Integriteten vid statistikproduktion [slutbetänkande]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

l

Inte

griteten

Vid

statistikproduktion

slutbetänkande av FoB-kommissionen SM] 1989:3

Statens offentliga utredningar WE?? 1989:3

w

Civildepartementet

Inte vid

griteten

statistikproduktion

»#03473- ,Sgif exe/å .- 4.:; I* x ;Kv g

Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 ( Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8 - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10270-6 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1989

statsrådet och chefen för civildepartementet 103 33 STOCKHOLM

Den 14 mars 1985 bemyndigades chefen för civildepartementet att tillkalla en kommission med uppdrag att följa arbetet med 1985 års folk- och bostadsräkning. Kommissionens arbete skall avslutas med en rapport till regeringen där kommissionen sammanfattar sina erfarenheter och lämnar rekommendationer om hur integritetsoch sekretessfrágorna skall behandlas i det fortsatta arbetet med folk- och bostadsräkningarna, (Dir 1985:7).

Den 19 mars 1987 utvidgade regeringen uppdraget genom tilläggsdirektiv, (Dir 1987:20). Det utvidgade uppdraget innebar att kommissionen skulle överväga behovet av fortsatta folk- och bostadsråkningar. Om sådant behov bedömdes föreligga skulle kommissionen redovisa alternativa modeller för en folk- och bostadsråkning samt lämna förslag om vilket alternativ som bör tillämpas.

Enligt direktiven skall kommissionen arbeta så länge produktionen av FoB 85 pågår. Statistiska centralbyråns huvudsakliga arbete med FoB 85 är nu avslutat. Det återstår ännu vissa rapporter samt framställning av statistik på uppdrag av utomstående.

Hed stöd av regeringens bemyndigande förordnade departementschefen landshövdingen i Jönköpings län Gösta Gunnarsson till ordförande i kommissionen samt till ledamöter riksdagsledamoten Elving Andersson, riksdagsledamoten Marianne Carlström (fr. 0. m. 1987-03-19), generaldirektören Gunnar Danielsson (fr. 0. m. 1987-03- 19), riksdagsledamoten Gerd Engman (t. o. m. 1987-02-

28), jur. kand. Hans Enroth, riksdagsledamoten Per Olof Håkansson, riksdagsledamoten Gunnar Hökmark, fil. lic. Tomas Ohlin och riksdagsledamoten Sture Thun.

Till sakkunnig i kommissionen förordnades den 3 juni 1985 departementssekreteraren Agneta Norén. Norén ersattes den 19 februari 1986 av departementssekreteraren Gunnar Österberg.

Till experter i kommissionen förordnades kammarrätteassessorn Christer Abrahamsson (1987-04-Ol-- 1987-11- 02), avdelningsdirektören Mats Björklund (fr. o. m. 1987-04-01), professorn Erik Bylund (fr. o. m. 1987-04- 01), organisationsdirektören Birger Jensen (fr. o. m. 1988-11-03), kanslichefen Dag Hallberg (fr. 0. m. 1986- 06-17), hovråttsassessorn Ingela Halvorsen (fr. o. m. 1987-11-03), statistikchefen Eva Berner (fr. o. m. 1986-06-17), planeringschefen Lars Malmborg (fr. o. m. 1987-04-01) och avdelningschefen Klas Wallberg (fr. o. m. 1987-04-01).

Till sekreterare i kommissionen förordnades den 10 maj 1985 avdelningsdirektören Hans Jelf och organisationsdirektören Birger Jensen (1987-03-Ol--1988-08-31).

Kommissionen har utarbetat delrapporten (Ds C 1986:9) Säkerhet, sekretess och Integritet i 1985 års Folk- och Bostadsräkning. Delrapporten överlämnades den 11 september 1986 till dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet.

Delrapporten har remissbehandlats. Civildepartementet har gjort en remissammanstållning och publicerat den i departementsserien (Ds C 1987:4).

