6000 platser och 10000 platser för försök i gymnasieskolan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SEXTUSEN

PLATSER

ocH

TIOTUSEN

PLATSER

FÖR FÖRSÖK

I GYIVINASIESKOLAN

VAB VARFÖR

lillll, llllll

IIWÄHBEIIINII

mn iixsvtnxsnmutr

- O l

IIIKIA

IIIBIIIININII

I EYMNASIESKUIAN

UGY I

Statens offentliga utredningar

EEE 1989106

§7 Utbildningsdepartementet

platser och

10 000

platser

för försök

i

gymnasieskolan

Hur, var och varför

Betänkande av inredningen angående utvärdering för-

av

söksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i

gymnasieskolan

Stockholm 1989

bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en förlagets Kundtjänst, 10647 STOCKHOLM. 1987.Den kan köpas från 1981- Best.nr 38-12078-X.

berättigade till mmissexemplar eller friexemplar kan beställa Beställaresom är sådana under adress Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-fönádet 103 33 STOCKHOLM 08763 23 20 Telefontid 8 12°° Tel - 12° 16° endast beställare inom regeringskansliet 087630 1005 -

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10463-6 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1989

Förord

Utvärderingen av försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade linjer på gymnasieskolan påbörjades 1 januari 1989 genom tillsättande av en kommitté 198816 med undertecknade Claes Elmstedt som ordförande och Ulf P. Lundgren som huvudsekreterare. Verksamheten från det första halvåret har avrapporterats i SOU 198990; Färsöksuerksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning igymnasieskolan. Första året. I denna första rapport redovisades framför allt utvärderingens bakgrund och försöksverksamhetens omfattning.

Direktiven for utvärderingen, som också återfinns i inledningen till denna rapport, betonar behovet att analysera relationen mellan den av skolforlagda och den arbetsplatsförlagda utbildningen samt kostnaderna för en treårig gymnasial yrkesutbildning. Läsåret 198889 kom forsöksverksamheten att omfatta 6 000 intagningsplatser och läsåret 198990 10 000 intagningsplatser. Hur dessa platser fördelats har en avgörande betydelse for hur utvärderingen kan svara på de frågor som ställs i direktiven.

Utvärderingen påbörjades efter att intagningsplatserna fördelats. Därigenom har fördelningen av platser på orter och linjer inte kunnat göras med hänsyn till utvärderingen av verksamheten. För att kunna genomföra en kvalitativt bra utvärdering har det varit nödvändigt att få en analys av vad som styrt fördelningen av intagningsplatser. En sådan analys är också nödvändig för en bedömning försöksverksamheten av som reformstrategi.

Undervisningsrådet Britta Ekberg gavs av kommittén uppdraget att beskriva och analysera den beslutsprocess genom vilken fördelningen av intagningsplatser i försöken kom till stånd.

Föreliggande betänkande är således kommitténs andra. De slutsatser som kan dras av denna analys kommer senare att fogas till helhetsbedömningen av försöksverksamheten.

Claes Elmstedt

Ulf P. Lundgren

Innehåll

Inledning

Rapportens syfte 13

Synsätt och tillvägagångssätt 15

Vad skall prövas i försöksverksamheten 21 4.1 Riksdag och regering 21 4.2 SÖ 24 4.3 Länsskolnämnderna 24 4.4 Skolhuvudmännen 25 4.5 Yrkesnâmnderna motsvarande 26

Fullskaleförsök 27

Tidsaspekten 31 6.1 Riksdagens beslut 31 6.2 Tidpunkter för viss information och vissa händelser av betydelse för dimensionerings- och lokaliseringsbesluten 37 6.2.1 Allmänt 37 6.2.2 Inför 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 38 6.2.3 Inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 43 6.3 Vissa förutsättningar för och konsekvenser av rådande tidsramar 47 6.3.1 Vissa förutsättningar 47 6.3.2 Konsekvenser för SÖs del 50

6.3.3 Konsekvenser for länsskolnämndernas del 52

for skolhuvudmännens del 53 6.3.4 Konsekvenser for yrkesnämndernas motsvarande 6.3.5 Konsekvenser 56 del för eleverna 56

6.3.6 Konsekvenser

Tillgänglig information vid beslut om start av

försöksverksamheten 1988 59 omfattas direktiven for utvärderingen 59 7.1 I avseenden som av Allmänt 59 7.1.1 infor beslut 59 7.1.2 Pâ riksnivån infor ställningstaganden och initialt 60

7.1.3 På länsnivån

7.1.4 Vid skolhuvudmânnens intresseanmälningar och

initialt 61

Yrkesnämnderna motsvarande vid ställnings- 7.1.5 62 taganden Arbetslivet 64 7.1.6 planeringsläget i gymnasieskolan 65 7.2 I fråga om På riksnivån inför beslut 65 7.2.1 länsnivån infor ställningstaganden 68 7.2.2 På Vid skolhuvudmännens intresseanmälningar 69 7.2.3 intressenters önskemål 69 7.3 I fråga om Allmänt 69 7.3.1 Pâ riksnivån inför beslut 70 7.3.2 länsnivån infor ställningstaganden 72 7.3.3 På Vid skolhuvudmännens intresseanmälningar 73 7.3.4

Tillgänglig, information inför ställningstaganden om ny utökning försöksverksamheten till 10 000 platser av 8.1 Allmänt I avseenden omfattas direktiven for utvärderingen 8.2 som av 8.2.1 På riksnivån inför beslut 8.2.2 På länsnivån infor ställningstaganden Vid skolhuvudmânnens intresseanmälningar och 8.2.3 tiden närmast därefter 80 Arbetslivet 82 8.2.4 planeringsläget i gymnasieskolan 83 8.3 I fråga om

8.3.1 På riksnivån infor beslut 83 8.3.2 På länsnivån infor ställningstaganden 84 8.4 I fråga om olika intressenters önskemål 85 8.4.1 På riksnivån infor beslut 85

1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 87 Förberedelser infor ställningstaganden och beslut 87 9.1.1 sö 87 9.2 Syn på förutsättningarna for försöksverksamheten 88 9.2.1 SÖs 88 syn 9.3 Tillvägagångssätt infor och vid ställningstaganden om dimensionering och lokalisering 89 9.3.1 Lânsskolnámnderna 89 9.3.1.1 Tillvägagångssätt 89 9.3.1.2 Beslutsprocessen 90 9.3.1.3 Utomståendes inflytande på ställningstagandena 93 9.3.2 Yrkesnämnderna motsvarande 94 9.3.3 SÖ 95 9.4 Kriterier och bedömningsgrunder vid ställningstaganden och beslut 99 9.4.1 Länsskolnämnderna 99 9.4.2 Yrkesnämnderna motsvarande 100 9.4.3 sö 101 9.4.3.1 Givna kriterier och bedömningsgrunder 101 9.4.3.2 Av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder 103 9.4.3.3 SÖs beslut 107

10 1989 års dimeusionerings- och lokaliseringsbeslut 113 10.1 Förberedelser infor beslut och ställningstaganden 113 10.1.1 SÖ 113 . 10.1.2 Lânsskolnâmnderna 114 10.2 Syn på förutsättningarna for försöksverksamheten 114 10.3 Tillvägagångssätt infor och vid ställningstaganden om dimensionering och lokalisering 115 10.3.1 Länsskolnämnderna 115

Yrkesnâmnderna motsvarande 116 10.3.2 sö 116 10.3.3 bedömningsgrunder vid ställningstaganden 10.4 Kriterier och 117 och beslut Länsskolnâmnderna 117 10.4.1 motsvarande 119 10.4.2 Yrkesnámnderna sö 120 10.4.3 kriterier och bedömningsgrunder 120 10.4.3.1 Givna 10.4.3.2 Av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder samt SÖs beslut 120

efterhand på 1988 års dimensionerings- och 11 Syn i 127 lokaliseringsbeslut sö 127 11.1 127 11.2 Länsskolnâmnderna Yrkesnämnderna motsvarande 128 11.3

efterhand på 1989 års dimensionerings- och 12 Syn i lokaliseringsbeslut 129

SÖ 129 12.1 130 12.2 Lânsskolnämnderna motsvarande 131 12.3 Yrkesnämnderna

Sammanfattande kommentarer 133 13

Bilagor 145 Bilaga 1 153 Bilaga 2 159 Bilaga 2 A 161 Bilaga 3 165 Bilaga 4 167 Bilaga 5 187 Bilaga 6 189 Bilaga 7 207 Bilaga 8 219 Bilaga 9

Bilaga 10

1 Inledning

Riksdagen beslutade den 6 juni 1988 prop. 198788102, UbU 198788 31, rskr. 198788366 om en försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan under budgetåren 198889-199091. Försöksverksamheten skulle budgetåret 198889 omfatta 6000 intagningsplatser och för de två därpå följande budgetåren minst 6 000 intagningsplatser UbU 19878831 s. 11. Genom riksdagens beslut med anledning av förslag i 1989 års budgetproposition prop. l98889zl00 bil. 10, UbU 19888915, rskr. 198889283 utvidgades försöksverksamheten till att fr.o.m. budgetåret 198990 omfatta 10 000 intagningsplatser.

Genom regeringens förordning SÖ-FS 198884 den 9 juni 1988 förom söksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievágar i gymnasieskolan 198889-l99091 överlämnades åt skolöverstyrelsen SÖ att efter samråd med berörda yrkesnämnder eller motsvarande bestämma vilka skolhuvudmän som skulle få delta i försöksverksamheten. SÖ skulle också, enligt Förordningen, fördela intagningsplatserna, i förekommande fall uttryckt i antal klasser, mellan skolhuvudmännen och bestämma vilka studievägar som huvudmännen får anordna.

Genom en tidigare förordning SÖ-FS 198847 den 3 1988 med mars provisoriska föreskrifter försöksverksamhet med treåriga yrkesinom riktade linjer i gymnasieskolan hade regeringen överlämnat åt SÖ att besluta om vilka studievägar som får anordnas inom försöksverksamheten. Denna förordning utfärdades således samma dag regeringen som beslutade om propositionen 198788102. I propositionen deklarerades s. 14 att föredraganden vid riksdagens bifall till förslagen i propositio- 9

regeringen att bemyndiga SÖ att efter omedelbart skulle föreslå nen arbetsmarknadens parter och skolhuvudmännen besluta samråd med

för försöksverksamheten liksom om lokalisetim- och kursplaner om med hänsyn till tidpunkten för riksdaringen. Detta skulle sedermera,

ske först i juni 1988. Föredraganden nobeslut, komma att kunna gens han erfarit att arbetet i de av SÖ tillterade vidare i propositionen att

kursplanegrupperna hunnit så långt att preliminära satta preliminära

kursplaner samt studievägar borde kunna medbeslut nya treåriga om utgången månad 1988. Vidare noterades att detsamdelas fore av mars

gällde beslut lokalisering av verksamheten. ma om

beslut Dir. 198862 1988-09-15 bemyndigades Genom regeringens

utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare chefen for

utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinmed uppdrag att

gymnasieskolan. Departementschefen uppdrog åt riktad utbildning i

särskild utredare med profeslandshövdingen Claes Elmstedt att vara

Ulf P. Lundgren som huvudsekreterare. sorn

skall i forsta hand knyta till vad som anfördes i propo- L värderingen an

1987882102 att i ökad utsträckning utnyttja arbetslivet sitionen om

för yrkesutbildning. Enligt riktlinjerna i direktiven är som en resurs

uppräknade frågor väsentliga att få belysta i utvärderingbla. ett antal

Dessa åskådliggörs i tablå 1 i det följande. en.

har för kommitténs räkning utarbetats av under- Förevarande rapport

Britta Ekberg. I avsnittet 2 i det följande redovisas syftet visningsrådet

För att vad behandlas i rapporten skall kunna anmed rapporten. som

i den nämnda utvärderingen har insamlad vändas på avsett sätt ovan

bearbetats med relativt hög detaljeringsgrad. För många information en

säkerligen denna detaljnivå mindre njutbar. Vad som läsare skulle vara

följande därför till betydande del sammanfattande texredovisas i det är

flertalet avsnitt bygger på underlag redovisas i bilageter som för som

form. För den vid sin läsning rapporten i något avseende vill ta som av

underliggande texter finns, i förekommande fall, vid resdel av dessa -

pektive avsnittsrubrik hänvisning till relevant bilaga. -

Tablå 1 Frågor att utvärderas

HUR PÅVERKAS tillgång- 5. HUR FUNGERAR en på platser for arbetsplats- samarbetet mellan arbetsliförlagd utbildning av vet och skolan konjunkturläge ortens storlek näringsstruktur 2. VILKA EFFEKTER får TRÄFFAS DE AVTAL en förlängd utbildning på SOM BEHÖVS rekryteringen av elever till dels mellan skolhuvudmän yrkesinriktad utbildning och arbetsgivare dels mellan arbetsgivare och arbetstagare

r . . . . . . . . . . UTVARDERIN G AV

i ökad utsträckning an-

.att

.vända arbetslivet som resurs

för yrkesutbildning .

3. ÄR DET MÖJLIGT VILKA KOSTNADER för att arbetsplatsförlägga stora delar staten av utbildningen och samtidigt skolhuvudmännen ha arbetsgivare högt ställda krav på kvalitet 4. TILLHANDAHÅLLER arbetsplatsen utbildade handledare

2 Rapportens syfte

En tid efter det att arbetet med utvärderingen påbörjats väcktes inom sekretariatet frågan om inte en analys av hur beslutsprocessen vid utläggningen av försöksverksamheten hade gått till skulle kunna ge förklaringar av värde vid analys av resultaten av utvärderingen. Det bedömdes också vara av intresse att få en bild av de förutsättningar, i olika avseenden, som gällde för den förändringsprocess försöksverksom samheten krävde, dvs. för genomförandet av reformverksamheten eller implementeringen.

Med den bakgrunden syftar föreliggande rapport till att ge en företrädesvis indirekt belysning av varför försöksverksamheten, genom beslut av riksdag och regering samt SÖs beslut grundade bl.a. på genom - underlag från länsskolnämnderna och på samråd med de centrala yrkesråden om dimensionering och lokalisering 1988 och 1989, kom att ham- na där den orde. Den syftar också till att belysa vilka förutsättningar som fanns för de olika nivåerna i skolsystemet, for arbetsmarknadens representerade i de centrala yrkesnämnderna parter motsvarande och i viss mån för arbetslivet att vidta förväntade åtgärder avseende forsöksverksamheten inom givna tidsramar. En inte oväsentlig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning tilltänkt försöksverksamhet kunde förankras genom beslut främst i skolstyrelser och länsskolnâmnder. Denna analys ger som bieffekt signaler om vid vilka tidpunkter beslut i olika avseenden kan behövas av riksdag och regering samt på central myndighetsnivå för att förändringar skall kunna genomföras i det lokala skolväsendet, och då främst i gymnasieskolan, på avsett sätt ett visst läsår. 13

har vid genomgången beslutsprocessen visat sig att tidsaspekten Det av varit väsentlig betydelse på alla nivåer i skolsystemet och i övhar av vid ställningstaganden rörande forsöksverksamheten. Det har ockrigt så framkommit att intresset for försöksverksamheben kan ha haft sin grund i tämligen skiftande uppfattningar om syftet med den. Begreppet fullskaleforsök förklaras i avsnitt 5 har av olika skäl givits flera olika

innebörder.

Dessa iakttagelser tidsaspekten, syfte med forsöksverksamheten och om tolkningen begreppet fullskaleforsök, har vid analysen infor denna av bedömts så väsentliga att de behandlas separat i det följanrapport som de.

3 Synsätt och tillvägagångssätt

Vilka skolhuvudmän kommuner och landstingskommuner fick vilken försöksverksamhet och varfor Hade de olika nivåerna i skolsystemet och andra berörda tillgång till den information de kunde behöva for de ställningstaganden och för de åtgärder direkt eller indirekt avkrävsom des dem

Utgångspunkten för analysen i det följande är att den information som politiskt sammansatta myndigheter, organisationer och intresorgan, senter på olika nivåer fick från andra eller själva tog fram har varit grundläggande for att möjliggöra agerande i olika avseenden. Med information avses dâ alla kunskaper och värderingar hur om oavsett av dessa tillhandahölls vad skulle gälla i fråga försöksverksam- - som om heten eller i fråga om förutsättningarna för att anordna den. Således inbegrips allt från information genom riksdagsbeslut, propositioner eller förordningar och föreskrifter till information given konferenser genom eller telefonsamtal. Sådan information blir for mottagarenjnkommande information. Varje politisk församling, myndighet, organisation eller intressent har möjlighet att själv samla kompletterande fakta betydelav se för egna bedömningar. Sådan information kallas här egenproducerad information. Varje beslutande instans får räkna med att genom uppvaktningar eller på annat sätt få del icke efterfrågad information av avsedd att ytterligare ge underlag för ställningstaganden och beslut. Sådan information kallas här påverkan.

Sammanfattningsvis har utgångspunkten for analysen i det följande va-

for olika former handlande, ställningstaganden eller rit att underlag av beslut beslutsunderlag består av

inkommande information, egenproducerad information, kunskaper, värderingar och påverkan. -

Beskrivningarna och analyserna i det följande avser följande fyra nivå-

CTC

Central nivå. Härmed i detta sammanhang riksdag och rege- - avses SÖ, de båda kommunförbunden, arbetsmarknadens parters huvudring, organisationer, de centrala yrkesnâmnderna motsvarande och Elevor-

ganisationen. I vissa sammanhang betraktas samtliga dessa, utom riks-

dag, regering och SÖ, intressenter. som

Länsskolnämnderna. Vid behandling frågor som avser lånsskolav nämnderna berörs i vissa sammanhang även nämndernas interaktion

med andra myndigheter eller organisationer på lânsnivån. Dessa sist-

nämnda får i något sammanhang inta rollen som intressenter eller ut-

omstående.

Skolhuvudmännen. Med denna term i rapporten förhållanden avses kommuner och landsting, for gymnasieskolan ansvariga politissom rör främst skolstyrelser och utbildningsnämnder, skolchefer, ka organ, dvs. gymnasieskolor och där verksam personal samt yrkesråd.

Arbetslivet. Härvid berörs arbetslivet representerat av såväl företag och myndigheter arbetsmarknadens parters lokala företrädare. som av

Beskrivningarna och analyserna i rapporten grundas på offentligt

tryck, informationsmaterial och internt arbetsmaterial samt på inter-

vjuer och samtal. De grundas vidare på på elva skriftliga öppna fråsvar bilaga 1 till länsskolnämnderna och utbildningsenheten vid gor

länsstyrelsen i Norrbottens län fortsättningsvis sammantaget benämnda länsskolnämnderna. De grundas dessutom på svar på 16 skriftliga öppna frågor bilaga 2 till de centrala yrkesnâmnderna motsvarande bilaga 2 A. Härutöver har använts cirkulär och skrivelser och därvid bl.a. från de underlag för SÖs beslut dimensionering och lokaliseom ring av försöksverksamheten som inkom till verket i januari 1988 och i februari 1989 från skolhuvudmän och länsskolnämnder.

Det insamlade materialet har använts för beskrivningarna och analyserna i de olika avsnitten i rapporten på i huvudsak följande sätt

I avseenden som rör grundas skrivningarna i huvudsak pä information inhämtad genom

riksdag och regering offentligt tryck

berörda departement intervjuer med vissa vid försöksverksamhetens tillkomst berörda tjänstemän i utbildningsdepartementet och ett urval tjänstemän, berörda av forsöksverksamheten, vid S0 SÖ offentligt tryck skrivelser intervjuer främst med tjänstemän vid SO, berörda av försöksverksamheten, men även med vissa vid försöksverksamhetens tillkomst berörda tjänstemän i utbildningsdepartementet informationsmaterial internt arbetsmaterial frågor till lânsskolnämnder och yrkesnämnder

kommunförbunden offentligt tryck cirkulär informationsmaterial frågor till yrkesnämnder motsvarande intervjuer med företrädare för Svenska kommunförbundet

arbetsmarknadens parters huvud- offentligt tryck organisationer

I avseenden rör grundas skrivningarna i huvudsom sak på information inhämtad genom

centrala yrkesnämnder motsva- frågor till yrkesnámnderna rande skrivelser cirkulär 1 informationsmaterial intervjuer med ett urval av berörda tjänstemän vid SO

Elevorganisationen offentligt tryck

länsskolnämnderna offentligt tryck skrivelser frågor till länsskolnämnderna lápsskolnämndernas underlag till SO 1988 och 1989 intervjuer med ett urval av berörda tjänstemän vid SO

skolhuvudmånnen offentligt tryck skrivelser frågor till länsskolnämnderna frågor till yrkesnâmnderna underlag från skolhuvudmännen till SO 1988 intervjuer med ett urval av berörda tjänstemän vid SO och Svenska kommunförbundet

arbetslivet frågor till yrkesnämnderna

Not. Iovanstående uppställning hänförs även utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 av den offentliga utfrågningen i utskottet 1988-04-12 till offentligt tryck.

Med utgångspunkt i detta material beskrivs i rapporten for var och en eller vissa de instanser som forts till de olika nivåerna en eller flera av av följande aspekter

Avsett eller uppfattat syfte med forsöksverksamheten avsnitt 4. -

Avsedd eller tillämpad tolkning av begreppet fullskaleforsök avsnitt - 5.

Tidpunkter for viss information och vissa händelser av central bety- delse for dimensionerings- och lokaliseringsbesluten avsnitt 6.

Hur den tid som stod till förfogande för förväntade insatser eller på- bjudet agerande påverkade förutsättningarna för handlandet och konsekvenserna av gällande tidsramar avsnitt 6.

Tillgänglig information vid beslut start försöksverksamheten - om av avsnitt 7.

Tillgänglig, ny information inför ställningstaganden utökning - om av försöksverksamheten till 10 000 platser avsnitt 8.

Förberedelser och beredskap inför, tillvägagångssätt vid, tillämpade kriterier och bedömningsgrunder vid, innebörd i och i efterhand syn på dimensionerings- och lokaliseringsbesluten avseende försöksverksamheten 1988 och 1989 avsnitten 10 och 11.

I tablå 2 i det följande antyds huvudsakliga informationsvägar för beslut och underlag för beslut mellan i detta sammanhang relevanta politiska organ, myndigheter, organisationer och intressenter.

Tablå 2 Huvudsakliga informationsvågar för underlag för ställ

ningstaganden och beslut

RIKSDAGEN Inkommande ___ information

hrrq

Regeringen r_J Inkommande

Inkommande __;. | information information - Utbildningsdep. L--------

f

______..,h so

|Tj

Inkommande Inkommande YN information information

I 4 Lansskolnannder 4. H J

F e_-J .

Inkommande information ,_-U k Huvudmän g i

i

x

l

7 l

Kommunförbunden i

l 5 Inkommande -J

,[4Ãrbetsmarknadens eg information

parter __

Branschorganisationer

F

| | 7 | . 4 1 n n F0etag U sen L L----J h l L.Q, yndigheter i IVOL

YN yrkesnâmnder

4 Vad skall prövas i

försöksverksamheten bilaga 3

Vad är det skall

som prövas i försöksverksamheten Föreställningar-na om detta varierar. Svaret på frågan har ett intresse i detta sammanhang då rådande uppfattningar om syftet med försöksverksamheten i viss mån kan ha påverkat såväl inriktningen av huvudmannens förberedelser inför eventuella försök som de bedömningar lânsskolnämnderna och yrkesnämnderna har ort vilka försök bör prioriteras och SÖs av som överväganden vid lokaliseringsbesluten.

4.1 Riksdag och regering

Riksdagen och regeringen har uttryckt syftet med försöksverksamheten på lite olika sätt och med olika tyngdpunkter i sina dokument. Så framhöll föredraganden i 1988 års budgetproposition bil. 10 144-145 bl.a. s. att det brådskar med modernisering den yrkesinriktade utbilden av ningen i gymnasieskolan. Genom försöksverksamheten kan det stora intresset från huvudmän och olika branschomrâden att påbörja en modernisering av olika delar yrkesutbildningen snabbt fångas och av upp tillgodoses. Skolhuvudmân bedöms ha förutsättningar delta i som att törsöksverksamheten redan från budgetåret 198889 bör alltså kunna göra det.

1 I denna, och följande i bilagor, återfinns, nämnts, underliggande som text med beskrivningar med högre detaljeringsgrad. en 21

ökad andel arbetsplatsförlagd utbildning stärker, framhålls det vi- En propositionen, sambandet mellan skolan och arbetslivet och biddare i höja kvaliteten på yrkesämnena. Det ökade inslaget av allrar till att kommer bl.a. att innebära att elever som deltagit i förmänna ämnen söksverksamheten uppnår allmän behörighet till högskolan. Inom för-

söksverksamheten skall förutsättningarna att utnyttja arbetslivet som

för yrkesutbildningen särskilt uppmärksammas. Ökad arbetsresurs platsförläggning och ett större inslag av allmänna ämnen kan dessutframhöll föredraganden, ge underlag till mer ingående överväganom, den pedagogisk natur i anslutning till försöksverksamheten, liksom, av givetvis, de rent yrkespedagogiska frågorna.

Det sägs också i budgetpropositionen att det Föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet innebär bransch- eller studievägsanpassad moderen nisering yrkesutbildningen och därtill knuten försöksverksamhet av en på lämpliga orter. Som ett komplement till en sådan geografiskt utspridd verksamhet bör inom försöksverksamheten också prövas en m0dell med viss koncentration försök inom flera utbildningsområden av avgränsade områden, ett län eller några näraliggantill några mer t.ex. de gymnasieregioner. En sådan fullskalemodell bör ge, framhålls det, bättre underlag för fortsatt förnyelse och bättre underlag för utvärdeen ring hur fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande till av en arbetslivet.

I propositionen 1987881102 försöksverksamheten med treårig yrkesom inriktad utbildning i gymnasieskolan s. 12 och 14 sägs att den föreslagna utvecklingsstrategin innebär en studievägsanpassad modernisering yrkesutbildningen och därtill knuten försöksverksamhet på av en lämpliga orter. I denna proposition görs således, vilket inte var fallet i budgetpropositionen åtskillnad mellan utvecklingsstrategi och syfte en med försöksverksamheten. En förutsättning för att skolhuvudmän, som bedömdes ha förutsättningar härför, skulle få delta i försöksverksamheten från budgetåret 198889, skulle emellertid vara att tim- och kursplaner för de aktuella studievägarna hunnit tas fram efter samråd med arbetsmarknadens parter och att verksamheten i övrigt lades upp efter de riktlinjer föreslogs i propositionen. I detta sammanhang nämns som således inte i 1988 års budgetproposition att det skulle handla om som

branschanpassning. Det sägs vidare att de lokala förutsättningarna vid arbetsplatsforläggning utbildning kan variera inom landet liksom av skillnaderna mellan skolornas tillgång till maskinell utrustning och läromedel. Att pröva detta, framhåller foredraganden, är ett viktigt skäl för forsöksverksamheten.

I forsöksverksamheten skall s. 11 prövas hur delvis en arbetsplatsförlagd utbildning fungerar på orter med skilda nâringsgeograñska, arbetsmarknadsmässiga och konjunkturella betingelser. Denna infallsvinkel är ny i förhållande till vad framhölls i budgetpropositionen. som Vilka effekter har en förlängd utbildning på rekryteringen till de yrkesinriktade linjerna Är det möjligt arbetsplatsförlägga att stora delar av utbildningen och samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet Tillhandahåller arbetsplatserna utbildade handledare Kan skolan och arbetslivet samarbeta på det föreslagna sättet Vilka kostnader uppstår för staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna Sluts de avtal erfordras som dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare

För att få en uppfattning s. 12 dels den arbetsplatsförlagda om utbildningens kvalitet, dels om den totala belastningen på arbetsmarknaden i kommuner olika slag vad befolkningsmässiga förutsättningar avser som verksamheten kan leda till bör försöken struktureras i två led dels s.k. fullskaleförsök, dels ett utspritt nät gymnasiekommuner. mer av Denna skrivning om syftet med uppdelning försöken i två av grupper avviker således något från motsvarande framställning i budgetpropositionen. Där betonades, som nämnts, underlag för fortsatt Förnyelse och bättre underlag för utvärdering.

Utbildningsutskottet UbU 19878831 11 uttryckte syftet med förs. söksverksamheten genom att vad borde uppnås lägange som genom att ga ut försöken på två olika sätt, dvs. dels fullskaleförsök, dels genom genom ett mer utspritt nät av törsökskommuner. Försöken borde, enligt utskottet läggas ut på detta sätt för att det skulle bli möjligt få att en uppfattning dels om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet, dels hur den totalt belastar arbetsmarknaden i kommuner av olika slag.

4.2 SÖ

lokaliseringsbesluten lagt stor vikt vid SÖ har i beredningsarbetet inför

på vilka orter och for vilka utbildyrkesnämndernas bedömningar av

arbetsplatsförläggning kan antas vara möjlig. Dessa ningslinjer där som

studievägar för vilka tim- och kursplaner bedömningar har då avsett de

tolkas så att SÖ i sitt handlande i första hade tagits fram. Detta kan

arbetsplatsforläggningen av utbildninghand lagt tonvikt vid att det är

inriktning borde väljas och också valskall prövas. Att denna en som uttalanden dåvarande utbildningsministern Lendes vidimeras av av - SÖs generaldirektör i den offentliga utfrågningen i nart Bodström och

1988. Utbildningsministern framhöll utbildningsutskottet den 12 april

utskrift 1988-04-18 9 utbildningen inte komsåledes att utskottets s.

andra arbetsplatser än dem som via yrkesnâmnatt förläggas till mer utbildningen. SÖs generaldirektör dekderna har anmält intresse för

SÖ det angeläget, i synnerhet med tanke larerade s. 13 att hade funnit

kontroversiella karaktär under denna vår, att så långt som på frågans

yrkesnämnderna, också när det gällde lomöjligt bli enig med de olika

härmed att bädda för en så bra kvalitet som kaliseringen. Syftet var

SÖs har således varit att möjmöjligt i forsöksverksamheten. strävan

arbetsplatsforläggningen skullevara så goda som möjligt, ligheterna för

bädda för så bra kvalitet möjligt i försöksoch detta i syfte att en som

det möjligen hävdas att verket, i detta avseverksamheten. Därmed kan

förutsättningarna för att resultatet av försöksende, sökt maximera

skall mot det utbildningsutskotverksamheten så långt möjligt svara av

och därmed riksdagen, angivna syftet. tet,

4.3 Länsskolnämnderna bilaga 3

uppfattningar i slutet våren 1989 om det främ- Länsskolnämndernas av

försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildsta syftet med

enligt på förfrågan härom något olining i gymnasieskolan har svar - dem har denna tyngdpunkt i ett eller annat ka tyngdpunkter. För tio av

arbetsplatsforläggning av utbildkoppling till att pröva avseende en

det främst handlar en moderniseningen. Fem nämnder menar att om

ring av yrkesuthildningen. Några lägger ungefär samma vikt vid att pröva ett stort antal aspekter. En handfull nämnder betonar särskilt de modulindelade kursplanerna. Andra aspekter lyfts fram som som centrala att pröva i forsöksverksamheten rör de allmänna och ämnena yrkesämnena och samverkan dem emellan. Endast ett fåtal nämnder pekar särskilt på kostnadsaspekterna. Däremot ett syfte att anges som se på hur kommuner och skolor mot de krav ställs i försösvarar upp som ket. Ett par nämnder lägger även länsperspektiv på försöket.

4.4 skolhuvudmännen bilaga 3

För att se vilka syften eller ambitioner skolhuvudmännen hade med sina intresseanmälningar i januari 1988 har genomgång getts de en av handlingar som kom in till SÖ via länsskolnämnderna vid denna tidpunkt för fem län, av inbördes olika karaktär, nämligen Östergötlands län, Blekinge län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län och Västernorrlands län.

För ett av dessa län Örebro fanns, underlag för länsskolnämndens som skrivelse till SÖ, intresseanmälan endast från en kommun. För ett annat Västernorrlands fanns inga intresseanmälningar från skolhuvudmännen. Det var således inte möjligt att avläsa vilka ambitioner skolhuvudmännen i dessa län kunde ha haft med sina anmälningar. Den bakomliggande orsaken till detta framgår emellertid länsskolnämnav dernas underlag. Således beslöts i Örebro län den 20 januari 1988 vid ett sammanträde med företrädare for kommunerna inom länet och länsskolnämnden att till SÖ inge framställning i enlighet med bifogad en sammanställning. Länsskolnämndens i Västernorrlands län väl genomarbetade underlag hade föregåtts av en process i länet redan under hösten 1987, som också återspeglas i nämndens underlag.

Därmed kom genomgången att avse intresseanmälningar från 20 skolhuvudmän. Den vid handen att endast hälften dem någav ca av angav got syfte eller någon strävan i sina ansökningar. En fjärdedel dem, av som i något avseende orde detta, hänvisade till näringslivets krav, till näringslivet på orten, till ortens storlek eller till läget inom den sociala

sektorn. En dryg fjärdedel syften av kvalitativ art avseende utangav sådan, elever eller lärare. En femtedel av de skolhuvudbildningen som redovisade sina ambitioner anförde motiv hänforbara till formân som yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Ett mindretal kombinenyelse av rade sin intresseanmälan med betänkligheter avseende dels den forcera-

dels oklarheter avseende forsöksverksamheten och dels

de starten, om erforderliga medel skulle anvisas i kommunen.

4.5 Yrkesnämnderna motsvarande bilaga 3

Yrkesnâmnderna motsvarande har ibörjan hösten 1989, efter forav frågan härom, givit sin på vad enligt deras mening, âr det syn som, främsta syftet med försöksverksamheten.

Majoriteten yrkesnämnderna motsvarande hade 12 av 20 vid av - denna tidpunkt, uppfattningen att forsöksverksamheten hade som främsta syfte helt eller delvis att se hur arbetslivet klarar den ar- - betsplatsförlagda utbildningen, att se på olika företags möjligheter att medverka i yrkesutbildningen eller att utveckla samverkan mellan skolan och arbetslivet. Fem yrkesnämnder såg det som ett huvudsyfte, eller ett delsyfte, att få erfarenheter av hur kursplanerna fungerar. Fyra nämnder motsvarande fäste avseende även vid att erfarenheter skulle vinnas i fråga de ekonomiska konsekvenserna. Fyra nämnder såg om ett syfte atti olika avseenden få erfarenheter av elevintresset, bl.a. som när det gäller benâgenheten att flytta for att få utbildningsönskemål tillgodosedda. För två yrkesnämnder syftar forsöksverksamheten främst till att vitalisera eller förbättra yrkesutbildningen. Ytterligare tre yrkesnâmnder såg det yttersta syftet helt eller delvis utifrån - branschens behov utbildade eller utbildning, eller arbetslivets forav av ändrade behov. För yrkesnâmnd var huvudsyftet att få lokal utvecken lingsfrihet och frihet att sig fram och for slutligen en att skaffa prova erfarenheter.

5 Fullskaleförsök

Begreppet fullskaleförsök nämndes första gången i 1988 års budgetproposition bil. 10 s. 145. Där framhölls bl.a., som redan nämnts, att det föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet innebär en bransch- eller studievägsanpassad modernisering av yrkesutbildningen och en därtill knuten försöksverksamhet på lämpliga orter. Vidare framhölls att som ett komplement till en sådan geografiskt utspridd verksamhet borde inom forsöksverksamheten också prövas en modell med viss koncentration försök inom flera utbildningsområden till några mer avgränsade omav råden, t.ex. ett län eller några náraliggande gymnasieregioner. En sådan fullskalemodell borde ge bättre underlag för en fortsatt förnyelse och bättre underlag för utvärdering av hur en fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande till arbetslivet.

I propositionen 1987881102 s. 13 beskrivs fullskaleförsök på följande sätt Försöksverksamheten bör präglas av en modell med stark koncentration av försök till några geografiskt avgränsade områden, t.ex. ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. I princip bör alla linjer företrädda på försöksorterna. En sådan fullskalig modell, framvara höll föredraganden fortsättningsvis, ger bättre underlag for en eventuellt fortsatt utbyggnad verksamheten och bättre underlag för en utav värdering hur fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållanav en de till den lokala arbetsmarknaden. Detta sistnämnda uttrycker således ett syfte med fullskaleförsök. Senare i anförandet framhålls att några fullskaleförsök värde för den fortsatta prövningen av fråvore av arbetsplatsförlagda inslag i gymnasieskolan som helhet. Som ett gan om

komplement till sådan geografiskt koncentrerad verksamhet borde en också ett antal spridda försökskommuner finnas över landet.

I utbildningsutskottets betänkande UbU 19878831 s. 11 framhålls, redan nämnts, att för att få uppfattning dels om den arbetsplatssom en förlagda utbildningens kvalitet, dels hur den totalt belastar arbetsmarknaden i kommuner av olika slag bör försöken ha två strukturer dels koncentrerade försök med många studievägar i några större regiofullskaleförsök, dels ett mer utspritt nät av försökskommuner. ner

I regeringens förordning den 9 juni 1988 försöksverksamheten föreom skrivs att fördelningen platser bör vara sådan att försöksverksamheav ten dels koncentreras till några geografiskt avgränsade områden där flertalet i försöksverksamheten ingående linjer skall vara företrâdda, dels sprids till ett antal kommuner över hela landet med varierande befolknings- och nâringsstrukturer.

Avsikten med fullskaleförsök uttrycktes, som framgår, i budgetpropositionen så, att det handlade om att få bättre underlag för fortsatt förnyeloch i propositionen 198788102 att få bättre underlag for eventuell se verksamheten. Den uttrycktes också så i budgetfortsatt utbyggnad av propositionen, att det gällde att få underlag för utvärdering av hur fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande till arbetslivet och i propositionen 198788102 i förhållande till den lokala arbetsmarknaden. Utbildningsutskottets uttalade, refererade syfte avsåg således såväl fullskaleförsök utspridda försök. Utöver det kvalitativa syftet var som således avsikten att få uppfattning om hur den arbetsplatsförlagda en utbildningen belastade arbetsmarknaden i kommuner olika slag. En av liknande sammanfattande formulering fanns också i propositionen 198788102 s. 12. I det sammanhanget uttryckssättet att det var handlade kommuner olika slag vad avser befolkningsmässiga och om au nåringslivsmässiga förutsättningar.

I samtliga dessa fyra dokument är utgångspunkten att försöken skall läggas ut såväl som fullskaleförsök som spridda till ett antal kommuner. Stållningstagandena att fullskaleförsök geografiskt skall omfatta några geografiskt avgränsade områden återfinns i tre av de fyra dokumenten. I

de båda propositionerna exemplifieras sådana med ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. Utbildningsutskottet valde emellertid som geografiskt begrepp några större regioner.

Uttryckssätten varierar, framgår, också när det gäller i vilken som utsträckning utbildningsvâgar skulle omfattas i fullskaleförsök. Enligt budgetpropositionen gällde det koncentration försök inom flera av utbildningsområden. Enligt propositionen 1987881102 borde i princip alla linjer vara företrädda på försöksorterna. Enligt utbildningsutskottet borde fullskaleförsöken omfatta många studievägar. I nämnda förordning föreskrivs, som framgår, att flertalet i försöksuerksamheten ingående linjer skall vara företrâdda.

Dessa nyansskillnader i uttryckssätten, ju kan såväl medvetsom vara na som ett led i en politisk process, som omedvetna, kan obesynas som tydliga petitesser. Det är givet att den formulering återfinns i utsom bildningsutskottets betänkande, och är riksdagens beslut, den som âr som skall gälla och därvid för dem som har att följa detta beslut på - det sätt som föreskrivs regeringen i förordningen. I praktiken kom av skillnaderna emellertid att få viss betydelse. Att så blev fallet berodde bl.a. på den tidspress alla berörda måste agera under för att försöksen verksamhet skulle kunna komma till stånd hösten 1988 och att nämnda dokument kom vid olika tidpunkter under de berednings- och beslutsprocesser som ägde rum. Bland dem som var berörda formuleringarav na i dokumenten kunde en tidigare formulering fastna i minnet i stället för en senare. Utskottets definition, den uttrycktes regeringen i som av förordningen, fanns inte tillgänglig förrän bortåt tre månader efter SÖs första beslut om lokalisering och dimensionering försöksverksamheav ten. Det fanns våren 1988 inga reella förutsättningar att låta fullskaleförsök omfatta flertalet linjer. Vid den tidpunkten fanns kursplaner framtagna endast för 10 försökslinjer. De linjer, för vilka kursplaner fanns framme, svarade mot endast en tredjedel av hela antalet platser inom den yrkesförberedande delen av gymnasieskolan.

Budgetpropositionen lades fram för riksdagen 1988-01-11 och blev först därmed offentlig. Samma dag tillskrev SÖ länsskolnåmnderna för att få underlag i fråga om försöksorter. Länsskolnámnderna, hade att som

ställningstaganden till SÖ fore 1988-01-25, hade enbart utlämna sina fullskaleforsök i 1988 års budgetproposition att utgå från. talandet om skolhuvudmännen. Inte heller SÖ hade officiellt nå- Detsamma gällde annat underlag i sitt beredningsarbete fram till dess propositionen got 198788102 lades fram den 3 1988. Vid den tidpunkten återstod ca mars till] då SÖ ansåg sig tvingad att klar med två veckor den tidpunkt vara sitt fordelningsbeslut for att eleverna, som måste göra omval till de treåriga utbildningarna, skulle ha kunskap om vilka utbildningsvägar det fanns att göra omval till. Det handlade då om att få elever till försöken. Enligt gällande bestämmelser skall eleverna ges möjlighet till om- och nyval till grundskoleanknutna studievägar under maj månad.

Våren 1989, då förberedelserna for det andra beslutet om lokalisering forsöksverksamheten forbereddes på olika nivåer i skolväsendet, av kunde alla berörda ha forordningstexten som ledstjärna for att tolka fullskaleforsöksbegreppet. Det också först vid denna tidpunkt som var ett fullskaleförsök i praktiken skulle kunna fastställas till att omfatta flertalet i försöket ingående linjer. I beredningsarbetet våren 1988 intog SÖ forhållningssättet att fullskaleforsök skulle innebära att det blev så god täckning möjligt ett visst utbildningsarbetsmarknadsområsom av de inom region. Bakgrunden till graden av genomslagi SÖs lokaliseen ringsbeslut år 1988 av detta synsätt behandlas i det följande i avsnittet 9.4.3 och 1989 i avsnittet 10.43.

6 Tidsaspekten

6.1 Riksdagens beslut

Vid utgången av motionstiden avseende propositionen 1987882102 i riksdagen stod det klart att det inte fore utskottsbehandlingen fanns underlag for ett majoritetsbeslut kring när eller forsöksverksamheten om skulle starta och i så fall med hur många intagningsplatser. De resonemang i motionerna som avsåg om en försöksverksamhet borde startas eller inte är av relevans vid förklaring av resultaten av utvärderingen. Samma gäller platsantalet som dessutom kom att få viss betydelse for tidpunkter for SÖs lokaliserings- och dimensioneringsbeslut.

Det fanns i motionerna önskemål om dels att försöksverksamheten skulle uppskjutas, A dels att ingen försöksverksamhet skulle äga B rum.

Argument för A var

För kort planeringstid. c, fp

Varken enskilda skolor, elever, företag och institutioner i näringslivet hade kunnat förbereda försöksverksamheten. fp

Yrkeslärarna hade inte fått fortbildning vad gällde de nya kursplanerna. fp

Handledare hade inte kunnat utbildas. fp

Frågan om elevernas status är inte löst. fp

Argument för B var

yrkesutbildning med kvalitet understryks. fp Vikten av en

Försöksverksamheten är onödig. c

Reformen, med utvärdering av försöksverksamheten först 1991, komatt effekter i form av bättre yrkesutbildning ca tio år efter det att mer ge förslagen presenterades ÖGY-utredningen. c av

Resultatet försöksverksamheten, om den blir lyckosam, får praktisk av effekt först under senare delen av 1990-talet. m, fp, c

Försöksverksamheten bör inte utgöra ett hinder för en omedelbar modernisering hela yrkesutbildningen. m, fp,c av

Alternativ till försöksverksamhet

Regeringen bör återkomma med förslag till utbildning med början läsåret 198990 och då i full skala för de utbildningar, där kursplaner, fortbildning och övrig planering är fullgord. fp

Ett nytt förslag med ett fullständigt genomförande av en reform avseende den gymnasiala yrkesutbildningen begärs. c

SÖ bör få för att omgående påbörja en revision av den tvååriga resurser yrkesutbildningen i hela dess bredd, så att alla ungdomar snarast får en förbättrad utbildning m, fp, c. För att frigöra för bl.a. SÖs resurser kursplanearbete i denna del bör den i propositionen föreslagna försöksverksamheten ha begränsad omfattning.

I 1988 års budgetproposition bil. 10 145 framhölls bl.a. att s. genom försöksverksamheten kan det stora intresset från skolhuvudmân och olika branschområden att påbörja en modernisering olika delar av av yrkesutbildningen snabbt fångas upp och tillgodoses. Det fanns vid denna tid en otålig väntan från många håll på proposition med anledning en av förslagen SOU 19862 och 3 från expertgruppen för den översyn av gymnasiala yrkesutbildningen ÖGY. Till utbildningsdepartementet inkom under hösten 1987 framställningar från kommuner att få om starta treårig yrkesinriktad utbildning. I skrivelse den 20 en gemensam oktober 1987 till statsministern underströk ordförandena i LO, TCO och SAF vikten av att genomförandet av en förbättrad yrkesutbildning inte fördröjdes.

I propositionen 198788102 s. 11 framhöll föredraganden att flera av de nu aktuella förslagen har så omfattande konsekvenser att han inte nu var beredd att ta definitiv ställning till hur yrkesutbildningen borde utformas i framtiden. För att göra detta fordrades, enligt föredragandens mening, konkreta erfarenheter.

Utskottets ställningstagande blev UbU 19878831 10 att så s. en omfattande reform som det här är fråga om bör föregås av en försöksverksamhet. Utskottet ställde sig därmed positiv till den i propositionen föreslagna forsöksverksamheten och till att denna skulle inledas läsåret 198889. Det senare borde ske med hänsyn till de förväntningar om en förnyelse som fanns i vad gäller de yrkesinriktade studievägarna.

SÖ hade erhållit regeringens bemyndigande att bedriva försöksverksamhet med treåriga sammanhållna yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan inom ramen för 500 intagningsplatser 198788 och lika många 198889 500-försöket. I sin anslagsframställning för budgetåret 1988 89 hemställde SÖ att dessa 500 platser utökades med ytterligare minst 500 platser. Denna försöksverksamhet hade inte sin utgångspunkt i ÖGYs förslag.

I 1988 års budgetproposition preciserades inte närmare varför försöksverksamheten borde omfatta just 5 000 platser. I propositionen 198788 102 s. 13 framhöll emellertid föredraganden att han vid sina övervä- 33

ganden omfattningen försöksverksamheten hade strävat efter att

om av den å sidan tillräckligt omfattande lör att få ett säkert undergöra ena lag för utvärderingen å andra sidan inte så stor att utvärderingen men otymplig uppgift. Det förefaller också ha varit så att just 5 000 blir en vad finansdepartementet och utbildningsdepartementet vid platser var

sina överläggningar kom överens om. Utbildningsdepartementet hade

planerat att propositionen den treåriga yrkesutbildningen skulle om komma hösten 1987 just problem med finansieringen gjorde att den men kom att dröja.

I den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988 framhöll dåvarande utbildningsministern utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 2 att det inte rådde några tvivel om att utbildnings. skulle reformeras i riktning ÖGY-utredningens förslag. en samma som Men det hade ekonomiska skäl varit nödvändigt för regeringen att av gå försiktigt fram. För att visa att man menade allvar hade emellertid ett förslag till försöksverksamhet i mycket stor omfattning lagts fram och till så stora kostnader att inte någon kan tvivla på det angelägna i denna reform. Det kommer aldrig, framhöll ministern, att bli någon återgång till den tvååriga utbildningen. Däremot kan det kanske komatt finnas frågor vi inte beaktat och som behöver iakttas, trots ma som det omfattande remissarbetet.

Vpk yrkade i motion 198788Ub6 att försöksverksamhetens omen fattning borde ökas jämfört med vad föreslagits i propositionen med som antalet intresseanmälningar inkommit till SÖ. hänsyn till det stora som Mot denna bakgrund borde 1 000 platser utöver regeringens förslag tillföras försöksverksamheten. Att så skulle ske blev också utskottsmajoritetens slutgiltiga mening.

I fyra motioner 2 och vpk yrkades att Värmland skulle utses till s försökslän med fullskaleforsök. I två motioner c och s yrkades att Gävleborgs län skulle få fullskaleforsök och en större tilldelning av intagningsplatser än vad SÖ preliminärt beslutat. Utskottet konstaterade att utgångspunkt propositionen borde ankomma på SÖ att fatta det med i dessa beslut. l

SÖ kallades av majoriteten i utbildningsutskottet vid två tillfällen för

att lämna upplysningar om var det med hänsynstagande till yrkes- nämnderna fanns utrymme för att lägga ut ytterligare platser för att gynna fullskaleförsökstanken och samtidigt tillgodose önskemålet om fullskaleförsök i Värmland. SÖ lämnade därvid tentativ fördelning en av de tilltänkta ytterligare 1 000 platserna. I detta sammanhang blev

utskottet också uppmärksammat på att det lägsta antal elever som enligt propositionen 198788102 skulle krävas på försökslinje vid en undervisningens början skulle omöjliggöra utläggning försök på mindre av orter. Detta skulle komma att beröra bl.a. Värmland. Utskottet fick därigenom förutsättningar att ändra kravet på lägsta antal elever vid undervisningens början från föreslagna tolv till åtta elever. SÖs general-

direktör bad företrädarna for utskottet att ställningstagandet om om tillkommande platser skulle offentliggöras så att SÖ hade ett underlag

för att fördela platserna. Så skedde också ett pressmeddelande genom från utbildningsutskottet den 14 april 1988.

Enligt en reservation av representanterna i utskottet för moderaterna

borde utskottets yttrande till en del ha haft följande lydelse

Utskottet finner att regeringens förslag till treårig försöks- och uten vecklingsperiod avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar presenterats vid en så sen tidpunkt att det inför kommande läsår inte ens är möjligt att hinna förbereda försöksverksamhet på ett en rimligt sätt.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag försätter kommunerna i en omöjlig arbetssituation och vilket är än värre att de elever, - som skall erbudas möjlighet att delta i en förlängd d utbildnin inte har kunnat information innan de giort sina , va inför överg n en till nasiet. Oklarheterna gäller bl.a. så väsentliga frågor som ur försö sutbildningen kommer att värderas i jämförelse med traditionellt bedriven tvåårig utbildning. Det är enli utskottets up fattning inte acceptabelt att eleverna ställs infor ternativ, v11 de a om a inte har all den information som de rimligen har rätt att kräva innan de träffar sina val.

Enligt representanterna för folkpartiet i utskottet borde lydelsen i ut-

skottets yttrande till en del vara följande

En försöksverksamhet enligt regeringsföxslaget kan dock inte inledas redan läsåret 198889. Riskerna är reformering yrkesstora att en av utbildningen blir ett misslyckande då förberedelserna måste forceras

inom såväl näringslivet de enskilda nasieskolorna. Eleverna som har heller inte kunnat få tillräcklig in ormation om utbildningens upplä gning och dess meritvärde. Flera frågor som kräver avtal mel-

etsmarknadens fortfarande olösta. Det allvarligaste lan ar parter är är ändå att kompletta kursplaner saknas för flera områden.

Från centerpartiets representanter i utskottet anfördes i en reservation

att del utskottets yttrande bort lyda enligt följande en av

En total reform yrkesutbildningen kommer dock att fördröjas geav den i ropositionen föreslagna forsöksverksamheten. En utvärnom dering första elever har tre års utbildning kan i av en gruppen som bästa fall slutföras hösten 1991, och ett förslag till genomförande kan

komma tidigast våren 1992. Detta är enligt utskottets uppfattning in-

te acceptabe

Utskottet dessutom att den föreslagna försöksverksamheten är anser onödig. På många de yrkesinriktade linjerna finns redan en betyav dande erfarenhet arbetsplatsförlagd utbildning. En försöksverkav samhet enligt regeringsförslaget med start läsåret 198889 hinner in-

te förberedas och kommer att medföra störningar av olika slag i sko-

lans planering särskilt i vad gäller elevernas val till gymnasieskolan.

Sedan propositionen lades har dock förberedelserna för försöksverk-

samheten gått vidare. Skolor har planerat för den, och tusentals ele-

har förmâtts att välja om för att fylla de nya utbildningsplatserver Om riksdagen endast månader före terminsstarten, na. nu, ett par skulle besluta att inhibera försöksverksamheten skulle detta skapa allvarlig förvirring och stora problem för enskilda skolor och eleen

ver.

Detta innebär att att först vänta ett år i onödan

regeringen,

genom med att lägga fram örslag och därefter kräva ett forcerat genomfö-

rande, försatt riksdagen i tvångssituation som inte är acceptabel. en Utskottet handläggning frågan värd stark kri-

regeringens

anser av tik. Av hänsyn til berörda elever och skolor bör dock riksdagen nu

försöksverksamheten genomförs under det kommande läs-

godta

att

ret.

Utskottet emellertid i enlighet med vad som anförts nyss att en anser reform i sina huvudsakliga delar är baserad på förslagen i OGYsom utredningen bör genomföras i full skala läsåret 198990.

I reservation anfördes från centerpartiets sida bl.a. att en del en annan

utskottets yttrande bort lyda att det redan nu år angeläget att ge utav

bildningsanordnarna ett besked om en utökad försöksverksamhet under

de kommande budgetåret. -

Mot bakgrund betânkligheterna försöksverksamhet kan ett av mot en

antal frågor av relevans for utvärderingen ställas

Var informationen i olika avseenden som besluten på olika nivåer grundade sig på tillräcklig

I den mån den inte var det är det sannolikt att de erfarenheter som vinns genom forsöksverksamheten eljest hade kunnat erhållas

Hade erforderlig information kunnat ges infor ett totalt genomförande vid en något senare tidpunkt

Var förberedelserna på central, regional och lokal nivå -inom skolväsendet och arbetslivet otillräckliga for ett försök -

Om de var otillräckliga vilken betydelse kan detta ha haft - anses för utfallet av försöket

Var efterfrågan på reformering av yrkesutbildningen så stor att denna kan ha uppvägt brister i information ocheller förberedelser

Kan forsökets omfattning anses ha haft någon betydelse for en resursprioritering i kommunerna som kan gynna en total reforrnering av yrkesutbildningen

6.2 Tidpunkter för viss information och vissa händelser betydelse för dimensionerings- och av lokaliseringsbesluten

6.2.1 Allmänt

Vid utfrågningen i utbildningsutskottet utskottets utskrift 1988-04-18 s. 7 medgav dåvarande utbildningsministern att tiden att sätta i gång forsöksverksamheten var kort. Han menade också att det skulle bli kaos om riksdagen avslog regeringens forslag om försöksverksamhet.

I det följande redovisas vissa tidpunkter för när viss information lämnades och vissa händelser inträffade. Härvid har eftersträvats att ta med sådana tidpunkter påverkade förutsättningarna och villkoren för som lokalisering och dimensionering samt för skolhuvudmännens förbere-

delser forsöksverksamheten. Uppräkningen avser att ge en översikt-

av lig bild här nämnda förutsättningar och villkor blev kända. En del av av dessa tidpunkter återkommer i i efterföljande avsnitt i resonemangen olika sammanhang.

6.2.2 Inför 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut

Länsskolnämnderna och skolhuvudmânnen, som under januari 1988 hade att ta fram underlag för SÖs beslut dimensionering och lokaliom sering av forsöksplatserna, hade vid sina ställningstaganden behövt ha information om i stort sett följande

Utbildningsvägar vilka som skulle komma att finnas i försöksverk- samheten, kursplaner innehåll, platser för arbetsplatsförläggning av utbildning om arbetsplatsernas beredskap att ställa upp med platser, utrustning behov och kostnader, läromedel behov, tillgång och kostnader och ekonomiska frågor övrigt tex. statsbidrag. -

Nedanstående kalendarium visar att en stor del av denna information saknades i januari 1988. Detta utöver tidsbristen vid beredning och be- slut påverkade givetvis ställningstagandena på såväl länsnivån som hos skolhuvudmännen.

Eleverna behövde information om innebörden av försöksutbildningarna for att kunna ändra sina tidigare val till att avse dessa utbildningar. Denna kunde inte ges, av syo-funktionârerna eller skolledarna och läförrän SÖs och lokaliseringsbeslut rarna, det genom dimensioneringsstod klart vilka försöksutbildningar som skulle komma att finnas vid

den enskilda skolan. I vilken utsträckning eleverna ansåg sig få erforderlig information kan inte bedömas i detta sammanhang.

Kalendarium 1

Information från SÖ till länsskolnâmnderna vid konferens vilka om ber kursplaner som skulle komma att bli klara för tillämpning i årskurs 1 budgetåret 198889.

ember Kommunfullmäktige i primärkommunerna hade att fastställa budgeten för budgetåret 1988 före november månads utgång.

ember 1987-11-26. Länsskolinspektörerna informerades vid chefskonferens på SO om läget i fråga om OGY-propositionen.

1987-12-03. SO fick informellt, genom regeringskansliets delning av 1988 års bud etproposition, kunskap om den tilltänkta försöksverk-

samheten meg 5 000 platser. Begreppet fullskaleförsök fanns inte med

i detta sammanhang.

1988-01-11. Regeringens förslag om den tilltänkta försöksverksamheuari ten med 5 000 platser offentligordes genom budgetpropositionen.

1988-01-11. SÖ tillskrev länsskolnämnderna och bad om underlag för dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten.

1988-01-25. Sista dag för länsskolnämnderna att inkomma till SÖ med framställningar om deltagande i försöksverksamheten.

ruari 1989-02-01. Sista dag för elevernas ansökan till gymnasieskolan.

1988-03-03. Regeringen beslutade om propositionen 198889102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan.

1988-03-03. Regeringen utfärdade förordning SO-FS 198847 med provisoriska föreskrifter om försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. Inget sägs i dessa föreskrifter om fullskaleförsök.

1988-03-15. SO tillställde länsskolnämnder, landstingens utbildningsnämnder och skolstyrelser i vissa kommuner sitt beslut om lokalisering och dimensionering av försöksverksamhet omfattande 5 000 platser att gälla under förutsättning av riksdagens beslut i enlighet med förslagen i propositionen 198788102.

