Vad kostar ett statsbidrag? betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SMU] 8930661

S tat-kommunberednin

gen

Statskontoret

Statens offentliga utredningar

ää 1990:68

E95 Civildepartementet

Vad kostar ett

statsbidrag?

Betänkande av gat-kommunberedningen

Stockholm 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regcringskansliets förvalmingskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i lnfonnationsbokhandeln, Malmtorsgatan 5, Stockholm.

ISBN 91-38-10628-0 REGERINGSKANSLIETS

ISSN 0375-250X OFFSETCENTRAL Stockholm 1990

EQBQBD

Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att se över formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Ett starkt samband föreligger mellan stat och kommun på det ekonomiska området.

En betydande del av kommunernas och landstingens inkomster utgörs av statliga bidrag. Dessa uppgår till å cza 75 miljarder kronor varav huvuddelen är verksamhetsanknutna. I stort sett finansieras en fjärdedel av de kommunala utgifterna med statsbidrag.

u2 olika tillfällen Stat-kommunberedningen har vid genom- L fört undersökningar om statsbidragen till kommunsektorn. I denna redovisar beredningen tillsammans med rapport statskontoret en studie av administrationskostnaderna. a... Kartläggningen .. utgör 0,2 procent av utgående statsbidragsbelopp.

En väg att minska de administrativa kostnaderna kan statskontoret vara att övergå till mer generella enligt bidrag och koncentrera granskningen av statsbidragens användning till enstaka tillfällen. De statliga myndigheternas resurser kan därigenom användas för övergripande frågor, uppföljning och utvärdering.

Stat-kommunberedningen har sänt rapporten på remiss till frikommunerna. Av inkomna remissyttranden framgår att kommunerna tillstyrker en förändring av statsbidragsgivningen enligt statskontorets förslag.

Stockholm i augusti 1990 För stat-kommunberedningen

E. E

:::,zs

t 1

i STATSKONTORET :nycklaramuuluuuIuvahunv) Dalum VIIbeteckning i 1989-08-21 Dnr 512/03-5 Endatum Erbeteckning _ 1935-09-22 xp. 966/88

Regeringen Civildepartementet

Uppdrag till statskontoret att kartlägga de administrativa kostnaderna för statsbidragshantering hos såväl stat Iom kommun

Regeringen har. efter framställning från stat-konmunberedningen, 1988-09-22 beslutat ge statskontoret i uppdrag att administrationskostnaderna för statsbidrag till kartlägga kommunerna. Kartläggningen skall omfatta såväl statens som kommunernas kostnader. Uppdraget skall genomföras efter samråd med stat-komaunberedningen och Svenska kommunförbundet. -

Statskontoret far med anledning av uppdraget överlämna vad kostar ett statsbidrag? - administrationsrapporten kostnader hos stat och kommun. 1989:27. Uppdraget har i samråd med stat-konmunberedningen och svenska genomförts kommunförbundet.

I rapporten redovisas huvuddelen av alla specialdestinerade statsbidrag till komnunerna samt de administrativa kostnaderna för hanteringen av dessa. För att möjliggöra jämförelser med de generellt utformade skatteutjämningsbiockså de administrativa kostnaderna för dragen redovisas Ä dessa bidrag.

Rapporten innehåller kostnadsjämförelser mellan olika statsbidrag och statsbidragsomráden. Den administrativa kostnaden för varje område med tre matt: arpresenteras betstid mätt i personar. faktisk kostnad i Mkr samt kostnaden satt i relation till utgående statsbidragsbelopp redovisad i procent.

De faktorer som har betydelse för de administrativa kostnadernas storlek presenteras. Vidare ges uppgift om hur de administrativa kostnaderna fördelas mellan staten och kommunerna för olika statsbidragsområden.

saw-w

mm

WIN:

11 Posladrass Besökarnas: Toulon(visual) Tekla: Tohovunednu Box34007 ?rimusgalan18 10026STOCKHOLM lilla Essingen 08-7384000 08-137784 :man

una

STATSKONTOR ET

ulvrcllla!arauxuluunknvullnmq

1989-08-Zl Dnr 512/88*5

Den redovisade totala kostnaden för administration uppgår

till ca 90 Mkr och utgör 0,2 t av utgående statsbidragsbe-

lopp 49 miljarder. Resultaten pekar mot att den administ-

rativa kostnaden ytterligare kan sänkas om de specialdes-

tinerade statsbidragen i ökad omfattning ges en generell

utformning.

I detta ärende har rationaliseringschefen Engman be-

slutat. Närvarande vid den slutliga handläggningen var i

övrigt byrådirektören Eva Edström-Fors, föredragande.

Enligt statskontorets beslut

Eva Edström-Fors

606W!

na

15000 W674i

a

vad kostar ett statsbidrag? - administrationskostnader hos stat och kommun rn...n.

Sammanfattning

1 Inledning å › x 1.1 Uppdraget i 1.2 Avgränsningar 1.3 Utredningen - metod och genomförande 1.3.1 Metodvai 1.3.2 Mäta: - 1988 1.3.3 statsbidrag 1.3.4 Administrationskostnader 1.3.5 Tillförlitlighet

2 Administrativa kostnader för staten och

kommunerna för hantering av statsbidrag inom olika områden

2.1 skolan 2.1.1 Grundskolan - kostnader för administrativ

hantering av statsbidrag för staten och kommunerna

2.1.2 Gymnasieskolan - kostnader för stats- 25

bidragsadministration 2.1.3 Komaunal vuxenutbildning - kostnader för 27

staten och kommunerna 2.1.4 Medel till utvecklings- och försöksverk- 29

samhet - kostnader för staten och kommunerna

2.1.5 sammanfattning

2.2 social omsorg 2.2.1 Kommunal barnomsorg och hemspråksträning

i förskolan 2.2.2 Social hemhjälp och färdtjänst 2.2.3 Hissbrukarvard 2.2.4 Utvecklings- och försöksverksanhet 2.2.5 Åtgärder för flyktingar 2.2.5.1 Ekonomiskt stöd 2.2.5.2 Flyktingmottagning 2.2.6 Sammanfattning

Arbetsnarknadsinsatser . .1 Administrativa kostnader för hantering av 51 statsbidrag till arbetsmarknadsinsatser - staten och kommunerna

2.3.2 Totala kostnader för administrativ hante- 53

ring av statsbidrag - staten och

kommunerna

2.4 Finansiering i 2.4.1 Administrativa kostnader för statsbidrags- 56 i

hantering - staten och kommunerna

å 2.4.2 Totala kostnader för statsbidragsadmini- 58 ;

stration - staten och kommunerna i

2.5 59 4

Övriga statsbidrag 2.5.1 Kommunikationer 59 i 2.5.1.1 Totala kostnader för statbidragsadmini- 61 i

strationen - staten och kommunerna 1 2.5.2 Statskommunala bostadsbidrag till barn- 62

familjer

64 * 2.5.3 Familjebidrag 2.5.4 Glesbygdsstöd och regionalekonomiska 66

projekt g 2.5.4.1 Heusändningsbidrag 67 ; 2.5.4.2 Regionalekonomiska projekt 70 §

N 3 Aduinistrationskostnader för statsbidrag 73

till prinårkoununer - vår bedömning V 3.1 Faktorer av betydelse för kostnadernas 77 {

storlek f

“ 3.2 De administrativa kostnadernas fördelning 80

mellan stat och kommun 3.3 Statlig styrning - kommunernas synpunkter 81 3.4 Administrativa kostnader i ett för- 83

ändringsperspektiv

Bilaga 1 Enkätförmulär.

2 Teknisk rapport. SCB 3 Utfall av konnunenkäten, tabellbilaga

SAMMANFATTNING

Statskontoret har fatt i uppdrag av civildepartementet. stat-kommunberedningen. att kartlägga de administrativa kostnaderna för hanteringen av statsbidrag till primärkommuner. Kartläggningen omfattar såväl statens som kommunernas kostnader. Uppdraget har genomförts i samrad med stat-kommunberedningen och Svenska kommunförbundet.

VA: undersökning visar att statens och kommunernas kostnader för den administrativa hanteringen av statsbidrag var ca 90 miljoner kronor år 1988. Enligt var studie betalades ca 49 miljarder kronor ut i statsbidrag (driftbidrag och utvecklingsmedel) till primärkommunerna. Den totala kostnaden för staten och landets kommuner relaterad till utgående statsbidragsbelopp motsvarar endast 0.2 procent.

I vår undersökning har vi använt en vid definition av administration. Utöver ekononiadministrativa uppgifter som granskning, fördelning av medel, utbetalningar och anslagsberäkningar ingår information om statsbidragssystemen samt uppföljning och utvärdering. Det är trots detta en mycket begränsad del av statens och kommunernas verksamhet som berörs av var undersökning. Det är således inte all administration för verksamheten vi mätt utan endast den som direkt eller indirekt hör samman med hanteringen av statsbidrag.

De statsbidrag vi har med i studien utgör drygt 80 procent av samtliga specialdestinerade driftbidrag till primärkommunerna. För att möjliggöra jämförelser av administrativa kostnader mellan generella och specialdestinerade bidrag ingår skatteutjämningsbidragen i vår undersökning. För att undvika mätfel har vi uteslutit statsbidrag som avser investeringsmedel eller där den kommunala verksamheten kan vara organiserad i stiftelseform eller i kommunala bolag. Detta gäller exempelvis statsbidrag inom områdena energi, fritid och kultur samt mark och bostäder. De statsbidrag som redovisas i undersökningen är följande:

* Skolan (bidrag till grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning samt utvecklings- och försöksverksamhet).

Social (bidrag till barn-och äldreomsorg, missbrukarvård, åtgärder för flyktingar samt utvecklings- och försöksverksamhet).

* Arbetsmarknadsinsatser (bidrag till beredskapsarbeten, offentligt skyddat arbete, ungdomslag samt lönebidrag m m).

Finansiering (extra skatteutjämningsbidrag samt de allmänna skatteutjämningsbidragen).

Kommunikationer (driftbidrag till stats-kommunala vägar).

° Bostäder (bostadsbidrag till barnfamiljer).

Glesbygdsstöd (hemsändningsbidrag).

* Pamiljebidrag.

För varje område redovisas administrationen med tre mått; arbetstiden mätt i personår, kostnaden mätt i miljoner kronor och kostnaden i procent av statsbidraget. Dessa tre mått ger, menar vi, tillsammans en bra bild av administrationens omfattning.

För varje område redovisas statens och kommunernas kostnader först för sig och därefter ges den totala kostnaden för statsbidragsområdet. Inom de stora sektorerna skolan z

i och social omsorg särredovisar vi olika statsbidrag.

Kostnaden för den administrativa hanteringen tas fram som kostnaden för totalt nedlagd arbetstid, d v s personalens lönekostnad. Kostnader för ADB-stöd redovisas också i vissa fall. Samma metod används för både den kommunala och statliga nivån. Uppgifterna har inhämtats genom enkät (kommunerna) respektive intervjuer (staten). Enkäten har av SCB riktats till ett representativt urval om 120 kommuner, svarsfrekvensen är tillfredsställande och kan ge rikstäckande uppgifter. Den redovisade arbetstiden avser kalenderåret 1988.

Resultatet i undersökningen pekar på förhållanden som bör uppmärksammas vid sidan av den totalt sett låga kostnaden för administrationen av statsbidrag.

De olika statsbidragsområdena uppvisar mellan sig stora skillnader i administrativa kostnader. Trots låga totala kostnader finns det enskilda statsbidrag med en relativt sett billig hantering och andra med dyra kostnader i relation till utgående belopp. Dessa tydliga skillnader gäller för hela hanteringen hos staten och kommunerna: ett billigt statsbidrag har således procentuellt sett låga kostnader i hela kedjan från departement till kommun.

Grovt kan vi urskilja två typer av specialdestinerade statsbidrag:

Den första gruppen innehåller statsbidrag som finansierar verksamheter inom kommunen. Hit hör bidragen till områdena skola, social omsorg och kommunikationer. I denna grupp

finns de höga bidragsbeloppen (ca 901 av utgående belopp i vår studie). De administrativa kostnaderna för denna grupp statsbidrag är procentuellt sett låga. Ett resurskrävande undantag är dock statsbidraget till flyktingmottagning. De bidrag som ter sig billiga vid jämförelser har flera faktorer gemensamma; schabloner används när förskott utbetalas och granskning sker inför slutavräkning. Den centrala myndigheten betalar ut stödet och ansökningsförfarandet är koncentrerat till få tillfällen. Driftbidragen till grundskolan och barnomsorgen är exempel på relativt sett billiga bidrag.

Den andra gruppen innehåller statsbidrag som helt eller delvis i efterhand ska täcka kostnader för ersättningar till tredje part (transfereringar). Till detta område hör bidragen inom områdena arbetsmarknadsinsatser, hemsändningsbidrag, bostadsbidrag samt ekonomisk hjälp till flyktingar. För denna grupp är kostnaderna relativt sett högre men med variationer mellan områdena. Gemensamt för dem alla är att hanteringen innehåller någon form av granskning före utbetalning. Omfattningen av denna granskning varierar, i de fall där staten star för hela eller större delen av kostnaderna är granskningen resurskrävande. Arbetsmarknadsstödet är trots låga totala kostnader ett relativt sett dyrt bidrag i studien. Området karaktäriseras av ett stort inslag av månadsvisa, exakta utbetalningar som föregås av granskning. Ett bidrag med lägre kostnader relativt sett är bostadsbidrag till barnfamiljer. Viss granskning sker före en årlig utbetalning.

Det finns organisatoriska skillnader mellan statsbidragsområdena men det är vanskligt att påstå att detta har betydelse för hur hög den administrativa kostnaden blir. I studien finns exempel pá att utbetalning sker från central myndighet eller regional nivå. De bidrag som trots låga totala kostnader ändå är dyrare än andra är de som använder den regionala nivån för utbetalning av stödet. Bidrag som betalas ut av länsarbetsnämnder och länsstyrelser är exempel på detta. Men det finns också billiga statsbidrag som betalas ut av länsnivan. Troligen är det därför inslaget av granskning inför utbetalningstillfället som avgör om hanteringen blir kostsam.

Gemensamt för all statsbidragshantering hos staten och kommunerna är att det utbildas rutiner för hanteringen. Om systemen ändras måste även dessa rutiner göras om med stigande kostnader som följd under perioden då omläggningen genomförs.

Det finns en tredje grupp statsbidrag, medel till utvecklings- och försöksverksamhet. Gemensamt för denna grupp är att det inte finns etablerade rutiner för den administrativa hanteringen. De kommuner som söker bidrag

lägger ner betydande resurser och kostnaden är procentuellt sett högre än för andra statsbidrag. Utvecklingsoch försöksverksamhet förekommer enligt kommunstudien mest frekvent inom skolområdet där så gott som samtliga kommuner får bidrag. På andra områden är bilden mer splittrad men en iakttagelse är att små kommuner sällan får denna typ av bidrag. Det finns resultat som pekar på att de inte ens söker bidragen. Denna stödform uppfattas som mycket viktig av såväl utbetalare som mottagare och kan vara av avgörande betydelse för vissa verksamheter. En annan synpunkt som framkommit från kommunalt håll är att hanteringen uppfattas som mycket arbete för lite pengar.

Det billigaste bidraget i undersökningen är det generellt utformade allmänna skatteutjämningsbidraget. Samti- i

E digt kan konstateras att de administrativa kostnaderna för hanteringen av de specialdestinerade statsbidragen är låga i

i relativt sett. Det finns i undersökningen flera exempel på å myndigheter som inom ramen för de specialdestinerade sys-

å temen hittat lösningar som möjliggör låga administrativa ê kostnader. De administrativa kostnaderna för ett special-

5 destinerat system kan således i sig inte motivera en över- S gång till ett generellt utformat system.

kartläggningen har visat att en väg att minska de administrativa kostnaderna kan vara att ge de specialdestinerade systemen fler generella inslag och att koncentrera de granskande inslagen till enstaka tillfällen. De centrala myndigheterna ges härvid större möjligheter att avsätta mer resurser åt övergripande frågor, uppföljning och utvärdering.

Tabellsammanfattning ADIIHISTRATIOUSIOGTIADER rön srarsalnunc

§ Barnomsorg 1 Henhjälp/färdtjänst 2.700,0 1,1 0,6 1,7 0,06

Missbrukarvård 650,0 0,3 0,3 0,6 0,09

g

Sociala projekt 39,0 0,5 0,6 1,1 2,8

Flyktingmottagning 1.700,0 8,7 4,1 12,8 0,8 5 Fiyktinqstöd “

49,035,0

1C

49 049 Mkr

Statsbidragsbelopp

I = Social omsorg 30%, 14 910 Mkr

= Arbetsmarknad 3%, 1 443,4 Mkr ä: Skola 41%, 20 225,8 Mkr = Skatteutjämning 21%, 10 183,4 Mkr Ef] = Statsk. väghållning 1%, 655,4 Mkr

= Bostadsbidr. barnfam. 3%. 1 377 Mkr D = Familjebidr. och Glesbygdsstöd

1%, 249 resp 5 Mkr

Administrationskostnader Mkr 86,8

I = Social omsorg 21%. 18,2 Mkr

= Arbetsmarknad 18%, 15,4 Mkr E = Skola 51%, 44,2 Mkr 5%?= Skatteutjämning, 1%, 1,2 Mkr 04 [E] = Statsk. väghållning 1,5%, 1.3 Mkr

= Bostadsbidr. barntam., 4,5%, 3,9 Mkr “ , D = Familjebidr. och Glesbygdsstöd 3%,

2,2 resp 0,4 Mkr

Inledning

1.1 Uppdraget

Statskontoret har 1988-09-22 fatt i uppdrag av civildepartementet, stat-kommunberedningen. att kartlägga de administrativa kostnaderna för hanteringen av statsbidrag till primärkommuner. kartläggningen omfattar såväl statens som kommunernas kostnader. Uppdraget har genomförts i samråd med stat-kommunberedningen och Svenska kommunförbundet.

I projektgruppen har ingått Eva Edström-Fors, projektledare, Lena Elluerth-Stein, Olov Höglund, Anna Karlgren, Bertil Rapp. Margareta Seglemo samt Katrin Westling.

1.2 Avgränsningar

Utredningen är en ren kartläggning som syftar till att redovisa hur höga kostnader staten respektive kommunerna har för att administrera statsbidragen. Således behandlar inte utredningen statsbidragens roll som styrinstrument eller bedömer dess effekter på verksamheter.

I vår undersökning har vi tillämpat en vid definition av administration. Utöver ekonomiadministrativa uppgifter som granskning. fördelning av medel, utbetalningar och anslagsberäkningar ingår även information om statsbidragssystemen samt uppföljning och utvärdering. Trots denna vida definition är det en begränsad del av statens och kommunernas verksamhet som berörs av vår undersökning. Det är således inte all administration av verksamheten vi mätt utan endast den som direkt eller indirekt hör samman med hanteringen av statsbidrag.

Endast statsbidrag till borgerliga primärkommuner ingar i var undersökning. Administrativa kostnader för statsbidrag till landsting redovisas därför inte.

Statens kostnader för utbetalning via system-S redovisas inte i utredningen. Anledningen är att det visat sig svart att ta fram de administrativa kostnaderna för den andel statsbidrag som har primärkommunerna som mottagare. Ej heller ingår varken statens eller kommunernas kostnader för revision och bokföring. För myndigheter anges tydligt om de redovisade kostnaderna inkluderar redovisningecentral eller ej.

Kostnader för den politiska beslutsnivan i samband med statsbidrag ingar inte i var redovisning.

På de områden där utvärdering medräknats är det endast i

den del statsbidragen berörs. Utvärdering av verksamheter och dess kvalité ingår inte.

1.3 Utredningen - metod och genomförande

1.3.1 Hetodval

Utredningarbetet inleddes med en studie av Nybro kommuns administrativa hantering av dess samtliga statsbidrag. Svenska kommunförbundet föreslog oss att välja Nybro som studieobjekt. Kommunen har ca 20 000 invånare och får de flesta förekommande statsbidrag.

Syftet med denna inledande studie var att bygga upp kunskaper om kommunernas administrativa hantering av statsbidrag. Mot bakgrund av Nybrostudien bedömde vi i samråd med stat-kommunberedningen och kommunförbundet vilka statsbidrag som skulle ingå i studien.

Uppdrag gavs åt SCB att som konsult genomföra en kommunstudie. SCB valde ut 120 kommuner som via enkät skulle besvara olika frågor. Kommunerna indelades i sex olika grupper baserade på invånarantal. Urvalet gjordes representativt för att uppgifterna senare skulle kunna räknas upp till riksnivå. Ansvaret för det praktiska genomförandet av enkäten gavs åt SCB. Utformningen av enkäten gjordes av statskontoret i samarbete med SCB och kommunförbundet. Enkätens slutliga utformning framgår av bilaga 1.

Vi beslöt att hämta in uppgifter via intervjuer på de departement och centrala myndigheter som berördes av vår undersökning. Vi ansåg inte att det var möjligt att intervjua länsförvaltningen i sin helhet varför vi valde ut sex län. Urvalet gjordes i samverkan med länsstyrelsernas organisationsnämnd, LON. Jämförelser av befolkningsmängd och andra förhållanden mellan de utvalda länen och hela riket gjordes för att med rimlig säkerhet kunna räkna upp kostnaderna för de sex länen till rikssiffror.

1.3.2 Hätår - 1988

Vi beslöt att mäta kostnaderna för kalenderåret 1988. En orsak var att kommunerna under våren 1989 troligen skulle kunna uppge sina kostnader för hanteringen under 1988 med rätt stor säkerhet.

Jämförelser mellan statlig och kommunal verksamhet försvåras alltid av att staten och kommunerna har olika budgetår. sa är det också i denna studie. De centrala myndigheterna har i flera fall haft svårigheter att uppge utgaende statsbidragsbelopp per kalenderår istället för budgetår. Även möjligheten att skatta hur stor andel primärkommuner erhållit av bidragen har i en del fall innebu-

rit För jämförbarhetens skull har vi därför i problem. stor använt oss av kommunenkätens utfall vad utsträckning gäller utbetalt statsbidrag. Detta är baserat på medelvärden för de sex kommunstorlekar som ingår i studien. vid med andra källor har det visat sig att medeljämförelser värdet områden varit för lågt. Konsekvensen av på vissa detta visar sig tydligt för områden där samtliga kommuner får statsbidrag. Låga medelvärden som multipliceras med totalt antal kommuner (284) ger ett kraftig utslag. Tydliär statsbidragen till grundskolan och ga exempel på detta arbetsmarknadsområdet. För varje område redovisar vi hur medelvärdet till rikssiffror förhåller sig till uppräknat andra källor.

valet av ett kalenderår innebär att undersökningen speglar kostnader för administrationen av statsbidrag för ett visst tillfälle. För vissa verksamheter innebär det att endast en ofullständig bild ges. Utvecklings- och försöksverksamheter bedrivs ofta i fleråriga cykler med olika arbetsinsatser mellan åren. Hest resurser läggs i allmänhet ner det sista året då verksamheten ska utvärderas. Ett enda år kan då inte spegla de administrativa kostnaderna. För andra området kan exceptionella förhållanden göra att arbetstiden blir extremt hög. Regelförändringar innebär exempelvis ofta ett betydande merarbete. Vår redovisning innehåller uppgifter om de administrativa kostnaderna är “normala” eller påverkats av exceptionella förhållanden under 1988.

1.3.3 statsbidrag

som ingår i vår undersökning ges för verk- De statsbidrag samheter som kommunerna är ålagda att bedriva enligt olika författningar. Av de speciaidestinerade statsbidragen till primärkommunerna svarar enbart områdena skolan och social omsorg för 80 procent av utgående belopp. I vår undersökförutom dessa områden statsbidragen för arbetsning ingår marknadsinsatser, bostadsbidrag, familjebidrag, kommunikationer och deiar av glesbygdsstödet. För att möjliggöra jämförelser av administrativa kostnader mellan generella och specialdestinerade bidrag ingår skatteutjämningsbidragen i vår undersökning. Därigenom ingår ca 90 procent av utgående statsbidrag till primärkommuner i vår undersökning. För att undvika mätfel har vi uteslutit de statsbidrag som avser investeringsmedel eller där den kommunala verksamheten kan vara organiserad l stiftelseform eller i kommunala bolag. Detta gäller exempelvis statsbidrag inom områdena energi, fritid och kultur samt mark och bostäder.

De statsbidrag som ingar i studien är följande:

Skolan (bidrag till grundskolan. gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning samt utvecklings- och försöksverksamhet).

Social omsorg (bidrag till barnomsorg, hemtjänst och färdtjänst, nissbrukarvard, utvecklings- och försöksverksamhet samt atgärder för flyktingar).

* Arbetsmarknadsinsatser (bidrag till beredskapsar- i beten. offentligt skyddat arbete, ungdomslag, rekryteringsstöd, lönebidrag sant arbetsbiträde/tekniska hjälpmedel).

Finansiering (extra skatteutjämningsbidrag samt de allmänna skatteutjämningsbidragen).

Kommunikationer (driftbidrag till stats-kommunala vägar).

* Bostäder (bostadsbidrag samt kommunalt bostadstillägg).