Kommissionens förslag utifrån tillåggsdirektiven har redovisats i delbetånkandet (SOU 1988:43) Folk- och bostadsräkningar i framtiden, vilket överlämnades till

dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet den 30 september 1988. Delbetänkandet har sänts ut på remiss. Remissvaren skall ha inkommit till departementet senast den 15 december 1988. Kommissionen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Integriteten vid statistikproduktion. Kommissionens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 21 december 1988

Gösta Gunnarsson Elving Andersson Marianne Carlström Hans Enroth Gunnar Danielsson Per Olof Håkansson Gunnar Hökmark Tomas Ohlin Sture Thun /Hans Jelf

INNEHÅLL

Skrivelse till statsrådet

1 Utredningsuppdraget . . . . . . . . . . . . . .

2 Arbetets uppläggning . . . . . . . . . . . . . ll

3 Tidigare överlämnade rapporter från kommissionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

4 Sambearbetningar med FoB 85 . . . . . . . . . . 15 4.1 F08-registret 15 4.2 Sambearbetningar med andra register 16 4.2.1 Handlåggningsordning när SCB ansökt om sambearbetning . . . . . . . . . 16 4.2.2 Handläggningsordning när annan än SCB ansökt om sambearbetning . . . 17 4.3 Erfarenheter från arbetet med sambearbetningar 17

5 Utlämnandefrågor . . . . . . . . . . . . . . . 21

6 Kommissionens förslag . . . . . . . . . . . . . 23

Bilaga 1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Bilaga 2 Tillâggsdirektiven . . . . . . . . . . . . 29

1 Utredningsuppdraget

FoB-kommissionen tillsattes den 14 mars 1985 av statsrådet och chefen för civildepartementet (Dir 1985:7). Kommissionen tillkom på initiativ av riksdagen som ansåg att eftersom den formella regleringen är omfattande när det gäller FoB-uppgifternas användning och sekretess- och integritetsfrågorna, så är det inte i första hand på dessa områden som behov av skärpta regler föreligger. Vissa förbättringar skulle snarare kunna ske, när det gäller kontrollen och efterlevnaden av dessa regler och insynen i den praktiska hanteringen av de insamlade uppgifterna. Kommissionen skall i en rapport till regeringen sammanfatta sina erfarenheter och lämna rekommendationer om hur integritets- och sekretessfrågorna skall behandlas i det fortsatta arbetet med folk- och bostadsräkningar.

Riksdagen uttalade även att kommissionen skall ha en övervakande funktion utan att inkräkta på datainspektionens (DI) eller statistiska centralbyråns (SCB) ansvarsområden.

Den 19 mars 1987 beslöt regeringen om tilläggsdirektiv till kommissionen (Dir 1987:20). Tillåggsdirektiven innebar att kommissionens uppdrag utvidgades på så sätt att kommissionen skulle överväga behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. om sådant behov bedömdes föreligga, borde kommissionen redovisa alternativa modeller för en folk- och bostadsräkning samt lämna förslag om vilket alternativ som bör tillämpas.

10 Uhednmgsuppdngot SOU 1989t3

Uppdraget med anledning av tilläggsdirektiven skulle redovisas särskilt före september månads utgång är 1988. De 30 september 1988 överlämnades därför _delbetänkandet Folk- och bostadsräkningar i framtiden.

Kommissionen skall beakta kommittédirektiven (Dir 1985:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angáende utredningsförslagens inriktning.

Särskilt ingår i uppdraget att bedöma vilka åtgärder av formell eller annan art som bör vidtas så att uppgifterna hanteras pá sådant sätt att risk inte uppkommer för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Bland annat bör undersökas förutsättningarna att snabbare avidentifiera uppgifterna.

Direktiven och tillåggsdirektiven fogas som bilagorna 1 och 2 till detta betänkande.

Kommissionen tar i detta slutbetänkande inte upp frågor och förslag som tagits upp i och delbedelrapporten tänkandet.

2 Arbetets uppläggning

Kommissionen har följt arbetet med FoB 85 och dess tidsplanering. FoB arbetet består huvudsakligen av tre faser, - förberedelsearbetet SCB på - kommunernas arbete med insamling, granskning och kodning - SCB med dataregistrerar, gör sambearbetningar olika register som till slut utmynnar i statistiska tabeller.

Kommissionen fick möjlighet att i ett mycket sent skede av förberedelsearbetet på ett sammanträde ta del av blanketter, broschyren, handboken till de kommunala granskningsorganen och informationskampanjen.

Förberedelsearbetet på SCB och arbetet med insamling och kodning samt uppdraget med anledning av tilläggsdirektiven har behandlats i särskilda rapporter. se vidare Kapitel 3. Dessa frågor tas sålunda inte upp på nytt i detta betänkande.

Kommissionen har följt arbetet på SCB genom att SCB har haft kontakt med kommissionen inför planerade sambearbetningar som krävt datainspektionens tillstånd.

Kommissionen har varit remissinstans till datainspektionen och yttrat sig i de frågor där FoB 85 varit berörd.