1988, vecka 12. S0 tillställde huvudmännen faktablad om färdiga kursplaner för försöksverksamhet med treåriga yrkeslinjer bygg- och anläggningsteknisk linje, el-teleteknisk linje, fordons- och transportteknisk linje, industriell teknisk linje, naturbrukslinjen, omvårdnadslinjen, textil- och beklädnadsteknisk linje, vårdlinjen omsorger om barn och ungdom, värme-, ventilations- och sanitetsteknisk linje.

1988-03-15. S0 fastställde utrustningslistor avseende kompletterande utrustning jämfört med motsvarande 2-åriga linje för årskurs 1 av försökslinjer som skulle starta läsåret 198889. Gällde följande linjer bygg- och anläggningsteknisk, el-teleteknisk, fordons- och trans teknisk, handels, industriell teknisk, textil- och beklädnadsteknisk.

April 1988-04-12. Utfrågning i utbildningsutskottet om treårig yrkesinriktad utbildning.

1988-04-14. Utbildningsutskottet meddelade genom ett pressmeddelande att försöksverksamheten budgetåret 198889 skulle utökas med 1 000 intagningsplatser jämfört med regeringens förslag om 5 000 och att det minsta antalet elever en försökslmje vid undervisningens början skulle åtta i stål et för i de provisoriska föreskrifterna vara 1988-03-03 angivna tolv.

1988-04-15. Den preliminära intagningen till gymnasieskolans studievägar skulle vara klar.

1988-04-21. SÖ meddelade med skrivelse till skolstyrelserutbildningsnâmnder och gymnasieskolor preliminär plan för fortbildning läsåret 198889 med anledning av försöksverksamheten.

1988-04-25. S0 tillställde länsskolnämnder, landstingens utbildningsnâmnder och skolstyrelserna i vissa kommuner verkets tilläggsbeslut med anledning av pressmeddelandet om de tillförda 1 000 intagningsplatserna och minsta antal elever vid undervisningens början att gälla under förutsättning att riksdagen beslutade i enlighet med pressmeddelandet 1988-04-14. Beslutet innefattade också vissa omfördelningar som hade aktualiserats av skolhuvudmännen efter S0s beslut 1988-03-25. Maj 1988-05-05. SÖ meddelade med skrivelse till rektorer vid skolor, som skulle delta i försök, tid, plats och ämnen för introduktionsutbildningar avseende försöksverksamhet sommaren 1988.

1988-05-19. Beslut i utbildningsutskottet om betänkandet 1987 8831 yrkesutbildningen i gymnasieskolan prop. 198788

oráätâtxrleckling av

1 e vis.

Elevernas eventuella omval i förhållande till de valen i

preliminära

gymnasieskolan skall vara klara under maj måna . Juni 1988-06-06. Riksdagen beslutade om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan.

1988-06-09. Re eringen utfärdade förordning SÖ-FS 198884 med föreskrifter örsöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade stuom dievâgar i gymnasieskolan.

1988-06-22. Regeringsbeslut till SÖ utveckla kurspla-

uâpdrag

om att ner för gymnasieskolans yrkesinri tade injer och att inrätta kursplanegrupper.

1988-06-23. Förordnin en om ändring i förordningen 1987708 statsbidrag om till ansk ning av utrustning i gymnasieskolan utkom från trycket.

Augusti 1988-08-10. SÖs föreskrifter till förordningen SFS 1987708 om statsbidrag till anskaffning utrustning i gymnasieskolan utkom av från trycket.

September 1988-09-28. SÖ tillstâllde rektorer vid gymnasieskolor som deltog i försök information planerad fortbildning karaktärsämnen om

Oktober 1988-10-26. sö meddelade föreskrifter SÖ-FS 1988142 om bidrag läsåret 198889 till kostnader för handledarutbildning.

November 1988-11-30. SÖ meddelade föreskrifter SÖ-FS 1988155 för läsåret 198889 om bidrag till företag och institutioner.

December 1988-12-29 SÖ tillstâllde rektorer vid skolor med försök

information tilltänkt fortbildning ämnesfördjupningskar ytterligare

om av tår varvid även nya fortbildningsbehov uppkommit som togs upp.

Kursplaner och normalutrustningslistor för de linjer som skulle omfat-

tas av fdrsöksverksamheten läsåret 198889 utkom, enligt uppgift från

Utbildningsförlaget, av trycket och kom skolorna tillhanda enligt ka-

lendarium 2 nedan. SÖs beslut dessa kursplaner om och utrustninge-

listor hade då i allmänhet tagits upp till tre månader tidigare.

Kalendarium 2

Linje Från trycket Till skolorna ca

Naturbrukslinjen åk 1 1988-03-29 1989-04-05

Fordons- och transporttek- n nisk linje åk 1

Fordons- och transportteknisk linje,tillägg till normalutrustningslista

Värme-, ventilations- och n sanitetsteknisk linje, åk 1

Omvårdnadslinje, åk 1-3 1988-03-30 1988-04-06

Treårig värdlinje, gren för n n omsor er om barn och ungdom,å 1

Textil- och beklädnadsbek- 1988-04-05 1988-04-08 nisk linje åk 1

Textil- och beklädnadsbeklinje, normalutrustning

råxlilsk

Industriell teknisk linje, åk 1

Normalutrustnin för industriell teknisk linje, åk 1

B g -och anlâggningsteklinje, âkl

Normalutrustning för treårig och anläggningstek-

byig-

nis linje

El-teleteknisk linje, åk 1-3 1988-04-15 1988-04-21

Treårig teknisk pâbyggnads- 1988-09-06 1988-09-12 utbildning gren för elektronik gren för maskin- och motaorteknik gren för byg adsteknik gren for VV teknik - Treårig industriell tekniklinje, en för elmekaniker, norma utrustning

Handelslinjen, åk 1-3 1988-08-01 1988-08-05

N ormalutrustning för han- n n delslinjen

el-teleteknisk linje

Naturbrukslinje, åk 2 och 3 1989-01-24 1989-01-27 Vårdlinjen, gren for omsor- 1989-01-27 1989-02-02 ger om barn ochnngdom, åk 2

6.2.3 Inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut

Länsskolnämnderna och skolhuvudmânnen hade i januari 1989 samma informationsbehov inför sina ställningstaganden for de forsöksutbildningar som skulle tillkomma läsåret 198990 fallet som var vid motsvarande tid 1988 se avsnittet 6.2.2. Elevernas informationsbehov var likaså detsamma. SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 1989 avsåg såväl förläggning av försök till ytterligare orter utökning på som orter som redan påbörjat försök i årskurs 1 läsåret 198889 och lokalisering av nytillkomna försöksutbildningar. Detta innebar informaatt tionsläget 1989 var bättre jämfört med 1988 i fråga redan påbörjade om försöksutbildningar. Nedanstående kalendarium 3 visar bl.a. att såväl tidspressen som informationsbristen, när det gällde nytillkomna lörsöksutbildningar, blev ungefär densamma 1989 1988. s0n1

Kalendarium 3

1988 Information från SÖ till länsskolnâmnderna vid konferens vilka om Oktober kursplaner som skulle komma att bli klara för tillämpning i årskurs 1 hösten 1989.

November Kommunfullmäktige i primârkommunerna hade att fastställa budgeten för budgetåret 1989 före november månads utgång. December 1987-12-08. SÖ fick informellt, delnin budgetpropositiogenom en av nen, information om att forsöksverksamheten âsåret 198990 av regeringen skulle föreslås omfatta 10 000 platser.

1988-12-08. Regeringen utfärdade förordning om ändring i förordningen SO-FS 198884 om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar i asieskolan 198889-199091. Andringen avsåg statsbidrag for ar etsplatsförlagd utbildningi årskurserna 1 och 2 överstigande tio procent.

1988-12-21. SÖ tillskrev länsskolnämnderna med begäran underom lag för 1989 års lokaliseringsbeslut.

1989 1989-01-10. Regeringens förslag att forsöksverksamheten skulle om- Januari fatta 10 000 platser blev offentligt genom budgetpropositionen.

1989-01-11. Svar i riksdagen på interpellation 19888994 försöks-

om verksamhet med en förlängd gymnasial yrkesutbildning.

1989-01-26. Uppdra från regeringen till SÖ angående fördelning av intagningsplatser til försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan läsåret 198990.

Februari 1989-02-01. Sista dag för ansökan till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar.

1989-02-03. Sista dag för lânsskolnämnderna att inkomma till SÖ med underlag för 1989 års fordelningsbeslut.

1989-02-21. Överenskommelse träffades mellan Sveriges Verkstadsförenin och Svenska Metallindustriarbetareförbundet gällande församheten med treåriga yrkesinriktade utbildningar i

sökslyelr

gymnasies o an. 1988-03-13. SÖ beslutade under förutsättning riksdagens beslut av utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer i om gymnasieskolan läsåret 198990.

1989, vecka 12. SO tillställde skolhuvudmännen faktablad om nytillkomna kursplaner för treåri byg adsplåt- och ventila-

a yrkeslinljer

tionsteknisk linje, livsmede steknisk inje, m leriteknisk linje, processteknisk linje, restauranglinje och träteknisk linje.

April 1988-04-15. Den preliminära inta ingen till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar skul e vara klar.

1989-05-02. beslutade

Utbildningsutskottet

om anslag till gymnasieskolor m.m. 198889U U 15.

1989-05-24. Riksdagen beslutade om utvidning av försöksverksamheten till att omfatta 10 000 intagningsplatser.

Elevernas eventuella omval i förhållande till de valen i

gymnasieskolan skall preliminära

vara klara under maj måna .

ugusti Slutet SÖs SÖ-FS

av augusti 1989. föreskrifter 198979 till förordningen 19872708 om statsbidrag till anskaffning av utrustning gymnasieskolan utkom av trycket.

Kursplaner och normalutrustningslistor for de linjer skulle omfatsom tas av forsöksverksamheten läsåret 198990 utkom, enligt uppgift från

Utbildningsforlaget, av trycket och kom skolorna tillhanda enligt ka-

lendarium 4. SÖs beslut dessa kursplaner och utrustningslistor haom de då i allmänhet tagits till fem månader tidigare. Skolorna hade upp emellertid i en del fall fått kännedom om kursplanerna underhand genom att SÖ hade sänt ut en prelimnârt godkänd version på remiss.

Kalendarium 4

Linje Från trycket Till skolorna ca och anläggningstek- 1989-01-31 1989-02-06

Byig-

nis linje,åk2-3 Textil- och beklädnadsteknisk linje,åk 2 Restauranglinje, åk l 1989-02-06 1989-02-10 Byggnadsplåt- och ventila- 1989-05-03 1989-05-08 tionsteknisk linje, åk 1 Normalutrustning för ämnet byggnadsplåt Livsmedelsteknisk linje, åk 1 Normalutrustning for ämnet livsmedelsteknik Måleriteknisk linje, åk 1 Utrustning for ämnet måleriteknik Träteknisk linje, åk 1 Utrustning for ämnet träteknik Processteknisk linje, åk 1 Normalutrustning för ämnet Industriell produktion på processteknisk linje Fordons- och transportteknisk linje, åk 2-3 Vårdlinjen, gren for omsorger om barn och ungdom, åk 1-3 Omvårdnadslinjen, åk gren for omsorger om psykiskt utvecklingsstörda Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk linje, åk 1-3 Normalutrustning for VVSteknik och el-reglerteknik Industriell teknisk linje, åk 1989-06-07 1989-06-12 1-3

industriell teknisk linje El-teleteknisk linje, åk 2 1989-002 1989-08-07 Normalutrustning för ämnet - - - el-teleteknik Hantverkslinjemåk 1 - - - - Normalutrustning för ämnet -- -hantverksteknik

6.3 Vissa förutsättningar för och konsekvenser av rådande tidsramar

6.3.1 Vissa förutsättningar

I propositionen 198788102 s. 14 framhöll föredraganden att för det fortsatta kursplanearbetet borde kursplanegrupper inrättas. Genom beslut den 22 juni 1988 uppdrog regeringen åt SÖ att utveckla kursplaner för gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och att inrätta kursplanegrupper enligt till beslutet fogade riktlinjer. Det hade sannolikt inte varit möjligt för regeringen att föreslå försöksverksamhet en med start läsåret 198889 om inte SÖ redan 1986 hade inlett ett kursplanearbete avseende treåriga yrkesinriktade studievägar. SÖ anordnade den 6 juni 1986 en rikskonferens med företrädare för branschorganisationerna. Vid denna konferens överenskoms om 16 kursplanegrupper, for varje en utbildningsområde i gymnasieskolan. Läroplansgrupperna började arbeta hösten 1986. Det sades att arbetet skulle görasi följande fyra faser.

Bedömning inom branschområdet av vilket kompetensbehov man hade för dem som skulle arbeta inom området på 1990-talet och i början av 2000-talet.

Bedömning av vilken del av detta kompetensbehov skolan som kunde ge och därvid med vilket innehåll.

3. När det möjligt att se vad skolan kunde ge bedömning av stuvar dievägsstruktur och av kursplaner.

4. Bedömning konsekvenser, t.ex. i fråga om lärare, fortbildning, av studie- och yrkesorientering, utrustning etc.

Som följd härav kunde föredraganden i 1988 års budgetproposition en bil. 10 145 konstatera att tim- och kursplaner för treåriga studieväs. inför läsåret 198889 beräknades föreligga för sju linjer. Därutöver gar pågick kursplanearbete inom vissa områden.

SÖs generaldirektör sin på kursplanearbetet och försöksverkgav syn samheten i den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988. Han framhöll således utbildningsutskottets utskrift 1988- 04-18 5 att vi har av en tillfällighet kommit så långt med kursplanes. arbetet inom vissa områden att försöksverksamheten kan genomföras inom dessa. Hindret âr att på andra områden kursplaner inte finns och inte heller kommer färdiga till hösten. Om vi får signaler kan att vara kursplanerna finnas till nästa höst. Naturligtvis anpassar vi vårt kursplanearbete efter dessa signaler.

Den omständigheten att SÖ hade föreslagit regeringen att besluta om de till verket framförda förslag om treårig yrkesinriktad utbildning, som kom att utgöra det s.k. 500-försöket, hade skapat en såväl mental, som, läroplansarbetet för detta försök, reell beredskap inom SÖ kring genom frågor rörde 3-årig yrkesinriktad utbildning. Erfarenheter vanns som också hos de skolhuvudmän och övriga som kom att beröras av denna försöksverksamhet.

I början år 1988 gjordes avstämningar mellan tjänstemän inom utav bildningsdepartementet och SÖ när olika åtgärder på ömse håll beav hövde klara för att försöksverksamheten skulle kunna starta hösvara ten 1988. Det förekom underhandsdiskussioner i anslutning till delningen propositionen 198788102 och om de förordningar regeringen av avsåg utfärda avseende försöksverksamheten. SÖ redovisade underatt hand för departementet läget i fråga om inkomna framställningar om

att få delta i försöksverksamheten och SÖs avsedda ställningstaganden till dessa.

Det hade inte varit självklart att det var SÖ som skulle komma att svara för dimensionering och lokalisering försöksverksamheten. Oavsett av om regeringen eller SÖ skulle ta dessa beslut behövdes underlag från skolhuvudmännen. Med tanke på den tid stod till förfogande för att som få i gång försök gjordes inom departementet bedömningen att det var nödvändigt att denna beslutanderätt lades på SÖ.

En grundläggande förutsättning för att försöksverksamheten skulle kunna dimensioneras och lokaliseras med kort varsel var att skolhuvudmännen och parterna pâ arbetsmarknaden hade ett tillräckligt starkt intresse härav. Som nämnts hade huvudmannens och vissa parternas av starka önskemål om en reformering yrkesutbildningen kunnat noteav ras på olika sätt inom regeringskansliet. Utöver vad redan sagts som härom kan noteras att såväl parternas inställning i ÖGY-utredningen som de synpunkter som anfördes vid remissen utredningens förslag gav utbildningsdepartementet anledning att tro att alla berörda skulle ställa sig positiva. Utbildningsdepartementet hade också inför propositionen l98788zl02 träffar för information och avkänning med de båda kommunförbunden, LO, TCO, SACOSR och Småföretagens riksorganisation. Det fanns vid dessa träffar missnöje med takten att få fram propositionen med anledning av ÖGYs förslag.

Som kommer att framgå i det följande visade det sig också såväl att efterfrågan på att få delta i försöksverksamheten kom att bli stor, att som yrkesnâmnderna med företrädare för branschorganisationerna i allmänhet kom att engagera sig mycket aktivt.

En viktig förberedelse för att försöksverksamheten skulle kunna bedrivas med utgångspunkt i de nya kursplanerna hösten 1988 den fortvar bildning, i form av introduktionskurser, SÖ anordnade som sommaren 1988. Denna avsåg kursplanernas mål och innehåll, undervisningens organisation och behovet av ämnesfortbildning. I dessa introduktionskurser deltog ca 600 lärare inkl. ett antal skolledare. Alla sökt till som utbildningen togs emot. Antalet lärare som deltog svarade mot 6 000 ca 49

elever. Dessa introduktionskurser följdes under läsåret 198889 av ett âmnesfördjupningskurser. Även sommaren 1989 anordnade stort antal SÖ introduktionskurser. Liksom 1988 omfattade dessa tre dagar och var hand avsedda for lärare i karaktärsämnen, som skulle undervisa i första i årskurs 1-klasseri forsöksverksamheten.

6.3.2 Konsekvenser för SÖs del

Även SÖ hade hunnit skaffa sig en viss beredskap för snabba insatom utåt förrän innehållet i budgetpropositionen blev ser kunde inget göras officiellt den 11 januari 1988. Enligt gängse bestämmelser i gymnasieförordningen SFS 1987743 med senare ändringar, §§ 11, 12 och 18 skall SÖ fördela årselevplatserna i gymnasieskolan mellan länen i form länsramar. Sedan ankommer det på länsskolnämnden att tilldela av länsramarna och att för varje kommun eller landstingselevplatser ur kommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna från och med årskurs 1 eller motsvarande. Lánsskolnämnden bestämmer också hur många intagningsplatuttryckt i antal klasser, varje huvudman får inrätta for varje ser, som studieväg. Endast i de fall en kommun eller en landstingskommun hos länsskolnämnden ansöker om tilldelning av intagningsplatser på lägfrekventa studievägar skall länsskolnämnden med eget yttrande överlämna ärendet till SÖ for beslut.

För SÖs och länsskolnâmndernas del kom i princip samma rutiner att behöva tillämpas vid lokalisering och dimensionering av försöksverksamheten i fråga lågfrekventa studievägar. Härutöver hade SÖ som om att samråda med yrkesnämnderna fore beslut. Detta innebar bl.a. att den personal vid SÖ eljest arbetar med organisatoriska frågor och som dimensioneringsfrågor inte dimensionerad för att klara den arbetsvar krävdes. Inom verket prioriterades emellertid tio handläggainsats som våren 1988 och åtta våren 1989 för att delta i beredningsarbetet. Flerre talet dessa hade ingen erfarenhet av att handlägga lokaliserings- elav ler dimensioneringsärenden. De kunde emellertid ha erfarenhet på annat sätt av organisatoriska frågor, t.ex. genom att vara skolledare. Detta fick emellertid till följd att alla sakliga bedömningar kom att koncen-

treras till ansvarig chefsnivå i organisationen. Tidspressen medförde båda åren att avstämningar annat än på ett mer övergripande plan inte blev möjliga i en vidare krets på chefsnivån. När samråden med yrkesnämnderna var klara och alla avvägningar orts på den ansvariga avdelningen fanns egentligen inget handlingsutrymrne kvar. Besluten togs båda åren av generaldirektören.

På handläggarnivån försvårades arbetet 1988 att det oklart av var om platserna i det s.k. 500-försöket skulle räknas in i de 6 000 platserna eller inte. Inget fanns skrivet om detta. Denna fråga avgjordes emellertid genom underhandskontakter mellan SÖ och tjänstemän på utbildningsdepartementet. ställningstagandet blev att de 500 platserna med hänsyn till att 500-försöket reglerades genom en särskild förordning inte i alla avseenden skulle räknas in i de 6 000 platserna.

Den omständigheten att utbildningsutskottet 1988 ändrade lägsta antal elever vid undervisningens start från tolv till åtta elever medförde att SÖ i ett sent skede måste gå igenom alla handlingar gång för en separat att kunna lägga ut halvklasser i det dimensionerings- och lokaliseringsbeslut som avsåg de utskottet tillförda 1 000 platserna. av

Våren 1989 fördröjdes de sakliga genomgångarna med yrkesnâmnderna av att avtalet mellan Verkstadsföreningen och Metallindustriarbetareförbundet dröjde. SÖ sökte på flera sätt påskynda att detta avtal skulle bli klart. I sin skrivelse den 21 december 1988 till länsskolnämnderna skrev SÖ att SÖ kommer emellertid att besluta om fortsatt försöksverksamhet resp. ny försöksverksamhet för läsåret 198990 endast for de forsökslinjer för vilka arbetsmarknadens parter den februari senast 1 träffade de avtal om den arbetsplatsförlagda utbildningen, de finsom ner nödvândiga. Denna formulering enligt SÖ, avstämd med dåvavar, rande utbildningsministern, lör sin del i interpellationssvar som ett i riksdagen den 10 november 1988 hade framhållit bl.a. att om avtal skulle låta vänta på sig skulle han föreslå regeringen omfördela att utlagda platser för försöksverksamheten till andra yrkesutbildningssektorer. I ett senare interpellationssvar, den 11 januari 1989 riksdagsprot. 1988 89 nr 49, framhöll dåvarande utbildningsministern han erfarit att att vissa kommuner redan beslutat att stoppa intagningen till berörda för-

söksutbildningar såvida inte frågan om avtal mellan parterna var löst senast den 1 februari 1989. Han framhöll vidare bl.a. att han avsåg att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att tilldela intagningsplatser till försöksutbildningarna endast inom sådana områden där parterna är överens. SÖ erhöll ett sådant uppdrag genom regeringsbeslut den 26 januari 1989. Där föreskrivs att intagningsplatser endast får fördelas till sådana försöksutbildningar rör arbetsmarknadssektorer för vilka som gäller arbetsmarknadens parter är de villkor som skall gälla att ense om för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Vid utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988 framhöll dåvarande utbildningsministern utskottets utskrift 1988-04-18 10 att vi måste i alla fall ha en s. bestämd avsiktsförklaring från parternas sida att de vill ha denna verksamhet.

6.3.3 Konsekvenser för länsskolnämndernas del

De insatser och bedömningar dimensionering och lokalisering av förav söksverksamheten, lânsskolnämnderna hade att göra, kom såväl som 1988 1989 att behöva ske under mycket stor tidspress. 1988 förflöt som endast fjorton dagar från den dag SÖs skrivelse till lánsskolnämnderna med begäran underlag är daterad till sista dag för nämnderna att om komma in till SÖ med detta underlag. Under denna tid skulle nämnderhinna med såväl att få in erforderligt underlag från huvudmännen na eget beredningsarbete och ställningstaganden. Denna process unsom derlättades givetvis i de fall huvudmän redan på ett tidigare stadium hade inkommit till regeringen med anhållan att få påbörja treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan. I vissa fall hade också underhandsdiskussioner, bl.a. på grundval dessa ansökningar, skett mellan SÖ och av nämnderna.

1989 fick nämnderna, i dagar räknat, något längre tid på sig för att leveunderlag till SÖ. Verkets begäran underlag är daterad den 21 rera om december 1988. Nämndernas underlag skulle vara SÖ till handa senast den 3 februari 1989.

Hur den tid som stod till förfogande kom att påverka berednings- och beslutsprocessen vid nämnderna 1988 och 1989 behandlas i det följande i avsnitten 9.3.1 resp. l0.3.1.

6.3.4 Konsekvenser för skolhuvudmånnens del

Skolhuvudmânnen hade inför sina ansökningar deltagande om i försöksverksamheten läsåret 198889 rimligen små möjligheter att göra reella bedömningar av vilka konsekvenser ekonomiska och andra - som ett deltagande i försöksverksamheten skulle komma innebära. att

Med tanke på att de vid tidpunkten för ansökan inte hade tillgång till

t.ex. kursplaner för de tilltänkta treåriga yrkesutbildningarna eller statsbidragsvillkor, vare sig i fråga utrustning eller i övrigt kunde om de svårligen bedöma vilka krav som skulle komma att ställas t.ex. på ytterligare medel, på kompletterande utrustning, lokaler, lärarkompetens eller fortbildning. De visste inte heller hur omfattande arbetsplatsförläggningen av utbildningen skulle komma att bli. Med tanke på de att fick kännedom om den tilltänkta försöksverksamheten först när 1988 års budgetproposition blev offentlig hade de inte heller haft faktiska möjligheter att beräkna erforderliga medel i den kommunala budgeten. Detta då budgeten för 1988 enligt gällande bestämmelser skulle fastställas av fullmäktige före utgången november månad året innan. av

Vilken betydelse den knappa tidsmarginalen 1988 ñck för och i samband med skolhuvudmânnens intresseanmälningar belyses fortsättningsvis här på det sätt som det omnämnts från länsskolnämndernas sida. Detta innebär att vad som framhålls får exempel. ses som

I kommunerna i Västernorrlands län fanns det, inför den försöksverksamhet som erbjöds, en viss beredskap följd tidigare fortlöpansom en av de information om ÖGY. I Västerbottens län hade förberedelsearbete pågått under 1987 och tack vare detta gick det atti samarbete mellan länsskolnämnden och kommuner få fram ett underlag i fråga önskad om försöksverksamhet. I Gotlands län hade det funnits viss beredskap en under flera år. Bland kommunerna i Hallands län var beredskapen våren 1988 att ta emot försöksverksamhet mindre god. Tidpunkten för

besked tilldelning klasser för försök blev så sen att en slutligt om av återlämnas. Detta berodde på att kommunerna och länsskolklass ñck nämnden dåligt informerade om vilka områden som skulle prioritevar ras för försök.

lánsskolnamnder illustrerar skolhuvudmännens reaktioner i an- Några erbjudandet forsöksverksamheten. Skolhuvudmännen i slutning till om län på sängen förslaget om försöksverksamheten i Norrbottens togs av budgetproposition. I Gotlands kommun, där det funnits en be- 1988 års hade, besluten reformering gymnasieskolan dröjde redskap, när om av beskeden från SÖ blev tveksamma, prioriteringar orts till andra och områden. Nar erbjudandet försöksverksamheten kom fanns inte beom redskapen i kommunen. Kommunerna i Stockholms län var mycket irriplaneringstiden inför första försöksåret. I Älvsterade over den korta borgs lan kom resultatet av utskottsbehandlingen av försöksverksamheten överrumplande för andra än en liten grupp kommunala tjänsteman och politiker.

Kraven på snabba ställningstaganden kom att påverka skolhuvudmänintresse på lite olika sätt. I Örebro län avstod del kommuner att nens en anmäla önskemål för deltagande, eftersom en sådan kräver en längre planeringsperiod än vad som då fanns tillgänglig. Bland skolhuvudmäni Uppsala län intresset För försöksverksamheten utomordentligt nen var Tiden till trots alla kommuner utom intresserade av att delstort. var en i försöket. I Gotlands kommun tog tag och tillsatte i augusti ta man nya 1988 arbetsgrupp för utredning, planering och introduktion av försök en med inriktningen planering i fall vi får vara med.

Flera länsskolnämnder t.ex. länsskolnämnden i Norrbottens län vittatt intresseanmälningarna i vissa fall hade just karaktären av nar om anmälan intresse och detta for en försöksverksamhet vars konkreta av detaljer man saknade kunskaper om.

När det gäller förberedelse och förankring av intresseanmälningarna är det bl.a. på i vilken utsträckning dessa kunde beslutas av intresse att se i vederbörande politiska I Södermanlands län hade ingen skolhuorgan. vudman möjlighet att ta beslut deltagande i forsöksverksamheten i om

Skolstyrelsen i plenum. Samma gällde i flera fall för skolhuvudmännen, i detta fall skolstyrelserna och utbildningsnämnden, i Jönköpings län. I Västerbottens län baserade sig länsskolnâmndens underlag på telefonöverläggningar och besked från kommunerna, vilka i efterhand inkom med skriftligt underlag. I Blekinge län blev beredningen i kommunerna högst informell. Skolchefer, rektorer och några lärare tog erforderliga kommunala beslut. Skolstyrelsen konfirmerade i efterhand. Medel för utrustning och lokaler anslags likaså i efterhand fullmäktige. I Älvsav borgs län hann någon huvudman inte förankra sina förslag hos organisationer och företag på rätt sätt.

Enligt Svenska kommunförbundet blev det ett vanligt förfaringssätt i kommunerna efter 1988 års intresseanmälningar att kommunstyrelsen i efterhand tog ställning till ekonomiska frågor avseende försöksverksamheten. Det behov av medel till gymnasieskolan, således aktualisom serade vid olaga tid, har kommit att leda till att kommunstyrelsen, på ett annat sätt än tidigare, engagerats i gymnasieskolefrâgor.

Enligt länsskolnämnden i Norrbottens län kunde beredning och besluti januari 1989 hanteras på ett mera normalt och önskvärt sätt. Även om tidsutrymmet och beredskapen var bättre måste emellertid de formella besluten från skolstyrelserna i Västerbottens län även detta åri många fall komma först i efterhand. Beredskapen var nu också bättre bland skolhuvudmánnen. För att förbereda tilldelning intagningsen ny av platser för försök gick länsskolnämnden i Örebro län den 28 september 1988 ut till kommunerna med information och anmodan att inkomma med önskemål om deltagande i försöksverksamhet samt med uppgifter om förutsättningar för att starta sådan vad gällde lokaler, utrustning m.m.. Det fan-ns andra varianter på detta tema. Således redovisar länsskolnâmnden i Jönköpings lån att många önskemål deltagande i förom söksverksamhet avseende de tio försökslinjer startade läsåret som 198889 kom in i huvudmannens organisationsförslag i juni 1988. För de sex nya linjer som skulle tillkomma var emellertid, enligt nämnden, problemen desamma som inför läsåret 198889.

Aspekter näraliggande dem som redovisats här återfinns i det följande i avsnitten 7.1.4, 8.2.3 och 9.2.

6.3.5 Konsekvenser för yrkesnåmndernas motsvarande del

De yrkesnämnder motsvarande som inbjöds av SÖ till överläggningar för samråd kring 1988 ocheller 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut har tillfrågats hur den tid stod till förfogande för SÖs som beredningsarbete infor nämnda beslut påverkade yrkesnämndernas handlande. Svaren på denna fråga ger följande bild.

Sex yrkesnámnder redovisar inga olägenheter med den tid som stod till förfogande för SÖs beredningsarbete inför dimensionerings- och lokaliseringsbesluten eller hur dessa hanterades genom extra insatser. Landstingsförbundet och två yrkesnämnder upplevde att erforderliga kontakter med landsting, yrkesråd etc. inte hanns med. Kommunala Yrkesnámnden och ytterligare en yrkesnämnd fann beredningstiden alldeles för kort. Sex yrkesnämnder kunde inte genomföra sitt beredningsarbete på önskvärt sätt. En konstaterar att bättre framförhållning hade bättre beslutsunderlag. En framhåller att samarbetet med SÖ, gett den knappa tiden till trots, fungerade utmärkt. Tre yrkesnämnder vill för sin del understryka det olyckliga i att starta försök under stor tidsoch med väsentliga frågor oreglerade. En yrkesnämnd, slutligen, press ifrågasätter försöksverksamhet tillkommen under så exceptionelom en la förhållanden de rådde 1988 kan läggas till grund för utvärsom som Jc-ring och för reformering av gymnasieskolan.

6.3.6 Konsekvenser för eleverna

Iam. vik tigt motiv för SÖ att välja den tidsplan gjorde för sin beredman mrh aim beslut dimensioneringen och lokaliseringen av försöksm ng av k aumhcum, såväl 1988 1989, var att eleverna skulle hinna få in- Ii-l som iuruih Lion infor sina omval. Hur situationen kom att bli för eleverna har mu- spc-.i-izila-tuuleratsi förevarande sammanhang. Nedanstående bör derfor ses som ett antal iakttagares bedömningar.

Några länsskolnämnder vittnar hur situationen kom att bli för eleom verna. Lânsskolnâmnden i Västernorrlands län framhåller att effekterna av de snäva tidsramarna drabbade framför allt skolans syo-arbete och de elever som skulle söka till gymnasieskolan. Lânsskolnámnden i Skaraborgs län menar att den omståndigheten att informationen blev otillförlitlig, som en följd av tidsutdräkten med riksdagens behandling av antalet intagningsplatser för försöksverksamheten, påverkade syoinformationen negativt. Eleverna borde, enligt nämnden i Hallands län, ha haft information i november-december 1987 för att kunna göra sina ansökningar i januari 1988. Tiden för information utbildningar om nya till eleverna i årskurs 9 blev, enligt lânsskolnâmnden i Värmlands län, alltför kort.

Enligt länsskolnämnden i Blekinge län fick eleverna välja till utom bildningar som endast kortfattat kunde beskrivas och i vissa fall blev valen klara först veckorna före vårterminens slut. Det har också framhållits att de elever som skulle välja till de utbildningar lokaliom som serades genom SÖs beslut den 25 april 1988, med anledning att utav bildningsutskottet tillfört forsöksverksamheten 1 000 intagningsplatser m.m., av tidsskäl, kom i ett särskilt svårt läge. Länsskolnämnden i Blekinge län ger följande exempel på hur situationen kunde te sig för eleverna Infor läsåret 198990 var problemet mindre i Blekinge. En handfull sökande till Ve i Karlskrona fick besked om att de i realiteten sökt IN och ett 70-tal sökande till VdHs i Karlshamn fick veta att deras ansökningar hänförts till OM. Det senare ledde till att ett antal vuxenelever hoppade av, de kunde tänka sig att gå två år, inte tre, i men gymnasieskolan. Detta problem löstes genom att en ettårig komvuxkurs inrättades.

Enligt företrädare för skolöverstyrelsen förekom det 1988 i att man kommunerna lät eleverna söka såväl till ordinarie tvååriga studievägar som till de treåriga forsöksutbildningar kommunen önskat. Detta som kan ha varit en praktisk fördel for eleverna.

Länsskolnämnden i Jämtlands län sammanfattar för sin del situationen så att det var synd om både skolor och elever.

å

i-wsiiáaxvéié4áåfmmñ{

Lâfâmømmøåâi b mL new

V.

s V

3.Å v a. i z s.

88%

s V iáwçámwâäeáz

. i

E9 i

måi§§§r§f§f§å#$w may

cagärw 5 nä ø xx a., mkt -1L°f§§§ . , V g .s;rá; asså 35.. J S713 E3523 rt. W553i V 9 k V

ifsâämokuizamvråå . än . V i aáwsggáâvanâsgå j v mig aäâsm.4.22 , v . - , ,

7 Tillgänglig information vid beslut

om

start av försöksverksamheten 1988

bilaga 5

7 I avseenden omfattas direktiven för som av utvärderingen bilaga 5

7.1.1 Allmänt

Huvudpunkterna i direktiven for utvärderingen försöksverksamheav ten har åskådligorts i det föregående i avsnitt Som framgår i nämnda avsnitt avser utvärderingen ytterst erfarenheterna att i ökad av utsträckning använda arbetslivet som resurs for yrkesutbildning. I det fot jande görs en översiktlig genomgång i vilken utsträckning informaav tion fanns tillgänglig vid beslut och ställningstaganden på olika nivåer i avseenden som utvärderingen skall omfatta.

7.1.2 På riksnivån inför beslut bilaga 5

Den information som riksdagens och regeringens första beslut förom söksverksamheten kunde grundas på, vad gäller de frågor omfattas som av direktiven för utvärderingen, avsåg, på det sätt dessa kom till uttryck i officiellt tryck som motiv eller underlag for beslut eller vid den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet, i stort följande.

Det fanns vad framkommit i ÖGYzs betánkanden, i remissgenom som avseende dessa, utbildningsdepartementet ombesörjd analys och svar av allmänna erfarenheter, en betydande tilltro till att arbetslivet skulle ställa med platser for arbetsplatsforlagd utbildning, även om de loupp kala förutsättningarna kunde variera över landet. Ingen torde kunna ha haft någon säker uppfattning hur förlängningen av den yrkesinrikom tade utbildningen till tre år skulle påverka rekryteringen av elever. Bedömningen ordes att det var uteslutet att den treåriga utbildningen inte skulle överlägsen den tvååriga. Det fanns på grundval av erfavara renheter från olika håll en klar uppfattning om att utbildningsinsatser behövdes på handledarområdet. När det gäller samarbetet mellan arbetslivet och skolan stod det, med ledning ÖGYs arbete, remissvar av och allmänna erfarenheter klart att detta behövde förbättras; något som gällde inte minst yrkesråden. Redan vid tidpunkten för besluten om forsöksverksamheten fanns, enligt uppgift från LO, utbildningsavtal som täckte de allra flesta av dagens gymnasieutbildningar med yrkesutbildning. Inför nämnda beslut var kunskapen bättre om vilka kostnader denna skulle medföra for staten än om vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli for skolhuvudmännen och arbetslivet.

7.1.3 På lånsnivån inför ställningstaganden och initialt bilaga 5

Lánsskolnämndernas uppgift inför SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 1988 var att, efter slutligt samråd med skolhuvudmännen och med beaktande av vad som anfördes i 1988 års budgetproposition, till SÖ inge samlad framställning länets deltagande i försöksen om verksamheten. Detta innebar bl.a. att länsskolnâmnderna var den första instansen som skulle värdera och väga samman önskemål om och syn på deltagande i försöksverksamheten.

Mot denna bakgrund bedöms här den allmänna information som nämnderna hade bilda en viktig förutsättning för de ställningstaganden som nämnderna kom att göra. Dessa ställningstaganden kom att utgöra det utbud av potentiella forsöksorter SÖ valde bland. De stipulerade som

därmed viktiga ingångsvärden for de aspekter som i detta sammanhang primärt skall utvärderas.

Den information som länsskolnämnderna hade försöksverksamheom ten vid sina ställningstaganden kom, utöver den som givits ÖGY genom i första hand från SÖ via skrift, konferenser, underhandskontakter och delaktighet t.ex. i kursplanearbetet. I vissa fall tillmäter nämnderna den information som gavs av Svenska kommunförbundet, branschorganisationerna eller de fackliga organisationerna väsentlig betydelse. Informationen om vad skulle gälla för forsöksverksamheten i fråga som om främst kursplaner, utrustning, lokaler, läromedel och ekonomiska villkor kom för sent och var ofta osäker. Den emellertid i allmänhet var tillfredsställande, när den väl kom. Detta osäkra och otillfredsställande informationsläge hänförs främst till beslutsprocessen hos riksdag och regering och till att kursplanearbetet genomfördes successivt. SÖ bedömdes ha fått en omöjlig uppgift. Bristande information vilken läom rarkompetens som skulle gälla och hur de definitiva kursplanerna om skulle se ut medförde att vissa länsskolnämnder initialt orde bedömningen att det inte fanns underlag för diskussioner med arbetslivet om arbetslivsanknytningen. Dessutom förekom det att planeringen kring denna anknytning låg tid följd konflikten mellan nere en som en av Verkstadsföreningen och Metallindustriarbetareförbundet. Oklarhet kring varaktigheten av försöksverksamheten skapade också osäkerhet.

7.1.4 Vid skolhuvud männens intresseanmälningar och initialt bilaga 5

Skolhuvudmännen hade att anmäla sitt intresse till länsskolnämnderna om att delta i försöksverksamheten. Det intresse vilken inforär av mation dessa anmälningar totalt sett kunde grunda sig på. Den bild härav, som ges i det följande, baseras på uppgifter som lämnats av länsskolnämnderna och yrkesnämnderna. Beskrivningen inte samtliga avser län men bör ändå kunna ge en antydan om den faktiska informationsmvån hos skolhuvudmännen.

Skolhuvudmânnen hade allmän information om den reformering av en gymnasieskolan försöksverksamheten representerar bl.a. genom som flertalet länsskolnâmnder hade initierat diskussioner i länet under att 1986 ocheller 1987 bl.a. vid skolledar- och skolchefskonferenser om ÖGYs betänkanden. Gymnasieskolor med utbildning inom områdena jord, skog, trädgård, handel och med elmekanikerutbildning samt el-teleutbildning samt yrkesråd med för dessa områden hade fått - ansvar information treårig yrkesinriktad utbildning redan före den tidom punkt då skolhuvudmännen första gången hade att göra intresseanmälningar för försök också från respektive centrala yrkesnämnd. Svenska kommunförbundet genomförde tio informationskonferenser, som vände sig till samtliga inom kommunerna som skulle kunna komma att bli beförsöksverksamheten samt till länsskolnâmnderna omedelbart rörda av efter det att propostitionen 198788102 blev offentlig. Vid dessa konfetäckte hela riket, för försöksverksamheten ansvariga renser, som var såväl från utbildningsdepartementet som från LO och SAF centralt representerade. Denna information kom, trots att den var maximalt tidig, emellertid för sent for att tillföra information inför skolhuvudmännens första intresseanmâlningar.

Exemplifieringar från lânsskolnämnderna antyder att skolhuvudmäninformation i fråga om vad som skulle gälla för försöksverksamhenens ten i olika avseenden var klart otillfredsställande, när de hade att göra sina intresseanmälningar. Man köpte grisen i säcken. Skolorna fick planera i blindo. Det förekom att skolhuvudmännen vid sina intresseanmålningar inte hann göra ordentliga kostnadsanalyser. Informationen statsbidrag och ekonomiska villkor kom så sent att det förekom att om utrustning inte kunde beställas så att den var på plats vid skolstarten 1988. Denna bild verifierar således i stort SÖs på förutsättningarna syn för försöksverksamheten avsnittet 9.2. l.

7.1.5 Yrkesnâmnderna motsvarande vid ställningstaganden bilaga 5

Yrkesnämnderna har tillfrågats vad parterna i yrkesnâmnden, vid överläggningarna med SÖ inför 1988 1989 års dimensioneringsresp. 62

och lokaliseringsbeslut, erfarenhetsmässigt visste när det gäller de branscher som omfattas yrkesnämndens verksamhet förhållanav om dena i de avseenden som tas i direktiven for utvärderingen förupp av söksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. De yrkesnämnder motsvarande som har uppfattat frågan på avsett sätt har givit följande bild härvidlag.

Några yrkesnämnder hade vid dimensionerings- och lokaliseringsbesluten 1988 och 1989 för lite erfarenheter förläggning utbildning av av till företag inom branschen för att kunna bedöma förutsättningarna för arbetsplatsförläggning. Två yrkesnämnder visste erfarenhetsmässigt att detta skulle bli svårt inom respektive bransch. Detta gäller VVSoch elbranscherna.

Parternas i yrkesnämnderna erfarenheter hur konjunkturlåget påav verkar tillgången på platser för arbetsplatsförläggning av utbildning varierar från att läget detta avseende inte nämnvärt påverkar tillgången på platser t.ex. till att det vid högkonjuktur en inte finns tid att avsätta produktionsresurser för företagsförlagd utbildning. Den förstnämnda ståndpunkten har sin grund i att tillgången på platser vid företag som har ett långsiktigt engagemang i fråga arbetsplatsförläggning inte om påverkas nämnvärt av konjukturläget.

I fråga om hur ortens storlek påverkar platstillgången redovisas erfarenheterna att tillgången kan bättre på större orter än i mindre och vara att intresset kan vara större i större företag än i mindre. Näringslivsstrukturen har givetvis betydelse i det avseendet att det är betydelsefullt om det finns arbetsplatser med rätt inriktning och intresse eller inte. För jordbrukets del bedöms strukturutvecklingen få stor betydelse för tillgången till utbildningsplatser i arbetslivet.

Tre yrkesnámnder som uttalar sig effekten förlängd utbildningen om av på rekryteringen av elever har olika erfarenheter i detta avseende. För en bransch är effekten svårbedömd, för en annan har förlägning utbildav ningstiden inte medfört rekryteringsproblem. En tredje att det menar kan bli vissa svårigheter att nå skoltrötta elever.

Yrkesnämndernas erfarenheter i fråga om möjligheterna att arbetsplatsförlägga stora delar utbildningen och samtidigt ha högt ställda krav av på kvalitet är för en yrkesnämnd att stora delar av utbildningen kan arbetsplatsförläggas inom branschen och for en annan att detta inte kan ske till någon del. Enligt yrkesnämnd skulle kravet på hög kvalitet en komma att infrias skolan respektive arbetslivet, utan att procenttal om for arbetsplatsförläggningen stipulerades, får ta hand om den del av utbildningen de är bäst skickade för. Yrkesnämndernas erfarenheter som när det gäller arbetsplatserna ställer upp med utbildade handledare om varierar från att så sker till att inga säkra erfarenheter finns och till att utbildade handledare inte kommer att finnas inom överskådlig tid. När det gäller i vilken utsträckning de avtal, behövs, träffats dels melsom lan skolhuvudmän och arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare samt i fråga erfarenhetsmässi g kunskap om kostnader for om arbetsplatsförläggning av utbildning för staten, skolhuvudmânnen och arbetsgivarna yrkesnámnderna sin syn eller redovisar de sina erfager renheter med avseende på forsöksverksamheten.

7.1.6 Arbetslivet bilaga 5

Som nämnts i det föregående i avsnittet 7.1.4 gick parterna i en del I branscher ut med information ÖGYs betänkanden och skeendet därom efter till de lokala yrkesråden gällde trâindustrin, elfacket, handeln, jord, skog, trädgård och vattenbruk.

Parterna i de allra flesta yrkesnämnderna motsvarande, som lämnat upplysning i frågan, lämnade information om treårig yrkesinriktad utbildning till sina medlemmar eller företrädare för dessa; från den tidpunkt då ÖGYs förslag presenterades fram till tiden för överläggningmed SÖ dimensionerings- och lokaliseringsbesluten eller strax arna om därefter. Detta skedde dels genom att information gavs till yrkesråden, dels konferenser, dels olika former av skriftlig informagenom genom tion.

7.2 I fråga om planeringsläget i gymnasieskolan bilaga 5

7.2.1 På riksnivån inför beslut bilaga 5

Riksdagen var vid sitt beslut försöksverksamheten om i juni 1988 i det fördelaktiga läget att det redan inför beslutet stod klart det fanns att en efterfrågan på att få delta i verksamheten vida som översteg det till tänkta antalet platser. Marknaden således skapad innan utbudet var till handahölls. Föredraganden kunde konstatera i propositionen 1987 88l02 s. 14 att han hade erfarit att SÖ, på grundval antal av ett stort framställningar inkommit från skolhuvudmän efter hans som anmälan om forsöksverksamheten i budgetpropositionen, hade utarbetat förett slag till lokalisering av försöksverksamheten.

Dåvarande utbildningsministern framhöll vid den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988 utskottets utskrift av utfrågningen 1988-04-18 8 att det inte fanns någon anledning s. att dölja att de som gav sig in i forsöksverksamheten tog på sig en extra svårighet eftersom allt inte var klart. Han menade emellertid att vi har anledning att vara tacksamma för att många vill ta på sig denna extra svårighet, och kommunernas intresse är stort, snarare än att beklaga dem som kommer att sig i denna utbildning. Vid engagera samma tillfälle framhölls från Svenska kommunförbundet utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 34 att det fanns en mycket beredskap s. ute i kommunerna för att sätta i gång försöksverksamheten. Ute i kommunerna hade man inte levt i något slags vakuum eller passivitet. I och med att denna fråga ÖGY-utredningen aktualiserades när lades fram under mycket bred enighet har deti praktiken pågått ett förberedelsearbete. Man hade, framhölls från förbundet, förberett sig for en reform, och alla hade tagit för givet att den skulle genomföras. Det fanns inte bara en beredskap utan även vilja ute i kommunerna att få sätta i en gång.

Utbildningsutskottet kunde redovisa UbU 19878831 11 det s. att erfarit att SÖ fått intresseanmälningar för deltagande i försöksverksam-

heten från 139 kommuner och 21 landsting motsvarande ca 10 100 intagningsplatser i försöksverksamhet för läsåret 198889.

Skolhuvudmännens beredskap att, for att använda dåvarande utbildningsministerns ord, påta sig denna extra svårighet var således tydligt manifesterad.

Denna beredskap dokumenterades alltså genom de anmälningar av indelta i forsöksverksamheten kom in till SÖ. tresse att som

SÖ regeringsbeslut den 10 april 1986 tillsammans med unihade genom versitets- och högskoleämbetet och arbetsmarknadsstyrelsen fått i uppdrag att följa visst arbete i fråga om utbildningsplaneringen i länen. Myndigheterna skulle översiktlig redovisning och bedömning göra en det arbete på utbildningsplaneringens område sorti bedrevs inom läav samt i vilken utsträckning ökad samverkan och samordning melnen en lan olika utbildningsanordnare och avnämare av utbildning inom länen hade kommit till stånd. Bedömningen borde ta sin utgångspunkt i de riktlinjer regeringen besluti mars 1983 hade givit åt länssom genom styrelserna att medverka i planering av den yrkesinriktade utbildningi länen. Myndigheterna skulle vidare redovisa såväl utbud som efteren frågan på utbildning samt de former for samverkan i utbildningsplaneringsfrågor tillämpades inom länen. Särskild tonvikt skulle läggas som vid frågor som avser fortbildning och vidareutbildning.

Detta uppdrag redovisades i april 1986 till regeringen i rapporten SÖ R 8684 Utbildningsplaneringen i länen. SÖ hade bl.a. detta arbegenom te, vid sin beredning de inkomna anmälningarna om intresse for forav söksverksamheten, allmän kunskap om planeringsläget i länen for en yrkesutbildningens del.

Således hade såväl regeringen som riksdagen vid sina ställningstaganden klara indikationer på att marknaden for att ta sig an försöksverkskolhuvudmän och vid skolor innan den tillsamheten var skapad hos handahölls. Den klaraste signalen i denna riktning var de ca 10 000 intresseanmälningarna kom in till SÖ till de då bekantgiorda 5 000 som intagningsplatserna. Denna situation således uppenbar även för SÖ, var

som dessutom via egna analyser och tidigare erfarenheter hade allen män kunskap om planeringsläget i länen för yrkesutbildningens del. Svenska kommunförbundet förmedlade våren 1988 upplevelsen att det fanns såväl beredskap som vilja i kommunerna att få i gång. sätta

De centrala yrkesnâmnderna motsvarande har tillfrågats om vad parterna i nämnden visste dels vid överläggningarna med SÖ - inför 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, dels vid överläggningar-

med SÖ inför 1989 års motsvarande na beslut- om i vilken utsträckning skolhuvudmän och gymnasieskolor i olika typer kommuner av hade framförhållning att påbörja försöksverksamhet inom respektive branschs verksamhetsområde.

Kommunala Yrkesnänmden orde härvid ungefär samma bedömning som Svenska kommunförbundet. Nämnden menade att ansökningarna till SÖ visade att beredskapen och viljan fanns från skolans sida. Nämnden kunde emellertid konstatera att det fanns ett glapp mellan skolan och verksamheten i fråga om omsorgslinjen. I övrigt ansåg sig sex yrkesnämnder motsvarande däribland Landstingsförbundet utan att precisera innehållet häri ha haft olika ingående kunskap framför- - om hållningen hos kommuner och skolor att påbörja försöksverksamhet inom respektive branschs verksamhetsområde. Endast yrkesnämnd en - VVS uppgav härvid att framförhållningen god. Yrkesnämnderna - var för sju branscher transport, jord, skog, trädgård, byggnad, verkstad, el

konstaterade brister i framförhållningen i olika avseenden, delvis hänförbara till den sena tidpunkten for ÖGY-propositionen. Yrkesnâmnderna för fyra branscher jord, skog, trädgård, vattenbruk menade att

framförhållningen var bättre där erfarenheter olika av slag redan orts inom utbildningsområdet. Brå yrkesnâmnder hade förväntat sig att kommuner och skolor skulle ha varit bättre informerade. Dessa yrkes-

nämndernas motsvarande svar kan avse såväl 1988 1989. Fyra som yrkesnâmnder motsvarande hade emellertid uppfattningen att framför-

hållningen hos skolhuvudmän och kommuner var bättre vid tidpunkten för yrkesnâmndernas överläggning med SÖ 1989, än vid motsvarande tidpunkt 1988.

7.2.2 På länsnivån inför ställningstaganden bilaga 5

En i sammanhanget inte oväsentlig fråga länsskolnämnderna haär om de tillräcklig information för att kunna göra en någorlunda säker beförutsättningarnaberedskapen i kommunerna att starta de dömning av försök skolhuvudmännen önskade eller som nämnden kunde anse som skulle önskvärda. Nämnderna har lämnat upplysning om i vilken vara utsträckning så fallet för de utbildningsvägar som kom att omfattas var av nämndernas förslag om försöksverksamhet till SÖ ijanuari 1988.

Länsskolnämnderna var rimligen de företrädare för staten som i detta sammanhang hade den bästa informationen och därmed de bästa om förutsättningarna för att göra bedömningar de enskilda kommunerav och gymnasieskolornas, i första hand skolmässiga, förutsättningar nas beredskap att starta försöksverksamhet med kort varsel. Detta är en giföljd länsskolnämndernas regelbundna kontakter med skolväven av sendet i kommunerna inom ramen för tillsynen av detsamma. Drygt hälften länsskolnämnderna upplevde den information om läget för av gymnasieskoleutbildningen i länet, som de hade tillgång till, som tillräcklig för att göra en säker resp. en någorlunda eller ganska säker bedömning av att det fanns förutsättningarberedskap i kommunerskolor för de förslag som nämnderna i början av år 1988 kom att vidareförmedla till SÖ. Några nämnder hade tillräcklig information för att bedöma förutsättningarnaberedskapen för vissa av de försök som de kom att förorda, inte för andra. Det förekom också att informationen upplevmen des otillräcklig och att bedömningarna därmed blev osäkra. Detta som hade främst samband med oklarheter t.ex. i fråga om kursplaner och utrustning. I efterhand har också vissa missbedömningar kunnat konsta-

teras.

Flertalet länsskolnâmnder hade inte ort egna analyser eller kartläggningar utöver den informationsinsamling som regelmässigt sker vid kontakter med skolväsendet i kommunerna om förutsättningarna för eller lämplig lokalisering av treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan i länet. Det förekom att nämnder t.ex. Kalmar, Örebro och Östergötland vid nämnda kontakter stimulerade skolhuvudmännen till beredskap att påbörja treårig yrkesinriktad utbildning i kommunerna.

De lânsskolnämnder som, genom analyser eller på annat sätt, har en mer uttalad kontinuerlig framförhållning i fråga utvecklingen om av gymnasieskolan i länet t.ex. Södermanland, Skaraborg och Jämtland kunde givetvis nyttiggöra denna. I åtminstone sju län ordes eller mer mindre omfattande analyser för att nå kunskap om möjligheter att arbetsplatsförlägga utbildning. Flera nämnder ombesörjde eller deltog dessutom i utredningar eller analyser avseende främst vårdutbildningar.

7.2.3 Vid skolhuvudmânnens intresseanmålningar

Skolhuvudmännen kunde, rent allmänt, ha mental beredskap för en en reformering av gymnasieskolan i den riktning ÖGY hade föreslagit. som Från Svenska kommunförbundet framhölls, som nämnts, också att viljan fanns. I och med att information, då huvudmännen hade att göra sina anmälningar, i huvudsak saknades när det gällde t.ex. kursplaner, lärarkompetens, lokaler, utrustning, läromedel, statsbidrag och ekonomiska villkor i övrigt kan emellertid den faktiska beredskapen att ta emot försöksverksamheten inte ha varit särskilt omfattande. Detta sagt i medvetande om att det förekom att länsskolnämnder kommunicerade utkast till eller underhandsinformation om t.ex. tilltänkta kursplaner med företrädare för Skolhuvudmännen. Detta förbättrade givetvis möjligheterna till konsekvensbedömningar på del håll. Med utgångsen punkt i den information som fanns tillgänglig före den 11 januari 1988 bör det emellertid ha varit mycket svårt för flertalet skolhuvudmän gymnasieskolor att ha en reell framförhållning att ta emot försöksverksamheten.

7.3 I fråga om intressenters önskemål

7.3.l Allmänt

Olika intressenters intresse av en reformering av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan har redan berörts. I detta avsnitt läggs 69

tonvikten vid de önskemål eller reaktioner i fråga om försöksverksamkunde iakttas på olika nivåer inför beslut eller ställningstaheten som ganden i fråga om försöksverksamheten.

7.3.2 På riksnivån inför beslut

Inget framkommit i detta sammanhang talar för att det intresse av som reformering yrkesutbildningen i gymnasieskolan som regeringen en av kunde notera fore 1988 års budgetproposition hade tillvägagångssâttet att påbörja reformeringen genom en försöksverksamhet som utgångspunkt. Reaktioner på just det valda tillvägagângssättet kunde således avläsas först från januari 1988. Ett sådant tillfälle var vid utskottsutfrågningen den 12 april 1988, dokumenterad genom utbildningsutskottets utskrift 1988-04-14 nedan benämnd utskriften. Denna ger å ena sidan givetvis ingen fullständig bild av de uppfattningar och reaktioner kunde finnas, bl.a. därför att var och en av intressenterna vid detta som tillfälle kanske främst hade anledning att uttala sin uppfattning enbart efter förfrågan härom. Å andra sidan utskottsutfrågningen ett av var utbildningsutskottet givet tillfälle, för dem som deltog. att ge uttryck för respektive myndighets eller organisations officiella ståndpunkter. Utföreträdare för utbildningsdepartementet och SÖ företrädare för över staten hade företrädare för de båda kommunförbunden, arbetsmarknadens parter och eleverna kallats till utfrågningen. I förevarande sammanhang betraktas samtliga dessa utom företrädarna för staten som intressenter. Intressenternas ståndpunkter i fråga om den föreslagna forsöksverksamheten vid utfrågningen i huvudsak följande. var

LO utskriften 18, 19 hade gärna sett att det lades fram ett förslag för s. riksdagen som innebar en definitiv reform. Det vore, menade LO, bra med ett beslut som innebar ett successivt genomförande av reformen i gymnasieskolan. LO motsatte sig emellertid inte den föreslagna försöksverksamheten. TCO utskriften s. 19 orde bedömningen att om det kom ett klart besked att reformen skall genomföras och att det lönar sig att planera, kommer man att kunna ta till vara det positiva intresse som finns ute i arbetslivet. SACOSR utskriften s. 19 ansåg att man borde klartecken för reformen, men man borde använda det kommande året ge 70

till att ge en ordentlig information och förbereda sig och sedan genomföra en bred försöksverksamhet ett år senare.