, Familjebidrag.

* Glesbygdsstöd (hemsändningsbidrag. transportstöd samt regionalekononiska projekt).

För vart och ett av dessa statsbidragsomraden ställdes till kommunerna angående deras administrativa kostfragor nader för hanteringen av bidragen. vad gäller Eamiljebiinhämtades i särskild ordning och har drag uppgifterna behandlats sätt för att få jämförbarhet. I på identiskt Kommunenkäten inleddes med en av oss given definition av vad vi avsåg vara administrativ hantering av statsbidrag.

Kommunerna fick i enkäten ange hur mycket arbetstid som användes för administrativ hantering av statsbidrag. hur i arbetet och vilken manga personer som deltog personal- (chefer. handläggare och assistenter) som ut- 3 kategori förde arbetet. Kommunerna fick också ange om de ansåg 1988 vara ett normalt år vad gäller arbetsinsats. Omfattningen av datorstöd var också en fråga som ställdes mot bakgrund av att detta kan påverka andelen arbetstid. Tillfälle gavs också i s k öppna frågor att uttrycka synpunkter på statsbidragsomradet i fråga.

På den statliga sidan ställdes samma fragor i intervjuform. Inledningsvis identifierade vi den adminstrativa och därefter beräknades tidsatgángen. Adminihanteringen strativ hantering hos staten inrymmer givetvis andra uppän kommunernas, exempelvis utbetalning av stöd, gifter

E

E E

s

författningsarbete etc.

E

1.3.4 Aduiniatrationskostnader

Den framräknade kostnaden fran uppgifterna i enkäten och intervjuerna baserar sig på lönekostnad för nedlagd arbetstid inklusive lönekostnadspalägg, 39 procent. Inget administrativt påslag, s k “over-head ingar. vi har använt oss av schablonen 200 arbetsdagar per Ar. Lönekostnaden är beräknad utifrån faktiska belopp för den statliga sidan. För den kommunala delen av undersökningen har lönekostnaden beräknats med hjälp av schabloner från kommunförbundet för de tre personalkategorierna chefer. handläggare och assistenter.

Övriga kostnader som ingår för myndigheter och departement är drift-, underhåll och utvecklingskostnader i vissa fall för ADB-baserade system för statsbidragshantering. Utnyttjande av ADB-system som huvudsakligen används även till annat än statsbidrag har inte ásatts någon kostnad. I den man vi kunnat fånga andra kostnader som direkt eller indirekt hänger samman med administrativ hantering av statsbidrag anger vi dels vad den avser. dels omfattningen av kostnaden.

För att på ett tydligt sätt visa att vi endast undersökt en begränsad del av statens verksamhet anger vi hur lönekostnaden för administrationen av statsbidrag förhåller sig till organisationens hela lönekostnad.

1.3.5 Tillförlitlighet

Utfallet av kommunenkäten betecknas av SCB som tillfredsställande och möjligt att använda för att ge kostnader för hela landets kommuner, se bilaga 2 innehållande SCBs tekniska rapport. För ett litet antal områden finns partiella bortfall, d v s kommunen har inte besvarat hela frågan utan endast delar. Konsekvensen blir att någon kostnad givetvis inte kan anges för dessa kommuner och den totala kostnaden för den aktuella kommunstorleken blir därigenom för låg. Kommunenkäten ger medelvärden för de sex kommunstorlekarna. Det är inte möjligt att utläsa vad en enskild kommun i grupperingen har för administrativa kostnader.

Utfallet beträffande kommunalt bostadstillägg är inte tillräckligt bra för att kunna redovisas och tas därför bort helt. Andra statsbidrag med lag svarsfrekvens är transportstöd och regionala projekt. Anledningen här är dock en annan, antalet kommuner som får bidraget är så litet att vi inte kunnat fånga det med var undersökning.

kartläggningen har inte omfattat alla statsbidrag till prinärkommunerna utan ca 90 \ av utgående statsbidragsbe-

lopp ingår. De statsbidrag som inte finns med har tagits bort för att undvika mätfel och det rör huvudsakligen statsbidrag till investeringsändamål och bidrag inom områden där verksamheter kan vara organiserade i bolag eller stiftelseform. Därvid har statsbidrag inom områdena energi. mark och bostäder samt fritid och kultur fallit bort.

Detta bortfall är av marginell betydelse för resultatet enligt vår bedömning. Huvuddelen av de specialdestinerade bidragen rör skolan och det sociala området. Andra stora områden beloppsmässigt är bostadsbidrag, arbetsmarknadsinsatser, kommunikationer och familjebidrag vilka alla ingår i studien. Möjligheten att de statsbidrag som inte finns med är så administrativt krävande i sig att resultaten skulle bli annorlunda om de ingått är inte rimlig enligt vår bedömning.

Vår kostnadsredovisning är inte fullständig och exempelvis ingår inte statens kostnader för betalningar via det statliga redovisningssystemet system-S. Betydelsen av detta är försumbar enligt vår bedömning eftersom det inte är den rena maskintiden i ett datoriserat system och kostnad per transaktion som kan konkurrera med kostnaden för den personal som är sysselsatt med att adminstrativt hantera statsbidragen.

Andra kostnader som inte ingår är revision och bokföringskostnader. På kommunala sidan ingår inte heller driftkostnader för kommunernas egna datoriserade system i den mån de finns för administrativ hantering av statsbidrag.

Den redovisade totala kostnaden är således inte identisk med den totala administrativa kostnaden men ger ändå en rimlig bild av storleksordningen för de administrativa kostnaderna för statsbidragshanteringen hos staten och kommunerna. Vi bedömer att de redovisade kostnaderna med tillräcklig säkerhet kan tjäna utredningens syfte.

Vi har i utredningen studerat statsbidragen med de tilllämpningar som gällt under kalenderåret 1988. Detta innebär att det är en ögonblicksbild av de administrativa kostnaderna vi presenterar. Flera av statsbidragen har förändrats från och med årsskiftet 1988/89 och fått nya regler som givetvis kan påverka kostnaderna. Vidare kan en i

l studie av ett kalenderår inte rättvisande ta fram kost-

år och å nader för utvecklingsprojekt som pågår under flera där arbetsinsatsen varierar kraftigt mellan åren. verksamheter för vilka statsbidrag utgår är mer eller mindre 3

2 ständigt utsatta för förändringar och olika utredningsförslag. Det är därför svårt att undvika nackdelarna med att mäta vid en bestämd tidpunkt och begränsa studien i tiden. Den bild vi presenterar anser vi kan ge tillräcklig information om de administrativa kostnadernas storlek och

Väl tjlna utredningens syften. § & E Den administrativa kostnaden är i hög grad baserad på i. uppgiftslämnarnas egna uppskattningar av hur mycket ari betstid för administrativ av statsbi-

som Atgar hantering drag. Hed denna metod finns flera risker: Personen som svarar definierar administrativ hantering annorlunda än vad som är avsett och tar därför med för mycket respektive för litet arbetstid. vidare kan uppgiftslämnare förvanska omfattningen av arbetstiden för att närma sig ett förment önskvärt resultat.

För att undvika risken med egna tolkningar av “administration har vi i kommunenkäten därför noga definierat vad vi avser. Resultaten är också relativt entydiga, det finns en likhet i svaren mellan olika kommunstorlekar generellt sett. Detta tyder pa att de svarande försökt tillämpa definitionen och inte gjort egna tolkningar. Det framkommer också att tidskrävande statsbidrag kräver relativt sett mycket resurser hos alla kommunstorlekar. Det finns således en jämnhet i utfallet som talar för att kommunenkätens resultat kan användas för utredningens syften. Kommunenkätens resultat stämmer också överens med Nybrostudiens resultat.

Intervjuerna har på likartat sätt inletts med en genomgång och definition av vad som är “administratlon av intervjupersonens göromål och först därefter har arbetstiden beräknats. vid jämförelser mellan olika regionala förvaltningar stämmer resultaten sinsemellan väl vilket talar för att skattningarna av arbetstiden är rimliga. Vidare kan tydligt utläsas att arbetskrävande statsbidrag administrativt sett tar mycket resurser i anspråk på alla nivåer. Detta talar också för att skattningarna av arbetstiden är rimliga.

Uppgifter om statsbidragens storlek i kommunenkäten har jämförts med andra källor. Härvid finns det statsbidragsområden där kommunenkätens utfall är mindre än det utgående belopp som myndigheten redovisar. skillnaden förklaras av att kommunenkäten är en urvalsundersökning och exakta siffror därigenom inte kan uppnås. Avvikelsernas storlek ligger dock på en acceptabel nivå. Differenserna är störst för de statsbidrag där samtliga kommuner i landet får bidrag och där det utgtonde statsbidragsbeloppet är högt. Detta gäller exempelvis för driftbidraget till grundskolan och för statsbidragen pa arbetsmarknadsomradet.

Vi har jämfört de sex län som ingar i studien med hela riket vad gäller statsbidragsbelopp och befolkningsunderlag och funnit dem tillräckligt representativa för vårt ändamål.

Resultaten från undersökningen har jämförts med vad vi känner till från var pilotstudie l Nybro kommun och resultaten stämer väl överens. Kommunens hantering av statsbi-

del av verksamheten och tar inte drag utgör en begränsad mycket administrativa resurser.

anser vi att utredningens resultat kan sammanfattningsvis användas för att EA en rättvisande bild av de adninistrativa kostnaderna: storlek med rimlig säkerhet. Viktigt ir dock att minnas att det inte är alla statsbidrag som ingar och samtliga kostnader finns inte med. vi bedömer dock att detta inte nämnvärt påverkar det totala resultatet att kostnaderna är relativt sett låga och inte uppgår till en procent av utglende belopp.

Administrativa kostnader för staten och koa-

aunerna för hantering av statsbidrag inou olika

områden

I detta avsnitt presenteras de statsbidragsomraden som ingar i utredningen. Vi följer den indelning som kommunerna använder i sin driftbudget och inte statsbudgetens. Härav följer bl a att åtgärder för flyktingar återfinns under det sociala statsbidragsonrådet och inte under arbetsaarknadsomradet. Detta avsnitt är en ren redovisning av utredningens resultat för de olika statsbidragsonradena. Vår bedömning av utredningens resultat och vilka faktorer som kan påverka de administrativa kostnadernas storlek återfinns i rapportens kapitel 3.

Varje avsnitt nedan inleds med en presentation av statsbidragsonradet och de enskilda statsbidragen. Häri ingar också en kortfattad redovisning av vilka statliga organisationer som är verksamma på området och hur ansvarsfördelningen är den emellan vad gäller statsbidrag.

Härefter redovisas den administrativa hanteringen för departement. myndighet(-er) och den eller de eventuella regionala organisationer som ingår i studien. Kommunernas kostnader presenteras efter den statliga sektorns. Utfallet av kommunenkäten redovisas mer utförligt i bilaga 3.

Redovisningen avslutas med en tabell där de totala administrativa kostnaderna anges för statsbidragsomradet i fråga. Vi använder tre mått, personår, kostnad i Mkr samt kostnaden ställd i relation till utgående statsbidrag och denna angiven i procent. I några avsnitt har vi också tabeller för hur kostnaden fördelar sig mellan olika statsbidrag inom området. Det gäller särskilt för omraden med manga olika statsbidrag. Även kostnadens fördelning mellan stat och kommun redovisas i tabellform för vissa områden.

var studie visar

- att grundskolans driftbidrag har laga administrationskostnader relativt sett

- att gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen jämfört med grundskolan har högre andel administrationskostnader

- att utvecklingsprojekt är administrativt mest resursv krävande i förhållande till utgående belopp

- att storstadskommuner har lägre kostnader för administrationen av statsbidrag in mindre kommuner

- att inom skolområdet, till skillnad Eran andra statsbidragsområden. får även små kommuner del av medel till utvecklings- och försöksverksamhet

- att kommunerna star för 75 \ av de administrativa kostnaderna. Huvuddelen av statens kostnader (18 1 av de totala kostnaderna) faller på länsskolnämnderna.

Det högsta bidragsbeloppet i vår studie utgår till skolomradet, drygt 20 miljarder. För samtliga statsbidragsbelopp på skolområdet gäller att kommunenkätens belopp är för lågt vid jämförelse med andra källor. Avvikelsens storlek ligger dock väl inom ramen för vad som av SCB anses vara acceptabelt för urvalsundersökningar.

Statsbidragen inom området redovisas i fyra grupper: Driftdragen till grundskolan. gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning samt medel till utvecklings- och försöksverksamhet. Bakgrund till indelningen är att hanteringen skiljer sig främst mellan drift- och utvecklingsbidrag men även mellan de olika skolformernas driftbidrag.

Inom skolomradet tar så gott som alla kommuner del av medel för utvecklings- och försöksverksamhet. Härigenom skiljer sig skolan från andra områden i vår studie. Bakgrunden är att projektmedel främst förekommer inom grundskolan som ju finns i alla kommuner.

Utbildningsdepartementet (U)

Administrativ hantering av statsbidrag på departementet utgör en marginell del av hela dess verksamhet. Endast

delar av budgetarbetet av beräkningskaraktär har räknats med. Departementet har årligen mindre administrativa uppgifter i samband med fastställandet av schabloner för skolomrldets kostnadsersättningar. Nya författningar med denna uppgift ges ut Årligen. Grundarbetet för att ta fram uppgiften utförs av SCB mot ersättning. Denna kostnadsersättning utgör huvuddelen av kostnaden för departementets hantering av statsbidrag. Departementet beslutar också om viss utvecklings- och försöksverksamhet och denna beslutsadministration har medräknats.

Under 1988 ändrades bestämmelserna för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning vilket orsakade merarbete. Den redovisade kostnaden är därför högre än för ett normalt år. Den nedlagda arbetstiden bedöms av departementet kunna minskas med tre fjärdedelar när systemet varit i funktion ett antal Ar. Den redovisade administrativa kostnaden för departementet, rensad från scss ersättning, utgör ca 0,8 \ av lönekostnaden för departementet och nedlagd arbetstid för saatliga statsbidrag uppgår till 0,5 personår.

Skolöverstvrelsen (S0)

Administrativ hantering av statsbidrag utgör en begränsad del av Sös hela verksamhet. Totalt uppgår nedlagd arbetstid till 11,5 personar för samtliga skolformer och utvecklingsprojekt. Pl SÖ deltar drygt 40 personer med hela eller delar av sin tid i den administrativa hanteringen. Kostnaden för denna, exklusive ADB-kostnader, utgör endast 3 \ av hela sös lönekostnader.

Huvuddelen av den administrativa hanteringen på skolöverstyrelsen rör främst utbetalning av statsbidrag. Utbetalning ombesörjs av Sö även i de fall där beslut fattats av andra instanser.

All utbetalning och viss granskning sköts av ett fatal personer med hjälp av datoriserade rutiner på en särskild enhet. PA sö handhade den dåvarande redovisningscentralen kontakterna med det statliga datasystemet för utbetalning, system-S. Kostnaderna för dessa enheter samt funktioner av samordnande karaktär, exempelvis planering och budgetering, har fördelats på de olika skolformerna procentuellt efter hur arbetskrävande statsbidragen för dem var 1988. Kostnader för ADB-drift uppgår till drygt 300.000 kr exklusive kostnaderna för system-S. Av alla transaktioner på redovisningscentralen rör två tredjedelar (67 \) statsbidrag.

Fördelning av medel till länsskolnämnderna, beslutsadministration, utvärdering och uppföljning samt delar av arbetet ned anslagsframställningen har medräknats. PA Sö förekommer besvärshantering i samband med statsbidrag men

mycket marginellt. Förfrågningar från kommuner och framställning av anvisningar och blanketter som görs årligen är tidskrävande uppgifter som ingar i redovisningen.

Länsskolnämnder (LN)

I var undersökning ingår sex länsskolnämnder och även här är administrationen av statsbidrag en mycket begränsad del av verksamheten. Kostnaden för den administrativa hanteringen upptar genomsnittligt 7 8 av länsskolnämndernas totala lönekostnader för de sex förvaltningar vi intervjuat.

LN beslutar om bidragen till lärarlöner, skolledarresurser och vuxenutbildningen samt i vissa ärenden som rör dimensioneringen av de olika skolformerna. LN gör uppföljningar av beslutet men sö verkställer utbetalning. Utvärdering har medräknats när det gäller ekonomisk uppföljning av projektverksamhet. Däremot ingar inte LNs övriga utvärdering av verksamheter och statsbidragens effekt på verksamheten.

2.1.1 Grundskolan - kostnader för administrativ

hantering av statsbidrag för staten och kom-

munerna

Driftbidragen till grundskolan definierar vi som bas- och förstärkningsresurser samt sociala avgifter, SIS-medel, SYO i glesbygd samt trygghetsåtgärder för lärare. Bidrag till fristående skolor ingar ej.

Utgående statsbidrag för 1988 uppgick enligt kommunenkäten till 14,5 miljarder.

samtliga kommuner i enkäten erhåller statsbidrag för grundskolan. statsbidragen ger hög täckning av kommunens kostnader för skolorna. Kommunerna uppvisar stora skillnader vad gäller använd arbetstid för administrationen av statsbidraget. Mest tid används i mellanstora kommuner. Andelen chefer som deltar i administrativ hantering ökar i mindre kommuner. Detta kan delvis förklaras av att rektorer troligen deltar mer i administrationen i dessa kommunstorlekar. I stora kommuner är andelen assistenter som administrerar statsbidrag hög.

Nedlagd arbetstid följer inte bidragsbeloppen proportionellt. Om bidraget ökar med hälften ökar kostnaderna endast med en tredjedel för större kommuner. I de stora kommunerna kan således relativt få personer administrera stora belopp och arbetskostnaden blir låg. En förklaring kan vara att de stora kommunerna har datorstöd i högre utsträckning än de mindre kommunerna. De stora kommunernas procentuellt sett laga kostnader förklaras således inte

bara av att de far höga bidragsbelopp utan de använder även mindre arbetstid och billigare arbetskraft. Trots den aktningsvärda kostnaden för hanteringen, 12,4 miljoner, är grundskolans driftbidrag billigt att hantera för kommunerna. Endast 0 till 1,3 promille av bidraget Åtglr till administrativa kostnader. Delar av den redovisade kostnaden innehåller lönekostnad för skolledare. Kommunerna erhåller dock statsbidrag för att täcka denna kostnad.

.x

i enkäten 2 Ett flertal kommuner har uttryckt synpunkter på e det nuvarande systemet med grundskolans driftbidrag. Här redovisas ett antal representativa sådana:

Systemets uppbyggnad medför betydande osäkerheter vid budgeteringstillfället. Kommunen planerar under våren år 1 för verksamheter Ar 2 om vars resultat kommunen inget säkert vet förrän efter avslutat läsår år 3.

De nya schablonerna gör det lätt att fördela medel men svårt att följa kostnadsutvecklingen.

Uppgiften om veckotimpriserna kommer alltför sent och medför att kommunerna ska utföra arbetet med rekvisitioner i juli manad då alla har semester.

Trots de genomförda förenklingarna kan arbetet förenklas avsevärt. Mer schablonisering via indexreglerat, elevbaserat driftbidrag. mindre statlig detaljreglering samt upprensning inom området bör genomföras. Inhämtandet av uppgifter bör begränsas. samordnas och förenklas.

Bra system. lätthanterligt.

tatala kostnaden för administration av grundskolans

- staten och kommunerna d!1ttbidrag

Utgående statsbidrag (enligt kommunenkäten) 14 512,4 Hkr

1) Ersättning till SCB för schablonbaräkningar utgör 0,179 Mkr. .

2-1-3 GYIn0Il9lko1an - kostnader för statsbidragsi administration

För hela landet utbetalades ca 4 305,6 Mkr för gymnasieskolans driftbidrag. Beloppet är hämtat från kommunenkäten.

Gymnasieskolans system för utbetalning av drittbidrag påminner delvis en grundskolans. De administrativa kostnaderna är dock högre procentuellt sett. Direktutbetalningar och manuella rutiner förekommer. Schablonutbetalningarnas innehåll varierar över året och driftbidragen till gymnasieskolan är inte lika homogent utformade som grundskolans. Det finns enskilda bidrag som är mer arbetskrävande än andra. Utrustningsbidraget. inbyggd utbildning. lärlingsutbildning. fortbildning samt bidraget till kommunernas uppföljningsansvar (ungdomsplatser) utgör alla exempel på bidrag sou kräver mer resurser än övriga driftbidrag.

Under 1988 genomfördes förändringar av gymnasieskolans utbetalningssystem vilket medför att administrationskostnaden är högre än normalt för SÖ. att mer normalt år åtgår ca hälften av resurserna för den utbetalande enheten enligt sös bedömning. En heltäckande utvärdering av resurssystemet genomfördes under 1988. Denna krävde mer insatser av personalen än för ett normalt Ar. Kostnaderna för SÖ blir således även av den anledningen onormalt höga.

Det är huvudsakligen de större kommunerna som har gymnasieskola och som därför mottar statsbidrag. Arbetskostnaderna stiger inte proportionellt med bidragsbeloppen. När bidragsbeloppen för storstadskommunerna ökar

antalet arbetsdagar endast med 7 t. Stormed 68 \ stiger stadskommuner använder således obetydligt mer tid för att administrera större bidragsbelopp. I stora kom-

väsentligt muner deltar assistenter i hög utsträckning (64 |) i han-

dominerar (60 \) i de mindre kommuteringen. Handläggare nerna.

Majoriteten av kommunerna anser trots regelindringen att året är normalt men inom populationen varierar uppfattningarna kraftigt. Majoriteten av kommunerna svarar att de använder datorstöd för att administrera bidragen. Även i de minsta kommunerna använder minst 50 8 datorstöd.

Trots att bidragsbelopp är lägre tar admi-

gymnasieskolans nistrationen av skolformen väsentligt mycket mer tid än

Förklaringen är att gymnasieskolan är mer grundskolans.

och har fler olika linjer och bidragstyper. Svåkomplex

att ökar och medför troligen högre kostrigheten planera nader.

åsikter i enkäten om systemet med Många kommuner uttrycker gymnasieskolans driftbidrag:

till arsvisa rekvisitioner har minskat tidsåt- Övergången gången vid rekvistionstillfället men har ökat på gymnasieskolans ledning.

schabloniseringen har ökat tidsåtgången men det kan bero på att systemet är nytt.

Her schablonisering som för grundskolans statsbidrag!

borde kunna förenklas för att spara Inbyggd utbildning

tid på SÖ. LN och hos kommunerna. Bidraget bör mycket bakas in i den stora rekvisitionen“.

Schabloniseringen ökar svårigheterna vid budgeteringen för kommunerna. Flera kommuner vill ha datorstöd för rekvisitionerna och en kommun anser att sö borde tillhandahålla programvara för PC.

är för hög. systemet borde kunna reduce- Detaljeringsnivån ras till ett elevrelaterat schablonbidrag.

Tabell 2:2 Totala kostnader för administration av drlftbidragen till gymnasieskolan - staten och kommunerna Utgående statsbidrag (enligt kommunenkäten) 4 306,6 Hkr

l) Ersättning till SCB för schablonberäkningar utgör 0,165 Mkr. z i är onormalt dels u 2) Kostnaden hög beroende på regeländé ringar för utbetalning vilka påverkar arbetsbelastningen i för den utbetalande enheten, dels pa utvärdering av resurssystemet.

2.1.3 Kommunal vuxenutbildning - kostnader för staten

och kommunerna

Under 1988 utgick 1 038,9 Mkr i statsbidrag för kommunal vuxenutbildning enligt kommunenkäten.

Såväl driftbidrag som utvecklings- och försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning ingar i redovisningen. Utvecklingsmedlen behandlas tillsammans med driftbidragen eftersom de är av langt mindre omfattning än pa grundskolans oaråde.

Systemet för utbetalning av statsbidrag liknar gymnasieskolans. För utbildningsdepartementet och SÖ är den nedlagda arbetstiden onormalt hög. Reglerna för statsbidrag ändrades och ny författning utarbetades inom departementet under varen 1988. Utformningen av det nya schablonsystemet tog mycket resurser i anspråk och nedlagd arbetstid för ett normalt ar kan, enligt departementet, minskas med tre fjärdedelar. PA SÖ utfördes också visst merarbete till följd av ändringen, bl a på enheten för utbetalning.

Statsbidragen till vissa handikappatgärder m m svarar för huvuddelen av nedlagd arbetstid pa sö, ca 27 veckor under 1988. Reglerna ändrades fr o a 89-07-Ol och detta medför en väsentligt minskad arbetsinsats enligt SÖ.

Nästan samtliga av landets kommuner får stöd till vuxenutbildning och mest stöd får de största kommunerna.

Under 1988 är andelen arbetstid för administration högst i de allra minsta kommunerna. En förklaring kan vara att denna kommunstorlek ofta saknar gymnasieskola. De nya bidragsreglerna som trädde i kraft under 1988 liknar i hög grad gymnasieskolans. Utformningen innebar troligen därför en total nyhet för de allra minsta kommunstorlekarna som därmed fick ett merarbete. Troligen minskar därför tids- Atgangen för ett annat är. Trenden från bAde grundskolan och gymnasiet är tydlig, storstadskommunerna använder mindre arbetstid även i absoluta tal än mellanstora kommuner. Svårigheten att planera för ett tillräckligt antal elever för olika utbildningslinjer ökar i mindre kommuner jämfört med storstadskommuner och kan delvis förklara varför stora kommuner använder jämförelsevis mindre andel administrativa resurser.