SCB har också hört kommissionen i frågor angáende FoB

12 Arbetets uppläggning

85 som inte krävt DIs tillstånd, till exempel utlämnandefrågør. I detta betänkande redovisas erfarenheterna från detta arbete.

Tldlgare överlämnade rapporter från kommissionen

Kommissionen har utarbetat två delrapporter och överlämnat dem till statsrådet och chefen för civildepartementet. Den första rapporten Ds C 1986:9 säkerhet sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning ger en beskrivning av upplâggningen av arbetet med FoB 85 både vad avser själva folk- och bostadsräkningen och folkbokföringskontrollen.

Där behandlas också förberedelsearbetet inför FoB 85, utsändningsförfarandet, det lokala arbetet på FoBkontoren ute i kommunerna och det lokala arbetet på folkbokföringsmyndigheterna. vidare ges en beskrivning av allmänhetens och massmedias reaktioner på FoB 85.

Rapporten avslutas med en diskussion om principiella frågor i samband med en folk- och bostadsräkning.

Kommissionen har bedömt att det lokala arbetet och arbetet på SCB fungerat tillfredsställande. De påpekande som kommissionen gjort har efterföljts.

Kommissionen ifrågasatte folkbokföringskontrollens effektivitet och om den långsiktigt drabbar allmänhetens förtroende för den statistik som är folk- och bostadsräkningens syfte. Kommissionen föreslog att det bör göras en utvärdering av folkbokföringskontrollen i FoB 85 innan beslut om liknande kontroll tas i en framtida FoB. Rapporten har remissbehandlats. Civildepartementet har gjort en remissammanstållning Ds C 1987:4.

Tidigare överlämnade rapporter från kommissionen

Den 19 mars 1987 beslöt regeringen om tilläggsdirektiv till kommissionen. Dessa innebar att

kommissionen

skulle föreslå om och i så fall hur framtida folk- och bostadsräkningar skall utformas. I tillåggsdirektiven anges uttryckligen att uppgifter från folk- och bostadsräkningar inte skall användas för kontroll av folkbokföringen.

Kommissionen överlämnade den 30 september 1988 delbetänkandet SOU 1988:43 Folk- och bostadsräkningar i framtiden. Kommissionen föreslog där att information av det slag som erhålls genom FoB även i fortsättningen bör tas fram vart femte år, och att administrativa register som finns tillgängliga bör utnyttjas för sammanställning av statistik. Kommissionen föreslog också vissa åtgärder för att höja säkerheten för den personliga integriteten. Till betänkandet var fogat reservationer från två ledamöter.

Även delbetänkandet Folk- och bostadsråkningar i framtiden har varit utsänt på remiss. Remissvaren skall ha inkommit till civildepartementet senast den 15 december 1988.

4 Sambearbetningar med FoB 85

4.1 F05-registret

Den information om samhällsförhållanden som erhålls genom FoB används i varierande omfattning som underlag för samhällsplanering på central, regional och lokal nivå samt forskning och allmän information och därpå grundade ställningstaganden både inom den offentliga sektorn och den enskilda.

Själva folk- och bostadsräkningen resulterar i ett FoBregister på SCB. Ur detta register tas omfattande statistik fram. Kommissionen har följt framtagningen av denna statistik och kontrollerat att de regler som SCB följer garanterar att inte enskilda personer kan identifieras i statistiken.

SCB har fastställt regler för så kallad röjandebevakning. Kommissionen har granskat dessa. Reglerna innebär att redovisningen i statistiska tabeller och dylikt inte får innehålla så små enheter att det går att identifiera enskilda individer. Vid redovisningen accepteras således inte celler med färre enheter än tre. skulle en sådan redovisning tas fram skall celler slås ihop så att talet tre inte underskrids. Detta medför att kommunerna inte alltid kan få sin redovisning på den nivå som de önskar.

16 Sambearbetnlngar med FoB 85

4.2 Sambearbetningar med andra register

4.2.1 Handläggningsordning när SCB ansökt om sambearbetning

FoB-registret är ett grundregister. Den information som tas fram via F08 år inte alltid tillfyllest för planering och forskning. För att få information om andra samhällsfrågor finns behov av att genomföra sambearbetningar med andra register.

Enligt regeringsuppdrag till SCB och DI skall dessa myndigheter bistå kommissionen och beakta vad som står i kommissionens direktiv. Detta har inneburit att kommissionen har hörts i samtliga fall avseende sambearbetningar mellan FoB 85 registret och andra register.

Kommissionen har inte haft till uppgift att se till att sambearbetningarna följer gällande lagstiftning. Det har varit DIs uppgift. Kommissionens har varit uppgift att se på lämpligheten och det praktiska utförandet.

