Rent till 2000 slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

MILJÖPROJEKT

SUNDSVALL-TIMRÅ%%

W

Statens offentliga utredningar

w

1990:102 @ Miljödepartementet

Renttill

slutbetänkande av för

delegationen

miljöprojekt Sundsvall - Timrå Sundsvall 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslag: Martin Holmer Illustrationer: Hans Gillgren

NORSTEDTS ISBN 91-33406984 TRYCKERI Stockholm 1990 ISSN 0375-250X

Till

statsrådet och

chefen för miljödepartementet

beslutade den 23 februari 1989 att tillsätta en för att initiera och Regeringen delegation samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra miljön i Sundsvall-Timråregionen inom en tioårspexiod. Statsrådet Birgitta Dahl utsåg samma dag Ivar Nordlander (s) att vara ordförande i delegationen. Åke Dahlberg (s), Sven Ove Hansson, Sven-Erik Hasselblad (LO), Bernt Norberg (Industriförbundet), Britt Nordkvist (s), Inga Maja Pousette (fp),

Marianne Sjöblom (TCO) och Anita Östberg (c) utsågs samtidigt till ledamöter.

Till experter utsågs Ulla-Britta Fallenius (Statens Naturvårdsverk), Taflin Bengt (Länsstyrelsen iVästemorrlands län), Christer Persson (mil jö- ochhälsoskyddskontoret Timrå kommun) samt Stig Johansson Sundsvalls (miljöskyddskontoret kommun). Till huvudsekreterare i delegationen Peter Gavelin den 3 mars 1989. Den l utsågs oktober 1989 anställdes Anne-Marie Andersson som assistent. Den l november 1989 anställdes Mats Henriksson som biträdande sekreterare. Cecilia anställdes Malmgren som biträdande sekreterare den l februari 1990. Delegationen antog namnet delegationen för Miljöprojekt Sundsvall-Timrå. har anlitat forskare Delegationen konsulter, och andra experter för delutredningar. Totalt har 27 delstudier utförts, vilka publicerats i en särskild För flera av rapportserie. studierna har kostnadema delats mellan Sundsvalls och Timrå delegationen, kommuner, företag i regionen och forskningsorgan. Delegationen överlämnar härmed sin med samlade och slutrapport förslag motiveringar. Vi har sammanfattat våra i en för Sundsvall och Timrå. Vi har förslag miljöplan tagit fasta på att är till de två kommunerna. Vi delar av uppdraget avgränsat hoppas ändå att vårt arbete ska kunna användas av andra kommuner och och väcka intresse regioner för att lokala angripa miljöproblem.

Sundsvall den 7 december 1990

Ivar Nordlander Åke Dahlberg Sven Ove Hansson

Sven-Erik Hasselblad Bemt Norberg Britt Nordkvist Pousette Inga Maja Mariarme Sjöblom Anita

Östberg

/Peter Gavelin

Innehåü

Bilagor

Sammanfattning av delrapporter 163

Kommittédirektiv 173

INLEDNING OCH

FÖRSLAG TILL MÅL

årt har varit att ta initiativ till och finna som uppdrag åtgärder förbättrar miljön i Sundsvall och Timrå väsentligt inom tio år. För att nå detta mål anser vi att det krävs framgång inom flera områden. De största insatserna behöver göras inom följande områden:

* Rensa upp bland gamla synder. Till syndema hör industriemas rester

Sundsvallsbuktens bottnar och stränder och höga halter av på miljögiftema kvicksilver och cesium i insjöfisk.

* Minska stömingama från trafiken på grund av avgaser och buller.

* Minska avfallsmängder och utsläpp till luft och vatten från de stora processindustriema och kommunala anläggningarna.

* Värna om skogs- och jordbrukslandskapen och deras växt- och djurliv.

* Öka kunskapen och medvetenheten om miljöfrågoma.

Vi vill också nämna dem som vi anser ha störst ansvar för att målet ska nås. Det är den politiska ledningen i Sundsvalls och Timrå kommuner, företagsledningama vid SCA Wifsta-Östrand, SCA Ortviken, GA Metall och Nobel Industrier Stockviksverken samt staten, som är huvudman för de stora transportnäten. För att lyckas genomföra alla förslag som tagits fram inom Miljöprojektet behövs också medverkan av andra. Kommunernas nämnder och förvaltningar har en nyckelroll i det fortsatta arbetet. Flera statliga verk har ett stort ansvar för att mål ska Miljöprojektets kunna nås. Insatser är vid både stora och små nödvändiga företag.

Ideella kan bidra med upplysning och utbildning. organisationer

Kommuninvånama kan bidra genom att anpassa sina levnads- och köpvanor till vad miljön kräver. Vi har funnit att hög miljökvalitet, både i naturen och i tätortema

är grunden för en positiv samhällsutveckling i regionen. Det är en

välfärdsfråga som är avgörande för människors vilja att bo och arbeta här. Skyddet av miljön är tillsammans med möjligheterna till utbildning och arbete de frågor som på lång sikt betyder mest för Sundsvalls och Timrås framtid. Vi har sammanfattat resultatet av vårt arbete i ett dokument, Miljöplan för Sundsvall och Timrå. Planen kan ses som inledningen

till en tioårig stafett. Den innehåller en mängd stafettpinnar som vi nu

överlämnar till olika parter i och utanför regionen. För att följa upp arbetet föreslår vi att kommunerna upprättar där

årliga miljöbokslut

utvecklingen redovisas för kommunmedborgare, politiker och företag. Vi anser också att miljöplanen kan vara grund för ett samhällskontrakt i Sundsvall och Timrå. En överenskommelse där de parter

i regionen vi pekat ut, förklarar sig beredda att arbeta för ett gemen-

samt mål:

Att väsentligt förbättra miljön i regionen inom tio âr och utveckla Sundsvall och Timrå till ett modernt industrisamhälle med god miljö, välkänt för ett framgångsrikt miüöskyddsarbete.

SAMMANFATTNING

MILJÖPLAN

FOR

SUNDSVALL OCH TIMRÅ

RENT TILL 2000

:FRAFIK

Vår framtidsbild

Sundsvall-Timrå är en viktig knutpunkt för tågtrafik. Personresoma med tåg har ökat till Stockholm och genom snabbtåg Umeå, ny spårdragning i tätorten och kortare restider inom länet. Järnvägen ansluter till flygplatsen och färjeterminalen. Hela området från Njurunda i södra Sundsvall till Härnösand norr om Timrå är en gemensam bostads- och arbetsort. Godsmängden på jämväg har ökat genom satsningen på nya industrispår. Vägtransportema av timmer i tätorten har minskat drastiskt. Timret går på ända fram till fabrikerna. järnväg Luften i Sundsvalls centrum har förbättrats radikalt. Riktvärdena för utomhusluft överskrids inte Stenstan är till stora längre. delar fri från biltrafik. Fotgängama har vunnit mark. Det har även bussarna som kan gå snabbare genom stan. I centrum får bara fordon köra. bussar miljövänliga Många och tunga fordon drivs med gasol och biogas. Bilar som drivs med el är ett vanligt inslag i stadsbilden. Sundsvall och Timrå har i samarbete med den Transtatliga sportforskningen utvecklats till en modellort för kollektivtrafiken. Trenden har vänts till en uppgång genom satsningar på ren, snabb och bekväm kollektivtrafik. E4 har flyttats till en bro över fjärden och trafiken kranspå gatorna runt centrum har minskat när avlastande trafikleder byggts. E4-passagen i Timrå centrum är med cenöverbyggd

trumverksamheter. Överbyggnaden skärmar av bullret och av-

gaserna renas med luftfilter. SJ :s godsterminal och har ut från Sundsvalls bangård flyttats centrum. De gamla centrum är borta. jämvägsspåren genom Marken används för ny Fria områden i hamnen och bebyggelse. det gamla spårområdet har gett rum för en ny stadsdel med bostäder. En kabinbana knyter ihop den nya stadsdelen i hamnen, via stationen och färjeterrninalen, med Stenstan och universitetet väster om centrum.

Centrumluften i Sundsvall

Problem Förslag Ansvar Tid

Luftkvaliteten i Sundsvalls * en E4-bro över Diskussionen 1990- Bygg centrum klarar inte rikt- och leds av statlig 1991 Sundsvallsfjärden värdena för kvävedioxid. en avlastande trafikled förhandlare. Trafiken runt och genom väster om centrum. centrum är omfattande. En * Rusta upp vägen Nolstor del av trafiken har inte till en

by-Matfors viktig

mål- och startpunkt i cent- länk för och gods miljörum. Trafikledsnätet måste farliga transporter. för att * kompletteras möj- Bygg ut Granloholmsliggöra en avlastning och leden. avstängningav genomfartstrafik. Aven miljöfarliga transporter behöver alternativa vägmöjligheter.

* Sundsvalls 1992 för kol- Begränsa bilkörfälten Framkomligheten lektivtrafiken är på Skolhusallén och kommunstydålig på som Köpmangatan. relse. många gator samtidigt trafikflödena är för stora ur * Hindra öst-västlig ge- 1992

nomfartstrafik i Stenluftmiljösynpunkt. stan. * Bygg om östra Stor- 1992 till gatan gågata. * Stäng Skolhusallén för genomfart och begränsa trafiken på nuvarande E4 när avlastande trafikleder byggts.

Trafiksignalsystemet runt *Miljöoptimera trafik- Sundsvalls 1992centrum är inte samordnat si runt cengnalsystemet kommunstyoch leder till många stopp trum. relse och stora Då- * Se över och avgasutsläpp. skyltning 1991 lig skyltning ger onödig vägvalsinformation. trafik.

Även renade bi- * katalytiskt Skärp utsläppskraven Regeringen 1992 lar har visat utsig ge stora på katalytiskt renade bisläpp av kvävedioxid, sär- lar vid kallstart. skilt vid kallstarter. * Reglera direktutsläppen av kvävedioxid från tätortsfordon.

Problem Förslag Ansvar Tid

Tung trafik, distributions- * Inför förbud mot dist- Sundsvalls 1991 fordon, bussar mm, står för ributionstrafik vissa ti- kommunstyupp emot 70 % av kväve- der i centrum. relse dioxidutsläppen längs vissa *Inför förbud mot gegator trots att de bara utgör nomfartstrafik för ca 10% av trafiken. Detta tunga fordon i Stenstan motiverar både särskilda och på Skolhusallén. och * regleringar övergång Skärp de nationella Regeringen till renare motorer och kraven på avgasutsläpp bränslen. från tunga fordon och arbetsfordonl-redskap. * Inför särskilda miljökrav på tätortsfordon, så kallade LETT-fordon. * Satsa på försök med Sundsvalls 1991biogas och el. kommunsty- 1995 *Inför kommunal el- relse bilspool för tjänsteresor. * Samordna miljökra- 1991ven vid upphandling av fordon. *Påverka transportföre- 1991tag att använda ur miljösynpunkt bästa fordonsteknik. * De Ge kommuner större juridiska möjligheterna Regeringen 1991 att införa trafikregleringar möjligheter att reglera är inte trafiken. idag tillräckliga. *Sundsvalls kommun Sundsvalls 1991skaffar sig beredskap att kommunstyanvända nya reglerings- relse möjligheter.

Med dieselbussar är * Ställ egna hårda kravi Sundsvalls 1991 dagens inte kollektivtrafiken ett Sundsvall bussar som på kommunstyalternativ till trafikerar centrum från

ning på att övergå till gasol och på sikt biogas. (Projektet startade hösten 1990.)

Fordon och bränslen som * Inför straffavgifter på 1991 Regeringen minskar är och stöd till bra avgasutsläppen dålig idag ofta dyrare än traditio- miljöteknik. nell teknik.

Problem Förslag Ansvar Tid

Kollektivtrafiken måste * Genomför åtgärdspro- 1991utvecklas för att kunna ta för bättre kollekgram hand om fler resor och däri- tivtrafik med ökad Sundsvalls årlig minska bilanvänd- kostnadsram genom för genom- kommunstyningen. Dagens organisa- förandet. relse tion av kollektivtrafiken är * Genomför en omorga- 1991 Planering, drift nisation av kollektivtrasplittrad. och ekonomiskt ansvar lig- fiken. Sundsvalls ger på skilda intressenter. kommunsty- * Gör Sundsvall-Timrå relse, länstra- 1991-

till modellort för förbätt- fiken rad kollektivtrafik i sam- Kommunstyarbete med relsema, statliga Transportforskningen TFB (TFB).

De lokala * kommunikatio- Bygg en kabinbana Sundsvalls nerna i dalgången är inte ut- mellan hamnen, cenkommunstyvecklade för att klara av att trum och Västhagen. relse Sundsvall som expanderar Tag upp vid regionalt centrum med diskussionsatsningar på högskola/uni- nen med versitet och ny stadsdel i förstatlig hamnen. Kommunikatio- handlare och nema i måste fördalgången exploatörer bättras på ett miljövänligt sätt.

* och Lyft fram miljöfrågor Samhällsplanering Kommunsty- 1991är inte inrik- och kollektivtrafik i relsema, stadsplanering tade att stadsplaneringen. Loka- byggpå främja miljövän- Större hän- lisering av arbetsplatser nadsnämnliga transporter. tas till kollektiv- och bostäder skall främ- dema syn måste trafikens ja kollektivtrafiken. förutsättningar. * 1992- Bygg ut gång- och cy- Sundsvalls kelvägnätet. I en första kommunstyetapp från Njurunda till relse centrum. * Inrikta parkeringspo- l99l-

litiken på att bli en del i miljöpolitiken för centrum.

Den trafikens

långväga luftföroreningar

Problem Förslag Ansvar Tid

Person- och * godstran- Utse en statlig för- Regeringen 1991 sporter på nationell och handlare för att snabbt regional nivå sker idag till söka och långsiktiga alltför stor del med miljö- fördelaktimiljömässigt skadliga transportslag. En ga överenskommelser till miljövänliga om i övergång trafikinvesteringar transportsätt kräver en för- Sundsvall och Timrå_ nyelse av regionens transportnät.

* Diskussionen av Bygg ut snabbtåg till 1991 Utbyggnaden transportnätet har under lång tid Stockholm och Umeå. leds av Statlig * förhandlare koncentrerats till vägnätet Rusta upp ostkustbaoch flyget. Järnvägen har nan förattkortarestiderhämmats av att ha en struk- na. tur från 1800-talet. I fort- * Utred och bygg nya

sättningen måste tonvikten spårdragningar i tätorbåde vad ten med möjligheter till ligga på järnvägen gäller gods- och person- regional- och lokaltåg. * transporter. Bygg ut nya industrimåste

Miljöfrågoma ges och triangel-spår.

vikt * betydligt större än idag Overför timmer- och vid val av utbyggnads- biobränsletransporter objekt. till järnväg ända fram till industriema. * Bygg ny godstenninal för rationell kombitrafik.

E 4 genom Timrå

* Buller från trafik stör Överdäcka E4 genom Timrå kommänniskor. De värst Timrå centrum. många munstyrelse, utsatta sträckoma måste åt- samordnas gärdas av statlig * förhandlare. Vid och Genomför pilotprojekt vägöverdäckningar vägtunnlar kan med avgasrening av avgasproblem där ventila- vägöverdäckning i Timuppstå tionsluft ut. rå centrum. släpps

INDUSTR *R OCH

KOMMUNALA

ANLAGGNINGAR

Vår framtidsbild

Gamla rester av 150 års industriverksamhet har röjts undan längs Sundsvallsbuktens stränder. Där finns i stället Strövområden med gång- och cykelvägar. I en del områden har bostäder och byggts nya industrier. Samhället har vänts mot havet. Tillfrisknandet av Sundsvallsbuktens bottnar fortsätter och bekräftas av bottendjurens ökade De mest förorenade utbredning. delarna av buktens botten har återställts. Trenden mot ökande mängder gödande ämnen från älvarna har brutits genom förändringar i Kommunens har markanvändningen. avloppsnät rustats upp. Industriemas till Sundsvallsbukten och luften utsläpp har minskat till en nivå där de inte längre utgör någon allvarlig belastning för natur och människor. villkor för Skärpta gäller utsläppen. Den egna kontrollen vid stora industrier och kommunala anläggningar ärhård och väl utvecklad. Kommunernas avloppsnät har rustats upp. Hanteringen av industriavfall i har regionen genomgått en radikal förändring. Ett samarbete har inletts regionalt med en gemensam avfallsplan för Sundsvall och Timrå. Flödena av industriavfall har minskat till en bråkdel av som mängdema förekom på 1980-talet. Avfallssnål teknik,

materialåtervinning

och bränsleutvinning har till att behovet av bidragit industritippar minskat. Högskolan i Sundsvall/l-lärnösand driver ett kvalificerat inom och

forskningsprogram process- miljöteknik med stöd av

specialister från den lokala industrin. Programmet har vunnit internationellt erkännande särskilt inom områdena resurssnåla processer, reningsteknik och processkemi.

Stora

punktkällor

Problem Förslag Ansvar Tid

för till *

En del villkor utsläpp Genomför prövning 1991miljöskyddslagen 1993

luft roch hvagåegnjfrirâlångä- cfznligt

oc u s rie or; - Wifsta-

läggningar är inte anpassa- Östrands fabriker S_CA

de till ny teknik och aktuella Östrand kunskaper om förorenings- - GA Metalls verk 2 Naturv.verket

effekter. - Nobel Industrier Naturv.verket

- Tunadals sågverk SCA Tuna-

d l

- Midlanda flygplats Lâftfartsver-

ket

* Timrå 1991

lukt från Östrand Tag ytterligare miljö-

Dålig på- upp å_t-

verkar människor i mot lukt vid och hälso-

många gärder

centrala Timrå_ prövningen av Östrand. skydds

nämnd

* 1991vid Nobel In- Behandla återställ-

Industritippen SQUÄSWHS

av m11J0- Och 1993

dustrier är snart fylld_ ningen tippområdet vid prövningen av No- hälsoskydds-

bel Industrier. nämnd

* Metall 1991

Livsmedelsverket avråder luftutsläppen GA

Minska.

i en zon att av 1992

runt odling

befolkningen så storbla-

GA Metalls aluminium- b11r

dlga_ grönsaker

smältverk att odla storbladi- möjhg igen.

* GA Metall 1991-

Gör uppföljning gega grönsaker.

nom analyser av sallads-

prov.

*

Om av tillstånd Ändra miljöskyddsla- Regeringen 1991-

P rövning

miljöskyddslagen gen och ge länsstyrelser 1992 enligt och miljö- och hälsos-

sker inte alltid i den takt

kyddsnämnder rätt att ta

som är önskvärd.

initiativ till omprövning av tillstånd för anläggningar de har tillsyn

över

Sundsvallsbukten

viksområdet som har bot- genomför åtgärder mot naturvårdstensedimenten för- Wifs-

kraftigt sed_imenten.(SCA verket sam-

orenade av miljögifter.Det ta-Ostrand har beställt ordnar och

sker ett utflöde av kvicksil- undersökning i okt. förhandlar

ver från området. 1990) med SCA

Wifsta-

Ostrand.

* En stor bank av slam och Vidta åtgärder mot SCA Ortvi- 1990-

fibrer har bildats vid av- slambanken. (En utred- ken. Länssty- 1991

från Ortvikens ning har startat 1990.) relsen driver loppstuben pappersbruk. Slam flyter frågan som

upp och förorenar stränder- tillsynsmyn-

na. dighet

* Transporten av kväve, fos- Genomför forskning Länsstyrel- 1991for och organiskt material om hur markanvänd- sen i samar-

Indalsälven och ning och förorenings- bete med

genom

har sedan 70- nedfall påverkar förore- naturvårds-

Ljungan ökat

talets början. i ningstransporten i norr- verket.

Andringar skogs- och jordbruk kan landsälvar. Använd Forskningen vara orsaken, men mer Ljungan och Indalsäl- bekostas av krävs om samban- ven som modeller för 8181611.

forskning

den. studierna.

till Sundsvalls- * Gör av Naturvårds- 1991-

Utsläppen omprövning

bukten från industrier och villkoren och verket 1993

kompletavloppsnät är för stora. Vill- tera kontrollprogram- Länsstyrel-

kor för en del utsläpp sak- men för de största indu- sen nas. En del villkor är inte striema. Beakta särskilt

moderna. utsläpp av organiskt och klororganiskt material

från Östrand och PAH från GA Metall.

Problem Förslag Ansvar Tid

Kunskapema om utsläppen * Gör åtgärdsprogram Tekniska 1991av orenat från de mot bräddnin och nämnderna i spillvatten g kommunala ledningsnäten läckage av orenat spill- kommunerna är dålig. vatten från kommunala anläggningar. (Mätningar vid bräddavlopp sker hösten 1990.)

* Kontrollprogrammet för Komplettera program- 1991- Länsstyrelsen Sundsvallsbukten saknar met med periodiska samordnar_ delar. kontroller av: några betydelsefulla De stora - och växter. Alger industrierna - PAH i fisk. och kommu- - Fiskekologi nema betalar. samt med: -

Årlig verksamhetsbe-

rättelse. - Större redovisning vart 5:e år. - om klorat- Utredning utsläppens inverkan på blåstång.

Det saknas fortfarande kun- * Genomför förslag om 1991- Länsstyrelsen skaper i landet om förekom- M il jö giftskarterin g i samordnar. sten av vissa miljögifter och Bottniska vikens svens- Kostnaden deras effekter i kustområ- ka kustvatten med av- delas av de den. seende på Sundsvalls- stora indubukten. striema, kommunerna och staten.

Många små källor som bil- * Genomför tillsyn av Miljö- och 1990vårdsanläggningar,verkstä- anläggningar och kamhälsoskyddsder och hushåll ger utsläpp panjer för miljövänliga nämnderna av ämnen till kemikalier. miljöfarliga (Kampanjer Sundsvallsbukten har startat hösten 1990.)

halter av en del * Förhöjda Kartlägg metallut- och 1991 Miljötungmetaller har uppmätts i släpp till sundet och hälsoskyddsbottnamaiAlnösundet. av nämnderna, läckage miljöfarliga ämnen från avfallsupplag.

Gamla industriområden

Problem Förslag Ansvar Tid

* Mer än tre mil av Sunds- Genomför ett treårigt Kommunsty- 1991 vallsbuktens stränder är i vardera relsema 1993 strandprojekt gamla industriområden som kommunen med syfte att Förhandlingär nedskräpade, förorenade vända samhällena mot ar med induoch svårtillgängliga. Gene- stranden och havet. strier krävs rationer av Sundsvalls- och Städa de gamla industri- för vissa Timråbor har vant sig vid att områdena. Rensa vat- områden inte kunna utnyttja strand- tenområden från pålar områdena. m m. * Utred områden med hög risknivå genom provtagningar och efterbehandla vid behov.

* Gång- och cykelvägar sak- Bygg nya gång- och Kommunsty- 199 l nas ofta längs kusten. Det är cykelvägar för att göra relsema 1994 svårt att använda cykel strandområdena tillmellan industrier, bostads- gängliga. och naturområden.

* Vissa gamla industriområ- Förnya områden längs Kommunsty- 1991 den ligger längs genom- genomfartema med am- relsema fartsledema och bidrar till bitionen att ge dem som ett skräpigt intryck av re- färdas en trevlig och gionen. vacker bild av regionen.

* För att förebygga problem Tag upp efterbehand- Naturvårds- 1991vid framtida industrined- vid till- verket lingsfrågor läggningarbörefterbehand- ståndsprövningar enligt lingen tas upp i god tid. miljöskyddslagen i större utsträckning. * Kunskaperna är dåliga om Förbättra genom 1991de risker olika ämnen ger forskning kunskaperna upphov till i gamla över- om vad olika ämnen orgivna industriområden. sakar för miljöskador i gamla övergivna industriområden.

Det råder oklarhet om vem * Se över lagstiftningen Regeringen 1991som har ansvaret för vissa för att ansvaret klarlägga 1992 gamla miljöskador. Det är för av efterbehandling ofta svårt att i efterhand ta gamla miljöskador och reda på var och hur olika för att säkerställa dokuämnen hanterats inom in- mentation av industridustrier. processer och tekniska anläggningar.

Problem Ansvar Tid Förslag

Det ofta ett * ñnnsipraktiken Gör avsättningar på Regeringen 1991stort gap mellan nödvändig nationell nivå för att sävid kerställa att efterbehandling gamla erforderlig miljöskador och den an- kan geefterbehandling svariges kostnadsansvar. nomföras. Använd mil- Det är en nationell angelä- för att finanjöavgifter genhet att säkerställa att ef- siera detta. terbehandling sker.

Industriavfall

De stora avfall Genomför radikal förmängdema från industrier i Sundsvall nyelse av hanteringen av och Timrå innebär slöseri indüstriâwfâlli med resurser och ett växan- * Gör en gemensam av- Tekniska 1991

de för Sundsvall nämnderna

problem deponering fallsplan

Under 1989 00h Tlmfåpå tipp. depo- _ * nerades 42,500 ton blandat Starta ett Tekniska

regionalt 1990-

industriavfall och 138.000 samarbete. nämnderna (Utredning 1991 ton indu- hösten OCh dC stora branschtypiskt striavfall.Metoderna av- industriema fallssnål teknik, material- _ * och Ställ

återvinning energiut- hårdarevillkor Länsstyrel- 1991-

är inte på

avfallshantering vid

vinning tillräckligt Sen, Natuf- 1993 av mlljötlll- vårdsverket utveckladeiregionen_

pråövimng St n .

* Gör interna miljörevi- De stora 1991-

sioner för att minska industriema uppkomsten av avfall. * Låt planerna på en ny Timrås teki Gasabäck i Timrå niska tipp nämnd vila tillsvidare.

* De som Stimulera ökad matespelregler regering Regeringen och riksdag beslutar om rialåtervinning. Inför på miljö- och premiesystem som stödenergiområdet bestämmer till viss del för- jer användningen av reutsättningarna för att kunna turprodukter. * minska mängdema av in- Skapa drivkrafter för dustriavfall. att använda bränsle från industriavfall. Kräv varudeklaration av bränslet.

Problem Ansvar Tid Förslag

Bromerade flamskyddsme- * Ge råd till kommunen Naturvårds- 1991 del är med om hur elektronikavfall Verket

besläktade miljö-

giftet PCB. Amnena finns i ska hanteras. _ _ elektronikikontor och hus- * Avveckla an-

onödig Kemlkalie- 1991-

håll och utgör ett av mor- vändning av bromerade Inspektionen flamskyddsmedel och gondagens avfallsproblem. påverka utvecklingen av alternativ.

om och

Forskning process- miljöteknik

Det finns behov av att ut- *Ge högskolaniSunds- 1991- Regeringen veckla forskningen i vall/Härnösand medel 1993 Sverige om resurssnål tek- till en professur i resursnik, kemikaliebyten och och avfallssnål teknik vid och en i proavloppsvattenrening professur stora processindustrier. In- cesskemi. dustriema i Västernorrland har hög kompetens på området. Högskolan i Sundsvall/Härnösand skulle i samarbete med industrin kunna en intematioskapa nellt konkurrenskraftig forskning och utbildning inom en del av omrâdet process- och miljöteknik.

Energi

Förslag Ansvar Tid probhm

Energiproduktionen Sker i * Satsa bioenergi i Kommunsty- 1991på dag med Stor andel fossila Sundsvall-Timråområ- relsema bränslen vilket ger upphov det, till miljöskador. I Slmds- * Stöd odling av ener- Länsstyrel- 1991vall-Timråregionen finns som rörflen, sen gigrödor det outnyttjade bioenergi- * Ta hand om de bränn_ Tekniska 1991resurser. bara delarna av indu- nämnderna striavfallet *Anpassa nya energianläggningar till biobränslen. * Utred förutsättningar- 1991- Vattenfall, na för en ny stor bio- statens enerbränsleanläggning för komgiverk, el OCh Värmeprodukmunstyrelser_ tion i regionen. na

Iliggande förslag till miljö- *Inför miljöavgifter på Regeringen 1991 och miljöskatter fossila bränslen för elavgifter föreslås inte elproduktion och värmeproduktion. få samma ekonomiska drivkrafter att övergå till biobränslen som föreslås för vänneproduktion.

NATUR

Vår framtidsbild

Efter inledande försök med ekologiskt skogsbruk i Indal- Ljustorpsområdet har metoder utvecklats för att ta hänsyn till de krav som olika djur och växter ställer. Råvaruförsörjningen till regionens skogsindustrier har inte påverkats nämnvärt. Erfarenheterna från försöken i Sundsvall-Timråregionen har lett till ändringar av skogs- och naturvårdslagstiftningen. Nya typer av reservat har bildats. I en del reservat tillämpas ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Man experimenterar med alternativa skogsbruksmetoder runt de gamla urskogsreservaten och man bränner vissa områden för att efterlikna naturliga skogsbränder. Jordbruket i regionen producerar stora mängder biobränsle till flera nya f järrvärmeanläggningar. I Korstaverket produceras även el från biobränslen. Rörflensodling har blivit en stomme i

det norrländska jordbruket.Det öppna landskapet har kunnat

bibehållas och energigräsodlingen bidrar till att hålla landsbygden levande. Forskningen kring massaframställning av fibergrödor har rönt stora framgångar vid högskolan i Sundsvall/Hämösand. Beståndet av den tidigare utrotningshotade ljunganlaxen har ökat. Kvicksilver- och cesiumhaltema i naturen är fortfarande för men ett omfattande har inneburit att höga kalkningsprogram svartlistningen har kunnat tas bort i en del stora sjösystem.

Ekologiskt skogsbruk

Problem Förslag Ansvar Tid

* Med dagens skogsbruks- Ändra lagstiftningen Skogspolitiska metoder riskerar många ar- så att den beaktar lång- utredningen ter av djur och växter att siktig ekologisk hänsyn försvinna i skogen. Natur- i skogsbruket. vårdshänsynen i dagens * Genomför försök med Skogspolitiska 1991och naturvårdslag- ekologiskt skogsbruk i utredningen, skogsär inte Sundsvall och Timrå. SCA Skog stiftning tillräcklig för att bevara AB långsiktigt artrikedom och i mångfald naturen.

Gammal skog, som behövs * Utveckla nya skogs- Prövas i sam- 1991för att bevara bruksmetoder med stör- band med många arter, kommer att minska kraftigt re naturvårdshänsyn. skogsbruksom nuvarande långsiktiga * Utveckla nya typer av försöket avverkningsplaner genom- reservat. förs.

* nationell Resursema till reservats- Inrätta en Regeringen 1991 bildning är alldeles för små. fond med mark och Inköp av reservatsmark le- medel för att underlätta der ofta till konflikter. reservatsbildningar. skulle ofta un- *Inrätta kommunala Kommunsty- 1991- Markbyten derlätta fonder med mark och relsema reservatsbildningar. medel för att underlätta reservatsbildningar.

Dagens markavvattning i * Utveckla och tillämpa Skogsvårds- 1991är ett långsik- natur- och miljövänliga styrelsen, skogsbruket hot mot flora och fauna. alternativ till nuvarande länsstyrelsen tigt Markavvattningen medför markavvattningsmetoder. också ökat läckage till av humusvattendragen ämnen, kväve och tungmetaller.

Försurande luftförore- * Vidta kraftfulla åtgär- Regeringen 1991ningar är ett hot mot både der för att minska förskogens ekologi och mot surande luftföroreningskogsindustrins råvaruför- ar. sörjning.

Problem Förslag Ansvar Tid

Det hårda betestrycket från * Minska betestrycket 1991

Länsstyrelsen

och ställer till ska-

älg rådjur från älg- och rådjurs-

dor både för naturvård och stammen.

skogsbruk.

Naturvårdsrådgivningen i * Utred nya former för

Skogspolitis-

fält har bristfälliga resurser. att förbättra naturvårds- ka utred-

i fält.

rådgivningen ningen

Öppna landskap

*

Även med oförändrad pro- Satsa på industri- Länsstyrelsen 1991-

duktion i det norrländska som rörflen till Tekniska

grödor

finns det stor el- och massa- nämnderna

jordbruket värme-, risk att hälften av åkennar- produktion.

ken blir vid se- me-

överflödig *Utprova lämpliga

kelskiftet. Det riskerar att toder för odling, transleda till igenväxning eller port och förbränning.

*

höga kostnader för att hålla Sundsvall energi och landskapet öppet. Timrå kommun tecknar Eldning av fossila bränslen kontrakt med odlare för

orsakar stora av kol- att garantera

utsläpp avsättning

dioxid som medverkar till av rörflen. växthuseffekten. * Utred Matfors

fjärr-

värrneverk som en för-

sta pilotanläggning för energigrödor.

*

Utred förutsättning-

arna för en föräd-

lingsanläggning för rör-

flen.

* Fortsätt forskningen 1991 - Högskolan

om rörflen som fiberrå- och SISY vara. i samarbete med SCA.

Kvicksilver och cesium i och vilt

insjöfisk

Problem Förslag Ansvar Tid

Tjemobylolyckan och gam- 1991 -

mal industriverksamhet i *lGenomförllåalåningså- aner 1nr1 ta e milljö- a sos kOCåId y s-

regionen har lett till skadligt Evicksilver- och cesiuå- nämnderna

höga halter av Cesium och problemenkvicksilver i naturen. Res- * Genomför våtmarkstriktioner att använda av tervän-

svam ,bär, fisk och vilthar kalknâing mngs n.

påtagrligt

sänkt befolkning- *Genomför sjökalkning ens livskvalitet. i Västansjön - Norasjöns tillrinningsområde. * Genomför s jökalknin g i Tälgslättsåns tillrin-

ningsområde. _

* 1991- Avsätt större anslag Regermgen till kalkning

* Ge 100 % statsbidrag Naturvårds-

till de tre nämnda verket kalkningama. * Genomför fiskevår- Fritidsnämndande åtgärder. dema

* Fortsätt forskningen Länsstyrel-

för att sänka cesium- sens Miljöhalterna i vilt. övervakningsgrupp för

landmiljön

Laxen i

Ljungan

Laxen i Ljungan är starkt fisket av laxi Naturvårds- 1991- *Anpassa

utrotningshotadLjunganär Östersjön (111 en nivå verket

en av de få återstående äl- som säkrar de vilda

Fiskeristyrel- Varna med naturligt för- laxstammama i svenska sen

ökande laxstam. älvar_ * Genomför ett program Sundsvans 1991för att rädda

ljungan- fritidsnämnd

laxen med

omprövning av vattenregleringsmål, sammanslagning av

fiskevårdsområden, be-

gränsning av fisket i äl-

ven m m .

MILJÖSKYDDSARBETE Amy* (1949

Vår framtidsbild

av i av 90-talet medförde

Översynen miljölagstiftningen början

skarpare krav på företag och kommuner som driver miljöfarliga och andra ekonomiska styrmedel, anläggningar. Miljöavgifter som infördes vid samma tid, har också bidragit till att samhällets ambition för miljöskyddsarbete år 2000 höjts betydligt jämfört med förhållandena ett decennium tidigare. Det ökade intemationella samarbetet i Europa har ytterligare drivit på denna utveckling. Bristeri ett land accepteras inte eftersom det miljöskyddeti betraktas som en otillåten konkurrensfördel i den intemationella handeln. Under trycket av höjda samhällskrav har myndigheter och företag utvecklat sitt miljöskydd och tvingats finna nya former. Internationellt använda arbetsformer som miljökonsekvensbeskrivningar och interna miljörevisioner är vanliga i Sverige. Kommunerna har en nyckelroll för att driva på arbetet. I Sundsvall-Timråregionen har uppföljningen av Miljöprojektet från 1989-90 gett regionen en speciell profil. vid industrier Den egna kontrollen och kommunala anläggningar har förstärkts. Miljöskyddet är en fråga för den högsta ledningen av verksamheten. Förebyggande arbete genom utbildning, attitydpåverkan och interna revisioner har lett till att miljöstömingama, inte minst från stora processindustrier, blivit mycket små. Sedan förbättrade varudeklarationer och av miljömärkning produkter slog igenom allvar i mitten av 1990-talet har stora på delar av handelns sortiment förändrats. Ett stort antal varor som inte var anpassade till miljökraven slogs ut från marknaden. Kommunernas inforrnationskampanjer på temat Bra miljöval upphörde därefter eftersom de inte längre behövdes. Mil jökonsekvensbeskrivnin gar används alltid i samband med större planer och projekt.

Kommunernas

miljöskyddsorganisation

Problem Ansvar Tid

Förslag

Kommunerna har fått ökat * Inför en ny miljöorga- Timrå kom- 1990-

ansvar för miljö- och natur- nisation i Timrå kom- munsstyrelse 1991

vård. har mun. (Behandlas i kom- Samtidigt miljö-

problemen ändrat karaktär. munen hösten 1990.) Kommunernas * En anpassning av mil- Sundsvalls 1990organisation är inte alltid anpassad till jöorganisationen bör kommunsty- 1991 även ske i Sundsvall till relse

förändringarna. uppföljningen av Miljö-

projektet.

Intern

miljörevision

Miljöansvaret vilar * 1991 ytterst Genomför interna Tekniska på verkställande direktören miljörevisioner regel- nämnderna, i ett företag eller ordföran- bundet vid större indu- SCA Wifstaden i en kommunal nämnd strier och kommunala Ostrand, som driver en

miljöfarlig anläggningar i Sunds- SCA Ortvianläggning. Den interna vall och Timrå.

ken,

miljökontrollen måste ut- GA Metall,

vecklas så att de lättare kan Nobel Induta detta ansvar. Den strier egna kontrollen i verksamheterna är också grunden för svenskt

miljöskyddsarbete.

Interna miljörevisioner är * Gör en handbok för Kommunför- 1991 en ny arbetsmetod vid kom- intern miljörevision i bundet munala

anläggningar. kommuner. Ordna utbildning anpassad till

kommunernas behov.

Industrin har använda *

börjat Gör en värdering av Industriför- 1992 interna miljörevisioner. In- intern som

miljörevision bundet, dustriförbundet ordnar ut- arbetsforrn. kommunför-

bildning och information

bundet

om metoden. En anpassning

av metoden behöver göras efter svenska förhållanden.

Kemikalier

Problem Förslag Ansvar Tid

kemiska * Lagen om produk- Förstärk den lokala Miljö- och 1991ter, som bl a säger att miljö- kemikaliekontrollen ge- hälsoskyddsfarliga kemikalier ska bytas nom: nämnderna, mot mindre har farliga, systemtillsyn yrkesinspekännu inte kommit till full - om bättre ar- länsprojekt tionen, användning. Den lokala ke- bets- och yttre miljö styrelsen mikaliekontrollen i kom- - hårdare krav kemipå munerna behöver förbätt- kaliebyten ras. - mot förbrukprojekt ningskemikalier i industrier och hushåll.

och * Företagare anställda, Byggutkemikalieråd- Företagshäl- 1991särskilt vid mindre och vid sovården givningen företagsmedelstora industrier har hälsovården. ofta * dåliga kunskaper om Utveckla samarbetet Företagshäl- 1991 kemikaliers hälso- och mil- mellan företagshälso- sovården, jöfarlighet. Bättre kunska- vården och yrkesmedi- yrkesmediper är en förutsättning för att cinska kliniken vid cinska kliniutbyte av miljöfarliga kemi- Sundsvalls sjukhus. ken kalier ska kunna ske. * Gör försök med samar- Miljö- och 1991 betsgrupper mellan hälsoskyddsmyndigheter, bransch- nämnderna organisationer och fackföreningar. * Ställ större krav på Kemikaliein- 1991 kemikalieleverantörer- spektionen nas information om sina produkter.

* Kemikaliehanteringen i- Komplettera miljö- Regeringen 1991nom industrin behöver för- och skyddslagen lagen 1992 bättras, särskilt i mindre om kemiska produkter företag. Kemikaliefrågoma så att skyddsombud/ berör ofta både arbetsmiljö kontaktombud för frâoch yttre miljö. gor om yttre miljö får: - infonnation från före-

taget - närvarorätt vid myndighetsbesök - rätt att kontakta tillsynsmyndighet och låta den ta över avgörandet då allvarlig fara för den yttre miljön befaras.

Problem Ansvar Tid

Förslag

* Naturvårds- 1991-

Kemikalielagstiftningen Förstärk informatio-

kan användas mer offensivt nen om hur kemikalie- Verket, av de lokala kan an-

myndigheter- lagstiftningen kemikaliein-

na. Detta underlättas genom vändas parallellt med Spektlonen,

mer stöd från och arbetar-

myndigheter arbetsmiljölagen med centralt ansvar för ke- miljöskyddslagen. skyddsstyrel-

För vissa Sen

mikalietillsynen.

verksamheter som finns i

stort antal kan miljöauktori- * Utveckla systemtillsyn Naturvårds- 1991-

sering eller andra generella som arbetsmetod. Verket,

krav * kemikaliein-

förenkla arbetet. Inför miljöauktorise- 1991 ring av fordonstvättar. Spektionen

Miljökonsekvensbeskrivningar

beaktas *

Miljöfrågoma idag Tillämpa miljökon- Kommunsty- 1991-

inte alltid i

tillräckligt pla- sekvensbeskrivningar, relserna

nerings och beslutsproces- MKB, i större utsträck-

ser.

ning.

KOSTNADER

x

Många av förslagen i miljöplanen behöver studeras närmare innan kostnaderna kan beräknas noggrant. Särskilt för de stora trafikinvesteringarna krävs förhandlingar och innan planering de bästa alternativen fram. Detsamma tagits gäller åtgärderna för att motverka läckage av miljögifter från bottensedimenten i Skönviksområdet.

För en del åtgärder kan man ändå en av göra uppskattning storleksordningen på kostnaderna. Den följande förteckningen visar exempel på beräkningar och uppskattningar och kan ses som en provkarta på kostnadsnivåer som blir aktuella. Många viktiga åtgärder i miüöplanen ingår inte. Kostnaderna gäller 1990 års prisnivå.

* En bro för E4 över Sundsvallsfjärden uppskattas kosta 710-

830 Mkr inklusive i närheten av landfästena. Den trafikplatser lägre kostnaden gäller en bro med två körfält och den högre en med fyra körfält.

* Kostnaden för överdäckning av E4 genom Timrå centrum,

inklusive rening av ventilationsluften från tunneln, har uppskattats till 140 Mkr. Den gäller en 1,2 km tunnel. En del lång av kostnaden kan täckas genom husbyggen på överdäckningen.

* Ny dragning av jämvägsspåren genom Sundsvall och Timrå med nya stationer i tätortemas centrum och bättre anslutningar till de stora industriema ger mycket höga investeringskostnader. En gissning är att totalsumman hamnar runt en miljard kronor. Det finns dock mindre delar i om förslagen spårdragningar som har stor betydelse för godstransportema, och där kostnaderna bör kunna räknas i ett antal tiotal miljoner kronor.

*

Åtgärdsprogrammet för bättre kollektivtrafik i Sundsvall

kräver en ökad ram för denna trafik 5-10 Mkr kronor på per år. Variationen beror vilken nivå som för på väljs nytt informationssystem, bekvämlighet i bussarna etc. På års sikt några beräknas programmet kunna i kollektivge rationaliseringar trafiken som sparar 2-3 Mkr kronor/år.

* Ett kabinbanesystem i Sundsvalls centrum beräknas kosta 27 Mkr/km inklusive stationer och kabiner. Osäkerheten i beräktill i 20-30 %. En bana från i ningen anges högskoleområdet Västhagen, förbi Stenstan och ut i hamnområdet kostar då cirka 90 Mkr.

* Försöket med två gasoldrivna bussar som pågår 1990-92 kostar 4,6 Mkr.

* Elbilar till en kommunal elbilspool kostar cirka 170.000 kronor styck.

* Det är omöjligt att närmare uppskatta kostnaderna för strandi de båda kommunerna för att städa och återställa projekten industriområden. Nivån ambitionerna bör dock gamla på ligga kronor år. Om åtgärder behövs för på några miljoner per återställning av förorenad mark kan kostnaderna bli höga. För vissa områden, där det räcker med enkla bör det i åtgärder, stället vara möjligt att hålla kostnaderna nere.

*

Kalkning vid de tre sjösystemen Återvänningsån, Västan-

s jön-Norasjön och Täljslättsån för att minska kvicksilver- och cesiumhaltema i fisk kostar 5 Mkr.

UPPFÖLJNING

För att mål, en väsentligt bättre miljö i regio- Miljöprojektets nen inom tio år, ska kunna uppnås måste miljöplanen följas upp under hela 1990-talet. Sundsvalls och Timrå kommuner bör ta på sig en ledande roll i det fortsatta arbetet. Det kan ske på följande sätt:

* Kommunerna remissbehandlar miljöplanen och lägger den till grund för sin miljöstrategi de närmaste tio åren.

* Kommunstyrelsema påtar sig ansvaret för uppföljning av Miljöprojektet och anpassar sin organisation för detta.

* Kommunerna förstärker sin information om miljöfrågor för att ge invånarna möjlighet att följa upp Miljöprojektet.

* Ett årligt bokslut upprättas för miljöarbetet i Sundsvall och Timrå för att följa utvecklingen under 1990-talet.