Huvuddelen av arbetet utförs vanligen av handläggare i landets kommuner. Andelen assistenter som deltar i hanteringen är störst i storstadskonmunerna. De allra minsta kommunerna har högst andel chefer som administrerar.

Datorstöd används i mindre omfattning på vuxenutbildningssidan än inom övriga skolformers administration. Även i storstadskommunerna finns från två kommuner uppgift om att det inte används alls, varken eget eller externt.

Några kommuners synpunkter på statsbidragssystemet för kommunal vuxenutbildning:

De nya rutinerna ger ett lättare rekvisitionsförfarande men mer arbete för skolledningen. systemet innehåller för mycket särredovisning. Her arbete på handläggarnivå och mindre för assistenter är en följd av de nya rutinerna.

Det nya systemet kräver mer tid men det kan bero på att det är ett nytt system.

Arbetstiden har kortats med fyra dagar till följd av det nya systemet.

Tabell 2:3

Totala kostnader för administrationen av driftbidragen till kommunal vuxenutbildning - staten och komunerna

Utgående statsbidrag (enligt kommunenkäten) 1 038,9 Mkr

Antal Kostnad Andel (S) av Dep/lynd/ kommuner personår Mkr statsbidrag

U 0,26 0,2 1) 0,02 sö 2,7 0,5 0,05 LN 3.7 0.9 0,09 Kommuner 28,2 5,1 0,5

- Totalt 34,9 6,8 0,7

it, till 0,131 Mkr. Den nedlagda l) Ersättning SCB utgör å är onormalt av regeländringar i arbetstiden hög på grund under 1988.

och försöksverksamhet - 2.1.4 Medel till utvecklingskostnader för staten och kommunerna

E Denna grupp innehåller samtliga statsbidrag inom grund- 7 skolan av utvecklingskaraktär. Dit räknar vi exempelvis “teknik för flickor, matematiksatsningen. samlad skoldag etc. Lokala utvecklingsmedel inom både grundskolan och ingår. Huvuddelen upptas av statsbidrag till gymnasiet grundskolan men den s k ÖGY-satsningen (försöksverksamhet med treåriga yrkeslinjer inom gymnasieskolan) har vi klassificerat som utvecklingsmedel. Gemensamt för hela gruppen är att det åtgår mer arbetstid på alla nivåer för denna typ av bidrag jämfört med övriga statsbidrag. För fler bidrag pågår försöksverksamheten i tre år och det år vi mätt kan därför endast ge en ofullständig bild av admini- . strationskostnaderna. Arbetsinsatserna skiljer sig mycket 1 mellan de år utvecklingsverksamheten pågår.

Utgående belopp är ca 368,9 Mkr enligt kommunenkäten.

Storstädernas tidigare redovisade dominans vad gäller bidragsbelopp är på detta område betydligt mindre. stödet fördelas relativt jämnt över olika kommunstorlekar vilket innebär att utvecklingsprojekt fördelas i hög utsträckning även till mindre kommuner. Härvid skiljer sig skolområdet från andra områden i vår studie. Inom andra områden får små kommuner projektmedel endast i begränsad omfattning eller söker inte alls.

Arbetskostnaden i relation till bidragsbeloppet blir hög procentuellt sett. Förklaring är dels att beloppet är litet, dels att utvecklingsprojekt helt klart kräver mer

arbetstid än driftbidrag. Andelen chefer och handläggare som administrerar är hög inom alla kommunstorlekar.

En saustänmig uppfattning från manga kommuner som uttalat sig 1 enkäten är att administrationen är betungande och att tycket tid går at för förhållandevis låga belopp i statsbidrag. Väldigt mycket arbete för småpengar.

En konun framför också att tidpunkten för beviljande av bidrag inte stämmer med planering och genomförande av projekt. En synpunkt gäller länsskolnämnderna: ”Det är löjligt att länsskolnâmnden inte kan utnyttjas till andra mer neningsfulla uppgifter än att plottra ut anslag pa 5 - 10 Tkr till en massa särskilda utvecklingsarbeten.

En kommun uttrycker att systemet är bra och lätthanterligt.

Tabell 2:4

totala aduinistrativa kostnader för utvecklings- och försöksverksamhet - staten och konnunerna

Utgående statsbidrag (enligt kommunenkäten) 368.9 Mkr

2.1.5 Sammanfattning

För hela skolområdet blir de administrativa kostnaderna för statsbidragen enligt nedan, tabell 2:5.

Tabell 2:5

Administrativa kostnader för hela skolområdet. staten och

kommunerna

Utgående statsbidrag uppgår till totalt 20 225,8 Mkr base-

rat på kommunenkätens uppgifter.

Resursåtgång 1988: (inklusive redovisningscentral, exklusive system-S)

i

Dep/mynd/ Antal Kostnad Andel (8) av E 3 kommuner personår Mkr statsbidrag i

U 0.5 0.6 1) 0.003 Q g sö 11.5 2.6 2) 0.01

LN 34,5 8,1 0,04 § E Kommuner 182,2 33,0 0,2

Totalt 229,0 44,3 0,2

1) Varav 0,344 Mkr utgör ersättning till SCB.

2) varav 0,330 Mkr utgör driftkostnad för ADB-system på redovisningscentralen.

De administrativa kostnaderna för skolans statsbidrag belastar till tre fjärdedelar kommunerna. Den centrala

I E nivån, utbildningsdepartementet och skolöverstyrelsen står 4

för 7 8 av de totala kostnaderna. PA skolans område fördelar sig de totala kostnaderna för den administrativa hanteringen mellan de olika statliga nivåerna och konmunerna sa här:

Tabell 2:6

I total fördelning av administrativa kostnader för skol-

området mellan staten och kommunerna

Dep/mynd/ Kostnad Procent av

kommuner Mkr total

= U 0,6 1 å sö 2.6 s ”

LN 8.1 18

Kommuner 33,0 75

Totalt

Fördelningen av bidrag och kostnader är inte proportionell aellan de olika skolforaerna och utvecklings- och försöksverksanheten. Ino: skolonradet får grundskolan mest statsbidrag nen har laga administrativa kostnader jämfört med de övriga skolforaerna. För bade gymnasiet och kommunal vuxenutbildning krävs ner resurser procentuellt trots lägre bidragsbelopp.

Utvecklings- och försöksverksamhet svarar endast för 2 1 av hela bidragsbeloppet men hanteringen kräver 26 \ av arbetstiden respektive av kostnaderna.

Tabell 2:7

Fördelning procentuellt av statsbidrag respektive administrativa kontnader för olika akolforner och utvecklings- och försöksverksamhet

20 225 Mkr 44,3 Hk:

Vår studie visar

- att bidraget till barnomsorg är det specialdestinerade statsbidrag som är relativt sett billigast att administrera

- att flyktingbidragen är administrativt mycket resurskrävande jäafört med övriga bidrag som hanteras av kommunernas socialförvaltningar

- att bidragen till utvecklings- och försöksverksamhet. till vilka även de särskilda bidragen m m för flyktingmottagning kan hänföras. genomgående är mycket resurskrävande i förhållande_till utgivet bidragsbelopp.

2.2.1 Kommunal barnomsorg och heaspråkstråning i

förskolan

å statsbidrag lämnas. fr o n 19003-01-01, nu kommunal barny omsorg inon daghen. fritidshem och kommunala deltldsgrupper med en enhetlig summa för varje femtontal barn som är inskrivna. För öppna förskolor lämnas ett bidrag för varje enhet.

I bidragen för daghem och fritidshem ingår medel för insatser för barn med behov av särskilt stöd och för personalens fortbildning. För nattöppna avdelningar utgår ett särskilt bidrag och till öppen fritidsverksamhet utgår schablonbidrag. Bidrag till kommunala familjedaghem utgår per inskrivet barn.

För 1988 gäller vissa Övergångsbestämmelser som innebär att bidraget justeras med hänsyn till vilket bidrag som skulle utgått enligt de tidigare bestämmelserna.

statsbidrag utgår vidare för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Denna del av statsbidraget till barnomsorgen behandlas under avsnitt Utveck1ings- och försöksverksamhet nedan.

Kommuner, som ansöker om statsbidrag till barnomsorg, skall inge såväl preliminära uppgifter (1 juni bidragsåret) som slutlig ansökan (1 november bidragsåret).

Förskott, som utbetalas utan särskild ansökan, utgår med 75 procent av föregående års totala bidrag. Utbetalning

sker med en fjärdedel av beloppet i vardera april. juli

under samt januari året efter och oktober bidragsaret

slutavräkning sker i april året efter bidragsaret. bidragsåret.

För hemspraksträning i förskolan lämnas statsbidrag per barn och Ar. utbetalas för kalenderår i efter-

Bidraget skott. Kommunerna ansöker senast l mars Aret efter

bidragsåret. Utbetalning sker i juni.

till barnomsorg (utom de särskilda utveck- Statsbidragen

prövas och utbetalas av lingsmedlen) och hemspraksträning

Sos. Sos beslut får överklagas hos ragesocialstyrelsen, ringen.

Till kommunal barnomsorg under 1988 har S08 utbetalat

om totalt 9 575 Mkr. statsbidraget till henstatsbidrag

i förskolan under 1988 beräknas uppgå till spraksträning omkring 35 Mkr (utbetalas i juni 1989).

av Sos arbete med statsbidragen under 1988 avser Merparten kameral hantering - kontroll. beräkning etc - samt löpande

rådgivning och information rörande bidragsbestämmelserna. Den arbetstid som SoS lagt ned på hantering av dessa bi-

0,4 \ av SoS lönesumma. Sos använder perdrag motsvarar sondator för vissa beräkningar och jämförelser med tidiga-

re Ars statsbidrag. Särkostnaden för dessa bearbetningar

har inte beräknats.

insatser avser (utöver prövning och Socialdepartementets beviljande av medel till utvecklings- och försöksverksamhet som inte behandlas här) främst budgetberedning och

uppföljning, utfärdande av regleringsbrev samt besvärs-

Resursatgángen motsvarar prövning (ca J - 4 ärenden/ar). 0,2 | av departementets lönesumma.

Tabell 2:8 Barnomsorg och hensprbksträning Resursåtgång 1988: stat och kommun, inkl redovisningecentral, SoS statsbidrag: 1988 9,8 miljarder kronor (enligt konnunstudien) 5 Dep/mynd/kommun Antal Kostnad Andel (S) av

Totalt 17,3 2,9 0,03

E

1) Exkl insatser för utvecklingsmedel om 0,6 på, 0,1 Mkr

(se avsnitt Utvecklings- och försöksverksamhet, s 40)

Under senare år har vid några tillfällen införts nya eller

ändrade statsbidragsbestämmelser avseende den kommunala barnomsorgen. Sådana ändringar innebär omfattande arbete med förordning, nya föreskrifter, beräkningar, information. etc. 1988 är i detta avseende ett mellanår för

socialdepartementet och S08. För Sos innebär de övergångs-

bestämmelser som gäller för 1988 ett fördubblat arbete med

bidragsberäkningarna. Huvuddelen av detta extra arbete har

dock infallit under 1989.

Kommunernas arbetskostnad är, med tanke på att de lämnar

Q såväl preliminära uppgifter som slutlig ansökan vad gäller § statsbidraget till barnomsorg, förhållandevis lag. I de * tre storstadskomnunerna dock närmare

åtgår i genomsnitt ett personår för statsbidragshanteringen (jfr bilaga 3). Cirka en tredjedel av kommunerna har angett att tidsåtgången för statsbidragsadninistrationen under 1988 var onormal. Flertalet av dessa har lagt ned mer arbete än normalt till följd av de Övergångsbestämmelser som gäller vid beräkning av statsbidraget för 1988.

4 Eget datorstöd förekommer främst i stora och medelstora

konnuner (20 000 invånare eller fler). Btt trettiotal kommuner köper externa ADB-tjänster.

Några kommun rs synpunkter:

En kommun påpekar att handläggningen av statsbidraget är för utspridd under året eftersom vissa mätdagar måste iakttas. En annan kommun framhåller att om inte bidraget ändrades så ofta skulle hanteringen underlättas avsevärt.

1i

ett enklare statsbidrag. Bidra- 3 Några kommuner efterlyser get skulle kunna utgå som procentuell del av bruttoomslutningen eller efter antal barn i åldern 0-5 år den 31/5 aktuellt bidragsår.

2.2.2 social hemhjälp och färdtjänst

För social hemhjälp i kommunerna betalas statsbidrag dels, under förutsättning att vissa krav på boendestandard är uppfyllda. som ett bidrag per årsarbetare inom verksamheten, dels som ett bidrag per kommuninvånare som uppbär ålders- eller förtidspension.

Fr 0 m 1989-01-01 utvidgas statsbidragssystemet. schablonbidraget per pensionär slopas i och med att de nya reglerna införs och inga särskilda krav ställs på bostadens utrymmes- och utrustningsstandard. Vidare kommer särskilda medel att utgå för personalutvecklande insatser under 1989 och 1990.

Bidrag utgår också för utvecklings- och förnyelsearbete i syfte att förbättra och effektivisera den sociala hemhjälpen. Denna del av statsbidraget till den sociala hemhjälpen behandlas i avsnittet om utvecklings- och försöksverksamhet nedan.

Landstingskommun och kommun erhåller statsbidrag till kostnader för färdtjänst åt personer som på grund av handikapp har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Bidraget utgår med 35 \ av bruttodriftkostnaderna. Fr 0 m verksamhetsåret 1901 infördes en kostnadsbegränsning som innebär att bidraget inte får öka med mer än ett belopp som står i viss relation till antalet invånare som är 65 år eller äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex.

Bidragen till landstingskommunerna (bortsett från stockholms läns landsting) avser främst s k förvaltningsresor och motsvarar ca 1 \ av utbetalat belopp. I Stockholms län administreras färdtjänsten på länsnivå av landstinget. Bidraget till Stockholms läns landsting uppgår till knappt 40 8 av totalt utbetalat färdtjänstbidrag. Kommunerna i

länet kan härutöver erhålla bidrag till kostnader för legitimering (prövning av färdtjänsttillstand).

Ett för färdtjänsten bereds för närva-

nytt bidragssystem rande i regeringskansliet.

Statsbidragen prövas och utbetalas av socialstyrelsen, S05. SoS beslut får överklagas hos regeringen.

utbetalas för kalenderår i efterskott. Kommunerna E Bidragen

ansöker senast l april året efter bidragsaret och utbetal-

ning sker i juni.

för 1987 (som kommunerna ansökt om och SoS

Statsbidragen

utbetalat under 1988) uppgick beträffande social hemhjälp

. till 2 180 Hkr. i n till primärkommuner (inkl de landsi Färdtjänstbidraget

kommunernas förvaltningsresor m m som inte kan

tingsfria

särskiljas) uppgick till 283 Mkr. Bidraget till stockholms

läns landsting uppgick till 132 Mkr.

Huvuddelen av SoS arbete med dessa statsbidrag avser kame-

ral hantering - formell granskning, beräkning och uppfölj-

ning - samt information och rådgivning rörande bidrags-

bestänmelserna. Den arbetstid SoS lagt ned under 1988

motsvarar 0,4 t av Sos lönesumma. sos använder ordbehand- 1

för vissa beräkningar och jämförelser med

lingsutrustning

Ars statsbidrag. Särkostnaden för dessa bearbet-

tidigare

ningar har inte beräknats.

Socialdepartementets insatser avser (utöver prövning och

beviljande av medel till utvecklings- och förnyelserarbete

som inte behandlas här) främst budgetberedning och upp-

följning, utfärdande av regleringsbrev samt besvärspröv- = ning. Resursatgången motsvarar 0,9 \ av departementets

lönesumma.

Administrationen av statsbidraget till hemhjälp ianspråk-

tar sett betydligt mer resurser än administra-

generellt

tionen av färdtjänstbidraget. E E vid beräkningen av socialdepartementets och Sos resurs-

åtgång har hänsyn inte tagits till att ca 40 R av färd- Q . tjänstbidraget - se ovan - utgår till landstingskommuner.

Tabell 2:9 Social henhjälp och färdtjänst Resursåtgång 1988: stat och kommun, inklusive redovisningscentral. SoS. statsbidrag: 1988 2.7 miljarder kronor (enligt kommunstudien inkl kommuner i AB-län)

r4

1) Exkl insatser för utvecklingsmedel om 0.5 pá, 0,1 Mkr (se avsnitt Utvecklings- och försöksverksamhet, s 40)

2) Inkl 0,09 Hkr i konsultkostnader för en utredning som underlag för eventuella nya statsbidragsbestämmelser för färdtjänsten

För statsbidraget till social hemhjälp omfattade SoS insatser under l988 föreskriftsarbete till följd av delvis ändrade bidragsbestämmelser samt särskilda insatser till följd av att ett av de ärenden som överklagats till regeringen inrymde mer principiella frågor om tillämpningen av bidragsbestämnelserna. Beträffande statsbidraget till färdtjänst innebar SoS arbete med anslagsframställningen under 1988 betydande extra insatser som förberedelser för ett eventuellt nytt statsbidrag.

Administrationen av statsbidraget till äldreomsorgen (statsbidrag till kommunerna för stöd och hjälp i boendet) kommer, till följd av de nya bestämmelser som gäller fr 0 m 1989, att försvåras. Särskilda Övergångsbestämmelser gäller för 1989 och 1990 då bidrag skall beräknas enligt bade de nya och de gamla bidragsbestämmelserna.

Administrationen involverar färre personer och kräver i allmänhet färre dagar än bidraget till barnomsorg. I kommuner med 50 000 - 99 000 invånare är administrationen dock lika resurskrävande som för barnomsorgsbidraget (jfr bilaga 3). Arbetskostnaden uttryckt som andel av statsbidraget blir genomgående nagot högre än för bidraget till

n barnomsorg p g a skillnaden i bidragsstorlek.

Eget datorstöd förekommer i drygt hälften av de stora och medelstora kommunerna (50 000 invånare eller fler). Köp av datorstöd förekommer i ett femtontal mindre kommuner.

Några kommuner påpekar att hemhjälpsbidragets koppling till personalkategorier/kostnader försvårar administrationen. Svårigheter finns också vad gäller avgränsning av bidragsberättigad verksamhet. Statsbidraget till äldreomsorg skulle enligt nagra kommuner bli mer rättvist och lätthanterligt om det kunde beräknas efter antalet äldreboende med viss Aldersindelning samt med schablonersättning för förtidspensionärer.

2.2.3 Hissbrukarvard

statsbidrag utgår till missbrukarvard i enlighet med en överenskommelse som 1985 har träffats mellan staten och de blda kommunförbunden och som gäller aren 1986 - 1989. Bidragets fördelning bestäms varje år efter förhandlingar mellan staten och kommunförbunden. Förhandlingsarbetet omfattas inte av vår studie.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen. sos, efter anmälan av statens förhandlingsnämnd.

Fr o m 1988-07-01 infördes ett nytt bidrag för vård av narkotikamissbrukare vid s k hem för särskilt noggrann tillsyn. Beträffande detta särskilda bidrag (35 Mkr) ansöker kommunerna om medel. Ansökningarna prövas och medel utbetalas av sos.

Statsbidraget till missbrukarvård för 1988 har fastställts till 825 Mkr (exkl de särskilda medlen enligt ovan). Huvuddelen av statsbidragen till primärkommunerna utgörs av s k kommunbidrag (683 Mkr inkl bidragen till de landstingsfria kommunerna). Härutöver utgår platsbidrag och omstruktureringsbidrag till vissa (ett fåtal) primärkommuner. främst till Stockholms kommun och till de landstingsfria kommunerna Malmö och Göteborg.

I resursberäkningen ingar socialdepartementets och SoS hela arbete med statsbidraget. men endast 65 l av Sos arbete med de särskilda medlen (av SoS uppskattad andel till primärkommuner). SoS insatser motsvarar 0.2 S av SoS lönesumma. socialdepartementets insatser. främst budgetarbete och kontakter med kommunerna kring statsbidraget, motsvarar 0.1 1 av departementets lönesumma. Under 1989 kommer betydligt större insatser att behöva göras i samband med en omarbetning av bidraget.

Tabell 2:10 Hissbrukarvård Resursátgång 1988: stat och kommun, inkl redovisningscentral, sos statsbidrag 1988: 658 Mkr (enligt kommunstudien)

1) Varav för de särskilda medlen 0,7 på, 0,22 Mkr

Kommunstudiens bidragssiffra är för låg. Enbart kommunbidraget till prinärkonmuner - inklusive de landstingsfria - uppgår enligt statens förhandlingsnämnd till 683 Mkr.

Över 95 t av detta bidrag utbetalas utan ansökan efter förhandlingsöverenskommelser mellan staten och kommunförbunden. En korrekt beskrivning av arbetskostnaden borde beakta tid för framtagning av förhandlingsunderlag, förhandling etc. Detta har inte omfattats av var undersökning.

De tre storstadskommunerna är sannolikt mest berörda av de 35 Mkr som satsas på att få fram platser för tvångsvård av narkotikamissbrukare. I ansökningsförfarandet ingår diskussisoner med sos om bidragsberättigad verksamhet etc. Enligt kommunstudien har storstadskommunerna i genomsnitt lagt ned en knapp personmánad på hanteringen av statsbidrag till missbrukarvard (jfr bilaga 3).

2.2.4 Utvecklings- och försöksverksamhet

statsbidrag utgår för främst utvecklingsarbete inom den öppna socialtjänsten, försök med nya vård- och behandlingsformer inom den öppna missbrukarvarden samt utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsomradet. Bidraget för l988 till primärkommuner är ca 15 Mkr.

statsbidrag utgår vidare till utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen respektive den sociala hemhjälgen. Bidragen uppgår vardera till ca 20 Mkr per Ar.

Ansökningar om medel för utvecklings- och försöksverksamhet inom barnomsorg och social hemhjälp har hittills prö-

vats - och medel utbetalats - av regeringen (socialdepartementet). Sos medverkar i denna uppgift fr o m 1989-07-01. Antalet ansökningar som gäller barnomsorg uppgår till ett par hundra årligen. Ungefär hälften av dessa godkänns. Under perioden 1984-07--1988-12 har ca 115 Mkr fördelats pa ca 650 projekt. Beträffande den sociala

har för motsvarande period beviljats medel hemtjänsten till ca 330 projekt med tillsammans ca 70 Mkr.

När det gäller utvecklings- och försöksverksamhet inom socialt behandlingsarbete m m prövar sos ansökningarna och betalar ut medlen. Socialdepartementet beslutar om disposition under vissa anslagsposter efter beredning av SoS.

I socialdepartementets redovisade kostnader ingar 50 | av departementets totala arbete med statsbidraget till socialt behandlingsarbete m m. Detta motsvarar primärkommunernas andel av totalt utbetalade medel inom anslaget 1988.

Merparten av S05 arbete avser informations- och kontaktverksamhet för att stimulera till. etablera och följa upp bidragsberättigad utvecklings- och försöksverksamhet. SoS har beräknat resursåtgángen för de insatser som avser bidrag till primärkommuner rörande socialt behandlingsarbete m m. Om riktade informations- och utbildningsaktiviteter för att stimulera till försök med andra vardalternativ inkluderas ligger resursåtgången mellan 1,3 och 2.6 personår. Även kostnaden blir högre och hamnar mellan 0,3 och 0,6 Mkr. Det är vanskligt att dra någon skarp gräns mellan insatser som sammanhänger med att statsbidrag utgår till sådan utvecklings- och försöksverksamhet och insatser som sammanhänger med socialstyrelsens uppgifter i övrigt när det gäller att utveckla socialtjänsten.

angående kommunernas kostnader avser dem som Uppgiften sökt och fått bidrag. För de 18 kommuner som sökt men inte fått bidrag saknas kostnadsuppgift.

Tabell 2:11 Utvecklings- och försöksverksamhet Resursatgang 198 : stat och kommun, inkl redovisningscentral. SoS statsbidrag 1988: 39 Mkr (enligt kommunstudien) Dep/mynd/kommun Antal Kostnad Andel (\) av

Utfallet av kommunstudien är i denna del nagot osäker. Tanken var att kommunerna här skulle redovisa medel till försöks- och utvecklingsverksamhet inom barnomsorg, social hemhjälp och socialt behandlingsarbete m m. Totalt statsbidrag borde då vara ca 55 Mkr.

Resultatet visar att statsbidrag till försöks- och utvecklingsverksamhet är relativt bidragsbeloppet mer administrativt resurskrävande än rena driftbidrag. I de tre storstadskommunerna är bidragen till utvecklings- och försöksverksamhet även i absoluta tal betydligt mer resurskrävande än driftbidragen till äldreomsorgen (jfr bilaga 3). De höga värdena för arbetskostnaden i procent av statsbidraget är emellertid också en aterspegling av de laga statsbidragsbeloppen.

De kommuner som fått avslag på sina ansökningar återfinns alla i de tre minsta kommunstorlekarna (färre än 50 000 invånare) medan ingen kommun i de tre största grupperna uppger sig ha fatt avslag på sina ansökningar. Andelen sjunker också kraftigt med avtagande kommunstorlek. Resultatet tyder på att den kommunala verksamheten måste vara av viss omfattning (omfatta ett visst mått egenfinansierade resurser) för att försöks- och utvecklingsverksamhet skall vara aktuell.

Kommunerna efterlyser en förenkling av ansökningsförfarandet. En kommun kommenterar: ”Ansökan om projektbidrag är alltid mycket tidskrävande och slutar oftast med ett avslag.

2.2.5 Åtgärder för flyktingar

Staten ersätter kommunerna för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. statens invandrarverk, SIV, beräknar medelsbehovet för hela anslaget Ersättning till kommunerna för atgärder för flyktingar m m. Utfallet på anslaget beräknas för budgetåret 1988/89 bli 1 950 Mkr.

Till administrationen av ersättningen till kommunerna för atgärder för flyktingar har vi hänfört insatser inom arbetsmarknadsdepartementet avseende budgetberedning, regleringsbrev, besvärsprövning och - under 1988 - ändringar i förordningen. Insatserna motsvarar 0.4 \ av departementets lönesumma.

2.2.5.1 Ekonomiskt stöd

statsbidrag utgår för ekonomiskt bistånd som kommunerna lämnat till flyktingar och vissa andra utlänningar. Länsstyrelserna prövar och betalar ut ersättningen, vilket sker i efterskott för kalenderår. Besluten far överklagas till kammarrätten. Kammarrätternas eventuella administrativa hantering omfattas inte av var studie.

Under 1988 utbetalades enligt SIV knappt 1 300 Hkr till kommunerna. Beloppet avser ersättning för ekonomiskt bistand som kommunerna utgivit under 1987.

SIV tar fram underlag för kommunernas atersökning av de belopp som utgivits som ekonomisk bistånd. Underlaget skall fogas till den ansökan som kommunen inger till länsstyrelsen. Det innehåller sådana uppgifter som länsstyrelsen behöver för att kunna bedöma kommunens rätt till ersättning: om personen väntar på uppehållstillstånd, om . sådant tillstånd beviljats. hur länge återsökningsrätt 3 i framtiden etc. föreligger

SIV bedömer att arbetet med att ta fram dessa uppgifter är mycket resurskrävande. Den beräknade arbetsinsatsen motsvarar 0,9 1 av SIVs lönesumma. Uppgifterna kan i viss utsträckning hämtas ur Slvs datasystem. Kostnaderna för datorstödet uppges vara 0,1 Mkr.

Länsstyrelserna gör i allmänhet en preliminär prövning och utbetalning direkt när ansökan kommer in. Därefter slutregleras ersättningen efter genomförd granskning.

Tyngdpunkten i länsstyrelsernas hantering ligger i en materiell granskning. Denna innebär kontroll av att de begärda beloppen är Atersökningsbara enligt förordningen om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar, d v s av att bidragstagaren är

ersättningsberättigad enligt denna förordning och enligt socialtjänstlagen. Fr 0 m 1988-05-01 regleras kommunernas rätt till återsökning även av lagen om bistånd åt asylsökande m fl.

Kontrollen görs utifrån de redovisningar över familjer som fätt bidrag och de registerutdrag från statens invandrarverk som kommunerna sänder in tillsammans med ansökan. 1 vissa fall begärs akter in i samband med granskningen.

Pa uppdrag av regeringen utreder SIV för närvarande i samråd med länsstyrelsernas organisationsnämnd en ny ordning för utbetalning av dessa ersättningar till kommunerna. Ett slutligt förslag skall enligt uppdraget redovisas till regeringen senast 1989-06-30. Förslaget kommer sannolikt att innebära att ersättningen prövas och utbetalas av SIV. Regeringen har även under varen 1989 tillsatt en 5 arbetsgrupp, i vilken bl a Svenska kommunförbundet medver- 3 kar, med uppgift att utreda möjligheterna att fr 0 m 1990-07-01 ersätta kommunernas kostnader för flyktingmottagning (inkl det ekonomiska stödet) med en “generalschablon. I avvaktan på arbetsgruppens förslag kommer sannolikt inga förändringar att vidtas i administrationen av det ekonomiska stödet.

Vår studie av sex länsstyrelser resulterade i en arbetskostnad om sammanlagt 0,3 Mkr (knappt 1.6 personår). Mot bakgrund härav kan länsstyrelsernas totala arbete med bidraget uppskattas till ca 1,2 Mkr (ca 6,3 personár). För de sex länsstyrelser som ingick i studien varierade resursinsatsens andel av respektive länsstyrelses lönesumma mellan 0,05 och 0,4 t.

2.2.5.2 Flyktingmottagning

Till de kommuner som träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagning lämnas särskild ersättning i form av s k schablonbidrag för varje mottagen asylsökande och flykting. sIVs beslut om schablonersättning far överklagas hos regeringen.

Bidraget utbetalas för varje mottagen flykting/asylsökande som bott i kommunen över ett kvartalsskifte. Utbetalningen sker per kvartal i efterskott. Under 1988 utbetalades ca 7 330 Mkr i schablonersättning till kommunerna. §

SIV tar efter varje kvartalsskifte fram ett preliminärt

Å underlag genom datorbearbetningar och sammanställningar. å Dessa underlag sänds till kommunerna för kontroll och komplettering. SIV får därvid en hel del telefonförfrågningar från kommunerna. När materialet kommer Ater kompletteras sxvs register med de uppgifter kommunerna lämnat, underlag för utbetalning erhålls via datorbearbetning

och utbetalning sker. Budgetåret l987/88 gjordes ca 1 000 sådana utbetalningar. slvs arbetsinsats motsvarar 0.9 l av verkets lönesumma. Kostnaderna för datorstödet uppges vara 0,6 Mkr.

För närvarande pågår en översyn av schablonbidragen i syfte att åstadkomma en förenkling. Ytterligare datorstöd till hanteringen planeras 1 samband med övergången till ny regionaliserad organisation 1989-07-01. Uppdraget till den nyligen tillsatta arbetsgruppen (se s 43) innebär i grunden ändrade förutsättningar för förenklingsarbetet och datorstödet. I avvaktan på gruppens resultat kommer sannolikt inga mer genomgripande åtgärder att vidtas.

Särskilda bidrag kan utgå till stöd och insatser av pro- -jektkaraktär bl a för att bygga upp kompetens i mottagningskommuner. vid mottagning av ny flyktinggrupp. vid stor sekundäromflyttning från andra kommuner. för att få fram lämpliga bostäder, för att åstadkomma ökat flyktingmottagande och för att flyktingar snabbare skall få en egen försörjning. Under 1988 utbetalades 13 Mkr till 215 projekt.

Härutöver utgår ersättning för kollektiva genomgångabostäder och grupphem samt för vissa transportkostnader. utbetalningarna uppgick budgetåret 1987/88 till knappt 125 Mkr.

Kommunerna ansöker löpande om bidrag till kollektiva genomgångsbostäder. Under beredningen av dessa ärenden har SIV mycket kontakter med kommunerna. Utbetalningarna sker halvårsvis i efterskott. Budgetåret 1987/88 gjordes 370 sådana utbetalningar. Dessutom tillkommer ca 100 beslut i samband med ansökningar från kommunerna om förhandsbesked för statsbidrag till särskilda lösningar i genomgångsboende samt beslut om och utbetalning av ersättning för s k grupphem och utbetalda transportkostnader. Hed ledning av SIVs insatser för särskilda bidrag om genomgångsbostäder uppskattas kommunernas administrativa kostnader till 1,4 Mkr (8,5 personår).

Slvs arbetsinsats i samband med de särskilda bidragen och ersättningen för bl a kollektiva genomgångsbostäder motsvarar 0,7 t av verkets lönesumma och tar i anspråk 44 \ av den totala arbetstiden för flyktingmottagning.

Tabell 2:12 Åtgärder för flyktingar Resursatgang 198 : stat och kommun statsbidrag: 1988 1,7 miljarder kronor (enligt kommunstudien)

1) varav ekonomiskt stöd 5,2 personår. 0,9 Mkr och flyktingmottagning 8,6 personår, 1,9 Mkr.

2) Varav ekonomiskt stöd 37.2 personár, 5,5 Mkr och flyktingmottagning 19,4 personår, 3,1 Mkr.

Datorstöd - i huvudsak eget - utnyttjas vid återsökning av ekonomiskt stöd av lägst två tredjedelar av kommuner med fler än 50 000 invånare och av cirka hälften av kommunerna med 10 000 - 49 000 invånare. Bland de allra minsta kommunerna utnyttjar ett fåtal datorstöd. vid övrig bidragshantering utnyttjas datorstöd främst av de stora och medelstora kommunerna.

De särskilda bidragen och ersättningen för kollektiva genomgångsbostäder m m motsvarar bidrag för utvecklingsoch försöksverksamhet inom andra statsbidrag/statsbidragsområden. Ineatserna har särredovisats i fotnot l och 2 i tabellen ovan. vid jämförelser med andra statsbidrag bör resursinsatser för dessa bidrag och ersättningar exkluderas.

att de nya allmänna raden enligt Några kommuner uppger

om bistånd till asylsökande m El inneburit merarbelagen te. statsbidraget för utgivet

Manga kommuner menar att ekonomiskt stöd kräver orimligt stor administrativ arbetsinsats. I kommentarerna betecknas bestämmelser och ansökningsrutiner som detaljrika, oerhört/skandalöst krångliga, otympliga och tidskrävande. SIVs rutiner bedöms fungera dåligt och länsstyrelsens krav på underlagsspecifikationer

vara alltför långtgående. Datorstöd uppges vara en upplevs förutsättning för att klara administrationen.

Även hanteringen av övriga bidrag bedöms vara tungrodd och administrativt tillkranglad. Kommunerna efterlyser enklare och klarare föreskrifter. Några kommuner uppger att administrationen har ökat. Som orsak anges bl a bidragen till

samt Slvs datasystem. Att SIV och genomgångsbostäder kommunerna har olika sökbegrepp försvarar hanteringen.

Tabell 2:13

Bkononiskt stöd och schablonbidrag

Resursatgång 1988: stat och kommun

1988 l,5 miljarder kronor (enligt kommunstustatsbidrag: dien)

Antal Kostnad Andel (1) av Dep/mynd/kommun

l) Varav ekonomiskt stöd 5,2 personar, 0,9 Mkr respektive schablonbidrag 4,8 personar. 1,3 Hkr.

2) Varav ekonomiskt stöd utgör 37,2 personår, 5,6 Mkr

schablonbidrag 10,9 personar respektive 1.7 respektive Mkr.

2.2.6 sammanfattning

Kommunerna svarar för drygt två tredjedelar av de totala kostnaderna för hantering av statsbidrag inom det sociala omradet. För vissa enskilda bidrag - missbrukarvard och

utvecklings- och försöksverksamhet - är kostnaderna dock jämnt fördelade uellan stat och kommun.

Tabell 2:14

Social omsorg a

“i Resursatgang 1988: stat och kommun

å

En jämförelse mellan de olika statsbidragen inom omradet visar att det inte är statsbidragets storlek som avgör hur dyr den administrativa hanteringen blir. De bidrag som svarar för en högre andel av den totala resursåtgángen än vad som skulle vara motiverat av bldragsstorleken utmärks av särskilda krav på underlag vid ansökan och omfattande granskning.

Tabell 2:15

social omsorg

De olika statsbidragens procentuella andel av de totala statsbldragen (l4.9 miljarder kronor) resp den totala resursåtgangen (19,1 Mkr)

Arbetsmarknadainsatser

Vår studie visar

- att pA detta område lägger staten och kommunerna ner

lika mycket arbetstid på att administrera statsungefär bidrag. Kostnaderna för staten är högre än kommunernas.

- att arbetet är decentraliserat, utbetalning sker via länsarbetsnämnderna.

- att ca 80 I av länsarbetsnämndernas administrativa kostnader för hantering av statsbidrag avser granskning och utbetalning.

- att är det administrativt sett mest

beredskapsarbeten krävande bidraget.

Statsbidragen har som uppgift att motverka arbetslöshet

underlätta inträdet på arbetsmarknaden för genom att arbetssökande. De olika bidragen inom området är anpassade till olika målgrupper och faktorer som orsakar arbetslöshet. Säsongsarbetslöshet, ungdoasarbetslöshet och arbetshandikappades svårigheter att träda in på arbetsmarknaden är exempel på problem som statsbidragen är tänkta att kunna lösa eller mildra.

Gemensamt för den alla är att hela eller delar av arbets-

kostnader till följd av anställningen ersätts i givarens efterhand. kan också utgå för nödvändiga an-

Ersättning passningar av arbetsplats vid anställning av arbetshandikappad eller för arbetsbiträde. Graden av kostnadstäckning varierar mellan olika bidragsformer.

Kommunerna får statsbidrag inom området i sin egenskap av

De flesta statsbidragen inom området riktas arbetsgivare. till hela arbetsmarknaden vilket medför att den primärkommunala andelen stöd varierar mellan olika statsbidrag.

De statsbidrag som ingar i var undersökning är:

- Beredskapsarbete (ej för investeringsändamål).

Offentligt skyddat arbete.

Ungdomslag.

Rekryteringsstöd.

- särskilt samt introduktionsstöd.

Lönebidrag, lönebidrag

- Arbetsbiträde/tekniska hjälpmedel.

De viktigaste bidragen belopps- och volymmässigt till kommunerna är beredskapsarbete, offentligt skyddat arbete samt ungdomslag. De svarar för ca 90 l av utbetalt belopp. Av de resterande bidragen svarar lönebidrag för ca 9 I medan de övriga bidragen knappast alls har kommuner som mottagare. En orsak är att AMS och länsarbetsnämnderna i praktiken ställer högre krav på kommunerna än andra arbetsgivare. Därför mottar ytterst få kommuner rekryteringsstöd, bidrag för arbetsbiträde och tekniska hjälpmedel.

För vissa bidragstyper kommer kommunerna och länsarbetsnämnden årligen överens om hur manga arbetssökande kommunen kan ta ansvar för. Denna överenskommelse får formen av beslut vad gäller beredskapsarbeten men kan vara mer informell vad gäller andra bidrag. För vissa statsbidrag. exempelvis lönebidrag och offentligt skyddat arbete, beslutar länsarbetsnämnden om fördelning.

Kommunen rekvirerar i efterskott ersättning för sina kostnader. Detta görs oftast månadsvis men även halvarsvisa rekvisitioner förekommer. Kommunerna anger sina krav per individ och bidrag. Huvuddelen av alla kommuner använder datorstöd för rekvistionsarbetet. Underlaget från kommunen granskas före utbetalning av länsarbetsnämnden.

Arbetsmarknadsområdet är konjunkturberoende och behoven av stöd varierar över tiden och i olika delar av landet. Pörändringstakten för de olika statsbidragen är mycket olika. Det pågår förändringsarbete och försöksverksamheter men det finns också områden där reglerna inte ändrats på flera år. Exempel på det senare är bidragen till offentligt skyddat arbete och lönebidrag.

AMS har under senare år gjort framställningar om ett mer flexibelt system än dagens som i vissa fall kan låsa fast arbetssökande i för staten mer kostsamma stödformer än vad som bedöms vara nödvändigt. Andra stödformer, exempelvis arbetsmarknadsutbildning. har under senare år fått ökad vikt vid sidan av de traditionella statsbidragen.

Medel för utvecklings- och försöksverksamhet förekommer på arbetsmarknadsområdet. Beslut angående användningen av dessa medel fattas av såväl departementet, AMS som länsatbetsnämnderna. Det är dock sparsamt med projekt som har primärkommuner som direkta mottagare av stöd. Kommunerna kan dock medverka i projekt på arbetsmarknadsområdet utan att själva vara mottagare av projektmedel. vi har dock

inte kunnat fånga denna eventuella administrativa andel arbetstid med var undersökning.

2.3.1 Administrativa kostnader för hantering av

till arbetamarknadsinsatser statsbidrag staten och kommunerna

Arbetsmarknadsdepartementet (A)

Arbetsmarknadsdepartementets administrativa hantering av statsbidragen till primärkommunerna är liten. Departe- . mentet gör vissa beräkningar och prognoser i samband med anslagsframställningen från AMS och inför kompletteringspropositionen. Vidare finns projektmedel som departe- . mentet beslutar om men fa beslut gäller primärkommuner som 5 mottagare av stöd. Besvärshantering förekommer men det är få ärenden med kommuner som part, under 1988 handlade departementet endast fyra sådana ärenden.

Arbetstidskostnaden för den administrativa hanteringen av statsbidrag utgör 0,03 1 av lönesumman för departementet.

Arbetsmarknadsstxrelsen (AMS)

Statsbidragsadministrationen inom AMS kännetecknas av övergripande arbetsuppgifter som fördelning av medel till den regionala organisationen, föreskriftsarbete, förfrågningar samt ansvar för underhåll, utveckling och drift av det datoriserade utbetalningssystemet för statsbidrag, bidragsrutinen“. AMS sköter kontakterna med departementet och svarar för anslagsframställningen. PA arbetsmarknadsområdet läggs det vanligen ner ett betydande arbete även inför kompletteringspropositionen. Under 1988 var dock detta arbete av mindre omfattning jämfört med tidigare År. Orsaken är det förbättrade arbetzmarknadsläget.

Den del av verksamheten som berörs av var undersökning om administration av statsbidrag utgör en liten del av den totala verksamheten på AMS. Totalt har drygt 30 personer , beröring med administration av statsbidragen men för hela Q AMS uppgår deras totala arbetsinsats till 1,5 personår.

Andra administrativa uppgifter är utarbetande av före- ; skrifter och fördelning av medel (statsbidrag) till den regionala organisationen. Rad och stöd beträffande tolkning av bestämmelser för bidragen tar också resurser.

Beredskapsarbeten och ungdomslag var de statsbidrag som j under 1988 krävde mest administrativa resurser. Ekonomiadministration samt underhåll och drift av bidragsrutinen tog därnäst mest tid. Den relativt sett höga andelen arbetstid för ungdomslagen hänger samman med regeländring under 1988. Denna föranledde nya föreskrifter och ett ökat

antal förfrågningar.

Länsarbetsnämnderna (LAN)

Den administrativa hanteringen av statsbidragen till primärkommunerna utgör en begränsad del av hela LANs verksamhet. För de länsarbetsnämnder vi besökt upptar administrationskostnaden ca 2 I av hela lönekostnaden.

All utbetalning av statsbidrag sker via LAN och 80 t av de redovisade kostnaderna för hantering av statsbidrag hänger samman med granskning och utbetalning av statsbidrag. Det mest krävande statsbidraget administrativt sett är beredskapsarbeten.

Länsarbetsnämnderna lägger ner ungefär lika mycket arbetstid som landets kommuner för att administrera statsbidrag. Kostnaden för statens hantering av statsbidrag är högre än den kommunala, skillnaden kan dock till en del bero på olika beräkningsgrunder för lönekostnaden. LANs relativt sett höga kostnader förklarar varför statens kostnader för arbetsmarknadsomrádet är högre än kommunernas. För andra områden i var undersökning är vanligen kommunernas kostnader högre än statens.

Ytterligare administrativa uppgifter på LAN är fördelning av medel, uppföljning, budgetarbete, besvärshantering, förfrågningar samt viss beslutsadministration. LAN har också kontakter med kommuner, länsstyrelser, utvecklingsfonder, övrig statlig förvaltning i länet samt med AMS.

Arbetsförmedlingarnas andel administration av statsbidrag ingår inte i var redovisning av statens kostnader. Vi bedömer förmedlingarna endast i begränsad omfattning administrera statsbidrag.

Kommuner

I enkäten till kommunerna har samtliga statsbidrag behandlats tillsammans och inte var för sig. Hanteringen i kommunerna rör huvudsakligen rekvisition av medel som helt eller delvis i efterhand ska täcka kommunens kostnader som arbetsgivare. Rekvisitionen görs oftast månadsvis av handläggare och assistenter. Huvuddelen av kommunerna använder datorstöd för rekvisitionsarbetet. Arbetstidens omfattning är inte proportionell med bidragsbeloppens storlek. Om bidragsbeloppet ökar med en tredjedel ökar arbetstiden för en del kommunstorlekar med det dubbla.

Den totala kostnaden för landets kommuner uppgår till 7,2 Mkr och utgör 0,5 | av det totalt utgående beloppet. 1 443,4 Mkr enligt konmunenkäten.

Några kommuner har i enkäten uttryckt uppfattningar om statsbidragen på arbetsmarknadsoarådet. Bland den går åsikterna i sär. Någon framhåller att LAN har omständliga rutiner som kräver att stöd ska rekvireras per individ och inte för bokförda kostnader. Den genomförda decentraliseringen som medfört att varje arbetsförmedlingskontor fått en egen budget har också medverkat till en resurskrävande hantering. andra anser att det är enkelt att rekvirera medel 1 samarbete ned LAN.

Krav framförs om förenklingar: Driftbidrag i förhållande till procentuell arbetslöshet bör införas. Lönebidrag borde utbetalas månadsvis och inte halvårsvis. Totalsummor borde räcka vid rekvisition i stället för att individer anges.

2.3.2 Totala koatuader för adniniatrativ hantering av

statsbidrag - staten och kon-unerna

Totalt utbetalt statsbidragsbelopp enligt komnunenkäten uppgår till l 443,4 Mkr vilket är för lågt. AMS bedömer att ca 2 miljarder utbetalades till priaärkommunerna under kalenderåret 1988.

Tabell 2:16

Resursåtgång 1988 (inklusive ADB-baserad bidragsrutin, exklusive kostnader för system-5).

1) Beloppet inrymmer kostnader för drift och underhåll av den ADB-baserade bidragsrutinen, totalt 0.07 Mkr.

Finansiering

Vår studie visar - att akatteutjämningsbidragen har de lägsta administrativa kostnaderna relativt sett av alla statsbidrag i var studie

- att kostnaderna för administrationen belastar staten och huvudsakligen finansdepartementet. Kommunerna står för ca 25 \ av kostnaden.

; - att de extra skatteutjämningsbidragen står för merparten av de administrativa kostnaderna till följd av det ansökningsförfarande som föregår utbetalning.

- att de låga kostnaderna för administrationen av de allmänna skatteutjämningsbidragen förklaras av ett i hög grad datoriserat system med låga kostnader.

Skatteutjämningsbidrag syftar till att utjämna skillnaderna mellan olika kommuner och landstingskommuner vad gäller skattekraft och standard och utgör exempel på s k generella statsbidrag. Fyra typer av skatteutjämningsbidrag ingår i var kartläggning:

* Allmänna skatteutjämningsbidragen.

Extra skatteutjämningsbidrag (ej förebyggande av naturolyckor eller ersättning till kollektiv persontrafik).

Skatteutjämningsbidrag till följd av avskaffandet av den kommunala garantibeskattningen.

skatteutjämningsbidrag till följd av avskaffandet av företagsbeskattningen.

Extra skatteutjämningsbidrag ges efter ansökan till kommuner som av olika skäl har en svag ekonomi. vad gäller de två sistnämnda utgår bidrag med stöd av riksdagens beslut.

Det allmänna skatteutjämningsbidraget hanteras centralt av RSV och SCB och regionalt av länsskattenyndigheterna. RSV utfärdar föreskrifter för arbetet vid SCB och länsskattemyndigheterna. Länsskattemyndigheterna svarar för utbetalning till kommunerna av samtliga skatteutjämningsbidrag.

Kommunerna ansöker om extra skatteutjänningsbidrag hos länsstyrelsens regionalekonomiska enhet. Länsstyrelsens

handläggning innebär att ansökan ska tillstyrkas eller avslås. Beslut fattas av regeringen efter beredning i finansdepartementet.

Kommunernas administrativa hantering av statsbidrag inskränker sig till det extra skatteutjämningsbidraget. Därför är det endast detta statsbidrag som redovisas i kommunenkäten. Övriga skatteutjämningsbidrag har en mycket marginell administrativ hantering.

De kostnader som redovisas avser administrativ hantering under 1988. Denna hantering ledde till fastställande av bidrag. som betalades ut för 1989. Totalbeloppet för 1989. uppgår enligt finansdepartementet till cirka 10 200 Mkr. Det är svårt att för de bidrag vi valt ut särskilja kostnader som rör enbart primärkommuner eftersom detta är en begränsad del av hela hanteringen. Vi bedömer den möjliga feluppskattningen som försumbar.

2.4.1 Administrativa kostnader för statsbidrags-

hantering - staten och konmunerna

Finansdepartementet

Finansdepartementets administrativa hantering av skatteutjämningsbidag rör främst berdning av beslut om de extra skatteutjämningsbidragen. För de allmänna skatteutjämningsbidragen görs prognoser inför budgetpropositionen och vissa löpande beräkningar av skattekraft. Kostnaden för departementets administrativa hantering av skattutjämningsbidragen utgör en begränsad del av verksamheten och den administrativa kostnaden för hanteringen uppgår till knappt l \ av lönesunman.

Riksskatteverket (RSV)

RSV är central myndighet för skatteutjämningsbidragen. Huvudsakligen omfattar arbetet att årligen utarbeta anvisningar samt utforma och tillhandahålla blanketter som länsskattemyndigheterna använder i sin hantering. RSV informerar vid förändringar om nya regler och ger anvisningar om tolkning av bestämmelser.

Genom ett avtal mellan RSV och länsskattemyndigheten i Hallands län sköts drift och underhåll av ADB-systemet för all utbetalning därifrån. skatteutjämningsbidragen ingår i ett stort ADB-system med många andra funktioner parallellt. Kostnaden för driften av endast skatteutjämningsbidraget blir därför låg och uppgår enligt uppgift endast till 0,003 Mkr. nsvs kostnader för administrativ hantering av statsbidragen utgör 0,07 I av centrala verkets lönekostnad.

Statistiska centralbyrån (SCB)

SCB ansvarar för framräkning av de variabler (garanterad skattekraft och medelskattekraft) som är underlag för länsskattemyndigheternas beräkningar av preliminära och slutgiltiga statsbidragsbelopp. Arbetet med de allmänna skatteutjämningsbidragen dominerar och avser bl a även månadsvis uppföljning av medelskattekraften. SCB tar vidare fram underlag för beslut om vissa extra skatteutjämningsbidrag och det bidrag som utgår pga garantibeskattningens upphörande.

Totalt förbrukade SCB resurser för bidragsadministration 1988 motsvarande cirka 0,2 personår samt drygt 0,025 Mkr i kostnader för datordrift. Administrationskostnaderna utgör en mycket ringa del av lönesumman för SCB.

Den regionala administrationen

Två myndigheter är inblandade i hanteringen av skatteutjämningsbidragen på den regionala nivån - läneakattenyndigheten vad gäller alla de fyra typerna av bidrag vi kartlägger och länsstyrelsen vad gäller det extra skatteutjämningsbidraget. De totala hanteringskostnaderna för bägge dessa myndigheter motsvarar mindre än 0.1 1 av lönesumman vid de länsskattemyndigheter vi besökt.

Det är länsskattemyndigheterna som betalar ut samtliga skatteutjämningsbidrag. Nitton av länen använde sig 1988 av det datasystem som sköts ifrån Hallands län för hela den s k kommunavräkningen.

vid länsskattemyndigheternas uppbördsenheter görs de preliminära och slutliga beräkningarna av de allmänna skatteutjämningsbidragen (enligt väl fungerande rutiner). Den regionala hantering som kräver mest i förhållande till bidragsbeloppen är handläggningen av kommunernas ansökningar om extra skatteutjämningsbidrag vid länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter. kartläggningen av sex län visar att de länsförvaltningar som yttrat sig över ansökningar om extra skatteutjämningsbidrag har administrationskostnader som är minst tre gånger så höga som för övriga län.

Kommunerna

kartläggningen på kommunal nivå omfattar endast extra skatteutjämningsbidrag. De övriga bidrag där kommunernas hantering är marginell ingår inte. Den redovisade tiden avser främst arbetet med att utarbeta ansökan om extra skatteutjämningsbidrag.

Det är främst de minsta kommunerna som sökt och fått bi-

drag. Hanteringskostnaderna är relativt sett höga.

Knappt hälften av Sveriges kommuner sökte olika slag av extra skatteutjänningsbidrag 1988. Därav fick 29 \ samma år bidrag medan drygt 15 I sökte men inte fick något bidrag. uppenbart är att nan även i de sistnämnda kommunerna lagt ner arbete på att söka bidrag, något som dock inte fångats upp av var enkät.

av enkätresultatet till rikssiffror ger vid Uppräkningen handen att totalt i landet knappt 0,150 Mkr läggs ner på bidragsadministrationen. vi har skattat arbetskostnaderna för de 15 \ som sökt men ej fått bidrag till 0.067 Mkr. Beräkningen bygger på den andel arbetstid kommunerna som får bidrag använder. Den kommunala administrationen av de extra skatteutjämningsbidragen torde därmed uppgå till totalt cirka 0,217 Mkr, vilket motsvarar 1.06 personar.

2.1.2 Totala kostnader för statsbidragsaduinistra-

tion - staten och koanunerna

Totalt utbetalades 1989 enligt finansdepartementet 10 183 Mkr i skatteutjämningsbidrag.

I nedanstående tabell redovisas resursatgángen 1988 (exklusive kostnader för system-S).

Dep/mynd/ antal kostnad andel i 1 kommuner personår Mkr av statsbidrag

i

1) I beloppet ingår vissa data- och tryckningskostnader m m. Totalt 0,062 Hkr.

2) Beloppet avser endast kommunernas hantering avseende extra skatteutjämningsbidrag.

2.5 Övriga statsbidrag

I detta avsnitt har vi sammanfört statsbidrag inom olika områden där endast delar av stödet utbetalas till primärkommunerna. Hur stor del av stödet som utges till primärkommuner varierar mellan olika områden. Andelens storlek anges i respektive avsnitt.

2.5.1 Kommunikationer

Vär studie visar

- att administrationskostnaderna relativt sett är låga, kommunerna står för merparten av kostnaderna.

; - att användandet av schablon, normkostnad, för beräkning av statsbidrag medför lägre administrativa kostnader jämfört med tidigare system.

I var kartläggning av kommunikationsområdet ingår endast ett statsbidrag - dtiftbidraget till statskommunvägar och väg- och trafikanläggningar för kollektiv persontrafik. Det utgår endast till s k väghållande kommuner och utgör cirka 45 S av samtliga statsbidrag på detta område. Övriga bidrag är generella och särskilda byggnadsbidrag.

Statsbidraget administreras centralt av vägverket och regionalt av vägförvaltningarna. De väghallande kommunerna ansöker om bidrag hos vägförvaltningarna som sammanställer de bidragsunderlag vägverket centralt beslutar om. statsbidragen betalas ut centralt av vägverket.

Sedan 1984 är hanteringen av dessa driftbidrag förenklad. i man av tillgång på anslagna medel med högst 95% De utgår av det som kostnaden för driften beräknas till belopp De senaste aren har tillgängliga medel (bidragsunderlag). endast att cirka 60% av beräknade driftkostnader medgivit kunnat täckas.

under 1988 har man - främst på den statliga nivån - haft mer arbete än normalt till följd av den trafikpolitiska På grund härav presenteras beräknade kostpropositionen. nader sätt - med och utan detta särskilda arbete. pá två Samtliga kostnader som redovisas avser hantering 1988 och övriga kostnader). Bidrag som därvid beslu- (personaltades betalades ut till kommunerna i januari 1989. På av utformningen av kommunenkäten och eftersom samma grund förordning (SFS 1982:853) reglerar statsbidragsgivningen

bade vad gäller drift och byggande finns en liten risk för felskattningar. Vi bedömer den dock som försumbar.

Kommunikationsdepartementet

Departenentets administrativa hantering är ringa och rör normalt bara sedvanlig budgethandläggning. under 1988 ufördes visst merarbete till följd av den trafikpolitiska propositionen. Delar av detta arbete har karaktären att de bör medräknas. Exempelvis gäller det förslag om utökning av antalet väghållande kommuner. De totala hanteringskostnaderna utgör endast 0,02 I av kommunikationsdepartementets lönesumma.

Vägverket

Hanteringen av de driftbidrag vi kartlagt har för nägra är sedan förenklats. Tillsammans med 14 kommuner har vägverket tagit fram underlag till normkostnad för olika typer av av driftätgärder. Efter samråd med Svenska kommunförbundet bestämmer vägverket normkostnaderna för tre år i sänder uppdelade pä typvägar. trafikklasser och väghållningszoner. De ändras varje år med hänsyn till penningvärdets förändring.

Via ett datasystem tar vägverket in bidragsunderlag bestående av sammanställda grunddata om vägnäten i kommunerna fran vägförvaltningarna. Vägverket beslutar sedan om det ärliga bidraget till respektive väghållande kommun mot bakgrund av dessa bidragsunderlag och fastställda normkostnader samt ansvarar även för utbetalning av bidragsbeloppen.

Det arbete som den trafikpolitiska propositionen medförde under 1988 bedrevs i form av projekt. Enligt uppgift rör merparten av de arbetskostnader för dessa projekt som vi tagit med i var kartläggning hanteringen av driftbidragen.

Kostnaderna för det datasystem som används i administrationen av driftbidragen har beräknats till 7,700 kr. Alla övriga kostnader utgörs av personalkostnader, och inklusive även de för 1988 särskilda “projektkostnaderna motsvarar totalkostnaderna bara 0,1 8 av lönesumman för vägverket.

Vägförvaltningarna

Vägförvaltningarna har att på regional nivå infordra och sammanställa de grunddata som utgör underlag för vägverkets beslut om bidragsbelopp. Det rör sig främst om uppdateringar beträffande vägnätet och sammanställningar av data angående rörliga broar, färjor, tunnlar m m. Den trafikpolitiska propositionen innebar merarbete pä många håll

under 1988. Inklusive denna extra arbetsinsats motsvarade administrationskoatnaderna det Året som mest 0,07 5 av lönesumman vid de vägförvaltningar vi besökt.

Konaunernas ansökningar om driftbidrag till väg- och gatuhallning innebär insamlande och överföring av s k grunddata om vägnätet till vägförvaltningarna. Det är detta arbete som kommunenkäten redovisar kostnader för. Kommunerna kan få vissa driftbidrag till andra vägar än statskomnuna- 1a och vi har så långt möjligt renodlat dessa kostnader. Risken för felskattningar betraktar vi därför som försumbar.

Cirka 39 \ av Sveriges kommuner är väghållande och uppbär därmed statsbidrag till drift av statskonmunvägar m m. I - enkäten har inga sadana påträffats i kategorin kommuner med mindre än 10 000 invånare. Det finns manga väghållande kommuner bland de större och för dessa (över 50 000 invånare) är arbetskostnaderna högst.

En uppräkning av enkäten till rikssiffror ger som resultat att totalt i landet 0,842 Mkr, vilket motsvarar 5,3 personår.

Totalt utbetalades 1989 enligt vägverket 655.4 Mkr i driftbidrag till statskommunal väghållning m m.

I nedanstående tabell redovisas resursatgangen 1988 (exklusive kostnader för system-S).

Tabell 2:18

antal kostnad Andel (\) av Dep/mynd/

1) Arbete föranlett av beredningen av den trafikpolitiska propositionen drog upp kostnaderna för 1988 på den statliga nivån. Totalsiffrorna ett normalar torde ligga på 6 personar, 1 Mkr och 0.15 8.

2.5.2 Statakommunala bostadsbidrag till barnfamiljer

Vlr studie visar

- att den centrala myndigheten lägger ner minst administrativa resurser trots att verket ombesörjer all utbetalning

- att bidraget av kommunerna anses föredömligt enkelt att hantera.

Kommunen erhåller under vissa förutsättningar statsbidrag för sina kostnader för bostadsbidrag till barnfamiljer med 43 procent av kostnaderna. Ansökan inges årligen till och prövas av länsbostadsnämnden. statsbidraget lämnas för kalenderår i efterskott och utbetalas av boverket. Nya regler för kostnadsbidrag tillämpas fr 0 m 1989. Regeländringen medförde ett betydande merarbete på bostadsdepartementet.

Bostadsdepgrtementet

Bostadsdepartementets arbete med detta statsbidrag består huvudsakligen av arbete i samband med boverkets anslagsframställning och utfärdande av regleringsbrev. Därtill kommer tid för att besvara telefon- och brevfrågor. Huvuddelen av den redovisade tidsatgangen utgörs av förfrågningar. Dessa arbetsuppgifter uppskattas till ca S4 dagar/år eller 0,27 personar till en kostnad av 42,9 kkr.

Under varen 1988 pågick även ett lagändringsarbete med propositionsskrivning och konsekvensändringar i författningar som uppskattas till 50 dagar/år eller 0,25 personár till en kostnad av 0.06 Mkr.

Boverket

Det administrativa arbetet med hanteringen av statsbidraget vid boverket omfattar ekonomiadministrativa uppgifter i samband med utbetalning av bidrag. Det underlag som länsbostadsnämnderna tillhandahåller boverket kontrolleras och konteras och går sedan till utbetalning genom Kommundata.

vid boverket beräknas den nedlagda arbetstiden till ca en dag per år för en assistent. Övriga arbetsinsatser för administration av statsbidraget uppges vara försumbara och omöjliga att skatta. Kostnaden beräknas till 0,75 kkr/år.

Huvuddelen av boverkets kostnader avser ersättning till

Kommundata för ADB-tjänster, 0,5 Mkr.

Länsbostadsnämnderna

Länsbostadsnämnderna prövar kommunernas årliga ansökningar om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer. Hanteringen uppfattas som relativt enkel och omfattar huvudsakligen granskning av ansökningar från kommunerna. Granskå ningens omfattning varierar dock mellan de sex nämnderna i undersökningen. Arbetsuppgifterna sköts av 1-2 handläggare. Länsbostadsdirektören är beslutande, och arbetstiden för denne samt, i vissa fall, en assistent är marginell.

vartefter ansökningarna kommer in från kommunerna (senast 15 februari) beslutar länsbostadsnämnden om bidragsbelopp. Besluten tillställs boverket som sköter utbetalningarna för respektive kommun. Länsbostadsnämnderna gör en översiktlig kontroll och koncentrerar granskningen till stickprov i efterhand. Återkrav förekommer.

Den administrativa hanteringen utgör en marginell del av länsbostadsnämndernas verksamhet. För de undersökta länsbostadsnämnderna varierar administrationskostnaden mellan 0,1-1,49 1 av lönesumman för respektive nämnd.

kommunerna

Kommunernas administrativa hantering begränsas i huvudsak till att årligen ansöka om statsbidrag hos länsbostadsnämnden.

Den totala administrationskostnaden för landets kommuner uppgår till 2.8 Mkr och utgör 0,2 \ av det totala utgående beloppet 1 377 Mkr.

Av de öppna frågorna i enkäten framgår att administrationen av detta statsbidrag minskat p g a att förskott ej längre söks. Bidraget anses föredömligt enkelt att hantera.

Totala kostnader för administrativ hantering av statsbidrag - staten och kommunerna. Totalt statsbidrag: 1 377 Mkr. Tabell 2:19

l) inkl ADB-kostnader 0,512 Mkr

2.5.3 Paniljebidrag

var studie visar

- att statsbidraget till familjebidrag ger höga administrationskostnader i kommunerna främst p g a krav på detaljerat underlag till ansökan.

Familjebidrag kan utgå till dem som inkallats för att fullgöra olika former av försvarsutbildning. Bidraget utges av kommunerna.

statsbidrag utgAr med 95 1 av det belopp kommunen utbetalat. Enligt försvarets civilförvaltning uppgick statsbidraget till 249 Mkr budgetåret 1987/88.

Länsstyrelsen bestämmer och betalar ut statsbidraget. styrelsens beslut får överklagas till regeringen.

Tyngdpunkten i länsstyrelsens hantering ligger i granskning i samband med prövning av kommunernas statsbidragsansökningar. Detta sker i allmänhet fyra gånger per år och kommun. Kommunerna kan begära och erhålla ett stående förskott som motsvarar högst ett beräknat behov av statsbidrag för fyra månader.

Länsstyrelserna gör en formell granskning, d v s kontrollerar angivna belopp etc. Flertalet av de studerade länsstyrelserna gör också en materiell granskning, d v s kontrollerar regeltillämpningen genom att granska insända

akter. Den senare granskningen sker vanligen stickprovsvis och utifrån handläggarens kännedom om kommunernas erfarenhet av familjebidragssystemet. svårigheter i regelverket etc.

Kontrollen av regeltillämpningen kan ses som ett led i länsstyrelsernas tillsynsansvar enligt familjebidragslagen. Den är samtidigt så nära förknippad med statsbidragsprövningen att vi valt att räkna in tid för sådañ granskning i statsbidragsadministrationen.

Av samma skäl har vi räknat in tid för den relativt omfattande rådgivningen till kommunerna rörande tillämpningen av familjebidragsbestämmelserna.

Under 1988 avsåg 94,7 \ av familjebidragsärendena värnpliktiga, 5 8 avsåg vapenfria värnpliktiga och 0,3 \ avsåg civilförsvarspliktiga. Länsstyrelserna Aterkräver från försvarets civilförvaltning (PCF) de belopp som utbetalats till kommunerna för familjebidrag som utgivits till värnpliktiga. Detta sker i regel fyra gånger per ar och länsstyrelse. PCF fördelar kostnaderna efter vissa schabloner på försvarsgrenarna. Beträffande vapenfria värnpliktiga disponeras medlen direkt av länsstyrelserna. Ersättning till civilförsvarspliktlga utbetalas av statens räddningsverk.

FCFs arbete med statsbidraget till familjebidrag är, trots att FCF svarar för huvuddelen av arbetet på central statlig nivå, av mycket begränsad omfattning. Mot bakgrund härav har vi över huvud taget inte tagit med nämnden för vapenfriutbildning, statens räddningsverk och försvarsdepartementet i vår studie.

Vår studie inom sex länsstyrelser visade på relativt stora variationer i nedlagd arbetstid. Dessa skillnader kan bero på i vilken utsträckning handläggarna begär in och granskar akterna. Arbetskostnaden vid de studerade länsstyrelserna uppgick sammanlagt till drygt 0,2 Mkr (1,2 personår). Vi bedömer att länsstyrelsernas totala arbete med bidraget som mest uppgår till ca 0,9 Mkr (4,8 personar).

Familjebidrag ingår i det kommunala verksamhetsomradet Miljö-, hälso- och samhällsskydd. För verksamheten svarar kommunernas familjebidragsnämnder. Beredning och utbetalning Avilar de kommunala socialförvaltningarna.

Tabell 2:20

1986: stat och kommun (exkl försvarsdeparte- Resursåtgång

nämnden för vapenfriutbildning och statens räddmentet. ningsverk) statsbidrag: 1988 249 Mkr (enligt kommunstudien)

antal kostnad Andel (\) av Dep/mynd/

(eget) na.

av statsbidraget till familjebidrag är dyr i Hanteringen förhållande till utgående bidragsbelopp. Som jämförelse kan nämnas att bidraget totalt sett t 0 m är mer resurskrävande för kommunerna än det mångdubbelt större bidraget till social hemhjälp och färdtjänst, som också hanteras inom kommunernas socialförvaltningar. Främst mindre kommuner (färre än 20 000 invånare) menar att statsbidragshanteringen, inklusive det stående förskottet, är krånglig.

arbete till att plocka fram och sortera åter Mycket åtgår akter.

2.5.4 Glesbygdsstöd och regionalekonomiska projekt

Vår studie visar

- att hemsändningsbidraget är enkelt att hantera.

- att för de kommuner som fått bidrag blir de administrativa kostnaderna procentuellt sett höga, främst beroende på de låga belopp som utbetalas.

I vår ingår endast delar av statens stöd för

undersökning

eftersom huvuddelen av stödet går till regional utveckling

Vi redovisar delar av kommunernas andel av näringslivet. glesbygdsstödet och regional projektverksamhet.

är en del av den regionalpolitiska stödverk- Glesbygdsstöd samheten och lämnas för att främja sysselsättning och service i glesbygd. Glesbygdsstöd ges i fyra former:

- till företag

- till intensifierade kommunala sysselsättningsátgärder (IKS)

- kommersiell service (hemsändningsbidrag)

- samhällelig service.

N Av dessa fyra redovisar vi endast hemsändningsbidraget. * Beträffande övriga former av glesbygdsstöd finns risker för mätfel och därför har vi uteslutit dem. Exempelvis utgår ersättning för sysselsättningsátgärder endast i vissa delar av landet. statsbidrag inom området samhällelig service ingick i enkäten men utfallet tyder på att huvuddelen statsbidrag avser hemsändningsbidrag.

Vid sidan av glesbygdsstödet ingår också de regionala utvecklingsprojekt med kommuner som direkta mottagare av stöd. Under 1988 utbetaldes ca 35 Mkr i stöd. Av totalt anslagna medel avsatta för projektverksamhet utgör detta knappt 25 1. Huvuddelen av stöd går till näringslivet. Kommuner kan delta i projektverksamhet utan att själva vara mottagare av stöd men denna eventuella administrativa kostnad kan vi inte fånga med var undersökning.

2.5.4.1 Hensändningsbidrag

Hemsändningsbidraget betalas ut för att i efterhand ersätta de kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror till kommuninvånare i glesbygd. Staten ersätter kommunernas nettokostnader med 35 1 eller med 50 S i undantagsfall. En förutsättning för att stöd kan utgå är att kommunen upprättat en varuförsörjningsplan som godkänts av länsstyrelsen.

Kommunen ansöker en gang om året om ersättning hos länsstyrelserna. Beslutet kan inte överklagas. Bidragsåret är l juli till och med 30 juni och ersättning utbetalas för bidragsår i efterskott. Enligt kommunenkäten utbetalades totalt 4,4 Mkr vilket stämmer väl med konsumentverkets siffror. Ungefär hälften av landets kommuner får stöd. Utbetalt belopp har varit relativt konstant för de senaste aren.

Industridepartementet

Glesbygdsstödet sorterar på departementsnivá under regionalpolitiken som 1988 hörde till industridepartementets ansvarsområde. Fran och med 89-01-01 flyttades området till arbetsmarknadsdepartementet. Konsumentverket har ytterst EA kontakter med departementet med anledning av hemsändningsbidraget.

Inom departementet var den administrativa andelen av hanteringen av hemsändningsbidraget omöjlig att uppskatta eftersom den kommunala andelen av regionala utvecklingsinsatser är marginell. vi skattar därför nedlagd arbetstid som 0.

Konsumentverket

Konsumentverket (KOV) är central myndighet för konsumentfrågor. Verket är tillsynsmyndighet för glesbygdsstödet där hemsändningsbidraget ingar som en del. Verket tar i denna verksamhet hjälp av ett rådgivande organ, glesbygdsnämnden. Nämndens eventuella administrativa kostnader ingår inte i var studie.

KOV sammanställer samtliga beslut från länsnivån och gör egna databearbetningar. Materialet används för uppföljning och utvärdering av stödet. Anslagsframställningsarbete ur perspektivet hemsändningsbidrag är marginellt. Prognoser framställs och även det är en liten arbetsinsats.

Verket samlar årligen länsstyrelsernas handläggande personal för att diskutera tillämpningar och andra fragor. Hemsändningsbidraget har endast varit föremål för mindre intresse då hanteringen sällan rymmer problem. Endast en mindre del av kostnaderna för 1988 ars konferens ingår därför 1 vår studie.

Under 1988 genomfördes en utvärdering via enkät till kommuner angående hemsändningsbidraget. Resultatet databearbetades och arbetet med enkäten utgör huvuddelen av den administrativa hantering som KOV genomförde till följd av hemsändningsbidraget.

Hemsändningsbidraget bedöms enligt uppgift vara ett okomplicerat bidrag med en enkel och snabb hantering. Arbetskostnaden utgör 0,05 % av verkets totala lönesumma.

Projektarbete förekommer inom omradet glesbygdsstöd. Försöksverksamheter genomförs bl a i kommuner och skall senare utvärderas. Kovs medverkan vid denna typ av utvecklings- och försöksverksamhet kan exempelvis omfatta ekonomisk ersättning för konsultmedverkan i kommuner.

Länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter

Länsstyrelserna beslutar om hemsändningsbidrag till kommuner. Beslutet kan inte överklagas. Ansökan behandlas en gång om året och granskas före utbetalning. Den administrativa hanteringen utgör en begränsad del av länsstyrelsernas hela verksamhet. Den administrativa kostnaden uppgår till 0,02 \ av länsstyrelsernas lönekostnad för de sex

län vilka ingar i undersökningen.

Den totala kostnaden för hanteringen uppgar till 0,64 Mkr för länsstyrelserna i riket.

Kommunerna

Av landets kommuner har ca 50 procent sökt och fått statsbidrag. Nästan lika manga har inte sökt bidrag. Sannolikt har de flesta kommuner som svarat att de fatt bidrag erhållit hemsändningsbidrag nen inte transportstöd. Speciella betingelser ska rada för att transportstöd ska kunna betalas ut.

Utfallet stämmer väl med konsumentverkets uppgifter beträffande hemsändningsbidrag.

Det är framförallt mindre kommuner som far stöd men även kommuner med upp till 100 000 invånare kan komma i fråga. Oavsett komnunstorlek är arbetskostnaden ungefär lika stor. Förklaringen får sökas i ett enkelt ansökningsförfarande en gang om året. Bidraget söks i efterskott för bidragsår som räknas från 1 juli till och med 30 juni. Samtliga personalkategorier deltar i handläggningen men huvuddelen av arbetet utförs av handläggare.

De kommuner som uttryckt uppfattningar i kommunenkäten anser bl a att de skilda räkenskapsåret innebär svårigheter och vill övergå till kalenderår som beräkningsgrund.

Totala kostnader för av hemsändningsbidrag -

hantering staten och ko-munerna

Tabell 2:21

Totalt utgående statsbidrag enligt kommunenkäten 4,4 Mkr

l) Varav kostnad (del av) för konferens respektive datorstöd uppgår till 0,07 Hkr.

2.5.4.2 Regionalekononiska projekt

Totalt avsattes 150 Mkr för regional projektverksamhet för det senaste budgetåret 1988/89.