SAF utskriften s. 18, 21, 23 framförde sin besvikelse över att det inte

skulle bli ett genomförande av reformen gymnasieskolan förrän av en lång bit in på 1990-talet. SAF framhöll att det är oacceptabelt att man skenbarligen försöker visa på något slags handlingskraft prov genom att göra dåligt förberedda försök hösten 1988, samtidigt de facnär man to skjuter på hela den efterlängtade reformen till oviss tidpunkt nâen gon gång på 1990-talet. Det vore, menade SAF, av stort värde riksom dagen tog ett principbeslut om att yrkesutbildningsreformen skulle genomföras snabbast möjligt över hela landet i takt med de förutsättningar som finns för att få undervisningen att fungera på avsett sätt inom olika studievägar. Ett successivt genomförande med start hösten 1989 och hösten 1990 uppdelat på lämpligt sätt var vad föresvävade SAF. som Småföretagarnas riksorganisation utskriften 19 negativt inställs. var da till försöksverksamheten eftersom organisationen intresserad var av att få reformen av gymnasieskolan genomförd snabbare och bredare än vad utbildningsministern hade föreslagit.

Genom ett inlägg av Larz Johansson c utskriften 11 framkom att s. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Handelns Yrkesnämnd, Motorbranschens Yrkesnämnd, pappersindustrin, elfacket, motorbranschens arbetsgivare, Yrkesnâmnden för fabriksindustrin, Livsmedelsbranscher-

nas Yrkesnâmnd, Lantbrukets Yrkesnämnd, Skogsbrukets Yrkesnämnd och Trâdgârdsnäringens Yrkesnâmnd uttalat sig mot att få den föreslagna försöksverksamheten.

Svenska kommunförbundet utskriften s. 34 hade inte några speciella synpunkter på huruvida vad som föreslagits skulle kallas försöksverk-

samhet eller ett successivt genomförande. I kommunerna hade utman gâtti från att reformen skall genomföras. Förbundet kunde acceptera en ordning som innebar start fr.o.m. läsåret 198889, eftersom det fanns en en beredskap for detta. Landstingsförbundet utskriften 33 trodde att s. man inom landstingens utbildningar skulle känna sig mycket besviken om försöksverksamheten inte kom till stånd, eftersom arbetat hårt man för detta.

Elevorganisationen utskriften 35, 38 framförde att man insåg att s. allt inte kan genomföras på gång, när en så stor reform skall genomen föras. Samtidigt ville organisationen skulle ha fler fullskaleföratt man sök och därmed inte bara 5 000 platser. Då skulle man lättare kunna utvärdera försöken. Enligt organisationen kunde man, om man hade 5 000 platser hösten 1988, öka platsantalet till 20 000 nästa därpå följande höst. Ökningen borde inte gå så långsamt med t.ex. 5 000 platser som per år.

Intressenternas ståndpunker inför riksdagsbeslutet 1988 om försökssåledes sammanfattningsvis i huvudsak följande. LO, verksamheten var de båda kommunförbunden och Elevorganisationen motsatte sig inte elforsöksverksamheten. TCO och SACOSR önskade ler var positiva till klarsignal om att reformen skulle genomföras; TCO för att det skulle lösig att planera och SACOSR för att det närmast liggande läsåret na skulle kunna användas för information och förberedelser. SAF och ett antal yrkesnämnder motsatte sig försök; SAF för att reformeringen av gymnasieskolan därmed skulle komma att skjutas framåt i tiden.

7.3.3 På länsnivån inför ställningstaganden

Sett ur länsskolnänmdernas synvinkel bör eleverna, andra länsmyndigheter, regionala branschorganisationer, företrädare för arbetsgivare och arbetstagare på länsplanet, de enskilda arbetsplatserna i länet, de lokala yrkesråden, i förekommande fall de regionala SSA-råden och kanske även de lokala SSA-råden kunna sessom intressenter. Det kunde givetmed tanke på nämndernas huvuduppgifter, att vid vis inte vara möjligt, sina ställningstaganden våren 1988 ha mer ingående bild över hur en dessa intressenter ställde sig till en försöksverksamhet, där arbetsplatsförläggning av utbildningen är en viktig del. De länsskolnämnder som orde kartläggningar och analyser möjligheterna till arbetsplatsförav läggning utbildning hade rimligen ett försprång i fråga om informaav tion intressenternas beredskap. Om beslutsprocessen varit den sedom vanliga vid etablering nya studievägar se vidare avsnittet 9.3.1.2 av hade branschorganisationerna, med stor sannolikhet, från länsskol-

nämnderna fått skolhuvudmännens intresseanmälningar för synpunkter. Nämnderna kunde emellertid på flera olika sätt ha eller mindre mer ingående information om intressenternas inställning. De kunde ha fått sådan t.ex. vid reguljärt samarbete mellan länsmyndigheterna ocheller andra intressenter på länsnivån, genom företrädare för arbetslivet och eller länsstyrelsen i länsskolnämnden, regionalt SSA-råd, genom ev. vid sin tillsyn eller vid sin planering och samordning gymnasieskoav lan i lånet. Vilka uppfattningar länsskolnämndernas intressenter hade kring försöksverksamheten och de ställningstaganden rörande denna som nämnderna kom att göra finns emellertid inte underlag för att bedöma i detta sammanhang. Värmlands län, där samtliga relevanta intressenter visade sig beredda att ställa nämndens ställningstaganupp den i januari 1988, utgör emellertid ett undantag.

7.3.4 Vid skolhuvudmânnens intresseanmålningar

För skolhuvudmännens del kan eleverna, företrädare för de lokala arbetstagarna och arbetsgivarna och i vissa fall de regionala, de enskilda arbetsplatserna i kommunerna, andra kommunala myndigheter och landstinget, yrkesråden och SSA-rådet intressenter. I detta ses som sammanhang finns inte underlag för att bedöma inställningar hos dessa av relevans vid skolhuvudmännens intresseanmälningar våren 1988 om deltagande i försöksverksamheten. Ett skäl till detta är att MBL-forhandling ofta inte hanns med vid detta tillfälle. Återigen jämför avsnittet 7.3.3 utgjorde Värmlands län ett undantag. Formellt sett fanns där en positiv inställning till föreslagna försök från såväl kommunstyrelser som landstinget, samtliga berörda fackliga organisationer och enskilda företag.

8 Tillgänglig, information inför

ny

ställningstaganden om utökning av

försöksverksamheten till 10 000 platser bilaga 6

8.1 Allmänt

Riksdagen gav, vid 1988 års beslut forsöksverksamheten, regeringom en som sin mening till känna UbU 19878831 s. 11 att regeringen skulle återkomma med förslag i 1989 års budgetproposition vad gällde frågan om ytterligare utökning försöksverksamheten med hänsyn av till intresset från skolhuvudmännens sida att delta i försöksverksamheten.

SÖs bedömning i verkets anslagsframställning for budgetåret 198990 SÖ R 8821 s. B 1944, att ytterligare minst 5 000 platser borde kunna tillföras forsöksverksamheten läsåret 198990, ordes beslut i genom juni 1988. Försöksverksamheten hade således ännu inte startat vid denna tidpunkt. Dåvarande utbildningsministern delade i 1989 års budgetproposition bil. 10 s. 107 SÖs uppfattning att försöksverksamheten borde utvidgas och föreslog att den from. läsåret 198990 fick omfatta 10 000 platser. Vid den tidpunkten -i januari 1989 hade försöket såle- des pågått en termin. Den ytterligare information kunde finnas vid som dessa båda beslutstidpunkter samt vid ställningstaganden till dimensionering och lokalisering av de nytillkomna platserna, jämfört med den som fanns inför de första besluten om forsöksverksamheten, kunde i törsta hand vara hânforbar till

de allmänna erfarenheter kring förutsättningarna för försöket som olika instanser kunde ha vunnit, erfarenheterna av intresseanmälningarna om deltagande i försöket inför läsåret 198990 och på grundval härav, SÖs beslut dimensionering och lokalisering samt - om parternas beredskap att reglera vad som skulle gälla för eleverna vid arbetsplatsforlagd utbildning.

Regeringen och riksdagen kunde också notera på vilket sätt och i vilken utsträckning eleverna sökt till försöksutbildningarna.

Inför riksdagsbehandlingen av förslaget i 1989 års budgetproposition försöksverksamheten framfördes i motionen 198889Ub om utökning av 806 m kritiska synpunkter på försöksverksamheten, bl.a. att försöksverksamheten bygger på schabloniseringar, där ingen egentlig hänsyn tas till olika yrkesutbildningars speciella karaktär och deras faktiska behov av ytterligare undervisningstid. Där framfördes också att de arbetsplatsanknutna inslagen riskerar att bli en förlängd praktisk yrkesorientering genom elevernas ställning på arbetsplatsen. I denna motion, liksom i motionen 198889Ub289 m, yrkades att förslaget om utvidgad försöksverksamhet skulle avslås av riksdagen. I motionen 198889Ub 817 fp föreslogs att försöksverksamheten borde omfatta 12 000 intagningsplatser, dvs. 2 000 platser utöver regeringens förslag. Enligt m0tionen 198889Ub837 fp borde ökningen av intagningsplatser i första hand tilldelas vårdlinjen. I motionerna 198889Ub276 c och 198889 Ub81l c yrkades att försöksverksamheten skulle tillföras 1 000 platser utöver regeringens förslag. Detta tillskott borde i första hand användas för att starta försök med treårig yrkesutbildning inom småindustri och hantverk.

Dessa ståndpunkter fullföljdes av m och i sin c helhet och av vad gällde antalet platser genom reservationer till utbildningsutskottets beslut. Vpk reserverade sig vad gällde antalet ytterligare platser och menade att utskottet borde ha föreslagit att försöksverksamheten tillfördes ytterligare 1 000 platser utöver de 10 000 intagningsplatser som regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Detta tillskott borde användas for att genomföra s.k. fullskaleförsök. 76

8.2 I avseenden som omfattas direktiven för av utvärderingen

8.2.1 På riksnivån inför beslut

Den nytillkomna information avseende de frågor omfattas direksom av tiven for utvärderingen, avsåg, på det sätt detta kom till uttryck i officiellt tryck som motiv for beslut, i stort följande.

Dåvarande utbildningsministern redovisade i 1989 års budgetproposition bil. 10 s. 105-106 att han med tillfredsställelse hade kunnat konstatera att trots den korta planerings- och informationstid som stod till buds intresset for att delta i forsöksverksamheten hade varit myck- et stort från både kommuners och elevers sida. Antalet elever som sökte var betydligt större än antalet intagningsplatser. Bland de förstahandssökande fanns också elever som ändrat sina val från en teoretisk till en yrkesinriktad utbildning. Andelen sökande flickor till pojkdominerade utbildningar och vice versa var även större än normalt. Slutligen konstaterade han att antalet sökande till verkstadsinriktad utbildning for forsta gången sedan gymnasiereformen år 1971 nu översteg antalet tillgängliga platser. Vissa nya erfarenheter hade således vunnits i fråga om rekrytering av elever till förlängd yrkesinriktad utbildning.

Det var en allmän kunskap vid tidpunkten for riksdagens ställningstaganden till förslagen i 1989 års budgetproposition att arbetsmarknadens parter hade träffat erforderliga centrala avtal avseende försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan. Det kan med utgångspunkt i avtalet mellan Sveriges Verkstadsforening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet vara värt att notera att den arbetsplatsförlagda utbildningen enligt vissa arbetsmarkav nadens parternas uppfattning skall omfatta högst 10 % studietiden i av årskurs 1 och 2 samt högst 60 % av studietiden i årskurs Motsvarande skrivning återfinns i överenskommelse mellan Stål- och Metallforbundet och Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Riksdagen har stipulerat dessa procentandelar som den minsta andel av studietiden som skall arbetsplatsforläggas. 77

Genom avtalen gör arbetsmarknadens parter, bortsett från vad som nyss nämnts om omfattningen av arbetsplatsforläggningen, i huvudsak åtaganden principiellt svarar mot statsmakternas intentioner. Såsom ledes görs åtaganden i fråga om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet, samverkan mellan skola och arbetsliv och om handledarutom bildningen, vilka korresponderar mot riksdagsbeslutet. Svenska kommunförbundet redovisade i juni 1988 cirkulär 198877 s. 7 om utvecklingen av yrkesutbildningen i gymnasieskolan till primärkommunerna ett exempel på hur ett avtal om arbetsplatsforlagd utbildning kan utformas.

Arbetsmarknadens yrkesråd gav i juli 1988 en rekommendation Aktuellt om yrkesutbildning Nr juli 1988 rörande utbildning av handleda- Avsikten var att denna snarast skulle komma till berörda skolors och re. arbetsplatsers kännedom.

Svenska kommunförbundet hänvisade i ovan nämnda cirkulär till primarkommunerna cirkulär 198877 s. 9 till ett material om handledarutbildning som arbetsmarknadens yrkesrâd skulle komma att ge ut under augusti 1988. I ett senare cirkulär -i november 1988 1988l20 s. - 2 redovisade Svenska kommunförbundet bl.a. att förbundet hade tagit initiativ till en arbetsgrupp med representanter for arbetsmarknadens parter m.fl. for kontinuerligt samråd och erfarenhetsutbyte kring handledarutbildningen. Under februari-april 1989 anordnade förbundet sex regionala konferenser med deltagande av arbetsmarknadens parter for information och erfarenhetsutbyte om handledarutbildningen.

Således kunde regeringen och SÖ grunda sina ställningstaganden våren 1989 på kunskap om skolhuvudmännens och elevernas visade intresse for forsöksverksamheten. Riksdagen och SÖ kunde dessutom ta sina beslut i medvetande om att arbetsmarknadens parter centralt hade slutit erforderliga avtal. Samtliga här nämnda hade möjlighet att känna till att såväl arbetsmarknadens parter som Svenska kommunförbundet gjort insatser for att främja utbildningen av handledare.

8.2.2 På länsnivån inför ställningstaganden

Sju länsskolnâmnders uppfattningar får här spegla det förändrade informationslâge som rådde när länsskolnâmnderna skulle lämna underlag inför SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 1989. De krav som ställdes på det underlag som nämnderna härvid skulle redovisa till SÖ beskrivs i det följande i avsnittet 10.3.3.

Vid detta tillfälle var erfarenheterna från 1988 viktiga. Infor försöksverksamheten läsåret 198990 var informationsläget också ett helt annat. Detta var avsevärt förbättrat. Alltjämt fanns emellertid vissa brister av samma karaktär som ett år tidigare Västernorrlands, Älvsborgs och Norrbottens län.

Timplan och kursplaner fanns Västernorrlands lån, vilket gjorde situationen något bättre än 1988. De fârdigproducerade läroplanerna distribuerades snabbt för kännedom. Vid centrala SÖ-konferenser gavs fyllig information om arbetslaget i de olika läroplansgrupperna, liksom beskrivningar över hur arbetet med fördelning platser över landet av inom olika forsöksområden hade lagts upp Gotlands län. Ett informationstillfälle var en planeringskonferens den 25 januari 1989. Då gavs ytterligare information bl.a. om utbildningarnas innehåll Jönköpings län. Dessförinnan hade emellertid SÖ, vid förfrågan avseende läroplaner, hänvisat till att den tryckta upplagan från Liber måste avvaktas och att inget material fick lämnas ut Jönköpings län.

Även informationslâget således nämnderna bedömdes om av som bättre än året innan fanns ofullkomligheter. Enligt länsskolnämnden i Malmöhus lân var informationen otillfredsställande angående vissa ekonomiska frågor som t.ex. i fråga ersättning till företag och handledarom utbildningen. Det försenade kursplanearbetet i fråga de högre årsom kurserna var lánsskolnâmnden i Älvsborgs län fortfarande källa en till irritation på skolorna.

Nämnderna hade rimligen härutöver vunnit hel del erfarenheter en av den försöksverksamhet som startade läsåret 198889. a

För länsskolnämndernas del var således informationsläget i centrala avseenden som i fråga om kursplaner och ekonomiska frågor avsevärt förbättrat infor nämndens ställningstaganden 1989 jämfört med 1988. Fortfarande fanns emellertid ofullkomligheter i informationen från centralt håll. I samtliga län, där försöksverksamhet hade startat läsåret 198889, bör denna verksamhet som sådan ha givit väsentlig tilläggsinformation.

8.2.3 Vid skolhuvud männens intresseanmälningar och tiden närmast därefter

Vad som beskrivits i det föregående avsnittet 8.2.2 ger en antydan om att informationsläget rimligen var bättre detta år även för skolhuvudmännens del, liksom om i vilka avseenden informationsbrist kvarstod. Enligt lánsskolnämnden i Stockholms län var flera av de frågor som var oklara för skolhuvudmännen 1988 se bil. avsnittet 7.1.4 alltjämt oklara inför starten av läsåret 198990. Lansskolnämnderna gjorde, som framgår av avsnittet 9.3.1.1 i bilaga en rad insatser för att öka kunskapen i kommunerna och vid gymnasieskolorna däri fråga om försöksverksamheten.

Sådana insatser gjordes också av så gott som samtliga yrkesnämnder motsvarande. Dessa har uppgivit att de gick ut med information efter det att SÖ beslutat dimensionering och lokalisering försöksverkom av samheten. Flertalet nämnder orde så efter 1988 års beslut. Denna information kan i de fall den riktades till skolhuvudmännen eller yrkes- råden ses som en ökning av informationsnivån hos dessa infor 1989 års intresseanmälningar. Andra nämnder gick ut med information först efter 1989 års beslut; detta då deras ansvarsområden inte berördes av 1988 års beslut eller då centrala avtal inte var klara. Information efter 1989 års beslut bör ses som en tillgång inför genomförandet av försöksverksamheten under läsåret 198990. Den information som inte riktades till skolväsendet ocheller yrkesråden avsåg medlemmarna och redovisas i det följande under avsnittet 8.2.4 Arbetslivet. I de fall det inte framgår av lämnade svar vilket år informationen avsåg hänförs den

har, i det fall branschen berördes av försöksverksamheten först genom 1989 års beslut, till 1989.

Sju yrkesnämnder motsvarande har uppgivit att de, konferengenom ser eller på annat sätt, informerade skolan eller företrädare för den om 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut; eller, med anledning av detta beslut, om forsöksverksamheten. Detta gällde for branschomrâdena jord, skog, trädgård, vattenbruk, byggnadsindustrin, teko, fabriks och VVS. VVS-Branschens Yrkesnámnd lämnade information även till elever och föräldrar genom att anordna informationsträffar. Byggnadsindustrins Yrkesnâmnd kallade skolledarna och de lokala parterna till en endagskonferens i län med försöksverksamhet inom branschen. Därvid informerades om försöket och läroplanens innehåll. Informationen for branschomrâdena jord, skog och trädgård riktades även till syofunktionärerna. Fyra yrkesnämnder Elfackets, Tekoindustrins, Fabriksindustrins och Transportfackens information även till yrkesgav råden.

Ett färre antal yrkesnämnder vände sig, enligt lämnade uppgifter härom, i anslutning till 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut direkt till skolväsendet med information. Så gjorde emellertid Motorbranschens Yrkesnämnd, att bred och djup insom uppger man gav en formation till berörda skolor och lärare. Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnd arrangerade samverkanstrâlfar med representanter för skolan, arbetslivet, SÖ m.fl. i majjuni 1989. Lackerarnas Yrkesnämnd anordnade i början av mars 1989 en lacklârarträñ med företrädare for skolor och företag. Skolorna med jord-, skog- och trädgårdsutbildning samt syo-funktionärna fick en informationsbroschyr naturbrukslinjen om från av linjen berörda yrkesnämnder motsvarande. Centrala Yrkesnämnden Byggnadsplåt gav information till skolor.

Således hade skolhuvudmännen, infor sina intresseanmälningar som grund för 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, fått möjligheter att höja sin informationsnivå. Dessa möjligheter hade givits genom information från SÖ, länsskolnämnderna, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och de centrala yrkesnämnderna eller par-

i dessa. Detta trots saknades behövlig information delvis fortterna farande.

8.2.4 Arbetslivet

Arbetslivet, representerat av företag, fackliga organisationer, landstingen och socialförvaltningarna, fick i varierande utsträckning information från parterna i yrkesnämnderna motsvarande om 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. I vilken utsträckning så skedde har efterfrågats, då information med anledning av detta beslut kunde ett tillfälle att arbetslivet information om den kommande förvara ge söksverksamheten. Motsvarande information med anledning 1989 av års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, eller i anslutning härtill, kunde öka arbetslivets informationsnivå inför den försöksverksamhet som skulle genomföras läsåret 198990. Yrkesnämndernas information till de lokala yrkesrâden med anledning av de båda besluten har berörts i det föregående i avsnittet 8.2.3.

Parterna i de centrala yrkesnämnderna motsvarande ombesörjde i betydande utsträckning gemensamt eller var for sig att arbetslivet fick - information eller i anslutning till SÖs dimensionerings- och loom - kaliseringsbeslut 1988 och 1989. Denna information riktades, utöver som tidigare nämnts till de lokala yrkesråden, till företag, landsting och socialförvaltningar och till fackliga organisationer eller funktionärer på olika nivåer.

Två yrkesnâmnder Motorbranschens och Verkstadsindustrins avstod - från att ge någon sådan information 1988, eftersom avtalsläget var oklart. Verkstadsföreningen gick i stället i september 1988 ut till sina medlemsföretag med en rekommendation att inte ta in elever i företagsförlagd utbildning, eller att sluta avtal härom, och att inte sluta avtal om studieplatser för elever i företagen. Svenska Metallindustriarbetareförbundet intog emellertid en annan hållning. Förbundet gick aktivt ut med information innebörden i riksdagsbeslutet om försöksverksamom heten och bakgrunden till detta. 1989 gjorde emellertid dessa båda parter gemensamt Verkstadsindustrins Yrkesnämnd omfattande ingenom 82

satser för att öka informationsnivån hos i första hand de deras medav lemmar samt de skolor, skolstyrelser och yrkesrâd berördes försom av söksverksamhet inom nämndens verksamhetsområde.

Den information yrkesnâmnderna gav 1988 kan ha varit av betydelse för arbetslivets beredskap infor försöksverksamheten läsåret 198889 och inför ställningstaganden om ny eller utvidgad försöksverksamhet i början av 1989. Informationen med anledning elleri anslutning till av - 1989 års beslut kan ha haft betydelse för arbetslivets agerande inför och under försöksverksamheten läsåret 198990.

8.3 I fråga planeringsläget i gymnasieskolan om

8.3.1 På riksnivån inför beslut

SÖs bedömning att ytterligare minst 5 000 platser borde tillföras försöksverksamheten kan SÖ R 8821 B l9z43-44 hänföras till två s. motiv. Verket såg det för det första som nödvändigt att de huvudmän som inlett försöksverksamhet läsåret 198889 gavs förutsättningar att fortsätta med nya intagningsklasser inom samma linjer och även grenar under återstoden av försöksperioden. För att försöksverksamheten skulle kunna utvidgas krävdes således ett tillskott av platser. SÖ menade emellertid att det i princip var angeläget att utökningen relaterades till i vilken takt kursplaner inom nya försöksområden blev färdiga att tas i bruk. För det andra hade SÖ kunnat notera förutsättningarna att utöka försöket genom att intresset från skolhuvudmännens sida redan inför läsåret 198889 var så stort att över 10 000 platser hade kunnat läggas ut. Det fanns också ett stort antal skolhuvudmån visat intresse för som försöksverksamheten men som av planeringsskäl inte ansett sig kunna starta redan 198889. Arbetet med kursplanerna var våren 1988 inte så långt kommet att försöksverksamhet var möjlig att starta läsåret 1988 89 inom ett antal områden, där förutsättningarna bedömdes föreligga inför läsåret 198990.

SÖ hade också den erfarenheten att den försöksutbildning lagts ut som inför läsåret 198889, som regel, också hade bedömts kunnat komma i gång. Detta hade varit möjligt att avläsa genom det antal platser som skolhuvudmännen lämnade tillbaka efter SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. Nämnda platsantal uppgick till ca 3 % av antalet utlagda platser.

SÖ kunde således vid sitt förslag utvidgning försöksverksamheom av ten konstatera att skolhuvudmännens intresse för försöksverksamhet var stort och att den försöksverksamhet som lagts ut inför läsåret 1988 89 med få undantag hade kommit i gång. Verket orde också bedömningen att påbörjad försöksverksamhet borde få fortsätta i efterföljande årskurser.

8.3.2 På länsnivån inför ställningstaganden

I avsnittet 7.2.2 i det föregående har redovisats i vilken utstäckning länsskolnämnderna ansåg sig ha tillräcklig information för att kunna göra en någorlunda säker bedömning av förutsättningarnaberedskapen i kommunerna att starta de försök som skolhuvudmännen önskade eller som nämnden kunde anse skulle vara önskvärda läsåret 198889. Flertalet nämnder har inte lämnat upplysningar, utöver vad som framgår av nämnda avsnitt, i fråga om vad som gällde i detta avseende inför de ställningstaganden nämnderna hade att göra inför SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 1989.

Gotlands län deltog inte i försöksverksamheten läsåret 198889. När det blev dags att aktualisera eventuellt deltagande i försöket läsåret 1989 90 fanns emellertid en god grund för nämndens bedömning att försöksverksamheten skulle kunna genomföras framgångsrikt inom både naturbruks- samt fordons- och transportteknisk linje. Nämnden hade deltagit i uppläggning och planering av den utredning som skett inför skolhuvudmannens intresseanmälan, haft representation vid överläggningar med yrkesråden, hållit kontinuerlig kontakt med skolledargrupper och den centrala skolledningen i kommunen och medverkat i förankringsarbetet i kommunledningen. 84

I Gävleborgs län hade nämnden ett bättre informationsunderlag att grunda sina ställningstaganden på jämfört med närmast föregående år, särskilt i fråga om försök fick hög prioritet. Även i Malmöhus län som var underlaget bra infor läsåret 198990. Sedan året innan hade nämnden ort ett antal besök i gymnasiekommuner for att med skolstyrelser och skolledare diskutera frågor kring försöksverksamheten. I Västernorrlands län medförde erfarenheterna från 1988, samt bättre kännedom om förutsättningarna, att underlag för någorlunda säkra bedömningar fanns för alla förslag fördes fram till SÖ. som

Med utgångspunkt i uttalanden från ett fåtal nämnder alltså inforvar mationslâget om skolhuvudmännens beredskap att starta önskade forsök bättre 1989 än 1988.

8.4 I fråga olika intressenters önskemål om

8.4.1 På riksnivån inför beslut

Olika intressenters inställning till försöksverksamheten som sådan har redovisats i det föregående i avsnittet 7.3 2. Den redovisningen grundade sig på uttalanden vid utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988. Vid det tillfället gav intressenterna även sin på i vilken syn takt de ansåg att reformeringen den yrkesinriktade utbildningen i av gymnasieskolan borde ske. De båda kommunforbunden och Elevorganisationen orde klara uttalanden utbildningsutskottets utskrift 35, s. 38 om att antalet platser just i forsöksverksamheten borde ökas till läsåret 198990. Mot denna sammantagna bakgrund fanns det knappast någon anledning för regeringen att befara att någon intressenterna av skulle motsatta sig att försöksverksamheten tillfördes ytterligare platser infor läsåret 198990. Motionsyrkandena, och ställningstagandena med anledning av dessa, vid utskottsbehandlingen förslaget utav om vidgning av försöksverksamheten visade emellertid att det inte givar vet hur eller på vilket sätt de ståndpunkter intogs infor eller vid som

riksdagens beslut 1988 skulle komma fullfoljas. Detta kunde

att gälla

även intressenterna. Deras inställningar våren 1988 var således kända vid riksdagens beslut om utökning av forsöksverksamheten 1989. Som framgått var skolhuvudmännens samlade önskemål om deltagande i forsöksverksamheten redan år 1988 mer omfattande än den for läsåret

198990 i 1988 års budgetproposition föreslagna omfattningen.

9 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut bilaga 7

9.1 Förberedelser inför ställningstaganden och beslut

9.1.1 sö

Som nämnts i avsnittet 6.3.1 startade SÖ ett kursplanearbete avseende treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan redan 1986. Ingen såg emellertid vid den tidpunkten kursplanearbetet del ett som en av genomförande av ett helt försöksschema. När avsikten försöksatt en verksamhet skulle starta blev känd, slogs det inom SÖ fast att verket inte skulle lokalisera utbildningar för vilka det inte fanns färdig kursen plan.

Vid utläggningen av platser för försöksverksamheten 1988 fanns formella beslut inom SÖ kursplaner, åtminstone för årskurs om för de 10 studievägar som försöken kom att omfatta. I fråga dessa ekoom en av nomiskt-merkantil utbildning fanns motsättningar såväl mellan branscherna inbördes som mellan dessa och SÖ. Det handlade vid den aktuella tidpunkten om behovet av ett tredje år. Dåvarande utbildningsministern påverkade, enligt SÖ, aktivt att det blev trecüe âr för ett denna utbildning.

Organisatoriska frågor avseende försöksverksamheten och kursplanefrågor avhandlades med lânsskolnåmnderna på planeringskonferenser hösten 1987 och i januari 1988. Inom SÖ ordes förberedelser begenom 87

räkning av hur direktramen avseende gymnasieskolan skulle komma att belastas vid en försöksverksamhet, bl.a. med utgångspunkt i teoretiska analyser i fråga om årskurs 3. Dessa förutsatte datatekniska ändringar i SÖs informations- och planeringssystem för gymnasieskolan IGYM.

SÖ vidtog således vissa åtgärder som kom att bli eller som avsåg förberedelser för 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. Dessa innebar bl.a. att det år 1986 inledda kursplanearbetet forcerades och att pedagogiskt-organisatoriska frågor och kursplanefrågor avseende försöksverksamheten avhandlades vid planeringskonferenser med länsskolnämnderna.

9.2 Syn på förutsättningarna för försöksverksamheten

bilaga 7

9.2.1 SÖs bilaga 7 syn

Enligt SÖs uppfattning visste många huvudmän säkert inte vad de anmâlde intresse för. De hade vid tillfället för sina intresseanmälningar inte tillräcklig information om organisatoriska konsekvenser eller konsekvenser t.ex. i fråga om lârarförsörjning, lokaler och utrustning. Många såg nog främst ett tillfälle att förnya den yrkesinriktade utbildningen. Beredskapen för försöken kunde samvariera med aktiviteten från länsskolnâmndernas sida. Två genomgående drag, SÖ iakttog, som var dels att mindre kommuner tenderade att vara bättre förberedda än större, dels att huvudmannens beredskap var bättre 1989 än 1988. Vid slutet våren 1989 hade SÖ utarbetat konsekvensbeskrivningar i förav hållande till kursplanerna när det gällde lokaler, normalutrustning och lärarfortbildning.

9.3 Tillvägagångssätt inför och vid ställningstaganden om dimensionering och lokalisering bilaga 7

9.3.1 Lânsskolnåmnderna bilaga 7

9.3.1.1 Tillvägagångssätt bilaga 7

Det är uppenbart att länsskolnâmnderna informellt hade fått kunskap om att en försöksverksamhet skulle komma att föreslås i 1988 års budgetproposition.

Länsskolnämnderna agerade i förhållande till skolhuvudmânnen, med anledning SÖs skrivelse den 11 januari 1988 underlag för beslut av om om dimensionering och lokalisering försöksverksamheten, så snabbt av som det var formellt och praktiskt möjligt. Nio nämnder hade redan hösten 1987 informerat och inlett samtal med skolhuvudmän och tjänstemän inom skolväsendet i kommunerna den försöksverksamhet om som förväntades bli föreslagen i 1988 års budgetproposition. Under den tid, ca en vecka, som skolhuvudmânnen kom att få på sig att utarbeta sina önskemål om deltagande i försöksverksamheten förekom intensiv en kontaktverksamhet i olika former mellan nämnderna och företrädare för skolhuvudmännen samt tjänstemän i skolväsendet i kommunerna.

Knappt hälften av nämnderna hann under beredningstiden fram till den 25 januari 1988 med att ta kontakter med andra berörda lánsorgan som t.ex. länsstyrelsen och länsarbetsnämnden. Arbetslivet blev involverat i beredningsarbetet genom att nämnderna i varierande utsträckning tog kontakter med eller informerade eller flera följande De en av organisationer ocheller myndigheter fanns företrädda i nämnden, som företrädare för parterna på arbetsmarknaden, branschorganisationerna eller existerande organ eller tjänstemän for kontakter mellan skola och arbetsliv. Alla nämnder såg det inte sin uppgift i detta som sammanhang att ta kontakter med branschorganisationerna bl.a. det skälet av att detta skulle ske centralt. Länsskolnávmnden i Värmlands län valde

ett aktionsinriktat arbetssätt som involverade alla berörda intressenter i länet.

9.3.1.2 Beslutsprocessen bilaga 7

Vid i stort sett samtliga lansskolnämnder blev det nödvändigt att göra avsteg från den berednings- och beslutsprocess som eljest tillämpas inför ställningstaganden om organisation i gymnasieskolan. Endast två nämnder, Malmöhus och Västernorrlands, uppger att inga eller inga större avsteg ordes i beredningsarbetet på grund av tidsskäl inför ställningstagandena underlag till SÖ i fråga dimensionering och om om lokalisering av forsöksverksamheten.

Inställningen till de improvisationer som blev nödvändiga varierar mellan nämnderna. Så menar t.ex. en lânsskolnämnd att en försöksstrategi som går ut på att sätta i gång en försöksverksamhet, där inte alla detaljer år klara och i stället efter hand lösa de problem som uppkommer, förutsätter ett dynamiskt arbetssätt hos berörda parter. En annan nämnd framhåller att det inte är helt säkert att ett grundligare förberedelsearbete skulle leda till annorlunda eller bättre beslut. En tredje menar att sättet från riksdagens och regeringens sida att hantera försöksverksamheten var otillfredsställande. En fjärde finner ordningen med förslag i budgetpropositionen, som skall omsättas samma höst, otillstândi g.

Hur går då en länsskolnämnd normalt till väga när det gäller organisationsbeslut avseende gymnasieskolan Länsskolnämnden i Östergötlands län ger följande bild

I slutet av april i år 1989 går förfrågan ut till skolhuvudmännen om önskad organisation inför 199091 och 199192. Beslut tas av skolstyrelserna och länsskolnämnden förväntar sig att beslutet är väl förankrat i yrkesråd, SSA-råd, bland lärare etc. Länsskolnämnden gör, efter att skolstyrelsernas önskemål kommit in, en sammanställning av dessa som tillsänds samtliga branschorganisationer och regionala institutioner och myndigheter för yttrande. Lânsskolnämnden gör därefter ett förslag till organisation som i de flesta fall diskuteras ytterligare med 90

berörda skolor ocheller skolchefer. Förslaget diskuteras också i den samverkansgrupp vad gäller utbildning som finns, bestående av representanter for länsskolnämnden, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen och högskolan. Förslaget presenteras for länsskolnämnden efter MBL-forhandling regionalt och beslutet tas i början av oktober.

Nämnden konstaterar, liksom övriga nämnder belyser på olika sätt, att det säger sig självt att någon sådan handläggning inte kunde komma i fråga när det gällde ÖGY-forsöken.

Länsskolnämnden i Blekinge län ger ytterligare en belysning av ett normalt förfarande från en länsskolnämnds sida i fråga organisationsom beslut avseende gymnasieskolan. Detta exempel antyder tidsramarna för de olika stegen i ett sådant forfarande. Nämnden beskriver detta enligt följande

Efter riksdagsbeslut i majjuni och med anledning detta SÖs be- - av slut om länsram hade lânsskolnâmnden begärt in kommunernas önskemål om utbildningar och platsantal till 1 juli.

- Efter beredning på nämnden, remiss till branschorganisationer, överläggningar med kommuner, lânsarbetsnänmden, fackliga organisationer osv. lägger kansliet forslag i september.

Länsskolnämnden beslutar i oktober om utbildningar som skall star- ta nästa höst.

Eleverna söker i februari. -

Nämnden i Blekinge framhåller att detta är en önskvärd arbetsordning som ger möjlighet for alla berörda att lägga synpunkter och for eleverna att få information om studievägarna innan de söker. Vidare har, konstaterar nämnden, kommunerna möjlighet att förankra önskemål om nya kostnadskrâvande studievägar i kommunstyrelse och fullmäktige så att kostnaderna kommer med i budgeten for det år utbildningen startar. Budgetarbetet i kommunerna pågår parallellt med lânsskolnâmndens

behandling juni-oktober och den kommunala budgeten beslutas, som nämnts i det föregående, i november.

Som framhållits i det föregående i avsnittet 6.3.2 ankommer det normalt på länsskolnâmnderna att tilldela elevplatser ur länsramarna och att för varje kommun eller landstingskommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna fr.o.m. årskurs 1 eller motsvarande. De ovan beskrivna exemplen på den normala processen vid beredning och beslut avser således dessa organisationsbeslut.

I bilaga 7 redovisas länsvis avvikelser från den normala beslutsprocessen. Dessa var exklusiva för respektive län. Vid flertalet nämnder forekom det emellertid avvikelser, i ett eller flera av följande avseenden, från den beslutsprocess som eljest skulle ha ägt rum vid nämnderna vid etablering av en ny studievâgi gymnasieskolan. Nämndernas beslut att anmäla önskemål om deltagande i försöksverksamheten måste grundas på ett tunt underlag från skolhuvudmännen. Detta underlag hade inte alltid kunnat förankras hos organisationer och företag. Det var inte MBL-förhandlat. Skolhuvudmännens underlag var inte förankrat i Skolstyrelsen i plenum. Detta skedde i efterhand. Underlaget kunde således vara ett tjänstemannautlåtande. Vid länsskolnämndernas behandling av underlaget kunde beredningsarbetet inte göras på ett grundligt sätt. Normal beredning var omöjlig. Ett skäl till detta var att nämnden hade begränsat inflytande över hur försöksplatserna skulfördelas och över vilka sektorer som skulle komma i fråga för länet. Samråd och MBL medgavs inte av tidsskäl. Branschkontakter hanns inte med. Nämndens till SÖ lämnade underlag diskuterades i efterhand i länsskolnämnden i plenum. Även fackliga kontakter togs i efterhand.

Lânsskolnämnden i Värmlands län fann en egen väg att hantera tidsnöden och samtidigt komma fram till ett beslut förslag till SÖ, vilket om skulle komma att resultera i vad som kommit att kallas fullskaleförsöket i Värmland. Tillvâgagångssättet förtjänar att återges på det sätt som nämnden själv har beskrivit det.

Nämnden arbetade under 10 d gn via alla tänkbara kanaler. På detta sätt fick nämnden en fullstän uppbackning från nedanstående intressenter. a. Ansökan från samtliga kommuner genom skolstyrelse- och kommunstyrelseordforande. b. Ansökan från Värmlands läns landsting genom förvaltningsutskottets och utbildningsnämndens ordförande. c. Tillstyrkan från länsstyrelsen, länsarbetsnänmden och utvecklingsfonden. . Tillstyrkan från SAFs regionkontor, samtliga berörda arbetsgivarorganisationer och branschforbund. e. Tillstyrkan från Småföretagarnas riksorganisation. Tillstyrkan från berörda yrkesnämnderyrkeskommittéer. g. Tillstyrkan från LO-distriktet och samtliga berörda fackliga organisationer LO, TCO, SACO, totalt ca 90 000 värmländska arbetare och tjänstemän. h. Tillstyrkan från ca 250 enskilda företag i Värmland med underskrift av VD eller styrelseordförande.

9.3.1.3 U tomståendes inflytande på ställningstagandena bilaga 7

Länsskolnämnderna har tillfrågats i vilken utsträckning arbetsmarknadens parter, branschorganisationerna, företag ocheller myndigheter samt skolhuvudmännen utöver genom ev. ansökan om försök hade inflytande på de ställningstaganden om lämplig lokalisering av försök i länet nämnden vidareförmedlade till SÖ. Nämnda myndigheter som och organisationer benämns fortsättningsvis sammantaget utomstående. I avsnittet 9.3.1.1 har redovisats i vilken utsträckning nämnderna, enligt egen uppgift, hade kontakt med andra länsorgan, arbetsmarknadens parter ocheller branschorganisationerna i sitt beredningsarbete. Detta är givetvis en form av inflytande. Vad som redovisas i detta avsnitt avser således nämndernas egna bedömningar av i vilken utsträckning utomstående har haft inflytande på nämndens ställningstaganden. Kontakterna med skolhuvudmännen har behandlats i det föregående och berörs därför vidare här.

Det har inte gått att klart urskilja om nämndernas uppgifter i fråga om utomståendes arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, företag, andra myndigheter inflytande på länsskolnämndernas ställningstaganden våren 1988 eller våren 1989. Vad som framhållits i denavser fråga från nämndernas sida förefaller emellertid främst avse 1988. na Med denna reservation hade i sex län utomstående inget eller i stort sett inflytande på nämndens ställningstaganden. I förekommande fall hade länsstyrelsen och arbetsmarknadens parter inflytande genom sin representation i lånsskolnâmnden. Branschorganisationerna och parterna kunde också med eller utan uppmaning från respektive lánsskol- nämnd härom ha givits möjligheter till inflytande på skolhuvudmän- nens önskemål. Arbetsmarknadens parter hade ingående synpunkter vid lokalisering försök i län Uppsala och ett stort eller avgöen av ett rande inflytande på ett antal lokaliseringar i fyra län Kronobergs, Älvsborgs, Skaraborgs, Jämtlands. Landstinget hade naturligen inflytande pâ lokalisering av vårdutbildningen i vissa län. Det förekom att utomstående inom länet kom att påverka utfallet i fråga om lokaliseringen av forsöksverksamheten efter nämndernas stállningstagaganden genom telefonkontakter och enligt en nämnd genom riksdagsledamöterna i länet.

9.3.2 Yrkesnåmnderna motsvarande bilaga 7

Flertalet av de yrkesnämnder motsvarande som inbjöds till SÖ för överläggningar kring 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, och som har uttalat sig i frågan, uttrycker sin syn på samarbetet med SÖ i positiva termer. Två yrkesnâmnder upplevde emellertid samarbetet som mindre bra. Landstingsförbundet och Kommunala Yrkesnämnden redovisar härvid helt motsatta erfarenheter av i vilken utsträckning SÖ tog hänsyn till deras synpunkter i fråga vårdutbildom ningarna. Landstingsförbundet âr tillfreds medan Kommunala Yrkesnämnden till stor del är besviken på SÖs agerande. IWå yrkesnämnder tekoindustrins och fabriksindustrins noterar att överensstämmelse nåddes vid överläggningarna mellan SÖ och dessa nämnder. Byggnadsindustrins Yrkesnâmnd, som sedan flera år hade önskat försöksverksamhet i hela län, fick detta tillgodosett. En yrkesnämnd Verkstadsin- 94

dustrins pekar pâ en tudelning i bevakningen av förutsättningarna för försök med innebörden att yrkesnâmnden bevakade förutsättningarna för arbetsplatsförläggningen, medan SÖ bedömde kommunernas möjligheter.

Yrkesnämnderna motsvarande var, med ett par undantag, nöjda med det material och den information SÖ presenterade underlag för som som överlâggningarna.

Så gott som samtliga yrkesnämnder motsvarande, lämnat inforsom mation härom, hade överläggningar internt for att nå fram till gemensamma ståndpunkter parterna emellan inför överläggningarna med SÖ. Dessa avsåg en eller flera av följande frågor Utbildningens innehåll, omfattning eller struktur, dimensionering, lokalisering, verksamhetens behov, arbetsplatsförlâggning eller handledare. Parterna intog härvid, utom i Verkstadsindustrins Yrkesnâmnd i fråga om lämpliga skolor och orter, gemensamma ståndpunkter.

Parterna i yrkesnâmnderna motsvarande hämtade i allmänhet, på olika sätt, från representanter, intressenter ocheller parter på regional ocheller lokal nivå eller från skolor in underlag för sina ställningstaganden vid överläggningarna med SÖ.

9.3.3 sö bilaga 7

Som framgått av tidigare avsnitt skedde beredningsarbetet inför SÖs beslut om dimensionering och lokalisering försöksverksamheten av under betydande tidspress och utan att riksdagen hade beslutat vare sig om försöksverksamheten som sådan eller om förutsättningarna för den. Underlagen för besluten skulle komma in från länsskolnámnderna till SÖ senast den 25 januari 1988. SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut avseende de först tilltänkta 5000 platserna togs den 15 mars 1988. Vad som beskrivs i det följande ägde rum mellan dessa båda datum. Utbildningsutskottet kunde således i sitt betänkande inför riksdagens beslut konstatera UbU 19878831 12 att SÖ hade den 18 s. mars 1988 på uppdrag av regeringen fattat beslut om på vilka orter för- 95

söksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning fick äga rum läsåret 198889.

SÖ hade den 11 januari 1988 tillställt länsskolnämnderna en anmodan att, efter slutligt samråd med utbildningshuvudmännen och med beaktande vad anförts i 1988 års budgetproposition, till SÖ inge av som en samlad framställning länets deltagande i försöksverksamheten med om treårig yrkesinriktad utbildning läsåret 198889. Härvid skulle nämnden särskilt beakta huvudmännens förutsättningar att på ett framgångsrikt sått bedriva försöksverksamheten. Det enligt SÖs var, mening, bl.a. angeläget att utbildningsministerns uttalande om dispositiomedel för lokalt utvecklingsarbete noga följs upp av länsskolnen av nämnden.

SÖ således denna skrivelse inga precisa uppgifter gav genom mer om vilken information som borde återfinnas framställningarna.

SÖs beredningsarbete inför det första dimensionerings- och lokaliseringsbeslutet 1988 pågick således mellan den 25 januari 1988 och den 15 mars 1988. Tidspressen, vid sidan av att en tillfällig arbetsorganisation måst skapas inom SÖ för beredningsarbetet och rad sammanvägatt en ningar i förhållande till kriterier och bedömningsgrunder måste göras, orde, att ställningstagandena i detta skede, i stor utsträckning, kom att göras av ansvarigt undervisningsråd vid verket.

Den omständigheten att SÖ hade tillställt länsskolnänmderna anmoen dan att komma in med underlag för SÖs beslut utan att precisera vad detta skulle innehålla tillsammans med tidspress och brist på informa- tion hos skolhuvudmännen och länsskolnämnderna medförde, att det underlag kom in till SÖ i stor utsträckning otillfredsställande. som var Detta medförde i sin tur extra arbetsinsatser och ett ofta osäkert beredningsunderlag. Andra oklarheter i beredningsarbetet var att grendelningen i årskurs tvâ inte kunde överblickas för vissa utbildningsvägar och att det var oklart hur de 500 intagningsplatser som hade avdelats för det s.k. 500-försöket skulle behandlas.

1988 redovisades, enligt flera tjänstemän som var involverade häri, varje steg i SÖs beredningsarbete for ansvariga tjänstemän i utbildningsdepartementet. Det handlade om tre eller fyra sittningar och täta telefonkontakter. Därvid redovisades till början sammanställningen en med länsskolnämndernas önskemål och därefter resultaten respektiav ve genomgång med yrkesnämnderna. Utbildningsdepartementet hade, enligt en uppgift, härvid att bevaka att SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, när det fattades, skulle komma att mot de översvara enskommelser som träffats mellan finans- och utbildningsdepartementen. SÖ lär, enligt samma källa, ha varit lyhörd för utbildningsdepartementets synpunkter. Dessa kontakter mellan SÖ och utbildningsdepartementet har av andra involverade tjänstemän uppfattats avse enbart ömsesidig information.

Finansdepartementet hade ursprungligen önskat interdeparteatt en mental grupp med företrädare for finans- och utbildningsdepartementen skulle komma fram till hur en försöksverksamhet, som var begränsad, men som samtidigt omfattade alla utbildningslinjer, borde lokaliseras. Dessa överväganden, som avsågs utmynna i ett regeringsbeslut, borde inte i första hand grundas på intresseanmälningar från huvudmännen. Detta för att utvärdering skulle kunna grundas på ett representativt urval. Utbildningsdepartementets ställningstagande, att SÖ borde handha dimensioneringen och lokaliseringen försöksverksamav heten, kom emellertid så småningom att bli utslagsgivande.

En inom SÖ given utgångspunkt för beredningsarbetet att samrådet var med yrkesnämnderna skulle ligga till grund för SÖs beslut dimenom sionering och lokalisering av försöksverksamheten. Enighet med parterna skulle således eftersträvas. I den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet 1988-04-12 utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 s. 13 utvecklade SÖs generaldirektör verkets ståndpunkt så, att SÖ så långt möjligt sökte bli enig med de olika yrkesnámnderna också när det gällde lokaliseringen. Syftet härmed, framförde han, att därigenom var bädda för en så bra kvalitet möjligti försöksverksamheten. Dåvasom rande utbildningsministern framhöll vid samma tillfälle utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 s. 9 att utbildningen inte skulle komma

att förläggas till andra arbetsplatser än dem som nu via yrkesnämnder hade anmält intresse för utbildningen.

Enligt SÖs uppfattning innebar slutresulatet efter ett antal överläggningar med yrkesnâmnderna att överensstämmelse nåddes. Överläggningarna korn till väsentlig del att handla vilka de länsskolen om av av nämnderna framförda önskemålen om ca 10 000 intagningsplatser som skulle strykas. Det fanns inte några generella förhållningssätt som var gemensamma vid SÖs överläggningar med yrkesnärnnderna. Det geavsikten från SÖs sida att det skulle bli överenskommensamma var en melse som alla stod bakom.

Såväl länsskolnåmnderna kommuner sökte vid kontakter med SÖ som påverka att de egna önskemålen om försök blev tillgodosedda. Dessa kontakter bedöms emellertid inom SÖ inte ha haft andra effekter än att beslutsunderlaget härigenom blev bättre, vilketi sin tur kan ha främjat att önskemål inte blev strukna.

Efter den sista genomgången med yrkesnämnderna redovisade SÖ sitt tilltänkta dimensionerings- och lokaliseringsbeslut såväl på utbildningsdepartementet som för företrädare för utbildningsutskottet. Beslutet togs av SÖs generaldirektör.

Genom ett beslut den 25 april 1988 effektuerade SÖ vad framhållits som den 14 april 1988 i ett pressmeddelande från utbildningsutskottet om att ytterligare 1 000 platser skulle fördelas för försök och att minsta antal elever vid undervisningens början skulle vara åtta i stället för i propositionen 198788l02 föreslagna tolv. Även detta beslut föregicks av överläggningar med berörda yrkesnâmnder och med företrädare för skolhuvudmännen.

9.4 Kriterier och bedömningsgrunder vid ställningstaganden och beslut bilaga 7

9.4.1 Lânsskolnämnderna bilaga 7

De underlag för 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut som länsskolnämnderna tillställde SÖ i januari 1988 har analyserats för att utröna vilka prioriteringsgrunder som nämnderna där kunde ha utgått från. Vad som fortsättningsvis sägs härom härrör således från denna analys. Det kan ha förekommit att nämnderna, muntligt eller på annat sätt, meddelat SÖ kompletteringar i detta avseende eller i fråga om prioriteringar av skolhuvudmännens intresseanmälningar. Sådana tilllägg har emellertid inte beaktats här.

Genomgången av underlagen ger vid handen att nämnderna i detta sammanhang endast undantagsvis redovisade en eller fiera sammanfattande bedömningsgrunder för sina ställningstaganden. En knapp trediedel av nämnderna prioriterade på ett eller annat sätt skolhuvudmännens önskemål; dock utan att grundvalen härför redovisades. Detta kunde ske samtidigt som önskemålen motiverades och bedömdes, främst var for sig. I underlaget från elva län är det svårt att identifiera några prioriteringar av skolhuvudmännens önskemål. Tre länsskolnämnder orde inga prioriteringar men dock markeringar i olika avseenden. Hârutöver gjorde fem nämnder bedömningar av innebörden att alla som anmält intresse för att få försök hade förutsättningar för dessa. En länsskolnâmndr redovisar, vilket mycket väl kan ha varit fallet även för nämnder som inte sagt detta rent ut, att just skolhuvudmännens Rirutsättningar varit utgångspunkt vid nämndens bedömningar. En annan antyder samma sak. Endast en nämnd Västernorrlands län tillkännager en mer övergripande och sammanfattande bedömningsgrund. Den avsåg att skolhuvudmännens förslag bedömdes med avseende på deras betydelse för arbetslivet, förankring hos yrkesråd och arbetsmarknadens parter samt skolornas resurser och beredskap att framgångsrikt genomföra ett försök.

9.4.2 Yrkesnâmnderna motsvarande bilaga 7

Yrkesnämnderna motsvarande har tillfrågats vad de i första hand sökte nå med de dimensioneringar och lokaliseringar som nämnden förordade inför 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut.

Tretton yrkesnämnder motsvarande har besvarat denna fråga. De har redovisat tämligen olikartade strävanden inför det nämnda beslutet. Dessa har få gemensamma drag.

Tre yrkesnâmnder motsvarande Verkstadsindustrins, VVS-Bransch- Vattenbrukarna har i sina redovisningar av vad man eftersträvade ens, fäst avseende vid frågor som rör innehållet i utbildningen ocheller en utvecklad yrkesutbildning och tre Kommunala, Tekoindustrins, Vattenbrukarna vid avseenden som rör branschernas behov. Två Kommunala och Landstingsförbundet lade vikt vid att få många platser för försök, samtidigt som tre Jordbrukets, Skogsbrukets, Trädgårdsnäringens eftersträvade försiktighet och samtidig volym för försök. I fråga om lokaliseringen lade tre yrkesnämnder Verkstadsindustrins, Fabriksindustrins, VVS-Branschens vikt vid omständigheter som avsåg förutsättningar för försök, två vid att försöken skulle förläggas till kommumed olika storlek Transportfackens eller spridas till fler och till ner mindre orter Kommunala, en Byggnadsindustrins vid att försöksverksamheten för branschens del skulle omfatta hela län, en Transportfackens vid att förläggningen skulle ske till orter med olika näringsstruktur och slutligen eftersträvade en Fabriksindustrins förläggning till orter med olika branschinriktning. I övrigt såg en nämnd Transportfackens också till formen för rekrytering av elever. Slutligen eftersträvade nämnd Elfackets god överblick samt att akivt delta i fören söken och utvärderingen av dem.

9.4.3 sö

9.4.3.1 Givna kriterier och bedömningsgrunder

Vid tidpunkten för sin anmodan till lânsskolnâmnderna att komma in med underlag för 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut hade SÖ att utgå från den information verket hade fåtti samband med delningen av 1988 års budgetproposition och genom propositionen den dagen den kom. Nämnda skrivelse gick till nämnderna samma dag som budgetproprositionen presenterades. Begreppet fullskaleförsök fanns inte med i texten vid delningen av propositionen. Däremot fanns då en skrivning om att det skulle finnas försöksverksamhet inom samtliga sektorer. Avsikten med denna skrivning, som mjukades upp i den slutliga propositionstexten, var att påskynda kursplanearbetet. Avsikten med detta var i sin tur att bädda för fullskaleförsök.

Det formellt riktiga hade givetvis varit att SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut utgick från regeringens föreskrifter med anledning av riksdagens beslut. Detta var emellertid en faktisk omöjlighet. Namnda föreskrifter beslutades av regeringen den 9 juni 1988. Reellt måste SÖs beslut således grundas på de utgångspunkter kriterier som angavs i 1988 års budgetproposition. På SÖs önskan meddelade regeringen genom beslut den 3 mars 1988 förordningen med provisoriska foreskrifter för forsöksverksamheten. I dessa föreskrevs emellertid inte i något avseende vilka kriterier som skulle gälla för dimensioneringen och lokaliseringen. Genom delningsförfarandet ñck SÖ under loppet sitt av beredningsarbete kännedom om det tilltänkta innehållet i propositionen 198788103 om försöksverksamheten. Skrivningarna härvid, som av SÖ uppfattades som motsägelsefulla och i vissa avseenden oklara, föranledde kontakter mellan utbildningsdepartementet och verket.

Den faktiska information om regeringens intentioner, när det gällde på grundval av vilka kriterier försöksverksamheten skulle dimensioneras och lokaliseras, var därmed den som gavs genom 1988 års budgetproposition och genom propositionen l98788102. Detta innebar att SÖs utgångspunkter skulle vara följande. 101

års budgetproposition bil. 10 23 skulle försöksverksam- Enligt 1988 s. bedrivas i kommuner och regioner med olika arbetsmarknadsheten förutsättningar. Enligt proposition bil. 10 s. 145 skulmâssiga samma försöksverksamhet på lämpliga orter. Som ett le det handla om en komplement till sådan geografiskt utspridd verksamhet skulle en en fullskalemodell För definitioner i olika dokument av begreppet prövas. fullskaleförsök hänvisas till avsnittet 5 i det föregående.

Enligt propositionen l98788102 s. 12 borde försöksverksamheten, för att få uppfattning dels den arbetsplatsförlagda som nämnts, en om utbildningens kvalitet, dels den totala belastningen på arbetsmarkom naden i kommuner olika slag vad befolkningsmässiga och näav avser ringslivsmässiga förutsättningar struktureras i två led dels koncen- - trerade försök med många studievägar i några större regioner fullska-

leförsök, dels ett utspritt nät gymnasiekommuner. Detta utmer av föredraganden i det följande s. 13 så, att försöksverksamvecklades av borde präglas modell med stark koncentration till några beten av en geografiskt avgränsade områden, t.ex. ett län eller några nâraliggande

gymnasieregioner. I princip borde alla linjer vara företrädda på försöks- Fullskalig modell. Som ett komplement till en sådan geograorterna. koncentrerad verksamhet borde också ett antal spridda försöksfiskt finnas landet. Föredraganden hänvisade också till att kommuner över pågick relativt stort antal projekt med ämnesanknuten praktik det ett inom i första hand gymnasieskolans teoretiska studievägar. Han såg en naturlig koppling mellan den föreslagna försöksverksamheten och nesanknuten praktik inom för några fullskaleförsök. Vidare borramen de den försöksverksamhet med treåriga linjer, som enligt riksdagens beslut påbörjades 198788 inom för 500 platser 500-försöket, och ramen innebar ett tredje år tillfördes att en påbyggnadsutbildsom att genom ning samtidigt utgick, där så möjligt anpassas till de i propositionen var föreslagna riktlinjerna.