REGIONAL

MATERIAL

BALANS

ör att se Sundsvall-Timråregionen som en del i ett större sammanhang har vi låtit utföra en regional materialbalans för några föroreningar. Syftet var att få en grov bild av vilka föroreningsflöden som är stora respektive små, och för vilka föroreningar var regionen importör eller exportör. Vid beräkningarna betraktades, enkelt uttryckt, Sundsvalls och Timrå kommuner som en box. för inflöden och Beräkningar gjordes utflöden samt för utsläpp och nedfall inom boxen. Hela kommunens yta, och inte enbart tätorterna, togs med i beräkningarna. Uppgifter om på jord- och och vattenflödena i älvarna har ytorna skogsmark ingått i materialet. Föroreningstransportema mellan mark, vatten och luft i regionen, samt till och från regionen, beräknades för kväve, fosfor och kvicksilver. För transporterna mellan mark och luft gjordes dessutom beräkningar för svavel, koldioxid, polyaromatiska organiska föreningar och flyktiga organiska föreningar. Tillgängligt dataunderlag för att göra denna typ av materialbalanser är begränsat. Faktiska av nedfall och flöden mätningar utsläpp, halter, saknas oftast. Därför har data från liknande verksamheter annat håll på i landet och antaganden om I vissa fall utsläpp per invånare utnyttjats. har förenklingar gjorts av tids- och kostnadsskäl. Detta leder till att resultaten måste betraktas som men de visar hur ungefärliga, regionens föroreningsflöden ser ut i stort.

INPALSÃLVEN _ I › . frgrx-.z/»Jøz /Å

l( srwmom

fakta om

Några regionen

Kommunerna Sundsvall och Timrå har tillsammans en yta på 4.000 km? Det är ungefär l % av Sveriges yta; något mer än ytan av Gotland eller Blekinge, och något mindre än Malmöhus län. Den utnyttjade åkerarealen är bara 4 % av täcker regionens yta medan skogsmarken 75 %. De båda kommunerna har 112.000 invånare, vilket är 1,3 % av Sveriges folkmängd. Av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar en femtedel i Det är mindre än knappt tillverkningsindustrin. något genomsnittet för landet. Skogsbruket och de stora processindustrierna sätter sin prägel på År 1989 Ortviken och Wifsta regionen. producerade pappersbruken 550.000 ton tidningspapper och 100.000 ton Östrands finpapper. fabriker gjorde 370.000 ton pappersmassa. GA Metall driver landets enda aluminiumsmältverk som 1989 producerade 97.000 ton aluminium. Nobels kemiska industrier vid Stockvik gör många produkter, och detta år producerades bland annat 60.000 ton kalciumkarbid, 50.000 ton av blekmedlet natriumklorat och 25.000 ton halvfabrikat till andra industrier.

Vad visar materialbalansen?

Materialbalansen visar ett förhållandevis stort inflöde till på regionen av svavel, kväve, kvicksilver och koldioxid. Egna källor inom regionen påverkar föroreningsflödena relativt mycket för fosfor, polyaromatiska organiska föreningar och flyktiga organiska föreningar. Balansen visar också att det sker en större import än export till regionen av svavel. Sundsvall-Timråområdet är däremot nettoexportör av kväve, fosfor, kvicksilver, koldioxid och polyaromatiska organiska föreningar. De följande tre bilderna ger en schematisk beskrivning av flödena för svavel, kväve och kvicksilver. En närmare beskrivning av beräkningarna för samtliga studerade föroreningar ges i Miljöprojektets delrapport nr 9.

SVAVELFLÖDEN

LUFTTRANSPORT

l N iartTrTrmusrom

13 000 TOM/ÅR

H 000 Ton/ÅR

NEDFALL

UTSLÄPP_

T/u. MARK

T

800 TOM/AR

2100 ton/Xx

Materialbalans för transport av svavel.

Svavelflödena är främst av intresse i samband med försurning av mark

och vatten. Här spelar nedfallet till mark och vatten en central roll. Är nedfallet större än 0.3 - 0,5 g/m? och år, vilket motsvarar 1 .200-2000

ton svavel/årför Sundsvall-Timråomrâdet, kan inte marken i längden

neutralisera nedfallet. Da° sker en försurning.

Nedfallet av svavel sker i form av direktupptag av svaveldioxid till

vegetationen och att sulfatpartiklar avsätter sig olika

genom på ytor

och tvättas ut vid nederbörd.

Utsläppen i regionen kommer från större punktkällor (ca 520 ton),

trafik (ca 90 ton), småskalig oljeeldning (ca 100 ton) och i övrigtfrån

naturliga källor.

KVÅVEFLÖDEN

LUFTTMMSPORT01 LUFTTKAN$FORTm v 8000 RW/AR

8000 Toni/ÅR

1200 row/ÅK

Tzunöøe men VATTENDRAG

sciuwatå:

bunten

Materialbalans för transport av kväve.

De största utsläppen till luften kommer från trafiken (ca 790 ton),

stallgödsel från jordbruket ( ca 330 ton), större punktkällor (ca 230

ton) och småskalig uppvärmning (ca 40 ton).

Utsläppen till Sundsvallsbukten kommer industrier 380

från (ca ton) och kommunala avloppsreningsverk (ca 350 ton). Avrinningen från marken i kommunerna består av kväveläckage

från jordbruksmark (ca 140 ton) och från skogsmark och övrig mark (ca 360 ton).

Denitrifikation betyder att nitrat i vattendragen omvandlas till

kvävgas med bakteriers medverkan. U töver flödena på bilden sker fastläggning av kväve i vattendragens sediment (ca 960 ton).

KVICKSILVERFLÖDEN

LUFTTRANSPORT LurWx/msrøaw UT

LUFT

w

:ae/ÅK

25 000 ice/ÅR

NEDFALL

Nima-lb

TILL ,HRK Nfpml_ und??

u.. ITTSMW 70x6 nu 40

I

lAR

VATTEN Ka/Ãx

10 m/Åx

Siw/An_

.;.

u W

“W

ma

w

w- -x, §LÅVRHNING;U &

“m m..

i

UTFIÖPE H59* Q

TILLFLöøEMEDA w w “i .. vAmnøMe VATTWPW v. a a

W Isene/M “HG/ÅR R

w

WNDJYALU-W

-

30:51:91

:

Materialbalans för transport av kvicksilver.

Verksamheter i området beräknas ge ett utsläpp till luft på ca 60 kg av

vilket ca 15 kg kommerfrân punktkällor. Resten av utsläppet kommer

som 15 industriella aktivite-

från diffusa källor avfallstippar (ca kg),

ter (ca 20 kg) och laboratorier, sjukhus och tandläkare (ca 10 kg).

Regionens problem med kvicksilver härrör inte från dagens utan från gångna tiders utsläpp som var mycket stora. Denna fråga tas upp på sidan 86.

TRAFIK

att människor och varor har ur transportera

Möjligheterna

historiskt till mycket stor del samhälls-

perspektiv styrt

har hela tiden ökat. Eftersom förändringama. Transporterna en stor andel av fordonen använder fossila drivmedel orsakar trafiken stora luftföroreningar. Trafiken står idag för ca 60% av därigenom kväveoxidutsläppen och ca 80% av koloxidutsläppen.

=

R

Hltlâlåüåêäüäâllâláê i i

1°°7° VÃGTRAFIK

”ÖFART

rmusvoar-

j; h. [Um]

:raggare LUFTFART

ü

r

23.51%?

_ pá _/ E] Jämnt/Ae_

(W UTMPP)

älfåêá ålåêå #22,. oâñâ

3:1 217 44x7 1623 64431 e-TOTAM UTSLÄPP n 1000 ToN

står för en mycket stor andel av luftföroreningama. Transporterna

orsakar miljöproblem på olika nivåer, lokalt,

Luftföroreningama

nationellt och De lokala effekterna av luft-

regionalt, globalt.

föroreningar är framförallt akuta hälsoeffekter av bland annat kvävedioxid och koloxid men också långsiktiga cancerrisker. På och nationell nivå orsakar luftföroreningar bland annat regional försurning och kvävemättnad i marken med kväveläckage som följd.

Det miljöhotet är växthuseffekten på grund av allvarligaste globala

av bland annat koldioxid, freoner och metangas.

utsläpp För av har det satts upp miljöpolitiska mål några luftföroreningama

för hur mycket utsläppen ska minskas. Från forskare och miljöorganisationer har mer långtgående mål föreslagits för att utsläppen skall komma ner i de nivåer som naturen tål.

rön nmsxume

NATIONELLA MÅL

AV LUFTFORORENINGAR

omaeun men iåuaieåeuoe

iângxwe-

AÅL Mqöow.)

Den trafikpolitiska propositionen 1988 anger att nägra av trafikpoli-

tikens stora uppgifter är att begränsa trafikens miljöpåverkan och att utveckla infrastrukturen för 2000-talets trafikbehov. Beräkningar som gjorts av den statliga transportforskningsberedningen visar att riksdagens mål inte kommer att nås enbart med redan beslutade avgaskrav. För att kunna nå målen krävs skärpta utsläppskrav på fordon och traditionella bränslen. Det behövs också en övergång till alternativa drivmedel och satsning på kollektivtrafik och järnväg. Vi har tonvikten de lokala och Vi

lagt på regionala miljöproblemen.

vill visa hur miljöskadoma från trafiken kan tacklas i en medelstor

stad. Vi har koncentrerat oss på tre problemområden, luftmiljön i Sundsvalls centrum, luftföroreningar orsakade av den långväga person- och godstrafiken samt miljöolägenheter vid E4 i Timrå centrum.

CENTRUMLUFTEN I SUNDSVALL

Trafikens avgaser ger

trafiken koncentrerats till

dalgången

i Sundsvalls

dålig luftmiljö runt centrum.

centrum Med redan beslutade avgaskrav

kommer halterna av koloxid i gatunivå att ligga under gällande riktvärde år Luftkvaliteten i Sundsvalls kommun 2000 medan kvävedioxidhalterna forthar successivt blivit bättre. Svaveldi- farande kommer att överskridas år oxidhaltema har exempelvis minskat 2000. Vi har därför koncentrerat oss på kraftigt under senare år. att studera hur halterna av kvävedioxid Luftmätningar visar dock att trafi- skall kunna sänkas i första hand så att kens utsläpp utgör ett allvarligt luft- naturvårdsverkets riktvärde Överej

föroreningsproblem i Sundsvalls cen- skrids. Detta är en som målsättning

trum. Där överskrids naturvårdsverkets Sundsvalls kommun redan antagit. riktvärden för koloxid och kvävedioxid Vi har av hur

gjort beräkningar

längs en stor del av gatunätet. kvävedioxidhalterna förändras till år

Förklaringen till den dåliga luftmil- 2000 och vilka effekter olika åtgärder

jön är den omfattande trafiken och de kan få. innehåller Beräkningarna själv-

besvärliga lokala förutsättningarna fallet ett stort mått av osäkerhet men

med avseende på topografi och lokal- bedöms för val av ge ett gott underlag

klimat. Topografin har bidragit till att åtgärdsstrategi.

NORRA Benet?!

-

suqøswxu;

FMRDEN

569m men

Översiktsbild av centrala Sundvall

beräknas exempelvis leda till ca 50-250

Naturvårdsverkets riktvär-

cancerfall per år och miljon tätortsinvå-

den

nare. Om man skulle tilllämpa samma krav som inom strålskyddet, l-10 döds- Naturvårdsverket har fastställt riktvär- fall per år och miljon invånare, skulle

den för som avgasutsläppen behöva minskas myck-

god luftmiljö grundar sig på

kunskaperna om varje ämnes hälso- och et än vad nuvarande riktvär-

kraftigare miljöeffekter. Riktvärden anges som den kräver. medelvärde för timme, dygn eller halv- orsakar också and- Luftföroreningar år. För tim- och dygnsmedelvärden skador De leder till

gäl- ra än hälsoeffekter.

ler att de endast får överskridas under korrosionsskador. Kvävedioxid har vitvå procent av tiden under vinterhalvå- sat sig ha en mycket stark korrosionsefret. fekt i samverkan med svaveldioxid. Det riktvärde som är svårast att klara Korrosionsskadoma har stor ekonoi Sundsvalls centrum är riktvärdet för misk men också ett hot betydelse utgör kvävedioxid där entimmesvärdet är mot kulturminnen och museifömånga

110 pg/m3 luft. Entimmesvärdet för remål. Kväveoxiderna är också ett stort

koloxid, som också överskrids idag, är ur problem försurningssynpunkt.

6 pg/m3 luft. Det kan vara värt att påpe- Trafiken bidrar dessutom till den

gloka att av luftförore-

bedömningama bala växthuseffekten genom utsläpp av ningars farlighet kan komma att skärpas koldioxid.

i framtiden. Luftföroreningar i tätort, Detta att man inte bara ska betyder där trafiken är den viktigaste källan, eftersträva att klara ett riktvärfastlagt

ursLArr Av KVÃNEOXIDER FRÅN TRAFIKEN

1231.5 6 7 8 9101112131L1516171B19202122232LZ526272B

-Amwrwøs

..._._._.__.

-rmwbLno-qm-øä

05 05-20 2.0-z..0 ao-so w

E] ä i KILOGKÅ/“ynnns

Trafikens kväveoxidutsläpp är koncentrerad till centrala Sundsvall.

de, det är önskvärt att nå ännu längre ur hade dubbelt så mycket allergi från djur miljösynpunkt. och pollen som barn på landet. Man misstänker att trafikens avgaser har ett samband med allergiförekomst.

i Sundsvall

Allergiprojektet

Vintern 90/91 genomförs en studie med personbuma kvävedioxidmätare för att Sedan 1988 har det bedrivits ett allergiutröna dessa samband. projekt i Sundsvall. Projektet initiera-

des av den statliga allergiutredningen

och utförs av Sundsvalls kommun och

Varifrån kommer luftförore-

Västernorrlands läns landsting. Det har

som huvuduppgift att finna åtgärder för ningarna?

att förbättra allergisituationen i första

hand för barn och ungdom. Luftföroreningama orsakas av utsläpp i

Man har funnit att luftföroreningar regionen från trafiken, industrin och utomhus till en del verkar kunna förkla- energiproduktionen. Till detta kommer ra varför allergier är vanligare i städer de föroreningar vi får in med luften från än En enkätundersök- källor långt bortifrån.

på landsbygd. har visat stora skillnader. På Kväveoxidema kommer till mycket ning på

landsbygd har ca 20 % av barnen aller- stor del från den lokala trafiken. För-

giska besvär medan det som mest är ca bränningsmotorer släpper ut både kvä-

35 % inne i staden. vemonooxid och kvävedioxid. Kväve-

Pricktestundersökning av cirka 600 dioxidhalterna i Sundsvalls centrum

barn i Sundsvall visade att barn i stan kommer huvudsakligen från trafikens

ozon b|LDA$ TRAFIK-

rsÅu

ocn mwsrmvrámrr ø HELA EUROPA. HALTERNA ?Åvskms INTEHMYCKET Av v: LOKALA UTSLAPPEN.

N02

KvÄvEbroxzv

K-lÄvsoioxioñhLT I CENTRUM

TKAFIKEN $LÅPFER BLAND MÃNQA »mom

VT KVÅVEOxIDER. VET AR FRAMST

AnneN

KVAVEMONOXID (va) om NVÅVEDIOXID (N02)

Utsläppen av olika kväveoxider ger genom omvandling till kvävedioxidupphov halter i hälsofarlig nivå.

direktutsläpp av kvävedioxid och av Nedanstående tabell visar hur kvävedikvävemonooxid som direkt efter att ha oxidhalten i taknivå procentuellt fördelämnat fordonet omvandlas till kväve- las olika källor vid Stora på torget. dioxid under inverkan av luftens ozon. Kvävedioxidhalten som orsakas av Ozonhalten i en tätort beror inte huvud- ozonomvandling av kvävemonoxid ansakligen på de lokala luftföroreningar- tas i alltid vara lika stor beräkningama na utan är ett storskaligt internationellt eftersom ozonhalten i stort sett är konproblem även det orsakat av utsläpp stant. Det finns alltid överskott på kväfrån trafik och industri. Ozonhalten i vemonoxid i tätortsluften vid inversio- Sundsvallsområdet ligger på ca 60 pg/ ner, vilket leder till att det då bildas lika m3 luft och bedöms i våra beräkningar mycket kvävedioxid som det finns tillinte komma att minska till år 2000. gängligt ozon.

Utsläppen av kväveoxider har inven- Orsaken till att de fasta källorna, enterats i ett rutnät över Sundsvall. De ergiproduktion och industri, har så små samlade av kväveoxider är andelar är att dessa utsläpp med hänsyn utsläppen 275 och fördelas olika till och förhärskande vindkg/timme på höjd, läge källor tabell. Med riktning inte bidrar till att öka kvävedienligt utgångspunkt från de redovisade har beräk- oxidhaltema i centrum. utsläppen

KVAVEOXIDUTSLAPP om Bakgrunashant

,omv

I de beräkningsme. 1.07_ m, ,ma

,Eåmmmg

toder som används °° 7E“°”5m mnøumx för att uppskatta

. g/“iásâl/ÃRKÃLLOR kvävedioxidhalten

__ 015mm] på en gata

beräknas

LASTBILAR onvauvuue Av först ett Områdesbl OKMKAK - TKAFIKENS drag, som kallas KVÅVEMQNOXIINNo) b k mndshalt, h TILL KVAVEDIOXID

adg

;Umm u (Nol) wA ozon se an aggerman tl mm KALLOR det bidrag som trafi- ° ° ken på just den gatan Av orsakar. Mätvärde-

I ER No. DMI ( ) l K A Nagga DIox/D ILU c fr - - _

“a 1

Hem (ENTRUMO/IRÅDET v10 ;rom raken takmvåümmsva

rar ungefar bak-

Persontrafiken dominerar utsläppen av kväveoxider medan Om

grundshalten.

ozonomvandlingen och den tunga trafiken orsakar större det inte finns

någon del av kvävedioxidhalterna. trafik, exempelvis på en gågata, beningar gjorts av hur döms kvävedioxidhalten i i föroreningama gatunivå sprids i regionen och vilka halter av stort överensstämma med bakgrundskvävedioxid som kan förväntas uppstå. halten.

luften. Avgasema vädras då ut mycket

Uppmätta

sämre. Inversioner kan vara oli-

mycket

luftföroreningshalter ka till tid och omfattning. Överskridan-

den förekommer nästan aldrig om det i Sundsvall har

Miljöskyddskontoret inte är inversion. Nedan redovisas före-

mätt luftföroreningama i Sundsvalls komst av inversion vid Midlanda

flygcentrum under lång tid. Mätningar görs cirka två mil från Sundsvalls cen-

plats

kontinuerligt i taknivå och under vissa trum. Antalet inversioner i Sundsvalls tidsperioderi gatunivå. De långa mätse- centrum är ännu större.

förmodligen riema gör att man har god kunskap om hur ofta överskridanden förekommer och man vet också hur relationerna är mellan mätvärden i tak- och gatunivå. uuoen vmreRnALvÃner Riktvärdet för kvävedioxid överskrids en stor del av tiden i gatunivå under vinterhalvåret. Detta beror på att det ofta förekommer så kallade inversioner.

Inversion uppstår när luften är kall nere

vid marken och varmare högre i upp

OKT NW ven JAN Fe Mn *PR

TOTAL ANDELINVERMONER

KVÄVE DIOXIDHALTEK

Anm KRAFHGA :uvensuouen

vw

skotnugALLiN

Markinversioner förekommer främst under vinterhalvåret. | GATUNN

KVÄVE m- 3

OXID/ug/m

m.. Diagrammet visar, att inversioner är

ett vinterproblem. Detta stämmer väl

.\\\\\

med luftmätningama som nästan \\\\ aldrig

\\\\ redovisar några överskridanden somzoo 4 martid. varierar

\\\\\ Föroreningshalterna över dygnet i princip trafikens enligt

variationer. De högsta timmedelvärde- \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\“ \\§““\ . na under dygnet inträffar under för- och

w Perioder med

eftermiddagstimmarna. höga föroreningshalter är oftast relativt kortvariga och omfattar någon eller några timmar. På nästa sida redovisas ett exempel på hur halterna kan variera

under ett dygn med inversion.

Riktvärdet för kvävedioxid överskrids en stor del av tiden när det är inversion. Mätningarna avser högsta timmedelvärde varje dygn.

växlande

AV

öst/västlig

DYQNSVARMTION vind skulle vara

höga långt bort i

KVAVEDIOXIDHALT Dessa be-

Selånger.

stämmer

24s,«,/..? räkningar

inte med de erfaren-

RmTVÄRDE

heter som finns från

kommunens luft-

mätningar. Ytterli-

gare mätningar

kommer att genom-

föras vintern 90/91

för att belysa denna

frågeställning.

Vår bedömning är

att det område som

Höga kvävedioxidhalter förekommer främst vid hög- är mest utsatt är

trafiktid morgon och kväll. Stenstan med krans-

gator. Problemet är

störst på Skolhusallén och Köpmanga- En analys av föroreningshalterna tan medan Bergsgatan, E4 och delvis vinterhalvåren 1987-89 visar att halter- Norrmalmsgatan enligt mätningar och na i taknivä riktvärdesnivån.

ligger på

beräkningar bedöms ha en bättre utväd-

Detta betyder att halterna på gator utan

ringssituation. Detta förhållande kan eller med mycket liten trafik klarar rikt-

dock komma att förändras, exempelvis

värdet, medan man i stort sett på alla med trafik överskrider riktvärdet i om nuvarande E4 blir bebyggd på båda gator sidor. gatunivå.

Hur har Hur stort är

stort område för problemet?

höga luftföroreningshalter?

Beräkningar och mätningar visar att

kvävedioxidhaltema i taknivå är höga, i l de studier som inom

gjorts tidigare nivå med inom större delen

riktvärdet, kommunen har bedömningen varit att

av centrum. Utrymmet för lokala ut-

det utsatta området är Stenstan. Inför de släpp från trafiken på den enskilda ga-

beräkningar och bedömningar som nu

tan är litet. Det bedöms att riktvärdet

gjorts med spridningsberäkningar vid

överskrids vid fasaderna längs samtliga

olika vindriktningar var förhoppningen

mer trafikerade gator. att det skulle gå att precisera hur stort För att kunna bedöma trafiksituatiodet område är där riktvärdet överskrids.

nen år 2000 har vissa antaganden gjorts

Vi måste dock konstatera att studierna om förbättrad sam-

befolkningsökning, inte givit några säkra resultat i detta

hällsekonomi och teknisk utveckling.

avseende. Beräkningarna antyder att Antagandena grundar sig på Transportföroreningshalterna vid svag västlig

rådets prognoser om bilinnehav och vind skulle vara högre ute över fjärden trafikökning till år 2000. För Sundsvall än inne i Stenstan och att de vid svag

VlD

KVÃVEDIOXID

“Mtlflst

SKOLHUSiDALLåN

0 100

Z0Op7/m3 SKOLHUMLLEN l

p

.

E4

1°)%8

., l l

TRÅFIKOKNING TlLL r

zooo »genom/VP

i-gi_.§;;;i_j-;.! ///

FÅ 1938 AKS mvÅ

q -

_ . RIKTVARPE

TRAFIKDKN/Né titt -_i_- 5:-: 110/»9/»3

E 1;;r/

ZOOO ME? UTSLAPP

FÅ Zooo ,w N/VÅ r FT

Mkekunøs- LOKALT BAMRUNDS- LOKALT IML-r eAwBIDRAG HALT GATUDIDRAG

Den sammantagna ejâfekten av trafikökrzing och redan beslutade avgaskrav är att kvävedioxidhalterna på gatorna i centrum minskar men inte tillräckligt för att

klara riktvärdet.

hartrafikens ökning till ca 16% Vilka kan vidtas?

antagits åtgärder

fram till år 2000. Ökad trafik i ett oför-

ändrat vägnät medför minskad fram- Det är trafiken som är den dominerande

komlighet och större avgasutsläpp. utsläppskällan och därför är det främst

Beslutade och krav

föreslagna på den som måste påverkas. Utsläppen

avgasrening innebär att utsläppen från

från industri och energiproduktion

fordonen kommer att minska. Den

bedöms påverka luftkvaliteten i

sammantagna effekten av trafikökning liten

Sundsvalls centum i mycket

och renare fordon beräknas bli att

utsträckning.

kvävedioxidhaltema totalt sett minskar inom

Många olika delstudier

till år 2000. beräknas

Bakgrundshalten trafikomrâdet ligger till för de grund minska från 109 pg/m3 till 76 ug/m3 olika förslag som redovisas nedan. De

resultat har

På och Skolhusallén underlagsrapporternas Köpmangatan

bearbetats i samarbete med Sundsvalls kommer fortfarande riktvärdet att

kommuns arbetsgrupp för avgasfrågor.

överskridas medan E4, utan

bebyggelse

i hamnen, bedöms precis klara

Vi anser att måste vidtas

riktvärdena. Detta innebär att det måste åtgärder

inom fem olika områden:

till ytterligare åtgärder för att kvävedioxidhaltema skall ligga under

1. trafikledssystemet

riktvärdet år 2000. Koloxidhalterna 2. centrumgatoma kommer att klaras utan

ytterligare 3. trafikregleringar åtgärder. Målsättningen bör också vara

4. renare fordon

att nå ytterligare lägre halter än 5. kollektivtrafik och järnväg

riktvärdena.

och centrala Sunds-

Frafikledssystemet genom Njurunda

vall med en bro över Sundsvallsfjärden delar har ett samt en västlig trafiklänk mellan E75 Sundsvalls centrala dåligt och Fabriksgatan, kallad västra länken. fungerande trafikledssystem. Topogratrafikledemas till Många har framfört krav på att E4 i fin har styrt lägen runt Stenstan. För re- stället borde dras väster om Sundsvall. dalgången många till körvä- För att klarlägga miljöeffekterna av olisor saknas därför möjligheter

centrum. ka vägnätsaltemativ har vi i samarbete

gar som inte passerar Ungefär hälften av trafiken har med vägverket och kommunen genom-

på kransgatoma inte start eller i centrum. fört en miljökonsekvensbeskrivning för målpunkt

det trafikledsnätet i

Möjligheterna att bygga avlastande övergripande

trafikleder har studerats av Sundsvallsregionen. De alternativa

vägverket

och kommunen. I det arbetet trafikledsnät som studerats framgår av pågående bilden nedan.

med en ny långtidsplan för väginveste-

ringar föreslås en ny sträckning av E4

vA 51

En miljökonsekvensbeskrivning har gjorts för tre E4-alternativ.

Hela nätet Centrum

Bränsleförbr. %

Nuvarande nät Väst Öst l Öst 2

För alternativ har traditionella det finns stora skillnader bland annat i varje som restider och kör- hur friluftsområdena störs. Altematitrafikparametrar sträckori hela nätet beräknats vet Öst 2 innebär bullerstörför antag- allvarliga na år 2000. För att kunna ningar eftersom trafiken då ökar inom trafikmängder alternativen ur de befintliga bostadsområdena i Njujämföra miljösynpunkt har även i hela runda. bränsleförbrukningen och i centrumområdet beräk- Vägaltemativens samlade inverkan vägnätet kultur- och rekreationsmilnats som ett grovt mått på avgasutsläp- på natur-, pen. jöer kan grovt sett sägas vara att Väst- Resultaten visar att bränsleförbruk- alternativet är sämst. Öst l är något minskar i alla alternativen. bättre medan Öst 2 innebär minst störningen för hela nätet är störst ningar. En fullständigare beskrivning Minskningama för Öst-altemativen. I centrum ges i delrapport 28. ger Öst 2 lika stora effekter som Öst 1, en minsk- I en separat studie av den tunga trafimed ca 16 %. Kostnad ken har bron över bedömts ning och nytta för fjärden Öst l och Väst har beräknats minska denna trafik i centrum med ca enligt

Vägverkets Öst 1 är 40%. Detta beror på att en stor del av beräkningsmetoder.

klart lönsamt, trafikantvinsten är 38 % den tunga trafiken varken har start eller

än Väst är inte lön- målpunkt i centrum. högre investeringen. samt, trafikantvinsterna är än in- De alternativa trafikledssystemen

lägre innebär även olika möjligheter att klara

vesteringen. Även effekterna av att enbart miljöfarliga Ur denna as-

bygga transporter. ut Granloholmsleden mellan Tim- pekt är ett bäst efter-

västligt E4-läge

och Bydalen har beräknats. som det passerar igenom färre bostadsmervägen i hela nätet blir små områden. Ett östligt bör kom-

Förbättringama E4-läge medan i centrum pletteras med en ombyggnad av bränsleförbrukningen vägen

minskar med 8 %. Den bör även i kom- mellan och Matfors för att ge ett

Nolby

bination med de andra alternativen alternativt vägval för

ge miljöfarliga förbättrade vägvalsmöjligheter i öst- transporter. västlig Sammantaget visar studierna att E4riktning.

be- bron och västra länken är de trafikleder

Miljökonsekvensbeskrivningen

handlar även buller, kultur- som ger de klart största möjligheterna naturskydd, miljöer och friluftsliv. Ur att minska avgasutsläppen inom cenbullersynpunkt bedöms altemativen Väst och trumområdet. Även Granloholmsleden

Öst l varai stort sett likvärdiga även om har klart positiva miljöeffekter på trafi-

ken i centrum.

blemen i centrum anser vi att det är

Centrumgatorna

motiverat att acceptera nackdelama i

hela trafiknätet för att även på kort sikt

visar att av gatorna

Beräkningar många

kunna nå stora

i och runt centrum kommer att ha för förbättringar. Alternativ A kan på ett sätt trafik för att klara riktvärdet för lämpligt

mycket

kombineras med av kör-

kvävedioxid även begränsningar

år 2000, om inga förytoma på Köpmangatan och Skolhusändringar görs. De gator som kommer allén. Längs stora delar av Skolhusallén att ha sämst luftmiljö är Köpmangatan kan gatusektionema minskas till bara

och Skolhusallén.

två körfält totalt. Körytoma bör förläg-

I den miljökonsekvensbeskrivning,

som nämnts har även gas mot väster så att det blir mer utrym-

ovan, beräkningar

me längs fasaderna mot Stenstan, där gjorts för att belysa effekter av åtgärder

avgasproblemen är störst.

för att minska Köpmangapå centrumgatoma avga-

tan kan om så att körbanebred-

serna i centrum. byggas

den minskas till förmån för bussar,

Innan avlastande trafikleder som E4- gående och planteringar. För att inte leda

bron och västra länken finns det

byggts

in onödig trafik bör inte så stora att införa res- på Köpmangatan möjligheter

triktioner Två al- korsningen Köpmangatan-Parkgatan

på centrumgatoma. byggas om så att Vägvalet Parkgatantemativ har prövats. Det första är att Bergsgatan underlättas. stänga av den öst-västliga genomfarts-

Esplanadgatoma bör byggas om en-

trafiken i Stenstan, alternativ A. Det

ligt gällande centrumplan med särskil-

andra är att dessutom öka

framkomlig-

da bussfält och förbud mot korsande heten i

på Jämvägsgatoma öst-västlig trafik. Östra delen av Storgatan bör riktning för att de skall kunna avlasta

göras om till för att minska tra-

alternativ B. gågata Köpmangatan,

fikrörelserna i östra delen av Stenstan AltemativA minsk-

ger en påtaglig

och för att åstadkomma en

av i cen- trevligare

ning bränsleförbrukningen

stadsmiljö.

trum, 13 %, medan den ökar med 4 % i

När en E4-bro och västra länken

hela vägnätet. Alternativ B dämpar för-

byggts finns det större friheter att ändra bättringarna något men kan vara nöd-

gatunätet i centrum eftersom det då

vändigt att genomföra för att behålla

finns alternativa olika

till centrum. Med hän- körvägar. Några tillgängligheten

alternativ har

prövats. Beräkningarna

syn

till de

allvarliga luftföroreningspro-

Hela nätet Centrum

Restid Bränsle- Bränsle- Vägnät

förbrukn. förbrukn.

% % %

nät - - - Nuvarande

A. i + 9 + 4 - 13

Öst-västlig genomfart

centrum stängs.

B. Alt. A samt ökad fram- + 11 + 5 - 8

komlighet på Järnvägs-

gatorna

Hela nätet Centrum

r

i centrum stängs G Öst-västlig genomfart + 14 + 4 - 11 i centrum stängs Nuvarande E 4 Begr. Skolhusallén Begr. H Öst-västlig genomfart + 18 + 6 - 22 i centrum stängs Nuvarande E4 Begr. Skolhusallén Avst.

=

Begr. Framkomligheten på gatan begränsas Avst. = Gatan stängs av för genomfart..

NORRA BERGET

-

Summa/Au;

Fjfi som

\

_lrñ-BRO

ä*

AvnÃusnmeAk

=.__;:<___».<›<><›»«°<H BEGKÃNSNnNeAR

rum:

569m 55x05?

Översikt av centrala Sundsvall med studerade trafikledsalternativ.

har med från alter- Sammanfattningsvis visar studierna gjorts utgångspunkt

nativ Öst l och trafikmängder år 2000. att vi når störst minskning av avgaserna Alternativen av tabellen inom centrumområdet på kort sikt framgår på gesida. nom att förhindra i

föregående genomfartstrafik

visar att minskning- öst-västlig riktning Stenstan och Beräkningarna genom arna i bränsleförbrukning blir störst när att Skolhusallén och Köpmangatan både i öst-västlig byggs om med minskade körytor. När

genomfartstrafiken

Stenstan och Skol- E4-bron och västra länken byggts ut bör riktning genom på husallén av, alternativ H. Dessa dessutom Skolhusallén stängas av för stängs också de största försäm- och trafiken begrän-

åtgärder ger genomfartstrafik

för restid och bränsleförbruk- sas på nuvarande E4. ringarna ning i hela vägnätet. Det kan vara värt att påpeka att trafiken runt Stenstan i

på kransgatoma

i centrumområdet. Irañkregleringar

beräkningarna ingår

Om hamnområdet byggs ut under perioden fram till år 2000, vilket är kom- För att förbättra luftmiljön inom ett munens avsikt, kommer utvädringssi- område eller längs en gata kan man tuationen att försämras och använda olika typer av trafikregleringavgasproblemen att öka. Den i alternativ H an- ar. Dagens lagstiftning medger trafik-

tagna begränsningen av trafikflödena regleringar av typ gatuavstängningar,

nuvarande E4 blir än enkelriktningar och förbud mot vissa på förmodligen

mer att åstadkomma. Ett sätt fordon. Denna form av regleringar nödvändig

kan här vara att minska körytoma samt medför lätt att det blir längre körvägar, att om trafikleden till en espla- större trafikarbete och ökade avgasutbygga Nedan redovisas effekterna av släpp på andra För gator där det nadgata. gator. diskuterade för Skolhusallén, vistas mycket folk och där kollektivtraåtgärder och nuvarande E4. fikens framkomlighet bör prioriteras Köpmangatan

PÃoNÃfzkA

man

KVÄVEDlOlHDHALIER

men GENOMFORDA ATbARDER

KÖPMANGATAN BPLANADEN

SKOLHU$ALLI§N

0 100 Z 0 0

,vg/n? zoom/m*

l Wi Wi lliiopyw?

-

198% 115W

Vi-T , :I7.ÃÃÄ'-'3i›

åroqopgfw

w I MK t

2900 MED staff-j i l §ORE§LAGNA ATGAKPER i MKGRU v05- \ WWW - L Bnnexuuøs- Low!

HALT MTUEIDRN; HMT earublow ?among egåügloaae

Föreslagna åtgärder beräknas leda till att riktvärdet ej överskrids år 2000.

anser vi ändå att det i vissa fall är moti-

verat med denna AV

typ av reglering. DYGNSVARIAHQN

Vi anser att det är mycket angeläget

TRAHK 0( KVAVEDIOXlD°

att lagändringar görs så att kommuner-

UTSLÄPP l KÖPHANGATAN

na får större möjligheter att använda .INDEX

TKAFIK/TIMME \ olika typer av trafikregleringar. Om nya 100- (LASTBILAR

möjligheter ges i framtiden och det går l

att hitta enkla former för tillämpningar PERSONBMR

bör Sundsvalls kommun ha l V

beredskap att använda dem i centrum. Olika typer av regleringar och avgifter kan i framtiden också användas för att finansiera miljöförbättringsåtgärder som satsningar på kollektivtrafik m m. har fram 0. Naturvårdsverket lagt ett KLL 6 12.

förslag till klassificering av särskilda tätortsfordon med av så Kvâvavuoxw(noqurátärr/TIMME

skärpta gaskrav, \ mm

q

kallade LETT-fordon, se bilden på si- 100 dan 55. Förslaget bör kombineras med möjlighet att inom avgränsade områden endast tillåta denna typ av fordon. En sådan reglering bör också ge möjlighet att inom ett område ställa krav på arbetsfordon och arbetsredskap. Detta skulle vara ett sätt att minska avgaserna och att sätta press på fordonstillverkama att producera avgasrenare fordon.

När beslut om LETF-fordon tagits bör

en sådan i Sunds- Den trafiken orsakar cirka 70 %

reglering tillämpas tunga

valls centrum. av kvävedioxidhalten trots att den bara För Sundsvalls del bedömer vi det för utgör 10 % av trafiken. närvarande som mest angeläget att kun-

na reglera den tunga trafiken. Eftersom

den tunga trafiken orsakar en stor del av Ett förbud innebär ökad trafik under

kväveoxidutsläppen bör till att börja andra men det kan också

tider, utgöra en

med åtgärder vidtas med hjälp av nuva- olika positiv press på distributörer att

rande

regler. samordna sina varutransporter, vilket är

Trots att de tunga fordonen cen-

på fördelaktigt ur föroreningssynpunkt.

trumgatoma bara är 6-10 % av trafiken På Skolhusallén bör trafik förtung

under dagtid orsakar de 60-75 % av helt. Även om detta för bjudas några kvävedioxidutsläppen. Ett totalförbud fordon leder till stora och

omvägar för distributionstrafik under högtrafik- ökade andra ställen i

avgasutsläpp på

tid kl 7-9 och 16-18 skulle förbättra är det en för att

gatunätet viktig åtgärd

luftkvaliteten dels genom minskningen en bättre luftkvalitet ett av

skapa längs av avgasutsläppen, dels genom att de besvärligaste gatuavsnitten. framkomligheten för övrig trafik ökar är en annan

Trafiksignalema typ av under den trafikintensivaste

perioden. reglering som av många upplevs som en

stor orsak till avgasutsläpp. Vi har där- under hård press för att driva på teknikför studerat vilka möjligheter det finns utvecklingen. att med modern teknik åstadkomma Personbilar med katalytisk avgasremiljöförbättringar. I vår studie ingick ning ger påtagliga utsläppsminskningfyra trafiksignaler längs Nornnalmsga- ar. Det finns dock mätresultat som visar tan och Skolhusallén. Dagens manuellt att kvävedioxiden inte minskar särskilt satta tidplaner jämfördes med dataopti- mycket, den kan t o m öka vid kallstarmerade tidplaner. ter. Vi anser därför att ytterligare skärp- Resultatet visar att kväveoxidema ta av gasreningskrav för personbilar bör beräknas kunna minska med 14 % för införas. En teknik att klara kraven kan dessa fyra korsningar och anslutande vara eluppvärmda katalysatorer. Sådaunder hö gtrafik. Hela signalsyste- na håller att utvecklas. gator på met runt Stenstan bör studeras vidare Kvävedioxid är ej reglerad i de krav för att nå en optimering ur avgassyn- som finns och som föreslås för punkt. Möjligheterna att införa moder- av gasutsläpp från fordon. Med tanke på nare signalanläggningar med större den stora betydelse som direktutsläpmöjligheter till samordning bör också undersökas.

om

AVGASMINSKNING

Ett enkelt sätt att minska körsträckoma i cen-

KOSTNADER run OLIKA

trum är att förbättra skyltning och vägvalsin-

vmvmTEM

formation. Miijonm KR/ÅR TMVW*

Renare fordon ;o

TRAFIKWNGSKOSTNAD . F e ST Bum m) ER

IOZNDWALL

med och

Fordon mindre

helst av- 45* inga skadliga gasutsläpp alls är den långsiktigt bästa lös- 40på trafikens luftningen föroreningar. Med nu gällande och föreslagna avgaskrav på tunga fordon uppnås bara begränsade förbättringar. Våra beräkningar visar att den tunga trafiken blir en allt LÄTTDIESEL mer dominerande lufti takt föroreningskälla med att katalytisk avgasrening slår igenom för personbilar. Fordonstillverkarna måste sättas Olika typer av gasdrift till ger störst avgasminskning rimliga kostnader.

pen av kvävedioxid har för tätortsluf- visa om man i praktisk drift kan uppnå ten, bör sådana utsläppskrav övervägas. de förväntade avgasminskningama. Av de tunga fordonen har vi mest Sundsvalls kommun bör ställa upp ingående studerat möjligheterna att egna krav på utsläppen från bussarna. minska bussamas avgasutsläpp. Bus- De krav som föreslås gälla allmänt för sarna orsakar inte de största utsläppen, tunga fordon från 1993 är inte tillräckmen utsläppen sker mitt i stan där ligt långtgående. Dagens nya bussar mycket folk befinner sig. Vi har gjort en klarar dessa framtida krav redan idag. beräkningsjämförelse mellan 15 olika Från 1992 bör nya bussar som trafikerar drivsystem för bussar. I studien har Sundsvalls centrum klara LETT-kraven.

Ur luftkvalitetsynpunkt är det fordonen

UTSLÄPP5KRAV

som

PÅ TUNGA FORDON

trafikerar cen- F *H 1993/94 års krav LETT-krav trum som är viktigram/kilowattimme gram/kilowattimme gast. Det är därför mycket ange- Kväveoxider 9,0 NOX

gg

läget att de ovan Kolväten HC 1,2 nämnda

Koloxid CO 4,9 2b möjlig-

Partiklar - heterna att ställa 0,15 v krav på avgasre- LETT-kraven föreslås som lokalt krav i Sundsvalls Centrum nare fordon inom på nya bussar från 1992. särskilda områden införs. och kostnader för Andra fordon än bussar är svåavgasminskningar tunga sex busslinjer i nuvarande linjenät be- ra att påverka. Detta har många orsaker. räknats. De studerade teknikalterna- Det är många ägare, transportföretagen tiven finns redan eller är är konkurrensutsatta och därmed inte färdigutvecklade inom år. De benägna att dra på sig extra kostnader några spänner från olika av dieseltek- och statsmakterna har tidigare inte varit utvecklingar niken till etanol-, gas- och elteknik. beredda att skärpa kraven. Busstudien Studien visar att det finns en mycket och studien av framtida drivmedel visar stor potential att minska att det inom en tioårsperiod kommer att avgasutsläppen till förhållandevis kostna- finnas drivmedel och fordon som klarar rimliga der. Studien rekommenderar att Sunds- avsevärda avgasminskningar till rimlivalls Trafik AB skall övergå till gasbus- ga kostnader. Det är varken ett tekniskt sar, först gasol- och sedan eller ett större ekonomiskt Utbiogas- problem. drivna. Parallellt bör miljödiesel an- släppskraven på tunga fordon måste vändas under en övergångstid. Gasol- därför skärpas. bussar kan minska de totala avgasut- Om försöken med gasoldrift blir släppen med över 70% jämfört med framgångsrika bör man gå vidare med lättdiesel. För kvävedioxidutsläppen gasoldrift även för andra fordonsflottor. kan effektena bli ändå större. Ett försök Företag med stor fordonspark, som taxi med har och olika bör att miljöoptimerade gasolbussar distributörer, påverkas påbörjats i Sundsvall. Försöket skall gå över till gasdrift.

Eftersom privata fordonsägare är löna sig att välja miljövänliga altema-

svåra att påverka bör kommuner och tiv. Relativt små justeringar kan ge stor

andra offentliga organisationer ta på sig effekt.

rollen att vara föregångare. Det gäller

både att ställa krav på bästa re- Kollektivtrafik och

järnvä-

ningsteknik vid upphandling och att

gar

En förstudie har

påbörja experiment. gjorts av biogasdrivna arbetsfordon i

För att kollektivtrafiken överhuvudta- Sundsvall och Malmö. Studien visar att get skall kunna vara ett medel att uppnå det bör finnas goda möjligheter att utbättre miljö måste bussamas avgasutnyttja biogas från soptippar och renhållsläpp minska påtagligt. En jämförelse ningsverk till att driva fordon. Praktiska av avgasutsläppen från en katalytiskt försök enligt förstudien bör påbörjas. avgasrenad personbil och bussarna i Eldrift bör främst användas för perden ovan redovisade buss-studien visar, sontransporter och distributionstrafik

att dagens dieseldrivna bussar är dåliga

där körsträckoma är små. Sundsvalls ur miljösynpunkt. Det är först om etakommun bör skaffa en

sig elbils-pool nol, gasol, biogas, eller någon typ av

för tjänsteresor i centrumområdet. eldrift införs som bussar kan konkur- En lämplig strategi för övergång till rera med katalytiskt renade bilar vid nya bränslen är att satsa på:

normala beläggningar av resenärer. Tar

För tung person- och distributions- - man även hänsyn till effekterna av

trafik motorgas

koldioxidutsläppen blir skillnaderna För medeltung person- och distribu- - ännu tydligare. tionstra_fik biogas och motorgas De avgaskrav som bör införas för För lätt person- och distributionsbussar redovisas på sida.

