Hjälpmedelsverksamhetens utveckling : kartläggning och bedömning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

füälpmedels-

verksamhetens

utveckling

Büagor

Betänkande av Hjälpmedelsutredningen

-M

Statens

offentliga utredningar

w w

1989:47

E433 Socialdepartementet

Hjälpmedels-

Verksamhetens

utveckling

Bilagor

Betänkande av

Elâjälpmedelsutredningen

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefontid 81°- l2°° (externt och internt) 08/ 763 10 05 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Nina Harling ISBN 91-38-10364-8 ISSN 0375-25OX Svenskt Tryck Stockholm 1989 931378

FÖRORD

Hjälpmedelsutredningens betänkande, Hjälpmedelsverksamhetens - och (SOU utveckling kartläggning bedömning 1989:39), bygger bl.a. på de enkäter som utredningen genomförde under hösten 1987 och våren 1988. I denna bilagedel till betänkandet redovisas materialet från dessa enkäter och från tre utredningsrapporter som utarbetats för hjälpmedelsutredningens räkning.

Den första enkäten sändes till sju hälso- och sjuk-

vårdshuvudmän som ombads besvara dels ett antal frågor om hela verksamheten (redovisas i bil. 1), dels detaljerade frågor om de olika verksamhetsgrenarna inom hjälpmedelsverksamheten (redovisas i bil. 2-6).

Den andra enkäten om hjälpmedelsverksamheten sändes till övriga hälso- och sjukvårdshuvudmän och omfattade dels vissa av de frågor som besvarats av de första sju huvudmännen, dels ytterligare ett antal frågor. (Redovisas i bil. 1.)

Hjälpmedelsutredningen genomförde även en enkät till handikapporganisationerna på länsnivå. Resultaten av denna enkät redovisas i bil. 7.

Bilagorna 8-10 utgörs av tre rapporter. På uppdrag av hjälpmedelsutredningen genomförde revisor Leif Lundberg en utredning om Handikappinstitutet. Utredningsrapporten redovisas i bil. 8.

Handikappinstitutet genomförde för utredningens räkning en studie över de framtida tekniska möjligheterna inom hjälpmedelsområdet. Denna studie redovisas i bil. 9.

På uppdrag av hjälpmedelsutredningen genomförde prof. emer. Sven-Olof Brattgård en studie över de framtida medicinska möjligheterna. Denna redovisas i rapport bil. 10.

INNEHÅLL

BILAGA 1 ENKÄTSAMHANSTÄLLNING SAMTLIGA HÄL-

ongATTANnE

so- oca sJuxvAnosnuvuonAN

1.1 Hjälpmedelsverksamhetens ledning . . . . . . .. 13 1.2 Budget och kostnader för hjälpmedelsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20 1.3 Samverkan med handikapporganisationerna. 28 1.4 sortiment av hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 1.5 Hjälpmedel som inte finns på den lokala hjälpmedelsförteckningen . . . . . . . . . . . . . . .. 35 1.6 Huvudmannens resurser för att tillgodose utbildningsbehovet hos hjälpmedelspersonalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 39 1.7 Hjälpmedel till personer med flerhandikapp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40 1.8 Avgifter inom hjälpmedelsverksamheten... 41 1.9 Datorbaserade hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . .. 45 1.10 Förbrukningsartiklar som ej omfattas av sjukförsäkringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 51 1.11 synpunkter på hjälpmedelsverksamheten... 52

BILAGA 2 ENKÄTSAHHANSTÄLLNING - HJÃLPHEDELSCENTRALERNA

2.1 verksamhetens organisation vid hjälp-

2.3 sortiment av hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . .. 66

2.5 Teknisk service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 68 2.6 Verksamhet i primärvården . . . . . . . . . . . . . .. 70 2.7 Verksamhet inom läns- och regionsjukvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 73 2.8 Budget och kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 79 2.9 Avgifter inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . .. 86 2.10 Vissa hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 86 2.11 Antal personer som fått hjälpmedel genom hjälpmedelscentralernas verksamhet . . . . .. 93

_13

BI LAGA l

ENKÄTSAHHANSTÄLLNING onFATit-ANDE SAMTLIGA HÄLSO- OCH

i SJUKVÅRDSHUVUDHÄN

I denna bilaga redovisas svaren på de frågor som

ställts till samtliga hälso- och sjukvárdshuvudmän genom hjälpmedelsutredningens två om hjälpmedels-

enkäter

verksamheten. Några av enkätfrågorna ställdes endast

till de huvudmän som ingick i den andra enkätomgången.

Detta framgår av redovisningen för de aktuella frågorna.

Eftersom svaren från de olika sjukvårdsområdena i

Stockholms läns landsting i vissa fall skiljer sig åt

redovisas svaren från dessa genomgående som 5 separata svar. Det innebär att antalet svarande i denna

totala

bilaga är 30 eftersom Stockholms läns landsting genomgående redovisas som 5 huvudmän.

1.1 Hjälpmedelsverksamhetens ledning

Under rubriken verksamhetens ledning ställdes frågor om organisatorisk tillhörighet, administrativ ledning och politisk ledning.

organisatorisk tillhörighet

- Samordnad verksamhet inom egen förvaltning 4 - samordnad verksamhet inom en förvaltning som

även har annan verksamhet (se 18 nedan) - flera

Ledningen uppdelad på förvaltningar

(se nedan) 8

Antal huvudmän (Stockholms läns landsting

räknas som 5 huvudmän) 30

Annan verksamhet

Av de 18 huvudmän som alternativet angivit samordnad

verksamhet inom en som även har annan verkförvaltning

samhet har 14 beskrivit vilken annan verksamhet som

avses. Detta framgår av nedanstående uppställning.

siffrorna inom parentes anger antal huvudmän när svars-

alternativet angivits av fler än en.

- Tandvård, sjuktransporter, medicinteknisk verksamhet,

utomlänsvárd m. m. - Direkt under FU/hälso- och sjukvårdsdelegation - Tillhör landstingets kansli, en av sektionerna i hälso- och

sjukvárdsavdelningen

- Tillhör

Länsvårdsförvaltningen. Alla kliniker inom

sluten vård samt enheter med verklänsövergripande samhet t.ex. ambulans, habilitering, hjälpmedelsverksamhet. omsorgsnämnden och länssjukvårdsnämnden - Länssjukvárden -

Landstingets försörjningsavdelning

- Centralförvaltningen (2) - Läns- och regionsjukvård -

Sjukvârdsförvaltningen (2)

- Tillhör ett av sjukhusen

Flera förvaltningar

Av de 8 huvudmän som angivit alternativet ledningen

uppdelad på flera har 6 beskrivit

förvaltningar vad

detta innebär:

- sociala + ett av förvaltningen sjukvårdsdistriktens förvaltningar - i ett Hjälpmedelscentralen sjukvårdsområde hör till motsvarande primärvårdsområde, hjälpmedelscentralen i det andra sjukvårdsområdet hör till sjukhuset. - har Försörjningsförvaltningen ansvar för hjälpmedel till rörelsehindrade, syn- tal- och ortopedtekniska medicinska hjälpmedel liksom glasögonbidrag. Två separata distriktsnämnder har ansvar för hörselhjälpmedlen. Pedagogisk hörselvárd och tolkcentral hör till sociala nämnden. - Uppdelat på 6 sjukvårdsdistrikt plus social avdelning. - tillhör Hjälpmedelscentralen somatiska rehabiliteringskliniken, (lángvård + rehabblock) Hjälpmedelscentralen för barn tillhör sociala nämnden. Hela kostnadsansvaret åvilar dock långvårds-/rehabiliteringsblocket. Ortopedtekniska avdelningen tillhör tekniska avdelningen/administrativa serviceblocket. Audiologkliniken/hörcentralerna tillhör kirurgiblocket. - Decentraliserat till 4 sjukvårdsförvaltningar - Hjälpmedelsverksamheten hör till hälso- och sjukvården. Den sjukvárdsförvaltning som har ansvar för länsspecialiteterna har också ansvar för hjälpmedelsverksamhetens olika enheter.

Administrativ ledning (personal, budget)

- Hos 17 huvudmän (av 30) finns hjälpmedelschef/sekreterare - Hos 6 huvudmän har hjälpmedelskonsulent samordningsansvar/övergripande ansvar för hela hjälpmedelsverksamheten - Hos 1 huvudman är budgetansvaret helt fördelat på kliniker/motsvarande - Hos 8 huvudmän är budgetansvaret helt sammanhållet i en central hjälpmedelsbudget - Hos 17 huvudmän är budgetansvaret för hjälpmedelscentralen (ibland även något ytterligare) lagt på hjälpmedelschef/-konsulent och övriga hjälpmedelsbudgetar fördelade på resp. kliniker. - Hos 12 huvudmän tillhör personalen m.m. resp. klinik/motsvarande utom hjälpmedelscentralens personal som finns i personalstat för hjälpmedelscentralen med hjälpmedelschef/konsulent som personalansvarig - Hos 1 huvudman har varje hjälpmedelsenhet en funktionsansvarig chef (budget, personal, drift) som är underställd hjälpmedelschefen.

Politisk ledning

Av nedanstående figur framgår hur huvudmännen har be-

svarat frågan om hur verksamheten leds på politisk ni-

vå. Frågan ställdes med sex olika svarsalternativ. Av

30 huvudmän har 13 angivit endast en nämnd/motsvarande

som ansvarig för verksamheten. Övriga har angivit 2 el-

ler flera alternativ. De 13 huvudmän som angivit endast

ett alternativ är inringade i figuren.

Politisk ledning av hjälpmedelverksamheten

FU eller HSN Annan Decentra- verksam- oike nämnder motsvar- central lisered hets- beslutar i ande nämnd nämnd organisn- grenarna olika tion t.ex. har olika frågor lokal politisk sjukvårds- ledning styrelse AB-S x x x AB-SV x x x AB-V x x x AB-NO+NV x x x

C x D x E x F x x x x G x

H x x K x L x x x x M x x x x x N x

0 x x P X X X R x S x x x x T x x x x

U x W x x x x x x x Y x Z x

AC x x

OCI X

INXX

Politisk - decentraliserad ledning organisation

I svaren hos de 11 huvudmän som angivit att man har en

decentraliserad politisk organisation förekommer föl-

jande alternativa former/benämningar.

- för Sjukvårdsstyrelse resp. sjukvárdsområde - Läns- och regionsjukvårdsdirektion - Lokala sjukvårdsdirektioner - Sjukvårdsnämnder - Distriktsnämnder - Distriktsdirektioner - Blocknämnder - Sjukhusnämnder sjukhusdirektioner

Politisk - annan central nämnd ledning

I svaren från de 10 huvudmän som har ansvaret förlagt

helt eller delvis till annan central nämnd förekommer

följande nämnder:

- Social nämnd - Nämnd för hälso- och länsövergripande sjukvårdsverksamhet - Hjälpmedelsdelegation - Försörjningsnämnd - Länsvårdsnämnd

Hos 6 huvudmän har hjälpmedelsverksamhet lagts på

sociala nämnden.

Nedanstående uppställning visar hur ledningen av verk-

samheten fördelas hos dessa huvudmän.

1. Under sociala nämnden: Under sjukhusledning: - - avd. Hjälpmedelscentral Ortopedteknisk - Hörcentral syncentral - Tolkcentral

2. Under sociala nämnden: Under annan central - Tolkcentral nämnd: - Hjälpmedelscentral - Hörcentral - Syncentral - avd. Ortopedteknisk

3. Under förvaltningsutskottet; distriktsnämnd och social nämnd:

gjälgmgdglsdglgggtion Hjälpmedelscentral - Hörcentral - Syncentral - Tolkcentral - avd. Ortopedteknisk

4. Under sociala nämnden: Under försörjningsnämnd: - Tolkcentral - Hjälpmedelscentral - Syncentral Under distriktsnämnder: - avd. Orotpedteknisk - Hörcentraler

5. Under sociala nämnden: Under hälso- och sjuk- - Tolkcentral vårdsdelegationen; sjukvårdsdirektioner: - Hjälpmedelscentral - Hörcentral - Syncentral - avd. Ortopedteknisk

6. Under sociala nämnden: Under förvaltningsut- - Tolkcentral skottet; blocknämnder: - Hjälpmedelscentral - Hörcentral - Syncentral - avd. Ortopedteknisk

Hur länge har nuvarande organisation funnits?

Samtliga 30 huvudmän har besvarat frågan. Man kan kon-

statera att flertalet har genomfört organisatoriska

förändringar under 1980-talet» Endast 6 huvudmän har en

organisation som är äldre. Hos 5 av dessa är föränd-

ringar aktuella, liksom hos 13 av dem som organiserat

om under 1980-talet. se nedanstående uppställning.

Sedan 1969 1 - förändring aktuell Sedan 1976 5 - aktuell hos 4 förändring Sedan 1980-1988 24 - aktuell hos 13 förändring

Beslut om/planer på förändringar

Utöver de 18 huvudmän som besvarat denna fråga jakande (se även under ovanstående rubrik) har 10 svarat nej, medan 2 ej svarat alls. se nedan.

I svaren på frågan anger 27 huvudmän att de har en lokal förteckning. Dessutom anger 2 att de har Handikappinstitutets förteckning plus ett tillägg till dessa. En huvudman svarar att lokal förteckning ej finns. se nedan.

Har lokal förteckning 27 Institutets förteckning + tillägg 2 Har ej lokal förteckning 1

Hos 22 huvudmän förekommer samverkan/samråd/information/remissförfarande med/till handikapporganisationer vid upprättande av lokal hjälpmedelsförteckning. Detta sker genom Länshandikapprådet (LHR) eller på annat sätt.

Sammanfattningsvis beskrivs processen för att ta fram den lokala förteckningen på följande sätt:

- bildar Handikappinstitutets hjälpmedelsförteckning underlag tillsammans med

- huvudmannens och beslut om egna anvisningar tidigare hjälpmedel och - från hansynpunkter ordinatörer/utprovare, brukare, dikapporganisationer etc. - av sker i Behandling underlagsmaterialet beredningsgrupper eller liknande och - sammmanställes. förslag - till Förslaget diskuteras/informeras om/remitteras handikapporganisationerna via LHR, referensgrupp eller liknande. - Beslut tas i nämnd ansvarig

Hur sker sortimentsurval?

Av svaren på frågan om hur sortimentsurvalet går till

kan följande generella berednings- och beslutsprocess

anges.

- Av rekommenderat sortiment an- Handikappinstitutet vänds som underlag tillsammans med - SUB-avtal - Olika former av hos huvudmannen grupper bereder/handlägger, värderar, avger utlåtande etc.: * olika Specialistgrupper (för produktområden) Produktgrupp Inköpsgrupp

Jill-ik!-

sortimentsgrupp Funktionsgrupp - hos huvudmännen av tänkbart sortiment Utvärdering utifrån: * Praktiska tester och (tekniska funktionella) * erfarenhet av produkter (personal och brukare) * av funktionell Sammanvägning teknisk, och ekonomisk bedömning - Beslut om sortiment tas i nämnd. Hos ansvarig några huvudmän är dock beslutsfattandet till viss del delegerat till tjänstemän (hjälpmedelschef, klinikchef). Undantag kan t.ex. vara kontroversiella beslut och beslut med stora ekonomiska konsekvenser.

1.2 Budget och kostnader för hjälpmedelsverksamheten

Under denna rubrik ställdes frågor om antalet hjälp-

medelsenheter hos huvudmännen och kostnader för inköp

av främmande tjänster och perscnal för hjälpmedel, resp. ansvarsområde.

Antal hos resp. huvudman år hjälpmedelsenheter 1987/1988

Hjälp- Hör- Syn- Tolk- Ortopedmedels- central central central teknisk central avd.

AB-S AB-SV 4 4 (+7) 3 1 10 AB-V AB NÖ+NV

Ej ** verksamhet i egen regi Ortopedteknisk *** av huvudmän Köper tjänster angränsande ( ) Uppgifter inom parentes anger antal kända filialer

Antal gemensamma enheter

Redovisning av de bearbetade svaren på frågorna om kostnader för inköp av hjälpmedel m.m. sker i SOU 1989:39, kapitel 7. Kostnader och kostnadsutveckling för hjälpmedel.

Förfarandet vid budgetunderskott

Samtliga huvudmän har besvarat frågan. Svaren har fördelats på tre kategorier. Några huvudmän har besvarat frågan så att de placerats i fler än en kategori.

svarskategori Antal huvudmän Regelbunden budgetupp- 13 följning/budgetprognoser/information till politiskt ansvariga vid underskott

Tilläggsanslag ges regel- 11 mässigt (efter redovisning och motivering) Besparingsâtgärder vidtas, 9 t.ex. indragning av hjälpmedel, skärpta anvisningar

Hur genomförs budgetarbetet? ? Direktiv om Underlag budgetramar?

Samtliga huvudmän har svarat på frågan. Svaren har kunnat fördelas pá fem kategorier. Flera huvudmän har svarat relativt utförligt och därför i två eller placerats flera kategorier medan andra svarat kortfattat och därmed placerats i endast en se nedanstående kategori. uppställning.

- 18 Rambudget

- av av volymökning/ Uppräkning budget på grund utökning av verksamheten 16

- års underlag 12 Tidigare budget/utfall utgör

- Generell alternativt procentpriskompensation 11 uppräkning

- Statistik från år 3 föregående ger underlag

vad är avgörande för fastställande av budget?

Både/och - svar 5 Ej

Vem har budgetansvaret för hjälpmedel? - Delat mellan och hjälpmedelschef/konsulent annan/andra, t.ex. klinikchefer 14 - 8 Hjälpmedelschef/konsulent - hos Samordningsansvar hjälpmedelschef/motsvarande och decentraliserat budgetansvar 5 - Decentraliserat ansvar till kliniker etc. 2 - svar 1 Ej

Förekommer delat budgetansvar och ledningsansvar för verksamhetens personal/drift?

På frågan om hur budgetansvar och ledningsansvar för verksamhetens drift (personal m.m.) fördelas svarade 15 huvudmän att detta ansvar delas mellan hjälpmedelschef/motsvarande och andra t.ex. klinikchefer på ögon-

kliniker m.fl. Hos 5 huvudmän angavs att hjälpmedelschef har totalt ansvar. Hos övriga 10 har 6 decentraliserat ledningsansvaret medan 4 inte svarat på frågan.

Åtgärder som de senaste två åren vidtagits för att

begränsa hjälpmedelskostnaderna

Samtliga huvudmän har besvarat frågan. I viss mån har svaren kunnat fördelas på kategorier. Dessa kategorier redovisas nedan rangordnade efter hur många huvudmän som placerats i resp. kategori.

- i (9) Strykningar hjälpmedelsförteckningen - (8) översyn/utredning - Besparingspaket/generella sparátgärder (7) - Införande av (7) avgifter - Kostnads- m.m. data lagerredovisning på (5) - (5) Sortimentsbegränsning - Information om kostnader och ekonomiska ramar (3) - av Decentralisring budget/kostnadsansvar (3) - Förbättrade rutiner leder till effektivare verksamhet

(3) - alls Inga (3) - Ändrade (skärpta) anvisningar (2) - (2) Temporärt inköpsstopp - av Självfinansiering reparationer (1) - lokaler effektivare verksamhet (1) Nya ger - Förbättrad av uppföljning hjälpmedel (1) - ökat (1)

Återanvändning

Hur är hjälpmedelsersättningen i budgetarbestyrande

tet?

De flesta av de 27 huvudmän som har besvarat frågan har

svarat att inte alls styr budhjälpmedelsersättningen Se nedanstående uppställning och redovisgetarbetet. ning av kommentarer.

Mycket 2 Litet 6* Inte alls 21* Ej svar 3

* Två huvudmän har 2 alternativ. angivit

Kommentarer:

- i landstingets totalekonomi. Bokföringspost - i Ingen koppling budgetarbetet. - Det noteras att statsbidrag finns men att det ej täcker kostnaderna. - Lämnas som information när budgetmedlen äskas. - Diskuteras inte i något sammanhang. - Diskuteras i samband med ej budgetarbetet. - Påverkar inte sätt den totala budgetramens på något storlek. - behandlas som den schablon Hjälpmedelsersättningen den är. skillnaden är stor mellan de faktiska kostnaderna och Den är ej styrande i det ersättningen. lokala budgetarbetet. - En av andra statliga ersättningar, påverkar endast marginellt landstingets ekonomi. - Det är kostnader och utveckling som styr budgetarbetet. Statliga ersättningen har i princip legat stilla sedan 1976. - Nämns enbart i kommentarerna till budgeten. Ersättfinns ju inte i verkligheten i hjälpmedelsningen verksamheten utan till ett centralt konto i går tillsammans med andra statliga ersättlandstinget ningar. - Ett gott bidrag! - Psykologisk påtryckning. - Garanti om en viss miniminivå på verksamheten. - Med ekonomiskt utrymme blir ersättningen krympande allt viktigare. - Jämförelse mellan ersättning och budgetutfall. Eftersom kostnaderna ökar mer än ersättningen, påverkar detta naturligtvis tilldelningen av medel. - har betydelse i landstingets totala bud- Ersättningen

get. Det skulle naturligtvis vara lättare att införa nya hjälpmedel om verksamheten självfinansierades. Hjälpmedelsbudgeten har aldrig begränsats med motiveringen att hjälpmedelsersättningen ej täcker kostnaderna.

Förklaringar till kostnadsutvecklingen

Huvudmännen ombads att rangordna tio alternativa förklaringar till kostnadsutvecklingen från ett till tio.

Nedanstående redovisning är en av svasammanställning ren från de 29 huvudmän som lämnat svar på frågan. Några landsting har satt samma siffra på flera alternativ medan andra utelämnats, några har inte samtrangordnat liga alternativ. Vissa alternativ har därigenom fått större tyngd medan andra samtidigt fått färre röster än de annars torde ha fått. Alternativen redovisas nedan i den ordning de fått flest höga placeringar.

c Utökad hemsjukvård 0 Utökat eget boende o Ökad andel äldre i befolkningen

®\IO\U1AUJNI-

o Ökade inköpskostnader på grund av volymökning a Fler tekniskt avancerade och dyra hjälpmedel 0 Decentralisering av verksamheten till primärvården . Ökade inköpskostnader på grund av prisökningar . Förbättrad kvalitet på hjälpmedlen 9. Utvidgning av handikappbegreppet l0.Utökning av hjälpmedelsförteckningen

Hjälpmedel/hjälpmedelsbehov som haft särskild betydelse för kostnadsutvecklingen

Nedanstående redovisning är en av de sammanställning hjälpmedel/hjälpmedelsbehov som angivits ha särskild betydelse för kostnadsutvecklingen. Det antal huvudmän som angivit hjälpmedlet/behovet inom anges parentes.

- och Sängar lyftar i hemsjukvård (14)

- Manuella rullstolar - aktivstolar (10) - Elrullstolar (7) - Förflyttningshjälpmedel (7) - (7) ADB-hjälpmedel - Hygienhjälpmedel, ADL-hjälpmedel (6) - Proteser, ortoser, skor, (6) inlägg - och Barnhjälpmedel/skolhjälpmedel dubbelutrustningar hem/skola (6) - Hörapparater/hörselhjälpmedel (5) - Medicinska behandlingshjälpmedel (4) - Enkla gánghjälpmedel (3) - elektronik (2) - för av bostäder och andra Hjälpmedel anpassning lokaler

Övriga kommentarer till kostnadsutvecklingen

- och därmed kostnaderna för Hjälpmedelsvolymen inköp och teknisk service m.m. ökar när antalet ordinatörer ökar. - Det finns ett behov av (9) uppdämt hjälpmedel - inom m.m. Strukturförändringarna sjukvården påverkar (6) - Tekniska och utvecklingen produktutvecklingen betydelsefull (4) - för kommunikation och Hjälpmedel utbildning (2) - Inflationen (2) - inom har medfört Verksamhetsförändringar omsorgerna ett stort behov av hjälpmedel (2) - ökad medvetenhet hos och ökade krav användargrupperna på olika hjälpmedel t.ex. för bostad och fritid, särskilda färger, årsmodeller etc. (2) - Olika har olika om orverksamhetsgrenar uppfattning sakerna till kostnadsutvecklingen (2) - Priset rullstolar nu än Hållbarhepå högre tidigare. ten sämre men funktion och utseende är bättre (1, anges ej i forts.) - i fär- Kostnadstoppen passerad. Hemsjukvárden princip digutbyggd - Nya behandlingsmetoder - Utökat antal remisser från distriktsläkare hörang. selproblem, synproblem och vid rörelsehinder - Större utbud av hjälpmedel - stora och Hjälpmedelsverksamhetens volym omsättning. Totalt ca 7 000 rullstolar i användning och i lager. Av dessa byter ca 1 500 användare varje år. Svårt att få överblick - för stora och för lager låg omsättning i dag. Datorstöd nödvändigt för att få överblick - har blivit en slasktratt som alla Hjälpmedelsanslaget vill tömma sina problem i. Definition av begreppet hjälpmedel måste ske. Specifikation av vad hjälpmedelsanslaget skall täcka är nödvändigt att ha. Politiker ställer dåliga krav vad gäller kostnadsuppfölj-

ning

1.3 Samverkan med handikapporganisationerna

Hur sker samverkan?

Av nedanstående redovisning framgår att de flesta huvudmännen (26) anger att samverkan sker genom Länshandikapprådet. Av dessa har 7 huvudmän dessutom något

samverkansorgan för enbart hjälpmedelsfrågor. 3 huvud-

män samverkar endast genom särskilt organ.

- Genom 26* Länshandikapprådet (LHR) - Samverkan för enbart hjälpmedelsfrågor t.ex. hjälpmedelsråd 10* - svar 1 Ej * 7 huvudmän har samverkan såväl via särskilt organ som LHR.

Sker samråd/samverkan med organisationerna före beslut om förändringar inom hjälpmedelsverksamheten?

26 huvudmän anger att någon form av samråd/samverkan sker innan beslut om förändringar inom hjälpmedelsverksamheten. 4 huvudmän svarar nej på frågan. Två av dessa kommenterar sina svar:

- Det är att LHR skall meningen informeras. Är dock dåligt med detta. En genomförd utredning 1986 gick dock på remiss till organisationerna - Material skickas endast för kännedom till organisationerna^

Andra former för samråd/samverkan

På frågan om andra former av samråd/samverkan lämnades följande svar:

- Information i föreningarna, temadagar m.m. ibland samarrangerade (10) - i Organisationerna deltagit utredningar och arbets-

grupper (6) - Informella kontakter (5) - Remissförfarande (4) - (3) Regelbundna överläggningar - Samråd i frågor (2) speciella

Synpunkter på samverkan med handikapporganisationerna

Såväl som negativa omdömen ges om samarbetet. positiva Hos 13 huvudmän det som viktigt/nödvändigt att ha anges med som samarbetspartner, att samarbeorganisationerna tet fungerar bra etc. Hos 4 huvudmän är man medveten om

att samarbetet inte fungerar så bra som det borde. Därutöver förekommer en rad kritiska synpunkter på handi-

kapporganisationernas sätt att gå in i samverkansarbe-

tet. Se nedanstående redovisning.

- att ha som samarbetspartner. Viktigt organisationerna samverkan nödvändig. Förutsättning för Kontinuerlig att vidareutveckla verksamheten. Fungerar mycket bra. Mycket bra diskussioner. Viktigt med synpunkter och större förståelse för varandra. (13)

- funnit sina rätta former ännu/fungerar ganska då- Ej ligt. Borde kunna utvecklas mera. Utökning diskuteras. ( 4)

- att utsedda representanter för handikapporgaviktigt nisationer inte bara representerar sig själva utan sina organisationer (1, anges ej i forts.)

- har inte utsett representan- Handikapprörelsen några ter till sortimentsgrupperna.

- Svårt att få till stånd diskussion om prioriteringar inför framtiden.

- Med vissa - Mycket olika vad gäller olika föreningar. ständig kontakt, bra utbyte. Dessa driver själva fråoch - för samverkan och utveckgor projekt positivt ling. Andra ställer stora krav utifrån klagomål som går att härleda. Information och utbildning beej hövs.

- För samverkan krävs utbildning av handikapporganisationernas representanter.

- Stridiga viljor grupperna emellan. En samrådsgrupp måste bestå av representanter för organisationerna. Dessa måste själva se till att deras representanter är representativa.

- Önskvärt att handikapporganisationerna kan delta på ett mera konstruktivt sätt i diskussionerna om övergripande frågor. Det händer allt för ofta att man fastnar i detaljfrágor.

- att - Angeläget handikapporganisationerna medverkar

inte som påtryckar/missnöjesgrupp, utan som fullvär-

diga medarbetare. De svårigheter handikapporganisationerna har att finna företrädare och att lämpliga nå ut med, resp. få tillbaka information, skapar

ibland irritation. ömsesidig förståelse behövs, men

också ömsesidiga krav.

I bil. 7 redovisas enkät till hjälpmedelsutredningens

handikapporganisationerna pá länsnivå där bl.a. ställ-

des frågor om hur organisationerna ser samverkan med på huvudmännen.

1.4 Sortiment av hjälpmedel

Avvikelser från Handikappinstitutets rekommendationer

Det är 6 huvudmän som ej har svarat De på frågan. hjälpmedel som angivits hos 24 huvudmän övriga uppräknas på följande sidor i den som de har noterats ordning flest gånger.

Hjälpmedel som tillkommit: för Tidpunkt införande

- Kompressionsutrustning (19) 1978-1986 - Syrgasutrustning/koncentrator (12) 1950-1987 - Luftfuktare (9) 1974-1984 Luftrenare (9) 1977-1984

Hjälpmedel som tillkommit: Tidpunkt för

införande

- Respiratorer/ventilatorer/inhalatorer (8) 1950-1987 - Tinnitusmaskerare (6) 1974-1983

- (5) 1983-1987 Pep/andningsmask - Antidecubitusmadrasser 1984-1985 (5) - utöver rek. (4) 1987 Bilanpassning - ? Stödstrumpor (4) - 1984-1987 Insulinpump (4) - Blodsockermätare (3) 1986-1987

- (3) 1979-1980 Dialysutrustning - Dimtält 1984 (3) - Studsmatta (3) 1985-1987

- (3) 1982-1985 Behandlingsskor - (3) 1987 Individanp. sitsar/stolar - 1985 Sitt/liggringar (3) - Enuresmadrasser 1980 (3) - ? Bråckgördlar (3) - 1985 Apnêlarm (2) - Personsökare ? (2) - Vibrator ? (2) - Benförankrad (2) 1987 hörapparat - inte i forts.) ? Tvillingvagn (1,anges - ? Bandagematerial - 1986 Insulinpenna - 1985 Bäcken/hinkar - Fristående skötbord ?

- Psoaskuddar ?

- utöver rekommendation 1985 Slemsug - 1985 Lymfpulsator - ? Ultraljudsapparat - för ? Specialkontakter manövrering › - Stol till för att underlätta anhörig matning ? - i förskola och fritidshem ? Hjälpmedel - Urea ? pressure splint - stol ? Trip Trap - Reflektometer ?

- Peak flow meter ?

- för vårdare 1970 Säng/lyft - ? Fotvagga - ? Fuktkammare/ögonförband - Phrenicusstimulator ?

- Cochleära 1983 implantat - för Specialhörapparater ensidigt hörselskadade 1983 - utöver rekommendation ? Hörapparater - ? Programmerbar hörapparat - till ? Specialglas glasögon - Knäortoser för korttidsbehandling/ behandlingsortoser ? - ? Frakturortoser/gips

sortiment av hjälpmedel

Hos 5 huvudmän har man ej besvarat frågan om vilka av-

vikelser man har i form av strykningar i hjälpmedels-

förteckningen. 25 huvudmän har redovisat strukna hjälp-

medel. De hjälpmedel som tagits bort i flest landsting

är hushållsmaskiner. Därefter kommer vissa telefone-

ringshjälpmedel. De flesta strykningarna har gjorts un-

der 1980-talet.

Hjälpmedel som strukits: Tidpunkt

- Hushållsmaskiner (21) 1981-1987 - Mikrotelefon/lurförstärkare/ högtalartillsats (11) 1981-1987 - Mjuk halskrage (9) 1981-1987 - Antihalkmattor (7) 1981-1987 - Tandem/parcykel, aldrig infört/

borttaget/endast bidrag/endast lån (8) 1985 - Eltandborste (7) 1984-1987 - madrasser Vanliga (6) 1986-1987 - Kniv (6) 1981-1987 - Mopeder (6) 1983-1985 symaskin/dammsugare/elvisp/

matberedare/elkonservöppnare/skärmaskin (6) 1981-1983 - Vanliga skoinlägg (7) 1986-1988 - Underhåll mopeder/bandspelare/ blindur (5) 1983-1985 - Träningsredskap (5) 1986-1987 - skohorn (5) 1981-1985 - 2-hjulig standardcykel (5) 1977-1981 - UVB-lampor borttagna/aldrig införda (4) 1978-1984 - Tränings/ergometercykel (4) 1985-1986 - Sillock (4) 1981-1987 - Sparkcyklar (4) 1984-1986 - Förbrukn art till TNS-app (4) 1986-1987 - Stödhandtag (3) 1983-1987 sifferring (3) 1984-1987 - Grönsakskorg (3) 1981 - Arbetsstolar (3) 1985-1986 - Stektáng (3) 1981-1987 - Luftrenare rek. (3) (ej hjm) 1986-1987 - Luftfuktare rek. (3) (ej hjm) 1986-1987 - Glas/mugg (2) 1986 - Griptáng/allgrip (2) 1981

Hjälpmedel som strukits: Tidpunkt

Bandspelare borttaget/aldrig infört (2) 1985-1986 Sax (2) 1981 Spinabac ryggstöd borttaget/endast som tillbehör (2) 1987

gurköppnare (2) 1981-1987

Aggring (2) 1981 Mjuka ryggortoser (2) 1987-1988 Epicondylitbandage (2) 1987-1988 Badborste/badkrage (2) 1981 Glasögonbidraget inskränkts (2) 1987 Penna (2) 1981-1987 Kommunikationsradio borttaget/ej infört (2) 1983 Reflektometer aldrig infört (1, anges inte i forts.)

1986 Porttelefon 1986 Sittmöbler ? syntetiskt fårskinn ? - om behovet säng endast är tillbehör UV-filter

°\J\J\)°U

Blissutrustning Dubbelutrustning

1984 Säng/lyft som arbetsredskap ges endast när landstinget är arb. giv. 1985 omkopplare till telefon 1983 Trafikförsäkring till moped 1986 Mopedhjälm 1986 Förstorande TV-lins Blodsockermätare aldrig infört

Hjälpmedel som strukits: Tidpunkt

- endast i Kasett/fickbandspelare skolan 1986 - och till 1978

Hjärtstimulator - 1986 Inop TNS-apparat - studsmatta 1986

- Servolink 1986

- Batterier till rullstol (brukare

över 18 år) 1987 - Endast till ? bidrag peruk/toupê - Restriktivare förskr. av ? belysning - 1987 Kompressionsstrumpa - Trochanterbälte till 1987 gravida

Motiveringar till strykningarna

De motiveringar som angivits till strykningarna har

kunnat kategoriseras i viss mån. I de fall motivering

finns har den förts till någon av de nedanstående kate-

gorierna. Den motivering som är vanligast är att pro-

dukten i fråga är en standardprodukt och/eller finns

tillgänglig i öppna handeln. Därnäst kommer ekonomiska

skäl resp. att hjälpmedlet ej har någon medicinsk ef-

fekt.

- i handeln 60 Standardprodukt/finns - Ekonomiska skäl 19

- medicinsk effekt 14 Ej - i ordinations- Rättviseskäl/oklarhet kriterierna 7 - Finns 5 ej längre/används ej - att 3 Billig köpa - till klinik 3 Budget - Normal driftkostnad 1

Andra

begränsningar/utvidgningar

På frågan om några andra eller begränsningar utvidg-

ningar genomförts de senaste 2 åren svarar 4 huvudmän

nej och 4 svarar inte alls. 22 har

Övriga angivit ytter-

ligare ett antal och inskränkningar några utvidgningar.

- til bil Bidrag endast som anpassningsbidrag/kontantbidrag enl. särskilda regler (3) - Olika former av avgifter (3) - Kliniker bekostar helt vissa (2) - hjälpmedel Fasta installationer i

sommarbostad/dubbelutrustning

begränsas (2) - Begränsning av standardartiklar (2) - Besparingspaket/allmänna spardirektiv (2) skärpta indikationer för kontaktlinser, (1, inte anges i forts.)

- Sortimentsbegränsning görs kontinuerligt - Hjärtstimulator lagts över pá klinik - Begränsning av antal UVB-lampor - Begränsning av behandlingsskor - Mopedbidrag inskränkt - Träningscykel ges restriktivt - Ej kostnadsfri klackhöjning under 15 mm - Begränsning av arbetsstolar - Begränsning av ordinationsrätten - Ej bidrag till arbetstekniska hjälpmedel - Begränsning av datorer tills rekommendationer - ges Hela verksamheten ökar och skall ständigt bedrivas med samma personalresurser - Datorutrustningar har tillkommit - Glasögonbidraget höjt till 400 kr. - Förbättrad service och rekonditionering

1.5 Hjälpmedel som inte finns den på lokala hjälpmedels-

förteckningen

I enkäten efterfrågades vilka rutiner som tillämpas om

en person behöver som inte hjälpmedel finns på den loka-

la

hjälpmedelsförteckningen.

Av svaren kan konstateras att det är olika dels beroende på om behovet gäller en enstaka individ med ett specifikt behov av ett udda hjälpmedel, t.ex. ett mycket dyrbart sådant eller att särskilt dyr anpassning behövs, dels om det rör sig om en ny grupp hjälpmedel/brukare som kan ha rekommenderats av Handikappinstitutet eller har initierats lokalt.

Av svaren att urskilja två procedurer som kan samgår manfattas på följande sätt:

- Enstaka individuella Nya produkter produktgrupper: behov: - av Ordinatören aktualiserar Utredning * storlek behovsgruppens * behov av teknisk service * kostnader m.m. Ansökan/utredning görs - till Förslag anvisningar utformas - Beslut tas av Beslut tas av politiskt nämnd * ansvarig Hjälpmedelschef/motsv * beslutet kan t.ex. * Politiskt ansvarig innebära att ett nämnd - I fall kan beslut generellt anslag ges nâgra kopplat till anvis- överklagas i överordnad ningar instans

Utöver ovanstående beskrivning förekommer det även att olika kliniker gör egna kapitalinvesteringar av hjälpmedel som sedan lånas ut till patienter.

Hur är rutinerna beslutade?

I enkäten ställdes frågan hur de rutiner som tillämpas har beslutats. De alternativ som angavs redovisas nedan tillsammans med svarsfördelning. Samtliga huvudmän har besvarat frågan.

- Genom politiskt beslut 23* - Beslut i administrationen genom delegation 6** - Tillkomna genom praxis, ej formellt beslutade 10***

* 4 angivit annat alternativ utöver detta. ** 5 angivit annat alternativ utöver detta. *** 8 annat angivit alternativ utöver detta.

Sammanlagt 8 huvudmän har angivit 2 eller 3 alternativ.

Hur många sådana beviljade ärenden förekom under 1986

Av svaren på om hur ärenden frågan många beviljade som förekom under 1986 framgår att det är stor skillnad

mellan huvudmännen beträffande antal fall som varit

aktuella och beviljats. I ett hade man 650 landsting ärenden under 1986 medan 11 huvudmän hade mellan 0-10

ärenden. se nedanstående över antal uppställningar ärenden och redovisning av de hjälpmedel som varit

aktuella.

Antal fall Antal huvudmän

Ej svar: 5

0 - 10 11 11 - 20 4 21 - 30 3

Vilka hjälpmedel?

Nedan redovisas de hjälpmedel som ha varit angivits aktuella för individuella beslut under 1986.

Speciella kommunikationslösningar (8) Infusions-/insulinpump, injektionspistol (7) Datorutrustning (6) Respirator/ventilator/inhalator (6) Lyft/lyftplatta (4) Syrgaskoncentrator/-utrustning (4) Bilanpassningar (4) Kompressionsutrustning (3) Behandlingshjälpmedel (3) Hushållsmaskiner (3) Blodsockermätare (3) Arbetsstol (2) Glasögon/kontaktlinser (2) Sidovagn till cykel (2) Pep Rmt mask (2) Högtalartelefon (2) Arbetsstol (2) studsmatta (2) Säng (1, anges ej i forts.) Biltelefon Punkttelefon skrivare till punkttel Punktskriftsprinter Elektronisk skrivmaskin Telefonrelä Portabel dövsignal Väckningsanordning 4-hjulig motorcykel Sparkcyklar Terrängskoter Eldriven personvändare Bordsvävstol Apnêmadrass/varnare Splint Anfallslarm Flödesmätare Tandemcykel Rullstolar utanför sortiment Elrullstolar Åderbråcksstrumpor Ultraljudsapparat Specialhörapparat Telescan Luftrenare Luftfuktare Nutritionspump Prenicusstimulatorer Muskelstimulator Peruker dyrare än i beslutat sortiment Toupê Vårdstol Handikappfordon till förändrar med handikappat barn Egenkonstruerade hjälpmedel för fritid

Hur följs avslag på hjälpmedelsansökningar upp?

- Hos 3 huvudmän besvaras ej frågan - och ibland skriftligt även muntligt besked till ordinatör/utprovare, som underrättar sökanden (8) - Information/hjälp till alternativ t.ex. ansökan om fondmedel (8) - i Omprövning ansvarig nämnd, hos medicinskt ansvarig (6) - Personlig information ges till ordinatör och sökande

(4) - Protokollsutdrag/skriftlig information till sökanden (3) - Inte alls (3) - Alternativa hjälpmedel prövas (2) - Bevakning genom ansvarig handläggare/uppföljning vid senare tillfälle (1) - Inte varit aktuellt (1)

1.6 Huvudmannens resurser för att utbildtillgodose

ningsbehovet hos hjälpmedelspersonalen?

Till de 23 huvudmän som ingick i andra enkätomgången

ställdes frågan om huvudmannen har resurtillräckliga

ser för att tillgodose hos utbildningsbehovet hjälpme-

delspersonalen. Fördelningen ja- och nejsvar framgår av

nedanstående uppställning, liksom vilka resurser som

saknas och de konsekvenser detta får.

- Ja 6*

- 17* Nej - vet 1 ej - svar 1 Ej

* Två landsting har svarat både och ja nej.

Resurser som saknas/konsekvenser

- Budgetmedel saknas (8) - och Skräddarsydd systematisk utbildning saknas (7)

- - - Svårt att bevaka området stort och oöverskådligt teknisk - varken elsnabb utveckling grundutbildning ler finns - behov av utbildfortbildning omåttligt ning (5) - inom teknik- dator- och elektronikområden Utbildning behövs (4) - I sista hand drabbas de handikappade (3) - Personalen får kunskapsnivå/utnyttjas ej till lägre fullo (2) - - svårt att bevaka - Stort kurs-/konferensutbud dyra kurser, stora omkostnader (2) - mycket stora t.ex. inom hemtjäns- Utbildningsbehoven ten (1, anges inte i forts.) - stagnerar Utvecklingen - Information och kunskaper når ej ut - Behov ej t.ex. datorer tillgodoses - Fel ordineras produkter

1.7 Hjälpmedel till personer med flerhandikapp

Har kartläggning/utredning kring flerhandikappades be-

hov av hjälpmedel genomförts?

- Ja 11 - 17 Nej - svar 2 Ej

Rutiner för att förse personer med flerhandikapp med

hjälpmedel

I enkäten efterfrágades en beskrivning av de rutiner

som finns hos huvudmannen för att förse flerhandikappa-

de personer med hjälpmedel, vem som har samordningsan-

svar, hur samarbetet sker etc. Samtliga huvudmän har

besvart frågan. Svaren har sammanställts i nedanstående

redovisning.

- samarbete etc. (19) Inga rutiner/praxis/informellt - Den som har det ansvarar primära behandlingsansvaret för samordning (6) - träffar för flerhandi- Barnhabilitering/teamarbete, kappade barn (6)

Vuxenhabilitering (4) Flerhandikappade utanför omsorgerna/habiliteringen faller utanför (2) För vuxna flerhandikappade är det svårt (2) samarbete i ordnade former påbörjat (2) Behandlingskonferens där befattningshavare från resp. hjälpmedelsområde medverkar beroende på behov (1, anges ej i forts.) Hjälpmedelskonsulent kontaktas vid problem Samordning sker i varje enskilt fall Samordning sker inom rehabiliteringskliniken Behandlingsteam för personer med kommunikationshandikapp Grupp för personer med poliohandikapp stora dolda behov Befintliga personalresurser räcker ej till/når ej fram Samhörigheten stor mellan enheterna. Hjälpmedelschefen har samordningsansvar. Regelbundna träffar i s.k. ledningsgrupp med verksamhetsansvariga om bl.a. samarbetsfrågor Samverkan mellan berörda servicelämnare t.ex. socialtjänst, omsorger, skola

1. 8 Avgifter inom hjälpmedelsverksamheten

Besöksavgift vid utprovning av hjälpmedel

Såsom framgår nedan förekommer inte besöksavgifter hos mer än 2 huvudmän eftersom en av dem som svarat ja på frågan redan tagit bort dem.

Ja 3* Nej 27**

k Hos en huvudman en 25 kr. för anuttages avgift på passning, utprovning och inträning av hjälpmedel. Hos en huvudman är beslutet om avgift upphävt 1987- 11-19.

Om utprovning ingår i ett normalt besökt t.ex. hos läkare tas avgift ut anger 1 huvudman.

Egenavgifter för hjälpmedel

Egenavgifter förekommer hos drygt hälften av huvudmännen.De egenavgifter det är fråga om redovisas i nedanstående uppställning.

- Ja 16 - 14 Nej

Hjälpmedel Tidpunkt Avgiftens storlek i kr. Ortopediska skor (7) 1986 400 vx/200 barn* (5) * 800 barn** egenavgift vx/400 (5) ** 900 barn*** högkostnadsskydd vx/450 (2)

Annan avgift för hjälpmedel Hos 21 huvudmän uttages avgift i andra former. De avgifter som förekommer uppräknas nedan. - Ja 21 - 8 Nej - svar 1 Ej Hjälpmedel Tidpunkt Avgiftens storlek i kr. Korttidslán (7) 1984-1986 25-1000/tillfälle Rep kostn för moped Betalas av brukaren

Hjälpmedel Tidpunkt Avgiftens storlek i kr. Depositionsavg t.ex. för TNS-apparat (3) 1987 100 Däck och slang (4) ? Betalas av brukaren Flyttkostn för hörseltekn hjm (2) ? Betalas av brukaren Batteri till hörapp (2) ? Betalas av brukaren Installationsavg för hörseltekn hjm (1, anges inte i forts.) ? 130 Avgift tandem/ parcykel ? ? Batterier till elrullstol 1987 Betalas av brukaren Apnêlarm ? 25/mån Rep. kostn. tvätt/ diskmaskin ? Betalas av brukaren Mjuk halskrage ? Betalas av brukaren Lysrör till lampor ? Betalas av brukaren

Bidragskonstruktion som innebär att brukaren betalar del av hjälgmedel Hos 13 huvudmän förekommer bidrag till hjälpmedel t.ex. då brukaren betalar merkostnader. De bidrag som förekommer anges i nedanstående sammanställning

- Ja 13 - 17 Nej

Hjälpmedel Tidpunkt Kostnad för brukaren i kronor Tandem/parcykel (7) 70-tal-1987 1000-2000 Peruk/toupé (3) ? 2200-4000 Eget val av färg Brukaren bet. el. produkt kan ge merkostn. merkostnad (1) ?

Glasögon/kontaktlins vid afaki (1) ? Visst bidrag ges specialvagn för hk- Bidrag till merbarn m syskon (1) ? kostn. ges Spjälsäng 1970 Bidrag ges Viss medicinsk apparatur ? Bidrag ges

Ersättningsskyldighet om hjälpmedel förstörs eller förkommer

Hälften av huvudmännen anger att man har krav på brukaren om hjälpmedel förstörs eller försvinner. De kommentarer som lämnats har kategoriserats och redovisas nedan.

- Ja 15 - 15 Nej Vid uppenbar oaktsamhet/uppsåtlig skada/rent slarv utkrävs ersättning för hjälpmedel (5) Brukaren rekommenderas se över sitt försäkringsskydd/försäkring hos brukaren täcker/landstinget träder in i annat fall/självrisk betalas av landstinget (5) storlek beror - beräknad Ersättningens på inköpsår, livslängd och avskrivningsstid etc (5) - krävs Borttappad hörapparat ersättning (4) I - i princip ja praktiken nej (2)

- vid (2) Åldersgräns tillämpas ersättningskrav

- krävs för återlämnade (1) Ersättning ej hjälpmedel

Riktlinjer för ordination av dupletter

Huvudmännen ombads beskriva sina riktlinjer för ordi-

nation av dupletter/dubbelutrustning. 29 huvudmän har

besvarat frågan. Nedanstående sammanställning utgör en

sammanfattning/kategoriindelning av svaren.

- vårdnad etc (9) Skola/hem/dagmamma/delad - i enskilt fall (8) Bedömning varje - Fritidsboende - sällan (5) aldrig/mycket - Behovet styr (4) - Dubbla rullstolar mycket vanligt (4) - (4) Barnhjälpmedel vanligt - rekommendationer Följer Handikappinstitutets (4) - Inga egentliga begränsningar (3) - - (3) Grundregel ej dubbelutrustning - Bostadens m.m. utformning tunga skrymmande, svårflyttade hjälpmedel (3) - Vissa hörselhandikapp (2) - lämnas som (1) Begagnade hjälpmedel reservhjm

1.9 Datorbaserade hjälpmedel

Datorbaserade hjälpmedel som varit och är aktuella hos

huvudmännen

I enkäten ställdes frågan om vilka typer av datorbase-

rade hjälpmedel som har varit och är aktuella för or-

dination hos huvudmannen. En huvudman har ej besvarat

frågan. De svar som övriga 29 har lämnat framgår av

nedanstående sammanställning.

Huvudmännen har svarat på olika sätt. I vissa fall har

man angivit produktnamn i andra fall mera generellt

uppgivit t.ex. kommunikationshjälpmedel. De i svaren

namngivna vanliga persondatorerna har sorterats ut

och redovisas för sig. (Med reservation för att sorte-

ringen haltar något.)

Datorbaserade hjälpmedel

- Datorbaserade skrivsystem/ordbehandlare/persondatorer (25) - t.ex. skrivare Anpassning/tillbehör (inkl. punktskrivare) etc (15) - Kommunikationshjälpmedel (15) - Talsyntes (14) - Versa Braille/Index Braille (9)

- Skolhjälpmedel (8) omnibliss/Bliss Com/Blisstalk (7) - inte i Telefoneringshjälpmedel (1, anges forts.) styrsystem - Lekhjälpmedel - Kalkylator/mätinstrument

I svaren namngivna datorer

- II II Apple A, Apple C, Apple E (11) - ABC 80, ABC 802, ABC 806 (4)

- Desk 80 (4) - Compis (3) - Toshiba (1) - Alfa Text R (1)

Hur går ordination av datorbaserade hjälpmedel till?

Huvudmännen ombads i ovanstående fråga att beskriva hur

ordination av ett datorbaserat hjälpmedel till. 26 går

huvudmän har besvarat frågan. Av svaren, som framgår

nedan, går dock inte att sammanställa någon generell

procedur om hur man ordinerat datorer. Svaren är ganska

kortfattade och ger i flera fall intryck av att man

fortfarande prövar sig fram.

- be- Samarbete/team/arbetsgrupp, brukare, föräldrar, rörd personal från olika huvudmän, dataföretag, experter från landstinget (ADB-avd, ingenjör) (11) - Som annan

utprovning (10)

- Via Bräcke etc RPH-RH, Ostergárd (3) - Ännu inga fastsställda kriterier (3) - I skolan dator som när ges hjälpmedel skrivmaskin/ andra hjälpmedel inte täcker behovet (2) - Dator för hemmabruk i enstaka fall (1, anges inte i forts.) - Dator vid - det individuella ges grava handikapp behovet avgör - Initiativ tas ofta från skolan eller institutioner - ärende är Varje personalkrävande och handläggningstiden lång 6-12 månader - av dator Typ avgörs utifrån användningsområde, var när och till vad den skall användas. Vem skall träna brukaren? Vilka program behövs? Hur skall den manövreras - vilken och anpassning extrautrustning behövs? Hur skall förvaring ske?

Vilken budget belastar de datorbaserade hjälpmedlen?

27 huvudmän har besvarat frågan om var datorbaserade

hjälpmedel budgeteras.

- Central hjälpmedelsbudget (11) - för Budget resp. hjälpmedelsenhet (8) - Annan central budget (4) - Hjälpmedelscentralens budget (3) - Primärvårdsområdenas budgetar (1)

Antal personer som fått datorbaserade hjälpmedel åren

1982, 1984 och 1986, fördelade på ålder

22 huvudmän har kunnat lämna om antal uppgifter perso-

ner som fått datorbaserade hjälpmedel under 1982, 1984

och 1986, fördelade pá åldersgrupper. Av svaren framgår

att antalet personer som fått datorer ökat markant mel-

lan 1982 och 1986. Se nedanstående tabell.

48 i Ålder 1982 1984 1986

40-49 50-59 60-69 70-79 80-

ospecificerade

Antal personer som för närvarande har datorbaserade hjälpmedel som de fått genom hjälpmedelsverksamheten

26 huvudmän har kunnat ange hur många personer, fördelade på ålder, som då enkäten besvarades hade datorbaserade hjälpmedel. Ytterligare en huvudman har angivit hur många personer som har datorer, men utan att kunna ange áldersfördelning. De 27 huvudmännen har tillsammans angivit att 209 personer för närvarande har datorer som de fått genom hjälpmedelsverksamheten. se nedanstående tabell. l

i

Ospecificerad

Om man utgår från att dessa personer utgör 90 procent

av totala antalet med personer datorer som hjälpmedel,

på samma sätt som de huvudmän som svarat antages utgöra

90 procent av kan totala huvudmännen, antalet personer

med datorer som i hjälpmedel befolkningen uppskattas

till ca 230 personer.

Har huvudmannen tillräckliga resurser för att tillgodo-

se behovet av datorbaserade hjälpmedel inkl. utprov-

ning, installation och service?

Det är 23 huvudmän som anser sig sakna tillräckliga re-

surser för att behovet tillgodose av datorbaserade

hjälpmedel. Det man anser sakna är framför sig allt

kunskap och kompetens för att kunna följa med i utveck-

lingen. I övrigt se nedanstående sammanställning.

- Ja 3 - Nej 23 - Vet ej 1 - Ej svar 3

- Kunskap och kompetens att saknas/svårt följa utvecklingen (14) - Tjänster köps för installation och service/orea1istiskt att ha egna resurser för detta (7) - -

Utprovningsmöjligheter (7)

- Kostnadskrävande/ekonomiska resurser saknas - (6) Utbildning saknas (6) - Personal saknas (4) - Sortiment saknas (1) - Verksamheten hittills varit liten problem kan mycket snabbt uppstå (1)

Datorbaserade hjälpmedel framtida möjligheter och

problem

Huvudmännen ombads att ge synpunkter på framtida möj-

ligheter och problem beträffande datorbaserade hjälp-

medel för handikappade. 25 huvudmän har besvarat frågan

med följande synpunkter.

- starkt ökande behov/ekonomisk omfördelning nödvändig/ centrala direktiv för prioritering önskvärt (9) - Resurser - etc kommer att bli ett ekonomiska/tekniska problem (9) - måste (8) Utbildningsbehovet tillgodoses - Centrala resurser/resurscentra måste tillskapas där kunskap samlas och utprovning kan ske (8) - Svårt att med - för fort (4) hänga utvecklingen går - Svårt att få en realistisk om efterfrågan uppfattning (1) - och brist att antal ordi- Låg kunskap på program gör nationer blir lågt (1)

Har huvudmannen för närvarande tillräckliga resurser

för att tillgodose behovet av anpassning och teknisk

service?

Ovanstående fråga ställdes till 23 huvudmän. 12 av des-

sa anser sig sakna resurser för att tillgodose behovet

av anpassning och teknisk service. se nedan. De resur-

ser man anger sig sakna framgår under nästa rubrik.

- Ja 7 - 12 Nej - Ja och 2 Nej - svar 2 Ej

- Om nej, vad saknas? hur löses detta?

- Personal saknas (7) - (7) Köper tjänster - Väntetider (5) - Ekonomiska resurser/verktyg: maskiner/lokaler/utbildning och kompetens saknas (5) - saknar resurser (2) Barnhjälpmedel - för och enkla Köper tjänster rekonditionering reparationer för att frikoppla resurser till anpassningar (1)

1.10 Förbrukningsartiklar som omfattas av ej sjukför-

säkringen

I enkäten efterfrágades vilken och vilka rutiner praxis

som finns hos huvudmannen för att tillhandahålla för-

brukningsartiklar som ej omfattas av sjukförsäkringen.

29 huvudmän har besvarat Deras svar redovisas i frågan.

nedanstående sammanställning.

- Tillhandahåller vissa förbrukningsartiklar kostnads-

fritt (19) - Mottagning/klinik/distriktssköterska sköter (14) - i Ingår ej hjälpmedelsverksamhetens ansvar/budget (7) - Finns ej praxis/rutiner (4) - kostnadsfritt Ej (1) - svar Ej (2)

Artiklar som nämns i svaren

-

Förbandsmaterial/förbrukningsmaterial i hemsjukvård

(7) salvor/krämer/lotioner (4) - Plasthandskar (2) - Tvättlappar (2) - Kompressionsstrumpor (2) - Sprutor/kanyler för tillväxtbehandling m.m. (2) - Stom-Vent (2) - Material för hemdialys (1, anges i forts.) ej - Urologaggregat - för Kanyler slemsugning - Utrustning kring dimtält - TED-stödförband - Haklappar - Draglakan - Hushállsrullar (stora) - stora engángssprutor för kateterrengöring - Gluten-/laktosfri mat - Koksaltlösning - Urglasförband

52 1.11 synpunkter på hjälpmedelsverksamheten Har verksamheten förändrats de senaste 5 åren?

varken/eller - svar 1 ej

Grupper som fått det bättre_

Huvudmännen ombads ange om de anser att det finns grup-

per som fått det bättre och i så fall vilka. 24 huvud-

män har angivit en eller flera grupper som man anser

har fått det bättre. Svaren har i viss mån samordnats

och sammanställts i ordning efter antal röster.

- Generellt har flertalet fått kvalitativa förgrupper bättringar (9) - Barnen (7)

- Utbyggd hemsjukvård/primärvárd/flera ordinatörer/ökad

tillgänglighet (6) - har - utökats Synhandikappade (syncentraler byggts (5) - Bättre kvalitet inom (4) ortopedtekniken - Hörselvården har ut (3) byggts - Utökade (3) personalresurser - inte i Lungpatienter (1, anges forts.) - Kommunikationshandikappade - Flerhandikappade - Förkortade väntetider för rörelsehindrade

- snabbare distribution

- Bättre information

- Minskad väntetid för ärenden utanför sortiment

- Tekniken förbättrade ger möjligheter - Vuxenhabilitering - Förståndshandikappade - Bättre hos kompetens personalen - införts Behandlingshjälpmedel - Stora krav verksamheten på påverkar positivt

Grupper som fått det sämre

På samma sätt som i föregående fråga ombads huvudmännen att ange om någon eller några grupper fått det sämre. 13 huvudmän har ej svarat på detta. Av de 17 som svarat

anger 7 att ingen grupp fått det sämre. övriga svar

framgår av nedanstående redovisning.

