Informationsförsörjning för vetenskap och teknik betänkande från Organisationskommittén för informationsförsörjning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

W

för

Infermatiønsförsörjning

och teknik

Vetenskap

1987:60

Betänkande från för organisationskommittén informationsförsörjning Stockholm 1987

för

Informationsförsörjning

och teknik

Vetenskap

Betänkande från cgganisationskommittén för informationsförsönjning Stockholm 1987

Beställningsadness: Allmäxma Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: .

;Regeringskansliets törvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM _ Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 1200 (externt och internt) 08/763 10 05 1200 - 1640 (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91 -38-10066-5 OFFSETCENTRAL ISSN 037S-250X Stockholm 1987

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepaitementet

Regeringen bemyndigade den 19 mars 1987 chefen for utbildningsdepartementet att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att bl a utarbeta fdrslag till ett samordningsorgan för främst forskningsbiblioteken.

Med stöd av detta bemyndigande förordnande departementschefen övat-bibliotekarien Birgitta Bergdahl, över-bibliotekarien Kari Marklund, byráchefen Bjarne Kirsebom, kanslichefen Ingwar Lennerfors samt professor Jarl Torbacke att vara ledamöter i kommittén. Åt Kirsebom uppdrogs att vara ordförande.

Till sekreterare för-ordnade departementschefen förste byråsekreterare Marianne Persson Söderlind. I sekretariatsarbetet har kommittén även biträtts av avdelningsdirektören Jan Hagerlid.

Kommittén har antagit namnet organisationskommittén för informationsförsöxjning, OFIN.

Organisationskomnüttén överlämnar härmed sin huvudrapport: Informationsförsöxjning för vetenskap och teknik. Kommittén är enigi sina förslag.

för 1988/89 för statens råd för I rapporten ingår anslagsframställning

informationsförsözjning och avges i denna även till industridepartede]

mentet. Kommitténs arbete fortsätter. Stockholm i oktober 1987

Bjarne Kirsebom

Birgitta Bergdahl Kari Marklund

Ingwar Lennerfors Jarl Torbacke

Innehåll

1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Samordningsorgan för forskningsbiblioteken . . . . . . . . . . . . 2.1 Vad skall samordnas/ stödjas/ beredas på nationell nivå?. . . 2.2 Hur skall samordningen ske ? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Vem skall samordna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Utgångspunkter for tre alternativ . . . . . . . . . . . . . . . . .

lssäseaseeammzsas

2.3.2 Planeringsberedning for informationsforsözjning. . 2.3.3 självständig myndighet med kansli gemensamt med UHÄ 2.3.4 En myndighet utan samband med UHÄ . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.6 Kungl. bibliotekets roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.7 Professionella organisationers uppgifter . . . . . . . . . . .

Statens råd för informationsförsörjning - närmare utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . e

Huvudmannaskap för LIBRIS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . G

Forskning inom informationsförsörjningens område . . . . . . 5.1 Uppdragets innebörd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Tidigare utredningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

iäillüliüêâüå

5.3 Remissvar på Tengströms utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Diskussion om ämnesavgrânsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Institutionell översikt över pågående FoU i Sverige . . . . . . . . 5.6 Internationell utblick över forskningområdets ställning, organisation, avgränsning mm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.7 Fasta forskningsresurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Medel för FoU-projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Högskolebibliotekens ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ä

Anslagsfrarrzställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudinneháll i anslagsframställan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.3 Hemställan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

88888§$8$8$B3B

Budgetförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 LIBRIS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Forskningsresurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Pris- och löneomräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Anslags- och finansieringsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.5 Verksamhetsöversikt . . . . . . . ._ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.6 Verksamhets/ñnansieringsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . Långtidsbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Beräknat finansiellt utrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Genomförande av 0FIN:s förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

av remissvaren på Tengströms utredning 103 Bilaga 2 Genomgång

Förkortningar

AF Anslagsframställning BIDOK- Biblioteks och dokumentationssamverkansutredningen kommittén CD-ROM Compact disc read-only-memory DAFA Datamaskincentralen för administrativ databehandling DFI Delegationen for vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning EG Europeiska gemenskapen FoU Forskning och utveckling I-dep Industridepartementet INFORSK Forskningsgtupp vid Umeå universitet LIBLAB Forskningsgrupp vid Linköping universitet LIBRIS Library Information System LiU Linköpings universitet N ORDINFO Nordiskt samarbetsorgan inom området forskningsbiblioteksvásende, vetenskaplig information och dokumentation OFIN Orgaxiisationskommittéen för informationsförsörjning Sveriges biblioteksriesamñmd SINFDOK- Utredningen om organisation av vax-samheten utredningen inom teknisk och vetenskaplig information och dokumentation SIS Standardiseringskomuiissionen Swedish university network TINFO Finskt nationellt organ för organisationsforsörjning Tekniska litteratursâllskapet Tekniska nomenklaturcentralen Universitet- och högskoleâmbetet Umeå universitet

1. Inledning

Riksdagen beslöti maj 1987 med anledning av regeringens proposition 1986/87 : 80 om forskning om vissa förändringar inom området vetenskaplig och teknisk informationsiörsöijning. Starkt kan komprimerat ställningstagandet sammanfattas så, att delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsöxjning (DFI) skall upphöra med utgången av juni 1988, samt att ansvaret för utvecklingen av de skiljda samhällssektoremas informationsförsöijning skall åvila fortsättningsvis respektive sektor och de organ med ansvar för övergripande planering och utveckling m m som finns inom sektorerna. Slutligen fastställdes att ett särskilt organ för av forskningsbiblioteken främst samordning inom högskolan skall skapas.

Uppgiften att ansvara för avvecklingen av DFI och att utforma till förslag ett samordningsorgan har regeringen givit till organisationskommittén för informationsförsöijning (OFIN). I vårt uppdrag ingår även att överväga former och resurser for fortsatt forskning inom informationsförsörjningens område.

Riksdagen fattade sitt nyss nämnda beslut i enighet. En debatt kring syfte och innebörd har dock förts, främst bland verksamma yrkesmässigt inom bibliotek och informationsförsödning. I den har framkommit farhågor att statsmaktemas beslut är ett uttryck för en sänkt ambitionsnivå vad gäller statens stöd till utvecklingen av den vetenskapliga och tekniska Oron har fokuserats

informationsförsözjningen. på två frågor.

Dels vilka ekonomiska resurser som kommer att stå till förfogande från statens sida efter 1988-06-30, dels det kommande samordningsorganets relation till intressen utanför högskoleorganisationen.

Till var och en av dessa frågor skall vi utförligt återkomma i det följande. Vi finner det emellertid att angeläget i inledningen till denna huvudrapport redogöra för ett antal ståndpunkter av grundläggande betydelse för våra förslag.

Vad först gäller den allmänna frågan om statsmaktemas ambitionsnivå och tekniska vill i fråga om den vetenskapliga informationsförsörjningen vi konstatera att vi vare sig uppfattat någon avsikt att sänka denna eller skulle funnit en sådan försvarbar. Vi finner det däremot väl motiverat att en omprövning sker av former för och inriktning på det statliga stödet till planeringmtveckling och samordning av informationsförsörjningen.

Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning är på det operativa decentraliserad verksamhet. Ytterst handlar det planet en synnerligen

om alla de aktiviteter som krävs för att förse ett mycket stort antal

individer med den information - oñza unik för var och en - som krävs för att vederbörande skall kunna fullgöra sitt arbete som forskare, student, tekniker, utredare etc.

Endast en del av informationsförsörjningen sker i institutionell form, under medverkan av bibliotek eller andra serviceinrättningar. En stor och möjligen växande - del av den egentliga informationsanskaffningen sköts av den enskilde nyttjar-en, oitai direkt samspel med andra nyttjare/ producenter. Det ligger strängt taget inte någonting nytti detta. Historiskt sett har t ex informationsförsörjningen för forskare inom universiteten i någon utsträckning alltid varit binär.

..-m -

a,.-. skäl begränsat till att röra den institu- h., Vårt arbete är av lätt förståeliga tionellt organiserade delen av informationsförsörjningen, främst forskningsbiblioteken och formerna för samarbetet mellan dessa. Det som vi nyss beskrev som den binära informationsförsöijningen ger ibland upphov till en missuppfattning beträffande bibliotekens framtid, nämligen att deras betydelse successivt kommer att minska. En sådan utveckling ter sig osannolik. Vad som kommer att ske - och på många håll redan har börjat - är att en rollförändring kommer till stånd.

Den traditionellt dominerande uppgiften att anskaffa, förvara och tillhandahålla litteratur kommer att kompletteras med ansvaret för att tillhandahålla expertis inom informationsförsörjningens område.

Redan idag sker mycket av den enskilde nyttjarens egen aktivitet inom området med utnyttjandet av redskap och infrastruktur som utvecklas och underhålles genom bibliotekens försorg. Expansion av informationskällomas mängd och omfattning, teknisk utveckling och ytterligare internationalisering ökar betydelsen av detta arbete ur alla användarkategoriers synvinkel. Något alternativ till biblioteken som ansvariga år knappast tänkbart.

I det perspektiv på informationsförsörjningens utveckling som vi nu berört blir det naturligt att se forskningsbiblioteken som noder i ett mycket stort och ñnmaskigt nät. I en prioritering mellan olika statliga insatser till förmån för informationsförsörjningen bör forskningsbiblioteken alltid sättas högt. Inte i syfte att skapa en monopolsituation, utan for att ge forskningsbiblioteken i allmänhet och högskolebiblioteken i synnerhet förutsättningar att aktivt stödja utvecklingen av den tekniska och vetenskapliga informationsförsörjningen i landet.

Vi har därmed nått fram till en fråga som rönt åtskillig uppmärksamhet i fackkretsar i samband med statsmaktemas beslut om nedläggning av DFI och införandet av den s k sektorsprincipen. Av uttalanden i bl a den forskningspolitiska propositionen om tillkomsten av det nya s k samordningsorganet för forskningsbibliotek har flera intressenter uppfattat syftet vara att skapa en introvert organisation, helt inriktad på att tillgodose interna högskoleintressen.

Vi vill konstatera att syftet rimligen måste tolkas betydligt bredare och mer dynamiskt än så. Högskolan som sådan är nu så mångfasetterad och har så intensiva kontakter med praktiskt taget samtliga samhällssektorer att en snävt intern inriktning på samordningsorganets verksamhet vare sig skulle stå i överensstämmelse med de allmänna politiska strävandena för högskolan eller avspegla ambitioner och värderingar inom flertalet högskolebibliotek.

Vi har tolkat statsmakternas ställningstaganden så, att de snarare blir mycket forpliktande for forskningsbiblioteken och det samordningsorgan som skall byggas upp. Högskolebiblioteken är den största institutionella resursen for vetenskaplig och teknisk informationsforsözjning i landet. Genom samordning och utveckling av den resursen i förening med krav på dessa bibliotek att aktivt bistå och samverka med andra samhällssektorer ger staten enligt vår uppfattning en god grund for informationsförsörjningen.

I samverkan med andra samhällssektorer ser vi inte bara möjligheter till koordination och samarbete med forskningsbibliotek och dokumentationscentraler utanför högskolan, utan även med folkbiblioteken, arkivväsendet och - i viss utsträckning - muséer.

Vår huvuduppgift på det organisatoriska planet är att lämna forslag som möjliggör ett nära samspel mellan utvecklingen av informationsforsöijningen som sektor och motsvarande utveckling inom andra samhällsområden. Grimdläggande i detta arbete är behovet att skapa en ordning som ger förutsättningar for balans mellan olika intressen när former för och inriktning på olika utvecklingsinsatser skall bestämmas.

Sektorsprincipens tillämpning inom informationsförsöijningens område innebär inte något radikalt nytt vad gäller t ex centrala ämbetsverk. Även om själva uttrycket vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning inte kommer till användning i instruktionerna (motsvarande) för exempelvis universitets och högskoleämbetet , styrelsen för teknisk utveckling, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, naturvårdsverket, livsmedelsverket m fl är det rimligt att förutsätta att uppgiften att ansvara för nationell planering och utveckling inom ett visst samhällsområde också medför ett ansvar att tillgodose behovet av insatser för informationsforsörjningen på ett nationellt plan inom respektive område. Enligt vår uppfattning bör ställningstagandena från statsmaktens sida i fråga om sektorsprincipen närmast förstås som en eftertrycklig påminnelse om detta ansvar.

En del i utvecklingsmönstret for informationsforsörjningen av betydelse för utformningen av våra forslag är det faktum att ny teknik i allt större tas i anspråk. Datorstöd, video och kombinationer härav är exempel på teknik som kommer att spela en växande roll, tillsammans med konventionellt tryck. Vi forutser att det som en konsekvens kommer att växa upp ett nära samarbete inom universitet och högskolor mellan serviceinrâttningar som hittills i stort sett levt skiljda liv, främst bibliotek, datorcentraler och enheter for AV-teknik (motsvarande).

Vi anser det väsentligt att denna utveckling ges stöd och koordination även på nationell nivå och har därför valt att utforma våra överväganden så att det öppnas möjligheter for ett stöd till utvecklingen av teknisk och vetenskaplig informationsförsörjningutan begränsning i fråga om

media eller institutionen organisation på det operativa planet.

2. Samordningsorgan för forskningsbiblioteken

2.1 Vad skall samordnas/stödjaslberedas nationellt?

I våra direktiv formuleras ett uppdrag att utarbeta forslag till vad som kallas ett samordningsorgan. Uppenbarligen kan detta uttryck ges g skiljda tolkningar, både innehållsligt och kvalitativt. Vi har i föregående kapitel markerat vår principiella hållning i ett par grundläggande frågor. Även med den utgångspunkten finns det flera alternativ att välja mellan vilka avspeglar varierande ambitioner avseende samordningsor- Skall dess ansvarsområde vara heltäckande? Skall det ganets kapacitet. ha rådgivande och/eller beslutande funktioner? Skall det ha representativa uppgifter i förhållande till andra nationella instanser på det internationella planet eller inskränka sin verksamhet till de instituinom området teknisk och _ tioner som på ett operativt plan verkar vetenskaplig informationsförsörjning?

av den verksamhet som forskningsbiblioteken i landet Omfattningen bedriver kan ge en viss indikation på samordningsbehovet Tillgänglig statistik visar att dñftkostnaderna och investeringarna i litteratur för enbart de större forskningsbiblioteken och ett fyrtiotal offentliga specialbibliotek uppgår till cza 400 miljoner kr.Härtill kommer de litteraturresurser som tillförs vissa bibliotek genom pliktleveransema. Antalet anställda inom denna verksamhet motsvarar drygt 1500 heltidsarbetande.

Till detta kommer resurser för ytterligare cza 350 specialbibliotek och samt den informationsförsörjxxing som inte bedrivs i företagsbibliotek, institutionaliserad form men ändå i betydande utsträckning replierar på den infrastruktur som byggts upp främst av forskningsbiblioteken. Även folkbiblioteken är i vissa avseenden beroende av forskningsbiblioteken.

Det bör vidare observeras att både arkiwäsende och muséer spelar en viss

roll för den vetenskapliga informationsförsörjningen.

I sitt betänkande ( SOU 1977:71) samman- Informations/örsörjning fattade BIDOK/SINFDOK-utredningama de nationella uppgifterna for informationsforsöijning på följande sätt:

* som Planerings- och samordningsuppgifter: långsiktig planering underlag for utformningen av en nationell informationsforsöxjning, och samordning av landets referens- och beståndsservice, planering samverkans-, kontakt- och bevakningsuppgifter samt nordisk och internationell samverkan

* och utbildningsuppgiñer: forskning rörande Forsknings- utuecklingsanalyser av användarbehov, datatekniska informationsprocessen, hjälpmedel, datanätsfrågor, bibliografiska metoder, klassiñcerings-, och vokabulärfrågor, administrativa hjälpmedel och indexerings- Organisationsutveckling, standardisering, normer-ing och nomenklatur samt utbildning och information,

* Nationella serviceuppgifter: nationell referens- och beståndsservice, kommunikationsnât, ämnesbibliografering på nationell nivå och utforandeansvar for LIBRIS samt uppbyggnad av vissa allmänt tillgängliga faktadatabaser.

* Nationaldokumentära uppgiñer: verksamhet med inriktning att insamla, bevara och tillhandahålla svenska skrifter samt löpande bibliografera och katalogisera detta material.

Form uleringar och grupperingar kan på enstaka punkter ifrågasättas. Man kan dock konstatera en överensstämmelse mellan centrala delar av den na uppräkning och de uppgifter Forskningsbiblioteksrâdet gavs i sin SINFDOK instruktion. En internationell utblick visar vidare att BIDOK/ utrcdningarnas uppfattning fortfarande väl avspeglar praxis i fråga om vilken typ av uppgifter som i en eller annan form bör hanteras samordnat på en nationell nivå.

Vi finner mot den bakgrunden ingen anledning att göra någon egen inventering av de nationella uppgifterna inom informationsförsörjningen, utan utgår i våra organisatoriska övervägande ifrån BIDOK/ SINFDOK - utredningarnas redovisning. Vi anser det emellertid nödvändigt att kommentera vissa av de nationella uppgifterna med avseende på innebörd och betydelse under överblickbar tid.

Ansuarsbiblioteken

Vi anser sålunda att utvecklingen av ansuarsbibliotekssystemet är en av de nationella uppgifter som kräver mest uppmärksamhet under en kommande flerårsperiod. Det måste betonas att detta system vare sig kan tillåtas bli uniformt eller statiskt inom det vidsträckta område som

teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning utgör. I och med att det

i bibliotekstekniska termer skall täcka både referens- och beståndsservice for informationsmaterial lagrat på olika media måste systemet funktionellt sett vara mycket flexibelt. Man kan inte generellt hävda att t ex uppbyggnad av samlingar inom olika områden är den centrala uppgiften för ansvarsbiblioteken. Den internationella kunskapsutvecklingen inom de flesta områden gör att en satsning på såväl bestånd som referensservice är nödvändig. Inom olika områden kan tyngdpunkten variera mellan utveckling av referensservice och satsning på av

uppbyggnad

samlingar .

Redan i vårt inledande kapitel underströk vi betydelsen av att bl a högskolans bibliotek samverkar med intressenter inom skilda samhällssektorer. Ansvarsbiblioteken har givetvis en central funktion även när det gäller att tillgodose såväl näringslivets som den offentliga förvaltningens behov inom informationsförsörjningens område. I den fortsatta utvecklingen av ansvarsbibliotekssystemet är information om serviceutbud och uppbyggnad av samarbetsstrukturer därför synnerligen väsentliga uppgifter för respektive bibliotek.

Utbildning i informationssökning och biblioteksanvändning genom kurser och seminarier for användare inom högskolan, näringsliv, m m bör i framtiden bli normala inslag i verksamheten inom sjukvård bl a de T/GV-, medicin-, ekonomi- och lantbruksvetenskapliga områdena. En fortlöpande avkänning av marknadens behov krävs for att kunna anpassa bibliotekens tjänsteutbud på ett optimalt sätt. Kopplas dessa iakttagelser till redan väl kända behov av ytterligare insatser för sökning och lokalisering av dokument såväl på ett nationellt som ett internationellt plan kan man konstatera att ansvarsbibliotekssystemet även måste utvecklas i personalintensiva former, till fördel för forsk-

ningen i landet. Det är vidare värt att observera att satsningar av detta

effekter även for näringslivet. Enbart inom de slag ger väsentliga tekniska och naturvetenskapliga områdena representerar idag cza 50 % av resursinsatsen service till näringslivet.

Den tekniska utvecklingen

Forskningsbiblioteken har i många fall varit snabba att tillgodogöra sig tekniska landvinningar för att stödja och utveckla informationsforsörj- Det känns emellertid angeläget för oss att understryka dels att ningen. den tekniska nu skapar oerhörda möjligheter inom inforutvecklingen mationsförsörjningen, dels att dessa möjligheter bäst tas tillvara i ett samspel mellan de operativa, lokala enheterna och en aktiv, planerande och stödjande nationell nivå.

Vi vill i det följande mycket översiktligt skissera en önskvärd utveckling.

Elektronisk publicering och nya media kommer inom en snar framtid att ställa nya krav på biblioteken. Förutsättningarna för hur bibliotekens samlingar byggs upp och vilken service biblioteken skall ge förändras.

Det finns ett flertal definitioner på vad som menas med elektronisk publicering. En bred definition inkluderar mjukvara för ljud-, bild- och dataprocessande maskiner, databaser, interaktiva spel och verktyg,

on-line publikationer och annan alfanumerisk text.

Det väsentliga för biblioteken är att information finns tillgänglig i elektronisk form och att denna information kan utnyttjas till att förbättra servicen till bibliotekens kunder. Den nya tekniken i förening med kompetensuppbyggnad inom biblioteken kommer att avsevärt öka bibliotekens möjligheter att tillhandahålla vetenskaplig och teknisk information som är skräddarsydd för den enskilde användaren.

Den tekniska utvecklingen kommer att göra det naturligt att biblioteken och datacentralema vid universiteten och högskolorna samverkar i större utsträckning än hittills. Man kommer att utnyttja samma sorts utrustning för förvaring och arkivering och användningen bör kunna ske korsvis, oberoende av vilken inrättning som fysiskt kontrollerar en viss utrustning.

En annan aspekt på den tekniska utvecklingen som förtjänar att uppmärksammas är effekterna av att datanäten byggs ut. Täckningsgraden blir efterhand mycket stor, allt från den lokala nivån till det internationella planet. Innebörden av detta är att informationskällorna kommer att kunna delas av allt fler individer/institutioner/ organisationer.