De flesta ansökningar om sambearbetningar med F08 85 registret och andra register kommer naturligen från SCB. De som vill ha en sambearbetning med FoB 85 genomförd vänder sig i första hand oftast till SCB som sedan ansöker om de tillstånd som behövs. För att kommissionen skulle ha möjlighet att på ett stadium tidigt påverka sambearbetningarna har det informellt beslutats att SCB först skall höra kommissionen och först därefter sända ansökan till DI som sedan remitterar den till kommissionen.

Kommissionen har på så sätt haft möjlighet att påverka sCBs ansökan till DI och även haft att konmöjlighet trollera att ansökan stämt överens med vad kommissionen framfört till SCB.

Sambearbetnlngar med FoB 85 17

Eftersom SCB har beaktat kommissionens synpunkter har denna metod medfört att de flesta remissvaren till DI kunnat lämnas utan ytterligare påpekanden från kommissionen.

Kommissionen har fört diskussioner med SCB inför planerade sambearbetningar. Diskussionerna har förts med kommissionens sekreterare och gällt möjligheterna att ta fram bra och relevant statistik genom sambearbetningar utan att ta fram identifierbara uppgifter.

Kommissionen har sedan pä sammanträde beslutat om de villkor som bör gälla för respektive sambearbetning. Kommissionens yttrande har delgivits SCB.

4.2.2 Handläggningsordning när annan än SCB ansökt om sambearbetning

I en del fall har annan än SCB ansökt om att få sambearbeta ett material med FoB 85 registret. Ansökan har dä ingivits direkt till DI som sänt den på remiss till kommissionen.

En diskussion har då förts direkt med den som ansökt och kommissionen har dä i remissvaret till DI framfört sina synpunkter.

4.3 Erfarenheter från arbetet med sambearbetningar

På förfrågan av SCB har kommissionen behandlat 30 ärenden om sambearbetning och avidentifiering, varav tva ärenden om användning av F08 85 som urvalsram för

undersökningar utförda av SCB, två ärenden rörande FoB

85 som urvalsram och utskick av enkät för annan än SCB, samt ett ärende om F08 85 som hjälpregister vid klassificering av andra register.

18 Sambearbøtningar med FoB 85

I tre ärenden har kommissionen uttalat stor tveksamhet, i ett fall gentemot den föreslagna undersökningen och i ett fall mot utlämnande av avidentifierat register. I ett tredje fall har SCB kommit in med förnyad förfrågan. Den nya förfrågan har haft ändrade förutsättningar och kommissionen har då ansett sig kunna tillstyrka förfrågan.

Kommissionen har avgivit remissvar på sammanlagt 26 förfrågningar från DI, varav ett ärende avsåg upprättandet av FoB 85 registret och ett bevarande och gallring av FoB 85 registret. Resterande ärenden har ännu inte översänds på remiss från DI. Kommissionen avgjorde vissa ärenden pä sitt sista sammanträde i december 1988.

Kommissionen har inte haft någon formell beslutanderätt i frågor om sambearbetning. DI har haft möjlighet att frångå kommissionens rekommendationer. Detta har inte skett i något fall.

Kommissionens fria ställning i dessa frågor har medfört att kommissionen kunnat föra en diskussion med den som ansökt om sambearbetning. Detta har lett till att flera förslag till sambearbetningar och upprättande av identifierbara register har förändrats till att bli sambearbetningar som resulterat i upprättande av avidentifierade register.

Kommissionen har inte i något fall medverkat till att identifierbara uppgifter från FoB 85 förts samman med andra register. I samtliga fall utom ett har den, som velat ha en sambearbetning genomförd, förklarat att det material som blivit resultatet av sambearbetningen givit en helt tillfredsställande statistik.

I ett fall har en forskare ännu inte genomfört sambearbetningen, sannolikt på grund av att kommissionen krävt

Samboarbotnlngar med F08 85 19

att berörda personer skulle informeras om att sambearbetningen med FoB uppgifter skulle göras. Personerna skulle kunna ges möjlighet att meddela att de inte ville vara med i undersökningen.

Kommissionens handläggning av frågorna kring sambearbetningar har medfört att skyddet för den enskildes integritet har stärkts.

5 Utlämnandefrågor

Kommissionen har haft att behandla frågor om utlämnande av uppgifter ur F08 85.

De flesta frågor om utlämnande av uppgifter har gällt utlämnande av avidentifierade uppgifter. I två fall har frågan gällt utlämnande av identifierbara uppgifter.

