Statens mät- och provstyrelse betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
a k?? , En a., KJ
Statens mät- och
provstyrelse
Betänkande av
MPR-utredningen
SBM
1989:31
Statens offentliga utredningar
E4753 1989:31
Ey
Industridepartementet
Statens mät- och
provstyrelse
Betänkande av MPR-utredningen
Stockholm 1989
Allmänna Förlaget har utgivit en bibliograñ över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.
. Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)
REGERINGS KANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38- 10320-6 Stockholm 1989 ISSN O375-250X
Till statsrådet och chefen
för industridepartementet
Regeringen bemyndigade den 26 januari 1989 chefen för industridepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor om organisation och ledning vid statens mät- och provråd. Kommittén har antagit namnet HPR-utredningen. Kommitténs sammansättning framgår av bilagda förteckning.
Jag överlämnar härmed betänkandet Statens mät- och provstyrelse.
Stockholm den 14 april 1989
Lars Ettarp
/Bernt Nilsson
Ulla Weigelt
KOHMITTENS SAHMANSÄTTNING
Särskild utredare
Ettarp, Lars, departementsrád
sakkunniga
Lindeberg, Per-Erik, rättschef Skjöldebrand, Olof, departementssekreterare Tengelin, Ulrika, kammarrättsassessor
Exgerter
Ahlström, Iwan, direktör Barrefelt, ao, departementssekreterare Fenborn, Ingrid, jur.kand. Ferm, Ronny, laboratoriechef Forsberg, Nils-Gunnar, avdelningsdirektör Holm, Lennart W, tillsynschef Horowitz, Artur, laboratoriechef Johansson, Jan-Olof, marknadsdirektör de Kazinczy, Ferenc, verkställande direktör Lindkvist, Bertil, överingenjör Malmqvist, Merih, avdelningsdirektör Mathiesen, olev, överingenjör Ots, Heikki, avdelningsdirektör
sekreterare
Nilsson, Bernt, avdelningsdirektör Weigelt, Ulla, departementssekreterare
INNEHÅLL Sid. FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
| UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ARBETE | 15 |
| Uppdraget | 15 |
| Utredningens arbete | 16 |
MPR:S NUVARANDE VERKSAMHET OCH ORGA-
NISATION 17
Uppgifter 17
Arbetsformer 20
Organisation 24
Personal och ekonomi 26
KRAV PÅ NYA men 29 3.1 Utgångspunkter 29 3.2 Ackreditering 31 3.2.1 Framtida behov av ackrediterings-
tjänster m.m. 31 3.2.2 Den praktiska hanteringen av
ackreditering 32 3.2.3 Tekniska kommittéer 36 3.2.4 Tekniska bedömare 37 3.2.5 Information och marknadsföring 38 3.2.6 Avgifter 39 3.3 Anpassning av den befintliga
auktorisationen och andra över-
gångsfrågor 40 3.3.1 Åtgärder för anpassning 40 3.3.2 Föreskrifter 41 3.4 Uppgiften som central förvaltnings-
myndighet för teknisk kontroll och
mätteknik 42
Nationellt forum för samverkan och
internationellt samarbete 42
Sid.
Tillsynsmyndighet för riksprovplats-
och riksmätplatsorganisationen 44
Budgetsystem 44
Kvalitetssystem 45
Rekrytering, kompetens och utbild-
ningsbehov 46
FÖRSLAG TILL ORGANISATION M.H. 49
4.1 Krav på organisationen 49 4.2 Beskrivning av organisationen 50 4.2.1 Tekniska enheten 51 4.2.2 Förvaltningsenheten 52 4.3 Verksstyrelse och ledning 53 4.4 Tekniska kommittéer och bedömare 54 4.5 Hyndighetens namn 55 4.6 Instruktion 56
Bilaga
Direktiven till utredningen
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
Förslag till förordning med instruktion för statens mät- och grovstvrelse
Regeringen föreskriver följande.
Ugggifter
1 s statens mät- och provstyrelse är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik samt handhar ackreditering av laboratorier enligt lagen (1989:000) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.
2 5 Statens mät- och provstyrelsse skall särskilt
1. verka för att obligatorisk kontroll enligt lagen (1989:000) om kontroll genom teknisk provning och om mätning organiseras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt,
2. främja och utveckla en effektiv och ändamålsenlig organistion för mätning, redovisa de totala kostnaderna för verksamheten vid riksmätplatserna samt fördela de särskilda bidragsmedel som ställs till styrelsens förfogande för denna verksamhet,
3. främja och utveckla ackrediteringssystemet med särskild beaktande av den internationella utvecklingen,
4. utöva tillsyn enligt lagen (1989:000) om kontroll genom teknisk provning och om mätning,
_ 10 _
S. meddela föreskrifter och allmänna råd inom området för
(1989:000) om kontroll genom teknisk provning och lagen om mätning,
6. lämna råd till föreskrivande myndigheter inom sitt ansvarsomráde,
7. vara ett nationellt forum för samverkan i frågor om teknisk kontroll och mätteknik,
8. bevaka och efter behov delta i internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde.
Statens mät- och provstyrelse skall vid fullgörandet av sina i behövlig omfattning ha ett nära sam-
uppgifter arbete med berörda myndigheter eller organ.
3 5 statens mät- och provstyrelse skall varje år före den 1 december lämna en berättelse till regeringen om verksamheten under det senaste budgetåret.
Verksförordningens tillämpning
4 S Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på statens mät- och provstyrelse.
Statens mät- och provstyrelses ledning
5 S Statens mät- och provstyrelses generaldirektör är chef för myndigheten.
Styrelsen
6 S Statens mät- och provstyrelses styrelse består av högst tio personer, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande.
_ 11 -
Styrelsen är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
organisation
7 S Inom statens mät- och provstyrelse skall finns en teknisk enhet och en förvaltningsenhet.
Varje enhet leds av en enhetschef.
8 S Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på statens mät- och provstyrelse.
Personalansvarsnämnden
9 s Statens mät- och provstyrelses personalansvarssnämnd består av generaldirektören, personalföreträdarna och enhetscheferna. Generaldirektören är nämndens ordförande.
Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
styrelsens ansvar och uppgifter
10 5 Utöver vad som anges i 13 S verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen lämna förslag till regeringen om utseende av riksprovplatser och riksmätplatser samt fatta beslut om statens mät- och provstyrelses verksamhetsberättelse.
får överlåta åt generaldirektören att besluta Styrelsen föreskrifter av mindre vikt och utan principiell betydelse.
_12_
Tekniska kommittéer
11 S vid statens mät- och provstyrelse finns de tekniska kommittéer med rådgivande uppgifter i tekniska frågor som statens mät- och provstyrelse bestämmer.
Tjänstetillsättning m.m.
12 5 Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.
Tjänster som enhetschefer tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören.
Andra tjänster tillsätts av statens mät- och provstyrelse.
13 S Förordnande att vara ställföre-
generaldirektörens trädare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av generaldirektören.
14 S Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid.
15 S Statens mät- och provstyrelse utser ledamöter i de tekniska kommittêerna.
Biszsslor
16 S Besked om bisyssla enligt 37 s anställningsförordningen (1965:601) lämnas av statens mät- och provstyrelse även i fråga om enhetschefer.
- 13 _
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989 då förordningen (1983:695) med instruktion för statens mät och ptovrád skall upphöra att gälla.
Bestämmelserna i 3 S tillämpas första gången den 1 december 1990.
_15..
l UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ARBETE
1.1 Uppdraget
Den 26 1989 tillkallades jag som särskild utredjanuari are av chefen för industridepartementet för att utreda vissa om organisation och ledning vid statens mätfrågor och (HPR) m.m.. Mitt uppdrag har varit att lägga provråd fram till instruktion och organisation i stort av förslag Direktiven framgår av bilaga (Dir 1989:2). myndigheten.
är en följd av regeringens pro- Organisationsutredningen 1988/89:60 om kontroll genom teknisk provning position och om mätning. I propositionen föreslås en ny lag om kontroll teknisk provning och om mätning. Genom den genom inrättas ett nytt system för frivillig ackrenya lagen av och mättekniska laboditering provningslaboratorier ratorier baserat på internationella regler. Ackrediteringen skall skötas av MPR.
I föreslås också att MPR organiseras om propositionen till en av verkstyp ledd av från nämndmyndighet myndighet en och med en lekmannastyrelse. Nuvarande generaldirektör och mätnämnden avskaffas. Rådgivande tekniska provnämnden kommittéer med kvalificerad teknisk expertis knyts till myndigheten. Fristående sakkunniga tekniska experter, s.k. bedömare, anlitas enligt internationella riktlinjer för av laboratoriers tekniska kompetens m.m. bedömning
direktiven bör förslagen utformas förutsättnings- Enligt löst i förhållande till nuvarande organisation och med lämplig samordning av mät- och provsidan. organisationen skall medge anpassning till den framtida utvecklingen på området såväl nationellt som internationellt. Förslagen skall inte ytterligare belasta statsbudgeten.
_ 15 _
I förslaget till organisation av den nya myndigheten har jag enligt mina direktiv haft att beakta b1.a.följande:
- av ett
Uppläggningen sjävfinansierande ackrediteringssystem.
- Hur permanenta rådgivande kommittéer bör knytas till
verksamheten.
- Hur tekniska s.k. bedömare bör till
experter knytas
verksamheten.
- Hur det nuvarande auktorisationssystemet bör
anpassas
till ackrediteringssystemet.
Utredningen har också haft i uppdrag att överväga:
- Hur ett kvalitetssystem för MPR bör utformas.
- Hur en bör utformas.
budgetstruktur
- Behov av framtida kompetens med hänsyn till den ändrade
verksamheten.
- Behov av ändrade och föreskrifter inom
nya området.
1.2 Utredningens arbete
Utredningen har haft fyra sammanträden. Under arbetets gång har jag tillsammans med sekretariatet sammanträffat med personalen vid HPR. vi har också haft
överläggningar med företrädare för riksprov- och
riksmätplatser.