Beskrivningen enligt syftet med att strukturera försöken i två ovan av led och beskrivningen i propositionen av vad den där föreslagna utvärborde omfatta prop. 198788102 15 kan indirekt tolkas så deringen s. SÖ vid sin dimensionering och lokalisering borde uppmärksamma att

kommuner och regioner med olika förutsättningar vad gäller befolkningsstruktur och differentiering av näringsliv. De föreskrifter för försöksverksamheten som utfärdades i juni 1988 talar för att propositionen borde tolkas på detta sätt. Denna tolkning är emellertid inte given vid läsning av propositionstexten. Utvärderingen kunde givetvis bl.a. gälla att följa utvecklingen i kommuner och regioner med olika förutsättningar utan att detta hade varit en utgångspunkt vid dimensioneringen och lokaliseringen.

De för SÖ givna kriterierna och bedömningsgrunderna avsåg således sammanfattingsvis fullskaleförsök och försök i ett utspritt nät av gymnasiekommuner i kommuner och regioner med olika förutsättningar vad gäller befolkningsstruktur och differentiering av näringsliv koppling till âmnesanknuten praktik inom ramen för några fullskaleförsök anpassning av SUG-försöket.

9.4.3.2 Av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder

Proportionaliteten förklaras nedan, arbetsmarknadsbedömningar, bedömningar i fråga om pedagogisk organisation och regional utbredning inslag i SÖs beredning intresseanmâlningarna 1988. var av

En SÖs första åtgärder efter det att sammanställningar orts stuav dievägsvis av inkomna önskemål om att få delta i försöksverksamheten var att beräkna hur många intagningsplatser som borde tilldelas för försök inom respektive studieväg. Detta ordes på så sätt att varje motsvarande tvåårig studievágs andel av det sammantagna antalet intagningsplatser för de tvååriga linjerna som svarade mot forsökslinjerna räknades fram proportionalitet. Därefter var utgångspunkten att motsvarande treårig studieväg skulle tilldelas denna andel ett procenttal av det antal intagningsplatser som stod till förfogande för försöksverksamhet.

En övergripande och viktig bedörnningsgrund i SÖs beredningsarbete kom att bli att varje studieväg skulle tilldelas försöksplatser som svarade mot en viss andel av det totalt tillgängliga antalet intagningsplatser för försök proportionaliteten. Skälet till att proportionaliteten kom att bli betydelsefull var att den var en neutral startpunkt vid diskussionermed yrkesnänmderna. I vissa fall ordes emellertid avsteg från tillna lämpningen av denna princip. Genomgående blev det så att studievägar med ett litet antal platser blev proportionellt överrepresenterade. Andra utbildningsvägar fick mindre andel än de borde ha haft proportioen nellt. Detta gällde t.ex. handelsutbildningen. Arbetsmarknadsskäl kunde också motivera avsteg från principen. Ett annat skäl att inte tillämpa principen var att alla varianter skulle kunna anordnas årskurs 3. Detta gällde t.ex. naturbrukslinjen.

En annan utgångspunkt var att varje klass som tilldelades försöksverkbefintlig klass i motsvarande tvåårig utbildsamheten skulle ersätta en ning och således inte utöka organisationen. Detta kunde emellertid inte följas fullt ut. Om en ort hade t.ex. sex klasser tvåårig verkstadsutbildning byttes inte samtliga dessa klasser ut mot försöksutbildning. Dels räckte de intagningsplatser som fanns tillgängliga för försöksverksamheten inte till härför, dels gavs härigenom de elever som inte accepterade förlängning av utbildningstiden möjlighet att söka tvåårig utbilden ning. Detta har i sin tur, vad gäller verkstadsutbildningen, och möjligen även fordonsutbildningen lett till en rädsla för att det skulle kunna uppstå ett A- och B-lagi dessa utbildningar.

SÖ avstod från att göra systematiska genomgångar av kommuner och regioner med utgångspunkt i befolkningsmässiga ocheller näringslivsmässiga förutsättningar. I dessa avseenden utgick verket från tjänstemännens egna kunskaper.

Anpassningen av 500-försöket till de principer som föreslagits for försöksverksamheten gjordes på flera sätt. Så räknades dessa platser samman med de som avsatts för försöksverksamheten. Det förekom dessutom att ett av de villkor som gällde för den treåriga utbildningen inom ramen för 500-försöket kom att få betydelse även för den nu aktuella försöksverksamheten. Således undersöktes, speciellt för el-tele-0mrå- 104

det, om en kommun som önskade försök inom utbildningsområdet hade påbyggnadsutbildning inom området. Denna kontroll hade sin grundi att förekomsten av påbyggnadsutbildning kunde indikation på ge en skolhuvudmannens förutsättningar för att starta försöksutbildning.

När det gäller möjligheterna till arbetsplatsförläggning utbildning av utgick SÖ på ett övergripande plan från dessa inte mer att âr generella utan branschspeciñka. Verket utgick också från att möjligheter till arbetsplatsforläggning skulle finnas på orter med större industrier eller på orter med vana vid arbetsplatsforlâggning utbildning. Det finns, av har det framhållits inom SÖ, två instanser har reella möjligheter som att bedöma tillgången på platser for arbetsplatsförlagd utbildning De centrala yrkesnämnderna och de lokala yrkesråden. I beredningsarbetet utgick SÖ från involverade tjänstemäns personliga kunskaper om orterna. Bedömningarna av de reella förutsättningarna för arbetsplatsförläggning ordes, enligt SÖ, yrkesnämnderna. Möjligheterna till av arbetsplatsförlâggning av utbildning kom att bli viktig utgångspunkt en för dimensioneringen och lokaliseringen.

SÖs överväganden i fråga om fullskaleförsök utgick från att härmed avsågs en så god täckning möjligt ett visst utbildningsarbetsmarksom av nadsområde inom en region. Det fanns inom verket viss glidning i en tolkningen av denna SÖs definition. Det fanns således uppfattningar om att man kunde tala om fullskaleförsök även i det fall ett försök innebar en bred satsning på en utbildningsväg lokaliseringen denna men av var spridd över landet. Möjligheterna till fullskaleforsök, i betydelsen att sådana skulle omfatta yrkesinriktade studievägar inom alla områden, begränsades av antalet färdiga kursplaner. De linjer för vilka kursplaner fanns framme svarade endast mot en tredjedel av hela antalet platser inom den yrkesförberedande delen av gymnasieskolan.

Länsskolinspektören i Värmlands län efterhörde hos SÖ så snart innehållet i 1988 års budgetproposition blev känt om det fanns intresse inom verket för ett fullskaleforsök i Värmland. Svaret blev jakande. Således fanns det en preliminär klarsignal för detta försök innan mobiliseringen startade i Värmland. Gävleborgs län hade varit ett av de län som analyserats i samband med att utbildningsdepartementet inför propositio-

nen 1987882102 sökte få en säkrare bild om möjligheterna att arbetsplatsförlägga utbildning. Denna omständighet, liksom senare motioner i riksdagen om försöksverksamhet till länet, kunde ha stimulerat fram ett intresse för försöksverksamhet i länet. Det blev emellertid inget fullskaleförsök i Gävleborgs län eftersom beredskapen inte var tillräckligt god. SÖ sökte också positivt medverka till ett fullskaleförsök i Blekinge län. Inom verket ordes emellertid bedömningen att det inte fanns förutsättningar för ett sådant försök. Intresset var t.ex. inte tillräckligt stort.

Sammantaget kom SÖ utöver de riksdagen och- regeringen givna - av kriterierna för dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten att utgå från ytterligare kriterier och bedömningsgrunder. -

Det mest väsentliga av dessa kriterier var principen om proportionalitet. Denna innebar att varje mot en försökslinje svarande tvååriga studievägs andel av det sammantagna antalet intagningsplatser på tvååriga linjer, som korresponderade mot försökslinjerna, räknades fram. Därefter var utgångspunkten att motsvarande treårig studieväg skulle tilldelas denna andel ett procenttal av det antal platser som stod till förfogande för försöksverksamheten. Denna princip bedömdes vara en neutral utgångspunkt vid överläggningarna med yrkesnämnderna.

En annan utgångspunkt var att varje klass som tilldelades för försöksverksamheten skulle ersätta en befintlig klass i motsvarande tvåårig utbildning och således inte utöka organisationen. När det gällde hänsynstaganden vid lokaliseringen till befolkningsmässiga ocheller näringslivsmâssiga förutsättningar utgick SÖ från tjänstemânnens kunskaper härvidlag.

Anpassningar ordes det s.k. 500-försöket till de principer som föreav slagits för försöksverksamheten. De reella bedömningarna av möjligheterna att arbetsplatsförlägga utbildningen gjordes, enligt SÖ, yrkesav nämnderna. SÖs överväganden i fråga fullskaleförsök utgick från om att härmed avsågs en så god täckning som möjligt av ett visst utbildningsarbetsmarknadsområde region. SÖ uttalade sig underinom en hand, på förfrågan härom från länsskolinspektören i länet, i anslutning 106

till att förslagen i 1988 års budgetproposition blev offentliga, positivt till ett fullskaleforsök i Värmlands län.

9.4.3.3 SÖs beslut

Tabell Linjevisa uppgifter avseende 1988 års beslut

Studieväg i forsöks- Framställningar inom Beslut verksamheten tagningsplatser

Antal % Antal

platser

Proportionellt platser 1 2 % av beslut motsv. 2-årig 3 linje 4

4 VVS 160 2 64 9 1 0 0

10 100 y 1 Procentandel av inkomna framställningar. 2 Antal platser i beslutet 1988-03-15. Inom antal platser om samtliga platser hade tilldelats proportionellt. 3 Procentandel av platser i beslutet 1988-03-15. Inom procentandel av beslutade platser om samtliga platser hade fordelats proportionellt. A och B är gemensamma tal for industriell teknik och el-tele. C och D är gemensamma tal for vårdlinjen och omvårdnadslinjen. 4 Procentandel av intagningsplatser på motsvarande tvåårig linje. x Uppgift per 1988-01-25.

y Korrigerad uppgift under SÖs beredning.

Som framgår tabell 1 omfattade de inkomna önskemålen om platser av ungefär dubbelt så många platser som fanns tillgängliga for fördelning. Önskemålen särskilt omfattande i fråga om vårdlinjen och omvårdvar nadslinjen. Vid önskat antal platser och tilldelat antal en jämförelse av platser framgår att för naturbruk avdelades fler platser än vad framställningarna avsåg. För övriga studievägar avdelades färre. Den antalsmässigt största nedskärningen av önskemålen avsåg industriell teknik, vård- och omvårdnadslinjen, dvs. de studievägar för vilka önskemålen var särskilt omfattande.

För naturbruk avsattes ett större antal platser än vad som skulle ha tilldelats för studievägen vid en proportionell fördelning av de 5 000 platserna. Samma gällde för vård- och omvårdnadslinjen sammantagna. För textil och beklädnad, fordon och transport samt sammantaget for industriell teknik och el-tele avsattes av de 5 000 tillgängliga platserna for vardera ett platsantal som ungefärligen svarade mot vad de skulle ha fått vid strikt proportionell fördelning. Det platsantal som fördelaen des för bygg- och anläggningsteknisk linje svarade mot mindre än hälften den procentandel skulle ha tilldelats for linjen vid en proav som portionell fördelning.

Bakgrunden till denna bild SÖs dimensionerings- och lokaliseringsav beslut den 15 1988 är att SÖ orde medveten satsning på namars en turbruk. önskemålen på vårdsidan måste få stå tillbaka för att skapa utrymme för försök inom andra områden. I fråga om bygg och anläggning önskade vederbörande yrkesnämnd inte lägga ut lika många platser som verket ville. Sammantaget måste emellertid dimensioneringsoch lokaliseringsbeslutet, som det blev, ses som resultaten av bedömhuvudmannens förutsättningar, yrkesnâmndernas önskemål, ningar av de bedömningar och den information som berörts i det föregående och av riksdag och regering givna kriterier och bedömningsgrunder. Ytligt sett fördelades emellertid bortåt 2 100 intagningsplatser eller ca 40 procent av de tillgängliga platserna proportionellt.

SÖ presenterade innebörden i beslutet på följande sätti ett pressmedde-

lande den 16 mars 1988.

Inom Värmlands län skulle sju av forsöksutbildningarna komma att prövas i en brett upplagd verksamhet som skulle omfatta 770 intagningsplatser.

Naturbruksutbildnin en skulle komma att bedrivas som fullskaleförsök med definition SO tillämpade i två län, nämli-

utgångsxunkti en som

gen Värmlan och Östergötland.

Textil- och beklädnadslinjen fick en naturlig tyngdpunkt i Borås, Mark och Ulricehamn.

Försöksverksamhet avseende byg och anläggningstekniska utbild- nin en koncentrerades helt till tre än, nämligen Värmlands, Västmanlan s och Jämtlands län.

Fordons- och trans ortteknisk utbildning skulle i forsöksverksamheten

komma bli väl llöreträdd på flera Genom beslutet

att orter i landet. gjordes omfattande lokaliseringar försök avseende denna

av utbildning,

bl.a. till Värmlands, Blekinge och Kristianstads län. Andra orter till vi ka denna förlades Botkyrka, Nyköping, Västerås,

försöksutbildning var

Hudiksvall, Ljusdal, Vilhe mina och Ostersund.

Den industriell-tekniska linjen blev genom beslutet särskilt väl representerad i Värmlands och Ko parbergs län samt på orter som Götebor , Trollhättan, Eski Orebro, Sundsvall, Skellefteå

Edldeåvalla,

stuna, oc u e .

utbildning lokaliserades bl.a. till Hässleholm och Sandvi-

El-teknisk

en.

Vårdlinjens en for barn och ungdom, liksom omvårdnadslinjen, skulle komma att, b i väl re resenterad l Östergötlands lån. Omvårdnadslinjen lokaliserades i bety ande omfattning även till Stockholm och Göteborg samt till Kristianstads, Värmlands och Norrbottens län.

I sitt tilläggsbeslut den 25 april 1988 med anledning av utbildningsutskottets pressmeddelande eftersträvade SÖ att främja s.k. fullskaleför-

sök och försöksverksamhet i glesbygd. Det sistnämnda hade sin grund i att det ändrade kravet på elevantal vid undervisningens början möjligorde utläggning av halvklasser i glesbygd. SÖ tolkade vid sitt beslut

utbildningsutskottets mening så att just fullskaleförsök och försöksverksamhet i glesbygd skulle tillgodoses vid fördelningen. Härutöver sökte SÖ beslutet att beakta önskemål ytterligare platser genom om från de län som vid den tidigare fördelningen fått liten tilldelning.

SÖ, tillfälle, eftersträvat att gynna fullskaleforsök och Hur vid detta glesbygdssatsningar framgick ett pressmeddelande den 26 april av 1988.

meddelandet framhölls att det genom beslutet blev fullskaleförsök på I håll. Således ñck Värmland 400 nya platser och därmed ett remånga ca fullskaleförsök, liksom Gävleborgs län som tilldelades ca 200 nya injält tagningsplatser. Beslutet innebar vidare att det blev ett fullskaleförsök utbildningsområdet fordonsteknik i Blekinge län. Bland övriga orinom fullskaleförsök nämndes Hudiksvall och Örebro inom utbildter med ningsomrädet industriteknik samt Hässleholm och Trollhättan i fråga utbildningsområdet el-teleteknik. SÖ lanserade också försöksverkom samhet inom utbildningsområdet ekonomisk-merkantil i Stockholm,

Malmö och Göteborg.

I fråga glesbygdssatsningar blev det genom beslutet också en glesom bygdsprofil i Värmlands län. Andra glesbygdsregioner som fick försöks- Tierp, Uppsala län, Lysekil, Göteborgs- och Bohus län, verksamhet var Åmål, Älvsborgs län samt Härjedalen i Jämtlands län. Utökning av redan tilldelade platser skedde också i Västerbottens och Norrbottens in-

land.

omfattade, sammanfattningsvis, till SÖ inkomna önskemål Som nämnts intagningsplatser för försöksverksamhet dubbelt sä många platser om fanns tillgängliga för fördelning. önskemålen var särskilt omfatsom tande i fråga vårdlinjen och omvårdnadslinjen. Sammantaget måste om SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, som det blev, ses som resultatet bedömningar skolhuvudmännens förutsättningar, yrkesav av nämndernas önskemål, bedömningar med utgångspunkt i av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder och möjligen,vid sidan härav, ett informellt samspel med i första hand skolhuvudmän och lânsskolnämnder.

Ytligt sett fördelades bortåt 2 100 intagningsplatser, eller ca 40 procent de tillgängliga platserna proportionellt. 770 intagningsplatser avdeav lades för fullskaleförsöket i Värmland.

I sitt tilläggsbeslut den 25 april 1988 med anledning utbildningsmav skottets pressmeddelade eftersträvade SÖ att främja fullskaletanken och försöksverksamheti glesbygd.

lll

10 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut bilaga 8

10.1 Förberedelser inför beslut och ställningstaganden

10.1.1 so

SÖ har haft som utgångspunkt, sedan verket erfarit att försöksverksamheten skulle komma att föreslås, att beslut om kursplaner skulle finnas i december året innan for de utbildningsvägar och de årskurser som skall omfattas av forsöksverksamheten året därpå. Detta var emellertid inte möjligt år 1988 for el-beleomrâdet och âr 1989 for VVS-teknisk linje. Det första undantaget hade, enligt SÖ, sin grund i scbism mellan en Verkstadsforeningen och Elfackens Centrala Yrkesnâmnd. Dessa var oense om vilka yrkeskategorier som skulle finnas. Detta fick konsekvenser for vad som kunde hållas samman i en utbildning och därmed for kursplanerna. SÖ tog emellertid ställning i denna fråga och egen kunde därmed 1989 lokalisera el-teleutbildning med tre ingångar. Detta ställningstagande ändrades sedermera i verkets förslag till regeringen 1989-02-27 om studievägsstrukturen i gymnasieskolan. Kursplanen for VVS-teknisk linje försinkades genom att arbetet med denna kursplan lagts ut på en konsult.

Liksom i oktober 1987 informerades länsskolnâmnderna i oktober 1988 vid en planeringskonferens avseende den frivilliga utbildningen vilom ka kursplaner som skulle komma att bli klara i december år. samma Vad därvid meddelades har, enligt SÖ, kunnat hållas utom i fråga som 113

grafiska utbildningen. En kursplan för denna utbildning har inom den fram på grund oenighet inbördes bland grafikerna. te kunnat tas av

organisatoriska frågor avseende försöksverksamhe- Även pedagogiskt

vid nämnda planeringskonferenser.

ten togs upp

10.l.2 Länsskolnämnderna

Lânsskolnämnderna försökte på olika sätt eliminera de olägenheter som våren 1988 hade inneburit. Det förekom således att nämnder processen redan på hösten 1988 tillskrev skolhuvudmännen och gav möjlighet till anmälan intresse för eller utvidgade försök. Det förekom också av nya nämnder vid denna tidpunkt gick ut med information till skolhuvudatt männen i syfte att förbereda en eventuell ny tilldelning av försöksplatser.

10.2 Syn på förutsättningarna för försöksverksamheten

SÖ tolkade de intresseanmälningar infor läsåret 198990 om deltagande i försöksverksamheten eller om utvidgning av tidigare försök så att skolhuvudmännens beredskap i fråga om fortbildning, lärarnas omställning, lokaler och utrustning var bättre än vad som hade varit fallet 1988.

Ett antal länsskolnämnder ger sammantaget följande bild av förutsättningarna för försök vid tiden for anmälan av intresse inför läsåret 1989 90.

Processen vid anmälan av intresse för försök var inte lika frustrerande for skolhuvudmännen som året innan. Våren 1989 var skolhuvudmännen beredda på att det troligen skulle läggas ut fler försök. Planeringsförutsättningarna också helt annorlunda. Skolhuvudmännens förutvar sättningar vari vissa fall bättre än närmast föregående år. Det förekom att skolhuvudmännen anmälde sitt intresse för ny eller utvidgad försöksverksamhet i samband med ordinarie förslag till nämnden i slutet 114

av våren 1988 om organisation av gymnasieskolan för läsåret 198990. Dessa intresseanmälningar kunde gälla önskemål försök inte om som hade tillgodosetts inför läsåret 198889. Beredskapen i kommunerna var ganska god. Detta gällde då de försökslinjer som hade startat läsåret 198889. För de nya linjerna, som tillkom inför läsåret 198990, var problemen desamma som våren 1988. Länsskolnämnderna i Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Hallands och Skaraborgs län.

i 10.3 Tillvägagångssätt inför och vid ställningstaganden dimensionering och om lokalisering bilaga 8

10.3.1 Länsskolnâmnderna bilaga 8

Som redovisas mer ingående i avsnittet 10.3.3 i det följande tillställde SÖ den 21 december 1988 länsskolnämnderna en anmodan att inkomma med underlag för 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut senast den 3 februari 1989.

Länsskolnâmnderna vidareförrnedlade omgående till skolhuvudmännen SÖs önskemål om underlag för 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. Med utgångspunkt i uppgifter från drygt hälften av nämnderna blev skeendet därefter i stort följande. Erfarenheterna från våren 1988 kunde tas till vara. Beredskapen inför de ställningstaganden som krävdes var därmed bättre. Prioriteringar bland skolhuvudmännens önskemål ägnades större uppmärksamhet än 1988. En fjärdedel av nämnderna uppger sig ha haft kontakti beredningsarbetet med branschorganisationerna eller med företrädare för parterna på arbetsmarknaden på annat sätt än genom att dessa är representerade i nämnden. Kontakter med andra länsorgan förekom också. Detta innebar i ett fåtal redovisade fall ett mer aktivt stöd eller ingående mer engagemang från utomstående i de ställningstaganden som nämnden kom att göra. I en del fall understöddes dessa genom en skrivelse eller uppvaktning.

10.82 Yrkesnämnderna motsvarande bilaga 8

yrkesnämndernas motsvarande allmänna erfarenheter av De centrala SÖ infor 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbesamrådet med inför 1988 års beslut, i det stora flertalet fall positiva. slut var, liksom avseende hade varit kritiska 1988 konstaterade en for- De som i något härvidlag 1989. Det förekom emellertid synpunkter som att bättring materialet inför överläggningarna kom for sent Lackerarnas Yrkesoch beredningstiden blev for kort Stål- och Metallindunämnd att Yrkesnämnd. Detta påverkade möjligheterna till representation strins och till sonderingar arbetslivets beredvid överläggningarna egna av nämnder Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan och skap. För två innebar överläggningarna med SÖ att Träindustrins Yrkesnämnd nämnderna sammantaget nästan helt fick de ville. För Landssom tingsforbundet konkurrensen platserna ett större problem än lovar om kaliseringen.

nöjda med den information och det under- Nämnderna var i allmänhet SÖ presenterade vid överläggningarna. I ett fall befanns det lag som det enligt nämnd omöjligorde kvalibättre än 1988 även om en annan tativa bedömningar. Liksom 1988 hade de yrkesnämnder som lämnat överläggningar inför samrådet med SÖ, information härom interna varvid blev ställningstagandena. Dessa avsåg samma parterna överens om typer frågor 1988. Även de nämnder berördes av försöksav som som nu verksamheten for forsta gången hämtade på olika sätt in underlag for sina ställningstaganden från skolrepresentanter, från berörda företag och skolor, lokala ombud eller från de lokala branschparterna. genom En dessa nämnder hade även samråd med övriga yrkesnämnder inav om sektorn.

10.343 so bilaga 3

SÖ gick inför sitt beslut den 13 1989 dimensionering och lokalimars om sering av de 10 000 intagningsplatserna for läsåret 198990 till väga på ungefär samma sätt som infor motsvarande beslut 1988.

Verkets anmodan den 21 december 1988 till lânsskolnämnderna att komma in med underlag för beslutet före den 3 februari 1989 innehöll emellertid, till skillnad mot vad som varit fallet förra gången, en precisering av vilken information verket ville ha. Liksom 1988 skapades en temporär organisation för beredningsarbetet inom SÖ. Medlemmarna i denna fick klara instruktioner om vilken information som skulle finnas tillgänglig för vart och ett av de inkomna önskemålen. Den sakliga genomgången med yrkesnâmnderna fördröjdes av att de centrala avtalen om försöksverksamheten mellan arbetsmarknadens parter lät vänta på sig. Enligt ett regeringsbeslut skulle inte heller någon lokalisering av försöksverksamhet ske förrän dessa var klara.

SÖs beredningsarbete kom till stor del att handla om att bland inkomna önskemål om ca 15 000 intagningsplatser prioritera fram 3 500 intagningsplatser för vilka nya eller utvidgade försök kunde beviljas. Denna situation uppkom genom att 6 500 av de tillgängliga platserna för försök måste avsättas för fortsatta försök i årskurs 2 vid skolor som hade inlett försöksverksamhet läsåret 198889. Skolhuvudmännen hörde i än högre grad än närmast föregående år, genom uppvaktningar eller på annat sätt, av sig med frågor eller kompletterande information. Detta hade dock, enligt SÖ, liksom 1988 betydelse enbart beslutssom underlag.

10.4 Kriterier och bedömningsgrunder vid ställningstaganden och beslut bilaga 8

10.4.1 Lånsskolnâmnderna bilaga 8

Länsskolnämnderna hade inte anmodats SÖ atti sina underlagi febav ruari 1989 inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut ange utifrån vilka mer övergripande grunder eller kriterier som de prioriterade, tillstyrkte eller avstyrkte skolhuvudmânnens önskemål om ny eller utvidgad försöksverksamhet. Inte desto mindre var det naturligt att så skedde. En genomgång av underlagen ger vid handen att nämnderna i allmänhet redovisade sina motiv för de förslag som fördes fram eller 117

avstyrktes. Dessa kunde emellertid avse de enskilda önskemålen från skolhuvudmännen. Motiven blir då inte möjliga att hänföra till några mer generella kriterier eller bedömningsgrunder med mindre än att nämnden själv har redovisat en sådan koppling. Detta innebär bl.a. att någon koppling inte såvida inte nämnden själv har ort en sådan - kan göras för de nämnder gäller tre nämnder som inte redovisade någon prioritering av huvudmannens önskemål. Samma gäller de nämnder som orde med eller utan motiveringar till varje önskemål en - icke rangordnad prioritering av dessa gäller tre nämnder. Samma gäller även de nämnder med eller utan motiveringar for varje önskesom mål redovisade en rangordnad prioritering av önskemålen gäller sju nämnder.

Två nämnder prioriterade en fortsättning av redan påbörjad försöksverksamhet i första hand. Åtta nämnder prioriterade skolhuvudmän-

nens önskemål gruppvis och beskrev i allmänhet på något sätt på vilka grunder detta hade skett. Härutöver redovisade likaså åtta nämnder sina mer övergripande prioriteringar och bedömningsgrunder. Utan hänsyn tagen till graden av prioritering från nämndens sida eller till vad som var giltigt sammantaget för varje enskild nämnd kan ett antal kriterier och bedömningsgrunder, som var giltiga för flera nämnder, urskiljas. Önskemål eller utvidgad försöksverksamhet kom med om ny denna inskränkning att förordas med utgångspunkt bl.a. i att förutsättningarna för försök var goda, intresset var stort, det handlade om fullskaleförsök omfattande en linje eller alla linjer i en kommun eller i en region, en viss utbildning på en ort eller i en region var av intresse från för- sökssynpunkt, det var önskvärt att undvika att ha såväl två- som treårig utbildning för samma utbildningslinje på en ort eller i en region, det handlade om en ny försöksutbildning för kommunens eller lä- nets del, det var önskvärt att fler kommuner i länet fick Försök, öka elevefterfrågan på utbildningen, det fanns behov av utbildad arbetskraft inom utbildningsområdet. -

10.4.2 Yrkesnämnderna motsvarande bilaga 8

Yrkesnâmnderna motsvarande har, efter förfrågan härom, redovisat vad de första i hand sökte nå med de dimensioneringar och lokaliseringar som de förordade vid överläggningarna med SÖ infor 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. För flertalet av de nämnder motsvarande som berördes av 1988 års beslut var ambitionerna härvid desamma inför 1989 års beslut, som inför beslutet närmast föregående år jfr avsnittet 9.4.2.

Således hade fem av yrkesnämnderna vid sina överläggningar med SÖ infor 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut ambitioner som avsåg dimensionering av forsöksverksamheten. En eftersträvade en hanterbar dimensionering som kunde stödjas och följas upp Lackerarnas. En Måleribranschens önskade en lugn anpassning. Tre Jordbrukets, Skogsbrukets, Irädgârdsnäringens hade ambitionerna att nä ett breddat underlag i län med enstaka forsöksklasser och ytterligare fullskaleforsök. Sex yrkesnämnder har redovisat viljeinriktning i en fråga om lokalisering av forsöksverksamheten. Så eftersträvade tre yrkesnämnder Jordbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens försök i län med ett komplett utbud av näringarna inom branschen och ytterligare försök i Norrland, en Träindustrins geografisk spridning till orter med hög resp. låg koncentration av arbetsplatser inom branschen, en Byggnadsplât geografisk spridning av försöken i landet med både hel- och halvklass och en nämnd Livsmedelsbranschens försök på orter med sinsemellan olika inriktning. En nämnd Motorbranschens vilatt försöksverksamhet skulle påbörjas på orter där de skolmâssiga förutsättningarna, enligt parternas mening, goda. var

10.43 sö

10.4.3.1 Givna kriterier och bedömningsgrunder

SÖ hade att utgå från tvâ dokument vid 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, nämligen dels förordningen den 9 juni 1988 SÖav FS 198884 försökverksamheten med treåriga yrkesinriktade stuom dievägar i gymnasieskolan 198889-199091, dels vad föredraganden anfört dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten i om 1989 års budgetproposition bil. 10 s. 107.

Enligt nämnda förordning 12 § bör fördelningen av platser vara ovan sådan att försöksverksamheten dels koncentreras till några geografiskt avgränsade områden där flertalet i försöksverksamheten ingående linjer skall företrädda, dels sprids till ett antal kommuner över hela vara landet med varierande befolknings- och näringsstruktur.

I nämnda budgetproposition framhöll föredraganden följande i här aktuell fråga

Det är angeläget att så snart som möjligt pröva i försöksverksamde kursplaner för ytterligare verksamhetsområden som SO har tagit ram. 2. Det är viktigt att försöksverksamheten kan spridas till fler orter av olika karaktär så att därmed en bättre allsidighet i fråga om näringslivsstruktur m.m. kan säkerställas. 3. Det är viktigt att öka möjligheterna till att genomföra s.k. fullskaleförsök.

1 0.4.3.2 Av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder samt SÖs beslut

Som redovisats i det föregående i avsnittet 10.3.3 återstod för SÖ att lokalisera 3 500 intagningsplatser, sedan de 6 500 platser, som i praktiken redan intecknade år 1988 medgiven försöksverksamhet, var genom hade räknats bort. Dessa 3 500 intagningsplatser skulle således lokali-

med utgångspunkt i de inkomna önskemålen om ca 15 000 intagseras ningsplatser för nya eller utvidgade försök.

Skolhuvudmännens önskemål om intagningsplatser for ny eller utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar inför läsåret 198990, erhållna platser läsåret 198990 i proportion till antalet intagningsplatser på motsvarande tvååriga linjer, antal platser vid proportionell fördelning 198990 och SÖs beslut fördelade sig på linjer enligt följande.

Tabell 2. Linjevisa uppgifter avseende 1989 års beslut

omsorg om barn

ELEI - ELIA 96 ELIE 64 121

1 Av skolhuvudmän önskade intagningsplatser. 2 Andel av det totala antalet intagningsplatser på dessa linjer läsåret 198889. 3 Proportionell fördelning av de nya platserna andelen av 4 000 platser 4 SOs beslut 1989-03-13.

Liksom närmast föregående år var proportionaliteten se avsnittet 9.4.3.2 en utgångspunkt vid överläggningarna med yrkesnämnderna.

Inledningsvis under beredningsarbetet utgångspunkterna i SÖs bevar redningsarbete texterna i den i avsnittet 10.4.3.1 nämnda förordningen och i 1989 års budgetproposition. Den 27 februari 1989 formulerade SÖ

de kriterier och bedömningsgrunder som beredningsarbetet utgick från i prioritetsordning enligt följande.

De som tidigare erhållit försöksverksamhet skall få fortsatt intagning läsåret 198990.

Kriterier Omnämnda i 1989 års budgetproposition är följande a nya utbildnin ar bör prövas i försöksverksamhet b spridning av örsöksverksamheten till fler orter med olika karaktär för att tillgodose allsidighet vad gäller näringslivsstruktur m.m. c ökade möjligheter till fullskaleförsök.

För lokaliseringsarbetet skulle förutom att nå de ovan nämnda målen gälla att proportionaliteten är en utgångspunkt, överensstämmelse med berörda yrkesnämnder eftersträvas, re eringsuppdraget om överenskommelse mellan parterna skall

- tillämpas,

berednin arbetet inom S0 och med berörda yrkesnámnder, hu- vudmän, änsskolnämnder med flera skall vara avslutad fredagen den 10 mars 1989, eneraldirektören fattar beslut senast den 15 mars 1989. Pressin- ormation och listor till lânsskolnâmnderna samma dag som beslut.

De nya kursplaner som skulle prövas enligt den första prioriteringsgrunden avsåg utbildningsområdena livsmedel och restaurang, process, måleri, byggnadsplåt och ventilation samt träteknisk utbildning. Det hade inkommit framställningar om ca 2 500 intagningsplatser för försök inom dessa områden. Vid tillämpning av proportionaliteten vid utläggning av platser för de nämnda utbildningsvägarna skulle ha åtgått 1 200 de intagningsplatser fanns att fördela. SÖ gjorde bedömav som ningen att det för vissa av dessa nya linjer skäl som linjens överlevnad, eller möjlighet att fullt ut pröva grenvalet, t.ex. restaurang talade för en överdimensionerad försöksverksamhet. Ett annat stort utbildningsområde som prövades endast marginellt läsåret 198889 var handelslinjen. Skolhuvudmännen hade önskat 2 370 platser för detta område. För denna linje bedömde SÖ det, i motsats till de tidigare nämnda, det angeläget att av arbetsmarknadsskäl hålla tillbaka försöksverksamheten. Med utgångspunkt i tabell 2 ovan tilldelades 1 182 platser för dessa nya utbildningsvägar inklusive handelslinjen. Detta innebar att ca en tredjedel av de platser som fördelades for nya försök eller utvidgning av tidigare försök avsattes för utbildningslinjer med nya kursplaner.

SÖ kunde konstatera att huvuddelen av länsskolnämndernas prioriteringar avsâg nya orter, dvs. svarade mot det andra av ovan nämnda kriterier. 1 922 av de 3 874 platserna enligt tabell 2 är hänförbara till att försöksverksamheten skulle spridas till fler orter av olika karaktär. Som en följd härav tillkom ny försöksverksamhet bl.a. på Gotland och i mindre kommuner som Uppvidinge och Osby. Till större städer som Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Örebro och Västerås, Skellefteå och Umeå lokaliserades flera linjer och intagningsklasser.

SÖ konstaterade också att möjligheterna till fullskaleiörsök avseende enskilda linjer var goda vad gällde naturbruk, restaurang, livsmedel bygg mfl. Verket tog till vara dessa möjligheter genom att fullskalefcirsök i denna mening lokaliserades enligt följande Bygg- och anläggningsteknisk linje i Skaraborgs län, naturbrukslinje i Skaraborgs och 123

Örebro län. Sammantaget kan 1 952 de 3 874 platserna enligt tabell 2 av ses som fullskaleförsök i betydelsen att det handlade om en så god täckning som möjligt av ett utbildningsarbetsmarknadsområde i en region huvudman.

Länsskolnämnden i Värmlands län hade förordat ytterligare 900 platser för fullskaleförsök i länet. SÖs beslut kom att innebära att länet tilldelades ytterligare 110 intagningsplatser. Avsikten från länets sida var att alla utbildningsvägar i länet skulle omfattas av försöksverksamheten. SÖ gjorde bedömningen att Värmlands sammantagna önskemål med hänsyn till bristen på platser i förhållande till de totala önskemålen borde få stå tillbaka till förmån for ny eller utvidgad försöksverk- samhet på andra orter. Ett väsentligt skäl till detta ställningstagande var att SÖ, med hänsyn till utredningsuppdraget, uppfattade att den här aktuella utvärderingen av försöksverksamheten skulle omfatta enbart de intagningsplatser som lades ut år 1988.

SÖs ställningstagande följdes, när det blev känt, av en kraftig reaktion i länet. Denna manifesterades i skrivelser till regeringen bl.a. från länsavdelningen Svenska kommunförbundet och landstinget i Värmav lands län.

Som kan utläsas tabell 2 tilldelade SÖ för försök på åtta utbildningsur linjer en större andel av tillgängliga platser än de skulle ha fått vid en proportionell fördelning och utbildning på sju utbildningsvägar en mindre andel.

När det gällde verkets ambition att nå överenskommelse med berörda yrkesnämnder upplevde SÖ det ett problem att Svenska kommunsom förbundet, Landstingsförbundet och Kommunala yrkesnämnden KYN gärna såg en utläggning av platser for omvårdnadslinjer i storleksordningen 2000-2 500 intagningsplatser. Härvid noterades att det även fanns motsatta ambitioner. Så ville t.ex. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd BYN helst inte att försöksverksamheten avseende bygg- och anlâggningsteknisk linje skulle utökas.

den 26 januari 1989 att intagningsplatser fick för- Regeringsbeslutet om sådana försöksutbildningar som rörde arbetsmarknadsdelas endast till för vilka arbetsmarknadens parter var eniga om de villkor som sektorer arbetsplatsförlagda utbildningen, kom inte att tillskulle gälla för den lämpas. I z

ambitioner SÖ formulerat för sitt arbete kunde hål- De tidsmässiga som

las.

kriterier och bedömningsgrunder SÖ sammanfattningsvis kom De som tillämpa vid 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut svaatt de givits regeringens förordning försöksverkrade mot som genom om i juni 1988 och uttalanden i 1989 års budgetproposisamheten genom tion. Liksom närmast föregående år var härutöver proportionaliteten och enighet med yrkesnämnderna viktiga prioriteringsgrunder. Till-

lämpningen dessa kriterier och bedömningsgrunder resulterade i att av 1 182 intagningsplatser, eller tredjedel, av de 3 874 intagningsplatser en fördelades avdelades för försök med utbildningsvägar för vilka det som fanns kursplaner. 1 922 eller ca hälften av fördelade platser är nu nya hânförhara till att försöksverksamheten skulle spridas till fler orter av olika karaktär. 1 952 eller hälften av fördelade intagningsplatser avsåg fullskaleforsök i betydelsen att det handlade om en så god täckning som möjligt ett utbildningsarbetsmarknadsområde inom en regionhuav vudman. Länsskolnânmden i Värmland län hade önskat ytterligare 900 intagningsplatser för fullskaleförsök i länet. SÖ tilldelade 110 platser härför, vilket ledde till kraftiga protester från länets sida. SÖs beslut

korn vidare att innebära att för försök på åtta utbildningslinjer tilldelades större andel tillgängliga platser och för försök på sju utbilden av ningsvägar mindre andel fördelade platser än vad som skulle ha en av tilldelats vid en proportionell fördelning.

11 Syn i efterhand på 1988 års

dimensionerings- och lokaliseringsbeslut bilaga 9

11.1 sö

I efterhand konstateras inom SÖ att verket kanske gick lite långt när det gällde att sprida ut forsöksverksamheten 1988. Det hade varit lättare att stödja och utvärdera forsöksverksamheten med en större koncentration. En annan aspekt på den stora spridningen är att det pedagogiskt-organisatoriskt inte är tillräckligt med försöksverksamhet en som omfattar enbart en klass på ort eller skola. Flera linjer ort och en per mera av en linje på en och samma ort hade således varit bättre från flera utgångspunkter. Det konstateras också att det blev vissa skevheter i lokaliseringen, så har t.ex. storstadsområden missgynnats. Nationellt sett blev proportionaliteten hygglig. Det blev emellertid viss övervikt for en vården pâ grund av arbetSkraftsbehoVetQ klassfyllnad, rationalitetsskäl m.m. Det blev också en viss övervikt for mindre och medelstora orter. De tio största städerna är underrepresenterade. I fråga de tre om största städerna poängteras uppfattning från yrkesnämnderna en om att de skolmâssiga förutsättningarna for försök mindre goda där. är

1 1.2 Länsskolnämnderna bilaga 9

Länsskolnâmnderna har, efter förfrågan härom, sammantaget givit följande bild av i vilken utsträckning de kommunerskolor ñck i länet som

eller utökad försöksverksamhet genom 1988 års beslut också var de ny som var bäst förberedda. Fyra nämnder uttrycker sin bedömning härvidlag så, att de inte har något att erinra mot SÖs beslut. En nämnd är nöjd med beslutet och ytterligare en finner det acceptabelt. Sju länsskolnämnder har uppfattningen att det var de kommunerskolor i länet som bäst förberedda som fick ny eller utvidgad försöksverksamhet gevar beslutet. Fyra länsskolnämnder redovisar lokaliseringar till komnom och skolor som inte var tillräckligt förberedda. I fem län fanns muner det skolor hade lika bra eller kanske t.o.m. bättre förutsättningar som att bedriva försöksverksamhet än de som fick försök. I fyra län uttrycker nämnderna sin besvikelse över att länet fick så få platser för försök. En lânsskolnämnd understryker särskilt att SÖ i ringa utsträckning tog hänsyn till nämndens förslag och bedömningar.

1 1 Yrkesnâmnderna motsvarande bilaga 9

Tolv yrkesnämnder motsvarande hari början av hösten 1989, efter lörfrågan härom, redovisat sin syn på 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, och därvid om det var de orter som var bäst förberedda fick försöksverksamhet genom detta beslut. Så var inte fallet eller som är tveksamt enligt fyra Motorbranschens, Elfackets, Kommunala, - Handelns av de tretton yrkesnämnder motsvarande som har besvarat frågan. För yrkesnämnd Byggnadsindustrins var det centrala att få en försök i hela län och inte skolhuvudmännens beredskap. Två nämnder VVS-Branschens, Målarnas och Landstingsförbundet besvarar frågan närmast jakande. Fem nämnder finner det svårt att ge svar. En av dessa Verkstadsindustrins menar emellertid att de flesta skolorkommuner dåligt förberedda. Tre Lantbrukets, Skogsbrukets, Trädgårdsnåvar ringens framhåller att det gällde att utnyttja de få ansökningar som hade kommit in till SÖ och det därmed markerade intresset. En, slutligen, Transportfackens upplyser, att alla, som önskade, fick försök.

12 Syn i efterhand på 1989 års dimensionerings- och

lokaliseringsbeslut bilaga 10

12.1 sö

SÖ har, liksom i fråga dimensionerings- och lokaliseringsbesluten om 1988, uppfattningen att försöksverksamheten, i ett utvärderingsperspektiv hade vunnit på en större koncentration. En större koncentration hade varit fördelaktig också for skolhuvudmännen. Framför allt skulle inte ett så stort antal huvudmän, som blivit fallet, ha engagerats i försöket. Som det nu har blivit bedrivs gymnasieskoleutbildningen i ett stort antal kommuner i två parallella organisationsformer. I de fall det i en kommun finns såväl tvåårig utbildning vid en utbildningslinje som forsök med treårig utbildning på linjen skall två olika regelsystem tillämpas i fråga om t.ex. timplaner och lárarbehörighet samt olika krav i fråga om t.ex. läromedel och utrustning. Detta blir en följd av att inte all utbildning på en linje vid en skola i en kommun omfattas av försöksverksamheten. Skolledare, SÖ har haft kontakt med, liksom SÖs som egen utvärderingsverksamhet har emellertid vittnat om att möjligheter ofta inte funnits att låta försöksverksamheten omfatta all utbildning på en linje. Samtidigt var trycket på att få detta i forsöksverksamheten mycket stort, även räknat i antalet huvudmän.

SÖ har emellertid kunnat konstatera tillsammans med yrkesatt man, nämnderna, i allmänhet har hamnat rätt i lokaliseringen av försöken. Detta om man ser till hur rekryteringen av elever har lyckats. Att få av tilldelade intagningsplatser har återlämnats talar samma språk. Detta 129

gäller med undantag av industriell teknisk linje. För denna linje finns rekryteringsproblem. En annan fråga äri vilken utsträckning klasserär fyllda. Strax efter skolstarten, hösten 1989, innan exakta uppgifna ter härom finns tillgängliga, görs bedömningen att klassfyllnaden är god utom i fråga om vårdutbildningarna.

SÖ har bibringats uppfattningen att alla skolhuvudmän ser försöksverksamheten inledning reformering av gymnasieskolan. som en av en Detta kan således innebära att man ser på den treåriga utbildningen utifrån andra dimensioner än att det handlar om ett förutsättningslöst försök. Samtidigt kan oklarheten kring vilka ställningstaganden som framöver kommer att göras om reformeringen av gymnasieskolan skapa osäkerhet.

12.2 Länsskolnämnderna bilaga 10

Länsskolnämnderna har redovisat sina allmänna erfarenheter i slutet våren 1989 SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut i mars av av samma år. På samma sätt som för motsvarande beslut 1988 avsnittet 11.2 har de gort bedömningar av om de kommunerskolor i lånet som fick försök också var de som var bäst förberedda. I detta sammanhang har nämnderna, i högre grad än i fråga beslutet närmast föregående om år, vid sidan sina bedömningar kommunemasskolornas beredav av skap, valt att ge sin syn på SÖs beslut.

Två länsskolnämnder har inte något att erinra mot SÖs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 1989. I åtta län var det de kommuner som var bäst eller väl förberedda som fick nya eller utvidgade försök genom beslutet. Det förekom att det fanns kommunerskolor som var lika väl förberedda för försök som de som tilldelades. I ca en fjärdedel av länen finns missnöje med att nämndens prioriteringar inte följdes. Att så inte skedde fick en rad effekter. Av skolhuvudmännen gjorda förberedelser och befintligt engagemang kunde inte tas till vara. Det blev mindre väl förberedda skolorkommuner som fick försök. Planeringen måste hastigt göras om. Det hände att tilldelade platser för försök inte togs i anspråk. I andra fall var den allmänna framförhållningen tillräcklig för att försök 130

ändå skulle kunna starta. Entusiasmen hos dem som satsat, men som inte fick önskade försök, sattes på prov. Den ändrade prioriteringen kunde medföra att volymen för försök blev så liten att situationen blev ogynnsam när det gäller t.ex. schemaläggning och tjänstefördelning. Den kunde också innebära att befintliga länsperspektiv på gymnasieskolan åsidosattes, vilket kunde få till följd att försöken störde ordinarie verksamhet mer än nödvändigt. Det kunde också bli svårt att fylla tilldelade platser, åtminstone med förstahandssökande. Det förekom att skolorkommuner som inte hade ansökt om försöksverksamhet fick sådan. Sju av länsskolnämnderna är besvikna främst över att länet tilldelats för få platser för försök.

12.3 Yrkesnämnderna motsvarande bilaga 10

Fem av 20 yrkesnämnder Verkstadsindustrin, Målarnas, VVS, Handelns, Kommunala var i början av hösten 1989, efter förfrågan härom, snarast benägna att bejaka frågan om de orter som fick ytterligare eller nytillkommande försöksverksamhet genom 1989 års beslut också de var som var bäst förberedda. En Byggnadsplåt menade att vissa skolor var förberedda. Tre yrkesnämnder Jordbrukets, Skogsbrukets, Trädgårdsnäringens såg det svårt att besvara frågan och en Motorbranschens att det är för tidigt att uttala sig. Inom landstingen och träindustrins intresseområden var de skolor som fick försök väl förberedda för detta. Förbundet och vederbörande yrkesnämnd tar upp missnöjet hos och effekterna vid de skolor som var beredda, men som inte fick försök. En yrkesnámnd, Trasportfackens, konstaterar att kommunerna bättre var förberedda än närmast föregående år. Ingen skola med billackerarutbildning var förberedd för att starta försök. För Byggnadsindustrins Yrkesnämnd var det viktiga att kommunerna var intresserade så att försöksverksamheten kunde omfatta ett helt län. Vattenbrukarns Riksförbund konstaterar att grenen vattenbruk på naturbrukslinjen saknar elever andra året. Tekoindustrins Yrkesnâmnd upplyser i detta sammanhang att nämnden i fråga om två lokaliseringar hade en annan uppfattning än SÖ och Yrkesnänmden för fabriksindustrin att nämnden i

kompromiss ñck avstå från några orter. Livsmedelsbranschens Yrkesnämnd nöjd med SÖs beslut. var

13 Sammanfattande kommentarer

När riksdagen i juni 1988 beslutade om försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan marknaden för reforvar en yrkesutbildningen sedan länge skapad, och då framför allt mering av de förslag ÖGY hade presenterat 1986. Ändå blev regeringgenom som förslag härom i 1988 års budgetproposition överrumplande för ens. många. Detta av två skäl. Det ena handlade om att skolhuvudmännen, myndigheter och företrädare för arbetslivet efter att länge ha väntat på förslag från regeringen om reformering av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan helt plötsligt försattes i en situation då snabba ställningstaganden avkrävdes. Detta skulle ske samtidigt som information inte fanns tillgänglig om vad ställningstaganden om deltagande i försöksverksamheten i praktiken skulle komma att innebära. Det andra handlade att regeringens förslag, och sedermera riksdagens beslut, om skulle komma att avse en kvantitativt avgränsad försöksverksamhet och inte reformverksamhet som omfattade all yrkesutbildning i gymen nasieskolan.

Motivet för att inleda reformeringen av den yrkesinriktade utbildningi gymnasieskolan med försöksverksamhet var att det handlade om en en så omfattande reform, att den borde föregås av en försöksverksamen het. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om försöksverksamheten i propositionen härom i 1988 ÖGY-propositionen fanns bland de mars borgerliga partierna önskemål såväl om att försöksverksamheten skulle uppskjutas som om att ingen försöksverksamhet skulle äga rum. Dessa önskemål hade då inte sin grund i motstånd mot en förändring, utan handlade tidpunkter för och tillvägagångssätt vid reformeringen. om 133

Eftersom regeringens förslag i 1988 års budgetproposition förom en söksverksamhet omfattande 5 000 platser skulle starta läsåret 198889 krävdes omedelbara och snabba insatser av alla nivåer i skolsystemet och av berörda företrädare för arbetslivet. Det som ytterst styrde takten i olika insatser var att eleverna skulle få information for att före ut- gången av maj månad 1988 kunna ändra sina val om yrkesutbildning från februari 1988 till att avse försökslinjerna. På det sättet kom såväl de redan föreslagna 5 000 intagningsplatserna som de ytterligare 1 000, som skulle tillkomma i maj 1988 genom utbildningsutskottets ställningstaganden till ÖGY-propositionen, lokaliserade, beatt vara genom slut SÖ, vid utskottets beslut i maj 1988. av

Dåvarande utbildningsministern Lennart Bodström hade vid en offentlig utfrågning i utbildningsutskotteti april 1988 menat, att det skulle bli kaos om riksdagen avslog regeringens förslag om försöksverksamheten. Inget motsäger detta antagande. ÖGYs förslag hade skapat ett nytänkande kring den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan. Förslaget i 1988 års budgetproposition bade lett till en snabb mobilisering hos dem som hade att ombesörja att en försöksverksamhet skulle komma till stånd. Mobiliseringen korn att avse att hantera ett tämligen ostrukturerat tillstånd. Detta till trots var den sannolikt ändå en mindre sak, jämfört med att återta beslut, fattade under förutsättning av statsmakternas ställningstaganden, om lokalisering av försöksverksamheten och att återföra elevernas val till den sedvanliga tvååriga utbildningen. I och med att centerpartiet slutgiltigt vid riksdagsbehandlingen, med hänsyn till berörda elever och skolor, intog ståndpunkten att riksdagen borde godta försöksverksamheten, kom denna till stånd. Detta dock samtidigt som partiet konstaterade att regeringen hade försatt riksdagen i en icke acceptabel tvångssituation.

Så kom det att bli ett kaos som i någon mening kunde ses som granne med Gud; och då betydelsen i att det blev samstämmighet mellan tanke och handling genom att den allmänna önskan om en reformering av yrkesutbildningen i gymnasieskolan fick alla inblandade att ställa upp och göra vad som behövdes, tidsbrist och informationsbrist till trots. Det fanns emellertid också händelser som gick i annan riktning. En sådan 134

var dröjsmålet till i februari 1989 med arbetsmarknadens parters centrala avtal om forsöksverksamheten. En annan sådan Sveriges var Verkstadsförenings rekommendation i september 1988 till sina medlemsföretag, att tills vidare inte ta in elever företagsförlagd utbildning eller att sluta avtal om detta med skolan. Senare följdes emellertid detta avsteg med en omfattande och ingående informationsverksamhet kring försöksverksamheten i Verkstadsindustrins Yrkesnämnds hägn.

Försöksverksamheten har det av utbildningsutskottet och därmed riksdagen formulerade syftet att att ge en uppfattning den arbets- - om förlagda utbildningens kvalitet och hur denna utbildning belastar ar-

betsmarknaden i kommuner av olika slag. För att nå information om

detta skulle försöken läggas ut dels genom fullskaleförsök, dels genom ett mer utspritt nät av försökskommuner. Syftet med försöksverksamheten och innebörden av begreppet fullskaleförsök kom att formuleras lite olika i riksdagens och regeringens dokument avseende försöksverksamheten. Detta kan vara ett skäl till att uppfattningarna om vad försöksverksamheten syftar till kan vara ganska varierande till ett upp och ett halvt år efter regeringens första förslag försöksverksamheom ten. Ett annat skäl kan vara att just syftet inte har lyfts fram vid resonemang och information kring försöksverksamheten.

Fullskaleförsöken tillmättes av statsmakterna vikt för att nå syftet med försöken. I realiteten fanns det inte möjligheter att svara upp mot någon av de definitioner som statsmakterna orde detta begrepp förrän inav for läsåret 198990. Först då fanns kursplaner framme för samtliga linjer som försöksverksamheten skulle kunna omfatta. Detta ledde till att pragmatismen tog över och att SÖ i avvaktan på att alla kursplaner blev klara utgick från att ett fullskaleförsök skulle innebära att det blev en så god täckning som möjligt av ett visst utbildningslarbetsmarknadsområde inom region. Denna SÖs ståndpunkt kom givetvis att en påverka SÖs tillvägagångssätti de fall försöken koncentrerades och av verket betecknades som fullskaleförsök. Så kunde SÖ t.ex. konstatera att dimensionerings- och lokaliseringsbesluten avseende läsåret 1988 89, utöver fullskaleförsök i Värmland, omfattade fullskaleförsök t.ex. avseende området el-teleteknik i Hässleholm och Trollhättan, utbildningsområdet fordonsteknik i Blekinge län och utbildningsområdet in-

dustriteknik i Hudiksvall och Örebro. Av de 6 000 intagningsplatser forsöksverksamheten, enligt riksdagens beslut, skulle omfatta lässom året 198990 återstod 3 874 att lokalisera, efter det att det antal platser intecknade genom 1988 års beslut hade räknats bort. Av dessa som var kom ca hälften att avse fullskaleförsök enligt SÖs definition.

Ingen nivå, har haft att ta ställning, i ett eller annat avseende, till som försöksverksamheten, har haft fullständig information vare sig i de en avseenden som utvärderingen av försöket skall avse eller i övrigt. För riksdagen och regeringen var givetvis försöksverksamheten som sådan betydelse just for att få kompletterande kunskap om hur en treårig av yrkesinriktad yrkesutbildning med avsedd utformning skulle komma att fungera. Så hade det t.ex. knappast varit möjligt att få en säker uppfattning om i vilken utsträckning arbetslivet skulle ställa upp med platser för arbetsplatsförläggning av utbildning med mindre än att frågan blev reell. Sannolikt kunde inte heller behovet av att komplettera utrustning avgöras med mindre än att detta kunde bedömas med utgångspunkt i färdiga tim- och kursplaner med uppgift om andel av utbildningen som fick arbetsplatsforläggas och i utrustningslistor.

För dem som hade att ombesörja att iörsöksverksamheten kom till stånd och detta under tidspress fick informationbristen en annan betydel- - - Dels medförde de tidsramar som gällde for ställningstaganden på olise. ka nivåer, att det inte fanns reella möjligheter att tillhandahålla den information som kunde behövas vid ett givet tillfälle. Dels medförde den att skolhuvudmännen inte hade möjligheter att överblicka vilka konsekvenser i olika avseenden ett önskemål om deltagande i försöksverksamheten skulle komma att medföra. Tidsbristen medförde också att beslut inte alltid kunde tas på sedvanligt sätt i politiskt sammansatta 0rgan.

Främst länsskolnämnderna, men i viss utsträckning även de centrala yrkesnämnderna, hade i olika utsträckning lämnat information till skolhuvudmânnen innebörden i ÖGYs förslag. Yrkesnämnderna, om eller dess parter, hade också ombesörjt sådan information till arbetslivet. Det var uppenbart att intresset for en reformering av yrkesutbild-

ningen i gymnasieskolan var väckt. Sannolikt fanns det också en allmän kunskap om hur ÖGY hade tänkt sig en sådan reformering.

Vad skolhuvudmännen i allmänhet inte hade kunskap om när de i janu-

ari 1988 inom loppet av ungefär en vecka första gången hade att an-

- mäla intresse för att delta i försöksverksamheten var t.ex. vilka kursplaner som skulle gälla, hur omfattande arbetsplatsförläggningen av utbildningen skulle bli, statsbidragsvillkor samt krav på lârarbehörighet, fortbildning, utrustning och lokaler. Detta hade de givetvis behövt veta för att kunna bedöma vilka insatser som skulle behöva göras inom kommunen, såväl i fråga om personal som utrustning och lokaler och därvid också kompletterande ekonomiska insatser för att forsöksverksamheten

skulle kunna genbmföras. Detta osäkra läge till trots, och då inte minsti

fråga om vilka ekonomiska åtaganden ett deltagande i försöksverksamheten skulle komma att innebära, kom skolhuvudmännens anmälningar av intresse att delta i många fall att avgöras på tiänstemannanivå. Detta hindrade emellertid inte att skolhuvudmännens intresse av att

delta vida översteg antalet tillgängliga intagningsplatser för försök. Ve-

derbörliga politiska beslut togs, där så behövdes, i efterhand. Detta fick som en bieffekt att kommunstyrelserna, som kom att få ta ställning till kompletterande medel till gymnasieskolan på olaga tid, i många fall blev engagerade i frågor som gällde gymnasieskolan på ett mer ingående sätt än tidigare.