De båda fallen avsåg fastighetsuppgifter med identifierbara flerfamiljsfastigheter. De avsåg inte identifierbara uppgifter på individnivá. I ett av fallen framgick efter att ytterligare material inhämtats att uppgifterna avságs att användas för direkt information till fastighetsägare. I det andra fallet gällde det att framställa statistik på låg regional nivå.

Kommissionen avstyrkte utlämnande i det ärende där uppgifterna skulle användas till information till enskilda fastighetsägare. I det andra fallet tillstyrkte kommissionen utlämnande med restriktioner som innebar att uppgifterna enbart får användas till statistik och inte för några som helst åtgärder riktade mot enskilda fastighetsägare. Utlâmnandet skedde till en kommun.

Utlâmnande av avidentifierade uppgifter har skett i ett flertal fall. SCBs kunder har velat ha en sambearbet-

ning genomförd för att sedan själva använda det nya

avidentifierade registret för att framställa statistik ur. Kommissionen har granskat innehållen i registren och i de fall utlämnande medgivits funnit att det inte

22 Utlåmnandefrlgor finns möjligheter att identifiera enskilda individer eller fastighetsägare.

6 Kommissionens förslag

Enligt direktiven skall kommissionen slutföra sitt arbete i och med att SCB har slutfört arbetet med F08 85 och upprättat ett FoB 85 register. SCB år nu i huvudsak färdig med det arbetet.

FoB 85 registret kommer emellertid att under lång tid bli föremål för önskemål om sambearbetningar och utlämnande av uppgifter. Dessa sambearbetningar och utlämnanden kommer främst att gälla olika forskningsprojekt och olika önskemål från samhållsplanerare.

SCB år registerhållare. SCB kommer således fortsättningsvis att arbeta med dessa frågor. sCBs uppgift är att se till att bra statistik tas fram. Det lättaste och i de flesta fall mest ekonomiska sättet att ta fram bra statistik på âr att ha register med identifierbara uppgifter. Dessa identifierbara uppgifter kan sedan sambearbetas med andra register. Det går på detta sätt att ta fram annan statistik än man först avsett, till exempel på lägre regional nivå.

SCB har också ett ansvar för att den personliga integriteten inte kränks.

Dessa båda uppgifter som SCB har kan i vissa fall stå i motsatsställning till varandra. Detta kan medföra en svår beslutssituation för SCB.

Kommissionens arbete har medfört att skyddet för den personliga integriteten har stärkts. Kommissionen anser

24 Kommissionens förslag SOU 1 989:3

därför att detta arbete på lämpligt sätt bör fortsätta och permanentas.

Kommissionen är genom sin sammansättning ett parlamentariskt organ. Kommissionen är sammansatt av representanter för de fem vid kommissionens tillsättning existerande riksdagspartierna. Den folkvalda representationen har således haft ett avgörande inflytande på kommissionens arbete.

Kommissionen anser att denna representation har varit mycket väsentlig för arbetet. Kommissionen har haft möjlighet att diskutera lämpligheten i sambearbetningarna och även tillföra nya idéer om hur en sådan lämpligast bör genomföras.

Datainspektionen är den myndighet som har att vaka över

att datalagen följs. DIs uppgift att skydda den personliga integriteten från otillbörligt intrång medför bland annat en myndighetsutövning vad beträffar prövning om tillstånd för sambearbetningar. Denna uppgift ligger nära de uppgifter som kommissionen haft. I DIs styrelse ingår parlamentariker. Kommissionen anser att DIs styrelse lämpligen bör kunna ta över de uppgifter som kommissionen haft.

Kommissionen har härmed slutfört sitt uppdrag. Förfrågningar om sambearbetningar och utlämnande av uppgifter kommer att fortsätta. Kommissionen anser att det är angeläget att frågan om, hur och vem som i framtiden skall utföra motsvarande arbete som kommissionen utfört bör få en snar lösning.

guggg 1

§03

Kommittédirektiv gg

w

Dir 1985:7

Statistikkommission för 1985 års folk- och bostadsräk-

ning

Dir 1985:7

Beslut vid regeringssammanträde 1985-03-14

Chefen för civildepartementet. statsrådet Holmberg. anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en kommission tillkallas för att följa arbetet med folk- och bostadsräkningen år 1985 - FoB 85. Kommissionen skall särskilt uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna. Dess uppgift skall vara att bevaka att den personliga integriteten inte utsätts för intrång och att insamlade uppgifter inte används för andra ändamål än de som anges i l§ lagen

(1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning (FoB-lagen).