De fackliga organisationerna vid myndigheten har varit företrädda i utredningen genom Merih
experterna Malmqvist (TCO-S) och Heikki Ots (SACO/SR)
_17_
2 HPR:s NUVARANDE VERKSAMHET OCH ORGANISATION
2.1 Uppgifter
HPR är central förvaltningsmyndiqhet för teknisk kontroll och mätteknik. verksamheten regleras i instruktionen (1985á1108), i lagen (1985:1105) resp. förordningen (1985:1106) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m.m. samt lagen (1974:897) resp. förordningen (1974:899) om riksmätplatser mm. HPR:s uppgifter innebär både myndighetsverksamhet och uppdragsverksamhet.
Riksdagen har fattat beslut om en ny lag om kontroll genom teknisk provning och om mätning (1989:000) som träder i kraft den 1 juli 1989.
HPR bedriver för närvarande bl.a. följande verksamhet:
- organiserar, samordnar, och utvecklar teknisk kontroll-
verksamhet och mätteknik samt meddelar föreskrifter och
allmänna råd för denna verksamhet,
- utarbetat förslag till regeringen att utse riksmätplat-
ser, riksprovplatser och kontrollomráden för
auktoriserade provplatser,
- auktoriserar företag, institutioner och myndigheter för
obligatorisk respektive frivillig kontroll och mätning,
- bedriver av mät-och provplatser,
tillsyn
- examinerar personal som utför oförstörande provning,
- bistår föreskrivande med råd i tekniska
myndigheter
kontrollfrågor och med hjälp att beräkna ekonomiska
följder av föreskrifter om kontroll genom teknisk prov-
ning,
_ 13 _
- redovisar de totala kostnaderna för verksamheten vid riksmätplatserna samt fördelar de särskilda medel som ställs till MPR:s förfogande för bidrag till riksmätplatsverksamheten,
- utvecklingen på de mät- och följer provningstekniska områdena och bedömer dess betydelse även på samhällsnivå, bl.a.genom att jämföra tekniska kontrollkrav inom olika föreskriftsomráden och vid behov vidta åtgärder,
- verkar för ökad kunskap om möjligheterna att använda mätning och provning för att uppnå säkerhet och kvalitet samt informerar om de resurser för mätning och provning som finns i system som administrateras av MPR,
- samt de internationella följer förhållandena inom sitt verksamhetsområde och verkar för att svenska mät- och provningsresultat erkänns i andra länder, tex genom harmonisering med internationella förhållanden och genom överenskommelser med andra länder.
Lagstiftningen särskiljer de två huvudområdena provning resp. mätning, vilket också har avspeglats i MPR:s arbete med dessa frågor.
HPR svarar för organisation och av den samordning provningsverksamhet som bedrivs vid riksprovplatser (RPP) och auktoriserade provplatser (APP).
MPR är beredande organ för regeringens beslut om att utse riksprovplatser respektive beslutande organ för att utse auktoriserade provplatser inom kontrollområden där regeringen gett möjlighet att utse APP. Det allmänna skall ha bestämmande inflytande över verksamhet vid riksprovplats.
_19_
HPR utövar tillsyn av riksprovplatser som inte är myndighet samt av auktoriserade provplatser oberoende av ställning.
Efter samråd med riksrevisionsverket (RRV), fastställer HPR de avgifter som riksprovplatserna har rätt att ta ut för provningen. Detta gäller dock inte riksprovplatser som är statlig myndighet eller AB Svensk bilprovning. HPR fastställer också efter samråd med riksrevisionsverket auktorisationsavgifter för provplatser samt avgifter för examineringen i oförstörande provning.
Föreskrivande myndigheter har skyldighet att samråda med MPR innan nya eller ändrade föreskrifter meddelas inom områden där provplatser har utsetts. MPR har å andra sidan skyldighet att samråda med berörd föreskrivande myndighet inom de områden där provplatser kan utses.
HER har förvaltningsansvaret för den svenska mätplatsorganisationen bestående av riksmätplatser och auktoriserade mätplatser. Syftet med denna organisation är att hålla normaler som säkerställer internationellt spårbara kalibreringar av mätdon för användare inom industri, handel, forskning och förvaltning. spårbarhet uppnås genom att normalen kalibreras mot en noggrannare normal i en kedja som slutligen leder till en jämförelse med enhetens internationellt antagna definition.
MPR bereder regeringens beslut att utse riksmätplatser. Endast statlig myndighet kan utses till riksmätplats.
MPR utövar tillsyn av auktoriserade mätplatser som inte är statlig myndighet. I den praktiska tillsynen har MPR dock gjort samma utvärdering oavsett huvudmannaskapet. HPR fastställer efter samråd med riksrevisionsverket auktorisationsavgifter för mätplatserna.
_ 20 _
2.2 Arbetsformer
Arbetet vid MPR sker både som löpande verksamhet och som särskilda projekt.
En väsentlig del av den löpande verksamheten består i tillsyn av provplatser och mätplatser. av auk-
Tillsynen toriserade mätplatser och provplatser sker i som
regel återkommande besök. Uppläggningen kan variera. vid besöken kan ansvarig från MPR delta tillsammans med en särskild teknisk bedömare som anlitas från
riksmätplats eller riksprovplats. I en del fall klaras besöken av en teknisk bedömare enbart. Vid besöken görs förutom en teknisk bedömning ocksá en utvärdering av och
organisation tillämpningen av kvalitetssystem. Eventuella brister i verksamheten som noteras vid besöken diskuteras med företagen så att åtgärder vidtas.
När företag skall nyauktoriseras sker en
ingående prövning genom besök och efterföljande Ett vik-
utvärdering. tigt led i tillsynen av auktoriserade är s.k.
mätplatser jämförelsemätningar som innebär att samtliga
mätplatser inom ett storhetsområde får mäta ett kalibrerat
objekt. Innehåll och uppläggning av av är
tillsyn mätplatserna preciserad i rapporten HER 1989:2. En allmän föreskrift om ackrediterade laboratorier kommer att utarbetas.
Tillsynen av riksmätplatser och sker i
riksprovplatser varierande former med hänsyn till behov och förutsättningar. Tillsyn av riksmätplatser sker En
regelbundet. del av denna består i
tillsyn att årligen faställa och följa upp det s.k.
underhållsuppdraget.
Tillsynsbesök hos riksprovplatser har i
genomförts vissa fall. HPR är för närvarande i
färd med att utarbeta allmänna förskrifter för
riksprovplatser som bl.a.kommer att användas som underlag vid
tillsynen. som ett led i detta
_ 21 -
arbete kommer provbedömningar grundade på ett förslag till kommande föreskrifter att göras vid och i samarbete med tre riksprovplatser under våren 89.
Erfarenhetsåterföring inom provnings- och mätplatsorganisationen är betydelsefull. MPR ordnar regelbundet mätoch s.k. erfarenhetsdagar för auktoriserade platsmöten RMP-seminarier, RP?-seminarier och särskilda provplatser, sammankomster för chefer inom riksprovplatser.
En återkommande för MPR är att revidera taxor och uppgift samt uppdatera föreskrifterna bl.a.med hänsyn avgifter till ändrade avgifter.
En stor del av MPR:s verksamhet sker i projektform. förekommer i skilda sammanhang, t.ex. för att ut- Projekt reda eller utvecklingsbehov inom den teknissamordningska kontroll- och mätorganisationen, utveckla nya ackrediteringsuppgifter och utarbeta föreskrifter.
Några aktuella exempel på projekt är följande: på fordonsområdet som lämnar förslag “ECE-reglementen till och godkännande organ i Sverige, Försäkprovande av mätresultat i nordisk industri som är ring spårbara ett förprojekt delfinansierat av Nordisk Industrifond, Småföretagens kalibreringsbehov som genomförs genom av de regionala utvecklingsfonderna.och som bearbetning har till syfte att förbättra möjligheterna för småföretag att ha till kalibrerade mätutrustningar, samt tillgång för av en ackrediteringsmöjlighet för projekt uppbyggnad vattenlaboratorier enligt internationella regler. som ett led i det sistnämnda projektet och till följd av kommande internationella krav har MPR bl.a.utarbetat en särskild kurs för tekniska bedömare. Totalt omfattar verksamheten vid HPR för närvarande ett 20-tal projekt.
_ 22 _
MPR svarar för examinering i oförstörande provning (OFP) enligt Nordtestsystemet och enligt särskilda krav från Statens kärnkraftinspektion. Den omfattar 10-20 examinationsperioder totalt under året. Verksamheten bedrivs vid MPR:s avdelning i stockholm.
Projektverksamheten liksom tillsynsuppgiften innebär att MPR:s personal har mycket omfattande kontakter med bl.a. föreskrivande myndigheter, mät- och provplatser, företag, branschorganisationer och standardiseringsorganisationer.
MPR:s roll som nationellt samordningsorgan för mätning och teknisk kontroll ställer krav dels pá en bred medverkan i andra organisationers och gruppers arbete, dels på att MPR etablerar samráds- och samverkansformer gentemot andra.
F.n. är MPR representerat i bl.a. fullmäktige för såväl Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) som SIS allmänna standardiseringsgrupp (SIS-STG). Vidare ingår MPR i flera samrádsgrupper och kommittéer inom standardiseringsverksamheten. De samradsgrupper som HPR etablerat är främst knutna till riksprovplatsernas verksamhet eller till olika kontrollomráden.