Inför sina anmälningar av intresse för ny eller utvidgad försöksverksamhet i januari 1989 hade skolhuvudmännen på olika sätt bl.a. ge- nom länsskolnänmder, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och de centrala yrkesnämnderna eller parterna i dessa fått ytterli- gare allmän information forsöksverksamheten. Från SÖ hade de om successivt informerats om utbildningens innehåll och uppläggning samt om villkor i olika avseenden. Detta skedde genom att kursplaner fastställdes och föreskrifter meddelades. För de utbildningar som tillkom for inför läsåret 198990 saknades emellertid alltjämt information i väsentliga avseenden.

Länsskolnämnderna, som hade att med egna ställningstaganden vidareförmedla skolhuvudmännens önskemål till SÖ, hade sin reguljägenom 137

tillsyn skolväsendet i kommunerna en allmän kunskap om tillra av ståndet i de olika skolorna i länen och förändringsbenägenheten där. I del län fanns härutöver en mer ingående kunskap genom en mer en långsiktig planering av utvecklingen av gymnasieskolutbildningen i länet. En del nämnder hade dessutom gjort mer eller mindre ingående analyser tillgång på platser för arbetsplatsforläggning av utbildning. av Inte desto mindre ansåg sig nämnderna långt ifrån alltid ha underlag för att kunna göra en säker bedömning av att det fanns en reell beredskap hos skolhuvudmannen att starta en önskad försöksutbildning. Det skulle också visa sig i efterhand att en och annan felbedömning hade orts.

SÖ hade, enligt regeringens beslut, att samråda med de centrala yrkesnämnderna motsvarande inför sina beslut om dimensionering och lokalisering försöksverksamheten. Verket lade härvid stor vikt vid att av komma överens med yrkesnämnderna. Såväl information från yrkesnämnderna från SÖ ger intryck av att dessa båda parter ömsesidigt, som i stor utsträckning, visade förståelse för varandras situation i det tidspressade läget. Yrkesnämnderna motsvarande hämtade i ett flertal fall in information från regionala och lokala representanter för att kunbedöma lämpliga lokaliseringar. I ett eller annat avseende hade ockna så parterna i yrkesnämnderna överläggningar inbördes inför överläggningarna med SÖ.

Med en viss generalisering kom det att bli så att länsskolnämnderna blev den instans tillhandahöll förslag om ett potentiellt utbud av som forsöksorter. I någon mening hade nämnderna härvid bedömt främst de skolmässiga förutsättningarna for försök på dessa orter. Inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut prioriterade nämnderna i stor utsträckning, på olika sätt, inkomna önskemål. Detta skedde i mindre utsträckning närmast föregående år. Prioriteringarna utgick oftast inte från några, redovisade, övergripande bedömningsgrunder. SÖ och yrkesnämnderna valde i detta av länsskolnämndema tillhandahållna utbud. Härvid kom yrkesnämndernas roll även om deras ambitioner vid överläggningarna med SÖ ganska skiftande att till en inte ovävar sentlig del bli att bedöma möjligheterna till arbetsplatsforläggning av utbildning vid föreslagna försök. SÖ hade att bevaka att det blev full-

skaleförsök, spridning av försök över landet och att alla utbildningar, för vilka kursplaner fanns framme, korn att omfattas. Detta tillsammans med av statsmakterna i övrigt för besluten 1988 1989 givna resp. kriterier och bedömningsgrunder.

I sina samlade bedömningar kom SÖ att lägga till princip för prioriteen ringar bland inkomna intresseanmälningar som gick utöver vad riksdag och regering hade pâbjudit. I syfte att ha en neutral startpunkt vid överläggningarna med yrkesnämnderna utgick SÖ från princip en om proportionalitet. Denna innebar att varje mot en försökslinje svarande tvååriga studievâgs andel av det sammantagna antalet intagningsplatser på tvååriga linjer, som korresponderade mot försökslinjerna, räknades fram. Därefter var utgångspunkten att motsvarande treårig studieväg skulle tilldelas denna andel ett procenttal av det antal platser som stod till förfogande för försök. Denna princip kom av olika skäl inte att tilllämpas genomgående någotdera åren. Den blev emellertid betydelsefull. 1988 fördelades, ytligt sett ca 40 procent av tillgängliga intagningsplatser proportionellt. Vid 1989 års beslut tilldelades på åtta utbildningslinjer en större andel av tillgängliga platser för försök och på sju utbildningsvâgar en mindre andel av fördelade platser än vad skulle ha som tilldelats vid en proportinell fördelning.

Principen om proportionalitet hade inte nämnts i de propositions- eller förordningstexter verket hade att utgå från. Principen gynnade som antagligen att det blev ett utspritt gymnasiekommuner fick nät av som försök samtidigt som den rimligen missgynnade förutsättningarna för att komma fram till fullskaleförsök. Mot detta kan ställas att verket svårligen kunde besluta om fullskaleförsök med mindre än att det fanns framställning härom från huvudmännen och förutsättningar härför bedömdes finnas. Som nämnts var också den omständigheten att kursplaner inte fanns framme för samtliga studievägar en begränsande faktor.

Med den definition av fullskaleförsök verket mot denna bakgrund som kom att tillämpa 1988 dvs. att därmed avsågs så god täckning en som möjligt av ett visst utbildningsarbetsmarknadsomrâde i region kunen de SÖ trots allt, redovisa som nämnts, att man genom besluten skapat förutsättningar för ett antal fullskaleförsök.

Försöken skulle lokaliseras till kommuner och regioner med olika förutsättningar vad gäller befolkningsstruktur och differentiering av näringslivet. SÖ utgick uppenbarligen från att hänsyn skulle tas till olika förutsättningar i dessa avseenden. Detta ordes emellertid inte på ett systematiskt sätt. Tidsbristen till trots borde det ha varit möjligt att på ett ganska enkelt sätt, som en komplettering till tjänstemännens egna kunskaper i dessa avseenden, använda tämligen enkla, vedertagna och redan framtagna klassificeringar kommuner och regioner. Från Årsav bok för Sveriges kommuner, som ges ut årligen, hade verket för varje kommun således kunnat hämta uppgifter om såväl tätortsgrad, som utvecklingsklass befolkningsförändring i procent under de senaste tio åren och näringskaraktâr antal sysselsatta i IO-tals procent i jordbmk, industri och service. Med sådan en klassificering utifrån t.ex. en dessa mått hade verket successivt under beredningsarbetet kunnat avläsa hur spridningen försöken skulle komma att bli med hänsyn till av befolkning och näringsliv. Hur besluten 1988 i efterhand kom att te sigi dessa avseenden analyseras, inom ramen för utvärderingen av försöksverksamheten, i annat sammanhang.

års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut hade SÖ ett Inför 1989 flertal påbjudna kriterier och bedömningsgrunder att utgå från. Även detta år utgick verket från principen proportionalitet. I slutändan om kom emellertid tredjedel de intagningsplatser som fanns att fördeen av la att avdelas för försök med utbildningsvägar för vilka det nu fanns nya kursplaner. Hälften fördelade platser var hänförbara till att det av handlade att försöksverksamheten skulle spridas till fler orter av om olika karaktär. Hälften dessutom hânförbara till att intagningsplatvar avsåg fullskaleforsök i den bemärkelse SÖ utgick från. serna som

Det blev 1989 tämligen många kriterier och bedömningsgrunder som SÖ tillämpade för ett ganska begränsat antal platser. Utöver de som giriksdag och regering kom återigen proportionaliteten och ambivits av tionen att nå enlighet med yrkesnâmnderna att bli vâsentligaRedan de tre viljeyttringarna att kursplaner skulle prövas, om spridning om nya försök till fler orter och ökade möjligheter till fullskaleförsök som av om föredraganden uttalade i 1989 års budgetproposition kan möjligen ses

som en strävan att nå lite väl många mål med begränsade resurser; i detta fall ett begränsat antal platser. I den allmänna debatten, bland dem som hade insikt i försöksverksamheten, hade vid denna tidpunkt frågan om fullskaleförsök återkommit. Frågan kan ställas inte förom söksverksamheten, med tanke det av riksdagen uttalade syftet att den handlar om att få en uppfattning om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet och hur den totalt belastar arbetsmarknaden i kommuner av olika slag, inte hade gynnats bättre av om fördelningen tillav gängliga platser 1989 fått ske med större kraftsamling, dvs. med färre kriterier och bedömningsgrunder. 1989 års beslut kom att innebära såväl ytterligare spridning av försöket som koncentration inom denna ram. Med tanke på att spridningen redan var ganska stor hade försöksverksamhetens möjligen gynnats markerat uttalad vilja av en mer om ytterligare koncentration.

Denna typ av reflexioner år naturligtvis lätta att komma med i efterhand. De görs här i medvetande om att det är helt sak att i ett en annan tidspressat läge fullgöra en ålagd uppgift på, vid rådande omständigheter, bästa möjliga sätt.

Det har emellertid framkommit synpunkter att den stora spridningom en av försöksverksamheten, i ett längre perspektiv, och då vid total en reformering av yrkesutbildningen i gymnasieskolan, kan ha fördelar. Dessa skulle innebära att just spridningen gör att fler får erfarenhet av vad den treåriga utbildningen innebär och att det därmed sker kunen skapsuppbyggnad på många håll. På sätt har det framhållits att samma det också kan ha fördelar att även orterskolor, kanske inte de som var som var bäst förberedda för försöken, ändå fick sådana. Detta då erfarenheterna från dessa lokaliseringar kan värdefulla inför ett vara generellt genomförande av treårig yrkesinriktad utbildning då komsom mer att avse alla kommunerskolor, oavsett graden förändringsbenâav genhet där.

Metoden att initiera försöksverksamhet i det kommunala skolväsendet genom beslut av riksdag och regering under år den skall samma som starta och genom utläggning försöken på det sätt har skett av som nu har föranlett en del tankar bland dem lämnat uppgifter infor som sam-

manstâllningen förevarande rapport. Som redan har nämnts har den av

valda metoden fått en följd att skolhuvudmännens anmälningar av

som intresse att delta i forsöksverksamheten inte alltid har kunnat förank-

i främst skolstyrelserna i plenum. Inte heller länsskolnämnderna ras kunde i alla fall besluta de underlag de hade att vidareformedla till om SÖ i plenum. Den omständigheten att den primärkommunala budgeten för ett visst kalenderår skall fastställas kommunfullmäktige före utav månad året innan omöjliggiorde för kommunerna gången av november att budgetera erforderliga medel för den försöksverksamhet som skulle

komma att önskas dem. Som en länsskolnämnd har påpekat är denna av situation inte unik. Den kan uppkomma varje gång förändringar i det

kommunala skolväsendet beslutas riksdag och regering med en tidtaav bell motsvarande den här aktuella.

Sannolikt hade riksdagens beslut forsöksverksamheten behövt fatom tas senasti början hösten 1987 för att skolhuvudmännen skulle kunav anmäla intresse för försöksverksamheten inför läsåret 198889 med na utgångspunkt i någorlunda tillfredsställande information om inneen håll i och uppläggning utbildningen och om konsekvenseri fråga om av personal, utrustning, läromedel, lokaler och kostnader. En sådan tidtabell hade också givit gymnasieskolorna bättre möjligheter för nödvändiföreberedelser och förändringar inför försöksverksamhetens start. ga Skulle dessutom kommunfullmäktige ha kunnat budgetera medel för tilldelad försöksverksamhet hade besluten om försöksverksamhet sannolikt ha behövt komma ändå tidigare. Detta hade antagligen behövts elevernas val i februari till gymnasieskolan inför efterföljande också om höst skulle kunna grundas på kunskap vilka utbildningar som skulle om finnas att välja i hemkommunen och om vad de innebar.

Intresset för förnyelse av den yrkesinriktade utbildningen i gymnaen sieskolan nämnts, stort, redan när försöksverksamheten akvar, som tualiserades. Såväl lânsskolnämnder centrala yrkesnämnder har som reflekterat över att detta intresse fick många att engagera sig för att försöksverksamhet skulle komma till stånd, att denna satsning av men mänskligt kapital inte alltid utdelning att försöksverksamgav genom het tilldelades SÖs beslut. Man har också frågat sig vilka konsegenom kvenserna blir, där man har engagerat sig förgäves.

Den metod som valdes för samråd från statens sida med branschorganisationerna motsvarande kring dimensionering och lokalisering förav söksverksamheten innebar ett avsteg från vad eljest tillämpas. I som normala fall hade lânsskolnämnderna, på ett eller annat sätt, samrått med vederbörande branschorganisation kring lokalisering en ny av en utbildning eller av lokalisering utbildningi länet. Nu blev det av en ny en centralisering av detta samråd fick till följd dels att länsskolsom nämnderna i första hand hade anledning att intressera sig för de skolmässiga förutsättningarna för försök, dels att branschorganisationerna centralt, i de fall de behövde kompletterande information för sina bedömningar, fick vända sig till sina regionala och lokala företrädare. Detta kan också ha varit ett av skälen till att lânsskolnämndernas prioriteringar av önskade försök i länen inte alltid följdes SÖ. Den valda av metoden i detta avseende hade givetvis fördelar med hänsyn till de tidsramar som gällde för ställningstaganden och beslut om dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten.

Med det stora intresse som fanns och den metod valdes för dimensiosom nering och lokalisering av försöksverksamheten det given följd var en att alla skolhuvudmän som önskade försöksverksamhet inte kunde få sådan och att lânsskolnämndemas ambitioner för länets del inte i alla avseenden kunde tillgodoses. Det var också en given följd att del en arbetsinsatser skulle komma att göras i onödan. Även detta givet om var har det lett till en del besvikelser. Detta hade möjligen kunnat undvikas om lokaliseringen hade skett t.ex. någon form beställningsförgenom av farande, där statsmakterna hade beställt SÖ att försöksverksamheav ten skulle lokaliseras så att en viss angiven andel försöksplatserna av skulle lokaliseras som fullskaleförsök och resten, till vissa angivna andelar, i kommuner i olika tatortsgradsintervall, och vissa andra angivna andelar i kommuner med olika sammansättning näringslivsmässigt. Med denna utgångspunkt, sina allmänna kunskaper gymnasieskoleom utbildningen i landet och ett datorprogram hade SÖ då kunnat be varje lânsskolnänmd att, genom kontakter med skolhuvudmännen, branschorganisationerna, arbetslivet i länet och andra lânsorgan, så långt möjligt ombesörja lokalisering av angivet antal intagningsplatser för de olika försökslinjerna, utspritt eller fullskaleförsök. I idealtillstånd som ett

beställning givetvis varit kombinerad med information hade en sådan vad skulle gälla i fråga om kursplaner, fortbildning, statsbiom som dragsvillkor etc. En sådan metod hade såväl givit andra förutsättningar för utvärderingen försöksverksamheten, som varit en garanti för att av mänskligt engagemang skulle ge utdelning.

Det är lätt att konstatera att den process som dimensioneringen och lokaliseringen försöksverksamheten sammantaget har inneburit rymav mer ofullkomligheter. Detta gäller därvid också den information som fanns tillgänglig för olika nivåers ställningstaganden och beslut och därmed för förutsättningarna for deras agerande. Det âr emellertid lika lätt att imponeras av hur ett brett intresse för en förändring kan få alla berörda, myndigheter, organisationer och enskilda anställda där samt intressenter, att, vid givna förutsättningar, göra vad som behövs för att förverkliga ett steg på vägen mot ett gemensamt mål. I vilken utsträckning denna mobilisering har kunnat ofullkomligheterna får väga upp utvärderingen utvisa.

Bilaga 1 UGY Utredningen ang. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan Datum Ref.

198-04-24 Dnr 89010

Länsskolnämnden 1 samtliga län samt utbildningsenheten. lansstyrelsen Norrbottens län

Hed brev 1989-03-01 informerade undertecknad om den kommitté som skall utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Därvid framhölls bl a att den kunskap som finns inom länsskalnamnderna är av största betydelse för vårt arbete.

Det har kommit att framstå som angeläget att - som en bakgrund till de resultat son kommer fran genom utvärderingen - gora en analys av hur beslutsprocessen när det gäller lokalisering av försöksverksamheten har gåt till och vilken information besluten på olika nivåer har grundat sig pá. Denna analys genomförs för komxittáns räkning av undervisningsrádet Britta Ekberg.

Lánsskolnämnderna har spelat en viktig roll i nännda beslutsprocess bl a genom att ge S0 underlag för lokaliserinçshesluten. For att processen skall kunna analyseras på ett tillfredsställande sätt vore t âärfcr av start värde att få länsskolnännde nas svar på bifogade frågar. L är medvetna om at frågsrna e kan besvaras utan extra arbetsinsats från nämndens sida. är emellertid vår förhoppning att nämnderna skall finna denna insats meningsfull son ett led i att ge en så bra bakgrund so möjligt för att kunna förklara resultaten av utäráerinçen.

Vi vardesatter 02 nämnderna sänder sina svar på frågorna till

Britta Ekberg Utbildningsdepartementet svartmangatan 9 lll 29 STOCKHOLM

senast den 18 aj 1989.

Claes Elnsteáf ordförande

Brztta Ekberg

UGY 1939-G4-14 Britta Ekberg

ILQPMELTAEBL ZLLEMQIRIAJ+LN ÅSÅQLBÅUEQAA

1-

som framgår missivskrivelsen är avsikten med bifogade av frågor att få viktigt underlag för att belysa vilken information besluten lokalisering av försöksverksamheten med om treårig yrkesinriktad utbildning på olika nivåer har grundat

sig pá.

2. Qnskrärda§_g

För flertalet bifogade 11 frågor beskrivs efter varje av frågas slut i ruta vad svaret pá frågan bör omfatta. en

Länsskolnännderna har haft att lämna underlag till SO inför års lckaliseringsbeslut. För av de ll såväl 1988 som 1989 sex frågorna ter det sig svårt att ge ett samlat svar som kan giltigt både för 1988 och 1989. Detta gäller frågorna 1, vara 2, 3, 4, 5 och 8. Det vore därför värdefullt om nämndernas för och sistnämnda frågor utformades så att det svar var en av går att utläsa hur det som efterfrågas tedde sig

dglsinfor

SO önskade ställningstaganden från nämndens sida cr v rig utläggning av forsar i länet budgetåret 193389. -

els 1f.r_

Y. SO önskade ställningstaganden från nämndens sida 0 av lämplig utläggning av försok 1 länet budgetåret 198990.

3. Iangar ggggqggssa av frågorna

att nämndens behov av information kan ha iç

utbildningsvagar vilka ses skull kommeatt finnas i a. forsoksve z b. kursplaner platser för arbetsplatsförläçgni av utbiidning on c. arbetslivets beredskap at stalla upp med platser ;kan kola irbétS1lT ; C it utöver arbetsplats- -

Pág2.A

Hed förutsáttnzngarberedska; kan a ses ;enc förde utredningar eller analyser som indikerar r ett förutsattnznger finns, att överenskommelser traffats eller aa1 slutits ocheller att vederbörliga beslut fattats av huvudn nen 0 deltagande i försöksverksamheten. även i fråga om erforderliga ekonomiska resurser för ev försök.

Jag har föreställt mig att det kan ha varit relevant for nämnderna att ha information om förutsáttningarnaberedskapen 1 följande avseenden

A. tillgång till erforderliga lokaler tillgänglig utrustning och kompletteringsbehov möjligheter till arbetsplatsförläggning av utbildning möjligheter att tillgodtse behovet av handledare beredskap att starta handledarutbildning ekonomisk m 3 beredskap att anordna lärarfortbildning förekomst av överenskommelser eller avtal om arbetsplats- . förläggning av utbildning skolledning behöriga lärare inställning till försök pá skolennetsnivå huvudmannens ekonomiska beredskap för försök erforderliga . medel avsatta för ändamålet 1 en kommunala budgeten

4- E§5âr§gnin3§rkr;ns.ølfegeâe åriga

I et fall förtydliganien klarlagganden behövs kr;nç bifogade frågor. in gärna. Jag träffas på tel 03763 30 21.

Hed vänlig hälsning

Britta Ekber

UGY 1989-04-14 Britta Ekberg

FRÅGOR TILL LÅISSKOLNÃHMDERNÅ LN

RIGA l. PI vilket sätt påverkade rådande tidsramar nlnndens sitt att göra erforderliga insatser i beredningsarbetet eller i samband ned beslut inför av SO önskat underlag för lokalise- ring försöksverksamheten ned 3-årig yrkesinriktad utbildav ning

Var vanlig besvara fråga 1 genom att kortfattat beskriva

1 eventuella. av tidsskal, nödvändiga avsteg från hur i beredningsarbetet ä nämnden eljest bade velat handla eller vid beslut ä

ev effekter i övrigt av tidsramarna

FRÅGA2. vilken utsträckning bade LN fått erforderlig information om I den tilltänkta försöksverksambeten med treårig yrkesinriktad utbildning från central nivå

Var vänlig beskriv kortfattat som svar på fråga 2

1 inom vilka områden den information son nämnden fick var tillfredsställande sant hur och fran vilken central instans t ex utbildningsdepartementet, SO, kommunförbunden, arbetsmarknadens parter. branscborganisationerna nämnden i första hand fick denna information och

inon vilka omrlden son informationen från central nivå var otillfredsstlllande.

FRÅGA J Vilka Itglrder vidtog nlnnden ned anledning av s0s skri- . franstlllning velse till LN angöende önskesll os os resp yttrande och prioriteringar av försök $Os skrivelser 1988- 01-11dnr 5000-8819 respektive 1988-l2-21 S0 dnr 5000 - 88l7l1

Var vanlig beskriv kortfattat son svar pi fraga 3

f a Ev utåtriktad information bifoga garna ev skriftlig

information sed uppgift on ungefär när informationen distribuerade

ä 1 Vilka kontakter son togs ned huvudalnnen bifoga garna kopia av ev generella skrivelser son tillställdes huvudmännen

Omfattning av och innehåll i kontakter sed arbetslivet. parterna och branschorganisationerna

Omfattning av och innehöll i kontakter ned andra llnsorgan

Övriga Åtgärder av betydelse och syftet hirsed

IÅGÅ 4. Hade LN tillräcklig information för att kunna göra en någorlunda säker bedömning av förutsättningarnaberedskapen i kommunerna att starta de försök son kommunerna önskade eller son nlsnden kunde anse skulle vara önskvlrda

för vilka av de utbildningsvågarkommun - son kon att omfattas av nämndens fraastlllning resp yttrande till SO - som nämnden - av tidsskal eller av andra skål inte hade sådan information att den kunde anses vara tillräcklig för att kunna göra en någorlunda säker bedömning av förutsåttningarnaberedskapen.

För övriga utbildningsvågarkommun son kom att omfattas av nämndens framställning resp yttrande till SO förutsätts härvid att informationen var tillräcklig.

initiativ kartläggningar eller analyser av IIÅGÅ S. Gjorde LI på eget förutsättningarnaberedskapen för försök i kosnunerna i länet

Var vänlig ange son svar pä fråga 5

frågorförhållanden LN initierade kartläggvilka av ningar eller analyser avslg.

Bifoga skriftlig dokunentation av kartlägggärna ev eller analyser ned uppgift on vilket eller ningar vilka läsår de avsåg

initierat kartlaggningar eller analyser on förut- FRÅGA6. Hade LN länplig lokalisering av 3-årig yrkesinsättningar for eller utbildning i länet ned anledning av 0GYs förslag före riktad 50 skrivelse 1988-01-11

bifoga kopia sådana kartläggningar genon att av ev eller analyser eller

i punktfora vad kartlåggningarna eller analyange avsåg och vid vilken tidpunkt de genonfördes serna

diskussioner i lånet on 3-årig yrkesinriktad FRÅGA7. Initierade LN anledning 0GYs förslag före 1988-01-11 utbildning ned av

Var vänlig besvara fråga 7 genom

ungefårligen vid vilken tidpunkt detta att ange skedde och

vilka t skolledare, lånsorgan som grupper ex var involverade

FRÅGAB. På vilket satt och i vilken utsträckning bade

k. arbetsmarknadens parter B. branschorganisationerna C. företag ocheller myndigheter D. huvudmännen utöver genom ev ansökan om försök

inflytande pä de ställningstagnaden on lämplig lokalisering av försök i länet nämnden vidareförmedlade till SO som

Var vänlig besvara fråga 8 genom att kortfattat ange

pä vilket sätt och i vilken utsträckning A. D. enligt ovan hade inflytande på de ställningstaganden om lämplig lokaliring som nämnden kom att göra § § endera eller flera av k. C. enligt ovan i något on § fall bade ett avgörande inflytande pä nämndens ställ- § ningstagande till visa tilltänkt försöksort eller till vilka utbildningsvägar son borde ingä där. V i sä fall vilka orterutbildningsvâgar v ange detta gällde.

FRÅGA 9. Vilka är LNs allmänna erfarenheter av SOs lokaliseringsbeslut 1988 avseende budgetåret 198889 Var de kommunerskolor i lånet fick försök de som också var bäst försom beredda

FRÅGA10. LN i nuläget på SOs lokaliseringsbeslut 1989 av- Hur ser seende budgetäret 198990 Var de kommunerskolor i lånet fick försök de som också var bäst förberedda som

FRÅGA ll. Vilket år, enligt LNs mening, det främsta syftet med försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning

lämna uppgift pä nämnden som kan kontaktas rörande KONTAKTPERSOHV v om vem nämndenssvar pä dessa frågor.

l KM

4G 79 §54. f ..

xøvpiáav hä ag szlitiñ- . V Äi

4 ;§.1aazøm$3Aaåf$W

zsaygyvzsgçü y

gsaz;ç,isgaaj

War f

. S

Am

vgåiøéisâig.bégsftøåêss 255325 7 åéiâáåáj I

Sanktan âiäxicåásâl M j 5 i H

tåg m v XFN

âwârâägâüêâa

. . c q ,r j . i ,. y. . .-F % l mysigt 451 SEMKEAaeé .team Ama w vax-iax-stvljøaiaéas - 53% N u är .$,.. .

SY Bilaga ;redningen ang. Utvärdering av förksverksamheten med treårig yrkesriktad utbildning i gymnasieskolan Datum Ref.

1989-06-14 Dnr 39025

De centrala yrkesnämnderna motsvarande

På regeringens uppdrag har undertecknad kallats som ordförande för den kommitté som skall utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Huvudsekreterare i-kcmritten är professor Ulf P. Lundgren.

Det har kommit att framstå som angeläget att - som en bakgrund till de resultat som kommer fram genom utvärderingen - göra en analys av hur beslutsprocessen. när det galler lokalisering av försöksverksaaheten, har gått till och vilken information besluten på olika nivåer har grundat sig på. Denna analys genomförs för kommitténs räkning av undervisningsrådet Britta Ekberg.

Yrkesnamnderna har spelat en viktig roll 1 nämnda beslutsprocess genom att 505 beslut om dimensionering och lokalisering av försöksverksanheten enligt gällande basta - skall föregås av sa råá ned berörda yrhesnämnder eller motsvarande 0 vilka skolhuvudmän som skall få delta i försoksverksamheten. För att processen skall kunna analyseras på ett tillfredsställande sätt vore det därför av stort värde att få yrkesnämndernas svar på bifogade frågor. §1 är medvetna om att frågorna inte kan besvaras utan extra arbetsinsats från nämndens sida. Det är en llertid var förhoppning att nämnderna skall finna denna insats meningsfull som ett led 1 att ge en så bra bakgrund so möjligt för att kunna förklara resultaten av utvarderingen.

71 värdesätter om nämnderna sände sina sjar PêL§§ágOTEêt1å

Britta Ekberg Uthildningsdeparterentet Svartmangatan 9 lil 29 STGCKHOLH

Red xänlig hälninç

Claes Slrstedr ordförande

UGY Utredningen ang. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildni ng i gymnasieskolan Datum Ref.

Britta Ekberg 1989-06-14 Dnr 89028 Tel. 08763 30 21

Landstingsförbundet Box 6606 113 84 STOCKHOLM

Del utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinav riktad utbildning i gymnasieskolan

På regeringens uppdrag har undertecknad kallats som ordförande för den kommitte som skall utvärdera försoksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning 1 gymnasieskolan. Huvudsekreterare i kommittén är professor Ulf P. Lundgren.

Det har komzit att framstå som angeläget att - som en bakgrund till de resultat som kommer fram genom utvärderingen - göra en analys av hur beslutsprocessen, när det gäller lokalisering av förstks JEI ksamLetet. har gått till ch vilken inforzation besluten på olika nivåer har grundat sig på. Denna analys genomförs för konmittens rakning av undervisningsrådet Britta Ekberg.

Enligt för fcrsöksverksamheten gällande bestämmelser skall SÖs beslut om dimensioner ;g och lokalisering av forsoksverksamheten föregås av samråd med berörda yrkesnämnder eller motsvarande om vilka skclhuvudman som skall få delta 1 försoksverksamheten. För várdonrádets del har således, enligt vad vi erfarit, ett sazråd ágt run mellan Landstingsförbundet och S0, V;1kêt svarar mot det samråd son skett mellan SO och yrkesnämnderna. Landstingsförbundet och yrkesnännderna har harigenom spelat en viktig roll 1 ovan nämnda beslutsprocess.

Kommitten har tillställt sa liga yrkesnäznder har bifogade frågor. För att beslutsprocessen skall kunna analyseras tå ett tillfredsställande satt vore iet at stort värde om även Landstincsförbunde från sina utgångspunkter- ville besvara samma fragor. Vi ar edvetna om att frågorna inte kan besvaras utan extra arbets;nsats. Det är ewellertid var forhoppning att fcrbundet skall finna denna insats meningsfull som ett led 1 att ge en så bra bakgrund som möjligt for att kunna förklara resulaten av utvärderingen.

raracsáttzr O F13 m . o r 1 . Y . . brztta Ekberg Utbildnzngsdepartcmentct Sartmangatan 9 lll 19 STOCKHOLM sé .md ;ii 33521 193,, före. n .l...ss2Len_be_r_1_9§9.-.

Hed vänlig hälsning

Claes Elmstedt ordförande Britta Ekberg

UG 13 Br tå E .

Efå99rLi_1_1_1L_S-. gärna . . låst kam första gången en eller flera af de studiel V;- ; . verksanhetsområde agar 1 gymnasieskolan so faller inc YNs försöksverksamheten med treårig yrkes;nriktad att omfattas av gymnasieskolan pgltgg representanater för YN vid utbildning i överläggningar SO ;niör lokaliseringen av fcrsöksverksanse heten inför detta läsår

a. Läsåret L93389 b. Läsåret 198990

3. Yad§i§§tg parterna i YH erfaren - när det gäller de branscher omfattas av Ynzs verksamhet - om so förhållandena de avseenden tas upp i direktiven för 1 som utvärderingen

a vid överläggningarna ncá S0 inför 1988 års beslut b Vid överläggningarna med SC inför 1989 års beslut

Frågan dt punkter återfanns i bifogad översikt avser sju son brer direktiven.

Vad zimstg parterna i Yü om i vilken utsträckning skolhurudman och gymnasieskolor 1 olika typer av kommuner had frazförhallninu att påbcrja försöksverksamhet inom resp branschs vaksah:sområáe

a vid övcrláçgninçarna wzé nför b vid over1aggn;ngarna ed SC ;nfca

Vilka är JH.s ;pna samrådet ed SO 1 å. fråga loka1;sr1ngen _ 0; av

a Inför 1988 års beslut b Inför 1989 års beslut

5. Hur ggptatta presenterade son

a Vid överlaggningarna inför 1988 års beslut b Vid överläggningarna inför 1985 års bClUt

6. äggg YF öe" sazma ståndpnnkta S0

ai Inför 1988 ars beslut b. Inför 1989 års beslut

7 vad 1s§g éverläggningarna enl;; âgcssa avseenden intog ensam standjunn ;iil§a3j§;ssa avseenden hade parzcrna i YN olika 3 L

5grlpestod zeningssxiljaktl heter iránst av 156

Egg scx;;gn - fgrsta hand 35 red ie dixensioneringar ocn lokaliseringar som YN förordade

a Inför 1988 års beslut b inför 1989 ars beslut

9.yilken information hämtade parterna i YN in och från vemvilka - som underlag för sina ställningstaganden vid överläggningarna med SO

a Inför 1988 års beslut b inför 1989 års beslut

10. Hur påverkade den tid som stod till förfogande för SOs beredningsarbete inför dimensionerings- och lokaliseringsbesluten YNs handlande

a Inför 1988 års beslut b Inför 1989 års beslut

11. gilken information gick parterna i YH ut med när SO beslutat om ñdimensionering och lokalisering av försöksverksamheten

a. 1988 Venvilka fick denna information När b. 1989 Vemvilka fick denna information Nar

12.yilken information i fråga om reformering av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan hade parterna i YN tidigare gått ut ed från den tidpunkt OGYs förslag lärnades, fram till dess överläggningarna med SO om lokaliseringen påbörjadesää Vemvilka fick denna information När

Hur s YN i efterhand på 1388 års lokaliseringsbesluter se var bäst förberedda so fick försöks-

14 Hur ser Yü i efterhand på 1989 års lokaliseringsbeslute crter sen var bäst förberdda som fick ytterligare lkonmande försöksverksamhet

15 ada;L enligt YN, det främsta syftet med försöksverksamheten

16 Information eller reflexicner i ÖTtiGt från YNs sida som k§n3§53_§3_§ggy§e;§§ izr den del av utvärderingen av iorsoksverksanheten se; ovanstående frågor - enligt missivskr relsen till frågorna - avser.

var q§;ig 1a;1gg;gçg3j;o ;g F H vH N F hos yrkesnázzden n vid behov - kan kontaktas rörande nämndens svar på

tående frázor kan st3Llas till . an --

. Bilaga w ta Ekberg

ÖVERSIKT OVER DIREKTIVEN

utvärderingen försöks med yrkesinriktad för av utbildning-i gymnasieskolan

TABLA. Frågor som skall utvärderas

1. HUR PAVERKAS tillgången på. 5. HUR FUNGERAR platser för arbetsplatsutbildning samarbetet mellan förlagd av arbetslivet och konjunkturlâge skolan

ortens storlek nârinqsstruktur

EFFEKTER får 6. TRAFFAS DE AVTAL 2. VILKA förlängd utbildning som BEHOVS en på dels mellan rekryteringen elever skolhuvudmän och av yrkesinriktad arbetsgivare till utbildning 5 dels mellan ar- | betsgivare och arbetstagare

iiiiimlå3Iläållliillliilålllålliil

UTVÃRDERING AV 1

ökad utsträckning använda

a

att i arbetslivet som resurs för yrkesutbildning S

äêiååiiiSliiliiiiiåâlllliiliiêliiêii

l

HOJLIGT 7. VILKA KOSTNADER 3. AR DET 1_.__.___ arbetsplatsiår- för att K lagga stora delar . staten av utbildningen , och samtidigt ha g | 1 skolhuvudmännen

hogt ställda krav på kvalitet . arbetsgivare i u || 4. TILLHANDÅHÅLLER _________; arbetsplatsen

utbildad handledare

Bilaga 2 A

Yrkesnämnder motsvarande SO haft samråd med 1989

Yrkesnämnden for Kommunala Yrkesnâmnden, Byggnadsindustrins Yrkesfabriksindustin, YFIN D KYN nämnd, BYN SAFs allmänna grupp Svenska Kommunförbundet Box 34013 Box 16105 PA-avdelningen 100 26 STOCKHOLM 103 23 STOCKHOLM Hornsgatan 15 116 47 STOCKHOLM

Måleribranschens Yrkes- Centrala Yrkesnämnden VVS-branschens Yrkesnämnd Byggnadsplåt, CYB nämnd Att. Börje Johansson Box 19015 Blasieholms atan 4 A Svenska Målareforbundet 104 32 STOCKHOLM 111 48 STO KHOLM Box 1113 111 81 STOCKHOLM

Motorbranschens Yrkes- Iransportfackens Yrkes- och Elfackets Centrala Yrkesnämnd, MY N Arbetsmiljönämnd, TYA nämnd, ECY Blasieholmsgatan A - 4 Box 1826 Box 1610 1 11 48 STOCKHOLM 171 26 STOCKHOM 111 86 STOCKHOLM

Verkstadsindustrins Yrkes- Stål- och Metallindustüns SVEMEKS Yrkesnâmnd nämnd, VYN Yrkesnâmnd, SMY Svets Mekaniska Box 5510 Box 1721 Arbetsgivareförbundetl 2 114 85 STOCKHOLM 111 87 STOCKHOLM Blasieholms A atan 4 111 48 STO KHOLM

Pappersindustrins Yrkes- Livsmedelsbranschernas ut- Tekoindustrins Yrkesnämnd nämnd 1 bildningsorgan Tekoforbundet Kronober gatan 6 Blasieholms atan 5 Box 15116 285 00 RKARYD 111 48 STO KHOLM 103 23 STOCKHOLM

i lzmdelns yrkesnämnd Trâindustrins Yrkesnämnd Lackerarnas yrkesnámnd .iox 1720 Box 14033 Blasieholms atan 4 A i 11 87 STOCKHOLM 104 40 STOCKHOLM 111 48 STO KHOLM

xildningsrådet for hotell Skogsbrukets yrkesnämnd Landstingsförbundet estaurangeñ l Box 16026 Box 6606 l 58 103 21 STOCKHOLM 113 84 STOCKHOLM STOCKHOLM

Trädgårdsnäringens yrkes- Vattenbrukarnas Riksför- Lantbrukets yrkesnámnd nämnd bund LRF Rektor Bertil Permén Hushållningssällskapet Klara Ö K rkogata 12 t Säbyholmsskolan Box 253 105 33 ST CKHOLM 197 00 BRO 871 01 HARNOSAN D ,

War inbjudna SÖ 1988 av 1 Svar har inkommit 2 Deltog vid överlâggningarna

Bilaga 3

4 Vad skall prövas i

försöksverksamheten

4.3 Länsskolnämnderna

Länsskolnämndernas uppfattningar i slutet våren 1989 det främav om sta syftet med forsöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbild-

ning i gymnasieskolan har enligt svar på förfrå an härom något oli- - ka tyngd unktenFör tio av nämnderna hade rämsta syftet kopp-

en

en ling till

arbetsplatsförlagda

utbildningen. tta av dessa menar att det i första hand gäller att f en uppfattning i vilken utsträckning om arbetsmarknaden klarar arbetsplatsförläggningen. För dessa en av nämnder är syftet att det härigenom ges underlag för kommande beslut. En annan menar att det viktigaste är att hur arbetsplatsforlággningse en kan höja utbildningsnivån. För en nämnd handlar det att pröva om en skolför och arbetsplatsförlagd utbildning i samverkan mot ett ut-

bildningsmål som bättre svarar mot dagens krav på yrkesinriktad ut-

bildnin Slutligen menar en nämnd att avsikten är att pröva arbets- . platsför agd utbildning i orter med varierande befolknings- och nä-

ringsstruktur.

Fem länsskolnämnder ser forsöksverksamheten främst inledsom en modernisering den yrkesinriktade

ninitill

en av utbildningen i gymnasies olan. En nämnd menar att del i detta är att höja statusen för läen rare och elever. Ytterligare en nämnd anser att det handlar att få om erfarenhet av huruvida skolan och arbetslivet gemensamt kan omsätta

OGY-utredningens teorier. En nämnd sammanfattar sin så, att syfsyn tet med forsöksverksamheten är att modernisera den yrkesinriktade utbildningen genom att göra den verklighetsanpassad, flexibel och mer höja dess teoretiska kvalitet.

En nämnd framhåller att avsikten med forsöksverksamheten knappast

är att se om vi skall ha en treårig rkesutbildning utan hur den skall se ut. Viktiga frågor att få besvara e i forsöksverksamheten utöver de som avser arbetsplatsforläggningen av utbildningen är hur elever med svårigheter tas om hand. Enligt en nämnd måste syftet med försöksverksamheten vara att så allsidigt få effekterna

miäligt

som pröva av den modell

organisatoriska

som prövas när et gäller bl.a. en gymnasieskola ör alla, ökade kontakter med närin slivet, lärarlagsarbete, ökade

inslag av allmänna ämnen och höjd närin karaktärsäm-

nena. Ytterli are tre nämnder tar fasta på just den sistnämnda aspek-

De således

ten. ser samverkan mellan allmänna och yrkesinriktade ämnen eller att ge eleverna på de yrkesinriktade studievägarna fördjupade kunskaper i samliga dessa ämnen ett syfte. En dessa nämnder som av betonar avsikten att bredda och fördjupa elevernas kunskaper och fär-

digheter för att på så sätt underlätta deras verksamhet efter skoltidens

slut. Ett delmål i sammanhanget är, enligt nämnden, att ge eleverna be-

hörighet för högskolan.

En nänmd, också det främsta syftet i ett brett perspektiv, annan som ser att avsikten är att pröva hur huvudprinciperna fun erar i menar verkligheten, i de modulindelade kursplanerna, et

fråga

t.ex. om nya betygssystemet och urvalsinstrument den arbetsplats- - genere som -, förlagda utbildningen, handledarsystemet, behov av utbildningskomplettering för lärare, vilka delar utbildningen som kan förläggas till av arbetsplatser, kostnader för utrustning och lärarrekrytering. Ett par av dessa aspekter berörs även andra nämnder. För en nämnd är ett det av således ett mål och fyra andra nämnder ett delmål att pröva modulinrik-

tade kursplaner. En nämnd framhåller ett syfte vara att på ett realis-

tiskt sätt klara ut de kommunalalandstingskommunala kostnaderna

för försöksverksamheten.

Förutom de centralt formulerade syftena med forsöksverksamheten vill

nämnd framhålla betydelsen av att testa de lokala förutsättningarna en i försöket. Nämnden att lokal och regional profilering kan bli menar en avgörande för den framtida yrkesutbildningen. En annan uttr cker det

så, att det handlar att pröva olika huvudmäns skiftande orutsättom ningar. En tredje att avsikt är att testa om varje enskild kommenar en klarar administrationen och organisationen av arbetsplatsförmun av läggningen av utbildning.

Två länsskolnämnder huvudsyftet med försöksverksamheten mera ser utifrån länets perspektiv. Det handlar då för en nämnd om att inom länet genomföra försöksverksamheten å alla linjer för att få en bred erfa-

renhet möjligheterna att följa va som sägs i pro ositionen 198788 av 102 samt de framtagna kursplanerna; och då fram ör allt beträffande den arbetsplatsförlagda utbildningen. En annan ser ett s fte i att alla

kommuner och helst alla skolor skall få möjlighet att un er försökspe-

rioden pröva någon utbildningsväg.

4.4 Skolhuvudmännen

En genomgång av skolhuvudmännens intresseanmälningar 1988, som kom att 20 skolhuvudmän följande bild av deras syften eller avse ger ambitioner med intresseanmälningarna. Nio av dessa sade inget om varför de önskade med i forsöksverksamheten, tre hänvisade till vara skrivningen 5 000 platser i 1988 års budgetproposition och fyra hänom visade till länsskolnâmndens skrivelse till skolhuvudmännen med hemfem intresseanmälningar hänvisades ställan om intresseanmälningar. I allmänt till näringslivets krav, till näringslivet ä orten, till ortens storlek eller till eller till läget inom den sociala se torn. I sex intressean-

målningar to kvalitativa aspekter upp. Dessa handlade om vikten av s att eleverna ick fullgod yrkeskompetens, att ge en stabil och god ut-

bildning för de elever nu sökte till utbildningen, att eleverna i som större utsträckning skulle få undervisning i arbetsteknik förlagd till ar-

betsplats utanför skolan och att det på lärarsidan fanns duktigt och positivt folk förstod värdet av att vilja vara med i utvecklingsarbete. som Ett huvudmän omnämner elevernas behörighet för högskolestudier. par

Fyra skolhuvudmän tar också upp att det handlar utvecklingsarbete om för förnyelse av gymnasieskolan. En dessa att det är viktigt av menar att förbereda nasieskolan och näringsliveti kommunen på de förestående förän ringarna som den treåriga yrkesförberedande utbildningen innebär. En annan menar att det är viktigt att komma igån med försöksverksamhet på bred front för att möta såväl elevers som ar etslivets efterfrågan på treårig yrkesutbildning. En huvudman framhåller att kommunen har budgeterat medel för försök, har lokaler och en verksam arbetsgrupp med representanter från industrin och gymnasieskolan.

Två skolhuvudmân kombinerar sin intresseanmälan med att ange reservationer eller betänkligheter. Båda dessa huvudmän âr tveksamma mot den forcerade starten försöksverksamheten. Den räknar av ene dessutom upp en rad frågor behöver klarläggas innan definitiv som ställning tas. Den andre framhåller att Skolstyrelsen torde komma att ställa sig bakom rektors yttrande under förutsättning att kostnaderna kan hålla inom budgeterade for gymnasieskolan. Detta framramar hålls mot ba grund av att kommunfullmäktige kraftfullt hade givit till känna att det inte skulle komma att bli några tilläggsanslag.

4.5 Yrkesnämnderna motsvarande

Yrkesnämnderna motsvarande har i början hösten 1989, efter förav frågan härom, givit sin syn å vad enligt deras mening, är det som, främsta syftet med försöksver samheten. Tolv av de 20 av dem som redovisat sin uppfattning i detta avseende har uppgivit att syftet helt eller delvis är att se hur arbetslivet klarar den arbets ut- bildningen, att se på olika företags möjligheter att medverka i yrkesutbildningen eller att utveckla samverkan mellan skola och arbetslivföre-

tag. Pransportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd huvudsyfser som te att få en uppfattning främst hur den arbetsplatsförlagda utbi om ningen fungerar i en bransch med övervägande små företa Landstingsförbundet konstaterar härvid landstingens två utbildningar . att har helt olika förutsättningar i fråga arbetsplatsförläggning. Hälsoom och sjukvården har lån erfarenhet. Det som blir komplicerat är att vissa elever har praktik oc andra har arbetsplatsförlagd utbildning. Detta gör, enligt förbundet, att det ur vårdens synvinkel är angeläget att begränsa försöksperioden. Eleverna på naturbrukslinjen skall däremot ha

alrbetsplatsförlagd

utbildning på arbetsplatser med ringa erfarenhet av

e ever.

Enligt fem yrkesnämnders mening är huvudsyftet eller ett delsyfte att i olika avseenden få erfarenhet av hur kursplanerna fungerar. För VVS- Branschens Yrkesnämnds del knyts det största intresset, eftersom arbetsplatsförlagd utbildnin inte är någon nyhet för branschen, till hur skolan klarar de nya tekni inslageti utbildningen.

Landstingsförbundet samt Jordbrukets, Skogsbrukets och Trâdgårdsnäringens Yrkesnâmnder ser som en avsikt med försöksverksamheten att en uppfattning om ekonomiska konsekvenser den treåriga utbildav ningen.

Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnärin Yrkesnämnder ens samt Lackerarnas Yrkesnámnd fäster avseende vi elevintresset för för-

söksutbildningama. För de tre förstnämnda nämndernas del handlar det därvid om att, det är viktigt att få en uppfattning, förutom om elevintresset för att söka till utbildningen, också om elevernas syn å att flytta mellan skolor for att få gren-, variant- och modultillval lgodosett. Lackerarnas yrkesnämnd menar också att det handlar om att se på om linjestrukturen är rätt. Enligt Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädårdsnäringens Yrkesnämnders gäller det också

uipfattning

att se or- och nackdelar med naturbru slinjens uppläggning och inneh med tanke på uppställda yrkesmässiga mål.

Två yrkesnämnder Handelns och Elfackets menar att det främst handlar att vitalisera eller förbättra yrkesutbildningen. Ytterli are tre om yrkesnämnder motsvarande Verkstadsindustrins och Te oindu- - strins ser det yttersta syftet helt eller delvis utifrån branschensar- - - Tekoindustrins Yrkesnämnds del delbetslivets pers ektiv. För är ett syfte att förän nuvarande tvååriga utbildning så att den svarar mot ra branschens behov av utbildade. Vattenbrukarnas Riksförbund menar att det handlar om att få fram ett underlag for en mera ermanent vattenbruksutbildning, anpassad for näringens komman e behov av utbildningsmöjligheter. Verkstadsindustrins Yrkesnänmnd menar att prövningen inom forsöksverksamheten tterst syftar till att få en yrkesutbildning som har anpassats mot nya efattningar, nya miljökrav och ett nytt arbetsinnehåll i arbetslivet.

Kommunala Yrkesnämnden huvudsyftet med forsöksverksamheten ser att få lokal utvecklingsfrihet och att få frihet att prova sig fram vara få göra fel. För Måleribranschens Yrkesnämnds del är syftet kort och gott att skaffa erfarenheter.

Bilaga 4

6 Tidsaspekten i

6.3.5 Konsekvenser för yrkesnåmndernas motsvarande del

De yrkesnâmnder motsvarande som inböds SO till

överläggningar

av for samråd kring 1988 ocheller 1989 års imensionerin s- och okaliseringsbeslut har tillfrågats hur den tid som stod till for ogande for SOs berednin arbete infor nämnda beslut påverkade yrkesnämndernas handlan e. Svaren på denna fråga följande bild. ger

Två rkesnâmnder Elfackets och Tráindustrins 1988 1989 - - var resp. väl orberedda. Elfackets Centrala Yrkesnâmnd hade beredskapen genom ett eget försök med treårig yrkesinriktad utbildning i två kommuner. Trâindustrins Yrkesnämnd u plevde ingen tidspress. Tekoindu-

strins Yrkesnâmnd hade en klar uppfattning dimensionering och lo-

om kalisering av forsöksverksamheten 1988. Den korta tid stod till som fogande hade därför inte någon avgörande betydelse. Vid VVS-Branschens Yrkesnämnd, som första gången hade överläggningar med SO kring 3-årig yrkesinriktad utbildning 1987 då SUG-försöket, har en av nämndens tjänstemän med hänsyn till den korta tid stått till for- - som fogande arbetat heltid med forsöksverksamheten. Mâleribranschens - Yrkesnämnds handlande påverkades inget speciellt 1989 den tid av som stod till förfogande. Tidsbristen påverkade inte heller ByggnadsindustrinsYrkesnämnds handlande.

För Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnder har såväl 1988

tidsEressen

som 1989 medfört att yrkesnämnden inte har fått öns vård tid for beredningsarbetet. Vattenbrukarnas Riksförbund kunde inte heller de aktuella åren, på grund av tidspress, internbearbeta besluten på sätt som skulle ha varit önskvärt. Behandlingen i Handelns Yrkesnåmnd blev mycket tids ressad 1989. För Lackerarnas Yrkesnänmd gavs samma år in tid or beredningsarbete i frågor en rörande dimensionerings- och loka iseringsbeslut. Nämnden fick själv till SO påpeka nödvändigheten av samråd.

Den korta handläggningstiden forsvårade-omöjliggiorde 1988 for Landstingsförbundet ett fortlöpande informationsutbyte med landstingen. Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan fick på grund den korav ta tiden inte utrymme att ta kontakter med t.ex. lokala yrkesrådsrepresentanter, vilket utbildningsorganet hade varit önskvärt. Yrkesanser nämnden for Fabriksindustrin hann kunde, tidsskäl, inte göra nogav sonderingar i erforderlig omfattning. Kommunala

granna

Yrkesnämnen och Centrala Yrkesnärnnden Byggnadsplåt upplevde beredningstiden som alltför kort.

Verkstadsindustrins Yrkesnâmnd konstaterar bättre framföratt en hållning hade gett bättre beslutsunderlag. Transportfackens Yrkes- och

Arbetsmiljönâmnd att SÖ fick extremt kort handläg ingstid. menar Yrkesnámnden visste mycket lite inledningsvis, men samar etet med

SO fungerade utmärkt.

Stål- och Metallindustrins Yrkesnâmnd framhåller att det sena beslu-

tet i förening med tidig försöksstart innebar mycket stora påfrestningar för yrkesutbildningens intressenter. Yrkesnämnden framhåller all-

mänt, i fråga 1988 års lokaliseringsbeslut, att förutsättningarna har om varit så exceptionella att utvärdering kna past kan sågas vara releen vant för försöksverksamheten och för ormering av yrkesutbilden re ningen. Den tidpunkt, då avtal kunde tecknas mellan arbetsmarksena nadens parter 1989, påverkade enligt nämnden förutsättningarna för

lokalisering för försöksverksamheberedningen av 198990 års samt sådan. Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrten som

kesnâmnder vill för sin del trycka på det, enligt deras åsikt, olyckliga i

att starta försök under stor tidspress och med bl.a. en del väsentliga eko-

nomiska frågor bidragsnatur ännu oreglerade. Yrkesnämnderna av hade den fattningen, och framförde den även, bl.a. till utbildningsutup skottet och att starten försöken borde uppskjutas till 1989. Risav ken att då inte kunna komma med allsi försöket föreföll emellertid så

stor att yrkesnåmndema kom att acceptera start hösten 1988.

Bilaga 5

7 Tillgänglig information vid beslut

om

start av försöksverksamheten 1988

7.1 I avseenden omfattas direktiven för som av

utvärderingen

7.1.2 På riksnivån inför beslut

I propositionen 198788102 s. 25 sägs att arbetsmarknadens arter be-

dömer att arbetslivet som helhet i riket bör kunna tillhanda ålla till-

räckligt med platser för arbetsplatsförlagd utbildning. Där framhålls vidare att konkurrens mellan olika praktikformer och det lokala närings-

livets inriktning dock på vissa håll kan medföra svårigheter att garantera eleverna en tillfredsställande utbildning i företagen. De lokala för-

utsättnin arna vid arbetsplatsförläggning utbildning kan, enligt foav redragan en, s. 15 variera inom landet. Dessutom redovisas att utbild-

ningsdepartementet hösten 1986 tillsammans med lânsskolnämnderna

och kommunerna i Gävlebor och Västerbottens län orde underen sökning av tillgången på utbi dningsplatser i arbetslivet. Denna genomfördes med anledning av remissönskemål bl.a. om en noggrannare undersökning av arbetslivets möjligheter att ta emot elever arbetsplatsl förlagd utbildning. Inventeringen gav betydligt ljusare bild än en remissinstanserna hade förmodat. Enligt de båda inventeringarna skulle tillräckligt många utbildningsplatser finnas i arbetslivet. Förutsätt-

ningarna varierade emellertid kommunerna emellan. Hur tillgången

på platser skulle kunna påverkas av skiftande konjunkturlägen berördes inte i detta sammanhan Så var inte heller falleti det avsnitt i propositionen s. 15 som handlade vad utvärderingen borde omfatta. om Däremot är just denna aspekt, vilken OGY i sina förslag berörde i ett antal sammanhang SOU 19862 t.ex. s. 141, en av de som skall utvär-

derasi forsöksverksamheten s. 11.

Det ankommer på S0 att avgöra vilka de moduler ingår i de av som kursplaner, som verket fastställer, får arbetsplatsförläggas. SO har som i sitt arbete med kursplanerna giort erfarenheten att benägenheten i

kursplanegrupperna från branschernas sida att medge att moduler i

kursplanerna arbetsplatsförlâggs är större inom branscher med många

stora företag än inom branscher med många små företag.

Vilka effekter en förlängd utbildning skulle få på rekryteringen elever av till yrkesinriktad utbildning kunde knappast någon ha säker uppfatten ning om. Den ringa erfaren detta avseende 500-försöket, vilket som startade läsåret 198788, kunde ha gett var knappast till fyllest. Det är därför lo skt att detta är en av de frågor som skall utvärderas i försöks-

verksam eten.

OGY redovisade SOU 19862 s. 49-52 tidigare och aktuell förläggning av yrkesutbildning till arbetsplats. Utredningen visade därvid att den arbetsplatsförlagda utbildningen i nasieskolan i form av praktik, inbyggd utbildning, gymnasial lär ingsutbildning och foretagsskolor läsåret 198384 motsvarade ca 6 % av det totala antalet elevveckor i gymnasieskolan. Såväl OGY SOU 19862 t.ex. s. 135 som föredraganden i propositionen 198788102 t.ex. s. 23 underströk indirekt skillnaden mellan avsikten med praktik och med den avsedda arbetsplatsförlagda utbildnin en. I propositionen framhölls således att den arbetsplatsförlagda ut ildnin en utgör en direkt motsvarighet till den i huvudsak skoltörlagda ut ildningen. Innehållet är kursplanestyrt men måste i sina detaljer anpassas till den utbildande arbetsplatsens normala verksamhet. Utbildningsutskottet betonade UbU 19878831 s. 17 att de arbetsplatsförlagda inslagen inte får betraktas vare sig som arbete eller praktik utan som utbildning i linjens karaktärsämne. OGY gick också in på vilka värderingar och kunskaper elevernatillägnar sig mo- i menti utbildningen förlagda till arbetsplats. Såväl i OGYs förslag som i propositionen 198788102 och därmed i riksdagsbeslutet läggs sammantaget stor vikt vid den framtida yrkesutbildningens kvalitet. Ett av de syften som anfördes av utbildningsutskottet UbU 19878831 s. 11 med att strukturera försöksverksamheten dels i fullskaleförsök, dels försök i ett mer uts ritt nät av försökskommuner s. 12 var, som nämnts, att få en upp attning om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet. I den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988 betraktade dåvarande utbildnin ministern utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 s. 4 det som ullkomligt uteslutet att utredningen och remissinstanserna skulle ha misstagit sig så, att det efter

försöksverksamheten visar sig att den treåriga utbildningen som nu fö-

reslås inte är vida överlägsen den tvååriga som vi nu har.

Med den omfattande erfarenhet av praktisk arbetslivsorientering prao, praktisk yrkesorientering pryo, praktik och inbyggd utbildning som finns i det svenska skolväsendet torde samtliga nivåer i skolsystemet ha mer eller mindre ingående information om arbetsplatsernas beredskap att ställa upp med utbildade handledare. En helt enig remissopinion prop. 198788102 s. 75 slöt upp bakom OGYs förslag om handledare i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Åsikterna gick emellertid isär när det gällde dels vilka krav å utbildnin som skulle ställas på handledama, dels hur mycket tid enne kan el er vill avsätta härför. Utbildnin utskottet underströk UbU 19878831 s. 28 vikten av en omsorgsfu l handledarutbildning. Utskottet erinrade vidare om att det på många gymnasieorter finns lång erfarenhet av praktik och inbyggd utbildning under skolans överinseende och att samverkan mellan gymnasieskolan och företag samt samhällsinstitutioner inte är något nytt. Försöksverksamheten med utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan och de nya kursplanerna som kommer att tillämpas kräver dock, framhöll utskottet, nya utbildningsinsatser på handledarområdet.