Kommissionen bör vara parlamentariskt förankrad! Jag avser att föreslå att datainspektionen och statistiska centralbyrån (SCB) får i uppdrag att bistå kommissionen på olika sätt. m m.

Bakgrund Arbetet med FoB 85 regleras i lagen (1984:531) om 1985 års folk-.och

bostadsråkning och i förordningen (1984:532) med samma beteckning.

FoB 85 genomförs på följande sätt. Med utgångspunkt i lagen fastställer SCB efter samråd med datainspektionen innehållet i de person- och fastighetsblanketter som skall användas. Dessa sänds under hösten 1985 ut till allmänheten för besvarande. Blanketterna ges sedan in till de kommunala granskningsorganen. Efter granskning och beredning där. sänds uppgifterna till SCB. som för över uppgifterna till ett maskinläsbart medium och gör de sambearbetningar med andra register som FoB-lagen medger. Sedan följer den maskinella som resulterar i tabeller. diagram m m. bearbetningen Produktionen av FoB 85-data beräknas kunna slutföras under år 1988. Isitt betänkande med anledning av prop l983/8-lz85 om 1985 års folk- och bostadsräkning konstaterar finansutskottet att det ofta hävdas i debatten att

26 Bling; 1

IQ

oron för intrang i den personliga integriteten iir mycket utbredd. trots att uppgifterna i folk- och bostadsriikitingsregistren är skyddande pa olika siitt och användningen av dem iir särskilt reglerad (FiU l983/8-k35 s. 13). Utskottet menar att eftersom den formella regleringen iir omfatt-ande när det gäller uppgifternas ;invändning och sekretess- och integritetsfragornzt. sa är det inte i första hand pa dessa omraden som behov av skärpta regler föreligger. Vissa förbättringar skulle enligt utskottet snarare kunna ske. när det gäller kontrollen av efterlevnaden av dessa regler och insynen i den hanteringen av de insamlade uppgifterna. För att göra det praktiska uppenbart för alla att uppgifter som har samlats in för folk- och bostadsräken ningen inte används för annat än statistik bör därför enligt finansutskottet särskild parlamentariskt sammansatt statistikkommission inrättas för att framhåller att kommissionen skall ha en följa arbetet med FoB 85. Utskottet övervakande funktion utan att inkräkta pa datainspektionens eller statistiska centralbyráns ansvarsområde. Utskottet hemställer att riksdagen som sin mening gcr regeringen tillkänna vad utskottet anfört om en statistikkommission för folk- och bostadsräkningar.

Riksdagens beslut (rskr 1983/84307) följde utskottets hemställan.

»Jaghar redan i årets budgetproposition anmält att jag kommer att föreslå tillsättandet av en kommission för att följa 1985 års folk- och bostadsräkning 1984/851100 bil 15 s. 39). Det är sålunda för att garantera att den (prop personliga integriteten inte utsätts för intrång och att insamlade uppgifter inte används för andra ändamål än de som anges i l § FoB 85-lagen som jag i dessa direktiv har föreslagit att en parlamentarisk kommission i enlighet med riksdagens önskemål tillkallas för att följa arbetet med FoB 85.

Arbetets bedrivande

Kommissionens huvuduppgift blir som framgatt att löpande följa arbetet med FoB 85 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Kommissionen skall bevaka att integritetsoch sekretessfrágorna fâr en tillfredsställande lösing. när FoB 85 genomförs och redovisas. Kommissionen skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med SCB och datainspektionen. Den skall ha en rådgivande funktion gentemot SCB och Dessa bada myndigheter skall ha rätt att inom sina datainspektioncn. respektive områden aktualisera frågor hos kommissionen men har ocksa en skyldighet att bistå kommissionen med information m m. l övrigt kan kommissionens åligganden preciseras på fyra punkter. Kommissionen bör för det första på lämpligt sätt följa airbetet vid de kommunala granskningsorgatnen. SCB bör därför inhämta kommissionens

Il a1 27

synpunkter pa integritcts- och sckrctessfragorna innan SCB utfärdar instruktioner för arbetet vid de kommunala granskningsorganen. Det är för det andra :angeläget att kommissionen sarskilt uppmärksammar fragor om sambearbetning av personuppgifter i olika register. Om SCB med hjälp av ADB tillsammans med uppgifterna fran FoB skall använda andra uppgifter för sadana syften som anges i l s*FoB-lagen. far det ske bara enligt beslut eller med tillstand som avses i datalagen ll973z289. omtrvckt 1982:446). Detta framgar av 22 § FoB-lagen (jfr prop l983/84:85 s. 32). Kommissionen bör enligt min mening höras i alla sadana ärenden enligt datalagen. Det ankommer pa SCB och i förekommande fall datainspektionen att se till att kommissionen far tillfälle att lämna synpunkter i ärendena. Kommissionen bör för det tredje ta del av de lokalmässiga och tekniska anordningarna vid SCB och följa att det praktiska säkerhetsskyddet är tillfredsställande. Kommissionen kan här fungera som referensgrupp till SCB i fråga om planerade bearbetningar och säkerhetsanordningarna i

samband med dessa.