- (7) Inga -

Egenavgifter på mjuka ortoser/hörapparater/m.m. har

drabbat handikappgrupper på ett orättvist sätt. Oversyn pågår (3) - vissa hörselskadade (2) - De som fått som nu strukits tidigare hjälpmedel från förteckningen (2) - Rörelsehindergruppen (2) - över 18 år Flerhandikappade (1) - Alla fått det sämre på grund av utbyggd hemsjukvård. Innebär längre leveranstider och väntetider för att få service (1) - svar Ej (13)

Finns det behov av hjälpmedel som för närvarande inte helt kan tillgodoses?

övervägande flertalet av de 22 huvudmän som besvarat

frågan anser att det finns behov av hjälpmedel som inte kan tillgodoses. 11 huvudmän har även angivit vilka hjälpmedelsbehov som avses och/eller vad som är orsaken till att de ej kan tillgodoses.

- Ja 20 - 2 Nej - 8 Ej svar/vet ej

Vilka är behoven och orsakerna till att de ej kan till-

godoses?

Behov:

- inom Hjälpmedel omsorgerna/särskolan (6) - för och for- Hjälpmedel hobby fritid/terränggående don/anpassad segelbåt (5) - Datorhjälpmedel(4) - Bilanpassningar (speciella) (3) - och inom hem- Förbrukningsartiklar várdarhjälpmedel sjukvården (3) - Kommunikationshjälpmedel (3) - i arbetslivet Hjälpmedel (2) - för senildementa inte i Hjälpmedel (1, anges forts.) - för döva Videobandspelare - i skolan Hjälpmedel - Specialanpassade barnhjälpmedel - Bostadsanpassningar - för hörselskadade skulle kunna förbättras Hjälpmedel - för medicinska Hjälpmedel handikapp - Tekniskt avancerade armproteser - Dubbelutrustningar - Insulin-/infusionspump - av är Utprovningen peruker dålig - Standardartiklar

Orsak till att de ej kan tillgodoses?

- Bristande resurser personella (6) - Väntetider (5) - Bristande kunskap (4) - Ekonomi (2)

- Tekniken före vad som kan långt erbjudas (1, anges inte i forts.) - för vissa Långa resvägar grupper - leveranstider Långa - Lokaler

I bilaga 7 redovisas hjälpmedelsutredningens enkät till

handikapporganisationerna på länsnivå. Bl.a. ställdes

frågor om organisationernas uppfattning om hur hjälp-

medelsverksamheten fungerar.

Finns planer på eller beslut om förändringar inom hjälpmedelsverksamheten?

Frågan om huruvida huvudmannen har beslutat om eller planerar förändringar i hjälpmedelsverksamheten besvarades på följande sätt:

De som svarat jakande på frågan har även angivit vad

förändringarna innebär. Detta redovisas i nedanstående

sammanställning.

- Utredning beslutad/pågår/avslutad (6):

* om förrådsverksamheten

* i avsikt att bättre service. ADB-stöd för ge uppföljning m.m.

* om och hörsel - klart logopedi övriga verksamheten påbörjad.

* utifrån rekommendationer Landstingsförbundets om koppling mellan verksamhets- och budgetansvar.

* föreslår att överförs till hjälpmedelsanslaget resp. kliniker. Hjälpmedelscentralen (HMC) föreslås få samordningsansvar

- Decentralisering (5):

* av till Enkla budget resp. primärvårdsnämnd. frekventa hjälpmedel inom HMC:s ansvarsområde

* och delegering

* av fortsätter för alla hjälpmedelsanslaget delar inom verksamheten

* och av basenheter inom organisation pågår - kommer att landstinget påverka hjälpmedelsverksamheten

* av ansvar och befogenheter, strukturförändring mot málstyrning och resultatansvar pågår i landstinget vilket kommer att påverka hjälpmedelsverksamheten

- avvaktas Hjälpmedelsutredningen (4)

- förs över till hör- Budgetmedel ortopedklinikerna, centralerna, arbetsterapi- och sjukgymnastikenheter så att dessa får ett samlat lednings- och budgetansvar (1, anges ej i forts.)

- sker smärre av Kontinuerligt förändringar, revidering förteckningen, kösatsningar m.m.

- föreslår förstärk- Framtagen hjälpmedelsutredning ningar av hjälpmedelsorganisationen

- lokaler tas i bruk under 1988 Nya

- Beslut finns om en hörcentral ny

- beslutat och under införande ADB-system

- enkla tas bort från Några ortopedtekniska hjälpmedel förteckningen

Bedömning och önskemål inför framtiden?

Hos 4 huvudmän har man inte besvarat ovanstående fråga. Svaren från de övriga 26 har sammanställts och redovi-

sas nedan.

- Bättre utbildning (8)

- - arbetstekniska Gränsdragning vårdarhjälpmedel - för hjälpmedel hjälpmedel handikappade. Riktlinjer vad som skall räknas som handikapp (7)

- inom bör Specialistkunskapen hjälpmedelsverksamheten bevaras/utnyttjas/förstärkas (4)

- av verksamheten Profilering nödvändig/önskvärd (3)

- Ökade resurser krävs för att täcka behoven (lokaler, personal, pengar (3)

- frekventa borde kunna tillhanda- Enkla, hjälpmedel hållas på enklare sätt än i dag (3)

allt för - från Hjälpmedelssortimentet ohanterligt tandborstar till datorer - (2) rationalisering!

Gränsdragning mellan medicinteknik och hjälpmedelsteknik (2)

Datorstöd i verksamheten (2)

Kompetensen skiftande mellan personalgrupperna och inom - vilken skall krävas? (2) resp. grupp kompetens

Handikappinstitutets rekommendationer är ett problem. Är inte förankrade ute i hjälpmedelsverksamheten. Tolkas dessutom som obligatorium av ordinatörer och användare (2)

Klara riktlinjer från stat till landsting vad hjälpmedelsverksamheten skall omfatta - ambitionsnivå etc (2)

Hjälpmedel skall ingå i all planering av förändringar i hälso- och sjukvården, socialtjänsten, omsorgerna och övrigt som påverkar hjälpmedelsverksamheten (2)

Hjälpmedelssystemet ej anpassat till nuvarande hälsooch sjukvård, äldrevård och hemsjukvård. Hjälpmedelsförteckningen förlorat sitt berättigande med nuvarande innehåll och inriktning på grund av förändringar i vården (1, anges ej i forts.)

Förändring av systemet bör ske på alla nivåer (centralt-lokalt) med utgångspunkt från nuvarande hälso- och sjukvård m.m.

Rationella datarutiner saknas

Råd och anvisningar behövs

Redovisningssystem måste konstrueras som visar nyttan av hjälpmedelsverksamheten

Bristfälliga rutiner inom verksamheten

Resurser används ej på bästa sätt

Hur få behandlande kliniker att ta ansvar för sina behandlingar dvs när behov av viss apparatur/utrustning krävs i behandlingen

Rutiner för återanvändning, lagerhållning, inköp måste ses över

En viss övertro tekniska finns på hjälpmedel uppföljning av ordinationer skulle medföra förändringar

Styrande lokala hjälpmedelsförteckningar nödvändiga i stället för centrala rekommendationer. Indikationer för ordination, begränsningar i ordinationsanvisningar viktigast i kostnadsreglerande syfte

Kostnader måste kunna följas även om budget och kostnadsansvar decentraliseras

Att kostnadsansvaret för hjälpmedel decentraliseras innebär inte att verksamheten bör decentraliseras

Målet är att kunna ge kvalificerad konsulthjälp och service till handikappade personer, personal, anhöriga m.m. utan onödiga väntetider

Bättre beredskap

Samarbete

Förebyggande verksamhet

Utveckling av verksamheten

centralisering när specialkunskaper krävs

Decentralisering av bassortiment

Utvärdering av hjälpmedel/arbete med sortimentsfrágor

Bättre konstruerade hörselhjälpmedel

Oklara ansvarsförhållanden. Samhällets skyldigheter individens rättigheter och egna ansvar bör fastslås

Rikstäckande hjälpmedelsförteckning bra, men bör vara strikt avgränsad. Organisationsfrågorna måste lösas lokalt, med koppling till övriga várdinsatser, i första hand primärvården

Antalet behövande ökar, kvaliteten på hjälpmedel och därmed kostnaderna ökar, nya typer av hjälpmedel produceras ständigt. Det senast tillkomna hjälpmedlet får ej hamna utanför enbart för att räcpengarna ej ker. En ständig omprövning av vad som rekommenderas som kostnadsfria hjälpmedel måste ske

Varför ej införa högkostnadsskydd? En total samhällsekonomisk bedömning där försäkringskassans kostnader/ bidrag tas med, bör göras

Prioritering av svårast handikappade

Ta bort ordinationsrätten och inför en legitimation kopplad till utbildning för att förmedla hjälpmedel

- ansvar bör utökas till att omfatta Landstingets hjälpmedel i förskola, fritidshem, folkhögskola, studiecirkelverksamhet. Den statliga ersättningen bör ökas i motsvarande omfattning. På sikt bör även hjälpmedel på arbetsplatsen omfattas av landstingets ansvar

- bör relateras till áldersför- Hjälpmedelsersättningen delning och geografiska förhållanden

Finns behov av utökad statistik? Vilka uppgifter?

Hos 24 huvudmän anser man att det finns behov av utökad

statistik. 6 har ej besvarat frågan. De uppgifter som

angivits vara värdefulla att registrera framgår av ne-

danstående redovisning.

- Statistik som över landet ger jämförbarhet (11) - ADB-stöd (7) behövs/enhetligt system - Olika (5) diagnosgruppers hjälpmedelsbehov - Antal (4) ordinationer/uppföljningar - - enheterna (3) Hjälpmedelsflödet från/till - användare (2) Hjälpmedel per - Förenklad materialadministration (2) - om inte i Uppgifter tillbehör/reservdelar (1, anges forts.) - Budget/inköp/kostnadsuppföljning - Olika ordinatörsgruppers hjälpmedelsförskrivning - i relation till andra alternativ Köpta tjänster - Statistik med Som det nu är intäktsredovisning. syns enbart kostnaderna. Hjälpmedelsverksamhetens dilemma är att ju effektivare verksamheten är ju mer ökar kostnaderna - i vården och har hittills Uppföljningen viktigare prioriterats - ser- Hjälpmedlens funktion, kvalitet, inköpskostnad, vicebehov etc. Dvs. statistik som grund för inköpsavtal - Statistik som kan visa hur som bor många patienter kvar hemma tack vare hjälpmedel - att den statistik som lämnas i är bra - om Tycker dag den vore jämförbar över landet - måste till verksamhetens Uppgiftsregistrering kopplas mål - behövs för att se över nuvarande Detaljutredning statistik

B I LAGA 2

ENKÃTSSAHHANSTÃLLNING - HJÄLPHEDELSCENTRALERNA

Denna enkät tillställdes sju huvudmän, Stockholms läns landsting, södra sjukvárdsområdet, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Gävleborgs och Norrbottens läns landsting samt Göteborgs kommun. Alla tillfrågade huvudmän har besvarat enkäten.

I enkäten om hjälpmedelscentralerna ställdes bl.a. frågor om organisation av verksamheten, arbetsuppgifter, personal och hjälpmedelssortiment inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde. Svaren på enkätfrågorna framgår av följande redovisning liksom av bil. 1 för vissa frågeomráden.

2.1 Verksamhetens organisation vid hjälpmedelscentralerna

Antal hjälpmedelscentraler

Redovisning av antalet hjälpmedelscentraler finns under rubrik 1.1 Hjälpmedelsverksamhetens ledning i bil. 1.

Hjälpmedelscentralernas organisation och ledningsansvar

Fem av huvudmännen anger att en hjälpmedelskonsulent ansvarar för alternativt leder hjälpmedelscentralens verksamhet. Av svaren från övriga två går inte att avgöra hur ansvaret/ledningen för hjälpmedelscentralen är fördelat.

Hjälpmedelskonsulentens ansvar/ledning av verksamheten omfattar i ett par fall såväl verksamhets- som budgetansvar, personal, drift, hjälpmedelsbudget, inköp etc. Hos ett par huvudmän är det begränsat till att omfatta hjälpmedelscentralens drift, personal m.m medan budgetansvaret för hjälpmedel är lagt t.ex. en på hjälpmedelschef.

Organisatoriskt/politiskt är hjälpmedelscentralerna hos fyra av huvudmännen underställda de som de är sjukhus lokaliserade till. Hos två huvudmän är hjälpmedelscentralen underställd, en s.k. resp. utgör hjälpmedelssektion som leds av en hjälpmedelschef. För en av huvudmännen går det ej att utläsa hur hjälpmedelscentralen är inordnad i organisationen.

Hjälpmedelscentralens huvudsakliga arbetsuppgifter

Följande arbetsuppgifter har angetts av en eller flera huvudmän.

1. Hjälpmedelscentralen har ansvar för till hjälpmedel rörelsehindrade (vuxna och barn) plus hjälpmedel till förstándshandikappade, talskadade och för medicinska handikapp. 2. (för inom an- Materialhantering samtliga hjälpmedel svarsomrádet för primär- och länssjukvárd).

inköp/beställning av hjälpmedel förrådshállning administration distribution, förråd, brukare) Utprovnings- och konsultverksamhet gentemot primärvård och länssjukvárd. råd och information till ordinatörer och brukare utprovning av specialhjälpmedel medverka vid specialanpassningar ordination av hjälpmedel (ingår hos tvá av huvudmännen) Teknisk service anpassning av hjälpmedel reparation av hjälpmedel återtagning/rekonditionering transporter till och från brukare samordnings- och policyuppgifter service gentemot beslutsfattare planerings- och budgetfrågor organisation och samordning av verksamheten förslag till anvisningar, riktlinjer, sortiment kostnadsuppföljning

Decentralisering av verksamheten till primärvård och kliniker inom läns- och regionsjukvård

Hos två huvudmän anges att kostnads/budgetansvar har överförts till primärvården.

Det verkar som om man har ett visst sortiment som relativt fritt får ordineras i primärvården och att övriga hjälpmedelsutprovningar remitteras till hjälpmedelscentralen alternativt att hjälpmedelscentralen ger konsulthjälp.

Hos en huvudman har man byggt upp viss teknisk service i anknytning till primärvårdsförråden.

En huvudman påpekar att behandlingsansvar åvilar resp. vårdcentral eller klinik och att de flesta hjälpmedlen ordineras i primärvården sedan flera år. Specialhjälpmedel ordineras däremot vid resp. klinik.

Hur har nuvarande funnits - finns länge organisation planer på eller beslut om förändringar av organisationen m.m.?

Hos två av huvudmännen har hjälpmedelscentralernas organisation funnits sedan år 1976, dock med vissa modifieringar hos en. Hos dessa huvudmän är hjälpmedelsutredning/förändring aktuell. Hos övriga fem huvudmän har nuvarande organisation införts under 80-talet, hos två av dessa under 1987.

Av de sex huvudmän som svarat på frågan om det finns beslut om eller planer på förändringar anger fyra att utredning om hjälpmedel pågår eller att förändring av verksamheten är aktuell. Övriga två svarar nej på frågan.

2.2 Personal vid hjälpmedelscentralerna

Antal tjänster och årsarbetare vid hjälpmedelscentralerna

Alla huvudmän har redovisat antal tjänster och antal årsarbetare under åren 1982, 1986, 1987 resp. 1982 och 1986. För en huvudman redovisas dock antal årsarbetare ofullständigt för år 1982.

Samtliga huvudmän har ökat personalstaten i varierande omfattning räknat på det antalet sammanlagda tjänster

per hjälpmedelscentral. Ökningen varierar mellan 5 och

188 procent. Om extremvärdet 188 borträknas har procent ökningen av personal i medeltal varit 24 procent per hjälpmedelscentral.

Fem huvudmän redovisar dessutom en i antalet anökning ställda årsarbetare mellan 1982 och 1986. En huvudman ligger kvar på samma antal årsarbetare och en huvudman har endast redovisat en för ena halvan av landsökning

tinget. Ökningen varierar mellan 5 och 138 procent, i

medeltal ca 36 procent om extremvärdet 138 borträknas.

Från en huvudman påpekas att man under 1986 och 1987 haft sammanlagt 5 lönebidrags- och ungdomslagstjänster utöver redovisade tjänster och årsarbetare. Detta kan vara fallet hos flera av huvudmännen.

Den kraftiga ökningen av såväl i stat som antjänster tal årsarbetare som en huvudman har haft beror på att man omstrukturerat verksamheten och flyttat tjänster och personal från en annan till personalstat hjälpmedelscentralens.

Antal tjänster och antal anställda årsarbetare dock ger inte någon direkt indikation verksamhetens totala på omfattning inom hjälpmedelsscentralens ansvarsområde. Personal med direkta inom området kan arbetsuppgifter finnas i personalstaten för t.ex. resp. primärvårdsområde och redovisas då inte som hos personal hjälpmedelscentralen.

66 Antal tjänster och årsarbetare vid hjälpmedelscentralerna i urvalet

Rekryteringsproblem/personalomsättning

Fyra huvudmän anger att det inte finns några rekryteeller har funnits svårigheter att behålla ringsproblem personal. Två huvudmän säger dock att man haft/har sådana problem på grund av för låg lönesättning för ingenjörer, tekniker, kanslister och förrådspersonal. En huvudman har svårt att rekrytera/behålla hjälpmedelskonsulenter på av hjälpmedelscentralens oklagrund ra uppgifter och framtid. En huvudman har inte besvarat frågan.

2.3 Sortiment av hjälpmedel

Svaren på frågorna under denna rubrik redovisas i bil. 1 under rubrik 1.4 Sortiment av hjälpmedel.

2.4 Inköpsverksamhet och förrådshállning

Inköp, förrådshållning och återtagning inom hjälpmedelscentralernas verksamhetsområde

Alla huvudmän har svarat på olika sätt. Detta kan naturligtvis bero på att olika huvudmän har olika organisation men även på att man i sina resp. svar valt att betona vissa faktorer medan andra kommit att hamna i bakgrunden eller inte alls nämns.

Hos tre av huvudmännen uppges att försörjnings- eller inköpsavdelning ansvarar för att teckna avtal. En av dessa beskriver dock en omfattande medverkan från hjälpmedelscentralen.

Fem huvudmän anger att hjälpmedelscentralen alternativt förråden svarar för inköpen.

Av beskrivningarna att döma är denna verksamhet (inköp, förrådshållning, återtagning) mycket omfattande. Förrådshållning och återtagning av hjälpmedel sker på flera nivåer hos huvudmännen, centralt på länssjukvårdsnivå och lokalt i primärvården. Beställningar, och inköp transporter tycks ofta vara samordnade, ibland med övriga sjukvården t.ex. när det gäller transporter.

Förändring av inköpsverksamheten m.m.

Hos sex av huvudmännen finns antingen beslut om förändringar i verksamheten eller så pågår någon form av översyn. De förändringar som beskrivs är t.ex. decentralisering av förrådshållningen och införande av datorstöd för att effektivisera lagerhållningen och öka överblicken över verksamheten.

2.5 Teknisk service

Den tekniska servicens organisation

Huvudmännen beskriver sin organisation för teknisk service på olika sätt. Alla huvudmän har en egen organisation för teknisk service knuten till hjälpmedelscentralerna, men fyra huvudmän har även teknisk service i t.ex. hälso- och sjukvårdsdistrikt och i primärresp. vården. Denna form av teknisk service tillhör inte alltid hjälpmedelscentralen organisatoriskt, utan kan t.ex. tillhöra en maskinteknisk avdelning.

En huvudman beskriver området teknisk service på följande sätt:

- akut reparation - underhåll och rekonditionering - individuell anpassning montering/demontering - av säkerhetsfrågor bevakning - av produkter utvärdering nya - information och till olika personalgrupper utbildning inventarieredovisning - medverkan vid utprovning

samma huvudman beskriver även områdets omfattning tekniskt sett:

- mekanik - och vätsketeknik gas- - datateknik - trä- och plastarbete tapetseriarbete

Fungerar den tekniska servicen tillfredsställande?

Ingen av huvudmännen anser att den tekniska servicen fungerar helt tillfredsställande i dag. Bristerna som anges är att det är oacceptabla väntetider på anpassningar, att personalutbildningen är otillräcklig på grund av att hjälpmedlen blir alltmer tekniskt komplicerade och att medicinteknisk apparatur finns i hemmen i ökad utsträckning. Brist på kompetent personal, otillräcklig utrustning, otillräckliga lokaler, otidsenlig organisation är andra brister som nämns.

Genomgående är bristen pá kompetent personal. Alla huvudmän framför att man har brist på kompetent personal eller att utbildning är mycket angeläget. Här beskrivs brister i såväl grundutbildning hos personalen som svårigheter med utbildning och fortbildning i takt med de ökade krav som ställs på hjälpmedelsverksamheten rent tekniskt.

Sex huvudmän uppger att man skulle behöva mer personal inom teknisk service. Fem huvudmän anger att man köper tekniska tjänster externt.

Förändringar inom den tekniska servicen

Hos fem av huvudmännen finns beslut om eller planer på förändringar i organisationen för den tekniska servicen.

2.6 Verksamhet i primärvården

Inköp, teknisk service och förrådshállning

Inköp, teknisk service och förrådshållning av hjälpmee del i primärvården är olika organiserat hos olika huvudmän. När det gäller inköp och påfyllning av buffertoch filialförråd i primärvården verkar det dock som om man antingen replierar direkt på hjälpmedelscentralen eller på det centrala hjälpmedelsförrådet. Hos ett par huvudmän finns resurser för att i viss mån rengöra och rekonditionera hjälpmedel och hos andra sköts även smärre reparationer och anpassningar i primärvården, beroende på vilka resurser man har för detta i resp. område.

Antal ordinationsberättigade personer i primärvården

Samtliga huvudmän har angett antal ordinationsberättigade personer alternativt tjänster i primärvården, fördelade på yrkeskategorier. Frågan gällde personal med ordinationsrätt för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde.

Observera att vissa huvudmän har angett antal personer, andra antal tjänster. Siffrorna bör därför ses som en uppskattning av antalet ordinatörer i primärvården hos resp. huvudman.

Uppskattning av antalet ordinationsberättigad personal i primärvården

Antal personer/tjänster hos huvudmännen i urvalet Huvudman:

enstaka gång eller inte alls, trots ordinationsrätt, liksom många specialistutbildade läkare endast ordinerar de hjälpmedel som har anknytning till den egna specialiteten.

I andra yrkeskategoriers yrkesutövning är hjälpmedelsordination/utprovning vanligare. För arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan hjälpmedel ingå som en betydande del av arbetsuppgifterna, för distriktssköterskor finns hjälpmedelsordination med i det dagliga arbetet om än i mindre utsträckning än för arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Eftersom urvalet av huvudmän grovt räknat representerar 23 procent av totala antalet huvudmän, kan en mycket grov uppskattning göras av totala antalet ordinationsberättigad personal i primärvården utifrån siffrorna i tabellen. En sådan uppskattning ger vid handen att ca 13 000 personer/tjänster i primärvården totalt sett i

landet har ordinationsrätt. Detta under förutsättning att antagandet är riktigt, dvs. att antalet ordinatörer hos de utvalda huvudmännen representerar 23 procent av totala antalet i landet.

Hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde som förskrivs i primärvården

Hos en huvudman får samtliga hjälpmedel för rörelsehindrade förskrivas i primärvården liksom vissa behandlingshjälpmedel. Hos en huvudman får primärvården i det ena sjukvårdsdistriktet ordinera allt, medan det andra har undantagit medicinska behandlingshjälpmedel från ordination. Hos fyra av de övriga fem huvudmännen är alla/vissa medicinska behandlingshjälpmedel undantagna från ordination i primärvården. De övriga hjälpmedel som anges vara undantagna hos något eller några huvudmän är t.ex. avancerade kommunikationshjälpmedel, elrullstolar, kontantbidrag m.m.

Regeln verkar vara att det handlar om tekniskt komplicerade och/eller dyra hjälpmedel som undantagits från ordination i primärvården, liksom behandlingshjälpmedel. (Jfr svar på frågan om var största antalet ordinationer sker, sid. 94).

När konsulteras hjälpmedelscentralen vid ordination/utprovning av hjälpmedel?

Hjälpmedelscentralen anlitas ofta/alltid vid ordination och utprovning av elrullstolar hos fem huvudmän, ofta/ mindre ofta vid ordination av manuella rullstolar hos fem huvudmän. Vid ordination/utprovning av sängar och lyftar sker konsultation i varierande omfattning hos

fyra huvudmän. Kommunikationshjälpmedel anges som orsak till konsultation från fem huvudmän, liksom barnhjälpmedel nämns av fyra. Konsultationernas omfattning varierar för dessa hjälpmedel mellan huvudmännen från alltid till mindre ofta.

De övriga anledningar till konsultation som nämns i svaren är specialanpassningar av hjälpmedel, medicinska hjälpmedel, mopeder, bilanpassningar, alla hjälpmedel utanför förteckningen, bostads- och arbetsplatsanpassningar m.m.

En huvudman anger att hjälpmedelskonsulenten endast konsulteras per telefon och att ingenjören vid hjälpmedelscentralen medverkar praktiskt vid utprovning.

2.7 Verksamhet inom läns- och regionsjukvården

Antal hjälpmedelsförråd, inköps- och förrádsverksamhet samt teknisk service

Frågorna om hjälpmedelsförråd, inköp, teknisk service och förrådshållning inom läns- och regionsjukvård är ofullständigt besvarade. Av svaren från de huvudmän som besvarat frågorna/vissa delar av frågorna kan man dock utläsa att det finns hjälpmedelsförråd inom läns- och regionsjukvården. Dessa tycks vara lokaliserade till arbetsterapi- och sjukgymnastikavdelningar, samordnande med hjälpmedelscentralens eller primärvårdens förråd etc. Även vid kliniker som t.ex. medicinsk rehabilitering och barnkliniker kan det finnas hjälpmedelsförråd.

När det gäller inköp, teknisk service och förrådshållning, tycks verksamheten vara samordnad med övrig verksamhet inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde.

Ordinationsberättigad personal inom läns- och regionsjukvården

Frågan som ställdes i enkäten gällde hur många personer som har ordinationsrätt inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde inom läns- och regionsjukvården. Huvudmännen har dock omväxlande svarat på antal personer och antal tjänster. Uppgifterna får därför ses som en uppskattning av antalet ordinationsberättigad personal hos de utvalda huvudmännen. Siffrorna anger dock inte hur många som faktiskt ordinerar/utprovar hjälpmedel.

Uppskattning av antalet ordinationsberättigad personal i länsoch regionsjukvården Antal personer/tjänster hos huvudmännen i urvalet Huvudman:

Sjuksköt Summa 1100 749 1230 222 553 143 515 4512

En grov uppskattning av totala antalet läns- och regionsjukvårdspersonal med ordinationsrätt inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde, utförd på samma sätt som tidigare beräkning för primärvården, ger vid handen att det torde vara ca 15 000 personer/tjänster i länsoch regionsjukvården i landet som har ordinationsrätt för hjälpmedel för rörelsehindrade (inkl. vissa behandlingsmedel). Detta under förutsättning att antalet ordinatörer i vårt urval utgör ca 23 procent av totala antalet i landet.

På samma sätt som inom primärvården är det inom länsoch regionsjukvården mycket olika hur ordinationsberättigad personal i praktiken använder sin ordningsrätt. Mönstret för de olika yrkeskategorierna som tidigare beskrivits går igen även här.

En skillnad är dock att sjuksköterskegruppen inte alls är lika framträdande i ordinatörsrollen på läns- och regionnivå. (Inom primärvården utgör distriktssköterskorna en stor grupp ordinatörer). En annan skillnad är att specialistrollen hos läkaren som ordinatör av hjälpmedel blir mer markerad. Läkaren inom läns- och regionsjukvård utövar sin ordinationsrätt (för i stort sett samtliga hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde) i mycket begränsad omfattning, och i stort sett endast inom den egna specialiteten. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har en mycket omfattande ordinationsrätt blir därför i praktiken de yrkeskategorier som ombesörjer merparten av ordinationerna/ utprovningarna inom läns- och regionsjukvården, dvs. ofta även utprovning av de hjälpmedel där endast läkare har ordinationsrätt.

Hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas budget som i princip endast skrivs ut vid en klinik

Alla huvudmän har besvarat frågan om vilka hjälpmedel som i princip endast skrivs ut vid en enstaka klinik. Det finns både likheter och olikheter mellan huvudmännen beträffande vilka hjälpmedel det rör sig om och vilka kliniker som handhar dem.

En genomgång av svaren visar att det är fråga om ett trettiotal olika hjälpmedel som handhas av ett femtontal olika kliniker. Av nedanstående sammanställning

framgår vilka hjälpmedel det är och vilka kliniker som hanterar dem.

Hjälpmedel Kliniker

Kosmetiska proteser kirurgi

Allmänt

Oron - näsa - hals

Ögonproteser Ögonklinik

Peruker/toupêer Allmän kirurgi Internmedicin Hudklinik Onkologi Bröstproteser Allmän kirurgi

Kompressionsutrustning Allmän kirurgi

Luftrenare Internmedicin

garn-/habiliteringsklinik

Oron - näsa - hals

Luftfuktare Öron - näsa - hals

Ventilatorer Lungklinik

Inhalatorer Internmedicin Barn-/habiliteringsklinik Lungklinik Anestesi Infektion

Respiratorer Internmedicin Lungklinik

Andningsmasker Lungklinik Oxygenutrustning/ Internmedicin oxygenkoncentratorer Lungklinik Inkontinenshjälpmedel Allmän kirurgi (inkl. stimulatorer och Gynekologi enuresmattor) Barn-/habiliteringsklinik Urologi Alarm Barn-/habiliteringsklinik

TNS-apparater Internmedicin Reumatologi Neurologi Anestesi

Peroneusstimulatorer Internmedicin (bärbar, inopererad) Medicinsk rehabilitering Neurologi

Insulinpumpar Internmedicin

Infusionspumpar Barn-/habiliteringsklinik

Blodsockermätare Internmedicin

Vág, droppställning Njurmedicin till hemdialys

Sugar lnternmedicin

Oron - näsa - hals

Öron - näsa - hals Kanyler öron - näsa - hals Kompresser Öron - näsa - hals Röstgeneratorer/ talapparater UVB-lampor Internmedicin Hudklinik

Specialhjälpmedel till Barn-/habiliteringklinik barn

Ovanstående hjälpmedel kan även fördelas på kliniker

enligt följande uppställning.

Klinik Hjälpmedel

Internmedicin Luftrenare Inhalatorer Respiratorer Oxygenutrustning Oxygenkoncentratorer Sugar TNS-apparater Peroneusstimulatorer Insulinpumpar Blodsockermätare Peruker UVB-lampor Öron - näsa - hals Luftrenare Luftfuktare Kompresser Kanyler Talapparater Röstgeneratorer

slemsugar Kosmetiska proteser

Lungklinik Inhalatorer Ventilatorer Respiratorer Oxygenutrustning Oxygenkoncentratorer Andningsmasker

Barn-/habiliterings- Luftrenare klinik Inhalatorer Infusionspumpar Enuresmattor Alarm Andningsmasker Specialhjälpmedel till barn

Allmän kirurgi Inkontinenshjälpmedel Kompressionsutrustning Kosmetiska proteser Bröstproteser Peruker

Neurologi TNS-apparater Peroneusstimulatorer (inopererade) Hudklinik Peruker/toupêer UVB-lampor Anestesiklinik TNS-apparater Inhalatorer

Medicinsk rehabilitering Peroneussstimulatorer (inopererade)

Gynekologi Inkontinenshjälpmedel (inkl stimulatorer)

Ögonklinik Ögonproteser

Reumatologi TNS-apparater

Urologklinik Inkontinenshjälpmedel (inkl stimulator)

Onkologi Peruker

Infektionsklinik Inhalatorer

Njurmedicin Våg, droppställning till hemdialys

2.8 Budget och kostnader

Hjälpmedelscentralernas kostnads- och volymutveckling 1982-1986

Under denna rubrik redovisas de svar som inkommit beträffande kostnader för inköp av hjälpmedel vid hjälpmedelscentralerna. Utöver en redovisning av kostnadsutvecklingen totalt för inköpta hjälpmedel särredovisas kostnads- och volymutvecklingen för de fyra olika hjälpmedel som tagits upp speciellt i enkäten, dvs. sängar och sänglyftar, personlyftar, eldrivna rullstolar och manuella rullstolar.

Kostnader för inköpta hjälpmedel

Frågan om kostnader för inköp av hjälpmedel delades i enkäten upp pá; hjälpmedel enligt Handikappinstitutets förteckning resp. hjälpmedel utöver förteckningen. Ett par av huvudmännen gör inte denna uppdelning i sin redovisning utan tar upp samtliga inköp i en post. Hos de huvudmän där en uppdelning görs utgör hjälpmedel utöver förteckningen mellan 0,3 och 7 procent av de totala kostnaderna. Fortsättningsvis redovisas den totala kostnaden för inköp av hjälpmedel utan uppdelning på dessa två poster.

I nedanstående tabell redovisas hjälpmedelscentralernas kostnader för inköp av hjälpmedel de senaste fem åren. Från ett par huvudmän saknas dock uppgift för 1982. Detta innebär att beräkningen av kostnadsutvecklingen för dessa huvudmän omfattar perioden 1983-1986.

Kostnader för inköp av hjälpmedel vid hjälpmedelscentralerna 1982-1986. Milj. kr. Okning % 83-86 löpande fasta

Enligt konsumentprisindex. Uppgiften avser 48 veckor. Utvecklingen beräknad på ett skattat värde för hela året.

Utvecklingen har inte varit lika för huvudmännen. En tendens finns dock till en dämpad mellan kostnadsökning 1985 och 1986 för flertalet av huvudmännen. Hos två huvudmän har kostnaderna minskat mellan dessa två år. Bakgrunden till detta torde vara att man hos den ena huvudmannen lagt över kostnader för vad man kallar vårdarhjälpmedel på annan verksamhet. Hos den andra huvudmannen genomfördes under 1986 ett s.k. besparingspaket vilket kan förklara Även hos kostnadsminskningen. övriga huvudmän har olika besparingsförsök gjorts.

Sängar och sänglyftar som hjälpmedel

Hos fyra av de sju tillfrågade huvudmännen belastar samtliga sängar/lyftar som används som hjälpmedel i hemmet hjälpmedelsverksamhetens budget. Tre av dessa fyra har också lämnat uppgift om hur i många personer olika åldrar som för närvarande har en i hemmet. säng Med dessa uppgifter som utgångspunkt har vi beräknat

hur många personer per 1 000 invånare i olika åldersklasser som har en säng och/eller sänglyft i hemmet. Dessa beräkningar redovisas närmare i SOU 1989:39, kap. 7.

Hos de huvudmän där samtliga sängar belastar hjälpmedelsbudgeten, har antalet utlämnade sängar/-lyftar ökat kraftigt under de senaste fem åren. som exempel kan nämnas att man hos en huvudman år 1982 lämnade ut 82 sängar/-lyftar och år 1986 var motsvarande antal 244. Hos en annan huvudman (där uppgifterna omfattar 75 procent av befolkningen) lämnade man år 1982 ut 15 sängar mot 74 stycken år 1986.

Hos en huvudman som skiljer ut sängar för primärvård i hemmet har man haft en betydligt måttligare utveckling av antalet utlämnade sängar/sänglyftar (1982; 177 stycken, 1986; 187 stycken).

Bland de tillfrågade huvudmännen varierar sängarnas/ -lyftarnas andel av hjälpmedelscentralernas kostnader år 1986 mellan 0,5 och 10 procent.

Personlyftar

Fyra av de tillfrågade huvudmännen har kunnat ange antalet utlämnade personlyftar per år under perioden 1982-1986. En sammanslagning av dessa uppgifter visar att år 1982 utlämnades 131 personlyftar. Är 1986 var antalet utlämnade personlyftar 255, dvs. volymen har nästan fördubblats under dessa fem år.

Personlyftarnas andel av hjälpmedelscentralernas kostnader har beräknats för fyra av de huvudtillfrågade männen, och visar sig variera mellan 2 och 4 procent.

större av personlyftarnas andel av budge- Någon ökning ten kan inte urskiljas.

På av uppgifter från tre huvudmän har antalet grundval 1 000 invånare som har personlyft beräkpersoner per nats för olika åldrar år 1986. Dessa beräkningar redovisas närmare i SOU 1989:39, kap. 7.

Eldrivna rullstolar

Kostnaderna för eldrivna rullstolar visar en svagt ökande trend hos tre av de fyra huvudmän som lämnat Eldrivna rullstolar upptar hos jämförbara uppgifter. dessa huvudmän år 1986 mellan 11 och 18 procent av fyra hjälpmedelscentralernas budget.

för el-rullstolar kan följas hos tre av Volymökningen huvudmännen. En sammanslagning av dessa tre visar att man år 1982 lämnade ut 181 elrullstolar mot 197 under 1986. Jämfört med sängar/-lyftar och personlyftar är för elrullstolar således betydligt mindvolymökningen re.

Frågan om antalet personer i olika åldersklasser som för närvarande har en eldriven rullstol har besvarats av fyra huvudmän. Antalet personer per 1000 invånare som har elrullstol har beräknats för olika åldrar. Dessa redovisas närmare i SOU 1989:39, kap. 7. beräkningar

Manuella rullstolar

De manuella rullstolarna är den av de här upptagna fyra produktgrupperna som tar den största andelen av hjälpmedelscentralernas inköpsbudet. Mellan 17 och 26 pro-

cent av kostnaderna hos de fyra huvudmän som uppgivit jämförbara uppgifter, gick till manuella rullstolar. Liksom för övriga produktgrupper har kostnaderna för manuella rullstolar ökat under perioden 1982-1986. Andelen av budgeten vid hjälpmedelscentralerna som går till manuella rullstolar visar dock inte någon entydigt ökande trend.

Endast två av de tillfrågade huvudmännen har lämnat fullständiga uppgifter om antalet utlämnade manuella rullstolar för åren 1982-1986. En sammanslagning av dessa två huvudmäns uppgifter visar att antalet utlämnade manuella rullstolar ökade från 2 272 år 1982 till 2 862 under 1986.

Inte någon av de tillfrågade har besvarat frågan om hur många personer i olika åldrar som för närvarande har manuell rullstol i hemmet enligt den åldersfördelning som angivits i enkäten.

Åtgärder som vidtagits för att begränsa hjälpmedels-

centralernas kostnader

Hos alla huvudmännen i urvalet har åtgärder vidtagits under de senaste två åren (1986-1987) för att begränsa hjälpmedelskostnaderna.

De åtgärder som nämns i svaren är följande:

- tillsatt i avsikt att effektivisera verk- Utredning samheten. - av och kostnadsansvar till Decentralisering budgetprimärvården. - Sparbeting/besparingspaket.

- för manuella rullstolar under sista halv- Inköpsstopp året 1987. - för vissa Hyresavgifter hjälpmedel. En huvudman i sitt svar att det ofta påpekas från anger tjänstemän och politiker att hjälpmedelskostnaderna måste begränsas, men att kostnaderna för hjälpmedel aldrig diskuteras med utgångspunkt från det mål som finns för hjälpmedelsverksamheten.

Förklaringar till kostnadsutvecklingen

I enkäten angavs tio möjliga orsaker till kostnadsutvecklingen. Huvudmännen ombads att rangordna dessa med siffran 1 för det viktigaste alternativet etc.

sammanfattningen av huvudmännens rangordning av uppräknade orsaker till kostnadsutvecklingen utkorade inte faktor. Huvudmännen har i någon självklar avgörande flera fall satt samma siffra på två eller flera alternativ som enligt deras uppfattning inte gått att skilja åt, medan andra alternativ inte tagits med alls. Med hänsyn till att några alternativ pá detta sätt fått ökad tyngd, medan andra inte alls blivit medtagna, redovisas alternativen efter den ordning de fått poäng av huvudmännen.

1 . Ökade inköpskostnader på grund av prisökningar. 2 . Ökad andel äldre i befolkningen. 3 . Utökat eget boende. 4 . Decentralisering av verksamheten till primärvård. 5 . Utökad hemsjukvård. 6 . Ökade inköpskostnader på grund av volymökning. 7 . Förbättrad kvalitet på hjälpmedlen. 8 . Fler tekniskt avancerade och dyra hjälpmedel. 9 . Utvidgning av handikappbegreppet. l0.Utökning av hjälpmedelsförteckningen.

Hjälpmedel som angetts vara särskilt betydelsefulla för kostnadsutvecklingen

- Förflyttningshjälpmedel: Manuella rullstolar Aktiv-rullstolar Elrullstolar Rollatorer - S. k. hemhjälpmedel: Sängar/lyftar Hygienhjälpmedel - till vårdare i Utrustning hemsjukvård. - Medicinska behandlingshjälpmedel: Respiratorer

övriga kommentarer till kostnadsutvecklingen

I övrigt nämns som orsaker till kostnadsutvecklingen att antalet ordinatörer/utprovare av hjälpmedel ökat i primärvården, att kunskaperna hos ordinatörer/utprovare har ökat, att behoven och kraven har ökat, liksom att hjälpmedlen blivit bättre anpassade till behoven.

Några huvudmän kommenterar kostnadsutvecklingen mera konkret. En huvudman påpekar att priset på rullstolar från år 1980 till år 1985 stigit med 97 procent och alltjämt fortsätter att stiga. En annan huvudman för ett resonemang om vad kostnadsökningen egentligen består av. Förhållandet mellan prisökning, volymökning, kvalitetshöjning m.m. är oklart. Kostnadsökningen kanske kan förklaras av ökade volym- och kvalitetshöjningar. Från en huvudman påtalas att vissa kostnader inom hjälpmedelsverksamheten rätteligen borde belasta andra kostnadsställen. Hjälpmedelsbegreppet har utvidgats och tolkas olika samtidigt som styrmöjligheterna i hjälpmedelsförteckningen har spelat ut sin roll. Bris-

ten på koppling mellan verksamhets- och budgetansvar har betydelse.

En annan huvudman anser att strukturförändringarna i hälso- och sjukvården sker utan att man kompenserar hjälpmedelsverksamheten för detta.

2.9 Avgifter inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde

Svaren på frågorna under denna rubrik redovisas under rubriken 1.8 Avgifter inom hjälpmedelsverksamheten, bil. 1.

2.10 Vissa hjälpmedel

Sängar och sänglyftar som hjälpmedel

Hos fyra huvudmän belastar samtliga sängar och sänglyftar som används som hjälpmedel i hemmen hjälpmedels- Centralens budget, hos tre huvudmän har man skilt ut de s.k. arbetstekniska hjälpmedlen från handikapphjälpmedlen.

Hos dessa tre huvudmän får primärvården betala de sängar som anses vara arbetstekniska hjälpmedel, antingen genom egna inköp, köp förmedlade av hjälpmedelscentralen eller genom att avgift/hyra tas ut från primärvården för de sängar som bedöms vara arbetstekniska hjälpmedel/vårdutrustning för hemtjänst-/hemsjukvårdspersonal.

Väntetid på säng/sänglyft

En beställning på säng/sänglyft som inkommit till levereras efter ca 1 vecka hos tre hjälpmedelscentralen huvudmän. En huvudman levererar samma dag om sängen finns i lager och transportmöjligheter finns, en annan att leverans sker omgående vid akuta behov, ananger nars kan väntetiden vara från 0 till 14 dagar. Hos två huvudmän är väntetiden olika beroende på var i sjukvárdsområdet man bor, behovets karaktär, om sängen är lagervara och transportmöjligheter finns. Tvá huvudmän leveranstiden hos leverantören som påtalar en anledning till lång väntetid.

Service och säkerhet för sängar/sänglyftar

Teknisk funktion och säkerhet kontrolleras hos alla huvudmän när fel anmäls. Fyra av dessa anger att kontroll även sker annat sätt. En huvudman anger att man gör på en mycket noggrann installation av sängar, hos en annan sker kontroll när hjälpmedlet återlämnas. Hos en huvudman har man planerad kontroll genom hembesök minst en gång per år i ett av sjukvårdsdistrikten, hos en annan passar man på att kontrollera sängar när hembesök göres av andra skäl.

Akuta tekniska fel

Två huvudmän har jour dygnet runt samtliga dagar, hos en av dessa med hjälp av vaktbolag.

huvudmän anger att man har tidsbeställning med Fyra väntetid, hos två av dessa har man jour under dagtid på vardagar i vissa delar av sjukvårdsområdet. väntetiden

varierar från åtgärd samma dag till ca 10 upp dagar. Anledning till väntetider anges vara var man bor, arbetsbelastning, hur akut behovet är, eventuell leveranstid på reservdelar som saknas.

Personlvftar

väntetiden på att få en personlyft va- (mobil-/taklyft) rierar, dels beroende på vilken sorts lyft man skall ha, dels om lyften lagerhålles eller måste beställas och om anpassning skall väntetiden göras. varierar, dels mellan huvudmännen, dels beroende bostadsort på från ingen alls upp till 10 veckor.

Mobila personlyftar kan finnas i och då sker lelager verans omedelbart eller inom någon vecka. tar Taklyftar längre tid på grund av att det är fråga om relativt komplicerade installationer. Flera veckors väntetid på en taklyft verkar vara vanligt, till en del beroende på att man hos ett par huvudmän använder externa tjänster för sådana installationer.

Det verkar som om lyftar som finns i och när det lager är fråga om akuta ärenden i levereras princip omgående. Lagerhållningen tycks vara den springande punkten för väntetiden. Måste ett hjälpmedel beställas hem särskilt så får brukaren vänta, oavsett hur akut behovet är.

Service och säkerhet för personlyftar

Två huvudmän kontrollerar teknisk funktion och säkerhet genom planerade hembesök minst l gång per år. Hos två huvudmän sker besiktning av lyftar vart annat år. Hos en huvudman sker regelbunden kontroll minst en gång per

år i ett av sjukvårdsdistrikten. Fem huvudmän kontrollerar funktion och säkerhet när fel anlmäls. En huvudman kontrollerar när hjälpmedlet återlämnas.

Akuta tekniska fel

Tekniska fel åtgärdas dygnet runt samtliga dagar hos två huvudmän, hos en av dem sker detta med hjälp av vaktbolag. Två huvudmän har jour på dagtid under var- Två har tidsbeställning med väntetid och hos en dagar. huvudman åtgärdas felen så snabbt det går, beroende på arbetsbelastning. väntetiden varierar från ingen alls till en vecka. väntetiden beror på arbetsbelastning, var brukaren bor, hur akut behovet är, om entreprenör måste anlitas, om reservdelar finns i lager eller måste beställas.

Eldrivna rullstolar

huvudmän har beskrivit hur utprovning av en Samtliga eldriven rullstol går till. Beskrivningarna är varierande, så till vida att man lagt vikt vid olika saker. Det finns dock så mycket i svaren som överensstämmer att det går att sammanfatta uppgifterna till en normalutprovning.

Flera huvudmän beskriver att man startar med en re-

miss/läkarundersökning. Därefter sker vanligen ett hembesök av behandlande arbetsterapeut (från klinik, vårdcentral, hjälpmedelscentral) som går igenom förutsättningarna för att personen i fråga skall kunna ha en eldriven rullstol hemma. Det är fråga om att mäta dörrar, kontrollera att rullstolen går in i hissen, om trösklar måste tas bort, om det finns lämpligt förva-

ringsutrymme etc. Därefter sker utprovning med val av rullstol etc. Utprovningen görs, av svaren att döma, antingen på hjälpmedelscentralen, oftast med konsulthjälp från hjälpmedelscentralens personal och/eller i brukarens hem eller annan miljö där den skall användas. Även i de fall utprovningen sker utanför hjälpmedelscentralen tycks det vara vanligt att man konsulterar hjälpmedelskonsulent och teknisk personal vid utprovningen.

Efter utprovning vidtar träningen, som sker i hemmiljön alternativt där stolen skall användas. I samband med träningen ges instruktioner och information om skötsel, service etc.

Först därefter ordineras rullstolen. I vissa fall sker någon form av “uppkörning inför läkare innan ordination sker. I andra fall krävs beslut om ordination i hjälpmedelsrád eller liknande.

En huvudman uppger att val av rullstol, tillbehör, ev. anpassning etc. sker i samförstånd mellan brukare och ordinatör. En annan anser att valmöjligheterna inom sortimentet inte är så stora, eftersom grundprincipen är att man inte får en mer kvalificerad rullstol än handikappet kräver. En tredje uppger att man i första hand utprovar begagnade rullstolar om rullstolen i fråga har de funktioner som patientens rörelsehinder kräver.

Hos de huvudmän som angivit väntetiderna i veckor

på_gn

eldriven rullstol varierar väntetiden från det att behovet aktualiserats till att utprovning sker från 1 vecka upp till 8 veckor. Vanligast verkar dock vara en väntetid på 2-4 veckor. Från utprovning till färdig rullstol är väntetiden varierande mellan 2 och 12 vec-

kor. Den sammanlagda väntetiden varierar mellan 6 veckor och till 18 veckor. Orsakerna till väntetiderna upp vara dels firmornas leveranstid, dels om och i anges så fall hur omfattande anpassning som skall göras. som exempel nämns att man kan få vänta på en specialanpassad Permobil upp till 6 månader. Om behovet är akut och rullstolen finns i lager kan väntetiden (beroende på anpassning) stanna vid ett par veckor.

Teknisk funktion och säkerhet kontrolleras hos en huvudman hembesök minst en gång om året. genom planerade Hos två huvudmän har man sådan kontroll i ytterligare vissa delar av sjukvårdsområdet. Fem huvudmän uppger att kontroll endast sker när fel anmäls. Av dessa gör en även hembesök. Hos en annan sker kontroll sporadiska vid återlämning och vid batteribyte. En huvudman gör endast sporadiska hembesök.

Akuta tekniska fel kan hos en huvudman åtgärdas samtjour under dagtid. Tre huvudmän har liga dagar genom jour under dagtid på vardagar och tre har tidsbeställning med väntetid. Hos en huvudman ger larmtjänst hjälp i akutsituationer. väntetiden varierar från ingen alls till ca 10 dagar, beroende på hur akut behovet är, om brukaren är barn eller vuxen om annat hjälpmedel kan ersätta och dessutom beroende på bostadsort, arbetsbelastning etc.

Manuella rullstolar

Utprovningsförfarandet för manuell rullstol liknar utav eldriven rullstol. Det är dock inte lika provningen vanligt att hjälpmedelskonsulenten anlitas vid utprovningen. Det tycks vara behandlande arbetsterapeut/sjuk- (från klinik eller vårdcentral) som avgör om gymnast

hjälpmedelskonsulent eller teknisk personal skall kopplas in (till skillnad från utprovning av elrullstol, då det verkar vara obligatorisk konsultation). Konsultation tycks bli aktuell när det handlar om att gå utanför fastställt sortiment, när behövs anpassningar eller om kostnaden för rullstolen överskrider någon gräns som landstinget har och beslut därför måste tas i hjälpmedelsrád eller liknande.

Ett par huvudmän påpekar att och utprovning träning sker i den miljö där rullstolen skall användas. Hos en huvudman anges att man anordnar rullstolskurser för brukare.

Två huvudmän anger att manuella standardrullstolar främst utprovas av distriktsarbetsterapeuterna i primärvárden.

Samtliga rullstolar i hemmen belastar hjälpmedelsverksamhetens budget. Rullstolar inom slutenvården i tycks princip inte belasta hjälpmedelsverksamhetens budget men kan tydligen hamna där i alla fall av svåpå grund righeter med gränsdragningen.

Huvudregeln verkar vara att individuellt utprovade rullstolar belastar hjälpmedelsbudgeten även om brukaren finns i slutenvården. Inventarier, dvs. rullstolar för allmänt och tillfälligt bruk, transporter m.m. belastar resp. huvudman/klinik/institution. I praktiken verkar dock gränsen vara svår att helt upprätthålla.

väntetiden från det behovet av en manuell rullstol har aktualiserats till dess utprovning sker varierar mellan huvudmännen från 1 vecka till 12 veckor. Från utprovning till leverans av en anpassad rullstol varierar väntetiden från 3 veckor upp till 12 veckor. Den sam-

manlagda väntetiden från aktualiserat behov till leverans varierar mellan 2 veckor och 24 veckor.

Väntetiderna beror på flera faktorer, såsom hur akut behovet är, rullstolstYp. anpassningsgrad, om stolen tillhör det lagerförda sortimentet, eller måste beställas.

Akuta tekniska fel på en manuell rullstol kan åtgärdas genom jourverksamhet på dagtid under samtliga dagar hos en av huvudmännen. Tre huvudmän har jour under dagtid tre har tidsbeställning med väntetid. Vänpå vardagar, tetiden varierar mellan ingen alls och till ca 10 dagar beroende på hur akut behovet är, om reservdelar finns i lager, arbetsbelastning på verkstad etc. Två huvudmän att vissa brukare har reservstol eller att erpåpekar sättningsstol kan erhållas.

Datorbaserade hjälpmedel

Svaren på frågorna om datorbaserade hjälpmedel redovisas under rubrik 1.9 Datorbaserade hjälpmedel, bil.l.

2.11 Antal personer som fått hjälpmedel genom hjälpmedelscentralernas verksamhet

Tre huvudmän har lämnat uppgifter. Alla tre har dock olika underlag för sina redovisningar. Hos en huvudman har man räknat antalet besök under ett år vid hjälpmedelscentralen resp. i primärvården. Hjälpmedelscentralen hade ca 5 000 besök och primärvårdens hjälpmedelsverksamhet ca 7 000 besök. En annan huvudman har under ett antal år (1982-1986) undersökt hur många personer

Ökningen från 1982 till 1986 är 85 procent.

Den tredje huvudmannen lämnar uppgifter om antal inkomna och diarieförda ordinationer från 1983 t.o.m. 1986. Varje ordination kan innehålla flera hjälpmedel liksom att en och samma person kan stå för flera ordinationer under ett och samma år. Redovisningen ser ut

denna huvudman från 1983 till 1986.

2.12 var sker de flesta ordinationerna? Hos samtliga huvudmän sker de flesta ordinationerna av hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde i primärvården.

På andra plats kommer klinikerna (lángvård m.fl.). I

övrigt är bilden ganska blandad.

Endast hos två huvudmän i urvalet sker ordinationer på

hjälpmedelscentralen. Hos den ena kommer hjälpmedels-

centralen som tvåa efter primärvården, hos den andra

dock först på femte plats.

2.13 på hjälpmedelscentralernas verksamhet Synpunkter

Alla huvudmän anser att hjälpmedelscentralernas verk-

samhet under de senaste åren har förbättrats. En huvud-

man anger som exempel ökad service och tillgänglighet.

Grupper som fått det bättre

- I har alla på sätt och vis fått en princip grupper standardökning på grund av att verksamheten utvecklas och förbättras och primärvården har byggts ut. - Ökade resurser för anpassning. - Förkortade tider för anpassning. - Mer i hemmet. behandlingshjälpmedel - Fler ordinatörer i primärvården. - Förbättrad inköpspolitik. - - har ökat i ar- Barnhjälpmedel omsorgsverksamheten betsinsats.

Grupper som fått det sämre

- Vissa som kan drabba kortare rehahjälpmedel utgått biliteringsfall. - Rullstolar har inte alltid funnits entillgängliga ligt de behov som funnits på grund av inköpsbegränsning för manuella rullstolar. - Det finns inte resurser för den utbildning och information som behövs vid decentralisering av sjukvården. Svårare att behålla kunskapsnivån hos ordinatörerna. - - det har varit bra. Omsorgstagarna aldrig

Behov av hjälpmedel som för närvarande inte helt kan

tillgodoses

Samtliga huvudmän svarar att det finns sådana behov.

- Omsorgsnämndens klienter, främst på grund av interna resurser. - och Andningsmasker kompressionsstrumpor. Sängar och sänglyftar till vårdare. - Inköpsbegränsning på rullstolar. - Kvalificerade kommunikationshjälpmedel resurser för att inhämta kunskap saknas. - Fritidshjälpmedel - Gränsfall till standardartiklar - fordon Terränggående - Datorbaserade hjälpmedel - för Hjälpmedel medicinska handikapp - mot Andningsmask snarkning.

Bedömning och önskemål inför framtiden

Hjälpmedelscentralens verksamhet måste anpassas till

övriga pågående förändringar. systemet ej anpassat till nuvarande hälso- och sjukvård inkl. äldrevård och hem-

sjukvård.

Både centralt och lokalt måste belastningen på hjälpmedelsverksamheten beaktas då strukturförändringar planeras i hälso- och sjukvården. Det såväl ekonogäller miska resurser som personal och lokaler.

Utvecklingen går snabbt, kraven ställs men resurserna är undermåliga. skall som en Hjälpmedelsfrågan ingå självklarhet vid samtliga som verksamhetsförändringar påverkar, t.ex. flyttning från institution till eget boende, kortare vårdtider som medför hemskrivtidigare ning från sjukhus, terminalvård som sker i hemmet etc.

Hjälpmedel för långvarigt liksom äldrevårhandikappade den måste få kräva resurser - behoven är dock något olikartade.

Målbeskrivning för verksamheten. Det är att nödvändigt bestämma om hjälpmedelsverksamheten skall eller inte

skall ta ansvar för den som utrustning primärvården behöver.

Önskemål: En förändring av systemet alla nivåer på (centralt - med lokalt) utgångspunkt från nuvarande hälso- och sjukvård och äldreomsorg.

Hjälpmedelsförteckningen har på grund av förändrat vårdinnehåll förlorat sitt med nuvarande berättigande innehåll och inriktning.

Bristfälliga rutiner inom stor del av hjälpmedelsverksamheten, resurser används ej alltid bästa sätt. på

Kompetensen om hjälpmedel (indikationer och alternativa

behandlingsmetoder) mycket skiftande.

Återupprättande av rehabiliteringen och rehabilite-

ringsideologin.

Klarare definition av begreppet handikapphjälpmedel.

Översyn av ordinationsrätten, rätt att lämna ut

hjälpmedel kopplas till utprovningskompetens.

Samhällets skyldigheter, den enskildes och rättigheter egna ansvar måste klarläggas.

Tid och möjligheter att få arbeta med av utbildning ordinatörer, med produktutveckling etc.

Tid och möjlighet till och utveckling specialisering av verksamheten, till profiliering och samarbete.

Tid och möjlighet till förebyggande verksamhet, utbildning och information internt och externt.

Grundutbildning för hjälpmedelsordinatörer och tekniker.

Bättre samarbete med och forsknings- utvecklingsresurser.

Behov av statistik

- Handikappinstitutet bör bestämma vilken statistik som skall föras, för att få statistik jämförbar på riksnivå. Lokal statistik efter behov. egna

- Hjälpmedelsverksamheten behöver statistik för att kunna se utveckling och såväl för trender, hjälpmedlen som anledningen till hjälpmedelsbehov. Datarutiner krävs.

- Uppgiftsregistrering bör kopplas till verksamhetens mål. vilka hjälpmedel behövs för att nå målet och vilka

Det behövs uppgifter om handikapp skall kompenseras. brukarna och brukarnas handikapp. hjälpmedel,

- Olika typer av statistik krävs, diagnos/behandling, inventarieredovisning. Viktigt att förrådsredovisning, bestämma vilken statistik som erfordras utifrån sjukbehov och andra myndigheters. Likvárdshuvudmannens över landet är önskvärd. värdig kodifiering

- Erfordras statistik om ekonomi, förråd, patientordinationer (áldersfördelning, typ av handikapphjälpmedel etc.) för att ge en helhetsbild.