Samarbetet mellan arbetslivet och skolan kommer, med den uppläggning försöksverksamheten har, att rymma en rad aspekter. Det handlar t.ex. om anskaffnin av platser för arbetsplatsförlagd utbildning och lokala överenskomme ser om i vilken utsträckning de moduler i kursplanerna som får arbetsplatslörläggas skall förlä gas till arbetsplats. I OGYs betänkande SOU 19862 gavs genom re ovisningen av rkesutbildningen 15 är efter gymnasierefonnen i skola och på arbetsp ats s. 43-64 in- 168

formation som i väsentliga avseenden gav möjligheter att bedöma dåläget i fråga om samverkan mellan skola och arbetsliv. I de remissynpunkter som redovisas i ropositionen l98788zl02 pekas på s. 63 att ett antal förhållanden be över förbättras samspelet mellan arbetslivet och skolan. Detta rör t.ex. yrkesrådens ställning och funktion. Det samarbete som försöksverksamheten förutsätter är givetvis exklusivt i så måtta att det i varje avseende skall ske på det sätt och på de villkor som statsmakternas beslut innebär. Detta rör t.ex. de lokala yrkesrâden, vilka tilldelas en central roll i samarbetet. Föredraganden uttalade i propositionen 198788102 s. 64 att å det lokala planet, särskilt inom försöksverksamheten, måste yrkesr den snabbt utvecklas till viktiga instrument för att fånga upp och bearbeta signaler och verka som rådgivande organ till Skolstyrelsen.

ÖGY redovisade utförligt i sin Ds U 19859

delrapport Avtal om ar-

bets latsförlagd utbildning den aktue a situationen i fråga om avtal om utbi dningsfrågor. I ovan nämnda utfrågning i utbildningsutskottet framhölls från LOs sida att utbildningsutskottets utskrift 1988-04-18 s. 27 branschparterna, dvs. LOs förbund och deras motparter, i dag har utbildningsavtal som täcker de allra flesta av dagens gymnasieutbildningar med yrkesutbildning.

Omfattningen av statens kostnader för forsöksverksamheten bör ha varit känd i stora drag vid beslutstillfâllet. Detta då staten genom statsbidragsregleringen fastställer vad som skall betalas med statliga medel. Det var emellertid inte möjligt att förutse hur stor del av utbildningen i de olika årskurserna som i realiteten skulle komma att arbetsplatsförlâggas. Detta är emellertid av mindre betydelse i det avseendet att ersättningen till arbetslivet per timma och elev vid arbetsplatsförlâggning är av ungefär samma storleksordning kostnaden för lärare som skulle vara. Det är av större betydelse om behovet utrustning i skoav lorna beaktas.

En samhällsekonomisk kostnadsintäktskalkyl av ÖGYs huvudförslag genomfördes inom utbildningsdepartementeti samarbete med nationalinstitutionen vid universitetet Stockholm

ekgrgoiniska

i prop. 198788 10 i 4. . I fråga om skolhuvudmännens kostnader framhölls i propositionen s. 80 att, i likhet med vad OGY föreslagit, kostnadsneutralitet eftervar strâvansvärd. Föredraganden konstaterade emellertid att det för e va skolhuvudman inte var möjli att garantera detta, eftersom den tota a kostnadsbilden inte kan över lickas förrän kursplaner för olika yrkesområden är kända och kan omsättas personal-, lokal- och utrustningsbehov. I den nämnda

Utfrågningen

i utbildningsutskottet utbildningsutskottets utskrift s. 39 framhö från Svenska kommunförbundets sida att det i dag inte är möjligt med någon absolut exakthet bedöma vad de kommunala kostnaderna för att genomföra denna reform kommer att bli. Bl.a. av det skälet hade förbundet tyckt att detta successiva genomförande kunde vara rimligt. Detta innebär indirekt att det inte heller kunde vara möjligt att överblicka statens kostnader för statsbidrag for utrustning. GY beräknade de kostnadsforändringar som utredningens förslag skulle kunna komma att medföra för huvudmännen SOU 19862 s. 244-247. Utredningen konstaterade därvid sammanfattningsvis att förslagen till åtgärder kunde inrymmas i för ramen skolhuvudmännensnuvarandekostnadsåtaganden.

OGY beräknade kostnadsförändringarna för arbetslivet såväl den rivata den offentliga sektorn i fråga om årskurserna 1 och 2 vi en som arbetsplatsforläggning motsvarande 10 % respektive 20 % av utbildningen s. 247-249. En beräkning redovisades även av de tillkommande kostnaderna for ett tredje utbildningsår. Utredningen utgick därvid från att arbetslivet svarade för samtliga kostnader för de arbetsplatsförlagda delarna utbildningen. Dessa beräkningar var givetvis ett vikav tigt underlag vid beslutet försöksverksamheten men säger, i och med av att arbetslivet enligt riksdagsbeslutet får statsbidrag per elevtimma arbetsplatsförlagd utbildning, inget om vilka arbetslivets kostnader kan komma att bli i försöksverksamheten.

7.1.3 På länsnivån inför ställningstaganden och initialt

Mot den bakgrund som anges inledningsvis i avsnittet 7.1.3 i rapporten ges här en belysning av i vilken utsträckning länsskolnämnderna anser att de fick erforderlig information om den tilltänkta försöksverksamheten från central nivå och då främst fråga om

utbildningsvägar vilka som skulle komma att finnas i försöksverk- samheten, kursplaner innehåll, platser för arbetsplatsförläggning av utbildning om arbetslivets be- redskap att ställa upp med platser, utrustning behov och kostnader, läromedel behov, tillgång och kostnader samt ekonomiska frågori övrigt t.ex. statsbidrag. - Den allmänna flertalet länsskolnämnder har på den informasyn som tion försöksverksamheten som de fick från central nivå kan samom manfattas så, att informationen i stort sett var tillfredsställande om beaktar den pressade tidsplanen. Enligt flera nämnder Södermanman lands, Hallands, Västmanlands och Jämtlands län var den emellertid knapphändig. Länsskolnämnden i Värmland fann den ofullständig. En nämnd betecknar den ofta tvetydig. Nämnden i Västmanlands län som fick improvisera och söka information själv för att ha något att ge till dem som önskade veta mera.

Det råder stor enighet bland nämnderna om att all information kom för sent. Någon nämnd menar också att de sena ställningstagandena i riksdagen dessutom medförde att informationen kunde vara otillforlitlig. Länsskolnämnden i Alvsborgs län ser situationen så att infor läsåret 198889 kom nästan all information for sent for att försöket skulle få en lyckad start.

En nämnd att proposition i september med beslut i december menar en egentligen är senaste rimliga tidpunkter för en försöksverksamhet som skall starta hösten året därpå. Den minsta rimliga planeringstiden är ett halvår.

Flera nämnder ser den information om innebörden av en treårig yrkesinriktad utbildning följde och som lämnades med anledning av som OGYs förslag grundläggande. Länsskolnämnden i Västerbottens som län således att det viktiga i informationsavseende har varit, att menar 170

handläggarna följt med i den tidiga diskussionen, behärskade SOU 19862-3 och prop. l98788zl02, tog del av remissyttrandena och deltogi diskussionerna kring forsöksverksamheten.

Vad som framhölls om forsöksverksamheten i bilaga 10 till 1988 års budgetproposition var givetvis en viktig information även forlänsskolnämnderna. Med något enstaka undantag var det i övrigt SO som var länsskolnämndernas huvudsakliga informationskälla på central nivå. Informationen från t.ex. de båda kommunforbunden, arbetsmarknadens parter och branschorganisationerna spelade tydligen en mindre roll. Det fanns emellertid undantag. I andra hand var det, enligt länsskolnämnden i Värmlands lân, Svenska kommunförbundet som informerade om del ekonomiska konsekvenser for huvudmännen. Nämnden i Orebro en län upplevde att en mycket bra information gavs vid Svenska kommunforbundets regionala konferenser 1988.

I Skaraborgs län fick nämnden i forsta hand sin information från branschorganisationerna. Samma länsskolnämnd framhåller att information kursplaneinnehåll, arbetsplatsforlagd utbildning, samverom kan skola-arbetsliv, utrustning och läromedel har fungerat bäst infor fullskaleforsök med treårig bygg- och anläggningsteknisk linje och forsöksverksamheten med omvårdnadslinjen. Här är, menar nämnden, de fackliga organisationerna värda all uppskattning. Enligt länsskolnämnden i Jämtlands län orde Byggnadsindustrins Yrkesnämnd en utomordentligt fin informationsinsats i fråga om försöket med treårig bygg- och anläggningsteknisk linje. Enligt länsskolnämnden i Gotlands län informationen från Lantbrukets Yrkesnämnd och Skogsbrukets var Yrkesnämnd mycket bra och innehållsrik, såväl vad gäller de framtagna läroplanerna som branschsynpunkter och erfarenheter.

Námnderna anger i huvudsak fyra olika vägar for den information som de fick från SO.

Dels skriftlig information, SÖs anslagsframställning for t.ex. genom budgetåret 198889 och S0s skrivelse till nämnderna den 11 januari . 1988,

dels information vid en chefskonferens med i huvudsak S0s direktion och länsskolinspektörerna som deltagare och vid planeringskonferenser med företrädare for avdelningarna for gymnasieutbildning och vuxenutbildning vid SO samt ansvariga vid länsskolnämnderna for frivillig utbildning som deltagare,

deltagande i samverkansgrupper mellan SÖ och nämnderna

dellls

genom oc

dels information medverkan i SÖs läroplansarbete. genom

Härvid framstår det som om den information som erhölls vid planeringskonferenser for gymnasieutbildning och vuxenutbildnin och genom deltagande i läroplansgrupperna var mest betydelseful Enligt en . nämnd spreds informationen som erhölls vid sistnämnda deltagande vidare genom underhandskontakter.

Nämndernas värdering av den information som gavs i dessa former varierar. Missnöjet är stort med delar av den information som kunde ges; 171

detta dock med samtidig förståelse for de villkor som gällde. Det sistnämnda uttrycks på olika sätt. Således menar länsskolnämnden i Blekinge län att man, med hänsyn till att in a riksdagsbeslut var fattade,

svävanåe från SQ,

måste sätta fullt godkänt for de besked som kom kommunforbund m.fl. Länsskolnämnden i Hallands län menar att SO inte kan lastas for den sena informationen. Det har varit en omölig

Kalmar län bedömning. Enligt

uppgift. Länsskolnämnden i ör samma länsskolnämnden i Jämtlands län har skött informationen bra utifrån rådande tidsforhållanden och andra omständigheter. Länsskolnämnden i Västerbottens län framhåller att sammanfattningar, eventuella forändringstankar och policytankar förmedlades kontinuerligt på ett förtjänstfullt sätt av SO, främst vid planeringskonferenserna. Detta hade, framhålls det, nämnden stor nytta av.

Länsskolnämnderna hade information om vilka studievägar som skulle komma att finnas i forsöksverksamheten läsåret 198889 genom 1988 års budgetproposition och genom SOs skrivelse till nämnderna den 11 januari 1988. l vissa fall upplevdes emellertid informationen som vag eller otillfredsställande.

Tre fjärdedelar av länsskolnämnderna beskriver i varierande ordalag och med varierande tyngdpunkter sin bristande tillfredsställelse med informationen till nämnderna och till skolhuvudmännen om kursplanerna. Kursplaneforslag erhölls, som underlättade beredningen, men då de inte var slutbehandlade uppstod problemen senare Jönköpings län. Detta gällde t.ex. vårdlinjen. Missnöjet med informationen i fråga om kursplanerna avser i övri att den var dålig eller högst otillfredsställande, otillfredsställande i fråga kursplanernas konkreta in-

guden

- var om ne , den otillfredsställande i fråga linjernas struktur och inne-

ñåñtt

var om

att lät vänta på sig och avsaknaden beslut kurspla-

äursplaner

- av om ner oc att avsaknaden av färdiga tim- och kursplaner samt oklarheter om moduler och modulinnehåll, av regler for bedömning av elever m.m. ofta ställde nämndens befattningshavare i en situation där det kan ha varit svårt att lämna besked.

Länsskolnämnden i Örebro län att det är självfallet att det löpanmenar de arbetet med att ta fram har försvårat möjligheterna att

kursplanerna

få en helhetsbild av de nya utbi dningarna.

Sex länsskolnämnder berör effekterna for skolväsendet i kommunerna av bristen på information om kursplanerna se avsnittet 7.1.4.

Länsskolnämnderna är, i de fall de uttryckt åsikter härom separat, överens om att informationen om behov av utrustning kom for sent. Nämnden i Kalmar län menar att den var tillfredsställande när den väl kom. En bättre framforhållnin är, menar nämnden i Uppsala län, nödvändig bra resultat skall er ållas. Länsskolnämnden i Kopparbergs om län anser att en analys borde ha orts på centralt håll av behov av ny och kompletterande utrustning. Länsskolnâmnden i Östergötlands län påpekar att informationen om utrustning och läromedel, när den kom, gick direkt till de skolor och lärare som deltog i försöket och inte genom eller till länsskolnämnden. 172

Samtliga länsskolnämnder, som uttalar sig explicit i denna fråga, är överens om att informationen om statsbidragsvillkor och ekonomiska konsekvenser för skolhuvudmännen var otillfredsställande och kom alldeles för sent. Detta berörs ytterligare i avsnittet 7.1.4.

Enligt länsskolnämnden i Jönköpings län erhölls ingen information om att befintliga lokaler för tvåårig utbildning i vissa fall skulle vara otillräckliga för försöksverksamheten.

Länsskolnämnden i Uppsala län konstaterar att det alltså i ett mycket sent skede inte var känt vilken utrustning och inte heller vilken lärarkompetens som skulle erfordras. Analysen av tillgång till arbetsplatser för arbetsplatsförlagd utbildning utelämnades därför i flertalet fall. Det fanns inget underlag för att etablera kontakter gällande en detaljerad planeringsnivå. De kring försöksskolorna liggande företagen har därför, enli nämnden, i stort blivit för dåli informerade om vad som var och är p gång. De har också endasti un antagsfall deltagiti planeringsarbetet. . Länsskolnâmnden i Kristianstads län tackar sin lokalkánnedom för att nämnden kunde ta egna initiativ och många gånger löste frågor pâ länsnivå utan att det fanns centrala direktiv. Detta till trots fick emellertid frågor som arbetsplatsförlagd utbildning och kontakter med näringslivet inte högsta prioritet initialskedet. Detta eftersom utrustning, läromedel, lärartill ång och undervisningens planering vållade kommunerna de största be ymren i början.

Nämnden i Östergötlands län erinrar om att konflikten mellan Verkstadsföreningen och Metallindustriarbetareförbundet ställt till stora problem vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen. Under en lång tid låg planeringen nere vissa håll. Andra fortsatte planeringen och räknade med att det skul e ordna sig till sist. Länsskolnämnden i Alvsborgs län vittnar om att de låsta förhandlingarna innebar att praktiskt taget ingen arbetsplatsförlagd utbildning kom till stånd. I bästa fall har någon sorts miljöpraktik arrangerats. Enda undantaget härvidlag är omvårdnadslinjen;

Lânsskolnämnden i Östergötlands län framhåller att en frå a av bety-

delse initialt varaktigheten försöksuerksamheten. Skulle försöks-

var av verksamheten begränsas i tid eller handlade det om att rulla in en reform Denna fråga var, menar nämnden, av stor betydelse för informationen till såväl kommunala beslutsfattare som elever. De besked som gavs härvidlag också i budgetpropositionen upplevdes, framhåller - nämnden, som oklara.

Länsskolnämnden i Uppsala län sammanfattar informationsläget så att enerellt sett har iakttagits att informationen till företag låg på en alltunder det informationen till skolväsendet tillfreds-

örlllåg âllVå,

att var stá an e.

7.1.4 Vid skolhuvudmânnens intresseanmälningar och initialt

Så samtliga lânsskolnânmder initierade diskussioner i länet gott som under 1986 ocheller 1987 med anledning av OGYs betânkanden. Detta skedde i flertalet fall vid skolledar- och skolchefskonferenser. Det förekom även att skolstyrelseledamöter informerades. Någon nämnd gav information även till lärare och syo-funktionârer. I några fall orienterades även länsstyrelsen och länsarbetsnåmnden.

Svenska kommunförbundet gick redan den 14 januari 1988 ut till kommunstyrelserna, skolstyrelserna, personalorganen och forvaltnin ansvariga i kommunerna, företrädare för parterna och länsskolnâmn erna med inbjudan till konferenser kring den i 1988 års budgetpropostion en forsöksverksamheten pro l98788zl02. aviserade propostionen om . Den första tio konferenser, vilka sammantaget täc te hela landet, av anordnades den 11 1988. Vid denna konferens fanns en fullständig mars dokumentation, svarade mot innehållet i propositionen 198788 som 102; detta trots att propositionen kom av trycket först några veckor se- Vid dessa konferenser deltog alltid antingen dåvarande utbildnare. ningsministern eller någon av ansvariga chefstjânstemän vid utbildningsdepartementet, for forsöksverksamheten ansvari tjänsteman vid Svenska kommunförbundet samt ledande företrädare ör utbildningssidan vid LO och SAF. Dessa konferenser bedöms av Svenska kommunförbundet ha haft mycket stor betydelse för kommunerna.

En del skolor och yrkesråd fick information om det tilltänkta förändringsarbetet för den yrkesinriktade utbildningen i nasieskolan med utgångspunkt i OGYs förslag eller i riksdagens oc regeringens ställockså genom de centrala yrkesnamnderna motsvaran-

åingstaganden

e.

Så har Lantbrukets, Skogsbrukets och hädgårdsnäringens Yrkesnämnder lämnat skriftlig information med utgångspunkt i aktuella behov till samtliga skolor inom nämndernas verksamhetsområden och till OGYzs forslag, utvecklin fram till försö-

Krkesrådsledamöter

om om en samt successiva erfarenheter. Nämnderna in ormerade även vid en om ett flertal lärarstudiedagar. Vattenbrukarnas Riksförbund lämnade muntlig och skriftlig information vid så årliga konferenser för

gott som

berörda skolledare, lärare och yrkesråds edamöter från 1986 till 1989, inlednin vis OGYs förslag och senare om linjestruktur, dimensioom nering, okaliserin samt innebörden av propositionen 1987882102. Parterna i Byggna sindustrins Yrkesnämnd var kontinuerli sedan för esinrik- , 1984, med i arbetet för en treårig gymnasieutbildnin yr tade utbildningar. Centrala Yrkesnâmnden By gnadsp åt gav information genom cirkulär och konferenser samt vi lokala överläggningar med respektive parter.

Verkstadsindustrins Yrkesnâmnd redovisade vid ett stort antal fortbild-

ningskurser för lärare, skolledare och instruktörer läget i OGY-frå-

. Nämnden genomförde redan 1987 en konferens för fyra försöksgan Handelns Yrkesnåmnd lämskolor om treårig elmekanikerutbildning. nade successivt information till studierektorer och lärare i gymnasieskolan med uppgifter avseende treårig ekonomisk linje och den tvååriga distributions- och kontorslinjen samt till yrkçsrådens ledamöter genom yrkesnâmndens skrift HY informerar. Aven Elfackets Centrala

Yrkesnämnd och Träindustrins informerade yrkesrådsledamöter. De

förstnämnda genom parterna i nämnden.

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet anordnade, till-

med SO, i april 1988 informationskonferens for de skolor sammans en skulle delta i försök med 3-årig omsorgslinje eller 3-årig vårdlinje som för barn och ungdom samt för företrädare for socialgren omsorger om förvaltningarna i de kommuner, där dessa skolor låg, och sukvårdsfor-

valtningarna i de landsting där landstingen var huvudman or verksam-

heten.

skolhuvudmännen i Stockholms län upplevde att man genom Flera av sin anmälan deltagande i försöksverksamheten i stort sett köpt om i säcken. De med något undantag, att vissa ytterligare r sen angav, borde ha varit klarlagda före deras slutliga ställningstagande. Desgor sa var

Timplaner, kursplaner, grenar, moduler, etc. Behörighet och undervisningsskyldighetstal för aktuella ämnen

Klasstorlek och anordnandet av halvklassintag Kostnader för modernisering, komplettering och nyanskaffning av

undervisningsmaterial Ersättning till arbetsplatser och elevstatus

Riktlinjer för materia och lokaldisposition Varudeklaration för information till sökande

Elevområdesfrågor Huvudmannafrågan social service och omvårdnad.

Några lânsskolnämnder har uttalat sig informationsläget för skolom huvudmännen i fråga kursplanerna. Således framhåller länsskolom nämnden i Värmlands län att tim- och kursplanerna kom till skolorna för för skolorna på ett bra sätt skulle kunna förbereda försöket. sent att Länsskolnämnden i Jämtlands län har samma syn. Länsskolnämnden i lân uttrycker saken så, att skolorna har fått planera i Västerbottens blindo, eftersom material inte har funnits tid. Den långsiktiga planeringen har varit svårare att genomföra, eftersom kursplanerna for ännu årskurserna 2 och 3 har dröjt ytterligare. Lánsskolnämnden i Ostergötkonstaterande och vidareformedlar att i skolands län gör samma man lorna är mycket missnöjda med detta förhållande.

Enligt länsskolnämnden i Västerbottens län har utrustningskostnader-

i allmänhet inte varit klara för kommunerna, när de anmälde intresna för försöksverksamheten. Nämnden i Värmlands län upplyser om att se utrustningslistorna kom för sent för att skolorna skulle kunna beställa

utrustning och ha den på plats vid skolstarten 1988.

För skolhuvudmännens del de ekonomiska villkor som skulle komvar gälla for forsöksverksamheten och de kostnader den skulle komma att medföra betydelsefulla, inte minst i fråga om utrustning, läromema att del och lokaler. Enligt de lânsskolnämnder som uttalar sig i frågan var skolhuvudmännens information i fråga läromedel otillfredsställanom de. Samma gällde generellt sett frågor statsbidrag och ekonomiska om villkor i ivrigt. Enligt länsskolnämnden i Uppsala län hann flertalet

kommuner, på grund den korta handlâggningstiden, inte med att göav ordentliga kostnadsanalyser. Det hade, menar nämnden, varit önskra det hade funnits ett centralt material med hjälp kostnadervärt att vars

för lokaler, utrustning, handledarutbildning etc. hade kunnat u pna skattas. Effekten har blivit att kommunerna har gått in i försö snu verksamheten utan att tydligt få klarlagt att försöket avser att pröva yrkesinriktade studievägar efter genomgång eleverna totalt sett vars skall erhålla kraftigt höjd kompetensnivå. Försöket tenderar i stälen let, enligt nämnden, att leda till en förlängd studietid utan erforderlig kompetenshöjning slutprodukt. Lysande undantag från detta kan som dock noteras i fråga om vissa studievägar på vissa orter.

Andra nämnder Södermanlands, Värmlands och Norrbottens ger sammantaget likartad bild. Kommunerna upplevde att informationen en ofullständig. Besluten statsbidra kom for sent for att skolhuvar om vudmännen skulle kunna ha någon fram orhållning vad avser de kommunalalandstingskommunala kostnaderna. Sedermera skulle det visa sig att det krävdes omfattande investeringar.

7.1.5 Yrkesnåmnderna motsvarande vid ställningstaganden

Yrkesnämndernas erfarenheter när det gäller hur tillgången på platser för arbets latsförlagd utbildning påverkas av konjunkturläge, ortens

storlekuocf näringsstruktur var vid tiden för de båda överläggningarna

med SO 1988 och 1989 i stort följande.

Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnder samt Vattenbrukarnas Riksförbund konstaterar att inga erfarenhetsmässiga kunskaper i detta avseende finns inom skogsbruks- och trädgårdsutbildningen. Den arbetsplatsförlagda utbildningen inom dessa omfattning for erfarenheter

härvidlag.

områden har haft for liten att ge VVS-Branschens Yrkesnämnd visste erfarenhetsmässigt att det skul e bli svårt att arbetsplatsforlägga utbildningen i den omfattnin som ani forordnin och kursplaner. Detta har yrkesnämnden oc så medes elat till S0 berörda skolledare. Elfackets Centrala Yrkesnämnd oc hade på ett stadium klargjort for OGY svåri heterna med fore-

tidigt beaktats bå-

tagsforlagd utbi dning i branschen. Dessa argument ar av de OGY och utbildningsdepartementet, vilket framgår av skrivning i propositionen.

Yrkesnänmdernas erfarenheter av hur konjunkturläget påverkar tillgången på platser for arbetsplatsforlagd utbildning varierar. Inom ordbruket har tillgången till praktikplatser inte påverkats tydligt av onjunkturläget. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd har erfarenheten att de företa bedriver eller foretagsförlagd utbildning

som företa har

mesta els har haft ett långsi tigt som inte nämnvärt

konjunkturer. Tekoin engagemang ustrins Yrkesnämnd menar att Eåverkats av påverkar till ängen på platser i någon

onjunkturlâget troligen inte större grad. Motorbranschens Yrkesnämnd onstaterar för sin del att branschen är konjunkturkänslig, varvid tillgången å platser for arbetsplatsförlagd utbildning kan variera. Yrkesnämn en for fabriksindustrin har erfarenheten att högkonjunktur ofta skapar en överheten tad arbetsmarknad, dâr tillgången på utbildningsplatser ökar, med motsvarande minskning och prioriterin av interna behov under en lå konjunktur. Iráindustrins Yrkesnämn ger till känna en motsatt e arenhet. Nämnden således att dagens högkonjunktur i vissa fall menar

kan verka hämmande då vi inte har tid att avsätta handläggare och produktionsresurser för företagsförlagd utbildning.

Några nämnder redovisar även sin syn på hur tillgången på latser för arbetsplatsförlagd utbildnin påverkas av ortens storlek. Så edes konstaterar Motorbranchens Yr esnämnd att på små orter, framför allt i glesbygd, kan tillgången på platser vara begränsad. Två yrkesnämnder Tekoindustrins och Yrkesnämnden för fabriksindustrin menar att ortens storlek har betydelse för rekryteringsunderlaget till utbildningen. Träindustrins Yrkesnämnd redovisar att i diskussionen med företag kan märkas ett större intresse från större än från mindre företag.

När det gäller näringslivsstrukturens betydelse framhåller två yrkesnämnder, kanske något vna, omständigheter av innebörd att det är betydelsefullt att arbetsp atser med rätt inriktning och intresse finns. Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnder framhåller närin trukturens stora betydelse för tillgången på platser för arbetsplatsför agd utbildnin inom jordbruket. I regioner med hög andel specialiserad växtodling el er hög andel deltidsföretag är till ången å platser knapp. I regioner med hög andel heltidsföretag me ani-

malieproduktion är den, enligt nämnderna, betydligt bättre. På sikt

framhålls detta innebära att jordbrukets strukturutveckling har stor betydelse för tillgången till utbildningsplatser i arbetslivet.

Två yrkesnämnder redovisar, vid tidpunkten för lokaliseringsbesluten erfarenhetsbaserade, iakttagelser om effekten av förlängd utbildning å rekryteringen av elever till yrkesinriktad utbildning. Verkstadsin ustrins Yrkesnämnd konstaterar således att utbildning enligt avtalet angående utbildning för verkstadsindustrin är upp till tre år. Nämnden menar att effekten av förlän d utbildning gymnasieskolan på

ring elever svårbedöm Många faktorer rekryte-

av är utöver utbildningsti ens längd påverkar elevernas val . av utbildningsväg. Elfackets Centrala Yrkesnämnd konstaterar för sin del att flertalet elever på el-teleteknisk linje i nuvarande 2-årig yrkesutbildning väljer ett tredje påbyggnadsår, eftersom de har insett behovet av en bättre grundläggande yrkeskompetens än vad den tvååriga yrkesutbildningen kan ge. Det har också visat sig att på de två orter där branschen har genomfört försöksverksamhet med treårig utbildning har antalet sökande varit fler än vad man har kunnat ta emot. Därför ser yrkesnämnden inga svårigheter med att rekrytera elever till en treårig utbildning. Yrkesnämnden för fabriksindustrin framhåller med erfarenhet från processteknisk utbildning, gren Fabriksyrkesutbildning att det kan uppstå en viss svårighet att nå skoltrötta elever. Det gäller, framhåller nämnden, särskilt med så litet företagsförlagd utbildningi åk l och 2 som OGY föreslår.

Yrkesnämndernas svar i fråga om vad de erfarenhetsmässigt visste om det är möjligt att arbetsplatsförlägga stora delar utbildningen och av samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet ger delvis intryck av att vara mer allmänna ståndpunkter. Ytterligheterna härvid representeras av Motorbranschens Yrkesnämnd som menar att stora delar utbildningav en kan arbetsplatsförläggas och Elfackets Centrala Yrkesnämnd som har up fattningen att det inte finns några möjligheter till företagsförla d ut ildning. VVS-Branschens Yrkesnämnd bortser tror att om man fr n procenttal och i stället låter skolan utbilda inom de områden den är bäst på och arbetslivet utbildar inom de delar arbetslivet är bäst som skickad för kommer kraven på hög utbildningskvalitet att infrias. Teko-

industrins Yrkesnâmnd och Yrkesnämnden för fabriksindustrin har den likalydande uppfattningen att svaret på frågan är ja, om modulkursplanerna för utbildningen har väl speciñserade kompetensmål där skola och företag kan göra upp en studieplan för eleverna och över vilka moduler som ska bedrivas i skola respektive företag. By gnadsindustrins Yrkesnämnd har erfarenheter av att arbets äggnin av moduler inte medför några robelm. Verkstadsindustrins Yr esnämnd nöjer sig med ett bejakan e av frågan.

Parterna i Träindustrins och Tekoindustrins Yrkesnämnder, i Yrkesnämnden för fabriksindustrin samt Vattenbrukarnas Riksförbund uppger att de erfarenhetsmässigt visste att arbetsplatserna tillhandahåller utbildade handledare. Enligt Verkstadsindustrins Yrkesnämnd kräver utbildningsavtalet for verkstadsindustrin för de flesta utbildningsformerna skolmässighet i utbildningen. Handledareinstruktörerlärare engageras i utbildningen i varierande grad. Företagen ställer, enligt nämnden, med handledare efter behov. Centrala Yrkesnämnden upp Byggnadsplåt kräver att utbildade handledare tillhandahålls. Motorbranschens Yrkesnämnd konstaterar att utbildningen av handledare har gått trögt, men kommer i gång alltmer. VVS-Branschens Yrkesnämnd vet att utbildade handledare inte kommer att finnas i tillräcklig omfattning inom överskådlig tid. Detta betraktas emellertid, erfarenhetsmässigt, inte som någon katastrof. Inom branschen finns duktiga utbildare på i stort sett varje företag och arbetet med att få pedagogiskt utbildade handledare kommer att stödjas. Elfackets Centrala Yrkesnämnd redovisar stora svårigheter med handledare då utbildade handledare som regel inte har de arbetsuppgifter vid det tillfälle som den företagsförlagda utbildningen skall genomföras. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd trodde att handledarfrågan skulle lösa sig. Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnámnder har av naturliga skäl inga säkra erfarenhetsmässiga kunskaper i frågan.

Ett fåtal yrkesnamnder redovisar den erfarenhet de hade vid överläggningarna med S0 inför 1988 och 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut av hur samarbetet mellan skolan och arbetslivet fungerat inom branschen. Fyra yrkesnämnder Byggnadsindustrins, VVS, Motorbranschens och Byggnads låts hade erfarenheten att samarbetet varit bra. Yrkesnämnden for abriksindustrin hade erfarenheten att ett mycket bra samarbete kan uppstå om ett aktivt lokalt yrkesråd finns. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd och Elfackets Centrala Yrkesnämnd menar att det kan variera starkt. Enligt Verkstadsindustrins Yrkesnämnd etableras ett mycket gott samarbete mellan skolan och verkstadsforetagen när växelutbildning och inbyggd utbildning bedrivs. Elfackets Centrala Yrkesnämnd har erfarenheten att skolan har uppfattningen att samarbetet skall ske enligt skolans förutsättningar och villkor. Enligt Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnder tyder bl.a. yrkesrådsprotokoll, som nämnderna tagit del av, på en inriktning mot ökad samverkan.

I fråga om vad parterna i yrkesnämnderna erfarenhetsmâssigt visste om de avtal, som behövdes, träffades dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare går flertalet nämnder in på vilken utsträckning i avtal träffats i fråga om den nu aktuella försöksverksamheten. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd konstaterar emellertid att avtal skall träffas och samråd skall ske enligt yrkesutbildningsavtalet för verkstadsindustrin. Enligt uppgift till nämnden 178

kan brister förekomma i samrådsförfarandet med de lokala parterna. Aven yrkesnämndernas svar i fråga om sina erfarenheter i frå a om kostnader for staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna avseri ertalet fall forsöksverksamheten.

7.1.6 Arbetslivet

Som nämnts i det föregående i avsnittet 7.1.4 gick parterna i del en branscher ut med information om OGYs betänkanden och skeendet därefter till de lokala yrkesråden gällde träindustrin, elfacket, handeln, jord, skog, trädgård och vattenbruk.

De centrala yrkesnámnderna, eller dess parter, lämnade motsvarande information också på andra sätt till företag och fackliga organisationer eller representanter. Detta kunde ske indirekt när Metallindustrisom artbetareförbundet i maj 1986 sände ut OGYs betänkanden till samtliga avdelningar på underremiss. Eller när Lackerarnas Yrkessom nämnd inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut gick ut med en enkät till alla företa med billackeringsverksamhet samt till gymnasieskolor och AMU me billackerarutbildning med frågor beom hov, kapacitet och uppfattning med avseende på forsöksverksamheten.

Det kunde också ske genom direkt skriftlig information när Metallsom industriarbetareforbundet i september 1988 gick ut med ett utförligt meddelande om försöksverksamheten till samtliga förbundets avdelningar och arbetsplatser. Verkstadsföreningen,presenterade OGYs forslag för bl.a. utbildningsansvariga i företagen. Aven parterna iTräindustrins Yrkesnämnd gick ut med informationsblad. Parterna i Textilindustrins Yrkesnâmnd och Yrkesnämnden för fabriksindustrin informerade var för sig företag och fackliga förtroendemän den kommande om forsöksverksamheten. Handelns Yrkesnämnd lämnade fortlöpande information om OGY till intresserade företag med utbildning, och genom respektive fackförbund till lokala fackliga organisationer, i nämndens skrift HY informerar. Livsmedelsbranschens Yrkesnämnd informerade sina partssammansatta referens för utbildningsfrågor. upper

VVS-Branschens Yrkesnämnd lämnade Eirrtlöpande information till le-

damöterna i sina lokala yrkeskommittéer vid konferenser och kurser och Måleribranschens Yrkesnämnd till lokalparterna.

Befattningshavare inom företagen inom jord, skog och träd ård inavs formation, där OGYs forsla huvudtema, två var genom o ika öpande informationsskrifter från esnämnderna för dessa områden och vid yr konferenser, som nämnderna anordnade.

lialso- och sjukvården fick indirekt information från Landstingsförbundet genom det fortlöpande informtionsutbytet mellan förbundet och

landstingens utbildningsansvari De sistnämnda kunde informa-

a. ge

tion vidare vid regelbundna över âggningar med hälso- och sjukvården och darvid även till landstingens praktiksamordnare. Som redan

namntsnnder avsnittet 7.1.4 fick berörda landsting och socialförval-

ningar information inför starten försöksverksamheten av vid en av

Komunala Yrkesnâmnden och Landstingsförbundet anordnad konfe-

rens april 1988.

7.2 I fråga planeringsläget i gymnasieskolan om

7.2.1 På riksnivån inför beslut

De centrala yrkesnämnderna motsvarande har tillfrågatspm vad parterna i nämnden visste dels vid överläggningarna med SO infor 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, dels vid överläggningarna med SO inför 1989 års motsvarande beslut- om i vilken utsträckning skolhuvudmân och gymnasieskolor i olika typer av kommuner hade framförhållning att påbörja försöksverksamhet inom respektive branschs verksamhetsområde.

Sex yrkesnämnder motsvarande har besvarat frågan eller genom bl.a. att bedöma sin informationsnivå i detta avseende. Således genom konstaterar Landstingsförbundet att förbundet hade goda kunskaper om landstingens förutsättningar. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd ansåg sig ha fått tämligen entydiga signaler om skolornas generella förutsättningar att genomföra försöken. Träindustrins Yrkesnämnd hade genom kontakter med trâindustrins representanter i yrkesråd, företag och med gymnasieskolor en relativt klar bild över vilka skolor som var villiga att delta i forsöksverksamheten. Måleribranschens Yrkesnâmnd hade bra överblick över skolhuvudmännens och gymnasieskolornas fören utsättningar. Parterna i Handelns Yrkesnämnd var relativt vâlinformerade. Elfackets Centrala Yrkesnämnd var välinformerad i frå a om två kommuner där yrkesnämnden genomfört en egen försöksver samhet. Flertalet av dessa yrkesnämnder motsvarande avslöjar emellertid inte vad de visste om framforhållningen.

Tekoindustrins Yrkesnämnd och Yrkesnämnden för fabriksindustrin hade förväntat sig att företrädare för skolan ocheller skolpolitiker hade mer information om försöksverksamheten ocheller erforderliga personella och ekonomiska resurser for denna.

Endast en yrkesnämnd VVS-Branschens uppger att den, genom - överläggning med berörda skolledare och andra skolansvariga, visste att framförhållningen var god. Kommunala Yrkesnâmnden menar att ansökningarna till SO visade att beredskapen och viljan fanns från skolans sida. Dock hade, framhåller nämnden, många skolförvaltningar inte diskuterat omvårdnadslinjen med socialförvaltnin arna. Det blev därför ett glapp mellan skolan och verksamheten. Det okala samrådet var, enligt nämnden, dåligt.

Fyra yrkesnämnder menar att framförhållningen var bättre där erfarenheter erhållits på olika sätt. Enligt Lantbrukets, Sko sbrukets och Trâdgårdsnârin ens Yrkesnâmnder fanns den bästa fram örhållningen naturliga ska i de län, där man genom utredningar förberett eller reav dan påbörjat försöksutbildningar med liknande inriktning som den som naturbrukslinjen kom att få. I övrigt var framförhållningen mindre god. Vattenbrukarnas Riksförbund på samma sätt konstaterandet att på de latser där vattenbruksutbil ning redan hade etablerats var framför-

håilningen helt naturligt bättre, även den generellt var klart otill-

om räcklig.

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, som uppger sig ha en ganska god överblick över de kommuner som har transportteknisk utbildning, kunde konstatera att forsöksorterna, till följd av den sena tidpunkten för OGY-propositionen inte hade just någon framförhållning. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd konstaterade brister inom områdena kursplaneutveckling, lärarkompetens, undervisningshjälpmedel samt de lokala yrkesrådens arbete och inflytande över linjebeslut. Nämnden kan emellertid inte systematisera och hänföra dessa brister till olika typer av kommuner. Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnärin ens Yrkesnämnder konstaterar att förarbetet for att i arbetslivet oc yrkesråden förankra beslut om att söka försöksplatser har varit dåligt. Enligt Elfackets Centrala Yrkesnämnd förelåg ingen större framförhållning i de två kommuner i Värmland som fick försöksverksamhet inom branschens område vid utökningen från 5 000 till 6 000 intagningsplatser 1988. Byg adsindustrins Yrkesnämnd visste att kommunerna hade vare sig in ormation eller kunskap om vilka kostnader försöksverksamheten skulle medföra. Motorbranschens Yrkesnämnd framhåller att det inte fanns någon framförhållning vare sig inför läsåret 198889 eller 198990, vilket nämnden också påtalade både i brev till utbildningsdepartementet och SO.

Yrkesnämnderna motsvarande har i allmänhet inte preciserat om här redovisade kunskaper avser 1988 eller 1989. Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnders samt Vattenbrukarnas Riksförbunds redovisade syn avser emellertid 1988. Dessa har samtliga uppfattningen att framförhållningen hos skolhuvudmän och kommuner var bättre vid tidpunkten för yrkesnämndernas överläggningar med SO 1989.

7.2.2 På länsnivån inför ställningstaganden

En i sammanhanget inte oväsentlig fråga är om länsskolnämnderna hade tillräcklig information för att kunna göra en någorlunda säker bedömning av förutsâttningarnaberedskapen i kommunerna att starta de försök som skolhuvudmännen önskade eller som nämnden kunde anse skulle vara önskvärda. Nämnderna har lämnat upplysning om i vilken utsträckning så var fallet för de utbildningsvägar som kom att omfattas av nämndernas förslag om försöksverksamhet till SO i januari 1988.

Åtta av nämnderna ansåg sig, genom regelbundna kontakter med skolväsendet i kommunerna inom ramen för tillsynen, ha en god kännedom och tillräcklig information om kommunernas förutsättningarberedskap att starta de försök som nämnderna kom att förorda till SO Södermanlands, Kronobergs, Skaraborgs,

Östergötlands,

Kalmar, Hallands, Jämtlands oc Västerbottens län. Länsskolnämnden i Västernorrlands län beskrev informationsläget så att nämnden genom den fortlöpande tillsynen hade en god kännedom om skolornas resurser både utrustningsmässigt och personellt. När det gällde närin slivet hade nämnden en god uppfattning om dess möjligheter att klara en arbetsplatsförlagda delen av utbildningen och om dess inställning till sådan utbildning. Dessutom fanns, enligt nämnden, genom de regionalt arbetsmarknadsanknutna i gymnasieskolan RA-kurserna,

påbygånadsutbildningarna

en medvetenhet os huvudmännen om vikten av en god förankring i arbetslivet av olika förslag. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län menar att genom att platstillgången blev så begränsad och fick någon 181

volym endast inom vårdområdet var svårigheten att göra riktiga bedömningar obefintlig. Dessutom hade för försöksverksamheten aktuella och intresserade huvudmän tidigare ofta påbyggnadsutbildningar i form av ett tredje år och hade även deltagit det s.k. 500-försöket.

Då uppslutningen kring försöksverksamheten på alla nivåer i länet var enormt stor, orde länsskolnämnden i Värmlands län den bedömningen att kommunerna skulle ställa upp med de resurser som kunde behövas. Nämnden visste att lärarkompetensen var tillräcklig. I Stockholms län lämnade 22 av kommunerna in intresseanmälan för försök läsåret 198889. Fem av dessa ansåg sig inte, på grund av den korta tiden för planeringen före försöket, tillräckligt beredda att börja försök förrän läsåret 198990. De aktuella kommunerna hade alla enli länsskolnämnden i länet goda möjligheter att på ett bra sätt genom öra forsöket. I Orebro län kunde Karlskoga kommun vid handlä gningen av försöksverksamheten inte starta omvårdnadslinje på grun av för kort planeringstid.

Länsskolnämnden i Alvsborgs län, som i stor utsträckning arbetade utifrån sin grundkunskap, konstaterar att det enda misstag som gjordes var bedömningen i fråga om el-teleteknisk och industriell teknisk linje till Åmål. Senare kom brister avseende grundutrustnin vid skolan en till nämndens kännedom. Det var också svårt att få i g ng yrkesrådsverksamheten i kommunen. I Norrbottens län fanns i många fall noganna utredningar om förutsättningarna att genomföra försök. I andra all, då sådana utredningar saknades ocheller inte var förankrade i beslutande organ, avslogs intresseanmälningarna av utbildningsenheten.

Nämnderna i Uppsala, Kristianstads och Malmöhus län hade av samma skäl som ovan nämnda åtta nämnderna tillräcklig information för att göra en någorlunda eller ganska säker bedömning av förutsättningarnaberedskapen för de försök som dessa nämnder kom att fororda.

Länsskolnämnderna i Västmanlands och Västernorrlands län hade tillräcklig information för att bedöma förutsättningarnaberedskapen för vissa av de försök som de kom att förorda men inte för andra. Således var for nämnden i Västmanlands län kunskapen tillräcklig när det gällde bygg- och anläggningsteknisk linje. För denna utbildning hade redan funnits försök i länet med ett tredje år. För övriga förordade försöksutbildningar var informationen otillräcklig. Länsskolnämnden i Västernorrlands län hade tillräcklig information i fråga om de fyra förslag till försök, vilka nämnden kom att prioritera högst. För de lägre prioriterade förslagen hade informationen behövt kompletteras.

Nämnden i Kopparbergs län konstaterar att informationen, särskilt år 1988, var otillräckli Länsskolnämndens i Jönköpings län bedömning avseende omvärdna slinjen . osäkeri fråga på den arbetsplatsförvar om lagda utbildningen och huvudmannaskapsfrågan. I Blekinge län var informationen otillräcklig när det gällde fordons- och transportteknisk linje och industriell teknisk linje. Hade skolhuvudmannen haft tillgång till läroplan och utrustningslistor hade man förmodligen väntat ett år med att aktualisera försök inom området och fått nämndens stöd i detta. Ingen kommun hade beredska i fråga om utrustning och flera kommu-

saknade sådan när det gällde lokaler. Den allmänna uppfattningen

ner var, framhåller nämnden, att man i stort sett skulle klara årskurs 1 med befintliga lokaler och befintlig utrustning. 182

Länsskolnâmnderna hade, före den tidpunkt då SOs anmodan att lämna underlag för 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, i allmänhet inte initierat några kartläggningar eller analyser utöver den informationsinsamling som regelmässigt sker vid kontakter med skolväsendet i kommunerna om förutsättningar för eller lämplig lokalise- ring av treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan i länen. Många nämnder understryker att de genom sina reguljära kontakter med skolstyrelser och skolor har en ständigt god kunskap skolhuom vudmännens förutsättningar och beredskap för förändringar. En nämnd framhåller att länsskolnämnderna inte har personal för att själva göra kartläggningar av förutsättningarna för försök i länen. Ett antal länsskolnämnder gjorde emellertid separata insatser för att skaffa sig ytterligare kunskaper och för att skapa för de förändringar

beredskap som

0GYs förslag skulle kunna komma att leda Några nämnder Södermanland, Skarabor och Jämtland genomförde dessa inom för

pågående

ramen en ständigt analysverksamhet inför tänkbara förändringar. Ett antal nämnder orde analyser inom mera avgränsade områden. Ytterligare några informerade sig aktivt på annat sätt just förutsättom ningarna för förändringar med anledning av OGYs förslag.

I Södermanlands län bedriver nämnden ett kontinuerligt arbete tillsammans med kommunerna för att hålla en god beredskap för eventuella förändringar. Ett utflöde av detta arbete dokumentation är 1988 var en av diskussioner med utbildningsansvariga inom kommuner och landstinget i länet med anledning av elevantalsutvecklingen inom skolan och förändringar på arbetsmarknaden. Denna dokumentation mynnade uti en bedömning av väntad utveckling inom skolan och förslag till fortsatt handlingsprogram. Sådana kartläggningar har gjorts regelbundet av nämnden under större delen av 1980-talet. Nämnden också Nykövar pings kommun behjälplig med information i samband med stor satsen ning på det fordonstekniska området. Ett omfattande ombyggnadsarbete skulle genomföras för att kunna möta OGY. Tre klasser utbildas våren 1989 i de aktuella lokalerna.

I Skaraborgs län ordes bedömningar skolhuvudmännens förutsättav ningar för treårig yrkesinriktad utbildning. Detta skedde vid sammanträden med var och en av de fem planeringsregioner avseende utbildningen som finnsi länet. Därvid orde nämnden sammanvägningar av förmodad utveckling på arbetsmarknaden, kommunernas ambitioner i fråga om framtida utveckling, länsstyrelsens prioriteringar och de strävanden att långsiktigt profilera utbildningsutbudet inom gymnasieregionerna som finns i länet.

I Jämtlands län hade länsskolnämnden, sedan början 1980-talet som av intensivt arbetat med utbildningens roll för länets utveckling och framtid, 1982 och 1987 genomfört ett omfattande utredningsarbete beträffande de frivilliga utbildningarna i länet. I dessa

ingick kartläggningar och programarbeten

även analyser av behov och orutsättningar. Nämnden hade därmed en god kännedom om kommunernas förutsättningar. Nämnden hade också genom sina utredningar regionalt om anutbildningar underlag för prioriteringar

passade

ett och kunskap om beov inom olika områden. Nämnden diskuterade, så snart frågan väckts från centralt håll, treårig yrkesinriktad utbildnin vid kontakter med skolchefer och skolledare, telefonledes och vid skolc efs- och skolledarkonferenser.

Några nämnder tydliggör hur informationsinhämtningen om förutsättnin ar för och beredska en inför Förändringar med anledning av OGYs förs ag genomfördes vi kontakter med skolhuvudmännen och skolor. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län försummade inte någon chans att dels informera om vad som komma skulle, dels stimulera huvudmännen att hålla hög beredskap om möjlighet till start av treårig yrkesinriktad utbildning skulle komma. Länsskolnámnden i Kristianstads län skaffade sig en ingående och lokalt väl förankrad insikt om de enskilda kommunernas förutsättningar att delta i OGY-forsöket. Länsskolnämnden i Västernorrlands län informerade sig fortlöpande om utvecklingen av OGY i sina kontakter med skolstyrelser, skolor och länsmyndigheter och erhöll därigenom insikter om förutsättningar för lokalisering av de kommande försöken.

I Kalmar län uppmanades vid skolchefs- och skolledarkonferenser hösten 1987 kommunerna att ta initiativ till analyser med anledning av OGYs förslag. Så skedde också i Orebro län. Aven i Oster ötlands län uppmanade nämnden vid skolbesök, konferenser och samta vid samma tid kommunerna att förbereda sig på vilka försök de skulle vilja ha.

I åtminstone sju län ordes mer eller mindre omfattande analyser for att nå kunskap om möjligheterna till arbetsplatsförlággning av utbildning. Mer heltäckande sådana ordes i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län. I Stockholms län hade Stockholms skolförvaltning gjort en utredning som visade att det skulle komma att bli svårt att hitta ett tillräckli antal kvalificerade arbetsplatser för arbetsplatsförläggning av utbil ning inom flera branscherutbildningsområden.

I Gävleborgs län genomförde således länsskolnämnden i samverkan med utbildningsdepartementet och i samarbete med landstinget och kommunerna i länet år 1986 en undersökningpm behov av och tillgång på utbildningsplatser enligt OGYs förslag. Aven länsskolnämnden i Västerbottens län genomförde en sådan analys tillsammans med utbildningsdepartementet. Denna avsåg att undersöka möligheterna till arbetsplatsförlagd undervisning i de åtta inlands Jällkommunerna. Nämnden och Umeå kommun genomförde en motsvarande undersökning för Umeå kommun. Länsskolnämnden i Västernorrlands län initierade i mars 1987 en inventering av utbildningsplatseri arbetslivet.

I samband med lánsskolnämndens i Jönköping yttrande över OGYs betänkanden undersökte det regionala SSA-rådet förutsättningarna för arbetsplatsförlagd utbildning för det fall samtliga yrkesutbildningar skulle bli treåriga. I Kristianstads län genomfördes i Hässleholms kommun, av SAF i samverkan med Svenska kommunförbundet och skolstyrelsen, anal avsåg att belysa att förlägga

möljligheterna

en s som arbetsplatsforlag utbildning, främst inom e -teleområdet i kommunen. Länsskolnämnden i Kopparbergs län kartlade,

genom en simulerings-

studie, förutsättningarna i Mora kommun for arbetsplatsforlagd utbi ning, främst på industriell teknisk linje.

Åtminstone fyra länsskolnämnder ombesörjde eller deltog i utredningar eller analyser om förutsättningarna avseende omvårdnadsutbildningen. Så skedde i Uppsala, Kronobergs, Alvsborgs och Västernorrlands län. I Uppsala län gjordes även en analys av förutsättningarna för fordonsut-

bildning. Länet fick emellertid sedermera ingen sådan utbildning i sina försök. 185

Bilaga 6

8 Tillgänglig, information inför

ny

ställningstaganden om utökning av

försöksverksamheten till 10 000 platser

8.2.4 Arbetslivet

Åtta yrkesnämnder motsvarande har uppgivit att de vidareförmedlade information 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, eller om information försöksverksamheten i anslutning till detta, till fögav om retagen motsvarande inom branschen. Näringarna jord, skog och trädgård fick informationsbroschyr om naturbrukslinjen. Medlemsföen retagen inom Textilindustrins Yrkesnämnd och Yrkesnämnden för fabriksindustrin fick information om mål och syfte med försöksverksamheten. Handelns Yrkesnämnd vidareförmedlade information om beslupressmeddelande till branschtidningen. Landstingsförtet genom ett bundet vidareförmedlade SOs beslut till landstingen och Kommunala Yrkesnämnden information till socialförvaltningarna, skriftligt och gav genom konferenser.

Parterna representeras Handelns Yrkesnämnd fick genom som genom nämnden omedelbart kännedom om dimensionerings- och lokaliseringsbeslutet. Svenska Metallindustriarbetareförbundet gav genom ett cirkulär i september 1988 till avdelnings-, sektions- och klubbstyrelser samt till utbildnings- och arbetsmarknadsansvariga i dessa och till yrkesombud redovisning av innebörden av riksda ens beslut om fören söksverksamheten, bakgrunden till detta och bi ogade arbetsmarkav nadens yrkesråds rekommendation om utbildning av handledare.

Verkstadsindustrins Yrkesnämnd och Motorbranschens Yrkesnämnd lämnade ingen information om försöksverksamheten 1988 eftersom av- Verkstadsföreningen framhöll i ett meddelande till talsläget var oklart. sina medlemsföretag den 12 september 1988 bl.a. att eftersom eleverarbetsrättsliga ställning i företaget ännu inte är avtalad med Menas tall, rekommenderas företagen att tills vidare inte ta in elever i företagsförlagd utbildnin eller att sluta avtal om detta med skolan. Vida-

framhölls i meddeFandet att tills vidare rekommenderas företagen

re att inte sluta något avtal med skolan rörande upplåtelse av studieplats i företa et. heller bör elever i detta försök eller tidigare startade försök med mekanikerutbildning tas in på studieplatser i företagen. Det e framhölls dock i meddelandet att goda resultat av företagsförlagda utbildningsavnsitt kräver emellertid ordentliga föreberedelser. Trots att någon överenskommelse ännu inte föreligger med Metall vill vi därför företagen att snarast börja planera för att inrätta studieplater u pmana i öretagen.

Elva yrkesnämnder har redovisat särskilda informationsinsatser i anslutning till eller med anledning 1989 års dimensionerings- och - av -

lokaliserin sbeslut. Att döma motsvarande för 1988 finns emel-

anledning

av svar lertid att anta att även flera yrkesnämnder motsvarande också orde sådana insatser. Sju av dessa nämnder Livsmedelsbranschens, Stål- och Metallindustrins, Handelns, Lackerarnas samt Jordbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens riktade på olika sätt sin information till eller i något fall till förmodade

företagen

deltagande företag. Så ñck t.ex. la livsmedelsproducerande medlemsföretag a i april 1989 ett cirkulär om försöksverksamhet med treårig yrkesutbildning.

Sex yrkesnânmder Motorbranschens, Handelns, Träindustrins, Verkstadsindustrins, Byggnadsplåt och Måleribranschen har uppgivit att de, på olika sätt, genom nämnden eller dess parter för sig - genom var riktade sin information till de parter som resp. nämnd företräder.

Verkstadsindustrins Yrkesnämnd anordnade under ril-maj 1989 elva a konferenser, på lika många orter i landet, för att in villkor ormera om och genomförande av arbets latsförlagd yrkesutbildning. Konferenser-

vände sig i första hand tilfföretagens ansvariga för rekryterings- och

na yrkeskompetensfrågor samt till fackliga företrädare arbetar med som frågor inom området, t.ex.

irkesombud.

Konferenserna vände sig också till rektorer vid gymnasies olor med försöksverksamhet inom industriell teknisk line och el-teleteknisk linje samt till ledamöter i skolstyrelser och yrkesr d berörda av försök på dessa linjer. Som underlag för dessa konferenser hade nämnden tagit fram en skrift om arbetsplatsiörlagd yrkesutbildning i verkstadsföretag, i vilken avhandlades En förbättrad yrkesutbildning, Från OGY till försöksverksamhet, Arbetsplatsförlagd yrkesutbildning och Utbildning av handledare. Skrifter spreds över landeti drygt 12 000 exemplar.

Bilaga 7

9 1988 års dimensionerings- och

lokaliseringsbeslut

9.2 Syn på förutsättningarna för försöksverksamheten

9.2.1 SÖs syn

Företrädare för SÖ har givit fölande bild av sin syn på skolhuvudmânförutsättningar att starta örsöksverksamhet hösten 1988. nens

möjligt för SO bedöma vilka konsekven- Det var inledningsvis inte att skulle bli för skolhuvudmännen av kursplaner utformade som serna kompetensrelaterade och arbetsplatsförlagda moduler. En mycket stor del skolhuvudmännen visste säkert inte vad man anmälde sitt intresav iör. Huvudmannen hade, menar SO, vid ansöknin tillfället inte tillse räcklig kunskap om organisatoriska konsekvenser e ler konsekvenser i fråga t.ex. lärarförsöijjning, lokaler eller utrustning. Enligt verkets om fattning gick många huvudmän in i försöket eftersom det var ett till-

up fälle

att förnya den yrkesinriktade utbildningen. Det fanns dessutom förhoppningar att rekryterin till denna utbildning skulle kunna

om bäivit en

ökas. Det sistnämnda har också en realitet.