För det fjärde bör kommissionen savitt rör FoB-material löpande inhämta information från SCB om handläggningen av enskilda sekretessärenden. dvs ärenden om uppgifter skall lämnas ut. Sådana ärenden skall med tillämpning av tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (l980:l0(l. omtryckt 1982: 14106.ändrad senast 1984:949) avgöras av SCB och i en del fall av de kommunala granskningsorganen. SCB bör löpande informera kommissionen om antal utlämnande. typer av utlämnanden etc. Genom att pá dessa och andra sätt som kommissionen anser lämpliga följa arbetet med FoB 85 bör den fa underlag för bedömning av det nuvarande systemets lämplighet och tillförlitlighet. när det gäller sekretess och integritet. Kommissionen skall avsluta sitt arbete genom att i en rapport till regeringen sammanfatta sina erfarenheter och lämna rekommendationer för hur integritets- och sekretessfragorna skall behandlas i det fortsatta arbetet med folk- och bostadsräkningarna. Kommissionen skall arbeta sa länge produktionen av FoB 85 pagar. Arbetet bör därför kunna avslutas senast vid utgången av år 1988.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepzrrtementet att tillkalla en kommission - omfattad av kommittéförordningen (1976:110) - med högst fitta ledamöter med uppdrag att följa arbetet med FoB 85.

28 :Mau sou 1939:3

att utse en av ledamöterna att vara ordförande. sekreterare och annat biträde ât att besluta om sakkunniga. experter. kommissionen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut ansluter sig till föredragundens överväganden och bifaller hans Regeringen hemställan. (Civildepartementet)

amg, 2 29

@

Kommittédirektiv

gg

w

4 Dir 1987:20

till statistikkommissionen för 1985 års

Tilläggsdirektiv

folk- och bostadsräkning

Dir 1987:20

Beslut vid regeringssammantråidc 1987-03-19

Chefen för civildepartementet. statsrådet Holmberg. anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att statistikkommissionen (C 1985:01) för 1985 års folk» och bostadsräkning, kallad FoB-kommissionen. genom tilläggsdirektiv får i att utreda frågan om behovet och utformningen av fortsatta folkuppdrag och bostadsräkningar.

Bakgrund FoB-kommissionen skall enligt sina direktiv (dir. 1985:7) följa arbetet med folk- och bostadsräkningen är 1985 (FoB 85). Kommissionen skall därvid särskilt uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna samt bevaka att den personliga integriteten inte utsätts för intrång och att insamlade uppgifter inte används för andra ändamål än de som anges i I§ lagen (l984:53l)om 1985 års folk- och bostadsräkning. Kommissionen skall arbeta så länge produktionen av FoB 85 pågår och arbetet bör därför, enligt direktiven. kunna avslutas senast vid utgången av år 1988. FoB-k0mmissi0nen har i en dclrapport (Ds C 1986:9) Säkerhet. sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning bLa. behandlat vissa principiella frågor i samband med en folk- och bostadsräkning. Delrapporten har remissbehandlats. l årets budgetproposition (prop. l986/87:l0(l bil. l5) föreslår jag att FoB-kommissionen fiir i uppdrag att utreda alternativa former, m.m. för en folk- och hostadsråikning år 1990 och att medel till statistiska centralbyrån (SCB) inte anvisas i avvaktan på en sådan utredning. Jag tar nu upp (lossa frågor.