BILAGA 3

ENKÄTSAHHANSTÃLLNING - HÖRCENTRALERNA, inkl. den hörselpedagogiska verksamheten

Denna enkät tillställdes sju huvudmän, Stockholms läns landsting, södra sjukvárdsområdet, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Gävleborgs och Norrbottens läns landsting samt Göteborgs kommun. Alla tillfrågade huvudmän har besvarat enkäten.

I enkäten ställdes frågor om verksamheten vid hörcentralerna, organisation, personal, sortiment av hjälpmedel m.m. Även frågor om den hörselpedagogiska verksamheten ställdes.

I denna bilaga redovisas även under rubrik Väntetider en separat studie om köer och väntetider inom hörselvården, omfattande samtliga huvudmän. Denna studie genomfördes under sommaren 1988.

3.1 Verksamhetens organisation vid hörcentralerna

Antal hörcentraler

om antal hörcentraler redovisas i bil . 1 Uppgifterna under rubrik 1.1 Verksamhetens ledning.

Organisation, ledningsansvar

Alla hörcentralers verksamhet hör organisatoriskt till länssjukvården och en öron-näsa-halsklinik/audi01ogklinik utom hos en huvudman där en av hörcentralerna tillhör primärvården när det gäller ledning och budget.

Sex huvudmän anger att hörcentralerna resp. audiologklinikerna har egen budget för verksamheten. Hos en huvudman införs detta från och med den 1 januari 1988. Arbetsledning och budgetansvar ligger hos audiologisk klinik alternativt öronklinik hos sex huvudmän. En har inte svarat på frågan om verksamhetens organisation beträffande ledning och budget. Hörcentralerna är även i de flesta fall samlokaliserade med öron/audiologklinik.

Decentralisering av verksamhet till primärvård och andra kliniker, styrning, samarbete, budgetansvar

Sex huvudmän har besvarat frågan.

Endast en av dessa har verksamhet i primärvården. En hörcentral hos de tillfrågade huvudmännen tillhör primärvården och administreras av primärvårdskansliet. Läkaren kommer dock från länssjukvården och hörselvårdsassistenten på primärvárdens hörcentral tjänstgör någon gång i verkan på en av länssjukvårdens hörcentraler.

Inom länssjukvården decentraliseras i vissa fall hörcentralens verksamhet till filialer i andra delar av sjukvårdsområdet. Filialverksamheten sköts då av en

öronklinik/öronmottagning vid ett sjukhus eller mot-

svarande.

Fem huvudmän anger att det är hörcentralen som har budgetansvaret för hörselhjälpmedlen.

Det verkar som om hörcentraler i stor självständiga utsträckning har budgetansvaret för hjälpmedlen. Filialerna är underställda en hörcentral i detta avseende. Hos ett par huvudmän det dock vara så tycks att en hörcentral/audiologisk klinik har övergripande ansvar för alla eller vissa av för hörselhjälpmedlen hela sjukvárdsområdet.

Två huvudmän beskriver rutiner för ör0nkliniken/audiologiska kliniken och hörcentralens verksamhet som överensstämmer med hälso- och i stort. Hos sjukvården en huvudman beskrivs hur ansvaret för är hjälpmedel delegerat från klinikchef till chef för hörselvårdsavdelning och vidare till läkare för sektionsansvarig hörcentralen. Hos en annan påpekas att patienterna remitteras mellan primärvården och hörselvárden.

Filialmottagningar, ambulerande verksamhet m.m.

Sex huvudmän har besvarat Fem av dessa befrågan. skriver mer eller mindre verksamhet utöver regelbunden den som bedrivs vid de redan beskrivna hörcentralerna och hörcentralsfilialerna. Denna verksamhet kan t.ex. ha formen av regelbundna mindre orter mottagningar på i sjukvårdsomrádet med som reser ut från personal hörcentralerna, screening som riktas mot speciella grupper, hembesök hos hörapparatbärare, service och rådgivningsinsatser vissa tider på mindre orter etc. Ren ambulerande verksamhet som annonseras i föreförväg kommer också.

funnits - finns Hur länge har nuvarande organisation på eller beslut om förändringar av ledning, planer verksamhet och organisation?

Hos två huvudmän har organisationen funnits sedan 1950-talet, med påbyggnader under senare år.

Hos två huvudmän är organisationen från 1960-talet. Hos en av dem har den därefter inte organisatoriskt förändrats, medan den andre huvudmannen har byggt ut under 1980-talet.

Tre huvudmän har sin från 1970-talet. Två organisation av dessa har ut verksamheten under 1980-talet. byggt

Hos av de sex huvudmän som svarat på frågan om fyra eventuella förändringar av verksamheten finns sådana planer eller pågående utredning.

En huvudman avser att införliva den pedagogiska hörselvården i verksamheten för att bättre kunna samordna resurserna. En annan avser att samordna ansvaret för hela hörselvårdsverksamheten i sjukvårdsområdet under en klinikchef vid en av de större öronklinikerna.

En huvudman avser att förstärka resurserna inom tredje hörselvárden och hos den fjärde pågår en ytterligare utredning som ännu inte lett fram till förslag om några förändringar.

Hos den femte huvudmannen har en utredning genomförts, som dock inte ledde till några förändringar av ledverksamhet eller organisation. Den sjätte huvudning, mannen svarar nej på frågan.

3.2 Personal vid hörcentralerna

Antal tjänster och årsarbetare

Sex huvudmän har lämnat uppgifter om personal vid hörcentralerna. Vissa uppgifter är dock ofullständiga. För de fem huvudmän som lämnat uppgifter om antal i personalstaten för hörcentralerna 1982-1987 tjänster kan konstateras att samtliga i varierande omfattning har utökat antalet tjänster under denna period. Även antalet anställda årsarbetare har ökat enligt uppgifter från de tre huvudmän som besvarat denna fråga. se nedanstående tabell.

Antal tjänster/årsarbetare vid hörcentralerna

1.*

Rekryteringsproblem/personalomsättning

Tre huvudmän att det inte finns några sådana proanger blem, tre har svårigheter att rekrytera/behålla hörselvårdsassistenter. En av dessa har problem även med höroch propptekniker. Hos ytterligare en huselpedagoger vudman är det problem att rekrytera/behålla teknisk personal över huvud taget.

3.3 Sortiment av hjälpmedel

Svaren på frågorna under denna rubrik redovisas i bil. 1 under rubrik 1.4 Sortiment av hjälpmedel.

3.4 Inköpsverksamhet, teknisk service och förrådshållning

Hur är teknisk

inköpsverksamhet/förrådshållning, ser-

vice, återtagning m.m. organiserat?

Hos samtliga tillfrågade huvudmän sker av hörinköpen apparater direkt från hörcentralen. Hos ett huvudpar män har någon av personalen huvudansvaret för inköpen, hos andra köps hörapparaterna av alla hörselvårdsassistenter. Förráden av hörapparater finns hörcentralen på hos fem huvudmän.

För hörseltekniska hjälpmedel är det olika. De huvudmän som anlitar entreprenör sköter ingen lagerhállning själva. En huvudman som har hörselteknisk avdelegen ning har förlagt ansvaret för av inköpsverksamheten hörseltekniska hjälpmedel till denna som då avdelning servar hela sjukvårdsomrádet med inköp.

Fem huvudmän anger att den tekniska servicen hörpå apparater och hörseltekniska sköts av entrehjälpmedel prenör eller leverantör.

Tre huvudmän anger att man återtar och återanvänder

hörselhjälpmedel.

Beslut om eller planer på förändring av inköpsverksamhet, teknisk service och förrådshållning

Tre huvudmän har inga sådana planer. En huvudman håller på att införa ett hjälpmedelsadministrativt datasystem som även kommer att omfatta all hantering av hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel, dvs. inköp, lagerhállning, ordination, installation och service.

En huvudman har sagt upp sitt avtal med entreprenör och skall utvärdera ett nytecknat avtal under 1988. Sortimentet är genomgánget och förslag till lokal hjälpmedelsförteckning har tagits fram. Förändringar måste ske, enligt denna huvudman. En tredje anser att kostnadskonkurrens till stor del saknas och att man därför inom regionen skall diskutera kostnadstaktik.

3.5 Budget och kostnader

Kostnader för inköpta hjälpmedel

För hörcentralerna gäller att man i vissa fall haft svårt att särskilja inköpskostnader för hjälpmedel och köp av främmande tjänster. Det är också skillnader mellan huvudmännen vad gäller i vilken utsträckning tjänster köps utifrån. Vi har, för jämförbarhetens skull, därför slagit samman dessa två poster. Det innebär att inköpskostnaden också omfattar tillverkning, service och reparationer för hörselhjälpmedel.

Någon uppdelning på kostnader för hjälpmedel enligt Handikappinstitutets förteckning resp. utöver denna förteckning har inte heller varit meningsfull att göra.

Kostnader (kkr) för inköp av hjälpmedel (hörapparater, m.m.) och köp av främmande tjänster 1982-1986

Huvud- 1982 1983 1984 1985 1986 % ökning man 1983-1986 löpande priser

Upptagningsområdet ** Endast del av sjukvárdsområdet.

Sammanställningen av kostnaderna i tabellen visar att dessa har ökat under den senaste femársperioden, men att ökningen varit mycket olika för huvudmännen. Hos två huvudmän har man haft en mycket kraftig ökning, även sett i relation till hjälpmedelsverksamhetens totala utveckling. För två huvudmän har kostnaderna visserligen ökat men denna ökning ligger lägre än hela hjälpmedelsverksamhetens kostnadsutveckling hos dessa huvudmän. För två huvudmän är det svårt att utläsa vilken utvecklingen varit, på grund av begränsningar i uppgifterna, men tendensen är ändå att kostnaderna ökat. Slutligen har en huvudman enast lämnat uppgift för de två senaste åren och dessa visar på en oförändrad kostnadsnivå.

Av hörcentralernas kostnader för hjälpmedel (inköp och köp av främmande tjänster) går drygt hälften till hörapparater medan tekniska installationer i hemmen svarar för en dryg fjärdedel.

som under de senaste två åren vidtagits för Åtgärder

att begränsa hörcentralernas kostnader

Av huvudmän har sex att sådana åtgärder har sju angivit

De som nämns i svaren är följande: vidtagits. åtgärder

- Besparingar - Direktiv om att budgetramar skall hållas - överfört från hjälpmedelsförvaltning Budgetansvar till resp. hörcentral/öronklinik - för infört Datasystem hjälpmedelsadministration - Beslut om bättre återanvändning av hjälpmedel ordination - Anvisningar som innebär begränsning av

(till fritidsboende etc.) - tillsatt med syfte att åstadkomma ett Utredning och förändringsarbete för att successivt utvecklingsi hälso- och sjukvård. Om integrera hjälpmedel övrig detta medför kostnadsreduceringar anses oklart, men att det sikt bör medföra bättre grepp om tanken är på alternativa behandlingsöverväganden och verksamheten, bättre resursutnyttjande.

Förklaringar till kostnadsutvecklingen

Huvudmännen ombads att rangordna tio givna förklaringar

med siffran ett för den viktill kostnadsutvecklingen,

etc. Sex huvudmän har besvarat frågan. tigaste

I svaren har huvudmännen i vissa fall satt samma siffra

för flera alternativ och utelämnat andra helt. Några

alternativ har fått ökad tyngd, medan andra därigenom

hamnat ner listan än de annars kanske skulle längre på

ha gjort.

Alternativen har i placerats i den ordredovisningen

ning de fått poäng, dvs. blivit högt rangordnade.

Ökade inköpskostnader på grund av prisökningar

Fler avancerade och dyra hjälpmedel

#03205*

Ökade inköpskostnader på grund av volymökningar

5. Ökad andel äldre i befolkningen 6. Förbättrad kvalitet på hjälpmedlen 7. Utvidgning av handikappbegreppet 8. Utökat eget boende

9. Utökad hemsjukvård

10. Decentralisering av verksamhet till primärvården

Vissa typer av hjälpmedel/hjälpmedelsbehov som anges

särskilt betydelsefulla för kostnadsutvecklingen:

- Bättre hörapparater (t.ex. allt-i-öratapparat) - Bättre lyssningshjälpmedel till radio och TV - Skolhjälpmedel - av antalet

ökning fasta installationer med allt kor-

tare användningstider

Andra faktorer som har betydelse för kostnadsutveck-

lingen:

- Förändringar i befolkningsstrukturen, dvs. fler äldre - Priserna huvudburna på hörapparater ökat med 60 procent från 1981 till 1986 - Priserna på allt-i-öratapparater höjdes 84 procent under samma period - Okontrollerad prisökning förekommer, SUB saknar möjlighet att utöva prispress. Producenterna har ett

tämligen fritt utrymme för prissättningen. Sverige har den snabbaste prisökningen. Konkurrens saknas.

3.6 Avgifter inom hörcentralernas ansvarsområde

svaren på frågorna under denna rubrik redovisas i bil.

1 under rubrik 1.8 inom Avgifter hjälpmedelsverksam-

heten.

3.7 Vissa - inkl. väntetider hjälpmedel

Under denna rubrik ställdes frågor om utprovning, väntetider, antal och kostnader för hörapparater och hörseltekniska installationer i hemmet.

Antal utprovade hörapparater per 1 000 invånare 1982 och 1986

Huvud- 1982 1986 man

perioden 1982-1986 över såväl antal utprovade hörapparater som kostnaderna för dessa. Dessa fyra huvudmän sammantaget visar att volymökningen varit ca 44 procent medan kostnaderna ökat med 105 procent. Tar vi hänsyn till den allmänna prisökningen (KPI) minskar dock skillnaden mellan volym- och kostnadsökning, då kostnaderna i fasta priser ökat med ca 56 procent.

Två av huvudmännen har kunnat lämna uppgifter över åldersfördelningen för brukare av hörapparater. Drygt 80 procent av alla hörapparater ges till personer över 55 år. Sätter vi i stället åldersgränsen vid 75 år är det ca 60 procent av hörapparaterna som går till dessa åldrar.

Utprovning av hörapparater

Alla huvudmän beskriver hur utprovningen går till. Beskrivningarna är dock mer eller mindre utförliga. Utprovningsförloppet kan dock i princip sammanfattas på följande sätt:

1. Undersökning av öronläkare/audiolog. 2. Mätning av hörsel m.m. Avgjutning av hörselgång för tillverkning av propp. Diskussion om patientens sociala situation, övriga behov av hjälpmedel etc. 3. Provning av propp plus olika hörapparater. Hemlån av några olika apparater. 4. Återbesök några gånger. Antal återbesök varierar mycket beroende på patienternas individuella behov. Utprovningen avslutas när patienten är nöjd. Ett par huvudmän framhåller att patientens valmöjligheter är stora inom den grupp apparater som passar hörselnedsättningen.

Av svaren att döma ges under hela utprovningstiden information och instruktioner etc.

Hos ett par huvudmän betonas vikten av uppföljning. Hos två huvudmän satsar man på förinformation för att patienterna skall vara bättre motiverade när utprovningen börjar.

Tre huvudmän anger att man har kurser för hörapparatanvändare.

Väntetider

Hjälpmedelsutredningen genomförde under sommaren 1988 en studie över väntetiderna till hörselvården. Totalt

lll

85 av totalt 93 hörcentraler/öronkliniker i landet har 8 har inte att nå inom undersökintervjuats. gått ningens tidsram.

har innefattat väntetider för opriorite- Kartläggningen från det remiss inkommer till eller rade patienter, kontakt tas med hörcentralen, fram till ett första utför Väntetider till besök provningsbesök hjälpmedel. inom eller liknande och tid för själva utprimärvården av vid hörcentral är således inte provningen hjälpmedel inkluderade.

Rutinerna för väntetider varierar något mellan olika I regel har man en uppdelhörcentraler/öronkliniker. väntetiden till först läkarundersökning vid ning av och därefter väntetid till hörcentral för öronklinik ny av Vid några kliniker har man utprovning hjälpmedel. dock väntetid för läkar- och hörcentralsbesök. gemensam

följande bild. En De båda väntetiderna sammantagna ger väntetid mellan 0-6 månader har 16 klinisammanlagd på 30 kliniker/hörcentraler mellan 7-12 ker/hörcentraler, månader, 23 kliniker/hörcentraler mellan 13-18 månader, 11 mellan 19-24 månader och 5 kliniker/hörcentraler kliniker/hörcentraler mellan 25-30 månader.

sammanlagd väntetid för oprioriterade patienter. Procentuell fördelning

*A

50 Andel av totala antalet klin- 40 35% niker/hörcent- --7 raler JO | 27% 19% 20 13% å 6%

10 I

l m

»Väntetim 0-6 7-12 13-18 19-24 25-30 månader

Tiderna varierar mellan ett värde 1 lägsta på månad till ett högsta på 30 månader. för Tyngdpunkten väntetiderna ligger runt 10-12 månader. Härutöver tillkommer som tidigare nämnts tid för utprovning av hjälpmedel.

Görs en uppdelning av väntetiderna till läkarundersökning resp. hörcentral i de fall detta förekommer fås följande resultat.

För är

läkarundersökning väntetiden för hörselhjälpme-

delspatienter mellan 0-2 månader vid 24 melkliniker, lan 3-6 månader vid 24 mellan kliniker, 7-12 månader vid 19 kliniker och mellan 13-18 månader vid 3 kliniker.

Väntetid till läkarundersökning, oprioriterade hörselhjälpmedelspatienter. Procentuell fördelning %

Ande1 av 50*

totala antalet 40 kliniker 34% 34%

30 -W

27% 20 4% 10

r - m

bväntetid, 0-2 3-6 7-12 13-18 månader

Lägsta väntetiden är 3 veckor och högsta 18 månader.

väntetiden till hörcentral är mellan 0-2 månader vid 10 hörcentraler, 3-6 månader vid 20, 7-12 månader vid 29, 13-18 månader vid 10 och mellan 19-24 månader vid 1 hörcentral.

Väntetid till hörcentraler oprioriterade patienter. Procentuell fördelning

%

solt

Andel av 41% totala 40 antalet hörcentra1er 30 29%

20 14% 14%

:om m

1,5% F“1 evantetid, 0-2 3-5 7-12 13-18 19-24 månader

Den väntetiden är här 0 månader och den högsta lägsta 22 månader.

Huvuddelen av de sammantagna väntetiderna för läkarundersökning och hörcentralbesök ligger således inom hörcentralerna.

Förändring av väntetider

En bedömning har gjorts av i vilken utsträckning väntetiderna översiktligt har förändrats, sett på fem års sikt bakåt. Det rör sig då om entydiga, klart urskiljbara förändringar.

Till läkarundersökningar har väntetiderna minskat vid 16 kliniker, därav minskat kraftigt vid 5. De har hållit sig i stort oförändrade vid 34 kliniker och ökat vid 32, därav ökat kraftigt vid 12 kliniker.

Förändring av väntetider, läkarundersökningar

Minskat oförändrat Ökat

Antal kliniker 16 34 32

Till hörcentraler har det skett en minskning av väntetiderna vid 15 hörcentraler, varav 9 haft en kraftig minskning. De har varit i stort sett oförändrade vid 25 och ökat vid 44, varav ökningen varit kraftig vid 16 hörcentraler.

Förändring av väntetider, hörcentraler

Minskat oförändrat Ökat

Antal hörcentraler 15 25 44

Det har således i högre skett en av utsträckning ökning väntetiderna till hörcentralerna än till läkarundersökningar. För hörcentralerna har väntetiderna ökat vid drygt hälften av dem.

Förturer

I undersökningen har även ingått att se de förturspå system och förturskriterier som tillämpas, dels till läkarundersökning för hörselhjälpmedelspatienter, dels till utprovning vid hörcentral.

Egentliga förturssystem med fastställda förturskriterier är ovanligt, men vissa ändå patientgrupper ges förtur i stor utsträckning.

Vad gäller läkarundersökningen så är hörselhjälpmedelspatienter allmänt sett som grupp lågprioriterade men undantag förekommer. Vid prioriteringar inom gruppen är det vanligast att det sker utifrån patientens personliga situation. Barn ges i regel alltid förtur. Därutöver är det i första hand som yrkesverksamma prioriteras.

Till hörcentraler görs också främst utprioriteringar ifrån patientens personliga situation. Barn även ges här i regel alltid förtur. Därefter främst prioriteras yrkesverksamma, tidigare hjälpmedelspatienter med utdömda hjälpmedel och i viss mån mycket gamla patienter.

Försök har även gjorts att bedöma andelen förturer som till hörcentraler, men bortfallet i svaren har här ges varit stort så uppgifterna är mycket osäkra. De svar som getts tyder på att andelen förturer är ganska låg och ligger runt 10-20 procent av patientantalet.

Förändring av väntetider till hörcentraler, relativt sett för särskilda patientgrupper

Till hörcentralerna.har ställts frågan om väntetiderna ökat eller minskat särskilt för några patientgrupper, utöver den allmänna förändringen av väntetiderna.

83 procent svarar nej på frågan. Det vanligaste svaret beträffande förändringar är att väntetiderna ökat speciellt för oprioriterade patienter, något som särskilt tycks drabba förstagångspatienter i nedre pensionsåldern.

Köstorlek

En översiktlig uppskattning av den sammanlagda köstorleken till landets hörcentraler ger en siffra på ca 23 000 personer.

utslaget per hörcentral så ger det en genomsnittlig kö på ca 250 personer till varje.

En bedömning har även gjorts av andelen personer över 65 år av totala patientantalet hos hörcentraler. En grov uppskattning visar här på en genomsnittlig andel av ca 70-80 procent.

Förändringar av patienttillströmningen till hörcentraler

På frågan om patienttillströmningen översiktligt sett har förändrats under de senaste fem åren, svarade 50 hörcentraler att en ökning skett, 14 att det i stort sett varit oförändrat, även om stora variationer över tiden är vanligt. Inga hörcentraler redovisade någon minskning av patienttillströmningen. 21 svarade ej på frågan.

Förändring i patientsammansättning vid hörcentraler

40 procent av de 79 hörcentraler som svarat på frågan uppger att ingen märkbar förändring skett i patientsammansättningen, översiktligt sett under de senaste fem åren.

Bland de förändringar som redovisas, så är den mest påtagliga att det har skett en förskjutning nedåt åldersmässigt bland patienterna. Det verkar finnas en tendens att patienterna söker allt tidigare för hörselnedsättningar.

- orsaker till nuvarande väntetider vid hör- Bakgrund centraler

I de fall där man har långa eller har haft kraftigt ökade väntetider, är den vanligaste orsaken som anges personalbrist för hörselvårdsassistenter. Det rör sig då i första hand om för få tjänster i förhållande till patientantalet, men på flera håll har man även rekryteringssvårigheter till befintliga tjänster. Därefter anges ökad patienttillströmning och undermåliga lokaler

som de huvudsakliga orsakerna till den nuvarande situationen.

När det gäller den ökade patienttillströmningen så har man som tidigare nämnts, på flera håll märkt att allt fler i yrkesverksam ålder söker allt tidigare för hör- Den bakgrund som tycks finnas till detta selhjälpmedel. och som kan ur svaren är dels att det har skett skönjas en attitydförändring hos stora delar av patientunderlaget, på så sätt att motståndet mot hörselhjälpmedel har minskat. Man drar sig inte lika mycket som tidigare för att använda hjälpmedel. I svaren påpekas också att man tycker sig märka en större medvetenhet hos patienterna i dag. De ställer större krav både på sig själva och på samhället för kunna ha en bra hörsel. Vidare kan

att

ökad information via massmedia och muntligt om befintliga behandlingsmöjligheter ha haft sin betydelse för patienttillströmningen. Behovet av god hörsel inom arbetslivet tycks även ha tilltagit. Därutöver påpekas att nya behandlingsmöjligheter och produktutvecklingen har ökat patientunderlaget.

Man tycker sig hos flera hörcentraler även ha märkt av ovanstående tendenser bland patienter i pensionsåldern, frånsett naturligtvis de ökade behoven på god hörsel i arbetslivet. Det allmänt förbättrade hälsotillståndet för äldre anges också som en faktor som påverkat efterhörselhjälpmedel. Många äldre kan i dag föra frågan på ett aktivare liv och ställer därmed större krav på god hörsel. Den ökande andelen äldre i befolkningen anges också som en bidragande orsak till en ökad patienttillströmming.

Bland de hörcentraler som har korta eller haft kraftigt minskade väntetider är det vanligaste svaret på frågan om orsakerna att man har god personaltäckning. I andra

hand anges bra organisation, bra arbetsrutiner, eller att man gjort - i de omorganiseringar effektiviserat, fall man har haft kraftigt minskande väntetider. Exempel på det senare är att man förändrat och förbättrat arbetsrutinerna inom hörcentralen, men även mellan öronmottagning och hörcentral, samt förändringar av körutinerna eller inom verksamheten. omprioriteringar omprioriteringar ses ofta som tillfälliga.

Tidigare vidtagna åtgärder för att minska väntetiderna vid hörcentralerna

De åtgärder som huvudsakligen förekommit har i rangordning varit personalförstärkningar, omorganiseringar omprioriteringar och extra arbete. Effekterna har dess värre ofta eliminerats av en ökad patienttillströmning.

Planerade åtgärder för att minska väntetiderna vid hörcentralerna

39 av de 79 hörcentraler som svarat att det finns anger planer på åtgärder. Framför allt rör det sig om personalförstärkningar och lokalförbättringar.

Kommentarer synpunkter

I samband med intervjuerna så lämnade intervjupersonerna en rad kommentarer och hörselvårdssynpunkter på verksamheten. Här nedan redovisas några av de mer allmängiltiga och oftast förekommande.

- mellan Avvägningen kvalitet och kvantitet är svår men viktig.

- och samt di- Enhetliga regler riktlinjer politiska rektiv för verksamheten efterlyses. Exempelvis för avgifter och ersättningsansprák. - Medvetenheten utifrån om hörselvárden är dålig. - Hörselvårdsassistenternas löner och status måste förbättras. - Samarbetet och mellan hörcentral och samordningen öronmottagning är mycket viktigt. - är av för Utbildningsorternas placering betydelse möjligheterna att rekrytera hörselvårdsassistenter.

Service vid tekniska fel på hörapparater

Samtliga sju specialstuderade huvudmän anlitar entreprenör för den tekniska servicen på hörapparater. Väntetiderna för att få ett fel åtgärdat är i regel en till två veckor. väntetiden kan bli längre om reservdelar inte finns hemma. Två huvudmän påpekar att låneapparat kan erbjudas under reparationstiden.

Tekniska installationer i hemmet

Under denna rubrik ställdes i enkäten frågor om antal installationer och kostnader för dessa m.m.

Hörselhjälpmedel inom ramen för vad som kallas tekniska installationer i hemmen svarar för mellan 13 och 35 procent av kostnaderna bland de huvudmän som uppgivit dessa kostnader (5 st).

Till skillnad från hörapparater tycks volymutvecklingen på detta område vara mycket måttlig eller ingen alls.

Endast två huvudmän har lämnat kompletta uppgifter över såväl kostnader som antal utförda installationer (se nedanstående tabell).

Väntetid på tekniska installationer

Väntetiden på tekniska installationer från beslut till dess installationen sker varierar mellan 6 och 15 veckor hos fem av de sex huvudmän som svarat på frågan. Hos en huvudman får man för närvarande vänta ca 40 veckor.

Teknisk service på installationer i hemmet

Sex av huvudmännen har avtal med entreprenör för den tekniska servicen på installationer i hemmet. Hos en huvudman sköts servicen genom egen hörselteknisk avdelning. Anmälda fel kan åtgärdas inom 1-3 veckor hos sex huvudmän. Hos en är väntetiden 2-8 veckor.

Väntetiderna beror på bokningstekniska problem, dvs. samordning av arbeten inom samma område, anhopning av fel t.ex. efter åskväder, långa avstånd i glesbygd etc.

3.8 Datorbaserade hjälpmedel för döva och hörselskadade

Hos de fyra huvudmän som besvarat frågan har sådainga na hjälpmedel varit aktuella.

3.9 Synpunkter på hörcentralernas verksamhet

Fyra huvudmän anser att verksamheten vid hörcentralerna har förbättrats under de senaste fem åren och en huvudman att det varken har skett förbättringar eller försämringar. Två huvudmän anser att verksamheten vid olika hörcentraler i landstingen har utvecklats olika och har därför angivit såväl förbättringar som försämringar liksom status quo.

Grupper som fått det bättre

- Bullerskadade - Döva/vuxendöva (benförankrad hörapparat) - Tinnituspatienter - Patienter med brant fallande hörselskador - har fått det bättre Samtliga genom t.ex. minskade väntetider

Grupper som fått det sämre

- Hårdare har medfört att budget patienterna får ersätta borttappad hörapparat (1).

Behov av hörselhjälpmedel som inte tillgodoses/kan tillgodoses

Fyra huvudmän svarar att sådana behov finns. Två att det inte finns. En huvudman har svarat både och ja nej.

Följande behov/hjälpmedel nämns:

- för vuxendöva t.ex. cochleära Hjälpmedel implantat - Tinnitushjälpmedel - De väntetiderna får sådana konsekvenser långa - till Hjälpmedel arbetsplatser - till skolbarn kan förbättras Hjälpmedel integrerade liksom hjälpmedel till yrkesverksamma - borde kunna utvecklas för Hörapparaterna ytterligare vissa hörselnedsättningar

Bedömning och önskemål inför framtiden

Ett genomgående önskemål är att mer resurser tillförs

verksamheten så att:

- väntetiderna kan kortas

- den kan hanteras och komplicerade teknologin utnytt-

jas - av ordinationer kan ske uppföljning

Behov av utökad statistik

Fyra huvudmän har angivit områden där utökad statistik

skulle vara bra.

- Statistik över olika hörselskador - Statistik över olika funktioner inom tidsåtgång på verksamheten - statistik så att mellan lands- Likvärdig jämförelser ting och hörcentraler kan göras - Statistik är värdefullt för och planering utveckling, men är svårt att klara på grund av arbetsbelastningen

3.10 Hörselpedagogisk verksamhet

Hörselpedagogiska enheter, antal, organisation, ledning, budget

Hos tre huvudmän har den pedagogiska hörselvården samma ledning som hörcentralen och tillhör därmed hälso- och sjukvårdsorganisationen. Hos en tillhör den pedagogiska hörselvården organisationen för tal och hörselvård. Det framgår inte vem som är huvudman för den verksamheten.

Hos en annan huvudman är den hörselpedagogiska verksamheten samlokaliserad med hörcentral, men ledningsfunktioner och annan organisation beskrivs inte.

En huvudman har den pedagogiska hörselvården för vuxna under hälso- och sjukvården, medan motsvarande verksamhet för barnen tillhör den sociala nämnden i landstinget.

Hos en huvudman har man inte någon fristående pedagogisk hörselvård utan valde i början av 1970-talet att utöka antalet hörselvårdsassistenter och lägga ansvaret för hörselrehabilitering och uppföljning på dem.

Antal hörselpedagogiska enheter, ledning och lokalisering framgår av nedanstående uppställning.

Huvudman Antal och ledning Lokalisering 1. 1; Tillhör audiolog- Audiologkliniken kliniken 2. 1; Integrerad med Integrerad med hörhörcentral centralen. Även viss verksamhet på annan ort

Huvudman Antal och ledning Lokalisering 3. 3; Tillhör tal- och På tre olika orter hörselvârden 4. 1 enhet. Ledning Samlokaliserad med oklar hörcentral. Köper även tjänster av annat landsting 5. 2; Hörselvårdskon- Samlokaliserad med sulent leder verk- resp. hörcentral samhet. Direkt underställd resp. sjukhusdirektör 6. 2; En för vuxna, Samlokaliserade med tillhör ÖNH-klinik habiliteringsteam och en för barn, tillhör sociala nämnden 7. 2; En för vuxna, en Ej samlokaliserade med för barn. samma led- hörcentral. Egna lokaning som hörcentralen ler

Hörselpedagogisk verksamhet, filialmottagningar, ambulerande verksamhet

Arbetsuppgifterna för den hörselpedagogiska verksamhetens inneháll beskrivs av en huvudman. Verksamheten omfattar enligt denna huvudman tre huvudomráden:

Förskolan Skolan Vuxenpedagogisk verksamhet

I arbetsuppgifterna ingår pedagogisk ledning vid förskolan liksom vid grund- och gymnasieskolan, hemvägledningsverksamhet för hörselskadade och döva barn i skolan liksom rehabilitering av vuxna hörselskadade. I uppgifterna ingår uppföljning av hur hörselhjälpmedlen fungerar.

Verksamheten kan bedrivas individuellt men också i grupp. Hos några huvudmän har man kursverksamhet t.ex. veckoslutskurser för vuxna i arbetsför ålder och till tinnituspatienter, kurser för att följa upp hjälpmedel etc. Information i skolor, på arbetsplatser, várdutbildningar, institutioner m.m. förekommer.

Hur länge har nuvarande funnits - finns organisation planer på eller beslut om förändringar

Hos tre av de fem huvudmän som besvarat har frågan verksamheten funnits sedan 1960-talet.

Hos en huvudman anser man att nuvarande organisation för den vuxenpedagogiska verksamheten har funnits för länge och behöver ändras, medan organisationen för den pedagogiska verksamheten för barn har funnits sedan 1986.

Hos en annan huvudman har man nyligen, under hösten 1987, ändrat organisationen.

Hos fyra av de sex huvudmän som besvarat om det frågan finns beslut om eller planer på förändringar finns sådana beslut eller planer.

Hos en huvudman innebär förändringen att man fr.o.m. 1988 själv övertar den verksamheten hörselpedagogiska från att tidigare ha haft organisationen med gemensam en annan huvudman.

Hos en annan samordnas verksamheten i en gemensam organisation som underställs direktionen i ett av sjukvárdsdistrikten. Dessutom har ytterligare två tjänster begärts; psykolog resp. kurator.

Hos den tredje huvudmannen är avsikten med förändringarna att komma upp i samma nivå som andra landsting. Den fjärde huvudmannen har sedan länge önskemål om och planer på utökning av personalresurserna. Övriga två har varken planer på eller beslut om förändringar. Personal vid de hörselpedagogiska enheterna Sex huvudmän har besvarat frågan om antal tjänster och anställda årsarbetare vid de hörselpedagogiska enheterna. Av dessa har tre utökat personalen medan tre inte har förändrat personalstyrkan. Uppgifterna om totala antalet tjänster och årsarbetare är sammanställda i nedanstående tabell. Antal tjänster/årsarbete

O\Ul-äUJl\)l›-

Köper tjänster Tre huvudmän har svarat på frågan om det varit problem att rekrytera/behålla personal.

Av dessa tre har en haft svårt att rekrytera hörselvårdskonsulent, varför den tjänsten varit vakant under ett år. Den har dock nyligen tillsatts. Övriga två har ej haft några sådana problem.

Antal personer som fått service genom de hörselpedagogiska enheterna

Fyra huvudmän har svarat på frågan. Ingen av dessa har dock kunnat avge något fullständigt svar. De svar som lämnats redovisas i nedanstående uppställning.

Antal personer som fått service genom den hörselpedagogiska verksamheten

Huvudman: 1. 2. 3. 4.

1982 4 898 605* - ca 1 500*** 1984 3 761 795* ca 1 500*** 1986 4 143 1 163* 275** ca 1 500***

* Av dessa var 90 under 19 år personer 1982, 87 personer 1984 och 82 personer 1986 under 19 år. ** under 19 185 mellan 10-19 Samtliga år, år. *** Dessa har ca 5 000 patienter gjort besök per år.

synpunkter på den hörselpedagogiska verksamheten

Två huvudmän anser att den verksamhörselpedagogiska heten har förbättrats. En anser att verksamheten både har förbättrats och försämrats beroende olika utpå veckling vid skilda enheter. Fyra anser att verksamheten varken har förbättrats eller försämrats.

Grupper som fått det bättre

Fyra huvudmän har svarat på frågan. De anger följande

grupper.

- vuxendöva Samtliga, speciellt - de får Nya hörapparatbärare genom att förinformation - Tinnituspatienter - Hörselskadade i ålder yrkesverksam - Barn och ungdomar

Grupper som fått det sämre

Två huvudmän har svarat ja på frågan och anger följande

grupper:

« hörselskadade

yuxna

- Aldre

Behov av hörselpedagogisk art som inte kan tillgodoses

Fyra huvudmän har svarat på frågan. Alla fyra anser att

det finns behov som inte kan tillgodoses. Dessa är:

- Information på patienternas arbetsplatser, servicehus, långvårdskliniker etc. - av hörselinstruktörer. Undervisning hemsamariter, - Intensivkurser/rehabiliteringsveckor, uppföljningskurser. - av äldre hörselskadade kan inte er- Rehabilitering bjudas i önskvärd utsträckning. - För väntetider för långa yngre patienter. - kan inom kliniken. Psykologhjälp ej erbjudas - behöver Tinnituspatienterna hjälp.

Bedömning och önskemål inför framtiden

Fem huvudmän har besvarat frågan. Fyra av dessa anser

att det är resurser som saknas, framför allt beträf-

fande personal av olika slag.

Behov av utökad statistik Ett landsting har svarat nej pá frågan. Övriga har inte svarat alls.

B I LAGA 4

ENKÄTSAHMANSTÄLLNING - SYNCENTRALERNA

I redovisningen ingår svaren från sex huvudmän, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, skaraborgs, Gävleborgs och Norrbottens läns landsting samt kommun. Göteborgs Stockholms läns landsting (södra sjukvårdsområdet) besvarade inte enkäten om syncentralerna eftersom ingen av landstingets syncentraler finns inom södra sjukvårdsområdet.

I enkäten ställdes frågor om huvudmannens organisation och ledning av syncentralerna, personal, sortiment av hjälpmedel m.m. Svaren på enkätfrágorna redovisas i följande sammanställning. Vissa svar redovisas dock i bil.1

4.1 Verksamhetens organisation vid syncentralerna

Antal syncentraler

Uppgifterna om antalet syncentraler redovisas under rubrik 1.1 Hjälpmedelsverksamhetens bil. 1. ledning,

Organisation, ledningsansvar

Alla syncentraler leds av ögonklinik beträffande medicinsk verksamhet, drift och personal. Hos fyra huvudmän har syncentralen/ögonkliniken budgetansvar för hjälpmedlen. Hos två huvudmän ligger budgetansvaret för synhjälpmedlen i central budget alternativt i hjälpmedelscentralens budget.

Endast en syncentral är samlokaliserad med Ögonkliniken. övriga har lokaler separat t.ex. ute på stan. För ytterligare en syncentral planeras samlokalisering fr.o.m. 1988.

Decentraliseirng av verksamhet till primärvård m.m.

Hos två huvudmän är ordination och utprovning av synhjälpmedel helt centraliserad till syncentralen/ögonkliniken alternativt ögonmottagning. Privatpraktiserande leg. optiker kan dock ha viss ordinationsrätt beträffande glasögon och kontaktlinser, förutom för schablonbidrag.

Hos fyra huvudmän sker ordination och/eller utprovning av vissa synhjälpmedel i primärvården (distriktsarbetsterapeuter). De hjälpmedel som är aktuella är

Bandspelare Klockor ADL-/Hushållshjälpmedel Enkla förstoringsglas m.m.

Hos två av de huvudmän som har viss verksamhet i primärvården bedrivs även filial/ambulerande verksamhet vid övriga ögonkliniker/mottagningar, t.ex. genom att synpedagog och optiker har mottagning vissa dagar per vecka/månad vid resp. klinik/mottagning.

Hur har nuvarande funnits - finns länge organisation planer på eller beslut om förändringar av organisationen m.m.?

De två äldsta syncentralerna hos de fem huvudmän som svarat på frågan, är tio resp. tolv år gamla. Övriga syncentraler har tillkomit under 1980-talet. Hos de fyra huvudmän som lagt budgetansvaret för synhjälpmedlen på syncentral/ögonklinik, skedde detta i tre fall under 1987.

Hos fem huvudmän beskrivs pågående eller planerade förändringar i organisationen. Två av huvudmännen avser att utöka personalen vid syncentralen. Den huvudman som saknar syncentral arbetar på förslag att inrätta en sådan, dels för att patienterna skall få minskade vänteoch restider dels för att knyta utgifterna närmare Ögonkliniken som har kostnadsansvaret. En huvudman planerar att decentralisera kostnadsansvaret för synhjälpmedlen till den ögonklinik som ansvarar för syncentralen. Hos en huvudman pågår utvecklingsarbete för att öka kvaliteten på rehabiliteringen, vilket bl.a. innebär ökad samverkan med primärvården och fortbildning och handledning från syncentralen.

4.2 Personal vid syncentralerna

Antal tjänster och årsarbetare vid syncentralerna

Fem huvudmän har besvarat frågan om antal tjänster och antal årsarbetare under åren 1982, 1986, 1987, resp. 1982 och 1986. Två har dock besvarat frågan ofullständigt, den ena beträffande antal tjänster, den andra beträffande antal årsarbetare.

Av svaren att döma så har personalen vid syncentralerna utökats i varierande omfattning såväl när det gäller antal tjänster i stat som antal årsarbetare.

Utöver de redovisade tjänsterna och ársarbetarna så köper huvudmännen tjänster, framförallt optikertjänster, men även synkonsulent- och kontorstjänster. En huvudman köper alla syncentralstjänster från angränsande hälsooch sjukvårdshuvudmän och bidrar på detta sätt ekonomiskt till personalstaten vid syncentralerna hos dessa huvudmän.

Antal tjänster och årsarbetare ger ingen direkt indikation på verksamhetens totala omfattning, dels beroende på att man i olika omfattning köper tjänster, dels genom att man hos vissa huvudmän decentraliserat verksamheten till distriktsarbetsterapeuter i primärvården. Denna personal redovisas då inte i personalstaten för syncentralerna, eftersom den organisatoriskt tillhör resp. primärvårdsområde/vårdcentral. Svaren från de huvudmän som besvarat frågan redovisas i nedanstående tabell.

Huvudman Antal tjänster i stat Antal anställda årsarbetare 1982 1986 1987 ökn % 1982 1986 ökn % **

* Avser endast den ena av huvudmannens två syncentraler. ** utöver Köper tjänster egna personalinsatser. *** ca 30 av Säljer procent tjänsterna till angränsande huvudman.

Rekryteringsproblem/personalomsättning

Tre huvudmän har besvarat frågan och anger svårigheter att rekrytera anpassningslärare, synpedagog och kontaktlinsoptiker.

4.3 Sortiment av hjälpmedel

svaren på frågorna under detta avsnitt redovisas under rubrik 1.4 Sortiment av hjälpmedel i bil. 1.

4.4 Inköpsverksamhet, teknisk service och förrådshållning

Inköp, teknisk service, förrådshållning, återtagning m.m. inom syncentralernas verksamhetsområde

Hos fyra av huvudmännen ombesörjs inköpen genom hjälpmedelscentralen eller annan central funktion.

Hos två av huvudmännen görs inköp vid syncentralen. En av dessa huvudmän beskriver att avtalen tecknas av central inköpsavdelning och att beställningarna sker mot bakgrund av dessa avtal.

Två huvudmän anger att förrådshållning av synhjälpmedel sker på syncentralen i varierande utsträckning. Även hjälpmedelscentralen verkar spela en roll i förrådshållningen, framför allt när det gäller orienteringshjälpmedel, hjälpmedel för personlig vård och sådana hjälpmedel som utprovas i primärvården.

Teknisk service ges i viss mån av syncentralerna och till en del av hjälpmedelscentralerna. För avancerade hjälpmedel och i vissa fall andra synhjälpmedel köper man ofta service.

Förändring av inköpsverksamheten m.m.

Ingen av de fem huvudmän som besvarat frågan har några konkreta planer på förändringar i verksamheten beträffande inköp och förrådshållning m.m. Hos två huvudmän avvaktar man resultat av pågående utredningar som eventuellt skulle kunna påverka verksamheten i detta avseende.

4.5 Budget och kostnader

I tabellen nedan har kostnaderna för inköpta hjälpmedel vid syncentralerna sammanställts. Glasögonbidrag ingår ej i dessa kostnader. Uppgifterna avser både hjälpmedel som rekommenderas i Handikappinstitutets förteckning och hjälpmedel utöver denna förteckning.

År: 1982 1983 1984 1985 1986 Huvudman

* Exklusive enklare personlig vård och orienteringshjälpmedel samt bidrag till tandemcykel.

Någon jämförelse mellan huvudmännen är svår att göra mot bakgrund av dessa uppgifter. De stora skillnaderna i nivå talar för att det är olikheter mellan huvudmännen beträffande vilka hjälpmedel, bidrag etc som ingår i kostnaderna. Ytterligare en förklaring till skillnaderna kan vara i vilken mån tjänster köps in eller ej.

Åtgärder som vidtagits för att begränsa syncentralernas kostnader

Tre huvudmän hänvisar till strykningar i sortimentet. En huvudman anger att en utredning tillsatts som syftar till att integrera hjälpmedelsverksamheten i den övriga organisationen för hälso- och sjukvård för att få bättre grepp om verksamheten och ett bättre utnyttjande av resurser. Om det kommer att medföra sänkning av kostnaderna är dock osäkert anger man.

Hos två huvudmän har man begränsat hjälpmedelsbudgeten, i det ena genom att endast räkna upp budgeten med beräknat procenttal för prisökningar, i det andra genom att lägga en fast ram för budget och ange snävare kriterier för ordination av hjälpmedel.

Förklaringar till kostnadsutvecklingen

I enkäten angavs tio fasta alternativ som orsaker till kostnadsutvecklingen. Huvudmännen ombads att rangordna dessa, med siffran 1 för det viktigaste alternativet etc. Alternativen redovisas i nedanstående uppställning efter det antal poäng som resp. alternativ fått av de fem huvudmän som besvarat frågan. Vissa alternativ har av huvudmannen givits större vikt genom att

samma siffra har angivits för flera alternativ medan

andra helt har hoppats över.

. Ökad andel äldre i befolkningen. Ökade inköpskostnader på grund av prisökningar. Fler avancerade och dyra hjälpmedel.

F®®QONU1JLUNF

. Ökade inköpskostnader på grund av volymökningen. . Utvidgning av handikappbegreppet. . Förbättrad kvalitet på hjälpmedlen. . Decentralisering av verksamhet till primärvård. . Utökat eget boende. Utökad hemsjukvård.

o. .Utökning av hjälpmedelsförteckningen.

gjälpmedel som angetts vara särskilt betydelsefulla för

kostnadsutvecklingen

Två huvudmän anser att kostnaderna för synhjälpmedel inte ökat på samma sätt som för övriga hjälpmedel. Tre huvudmän ger dock exempel på hjälpmedel som haft betydelse för kostnadsutvecklingen. Dessa anges nedan:

- Datoriserade kommunikationshjälpmedel. - Datorer med punktskrivare, svartskriftsskrivare och talsyntes. - förstorande Nya TV-system. - Alla typer av hjälpmedel för studier.

Övriga kommentarer till kostnadsutvecklingen

En huvudman anser att utvecklingen av datorhjälpmedel och elektronoptiska hjälpmedel påverkar kostnadsutvecklingen. En annan anger att antalet ordinatörer starkt påverkar kostnaderna för hjälpmedel. Ju fler ordinatörer desto större efterfrågan på hjälpmedel. En tredje huvudman påpekar att de flesta hjälpmedlen är importerade.

4.6 Avgifter inom syncentralernas ansvarsområde

Redovisning av svaren på frågorna i detta avsnitt finns under rubrik 1.8 Avgifter inom hjälpmedelsverksamheten i bil. 1.

4.7 Vissa hjälpmedel

Glasögon och kontaktlinser

De uppgifter som huvudmännen lämnat beträffande antal och kostnader för glasögon och kontaktlinser är mycket ofullständiga.

Ett par huvudmän har dock kunnat lämna uppgifter varför en viss redovisning ändå kan göras.

Antal glasögon

Hos tre huvudmän har uppgifter angivits om hur många glasögon (glasögon med schablonbidrag ingår ej) som syncentralerna lämnat ut. Uppgifterna är dock ofullständiga i två fall och endast ungefärliga i ett fall. Två huvudmän redovisar en ökning av antalet utlämnade glasögon medan en huvudman inte haft någon ökning alls. Denna huvudman har dock inte redovisat samtliga glasögon utan endast de som utprovats av privata optiker. Eftersom glasögon utprovas även vid syncentralerna hos denna huvudman kan en total ökning av antalet utlämnade glasögon inte uteslutas. se nedanstående tabell.

ökning % 1982-1986 16 43 +- 0

* Endast till barn 0-7 år. glasögon ** Endast ungefärlig uppgift. *** Endast externt sker därutprovade glasögon. Utprovning utöver även vid syncentralen.

Kostnader för glasögon

Dessa tre huvudmän skiljer sig åt beträffande den redovisade kostnadsutvecklingen för glasögon. Två av huvudmännen redovisar en minskning med 27 resp. 13 procent medan det tredje haft en ökning med 43 procent. Hos en av huvudmännen särredovisas kostnaderna för barnglasögon 0-7 år och övriga glasögon (afaki och skelningsglasögon). Av den redovisningen framgår att kostnaden för barnglasögon ökat med 19 procent, medan kostnaden för övriga glasögon sjunkit med 77 procent. En förklaring till nedgången kan vara att man sedan början av 1980-talet i allt större utsträckning opererar in intraokulära linser vid grå starr, vilket minskar behovet av afakiglasögon.

För den huvudman som angivit hur många glasögon man lämnat ut till barn O-7 år och samtidigt angivit kost-

naderna för dessa glasögon under samma period, kan ett

medelpris för glasögon beräknas.

Detta medelpris för glasögon till barn 0-7 år var år 1982 421 kr. och år 1986 433 kr. Prisökningen har åtminstone hos denna huvudman varit mycket måttlig för

Förändr % 1982-1986 19 -77 -27 3 43 -13

Kontaktlinser

En huvudman har givit uppgifter om antal utlämnade kontaktlinser. Uppgifterna som är mycket osäkra enligt denna huvudman, ger vid handen att antal utlämnade kontaktlinser ökat från ca 60 under år 1983 till ca 198 under år 1986, alltså en trefaldig ökning.

Kostnaderna för kontaktlinser har redovisats av tre huvudmän, en dock endast från år 1984. Hos samtliga har kostnaderna för kontaktlinser ökat. se nedanstående tabell.

142 Kostnader för kontaktlinser 1982-1986, 1 000 kr. Huvudman: 1. 2. 3. År

Ökning %

1982-1986 37 72 39 (1984-1986)

Schablonbidrag till glasögon 8-18 år

Handikappinstitutet rekommenderar att schablonbidrag till glasögon utbetalas till barn och 8-18 år ungdomar som ej erhåller glasögon som Minst två år hjälpmedel. rekommenderas förflyta innan nytt till en bidrag ges och samma person.

ögonläkares eller leg. optikers bedömning av glasögonbehovet rekommenderas vara för av bigrund utbetalning drag, som ej avses inbegripa reparationer.

Någon synskärpegräns är ej rekommenderad i förteckningen.

Av de fem huvudmän som beskrivit de lokala bestämmelserna för schablonbidrag till är det glasögon ingen som helt följer rekommendationerna från Handikappinstitutet.

En huvudman har utvidgat möjligheten att få glasögonbidrag. Om synskärpan försämras kan bidraget ges oftare än vartannat år. Övriga fyra huvudmän har inskränkt möjligheterna att få glasögonbidrag på olika sätt. Hos två har åldersgränsen för bidraget sänkts till 15 år. Hos en annan ges bidrag med 300 kronor vart tredje år i stället för vartannat. Den femte har sänkt bidraget till 250 kronor och ersätter synundersökning hos optiker om den leder till remittering till ögonläkare. Förslag har hos denna huvudman inlämnats till förvaltningsutskottet om att helt slopa glasögonbidraget eftersom det tar ca 30 procent av hela budgeten för synhjälpmedel.

Fyra huvudmän har angivit hur många schablonbidrag till glasögon som utbetalats under åren 1982-1986. I tre av dessa fyra landsting har antalet utbetalade bidrag hållit sig relativt konstant, medan antalet i ett landsting har sjunkit med 22 procent. Om man sätter antalet utbetalade schablonbidrag 1986 hos de olika huvudmännen i relation till aktuell befolkningsgrupp framgår att andelen barn och ungdomar som får schablonbidrag till glasögon skiftar från 5 per tusen invånare till ll per tusen invånare. Observera dock att glasögonbidraget gäller barn från och med 8 år och befolkningsunderlaget är beräknat från 7 år. Andelen invånare som fått bidrag torde därför i realiteten vara något högre hos samtliga huvudmän. se nedanstående tabeller.

144 Antal utbetalade schablonbidrag till glasögon åren 1982-1986 Huvudman: 1. 2. 3. 4. År

Förändr % 1982-1986 1 - 22 ** + I O I b

* Ändrat tidsintervall fr.o.m. från 2 till 3 1/10-86, år. ** OBS. Räknat från 1983-1986.

Antal utbetalade schablonbidtag till glasögon år 1986 i relation till befolkningen i åldersgruppen 7-18 år (1000-tal).

konstant eller minskat hos samtliga huvudmän som lämnat uppgifter. Detta framgår av nedanstående tabell.

År

Förändr % 1982-1986 + - 0 - 11 - 22** + 1 - 13

* Ändrat tidsintervall fr.0.m. 1/10-86. Från 2 till 3 år. ** OBS. Räknat från 1983-1986.

Kostnaderna för utbetalade schablonbidrag år 1986 kan sättas i relation till antal invånare i aktuell befolkningsgrupp. Av nedanstående tabell framgår bl.a. att den huvudman som ligger högst betalar ut mer än dubbelt så många kronor per invånare som den som ligger lägst. Även i detta fall är 7-åringarna inräknade i befolkningsunderlaget, vilket kan påverka resultatet.

Utbetalade schablonbidrag 1986 per 1 000 invånare i åldersgruppen 7-18 år

1/10-86.

Antal personer som fått synhjälpmedel

En huvudman har besöksstatistik från en av sina två syncentraler. Av denna statistik framgår antal besök åren 1984 och 1986 fördelade på och beåldersgrupper sökskategorier.

Antalet besök i åldersgruppen 0-16 år har hållit sig konstant medan besöken i övriga grupper har ökat. Den största andelen besök återfinnes i 65 år åldersgruppen och äldre som står för 65 av alla besök såväl procent 1984 som 1986. se nedanstånede tabell.

bell.

väntetider för glasögon och kontaktlinser

Huvudman: 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Från remiss till 4-16 - 1-52 2-20 - 0-24 synundersökning (veckor) Från synunder- 4 2-4 24 2-15 1-4 4-6 sökning till syncentral (veckor) Utprovningstid 2 1-2 - 0-4 0-3 2 (veckor) Summa väntetid 10-22 - - 4-39 1-31 - (veckor)

De orsaker som angivits till väntetiderna är otillräckliga resurser, personalbrist och hur prioriterad patienten är.

Förstoringsglas m.m.

En huvudman har kunnat svara på hur många förstoringsglas som inköpts åren 1982-1986 samt kostnaderna för dessa. Ytterligare en kan ange antalet som 1986 inköpts liksom kostnaderna detta år. En huvudman har redovisat kostnaderna under perioden, men ej kunnat antalet. ange

Antalet inköp liksom kostnaderna varierar under perioden. Det finns en uppgång både i kostnader och antal under 1984-1985, men sedan sjunker det Den huvudigen. man som kunnat redovisa såväl antal förstoinköpta ringsglas som kostnaderna för dessa, redovisar en kostnadsökning år 1983 och 1984 som tyder på att en del av inköpen 1983 kan ha bokförts som kostnader först under 1984. Se nedanstående tabell.

148 Antal inköpta förstoringsglas och kostnader för dessa åren 1982-1986, 1000 kronor och antal (st.)

Bandspelare

Alla huvudmän har kunnat lämna uppgifter om antal inköpta bandspelare och kostnaderna för dessa. Vissa svar är dock ofullständiga. Även för antabandspelare tycks let inköp variera från år till år och någon tendens uppåt eller neråt verkar inte finnas, utom möjligen för en huvudman där antalet, efter en mellan 1982 minskning och 1983 kontinuerligt har ökat.

Inte heller kostnaderna för visar bandspelare någon klar tendens att öka eller minska, utan varierar över åren hos alla huvudmän.

En möjlig tolkning mot bakgrund av dessa siffror är att gruppen synskadade som behöver bandspelare håller sig relativt konstant år från år, något som i viss mån stärks av de uppgifter som en huvudman har kunnat redovisa om antalet personer, fördelat på åldersgrupper, som fått bandspelare under åren 1982, 1984 och 1986. Se nedanstående tabeller.

kr.

1985 1986 108 64 246 64 8 178

Antal personer som fått bandspelare hos en huvudman åren 1982, 1984 och 1986, fördelat på åldersgrupper Ålders-

Utprovning av bandspelare

Av svaren på frågan om hur utprovning av bandspelare går till kan följande förfaringssätt urskiljas:

- av Genomgång läsförmåga med optiska hjälpmedel. - ut som Bandspelare provas komplement eller alternativ till optiska hjälpmedel. - sker Utprovning på syncentralen eller i förekommande fall hos distriktsarbetsterapeut. - Genomgång av alla funktioner, träning vid ett antal tillfällen, eventuell anpassning eller märkning. Instruktionsband lämnas. - Uppföljning.

Teknisk service på bandspelare

Hos fyra huvudmän anlitas för service entreprenör på bandspelare. Inlämning av den trasiga bandspelaren och även viss reparation kan dock ske hos eller syncentral hjälpmedelscentral.

Hos en huvudman sköter servicen i hjälpmedelscentralen ena sjukvårdsdistriktet, medan det andra distriktet kö-

per sådana tjänster av den angränsande huvudmannen.

Väntetid på service varierar från tid alls om ingen bandspelaren byts ut och den nya finns i till lager, flera månader om det är en och leveranspecialapparat tören måste anlitas.

Normalt är väntetiden 2-3 veckor vid service och flera huvudmän anger att utbytesapparat lämnas ut under tiden.

Hos en huvudman svarar brukaren fr.o.m. 1986 helt 1/10 och hållet själv för service av bandspelare.

Förstorande TV-system och läsmaskiner

Alla huvudmännen har besvarat om antal frågan inköpta TV-system och läsmaskiner och kostnader för dessa. Uppgifterna är dock ofullständiga i flera fall. Inte heller beträffande dessa kan synhjälpmedel skönjas någon tendens i ökning alternativt av antal minskning inköpta enheter eller kostnader utom vad ökade möjligen gäller kostnader för en av huvudmännen.

Fem huvudmän har lämnat uppgifter om antal som personer fått Tv-system och läsmaskiner under åren 1982, 1984, och 1986. Hos dessa fem huvudmän är flertalet brukare i åldersgrupperna 30-59 år resp. 60-79 år. Totala antalet brukare verkar av dessa uppgifter att döma, vara ganska konstant, vilket även antals- och kostnadsuppgifterna verkar tyda på. Se nedanstående tabeller.

Antal inköpta TV-system och läsmaskiner

21 1985 17 - 3 14 1 21 1986 12 - 0 6 1 23

* Gäller endast ett sjukvårdsdistrikt. ** Avser antal ordinerade enheter.