Mellan ansvarsbibliotekssystemet och den accelererande tekniska utvecklingen finns ett samband. Utveckling , anpassning och införande av ny teknik i det operativa arbetet kräver inte bar avsevärda investeringsmedel, utan i hög grad också tillgång till kompetens. De senaste årens arbete med införande av lokalt datorstöd för bibliotek har t ex visat att detta arbete kräver uppbyggnad av kvalificerad systemkunskap. Introduktion av lokalt datorstöd har ännu skett endast vid ett fåtal enheter och även i dessa fall rör det sig närmast om första generationens system.

Vi anser att man inom ansvarsbibliotekssystemets ram även bör fördela bevaknings- och konsultansvar för utveckling och införande av ny teknik, eftersom kvalificerad kompetens av detta slag sannolikt under överskådlig tid kommer att vara en bristvara. En form av ansvar inom systemets ram bör således kunna bli att ett bibliotek åtar sig att bevaka och ge konsultstödi fråga om t ex programvara för visst ändamål.

Den tekniska utvecklingen kommer att medföra avsevärda investeringsoch vid etableringen i den krav, både på försöks- och utvecklingsstadiet operativa verksamheten av nya hjälpmedel. På det nationella planet uppkommer därmed behov av underlag för prioriteringar och för teknisk koordination. Inför större investeringar är det mycket viktigt att man beaktar möjligheterna till samverkan med t ex arkivväsende. Utveckling och utbyggnad av kommunikationen mellan biblioteken och deras användare inom högskolan gör en samverkan med SUNET organisationen mycket viktig.

LIBRIS

Det ingår i vårt uppdrag att avge förslag om huvudmannaskap för LIBRIS. Vi behandlar den frågan i kap. 4. I detta sammanhang inskränker vi oss till att betona vikten av att den fortsatta utvecklingen av LIBRIS samordnas med införande och vidareutveckling av lokalt datorstöd för biblioteken. Kommunikationsproblemen är därvid väsentliga, men även frågan om vilka funktioner som skall finnas i LIBRIS, respektive i de lokala systemen. En annan fråga som bör besvaras inom kort är om LIBRIS skall utvecklas och marknadsföras i syfte att knyta nya användarkategorier till systemet.

FoU

Vi avgeri kapitel 5 vissa förslagi syfte att stabilisera forskningen inom informationsförsörjningens område. Även fortsättningsvis är det hämtöver nödvändigt att det finns medel disponibla på nationell nivå for

finansiering av forskningsprojekt. Vi vill dock understryka att all forskning inom detta område inte enbart skall uppfattas som en enstaka sektors angelägenhet. Det är således nödvändigt att, förutom traditionella sektorsorgan, även högskolan medverkar till finansiering av forskning som helt eller delvis kan ha relevans för deras respektive ansvarsområden.

Nationaldøkumentära uppgifter

På det nationaldokumentära planet vill vi peka på att lagstiftningen är på väg att passeras av den tekniska utvecklingen. Det gäller främst frågan om hur informationsmaterial som endast finns tillgängligti elektronisk respektive multimedial form, skall tas tillvara. Redan nu finns det en del information som endast blir föremål för elektronisk i publicering och man får anta att en tillväxt kommer att ske. Det saknas 2 r l dock en reglering av ansvaret inom detta område, motsvarande den som genom pliktleveranslagen föreligger för tryckt material samt för ljud- och bildproduktioner.

De nationaldokumentära åtagandena är generellt ett i ordets fysiska och ekonomiska mening växande problem. Inom området elektronisk information måste en hanteringsordning skapas, vilket på sikt knappast kan undgå att få betydande ekonomiska konsekvenser. En intressant fråga som då kommer att ställas på sin spets âr hur det nationaldokumentära arbetet skall prioriteras i förhållande till andra uppgifter för informationsförsörjxiingen på det nationella planet.

2.2 Hur skall samordning ske ?

Den institutionellt organiserade informationsförsöijningen har i dagsläget ett par betydelsefulla kännetecken. På det operativa planet är spännvidden mycket stor mellan de många verksamma enheterna med avseende på uppdrag, resurser och kontaktytor. Organisatoriskt har

dessa hemvist inom ett flertal samhällssektorer, men med en tyngd-

punkt inom den statliga högskoleorganisationen.

Behovet av samarbete och samordning inom området är väl dokumenterat. Sedan en följd av år samlas cheferna för forskningsbiblioteken till s k chefskonferenser. En avsevärd betydelse har även de regelbundet kontaktnät som skapas genom de stora yrkesföreningamas - Tekniska och Sveriges bibliotekariesamfund - verksamhet. litteratursällskapet Nyligen har de mindre högskolebiblioteken tagit initiativ till en motsvarighet till forskningsbibliotekens chefskonferenser.

Ansvaret för de nationella uppgifterna är splittrat. DFI har bl a ett generellt planeringsansvar men saknar befogenheter i förhållande till de fundamentalt betydelsefulla resurserna inom högskolan och kungliga biblioteket. UHÄ saknar befogenheter i förhållande till den del av högskolan som är organiserad i Sveriges lantbruksuniversitet och Handelshögskolan. Något organ eller någon organisation som har ansvar och uppgifteri förhållande till forskningsbiblioteken inom samtliga samhällsektorer finns inte.

Med undantag för kungl. biblioteket och statens psykologiska och pedagogiska bibliotek(SPPB) är samtliga operativa enheter integrerade som en serviceinrättning i en högskoleenhet/arman myndighet och därmed i frågor om ekonomi och verksamhetsutveckling underställda högskoleenhetens styrelse/ verksledningen. Något organ med uppgift att på nationell nivå företräda forskningsbibliotekeni förhållande till statsmakterna finns inte.

En i våra direktiv given begränsning rör den institutionella organisationen för den operativa verksamheten inom högskolan. Anslagssystem och huvudmannaskap för forskningsbibliotek t ex ligger därmed utanför våra överväganden.

Statsmakternas ställningstagande med anledning av den forskningspolitiska propositionen innebär att det generella planeringsansvar DFI

har haft för samhällets vetenskapliga och tekniska informationsförsörjning skall ersättas med ett sektoriellt ansvar. Vi har tidigare kommenterat innebörden av detta beslut. Det bör dock även i detta sammmanhang påpekas att informationsförsörjningen i vissa avseenden måste behandlas i ett tvärsektoriellt perspektiv. Det är uppenbart att informationsförsörjningen för t ex teknisk och naturvetenskaplig forskning har väsentlig betydelse för såväl högskola som näringslimVare sig ansvarsbibliotekssystemet eller en nationell servicefunktion som t ex LIBRIS kan därför hanteras helt inom ramen för högskolesektom. Verksamhetens karaktär gör det svårt att undvika att en del beslut om prioritering i resursfördelning griper över tillsynsmyndighetsområdenV sektorer. Vi vill också understryka att vi anser det nödvändigt att sådana prioriteringar kommer till stånd .

Av det nu anförda drar vi två slutsatser. Dels finns det ett starkt stöd inom forskningsbiblioteken för tanken på en ordning genom vilken man skall kunna företrädas på nationell nivå, i förhållande till statsmakterna och myndigheter/ organisationer med uppgifter på ett nationellt plan. Dels bör så långt möjligt resursfördelning för nationella uppgifter inom informationsförsörjningen ske på ett sådant sätt att samlade bedömningar underlättas.

Med den bild av de nationella uppgifternas art som vi tecknade i föregående avsnitt och de grundläggande förutsättningar för nationell samordning vi nu summerat kan man konstatera att verksamhetsformerna i det nationella samordningsarbetet för forskningsbiblioteken måste vara flexibla.

* Råd och information måste vara den normala verksamhetsformen vad gäller tekniskt och organisatoriskt utvecklingsarbete. Det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte och samarbete i kollegiala former kring gemensamma problem.

* Myndighetsbeslut kan erfordras i normeringsfrågor inom det biblioteks- och datatekniska området, men framförallt i ärenden om fördelning av resurser för olika nationella uppgifter

* Avtal om uppdrag torde vara den lämpligaste formen -i en del fall i förening med myndighetsbeslut - när det gäller fördelning av ansvar för olika uppgifter. Vi bedömer t ex detta vara den rimligaste vägen att klara hanteringen av ansvarsbibliotekssystemet med hänsyn till vikten av att detta skall kunna fungera tvärsektoriellt. Även de flesta andra typer av nationella serviceuppgifter bör kunna regleras genom uppdragsavtal.

Generellt vill vi betona vikten av att man i arbetet med att fullgöra de nationella uppgifterna för informationsförsöxjningen utnyttjar den kompetens och de resurser som finns inom de operativa enheterna, genom att lägga ansvar för väl definierade sådana uppgifter på dessa enheter.

En förutsättning för en sådan arbetsfördelning är dock att de nationella uppgifterna kan budgeteras och redovisas på ett sådant sätt att de kan särskiljas i förhållande till respektive enhets övriga uppgifter. I det avseendet kan det på sina håll krävas ett administrativt utvecklingsarbete, dock inte av mer kvalificerat slag än vad som är motiverat redan med hänsyn till basverksamhetens krav.

Det som nödvändigtvis måste finnas sammanhållet centralt är kunskapen om vilka de nationella uppgifterna är, vem som sköter dem och på vilka villkor samt hur de sköts. Denna sistnämnda analyserande och utvärderande funktion bör vara en viktig del av ett nationellt samordningsorgans ansvar. Inte heller det kan på det praktiska planet utföras annat än under medverkan av bl a företrädare för de operativa enhetema. Utvärderingsansvaret får således karaktären av ansvar föratt en utvärdering görs och att dess resultat utnyttjas vid beslut om, av vem och på vilka villkor respektive uppgift skall utföras.

2.3 Vem skall samordna ?

2.3.1 Utgångspunkterna för tre alternativ

I direktiven till organisationskommittén uttalar regeringen att det kommande samordningsorganet bör ha en anknytning till UHÄ. Den närmare innebörden av denna anknytning lämnas dock i stort sett öppen. Å ena sidan bör samarbetsorganets ställning preciseras med hänsyn tagen till redan existerande besluts- och styrstrukturer, å andra sidan bör det ge uttryck for en viss särställning för forskningsbiblioteken i förhållande till andra organ inom högskolan.

Vi har med utgångspunkti föregående avsnitts analys, diskuterat tre organisationsalternativ. Två av dessa innebär en anknytning till UHÄ, dock med skillnader i fråga om art och styrka. Det tredje alternativet saknar formell anknytning till UHÄ. men har likafullt behandlats med hänsyn till det intresse dess förebilder i bl a Norge och Danmark väckt i de närmast berörda yrkeskretsarna.

Inte bara regeringens direktiv utan även opinionen bland de verksamma inom forskningsbiblioteken präglas av en önskan att områdets identitet skall förstärkas på den nationella nivån. Denna opinion avspeglar en realitet vad gäller verksamhetens karaktär.

Över tid sett har de vetenskapliga biblioteken vid universiteten under en stor del av sin existens varit självständiga i förhållande till respektive universitet. Fram till 1978 kom detta bl a till uttryck genom att biblioteken finansierades över ett särskilt anslag på riksstaten.

Biblioteken har alltid varit beroende av varandra för att kunna lösa sina uppgifter. Dessa uppgifter har aldrig enbart avsett service till respektive universitets/ högskolas personal och studenter utan även - om än i varierande utsträckning - varit riktad till myndigheter, organisationer,

företag och enskilda utanför högskoleorganisationen, såväl nationellt som internationellt . Det inbördes beroendet tenderar att öka, vilket bl a visas genom att fjärrlånen ökar.

Den nu tecknade bakgrunden har spelat en mycket väsentlig roll i vår diskussion av alternativa organisationsformer på den nationella nivån och vid utformningen av vårt förslag.

Vi vill redan nu betona att diskussionen av alternativen påverkas av den rådande osäkerheten om den framtida inriktningen pâ UHÄ:s verk-

samhet. Tendensen i t ex propositionsuttalanden under senare år,

liksom UHÄ:s egna ställningstaganden pekar i riktning mot en fortsatt decentralisering av beslutsbefogenheter inom högskolesystemets ram. Vi har i föregående avsnitt förordat att nationella samordningsuppgitter inom informationsförsörjningens område i väsentlig utsträckning skall utföras av de operativa enheterna, vilket i en mening innebär en decentralisering. De uppgifter som vi anser bör fullgöras sammanhållet och centralt kräver dock både beslutsbefogenheter och beslutskapacitet.

Dessa uppgifter vill vi sammanfatta på följande sätt

1. att ansvara för planering, samordning och utveckling av nationella serviceuppgfter inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen

2. att främja en samordning mellan högskolans resurser för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning och motsvarande resurser inom andra områden samt att ta initiativ till och stödja åtgärder som är ägnade att stimulera ett effektivt resursutnyttjande inom informationsförsörjningens område.

(p 1 o. 2 täcker exempelvis uppgiften att besluta om ansvarsbibliotekssystemets utveckling, att stödja och stimulera teknisk utveckling samt att utöva huvudmannaskap för LIBRIS, se kap. 4).

3. att avge anslagsframställning avseende medel for nationella servicei uppgifter, stöd till teknisk utveckling, internationellt samarbete samt forskning inom informationsförsöxjningens område › l att avge yttrande över UHÄzs anslagsframställning såvitt avser I högskolans informationsforsörjning f

l

att genom samråd medverka i UHÃzs arbete att fördela medel for i utrustningsändamål, såvitt avser utrustning av betydelse för hög- I skolans informationsforsöijning

l

4. att främja forskning inom informationsförsörjningens område ›

5. att ansvara för normering och standardisering i forskningsbiblioi tekens arbete

i

6. att främja samarbete mellan forskningsbiblioteken och folkbibiblioteken samt arkiv- och muséiväsende inom den tekniska och vetenskapliga informationsforsörjningens område

7. att främja internationellt samarbete inom informationsförsörji ningens område

Uppgifterna är formulerade på ett sådant sätt att de skall kunna tjäna som instruktion för ett nationellt samordningsorgan. Om denna uppgift integreras i UHÄ:s verksamhet enligt alternativet 2.3.2 nedan faller punkt 3 bort och ersättas genom verkets interna arbetsordning

2.3.2 Planeringsberedningen för informations/örsörjjning

I detta alternativ kompletteras UHÄ:s instruktion så att den uttryckligen täcker även de ovan angivna uppgifterna.

Vårt förslag avlämnas samtidigt som UHÄ till regeringen skall redovisa vissa överväganden rörande verkets uppgifter och organisation. Vi är medvetna om att förutsättningarna for våra forslag därigenom kan påverkas på vissa punkter. Vi utgår emellertid i beskrivningen av detta alternativ från nuvarande organisation. De principiellt väsentliga skillnaderna mellan de tre alternativen berörs såvitt vi kan bedöma inte av de förändringar som aktualiseras av UHÄ.

Inom ramen for nu gällande organisation för UHÄ innebär denna modell att det bör inrättas en särskild planeringsberedning för informationsförsörjning .

Enligt UHÄ:s instruktion finns nu fem planeringsberedningar för grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning. Dessa beredningar - som har sina ansvarsområden definierade med i det nuvarande utgångspunkt styr- och anslagssystemet for högskolan har till uppgift att

1. bereda frågor om utbildningens och forskningens utveckling, villkor och behov samt frågor om forskningens, samhällslivets och yrkeslivets krav på utbildningen,

2. i övrigt bereda de ärenden som styrelsen eller universitetskanslern överlämnar och

3. hos styrelsen föreslå de åtgärder som beredningen finner vara motiverade.

(Instruktion för UHÄ 10 §)

Planeringsberedningama ..består av ordförande och högst 18 andra ledamöter. I varje beredning skall ingå företrädare för de delar av samhälls- och yrkeslivet som har anknytning till beredningens ansvarsområde samt företrädare för lärare, andra anställda och studerande inom ar1svarsområdet...

(Instruktion för UHÄ 11 §)

Ordföranden i varje planeringsberedning är även ledamot av UHÃzs styrelse. För var och en av beredningama finns ett kansli inom UHÄ:s utbildnings och forskningsbyrån.

En planeringsberedning för informationsförsörjning inom UHÄ skulle innebära en klar förändring ide principer som hittills styrt verkets interna organisation. En viss parallell finns dock i den permanenta, centrala ledningsgrupp för administrativt utvecklingsarbete (AU) som inrättades 1985 genom beslut av I ledningsgruppen deltar en för varje statlig högskoleenhet, ofta förvaltningschef eller representant motsvarande administrativ chefstjänsteman. I det perspektivet skulle en planeringsberedning för informationsförsörjning inom UHÄ kunna ses som ett ñxllföljande av en redan inledd policy atti ökad utsträckning engagera verket i frågor rörande högskolans basorganisation.

I en planeringsberedning skulle en bred representation för såväl högskolans bibliotek som för andra intressenter inom och utanför högskolan kuxma skapas. I likhet med vad som gäller för övriga planeringsberedningar förutsättes ordföranden ingå i verkets styrelse. En förankringi det övergripande policyarbetet för högskolan skulle därmed kuxma erhållas, vilket kan vara av väsentlig betydelse med hänsyn till att en del av resurserna för vetenskaplig och teknisk informycket betydande mationsförsörjning finns inom den statliga högskoleorganisationen.

för informationsförsörjning skulle Till UHÄ:s planeringsberedning att bereda ärenden som kräver myndighetsbeslut, t ex knytas uppgiften för forskningsbiblioteken gemensamma normerings frågor.

De särskilda medel for ansvarsbiblioteken som statsmakterna anvisar skullei en ordning av nu skisserat slag disponeras av UHÄ:s styrelse, för informationsförsörjning. I efter förslag av planeringsberedningen av andra medel till UHÄ:s disposition, främst för frågor om fördelning skulle det ankomma att verka anskaffning av utrustning på beredningen “ för rimlig andel till ändamål av betydelse för informationsförsörjningen

och att medverka i verkets prioriteringsarbete.

I planeringsberedningens ansvar skulle också kunna ligga bevakningen for forskning inom informaav frågor rörande resurser och organisation tionsforsörjrungens område .

Den nya planeringsberedningen borde på samma sätt som de nu befint- För ärenden av juridisk- och liga kunna repliera på ett eget kansli. allmän ekonomisk natur finns resurser inom UHÄ:s nuvarpersonella ande organisation, vilka i mån av behov skulle kunna stå till förfogande for beredning och handläggning av ärenden inom informationsförsöxjningens område.

Ett samordningsorgan för forskningsbiblioteken m mi form av en for informationsförsörjning inom UHÄ skulle som planeringsberedning att dels profilera frågor rörande den nu visats erbjuda möjligheter vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen inom högskolan dels integrera beredningen av frågor inom detta område med den övernationella för forskning och högskoleutbildning som gripande planering ankommer på

Det är principiellt betydelsefullt att observera att en planeringsberedning blir underställd UHÄ:s styrelse och universitetskanslem. UHÄ:s överordnande uppgift är enligt verkets instruktion 2 § att ...främja

högskolans ändamål och utveckling. Man kan därför hävda att beslut som fattas i tvärsektoriella frågor - t ex ansvarsbibliotekssystemets utveckling - med en sådan organisation i första hand kommer att relateras till högskolans behov. Vi vill dock påpeka att högskolans uppgifter och struktur sedan länge gjort det naturligt för UI-IÃ atti sina beslut göra avvägningar mellan olika samhällsintressen.

2.3.3 självständig myndighet med kansli gemensamt med UHÄ

Detta alternativ innebär att samordningsorganet för forskningsbibliotek x i skulle få en ställning som myndighet under utbildningsdepartementet, l s Det ankommer i med egna beslutsbefogenheter och disposition av anslag. i på personal inom UI-IÄ att vara föredragande och utföra kansligöromål åt myndighetens styrelse.

Statens råd för informationsförsözjning( STRD ges i en särskild instruktion av regeringen de uppgifter som formulerades i punkt 1 - 7 i det föregående.

STRI består av en ordförande och högst åtta övriga ledamöter, samtliga utses av regeringen. En majoritet hämtas i kretsen chefer för forskningsbibliotek/andra operativa enheter inom infonnationsförsörj-

ningen. Övriga ledamöter bör utses på ett sådant sätt att samhälls-

intressen utanför högskolan ges en tillfredsställande representation.

Ordföranden i rådet är chef för myndigheten. Vad gäller föredragande

tjänstemän och personal i övrigt förutsättes dessa ha UHÄ som anställningsmyndighet. Anordningen är relativt ovanlig, men flera motsvarigheter finns, bl a inom utbildnings- och industridepartementens ansvarsområden.

STRI:s kansliorganisation skulle kunna utformas så att ett antal tjänstemän helt har sina arbetsuppgiñser inom SIRI:s ansvarsområde. För ekonomi- och personaladministrativ service, kansligöromál

m m kan nämnden dela resurser med UHÄ. Tjänster med vilka är förbundet att vara föredragande i STRI tillsättes av [IHÃ i uppgiften samråd med rådet.