MPR har för svensk del en viktig funktion att i den fylla internationella samverkan som sker på områdena teknisk kontroll och mätning. Således deltar MPR f.n. i arbetet inom International Organisation for standardization (ISO) och International Laboratory Accreditation Conference (ILAC). I det västeuropeiska samarbetet deltar HPR i verksamheten främst inom Western European Calibration Cooperation (WECC) och western European Accreditation Cooperation (WELAC). Det nordiska samarbetet sker främst inom ramen för NORMET, NORDA och NORDTEST. MPR är part i följande internationella och bilaterala avtal:
_23_
- avsiktsförklaringen om samarbete mellan europeiska nationella metrologiorgan under namnet EUROHET,
- bilaterala deklarationer om likvärdighet av den brittiska, den nederländska och den italienska kalibreringstjänsten med den svenska,
- avsiktsförklaringen om att träffa bilaterala överenskommelser om att verka för ömsesidigt godtagande av från nationellt auktoriserade provprovningsresultat ningsorgan i Norden samt
- en sådan överenskommelse enligt ovan med statens Tekniske Prövenävn i Danmark.
för MPR:s 1ikvärdighetsdeklarationer har Förutsättningen varit att HPR har utvärderat det system som deklarationen avser och funnit att det uppfyller de krav som ställs i tex ISO/IEC guiderna 25 och 38 samt WECC-dokument 17-1988.
och information om HPR:s verksamhet sker Marknadsföring både som ett led i den löpande verksamheten med kontakter med och myndigheter och som särföretag, organisationer skilda Den pågående uppbyggnaden av ackrediteprojekt. av omfattar som exempel en mängd
ring vattenlaboratorier
kontakter med branschorganisationer, laboratorier och myndigheter. Småföretagens kalibreringsbehov uppmärksammas särskilt ett projekt som syftar till att öka genom antalet kalibreringsställen och informera företagen om möjligheten till spårbara kalibreringar.
ett projekt syftar till att öka kundkretsen Ytterligare hos den svenska mätplatsorganisationen. Detta sker genom att MPR söker uppmärksamma och påverka reglerna för upphandling och stödja den kvalitetsoffensiv som statlig
_.24_
sker inom ramen för Nationalkommittén för Svensk Kvalitet.
som ett led i marknadsföring och information producerar MPR ett flertal publikationer och om verksambroschyrer heten. Några exempel är Mätplatskalendern, och Metrologen förteckningar över auktoriserade provplatser.
2.3 Organisation
MPR består av två enheter, mätcentrum och provcentrum samt ett gemensamt kansli. Mätcentrum respektive provcentrum leds av en överingenjör. Chefen för provcentrum är också chef för kansliet. Organisation i stort framgår av följande figur
Statens mät- och provråd
Styrtelsen
Mätnämnden Provnänmden \ // \
x/ \
/ \
llvlätcentnxmI-üansli HProvoentruun
Inom mätcentrum behandlas som frågor gäller organisation och samordning av den mättekniska verksamheten i landet.
Inom provcentrum behandlas som frågor gäller organisation och samordning av och provnings- kontrollverksamheten i landet.
Kansliet svarar för gemensam administration som registratur, ekonomi, personal och Inom lokalfragor. kansliet be-
-25-
reds också anslagsframställning, verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och personalplan för HPR enligt underlag från enheterna och kansliet.
Mätnämnden beslutar i frågor som gäller samordning och tillsyn av metrologisk verksamhet. Provnämnden beslutar i frågor som gäller samordning och tillsyn av provningsoch kontrollverksamhet.
vardera nämnden består av högst 10 ledamöter som regeringen utser. Bland ledamöterna förordnar regeringen en ordförande och en vice ordförande.
HPR leds av en styrelse som består av en ordförande samt ordförandena i mätnämnden och provnämnden. HPR:s styrelse skall avgöra
1. frågor av principiell natur som berör såväl det mättekniska omrâdet som provningsomradet,
2. frågor om avgifter från auktoriserade mät- och provplatser,
3. anslagsfrågor och andra frågor av ekonomisk betydelse som är gemensamma för mät- och provsidan,
4. frågor om tillsättning av tjänst i lägst lönegrad N 21 och antagande av annan personal med motsvarande löneställning,
5. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, átalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning samt
6. andra frågor som mätnämnden, provnämnden eller kanslichefen hänskjuter till styrelsen.
_ 25 -
2.4 Personal och ekonomi
vid HPR finns för närvarande 17 tjänster. Av dessa ingår 10 1 provcentrum, 6 i mätcentrum och 1 i kansliet.
Av tjänsterna utöver chefsbefattningarna är 9 tekniska handläggare, 3 administrativa handläggare, 1 registratorxassistent och 2 sekreterare
Fördelning på befattningsbeteckningar:
Överingenjör Avdelningsdirektör 10 Byradirektör Byrasekretetare 2
HPR:s nyndighetsverksamhet finansieras genom en avgift \f.n. 0,75 \) av omsättningen vid riksprovplatserna. Den egna verksamheten finansieras därutöver genom auktorisationsavgifter och uppdragsinkomster. För budgetåret 1988/89 beräknas kostnaden för verksamheten till 12.5 milj. kr. varav 5,1 milj. kr. avser uppdragsverksamhet.
intäkterna från riksprovplatserna (totalt ca 7,3 milj. kr.) har f.n. följande fördelning.
Svensk bilprovning 72 % Statens anläggningsprovning 16 % SBHKO 8 % Övriga 4 %
MPR har ett eget anslag på statsbudgeten, som dels reglerar myndighetsvetksamheten genom ett s.k. 1 000kronorsanslag dels tar upp det bidrag som MPR fördelar till riksmätplatserna. Detta bidrag uppgår för innevaran-
_2]-
de budgetår till 3,7 milj. kr. Därutöver får MPR under budgetåret 1988/89 använda 2 milj. kr. av sitt ackumulerade överskott från myndighetsverksamheten för att finansiera nyinvesteringar vid riksmätplatserna. De medel som finns upptagna under HPR:s anslag på statsbudgeten avser sålunda verksamhet som inte bedrivs inom den egna myndigheten.
Regeringen har för innevarande budgetår förskrivit att högst 7 009 000 kr. får användas av inkomsterna från riksprovplatserna och att högst 3,8 milj. kr. får avse lönekostnader för myndighetsverksamheten. Icke utnyttjade medel tillförs anslaget och får användas efter tillstånd av regeringen.
För uppdragsverksamheten disponerar MPR en rörlig kredit hos riksgäldskontoret ( f.n. 0,5 milj.kr.)
_29-
3 KRAV 9A mm apa
3.1 utgångspunkter
beslut med anledning av prop. 1988/89:60 Riksdagens medför krav på verksamheten vid NPR. nya
går i huvudsak ut på följande: Förändringarna
1. HPR skall bli ett ackrediteringsorgan enligt gängse internationella regler.
2. MPR:s roll som central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik skall stärkas.
som ackrediteringsorgan av laboratorier enligt Uppgiften internationella regler innebär i praktiken att gängse bl.a. kommande EN 45001, EN 45002 och EN europastandard 45003 blir viktiga instrument för verksamheten.
Laboratorier är i detta sammanhang en gemensam beteckning och Termen används i vid för provnings- mätningsorgan. och med samma innebörd som det engelska laboramening tory.
krav som ställs på ett ackrediteringsorgan De generella innebär att detta skall:
- vara ett rättsligt definierat organ,
- ha ett för utarbetande och revidering av ackresystem diteringskrav baserade på god teknisk grund,
- ha fast anställd personal med lämpliga kvalifikationer och erfarenheter,
- 30 _
- ha fastställda och för beregler tillvägagångssätt dömning och tillsyn av laboratorier,
- ha till en tillgång lämplig grupp experter för teknisk bedömning och rådgivning,
- ha fastställda och regler tillvägagångssätt för ackreditering och aterkallande av sådan ackreditering,
- ha fastställda rutiner för olika tekniska och administrativa frågor inom ackrediteringsverksamheten,
ha kvalitetssystem för den egna verksamheten.
Det nya systemet innebär att är ackreditering frivillig och öppen för alla laboratorier, som uppfyller ställda krav. En myndighet kan föreskriva att för viss obligatorisk kontroll skall provning ha skett hos ackrediterat laboratorium. Systemet omfattar såväl provningslaboratorier som kalibreringstekniska laboratorier. I princip skall systemet vara öppet för all tekniskt godtagbar provningsverksamhet som man önskar få ackrediterad. Detta hindrar inte att systemet maste successivt byggas upp och att MPR därvid måste prioritera insatserna med hänsyn till resurserna.
Det nya systemet ersätter nuvarande auktorisationssystem. Detta har funnits sedan länge och omfattar i e:t dag 60-tal auktoriserade mätplatser och ca 170 provplatser. Auktorisation har getts för 28 mättekniska storheter och följande fem kontrollomráden; av cister- Besiktning öppna ner, termografering av byggnader, av bildskärmsprovning terminaler, petroleummätare och kontroll av vågar.
_31_
Den nya lagen om kontroll genom teknisk provning och om mätning innehåller bestämmelser om ackrediterade laboratorier som kommer att tillämpas automatiskt på befintliga auktoriserade mätplatser. På tidigare auktoriserade provplatser kommer de äldre bestämmelserna att tillämpas till dess MPR fattat beslut om ackreditering i varje enskilt fall. Den kommande ackrediteringen av vattenlaboratorier anpassas från början till den nya lagstiftningen och internationella regler.
3.2 Ackreditering
3.2.1 Framtida behov av ackrediteringstjänster m.m.
Hin uppgift är att föreslå en organisation som är flexibel och som kan anpassas till ändrade förutsättningar och uppgifter. I dagens läge gar det emellertid inte att beskriva alla tänkbara uppgifter och göra en säker marknadsbedömning för ackreditering. Frivilligheten medför att marknadens krav till stor del kommer att styra utvecklingen. På det nationella planet kan dock ett antal troliga eller intressanta områden pekas ut.
Behov av ackreditering med hänsyn till den internationella utvecklingen kommer uppenbarligen att vara växande men inriktningen och omfattningen gar inte att bedöma närmare. Bl.a. är eventuella konsekvenser av EG:s nya s.k. Global Approach oklara liksom de svenska intentionerna och möjligheterna att agera i integrationsfrågorna.