152 Kostnader för förstorande Tv-system och läsmaskiner, 1 000 kr.

* Gäller endast ett sjukvárdsomráde. Antal personer som fått förstorande TV-system och läsmaskiner hos fem huvudmän Ålders-

system och läsmaskiner

Alla huvudmännen har lämnat uppgifter om antalet personer som har dessa hjälpmedel. Två av dem har dock givit ofullständiga uppgifter.

De huvudmän som kunnat lämna åldersrelaterade uppgifter redovisar åldersfördelningar som i stort sett liknar varandra. Det största antalet TV-system och läsmaskiner finns i grupperna 30-59 år resp. 60-79 år. se nedanstående tabell.

Antal personer som för närvarande har förstorande Tvsystem m.m. Huvudman: 1. 2. 3. 4. Summa Ålders- QIUPP

ner utgör ca 19 procent av totala antalet hälso- och sjukvårdshuvudmän. Utifrån antagandet att de 427 personer som har de aktuella synhjälpmedlen hos dessa fem huvudmän, på motsvarande sätt utgör ca 19 procent av samtliga, kan en grov uppskattning göras av hur många personer totalt sett i landet som för närvarande har dessa apparater. En sådan uppskattning ger vid handen att det skulle vara ca 2 100 personer.

Utprovning av förstorande TV-system och läsmaskiner

Utifrån de svar som givits om hur utprovningen av dessa hjälpmedel går till kan utprovningsprocessen beskrivas på följande sätt:

- Behovssituationen analyseras. - Information och av visning aktuella system. - hos Utprovning synpedagog på syncentralen. Befintliga system provas.

- och i hemmet Träning på syncentralen upprepade gånger. - och eventuell Uppföljning upprepad träning.

Service på förstorande TV-system och läsmaskiner

Hos fem huvudmän anlitas entreprenör för teknisk service på dessa apparater. En huvudman har inte besvarat frågan om väntetid. Hos en huvudman sköts servicen av hjälpmedelscentralens tekniska serviceenhet. Väntetiderna varierar från inom en vecka till sex veckor enligt följande:

Inom en vecka: 3 huvudmän 1-2 veckor: 1 huvudman 2-6 veckor 1 huvudman

Orsaken till väntetider anges vara det geografiska avståndet.

4.8 Datorbaserade hjälpmedel för synskadade

Svaren på frågorna under detta avsnitt redovisas under rubrik 1.9 Datorbaserade hjälpmedel i bi1.l.

4.9 Synpunkter på syncentralernas verksamhet

Fem huvudmän anser att verksamheten har förbättrats. En huvudman anser att utvecklingen sett olika ut i olika delar av sjukvårdsområdet och att verksamheten har förändrats såväl i de båda angivna alternativa riktningarna som inte alls.

Grupper som fått det bättre

Hos två huvudmän har man tillsatt anpassningslärartjänster och anser därför att de gravt synskadade har fått det bättre. Två huvudmän anser att alla synskadade har fått det bättre.

Grupper som fått det sämre

Endast två huvudmän anser att det finns grupper som fått det sämre. Ingen av huvudmännen utpekar dock någon särskild grupp. Den ena huvudmannen anger att väntetiderna blir långa och teamarbetet dåligt på grund av otillräckliga resurser. Den andra påtalar syncentralens sårbarhet. Eftersom personalstyrkan är så liten blir servicen sämre om någon av personalen saknas.

Behov som ej tillgodoses

Hos tre huvudmän anger man att det finns behov som inte tillgodoses. Dessa behov är:

- Reflektometer av ekonomin. Drabbar på grund såväl synskadade som personer med defekt färgseende och svårinställd diabetes. - Behov av avancerade dyra, hjälpmedel kan bli svårt att tilgodose på grund av krympande budget. - Talande klockor (svenska). - vid Ergonomiska lösningar korta läsavstånd. - behövs beträffande Utveckling filterglas, förflyttningshjälpmedel, orienteringshjälpmedel för rullstolsburna gravt synskadade personer.

Bedömning och önskemål inför framtiden

Alla huvudmän har svarat på frågan. Även här framförs önskan om bättre resurser såväl personellt som i pengar och lokaler. Hos en huvudman framförs tankegången att vissa hjälpmedel skulle kunna tillhandahål-

.155

las på annat sätt. Detta för att öka utrymmet framför allt inför det faktum att antalet äldre ökar och ställer krav på syncentralernas resurser. De hjälpmedel som anges är klockor, bandsspelare, enkla förstoringsglas, belysning och vissa ADL-hjälpmedel. Glasögonbidraget bör ses över, anser en huvudman.

En annan huvudman önskar bättre samordning av verksamheten som bedrivs på olika myndigheter, länsskolnämnd, AMU, syncentral, SRF m.fl.

Hos en huvudman anser man att problemet är centraliseringen av all verksamhet för synskadade till syncentralen. Det är nödvändigt med flera nivåer inom synrehabiliteringen. Lösningen är decentralisering till primärvården.

En huvudman anser dock att om samtliga syncentraler arbetar efter socialstyrelsens intentioner bör eventuella problem övervinnas i framtiden.

Behov av utökad statistik

Fyra huvudmän anser att det finns behov av/vore intressant med utökad statistik. De områden man framför som värdefulla att registrera är följande:

- Olika av samband typer diagnos-álder-hjälpmedelarbetsinsats, för att få underlag för långsiktiga bedömningar av trender, prioriteringsbehov, ekonomiskt underlag etc. - Statistik t.ex. förutom på användargruppen, ålder, statistik på hjälpmedlen. - kan inte vara isolerad från Hjälpmedelsstatistiken rehabiliteringsarbetet. Statistik behövs som ger underlag för ordinationskriterier, sortimentsurval, uppföljning, service och återtagning av hjälpmedel.

BILAGA 5

ENKÃTSAHMANSTÃLLNING - TOLKCENTRALERNA

Samtliga sju tillfrågade huvudmän ingår i redovisningen. Dessa är Stockholms läns landsting, södra

sjukvårdsområdet, Östergötlands, Göteborgs och Bohus,

Skaraborgs, Gävleborgs och Norrbottens läns landsting samt Göteborgs kommun. Tolkcentralen i Stockholms läns landsting sorterar under södra sjukvårdsområdet men omfattar hela landstinget. Svaren från tolkcentralen i Stockholm omfattar därför tolkverksamheter i hela landstinget. Göteborgs och Bohus läns landsting driver

en tolkcentral tillsammans med Älvsborgs läns lands-

ting. Enkätsvaren från Göteborgs och Bohus läns lands-

ting omfattar därför även Älvsborgs läns landstings

tolkverksamhet.

I enkäten ställdes frågor om huvudmannens organisation och ledning av tolkverksamheten, personal, kostnader m.m. svaren på enkätfrågorna redovisas i följande sam-

manställning samt i viss mån av redovisningen i bil. 1.

5.1 Verksamhetens organisation vid tolkcentralerna

Antal tolkcentraler

Redovisningen av antalet tolkcentraler finns under rubrik 1.1 Hjälpmedelsverksamhetens i bil. 1. ledning

organisation, ledningsansvar, beslut om tolkservice

Hos tre huvudmän tillhör tolkcentralen hälso- och sjukvården. Hos en av dessa ingår tolkcentralen i pedagogiska hörselvården, hos den andra är tolkcentralen en av enheterna i hjälpmedelsverksamheten. Hos den tredje är tolkcentralen en del av hörselvårdsavdelningen vid öronkliniken.

För två av de övriga fyra huvudmännen är den organisatoriska tillhörigheten oklar. Hos en av dessa beskrivs tolkcentralen vara direkt underordnad en administrativ chef inom sjukvárdsomrádet under ledning av ett tolkråd med politiskt vald ordförande. För en annan huvudman beskrivs tolkcentralen vara gemensam för två huvudmän och organisatoriskt tillhöra den angränsande huvudmannens sociala avdelning. Hos den tredje huvudmannen är tolkverksamheten direkt underställd en hjälpmedelschef.

Av svaren från den fjärde huvudmannen framgår inte alls vilken organisatorisk tillhörighet tolkcentralen har.

Fyra huvudmän anger att det finns en tolkchef/förestån-

dare som ansvarar för tolkverksamhetenl

Två huvudmän anger att budgeten är gemensam med hörselvårdsverksamheten i övrigt. Hos en huvudman har tolkverksamheten egen budget direkt under sjukvárdsadministrationen. För Övriga huvudmän framgår inte var tolkverksamheten budgeteras.

Beslut om tolkservice fattas av föreståndare och samordnare gemensamt hos en huvudman. Hos en annan anges sociala nämnden vara beslutsfattare i ärenden som rör tolkservice. Hos den tredje hänvisar man till Handikappinstitutets rekommendationer om tolktjänst och be-

skriver kriterierna för hur vid prioriteringar görs brist på tolk. Akuta behov går först liksom den som först beställt. Om beställningarna är likvärdiga går man efter hur ofta de aktuella beställarna använder tolk.

Av svaren från fem huvudmän att tolkcentralerna framgår ej är samlokaliserade med hörcentralerna utan har separata lokaler eller är samlokaliserade med pedagogiska hörselvården. Två huvudmän ger inga uppgifter om lokalisering, annat än vad gäller ort.

Samarbete med hörcentralen

Av svaren att döma verkar samarbete med hörcentralen endast ske sporadiskt och då via som har konpersonal takter på hörcentralen såväl som elpå tolkcentralen, ler om någon hjälpmedelsfråga aktualiseras. Hos en huvudman anges att det pågår ett samarbete mellan hörcentralen och tolkcentralen för att antalet kartlägga vuxendöva. Utökat pedagogiskt samarbete planeras hos denna huvudman.

Hur länge har nuvarande funnits - finns organisation planer på eller beslut om förändringar av organisationen m.m.?

Hos två huvudmän har organisationen funnits sedan 1970talet. Den äldsta är från 1972. Hos de huövriga fyra vudmännen som besvarat frågan har nuvarande organistion tillkommit under 1980-talet, den senaste under hösten 1987.

Hos fyra huvudmän är tolkverksamheten eller har nyligen varit föremål för diskussioner eller utredning, i syfte att genomföra förändringar.

Hos en av de övriga två huvudmännen som har besvarat frågan är detta inte alls aktuellt för närvarande, medan den andra har planer på att utöka tolktjänsterna. Däremot avser man inte att förändra verksamheten.

5.2 Personal vid tolkcentralerna

Antal tjänster och årsarbetare vid tolkcentralerna

Tolkcentralernas personal består till största delen av tolkar. Det finns specialutbildade tolkar för barndomsdöva, resp. vuxendöva och dövblinda personer. Tolkningen för dessa tre grupper är av olika slag och tolkarna kan inte utan vidare ersätta varandra. Det måste därför finnas specialtolkar för alla tre grupperna vid tolkcentralerna för att behovet av tolk skall kunna tillgodoses.

Tolkar kan antingen vara fast anställda vid tolkcentralen eller, vilket är relativt vanligt, vara arvodesanställda och anlitas efter överenskommelse för varje enskilt uppdrag. Tolkcentralerna använder regelmässigt såväl egna som arvordesanställda tolkar i större eller mindre utsträckning.

Tre huvudmän har redovisat personalutvecklingen 1982- 1987. Hos alla tre huvudmännen har antalet tjänster vid tolkcentralerna ökat. Antal årsarbetare för 1986 överstiger hos en huvudman antal tjänster i stat så mycket att det kan antas att arbetstid för timanställda tolkar

. .

\IO\UIA NxlUlO

. 0

* Redovisa: även motsvarande 1 årsarbeköpta tjänster tare utöver de ovanstående.

Tre huvudmän avser att öka antalet fasta tolktjänster med vardera en tjänst. En huvudman har nyligen utökat personalstyrkan (under 1987).

- Rekryteringsproblem personalomsättning

En av de fyra huvudmän som besvarat frågan har inga sådana problem. Av de Övriga tre svarar en att man inte har problem att behålla personal. Däremot har man svårt att nyrekrytera, delvis på grund av bostadssituationen på orten. En annan huvudman har problem att få/behålla

timanställda tolkar och en tredje har problem att få tolkar över huvud taget, något man anser beror på att det finns för få utbildade tolkar samtidigt som intresset för utbildningen är litet.

5.3 Budget och kostnader

Hos två huvudmän har inga åtgärder vidtagits för att begränsa kostnaderna för tolkcentralerna. Hos fyra huvudmän har tolkcentralerna ålagts att spara eller fått begränsade anslag i likhet med övriga hjälpmedelsenheter. De kostnader för tolkverksamheten som redovisats i enkäterna framgår av nedanstående tabell.

Kostnader för tolkverksamheten, (egen personal och köp av tolktjänster), minus intäkter

Huvudman 1982 1983 1984 1985 1986

1. 729 3 550 3 402 3 696 4 313

* Kostnader totalt (inklusive intäkter).

Eftersom vi för flertalet huvudmän saknar uppgifter över längre perioder är det svårt att beräkna kostnadsutvecklingen för tolkverksamheten. Vi ser dock en klar tendens till en kraftig kostnadsökning för de två huvudmän som kunnat lämna uppgifter för hela perioden 1982-1986. Även för tre av de huvudmän som lämnat upp-

för en kortare tid ser kostnaderna ut att öka. gifter En huvudman har endast lämnat uppgifter för 1985 och 1986. visar en liten nedgång av kostnaderna Uppgifterna för dessa år. En annan huvudman har endast lämnat uppöver tolkverksamhetens intäkter, vilka har ökat gifter under I en kommentar från denna huvudman anperioden. att såväl kostnader som intäkter ökat, men kostnages derna ökar mer än intäkterna.

5.4 Avgifter för tolkverksamhet

förekommer för enskilda personer som är Inga avgifter till tolk. Däremot debiteras t.ex. arranberättigade av olika utbildningar och Rikstolkningen när sågörer dana tjänster går via landstingens tolkcentraler.

5.5 Försäljning av tolktjänster

Alla tolkcentraler säljer tolktjänster till bl.a. mynköpare av tolktjänster framgår av digheter. Följande svaren:

Försäkringskassan Länsarbetsnämnd/arbetsförmedling Polismyndighet Domstol Enskilda arbetsgivare Organisationer/politiska pariter Utbildningsverksamhet Studieförbund Andra landsting etc.

Fem huvudmän har även kunna ange hur många uppdrag som sålts under åren 1982-1986. Endast en har dock kunnat ge uppgifter för hela femårsperioden. De siffror som

164 redovisats tyder dock på att antalet sålda uppdrag ökar. se nedanstående tabell. Antal sålda uppdrag Huvudman: 1. 2. 3. 4. 5. År

5.6 Förmedlade tolkuppdrag

Den person som behöver tolk anmäler detta till tolkcentralen som sköter anskaffningen av tolken. På tolkcentralerna finns därför relativt detaljerade uppgifter om beställda resp. utförda vilken tolkuppdrag, kategori som uppdragen kan hänföras till samt av typ tolkning (barndomsdöv, vuxendöv, dövblind). Se nedanstående .tabell..

Totalt antal utförda tolkuppdrag 1982-1986 för barndomsdöva, vuxendöva och dövblinda

Huvudman: 1. 2. 3. 4.* 5. 6. 7. År

1982 - - 1 - - 265 172 575 1983 - 1 347 1 347 231 - - 580

Av de uppgifter som landstingen lämnat att anframgår tal utförda förmedlade tolkuppdrag genom tolkcentraler-

na har ökat totalt sett. Endast en liten del av tolk-

uppdragen genomförs på obekväm tid. sammanträdestolk-

ning är inte heller någon stor del av verksamheten.

Under 1986 avsåg de utförda tolkuppdragen*

§ammanträdestolkning: 2 476 uppdrag Ovrig tolkning: 13 034 uppdrag Ovekväm tid**: 1 826 uppdrag

* Uppgifter från 6 huvudmän. ** Ett huvudmän par har lagt samman sammanträdestolkning och övrig tolkning och angivit hur många uppdrag av dessa som genomförts på obekväm tid. Övriga huvudmän har fördelat uppdragen alla tre på kategorierna. Antalet uppdrag torde därför i vaverkligen ra något högre än vad som av sammanställframgår ningen.

Det största antalet för tolkningar görs gruppen barn-

domsdöva. Antalet tolkuppdrag för denna har ökat grupp hos alla huvudmännen såväl hos de som kunnat lämna uppgifter för en längre tidsperiod som hos dem vilkas upp-

gifter omfattar kortare tidsperiod.

samma tendens om än mindre finns även beträffantydlig

de vuxendöva och dövblinda, med för en huvudundantag

man som i stället en för dessa uppvisar minskning grup-

per. se nedanstående tabeller.

166 Utförda tolkuppdrag för barndomsdöva 1982-1986 Huvudman: 1. 2. 3. 4.* 5. 6. 7. År

da. Utförda tolkuppdrag för vuxendöva 1982-1986 Huvudman: 1. 2. 3. 4.* 5.** 6. 7. År

förda. ** saknades verksamhet för vuxendöva 1982-1986; Utförda tolkuppdrag för dövblinda 1982-1986 Huvudman: 1. 2. 3. 4.* 5. 6. 7. År

da.

167 I

Tre huvudmän har lämnat svar på såväl antal beställda som antal utförda tolkuppdrag för de två senaste åren (1985-1986). Av dessa uppgifter framgår att en varierande del av de beställda uppdragen inte utförts. Mellan 1 och 16 procent av de beställda uppdragen har inte genomförts enligt de uppgifter som redovisats. Anledningen till att uppdrag inte genomförs är såväl tolkbrist som andra skäl, såsom att beställda uppdrag inte avbeställs i tid av brukaren eller inte alls avbeställs. Hos en huvudman påpekar man att om samtliga uppdrag som inte längre var aktuella verkligen hade avbeställts, skulle antalet tolkar ha varit tillräckligt för att tillgodose alla beställda se netolkuppdrag. danstående tabeller.

Förmedlade tolkuppdrag för barndomdsdöva 1985 och 1986

Huvud- 1985 1986 man Beställda Utförda Rest (%) Beställda Utförda Rest (%)

Två huvudmän har kunnat lämna áldersfördelade uppgifter över antal barndomsdöva personer som åren 1984 1982, resp. 1986 varit berättigade till (= fått) tolktjänst. Att döma av uppgifterna från dessa huvudmän är gruppen barndomsdöva relativt konstant år från år. Anmärkningsvärt är även att gruppen barndomsdöva personer skiljer sig åt i hög grad mellan dessa två huvudmän som åtminstone vad gäller invånarantal är lika. Av siffganska rorna att döma torde gruppen barndomsdöva vara ca 50 procent större hos den ena huvudmannen med den jämfört andra om hänsyn tas till invånarantalet. Detta dock

förutsatt att alla personernbs huvudman som är

resp.

berättigade till tolktjänst, verkligen använder denna service och därmed finns med i statistiken. Ett dolt behov av tolktjänst hos den huvudman som redovisar låga siffror skulle eventuellt kunna vara en till förklaring skillnaden. En annan kan å andra sidan vara förklaring att det faktiskt bor fler barndomsdöva hos den personer ena huvudmannen.

Antal barndomsdöva personer hos två huvudmän som varit berättigade till tolktjänster för barndomsdöva åren 1982, 1984 och 1986

År: 1982 1984 1986 Huvudman: 1. 2. 1. 2. 1. 2. Ålder

0- 9 4 - 1 - 4 - 10-19 6 23 9 12 9 2 20-29 13 14 11 22 10 24 30-39 17 10 19 12 8 7 40-49 7 18 8 14 12 14 50-59 7 16 6 16 8 16 60-69 12 25 10 22 9 21 70-79 5 9 7 16 12 21 80- 4 1 2 1 5 6

Summa 75 116 73 115 77 111

Alla huvudmän har kunnat lämna uppgifter om totala antalet barndomsdöva personer som under år 1986 fått/varit berättigade till tolktjänst. Därutöver har av några huvudmännen kunnat lämna sådana uppgifter för åren 1984 resp. 1982. Se nedanstående tabell.

Totalt antal barndomsdöva personer som varit berätti-

man

7,9 * Beställda uppdrag.

För gruppen vuxendöva liksom för gruppen dövblinda har det varit svårare för huvudmännen att lämna åldersfördelade uppgifter. Det totala antalet personer som fått/varit berättigade till tolktjänst för vuxendöva och dövblinda under 1986 har dock fem resp. sex huvudmän kunnat lämna uppgifter om. Därutöver har ett par kunnat lämna totaluppgifter för tidigare år.

Grupperna vuxendöva och dövblinda som fått/varit berättigade till tolktjänst är avsevärt mindre än gruppen barndomsdöva. De vuxendöva tycks utnyttja/ha tillgång till tolktjänst i mindre omfattning än barndomsdöva och dövblinda att döma av de uppgifter som kan beräknas för antal utförda uppdrag per person under år 1986. se nedanstående tabeller.

Totalt antal vuxendöva personer som varit berättigade till tolktjänst under 1984 och 1986

År: 1984 1986 Antal utförda uppdrag Huvud- per person under 1986 man

1. 73 90 3,4 AZ. .7 .. , .49. .. .Z,5.

Totalt antal dövblinda personer som varit berättigade till tolktjänst under 1982, 1984 och 1986

År: 1982 1984 1986 Antal utförda Huvud- uppdrag per perman son under 1986

1. §5 38 14 2. - - 12 6,5 3. - - 74 1,9 4. 27 28 28 2,6 5. - 67 54 8,8 6. 55 50 70 6,7

5.8 Tillgång till tolktjänst

Några begränsningar i möjligheten att få tolktjänst förekommer endast uttalat hos en huvudman som uppger att tolktjänst inte ges för tolkning i utlandet. övriga begränsningar som förekommer beror på tolkbrist.

Sex huvudmän kan ge tolkservice samma dag vid akut behov. En har en jourtolk för detta ändamål. Brist på tolkar kan dock försvåra situationen. En huvudman anger att man vid tolkbrist försöker att disponera om beställningarna. Fem huvudmän anser att minst en vecka i förväg är bra att få beställningarna för att kunna planera. En huvudman klarar sig med minst en dag i förväg och en informerar kunderna att beställning bör göras så snart behovet blir känt.

5.9 Texttelefoner

Alla huvudmän har lämnat uppgifter om antal personer som för närvarande har texttelefon. Av dessa har sex huvudmän kunnat ange ålder på texttelefonanvändarna.

Av svaren kan man konstatera att texttelefonerna är relativt jämnt fördelade över samtliga åldersgrupper om man undantar de allra yngsta och allra äldsta där förekomsten är något lägre än i övriga åldersgrupper. Se nedanstående tabell.

Antal personer med texttelefon fördelade efter ålder december 1987

Huvudman: 1.* 2. 3. 4. 5. 6. summa Ålder

a

r Tillkommer 80 teattelefoner som ordinerats under 1987.oen än-

nu ej statistikförts.

Rutiner för ordination och utprovning m.m. av texttelefon

Fem huvudmän har beskrivit rutinerna för ordination, utprovning m.m. av texttelefon. Rutinerna är olika. Hos en kallas de blivande abonnenterna till en allmän information om texttelefonens användningsområde, hur förmedlingscentralen fungerar m.m. Det första besöket sker sedan i smågrupper tillsammans med anhöriga. Ett indi-

viduellt träningsprogram läggs för enskild upp varje person. När texttelefonen har installerats sker uppföljning i form av några från tolkcentträningssamtal ralen till användaren. Träningstiden är i allmänhet 6- 10 timmar, för dövblinda dock 120 timmar.

Övriga huvudmän beskriver ej (- har ej?)

någon regelmässig utbildning i användning av texttelefon. En huvudman påpekar att man ej har tid till detta eftersom tolkuppdragen tar all tid.

5.10 Synpunkter på tolkcentralernas verksamhet

Av de sex huvudmän som besvarat om verksamheten frågan vid tolkcentralen förbättrats, försämrats eller inte alls förändrats svarar fem att verksamheten förbättrats. En huvudman svarar att verksamheten förbättrades för fyra år sedan för att därefter ha försämrats i takt › med att efterfrågan ökat.

Grupper som fått det bättre

Vuxendöva (4) Alla dövgrupper (2) Barndomsdöva (1) Gravt hörselskadade (1)

Grupper som fått det sämre

Fyra huvudmän har ej svarat och en anser att det inte finns någon grupp som fått det sämre.

En huvudman anser att dövblinda och barndomsdöva har fått det sämre och en anser att tolkgruppen har fått det sämre av att kraven på tolkarna har ökat på grund markant, framför allt genom tillkomsten av rikstolk- Adekvat utbildning för denna saknas helt, antjänsten. ges i svaret från denna huvudman.

Behov av som för närvarande ej helt kan tolktjänst tillgodoses

Hos fem huvudmän finns det behov av tolktjänst som inte kan för närvarande. Bristen på tolkar tillgodoses (inkl. arvodestolar som ofta går in och täcker upp vid och på obekväma tider) gör att vissa toppbelastningar behov blir svåra att tillgodose. Tolkning vid utbildoch kurser får man ofta säga nej till hos en huningar vudman. Hos två huvudmän anger man att tolkbehovet hos gruppen dövblinda i princip är utan gräns och att dessa inte får sina behov tillgodosedda. Även barnpersoner

domsdöva personers behov av tolkar ökar kontinuerligt

för år, en huvudman. Man skulle där behöva varje uppger personal för att kunna täcka behoven. ytterligare

Bedömning och önskemål inför framtiden

Svaren frågan om hur man bedömer verksamheten och på vilka önskemål man har för framtiden kan i stort sammanfattas i:

- Fortsatt av verksamheten/fler tolktjänsutbyggnad ter. I övrigt anges hos huvudmännen några olika funderingar kring hur verksamheten skulle kunna bli effektivare. Det man nämner är:

- Information till användarna om hur man använder tolk.

- Bättre hos användarna. återbudsdisciplin - att kunna omvandla tolktjänster när be- Möjligheter hoven förändras (t.ex. omvandling av vuxendövtolktjänster till teckenspråks- och dövblindtolktjänster). - Bättre att lokalt utbilda och fortbilda möjligheter tolkar framför allt för att underlätta rekryteringen av arvodestolkar.

Behovet av utökad statistik

De huvudmän som svarat pá denna fråga anser fölfyra jande:

- Statistik om hur tolkbristen drabbar användarna. (Vissa grupper mer än andra etc.)

- Statistik om hur är tidsmästolkuppdragen förlagda sigt. - Gemensamt för hela landet önskvärt, statistiksystem så att verksamheten kan jämföras mellan huvudmännen.

- Statistik kan vid behov av sådan föras under några representativa månader. Förvarning i god tid önskvärd. För närvarande räcker det med den riksomfattande statistik som Handikappinstitutet samlar in.

BILAGA 6

ENKÄTSAHHANSTÄLLNING - ORTOPEDTEKNISK VERKSAMHET

Samtliga sju tillfrågade huvudmän, Stockholms läns landsting, södra sjukvårdsomrádet,

Östergötlands,

Göteborgs och Bohus, och Norr- Skaraborgs, Gävleborgs bottens läns landsting samt Göteborgs kommun i ingår sammanställningen.

I enkäten om den ortopedtekniska verksamheten ställdes bl.a. frågor om organisation och av verksamheledning ten, personal, sortiment av hjälpmedel m.m. Svaren på enkätfrágorna framgår av följande redovisning liksom av bil. 1 för vissa frågeomráden.

6.1 verksamhetens organisation

Antal ortopedtekniska enheter

Antal ortopedtekniska enheter av framgår redovisningen under rubrik 1.1 Hjälpmedelsverksamhetens ledning, bil. 1.

Organisation ledning m.m.

Sex huvudmän anlitar för den entreprenör ortopedtekniska verksamheten. En huvudman driver egen verksamhet.

Verksamheten är vanligen samlokaliserad med ortopedkliniken, men kan även ligga för sig eller tillsammans med annan hjälpmedelsenhet. Verksamheten leds av en ortopedteknisk chef som är underställd hälso- och sjukvårdshuvudmannen när verksamheten drivs i egen regi och företaget i fråga när entreprenör anlitas.

Decentralisering av ortopedteknisk verksamhet, budgetansvar etc.

Hos tre huvudmän förekommer ordination av enklare ortopedtekniska hälpmedel på andra kliniker än den ortopediska inom länssjukvården liksom i primärvården. De hjälpmedel som nämns i svaren är t.ex. behandlingsortoser, handortoser, ryggortoser och andra mjuka ortoser. Hos tre huvudmän ligger budgetansvaret för de ortopedtekniska hjälpmedlen på den ortopediska kliniken. Två huvudmän har budgetansvaret för ortopedtekniska hjälpmedel i en central hjälpmedelsbudget. För de övriga tvâ huvudmännen framgår det inte var budgetansvaret ligger.

Reordination av hjälpmedel

Av de sex huvudmän som anlitar entreprenör anger fem att entreprenören själv har rätt att reordinera (- ny läkarordination behövs ej). En huvudman tillämpar systemet att ordinatören/läkaren anger när återutlämning av hjälpmedel får ske, antal hjälpmedel som får lämnas ut per år samt hur länge ordinationen i fråga gäller. Den ortopedtekniska avdelning som drivs i egen regi reordinerar vid behov. Om medicinska problem föreligger, sker dock ordinationen vid en klinikträff.

Hur länge har nuvarande organisation funnits - finns beslut om eller planer på förändringar?

Hos en huvudman har organisationen av den ortopedtekniska verksamheten inte förändrats sedan 1960-talet. De övriga fem huvudmännen som besvarat har alla frågan genomfört förändringar i organisationen under 1980-talet, tre av dem under 1987.

Den huvudman vars organisation funnits sedan 1960-talet planerar en översyn av sortimentet och ordinationsrätten för de ortopedtekniska hjälpmedlen.

Hos två huvudmän är nya hos entreprenadavtal aktuella, den ena förbereds detta, hos den andra finns ett nytt avtal som kommer att utvärderas under 1988.

En huvudman omstrukturerar verksamheten av att på grund ett nytt lasarett är under uppbyggnad.

Hos en huvudman planeras av decentralisering budgetansvaret till ortopedklinikerna i resp. sjukvárdsförvaltning. Detta i syfte att integrera den ortopedtekniska verksamheten bättre i övriga och få behandlingsátgärder en bättre verksamhetsplanering.

6.2 Personal vid de ortopedtekniska enheterna

Antal tjänster och årsarbetare

Eftersom alla huvudmän utom en anlitar har entreprenör uppgifter om personal vid de ortopedtekniska enheterna lämnats av entreprenören hos huvudman. Hos en huresp. vudman har man endast fått uppgifter från en av sina 10

180 De uppgifter som lämnats visar att perentreprenörer.

6.3 sortiment av hjälpmedel

Redovisning av svaren på frågorna under denna rubrik finns under rubrik 1.4 Sortiment av hjälpmedel i bil. 1.

6.4 Inköpsverksamhet, teknisk service och förrådshållning

Hos de huvudmän som har entreprenör ingår dessa uppgifter i entreprenörens skyldigheter. Undantag är dock vissa enklare hjälpmedel t.ex. mjuka ortoser som hos en

del huvudmän inköps och lagerhålles av t.ex. hjälpmedelscentralen, på vårdcentraler etc. Hos en huvudman har man undantagit bröstproteser från entreprenadavtalet.

Hos en huvudman har den ortopedtekniska avdelningen serviceverkstäder på nio olika ställen. Visst lager finns på varje sådan verkstad.

Beslut om eller planer på förändringar av teknisk service eller förrådshållning

Tre av de fyra huvudmän som besvarat frågan anger att utredning/utvärdering pågår eller skall ske för att se över den ortopedtekniska verksamheten inkl. den tekniska servicen och förrådshållningen.

6.5 Budget och kostnader

ortopedtekniska verksamhetens kostnads- och volymutveckling 1982-1986

Den ortopedtekniska verksamhetens kostnader för inköp av hjälpmedel var 1986, 300 milj. kr. eller 36 kr. per invånare i riket, enligt uppgifter från Handikappinstitutet. Detta motsvarar ca 27 procent av de totala inköpskostnaderna för hjälpmedel. Stora delar av den ortopedtekniska verksamheten sker på entreprenad. I kostnaderna för inköp av ortopedtekniska hjälpmedel finns således även personalkostnader som för andra hjälpmedelsverksamheter ej inkluderas i inköpskostnaden.

De produkter som belastar den ortopedtekniska verksamhetens budget och kostnader är olika hos de tillfrågade huvudmännen. Detta försvårar naturligtvis jämförbarheten huvudmännen emellan. Skillnaderna torde dock ej vara så stora att de generella utvecklingstendenserna inte kan jämföras.

I nedanstående tabell framgår kostnaden för ortopedtekniska hjälpmedel hos de tillfrågade huvudmännen för åren 1982-1986. I kostnaden ingår samtliga utgiftsposter för inköp av hjälpmedlen, dvs. även kostnaden för främmande tjänster m.m. Huvudmännens egna personalkostnader har dock ej tagits med.

Kostnader (tkr) för inköp av ortopedtekniska hjälpmedel, inkl. kostnader för främmande tjänster, utprovning, tillverkning, service m.m. 1982-1986

Huvud- 1982 1983 1984 1985 1986 Förändring i % man 1982-1986 löpande priser KPI1

1. 9 538 11 397 14 152 15 100 14 9703 +71? +303 2. 12 466 13 647 14 925 17 728 18 492 +48 +13 3. - 6 982 8 824 8 497 9 894 +423 +173 4:4 21 169 16 594 17 137 19 202 20 964 - 1 -25 5. 7 146 7 425 8 267 8 546 9 099 +27 - 3 6. 7 852 8 637 9 394 10 566 9 988 +27 - 3 7.5 4 824 - - - 7 435 +54 +17

1 1982 basår. Konsumentprisindex 2 avser 48 veckor. beräknad Uppgiften Utvecklingen på ett skattat årsvärde. 3 1983-1986. Utveckling 4 Ca 30 andra huvudmän. procent gäller Omorganistion 1983, 1983-1986 = 26 utveckling procent. 5 Avser endast del av befolkningen (ca 210 000). Endast kostnad för material ingår.

Kostnadsutvecklingen för de ortopedtekniska hjälpmedlen har varit olika hos de tillfrågade huvudmännen. En hu-

vudman har haft en kraftig kostnadsökning med 71 procent i löpande priser. På grund av en organisationsförändring kan en annan av huvudmännen redovisa en minskning av kostnaderna mellan 1982-1986. Utgår man i stället från år 1983 visar denna huvudman en kostnadsökning på ca 26 procent i löpande priser, vilket i fasta priser varken är en ökning eller minskning. Generellt kan sägas att samtliga huvudmän redovisar en ökning av kostnaderna. Tar man hänsyn till den allmänna prisutvecklingen blir denna ökning relativt måttlig och i vissa fall redovisas en minskning av kostnaderna.

Åtgärder som de senaste två åren vidtagits för att begränsa den ortopedtekniska verksamhetens kostnader

Hos två huvudmän planeras/pågår översyn av den ortopedtekniska verksamheten. Hos den huvudman som har en pågående översyn, omfattar denna sortiment, ordinationsanvisningar, förändrat entreprenörsavtal och decentraliserat budgetansvar.

En huvudman har fått sparbeting på 3 procent på personalkostnaderna under de senaste två åren och väntar ytterligare ett sådant under 1988.

Förklaringar till kostnadsutvecklingen

Huvudmännen ombads att rangordna tio givna förklaringar till kostnadsutvecklingen, med siffran 1 för den viktigaste.

sex huvudmän har besvarat frågan.

Huvudmännen har i vissa fall satt samma siffra för fle-

ra alternativ, liksom man har utelämnat andra. Några alternativ har därför fått fler poäng och därmed

större tyngd, medan andra hamnat längre ner på listan än de skulle ha gjort om alla gjort en fullständig rangordning av samtliga alternativ.

Nedan följer alternativen placerade i ordning efter hur de blivit rangordnade.

Ökade inköpskostnader på grund av prisökningar Utvidgning av handikappbegreppet ökade inköpskostnader på grund av volymökning Ökad andel äldre i befolkningen

C\D®\JO\U1ALMNl-

Fler avancerade och dyra hjälpmedel Decentralisering av verksamhet till primärvården Förbättrad kvalitet på hjälpmedlen Utökning av hjälpmedelsförteckningen Utökat eget boende 1- Utökad hemsjukvård

Andra kommentarer till kostnadsutvecklingen som givits

i svaren är:

- av är Utvidgningen handikappsbegreppet viktigast. Nya behandlingsmetoder har tillkommit (för idrottsskador, diabetikerfötter etc.).

- Kostnaderna har ökat utan under inflatioej legat nen. Däremot har vissa volymökningar skett (t.ex. behandlingsskor vid diabetes).

- Konventionell t.ex. med har behandling, gips ersatts med ortosmaterial/ortoser och behandlingsskor. Behandlingsskor för diabetesfötter ingår t.ex. i summan ortopediska skor (som ökar mer än index). När dollarn går upp ökar priserna, när dollarn går ner står priserna kvar. Även D-marken har ökat i värde vilket har påverkat prisbilden.

- Ett normalt åldrande med de funktionsförluster detta ger betraktas numera som ett handikapp.

- Ökad andel äldre i antal befolkningen påverkar proteser.

- Innehållet (= sortimentet) i den ortopedtekniska verksamheten är oförändrat eller har ökat. Utvidgningen av handikappbegreppet är samtidigt mycket markant.

- av den verksamheten Dålig styrning ortopedtekniska från landstinget gentemot entreprenören.

- Den medicinska utvecklingen påverkar.

- ordineras i större till Hjälpmedel utsträckning personer som endast behöver hjälpmedel i samband med idrottsutövning och liknande aktiviteter. Gränsdragningen är svår, men måste ske, då detta går ut över handikapphjälpmedel.

- Brukaren mer medveten om behandlingsmöjligheter/motsvarande.

- Ordinatörernas antal och intresse har betydelse liksom entreprenörens behov av ökade intäkter (lönekostnader, inköp av material etc.).

- Den mellan och oskarpa gränsen tillfälligt varaktigt handikapp vid ordination. En del av kostnadsökningen kan kanske hänskjutas till tillfälliga skador på grund av t.ex. idrottsutövning.

- Många brister, t.ex. i kontrollen av entreprenören, ordinatörernas bristande kunskap och intresse för b1.a. bestämmelser och hjälpmedlens medicinska effekter. Brister i uppföljningen.

- En del akuta finansieras via åtgärder hjälpmedelsbudgeten, t.ex. olika ortoser som ersätter gips och elastiska bindor.

gjälpmedel och hjälpmedelsbehov som haft särskild be-

tydelse för kostnadsutvecklingen

- - Diabetesbehandling behandlingsskor - och indikationer för ortoser Nya behandlingsmetoder - successivt ändrade indikationer för skoinlägg - mer kliniskt Protesförsörjningen utvecklad, mjuka hylsor etc. - Enklare bekvämare och ortoser justeringsbara - Sportortoser - och Ortopediska skor, skoanpassningar skoinlägg - Materialkostnaderna inom den verksamortopedtekniska heten

6.6 Avgifter inom den ortopedtekniska verksamheten

Svaren på frågorna under denna rubrik redovisas i bil. 1 under rubrik 1.8 Avgifter inom hjälpmedelsverksamheten.

6.7 Vissa hjälpmedel

Benproteser

I enkäten ställdes tre frågor om benproteser, dvs. samtliga underbens- och överbensproteser som utprovas och tillverkas av de ortopedtekniska avdelningarna. Frågorna avsåg

- antal och kostnaderna för dessa utprovade proteser under åren 1982-1986 - antal som fått de personer benproteser utprovade på ortopedtekniska avdelningarna under 1982, 1984 och 1986 uppdelat på åldersgrupper - antal som för närvarande har och personer benproteser . som.fár teknisk service.m.m- från ortopedtekniska ene. heter uppdelat på åldersgrupper.

Enkätfrågan om antal utprovade proteser per år och kostnaderna för dessa, har mer eller mindre heltäckande besvarats av sex huvudmän. Det är främst kostnadsuppgifterna som varit svåra att få fram.

Antalet utprovade benproteser varierar något år från år hos de sex huvudmännen. Någon utveckling mot fler eller färre utprovningar kan inte ses utan antalet utprovade proteser har inte förändrats under de senaste fem åren.

Vad gäller kostnaderna för benproteser har uppgifter inkommit från fyra huvudmän. Med undantag för en huvudman kan ingen klar tendens till en ökning av kostnaderna ses. Beräkningen av en genomsnittskostnad per protes för de olika huvudmännen och för olika år, visar dock att priserna ökat något. I fasta priser är det endast för en av huvudmännen som priset har ökat. Beträffande den genomsnittliga proteskostnaden kan också konstateras att denna varierar kraftigt mellan de fyra huvudmännen. I nedanstående tabell redovisas den beräknade kostnaden för protes 1982 och 1986.

* Endast en del av sjukvârdsområdet. ** Avser år 1984.

Endast två av huvudmännen har kunnat lämna uppgifter om åldersfördelningen hos de personer som fått benprotes. Av benprotesbärarna är 76 procent 60 år eller äldre.

Väntetid på benprotes

Vid försörjning av en nyamputerad patient är väntetiden beroende av det medicinska tillståndet och patientens förutsättningar. Flera huvudmän svarar att utprovningen startar i stort sett omedelbart efter operationen. Utprovningstiden varierar likaledes med patientens förutsättningar och allmänna tillstånd. trä-

Tillfälliga

ningsproteser ges ofta under den första tiden, innan

amputationsstumpen är läkt. Under denna tidsperiod är patienten inlagd på en vårdavdelning och kommer för provning och träning till ortopedtekniska avdelningen. Eventuella väntetider kan uppstå därför att det saknas plats på vårdavdelningen.

Ett par huvudmän anger att väntetiderna för reordination av protes är 5 veckor resp. 6-8 veckor, såvida inte speciella problem finns, delar som måste importeras etc.

Ortopedteknisk service

Alla sju huvudmännen svarar att uppkomna fel åtgärdas inom en vecka, fyra av dessa säger i kommentarer att man i allmänhet åtgärdar samma dag.

Rvggortoser

I enkäten bad vi huvudmannen ange den totala kostnaden

* Endast ett sjukvårdsdistrikt.

Hos två huvudmän har kostnaderna för ryggortoser ökat medan de övriga tre huvudmännen har oförändrade eller minskande kostnader.

Från tre huvudmän har vi fått uppgifter om antalet ryggortoser under de aktuella åren, från en huvudman dock endast för del av sjukvårdsområdet. Ingen av dessa huvudmän uppvisar någon ökande trend utan antalet utprovade ryggortoser tycks i stället minska.

Benortoser

Uppgifter över kostnader för benortoser har inkommit från samma fem huvudmän som för ryggortoser. Nedan redovisas en sammanställning av dessa.

Kostnader för benortoser 1982-1986 (1 000-tals kronor)

Huvudman 1982 1983 1984 1985 1986 % ökning 1982-1986

* Endast ett sjukvårdsdistrikt. Hos samtliga huvudmän har kostnaderna för benortoser ökat under perioden. Om hänsyn tas till den allmänna prisutvecklingen är det dock endast tre huvudmän som har en ökad kostnad.

Liksom för ryggortoser har vi fått in antalsuppgifter från några av huvudmännen. Av dessa uppgifter framgår att samtliga tre huvudmän haft en volymökning för ben-

* Endast ett sjukvårdsdistrikt.

Skor

I enkäten bad vi huvudmännen antal och kostnader uppge för

- skor över läst ortopediska egen behandlingsskor 4 för övrigaskor ortopedisk ändring; inkl. åtgärder för köpskor inlägg

Sex huvudmän har lämnat uppgifter.

Kostnaderna avser sådana kostnader som belastar hjälpmedelsbudgeten och eventuella egenavgifter är ej inräknade.

För att kunna beskriva utvecklingen från år 1982 har vi slagit samman uppgifterna för behandlingsskor och ortopediska skor över egen läst. Det är nämligen först under senare ár som behandlingsskor har särredovibörjat

sas. I nedanstående tabell har en sammanställning gjorts över antal, totalkostnad och en beräknad medelkostnad per par för år 1986. Utvecklingen under perioden 1982-1986 beskrivs med ett index. Slutligen redovisas uppgifter över behandlingsskor, också det för år 1986.

Ortopediska skor över egen läst samt behandlingsskor, volym och kostnader år 1986 Huvudman 1986 Index därav behand- 1982-100 lingsskor 1986

1.*

2;*

3_-

L

L

å; antal 312 82 -

* Endast ett sjukvårdsdistrikt. ** Index 1983 = 100. *** Index 1984 = 100

Antalet utprovade ortopediska skor har ökat kraftigt under perioden 1982-1986. Denna volymökning innebär också att kostnaderna ökat. Av beräkningarna i föregående tabell framgår att hos tre huvudmän är det enbart volymökningen som ligger bakom kostnadsökningen. Hos dessa huvudmän har kostnaden per par skor minskat eller legat stilla under perioden. Hos två huvudmän är kostnadsökningen en följd av såväl volymökning som en prisökning per par.

Utvecklingen för behandlingsskor är lite svårare att beskriva då en särredovisning saknas under periodens första år för flertalet av huvudmännen. De uppgifter vi fått tyder dock på att volymökningen liksom kostnadsökningen varit kraftigare hos de flesta huvudmän än utvecklingen för ortopediska skor över egen läst. så har t.ex. antalet behandlingsskor hos en huvudman ökat från 34 par år 1983 till 162 par år 1986. Motsvarande utveckling hos en annan var 80 par år 1983 till 196 par år 1986. Tre huvudmän uppvisar en kraftig volymökning för de två/tre år de har kunnat lämna uppgifter. Några kraftiga prisökningar tycks det inte heller ha varit för behandlingsskorna utan de ökade kostnaderna förkla-

“raswsuçuagagngea av voiymökningár;

År 1986 utfördes ca 20 000 ändringar av ortopediska skor eller köpskor hos de sex huvudmän som besvarat enkäten.

Volymutvecklingen har varierat för de olika huvudmännen, från 5 procents minskning hos en huvudman till drygt 30 procents ökning hos andra. För samtliga huvudmän har kostnaderna ökat och detta mer än vad som motsvarar volymökningen. Resterande kostnadsökning förklaras av prisökningar. Se nedanstående tabell.

Övriga ortopediska skor för ändring inkl. åtgärder

på köpskor, antal och kostnader Huvudman 1986 Index 1982-100 ÄL*

ÅL*

L

å;

L

é_antal 7 970 134

* Endast ett sjukvårdsdistrikt. ** Index 1983 = 100. *** Index 1984 - 100.

Antalet ordinerade är av större omfattskoinlägg något

ning än ändringarna av skor. 1986 var för Medelpriset de landsting som kunnat lämna ca kostnadsuppgifter 190

kr.

194 Inlägg till skor, volym och kostnader Huvudman 1986 Index 1982:100 1.*

EL*

L

L

ä;

i

antal 6 836 155 * Endast ett sjukvårdsdistrikt. ** Index 1983 - 100. *** Index 1984 - 100.

För några huvudmän har antalet ordinerade skoinlägg ökat kraftigt under perioden 1982-1986, andra har en något minskad volym. Samtliga huvudmän har fått vidkännas kraftiga kostnadsökningar vilket är en följd av såväl “prisökningar som en ökad volym.

Individanpassade specialsitsar

Till personer med grava erfordras ofta handikapp specialtillverkade, individanpassade sitsar och ryggstöd till rullstolar m.m. Dessa sitsar kan tillverkas på olika sätt.

Hos de sex huvudmän som svarat förekommer på frågan följande specialsitsar:

- Formgjutna sitsar (6) - Matrixsitsar (4) - Trofêsitsar (1) - Egentillverkade sitsar (1)

De uppgifter vi fått beträffande antal och kostnader för specialsitsar är mycket För år 1986 knapphändiga. uppger en huvudman att två sitsar utprovats till en kostnad av 20 000 kr. En annan har inte kunnat ange antalet sitsar, däremot har kostnaden till angivits 46 000 kr. En tredje huvudman utprovade år 1986 12 sitsar. Någon kostnadsuppgift har inte lämnats. slutligen uppger en fjärde att man där under år 1986 tillverkat 18 specialsitsar till en kostnad av 180 000 kr.

Övriga

huvudmän har inte inkommit med vare antals- eller sig kostnadsuppgifter för individanpassade specialsitsar.

Resurser för att tillgodose behovet av individanpassade specialsitsar

Av de fem huvudmän som besvarat tre att frågan anger man har tillräckliga resurser för detta. Två anser sig inte ha detta. Dessa två i kommentarer att det anger saknas kunskap liksom tid att skaffa om kunskap detta, resp. att det ibland väljs alltför avancerade konstruktioner/metoder för barn med tanke på att barnen växer snabbt.

6.8 Synpunkter på den ortopedtekniska verksamheten

Av de sex huvudmän som svarat på frågan anser fem att den ortopedtekniska verksamheten under de senaste fem åren har förbättrats, medan en huvudman anser att den förbättrats i ena distriktet och varken förbättrats eller försämrats i det andra.

Grupper som har fått det bättre

- Diabetiker - Reumatiker scoliospatienter - Armprotespatienter - Personer som har behov av skor - Alla grupper har fått det bättre

Grupper som har fått det sämre

- Generellt sett är intresset mindre Poliopatienter. för ortoser än proteser såväl nationellt som internationellt. Det satsar mindre på forskning och utveckling inom ortosområdet. Personer som haft polio, men tidigare inte behövt ortoser kan komma att behöva . detta när det.blir.ä1drel Kunskapen om detta.är.då« lig.

- med akuta besvär har fått det säm- Grupper kortvariga re på grund av egenavgifter på vissa hjälpmedel, t.ex. patienter med ryggbesvär, nackspärr eller valgustår. Tyvärr har dessa avgifter även drabbat t.ex. reumatiker vilkas behov inte varit tillfälliga och akuta.

Behov av ortopedtekniska hjälpmedel som för närvarande inte kan tillgodoses

Av de fem huvudmän som besvarat frågan anser två att det finns sådana behov, medan tre anser att det inte gör det.

Behoven som inte kan tillgodoses är:

skoinlägg till diabetiker. Saknas läkarresurser och pengar.

Bekvämskor. Saknas kunska p hos läkarna och intresse u. hos entreprenorerna.

Udda behov - framför allt för de svårt handikappade.

Mycket avancerade proteser liksom behov av teknik som inte är färdigutvecklad.

Bedömning och önskemål inför framtiden

Bättre information till ortopedläkare för att få bättre kvalitet på ordinationerna.

Nödvändigt att dra klara gränser mellan handikapphjälpmedel och behandlingshjälpmedel.

Nödvändigt att klargöra om begreppet handikapp skall omfatta det handikapp som ett naturligt åldrande medför. Kostnaden för hjälpmedel till personer som på grund av olycksfall eller sjukdom fått ett handikapp som medfört beroende av ett har inte stihjälpmedel, git.

Eftersom ortopediska skor och ökat så behandlingsskor avsevärt, behöver något göras på detta område. Kan bekvämskor och liknande modeller ersätta ortopediska specialskor. Kan dessa skor i så fall säljas på öppna marknaden så att alla kan få tillgång till dem och köpa dem.

Bättre behandlingsansvar för Ansvarsfråhjälpmedel. gan löst så att det blir klart vilka artiklar som skall utlämnas som kostnadsfria hjälpmedel.

Klassificering av ortopedtekniska hjälpmedel liksom sortimentsöversikter med möjligheter till prisjämförelser.

Definition av ortopedtekniska hjälpmedel. Riktlinjer för ordinationsrätt. av för Beskrivning kompetens ordinationsrätt.

Vid introduktion av nya hjälpmedel, behandspeciellt lingshjälpmedel, bör indikationsområdet vara angivet vid introduktionen.

Behov av utökad statistik

- ordination av till ortopedtekniska hjälpmedel kopplat diagnos, för att få fram statistik över grupper som endast har tillfälliga handikapp och som eventuellt bör betala sina hjälpmedel. I dagsläget blir det så att ändringen i sortiment och egenavgifter ger en kostnad för hjälpmedel även vid varaktigt handikapp.

- värdefullt med ett datorprogram som omfattar vilken typ av hjälpmedel som ordinerats, vilka komponenter som ingår i t.ex. protesen eller ortosen, antal reparationer och ändringar, kostnader osv. Med andra ord ett patientadministrativt/tekniskt program så att alla på den ortopedtekniska avdelningen kunde använda detta. Värdefulla upplysningar som skulle kunna användas till att förbättra de ortopedtekniska hjälpmedlen skulle kunna komma ut av detta.

- Det saknas statistik. Det inte patientanknuten går att se vad som händer med den person som får ett ortopedtekniskt hjälpmedel.

- från Dålig produktstatistik entreprenörer.

- LIC infört från datauppföljning på samtliga produkter den 1 november 1987.

BILAGA 7

ENKÃT on HJÃLPHEDELSVERKSAMHETEN TILL HANDIKAPPORGANI- SATIONERNA PÅ LÄNSNIVÅ

7.1 Inledning

Följande redovisning utgår från resultatet av den enkät hjälpmedelsutredningen tillställde handikapporganisationerna på länsnivå. I enkäten ställdes en rad frågor om organisationernas syn på den nuvarande hjälpmedelsverksamheten.

Totalt utsändes 52 enkäter. Av dessa besvarades 44. Svar kom in från 21 DHR-distrikt och 23 HCK-kansliet på

7.2 Samverkansformer i hjälpmedelsfrågor mellan organisationerna och hälso- och sjukvárdshuvudmännen

Alla att formaliserad samverkan i organisationer uppger förekommer. Formerna för denna tycks hjälpmedelsfrågor emellertid variera mellan olika delar av landet. Ungefär hälften av organisationerna uppger att hjälpmedelspå länsnivå behandlas i länshandikapprådet. frågorna samverkan förekommer också inom s.k. hjälpmedelsrád som är särskilt samverkansorgan för hjälpmetillskapade 1/5 av organisationerna uppger dendelsfrågor. Ungefär na samverkansform. En lika stor andel har uppgivit att samverkan mellan huvudmännen och organisationerna förekommer i andra former, här avses s.k. brukarråd, sami referensgrupper eller rádsgrupper hjälpmedelsfrágor, motsvarande. Hur de båda länsorganisationerna besvarat denna fråga framgår av följande sammanställning.

Samverkansform mellan organisation och huvudman i hjälpmedelsfrågor

Tolkråd Annan form 6 5 svar 0 0 Ej 21 §3

I de fall angivit annan form för samorganisationerna verkan avser man brukarråd, samrådsgrupp för hjälpmedelsfrágor, referensgrupp eller motsvarande samverkansformer. Det påpekas också att i vissa fall anordnas gemensamma konferenser mellan organisationerna och huvudmännen inom hjälpmedelsområdet.

7.3 Den intressepolitiska bevakningen av hjälpmedelsfrågorna

Länsorganisationerna fick också frågan hur de inom sig bevakade och uppmärksammade hjälpmedelsfrågorna på länsplanet. Drygt 2/5 av organisationerna har en systematiserad bevakning av hjälpmedelsområdet. Det sker i form av aktionsgrupper, brukargrupper eller liknande. Hur organisationerna besvarade frågan framgår av följande sammanställning.

Finns särskilt organ/grupp inom organisationen som bevakar hjälpmedelsfrågor?

frågor inom organisationerna.

7.4 De informella samverkansformerna mellan huvudmännen och länsorganisationerna

Utöver de formaliserade kanalerna för att söka påverka hjälpmedelsfrågorna dvs. Via länshandikappråd, hjälpmedelsrád m.m. finns också de informella vägarna. Organisationerna fick därför frågan om de vid sidan av orga-

niserad samverkan tar upp hjälpmedelsfrágor med politiker, administrativ personal eller hjälpmedelspersonal.

Denna form av informellt samråd förekommer i viss utsträckning. Framför allt vänder man sig från organisationsháll till personalen inom hjälpmedelsverksamheten. Det sker relativt frekvent. Mindre ofta tar man kontakt med den administrativa personalen i landstinget. Endast några få organisationer tar ofta direkt kontakt med ansvariga politiker i hjälpmedelsfrågor. Mer än hälften av organisationerna har sällan eller mindre ofta direkt kontakt med politikerna vid sidan av gängse former för sådana kontakter. Dock har ett från början informellt samråd utvecklats till att några organisationer träffar politikerna regelbundet 1 å 2 gånger per år.

Organisationerna fick följande fråga:

Utöver organiserad samverkan förekommer det att ni tar upp frågor med:

Politiker Administrativ Hjälpmedelspersonal personal DHR HCK Summa .DHR HCK-Summa -DHR HCK Summa

Ofta 3 5 8 7 7 14 7 8 15 Mindre ofta 13 13 26 12 10 22 9 7 16 Sällan 2 1 3 1 2 3 3 4 7 Aldrig 2 2 4 0 2 2 2 2 4 Ej svar 1 2 3 l 2 3 0 2 2 21 23 44 21 23 44 21 23 44

I vissa fall är det informella samrådet gott och man får gehör för vissa synpunkter. Det sker genom bl.a. uppvaktningar hos politiker och vid andra träffar. På s sina håll träffas man regelbundet 1 a 2 gånger per år.

I andra fall har man önskat utöka det informella samarbetet men detta har inte förverkligats.

Organisationerna fick också frågan om samråd sker innan hjälpmedelsverksamheten ändras. Hur den frågan besvarades framgår av följande sammanställning.

DHR HCK Summa Alltid 7 4 11 Ibland 10 14 24 Aldrig 4 5 9 Ej svar 0 0 0 21 23 44

Samråd/samverkan sker genom brukargrupper och genom länshandikappråd. Med ca 20 procent av organisationerna sker aldrig samråd innan verksamheten ändras. Organisationerna är kritiska till detta förhållande.

I den mån den informella samverkan är väl utvecklad uppger flera organisationer att man får gehör för vissa synpunkter. Speciellt gäller detta vid kontakter med politikerna. Totalt sett betraktar dock 75 procent av organisationerna sitt inflytande i hjälpmedelsfrågor som litet eller mycket litet. Ungefär 1/4 av organisationerna uppfattar sitt inflytande som stort. Att på ett enkelt sätt klargöra medinflytande inom hjälpmedelsverksamheten låter sig dock knappast göra bl.a. eftersom verksamheten omfattar ett flertal grenar. Att man får gehör för vissa frågor inom en Verksamhetsgren behöver inte betyda att man har framgång även inom övriga. Inflytandefrågorna kan med andra ord vara fördjupade på vissa specifika områden men tämligen bristfälliga i övrigt. Av följande hur sammanställning framgår organisationerna besvarade frågan.

204 av inflytandet i hjälpme- Organisationens uppfattning delsfrågor hos huvudmannen DHR HCK Summa stort . 0 O 0 Mycket

Mycket Helt obefintligt 0 0 0 21 23 44

I hjälpmedelsutredningens enkät till hälso- och sjukvárdshuvudmännen ställdes bl.a. en fråga om hur huvudmännen uppfattar samverkan med handikapporganisationerna. av huvudmännens svar finns i bil. 1. Redovisning

7.5 Länsorganisationernas syn på hur hjälpmedelsverksamheten fungerar

fick besvara en fråga om hur Handikapporganisationerna

.de.ansá9 att.de.0lika stenarna.êV.hjä1Pmed°l$V?rF$aWh?f

ten fungerade allmänt sett. På denna attitydfråga gavs att lämna ett positivt eller negativt svar. utrymme svaren mycket bra resp. bra har här klassifierats som medan svaren mindre bra, dåligt och positiva mycket dåligt har redovisats som negativa.

diagram anger i procent hur de organisationer Följande som besvarat frågan i stort värderar de olika verksamhetsgrenarna inom hjälpmedelsverksamheten.