STRI:s blir en kombination av högskoleorienterade och uppgifter tvärsektoriella frågor. Punkt 1 - 3 i den skisserade instruktionen innebär att rådet t ex blir petitamyndighet för ansvarsbibliotekssystemet, bibliotek I oavsett om respektive ligger inom högskoleorganisationen. den mån andra nationella samordnings- eller serviceuppgiñer ligger utanför högskolan gäller samma förhållande.

att avge yttrande över UHÃ:s anslagsframställning och att Uppgiften i fördelningen av den s k UHÄ-ramen innebär genom samråd medverka att rådet får del i planerings- och utvecklingsansvaret för högskolans organisation. Principiellt innebär detta en nyordning vars lämplighet bör diskuteras. Det kan inte utan vidare försvaras vare sig att ansvaret för en av basfunktionerna inom högskolan delas mellan två myndigheter, eller att en del av det samlade ansvaret för högskolan överföres från UHÄ till ett annat organ. I praktiken kan man dock konstatera att en delning av ansvaret alltid har rått. Förutom UHÄ har idag en rad centrala myndigheter uppgifter med mycket stor betydelse för högskoleorganisationen, t ex statens arbetsgivarverk, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, statens förhandlingsnämnd, byggnadsstyrelsen, forskningsråden och en rad sektorsmyndigheter.

Den nuvarande splittringen är naturligtvis inte i sig ett argument för att öka antalet nationella organ med uppgiiteri förhållande till ytterligare Den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen i högskolan. samhället har emellertid á ena sidan ett så starkt samband med högskolan att en utveckling av dess funktioner inte kan ske annat än i samspel med högskolan, â andra sidan är verksamhetens karaktär starkt av samarbetsbehov över de institutionella gränserna inom präglad högskolan och över sektorsgränserna.

Det tänkta rådet kan därför motiveras utifrån en önskan att dels stärka ställning och identitet inom högskolan, dels informationsforsörjningens underlätta för intressen utanför högskolan att söka kontakt och samarbete med denna organisation just inom den tekniska och vetenskapliga infonnationsforsörjningens område. Den föreslagna kansliorganisationen bör kunna minimera problemen i samordningen mellan den interna högskoleplaneringen och planeringen för de nationella uppgifterna.

2.3.4 En myndighet utan samband med UHÄ

Uppgifterna för en helt fristående myndighet preciseras på samma sätt och i samma form som ovan redovisades för STRI.

Den principiella diskussionen rörande fdr- och nackdelar med altemativet STRI gäller på väsentliga punkter även altemativetForskningsbiblioteksstyrelsen (FBS)

Skillnaderna mellan STRI och FBS ligger dels på det praktiskt, organisatoriska planet, dels i graden av samband med högskoleorganisationen. Med en särskild kansliorganisation kan den nya myndigheten sannolikt göra troligt en högre grad av autonomi i förhållande till UHÄ, vilketi sin tur kan innebära en ytterligare förstärkning av forskningsbibliotekens- och informationsförsörjningens proñl.

Att objektivt analysera för- och nackdelar i förhållande till alternativet STRI är svårt. En organisationsform som skapar svårigheter att åstadkomma ett rimligt för det nya samordningsorganet i inflytande planerings- och anslagsfrågor inom högskolan måste undvikas. Möjligheterna att fortlöpande samarbeta i planerings- och utvecklingsfrågor påverkas sannolikt men inte nödvändigtvis negativt i en ordning med två separata kansliorganisationer. Erfarenhetsmässigt betyder val av arbetsformer och personrelationer många gånger lika mycket som formella myndighetsgränser när det gäller att skapa förutsättningar för samarbete.

med egen kansliorganisation, som får En Forskningsbiblioteksstyrelse till effekt att just biblioteken upplever en stark identifikation med styrelsen, kan innebära svårigheter att utveckla ett samarbete med andra operativa enheter inom högskoleorganisationen. Det argumentets betydelse är beroende av vilka antaganden man gör om utvecklingen av strukturen i informationsförsöijningen och det institutionella stödet för denna.

En separat kansliorganisation är sannolikt förknippad med större

kostnader än vad som gäller for det gemensamma alternativet.

2.3.5 Förslag

Vi föreslår att uppgiften att svara för nationell samordning av främst forskningsbiblioteken knytes till en ny, särskild myndighet under utbildningsdepartementet med kansli samordnat med UHÄ.

För denna myndighet bör gälla en instruktion enligt beskrivningen i avsnitt 2.3.1 . Myndigheten bör kallas statens råd for informationsförsörining, STRI, och inrättas fr o m den 1 juli 1988.

I valet mellan de tre, ovan redovisade alternativen har följande överväganden varit avgörande for oss.

Den principiellt viktiga skillnaden mellan de tre alternativen gäller om samordningsuppgiftema skall ligga inom ramen for UHÄzs organisation eller utanför.

Ytterst handlar det om vilken värdering statsmakten gör av området teknisk och vetenskaplig informationsforsörjnings betydelse. En självständig myndighet innebär att avvägningar och prioritering mellan detta område och högskolans angelägenheter görs av regering och riksdag, alternativet betyder att viktiga ställningstaganden sker på verksnivá.

UHÄ:s huvuduppgift är att främja högskolans ändamål och utveckling. Detta kan knappast tolkas på annat sätt än att ämbetsverketi sina ställningstaganden till centrala frågor som t ex resursfordelning måste göra samlade bedömningar om vad som totalt sett bäst gagnar högskolan. Mot detta står att de nationella uppgifterna inom den vetenskapliga och tekniska informationsforsörjningen aldrig helt kan planeras och organiseras inom den statliga högskoleorganisationen. Detta faktum ändras inte av förhållandet att dessa uppgifter måste ges en stark, operativ förankring inom högskolan.

En annan aspekt rör möjligheterna att inom ramen för respektive huvudaltemativ fokusera intresset på frågor avseende just informationsförsörjningen. Vi har tidigare framhållit områdets mångfasetterade karaktär. Integrerat i UHÄ konkurrerar informationsförsöriningens många problemställningar med ett stort antal andra frågor om verksledningens och styrelsens uppmärksamhet. På det praktiska planet handlar detta om vilka resurser ett visst område kan påräkna inom ramen för ett större ämbetsverks verksamhetsplanering, respektive vilken tidsinsats i övrigt som kan pårâknas från och engagemang ledningens sida.

Vid valet mellan de båda självständiga myndighetsaltemativen har omsorgen om sambandet med högskolan varit avgörande. Samlokalisering och gemensamt resursutnyttjande väntar vi skall ge väsentliga fördelar för de båda myndigheterna i det samarbete som ovillkorligen måste utvecklas på grund av högskolans centrala betydelse för informationsförsörjningen.

Sektorsprincipens tillämpning på högskolan innebär att UHÄ har ansvaret för planeringen av informationsförsörjningen inom högskolan. Riksdagens beslut med anledning av forskningspolitiska propositionen innebär därvidlag inte någon förändring, ett sådant ansvar har UHÄ haft sedan sin tillkomst i egenskap av petita- och tillsynsmyndighet för

högskolan.

En myndighet utan ett avsevärt mått av samarbete med UHÄ inbyggt i den grundläggande konstruktionen innebär enligt vår bedömning att man från början skapar risker för kommunikationsproblem och dubbelarbete.

Vi förordar att STRI:s organisation och status tas upp till prövning efter sex år. Ett sådant beslut redan i samband med tillkomsten bör underlätta en utvärdering och en smidig anpassning av formen för de nationella samordningsuppgiflernas hantering till eventuellt förändrade omständigheter.

Innan vi träffade vårt slutliga avgörande i organisationsfrågan hemställde vi om samråd med En promemoria upprättad av verksledningen bilägges denna rapport. Av denna framgår att UHÄ motsätter sig förslaget om en ny myndighet med beslutsbefogenheter.

Enligt promemorian bör UHÄ åläggas det övergripande ansvaret för det område vår rapport behandlar. UHÄ skulle inte framföra några invändningar om regeringen beslutade att verket skulle åstadkomma samråd genom ett permanent organ med företrädare för de utomstående enheter som regeringen utpekat.

UHÄ anför vidare att om det trots allt skapas en myndighet enligt OFINzs förslag, bör dess styrelse sammansättas av företrädare för UHÄ och andra sektorsorgan.

Även kungl. biblioteket och Riksarkivet har avgivit samrådsskxivelser, vilka bifogas. KB förordar att de nationella uppgifterna utförs genom en kombination av OFlNzs förslag om en planeringsberedning inom UHÄ och en utvidgning av KBzs ansvar. Riksarkivet anser för sin del att ett inordnande av ansvaret för de nationella serviceuppgiftemai IIHÄ skulle ge en alltför stark prägel på verksamheten från högskolans sida

och förordar därför att de beskrivna uppgifterna fullgörs antingen inom ramen med kansli med UI-IÃ för en självständig myndighet gemensamt eller med egen kansliorganisation. Statens kulturråd av en myndighet har avstått ifrån att yttra sig skriftligen.

På grundval av samrådet har vi ort modiñkationer i vårt förslag, i syfte att att skapa större klarhet i frågan om förhållandet mellan UHÃ som sektorsorgan och STRI som ansvarigt för de nationella serviceuppgitterna m m. Vi måste emellertid konstatera att våra åsikter går isär i den grundläggande frågan, nämligen om det framtida samordningsorganet för forskningsbiblioteken m m skall ha självständiga beslutsbefogenheter. Inte heller i fråga om sammansättningen av rådet kan vi dela UHÄzs Ur vår synvinkel är det av väsentlig betydelse att uppfattning. rådet sammansättes så att flertalet ledamöter har erfarenhet från och inom forskningsbibliotek m fl institutioner inom området. förankring Vår inledande torde visa värdet av ett sådant samband mellan analys nationell myndighetsnivå och den operativa nivån.

2.3.6. Kungliga bibliotekets roll

Kungliga biblioteket (KB) påverkas vad gäller nationella servioeuppgiñzer av våra förslag. KB bör kunna anlitas av STRI för fullgörmarginellt ande av sådana uppgifter på uppdragsbasis, enligt de principiella riktsom vi tidigare redovisat. Villkoren för sådana åtaganden blir linjer därmed mellan STRI och 103. en fråga som löses i överläggningar

i KB:s verksamhet ligger inom det nationaldokumentära Tyngdpunkten området. Det ställningstagande vi redovisade under 2.3.5 innebär att det som BIDOK/SINFDOK-utredningarna betecknade som nationaldokumentära uppgifter kommer att ligga utanför STRI:s ansvarsområde.

Även inom de ramar för utredningsarbetet som erhållits genom regeringens och riksdagens beslut med anledning av forskningspolitiska kan man konstatera att ansvaret för de nationella uppgifpropositionen

tema inom informationsförsöijxiingen på central myndighetsnivå därmed förblir De nationaldokumentära frågorna har dock så splittrat. stor räckvidd i sig själva att det skulle ha framgått explicit av våra direktiv om regeringens avsikt var att låta utröna om även dessa borde omfattas av det nya samordningsorganets mandat.

Konsekvensen av våra förslag blir att bl a avvägningar i resursfrågor

mellan det vi tidigare beskrivit som nationella serviceuppgifter och de

nationaldokumentâra átagandena även i framtiden sker direkt genom statsmaktens försorg. Denna gränsdragning bör kunna fungera på ett

godtagbart sätt. Vi vill emellertid fästa uppmärksamheten på förhållan-

det att ansvarsfrågorna inom det nationaldokumentâra området kan behöva ses över. Den tekniska utveckling har ort att pliktleveranslagen inte täcker alla media. Vidare är ansvaret for tryck uppdelat på två myndigheter - KB och Lunds universitet- medan ansvaret för ljud och bild ligger på en tredje myndighet. Möjligheterna till övergripande prioriteringar och riktlinjer for hanteringen av pliktmaterial blir därmed inte tillfredsställande.

Vad gäller avsaknaden av reglering för handhanvande av elektroniska i publikationer är detta på väg att bli ett problem vad det gäller databaser, { programvara för persondatorer samt CD-ROM och dess efterföljare. Utgivningen av dessa informationsprodukter kan komma att öka väsentligt under de närmaste åren. Utgivningen av andra former av elektroniska publikationer är svårare att överblicka men torde inte öka lika i snabbt.

Det âr enligt vår åsikt rimligt att frågan om pliktleveranser av elektroniska publikationer snarast klarlägges innan denna fråga blir ett stort problem.

Det för närvarande delade ansvaret för tryck respektive ljud och bild bör bli föremål för en översyn mot bakgrund av erfarenheterna under de år som den nuvarande ordningen har rått. Vi finner det rimligt att efter-

sträva en organisation som möjliggör samlade bedömningar och avvägningar i resursfrågor för det nationaldokumentära området.

Såsom framgår av avsnitt 2.3.6 har vi fullgjort samråd med KB. Vi återkommer i kapitel 4 Huvudmannaskap för LIBRIS till KB:s ståndpunkti denna fråga.

2.3.7. Professionella organisationen uppgifter

I vårt arbete med utformningen av det nationella samordningsorganet och dess uppgifter har vi kunnat konstatera att ett par professionella organisationer spelar en betydelsefull roll for utvecklingen inom den , vetenskapliga och tekniska informationsförsötjningens område. Vi har särskilt informerat oss om arbetet inom de två organisationer Tekniska litteratursällskapet, (TLS), och Sveriges bibliotekariesamfund, (SBS), som erhållit basbidrag från DFI. De båda organisationerna bedriver verksamhet som delvis sammanfaller, delvis kompletterar varandra. Även Sveriges allmänna biblioteksförening, (SAB), fyller vissa uppgifter inom området.

Professionella organisationer/yrkesforeningar har ofta samma eller bättre möjligheter än en myndighet att snabbt fånga upp informationsoch utbildningsbehov inom sitt verksamhetsområde. I det perspektiv vi tidigare tecknat med huvuddelen av det operativa ansvaret för de nationella uppgifoema inom infonnationsförsöijningen knutet till forskningsbibliotek och andra inrättningar på uppdrag av STRI, kan vi se en viktig uppgiñ; för organisationema i fråga om bl a information och vissa _ fortbildningsinsatser.

Vi förordar därför att de yrkesföreningar som hittills erhållit basbidrag från DFI skall få fortsatt, utvidgat stöd för sin verksamhet genom anslag från STRI. Myndigheten bör även verka för ett nära, praktiskt inriktat samarbete med organisationerna och på olika sätt stimulera dessa till samarbete i administration och planering.

3. Statens råd STRI -

för informationsfönörjning,

närmare utformning

Myndighetens ställning och finansiering

STRI skall vara en myndighet under utbildningsdepartementet. Verksamheten bör finansieras över anslag under utbildnings- och industridepartementens huvudtitlar, samt genom särsldlt bemyndigande från regeringen att uppbära avgifter.

Myndighetens ledning

Rådet skall bestå av högst nio ledamöter som utses av regeringen. Karaktären av samordningsorgan gör det naturligt att ge ledningsorganisationen denna utformning. Förutsättningarna att skapa en god förankring i verksamheten på den operativa nivån blir därmed bättre än om myndighetens ledning utövas enbart av dess chef. En majoritet av ledamöterna bör hämtas från forskningsbibliotek och andra institutioner inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Återstående platser i styrelsen bör besättas på ett sådant sätt att myndigheten tillförs kompetens och kontaktytor i förhållande till tänkbara samarbetsparter och större användarintressen. Med hänsyn till vikten av nära samordning mellan UHÄzs planering inom högskolan och SIRI:s ansvar för de nationella serviceuppgifterna m m bör en ledamot av styrelsen hämtas från chefsnivå inom

Rådets ordförande skall vara myndighetens chef Vi föreslår att man i detta sammanhang prövar en ordning med en arbetande ordförande. Denna befattning bör vara arvoderad på en sådan nivå att det framgår att innehavaren förväntas göra en väsentlig arbetsinsats, dock normalt inte heltid under någon längre period. Befattningen bör tillsättas av regeringen för en period om sex år.

Vi föreslår denna anordning för att dels markera nivån på ledningsuppgifterna dels för att göra det möjligt att till befattningen knyta en inom informationsförsörjningens område. person med god förankring Vårt ställningstagande i frågan om uppdragets tidsomfattning skall ses av vår tidigare redovisade att väsentliga delar mot bakgrund uppfattning av myndighetens arbete bör utföras i nära samarbete med forskningsbibliotek/motsvarande. Vi förutsätter vidare en hög kvalifikationsnivå på Antalet kommer de tjänstemän som knytes till myndigheten. tjänstemän dock att vara relativt blygsamt. Uppgiften att ansvara för verksamhetsplanering och löpande samordning på övergripande nivå bör därför få en i ganska måttlig omfattning.

Myndighetens verksamhetsprogram

Det år nödvändigt att den nya myndigheten själv får möjlighet att strukturera sitt ansvarsområde och göra erforderliga prioriteringar mellan olika delar. Eftersom OFIN har i uppdrag att framlägga petita för budgetåret 1988/89 har vi dock funnit det nödvändigt att skissera en uppdelning på ett antal verksamhetsprogram. En analys i sådana termer har också krävts av personalbehov m m. Vi vill emelsom en grund för bedömning lertid betona det preliminära i våra förslag.

vår bedömning kan en indelning i fem verksamhetsprogram vara Enligt ändamålsenlig under de första åren av STRI:s existens. Beskrivningen är avsiktligt kortfattad så att den inte skall kunna uppfattas som uttömmande.

1. Ansvarsbibliotek

Utveckling av ett system i riktning mot största möjliga täckningsgrad Eventuellt även fördelning av vad gäller ämne/vetenskapsområde. ansvar för teknikbevakning. Stöd till utveckling av former för service och samarbete med näringsliv och övriga delar av offentlig sektor m m.

2.Teknisk utveckling

Stöd och samordning i biblioteksdatoriseringen på lokal och central nivå. Utveckling och införande av nya media. Standardiseringsfrågor m.m.

3.FoU/ information och utbildning

Forskningsstöd genom bidrag till projekt, stipendier m m. Stöd till Organisationsutveckling. information och fortbildning m.m.

4. LIBRIS förvaltning och drift

5. Förvaltning/planering

Inom detta verksamhetsprogram beräknas resurser för styrelse, kansli, medlemsavgifter i internationella organisationer m m.

Myndigheten bör inom en given totalram få göra omfördelningar mellan program. Vad gäller kostnader för verksamhetsprogram 5. förvaltning planering bör dock i regleringsbrev föreskrivas en övre nivå för de medel som får disponeras för fasta kansliresurser.

Myndighetens kansli

Enligt vårt förslag skall STRI erhålla kansliresurser gemensamt med

v Vi bedömer att STRI under åtminstone en inledande treårsperiod kommer att ha behov av sex kvalificerade handläggartjänster. Under den tid då den nationella samordningen skall utvecklas enligt de riktlinjer vi tidigare skisserade kommer arbetsvolymen inom verksamhetsprogrammen 1 och 2 att kräva minst fyra heltidstjänster. För vart och ett av programmen 3 och 4 räknar vi med en heltidstjänst. Det bör observeras att särskilda resurser för arbete med t ex anslagsframställning, remisser och andra allmänna myndighetsgöromál inte beräknas. Dessa uppgifter anser vi skall kunna fullgöras inom ramen för de föreslagna sex tjänst-

ema. Utöver denna bemanning som fdrutsättes vara öronmärkt för STRI bör komma administrativt och tekniskt biträde.

Vi vill understryka att anknytningen till UHÃ bör ge möjligheter till flexibilitet i personalplaneringen. Om man efter en inledande period finner att STRI:s fasta bemanning kan minskas något bör detta kunna ske lättare inom ramen for den med UHÃ gemensamma organisationen än om STRI varit en fristående anställningsmyndighet.

som helt eller huvudsakligen skall vara förknippade med Tjänster uppgifter inom STRI bör tillsättas av UHÃ efter samråd med STRI:s chef. Pâ samma sätt bör man förfara med övriga personalangelägenheter.

Vi vill framhålla att arbetsuppgiñema vid STRI for den enskilde handläggaren kommer att präglas av ett stort mått av självständighet ochi flera fall kräva en kompetens som myndigheten endast kan erhålla i hård konkurrens med andra på arbetsmarknaden, inklusive det privata näringslivet. Rekrytering och lönesättning bör ske med beaktande av detta förhållande.

4. Huvudmannaskap för LIBRIS

Bakgrunden

Regeringen uppdrog i juni 1984 åt DFI att utreda frågan om handläggnings- och beslutsordning för förvaltning, utveckling och drift av LIBRIS. DFI har vid tre tillfällen avgivit rapporter med anledning av detta nämligen Synpunkter på handlåggnings- och beslutsuppdrag, ordning for utveckling. Förvaltning och drift av det datorbaserade bibliotekssystemet LIBRIS (lägesrapport 1986-10-30). Förstudie över LIBRIS-systemets framtida utformning(lägesrapport 1987 -06-05) samt Besluts- och handläggningsordrxing m m for LIBRIS, (slutrapport 1987-09-09). Olika aspekter på LIBRIS-systemet har blivit föremål för

särskilda studier av externa konsulter, dels inom ramen for DFI:s

arbete, dels på uppdrag av OFIN. Den senare rapporten, som främst rör de funktionella sambanden mellan LIBRIS- Sektionens verksamhet och ” kungliga biblioteket i övrigt bilägges detta betänkande.

Frågan om huvudmannaskapet for LIBRIS har vidare behandlats i bl a kungl. bibliotekets anslagsframställning for 1988/89 och i en skriñzlig kommentar från KB till den av OFIN beställda rapporten. Även det senare dokumentet bilägges. Slutligen har statskontoreti en samrådsskrivelse till regeringen med anledning av DFI:s slutrapport berört huvudmannaskapsfrågan.

Uppgiften att utreda frågan om huvudmannskapet for LIBRIS lämnades OFIN i våra direktiv, kompletterade genom ett regeringsbeslut 1987-07-09, varvid DFI:s lägesrapport överlämnades till kommittén som underlag för förslag rörande den samlade organisationen for LIBRIS.

Vi kan konstatera att det genom flera intressenters ansträngningar föreligger ett förhållandevis rikligt material for oss att utnyttja som grund för våra överväganden. För information om LIBRIS funktioner och dess tekniska och ekonomiska struktur hänvisar vi till de ovan nämnda

rapporterna.

I ett nationellt perspektiv hör LIBRIS till de centrala foreteelserna främst för samarbetet mellan forskningsbiblioteken inbördes men också mellan dessa och biblioteksväsendet i övrigt. Det är därför naturligt att frågor om systemets funktion och framtid är av betydande intresse.

Hos flera av de största LIBRIS-användarna finns idag eller kommer inom ett par år att finnas lokala biblioteksdatorsystem. Vid Stockholms universitetsbibliotek och Sveriges lantbruksuniversitet har system varit i

drift ett par år, i Umeå och Linköping pågår installation, i Lund och

Göteborg avslutas en upphandling vid månadsskiftet september/oktober 1987. Även andra lokala projekt befumer sigi olika stadier av förverkligande. Samtliga dessa lokala system kommer att i väsentliga avseenden behöva samverka med LIBRIS.

Samordning av anskaffningen av lokala system har hittills endast förekommit mellan Lund och Göteborg samt mellan Stockholm och Linköping. Den praktiska effekten av detta är att det under 1980-talet kommer att finnas lokala system från minst fyra olika leverantörer i drift. Det ter sig for dagen inte troligt att dessa system skall kunna kommunicera inbördes direkt. Däremot är kommunikation mot LIBRIS en grundläggande förutsättning for samtliga, även om inte heller detta är fritt från komplikationer.

För en period på uppskattningsvis ytterligare minst fem år kommer LIBRISi sitt nuvarande koncept som sammanhållen, nationell databas att vara nödvändig for den nationella informationsförsörjningen. Systemets användare kommer emellertid att ställa krav på förändring och utveckling inom huvudkonceptets ram, vilka måste kunna tillgodoses.

Under motsvarande period kommer viktiga förändringar att aktualiseras äveni de lokala systemen. De som nu anskaffas kan närmast betraktas som forsta generationens lokala bibliotekssystem. Komm-

ande steg i utvecklingen, inklusive skeendet på kommunikationsområdet, kommer att efterhand skapa förutsättningar for ett nytt nationellt koncept för samordnat datorstöd i den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjxiingen.

Vi pekade redan inledningsvis på att den tekniska utvecklingen nu är så dynamisk och mångfacetterad att den kommer att påverka förutsättningarna för organisation och arbetsfördelning inom den institutionaliserade informationsförsörjningen. Den vidare utvecklingen av det nationella LIBRIS-systemet måste ske som ett led i denna allmänna utveckling, där lokala och centrala förändringar samordnas. Vi vill redan nu betona nödvändigheten av att väsentliga resursinsatser kan göras omgående för att påbörja denna samordnade utveckling.

Förslaget

Innebörden av begreppet huvudmannaskap, så som det har använts i samband med LIBRIS framstår för oss som något oklar. Ansvar för operativ verksamhet respektive för policy vad gäller systemets utveckling i olika avseenden och tidsperspektiv har samlats under beteckningen. Om begreppet ges en så vid innebörd blir det uppenbart att huvudmannenskapet har varit delat, inte bara mellan KB och DFI utan även DAFA, som har ansvaret för den telmiska driñen. Det förefaller nämligen inte finnas någon helt klar gräns mellan vad LIBRIS-sektionen inom KB ansvarar för och vad DAFA de facto tagit ansvar för.

DFI har i såväl lägesrapport som slutrapport hävdat dels att huvudmannaskapeti framtiden bör vara enhetligt dels att det bör knytas till KB. Kungl. biblioteket har for sin del i anslagsframstållningen för 1988/89 redovisat samma ståndpunkt . Statskontoret har i sin samrådsskrivelse anfört att man i princip delar DFI:s uppfattning, men att man anser att en alternativ lösning bör övervägas. Enligt denna skulle KB:s framtida roll renodlas till att avse nationalbiblioteksuppgiitema, bl a genom att man befrias från den typ av arbetsuppgifter som huvudmannaskapet för

_qiâf

,L

vTa:;..-;.::-,,T“ : v?

.-.11\2T.-ê3:“.v LIBRIS avser.

-

Vi vill inleda redovisningen av våra ståndpunkter med att klarlägga vilken innebörd vi lägger i begreppet huvudmannaskap. Huvudman för LIBRIS är den myndighet eller organisation som enligt statsmaktens beslut har det yttersta ansvaret for systemets funktion och ekonomi. Detta ansvar innebär en rätt och en skyldighet att lämna direktiv i dessa avseenden till den eller de som har det operativa ansvaret för förvaltning, utveckling och drift.. Dessa direktiv kan naturligtvis variera i detaljeringsgrad och tidsperspektiv. Vad som inte varierar är ansvaret för :A innehållet.

Med denna definition av begreppet vill vi skapa en något större klarheti ansvarsfrågoma. Den innebär att man skiljer mellan å ena sidan ledning på ett övergripande plan och å andra sidan operativ verksamhet av olika slag. Den operativa verksamheten kan men behöver inte utövas av annan organisation än den som är huvudman.

»manymømøwuwmämmvawáwvømøuwwøawamøuøaømwmgmuwuw»ewwywamnmxv

Vad så gäller frågan om vem som enligt vår uppfattning skall vara huvudman har vi funnit svaret vara att denna uppgift bör läggas på STRI.

Våra motiv är de följande. Stöd, stimulans och koordination av teknisk utveckling har vi i det föregående beskrivit som en av de centrala uppgiñerna för STRI. LIBRIS är - som vi nyss framhöll - en av hörnstenarna i denna utveckling. Om huvudmannaskapet - så som vi nu har definierat det - skulle knytas till någon annan organisation - t ex KB skulle betydande ansträngningar få ägnas åt att samordna de två myn- . digheter som fått till uppgift att samordna var sin del av den tekniska utveckling som vi funnit måste ske i former som stimulerar till integration mellan utveckling på lokal och på nationell nivå. .., Att knyta ansvaret for den tekniska utvecklingen till exempelvis KB i stället för till STRI ter sig inte heller möjligt, eftersom denna i sin tur år

en integrerad del av det ansvar for nationella serviceuppgiñer och sam-

verkan mellan de operativa enheterna inom informationsförsörjningen som vi förordar skall läggas på STRI.

Konstruktionen av den nya myndigheten - STRI- präglas av en ambition att skapa en stark forankringi verksamheten inom forskningsbiblioteken m fl intressenter. Förslaget till sammansättning av själva rådet innebär t ex att en majoritet hämtas bland dessa. Någon motsvarighet bland befintliga myndigheter finns inte.

I vårt samråd med kungliga biblioteket anför KB att man finner den uppdelning av de nationella uppgifterna inom informationsforsörjningen som BIDOK/SINFDOK gjorde âr teoretisk och konstlad såvitt gäller grânsdragningen mellan nationella serviceuppgiñer och nationaldokumentära uppgifter. Enligt KB går en mycket viktigare skiljelinie mellan administrativa samordnings- och planeringsuppgifter och rent operativa uppgifter. KB anser att LIBRIS hör till den senare kategorin och hävdar att huvudmannaskapet for LIBRIS på grund av systemets nära samband med andra tunga operativa uppgifter av nationell karaktär bör knytas till KB.

Vi kan för vår del konstatera att kritiken mot gränsdragningen mellan nationella serviceuppgiñer och nationaldokumentâra uppgifter för oss kommer något överraskande. Denna uppdelning torde ha varit styrande for verksamheten inom omrâdet sedan BIDOK/SINFDOK- utredningarnas tid, utan allvarligare invändningar. Det framgår av våra tidigare överväganden att vi anser att så bör vara fallet även for överblickbar tid framåt. Vad gäller LIBRIS måste vi framhålla att vi inte - trots en ansenlig resursinsats - har kunna fastställa vilka samband med övriga funktioner inom KB som skulle kurma skadas genom en förändring av huvudmannaskapet enligt vårt förslag.

Vi vill vidare betona att huvudmannaskapet - så som vi med KBzs instämmande definierar begreppet - även omfattar ansvaret for syste-

Detta är i sin tur nära kopplat till utvecklingen av mets utveckling. med och funktioner i de lokala datorsystemen för kommunikationer Detta innebär att huvudmannaskapet för LIBRIS i biblioteksändamål. hög grad rör planeringen av nationella uppgifter.

har for närvarande sin organisatoriska hemvist inom LIBRIS-sektionen placeringen, som bl a omfattar KB . Frågan om den organisatoriska anställningsmyndighet för personalen, sektionens fysiska placering, administrativ service etc. bör prövas inom ramen för en upphandling, som eventuellt kan samordnas med en upphandling av driftmiljö for

LIBRIS, för att om möjligt åstadkomma an samlad miljö rs: förvaltning,

drift och utveckling. Detta ställningstagande innebär ingen förändring av personalens arbetsuppgifter och anställningstrygghet. Den kompetens besitter är en grundläggande förutsättning for verksamhepersonalen tens fortsatta bedrivande.

Vi vill vidare framhålla att detta förslag innebär att man efter att ha tagit detta andra steg , vid en samlad bedömning kan komma att finna att en fortsatt av LIBRIS-sektionen inom KB är lämpligast. KBzs anplacering svar för LIBRIS kommer i så fall att regleras genom ett uppdragsavtal mellan STRI och KB, i likhet med vad som kommer att gälla t ex for ansvarsbiblioteksuppgifter vid andra forskningsbibliotek.

Utbildningsdepartementet har genom remiss 1987-09-28 anmodat OFIN över DFI:s 1987-09-09 Besluts- och att avge yttrande slutrapport m m för LIBRIS. I vårt remissyttrande, som handläggningsordning avlämnas samtidigt med vår huvudrapport redovisar vi våra forslag till avseende LIBRIS driftmiljö och det nödvändiga, omedelbart åtgärder förestående utvecklingsarbetet.

konstaterade vi att verksam- I kapitel 3 STRI - närmare utformning, -sâlu heten under STRI bör bedrivas inom ramen for programområden och att det för vissa av dessa kan vara nödvändigt att upprätta särskilda LIBRIS är utan tvekan av den omfattningen att en sådan ledningsorgan.

anordning är motiverad. Under rådet bör därför filmas en särskild LIBRIS-delegation, med uppgift att på delegation från rådet fatta beslut om systemets drift och utveckling.

I konsekvens med våra nu redovisade forslag rörande huvudmamiaskap for LIBRIS bör de medel för driften av LIBRIS som hittills anvisats under anslaget D 26 kungl. biblioteket, i stället anvisas under ett nytt anslag som disponeras av STRI. Likaså bör STRI överta det bemyndigande KB hittills han: av regeringen att uttaxera avgifter för användningen av LIBRIS. Anslagsforändringen bör genomföras fr o m 1 juli 1988.

5. Forskning inom infonnationsfönörjningens område

5.1. Uppdragen

Enligt direktiven ska OFIN:

* pröva frågan om behovet av vissa fasta resurser för forskning inom informationsförsözjning

* analysera vilket behov av FoU-resurser som föreligger mer specifikt för forskningsbiblioteken och hur detta skall tillgodoses

Dessa är de två huvuduppgittema.

I samband härmed bör OFIN också pröva vilka av DFI finansierade insatser som eventuellt bör föras över till högskolan.

Uppdraget preciseras sedan något till att OFIN bör göra en första analys av behovet av fasta resurser för forskning inom informationsförsözjningens omrádej samt

föreslå dels en lämplig avvägning mellan sådana resurser och projektmedel, dels hur medel för ändamålet skall fördelas.

I propositionen 1986/87:80 om forskning nämns några frågor som saknas i direktiven men som OFIN ändå velat beakta. Dels finns en tanke om att de vetenskapliga biblioteken i viss utsträckning själva bör få ansvara för vilka FoU- insatser som skall komma till stånd. Dels kommenteras att UHÄ har lagt fram förslag om ett centrum för biblioteksforskning i Göteborg

5.2. Tidigare utredningar.

Den mest relevanta och aktuella utredningen inom området är

Forskningsanknyming av bibliotekarielinjen (UHÄ-rapport 1986:1) av

Emin Tengström. Det är naturligt för oss att så långt möjligt anknyta till denna utredning. Men våra utgångspunkter är delvis annorlunda än Var skillnaderna ligger och deras konsekvenser behöver Tengströms. diskuteras närmare.

Huvudförslaget i utredningen innebär att universitetet i Göteborg tillförs resurser för ett centrum för biblioteksforskning, som ska bära ett ansvar dels för att bibliotekarieutbildningen tillförsäkras en fungerande forskningskontakt, dels för att de forskningspecialiteter på olika håll i landet som faller inom biblioteksforskningens fält tas till vara i arbetet på att etablera biblioteksforskningens disciplinära identitet (UHÄ: AF 1987/88).

Direktiven för Tengströms utredning var snäva i flera avseenden. Utgångspunkten var bibliotekarielinjens behov av forskningsanknytning, inte områdets behov av forskning. Utifrån det skulle ämnets avgränsning belysas. Innebörden av begreppet biblioteksforskning skulle bestämmas utifrån förhållandena i Sverige, medan internationella utblickar i stort sett avskrevs. Man skulle specifikt ta hänsyn både till bibliotekens kulturfrämjande uppgifter och till informationsteknologins tillämpningsmöjligheter på informationsområdet.

OFIN däremot ska ta ställning till fasta resurser för forskning inom informationsförsörjning och behov av F0 U-resurser för forskningsbiblioteken. För övrigt ger direktiven vida ramar. Vi kan därför till skillnad från Tengström lägga större vikt vid det internationella och även försöka göra en helhetsbedömning av forskningsläget forskningsområdets utveckling i Sverige.

Utifrån sina direktiv gör Tengström följande avgränsning av ämnet. Han väljer att ta biblioteket som institution i administrativ (inte sociologisk)

mening som grundval for avgränsningen. Identiteten bärs av ett forskningsområde sammansatt av tre delområden: biblioteken som informationsomsättande enheter, biblioteken som tjänsteproducerande enheter och biblioteken som kulturfrämjande enheter. Han avvisar tanken att med biblioteksforskning avse all vetenskaplig kunskapsutveckling som direkt eller indirekt är av relevans för bibliotekens verksamhet.

5.3. Remissvar pá Tengströms utredning

Vi har ort en genomgång av remissvaren på Tengströms utredning. Syftet var att få en aktuell bild av uppfattningarna bland de närmast berörda intressentema i forskningsomrâdet om vissa för oss centrala frågor. Dessa frågor är ämnesavgränsning, ämnesindelning och institutionalisering i stort, särskilt relationen mellan den föreslagna centrumbildningen i Göteborg och övriga forskningscentra i landet. Däremot går vi inte in på de konkreta förslagen angående en centrumbildningi Göteborg. Vidare har vi funnit det belysande att indela remissinstanserna i några huvudgrupper: forskningsbibliotek, universitet och högskolor, forskningsråd, centralorganisationer m m.

Den fullständiga remissgenomgången redovisas i bilaga 2. Här ges en kort sammanfattning av svaren. Vi kan också hänvisa till en mer utförlig sammanställning ord av utifrån delvis armorlunda utgångspunkter (Bilaga till UI-IÄ AF 1986/87).

Forskningsbiblioteken anser genomgående att den föreslagna avgränsningen är för snäv. Man föredrar en avgränsning i processtermer och vill inte se biblioteken som den enda aktören i den process det rör sig om. Man trycker vidare på att avgränsningen är för statisk. Inställningen till Tengströms tre delområden är mer blandad, men flertalet menar att de inte är särskilt användbara. Man efterlyser överlag mer samlade nationella lösningar och tycker att den föreslagna centrumbildningen i Göteborg fått en alltför regional prägel.

Universitet och högskolor. Svaren från de flesta rektorsämbetena utgör sammanjämkrxingar av åsikter hos högskolebibliotek och fakultetsnämnder. I yttrandena från en del fakultetsnämnder markeras en klar skepsis mot biblioteksforskningens möjlighet att skapa sig en egen identitet som akademisk disciplin. Man trycker på att forskningsområdet kan rymmas i redan etablerade ämnen samt att övergången från bibliotekarieutbildning till forskarutbildning bör underlättas. Andra ser mer positivt på ämnets möjligheter och delar bibliotekens kritik mot den snäva avgränsningen.

Forskningsråd, centralorganisationer m m. Två synpunkter återkommer hos denna rätt heterogena grupp. Man tycker att det underlag och man betonar vikten av ett nationellt utredningen ger är begränsat samarbete på forskningsområdet.

5.4. Diskussion om ämnesavgränsning

En avgränsning av forskningsområdet är en förutsättning för 0FIN:s överväganden och bör även kunna underlätta forskningsområdets institutionalisering inom högskolan. Den är vidare grunden för en framtida fördelning av projektmedel for forskning och utvecklingsarbete även om den avgränsningen måste bli snävare än ramen för hela forskningsområdet. Den fortsatta diskussionen inriktas på hela forskningsfältet och utgår från några grundläggande krav på en avgränsning.

Skapa en egen identitet för ämnet.

Identiteten kan ligga i det område man studerar men också i de teorier, problem och metoder man utgår ifrån. Så kan t ex sociologer och ekonomer mycket väl studera samma samhällsproblem från olika utgångspunkter. I vårt fall behövs någon form av gränser mot ämnen som masskommunikationsforskning, systemvetenskap, litteraturvetenskap, företagsekonomi m fl.

Anknyta till en internationell vetenskaplig tradition.

Den svenska forskningen är beroende av att delta i ett internationellt _ kunskapsutbyte. Man kan fråga sig om det finns någon enhetlig internationell vetenskaplig tradition att anknyta till. I den diskussionen bör man skilja på den kognitiva och sociala institutionaliseringen av fältet på internationellt plan.

Anknyta till behovet av forskning inom en definierad sektor i samhället.

Forskningsområdets upprinnelse och grundläggande legitimering är behovet av forskning inom ett någorlunda klart avgränsat område av samhällelig verksamhet.

Ta hänsyn till inriktningen av pågående forskning i Sverige.

Detta gäller inom rimliga gränser. En avgränsning bör inte vara skräddarsydd efter vissa personer eller forskningsprogram utan ha en viss bredd och varaktighet.

Ta hänsyn till utvecklingen inom området på medellång sikt.

Avgränsningen bör inte bli över-spelad redan innan den tillämpats i praktiken men det går heller inte att basera den på spekulationer om vad forskningen kommer att syssla med om 10 år.

Diskussion av Tengströms avgränsning

Utifrån de här ställda kraven på en âmnesavgränsning, med utgångspunkti OFIN:s direktiv och med stöd av remissvaren på Tengströms utredning kan man kritisera Tengströms avgränsning på följande punkter:

1. Den avviker från den internationella vetenskapliga traditionen där den dominerande tendensen är ett vidare begrepp. Forskningsfältet har utvecklats mesti de anglo-saxiska länderna, där library and information science är den mest vedertagna beteckningen. I Finland, det enda nordiska landet med professurer i ämnet, används rubricerbiblioteksvetenskap och informatik. Man kan diskutera om ingen detta library and information scienceutgör en teoretisk underbyggd helhet (kognitiv institutionalisering) men det fungerar dock som forskningsområde med egna tidskrifter, konferenser etc (social institutionalisering).

2. Den anknyter inte på ett bra sätt till behovet av forskning inom en definierad samhällssektor då den bara delvis inrymmer området informationsförsörjning. Biblioteken är viktiga, men inte ensamma, förmedlare i processen informationsförsörjning. Produktions- och liksom övriga förmedlare i processen faller utanför. användningsledet

3. Den tar inte tillräcklig till pågående forskning i Sverige. Man hänsyn kan nämna både INFORSK och litteratursociologen i Uppsala som exempel på forskningsprogram som med sin inriktning på bredare till största delen faller utanför. Av nuvarande forskningsprocesser centra är det egentligen bara det nyligen upprättade centret i Göteborg och möjligen LIBLAB som skulle falla inom ramen.

4. Den tar inte hänsyn till utvecklingen inom området på medellång sikt. Medan både produktion och användning/ behov av såväl faktakunskap som skönlitteratur är relativt konstanta storheter, är bibliotekets roll som förmedlare stadd i snabb förändring.

Samtidigt vill vi instämma i en del av Tengströms synpunkter på avgränsningen av forskningsområdet:

- Hans underförstådda mot begreppet informationsförsörjargument som grundval for ämnet tycks vara att det utesluter bibliotekens ning

kulturfrämjande eller kulturpedagogiska uppgifter. Detta strider mot vårt här uppställda krav att ansluta till internationell praxis. Åtminstone i anglosaxiska och övriga nordiska länder ryms båda typerna av forskning inom samma huvudrubrik. Det strider framför allt mot vårt krav att anknyta till behovet av forskning inom en definierad

samhällssektor. Det verkar naturligt att folkbibliotekens verksamhet

som helhet utforskas inom ett enda ämne.

Om man vill att ämnet ska få en egen identitet kan det inte innefatta allt som är relevant för biblioteken eller informationsfdrsöijningen. För t ex DFI som FoU-finansiär har denna identitetsfrâga inte varit intressant utan man har mer sett till förväntade resultat för informationsfdrsörjningen. Etablering av ett nytt akademiskt ämne ställer därvid hårdare krav. Givetvis kommer forskning av relevans för biblioteken och informationsförsörjtzingen även framgent bedrivas inom en rad olika ämnen. Men troligen kan den nyttiggöras bättre om

det finns en fast och klart avgränsad ämneskärna att relatera till.

Tengström menar att det som idag betecknas som informationsvetenskap endast är i begynnelseskedet av en process, som syftar till att etablera denna vetenskap som en samhällsvetenskap med utgångspunkter bl a i informationsteori och systemvetenskap. Ofta används emellertid den termen i dag enbart för att beteckna studier av vetenskaplig och teknisk informationsforsörjxiing. Många inom området är nog beredda att instämma i att innebörden av termen är instabil och att det är svårt att förutspå vart utvecklingen går. Detta är dock möjligen ofránkomligt inom ett så dynamiskt område. Huvudproblemet är snarare att det idag finns så många forskningsfält som kan göra anspråk på att vara informationsvetenskaper. Det finns ett 30-tal ämnen för vilka informationsbegreppet är centralt och minst lika många olika tolkningar av begreppet. Man kan dock ifrågasätta om dessa forskningsfält någonsin kommer att sammansmälta i någon mer övergripande informationsvetenskap vilket Tengström antyder i citatet ovan.

Slutsatser

Hur ska man då formulera en ämnesavgrânsning utifrån de krav vi tagit diskussionen? Vi har funnit starka skäl för att inte upp i den föregående som administrativ institution. Kan man då beskriva utgå från biblioteket både informationsförsörjning och kulturfören process som innefattar medling och där biblioteket har en central roll? Kan man därvid så långt undvika det mångtydiga begreppet information? möjligt

Biblioteken som administrativa institutioner ger inte forskningsområdet Biblioteken kan studeras som vilken institution som någon unik identitet. helsti många avseenden t ex från en arbetssociologisk utgångspunkt. Därför föredrar vi att utgå från bibliotekens huvudfunktion att förmedla dokument. Biblioteken har förvisso andra uppgifter som t ex upplysutbildning och allmän kulturverksamhet, men dessa både ningstjänst, understödjer och baserar sig på huvudfunktionen och är inte heller unika för biblioteken.

Men det är inte fruktbart att studera denna förmedlarfunktion isolerat. Den måste ses i sitt sammanhang; ett flöde där dokument produceras, förnzedlas och används.

Detta flöde eller denna process är i grunden en form av social kommuni-

kation mellan människor. Utifrån dokumentens avsikt, funktion eller kan vi benämna eller användning processen informationsförsörjning kultur-förmedling.

kan sedan avgränsas mer eller mindre brett framför Forskningsområdet allt beroende på hur vi definierar dokument.

den nya internationella standarden för biblioteksstatistik (ISO/DP Enligt information som kan behandlas som 9706) är ett dokument: Registrerad en enhet i dokumentationsprocessen, oavsett dess fysiska form och egen-

skaper. Som dokumentkategorier inräknat man böcker och seriella publikationer, manuskript, mikroformer, kartograñska dokument, audiovisuella dokument, grafiska dokument, elektroniska dokument och andra biblioteksdokument.

Även andra aktörer än bibliotek förmedlar dokument i denna vida betydelse. Man kan nämna arkiv av olika slag, bokhandel, informationscentraler, informationsmäklare och databasvärdar. Det är därför rimligt att utgå från ett vidare begrepp än bibliotek även om det inte finns något bra sammanfattande namn för det. exempel på de gränsdrag-

Några

ningsfrågor som uppstår kan nänmas.

Om man inskränker sig till publicerade dokument kommer arkiven att i princip uteslutas. En sådan gräns är dock svår att dra och inte heller särskilt meningsfull. Nya elektroniska kommunikationssystem medför likaså gränsdragningsproblem som är förknippade med publiceringsbegreppet. Genom att inkludera föremål som informationsbärare kan ramen utvidgas även t ex till muséer, som onekligen utför ett dokumentationsarbete som liknar bibliotekens. Då riskerar man dock att få en mycket vid och suddig gränsdragning. Så kan t ex byggnader räknas som informationsbärare i en viss mening.

Vi ska slutligen ge några exempel på hur gränser mot en del närliggande forskningsområden kan dras utifrån dessa grundbegrepp.

Massmedieforskning utesluts eftersom vi utgår från en form av kommunikation som är förmedlad av en mellanhand. Det verkar rimligare att se massmedia som producenter av information och kultur.

Forskning kring t ex kommunikation inom organisationer och tekniköverföring faller utanför vårt område när den handlar om icke dokumenterad information. Däremot bör man kunna räkna in forskning kring hur organisationer hanterar sina dokumentflöden (Information Resources Management), vare sig det rör sig om externt eller internt

skapade dokument.

Både litteraturhistoria och vetenskapshistoria handlar i en viss mening om produktionen av dokument. Perspektivet är dock ett annat. Inom vårt område studeras produktionen av dokument på en mer strukturen nivå som kan belysa problemen att förmedla dokumenten. Intresset fokuseras till två system: systemet för vetenskaplig kommunikation och det s k litterära systemet.

Vi är medvetna om att verkligheten överskrider alla skarpa gränser. Men vi tror ändå att det är nödvändigt att försöka avgränsa en kärna i forskningsområdet.

Vi föredrar att benämna omrâdet biblioteks- och informationsvetenskap även om det kan låta otympligt. Namnet har sin förklaring i

något

forskningsfältets utveckling och svarar bäst mot aktuell internationell praxis. Det talar om att området är vidare än studier av biblioteket som institution. Man kan lämpligen tolka namnet så att biblioteks klargör den särskilda inriktningen på fältet i förhållande till övriga informationsvetenskaper.

5.5. Institutionell översikt över pågående FoU i Sverige

Vi ger här en kortfattad beskrivning av institutioner, forskningsprogram

och andra mer kontinuerliga FoU-aktiviteter som åtminstone till väsentliga delar faller inom forskningsomrâdet som det här avgränsats. Vi börjar med de större enheterna utan någon form av rangordning.

INFORSK inom avdelningen för informationsvetenskap vid sociologiska institutionen, Umeå universitet. Startår: 1 974 Inriktning: En bred inriktning på forskning om information försörjning. Forskningsprogrammets centrala formulering är studier av informationsprocesser och informationsteknologi med särskild inriktning på

vetenskapligt och tekniskt kunskapsutnyttjande och dess effekter bland individer, organisationer och i samhället. Personella resurser: 2 lektorstjänster, 1/2 assistent och f n 2 doktorander knutna till gruppen. Utbildning: Vissa kurser eller moment inom kurser ges inom både forskar- och grundutbildning. Under våren 1988 kommer INFORSK att ge en rikstäckande doktorandkurs. Det finns en särskild forskarurbildningsplan i sociologi med inriktning på informations- och kommunikationsvetenskap. Extern finansiering: I stort sett enbart från DFI.

Avdelningen för litteratursociologi vid litteraturuetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Startår: 1965 (professur fr o m 1978/79) Inriktning: Litteratursociologins uppgift kan sägas vara att studera växelverkan mellan samhälle och dikt och sätta in diktverken i deras sociala sammanhang men även att analysera själva diktverken med särskild hänsyn till hur samhällsstmkturerna framträder i litteraturen. Litteratursociologen kan vid åtskilliga undersökningar utgå från socialhistoriska eller idéanalytiska forskningstraditioner som utvecklats inom de humanistiska ämnena. Men det är också främst litteratursociologen som under anknytning till samhällsvetenskaperna har att kartlägga olika litterära institutioner genom tiderna som författarkår, förlag, bokhandel, kritik och skilda offentligheter i nationernas litterära liv. Till denna allmänna programfdrklaring ska tilläggas att avdelningen varit engagerad i flera större projekt och utredningar kring folkbibliotek. Personella resurser: Avdelningen har 1 professur och 1 forskarassistenttjänst samt disponerar normalt även 1 högskolelektorat och 1 forskningsassistenttjänst. Vidare finns 2-3 doktorandtjânster och ett antal doktorander knutna till 1-2 pågående projekt. Utbildning: Kurser ges regelbundet på C- och D-nivâ. Forskarutbildningen är individuellt anpassad. Extern finansiering: HSFR, Riksbankens jubileumsfond och Statens kulturråd.

Avdelningen för lantbrukets informationslära vid institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Startår: 1970 Inriktning: Vid avdelningen undervisar vi i praktisk informationsteknik och informationsplanering samt om informationssystemen i näringsliv och samhälle. Vår forskning är inriktad på användaranpassning och konsekvenser av informationssystem, både datorbaserade och konventionella. Den har sin empiriska utgångspunkt inom lantbrukssektom Personella resurser: 1 professur och 2 högskoleadjunkter. Finns f n 3 doktorander. Utbildning: Tyngdpunkten på vissa breda kurser inom grundutbildningen. Inom forskarutbildning ges enstaka kurser och en individuellt anpassad utbildning enligt särskild studieplan. Extern finansiering: I första hand SJFR men även DFI i några fall.

Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet Startår: 1968 Inriktning: Studier av informationsforsöijningens rättsfrågor och informationssystem inom rättsordningen samt datarätt och ADB-säkerhetsfrågor. Personella resurser: Basen utgörs av 1 professur, 1 sekreterare, 1 amanuens och 2 doktorandtjänster (HSFR). Antal projektanställda kan variera mellan 2 och 6. Extern finansiering: HSFR (professorstjânster), DFI, departement, ämbetsverk och branschorgan.

LIBLAB vid institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet Startår: 1983 Inriktning: Långsiktiga studier inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Man bedriver riktad grundforskning med tvâ huvudteman: Dokuments beskrivning och representation och Användare och bibliotekssystem. En strävan är att tillämpa modeller

och metoder inom datavetenskap på biblioteksfnâgor och omvänt tillämpa biblioteks- specifika erfarenheter inom datavetenskap. Personella resurser: 1 projektledare, 2 forskartjänster varav 1 är uppdelad på 3 forskarutbildningsbidrag samt 1/2 sekreterare. Utbildning: Vissa egna kurser framför allt inom forskarutbildning, som följer en variant av studieplanen för datalogi. Extern finansiering: DFI

Medicindata, text-bild-gruppen, vid Göteborgs universitet Startår: 1975 (för text-bild-gmppen) 4 Inriktning: Text-bild-gruppen är en del av Medicindata, som utgör medicinska fakultetens bildlaboratorium med inriktning på analys av röntgen och histologiska bilder i tre dimensioner, undervisningssystem och interaktiva videosystem. Text-bild-gruppen står for teknikutveckling och datorbehandling av text och bild. Man har bl a utvecklat text-bildsystem for muséer. Personella resurser: Medicindata totalt har 2 docenter, 1 teknologie doktor, 5 civilingenjörer, 1 med kand samt verkstadspersonal och administration. Text-bild-gruppen utgörs av de nämnda 5 ingeniörerna samt propotionell del av verkstad och administration. Extern finansiering: DFI, Försvarets materielverk, Medicinska forskningsrådet

Institutionen för bibliotekarieutbildning vid högskolan iBorås Startår: 1972 (utbildningen) och ca 1977 (forskningen) Inriktning: Forskningen är inriktad mot folkbiblioteken och har särskild tonvikt på användarstudier.

Personella resurser: Årligen används medel för forskningsanknytning,

100-150 kkr, fördelat på flera lärare. För budgetåret 1 987/88 finns en arvoderad 1/2 forskar-tjänst, betald av regionsstyrelsen som personligt stöd för forskarutbildade lärare. Utbildning: 2-årig bibliotekarieutbildxiing med linjedelning från tredje terminen, l-årig variant för forskar-utbildade samt dokumentalist-

utbildning på en termin. Sammanlagt finns 130 utbildningsplatser/

termin för dessa utbildningar. Extern finansiering: DFI i enstaka fall.

Centrum för biblioteksforskning vid Göteborgs universitet Startår: Temporärt upprättat av rektorsâmbetet från budgetåret 1987/88. Inriktning: Huvuduppgifter är för närvarande planering for forskarutbildning inom hela området. Personella resurser: Motsvarande 1/4 tjänst betald av regionsstyrelsen och högskolan i Borås.

Bok- och bibliotekshistoria vid humanistiska fakultetemLunds universitet En donationsprofessur, Einar Hansens professur, har inrättats från budgetåret 1987/88. Tjänsten är ännu ej utlyst.

Övriga FoU-aktiviteter inom området.

Inom högskolan kan mer isolerade och temporära aktiviteter förekomma inom en rad ämnen som pedagogik, psykologi, ADB, företagsekonomi, kulturgeograñ, etnologi, lingvistik, nordiska språk m m. Vidare har ca

ett halvt dussin personer doktorerat eller påbörjat avhandlingsarbete vid

utländska universitet närmast i England, Canada och USA.

Vid de större forskningsbiblioteken har under senare år utvecklats en mer kontinuerlig FoU-aktivitet. Det kan dels röra sig om utredningseller utvecklingsarbete inriktat mot den egna organisationen och dels om FoU av i princip mer generell karaktär ofta finansierat av DFI eller NORDINFO.

Vidare finns tre löpande serier av forskningsseminarier öppna både för forskare och praktiker. En serie har sin bas vid Tekniska högskolans bibliotek i Stockholm och är inriktad mot informationsvetenskap. Den andra har sin bas vid Handelshögskolans bibliotek i Stockholm och är koncentrerad till biblioteksanvändning och behov. En tredje är inriktad på folkbildningsforskning och bibliotek och är anknuten till institutionen

för pedagogik och psykologi vid universitetet i Linköping.

Kommentarer

Man kan konstatera att det redan finns en del fasta forskningsresurser som åtminstone delvis kan hänföras till området. Med de ligger inte i områdets kärna utan är snarare speciella grenar av andra större ämnen som t ex litteraturvetenskap eller juridik. De forskningsprogram som ligger i områdets kärna har idag ingen fast organisatorisk ställning. Som en följd av detta har de relativt svaga kontakter med grundutbildningen både inom det egna moderämnet (sociologi, datalogi) och vid bibliotekshögskolan, som i sin tur fortfarande har en svag forsknings-

anknytning. Överlag är FoU-insatserna småskaliga och mycket jämnt

spridda över alla universitetsorter. Det positiva i bilden är den växande aktiviteten och intresset.

5.6. Intenwhbnell utblick över forskningsområden ställning, organisation, avgränsning m m

Den internationella utblicken är avsedd att ge ett visst bakgrundsmaterial for diskussionen om forskningsområdets utvecklingi Sverige. Översikten är koncentrerad till institutionella grunddata. Forskningsområdet är mest etablerat i USA och Storbritannien. Det är också därifrån de flesta impulser till utveckling av svenskt biblioteksvâsende brukar komma. Därför ges en del uppgifter om förhållandena i dessa länder. Tyngdpunkten ligger dock vid en beskrivning av lâgeti de nordiska länderna, som är mest lika Sverige i fråga om storlek och relevanta bakgrundsfaktorer som biblioteks- och utbildningssystem.

Allmänt om forskningsområden

Forskningsområdet har en lång tradition. Så länge det har funnits bibliotek har också vetenskapsmän diskuterat deras roll och uppgifter. Forskningi någon mer organiserad form kan sägas starta i början av

1900-talet. Forskningsfältet har hela tiden haft två skilda grenar, som dock i sak överlappat varandra.

Den gren som nu kallas information science (från 1960-talet) i anglosaxiska länder och informatik bl a i öststaterna har föregångare och delområden med beteckningar som bibliometrics, information retrieval, scientific information, documentation (från 1930-talet) och bibliography (från ca 1900-talet). Här år fokus på processen for förmedling av vetenskaplig och teknisk information, i princip oberoende av institutioner, kombinerat med ett starkt intresse för teknologiska inno vationer.

Forskning kring bibliotekens verksamhet kom igång på allvar under 1920-talet. Denna sysslar både med bibliotekens interna processer och med deras utnyttjande och roll i samhället. Såväl forskningsbibliotek som folkbibliotek är föremål for studier.

De två grenarna inom fältet har fortfarande i viss utsträckning egna tidskrifter och organisationer men någon klar innehållslig skiljelinje kan inte dras. Den dominerande tendensen idag, tydligast i de anglosaxiska länderna, är en sammansmältning av de två grenarna under rubriken library and information science.

USA

Grundutbildning och forskning inom området bedrivs inom universiteten i första hand vid institutioner som numera kallas Schools of Library and Information Science och liknande. Utbildning fram till doktorsexamen ges vid 24 sådana biblioteks- och informationsvetenskapliga institutioner (siffran avser 1984 och inkluderar även Kanada). Under perioden 1973-1981 avlades i genomsnitt 111 doktorsexamina per år inom

oinrådet och antalet har hela tiden ökati snabb takt. Det är alltså fråga

om en betydande produktion. En axman sak är att kvaliteten ofta har ifrågasatte liksom att doktorsarbeten i flertalet fall inte följts av en fortsatt forskarkarriâr.

Forskning inom området bedrivs även vid många andra institutioner. för USA och i viss mån även för Storbritannien är att mycket Typiskt kvalificerad FoU utförs vid privata företag. Den främsta forskningsñnansiären är Council for Library Resources.

Storbritannien

Här finns institutioner eller skolor for librarianship and information i studies och liknande både vid universitetet och vid polytechnics. Enligt från 1983 fanns 17 sådana utbildningar. De flesta ger utbilden uppgift fram till doktorsexamen och det finns också en flora av olika slags ning mellanexamina.

British Research and Development Unit är den dominerande Library och stöder större långsiktiga program samt forskningsfinansiären nâgra en mängd mindre projekt.

Danmark

är Danmarks biblioteksskole i Den främsta forskningsresursen

1956 och ñck 1973 en filial i Ålborg. Skolan

Köpenhamn. Den skapades utan är en självständig institution under ingår inte i universitetet Man eftersträvar dock ett närmare samarbete med kulturzninisteriet. universitetet.

Skolan är en av de största i sitt slagi världen. Man tar in 200 studenter till sin 4-åriga grundutbildning. En 2- årig vidareutbildning årligen Dock finns alltså f n inga möjligheter att ta en högre examen planeras. inom ämnet.

att bedriva forsknings- och Enligt en lag från 1985 är uppgiften arbete inom biblioteks-, dokumentations- och informations utvecklingsområdet en av skolans huvuduppgifter. Skolans ca 65 lärare ska ägna

A- - A v - A - 44- 7 20 % av sin arbetstid år FoU. Det finns nu en 3-årig forskningsplan, i vilken man for hela 3-årsperioden räknar med 41 ,5 årsverk i Köpenhamn

och 15 i Ålborg. Forskningsinriktningen är bred med viss tyngdpunkt på

forskning inom folkbiblioteksområdet. 7 Andra än arbetskostnader försöker man täcka med bidrag från

-v.15-

utgifter v andra håll. Bibliotekstilsynet har en s k rådighetssum på ca 3,5 milj kr 7 for FoU inom folkbiblioteksområdet. Någon motsvarighet till DFI:s medel “ü för FoU inom informationsforsörjning finns inte. Men man får en del I stöd från allmänna forskningsråd och från nordiska organ.

Bibliotekarier med en högre akademisk examen, s k forskningsbibliotekarier, kan använda 2/7 av sin arbetstid for forskning men det äri allmänhet inte fråga om biblioteks- och informationsvetenskap. Forskning inriktad mot folkbibliotek kan förekomma på Amtskommunemes og kommunernes forskningsinstitut (AKF) och på Socialforskningsinstitutet. Mer informationsvetenskapligt inriktad forskning bedrivs också vid Institutionen for tillämpad och matematisk lingvistik i Köpenhanm.

summan-amman-møzz.vsvuvam“êuämäe+szøsusaz=v›wøeewáwmw-ásmwrüaøsatnavümwâemáñáwaxøxwøsømmw-»wøawwvøem-.-v-»s-www-vv--«

Norge

Den främsta forskningsresursen är Statens bibliotekshøgskole i Oslo. Den nuvarande S-åriga grundutbildningen startade 1972 men följer en ny utbildningsplan från 1981. Sedan 1984 finns en 2-årig vidareutbildning i informasjonskunnskap og EDB. Man har totalt ca 350 studenter under utbildning och ca 50 anställda.

Liksom i Danmark är Statens bibliotekshøgskole inte en del av universitetet utan räknas som en regional högskola (med nationellt ansvar). Det innebär bl a att man inte kan avlägga doktorsexamen.

Högskolans stadga säger att man ska bedriva forskning, utvecklings- och utredningsverksamhet. Det finns 1 tjänst som högskoledocent med 50 % av tiden avsatt for FoU. Till skolan är knuten BRODD (tidigare Norsk

dokumentdata), en uppdragsavdelning som mot betalning utför rådgivoch tillämpad forskning. Den har 6 forskare/ ning, systemutveckling konsulter som också undervisar på skolan. Andra lärare på skolan engageras i uppdrag for BRODD.

är Riksbibliotekstjenesten, Statens biblioteks- Forskningsfinansiärer och olika allmänna forskningsråd. Forskning inom området tilsyn bedrivs också vid Institutet for rettsinformatik i Oslo och vid Institutionen for informationsvetenskap i Bergen.

Finland

Finland fick Nordens forsta professur i biblioteksvetenskap och informatik i Tammerfors 1971 . Där finns numera även 2 tjänster som biträdande professor och 2-3 assistenter. Den svenskspråkiga professuinrättades 1982. I Åbo finns också 1 lektor, 2 assiren vid Åbo akademi stenter och några projektñnansierade forskare. Det finns planer på en ny professur i IIleåborg.