Beträffande det nationella behovet av ackreditering är det klart att befintliga auktoriserade prov- och mätplatser bör föras över till det nya systemet. De åtgärder som behövs för en sådan anpassning kommer att beskrivas i avsnitt 3.3.
_32_.
De första laboratorier som kommer att
nyackrediteras enligt det nya systemet är, som tidigare nämnts, laboratorier för vattenundersökningar i miljökontrollen.
Upp till 200 laboratorier bedöms kunna bli ackrediterade försådana analyser. Planeringen för
ackreditering ligger långt framme och MPR räknar med att sätta sa snart
igång den nya lagstiftningen trätt i kraft. En särskild utbildning för tekniska bedömare har har genomförts och dessa utgör en rekryteringsbas för HPR i framtiden.
Andra ackrediteringsuppgifter som enligt HPR befinner
sig i varierande grad av förberedelse är: av
provning kalk, batteriprovning, brandprovning, mätning av radon samt oförstörande provning (OFP).
3.2.2 Den praktiska hanteringen av
ackreditering
I mitt uppdrag ingar att beakta den
praktiska hanteringen av ackreditering.
Hanteringen kommer självfallet att variera avsevärt med hänsyn till om ackrediteringen avser en unik ackrediteringsuppgift för ett enstaka laboratorium eller om ackrediteringen avser en stor mängd laboratorier som ackrediteras för vissa provningar eller
mätningar. Uppläggningen kommer också att variera med till vilket område
hänsyn som ackrediteringen avser. För mättekniska laboratorier finns sedan länge etablerade rutiner för auktorisation som tex i vissa avseenden innebär krav utöver
den kommande europastandarden i 45 000-serien.
Ackrediteringsverksamhet innebär i sak inga större nyheter för MPR. Auktorisation av
provplatser och mätplatser har funnits under år varför
många erfarenheter finns att hämta från tidigare verksamhet
på omradet liksom från den pågående för
planeringen ackreditering av vattenlaboratorier.
_33_
Nedanstående exempel är främst avsett att spegla hanteringen när ett stort antal laboratorier ackrediteras för en ny uppgift.
0 En ackrediteringsuppgift aktualiseras. Det kan vara föreskrivande myndigheter, intresserade laboratorier, näringslivet, mfl som anmäler intresse för ackreditering.
När en ackrediteringsuppgift aktualiseras inom ett område som direkt berör ett tillsynsomráde för en föreskrivande myndighet förutsätts att ett nära samråd sker med myndigheten.
0 Förutsättningarna för en ackreditering utreds i samråd med intressenterna. Berörd teknisk kommitté uttalar sig om de sakmässiga och tekniska förutsättningarna.
0 Plan för förberedelsearbetet upprättas vid behov.
0 Plan för marknadsföring och information upprättas.
o Referensgrupp bestående av intressenter tillsätts vid behov.
0 Ackrediteringsuppgiften beskrivs i samverkan med berörd teknisk kommitté. Förslag till föreskrifter m.m. utarbetas.
0 Ackrediteringsavgift fastställs.
0 Laboratorier och kunder informeras om den kommande _ackrediteringsmöjligheten.
0 Tekniska bedömare för området rekryteras.
-34-
Utbildning av tekniska bedömare genomförs vid behov.
Ansökning om ackreditering bedöms. Insänt underlag granskas och vid behov begärs kompletteringar. HPR utser bedömningsledare och teknisk bedömare för granskningen av det sökande laboratoriet
Tid för besök avtalas och MPR redovisar för den sökande vilka som skall medverka vid bedömningsbesök hos laboratoriet. om dessa inte accepteras av laboratoriet utses andra av HPR.
Bedömning av laboratorium genom besök. Utomstående tekniska bedömare och bedömningeledare som kan komma utifrån eller vara från HPR genomför besöket. Resultatet dokumenteras i en rapport.
Jämförelsemätningar görs vid behov.
Beslut om ackreditering fattas av HPR, eventuellt efter det att laboratoriet gjort förändringar som aktualiserats under bedömningen.
Återkommande tillsyn genom periodiska besök. På grundval av bl.a. bedömningsrapporter tar HPR ställning till eventuella behov av åtgärder eller nya villkor för laboratoriet.
Provningsjämförelser och jämförelsemätningar organiseras samt genomförs enligt upprättad plan.
Erfarenhetsåterföring och -spridning, vilket t.ex. kan ske vid särskilda konferenser och seminarier.
Utvärdering av ackrediteringsuppgiften tekniskt och ekonomiskt när den varit i funktion några år.
_ 35 -
När nya ackrediteringsuppgifter skall utvecklas kan behövas diskussion om prioriteringar och förarbete för att utreda vilka tilläggskrav som skall ställas labo-
på ratorierna, avgränsning av uppgiften och definition av provningsmetoder, kostnader etc. Detta skall ske i bred samverkan med berörda intressenter. MPR måste ha tillräckliga resurser och effektiva former för att
genomföra sådana projekt.
I en del fall kan det bli aktuellt att inrätta särskilda referensgrupper för diskussion i samband med utvecklingsarbetet.
När ackrediteringen gäller en unik för ett ensta-
uppgift ka laboratorium sker diskussionen i huvudsak med det sökande laboratoriet. HPR får då i samarbete med laboratoriet och med stöd av den kompetens som de tekniska kommittéerna och bedömarna besitter utforma en
ackreditering för den önskade specialuppgiften.
Interlaborativa provningsjämförelser är i regel en förutsättning för ackreditering av laboratorier.
Provningsjämförelser innebär och av de reultat
utvärdering jämförelse olika laboratorier erhåller vid analys av identiska prover. Pa den mättekniska sidan finns ett sedan länge etablerat mönster för jämförelsemätningar, s.k. audit. Exempel på provningsjämförelser för analyslaboratorier är de s.k. interkalibreringar som arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning tidigare anordnade för vissa analyser av luftprover.
Ackrediteringssystemet ställer krav på en effektiv löpande administration som måste kunna anpassas till ackrediteringens omfattning. Uppgifterna består bl.a; i att administrera bedömarkurser, kontroll av ansökningshandlingar, att fastställa tidplaner för tillsynsbesök, hålla kontakt med bedömare, se till att bedömningsprotokoll
- 35 _
kommer in, administrera provningsjämförelser, expediering
att ta fram faktureringsunderav ackrediteringsbeslut,
för utbetalning av arvoden och ersättning lag, underlag för omkostnader mm. .
av ackrediteringen medför, om systemet får En utbyggnad
att HPR till en början får satsa mycket stor anslutning,
utan att insatserna direkt ger intäkter. När ett resurser
område etableras kan stora insatser för b1.a. rekrynytt
av bedömare och förstagångsbedömning av laboratotering rier krävas. I ett senare skede när systemet är i ett
behövs-inte samma insats. Det fortvarighetstillstånd innebär att man inledningsvis kan få en puckel i verksamheten. Kraven en god verksamhetsplanering blir därför
på stora.
3.2.3 Tekniska kommittéer
I min ingår att beakta hur permanenta rådgivande
uppgift kommittéer bör knytas till verksamheten.
De tekniska kommittéerna skall ha en rådgivande funktion beträffande tekniska krav för ackreditering och andra tekniska som hänger samman med ackreditering och
frågor arbeta enligt intentionerna i kommande europastandard EN 45 003. xommittéerna bör också kunna vara rådgivande i tekniska frågor i samband med tillsynen över riksprovplatser och riksmätplatser.
En ytterligare viktig uppgift för kommittêerna är att bidra med teknisk expertis och ge möjlighet för MPR att vid behov fa hjälp med kvalificerade bedömningar i verksamheten. De skall vara ett diskussionsforum för utvecklingsfrågor, teknik och prioriteringar.
Till ledamot i teknisk kommitté utses personer med sakkunskap inom resp. område. Uppdraget bör vara tids-
_37_
begränsat sá att nödvändiga anpassningar av kommitténs sakkunskap smidigt kan göras med hänsyn till utvecklingen av verksamheten.
Kommittêerna bör vara direkt underställda
generaldirektören. Former och rutiner för kommittéernas arbete skall vara formellt fastlagda av MPR.
Jag bedömer att fyra kommittéer behöver
inledningsvis inrättas avseende följande områden: kemi, mekanik, elteknik samt för metrologiska frågor. Kommittéerna kan sedan behöva bli fler i takt med att bredden verksamheten
på ökar.
3.2.4 Tekniska bedömare
I mitt förslag skall jag beakta hur tekniska
experter s.k. bedömare bör knytas till verksamheten.
Tekniska bedömare behöver rekryteras allteftersom ackrediteringssystemet växer. Kraven på tekniska bedömare finns angivna i kommande europastandard EN 45 002. De tekniska bedömarna skall enligt dessa
regler uppfylla vissa krav:
- väl känna till
ackrediteringsvillkoren och eventuella ytterligare tekniska villkor samt den aktuella ackrediteringsproceduren,
- ha kännedom om den
grundlig tillämpliga bedömnings-
metoden och bedömningshandlingarna,
- vara tekniskt förtrogna med de
speciella provningar
eller typer av provningar
som ackrediteringen avser,
- kunna kommunicera på ett effektivt sätt samt
_ 39 _
- vara fria från intressen som skulle kunna orsaka
några att bedömaren handlar på ett sätt så att objektiviteten kan ifrågasättas.
Bedömarna kan komma från tex riksprovplatser, riksmätplatser, universitet, högskolor, forskninsinstitut och andra expertorgan. Enligt de kommande internationella reglerna skall ackrediteringsorganet ha en lämplig procedur för att utse kompetenta bedömare. Dessa skall förses med en aktuell uppsättning av bedömningsinstruktioner som stöd för arbetet.
Bedömarverksamhet finns redan inom HPR även om denna inte i alla avseenden uppfyller de nya internationella kraven. F.n. rekryteras tekniska bedömare för ackreditering av vattenlaboratorier. Utbildning av 25 bedömare har genomförts. HPR är vidare i färd med att utarbeta en skriftlig handledning för bedömarna.