30 Bilaga 2

lnformationsbehov och kostnader Huvudsyftet med folk- och bostadsräkningzir har hittills varit att ta fram statistik för en allmän information för statens, landstingens och kommunernas planering samt för forskningen. Ett annat syfte har varit att bidra till kontrollen av folkbokföringen. Folk- och bostadsräkningar ligger också till grund för internationella jämförelser och resultaten används av bLa. FN och dess underorgan. Behovet av folk- och bostadsråikningzir har under senare år kartlagts av flera utredningar. vars förslag i vissa delar har legat till grund för de variabler som tagits med i FoB 80 och FoB 85. Jag anser att den nya utredningen hör inriktas pä en förnyad undersökning av :användarnas faktiska informationshehov. llärvid bör kommissionen söka identifiera vilka uppgifter som efterfrågas och vilken kvalitet pä uppgifterna som bör eftersträvas. Vidare bör undersökas om informationsbehovet kan tillgodoses pä annat sätt. Lex. genom att befintlig statistik utnyttjas. Kommissionen bör undersöka olika former för att finansiera framtagningen av statistiken. t.ex. genom att liita zinvåindarna betala för den statistik som efterfrågas. Miljligheternzi att förkorta tiden mellan uppgiftsinsamling och ;aublicering i av det färdigställda materialet bör ocksa undersökas. En utgångspunkt bör vara att uppgifter frän folk- och bostadsråikningair inte skall zinvändas för kontroll av folkbokföringen. En övergripande utgåingspunkt hör vara att begränsa kostnaderna.

Integritet och sekretess Datateknikens och informationssamhâillets snabba utveckling har givit upphov till oro för intráing i den personliga integriteten. Detta har i sin tur ökat kraven på sekretess och säkerhet samt kravet pä skydd för den frän folk- och btwstadsráikningar är personliga integriteten. Uppgifterna föremål för en omfattande formell reglering vad gåiller :invändning samt sekretess- och integritetsskydd. Mot denna bakgrund bör i uppdraget särskilt ingå att bedöma vilka åtgärder av formell eller annan art som bör vidtas för att uppgifterna behandlas och används pä ett såidant sätt att risk för otillbörligt intrång inte uppkommer. Bl.a. bör härvid förutsåittningairnai att snabbare avidentifiera uppgifterna undersökas.

E z

Alternativa modeller för en lolk- och bostadsräkning

En folk- och bostadsräkning görs normalt som en totalundersökning med identifierbara Uppgiftslämnandet är obligatoriskt. FoB-kommisuppgifter. diskuterat modeller som i olika sionen har i sin delrapport några alternativa avseenden från den traditionella utformningen. För varje skiljer sig alternativ har kommissionen granskat innehâllsmässiga konsekvenser, informationsbehov som kan eller inte kan tillgodoses. för- och nackdelar med olika insamlings- och bearbetningsförfaranden. kostnadsnivåer och integri- Som jag redovisat tidigare har delrapporten remissbehandlats. tetsaspekter. bör överlämnas till kommissionen och beaktas i utred- Remissyttrandena ningsarbetet. Mot bakgrund av vad jag har sagt bör kommissionen överväga behovet av fortsatta folk- och bostadsräkningar. Om sådant behov bedöms föreligga. bör kommissionen redovisa alternativa modeller för en folk- och bostadsräkning samt lämna förslag om vilket alternativ som bör tillämpas.

Arbetets bedrivande

Kommissionen skall beakta kommittédirektiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda tttredare ;ingående utredningsförslztgens inriktning. Kommissionen hör i ;arbetet ha kontakt med SCB och data- och (iffentlighetskommitten (Ju 1984:06). Kommissionen bör i samband med undersökningen av informationsbehovet ha kontakt ocksa med departementen. Kommissionens bör redovisas senast under september 1988. förslag

Hemställan Med till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen hänvisning beslutar att utvidga PoE-kommissionens uppdrag i enlighet med ovanstående. att utöka antalet ledatnöter i kommissionen till högst nio ledamöter. Vidare ltemstiiller jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla ytterligare en ledamot av kommissionen.

32 4 Bilaga 2 sou 1989:3

4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredrugandcns överväganden och bifaller hans hcmstiillun. (Civildcpartcmcntct)

REGERIFBSKANSLIETS OFFSETCENTRM. Skxzkholm 1987

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskildc utredaren för granskning av hotbilden mot och såkcrhezsskyddet kring stalsminister Olof Palme.C. 2. Bcskanningcn av famnnsmretag. Pi. 3. Inlcgrilelcn vid slatislikpmduküon. C.

man... *Aüváivørrw uøtlntrlnnøwçøwa x. rum...- ibmadüüivv wIu-v-anøa-ø-øauøm-Aøwø : \ -

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Beskattning av fâmartslörelag. [2]

Civildepartementet Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbildcn mot och såkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [I] integriteten vid statistikpmduktion. [3]

i KUNGL BIBL.

1989-01- 2 7

srocxnow

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10270-6 ISSN 0375-250X