- el och föregående

trafik biogas

De kan uppfyllas med motorgas, na-

För arbetsredskap - el och förbättrad

turgas eller biogas. Med dessa drivmediesel. del blir bussama ett bättre alternativ än

Vid upphandling av fordon bör flera

biltrafiken ur

miljösynpunkt. kommuner, landsting, vägförvaltnin gar

För att kollektivtrafiken skall kunna

och andra offentliga organisationer ge-

medverka till bättre luftmiljö i Sunds-

mensamt ställa skärpta krav på avgasvalls centrum måste också trafikuppren teknik på samma sätt som bussföretagen gjort när det

om

AveAsumArr FRÅN

bussar. FERSONBIL

gäller JÄMFÖREUE AV

Ett OLIKA BUñAR

viktigt

Snmule-

meqel ?tt Fordon Samlade avgasutsläpp Kvävedioxid

ra införandet av

ny miljövänligare Personbil med katalysator 1 1

teknik är Buss lättdiesel 31 56

avgifter *mhskatwrpåfm*

3322 åiâflâiifödiesei J lå i?

don och branslen.

straffas och

god

Med och kan bussar konkurrera med en per-

teknik gas- etanoldrift

premie-

sonbil ur utsläppssynpunkt.

ras. Det skall

förbättras ett sådant sätt Ett försök med en medborgarpanel läggningen på att den lockar till bilresenärer. Resor har En grupp med boende i

sig genomförts.

med bil till och från centrum måste Bosvedjan har diskuterat fram olika minska för att luftmiljön påtagligt skall åtgärder för att de skulle få bättre nytta kunna förbättras. av kollektivtrafiken. Erfarenheterna Att locka bilåkande till kollektivtra- från har med i

medborgarpanelen tagits

fiken är svårt. föreslås sänkta förslaget till åtgärdsprogram. Vanligtvis taxor. Detta har dock visat främst Exempel på åtgärder som kan ingå i sig locka och cyklister. För att få redovisas nedan och kan gående programmet bilister att ta bussen måste istället ser- indelas i några viktiga områden: vicen och trafikuppläggningen förbätt- - snabbare resor ras. - bättre resmöjligheter Andelen resor med bil till och från - ökad bekvämlighet centrum är ca 58 %. Ett lämpligt - bättre information idag mål kan vara att minska denna andel till - aktivare försäljning ca 50 % år 2000. -

ny prissättning

Ett för bättre kol- åtgärdsprogram bebyggelseplanering lektivtrafik bör Delar av

genomföras.

* Snabbare resor kan åstadkommas kostnaderna för att genomföra åtgärdsprogrammet kan täckas genom effekti- med åtgärder som ökat - mellan bostadsområden vare trafik, resande, taxeåtgärder direktlinjer och aktivare försäljning. och arbetsplatser För att kunna genomföra åtgärdspro- - den snabba busstrafiken koncentreras grammet krävs ett nära samband mellan till ett begränsat antal stråk där bussdrift och ekonomiskt ansvar. trafiken

planering, prioriteras

situation är Länstra- - med och

Dagens splittrad. på gator köbildning dålig fiken ansvarar för planeringen, driften framkomlighet för bussarna anläggs

köps av entreprenörer och det ekono- busskörfält miska ansvaret delas mellan flera in- - av busstrafik i vissa

signalprioritering tressenter. Organisationen bör göras om korsningar

så att tätorts- och förortstrafiken i - ökas i basnätet till

hållplatsavståndet

Sundsvall och trafiken mellan Sunds- 300 - 400 meter vall och Timrå separeras från länstrafi- bussgator i Granlo, Ljustadalen och i

kens normala planering, drift och eko- nya bostadsområden. nomi. Trafiken läggs antingen som helt

fristående verksamhet eller som eget * Bättre resmöjligheter når man främst

resultatområde inom länstrafiken med med ett förbättrat linjenät och utökad

ansvar för planering, drift och ekonomi. turtäthet. Linjenätet kan byggas upp av

Särskilt är det att Sundsvalls flera olika av

viktigt typer linjer

kommun utvecklar och be- - med turtäthet

planerings- baslinjenät hög

ställarfunktioner för kollektivtrafiken. - för äldre och servicelinjer handikap- Ett åtgärdsprogram för bättre kollek- pade tivtrafik har studerats i delrapport 7. - direktbussar och

expresslinjer

Det en av - som

bygger på sammanställning tvärlinjer knyter ihop ytterområerfarenheter från forskning och ut- den

inom kollektivtrafiksektom - som klarar stora

veckling lågtrafiklinjer ytor

under senare år. med få fordon.

EXEMPEL rà urrvsuuue AV LINJENÃT

_- BA$NÃT “-

uno SEKVKELINJER Baner/A /

t

,g

WW.. i

W///øwø

GM NLDHOW

ø:////// .I

/I

//fâf/

“ 4 / /

J/ 47/

,

/4

5 \ .Å ,. v, l/ %›

/ \// ",Z.".'.' a -Åw

50V _,\ .a . (of

k

_,. Ä

2- 1-- 700/01..

NACKST // e .

7W14///4o

/ I _

lg!

6A å

.II/å

*

Ökad bekvämlighet gäller främst åt- hållplatser med mer än 200 passageragärder inne i bussar och på hållplaser. re per dag ska ha information om nästa

De cirka 70 mest frekventerade håll- turs och om

avgångstid trafikstömingar

platserna förses med väderskydd, infor- hållplatsnamn ska anges på linjekarta, mation och uppvärmd sittbänk. Alla

på hållplatser och ropas ut i bussen.

hållplatser förses med belysning och

information. * Aktiv åstadkoms med

försäljning

bland annat kundregister och prenu-

* Bättre information kan man uppnå meration av för

biljetter regelbundna

genom att turlistan blir mer aktuell och resor. eller av resande

Företag grupper

individuellt utfonnad. Förutom en tur- ska kunna ökad trafikstandard.

köpa lista för en längre tidsperiod ska infor- ska kunna resor för sina

Företag köpa mationen ha följande policy: anställdas resor till och från arbetet. - resenärer och företag ska kunna be-

ställa och prenumerera på individuella * innebär att

Ny prissättning priset på

turlistor för valfri reserelation inom tra- bussresor skall differentieras för olika

fikområdet resor och Priset ska i

tider, tjänster.

-

hållplatser med mer än 1000 passage- större utsträckning sättas på marknadsrare per dag ska ha information om

mässiga grunder. resemöjligheter för hela linjenätet

* har stor be- ama måste raka. Vid vinkelför- Bebyggelseplaneringen göras för kollektivtrafiken ändringar får flera banor kopplas ihop. tydelse på längre sikt. Nya ska ut- Trots detta kan det i särskilda lägen bebyggelseområden formas så att 60 % av de boende får och för speciella trafikuppgifter vara ett 200 meter till huvudstråk för lämpligt transportmedel. Det är ett förhögst kollektivtrafik och 90 % högst 400 me- hållandevis billigt transportmedel. l ter. I övrigt ska bebyggelseplanering Sundsvalls centrum skulle de två stora och lokalisering av institutioner och utvecklingsområdena, hamnen och det service beakta kollektivtrafikens krav framtida universitetsområdet, kunna närhet till kollektivstråk och sammanbindas med en kabinbana. De på gena effektiva linjedragningar. kortväga kommunikationerna i dalgången längs Selångersån måste för- Som ett första led i av bättras när bebyggelsen utvecklas i genomförandet åtgärdsprogrammet för bättre kollek- dessa områden. Om man bygger en tivtrafik föreslås ett pilotprojekt i kabinbana kan denna också utnyttjas till stadsdelen Bosvedjan med de viktigaste att förbinda centrum med infartsparkekomponenterna i åtgärdsprogrammet. ringar och därigenom minska biltrafi- Försöket bör göras i samarbete med den ken i centrum. statliga Transportforskningsberedningen. Sundsvall/Timrå bör bli modellort

LÄNGS

brett

KAWNBANA

för ett försök att genomföra förslagen i åtgärdsprogrammet.

Hela åtgärdsprogrammet har preli- SIOGATAN

minärt bedömts kosta mellan 5-10 Mkr/ roxwwser år att genomföra. Åtminstone 2-3 Mkr HPMNAPEN skulle kunna täckas in på några års sikt

Sundsvalls ø i

genom effektiviseringar. kommun bör avsätta medel l tillräckliga s för att ett åtgärdsprogram enligt vad I 6 som här redovisats skall kunna ge- 5 Z fo* nomföras. ä UDII Alternativ till dagens kollektivtrafik _@ har också studerats. Vi har bedömt att de automatiska som

7;

spårbundna system »bear/ru idag finns på många håll i världen inte är __\ ur ekonomiska eller trafiktekrimliga niska synpunkter. Det saknas i städer av De på sidan 68 redovisade förslagen Sundsvalls storlek tillräckligt trafikun- till nya jämvägsspår i Sundsvall-Timrå derlag för dessa tunga system. Vi har har även effekter luftkvaliteten i på istället tillsammans med den Sundsvalls centrum. Detta främst statliga gäller Transportforskningsberedningen låtit om möjligheterna till och lokal regional studera om en kabinbana kan vara an- Även persontågtrafik utnyttjas. utflyttvändbar för stadstrafik. Studien visar av och en överningen godsterminalen att kabinbanetekniken har många be- flyttning av till virkestransporter järngränsningar. Hastigheten är för låg vid väg har positiv effekt för centrumluflånga bansträckningar, bansträckning- ten.

bör inga ytterligare parkedalgången

Övriga åtgärder ringsanläggningar byggas i centrum, de

bör förläggas vid ändpunktema på ba- Utöver de ovan redovisade förslagen nan. finns det några åtgärder som ytterligare

bör och Internationella

övervägas. Gång- cykelvägnä- jämförelser

tet bör kompletteras så att det blir sammanhängande och förbinder stora orsakade av trafik är Luftmiljöproblem bostadsområden och serarbetsplatser, ett mycket vanligt förekommande pro- Ett exempel på ett städer viceanläggningar. blem både i stora och medelstora sådant stråk är Njurundakusten där det världen över. På håll är man klart många ligger stora industrier och bostadsom- medveten om och har problemen börjat råden och där cykelvägama till centrum vidta Mest känt är kanske Los åtgärder. är dåliga. i USA där man Angelesområdet antagit Parkeringspolitiken bör inriktas på en omfattande luftvårdsplan. att vara en del i miljöpolitiken för cen- Våra erfarenheter från en studieresa i trum. Avgifterna bör kopplas till priset Schweiz och norra Italien visar att man på kollektivtrafikresor så att kollektiv- även i städer i håller många Europa på trafikresandet stimuleras. Med en att vidta mot luftförkraftiga åtgärder kraftfull satsning på åtgärdsprogram- ofta som en av lokala oreningama, följd met för bättre kollektivtrafik kan parke- De man arfolkomröstningar. åtgärder ringsnormen för centrum minskas. Om betar med i olika av typer åtgärdsproen kabinbana eller något annat avan- är ofta av samma karaktär som de gram cerat kommunikationsmedel byggs ut i vi föreslår.

Slutsatser

Centrumluften i Sundsvall är dålig och förväntas inte klara naturvårdsverkets riktvärden för kvävedioxid år 2000 om inga utöver de redan beslutade vidtas. Problemen orsakas åtgärder nästan helt av trafikens avgasutsläpp. Det krävs för att minska trafiken och trafikens åtgärder av inom områden: utsläpp miljöskadliga avgaser följande

-trafikledssystemet

-centrumgatoma -trafikregleringar -renare fordon -kollektivtrafik och järnvägar

Vissa kan leda till nackdelar av olika Vi har åtgärder slag. medvetet dessa nackdelar när de effekterna accepterat positiva i centrum har visat sig vara betydande.

Sundsvalls kommun håller på att genomföra ett åtgärdsprogram för luften i centrum. Detta program bör fullföljas och kompletteras med de förslag som vi lägger fram. Det finns inte enstaka som kan lösa några åtgärdsförslag

problemen. Åtgärder måste vidtas inom alla de föreslagna om-

rådena.

Delegationens förslag

Målet är att uppnå en god luftmiljö i Sundsvalls centrum. Förslagen har delats in i åtgärder på kort och lång sikt. Med detta vill vi markera att vissa av bör förslagen genomföras omgående medan andra blir aktuella på lite längre sikt.

Åtgärder inom tre âr

Trafikleder

* Vidta förberedelser för att kunna E4-bro och västlig bygga trafikledslänk så tidigt som det är möjligt.

Centrumgatoma

* Stäng av genomfartstrafiken i öst-västlig riktning genom Stenstan. * Begränsa Skolhusalléns med minskad trafikkapacitet gatusektion och utökade gångytor. * Bygg om så att körbanebredden minskas till Köpmangatan förmån för kollektivtrafik och gående. * Bygg om östra delen av Storgatan till och slopa gågata anslutningen till E4.

Trafikregleringar

* Inför förbud mot distributionstrafik i Stenstan under högtrafiktid. * Inför förbud mot tung genomfartstrafik i Stenstan och på

Skolhusallén hela dygnet. * Miljöoptimera hela runt Stenstan . trafiksignalsystemet * Se över och skyltning vägvalsinformation.

Renare fordon

* Genomför förslagen om särskilda tätortsforavgaskrav på don, s k LETT-fordon, och ge möjlighet till att bara fordon som

klarar särskilda avgaskrav får användas inom särskilda områden. * Inför egna avgaskrav på bussar i nivå med föreslagna LETTkrav från 1992. Kravet gäller alla bussar som trafikerar Sundsvalls centrum. * Genomför kommunala försök med nya drivmedelssystem för

fordon, miljödiesel, gasol, biogas och el.

* kommunal i centrala Inför en elbilspool för tjänsteresor Sundsvall. * Påverka transportföretag med stora fordonsflottor som trafikerar centrum att använda, ur miljösynpunkt, bästa tillgäng-

liga fordonsteknik.

* Samordna kraven på fordon vid

miljövänliga offentlig upp-

handling.

Kollektivtrafik och järnvägar

* Genomför ett åtgärdsprogram för bättre kollektivtrafik för att uppnå en överflyttning av bilresenärer till kollektivtrafiken. * Ge kollektivtrafiken en utökad kostnadsram kombinerat med

krav på återbetalning genom effektiviseringar.

* Gör Sundsvall till modellort för offensiva satsningar på

kollektivtrafiken i samarbete med Transportforskningsbered-

ningen. * Se över kollektivtrafikens organisation.

Övriga åtgärder

* Anpassa kommunernas samhällsplanering till att bli ett led i miljöarbetet, där bland annat kollektivtrafikens krav skall beaktas. *

Bygg ut gång- och cykelvägnätet så att det blir sammanhängande och förbinder stora arbetsplatser och bostadsområ-

den.

* Inrikta parkeringspolitiken på att bli en del i miljöpolitiken

för centrum.

Åtgärder inom tre till tio år

Trafikleder

*

Bygg en E4-bro över Sundsvallsfjärden och en västlig

trafikledslänk. *

Bygg ut Granloholmsleden.

*

Bygg om vägen Nolby-Matfors så att den blir en resurs för

godstrafik och miljöfarligt gods.

Centrumgatoma

* Stäng Skolhusallén för genomfart när en västlig trafiklänk byggts. * Vidta åtgärder för att begränsa trafiken på nuvarande E4 när E4-bron byggts. Den kan exempelvis byggas om till en esplanadgata.

Trafikregleringar

* Ändra lagstiftningen så att kommuner generellt får större möjligheter att införa olika former av trafikregleringar. * Sundsvalls kommun skaffa bör sig beredskap att tillämpa sådana regleringsmöjligheter.

Renare fordon

* Inför särskilda emissionskrav vid kallstart. * de nationella kraven Skärp på avgasrening för tunga fordon, arbetsfordon och arbetsredskap. * Reglera direktutsläppen av kvävedioxid från personbilar och andra tätortsfordon. * Inför stöd till ur miljösynpunkt god teknik och straffavgifter på dålig teknik.

Kollektivtrafik och järnvägar

* Förbättra kommunikationerna i dalgången mellan Sundsvalls hamnen och universitetsområdet vid nya utvecklingsområden, Västhagen, exempelvis med en kabinbana. Kabinbanan bör också utnyttjas för transporter mellan infartsparkeringar och centrum. * kommande Utnyttja järnvägsspårdragningar för regionaloch lokaltågtrafik.

DEN TRAFIKENS

LÅNGVÃGA

LUFTFORORENINGAR

ska

Miljövänliga transporter Dagens väg-, spår-, och flygtrafiknät

har mycket olika historisk bakgrund

främjas

och har utvecklats olika under senare

decennier. Jämvägsnätet byggdes i hu-

Vår utgångspunkt för att minska av-

vudsak ut på och har inte

från den långväga trafi- 1800-talet gasutsläppen genomgått någon större förnyelse sedan

ken, är att miljövänliga transportslag dess. Nätet är krokigt och medger inte ska stå för största möjliga andel av trahöga hastigheter. SJ betraktar det som fiken. Jämvägstrafiken orsakar nästan att köra på Samtidigt har

alls. Om manjäm- grusvägar.

inga luftföroreningar samhällsutvecklingen medfört attjämför utsläpp från olika transportmedel inte alltid ligger där dagens räknat och vägama

per godskilometer personkibefolkningskoncentrationer finns. Tyd-

lometer framstår järnvägen som miljö-

liga exempel på detta är norrlandskus-

vänligast oavsett hur elektriciteten ten söder och norr om Sundsvall.

producerats.

SAMHÃLLSEKONOMISKA

MILJÖKOSTNADER

rön OLIKA mamma (KÃLLA= TRANSEK AB)

PE RSONTRAFIR GODSTRAFIK

(im/rem ÖRE / TONKILMETEK

TÃG TUN(1 LASTBIL

FLYG JÄRNVÄG

PERSONBIL e) m1

FEMON 5-

m

MIUOKOsTNAD EXKL. KOLDIOXID ((013 MT S ;\\W NILJÖKOSTNAD mist. KOLDIOXID ((01)

5055 ?22572

BW) FOL!

Niiiøxem

Buss Bloons

17 örce/rsnsoum

Tåg och gasdrivna bussar är de miljövänligaste transportsätten.

PERSONTRANSPORTARBETE \ GODSTRANSPORTARDETE

I HELALANDET

so?

I HELA LANPET IMLMRDER TONKILOMETER FERSONKILOMETFR MILMRDER \ LAsTölL TOTALT ,__ ,

- 10 i LMTBIL ;o o\s°- nu wçun n av UNWR 10 MIL 1

A I x

. llIlllllIlllllllllllIllmaznunuuunuuumunmultl 0 I r T 7 0 1970 1940 H70 1980 79,0

1950 ”w nya 1980 19%

De eftersatta investeringarna har medfort att SJ idag har stora kapacitetspro- Godstrañk blem i vissa delar av järnvägsnätet, ex-

empelvis för den norrländska godstrafi-

Godstransportema bedöms öka kraftigt

ken. Det har också medfört att SJ har

i framtiden, hur mycket beror bland svårt att konkurrera med bil och flyg när annat på den ekonomiska utvecklingen. det gäller restider för persontransporter. Det finns stora möjligheter att överföra Vägnätet har däremot utvecklats kontigodstrafik från väg tilljämväg, framför nuerligt under 1900-talet i takt med

allt när det gäller de långväga trans-

biltrafikens utveckling. Även flyget har

porterna till södra Sverige och Europa.

utvecklats kraftigt under de senaste år- SJ bedömer det som möjligt att öka

tiondena. Skillnaderna mellan tra-

utveckling transportarbetet på järnväg med upp till fikslagens framgår tydligt

50% fram till år 2000. Detta förutsätter av ovanstående tabell.

dock att man genomför ett mer omfat-

Sammantaget innebär detta att järn-

tande upprustnings- och utbyggnads-

vägen, som är miljövänligast, är det

program för spår och fordon än det som mest eftersatta transportslaget. Detta

gäller idag. Med den stora eftersläp-

medför i sin tur att det ställs stora krav

ning i investeringar som finns är det

på förnyelse och både av

utveckling

nödvändigt med sådana satsningar ur

spår och jämvägstrafik för att uppnå en miljösynpunkt. Även för industriutminskning av luftföroreningarna från

vecklingen i Norrland är dessa sats-

trafiken.

ningar önskvärda. De viktigaste sats-

Om inte särskilda åtgärder vidtas ningarna är:

finns det stor risk att den miljövänliga jämvägstrafiken kommer att minska

-Snabba tidtabellsbundna direkttranoch med stora

trafikslag avgasutsläpp sporter av varor till södra Sverige och som vägtrafik och flyg kommer att

till kontinenten. fortsätta öka.

-Utbyggd kombitrafik, lastbil-jämväg, Även spårsystemet i Sundsvallsom ett alternativ till långväga last- Timråregionen måste utvecklas och förbilstrafik. triangelspår behövs i nyas. Nya

-Direkttransporter av råvaror till skogs- Bergsäker och Sundsbruk för att möjindustrin. liggöra en överflyttning av godstran-

sporter till järnväg. För att klara detta måste stambanans Det är också viktigt att en ny kombikapacitet i Norrland utökas. Ett altema- terminal för omlastning mellan lastbil

tiv till ombyggnad av stambanan är att och järnväg byggs. Den nuvarande ligbygga en ny järnväg längs kusten norr ger mitt inne i centrum och har inga

om Sundsvall till Umeå, den så kallade utvecklingsmöjligheter. Den ger också Botniabanan. Den skulle förbättra för- upphov till omfattande tung trafik i cenutsättningarna för utökad gods- och trumområdet.

persontrafik på järnväg.

IDAG

FRÅN \/ NSTÅVA RV “o 4A *WWW 77.”-

IJMLASTNIHG

ANDA FRAM

Wallin

\›

Transporterna av vedrâvara till industrin skulle med utnyttjande av

dagens teknik kunna ske med järnväg ända fram till fabrikerna.

SCA har idag ett transportsystem det skulle kunna bli mellanlagringsmed av virke i Mellannorr- för en del av dessa bränslen, som uppsamling plats lands inland med lastbilstransporter till sedan kan transporteras till Korsta med virkesterminaler där lastning till jäm- järnväg. väg sker och därefter transport till Tö- Även om det kommer att ske stora vaterrninalen utanför Sundsvall. Där satsningar på jämvägstrafiken så komsorteras virket och skickas med lastbil mer vägtrafiken att stå för stora avvidare till Sundsvall-Timråområdets gasutsläpp även i framtiden. Vägtrafimassa-, pappers-, och sågindustrier. kens avgasutsläpp måste därför minska. Vi har studerat att låta Det kan ske med krav formöjligheter skärpta på dessa virkestransporter gå på järnväg, donens av gasutsläpp men det finns ockvia de föreslagna så att fordonen triangelspåren, möjligheter utnyttja på ända fram till industrierna. Genom att ett effektivare sätt. bygga vidare på dagens datateknik i Studier av hur datateknik kan anskogsbruket kan en sådan överflyttnin g vändas inom godstransportsektorn vifrån lastbil till järnväg genomföras. Vir- sar att det finns till effekmöjligheter kets användning till såg- eller massaråtivisering. Nya ruttplaneringssystem vara bestäms idag direkt vid avverk- och optimering av kan lastutnyttjandet ningen och man kan därför till stor del minska trafikarbetet påtagligt. Försök sortera virket innan det lastas på jämvä- med ny teknik bör komma för igång gen. Med datateknik kan också industri- med stora fordonsflottor. företag erna försörjas kontinuerligt med erforderlig råvara direkt via jämvägstran-

Persontrafik

sportema. Preliminära kostnadsberäknin gar har visat att det krävs stora för Det finns en stor investeringar utvecklingspotential att bygga ut ett sådant för persontrafiken Norrlandskustransportsystem längs men också att det är transportekono- ten. Sundsvall-Timråregionen ligger på miskt lönsamt. Effekterna av att flytta avstånd från Stockholm och lämpligt över virkestransporterna har mellansverige för att ska tilljämväg järnvägen beräknats. I hela tätorten skulle den kunna bli ett huvudaltemativ för resetunga trafiken minska med ca 10 %. närema. Om det inte att åstadkomgår Ytterligare studier av ma en kraftfull virkestranspor- satsning på jämvägstema till industrierna bör trafiken riskerar vi att huvuddelen av göras. De den kommer föreslagna spårutbyggnaderna långväga persontrafiken kan även utnyttjas för framtida bio- att gå med och bil vilket leder till flyg bränsletransporter till Sundsvalls kom- ökade miljöskador från transportsekmuns kraftvärmeverk, Korstaverket. tom. Där används bara en mindre andel De studier som av till idag gjorts snabbtåg biobränsle från skogsråvaror. I framti- Stockholm och av Botniabanan visar att den kan det bli aktuellt med större an- både den långväga trafiken och den redelar biobränsle i ett nytt biobränsleel- gionala trafiken kan öka kraftigt om dat elkraftverk, se sid 113. Bränslet man genomför och upprustning nykommer då till stor del att bestå av olika av norrbyggnad spårsystemet längs biobränslen från skogen, jordbruket landskusten. För detta krävs det att och avfall från industrierna. Tövaområ- spåret söderut om så att det klarar byggs

och att res- redovisar tre olika altema-

snabbtågens hastighetskrav Spårstudien

tidema därmed kan sänkas. tiv

SJ har för miljödelegationens räk- alt. HA - hamnstation och spår längs

ning en för hur järn- Alnösundet norrut

gjort systemskiss

i Sundsvall-Timråområdet alt. HT - hamnstation och tunnel norrut

vägsspåren

föreslår alt. ÖC - av nuvarande

kan utvecklas. Utredningen överdäckning olika alternativa spårutbyggnader för spår genom centrum. att kunna förbättra person- och godstrafiken. SJ har funnit att utvecklingsmöjlighetema är mycket stora. Persontra- Vilket alternativ som visar sig mest

fikplanema bygger på: -Snabbtåg Stockholm-Sundsvall- lämpligt får fortsatta utredningar visa.

Umeå. Alla alternativen gör det möjligt för SJ

-Regionaltåg mellan Sundsvall och och länstrafiken att påtagligt förbättra Gävle, Sollefteå/Örnsköldsvik resp konkurrenskraften mot bilen för inter-

Östersund. regionala och regionala resor men även -Möjligheter till lokaltåg i Sundsvall- för lokala resor. Därmed skapas förut- Timråområdet. sättningar för utökad persontågtrafik

-Sammankoppling mellan flyg- och som i sin tur leder till miljöförbättring-

Midlanda att ar.

tågsystemen på genom

Ådalsbanan passerar Midlanda.

NYA ALTERNATIVA JÄRNVÃ SSTRIKKNINGAR

= . I

ALTERNATIV®

-NYA STATIONER \ HAMNEN OCH week ÅJUKHUSET GEMENMMT FaR › TUNNEL UWR ALLA ALTERMATIV* NokM STAN

rkianeetsvga l :uno Om BIRSTA-

om »examen BERGET - FÖRLÃm-:Nlué av vuwsml srÅn TIN/OAL omvncsu

- Nv oovsaaueøim I

- NEDeRÄvv ;Am/Äta | NUVARANDE LAeE Genom m» -uv uuoexjoxousn 31mm -TUNNEL uuoeg aramømü OCH l TiM

SJ har föreslagit nya järnvägssträckningar i Sundsvall och Timrå.

Slutsatser

Transporter står för en mycket stor andel av luftförorenande utsläpp. Transportsektoms utsläpp måste minskas. J ärnvägstrafiken är det miljövänligaste trafikslaget för långväga person- och godstransporter. Järnvägen dras med en föråldrad spårstruktur, som måste förnyas för att det skall vara möjligt att långsiktigt överföra trafik från den ur miljösynpunkt betydligt sämre flyg- och vägtrafiken. Sundsvall-Timrå ligger på lämpligt avstånd från Stockholm för att skall järnvägen kunna fungera som huvudaltemativ. Satsningar i Sundsvall-Timrå är viktiga delari utvecklingen av jämvägama och transportnätet i Norrlan. Möjligheterna till förbättrade godstransporter har på järnväg stor betydelse för i Norrland. industriutvecklingen Det krävs mycket stora investeringar för att förnya transportnätet i Sundsvall-Timråregionen och i Norrland. De olika projekten är ofta kopplade till andra samhällsbyggnadsintressen från kommuner och näringsliv. Det krävs en snabb och effektiv för att kunna samordning genomföra projekten inom rimlig tid och för att kunna finansiera dem.

Delegationens förslag

Målet är att minska transportsektoms att miljöskador genom satsa på de trafikslag som är miljövänligast.

* Utse en statlig förhandlare för att snabbt söka och långsiktiga miljömässigt fördelaktiga överenskommelser om trafikinvesteringar i Sundsvall och Timrå.

* Rusta upp Ostkustbanan mellan Sundsvall-Gävle och ut bygg Botniabanan.

* Bygg ut snabbtågsförbindelser med Stockholm och Umeå.

* Bygg ny kombiterminal för att kunna utveckla den långväga godstrafiken.

* Utred och bygg ut nya i tätorten med spårdragningar möjligheter till att utveckla den regionala och lokala persontågtrafiken.

* och som

Bygg nya industrispår triangelspår möjliggör överflyttning av till järnväg .

godstrafik

*

Överför virkes- och biobränsletransporter till järnväg ända

fram till industriema.

E4 GENOM TIMRÅ

är ett

Bullerstörningar

Utgångspunkten för bullerbekämpning

allvarligt hälsoproblem bör vara att undvika att olägenheter

uppträder. När åtgärder vidtas skall

Vägtrafiken orsakar både luftförore- målsättningen vara att uppfylla ovannings- och bullerproblem. I avsnittet stående riktvärden. I det enskilda fallet om centrumluften i Sundsvall har vi kan det dock vara nödvändigt att accep-

ingående belyst avgasutsläppen och de tera högre värden av tekniska och ekoluftmiljöproblem de leder till. Buller är nomiska skäl. framför allt en störning och dänned ett hälsoproblem för alla dem som bor nära

Hur stora är i

problemen

starkt trafikerade gator och trafikleder.

Timrå centrum?

Det är ett som är

allvarligt problem

svårt och kostsamt att åtgärda. Vi har valt att studera att I centrala Timrå är ungefär 1500 möjligheterna åtgär- persoda ett av de ner utsatta för högre bullemivåer än vad bullerproblemen längs vägavsnitt i där flest människor är som gäller som krav för nybyggda boregionen stadsområden. På flera ställen är bullerutsatta, passagen av E4 genom Timrå centrum. är huvud- nivån vid fasad 70 dB(A) mot rekom- Bullerstörningama men vi har även menderade 55 dB(A). bostads-

problemet, belyst av- Några hus ligger nästan vid Det gasstömingama. vägkanten. krävs åtgärder längs stora delar av väg-

sträckan.

När skall

bullerproblem

åtgärdas?

Naturvårdsverket lade 1985 fram ett

förslag till allmänna råd för buller från vägtrafik som ännu inte har antagits. Förslaget innehåller riktvärden för god

miljökvalitet avseende vägtrafikbuller

samt anvisningar om hur man i de en-

skilda fallen bör mel-

göra avvägningar

lan motstående intressen. För bedöm-

ning av styrkan hos ljud används stor-

heten ljudnivå med enheten decibel -A, I Timrå centrum 15.000 passerar fordB(A). En av med 10 don

höjning ljudnivån varje dag på E4. Bostadsbebyg-

dB(A) anses motsvara en

fördubbling gelsen ligger på sina ställen bara några

av ljudets styrka. För bostäder, skolor, meter

från vägen.

vårdlokaler och rekreationsområden i I studien har också ingått att

tätort är riktvärdet belysa

utomhus 55 dB(A),

bullerstömingama längs andra delar av

och inomhus 30 dB(A). För arbetsloka- E4 i Timrå. Det har därvid konstaterats ler är det 65 dB(A) utomhus och 40 att där finns en del återstående problem dB(A) inomhus.

v1:/_/.l!!_!!! :VÄ

4 i ” i*

. T

ftgNYiMWLL-ERVAtLt.

i i . r

PLMJTERRDjORPl/ALL

[WLNYA VEFWMETERÖ$°Å B›§6M^1?,.Q65!;WK*$Q015KÃW _ 4 .

Olika bullerminskande åtgärder längs E4 i Timrå.

även om många bullerstörda områden Bullermuren har utformats med an-

redan har åtgärdats. knytning till stadsiluetten, en varierad

mur i betong, puts och tegel med glasa-

de öppningar.

Vilken av

typ

Denna utformning bedöms ge en vä-

är

bulleravskärmning sentligt förbättrad bullersituation i cen-

trum, men löser inte för lä-

lämplig? problemen

på de övre våningama i hugenheterna

För att en skall få sen. Bullemivåema vid fasad minskar bulleravskärmning avsedd effekt och till mellan 55 och 62 dB(A) medan utsamtidigt stämma med bebyggelsens karaktär och den omhusmiljöema nästan när ner i ny-

bild man vill resande har en byggnadsstandard, 55 dB(A). Kostnage den den har bedömts till cirka 8 Mkr.

analys av E4 som upplevelsestråk

Mur och överdäckning innebär bulgjorts. Bulleravskärmningar utanför lermur alternativ men i

tätorten bör ges naturmarkskaraktär enligt tidigare

och när man kommer in i tätorten mitten av sträckan görs en överdäckbör de

till att bli mer ut- ning på en sträcka av 500 meter. Däcket övergå omsorgsfullt

formade. Där kan också an- kan användas till bebyggelse, körbanor bebyggelse I centrumområdet och grönytor. I anslutning till centrum vändas som skärm.

bör med öppnas möjligheter att utveckla ytterliavskärmningama göras högre

gare kommersiella lokaler, kontor m m. ambitionsnivå.

För att närmare kunna bedöma vilka Övriga delar av däcket kan användas till

som är bäst ur olika bostäder. Förslaget innebär också möj-

åtgärder aspekter

har tre olika studerats ligheter att ordna trafikmatningen för

mycket lösningar

hela centrum ett bättre sätt än

i Timrå centrum: på idag

och därmed nå ytterligare miljöförbätt-

1. Bullerrnur ringar.

2. Mur och överdäckning

3. Tunnel genom berget

Längs med överdäckningen innebär detta al-

ternativ att bullret blir BULLERMIIR

helt avskärrnat. Bullernirumx

J, E5]

IR

våer vid fasad och på går-

*Ao ein/um KÖPM$JW^N

darna ligger under 55

+37 +37.

dB(A). Detta är en klar förbättring jämfört med

ÖVERPÃ(KN|NG

tidigare alternativ. Kostnaderna är dock höga och

Kouronsnus (ENTRUMWETH måste till stor del täckas

“%“^““5*“° l KOPMNGATAN

av bebyggelsen. +5) +51

J, Tunnelalternativet in- +100 +3; .fn nebär att E4 dras i en tun- H / /7 //x/ 7

nel genom Vivstaberget f-WK

väster om nuvarande

sträckning. En helt ny TUNNEI. l

trafikmatning kan ordnas NYTT sosvosnos

H till centrum och trafik-

i

KOPMNGATAN

(mügzç

505mm; systemet kan förbättras J, »L W,

på flera sätt. Marken vid nuvarande läge av E4 kan

Bullerstör- TUNNEL I BEMFT

bebyggas.

ningarna försvinner helt på hela centrumsträckan Bullerminskande åtgärder med olika ambitionsnivå i

och miljön nuva- Timrå centrum. längs

rande centrumgata, Köpmangatan, kan

men leder till vid tunnel-

försämringar

också förbättras. Kostnaderna är dock

mynningarna och vid eventuellt erfor-

mycket höga. ventilationsschakt. derliga

Parallellt med ar-

miljödelegationens

Avgaser bete har ett förslag till avgasrening för

vägöverdäckningar och vägtunnlar

E4 är besväran- lagts fram av en idégrupp. Förslaget,

Avgasproblemen längs de men har med till som kallas Miljövägen, på en hänsyn vägutrymme bygger

och inte be- luftreningsteknik som hittills

utvädringsförhållanden ny prödömts leda till att riktvärden vats för att rena intagsluften i fastighenågra

överskrids vid De olika al- ter vid starkt trafikerade Luftre-

bebyggelse. gator.

ternativen skilda konsekvenser ur ningen sker med filter som i fastighets-

ger

avgassynpunkt. Muraltemativet har i sammanhang visat sig effektivt för alla fall inte bedömts leda till många av de partiklar och ämnen som

några

leder till finns .i avgaser. Preliminära kostnads-

försämringar. Överdäckning

men försäm- anses av visa

förbättringar längs däcket, beräkningar idégruppen

vid Tunneln inne- att tekniken även är användbar för re-

ringar mynningama. bär förbättringar i hela centrumområdet ning av bilav gaser längs luftförorenade

vägavsnitt. Metoden bedöms som sär- ett pilot- och demonstrationsobjekt utskilt i samband med bebyggda reds ett fullskaleförsök längs E4 i Timlämplig överdäckningar och vägtunnlar. Som rå.

Slutsatser

Bullerstömingar från trafiken är ett allvarligt miljöproblem starkt trafikerade och längs många gator vägar. Studerade alternativa bullerdämpande åtgärder längs E4 genom Timrå centrum har en stor spännvidd när det gäller utformning och kostnader. Tunnelaltemativet bedöms inte som genomförbart med hänsyn till de höga kostnaderna. Bästa alternativet ur buller- och avgassynpunkt är därför en överdäckning kombinerad med avgasrening. Även ur trafik- och stadsbyggnadssynpunkt är detta ett mycket bra alternativ.

Delegationens förslag

Genomför överdäckning av E4 genom Timrå centrum och genomför samtidigt ett pilotprojekt med av ventilarening tionsluften från den överdäckade vägen.

INDUSTRIER OCH

KOMMUNALA

ANLÄGGNINGAR

artan på nästa sida ger en översikt av flera av de viktigaste miljöstörande anläggningarna i Sundsvall och Timrå. Några få men stora punktkällor med utsläpp till luft och vatten sätter sin prägel på området. De stora processindustriema är välkända landmärken vid kusten. Även historiskt sett har industriema gett karaktär åt regionen. Sedan snart 150 år har stränderna kantats av industrier. Vi har därför låtit en forskargrupp göra en djupdykning - både bildlikt och i verkligheten - i Sundsvallsbukten och dess problem. industrihistoria märks inte bara buktens botten utan Regionens på också på dess stränder. Vi har kartlagt gamla industriområden som täcker tre mil av kusten. Här finns en dåligt utnyttjad resurs och en möjlighet att vända tätortema mot havet. Hushållens avfall har i flera år stått i centrum för diskussionen om landets avfallsproblem. Vi har istället valt att studera industriavfallet som dominerar avfallsflödena i denna region. Några av studierna i Miljöprojektet har gett slutsatser som berör

energiförsörjningen.Vid flera studier har vi också funnit behov av

forskning om miljöproblem, särskilt med till industri-

anknytning

Vi har kortfattat samlat några slutsatser om och processer. energi i var sitt forskning kapitel.

varm -

FAPFEKSBRUK

«

TIMRÅ

ÅSTKANÅBIK

ä

AñAF -

Fm

_

METALL? .N

(IA “

ggçucgççy;

SUNDSVALLS-

_

Nova. 55mm -g BUKTE N

g

INDUSTBIEK 0

.

x ESSVIK

1 , 74%.*

L!-

UUNGAN å_

?-

O KOMMUNALA

RENWGSVERK

0 INDUSTRIEA OCH

VÅRMEVERK

O 7 “IOK/d

STORA PUNKTKÄLLOR

Få men stora Vidare bör en av

anläggningar omprövning före-

tagens tillstånd enligt miljöskyddsla-

fanns industrier ut- gen ske där så är befogat. Då kan vill-

Tidigare många koren för utsläppen anpassas till mospridda längs Sundsvall-Timråområdem teknik och aktuella kunskaper om

dets kust. Nu är anläggningarna få men stora. föroreningseffekter. Bland Miljöpro-

Omfattande har jektets delrapporter kan särskilt studien förändringar skett, inte minst de senaste av Sundsvallsbukten ligga till för 20 åren. Sedan grund omprövningar. Även av

1970 har flera skogsindustrier lagt ner inventeringen

industriavfall kan vara sin verksamhet, bl a Fagervik, Nyhamn, grund för en ny

och Svartvik. syn på hur villkoren ska utformas. Söråker, Johannedal Un-

der 1980-talet har flera miljöförorenan-

de enheter vid Öst- De stora

Wifsta, Ortviken, anläggningarnas

rand, GA Metall och Nobel Industrier

utsläppsvillkor

lagts ned. Nya enheter har istället till-

kommit och vid flera industrier har pro- De stora industriema och kommunala

duktionskapaciteten byggts ut.

anläggningarna i regionen håller rela- Utsläppen från de största industriertivt bra standard beträffande miljöförna och kommunala vi-

anläggningarna bättrande och krav ut-

åtgärder på låga

sas i tabellerna på nästa sida. släpp. Några anläggningar med nya

tillstånd, som Korsta, GA Metalls verk

Möjligheter att minska

1 och delar av Stockviksverken, har

utsläppen jämförelsevis låga specifika

utsläpp,

det vill

säga utsläpp per producerad

För att minska till luft och

utsläppen enhet, både till luft och vatten. Andra

vatten från de stora punktkälloma i re- där

anläggningar, prövningen skedde gionen anser vi att man måste lyfta fram för 10-15

år sedan, har villkor och två arbetssätt. Det första är att stärka eller

process- reningsteknik som inte

anläggningarnas egenkontroll. Ett alltid svarar mot de krav som ställs vid

viktigt motiv för detta är att de tillfälliga prövningar som görs idag. Här följer en utsläppen får relativt sett allt större be- kortfattad av för de beskrivning läget

tydelse när de

löpande utsläppen pres- olika anläggningarna:

sas ned. Det ligger helt i företagens intresse att kunna visa allt bättre *

upp Wifsta tillverkar finpapper av pap-

drift och underhåll. Ett led i

företagens persmassa från Östrand. En del av till-

egenkontroll kan vara en intern miljö- ståndet prövas av koncessionsnämnden revision, som beskrivs sidan 149.

på hösten 1990.

Självfallet ska egenkontrollen kompletteras med en effektiv * myndighetstill- Östrand hör liksom Wifsta till SCA syn. Den bör i ökad kunna Wifsta-Östrand

utsträckning AB och tillverkar sulinriktas på att kontrollera att företagens fat- och CTMP-massa. Företaget komegen kontroll fungerar. mer 1990 att ansöka om omprövning av

Partiklar Kväve Fosfor Anläggning Org. mat. Org. mat.

/produktion (BOD7) (COD) (Susp.) (Nm) (Pm)

380 290 14 Wifsta, finpapper 6 960 24 400 800 78 23 Ö_strand, massa 2 240 10 600 2 300 160 39 Ortviken, tidningspapper GA Metall, aluminium 520 35 180 115 Berol Nobel, kemikalier

Tivoli, avloppsreningsverk

100 360 124 67 9 Fillan, avloppsreningsverk 36 130 92 27 2 Essvik, avloppsreningsverk 18 450 93 18 2

Näs, avloppsreningsverk

till vatten (ton/är) av organiskt material, partiklar och näringsämne- Utsläpp

na kväve och stora 1989. Tillkommer mer

fosfor frân anläggningar företags-

Ostrand, 690 ton AOX och 1 .800 ton natriumklorat; GA

typiska utsläpp:

Metall, 370 ton fluorider och 15 ton tjära; Eka Nobel, 74 ton natriumklorat

och 54 ton natriumhypoklorit.

Anläggning Svavel- Kväve- /produktion dioxid oxider

(S02) (Neo

Wifsta, ñnpapper 30 Östrand, massa Ortviken, tidningspapper 100 GA Metall, aluminium 300 Berol Nobel, kemikalier Casco Nobel, kemikalier 75 Korsta, värme och el

till av svaveldioxid och kväveoxider stora

Utsläpp luft (ton/år) stoft, från

anläggningar 1989. Tillkommer merföretagstypiska utsläpp: Östrand, luk-

tande ämnen; GA Metall, 79 och 23 ton Berol

tonfluorider tjära; Nobel, 2,8

ton ammoniak, 8,6 ton akrylnitril, 41 ton metylklorid och luktande ämnen; Casco Nobel, 0,9 ton formaldehyd och 0,9 ton vinylidenklorid.

villkoren för tillverkningen. Sannolikt Vi anser att en omprövning av verk 2

skärps villkoren betydligt för utsläpp av är angelägen. Det gäller främst villko-

organisk substans (COD) och klorerade ren för utsläpp till vatten, men också en organiska ämnen (AOX) till vatten. allmän av villkor. översyn övriga Utsläppen till luft av svaveldioxid är Runt aluminiumsmältverket finns en relativt små. En översyn av villkoren zon, där livsmedelsverket avråder beför stoft och kväveoxider kan vara folkningen från att odla

storbladiga

motiverad. grönsaker. Orsaken är grönsakemas

Utsläppen av luktande ämnen har innehåll av från smältverföroreningar

minskat under l980-talet. En under- ket. Vi anser att bör ha som

företaget

sökning 1990 visar ändå att hälften av mål att inom några få år pressa ner i centrala Timrå ofta eller så att av så-

befolkningen luftutsläppen långt odling

ibland är besvärad av lukt och luftför- dana grönsaker blir Det möjlig igen. oreningar från industrin. Detta bekräf- skulle vara en stor fördel för både dem tar behovet av att krafttag måste tas så som bor i området och om företaget att boendemiljön i omgivningen av fa- denna kunde

negativa miljömärkning

briken förbättras genom att luktolä- tas bort. genhetema tas bort helt. Vid kommande * Nobel Industriers i

bör därför denna tas anläggningar omprövning fråga

Stockviksverken tillverkar ett stort anupp. tal kemikalier vid enheter. Det

många

senaste övergripande tillståndet läm- * Ortviken drivs av SCA Ortviken AB nades av koncessionsnämnden 1977.

och tillverkar TMP-massa, tidnings- Därefter har i ärenden många separata och Konces- skett av nästan all

papper LWC-papper. omprövning verk-

sionsnämnden gav provisoriska villkor samhet. för utsläpp till luft och vatten i sep- Miljö- och i hälsoskyddsnämnden tember 1990. Efter en prövotid med Sundsvall och har vid fle-

länsstyrelsen

provisoriska villkor bestäms 1992 de ra tillfällen framfört, att delar av verk-

slutliga villkoren. samheten har föråldrade miljövillkor

och att hela är svårö-

tillståndsfrågan

* GA Metall AB driver ett aluminium- Koncessionsnämnden har

verskådlig.

smältverk med två enheter, verk l och 2. också att en samlad

påpekat ompröv-

Verk l byggdes om helt till ny teknik i ning av hela verksamheten är angelämitten av l980-talet. villkor för

Slutliga gen. Naturvårdsverket, som är den utsläppen ges av koncessionsnämnden myndighet som har rätt att begära om-

hösten 1990. har uttalat att det avser

prövning, att

En omprövning av villkoren för verk begära så snart verkets

omprövning

2 gjordes 1982. Det saknas dock fortfa- resurser det. är medger Bolaget positivt rande villkor för till vatten. till

utsläpp omprövning. Villkoret för utsläpp av tjärämnen till På av av enheter grund nedläggning

luft över det ut- och införande

ligger långt verkliga av ny teknik har miljösläppet. Naturvårdsverket har våren från Stockviksverken störningarna

1990 förklarat, att det har för avsikt att minskat sedan 1977. hos koncessionsnämnden om- Vi anser ändå att samlad

begära en omprövning för verk 2, så snart naturvårds- prövning av verksamheten är

angeläverkets resurser medger det. Den behövs för att rationalisera gen.

och se över de äldre Sundsvall-Timrå har en tidigarelägg-

tillståndsbilden fortfarande skett av Under

villkor som gäller. ning miljöprövningen.

vid åter- 1991 kommer därför att

Särskild vikt måste läggas flygplatsen

av industritipp som prövas av koncessionsnämnden. ställning företagets snart är fullt Krav måste

utnyttjad.