Beredskapen för försöken har emellertid enligt SO, varit mycket olika i kommunerna. Den har sannolikt samvarierat med länsskolnämndernas aktivitet. Aven oavsett detta var nog spridningen stor. Mindre kommuner som ser försöksverksamheten som en viktig uthildningsfråga tendeatt större vikt vid förberedelser avseende fortbildning, utrust-

rar lägga Två trender kan, SO,

ning och örberedelser i övrigt för försöket.

enligt

urskiljas Mindre kommuner har tenderat att vara bättre förbere da än större. Huvudmännens förberedelser var bättre 1989 än 1988. Detta framgår, framhålls det, av de handlingar som kommit in från länsskolnämnderna. , Huvudmannen kunde, enligt SO, inför ansökan 1988 knap ast med säkerhet bedöma vilka kostnaderna skulle bli. Utrustningssi an var överblickbar för årskurs men inte känd för årskurserna 2 och 3. Vid delnin en av propositionen 198788102 uppskattade S0 kostnaderna för fort ildning och handledning till större belop än vad som tagits upp i propositionen. Frå an kan ställas, framhålls et av SO-företrädare, om staten tillhandahö l ett rimligt underlag för konsekvensbedömning inför hösten 1988.

förordningen regeringsmedgivande SFS 19871347 skall

Enligt

om en ighet när det gäller en regel som kan antas leda till icke oväsentmyn ligt ökade kostnader för staten, kommun eller för näringslivet, organisation eller andra enskilda inhämta regeringens medgivande innan re-

geln beslutas. I de fall hela kostnadsökningen förutses falla på kommuner eller landstingskommuner behöver nämnda medgivande inhämtas endast företrädare för dessa motsätter sig beslutet. SO skulle därom med ha haft att inhämta regeringens tillstånd för att få utfärda kurspladetta trots att det uppdragits åt verket att besluta om dem. Mot nerna; den bakgrunden godkände riksrevisionsverket RRV, som har att besluta om föreskrifter för verkställighet av nämnda förordning, den 3 oktober 1988 ett förslag från SO om tillämpning av begränsnmgsförordningen på S0s läroplansarbete. Därvid fastställdes att S0 skulle öra konsekvensutredningar i förhållande till kursplanerna vilka skal inriktas på kostnaderna för huvudmannen i fråga om lokalarea, normalutrustning och lärarfortbildnin Innan beslut tas om ny eller ändrad . kursplan skall denna underställas de regel i detta fall ny eller ändra båda skolhuvudmännens huvudorganisationer för yttrande, varvid konsekvensutredningen skall bifogas.

Vid slutet våren 1989 tillställde SO huvudorganisationerna sådana av konsekvensutredningar för yttrande med anledning av de nya kursplanerna. Detta ger vetvis skolhuvudmännen ökade möjligheter att framdeles bedöma vil kostnader en ny eller utvidgad försöksverksamhet a med treårig yrkesinriktad utbildning gymnasieskolan kan antas medföra och att budgetera medel härför.

S0s tidigare insatser i fråga om försöksverksamheten i detta syfte inskränkte sig till att utrustningslistor hade beslutats våren 1988 för de studievägar skulle komma att omfattas av försöksverksamheten som läsåret 198889.

9.3 Tillvägagångssätt inför och vid ställningstaganden dimensionering och om lokalisering

9.3.1 Länsskolnâmnderna

9.3.1 Tillvägagångssätt

Det är uppenbart att länsskolnämnderna informellt hade fått kunskap om att en försöksverksamhet skulle komma att föreslås i 1988 års budgetproposition.

Nio nämnder vidtog redan hösten 1987 åtgärder som skulle underlätta skolhuvudmännens anmälan av intresse för försöksverksamheten. Nämnden i Östergötlands län inledde under hösten samtal vid skolbesök och konferenser om den försöksverksamhet som förväntades. Skolhuvudmännen uppmanades att förbereda sig på vilka försök de önskade. Aven nämnderna i Kalmar och i Hallands län hade samtal med huvudmännen innan några beslut fanns antalet försöksplatser. Stor osäom kerhet rådde emellertid därvid om vilka linjer och utbildningar som skulle komma i fråga för försök. Nämnden i Orebro län diskuterade vid överläggnin ar med skolchefer och vid skolbesök under hösten önskemål om och örutsättningar för 3-årsförsök. För nämnden i Västerbot-

tens län förutsättningen for handläggningen av underlaget till SO i var anuari 1988 de konferenser länsskolnämnden hade hållit under som Östen 1987; dels för skolcheferskolpolitiker, dels för skolledare i gymnasieskolan. Länsskolnämnden i Södermanlands län hade en konferens med skolcheferna i länet om försöksverksamheten tre dagar innan SOs skrivelse om underlag från nämnderna är daterad.

Det förekom att länsskolnämnder ombesörjde att de fick in huvudmännens intresseanmälningar före utgången av 1987. Det var naturligt att så skedde i fråga de försök med treårig yrkesinriktad utbildning inom vårdområdet och i fråga om industriell-teknisk utbildning som reom dan initierats i det s.k. SOO-försöket. Anmälningarna kunde emellertid också det försök skulle komma att föreslås i 1988 års budgetavse som proposition. För nämnden i Västernorrlands län, som redan i december 1987 hade informerat huvudmännenom att en försöksverksamhet troliskulle komma till stånd, kom SOs skrivelse endast som en bekräfgen telse på den information som gått ut. Detta innebar att nämnden kunde sända underlaget för länets del till SO dagen efter det att SOs önskemål härom var daterat.

Elva länsskolnämnder har uppgivit att de gick ut med en rundskrivelse till skolhuvudmännen samma samma dag till två dagar efter det att SOs skrivelse var daterad. Några nämnder kompletterade skrivelsen med samtidig muntlig information. Så skedde tex. i Alvsborgs, Orebro län och Jämtlands län. I Norrbottens län informerade länsskolins ektören vid en konferens med skolstyrelseordförandena och skolche erna i länet SOs skrivelse samma dag den kom och up manade konfeom som rensdeltagarna att undersöka möjligheterna att delta i örsöksverksamheten. Att döma ett antal nämnders nyssnämnda skrivelser var geisav ten förmedlades genom dessa varierande. Flertalet av nämnderna som nöjde sig med att hänvisa till SOs skrivelse och att be om anmälan av intresse. Den skrivelse som utgick från nämnden i Kalmar län antyder att det kunde förekomma att preliminära kursplaner bifogades denna skrivelse från nämnden. Endast från en nämnd redovisas att deti detta informerades vilka prioriteringsgrunder nämnden

sammanhang

om avsåg att utgå rån. Detta gäller nämnden i Gävleborgs län, som skrev att länsskolnämnden kommer att prioritera de försök som kan styrka att huvudmannen är beredd att avsätta betydande resurser. Detta utesluter emellertid inte att andra nämnder såväl genom sin skrivelse som på annat sätt tog upp prioriteringsfrågor i detta skede.

Länsskolnámnden i Västerbottens län, som varit tidigt ute, bedömde inte att det fanns tid för rundskrivelse. Länsskolnämnden i Värmlands valde, framgår det följande, att arbeta via alla upptänkliga som av analer.

Nämnderna önskade få skolhuvudmännens intresseanmälningar omkring den 20 januari. Detta innebar att huvudmännen hade ca en vecka på sig för att göra sina bedömningar.

Det förekom emellertid en omfattande kontaktverksamhet mellan nämnderna och huvudmännen under tiden för lânsskolnämndens beredning. Som länsskolnänmden i Västerbottens län påpekar pågick denna egentligen fram till ma månad i och med vad som hände i utbildningsutskottet under behand ingen av försöksverksamheten där. Detta innebar således att det beredningsarbete som nämnderna hade att utföra in- 191

för det underlag som skulle lämnas till S0 före den 25 januari 1988 korn att fortsätta på olika sätt. Länsskolnämnderna i Ostergötlands, Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och Bohus län, Alvsborgs län, Jämtlands samt Västerbottens och Norrbottens län redovisar att de under beredningstiden fram till sist nämnda tid unkt, genom skolchefskonferenser, andra konferenser eller per telefon, ade kontakt med samtliga skolchefer i länet. I vissa fall gällde detta även skolledare eller gymnasiekommuner. I Värmlands län gavs en omfattande information till skolledare och lärare om försöksverksamheten.

Konferenserna kring försöksverksamheten fortsatte under våren 1988. Länsskolnämnden i Stockholms län inbjöd i mars och maj berörda kommuner till överläggningar och information. I Uppsala län lades riktlinjer för det fortsatta arbetet fast vid en överläggning med skolstyrelseordföranden, skolchefer och vissa SSA-sekreterare i mitten av februari. I Orebro län samlades skolstyrelserna i länet och landstin ets utbildningsnänmd till en konferens i slutet av mars. Nämnden i B ekinge län informerade i mars intagningsnämnder, syo-konsulenter, gynmasieskolor, skolchefer mfl.

Elva länsskolnämnder Södermanland, Ostergötland, Blekinge, Halland, Göteborgs och Bohus, Alvsborg, Skaraborg, Värmlands, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten redovisar att de hade kontakter med andra länsorgan kring försöksverksamheten. Dessa avsåg i första hand länsstyrelsen och länsarbetsnämnden men kunde också gälla utvecklingsfonden, högskolan, landstinget eller Svenska kommunförbundets länsavdelning. I Värmlands län bildades vid

en lednings

med företrädare bl.a. för länsstyrelsen och Svenska

âlálndáln

ommunor un et.

Kontakter togs, i de fall detta förekom, under beredningsarbetet under våren 1988 å olika sätt med arbetslivet och parterna på arbetsmark- naden. Länss olnâmnden i Uppsala län hade ett möte med företrädare för SAF i bö an av mars. Parterna informerades vid MBL-förhandling.

gödermanlands organisationer

Nämnden i län hade kontakter med de som är representerade i länsskolnämnden. Aven i Alvsborgs och Västmanlands län hade nämnderna kontakter med företrädare för arbetslivet. I ledningsgruppen vid nämnden i Värmlands län kom att ingå också företrädare för arbetsmarknadens parter. Dessa blev också företrädda i arbets pper vid nämnden, en för varje utbildningslinje. Nämnden medverka e under våren i sammanträden om försöksverksamheten anordnade av de fackliga organisationerna i länet. SAF knöt för tre år en halvtidsanstâlld person till länet med upp ft att informera SAF-anslutna företag om försöksverksamheten och ör att påverka att det skulkomma att finnas latser för arbetsplatsförlagd utbildning. Småföretagarnas riksförbun länsavdelning utså på gymnasieskola med

varg

s försöksverksamhet en kontaktperson me uppgl att hjälpa skolorna att få fram arbetsplatsförlagd utbildning.

I en del fall avsåg dessa kontakter branschor anisationema. Länsskolnämnden i Jönköpings län konstaterar att var fallet för de utbildningar som föreslagits i skolhuvudmännens organisationsförslag i juni 1987. I Alvsborgs län förekom muntliga genomgån ar med textllbranschen. Nämnden i Skaraborgs län hade kontakt me regionala branschrepresentanter och då speciellt inom byggsektorn. I Västerbottens län togs kontakter med branschorganisationerna under tiden fram till maj

månad. En nämnd konstaterar, att den uppfattningen bibringats, att överläggningar med branschorganisationerna skulle ske centralt. En det ankommer på sig

zrkesråden

konstaterar att att yttra över annan tilltänkta försök. En tredje uppmanade s olstyrelserna att ta kontakt med branschorganisationerna.

Några nämnder vände sig också till existerande organ eller funktionäfor kontakter mellan skola och arbetsliv. I Uppsala län deltog den rerer gionala SSA-sekreteraren vid behov vid de lokala yrkesrådens möten. Försöksverksamheten avhandlades också med länets syokonsulenter yrkesvalslärare, de lokala SSA-sekreterarna och med vissa ledamöter i SSA-råden. I Kristianstads län aktiverades under våren 1988 en refefor SSA-frågor med ny inriktning for att följa försöksverkrensgrupp samheten. Ledningsgru en vid nämnden i Värmlands län gick ut med

personlig skrivelse lpsamtliga yrkesrådsmedlemmar i länet för-

en om söksverksamheten och yrkesrådens viktiga roll i denna. Dessutom kom bl.a. samtliga SSA-sekreterare i länet .att ingå i en av nämnden bildad arbetsgrupp for syo och skola-arbetsliv. Länsskolnämnden i Västernorrlands län informerade omedelbart en samrådsgrupp för SSA-frågor och SSA-sekreterarna om sin anmälan till SO. De sistnämnda ombads också informera vidare till syofunktionärerna i grundskolan, då det var angeläget att eleverna blev orienterade, så att de kunde söka forsöksutbildningarna den 1 februari. Nämnden i Uppsala län gav motsvarande information genom en skrivelse.

Huvudmannaska et for omvårdnadslinjen vållade problem i beredningsarbetet. Ka och Alvsborgs län redovisar initiativ från nämnmar dens sida for att lösa denna fråga.

9.3.1 .2 Beslutsprocessen

Vilka avvikelser i berednings- och besluts i förhållande till vad är normalt, nämnderna upplevde, är exklusivt for ressom som pektive nämnd. Av det skälet återges här i korthet vad var och en av nämnderna upplysti detta avseende.

Stockholms lån Nämnden har god kännedom om länets skolor vad beträffar lokaler, utrustning, lärarkompetens etc. inom aktuella utbildningar i försöket. Från den utgångs unkten var tiden for beredning och beslut tillräcklig for nämnden såvä 1988 som 1989. Det skulle emellertid ha varit bra med mer tid for att närmare kunna undersöka möjli heterna for arbetsplatsforläggningen å vissa orter. Stockholms sko forvaltning hade gjort en egen undersö ning härvidlag, som nämnden har utnyttjat.

Uppsala län Effekten av de knap a tidsramarna blev bl.a. att kommuansökningar deltagan i forsöksverksamheten kom att banernas om e ett tunt beslutsunderla Någon egentlig förberedelse av mer seras . grund äggande karaktär var möj endasti en kommun.

Södermanlands län Nämnden fattade sina beslut helt på grundval av tjänstemannautlâtanden och litade på att nödvändigt forankrin sarbete skedde i kommunerna. Ingen skolhuvudman hade möjlighet att atta beslut i sammanträde i skolstyrelsen i plenum. Aven länsskolnämnden

diskuterade ärendet i efterhand sedan länsskolinspektören insänt ett preliminärt beslut. Fackliga kontakter sköttes formellt på samma sätt.

Östergötlands län Nämnden redovisar, på det sätt som framgår i avsnittet 9.3.1.2 i rapporten, den normala ordningen för handläggning av ett organisationsbeslut avseende gymnasieskolan och konstaterar att en sådan ordning inte var möjligi det nu aktuella sammanhanget.

Jönköpings län De regionala, i vissa fall centrala branschkontakter, som nämnden i övrigt alltid tar inför beslutyttrande beträffande yrkesutbildningen i nasieskolan, kunde inte genomföras. Endast några kommuners öns emâl, vilka anmälts redan i organisationsförslaget i juni 1987, hade blivit föremål för branschyttrande. I flera fall var skolhuvudmännens förslag inte förankrade i politisk styrelsenämnd.

Kronobergs län Det händer ofta i samarbetet med SO att handläggningstiderna blir för korta. Att peka ut någon skyldig i sammanhanget är omöjligt. Det är först när budgetpropositionen lagts, som arbetet kan starta på allvar. Givetvis påverkar snäva tidsramar besluten och det sätt å vilket de fattas. Det underlag, som nämnden har att fatta beslut uti rån har också ofta framtagits i all hast. Skolstyrelsens formella beslut föreligger inte alltid innan ärendenas behandling måste påbörjas.

Kalmar län Länsskolnämndens yttrande 1988 avgavs av ansvarig skolinspektör efter snabbsamråd inom enheten med utgångspunkt i kän- - nedom om länets struktur och skolstyrelserskolor. Någon övrig beredning var av tidsskäl inte möjlig.

Blekinge län Beredningen i kommunerna blev högst informell.

Kristianstads län Nämnden kunde inte, av tidsskäl, göra beredningsarbetet på ett mera grundligt sätt. Nämnden har emellertid en mycket god allmän kännedom om lägeti varje enskild kommun i länet. Därför kunde beredningsarbetet bedrivas genom täta, informella kontakter mellan nämnden och berörda komuner.

Malmöhus län I stort sett gjordes inga större avsteg i beredningsarbetet på grund av tidsskäl.

Hallands län Normal beredning var omöjlig, då nämnden hade begränsat inflytande över hur försöksplatserna skulle fördelas och över vilka sektorer som skulle komma i fråga för länet.

Göteborgs och Bohus län Tidsramarna medgav ingenting av de samråd, L m.m. som är önskvärda och i flera fall påbjudna.

Alvsborgs län Den mycket forcerade handläggningsprocedur som startade i samband med S0s skrivelse 1988-01-11 hade brister i den muntliga och skriftliga informationen, som tyvärr fick konsekvenser under den korta planeringstiden under våren. Vidare hann någon huvudman inte förankra sina förslag hos organisationer och företag på rätt sätt.

Skaraborgs län I fråga om en av försöksutbildningarna omvårdnadslinjen var planeringen i princip avslutad när beslutet kom. När det gällde en annan utbildning ELIA i Mariestad begärde SO ett relativt omgående besked. Detta innebar att länsskolnärnndens ordförande, an- 194

svarigt kommunalråd, vederbörande rektor och ansvarig skolinspektör fick komma fram till ett ställningstagande.

Örebro län Den korta stod till buds, orde att

handlä som

informationen till skolor och ommuner inte kunde genomföras på ett bra sätt.

Västmanlands län Beredningen skedde genom muntliga kontakter med kommunala skolpolitiker och tjänstemän. Normal handläggning hade varit alltför tidsödande i det läge som rådde.

Kopparbergs län Nämnden kunde inte genom skolbesök skaffa sig mera ingående kunskaper underlag för bedömning av skolornas förutsom sättningar att genomföra försöksverksamhet.

Gävleborgs län Den politiska förankringen skedde inte i önskvärd grad och branschkontakterna kunde inte utvecklas som önskvärt var.

Västernorrlands län Inga avkall ordes på krav om förankring av förslaget. Däremot innebar bristen på tid en mera informell och mera arbetskrävande handläggning från nämndens sida. Alla formella krav uppfylldes.

Jämtlands län Normal beredning var omöjlig eftersom nämnden hade begränsat inflytande över forsöksplatsernas utläggning och fördelning på sektorer.

Västerbottens län Beredningsarbetet blev summariskt i januari 1988. Förberedelsearbete hade emellertid pågått sedan 1987. Arbetet baserade sig på telefonöverlâ gningar och -besked från kommunerna, vilka i efterhand inkom med s riftligt underlag.

Norrbottens län Den extremt korta handläggningstiden i januari 1988 inte önskvärt utrymme för direktkontakter med alla skolst relser gav anmälde intresse att delta i försöksverksamheten. Inte he ler for som besluti utbildningsdelegationen om framställningen till SO. Denna utformades i ordförandeberedningen.

9.3.1.3 U tomståendes inflytande på ställningstagandena

Flertalet nämnder har inte preciserat om deras svar om utomståendes inflytande å deras ställningsta anden 1988 eller 1989. Det föreavser faller emel ertid i de fall inget annat sägs från

uppgi

som om rna, nämndens sida, primärt avser orhållandena våren 1988. Med denna reservation såväl förekomsten som graden av inflytande från nämnda var utomstående varierande nämnderna emellan 1988.

I Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Göteborg och Bohus samt Kopparbergs län hade utomstående inget eller i stort sett in et inflytande på nämndens ställningstaganden. I Södermanlands län ade arbetsmarknadens parter ett cket litet inflytande över de ställningstaganden som gjorm

des angående lämplig lokalisering av försöken. Parterna å arbets-

marknaden inte direkt involverade i nämndens ställningstaganvar den i Kristianstads län. I Hallands län tog nämnden behövliga kontakter på kommunal eller regional nivå. 195

I Västmanlands län påverkade utomstående nämndens ställningstaganden genom representation i nämnden. I Västernorrlands län fick de inflytande genom den lokala förankring av skolhuvudmännens förslag som nämnden krävde. Aven i Norrbottens län utövade berörda parter inflytande på huvudmännens förslag. Det fördes en livlig diskussion i Västerbottens län, framför allt i fråga om naturbrukslinjen. Nämnden där finner det därför svårt att skilja på viljeyttringarna från olika utomstående. Enligt nämnden i Jönköpings län begränsades påverkan där från branschorganisationerna och arbetsmarknadens parter till att pröva förutsättningar eller beredskap för arbetsplatsförlagd utbildning inom respektive yrkesområde, t.ex. beträffande fordons- och transportteknisk linje. Länsskolnämnden i Kopparbergs län sände sitt förslag till SO i efterhand för yttrande till länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och berörda regionala branschorganisationer.

Arbetsmarknadens parter hade ingående synpunkter vid etablering av fordons- och transportteknisk linje i Uppsala län. Parterna menade att utbildningen, av miljöskäl, inte borde etableras i Uppsala tätort. Nämnden godto denna inställning och kallade till överläggning inom fordonsområ et. Branscherna uttalade därvid sitt stöd för en förläggning till Tierp. Länsstyrelsen och länsarbetsnämnden tillstyrkte detta ställningstagande utifrån re onalekonomiska aspekter. Aven Uppsala kommun uttalade sittstö för denna lokaliserin av studievägen. I sitt beslut ignorerade SO helt dessa lokalaregiona ställningstaganden. a Utbildningen planeras därför starta i Uppsala tätort i augusti 1989.

Arbetsmarknadens parter eller branschorganisationerna hade ett stort eller avgörande inflytande på ett antal lokaliseringar försöksutbildav ningar i Kronobergs, Alvsborgs, Skaraborgs och Jämtlands län. Således hade arbetsmarknadens parter ett avgörande inflytande på lokaliseringen av träteknisk linje till Almhult. Samma gällde i fråga om branschorganisationerna i fråga om förläggningen av fordons- och transportteknisk linje till Alvesta. I Alvsborgs län textilbranschen var mycket aktiv inför lokaliseringen av textil- och beklädnadsteknisk linje. Arbetsmarknadens parter tillsammans med branschorganisationerna var i Skaraborgs län helt styrande i fråga om bygg- och anläggningsteknisk linje. I Jämtlands län förekom en nära kontakt i fråga om samma linje med Byggnadsindustrins Yrkesnämnd.

Landstin et hade ett avgörande inflytande på lokaliseringen av omvårdnads injen i Norrbottens län. Aven i Hallands och Jämtlands län förekom överläggningar med landstinget och vederbörande kommun. Dessa ledde för Hallands del till en överenskommelse först inför läsåret 198990. I Kronobergs län kom även andra utomstående än ovan nämnda att ha en motsvarande funktion. Där blev de bedömningar som ordes i en arbetsgrupp tillsammans med KF och ICA avgörande för nämndens ställningstagande om handelslinjens förläggning till Växjö.

Att döma av vad som redovisats i det föregående i avsnittet 9.3.1.2 i rapporten om beslutsprocessen i Värmlands län gav nämnden där möjligheter till inflytande bl.a. från samtliga här nämnda utomstående. Aven länsskolnämnden i Östergötlands län gav flera utomstående möjligheter till åverkan genom att nämndens försla till SO diskuterades i

samverkansgrupp

en vad gäller utbildning me representanter lör länsskolnämnden, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen och högskolan. 196

Några länsskolnämnder sin syn på hur utomstående kan ha kommit ger 1988 års och lokaliseringsbeslut på annat

dimensionerinås-

att påverka åverkan nämn ens ställningstaganden. Länsskolsätt än genom av nämnden i Ore län bedömnin att framställningarna från ro en skolhuvudmännen komp etterades kontinuerliga telefonkontakter me med aktuella skolor. Länsskolnämnden i Gävleborgs län har uppfattat riksdagsledamöter torde ha påverkat länets tilldelning inför att länets läsåret 198889 de 1 000 platser tillkom genom utbildningsutav som skottets ställningstagande under våren 1988. Länsskolnämnden i Ble-

kinge län fick kritik från SAF för att nämnden hade haft för bråttom. Nämnden konstaterar för sin del att i Kronobergs län, som lyder man SAF-kontor, hade tagit kontakt och att det följdriktigt under samma inte blev några försök i lånet.

9.3.2 Yrkesnämnderna motsvarande

9.3.2.1 Allmänna erfarenheter samrådet med SÖ av

Yrkesnämndema motsvarande har på förfrågan härom redovisat sina

allmänna erfarenheter av samrådet med SO i frå a om lokaliseringen försöksverksamheten 1988. Åtta yrkesnämn motsvarande av er - - Byggnadsindustrins, VVS-Branschens, Elfackets, Lantbrukets, Skogs-

brukets, och Vattenbrukarnas Riksförbund ut-

Trädgårdsnärinâens S0 positiva från mycket

trycker sin syn på samar etet med i termer gott till rätt bra. Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnd fann samarbekonstruktivt. Två yrkesnämnder, Motorbranschens och Handelns, tet betecknar samrådet med SO i fråga lokaliseringen av försöksverom samheten som mindre bra.

Landstingsförbundet qçh Kommunala Yrkesnämnden ger sin syn på i

vilken utsträckning SO tog hänsyn till deras synpunkter. Således kon-

staterar Landstingsförbundet att SO vid förläggnin av inta ings-

ligiänsyn

en platserna inför läsåret 198889 i allt väsentligt tog till örbundets synpunkter. Kommunala Yrkesnämnden redovisar helt andra erfa-

samband med Landstingsförbundets positirenheter, som delvis kan ha Nämnen fick erfara att SO vid utläggningen om omvårdnadslinva syn. jen och vårdlinjen, för om barn och ungdom, inte alltid av gren omsorger lyssnade på nämnden utan lade ut platserna efter vissa skolpremisser. Vårdskolorna landstinget har, enligt Kommunala Yrkesnärnndens

uppfattning, nnats för mycket av omvårdnadslinjen medan primär-

kommunerna fått stryka på foten. S0s beslut togs efter samråd ar med Kommunala Yrkesnämnden stället för i samråd med. Nämn-

den är till stor del besviken över S0s agerande. Det blev, menar nämnden, inte parternas behov och möjligheter som av orde utan S0s skolorganisation. Nämnden har uppfattningen, att starka skolchefer på

landstingen hade stort inflytande på SO.

Tekoindustrins Yrkesnämnd och Yrkesnämnden för fabriksindustrin

har redovisat erfarenheter som avser i vilken utsträckning överensstämmelse nåddes mellan nämndens oçh S0s ståndpunkter. De säger

samstâmmigt att yrkesnämnden och SO till stora delar var överens om försöksverksamheten skulle förläggas. Verkstadsindustrins Yrkesvart nämnd framhåller att yrkesnämndens förslag till försöksorter grundade

sig bl.a. på bedömningar förutsättningarna att genomföra den arbetsav platsförlagda utbildnin För övrigt utgick nämnden från att S0 been. dömde kommunens mö igheter. I enskrivelse till SO den 14 mars 1988, med anlednin örslag från SO till lokaliserin skrev emellertid av ett , nämnden att på den korta tid stått till fö ogande, inte hade en, som kunnat genomföra undersökning av tillgån en på elevplaten noggrann i företag, lokalt samt respektive olas förutsätt-

rekryterinåsbehov

ser s ningar. Dessutom konstatera att företagens villkor för de arbetses platsförlagda delarna ännu inte var beslutade.

9.3.2.2 Syn på erhållet underlag för samråd

Yrkesnämnderna motsvarande har förklarat sig nöda med det materi-

al och den information S0 presenterade un erlag för överläggsom som ningarna med yrkesnámnderna 1988. Detta var enli yrkesnämnderna motsvarande efter omständigheterna bra, fullt till redsställande eller

tillräckligt. Endast Motorbranschens Yrkesnämnd fann materialet då-

ligt. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd ansåg att informationen innehöll information skolornas förutsättningar att genomföra sparsam om

försöksverksamheten. Information i vilken utsträckning skolan

om kommunen samrått med företrädare för arbetslivet på orten kom in

nämndens representanter i Byggnads-

enom egna regonerkommuner. gick på de

industrins Yrkesnämnd uppfattade att s information ut

politiska ställningstaganden som skulle göras.

9.3.2.3 Förberedelser inför ställningstaganden om lämplig

lokalisering och dimensionering

Så samtliga yrkesnämnder motsvarande, lämnat inforgott som som mation härom, hade överläggningar internt för att nå fram till gemenståndpunkter parterna emellan inför överläggningarna med SO. samma Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönánmd hade överläggningar

även med andra branscher.

Dessa interna överläggningar avsåg för VVS-Branschens Yrkesnämnds

del utbildningens innehåll och omfattning och möjliga försöksorter.

Overläggningarna inom Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd hade likartad inriktning. De avsåg studievägsstrukturen, dien mensioneringen och lokaliserin Kommunala Yrkesnämnden diskuen. terade verksamhetens behov, imensionering, arbetsplatsförlagd ut-

bildning, handledare I Motorbranschens Yrkesnämnd diskuteram.m. des allmänt den treåriga försöksutbildningen. Parterna i nämnom nya den ville vid denna tidpunkt skjuta på ikraftträdandet av försöksverk-

samheten. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd avhandlade antal platser och fördelning dessa. Elfackets Centrala Yrkesnämnd be ânsade siav överläggningar till lokaliseringen, då parterna i namn en tidigare na tillsammans hade utformat yrkesnämndens policy för en treåri utbild-

nin Vid överläggningarna i Lantbrukets, Skogsbrukets oc Trädsnäringens . Yrkesnämnder ansågs det grundväsentli att resgår pektive yrkesråd införstått med konsekvenserna och s bakom lovar Var så fallet, det nämndernas up fattning, att försök

kaliserinñen.

var kunde på örjas inom den begränsade ram som s till buds. Parterna i Byggnadsindustrins yrkesnämnd hade sedan 1984 bestämd uppfatten ning att de ville ha försök med treårig utbildning i hela län. Detta om

också tillgodosett vid överläggningarna med SO. Vid fick nämnden överläggningar, med undantag den som ägde rum i samtliga dessa av Verkstadsindustrins Yrkesnämnd, nåddes enighet mellan parterna. I

sistnämnda nämnden fanns meningsskiljaktigheter beträffande den

lämpliga skolor och orter.

yrkesnämnderna motsvarande hämtade i allmänhet på oli- Parterna i in underlag for sina ställningstaganden vid överläggningarna ka sätt Landstingsförbundet vände sig härvid till landstingens utbildmed SO. förvaltningar. Kommunala Yrkesnámnden fick underlag från sonin och från nämndens ledamöter, dvs. politiker och cial örvaltningarna

fackliga organisationer.

Yrkesnämnd hade redan, på grundval av en redan B ggnadsindustrins försöksverksamhet i Västmanland, erfarenheter av vad som gående

E Yrkesnämnd hämtade in informa-

skulle. Verkstadsindustrins omma intresse, behov och förutsättningar att vidareutveckla rkesuttion om bildningen och genomföra försöken. Detta skedde i huvudsa genom att regionala och lokala företrädare i sin tur, enligt nämnsamtal med som kontakt med skolorkommuner. Parterna i Motorbranden, har nära Yrkesnämnd fick information för sina ställningstaganden från schens huvudmän, dvs. branschens företag och anställda. Elfackets respektive Yrkesnämnd fick underlag att inledningsvis ha riksom- Centrala genom informationer bl.a. branschens 28 lokala yrkesnämnder samt fattande berörda och intresserade, t.ex. ledamöter i yrkesråden. Lantbruövriga Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesråd hämtade sin inkets, formation i första hand från respektive yrkesråd. Så orde även Tekoin-

dustrins Yrkesnämnd och Yrkesnämnden för fabri sindustrin. Dessa

underla från enskilda företag. VVS-Branschens Yrkesfick dessutom nämnd hämtade in in ormation från arbetsgivare, arbetstagare och yr-

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd var väl orikeslärare. frågeställningarna. Därför hämtades ingen särskild inforenterad om Nämnden emellertid vissa kontakter med kommuner. I mation in. tog erhölls adekvat information den preliminära lärohuvudsak genom vid SO. Vattenbrukarnas Riksförbund försåg sig med un-

plansgruåpen etabelerade vattenbruksutbildningar och från vatten-

derla n redan

bruks ranschen.

9.3.3 sö

principiella diskussioner inom SO föregick 1988 års lokalise- De som ringsbeslut fördes mellan ansvariga chefer å den ansvari a avdelning-

avdelningen för nasieut ildping, i agligt tal been vid verket var G-avdelningen och sledningen. Ovriga chefer vid verket nämnd ver inte primärt involverade i dessa. var

På handläggarnivån inom verket görs bedömningen att de handlingar

via och från länsskolnämnderna oftast otillfredsställansom kom in var de. Detta berodde, framhålls det, bl.a. på utformningen av den skrivelse

med inbjudan till försöksverksamheten S0 gått ut med. I många som huvud från kommunerna. En kom-

fall fanns inga handlingar över taget

plikation i sammanhanget att det svårt för nämnderna att ttra var var eftersom tim- och kursplaner inte klara. Bl.a. av dessa skä var sig var nämndernas yttranden och framställningar SO utgick emellertid vaga. från vad nämnderna förde fram. Det visade sig så småningom att en del

kommuner inte hade beredskap att anordna den försöksverksamhet som förts fram via nämnden. Det kunde också förekomma att en yrkesnämnd menade att det nog skulle vara möligt för en kommun gällde t.ex. Södertälje att anordna en försöksutbi dning men att detta i efterhand visade sig vara fel.

Det hade, framhålls det inom verket, behövt framgå av inkomna handlingar i vilken lokaler, lärare, utrustning och företag för

utsträckning

arbetsplatsförlâggning skul e komma att finnas för försöksverksamheten. Det orde det emellertid ofta inte. I beredningsarbetet var det inte möjligt att gå län e än att notera om kommunen var medveten t.ex. om att kostnader sku komma att uppstå. I de fall då det inte fanns några handlingar från huvudmännen kunde inte heller denna granskning göras.

Det var inte alltid möjligt att se till att det fanns framställningar från kommunerna. I allmänhet blev det nödvändigt att gå på vad länsskolnämnderna sagt. Det kontrollerades emellertid att kommunerna önskade försöksverksamhet.

Efter det att handlingarna kommit in via och från länsskolnämnderna ordes sammanställningar av nämndernas önskemål; en för respektive studieväg och totalt. I de studievägsvisa sammanställnin arna noterades antal önskade intagningsplatser per skolhuvudman oc studieväg.

Tio handläggare orde dessa sammanställningar.

Kom letterande uppgifter togs vid behov in muntligt eller skriftligt från änsskolnänmder och kommuner. De allra flesta handläggarna hade ingen som helst erfarenhet av dimensionerings- och lokaliseringsärenden vid SO utan var som tidigare nämnts i avsnittet 6.3.2 i rapporten inlånade från andra uppgifter i verket. Bedömnin ari olika avseenden måste därför ligga på ett annat plan än hos hand äggarna. Detta blev nödvändigt eftersom varje ställningstagande skulle anpassas till de kriterier för dimensionering och lokalisering som angivits i 1988 års budgetproposition, och senare till de kriterier som SO erfor skulle komma att anges i propositionen 198788l03. Dessa omständigheter nödvändig orde att successiva, sakli a ställningstaganden under beredningsar etet, som tidigare nämnts, oncentrerades till ansvarigt undervisningsråd.

De nämnda sammanställnin arna var utgångspunkten vid samrådet med företrädare för skolhuvu ännen och med yrkesnämnderna.

Det kunde i beredningsarbetet finnas vissa oklarheter om hur grendelnin en i årskurs 2 skulle se ut. Detta kunde försvåra bedömningarna om ämplig lokaliserin Enbart i ett fall bedöms emellertid det successikursplanearbetet få etydelse i . fråga lokaliseringen. diskuva om 1988 terades att det skulle finnas en merkantil inriktning inom textil- och beklädnadsteknisk linje. På undval härav lokaliserades utbildning med denna inriktning till Ma ö. Om det skulle visa sig att denna inriktning inte kommer till stånd får denna lokalisering således ses som en felaktig bedömning hänförbar till att kursplanerna färdigställts successivt.

det också under beredningsarbetet länge oklart för Som nämnts, var SO skulle räkna med att försöksverksamheten under handläggarna om 198889 skulle omfatta 6 000 eller 6 500 platser. Det försvårade arbetet. Sammanlagt lades 6 300 platser ut efter det att ett antal utlagda platca skolhuvudmännen. ser återlämnats av

första genomgången med yrkesnâmnderna våren 1988 samla- Efter den samtliga skolinspektörer med for frivillig utbildning vid de S0 ansvar länsskolnämnderna till konferens på SO. Inspektörerna fick härvid en försöksverksamheten SO hade att lämna. SO den information om som använde också tillfället för att nå ytterligare klarhet i de underlag som

kommit in från nämnderna.

inledande genomgångar med yrkesnämnderna och de båda kom- Efter munförbunden, bl.a. inkomna önskemål, hur antalet latser dessa

av förhålllande till

avsåg förhöll sig till ordinarie antal platser på linjen i totalt antal platser på linjerna proportionaliteten, återkom yrkesnämntill SO via telefon eller skrivelse med en reaktion. Det derna enomkunde också förekomma att esnämnderna lämnade sina prioriteyr ringar vid överläggningarna.

Vid överläggningarna med yrkesnämnderna var de önskemål om för-

söksverksamhet förts fram eller via lánsskolnämnderna de som som av diskussionerna grundades Det var således inom denna ram som yr-

kesnâmnderna hade möjligllet att göra sina prioriteringar. Det har fun-

länsskolnämnderna försökt få englânsproñl nits många exempel på att försöksverksamheten. Detta kan, enligt företrädare för SO, ha varit på problem, eftersom diskussioner då kan ha skett med skolhuvudmänett vilket sin tur kan ha lett till låsningar. Detta kan ha haft sin betynen, delse för reaktioner när eller av länsskolnämnderna senare - genom framförda önskemål ändrats samrådet med yrkesnämnderna. genom

Målet för dessa överläggningar med yrkesnâmnderna var, som nämnts, nå överenskommelse antal platser och orter. Vissa motsättningar att om kunde förekomma. Så ville t.ex. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd hålla antalet platser for försöksverksamhet inom branschens område nere medan SO tryckte på. Nar det gäller installationselektriker var S0 och

yrkesnämnden ingen intagning skulle ske mot bakgrund överens om att överenskommelse inte fanns hur stor del av utbildningen som av att om kunde arbetsplatsförläggas. Kommunala yrkesnämnden ville ha så

många platser i försöksverksamhet möjligt. Inom detta område som måste SO hålla igen.

Det fanns inte några generella förhållningssätt som var gemensamma vid överläggningarna med yrkesnämnderna. Det gemensamma var avfrån S0s sida att det skulle bli överenskommelse som alla sikten en stod bakom. I de fall yrkesnämnderna inte överens med S0 framgår var detta inte några sammanträdesanteckningar. I skriftliga handlingar av noteras enbart vilka som deltog vid överläggningarna.

Genomgån med yrkesnämnderna skedde av naturliga skäl studiearna vägsvis. E ångar med överläggningar med yrkesnämnr ett par om derna samlades alla hand äggare för avstämning. En sammanställning

gjordes det aktuella läget i fråga förordade latser för försök avöver om

de olika studievágarna. På denna grundvallstâmdes resultaten

seende överläggningarna med de olika yrkesnâmnderna av mot totalramen. av 201

under beredningsarbetet orde ansvarigt undervisnings- Kontinuerligt i lednings avdelningen. Den totala samråd avstämningar up J n p

där första omgångarna överläggningar

manställningen över läget med yrkesnämnderna diskuteras även med generaldirektören.

platser intresseanmälningarna omfattade uppgick Eftersom det antal heredningsarbetet ytterst frå om hur det önskatill ca 10 000 blev en a skulle skäras ned till först 5 000 atser och senare unde platsantalet p 000 platser. Efter de första överlä gningarna med der våren 1988 till 6 det antal latser föror ats för försöksyrkesnämnderna översteg som den tillgängliga SO blev det därmed nödvänverksamhet ramen. nom del de latser rkesnämnderna förordat. Därdi att ta bort en av som vid behov förnyad ontakt yrkesnämnderna. I detta läge me

togs inget material. Yrkesnämnderna gavs emellertid

fick yr esnämnderna i första hand kunde tänka sig att ta bort möjlighet att ange var man platser. Denna nedskärning den som man inom S upplevde som var eftersom SÖ och yrkesnämnderna dessförinnan i svårast att genomföra,

princip varit överens.

SÖs avsikter med och på överlä gningar-

Vad som här redovisats är syn

med yrkesnämnderna. Nämndernas egna upp evelser av e gemenna överläggningarna har beskrivits i det föregående i avsnittet

âaârtána

länsskolnämnder kommuner sökte vid kontakter med SÖ på- Såväl som de önskemålen blev tillgodosedda. SO fick motta uppverka att egna vaktningar och ett stort antal telefonsamtal främst från kommuner

skolchefer och skolledare önskade kompletterande upplyssamt som ge i syfte komma i ett bättre läge. Dessa kontakter bedöms inom ningar att SO haft effekt på de slutli besluten på annat sätt än att beinte ha a bli bättre. öjligen kan ust denna omständighet slutsunderlaget kunde önskemål inte b ivit struket vid den nedav och till ha påverkat att ett bantning de totala önskemålen beredningsprocessen till väsentav som handla En skrivelse från glesbygdsdelegationen kom lig del kom att om. platser lades ut för försök inom naturbrukslinjen. att öka antalet som försöksverksamhet till Krokom, Lycksele och Kiruna Lokaliseringen av eringens i propositionerna

förslag

delvis en indirekt följd av re var Bergslagen särskilda regionalpo itiska insatser i elar av 1987188264om regio- Sveriges inland s. 27-28 och 19878886 om särskilda och norra propositioner nalpolitiska insatser i Norrbottens län s. 24-25. I dessa

särskilda medel skulle avsättas för förnyelse av utrustning att

föreslog propositionerna Detta pfattades av avsåg

i utbil ing i de u

regioner beräknade för örsöksver samheten.

SO så att de särskil a medlen var

nämnda med yrkesnämn-

Efter den ovan överlä

sist SÖs därefter et överensstämmelse mellan derna och

åtgärder

anns til tänkt försöksverksamhetoch ramen härför. Resultaantal platser for hefen och generaldirektören. Det tilltet föredrogs då för avdelnin redovisades så i utbildningsdepartementet och för retänkta beslutet oc utbildningsutskottet. Det sistnämnda skedde i sampresentanter för tillfällen då SO kallades utskottsmajoriteten i enband med ett av de av med vad beskrivits i det föregående i avsnittet 6.2 i rapporlighet som således skett under tidspress med ten. Efter den beredningsprocess som med yrkesnämnderna fanns det vid denna intentionen att vara överens för att ändra på gjorda ställningstatidpunkt inget egentligt utrymme

ganden. Det förekom ingen föredragning av det tilltänkta beslutet vare sig i S0s kansli eller i S0s direktion.

Som beskrivits i det föregående i avsnittet 6.1 i ra porten meddelade utbildningsutskottet genom ett pressmeddelande en 14 a ril 1988 sitt ställningstagande att ytterligare 1 000 platser borde till öras försöksverksamheten för läsåret 198889 och att lägsta antal elever vid undervisningens början i glesbygd borde vara åtta i stället för som i propositionen 198788 102 föreslagna tolv, Det beredningsarbete som beskrivits det föregick S0s beslut den 15 mars 1988 om diovan avser som mensionering och lokalisering avseende 5000 intagningsplatser. Genom ett tilläggsbeslut den 25 april 1988 effektuerade SO de ändringar som meddelats enom utskottets pressmeddelande. Aven detta beslut föregicks av över âggningar med berörda yrkesnamnder samt företrädare for huvudmännen.

9.4 Kriterier och bedömningsgrunder vid ställningstaganden och beslut

9.4.1 Länsskolnâmnderna

De underlag för 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut som länsskolnâmnderna tillställde SO januari i 1988 har analyserats for att utröna vilka prioriteringsgrunder som nämnderna där kunde ha utgått från. Vad som fortsättningsvis sägs härom härrör således från denna analys. Det kan ha förekommit att nämnderna, muntligt eller å annat sätt, meddelat S0 kompletteringar i detta avseende eller i råga om rioriteringar av skolhuvudmännens intresseanmälningar. Sådana tillägg har emellertid inte beaktats här.

Endast ett mindretal länsskolnämnder redovisade klart vilka prioriteringsgrunder de sammantaget hade utgått från vid sina ställningstaganden till skolhuvudmännens intresseanmâlningar. I underlagen från elva län är det svårt att utläsa några prioriteringar överhuvudtaget. Detta är för några län främst Uppsala och Jämtland kombinerat med att de förslag förs fram bedöms och motiveras väl. En nämnd härutsom över Kronobergs vidareförmedlade inkomna intresseanmälningar på grund den korta utan skolstyrelsernas och

handläggningstiden

av som en följd därav utan länssko nämndens ställningstaganden.

Tre länsskolnärxmder redovisar visserligen inga rioriteringar men gör markeringar vad framstår särski t angeläget. Så fäste av som som nämnden i Alvsborgs län uppmärksamheten på behovet av en snabb förnyelse utbildningen på det textiltekniska området. För Orebro läns av del markerades önskemål om två fullskaleförsök; ett för en linje och ett omfattande alla kommuner. Länsskolnämnden i Skaraborgs län ör en markering att ställa sig tveksam till att tillstyrka ett öns emål genom från skolhuvudman innan de kommunalekonomiska konsekvenserna en och därmed skolans möjligheter att genomföra utbildning är utredda.

Fem länsskolnämnder Stockholms, Södermanlands, och Bo-

Göteborgs

hus och Västerbottens gör bedömningar av innebörden att al a skolhuvudmän, som hade anmält intresse för att delta i försöksverksamheten, 203

hade förutsättnin ar att göra detta på ett bra sätt. En annan Blekinge uppgav att nämn en, på grund av tidsbrist, i alla detaljer inte hade kunnat utreda kommunernas förutsättningar for försöksverksamheten.

Två länsskolnämnder Södermanlands och Norrbottens uttalar klart att påbörjad försöksverksamhet inom ramen för 500-försöket prioriteras i första hand.

Vid sidan av vad som nämns i fråga om enskilda län ovan tillämpade sju av länsskolnämnderna Södermanlands, Ostergötlands, Kalmar, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparberg och Västernorrlands metoden att rangordna inkomna önskemål, eller enbart de av dessa som tillstryktes, i prioritetsordning, enskilt för varje önskemål eller i grupper. Ingen av dessa nämnder, med undantag av Västernorrlands, ger emellertid en redovisning av vilka sammantagna bedömningsgrunder som prioriteringarna utgick från. Detta hindrar emellertid inte att utgångspunkter för bedömningar av enskilda önskemål eller önskemål avseende en utbildningssektor kan identifieras. Länsskolnâmnden i Södermanlands län län hade t.ex. en speciell avsikt med sin tillstyrkan avseende utbildning för social service och omvårdnad. Motivet var att det skulle kunna prövas olika huvudmannaskap med tanke på arbetsplatsförläggningen tredje året. Länsskolnämnden i Kalmar län önskade en koncentrerad försöksverksamheti fråga om teknisk-industriell utbildnin som kunde värdefull från både nationell och , Samma vara regional synpun nämnd motiverar att tre näraliggande gymnasieregioner borde få starta industriell teknisk linje med hänsyn till näringslivets där starka tyngdpunkt inom verkstadsindustrin. Nämnden gör också en prioritering i det fall hela nämndens prioritering inte skulle accepteras av SO. Detta dock utan att grunderna härför beskrivs.

Nämnden i Jönköpings län hade en utgångspunkt för sina bedömningar som mycket väl kan ha gällt även för fler nämnder, även om detta inte redovisades. Nämnden skriver således Efter samråd med berörda skolhuvudmän har länsskolnämnden beaktat de förutsättningar som de aktuella skolorna erbjuder för att bedriva försöksverksamhet. Härvidlag utgör information, fortbildning och utrustningskomplettering vikti a

från

förutsättningar för deltagande i försöksverksamheten. Underlaget länsskolnämnden i Hallands län ger intrycket av en likartad grundlä gande bedömning. Den enda nämnd som beskriver en mer övergripan e och sammanfattande bedömningsgrund är länsskolnämnden 1 Västernorrlands län. Den tillkänna er att nämnden har bedömt förslagen med avseende på deras betyde se för arbetslivet, förankring hos rkesråd och arbetsmarknadens parter samt skolornas resurser och eredskap att framgångsrikt genomföra ett försök. Med utgångspunkt denna bedömning gör nämnden sin prioritering.

9.4.2 Yrkesnämnderna motsvarande

Yrkesnämnderna motsvarande har tillfrågats vad de i första hand sökte nå med de dimensioneringar och lokaliseringar som nämnden förordade inför 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut.

Tretton yrkesnämnder motsvarande har besvarat denna fråga. Dessa har redovisat tämligen olikartade strävanden inför det nämnda beslutet. Dessa beskrivs här för varje nämnd motsvarande för sig. 204

Yrkesnâmnd motsvarande Vad nämnden i forsta hand sökte nå med de dimensionerin ar och lokaliseringar som fororda es

Byggnadsindustrins Yrkesnâmnd En gemensam utbildning inom BY-blocken där alla elever har möjlighet att välja alla grenar inom linjen.

Elfackets Centrala Yrkesnämnd God överblick samt en möjlighet att aktivt delta i genomförd forsöksutbildning och utvärdering.

Kommunala Yrkesnâmnden Större spridning i landet och till mindre orter. Fler primârkommuner skall ha omyårdnadslinjen med anledning av Aldredelegationens ra port om ett kommunalt ansvar rån 1992 för all äldreomsorg. Landstingsförbundet Förbundets uppfattnin var att försöket varje år sku få så många platser att samtliga platser i vårdutbildnin en var treårinär försöksperio en var till äna. Lantbrukets, Skogsbrukets och Samtidig forsikti het och tillräck- Yrkesnämn- volym vid äggning for-

årädgårdsnäringens

ut av er Tekoindustrins Yrkesnämnd Att täcka industrins kommande behov av utbildade gymnasieelever. Transportfackens Yrkes- och Ar- Försök i kommuner av olika storbetsmiljönämnd lek och med olika näringslivsstruktur samt att riksrekrytering till exempelvis flyggrenen skulle fun era. Dock begränsades valmöj igheterna högst avsevärt därigenom att antalet kommuner med transportteknisk utbildning, som anmälde intresse for försöket, var ytterst begränsat.

Vattenbrukarnas Riksförbund I den treåriga Naturbrukslinjen ansvarar jord-, skog- och trädgårdssektorn for det forsta utbildningsåret. Förbundets ambition är att utbildningen innehållsmässigt och i fråga om omfattning skulle komma att harmoniera med branschens behov.

Yrkesnåmnd motsvarande Vad nämnden i första hand sökte nå med de dimensionerin ar och lokaliseringar som förorda es

Verkstadsindustrins Yrkesnâmnd Att söka tillgodose kommunernas och verkstadsindustrins önskemål utvecklad yrkesutbildning om samt att starta försök på de orter där gymnasieskolan hade fått förutsättningar för detta.

VVS-Branschens Yrkesnânmd Det främsta syftet med yrkesnämndens engagemang var att det utökade teknikinnehållet i kunde förverk-

grundutbildningen reglerteknik

i as, främst styr-, el-teknik. De skolor som nämnden förordade försök hade den utrustning och den kompetens som erfordrades för att kunna enomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt.

Yrkesnämnden för fabriksindu- Att förlägga a forsöksverksamheten

glär förutsättningar

strin till orter bra för ett gott utbildningsresultat finns. Dessutom har eftersträvats att utbildnin en på de olika orterna skall ha n got olika branschinriktning.

Bilaga 8

10.3 Tillvägagångssätt inför och vid ställningstaganden om dimensionering och lokalisering

10.13. Länsskolnämnderna

Enligt uppgift härom från 18 av nämnderna var deras vanligaste åtgärd med anledning av SOs anmodan den 21 december 1988 att inkomma med underlag for 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut att be om underlag från skolhuvqdmännen genom en rundskrivelse. Det förekom också att innehållet i SOs anmodan vidareförmedlades till huvudmännen genom telefonkontakter, vid skolledarkonferenser, eller vid kommunseminarier.

från 13 de 24 länsskolnämnderna antyder

Uppgifter

av sammantaget fö jande bild av tillvägagån ättet iövrigt vid länsskolnämnderna infor överlämnandet av under ag till SO inför 1989 års dimensioneringsoch lokaliseringsbeslut.

Vid länsskolnämndernas beredning av och beslut om underlag till SO våren 1989 var erfarenheterna från våren 1988 värdefulla. Som nämnts i avsnittet 10.1.2 i rapporten försökte nämnderna också på olika sätt eliminera olägenheter som förekommit våren 1988.

I en del fall ombesörjde, som nämnts avsnittet 10.2.2 i rapporten, skolhuvudmännen själva att nämnden redan i slutet av våren 1988 fick kännedom om önskemål om försök läsåret 198990. Några länsskolnämnder gällde t.ex. Värmlands och Skaraborgs län sände redan i oktober- 1988 till SO sina önskemål om försök inför det nästföljande

ixovâember

äs ret.

Erfarenheterna kunde också få andra effekter. Således tonade lánsskolnämnden i Västernorrlands län ned sina insatser något jämfört med 1988. Detta beroende på erfarenheten från föregående år att länsskolnämndens prioriteringar och synpunkter haft liten betydelse då SOs beslut om dimensionering och lokalisering av försöken fattades 1988.

Nämndernas beredskap inför den beredning som skulle ske och de beslut som skulle fattas var således bättre än vid motsvarande tidpunkt 1988. Tidsramarna för denna process var emellertid un efär lika snäva förekom därför 1989 de formella esluten fick tas

1Sl188.dDet

även att

soifn

ie ter an . Enligt SÖs anmodan till nämnderna lämna underlag skulle den att prioritering mellan studievägar och kommunerorter som länsskolnämnden gjorde anges. Det är bl.a. därför naturligt att nämnderna äg-

nade större uppmärksamhet åt prioriteringsfrågor i sitt beredningsarbete våren 1989 jämfört med 1988.

fjärdedel nämnderna Ostergötlands, Jönköpings, Kro-

Uppsala,

En av nobergs, Gotlands, Blekinge, S araborgs och Jämtlands län redovisar att de hade kontakt med branschorganisationerna eller företrädare för på arbetsmarknaden i sitt beredningsarbete våren 1989. Detta

parterna länsskolnämnden i Jönköpings län gälla

unde emellertid nämnt av de önskemål från huvudmännen som kom in i slutet av våren 1988.

I de fall parterna å arbetsmarknaden är företrädda i länsskolnämnden kom dessa att de ta i behandlingen av nämndernas underlag till S0 i samtliga fall då underlagen behandlades i plenum innan de sändes till SO. Samma gäller länsstyrelserna. Några nämnder Uppsala, Gotland, Kronoberg och Skaraborg redovisar emellertid separata kontakter med andra länsorgan i sitt här aktuella beredningsarbete.

I avsnittet 9.3.1.3 i det fore ående beskrevs i vilken utsträckning utomstående arbetsmarkna ens parter, branschorganisationerna samt företag ocheller myndigheter hade infl tande på de ställningstaganden lämplig lokalisering försök i änet som nämnden vidareförom av medlade till S0 1988. Som också påpekasi nämnda avsnitt kan vad som beskrivs där ha viss relevans även vid nämndernas ställningstaganden underlag till SO inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsom beslut. Några nämnder har emellertid explicit redovisat i vilken ututomstående hade inflytande på deras ställningstaganden

stêrååkning

1 . fallet i Västmanlands län redan 1988 kom utomstående att Liksom var ha inflytande på Kalmar läns ställningstagande 1989 genom representation i nämn

Länsskolnämnden i Kopparbergs län i efterhand länsstyrelsen, gav länsarbetsnämnden och berörda regionala branschorganisationer möjlighet att påverka nämndens underlag till S0. Detta skedde genom att de fick det underlag nämnden redan sänt in for yttrande. som

Förankringen bland utomstående av de förslag som länsskolnämnden i Gotlands län kom att föra fram skedde i forsta hand i de lokala lokala Lokala för fordons- och transportteknik och

yrkesråden. branschoråan

lokala fackklubben utforma e formella skrivelser som stöd för skolstyrelsens ansökan deltagande i försöksverksamheten. Nämnden om har också fått uppleva att uttalanden orts under arbetets

positiva länsarbetsnämndens och lant-

från såväl länsstyre

gång

sens som ruksnämndens tjänstemän.

Den lokala arbetsmarknaden och myndigheter i Uppsala län stödde aktivt etablering av industriell teknisk linje iTierp. En gemensam uppen vaktning gordes hos S0s generaldirektör våren 1988. S0 kom också, med hänvisning till att det handlade om glesbygd, att följa nämndens förslag i fråga om denna lokalisering till Tierp.

Branschorganisationerna i Älvsborgs län var inför nämndens ställningstaganden våren 1989 hårt engagerade i lokaliseringen av den produktionstekniska linjen liksom av fordons- och transportteknisk linje

till Vänersborg. Försöket med hantverkslinje i Lerum var också föremål för stort intresse från organisationerna.

Det underlag länsskolnämnden i Östergötlands ötlands län tillställde SO som kom att understödjas i särskild ordning i ga om industriell teknisk linje till Kinda kommun. Detta skedde genom en av länsstyrelsen, utvecklin länsarbetsnämnden och länsskolnämnden undertecknad skrivelse till SO.

l0.3.2 Yrkesnâmnderna motsvarande

10.3.2.1 Allmänna erfarenheter samrådet med SÖ av

I avsnittet 9.3.2.1 i det föregående redovisades yrkesnämndernas motsvarande, efter förfrågan härom, lämnade allmänna syn på samrådet med SO i samband med lokaliseringen av försöksverksamheten 1988. Nio yrkesnämnders VVS-Branschens, Lantbrukets, Skogsbrukets, Trâdgårdsnäringens, Textilindustrins, Fabriksindustrins, Transportfackens, Kommunala och Vattenbrukarnas riksförbund där redovisade upplevelser är giltiga också för det samråd som före ck 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. Sex av dessa ade således en allmänt positiv syn på det samråd som förevar sistnämnda beslut. Så hade också Måleribranschens Yrkesnämnd och Centrala Yrkesnämnden Byggnadsplåt. Enligt Motorbranschens Yrkesnämnds uppfattning fungerade samrådet bättre 1989 än 1988. Verkstadsindustrins Yrkesnämnd gör den âmforande bedömningen att lokaliseringsfrågan sannolikt genomar etades på ett bättre sätt inför 1989 års beslut.

Tre yrkesnämnder berör graden av inflytande på beslutet från nämndens sida eller hur den tid som stod till förfogande påverkade samrådet. Livsmedelsbranschens Yrkesnämnd fick kallelse till överläggningar om lokaliseringen med alldeles för kort varsel och kunde därför inte låta sig representeras på önskat sätt. Nämnden framhåller särskilt att en överläggning ägde rum per telefon. Lackerarnas Yrkesnämnd hördes inte före beslutet och kunde inte samverka med övriga yrkesnämnder. Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnd fann att material inför överläggningarna med SO kom mycket sent och att beredningstiden var oacceptabelt kort. Nämnden hade inte någon rimlig chans att utforska berörda kommuners och företags förutsättningar att deltaga i försöket. Nämnden gör dessutom konstaterandet den omständigheten att avtalsfrågan inte var löst, när överläggningarna inleddes, innebar att försöket vari ett kritiskt läge.