Positivt i AL Hjälpw Hör- Syn- Tblk- Ortopednedels- central central central teknisk 100_._ central avdelning w 63 75._ 61 51 48 50 __ 25 __

5° -- 39 37 49 52 75 100 4.. V 8 Negativt

Diagrammet visar att organisationerna bedömer verksamheten allmänt sett mer positivt än negativt. Det är dock på sin plats att varna för alltför långtgående slutsatser av diagrammet. Skillnaden i svaren på t.ex. frågorna bra resp. mindre bra kan vara marginell. Svaret bra har här förts till den positiva sidan medan mindre bra redovisas som ett negativt svar.

Mest positivt ser organisationerna på syncentralernas verksamhet följt av de ortopedtekniska avdelningarna och hörcentralerna. Verksamheten inom hjälpmedelscentralerna och tolkcentralerna betraktas lika ungefär positivt som negativt.

I den mån man ansett att verksamheten mindre fungerar bra eller dåligt har man framhållit de långa väntetiderna för att få hjälpmedel, brister i utprovningsförfarandet samt dålig service i glesbygd. I fall några

kommenteras också den ojämna servicen för äldre patienter och för nyskadade inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde. Kritiken mot tolkcentralerna skjuter framför allt in sig på tolkbristen. Vidare menar några organisationer att det förekommer brister i fråga om barnortopedi.

De organisationer som ansåg att hela eller delar av hjälpmedelsverksamheten inte fungerade ombads att i ett öppet svarsalternativ ange orsaken. I det följande redovisas svaren.

- Stort av utbildningsbehov personalen (kunskapsbrister). - väntetider. Långa - Bristande personalresurser. - Personalvakanser medför bl.a. väntetider. långa - information om Dålig hjälpmedel. - och eftersatt. Uppföljning träning - t.ex och telefontider. Dålig service, kvällsjour - vilket medför väntan Lagerhållningen otillräcklig på hjälpmedel.

7.6 Väntetider för utprovning, tolkservice m.m.

Erfarenhetsmässigt är väntetiderna på bl.a. utprovning ett problem inom vissa delar av hjälpmedelsverksamheten. Att det förhåller sig så bekräftas också av de svar som organisationerna lämnade på frågor om väntetiderna för utprovning av hjälpmedel med eller utan individuell anpassning. Av följande sammanställning framgår bl.a. att två problemområden är hjälpmedelscentraler och hörcentraler, där väntetiderna anses vara alldeles för långa. oacceptabla väntetider anser 17 procent av organisationerna att hörcentralerna har. speciellt riktas kritik mot oacceptabelt långa väntetider för äldre patienter.

Organisationernas syn på väntetider för utprovning, anpassning av hjälpmedel, procent

Väntetiderna Hjälpm- Hör- Syn- Tolk- Ortopedär: central central central central tekn.avd.

Godtagbara/ acceptabla 33 20 44 52 41

För långa/ mycket för långa 63 63 47 44 58

oacceptabla 4 17 9 4 1

100 100 100 100 100

Minst negativa är organisationerna till väntetiderna på tolk där ca hälften anser att väntetiderna att få på tolk kan betecknas som För anser en godtagbara. övrigt majoritet av organisationerna att väntetiderna till övriga grenar av hjälpmedelsverksamheten är för ellånga ler mycket för långa. Kritiken är således stark mot väntetiderna för utprovning och av anpassning hjälpmedel.

7.7 Uppfattningen om den tekniska servicen

Organisationerna fick även en fråga om hur man ansåg den tekniska servicen vid de olika hjälpmedelsenheterna fungerar. I det följande redovisas svaren i sammandrag.

Hjälpmedelscentraler:

- väntetider för att få utförda. Långa reparationer - under kvällar och helger efter- Reparationsservice frågas. - avstånd för service i Norrland framhålles. Långa

Hörcentraler:

I den mån man har synpunkter på den tekniska serivcen framhålls bl.a. bristande personalresurser och att besparingar genomförts, vilket försämrar den tekniska servicen.

Syncentraler:

- Vid installationer ofta bostadsanpassningar fungerar trögt. - satta på undantag. Flerhandikappade - Utslitna och lämnas regelej genomgångna bandspelare mässigt ut. - Av de två centralerna i länet fungerar den ena bra och den andra dåligt. - Eftersom huvudmannen inte har utan köegen personal för installation blir väntetiderna per tjänster långa.

Ortopedteknisk service:

-Personalutbildning'behövsl' - Hantverkarna håller att försvinna vid vissa verkpå städer. - De skilda rörelsehinderförbunden inom HCK har olika erfarenheter.

7.8 De enskilda brukarnas kontakter med

organisationerna i hjälpmedelsfrågor

Medlemmar och andra personer tar kontakt med organisa-

tionerna för att diskutera och få hjälp med olika hjälpmedelsproblem. I enkäten ställdes en fråga om hur

ofta det förekommer att sådana kontakter tas och anled-

ningen till dem. Av organisationerna har ca 2/3 ofta eller mycket ofta kontakt med medlemmar och andra som vill ha hjälp eller i Ca vägledning hjälpmedelsfrågor. 1/3 av organisationerna har sådana kontakter mindre ofta.

De problem medlemmar och andra vill diskutera eller ha

hjälp med framgår av följande som börsammanställning jar med det mest frekventa problemomrádet.

Problemomráden:

- väntetider på att få hjälpmedel eller service - Bristande tillgänglighet till hjälpmedelsverksamheten (telefontider m.m.) - Små möjligheter att själv få välja - hjälpmedel Problem i kontakterna med inom verksamhepersonalen ten - Man har fått avslag på begäran om hjälpmedel - Annat, ej redovisat problem

7.9 Huvudmännens information till brukarna

Organisationerna fick också redovisa sin om uppfattning hälso- och sjukvårdshuvudmännens informationsinsatser till brukarna om hur och var man kan få elhjälpmedel ler tolkservice.

En majoritet av organisationerna anser att informationen sett över inte samtliga verksamhetsgrenar är bra eller är mycket dålig. ser man till verksamhetsgrenarna var för sig är man mest mot negativ informationsinsatserna kring hjälpmedelscentralernas verksamhet. Även

informationen om den ortopedtekniska verksamheten är

dålig menar ca 80 procent av Minst organisationerna. är man till informationen från

negativ hörcentralerna,

där 44 av tycker att informaprocent organisationerna tionen är dålig.

syn på informationsinsatserna till organisationernas brukare inom hjälpmedelsverksamhetens olika grenar, procent

Hör- Syn- Tolk- Ortoped- Hjälpmedelscentral central central central tekn.avd. Bra bra 5 56 42 41 21 Mycket

Mindre bra Dåligt Mycket 95 44 58 59 79 dåligt

100 100 100 100 100

7.10 Har det blivit lättare eller svårare att få hjälpmedel de senaste åren?

debatten under senare år har hävdats att huvudmännen

l av ekonomiska skäl skulle ha blivit mer restriktiva når.

det att tillhandahålla hjälpmedel. B1.a. mot den gäller bakgrunden ställdes en fråga om det blivit lättare eller svårare för handikappade att få hjälpmedel under senare år.

Totalt sett för hela hjälpmedelsverksamheten har det enligt organisationernas bedömning varken blivit svårare eller lättare att få tillgång till hjälpmedel och tolkservice under de senaste åren. Nära 2/5 av organisationerna anser att läget är oförändrat när det gäller att få hjälpmedel/tolkservice. Ungefär 1/3 av organisationerna anser att det blivit svårare och en nära nog

lika stor andel anser att det blivit lättare. Hur bedömningarna fördelar sig på de skilda verksamhetsgrenarna framgår av följande sammanställning.

Organisationernas bedömning av möjligheter att få hjälpmedel under senare år, procent

Hjälp- Hör- Syn- Tolk- Ortoped- Samtliga medels- central central central tekn.avd. central

Mycket eller ngt lättare 26 28 29 30 34 29

Varken/eller 28 37 42 30 53 38

Mycket eller ngt svårare 46 35 29 40 13 32

100 100 100 100 100 100

7.11 Organisationernas syn på hjälpmedelsverksamhetens förändring de senaste fem åren

En annan attitydfråga var hur man uppfattade hjälpmedelsverksamhetens eventuella förändring under de senaste fem åren. Frågan hade tre fasta svarsalter- - till det nativ; ja bättre, nej ingen förändring och - till det sämre. Vidare ja gavs utrymme för att kommentera eller lämna synpunkter på svaret.

Totalt sett för hela hjälpmedelsverksamheten, inkl. tolkservicen anser drygt 2/5 av organisationerna att den förändrats till det bättre, medan 1/5 drygt har den uppfattningen att den försämrats. Ungefär 1/3 av organisationerna uppger att verksamheten är oförändrad i förhållande till år. tidigare

Av följande sammanställning framgår hur förändringar under senare ár inom hjälpmedelsverksamhetens olika delar värderas av organisationerna. Verksamhetsgrenar som förändrats till det bättre är framför allt hjälpmedels- och syncentralerna enligt hälften av organisationerna. Drygt 2/5 av organisationerna anser att verksamheten vid hörcentral, tolkcentral och ortopedteknisk avdelning är oförändrad. Verksamheten vid hjälpmedels- och hörcentraler har försämrats de senaste fem åren anser nära 1/3.

Organisationernas uppfattning om hjälpmedelsverksamhetens förändring de senaste fem åren, procent

Förändring Hjälp- Hör- Syn- Tolk- Ortoped- Samtliga medels- central central central tekn.avd. central Till det bättre 48 38 57 39 44 44 oförändrat 23 43 20 43 44 34 Till det sämre 29 27 23 18 12 22 100 l00 100 100 100 100

Några organisationer har angett att förbättringarna ligger i att fler avancerade hjälpmedel tillhandahålls, att väntetiderna för hjälpmedelsutprovning har kortats, att verksamhetens organisation har förbättrats och att personalen utökats. Bland de negativa synpunkterna gäller framför allt att huvudmännen tagit bort vissa produkter som kostnadsfria hjälpmedel.

I hjälpmedelsutredningens enkät till hälso- och sjukvárdshuvudmännen ställdes frågor om huvudmännens upp-

fattning om verksamhetens förändring. I bil. 1 finns en redovisning över samtliga huvudmäns uppfattning om hur verksamheten i stort har förändrats. I bil. 2-6 finns redovisningar av de svar som lämnats för resp. verksamhetsgren av de sju specialstuderade huvudmännen.

7.12 Flerhandikappades hjälpmedelsbehov

Organisationernas företrädare ombads att göra en bedömning av gravt handikappades och flerhandikappades möjligheter att få sina behov av hjälpmedel tillgodosedda. Synpunkterna skulle lämnas i s.k. öppet svarsalternativ.

Struktureras svaren i en positiv och en negativ del överväger de negativa svaren. I den mån organisationerna är nöjda med hur huvudmännen tillgodoser de flerhandikappades hjälpmedelsbehov uttrycks detta i termer som generellt sett fungerar denna verksamhet bra.

De organisationer som uttryckt sig mer kritiskt om dagens lösningar av problemet framhåller bl.a. att för flerhandikappade tar det lång tid att få sina hjälpmedelsbehov tillgodosedda. Vanligen sker inte en samordnad bedömning av den flerhandikappades hjälpmedelsbehov. Det svåraste handikappet åtgärdas först och för sig. Därefter tar nya remisser vid och ny väntan på andra hjälpmedel uppstår. Möjligheterna för flerhandikappade att få individuell hjälpmedelsanpassning är små. Man menar att det behövs resurscentra med teamarbete mellan olika specialister. Vidare noteras att verksamheten för närvarande i stor utsträckning styrs av hjälpmedelsleverantörer. Det är då ofta svårt för

den flerhandikappade att få gehör för specialarrangemang och individuella lösningar.

7.13 Övriga synpunkter på hjälpmedelsverksamheten

Enkäten till avslutades med en öplänsorganisationerna där ombads att lämna sina pen fråga organisationerna I det övriga synpunkter på hjälpmedelsverksamheten. återges i punktform några svar. följande

synpunkter från DHR-organisationerna:

- Fler och bättre utbildade hjälpmedelstekniker behövs.

- Man vill ha en permanent hjälpmedelsutställning.

- Klarare mellan s.k. egentliga hjälpmegränsdragning del och s.k. medicinsk utrustning efterlyses.

- Allmänt sett verksamheten bra, dock är olikfungerar heterna stora beroende på var man bor i sjukvårdsområdet.

- Bristerna sammanhänger med försämrad ekonomi och mellan huvudmannen och primärgränsdragningsproblem kommunerna om ett hjälpmedel är att betrakta som för den handikappade eller som ett arbetshjälpmedel redskap för personalen.

- till huvudmännen bör öka och därmed Statsbidraget också den statliga styrningen av verksamheten.

- Verksamheten bör utvidgas till att också omfatta hjälpmedel i hemmet. Man bör inte stryka hjälpmedel ur förteckningen.

- Det decentraliserade medför svårigheter att systemet få kontakter med experterna. Andra svårigheter uppstår t.ex. ojämlikheter i tillgången på hjälpmedel mellan olika delar av ett landsting eller olika delar av landet.

- Det förekommer i vissa fall att ordinerade hjälpmedel inte lämnas ut på grund av att anslagna medel tagit slut.

Synpunkter från HCK-organisationerna:

- Ökade och personalresurser bättre utbildad personal behövs.

- väntas medföra Decentraliseringen försämringar/svårigheter för handikappade liksom också ojämlikheter i hjälpmedelsförsörjningen inom sjukvårdsområdet.

- kommer att medföra Decentraliseringen kompetensförlust och konkurrens mellan sjukvården och hjälpmedelsverksamheten.

- Barnhjälpmedelscentral efterlyses.

- måste Hjälpmedel alltid finnas tillgängliga oavsett om de är kostnadsfria via huvudmannen eller går att köpa t.ex. på apotek (gäller de hjälpmedel som tas bort från förteckningen).

- Hjälpmedelsverksamheten fungerar i stort sett bra med undantag för de långa väntetiderna för att få hörapparat.

- För lång väntetid för att få komma till centralerna första gången, vilket bl.a. resulterar i att rörelsehandikappade isolerar sig för att det är jobbigt att skaffa sig hjälpmedel.

- Hjälpmedelsverksamheten i länet behöver ses över med hänvisning till utbyggnaden av hemsjukvárden.

- Besvärsrätt vid avslag på begäran om hjälpmedel bör införas.

- Informationen om nya hjälpmedel måste bli bättre.

- Ökade resurser bl.a. mer personal måste tillföras verksamheten så att brukarbehovet kan tillgodoses.

- Större brukarinflytande och ökat samråd mellan organisationerna och huvudmännen. (Tas upp av flera organisationer.)

- Informationen om bristfällig tillgängliga hjälpmedel vidare är det kunskapbrister hos personalen om hjälpmedel.

217 BILAGA 8

UTREDNING OM HANDIKAPPINSTITUTETS ROLL OCH VERKSAMHET RAPPORT 1988-09-26 LEIF LUNDBERG

1 Inledning

I maj 1988 tillfrågades revisionsdistrikt 01 om möjligheten att åt hjälpmedelsutredningen genomföra en utredom Handikappinstitutets roll och verksamhet. I ning förutsättningarna ingick att utredningen skulle vara klar före utgången av september månad. l slutet av maj lade revisionsdistriktet en offert på uppdraget. Besked att offerten antagits lämnades 1988-06-23.

I offerten sägs bl a att uppdraget består i att göra en analys och beskrivning av handikappinstitutets (HI) nuvarande roll, verksamhet och organisation. Vidare sägs att i uppdraget ingår att bedöma hur Hls nuvarande verksamhet svarar mot aktuella krav och att redovisa ev och problem som behöver lösas inför framsvårigheter tiden.

Utredningen har utförts mellan den 4 juli och den 30 dvs under en period av 13 veckor. Utredseptember, ningen har genomförts ensam av revisor Leif Lundberg. Resursåtgången har varit ca 45 persondagar.

Den centrala metoden under utredningen har varit att personal vid institutet och företrädare för intervjua som har kontakt med institutet. Kontakt organisationer har även hållits med hjälpmedelsutredningens sekretariat och utredningsmannen. Sammanlagt har mer än fyrtio intervjuer/samtal genomförts, varav tjugotalet med företrädare för olika organisationer. Vilka intervjuer som genomförts framgår av bilaga 1.

Under har en medveten strävan varit att utredningen .arbeta på.ett öppet sätt. Av_detta skäl har flertalet

av kontakterna under utredningen mer haft karaktären av

samtal än regelrätta intervjuer.

Ett annat uttryck för denna öppenhet har varit de omfattande kontakter med personalen vid institutet. har utredaren haft mer än tjugo träffar med Sammanlagt enskilda personer eller grupper av personal vid institutet.

2 Hls organisation och verksamhet mm

2.1 Historik

Handikappinstitutet började sin verksamhet under år 1968. Redan tidigare hade Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR) bedrivit en relativt omfattande verksamhet inom hjälpmedelsområdet. Huvudmän för institutet blev staten och SVCR. Institutet övertog vid bildandet den verksamhet som SVCR bedrivit. Vid starten hade institutet ca 40 anställda, i huvudsak SVCRs tidigare personal. Institutet inrymdes i de av SVCR ägda och disponerade lokalerna i Blackeberg.

Från år 1976 överfördes hela ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel till sjukvårdshuvudmännen. I samband med detta förändrades även reglerna för statsbidrag till hjälpmedel och ett antal uppgifter som legat på staliga myndigheter överfördes till tidigare Landstingsförbundet. Statens anslag till HI samt institutets verksamhet och finansiering påverkades inte av den träffade överenskommelsen avseende hjälpmedelsverksamheten. I propositionen med förslaget (197S:36) sades att frågan om formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet skulle tas upp i särskild ordning.

I januari år 1976 tillsattes en statlig utredning med att framlägga förslag om institutets framtida uppgift roll och verksamhet. Utredningen lämnade sitt förslag, Samverkan i Handikappinstitutet (Ds S 1976:8), i oktober samma år. På grundval av utredningen omorganiserades institutet under år 1978.

Huvudmän för institutet blev staten och Landstingsförbundet och huvuddelen av Landstingsförbundets dåvarande arbetsuppgifter inom hjälpmedelsområdet överfördes till institutet.

Redan vid överföringen av det direkta kostnadsansvaret för handikapphjälpmedel till sjukvårdshuvudmännen bedömdes att det var ändamålsenligt att bibehålla den tidigare centrala upphandlingen av dessa produkter. Under år 1976 bildades i detta syfte AB Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag (SUB). SUB, som ägs av Landstingsförbundet, upphandlar hjälpmedel för handiatt teckna centrala avropsavtal som utkappade genom nyttjas av sjukvårdshuvudmännen. Som underlag för upphandlingarna ligger Handikappsinstitutets rekommendationer.

2.2 Avtal

Verksamheten vid institutet grundas på ett avtal mellan staten och Avtalet ingicks i maj Landstingsförbundet. 1977 och efter förlängning till utgången av år gäller 1989. Avtalet innebär en överenskommelse mellan staten och att svara för driften av Landstingsförbundet Verksamheten skall bekostas av Handikappinstitutet. medel från en Fond, som skall tillföras medel enligt särskild överenskommelse mellan parterna. I samband med avtalet fastställdes även stadgar för institutet.

2.3 Stadgar

Av särskilt intresse för denna utredning är vad stadom institutets uppgifter och styrelsens garna säger 4 sammansättning.

I anges följande uppgifter för institutet: stadgarna

har till ändamål att främja, sam- Handikappinstitutet ordna och medverka i utvecklings- och forskningsarbete avseende För handikappade och andra åtgärder hjälpmedel för olika samt övriga delar av den handikappgrupper samlade hjälpmedelsprocessen.

Det institutet särskilt åligger

att utvecklingen på hjälpmedelsområdet och därvid Följa beakta såväl sociala som tekniska aspekter,

att inriktning och därvid ange hjälpmedelshanteringens tillämpningsföreskrifter mm-som utfärdade'riktlinjer; behövs,

att svara för en kontinuerlig utgivning av en hjälp-

medelsförteckning,

a t och hjälpmedel och därmed prova egenskapsdeklarera även bedöma skäligheten i olika hjälpmedels prissätt-

ning,

att forsknings- och utvecklingsarbetet på områ- Följa verka för en samordning av de verksamheter som det, bedrivs samt sprida kännedom härom,

att information om hjälpmedel och andra åtgärder för ge samt därvid bedriva biblioteks- och dokuhandikappade mentationsverksamhet,

att bevaka behovet av och medverka i utbildning av

personal inom institutets verksamhetsområde,

att bevaka frågor om yttre och inre miljöer, planfrågor

mm som berör de handikappade,

att initiera och stimulera tillverkning av hjälpmedel,

att nära samarbeta med Aktiebolaget Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB),

att biträda och samarbeta med sjukvårdshuvudmännen och statliga centrala organ med uppgifter inom handikappområdet samt hålla kontakt med de handikappades organisationer och övriga organisationer, företag och enskilda med uppgifter inom handikappområdet, samt

att följa den internationella utvecklingen och samarbeta med organ i utlandet som bedriver verksamhet inom handikappområdet.

Stadgarna fastställer att styrelsen skall bestå av nio ledamöter och suppleanter för dessa. Av ledamöterna utses fyra av regeringen och fem av Landstingsförbundet. Suppleanterna utses i samma ordning. Vidare sägs att regeringen utser styrelsens ordförande samt att bland de av regeringen utsedda ledamöterna bör ingå företrädare för handikapporganisationerna. Styrelsens nuvarande sammansättning framgår av bilaga 3.

2.4 Ekonomi

Enligt gällande överenskommelse mellan institutets huvudmän tillförs den fond som skall bekosta institutets verksamhet under år 1988 och 1989 årligen ett belopp som motsvarar 3:95 resp 4:10 per invånare i landet. Beloppet avräknas från den hjälpmedelsersättning som utgår till sjukvårdshuvudmännen för tillhandahållande av handikapphjälpmedel. Av dessa medel skall för år 1988 3 S00 tkr och för år 1989 3 700 tkr utbetalas till AB Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB) för dess verksamhet och varje år 1 S00 tkr avdelas för produktionsstöd mm.

Institutets beräknade intäkter och kostnader för år 1988 (1 000-tal kr) är följande:

INTÄKTER

Bidragsfinansiering 28 800 tkr Intäkter i verksamheten 5 800 tkr

Summa intäkter 34 600 tkr

KOSTNADER

Löner och sociala avgifter 21 820 tkr Lnkalkostnader 1 580 tkr Gemensamma kontorsomkostn 2 905 tkr (material, inventarier, lunchrum, revision, tele, värme mm) Övr omkostn i sakverksamh B 295 tkr

Summa kostnader 34 600 tkr

2.5 Organisation och personal

Institutets organisation består av direktörens kansli, internationella sekretariatet samt fem avdelningar, utredningsavdelningen, forsknings- och utnämligen: provningsavdelningen, informavecklingsavdelningen, tionsavdelningen och administrativa avdelningen.

Inom finns även programgrupper som arbeorganisationen tar över Programgruppernas huvudavdelningsgränserna. är att vara omvärldsbevakare och kunskapsorgan uppgift olika handikappområden. De spelar en viktig roll i på institutets planerings- och uppföljningsarbete genom att ta fram underlag som sedan används i avdelningsoch För närvarande finns fölverksamhetsplaneringen. programgrupper: byggnads- och samhällsplanering, jande hörselskadade och döva, informaförståndshandikapp, tionsteknologi, medicinska handikapp, rörelsehindrade, synskadade, talskadade samt ortoser/proteser.

Det är inom institutet relativt vanligt med deltid. Ett antal handläggare är tjänstlediga och en del tjänster vakanssatta, samtidigt som en del personer är anställda på projektmedel. Det är därför inte möjligt att ta fram några meningsfulla siffror över antalet faktiskt verksamma personer inom avdelningarna.

2.6 Verksamhet

I detta avsnitt lämnas en redovisning över de olika enheternas verksamhet. Redovisningarna inleds regelmässigt med en beskrivning av respektive avdelnings huvuduppgifter/funktion och redogör sedan för insatser som genomförts under senare år. Beskrivningarna har i huvudsak utarbetats av personal vid respektive avdelning.

2.6.1 Utredningsavdelningen

Handikappinstitutet arbetar för att ge människor med handikapp ökad livskvalité genom tillgång till bra hjälpmedel. Utredningsavdelningens mål är att medverka till en väl fungerande försörjning av hjälpmedel, dvs att handikappade får tillgång till hjälpmedel som kan kompensera funktionsnedsättningar, samt att utifrån en samlad kunskap om handikapp och hjälpmedel påverka miljöns utformning.

Arbetet är inriktat på att utarbeta ordinationsanvisningar o likn i anslutning till hjälpmedelsförteckningen.

En annan viktig uppgift är att ta fram utbildningsmaterial, anordna handledarutbildning, påverka olika grundoch fortutbildningar samt att genomföra kurser och seminarier inom de sakområden som avdelningen arbetar med.

Vid avdelningen arbetar man också med att initiera och medverka i försöksverksamheter rörande försörjningsfrågor. De områden som f n är aktuella gäller distributionen av enkla hjälpmedel, databaserade och hjälpmedel taltjänst.

Arbetet förutsätter såväl kunskap om handikappades situation, hur försörjningen kvalitativt sett fungerar samt hur försörjningen är organiserad. Behovsutredningar inom olika handikapp-/hjälpmedelsområden samt statistikinsamling är därför viktiga uppgifter för avdelningen.

Inom byggnads- och är avdelsamhällsplaneringsområdet ningen ett centralt expertorgan, med uppgift att bl a

formulera olika handikappgruppers funktionskrav på miljön och på produkter som används där. Dessa funktionskrav gäller både för utformningen av den generella miljön och i samband med individuell bostadsanpassning.

Flertalet personer inom avdelningen arbetar i huvudsak inom ett programområde. Arbetet med försörjnings- och utbildningsfrågor utgör då en integrerad del av arbetet. Vissa övergripande försörjnings- och utbildningsfrågor behandlas dock i särskild ordning.

Nedan redovisas ett antal större insatser som genomförts under år 1987 och 1988:

- om informationsteknologi och handikapp utbildning

- förberedelser för och medverkan vid uppbyggnad av resurscenter för datorbaserade hjälpmedel

- (ordinationsanvisningar mm) samt försörjningsfrågor utbildningsinsatser inom det ortopedtekniska området

- mm) inom försörjningsfrågor (ordinationsanvisningar området förståndshandikapp

- för personal utbildningsmaterial hemtjänstens

- utbildningsmaterial om överflyttning

- om dövblindas situation och om hur utredning hjälpmedelsförsörjningen fungerar för dessa samt utbildningsfrågor i anslutning till området

L utredning .om hjälpmedlens betydelse m äldre

- Försöksverksamhet i samarbete med taltjänst. Uppsala läns landsting

- arbete åt hjälpmedelsutredningen: utredningen Handikapphjälpmedel och försörjningsfrågor i ett framtidsperspektiv

- av studiematerial med av framtagande anledning tillgänglighetsfrågor i den nya plan- och bygglagen.

2.6.2 Forsknings- och utvecklingsavdelningen

Målsättningen för FoU-verksamheten är att teknik skall användas på nya sätt för att tillgodose funktionshindrade människors behov, speciellt med avseende pâ nya hjälpmedel.

I det dagliga arbetet kan FoU-verksamheten ha sägas uppgiften att vara både mäklare och entreprenör.

Att vara mäklare innebär att betona samordningsfunktionen. Den övergripande uppgiften är att följa och hålla ihop processen: från idé eller kunskapsinhämtande via forskningsstudier, utvecklingsarbete, prototypbedömning, produktionsstart till färdig produkt. Avdelningen försöker då koppla samman de funktioner och aktörer som erfordras samt tillföra nödvändig kunskap och kompetens, från institutets personal eller andra. Men i denna roll ingår också att ge råd och svar på förfrågningar och kontakter om idéer, projektplaner och prototyper. Avdelningen söker dela med sig av sina kunskaper och medverka för att skapa framgångsrika projekt.

I rollen som entreprenör söker institutet i egen regi eller tillsammans med andra, att initiera och driva på angelägna verksamheter, med utgång från kunskaper om behov, möjligheter och prioriteringar. En mindre del av dessa insatser utförs inom institutet, men är vanligare att projekten bedrivs av utomstående utveckforskare, lare och företag. Till entreprenörsarbetet kan också sägas höra ansträngningar att få samhället att bättge re förutsättningar och resurser för FoU-arbete. För alla FoU-projekt gäller att resultaten måste nyttiggöras på bästa sätt. Det är därför en viktig uppgift för avdelningen att vidareförmedla dessa resultat till främst företag och hjälpmedelsverksamheten.

Slutligen har avdelningen möjligheter att ekonomiskt ge stöd till vissa aktiviteter. Företag som vill starta produktion av ett nytt kan få stöd handikapphjälpmedel i form av direkta bidrag eller för viss garantier avsättning. Institutet förfogar också över medel från Norrbacka-Eugeniastiftelsen för projekt eller stipendier inom området hjälpmedel för rörelsehindrade. Ett nära samarbete med finansiärer av och utforskning veckling, såsom styrelsen för teknisk utveckling och Allmänna Arvsfonden, ger också att möjligheter hjälpa till med finansieringen av FoU-projekt.

Med början från hösten 1988 har institutet medel från Allmänna Arvsfonden att fördela för av datautveckling tekniska hjälpmedel, i egen eller andras regi.

Avdelningens förhållande till andra verksamheter inom institutet är i korthet följande:

Från utredningsverksamheten hämtas om behov i kunskap form av statistik över antalet funktionshindrade och genom studier av vissa gruppers situation. Till utred-

lämnas kunskap om behov, teknik, ningsverksamheten etc. Samarbete i framtidsperspektiv, pågående forskning förekommer även. utrednings-/forskningsprojekt

och informationsverksamheterna för- Till utbildningsi form av föreläsningar och underlag/mamedlas kunskap till Från dessa verksamheter nuskript publikationer. insatser beträffande arrangemang av seminarier erhålls etc samt publicering av trycksaker.

fås kunskap om aktuellt Från provningsverksamheten och dess Till verksamheten ges produktutbud egenskaper. i form av medverkan i provningar och bistånd kunskaper,

egna utvärderingar.

och 1988 har en inte obetydlig del av Under åren 1987 av arbete i egna och andra proverksamheten utgjorts kan nämnas med arjekt. Som exempel TUFFA-projektet som huvudman, MUFF-projektet i betsmarknadsstyrelsen mellan institutet och statens institut för samverkan Telematik-projektet i samarbete mellan läromedel, och televerket samt ett projekt rörande institutet för (åt tal- och punktstudielitteratur synskadade

skriftsbihlioteket).

om utskriftstjänst för I egen regi drivs bl a projekt för synskadade, snabbdövblinda, datortillgänglighet för robotteknik för skriftsystem vuxendövtolkning, samt flera projekt rörande datorkonferörelsehindrade här nämnda projekt är renser för handikappade. Samtliga I de flesta anlitas utomstående externfinansierade.

konsulter.

eller medverkaravdelningen ica 100 Samtidigtfö1jer externa Det handlar mest om utvecklingsproprojekt. hos men även om forsknings- och jekt, oftast företag,

utvecklingsstudier och utvärderingar.

1987 fattade tolv beslut om stöd för Under år styrelsen eller avsättning. Motsvarande siffra hitproduktion under år 1988 är 10 beslut. Ur medlen från tills delades år 1987 ut 14 an- Norrbacka-Eugeniastiftelsen slag och hittills under år 1988 6 anslag.

Internationella kontakter för att följa utvecklingen

för att utbyta erfarenheter samt för att utomlands, i vissa har ägt rum. Detta har skett samarbeta frågor besök i av forskare och företag, deltagenom Sverige i konferenser samt resor till forskningscentra gande i andra länder. Särskilt intensiva har och företag med nordiska länder varit. En instikontakterna övriga tutmedarbetare har också under tre månader tjänstgjort

tekniska attachékontoret i Washington. på

En rad aktiviteter har genomförts för att inforsprida mation om behov, aktuellt och forsknings- utvecklingsläge samt framtida utveckling. Ett och forskningsutvecklingsprogram har utgivits. I detta beskrivs behov och förutsättningar samt insatser för de angelägna närmaste åren. Ett program med planerade institutaktiviteter de närmaste åren har utarbetats. Medverkan i egna och andras kurser, seminarier och i konferenser, institutets jubileumsarrangemang samt utarbetande av artiklar och skrifter har varit andra metoder som använts för att sprida information.

Avdelningen anser att en absolut för ett förutsättning framgångsrikt arbete med forskning och är en utveckling djup kompetens hos personalen. Varje är handläggare därför inriktad på ett visst område, oftast avseende en viss handikappgrupp och hjälpmedel för denna. Största möjligheterna att tillgodose handikappades behov erbjuder idag datatekniken och informationsteknologin, som därför varit prioriterade områden. Det är också inom dessa områden som institutet i första hand förstärkt personalkompetensen under den senaste tiden.

2.6.3 Provningsavdelningen

Målsättningen med provningsverksamheten är att finna

säkra, tillförlitliga och funktionellt bra hjälpmedel, som underlättar de situation. handikappades Teknik, funktion och behov skall dessutom mot vägas priset, vilket sker i samarbete med SUB respektive Apoteksbolaget (avseende kostnadsfria förbrukningsartiklar).

I samarbete med SUB arbetar med att avdelningen successivt förbättra och utveckla för underlaget landstingens upphandling av hjälpmedel. Detta sker främst genom utgivandet av Produktinformation och Sortiment och Prisöversikter.

Ett viktigt inslag i avdelningens verksamhet är att utarbeta som

kravspeoifikationer/provningsanvisningar,

även kan ta formen av nationell eller internationell standard.

I grova drag kan indelas i provningsverksamheten tre delar, nämligen:

- extern baserad provning på överenskommelse mellan institutet och annat organ, Teknisk exempelvis Audiologi i Stockholm för hörhjälpmedel, Göteborgs ortopedverkstad för proteser, Jönköpings centrallasarett för ortoser, Linköpings medicintekniska högskolas enhet för dynor.

- nordisk Genom överenskommelse provar de provning. nordiska länderna olika produktområden och resultaten länder för nationell användning. I delges samtliga har ansvaret för prövning av rullstodagsläget Sverige för Danmark för mobila perlar, Norge gånghjälpmedel, sonlyftar och sängar.

- när externa resurser inte kan utnyttjas sker lämpliga internt på institutet. provningen

För sker provningen både externt och många produkter den funktionella provningen externt internt, exempelvis och den tekniska internt.

Under de två senaste åren har provningsverksamheten alltmer samordnats med SUBs respektive Apotektbolagets Endast i undantagsfall har en rekommendaupphandling. tion av en produkt inte lett till upphandling.

Under år 1987 omfattade provningsverksamheten ett trettiotal produktgrupper, omfattande ca S00 produkter. Provningsambitionen varierar mellan produktgrupperna. enklare endast en besiktning av För produkter genomförs en av företagets mateprodukten, exempelvis granskning rialdeklaration samt en diskussion i sortimentgruppen. För andra sker både en teknisk och en produktgrupper funktionell provning. Den funktionella provningen sker oftast i samarbete med en hjälpmedelscentral eller motsvarande.

under år 1988 beräknas ligga på Provningsverksamheten samma nivå som under föregående år.

Provningsverksamheten under de tvåsenasteåreh'har kännetecknats av ett utökat samarbete med landstingen. Detta har i första hand genomförts via s k sortimentdär representanter från enskilda landsting grupper, medverkat aktivt i arbetet. Även handikapporganisationernas i dessa grupper har stärkts. representation Genom dessa förändringar har värdefulla informationskanaler åt båda hållen utvecklats.

Under de tre senaste åren har den externa provningen bl a med provning av dynor i Linköping och av utökats, proteser i Göteborg.

För att förbättra och förenkla det nordiska provningssamarbetet har en nordisk arbetshandbok utarbetats. Syftet med arbetshandboken är att hjälpa handläggarna att samarbeta över gränserna samt att ge en enhetlig uppläggning av arbetet.

Under senare år har arbetet med kravspecifikationer och standarder intensifierats. Speciellt kan nämnas att institutet i samarbete med övriga nordiska länder utarbetat och antagit kravspecifikationer för hörapparater och gånghjälpmedel. I samarbete med tillverkarna har utarbetats en svensk standard rörande fast monterade personlyftar. En svensk standard rörande mobila personlyftar beräknas bli färdig under år 1988. Under de gångna åren har också utarbetats ett tiotal internationella standarder, främst inom områdena rullstolar och stomihjälpmedel.

För att förbättra underlaget för landstingens inköpare har under framför allt år 1988 i samarbete med SUB utarbetats Sortiment och Prisöversikter. Ett arbete för att med hjälp av datorstöd förenkla framtagandet av och förbättra innehållet i dessa publikationer pågår.

Inom provningsavdelningen sorterar även institutets bilanpassningsverkstad. I praktiken fungerar verkstaden som en egen organisation, med egna kostnads- och intäktskonton och under ledning av den ställföreträdande avdelningschefen och en verkmästare. Målsättningen är att verksamheten skall bära sina egna kostnader.

Verksamheten omfattar tillverkning och montering av utrustning till bilar som skall köras av handikappade personer. Arbetet görs på beställning av bilföretag och enskilda. Årligen försäljs ca 600 utrustningar till ca 500 bilar. Detta motsvarar minst 80 procent av de anpassningar som görs i Sverige. Inom verksamheten ingår även en omfattande rådgivning till länsarbetsnämnder, enskilda och bilföretag om olika anpassningamöjligheter. Genom det nya statliga bilstödet förväntas en ökad efterfrågan på verkstadens tjänster.

2.6.4 Informationsavdelningen

Målet för informationsinsatserna är att öka kunskapen om hjälpmedlens betydelse i liv - att handikappades visa på möjligheter och begränsningar.

Målgrupperna är i första hand politiker och tjänstemän inom stat, landsting och kommuner samt brukarna.

Avdelningens uppgift är att medverka till att dessa grupper får bra underlag inför sina beslut om hjälpmedel.

I verksamheten ingår också att följa och klarlägga utvecklingen av informationbehovet i omvärlden. Interninformation är en annan viktig uppgift för avdelningen.

arbetar med hela utbudet av olika media. Avdelningen Verksamheten kan indelas i följande funktioner:

- redaktion för trycksaker - redaktion för tidskriften information om Rehabilitering - redaktör för interntidning - bibliotek - utställningsverksamhet - presskontakter - marknadsföring - hjälpmedelssekretariat (samordnar arbetet kring hjälpmedelsförteckningen) - abonnemang och trycksaksbeställningar - svarspanel - kurser/konferenser - fotoverksamhet - relationer och sexualitet (en verksamhet som år 1980 från SVCR. Skälet till placeringen på avdelövertogs är att verksamheten domineras av informationsarningen bete) - deltagande i arbete med nordiskt hjälpmedelsregister

På avdelningen drivs också ett projekt om äldre hörselskadades situation. Projektet finansieras med arvsfondsmedel och skall vara klart år 1991.

Verksamheten under år 1987 och 1988 beskrivs nedan i mer generella termer.

Trycksaksproduktionen är en tung del av avdelningens verksamhet och omfattar mellan A0-50 trycksaker per år. I detta innefattas produktinformation, sortiment och prisöversikt (görs i samarbete med SUB), rapporter, skrifter av olika slag mm;

Tidskriften Information om Rehabilitering utkommer med sex nummer per år. Interntidningen Hänt varé här utkomma med ett nummer var tredje vecka, med planeras undantag för sommarperioden.

Vid biblioteket förmedlas ca 2000 lån per år, varav knappt hälften till institutets egen personal.

Utställningsverksamheten har de senaste åren varit relativt omfattande. Institutet deltar regelbundet i de handikapputställningarna. Därutöver deltar inårliga stitutet med utställningar vid olika mässor och konferenser. HI har också ett samarbete med NHRs utställi Stockholm. År 1987 deltog institutet i ningscenter samarbete med Exportrådet i en rehabiliteringsutställi Düsseldorf. Under år 1987 hade nästan 100 000 ning

personer möjlighet att ta del av institutets utställningsverksamhet.

Sedan ett antal år tillbaka arbetar avdelningen regelbundet med pressmeddelanden och andra presskontakter. Under det senaste året har presskontakterna utvecklats ytterligare. En utveckling har även skett av marknadsföringen, håde av institutet och av enskilda produkter, såsom informations- och kunskapsmaterial.

Vid avdelningen produceras varje år en hjälpmedelsförteckning, bestående av ett regelverk samt två till tre upplagor av sortimentshilagan. Institutet ger också ut ett cirkulär varje månad för att informera landstingen om de hjälpmedelsbeslut som fattats under den gångna månaden. Cirkuläret utges inte under sommarperioden.

Avdelningen har också ansvaret för institutets abonnemangssystem, som omfattar nästan 11 000 abonnenter. Institutet erbjuder nio olika specialabonnemang samt ett totalabonnemang.

Svarspanelen tar varje dag emot ett stort antal telefonsamtal med frågor om hjälpmedel. Varje dag tar panelen också emot ett 20-tal beställningar av trycksaker.

Kurser och konferenser är ett regelbundet inslag i verksamheten och innefattar allt från en större satsning på utbildning om datorn som handikapphjälpmedel till konferenser för hjälpmedelschefer m fl.

Videoproduktion har det senaste året blivit ett allt vanligare mediaval. Under det senaste året har fyra filmer producerats. Institutet har ca tio filmer till försäljning. Videofilmerna är ofta en del i ett utbildningspaket, vilket innebär att det till filmerna även finns trycksaker.

Avdelningen har en inte oväsentlig fotoresurs, vilket gör att avdelningen med egna resurser klarar av att utföra nästan allt fotografiskt arbete som behövs för den egna dokumentationen och produktionen.

2.6.5 Administrativa avdelningen

Administrativa avdelningens verksamhetsområde innefattar:

- ekonomiadministration - inkl personaladministration, arbetsrättsliga frågor, arbetsmiljö- och personalsociala frågor - centrala arkiv registratur,

- kontorsservice (inköp, lokalvård, lunchrum, växel, Vaktmästeri, lagerhållning, lokalfrågor, fastighetsskötsel och -administration) - administrativ utveckling, organisationsfrågor, datorverksamhet - vissa frågor (avtal mm) juridiska

Avdelningen har det direkta ansvaret för den centrala ekonomi-, personal- och inköpsfunktionen (planering, drift, ärendehandläggning mm). Den har också en övergripande samordningsfunktion inom hela detta verksamhetsområde, i vilket innefattas att avdelningen tjänar som internkonsult åt sakavdelningarna i administrativa frågor.

Den administrativa verksamheten kan också anses bestå av en löpande del och en utvecklingsdel.

Den löpande verksamheten styrs till stor del av yttre krav (exempelvis ekonomiadministrativa bestämmelser, den statliga personalpolitiken, krav på öppettider mm) och av de krav på intern service som sakverksamheten ställer.

Utvecklingsdelen består av att i samarbete med sakavskapa nya och bättre organisations- och delningarna arbetsformer. Ett viktigt instrument i detta arbete är att utveckla konkreta handlingsprogram inom olika områden. Det gäller t ex lönepolitik, pers0nalutveck1ing/utbildning, kompetens- och övergripande personalplanering, jämställdhet, datorverksamhet och arbetsmiljö.

Internt är avdelningen organiserad i ett kansli, två .sektionen (personal- resp. ekoøiomi.) .samten .kontorsservicefunktion (formellt inte en sektion).

Större satsningar som gjorts under den senaste treårsperioden är:

Institutet har påbörjat en uppbyggnad av ett system för datorstöd.

Ett s k nationellt hjälpmedelregister byggs f n upp. Det innefattar information om hjälpmedel - produkter, leverantörer, administrativa och ekonomiska uppgifter mm. Vidare avses att i systemet lägga in den framtida motsvarigheten till hjälpmedelsförteckningen, forskningsdokumentation och eventuellt också ett biblioteks- För redaktionsverksamheten, som utgör ett delsystem. system, används s k Desk Top Publishing-teknik.

Systemet bygger på persondatorer som knyts samman i ett lokalt nätverk.

Systemet är förberett För extern direktåtkomst och skall också kunna kommunicera med NNH-registret.

Datorsystemet är delvis i drift och uppbyggnaden kommer att fortsätta under de närmaste åren. År 1988 har 750 tkr avsatts för uppbyggnaden.

Ett lönepolitiskt program, som årligen revideras, har tagits Fram.

Ett jämställdhetsprogram har utarbetats och direkta jämställdhetssatsningar har gjorts vid de lokala löneförhandlingarna

Ett brett upplagt utbildningsprogram för att höja den allmänna projektledarkompetensen, för att bl a möjliggöra än längre gående delegering av ansvar och befogenheter, har införts. En kurs om nio dagar med 16 deltagare har genomförts. På några års sikt avses alla handläggare ( i viss mån även assistenter) ha genomgått denna utbildning.

Ett samarbete har inletts med Statshälsan För att på ett mer systematiskt sätt kartlägga och åtgärda arbetsmiljöbrister. Härvid har hittills prioriterats datorarbete, ergonomi och syn-/ljusförhållanden.

Nya adminstrativa/ekonomiska system har införts i takt med organisationsförändringar och en ökad delegering till projekt (och motsv). Vidare har i samband med den ökade delegeringen och sakavdelningarnas större ekonomiska självständighet också den direkta service från avdelningen till sakavdelningarna ökat.

Planeringssystemet (verksamhetsplaneringen) har successivt förenklats.

3 Analys och allmänna överväganden

3.1 Förändringar i hjälpmedelssystemet

I detta avsnitt behandlas i punktform olika förändringar som skett i hjälpmedelssystemet under framför allt den senaste tioårsperioden. Beskrivningen är mycket översiktlig och har tagits med för att ge en bakgrund till de överväganden om institutets roll och uppgifter som görs senare i kapitlet.

Det har skett en betydande utveckling av hjälpmedelsverksamheten efter att hälso- och sjukvårdshuvudmännen år 1976 övertog det sammanhållna organisatoriska och finansiella ansvaret för denna. Som exempel på detta kan redovisas kostnadsutvecklingen inom området.

Den statliga ersättningen till huvudmännen ökade mellan åren 1976-85 från 197 till 668 mkr. Enligt Landstingsförbundets uträkningar har hälso- och sjukvårdshuvudmännens bruttokostnader för hjälpmedel under samma period ökat från 260 till 1 100 mkr. Kostnaderna för s k kostnadsfria förbrukningsartiklar (KOFFA) har ökat från 78 mkr år 1976 till 450 mkr år 1985. Det finns vissa reservationer när det gäller tillförlitligheten i de redovisade siffrorna. Klart är dock att att det under perioden skett en kraftig ökning av kostnaderna för hjälpmedelsverksamheten, både i nominella och reella termer.

Det finns statistik som visar att även omfattningen av förskrivna hjälpmedel ökat starkt under perioden.

.0rsakerna.till.denna.utveckling beror.sannolikt på flera olika faktorer. De som bedömts vara viktigast redovisas nedan.

3.1.1 Ökningen av antalet äldre

Under perioden har det skett en fortlöpande ökning av antalet äldre. Särskilt gäller detta gruppen som är äldre än 80 år. Det finns klara belägg om sambandet mellan hög ålder, sjukdom och funktionsnedsättning. Man vet att idag ordineras flertalet tekniska hjälpmedel till personer över 60 år.

3.1.2 Den tekniska och medicinska utvecklingen

Det sker en snabb teknisk utveckling inom hjälpmedelsområdet. Denna utveckling har gjort att det tillkommit möjligheter att med hjälpmedel kompensera funknya tionsnedsättningar. Det har även skett en fortlöpande förbättring av redan befintliga produkter. Sammantaget

har detta lett till en ökning av antalet hjälpmedel, samtidigt som många hjälpmedel blivit mer komplicerade.

Genom förbättrade behandlingsmetoder ökar överlevnaden efter svårare sjukdomar. Detta kan i sig bedömas leda till ett ökat behov av hjälpmedel. Därtill kommer att den medicinska utvecklingen även i övrigt medför förändrade och ofta ökade krav på hjälpmedel och förbrukningsartiklar av olika slag.

3.1.3 Förändringar inom vårdorganisationen

Under perioden har skett en ökad satsning på att äldre och handikappade skall kunna bo kvar i de egna hemmet. Det har även gjorts insatser för att personer som tidigare vistats på olika typer av institutioner skall komma ut i eget boende. Denna utveckling medför förändrade och ökade krav på tekniska hjälpmedel, och då inte minst hjälpmedel för den dagliga livsföringen och vården. Utvecklingen gör också att primärkommunernas hemtjänstpersonal i ökad utsträckning kommer i kontakt med hjälpmedel och situationer då hjälpmedel behövs.

Inom landstingen har det skett en fortlöpande förändring av hjälpmedelsorganisationen. Från att tidigare mer självständigt haft ansvaret för hjälpmedelsverksamheten har t ex hjälpmedelscentralerna allt mer fått till uppgift att fungera som specialist- och konsultorgan i förhållande till ordinatörerna inom andra enheter i hälso- och sjukvården. Det har även blivit vanligare att kostnadsansvaret för hjälpmedlen lagts ut på den ordinerande kliniken (motsv) och att inköp och lagerhållning inordnats i landstingets vanliga system för materialadministration.

3.1.4 Vidgningen av handikapp- och hjälpmedelsbegreppet

Det har skett en vidgning av handikappbegreppet under hela efterkrigstiden. Ett exempel på utvecklingen kan vara utvecklingen av handikapporganisationerna. År 1945 fanns sju handikappförbund med sammanlagt ca 35 000 medlemmar. År 1985 uppgick antalet handikappförbund till ca 30, med ca 400 000 medlemmar.

Även hjälpmedelsbegreppet har vidgats. Under åren har tillkommit alltfler hjälpmedel vid sidan av de traditionella. Exempel kan vara hjälpmedel som används som ett led i en behandling, vid studier eller arbete, för fritidsändamål, som hjälp vid den dagliga livsföringen mm.

Det finns anledning att tro att även dessa faktorer lett till en ökning av efterfrågan på hjälpmedel.

3.2 HIS roll och uppgifter

3.2.1 Utredningsdirektiven mm

I hjälpmedelsutredningens direktiv sägs att utredbör utgå från att huvudansvaret för ningens förslag tillhandahållande av hjälpmedel även i fortsättningen skall åvila hälso- och sjukvårdshuvudmännen. Det sägs även att utgångspunkten för fortsatt statlig ersättning inom området bör vara att någon form av schabloniserad ersättning behålls.

3.2.2 De intervjuades synpunkter

Som redovisats i kapitel 1 har intervjuer genomförts med företrädare för ett fyrtiotal organisationer. Här gäller dock att flera av organisationerna har kontakt med institutet endast utifrån någon eller några av de delverksamheter som institutets bedriver. Exempel på sådana organisainner är forsknings- och utvecklingsertillverkarna och t ex boverket. Det ligger i ganen, sakens natur att dessa företrädare inte redovisat någon uppfattning om institutets övergripande roll och upp- De synpunkter som företrädarna för dessa organ gifter. haft redovisas i förekommande fall i kapitel 4.

De som i första hand kan förväntas ha en samlad uppfattning om institutets roll och uppgifter är företrädarna för landstingen, staten och handikapporganisationerna.

-Genomgående har varit att inte någon av de intervjuade

behovet av institutet. Däremot har man giifrågasatt vetvis haft olika syn på betydelsen av olika verksamheter som institutet nu bedriver.

Handikapporganisatinnernas företrädare i institutets styrelse har redovisats en samlad syn på institutets roll och uppgifter. Deras utgångspunkt är att det bör finnas en lagstadgad rätt till hjälpmedel och att beslut enligt lagen skall kunna överklagas. De anser vidare att hjälpmedlen fullt ut skall finansieras av statliga medel via socialförsäkringssystemet. När det institutets roll anser de att institutet bör gäller vara en statlig myndighet med huvuduppgift att stödja, bevaka och framföra brukarnas intressen av att det skall finnas en i vid mening välfungerande hjälpmedelsverksamhet.

institutets uppgifter framför de synpunkter Angående som innebär att institutet i framtiden bör arbeta med i stort sett samma uppgifter som i dagens läge. De menar dock att brukarnas erfarenheter i framtiden måste tas tillvara bättre och att verksamheterna bör ha en klar inriktning på att stödja de enskilda brukarna.

De företrädarna för landstingen har i intervjuade första hand betonat att institutet bör ha rollen av ett service- och kunskapsorgan i hjälpmedelsfrågor. Nästan har framhållits att institutet inte bör undantagslöst arbeta med som rör styrning eller tillsyn av frågor landstingens verksamhet. Man har starkt betonat vikten av och den kunskap och information som denna provningen underlag för. I flera fall har man också betonat ger att kontakterna mellan institutet och landstingens personal bör ökas. Några förslag om förändrat huvudmannaskap för institutet har inte framförts.

I vissa fall har framkommit synpunkter om att institutets verksamhet bör koncentreras i jämförelse med dagsläget. Som exempel på verksamheter som skulle kunna avvecklas har nämnts verkstaden, bevakningen av boendeoch planeringsfrågor och utredningar om landstingens hjälpmedelsorganisation.

Några direkta förslag om förändrad roll eller uppgifter för institutet har inte lämnats av de statliga företrädarna som intervjuats. I flera fall har man dock ifrågasatt lämpligheten av att institutet i praktiken har uppgifter som rör normering och tillsyn av hjälpmedelsverksamheten. Under intervjuerna har framkommit att den uppgift som de statliga företrädarna anser är viktigast är institutets insatser inom forsknings- och utvecklingsområdet. I något fall har även framkommit uppfattningen att institutet inte bör ägna sig åt så många uppgifter som man gör i dagens läge. Verksamheter som ifrågasatts är verkstaden och insatserna avseende boende- och planeringsfrågor.

De statliga företrädarna har inte framfört något förslag om förändrat huvudmannaskap för institutet.

Under dessa intervjuer har även framkommit synpunkter rörande enskilda verksamheter. Dessa synpunkter redovisas i förekommande fall i kapitel 4.

3.2.3 Utredarens analys och överväganden

Det unika med institutet är att det genom sin provningsverksamhet får en fortlöpande och relativt ingående kunskap om nya hjälpmedel som utvecklats. Någon

motsvarande möjlighet för andra organ att få denna kunskap saknas.

Det som ger institutet denna möjlighet är att tillverkarna känner till att SUB endast upprättar avtal för produkter som godkänts av HI och att dessa avtal i praktiken är en förutsättning för att landstingen skall köpa produkten.

Vid intervjuerna som genomförts under denna utredning har framhållits nödvändigheten med någon form av central prövning av hjälpmedel. Några möjligheter för de berörda att själva klara av att bedöma vilka av de nya hjälpmedlen som uppfyller rimliga krav på säkerhet och funktionalitet anser man sig inte ha.

Det har också framhållits att det nuvarande systemet med central prövning och godkännande är av stor betydelse för SUBs möjligheter att förhandla fram förmånliga priser på de produkter som finns på marknaden.

Det är min uppfattning att institutets prövning och kopplingen till upphandlingen av hjälpmedel inom landstingen är av avgörande betydelse för institutets roll inom systemet för hjälpmedelsförsörjning.

Att provningsfunktionen är central för institutets roll inom hjälpmedelsverksamheten innebär dock inte att andra verksamheter inom HI skulle vara av mindre betydelse. Det avgörande är här vilken koppling de olika verksamheterna har till varandra.

Även med en snäv avgränsning av institutets uppgifter så krävs kunskap om vilka fuhktiohsnedsättningar som“ olika handikapp leder till och på vilket sätt samhällets utformning påverkar behovet av hjälpmedel. Denna kunskap är av direkt relevans för vilka krav som bör ställas på de enskilda produkterna inom ramen för provningsverksamheten. Kunskapen ger också underlag för en rad andra aktiviteter som bedrivs vid institutet, såsom framtagande av anvisning för ordinatörer och personer som sysslar med bostadsanpassningsfrågor.

I kunskapen om handikapp kan även sägas ligga att känna till storleken av olika handikappgrupper. Dessa uppgifter är dock inte direkt nödvändiga för provningsverksamheten, utan är mer en förutsättning för institutets allmänna överblick över handikapp- och hjälpmedelsområdet. Uppgifterna ger också ett underlag för bedömningar av hur väl befintliga hjälpmedel svarar mot konstaterade behov. Denna kunskap behövs bl a som underlag för beslut om vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som behövs.

Som tidigare framgått bedöms kunskapen om enskilda hjälpmedel vara av central betydelse för institutets roll inom hjälpmedelssystemet. En viktig källa för denna kunskap är provningsverksamheten, men även kontakter med forskare, tillverkare och andra verksamma inom hjälpmedelsområdet bidrar till denna kunskap.

Genom kunskapen om behovet av hjälpmedel samt vilka hjälpmedel som finns tillgängliga och vilka brister som dessa uppvisar har institutet en god plattform för att bedöma vilka utvecklingsinsatser som behövs inom olika områden. Denna kunskap måste dock förenas med en överblick över vilket forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs på olika håll inom och utom landet.

Inom institutet har man även arbetat med att ta fram om i vilken utsträckning de handikappade får uppgifter sina hjälpmedelsbehov tillgodsedda. Det rör sig här om uppgifter om hur hjälpmedelsverksamheten i praktiken fungerar inom olika hjälpmedelsområden och i olika delar av landet. Eftersom denna typ av kartläggningar är mycket resurskrävande har institutet tvingats att begränsa insatserna till områden som bedömts vara särskilt eftersatta.

Inom institutet har också genomförts ett omfattande utredningsarbete kring landstingens organisation för hjälpmedelsförsörjning. Förutom att ge direkt kunskap om hur försörjningen är organiserad har man i detta arbete även lagt fram förslag hur verksamheten borde organiseras.

Min bedömning är att utredningar om försörjningsläget och hur hjälpmedelsverksamheten är organiserad i landstingen är verksamheter som inte är direkt kopplade till institutets roll som expert på hjälpmedel. Denna typ av kunskap bedöms framför allt vara av betydelse för tillsynen och normeringen inom området.

Utifrån den analys av institutets roll och uppgifter som här redovisats är det naturligt med ett fortsatt delat huvudmannaskap mellan staten och Landstingsförbundet. Orsaken är att båda huvudmännen måste bedömas ha betydande intresse av den konkreta inriktning som institutets verksamhet får.

Kopplingen till hälso- och sjukvårdhuvudmännen är given, genom bl a institutets betydelse för upphandlingen av bra och prisvärda hjälpmedel. Men även andra insatser som institutet föreslås bedriva utgör direkta stödfunktioner för landstingens verksamhet. Som exempel kan nämnas insatser för information till och utbildning av personalen inom hjälpmedelsverksamheten.

Staten borde ha flera motiv för att vara en av huvudmännen för verksamheten. Ett grundmotiv är att det är staten som har det övergripande ansvaret för samhällets handikappolitik. Vidare förutsätts institutet även i framtiden fungera som en kunskapkälla för insatser rörande hjälpmedel inom den tekniska utvecklingen, forskningen och den högre utbildningen. Institutet kommer också i framtiden att behöva fungera som ett expertorgan för olika statliga myndigheter i samband med deras insatser inom handikapp- och hjälpmedelsområdet.

Under intervjuerna har inte framkommit några klara uppfattningar om att förändringar i styrelsens nuvarande sammansättning bör ske.

Att de båda huvudmännen bör vara representerade i styrelsen är en självklarhet. Huvudmännen har ett givet intresse av att genom en styrelserepresentation bevaka att verksamheten bedrivs i enlighet med fastställda stadgar och avtal. Vilken representation som i övrigt bör finnas i styrelsen bör bli föremål för vidare överväganden.