Medlen för projektverksamhet ska i stort sett betraktas som en fri resurs för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet. Medlen är tänkta att leda till en ökad samverkan mellan länsstyrelsen som beslutar om medlens användning och länets kommuner och andra aktörer av betydelse för den

utvecklingen. De ska i huvudsak inriktas pa stöd regionala Åt näringslivet men får inte användas till direkt investerings- och driftstöd.

Av vara intervjuer på länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter framkom att kommuner sällan själva är mottagare av stöd. Detta styrks också av statsmakternas uttalanden om att det är näringslivet som skall ha stöd i första hand. Däremot är det vanligt att kommunen på något sätt medver-

företag i kommunen får stöd. Var underkar när exempelvis sökning kan inte fånga denna typ av eventuella administrativa kostnader.

Kommunerna själva ger i enkäten visst stöd åt denna bild men det är ändå 76 av landets kommuner som svarar att de fick stöd under 1988. Totalt betalades ut 35,3 Mkr och bland dem som svarat fick varje kommun genomsnittligt 465.000 kronor i stöd. Alla kommuner som sökt uppger att de fått stöd men bortfallet är stort varför utfallet får tolkas försiktigt.

De kommuner som får stöd är mestadels mindre. Kommuner med ett innevånarantal under 50.000 får huvuddelen av stödet. Under 1988 fick dock en storstadskommun stöd som uppgick till nära 2 Mkr.

Kostnaderna för den administrativa hanteringen av regiona-

år höga procentuellt sett för kommunerna. Andela projekt len chefer och handläggare som lägger ner mycket arbetstid är påfallande hög och skiljer sig från andra typer av

Eftersom det utgående bidragsbeloppet i flertalet bidrag. fall inte är så högt framstår administrationen som relativt sett dyr.

Det har inte varit möjligt att på den statliga sidan med någorlunda säkerhet redovisa hur de administrativa kostnaderna fördelar sig på industridepartementet. statens industriverk (SIND) och länsstyrelserna. Andelen stöd till kommunerna bedöms vara så litet och övriga stödbelopp mycket stora varför det är svårt att beräkna administrativa kostnader för hanteringen.

Flera konuuner son uttryckt synpunkter i kommunenkäten

det är ett orimligt krångligt förfarande för pekar på att relativt lite pengar.

En annan synpunkt är att de anslagsgivande myndigheterna ofta är alltför sektorsinriktade.

Adninistrationskostnader för statsbidrag till prinärkou-uner - var bedömning

Vår omfattar totalt 49 miljarder kronor i

redovisning

statsbidrag till kommunerna. Den administrativa utgående kostnaden för att hantera dessa uppgår till 90 miljoner för staten och kommunerna tillsammans. Kostnaden utgör 0.2 \ av det utgående bidragsbeloppet.

Detta resultat betecknar vi som något överraskande, kostnaden är än vad vi tidigare antagit. Trots att vi

lägre använt en vid definition av “administration” och räknat med även uppföljning och utvärdering vid sidan av ekonomiadministrativ hantering utgör statsbidragens administration en liten del av verksamheten hos staten och kommunerna.

Uppdraget har givit möjligheter att jämföra statsbidrags-

utformning mellan olika sektorer. Härvid fransystemens konmer att de administrativa kostnaderna för statsbidrag som utglr med ungefär lika höga belopp kan skilja sig avsevärt. Det finns i studien flera statsbidrag som har lägre procantuell kostnadsandel än den totala uppgående till 0.2 I. Bland den finns flera specialdestinerade

där den utbetalande myndigheten har funnit statsbidrag system som ger möjlighet att utbetala höga bidragsbelopp till faktiska kostnader. Detta ger indikationer om

laga att de i sig relativt laga kostnader vi uppmätt kan bli

Hur mycket lägre de realistiskt kan bli är ännu lägre. omöjligt att säga men även mindre förändringar av de procentuella kostnadsandelarna ger utslag. om kostnadsandelen för samtliga statsbidrag är 0,03 \ som för barnomsorgen sjunker de totala kostnaderna till 15 Mkr. Omvänt skulle de stiga till 540 Mkr om den vore l,l \ som för arbetsmarknadsstödets.

I nedanstående tabell finns statsbidragen i var studie presenterade i storleksordning vad gäller statsbidragsbelopp för att underlätta en kostnadsjämförelse.

Tabell 3:1

Aduinistrationskostnader för statsbidrag

Statsbidrags- statsbidrag Administrativ område Mkr kostnad i \ av

utgående stats-

bidrag

Flyktingstöd

Av tabellen framgår att den administrativa kostnadens storlek skiljer sig avsevärt även för de statsbidrag som utgår med ungefär lika höga belopp. Exempelvis har statsbidragen på arbetsmarknadsområdet högre relativa kostnader än bostadsbidragen. Ett viktigt påpekande är dock att för statsbidrag med låga utgående belopp kan även en billig administrativ hantering te sig dyr när den relateras till utgående belopp. Detta gäller exempelvis för glesbygdsstödet som får höga procentuella kostnader enbart av det skälet. Därför kan det vara värdefullt att komplettera bilden med de faktiska kostnaderna för de olika statsbidragen. Inom parentes anges hur statsbidragets kostnad respektive utgående belopp förhåller sig procentuellt till de totala kostnaderna respektive statsbidragsbeloppen i undersökningen.

fabell 3:2 Administrativa kostnader och statsbidragsbelopp angivna i Mkr för olika statsbidragsoaraden

Statsbidragsoaráde Administrativ statsbidrag

kostnad Mkr (I) Mkr (\)

Arbetsmarknad 15,5 (18) l 443,4 (3) Grundskola l5,3 (17) 14 512,4 (30) Flyktingar 12,8 ([5) 1 700.0- (3,5) Skolutveckling 11,3 (13) 368,9 (l) Gymnasieskola 10,5 (12) 4 305,6 (9) Kommunal vux.utb. 6,8 (B) 1 038,9 (2) Bostad 3,9 (4) 1 377,0 (3) Barnomsorg 2,9 (3) 9 800,0 (20) Familjebidrag 2,3 (3) 249,0 (0,5) Heutjänst/färdtjänst 1,7 (2) 2 700,0 (5,5) Kommunikation 1,3 (2) 655,4 (1) Finansiering 1,2 (1) 10 183,0 (21) Soc. utveckling l,l (1) 39.0 (0,1) Missbrukarvard 0.6 (1) 658.0 (l) Glesbygdsstöd 0,4 (0,4) 4,4 (0.01)

Totalt 87,6 Mkr 49 035,0 Mkr

(1005) (1001)

Av bada tabellerna framgår att det finns statsbidragsomraden som har relativt och även i absoluta tal laga administrativa kostnader. Det bidrag som har lägsta relativa kostnaden är finansiering, det område som innehåller de generella statsbidragen. vid jämförelse med barnomsorgen framstår dock skillnaden i kostnader som liten. Det finns således möjligheter att betala ut även specialdestinerade statsbidrag till laga kostnader.

skolomradets statsbidrag star för 43 S av det totala bidragsbeloppet men de administrativa kostnaderna utgör 50 I av de totala. Grundskolans administrativa kostnader är relativt sett laga och förklaringen till att kostnaden i faktiska tal är hög beror på att även låga kostnader per kommun blir höga när alla kommuner får bidraget. samma förklaring gäller dock inte för de andra driftbidragen som är administrativt mer krävande än grundskolans. Gymnasieskolans och bidragen till kommunal vuxenutbildning ändrades under 1988 vilket delvis påverkar kostnadernas storlek. Oavsett dessa förändringar och de merkostnader som de föranledde framstår dock driftbidragen till dessa bada skolformer som mer administrativt krävande än grund-

skolans. Förklaringen kan sökas i den mer komplexa strukturen på gymnasieskolan men också i det schabloniserade systemet för utbetalning som innehåller direktutbetalningar och manuella rutiner för enstaka driftbidrag. Bidraget till skolutveckling har höga kostnader i förhållande till utgående belopp och kostnaderna är höga också i absoluta tal.

Det andra stora området i studien beloppsmässigt är det sociala området. Andelen av utgående belopp utgör 30 t men kostnaderna är lägre, 22 8. Flyktingstödet, som i rapporten presenteras under det sociala området i enlighet med kommunens driftbudget, har betydligt högre kostnader relativt sett och även i absoluta tal än de andra statsbidragen inom den sociala omsorgen. Bakgrunden är att handläggningen rymmer administrativt krävande moment vid ansökning och granskning, medan de andra bidragen i högre utsträckning har en schabloniserad hantering.

De sociala utvecklingsprojekten har relativt sett högre kostnader än andra statsbidrag inom området. Även inom andra områden är det så att utvecklings- och försöksverksamhet har högre kostnader än andra bidragstyper. Förklaringen kan inte enbart sökas i det låga utgående beloppet utan sammanhänger med att hanteringen inte är rutiniserad som för andra statsbidrag. Ansökningsförfarandet förekommer och detta kräver administrativa resurser. vid jämförelse med skolområdet är dock denna verksamhet av betydligt mindre omfattning och kostnaderna är också lägre, relativt sett.

Arbetsmarknadsområdet har relativt sett höga kostnader. Även i faktiska kostnader framstår området som relativt sett dyrt vid jämförelser med andra. Bakgrunden är mångfalden av statsbidrag och det individbaserade rekvisitlonsförfarandet som utlöser granskningar vid varje utbetalningstillfälle hos länsarbetsnämnderna. Bland de specialdestinerade bidragen är det ovanligt att staten har högre kostnader totalt för hanteringen men detta förhållande gäller för arbetsmarknadsområdet.

Vid sidan av de beloppsmässigt höga bidragen till skolan och social omsorg finns bostadsbidragen och driftbidragen till statskommunala vägar. Båda dessa bidrag har relativt sett låga administrativa kostnader. Hanteringen bedöms som administrativt enkel av kommunerna vad gäller bostadsbidrag och de faktiska kostnadernas storlek kommer av att en låg kostnad per kommun blir hög när alla kommuner får bidraget. Driftbidraget till statskommunala vägar är schabloniserat sedan några år tillbaka och vägverket bedömer tidsvinsten jämförd med tidigare system som avsevärd.

Familjebidragens administrativa kostnader hamnar relativt

sett högt jämförda med andra bidrag. Hanteringen inrymmer ett stort inslag av granskningsarbete och kommunerna har framfört att hanteringen är krävande administrativt.

De skillnader som finns i systemkonstruktioner och administrativa kostnader verkar i hög grad sammanhänga med kulturen på respektive statsbidragsområde. Utvecklingen av statsbidragssystemen sker inom respektive sektor. Det finns inte några typiska administrativa lösningar för en viss organisatorisk nivå i handläggningen utan de skiljer sig från område till område. Detta framgår också av att ett administrativt sett krävande statsbidrag är dyrt att hantera på alla nivåer i handläggningen, från departement till kommunen. De olika kostnadsandelar som finns pekar mot att de i sig relativt låga totala kostnaderna för statsbidragshantering kan sänkas ännu mera. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att de erfarenheter som finns från områden med låga administrativa kostnader sprids även till andra områden. I detta perspektiv finns det

anledning att granska vilka faktorer som kan ha betydelse för de administrativa kostnadernas storlek.

3.1. Faktorer av betydelse för kostnadernas storlek

Gemensamma faktorer för statsbidragsområden med relativt sett låga kostnader kan vara:

- att schabloner används vid utbetalning av statsbidrag i kombination med slutavräkning vid ett fåtal tillfällen

- att ansökningsförfarandet är standardiserat och koncentrerat till få tillfällen

- att den centrala myndigheten betalar ut statsbidraget

Omvänt kan sägas att för statsbidrag med relativt sett höga kostnader kan en eller flera av nedanstående faktorer förekomma:

- att staten eftersträvar en exakthet i utbetalningen vid varje tillfälle. schabloner används inte

- att granskning sker av kommunens underlag för ersättning vid varje utbetalnlngstillfälle

- att kommunen ansöker vid ett flertal tillfällen

- att den regionala myndigheten utbetalar statsbidraget

Exakthet och granskning

Den viktigaste faktorn av alla när det gäller att förklara de administrativa kostnadernas storlek anser vi vara om-

fattningen av exakt beräknade utbetalningar vid varje betalningstillfälle samt ett omfattande granskningsarbete. I samtliga fall där dessa inslag finns stiger de administrativa kostnaderna. Granskningens omfattning är lägre l de fall där staten endast står för en mindre del av kostnaden. Hest granskning sker inom de områden där staten står för hela eller merparten av kostnadsersättningar.

Krav på granskning är mest långtgående för de specialdestinerade statsbidrag som utbetalar kostnadsersättningar till kommunerna i efterhand. Typexempel är familjebidrag, bostadsbidrag och arbetsmarknadsbidragen.

Denna form av statlig styrning kan vara dikterad av rättssäkerhetskrav eller krav från beslutsfattare på exakt, i vissa fall systematiserad, information. I de fall där myndigheter tillämpar ett motsatt system med schabloniserade förskottsbetalningar och en granskning i samband med slutavräkning sjunker de administrativa kostnaderna.

Det senare är vanligare för de specialdestinerade statsbidrag som ger ersättning för verksamheter hos kommunerna. exempelvis skolan och social omsorg. För dessa områden finns schabloner och markanta inslag av generell natur inom ramen för de specialdestinerade bidragen. Men det finns också flera exempel på “schabloniserade bidrag som innehåller delar av granskning och manuella rutiner som höjer den administrativa kostnaden. Dessa blandformer finns bl a inom gymnasieskolans driftbidrag och flyktingstödet.

Ansökningar och utbetalningar

Få ansökningstillfällen och ett standardiserat förfarande kännetecknar statsbidrag med låga administrativa kostnader. Bostadsbidrag och hemsändningsbidrag utgör exempel bland många statsbidrag där kommunerna ansöker en gång om året. Hanteringen bedöms som administrativt enkel av såväl kommunerna som staten. De administrativa kostnaderna är relativt sett låga. Ansökningsförfarande kan också utlösa att andra instanser ska yttra sig om ärenden. Även detta förfarande har sin grund i rättssäkerhetskrav och en önskan att beredningen av ärenden ska bli god. Den administrativa kostnaden blir dock givetvis högre i dessa fall.

Antalet utbetalningar i sig avgör inte om den administrativa kostnaden blir hög eller låg. Vissa statsbidrag som utbetalas med förskott månadsvis baserade på schabloner är relativt sett billigare än stödet till flyktingmottagning som utbetalas kvartalsvis. I vår undersökning ingår dock inte kostnaden för system-S men den skillnad som kan föranledas av fler utbetalningar inom detta system är försumbar jämfört med övriga administrativa kostnader till följd

av statsbidragshanteringen.

Datorstöd

Såväl staten som kommunerna använder datorstöd för den , administrativa hanteringen av statsbidrag. Vi bedömer att s detta också i hög grad påverkar kostnadernas storlek, särskilt gäller detta för statens stora system för utbetalning av statsbidrag. Manuella rutiner medför generellt sett högre kostnader och är inte möjliga att använda för annat än mindre bidragsbelopp. I våra kostnader ingår dock inte investeringskostnader utan enbart drift- och underhållskostnader.

Hos staten varierar datorstödets utformning. Myndigheterna har stora datorsystem där statsbidragen till kommunerna är en del av ett större system. Vägverket har persondatorer på de regionala förvaltningarna i kombination med en större dator. Kostnaderna för drift och underhåll är inte exakta utan skattade av myndigheten och viss osäkerhet råder om storleksordningen. Genomgående är det relativt sett låga kostnader för datorstödet och den är marginell jämförd med hela den administrativa kostnaden för hanteringen av statsbidrag. Undantag från detta utgör boverket där datorkostnader utgör den större delen av de redovisade kostnaderna för den centrala myndigheten. Samma förhållande gäller för utbildningsdepartementet som årligen har kostnader för datordrift hos SCB i samband med fastställande av schabloner för statsbidrag.

I kommunenkäten tillfrågades kommunerna om de använde datorstöd i sin hantering och om detta påverkade andelen använd arbetstid. Långtgående slutsatser kan inte dras men utfallet tyder på att datoranvändningen är utbredd och att även mindre kommuner använder datorer för statsbidragshantering. Någon kostnad för kommunernas datorstöd kan vi inte redovisa.

Regeländringar

Gemensamt för all administrativ hantering av statsbidrag hos såväl stat som kommuner är att det utbildas rutiner. Dessa rutiner kan vara helt avgörande för hur mycket arbetstid personalen behöver använda för hanteringen. vid byte av personal eller när rutiner ändras åtgår mer tid. I studien finns på flera områden regeländringar som påverkar de administrativa kostndernas storlek för olika nivåer. Först drabbas departementen som skall skriva ny förordning. därefter myndigheten som skall utforma nya system för utbetalning och utfärda nya föreskrifter. Antalet förfrågningar ökar och detta kan drabba såväl myndighet, regional förvaltning och kommunerna. Slutligen kan det ta mer tid hos kommunen innan de nya reglerna blivit rutin.

Bilden är dock inte entydig, ibland leder nya regler faktiskt också till att hanteringen entydigt blir enklare och då uppstår givetvis tidsvinster.

I studien syns detta mönster tydligt eftersom statsbidragen ständigt är utsatta för förändringar. Under 1988 infördes exempelvis nya regler för kommunal vuxenutbildning. Detta betydde merarbete för departementet under våren, under sommaren och hösten fick SÖ och kommunerna visst merarbete. För små kommuner som saknar gymnasieskola betydde förändringen mest eftersom det nya systemet liknar gymnasieskolans. De fick således en längre inlärningsperiod än kommuner med gymnasieskola som troligen hade lättare att lära det nya systemet.

I vår redovisning anger vi om den redovisade tidsåtgången är exceptionell till följd av särskilda förhållanden under 1988. På en del statsbidragsområden förekommer också ständiga revideringar och förändringar. Detta innebär givetvis också en administrativ merkostnad. Givetvis kan inte en tillfällig kostnadsökning motivera att staten avstår från att göra nödvändiga förändringar. Förtjänsten med smärre förändringar måste dock vägas mot det merarbete som kan uppstå. Dessa administrativa kostnader kan i hög grad falla på en eventuell regional förvaltning och kommunerna vilka saknar möjlighet att påverka dessa kostnader.

3.2. De administrativa kostnadernas fördelning

mellan stat och kommun

Den totala kostnaden för alla statsbidrag i studien fördelar sig så att kommunens kostnader är högre än statens. Kommunerna står för två tredjedelar (67 I) medan staten betalar den återstående tredjedelan (33 8). Detta förhållande gäller dock endast de totala kostnaderna.

Det finns ett fåtal områden i studien där staten står för merparten (83 S) av kostnaderna. Det generella statsbidraget är ett självklart sådant område eftersom kommunerna endast har befattning med det extra skatteutjämningsbidraget som inte alla kommuner söker. Övrig administrativ hantering för de allmänna skatteutjämningsbidragen är marginell för kommunal del, den egentliga hanteringen ligger så gott som uteslutande på statliga myndigheter och finansdepartementet. Detta är emellertid ett undantag, vanligen står kommunerna för merparten av kostnaderna. Exempel kan hämtas från skolans område där de administrativa kostnaderna för statsbidrag till 75 S betalas av kommunerna. Länsskolnämnderna står för 18 l av kostnaderna och SÖ och utbildningsdepartementet för 7 |. Detta förhållande är inte i sig förvånande eftersom en relativt låg kostnad per kommun för hela riket blir hög i faktiska tal. Detta gäller exempelvis på skolområdet där alla kommuner i

landet får nagot statsbidrag.

Resultaten visar dock på att det även finns specialdestinarade bidrag där staten har högre eller lika höga kostnader som landets kommuner. Detta gäller för statsbidragen inom arbotsmarknadsomrldet. Det är framförallt länsarbetsnämndernas ekonomiadministrativa hantering som är förklaringen till att statens kostnader är högre än kommunernas. i sin hantering och kan med Många kommuner har datorstöd en relativt sett liten insats rekvirera ersättning från länsarbetsnämnden. Nämndens egen hantering gäller till 80 \ den ekonomiadministration som hänger samman med täta utbetalningar och granskningsarbete i samband därmed.

Områden där kostnaden fördelas relativt jämnt mellan stat och kommun är missbrukarvård och hemsändningsbidraget. Även statsbidragen till utvecklings- och försöksverksamhet på det sociala området kan räknas hit.

För alla andra statsbidragsomraden är det så att kommunerna star för merparten av de administrativa kostnaderna. Hur stor andel kommunerna i dessa fall betalar varierar från 66 \ (barnomsorgen) som mest till 61 1 (familjebidrag).

Kommunernas administrativa kostnader skiljer sig mellan olika kommunstorlekar. Den redovisade administrativa kostnaden följer inte proportionellt statsbidragens storlek utan stora kommuner kan klara administrationen av stora till relativt sett lägre kostnader än mindre bidragsbelopp kommuner. Resultaten tyder på att det finns stordriftsfördelar för stora kommuner medan små kommuner har högre relativa kostnader. Den laga totala kostnaden i sig, 59 Mkr för landets kommuner. kan alltså för en liten kommun ändå innebära administrativa kostnader som uppfattas som betungande. 3.3 statlig styrning - kommunernas synpunkter

De faktorer som påverkar de administrativa kostnadernas storlek i hög grad med hur staten utövar sin sammanhänger Ett generellt förfaringssätt med förskott basestyrning. rade pa schabloner, fa ansökningstillfällen, granskning vid få tillfällen i samband med slutavräkning ger laga administrativa kostnader relativt sett. studien visar att det gar att betala ut specialdestinerade bidrag till nästan lika låga administrativa kostnader som de generella bidragens.

Relativt sett höga kostnader drabbar däremot såväl staten som kommunerna i de fall där de specialdestinerade bidradessa generella inslag och istället präglas av gen saknar vid varje utbetalningstillfälle och ett detaljberäkning

stort mått av granskning.

kommer i vår studie till klarast Den statliga styrningen i de utvecklings- och försöksprojekt som vi redouttryck visar. Det är givetvis inte förvånande eftersom en högre

av styrning kan vara motiverad för denna typ av expegrad rimentverksamhet som är nödvändig för att verksamheter

skall kunna utvecklas i nya riktningar. Mot denna bakgrund är det att de administrativa kostnaderna blir naturligt än för driftbidrag med fasta rutiner. högre

vi är dock att vid övergång från En iakttagelse gjort till en permanent form finns en risk att försöksverksamhet det behåller element från den tidigare, nya statsbidraget då nödvändiga styrningen. Ett separat ansökningsförfarande kan bibehållas, direktutbetalningar och manuella rutiner kvar. finns på skolområdet där kan ligga Exempel på detta driftbidrag inte utgår via schabdelar av gymnasieskolans

loniserat system.

som de kommer till uttryck i kom- Kommunernas synpunkter munenkäten är blandade. Kritik riktas mot de statsbidragsdär det administrativa förfarandet uppfattas som system överdimensionerat i förhållande till de belopp kommunen

erhåller i bidrag. Vi vet inte om dessa uppfattningar för alla mottagare av statsbidrag. Kanske är det så gäller i verksamheten som mottar exempelvis stöd att den personal för och försöksverksamhet inte själva drabbas utvecklingsadministrativa merarbete som andra medarbetare i av det kommunen får vidkännas. Några kommuner pekar också på att inte uppfattas som enklare utan nyare statsbidragssystem än de tidigare systemen. Delar av kritimer komplicerade bero på att systemet är nytt och har ken kan givetvis På skolans område framförs att de nya initialproblem. område och för kommunal vuxensystemen på gymnasieskolans hade minskat möjligheten för kommunen att anutbildning vända assistenter i handläggningen.

Viktigt att framhålla är också att det i kommunenkätens

material fanns kommuner som ansåg att statsbidragssystemen väl och var föredömligt enkla att hantera där fungerade andra kommuner hade motsatt uppfattning.

Kommunernas förslag om förändringar gällde mest de stats-

bidragsområden där bidrag utgår för verksamheter, typ skolområdet. Dessa områden har i vår studie relativt låga för administrationen och höga bidragsbelopp. För kostnader de statsbidragsområden som innehåller kostnadsersättningar i efterhand till kommunen var intresset att föreslå för-

mindre. Dessa områden utbetalar långt mindre ändringar bidragsbelopp och är starkt präglade av den traditionella med prövning av ansökningar och statliga styrningen Förändringstakten har också varit lägre. På granskning.

dessa områden finns dock de bidrag som har relativt sett

för administrationen. En förklaring kan höga kostnader vara att de relativt sett höga administrativa kostnaderna i större utsträckning drabbar staten och inte kommunerna.

3.4 Auinistrativa kostnader i ett förändrings-

perspektiv

ändras ständigt och på flera av de Statsbidragssystemen undersökta områdena har förutsättningarna för den administrativa hanteringen redan ändrats. Myndigheterna bedriver ett omfattande uppföljnings- och utvärderingsarbete som med olika snabb takt leder till förändringar av systemen. I direktiven till myndigheterna inför övergången till treåriga budgetramar ingår bl a att de skall undersöka vilka förändringar som är ändamålsenliga att genomföra beträffande transfereringar och statsbidragssystem. Stat-

har i uppdrag att se över statens anliga utredningar

och även detta kommer att påverka statsbislagssystem dragen och de administrativa kostnaderna.

