand vetenskapsmän och beslutsfattare, har också ett värde för en bredare publik när men tidskriften information om miljöfrågor. Materialet i Ambio är det gäller men med en viss tonvikt på de nordiska internationellt, länderna. Under senare år har ett stort antal (50-60) konkurtidskrifter etablerats i världen.Upplagan omfattar rerande varav 3 500 säljs som prenumerationer och 200 4 500 exemplar, delas ut gratis.

ekonomiska omsättning ar på 2 miljoner kr. Tidskriften Ambios får stöd från vissa myndigheter o. d.. Detta stöd regelbundet år 1930 till 100 000 kr från statens naturvårdsverk, uppgick från Riksbankens jubileumsfond och 50 000 från 50 000 forskningsråd. Under tre år får tid- Skogs- och Jordbrukets från world Resources Institute i skriften dessutom bidrag särskilda inkomster t. ex. från Washington. Specialnumren ger SIDA och UNEP.

UD:s stöd till Anubio sker genom drygt 600 rabatterade prenumevilket 1986/87 motsvarade l80 000 kronor. rationer per år,

av gratis utnyttjande av Stödet från Vetenskapsakademien utgörs lokaler.

Nnbio har inga annonser.

UD:s säljs drygt 45 procent Av upplagan (exkl prenumerationer)

i Europa (varav 1/4 i Sverige), knappt 35 procent i USA och Canada, drygt T0 procent i Asien och Australien samt en mindre del i Afrika och Sydamerika. UD:s prenumerationer distribueras via utlandsmyndigheterna, framför allt i u-länder och östländer.

7. ÖVRIGA PUBLIKATIONER

Tidskriften Marketplace Sweden ges sedan l979 ut av Erlandsson & Wilhelm Publishing AB. Tidskriften är en engelskspråkig affärstidning som utkommer med fyra nummer per år. Tidskriften distribueras kostnadsfritt till individer (affärsmän) i Europa, Nord- och Sydamerika, Sydostasien och Kina. Under 1986 var upplagan 82 000 exemplar. Tidskriften finansieras i första hand

genom annonser. Under drygt tre år har ett samarbete ägt rum med Sveriges exportråd som ett led i en speciell kampanj som Exportrådet har bedrivit i Sydostasien. Detta samarbete har inneburit att Exportrådet har svarat för portokostnaderna och viss del av produktionskostnaderna för de 35 000 exemplar av tidskriften, som distribueras i Sydostasien inklusive Kina. Stödet motsvarade under perioden 1,2 - 1,5 miljoner kronor per år. I samband med att kampanjen avslutades med utgången av år l986 upphörde även Exportrådets stöd till Marketplace Sweden.

Erlandsson E Wilhelm Publishing AB ger också ut tidskrifterna Voice of Scandinavia och Nordiska Affärer. Voice of Scandinavia är en arabiskspråkig affärstidning som distribueras till Nord-

afrika, Arabhalvön och Mellanöstern. Voice of Scandinavia kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på lö 000 exemplar. Nordiska Affärer är en svenskspråkig affärstidning som distribueras i de nordiska länderna. Nordiska Affärer kommer ut sex gånger per år och har en upplaga på 27 000 exemplar.

of Scandinavia erhåller visst statligt bidrag genom Voice från Nordiska Affärer prenumerationsköp utlandsmyndigheterna.

har inga statliga bidrag.

3. SNMNÖSTÄLLNIEÃGÅV VISSA EKUNOFlISKÅUPPGIFTER

Sweden Now SIP- Inside,

systerwblika- tioner bul 1eti nen?) Sweden-ü

Total ekonomi sk 6 131 000 d 372 000 877 000 omslutning

Statliga bi drag ons-

/prâsuunuerati 2 802 000 l 920 000 500 000

köp

243 000 218 000 30 00051 Totalt antal ex/år

10,90 29,50 Total kostnad kr/ex 25,25

stöd kr/ex ll ,53 8,80 17,50 Statligt

46 23 81 Å 59 *i Andel statligt

1986. UD:s 180 000 kr till

l) Avser kalenderåret bidrag på

versionen. Uppgifterna avser Assosvezia för den italienska och franska den enge1ska, tyska upp1agan._ 2) Avser 1985/86 och samtliga sprakversioner. budgetgret 3) Avser budgetaret 1986/87. °

4) ett bidrag (prenumerationsköp) pa

Ambio som erhåller

fran UD har inte medtagi ts i tabellen. 180 000 kr 5) Avser kalenderåret 1986.