Några förlag om förändrad finansiering av institutets verksamhet har inte framkommit under intervjuerna.

Eftersom verksamheten fungerar som ett stöd både för landstingen och staten framstår det som rimligt att finansieringen även i framtiden i huvudsak sker genom en överenskommelse i samband med fastställande av vilken ersättning som skall utgå från staten till hälsooch sjukvårdshuvudmännen.

A Särskilda frågor

I detta kapitel behandlas ett antal frågor som bedöms behöva övervägas ytterligare innan ett förslag om institutets framtida verksamhet läggs. I huvudsak rör det sig om frågor där det under intervjuerna framkommit mer detaljerade synpunkter eller förslag om förändringar.

ä.1 Hls normerande uppgifter

Enligt HIS stadgar åligger det institutet att bl a ange hjälpmedelshanteringens inriktning och därvid utfärda de riktlinjer, tillämpningsföreskrifter mm som behövs samt att svara för en kontinuerlig utgivning av en hjälpmedelsförteckning.

Mitt intryck är att institutet, åtminstone under senare år, endast i begränsad utsträckning arbetat med den typ av normgivning som kan sägas ligga i den första attsatser ovan. Från flera av de intervjuade har understrukits att detta är naturligt med tanke på den tillväxt av resurser och kunnande som skett inom landstingen, och då inte minst inom deras hjälpmedelsverksamhet. Man har också framhållit att principiella skäl talar mot att ett organ vid sidan av landstingsorganisationen skulle svara för denna typ av styrning.

En av hjälpmedelsförteckningens uppgifter är att utgöra en lista över grupper av hjälpmedel som institutet anser att landstingen bör erbjuda kostnadsfritt. Någon skyldighet för landstingen att följa dessa rekommendationer finns inte, utan ytterst är det varje enskilt landsting som har att avgöra vilka produkter som skall erbjudas och om de skall vara kostnadsfria.

Nästan samtliga intervjuade har ansett att det finns klara nackdelar med att institutet har att svara för denna funktion. Några egentliga möjligheter att bedöma kostnadseffekterna av de enskilda rekommendationerna har inte institutet. Man saknar också möjlighet att tillse att rekommendationerna efterlevs. Kopplingen till rekommendationen om kostnadsfrihet fungerar också som ett hinder för institutet att informera om bra hjälpmedel i fall då enighet om kostnadsfrihet inte kunnat erhållas i institutets styrelse. Ett som förslag redovisats är att i den mån det finnas ett behov av rekommendationer i dessa frågor bör uppgiften att svara för dessa ligga på Landstingsförbundet. Det har också sagts att ett naturligt sammanhang att diskutera vilka krav som bör ställas på landstingen är vid förhandlingarna mellan staten och Landstingsförbundet om hjälpmedelsersättningens storlek.

har även varit att man ansett att social- Genomgående i framtiden på ett mer påtagligt sätt bör styrelsen svara för den normgivning och tillsyn som statsmakterna anser behövlig och för vilken styrelsen redan i dagens läge har ett formellt ansvar.

4.2 Provning och produktgodkännande

Som framgått under föregående kapitel har flertalet ansett att provning av hjälpmedel bör vara intervjuade en central uppgift för institutet även i framtiden. Under har även framkommit en del ytterintervjuerna som rör utformningen av den framtida ligare synpunkter provningsverksamheten.

Från har uttryckta önskemål om hjälpmedelstillverkarna att prövningen i framtiden endast skall avse produkternas säkerhetsmässiga egenskaper och således inte innefatta pris- och funktionsbedömningar. Man har även framhållit att den nuvarande rekommendationen av produkter bör ersättas med en objektiv produktinformation och att provning även bör kunna ske vid andra provningsställen än institutet.

Den övervägande uppfattningen i dessa frågor är dock att institutet även i framtiden bör göra både säkerhets- och funktionsbedömningar av nya hjälpmedel. En som utmynnar i ett samlat omdöme om huruvida prövning har sådana egenskaper att det bör förmedlas hjälpmedlet inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet; ett som förutsätts vara avgörande för om ställningstagande SUB skall göra ett avropsavtal på produkten.

Dethar dock även från demsom stödjer tanken på en fortsatt funktionell provning framförts kritik mot brister i kravspecifikationer och bedömningskriterier i den nuvarande provningsverksamheten.

Följande förslag om den framtida provningen har fram--

kommit under intervjuerna:

Det bör vara möjligt för institutet att utan alltför stora insatser kunna ta fram kravspecifikationer för säkerhetsprovning för de olika produktgrupper som är aktuella. Specifikationerna bör avse såväl krav som provningsmetoder. I takt med att specifikationerna utarbetats bör institutet tillåta att provning utförs även av andra provningsorgan. Vilka organ som skall bör fortlöpande bedömas av institutet och medgodtas delas tillverkarna.

Även funktionsprövningen av produkterna bör grundas på en kravspecifikation. Det har framkommit att det är

betydligt svårare att ta fram klara bedömningskriterier och -metoder inom detta område. Dessa skäl talar för att institutet även fortsättningsvis i huvudsak självt bör svara för denna typ av prövning. Målsättningen bör dock vara att funktionskraven skall vara klart redovisade och att det efter prövningen skall gå att utläsa vilka ev brister olika produkter uppvisat, inte minst i de fall då den samlade bedömningen blivit att produkten inte kunnat godkännas. Det har vidare hetonats att i synnerhet framtagandet av kravspecifikationer avseende enskilda produktgrupper bör ske i nära samarbete med företrädare för hjälpmedelsverksamheten inom landstingen, handikapporganisationerna och tillverkarna.

I nuvarande stadgar står att institutet skall prova och egenskapsdeklarera hjälpmedel och därvid även bedöma skäligheten i olika hjälpmedels prissättning. Bland andra handikapporganisationernas företrädare i institutets har ansetts att institutet inte skall styrelse göra någon bedömning av prissättningen på produkterna. Institutets i sammanhanget bör vara att redouppgift visa om produkten vid en samlad bedömning anses uppuppställda krav på säkerhet, kvalitet och fylla funktionalitet och att informera om resultatet av den provning som genomförts.

från tillverkarna, landstingens hjälpmedelspersonal och handikapporganisationernas företrädare har framkommit klagomål om att provningen tar alltför lång tid. Det har understrukits att det är viktigt att institutet avsätter nödvändiga resurser för denna verksamhet så att långa väntetider kan undvikas.

Här kan sägas att en viss avlastning av institutet skulle ske om säkerhetsprovningen även skulle kunna utföras av andra provningsorgan. Ytterligare möjligheter att förstärka provningsresurserna skulle institutet få om man tog betalt av tillverkarna för säkerhetsprovningen. Intervjuerna har inte givit något stöd för uppfattningen att institutet skulle ta betalt för den samlade bedömning av produkterna som görs. Den prövningen sker i praktiken som ett led i landstingens system för upphandling av hjälpmedel och tillverkarna har i detta fall inte möjlighet att vända sig till ett annat bedömning-/provningsorgan.

I nuläget förutsätts provning ske först när produkten är i serieproduktion. Detta förhållande skapar problem för tillverkarna genom att de tvingas att bygga upp en färdig produktionsapparat för en produkt som sedan kanske inte godkänns. Flertalet intervjuade har ansett att institutet bör åta sig att mot en avgift göra en preliminär bedömning av prototyper. Resultatet av denna

bör dock inte vara liktydigt med ett godkänprovning utan även i dessa fall bör en slutlig prövning nande, Denna prövning bör dock kunna genomföras snabbt göras. och inriktas på att se efter att den serietillverkade överensstämmer med den preliminärt godkända produkten prototypen.

Under har framkommit att det inte är ovanintervjuerna ligt att man inom landstingens hjälpmedelsverksamhet finner olika typer av svagheter i godkända produkter. Det har framkommit att institutet i flera av dessa fall inte informerats om bristerna. Det borde vara viktigt för institutet att samlar upp denna typ av systematiskt information. Denna information kan dels ligga till för utveckling av framtida prövningskrav och grund dels ett underlag för kontakter med mätmetoder, utgöra tillverkaren av den aktuella produkten. Om inte tillverkaren åtgärdar konstaterade brister borde uppgifter om bristerna lämnas i institutets produktinformation eller, i de fall bristerna är av allvarligare natur, strykas från lista över godkända produkter. produkten

En central fråga i detta sammanhang är naturligtvis vilka som bör prövas av institutet. En produktgrupper uppfattning som redovisats är att institutet i denna bör vara mycket lyhörd för önskemål som framförs fråga av handikapporganisationerna samt personalen inom landstingens hjälpmedelsverksamhet och SUB. Man har ansett att prövningen bör inriktas på produktgrupper som dessa grupper inte anser sig ha tillräcklig kunskap och resurser för att själva kunna bedöma. Mitt intryck är att nuvarande provning i stort svara mot en sådan I sammanhanget måste också påpekas att det inriktning. är hödvändigtattdet'finns en kontinuitet när det provning och godkännande inom olika produktgäller Um institutet har börjat prova en viss grupper. produktgrupp måste även nya produkter inom gruppen kunna provas och godkännas. Annars kommer antingen nya produkter att missgynnas eller tidigare provningsinsatser förlora sitt värde.

4.3 Bilverkstaden

Av verksamhetsbeskrivningen i kapitel 2 har framgått att institutet har en verksamhet för handikappanpassning av bilar. När det i intervjuerna lämnats förslag funktioner som skulle kunna avskiljas från instipå tutets nuvarande verksamhet har i första hand nämnts bilverkstaden. Några konkreta förslag om en alternativ huvudman för verksamheten har dock inte framkommit.

I sammanhanget kan redovisas att verksamheten i nuläget är i stort ekonomiskt och funktionellt skild från övri-

ga verksamheter inom institutet. Från institutets personal har framförts att bilanpassningarna är av stor betydelse för de enskilda handikappade. Man har därför ansett att verkstaden även i framtiden bör vara kvar vid institutet, men att den då bör organiseras som en självständig enhet och att verksamheten skulle bära sina egna direkta och indirekta kostnader.

4.4 Standardiseringsarbete

Från främst institutets personal har uttryckts uppfattningen att institutet även i framtiden bör medverka i arbetet med att ta fram nationella och internationella normer och standarder inom hjälpmedelsområdet. Detta arbete är ett naturligt inslag i arbetet med att höja kvaliten och statusen på främst provningsverksamheten.

Under intervjuerna har dock framkommit att institutet i vissa sammanhang närmast haft till uppgift att företräda andra organisationer, såsom staten och landstingen, i det internationella standardiseringsarbetet. Det kan därför finnas skäl för institutet att vid dessa tillfällen begära ekonomiska bidrag från dessa organ för sina insatser.

4.5 Internationella kontakter

Historiskt sett har institutet alltid haft relativt omfattande kontakter med organ i utlandet som bedriver verksamhet inom handikappområdet. Många av dessa kontakter är klart kopplade till institutets uppgifter och verksamhet. I andra fall (se även avsnitt 4.4) rör det sig närmast om insatser för att representera Sverige i olika internationella sammanhang. Det är bara ett fåtal av de intervjuade som berört frågan om institutets internationella kontakter. Dessa har framfört önskemål om en bättre rapportering av vad kontakterna inneburit och lett till.

Vid intervjuerna inom institutet har framkommit att det ibland funnits oklarheter om uppgiftsfördelningen mellan institutet och andra organ med uppgifter inom området. Det kan därför finnas skäl att ta en diskussion med bl a socialdepartementet och de olika myndigheterna och organen som har att svara för internationella kontakter om vilken arbets- och ansvarsfördelning som bör gälla i framtiden. Det kan också finnas skäl för institutet att begära särskilda medel för sådana kontakter som ligger utanför institutets direkta verksamhetsområde.

4.6 Kartläggningar av behov, organisatiin och försörjningsläge

I institutets stadgar står att en av uppgifterna för institutet är att följa utvecklingen på hjälpnedelsområdet och därvid beakta såväl sociala som tekniska aspekter. I utredningen som låg till grund för omorganisationen av institutet år 1976 betonades viten av denna sociala kunskap om funktionsnedsättningar. I detta ligger att till grund för institutets verksamhet måste finnas en bred kunskap om vilka funktionsnedsättningar olika handikapp leder till och vilka förhållanden olika grupper av handikappade lever under. Denna kunskap behövs både som underlag för framtagandet av krav för provningsverksamheten och som bas för insatser för att utveckla nya hjälpmedel.

Intervjuerna har visat att man inom institutet endast i begränsad utveckling systematiserat och dokumenterat den kunskap inom detta område som finns. I dagens läge finns kunskapen spridd på olika avdelningar och handläggare.

Detta talar för att institutet planmässigt bör sammanställa kunskapen om olika handikappgruppers behov. Detta gäller även för grupper som i dagens läge inte omfattas av institutets provningsverksamhet. Viktiga kunskapskällor i sammanhanget är den samhällsvetenskapliga forskningen i allmänhet och handikappforskningen i synnerhet, erfarenheter från handikapporganisationerna och personalen inom landstingens hjälpmedelsverksamhet och inte minst den kunskap som institutets personal under åren skaffat sig inom området. Med tanke på att det här rör sig om en mer samhällsvetenskaplig än en teknisk kunskap är det naturligt att ansvaret för denna uppgift i första hand läggs på utredningsfunktinnen inom institutet.

Det är svårt att se att institutet skulle kunna erhålla nya resurser för detta arbete, som måste anses ligga inom ramen för institutets centrala uppgifter. Det finns i detta läge anledning att ovan nämnda uppgift prioriteras i förhållande till insatser för att ge kunskap om nuvarande hjälpmedelsorganisation och försörjningssituation. Ett ytterligare motiv för detta är att hjälpmedelsutredningen kan förväntas presentera en kartläggning över nuläget inom dessa områden innan slutet av innevarande år. Utredningen kommer också att lämna ett förslag om hur bl a statistik inom området skall inhämtas i framtiden.

4.7 Forskning och utveckling

I nuvarande stadgar är det framför allt två punkter som berör forsknings- och utvecklingsområdet. Enligt dessa punkter har institutet att följa forsknings- och utvecklingsarbete på området, verka för en samordning av de verksamheter som bedrivs samt sprida kännedom härom samt att initiera och stimulera tillverkning av hjälpmedel.

Ett klart intryck av genomförda intervjuer är att institutets insatser inom FoU-området i huvudsak inriktats på sistnämnd punkt, dvs utvecklingen av enskilda hjälpmedel. Det kan konstateras att det t ex från handikapporganisationerna, personalen inom hjälpmedelsverksamheten och även tillverkare framförts önskemål om att institutet i ökad utsträckning bör lämna information om bristerna i befintligt hjälpmedelutbud och vilka utvecklingsinsatser som pågår. Samtidigt bör påpekas att flera av företrädarna för den statliga sidan starkt betonat vikten av att institutet prioriterar forsknings- och utvecklingsinsatserna.

Utifrån framförda synpunkter kan följande förslag om en tänkbar prioritering inom institutets FoU-verksamhet lämnas:

Den viktigaste insatsen för verksamheten bör vara att till olika aktörer inom hjälpmedelsområdet sprida kunskap om vilka brister som finns i det befintliga utbudet av hjälpmedel. En sådan kunskap finns tillgänglig genom de behovsutredningar som gjorts och de erfarenheter som provningen givit inom vissa områden. Detta är en kunskap som till stor del är unik för institutet och som därför ingen annan instans har möjlighet att förmedla.

Vidare bör institutet planmässigt följa den forskning och utveckling inom hjälpmedelsområdet som bedrivs inom och utom landet. Även denna kunskap bör sammanställas och återföras till de verksamma inom området.

Genom dessa insatser kan institutet förmedla en kunskap om hur väl det befintliga hjälpmedelsutbudet svarar mot konstaterade behov och vilka insatser som pågår för att inom olika områden förbättra situationen. Om man därefter kan konstatera att det finns eftersatta områden bör institutet försöka initiera och stimulera forskare, utvecklare och tillverkare att påbörja insatser inom dessa. Institutet bör t ex hjälpa intresserade att söka ekonomiskt stöd för projekt inom eftersatta hjälpmedelsområden.

Som ett stöd för utvecklingen inom hjälpmedelsområdet bör institutet ha resurser för att kunna bedriva viss rådgivning till personer som arbetar med utveckling av hjälpmedel. Blir insatserna av större omfattning än några enstaka timmar bör institutet kunna ta betalt för dessa. När rådgivningen avser områden som institutet bedömer vara eftersatta bör insatserna vara kostnadsfria. I den mån institutet går djupare in i enskilda projekt bör medel sökas från anslagsbeviljande organ, såsom STU, allmänna arvfonden etc för att täcka t ex kostnader för vikarier.

á.8 Insatser avseende bostadsanpassning/boendemiljö

Inom utredningsavdelningen finns resurser för att Devaka olika handikappgruppers krav på produkter för handikappanpassning av bostäder och lokaler och vid utformningen av miljöer. Det har funnits betydande skillnader mellan de intervjuade om synen på betydelsen av att dessa insatser även i framtiden bedrivs av institutet.

Det har varit framför allt personalen inom institutet och handikapporganisationernas representanter i styrelsen som argumenterat för att dessa funktioner bör finnas kvar vid institutet. Även företrädaren för boverket har framhållit vikten av institutets insatser inom området. I sammanhanget har man betonat värdet av den kunskap inom området som institutet byggt upp under åren och den klara koppling som finns mellan krav på miljöns utformning och kraven på mer renodlade hjälpmedel.

.4.9.. . ..Information.och utbitdning

I huvudsak är institutets uppgift att skapa, sammanställa och förmedla information och kunskap inom hjälpmedelsområdet. Detta betyder att informationsverksamheten är av central betydelse för hur väl institutet klarar av att fylla sina uppgifter.

En viktig utgångspunkt i sammanhanget är att informationsverksamheten måste vara väl samordnad med de övriga verksamheter som bedrivs inom institutet.

Under intervjuerna har personal inom landstingens hjälpmedelsverksamhet betonat värdet av främst sortiment och prisöversikterna, produktinformationen och tidningen Information om rehabilitering. Man har även sagt att man har nytta av de s k brukarfoldrar som institutet utarbetat. Företrädarna för handikapporganisationerna har starkt understrukit vikten av att insti-

tutet producerar och sprider konsumentinformation om

hjälpmedelsutbudet och hjälpmedelsfrågor.

Under intervjuerna har även i andra framkomsammanhang mit synpunkter om vilka informationen i grupper första hand bör inriktas på.

Med tanke på den stora ordinatörer som finns i mängd landet (sannolikt i 20-30 tusen storleksordningen personer) har främst den intervjuade landstingspersonalen ansett att institutet bör inrikta att sig på utnyttja ett system med vidareinformatörer. i Viktiga grupper detta som nämnts är bl sammanhang a hjälpmedelschefer,

hjälpmedelskonsulenter samt chefer för syn- och hörcentraler och ortopedtekniska verkstäder. Även handi-

kapporganisationerna har setts som viktiga kanaler i

sammanhanget.

Man har vidare önskemål om att uttryckt institutet tar ansvaret för att bygga upp ett kontaktnät med och för

dessa grupper. Ett centralt i kontaktnätet har inslag föreslagits vara att institutet ordnar träffar för de olika grupperna, inte bara för att föra ut information, utan också för att för ett ge utrymme erfarenhetsutbyte dem emellan och för att få vilka insatser synpunkter på de anser institutet bör prioritera.

När det gäller av finansieringen informationsverksamheten har vid intervjuerna med inom personalen institutet framkommit synpunkter om att för personalkostnaderna framtagandet av trycksaker och bör utbildningsmaterial bekostas över institutets men att de som bebudget, ställer materialet bör betala mm. När tryckkostnader det gäller utbildningar har ansetts att arbetet med att ta fram program 0 likn bör betalas av men institutet, själva kurskostnaderna betalas av deltagarna.

4.10 Organisation och arbetsformer mm

De intervjuer som har har inriktas genomförts på frågor om institutets roll och verksamhet i stort. Det är

därför inte förvånande att det inte framkommit några särskilda synpunkter om förändringar inom institutets

inre organisation.

Det har dock från institutets framförts personal att man bedömer att mer omfattande organisatoriska förändringar negativt skulle påverka verksamheten vid institutet. Orsaken till detta är att man redan tidi-

gare genomgått betydande organisationsförändringar.

Under intervjuerna har dock framförts önskemål om för-

bättrade kontakter mellan institutet och andra verksam-

ma inom och en förbättrad samordhjälpmedelssystemet mellan avdelningarna på institutet. ning

Bilaga 1 Intervjuade gersoner Namn Organisation (motsv) Karl-Axel Johansson Svenska kommunförbundet Margareta Erman Margareta Rosenius Lennart Borgström Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag (SUB) Sven Holmstedt tidigare HI Gunilla Lamnevik Landstingsförbundet Eva Jacobsson HI (fr 0 m 1988-10-01) Rune Sandberg Stockholms läns landsting, Britt Marell nordöstra sjukvårdsdistr Hans Örnhall Boverket Anita Nyberg Kristianstads läns landsting Lillvor Ovesson Gunilla Andersson Lars - , landstingsråd Thylén Gunilla Granström Västerbottens läns landsting Greger Olsson Frank - , landstingsråd, Mary Hls styrelse Ingemar Brattgård Svenska Sjukvårdsleverantörers Knut Rökke Förening (SLF) Christina Simonsson Ulf Wetterberg Landstingsförbundet Bertil Göransson Ordf i Hls styrelse Rolf Carlsson socialstyrelsen, handikappbyrån Göran Hammarsjö Stockholms läns landsting, landstingsråd, Hls styrelse Roger Svensson Forskningsrådsnämnden (FRN) Krystyna Asarnoj styrelsen för teknisk Ulf E Eklund utveckling (STU)

Intervjuade personer (forts) Namn

Organisation (mutill

Kerstin Wigzell Socialdepartementet Håkan Ceder Kristina Söderling Torgny Gertell LIC Ortopedi Bengt-Olnv Mattsson statens handikappråd Lars Hagström DHR, Hls styrelse Rolf Carlsson HCK, HIs styrelse

Därutöver har 19 intervjuer/samtal genomförts med enskilda personer eller grupper av personal vid institutet samt fyra med hjälpmedelsutredningen.

Bilaga 2 Handikappinstitutets styrelseledamöter och suppleanter fr 0 m 1987-01-01 t 0 m 1989-12-31 Ledamöter gL§ggg_gl Landshövding Bertil Göransson, ordf regeringen Riksdagsledamot Lena Öhrsvik Byrådirektör Rolf Carlsson Socionom Lars Hagström Landstingsrådet Göran Hammarsjö Landstingsförbundet Landstingsrådet Mary Frank Skolkonsulent Eva Eriksson Landstingsrådet Britt Källström Landstingsrådet Peggy Lagerström, v ordf

Suppleanter Departementsrådet Kerstin Wigzell regeringen Riksdagsledamot Stina Gustavsson Förbundssekreterare Bo Månsson Ombudsman Kajs-Marie Rikko Landstingsledamot Mary Erixon Landstingsförbundet Landstingsrådet Kjell Carlsson Utredningssekr Göran Mattsson Landstingsrådet Conny Öhman Landstingsrådet Per Olov Blom

255 BILAGA 9

TEKNIKEN GER HÖJLIGHETER - HANDIKAPPHJÄLPHEDEL ocn FÖRSÖRJNINGSFRÅGOR I ETT FRAMTIDSPERSPEKTIV

RAPPORT 1987-11-30 HANDIKAPPINSTITUTET

1. INLEDNING

Handikappinstitutet har åtagit sig att åt hjäipmedeisutred-

ningen ta fram materia1 om

- Teknikens möjiigheter i ett 10-årsperspektiv - med från

Synpunkter på försörjningssystem utgångspunkt i dag pågående utveckiing samt utifrån konsekvenser av

nya hjä1pmede1 - som aktualiserats Färdiga produkter som hjälpmedel e11er som naturiigt sku11e kunna betraktas som hjäipmedei,

men som i dag inte omfattas av något försörjningssystem

- Produkter under utveckling

Ramen för undersökningen har varit produktområden som om-

fattas av nuvarande försörjningssystem samt produktområden

som iigger i gränsområdet ti11 systemet såsom hjä1pmede1

för hemsjukvård/behandiing, impiantat, hjäipmedei för vår-

daren samt standardprodukter som kan vara aktue11a som handikapphjälpmedei.

Uppdraget har inte omfattat arbetstekniska hjä1pmede1 och bostadsanpassningar. Dessa är natur1igtvis mycket viktiga för handikappades möjiigheter och Iivskvaiité och de har också ett samband med behov av övriga hjä1pmede1. Samhä11sutveckiingen genere11t, Iagstiftning och poiitiska stäiiningstaganden utgör grunden för handikappades situation och behov av hjä1pmede1. Utveckiingen inom t ex informa-

tionsteknoiogiområdet och inom p1an- och byggområdet kommer

i hög grad att påverka människors 1ivssituati0n och behov av hjäipmedei och individueiia anpassningar.

I avsnitt 2 om teknikens möjligheter är avsikten att beiysa en tro1ig och möj1ig utveckiing av hjäipmedelsutbudet de

närmaste tio åren och dess konsekvenser för handikappade människor. Bi1den b1ir naturiigen okiarare ju längre bort man biickar men huvudiinjerna kan ändå urskiijas. Vi har vait att beskriva de insiag som vi tror har störst intresse för den framtida hjäIpmedeisförsörjningen.

En viktig förutsättning för att hjä1pmede1 ska b1i tiiigäng1iga för handikappade är att det finns fungerande försörjningssystem. I bilaga 1 och 2 redovisas befintiiga hjäipmedei/produkter som inte omfattas av nuvarande hjälpmedeisförsörjningssystem samt produkter/hjä1pmede1 under utveckling. Utifrån dessa och avsnittet om teknikens möjiigheter har probiem med nuvarande försörjningssystem anaiyserats i avsnitt 3. I vissa faii ges också försiag tiii alternativa iösningar. Det bör betonas att det främst är admi-

nistrativa/organisatoriska frågor som behandias inki. vissa

kompetensfrågor. Materiaiet bör därför ses som kompiement

till de anaiyser av hur hjälpmedelsförsörjningen för närvarande fungerar för handikappade som kommer att göras i hjäipmedeisutredningen.

Vi har inte neiier behandiat frågor om viika hjäipmedei

eiier i viika sammanhang hjäipmedei i framtiden bör vara kostnadsfria för handikappade.

å 2. TEKNIKENS MÖJLIGHETER - ETT TIOÅRSPERSPEKTIV

Teknikens möjligheter anges dels i form av en tabell över produkter under utveckling i dag (bilaga 2), dels i form av en koncentrerad text om de viktigaste troliga hjälpmedelsnyheterna för olika handikappgrupper under de närmaste tio åren.

Som framgår av bilaga 2 domineras utvecklingen just nu

antalsmässigt av konventionella hjälpmedel såsom rull-

stolar, gånghjälpmedel och ADL-hjälpmedel. Men i det längre

perspektivet blir det datateknik och telekommunikationer som alltmer tar över huvudrollen. Skälet till att detta

inte visar sig tydligare i listorna är dels att många av

dessa framtidens hjälpmedel ännu befinner sig på koncepteller forskningsstadiet, dels att mycket av utvecklingsarbetet består i att skriva av fram-

datorprogram. Många

tidens datoriserade hjälpmedel kommer att bestå av standardprodukter, som med särskild programvara och/eller särskilda anpassningar blir ett handikapphjälpmedel. En lista över

utvecklingsarbete som borde sättas igång skulle säkert

-se annorlunda ut och-domineras-av datatekniska tillämpningar.

Dessutom upptar listorna huvudsakligen arbete som bedrivs i Sverige medan textavsnittet tar hänsyn även till utveckling utomlands, där vi inte har samma ingående kunskap

om olika pågående

utvecklingsprojekt.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att de flesta av dagens hjälpmedelstyper kommer att finnas kvar i framtiden. Hjälpmedel som rullstolar, ADL-hjälpmedel och vissa förbrukningsartiklar förbättras som en följd

långsamt av nya material

och bättre konstruktioner och design.

Det nya i framtiden kommer framför allt som resultat av utvecklingen inom datateknik och telekommunikationer. För det första kommer informationssamhällets framväxt att skapa nya behov av hjälpmedel. Det kan vara hjälpmedel för att

ge tillgång till angelägna tjänster, såsom information

lagrad i olika databaser och kommunikation via elektronisk post. Det kan vara hjälpmedel för att kunna utnyttja vanliga produkter, såsom persondatorer i arbetsliv och skola. Det

kan också vara hjälpmedel för att eliminera svårigheter

som uppstår, t ex med införande av nya betalningssystem.

Helst bör givetvis sådana svårigheter aldrig uppstå, om

man tar hänsyn till funktionshindrade människor vid utformning och införande av nya system. De grupper som i första hand berörs är synskadade, gravt rörelsehindrade samt hörselskadade och döva.

För det andra kan datatekniken användas för att konstruera nya personliga hjälpmedel, inte minst för grupper som i dag är underförsörjda med hjälpmedel. Det handlar främst om kommunikationshandikappade, förståndshandikappade, flerhandikappade och handikappade barn. Här blir persondatorn i sig med lämpliga programvaror ett viktigt hjälpmedel

för många personer men här kommer också nya datoriserade

hjälpmedel, såsom lasmaskin för synskadade och kommunika-

tionshjälpmedel för tal- och språkhandikappade.

Utvecklingen innebär att fler hjälpmedel än i dag kommer

att ingå i system för text- och bildkommunikation, vilket

i sin tur blir avhängigt den allmänna utvecklingen i sam-

hället för dessa kommunikationssystem. Exempel på detta

är tidningar för synskadade och bildtelefon för barndomsdöva.

Det blir också allt vanligare med kombinationer av olika hjälpmedelsfunktioner i samma produkt eller system. Redan

i dag finns enstaka system som kombinerar förflyttning med när- och fjärrkommunikation och omgivningskontroll. Det är dock mera osäkert om vi kommer att få en “all-dator eller all-terminal för handikappade eller för någon enskild handikappgrupp där alla önskade funktioner är in-

byggda, även om det pågår vissa aktiviteter i en sådan

riktning.

En viktig faktor för hjälpmedelsutvecklingen som inte beaktats här är den medicinska de närmaste åren. utvecklingen Sålunda har ingen hänsyn tagits till eventuella framtida möjligheter att bota eller hindra uppkomsten av handikappande sjukdomar och skador eller eventuella nya behandlingsmetoder som kan ge direkta hjälpmedelseffekter.

Inte heller har någon analys gjorts av tänkbara medicin-

tekniska framsteg som kan komma att i form avspegla sig av nya hjälpmedel eller hjälpmedelskomponenter. Det är dock troligt att ökade om nervsystemet och sinneskunskaper organen kommer att ge ökade möjligheter att stimulera förlamade muskler till aktivitet och att stimulera skadade sinnesorgan till sinnesintryck. Redan i dag finns forskningsverksamhet på båda områdena.

Sammanfattningsvis talar allt för att det i framtiden kommer att finnas allt fler produkter, såväl standardprodukter som speciella handikapphjälpmedel, som kommer att kunna ge hjälp och stöd för fler handikappade människor i fler av livets situationer än i dag.

2.1 Utgångspunkter

En beskrivning av framtiden måste alltid utgå från vissa

givna förutsättningar som inte alltid sägs klart ut, till exempel hur samhället kommer att utvecklas politiskt och ekonomiskt eller hur värderingar och attityder förändras. För denna framtidsbild är de viktigaste faktorerna marknadens utformning i framtiden samt möjligheterna att utveckla och tillverka hjälpmedel de kommande åren.

Vi har valt två nivåer i vår beskrivning: utvecktrolig

ling som utgår från att samtliga förutsättningar ligger

kvar på ungefär nuvarande nivå och möjlig utveckling

som utgår från ökade satsningar på utveckling,

tillverkning och tillhandahållande av handikapphjälpmedel, speciellt inom det datatekniska området.

För olika handikappområden anges sålunda hjälpmedelsutveck-

lingen under den kommande tioårsperioden samt i förekomman-

de fall synpunkter på konsekvenser för

försörjningssystemet. Beskrivningen är inte heltäckande men vi har valt sådana exempel som vi bedömer ha speciellt intresse i sammanhanget. Det bör understrykas att flertalet nuvarande hjälpmedel kommer att finnas kvar och förbättras.

En beskrivning av den tänkbara utvecklingen under tio år framåt innehåller givetvis betydande osäkerheter. Vi har valt att försöka tygla fantasin för att kunna hålla oss

på en någorlunda realistisk nivå.

2.2 Synskadade och dövbiinda

2.2.1 Troiig utveckiing

För synskadades och dövbiindas möjligheter att inhämta information kommer datatekniken att erbjuda nya möjligheter. Nya taktiia dispiayer (med handen avkännbara biider och

text) komner att ge tiiigång tiii biider och annan grafisk

information. Det kan bii möjiigt att urskiija gråskaior

genom oiika höjd på reiiefbiiden. Iniedningsvis kan priset

bli högt men det kommer att minska med större serier om stora marknader kan nås.

För punktskriftsiäsning kommer deis snabbare, Iättare och biiiigare skrivare, deis fuiisidesdispiayer, som också kan bii dyra i början men bör sjunka i pris.

Hjäipmedei för dövbiindas närkommunikation är också aktueiit, men kommer att kräva insatser för ökad bärbarhet och för träning.

Användningen av syntetiskt tai kommer att öka, deis därför att taikvaiitén förbättras; de1sdärför att f1erprodukter kommer att utnyttja talsyntes. En sådan biir en iäsmaskin av mera hanteriigt siag än nuvarande utrustningar, dvs en utrustning som kan iäsa upp texten i dokument som stoppas in. Den biir dock iniedningsvis aiitjämt kostsam. tämiigen

Taiböcker kommer fortsatt att speia en stor roii men iagras

på kompaktdiskar och digitala magnetband.

Men innan dessa nya tekniska media finns tiiigangiiga, finns det risk för att vaniiga enkia, för synskadade

specieiit iämpade kassettbandspeiare försvinner ur marknaden

och därmed skapar svårigheter för synskadades tiiigång

tiii iitteratur m m.

2.2.2 Möjiig utveckiing

Även om iäsmaskiner kommer fram så kommer det att krävas en ordentiig insats för att få dem små och smidiga och verkiigt användbara. Det b1ir då en verkligt värdefuii

produkt för många synskadade.

Digitait lagrat tai kan utnyttjas för att meddeia status på hushåiismaskiner, hemeiektronik, etc. Det kan göras i standardmodeiier eiier i form av tiiisatsmoduier och biir då en stor hjäip för synskadade.

Om vi i framtiden också kommer att ha situationen att synskadades informationshantering sker med system bestående av en rad deiar med oiika tiiibehör och hopkoppiingar kommer

stora krav att stäiias på kompetens för urvai, sammansätt-

ning, anpassning, instaliation och programmering.

Det vore önskvärt att komma ifrån dagens situation med en rad tiiibehör, oiika enheter och hopkopplingar i system för synskadades informationshantering. En iösning sku11e vara en a11-terminai eiier den kompietta persondatorn med en rad funktioner inbyggda i samma enhet. Det är inte utesiutet att en sådan produkt sku11e vara attraktiv även för seende personer.

Ett sätt att underiätta synskadades och dövbiindas tiiigång

tiii information kan bii att skapa en stor informationsbank där aiia tidningar, böcker, teiefonkataiogen och annan tryckt och icke-tryckt information läggs in. Då behöver den synskadade personen endast vända sig till en informationskäiia för att få tiiigång tiii ett brett utbud.

För synskadades och dövbiindas orientering finns det möjiigheter att skapa heit nya system med eiektroniska kartor och datoriserad navigeringshjäip.

För dövblinda, som är en iiten behovsgrupp, kommer det att krävas särski1da för att få fram satsningar de ange1ägna hjäipmedei som den nya tekniken möjliggör. Dit hör varseb1ivningshjä1pmede1 för att uppfatta Ijus- och Ijudsignaier med känseisinnet samt specie11a hjä1pmede1 för informationsöverföring.

2 . 3 Hörselskadade och döva

2.3.1 Tro1ig utveckiing

Hörapparaterna kommer att utveck1as. Digital signa1behand-

Ting ger battre ijudåtergivning, avpassad ti11 den indivi-

due11a Vi kommer att

hörselnedsättningen. få programmerbara

apparater, där Ijudåtergivningen in och kan

programmeras anpassas ti11 o1ika iyssningssituationer.

Programmerbara hörapparater och annan utveckiing kommer

att stä11a nya krav på

kunskaper och kompetens hos hörse1vården. Särskiid för kommer utrustning programmeringen att krävas. Å andra sidan

kan utprovningen gå snabbare

och

1agerhåi1ningen_minskas._En programmerbar hörapparat_

biir dock

troiigen dyrare än dagens apparat.

En utveckiing som kommer att fortsätta är att hörapparaterna på vär1dsmarknaden b1ir a11t mindre och osyn1igare“. Det är en föijd av rådande attityder hos hörselskadade och aiimänhet men kommer att medföra ökade

hanteringssvårigheter

för äidre och barn.

Verksamheten med inopererade deiar av hörapparaten kommer att ti11ta, både imp1antat i innerörat och i form av ben- Iedande titanskruvar bakom örat. Det stä11er nya krav på samarbete me11an kirurg och hörseivård samt skapar nya behov av förberedeiser, träning och uppföijning, iiksom av hantering av produkterna.

För information tiii döva och gravt hörseiskadade kommer deis nya produkter för iarm och personsökning, deis nya

typer av textteiefoner. Frågan om framtidens textteiefoner

behandias nu i en särskiid utredning.

överföring av text kan också ske via Radio Data System, som nyiigen ianserats av Sveriges Radio och Teieverket.

Informationsbanker i offentiig och privat regi kommer att få aiit större betydeise för döva och hörseiskadade för att ge möjiighet att i text komma åt information.

För vuxendöva kommer utrustningar för snabbskrift som ger möjiighet for särskiit utbiidade toikar att skriftiigt presentera tai i samma takt som det produceras.

För barndomsdöva kommer aiit mer information att produceras på teckenspråk, biand annat i form av videogram.

2.3.2 Möjiig utveckiing

I dag tiiiverkas mycket få hörapparater i Sverige. En ökad svensk produktion sku11e kunna öka möjiigheterna att tiiigodose svensk hörseivårds önskemåi.

Framtidens hörapparater kan utformas så att de kan användas

av grupper som idag har stora svårigheter: de aiira äidsta,

de sängbundna och utveckiingsstörda. Enkeit handhavande, iaddningsbarhet och trådiös överföring är önskvärda egenskaper. Det bör också vara möjiigt att utnyttja taiteknoiogiforskningens resuitat, ti11 exempei genom att vissa röster känns igen och kan framhävas av apparaten.

Taiteknoiogin kommer om några år att ge möjiighet tiii

omvandiing av tai tiii text, som kan utnyttjas för överföring tiii döva. Sådana system kan tiii exempei komma

att eiiminera behovet av förmediingscentraier för textteiefoner.

Biidteiefon kan b1i ett revoiutionerande hjäipmedei för

teckenspråkiga döva. Tekniken finns de1vis redan men det

kommer att krävas särskiida insatser för att bygga ut ett fungerande nät.

Utbudet av textade TV-program och program på teckenspråk kan ökas väsentiigt med ny teknik och nya TV-kanaier. Det

medför dock inte några direkta konsekvenser för hjäipmedeis-

utbudet.

2.4 Tal-, språk- och konmunikationshandikapp

2.4.1 Troiig utveckiing

Datatekniken kommer att användas aiit mer för diagnos-

tisering och träning av tai- och språkskador. Träning kommer

att kunna ske med hjä1p av personiiga hjäipmedei och instruktionsprogram. V. H . 4 4

För de §ér§aai{gá kommunikationshjäipmedien väntas en

kraftig utveckiing som går mot a11t kraftfuiiare, smidigare

och portabia produkter. Nya utrustningar för biid- och symboikommunikation kommer fram. Samtidigt kommer det att krävas en hög grad av individueii anpassning av kommunikationssystemen för de gravast handikappade.

Ett större utbud av oiika datorbaserade kommunikationshjäipmedei och mer kompiexa system kommer att staiia he1t nya krav på försörjningsorganisationen. Nya kompetenser och iagarbete kommer att krävas för att sköta bedömning, utprovning, anpassning, träning och uppföijning samt samarbete med forskare och företag.

Som presentationssätt kommer syntetiskt tai att användas aiit mer i takt med att taikvaiitén förbättras. Importen av språkoberoende hjäipmedei kommer att öka. Å andra sidan har svensk taiteknoiogi en framskjuten position och det kan medföra ökad export.

Datormötessystem kommer att bii ett aiitmer utbrett sätt för icketaiande att kommunicera.

Nya hjäipmedei kommer också för många kommunikationshandi-

kappade människor som idag inte får sina behov tiiigodosedda, tiii exempei afatiker och personer med progredierande sjukdomar som MS, ALS och AIDS. Det innebär att försörjningssystemet i framtiden måste hantera fier grupper och individer än idag.

2.4.2 Möjiig utveckiing

Med fortsatta satsningar på taiteknoiogisk forskning och

utveckiing kommer kvaiitên på det syntetiska taiet att

stiga och det skapas möjiigheter att få oiika röstkaraktärer och kansiofärgningar i taiet.

Med taiigenkänningsteknik och syntetiskt tai kan en svårbegripiig men konsistent taiare få sitt tai förbättrat av nya tai-tiii-taiutrustningar.

För de aiira gravast handikappade kan nya styrmöjiigheter utveckias, tiii exempei med hjäip av ögonröreiser.

Aiit fier kompiicerade kommunikationshjäipmedei kan förses med inbyggt iniärningsstöd för att i högre grad bii sjäivinstruerande.

Det kan komma att växa upp märkesoberoende konsuitföretag för att tiiihandahåiia utrustningar, och utanpassningar biidning.

Om principen accepteras att tankens förfiyttning är minst iika viktig som kroppens, kan vi komma att få en färdtjänst för kommunikation av meddeianden, dvs ersättning för textteiefon, datorkommunikation m m.

2.5 Förståndshandikappade

2.5.1 Troiig utveckiing

Även för förståndshandikappade väntas datatekniken komma

att medföra ett genombrott inom hjäipmedeis- och iaromedeisområdet. Vissa hjäipmedei för specieiia funktioner, såsom tidsinformation, kommer fram.

Viktigast biir dock utveckiingen av specieii datorprogramvara för träning, instruktion och information.

Utveckiingen av kommunikationshjäipmed1en kommer också

att få stor betydelse för förståndshandikappade men stäiier

givetvis specieiia krav på handhavande och instruktion.

Detsamma gäiier

vaniigaf hja1pmede1_for de stora grupper_

som har fysiska handikapp i tiiiägg ti11 förståndshandikappet. Tiii exempei kommer a11t fier eiektriska ruiistoiar att förses med styrfunktioner som underiättar handhavandet.

Hjäipmedei för avståndskommunikation såsom personsökare och iokaiiseringshjäipmedei kommer också att finnas.

2.5.2 Möjiig utveckiing

Det kommer att krävas stora insatser för att tiii fu11o utnyttja datateknikens aiia möjiigheter för personer med

förståndshandikapp. Med en sådan satsning kan dock komma

både speciaidesignade hjäipmedei och programvara som utgör

begåvningshjaipmedei för funktioner som tids- och rumsupp-

fattning, lämpligt utformad information och träning/ instruktion av olika färdigheter.

Detsamma gäller utformningen av vanliga hjälpmedel, till exempel hörapparater, för att de skall kunna utnyttjas av flerhandikappade.

Nya system kommer att kunna ge förståndshandikappade möjligheter att orientera sig i ovana omgivningar samt möjligheter till lokalisering och avståndskommunikation nästan överallt.

Om teknikens möjligheter skall kunna utnyttjas för för-

ståndshandikappade räcker inte nuvarande hjälpmedelskunnande

och kompetens inom omsorgsverksamhet och hjälpmedelsförsörjning.

2.6 Rörelsehindrade

2.6.1 Förflyttning, fordon

2.6.1.1 Trolig utveckling

Fordon för utomhusförflyttning som ger större rörlighet än elrullstolar, till exempel förflyttning i väglös terräng, kommer att finnas. De kommer att kunna användas även av gravt rörelsehindrade såsom tetraplegiker. I vissa fall kan de dock ersätta konventionella utomhusrullstolar.

Morgondagens bilar kommer att innehålla allt mer datorstyrda funktioner, vilket bör underlätta också för rörelsehindrade bilförare. Utrustningar för styrning av vissa funktioner med talet kommer till exempel att finnas. Utvecklingen inom bilområdet kan komma att ställa helt nya krav bil-

på

stödssystemet.

2.6 l.2 Möjlig utveckling

Datatekniken kommer att kunna användas också för att kraftigt underlätta navigering och orientering för bilförare. Elektroniska kartor, navigations- och informationssystem kommer att kunna ge upplysningar om position, vägval, körförhållanden, parkeringsplatser, närmaste bensinstation, etc. För den rörelsehindrade föraren ger detta helt nya möjligheter att klara sig på egen hand.

Det kommer även att ligga inom teknikens möjligheter att

kraftigt underlätta även gravt rörelsehindrades förmåga

att framföra och manövrera bilen. Likaså kan en satsning på utveckling komma att resultera i nya smidiga specialfordon, till exempel för stadstrafik.

2.6.2 Förflyttning inomhus

2.6.2.1 Trolig utveckling

De lätta smidiga sk aktivstolarna kommer att ytterligare

öka sin marknadsandel något; gpecaasnt dåman har raesatseat

sittkomforten. Det är troligt att manuella rullstolar i allt högre grad kommer att tillhandahållas som modulsystem, med vilka de flesta typer av rullstolar skall kunna sättas ihop, utifrån moduler såsom ram, hjul, fotstöd mm. Dessutom kommer ytterligare specialstolar, t ex för sport och fritid, och alternativa utföranden att utvecklas. för Speciellt barn kommer stå- och knärullstolar att betyda mycket

ifråga

om rörlighet och mindre medicinska komplikationer.

Antalet elektriska rullstolar kommer att öka, bland annat beroende på gravt rörelsehindrades och flerhandikappades ökade krav på självständig förflyttning. Elrullstolen kommer att integreras alltmer med andra funktioner, såsom kommuni-

kation och omgivningskontroll. Det medför behov av ökat lagarbete kring ordination och utprovning, då hänsyn måste tas till flera olika sorters behov.

Utbudet av elrullstolar för barn ökar kraftigt och möjligheterna att använda elrullstol i lägre åldrar förbättras. Även här kommer viktiga alternativ såsom ståstol.

Gånghjälpmedel kommer att bli lättare och smidigare med användning av nya material. Nya kunskaper om lämpliga be-

lastningspunkter och gångsätt kommer att resultera i nya

produkter som medför minskad risk för skador och förvärrad funktionsnedsättning. Speciellt gäller detta för barn där

nya typer av gånghjälpmedel som tar hänsyn till deras

speciella behov kommer.

Sängen håller på att bli en komponentuppbyggd möbel bestående av underrede, ram, madrass, lyft, vändhjälp, bord och omgivningskontroll.

Nya hjälpmedel för överflyttning kommer också fram så att brukaren i allt större utsträckning kan klara sin förflyttning till och från säng, stol, toalett, etc.

2.6.2.2 Möjlig utveckling

Det är hög tid att göra en rejäl satsning på en rullstol

för äldre som är lättkörd, har god sittkomfort och ett tilltalande yttre som väl smälter in i hemmiljön.

Nya ellagringssystem kan ge mindre och lättare batterier.

Detta kan väsentligt påverka utformningen av elrullstolarna

så att de blir mindre, smidigare och får ökad räckvidd. En följd av detta kan bli en mer billiknande typ av rullstol.

En heit annan utveckiing som kan få betydeise för vissa röreisehindrades förfiyttningsmöjiigheter är användningen av funktioneii eiektrisk stimuiering, FES. Det innebär att man eiektriskt stimuierar nerver och muskier så att vissa röreisefunktioner kan uppnås trots föriamningar. Användning av FES fordrar samarbete me11an iäkare, sjukgymnast och hjäipmedeisverksamheten.

2.6.3 Datorer, omgivningskontroii

2.6.3.1 Troiig utveckiing

För den som har svårt att röra sig och forfiytta sig kan datoriserade hjäipmedei komma att betyda mycket för biand annat informationsutbyte. Oftast kommer hjäipmedien att bestå av standardprodukter, persondatorer, som i aiimänhet kan användas utan specieii anpassning ti11 röreisehindret men i vissa faii kan ett behov av särskiid kringutrustning finnas.

Även röreisehindrade kommer såiunda att i ökad utsträckning använda datormötessystem eiier eiektronisk post iiksom

intormationsbanker typ Videotex ooh dessutom använda sin

terminai för att göra bank- och postärenden, handia varor, etc. Det finns redan nu pianer för att vi i Sverige iiksom i Frankrike skaii ha ett system där aiia teiefonabonnenter får en datorterminai i stäiiet för en teiefonkataiog viiket får konsekvenser för röreisehindrade och andra handikappgrupper. Priserna på persondatorer och terminaier kommer att sjunka samtidigt som behovet för handikappade kommer att öka.

Personer med nedsatt funktion i händer och armar kommer att kunna använda en vanlig persondator för att skriva,

rita och måia. Med någon anpassning kommer i stort sett

a11a röreisehindrade att kunna skriva och aiia som har

kan dessutom rita och måia. Datorn kan god huvudmotorik också användas för att komponera och utöva musik även av röreisehindrad. för den som är gravt Lämpiiga datorsystem roreisehindrade som täcker oiika behov och funktioner gravt kommer att kräva ett iagarbete meiian personer med oiika, deivis nya kompetenser inom hjäipmedeisverksamheten.

Siaddiösa teiefoner kommer att finnas i ett ännu större

utbud än idag. För många röreisehindrade kan det vara ett

värdefu11t hjäipmedei under förutsättning att utformningen är iämpiig.

Trådiosa system kommer också a11tmer att utveckias for att behovet av 1arm- och anropsfunktioner för tiiigodose röreisehindrade, inte minst den ökande gruppen äidre.

Likaså kan man förvänta sig fier och bättre system för omgivningskontroii, dvs fjärrstyrning av oiika funktioner i bostaden och annorstädes. De kommer att kunna integreras med andra hjäipmedeisfunktioner såsom förfiyttning och kommunikation.

2.6.3.2 Möjiig utveckiing

Datatekniken kommer att kunna åstadkomma heit nya möjiigheter ti11 1ek, stimuians och träning för röreisehindrade barn. Det handiar tiil stor dei om Iämpiig programvara. För att bättre förstå omväriden kan tili exempei kompiicerade föriopp simuieras i en dator.

Även för många röreisehindrade sku11e det vara värdefuiit

med en stor informationsbank dit man kan vända sig för att få information som man har svårt att hämta ur böcker, tidningar och iiknande.

Omgivningskontroil och iarmfunktioner kan komma att integreras i bostaden på he1t nya sätt. I ett så ka11at Smart

House kan aiia viktigare funktioner styras via en centra] enhet som också kan programmeras för att passa individueiia behov.

Nya iarmsystem för oiycksfaii, giömska, sjukdomsfaii etc

kommer att kunna introduceras. Gränsdragningsfrågan måste

iösas. Då kommer det också att behövas en åtgärdsorganisation då larm utlöses.

2.6.4 ADL-hjäipmedei

2.6.4.1 Tr01ig utveckiing

Nya lätta, håiifasta och eiastiska materiai samt nya produktionsmetoder kommer att medföra förbättringar av ADL-hjälpmedien både ti11 funktion, handhavande och kvaiitet.

Låg vikt och hopfäiibarhet gör hjä1pmed1en smidiga att

använda och iätta att transportera. Materia1 med hög friktion, mjuk, behagiig yta och hårdare kärna ger handtagsde- Iar bättre grepp och minskad beiastning på händerna.

Estetisk och funktioneli formgivning får genomsiagskraft . inom.hjäIpmedelsutvecklingena ökad kunskap om röre1sehindra-de personers ergonomiska förutsättningar ger underiag för nya designprinciper och användande av ny teknik.

Hjäipmedei för personlig hygien för gravt röreisehindrade

personer kommer att bygga på system av individueiit anpassa-

de iösningar. Lyft- och förfiyttningsmomentet integreras i den kedja av aktiviteter som personiig hygien omfattar.

2.6.4.2 Möjiig utveckiing

Eiektronikens intåg i hemmen kan komma att underiätta för

röreisehindrade. Vissa hjäipmedei kan då ersättas av fjärrkontroii för att styra olika funktioner i he1a bostaden.

Om standardprodukter som hushåiisredskap och förpackningar förbättras kan också många enkia hjäipmedei bii överfiödiga.

Ett heit nytt system för toaiettstoi med stödfunktioner kan i större utsträckning än idag tiiigodose hjäipmedeisbehovet hos äidre människor med måttiiga röreiseinskränkningar.

Genom eiektronikens inträde i textiiindustrin kan aiternativ tiii kiäder komna fram. Individueiia mått skräddarsydda kan på ett kort i affären väijer man sedam modeii iagras som därefter sys upp automatiskt i fabriken. r 2.6.5 Ortopedtekniska hjäipmedei

2.6.5.1 Troiig utveckling

Den framtida utveckiingen av ortopedtekniska hjäipmedei är deivis beroende av hur försörjningssystemet utveckias.

för 15-20 år sedan om att modern De förhoppningar som fanns teknik skulle kunna frambringa avancerade aiternativ ti11 föriorade iemmar har inte infriats.

I framtiden är det dock troiigt att man successivt övergår

tiii nya, iätta och iättbearbetade materia] i hjäipmedien och hjäipmedeiskomponenterna. Framstäiiningstiden kan förkortas och hjäipmedien kan bii ändamåiseniigare.

av ortopedtekniska kommer I framstäiiningen hjäipmedei datoriserade tekniker som CAD/CAM att introduceras och

spridas under tioårsperioden. Det innebär en stor förändring

av personaiens arbetsuppgifter och krav på kompetens.

Tekniken att använda små robotar för att ger möjiighet hjäipa enstaka röreisehindrade personer med uppgifter som att hämta föremåi och placera dem inom räckhåii eiier på iämpiigt stäiie för att kunna läsa. I första hand biir

det troiigen fråga om tiiiämpningar i arbetsiivet.

2.6.5.2 Möjiig utveckling

Det synes fortfarande vara möjligt att med dagens och morgondagens teknik, såsom mikroeiektronik, datateknik och mekanik, konstruera konstgjorda iemmar med betydiigt battre funktion än dagens. Motoriserade benproteser och heiarmsproteser borde Iigga inom möj1igheternas gräns för vissa små behovsgrupper.

I takt med ökade kunskaper om nervsystemet torde det också bii möjiigt att både stimuiera föriamade kroppsdeiar och använda nervimpuiser för styrning mer än idag.

Dessa och andra typer av nya ortopedtekniska hjälpmedei

kommer dock att stäiia ökade krav på intresse och kompetens

inom sektorn för att utnyttja nya hjäipmedei.

2.7 Medicinskt handikappade

2.7.1 Troiig utveckiing

Utveckiingen av hjäipmedei för medicinskt handikappade . människor ti]1.vi1ka.räknas en.mängd.oJika diagnosgrupper, är svårt att förutse. Nya medicinska behandiingsmetoder föder behov av nya hjäipmedei och eiiminerar behov av andra. Viika dessa metoder biir i framtiden är dock omöjiigt att säga.

Hjäipmedei för inkontinenta och stomister kommer att successivt förbättras i takt med utveckiingen av nya piastmateriai och ökade kunskaper om behoven.

Nya andningshjäipmedei komer att b1i bättre och hemväniigare.

För diabetiker kommer nya och bättre som insuiinpumpar, ger jämnare dosering och senareiägger kompiikationer.

Trots att fier personer kommer att njurtranspianteras kommer nya enkiare hjäipmedei för diaiys, främst i hemmet, att underiätta för patienter med sämre aiimäntiiistånd.

Överhuvudtaget kommer, som en föijd av den ökade hemsjukvården och hemvården, med säkerhet fram nya produkter som iämpar sig for användning i hemmet. De kommer att kräva väi fungerande system för service, underhåii och information.

För många nya hjäipmedei för medicinskt handikappade måste

kostnadsansvaret klaras ut.

2.7.2 Möjiig utveckiing

Nya hjäipmedei för att åstadkomma smärtiindring, både på kemisk och eiektrisk väg, kommer att kunna finnas.

Egen kontroii av vissa kroppsfunktioner, såsom biodsocker och hormoner, kommer att kunna underiättas med hjäip av nya, enk1a hjäipmedei.

Ett näraiiggande område kommer att vara den kiinikansiutna hemsjukvården där utrustningar för sjukvårdande behandiing och för kommunikation med sjukhuset kommer att finnas och där anhörig och vårdares ro11 stäiier nya krav.

3. FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET FÖR HJÄLPMEDEL

3.1 Iniedning

Häiso- och sjukvårdshuvudmännens försörjningssystem för hjä1pmede1 för dagiig iivsföring har i sina huvuddrag varit oförändrat sedan slutet av 1960-taiet. De viktigaste kännetecknen ar: Hjäipmedien ti11handahå11s med samhailsbidrag, kostnadsfritt för användaren. De kostnadsfria hjälpmedien utgörs, de1s av speciaihjäipmedei för handikappade, dei; av vissa vaniiga konsumentartikiar av särskiid betydeise för handikappade. Hjaipmedien tiiihandahålis av häiso- och sjukvårdshuvudmännen, van1igen genom deras sjukvårdsorganisation. Huvudmannen erhåiier i sin tur viss kompensation för inköpskostnaden för hjalpmedien från staten, f.n. via den aiimänna försäkringen. Tiiiverkning och marknadsföring samt i stor utsträckning utveckiing handhas av privata firmor. En stor dei av hjäipmedien provas eiier bedöms av handi-

kappinstitutet och förs därefter upp på en numera rekom-

menderande hjäipmedeisförteckning. Efterhand har ett antai probiem med nuvarande försörjningssystem för hjäipmedei uppstått. Problemen har lett ti11 kritik från bi a handikapporganisationernas sida med inne-

börden att hjäipmedeisförsörjningen inte fungerar på avsett

vis. Vaniigen har kritiken inriktat sig på att aiitför

begränsade resurser stäiis ti11 förfogande för hjäipmedeisverksamheten.

Det kan emeiiertid finnas anledning att fråga sig om, åt-

minstone ti11 viss dei, andra orsaker ti11 probiemen än

resurstiilgången står att finna. Det kan ju knappast från

början utesiutas att t ex den kraftiga voiymtiilväxten, den medicinsktekniska utveck1ingen, omstruktureringen av

sjukvården och den allmänna samhällsutvecklingen medfört att för hjälpmedel delvis behöver försörjningssystemet förändras och förbättras.

3.2 Försörjningssystemets utveckling i stort

Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten var från början att hjälpmedlen skulle tillhandahållas av samhället och vara kostnadsfria för användaren. Huvudmannaskapet för verksamheten överflyttades 1976 från staten till hälsooch sjukvårdshuvudmännen.

Med den relativt begränsade omfattning som hjälpmedelsverksamheten och huvudmannens rehabiliteringsverksamhet i övrigt hade i slutet av l960-talet var det möjligt att i relativt enkla regler definiera och avgränsa såväl de behovsgrupper som de produkter som verksamheten skulle anses omfatta. Verksamheten var också av så begränsad omfattning att det för de kostnadsfria hjälpmedlen byggdes upp en helt egen

distribution avseende inköp, lagerhållning och leverans.