* Fillan och Essvik är namnen

ställas inte bara på inkapsling utan Tivoli,

också sådan att området de största kommunala avloppsrepå återställning på till och kan De byggdes ut senast anpassas landskapsbilden ningsverken. eller användas annat sätt. 1988, 1972 1987. Naturvårdsverplanteras på resp ket har begärt att bättre rening av nä- * Korstaverket är Sundsvalls kommuns ringsämnen vid verken ska vara införd

värme- och kraftvärmeverk. För en före 1995. Tekniska nämnden i Sundsmindre del används fasta bränslen som vall har en tidplan som innebär att gjort och sorterat hushållsavfall. En av tillstånden för alla tre

flis, torv omprövning

stor del av baseras verken begärs 1991.

produktionen på ga-

solförbränning. Koncessionsnämnden villkor för fastbränsleeld- Vid av tillstånden för de

gav slutliga omprövning

1990. stora finns det skäl att

ningen i september Anläggning- punktkälloma

svenska kraven för behandla av andra föroreningar en klarar de nya utsläpp Ge- än dem som traditionellt diskuteras för avfallsförbränning (ENA-kraven).

nom att förbättras och anläggningarna. rökgasreningen

ersatt olja, har utsläppen av luft-

gasol En mot snabbare

nivåer. väg

föroreningar minskat till låga

omprövningar

* Tunadals sågverk drivs av SCA.

har ännu inte Vi har betonat att omprövning av till- Sågverket prövats enligt men stånd med utsläppsvillkor är en viktig

miljöskyddslagen, länsstyrelsen för att be- metod för att pressa ner utsläppen från har gett råd och anvisningar det stora har i

gränsa störningarna. Buller är punktkällor. Regeringen

1988 markerat

största miljöproblemet. miljöpropositionen

Vi anser att SCA ska söka tillstånd samma sak. för Vår erfarenhet i regionen är emeller-

enligt miljöskyddslagen sågverket.

Det är en brist att så stora tid, att det ofta är svårt att få ompröv-

anläggningar

sakna ännu 20 år ningar i den takt som skulle vara önskkan tillstånd drygt infördes. värt. Samma erfarenhet finns i andra

efter att miljöskyddslagen delar av landet. Detta beror på att natur-

* Midlanda drivs av luft- vårdsverket haft en unik rätt att ta ini-

flygplats

tiativ till och verket har

fartsverket och är för närvarande den omprövning,

i när det inte haft resurser för arbetet. sjätte flygplatsen Sverige gäl- Sedan ett par år har länsstyrelsen rätt ler antal passagerare per år. 1989 omfattade verksamheten 540.000 att ta initiativ till omprövning av tillpassagerare. 1995 beräknas den ha ökat till stånd som styrelsen själv gett. Förändringen har inte betytt så mycket, efter- 800.000.

har som de största anläggningarna alla har Under 1990 påbörjats en ompro-

som förutsätter tillstånd av koncessionsnämnden. För

jektering av flygplatsen att fastställs. dem gäller alltså att naturvårdsverket

miljökrav

Efter önskemål från måste begära omprövning. Miljöprojekt

Vi anser att det finns en väg mot Ett syfte med miljöskyddsområden snabbare omprövningar som bör infö- är att skydda speciellt föroreningskänsras. Initiativrätten skulle kunna utökas liga områden. Ett annat syfte är att till kunna generella föreskrifter vilket är tillsynsmyndigheterna enligt miljö- ge skyddslagen. Det innebär att länssty- ett avsteg från den grundläggande prin-

relserna och miljö- och hälsoskydds- cipen om individuell prövning enligt nämndema skulle kunna begära om- miljöskyddslagen. Avsikten är att förprövning av utsläppsvillkoren för de enkla miljöskyddsarbetet. anläggningar som de har tillsyn över. Bestämmelserna om miljöskydds- Naturvårdsverkets inititivrätt finns områden har bara tillämpats vid Ringkvar som tidigare. sjön i Skåne och Laholmsbukten i Hal- Denna förändring innebär en decen- land. Båda är särskilt förorenade vattralisering av initiativrätten och ett stör- tenområden.

re lokalt Den motiveras av Det är viktigt att notera att införande inflytande.

att den lokala eller regionala tillsyns- av miljöskyddsområde inte innebär

myndigheten är den myndighet som någon allmän skärpning av kravregler-

bäst känner till anläggningen ifråga. na i miljöskyddslagen. Detta framgår Den kan bedöma om inverkan om- bland annat av en som

på utredning gjorts

givningen motiverar ett initiativ. av länsstyrelsen i Hallands län (Mark- Ett annat sätt att verka för snabbare användning - vattenkvalitet Medde-

omprövningar av utsläppsvillkoren lande 1989:10, länsstyrelsen i Hallands

skulle kunna vara att göra alla tillstånd län). enligt miljöskyddslagen tidsbundna. Delegationen för Göte-

Miljöprojekt

Då måste ett nytt tillstånd sökas inom borg föreslog i sitt betänkande (SOU till exempel 10 år, annars saknar verk- 1989:32) att till

göteborgsregionen görs

samheten tillstånd och den får inte be- så att miljöskyddsområde, generella drivas. För detta krävs av föreskrifter för att i

ändring miljö- begränsa utsläppen

Det finns emellertid risk ska kunna utfärdas. I

skyddslagen. regionen regeringför att en sådan ordning leder till pap- ens skrivelse till om riksdagen Miljö-

persexercis i onödan. Vi har därför i (1990/91:6) förklaraprojekt Göteborg stället valt att föreslå utökad initiativ- de departementschefen, att hon inte rätt.

avser att förklara göteborgsregionen som miljöskyddsområde.

Sundsvall och Timrå som valde istället en

Departementschefen annan väg för att nå

delegationens syf-

miljöskyddsområde?

ten. För branscher där det finns ett stort antal likartade verksamheter bör det

Miljöskyddslagen innehåller bestäm-

vara möjligt att utarbeta branschvisa melser (§ 8a) som gör det möjligt för underlag och standardkrav. Standardregeringen att utse ett avgränsat område krav innebär förutom en förenklad till miljöskyddsområde. Därefter får handläggning hos myndigheten också regeringen eller länsstyrelsen ge närstörre rättvisa mellan olika verksammare föreskrifter om skyddsåtgärder heter. Sådana generella föreskrifter

och begränsningar för verksamheter i

passar dock bäst för mindre verksamheområdet. Sådana föreskrifter får inte ter. innebära ändring i tidigare meddelade

Departementschefen förklarade att tillstånd enligt miljöskyddslagen.

naturvårdsverket kommer att få i upp-

drag att utarbeta branschöversikter och upp i regeringens skrivelse om göteallmänna råd som kan underlätta arbetet borgsprojektet. Vi har till föreexempel för myndigheterna i större tätorter. Det slagit att inför kemikalieinspektionen kan gälla kemtvättar, ben- av fordonstvättar. tryckeriet, miljöauktorisering sinstationer och verkstäder. Dessutom Detta ligger i linje med om förslagen skall miljöskyddskommittén, som ser generella råd, anvisningar och krav från över hela centrala miljöskyddslagstiftningen, miljömyndigheter. särskilt belysa möjligheterna att ändra Vi har dock i vårt arbete funnit ett miljöskyddslagen, så att regeringen får miljöproblem som motiverar lösningar möjlighet att utfärda generella norm- som ligger nära införande av miljöföreskrifter för vissa specificerade skyddsområde. Det gäller avgaser från

verksamheter. tunga fordon i centrala Sundsvall.

Två grundtankar bakom departe- Inom ett begränsat område i centrum mentschefens resonemang är att un- och klimat ger topografi dåliga utspädderlaget behöver förbättras innan ge- ningsförhållanden för avgaserna. Detta nerella föreskrifter kan utfärdas, och att är därför ett speciellt föroreningskänsdet är mer att genom- område. ändamålsenligt ligt De tunga fordonen svarar föra sådana regler i alla större tätorter för en större andel betydligt av avgasutsamtidigt. släppen än deras andel av trafikmäng- I vårt arbete inom Miljöprojekt dema Det finns därför starka skäl utgör. Sundsvall-Timrå har vi funnit att det är att införa lokala för den begränsningar viktigt att få omprövning av tillstånden trafiken. tunga för de stora punktkällørna. Vi har behandlat denna i avsnit- Utsläpps- fråga villkoren kan då anpassas till dagens tet om centrumluften i Sundsvall. Rekunskaper om störningar och modem dan finns idag möjlighet att i en kornrenings- och processteknik. mun införa lokala trafikföreskrifter Ett förordnande enligt § 8a om miljö- som trafiken med fordon av reglerar Skyddsområde anses innebära sådana visst slag, eller vikt. trafik längd Tung ändrade förhållanden som kan vara kan helt från vissa och avstängas gator grund för omprövningsbeslut. Som vi begränsas till vissa tider på dygnet på tidigare visat finns emellertid stora andra. Kommunen har därmed ett anmöjligheter att det inom endast ett par år vändbart instrument för att minska den finns aktuella tillstånd och trafiken. Det är därför inte nödutsläppsvill- tunga kor för alla stora punktkällor i regionen. att förklara vändigt centrumområdet Vi anser därför inte att det finns skäl att som för att kunna miljöskyddsområde föreslå att Sundsvall och Timrå blir begränsa denna trafik. miljöskyddsområde för att skynda på Naturvårdsverket och storstadstraprövningen av nya tillstånd. fikkommittén har lagt förslag om tät- Behovet av generella bestämmelser ortsfordon med så kallade låga utsläpp, för mindre verksamheter, som finns i LETT-fordon. Om dessa förslag gestort antal, har vi tagit upp i avsnittet om nomförs, ger det kommunerna möjligbiltvätt som föroreningskälla på sidan heter att kräva, att fordon som används 154. Vi har studerat från bil- i centrumområden utsläppen ska uppfylla särvårdsanläggningar. För sådana och lik- skilda Detta kan alltså bli miljökrav. nande typer av mindre en minska anläggningar ytterligare möjlighet att störtillstyrker vi den arbetsmetod som tas från trafik. ningama tung

Slutsatser

Den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen från de stora industriema och kommunala anläggningarna är att ompröva deras tillstånd enligt Detta ska leda till att miljöskyddslagen. villkoren för utsläppen anpassas till ny teknik och aktuella kunskaper om föroreningamas effekter. För flera i är den tekniska nivån anläggningar regionen hög och utsläppsvillkoren satta För är det motiverat nyligen. några att en prövning sker. Det finns goda för att alla förutsättningar stora anläggningar inom 1-3 år ska kunna ha moderna villkor. Erfarenheten visar att av tillstånden för större omprövning anläggningar inte skett i den takt som är önskvärd. Orsaken har varit resursbrist hos naturvårdsverket, som har unik rätt att begära omprövning för sådana anläggningar. Enligt delegationens direktiv ska vi om pröva miljöskyddslagens bestämmelser om bör i miljöskyddsområde tillämpas regionen. Vi har inte funnit det att så sker. ändamålsenligt

Delegationens förslag

Vi föreslår att det under 1991-93 av genomförs prövning tillstånd enligt för miljöskyddslagen

* Östrands fabriker (SCA har att åtagit sig begära prövning) * GA Metalls smältverk 2 * Nobel Industrier, Stockviksverken * Tunadals sågverk * Midlanda flygplats

Vid av Östrand de prövningen uppmärksammas särskilt kvarstående olägenheterna i Timrå av lukt från på grund dålig massaframställningen. Vid av Stockviksverken beaktas prövningen särskilt återställning av industritippen. För GA Metall föreslår vi att bolaget minskar luftutsläppen så att odling av storbladiga runt smältverket blir grönsaker möjlig igen. Vi föreslår att slutligen miljöskyddslagen ändras så att tillsynsmyndigheterna kan ta initiativ till av tillstånd omprövning för de anläggningar de har över. tillsyn

SUN DSVALLSBUKTEN

EN DIAGNOS

En

sammanfattning

av

Föroreningskällorna

års

många undersökningar

Sundsvallsbukten tillförs föroreningar Sundsvallsbukten är en bred vik med en från industrier, kommunala ledningsnät och en halv mil vid öppning i öster mot och reningsverk, avfallsupplag, sjöfart Bottenhavet. Den inre delen av bukten och hamnverksamhet. Älvama dominedomineras av Alnön. Indalsälvens och rar stort vad gäller tillförseln av orga- Ljungans stora sötvattenutflöden niskt material, näringsämnen och mepräglar förhållandena i bukten och ger taller. Utsläppen av klororganiska förunder större delen av året en markerad eningar kommer främst från Östrands salthaltsskiktning i de inre fjärdama. sulfatmassafabrik. För polycykliska Sedan mitten av 1800-talet har bukten aromatiska kolväten, PAH, finns också påverkats av utsläpp från ett pärlband en entydig stor punktkälla i GA Metalls av industrier längs Alnöns och fastlan- smältverk. dets stränder. till vatten från industrier Utsläppen Syftet med vår studie av Sundsvalls- och kommunala visas i anläggningar bukten var att ställa en diagnos av mil- tabellerna sidan 78. på Skogsindustrijötillståndet. Grunden har ema Östrand och Ortviken slår lagts genom igenom många års undersökningar av vattnet i denna sina stora grupp genom utsläpp och bottnama. Under 1990 har kom- av organiskt material. Industriemas utpletteringar gjorts genom dykarunder- släpp av dessa föroreningar har dock sökningar av växtsamhällena och ana- minskat kraftigt sedan 70-talet, vilket lyser av föroreningar i bottnamas sedi- diagrammet nedan visar. Orsaken är ment. nedläggningar av industrier och gamla Miljöprojektets studie har delfinan- av rening utsläppen. sierats av kommunerna och de stora industriema och lagts upp på följande

|NDUSTRlUTSLÄPP

sätt: * Inverkan av alla betydande förore- ORGANISKTMATERIAL har 1500;, 1000 TGN/ÅR ningskällor uppskattats. * Historiska utsläpp har beräknats. * Långa mätserier för älvarna och bukten har analyserats. *

s\\

Sedimentproven har databearbetats med s k för att söka multivariat-analys intressanta mönster i materialet. * Studien skulle ge underlag för åtgärder mot likaväl som mot gamla utsläpp framtidens.

De mörka fälten på kartorna visar utbredningen av bottnar utan någon förekomst av de studerade bottendjuren, så kallade döda bottnar.

Älvamas andel av utsläppen ter sig utvecklingen på bottnama och vad som mycket stor när den uttrycks i procent. hänt med gamla Vi kvicksilverutsläpp. Fosfor är sannolikt det näringsämne vill också särskilt ta upp utvecklingen som bestämmer algproduktionen i buk- av älvtransportema, eftersom det är den ten. Här bidrar industriema med 22 %, mest oroande iakttagelsen från vår stude kommunala anläggningarna med die. 9 % och älvarna med 69 %. För utsläppen av organiska ämnen blir motsvaran-

Bottnarna allt bättre

de siffror för industriema 7,6 %, kommunala 0,4 % och för älanläggningar varna 92 %. Undersökningar av de bottenlevande Det är dock viktigt att påpeka, att djurens och artsammanutbredning, punktkällomas utsläpp av organiskt sättning ger värdefull information om material har en annan karaktär än älvarmiljöförhållandena. nas. De får därför större för Sedan mitten av 70-talet betydelse har provtagtillståndet i bukten än vad deras ringa av bottenfaunan ning gjorts regelbunandel av de totala mot. det ett hundratal fasta utsläppen pekar på stationer, som Utsläppen av kvicksilver från täcker hela inre delen av några Sundsvallspunktkällor är kända och de är idag bukten. Resultaten visar att antalet mycket låga. För andra miljögifter är som helt saknade provtagningspunkter kunskaperna sämre. Vi konsta- de studerade tvingas bottendjuren, så kallade tera att vi ännu idag är en god bit från döda har minskat från 34 % år bottnar, målet att ha en fullständig kännedom 1974 till 6 % år 1988. Den stegvisa om alla källor och typer av kartorna föroreningar utvecklingen syns på ovan. som påverkar Sundsvallsbukten. Fort- Numera finns-bara några begränsade farande påträffas ämnen i vikar som helt saknar miljöfarliga bottendjur. bottensedimenten utan att vi med säker- Vitmärlan och föreöstersjömusslan het kan utpeka källa. drar relativt någon Samtidigt opåverkade bottnar med är det dock viktigt att hålla i minnet att av substans och måttligt inslag organisk tillståndet i bukten i bestäms hög grad god syretillgång. Om dessa djur finns, av tidigare tillförda föroreningar - inte inte respektive finns, ger det en bild av bara av dem som tillförs tillståndet i bottnama. idag. Diagrammet på Innan vi tar upp den sammanfattande nästa sida visar hur andelen provtagdiagnosen för bukten ska vi därför visa där Vitmärlan och ningspunkter öster-

pen skedde före 1973. Utsläppen till

BOTTENDNR

vatten var totaltl7-30 ton.

* Kema Nords vinylkloridfabrik. Den

var i drift 1946-1967. till Utsläppen vatten var 10-18 ton. Dessutom dumpa-

osss:8s3as§$

des fram till 1964 23.000 betongblock med kvicksilveravfall i buktens ytterområde mot havet. Avfallet kan ha innehållit totalt ca 8 ton kvicksilver.

* vid

Matfors pappersbruk Ljungan.

Från början av 40-talet till slutet av 60talet användes slembekämpningsmedel Frekvens provtagningspunkter där med kvicksilver. Utsläppet uppskattas vitmärla och östersjömussla förekom till 3 - 10 ton. En stor del fördes sannoåren 1974 - 88. likt med Ljungan till bukten.

sjömusslan finns ökat under 15 år. Den- * S ulfitfabriker. Regionen har haft sex na av syrekrävande nykolonisering sulfitfabriker. Fram till 1973 rostades bottendjur tyder att i på syretillgången kvicksilverförorenad svavelkis. Totalt gränsskiktet mellan sediment och vatutsläpp till vatten 2-4 ton. ten numera är acceptabel i större delen av Sundsvallsbukten. Bottendjurens * Indalsälven och

Älvtransport. Ljung-

kan ses som ett kvitto utbredning på an 40-50 uppskattas transportera kg per minskade utsläpp efter reningsåtgärder år, som har sitt ursprung främst i luftoch nedläggning av industrier. föroreningar. Detta ger för hela 1900talet 3,5 - 5 ton.

Gamla kvicksilverutsläpp

* Fabrikerna Atmosfäriskt nedfall. De stora av kvicksilver till släppte också ut kvicksilver till luft. utsläppen Sundsvallbukten för snart 20 Nedfallet buktens har upphörde på vattenyta år sedan. Vi har ställt vart de till 5 ton under 1900-talet frågorna uppskattats stora utsläppsmängderna tagit vägen inklusive långväga transporterat kvickoch vilka effekter de har idag. silver. Dagens kända utsläpp av kvicksilver Den viktigaste effekten av utsläpp av till Sundsvallsbukten har uppskattats kvicksilver är att metallen omvandlas till drygt 0,1 kg/år från vardera Öst- och därefter tas upp i näringskedjoma i rands fabriksområde och Blåbergets av- havet. Framför allt innebär detta att orfallsupplag. Gångna tiders utsläpp hade ganismer på toppen av näringspyramien helt annan storlek. Totalt uppskattas den kan få höga halter. Kvicksilverhal- Sundsvallsbukten under detta sekel ha tema i gädda har undersökts i flera delar mottagit 50 - 80 ton kvicksilver. De av bukten sedan slutet av 60-talet. Mastörsta källorna var: terialet är inte stort, men tyder ändå på en av kvicksilverhaltema i alla nedgång * Östrands delar De få mätklor-alkalifabrik. Den vari undersökta av bukten. drift 1945-1983 och de största som under 80-talet visar utsläp- ningar gjorts

Den andra förrnodade stora käl-

lan, Kema Nords vinylkloridfa-

KVKKSILVERUTSLÃPP brik, kan inte spåras lika tydligt.

ToN Inte heller har uttransporten med H9 /ÃR Ljungan eller av deponeringen Z -l kvicksilveravfall i havet gett nå-

got kraftigt genomslag. Det kan

bero på att dessa källors betydelse

överskattats eller att kvicksilver-

förorenade sediment i södra delen

av bukten överlagrats med kvick-

silverfattigt sediment. Det kan

också bero på att sedimentations-

förhållandena där är sämre, vilket

medfört att kvicksilvret transpor- - _, terats ut över större områden.

1900 mo mo 1 ?w

m°199o

mo mo Kvicksilverhaltema i Skönvik mo 1950

visas på kartan på nästa sida. Hal-

terna är lokalt mycket höga och Uppskattning av årliga kvicksilverutsläpp till når upp till ca 130 mg/kg torrsubvatten i Sundsvall och Timrå under olika stans. En grov överslagsberäk-

decennier. ning visar, att ca 6 ton kvicksilver

finns i sedimenten i och omedelbart

på halter mellan 0,3 och 0,5 mg/kg. utanför Skönvik. Skulle denna mängd Bakgrundsvärdena för gädda från botbekräftas vid noggrannare provtagning tenhavskusten ligger på 0,1 - 0,2 mg/kg. innebär det att en andel påfallande hög Halterna i gädda i Sundsvallsbukten av den kvicksilver utsläppta mängden når inte upp till nivån för svartlistning, finns kvar i det omedelbara närområdet.

1 Haltema i i Sundsmg/kg. insjöfisk I 1990 samlades in augusti grönalger vall och Timrå är än i betydligt högre från bukten och analyserades kvickpå fisk från bukten. Snävt sett från männissilver. Grönalgema i Skönviksområdet kans är således utgångspunkt insjöpro- hade värden kraftigt förhöjda jämfört blemet större. Detta behandlar betydligt med Detta övriga provtagningspunkter. vi i avsnittet om kvicksilver och cesium bekräftar att biologiskt tillgängligt i insjöfisk och vilt. kvicksilver läcker ut från området.

Vart har då allt kvicksilver, som Forskargruppen, som gjort studierna, släppts ut i Sundsvallsbukten, vatagit har lagt fram en grov idéskiss till miljögen? En stor mängd har sannolikt spritts förbättrande i Skönvik. Den åtgärder över områden långt utanför bukten. Uninnebär att inre delen av viken invallas,

dersökningar av många sedimentprover de förorenade bottensedimenten pumfrån bukten 1988 och 1990 visar att en pas till området innanför invallningen betydande mängd ändå finns kvar, men och den inre delen täcks över för att koncentrerad till ett mindre område i isolera de deponerade massorna.

Skönvik utanför den stora kältidigare

lan Östrands klor-alkalifabrik.

trend för transporten av organiskt material och kväve och växtnäringsämnena fosfor. i älvarna visas i dia- Transporten grammen på nästa sida. Diagrammen har så att den långsiktiga utveckgjorts ska synas trots att utsläppen kan lingen variera mycket från ett år till ett annat beroende vattenflödet i älvarna. på Det är inte klarlagt varför tillförseln av föroreningar från älvamas avrinhar ökat särskilt under ningsområden Kv ILMILVER 80-talet. En orsak kan vara avrinningsroxnsuasmus minskande att hålla

m9 /kø områdenas förmåga

›1o kvar en given nederbördsmängd. Det är

g

numera väl känt, att vissa åtgärder i s-1o

[Im]

skogsbruket som dikning, kalhuggning 3-7 och markberedning leder till en ökning

av avrinningen per ytenhet. I Västernorrlands och Jämtlands län NORR har under åren 1970-88 både skogsdikningen och markberedningen ökat kraftigt. Den totala skogsareal, som påo 1 Zkn verkats av dessa åtgärder under hela |_.d_.|_.|._l är en avsevärd andel av älvarperioden, nas Det kan därför avrinningsområden. inte uteslutas att det finns en koppling K vicksilverhalter i ytsediment från normellan det ändrade och älskogsbruket ra Alnösundet och västra Klingerfärden vamas För att föroreningstransport. 1 990. klart kunna belägga eventuella orsaks- Forskargruppen har redan i oktober samband måste en detaljerad analys av SCA för att av datamaterialet och dessutom 1990 fått ett nytt uppdrag göras i detalj studera Skönviksområdet och detaljstudier i avrinningsområdena. metoder för åtgärder. Arbetet lämpliga

görs i samråd med länsstyrelsen. Hur mår Sundsvallbukten?

Var händer med älvarna? En sammanfattande för Sunds-

diagnos vallsbukten kan göras genom följande Vi har visat att av punkter som behandlar de föroreningar tidigare utsläppen material från de lokala vi studerat: organiskt punktkällorna har minskat betydligt sedan 70-talet. med * Kvicksilver i gamla sediment på bott- Föroreningstransporten Indalsälven och har under nama är ett men endast inom Ljungan problem samma utvecklats i rakt motsatt ett begränsat område vid Skönvik där period Man finner en av kvicksilver fortfarande sker. riktning. uppåtgående läckage

t_ må

(oo/ung

150 Ke 120 .. INDÅLSALVEN 100 to w

40 LJUNGAN

zo O 1 W I T T I T | I \ å T ü I r *T l

”mi 7; go 85 “v

2:91 KG N/HA. a

2 _. HJDALSÄLVEN 1l5 .

4 1 LjuNbAN 0.5-

oI|ñIIIr|||\|l|n«T|-r *5 5 “ mo mo

0.911 x o m. a OM_ °-°° INDALSÃLVEN 0,05- 0,04- 0,0;-

oloz_ LjunoAN

0,011 O l | *l l I I T |_T 1* l I 1 T l *rñ 1 v; ss se

mo 19:0

;Il av kväve och - 88 med

Uttransport organiskt material, fosfor 1970

älvarna som mynnar i Sundsvallsbukten. Transporten är uttryckt som

glidande femårsmedelvärden för föroreningsmängden per ytenhet av avrinningsomrâdena, kg/ha, år.

* metaller. Kadmiumhalten är Dessa ämnen finns i starkt hal-

Övriga förhöjda

mycket hög i Skönviksområdet. Detta ter i sedimenten. För PCB och DDT är påverkar behovet av åtgärder där. För påverkan på sedimenten ganska jämt några andra metaller kvarstår ett fråge- fördelat över inre delen av bukten. Ingtecken förhöjda värden i ett om- en enskild källa kan identifieras. Bilden p g a råde i norra Alnösundet. Ingen källa har är annorlunda för flera av de övriga identifierats. I övrigt har inga anmärk- ämnena där föroreningen är koncentreningsvärda halter uppmätts. rad till Skönviksområdet. Om de uppmätta halterna i området bekräftas vid * substans - måste de beteck- Organisk syreförhållan- noggrannare analyser den. Förbättringen av bottnama ger nas som mycket höga och motiverar, skäl till optimism även beträffande fort- liksom halterna av kvicksilver och satt tillfrisknande. Gammalt fiberma- kadmium, att åtgärder vidtas där. terial, barkpartiklar m m genomgår en Länsstyrelserna längs norrlandskuslångsam nedbrytning och överlagras ten har föreslagit en bred undersökning med sediment. av dessa klorerade ämnen naturligt Sedimentytan i programhar numera återgått till ett mera natur- met Miljögiftskartering i Bottniska ligt tillstånd. Ãlvamas ökade transport vikens svenska kustvatten. av organisk substans tycks inte ge effekt i bukten. sker i stället * Påverkan i hela Polycykliska aromatiska kolväten Bottenviken och möjligen även i egent- (PAH). Sedimenten i Alnösundet inne-

liga Östersjön. håller höga halter särskilt vid alumini-

Vid Ortvikens utloppstub finns pro- umsmältverket. Internationella studier blem med en hög bank av fibrer och har inte kunnat visa att dessa ämnen slam. Material kan flyta upp och förore- utgör ett allvarligt hot mot fisk. Anrikna stränderna. ning i näringskedjoma förekommer inte heller. De höga halterna i Alnösundet * Klorerad organisk substans. Bakom motiverar inte mot åtgärder bottnama, detta uttryck står grupper av ämnen med men skärpta krav mot och utsläppen de kemiska kontroll av halterna i konsumtionsfisk. samlingsbeteckningarna AOX, EOCI och TOCl. Det återstår arbete identifiera * mycket för att alla Växtnäringsämnena kväve och fosdessa enskilda ämnen och deras effek- belastar bukten olika

for år från år ef-

ter. Sedimenten i bukten är tersom älvarnas som är den påverkade flöden, med en tydlig topp vid den största ut- största källan, varierar mycket. Bräddsläppskällan Östrand. Halterna är dock ning av orenat från de avloppsvatten klart lägre än vid andra kustområden kommunala varierar ledningsnäten som belastats med dessa ämnen. Det också med nederbörden. Undersökkan bero på att kraftiga av av och växter 1990 minskningar ningen alger gav redan skett från Öst- tecken - AOX-utsläppen inga tydliga på övergödning rand. eutrofiering - med för Skönundantag viksområdet. En viss förekom påverkan * klorerade Miüofarliga organiska utanför de kommunala reningsverken ämnen. Till denna grupp hör de välkän- Essvik och Fillan. Sannolikt är ändå da miljögiftema PCB, DDT och dioxin. balansen i bukten mellan näringstillför- Där ingår också penta- och hexaklor- sel och växternas att omsätta förmåga bensen, aldrin, dieldrin och lindan. instabil. Det inte att förutnäringen går

effekten av ökad tillförsel av nä- Salthalten i buktens vatten är dock, på säga ett nederbördsrikt år. grund av älvamas sötvatten, under delar

ringsämnen

av året inte tillräckligt hög för att blå- * Klorat släpps ut från Östrand och stången ska kunna växa där. Vilken av

Nobels fabriker. Utsläppen kan vara en dessa orsaker som är avgörande har inte

orsak till att blåstång inte finns i bukten. kunnat bestämmas.

Slutsatser

Förhållandena för djur och växter i Sundsvallsbukten har på

flera sätt blivit bättre de senaste 10-15 åren. Förbättringama

kan ses som ett kvitto på att minskning av utsläpp lönar sig. Utsläppen från punktkälloma i Sundsvall och Timrå kan och

bör ändå minskas ytterligare. Prognosen blir då att tillfrisk-

nandet kan fortsätta. Några huvudproblem kvarstår. Det ena gäller resterna av

gamla utsläpp av kvicksilver och andra miljögifter. Det är

koncentrerat till ett område i Skönvik. Åtgärder krävs där för

att begränsa verkningarna av dessa gamla utsläppsrester. Det andra gäller ökad transport av organisk substans och växtnäringsämnen med älvarna. Denna föroreningstransport betyder mindre för Sundsvallsbukten än för Bottenviken och

kanske Östersjön som helhet. Problemet är därför av riksintres-

se. Frågan är om ändrade skogsbruksmetoder ligger bakom

förändringen i älvarna.

Det tredje problemet gäller övervakning av miljögiftema i stort, särskilt de stora grupperna av organiska klorföreningar. Det saknas fortfarande mycket kunskaper i landet om dessa

och deras effekter i

miljögifter miljön.

Delegationens förslag

Vi föreslår för Sundsvallsbukten.

följande åtgärdsprogram

Åtgärder mot gamla utsläpp.

* Vidta åtgärder mot förorenade sedimentmassor vid Skönvik.

Detta förutsätter en detaljundersökning för att bekräfta föroreningshaltema och finna metoden för

lämpligaste återställning. SCA Wifsta-Östrand har i oktober 1990 beställt kompletterande undersökningar och inlett diskussioner med länsstyrelsen.

* Vidta åtgärder för att hindra uppflytning och spridning av fibrer och slam från banken vid Ortvikens pappersbruk. Utredning pågår vid SCA Ortviken och redovisas till länsstyrelsen före årsskiftet 1990/91.

Åtgärder mot pågående punktutsläpp

* Minska av organisk substans och klororganiska

utsläppen

ämnen från Östrands sulfatmassafabrik. Tas upp vid omprövning av fabrikens tillstånd enligt miljöskyddslagen.

* Minska utsläppen av PAH från GA Metalls aluminiumsmältverk. Villkor för dessa utsläpp till vatten formuleras vid omprövningen av verk 2 vid smältverket.

* Utför tillsyn och kontroll av oljeutsläpp från bilvårdsanläggningar, oljehamnen och verkstäder. Byt produkter med miljöfarliga ämnen mot mer Denna miljöanpassade produkter. fråga behandlas utförligare i avsnittet Kemikalier sidan 153. på

Kontroll

Komplettera utsläppskontrollen vid de stora källoma och den samordnade kontrollen av bukten, som av kommunerna görs och de stora industriema, på följande punkter:

* Utred förutsättningarna för specifika organiska att_mäta ämnen vid utsläppskontrollen vid Ostrand.

* Inför återkommande kontroller för periodiskt

- PAH i konsumtionsfisk - Fiskekologi - av fastsittande och Kartläggning alger högre växtsamhällen.

* Gör en årlig verksamhetsberättelse för den samordnade kontrollen av Sundsvallsbukten.Gör en större med redovisning slutsatser och rekommendationer liknande den som gjorts inom efter de som utförs Miljöprojektet, bottenundersökningar vart femte år.

Forskning och undersökningar

* Genomför forskning och studier med statliga medel om hur

markanvändning och nedfall av luftföroreningar i norrlandsälvamas tillrinningsområden påverkar läckage av organisk substans, kväve, fosfor och metaller. Använd Indalsälven och Ljungan som modeller för att finna orsakerna bakom den ökade föroreningstransporten i älvarna. Ge i länsstyrelsen Västernorrlands län i uppdrag att samordna arbetet med stöd av naturvårdsverket.

* Genomför förslaget Miljögiftskartering i Bottniska vikens

svenska kustvatten med avseende på Sundsvallsbukten. Syftet är att begränsa fortsatt av i spridning miljögifter regionen. Detta gäller av vilka sedan är förmiljögifter många länge bjudna. För bara en del av ämnena är några utsläppskällor kända. Det innebär att finansiärer för karteringen saknas och att tillskott av statliga medel är nödvändigt.

De båda ovan i till de om förslagen anknyter hög grad förslag förbättrad i som naturvårdsverket miljöövervakning Sverige lämnat till nyligen regeringen.

* Undersök omfattningen av och av orenat bräddning läckage spillvatten från ledningsnät och reningsverk. Undersökningarna blir underlag för kommunala i åtgärdsplaner. Mätningar Sundsvalls tätort har inletts och klara hösten 1990. görs

* Kartlägg källor för metallutsläpp i Alnösundet samt läckage av miljöfarliga ämnen från avfallsupplag.

* Undersök om i bukten inverkar blåskloratutsläppen på tången.

GAMLA INDUSTRIOMRÅDEN

har en Hur stora områden gäller Sundsvallsregionen

industrihistoria det?

lång

Längs den kuststräcka som inventerats Sundsvallsdistriktet är idag ett av Sve-

är det cirka fem av totalt åtta mil stränriges mest industrialiserade områden.

der som har varit eller ärindustrialisera- Stora skogar, flottleder och goda hamn-

förutsätt- de. De gamla, huvudsakligen övergiv-

förhållanden var de viktigaste

för industrialise- na, industriområdena som tas upp i denningarna regionens na tre mil. Dessa

ring. Industrialiseringen i regionen har inventering utgör

områdena omfattar totalt ca 300 ha och en lång historisk tradition. Redan på

har en medelstorlek på 13,5 ha på fast-

1500-talet fanns det vattensågar vid de

landet och 4,5 ha på Alnön. Många av mindre vattendragen en bit in i landet.

områdena utnyttjas i mycket liten om- Den första ångsågen togs i drift 1849, fattning. För varje omrâde inventerades och under det följande halvseklet form- - verksamheter tidigare ligen exploderade sågverksutveckling- - nuvarande verksamheter en längs stränderna. Överallt där båtar - m m tillgänglighet, vägar kunde lägga till fanns det sågverk. - mark, topografi, vatten och vegetation

- Sedan sekelskiftet har hamnverk- byggnader - strand och kajer.

samhet, sågar, massa- och pappersindustri koncentrerats till ett fåtal platser. De

Vilka risker förekommer?

gamla industriområdena togs delvis i

bruk av ny industri, men de flesta områ-

För varje område har det gjorts en risk-

den förlorade sin ekonomiska betydelsom till att identifiera

bedömning syftar

se, byggnader revs och ogräs och träd och värdera de miljö- och hälsorisker tog över de övergivna brädgårdama. som finns kvar.

Fyra generationer Sundsvalls- och Riskbedömningama grundar sig på Timråbor har vant sig vid att kusten om ininventeringar på plats, kunskap

tillhör industrin. dustriella olika ämnens farprocesser,

lighet, historiska dokument m m. Risk- Vi har tagit upp några frågor kring

bör i två

dessa industriområden: bedömningama göras steg. gamla

Först en utan

- var de och hur stora är de? översiktlig riskanalys ligger

Är risknivån behövs - vad finns kvar från industritiden? provtagningar. låg

mer Är den måste en - vilka miljörisker finns det i områdena? inga åtgärder. hög

mer med provtag- - hur kan man nyttja områdena med detaljerad riskanalys

ningar genomföras. Därefter kan en ny hänsyn till miljöriskema?

riskbedömning göras. Vår studie

omfattar den första nivån. De risker

som bedöms är:

M

iL/*Msåü WDUSTRIOMRÅPFN

0 s iha S.. M

åâcxvm Q Heba

10-2oha

Q

›2oha

:\

Gamla industriomrâden upptar stora områden av Sundsvallsbuktens stränder.

- Kemiska risker som frät- och bränn- talet och som sedan inte använts inducancer, striellt, har oftast inga andra kända risskador, förgiftningar, påverkan fosterskador m m. ker. De har fått den lägsta riskklassen. på arvsmassan, - risker som risker är inte särskilt vanli- Geologiska/geotekniska Geologiska ras, erosion och skred. ga. - Andra risker som De kemiska riskerna är betydligt svåfysiska olycksrisker av och förfallna rare att bedöma och åtgärda. Det är på grund övergivna maskiner och avfall i områden där det funnits massa- och byggnader, kajer, samt kemiska och områdena. pappersindustrier

Risknivå Rekommendationer

Flass

1 mycket hög Undersöka och analysera riskerna i detalj. Efterbehandlings- eller skyddsåtgärder behövs troligen oavsett den framtida markanvändningen

2 Undersöka området noggrant. Åtgärder kan hög behövas speciellt vid förändrad markanvändning.

3 mellannivå Undersöka och bedöma riskerna. Troligen är omfattande åtgärder inte nödvändiga.

4 låg Utifrån vad som nu är känt behövs endast en enkel undersökning och inga skyddsåtgärder.

Klassificeringssystem för miljörisker mekaniska industrier som har fått de Klassificeringen har gjorts i fyra klasser med olika risknivåer enligt tabell. högsta riskklassificeringama. innebär inte att det För ett av områdena, Essvik-Ny- En viss risknivå hamnsområdet i Njurunda, har det finns/inte finns några i miljöproblem en mer detaljerad studie för att området. Risknivån talar om vilken san- gjorts kunna och öka säkerheten i nolikheten är att man med hänsyn till precisera hittar riskbedömningama. I det undersökta verksamheter miljöfarlitidigare materialet ingår bl a brandförsäkringsga rester. Det är viktigt att understryka kartor med god redovisning av var att osäkerhetema är stora. Detta beror olika verksamheter ägde rum. Detta unbåde på att det är svårt att få fram detaldokumentation om verksamheter- derlättar bedömningen av var man kan jerad olika äm- förvänta sig att hitta olika miljöfarliga na och att kunskaperna om i dessa är ämnen. nens miljörisker sammanhang ofullständiga. Ytterligare forskning be-

hövs för att det skall vara möjligt att Vilka

göra bättre riskbedömningar.

efterbehandlingsmöjligheter

Resultatet av hela inventeringen,

som redovisas i ll, visar att finns det?

delrapport fysiska risker som murkna kajer, rester av förfallna hus och diverse Efterbehandling är ett samlande namn pålning, skrot finns i områden. Dessa alla som vidtas för att besamtliga på åtgärder risker är relativt lätta att eliminera. De gränsa eller undanröja spåren av en tidisom lades ner i början av 1900- markanvändning. Man ser då till sågverk, gare

- V INWSTRFTIPP

mñTLÃDA, (massan *gøfiål

vsvaswsenl v; t mv MLO

:Anna hv-

vwenss WW” §4. PMNWS SMÃINMMI;

”WWW w mrvstmzg

MMMMGMHJ _ noxnoum

WMELMGASN WÅVESYM.

KowppLM, ?AH a A9 .l-OWNGS

ÅLM

KALKSTEN ?Ao/lem ;omm _

rusumae Bovmeuoisn 5.4)

g

D m M PPMM 21

UpPLM gpmrmmng DIVERSE MILPFANJGT v mmm -- W 4; dyr/armen:

551-

m K* ° ;VMWM * :ha Lamm/nanci MSSAMAGASWJ .. Tum”, Newman , svmnømsnus MI “mm

bl., g _ å I ^“ *L*

Å Tankwi . är :-

j a-;OMPAELASKA

Vannxj

:g

L: /. a KO b; 2

N-ÖTLÃDAJMPM.__

;rgflln

Bunau VEPREN$EKI _ 010mm

E_ TORKW, ;ägg-w _

f

u,

âdø

h I

;âKEUTAmpH

TIMHER- _ LASTBMHALL Umm -

7: øsunnnnsoa, apa

/ o ( j rmomoqon. x I namnen I

1l|I

l

EssvIK-NYHAMN

,

NULÄBE

g /l

KRING 1970 RISKKLASSEK

r l

0 50100 [OO :i “c REMMWEKK r lzlál-;á __. /

©p

Brandförsäkringskartor kan bidra till att ge en god bild av tidigare verksamheter och

bilda underlag för riskklassijicering.

den effekt som de kvarvarande miljö- måste betraktas som

ling exploateringsstömingama har människa och mil- kostnader. på jö. Efterbehandlingen får i sig inte ge Olika metoder som kan bli aktuella

upphov till nya miljöproblem. Många ar:

kan det vara att låta - exem-

gånger lämpligast begränsa markanvändningen, föroreningama ligga kvar och kapsla pelvis förbud mot schaktning och bein dem för att begränsa spridningen. Ett byggande

annat sätt är att se till vilken markan- - ta bort förorenade

jordmassor

området är för ur - skärma av och

vändning lämpligt genom övertäckning

andra aspekter och vidta de efterbe- så att av

inkapsling utläckage miljöfarhandlingsåtgärder som krävs. Då räcker liga ämnen stoppas oftast inte inkapsling eftersom det då - sanera eller s k dekontamineavgifta,

oftast krävs och för att

schaktning, pålning ring, oskadliggöra föroreningfyllning. Delar av sådan efterbehand- arna.

Utövaren är av området får då be-

ansvarig Efterbehandling

kostas med allmänna medel. för och

miljöskador

efterbehandling: Kostnadsansvaret för

är inte löst

efterbehandling

Den som utövar miljöfarlig verksamhet

i ett område, inte mairkägaren, är enligt Den som är ansvarig för att föroreningmiljöskyddslagen i f-Örsta hand ansva- arna finns skall vidta skäliga åtgärder

rig och skyldig att vidlta skyddsåtgärder, för att hindra fortsatt spridning. Av hävd

vilket även innefattair innebär dock att

efterbehandling. skälighetsprövningen

När det gäller äldre verksamhet, som man kräver mindre ekonomisk insats av lades ner före gäller inte alltid den ansvarige ju längre tiden sedan

1969,, gått

Aven om verksamheten miljöskyddslagen, principen upphört. är enkel och klar är till kan

ttillämpningen inte Skyldigheten efterbehandling

lika enkel. Det finns många oklarheter därför bli så begränsad att det inte

vad som i mark- räcker till för att

kring ingår begreppet åtgärda miljöskadoma.

användning och vemt som är ansvarig Mellanskillnaden måste betalas på annär verksamheten b›ytt ägare. Andra nat sätt. Finns det ingen ansvarig alls oklarheter gäller mazrkägarens ansvar. måste också ätgärdema bekostas på Olika juridiska tolkniingar leder till oli- annat sätt.

ka ansvar för efterbethandlingsom ett Under 80-talet har ett flertal utred-

exempel kan vi ta Området vid Nya ningar behandlat frågan om hur man Söråkers sågverk. skall täcka kostnaderna för att efterbelades ner 1931. En indu- handla områden. Vi kon- Sågverket miljöskadade stritipp fanns inom Området fram till staterar att ännu inte lösts. frågan 1967. Tippen har även använts av en Skillnaden mellan ett skäligt kostnadssulfitfabrik och en fabrik som tillverkat ansvar för den ansvarige och faktisk isoleringsmaterial. Att av- kvarstår. miljöfarligt efterbehandlingskostnad fall finns i tippen har öl kunnat uteslutas Att rimlig efterbehandling blir gemed hänsyn till de råvaror som använts nomförd anser vi vara en nationell ani processerna. gelägenhet. Det är inte rimligt att kom- En av muner som har omfattande tolkning ansvarighetsfrågan problem att är från industriverksamhet ska stå

bygger på tippar pågående mark- nedlagd

användning. Om det sker är det för denna kostnad. I läckage miljöpropositionen miljöfarlig verksamhet och miljö- 1988 avvisades en miljöskadefond

skyddslagen är tillämplig oavsett när främst på grund av kritiken mot att infö-

den aktiva tippningen slutade. Senaste ra en När miljöskadeavgift. miljöavgif-

aktive utövare är ansvarig denna ter och miljöskatter nu föreslås av andra

enligt och skall vidta efterbe- skäl anser vi att om en tolkning skälig förslaget miljöhandling. skadefond, för att finansiera efterbe- En annan är att av bör tolkning begreppet handling miljöskador, tas upp markanvändning förutsätter en aktivi- igen. Eventuellt kommande miljöavgif-

tet och att miljöskyddslagen därför inte ter och skatter bör till en del kunna

kan tillämpas och ingen finns. avsättas till sådant ändamål. ansvarig

Hur undviker man framtida

problem?