Det har enligt MPR inte varit några svårigheter hittills att få tag i intresserade och kvalificerade bedömare på detta område. Erfarenheterna från denna och tidigare verksamhet, främst på mätsidan, kan ligga till grund för framtida principer för rekrytering, utbildning och arvodering m.m. av bedömare. Jag ser därför inga problem i den kommande hanteringen av systemet med tekniska bedömare.
3.2.5 Information och marknadsföring
MPR:s informationsverksamhet behöver utvecklas ytterligare. MPR:s verksamhet måste bli bättre känd. Information till alla berörda intressenter kommer att bli mycket viktig när ackrediteringen byggs upp. Det gäller att sprida kännedom om systemet såväl hos eventuellt blivande ackrediterade laboratorier som hos deras kunder och föreskrivande myndigheter.
_39_
I samband med omorganisationen behövs en särskild informationsinsats om de tjänster nya MPR har att erbjuda. Samtidigt är det viktigt att insatsen anpassas till de resurser som MPR har för att hantera och ackrediteringen att den riktas till de rätta målgrupperna.
3.2.6 Avgifter
När avgiftsfinansieringen vid HPR ökar kraven skärps på väl fungerande ekonomisystem. Det gäller b1.a. budgetering och kostnads- och intäktsuppföljning. Former och principer för att kostnadsmässigt skilja myndighetsdelen från ackrediteringen behöver utvecklas. återkommer Jag till den saken under punkt 3.5.
En väsentlig fråga är hur mycket av kostnader för förberedande utvecklings- och planeringsarbete som skall täckas av avgifter. Detta beror givetvis av på typen ackreditering.
I andra fall kan det finnas ett starkt samhällsintresse att få fram ackrediterade laboratorier. Då kan det vara motiverat att sektorsmyndigheterna bidrar till utvecklingsarbetet. Ett exempel är det arbete som bakom ligger den kommande ackrediteringen av vilvattenlaboratorier, ket f.ö. finns dokumenterat i en från gemensam rapport naturvardsverket och HPR, Kvalitetssäkrad miljökontroll.
Avgiftsprinciper för ackrediteringen behöver utvecklas i samråd med riksrevisionsverket. Detta tex om man gäller skall tillämpa system med schablonavgifter eller i varje enskild ackreditering ta ut den beräknade faktiska kostnaden. Blandformer är också tänkbara.
Ett exempel är nuvarande avgifter för auktoriserade mätplatser. De består av dels en avgift för förstagángsauk-
_ 40 _
torisation per begreppsomráde, dels en årsavgift per begreppsområde som täcker kostnader för tillsyn och s.k. auditmätningar. vid utökning eller ändring tillkommer ytterligare avgifter. Avgifterna täcker MPR:s kostnader för auktorisationen.
3.3 Anpassning av det befintliga ä
auktorisationssystemet och andra övergångsfrágor
3.3.1 Åtgärder för anpassning
I mitt arbete skall jag beakta hur det nuvarande auktorisationssystemet bör anpassas till ett kommande ackrediteringssystem.
Förslaget till lag om om kontroll genom teknisk provning och om mätning innebär att befintliga auktoriserade mätplatser direkt omfattas av lagen. För de auktoriserade provplatserna finns inte denna automatik. För att dessa skall ackrediteras måste nya beslut fattas i varje enskilt fall.
För auktoriserade mätplatser krävs således inga omedelbara åtgärder för att betraktas som ackrediterat enligt den kommande lagstiftningen. I sak innebär dock 45 000-serien ytterligare krav i vissa avseenden, t.ex. krav på kvalitetssystem. I andra avseenden är de gällande standarderna på mätsidan mer långtgående. MPR bör därför analysera vilka konsekvenser tillämpningen av kommande europastandard kommer att fa, för att i samråd med mätplatserna lägga upp en plan för hur eventuella kompletteringar skall införas.
Den befintliga auktorisationen för provning av bildskärmar samt den kommande ackrediteringen av vattenlaboratorier uppfyller kraven i kommande europastandard. Bland övriga auktoriserade provplatser kommer besiktning av
_41_
öppna cisterner och termografering att medföra behov av kompletterande insatser vid övergången till ett nytt system. I sak är det kravet på i EN 45000-
kvalitetssystem serien som är nytt.
Enligt min uppfattning behöver detta sannolikt inte medföra några större bekymmer. De flesta av de aktuella företagen är små, vilket innebär att kvalitetssystemen för verksamheterna kan vara relativt
okomplicerade. Några standardförslag kan utarbetas som stöd för företagen. För cistern- respektive
termograferingsföretagen genomförs vanligtvis årligen sk erfarenhetsdagar då de autoriserades verksamhet diskuteras. vid kommande
erfarenhetsdagar kan utformningen av kvalitetssystem tas Därefter bör
upp. bedömarna följa upp saken vid planerade tillsynsbesök varefter formellt beslut om ackreditering kan fattas. På så sätt kan ackrediteringen avlösa auktorisationen inom loppet av 1-2 år.
3.3.2 Föreskrifter
I min uppgift ingår att behov av ändrade och
överväga nya föreskrifter på området.
MPR har 18 föreskrifter eller allmänna råd i sin författningssamling, MPFS. sannolikt kommer hela regelmassan att behöva revideras under den närmaste tiden till av
följd den nya lagstiftningen. Denna bör dock inte
anpassning orsaka några större bekymmer.
HPR har nyligen sett över föreskrifterna mät- och
på provområdet.
Rör närvarande pågår arbete med en allmän föreskrift om ackrediterade provningslaboratorier. I sak innebär de kommande reglerna en anpassning till blivande
europastandard. Förslaget väntas bli klart under våren. Ett
_ 42 _
annat arbete med allmän föreskrift för riksprovplatserna pågår också.
Under våren 1989 kommer MPR att upprätta en samlad beskrivning av vilka ändringar i befintliga föreskrifter som behövs med anledning av den nya lagstiftningen.
I detta arbete bör enligt min mening även ingå att klarlägga eventuella behov av ändringar i föreskrivande myndigheters befintliga regler som avser auktorisation.
MPR skall på ett lämpligt sätt föra en förteckning över ackrediterade laboratorier.
3.4 som central förvaltningsmyndighet för
Uppgiften
teknisk kontroll och mätteknik
I mitt förslag till intruktion redovisas myndighetsuppgifterna.
3.4.1 Nationellt forum för samverkan och
internationellt samarbete
MPR måste ha en styrelse och ledning som skapar förtroende hos berörda intressenter. I styrelsen bör därför olika intressen och användare vara representerade bl.a. näringsliv, arbetstagare, konsumenter och föreskrivande myndigheter. I styrelsen bör även ingå ledamöter med teknisk och verksamhetsmässig kompetens inom området.
Frågor om policy och strategi för utveckling av ackrediteringen blir viktiga. Marknadsbedömningar kommer att få stor betydelse med hänsyn till kravet på att ackrediteringsverksamheten måste vara ekonomiskt självbärande.
Det är enligt min mening väsentligt att man
på olika nivåer inom MPR kan finna effektiva former för samverkan.
- 43 _
MPR bör aktivt bevaka utvecklingen på mät- och kontrollområdet, redovisa de behov som finns och föreslå respektive genomföra átgärder. Den samordnande funktionen för nationella och internationella frågor om teknisk kontroll och mätning blir viktig. En fortgående anpassning till internationella regelsystem kommer att kräva stora insatser. Dialog med berörda sektorsmyndigheter och departement måste ske löpande.
Uppgiften förutsätter även kontakter med branschsammanslutningar, representanter för leverantörer, tillverkare och brukare, samt med certifierings- och standardiseringsorgan.
Ackrediteringsystemet är frivilligt och är ett medel att öka trovärdigheten för mät- och provningsverksamhet. För att MPR skall kunna genomföra sitt uppdrag är det väsentligt att alla berörda instanser är medvetna om och utnyttjar det system som nu växer fram och inte utan särskilda skäl etablerar parallella system för ackreditering.
Det är väsentligt också med hänsyn till den internationella utvecklingen att det finns ett samlat kvalificerat nationellt forum som utländska myndigheter och organisationer med motsvarande uppgifter som HPR och andra intressenter kan vända sig till i principiella fragor om mätning och kontroll. HPR bör kunna spela en roll för internationell harmonisering och samordning inom sitt ansvarsområde. Frågor kring EG-integration, EFTA/EG-frágor får särskild aktualitet. Det är viktigt att MPR kan möta dessa behov.
_ 44 _
3.4.2 Tillsynsmyndighet för riksprovplats- och riksmät-
platsorganisationen
MPR:s uppgift att föreslå kontrollområden och riksprovplatser samt i vissa fall fastställa taxor blir oförändrade i den nya lagen. Det samma gäller uppgifterna gentemot riksmätplatssystemet.
I regeringens propositionen 1988/89:60 förutskickas att MPR:s tillsyn över riksprovplatserna får en mer teknisk inriktning. Tillsynen skall anpassas till de skilda förutsättningar som finns inom olika riksprovplatser. Beträffande riksmätplatserna finns ett beställare/leverantörsförhállande som ger speciella förutsättningar för tillsynen.
Teknisk kompetens som finns på olika håll skall som tidigare beskrivits i avsnitt 3.2.4 utnyttjas i tillsynen.
Genom tillkomsten av tekniska kommittéer och ett systematiskt utnyttjande av tekniska bedömare kan tillsynen enligt min mening utvecklas på det sätt som anges i propositionen. I avsnitt 3.7 lämnas synpunkter på önskvärd kompetensutveckling inom MPR.
En del av HPR:s uppgifter beträffande riksmätplatssystemet har en speciell karaktär som måste beaktas vid utformningen av ny organisation. Det gäller bl.a. uppgiften att fördela det s.k. underhållsanslaget mellan skilda riksmätplatser. MPR har ett särskilt ansvar för att se till att mätplatsorganisationen byggs ut och underhålls.