Försörjningssystemet kom därmed att bestå av ett begränsat antal för brukaren kostnadsfria hjälpmedel, specialhjälpmedel och vissa vanliga konsumentartiklar, som dels utprovades och ordinerades dels distribuerades inom ramen för huvudmännens sjukvårdsverksamhet.

Utvecklingen därefter av hjälpmedelsverksamheten har varit så kraftig att ett antal problem med försörjningssystemet

uppstått. Det har, enkelt uttryckt, uppstått problem med

att inom ramen för det försörjningssystem som byggdes upp i slutet av l960-talet tillgodose de förändrade eller nya

krav som efterhand kommit att ställas på hjälpmedelsverksam-

heten.

Produktomfånget inom hjälpmedelsverksamheten har således

vuxit kraftigt vad gäller såväl volymer som sortimentsbredd

och teknik. Viktiga, troiiga, orsaker ti11 denna utveckiing har varit

Utökade rehabiiiterings- och omvårdnadsinsatser från samhäiiets sida, där hjäipmedei ingår som en naturlig och nödvändig dei.

En fortiöpande utvidgning av ordinationskriterierna för hjäipmedei tiil tidigare eftersatta handikappgrupper, tili aidregruppen och andra med reiativt funk-

måttliga

tionsnedsättningar, tiii det ökande antaiet hemsjukvårdspatienter etc.

Den tekniska utveckiingen som efterhand ökat möjiigheterna att med hjäipmedei kompensera funktionsnedsattningar

3.3 Undersökningens uppiäggning

Efterhand som nya behovsgrupper för hjäipmedei uppmärksammats eiier nya produkter med viktiga funktionskompenserande egenskaper tiiikommit har det kravet varit naturiiga att produkterna/hjäipmedien skuiie tiiihandahåiias inom ramen för huvudmannens försörjningssystem.

I praktiken har därmed huvudmannens försörjningssystem biivit den enda vägen att tiilhandahåiia produkter/hjä1pmedel med bra funktionskompenserande egenskaper. Det gäiier

_ då_ti1]handahå]1ande_i_mening av_såva1_finansiehing_som.

utprovning och distribution.

Undersökningen nedan söker beiysa viika probiem som ti11 föijd av successivt utökade krav uppstått med försörjningssystemet. Syftet har varit att därmed ge underiag för diskussion av erforderiiga förändringar och förbättringar.

Som underiag för anaiysen har bi a använts inventeringen i biiaga 1 av produkter med viktiga funktionskompenserande egenskaper men ej inordnade i försörjningssystemet samt inventeringen i biiaga 2 av produkter/hjäipmedei under utveckling.

Inventeringar av detta slag kan av fiera skäi inte bli heit täckande. B1 a betr för hjäipmedei nya handikappgrupper och betr konsumentartikiar vanliga som samtidigt

är bra hjäipmedei har subjektiva avgränsningar i praktiken

behövt göras. Avgränsningarna framgår på oiika sätt av

inventeringsmateriaiet.

Andra utgångspunkter för anaiysen har varit beskrivningen

i avsnitt 2 ovan av Teknikens möjiigheter samt erfarenheter inom handikappinstitutet och inom tiii institutet

knutna rådgivningsgrupper.

Vissa hjäipmedei är formeiit inordnade i nuvarande försörjningssystem i så måtto att centraia rekommendationer om att de bör ses som kostnadsfria finns samtidigt

hjäipmedei

som det är uppenbart att övriga deiar av försörjnings-

systemet i fiera avseenden fungerar otiiifredsstäiiande. Det gäiier t ex hjäipmedei för dövbiinda och utveckiingsstörda, vissa hjäipmedei för tai-, röst- och språkskadade iiksom en stor dei av området datorhjäipmedei. Hjäipmedei av detta siag har medtagits i diskussionerna om probiem med nuvarande försörjningssystem eftersom försörjningssyste-

met i väsentiiga avseenden fungerar dåiigt för dessa

grupper.

Det bör betonas att det främst är de administrativa och organisatoriska probiemen kring försörjningssystemet som

tas upp. Såiedes granskas i första hand frågor om huruvida

produkterna/hjäipmedien överhuvudtaget är eiier biir åtkom-

iiga för brukaren på ett tiiifredsstäiiande sätt samt om

det inom sjukvårdens rehabiiiteringsverksamhet finns den organisation och kompetens för utprovning som oftast krävs. Däremot berörs inte primärt andra kvaiitativa försörjningsfrågor av typ iokaia sortimentsbegränsningar, väntetider tiii föijd av resursknapphet, brukarinfiytande etc.

Frågor om finansiering och om kostnadsfrihet för brukarna tas inte aiis upp med undantag för de begränsade ekonomiska resonemangen i avsnitt 3.5.

Begreppen hjäipmedei och försörjningssystem används ofta i framstäiiningen. Begreppet hjäipmedei används därvid i sin vidare betydeise, d v s om aiia produkter som har en viktig funktionskompenserande effekt oavsett hur de tiiihandahåiis e11er finansieras. Med försörjningssystemet avses, där annat ej sägs, häiso- och sjukvårdshuvudmannens försörjningssystem för hjäipmedei för handikappade.

Hjäipmedien har i fortsättningen med hänsyn tiii deras förhåiiande tili försörjningssystemet deiats in i föijande grupper: Specifika handikapphjaipmedei för traditioneiia handikappgrupper Enkia specifika handikapphjäipmedei med vid måigrupp Vaniiga konsumentartikiar som samtidigt är viktiga hjäipmedei BehandiingshjäIpmedei/medicinska hjäipmedei Ortoser och proteser för rörelsehindrade Datorbaserade hjäipmedei Eftersatta produktområden och behovsområden

3.4 Olika hjäipmedeisgrupper i förhåiiande tili nuvarande försörjningssystem för hjäipmedei

3.4.1 Specifika handikapphjäipmedei för traditioneiia handikappgrupper

Exempei på hjäipmedei i denna grupp är ruiistoiar, hörapparater och punktskriftsmaskiner.

Hjäipmedien i gruppen, som omfattar fiertaiet av de hjäipmedei som f.n. ordineras, uppfyiier föijande kriterier: Produkten är direkt avsedd att kompensera en viss funktionsnedsättning. Bakomiiggande behovsgrupper är väidefinierade och iätt identifierbara. Hjälpmediet är en väsentiig, ofta heit avgörande faktor i rehabiiiteringen. Hjälpmediet används i dagiig iivsföring och är inte

specieiit inriktat på t ex yrkesverksamhet e11er fritid.

Ev. medicinsk behandiing är i princip avsiutad när hjäipmediet ordineras. Hjäipmediet är en serietiiiverkad industriprodukt, iätt specificerbar t ex i en produktförteckning.

En utgångspunkt för den fortsatta diskussionen är, att

det nuvarande försörjningssystemet främst är inriktat mot denna grupp av hjäipmedei och också ur administrativ och organisatorisk synpunkt i stort sett fungerar bra för dessa hjäipmedei. Gruppen biir därmed i anaiysen en siags

kontroiigrupp tili övriga, i något e11er några avseenden

avvikande grupper.

De befintiiga hjäipmedei som ej är inordnade i försörjnings-

systemet och som förtecknats i biiaga 1 kan genomgående

hänföras ti11 någon av de grupper av hjäipmedei som på

något sätt avviker från kontroiigruppen.

Det kan nämnas att särskilda hjälpmedelsenheter finns organiserade inom sjukvården för de traditionella hjälpmedelsgrupperna t ex hörcentraler och syncentraler och hjälpmedelscentraler.

Det sagda behöver naturligtvis inte innebära att hjälpmedelsförsörjningen fungerar i alla avseenden bra för den aktuella gruppen hjälpmedel, Det säger t ex ingenting om kvalitén på försörjningen vad gäller inprovning, väntetider eller service. Men man kan nog konstatera att det rent administrativa/organisatoriska försörjningssystemet som

sådant inte utgör något större problem för denna grupp

hjälpmedel förutsatt att tillräckliga ekonomiska resurser finns till förfogande.

Det bör här nämnas att ortoser och proteser är en “traditionell” hjälpmedelsgrupp sedan länge inordnad i försörjningssystemet som dock nedan behandlas separat.

3.4.2 Enkla, specifika handikapphjäjpmedel med vid

målgrupp

° Även här rör det sig om produkter speciellt utformade med tanke på vissa funktionsnedsättningar men målgruppen är vid och går utöver de traditionella handikappgrupperna. Bland annat kan nämnas äldregruppens behov av hjälpmedel

mot bakgrund av satsningen på kvarboende hemma för äldre.

Produkterna/hjälpmedlen är till sin utformning relativt enkla och alldagliga även om de till sin funktion kan vara mycket väsentliga. Exempel på hjälpmedel i denna grupp är hushålls- och hygienartiklar av typ griptänger, burköppnare, antihalkmattor och badbrädor. Signalanordningar i bostaden, t ex akustiska signaler och ljusindikatorer för att uppfatta telefon- och dörrsignaler, hör också till denna grupp. Hit kan även, om man väljer en vid gräns, räknas toalettstolsförhöjningar och kryckkäppar.

Resonemangsvis kan man urskilja följande tre målgrupper

för denna typ av hjälpmedel: Handikappade som kommer i direkt kontakt med specia-

de

liserade rehabiliteringsresurserna inom sjukvarden. Äldre med relativt stora funktionsnedsättningar som främst kommer i kontakt med hemtjänstpersonal och distriktssköterskor. Äldre med måttliga funktionsnedsättningar utan regelbun-

den kontakt med samhällets omvårdnadsorganisationer.

Försörjningen med enkla hjälpmedel fungerar, i den mån hjälpmedel finns och tillhandahålls via hjälpmedelscentraler eller motsvarande, relativt bra för den förstnämnda gruppen. För de båda andra grupperna fungerar det sämre. Hemtjänstpersonal har ofta inte tillräcklig kunskap om hjälpmedlen och de finns inte tillgängliga annat än inom sjukvårdens rehabiliteringsorganisation. De angivna problemen medför flera negativa effekter:

Äldre får ofta inte tillgång till produkterna.

Kundunderlaget begränsas, vilket gör distributionskostnaden hög samtidigt som intresset hos företagen för produktutveckling och produktion minskar. Personer som annars inte skulle belasta sjukvårdens rehabiliteringsresurser söker sig dit för att överhuvud

taget få tillgång till hjälpmedlen.

Ãldregruppen får inte en naturlig vana att efterhand

som krafterna avtar skaffa sig enkla, bekväma produkter

vilket så småningom kan bli avgörande för

möjligheten att bo kvar hemma. För denna grupp av hjälpmedel behövs flera alternativa distributionsvägar. Möjligheten att vid svårare funktionsnedsättningar få hjälpmedlen utprovade och ordinerade av

kvalificerad sjukvårdspersonal måste självfallet bibehållas.

Samtidigt behöver distributionsvägen via hemtjänstpersonal och distriktssköterskor förstärkas bl.a. genom utbildningsinsatser och enkla möjligheter att tillhandahålla hjälpmedlen. Slutligen finns också behov av att tillse att hjälp-

medlen finns att tillgå i den öppna handeln så att äldre

med måttliga enkelt kan skaffa

funktionsnedsättningar sig dem.

i denna är i princip inordnade i nuvarande Hjaipmedien grupp b1.a. rubriker for dem finns forsorjningssystem genom att

upptagna på hjä1pmede1sförteckningen. Några befintiiga

hjäipmedei i denna grupp ej inordnade i försörjningssystemet har därmed inte i biiaga 1. Däremot kan ett annat upptagits aktueiit och konkret probiem nämnas. Vissa huvudmän har i sina iokaia hjäipmedeisförteckningar strukit hjäipmedei Det innebär med dagens marknadsbiid att dessa inom gruppen. b1ir heit oåtkomiiga inom berörda områden. Det hjaipmedei innebär också sett för iandet i sin heihet att en iiten marknad krymper ytteriigare med risk för att tiliverkningen av vissa produkter he1t upphör.

3.4.3 Vaniiga konsumentartikiar som samtidigt är viktiga

hiaipmedei

Vissa vaniiga konsumentprodukter är särskiit väi iämpade att kompensera funktionsnedsättningar. De har då i många faii betraktats som handikapphjäipmedei och inordnats i försörjningssystemet.

di°“t f“kti°“5k°m

. . . . . . . . . . . . . . .V?WT*9?.b4d$P?Ta??.3.fÖV.$y5k°dad° E E E E E E

penserande som skriv- och & jámfakä

bara med t ex ru11sto1ar och hörapparater för röreisehindrade resp hörseiskadade. Andra produkter, t ex hushåiismaski-

ner, har mera redskapskaraktär som underiättar vissa göromåi

men de kan ändå ha en avgörande betydeise för en handikappads möjiighet att kiara ett eget boende. I synnerhet om det då gäiier produkter som rimiigen inte kan anses tiiihöra norma1 standard kan det vara angeiäget att de kan tiiihandahåiias via samhäiiet.

Det bor såiedes framhåiias att denna grupp hjaipmedei kan innefatta aiitifrån produkter som direkt kompenserar en väsentiig funktionsnedsättning ti11 produkter som enbart

underiättar t ex ett göromåi i hushåiiet. En och samma

produkt kan också ha väsentiigt oiika betydeise för oiika

behovsgrupper. Kraven på kvalificerad utprovning och intra-

ning kan också variera kraftigt.

För produkter/hjäfpmedei inom gruppen finns aiitid ett

distributionssystem heit vid sidan av huvudmannens hjäipmedeisorganisation.

I reiation tiii försörjningssystemet uppstår några viktiga

gränsdragningsfrågor:

I viika situationer och för viika behovsgrupper ska en vaniig konsumentprodukt betraktas som hjäipmedei och utgå kostnadsfritt? Ska en produkt som ofta betraktas som hjäipmedei inordnas i t ex

försörjningssystemet för hjaipmedei med ordina-

tion, iagerhaiining och distribution via huvudmannen. Probiemen av detta slag har hittiiis nödtorftigt iösts inom ramen för nuvarande försorjningssystem. Bandspeiare har sedan iänge rekommenderats som ett för hjäipmedei syn-

skadade. Hushåiisapparater finns upptagna som rubrik i

hjäipmedeisförteckningen och det iämnas där tiii ordinatören att avgöra om det handikappreiaterade behovet är tiiiräckiigt starkt för att motivera utprovning samt ordination som kostnadsfritt hjäipmedei.

Gränsdragningsfrågorna går naturiigtvis inte att en gång för aiia iösa. Dock kan ifrågasättas om inte de centraia

rekommendationerna för denna grupp av hjäipmedei mera borde

utgå från behovsgrupp och behovssituation i stäiiet för

från produkt. Det ur såväi som rehabiiiteringssynpunkt resurssynpunkt verkiigt väsentiiga är ju att den handikappade får kvalificerad hjäip med utprovning av den extra utrustning han behöver. Däremot är det nästintiii omöjiigt att i en genereii tabeii iista aiia tänkbara produkter inom gruppen vaniiga konsumentartikiar som handikappade kan ha särskiid nytta av.

Produktiistorna i biiaga 1 upptar ett begränsat antal vanliga konsumentartikiar som aktuaiiserats som hjäipmedei, b1.a. iuftfuktare, personsökare, siaddiös teiefon, högtaiande teiefon, vaniig teiefon med inbyggd förstärkare, automa-

tisk nummersändare, matberedningsmaskin, mikrovågsugn,

videobandspeiare (datorhjäipmedei behandias separat i avsnitt 4.6 nedan). Härutöver finns ett stort antai produkter som på goda grunder skuiie kunna aktuaiiseras som hjälpmedei. Uppräkningen ger en viss bi1d av för dagen aktueiia probiem men också en antydan om vidden av gränsdragningsproblemen inom området.

3.4.4 Behandiingshjäipmedei/medicinska hjäipmedei

Vissa hjäipmedei för handikappade har ett särskiit nära samband med medicinsk behandiing.

I vissa fa11 förefinns sambandet främst vid första ordinationstiiifäiiet. Det gäiier t ex en amputation och den därmed sammanhängande protesordinationen e11er en hjärtoperation med inoperation av en pace-maker. I båda exempien

.k@4m@.559? ?tt de? We4i?iF5kaiiFt?”YeFt5°FeF k“5V?.a$?

hjäipmediet ordineras.

I andra faii kvarstår det medicinska sambandet (hjäipmediet har en behandiande effekt) under heia den tid hjäipmediet används. Som exempei kan nämnas UVB-ijusiampor för psoriatiker.

Ortoser och proteser har redan från början, trots sin karaktär av medicinska hjäipmedei, varit inordnade i för-

sörjningssystemet. övriga hjäipmedei i denna grupp har

däremot senare pressats in i försörjningssystemet i brist på bättre sätt att iösa finansiering och vissa andra administrativa frågor. Hjärtstimuiatorer är ett bra exempei på detta.

I reiation ti11 försörjningssystemet föreligger några

väsentiiga problem med behandiingshjäipmedei/medicinska hjäipmedeiz Det finns fiera vasentiiga hjäipmedei inom gruppen som inte är inordnade i försörjningssystemet även om dessa hjäipmedei ändå oftast torde tiiihandahåiias av resp. huvudman. Den medicinsk/tekniska utvecklingen torde medföra att efterhand nya, ofta dyra och kompiicerade hjäipmedei, tiiikommer.

Ansvarsfrågan när det gäiier utprovning, ordination,

typprovning etc är ok1ar. Det är angeiäget att hjälpmedeishanteringen här nära anknyts ti11 den medicinska behandiingen. Det är okiart om kostnaden för inköp av denna typ av hjaipmedei ska omfattas av hjäipmedeisersättningen. Kostnadsansvaret för å ena sidan den medicinska behandiingen resp. medicinen och å andra sidan denna typ av hjäipmedei är inte samordnat. 3.4.5 Ortoser och proteser för röreisehindrade

Ortoser och proteser har redan från början varit inordnade i försörjningssystemet för hjäipmedei.

Samtidigt skiijer sig såsom tidigare antytts ortoser och proteser från hjäipmedei av typ ru11sto1ar och hörapparater genom sin närmare anknytning ti11 den rent medicinska behandiingen. Vidare gäiier att ortoser och proteser ofta sammansätts av individueiit tiiiverkade e11er anpassade komponenter viiket gör det svårare att i produktiistor specificera och rekommendera produkter.

Försörjningsmassigt har för fiertaiet huvudmän området skiijts från övrig hjäipmedeisverksamhet på grund av det entreprenörsförfarande gentemot främst LIC som tiiiämpas. Nuvarande avtai me11an huvudmännen och respektive entreprenör är ofta ej ti11fy11est. Detta innebär bi a att det är svårt att föija upp entreprenörens åtagande.

Vad avser hela det ortopedtekniska området (Ortoser, proteser, skor och inlägg) finns flera väsentliga problem med försörjningssystemet. Verksamhetens innehåll har markant förändrats. Nya behandlingsmetoder har tillkommit där t ex olika typer av ortoser används vid korttidsbehandling varvid samma försörjningsrutiner införts som för hjälpmedel för

långvarigt handikappade. Försörjningen av ortopediska hjälp-

medel är fortfarande nästan helt koncentrerad till de ortopedtekniska avdelningarna. Detta trots att ett stort antal produkter tillkommit som ej fordrar utprovning och anpassning av ortopedteknisk kompetens.

Angivna problemområden behandlas f.n. inom separata projekt som pågår i handikappinstitutets regi. Frågorna berörs därför inte ytterligare här.

3.4.6 Datorbaserade hjälpmedel

Utvecklingen inom datortekniken håller på att skapa en ny generation av hjälpmedel för handikappade. Det är hjälpmedel som ofta på ett dramatiskt sätt kan kompensera funktionsnedsättningar. Samtidigt ställer denna utveckling

Datorer och datorprogram kan fungera som hjälpmedel på

många sätt och i många olika situationer. Även om man bort-

ser från de fall där dator-elektronik ingår i form av kom-

ponenter i andra hjälpmedel, t ex i en rullstol, är variationsrikedomen stor.

Ett datorhjälpmedel kan t ex i vissa fall ordineras för att kompensera ett väl definierat funktionsbortfall, t ex

en äldre, talskadads förmåga att kommunicera med den

närmaste omgivningen. Om både datorn och det program som används i betydande grad är specialanpassade för den aktuella situationen har vi lätt att se systemet som ett väldefinierat handikapphjälpmedel.

En annorlunda situation om man börjar förse t ex

uppstår

ett synskadat eller rörelsehindrat barn med datorutgravt rustningar först före skolåldern, sedan för skolsituationen och slutligen för den egna bostaden och för yrkesverksamheten. Datorutrustningen kan få en helt avgörande betydelse för den här personens möjligheter att leva ett självständigt liv med egna försörjningsmöjligheter etc. De nu gällande gränsdragningarna mellan primärkommunens och sekundärkommunens omvårdnadsansvar liksom mellan de olika finansieringsformerna för t ex arbetshjälpmedel, bostadsanpassningar och hjälpmedel för daglig livsföring ter sig också inadekvata för den här situationen.

Ett datorhjälpmedel består nästan alltid av ett antal olika delar som tillsammans bildar ett system. Vissa delar i systemet, t ex processorn och minnesenheterna, är oftast standardprodukter, andra delar, t ex in- och utmatningsenheterna, kan vara helt eller delvis utformade med tanke på en viss funktionsnedsättning och programen i sin tur kan vara rena standardprodukter, t ex ett ordbehandlingsprogram eller ett specialprogram för att träna eller kompensera en funktion hos användaren. Datorprogram som hjälpmedel har också en helt annan karaktär än vanliga produkter/hjälpmedel.

Problemen med datorer som handikapphjälpmedel kompliceras ytterligare av den snabba tekniska utvecklingen. Ett exempel

är texttelefoner för döva. För några år sedan kunde text-

telefonerna ses som specialhjälpmedel för handikappade. I dag finns det persondatorer på öppna marknaden med i princip texttelefonens funktioner och till billigare pris. En komplikation är oklarheten kring äganderätten av ordinerade texttelefoner. Formellt ägs telefoner som levererats av televerket av den enskilde medan andra hjälpmedel formellt ägs av huvudmannen.

Ovan har exempiifierats ett antai probiem med datorhjälpmedei i forhåiiande tiii det befintiiga försörjningssystemet för hjäipmedel. Å ena sidan är det uppenbart att det nuvarande systemet inte täcker de krav som datorhjäipmedien staiier, å andra sidan är erfarenheterna av datorhjaipmedlen

begränsade samtidigt som den tekniska utveckiingen går

mycket snabbt. Det är såiedes svårt att f.n. exakt formuiera

viika krav som ska sta11as på försörjningssystemet. Dock

kan sägas att kompetens på området måste byggas upp inom

hjälpmedelsverksamheten, att nya arbetsmetoder måste utveck- 1as och att bättre samverkansformer me11an olika ansvariga och över handikappgränserna måste tiiiskapas.

Betydeisefuiit för att kunna utveckia försörjningssystemet

är uppbyggnaden av de resursenheter som nu pågår på 4-5

piatser i iandet. Med lokal samverkan me11an Iandsting och skoia och me11an oiika handikappspeciaiiteter och med stöd från bi a handikappinstitutet ska dessa enheter utveck1a kompetens inom området. De kan sedan med sin djupa erfarenhet understödja verksamheten inom he1a iandet genom medverkan i utbiidning och information, konsuitverksamhet, FoU, osv. H

3:4:7. Eftersatta produktområden och behovsgrupper.

Vissa produktområden och behovsområden är eftersatta i hjäipmedeissamnanhang antingen så att de inte fungerar bra trots att de formeiit är inordnade i försörjningssystemet eiier så att de Iigger heit utanför systemet. Kortfattat kommer här att beröras föijande eftersatta områden:

Hjäipmedei för förståndshandikappade

Hjäipmedei för dövbiinda och andra fierhandikappade

samt hjäipmedei för tai-, röst- och språkskadade

Kostnadsfria förbrukningsartikiar Hjäipmedei som även används av anhöriga och vårdare Fritidshjäipmedei

3.4.7.1 ggajpmedei för förståndshandikappade

Formeiit har hjäipmedei för förståndshandikappade sedan

iänge varit inordnade i försörjningssystemet. Detta har

gäiit både specifika hjäipmedei för förståndshandikappa-

de och hjaipmedei för förståndshandikappade med tiiiäggs-

handikapp, t ex ruiistoiar.

I praktiken fungerar dock hjäipmedeisförsörjningen ofta

dåiigt för forståndshandikappade. Deivis kan detta forkiaras

av att andra eftersatta och mera primära

omvårdnadsfrågor

hittiils stått i förgrunden för denna grupp.

Bättre kunskaper om hjäipmedei inom omsorgsverksamheten liksom bättre kunskap vid ordinarie hjälpmedelsenheter

om förståndshandikappades särskiida krav på hjäipmedei

är därför en angeiägen Ett första

måisättning. möjiigt steg i denna riktning kunde vara att vid någon omsorgsinsti-

tution inom varje landsting bygga upp en mera koncentrerad resurs för för

hjäipmedeisfrågorna förståndshandikappade.

Denna kunde då fungera som konsuit åt övriga enheter och som kontaktiänk tiii andra hjäipmedeisenheter.

3.4.7.2 Bjaipmedei för dövbiinda och andra fierhandikappade samt hjäipmedei för tai- röst- och språkskadade

Genereiit för dessa grupper kan sägas att kunskapen om behov av hjäipmedei och om hjäipmedeismöjiigheter är otiiiräckiig. Den organisatoriska uppdeiningen på syn-, höroch hjäipmedeiscentraier medför också att det saknas ett övergripande ansvar för för var

hjäipmedeisförsörjning

och en av dessa grupper.

Den nya datortekniken innebär att det kommer att finnas aiit fier produkter/hjäipmedei som kan kompensera funktionsnedsättningar för dessa grupper. För att produkterna/hjä1pmedien ska b1i krävs tiiigängiiga en ökad kompetens vad

gäller dessa gruppers hjälpmedelsbehov och de tekniska att tillgodose behoven. Tidigare nämnda möjligheterna resurscentra för datorhjälpmedel får här en viktig funktion.

3.4.7.3 Kostnadsfria förbrukningsartiklar

De indikationer (diagnoser) som berättigar till kostnadsfria förbrukningsartiklar anges i kungörelsen om kostnadsfria förbrukningsartiklar vid sjukdom (SFS l98l:354). I socialstyrelsens författningssamling (SOSFS l982 10) anges de typer av artiklar som ska tillhandahållas kostnadsfritt.

Handikappinstitutet fastställer sedan på socialstyrelsens

uppdrag sortiment i en särskild förteckning.

De problem som finns är dels försörjningen av förbrukningsartiklar till diagnosgrupper som idag inte omfattas av kungörelsen men som ur många andra aspekter är likvärdiga med de i kungörelsen dels försörjningen av förbrukningsartiklar till diagnosgrupperna i kunqörelsen men där artiklarna inte finns upptagna i föreskrifterna. Handikappinstitutet har gjort en särskild Utredning om tillhandahållande av förbrukningsartiklar, Marti Parker juli 1984, där bl a förbrukningsartiklar som inte omfattas av.försörjningssystemet listats. Utredningen gjordes på anmodan av socialstyrelsen och Socialdepartementet har fått den för kännedom.

3.4.7.4 hjälpmedel som även används av anhöriga och vårdare

Vissa hjälpmedel används även av anhöriga och vårdare i omvårdnaden av den handikappade. Det kan gälla t ex lyftar, sängar och utomhusrullstolar. Sådana hjälpmedel ska naturligtvis i första hand vara bekväma och lätthanterliga för den handikappade men tilläggskrav med hänsyn till

vårdarfunktionen kan förekomma. Krav på utförande för hem-

miljö står ibland i konflikt med arbetsmiljökrav. Grans-

dragningsfrågor kommun - landsting kan uppkomma vad gäller

kostnaderna för hjälpmedlen. Trenden mot hemsjukvård och längre kvarboende hemma vid hög ålder accentuerar problemen.

Det är angeiäget att betrakta a11a hjäipmedei i hemmet hos den handikappade som i första hand den handikappades hjäipmedei, Ett bibehåiiet infiytande för den handikappade

på hjaipmedei som används även av anhöriga och vårdare

är såiedes viktigt. Det är också orationeiit att såsom på några hå11 skett deia in hjäipmedien i vårdarhjäipmedei och handikapphjaipmedei, där samma produkt ibiand kiassas som vårdarhjälpmedei, ib1and som handikapphjäipmedei och där vårdarhjäipmedien ibiand tiiihandahåils annan väg än handikapphjäipmedien. Finansierings- och andra gränsdragningsprobiem måste kunna Iösas på bättre sätt.

3.4.7.5 Fritidshjäipmedei

Hjäipmedei specieiit avsedda för fritidssysseisättningar, sport, idrott, etc., omfattas inte av nuvarande försörjningssystem.

Exempei på hjäipmedei inom detta område som på oiika sätt varit aktueiia under senare år är ridramper och specialsadiar, puika-ski-cart, tennisruiistoiar, kryck-skidor,

motordrivet terrängfordon och iyft ti11 segeibåt.

När nuvarande försörjningssystem infördes i siutet av 1960taiet var avgränsningen av fritidshjäipmedei reiativt okontroversieii. Den aiimänna samhaiisutveckiingen med ökad fritid, ökade fritidssysseisättningar och ökat fritidsboende har gjort gränsen svårare och mer tveksam att uppehå11a. Inte minst står det numera kiart att aktiva fritidssysseisättningar kan vara mycket väsentiiga ur rehabiiiteringssynpunkt.

3.5 Något om kostnadsutvecklingen på hjälpmedelsområdet

Huvudmännens inköpskostnader för hjälpmedel har under den senaste l0-årsperioden, räknat i fasta priser, har i stort sett fördubblats. Huvuddelen av dessa hjalpmedelskostnader avser vanliga specialhjälpmedel för traditionella handikappgrupper. En fortsatt realökning kan, utan andra förändringar av försörjningssystemet, förväntas till följd av battre teknik och andra kvalitetshöjningar i hjalpmedelsverksamheten, den ökande andelen äldre i befolkningen, ökad satsning på hemsjukvård etc.

Vad gäller kostnadsökningar till följd av att nya eller tidigare eftersatta behovsgrupper uppmärksammas eller att helt ny teknik eller helt nya hjälpmedel introduceras kan nedanstående kommentarer lämnas.

De ojamförligt största kostnadsökningarna kan förväntas inom området datorhjälpmedel. Om man till det området räknar helt datorbaserade specialhjälpmedel, vanliga persondatorer och program till dessa samt specialanpassade program och

kringutrustningar till datorer kan en ökning av de årliga

. inköpskostnaderna i storleksordningen J00 miljoner kronor.

lätt förutses bl a med tanke på den snabba utveckling som

sker inom detta område. Det bör framhållas att datorbaserade hjälpmedel redan för närvarande ordineras i inte obetydlig omfattning inte minst i skolsituationen.

Den enligt listningen i bilaga l därnäst mest kostnadsexpansiva gruppen är, naturligt nog, vanliga konsumentvaror som samtidigt är bra hjälpmedel. Varje sifferangivelse blir här helt beroende av vilka ordinationskriterier

som, underförstått, förutsätts, men kostnadsökningar på

flera l0-tals miljoner kronor är lätta att förutse.

För medicinska hjälpmedel och behandlingshjalpmedel är själva hjälpmedlet en integrerad del i övrig medicinsk

behandling. Även om dessa hjälpmedel i många fall f n inte

belastar hjälpmedelsbudgeten torde huvudmännen ofta ändå tillhandahålla dem och stå för kostnaden för dem. Härtill kommer att dessa hjälpmedel ofta ersätter annan medicinsk behandling.

Vad gäller nya eller tidigare eftersatta behovsgrupper blir utvecklingen av hjälpmedelskostnaderna beroende av hur rehabiliteringsinsatserna i övrigt utvecklas. Väsentligt bättre rehabiliteringsinsatser för t ex förståndshandikappade och talskadade kan således medföra väsentligt ökade hjälpmedelskostnader, även om dessa torde förbli relativt små i förhållande både till övriga omvårdnadskostnader och till hjälpmedelskostnaderna i sin helhet.

Vad gäller nya behovsgrupper och produkttyper inom området kostnadsfria förbrukningsartiklar samt området fritidshjälpmedel är kostnadsutvecklingen helt beroende av politiska ställningstaganden.

Det förtjänar slutligen framhållas att hjälpmedelskostnaderna och hjälpmedelsåtgärderna ej bör ses separat och isolerade från övriga rehabiliterings- och omvårdnadsåtgärder. De rehabiliteringsmöjligheter som t ex datorhjälp-

medlen medför kan i många fall innebära att unga, svårt

handikappade får helt andra möjligheter i livet än vad som tidigare kunnat erbjudas dem. Det kan gälla t ex möjligheterna att följa undervisningen i skolan och att sedan kunna sköta kvalificerade yrkesarbeten. De övriga resurser som krävs för en sådan rehabilitering liksom de vinster som uppstår i form av både bättre livskvalité och av egna försörjningsmöjligheter överskuggar helt den isolerade kostnaden för ett datorinköp. Det är därför av största vikt med ett försörjningssystem för hjälpmedel som är så flexibelt att det inte, t ex till följd av en separat, maximerad hjälpmedelsbudget, sätter hinder i vägen för

denna typ av åtgärder.

4. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

De flesta vanliga hjälpmedel kommer att finnas kvar och efterhand förbättras som en följd av nya material och bättre konstruktioner och design. Det innebär bättre funktion och mer tilltalande utseende.

Helt nya typer av hjälpmedel kommer fram främst som resultat av datateknikens utveckling och tillämpning. Dels blir persondatorn i sig med lämpliga programvaror ett viktigt hjälpmedel, dels kommer nya datoriserade produkter fram, till exempel läsmaskin för synskadade och kommunikations-

hjälpmedel för tal- och språkhandikappade.

Kombinationer av hjälpmedel kommer att bli vanligare. Det gäller t ex hjälpmedel för förflyttning - kommunikation - som

omgivningskontroll. Hjälpmedel ingår i större system,

t ex för text- och bildkommunikation blir också vanligare. Det kan vara datorkonferenser, databaser, dagstidningar för synskadade eller bildtelefon. Utvecklingen för denna _senare typ_av hjälpmedel_beror_på den generella utvecklingen i samhället av olika informationssystem. Nya informationsoch kommunikationsmojligheter kan om de blir tillgängliga för handikappade innebära en väsentligt förbättrad livssituation för både i skolan, i arbetslivet

många, och på

fritiden.

Ett område som säkert kommer att utvecklas men där riktningen är svårare att ange är hjälpmedel som grundar sig

på medicintekniska framsteg. Det kan vara produkter som

ingår i en behandling men också hjälpmedel för mer permanenta funktionsnedsättningar. Till exempel kan medicinska och tekniska framsteg ge ökade möjligheter till neurologisk

både för att ge sinnesintryck som i cochieara stimuiering, impiantat och för att skapa muskeiaktivitet som i de försök

med funktioneii eiektrisk stimuiering (FES) som pågår i

fiera iänder.

Sammanfattningsvis kan sägas att det kommer att finnas aiit fier produkter/hjäipmedei, såvai standardprodukter som specieiia handikapphjäipmedei, av väsentiig betydeise för att kompensera funktionsnedsättningar.

Vår uppfattning är också att försörjningssystemets utformning har en avgörande betydeise för företagens intresse

av produktutveckiing inom hjäipmedeisområdet.

Om de nya hjäipmedei som tekniken ger möjiighet tiii ska bii tiiigängiiga för handikappade krävs en kraftig kompetensuppbyggnad på de nya teknikområdena inom hjäipmedeisverksamheten. Det krävs också en mycket större fiexibiiitet i hjaipmedeisförsörjningssystemet när det gäiier att kunna ta sig an nya typer av hjäipmedei.

Beträffande nuvarande försörjningssystem bedömer vi att det ur administrativ/organisatorisk synpunkt fungerar bra för specifika handikapphjäipmedei för traditioneiia handikappgrupper. Här finns också en reiativt väi utbyggd kompetens inom sjukvården för utprovning och ordination av hjäipmedien.

Probiemen återfinns främst i gränsområdena tiii nuvarande

försörjningssystem för hjäipmedei och kan sammanfattas i föijande punkter: För enkia, specifika handikapphjäipmedei behövs kompietterande distributionsvagar vid sidan om sjukvår-

dens rehabiiiteringsenheter. Bättre åtkomiighet, större

totai marknad, bättre underiag för produktutveckiing

bör på så sätt kunna uppnås.

För vaniiga konsumentprodukter som samtidigt är viktiga hjäipmedei måste samhäiiets poiicy vad gäiier såväi och finansiering som distribution via avgiftsfrihet sjukvården ses över och förtydligas. Det är därvid viktigt att observera att vissa av dessa hjäipmedei är mer direkt funktionskompenserande än andra.

medicinsk bör tiii- För hjäipmedei med stark anknytning handahåiiande och finansiering samordnas med den rent medicinska behandiingen samt kostnadsansvaret kiars.k. kostnadsfria förbrukningsartikiar finns iäggas.För ett antai behovsgrupper och produktgrupper som ej täcks av nuvarande bidragsbestämmeiser.

För hittiiis i hjäipmedeissammanhang eftersatta behovsgrupper t ex förståndshandikappade, fierhandikappade, tai-, röst- och språkhandikappade samt dövbiinda behöver nuvarande försörjningssystem utveckias så att dessa grupper får en naturiig piats i hjäipmedeisförsörjningen. Det behövs också ökad kompetens inom försorjningssystemet.

Datorbaserade hjäipmedei stäiier krav på ökad kompetens

inom hjäipmedeisverksamheten. Kunskaper om behov av ti11 individueiia är nödoch möjiigheter anpassningar vändigt. Utvecklingen inom området är snabb. Betydelsefuiit för att kunna utveckia försörjningssystemet är

av de resursenheter som nu pågår. Perso-

uppbyggnaden nairesurser och kompetens är eniigt vår uppfattning i större utsträckning än ekonomiska begränsningar avför hur möjiigheterna kommer att kunna tas tiligörande vara.

Inför fortsatta diskussioner om försörjningssystem för

oiika hjäipmedei och om finansieringsfrågor viii institutet

också framföra vissa principieiia synpunkter på nuvarande

försorjningssystem.

Det vaniigaste sättet att definiera och avgränsa den hjäipmedeisverksamhet som häiso- och sjukvårdshuvudmännen svarar

för är att utgå från, dels om en produkt utgår kostnadsfritt

för användaren, deis om kostnaden för produkten/hjäipmediet anses kunna räknas in i beräkningsunderiaget för hjäipmedeisersättningen från staten tiil huvudmännen. Handikappinstitutets hjäipmedeisförteckning är den centraia re-

kommendationen om kostnadsfria hjäipmedei.

Frågor om förnyelse av hjäipmedeisområdet ses med ovan-

stående sätt att definiera området ofta inte i sammanhang

med andra rehabiiiterings- och omvårdnadsfrågor. I ett

iängre tidsperspektiv riskerar ett sådant system att bii

dåiigt anpassat tiii en i övrigt förändrad verksamhet.

Ett angränsande probiem är det samband som oftast i praktiken finns meiian kiassningen av en produkt som kostnadsfritt hjäipmedei och sättet i övrigt att tiiihandahåiia produkten. Kiassningen som kostnadsfritt hjäipmedei innebär vaniigen att den också kommer att utprovas, ordineras, inköpas, iagerhåiias och distribueras via sjukvårdens hjäipmedeisorganisation. En utebiiven kiassning som kostnadsfritt hjäipmedei innebär vaniigen att produkten, oavsett sin rehabiiiterande funktion, inte aiis kommer att användas i sjukvårdens rehabiiiteringsarbete. På samma sätt är de privata företag som tiiiverkar och marknadsför hjäipmedei heit inriktade på att kan kiassas produkter som hjäipmedei.

De angivna sambanden, deis meiian finansieringsform och kiassning av en produkt som hjäipmedei, deis meiian kiassningen som hjäipmedei och distributionsform medför fiera

påtagiiga nackdeiar. Många av de probiem som med nuvarande

försörjningssystem som behandiats under avsnitten 3.4.1 - 3.4.7 ovan kan såiedes på ett eiier annat sätt återföras tiii dessa principieiia

frågor.

Institutet anser det för framtiden att samhäiiets angeiäget

åtaganden att prova ut och tiiihandahåiia iiksom brukarens

rättigheter att kostnadsfritt erhåiia produkter/hjäipmedei i större utifrån behov utsträckning avgörs och angeiägenhetsgrad i det individueiia faiiet än utifrån heit fasta, styrande produktiistor.

Biiaga 1

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJ- NINGSSYSTEMET

Läsanvisning tiii produktiistorna

med iistorna är att ge en biid av aktueiia ärenden Syftet och frågestaiiningar med anknytning tili försörjningssystemet samt att ge konkreta iiiustrationer tiii de probiemdiskussioner som förs i avsnitt 3 i PM:an.

Listorna upptar befintiiga produkter/hjaipmedei som av något skäi aktuaiiserats eiier skuiie kunna aktuaiiseras för att inordnas i försörjningssystemet. De produkter som tas upp är såväi standardprodukter som specieiia handikapphjäipmedei. För vissa av produkterna föreiigger centraia rekommendationer samtidigt som det är uppenbart att övriga deiar av försörjningssystemet i fiera avseenden fungerar otiiifredsstäiiande. För vissa produkter som inte rekommeno derats centrait kan a andra sidan förekomma att vissa huvud-

.man_ändå tiiihandahåiier dem som kostnadsfria hjaipmedeir

I tabeiien i högerkoiumnen anges för varje hjäipmedei Beräknad under en 5-årsperiod. Beräkningen är

efterfrågan

sjäivfaiiet mycket grov och den är endast avsedd att ge en indikation om storieksordningen på efterfrågan. Denna är beroende av ett antai osäkra faktorer, t ex hur stor dei av en teoretisk behovsgrupp som verkiigen viii ha hjaipmediet, hur information, marknadsföring, distribution etc sker tiii utprovare och ordinatörer och från dessa

tiii konsumenterna samt inte minst av poiitiska besiut.

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET Handikappgrupp: Synskadade och dövb1inda Beräknad efter-

frågan under

Behovsgrupp Produkt/hjälpmedel en 5-årsperiod Gravt synskadade Versa Brai11e (P0rtabe1t datorsystem med 1.000 och dövb1inda punktskriftsdisplay) E1ektr0nisk punktskriftsmaskin (typ Index) 500 (Skrivare ti11 dator fristående

och/e11er

textbehandlingssystem) Talsyntes (Syntetiskt ta1 för av1asning av 200 t.ex. datorers bildskärm) U1tra1judsg1asögon 100 Gravt synskadade Programvara som kan k0pp1a ihop en vanlig 200 dator med Versa Brai11e

Dövb1inda Mikrovågsugn 500

Synsvaga Bi1dskärm med system för förstorad text som 1.000 kan ans1utas ti11 vissa persondatorer Programvara som ger förstorad text (typ 500 A1fa-text)

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET

Handikappgrupp: Hörse1skadade och döva

Beräknad efterunder

frågan

Behovsgrupp Produkt/hjälpmedei en 5-arsperiod

Barndomsdöva samt Videobandspelare 3.000 vuxendöva med teckenspråk

Barndomsdöva och Text-TV-ti11sats 5.000 vuxendöva

Hörseiskadade med Text-TV-tillsats 10.000 svår hörseinedsättning

Vuxendöva heit Enkana1s, alt. flerkanaisimplantat 100 utan hörseirester men med svenska språket bevarat i minnet

Kärnfamiijen Texttelefon/persondator 1.000 kring textteiefonanvändare

Hörseiskadade Bastelefon. Diavox II (har inbyggd förstär- 30.000

med måttiig hörse1- kare)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Bastelefon. Diavox II med T-1ur 50.000 (för koppiing ti11 hörapparat)

Personer med besvä- Tinnitusmaskerare (a1t. Freesty1e-apparater 2.000 rande öron- med inspeiat brus) sus (tinnitus)

Skolbarn som är Polycom (som närkommunikationshjäipmedei) 500 hörseiskadade/döva

Personer med ben- Benförankrad hörapparat 2.000 Iedningshörapparat som ej tå1 öroninsatser

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET

Handikappgrupp: Tal- språk-

och-kommunikationshandikappade

Beräknad efter-

frågan under

Behovsgrupp Produkt/hjä1pmede1 en 5-årsperiod

Ta1handikappade med Ta1syntesutrustningar: 500 motorisk skada samt B1issta1k ev stammare A11 Ta1k Mu1tita1k Ciaudius Ove III - kort/iåda

Se ovan samt ta1-

Te1ef0neringshjä1pmede1 Nummersiagare/ 2.000

handikapp på grund nummersvarare. Fick- och portföljdatorer av afasi e11er för-

ståndshandikapp

Polycom (som närkommunikationshjä1pmede1) 200

Taihandikapp på grund Luftfuktare 10.000 av 1aryngekt0mi e1 Talventi1 dyl Stomaskydd

Stammare DAF-ta1apparat 100

Ta1handikappade Ta1t01ktjänst

BEFINTLIGA PRODUKTER/ HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET

Handikappgrupp: Förståndshandikappade

Beräknad efterfrågan under Behovsgrupp Produkt/hjäipmedei en 5-årsperiod

Gravt fierhandi- Liili 2.000 Nie1sen-hjä1pmede1 kappade barn och Li11a rummet vuxna på tidig Stödbänken

utveckiingsnivå Bankramarna

Pusten Ljudboxen

förstånds- och fjädrande stödhjui 500 Lindrigt Radiostyrd cykeibroms handikappade med

dåiig motorik

och mått- tili automatisk nummer- 5.000 Lindrigt Anpassningsskiva ligt förståndshandi- siagare kappade

_Mått1igt . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . 4 . . . 4

utVeCk]ingsStörda..

Gravt fierhandikappade Matberedningsmaskin 2.000 som inte kan tugga

Gravt fierhandikappa- Beröringsplatta/touchkontakt 5.000 de samt iindrigt

och måttiigt för-

ståndshandikappade

Gravt Dagbädd 2.000 utveckiingsstörda/f1erhandi-

Vårdaraggregat ti11 e1driven ru11sto1 1.000

kappade

Programvara

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET Handikappgrupp: Rörelsehindrade Beräknad efter-

frågan under

Behovsgrupp Produkt/hjä1pmede1 en 5-årsperiod Svårt röreise- Personvändare, elektrisk 2.000 hindrade

över te1enätet Programvara

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÄLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET Handikappgrupp: Medicinskt handikappade Beräknad efter frågan under Behovsgrupp Produkt/hjä1pmede1 en 5-årsperiod Cirkulationsrubb- Kompressionsutrustning 2.000 ningar Cystisk fibros Nebu1isat0r 200 Diabetes Insulinpump 2.000 Blodsockermätare 2.000 Inkontinens Enures1arm 2.000 Lungsjukdomar Oxygenanrikare 500 Respirator 200 Njurinsufficiens Diaiysutrustning 1.000

.Aluergi/Astma. . . . . Stena-skydd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500. A11ergi/Astma/ Luftrenare 2.000 Lungsjukdomar m.f1. Luftfuktare 2.000

BEFINTLIGA PRODUKTER/HJÃLPMEDEL EJ INORDNADE I FÖRSÖRJNINGSSYSTEMET Handikappgrupp: Nya behovsgrupper för kostnadsfria förbrukningsartik1ar

Behovsgrupp Produkt/hjä1pmede1 A11ergi Bomu11svantar

P1asthandskar (engångs)

Tubgas, gasbindor, annat förband Hudskyddsmede1 Sprutor och kany1er Andningsbesvär Artik1ar ti11 respiratorer - slemsug - - inha1ator - - luftrenare - oxygenbehandling B1odsjukdom Sprutor och kanyler B1ödarsjuka Förbandsmaterial B1odsti11ande mede1 Lakansskydd Infusionsmateria1

Ky1påsar

Cirku1ations- Stödstrumpor rubbningar Andningsmask Cystisk fibros Artik1ar ti11 inha1ator Diabetes Artik1ar ti11 insulinpumpar Spray för huddesinfektion

Handikappgrupp: Nya behovsgrupper för kostnadsfria förbrukningsartiklar Behovsgrupp Produkt/hjälpmedel Inkontinens Hudskyddsmedel

Avfallspâsar för blöjor

Engångshandskar för plockning

Kompresser vid anal inkontinens Madrasskydd Tvättlappar Enuresmattor Bäcken Laryngektomerade Artiklar till sug och inhalator Stomaskydd Förbandsmaterial Sterila kompresser Kirurgtejp

.Toni .

Pappersnäsdukar Njurinsufficiens Artiklar till dialysapparater - -

CAPD-påsdialys

Hygienartiklar Nutritions- Speciallivsmedel rubbningar Sondnäring med tillbehör

Psoriasis Spatlar Gasbindor, tubgas, bomullsvantar Annat förbandsmaterial Hudvårdsmedel (t ex mjukgörande medel)

Nya behovsgrupper för kostnadsfria Handikappgrupp: förbrukningsartik1ar Behovsgrupp Produkt/hjälpmedel Smärtsymtom Epidura1 kateter E1ektr0der och batterier till e1stimu1atorer

Stomiopererade Ink0ntinensartik1ar

Avfa11spåsar

Piastdialatator

Tiiiväxthormon- Injektionsmateriai brist

ögonsjukdomar Urg1asförband

vid ske1ningsbehand1ing för barn

ögoniapp

Kirurgisk tejp och artiklar som behövs vid Övrigt Näringspreparat ti11förse1 Dosett Sa1iversättningsmede1

(Graviditet) Bäckengörde1 Stöd- e11er kompressionsstrumpor Injektionsmateria1 (Hemsjukvård) Förband Hak1app Madrasskydd Duoderm e1 Iikn för sårbehandling Artiklar för decubitus pr0fy1ax Artikiar som används av vårdaren

Biiaga 2

PRODUKTER UNDER UTVECKLING

Bilagan innehå11er produkter under som vi känner utveckling tiii. Den är inte he1täckande för a11a hjäipmedeisområden men vi har försökt få med de mest intressanta hjäipmedien för de närmaste åren. Av naturliga skäi omfattar den huvudsakiigen svenska produkter. De fiesta uppgifterna är hämtade från respektive företag. Det är därför företagens egen bedömning om tidpunkt för färdig produkt som anges. Vi dock ibiand gör en annan bedömning och tror att flera produkter kommer att ta tid att utveckia. Eftersom iängre företagens uppgifter är känsiiga ur konkurrenssynpunkt har vi reducerat informationen så att produkter och företag inte skaii gå att identifiera.

._09

.mazeoua

amm:m:›m_gomsø› -mm:_Loømsnw

pxmwuøucam

.um:mnumm=_=mm_=_

..o;oamu

m=m.op=o_Lo

Løucmeeox

vas

øm__u:wwmn øm_pu:_wwn

.uømcwcumummmv

___p

_mumsa_mm=mm_

:ms Lo.

mm_›

mm»ou .uwesmg mw_wu

pm;m__m=wm.._u

m

_øum=a_nw;

_ T

øgmmøuuoz u__uLw=wo xouummgu ;mupmm;m Louuwmgu ..mom=a_mn;

eoumam uuaz

;mo

mu=__a›nu

oo_^

oo_-o_

x x x

;oo

mmmpxmvccumox

xuxpmxmwgn

x x

o.-.

muoumxmcam

;xx

x _v

omm_

ummmumgn»

umq=aomax.cz<=

:o_ux=voLa

La a

omxmwm_

mmm. mmm_ mmm_ www_ omm_

H _:o

.mm:w:wpnmm;m>

-wpwvøsapmwz

axe ums

Loum_m:ø;u wgmmøuuos =_xmøsmm4 _ovmea_mw; m:m:m›_on

-uu=» -mwm aa=4 umm»g=m pwuxmw mmøasox

-DL

_pmuwnLm

_

muaumxmcxm

;oo

mumvøxmcam

aa:Lmmosom

ouøLu:r;om_mL

;oo

ouøuøxwcxm mu=w_aoa mumuøxmcxm ovmumxwcam øu:w_anu

a_oxm umLø uøLo

xm -mpwu

.gmuxsuoga

am__nnE

m

-mssmgmogm

u

m:rcv__au:

muummgm uvwm

Empmxmgmxnmcomgma

:oo

Lmuummgm

La»

.:mm:_:xumuLnwmFmnwsapmnz

u_p=m

._m;u:mumm:_LmELmpmmcm_

mc_:_pnmmLm>

ppm

Lmuox

wu=mLm::

Eomxm.

.axuuxmucmum .cowwpoupgoa wgmxgmumgnwgz_

mLc

.p_mmpw:mmE

øseox

m_›

øx+_o xuov

cm

mucaxumumx_L

;cm

ungen

:ex e ___u

Løucmssox

;w_mcm_m_øu

m

ums

um: .mp

.mnøxmcam

uwa

mmgsgowgw

.ELø_U:øLn mcwcumzguz

ø_ ma

umgcaqmgnz

umruçmgx

m:_cwmLwumu=n_

e

.u;oasH

umumaguz

Lmpmgøaaøgng

m

mgmmøuuos

.mm::_m

qogcmaazgm

.u;oaEH

Lmuxsuoga

ums

um__uc_mmn

wgpxm

ø

mc_:x_ounnm:m

.ggnv

.gwmma

se

m:_:um:;u=mmcwL

ngmncmuw mcmLnm;mo

gmngmsemxmoga

._mcomLma

o;mn

Lwzomgma mgpumn

;nu

.umc:wm_mm:mx

Fmucm mgom

mu:mLmLa_ .:o»m_wa ELm_m›_» mnpuxcaz uxmnogm mu:mLm:: .mnu:mx:>

ppm Low ugoum som w_oam .uLoaEH

m ;oo ;mm ;nu Lo;

ø›mv

_

nuo

co_^.oo_-o_

x x

mmmpxmumcumox

xu›pm\m_;n

ovavaxm_ømLw:_

x x x x

a_-_

m.:

;xx

x.

z .V

m

HHHHHHNHHHHHNNHNIHHHNHHHI

w

x omm_

ummøuwsmm

am=zommxHgz<=

comuxzvogq

n Lw

ummm_uw» om-mmm_

mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ mmm_

m

m H pcw

-comgma

-m_muwEa_wn:

gøngmssmgmoga wgøxnmcomsmm Lmpasmaamgoz -p»_Lxmnnm=m

map

umgmaamxnz Ewumxmgmxnm cowmpmpmmm _mvwsa_mw;

upøxog mpcu_m_a m_wuxm» Emumxm

-_mm;n:

nn:Lmmo;mm

mvønmxm_wm;n. mumucxm_wmLQ mvmvmxm_mmLo

= =

um;m\m>n. wumumxm uwLm\m>9 øpu=mx:

_

Emgmoxa

Lmpzmssox

asap»

nauxwvzøgxwgnm gonazLmmo:mn .;maa:Lmmo;mp

;ua

mLm_m mLm_m

-amma

oo_^

.-puu

vas oo_-o_

mmm_xmum=umox

xu›um\m_Ln

o_-_

Lwcomswm

;xx

_v

ummmumgmç

ma=zømmx_az<=

:o_ux=voLn

gw

mmm. -mwm_

H Fzm

.w

-Low

-mumoz

-mm_

mcwcumzguz -øx_:=eEox

-case

-mn

-mgu -wga

-zssox xomwc

-xwsszc

-m_mp

-m_muwEa_m_=

-mm:wLm:o+m_m›

.

opmzgpsmmcrc

-mmmv

m:w:mLpwLxm

vms

mcwcxgmum

m;mmm_mLmEs=z

axu

ñgwuwscmmmcwc w;mEmLmoLa øLøEmLmoLa .m:m:mLum:o_u

+

.n;m=o_pøx_=

cos

-mLp_mm» .-maamLm mcwcmmpm

.p_mV

_øx_xo_ =o_px_u

Lz_ gm»

m:_= ;open wmmw .mums :oo La» -xmgam musa_ com .pos

- -

mmm

nos

na=;mmo:om

Lmx_pmç Lwcomgwm

pmm;

Løuzwssox

aqax_v=m;xwLam

toes uLoaEH

:oo

-omwu

cc_^

.-.ua

oo.-o_

x

mmmpxmvmcumox

vw:

xu›um\m_Ln

o.-.

Luzomuoa

;xx

_v

_ . . . .

.ummmumgnw

ga=momax_=z<:

cowuxznogn

La

mmäâ_ mmm_

H .co

:gun

-så

-mcowpoxwcsssox

-mpmvmsnpmnz

oLmxgmumLn»_mh

w

-mmcwcxmacomo

nxu

mcwcumsguz

u.:

s? m=_= Lo_mu

.axon

-ng

vmcmmgnw

-xump:xwLam.o

;oo

-om_m;nL

aa:;mmo;om

mum;w;_;mm_mL wu:m_mp-mxuH

nos pmm;

mäêäm .x_ucm;_m» mvmgucwg

:Lan -_mp 9.: mcm pmgm

guucmseox

mmnoegma

.zox

»Logga ø;w_m mm.xm n;m_u

oo_^

oo_-o_

x x x x x x

xu›um\mwLn

mmm_xmvm:»mox

o.-.

x x

;xx

.v

ummøumanm

=o.ux=uoLa

gm

mmm_ Nam_ Nam. mmm_ 2:8.:

H .cm

La»

ams .au

-m_wu

-mm__m

-_øp -mm_

-=seoxmm__m

-m_mvmsa_mnx

-mcotzcstwz .pnnemmcmgmcom -mammounegoumo

pmmxnc_

E

øxmcowucum

swum›mwLxm wvøgwmmngoumo

n›»

mvmLmm_;ouøø pxmwumucxm

mpnøugoa

m:_:um:Lu: smum›mwgxm

.uu

:owuax_: mvcøpmh _mnøpLom mmucxm uFøu_m_u emum›m Emuoz

Lo» ugon um; ;oo - - ewa

mm__m

-sex

vøcmmgnm .Cføcøx

nas

-uaxmgam

som

aa=Lmm›o:mm

_Lp;m=m\PLuLøm»ø «;u;ø:ø\_LuLmm›a _Lp;ø:m\wLuLmm›o

=

oumaqøxwvcmgpøs

.E o

Lmcomgma Lugouwcze m=w.xuw› ...szää

:Lam -_mu

.

Lam

m=_=uøs

u›mgm =o›w

.øvcmonøssws

mama

Low :os

..ou_«m.oxmLn»

La»

vvom

som pussa;

xo_ummp

Lmuum_;wu:=

_Lmxmmxu›Lu

W _

.gmuxauoga

.osams

Lmucuesox

›ø

:Lun u.m

-mcompzuwamcw

som

;oo

;wumma

gø›x Lo» Lo»

on

_oumuLm

mmwpu=_mmn

p__m

__=çmuLw

»um

.uLwm=o_p=p_.m=_ x=Lg-=_mnm-m»m=

cm _wmm

Lnçscgm

=o_umea_w_;mu_»,wz

cm

vLm›mcomu=uwum=«

gm ;mm

mvmaaøx_u:a: p..mwuwam

cwpoum uuom umuwpø›x upmm

;ua ;oo

oo_^

cop-o_

x

ovcnaøxpvzugmvzwumsnu

mmcpxmvmzamox

xuxumxmwgn

x

o.-.