Grundutbildningen är relativt lång - 4-5 år, varav 50 % inom biblioteksområdet - och kan sedan byggas på med licentiat- och doktorsexamen. Antal studenter under utbildning är ca 85 i Tammerfors och ca 25 i Åbo. Kraven för högre examen är hårda. Till dags dato har 4 doktorsavhandoch 7 licentiatavhandlingar lagts fram vid institutionen i Tamlingar merfors.

att täcka in hela området från vetenskaplig infor- Forskningen strävar mation till folkbibliotek och har i huvudsak karaktären av grundforski Tammerfors beskriver ämnet på följande sätt: ning. Institutionen and Information Science are understood as two branches of Library of those communication studies that theoretical study in a continuum dissemination and use of deal with the production, storage and retrieval, documents and documentary information.

TIN FO är forskningsfinansiär for samma område som DFI, men med betydligt mindre medel. I övrigt finns allmänna forskningsråd och nordiska organ, framför allt NORDINFO, som möjliga finansiärer. Utvecklingsarbete och tillämpad forskning med inriktning mot informationsförsörjning bedrivs vid statens tekniska forskningscentral (VTT) i Helsingfors.

Sammanfattning

Forskningsområdet har en lång tradition och består av två huvudgrenar som nu tenderar att gå ihop under rubriken library and information science. Man kan konstatera att området är brett förankrat som universitetsämne i USA och Storbritannien. Det är inte fråga om enstaka institutioner eller små avdelningar inom andra ämnen. I Norden pågår

en process där forskningen växer och blir mer etablerad.

I både Danmark, Norge och Finland är forskningen koncentrerad till bibliotekarieutbildningama, men har olika status beroende på utbildningamas plats i högskolesystemet. I Danmark och Norge räknas bibliotekarieutbildningama inte som universitetsutbildningar, medan i Finland både grundutbildning och forskning ingåri universiteten. Skillnaderna i forskningens im-iktning beror på olika externa faktorer. I Danmark har en tyngdpunkt på forskning inriktad mot folkbiblioteken gynnats av bättre finansieringsmöjligheter. I Norge har inforlivandet av BRODD i Statens bibliotekshøgskole inneburit en tonvikt på systemutveckling och utredningsverksamhet. I Finland slutligen kan möjligen karaktären av bred grundforskning ses som en effekt av områdets akademiska institutionalisering. FoU-volymeni de övriga nordiska länderna är ungefär jämförbar med den svenska, däremot är FoUresursema mer koncentrerade.

Forskningsområdets läge i Sverige framstår i vissa avseenden som ett särfall jämfört med övriga nordiska länder. Medan bibliotekshögskolan i Borås av olika skäl hah; svårt att utveckla en egen forskning finns nu

flera forskningsprogram vid andra universitet och en livaktig FoUverksamhet vid större bibliotek och andra institutioner, till stor del understödd av DFI. Situationen i Sverige präglas av ett svagt samband mellan forskning och grundutbildning, en forskning med bred förankring inom olika ämnen och en klar tyngdpunkt på forskning inom informationsförsöxjning.

5.7 Fasta forskningsresurser

Tengström sammanfattar de viktigaste argumenten för behovet av en institutionell ram for biblioteksforskningen i Sverige. Hans fem argument refereras här i korthet:

Konsekvensargumentet: Bibliotekarieutbildningen skall liksom annan högskoleutbildning vila på vetenskaplig grund och behöver därför en forskningsanknytning.

Samordningsargumentet: Här betonas forskningen som ett underlag för en samordnad utveckling av biblioteken.

Det internationella argumentet hänvisar till att forskningsomrâdet har en fast institutionen ram i en rad länder och att en sådan är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig resultaten av internationell forskning.

Pmblemlösningsargumentet framhäver att den dynamiska utvecklingen inom biblioteksområdet kräver forskning och inte bara utredningar och utvecklingsarbete.

Framtidsargumentet hänvisar till diskussionen om information som en nyckelresurs i framtidens samhälle och bibliotekens strategiska roll i det perspektivet.

Vi instämmer i dessa argument och vill därutöver peka på vissa speciella motiv för en institutionalisering:

Sambandet mellan forskning och grundutbildning inom området är svagt utvecklat i Sverige jämfört med övriga Norden och en del andra länder. Detta är ett problem för gr-undutbildningens kvalitet, för yrkeskårens kompetensutveckling och för forskningens livskraft och nyrekrytering. En förbättring av situationen kräver till att börja med en fastare organisatorisk ram för forskningen inom området. Därutöver krävs särskilda samordningsinsatser.

DFI har lagt ner avsevärda resurser på att utveckla forskning och utvecklingsarbete inom området. Det finns nu både flera större forskningsprogram och FoU-kompetens spridd inom ett stort antal institutioner. Det finns en risk för att dessa satsningar har varit förgäves om inte området får några fasta centra med en etablerad position inom högskolan.

Forskningsområdet har i Sverige f n en olämplig struktur. De fasta forskningresurser som finns utgör specialiseringar inom andra ämnen och täcker bara vissa delar av det forskningsområde vi avgränsat här. Inom områdets kärna finns däremot inga fasta forskningsresurser. Dessutom utförs FoU av ett stort antal enskilda personer spridda på en mängd institutioner (både bibliotek och högskoleinstitutioner). Området behöver därför en fast kärna, om äni form av flera centra, och en ökad samordning.

En permanentning av några forskningscentra inom högskolan går helt i linje med vår allmänna inriktning att lägga ett större anvar på de opera« tiva enheterna. Med en fastare position skulle dessa centra själva kunna svara för en väsentlig del av den nödvändliga samordningen och bli replipunkter för de mer utspridda FoU-insatsema. Det nya samordningsorganet skulle fortfarande ha en samordningsroll, men av annan typ än den DFI haft.

Förutsättningar

Vilka är förutsättningarna för en mer permanent ram for forskningen inom området? Vi vill peka på några positiva faktorer.

Det finns utan tvivel ett växande intresse i Sverige för forskning inom området. Det bästa beviset på detta är all den aktivitet som utvecklats trots det ogynnsamma och oklara institutionella läget.

Det finns en lång internationell forskningstradition att anknyta till. Även om många inom området eñzerlyser en mer gedigen teoretisk bas har dock området uppnått en tydlig social institutionalisering, med ämnesinstitutioner, organisationer, tidskrifter, konferenser etc.

Man kan diskutera vilken mognad forskningsfáltet nått i Sverige och vilka personella resurser det finns för fasta tjänster. Vi menar att läget har blivit väsentligt bättre bara under de senaste 3-5 åren.

Det är också rimligt att räkna in hela Norden i rekryteringsbasen för fasta tjänster. Vid kontakter med ämnesansvariga i de övriga nordiska länderna har vi fått följande samlade utlåtande: Det finns ett växande

intresse for forskningsområdet i Norden, det finns god reell kompetens

men något sämre formell kompetens för fasta tjänster.

Förslag

I syfte att uppnå en mer stabil och koncentrerad utveckling av forskningsfältet föreslår vi följande åtgärder på kortare och längre sikt:

- Medel for INFORSK och LIBLAB överförs till samhällsvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet respektive teknisk fakultet vid universitetet i Linköping. (Beloppens storlek framgår av anslagsframställningen). En förutsättning bör vara att respektive universitet bidrar med resurser för att utveckla anknytningen till grundutbildningen.

Om universitetet i Göteborg inrättar ett permanent centrum för biblioteksforskning bör projektstöd ges av det nya samordningsorganet for en gradvis uppbyggnad av verksamheten.

Forskning vid andra institutioner liksom de olika serierna forskningsseminarier bör likaledes ges projektstöd av det nya samordningsorganet.

För samordning av existerande och nytillkommande forskningscentra behövs ett forum där företrädare for dessa kan mötas regelbundet for diskussioner om t ex forskarutbildning, resultatspridning, projektsamarbete och överhuvudtaget om former for ett bättre samutnyttjande av gemensamma resurser. Initiativ till detta bör tas av UHÄ och .«i: STRI i samråd. . w n i Infor nästa forskningspolitiska proposition (for planeringsperioden 1990-1993) bör universiteten i Umeå och Linköping få i uppdrag att

.nøç-t”.

i inkomma inom i med förslag till inrättande av tjänster som professor J. området biblioteks- och informationsvetenskap. Därvid skall förslag om tjârxstemas benämning och närmare inriktning redovisas.

115.2 Huvudansvaret for spridning av forskningsresultat - genom

i anordnande av grundutbildning och fortbildning, publicering och

ii-_“T.T'“ olika former av kontakter med verksamhetsfáltet - ligger hos

.

”r-r-:ciâ-ri

forskargruppema själva. STRI bör dock se som sin uppgift att stödja och samordna resultatspridziingen särskilt med tanke på forskningsområdets splittrade struktur.

:vvs-rr:rrawrawrwçavøu-uøøñ-N-Ãwmg-âwøaw-wxzwárâiqâärvvvvw

5.8 Medel för FoU-prefekt

Tillskapande av vissa fasta forskningsresurser kommer att ge forskningsamrådet en ökad stadga. De fasta forskargruppema bör utgöra knutpunkter för övrig forskning och utvecklingsarbete. Den dynamiska utvecklingen inom området innebär att det totala behovet av forskning och utvecklingsarbete hela tiden ökar.

Resurser för projektstöd till forskning inom informationsförsörjningen behövs av flera skäl. Området har anknytning till många ämnen där

relevant forskning kan utföras. En tillgänglig resurs för projektstöd är

nödvändig för att ett så relativt oetablerat fält ska kunna dra till sig forskare från andra ämnen. Även för de fasta forskningsresursema inom området är projektmedel viktiga för att ge utrymme for nyrekrytering av forskare och utveckling i övrigt av verksamheten.

Vidare ñnns ett stort behov av stöd för utvecklingsarbete vid forskningsbibliotek och andra institutioner inom informationsförsörjningen. Det måste finnas medel för projekt som på olika sätt går utöver den normala verksamhetsutvecklingen, som innebär risktagningar och som kan ge värdefulla erfarenheter av nationellt intresse.

Vi menar att den enda rimligt kostnadseffektiva formen för stöd till forskningsbibliotekens utvecklingsarbete är projektmedel. I DFI:s anslagsframställning 1 987/88 föreslås att UHÄ bör disponera särskilda_ medel för administrativ utveckling inom högskolan så att biblioteken tillförs sin andel direkt för att kunna inrätta sektioner for utveckling och planering. Vi har uppfattat det så att detta förslag ligger till grund för forskningspropositionens skrivning om att de vetenskapliga biblioteken själva bör få ansvara för vilka FoU-insatser som skall komma till stånd. DFI:s förslag rörde emellertid ett särskilt anslag och var inte avsett som en principmodell for stödet till forskningsbibliotekens utvecklingsarbete. En fördelning av hela ramen for sådant stöd direkt till forskningsbiblioteken reser en mängd problem: Vilka ska få ta del av

stödet, hur ska man undvika dubbelarbete, hur ska man garantera att medlen reellt går till utvecklingsarbete etc? Även om de större forskningsbiblioteken utan tvekan behöver permanenta utvecklingssektioner, så kan vår medelsram inte rymma både ett sådant stöd och projektmedel.

Upprätthållandet av områdets identitet även på nationell nivå kräver att STRI har egna resurser för projektstöd. Detta måste dock kombineras med FoU-stöd till informationsfdrsörjmngen för olika sektorer från respektive ansvarigt organ. STRlzs beredningsorganisation for projektstöd bör på lämpligt sätt återspegla detta dubbla ansvar.

Vårt förslag till medelsram för STRLs projektstöd framgår av axilagsframställningen.

6. Högskolebibliotekens ställning

Enligt våra direktiv skall vi redovisa förslag till reglering av högskolebibliotekens ställning. Motiven för en viss komplettering av högskoleförordningen återfinnas i den forskningspolitiska propositionen. Av förordningen framgår idag beträffande bibliotek endast att s k vetenskapliga bibliotek skall finnas inrättade och hur dessa skall ledas. Detaljerna i den lokala organisationen, medelsbevillning m m är en fråga för styrelsen för respektive högskoleenhet. Det framgår av våra direktiv att några förändringar i anslagssystem eller lokal institutionell organisation inte är aktuella inom ramen för OFIN:s arbete.

Frågan om högskolebibliotekens ställning kommer därmed nännast att röra behovet av ytterligare föreskrifter för biblioteksväsendet inom högskolan på den nivå som idag berörs av högskoleförordningen.

Av statsmaktens ställningstagande med anledning av forskningspolitiska propositionen framgår att den hittills använda nomenklaturen bör ändras. I princip förekommer fortsättningsvis endast högskolebibliotek och forskningsbibliotek. Vad gäller den första benämningen avser den alla de gemensamma bibliotek inom högskolan som ger service till forskning och/eller undervisning. Den senare benämningen täcker alla de bibliotek som ger service till forskning, oavsett om de har sin organisatoriska hemvist inom högskolan eller annorstädes.

Högskoleförordningens nuvarande utformning torde bero på den historiska bakgrunden för biblioteksväsendet i förhållande till universiteten och de tekniska högskolorna. En särskild regleringi högskoleförordningen av de s k vetenskapliga biblioteken framstod som naturlig i samband med högskolereformen, eftersom dessa bibliotek tidigare hah. en betydande självständighet, bl a genom särskilda anslag över riksstaten. I dagsläget kan man konstatera dels att biblioteksservicen vid samtliga högskoleenheter är en nödvändighet dels att biblioteken vid de mindre högskoleenheterna har en växande betydelse som delar i ett nationellt nätverk för

informationsförsörjningen.

Mot denna bakgrund delar vi åsikten att högskoleförordningen bör kompletteras. Av dess lydelse bör framgå att biblioteksservice skall anordnas vid samtliga högskoleenheter. Samtidigt som ett sådant tillägg till förordningen görs, bör denna även kompletteras såvitt avser bibliotekens roll i förhållande till användare utanför högskolan. Ingendera av dessa förändringar innebär någon avvikelse i förhållande till vad som redan tidigare gällt i sak.

Förslag

Högskoleförordningen 16 kap. 1 § ges följande lydelse:

16 kap. Högskolebibliotek, inrättningar för service samt andra särskilda organ.

1 § Tillgång till biblioteksservice skall finnas vid alla högskoleenheter. En högskoleenhet skall inrätta högskolebibliotek eller på annat sätt sörja för biblioteksservicen.

Högskolebibliotek skall inom de områden som anknyter till grundläggande utbildning och iförekommande fall forskningsinriktningar vid högskoleenheten

- svara för biblioteksservice inom högskoleenheten

- i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice regionalt och nationellt

7. Anslagsñ-amställning

7.1 Huvudinnehåll i anslagsñ-amställan Vi överlämnar härmed anslagsframställrxing med budgetförslag för budgetåret 1988/89 till och utbildnings- och industridepartementøen. 7.1.1 Budgetförslag för1988/ 89 Budgetförslag 1988/89 (Belopp i kkr)

Överföringar

Summa

7.1.2 Sammanfattning

Anslagsframställningen för STRI utgår ifrån den analys av de nationella uppgifterna inom den tekniska och vetenskapliga informationsförsöijningen som vi redovisat i kapitel 1 - 6 i denna rapport. Vi har konstaterat att det av statsmaktens beslut om nedläggning av DFI och skapandet av ett samordningsorgan för forskningsbiblioteken m.m. inte går att utläsa någon avsikt att minska statens stöd för de nationella uppgifterna inom området. En uppräkning av DFlzs anslag skedde för 1987/88 och en positiv attityd till området markerades även genom att vissa medel anvisades for ánslagsfunktioner. Vi erinrar också om att kompensation för prisökningar var högre i den forskningspolitiska propositionen för biblioteken än vad som genomsnittligt tillämpades på andra områden. Biblioteken fick även förstärkningar for litteraturinköp.

De indikationer som föreligger vad gäller statsmaktens avsikter inom området är således närmast positiva. Vi har emellertid inte ansett oss kunna dra slutsatsen att ytterligare medelsförstärkningar nu kan pårâknas för de nationella uppgifterna inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen. Vi inskränker oss därför till att föreslå åtgärder inom ramen for oförändrade resurser. Vi vill dock betona att medelsförstärkningar under den kommande planeringsperioden erfordras för att genom insatser på den nationella nivån åstadkomma en kostnadseffektiv informationsförsörjning.

Det framgår av vår analys att området teknisk/vetenskaplig informationsförsörjning funktionellt i många avseenden griper över gränserna mellan de traditionella samhällssektorerna. Vi finner det därför naturligt att man liksom hittills för DFI delar det finansiella ansvaret för de nationella uppgifter som skall åvila STRI, mellan utbildnings- och industridepartementens huvudtitlar. Något annat har för övrigt inte heller satts i fråga i statsmaktens ovan nämnda ställningstaganden.

De ekonomiska förändringar som föranleds av organisationskonutxittøéns förslag kan sammanfattas på följande sätt:

Anslag Överföring Anslag

1987/88 1988/89 1988/89

VIII. D 34 7 966 6 166 överföring t Liu (LIBLAB) 900 överföring t Umu (INFORSK) SIX)

VIII. D 28 1 600

XII. F 1 9 600 8 930 återföring t I-dep (EG) 70 överföring t I-dep (STU) 600

VIII. D 26 (LIBRIS) 8 300 8 300 kostnadsökningar för LIBRIS am

Summa anslag 25 866 25 296

Summa överföringar

7.1.3 Hemställan

Med stöd av vad som anförs i kapitel 1 - 6 samt i denna anslagsframställning hemställer organisationskommittén för budgetåret 1 988/89:

att medel för verksamhetens genomförande anvisas under VIII och XII huvudtiteln med ett reservationsanslag om totalt 25 296 000 kr,

att till tekniska fakulteten vid universitetet i Linköping anvisa 900 000 kr från anslag VIII. D 34 för en basverksamhet vid LIBLAB,

att till samhällsvetenskapliga fakulteten vid universiteteti Umeå anvisa 900 000 kr från anslag VIII. D 43 för en basverksamhet vid INFORSK,

att ansvaret för samverkan med EG återgår till industridepartementet och att anslaget XII. F 1 minskas med 70 000 kronor,

att överföra 600 000 kronor till STU från anslag XII. FI för stöd till é Tekniska nomenklaturcentralens verksamhet,

i

l att ansvaret för drift och underhåll av LIBRIS överföras till STRI och att

E

8 300 000 kronor överflyttas från anslag VIII D 26,

att 300 000 kronor anvisas för ökade kostnader för LIBRIS enligt KB:s 3 beräkningar. i

7.2 Budgetförslag

7.2.1 Libris

Medel för drift av LIBRIS inklusive lönekostnader överförs från KB D 26 till STRI. om LIBRIS i budgetförslaget är anslag VIII. Uppgifterna hämtade från KB:s anslagsframställning och regleringsbrev för 1987/88.

1987/88 skall högst 8 300 kkr användas för driften Enligt regleringsbrev av LIBRIS. I detta budgetförslag utgår vi ifrån att hela beloppet angivet i regleringsbrevet disponeras inom KB för förvaltning och drift av LIBRIS.

I KB:s AF beräknas inkomster till LIBRIS för 1988/89 till 9 150 kkr. KB:s kostnader för egen användning av LIBRIS beräknas för 1988/89 till 1 808 kkr. Summan har förts in som inkomst biblioteksavgift KB i tabell 1 under övrig finansiering.

Finansieringen av KB:s egen användning av LIBRIS har tidigare skett genom en minskning av tilldelade medel för driften av LIBRIS. Vi har inte funnit stöd i regleringsbrevet för att KB:s användning av LIBRIS ska ske inom ramen för de resurser som disponeras för LIBRIS. Vi föreslår därför ingen minskning av anslaget D 26 med det belopp som KB beräknat för egen användning av LIBRIS-systemet.

KB har i sin AF räknat med ökade kostnader för drift av LIBRIS på med 300 kkr. Denna ökning har räknats med i detta servicebyrå budgetförslag.

7.2.2 Forskningsresurser

Vårt förslag till fasta forskningsresurser innebär att medel avsätts för en basorganisation vid LIBLAB i Linköping och INFORSK i Umeå. Medel överiöres till respektive universitet och anslaget VIII. D 34 minskas med motsvarande belopp. Möjligheten att söka projektstöd kommer att finnas även i fortsättningen. Se vidare verksamhetsöversikt sid 88.

7. 2.3 Pris- och löneomräkning

Enligt regeringens direktiv för anslagsframställrüng budgetåret 1988/89 skall beräkningar utgå från oförändrad pris- och lönenivå. Vid beräkning av resurser för LIBLAB och INFORSK har kostnader for löner räknats i den lönenivå som gällde 1986-10-01. Ökade kostnader för mervärdesskatt, som DAFA DATA AB kommer att debitera, har av KB beräknats uppgå till 1 038 kkr. Vi förutsätter att kostnaden regleras i samband med prisomräkningen.

7.2.4 Anslags- och finansieringsöversikt

De resurser som STRI kommer att ha till sitt förfogande framgår av tabell 1.

Tabell 1 Anslags: och ñnansierings översikt 1988/89 (Belopp i kkr)

Anslag Budgetår Budgetår 1987/88 1988/89 Anslag

Total ñnansiering

7.2.5 Verksamhetsöversikt

I bugetforslaget har en preliminär bedömning gjorts av resursbehov for de olika programområden som föreslagits av organisationskommittén. Se tabell 2 sid 89. Fortsatt stöd har beräknats till vissa projekt som tidigare finansierats av DFI.