3.5 Budgetsystem
Omfattningen av MPR:s verksamhet kommer till mycket stor del att avgöras med hänsyn till hur ackrediteringsmarknaden utvecklas. Ackrediteringssystemet skall var
självfi-
_45_
nansierande genom avgifter på ackrediteringsförfarande och tillsyn. Utvecklingen på ackrediteringsmarkanden kan vidare medföra konsekvenser för den myndighetsrelaterade delen av MPR:s verksamhet om exempelvis de förskrivande myndigheterna ändrar sina kontrollordningar. Sammantaget innebär detta att MPR bör bygga upp ett ekonomisystem som medger en redovisning av kostnader och intäkter på såväl projektnivå som för olika verksamhetsdelar. uppdragsverksamheten bör särredovisas i förhållande till myndighetsuppgifterna. För att detta skall kunna göras fordras bl.a. ett tidrapporteringssystem inom organisationen.
MPR måste utforma en policy för avgiftsprinciperna vid ackreditering. En viktig fråga är att utforma ett avgiftssystem som tillgodoser ett flexibelt ackrediteringsförfarande för de skilda_slags ackrediteringar som kan komma i fraga. I vissa fall kan det, som berörts tidigare, gälla att ackreditera ett enstaka laboratorium medan det i andra fall kan gälla ett flertal.
En ny ekonomifunktion bör byggas upp för den nya myndigheten, vilket bl a innebär att ekonomifrågorna samlas till någon eller några tjänstemän. Eftersom MPR har ett avtal med statens provningsanstalt kan en stor del av den löpande ekonomiadministrationen även i fortsättningen förläggas utanför den egna myndigheten. Kraven på en ökad ekonomisk framförhållning motiverar dock att HPR utvecklar sin beställarkompetens, t ex när det gäller utformning av ekonomiska rapporter m.m.
Statsmakternas styrning av MPR kommer att ses över i samband med övergången till treåriga budgetcykler.
3.6 Kvalitetssystem
I mitt uppdrag ingår att överväga hur ett kvalitetssystem för HPR bör utformas.
_ 45 _
Av den kommande europastandarden följer att ackrediteringsorganet skall ha ett eget kvalitetssystem. MPR har nu ett sådant system. En person inom HPR ansvarig för kvalitetssystemet skall finnas.
I regel är det väsentligt att man i ett kvalitetssystem klargör organisation, beslutsvägar och delegeringar, arbetsfördelning, informations- och samrådsskyldighet och vägar för erfarenhetsåterföring samt rutiner. Den nya organisationen kommer att kräva anpassningar och utveckling av kvalitetssystemet.
Enligt min mening är det väsentligt att HPR:s kvalitetssystem får genomgå en extern revision när systemet fått verka något år och blivit etablerat.
3.7 Rekrytering, kompetens och utbildningsbehov
I min uppgift har också ingått att överväga behov av framtida kompetensinriktning med hänsyn till den ändrade verksamheten.
Jag kan först konstatera att MPR är och förblir en relativt liten myndighet. Den tekniska kompetensen inom myndigheten máste utnyttjas på mest effektiva sätt. Organisationen maste utformas så att skilda specialistområden kan komplettera och korsbefrukta varann.
Ett växande ackrediteringssystem kan på sikt medföra behov av förstärkningar. Det är bl.a. uppenbart att en väsentlig utökning av uppdragsverksamheten ställer nya och skärpta krav på ekonomirutinerna inom MPR. Kraven på administrativ service kommer att öka vilket inledningsvis kan klaras genom omfördelning av arbetsuppgifter och ett ökat utnyttjande av tjänster inom ramen för avtalet med statens provningsanstalt.
_47_
På den tekniska sidan är det framförallt att
väsentligt motverka hög personalomsättning. Det gäller att
organisera arbetet på ett sådant sätt att personalen kan behålla en hög teknisk nivå på vissa kärnområden som
samtidigt den utvecklas på nya områden och i mer generalistisk riktning. Gynnsamt för en sådan utveckling är tex att bedriva projekt gemensamma mellan HPR och
riksmätplatser respektive riksprovplatser. Möjligheterna till utbytestjänstgöring mellan HPR och mät- respektive provplatser bör också prövas.
För närvarande finns inga behov att rekrytera
ytterligare personal i avsikt att täcka nya teknikområden. Däremot bör arbetssättet utvecklas så att den sårbarhet som i
dag finns på den förhållandevis specialiserade mätsidan motverkas. Ett sätt är att handläggarna i ökande utsträckning genomför tillsynsbesök tillsammans och därigenom på sikt lär sig varandras områden. Inom nuvarande mätcentrum finns värdefulla kunskaper som kan utnyttjas även i ackrediteringsverksamhet för provningslaboratorier.
Beträffande utbildningsbehov vill särskilt
jag uppmärksamma följande områden:
o Kvalitetssäkring och revision av kvalitetssystem. Om-
rådet är av strategisk betydelse för MPR:s framtida
roll som ackrediterings- och tillsynsorgan.
Samtliga
tekniska handläggare bör få kvalificerad vidareutbild-
ning på området. Utbildningen bör utöver teoriunder-
visning bestå av systemrevisioner som genomförs under
handledning.
0 Förvaltningsrätt mm. Det behövs en allmän utbildning om
former för och krav i
myndighetsutövning, offentlig-
hetsprinciper, sekretessregler etc. Det kan vara sär-
skilt väsentligt i en verksamhet som skall hantera så-
_ 43 _
väl en myndighetsroll som en ackreditering byggd på
frivillighetens grund. Utbildningen kan förslagsvis
genomföras internt.
4 De ovannämnda utbildningarna har som ytterligare syfte att samordna mät- och provningsdelarna inom HPR. Det gäller att inom MPR skapa ett gemensamt arbetsätt och ett gemensamt sätt att uppträda.
Jag ser därför den föreslagna utbildningen som en väsentlig förutsättning för att omorganisationen skall kunna genomföras på ett bra sätt.
_ 49 _
4 FÖRSLAG TILL ORGANISATION MM
4.1 Krav på organisationen
I avsnitt 3 har jag beskrivit vilka konsekvenser den nya lagstiftningen och ett kommande ackrediteringssystem medför för MPR. Verksamheten måste kunna anpassas till ändrade förutsättningar och uppgifter, bl.a. med tanke på att omfattningen av ackreditering i framtiden är svår att överblicka. Detta innebär att den nya organisationen måste vara flexibel. Den kompetens som finns inom HPR måste kunna tillvaratas på bästa sätt utan att organisatoriska gränser lägger hinder i vägen. Organisationen måste medge en effektiv styrning och samordning av verksamheten. Den skall ge organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar att uppfylla internationella krav på ackrediteringsorgan.
Riksdagens beslut med anledning av prop. 1988/89:60 innebär, som tidigare nämnts, att HPR organiseras om från nämndmyndighet till en myndighet av verkstyp ledd av en generaldirektör och med en lekmannastyrelse. Nuvarande provnämnden och mätnämnden avskaffas. Rådgivande tekniska kommittéer med kvalificerad teknisk expertis knyts till myndigheten.
Mitt förslag beträffande organisationen innebär att den nuvarande uppdelningen i mätcentrum och provcentrum samt kansli ersätts av en teknisk enhet och en enhet för förvaltning. Inom organisationen utses en kvalitetsansvarig, som rapporterar direkt till generaldirektören.
Organisationen i stort framgår av figuren på följande sida.
_50_
STATENS MÄT- OCH PROVSTYRELSE
VERKS- STYRELSE
GENERAL- DIREKTÖR Ttknmka V kommittéer TEKNISK FÖRVALTNINGS- ENHET ENHET
4.2. Beskrivning av organisationen
4.2.1 Tekniska enheten
Den tekniska enheten skall om mätteknik handlägga frågor och teknisk kontroll. Den skall om samhandlägga frågor ordning och utveckling av systemen med riksprovplatser och riksmätplatser. Enheten skall bereda ärenden om utseende av nya riksprovplatser och samt beriksmätplatser driva tillsyn över dessa. I teknisk betillsynen ingår redning av underhållsprogrammen för riksmätplatser.
Enheten skall svara för ackreditering av laboratorier enligt gängse internationella regler samt för tillsynen över dessa.
Enheten skall utarbeta förslag till föreskrifter. Den skall utveckla och medverka i nationell och internationell samverkan på området. Den skall medverka i beredningen av internationella överenskommelser och inom sitt område bevaka internationellt samarbete i Norden och Europa.
-.51 -
Förslaget innebär att de tekniska uppgifter som f.n. handläggs inom mätcentrum resp. provcentrum samlas till den tekniska enheten. Någon organisatorisk indelning inom den tekniska enheten behövs inte.
Däremot finns det behov av en tydlig och ändamålsenlig uppdelning i sakområdesansvar mellan handläggarna. Exempel pa sådana områden kan vara vissa mättekniska storheter eller vissa typer av teknisk provning. Inom sakområdet skall handläggarna svara för frågor om riksmätplatser respektive riksprovplatser, ackreditering, utvecklingsfrågor etc. Indelningen får inte hindra att man arbetar även på andra områden när så behövs.
En betydande del av verksamheten förutsätts ske i projektform där flera handläggare engageras i gemensamma projekt.
Den nuvarande verksamheten med examinering i oförstörande provning (OFP), som bedrivs vid HPR:s avdelning i stockholm, ingár i den tekniska enheten.
vid enheten behövs en person som sköter den admi-
löpande nistrationen av ackrediteringsystemet. I uppgifterna ingår bl.a. att hantera ansökningshandlingar, biträda vid planering av tillsynen, utarbeta fakturaunderlag, utbetalning av arvoden mm.