9. ENKÃTENTILL VISSA UTLANDSMYNDIGHETER

Utredningen har i en enkät till (bilaga) vissa utlandsmyndigheter ställt frågor kring Sweden Now, SIP-bulletinen, A4BIO och Inside Sweden. Utlandsmyndigheternas synpunkter på publikationerna spelar stor roll vid en värdering av dessa. Utlandsmyndigheterna har varit av varierande storlek och har representerat olika regioner.

De nordiska ambassaderna framhåller publikationernas stora värde. Detta trots att kunskapen om Sverige är stor i dessa länder och nyhetsförmedlingen från Sverige tämligen omfattande. Det är emellertid ett att problem skrifterna inte utkommer på något nordiskt språk. Den finska versionen av SIP-bulletinen framhålls därför som särskilt värdefull av ambassaden i

Helsingfors.

Ambassaden i 9319 menar att Sweden Now av den norska utrikes-

förvaltningen anses vara ett absolut föredöme. Vad gäller Inside Sweden är denna ännu så länge för ny för att ha gått in

i medvetandet hos mottagarna, men artiklarna anses väl genomarbetade och innehållsrika. Inside Sweden är det ännu för tidigt att utvärdera, menar ambassaden i Köpenhamn.

Från utlandsmyndigheterna i Västeuropa och Nordamerika kan noteras en viss skillnad i attityd beroende på språket. Sweden Nowzs och Inside Swedens begränsningar är uppenbar i länder som

Nederländerna, Italien och Frankrike. Publikationernas tillgänglighet försvåras inte bara av språket utan också av att innehållet i artiklarna i hög grad är inriktade på en anglo-saxisk publik, skriver ambassaden i haga. Värdet minskar också 1 samma mån som innehållet antingen blir för allmänt (för att passa överallt i världen) eller blir för tydligt anpassat till en specifik mottagare (exempelvis USA). Delegationen i Bryssel menar att Sweden Now främst riktas till dem som har ett allmänt Sverige-intresse. Både från

Haag, ggg och Paris

3l

av att Sweden Now på det egna landets framhålls nyttan ge ut (Zweden vandaag, Svezia Oggi samt Suêde aujourdhui). språk

både SIP:s nyhetsbrev och Schweden Ambassaden i ggnn menar att intresse bland läsarna. Ambassaden i Heute möts av stort värdet av Inside Sweden. Den har framhåller särskilt Washington och intressant sätt kunnat belysa aktuella på ett allsidigt samhällsfenomen. Dessutom har, påpekar man, många av artiklarna att de stått över tiden. Valet av varit av sådan kvalitet sig har också visat på allsidighet - tidningen har inte författare Även om de övriga tidskrifterna varit av propagandakaraktär.

har goda omdömen framförts.

Service (SIS-kontoret) i New York hänvisar Swedish Information från l983 från kontoret om värdet av till ett tidigare yttrande Där framhölls att publikationen är ett ytterst Sweden Now. i informationsarbetet. Det är viktigt att värdefullt komplement i stort sett lika mellan det redaktionella innehållet avvägs och handelsinformation. Samma positiva allmän information SIP-bulletinen och Inside Sweden. Den omdömen får Ambio, är väl lämpad för den senare, menar SIS-kontoret, synnerligen marknaden. Till skillnad från de övriga publikaamerikanska tionerna Inside Sweden med politiska och ideologiska sysslar som är mätbart med flera av de ledande frågor på ett sätt

nivå. USA-publikationernas

Ambassaden i London tar särskilt upp Sweden Now, som den menar annat land har något likvärdigt. Den är är ovärderlig. Inget en officiell tidskrift utan en självständig välgjord inte Ambassaden menar att Inside Sweden är journalistisk produkt. utmärkt genom sin speciella inriktning på ekonoett komplement

mi och arbetsmarknad.