Bästa sättet att lösa ett problem är att se Ett av de stora problemen vid riskbetill att det Påståendet är dömningama har varit att informatio-

aldrig uppstår.

självklart, men det innebär, att man nen om tidigare verksamheter är myckfrån till se till att Om man i efterhand vet var

vaggan graven måste et dålig.

och är så lite ämnen har lhanterats kan den yta

produktion produkt miljö- farliga

störande som Om man minskar som måste undersökas begränsas. Det

möjligt.

hanteringen av tungmetaller, lösnings- har också visat sig att dokumentation av

medel m m, minskar miljöstömingama ledningar, sedimenteringsbassänger och därmed också behovet av efterbe- m m är nödvändig för att i efterhand

handling. kunna säkert bedöma miljöriskema.

Historien om Sundsvallsbukten visar Miljöskyddslagen bör ändras så att såmed önskvärd tydlighet att ingen verk- dan dokumentation säkerställs. samhet är för evigt. Den som på femtio- Efterbehandling har i vissa fall tagits

talet skulle ha blickat ut över Ljungans redan i samband med tillståndsupp med bl a tre stora i koncessionsnämnden, vil-

mynningsområde prövningar

massafabriker och påstått att det skulle ket kan vara ett bra sätt att i god tid

vara öde och tyst om 20 år, skulle knap- uppmärksamma efterbehandlingspro-

past ha blivit trodd. blematiken.

»e Svartvik och Essvik vid Ljungans 1930. mynning kring

Hur kan områdena Men av områdena har också

många stora kvaliteter. De lövdjungler som användas? täcker stapelbäddar, vältbottnar och stränder har ett rikt växt- och djurliv. Miljörisker och risker är idag

fysiska

Tillsammans med rester från den induhinder för att använda stora delar av de striella verksamheten är detta en späninventerade områdena. är direkt

Många

nande kulturpåverkad miljö där besöka-

olämpliga att vistas i, främst p g a de

re kan ana något om livet som en gång fysiska riskerna. De flesta av områdena levts här. upplevs idag som skräpiga. Områdena ligger invid stränder och hav. Många av dem ligger också nära bostadsområden. De är därför en

mycket stor potentiell

resurs för rekreation och friluftsliv. Långa kuststräckor kan tas i anspråk för promenader, båtliv, fritidsanläggningar eller göras i ordning som naturparksområden. För detta krävs det framför

allt åtgärder som städning och vegetations- Några av de gamla industriomrâdena är eller kan enkelt röjningar.

bli fina rekreationsområden.

Tillgängligheten till

områdena är idag dålig. Den bör förbättras med stigar och vägar längs stränderna. Gatukontoret i Sundsvall

håller på med en utredning om en gång- och

cykelväg längs Njurundakusten från Kvissleby in till centrum. En sådan väg stämmer väl överens med avsikten att för-

bättra tillgänglighe-

ten. I många områden krävs städning och ibland efterbehandling för att de skall kunna användas.

De undersökta områdena har oftast tion, friluftsliv och exploateringsintresgoda kommunikationsförutsättningar sen bör lämpligen göras i kommunernas och innehåller plana De kan därför ytor. Översiktsplaner. också vara en stor resurs för framtida I av områdena något längs genomindustriutveckling eller skulbostadsbyg- fartsledema, förslagsvis Svartvik, gande. Exploateringsbara delar av om- le ett sågverksmuseum kunna ge en lerådena kan då användas som en finan- vande bild av en svunnen i industriepok sieringskälla för övriga efterhandlings- Sverige. åtgärder. Avvägningar mellan rekrea-

Slutsatser

Kusten längs Sundsvallsbukten består inte enbart av längre industrianläggningar. Stora delar av kusten är en slumrande resurs som med städning och skulle kunna bli efterbehandling en stor för rekreation och friluftsliv. Vissa delar skulle tillgång också kunna exploateras för bostäder och industri. En omvandling av dessa områden skulle kunna medverka till att regionens invånare kan återerövra kontakten med strand och hav. De gamla syndema från den måste gamla industriperioden åtgärdas. De vanligaste riskerna orsakas av förfallna pålkajer, byggnader, skräp och avfall m m som utgör en risk vid fysisk vistelse i områdena. I framför allt där det har några områden, funnits massafabriker, bedöms det finnas stor risk för att rester från industriverksamheten kan orsaka och hälskadliga miljösoeffekter. Kunskaperna om de risker som olika ämnen till ger upphov i dessa är och måste sammanhang ofullständiga förbättras. Lagstiftningen är oklar när det vem som har ansvar för gäller gamla miljöskador. Det finns ofta ett stort gap mellan nödvändig efterbehandling och vad den som är ansvarig för miljöskadoma kan åläggas att åtgärda. Framtida kan efterbehandlingsproblem förebyggas genom att eftersträva så lite miljöstörande och produktion produkter som möjligt. Dokumentationen av verksamheter och tekniska anläggningar måste förbättras.

Delegationens förslag

Målet är att de gamla industriområdena inte skall orsaka några miljö- och hälsorisker och att områdena för

göra tillgängliga

rekreation och friluftsliv.

l0l

* och i de Genomför städnings- efterbehandlingsprojekt gamla industriområdena längs kusten. Syftet är att vända Sundsvall och Timrå mot havet. De viktigaste åtgärderna utöver ren städning och efterbehandling är

- att öka att bygga stigar och gång- och tillgängligheten genom cykelvägar längs stränderna - att rensa viktiga vattenområden från pålrester - att informera om de nya möjligheterna.

En viktig del i genomförandet bör vara att engagera föreningar, skolor, förskolor och enskilda i arbetet så att områdenas resurser och möjligheter blir kända. Projekten bör genomföras under en koncentrerad tid för att få god effekt, förslagsvis tre år.

* Finansiera projekten med medel från berörda markägare och de industrier som har sina rötter i kustens industrihistoria. I avvaktan på att ansvarsfrågoma klarläggs bör förhandlingslösningar av finansieringen eftersträvas.

* Städa och förnya även de områden där det finns pågående industriverksamhet.

* Förnya områden längs genomfartema med ambitionen att ge dem som färdas en trevlig och vacker bild av regionen.

* Fullföl j riskanalysen med provtagningar och andra undersöki områden med risknivå. som ännu inte ningar hög Miljöskador skall efterbehandlas. åtgärdats

* Förbättra kunskaperna om olika ämnens miljörisker genom forskning.

* Se över lagstiftningen för att klarlägga ansvars-, dokumentations-, och i samband med efterbehandfinansieringsfrågor ling.

* Det är en nationell angelägenhet att säkerställa att erforderlig efterbehandling kan Medel reserveras från genomföras. miljöavgifter.

* Ta upp efterbehandlingsfrågor i större utsträckning i tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen.

i

INDUSTRIAVFALL

Industrins avfall

dominerar stort

I det totala avfallsflödet i Sundsvall och det avfall. Av den branschtypiskt Timrå dominerar industriavfallet stort. sådant avfall som mängd deponeras Det framgår av figurerna på nästa sida det mesta särskilda industritipläggs på där också hushållens avfall tagits med par. som jämförelse. En mycket stor del av

industrins avfall består av bark, spån Industriavfallets innehåll

och flis från skogsindustrin. Ungefär en miljon ton sådant avfall används som av indusammansättningen regionens bränsle inom industrin. striavfall har undersökts besök genom Om man räknar bort de stora mäng- vilkas avfall inte på samtliga företag dema som bränns inom industrin, blir i hushållsavfallet. Det är totalt ingår ändå den återstående mängden indu- 319 företag. Inventeringen genomförstriavfall fem gånger större än hus- des av under månader fyra personer fyra hållsavfallet i regionen. Dessutom vintern 1989/90. ställdes om Frågor läggs detta industriavfall utan vidare av avfall, årsmängden returprodukter bearbetning på tipp. och föroreningar. En viktig uppgift var är i ett pro- att tillsammans Deponering på tipp sig med företagen uppblem genom uppkomsten av förorenat skatta av det blansammansättningen lakvatten. Utrymmet för är dade industriavfallet. deponering begränsat och regionens industrier sö- Arbetssättet är unikt att genom varje ker nya tipplatser. En annan sida av Materiaavfallsproducent analyserats. problemet är att det deponerade indu- let har samlats i en databas som blir en striavfallet innehåller material och en- för en framtida för grund avfallsplan ergi som skulle kunna utnyttjas. industriavfalleti regionen. Inventering- Vi har i första hand koncentrerat ar- ens resultat har kontrollerats genom betet den av avfall som på blandning jämförelse med invägda mängder vid uppkommer vid alla industrier, affärer och andra Blåbergets avfallsanläggning och kontor. Det kallas ibland icke i landet. undersökningar branschspecifikt industriavfall. Vi har visar att Inventeringen beräkningen valt att kalla det blandat industriavfall. av det blandade industriavfallet i Mer än 95 % av detta avfall läggs på bör ses över. Hittills har Sverige mäng- Sundsvalls tipp vid Blåberget. den till 4,5 uppskattats miljoner ton/år. I andra hand har vi studerat det mer Studien i Sundsvall och Timrå tyder på ensidigt sammansatta industriavfall, att värdet borde vara ca 3,0 miljoner som är för vissa industribrantypiskt ton/år. Trots detta är mängden mycket scher. Det kallas ibland branschspeci- stor. Hushållsavfallet i Sverige uppfikt industriavfall. Vi har valt att kalla skattas till 2,7 miljoner ton/år.

i

lbkAürsallYfülájly

INDUSTRIAVFALL

1 138000 TOM/ÄR

z

ronsmwunne_

ü

1000 000 TGN/AR

03/

//I/l/

/

Elli [[35

omvmsus PAITERSDRUK limmas :upusmr

gsm

mwamx nrmx

24mm

1120001105,

BlANDAlÃklNDUålñlAVFALL

44 000 Tou

i

FÖRBRMNING

?Påâfüåuhás

1500100 A

mamma sLÃBsnsn

HUSHALUAVFALL

31000 $oR1FRh5 Mamman

_ __ TOM/AR

F0“BRM

N

DEWNERWG 1°°° NM

Tou/luv,

23000 (EKÃNSLEFMKTION) .å

uÃasnsn

ü

KORYMVERKET

Ayfallsflödenafrån industrier och hushåll i Sundsvall och Timrå 1989.

Miljöfarligt avfall, ca I] 000 ton/âr, ingår ej.

* Det finns stora möjlighe-

ter till återvinning både av

material och energi. * Trä 2/3 av avfallet är brännbart. Papper *

Plast Mängden miljöfarligt av-

fall, som kom fram vid in-

Övrigt, blandmaterial

venteringen, är kraftigt un-

derskattad jämfört med statistiken från huvudentreprenören för sådant avfall i re- Metall gionen. Inventeringsmeto-

Övrigt, blandmaterial den passar därför inte för

denna typ av avfall. * Ien gråzon emellan miljö-

avfall och in-

farligt övrigt

dustriavfall fann invente- Totalt rarna att 58 000 lysrör/år S ammansättni läggs på tipp.

n g av det blandade industriavfal l et från

* En stor avfall från

31 9 i Sundsvall mängd företag och Timrå byggnads- och rivnings-

verksamhet skulle kunna

Fördelningen av det blandade indu- användas som i stället för att utfyllnad striavfallet på olika material framgår av

läggas på tipp.

tabellen ovan. av det

sammansättningen branschty-

Vid av detta avfall

inventeringen piska industriavfallet i regionen visas i

kom följande uppgifter fram: tabellen nedan. Av detta avfall

uppkom-

* Hälften av avfallet består av trä och mer 2/3 av vid de största före-

mängden papper. tagen. Det branschtypiska avfallet är

alltså ett problem i första hand för

regi-

Bark, spån, flis (skogsindustri) Slam och fett (kemisk industri, skogsindustri) Aska (skogsindustri, värmeverk) Slakt- och mejeriavfall (livsmedelsindustri) Blästerstoft (aluminiumsmältverk, kemisk ind.)

Övrigt

Branschtypiskt industriavfall i Sundsvall och Timrå. Sedan inventeringen gjordes har

slammängden från Östrands massafabrik minskat med 40 000 ton/âr. Efter pressning säljs slammet som returfibrer till en annan i stället fabrik för att läggas på tipp. Ett bra

exempel på att avfallsmängderna kan minska.

onens största företag, särskilt process- föroreningar och möjligheter till åter-

industrierna. Observera att en stor vinning beaktas redan vid ritbordet.

ca 1 miljon ton/år, används som Under vår studie av industriavfallet

mängd,

biobränsle inom industriema. har ett företag, Sunds Defibrator i

Sundsvall, prövat intern miljörevision

med av avfall

Minska inriktning på hantering

avfallsmängderna

och kemikalier. Erfarenheterna av detta

och andra försök med intern miljörevi- Inventeringen av industriavfallet visar sion inom miljöprojektet visar att så-

att mängdema faktiskt kan minska. Det

dana revisioner är en bra start för att är möjligt genom att använda i tur och

sätta avfallsfrågoma i blickpunkten vid

avfallssnål teknik, materialå-

ordning ett företag.

tervinning och energiutvinning. Fram- Materialåtervinning kommer som tidens avfallsbehandling kommer att nummer två bland behandlingsmetovara en kombination av dessa huvud-

dema. Fördelarna ligger i besparing av riktningar kompletterade med depone-

naturresurser, miljövänlig upparbetring, att användas i sista hand.

ning och inte minst energihushållning.

Avfallssnål teknik används här som Att återvinna material ur industriavfall

samlingsord för olika förebyggande

ger samma energibesparing som när tekniker. De alla till att minska

syftar

man förbränner det brännbara i avfallet.

avfallsmängden, minska avfallets inne-

Många material kan återvinnas flera håll av skadliga ämnen och öka möjlig-

gånger och återvinning ger därför bättre

heterna att återvinna material ur avfalenergihushållning än förbränning. let. Det saknas både teknik för att bearbe-

Tanken att minska avfallsmängdema

ta avfallet och marknad för det återvun-

och avfallets farlighet redan vid källan

na materialet. Teknik och marknad

kan tyckas självklar. Det är ändå ytterst

förväntas dock bli utvecklade under 90-

få svenska företag, som ännu utarbetat

talet.

milj öskyddstrategier innehållande bätt-

re avfallsdisciplin, där avfallseffekt,

G) AVFALLñNÃL TEKNIK

om Pnoounxoumou.

@ DEPONERING

PÅ TIPP

FÖRBRÄNNING MED

G)

ENEKGIUTVINNING

® MATERIAL- KÄLL- Mñmueu.

Årexvmume $OKTERING SORTERING

Genom olika åtgärder kan som minskas.

mängden avfall deponeras på tipp

106 - «. ;l

;hømdk

Återvunnet Teoretisk Uppskattad praktisk material nivå nivå

Det finns stora förutsättningar att återvinna material ur det blandade industriav-

fallet i Sundsvall och TimråDen praktiska nivån på återvinningen har uppskattats

till hälften av den teoretiska.

Förbränning med energiutnyttjan- man under de närmaste decennierna

de kan ske genom att bränsleflis eller inte har råd att räkna bort denna inbränslekross framställs ur industriav- hemska Det krävs dock ett

energikälla.

fallet. Dessa bränslen kan sedan eldas för att få fram

utvecklingsarbete

tillsammans med hushållsavfall, en bränslen ur industriavfallet, som är

bränsledel ur hushållsavfall eller bio- bättre än sett både från

dagens, miljö-

bränslen. Marknaden för bränslen från och Dit hör att ta fram

energisynpunkt.

industriavfall har de senaste åren varit i för varudeklarationer

riktlinjer för så-

det närmaste död. Vi anser trots detta att dant bränsle.

Deponering kommer

även i framtiden att behöva

Än mo utnyttjas som avfallshante-

äPoNEmNe

,

/ TI PP ringens yttersta skyddsnät.

42 Det kommer dock att ställas

500 TGN

kraftigt skärpta krav på

framtidens deponier.

Mängdema som när depo-

Enemlwrlzüäe

nin måste bli så små som

ÄR 2000

pçpougmue

17 P ?öjligi åOåik: anocs eova avlialllsslâg ean- ;A

/ las innan de För

deponeras.

1000 TGN

20 00°: m?

att sköta framtidens

depo-

kommer det att ställas

W Qgçkgnnymuns nier

AVFALLQNÃL krav mTmML_ 14900 på kunskaper

“N hogre

TEKN|K inom

ATERwmmg kemi, biologi och

IWOO WN 3000

Tou geologi.

På tio års sikt anser vi det

Målet är att tillförseln till av blandat

tipparna möjligt att genom avfallsnål

industrimfall ska halveras till år 2000. teknik minska mängden

blandat industriavfall med ca 10 %.

Bilda en

regional

dessutom

Återvinning av material bör

för

kunna ske i den omfattning som tabel- organisation

len på föregående sida visar. Tabellen industriavfallet

anger vad som teoretiskt kan återvinnas

ur detta avfall i regionen. Den praktiskt Det är producentema av avfallet som

möjliga delen har uppskattats till hälf- har ansvar för hur det ska tas om hand.

ten av den teoretiska. Detta samhällskrav kommer att drivas

Bränsle från industriavfallet skulle hårdare i framtiden.

kunna användas vid Sundsvalls kom- Genom riksdagsbeslut 1990 ökar

muns fjärrvärrneanläggning i Korsta. trycket på både avfallsproducentema

Ortvikens pappersbruk skulle med vis- och kommunerna. Producentansvaret

sa kunna elda markeras och kommunerna blir investeringar ytterligare skyldibränsle från industriavfall. Redan dessa ga att göra avfallsplaner för allt avfall,

båda förbränningsmöjligheter motsva- inte bara hushållsavfallet. Kommuner-

rar ca 25 000 ton industriavfallsbränsle. nas arbete underlättas genom att företa-

Det är mer än det blandade industriav- gen blir skyldiga att lämna uppgifter om

fallet i regionen kan ge. sitt avfall.

Den utveckling under 1990-talet som Vi anser att Sundsvalls och Timrå

beskrivs i figuren på föregående sida kommuner ska göra en gemensam av-

kan sättas som ett mål för regionen. Om fallsplan. Det är en fördel att behandla

hanteringen av industriavfallet fortsät- regionen som en enhet. Vi anser vidare

ter som nu, innebär detta: att kommunerna och industriema ge- * Ökat årligt deponibehov på ca 40 000 mensamt ska utreda möjlighetema att

m3 till en kostnad bilda en regional för induav fyra miljoner kro- organisation striavfallet. kan nor. Organisationen grundas av de båda * Minskade kommunerna eller av årliga intäkter från råvarukommunerna och de största industrieroch bränsleförsäljningen på i storleksna tillsammans. Vi har hösten 1990 tagit ordningen sju miljoner kronor. Grovt initiativ till att en sådan utredning räknat går alltså ca en miljon i Sundsvall- startar. kronor/månad förlorade Ett alternativ är att bilda ett Timrå den nuvarande regionalt genom hanteringbolag för hantering av industriavfallet. en av det blandade industriavfallet. Vi har också Bolagets uppgifter skulle vara att gjort en grov beräkning av vad * arbeta med tydlig inriktning på milmaterialåtervinning eller enerskulle kunna för jöskydd giutvinning ge räknat * vara en drivande kraft för införande av hela landet. Mängden blandat industriavfallssnål teknik avfall har då satts till tre miljoner ton/år * med motsvarande verka för materialåtervinning och sammansättning som i Sundsvall energiutvinning ur avfallet och Timrå. Marknadsvärdet * framtida samordna deponibehovet för induför en praktiskt möjlig matestriavfall så att så lite mark som möjligt rialåtervinning är ca 400 miljoner krobehöver användas nor/år. Motsvarande värde för alternati- * tillsammans med regionens energianvet energiutvinning uppskattas till ca svariga göra en utredning om samtliga 370 miljoner kronor/år. För beräkningbiobränslens möjligheter både kort arna gäller reservationen att både teknik på och marknad och lång sikt måste utvecklas.

* tillsammans med miljömyndigheter-

Morgondagens

na utreda den framtida hanteringen av

avfall och s k problemavfall

miljöfarligt gråzonsavfall. En som kan PCB och DDT är beteckning på några regional organisation,

ställa med och organiska klorföreningar, som idag är

upp kunskaper rådgiv-

är inte minst för att kunna välkända miljögifter. Först efter att de ning, viktig

minska av blandat industri- använts under årtionden har deras efmängdema avfall de 300 mindre och medelsto- fekter i naturen uppmärksammats. Anfrån ra vändningen av dessa kemikalier är idag företagen. Ett samarbete förbjuden, men de finns kvar i naturens

regionalt bör också att bättre beho- kretslopp. Undersökningen i Sundsgöra det möjligt planera

vallsbukten har visat höga halter av vet av nya tippar för industriavfall. De största industriema i Sundsvall vill an- dessa ämnen i buktens bottensediment. Bromerade flamskyddsmedel är ock-

lägga en ny tipp vid Stockvik. I Timrå

kommunen och Östrand en så naturfrämmande ämnen som kemiskt planerar i Gasabäck. Vi anser att sett har mycket gemensamt med PCB tipp planerna på och DDT. De används framför allt i en ny tipp för industriavfall vid Gasabäck kan vila i avvaktan resultatet av plaster som står i kontakt med elektricipå ett samarbete. tet eller kan utsättas för värme eller regionalt gnistor. De används i datorer och annan

kontorselektronik men också i TV-

apparater och apparater som är vanliga

Stöd

forskningen

i hushållen. Flamskyddad finner

plast

vid

högskolan ständigt nya användningsområden. An-

vändningen av bromerade ämnen har Ett sätt att förbättra kunskaperna om de senaste 20 åren. Sam-

mångdubblats

industriavfall i regionen är att stödja tidigt har man fått kunskaper om deras

utvecklingen av process- och miljötek- skadliga hälso- och miljöeffekter be-

nisk forskning vid högskolan i Sunds- kräftade.

vall/Hämösand. Vid högskolan plane- Hittills har elektroniken på kontor ras en rad med till och i hushåll varit Den blir bara

projekt anknytning dyrbar. miljöfrågor inom den tunga industrin. i avfall. Men det sker en undantagsfall

Här finns en unik att genom av bromerade

möjlighet, upplagring flamskyddsatt ge högskolan forskningsresurser medel i samhället. Även de dyrbara pro-

inom miljö- och processteknik, få ett dukterna blir så avfall och

småningom

kvalificerat och praktiskt inriktat arbete ämnena kan då i börja spridas miljön. för att minska industriavfallet. Samar- Inom Miljöprojektet gjordes en enkel bete bör då ske med den för att

föreslagna stickprovsundersökning uppregionala avfallsorganisationen. En så- skatta mängden av detta framtida

pro-

dan satsning vid högskolan får bety- blemavfall. En av inventering gjordes

delse inte bara för det arbetet

regionala datorer, elskrivmaskiner, kopieringsap-

med industriavfall utan även riksni- och vid Vatten-

på parater knapptelefoner

vå. Vi tar upp mer om behovet av miljö- falls kontor i Sundsvall, som har 200

forskning på sidan 115. anställda. att bara Beräkningen visade,

detta kontor innehöll ca 60 bromera- når den svenska marknaden. Problemet kg de är komplext och måste lösas interna-

flamskyddsmedel.

En också av vad tionellt. Redan idag arbetar kemikalie-

beräkning gjordes och bildskärmstermina- aktivt med problemet i persondatorer inspektionen

ler vid alla arbetsplatser i regionen upp- OECD. skattas innehålla. Bara i denna utrust- Inom Sverige bör man ändå kunna finns ca 4.000 kg bromerade påverka plast- och elektroniktillverkaning När dessa ämnens re, importörer och leverantörer. Genom

flamskyddsmedel.

i naturen diskuteras att informera dessa om miljöproblemet skadeverkningar det halter tusendelar och kräva innehållsdeklarationer av gäller på av gram. Vattenfalls kontor material, som misstänks innehålla bro- Utrustningen på

beräknas ha en livslängd på 4-7 år, men merade flamskyddsmedel, skapas på-

ser annorlunda ut. Det bakåt i kedjan. Kemikalie-

verkligheten tryckningar

sker en av datornät är bäst för detta

stadig utbyggnad inspektionen lämpad

och annan elektronikutrustning. Man arbete. skaffar men disponerar om den Dessutom bör branschen själv kunna nytt, snarare än slänger genomföra en sanering. Det kan ske gamla utrustningen den. Det är först i framtidens avfall som att kritiskt granska behovet av genom bromföreningar kommer att flamskydd i de många produkter som mängden öka drastiskt. varje år introduceras på marknaden. En

Vid av avfall med del användning av flamskyddsmedel är förbränning organiska bromföreningar bildas giftiga idag onödig.

ämnen. Ännu vet man inte hur bromför- Det är också viktigt att finna en teknär nik för att förebygga miljöproblem av eningama påverkas flamskyddade och utsätts för lång- den art vi gett exempel på här. Det är av

plaster deponeras

sam eller hur de avgörande betydelse att få fram kriteri-

biologisk nedbrytning, vid okontrollerade sopbrän- er för utveckling av nya typer av kemispåverkas

der. ka och blandningar. Om vi produkter Problemet med de bromerade fören- inte lyckas med detta, kommer vi alltid kan emellertid inte lösas i av- att behöva städa ingarna upp i efterhand. fallsledet. måste vidtas i ett Även om dessa

Åtgärder åtgärder lyckas på

skede i Flam- sikt ett avfallsproblem tidigt produktionskedjan. uppstår p g a de

bakas in i som redan finns. Naturvårds-

skyddsmedlen plastmassan produkter

i och hinner verket bör därför råd

tidigt produktionen därige- ge kommunerna nom passera många mellanled innan de om hantering av elektronikavfallet.

llO

Slutsatser

Dagens stora mängder avfall från industriema i Sundsvall och Timrå innebär slöseri med resurser och ett växande problem vid Vår deponering på tipp. inventering av industriavfallet visar att mängderna faktiskt kan minska. Det är möjligt genom att använda i tur och avfallssnål ordning teknik, materialåtervinning och energiutvinning. Vi anser att den nuvarande industriavfall i mängden regionen, liksom hanteringen av den, inte är acceptabel. Avfallshanteringen måste genomgå en radikal inom tio år. Detta förnyelse är en uppgift för i första hand de största avfallsproducentema och kommunerna. Ett viktigt stöd för att kunna nå stora av avfallet minskningar är, att det utvecklas både teknik för av avfallet och bearbetning marknad för återvunnet material. Kontors- och hushållselektronik som innehåller bromerade flamskyddsmedel är ett exempel på morgondagens avfallsproblem. Vi har funnit att stora av dessa naturfrämmande mängder ämnen förekommer på Detta kontorsarbetsplatser. är ett problem som inte kan lösas i avfallsledet.

Delegationens förslag

Målet är att minska från industrin avfallsmängdema och att deponera så lite som av det avfall möjligt på tipp som ändå uppkommer. För det blandade industriavfallet från 300 drygt företag i regionen ska avfall mängden deponerat minskas till hälften år 2000.

* Gör en gemensam för Sundsvall avfallsplan och Timrå.

* Utred för att bilda en

förutsättningarna regional organisation

för hantering av industriavfall.

* Lägg särskild vikt vid villkoren för vid

avfallshantering

omprövning av tillstånden enligt miljöskyddslagen för de största industriema.

* Ge tillstånd till nya tippar för industriavfall bara i kombina-

tion med hårda krav på av avfallet. hanteringen

lll

* Använd interna miljörevisioner för att minska uppkomsten av avfall.

* Låt planerna på en ny tipp för industriavfall vid Gasabäck i Timrå vila tillsvidare.

Inventeringen av industriavfall har också lett fram till några detaljförslag. De 58.000 som år lysrör, varje deponeras på tipp, bör kunna skickas för återvinning av kvicksilver. Harmlösa byggnads- och rivningsmassor behöver inte uppta värdefull deponivolym. De kommer till bättre i t ex bulleranvändning vallar. En förteckning över utfyllnadsobjekt finns redan iTimrå och bör också i Sundsvall. upprättas

Förutsättningarna för att framgångsrikt kunna minska industriavfallet bestäms till viss del av de som spelregler regering och riksdag beslutar om på miljö- och energiområdet. Vi vill därför framföra följande förslag:

* Stimulera till ökad för att säkerställa att materialåtervinning önskvärda marknadseffekter verkligen uppnås. Ett premiesystem som stimulerar användningen av returprodukter är ett alternativ eller till ett komplement avgiftssystem.

* Skapa förutsättningar och drivkrafter för att använda bränsle från industriavfallet. Krav varudeklaration av bränslet är ett på sätt att undvika att icke önskade ämnen förs till förbränning.

För att minska ett av framtidens föreslår vi avfallsproblem att

* naturvårdsverket ger råd till kommunerna om hur elektronikavfall ska hanteras för att så undvika att bromelångt möjligt rade miljögifter sprids

* kemikalieinspektionen gör ett program för att avveckla onödig användning av bromerade och för flamskyddsmedel, att påverka utvecklingen av alternativ till dessa ämnen.

ENERGI

kunna för

Vilka biobränsleresurser utnyttjas energiproduktion.

Detta motsvarar cirka 60 GWh/år. Till

finns i

regionen? detta kommer torv, bark

skogsavfall, m m som delvis används redan idag Utan att ha gjort några egna studier av både inom och fjärwärmeproduktionen energifrågoma har vi i flera av våra inom industriema. delstudier kommit in på frågeställning- vid kommu- Metangasproduktionen ar och förslag som har stor betydelse för nens och kan bli soptipp reningsverket energiförsörjningen och energianvänd- 20 - 25 GWh år. bör per Metangasen ningen. Det gäller framför allt frågan användas som fordonsbränsle och inte om hur vi i vår region i framtiden ska till el- och värmeproduktion. kunna producera värme och el. Vår utgångspunkt är att värme och el måste produceras med stor hänsyn till Detta innebär att vi successivt

miljön. Produktionsanläggningar

måste gå över till förnyelsebara energikällor och komma bort från beroendet Sundsvall kraftvärmeverk i Energis av de fossila bränslena. Korsta har en som fastbränslepanna Av de förnyelsebara energikälloma idag eldas med sorterade hushållssohar Sundsvall och Timrå störst förut- flis m m. Här finns ett visst por, torv, sättningar att utveckla biobränslen. Vi för att utrymme utnyttja nya biobränshar också stora möjligheter att len. Som redovisas i avsnittet

utnyttja Öppna

avfall från industriema. Våra finns det också förslag landskap möjlighet att bygger framför allt på i om mindre redovisningen bygga fjärrvärmeanläggavsnitten om och induöppna landskap ningar i tätorterna för eldning med striavfall samt på utredningar gjorda av biobränsle. i Fjärrvärmeanläggningen Sundsvall Matfors Energi. föreslås som pilotprojekt. Våra studier visar att det finns stora För att kunna

fullt ut utnyttja de stora

outnyttjade energiresurser. Framtida biobränslen som och mängder finns, överskottsmark inom jordbruket i som kan i kan produceras regionen, Sundsvall och Timrå kan komma att bli Korstaverket antingen byggas om för upp emot 12.000 hektar. All denna mark eller så kan man biobränsleeldning är inte lämplig för men det energigrödor bygga en ny produktionsanläggning. finns å andra sidan stora att En möjligheter anläggning på 200 MW skulle till även utnyttja mark i andra kommuner minst hälften kunna med bioförsörjas inom lämpliga transportavstånd. Om bränslen av och industrienergigrödor hela ytan på 12.000 hektar används till avfall.

rörflensodling motsvarar det ett SJ :s energi- förslag till nya spårdragningar i innehåll på cirka 400 GWh/år. skulle det regionen göra möjligt att Studierna av det blandade industriav- för utnyttja järnväg biobränsletransporfallet i visar att 2/3 av detta regionen ter till Korstaverket. Tövaområdet, där avfall är brännbart. En är det finns en målsättning virkesterrninal, skulle kunatt 16.000 ton/år tio års sikt ska på na bli mellanlagringsstation för skogs-

bränsle och energigrödor som sedan bör starta ett projekt för att klarlägga direkt via järnväg till Kor- för en större biotransporteras förutsättningarna staområdet. bränslebaserad anläggning för el- och Att producera energi med biobränsle värmeproduktion i Sundsvall-Timråreöverensstämmer väl med nationella gionen. miljö- och energimål. Regionen har I de förslag till miljöavgifter och milockså ett stort inslag av elintensiva jöskatter som finns föreslås inte elproverksamheter som gör det särskilt mo- duktionen få samma ekonomiska drivtiverat att bygga en ny anläggning här. krafter att till biobränslen som övergå Vattenfall och statens energiverk gör vid värmeproduktion. För att ge biostora att utveckla bioener- bränslen konkurrenskraft bör de fossila satsningar på Vi anser att Vattenfall bränslena belastas med sina gianvändningen. miljökostoch statens energiverk tillsammans naden med Sundsvalls och Timrå kommuner

Slutsatser

För att minska miljöskadoma vid energiproduktion bör fömyelsebara energikällor komma till större I vår användning. region ger olika sorters biobränslen och avfallsprodukter goda förutsättningar för och avenergiproduktion. Rörflensodling fall från industriema kan tillsammans med andra biobränslen underlag för en större för el- och ge anläggning vänneproduktion.

Delegationens förslag

Målet är att energiproduktionen så långt möjligt ska ske med förnyelsebara energikällor.

* Satsa på bioenergi i Sundsvall-Timråområdet. * Stöd odling av energigrödor som rörflen. * Ta hand om de brännbara delarna av industriavfallet. * Utred förutsättningarna för att bygga en stor biobränsleanläggning för el- och värmeproduktion i Sundsvall-Timråregionen. Utredningen bör göras av Vattenfall, statens energiverk och kommunerna i samarbete med den industriavfallsorganisation som föreslås i regionen. * Anpassa nya energianläggningar till biobränslen. * Inför miljöavgifter på fossila bränslen både för el- och värmeproduktion.

FORSKNING OM PROCESS- OCH

MILJÖTEKNIK

Forskning som ett led i en Vår inventering av industriavfallet i

regionen har också visat att detta är ett

aktiv

miljövård

problemområde där det finns stora

behov av om forskning. Forskning

industriavfall behövs för att finna

Vid flera studier i har vi Miljöprojektet resurssnåla processer som motverkar

funnit konkreta behov av forskning av avfall. uppkomsten Storskalig

inom miljöområdet. Behoven gäller kemikaliehantering i processerna ger

särskilt följande problem: ofta särskilda både i problem * Resurssnål teknik, kemikaliebyte och och vid arbetsmiljön hanteringen av

avloppsvattenrening vid process- avfallet. behövs också för att Forskning

industriema. finna för material som ny användning * Industriavfall. återvinns ur avfallet. För att käll-

* Användning av alternativa jord- av industriavfall och sortering även

bruksgrödor. hushållsavfall ska bli framgångsrik * Läckage av föroreningar från älvamas måste utvecklas så att sorterat processer

avrinningsområden. material kan användas som råvara. De * Godstransporter. tekniska förutsättningarna för åter-

Vi vill med några exempel belysa användning måste finnas även om

dessa behov. marknaden också påverkas av avgifts-

Trots stora minskningar av utsläppen och premiesystem.

från punktkällor till Sundsvallsbukten av returfibrer är ett lokalt Förädling

sker fortfarande betydande utsläpp från exempel på forskningsbehov om åter-

skogsindustrierna. Bland punkt- av returfibrer användning. Användning

källorna dominerar dessa industriers från av källsortering papper ger

utsläpp av både och organiskt möjlighet att spara skogsråvara och

klororganiskt material. Det finns därför Hittills har returfibrer energi. mest

stora behov av att utveckla ytterligare utnyttjats för tillverkning av tid-

processer och reningsteknik för att nära den ningspapper stora europa-

minska av utsläppen vattenföro- marknaden. Där finns både tillgång på reningar från processindustriema. och den returpapper efterfrågan på

Rening av avloppsvatten innebär ofta relativt För billiga produkten. att en

att lösta föroreningar omvandlas till omfattande hantering av returpapper

partiklar som avskiljs från vattnet. ska vara lönsam i befolkade glest Problemet med vattenförorenin områden som Norrland g ersätts måste attraktiva

då med ett Detta är avfallsproblem. produkter med högt förädlingsvärde

fallet vid Ortvikens där pappersbruk utvecklas. Det finns därför behov av

det försök med pågår avlopps- forskning som kartlägger egenskaperna

vattenrening som ger stora mängder och hos utvecklingsmöjligheterna

nytt industriavfall i form av slam. returfibrer.

Vi har funnit att man även inom indu- orsak till Det krävs forsk-

ökningen.

strin anser att av resurs- ning för att klarlägga sambanden bakutvecklingen snåla är en inför om älvamas föroreningstransporter.

processer nyckelfråga framtiden. En effektiv med Vid studien av godsflödena i Sunds-

hushållning och råvaror är för att vall och Timrå har vi också funnit energi nödvändig uppminska men till För att

belastningen på miljön slag forskningsuppgifter.

också för att konkurrenskraften inom kunna föra över mer gods till järnväg basindustrin ska bevaras och stärkas. krävs utveckling av avancerad trans- Bortsett från finns det alltså och datateknik. Det skulle kunna miljöskäl portstarka och natio- för träråvara och

företagsekonomiska ge ett nytt transportnät

nalekonomiska skäl för att satsa biobränslen med järnväg som främsta på denna Redan vid avverk-

forskning. transportmedel. Ett annat kan virkets användning bestämforskningsbehov uppmärk- ningen

sammades i vår delstudie mas och till vilken fabrik det ska de-

Öppna land-

Studien handlar om förutsätt- stineras. Nuvarande mellanled med skap. för att odla rörflen. Ett sortering och omlastning till lastbil ningarna gräset motiv för är att rörflen kan skulle försvinna i ett sådant system. På odlingen ersätta traditionella i nationell nivå kan en sådan förändring

grödor jordbruket

som fått minskad lönsamhet. av leda till ökat förädlingsvärde inom en- Odling rörflen kan bli ett stöd för i och råvarusektorn samtidigt som

glesbygden ergi-

Norrland och bidra till att hålla land- miljöstörningarna vid transporten i minskar. skapet öppet jordbruksbygdema.

Forskning om odling av rörflen sker

vid Statens Lantbrukskemiska Labora-

i Sundsvall/Här-

Högskolan

torium i Röbäcksdalen i Umeå. Laboratoriet har ansvarat för studien inom Mil- nösand

jöprojektet. För att odling i större skala

ska bli i framtiden måste dock i Sundsvall/Hämösand har

möjlig Högskolan avsättningen av skördarna vara garan- börjat bygga upp ett forskningsprogram

terad. inom miljöområdet och avser att öka

Rörflen kan användas som råvara för denna satsning i framtiden. Utgångsär att ska profilera

massatillverkning. Många processpro- punkten högskolan

blem återstår dock att lösa. Rörflen kan sig mot forskningsområden där det också användas som bränsle. Korsta- finns särskilda förutsättningar att utverket i Sundsvall, som är kombinerat veckla kompetens på högsta nivå. Hög-

värmeverk och kraftvärmeverk, kan skolan vill därför koncentrera arbetet behöva stora biobränslen un- till få områden där den har för-

mängder några

der 90-talet för att ut utsättning att bli ett internationellt er-

bygga elproduk-

tionen. Det behövs inom båda känt kunskapscentrum.

forskning

dessa Grunden för satsningen är Väster-

användningsområden.

av material norrlands som redan

Transporten organiskt processindustri

och kväve och fosfor idag har kvalificerad och internationellt

näringsämnena

har ökat i och Indalsälven se- sett hög kompetens. Denna kompetens

Ljungan

dan 1970-talets Det finns skäl gäller inte minst miljöområdet. Vid läbörjan. att tro att förändrad i nets industrier finns avancerad utrustmarkanvändning älvamas och kvalificerade laboratorier.

avrinningsområden, t ex ge- ning

nom metoder för är Tanken är att bygga ett forskningspronya skogsbruk,

gram i ett nätverk av fortsatt en näringsliv, myn- forskning planeras pilotandigheter och det nationella knuten till och lähögskole- läggning högskolan systemet. nets pappersindustri. Miljödelen av Inom högskolan och den närstående omfattar bland annat metoder projektet stiftelsen SISY tas nu fram ett program för kontroll och av behandling avloppsför process- och miljöteknik med bland vatten. annat som * följande projektidéer, berör Förädling av returfibrer. med till * miljöeffekter anknytning regi- Användning av rörflen vid massaonens stora basindustrier: och som bränsle. framställning * * Resurssnåla är att Inom processer. Syftet Rening av avloppsvatten. detta minimera och råvarumiljöbelastning område finns projektförslag om rening åtgång. av industriavloppsvatten avseende * Bestrykningsteknik. Tillverkning av både organiskt material och klorerat lättvikti gt bestruket papper börjar i re- material. organiskt 1990. Mindre * gionen mängd träråvara Industriavfall. Projektförslagen gälanvänds samtidigt som ler energiåtgången utveckling av teknik för behandling halveras jämfört med annan av industriavfall med av mikroorpappers- hjälp tillverkning. Tekniken är ny för svensk samt av slam från ganismer bearbetning industri och nästan all om kunskap skogsindustrin så att det kan användas tekniken får hämtas från utlandet. För som bränsle.

Slutsatser

Vi har i Miljöprojektet uppmärksammat några områden där det finns stora behov av för att stärka forskning regionens miljöarbete. Behoven är också för stora delar av landet. Det angelägna gäller användning av råvaror och utsläpp av föroreningar med avloppsvatten och avfall vid regionens stora processindustrier. Det gäller också för de stora transportsystemen godsmängderna i regionen samt till ökat bakgrunden läckage av föroreningar från älvamas Vi anser i avrinningsområden. att högskolan Sundsvall/Hämösand har goda att utveckla

förutsättningar

forskning inom men inte alla av dessa områden. några Denna högskola har unika att utveckla en förutsättningar hög specialisering inom området och miljö- processteknik. Högskolan kan inom detta område en internationellt skapa

konkurrenskraftig forskning och utbildning. Det kan ske

genom att dels satsa ett smalt långsiktigt på ganska ämnesområde, dels samverka i ett nätverk med processindustrins specialister inom länet och med andra En högskolor. sådan har för satsning betydelse miljöarbetet i regionen, länet och hela landet.

De stora industriema har rekryterat kompetent personal till sina forsknings- och utvecklingsenheter. För att högskolan ska kunna ge ett viktigt bidrag till en satsning inom miljö- och måste även den till med processteknik knyta sig personer högsta kompetens för att leda arbetet.

Delegationens förslag

Vi föreslår att forskning och utbildning i process- och miljöteknik vid högskolan i Sundsvall/Hämösand utvecklas. Detta kan ske bland annat att får medel till dels en genom högskolan i resurs- och avfallssnål teknik, dels en professur i professur processkemi.

NATUR

aturen har påverkats och störts på olika sätt av

mänskliga

aktiviteter under historiens gång. Men det är först egentligen med industrialismens kraftiga utveckling under det senaste århundradet som påverkan blivit så stor att balansen i naturen är att på väg rubbas till och med i global skala. Den påverkan vi kan se i vår region orsakas både av lokala verksamheter och verksamheter bortifrån.

långt

nâuâh w/Äxt-

om

DNMRTER

I SKOGEN HOTAS ml

nrrxomuug

J,

Mmmm

f-ocn

VILT .

KAN INTE ATAS

nu xwcx-

suu/ea om cesm

uÃem FÅ 7., ;oavppuxsmx

50h How Av NeDLAaeNINe

När vi inte kan plocka äta fisk och vilt eller att svamp, upptäcker djur- och växtarter är att försvinna i naturen på väg påverkas livskvaliteten mycket Det för oss som bor och verkar

allvarligt. gäller speciellt

i den här regionen där naturen och de resurser den ger oss utgör grunden för en stor del av Om vi inte lever och bedriver

näringslivet. verksamhet i samklang med de krav naturen ställer kommer vi sikt på

att förstöra våra

egna livsbetingelser.