Enhetens personal vid inrättande:
1 teknisk chef
8 tekniska handläggare
1 handläggare för administration av
ackrediteringsverksamheten
_ 52 _
4.2.2 Förvaltningsenheten
Mitt förslag innebär att funktioner för marknadsföring och samt planerings- och administrativ funktion juridik samlas i en enhet. Enheten skall stödja verksledning och teknisk enhet.
Enheten skall svara för verksamhetsplanering, anslagsframställning, internbudget, årsredovisning, ekonomisk uppföljning och övriga förvaltningsärenden.
Inom enheten skall beredas ärenden om vissa avgifter för obligatorisk kontroll och avgifter för ackreditering m.m.
Enheten skall svara för beredning av juridiska frågor och i övrigt bistå med juridisk expertis.
Enheten skall svara för extern information och marknadsföring, framställning och distribution av publikationer
Enheten skall se till att allmänna internationellla frågor bevakas liksom att kontakter med kommerskollegium etc. kommer till stånd inom HPR:s intresseområde. Enheten bör också svara för allmänna kontakter med föreskrivande myndigheter.
Enheten skall svara för personaladministrativa frågor. Den skall svara för gemensamt stöd som sekreteriatsfunktioner, utskrift, lokaler och utrustning, drift av datornät, ekonomifunktioner, diarium, arkiv, reception, etc.
Nuvarande lösning med köp av extern administrativ service bör behållas. MPR bör dock se över hur statens provnings- ; anstalts service utnyttjas, så att dubbelarbete kan und- ›
i ix |.
_ 53 _ vikas. I detta sammanhang bör man också undersöka om det kunde vara till MPR:s fördel att utnyttja administrativ service från någon annan myndighet (motsv.) efter anbudsförfarande. Enhetens personal vid inrättande: 1 administrativ chef 3 handläggare 2 assistenter
4.3 Verksstyrelse och ledning Generaldirektören är chef för myndigheten. En sekreterartjänst till generaldirektören bör nyinrättas. I verksstyrelsen bör med hänsyn till ackrediteringssystemet finnas en bred representation av användare. Verksstyrelsen föreslås bestå av generaldirektören och företrädare för b1.a. näringsliv, arbetstagare, konsumenter, föreskrivande myndigheter och användare i övrigt. Vidare kan finns behov av ledamöter med särskilda tekniska kunskaper. Verksstyrelsen skall besluta om: - föreskrifter
förslag till nya riksprovplatser och riksmätplatser -_anslagsframställning
verksamhetsberättelse
-54-
Verksstyrelsen bör ges tillfälle att lämna synpunkter på principer för avgifter. Generaldirektören förutsätts i övrigt hålla styrelsen informerad om viktigare frågor i verksamheten.
4.4 Tekniska kommittéer och bedömare
De tekniska kommittêerna är rådgivande organ. Formerna och inriktningen av deras verksamhet skall uppfylla kraven i internationella standarder för ackrediteringsorgan.
Kommittêerna skall:
- vara ett diskussionsforum om utvecklingsfrågor, teknik
och prioriteringar inom aktuella mät- och provningsområden,
- bidra med teknisk expertis och ge möjlighet för MPR att
vid behov få en hjälp med kvalificerade bedömningar i verksamheten,
- råd om provning och mätning som på teknisk grund kan
ge
komma i fråga för ackreditering,
- råd om ackrediteringskrav samt om principer för
ge
tillsynen,
- råd vid enskilda ackrediteringar av principiell art
ge eller som är särskilt tekniskt komplicerade,
- råd av föreskrifter och till
ge om utformning förslag standarder samt
- råd av tekniska bedömare
ge om frågor kring rekrytering och om uppläggningen av utbildning för dessa.
-55_
Ledamot i teknisk kommitté skall vara tekniskt sakkunnig inom kommitténs område.
MPR utser ordförande och övriga ledamöter i de tekniska kommiteerna. Uppdraget skall vara tidsbegränsat. MPR:s tekniska enhet svarar för beredning och föredragning i kommittéerna.
Inledningsvis bör följande kommittéer inrättas:
-
Metrologi - Kemi - Mekanik - Elteknik
Kommittêernas uppgifter, rutiner och arbetssätt skall faställas i ett särskilt dokument och redovisas i kvalitetshandboken.
MPR skall rekrytera tekniska bedömare för tillsyn av ackrediterade laboratorier. Tekniska bedömare kan beroende på behov och lämplighet även utnyttjas i MPR:s tillsyn av riksmätplatser och riksprovplatser.
Kraven på tekniska bedömare anges i kommande europastandard EN 45 002. Hed bedömarna skall särskilda kontrakt upprättas.
Den tekniska enheten är ansvarig för rekrytering och utbildning av bedömare. En särskild skriftlig handledning för tekniska bedömare skall finnas.
4.5 Myndighetens namn
Jag föreslår att den nya myndigheten får namnet statens mät- och provstyrelse, vilket är en benämning som bättre speglar den roll och de uppgifter myndigheten kommer att
_ 55 -
få i framtiden. Namnfötkortningen HPR bör behållas oförändrad med till att den är väl inarbetad såväl
hänsyn nationellt som internationellt.
4.6 Instruktion
I mitt uppdrag ingår att lämna förslag till instruktion för den nya myndigheten.
Mitt förslag redovisas i inledningen till detta betänkande.
Kommittédirektiv
wa
E?
l)ir. l9ll9z2 Vissa om och vid statens
frågor organisation ledning
mät- och provråd,m.m.
Dir. l989z2
Beslut vid regcrittgssantmztntrâitle l989-(ll-26
Chefen för industridepartcmentet. statsrådet Nordberg. anför.
Mitt förslag
att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om
Jag föreslår
och ledning vid statens mät- och provråd. m.m. Utgångspunkorganisation ten i arbetet skall vara förslagen i den av regeringen den l7 november l988 beslutade l988/89:60 om kontroll genom teknisk provning och
propositionen om mätning.
Bakgrund
Pr0/›0.\1Ii0I1 mn krmlmll genom lek/tisk provning och mn Inälniltg
Regeringen beslutande den l7 november I988 om en proposition l988/89:6() om kontroll genom teknisk provning och om ntåitnittg.
Det iir viktigt för industri. handel och konsumenter att provning. kontroll
sätt. Att dessa funktioner fungeoch mätning sker pä ett riktigt och rationellt rar väl får en allt större betydelse för internationell handel. Ett omfattande internationellt arbete pågiir för att fii till stånd (Smsesidigzt godtaganden av resultattctt av provning och kontroll som utförts i olika länder. Om produktkrav och kontrollordttingztr varierar lnellan olika länder. måste produkter tillverkas i olika tttföranden samt provnings- och kontrollprocedurer uppre-
Detta kostar tid och pengar. l propositionen redovipas i varje itnportlantl. sas det intensiva samarbetet som ;wiigiir bl.a. inom EFTA. EG och Norden för att Iiarmouiiserai krav och procedurer.
l propositionen föreslas bl.a. att riksdagen godkänner en EFTA-konvention om ömsesidigt godtagantle av provningsresultat och bevis om överensståintmelse.
(J
l propositionen föreslås också att det inrättas ett nytt system för frivillig ackreditering av laboratorier. dvs. bekräftelse på kompetens att utföra viss typ av provning eller måitniitg. baserat på enhetliga internationella regler. Det ersätter nuvarande system med auktorisation för obligatorisk och frivillig kontroll. Systemet omfattar ackreditering av såväl provningslaborzitorier som mättekniskzi laboratorier. Systemet skall liksom nuvarande auktorisation hantlltas av statens mät- och provrftd. MPR. Det nya systemet och allmänna effcktivitetshilnsyit leder oeksâi till behov av omorganisation av verksamheten vid MPR. l propositionen ges riktlinjer för detta. Jag angav därvid att jag avsåg att återkomma till regeringen med förslag att tillsätta en organisationskoininitte med uppgift att Vl(l2llClI|VCCkl2l riktlinjerna och utarbeta ett mer detaljerat förslag till ändrad organisation m.m. Jag föreslår nu att en såirskiltl utredare tillkallas för dessa uppgifter.
Ri/rl/iujer för M IR..\'orgmtisvllinn
l MPR:s nuvarande uppgifter som central förvaltningsmyndighet ingår sammanfattningsvis att hereda ärenden om vilka riksprovplaitser och riksmätplatser som skall utses och ha tillsyn över dessa. redovisa kostnader m.m. för riksmätplatserria samt zidministrera statens bidrag till dessa. Vidare utfärdar MPR föreskrifter. ger råd till myndigheter m.fl. och fastställer vissa taxor.
MPR bör_ som sägs i propositionen. i fortsättningen dels vara ett nationellt zlckrediteringsorgzin med verksamhet Imserad pä enhetliga internationella regler (prop. avsnitt 3.2. I). dels behålla uppgiften som central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik (prop. avsnitt 3.3.l).
Enligt propositionen föreslås följande riktlinjer för MPR:s organisation. MPR omorganiserzis från nämndmyntlighet till en myndighet av verkstyp ledd av en generaldirektör och med en lekmannastyrelse i enlighet med proposition l*)8(›/ts7:99 om ledning av den statliga förvaltningen. Nuvarande provnämnden och mätnämnden avskaffas. Rådgivande tekniska kommittéer med kvalificerad teknisk expertis knyts till myndighetsverkszttnheten. Fristående sakkunniga tekniska experter. s.k. luetlöntaire. anlitats av ntyndigheten för hetlönining och tillsyn av lahottttoriers tekniska kompetens man. enligt internationella: riktlinjer. Det är viktigt att tillvarata tillgänglig kompetens hos hl.a. statens provningsanstzilt, riksprovplatser. riksmätjalzttser. universitet och högskolor och andra expertorgan. Detta måste ske på ett sådant sätt att objektiviteten i ackrediterings- och tillsyitsförfarzindettzt inte kan ifrågasättas. Ett ökat nordiskt. europeiskt och bredare internationellt samarbete och ömsesidigt trtnyttjttmlc av varandras experter bör fråmjais. Slutligen bör MPR ha ett kvalitetssystem för den egna verksamheten.