Ansvarsbiblzbtek

Se kapitel 2.1 om utvecklingen av ansvarsbibliotekssystemet. Inom programområdet medräknas resurser för utveckling av ansvarsbibliotekssystemet, prisstatistik och förvärvspolitik. Medel for utveckling av ansvarbibliotekssystemet har anvisats i forskningspolitiska propositionen med 1 600 kkr för 1986/87och är avsatta i anslag VIII. D 28. Inom området ingår resurser till bibliotekshögskolan i Borås för BDl-index.

Teknisk utveckling

Medel för forsknings- och utvecklingsprojektet avseende metoder for masskonservering av papper har avsatts inom detta programområde. Vidare ingår resurser for utveckling av LIBRIS-systemet, stöd till och samordning av utvecklingen av datorstöd för bibliotek m m på lokal och nationell nivå samt stöd till utveckling av nya media.

FoU/ Information och utbildning

Se kapitel 5.7 om forslag till fasta forskningsresurser .Inom detta verksamhetsprogram avsattes medel för stöd till forskningsprojekt , information, vissa utbildningsinsatser samt stöd i organisationsutveckling. Medel för en basorganisation vid LIBLAB i Linköping och INFORSKi Umeå överförs till respektive universitet. För budgetåret 1988/89 bör av projektmedel övergângsvis 200 kkr, utgå som kompensation för vissa kostnader till LIBLAB.

LIBRIS förvaltning och drift

Se kapitel 4 om huvudmannaskap for LIBRIS. Uppgifter om kostnader for LIBRIS har hämtats från KB:s AF. Kostnaden for drift av LIBRIS beräknas av KB uppgå till 1 7 526 kkr. I detta belopp ingår enligt uppgift från KB inte kostnader for löner. Det exakta beloppet for beräkning av vad LIBRIS kostar får fastställas vid en senare tidpunkt tillsammans med KB. Kostnaden for förvaltning och drift av LIBRIS har preliminärt beräknats till 16 505 kkri detta budgetförslag.

indirekta kostnader såsom ledning och del i s k samkostnader finns inte heller redovisade i KBIS AF. Storleken på denna kostnad får justeras i samband med att den organisatoriska placeringen av LIBRIS-sektionen fastställs.

I KB:s redovisning av kostnader for drift av LIBRIS har 3 033 kkr

redovisats som fondavgiñer till Statskontoret. _Detta belopp har i

föreliggande budgetförslag räknats in i programområdet teknisk utveckling.

Vidare ansluter vi oss till den bedömning som gjorts av DFI, rörande behovet av en förstärkning av LIBRIS-sektionen. Den närmare omfattningen av utökningen bör dock avvägas mot andra insatser i fråga om datorstöd till bibliotek. Det bör ankomma på STRI att inom ramen for denna AF:s äskade medel göra en sådan avvägning.

Förvaltning /planering

Inom ramen för detta programområde beräknas resurser för styrelse, kansli, medlemsavgifteri internationella organisationer mm. Uppgiften att svara for samverkan med EG övergår till Industridepartementet. Medel har beräknats till 70 kkr och återfors till anslag XII. F 1 . Beräknad storlek på styrelse och kansli återfinns i kapitel 3 sid 41. Under förevarande verksamhetsprogram har medel beräknats för fyra

kvalificerade handlâggartjârxster. Vi har därvid förutsatt att ytterligare två kvalificerade handläggare knytas till STRI inom ramen for av UHÄ nu disponerade personalresurser, samt att resurser för administrativt stöd i övrigt, lokaler m m tillhandahållas av UHÄ.

Basbidrag

Se kapitel 2.3.7 om professionella organisationen uppgiitenFortsatt stöd till organisationer/yrkesföreningar har beräknats. Driftsanslag till Tekniska litteratursällskapet,TLS, bör uppräknas till 500 kkr. I beloppet ingår resurser for framtagning av katalog över Biblioteks- och informationstjänster i Sverige. Till Sveriges bibliotekariesamfundSBS, bör utgå 200 kkr.

Iill Standardiseringskommissionen i Sverige, SIS, utgår 300 kkr.

Till Tekniska nomenklaturcentralemTNC, beräknas 600 kkr. Resurser för TNC:s verksamhet överförs till anslag XILF 1 STU.

Tabell 2 Verksamhetsöversikt 1988/89 (Belopp i kkr)

Verksamhet Överföring Budgetår 1988/89 1988/89

Programområden

i

5 796

E

1 Ansvarsbibliotek i

i 7 033

2 Teknisk utveckling

3 FoU/information och utbildning 3 700 - överföring UmU EDO

- överföring LiU 900

f

4 LIBRIS/förvaltning o drift 16 505 I 5 Förvaltning/planering 2 200

i - överföring I-dep 70

l 6 Basbidrag 1 000 E - 600

överföring I-dep

Summa överföringar 2 470

Summa verksamhet

7.2. 6 Verksamhet /finansieringsöversikt Tabellen visar STRI:s programområden samt tillgängliga medel fördelade pá anslag och avgifter. Tabell 3 Verksamhet/finansiering 1988/89 (Belopp i kkr)

Verksamhet] Anslag Övrig Total

Anslag finansiering finansiering 1 2 3 2+3 Anslag/finans. 25296 10938 $234 Pvogramområden

o utbildning

4 LIBRIS/förvaltning 5 567 9 130 o drift bibliobeksavgilt KB 1 808

5 Förvaltning/ 2 200 planering 6 Basbidrag 1 000

Summaverksamhet/ ñnansierlng 25296 10938 :E234

är inte gjord. I forskningspolitiska propositionen Lángtidsbedömning av ansvarsbibliotekssystemet anvisats 1986/87 har medel för utveckling Inkomst via LIBRIS har av KB i AF beräknats med 3 200 kkr för 1989/90.

till 9 500 kkr för 1989/90.

7.3.1 Beräknat finansiellt utrymme

Tabell 4 Beräknat finansiellt utrymme 1988/89 - 1989/90 (Belopp i kkr)

Budgetår Budgetår Budgetår Finansierings- 1987/88 1988/89 1989:90 källor

Anslag 7966 6166 6166 VIII. D 34

1 600 3 200 VIII. D 28 _

9 600 8 930 8 930 XII. F 1

8 300 8 600 8 600

i

VIII. D 26

25 866 25 296 26 895 Summa anslag

E! i

Övrig finansiering

9 512 9 130 9 500 Inkomster via LIBRIS

1 808 1 808 Biblioteksavgiñ. f KB

9 512 10 938 11 308 Summa övrig finansiering

35378 36234 38204 Summa finansiellt utrymme

8. Genomförande av OFIN:s förslag

Vårt uppdrag kan indelas i två huvuddelar, dels uppgiften att medverka vid avvecklingen av DFI, dels att utarbeta förslag till samordningsorgan för forskningsbiblioteken m m. I denna senare uppgift lägger vi även frågan om huvudmannaskapet för LIBRIS, ansvaret för anslagsframställning för de nationella serviceuppgifterna inom den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningens område samt uppdraget rörande forskning.

Avvecklingen av DFI

Vad först gäller awecklingen av DFI har uppgiften endast indirekt behandlats i denna rapport. Detta beror naturligtvis på att arbetet med avvecklingen av denna myndighet fortskrider fram till utgången av juni 1988. Vi har dock for avsikt att avlämna en lägesrapport till regeringen före 1987-12-31. I denna kan vissa frågor komma att aktualiseras som kräver ställningstaganden från regeringens sida. Främst torde detta gälla ansvaret för uppgifter som hittills legat inom DFI:s ansvarsområde, men som av tidsskäl ännu inte kurmat behandlas av oss. Enligt vår bedömning har dock merparten av DFI:s uppgifter fått en ny hemvist, antingen genom våra förslag om inrättandet av STRI eller i vår anslagsñamställning. Det förefaller inte sannolikt att någon av de frågeställningar som återstår att behandlas kommer att behöva underställas riksdagen.

Upprättande!! av STRI m m

Om regeringen väljer att följa våra forslag i en proposition till riksdagen föreslår vi att regeringeni omedelbar anslutning till ett sådant ställningstagande antingen ger OFIN tilläggsdirektiv och kompletterar kommitténs sammansättning, eller beslutar om en fortsatt handläggning av vissa frågor i annan ordning.

Våra motiv är följande. Enligt riksdagens beslut med anledning av den propositionen skall samordningsorganet för forskforskningspolitiska ningsbiblioteken inrättas fr o m 1988-07-01 . Vårt förslag rörande STRI är i och för sig så utformade att de inte kommer att kräva något mer omfattande administrativt arbete för sitt verkställande. Däremot kan rekryterm m erfarenhetsmässigt bli en tidsödande procedur. Den ing till tjänster nya myndigheten kommer att behöva en arbetsordning och vissa rutiner för sin verksamhet. Enskildheter i förhållandet till UHÃ kommer att behöva klaras ut. Om hanteringen av dessa frågor helt får anstå till efter det att riksdagen har fattat sitt beslut förutser vi att den nya myndigheten knappast kan börja fungera förrän sent hösten 1988.

Till den del STRI kommer att överta uppgifter från DFI riskerar nära ett års uppehåll i utvecklingen att inträda. DFI:s kansli avvecklas i enlighet med våra direktiv successivt. Huvuddelen av personalen i nyckelbefattningar kommer att lämna DFI senast tidigt under 1988.

STRI får enligt våra förslag tre verksamhetsprogram, ansvarsbibib-

liotekssystemet, teknisk utveckling och LIBRIS, vilka behöver bearbetas omgående. För de två sistnämnda är situationen akut redan idag. Delar av komplexet kring förhållandet mellan LIBRIS och det lokala datorstödet måste hanteras samordnat med frågan om en eventuell ny driñmiljö för LIBRIS. Vi redovisar våra överväganden på den punkten mer utförligt i vårt remissyttrande över DFI:s slutrapport om LIBRIS. I korthet innebär dessa att en upphandling av driftmiljö för LIBRIS snarast bör inledas.

Denna upphandling bör bygga på delvis andra förutsättningar än de överväganden som redovisats av DFI och KB. Bl a bör man pröva möjligheten att anförtro den tekniska driñen av LIBRIS till en universitetsdatacentral. Man bör även undersöka förutsättningarna för att konvertera LIBRIS till ett modernt, leverantörsstött system. Slutligen bör ett av flera alternativ som behandlas vara att man skapar en samlad miljö för förvaltning, teknisk drift och utvecklingsarbete. För att underlätta en

allsidig bedömning av tänkbara alternativ bör uppgiften att genomföra upphandlingen läggs inom ramen för ett särskilt projekt enligt riktlinjer som regeringen utfärdar.

Enligt de rutiner som tillämpats av DFI for ärenden om projektstöd brukar ansökningar om medel för verksamhet närmast följande budgetår inlämnas i februari månad. I och med att STRI inrättas först från och med 1 juli 1988 är förseningar i beslutsfattandet under alla omständigheter oundvikliga. För att minimera olägenhetema bör dock vissa förberedelser, t ex utformning av rutiner för ansökningar och projektbedömning och information kring dessa, kurma anförtros en organisationskommitté.

Vi finner sammanfattningsvis mycket starka skäl tala för att en tillfällig ordning skapas för att undvika allvarliga kontinuitetsbrott i verksamheten inom det blivande ansvarsområdet för STRI . De ovan beskrivna uppgifterna bör hanteras samlat. l avvaktan på att så kan ske är OFIN redo att ansvara för visst förberedelsearbete, främst vad gäller den nyss nämnda upphandlingen. s

Forskning m m

Våra förslag i kapitel 5 Forskning inom informationstörsörjningens område innebär att vissa överföringar av medel bör ske, nämligen för finansiering av INFORSK till samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå och för finansiering av LIBLAB till tekniska

fakulteten vid universitetet i Linköping. Överföringarna bör äga rum

1988-07-01. Beloppens storlek framgår av anslagsñamställxaingen i kapitel 7.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

l

Direktiv till en för samordnings-

organisationskommitté

inom biblioteksområdet m. m.

f organ

Dir. 1987:13

Beslut vid 1987-03-19

regeringssammantriide

statsrådet Bodström anför. Chefen för utbildningsdepartementet

1. Bakgrund

l prop. 1986/8714), bil. 6, föreslås bl. a. att delegationen för vetenskaplig

och teknisk läggs ned vid utgången av informationsförsörjning (DFI) 1987/88. överförs vissa av DFl:s uppgifter till budgetåret Enligt förslaget anmälde avsikt att återkomma till andra organ. l propositionen jag min med förslag hur avvecklingen av DFl bör beredas. regeringen har ännu inte behandlat propositionen. Jag vill emellertid Riksdagen vid redan nu ta upp frågan om hanteringen av de problem som uppkommer DFl. bör anförtros en särskilt utsedd en avveckling av Avvecklingen

kommitté. Riksdagens avgörande kan inte väntas féirriin i maj månad detta år. Om

skall en avveckling därefter riksdagen bifaller förslaget att lägga ned DFl, inom att förutsättgenomföras loppet av ungefär ett år. Det är uppenbart

ningarna för att genomföra en avveckling i god ordning och under de hänsyn som bör tas avsevärt förbättras om arbetet kan förberedas så att det finns en

Av detta skål anser jag att kommittén bör tillkallas nu. handlingsberedskzip. Intill har fattat sitt beslut skall kommitténs vara att dess att riksdagen uppgift gå igenom de olika fråigor som skall lösas vid en avveckling och göra upp en

i zivvecklingszirlwctet. Om riksdagen beslutar att DFl plan för huvuddragen skall skall komntittén omedelbart övergå till att ansvara för läggas ned.

avvecklingen. det mest iintlzunålscnligt att nu direkt ange vilka uppgifter .lag finner kommittén skall ha, om DFI Av direktiven i denna del följer läggs ner. vad kommittén har att beakta i sitt förberedelsearbete. naturligt

_2. Organisationskommitténs uppgifter

Vid av DFl bör kommitténs i huvuddrag vara en nedläggning uppgifter följande. - Ansvara för avveckling av personal och verksamhet vid DFl. -Utarbeta förslag om ansvarsområde och befogenheter, organisatorisk form och ståillning samt administrativa resurser för det organ för samordning mellan landets forskningsbiblitutek m. ll. bibliotek som föreslås bli inrättat vid en nedläggning av DFI. - behovet av fasta resurser för forskning inom informationsför- Analysera sörjningens område. Föreslå avvägning mellan sådana resurser och projektmedel samt föreslå former för fördelningen av eventuella projektmedel. - Utarbeta förslag om huvudmannaskap för LIBRIS. -Utarbeta till för budgetåret 1988/89 för förslag anslagsfrztmställning sådan verksamhet inom DFl:s nuvarande ansvarsområde som nämnden anser skall bedrivas även efter den 30 juni 1988.

2.1 Atlveckling av personal och verksamhet vid DFI

av DFI bör inledas snarast efter det att riksdagen har Avvecklingen beslutat om en sådan och ske successivt. DFl:s ltittills gjorda åtaganden bör i största fram t. o. m. den 30 juni 1988 men fullföljas möjliga utsträckning med beaktande av de restriktioner som kan följa av organisationskommitténs arbete med avvecklingcn av DFl:s personal. En kommer att Ställa stora krav pä samordning mellan avveckling kommittén och DFl. för arbets- och ansvarsfördelning skall Utgångspunkten vara att DFl:s och kansli zmsvztrztr för sakverksamheten medan styrelse kommittén ansvarar för de egentliga avvccklingsåtgärdernzt i samverkan med DFl. Vidare bör följande gållla.

a) Personal för DFl:s i det arbetet utövas som Arbetsledningen personal löpande hittills av myndighetens ledning. Befogenheten enligt lagen om offentlig anställning (LOA) l5 kap. l § att besluta om uppsägning av personal skall emellertid fr. o. m. dagen efter det fattat beslutet om avveckling utövas av den att riksdagen myndighetens kommittén. Denna skall fr. o. m. samma tidpunkt träda i DFl:s särskilda ställe vad gäller samtliga övriga rättigheter och skyldigheter som enligt lag och kollektivavtal vilar vid avvecklingen av DFI. Kommitpå arbetsgivaren att den berörda i téns arbete bör bedrivas med den inriktningen personalen största möjliga utsträckning skall erbjudas nya anställningar.

Organisationkommittén får för utförande av sitt uppdrag påkallzi biträde av DFl:s personal. av DF lzs personal skall utförasi nära Uppdraget att svara för avvecklingcn samarbete med DFl. statens :trbetsmarknadsnämnd och berörda fackliga

organisationer.

b) Verksamheten senare att föreslå att för DFI föreskriva att Jag kommer regeringen fr. 0. m. den 20 mars l987 inte får stödja nya projekt som delegationen efter har emellertid nu innebär åtaganden den sista juni 1988. Delegationen sådana med en varaktighet som antingen löper tills åtskilliga engagemang vidare eller i sin begränsning överskrider den 3(ljuni 1988. Jag syftar på t. ex. i och

forsknings- och utvecklingsprojekt, representation utredningsprojekt

inom ansvarsområdet. Det bör ankomma på organisabevakningsuppgifter tionskommittén att på grundval av en redovisning från DFI av myndighetens bedöma i vad mån dessa skall fullföljas efter den sista juni åtaganden 1988.

c) Övrigt

skall ansvara för att DFl:s samtliga driftresurser Organisationskommittén för lokaler avvecklas sätt. Här med undantag och inredning. på lämpligt åsyftas t. ex. utrustning och mediaabonnemang.

2.2 Förslag om ett .samordningsorgan för bl. a. forskningsbiblioteken

Biblioteken spelar en central roll för forskningens och undervisningens informationsförsörjning. Pillkomsten av nya media vid sidan av böcker och tidskrifter minskar inte bibliotekens betydelse. Tvärtom har biblioteken i flera fall verkat vid och utnyttjande av t. ex. pådrivande utveckling databaser. Samarbete mellan är en självklarhet, både natioforskningsbiblioteken nellt och internationellt. Fjärrlånesystem och LIBRIS är exempel på samarbete som länge fungerat. l andra avseenden har dock klara begränsningar i samarbetets utveckling kunnat konstateras. svårigheterna att bygga ut är det exemplet. Oklarheter i ansvarsbibliotekssystemet tydligaste ansvarsfördelningen mellan högskolan och folkbiblioteken när det gäller biblioteksservice på mindre högskoleorter är ett annat exempel.

förordat att ett nytt organ för samordning och

Jag har i propositionen verksamhet och för samverkan mellan planering av forskningsbibliotekens dessa och bl. a. folkbibliotek skall inrättas. Uppgiften att utarbeta förslag om

100 . 4

ansvarsområde och befogenheter, organisatorisk form och ställning samt administrativa resurser för detta organ bör anförtros mganisationskommittén. Jag vill redovisa vissa utgångspunkter för kommitténs arbete i detta avseende. Funktionella och ekonomiska skäl talar för att samarbetet inom biblioteksomrfitletbör byggas ut i snabbare takt än vad som hittills skett. Kostnaderna för böcker och tidskrifter ligger på en sådan nivå att en utbyggnad av ett system med ansvarsbibliotek iir angelägen. Utveckling och drift av nya informationsmedier kräver så stora insatser av pengar och kompetens att samverkan mellan biblioteken ofta är en grundläggande förutsättning för att ny teknik skall kunna introduceras. De bibliotek som finns inom högskoleorganisationen högskolebiblioteken- är numera på lokal nivå helt integrerade i denna organisation. På en del mindre högskoleorter samverkar högskolan med de kommunala folkbiblioteken när det gäller litteraturförsörjning för de studerande. Någon organisatorisk förändring på lokal nivå är inte aktuell. En fastare struktur torde dock krävas för samarbetet i första hand nationellt mellan biblioteken. Utformningen av denna struktur kräver omsorgsfulla avvägningar mellan å ena sidan de krav som ambitionerna att stärka samarbetet ställer och å andra sidan de begränsningar som följer av att biblioteken ingår i olika ledningsoch styrningsstrukturer. Jag erinrar här om vad jag anfört vid min anmälan i prop. 1986/87:80 (bil 6 537) om de olika bibliotekstyper som bör föras in under beteckningen forskningsbibliotek. Högskolebiblioteken kommer att utgöra den helt dominerande gruppen inom det nya biblioteksorganets verksamhetsområde. Det gör det naturligt att i någon form försöka anknyta detta organ till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Samtidigt finner jag det angeläget att framhålla, att själva faktum att regeringen anser att ett särskilt samordningsorgan skall inrättas innebär en markering av en viss särställning för biblioteken inom högskoleorganisationen. Frågan om hur ett samordningsorgan för biblioteken skall utformas bör bli en huvuduppgift för organisationskommittén. Arbetet förutsätter bl. a. en noggrann analys av hur ansvarsområdet för detta organ skall definieras i förhållande till bl. a. UHÄ:s och Sveriges lantbruksuniversitets uppgifter inom högskoleorganisationen. En central uppgift för samordningsorganet skall vara att främja ansvars- och arbetsfördelning mellan forskningsbiblioteken och mellan forskningsbiblioteken och andra bibliotek. Angelägna samverkansområden är därvid informationsteknologins tillämpning och verksamhetsutveckling på biblioteksområdet. Kommittén bör överväga vilka befogenheter som skall tillkomma samordningsorganet. För det nya samarbetsorganet kommer kansliresurser att behövas. Jag

erinrar om vad jag i detta avseende anförde vid min anmälan av proposition

101 5

l986/87:8(l. Oavsctt i vilken form zinknytningcn i övrigt sker till UHÄ räknar jag med att samarbctsorgancls kansliresurser i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramcn för UllÄ:s rcsurscr. Orgaitisaticmskommittén bör efter samråd med UHÄ till dimensionering avge förslag av samarbetsorgancts administrativa resurser.