Inom ramen för Miljöprojekt Sundsvall-Timrå kan vi naturligtvis inte heltäckande beskrivningar av hoten mot naturmiljön göra några i vår Vi har valt att gå in lite djupare på några områden som är region. av stor för oss lokalt, men där slutsatserna och förslagen betydelse också har fundamental betydelse i ett nationellt perspektiv. Det första området, skogen, har vi valt för att vår region till cirka 80 % består av Större delen av denna för skogsmark. yta används av virkesråvara till skogsindustrin och endast en liten del produktion är som naturreservat. Av hela landets skog är 2,6 % avsatt skyddad som reservat. Om man endast tar med området nedanför skogsodlingsgränsen i fjällen är det 0,4 %. I Västernorrlands län utgör reservaten 0,27 % av skogsmarken. Vi har tagit upp frågan om hur naturvärden beaktas i det vanliga skogsbruket och hur skogsbruket bör bedrivas för att bevara livsmöjligheterna för alla de långsiktigt livsformer som finns i skogens ekosystem. Det andra området, det har vi valt för att öppna kulturlandskapet, det en så liten andel av vår yta. Det utgör bara några få procent utgör av men dominerar ändå upplevelsen av landskapet. När landskapet man rör i det kuperade medelpadska landskapet gör man det i sig dalgångama där huvuddelen av jordbruksmarken finns. När det öppna hotas så hotas också att bo kvar i regiolandskapet förutsättningarna nens omfattande Vi har letat efter möjligheter att landsbygdsområden. odla grödor som bibehåller det öppna landskapet och ger ekonomisk bärkraft åt jordbruksnäringen. Det tredje området handlar om utrotningshotade arter där vi specialstuderat att rädda en lokalt anpassad art, ljunganlaxmöjlighetema en. Det området är kanske det som den enskilda mänfjärde påverkat niskans vanor mest i vår region. Det gäller de kvicksilver- och cesiumskador som finns i naturen på grund av gamla industriutsläpp i regionen och kämkraftshaveriet iTjern0byl. Finns det något som kan att de allvarliga skadeverkningarna minskar? påskynda

EKOLOGISKT SKOGSBRUK

Naturvård och naturvårdshänsyn har Kunskaperna handlar om det storskadiskuterats under tid. frå- hur den

lång Viktiga liga skogslandskapets struktur,

gor är skydd av ovanliga arter och bio- normala floran och faunan påverkas av men också olika miljöhot som skogens och träd-

toper åldersfördelning

försurning och övergödning. Skyddet slagssammansättning eller av skogsbeav unika och ovanliga naturområden ståndens storlek och fördelning över regleras i naturvårdslagen som ger möj- ytan. Om det skall gå att bevara artrikelighet att avsätta naturreservat och na- dom och mångfald, samtidigt som vi turvårdsområden. Kritik har bl a fram- använder skogen som naturresurs i förts för att alldeles för små ytor sätts av skogsindustrin, måste ta skogsbruket som skydd för hotade arter och bioto- hänsyn till olika arters krav på överlev-

per. Skogsvårdslagen innehåller de nad. Det är då inte frågan om att sätta av

krav på naturvårdshänsyn som gäller några områden där de sista exemplaren inom skogsbruket. Hänsynsreglerna ta- av en art kan från

skyddas utrotning,

lar tex om att anpassa skogsbruket till utan att bedriva skogsbruket på ett såde lokala naturgivna förutsättningarna dant sätt, att artema finns kvar i det

men också om att t ex boträd, tjäderspel- vanliga skogsbrukslandskapet.

och andra lokaler för hotade ar- En av

platser beskrivning några nyckelarters

ter skall undantas från livsmiljökrav och några ef-

avverkning. långsiktiga

Dessa beståndsnivå fekter av dagens skogsbruk hänsynsregler på ger en god håller på att slå igenom inom skogsbru- bild av vilka krav som ställs. ket.

ANTAL mur. man smumxsaou

har

Ny kunskap

kommit fram

4 16 30 30 30 11 g

Under senare år har forsk-

ningen kring olika arters

gg

beteenden och krav på

livsmiljö givit nya kunska- (-4

Dessa 504mm 505501

per. kunskaper ger 35-40 (m 15 50m 55 Wim

G0 -650n (75?D bn

ett helt nytt perspektiv på

vilka krav som måste ställas naturvård och natur-

på

NORMAL AVVERKNINGWJAMETFR

vårdshänsynen i skogsbru-

ket och handlar främst om

Brist på gamla grova träd hotar spillkrâkan och

hänsyn på landskapsm-vâ_ därmed andra halbyggande djurarter. Vi har sammanställt dessa

kunskaper och de hänsynskrav som de

leder fram till. Det är kunskaper som Spillkråkan

gäller för hela norra barrskogsområdet som sträcker sig runt hela norra halv- Många arter är beroende av stora hålig-

klotet. I vår finns det lokala avvi- heter i träd för att kunna fortleva i

region kelser en del skogslandskapet men är i mindre på punkter. övrigt

känsliga för hur skogens åldersfördel- ståndets storlek som har störst betydel-

ning ser ut. Spillkråkan är en av de se för fågelfaunans artantal och sam-

viktigaste arterna som kan skapa sådana mansättning.

håligheter. Dilemmat är att den minsta Ökningen av antalet fågelarter är

acceptabla träddiametem som spillkrå- störst vid en ökning till cirka 10 % kan kan bygga bo i är större än diame- lövträd. Vissa arter kräver dock

betyd-

tern vid avverkning i Norrland. ligt högre andel lövträd. Det är inte

buskskiktet som bidrar till dessa

mönster utan det är inslaget av vuxna

lövträd. Andelen grova lövträd är i da-

Olika fågelarters krav på

gens skog bara 0,5-2 % enligt rikslövträd skogstaxeringen. I barrskogslandskapets naturliga till- I skog som är avverkningsmogen, d v s stånd har skogsbränder en stor betydel-

ca 90-100 år gammal, visar det sig att se för lövskogsinslaget. På samma sätt antalet fågelarter ökar med antalet trä- som vid lövavverkning uppkommeren

darter. För stannfåglar, hålbyggare och skogsfas efter branden. Skillnaden är

hackspettar är det trädartsmångfalden att lövträden till stora delar röjs bort

och andelen lövskog och inte skogsbe- eller betas bort av älg och rådjur i dagens skogsbruk. I Medelpad är situatio-

nen bättre än genom-

omm râçum

BEHOV AV snittet i landet. Där

vuxNA LOVTMD I SKOGE N finns också en ökning

9 0 av antalet grova löv- ---

Sâäââsátttåâ

iâåüåâløwsáos-

träd i

skogen.

msme I ikoéf” ._. rann; ISAMTLIGÅ uwmänA OMRÅDEN

Betesskador av

mfl*

fäâTmsr-n

kw :::: °

33:52:: numren Skogsbrukethar under

:mig

Nyryjkm na försett de stora

:::°“°W

vaxtatamamed

_u_ gott TIÄM manen: om foder 1 form av VOREIMLKWETT .. och

lovsly tallplante-

7447.14 ringar. Detta har, tillsuxqnono u..- sammans att

-.::- d.C

_ stora rovdjuren deci-

a ;gwzfgü merats kraf-

MM ,läng ::_ mycket

WV 4

tigt, lett till att stam-

men av stora växtätare ämuøs most vuxna LÖVTKÃD

ökat kraftigt. Vilket i

sin tur fört med sig att

När lövträden i skogen gallras bort minskar antalet exembetestrycket på fågelarter i skogen. pelvis rönn och

asp,

sälg blivit så starkt att

122 « .

édezaz›;._c.

de inte får normal växtform. De blir dena ligger som tårtbitar runt själva

tuktade buskar istället för träd. Detta får och måste bestå av äldre

spelplatsen

bl a effekter för hålhäckande fåglar i skog för att bra. Blir

fungera dagområ-

nästa skogsgeneration. Betestrycket dena för små eller av dålig kvalitet kan

från stammen av älg och rådjur bör den lokala tjäderstammen inte klara sig minskas kraftigt. Det kan antingen ske på sikt. För att ett revir upprätthålla genom att minska djurstammen eller behöver en lokal stam av tjädertuppar,

genom att se till att de får tillgång till en s k tjäderlek, en yta på ca 300 ha,

mer föda i form av lövsly. vilket motsvarar 2x1,5 km.

Avverkningsförsök har visat, att kal-

Tjädern hyggenas eller riktigare sagt den gamla

skogens spridning i landskapet, har en

Tjädem är en av de arter som tilldragit för en avgörande betydelse tjäderleks sig stort och berättigat intresse i sam- fortlevnad. För tjädern betyder hygges-

band med skogslandsskapets omvand- storleken att små

hyggen är bäst, stora ling. Omfattande fältstudier och forsk- kan men medelstora duga, är oaccepning har gett god kunskap om tjäderns tabla. Tyvärr ligger dagens praxis när-

beroende till sin biotop och till andra mast de medelstora.

djurarter.

Markavvattning

Idagens skogsbruk an-

-áiøizi

vjjøjømz vänds

z markavvattning -

V_// ;y .. for att kunna utnyttja våtmarker för skogs- C. D produktion och för att

GAMMAL SKOG d v s att skyddsdika

som motverka

-YTA (cm EN försump-

zoom)

ning i ett LOKAL avverknings-

TMDERSTAM BEHÖVER

område inför plantering. Eftersom vegeta- Skogsbrukslandskap med gammal skog har olika möj-

tionen efter avverk-

lighet att hysa en tjäderstam. ning inte längre fångar

A. Landskapet är fyllt med tjäder. upp vatten lika bra B. En tjäderstam Antalet minskar ryms. tjädrar i pro- ökar med

avrinningen

portion till andel gammal skog. till 20 %.

upp Dagens

C. Inget skogsbestånd uppfyller kraven. Tjäderstam-

omfattning och sätt att

men försvinner sannolikt helt vid 30 % gammal skog. markavvattna är ett D. Om bestånden är tillräckligt små (enstaka hektar) hot mot

långsiktigt fungerar det som A. många arter. I samver-

kan med surt och kvähar ett verikt nedfall medför

Tjädertupparna dagtillhåll markavvattning-

som sträcker till en kilometer en ett utökat av

sig upp läckage humusämnen, utanför lekplatsens centrum. kväve och Dagområ- tungmetaller.

g

De studier som gjorts av Sundsvallsbukten och älvarna

visar att älvamas transport av Ãtøfnsránøetuwe /FRMWENS

kväve och fosfor haft en ökan-

SKOG

de tendens under 80-talet, se sid 88.0rsaken till detta är inte Mm 2a m) helt klarlagd och vi föreslår i 1,1* avsnittet om sundsvallsbukten fortsatt i 70 forskning frågan. De kortsiktiga fördelarna 07. Ãtm med markavvattning måste 0 zo so so ao 1001201412140 ÅK ställas mot de långsiktiga effektema. Mycket tyder på att ,s

både växter och djur, men 2007

m; även skogsmarken, tar stor skada av dagens markavvatt- 104 ning. Ett kalhygge fungerar inte O, Ãtørx som ur o za +040 so1oo1zoH0160ÃR skog avrinningssynpunkt förrän det är ca 20 år gammalt. Man måste därför ta 2025 hänsyn till kalmarksytomas funktionella storlek när nya hyggen planeras. Hyggenas 10 storlek och terränganpassning har visat vara av 0 ÃwER sig mycket 0 2040 0090100120110140 ÅR stor betydelse för avrinning POMÃNVERKETS Pxoenøj och vattenbalans i skogen. Även andelen lövträd i skogen är viktig, lövskog tar upp 450- Med nuvarande avverkningsprognoser kommer 750 m3 mer vatten än barrskog andelen minska gammal skog att dramatiskt. per ytenhet. Mark och vegetation har stor förmåga att ta upp kväve- mycket gammal skog kommer det att föreningar. För att utnyttja detta bör finnas i framtidens skogsbrukslandexempelvis diken göra avbrott före sjö- skap? och progno- Avverkningsplaner ar och för att få till stånd ser visar att andelen äldre vattendrag gammal skog, områden där kvävereduktion kan ske. än 100 år, kommer att minska kraftigt, Nya skogsbruksmetoder bör utvecklas från ca 30 % idag till ca 15 % om 30 år. som alternativ till dagens markavvatt- Detta beror bland annat på att det på ningsmetoder. håll i finns en svacka många Sverige i skogens åldersfördelning. Vilka förändringar i åldersfördelning

Skogens åldersfördelning

som flora och fauna tål är inte klarlagt Förekomsten av gammal skog, inte ur- men man vet mycket om hur olika arter skog, är som redovisats ovan av avgö- minskar när deras biotoper minskar. rande för arter. Hur Sambanden är inte Till att betydelse många linjära. börja

med händer inte så mycket, utan det är bättre motstår det störningar av olika först vid något tröskelvärde som de stoslag. Det finns behov av mångfald i alla ra förändringama sker. För tjädem ligskalor, på beståndsnivå och på landger gränsen vid ca 30 % andel gammal skapsnivå. skog. Sjunker andelen lägre slås tjä- På beståndsnivå finns den största dems sociala system sönder och dödligmångfalden i ett skogsbestånd som har heten ökar kraftigt. trädindivider av olika storlek och som

Förutsättningarna för att bevara har flera olika trädslag. Det bör helst många svampar förbättras avsevärt om finnas allt från torra och grova, ihåliga cirka 50 träd per hektar sparas vid avträd till små plantor som är på väg upp verkning, vilket motsvarar cirka 15 me- i gläntor. Inhemska trädslag bör väljas. ters avstånd mellan sparade träd. Två eller flera bör vara beträdslag ståndsbildande och rena barrbestånd

Inverkan av bör undvikas. Den

luftföroreningar biologiska mångfal-

den blir högre om barr- och lövträd

som all- blandas. Skogen ekosystem påverkas av Kvävened- På landskapsnivå skulle vi få den varligt luftföroreningar. fall och andra försurande ämnen orsa- största mångfalden om vi hade en mo-

kar i växtsamhällen och saik av skogsbestånd i olika ålderstaförändringar leder till av mineraler. dier vars storlek varierades urlakning viktiga ordentligt Detta leder i sin tur till att träd och Detta bör kompletteras med reservat

växter och områden med inte kan ta upp kväveöverskottet förlängd omloppstid.

från Följande principer bör tillämpas: luftföroreningarna. är värst i l. Det naturliga efter- Försumingsläget idag syd- skogslandskapet västra i norra liknas med två Sverige. Förändringarna slags biotoper, likåldriga förväntas dock skogsbestånd och områden med Sveriges skogsmark gå lång mycket snabbare än vad de i södra skoglig kontinuitet, utan att behöva gjort när marken väl vara obrukade urskogar. Detta leder Sverige börjat pâverkas. Träden i norr befinner normalt fram till två sorters ett som sig nära skogsbruk, eller vid den håller skogsmarken täckt av gräns då stress, på grund av ständigt klimatet, ett hinder för tillväxt. skog som är För utgör avverkningsmogen. Detta leder till att det är för detta behövs det utvecklas av avgörande nya typer att de försurande skogsbruk. Det andra till skogens ekosystem ger upphov minskar likåldrig skog som avverkas vid ett tillluftföroreningarna kraftigt. fälle, men som bevarar mångfalden inom beståndet. Detta motsvaras av kal-

Principer för ett ekologiskt

hyggesbruk med fungerande natur-

skogsbruk vårdshänsyn.

2. Det måste finnas ett flöde av jämnt Ovanstående exempel är bara ett utdrag vilket likåldriga biotoper, skogsbruket ur den kunskap som finns sammanställd eftersträvar. Nuvarande avverkningsi 8. leder fram delrapport Kunskaperna planer uppnår inte detta. Utvecklingen till för hur ett mot en principer ekologiskt minskning av den gamla skogen

skogsbruk bör bedrivas. måste motverkas en genom strategisk Erfarenheterna visar att ju mångfor- av planering skogsavverkningar så att migare ett biologiskt system är desto det alltid finns kvar stora tillräckligt

ytor, flera hundra hektar, som domine- projektet och är positiva till att medver-

ras av avverkningsmogna skogar. Sko- ka.

gen får inte plottras sönder med med- Dagens naturvårdsrâdgivning i fält elstora avverkningar. vid skogsbruksåtgärder sköts huvud- 3. Gammal skog måste bevaras två på sakligen av Skogsvårdsstyrelsen. Föresätt dels genom att det alltid skall finns trädare för naturvården har idag små tillräckligt med gammal skog i landskapraktiska möjligheter att påverka rådpet dels att det sätts av områden som givningen i fält, vilket vore önskvärt för säkrar de arter som kräver urskogsmilatt få en bättre fungerande naturvårds- _]O. hänsyn. Förbättrad rådgivning kan ge- 4. Det behövs även en ny typ av urskonomföras på många sätt, antingen som gar, unga skogar som efter avverkning förstärkning av nuvarande myndigheter eller anlagd skogsbrand lämnas för fri eller genom att bilda en ny fältorganisautveckling. tion för naturvärden efter utländsk före-

Hur ska ett bild. Den tillsatta skogspolitiska utred-

ekologiskt

ningen bör ta upp frågan och överväga

skogsbruk förverkligas? vilka former som kan vara

lämpligast.

Om det skall lyckas att åstadkomma ett Dagens skogslagstihning beaktar

som bevarar inte de krav ekologiskt skogsbruk ekologiska på skogsbruket mångfald och artrikedom måste som redovisats ovan. Naturvården bemånga faktorer samverka. Först och främst höver få en starkare i ställning skogsmåste man vara något så när överens om så att det blir att lagstiftningen möjligt målen men man måste också utveckla nå ett långsiktigt ekologiskt hänsynta-

i Det behövs i Detta måste vara nya metoder skogsbruket. gande skogsbruket. forskning och utbildning men kanske en viktig uppgift för den skogspolitiska

ännu viktigare i nuvarande läge är att få utredningen.

igång praktiska försök. Resursema till reservatsbildningar

Praktiska försök med av är idag Ett annat planering mycket begränsade. ekologiskt skogsbruk bör påbörjas sna- problem är att det ofta är svårt att kom-

rast. De bör göras med en öppen och ma överens om i ersättningsfrågoma konstruktiv och i samverkan samband med Detta attityd reservatsbildning. mellan företrädare för skogsbruk och skulle kunna underlättas om det att gick naturvård. Ambitionen måste vara att i stället mark mot mark. byta Någon typ finna praktiskt tillämpliga skogsbruks- av fond, öppen för bidrag i form av mark

metoder för att nå det ekologiska hän- och pengar från enskilda, organisatiosynstagande som redovisats ovan. ner och institutioner, skulle offentliga Sundsvall-Timråregionen kan vara ett kunna bidra till att erforderliga reservat

lämpligt område. Förberedelser har kan inrättas. Sundsvall och Timrå bör

gjorts inom miljödelegationens inrätta sådana fonder. En liknande lösdelprojekt för att genomföra ett sådant försök kan vara värd att även ning pröva på i ett område vid Indalsälven. I området nationell nivå.

är SCA stor markägare och man har följt

Slutsatser

Skogen utgör en viktig naturresurs som skapar sysselsättning och inkomster för hela landet och särskilt för vår där region skogsbruk och skogsindustri är en huvudnäring. Samtidigt måste vi lära oss att bedriva skogsbruket så att vi bevarar livskraftiga bestånd av alla naturligt förekommande arter i naturen. Kunskaperna om vad som krävs för att ett sådant säkerställande skall kunna åstadkommas i skogsbruket finns till stora delar idag. Den sammanställning av kunskaper som gjorts inom miljöprojektet visar, att det är nödvändigt att göra i förändringar nuvarande sko gsbruksmetoder för att kunna bevara långsiktigt mångfald och artrikedom. Kunskaperna, som gäller hela norra barrskogsområdet, visar också att i ett långsiktigt perspektiv drar skogsbruket och natur- och miljövårdsintressena delvis åt samma, och inte som åt olika håll. De flesta många tror, av de föreslagna åtgärderna bedöms kunna genomföras utan att det totala minskas. virkesuttaget I vår region, som i norra finns det ingår barrskogsområdet, mycket goda möjligheter att bedriva ett natur- och miljöanpassat men det kräver skogsbruk utveckling av nya skogsbruksmetoder. Vi anser att de och som fram kunskaper förslag tagits bör prövas i samverkan mellan och naturvård för att få skogsbruk erfarenheter om den praktiska tillämpningen.

Delegationens förslag

Målet är att bevara artrikedom och långsiktigt mångfald inom ett livskraftigt skogsbruk.

* Ändra lagstiftningen så att de ekologiska kraven bevaranpå de av alla naturligt förekommande arter i bestånd livskraftiga säkerställs. Delegationens och översammanställning förslag lämnas till skogspolitiska utredningen.

* Genomför försök med planering av i ekologiskt skogsbruk

Sundsvall-Timråregionen.

* Utveckla nya skogsbruksmetoder som tar större naturvårds-

hänsyn.

* Inrätta nya typer av reservat - tex skogsbrandsliknande reservat och områden med gammal skog där det tillåts ett hånsynsfullt skogsbruk. * i och Begränsa markavvattningen dagens skogsbruk utveckla natur- och alternativ till markavmiljövänliga vattning. * Minska betestrycket kraftigt från älg- och rådjurstammama. * Sätt in kraftfulla åtgärder mot de försurande luftföroreningarna. * Utveckla nya former för naturvårdsrådgivning i fält.

* Inrätta fonder för bildande av naturreservat i Sundsvalls och Timrå kommuner. Fonderna ska vara öppna för bidrag i fomi av mark och medel även från enskilda, organisationer och företag. Pröva liknande lösningar även på nationell nivå för att underlätta bildande av reservat genom markbyten.

ÖPPNA LANDSKAP

Det öppna Vad

kulturlandskapet är rörflen?

i Norrland är hotat

Den norrländska åkerarealen har mins-

Rörflen är ett flerårigt högt gräs, 100 kat kontinuerligt under andra hälften av 200 med

cm, upprätt grovt, styvt och l900-talet. Inom Sundsvalls och Timrå bladrikt strå. Rotsystemet är djupt med kommuner minskade arealen från kraftiga underjordiska utlöpare, vilket 25.000 ha år 1956 till 15.000 ha år 1988.

gör rörflen mer tåligt mot torka än de

Basen för det norrländska jordbruket flesta andra vallgräs. Gräset finns vildär mjölk- och och od-

köttproduktion växande i hela och Sverige på många

lingen domineras av vall och spannmål. andra håll i världen. I Norrland finns Normalskördarna för spannmål i regio- rörflen kusten längs och i vissa fall nen är idag ungefär hälften mot i södra längs älvdalama ända upp mot fjällked-

Sverige. Med den svaga lönsamhet för Odlat

jan. förekommer det i huvudsak

spannmålsodling vi har idag riskerar Gotland och

på i Tornedalen där det

spannmålsodlingen i Norrland att upp- används som vallfoder. höra. För vallodlingen kommer arealbe-

hovet också att minska vid oförändrad mums AKLNMNMEÅ

mjölk- och köttproduktion genom övergång till med tvåskördesystem ensile- 1 -Zm ring.

Det måste utvecklas för lantbrunya, karna lönsamma, Även med bigrödor. behållen produktion inom jordbruksnäringen kommer arealbehovet att minska

mycket kraftigt i framtiden. De över-

blivna arealema måste användas på annat sätt. Det som diskuteras mest är

skogsplantering och energiskog. Detta

leder dock till att det kulturlandöppna

skapet till stora delar försvinner. Vi

måste arbeta för att de få procent jordbruksmark vi har i Norrland behålls

öppna. Vi har valt att studera en rörgröda, flen, som visat sig ha förutsättgoda ningar både att hålla

landskapet öppet

och att bli en inhemsk industri gröda. Att odla rörflen kan vara ett av flera altemativ för att hålla

landskapet öppet.

Försöksodlingar av rörflen har sedan under vinterhalvåret, dels grödan ge- 1981 utförts i Jämtland och Västerbot- nom att bladen ej tas med i vårskörden. ten. l försöken har rörflen visat ha Detta innebär att och sig gödslingsbehovet goda kostnaderna kan minskas avsevärt jämavkastningsmöjligheter. Växtförädlingen på rörflen har just fört med höstskörd. inletts och har bedömts kunna öka av- * En stor fördel är också att den maskin-

med 30 % sortval park som krävs redan finns i tillräcklig kastningen genom och växtförädling. Detta är dock myck- omfattning inom jordbruket, förutom et tidskrävande och det kommer att drö- högtryckspressama. ja många år innan den ger resultat. Ett rationellt system för transporter måste utvecklas. Alternativa lösningar kan vara timmerbilar eller lastväxlar-

och skörd av rörflen

Odling

flak. Bägge sätten förutsätter att högpressbalar kan användas, för att minska Till skillnad från traditionell vallodling lastutrymmet, och därigenom transtas endast en skörd per år, på våren, då är Skörden tor- portkostnadema. torkförhållandena goda. kas och vänds omilt på fältet vilket resulterari att bladen faller av. Stråskör- Hur kan man använda

den samlas ihop i rundbalar eller högrörflen? trycksbalar och lagras på gården under Rörflen kan odlas med låg för värme och presenning. Förbränning elprodukinsats av bekämpningsmedel vid an- tion är en av de intressantaste användläggningen av vallen. Vårskördesyste- ningarna i dag. Det avgörande är om met ger flera fördelar: rörflenet som bränsle har ett tillräckligt * Hela växtsäsongen kan utnyttjas, vil- bra värmevärde och om det kan produ-

ket ökar avkastningen, då rörflen växer ceras och levereras till konkurrenshela säsongen, ända fram till frosten kraftigt pris. kommer. Förutsättningarna för nästa Värmevärdet hos ett bestäms gräs års tillväxt förbättras genom att gräset framför allt av torrhalt och askhalt. övervintrar och därmed lägger upp sto- Rörflen med 85 % torrhalt och 5 % aska ra lager reservnäring. har ett värmevärde på ca 4.0 MWh/ton * Genom att torkförhållandena är goda bränsle. Detta kan med trädjämföras håller skörden enligt preliminära försök bränslen med 50 % torrhalt och l % 85 % torrhalt. Därmed kan högtrycks- aska som har ett värmevärde ca 2.3 på användas, utan risk för pressar mögel MWh/ton. eller självantändning, och såväl bärg- har med Energigräs proveldats gott nings- som transportkostnadema sänks. resultat. i flera olika Proveldning pann- * De intressanta fibrerna för massapro- samt studier på till typer förädling pelduktion finns i strået, medan bladen lets eller briketter av för energigräs försämrar produkten. Det blir därför en bränsleändamål finns inom ett planerat bättre råvara för massaindustrin om stort vid statens forskningsprojekt bladen lämnas på fältet. lantbrukskemiska laboratorium som * delen den Större av mineralnäring kallas Norrfiber. som finns i skörden på hösten kommer En mellan biokostnadsjämförelse att återbördas till marken. Dels genom bränslen och fossila bränslen visar, att den utlakning som sker i den stående de fossila bränslena före nuvarande

energikris var billigare än biobränslena. och Val veckling processananlys. av Med de föreslagna miljöavgifterna av kokprocess, förbehandling råvaran,

svänger det så att biobränslen, främst och

ning kemikalieåtervinning måste

torv, flis och rörflen blir betydligt bil- bland annat studeras.

ligare än de fossila bränslena. Rörflens är så in-

fiberegenskaper

Rörflen är därmed, om tressanta produktions- att representanter för skogsin-

kalkylema håller, en dustrin anser att de bör studeras

konkurrenskraftig vidare.

energigröda som kan jordbruket Detta föreslås ske inom ge ett program för

goda intäkter utan statliga subventio- i samarbete mellan processteknik pro-

ner. Nonfiber och stiftelsen SISY vid jektet

högskolan i Sundsvall/Hämösand.

Framställning av massa från

rörflen kan bli av intresse i

framtiden Hur stora arealer kan bli

I länder med brist har för

på skog jord- tillgängliga odling av

bruksväxter länge utnyttjats för fram-

industrigrödor?

ställning av pappersmassa. Fiberkvali-

teten har dock ofta varit i

dålig jämfö-

relse med fibrer från den svenska sko- Som nämnts finns det

Intresset från den svenska inledningsvis

gen. massamycket stora risker för att jordbruksindustrin har därför varit Flera svagt. marken minskar i framtiden. Vi har växter har nu testats för på att användas två olika sätt försökt bedöma hur stora som pappersmassaråvara, och det har arealer det kan bli fråga om i Sundsvall visat sig att en av de mest lovande är och Timrå. rörflen. Båda sätten

Rörflensmassa står väl bygger på beräkningar

sig ijämförelutifrån 1988, men med olika se med antaganbjörksulfatmassa. Troligen den om hur framtidens lantbruk komkommer en rörflensmassa att kunna mer att se ut. nästa sida visar

blekas utan klor eller klordioxid. Figuren på

Kemi-

tillgänglig areal utgående från de olika

kalieanvändningen bör bli lägre än för

beräkningssätten. Mellan 4.100 och

björkmassa, vilket innebär en vinst 12.000 ha kan bli i de båda

framför allt ekonomiskt men i tillgängliga förläng- kommunerna

för bero-

även rörflensodling ningen miljömässigt. Massan från

ende på lönsamhet hos och rörflen är en energigräset kortfiberrnassa och de

lantbrukets övriga utveckling.

produkter där denna skulle kunna passa Det första som

bra är dänned t ex beräkningssättet ger finpapper, ytskiktet

en överskottsareal på 4.100 ha får anses

på liner eller ytskiktet på kartong. ge en fingervisning om vilken areal som

på kort sikt , 2-3 år, kan bli

tillgänglig,

Forskningsprojekt medan 12.000 ha är en mer

långsiktig bedömning som kan gälla om rörflen får

För att kunna utnyttja rörflen i massain- en mycket god lönsamhet och andra

dustrin krävs omfattande lönsamma alternativ processut- saknas.

a

Slödesavi ll aa I. 37 / z \ z ,r /

á

-gs

Alternativ ett: Överskottsarealen (skuggade ytor) har räknats fram genom att se

hur hektar som behövs att behålla antalet med ökad

många för djur driftsintensitet

räknat i djurenheter per hektar.

Alternativ tvâ: Förutsätter dessutom en mjölkproduktion baserad på intensiv

vallodling och utan odling av foderspannmål (streckade ytor).

Miljökonsekvenser Vallgrödor skapar också, liksom en-

ergiskog och skog, en gynnsammare

Rörflensodling ger en möjlighet att be- miljö för såväl fauna som flora jämfört

hålla det öppna landskapet. I ett område med av

odling ettårigajordbruksgrödor.

där skogen dominerar har detta stor be- Vid vårskörd av rörflen faunan

ger man

tydelse. ett skydd under en större del av året. Ur markvårdsssynpunkt är vallgrö- Man måste dock beakta att om en stor-

dor som rörflen den bästa inom av rörflen kommer

grödan skalig odling igång

jordbruket. Vallen höjer mullhalten och resulterar det i en monokultur med risdet stora rotsystemet bidrar till en gynn- ker dels för en enforrnig landskapsbild, sam markstruktur. I och med att jorden dels att skadedjur och kan

-svampar

är täckt av gröda under hela året blir öka.

näringsläckaget lågt.

Att använda biobränslen innebär att

Hur kommer och

inte sker av kol- odling

det något nettoutsläpp

dioxid till atmosfären. Vid tillväxten av energiproduktion igång?

gräset binds koldioxid i biomassan som vid Den fortsatta introduktionen av odling sedan åter frigörs förbränningen. Det är en stor fördel med fossila och energiproduktion med bl a utprovjämfört bränslen. ning av odlings-, transport- och för- Vid kan man för- bränningsmetoder bör göras i samver-

massaproduktion

kan mellan lantbruks-

vänta sig lägre energiåtgång jämfört länsstyrelsen,

med korta nämnden, Sundsvall Energi, Timrå björkvedsmassa p g a den men också att det inte kommun och representanter för jordkoktiden, genom krävs att råvaran bruket och projekt Norrfiber.

någon barkning, ej

behöver flisas samt att massan utveck- Miljöprojektet har påbörjat ett od-

lar full med liten mal- lingsförsök i Kovland, några mil från

styrka mycket Sundsvall. Även enskilda bönder har ning. Genom det i sått rörflen och intresset är stort från lägre energiinnehållet bränslet med fossila bränslen jordbrukets sida för odling i större skajämfört blir större. Detta kom- la. transportbehovet

dock av att odlas lokalt Samråd med Sundsvall Energi har

penseras grödan med kortare som Ge- visat, att det även finns ett stort intresse transporter följd.

nom att största delen att påbörja proveldning. Ett visst utförlägga möjliga

för rörflenseldning finns i Korav transporterna till järnväg minimeras rymme de konsekvenserna. Jämfört staverkets fastbränslepanna. Bränsle-

negativa med flis har rörflen bättre utrymmet motsvarar en odlingsyta på

transportekonomi. ca 300 hektar. I nästa steg kan det bli aktuellt med att bygga en ny pilotanläggning i någon tätort där värmepro-

duktionen behöver förnyas. Ett lämpligt läge för en sådan anläggning har

bedömts vara Matfors.

Slutsatser

Det öppna i Norrland är starkt hotat. Även

kulturlandskapet

med bibehållen produktionsnivå i jordbruket riskerar ca hälf-

ten av jordbruksmarken att läggas ned till år 2000. Vi har valt att titta på odling av rörflen som ett alternativ för

att hålla landskapet öppet. Rörflen har goda att

förutsättningar

såväl kvalitetsmässi gt som ekonomiskt komma till användning som biobränsle och massaråvara och därmed ge det norrländska

jordbruket en ny produkt med stora avsättningsmöjligheter utan statliga subventioner.

Rörflensodling för energiproduktion kan komma relaigång tivt snabbt, något som vi anser mycket angeläget. Landskapet hålls öppet och levande. Till skillnad från fossila landsbygden bränslen som olja, kol, gasol och inte naturgas ger rörflen något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Vid behov kan vi återställa åkrarna till jordbruksproduktion igen, viktigt av beredskapsskäl och vid en eventuell framtida brist global på livsmedel. Detta är svårare om man mycket planterar skog på dem. Rörflen är även intressant som råvara vid massaframställni g men är inte tillräckligt utprovat ännu. Här krävs mer forskning.

Delegationens förslag

Målet är att bevara det och att introduöppna kulturlandskapet cera för n* miljövänliga industrigrödor energi- och massapro- l z duktion. .i .

* Påbörja odling av rörflen för energiproduktion omgående. Introduktionen bör ske i samverkan mellan berörda parter; länsstyrelsen, lantbruksnåmnden, Sundsvall Energi, Timrå kommun, jordbruksrepresentanter och projekt Norrfiber.

* Skriv kontrakt mellan Sundsvall Timrå kommun och Energi, odlare för att garantera för rörflen till i avsättning eldning Korstaverket.

* Utprova lämpliga odlings-, transport- och förbränningsmetoder.

* Utred för en

förutsättningarna förädlingsanläggning för rör-

flen.

* Utred förutsättningarna för en för pilotanläggning värrneproduktion med rörflen i Matfors.

* Fortsätt forskningen om rörflenets för massalämplighet framställning vid högskolan i Sundsvall/Hämösand i samarbete med industrin och projekt Norrfiber.

KVICKSILVER OCH CESIUM I

INSJÖFISK OCH VILT

Livskvaliteten har Nu har minskat och nedfallet

utsläppen kommer huvudsakligen från utlandet. förändrats Försurningen förstärker dock verk-

ningarna av kvicksilvret och halterna

I Sundsvall och Timrå har effekterna av fortsätter att öka.

kvicksilver och cesium fått stora kon- Det mesta kvicksilvret får vi i oss

sekvenser för befolkningen. från maten. Kvicksilver är ett hot mot

Jakt, fiske och bär och svampplock- hälsan, främst genom de skador på fos-

ning är viktigt för västemorrlänningen. terhjäman som kan uppstå om en gravid

Att och sjöar är rena och att man kvinna äter kvicksilverhaltig föda unskogar kan äta det naturen ger är en viktig del der tidig graviditet.

av begreppet livskvalitet.

Ca 1500 personer löser jaktkort varje cesiumhalter

Höga

år. De flesta av dessa deltar i älgjakten.

En jägares andel 60 genomsnittliga på i våren Kärnkraftsolyckan Tjernobyl kg kött räcker till en betydande del av 1986 drabbade Västernorrland hårt. ett hushålls köttkonsumtion. Nedfallet bestod av flera radioaktiva Insjöfisket har inte samma ekonoämnen, men efter veckor dominågra miska betydelse. Men det fungerar som nerade strålningen från cesium -l37. avkoppling och fritidssysselsättning Med tiden har cesiumhaltema i insjöför människor. Efter debatten många fisk och vilt ökat. fiskare har Många som fördes om kvicksilverhalten i fisslutat att fiska i insjöama och jägarna ken i slutet av 1960-talet halverades fick plötsligt börja räkna på vilken fritidsfisket. stråldos de fick av att äta kött. Svamp-

har minskat. plockningen

kvicksilverhalter

Höga Människorna i Västernorrland bedö-

mer riskerna med cesium som stora. I en

Sjöar där fisk vid analys innehåller mer som intervjuundersökning genomförkvicksilver än l mg/kg svartlistas av des i Kramfors och Sollefteå tre år efter

livsmedelsverket. I Sundsvall och konstaterade man att av tio olyckan sju Timrå är idag drygt 30 insjöar svartlis- hade ändrat matvanor efter olyckan.

tade på gmnd av höga kvicksilverhalter. av dessa hade slutat äta Många insjö- Långt ifrån alla sjöar är dock undersök- fisk, bär och vilt. Oron hos människorna

ta och med tanke på de stora utsläpp har varit påtaglig och yttrat sig ien stark

som förekommit kan vi förmoda att upp misstanke om att myndigheterna un-

mot hälften av områdets sjöar borde derskattat riskerna med i strålning låga vara svartlistade. Som man ser kar- doser. på tan på nästa sida är södra Norrland ett Det finns 14 000 sjöar i hela landet

av de tre områden i Sverige som är som har halter av cesium 137 över

hårdast drabbat av kvicksilverskador. gränsvärdet 1500 Bq/kg. Västemorr-

Mcdelhalten av kvicksilver mg/kg i enkilos- Cesiumhalter i insjöfisk. Sjöar i norra Sveagädda 1981 - 85 (SNV-rapport 3291). land och mellersta Norrland är hårdast drabbade (SSI-rapport 90-04).

Sundsvall-Timrå Sundsvall-Timrå

mg/kg “Ba/W

u

› m

515-20

1.o-1 2 10-15 °° o.a-1.o

E3 a-e

o.5-o.a

E] E3154

E] 0.5 D 1.5

Ovanstående kartor visar hur hårt drabbad regionen är både när det gäller

kvicksilver och Cesium.

land är det län som drabbats hårdast (se

Metoder för att minska

kartan på föregående sida). Fisken i

cirka 85 % av sjöarna i länet innehåller verkningarna

cesium över gränsvärdet. Det finns ett samband mellan mjukt och

näringsfattigt vatten och hög cesium-

halt i fisk. Den i regionen vanligaste

Konsekvenser för sjötypen, försumingskänslig och nä-

ringsfattig, är extra känslig för cesium-

befolkningen

förorening.

Naturvårdsverkets projekt Kalkning- De höga cesium- och kvicksilverhalkvicksilver-cesium visar att kalkningstema i insjöfisk och vilt har lett till att: insatser ger en betydande sänkning av * Gravida kvinnor överhuvudtaget inte kvicksilverhaltema. Samma projekt har bör äta insjöfisk, eftersom kvicksilver visat att kalkning idag är den metod som utgör ett allvarligt hot mot fostrets mest effektivt sänker cesiumhaltema i hälsa. insjöfisk. Kalkning beräknas få cesium- * Den totala stråldosen till människan haltema att sjunka till nivåer under l ökan

500 Bq/kg 5-6 år tidigare än om inga

* Intresset för jakt, bär, svamp och fiske åtgärder vidtas. har minskat.

När människor äter mindre fisk, vilt

och grönsaker, ökar risken för

F|SKÅHEHATISK

hjärt- | WLD

kärlsjukdomar och vissa cancerformer. KG Det är därför mycket viktigt för samhäl- “EP let att minska halterna av kvicksilver ÅTMRDER och cesium i insjöfisk och vilt. Vi anser

XW teams

att detta är en nationell angelägenhet - . och att medel till eniga statliga bör utgå VARDE

forskning och kalkningsinsatser.

m5 mo m7 2000

Med kalkning kan man sänka cesium-

Fortsatt höga halter haltema i

fisk 5 - 6 år tidigare än om

man inte kalkar.

Kvicksilver- och cesiumhaltema i in-

sjöfisk och vilt kommer att vara fortsatt Det är att vi fortsätter forska

viktigt

höga om vi inget Nedfallet av om hur man kan sänka kvicksilver- och gör. kvicksilver måste minska till ca 1/5 cesiumhaltema i icke försurade sjöar. jämfört med idag för att halterna skall Beträffande vilt har det inte egentligen minska i insjöfisk. Cesiumkoncentra- försök där man ute i

gjorts några skogen

tionen kommer att sjunka och metoder att sänka

långsamt prövat cesiumhaltergäddor med halter över 1500 na. Försök att utfodra ren och tambo- Bq/kg

kommer att finnas ända fram till om- har dock resultat. skap gett positiva

kring år 2020. cesium i och småvilt Mängden älg- Rådjur harhögre cesium-

kött kommer att vara i stort sett den- halter än men av den

älg, på grund

samma år 2005 som 1986/87. större konsumtionen av

betydligt älg-

kött är det ändå viktigt att sänka halter- fisken i har koncentratioer sjöarna höga na i bedrivs för att älgkött. Forskning av kvicksilver och cesium. Ån ingår i

sänka cesiumhaltema i vilt genom ut- Sörforsån och benaturvårdsobjektet fodring med cesiumbindande medel, skrivs som ett variationsrikt vattendrag.

t.ex zeolit, bentonit och berlinerblått Kostnad 0,9 Mkr. 1990 tillät man vårjakt på råbock för

att se om man genom att jaga tidigare på

året kunde minska cesiumhaltema i köt-

tet. Årets försök visar att halterna på

våren endast är 20-25 % jämfört med

halterna på hösten. Denna jakt kan dock

inte ersätta höstjakten, då man endast

beskattar råbockar.

Försök även att få ner halterna görs

vid tillagning. Detta är viktigt främst av

beredskapsskäl.

av sjöar kan under den Kalkning

närmsta 10-15-årsperioden avsevärt

öka antalet sjöar där fisken har låga

cesiumhalter. Följande områden är an-

gelägnast att kalka:

l. Våtmarkskalkning av Återvänningsån. Eftersom Återvänningsån tillhör

vi anser angelägnast att kal-

kom- 0mråd_en

Ljustorpsånss avrinningsområde ka: 1. Atervänningsån, 2. Västansjönmer även att förbättra den åtgärden Norasjöns tillrinningsområde, 3. havsvandrande fiskens i förutsättningar Tälgslättsâns tillrinningsområde. Ljustorpsån. Kvicksilver- och cesium-

haltema i fisk kommer på sikt också att Även om vi omedelbart påbörjar arminska i de nedströms liggande sjöarna. betet för att sänka cesium- och kvick- Kostnad 3,1 Mkr. silverhaltema i insjöfisk kommer det

att under ett antal år vara nödvändigt att 2. Sjökalkning i Västansjön-Norasjöns rekommendera Sundsvalls- och Timråtillrinningsområde. Huvudanledningen boma att inte äta fisk från många sjöar. till är de höga kvicksilver- och kalkning Följande fiskevårdande åtgärder anser cesiumhaltema i området. Avsikten är vi måste vidtas: att minska halterna i Västansjön, No-

rasjön och de uppströms liggande vatt- * Fiskevård i vattendrag med havs-

nen. Eftersom sjöarna tillhör Sättnaån/ vandrande fisk. Selångersåns avrinningsområde kom- Kvicksilver- och cesiumhalten i mer insatserna även att ha gynnsamma havsvandrande fisk är mycket För låg. effekter på organismer i detta riksinatt säkerställa ett bra fiske för framtitressanta vattendrag. Kostnad 1 Mkr. den krävs det att vi prioriterar fiskevård

i sådana vatten och att de inte exploa- 3. i Tälgslättsåns tillrin- Sjökalkning teras för andra ändamål. ningsområde. Tälgslättsån avvattnar ett

område som delvis är försurat och där

* som administreras av sta- Fiskevård i kalkade vatten ningsarbetet av bör ibland tens naturvårdsverk via Kalkningen sjöar följas fiskeristyrelsen med fiskevårdande som bör även inkludera insatser för att upp åtgärder, och återin- minska olägenhetema med kvicksilver biotopvårdande åtgärder av fisk som Detta och cesium. Vi anser det dock nödvänplantering slagits ut. har ofta digt att denna bidragsverksamhet finner biologiska återställningsarbete inte alls. De nya former som möjligheter fungerat dåligteller statliga ger ökade för det återställ- till ett mer aktivt bidragen biologiska återställningsarbete.

Slutsatser

De höga halterna av kvicksilver i och av cesium i insjöfisk ins jöfisk och vilt innebär en stor välfärdsförlust för människorna i Sundsvall och Timrå. Detta dubbla har miljögiftsproblem drabbat en stor del av Västernorrlands län. Vi kan inte förvänta oss att kvicksilverhalterna i kommer att insjöfisk sjunka med tiden utan att vi sätter in motåtgärder. Det räcker inte heller med nationella och internationella av Sambegränsningar utsläpp. ma metod, kalkning, kan användas för att såväl angripa kvicksilver- som cesiumproblemet. Ansvaret för att lösa dessa problem måste nationell ligga på nivå. Det är inte att kostnaderna för de rimligt nödvändiga åtgärderna skall belasta kommunerna, utan här måste staten ta det fulla kostnadsansvaret. För att sänka cesiumhalterna i vilt krävs mer För forskning. jakt på rådjur kan vårjakten hombärande vara ett sätt att på djur få kött med lägre cesiumhalt. Denna kan dock ersätta jakt ej höstjakten.