Uppginøn .rom ackredileringxorgtln
Ackrediteringens syfte är att granska och bekräfta laboratoriers kompetens för att förtroendet för deras verksamhet skall öka. Den ökade betydelsen av ackreditering sammanhänger inte minst med behovet av att få provnings- och mätrcsultait godtagnzi i andra länder. Sådana resultat ligger ofta till grund för ett ställningstagande till om en produkt (i vid bemärkesle) uppfyller ställda krav. Ett godtagande verifieras formellt med vad man brukar kalla bevis om överensstämmelse, som - beroende på vem som utfärdar beviset och de juridiska formerna för kontrollen - kan utgöras av tillverkardeklaration. certifiering. myndighetsgodkännande m.m. Frågan om ömsesidiga godtaganden av provningsresultat och bevis om överensstämmelse har blivit en viktig fråga för den internationella handeln. Jag kan här påminna om den sak. Tammerforskonventionen mellan EFTA-låindernzr om ömsesidigt godtagande av provningsresultat och bevis om överensstämmelse. där ackreditering ges särskilda rättsverkningar.
Ackreditering är emellertid av betydelse både för obligatorisk och frivillig kontroll. l många fall vill köpare och andra intressenter ha så goda garantier som möjligt för att produkter uppfyller vad som utlovats och kräver att provning sker utan att detta är föreskrivet från säkerhetssynpunkt. Ackreditering
det nya systemet skall uteslutande avse laboratoriers kompetens att enligt utföra viss specificerad provning eller mätning.
Det nu sagda innebär att MPR:s roll som nationellt ackrediteringsorgan ställer särskilda krav. Verksamheten måste bedrivas enligt internationella riktlinjer och på ett sätt som inger förtroende och möjliggör överenskommelser med ledande ackrediteringsorgan i andra länder. Det betyder att verksamheten bör utövas på liknande sätt som vid sådana organ. Förtroende
nivå förutsätter att systemets olika intressenter fâr möjlighet till på nationell insyn och påverkan på ett rimligt sätt. Hur detta skall kunna åstadkommas inom ramen för myndighetsorganisationen bör ägnas särskild uppmärksamhet. Av vikt är också att organisationen blir flexibel och kan anpassas till hur efterfrågan på ackrediteringstjänster utvecklas.
Uppgiften .tom central förvalmingsvnyrr(lighet
att vid sidan av nationellt ackrediteringsorgan vara central för-
Uppgiften valtningsmyndighet är av annan karaktär och ställer andra krav. De resurser
bör dock delvis kunna utnyttjas även för som utnyttjats för ackrediteringen
m.m. Som andenna uppgift, t.ex. i samband med tillsyn av riksprovplatser ges i propositionen bör MPR:s tillsyn m.m. få en mer teknisk inriktning.
propositionen bör funktionen som central förvaltningsmyndighet
Enligt förstärkas. Det är viktigt att det finns ett forum som olika intressenter i Sve-
rige och andra länder kan vända sig till i olika frågor på dessa områden. Då kan de bl.a. ra veta vilken myndighet eller organisation som bäst kan lösa deras problem. l Lex. specifika provnings- eller mätteknisktt frågor skall MPR givetvis ltänvisa till ansvarigt organ. Statens provningsanstalt har tillsammans med övriga riksprovplatser och riksmiitplzitser en läng erfarenhet och kvalificerad kompetens som givetvis skall utnyttjas. Likaså finns stor kompetens att utnyttja hos de föreskrivande myndigheterna inom deras resp. ansvarsområden. l propositionen finns riktlinjer för hur samordning och samverkan mellan MPR och andra organ bör ske. l utredarens uppgifter bör ingä att närmare studera hur en sädan samverkan praktiskt bör ske.
Finansiering Nuvarande finansiering av MPR:s centrala myndighctsvcrksatnhet med en avgift på omsättningen i den obligatoriska kontrollen hos riksprovplatserna skall behällzts. MPR bör även i fortsättningen fastställa avgifterna för obligatorisk kontroll hos vissa riksprovplatser som inte är myndigheter.
Utredningsuppdraget Utrcdarcns ltuvuduppgift bör vara att. med utgäitgspttnkt i de riktlinjer för omorganisationcn och de förutsåittningzir i övrigt för MPR:s verksamhet som anges i propositionen. lägga fram förslag till -instruktion för statens mät- och provräd - i stort av arbetet organisation vid myndigheten. Utredaren bör därvid särskilt beakta och beskriva - clen praktiska hanteringen av ackrediteringsverksamheten inom MPR. Ackrediteringsverkszimheten bör vara självfinansierande genom avgifter baserade pä kostnaderna för ackreditering inkl. teknisk tillsyn - hur rådgivande kommittéer av permanent natur bör knytas till verksamheten - hur tekniska experter, s.k. bedömare av laboratorieverksamhet, bör knytas till verksamheten - hur en :anpassning av nuvarande ziuktoriszttionssystem på olika verksamhetsområden bör göras till ackrediteringssystemet. Utredaren skall vidare överväga - hur ett kvalitetssystem för den egna verksamheten bör utformas - hur en budgetstruktur som medger god överblick över MPR:s ekonomi bör utformas. V Förslagen bör medge flexibilitet i den nya organisationen så att en snabb
och smidig ;anpassning kan ske till nya och ändrade förhållanden inom områdena teknisk kontroll oeh mätteknik bäde nationellt och internationellt. Förslagen bör utformats förutsättningslöst i förhållande till nuvarande organisation och med lämplig samordning av måit- och provsidan.
Utredaren -
bör lör fraimtidzu rekryteringar överväga vilken kompetens bl.a. teknisk. ekonomisk eller juridisk - som behövs hos personalen med hänsyn till den föriiiulrande verksamheten. Vad gäller de rådgivande kommitteerna och luedömarnai bör utredaren behandla praktiska fragor rörande organisation. uppgifter. arvodering och relation till myndighetsfunktionen.
Utredaren bör också övervåiga behov av ändrade och nya föreskrifter inom verksamhetsomrädet. Vidare bör utredaren särskilt beakta och vid behov lämna förslag till atgärder för att pä ett smidigt sätt anpassa nuvarande auktorisationssystem pä olika verksamhetsområden inkl. det nya området vatten till den nya internationellt :anpassade ackrcditeringsordningen.
Utgångspunkten för utredarens (nnorgatnisationsförslag skall vara att statsbudgeten inte ytterligare belastas.
.Samråd och Iizlsplan
Niir arbetet påbörjas och under arbetets gäng. skall utredaren fortlöpande informera berörda huvudorgzmiszitituner och i förekommande fall annan berörd arhetstagarorgzinisantion med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt ge dessa tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren skall därutöver informera berörda arbetstagare om sitt arbete.
För utredarens arbete gäller vad regeringen föreskrivit om beaktande av EG-aspekten (dir. l988:43) samt direktiven (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning.
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 14 april 1989.
Utredaren luör därefter och fram till dess den nya organisationen träder i kraft medverka i förberedelsearbetet för genomförande av omorganisationen.
Den nya organisationen avses träda i kraft den l juli 1989.
Hemställan
Med hänvisning till vad iag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet
att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen ( l976:l 19) - med uppdrag att utreda vissa frågor om organisation och ledning vid statens mät- ocltwprovrâtl..man_,, e, ...i
att besluta om sakkunniga. experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(lndustridepartementet)
REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm1989
KUNGL. BlBL.
-
1989 -OS 0 5
STOCKHOLM
Statens 1989
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
1. Rapport av den särskilde utredaren for granskning
av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring stats-
minister Olof Palme. C. . Beskattning av fåmansforetag. Fi. . Integriteten vid statistikproduktion. C.
Fasta Öresundstörbindelser. K. . Samordnad lånsförvaltning. Del l: Förslag. C.
Samordnad lånsförvaltrting. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjllrtst. UD. . Särskild inkomstskatt for utländska artister mil. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. »ooosipxmgsww
lLHushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega-
tionens spamndusiskning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och
rättsfragor. A. 15. Storstadstraftlt 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn.
Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. F6. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19.Regionalp0litikens förutsättningar. A. 20.Tullregisterlag m.m. Fi. 2l.Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och
klor. ME 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord-
ningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25. Rapporter till ñnansieringsutredningen. I. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver-
vakningen. Fi. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor-
na. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning
inför 90-talet. U. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid
tillsättning av professorstjänster. U. 31. Statens mät- och provstyrelse. I.
Statens 1989
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Utrikesdepartementet Civildepartementet UD:s prcsstjänst. [8] Rapport av den särskilde utredaren för granskning av
hotbilden mot och sakcrhetsskyddet kring statsministe
Olof Palme. [1] Försvarsdepartementet integriteten vid statistikproduktion. [3] Risker och skydd för befolkningen. [17] Samordnad länsförvalming. Del 1:Förslag. [5]
Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]
SÄPO- Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Kommunikationsdepartementet Fasta Öresundslörbindclscr. [4] Bostadsdepartementet Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Parkeringsköp. [23]
Miljö- och energidepartementet Finansdepartementet
Sätt värde på miljön - mil jöavgifter på svavel och klor Beskattning av fâmansföretag. [2]
[21] Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. [9] Hushâllsparandct - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]
Utbildningsdepartementet Vidgad ctableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskoloma. [27] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] Professorstillsättrting. en Översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänst. [30]
Arbetsmarknadsdepartementet Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfragor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19]
Industridepartementet Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. |25] Statens mät- och provstyrclse.
[ .
c -
v
STOCKHOLM
ALLMÄNNA FÖRLAGET
BESTÄLLNINGARZALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM,
TEL: 08-73996 30, FAX: 08-739 9548. INFORMATIONSBOKHANDELN,MALMTORGSGATAN5 (VID BRUNKEBERGSTORG).STOCKHOLM..