Vi har funnit att den faktor som mest påverkar de administrativa kostnadernas storlek är den statliga styrningen och dess utformning. Det finns med andra ord möjligheter att hur höga de administrativa kostnaderna för

påverka statsbidragshanteringen blir i framtiden. De statsbidrag som finansierar verksamheter i kommuner har relativt sett

kostnader och svarar för 80 \ av utgående belopp. Den låga mindre andelen statsbidragsbelopp som avser kostnadser-

har relativt sett högre kostnader. För inget av sättningar de i studien ingående statsbidragen är dock de administrativa kostnaderna av den storleksordningen att de i sig motiverar en övergång till generella bidrag.

Utvecklingen av nya statsbidragssystem synes hitintills skett inom respektive sektor vilket delvis förklarar varför det finns relativt stora skillnader i utformning och administrativa kostnader. vid utformning av nya system anser vi det viktigt att denna sektoriella isolering bryts och att erfarenheter från andra sektorer i stället tas tillvara. Vi anser att det inom ramen för det pågående förändringsarbetet inom den statliga sektorn har skapats

förutsättningar att ompröva existenya och ännu oprövade rande statsbidragssystem. I detta arbete bör de administrativa kostnaderna för statsbidragssystem vägas in.

Sammanfattningsvis har kartläggningen visat att det generella statsbidraget i studien har lägst kostnader relativt sett för den administrativa hanteringen av statsbidragen. Bland de specialdestinerade statsbidragen finns två typer som uppvisar en något olika kostnadsbild:

Den första gruppen innehåller statsbidrag som är avsedda att finansiera verksamheter i kommunen. Skolan och social omsorg är exempel på denna typ av statsbidrag. De administrativa kostnaderna är relativt sett laga och hanteringen präglas av att det inom ramen för de specialdestinerade bidragen finns stora generella inslag.

Den andra typen specialdestinerade statsbidrag utgörs av statsbidrag som helt eller delvis i efterhand ska täcka kostnader till tredje part (transfereringar). Arbetsmarknadsstödet och familjebidrag utgör exempel på denna grupp statsbidrag. Dessa präglas av att den administrativa kostnaden varierar med graden av granskning och exakthet vid utbetalningstillfällena. För denna grupp är de administrativa kostnaderna generellt sett högre än för den förra gruppen specialdestinerade statsbidrag.

Det finns också en grupp statsbidrag som inte är direkt jämförbar med de tre andra. Det gäller de statsbidrag som utgår för utvecklings- och försöksverksamhet. Dessa har genomgående högre administrativa kostnader relativt sett jämfört med andra statsbidrag. Gemensamt för dem alla är att det utgående beloppet är relativt lågt men att kostnaderna ocksa i faktiska tal är högre än för andra statsbidrag.

Den totala administrativa kostnaden är således relativt sett lag och uppgår endast till 0,2 I av utgående statsbidragsbelopp, vilket dock motsvarar 90 Mkr. Erfarenheter från utredningsarbetet ger indikationer på att kostnaderna kan sänkas ytterligare om de specialdestinerade bidragen ges en mer generell utformning.

i Bilagai

STATSKONPORET Silllilliil lflllillllllll innan! i dunkar knutna

§3

statsbidrag

Undersökning om hantering av statsbidrag

Regeringen har eller framställning från stat-/kommunberedningen uppdrag(eiviugxartementet)till Statskontoret att kartlägga kostnaderna lör adminis-

Komtration av statsbidrag. Kartlaggningen sker i samarbete med Svenska rwniorbundet.

Som ett led i arbetet gör vi nu en enkätundersökning med hjälp av Statistiska centralbyrån. Trdlgarg har hanteringen studerats ingående i en typkommun.

“ nlmllgen Nybro.

Din kommun ingar nu i ett representativt ,om cirka 120 kommuner. Frage- _ blanketten har utarbetats i mmi?!6an Svenska Kom-

samarbete Statskontoret. muntörbundet och Statistiska centralbyrån

Vl ar tacksamma om* Edra svar kan vara SCB tillhanda fore iebruari månads

endast av

De_lämnade uppgifterna ar sekretesskyddade och hanteras ett iatal tjänstemän på SCB och Statskontoret.

under- Pa Insidan GVdelta blad finns några anvisningar som lr avsedda att

SCBs mredare. latta liyllandet. Om ni vill fraga om nagot ytterligare kontakta

eller Statskontorets utredare. Bertil Erling Karlsson (tçlçlqn 08-783 50 51).

08-738 45 91). Rapp (telefon. 08-738. G5 §0) eller Katrin Westling (telefon

Vl tackar på lama!!! fö E WDOÖVOWBI

Erlng Karlsson Katrin Westling

Undersökningsledare Projektledare Statistiska centralbyrån Statskontoret

Lie detta Innan Du fyller l svaren!

Avsikten med enkäten ar att försöka uppskatta tidsåtgång och kostnader för statsbidragsadministrationen. Den viktigaste frågan ar den om hur manga eryetsdaaar80m lagts ned inom var och en av de grova personalkategoriema chefer. handling are och euietontef. om Du rakar ut för granater får Du skri- Vê d arna för n kategori som Du bedömer vara lantpiigast. i redovisningen av en en kommer degeverkena att asattas en schabionkostnad.

Vi ar val medvetna om att fraga 4 a: svar att besvara för de olika bidregstypema. Det vi önskar år att svaren skall vara sa vllgrundade som möjligt for att kvaliteten i resultaten skall bli godtagbar,

Den arbetstid vi vill kunne uppskatta Ir för det totala administrativa arbete som förorsakas av etelsbidraget ifråga. i detta ingar exempelvis att infordra

sammanställningar. utskrifter. expeclierlng, yttranden. kontakter samt utrunderlagágamningnrbete iom inte smile ha utförts annars. Kontrol, fördelning och redovisning lr andra moment som nonnalt ingår.

Arbetsuppgifter som ingar normalt i verksamheten och som utförts oavsett om

skall inte redovisas som statsbidragsadministration. Arbete i Itatibldragmutgárden politle beslutsprocessen skall heller inte räknas in.

Arbete som inte görs arligen tas med om arbetet har utförts under 1988. Hela insatsen tas da med. Någon periodisering med hänsyn till att arbetet t ex bara görs vart tredje ar skall således inte göras. För ett par av fragoma (t ex om frikommuner och kommundelsnåmnder) finns naturligtvis uppgifter samlade, men av praktiska skal ber vi and: att Ni besvarar fragoma.

Utrymmena för övriga synpunkter er analt tllltagna. men det gar utmärkt att fortsatta pa baksidan av respektive blad.

Vi skickar med tva exemplar av frageblanketten för att underlätta hanteringen inom kommunen.

Vid fragor eller oklarheter kring enkäten ar Du välkommen att kontakta SCBs utredare. Erling Karlsson (telefon 08-783 50 51). eller Statskontorets utredare. Bertil Rapp (telefon 08-738 45 80) eller Katrin Westling (telefon 08738 45 91).

8-7 smnsnsm CENTRALBYRÅN ME! A. ovEnonrArn: inom 1. Hmsbrborümuuubdüluøwuømbüfahisøafüümmmøamosmüuømømømüm 07-31)

Hwstubuâiausbømoüiftskøstnadønbüføránsaafbrrøspfumuxøgm?

b. Soda! omsorg? c. Athenaoch narlngsltv? d.

ämmrasmsüdmøunsâmimuiakømumümøsüübüñpâünüddbrudaøuüavütmâ?

D1 Mestadelscerlttalt D: Ungefârlikanrydcatpâbádarivâema D: Mestaøelslokalt

årkomømnenenskfritotnmm?

D* N91 D! JaJrAn1984 D! Ja.fran1989

åannsdetnâgondlernáqøakømuuøeisnâuwzdørlkømumuøuisøa?

E11 Ja EJ: Nol Hursbrakomømnmdüdahnmnüruwmübünøshmmüuømhøemmumuüørtøas avseende a. Revision? b. Bokföring?

(197-1948)?

årkotmuuønvâghüaøndemüøtvâolaøen

D1 Ja U3 N91

Harbunâoraövrlgaswptnaøtpâhaømümønavmtsblüaø?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN rm m omr FHTI c. FRÅGOR ou STATSBDRAG son GYIINASESKOLAN

Demavsnluavsunmüiøabüdragülgynrmlødtølanuømuwøwüløsprøiøkt 1.

åtrállerkormurønnløotatatsbidragavdørmrypfbnsøa?

EI Ne] Fortsâttmednlstaavsriü E1* Ja Fortsåttmodfrloa2

2. Hursroraborâknassratsbüdragønavdørmrypbülørisøa? man

3. Hxmamaamüüarmdvøkadelaürüüwaüuünwmübüaømwdørmrypuüuisøa?

:nu

nu. b. Hardware?

4.

râqánámadaguhhünømørüüwaüønavmsbürqmwdørmwpuüaisøs

nun

b Handläggare? dagar

5 tidáhânøøn andar 1905 som norrnd?

6. Vikenelervlrafdaørorhuuratøiøtnünørataáuürüsünüonslüdønuwuør1988?

7. statabldragavdørwratyp?

gnylqasdatorstüdladrrürütraüorlønav

El Ja E13 Nej

a. KdpuakonuunnextamaAoa-rjârmwrsømstødlaüunâavaüawnavataasbüagav

dermlypunderisaa?

COM El JaJörungeflr EI! Ne]

. Harounágraynørligaresyrpwktørpáhamødnøenavmrsbüdrn?

9° STATISTISKA CENTRALBYRÅN

D. FRAGOROISTATSSDRAGFOHVUXEMITBILDMIO Deuaavsrittavserunüigabüdragülkaurmmuølørürglürwnxnø.

1. Emallerkonuunennágotsühbldragavdeømlypiönsøa?

ne

[31 N61 Fortsâumednâstaavaritt

ElzJa Fortsattmedfrágaz 2. Hursaoraberürusmtabüdragenavdermtypblllønsøa?

01-5

3. Hurmuuaamüuanndvakedeladnünüuüunnavuambürøgwavdørmlypmdaisøs?

fi*

orm

4. Hurmmgadaguhmhgsnârpáadrmlsüaüonavsmsbüragmwdømutypmdawøainom

respektive kategori?

chefer?

b. Handläggare?

c. Assistenten 5. Bedömsüdátgáragenuøweriseasomnormal?

om

D1 Ja Fortsaumlfrágzü

D? Ne] Fortsattdllfrágas 6. Viken eller vilka faktorer har ökat eler rrinskat admlnistraüonsüdonunder 1988?

7. Umytuasdatorstbdsomnüruaradninistaüomnav statsbldragavdarunalyp?

E

U1 Ja

E12 Nei B. Köpte kommunen externa ADB-tjänster som stöd i admlnlsuaüonen av statsbidrag av denna

typ under 1988?

I! 00W

D? N91 9. Har Du nagra ytterligare synpurlaer pá hanteringen av statsbidrag?

STATISTRSKACENTRALBYRÅN El nu» [TÄHW e. FRÅGOR ou snrsamme roa sxourrvecøam

gsáaanüuawgøirøeiünmlpqøkürkütweüüuuxbømigmüüdmumuülgw

.

Hgrkonnutensöidnágotstatsbádraaavdørmtypfbrisøa?

Nej Fortsattmednlstaavsøitt

E11

DZJa Fortsmtmedfrlgai . avdennalyplbr 1988?

åmallerkomnunerunâgotstatsbüdrag

D Ne] Fortsåtttrlednástaavsrin EI! Ja Fortsmtmedlrâgaz . Hurstorabermmstatsbldraøenavdennalypblfârisøa? man . Hwnümamstaldamdvakadeladrünlsüaüomnavsürsuüaømavdømtypuüuiáøs? a. chefer? personer b Haradlâggare? personer

. avsmsbldragenavdemnatypumder 1988

b. Hammare? dagar c. Asáistenmer? dagar .

gsdaønsudavángønuüerisaasømnørmd?

Du Ja Fortsättningen Bnai Fortsauunrrágae . Wkeneliervltafakmmharökateüernünáutaánümsüaümsáiáenmüerisea?

. statdaldragavdermtyp?

gnynjasdatorstødladnünistraüortenav

Elmia Elmia] - KÖP” k emmaAD sødladmlralstraøorm cvdnsbkhgav

dånmågmmrtigøa?:runtom

Claus: . Harounagraylterlgeresymuimrplharmrlngmavmrsbüdrøo?

STATlSTlSKA CENTRALBYRÅN (VIDEl u»- nTn _ A_ e. meon ou srusruoua få!! HEIIHJÃLPIFÃRDTJÃNS

Denamwavsuwrüløamübürâutwsoøhlhømâbwüwüüm*

1.

åhtuerlrørnrmmennâqotstalsbüdraoavdenrutyplürisøä?

D Ne] Fortaltnlsdnâstaavsrütt EI* Ja Focaumøatroøaz

Hurswøabemknasszaxsønragøåøvdørmatvøbüiürim?

mi!

Hunümamstâldanndvukaøelaánümsüaüamaváatsbüaømavdømuwpuüuwøa?MG

(ii-il

Hurmmadngarmrlagsnupâaürüüsüaümavsmsüdraøenwdenmtypmáuwøalnornrespelctivekauoon

a. Cheler? b. Handâggare? c. Asslstanheâ

ggdönnstüdargartgenuüeriløagçmnørmal?

[lv Ja Fortsålttillfrâga7 D* Nej Fonsaumuragas

vnmeuavmtakwmnarmenernønsøcaxaønønsuaømsøuánárømsaa?

sumauagaâaømsyp?

gnymudarorswauaunanasuaøoøsenav

El! Ja D: Ne]

somstbdiadninistraøomnavatatsblør ag va Kbptakonmønenextømakoavtjinmr_

gennatypunderwea? nu»

Dane;

. Harbunümyttediømsymtxübrpáhanüeømøraavsüasbürm?

STATBWSKA CENTRALBYRÅN

n. ?Moon en ITATOIDMG FOR utssenuxmvAne

Diüllvwüttcvufltkennurüldøwmhübüaooátonütünürgøüno. 1.

âhlllerkonlrumnâgotstatebldraøavdørmtyptariâaø?

E11 Nej Fonsanmeamstamnu EPJa Fortsinmedfråqa2

gåttømlâdánuønâeüreøønøvdønmrypbütønsøø?

Hurmartgaartstålda ntedverkadeladrrttnistrationen avstatabiüagenavdertrtatygutder 1988?

m. a. Chefer? b. Handläggare? o. Assietenten

rgtármlmudquhhtawnøpåwnübüaüonavsümhüraømmdømnwpuüatsøu

a. chefer? b. Hardware? c. Assistenter?

wöüwtâdâtøánøønwüeüsøasømnømül?

D1Ja Fortsltttllltrlga? D* Nej romumnrme Viken ellervilcafaktorer harökatelernünslcatadnürüsuatiortstiden under 1988?

gmyttlasdatorstöd i administrationen ev statsbidrag av denna typ? El 1 Ja El I Ne] K te kommunen exteme ADB-nanm r som stöd I admtnistratlortenav statsbidraqav

w under 1968? än man

El? Ne] . Har Du nagra ytterligare syrpurtkter på hanteringen av statsbidrag?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN (u: E] tm- W171 I. FRÅGOR OI STATSBIDRAG FOR SOCIALA PROJEKT Deuaavsriuavser tlllutvedtlütgs-ochiørsöksverksanüøetinomsodalonusotu. somtexeodaltbehand . o.

ränerkormuuensøhnáqotstarsbldragavdetnnatyptørisøa?

Ne) Forrsattmednastaavsrütt D* [liJe Fortsáltmedtrágai 1.

åhallerkorrwrwrlønnágotstatsbüdrøgavdemtatypfönssa?

El Nej Fortsmtmednâstaevsritt D2 Ja Fonsåltmedlrâgaz 2. Hurstoraberâluiasstatsbüdmgenavdermalypbüiønâea?

1968? 3 Hurmangeartstálda nledverkadeladrrünlsttaüorxen avsmsbidragenavdermtypuuer a. Chefer? personer b. Handläggare? personer c. Asslstenter?

4.

Hurmangadegmgwmrpáadnülsüaümavsüsüdrummdønmtypmøaisâainom respektive ka

a. chefer? dagar b. Handläggare? dagar

5.

gedörrustldâuártøenurüenâaasømnøruu!?

D Ja Fortsålttlllfråga7 D* Nej Fonsamiurragae S. Viken eller vilka faktorer har ökat eler minskat admirüstraüortsüdenunder 1908?

7. detorstñd I administrationen av statsbidrag av denna iyp?

lånytlias

D Ja E] 2 Ne] a. K rekap extemaADB-tjanstereoms abdiadnüisuatloruen avetateblüaqav

N tgmunenwaa? nu»

EI! Nej . Harounágreylterllgaresyrpwkterpâhantemøenavstatsbüdrao?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

J. FRÅGOR OII ST ÅTSBlDRÅG FOR HNKHOBMOTTAGANDE Dettaavsrtlttavserbid lämnade .

gangsbostâdensársldlågbiøraqnvmrmønfanwmásømsøfrwørvørsáorslmngMrdormMt

1. konununen nagot statsbidrag avdennatypför rasa?

vv;2-.›:u;.esr:sw,;=ämnar

Du Nej Forlsåttmedrlâstaavsriu -xz.,;.;1:.,.Dzaa Fonsaumeatragaz

Hur stora beräknas statsbldragen av denna typ unionens? man & -

b. Harldlåøoüre? c. Assisbnbr? Hur dagar ner på administration av statsbidragen av denna typ under S88

:gänga kaw

b. Hammare? dagar

eedömsüdánârzgønurtdørissasømnormal?

D Ja Fortsmüllfrâgtü E12 Nej Fonsauaurragas Vllrmelervlcafaldøruharokatelernünøxatadnüdsüaüonsüdenmüer 1988?

gnymasumsøaaadnmnuamw statsbidragavdennalyp? EI Ja E!! Ne]

bkonmunenexumaADB-qmsøarsømsødladnünlsnüaiønavstarsblørøoav

dgnatypmdønâaa?own

El* Nej Har Du nagra ytterligare symurnar pa hanteringen av statsbidrq?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN (lll D 0510 I l II K. FRÅGOR ou STATSBIDRAG roa FLYKTINBSTOD

Detta avsnitt avser endast ersättning lör utgivet ekonomiskt bistånd till flyktingar. 1. kommunen något statsbidrag av denna typ för 1988?

;manar

E] 1 Nej Fortsatt med nästa avsnitt D 3 Ja Fortsätt med fråga 2 Hur stora beräknas statsbidragenav denna typ bli lör 1988? man

Hur många amanda medverkadeiadrrünlstratlonen avstatsbldragen avdennatyp under 1988?

D!!

b. Handläggare? personer c. Assistenter? personer H har admlnistrationav statsbidragenav dennatyp under 1988

ntárnnángadagaáalaglsnerpa

a. chefer? b. Handläggare? c. Assistenter?

tidatgangen under 1988 som norrml?

gsdöms

E] I Ja Fortsätt uufraga 7 D I Ne] Fortsätt till fråga s Vaken eller vilka faktorer har ökat eler minskat adminlstratlonstidenunder 1988?

datorstbd i administrationenav statsbidrag av denna typ?

gnyttjas

D I Ja D 2 Ne] Köpte kommunen externa ADB-ttånstersom stöd i administrationenav statsbidrag av

typ under 1988?

(denna M07)

D z Nej Har Du nagra ytterligare synpurkter på hanteringen av statsbidrag?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

L. FRÅGOR OII STATSBIDRAG FOR BOSTADSBIDRAG FOR BARNFAIILIER Detta avsnitt avser det statskomrrunala boemdsbidragertill barnfamiljer. 1.

åhulerkorwnunennagøtmrsbldrqavdørmtyplørisøa?

D! Nej Fortsanmednâstaavsritt E12 Ja Fonsaumearragaz 2. Hurstoraberâknasstatsbldraøenavdønnalypbllibrisøa? C040

3. Hurnümamstândanømakaáeladmnisüaüunnavstaübiüaømavdamkypuüuisøs?

MG

b. Harldlággare? personer

a. chefer? dagar

5.

gedömstidâhâruenunderisøasømnørmal?

E11 Ja Forisåttmlfrlga7 D2 Ne] Fonsanmrragas 6. Wkmeüuvnrafaldoruharucatelernünskalaánüüsnüaasüdønwüeüsâa?

7. statsbldregavdenm typ?

lånyttjasdazorstödiadrrünlstraüorvenav

D Ja El? Ne] a. Köpta kon-ramen externa ADB-tjänster som stad I aønünbtratloruenav statsbidrag av

typ under 1986?

:anna m»

U3 Ne] . Harøunâgraylterllgaresyrpurmerpahanüednøenavstatsbüdrsg?

STATISTlSKA CENTRALBYRÅN (111 EI [Ii-Kil I N I Il. FRÅGOR OM STÅTSBIDHAG FÖR E081 ADSTILÃOG

Delta avsnitt avser bidrag för kommunalt bostadstillägg rör pensionärer. 1. kommunen något statsbidrag av dennatypfbr 1988?

ämne:

D Ne] Fortsánmednastaavsrün D* Ja Fortsåttmedfrâgaz

Hur stora beräknas statsbidragen av denna typ bli för 1988? GNU!

Hur manga anstálida medverkade I administrationen av stmsbidragen av denna typ under 1998?

m”

b. Handläggare? c. Assistenter?

Hur manga dagar ha ts ner på administration av statsbidragen ev denna typ under 1989 inom respektive umeå?? a. Chefer? dagar b. Handläggare? c. Asslstenter?

üdâtgángen under 1998 som normal?

åedöms

D! Ja r=onsanuurraga7 EI = Nej Fortsätt till fråga e Vilken eller vilka faktorer har ökat eler minskat admirislrationsüden under 1988?

datorstöd i administrationen av statsbidrag av denna typ?

grams:

U Ja E] 3 Ne] K uakommunen externa ADB-tjänster som stöd i administrationene statsbidrag avv

typ under 1998?

gagna an»

Elna; . Harounagrayuenigaresynpmüterpehantenngenuvmlsbüdm?

STATISTISKA CENTRALBYRÅN cm m (1500 O. FRÅGOR OI STÅTSBIDRAG FÖR REGIONALÅ PROJEKT Detta avsnitt avser bidrag lill regionala utvoddingsinsatserlwojekt.

Harkonurrurensöktnágotstatsbâdragavdennalyprönsøa? E Ne] Fortsåtlrnedrüstaavsrlitt D? Ja Fonsållmedfrågai 1. nagotstatsbidragavdennatyplønaea?

âhállerkorrmmen

EI Nej Fortsåttrruedrzâstaavsritt D2 Ja Fatsaumeørragaz 2. Hurstoraberâkrlasstatsbidragenavdennatypbliföüsøa?

b. Handläggare? c. Assisranter?

4. Hurrnångadagarhar ner påadministrationa statsbidragenavdennav m, under1988 inom respektive kateqägs

b. Handággare? dagar

5. tidåløangen under 1988 som norrml?

Esdönrs

E] r Ja Fortsätt till fråga 7 D 2 Ne] Forman nu fraga s

6. Viken eller vila: faktorer har öka: eler minskat admlrüstraüonsüdenunder 1988?

7- dalorstöd i administrationen av statsbidrag av denna typ?

gnyltias

D 1 Ja D 2 Nej 8. Köpta kommunen externa ADB-tjänstersom stöd i administrationen av smsblüag av

typ under 1968?

sigma um

D2 Nej - Harounáqraynerugaresymurülørpâhantørlmønavstatsbüdrag?

ATISTI SKA CIITRALBYIMI 1989-05-12 Ucredninqainatitutet ling Karlsson

T E K N I S K R I P P 0 R T

för undersökningen

{3fP1\fP:S!3I[lDIlJ(;:§IiJ\Il1P1BIl]Eli; JE !(()l1!iIJlIIIiIWJ\

5 Innan.:

I 1. Inledning

2. Urval 3. Datainsamling 4. svarande och bortfall 5. Guide i att lisa tabellerna 6. Tillförlitlighet

1. IILIDNIIG

Pl uppdrag av Statskontoret har Utredningsinstitutet inom statistiska Centralbyrln (SCB) gjort en undersökning om hantering av statsbidrag i koamunerna i Sverige. Undersökningen ir avsedd att vara ett led i Statskontorets uppdrag från stat-. /kommunberedningen att kartllgga kostnaderna for administration av statsbidrag. Datainsamlingen gjordes med hjllp av postenklt

som datainsamlingsmetod.

2. URVAL

Populationen utgjordes av landets 284 primårkommuner. En stratifiering av urvalet skedde så att kommunerna indelades i sex kommungrupper efter befolkningsstorlek. Samtliga tre storstlder togs med i urvalet. Ur de övriga kommungrupperna drogs ett systematiskt urval ned urvalsfraktion enligt tabell 1:

r,

i 3. DÅTÅINSIHLING I

Datainsamlingen skedde under februari och mars 1989. Den genomfördes som postenkdt. Till de kommuner som inte svarat inom önskad tid har telefonpdninnelser gjorts i ett par omgångar för att få en si hög svarsfrekvens som möjligt.

Bnklten omfattade cirka 250 frågor som tillsammans täckte 17 olika statsbidragstyper. rrlgeblanketten utarbetades av SCB i samarbete med Statskontorets arbetsgrupp. I januari testades blanketten bl a i nagra kommuner.

blankettens omfattning och svårighetsgrad ledde till att oacceptabelt få kommuner svarade inom den planerade tiden. Haterialet kompletterades successivt for att resultatenskulle baseras på mesta möjliga underlag. -

|. SVIIÅIDI OCI IOITFÅLL Resultatet av datainsamlinaen i sammanfattning: IABELL 2. lonmungrupp I urvalet svarande .svarande i 8

Av tabell 2 franglr att den totala svarsfrekvensen till slut pressades upp till 87,5 8, vilket vi bedömer som tillfredsställande. Bland de större kommunqrupperna har samtliga utvalda kommuner medverkat. De llqsta svarsfrekvenserna har de ninsta koanunerna, nen lven där har omkring 80 8 svarat.

I tabell 3 nedan beskrivs det partiella bortfallet, dvs andelen kommuner som medverkat 1 undersökningen, men dlrenot inte lämnat uppgifter för vissa statsbidraqstyper eller enstaka frågor i undersökningen. Det partiella hortfallet lr betydande för vissa delar av fråqeblanketten.

TABELL 3

5. GUIDE ATT LÃSA I TABELLERNA

I tabellerna presenteras procentskattningar,

antalsskattningar och medelvärden.

Skattningarna är behåftade med en viss osäkerhet, dels en slumpmässig osäkerhet beroende på att de baseras på ett urval istället för en totalundersökning. dels en systematisk osäkerhet beroende på att inte samtliga utvalda svarat.

Den slumpmåssiga osäkerheten varierar beroende på procenttalets storlek och hur stort urvalet år för den redovisningsgrupp skattningen avser.

Det partiella bortfallet, dvs uteblivna svar på vissa frågor, har behandlats på skilda sätt i olika typer av tabeller.

I de tabeller där kommunernas svar redovisas efter svarsalternativen i absoluta tal och procentuellt har det partiella bortfallet i de flesta fall markerats som Ej svar.

Behandlingen av det partiella bortfallet år betydligt mer komplicerad i de tabeller där svaren redovisas som medelvärden per kommun och kommungrupp. Eftersom antalet utvalda objekt i undersökningen år så lågt, särskilt i de två grupperna med de allra största kommunerna, år det viktigt att i varje tabellcell använda så mycket av den tillgängliga informationen som möjligt. T ex i de tabeller där antalet i statsbidragshanteringen deltagande personer resp antalet nedlagda arbetsdagar per kommun skattas har för varje personalkategori samtliga avgivna svar utnyttjats. Når det gäller summakolumnen har de kommuner, för vilka svar saknas för minst en av personalkategorierna, uteslutits. Detta leder till att medelvärdet i summakolumnen ibland avviker från summan av de tre enskilda medelvårdena.

Även i tabeller där olika skattningar sätts i relation till varandra, som tabellerna -12 och -52, kan de redovisade värdena avvika från de tal som erhålls vid en direkt jämförelse mellan skattningarna. Det beror också hår på att enstaka kommuner har uteslutits pga partiellt bortfall för någon av de ingående variablerna.

I tabellerna -12 redovisas skattningar av det erhållna statsbidragets storlek per kommun. Det bör påpekas_att medelvärdet år beräknat per kommun som erhållit det aktuella statsbidraget.

Den systematiska osäkerheten (bortfallsbiasen) beror på hur stort bortfallet år (den vâgda svarsprocenten) samt hur mycket procenttalet för denna grupp avviker från procenttalet bland de medverkande i bortfallsurvalet. *ua(›.›A/v›

...M

..

6. TILLFORLITLIGHET - 109 För att bedöma slkerheten i undersökningsresultaten måste man ta hlnsyn till flera olika faktorer som kan ge upphov till fel i resultaten. Hed fel nenas här att skattningen skiljer sig från det sanna värdet i populationen.

Det totala felet i en skattning kan delas upp i en systeaatisk och en sluspmassig del. Det sluspeassiga felet kan beriknas och anges ofta i form av s k konfideneintervall. Det år vanligt att ta skattningen 22 gånger standardavvikelsen, varvid nan fdr ett 95-procentigt konfidensintervall. Ett sldant intervall innehlller med 95 procents slkerhet det vörde san skulle fttt os hela populationen undersökts, under förutslttning att det inte finns nagra systematiska fel. De systematiska felen ir i allsånhet mera svlrltkomliga. Inledningen till förekomsten av systematiska fel eltbeteende kan t ex vara ett konsekvent felaktigt (om t ex flera uppgiftsllmnare uppger alltför m m. hög tidsatglng) Bortfallet orsakar ofta systematiska fel eftersoe de svarande sannolikt skiljer sig frin dem see inte medverkat. Storleken pl de eystesatiska felen kan ofta endast bli föreell för bedöening.

6.1 Olika typer av fel

De fel som förekoeser i undersökningar av denna typ kan efter orsak grovt delas upp i sex grupper, nämligen

i övertlckningsfel. dvs fel som beror pl att objekt som inte tillhör undersökningspopulationen kossor ned vid resultatredovisningen

ii undertackningsfel, dvs fel som beror pd ett vissa objekt i undersökningspopoulationen inte ingår i urvaleraaen

iii mitfel. dvs fel som t ex kan bero pd att den svarande missuppfattat frågor eller inte llenat ratt svar (medvetet eller omedvetet)

iv bearbetningsfel, dvs fel son kan uppkomna vid det manuella eller maskinella hanteringen av det insamlade eaterialet

v bortfallsfel. dvs fel see beror pd att mltvlrden för vissa objekt saknas för en. flera eller alla undersökningsvariabler

vi urvalsfel, dvs fel i skattningen som beror pd att endast ett stickprov undersöks.

Tlckningsfel

I denna undersökning bedömer vi att urvalsranen och urvalet varit under total kontroll, varför nlgra som helst tackningsfel sed stor sannolikhet inte föreligger.

ultfel

Frdgeblanketten var omfattande och glllde till stor del uppgifter son var krlvande för nppgiftsllmnarna. till I anvisningarna blanketten uppmanade vi till uppskattningar av vissa uppgifter eftersos flera av frlgorna inte gdr att besvara faktagrundat. I vlrt arbete sed att kontrollera eaterialet har vi försökt att höja kvaliteten med de medel, son stått till buds. Vi har t ex försökt korrigera belopi. som uppenbarligen haft fel storleksordning, och korrigerat svarskoebinationer see varit ologiska. Vi vill dndl varna för att svaren pl frlgorna on antal arbetsdagar och antal

medverkande personer dr grundade pd bedömningar frin uppgiftsllmnarna och inte innebdr ndgon exakt nltning.

Iearbetningsfel

Även i samband ned hanterincen och bearbetningen av blanketter. dataset och tabeller kan fel uppkoana. lfter dataregistreringen av svaren har en del kontroller utförts och upptlckta fel har rlttats. Att systeatiska fel skulle ha införts vid bearbetningen förefaller inte troligt.

Iortfellsfel

Bortfall uppatdr ndr uppgifter saknar för ett objekt i undersökningen. rel till följd av bortfall uppstdr nlr koenunsrna i bortfallet systeatiakt skiljer sig frdn de svarande. I denna undersökning har bortfallet bringats ned till en llg nivl. till . yttermera visso har samtliga större kommuner svarat. I tabellen * över det partiella bortfellet frasglr att det totala saterialet v

.. Ir svagare för ndgra ev avsnittet eftersoe hela sidor i blanketten har varit blanka. nessuton har vissa av de enskilda frlgorna llmnats ..-r obesvarade. I resultattabellerna kan san utllse vilket underlag, som föreligger frdn fall till fall. Vlr saalade bedömning lr att bortfelen inte har ndgon betydande inverkan pd de föreliggande resultaten i denna undersökning.

Urvalsfel ..

Urvalsfelet kan diskuteras i termer av standardavvikelaer och konfidenaintervall.

skattningarna lr behlftade ned en viss alumpedssig oslkerhet beroende pl att de baseras pl ett urval i stlllet för en undersökning ev hela populationen. dvs santliga kommuner.

Den slunpmdssiga oslkerheten varierar beroende pl procenttalets storlek och hur stort urvalet lr för den redovisningsgrupp ekattningen avser. oslkerheten kan herlknas med ett 95-procentigt konfidensintervall, vilket ned 95 procents sannolikhet inkluderar det riktiga vlrdet för hela populationen. som ett hjllpeedel ger vi nedan i tabell 4 ndgra ungeflrliga storleksordningar.

Tabell 4. lpproxiaativa konfidensintervall för olika procent

skattningar och redovisningsgrupper

Procent- Iedovisningsgruppens storlek

0m man vill veta on skillnaden nellan tvd procentskattningar lr statistiskt signifikant (pl 95 procents konfidensnivd) kan man anvlnda följande grova tumregel: skillnaden nollan de tvi skattningarna skall vara större ln det största halva konfidnsinter- . vallet för de jlaförda skattningerne.

Bilaga 3

Utfall av kommunenkäten

Läsanvisning I bilagan presenteras i tabeller - en för varje studerat statsbidrag - en sammanställning av vissa data ur det tabellverk som SCB tagit fram med enkäten som underlag.

För varje statsbidrag redovisas materialet uppdelat i sex kommunstorlekar: kommuner med 200 eller fler invånare, 100-199, 50-99, 20-49, 10-19 och kommuner med upp till 9 invånare.

Inom varje kommungrupp anges i procent ett medelvärde för hur många kommuner som uppgivit att de erhåller respektive inte erhåller statsbidrag. Även den andel kommuner som ej besvarat enkäten anges. I de fall kommunen särskilt ansöker om statsbidrag (gäller projektmedel) framgår detta. I den undre tabellraden redovisas genomsnittsvärden för samtliga kommuner.

Vidare redovisas för varje kommungrupp medelvärden för bruttodriftkostnaderna för respektive huvudprogram i kommunernas budget i miljoner kronor, statsbidrag i miljoner kronor samt statsbidraget räknat i procent av bruttodriftkostnaden.

Antalet personer som redovisas är ett genomsnitt för de tre personalkategorier som anges i enkäten liksom antalet arbetsdagar. Med hjälp av de schablonlöner som kommunförbundet tagit fram för de tre personalkategorierna har sedan arbetskostnaden beräknats. Denna arbetskostnad uttrycks i procent av statsbidragets storlek.

Utifrån medelvärdena har det totala utgående statsbidraget liksom den totala administrationskostnaden för rikets kommuner beräknats.

STATSKONTORET

Grundskolan

Resursåtgång 1958: konnunerna

(nedelvärden per konnunstorlek och för riket) Konnun- Erhaller Brutto- stats- Stats- Antal Antal Arbeta- Arbe invlnar- statsbidrag drift- bidrag bidrag per- arbets- kostnad kost antal Ja Nej Ej svar kostnad 1988 i \ av soner dagar kkr i \ .

Total arbetskostnad: 12,6 Hkr (67,9 personår) Totalt statsbidrag: 14 512.4 Mkr

nnwsxowroan 113

Gynnacieokolan

Rgsugsgtgång 1988: kommunerna

(lcdolvärden per konnunstorlek och för riket)

Kommun- Erhlller Brutto- Stats- Stats- Antal Antal Arbeta- Arbex nvánar- statsbidrag drift- bidrag bidrag per- arbets- kostnad kosu Intal Ja Nej Ej svar koutnad 1988 1 \ av soner dagar kkr i \.

l | 1 utbilda gynn. brutto- stat:

ukr skolan drift- bidr. §

Total arbetskogtnadz 6,9 Mkr (39,7 personår) Totalt statsbidrag: 4 306.6 Mkr

STATSKONTORBT

Io_unal vuxenutbildning á :i Resuraltglng 19GB: kouunerna 1. (aedolvärden per kouunstorlek och för riket) å 3 Kolnun- Brhlller Brutto- stata- Stats- Antal Antal Atbeta- Arbe i

Total arbetskostnad: 5.1 Mkr (2a.2 personår) Totalt statsbidrag: 1 038.9 Mkr

statsbidrag för utvecklings- och förnöksverluauhet. skolan

Resursåtgång 1988: konuunernn

(nedelvirden per konnunstorlek och för riket)

onnun- Sökt Ej Brutto- Stats- Stats- Antal Antal Arbeta- Arbet

Har ej sökt

sökt svar drift- bidrag bidrag per- arbets- kostnad kostn änvånar- nen ej och

fått tatt l kostn 1988 i \ av soner dagar kkr i \ a ;ntal bidrag

Totalt 1.1 0.7 96.6 1.6 172.6 1.3 0.8 8.! 33.7 30.3 2.34

Total arbetskostnad: 8.3 Mkr ((6,3 personår)

Totalt statsbidrag: 368.9 Mkr

STATSKONTORET

Io-unal barnouorg och hensptlkstrining i förskolan

Resursatgáng 1988: kouunerna

(nedelvñrden per kouunstorlek och för riket)

0.03 Total arbetskostnad: 2,5 Mkr (1S,1 personar) Totalt statsbidrag: 9 800 Mkr

Social heuhjälp och färdtjänst Resursåtglng 1988: kommunerna (nedelvirden per konnunstorlek och för riket) (siffror inom parentes ink1 kommuner i stockholms län)

Tota1 arbetskostnad: 1.0 (1,1) Mkr, 5,9 (6,4 personår) Totalt statsbidrag: 2 300 (2 700) Mkr

STATSKONTORRT

Iioabtukarvlrd n n Ruunåtgang 1988: kommunerna (aedclvirdon per koununatorlek och för riket)

Kommun- Ethlllcr Brutto- stats- Stats- Antal Arbeta- Arbeta-

Total arbetskostnad: 0,3 Mkr (1,5 personar) Totalt statsbidrag: 658 Mkr

Utvecklings- och försöksverksamhet

Resursåtglng 1988: konuunerna

(nedelvärden per koumnstorlek och för riket)

ümmun- Har ej Sökt sökt Ej Brutto- Stats- Stats- Antal Antal Arbets- Arb. lnvånar- sökt men ej och svar drift- bidrag bidrag per- arbets- kostnad kos |nta1 bidrag fått fått 8 kostn 1988 i \ av soner dagar kkr i \

Total arbetskostnad: 0.5 Mkr (2,6 personår) (Siffran avser koumuner son sökt och fått bidrag - uppgift saknas ou kostnad för de konnuner son sökt nen inte fått bidrag - 18 konuuner.)

Totalt statsbidrag: 39.3 Mkr

STATSKONTORET

Åtgärder för flyktingar

Ekonomiskt stöd

Resursatglng 1988 : kommunerna

(nedelvärden per kouunatorlek och för riket)

Kouun- erhåller Brutto- Stats-

stats- Antal Antal Arbts- Arbetsinvanar- statsbidrag drift- ;

bidrag bidrag per- arbets- kosnad kostn. 5 antal Ja Nej Ej svar kostnad 1988 i \ av

soner dagar kkr i \ av \ \ t soc ons Mkr

Total arbetskostnad: 5.6 Mkr (37,2 personår) Totalt statsbidrag: 1 200 Mkr

STATSKONTORET 121

rlyktingnottagnlng

Rcsutadtgbng 1988: kommunerna (udelvirdcn per kouunctorlek och för riket)

Kommun- Brhdllcr Brutto- stats- Stats- Antal Antal Arbeta- Arbetsinvånar- statsbidrag drift- bidrag bidrag per- arbets- kostnad kostn. antal Ja Nej Ej svar kostnad 1988 1 \ av soner dagar kkr i \ av

\ | ioc ons Hk: bruttø- - stats-

\

Total arbetskostnad: 3,1 Hk: (19.4 personlr) Totalt statsbidrag: 500 Mkr

STATSKONTORRT

Arbctuarknad

Reauuatglng 1966: kouunerna

(udclvärdon per koununstorlek och för riket) Konaun- knallar kommunalt Brutto- stats- statl- Antal Antal Arbets- Arbe

Total arbetskostnad: 7,2 Mkr (47 petsonår) Totalt statsbidrag: 1 443,4 Mkr

STATSKODNTORBT 1 z 3

Extra Ikatteutjinnlngnbidxag Resursåtgång 1988: kommunerna (nedclvärden per konnunstorlek och för riket

Konnun-- Ha: ej sökt Sökt Bj stats- Antal Antal Arbeta- Arbetsinvånare- sökt nen ej och svar bidrag per- arbets- kostnad koatn.

Total arbetskostnad: 0,2 Hk: (1,1 personár) Totalt statsbidrag: 10 183 Hkr

STATSKONTORET

nrittbldrag atatskozmala vägar Reaursltgång 1988: kouunerna (uedelvärden per koununstorlek och för riket) Koauun- Brutto- stats- stats- Antal Antal Arbeta- Arbetslnvbnar- drift- bidrag bidrag per- arbets- kostnad kostn.

Total arbetskostnad: 0.8 Mkr (5,3 personár) Totalt statsbidrag: 655,4 Mkr

I tabellen redovisas resultatet av enkäten sedan icke väghlllande konauner rensats bort, alla kommuner i tabellen har således titt bidrag.

Bostadsbidrag till barnfamiljer

t In 1988: KOIUIJDGth! (nedelvärden per konnunstorlak och för riket)

.

Total arbetskostnaå; 3.8 Mkr (16 personår) Totalt statsbidrag: 1 377 Mkr

STATSKONTORBT

Iuiljebiduq

Resuultglng 1988: kouunerna

(medelvärdet: per konunuorlek och för riket)

Konuun- Erhåller Stats- Antal Arbets- Arbetsinvánar- statsbidrag bidrag arbets- kostn kostn. antal Nej Ja Ej svar 1988 dagar kkr i \ av

Total arbetskostnad: 1,3 Mkr (7,6 personår) Totalt statsbidrag: 249 Mkr

STATSKONTORBT

clcnbygdcatöd - utnämningar: idrag

Resurlåtgdng 1988: kommunerna (medelvärdet: per kouunstotlek och fö: riket)

Sök: Brutto- Stacs- Stats- Antal Antal Arbets- Arm Konnun- Har ej sökt Ej svar drift- bidrag bidrag pex- arbets- kostnad kos! invånar- sökt :en ej och fått Ht: l kostn 1988 i \ av soner dagar kkr i t antal bidrag \ \ \ arb.1iv.när glesb. brutto- stal 1988 stöd drift- bidn Hk: Mkr kostn

- 200 66.7 0 0 33.3 480.0 0 0 0 0 0

0 50.0 0 95.3 0.032 0 1.0 1.0 0.93 2.4. 100-199 50.0

25.0 3.3 58.3 8.3 67.0 0.076 0.1 1.4 2.8 2.00 2.( 50-99 0 45.9 5.4 22.5 0.027 0.1 1.1 2.3 1.84 6.6 20-49 48.6

0 48.1 0 8.3 0.021 0.3 1.4 1.6 1.23 5.9 10-19 51.9

38.1 4.8 57.1 0 11.0 0.028 0.3 1.3 1.4 1.21 4.3 -9

45.3 1.9 50.1 2.7 26.0 0.031 6.80 1.3 1.8 1.45 4.8 Totalt

total arbetskostnad: 0,207 Mkr (1,3 personar)

Totalt: statsbidrag: 4,4 Mkr

KUNGL. BIBL.

j 1990-10-01

STOCKP-LOLM

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Foretagsfbrvarv i svenskt näringsliv. I. 41. Tio Ar med jämställdhetslagen - utvärdering och 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C.

inom socialtjänsten. S. 42. Internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur. 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om

organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframsttlllningcn. C. högskola på idrottens område. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB.

45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Transporttádet. K.

. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi.

Förbud mot tjanstehartdel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhallsstod till underhallsbidragsberattigade bam.

Samhällsstbd till underhallsbidragsberättigade bam. del lll. S. 9°*.°*V.^ S. 49. Arbete och hälsa. A.

ldeskisser och bakgrundsmaterial. 9. Kostnader for fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10. Strömguan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Sakerhetspolisens arbetsmetoder. personal- 11. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingssttlrda. U. kontroll och meddelarfrihet. C. 12. Meddelarrlltt. Ju. S2. Utbyte av utländska körkort. K. 13.Översyn av sjölagen 2. Ju. Sllskuggan av destora-Demittdrepartiemasvillkttri 14. [Angtidsutredningen 1990.Fi. kommunalpolitiken. C. lilieredskapen mot oljeutslapp till sjöss Fo. 54. Arbetslivsforskrting - inriktning. organisation, 16. Storstadstraftk 5 - ett samlat underlag. K. ñnansierirtg. A. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt 55. Flygplats 2000- De svenska llygplatsenta i

utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. l8.lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. S6. Skatt på lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 57. Personalutbildning inom totalförsvaret. F6. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerrta. SB. 58. Konkurrens i inrikesllyget. C. 21. Den elintensiva industrin under kämkraftsavveck- 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra

lingen. ME. ekonomiska styrmedel. M. 22. Den elintensiva industrin under ktlmluaftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo.

lingen. Bilagedel. ME. 61. Skarpt tillsyn - huvuddrag i en reformetad 23.Tomt.rät.tsavgåld. Bo. datalag. Ju. 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C. Záförrnánssystemet för värnpliktiga m. fl. Fo. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C. 27.Post & Tele - Aftärsverk med regionalt och socialt 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U.

ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om 28. Att följa upp kommunal verksamhet - En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U.

internationell utblick. C. 57. Återbetalning av mervärdeskatt uu utllrtdska 29. Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. BLPerspektiv pa arbetsförmedlingen. A. 32. Staden. SB. 33. Urban challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. Storstadernas ekonomi 1982-1996. SB. 36.Storstadsliv. Rika mojligheter- hårda villkor. SB. 37. Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 38.Översyn av naturvårdslagen m.m. ME 39. konstnärens villkor. U. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt-

ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Strümgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] LMSMSUWUMBEC 1990-(141 Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] låg Om folkbokmfinssmgistel mm. [18] Staden. [32] Författningsreglering av nya importrutincr m.m. [37] Urban Challenges_ [33] Kapitalavkastttingen i bytesbalansen. [45] Sladsregiorter i Europa. [34] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] storstademas ekonomi 1982-1996.[351 Beskattning av stipendier. [47] Storstadsliv. Rika nlöjligheter- hårda villkor. [36] Ny folkboktörinzslatt. [50] Demokrati och makt i Sverige. [44] Skatt på lotterier och spel. [56]

Återbetalning av mervttttieskatt tiu utlltntlska

WWW- (671 Justitiedepartementet Meddclarrätt. [ 12] Översyn av slölaxen 2. [13] Utbildningsdepartementet

a t3°1 ÖVWSY? PP°VW°S°$5“fmi"8°"- En idrottshögskola i Stockholm - struktur. organisation Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad damlag. [61] och resurser för en självständig högskola på man.”

_ ommde. [31 Utrikesdepartementet Lagstiftning tot reklam i svensk rv. [71 Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Vidsad vuxenutbildning för utvecklingmörda [lll Organisation och arbetsformer inom bilateralt Konst-Mmm Vmkm- [39] utvecklingsbistånd. [17] Folkhögskolan i frarntidsperspektiv. [65]

Det fria bildningsarbetet Debattinlltgg om Försvarsdepartementet folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Förmánssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Jordbruksdepartementet

illom totalförsvaret. [57] skada “V Vm- [60] Personaltztbildning

Swliüdepürtementet Arbetsmarknadsdepartementet Överklagningstatt och ekonomisk behovsprovtting Perspeküv pa arbetsmmemingen_ [31] inom socialtjänsten. [2] Arbcw och 1.515.449] Samhällsstöd till underhållsbidragsberáttigade barn. At-betsljvsforslntittg - lm-iktning. organisation. ldeskisser och bakgrundsmaterial. [8] anamma, [54] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport . [19] Tobakslag. [29] Samhilllsstbd till ttndentausbitttagsbettttttgaae bam. Bttstadsdepüftementet del lll. [48] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9]

Tomtrttttsavgald. [23] Kommunikationsdepartementet

Industridepartementet :ransponäsül torstads - ett sam t la unde lr ag. m] . - .

Fömagsmm “va” my!” m Post & Tele »Artatsverk med regionalt och socialt ansvar. [27] Utbyte av utländska körkort. [52] Clvildepartementet Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Ny gommummg_ [24] [55] Konkurrensen inom livsrnedelssektotn. [25]

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Au följa upp kommunal verksamhet - En intemationell utblick. [28] Tio Ar med jämställdhetslagen - utvärdering och förslag. [4l] Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningcn. [43] SÄPO Sakerhetspolisens arbetsmetoder. personalkontroll och meddelar-frihet. [51] I skuggan av de stora - De mindre partiernas villkori kommunalpolitiken. [53] Konkurrensi inrikesflyget. [58] Konkurrensen inom bygybosektom. [62] Svensk löneslatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68]

Miüö- och energidepartementet Den elintensiva industrin under kåmkraftsavvecklingen.[2l] Den elintensiva industrin under kamkraftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.rn. [38] Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. (401

Miljödepartementet Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. [59]