om Sverige är stort hos sovjetmed- Intresset för information Sweden väcker nyfikenhet och Sweden Now och Inside borgarna. de sovjetiska besökarna på ambassaden, intresse hos t.ex.

skriver ambassaden i Noskva. Genom de ringa

språkkunskaperna i

främande språk i Sovjetunionen innebär självfallet tidskrifternas språk att den tänkbara avnämarkretsen är starkt

begränsad. Sweden How används regelbundet med av angivande källa av en sovjetisk Veckotidning. redaktörer Några från större tidskriftsredaktioner i Moskva har för medarbetare vid ambassaden uttryckt sig uppskattande om Inside Sweden.

Vad gäller ambassaden i Singapore har den i huvudsak endast kontakt med SIP-bulletinen. Ambassadens uppfattning är att den uppskattas och har sitt stora värde som kontinuerlig informationskälla och påminnelse om Sverige. Aønbassaderna i E92 och Canberra uttrycker sig genomgående positivt och understryker den nytta tidskrifterna för gör Sverigeinformationen.

Ambassaden i Brasilia framhåller att det generellt kan sägas att de tre tidskrifterna ett fyller värde genom att till en kvalificerad publik med internationell inriktning ge en aktuell bild av Sverige. Att nå en bredare publik eller få ett genomslag i brasiliansk press kräver dock att innehållet är på portugisiska eller åtminstone på spanska. Ambassaderna i Mexico och Buenos Aires har liknande synpunkter.

Ambassaden i M5 menar att den mest läsvärda publikationen är den enklaste och billigaste, nämligen SIP-bulletinen. Den är

franskspråkig och har en överskådlig av blandad

sammanfattning information, som kan intressera större läsgrupper. Ambassaden vill förorda att Suêde aujourdhui ges ut i fler numer och får ökad spridning i Tunisien.

Sweden Now har en tilltalande grafisk och intressant utformning innehåll, skriver ambassaden i Harare. kan den Möjligtvis för en läsare i ett u-land förefalla väl avancerad och exklusiv och

världens problem och läsebitvis sakna relevans för tredje

statsminister Olof Palmes liv och krets. Utgåvan som ägnades

fyllde ett stort informationstomrum. gärning

är också ambassaden Positiv i sitt omdöme över publikationerna

den i Nairobi. Ambassaderna i L_agg§ och Dar es Salaam pekar på

har i länder där av olika stora åtgång utländska trycksaker

skäl tillgången på tryckt material är knapp.

kan följande slutsatser dras. Av enkäten

svar har genomgående varit mycket posi-

Utlandsmyndigheternas stora nytta har framhållits. De utgör tiva. Publikationernas

i informationsarbetet och förefaller att ett viktigt instrument

uppskattas av mottagarna.

än kriterier göra en Det är svårt att annat på subjektiva

av läsekretsens uppfattning om publikationerna. bedömning är av den typen att en mer omfattande Endast SIP-bulletinerna

från avnämarna kan noteras. respons

att nå ut med sitt bud- Förutsättningarna för publikationerna

från land till land beroende självfallet kraftigt skap varierar och Sama problem

på exempelvis samhällssystem språkversioner.

dock för av all tryckt information. gäller spridning

skulle också En större genomslagskraft för publikationerna

till olika marknader. kunna nås om de i högre grad anpassades

naturligtvis i första hand ytter- En sådan anpassning gäller framför allt Sweden

språkversioner av publikationerna

ligare skulle bli särskilt Now och Inside Sweden. Genomslagskraften

med en anpassning av materialet stark om detta kombinerades Utredningen är olika länder eller åtminstone regioner. till om att sådana förändringar kräver ytterligare dock medveten

resurser för publikationerna.

10. ÖVERVÄGAIJDEiu ocu FÖRSLAG

Utredningen har vid sin granskning av Sweden How, Svensk-Internationella Pressbyrån (SIP), Inside Sweden och Ambio kunnat konstatera att redaktionerna med relativt små medel producerar publikationer av hög kvalitet och med god journalistik.