Delegationens förslag

* Öka möjligheterna till ett meningsfullt fritidsfiske genom

fiskevårdande åtgärderi kalkade sjöar, samt i med vattendrag havsvandrande fisk. * Öka kalkningen för att motverka och försumingen samtidigt sänka kvicksilver- och cesiumhalterna. Följande objekt bör få 100 % statsbidrag: - av

Våtmarkskalkning Återvänningsån

- i - Sjökalkning Västansjön Norasjöns tillrinningsområde - Sjökalkning iTälgslättsåns tillrinningsområde * Strålskyddsinsitutet och lantbruksuniversitetet bör fortsätta att stödja forskning om av vilt i utfodring syfte att sänka cesiumhalten. I Sundsvall och Timrå bör Millänsstyrelsens

jöövervakningsgrupp för landmiljön ansvara för

tillämpningen av de som forskningsresultat uppnås.

LAXEN I LJ UNGAN

En laxstam lativt låga kompensationsskyldighet

utrotningshotad

beror på att Ljungan delvis byggdes ut

före vattenlagens tillkomst. Laxen i Ljungan är starkt utrotningshotad. Vi har därför studerat ljunganlaxen som ett exempel på ett lokalt natur-

FÃNGST

som också är av riksin-

AV

vårdsproblem

tresse. Hoten mot laxen i Ljungan kan

L

;UNGANLAX

sammanfattas i två punkter: Alltför in-

tensivt fiske i Östersjön och lågvatten- lo MÄRm LAXAR

ANPEL ÅTEKFÃNGADE föring på grund av regleringar i vat- w -1

tensystemet. Ljungan är till stor del utbyggd för produktion av vattenkraft, men är också den sydligaste norrlandsälven som har förutsättningar för naturlig reproduktion av lax. Det gäller den 20 km långa sträckan från Viforsens krafttverk till havet.

Ljungan byggdes ut tidigt. Det första

kraftverket vid Viforsen togs i drift år - ÄLVEN min! BOTIEN- ÖSTER 1900. Därefter har under hela 1900- MVET sjöN

talet kraftverk byggts i de mellersta och

övre delarna älven. Det är bara den Fördelning av återfångster på olika nedersta delen som är orörd och som gör områden av märkt ljunganlax utsatt att Ljungan är en av få älvar med na- 1975-85.

turligt förökande laxstam. I slutet av 1800-talet var Den viktigaste orsaken till att ljunglaxfângster-

na i älven 20 ton/år. Redan ut- anlaxen nu är utrotningshotad är ett allt-

drygt

vid sekelskiftet en för intensivt havsfiske laxens

byggnaden gav på upp-

av som växtområden i Östersjön.

kraftig minskning laxfångsten Diagrammet

därefter bara blev få ton visar hur av märkt

några varje år. återfångster ljungan-

beräknas i lax fördelas olika områden. Cirka

Ljungan ursprungligen, på

orört ha mer än 85 % av laxen tas i havet och bara en skick, producerat 200.000 laxsmolt år. liten del i älven.

varje Omkring

20 % av denna Ett annat problem för den naturliga mängd producerades nedströms Viforsen. För att förökningen av laxen är den tidvis låga kompense-

ra skadan i de delarna av äl- vattenföringen i älven. Den orsakas av

utbyggda

ven har vattendomstolen ålagt kraft- årsregleringama uppströms i vattensys-

att år betala en temet. Bestämmelser om vattenföring-

verksbolagen varje

summa som räcker till en finns i s k för

utsättning av årsregleringsmål

cirka 20.000 odlade smolt. Denna re- Ljungan och Gimån. Vid stora vatten-

=. n_

:ønømøm

ståndsvariationer och lågvattenföringar programmet att naturligt förekomman-

skadas laxens uppväxtområden. Vid de djurarter ska kunna vidmakthålla

extrem skadas också balanserade

lågvattenföring livskraftiga, populationer.

laxens lekområden och tillgången Naturvårdsverket har också skrivit ett på föda minskar. Under 1980-talet har särskilt

låg- långsiktigt handlingsprogram vattenföring varit tämligen vanlig un- för hotade arter.

der sommarmånaderna vattenfattiga år. En särskild av nedre

markering Ljungans betydelse har skett genom att

Är området förklarats vara av riksintresse

ljunganlaxen

för naturvård. Ett av skälen till detta är

värd att bevara?

att det är den enda älven i Västemorr-

lands län med naturlig av reproduktion En fråga som vi ställts inför är om ljunlax. ganlaxen verkligen är unik genetiskt För att rädda naturlaxen måste besett och därför särskilt värd att bevara. gränsningar göras av fisket i havet, Bakgrunden till frågan är följande.

framför allt i Östersjön. Om dessa be-

Under tusentals år har olika laxstam-

gränsningar blir otillräckliga måste ut-

mar anpassats till sina älvar. Laxama

sättningen av odlad laxsmolt i Ljungan

återvänder och leker i den älv där de en ökas Det blir för

betydligt. nödvändigt

gång växte upp. Varje stam är unik och att garantera och na-

lekåtervandring

skillnaden kan fastställas genetiskt.

turlig reproduktion i älven liksom

Stammama utvecklar olika egenskaper möjligheterna till fritidsfiske av lax. och svarar sammantaget för en genetisk Stora utsättningar av odlad laxsmolt variation. kan emellertid samtidigt medföra en Det finns flera motiv för att Ljungans

förändring av ljunganlaxens genetiska

laxstam ska räddas. I vår studie av ljun- särart. För att om bevara den möjligt ganlaxen har en genetisk stickprovsun- naturliga laxstammen bör man därför

dersökning från 1980-talet bedömts av

tills vidare avvakta med att öka utsätt-

forskare. Enligt laxforskningsinstitu- ningen av laxsmolt.

tets genetiker är unik och

ljunganlaxen

klart skild från lax från Indalsälven.

Slutsatsen blir att nuvarande stam av

Ett program för att

ljunganlax måste bevaras och

utgöra basen för av laxbestån- rädda

förstärkningar ljunganlaxen

det i älven. Det finns andra erfarenheter

och information om

ekologisk ljungan- Miljöprojektets studie av ljunganlaxen

laxen som talar för att det är en stam ledde fram till

ett förslag till åtgärds-

med goda

egenskaper. program som spänner över både natio- Därmed bör Ljungans laxstam falla nella och lokala

åtgärder:

inom det skydd som ska garanteras ut- * En kraftig föreslås av laxminskning

rotningshotade arter. Detta har fisket i

skydd Östersjön. Här har fiskeristyrel-

tagits upp i naturvårdsverkets aktions- sen och naturvårdsverket störst möjlig-

program för naturvård, NATUR 90. Där het att agera mot hotet mot den vilda nämns bland mål för fis-

övergripande östersjölaxen.

ket att fisk ska bevaras i *

livskraftiga, Fiskeristyrelsen bör införa begräns-

naturligt reproducerande bestånd. Som ningar mot nät- och notfiske iälven

övergripande mål för vattendrag anger l maj - 20 juli.

*

* En omprövning av årsregleringsmå- Det finns ytterligare åtgärder som

len för Ljungan och Gimån kan ge för- bättre fisketillsyn, inlösen av fiske i utsättningar för större lågvattenföring- älven och bildande av fiskevårdsområ-

ar. Initiativet kan här tas av Sundsvalls den. Kommunen kan vara drivande för

kommun. att få åtgärderna genomförda.

Slutsatser

Den utrotningshotade laxstammen i är en naturresurs

Ljungan för regionen och Västernorrlands län. Bevarande av stammen

är också ett riksintresse som faller inom de mål som ställts upp

för att skydda hotade djurarter i landet.

Delegationens förslag

Vi föreslår att naturvårdsverket och fiskeristyrelsen gemen-

samt verkar för att fisket av lax i Ostersjön anpassas till en nivå

som garanterar överlevnad av de vilda laxstammama i svenska älvar.

Vi föreslår också att Sundsvalls kommun i samråd med

fiskeristyrelsen genomför ett lokalt program med åtgärder för

att säkra ljunganlaxens framtid.

MILJÖSKYDDS

ARBETE

hos myndigheter och måste utföretag

Miljöskyddsarbetet

vecklas och finna nya former när kraven från samhället förändras. Vi har tagit hur detta kan ske. upp några exempel på Flera lagändringar under 1980-talet har kommunerna en gett nyckelroll inom miljö- och naturvård. På initiativ av Timrå kommun har vi gjort en studie av hur en normalstor kommun kan organisera sin förvaltning för att klara denna roll. För industrier och kommunala milj är det en ofarliga anläggningar grundregel att tyngdpunkten i ska i den miljöskyddsarbetet ligga egna kontrollen inom verksamheten. Intern är en miljörevision metod som även används i andra länder för att stärka några denna kontroll. Metoden har på vårt initiativ industrier, ett prövats på några avloppsreningsverk och ett värmeverk i regionen. Hanteringen av kemikalier, både i och är en företag hushåll, omdiskuterad fråga. Hur ska man påverka så att det sker miljövänliga val av kemikalier och produkter på det sätt den svenska lagstiftningen om kemiska produkter förutsätter? I försök har vi några prövat nya grepp i kemikaliekontrollen i en kommun.

Miljökonsekvensbeskrivningar används i en del länder när stora

anläggningar som kan ska Vi har verkat för påverka miljön byggas. att metoden prövas vid av en stor i planeringen pappersindustri Sundsvall och dragit erfarenheter av detta försök. Vi har också tagit fram en kunna

miljökonsekvensbeskrivning för att väga alternativa

sträckningar av trafikleder i Sundsvall mot varandra.

KOMMUNERNAS

MILJÖSKYDDSORGANISATION

EXEMPLET TIMRÅ

En studie i Timrå kommun vatten. Kommunen vill stärka miljöin-

i sin verksamhet. Miljö- och flytandet

naturvård ses som en av de viktigaste Flera de se-

opinionsundersökningar hömpelama i kommunens framtida ar-

naste åren har visat att svenska folket bete. anser att skyddet av miljön är den vik- I bakgrunden till studien ingår också tigaste samhällsfrågan. Befolkningens att miljöproblemen i Sverige ändrat krav har ökat trycket på kommunerna. karaktär, men att någon motsvarande Det har också skett genom att kommuförändring av kommunernas miljönerna Ökat ansvar i miljöarbetet. getts organisation i allmänhet inte har ägt Det har funnits en vilja hos regering och rum. På naturskyddsområdet är om-

riksdag att föra besluten närmare kom-

daningen av det svenska landskapet, muninvånama och deras politiska resom nu sker i snabb takt, oroande. En presentanter. annan iakttagelse är att kommunerna

På grund av denna utveckling har alltför ofta får agera städgumma

Timrå kommun önskat ge miljö- och istället för att vara offensiva och

naturvårdsfrågoma en mer framskjuten

förebygga miljöproblem. Ytterligare ett roll i den kommunala

organisationen.

motiv är att det ökade ansvaret för

Kommunen har därför tagit initiativ till

miljö- och naturvårdsfrågor också gett en studie inom Miljöprojekt Sundsvallkommunerna större möjligheter att Timrå för att finna en effektivare mil-

driva ett långsiktigt arbete i dessa

Studien har i

jöorganisation. gjorts samarbete med kommunförbundet och frågor.

Studien från förhållandena i

letts av från utgick politiker kommunstyrel- Timrå kommun och dess förslag motisen, miljö- och hälsoskyddsnämnden veras av behoven där. Samtidigt blev och byggnadsnämnden i Timrå.

det en av alternativa

Timrå har 18.500 invånare och är genomgång några

vägar för en norrnalkommun som vill därmed en normalstor kommun. Timrå höja ambitionen i sitt miljö- och naturhar stor erfarenhet av ett intensivt milvårdsarbete. jöarbete, främst under l980-talet. I

kommunen har alla typer av miljö-

ärenden behandlats, från små anmäl-

ningsärenden till stora koncessions-

Problem i det kommunala

av tung industri. En

prövningar livlig

debatt har ägt rum om olika miljöfrågor miljöskyddsarbetet

som lukt från skogsindustrin, buller

från trafiken, försur- Vid studien i Timrå noterades en del

luftföroreningar, ning, och förorenat problem som är vanliga i kommunernas avfallshantering

miljöskyddsarbete. I den kommunala Naturvården är ett område där an-

organisationen finns många oklarheter är både svarsfördelningen splittrad om ansvar, gränsdragningar mellan inom kommunen och mellan kommu-

förvaltningar, myndighetsutövning och nen och andra myndigheter. Detta kan planering. Det gör att en del miljö- och vara en av till att naturförklaringarna naturvårdsfrågor hamnar i en gråzon vårdsfrågor ofta blir bestyvmoderligt där ingen känner ansvar. handlade. Vissa och naturresursmiljö- Med ökat ansvar har det också blivit saknar en i frågor naturlig handläggare tydligare att kommunerna har flera, ofta den nuvarande kommunala organisatiomotstridiga roller. Kommunerna bedri- nen. ver miljöfarlig verksamhet, men övervakar även sådan verksamhet. Det är

Grunden för en vidare inte ovanligt att miljö- och na- ny

turvårdsaspekter upplevs som ett hin- organisation

der vid avvägningen mellan olika

kommunala intressen. Grunden för en ny miljö- och natur- Ett annat problem är att, utöver rent i Timrå vårdsorganisation bör, enligt sakliga bedömningar, påverkar även studien, ligga i tre dokument: och * revirtänkande, attityder bristfällig Kommunens målprogram, som ligger information arbetet i den kommunala till för framtida grund satsningar. organisationen. Bristande information kan

också vara ett problem i

förhållandet mellan KOMMUNFULLMÄKTIGE den kommunala förnñtraoemnmucjösrmrze: och korn- ETC . valtningen muninvänama. Det är att viktigt Komnpnsrvnetss _, kommunstyrelsen, som

Of*

Mitjö o HALWSKYPPJNAMND ytterst är ansvarig för BYGGNADSNAMND NÄMNDER övergripande frågor,

“o

får att möjlighet göra medvetna mil jöval. Det

ställer stora krav på underlagen för besluten och att på miljö- FOREIAG frågoma tas upp i ett weELLA FQRENINMR tidigt skede i arbetet. FOLKRORELSER MYNDIGHETF För att få genomslag för ETc. miljöarbetet måste det finnas en vilja att låta

miljöaspekter genomsyra den kommunala Utgångspunkten för studien i Timrå var att en förvaltningen. Denna skapa måste vara för- gemensam syn på miljöarbetet. Ansvaret för samordvilja ningen av detta arbete lades ankrad i högsta kom- på kommunstyrelsen, miljöoch hälsoskyddsnämnden och munledningen. byggnadsnämnden.

* ordnare med rätt och att En ny kommunal miljöstrategi för skyldighet

1990-talet - ett övergripande handlings- delta då planeringsfrågor diskuteras.

program för politiker och tjänstemän. Miljösamordnaren ska sedan förmedla * Kommunens översiktsplan. väsentlig information vidare till med miljöstrategin är att berörda förvaltningar. Fördelen med Syftet vägleda kommunen. Den kan bland annat ta förslaget är att det är en liten, men förändring som de flesta bör

upp upphandlingsfrågor, planerings- positiv

till mark, luft kunna Nackdelen är att den

processen, utsläppsnivåer acceptera. och vatten och bullerkrav. Andra ex- knappast kan ge mer än marginella

empel är naturskyddade områden och effekter. Det är troligen svårt att driva användningen av vattenresurser, infor- kontroversiella frågor med denna typ av mation och Den organisation.

konsumentvägledning.

används inte bara inom den kommunala Ett större steg kan tas genom att bilda organisationen utan också för att på- en miüö- och naturvârdsgrupp med verka kommuninvånare och näringsliv. tjänstemän och en politisk miljöbered- En huvudtanke bakom studien i ning knuten till kommunstyrelsen.

Timrå var att utveckla samarbetet I miljö- och naturvårdsgruppen ingår mellan kommunstyrelsen, miljö- och representanter från miljö- och hälso-

hälsoskyddsnämnden och byggnads- skyddskontoret, byggnadsnämnds-

nämnden. Särskild betydelse lades vid kontoret, kommunstyrelsens kansli och att lyfta fram kommunstyrelsens roll i planeringskontoret. För viktiga miljö-

miljöarbetet. ärenden utarbetar gruppen ett huvud- Önskemålet var att samla den kom- förslag men presenterar även altermunala organisationen kring en gemen- nativa lösningar. Därefter går ärendet

sam syn på miljö- och naturvårdsfrå- vidare till miljöberedningen. Från

gorna. Kommunikation och samverkan beredningen går ärendet tillbaka till den

skulle utvecklas och ansvariga för sam- nämnd eller förvaltning som ska besluta

ordningen blir de tre utpekade politiska i ärendet. Är ärendet omfattande bör en organen. miljökonsekvensbeskrivning göras innan beslut tas.

Miljöberedningen tar bara upp

modeller för Timrås

Några ärenden av mer karaktär.

övergripande

mil

jöskyddsarbete Beredningen är inte beslutande och kan

därför med fördel låta

intressegrupper

För att förbättra miljö- och natur- utanför den kommunala

organisationen

vårdsarbetet i Timrå har tre alternativa delta vid av av

behandlingen frågor förslag lagts fram. stort allmänt intresse. Det kan gälla

Avsikten är att den nya organisatio- villamiljövårdsgrupper, folkrörelser, nen bättre ska kunna hantera både rena och De föreningar byföreningar. rutinärenden och större projekt av den ideella har ofta organisationerna typ som utförts inom delegationens ar- särskilt om naturvård.

goda kunskaper

bete. Den ändrar inte

nya organisationen

Ett enkelt sätt att förbättra arbetet i och och miljö- hälsoskyddsnämndens

kommunen är att göra mindre ändringar roller som byggnadsnämndens special-

i nuvarande och hälso-

system. Miljö- reglerade myndigheter. Dessa roller är

utses till

skyddschefen miljäsam- fastställda i lag.

I det tredje alternativet görs sam- Under arbetet i Timrå studerades manslagningar av kommunala kontor. också hur kommunens kan kompetens Byggnadsnämndskontoret sammanförs förstärkas. För det förebyggande armed miljö- och hälsoskyddskontoret betet och för långsiktiga miljö- och och kommunstyrelses kansli med naturvårdsfrågor fann man att en eller planeringskontoret. Förändringen inne- två tjänster som ekolog bör inrättas. bär inte att de nämnderna slås Slutsatsen var att politiska ekologiska kunskaper samman. Syftet med att slå samman ofta är eftersatta särskilt i mindre kontoren är att utveckla samverkan kommuner. I större kommuner finns mellan tjänstemännen inom respektive ibland dessa i kunskaper organisaområde. tionen, men då ofta spridda på flera Timrå kommun kommer under hös- specialister. I Timrås fall föreslås i ten 1990 att behandla de tre alter- första hand en ekolog vid miljö- och nativen i samråd med de fackliga hälsoskyddskontoret och i andra hand organisationerna och därefter genom- en placerad under för kommunstyrelsen föra en ändring av sin organisation. att arbeta med planeringsärenden.

Slutsatser

Vi anser att kommunerna utgör en hörnsten i det svenska miljöoch naturvårdsarbetet. Kommunerna har att förutsättningar vara den främsta drivande kraften i av skyddet miljön genom det verktyg som miljö- och planlagstiftningen ger. Ytterligare ett instrument för detta finns i den kommunala självstyrelsen. Kommunerna har stor makt att ta initiativ. De bör dock organisera miljöskyddsarbetet individuellt efter lokala förhållanden och behov. Studien i Timrå exempel detta. ger på För att nå vårt mål inom Miljöprojektet - en bättre väsentligt miljö i regionen inom tio år - anser vi att Sundsvalls och Timrå kommuner måste ta på en ledande roll i det fortsatta arbetet. sig Vi anser att de ska svara för av och uppföljning miljöprojektet redovisning av dess resultat. Ett sätt att göra detta är att ett bokslut för upprätta miljöarbetet i kommunerna varje år. Det bör också behandla uppgifter om utsläpp och vid reningsåtgärder industriema, resultat av i luft, mark och vatten osv. mätningar Det kan ge kommuninvånare, företagare och politiker en kortfattad bild av hur fortsätter under 1990-talet. Miljöprojektet

Delegationens förslag

Timrå kommun behandlar sin interna organisation för miljöoch naturvård hösten 1990. Vi lägger därför med inget förslag anledning av den studie som utförts i Timrå inom Miljöprojektet. Vi vill istället betona kommunernas nyckelroll i Miljöprojektets fortsättning. Deras miljöskyddsorganisation bör anpassas till denna roll.

Vi har i en miljöplan för Sundsvall och Timrå sammanfattat vår framtidsbild av regionen och de åtgärder som vi anser krävs för att väsentligt förbättra miljön inom tio år. Vi föreslår därför följande. i * Kommunerna remissbehandlar miljöplanen och den lägger s till grund för sin de närmaste tio åren. miljöstrategi

l

3 * Kommunstyrelsema påtar sig ansvaret för uppföljning av Miljöprojektet och anpassar sin organisation för detta.

* Kommunerna förstärker sin information om för miljöfrågor att ge invånarna möjlighet att följa upp Miljöprojektet.

* Ett årligt bokslut upprättas för miljöarbetet i Sundsvall och Timrå för att under l990-talet. följa utvecklingen

INTERN MILJÖREVISION

Vad är intern

miljörevision? Intern miljörevision är en del av sä-

kerhetsarbetet i ett företag. Revisionen Intern miljörevision är ett verktyg som är och är normalt frivillig, rapporten ledningen, för till exempel ett företag inte Detta för att underlätta en offentlig. eller en kommunal förvaltning, kan an- av inom ärlig beskrivning problemen vända för att få grepp om miljöskydds- Revisorn ut brister och företaget. pekar arbetet inom den egna verksamheten. företaget gör ett åtgärdsprogram. Miljöansvaret vilar ytterst på verkstäl- för interna Typiskt miljörevisioner är lande direktören i ett företag eller ordatt de inte bara riktas mot villkor för föranden i en kommunal nämnd. Revi- och liknande utsläpp av föroreningar sionen kan underlätta för dem att ta

krav från myndigheterna. Lika viktigt

detta ansvar. är att kontrollera en del mjuka frågor. Tekniken har växt fram i USA och Dit hör t ex attityder, rutiner, organisaandra länder. Det skedde som svar på tion, utbildning, ansvarsfördelning, tryck utifrån: Hårda miljölagar, höga

uppföljning och rapportering. Bra inter-

böter och risk för straff och dålig publi- de

vjuteknik är ett av viktigaste hjälp-

citet. hälften av de 500 Idag uppskattas medlen för en intern miljörevisor. största företagen i USA använda miljörevision.

Användningen sprider sig med

Några

försök också i

Europa.

intern mil

Intern ekonomisk revision är en före- jörevision

bild. Miljörevisionen genomförs på ett systematiskt sätt, rapporteras skriftligt, Inom Miljöprojektet har vi samarbetat

görs återkommande och med personer med Kommunförbundet och Industrisom inte har direkt koppling till verk- förbundet och försök med intern

gjort

samheten som revideras. vid tre kommunala anmiljörevision

ar än nnuöosmulsATloNfN ak urrrvus

mngñmwmas

srrsmv ? KRAV?

.

de TmÄnms FämMFU ae Im ANWAKSFÖRDELNINGEN myñrøuo I vfnxtruønm?

KLAKLAGD?

väg;

a: RÃVAROR om KEMtMUfR

ae vum ÄR

Muuöntsxtnuh?

Mum nu

MIL/än?

MED

x

yILKA Mtqömvfstznøum

x VAD Rämen NÄR mamma:

AR VIKTlGAST?

Bun AVFALL ?

En intern kan till dessa

miljörevision exempel ge svar på frågor.

och två industrier. Inför för- av en kvalificerad tekniker från koncerläggningar söken en med nens I granskningen genomfördes utbildning forskningsbolag.

av konsulter från det amerikanska ingick följande delar: hjälp konsultföretaget Arthur D Little, som * till vatten och luft. Utsläpp har erfarenhet av sådana revisioner * lång Inköp, dokumentation, lagring och

i USA. kemikalier och hantering av bränslen, Så vitt vi kunnat finna har intern avlutar. miljörevision, enligt den amerikanska * och av Lagring, hantering deponering modellen, inte tidigare använts på of- både fast och avfall. miljöfarligt I Sundsvall re- * fentliga anläggningar. Organisation, ansvarsfördelning och

viderades kommunens största avlopps- beslut.

Tivoliverket, och en an- * reningsverk, Miljöutbildning, miljömedvetenhet,

läggning för förbränning av sorterat attityder. hushållsavfall och biobränslen vid Ett litet revisionsförsök vid gjordes Korsta. Sunds Defibrator med hjälp av en kon- Revisionema gjordes i samarbete sult. Det inriktades mot yttre miljömed från Uppsala och Norrpersonal skydd men särskilt mot hanteringen av

köpings kommuner. Inom försöket kemikalier och avfall. Försöket ingick gjordes också en revision av anläggi Miljöprojektets studie av industriavför av avfall vid ningen förbränning fallet i regionen. AB. Personal från Uppsala Energi

Uppsala och Norrköping reviderade

anläggningarna i Sundsvall och perso-

nal från Sundsvall i

anläggningen Erfarenheter från

Uppsala. Huvudsyftet med försöken

var metoden och inte revisionerna

att pröva att ge-

nomföra fullständiga miljörevisioner. Revisionema inriktades att bedö- Försöken med interna miljörevisioner på ma av några gemensamma erfarenheter: tillförlitligheten egenkontrollen gav * Vid fick revisorerna ledoch driftrutiner. För Tivoliverket be- försöken

handlades dessutom ett villkor i till- ningens fulla stöd. Detta är en grundför-

ståndsbeslutet som att utsättning för att lyckas. säger högsta ska med * Revisorn ska ha en oberoende ställmöjliga reningseffekt uppnås tekniskt ekonomiskt insatser. ning. Synpunkterna från en utomståenrimliga Det är svårt att hur de var värdefulla. De ömsesidiga revinaturligtvis granska ett sådant villkor men samti- sionerna mellan kommunerna gav ett uppfylls, är denna av villkor i särskilt utbyte av erfarenheter. digt typ vanliga * är tillståndsbeslut. Gränsvärden i villko- Kompetensen viktig. Miljörevision

är en krävande Det kan behören togs också upp vid revisionen. uppgift.

Försöken inom industrin genomför- vas en grupp personer med olika kun-

des vid SCA:s sulfatmassafabrik Öst- skaper. * rand i Timrå i mindre Intervjutekniken är väsentlig och och, omfattning, vid Sunds Defibra- svårare än många föreställer sig. verkstadsföretaget tor i Sundsvall. * Förberedelsema tar tid men revisio-

Revisionen vid Östrand nerna kan genomföras på 2-4 dagar. tog upp vill- * koren i tillståndet för fabriken och före- Revisionema bör upprepas efter ett

Revisionen eller några år. tagets miljöpolicy. gjordes

* Det behövs fortsatt om munala verksamhetens natur. I kommuutbildning intern miljörevision och av nerna ska om ha anpassning principen offentlighet metoden till svenska förhållanden. en stark ställning.

I Östrandsförsäket redovisades av-

vikelser, riskmoment och förslag till förbättringar. Några uppenbara brister

Skillnader mellan

eller allvarliga risker upptäcktes inte.

intern och extern revision

Revisionen följs upp efter sex månder då åtgärder ska vara genomförda. SCA har funnit att metoden bör användas i Intern miljörevision hör till företagets koncernen. eller den kommunala förvaltningens Revisionema av de kommunala an- eget arbete. Den ersätter inte myndigläggningarna i Sundsvall och heternas tillsyn, utan ger underlag för Uppsala visade inte direkta Det att förebygga brister som annars kan några nyheter. fanns säkert eller som leda till anmärkningar eller i värsta fall någon några kände till olika delar av det revisom åtal vid tillsynen. Det går en rågång redovisade. Vad som var var att mellan å ena sidan intern miljörevision nytt någon utomstående bild och andra åtgärder som använgav en samlad företag av sina och detta direkt till der för att uppfylla sitt miljöansvar, och iakttagelser Revisorn kunde också å andra sidan myndigheternas kontroll ledningen. genom sin oberoende lättare av företagens miljöskydd. ställning vad som var starka och Begreppet extern miljörevision anpeka på svaga sidor, samt sådant som krävde omedel- vänds då miljörevision krävs med stöd bara eller borde förbättras av lagstiftningen. Naturvårdsverket aråtgärder på sikt. betar med ett förslag till ett system med lång En viktig slutsats av försöken är att sådan revision. Huvudsyftet med den intern miljörevision också för externa revisionen är att ge tillsynspassar kommunala verksamheter. Det finns myndigheterna en granskning av föredock skillnader jämfört med revision av tagens årliga miljörapporter. Då kan företag. Det råder tvekan om att tillsynsmyndigheternas arbetsinsats ingen en i en kommunal minskas. Revisorerna ska vara auktorirevisionsrapport och bör en allmän serade och revisionsrapportema offentförvaltning blir, bli, och därmed Vid liga. Syftet är också att garantera olika handling offentlig. försöken i Sundsvall blev ekonomiska intressenter korrekt inforrapporterna i och med att de överlämna- mation och stärka effekten av ekonooffentliga des till tekniska nämnden. miska styrmedel. Extern miljörevision Samtidigt överlämnades åtgärdsprogram, och är således något helt annat än intern. därmed visades inte bara brister som Vi har inte funnit skäl att ställa de kommit fram, utan också vad man båda metoderna mot varandra. Den ena avsåg att åt dem. metoden utesluter inte den andra. Nagöra Vi anser att det är bra att resultatet av turvårdsverkets tänkta system kommer interna i kommunala att kräva la Om externa milmiljörevisioner gändringar. verksamheter blir offentliga. Denna jörevisioner införs lär det dröja flera år. skillnad jämfört med interna Interna miljörevisioner kan däremot miljörevisioner vid av den kom- börja användas omgående. företag följer

Slutsatser

Interna miljörevisioner är användbara för att skärpa den egna kontrollen vid De medför miljöfarliga anläggningar. att miljöfrågoma förs och är ett stöd för upp på högsta ledningsnivå dem som sköter det arbetet. dagliga Interna revisioner särskild gör nytta genom att att ta upp frågor som attityder, kunskaper, organisation, ansvarsfördelning och resurser. Dessa frågor har stor för att ett betydelse företag eller en kommunal förvaltning ska prestera ett bra miljöskydd. Revisionema bör särskilt kunna motverka risken för olyckshändelser och av En tillfälliga utsläpp föroreningar. annan är att materialbalanser viktig tillämpning göra och studera uppkomsten av avfall.

Delegationens förslag

Vi föreslår att interna miljörevisioner genomförs regelbundet vid större industrier och kommunala anläggningar i Sundsvall och Timrå med start 1991. Kommunerna och de stora processindustriema har förklarat beredda att använda metoden. Vi sig anser att i de första revisionema bör en särskild insats göras för att minska uppkomsten av avfall. Intern miljörevision är en ny arbetsmetod vid kommunala anläggningar. Vi föreslår därför att kommunförbundet en gör handbok för sådana revisioner och ordnar i reviutbildning sionsteknik. En av anpassning miljörevisionema behöver göras efter svenska förhållanden. Vi föreslår att Kommunförbundet och Industriförbundet gör en av arbetsforrnen värdering under 1992.

KEMIKALIER

arbetsformer Vad är systemtillsyn? Nya

Kemikalieflödena i det moderna sam- Systemtillsyn kan enkelt sägas vara en hället kräver mycket av företagens uppmärksamhet. myndighetskontroll egen Det räcker inte att kontrollera de stora förmåga att uppfylla lagstiftningens punktkällorna för kemikalieutsläpp. krav. Företagens ansvar för kemikalie- Miljöprojekt Göteborg och andra har hanteringen, som är en grundsats i lavisat, att utsläppen via i en fram. produkter gen, lyfts kan ha ännu större betydelse. Innehållet i systemtillsyn förklaras region Många små kemikalieströmmar från kanske enklast genom att ge exempel på företag och hushåll dominerar belast- frågor som ställs: * Hur är ansvaret för ningen på miljön. kemikaliefrågoma fördelat inom företaget? I Miljöprojekt Sundsvall-Timrå har * Finns kunskap om riskerna med kemivi koncentrerat oss på två frågor. Den kaliema? första är hur den lokala kemikaliekon- * Varför använder man just de valda trollen i en kommun kan utvecklas. Vi kemikaliema? har prövat några olika grepp med sam- * Undersöks möjligheterna att ersätta arbete mellan myndigheterna, ny form farliga kemikalier med mindre farliga? för tillsynen och nya vägar att påverka * Hur informeras de anställda om ke-

företagare. mikaliemas hälso- och miljöfarlighet? * Finns lagar och föreskrifter tillgäng- Den andra frågan gäller konsumen- Finns rutiner för att hålla inforliga? sig ternas köpval. Parallellt med Miljöpro- merad om nya regler? jektet har de båda kommunerna drivit * Hur sker samarbetet med skyddsomkampanjer temat Handla miljövänpå buden? ligt. Inom projektet har gjorts en spe- Som synes är detta också frågor som cialstudie av biltvättar och biltvättmekan tas upp vid en intern miljörevision. del. Där blandades konsumentupplysning och kemikaliekontroll - allt i

syfte Samarbete och

systemtillsyn

att snabbt halvera utsläppet av en kemikalie som är skadlig för miljön. Samarbete och systemtillsyn var temat för ett försök med av fömyelse myndig- Med stöd av Miljöprojektet har vida- heternas arbete. Yrkesinspektionen, re Metalls 46 i Sundsvall un- och de båda och avdelning länsstyrelsen miljödersökt hur ett stort antal företags inter- hälsoskyddskontoren gjorde gemenna kemikaliearbete fungerar. Dessutom samma besök vid som ansju företag har Kemikalieinspektionen gjort in- vänder kemikalier. Vid besök några spektioner vid som Metalls några företag deltog regionala skyddsombud tillverkar eller importerar kemiska och en representant från företagshälsoprodukter. vården.

Besöken vid företagen gav följande kemikalier och deras riskeri arbetet och erfarenheter. Företagens den yttre miljön. Samma brist kunrepresentanter på var genomgående positiva till både det skaper finns bland Metalls medlemmar. gemensamma uppträdandet från myn- En slående iakttagelse var de många digheterna och uppläggningen med sys- olika kemikalier och stora av mängder temtillsyn. Medvetenheten om företa- dem som finns där Metalls medlemmar gets eget ansvar var dock låg. Kunska- arbetar. perna om kemikaliema och deras risker Sammantaget finns stora och många var i många fall dåliga, liksom kun- brister vid de undersökta vad företagen skaperna om vilka regler som gäller. gäller hantering av kemiska ämnen och Besöken bekräftade den vanliga miss- produkter. av riskerna Begränsning tanken att mindre och medelstora före- med kemikalier har i allmänhet inte hög tag brister i både medvetenhet och prioritet inom verkstadsindustrin. kunskap. Man kunde ändå skönja en Efter studien av de 60 har företagen uppriktig vilja till förbättring. Metallavdelningen att att den föreslagit Gruppen, som gjorde besöken, drog interna miljökontrollen förbättras och slutsatsen att en helhetssyn bör efter- att myndigheterna gör samordnade strävas när det gäller frågor om den kampanjer med systemtillsyn. Där det yttre miljön och arbetsmiljön. Gemen- finns skyddskommitté eller liknande samma besök av myndigheterna har vill att om avdelningen frågor yttre fördelar, men kan inte alltid användas. miljö och arbetsmiljö sammanförs, så Detsamma sades om som att man får en systemtillsyn helhetsbedömning av hur metod. Man bör satsa och utveckla ska lösas. på miljöproblemen Arbetsgivarden som arbetsfonn, men den kan inte nas branschorganisationer kan bidra till helt ersätta den vanliga tillsynen över att kunskaperna blir bättre i företagen. hanteringen av kemikalier. Företagen själva måste satsa på perso- Gruppen fann att systemtillsyn nalutbildning. räcker vid företag med väl För att och fungerande stödja hjälpa mindre fömiljö- och arbetsmiljöskydd. På andra att särskilretag vill Metallavdelningen företag måste systemtillsynen komplet- da miljöråd bildas med representanter teras med av från och grundliga inspektioner miljö- hälsoskyddskontor, fömer traditionell typ. Deras retag och fackliga organisationer. Gruppens erfarenhet blev också att skulle vara efter uppgift att, kartläggskyddsombuden ska ses som en viktig och önskemål från ning företagen, ge resurs inom företagen i arbetet för en till hur inom införslag miljöproblem bättre kemikaliehantering. dustrin kan lösas.

Biltvätt - en stor

Ett

exempel på fackligt

föroreningskälla

engagemang

Avfettningsmedel som används vid Metalls avdelning 46 i Sundsvall valde biltvätt är ett bra hur exempel på många ut 60 företag där de förtroen- små via fackligt utsläpp produkter kan meddevalda fick svara om på frågor miljö föra betydande miljöproblem. För att och komma åt sådana skyddsarbete på arbetsplatsen. strömmar krävs andra Metalls att ar- än de som traditionellt kemikaliepro j ekt visar angreppssätt anbetsgivarna har dåliga om vänds. kunskaper

.

nunnan-

Med utgångspunkt från kemikaliein- kunna bli i samma storleksordning d v s Bilvårdsproduk- en halvering ganska snabbt. spektionens rapport ter - till förändring gjorde som sådan har också möjligheter Kampanjen gett Miljöprojektet en kampanj mot utsläp- klara signaler till tillverkare och levefrån biltvätt. Den riktades mot rantörer. Ett 20-tal företrädare för pen utsläpp av lacknafta, som förorenat branschorgan, tillverkare och leveranbåde luft och vatten och som ger hälso- törer har kontaktats.De har visat stort vådliga ångor vid tvätten. intresse och man kan dra slutsatsen att Ytterligare ett skäl för att välja av- kampanjen gynnat marknaden för milfettningsmedel som exempel, var att det jöanpassade bilvårdsprodukter. på marknaden finns vattenbaserade mi- En annan slutsats är att tillverkare croemulsioner som gör det möjligt att och leverantörer redan borde ha bytt till minska användningen av lacknafta med vattenbaserade avfettningsmedel. I re- 80-90 %. Enligt lagen om kemiska gionen hade redan en tredjedel av produkter ska en kemisk produkt bytas ägarna till automattvättar bytt till sådaut om det finns en mindre farlig ersätt- na medel. Den kvarvarande stora anav lacknafta, som visades ningsprodukt. vändningen I kampanjen inventerades använd- vid inventeringen, var egentligen onöningen av avfettningsmedel i regionen. dig. Miljöauktorisering av fordonstvät-

Ägare av automattvättar informerades tar kan vara ett sätt att skynda på ut-

om miljöanpassade avfettningsmedel. vecklingen. Allmänheten fick information om hur mot en bättre

bilen kan tvättas hemma. Målet för Vägar

kampanjen var att snabbt och påtagligt kemikaliekontroll

minska av lacknafta för användningen bilavfettning. De olika försöken med kemikaliekon- Regionens 27 automattvättar använ- troll inom Miljöprojektet har gett flera de totalt 110.000 liter ren lacknafta vid till dem uppslag arbetssätt. Några av avfettning under ett år. Bilägarnas an- ska kommenteras här. vid hemmatvätt vändning uppskatta- Mycket talar för att systemtillsyn des till 90.000 liter/år. Det totala årsut- särskilt väl för lämpar sig tillsyn enligt släppet från fordonsavfettning var cirka om kemiska lagen produkter. Tillsynen 200.000 liter/år, vilket är ungefär lika ut att ska ta sitt fulla går på företagarna mycket som kolväteutsläppet från ansvar för så att kemikaliehanteringen Sundsvalls oljehamn. En jämförelse på med huvudsyftet lagen uppnås. Samtiriksnivå visar att av lösanvändningen digt finns här en balansgång. Myndigningsmedel vid lackering i bilindustrin heterna får inte vara den främsta kunär ungefär en tredjedel så stor som ut- för De kan inte skapskällan företagen. släppen från fordonsrengöring. vara främsta och samtidigt rådgivare Kampanjen förväntas ge ett gott re- övervakare. sultat. Baserat på möten med tvättägare Vid stora med bra resurser företag är vid automatuppskattas förbrukningen myndighetsrollen ganska klar. Probletvätt minska med 50 % redan vintern met vid små och medelstora uppstår 1990-91. Till den därpå kommande där företag kunskapsbristema är stora. vintern bör kunna nå minskningen Bättre kunskaper är ett absolut villkor 75 %. Enligt en grov uppskattning bör för att principen om utbyte av farliga också minskningen vid tvätt hemma kemikalier mot mindre farliga verkli-

fungera i företagen. redelser och samordning tar för mycket gen ska kunna är då en resurs tid jämfört med utbytet. Gemensamma Företagshälsovården som kan bättre. Företagshäl- tillsynsprojekt då och då kan däremot utnyttjas sovården arbetar med dem som arbetar med arbetsmiljö förebyggande knyta hälsovård i vid mening. Där ingår också och yttre miljö närmare varandra, och om kemikaliehantering, men or- bidra till att myndigheterna samordnar frågor ganisationen saknar ofta egen expertis sina krav på företagen. på området. Ambitionen finns ändå att Vid det gemensamma tillsynsförsömed uppgif- ket i regionen väcktes frågan om en hjälpa medlemsföretagen ter om kemikaliers hälso- och miljöfar- enda tillsynsorganisation. Den skulle och med råd och vid enligt lagarna om kemiska lighet anvisningar gälla tillsyn införande av nya kemikalier. Dessa produkter, miljöskydd och arbetsmiljö. tjänster efterfrågas dock inte ofta. Vi har inte funnit några skäl för att En utbyggnad av kompetensen hos föreslå en sådan organisation. Även om och bättre mark- den skulle fördelar för just företagshälsovården ge vissa av dess kemika- skulle den leda till nadsföring tjänster på kemikalietillsynen, lieområdet, anser vi vara den bästa vä- att tillsynsorganisationen blev alltför gen att förbättra företagens kunskaper. tungrodd. Företagshälsovården bör också i dessa Fackföreningama kan spela en större frågor utveckla samarbetet med den roll på vägen mot bättre kemikaliehanyrkesmedicinska kliniken på Sunds- tering. Skyddsombuden har tydliga valls sjukhus. Vidare måste kraven öka uppgifter enligt arbetsmiljölagen. på kemikalieleverantörema så att de Fackföreningsrörelsens ökade engageinformation om produkters för av den yttre ger bättre mang, skyddet miljön, miljöfarlighet. Industrins branschorga- skulle kunna tas tillvara genom att öka nisationer kan också bättre. Där utnyttjas skyddsombudens uppgifter. Från Metalls undersökning har skyddsombud inte finns kan fackförenkommit förslaget att inrätta lokala mil- ingens kontaktombud få dessa uppgifjöråd. I rådet skulle ingå ter. Det kan ske om om kemiska representanter lagen från företag, fack och myndigheter. produkter och miljöskyddslagen kom- Även här måste man se upp med vilken pletteras med bestämmelser liknande roll myndigheterna tar på sig. Vi tror dem om skyddsombudens ställning dock att idén är värd att pröva i ett väl enligt arbetsmiljölagen. avgränsat försök. Ett lämpligt sådant Det skulle innebära att för frågor kan vara att gå vidare från med som den yttre får projektet gäller miljön skyddsbilvårdsprodukter till en liknande kam- ombuden ett större och inflytande panj mot mindre verkstadsföretag. * rätt till information från företaget. Samma typer av avfettningsmedel före- * närvarorätt vid tillsynsmyndighetens kommer vid dessa företag. besök hos företaget. * Gemensamma tillsynsbesök för rätt att kontakta tillsynsmyndighet miljö- och hälsoskyddskontoren, yr- och låta den ta över avgörandet då alloch är kesinspektionen länsstyrelsen varlig fara för den yttre miljön befaras. motiverade vid branschgenomgångar. De centrala myndigheterna har Sådana besök kan dock inte i allmänhet stor för att nå bättre kemikabetydelse användas i det dagliga arbetet. Förbe- liekontroll. Vi vill särskilt att peka på

lagen om kemiska produkter ännu inte spektionen för att kemikaliefrågoma kommit till full användning. Det krävs ska få genomslag i arbetet i kommuner kraftfull och målmedveten information och län. De goda exemplens makt bör från naturvårdsverket och kemikaliein- särskilt användas.

Slutsatser

Företagare och anställda har bristande kunskaper om kemikaliers hälso- och Bättre är en förutsättmiljöfarlighet. kunskaper ning för att kunna byta ut kemikalier mot mindre miljöfarliga farliga. Vi anser att företagshälsovården kan utvecklas till ett stöd för bättre särskilt vid mindre och kemikaliekunskaper, medelstora företag. Snabba och rejäla resultat kan nås aktioner för genom produktbyte på det sätt som skett genom Miljöprojektets kampanj mot avfettningsmedel vid biltvätt. Lokala och regionala myndigheters arbete kan förbättras genom sådana kampanjer, genom att använda systemtillsyn och mer samarbete myndigheterna emellan. Ett uttalat stöd för de fackliga skyddsombuden i miljöskydds- och skulle bidra till bättre kemikalielagstiftningen kemikaliehantering och till att slå en mellan arbetsmilbrygga jöskydd och yttre miljöskydd. Lagen om kemiska produkter har ännu inte kommit till full användning. Lagens möjligheter behöver göras mer kända.

Delegationens förslag

Den lokala kemikaliekontrollen, som utförs av och miljöhälsoskyddskontoren, länsstyrelsen och yrkesinspektionen, kan förstärkas genom följande åtgärder.

* Använd som arbetsmetod. systemtillsyn

* Genomför gemensamma projekt om både och arbetsmiljö yttre miljö.

* Ställ hårdare krav att kemikalier ska på farliga bytas mot mindre farliga.

* Genomför särskilda projekt mot i förbrukningskemikalier industrier och hushåll.

kunskaper om kemikalier kan förbättras genom Företagens

följande förslag.

* ut vid

Bygg kemikalierådgivningen företagshälsovården.