2.3 Ifccsunvør för forskning och iztvccklirzgsxzrbele En väsentlig uppgift för DFI har sedan delegationens tillkomst varit att initiera och finansiera forskning och utvecklingsarbete. Delegationen har stött forskargrupper vid bl. a. universiteten i Göteborg, Linköping och Umeå. Även ett stort antal mer kortvariga projekt har finansierats. l samband med att en ändrad :ansvarsfördelning för den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen nu är aktuell är det nödvändigt att dels pröva frågan om behovet av vissa fasta resurser för forskning inom området informationsförsörjning, dels analysera vilket behov av FoU-resurser som föreligger mer specifikt för forskningsbiblioteken och hur detta skall tillgodoses. l samband härmed bör också prövas vilka av DFI finansierade insatser som eventuellt bör föras över till högskolan. Organisationskommittén bör således göra en första analys av behovet av fasta resurser för forskning inom informationsförsörjningens område, föreslå dels en lämplig avvägning mellan sådana resurser och projektmedel, dels hur medel för ändamålet skall fördelas.

2.4 Huvudmannaskap för LIBRIS

Regeringen gav 1984 DFI i uppdrag att utreda frågan om ansvaret för förvaltning, utveckling och drift av LIBRIS. Detta uppdrag bör i vad avser huvudmannaskap för LIBRIS nu övertas av organisationskommittén.

2.5 AnsIagsfranzsläl/nirzg för bicdgetârct 1988/89 Till förslaget om en nedläggning av DFI hör även förslag att delar av DFI:s

nuvarande ansvarsområde skall överföras till annan myndighet fr. o. m.

budgetåret 1988/89. Med tanke på innehållet i övrigt i kommitténs uppdrag finner jag det ändamålsenligt att den även får till uppgift att utarbeta förslag till anslagsframställning för verksamhet som hittills finansierats genom anslag från DFI och som enligt kommitténs uppfattning skall bedrivas efter den 30 juni 1988, inklusive anslag för det kommandesamarbetsorganet för forskningsbiblioteken med flera bibliotek.

3. Övriga frågor

1986/87:80 konstaterade att biblioteken vid såväl I propositionen jag en betydelsefull roll för statliga som icke-statliga högskoleenheter spelar berörs dock endast de informationsförsörjningen. l högskoleförordningen dvs. de som finns inom högskoleenheter med s. k. vetenskapliga biblioteken, fast organisation för forskning och forskarutbildning. i

Organisationskommittén bör analysera högskolebibliotekens uppgifter

såväl lokalt som nationellt perspektiv och på grundval härav lämna förslag till lämplig precisering av bibliotekens ställning och uppgifter. med det nu anförda de uppgifter som skall vila på Jag har angivit kommittén om riksdagen beslutar att DFI skall awecklas. Jag utgår från att kommittén som behövs för med ledning av detta kan vidta de förberedelser att den skall kunna verkställa ett beslut om nedläggning inom den givna tidsramen. skall samråda med berörda myndigheter och Organisationskommittén till för budgetåret 1988/89

organisationer. Förslag anslagsframställningar

skall lämnas senast l september 1987. Förslag rörande det nya biblioteksorganet och därmed sammanhängande frågor skall lämnas senast den 1 oktober 1987. Arbetet inom kommittén i övrigt skall vara avslutat senast den 30 juni 1988.

4. Hemställan

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté med fem ledamöter med uppdrag att högst utarbeta rörande för m. m.

förslag samordningsorgan forskningsbibliotek

att utse en av ledamöterna att vara ordförande, sekreterare och annat biträde åt att besluta om sakkunniga, experter, kommittén. Vidare hemställer beslutar att kostnaderna skall belasta jag att regeringen åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

ansluter överväganden och bifaller hans Regeringen sig till föredragandens hemställan.

1 0 3 Bilaga 2

Genomgång av remissvaren på Tengströms utredning

En genomgång av remissvaren på Tengströms utredning ger en aktuell bild av opinionsläget i Sverige bland de närmast berörda intressenterna i biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning. Vi har koncentrerat oss på följande frågor:

g Änmesavgränsning och änmesbenämxiing

l Ämnesindelning Institutionaliseringi stort och särskilt relationen mellan det tänkbara centret i Göteborg och andra centra i landet. x Möjligen också frågan om utredningens kvalitet som beslutsunderlag.

Däremot går vi inte in på de konkreta förslagen angående en centrum-

bildningi Göteborg.

Det kan vara belysande att gruppera remissinstanserna i nâgra huvudgrupper:

- Forskningsbibliotek (+INFORSK)

- Universitet och högskolor

- Forskningsråd, centralorganisationer m m

Forskningsbiblioteken

De anseri nästan alla de fall de yttrar sig om saken att den föreslagna avgränsningen är för snäv även om man ibland anger en viss förståelse för utredarens mer pragmatiska motiv. Biblioteksnämnden vid Göteborgs universitet säger t ex .. accepterar nämnden utredarens som han säger pragmatiska skäl att utgå från biblioteket som administrativ organisation, även om man därvid möjligen olyckligt begränsar forskningsfältet: den process som innebär förmedling av information i (mestadels) tryckt form sysslar trots allt inte bara biblioteken med.

1 04 Bilaga 2

Linköpings universitetsbibliotek är både mer kategoriskt och utförligt: Avgränsningen är alldeles för snäv. Utanför området faller bl a det som utredaren själv räknar upp på s 22-23: Studier av informationsutnyttjande i forsknings- och utvecklingsarbete, vissa litteratursociologiska studier och bokhistoria. Det forsta området t ex är ju av central betydelse för forskningsbibliotekens verksamhet vars huvuduppgift är vetenskaplig informationsförsörjning och - förvaltning. Ett vidare forskningsbegrepp än det utredaren föreslår är absolut nödvändigt. Detta begrepp måste rymma både forskning om vetenskaplig och teknisk informationsförsözjning men också rymma bibliotekens kulturella uppgifter. Om det sedan skall kallas biblioteks- och informationsvetenskap som i anglosaxiska länder, eller biblioteksforskning kan vara likgiltigt.

Tekniska högskolans bibliotek menar att det torde vara viktigare att skapa en organisation som har potential att se till att viktiga frågor blir behandlade än att avsiktligen begränsa ämnesvalet för att uppnå akademisk identitet.

INFORSK har utförliga synpunkter på frågan (som sedan återkommer mer koncentrerade i svaren från samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och rektorsämbetet vid Umeå universitet): Man pekar på en pågående snabb utveckling. Idag är ett aktuellt begrepp information i resources management, vilket bygger på en vid syn på informationsbe- é greppet. utredningen snâvar in i området på ett olyckligt sätt som ståri strid med den internationella utvecklingen på forskningsområdet. Detta är negativt eftersom forskningens kvalitet och därmed även forskningsan- knytningens är avhängig internationellt kunskapsutbyte. ...Dessutom har bibliotekshögskolan behov av forskningsanknytning som berör större delen av det vidare fältet biblioteks- och informationsvetenskap. Osäkerheten om bibliotekens framtida roll talar också för en bred forskningsanknytning. Vidare borde ett litet land som Sverige snarast ha en vidare definition av ämnet.

Flera bibliotek, t ex Högskolebiblioteken i Luleå, Lunds universitets- 5 bibliotek och Chalmers Tekniska högskolas bibliotek, påpekar särskilt att

1 0 5 Bilaga 2

till samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet är för kopplingen snäv. Forskning inom området kan också bedrivas inom matematisknaturvetenskaplig och teknisk fakultet.

Inställningen till Tengströms tre delområden är mer blandad. Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek anser att utredaren skiljer ut områden på ett inte orimligt sätt men vill tillföra bok- och bibliotekshistoria. bibliotek anser att resonemanget är logiskt och klart Handelshögskolans men har en alltför stark och ensidig koncentration på biblioteken som institutioner.

Kritiken dock. Tekniska högskolans bibliotek menar att

överväger nästan alla från praktiken härledda uppgifter kommer att skära tvärs igenom dessa ämnesgrupper. (Som exempel kan anföras t ex forskning {

i om informationssökning, om tillämpningen av artiñciell intelligens, om

kulturpolitik och om konsekvenser av ny teknologi).

Universitetsbiblioteket i Umeå anser att uppdelningen knappast motsvaras av några inomvetenskapliga kriterier som klart anger hur forskningsområdena skulle särskiljas. Snarare blir Områdenas ömsesidiga beroende allt mer påtagligt.

Statens psykologisk-pedagogisk bibliotek anser att hans abstrakta definitioner på delområdena inte är lyckade. Det vore bättre att välja processtermer i stil med: informationens lagring och återsökning, användarstudier och biblioteken i samhället, bok- och bibliotekshistoria etc ... Man kan också deñniera området utifrån andra mera praktiska utgångspunkter som behov, informationsvägar och informationskällor vilket kunde vara en attraktiv terminologi. Dessutom ser de ingen skillnad mellan Tengströms andra och tredje delområde.

I fråga om institutionalisering i stort har biblioteken överlag samma grundinställning. Man efterlyser mer samlade nationella lösningar och tycker att det föreslagna centreti Göteborg fått en alltför begränsad regional proñl. Umeå universitetsbibliotek menar att Forskning inom

1 06 Bilaga 2

biblicake/informationsvetenskap är en verskamhet av nationellt intresse... och att Den naturliga ledningen för den är ett centralt forskningsorgan. Man föreslår en DFI-nämnd sammansatt av representanter for BHS, UHÄ, nationalbiblioteket, INFORSK, LIBLAB och övriga institutioner ...

Linköpings universitetsbibliotek trycker på att det även for bibliotekarielinjens forskningsanknytning måste vara ett grundläggande krav att relationerna mellan forskarutbildning i göteborg och andra centra reds ut. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek tycker att det FoU-arbete som utförs i DFI-regi negligeras och betonar vikten av ett nära samarbete V, mellan DFI och BHS. Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek betonar 1 också det nationella perspektivet och menar att det I en inte alltför avlägsen framtid bör vara möjligt att inrätta fasta forskartjänster inom alla de tre forskningsområden som beskrivs i rapporten.

Vad beträffar utredningens kvalitet som beslutsunderlag uttrycker många respekt för utredarens logiska skärpa samtidigt som man de begränsade direktiven. Men det finns också mer direkt kritik beklagar av utredaren.

Linköpings universitetsbibliotek tycker att utredningen får svensk biblioteksforskning att framstå mer brokig och splittrad än den är. För att få en korrekt bild av den biblioteksforskning som idag bedrivs i Sverige borde verksamheten vid åtminstone följande centra beskrivas: INFORSKvid sociologiska institutionen vid Umeå universitet, LIBLAB vid gruppen datavetenskapliga institutionen i Linköping och litteratursociologiska institutionen i Uppsala samt avdelningen for rättsinformatik i Stockholm och avdelningen för medicinsk informatik vid universitetet i Linköping. En realistisk bild av kompetensläget vid bibliotekshögskolan i Borås borde ha givits, och man skulle velat ha en presentation av de ansträngningar till forskningsanknytning som förekommit tidigare. Klart är, att biblioteksforskningen idag redan har en större omfattning och sysselsätter flera lärare och forskare än det dryga halvdussin som utredaren tror att den kan finnas vid sekelskiftet (s 63)

Bilaga 2

Universitet och högskolor

som yttrar skäl De regionsstyrelser sig uppehåller sig av naturliga framförallt vid formerna for forskningsanknytning, vilket ligger lite vid sidan om inriktningen De rektorsåmbeten som på denna genomgång.

i

yttrar sig har inte någon egentlig egen åsiktsproñl utan ansluter sig till eller försöker jämka ihop yttranden från bibliotek och fakultetsnämnden

N Högskolan i Borås utgör ett specialfall. Där är man självfallet i stort sett

I helt överens med Tengström i allt. Det intressanta är reaktionerna från j de fakultetsnämnder som yttrar sig.

f

I Här finns en klar skepsis mot biblioteksforskningens möjlighet att skapa

I

\ sig en egen identitet som akademisk disciplin. Det ligger helt i linje med

l misstron mot den orena och

den utbredda sektorsforskningen

i

i värnandet av grundforskningen som präglar stämmningsläget vid l universiteten idag. Skal-past uttrycker sig den samhällsvetenskapliga l fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet: Med den splittrade bild i

i

fråga om âmnesval, teorier och metoder som den nuvarande biblioteksforskningen uppvisar finner fakultetsnämnden det orimligt att

i

detta område skulle kunna utgöra en bas for en gemensam fullständig * ämnesinstitution.

Andra yttrar sig mildare i samma anda och trycker framförallt på att forskningsområdet kan rymmas i redan etablerade ämnen och att övergången från bibliotekarieutbildning till forskarutbildning bör underlättas. Dessa är samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid j i Lunds universitet, humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och humanistiska sektionsnämnderna vid Stockholms universitet.

Däremot saknas denna skepsis vid de universitetsorter där någon form av biblioteksforskning bedrivs idag.

Bilaga 2

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnder vid Umeå universitet värnar om INFORSK och förespråkar institutionalisering av redan pågågende forskning, i samråd mellan DFI och UHÄ, innan några stora satsningar görs i Göteborg. Man vill också ha en bredare profil på ämneti linje med INFORSKm inriktning. Tema T vid universitetet i Linköping förespråkar en bredare nationell representation i det nya centret och tar upp de organisatoriska problemen med tvärvetenskaplig forskning.

Historisk-filosofiska sektionen vid Uppsala universitet berömmer utredaren för att han tar med bibliotekens kulturpedagogiska uppgifter i sin ämnesavgränsning men menar ändå att det vore rimligare att över hela fältet snarare utgå från en process än från en institution. Man efterlyser en beskrivning av nuvarande kompetensläge och försök till forskningsanknytning vid bibliotekshögskolan. Slutligen trycker man på problemet med den geografiska splittringen av kompetens och resurser inom området och förespråkar en kraftsamling i Stockholm dit bibliotekshögskolan på sikt borde flyttas.

Forskningsråd, centralorganisationer m m

Det är svårare att hitta några gemensamma nämnare hos denna grupp remissinstanser. Två synpunkter återfinns dock hos en stor del av dem. Man tycker att det underlag utredningen ger är bristfällig. HSFR menar att en konkret diskussion av frågan åtminstone skulle ha krävt en kort genomgång av forskningsbehoven inom biblioteksverksamhet och informationsförsörjning, av forskningens aktuella läge och villkor internationellt och nationellt, av lokaliseringen av kompetens och resurseri Sverige o s v.

Kritiken återkommer hos DFI, FRN och TCO som menar att utredningen bör ses som ett första stegi ett större utvecklingsarbete om biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, ett arbete som snarast bör påbörjas. Genomgående är också att alla understryker vikten av det nationella samarbetet på forskningsområdet.

Statens 1987

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Otillbörlig efterbildning. Ju. Folkrörelsemas lotterier ochspel. Jo.

N! Dödsboägande och samägartde av jordbruksfastiglnet . Kompetaisutvecklingcrt efter läkarexamcn. S.

m.rn. Ju. Kompctensutvecklingcn efter Iäkarexarncn. lángtidsutredningen 87. Fr. Huvudbilaga - Málbeskrivningar. S. En ny kyrkolag m. m. Del l. C. . Efterlevandepension. S. En ny kyrkolag m. m. Del 2.C. . Etonomiskt stöd till arbetslösa. A.

Ewwsøwew

Folkstyrelsens villkor. Ju. . Svcrigebildcr-l? svenskar ser påSverige. UD. Barnets rätt. Ju. Rksäkringsväscndcti framtida. Fi. Svenska forsvarsindustrins utlandsverksamhet. UD. . Ansvarxgenombrou nun. Ju. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. F6. lnfonnationslörsörjning lör lndrivningslag m.m. Fr. vetenskap ochteknik. U Skyddför det väntade barnet. Ju. legitimation för vissa kiropraktorer. S. Översyn avrättegångsbalken 3. Ju. Mordet på Olof Palme. Ju. wmmmmmma

$$U33§F855§5ñ3§§F

Begravningslag. C. Franøchising, Ju. Internationella familjerättsfrágor. J u. Varannan damernas. A. Läkemedel och hälsa. S. Äldreomsorg i utveckling. S. Missbrukarna Socialtjänsten och Tvânget. S. Medicinteknisk säkerhet. S. mmmmmmgn Ökat kommunalt väghållningsansvar. K. Enskilda vägar. K. Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispenser, MgMMK Bistånd för bättre miljö i u-lartd. UD. Stöd till näringslivet. Fi. Fel i fastighet. Ju.

$$§?8$§

Integritetsskyddet i infonnationssamhället 4. Ju. För en bättre miljö. ME. Ju mer vi är tillsammans. Del l. C. Ju mer vi är tillsammans. Exempelsamling. Del 2. C. ä Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. C. 8 För en bättre miljö. Miljövårdsfamiljcn. Myndigheter och författningar. ME. Stödet till bam- ochungdomsförcningar. C. Arkiv för individ ochmiljö. U.

8???

Studiemedel. U. Datoriserirtg av tullcns export- ochimportmtincr. Fr. Fasta Öresundsförbindelser. K.

så Miljökonsekvenser av fasta ÖresundsRh-“indelsen

K

43 .$mmnmmmwmmmmmx.

44 . Livsmedelspriset ochlivsmedelskvalitct. Jo. 45. Översyn av mervärdeskatten. Del Xl. Fr. 46 . Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. 47 . skäliga lokalhyror och trygghet ibesittningar. Bo. 48. Ett nytt plan- ochbostadsverk. Bo. 49. Sverigeinformatimen ochvissa publikationer. UD. 50 .mwmmpmmmmmmy. 51 .umwmmmmmmmui

Statens 1987

offentliga utredningar

Systematisk förteckning-

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Otillbörlig efter-bildning. [l] Arkiv lör individ och miljö. [38] Dödsboägande och samägnnde av jordbnrksfastighet Studiemedel. [39] m.m. [2] Högskolans joumalisurtbildning. [50] Folkslyrelserts villkor. [6] Ljud och bild för cftervärldcrt. [S 1] Barnets lnfmrtationsförsörjning för vetenskap och teknik. [60] rätt. [7] Skydd Rtr dctvämadc barnet. [11] Översyn av rättegångsbalken 3. [13] Jordbruksdepartementet Mordet på Olof Palme. [14] Livsmodelspriseroch livsmedelskvulitct. [44] Franchising. [17] Folkrörelscmas lotterier och spel. [52] Internationella farniljeräusfrågor. [18] Fel i fastighet. [30] i infomrationssamhâtllct 4. [31] Arbetsmarknadsdepartementet lntcgritetsskyddct 4. [46] Varannan damernas. [19] Översyn av rättegångsbalken m.m. [59] Ekonomiskt stöd till arbetslösa. [S6] Ansvarsgenombrott

Utrikesdepartementet Bostadsdepartementet Svenska iörsvarsindustrins utlandsverksamhet. [8] skäliga lokalhyror och trygghet i bcsittningen. [47] Bistånd för bättre miljö i u-larrd. [28] Ett nytt plan- och bostadsvcrk. [48 ] Sverigeinfonnationen och vissa publikationer. [49] Svcrigebildcr-17 svenskar ser på Sverige. [57] Civildepartementet En ny kyrkolag m. m. Del 1. [4] Försvarsdepartementet En ny kyrkolag m. m. Dcl 2. [5] Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. [9] Bcgravningslag. (161 Ju mer vi är tillsammans. Del 1. [33] Ju mer vi är tillsammans. ExcmpelsamlingDcl 2. [34] Socialdepartementet Ju mer vi är tillsammans. Underlag för rcfonner samt legitimation för vissa kiropraktorer. [12] förslag. Dcl 3. [35] läkemedel och hälsa. [20] Stödet till barn- och ungdomsföreningar. [37] Äldreomsorg i utveckling. [21] Missbrukarna Socialtjänst/ert och Tvánget. [22] Medicinteknisk säkerhet. [23] Miljö- och Energidepartementet Kompetensutvecklingcn efter lakarexamcn. [53] Miljöskadcfond. [15] K- mpetensutveckliuugu- efter läkarexamcn. Huvudbilaga För en bättre miljö. [32] - Målbeskrivningar. [54] För en bättre miljö. Miljövárdsfarniljcn. Myndigheter Efterlevandepension. [55] och Rlrfatmingar. [36]

Kommunikationsdepartemen tet Ökat kommunalt väghållningsansvar. [25] Enskilda vägar. [26] Skcppslega till utlänning. Tillstånd, dispenser. ilaggskifte. [27] Fasta Öresundslörbindclser. [41 ] Miljökonsekvenser av fasta (ircsundsförbindelscr. [42] Snabbare körkortsingripanden m.m. [43]

Finansdepartementet Lártgtidsutredningen 87. [3] lndrivningslag m.m. [10] Produktsäkerhetslag. [24] Stöd till näringslivet. [29] _ Datorisering av tullens export» och im › u . . kr - E181.. Översyn av mervärdcskaltcn. Del X1. [45] Försäkringsvasendet i framtiden. [58]

1987 -ll- ü 5

STOCKHOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10066-5 ISSN 0375-250X