Enligt utredningens bedömning ligger det ett särskilt värde i den typ av återkommande Sverigeinformation som dessa publikationer förmedlar. De är ett värdefullt komplement till det material som produceras av Svenska institutet (SI) m. fl.

Mot denna bakgrund finner utredningen att statligt stöd även fortsättningsvis bör utgå till denna verksamhet.

Sweden Now med systerpublikationer belyser många olika områden av svenskt samhälle. Det kan gälla samhällsfrågor i allmänhet, ekonomi och näringsliv, teknik och forskning, kulturfrågor och turism. Tidskriften uppmärksammar också aktuella händelser i Sverige. Den vill bidra till att öka intresset för Sverige utomlands, därmed främja svensk export och förbättra kontakterna mellan Sverige och omvärlden inom olika saunhällsområden. En allmän

målsättning är också att främja turismen till Sverige.

Det är utredningens uppfattning att Sweden Now på ett förtjänstfullt sätt belyser många olika områden av det svenska samhället och därför är av stort värde för informationen om Sverige i andra länder. Tidskriften har i ökad utsträckning arbetat med turistinformation och har ambition att ytterligare öka insatserna inom detta område. Det bör ge förbättrade möjligheter till ett närmare samarbete med Sveriges turistråd.

SIP:s produktion av nyhetsmaterial står kostnadsfritt till förfogande för den allmänna och kommersiella utlandsinformationen och utgör bl. a. ett kontinuerligt utkonmande basmaterial för

verksamhet. Huvuddelen av newsletters utlandsmyndigheternas Stockholm direkt till mottagare världen över. distribueras från enskilda

lyhetsmedier - tidningar, tidskrifter, nyhetsbyråer,

och TV-stationer utgör den största journalister, radio- Andra är myndigheter och mottagarkategorien. viktiga grupper universitet och bibliotek liksom beslutsfattare organisationer, och opinionsbildare.

till kostnader mycket information. SIP-bulletinerna ger låga är ett resultat av den relativt enkla framställnings- Detta med en stora tillgång till

tekniken i kombination nyhetsbyrås

En annan med SIP:s verksamhet är den information. förtjänst Bulletinerna når med sina kontinuerliga och täta utgivningen. en bred mottagarkrets av informationsmånga språkversioner aktualitet har också medfört att SIP förmedlare. Materialets kunnat förmedla värdefulla kontakter för exempelvis köp och har förmedlar SIP ca l 000 kontakter per år licensavtal. I medeltal i Av betydelse är också de till berörda parter Sverige. newsletters som teknisk-vetenskapliga och produktorienterade eftersom detta område inte täcks av någon av de SIP producerar,

andra publikationerna.

den aktuella diskussionen kring Inside Sweden speglar politiskt-ekonomiska frågor, utrikes- och säkerhetspolitik, kultur i Det som kommit att kallas arbetsmarknad och Sverige. särskilt utrymme i Inside Sweden. den svenska modellen ges framför allt till enskilda personer Tidskriften sprids i USA och Tidskriften bedrivs f. n. (opinionsbildare) Europa. i avvaktan från UD om ett mer som försöksverksamhet på beslut uppfattning utgör Inside långsiktigt stöd. Enligt utredningens Sweden ett värdefullt komplement till övrig Sverigeinformation.

tidskrifter genom att den är en Ambio skiljer sig från övriga inom miljöforskning och miljöpolitik. vetenskaplig tidskrift information om Sverige i Ambios uppgift är inte att sprida

andra länder. Ambio bidrar emellertid till att förmedla Sveriges engagemang i miljöfrågor. Utredningen anser därför att det finns goda skäl för fortsatt till statligt bidrag Ambio. Utredningen vill emellertid peka på möjligheten att ge stödet till Vetenskapsakademien via utoildningsdepartementets huvudtitel.

Sveriges exportråd har som en del i en särskild kampanj under ett antal år givit ekonomiskt stöd till tidskriften Marketplace Sueden. Stödet har nu upphört. Utredningen har inte funnit anv ledning att i detta sammanhang överväga frågan om statligt stöd till publikationer utöver dem som i dag erhåller bidrag.

U0:s ekonomiska stöd till SIP, Sweden Now (med systerpublikationer på tyska och franska), Inside Sweden och Ambio uppgår budgetåret 1986/87 cm 5438 000 kr. Medlen finns upptagna under tredje huvudtitelns D3 anslag Övrig information om Sverige i utlandet samt E2 Exportfrämjande verksamhet. UD kan därutöver lämna bidrag till numer av Sweden Now på olika språk. Sålunda erhåller den italienska ett utgåvan bidrag på 130 000 kr.

Stödet till Sweden Now med systerpublikationer under anslaget E2 har kanaliserats via Sveriges exportråd. Utredningen ser ingen anledning till att låta Uüzs ekonomiska stöd i form av prenumerationsköp hos Ingenjörsförlaget ske via två kanaler. Den uppfattningen nar också Sveriges exportråd framfört i sin anslagsframställning för år 1987. Från har Ingenjörsförlaget under hand meddelats att från deras sida möter en förändring på denna punkt ingen invändning.

Stödet till Sweden Now, Inside Sweden, SIP-bulletinerna och Ambio behandlas varje år i regeringens budgetproposition. Det har alltså inte varit medel som stått till förfogande för ansökan, utan stödet nar utgått till några publikationer som har ansetts vara viktiga för Sverigeinformationen i utlandet.

har flera fördelar framför allt för de publika- Detta system stöd. Det nüjliggör stabilitet i tioner som en gång erhållit

både för och för de utlandsmyndigplaneringen publikationerna

som mer aktivt använder dem i sin informationsverksamhet. heter uppenbara. Stödet kan lätt utgå Emellertid är också nackdelarna

utan att en kontinuerlig prövning av behovet slentrianmässigt att andra alternativ ställs mot de etablerade sker och utan

En annan svaghet är att beslut om ekonomiskt tidskrifterna. tidskrifter ej bör fattas inom stöd till opinionsbildande Det har bl. a. den långdragna beslutsregeringskansliet. till Inside Sweden visat. Utredav frågan om stöd processen föreslå att beslut om fördelning av dessa ningen vill därför

en sakkunnig instans utanför kanslihuset. medel förs över till

de här behandlade publikationerna kan i För beslut om stöd till

institutioner övervägas, nämligen Svenska första hand två

institutet och statens kulturråd.

tidskriftsstödet och är Statens kulturråd fördelar det statliga

rörande stöd till tidsåledes sakkunnig instans för frågor

för stödet skall detta främda skrifter. Enligt föreskrifterna

utbud av åsikter och behandlade hög kvalitet och mångsidigt

har den beslutsprocess som ämnen. Statens kulturråd skapat

sätt kunna fördela ett krävs för att på ett tillfredsställande

vad som däremot saknas hos statens statligt tidskriftsstöd. utomlands av kulturråd är den erfarenhet i fråga om effekterna

som är nödvändig i detta sammanhang. olika publikationer,

skäl mer ingående kunskaper om

Vidare saknas där av naturliga

i utlandet och dess villkor. Sverigeinformationen

för där SI har däremot ett allmänt ansvar Sverigeinformationen,

del. inom SI bl. a. tryckt material ingår som en mycket viktig

kunna finns de erfarenheter och den kunskap som behövs för att

ta ställning till de behov som förs fram i publikationernas bidragsansökningar, både vad gäller publikationerna som sådana och vad gäller behovet utomlands av olika former av information från och om Sverige. föreslår Utredningen därför att SI får ansvaret för bidragsgivningen till i detta delbetänkande behandlade verksamheter.

Det ankommer på SI att bygga upp en sådan beslutsprocess att frågor angående stödet till dessa publikationer får en riktig behandling. Därvid är det bl. a. lämpligt att ett samråd sker med publikationernas övriga bidragsgivare och utlandsmyndigheterna.

Utredningen föreslår att de medel som hittills beräknats för stöd till tidskrifter under UD:s anslag D3 Övrig information om Sverige i utlandet och E2 Exportfrämjande verksamhet fr.o.m. budgetåret 1988/89 flyttas till anslaget Dl Svenska institutet. Utredningen är medveten om att ett par av publikationerna har framfört till UD att de har ekonomiska problem. Utredningen kan emellertid inte f. n. föreslå ökade medel för denna verksamhet av den omfattning som publikationerna har begärt. Utredningen kan ännu inte på detta stadium i utredningsarbetet föreslå omdisponeringar inom ramen för tillgängliga statliga resurser för Sverigeinformation och kul turutbyte med utlandet. Såsom har framgått inledningsvis återkommer utredningen dock till denna i fråga samband med de samlade bedömningarna i sitt slutbetänkande. Utredningsmannen avser att i särskild ordning överlämna ett budgetunderlag inför budgetåret 1988/89.

Publikationsstödet bör under det första året finnas upptaget som en särskild post i för SI regleringsbrevet med given fördelning. I framtiden bör det ankomma på Sl att friare pröva stödet i relation till annan Sverigeinformation framför allt i tryckt form.

Bi1aga

Enkät ti11 vissa ut1andsmyndigheter

de i betänkandet behand1ade Följande PM 1987-04-13 ang. har ti11stäl1ts vissa ut1andsmyndigheter: pub1ikationerna

IKU-UTREDNINGEN PROMEMORIA

1987-04-13

Pressrådet/attachên Ambassaden

amb + de1 Moskva Brysse1, New De1hi Haag Kairo Köpenhamn London (äv Irland) Daar es Sa1aam Nairobi Washington Los Ange1es Brasi1ia SIS Buenos Aires New York, gk Canberra Ottawa Singapore Rom Tunis Tokyo Lagos 0510 Harare Paris Mexico Bonn He1singfors

informationsbyrå bidrag för utgivande av fyra UD 1ämnar via sin ti11 Sweden Now, SIP-bu11etrycka1ster, näm1igen periodiska När det Inside Sweden tinen, Ambio samt Inside Sweden. gä11er om en försöksutgivning. En1igt hand1ar det fortfarande ti11 IKU-utredningen ska11 direktiven (se cirku1är nr 23)

tidskriften utvärderas enligt tidigare beslut, dvs en

utvärdering bör göras innan beslut fattas om ett mera permanent

bidrag.

UD:s informationsbyrå har under hand bett utredningen att söka presentera en sådan utvärdering till höstens budgetbehandling. Av det skälet vill utredningen redan nu ställa ett par frågor

till vissa om Sweden Now, SIP-bulletinen, utlandsmyndigheter

Ambio och Inside Sweden med särskild betoning på den sistnämnda.

De två huvudfrågor är särskilt utredningen- intresserad av är

dels Er bedömning av tidskifterna och deras värde som förmed-

lare av information om Sverige och dels i vilken utsträckning Ni kommit i kontakt med läsare av tidskrifterna och deras ev

bedömning av tidskriften.

Göran Löfdahl

Statens 1987

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Otillbülig efterbildrting. Ju. .N och sarnägande av jordbruksfastighet

Dodsgoägartde m.m. u.

långtidsutrednirtgen 87. Fr. Entry kyrkolag m. m. Del 1.C. En ny kyrkolag m. m. Del 2. C. Rnkstyrelsens villkor. Ju. Barnets rätt. J u. Svenska mrsvarsindustrins utlandsverksarnhet. UD. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. RS. Indrivningslag m m. 171. Skydd för det varnade bamet. Ju. för vissa kiropraktorer. S.

333355355??55$5§F5wøs9M›w

Översyn av rättegångsbalken 3. Ju. Mordet på Olof Palme. Ju. Mil jöskadefortd. ME. Begravningslag. C. Franchising. Ju. Internationella familjerüttsfrágor. Ju. Varannan damernas. A. läkemedel och hälsa. S. Äldreomsorg i utveckling. S. Missbrukama Socialtjänsten och Tvânget. S. Medicinteknisk säkerhet. S. mmmümmmn. Ökat kommunalt väghallningsartsvar. K. ammuwx. Skeppslega till utlänning. Tillstånd dispenser. flaggskifte. K. Bistånd för bättre miljö i u-land. UD. nwwmmwmmi Fel i fastighet. Ju. Integritetsskyddet i informationssamhället 4. Ju. RS: en bättre miljö. ME. Jumer vi ärtillsammans. Dcl1.C. $$§?$$$ Ju mer vi är tillsammans. Exempelsamlittg. Del 2. C. S Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. C. 8 Rlr en bättre miljö. Mil jövârdsfamiljen. Myndigheter och författningar. ME. Stödet till bam- och mtgdorrtsförertingar. C. Arkiv för individ och ntiljö. U.

55%?

Studiemedel. U. Datorisering av tullens export- och irnponrutinu. Ft. Fasta Öresundsfbrbindelsu. K. å? Miljökonsekvenser av fasta Öresundstbrbindelser. K. Snabbare körkortsingipartden m.m. K. . Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. Jo. Översyn av mervärdeskatten. Del X1. Fi. . Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. . skäliga lokalhyror och trygghet i besittrtingen. Bo. . En nytt plan- och bostadsverk. Bo. åååäåäå . Sverigeinformatiortert och vissa UD.

Statens

offentliga utredningar

1987 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Olillbörlig efterbildning. [1] Varannan damcmas. [19] Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m. [2]

Folkstyrelserts villkor. [6] Bostadsdepartementet

Barnets rätt. [7] skäliga lokalhyror ochtrygghet i msitmingcn. [47] Skydd for det väntade lximcl. [l l] Ett nytt plan- och bostadsverk. [48 ] Översyn av rättegångsbalkm 3. [13]

Mordet pa Olof Palme. [14] Civildepartementct

Ftanchising. [17] En ny kyrkolag m. m. Dcl l. [4] Internationella familjerättsfrágor. [18] En ny kyrkolag m. m. Del 2. [5] Fel i fastighet. [30] Bcgmvningslag. [16] Integritetsskyddet i infomtationssamhüllcttt. [31] Ju mer vi är tillsammans. Dcl 1.[33] Översyn av rättegångsbalken 4. [46] Ju mer vi är tillsammans. 2. [34] ExcmpclsamlingDcl Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt

Utrikesdepartementet förslag. D013.[35]

Svenska lörsvarsindustrins utlandsvcrksamhct. [8] Stödet till bam- och ungdomsförcningztr. [37] Bistånd lör bättre miljö i u-land. [28] Svcrigeinfonnationen och vissa publikationer. [49] Miljö- och Energidepartementet Miljöskadclond. [15]

Försvarsdepartementet För cn bättre miljö. [32]

Det svenska totalförsvaret inför 9012:101. [9] För en bättre miljö. Miljövårdsfamiljcn. Myndigheter ochförfattningar. [36]

Socialdepartementet

legitimation för vissa kiropraktorer. [12] Läkemedel och hälsa. [20] Äldreomsorg i utveckling. [21] Missbrukama Socialtjänsten och TvângcL [22] Medicinteknisk säkerhet. [23]

Kommunikationsdepartementet

Ökat kommunalt väghállningsansvar. [25] Enskilda vägar. [26] Skeppsleyi till utlänning. Tillstånd, dispenser, ñaggskifte. [27] Fasta Öresundsförbindclser. [41] Miljökonsekvenser av fasta Öresundsllsrbindclscr. [42] Snabbare körkonsingripandøn m.m. [43].

Finansdepartementet

Lártgtidsutmdrtingm s7. (31 Indrivningslag m.m. [10] Produktsäkcrhetslag. m] Stod till näringslivet. [29] Datorisering av tullcns export- och importmtiner. [40] ersyn av mavärdeskatten. Del X1. [45]

Utbildningsdepartementet

Arkiv m: individ och miljö. [38] Studiemedel. [39]

Jordbruksdepartementet

Livsmodelsptiseroch livsmedelskvalitet. [44]

som

1957 10 1 k

s CNCKHOLM _