* Utveckla samarbetet mellan företagshälsovården och yrkes-

medicinska kliniken på Sundsvalls sjukhus.

* Gör försök med samarbetsgrupper med representanter från

och branschorganisationer och miljö- hälsoskyddskontoren,

fackföreningar.

* Ställ större krav på kemikalieleverantörers information om produkters miljöfarlighet.

Komplettera miljöskyddslagen och lagen om kemiska produk-

ter så att för frågor om den

skyddsombuden/kontaktombuden,

yttre miljön, får ett större inflytande och

* information från företaget

* närvarorätt vid myndighetsbesök

* kontakta och låta den ta över

rätt att tillsynsmyndighet

då fara för den yttre miljön befaras.

avgörandet allvarlig

Vi föreslår slutligen att naturvårdsverket, kemikalieinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen ytterligare förstärker infor-

mationen om hur kemikalielagstiftningen kan användas pa-

rallellt med arbetsmiljölagen och Vi före-

miljöskyddslagen. slår att naturvårdsverket utvecklar systemtillsyn som arbetsmetod och att kemikalieinspektionen inför miljöauktorisering

för fordonstvättar.

MILJÖKONSEKVENS

BESKRIVNINGAR

Vad är en Vi har ansett det att komma

viktigt

igång med praktisk av tillämpning

miljökonsekvensbeskrivning? MKB och har

därför initierat och på

olika sätt i två deltagit MKB-processer.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är Den ena

gäller lokalisering av ny papett samlande för av hur begrepp analys persmaskin vid Ortvikens olika pappersbruk planer, projekt och verksamheter i Korsta-Petersvik. Den andra inverkar gäller på miljön. utformningen av det övergripande MKB har använts vägunder tid utlång nätet i Sundsvall.

omlands. I viss länder, som USA, har de

i brist på annan ingående planprövning

tenderat till Fallet Korsta-Petersvik

att innehålla alla typer av

plankonsekvenser och inte bara miljö-

I länder med Under 1988 framkom önskemål om att frågor. fungerande plan-

lagstiftning och planeringstradition har bygga en ny pappersmaskin för pro-

de mer använts som en del i duktion av vid planpro- LWC-papper SCA:s

cessen. pappersbruk i Ortviken och att utvidga

I Sundsvalls kommuns hamn i Tunadal. Sverige pågår överväganden om att

utnyttja Planprövningen började i form av en

miljökonsekvensbeskrivningar

i större Det kan fördjupad översiktsplan. Efter utsträckning. ske ge- plan-

nom att samrådet beslutade i

lagstiftningsvägen ställa krav kommunstyrelsen

på att konsekvenser för ska över- Sundsvall att miljön bordlägga översiktspla-

vägas och redovisas i samband med en nearbetet i avvaktan på att en mer de-

verksamhet eller som kan få vä- taljerad

åtgärd miljökonsekvensbeskrivning

inverkan skulle MKB skulle sentlig på miljön och hushåll- genomföras. base-

med ras

ningen naturresurser. MKB ska på lokaliseringsaltemativ i överbelysa den samlade inverkan siktsplaneförslaget.

på miljön.

Den ska beskriva inverkan MKB-arbetet och kommer att på mark, pågår

vatten och luft. Om det behövs ska den redovisas i slutet av 1990. Miljöprojekt

också redovisa alternativa Sundsvall-Timrå kan därför inte ta lokalisering-

ar eller verksamheter och bedöma ställning till i MKB för mil- sakfrågoma

jökonsekvensema av de olika altema- Korsta-Petersvik.

tiven. Miljöprojektet, har förutom att med-

Vi ser verka till att en MKB tillsam-

miljökonsekvensbeskrivning- gjordes,

ar som ett sätt att fram mans med boverket en lyfta miljöfrå- gjort uppfölj-

goma i och ning av hur arbetet fallit ut. Denna planerings- beslutsproces- stu-

ser. Vi anser att även die kommer av skäl också att nuvarande plan- naturliga

och redovisas efter

naturresurslagstiftning ger stöd för Miljöprojektets slutre-

att arbeta med dovisning men vi kan ändå redovisa miljökonsekvensbe-

skrivningar. några erfarenheter.

* i kuteras under arbetets Miljökonsekvensbeskrivningen gång. Gruppens

Korsta-Petersvik har inneburit att mil- arbete har varit konstruktivt även om

av SCAs åsikterna gått isär. Från börjökonsekvensema utbygg- självfallet utretts och ett fanns det en stark misstro mot nadsplaner belysts på jan sätt. konsulten från de boendes sida. Genom ingående * att starkt hävda sin MKB-arbetet har visat på betydelsen integritet gentemot

av att tänka i alternativa vil- samtliga intressenter har konsulten lösningar, ket visat vara svårt. skapat förtroende under arbetets gång. sig * * De boende har framställt önskemål En fråga som dykt upp är vilken

ambitionsnivå som skall Räcker om en neutral expert. Det skulle kunna gälla. det att klara Eller skall underlätta för att bevaka gränsvärden? privatpersoner ambitionen sättas ännu resultat men samtidigt är högre? expertemas * behov av relevant det att den som är utredare har Det finns ett tydligt viktigt om och ti- allas förtroende. Ett MKB-dokument miljöinforrnation befintlig status vatten och luft. bör kunna av alla även av digare på mark, accepteras

Miljödata måste också sammanställas dem som drabbas negativt. * har blivit omfattande så att den blir användbar i ett plane- Utredningen

och krävt resurser. Nya krav ringssammanhang. betydande * Det ställs stora krav på information, på utredningar har ställts under arbetets

och för att Det är att i ett tidigt skede presentation åskådlighet gång. viktigt

sakfrågor vad som är betydelsefullt att göra komplicerade begripli- avgränsa behandla och inte behandla. Sedan bör ga. * man inte från detta om det Detaljeringsnivån på beskrivningarna göra avsteg av är en viktig fråga. Det kan inte framkommer starka motiv. projekten inte vara att man skall lika meningen gå

till som inför ett konnoggrant väga MKB för det

övergripande

cessionsärende. Samtidigt måste be-

vägnätet i Sundsvall

skrivningarna vara tillräckligt detalje-

rade för attplanen skall kunna betraktas Som redovisas sid 41 är trafiken i och som ett förhandsbesked om lokalise- på

i som är kring Sundsvalls centrum ett av de stora ringen och vilka ingrepp miljön i acceptabla. Detta måste dock ställas miljöproblemen regionen.

att få Olika ombyggnader och nybyggnamot att man har stora anspråk på der av trafikleder har diskuterats under mark reserverad för sina intressen. * Det finns skillnader mellan MKB för lång tid i Sundsvall. Vi har låtit under-

söka vilka miljöeffekter olika vägnätsen plan och ett projekt. I en plan är det alternativ har för hela Sundsvall och förutsättningar och miljöns landskapets framför allt vilka effekterna blir för allmänna tålighet som är viktig. En plan i Sundsvalls centrum. Miljöskall vara flexibel och klara olika luftmiljön

det det konsekvensbeskrivningen har gjorts verksamheter. lett projekt är just tillsammans med och som har störst vägverket projektets miljöpåverkan Fallet Korsta-Petersvik Sundsvalls kommun. betydelse. ligemellan och Huvudaltemativen för E4 är en östlig ger mitt plan projekt. * med bro över Sundsvalls- Referensgruppen med representanter sträckning

fjärden och en sträckning väster om för kommun, länsstyrelse, exploatörer Sundsvall. Även ett alternativ med E4och boende har haft en viktig roll. intressen har kunnat dis- bro och ombyggnad av befintlig väg- Motstående

sträckning i Njurunda har En sekvenser. De faktorerna i belysts. viktigaste viktig del i studien har varit att studien är: klarlägatt minska * ga möjligheterna trafiken jämförelse av ur tradikostnad-nytta och därmed i Sunds- tionell avgasutsläppen vägplaneringssynpunkt valls centrum * genom trafikregleringari bränsleförbrukning och luftmiljöefcentrum. fekt i hela nätet Resultaten av MKB:n * redovisas på och bränsleförbrukning luftmiljöefsid 48. Här redovisas några erfarenheter fekt i Sundsvalls centrum av arbetssättet. * buller Trots att * många vägutredningar tidi- naturskydd för Sundsvallsområdet har * gare gjorts kulturmiljö man inte kunnat * tidigare göra någon friluftsliv. jämförelse mellan de huvudaltemativ Den studien genomförda har gett ett som diskuterats. Genom MKB:n kan för att ta till gott underlag ställning man på en nivå al- vilka trafikleder översiktlig jämföra som är angelägnast ur ternativens trafik- och både och miljökon- miljö- trafiksynpunkt i Sundsvall.

Slutsatser

Miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, är ett bra sätt att få in

miljöfrågoma i för större beslutsunderlagen projekt och planer som kan få inverkan och väsentlig på miljön hushållningen med naturresurser. Rätt hanterat en stor kvalitetsger MKB förbättring av hantering och av redovisning miljöfrågor. MKB bidrar också till att finna konstruktiva som lösningar undanröjer eller mildrar negativa miljöeffekter. Vi anser att det är särskilt vikti gt att göra MKB tidigt i planoch när det fortfarande projektprocesser finns öppenhet för alternativa lösningar. MKB-arbetet bör samordnas med konsekvensbeövriga skrivningar av planer och projekt så att miljöeffekterna kan bedömas i förhållande till andra samhällsintressen. Det kan annars finnas en viss risk att andra konsekvenser inte viktiga beaktas. På samma sätt som i den är vanliga planprocessen öppenhet och medborgarsamverkan mycket väsentlig.

l6l

När en MKB är det viktigt att analysera och precipåbörjas

sera vad man i det särskilda fallet ska behandla för frågor inom MKBs ram och även vilka frågor som inte behöver behandlas.

måste till de frågor som ska behandlas.

Detaljnivån anpassas Om det ska vara att använda MKB på ett mer möjligt omfattande sätt måste man finna enkla och inte alltför kostsamma former för arbetet.

Delegationens förslag

bör tillämpas i större utsträck-

Miljökonsekvensbeskrivningar

ning.

Sundsvalls och Timrå kommuner bör anta en policy att ska genomföras i samband miljökonsekvensbeskrivningar

med verksamheter och som kan få väsentlig inverkan åtgärder eller hushållningen med naturresurser. Man bör söka

på miljön

enkla och inte för metoder att i tidiga skeden ta med dyrbara som en del bland övriga konse-

miljökonsekvensbeskrivningar

kvensbeskrivningar.

Bilaga l

SAMMANFATTNING AV DELRAPPORTER

Godstransporter i Sundsvall-Timrå Laxen i laxstam Ljungan. Utrotningshotad

Åtgärder mot kvicksilver och cesium i insjöfisk och vilt

Kabinbana i Sundsvall Intern miljörevision - kommunala anläggningar

Öppna landskap. Jordbruk ochimarkutnyttjande i Sundsvall och Timrå år 2000

Kollektivtrafik för bättre miljö Ekologisk planering av skogsbruk Materialbalans för i Sundsvall-Timrå föroreningstransporter Industriavfall . Gamla industriområden . Miljö- och naturvård i en kommun - Timrå exemplet

mwwwwmmmmmwwwwuwwww_w-w-xoooxxoxuupgngxog-

. E4 genom Timrå. Studie av möjliga miljöförbättringar . Bussar. Miljökonsekvenser av olika drivsystem

›-*O\DoO\10\_Un-J-L»g\)›-O\Do0\)O\Lh-J>L»N›-*_O

. Systemskiss för person- och godstrafik på järnväg . Intern miljörevision - industrier och komunala anläggningar . Bilvårdsprodukter . Tillsyn av kemikalier. Ett lokalt försök . Bromerade flamskyddsmedel morgondagens problemavfall . Sundsvallsbukten . Sundsvallsbukten. 2. Fastsittande Bilaga alger och högre växter Sundsvallsbukten. Bilaga 3. av data från

Multivariat-analys Sundsvallsbukten

. Sundsvallsbukten. 4.Kvicksilver i Bilaga Sundsvallsbukten . Sundsvallsbukten. 5. Bilaga Polycykliska aromatiska kolväten Metalls kemikalieprojekt . Miljöoptimerade trafiksignaler . Bättre luft i Sundsvalls centrum .

Miljökonsekvensbeskrivning av trafikledsnätet i Sundsvall - textdel

. Drivsystem för tunga fordon .

Miljökonsekvensbeskrivning av trafikledsnätet i Sundsvall - kartdel

. En fallstudie av

miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för Korsta-Petersvik

Åtgärder

Nr 1 i Sundsvall- Nr 3 mot kvicksilver och ce- Godstransporter Timrå sium i insjöfisk och vilt Bosse Nobom, VBB Åke Bengtsson, Per Hansson 1990, 18 sidor Juni 1990, 29 sidor. Maj

i har kart- med studien var att tillämpa aktu- Godstransportema regionen Syftet Resultatet visas i huvudsak i fonn ella och föreslå åtgärlagts. forskningsresultat av ett antal bilder: der som under tio år minskar problemen * till och från Sundsvall- med kvicksilver och cesium i Sundsvall- Godsmängder Timrå. Timråområdet. Utsläpp och spridning av * kvicksilver och cesium redovisas samt Godsmängder per järnväg. * Andel tung trafik infartsleder. trender och prognoser förhaltema i insjöpå * Andel tung trañk på huvudvägnätet. ñsk och vilt. * Andel tung trafik visar metoder för att sänka på centrumgator. Rapporten * för in- och utfartstrafiken i första hand i Den Målpunkter halterna, insjöfisk. söderifrån. avslutas med ett åtgärdsprogram med * bland annat och ñskevård. Målpunkter för in- och utfartstrafiken kalkning norrifrån. diskuterar hälsorisker och re- Rapporten * dovisar hur matvanor i Västernorrland Typ av tung trafik i centrum. för att förändrats av förekomsten av I rapporten diskuteras åtgärder på grund minska En kvicksilver och cesium i naturen. den tunga trafiken. uppskattav hur stor minskning av ning görs som kan nås med altema- Nr 4 Kabinbana i Sundsvall avgasutsläppen tiva drivmedel och förbättrad motortek- Gunnar J ähkel, Anders Markstedt, KMnik. Herolf AB Juni 1990, 85 sidor NR 2 Laxen i Ljungan. Utrotningshotad laxstam redovisar olika av ka- . Rapporten typer Kenneth Ottosson och deras att binbanesystem möjligheter Maj 1990, 110 sidor. klara Jämförelser stadstrafikuppgifter. med andra av automatiska görs typer Laxen i har påverkats av ut- som au- Ljungan kollektivtrafiksystem monorail, av vattenkraften under hela tomatiska m m. byggnad spårvagnar Linjesträck- 1900-talet. Laxstammens genetiska sta- för Sundsvalls centrum föreslås ningar tus diskuteras i rapporten. Utförda och och den tekniska av ett utfommingen tänkbara åtgärder för att stärka laxstam- beskrivs. Investeringskabinbanesystem men redovisas. och driftkostnader för en första etapp har Rapporten ger en omfattande dokumen- beräknats. En redokostnad-nyttoanalys tation av utsättning av laxsmolt, vatten- visas. Man har även av gjort beräkningar domar, avelsfiske och inverkan av vat- förväntat kabinbaresandeunderlagoch tenföring. Ett åtgärdsprogram föreslås för miljökonsekvenser. nesystemets att rädda den naturligt förökande laxstammen i älven och bygga upp laxbeståndet under en tioårsperiod.

Nr 5 Intern mil jörevision - kommunala skrivs för odling, förbränning, massaproanläggningar duktion och transporter av råvaran. Axel Wenblad, NRK Naturresurskonsult Juli 1990, 39 sidor Nr 7 Kollektivtrafik för bättre miljö Mats Börjesson, i Umeå AB Transportidé Försök med intem miljörevision har 76 sidor gjorts September 1990, på anläggningar för i avfallsförbränning Sundsvall och Uppsala och vid ett Studien visar hur kollektivtrafiken kan i Sundsvall. ökas och mer attraktiv i avloppsreningsverk Syftet göras syfte att med försöken var att pröva metoden. förbättra i Sundsvall och Timrå. miljön Rapporten beskriver uppläggning och er- erfarenheter och Rapporten bygger på farenheter av revisionema. Ledningens försök i och andra länder. Den Sverige stöd, revisorernas oberoende och kom- behandlar följande frågor: förberedelser och * petens, genomförande Miljövänligare bussar. samt rapportering diskuteras. * Hur locka bilister att åka kollektivt? Slutsatsen av försöken är att intern * Ökad hastighet för kollektivtrafiken. för kommunala * miljörevision passar Marknadsanpassning av linjenät och verksamheter. Den internationellt anpris. vända metoden behöver dock anpassas * Bästa möjliga busstrafik. till svenska förhållanden. Ett program * Framtida bansystem. och två rapporter från revisorerna finns i Rapporten avslutas med ett samlat åtbilaga. gärdsprogram för bättre kollektivtrafik.

Nr 6

Öppna landskap. Jordbruk och Nr 8 Ekologisk planering av skogsbruk

markutnyttjande i Sundsvall och Per Jonas Henrik Angelstam, Welander, Timrå år 2000 Per Andrén, Rosenberg, Naturvårdsver- Statens Lantbrukskemiska Laboratorium, ket, Grimsö och Zooforskningsstation Umeå universitet logiska institutionen, Uppsala Augusti 1990, 84 sidor Oktober sidor 1990, 123

Rapporten visar förutsättningama för att är en Rapporten kunskapssammanställanvända överskottsmark i jordbruket till ning. Den presenterar de viktigaste kunodling av gräset rörflen. Denna gröda kan om natur- och i skaperna miljövård användas för energi- och massaproduk- och hur dessa kan omsättas i skogsbruket tion. praktiken genom åtgärder på bestånds- Egenskapema hos rörflen beskrivs. En och landskapsnivå. arbetsmodell visas med behandlar odling, skörd, Rapporten också hur forsklagring och framtida transport. Möjlig ning, utbildning, organisation och lagproduktion av rörflen harkartlagts liksom bör utfonnas för att den biolostiftning tänkbara användare i Sundsvalls och ska kunna giska mångfalden långsiktigt Timrå kommuner. bevaras.

Studienvisarocksåkostnadskalkylermed Rapporten beskriver hur samhällets syn

jämförelse med andra biobränslen och förändrats samt och på skogen skogsmassaråvaror. Miljökonsekvensema be- Den naturvårdslagstiftningens utveckling.

till fortsatt arbete avfallet är 2/3 brännavslutas med förslag branschspecifika i bart och hälften av detta avfall utgörs av genom konkret landskapsplanering Sundsvall och Timrå. trä och papper. diskuterar att an- Rapporten möjligheter Nr 9 Materialbalans för förorenings- vända avfallssnål teknik, materialåteri Sundsvall-Timrå och förbränning med utnyttjande transporter vinning Carina Gunnar av Med dessa kan den Bengt Steen, Bergkvist, energin. åtgärder Åke Iverfeldt, IVL mängden industriavfall Borg, Magnus Enell, deponerade Juli 42 sidor minskas. Ett handlingsprogram föreslås 1990, för utvecklad industriavfallshantering i Föroreningstransportema mellan mark, Sundsvall och Timrå med vision, delmål vatten och lufti Sundsvall-Timråområdet, och Huvudförslaget är att ett strategier. samt till och från området, har beräknats bolag bildas för hantering av regionalt för kväve, fosfor och kvicksilver. Trans- industriavfallet. porterna av svavel, koldioxid, polyaromatiska och Nr 11 Gamla industriområden organiska föreningar har beräk- Schibbye & Blomkvist flyktiga organiska föreningar Bengt Schibbye, nats motsvarande sätt för luft och AB på landskapsarkitekter mark. 1990, 100 sidor Augusti Balansema visar ett förhållandevis stort inflöde av föroreningar till området av Rapporten innehåller en kartläggning av svavel, kväve, kvicksilver och koldioxid. industrimark på stränderna kring gammal flödena Sundsvallsbukten. Kvarvarande miljö- Regionens egna källor påverkar relativt för fosfor, och risker med dessa beskrivs. mycket polyaromatiska störningar och behandlar resurser och beorganiska föreningar flyktiga orga- Rapporten niska gränsningari områdena, efterbehandling, föreningar. Balansema visar också en större import ansvar och finansiering. än export för svavel, medan området är Ett särskilt kapitel om riskbedömningar av kväve, fosfor, kvicksil- skrivet av Andrew Petsonk, statens nettoexportör ver, koldioxid och naturvårdsverk, redovisas ibilaga. Ibilaga polyaromatiska organiska visas också inventeringsresultat från 37 föreningar. industriområden. Rapporten är illustrerad Nr 10 Industriavfall med många kartor och fotografier. Anders Schelin, AB Gotthard Nilsson 52 sidor Nr 12 och naturvård i en korn- September 1990, Miljömun - Timrå exemplet redovisar en heltäckande in- Christer Jonas Norrman Rapporten Persson, ventering av industriavfalleti Sundsvall September 1990, 42 sidor och Timrå med genom företagsbesök intervjuer. Besök har gjorts vid 319 företag visar olika alternativ för att Rapporten och visar sammansättningen organisera det kommunala miljö- och rapporten av det icke avfallet naturvårdsarbetet i Timrå. Studien bebranschspecifika (44.000 ton/år) och det branschspecifika skriver olika kommunala förvaltningars avfallet (1.l38.000 ton/år). Av det icke roller i arbetet. Brister i nuvarande organisation diskuteras.

Förslagen är anpassade till en nonnalstor sex i Sundsanalysen bygger på linjer

kommun (Timrå har 18.500 invånare). I valls Studien avser 15 alterbusslinjenät.

studien markeras an- nativa tekniska kommunstyrelsens lösningar med olika driv-

svar förmiljöarbetet. Den behandlar även och drivmedel. Där bland system ingår

miljö- och hälsoskyddsnämndens och annat lättdiesel, miljödiesel, etanol,

byggnadsnämndens rolleroch samverkan motorgas, duobuss och trådbuss. För

mellan dessa politiska organ. Sundsvall rekommenderas satsning pa-

rallellt på och En motorgas miljödiesel.

Nr 13 E4 genom Timrå. Studie av med en liknande studie jämförelse görs

möjliga miljöförbättringar från Linköping.

Hans Gillgren, Gillark

Augusti 1990, 25 sidor Nr 15 Systemskiss för person- och

godstrafik på järnväg

Rapporten visar alternativa Stellan Stellan AB möjligheter Lundberg, Lundberg

att minska buller och avgaser längs E4 September 1990, 21 sidor

genom Timrå centrum. De alternativ som

studerats är: visar tre skisser med altemati- Rapporten * Bullerrnur. va av dragningar jämvägsspåren genom * Mur och Sundsvalls överdäckning. och Timrå tätorter. Skissema * Tunnel genom Vivstaberget. anger nya stationslägen och förbättrade

För varje alternativ redovisas konsemöjligheter till person- och godstrafik.

kvenser för miljö och samt stadsbyggnad För varje alternativ jämförs effektema

kostnader. Alternativet med överdäck- med dagens situation. Särskild vikt läggs

ning rekommenderas förfortsatta studier. vid snabba persontransporteri Sundsvall- Rapporten är illustrerad med karmånga Hämösandsområdet och att möjligheten tor, skisser och fotografier. de stora försörja processindustriema med

godstrafik. Behovet av studier fördjupade Nr 14 Bussar. av Miljökonsekvenser redovisas särskilt. olika drivsystem

Esbj öm Gunnar Lind,Transek Lindqvist,

AB Nr 16 Intern miljörevision -Industrier Augusti 1990, 60 sidor Richard Almgren

värderar ett antal September 1990, 27 sidor Rapporten alternativa

drivsystem som kan vara tänkbara för

Försök med intern miljörevision har den lokala busstrafiken i Sundsvall- gjorts

vid Östrands massafabrik. Timråområdet. I första hand värderas Granskningen

effekterna av gjordes dels mot villkor i tillstånd avgasutsläppen i tätort, det enligt

vill säga sådana som har inverkan miljöskyddslagen, dels mot företagets

på

människors hälsa. miljöpolicy.

Studien sammanfattas i ett med

diagram Rapportenbeskriverprincipema förintem

samband mellan och trafikeringskostnad miljörevision och ger exempel på upp-

procentuell minskning av miljöbelast- och intemationella läggning erfarenheter.

ningen, räknat som kväveoxidekvivalen- drar också Rapporten slutsatser av för-

ter, för olika drivsystem. Kostnad-effekt- söket vid Östrand och andra svenska

De kraven vid sju mindre eller medelstora företag. revisionsförsök. viktigaste på

diskuteras liksom Erfarenheterna från besöken diskuteras en intern miljörevision

och med me- med avseende på: möjligheter begränsningar *

toden. Systemtillsyn

*

Företagens kunskapsförsörjning

* och samarbete mellan Arbetsfördelning

Nr 17 Bilvårdsprodukter myndigheterna.

Håkan Nordin, Miljökompassen AB * Samarbete med fackföreningama.

1990, 17 sidor

September * Centrala roll vid myndigheters regional

och lokal tillsyn. Med från kemikaliein-

utgångspunkt Inom de fem områdena konkreta

läggs spektionens rapport Bilvårdsprodukter förslag för att förbättra tillsynen. Kopp- - till ett

möjligheter förändring gjordes

mellan skydd av arbetsmiljö och lingar om i

pilotprojekt avfettningsmedel samt roll yttre miljö skyddsombudens

Sundsvall och Timrå sommaren 1990. diskuteras. lacknafta är det enskilt

Lösningsmedlet

största miljöproblemet vid bilavfettning. Nr 19 Bromerade flamskyddsmedel På marknaden finns vattenbaserade

morgondagens problemavfall

medel, som det möjligt att minska gör Håkan Lotten Westberg, Ordmån, Nordin, användningen av lacknafta med 80-90 %. Miljökompassen AB En inventering visade, att det förbruka-

September 1990, 10 sidor

des ca 200.000 liter avfettning, räknat

som ren lacknafta, vid automattvätt och

Rapporten beskriver ett litet pilotprojekt hemmatvätt. Genom personlig rådgivmed syftet att konkret visa ett dolt mil-

ning och dialog med tvättägare och injöproblem. formation till bilägare förväntas förbruk- Vattenfalls kontor i Sundsvall med 200 ningen av lacknafta bli halverad.

anställda inventerades på utrustning som

I bilagor till rapporten finns checklista kan innehålla bromerade och faktablad för samt infortvättägare Kontorets

flamskyddsmedel. utrustning

mationsbroschyr till bilägare. innehöll cirka 60 kg sådana me-del vilket

gör cirka 3 hg per anställd.

Nr 18 av kemikalier. Ett lokalt visade enbart

Tillsyn En överslagsberäkning att

försök och bildskärmsterminaler

persondatorer

Olle Boström vid Sundsvall och

samtliga arbetsplatseri

1990, 23 sidor cirka 4.000

September Timrå uppskattas.innehålla kg bromerade flamskyddsmedel. Detta

beskriver ett försök med nya Rapporten motsvarar 90 g per anställd.

former för regional och lokal tillsyn en- diskuterar av or- Rapporten miljöeffekter

om kemiska produkter. Försöligt lagen ganiska bromföreningar, avfallshantering ket samverkan mellan tillsynsgällde och vägar för att nå minskad användning myndigheterna och användning av sys- av bromerade flamskyddsmedel. Yrkesinspektionen och länstemtillsyn.

styrelsen i Hämösand och miljö- och

hälsoskyddsförvaltningama i Sundsvall

och Timrå gjorde gemensamma besök

Nr 20 Sundsvallsbukten Förekomsten av i bukten näringsämnen

Lars Landner, MiljöForskarGruppen kanlades samtidigt genom analys av

1990, 135 sidor kväve och fosfor i Samma September grönslick. alg

användes förkartläggning av förekomsten är en sammanfattning och vär- Rapporten av metallema arsenik, kadmium, krom, dering av 15 års undersökningar i Sundskobolt, koppar, bly, kvicksilver, mangan, vallsbukten och dess tillflöden. Den benickel, vanadin och zink. Förekomsten skriver och verksamheter i anläggningar av olika och metaller visas algarter på regionen och föroreningsbelastningen av kartor. bukten.

Växt- och djursamhällena i bukten be-

skrivs liksom halter av föroreningar i Nr 22 Sundsvallsbukten. 3. Bilaga alger. Problemanalys genomförs för föl- Multivariat-analys av data från jande ämnen: Sundsvallsbukten * Kvicksilver Curt Monfelt, MiljöForskarGruppen *

Övriga tungmetaller

September 1990, 24 sidor * substans Organisk * Klorerad organisk substans Sedimentundersökningar i bukten har för * aromatiska kolväten Policykliska (PAH) * varje provtagningspunkt gett analysre- Miljöfarliga klorerade organiska ämsultat för 46 olika kemiska ämnen eller nen * andra variabler. Ett så svåröverskådligt Växtnäringsämnen material ställer särskilda krav databe- * Klorat på

* Rapporten innehåller slutsatser om handlingen.

tillståndet i bukten och rekommendatio- Rapporten visarbearbemin g med så kallad

ner till åtgärder i tre grupper: multivariat-analys (Principal-Compo-

l . Med denna metod

Åtgärderför återställning/restaurering. nent-Analysis, PCA).

kan eventuella samvariationer i en större

2.Åtgärder mot möjlig uppkomst av

framtida miljöproblem. datamatris beräknas och presenteras

Åtgärder

3. för att bredda beslutsunder- för att till för forgrafiskt ligga grund för framtida vilka kan testas laget miljöskyddsåtgärder. mulering av hypoteser,

traditionellt vis. Olika variabler som på

Nr 21 Sundsvallsbukten. 2. i kan värderas Bilaga ingår datamängden speci-

Fastsittande alger och högre växter fikt i förhållande till övriga variabler.

Arno Rosemarin, MiljöForskarGruppen Rapporten presenterar metoden och til-

1990, 58 sidor, text lämpar den på metaller, polycykliska September engelsk aromatiska kolväten (PAH) och miljögif-

En utfördes ter i sediment från bukten. Tydliga mönsinventering genom dykning

och av växtmaterial i ter i föroreningssituationen i bukten spåinsamling augusti

1990 vid 36 lokaler i Sundsvallsbukten. ras. Resultaten visar höga halterkvicksil-

visar förekomsten av olika ver, kadmium och miljögifteri Skönviks- Rapporten

fastsittande och växter. Den området samt belastning av PAH främst i alger högre

dominerande algarten är grönslick Sundsvallsfjärden.

(Cladophora glomerata). Resultaten vi-

sas för olika stråk över bukten.

Nr 23 Sundsvallsbukten. 4. de med förtroendevalda och Bilaga företagsled- Kvicksilver i Sundsvallsbukten ning. Olle Både arbetsgivare och arbetare hade bris- Sangfors, MiljöForskarGruppen tande kunskaper om riskerna med olika September 1990, 26 sidor kemikalier och arbetsuppgifter. Vid ar- Rapporten visar användning och belast- betsplatserna fanns olika kemikamånga ning av kvicksilver i Sundsval1-Timrå- lier och ibland i stora mängder. Rapporområdet sedan år 1900. var ten diskuterar i för- Utsläppen sju punkter möjliga koncentrerade till åren 1940-1970. bättringar, bland annat intern miljökon- Kvicksilverhalter från från år troll, systemtillsyn och integrering av inre ytsediment 1988 och 1990 visas. En och yttre miljöfrågor vid företagen. uppskattning Svaren på enkäten med kommentarer regörs av kvicksilverrnängder i sediment dovisas i bilagor. vid Skönvik och omgivande områden. Kvicksilver i fisk från bukten jömförs för perioden 1967-1988. Nr 26 Mil jöoptimerade trafiksignaler

Rapporten jämför två ana1ysmetoder(lCP & Far HB

Ingemar Nyberg, Nyberg och AAS) för kvicksilver i sediment. Oktober 1990, 5 sidor

Nr 24 Sundsvallsbukten. Med hjälp av dator undersöktes hur Bilaga 5. P0lycykliska aromatiska kolväten mycketmaniettpraktisktfallkanförbättra funktionen hos att Eva Walterson, MiljöforskarGruppen trafiksignaler genom sidor ändra signalemas tidsinställningar i ett September 1990, 15 systern med Det studerade grön våg. Rapporten beskriver utsläppen av finns poly- systemet på Norrmalmsgatancykliska aromatiska kolväten, PAH, i Skolhusallén i Sundsvall. Studien gjorregionen sedan 1940-talet. Den största des med TRANSYT datorprogrammet källan är aluminiumsmältverket. kompletterat med av avgasberäkningar Studien visar halter av 16 PAH i ytsedi- utsläppen. menten i inre delen av bukten år 1988. utfördes för den mest be- Beräkningarna PAH-profilen vid olika lastade timmen provtagnings- på eftermiddagen. Bepunkter diskuteras. Rapporten beskriver visade att bränsleförbrukräkningarna också effekter av PAH i skulle kunna minska och medelvattenmiljön ningen genom referat av intmationella under- öka. skulle hastigheten Avgasutsläppen sökningar. kunna minska på den studerade sträckan med knappt 20 % under veckans mest trañkbelastade timme. Nr 25 Metalls kemikalieprojekt Svenska Metallindustriarbetareförbundet avd 46 Nr 27 Bättre luft i Sundsvalls cen- September 1990, 22 sidor trum Anders Berggren, René Mortensen, Vid 60 har Metalls förtroendevalda VBB företag Trafik, Stockholm svarat på frågor om och Oktober 76 sidor skyddsarbete 1990, kemikaliehantering. Vid tre företag diskuterades kemikaliehanteringen ingåen-

Rapporten beskriver luftföroreningsut- visar att stora av bränsleförminskningar släpp från trafik och fasta källor i cen- kan i centrum till brukningen uppnås trala Sundsvall och vad de ger upphov i hela En priset av försämringar nätet. till för av gashalter på gatorna i centrum. redovisas som kartbilaga delrapport Det är främst kvävedioxid som benr 30. handlas. Möjligheter att förbättra luft-

kvaliteten diskuteras samt målkonflik- Nr 29 Drivsystem för tunga fordon ter när biltillgängligheten i centrum minskar. av hur man Mats Ekelund, Bo Norrbin, Anders Roth, Beräkningar görs klarar naturvårdsverkets riktvärde för Ecotraffic AB

år 2000. November 1990, 60 sidor kvävedioxid I rapporten före-

slås åtgärder i tio punkter för att man

ska klara riktvärdet. innehåller tre delar. Rapporten

1. Framtida drivmedel i Sundsvall- Nr 28 Miljökonsekvensbeskrivning av Timråområdet. En analys görs av lokalt trafikledsnätet i Sundsvall - textdel tillgängliga drivmedel i regionen på 10 Bosse Nobom, Bo Eskebäck, års sikt och av vilka fordon och motorer Scandiaconsult som kommer att finnas under samma Daniel Jasek tidsperiod. Viktigaste alternativa drivme- November 1990, 50 sidor del är gasol (motorgas), (från avbiogas

loppsreningsverk och soptipp) och el- Rapporten redovisar en jämförelse melkraft. Under det kommande decenniet lan olika framtida trafikledsnät i Sundsbedöms ett bredare utbud av motor- och vall. Två huvudaltemativ anges, ett östfordonsaltemativ att finnas tillgängligt ligt med bro över Sundsvallsfjärden och på marknaden. Man föreslår att bussar i samt ett västny sträckning Njurunda och tung distributionstrafik skall köras ligt. Som ett underaltemativ redovisas på och och motorgas medeltung personockså ett alternativ där bron över fjärden godstrafik på biogas och motorgas samt kombineras med av ombyggnad befintlig lätt trafik el och på biogas. sträckning i Njurunda.

De är 2. En förstudie av biogas som drivviktigaste utvärderingsfaktorema * medel för i Sundsvall och kostnad-nytta enligt vägverkets beräk- sopfordon

Malmö. Metangas (biogas) som drivningsmetoder * medel har stora bensinförbrukning i hela nätet miljöfördelar jämfört * bensinförbruknin g i Sundsvalls centrum med diesel. Utsläppen av kvävedioxid,

* buller partiklar och koldioxid kan minskas

* naturskydd med 70, 80 resp 100 %.

* Ett försök med kulturmiljön biogasdrivna sopfordon * möter tekniska hinder. friluftsliv. inga Metangasen

En del i studien skulle tas från i viktig är också en kart- avloppsreningsverket

Sundsvall och i Malmö. Gasen läggning av möjligheterna att, när en bro soptippar

minska trafiken i Sundsvalls behöver renas före Kostnabyggts, cen- användning.

trum Resultaten dema för ett demontrationsförsök med genom trafikregleringar. två sopfordon har beräknats.

Ettför- * och .tGasolbussar-arbetsprogram. presentations- redovisningsteknik i Sundsvall * vatten och sök med gasolbussar pågår miljöbelasmingar på mark, sedan sommaren 1989. Arbetsprogram- luft met redovisar och * projektets uppläggning påverkan på landskapet. förväntade resultat. Gasol som drivmedel förväntas ge stora avgasmin-skningar, upp till 70 % jämfört med dagens dieselbussar.

Nr 30 av Miljökonsekvensbeskrivning trafikledsnätet i Sundsvall - kartdel Bosse Nobom, Scandiaconsult Daniel Jasek November 1990, 8 sidor

Kartbilaga till delrapport nr 28.

Nr 31 En fallstudie av miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för Korsta- Petersvik Kjell Nilsson, MOVIUM Publiceras i slutet av 1990

Sundsvalls kommun och SCA genomför en omfattande miljökonsekvensbeskrivning av lokaliseringen av en ny papi Ortviken utanför Sundsvall persmaskin och en utvidgning av Sundsvalls hamn. är en beskrivning och doku- Rapporten mentation av hur MKB-arbetet har gått till. Intervjuer har gjorts med företrädare för kommunen, SCA, hamnen, utredaren och de närboende. Erfarenheter från MKB-arbetet redovisas, bland annat vad gäller * vilka frågeställningar som behandlats * roll i och MKB-arbetets plan- beslutsprocessen * detaljeringsnivåer * analys av arbetsförloppet * hur man behandlat miljökonsekvenser på lokal, regional och nationell nivå

Kommittédirektiv

@

www

Dir. 1989:9

Åtgärdsprogram

för SundsvalI-Timråregionen

Dir 1989:9

Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23 Chefen för miljö- och energidepartementet, statsrådet Dahl, anför.

Mitt förslag

.lag föreslår att en delegation tillkallas för att initiera och samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra miljön i Sundsvall-Timråregionen inom en tioårsperiod.

Bakgrund Regeringen har i den miljöpolitiska propositionen (l987/88z85, JOU 23, rskr. 373) framhållit bl. a. att luftföroreningshalterna i stora tätorter eller industriomräden kan bli så höga att det uppstår risker för människors hälsa och för miljön. Bland föroreningsbelastade områden nämns särskilt Sundsvallsregionen. Sundsvallsregionen, till vilken jag räknar Sundsvalls och Timrå kommuner, är ett av de äldsta och hårdast exploaterade industriområdena i vårt land. Verksamheten vid de stora processindustrierna ända sedan industrialismens genombrott har lett till att betydande utsläpp har ackumulerats i mark och vatten. Bland större :anläggningar i regionen märks Wifstavarfs och Östrands fabriker, Korsta värmeverk, Ortvikens pappersbruk. Gränges Aluminium Metall AB och Nobel Industrier Stockviksverken. Härutöver finns flera mindre verksamheter med stor effekt pa miljön. Även trafiken skapar miljöproblem. Flygtrzrfiken till och från Midlanda flygplats ger upphov till miljöstöramde luftföroreningar. Vägtrafiken på Europavåigzirnan 4 och 75 orsakar problem i de större tätorternzi och påverkar miljön i regionen som helhet. Avfallshanteringcn i regionen kompliceras av en stor andel miljöfarligt avfall fråin bl. a. de stora processindustrierna.

Uppdraget att en särskild delegation tillkallas med uppgift att initiera och Jag föreslår samordna som kan väsentligt förbättra miljön i Sundsvall-Timråreåtgärder gionen inom en tioårsperiod. Regeringen har från den ljanuari 1989 möjlighet att med stöd av miljöförklara ett område som miljöskyddsområde om det skyddslagen (l9o9z387) är särskilt utsatt för luft- och vattenföroreningar samt buller. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i skrivelse till regeringen hemställt att Sundsvallsområdet förklaras som miljöskyddsområde. Delegationen bör särskilt pröva om de nya bestämmelserna bör tillämpas i det aktuella området. bör ha ett fortlöpande samarbete med länsstyrelsen och Delegationen andra lueräirdtt statliga organ. med berörda kommunala instanser samt med Det material som länsstyrelsen tar fram i samband med regenäringslivet. till länsstyrelserna att utarbeta regionala miljöanalyser bör ringens uppdrag utnyttjas i det nu förestående zirbetet. självfallet Delegationen bör samråda med kommittén (K 1988:01) för översyn av storstadsomrftdenas trafik- och miljöfrågor. bör senast den l5 september l989 redovisa en plan för sitt Delegationen arbete. Delegationen bör avrapportera sitt uppdrag senast den ldecember l99ll och därvid redovisa vidtagna samordningsinsatser och initiativ m. m. För delegationen bör gälla regeringens direktiv (dir. l984z5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla en - omfattad av delegation kommittéförordningen 0970:1 l9) - med uppdrag att initiera och samordna åtgärder som kan väsentligt förbättra miljön i Sundsvall-Timråregionen inom en tioårsperiod. att utse en av ledamöterna att vara ordförande. att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt delegationen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller Regeringen hennes hemställan.

(Miljö- och energidepartementet)

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

l. Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I. 41. Tio är med jämställdhetslagen - utvärdering och 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C. inom socialtjänsten. S. 42. Internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskola i Stockholm - struktur, 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframställningen. C. högskola på idrottens omrâde. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. Transportrâdet. K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi.

°°*9*.“^.*

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade barn, . Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. del III. S. ldéskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10.Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personal- 11. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfrihet. C. 12. Meddelarrätt. Ju. 52. Utbyte av utländska körkort. K. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre partiernas villkori l4.Långtidsutredningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. 15.Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforskning - Inriktning. organisation, 16. Storstadstraftk 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. 17.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt 55. Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. l8.Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56. Skatt pâ lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 57.Personalutbildning inom totalförsvaret. Fö. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 58. Konkurrens i imikesflyget. C. 21. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveck- 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra lingen. ME. ekonomiska styrmedel. M. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo. lingen. Bilagedel. ME. › 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad 23. Tomträttsavgäld. Bo. datalag. Ju. 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25.Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C.

26. Förmânssystemet för värnpliktiga m. ti. Fö. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C.

27.Post & Tele - Aftärsverk med regionalt och socialt 65.Folkhögsk0lan i framtidsperspektiv. U. ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om 28.Att följa upp kommunal verksamhet - En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U.

internationell utblick. C. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska

29. Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. 3 1 . Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 69. SIPRI 90 - om SIPRIs finansiering och arbetsformer. 32.Staden. SB. UD. 33. Urban Challenges. SB. 70. Lokalt ledd närradio. U. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 71. Sekretess för landskapsinformation. Fö. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 73. Transportstöd. K. 37.Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 38.Översyn av naturvårdslagen m.m. ME. 75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 39.Konstnärens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt- Andra året. U. ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmän pension. [76]

Statsrådsberedningen

Allmän pension. Bilagor. [77] Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Allmän pension. Expert rapporter. [78] Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? [80] Staden. [32] Rapportering från den öppna vården. Basdata för Urban Challenges. [33] uppföljning. [98] Stadsregioner i Europa. [34] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36]

Kommunikationsdepartementet

Demokrati och makt i Sverige. [44] Transponrädet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16]

Justitiedepartementet

Post & Tele - Aftärsverk med regionalt och socialt Meddelarrätt. [12] ansvar. [27] Översyn av sjölagen 2. [13] Utbyte av utländska körkort. [52] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en refonnerad datalag. [55] [61] Transportstöd. [73] Skuldsaneringslag. [74] Finansiering av vägar och järnvägar. [86] Språkbyte och språkbevarande. [84] Avtalsvillkor eller föreskrifter. En rättslig översyn av Samerätt och samiskt språk.[9l] postens och televerkets kundvillkor. [100] Vald och brottsoffer. [92]

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Längtidsutredningen 1990. [14] Organisation och arbetsformer inom bilateralt Lag om folkbokföringsregister m.m. [18] utvecklingsbistånd. [17] Författningsreglering av nya importrutiner m.m. [37] SIPRI 90 - om SIPRIs finansiering och arbetsformer. Kapitalavkastningen ibytesbalansen. [45] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] [69] Beskattning av stipendier. [47] Ny folkbokföringslag. [50]

Försvarsdepartementet

Skatt på lotterier och spel. [56] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Återbetalning av mervärdeskatt till utländska Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] företagare. [67] Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Försäkringsföreningar. [101] Personalutbildning inom totalförsvaret. [57] Sekretess för landskapsinforrnation. [71]

Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av Utbildningsdepartementet

tillstandsärenden 1980 - 1989. [81] En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation En ny värnpliktslag. [89] och resurser för en självständig högskola pá idrottens

område. [3]

Socialdepartementet Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7]

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [1 l] inom socialtjänsten. [2] Konstnärens villkor. [39]

Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Idéskisser och bakgmndsmaterial. [8] Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om Handikapp och välfärd? - En lägesrapport . [19] folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Lokalt ledd närradio. [70] Tobakslag. [29] Samhällsstöd till underhâllsbidragsberättigade barn, Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig del III. [48] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. [75] Pedagogiska meriter i högskolan. [90]

KUNGL. BIBL.

tillsatte en med uppdrag att Regeringen 1989 delegation förbättrar i Sundsvall föreslå åtgärder som väsentligt miljön och Timrå inom tio år. Detta är delegationens slutrapport.