;xx x x x x

.v

uømcumxnç

waa=moaaxHcz<=

cowuxzuogn

gm

maa_ mmm_ omm_ mmm_ omm_ mmm_

H pga

c

aux_

-a_mn;ap_m

umpmumeqpmwz

gm»

cowumcwneox vmcowuøxwcaesox -__:Lu;oam:m;»-

ax»

._oum__:L _oumsa.wn; _muwEa_mn: m:_c__w;s;ø›

pmums -muwupwz -mmcwmcm gmqaø_xm; x_L_puh

;oo .cum

.owman

-_mLng

:oo

-amxmv:m:LmFç -anxwucmggøpm

:Lun

-mv=ø:;m_w -wø=ø;Lm.ç -wu:m;Lm_»

:uo ;oo

ø:x= :Lun :Lon

aa=Lmmo:mm

:oo

-vucmgmuçmumgnu

:Lun :gas

wucaamx muøgamx wuøaaøx muøaqux ouuLuc_;mm

u›mLø p›m;w umLo .o:x: unLø mvoa ;ms uøgo mama øcx=

Lmssox

-»wx=nm

-:mEmu__:mm

___u

_ouøsa_ww; _wuweaFmn;

m:_=›_msgow m:_=mm_ume

-mm:_cpmm_m

-__=.

.a_mn; m=_=um»m

Lopa.FoLm=gso:_\uLoa

pwvmeapmwz

ma_nm;eø;

soc_ .__p

Lmuzweeox _am:Lou_

;nu

.:n

mmm_»=_çon mw_:omLoa øm__p=m»mg

;oo

_Fm=owux==u Lmuum_Louc= ;øuu»_Luv== _»m=.mu_ ;ouø__og

uøxm=_z

up»

Lwuwscwmvmumon

-unpm .=mø

.mcwcums

._mvmsa_mn:

.=muLwLmE_La

m__ou mw›_mu umewgm mw›_ou

= = =

aux: ._mu=ø;

Løuuw_;wu::

.pm

Lmppmmgu guuummgm =mm__oLu gouummgm

_ = = :

:mv nu u_oz :anno

_ouoea_øn;-4o

oc.^

WHWHMHMHWHWHMHWHMHWHHHHmHNHWHENNHHHH%HMNWHüHXHWNWH@H%

oo_-c_

mmu_xmvo=umox

xu›um\m_Lm

mumLu=_=mw_o.nm

x

9.-.

;xx

Fv

ummavognw

mm:zummx_az<=

cowuxauoga

mm-mmm_ mw-mwmF

La

mmm_ mmm_ www_ omm_ omm_ mmm_

H .co

;oo

-mm:_=umm.ø

-sega

;oo

aøxmuogumpm

;oo »mm

-_=xxuwpmom

mcmcuøsmou -mLL:mmg» Lømcwpawgo _;mxxmum -oo_Lmm cmmuLoam

umpmvøsapmnz

-mcwo

ax»

sm vmxm mass ogøu -xox vgoa

;oo

F» .E E

:vw:

.ø

Lmzomgoa

vas

uummum:

-ucmg

Lucomgma

smcmnsgm

»mxwow_amLuwu

-=- -=-

umw_upws

na=;mmo;om

:gun

=o_»x:=mu=m;

:o -=-

Lmxwuøsaom øucwewvpwcwm

Lmcomgmm pxgaum mgwpu uummum: zowpxcaç .mLu_n .Fuxczw

=mm .E auøm

»sam

vas

Lmu»mFsøv:=

-ugøx

m:_=xgoumaaoLx

Luucmseox «ø;m=_aeox q_wn:

.umngnawa

.:mø›mm:_cumo_m

.uøngonma vmwgnnwa .vmnypnma idvsmwáidb+l

..mpmpw›_pxmmm=_=um_xwQ\m

mw_:omgma

.gumzu

u:msosmm:_:uu›_m»om

Id

vongnnma

:om:m:mmm_uLux mcvcmwwpuyos

;oo

m=_=mmn_uLøx m:m:mmw_u;mx

.una

smpummgm IGWCCGAvMC

-uoum m=_= .sou

oo_^

co_-c_

mmø_xmvm:umox

xuxumxmwgn

x

muaLu=*=øm_ugn.

o_-_

g

.xx x x x x x x x

_v

ummmuognw

Haa=zuamx_oz<=

=o_ux=uoLa

La

omm_ omm_ mwmp omm_

H .cm

aumg

-uumu

uøe -vmx

.o:c_›x

ø

-gmvcz

mmmumaamgu

:oo Lo»

-m_.w;m=: wmmumaaøgu ;mg__m»ao= -m›w_;wu== m:_:uunu :omm›;m_p »oxmm_m=_L= -apmng:m_m -um_xa\ma

-mpovoeqpwwz

mpxcm =m_m›; soumxm

ax»

øggmx qøxm m=_= mpxcm amxm :oo Lo» _oume

- - - - u - -

rucwgompmgng wucwgmmpwgng .vcm;mm_oLnL

lwwwwLbL

vas

gmcomgma gmcomgma

-msamg

-_oxm:s.

-pop

aa=;mm›o;mm øuxwuLox muxmuLox muxm›ugox Lwxvmm_aoL

-=-

.øxzwm .;ox_p Lmcomgom

-=-

pøLø mun; uøLo mums uø;o mums ^.upm POLU

-.m:o_u:m›cox

mcwggou Lmvmaos

Lo:

-mu=m_

m9?

som

.. mv

uugmazx

m.:

_ms;o:

muummgw

Lwcomgma Lwuuwmgm

W _

mtbtn»

av FFø»

Lmucøseox

umaos

uw:m_FsoxeoLm

m=_=pu»_ç.p» .mu:mLmgm=

;om

253_ mmmw›

mccmo

upmm›ø

_

3...:

La» Law

vom :ax

.Lw_oum__:;m=;Eou:

ummsgmc

.xwwmgumumum

Lu;

uumm›m

cougou

§22... mmgmcmvgo

umcovgou

Lu

.xgcs mmmwc covgou som

;oo t... 0_ :oo

oo_^

oo_-o.

x x

mmm_xmuø:umox

xu›um\mw;n

ovuLv=_=ompøLnz

o_-_

;xx

.V

mmm_ mmm_

ummøumgmm

ma=muaaxHoz<=

covuxzooga

Lu - -

a .cm mmm_ mmm_

;om

-mømumsapwnz

ngnmmzseouz

aa»

:ouLou 9:235 umqoz

J

;mu=m=m

-s

m;mwLmmm:mm

ugn.”

_opmpF=L

.muø;u:w;mmFmLmx

aa=;mmo;mm

.muøLv:_:mm_mgnm

ä.:

u_øsLo: ummpyov

Lu:

:§55 ^LmcomLmq

som çmw;u som Lu»

H 2

wa

a+wvc_ -wmpwgog gmxmcmz

Løxmcwz -»w.Louc= Loxm=_z

uo›o:wn

.LoLouo__oL

cwumcwgmømpwgmg

.pmpoumppzx

m

Luxo

.gu_opm_p=L

uwo:wn

.Lmqawxunum .Lmaamxuopm .gøaawxxuagx

mmc_:uFwnu=

.a_ww:

;ngn

mo_pu:w»oa øm_.g=,»mp

.cmuwswgmompmgng .couog_gmompmLo;

gøucøeeox

Lmxmcwz

mwpzomgmq

a_mn: Luxo

mm__uc_»on mm__u=_»mn mm?_u=_»on ømwpucmumn

Fmu _mu

.m__w::me

ø

m__comLma

;oem ;cum Luxe ;oxo

.Lmm:_=mmøacm

.øcLw_øLu:mum_wuwsa.mn;

m_›_mu m_›_mu m_›_mu m_Fmu

umo:on

___u __w»

.mcwgmucmg

›m

u__m;nmsmLm .smpnogavnpnu .emFaoLavw_n»

Lmpummsm po›o:wa Lmuummgm øF_w=u Løupmmgm Lmxm:_z .=øpm=_L» Lmuuwmgu gmuummgw Louuwwxm

;au

oc_^

ø=x=›

mnauwwmuwnmnmummnuuumuwumumumuuuumuänmumumumumd

x

oo_-c.

mme_xmvm:uwox

xuxumxmwgn

øvnLv=_=øm_øswz

x x

0.-.

ggg

x x x .V .

.umngnpma

uomeuwgnm

wmm=aumax_gz<=

=o_ux=voLa

u_mmouu=m

La

H .cm mmm_ cava; mmm_ mmm_ mmm_ mmm_

emum›mm_oum_p:m

-mpoumsapmwz

Lmaawxxuaxx

ax»

_oum__=;.u Lopm__om qawxunum qawxuoum

m=x=

-mm_mLn;

mumLu=_;mm_mLnm uuøLu=_;om.øLnm

aa=;mmo:mm

wvøsv:w;mmFmgnm oumLu=_=om_o;nm muøsucwzwmpwgam

mvmgucwg Lmxwuøsamg

uøgø ø:x=› c:x= øcx:› m:x=›

-mm -mn

mxmcmuwvwe

mumcgma

.Em.noLauw_nw

umxuzwumpmvwsapwwc

Lmxmc_z

Lm_oum_F=g

wa

;Euässm

mc_:xgm›_p_u_mwuoqm .Lø_oump_=;_m=Lmn .Lm.opm_p:L_mcLmn

;mmm

Lmmmanmxnu

muwcgmn

mxmcwuwuws

.qFmn; .a_mn;

eozogaurww

.Fmumsa.mn;a»Lx

ø_pm::me

.Lm_oumuLoam=m;u

m:w:xLm›F__u-_m_umnm Lmm:w:mmma=ø_o_uoqm

ma

.mumäzwgmm

;mac ›u

Luxo

m__comLma mwF:omLma

9==o

x

.um;_L»wm_mLnL

umo;mn

m:+:xLm__wuFmwuwam

mm__uc_»on mm_Fuc_»ma mm_.u:_wmn

.umswgwmmpmgng

Lmmmanwgnu

Least:

o m u mmm_ ø ?så mmm_

cwFmLu:mum_wvwea_ww: .m:gw_mLucmom_wvmea_mn:

;oxmcwz

.øcLo_øLucwum_wcmEa,wn;

.mcwm

m__ou m__mv m_›pmu mw.ou ?§26 mw›_wv

uw›o;mn umo:ma um›o;mn umo:mn

muwcxmn

.umc_Lmwm_o;nL .pw;_L»wm_wLnL

wumcgøa

EmFnoLaUhF©$

ø

gwuuwmgm ;øxm:_z gmaummgu Lmxmcwz Lmuummgu Lmxm:_z Lmuummgm Lmxmc_z ;nmmzäz ;månen .Loxm_çmL gmuuwmgm

Luxo ;axe umoz

wa wa

8x

:Loa

mnmumumnmnmumumumumuuuumumumunumaauunumu4-a-m›mum-n›u

x x

mmmpxmumcamox

xu›pw\m_Ln

ouøav:_:om_ognm

x x x

E-.

t:

x x x

U

uommumgnç

uma=møamx_øz<=

comuxzuoga

.a

mmm_ omm_ mmm_ omm_ omm. om.: mmm_ mmm_

H .cm

-m_mvmen.m“=

axe

_oum_F:;_w FoumP.=L_m poum__:L -ugoqmcøgh _oum__=L

-csmm -emma _pm=:mz Fopm_.=. Fpmzcøz ...038 ...hämma =mma»;x

vas

:;mn :Lag -mo :gun

-mmpmgns -øm_mgp; -mm_mLD;

mvcgucmnmmpwgnm mumguczmzognm

pmsmgw

an:Lmmo;mm

muøsvcmgompognm mumgucmårmgna muøLuc_;mm_m;nm

Løsoumcz Løeovmcs

;oo vas

mumLv:_; mumLu=_; museums: wum;u:_; Lovmxmuau

pc;o umLm ;oo :Log :Lon Loumxm pcLø :oo :gap .camp :Lun

.

-musa

ø ›m

umo;ma umo:ma

.c:;m_mLu:oum_wuøsq_wn: .m:gm_mLu=mum_muwea_mn;

Lmxm=_z Løxm:_z

Lmucmseox

.Lm_oum .;m_oum

.EwpnoLaUhF©$

ma wa

mmmw› mmm_

mxm:_u_uoe

m_pmu mwFmu

mc_:mmøacm_øwumam m:w=mmmacc_m_umam

gwupmmgm gumman Lmuummgu

oc_^ :gun

oo_-o_

mmm_xmvø=umox

xu›um\m_gn

ovagvcmgømpøsmz

x x

o.-.

;xx

.V . . . . .

ummeuognw

üma=xuaax.cz<=

cowuxsvoga

gm

H _=o mmm, mmm_

-mpmumeapwnx

ax» :oo

poummumngm

;oo

Foummumngø

-umz -Hoz

muø;u=w:om_mLnz mumLu:_:mmPmLnm

qa=;mmo;mm

zoo

xøsonmcz

:Lun :Lun

Lm:o_umx:m_»:ox

Lmacmesox

Emumxmgopøu Emumzmgoumv

ø:u::n_mmmLo

W _

m=_;mLmmuc_ mcwgmgmmpcw

Lnw..u;mnmmxm

C.

ummmaacmé

E

;nu ;nu

mumguctüåmgng

oo_^

oc_-c_

x x x

mmmpxmumcumox

xu›am\m_Ln

o.-.

x x x x x x

.muøvøüczm

;xx

_v

uommuoxnm

mm=xuamxHoz<=

=o_ux=uo;a

gm

mmm_ mmm_ mmm_ omm_ camp mmm_ omm_ 82 mmm_

H .cm

-u_wg

-m»+_Lxmp=

som

uøgoumgnm mou:›m_mu

-mrmvmsapmnx

mucmgoumgnu mLøsøLmoLa m;mEmLmoLa m:_cL›umuonom mc_:L›umponoL smgmogagxum

ax»

m:_gmmwvoL nucwszxoo ugonucmmcøh

wa

emum›mu__n zouavgm Eøgmoxm wLm__w; xusåo..

go; pxmp Egmxm sn» Lp»

-mmpwgnx

qa:;mm›o:wm

-=›m

ømøm:›m muøgvcwz

= = . = ..

m;m_m umLo pm;o mnmuøxm

327 BILAGA 10

MEDICINSKA FRAHSTEGENS INVERKAN PÅ HJÄLPHEDELSBEHOVET

RAPPORT 1988-10-25 SVEN-OLOF BRATTGÅRD

MEDICINSKA FRAMSTEGENS

INVERKAN PÅ

HJÄLPMEDELSBEHOVEN

1. UPPDRAGET

Inom de medicinska diciplinerna pågår en ständig utveckling. Det gäller såväl i fråga om förebyggande, botande. stödjande som kompenserande insatser. Samtidigt sker också en snabb utveckling inom de tekniska verksamheterna. Såväl var för sig som tillsammantagna öppnar dessa insatser nya livskvaliteter för människor med funktionsnedsättningar. Genom socialpolitiska insatser skapas också bättre förutsättningar för dessa människor att få hjälp att klara sin livföring. I den här presenterade rapporten - Medicinska inverkan - i första framstegens på hjålpmede1sbehoven analyseras hand i vad mån den utveckling som sker inom de medicinska diciplinerna kan förväntas öka eller minska behovet av i landet. Eftersom det hjälpmedel sker en ständig utveckling inom samtliga de tidigare nämnda områdena måste bedömningen av de medicinska framstegens inverkan göras också med hänsyn till den komplexa bild som erbjudes.

Den av regeringen tillsatta hjälpmedelsutredningen har tagit initiativet till -den föreliggande studien- för att få -underlag- för sin bedömningenav den framtida utvecklingen inom hjälpmedelssektorn. En utgångspunkt har varit att analysera resultaten av den förväntade utvecklingen inom den närmaste femårsperioden, men också göra en uppskattning av förhållandena under därpå följande lustrum.

2. BEGREPPSBESTÄMNINGAR MED KOMMENTARER

I hjälpmedelsutredningens direktiv konstateras att begreppen handikapp och handikapphjälpmedel successivt förändrats och närmre vidgats. Någon definition av begreppen gives inte. Det framhålles i direktiven att utredningen bör granska hjälpmedelsbegreppet utifrån att hjälpmedlen skall kompensera en varaktig funktionsnedsåttning. En analys av gränsdragningen mot behandlingshjälpmedel, vårdutrustning, hemutrustning m.m. bör göras som underlag för avgränsning av begreppet handikapphjälpmedel.

I det underlag från utredningen, som legat till för denna disgrund rapport, kuteras också begreppet handikapphjälpmedel. Där framförs synpunkten

att med skall i detta sammanhang förstås

handikapphjälpmedel produkter alltifrån olika slag av implantat i människokroppen och hjälpmedel i mera

traditionell mening utanför och kring människokroppen. Med handikapp-

hjälpmedel bör vidare förstås sådana prdukter/hjälpmedel som kommer till i det dagliga livet. Därmed utesluts produkter/hjälpmedel som i användning

första hand är avsedda för undervisning och inom arbetslivet eller har ett

mer allmänt, preventivt syfte.

Avgränsningen av begreppet handikapphjälpmedel är, som framgår bl a av den inte entydig. I samband med den undersökning, gjorda redovisningen,

som redovisas i denna rapport, har en del aspekter särskilt aktualiserats.

Inledningsvis krävs därför vissa kommentarer till den avgränsning av begreppet handikapphjälpmedel. som gjorts i rapporten.

Ordet i vidare betydelse betecknar en teknisk handikapphjälpmedel pro-

dukt innefattande också de eventuella som - som

program styr produkten

medverkar till att förbättra eller kompensera mer varaktigt nedsatta funktioner hos kroppen, förlusten av eller som underlättar för den

kroppsdelar enskilde att leva ett liv på likvärdig nivå med andra.

Enligt det underlag som legat till grund för det aktuella uppdraget framförs synpunkten att inplantat i människokroppen skall räknas till handikapphjälpmedel. En sådanavgränsning har stor betydelse för bedömningen av de medicinska insatsernas inverkan på hjälpmedelsförsörjningen. De kirurgiska ingrepp som syftar till att förankra främmandekroppselement inom eller vid kommer i framtiden att öka avsevärt. Det gäller såväl på kroppen högst

cirkulationssidan, inom skelettområdet som när det gäller styrutrustning av muskel/nervfunktioner. Det torde inte vara avsikten att till handikapp-

hjäpmedel räkna produkter sådana som hjärtklaffar. ersättningsmaterial för

kärl, inplantat av stål- och plastprodukter i samband med skelettkirurgiska

(ortopediska), plastikkirurgiska eller Odontologiska ingrepp. De produkter

som i dessa används är i allmänhet kostnadsmässigt också av

sammanhang

mindre betydelse i förhållande till operations- och vårdkostnaderna i samband med ingreppet.

Som underlag för diskssion om avgränsningsproblem i detta avseende kar. ges följande exempel. av höftledcr. hjårtklaffar mm brukas i all-

mänhet inte hänföras inplantat til gruppen till handikapphjälpmedel. Genom der

medicinska - av kroppsåt ärd som vidtagits inkluderande inplantering främmande de - har i princip funktionsnedsättningen reducerats eller eliminerats. l utvecklingens förlängning kan man räkna med att delar av orgar (kroppsdelar) eller hela organ kan komma att ersättas med tillverkade produkter. Det kan ifrågasättas om produkter som år helt inneslutna i kroppen bör klassas som handikapphjålpmedel. Till dessa produkter kan idag räknas konstgjorda hjårtklaffar, inplanterade leder etc.

Svårare blir av rånsningen när produkten delvis befinner sig utanför kroppen och de vis inne i kroppen. En rationell gränsdragning skulle vara att utgå ifrån de krav som ställs på produkten. I USA har Food and

Admi- nistration (FDA) särskilda föreskrifter för de produkter som ska Druñ

inplan- teras i kroppen. håller f n på med utarbetande av

motsva- rande regler för svens (Socialstyrelsen t vidkommande). Produkter som skall

klassas efter dessa regler bör i princip inte vara handikapphjålpmedel.

Som exempel på komplexa situationer som kan uppkomma även med tillämpningen av dessa regler hörapparater som med fästskruvar (av titan) förankras i skallbenet eller elektroder till muskelstimulatorer som sticks genom huden och fixeras där. De hårdare kraven gäller i dessa fall endast

de delar som hör samman med förankringsanordningarna eller de produktdelar som går enom huden. Hörapparaten respektive muskelstimulatorn som ans utes till de kroppsfixerade delarna skulle då betraktas som handikapp- hjälpmedel under det att den del av utrustningen_ som förankras i kroppen. hör under sjukvården.

Med en gränsdragning av det slag som här skisserats skulle man få klarare avgränsning av vad som skall definieras som handikapphjälpmedel i dessa sammanhang. I det följande har denna gränsdragning tillämpats.

Genom ökad hemsjukvård och kan människor bo och få hemtjänst många sin vård i hemmet även i samband med akuta terapeutiska insatser. I sådant sammanhang bör begreppet handikapphjälpmede1 avgränsas så att det avser hjälpmedel som behövs för viss tid och i vissa bestämda sammanhang. Hjälpmedel som behövs i samband med terapeutiska (sjukvårdande) åtgärder - t ex i anslutning till operationer eller andra ingrepp och åtgärder - bör räknas till Om samma eller motsvarande ej handikapphjälpmedel. hjälpmedel behövs för att mer varaktigt bruk, d v s för att kontinuerligt förbättra eller kompensera funktionen bör det dock kunna tillhandahållas som handikapphjälpmedel. Genom att sjukvårdshuvudmannen svarar såväl för de sjukvårdande som borde hjälpmedlen handikapplåjälpmedlen inga större avgränsningsproblem ur ekonomisk synpunkt behöva uppkomma. I båda fallen tillhandahålles hjälpmedlen som lån från sjukvårdshuvudmannen.

Hjälpmedel för undervisning skall enligt de angivna principerna ej räknas till gruppen handikapphjälpmedel. Hjälpmedel som personligt anpassats och därigenom har blivit ett individbundet hjälpmedel bör, enligt mitt sätt att se, hänföras till gruppen handikapphjälpmedel under att förutsättning vederbörande även i fortsättningen kommer att ha bruk för det i sitt dagliga liv. Kunskapsinhämtandet avstanar inte med att skolplikten upphör. På motsvarande sätt bör man betrakta gruppen arbetshjälpmedel. Kommer den enskilkde att även i framtiden. t ex för sysselsättning eller hobbyverksamhet, vara i behov av den typ hjälpmedel han fått i samband med en arbetsuppgiftbörhjålpmedlet kunna överföras till gruppen handikapphjälpmedel.

Inom gränsområdet mellan medicin och psykologi e- med nära anknytning till pedagogik - finns produkter som kompenserar för nedsatta eller bristande mentala funktioner såsom begåvning, kommunikation, associationsförmåga, minnesförmåga. Datatekniken öppnar i dessa avseenden möjligheter, som idag kan vara svåra att förutse. När det rör sig om sällsynta funktionsnedsättningar där antalet drabbade individer är litet spelar hjälpmedelsbehovet ur ekonomisk synpunkt i stort sett ingen roll, även om det kan vara av mycket stor betydelse för den enskilde. Annorlunda är det med de tekniska produkter som kan komma att användas av de grupper som nu går under beteckningen utvecklingsstörda.

Personer med nedsatt funktionsförmåga kan ur vårdsynpunkt bli tunga. Hjälpmedel som mer kontinuerligt behövs för deras vård och omvårdnad eller som har anpassats till viss individ bör också räknas till gruppen handikapphjälpmedel. Detta gäller oberoende av om hjälpmedlen behövs inom hemtjänsten eller av anhöriga eller andra som ger omvårdnaden. Sett ur sjukvårdens och socialtjänstens är dessa synpunkt hjälpmedel arbetsredskap, sett ur individens aspekt rör det sig om handikapphjälp-

medel som kompenserar funktionsnedsättningar. Behovet av hjälpmedel av detta slag är naturligtvis beroende av i vilken utsträckning vård- och omvårdnad sker i hemmet eller på vårdinrättning. Denna kategori hjälpmedel är i många fall en förutsättning för att anhöriga (och socialtjänsten) skall kunna klara att ge den handikappade den vård- och omvårdnad som är nödvändig. Med den ökande vården och omvårdnaden i hemmen av pesoner med funktionsnedsättningar kommer även sådan utrustning som tvättmaskiner och torkapparater för hembruk att kunna behövas, som alternativ till utlåning av rena lakan m m. Man kan också räkna med att behovet av fast monterade (traverser etc) kan behövas i större lyftanordningar utsträckning. Avgrånsningsproblemen i dessa sammanhang skulle i hög grad kunna undvikas om den kommunala serviceorganisationen (hemtjänsten) fick ansvar och förmedlingsrått (rätt till ordination och att tillhandahålla hjälpmedel) för denna typ av handikapphjålpmedel.

Jag utgår ifrån att de hjälpmedel/artiklar som används inom hygiensektorn eller sådana som i övrigt distribueras via apoteken även i fortsättningen kommer att behandlas på motsvarande sätt som hittills. I konsekvens med detta bör tillkommande hjälpmedel/artiklar inom hygiensektorn som kommer fram genom den medicinsk/tekniska utvecklingen också räknas till denna kategori.

För många människor med funktionsnedsättningar är fysisk träning av största vikt såväl vad avser fysiskt som psykiskt hälsotillstånd. Ur såväl terapeutiskt som förebyggande syfte kan dessa människor behöva produkter/hjälpmedel som hör hemma inom fritidssektorn, inkluderande sportoch idrottsområdet. I många fall kan det vara fråga om större eller mindre anpassningar av befintliga utrustningar. Eftersom den fysiska träningen hör till det dagliga livets aktiviteter bör hjälpmedel avsedda att förbättra eller kompensera för nedsatta funktionsmöjligheter i dessa avsenden räknas till gruppen handikapphjälpmedel.

Gränsdragningen mellan hjälpmedel i sjukvård och sådana avsedda för dagliga livets mer generella funktioner är flytande. Ordinationsrätten har hittills i allt väsentligt varit knuten till den medicinska sektorn - i viss mån som en följd av att hjälpmedelsanslagen från staten kanaliserats över sjukvårdshuvudmännen. Det kan ifrågasättas om inte ordinationsförfarandet - och i viss mån tillhandahållandet av hjälpmedel - bör förändras så att även också j andra vägar än de nu gängse blir möjliga. Den distributionsväg som öppnades när hygienhjälpmedel och andra hjälpmedel överfördes till apoteken och försäkringskassan har visat sig vara positiv för brukaren och även förenklat rutinerna. Det bör också övervägas om inte vissa hjälpmedelskategorier med fördel skulle kunna förmedlas (ordineras och tillhandahållas) även av socialtjänsten eller via socialförsäkringen.

När begreppet behov användes i denna redovisning menas att den enskilde, dennes omgivning, vård- eller omvårdnadspersonal anser att en förbättring eller kompensation av en nedsatt funktion hos kroppen eller dess delar skulle kunna ske i sådan utsträckning att den medför en förbättrad livskvalitet för människan ifråga och/eller underlättar för närstående eller för vård- och omvårdnadspersonalen.

3. INDELNINGSGRUNDER

Försöijningen med handikapphjälpmedel har huvudsakligen växt fram ur två skilda verksamheter. Den ena var den som bedrevs vid vanföranstalterna och deras verkstäder. Den andra delen av hjälpmedelförsörjningen för handikappade kan ledas tillbaka till den försäljning som sjukvårdsaffärernas och apotekens tekniska avdelningar svarade för. Med detta som bakgrund är det naturligt att klassiñceringssystemen för skilda produkter har varit olika.

En indelning för har haft sin i att man knutit handikapphjälpmede1 grund samman funktionsnedsättningen med den sjukdom eller skada som låg bakom. De åtgärder som - inklusive ordination eller rekommendation vidtogs av hjälpmedel - skedde genom läkare och annan Den sjukvårdspersonal. medicinska diagnosen blev då en naturlig indelningsgrund även för hjälpmedlen. Senare korn själva funktionsnedsättningen att bli indelningsgrundande: rörelsehinder, hörselnedsättning etc. Sociala aspekter på funktionsnedsättningarna har senare kommit alltmer i Detta har förgrunden. också avspeglat sig också i klassificering av hjälpmedel t ex i ABL-hjälpmedel, hygienhjälpmedel, kommunikationshjälpmedel.

Nordiska Nämnden för handikappfrågor har utarbetat ett klassificeringssystem, som antagits av samtliga nordiska länder och också i princip accepterats i andra länder. Detta som främst riktar till klassiñceringssystem, sig ordinatörer och brukare. grundar sig på hjälpmedlets funktion varmed menas hjälpmedlets funktion/ syfte för brukaren och inte teknisk funktion. De huvudgrupper som används i detta klassificeringssystem är:

o för Hjälpmedel behandling och träning o Ortoser och proteser o Hjälpmedel för personlig vård samt kläder och skor o Hjälpmedel vid förflyttning o Hjälpmedel i hushållet o Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra . . . . . . o Hjälpmedel för kommunikation. information och varseblivning o Hjälpmedel för hantering av andra produkter o Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar

.De medicinska insatserna för personer med kan funktionsnedsättningar påverka individens livsföring inom sektorer, d v s insatserna får konmånga sekvenser för hjälpmedelsfrågan inom flera av de funktionella områden som finns med i Nordiska Nämndens Detta det svårt att klassificering. gör beskriva betydelsen av de medicinska insatserna utifrån i funkförändringar tionerna.

I det följande kommer därför konsekvenserna av den medicinska utvecklingen med hänsyn till handikapphjälpmedel att beskrivas utifrån kroppens (inte individens) olika funktionsområden, väl medveten om att de olika områdena griper in i varandra. kan inte bli uttöm- Beskrivningen självfallet mande men den ger en om hur ser ut. uppfattning utvecklingen Redovisningen har i vissa avsnitt gjorts mer att referenser lättillgänglig genom gjorts till mer allmänt kända sjukdomar och diagnoser.

4. UNDERSÖKNINGSMETOD

De resultat som redovisas i denna rapport grundar sig på svar, som erhållits vid intervjuer med framträdande företrädare för olika medicinska verksamhetsområden, föreståndare för större hjälpmedelscentraler, kontakter med representanter för företag inom branschen, uppgifter från vetenskapliga och andra artiklar samt på egen mångårig forsknings- och utvecklingsverksamhet inom hjälpmedelsområdet. Information från dessa olika källor har sammanställts för att ge ett underlag för bedömning av utvecklingen inom området handikapphjälpmedel.

Allmänt sett kan sägas att produkter, som kommer att finnas allmänt tillgängliga på marknaden inom den närmaste femårsperioden som handikapphjälpmedel idag bör kända för specialisterna som idéer, vara antingen prototyper eller i O-serier. Aven de produkter, som inom en tioårsperiod kommer att marknadsföras, som ett resultat av systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete, bör i princip vara kända för eller förutsägbara av specialisterna inom respektive område. Detta antagande har bestyrkts av de intervjuer jag haft. Den undersökningsmetod som tillämpats i denna studie utgår ifrån det nämnda antagandet. Kontakter har därför, som ovan-nämnts, tagits med experter inom olika medicinska områden. Dessa har intervjuats om sin uppfattning. I dessa intervjuer har jag särskilt tryckt på vikten av att man beaktar de medicinska framstegen eller förväntade framstegen som direkt syftar till avhjälpande av funktionsnedsättningar. De långsiktande medicinska insatserna av mer generellt slag, t ex förhindrande av urkalkning i skelettet hos äldre för att reducera risken för benbrott med åtföljande funktionsnedsättning eller påverkan på immunförsvaret för förhindrande av vissa degenerativa sjukdomar. har endast i mindre grad beaktats.

5. BEDÖMNINGAR AV FÖRÄNDRINGAR I HJÄLPMEDELSBEHOVET

5.1. Qvergripande synpunkter

Hälso- och sjukvårdens utbyggnad i landet har medfört att personer med sjukdomar, handikapp eller andra somatiska och psykiska problem relativt enkelt kan komma i åtnjutande av de insatser, som de kan behöva. Den utveckling inom hälso- och sjukvårdsområdet, som sker inom eller utom landet. kan snabbt komma den enskilde till godo. Bristande resurser inom vissa medicinska specialiteter kan medföra väntetider för patienterna vilket i sin tur kan leda till ökat behov av hjälpmedel under denna tid. Administrativa förhållanden och ekonomiska prioriteringar kan också medföra vissa fördröjningar. När det gäller handikapphjälpmedel har man också att räkna med den tid som det tar att utveckla en idé till produkt, inkluderande marknadsföring och uppbyggnad av servicessystem för produktenffiden från det att en idé första gången prövas till dess den får genomslag i den allmänna medicinska verksamheten. d v s i detta fall att den enskilde får tillgång till ett handikapphjälpmedel kan bli mycket lång. Utvecklingen inom medicin och teknik - innefattande utvecklandet av nya handikapphjälpmedel - kommer därför inte i någon högre grad att påverka hjälpmedelssektorn inom den närmaste femårsperioden. De förändringar som kommer att ske blir i högre grad beroende på de beslut som myndigheterna

fattar beträffande avgränsning av brukarkategorier, ordinationsrätt och hjälpmedelssortimentets omfattning.

I den medicinska - - har fyrklövem förebygga, bota, lindra, stödja förebyggandet fått en allt större plats. Den medicinska utvecklingen visar allt klarare på betydelsen av förebyggande åtgärder i form av hälsovård, näringsriktig kost. god arbetsmiljö och rätt arbetsställning 0 s v. Rekreation och idrott spelar här en stor roll. Personer med funktionsnedsättningar kan ofta behöva särskilda hjälpmedel och anordningar för att kunna utnyttja de generella möjligheter som erbjuds i dessa avseenden. En av slutsatserna av undersökningen är att den medicinska utvecklingen klart visar på det motiverade i att hjälpmedel, som möjliggör för funktionshämmade att deltaga i sportoch rekreationssammanhang. bör räknas som handikapphjälpmedel och tillhandahållas som andra sådana, d v s i huvudsak genom sjukvårdshuvudmannen.

Hjälpmedel som används för undervisning inom skolan har i princip inte räknats till den grupp handikapphjälpmedel som skall tillhandahållas genom sjukvårdshuvudmännen. På motsvarande sätt som det motoriskt handikappade barnet är i behov av hjälpmedel för att utveckla sin gång eller ersätta andra fysiska funktioner, kan barnet med störningar i sin psykiska utveckling behöva tillgång till hjälpmedel. Inlärningsprocessen och bearbetningen av det material som barnet fått ta del av är inte en aktivitet som endast sker i skolan eller förskolan. Den medicinska - liksom den pedagooch - visar giska psykologiska forskningen på betydelsen av tidig och adekvat stimulans av barnets psykiska förmåga redan i tidiga år. Detta innebär att barn. som till följd av nedsatt cerebral funktion eller annan psykisk rubbning behöver särskilda hjälpmedel (leksaker. kommunikationsutrustningar etc) för att kunna utnyttja och utveckla sin mentala kapacitet. bör få dessa hjälpmedel som handikapphjälpmedel, Dessa hjälpmedel bör tillhandahållas genom de reguljära systemen och inte betraktas som ingående i de särskilda omsorger som en del av dessa barn kan komma i åtnjutande av.

5.2. 1231_

Detta funktionsområde kan tas som ett exempel på inflytande från flera olika medicinska dicipliner. Det är särskilt inom två dicipliner som det f n pågår en utveckling med direkt inverkan på hjälpmedelsfrågan.

Det ena är utvecklingen av talhjälpmedel. Utvecklingen av inom hjälpmedel detta område är mest en fråga om teknisk utveckling. Den medicinska inverkan på denna utveckling är begränsad och innebär mest bedömningar om patienters motivation och förmåga att utnyttja olika utrustningar.

Den andra utvecklingen rör utrustning som är avsedd att förbättra talförmågan hos larynxectomerade. Genom att vid operationen göra en öppning (fistel) mellan luftstrupe och matstrupe och där placera en envägsventil ges den opererade möjlighet att bättre utnyttja för sitt tal. utandningsluften Denna typ av operationer är ännu så länge relativt sällsynta men att

kommer

öka när metoden blir mer känd och bland utprovad operatörerna. Atgärder och utrustningar i samband med operationen faller inom omsjukvårdens råde. Däremot har den fått bekosta av ventiler då handikappade själv utbyte

Kostnaderna för en sådan ventil belöper sig på cza 1000 kr.

dessa förbrukats. vara att denna merkostnad inte skall drabba den handi- Det bör självklart Ventilerna bör och till-

kappade. uppföras på hjälpmedelsförteckningen handahållas som handikapphjälpmedel.

5.3. Hörsel

denna medicinska finns exempel på utrustningar som

Även inom diciplin

faller inom mellan sjukvård och handikappsektorn. gränsskiktet

finns en markant utveckling med sikte på När det gäller hörapparater idag

med mikrofon m m.

programerbara apparater, apparater riktningskänslig

inom detta område hör närmast hemma inom tekniken även Utvecklingen om den sker i nära samverkan med den medicinska diciplinen.

värdefull är av s k

En ur medicinsk synpunkt utveckling framtagandet som utanpå och som

tinitus-depressor, d v s en apparat placeras kroppen Liksom stimulatorer för smärt-

dämpar ünitus-(öronsus-)patientens obehag. lindring bör även tinitus-depressorer ingå i gruppen handikapphjälpmedel.

annan inom audiologin är användandet av s k chochle-

En utvecklingstrend

elektroder som överför från chochlean till centralt

ära implanat, ljudretning

av denna av bör helt falla

belägna hörselorgan. Utveckling typ hjälpmedel inom sjukvårdens område.

en där man kan förvänta sig en utveckling Ytterligare grupp utrustningar Genom operativa ingrepp

gäller benförankrade (benfixerade) hörapparater.

skruvar i skallbenet. Dessa skruvar, som sticker ut genom förankras (av titan) för etc. Med hänsyn till vad huden utgör fästen hörapparater, öronproteser framhållits bör de som fixeras vid

som tidigare i rapporten utrustningsdelar,

höra till område

kroppen i samband med operationen, i princip sjukvårdens

som är bör betraktas som handi-

under det att de utrustningar löstagbara,

Detta oberoende av om det är om hörapparater eller

kapphjälpmedel. fråga

för detta ändamål hör hemma öronproteser. Utvecklingen av hörapparater även om det sker i nära samarbete med medi-

inom de tekniska diciplinema för näsa sker i samverkan mellan plast-

cinen. Utvecklingen av proteser öra.

och läkare inom öron-, näs- och halsspecialiteten och plastikkirur-

experter

I vissa fall är också odontologer engagerade.

gin.

5.4. gm

i till av den medi-

Någon större förändring hjälpmedelsförsörjningen följd

cinska förväntas inte. De brister, som finns i nuvarande system,

utvecklingen

allt när det är om vissa glasögon som av olika

gör sig framför gällande fråga skäl blir för brukaren. om dessa skall räknas till bidragsberätdyra Frågan eller utanför den aktuella frågeställtigade handikapphjälpmedel ej faller

för denna Detsamma med de traditionella

ningen rapport. gäller problemet linserna som placers utanpå comean.

har man inplantera plastlinser i I samband med starroperationer börjat stället för den skadade linsen. Detta är onekligen ett medicinskt framsteg. som redovisats här, beträffande iplantat som Med den inställning, tidigare

inopereras i kroppen bör dessa plastlinser hänföras till sjukvårdsområdet

och inte räknas som handikapphjälpmedel.

5.5. Rörelsefunktion

Inom detta funktionsområde kan man utifrån de olika medicinska diciplinema särskilja tre huvudgrupper: Ortopediska. reumatologiska och neuro-

logiska sjukdomar:

Inom den Ortopediska sektorn hör i första hand ryggsjukdomar, artroser. frakturer och amputationer.

Medelåldern i kommer att öka. Detta befolkningen beräknas ge en viss ökning av incidensen för ryggbesvär. Det är dock oklart vad detta kommer att medföra med till behovet av hänsyn hjälpmedel. Orsaken till den ökade medelåldern är ju att blir befolkningen friskare, inte att den blir sjukare. Någon nämnvärd förändring i behoven beräknas inte komma att äga rum. Förebyggande instsser - främst inom arbetslivet - förväntas dock medföra en

viss av antalet med minskning personer ryggbesvär. Medicinska undersökningar visar här på vikten av ett profylaktiskt ryggskydd. För icke handikappade kan detta åstadkommas genom ordinär och gymnastik reguljär sportaktivitet. För handikappade kan det bli tal om behov av särskilda eller anpassade redskap eller utrustningar för och Det träning sportutövning. torde därför, som tidigare framhållits, vara berättigat att personer med

funktionsnedsättning kan få sådana som

utrustningar handikapphjälpmedel. Eftersom detta område i stort sett är oprövad mark är det omöjligt att bedöma av behovet. storleksordningen

Någon ändring i artrosincidensen förväntas inte. De tiderna för långa operationer ställer krav på hjälpmedel under väntetiden. En mer utvecklad

kirurgi/ortopedi kombinerad med kortare väntetider kan medföra en något

Man räknar med en viss av höftledsfrakturer. incidensökning Genom en väl utvecklad ortopedi bör själva skadan kunna kompenseras i högre grad än tidigare. En viss av enklare ökning gånghjälpmedel stödkäppar m m - kan bli aktuell.

Amputationemas antal beräknas minska för män, dels till följd av minskad tobaksrökning dels på grund av bättre arbetsmiljöskydd. Minskningen hos mån förväntas av en kompenseras ökning av antalet amputationer bland kvinnor, som en till den

komplikation ökade tobaksrökningen i denna befolkningsgrupp.

Några demografiska skäl att anta en förändrad förekomst av skelettskador till följd av reumatiska inflammationer hos vuxna föreligger inte. Denna

patientgrupp/handikappgrupp är ofta i behov av såväl för

hjälpmedel förflyttning som för dagliga livets aktiviteter.

Någon förändring i behovet av

hjälpmedel torde inte vara att förvänta.

Sjukdomar som drabbar och som leder till nervsystemet nedsatt rörlighet hos individen kan ha rätt skild etiologi. Flertalet av dessa är sjukdomar

också kärlrelaterade. Blödningar och tromboser i hjärnan är mer frekventa i högre åldrar. Degenerativa nervsjukdomar (MS etc) eller neuromuskulära

sjukdomar (muskeldystrofier) gör sig gällande framför allt i medelåldern. Skador till följd av trauma (förlossning, trafikskador etc) hör liksom genetiska rubbningar till barn- och ungdomsår.

av antalet över 65 år kan förvänts medföra ett ökat antal

Ökningen personer

som drabbas av neurocirkulatoriska rubbningar eller degenerativa personer Sjukdomar t ex av typ Parkinson. Människor, som drabbas av dessa sjukdomar, kommer att vara i behov av av olika slag. Man förväntar

hjälpmedel

sig inte av Man får räkna med att dessa personer i

någon ny typ hjälpmedel.

större än tidigare kommer att ges vård och omvårdnad i utsträckning vilket ställer krav och av och

hemmen, på anpassning utrustning bostaden

för och hemtjänstpersonal. Aven om

arbetsbesparande hjälpmedel anhöriga

det Sker med avseende av Parkinssons

en utveckling på behandling sjukdom såväl inom den pharmakologiska sektorn som genom implatering av Dopaproducerande celler i hjärnan förväntas detta inte i sig påverka behovet av hjälpmedel i nämnvärd grad.

När det de degenerativa nervsjukdomarna pågår ett intensivt forsk-

gäller särskilt med inriktning på immunförsvarets betydelse. Aven om

ningsarbete, man inom det närmaste decenniet skulle finna orsaken (eller en av orsa-

kerna) till dessa kan man inte påräkna att man inom denna sjukdomar kommer att nämnvärt kunna påverka frekvensen av personer som tidsrymd drabbas. Inte heller kommer det att medföra någon nämnvärd förändring av situationen för dem som redan drabbats. Någon förändring av hjälpmedels-

situationen för denna kategori kommer därför sannolikt inte att ske.

Utvecklandet av nya diagnosmetoder, där man redan under fostertiden kan om det förekommer eller andra skador i fostrets nerv-

kartlägga genetiska

leder i fall till att abort På sikt kan komma att

systcm, många görs. detta

resultera i ett minskat antalt barn med Aven om den

allvarliga störningar.

medicinska utvecklingen kommer att leda till en alltmer förfinad fosterkommer resultatet ändå att bli beroende av föräldrarnas och diagnostik

samhällets syn på de etiska problemen.

Den alltmer utvecklade neonatala vården resulterar i att fler tidigt födda barn kan räddas till livet. Inom denna grupp har man dock en överrepresentation

av barn med skador. Detta kommer självfallet att leda till att neurologiska

man får fler antal barn. som behöver vård och hjälp-

något handikappade

medel.

5.6. Hud

Inom dermatologin förväntar man sig inte några mer revolusionerande ut-

Två områden är närmast aktuella. Det ena är peruker för perso-

vecklingar.

ner med s.k. fläckvis håravfall. Personer med denna typ av sjukdom har redan nu rätt till Det kan förväntas att en större medvetenhet om

peruker.

denna rätt kan komma ett medföra en viss ökning av antalet ordinerade

peruker.

Det andra området för med psoriasis. Även här

gäller UV-lampor personer

finns möjligheten för sjukvårdshuvudmännen att ge som kostnadslamporna fritt hjälpmedel. En viss återhållsamhet finns dock ännu så länge i en del landsting. Detta är ur medicinsk synpunkt Man kan förvänta beklagligt. sig att det i framtiden kommer att bli en mer generös inställning vid ordination av dessa lampor.

Det bör dock påpekas att inga av de här nämnda förändringarna är en följd av förväntade nya medicinska rön.

5.7. Utsöndring

De dominerade organen för utsöndring i kroppen är urinvägama. Inom urologin finns förbättrade möjligheter att inplantera sfinkterersättare för att hjälpa människor med inkontinens. Konstnaden för iplantatet har hittills setts som ett led i sjukvården. Man förväntar sig en teknisk av utveckling inplantaten och därmed en viss ökning av indikationen för åtgärden.

En intensifiering av transplantation av njurar kan komma att något reducera behovet av mer kontinuerlig användning av dialysapparater. Utrustningen behövs dock i avvaktan på lämplig tidpunkt för transplanatation och i de fall då transplanatation inte kan komma ifråga.

I anslutning till behandling av inkontinens - såväl vad beträffar njurar som tarm - kan man förvänta sig krav på åtgärder i bostad eller på arbetsplats, främst installation av avlopps- och spolanordningar. Dessa insatser hör snarast hemma inom bostads- eller och inte inom arbetsmijlöanpssningen hj älpmedelssektorn.

5.8. cirkulation

Hjärt-kärlområdet är föremål för omfattandeutvecklingsverksamhet. Ur hjälpmedelssynpunkt är det främst fråga om åtgärder för akuta sjukdomstillstånd, t ex apparatur för att ordna förbipassage vid cirkulationsstörningar. Det kan röra sig om som in med funkcirkulationspumpar tillfälligt kopplas tion som konstgjorda hjärtan. Dessa hjälpmedel, som endast används tillfälligtvis, hör närmast hemma inom sjukvårdssektorn och kan knappast räknas till handikapphjälpmedel.

5.9. Immunsystem

Inom immunologin pågår en utveckling i accelererande fart. Inom den närmaste femårsperioden kan man hoppas ett kliniskt vad på genombrott beträffar skyddsmekanismer mot s k cytokininer. Cytokininer i frigörs samband med olika infektioner och orsakar vävnadsskador. Reumatologiska förändringar är sannolikt orsakade av cytokininer. Genom att framställa ämnen som neutraliserar kommer man att kunna cytokininerna förebygga vävnadsskadorna och därmed åtföljande i olika funktionsnedsättningar organ, t ex bindväv, njurar etc. Man räknar med att inom en tioårsperiod ha kommit så långt att man genom dessa åtgärder kan förhindra vissa sjuk-

eller deras restitution av skadad vävnad i

domar stoppa förlopp. Någon

nämnvärd utsträckning räknar med dock inte med. Resultatet av de nya

medicinska rönen kan sålunda på sikt komma att reducera hjälpmedelsbe-

som drabbats detta sätt. Effekten kommer dock inte

hovet för personer på

att Visa i form av reducerat behov av i nämnvärd utsträckning

sig hjälpmedel

under den närmaste då personer med redan skadade vävna-

tioårsperioden.

der fortfarande kommer att behöva i samma utsträckning som

hjäpmedel

nu.

5.10. Ämnesomsättning

Inom invärtesmedicinen intar diabetes en framträdande plats när det gäller invalidiserande tillstånd. l nuvarande hjälpmedelsarsenal finns

orsak till m rn som tillhandahålles som kostnadsfria handi-

sprutor, insulinpumpar

Aven om kommer att medföra

kapphjälpmedel. transplantationskirurgin

att återställa för en del med

vissa möjligheter binjurefunktionen personer

bedöms ändå inte den samlade effekten av dessa medföra

diabetes. åtgärder

av behovet av Pesoner med diabetes kan genom

en minskning hjälpmedel. allmänmedicinska och andra komma att få förlängd överlevnadstid. åtgärder Det ökade antalet äldre i kan något öka frekvensen av personer populationen

s k åldersdiabetes.

5.11. Andning

inom kan förväntas främst när det gäller Förändringar hjälpmedelsområdet

för nattventilatorer och

inhallatorer, utrustning långtids oxygenbehandling. s k CPAP-utrustning (Continous Positiv Airways Pressor).

Inhallatorbehovet kan öka med anledning av att fler läkemedel kan

något

administreras Man har sålunda antibiotika via andingsvågarna. börjat ge vissa

via inhallation.

med i hemmet har blivit vanligare i och med att

Långtidsbehandling oxygen

man som baserats användandet av syrgas i tub till s k

frångått utrustning på

En teknisk utveckling inom detta område mot

oxygenkoncentrationer.

enklare och bärbar utrustning kan förväntas leda till ökad användning.

Nattventilatorer för hemmabruk prövas idag främst beträffande personer i samband med neuromuskulära Detta behov

med andningsbesvär sjukdomar.

kommer att vara oförändrat. Man räknar dock med att metoden också

kommer att utsträckas till med obstruktiv lungsjukdom. Då denna

personer är omfattande kan man räkna med en viss ökning av

brukargrupp rätt

i dessa fall.

hjälpmedelsbehovet

är ännu relativt men komma till användnign till

CPAP-utrustning oprövad

som besväras av uttalade i som under

personer förändring luftvägarna

sömnen leder till och snarkningar. Det är f n omöjligt att beräkna andtäppa behovet av den aktuella utrustningen.

5.12. Psyke

Redan inledningsvis diskuterades konsekvenserna för

hjälpmedelsförsörj-

ningen av de medicinska rönen vad beträffar psykiska skador. Inom detta område är det framför allt hjälpmedel för personer med

utvecklingsstörning

som kan beräknas påverka i stort. hjälpmedelsförsörjningen Tillhandahållande av hjälpmedel inom denna är i huvudsak beroende grupp på socialpolitiska ställningstaganden och inte på utveckling inom den medicinska sektorn. Strävan att personer med psykiska störningar så långt möjligt skall leva ute i samhället har också en medicinsk självfallet motivering även om huvudskälet är socialpsykologiskt grundat.

Integreringen i samhället av pesonr med psykiska störningar kräver förutom de insatser som berör med - att s k personer utvecklingsstörning trygghetslarm finns tillgängliga där de behövs och att kommunikationsmöjligheter öppnas, t ex genom telekommunikation. Behov av trygghets-

skapande anordningar gör sig framför allt gällande för personer i äldre åldersgrupper.

5.13. Digestion

De inom hjälpmedelssektorn intressanta när det frågorna gäller digestionsområdet är stomihjälpmedlen. För närvarande en intensiv pågår utveckling inom den s k sfinkterbevarande Denna är inriktad att kirurgin. på genom kirurgiska ingrepp skapa sfinkterfunktioner så att patienten inte skall behöva permanent leva med stomier. inom detta Utvecklingen område är lovande. Som en följd av de nya operationsteknikerna kan man räkna med att

många patienter på sikt kommer att klara sig utan större Det stomibandage. är f n svårt att uppskatta effekten av då metoderna inte åtgärderna prövats någon längre tid. För den enskilde som kan klara med sig hjälp av de nya sfinktrarna, särskilt då yngre personer som för ulcerös colit, kornopererats -mer det sociala livet att förbättras; Hos äldre kan maninte räkna personer med samma gynnsamma effekt. Man torde dock under den närmaste tioårsperioden kunna räkna med en viss av behovet av minskning stomihjälpmedel.

6. SAMMANFATTNING

En strikt av de medcinska analys framstegens inverkan på hjälpmedelsförsörjningen under de närmaste 5-10 åren kan inte ske utan klara definitioner av begreppen medicinska behov och framsteg, handikapphjälpmedel. Avgränsningen av begreppen är flytande - och bör vara flytande -

med tanke på den och som sker. utveckling förändring Svårigheten att avgränsa begreppet handikapphjälpmedel vidlåder också denna rapport. Försök görs inledningsvis att ett mer sätt få övergripande klarlagt grunderna för olika avgränsningar och definitioner.

De medicnska sker inom såväl framstegen förebyggande, terapeutisk som

verksamheter. När det gällt handikapphjälpmedel har kompenserande tyngdpunkten hittills legat på de kompenserande verksamheterna, d v s strävan att genom olika tekniska och andra insatser reducera eller eliminera kvarvarande funktionsnedsättningar. inom denna verksamhet kommer även i fortsättningen huvuddelen av hjälpmedelsbehovet att ligga.

inom är särskilt stora när det

medicinen framstegen gäller terapeutiska

insatser. Aven när det hälsovård och andra förebyggande åtgärder gäller sker en stark utveckling. Dessa åtgärder tillsammantagna kan på sikt komma att förändra i populationen och därmed reducera hjälpsjukdomspanoramat medelsbehovet. Denna utveckling kommer dock att ta tid och beräknas inte få större inverkan på hjälpmedelsbehoven under de närmaste fem någon eller tio åren.

De strävandena, att med funktionsnedsättningar av socialpolitiska personer skilda slag så långt möjligt skall leva ute i samhället, kommer att direkt påverka hjälpmedelsbehovet. Sannolikt kommer det nya livsmönstret också att de medicinska insatserna och därmed också på ett indirekt sätt påverka påverka hjälpmedelsbehovet.

i åldersstrukturen i kommer att medföra ändrade -

Ändringar populationen

och i viss mån ökade - krav på hjälpmedel. Detta har inte direkt med de medicinska insatserna att göra, men väl indirekt. En längre överlevnadstid för med ålderkrämpor och andra funktionsnedsättpersoner sjukdomar, ningar leder till ökat behov av hjälpmedel.

l den analys som gjorts har jag försökt sammanställa uppgifter från medicinens skilda för att översiktlig bild av den förväntade utdicipliner ge en har inhämtats intervjuer med läkare. hjälpvecklingen. Uppgifterna genom medelskonsulenter och andra, som befinner sig långt fram i frontlinjen. när det gäller den medicinska utvecklingen. De informationer och kunskaper som dessa förmedlat ger en bild av hur den kommande utvecklingen kan förväntas bli. Det som nu sker och forskningsstadiet eller på experimentsom tillämpas i kliniska förförsök kan i framtiden komma att bli mer generellt accepterat. I analysen har jag bortsett ifrån de politiska ställningstaganden som kan när det gäller samhällets tillhandahålpåverka utvecklingen lande av handikapphjälpmedel.

I försöken att få en mer samlad bild av de medicinska framstegens inverkan på har samlat redovisningen av resultaten med hjälpmedelsbehoven jag från de skilda Särskilda avsnitt, utöver utgångspunkt kroppsfunktionerna. övergripande synpunkter har sålunda ägnats:

Tal Hud Ämnesomsättning

Hörsel Utsöndring Andning Syn cirkulation Psyke Rörelsefunktion Immunsystem Digestion

översiktligt kan konstateras att man inte kan se någon trend i den medi-

cinska som kommer att leda till några förändringar i hjälputvecklingen medelsförsörjningen under de närmaste 5-10 åren. Den tekniska utvecklingen, i förbättrad arbetsmiljö och ålderssammansättningen populationen, socialpolitiska ställningstaganden kommer med all sannolikhet att ha betydstörre än den medicinska utligt inflytande på hjälpmedelsförsörjningen

vecklingen. På längre sikt kan man däremot räkna med att den medicinska

forskningen kommer att på ett avgörande sätt påverka hjälpmedelssidan. Här är det främst framstegen inom immunologi, transplantationskirurgi och som kan förväntas reducera hjälpmedelsbehovet i populationen i ortopedi

stort. De medicinska forskningsresultaten kan. om de tillämpas inom arbetsmiljö och hälsovård. också förväntas ge positiva effekter vad det gäller för-

hindrande av uppkomsten av funktionsnedsättningar.

i KLENGi. ansa-.. ›^;›

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv. Del l. minister Olof Palme. C. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. . Beskattning av fámansföretag. Fi. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. . Integriteten vid statistikproduktion. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Fasta Öresundsförbindelser. K. utvecklingen. I. . Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

GOOQOUIÄUJIQ

. Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. utredningamas betänkanden. Fi. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- . UD:s presstjänst. UD. ning och bedömning. S. . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.ll. Fi. 40. Datorisering av tullmtinema - slutrapport. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 41. Samerätt och sameting. Ju. llllushâllssparandet - Huvudrapport frán Spardelega- 42. Det civila försvaret. Del l. tionens sparundersökning. Fi. Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. 12. Den regionala problembilden. A. 43. Storstadsüañk 3 - Bilavgifter. K. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och 45. Standardiseringens roll i EMA/EG - samarbetet. I. rättsfrågor. A. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. Fö. 16. Kostnadsutvecklin g och konkurrens i banksektorn. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. l9.Regi0nalpolitikens förutsättningar. A. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25.Rapp0rter till ñnartsieringsuuedningen. I. 26. Kustbevakningens roll iden framtida sjöövervakningen. Fi. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. U. 30.Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänster. U. 3l. Statens mät- och provstyrelse. I. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 33. Reformerad inkomstbeskattning - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. - lnkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del l. - Expertrapporter. Del 2. Fi.

Statens

offentliga utredningar 1989

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

Samerätt och sameting. [41] utredningamas betänkanden. [38] Översyn av vapenlagstjftningen. [44] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40]

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

UD:s presstjänst. [8] Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen.

Försvarsdepartementet [22]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Det civila försvaret. Del 1. [42] [27] Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. [42] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför [46] 90-talet. [29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid

Socialdepartementet [insättning av professorstjänst [30]

Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39]

Arbetsmarknadsdepartementet

Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del l. [13]

Kommunikationsdepartementet Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och

Fasta Öresundsförbindelser. [4] rättsfrågor. [14] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43]

Industridepartementet

.Statligt finansiellt stöd. [24] . . . . .

Finansdepartementet

Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Beskattning av fâmansföretag. [2] Statens mät- och provstyrelse. [31] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.f1. [9] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelega- utvecklingen. [37] tionens sparundersökning. [11] Standardiseringens roll i BETA/EG - samarbetet. [45] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20]

Kustbevakningens roll iden framtida sjöövervakning- Civildepartementet

en. [26] Rapport av den särskilde utredaren för granskning av Reformerad inkomstbeskattning hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] Olof Palme. [1] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] integriteten vid statistikproduktion. [3] - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] [33] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del l. [34]

- Bostadsdepartementet

Expertrapporter. Del 2. [34] Reformerad mervärdeskatt m.m. Parkeringsköp. [23] - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35] Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36]

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32]

NSSi

ALLMÄNNA FÖRLAGET

XOSZ-SLCO

BESTÄLLNINGARI ALLMÄNNA FÖRLAGET. KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5(v1n BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.