Ytterligare tre yrkesnämnder motsvarande berör överensstämmelsen mellan SOs och respektive nämnds ståndpunkter vid överläggningarna. Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan konstaterar kort och ott I sak var vi eniga och vi fick som vi vil1e. Aven Träindustrins Yresnämnd rönte framgång och SO helt följde nämndens

upplyser

att rekommendation, utom 1 frå a om okaliseringen till Lycksele, som dikterades av politiska beslut. andstingsforbundet fann att konkurrensen om platserna var stor infor beslutet. Förbundets problem gällde därför inte lokaliseringen, utan omfattningen.

10.3.2.2 Syn på erhållet underlag för samråd

motsvarande i avsnittet 9.3.2.2 redovisade Tolv av yrkesnämndernas på det material och den information som SO presenterade som unsyn derlag for överläggningarna med yrkesnâmnderna motsvarande är uttryckt utan att det nämnderna att den skulle avse ettdera av anges av åren 1988 eller 1989. Den förutsätts därför här alla båda. Detta gäller Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Landstings örbundet, Kommunala Yrkesnämnden, Verkstadsindustrins Yrkesnämnd, VVS-Branschens Yrkesnämnd, Lantbrukets, Skogsbrukets och Träd årdsnäringens Yrkesnåmnder, Vattenbrukarnas Riksförbund, Texti branschens Yrkesnämnd, Yrkesnämnden for fabriksindustrin och Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.

Verkstadsindustrins Yrkesnämnd ansåg att underlaget innehöll sparinformation skolornas förutsättningar att genomföra försökssam om verksamheten. 0vriganyss nämnda förklarade dock att de uppfattade information SO presenterade för överläggnin

underlag

den som som ar- 1989 efter omständigheterna bra, fullt lfredsställande e ler na som tillräcklig. Denna uppfattning delades även av Handelns Yrkesnämnd, Elfackets Centrala Yrkesnämnd och Måleribranschens Yrkesnämnd. Enligt Motorbranschens underlaget bättre än 1988. Två rkesvar nämnder Livsmedelsbranschens och Träindustrins up levde in ormationen saklig. Centrala Yrkesnämnden By gnadsp åt upplevde att som SO bra information att det materia som tillhandahölls var gav en men magert.

Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan och Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnd beskriver det underlag som tillhandahölls vid överlâggningarna. De fick således sammanställning över de orter som en aviserat intresse att delta i försöksverksamheten. Denna hade, enligt av Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnd, länsskolnämnderna kommenterat och prioriterat. Materialet enligt nämnden inget underlag för av kvalitativa bedömningar. Här orde ha funnits skol kommentarer skolstyrelsens, gymnasieskolans samt näringslivets om lokala förutsättningar och vilja att medverka. Nämnden fann vid en snabb undersökning företag som förmodades medverka vid försöket av att det framkom mycket knap händig information om samverkan med skolan före ansökan. Livsrne elsbranschernas Utbildningsorgan hade velat ha sammanställningen före den första överläggningen med SO.

1 0.3.2.3 Förberedelser inför ställningstaganden om lämplig lokalisering och dimensionering

Som redovisats i avsnittet 9.3.2.2 hade så gott som samtliga yrkesnämnder motsvarande, lämnat information härom, överläggningar insom ternt för att nå fram till gemensamma ståndpunkter arterna emellan infor överläggningarna med SO 1988. Samma förefal er, av svaren på fråga härom att döma, ha varit fallet inför överläggningarna inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. Detta kom även att gälla de yrkesnämnder kom att beröras överläggningar först inför sistsom av nämnda beslut. För Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnds del handlades emellertid lokaliseringsfrågan nämndens sekretariat med melav lanliggande information till parterna i nämnden.

Den redovisning som yrkesnämnderna motsvarande enligt ovan nämnda avsnitt har lämnat om innehållet i dessa överläggnin ar 1988 förefaller vara giltiga även inför 1989 års dimensionerings- oc lokaliseringsbeslut. För de yrkesnämnder som kom att beröras först av sistnämnda beslut avsåg överlä gningarna rangordning av försöksorterna Livsmedelsbranschernas Ut ildningsorgan, lokaliseringen Handelns Yrkesnämnd, linjestruktur Lackerarnas Yrkesnämnd samt dimensionering och läroplansarbetet Måleribranschens Yrkesnämnd. I samtliga dessa nämnder var parterna slutgiltigt eniga om sina ställningstaganden. Centrala Yrkesnämnden Byggnadsplåt, som upplyst endast om att överläggningar ägt rum, konstaterade att enigheten var rätt stor men att det förekom lokala variationer beträffande lokaliseringen. Dessa nämnder kom således att avhandla samma typer av frågor som var fallet för övriga nämnder motsvarande 1988.

Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan, som var en av de yrkesnämnder motsvarande som första gån kom att beröras av försöksen verksamheten genom 1989 års beslut, ade inhämtat information genom att en längre tid ha diskuterat försöksverksamheten med skolrepresentanter på två orter. Handelns Yrkesnämnd grundade sina ställningstaganden vid överlä gningarna med SO på SOs underlag samt egna kontakter och erfaren eter. Lackerarnas Yrkesnämnd skickade ut en enkät till berörda företag, gymnasieskolor och AMU med frågor om behov, kapacitet och uppfattning i fråga om försöksverksamheten. Träindustrins Yrkesnämnd informerade sig genom lokala ombud for arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisationerna om vilka skolor som hade den största beredskapen och motivationen samt om företagen i anslutning till skolorna var positiva till ett deltagande. Måleribranschens Yrkesnämnd hämtade in information genom de lokala branschparterna och de lokala yrkesråden. Aven Centrala Yrkesnämnden Byggnads låt informerade sig hos lokala parter. Nämnden hade även samråd övme riga yrkesnämnder inom byggsektorn.

10.33 sö

SO gick inför sitt beslut den 13 mars 1989 om dimensionering och lokaliserin av de 10 000 intagningsplatserna för läsåret 198990 till väga på unge är samma sätt som inför motsvarande beslut 1988. I vissa avseenemellertid annnorlunda jämfört med närmast föregå-

vår processen

en e r.

Den 21 december 1988 tillställde S0 länsskolnämnderna en anmodan att senast den 3 februari 1989 inkomma med dels huvudmännens framställningar om deltagande i en ev. utökad försöksverksamhet, dels nämndens respektive utbildningsenhetens yttrande över dessa. Till skillnad från vad som tillämpades när verket bad lânsskolnämnderna om underlag inför läsåret 198889 uttalade SO nu vilken information som behövdes från lânsskolnämnderna för verkets beslut. Således framhölls i skrivelsen att SO behövde

1 av skolhuvudmannen undertecknad framställning deltagande om samt önskade linjer och klasser. I denna skulle lämnas hu-

vudmannens uppgift om

bedömning av förutsättningarna att bedriva örsöksverksamheten i fråga om bl.a. lokaler, lärare och utrustning,

2 länsskolnämndensutbildningsenhetens yttrande över framställningarna med motivering för både tillst rkan och avstyrkan. I yttrandet skulle även anges den prioritering mel an studievägar och kommuner orter som länsskolnämnden och utbildningsenheten orde. I prioriteringen skulle även beaktas de framställningar från skolhuvudmännen som länsskolnänmden och utbildningsenheten redan översänt till S0 i samband med organisationsförslagen för läsåret 198990. Vidare skulle av yttrandet framgå vilka nuvarande studievägar som försöksverksamheten skulle ersätta.

Det underla som kom in från länsskolnänmderna med anledning av denna skrive se bedömdes inom SO, även om det krävdes att komplettein, betydligt bättre och fullständigare information än fjol-

gingar

togs ge rets.

Liksom 1988 skapades en temporär organisation, nu med åtta handläggare, huvudsakligen inlånade från andra uppgifter.

Liksom närmast föregående år ordes sammanställningar av inkomna önskemål studievägsvis och tota De studievägsvisa sammanställningarna gjordes nu på ett sådant sätt att alla handläggare hade att an e samma u pgifter i förhållande till vart och ett av de inkomna önskem - Såle es skulle följande uppgifter anges för vart och ett av önskemåen

Undertecknad framställning från skolhuvudman. Ja eller nej. - Ersätter motsvarande linje i nuvarande organisation Förutsättning- ar lokaler, lärare, utrustning. Av skolstyrelsenutbildningsnåmnden begärd klassorganisation i årskurs Annan klasstorlek än 16 anges, liksom B-form. Lânsskolnâmndens trande och ev. föreslagen prioritering. Antalet ytterligare rselevplatser som begärs för genomförandet. Anmärkningar.

Liksom 1988 krävdes, även om det inkomna underlaget nu var mer fullständi att kompletteringar ordes genom kontakter med skolhuvudmän oc ,länsskolnämnder.

Som redovisats i avsnittet 6.3.2 i ra porten i det föregående fördröjdes de sakliga överläg ingarna med yr esnâmnderna av att avtalen mellan arbetsmarkna ens arter dröjde. Vid en första omgång överläggningar med yrkesnänm erna i början av februari 1989 togs regeringens uppdrag genom beslutet den 26 januari 1989 om fördelning av intagn1n platser till försöksverksamheten läsåret 198990 som utgångspun t för diskussionerna. Innebörden i detta var, som nämnts, att intagnin platser endast fick fördelas till sådana försöksutbildningar som rör e arbetsmarknadssektorer för vilka ällde att arbetsmarknadens parter var ense om de villkor som skall gâl a för den arbetsplatsförlagda Sakliga ställningstaganden fick anstå till delen

utbildnin

senare av februari å avtalet mellan Verkstadsföreningen och Metallindustriarbetareförbundet hade träffats. Detta orde att även om SO till synes hade något längre tid till sitt förfogande ör beredning och ställningsta anden, jämfört med fjolåret, kunde denna i sin helhet inte utnyttjas e ektivt.

1989 års beredningsarbete kom i än högre grad än motsvarande arbete 1988 att ha karaktären nedskärningsprocess. Det förelåg intresseanav mälningar svarade mot 15 000 nya intagningsplatser. Av de som ca platser skulle fördelas 6 500 genom 1988 års beslut re- 10 000 som var dan intecknade för fortsatt försöksverksamhet med en ny årskurs Skolhuvudmän deltog försöksverksamheten läsåret 198889 kunsom de inte återgå till tvåårig utbildning läsåret 198990. De förutsattes få medgivande att fortsätta med försök med en ny intagning till årskurs Därmed återstod 3 500 intagningsplatser att fördela för utvidgning av försök eller försök på orter. SO hade således att prioritera försök nya omfattande 3 500 intagningsplatser bland önskemålen om ca 15 000 intagningsplatser.

Till skillnad mot 1988 hänvisades alla uppvaktningar som avsåg deltaande i försöksverksamheten till den ansvari a avdelningen inom ver-

ket. hade antal sådana också ägt verksledningen. Skol-

1988 ett rum os huvudmännen hörde på olika sätt sig med frågor och kompletterande av information i än högre grad än 1988. Inom S0 anses emellertid uppvaktningar och kontakter även detta år med något enstaka undantag haft betydelse enbart som beslutsunderlag.

Det förekom yrkesnämnd fick ett avgörande inflytande på var en att en studieväg skulle lokaliseras. Ett exempel på detta är att bedömningen hade orts att Skellefteå var den naturliga lokaliserin rten för träteknis utbildningi Västerbottens län. samförstånd nåd es emellertid i länet mellan länsskolnämnden och länsarbetsnämnden att denna utbildning borde lokaliseras till L cksele av regionalpolitiska skäl. Detta rkesnämnd endast under förutsättning accepterades av Träindustrins även Skellefteå fick utbildningen i fråga. Detta blev också S0s bes ut.

1989 års beredningsarbete skedde inte, det uttryckts inom verket, som i hetluft 1988. Detta innebar bl.a. att kontakter-

samma plolitiska som särskilt omfattande jämfört

na med ut ildningsdepartementet inte var med vad hade varit fallet närmast föregående år. som

10.4 Kriterier och bedömningsgrunder vid

ställningstaganden och beslut

10.4.1 Länsskolnâmnderna

Det underlag som länsskolnämnderna hade att tillställa SO böran i av februari 1989 inför 1989 års dimensionerings- och lokaliserings eslut skulle, enligt S0s anmodan, innehålla motiveringar för tillstyr slag avseende skolhuvudmännens önskemål och prioriteringar. SO bad inte att få veta vilka kriterier och bedömningsgrunder som nämnderna hade undat sina ställningstaganden på. Det kan emellertid ses som natur igt att nämnderna redovisade detta i sitt underlag. En genomång har därför gjorts nämndernas skrivelser med förslag till S0 vid av aktuella tidpunkten i syfte att utröna de kriterier och prioriteringsen grunder nämnderna kunde ha tillämpat. Eventuella komplettesom till SO vid tidpunkt i detta avseende har inte beaktats

gingar

senare ar. 213

I underlagen från tre län Gotlands, Värmlands och Skaraborgs återfinns inga rioriteringar av skolhuvudmännens önskemål. Såväl Gotlands som karaborgs län redovisar emellertid en övergripande bedömningsgrund for sina förslag. För Värmlands del var någon prioritering knappast aktuell eftersom länets önskemål var att få starta försöksverksamhet på samtliga nu kvarvarande tvååriga yrkesinriktade liner. Nämnden i Skaraborgs län valde metoden att tillstyrka eller avstyra huvudmännens förslag med tydliga motiverin ar. Några förslag som tillstyrktes motiverades särskilt. Det gällde fulls aleforsök med naturproduktionsteknisk linje till Lidköping och handelslinje till

bIx-ukslinjen,

ara.

Nämnderna i Stockholms och Malmöhus län redovisade en icke rangordnad prioritering med utgångspunkt i huvudmännens önskemål. Grunderna för dessa prioriteringar framgår inte. Länsskolnämnden i Kronobergs län valde samma metod men angav olika utbildningsområden som prioriterades. För vårdens del motiverades detta av ett synnerligen stort intresse från elever, huvudmän och avnämare, från behovet av utbildade inom ädreomsorgen och från en önskan att pröva hur olika huvudmän förmår genomföra den nya utbildningen, samtidigt som olägenheterna med att på en och ort ha utbildning av både äldre och nyare arti möjligaste mån borde undvikas. Den tekniskt industriella sektorn prioriterades med olika utgångspunkter som avsåg befintlig utbildning, önskemål och förutsättningar. Försöksverksamhet med naturbrukslinjen prioriterades för att den var efterlängtad.

Sex nämnder Uppsala, Södermanland, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Västernorrland, Norrbotten orde en rangordnad prioritering av inkomna förslag från huvudmännen eller av de av dessa som nämnden förordade. Nämnden i Blekinge län redovisade härvid sina motiv för varje prioritering. Nämnden i Västernorrlands län försåg likaså varje rangordning med kommentarer. För Södermanlands del gällde rangordningen den av nämnden prioriterade utvidgningen av försöksverksamheten. Utbildningsdelegationens i Norrbottens prioritering gällde uttryckli en enbart önskemål som delegationen tillstyrkte. Dessutom angavs tyd igt vilka önskemål som avstyrktes.

Två länsskolnämnder Västernorrlands och Västerbottens prioriterade forsta hand fortsâttningi årskurs 2 på redan påbörjad försöksverksamet.

Åtta nämnder valde att sortera önskemålen i ,olika prioritetsgrupper. Så gjorde nämnderna i Oster ötlands, Kalmar, Alvsborgs, Orebro, Västmanlands, Gävleborgs, J ämt ands och Västerbottens län. För var och en av dessa grupper beskrivs i allmänhet någon form av bedömningsgrund. Dessa var huvudsakligen följande.

Nämnden i Östergötlands län högstprioriterade industriell teknisk line, gren bearbetning till Kinda kommun i syfte att pröva en försöksutildning i en liten kommun och i en filialskola. Kommunen bedömdes dessutom ha goda förutsättningar att klara utbildningen, inte minst den arbetsplatsförlagda delen till ortens mindre industrier. Därnäst prioriterade nämnden nya linjer och därefter linjer som skulle komma att vara nya för länet. Nämnden ansåg också att det borde vara intressant med ett fullskaleförsök med omvårdnadslinjen. Därefter tog nämnden 214

upp övriga linjer och sist, tillst ansökningar att få försöksverksamhet, där möjligheten att anordna dessa bedömdes som mindre realistiska.

Av nämnden i Kalmar län högstprioriterade önskemål avsåg dels prioriteringar med utgångspunkt i befintli organisation industriell teknisk linje, lâmpli heten av fullskaleförsö omvårdnadslinjen och nackdelen med dub la utbildnin I andra hand rioriterades önskemål med hänvisning till svårigheter att få elever l sociala servicelinjen, regionens art Nybro som trâregion, inlett aktivt samarbete mellan skola och arbetsliv Nybro och att ett nybildat tekniskt centrum kunde vara ett värdefullt stöd för industriell teknisk linje Nybro.

Länsskolnämnden i Alvsborgs län gjorde en övergripande rioritering i tre grupper, där den första avsåg nya linjer, den andra spri ning till nya orter och den tredje utvidgning mot fullskaleförsök. Inom var och en av dessa rangordnades därefter de förslag som fördes fram.

I Orebro län prioriterades i första hand ett fullskaleförsök till omvårdnadslinjen. I andra hand ett fullskaleförsök omfattande yrkes-

inriktade studievägar i Orebro kommun med hänvisning samtli att det

skulle vara intressant att pröva inte minst planering och genomförande av den arbetsplatsförlagda utbildningen i en relativt stor kommun. I tredje hand fördes fram ett försök med naturbrukslinjen med hänvisning till att detta skulle ge unika möjli heter att belysa såväl möjligheter som svårigheter för ett genomföran e av utbildningen. Därefter motiverades ett fullskaleförsök med processteknisk linje lokaliserad till Degerfors, Karlskoga och Lindesbergs kommuner med det stora behovet av utbildad arbetskraft i länet och med att förutsättningarna för ett sådant försök var goda.

Vid prioriteringen i Gävleborgs län tillämpades följande rinciper. Linjer med nya kursplaner placerades i prioritetsgrupp Ti l nästa grupp fördes linjer inom teknis sektorn med behov av statushöjning och modernisering. I denna gru p prioriterades försök som avsåg att rätta till en olycklig blandning av två- och treåriga linjer på en ort och försök som skulle innebära start av en ny en. Till en tredje grupp fördes försök som avsåg vård och omvårdna I en fjärde upp

placerades försök avseende fordons- och transportteknisk . linje megliän-

visning till att intresset var stort för denna linje och att nämnden kunde tänka sig ett fullskaleförsök för linjen om detta inte gick ut över övriga försök i prioritetsgrupperna 1-3.

Länsskolnämnden i Jämtlands län prioriterade i första hand försöksverksamhet med fordons- och transportteknisk linje till Krokoms kommen, eftersom det skulle komma att vara frå a om en ny utbildning i kommunen. Till en andra prioritetsgrupp för es omvårdnadslinjen till Ostersund med till det stora arbetskraftsbehovet i länet och

hänvisning

industriell teknisk linje l Sveg, då en utökning av försöksverksamheten skulle ge bättre underlag för bedömningar av försöksverksamheten i

glesbygd,

större samlâsningsmöjligheter m.m. Till en tredje och en fjäre grupp fördes utbildningslinjer utan angivande av särskilda prioritenngsgrunder.

Vad gällde utökad försöksverksamhet prioriterade nämnden i Västerbottens län i första hand försök som innebar en komplettering av full-

skaleförsöksverksamheten. Därmed avsågs en breddning av inlandets försöksverksamhet med träteknisk linje i Lycksele och omvårdnadslinjen i hela länet. Hit fördes också industriell teknisk linje till Umeåområdet. I andra hand tillstyrkte nämnden etablering av de nya försökslinjer som gymnasiekommunerna ansåg sig kunna genomföra. I tredje hand tillstyrktes lokaliseringar, utan att grunderna härför angavs.

Åtta länsskolnämnder Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands och Ko parbergs redovisade mer övergripande kriterier och bedömningsgrun er.

Länsskolnämndens i Södermanlands läns övergripande bedömnin var att samtliga kommuners och landstingets förutsättningar var g a för att fortsättautöka försöksverksamheten. Denna utgån punkt hade även länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län. Nämn erna i Jönköpings, Skaraborgs och Västmanlands län redovisade att de vid sina bedömningar utgått just från skolhuvudmännens förutsättningar att genomföra försö och därvid Jönköping och Skaraborg i fråga om personal, lokaler och utrustning samt Jönköping tillgång till arbetsplatser för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Lánsskolnämnden i Gotlands län orde, i förhållande till de framlagda förslagen, bedömningen att dessa, såvitt nämnden kunde bedöma, var välgrundade och relevanta i förhållande till näringslivets behov av förändring och förnyelse och av särskild betydelse för regional utveckling inom två strategiska basnäringar. Länsskolnämnden i Kristianstads län framhöll regionala aspekter som bedömdes ha stor tyngd som fördelningskriterier. Pâ ett mer övergripande plan menade nämnden att det är angeläget att länets samtli a stora gymnasiekommuner fick nå on försöksverksamhet. Det fanns eredskap för detta. Försöksverksam eten vitaliserar dessutom skolornas totala verksamhet.

För länsskolnämnden i Kopparbergs län bildade förutom en bedöm- ning av kommunernas förberedelser en sammanvägning av följande lânsskolnämndens mål för utvecklingen av yrkesutbildningen i länet

grund för prioriteringarna

- Att främja försöksverksamhet på linjer som hittills inte finns representerade i försöksverksamheten i länet, att sprida befintlig försöksverksamhet till flera orter, att verka för att VE-linjen ersätts med IN-linje i alla kommuner i länet och att denna målsättning får hög rioritet, att utöka befintlig försöksverksamhet p vissa orter så att motsva- rande tvåårig linje ersätts helt, att genom försöksverksamheten ordna utbildning som svarar mot förändrade behov, att genom försöksverksamheten främja regional utveckling. -

10.4.2 Yrkesnâmnderna motsvarande

Yrkesnämndema motsvarande har, efter förfrågan härom, redovisat vad de i första hand sökte nå med de dimensioneringar och lokaliseringar som de förordade vid överläggningarna med S0 inför 1989 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut. För flertalet av de nämnder motsvarande berördes av 1988 års beslut var ambitionerna härvid desom samma inför 1989 års beslut, som inför beslutet närmast föregående år

strävanden tio nämnderna har angivit är jfr avsnittet 9.4.2. De som av mångfacetterade, och beskrivs därför nedan för var och en av nämnder-

na.

Yrkesnämnd motsva- Vad nämnden i första hand sökte nå med de rande dimensioneringar och lokaliseringar som forordades

Centrala Yrkesnâmn- En afisk spridningi landet av försöken eo den Byggnadsplåt me bå e hel- och halvklass

Handelns Yrkesnämnd En väl avvä d ökning och geografisk spridförsö sverksamheten. ning av Lackeramas Yrkes- En hanterbar dimensionering, dvs. att nämnd nämnden med tillgängli a resurser ges möjlighet att elbundet unna stödja, följa re upp och föresl åtgärder.

Lantbrukets, Skol bru- Breddat underlag län som 1988 hade en-

kets och Trädg ä- staka försöksklasser. ringens Yrkesnänmder Etablering av försöksverksamhet i län med komplett utbud, dvs. ordbruk, sko bruk och trädgård, bl.a. me syfte att står a trädgårdsnâringens ställning i försöksverksamheten. 3. Ytterligare fnllskaleförsök. 4. Ytterli försök på skogsbruksskolor i

gick

are Norrland ej.

Livsmedelsbranscher- Ursprungli en ville nämnden främst pröva Utbildningsorgan den ut ildningen tre orter som i nas nya dag har sinsemellan oli a inriktningar.

Motorbranschens Yr- Dimensioneringen va; vid överläggningarna kesnämnd redan beslutad av SO. Vad gäller lokaliseringen ville nämnden att försöksverksamheten skulle påbörjas på orter där parterna ansåg att förutsättningar förelåg t.ex. avseende utrustning, lokaler och lärare.

Målarbranschens Yr- Lugn anpassning. kesnämnd Stål- och Metallindu- På und de omständigheter som rådde av strins Yrkesnämnd vid eredningen präglades samarbetet mellan SO och parterna av stor förståelse för varandras situation. Träindustrins Yrkes- Geografisk spridning till största delen där nämnd koncentrationen av träindustrier är som störst men även försök på ort med låg frekvens av träindustrier.

I 5515223991 ;tag gáaáaäâaây

awâzi e ,Azml-ââiåzgqái-W 4

i .xt-sa

Bilaga 9

11 Syn i efterhand på 1988 års

dimensionerings- och

lokaliseringsbeslut

1 1.2 Länsskolnämnderna

Länsskolnämnderna ombads att redovisa sina allmänna erfarenheter av SOs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut 1988 Var de kommunerskolor i länet fick försök de också var bäst förberedda De som som bedömningar och erfarenheter i detta avseende som redovisas fortsättningsvis speglar nämndernas syn i slutet av våren 1989.

Länsskolnämnderna i Stockholms, Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län har inget att erinra mot SOs beslut 1988. Nämnden i Jämtlands län är i stort sett nöjd med den beslutade utläggningen av försöksverksamheten. Den stämde väl med nämndens prioriteringar. Länsskolnämnden i Uppsala län fann SOs beslut om dimensionering och lokalisering acceptabelt efter tilläggsbeslutet i april 1988.

Sju länsskolnämnder Södermanlands, Ostergötlands, Malmöhus, Skaraborgs, Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens har uppfattningen att det var de kommunerskolor i länet som var bäst förberedda som fick försök. Södermanlands län hade fått de platser som föreslagits. För Östergötlands del hade nämndens prioritering följts. Länsskolnämnden i Norrbottens län menar att rätt kommuner fick förtroendet.

Kalmar län tilldelades endast två klasser genom 1988 års beslut. Dessa i och för sig högprioriterade från nämndens sida. SOs beslut att tillvar för industriell teknisk linje i Oskarshamn kom emellertid dela en klass aprilbeslutet. Detta medförde initialsvårigheter. först genom

Tre länsskolnämnder redovisar lokaliseringartill kommuner och skolor kanske inte tillräckligt förberedda. Aven om de flesta skolor i som var Kopparbergs län, fick försök, var väl förberedda, gällde detta inte som alla. Som nämnts i annat sammanhang i det föregående visade det sig i Alvsborgs län att Åmål inte hade tillräcklig bere Gällivare komi Norrbottens län fick möjligen för många fyra försökslinjer. mun Nämnden i länet konstaterar att det har varit arbetsamt att driva forsöksverksamheten bl.a. beroende på sjukdomsfall bland de lärare som skulle förbereda och genomföra industriell teknisk linje.

I Blekinge län kom försöket att omfatta alla kommuner utom en. Landstinget väl förberett för sitt försök med omvårdnadslinje. Försöken i var övrigt avså huvudsak industriell teknisk linje och fordonsteknisk linje, drabbades avtalsproblematiken. En kommun har mycket som av dåliga lokalförutsättningar för fordonsteknisk linje och borde inte ha varit med i försöket. Det ansågs emellertid ligga en poäng i att det blev 219

ett länsförsök. En kommun hoppade emellertid av när kostnadsberäkningar hade orts. Nämnden gör bedömnin en att den kommunen nog ändå hade ha t goda förutsättningar. I Göte rgs och Bohus län kunde hela tilldelningen inte utnyttjas av tänkta kommuner på grund av den korta planeringstiden efter kännedom om antalet tilldelade platser.

I fem län Stockholms, Östergötlands, Jönkö in Värmlands och Väs-

ternorrlands fanns det skolor hade lika åra eller kanske t.0.m.

som bättre förutsättningar att bedriva försöksverksamhet än de som fick sådan eller utöver dem som fick. Länsskolnämnden i Ostergötlands län - gör samma konstaterande som nämnden i Kalmar län. En del kommuner hade först fått beskedet att de inte skulle få försök men så småningom fick de sådan genom senare SO-beslut. Detta ställde till vissa svåri heter som emellertid löstes genom att man verkligen ställde upp oc orde stora insatser när man fick chansen, även om den kom sent.

Länsskolnämnderna i Kronobergs, Kalmar, Kristianstads och Malmöhus upplever att de fick för få intagningsplatser för försök. I Malmöhus län fanns det många fler kommuner och skolor som var m cket väl förberedda än de som fick försök. Nämnden i Kristianstads än hade tillstyrkt en bred försöksverksamhet i länet. Nämnden beklagar därför att endast en liten del av önskemålen blev tillgodosedda. Enligt nämndens bedömning fanns en od beredskap för försök i större skala. Huruvida de skolor som fick försö också var de som var bäst förberedda är, menar nämnden, svårt att avgöra i efterhand. Rent allmänt var man i Kalmar län mycket missnöjd med försökstilldelningen i förhållande till den försöksbenägenhet som visats. Länsskolnämndens uppfattning är, att SO under tidspress, med hänsyn till riksbedömningar och kanske främst med hänsyn till de centrala branschernas uppfattningar i mycket ringa utsträcknin tagit hänsyn till länsskolnämndernas förslag och bedömnin ar. Länss olnämnden i Gävleborgs län konstaterar att nämndens be ömning i fråga om två kommuner skiljde sig från den som kom till uttryck genom S0s lokaliseringsbeslut.

Länsskolnämnderna i Hallands och Jämtlands län vidareförmedlar vissa allmänna erfarenheter med anledning av 1988 års beslut.

Nämnden i Hallands län konstaterar att inför läsåret 198889 var inga kommuner särskilt bra förberedda. De kommuner och landstinget som fick försöken har skött sin försöksverksamhet på ett tillfredsställande sätt, även om de flesta anser att det har varit mycket mer arbetsamt än man hade trott. Inte minst den arbetsplatsförla da delen av utbildningen har varit besvärlig. Kostnaderna för handle arutbildning och företagens ovilja att släppa till yrkesmän för utbildningen har också lett till vissa svårigheter.

Kommuner fick starta försöksverksamhet hösten 1988 borde,

som enligt

länsskolnâmnden i Jämtlands län, ha haft längre förberedelseti . Nämnden konstaterar dock i efterhand att kommunerna genom ett engagerat och ambitiöst arbete kommit i gån med försöksverksamheten på ett tillfredsställande sätt. Alla anser ock att arbetsbördan varit mycket större än man från början hade trott.

1 1.3 Yrkesnämnderna motsvarande

Tolv yrkesnámnder motsvarande har i början av hösten 1989, efter forfrågan härom, redovisat sin syn på 1988 års dimensionerings- och lokaliseringsbeslut, och därvid det var de orter som var bäst förberedda om som fick försöksverksamhet genom detta beslut.

Fyra rkesnâmnder har u pfattnin en att det inte var de orter, som var

fiirberedda, fick örsöksver samhet eller tveksamma till

bäst som är om så var fallet. Motorbranschens Yrkesnämnd menar att det inte var de orter, som var bäst förberedda, som fick försök. Enligt Elfackets Centrala Yrkesnämnd var bara en ort väl förberedd. Kommunala Yrkesnämnden har uppfattningen att det inte överallt var så att det var de bäst förberedda som fick försök. Handelns Yrkesnämnd finner det tveksamt om det sistnämnda var fallet. Frågan om i vilken utsträckning kommunerförberedda for försöksverksamheten var inte av central betydelse na var för B ggnadsinstustrins Yrkesnämnd. Det centrala för nämnden var att

försök omfatta hela län.

inom branschen skulle

Två yrkesnámnder, VVS-Branschens och Målarnas, samt Landstingsförbundet besvarar frågan närmast jakande. Den förstnämnda menar att det inte var något fel å valet av orter. I efterhand har VVS-Branschens Yrkesnâmnd emel ertid kunnat konstatera att Katrineholm och Piteå har för litet underlag för få företag för att klara den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Måleribranschens Yrkesnämd menar att lokaliseringarna genom beslutet var motiverade. Landstingsförbunatt samtliga orter, fick försöksverksamhet, var väl för-

råtâterar

som ere a.

Verkstadsindustrins Yrkesnämnd ser det som svårt att besvara frågan utifrån det underlag som finns. Nämnden menar emellertid att man på oda grunder ändå kan påstå att de flesta skolorkommuner var dåligt örberedda vad avser lokaler, utrustning, planering, lärarfortbildning kontakterna med företag och information till lokala

lsiamäåad

avser yresr .

Aven Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnder finner det svårt att ge ett svar. Lokaliseringen inom dessa nämnders verksamhetsområden kom i första hand att röra sin om ett utnyttjande av det relalivt begränsade antal ansökningar inom områden som kom in till S0. N ämnderna i stort utsträcknin nödsakade att utgå från var att de som ansökt också var någorlunda väl för eredda och i varje fall intresserade, vilket, framhåller nämnderna, inte är minst viktigt. I viss utsträckning kunde nämnderna emellertid få kompletterande underlag från skolor och yrkesråd.

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd finner att det inte ligger inom nämndens kompetens att bedöma vilka kommuner som var bäst förberedda för årskurs Nämnden upplyser dock att i princip alla orter, som hade ort intresseanmälan, fick delta i försöket. Den gör också konstateran et att infor 1988 års beslut hade de flesta kommuner knappast någon möjlighet att göra några tidiga förberedelser.

Bilaga 10

12 Syn i efterhand på 1989 års dimensionerings- och

lokaliseringsbeslut

12.2 Länsskolnämnderna

Länsskolnåmnderna har redovisat sina allmänna erfarenheter i slutet av våren 1989 av SOs dimensionerings- och lokaliseringsbeslut i mars samma år. På samma sätt som för motsvarande beslut 1988 avsnittet 11.2 har de ort bedömningar av om de kommunerskolor i länet som fick försök också var de som var bäst förberedda. I detta sammanhang har nämnderna, i högre grad än i fråga om beslutet närmast föregående år, vid sidan av sina bedömningar av kommunernasskolornas beredskap, valt att ge sin syn på SOs beslut.

Två länsskolnämnder, Stockholms och Kronobergs, säger sig inte ha något att erinra mot SOs dimensionerings- och lokaliserings 1989. Länsskolnämnden i Jämtlands län är i stort sett nöjd. I Orebro län blev de kommuner som väl hade planerat och förberett en start av försöksverksamhet läsåret 198990 tillgodosedda. Ett par kommuner i länet, Lindesberg och Hallsberg, är emellertid missnöjda med tilldelningen inom teknisk industriell sektor.

I åtta län Gotland, Blekinge, Alvsborg, Skaraborg, Kopparbergs, Västernorrland, Västerbottens och Norrbotten var de kommunerskolor som fick ny eller utvidgad försöksverksamhet väl eller bäst förberedda. För Skaraborgs läns del kom emellertid fullskaleförsöken med byggoch anläggningsteknisk linje något överraskande. Nämnden hade prioriterat försök på denna utbildningsväg sist på listan, bl.a. med hänsyn till en negativ information som hade givits vid en byggkonferensi Borås i augusti 1988 och till de långdragna förhandlingarna om bl.a. elevernas status i årskurs Förutsättningarna för detta försök är emellertid goda. I Kopparbergs län var de skolor som tilldelades försöksklasser lika bra förberedda som andra skolor som ansökt härom; även om SO inte följde nämndens prioriteringsordning.

I Jönkö ings län fanns det kommuner som hade lika stor beredskap som de som ick försöksverksamhet. SO orde för Malmöhus läns del en annan bedömning ân nämnden där hade ort i fråga om fordons- och transportteknisk linje. Den kommun som tilldelades försök på denna linje tackade så småningom nej. Detta gör att länet inte har något försök som omfattar just denna linje.

Fem länsskolnämnder Kalmar, Halland, Alvsborg, Gävleborgs och Västerbotten uttalar missnöje med SOs beslut utifrân olika aspekter. För Kalmar läns del kom de invändningar som fanns redan föregående år mot SOs beslut att förstärkas av att verkets kontakt med nämnden 223

1989 begränsad än närmast föregående år. Den lilla utvar ännu mer läggning försök skedde följde emellertid nämndens prioritering. av som Så blev inte fallet för Malmöhus och Hallands län. I båda dessa län hade

ingående prioriteringar orts tillsammans med skolhuvudmânnen

Malmöhus, skolchefer och företrädare för de skolor som önskade ingå i försöksverksamheten Halland. Länsskolnämnden i Kalmar län hade

förordat omfattande försöksverksamhet vid Stensöskolan än vad en mer SO kom att medge. SOs beslut blev olyckligt för skolan, menar nämn-

den, med hänsyn till tjänstefördelning, schemaläggning etc.

Från länsskolnämnden i Gävleborgs län är man klart missnöjd över lo-

kaliseringsbeslutet, vilket innebar att SO inte tog hänsyn det länsperspektiv länsskolnämnden har. Detta för i sin tur, framhåller som nämnden, med sig att gymnasieskolornas normala funktion störs mer än nödvändigt. Att införa s.k. fullskaleförsök skulle, menar nämnden,

innebära fördelar för eleverna och ligga i line med försöksverksamhe-

tens målsättning. Nämnden bedömer att den ommunskola i länet som fick VVS-teknisk utbildning mindre väl förberedd än den andra var kommunenskolan. Nämnden ställer sig också något tveksam till SOs

beslut om el-teleteknisk linje.

I vissa fall ñck, konstaterar länsskolnämnden i Västerbottens län, kom-

utbildningar utan att ha sökt. Detta gällde t.ex. restauran muner bildning i Umeå. Kommunen går, enligt nämnden, i land med försö

fick göras om hastigt. I Skellefteå dubblades kommu-

men planeringen enligt nämndens mening

nens önskem l om träteknisk linje. Det är kvoten kan fyllas, i varje fall med förstahandssökande. tveksamt om

Länsskolnämnden i Hallands län för fram andra aspekter på effekten av

att nämndens prioritering inte följdes. Nämnden konstaterar att någon

hänsyn inte togs till den i länet orda prioriteringen och till kommuoch skolors förberedelser. Detta är, enligt nämnden, allvarligt på ners sikt. Det inte heller de kommuner bäst förberedda som fick var som var försöken. Nämnden hade t.ex. prioriterat inom den industriella sektorn,

bl.a. industriell teknisk linje, placerats på platserna två och tre. som Kommunerna beredda att satsa på dessa försök. En anledning till var detta medvetenheten den kris som råder på verkstadsteknisk var om linje. Man såg möjligheterna till förnyelse utbildningen och därmed av ett större intresse för eleverna att söka till linjen. Nu blev det, konstate-

nämnden, inte så. Länet fick ingenting inom denna sektor och har rar därmed ingenting att förtäta till nästa år, vilket är tråkigt, i synner-

het Halland är landets mest expansiva län. som

Ytterligare tre länsskolnämnder Uppsala, Södermanland, Ostergötland kritiska främst mot att S0 från ck den nämnden orda är av prioriterin För Up sala läns del blev eslutet i alla fall positivt på en. så änet tillför acceptabel volym för försök. De enskilda sätt att es en emellertid i vissa fall mindre I Södermanlands län

besluten var lfyckade. försöksverksamheten in-

blev effekten att de kommunerskolor som xck bäst förberedda. har utvecklingsviljan och

Samtidigt

te var de som var ambitionen att ha hög beredskap hos kommunerskolor, vilka, en an ra hög prioritering, inte fått försöksverksamhet satts på hårt prov. I trots Östergötlands län hade nämnden högstprioriterat Kindas ansökan om

industriell teknisk linje, medan utökning av samma linje i Finspång en ganska lågt. SO tilldelade Finspång klass men inte

rioåiterats

en -

in a.

Besvikelsen i Malmöhus län främst den lilla tilldelningen av inavser tagningsplatser för försök på omvårdnadslinjen. Kommunerna i länet och länsskolnämnden lämnade en skrivelse till SO i april 1989 genom kraftig protest mot att länet fått en så blygsam tilldelning av fören län Kalmar, Kristianstad, och

Götebor

söksplatser. I ytterligare sex Bohus, Alvsborgs, Värmland och Jämtland gäller besvikelsen rämst inte fick fler intagningsplatser för försök än vad SOs beslut inatt man nebar. I Kristianstads län är flera kommuner besvikna över att länet tilldelades så få platser. Ett fullskaleförsök på träteknisk linje var mycket väl förberett och borde, enligt nämnden där, ha fått starta. I Alvsborgs län förelåg i od tid, välgrundade önskemål om 910 inta ningsplatser. Parterna oc företag hade infor läsåret 198990 på ett he t annat sätt varit involverade i förberedelserna. Länet tilldelades emellertid endast 110 av nämnda intagningsplatser. Till länsskolnâmndens i Värmland stora besvikelse kom det att saknas 750 platser för fullskaleförsök i länet. .

12.3 Yrkesnämnderna motsvarande

20 yrkesnämnder motsvarande har, efter härom, i början

förfrågan av

hösten 1989 redovisat sin syn i vilken utsträc nin det var de orter som var bäst förberedda som ick ytterligare eller nyti lkommande försöksverksamhet 1989 års dimensionerings- och lokaliserin begenom slut. Enligt Verkstadsindustrins Yrkesnämnd var det sannolika s att , de orter som fick ytterli are eller nytillkommande försöksverksamhet genom beslutet var bäst örbredda. Måleribranschens Yrkesnämnd tror också att det förhöll sig så. VVS-Branschens Yrkesnåmnd finner det sannolikt att så var fallet och Handelns Yrkesnâmnd att detta gällde till stora delar. Enligt Kommunala Yrkesnämnden var det så i större utsträckning än vid 1988 års beslut. Fem av 20 yrkesnämnder motsvarande var således snarast benägna att bejaka att det var de orter som var bäst förberedda som fick ytterligare eller nytillkommande försök genom beslutet.

Livsmedelsbranschens Yrkesnämnd förklarar sig i stort sett nöjda med lokaliseringsbeslutet och framhöll att det kan vara en fördel att i försöket ta med orter inte är de bäst förberedda. Det viktiga för Byggsom nadsindustrins Yrkesnämnd var att kommunerna i Skaraborgs län var intresserade av att delta i försök och att det därmed blev en verksamhet som omfattade ett helt län.

och två yrkesnämnder uttalanden bered-

Landstingsförbundet

gör om skapen al mânt i kommunerna inför läsåret 198990 eller fråga om de orter fick försök genom beslutet. Enligt Landstingsförbundet var som samtliga orter som fick försöksverksamhet genom beslutet väl förberedda. Problemet var i stället alla de orter som inte fick försök; trots att såväl skolan som vården hade hög beredskap för en försöksverksamhet. Förbundet frå ar sig hur många år de skall bli besvikna, och vilka effekter det har p deras arbetsinsatsen Träindustrins Yrkesnämnd, som framhåller att res ektive skola var väl förberedd, tar upp samma tråd som Landstingsför undet. Nämnden framhåller således att det, genom det begränsade antalet forsöksplatser för träteknik, finns ett stort miss-

nöje från skolor sig ha minst lika stor beredskap som skolor som anser ingår i försöket. Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönámnd som inför 1989 års beslut kunde märka att kommunerna var menar att man bättre förberedda än närmast föregående år. Vissa kommuner hade påbörjat ändringar lokaler eller nybyggnad av sådana for att anpassa av verksamheten till försöksläroplanerna. Nämnden konstaterar att för dess utbildningsområde lokalfrågan av avgörande betydelse. var

Centrala Yrkesnämnden Byggnadsplåt att vissa skolor är väl föranser beredda. Nämnden upplyser om att två skolor inte fullt ut utnyttjar erhållna platser och att det kan förekomma lokalbrist. Lackerarnas Yrkesnâmnd gör bedömningen att ingen landets skolor med billackeav rarutbildning förberedd att bedriva treårig försöksutbildning; detvar ta till följd stor osäkerhet linjestruktur och bidragsförutsåttningav om lokalisering skulle ske i dag skulle nämnden har fler ar. Om valet av och möjligen bättre alternativ för förläggning av försök.

Lantbrukets, Sko sbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnâmnder andet, liksom i råga om 1988 års beslut, knappast möjligt att avgöra ser lokaliseringen skett till de bäst förberedda orterna. Motorbranom schens Yrkesnâmnd det för tidigt att uttala sig när det gäller ser som den ställda frågan.

Två yrkesnämnder redovisar graden av överensstämmelse mellan egna önskemål och S0s ställningsta anden. Tekoindustrins Yrkesnämnd hade uppfattning än i fråga två orter. Yrkesnâmnden en annan om för fabriksindustrin upplyser, att eftersom branschen gick in i 1989 års försök med ett begränsat antal platser, fick nämnden, i kompromiss avstå från några orter. Elfackets Centrala Yrkesnämnd konstaterar att det inte skedde någon utökning av försöksverksamheten inom branschens verksamhetsområde genom 1989 års beslut.

Vattenbrukarnas Riksförbund framhåller att avsikten har, när det gäller elevernas möjlighet att få känna på de olika näringsgrenarna jordbruk, skogsbruk, trädgård och vattenbruk, varit att eleverna under första utbildningsåret praktiskt skall få deltaga under minst fyra veckor i de olika näringsgrenarnas verksamhet. Detta skall bl.a. ligga till grund för det slutgiltiga valet. Under det första försöksåret har det, ensenare ligt förbundet visat sig, att endast ett fåtal av skolorna för jord-, skogoch trädgårdsutbildning har beaktat detta, vilket har fått till följd att vattenbruk helt saknar elever andra året. grenen

Statens offentliga utredningar 1989

Kronologisk förteckning

Rapport densärskilde av utredaren granskning 34.Refonnerad för företagsbeskatuiing

av hotbilden mot ochsäkerhetsskyddet kring stats- Motiv och lagförslag. Del ministerOlofPalme.C. Expenrapporter. Del2.Fi. - Beskattning fämansföretag. av Fi. 35.Reformerad mervärdeskatt m.m.

Integriteten vidstatistikproduktion. C. Motiv.Del . - Fasta Öresundsförbindelser. K. Lagtextochbilagor.Dcl Fi. - Samordnad länsförvaltning. Del1 Förslag. C. 36.lnflationskorrigerad inkomstbeskatuting. Fi. . Samordnad länsförvaltning. 2 Del Bilagor.C. 37.Utländska förvärv Svenska av företag en studie av . - Vidgadetableringsfrihet för nya medier.U. utvecklingen. . UDs presstjänst. UD. 38.Det nya skatteförslaget- sammanfattningskatte- av . Särskildinkomstskattför utländska artisterm.fl.Fi. utredningarnas betänkanden. Fi. . 10.Två nya treårigalinjer.U. 39.Hjälpmedelsverksamhetens utvecklingkartlägg- - 11. Hushållssparandet Huvudrapport frånSpardelega- ningochbedömning. S. tionensspamndersökning. Fi. 40.Datorisering tullrutinenraslutrapport. av Fi. - 12.Denregionala problembilden. A. 41.Samerätt sameting. och Ju.

13.Mångfald mot enfald.Del A. 42.Detcivilaförsvaret.Del

14.Mångfald mot enfald.Del Lagstiftningoch Det civilaförsvaret. Del2.Författningstext. Fö.

rättsfrágor.A. 43.Storstadstrañk 3 Bilavgifter.K. - 15.Storstadstrafrk 2 Bakgrtmdsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. - 16.Kostnadsutveckling ochkonkurrens i banksektorn. 45.Standardiseringens roll i EFFAEG samarbetet. - Fi. 46. Arméns utveckling ochförsvarets planetingssystem.

17.Riskerochskydd förbefolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47.Hjälpmedelsverksamhetens utvecklingBilagor. - - 19.Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48.Energiforskning förframtiden. ME.

20.Tullregisterlag m.m. Fi. 49.Energiforskning förframtiden.Bilagor.ME.

21.Sättvärdepämiljön miljöavgifterpåsvaveloch - 50.Stiftelserförsamverkan. U. klor. ME. 51. Dengravidakvinnanochfostret tvâ individer. Om - 22.Censurlagen modernisering biografförord- en av fosterdiagnostik. Om sena aborter.Ju. ningen.U. S2.Detstatligaenergiforskningsprogrammet aktörer - 23.Parkeringsköp. Bo. inomenergisektorn. ME.

24.Statligtfinansielltstöd 53.Arbetstid och välfärd.

25.Rapporter till ñnansieringsuuedningen. Arbetstid och välfärd.Bilagedel A.

26.Kustbevakningens roll i den framtidasjööver- Arbetstidochvälfärd.Bilagedel A. B.

vakningen. Fi. S4. Rätt till gymnasieutbildning försvårt rörelsehindrade

27.Forskningvid demindre ochmedelstora högskolor- ungdomar.

na. U. 55. Fungerande regioneri samspel. A. 28.Utbildningarförframtidens tandvård. U. 56.Fiskprisregleringen ochñskeriadminisuationert. V Jo.

29.Samarbete kringkliniskutbildningochforskning 57.D0 ochNämnden etniskdiskriminering mot inför90-talet.U. de tre förstaaren.A. -- 30.Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi.

tillsättning professorstjänster. av U. 59.Nominering av redovisningskonsulter. C.

31.Statens mät- ochprovstyrelse. 60. Huvudbetänkande från

32.MiljöprojektGöteborgför ettrenare Hisingen. ME. alternativmedicinkommittén. - 33.Reformerad inkomstbeskattning 61.Hälsohem.

Skatterefomtens huvudlinjer.Del 62.Alternativa terapier i Sverige. - Inkomst av kapital. Del 63.Värdering altemativmedicinska av teknologier. - - Inkomst tjänst,lagtextochkommentarer. av Del 64. Kommunalbot. C.

- Bilagor. expertrapporter. Del4.Fi. 65.Statenigeografrn. A.

Statens 1989

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

66.Begreppet krigsmateriel. UD. 100.Adoptionsfrâgor. Ju. 67.Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 101.Förtidspension ochrörlig pensionsålder. S. 68.Storstadens partierochvaldeltagande 1948-1988. 102.Utlandssamverkan på krigsmaterielomradet. UD. SB. 103.Hypoteksinstituten i framtiden. Fi. 69. Storstadsregioner i förändring. SB. 104.Terroristlagstiftningen. A. 70.Storstädemas arbetsmarknad. SB. 105.Prövning indusu-ilokalisering enligt naturav 71.Ny bostadsfinansiering. Bo. resurslagen. Bo. 72. Värdepappersmarknaden i framtiden. Fi. 106.6000platseroch 10000platserför försöki 73.TV - politiken.U. gymnasieskolan. Hur, var och varför U. 74. Forskningsetisk prövning. Organisation. information och utbildning. U. 75. Etiskgranskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. U. 76. Att förebygga ALLERGI överkänslighet. 77. Expertbilaga. Beskrivningar ALLERGI av överkänslighet. S. 78. Statistikbilaga. Omfattning ALLERGI av överkänslighet. 79. Storstadstrafrk 4 Ytterligarebakgrundsmaterial. - K. 80. Förenklad handläggning hosHSAN m.m. 81.Ny generalklausul skatteflykt.Fi. mot 82. Nedsättning av energiskatter. ME. 83.Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.Energi och trafik. ME. 84. Ekonomiska styrmedel i rniljöpolitiken. Energi ochtrafik. Bilagedel.ME. 85.Civilpersonal i försvaret. Uppgifter ochkompetens i freds-och krigsorganisationen. Fö. 86. Samhällets atgärder mot allvarliga olyckor. Fö. 87. Skördeskadeskydd för trädgârdsnäringen. JO. 88. Skadeförsäkringslag. Ju. 89. Översyn av lagenom pliktexemplar. U. 90. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Första âret.U. 91. Statligt förhandlingsarbete. Fi. 92. Prospekteringspolitik. 93. Prospekteringspolitik. Rapportdel. 94. Särskild redovisningsmetod förenskildnäringsverksamhet. Fi. 95.Riksgäldskontoret en fmansförvalming i staten. Fi. - 96. Förenklad handläggning ansökningar av om bostadslån m.m. Bo. 97. Vadhänder med folkhögskolan U. 98. Transplantationetiska,medicinska och rättsliga aspekter. 99. Organdonation och transplantation - psykologiska aspekter.

1989 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Transplantation etiska.medicinska ochrättsliga aspekter. [98] Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] Organdonation och transplantation - psykologiska Storstadens partieroch valdeltagande 1948-1988. [68] aspekter. [99] Storstadsregioneri förändring. [69] pensionsålder. [101] Förtidspension och rörlig Storstädemas arbetsmarknad. [70]

Kommunikationsdepartementet

Justitiedepartementet Öresundsförbindelser. [4] Fasta Sameratt och sameting. [41] Storstadstrafrk 2 Bakgrundsmaterial. [15] - Översyn vapenlagstiftningen. av [44] Storstadstrafrk 3 Bilavgifter.[43] - Den gravida kvinnan och fostret två individer. Om Swrstadsuafrk bakgrundsmaterial. [79] 4 - Ytterligare fosterdiagnostik. sena Om aborter. [S1]

Skadeförsäkringslag. [88] Adoptionsfragor. [100] Finansdepartementet

Beskattning av fámansföretag. [2] Utrikesdepartementet Särskild inkomstskatt förutländska artister m.fl. [9]

UDs presstjänst. [8] Hushållssparandet Huvudrapport frånSpardelcga- - Begreppet krigsmateriel. [66] tionens sparundersökning. [11] Utlandssamverkan på krigsmaterielomrâdet. [102] Kostnadsutveckling ochkonkurrens i banksektorn. [16]

Tullregisterlag m.m. [20] Försvarsdepartementet Kustbevakningens roll idenframtida sjöövervahtingen.

[26] Riskeroch skyddför befolkningen. [17] Reformerad inkomstbeskattning Det civila försvaret Del [42] Skatterefonnens huvudlinjer. Del [33] Det civila försvaret. Del Förfatmingstext. [42] - Inkomstav kapital.Del [33] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. - Inkomstav tjänst,lagtext ochkommentarer. Del 461 - [33] Civil personal i försvaret. Uppgifterochkompetens i Bilagor, experuapponer. Del [33] freds- och lu-igsorganisationen. [85] - Reformerad företagsbeskattrting Samhällets åtgärder mot allvarligaolyckor. [86] Motivoch lagförslag. Del [34] - Expertrapporter. Del [34] Socialdepartementet - Reformerad mervärdcskatt m.m. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling kartläggning Motiv.Del [35] - och bedömning. [39] lagtextoch bilagor.Del [35] - Hjälpmedelsverksamhetens utveckling Bilagor.[47] Inflationskorrigaad inkomstbeskattning. [36] - Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade Det nya skatteförslaget sammanfattningskatte- av ungdomar. [54] utredningamas betankanden. [38] Undantagandepensionäretnas ekonomi.[58] Datorisering av tullrutinentaslutrapport. [40] - Huvudbetänkande från altemativmedicinkommittén. Värdepappersmarknaden i framtiden. [72]

[60] Ny generalklausul mot skatteñykt. [81]

Hälsohem. [61] Statligt förhandlingsarbete. [91] Alternativa terapieri Sverige.[62] Särskild redovisningsmetod förenskild näringsverksam- Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63] het. [94]

Att förebygga ALLERGII överkänslighet. [76] Riksgäldskontoret en finansförvalming i staten. [95] - Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGIöverkänslig- Hypowksjnsüwwn i framtiden [103]

het.[77] Statistikbilaga. Omfattning av ALLERGI överkänslig-

het.[78] Förenklad handläggning hos HS AN m.m. [80]

Statens offentliga utredningar 1989

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Bostadsdepartementet Vidgadetableringsfrihet för nya medier.[7] Parkeringsköp. [23] Två nya treårigalinjer.[10] Ny bostadsfirtansiering. [71] Censurlagen moderniseringbiografförordningen. - en av Förenklad handläggning ansökningar av om [22] bostadslån m.m. [96] Forskning vid de mindre ochmedelstora högskolorna. Prövning industrilokalisering av enligt natur- [27] resurslagen.[105] Utbildningar förframtidens tandvård. [28] Samarbete kringkliniskutbildningochforskninginför Industridepartementet 90-talet.[29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Statligtfinansiellt stöd [24] tillsättning professorstjänster. av [30] Rapporter till finansieringsuttedningen. [25] Stiftelser för samverkan. [50] Statens mät- ochprovstyrelse. [31] TV politiken. [73] Utländska förvärv av svenska företag en studie av - - Forskningsetisk prövning.Organisation, information och utveck1ingen.[37] utbildning. [74] Standardiseringens roll i EFFAEG - Etiskgranskning medicinsk av forskning. samarbetet. [45] De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. [75] Prospekteringspolitik. [92] Översyn av lagen om pliktexemplar. [89] Prospekteringspolitik. Rapportdel. [93] Utvärdering försöksverksamheten av medtreårigyrkesinriktadutbildningigymnasieskolan. Förstaâret.[90] Civildepartementet Vadhänder med folkhögskolan [97] Rapport densärskildeutredaren av förgranskning av 6000platseroch10000platserför försöki gymnasie- hotbilden ochsäkerhetsskyddet mot kringstatsministe skolan.Hur. var ochvarför [106] OlofPalme.[1] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Jordbruksdepartementet Samordnad länsförvalming. Del Förslag.[5] 1 Samordnad länsförvaltning. Del2 Bilagor.[6] Fiskprisregleringen ochftskeriadministrationen. [56] SÄPO Säkerhetspolisens - arbetsmetoder. [18] Skördeskadeskydd förträdgárdsnäringen. [87] Nominering redovisningskonsulter. av [59] Kommunalbot. [64] Arbetsmarknadsdepartementet Denregionala problembilden. [12] Mångfald enfald.Del [13] Miljö- och energidepartementet mot Mångfald mot enfald.Del Sätt värdepåmiljön miljöavgifterpåsvaveloch - Lagstiftning ochräusfrågor. [14] klor.[21] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] MiljöprojektGöteborgför ettrenare Hisingen.[32] - Arbetstidochvälfärd. Energiforskning för framtiden.[48] Arbetstidochvälfärd.BilagedelA. Energiforskning förframtiden. Bilagor.[49] Arbetstidochvälfärd.Bilagedel [53] B. Detstatligaenergiforskningsprogrammet aktörer - Fungerande regionerisamspel. [55] inomenergisektorn. [52] DOochNämnden etniskdiskriminering mot Nedsättning energiskatter. av [82] de tre förstaåren.[57] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.Energioch - Staten igeograñn. [65] trafik.[83] Terroristlagstiftningen. [104] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.Energioch trafik.Bilagedel.[84]

ALLMÄNNA FÖR-LAGET

BESTÃLLNlNGARZ ALLMÄNNAFÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 STOCKHOLM, 47 TEL 08-7399630, FAX 08-739 48. 95 INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vu BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM.