Statens bostadskreditnämnd organisation och dimensionering : slutbetänkande
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
Statens
bostadskreditnämnd
och - organisation i dimensionering
slutbetänkande av utredningen om en nämnd för för bostäder kreditgarantier
Statens offentliga utredningar t Eâåââ 199161
34 Bostadsdepartementet
å i 5 l Ä
I . t i i i
Statens
bostadskreditnämnd
i i
organisation och dimensionering
-
Slulbetänkdnc inredningen om en nämnd för
av
kredilgarantier för bostäder
Stockholm 1991
SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvalmingskontorombesörjerremissutsändningar dessapublikationer. av
Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48
Publikationcrnakan ocksåköpasi Infomxationsbokhandeln.Malmtorgsgatan Stockholm.
REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10832-1 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X g Stockholm 1991
Till Statsrådet och chefen för SOU 1991 61
bostadsdepartementet
Genom beslut den 18 april 1991 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till organisation och dimensionering av en ny statlig myndighet med uppgift att bevilja statliga kreditgarantier i fråga om lån för bostadsbyggande. Med stöd av detta bemyndigande utsåg chefen för bostadsdepartementet den 24 april 1991 mig till särskild utredare. Till sakkunniga förordnades departementsrådet Björn Karlberg, bostadsdepartementet, och departementssekreteraren Ann-Sofie Löth, försvarsdepartementet civildepartementet t.o.m. den 30 april 1991, samt till expert ämnessakkunnige Rolf Westerlund, bostadsdepartementet. Sekreterare i utredningen har varit förhandlingsdirektören Bo Wernhammar, statens arbetsgivarverk. Jag har under utredningsarbetet inhämtat synpunkter från boverket och länsbostadsnämnder, Centralnämnden för fastighetsdata, riksgäldskontoret, riksrevisionsverket, Statskontoret samt bostadsdepartementets arbetsgrupp för administrativa styrmedel inom bostadsfinansieringen. Med bostadskreditinstituten har jag samrått i en särskild referens- STUPP- Jag har också haft kontakter med bankinspektionen och byggnadsstyrelsen. I vissa frågor, som enligt direktiven ingår i mitt uppdrag, kan jag för närvarande inte lämna detaljerade slutliga förslag till lösning. Detta gäller bl.a. myndighetens datorstöd och de olika arbetsrutinema. Jag avger därför i dessa frågor en lägesrapport, som anger inriktningen det arbete som initierats inom ramen för utredningen. Avsikten är att jag som tillträdande chef för den nya myndigheten skall fullfölja det påbörjade utredningsarbetet efter den 1 augusti 1991.
Jag överlämnar härmed betänkandet Statens bostadskreditnämnd SOU 1991 61 organisation och dimensionering. Stockholm den 1 juli 1991 Mats Rönnberg Bo Wernhammar
1 Sammanfattning med förslag SOU 1991 61
Bakgrund och utgångspunkter
Bakgrunden till utredningen är riksdagens beslut prop. 19909134, B0U4, rskr. 92 att införa ett nytt bostadsfinansieringssystem. Beslutet innebär slopar den nuvarande ordningen med statligt att man reglerade bostadslån. Det stödsystemet bygger på att hela lånebeloppet för ett nynya eller ombyggnadsprojekt skall tillgodoses genom i princip ett enda lån ett s.k. investeringslån lämnas ett kreditinstitut på den allsom av lånemarknaden. En del räntorna för ett sådant lån skall männa av kunna omfördelas över tiden med hjälp av räntelån. För att kreditinstituten skall kunna lämna investeringslån till i princip hela produktionskostnaden, samt därutöver räntelån, skall det öppnas möjligheter för instituten att få särskilda statliga kreditgarantier. Dessa garantier skall administreras statlig myndighet, en nämnd av en ny för kreditgarantier för bostäder. Utgångspunktema för denna myndighets verksamhet finns för- i nyssnämnda riksdagsbeslut även i riksdagens beslut prop. utom - 199091l44, BoU20, rskr. 380 vissa följdfrågor, i kommittéom direktiven dir. 199126 för min utredning samt i en kommande förordning statliga kreditgarantier för bostäder kreditgarantiom förordningen. Kreditgarantisystemet träder i kraft för nya hus den 1 januari 1992 och för hus, har räntebidrag för eller ombyggnad enligt nusom nyvarande regler, den 1 januari 1993. De utgångspunkter, främst påverkar mitt utredningsarbete och som mina förslag, redovisas under resp. rubrik nedan. Nämndens verksamhet kan på sikt dessutom komma att påverkas av länsbostadsnämndemas verksamhet. pågående översyn av Av betydelse för arbetet med att förbereda den nya myndigheten är också regeringen har förordnat mig överdirektör och chef att nu som för nämnden fr.o.m. den 1 januari 1992 och som överdirektör i bostadsdepanementet fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 31 december 1991.
Verksamhetens huvudsakliga inriktning SOU 1991 61
Nämnden skall administrera kreditgarantisystemet för bostäder. Enligt riksdagens och regeringens beslut innebär detta bl a att
utfärda kreditgarantier samt förvalta och - redovisa dessa, - uppbära garantiavgifter,
godkänna underhandsförsäljning,
bevaka statens fordringar - när garantier infrias och pröva frågan om eftergift regressfordringar. - av Nämnden skall även enligt proposition 19909134 kontinuerligt
bevaka att kreditförsörjningen sker på
avsett sätt och ta de initiativ som krävs i detta syfte. Denna uppgift är enligt min mening en förutsättning för ett effektivt kreditgarantisystem och kan betraktas som ett övergripande mål.
Jag föreslår med hänvisning - dels till att nämndens uppgifter inte enbart avser kreditgarantier, dels till regeringens beslut förordom nande av chef för nämnden nämndens - att namn skall vara statens bostadskreditnämnd och förkortas BKN.
Arbetsuppgifter
Bevakning kreditförsörjningen av
Som nämnts skall ovan nämnden ha till uppgift att kontinuerligt
bevaka att kreditförsörjningen sker
avsett sätt.
Kreditförsörjningsfrågoma ter sig framöver
mer komplicerade än de varit under de senaste åren. Det finns flera skäl som talar för att nämnden ägnar stor uppmärksamhet följa utvecklingen. att Det är min avsikt tillträdande att, som chef för nämnden, skapa så goda förutsättningar möjligt för samråd som med kreditinstituten i dessa frågor. Jag föreslår därför nedan under Styrelse och rådgivande organ att det hos nämnden skall finnas ett rådgivande organ
för kreditmarknadsfrågor.
Jag förutsätter också ett nära samarbete med boverket i dessa frågor.
Utfärdande av kreditgarantier SOU 1991 61 Kreditgarantier skall utfärdas av nämnden på begäran av kreditinstitut. Rutinema för detta bör vara så rationella och för instituten så enkla som möjligt. I princip bör instituten efter givna förutsättningar kunna avropa kreditgaranti. Jag förordar i ett avsnitt en datorstödslösning som innebär senare att instituten via ett datasystem skall kunna begära garanti samtidigt med låneutbetalningen. Innan en garanti utfärdas måste avstämning göras med länsbostadsnämnden. Även detta bör kunna ske koppling mellan data- .genom system.
Uppbörd av garantiavgifter Enligt riksdagens beslut skall betalda avgifter fonderas. Medlen skall placeras i riksgäldskontoret. Efter diskussioner med kreditinstituten och riksgäldskontoret om förutsättningarna att åstadkomma en hantering, som samtidigt är smidig för inblandade parter och ger staten god avkastning på betalda avgifter, har jag kommit fram till att uppbörd i princip bör ske genom automatiska överföringar som initieras av nämndens garantibeslut. Avgifterna skall i princip erläggas förskottsvis.
Bevakning av fordringar För att nämnden skall kunna agera i tid och bevaka statens intressen när det blir aktuellt med försäljning av pantsatt och garanterad egendom förutsätts att kreditinstituten fortlöpande underrättar nämnden om uppkommande risker. Nämnden bör i första hand undersöka möjligheterna att utnyttja länsbostadsnämndemas kompetens vid fastighetsförsäljning och indrivning fordringar. Även andra alternativ kan dock bli aktuella. av
Godkännande av underhandsförsäljning Alternativet till försäljning vid exekutiv auktion är försäljning under hand. Sådan försäljning, liksom frivillig försäljning till ett pris som innebär att kreditgarantin måste infrias, skall godkännas av nänmden. Rutinema vid sådan försäljning följer i allt väsentligt de som gäller
för bevakning fordringar. Nämnden behöver alltså anlita externa SOU 1991 61 av resurser med kännedom om den lokala marknaden.
Eftergift av regresskrav Statens fordran grund räntelån får också efterskänkas under av vissa förutsättningar. Nämnden behöver vid prövningen av dessa ärenden underlag kräver kännedom om den lokala marknaden. som
Datorstöd
Nämndens verksamhet skall enligt direktiven ges ett kraftfullt datorstöd. datorstödslösning finns det huvudsakligen två kommuni- Vid val av kationsbehov att ta hänsyn till, nämligen med kreditinstituten resp. med boverket genom verkets ADB-system Fenix. Kommunikationen med kreditinstituten kan tillgodoses genom fastighetsdatasystemet FDS hos Centralnämnden för fastighetsdata, till vilket instituten redan är anslutna. Det bästa alternativet för nämndens datorstöd torde därför vara att bygga upp ett system i samma miljö som FDS och etablera förbindelse on-line med kreditinstituten genom FDS. Därigenom skulle garantigivning och uppbörd garantiavgifter kunna ske helt utan utväxling av av pappersdokument. Denna lösning hindrar inte att nämnden även kan hämta infonnation från boverkets Fenix-system. Jag att välja lösning med denna inriktning för nämndens avser en datorstöd.
Ekonomifrågor
Enligt riksdagens beslut skall kostnaderna för såväl förlusterna i garantisystemet nämndens administration täckas av garantiavsom gifterna. Jag förutsätter därför att nämnden skall vara en s.k. uppdragsmyndighet med IOOO-kronorsanslag och att regeringen kommer att lägga fast för nämndens möjligheter att disponera influtna garantien ram avgifter för att täcka sina administrationskostnader.
För att täcka kostnader i väntan att garantiavgifter flyter har SOU 1991 61 nämnden fått en medelsanvisning 5 milj.kr. Detta kommer sannolikt att visa sig vara otillräckligt, varför jag räknar med att senare återkomma i denna fråga. Utformningen av det ekonomiadministrativa systemet får lösas under hösten 1991 i samarbete med bl.a. riksrevisionsverket.
Styrelse och rådgivande organ
Jag utgår från att de ärenden, som nämnden skall handlägga, inte är av den karaktären att de kräver styrelsebeslut i det enskilda fallet. Nämnden skiljer sig enligt min mening i detta hänseende från många andra mindre myndigheter. Jag föreslår därför att nämnden får den styrelseform tillämpas som för myndigheter i allmänhet. Styrelsen bör ha det och de ansvar uppgifter som följer av verksförordningen 19871100. Jag föreslår vidare att styrelsen skall ha fyra ledamöter, förutom myndighetens chef. Några ersättare för ledamöterna behövs inte. Jag föreslår även att nämnden får ett rådgivande för kreditorgan marknadsfrågor.
Organisation och personal
Det finns en allmän strävan från regeringens sida, bl.a. kommit som till uttryck i den s.k. verksledningspropositionen 19868799, att alltmer överlåta till myndigheterna att själva bestämma över sin organisation och besluta om tillsättning tjänster under myndighetsav chefen. Jag föreslår därför att nämnden själv får bestämma sin interna organisation samt inrätta och tillsätta alla tjänster under överdirektören. Jag föreslår vidare att nämnden får disponera för beresurser en manning motsvarande ca 16 årsarbetskrafter, överdirektören inräknad. Eftersom det är fråga helt verksamhet finns det om en ny en stor osäkerhetsfaktor i denna bedömning.
En ytterligare osäkerhet är möjligheterna att köpa tjänster av läns- SOU 1991 61 bostadsnämndema, bl.a. med tanke på vad som kan följa av pågående översyn av deras verksamhet.
Jag föreslår slutligen att regeringen snarast uppdrar åt statens
arbetsgivarverk att förhandla om de anställningsvillkor m.m. som skall gällahos nämnden så att rekrytering kan påbörjas omedelbart efter sommaren. i
Lokaler
Enligt riksdagens beslut skall nämnden vara lokaliserad i Karlskrona. Jag har inlett kontakter med byggnadsstyrelsen för att undersöka tillgången lokaler i Karlskrona. Enligt byggnadsstyrelsens bedömning är tillgången god.
Jag att nämnden dessutom behöver mindre lokal i
anser en Stockholm för i första hand kontakterna kreditinstituten.
Förslag till instruktion
Mitt förslag till instruktion bifogas bil. 2. Jag har tidigare föreslagit att myndigheten får den styrelseforrn som tillämpas för myndigheter i allmänhet. Av detta följer valet av den instruktionsmodell, som ligger till grund för mitt förslag.
Det fortsatta arbetet
Det återstår ännu mycket arbete med utveckling av datorstöd och arbetsrutiner, upphandling, rekrytering av personal, förhyming av lokaler, m.m., innan nämnden kan påbörja sin verksamhet den 1 januari 1992. Jag föreslår att regeringen beslutar att jag som överdirektör i bostadsdepartementet och tillträdande chef för nämnden får de befogenheter som behövs för att jag skall kunna företräda nämndens intressen under tiden fram till den 1 januari 1992, bl.a. vid tillsättning av tjänster och förhyming av lokaler.
2 Bakgrund och utgångspunkter
SOU 1991 6
Riksdagsbeslut om nytt bostadsfinansieringssystem
Riksdagen har beslutat att införa ett nytt bostadsfinansieringssystem prop. 199091234, B0U4, rskr. 92. Beslutet innebär b1.a. att man slopar den nuvarande ordningen med statligt reglerade bostadslån, dvs. sådana lån som idag kan beviljas av länsbostadsnämnden för nyeller ombyggnad bostäder. i av Det nya stödsystemet bygger på att hela lånebehovet för ett nyeller ombyggnadsprojekt skall tillgodoses genom i princip ett enda lån som lämnas av bostadskreditinstituten, ett s.k. investeringslån. Riksdagsbeslutet innebär också att en del av räntorna för investeringslånet kan omfördelas över tiden med hjälp av särskilda räntelån, som i likhet med investeringslånet tas upp den allmärma - lånemarknaden. För att kreditinstituten skall kunna lämna investeringslån till i princip hela produktionskostnaden samt därutöver räntelån, skall det öppnas möjligheter för instituten att få särskilda statliga kreditgarantier. Kreditgarantisystemet träder i kraft för nya hus den l januari 1992 och för hus, som har räntebidrag för ny- eller ombyggnad enligt nuvarande regler, den 1 januari 1993. Garantiema skall administreras av en ny statlig myndighet, en särskild nämnd för kreditgarantier. Enligt riksdagens beslut får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge eftergift av statens regressfordringar i garantisystemet. Den nya nämnden bör enligt propositionen även ha till uppgift att kontinuerligt bevaka att kreditförsörjningen sker avsett sätt och ta de initiativ som krävs i detta syfte. Nämnden skall enligt riksdagens beslut vara lokaliserad i Karlskrona.
Riksdagsbeslut om vissa följdfrågor SOU 1991 61
Riksdagen har också beslutat prop. 199091144, B0U20, rskr. 380 om vissa följdfrågor. Av detta senare riksdagsbeslut följer bl.a. att statens garantiåtagande i fråga om räntelån för egnahem skall ha en vidare innebörd än ett normalt borgensåtagande. Kreditgaranti i fråga om räntelån för egna hem skall kunna tas i anspråk även i fall när långivaren helt eller delvis måste avstå från pantsäkerhet för sådana lån för att en frivillig försäljning av fastigheten skall kunna komma till stånd. Vidare skall regressfordringar, som avser räntelån för egnahem, alltid efterskänkas om de uppstått på grund av att fastighetsprisutvecklingen inom en region eller på en viss ort varit svagare än i riket som helhet och förlusten inte har kunnat påverkas av husets säljare. Enligt propositionen bör nämnden i övrigt ha ett tillräckligt vitt utrymme att utveckla en rimlig praxis i fråga om eftergift av regressfordringar, som avser räntelån, inom ramen för en inriktning som anges av regeringen.
Kommittédirektiv
Regeringen har i kommittédirektiven dir. 199126 angett vissa utgångspunkter för mitt utredningsarbete. Kommittédirektiven bifogas bil. l. En utgångspunkt bör vara att skapa en centralt sammanhållen och effektiv organisation där det löpande arbetet med beviljande av kreditgarantier så långt möjligt sker med enkla rutinmässiga metoder. Verksamheten bör därför ges ett kraftfullt datorstöd. Vad gäller uppgiften att bevilja kreditgarantier bör särskilt beaktas att någon kreditriskprövning från myndighetens sida normalt inte skall ske i det enskilda fallet. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så att den nya organisationen kan påbörja sin verksamhet den 1 januari 1992.
Kreditgarantiförordning SOU 1991 6
Regeringen kommer att utfärda en förordning om statliga kreditgarantier för bostäder kreditgarantiförordningen. Jag utgår från att nämnden genom förordningen får rätt att besluta dels i frågor om pantvärden, dels om s.k. fördjupning av garantin. Jag utgår också från att nämnden får meddela föreskrifter för verkställigheten av förordningen.
Översyn av länsbostadsnämndemas verksamhet
Regeringen uppdrog i december 1990 åt en särskild utredare att se över länsbostadsnämndemas organisation, arbetsformer och dimensionering med anledning av riksdagens beslut om det nya bostadsñnansieringssystemet. Utredaren har i sitt betänkande SOU 199143 bl.a. bedömt det sannolikt att länsbostadsnämndema kommer att utföra arbetssom uppgifter på uppdrag av den nya nämnden för kreditgarantier. De uppgifter som avses är dels att ge underlag för beslut om pantvärde för investeringslån med kreditgaranti, dels att företräda nämnden vid vissa fastighetsförsäljningar och i nämndens kreditbevakningsarbete i övrigt. Inom bostadsdepartementet bedrivs också för närvarande en överde administrativa styrrnedlen inom bostadsfinansieringen. syn av Arbetsgruppen för detta utredningsarbete behandlar bl.a. frågan om länsbostadsnämndemas uppgifter när det gäller pantvärde för investeringslån.
Förordnande av chef för myndigheten
Regeringen har den 20 juni 1991 förordnat mig som överdirektör och chef för nämnden fr.0.m. den 1 januari 1992. Regeringen har också samma dag förordnat mig som överdirektör i bostadsdepartementet fr.0.m. den 1 augusti t.o.m. den 31 december 1991 för att jag i den egenskapen skall förbereda den nya myndigheten.
3 Verksamhetens
huvudsakliga SOU 1991 61
inriktning
Enligt proposition 19909134 skall nämnden administrera kreditgarantisystemet samt även ha till uppgift att kontinuerligt bevaka att kreditförsörjningen sker på avsett sätt och ta de initiativ krävs i som detta syfte. Jag menar att kreditmarknadsbevakningen är nyckelfråga för en verksamheten. För att kreditgarantiema skall kunna bli det effektiva medel i kreditförsörjningen, som riksdagen förutsatt vid besluten om det nya bostadsfinansieringssystemet, krävs att nämnden fortlöpande och aktivt tar del av hur bostadskreditmarknaden fungerar. Att medverka till att kreditförsörjningen sker på avsett sätt kan därför enligt min mening anses vara ett övergripande mål. Jag återkommer i senare avsnitt till de praktiska följderna av detta. Enligt besluten om ny bostadsñnansiering innebär administrationen av kreditgarantisystemet att nämnden skall utfärda kreditgarantier samt förvalta och redovisa dessa, uppbära garantiavgifter, bevaka statens fordringar när garantier infrias, godkänna underhandsförsäljningar samt pröva frågan om eftergift av regressfordringar. - Enligt riksdagens beslut beträffande proposition 19909129 om riksgäldskontoret och den statliga ñnansförvaltningen skall riksgäldskontoret ha en samordnande och norrnerande uppgift för statlig garantigivning. Kreditgarantisystemet för bostäder är dock enligt min mening så styrt av riksdags- och regeringsbeslut att riksgäldskontorets uppgift i det fallet får mycket begränsad innebörd. Givetvis skall en nämnden göra den redovisning av sin garantigivning, riksgäldssom kontoret behöver för sin samordningsuppgift och riksrevisionsverket behöver som underlag för riksbokslut m.m. I anslutning till analysen av verksamhetens inriktning har jag övervägt myndighetens namn. Som arbetsnamn användes tidigt kredit-
Kreditgarantifrågoma är visserligen myndighetens SOU 1991 61 garantinämnden. huvuduppgift, framgår tidigare i detta avsnitt har myndigmen som heten också andra viktiga uppgifter bostadskreditmarknaden. Detta bör komma till uttryck i myndighetens samtidigt som det av namn också bör framgå att det dels är fråga om bostadskrediter, namnet dels är en statlig myndighet. Regeringen har i sitt beslut att förordna mig som chef för den nya myndigheten använt namnet statens bostadskreditnämnd, vilket även jag skall myndighetens Jag anser också att myndiganser vara namn. heten skall ha officiell förkortning av namnet och att den skall vara en BKN.
4 Arbetsuppgifter SOU 1991 61
Bevakning av kreditförsörjningen
Som tidigare nämnts skall nämnden ha till uppgift kontinuerligt att bevaka att kreditförsörjningen sker på sätt och de initiativ avsett ta som krävs i detta syfte. Nämnden bör dessutom ha möjlighet att medverka till att lösa kreditproblem i enskilda fall. Kreditförsörjningen för bostadsbyggande kan sägas ha fungerat tillfredsställande under år, då även kreditmarknaden har avreglesenare rats. Värdeutvecklingen på fastighetsmarknaden har varit sådan att kreditgivama utan problem har kunnat tillgodose behoven. Mot bakgrund av den senaste tidens värdeutveckling sig emelter lertid kreditförsörjningsfrågoma framöver inte lika okomplicerade. Jämförelser internationellt talar för att utvecklingen bör följas noggrant. Också omläggningen i sig bostadsñnansieringssystemet bör av
analyseras från kreditförsörjningssynpunkt.
Enligt propositionen 19909134 bör kreditgarantier i första ett skede lämnas endast för lån från mellanhandsinstitut. För att öka konkurrensen på kreditmarknaden bör dock i ett skede prövas senare att låta även andra kreditinstitut köpa statlig kreditgaranti på villsamma kor som mellanhandsinstituten.
En sådan vidgning av kreditgarantissystemet kan få avsevärda kon-
sekvenser för nämndens verksamhet. Det finns således flera skäl talar för att nämnden ägnar som stor uppmärksamhet att följa utvecklingen. Nämnden har också goda förutsättningar att klara denna uppgift. Med kreditgarantigivningen följer nära kontakter med kreditinstituten. Nämnden skall även ta ställning till kreditproblem i det enskilda fallet. Om nämnden bedömer det nödvändigt för att klara finansieringen särskilt av ett projekt, får kreditgaranti utfärdas på större belopp än vad ett som är normalt.
Resurser behöver således finnas hos nämnden för bevakning av
kreditförsörjningen. Jag återkommer nedan i avsnitt 8 med förslag
det. Vidare föreslår jag nedan i avsnitt 7 att ett särskilt råd skall SOU 1991 61 om finnas hos nämnden för samråd med kreditinstituten. Det är min avtillträdande chef för nämnden, åstadkomma så goda sikt att, som förutsättningar möjligt för detta samråd mellan nämnden och som kreditinstituten. Nämnden förutsätts också ha ett nära samarbete med boverket. Verkets uppgifter att svara för den centrala administrationen av stödet till bostadsförsörjningen och att följa och utvärdera styrmedlens effekter har flera beröringspunkter med nämndens kreditgarantigivning. Det kan också tilläggas att nämnden bör kunna informera andra berörda instanser, exempelvis riksbanken, vad avser kreditförsörjningsfrågorna.
Utfardande av kreditgarantier
Förutsättningarna för att utfärda kreditgarantier ligger fast i beslut av riksdag och regering. I kreditgarantiförordningen kommer att ges föreskrifter om kreditgarantins omfattning och giltighet. Kreditgaranti utfärdas av nämnden på begäran av kreditinstitut. En utgångspunkt bör att rutinerna för detta skall så rationella vara vara och för instituten så enkla som möjligt. Det är fråga om hantering av stora ärendevolymer. I princip bör instituten efter givna förutsättningar kunna avropa kreditgaranti. Med en datorstödslösning av det slag, som jag förordar nedan i avsnitt kommer instituten att kunna begära garanti samtidigt med låneutbetalningen. Garantibehovet registreras i datasystemet institutets konto och garantin blir gällande efter prövning och bekräftelse nämnden. När en kreditgaranti har av registrerats och bekräftats kontot skall ändring bara kunna göras av nämnden. Innan garanti utfärdas måste avstämning göras med länsbostadsen nämnden. Detta förutsätts ske hos nämnden antingen via direkt uppkoppling mot boverkets ADB-system eller mot ett skriftligt underlag. Vid utarbetande av dessa rutiner måste stor vikt fästas vid säkerhetsfrågoma, såväl vad avser behörighet för registrering och åtkomst av data som drift och back-up. Förebilder finns i andra liknande datasystem.
Uppbörd och fondering av garantiavgifter SOU 1991 61
Enligt riksdagens beslut skall betalda garantiavgifter fonderas. Medlen skall placeras i riksgäldskontoret. Jag har med kreditinstituten och riksgäldskontoret diskuterat förutsättningarna att åstadkomma hantering, som samtidigt är smidig en för inblandade parter och staten god avkastning på betalda avger gifter. Jag har kommit fram till att det fortsatta arbetet med rutinerna bör ske med följande inrikming. Avgift för kreditgarantier erläggs i allmänhet i förskott. Så bör även ske med avgifterna för nämndens garantier. Eftersom kreditinstituten förutsätts kunna avropa garantier utan längre handläggningstid, bör avgift erläggas efter det att garantin för investeringslån ställts ut. För räntelånegaranti får avgiften tas ut enligt en schabloniserad beräkningsgrund med avräkning årsvis i efterhand. Fortsatta diskussioner behövs med instituten i dessa frågor. Betalning bör kunna ske automatiskt, genom autogiroöverföring, till ett särskilt postgirokonto innehas nämnden. Även bankgiro som av kan bli aktuellt. Nämnden gör fortlöpande avstämningar av inbetalningama mot de beviljade garantiema och överför sedan medlen till riksgäldskontoret. Hos riksgäldskontoret bör medlen, med utgångspunkt i nämndens krav på likviditet, placeras med sådan bindning att de ger så hög avkastning som möjligt.
Bevakning av fordringar
Kreditgarantin berättigar kreditinstitutet till ersättning om den egendom, med det garanterade lånet, säljs till följd av att lånsom avses inte fullgör sina betalningar enligt låneförbindelsen eller om tagaren fastigheten säljs under hand och nämnden godkänt köpeskillingen. För nämnden skall kunna följa utvecklingen och agera i tid måste att förutsättas att kreditinstituten fortlöpande underrättar nämnden om restantier och indrivningsåtgärder som rör garanterad egendom. Detta bör kunna ske genom datasystemet. Nämnden måste tillvarata statens intressen när pantsatt egendom säljs. Det gäller att utveckla rutiner som korresponderar med kredit
institutens. Det är omöjligt att nu göra en bedömning av vilka re- SOU 1991 61 surser som kan behövas. Jag anser att nämnden i första hand bör undersöka möjligheterna att utnyttja länsbostadsnämndemas kompetens vid fastighetsförsäljningar och indrivning av fordringar. Nämnden kan också, som ett altemativ, pröva möjligheterna att samordna exekutionshanteringen med resp. kreditinstitut. I så fall måste dock de intressekonflikter, som finns mellan borgenär och garantigivare, klaras ut. Även rutinerna för bevakning fordringar inte behöver om av vara klara förrän det första skadefallet inträffar, anser jag det nödvändigt att nämnden tar principiell ställning i dessa frågor innan verksamheten startar.
Godkännande underhandsförsäljningar
av Alternativet till försäljning vid exekutiv auktion är försäljning under hand. Sådan försäljning, liksom frivillig försäljning till ett pris som innebär att kreditgarantin mäste infrias, skall godkännas nämnden. av Rutinema vid sådan försäljning följer i allt väsentligt de redosom visats för bevakning fordringar. Även här behöver alltså nämnden av anlita externa resurser för att bedöma det enskilda fallet. Kännedom om den lokala marknaden är oftast nödvändig. I första hand bör förutsättningarna för medverkan länsbostadsnämndema underav sökas. Också annan regional expertis kan komma ifråga.
Eftergift av regresskrav
Statens fordran på grund av räntelån får efter prövning av nämnden efterskänkas under vissa förutsättningar framgår avsnitt 2 som av under Riksdagsbeslut om vissa följdfrågor. Nämnden behöver härvid underlag som kräver kännedom den om lokala marknaden ortsprisstatistik, värdering, etc.. Rutinfrågoma för detta bör lösas samtidigt med rutinerna för bevakning av fordringar.
5 Datorstöd SOU 1991 6
Nämndens verksamhet skall, enligt kommittédirektiven, ges ett kraftfullt datorstöd. Vid val av datorstödslösning finns det huvudsakligen två kommunikationsbehov att ta hänsyn till, nämligen med kreditinstituten resp. med boverket genom verkets ADB-system Fenix. Meningen är att så stor del möjligt av kommunikationen som mellan nämnden och kreditinstituten i enskilda kreditgarantiärenden skall ske via dator on-line. Exempel detta har redovisats i föregående avsnitt. Kreditinstituten är anslutna till fastighetsdatasystemet FDS hos Centralnämnden för fastighetsdata CFD. Jag har från CFD under hand fått ett förslag om hur nämndens datorstöd skulle kunna lösas. CFD rekommenderar att nämnden bygger upp sitt eget system i samma miljö som FDS och har förbindelse on-line med kreditinstituten genom FDS. Genom FDS kan nämnden också hämta information från inskrivningsregistret. Den information i FDS, som är specifik för kreditgarantiärendena, kan ligga i filer som inte kan nås från andra FDS-applikationer. Genom egna denna lösning skulle garantigivning och uppbörd av garantiavgifter kunna ske helt utan utväxling av pappersdokument. Kreditinstituten har förordat denna lösning. Detta är det sannolikt minst komplexa alternativet både vad gäller kommunikation och systemuppbyggnad. Såväl fackmässig som teknisk kompetens finns redan inom CFD. Säkerhetsrutiner finns utvecklade inom FDS. Nämnden kan få systemteknisk hjälp från CFD för sin systemuppbyggnad. De alternativ, som därutöver finns, är antingen en systemuppbyggnad i Fenix-miljön eller en helt egen systemlösning. Fenix-systemet är ännu inte helt utvecklat. Inte minst tidsskäl talar för att man bör avstå från dessa alternativ. Statskontoret, som har kunskaper om både FDS och Fenix-systemet, har tagit del av CFD-förslaget och meddelat mig att FDS-lösningen bör kunna kombineras med möjligheter att kommunicera med boverkets Fenix-system.
Jag avser att under kommande höst med hjälp CFD utveckla och SOU 1991 av bygga upp en datorstödslösning för bostadskreditnämnden i FDSmiljön och därvid hålla fortsatt kontakt med Statskontoret inför kommande upphandling. Kontakt måste också hållas med datainspektronen.
6 Ekonomifrågor
SOU 1991 61
Enligt riksdagens beslut skall kostnaderna för nämndens verksamhet täckas av garantiavgiftema. Detta gäller såväl kostnaderna för förluster när garantier infrias som kostnaderna för nämndens administration. Jag tolkar riksdagens beslut så att nämnden skall vara en s.k. uppdragsmyndighet, som i sin helhet finansieras genom intäkter som på statsbudgeten tas upp med ett formellt anslag på 1000 kr. Jag förutsätter att regeringen kommer att fastlägga en ram för nämndens möjligheter att disponera influtna garantiavgifter för sin administration. Inledningsvis måste dock närrmdens verksamhet i sin helhet finansieras över statsbudgeten. För budgetåret 199091 har anvisats ett reservationsanslag 5 milj.kr. Detta anslag har ännu inte behövt tas i anspråk utan kan disponeras dels för förberedelsearbete och upphandling före den l januari 1992, dels för nämndens administration fr.o.m. den l januari 1992. Jag bedömer redan nu att denna medelsanvisning inte är tillräcklig för att både etablera myndigheten t.ex. ADB-upphandling och bedriva verksamheten till dess garantiavgifter flyter in i tillräcklig omfattning för att täcka de löpande kostnaderna. Det är därför nödvändigt att nämnden får någon form av kredit i väntan på att medel flyter in. Jag räknar med att återkomma i denna fråga senare. Utformningen av det ekonomiadministrativa systemet är en fråga som får lösas under kommande höst i samarbete med bl.a. riksrevisionsverket.
7 Styrelse och rådgivande organ SOU 1991 61
Vid mina överväganden om styrelsefonn har jag utgått från att de ärenden, som nämnden skall handlägga, inte är av den karaktären att de kräver styrelsebeslut i det enskilda fallet. Bostadskreditnämnden skiljer sig enligt min mening i detta hänseende från många andra mindre myndigheter. Den ärendetyp hos nämnden för vilken ett lekmannainflytande främst vore av värde är ansökningar om eftergifter av regresskrav. Men ett sådant inflytande kan och bör avse principiella frågor, som myndighetens chef tar upp i styrelsen för att få dess råd. Mot den bakgrunden anser jag att nämnden bör vara en vanlig förvaltningsmyndighct samt att myndighetens chef bör ha ansvaret inför regeringen för myndighetens verksamhet och vara ordförande i dess styrelse. Styrelsen bör ha det ansvar och de befogenheter som följer av verksförordningen 19871100. Styrelsen bör ha få ledamöter, inom ramen for vad som är möjligt för att säkerställa tillgången på sakkunskap inom verksamhetsområdet. Mitt förslag är fyra ledamöter utöver myndighetens chef. Eftersom styrelsen inte skall besluta i annat än övergripande frågor bör man kunna räkna med att den inte behöver sammanträda så ofta. Därför torde några ersättare för de ordinarie ledamöterna inte behövas. l avsnitt 4 under Bevakning av kreditförsörjningen har jag redan nämnt att jag anser att nämnden också behöver ett organ för samråd med kreditinstituten i frågor om kreditförsörjning och övriga frågor som har samband med bostadsfinansieringssystemet. Av de diskussioner som jag har haft med bostadskreditinstituten framgår att
även .de har behov av ett sådant rådgivande organ. Det bör utses av
nämnden och benämnas kicditmarknadsrådet. l rådet kan för närvarande i princip samtliga de institut, som omfattas av kreditgarantisystcmet, finnas företrädda. Det får förutsättas att behovet är sådant att möten sker förhållandevis ofta. Rådet bör även kunna ta upp frågor av gemensamt intresse för instituten.
8 Organisation och
personal
SOU 1991 61
Det finns en allmän strävan från regeringens sida, som bl.a. kommit till uttryck i den s.k. verksledningspropositionen 19868799, att alltmer överlåta till myndigheterna att själva bestämma över sin organisation och besluta om tillsättning av tjänster under myndighetschefen. Detta torde kunna gälla i hög grad ifråga om myndigheter av den storlek, som det här är fråga om. Jag anser därför att nämnden själv skall få bestämma sin interna organisation samt inrätta och tillsätta alla tjänster under överdirektören. Nämnden bör inledningsvis få disponera resurser för en bemanning motsvarande ca 16 årsarbetare, överdirektören inräknad. Verksamheten är helt ny. Det finns ingen tidigare erfarenhet att bygga på när det gäller en så höggradigt datoriserad hantering av kreditgarantier. Det ligger därför mycket stor osäkerhet i min been dömning av resursbehovet. Ännu osäkerhetsfaktor är möjligheterna att köpa tjänster en av länsbostadsnämndema, bl.a. för bevakning av statens fordringar när garantier infrias. Behovet av sådana tjänster kommer sannolikt att på sikt uppgå till i storleksordningen tio eller flera årsarbetare beroende på frekvensen av skadefall. Osäkerheten gäller bl.a. bedömningen av framtida ärendevolymer. Också den pågående översynen av länsbostadsnämndemas framtida uppgifter och organisation skapar en viss osäkerhet. Kreditinstituten kan alternativt komma ifråga för denna uppgift, under de förutsättningar som angetts i avsnitt 4 under Bevakning av fordringar. Det kan således inom de närmaste åren uppstå flera olika anledningar till att ompröva nämndens dimensionering. Trots att jag anser att nämnden själv skall bestämma sin interna organisation vill jag ändå redovisa de överväganden som ligger bakom dimensioneringsförslaget. Jag beskriver därför i det följande hur jag anser att verksamheten bör vara organiserad i stora drag.
Med tanke på att nämnden kommer att ha få medarbetare är det SOU 1991 61 viktigt att organisationen görs flexibel för att minska sårbarheten vid ojämn arbetsbelastning, ledigheter och vakanser. De enheter och funktioner som beskrivs skall alltså uppfattas som huvudfunktioner med krav på medarbetarna att medverka även i andra enheterfunktioner. Myndighetschefen bör i sitt kansli ha en stabsfunktion som svarar för vissa övergripande frågor, såsom kreditmarknadsbevakning bl.a. kontakter med kreditinstituten samt verksamhetsplanering och uppföljning. En enhet bör svara för den löpande garantigivningen och uppbörden av garantiavgifter. En arman enhet bör svara för ersättningen till kreditinstituten och bevakningen av statens intressen i de fall garantier infrias. Det bör därutöver finnas en särskild enhet för övergripande frågor av administrativ natur, såsom ADB-systemansvar, ekonomi- och personalfrågor, registratur, intern kontorsservice, etc. Jag anser det viktigt att regeringen snarast uppdrar åt statens arbetsgivarverk att förhandla om vilka anställningsvillkor m.m. som skall gälla hos nämnden så att rekrytering kan påbörjas omedelbart efter sommaren. För övrigt får jag beträffande rekryteringsfrågoma även hänvisa till avsnitt ll, Det fortsatta arbetet.
9 Lokaler SOU 1991 61
Enligt riksdagens beslut skall bostadskreditnämnden vara lokaliserad i Karlskrona. Jag har inlett kontakter med byggnadsstyrelsens regionkontor i Lund för att undersöka tillgången på lokaler i Karlskrona. Enligt byggnadsstyrelsens bedömning är tillgången på lokaler god. Jag har redan haft tillfälle att studera ett par alternativ närmare, men ännu återstår att undersöka fler innan det går att ta ställning till något av dem. Helt klart är emellertid redan nu att en samlokalisering i egentlig mening med boverket i kvarteret Sparre inte är möjlig. Lokalerna i detta kvarter är i det närmaste fullt utnyttjade. Det är givetvis önskvärt, men inte säkert, att nämnden kan flytta in i sina permanenta lokaler redan från starten. Om en bra lösning på lokalfrågan inte är möjlig att åstadkomma före den l januari 1992 är det enligt min mening bättre att vänta på en sådan och under tiden flytta in i tillfälliga lokaler än att välja en mindre bra lösning. Jag anser att nämnden dessutom behöver en mindre lokal i Stockholm för i första hand kontakterna med kreditinstituten, som alla är lokaliserade där.
10 Förslag till instruktion med SOU 1991 61
kommentarer
Mitt förslag till instruktion för nämnden redovisas nedan tillsammans med kommentarer samt hänvisningar till de avsnitt där jag redovisat de överväganden, ligger till grund för förslaget. Instruktionssom förslaget finns också som bilaga
Allmän kommentar till föreslagen modell m.m. l avsnitt Styrelse och rådgivande har jag anfört skäl för att organ, nämnden bör ha den styrelsefonn, gäller för myndigheter i allsom mänhet. Det innebär bl.a. att instruktionen bör grundas på verksförordningen 19871100. Förordningen reglerar bl.a. myndighetschefens styrelsens ansvar och uppgifter samt ärendenas handresp. läggning. I avsnitt Organisation och personal, framgår att jag anser att nämnden själv bör få bestämma sin interna organisation samt inrätta och tillsätta alla tjänster under överdirektören. Av detta följer bl.a. att instruktionsförslaget inte har något avsnitt om organisation. Det får också vissa följder för förslagen i 9 och 10 §§ beträffande personalansvarsnänmd resp. tjänstetillsättning.
Förordning med instruktion för statens bostadskredit-
nämnd
Kommentar I avsnitt 3 har jag redovisat mina överväganden beträffande myndighetens namn.
Övergripande mål
1 § Nämnden skall bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad bostäder sker på avsett sätt och ta de initiativ som krävs i av detta syfte.
Särskilda befogenheter SOU 19915 51 2§ Nämnden skall på begäran utfärda kreditgarantier till kreditinstituten i enlighet med förordningen 1991000 statliga kreditom garantier för bostadsändamål och i övrigt fullgöra de uppgifter som ankommer nämnden enligt förordningen.
Nämnden skall förvalta och redovisa dessa garantier.
Kommentar till I 2 §§ I förslaget till mål och befogen- heter har jag beaktat de principer som gäller för en resultatorienterad styrning i den nya budgetprocessen. Jag har i avsnitt 3 redovisat hur jag ser verksamhetens övergripande mål. Nämndens uppgifter och befogenheter i garantiärenden förutsätts bli reglerade i kreditgarantiförordningen. Jag anser att instruktionen inte bör detta utan i huvudsak upprepa endast hänvisa till förordningen.
Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen 19871100 skall tillämpas på nämnden.
Kommentar Som nämnts i den allmänna kommentaren bygger den valda instruktionsmodellen att Verksförordningen i princip tillämpas. Jag finner inget skäl att göra något undantag från förordningens bestämmelser.
SOU 19913 61 Myndighetens ledning 4 § Nämndens överdirektör är chef för nämnden.
Kommentar Se den allmänna kommentaren.
Styrelsen styrelse består högst 5 överdirektören 5 § Nämndens av personer, medräknad. Överdirektören är styrelsens ordförande.
ordföranden och minst hälften av de andra Styrelsen är beslutför när ledamöterna är närvarande.
Kommentar Se den allmärma kommentaren beträffande styrelseform. Vidare har jag i avsnitt 7 motiverat varför styrelsen bör ha så få ledamöter möjligt och varför ersättare som inte behövs.
Råd finns rådgivande kreditrnarknadsrådet, 6 § Hos nämnden ett organ, för samråd med kreditinstituten och för att ge nämnden råd i frågor om kreditförsörjning.
7§ Rådet består överdirektören och andra ledamöter som av nämnden bestämmer. Överdirektören är rådets ordförande.
Kommentar till 6 7 §§ Behovet ett rådgivande organ - av och skälen till nämnden bör få bestämma vilka som skall att ledamöter i rådet framgår av avsnitt vara
Personalföreträdare Personalföreträdarförordningen 19871101 skall tillämpas på 8 § nämnden.
Kommentar Se den allmänna kommentaren.
Personalansvarsnämnd SOU 19913 61
9§ Nämndens personalansvarsnämnd består förutom över- - av direktören och personalföreträdama av ytterligare två ledamöter som utses av bostadskreditnämnden.
Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden minst samt en personalföreträdare och en annan ledamot är närvarande.
Kommentar Då regeringen inte fastställer nämndens interna organisation närmast under överdirektören, är det inte heller möjligt för regeringen att här fastställa vilka utöver överdirektören och personalföreträdama skall - som ingå i personalansvarsnämnden. Mitt förslag är därför att bostadskreditnämnden får utse två ledamöter. I denna paragraf kan det vara nödvändigt att skriva ut bostadskreditnämnden för att undvika förväxling med personalansvarsnänmden.
Tjänstetillsättning m.m.
10 § Överdirektören förordnas regeringen av för en bestämd tid.
Andra tjänster tillsätts av nämnden.
11 § Förordnande att överdirektörens ställföreträdare meddelas vara av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av överdirektören.
12 § Andra styrelseledamöter än överdirektören regeringen utses av för en bestämd tid.
Kommentar till 10 12 §§ Se den allmänna kommen- taren.
11 Det fortsatta arbetet SOU 1991 61
Ännu återstår mycket utredningsarbete innan bostadskreditnämnden kan påbörja sin verksamhet den 1 januari 1992. Som framgår av min redovisning i tidigare avsnitt har t.ex. den egentliga utvecklingen av datorstödet och vissa arbetsrutiner ännu inte hunnit påbörjas. Jag har för avsikt att som tillträdande chef för nänmden fullfölja utrednings- och utvecklingsarbetet, rekrytera personal, förhyra lokaler, m.m. under hösten 1991. För detta behöver jag av regeringen få befogenheter att under tiden fram till den 1 januari 1992 företräda nämndens intressen i ett flertal avseenden, bl.a vid tillsättning av tjänster och förhyming av lokaler.
SOU 1991 61 Bilaga 1
Kommittédirektiv
Dir. 1991 26
Inrättande nämnd för kreditgarantier för
av en bostäder
Dir. 1991 26
Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18.
Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår särskild utredare tillkallas med uppgift att utatt en arbeta förslag till organisation och dimensionering en ny statlig av myndighet med uppgift att bevilja statliga kreditgarantier i fråga om lån för bostadsbyggande.
Bakgrund På regeringens förslag har riksdagen beslutat att införa ett nytt bostadsfinansieringssystem prop. 19909134, BoU4, rskr. 92. Beslutet innebär bl.a. slopar den nuvarande ordningen med ett statligt att man reglerat bostadslån, dvs. sådana lån idag kan beviljas av länssom bostadsnämnden för eller ombyggnad av bostäder. Bostadslån utnyförutsättning för statliga räntebidrag till kostnaden för ränta gör en på bostadslånet och den underliggande krediten. Det stödsystemet bygger på att hela lånebehovet för ett nynya eller ombyggnadsprojekt skall tillgodoses genom i princip ett enda lån lämnas ett låneinstitut på lånemaiknaden i kon-
deâigallmänna
som av
kurrens med andra, ett s.k. investeringslån. Beslutet innebär också att SOU 1991 61 en del av räntorna för ett sådant lån kan omfördelas över tiden med Bilaga 1 hjälp av särskilda lån, s.k. räntelån, som låntagaren, i likhet med investeringslånet, tar upp på den allmänna lånemarknaden. För att låneinstituten skall kunna lämna investeringslån till i princip hela produktionskosmaden, samt därutöver räntelån, skall det öppnas möjligheter för instituten att erhålla särskilda statliga kreditgarantier. Dessa garantier skall administreras av en ny statlig myndighet, en nämnd för kreditgarantier för bostäder. Myndigheten skall vara lokaliserad i Karlskrona och bedriva garantigivning fr.0.m. den 1 januari 1992. En särskild utredare bör tillkallas för att organisera och förbereda den nya garantiverksarnheten.
Uppdraget Uppdraget innebär att, utifrån vad som anges i propositionen om ny bostadsfmansiering, utarbeta förslag den huvudsakliga inriktom ningen och organisationen av verksamheten i den myndigheten nya samt om dess dimensionering. Utgångspunkten för utredningsmannens överväganden i dessa frågor bör vara att skapa en centralt sammanhållen och effektiv organisation där det löpande arbetet med beviljande av kreditgarantier så långt möjligt utförs med enkla rutinmässiga metoder. För att dessa krav skall kunna uppfyllas bör som en ytterligare utgångspunkt för utredningsmannens överväganden gälla att verksamheten ges ett kraftfullt datorstöd. Vad i övrigt gäller uppgiften att bevilja kreditgarantier bör särskilt beaktas att någon kreditriskprövning från myndighetens sida normalt inte skall ske i det enskilda fallet. Denna prövning avses långivama ha hela ansvaret för. I myndighetens arbetsuppgifter skall det, utöver att utfärda kreditgarantier, ingå att ta upp årliga garantiavgifter samt att förvalta och redovisa kreditgarantier. Uppdraget bör därför även bestå i att utveckla rutiner för debitering avgifter Även rutiner för beav m.m. vakning av att kreditförsörjningen sker avsett sätt bör utarbetas. Eventuellt behov av samordning med övriga aktörer inom verksamhetsområdet t.ex. kreditinstituten, boverket, länsbostadsnämndema och kommunerna bör här belysas.
Kreditgarantinämnden skall även handlägga ansökningar efter- SOU 1991 61 om gifter av statliga regresskrav mot låntagama. Utredaren bör överväga Bilaga I och redovisa huvuddragen för rutin för hantering av dessa ansöken ningar. I detta sammanhang bör särskilt belysas eventuella behov av samverkan med länsbostadsnämndema eller kreditinstitutens regionala organisation när det gäller bevakning av statens regressfordringar Utgångspunkten bör även här vara att m.m. tillskapa enkla och smidiga rutiner. Vidare bör utredningsmannen beakta regeringens förslag till riksdagen hur kreditgarantin skall om få tas i anspråk vid frivillig försäljning av fastighet eller tomträtt samt eftergift av regressfordringar på grund av om fastighetsprisutvecklingen prop. 199091 144. I uppdraget ingår slutligen att föreslå en lämplig styrelseform för den myndigheten samt att utarbeta ett förslag till instruktion för nya verksamheten.
Tidsplan, samråd m.m. Arbetet bör bedrivas skyndsamt så att den nya organisationen kan påbörja sin verksamhet den 1 januari 1992. Utredaren bör senast den 1 juli 1991 redovisa sina överväganden och förslag till en förordning med instruktion för myndigheten. Synpunkter bör under utredningsarbetet inhämtas från boverket, riksrevisionsverket, riksgäldskontoret och Statskontoret. För utredningen gäller regeringens direktiv dir. 19845 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.
Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordatt en ningen 1976119 med uppgift att lägga fram förslag till organisa- tion myndighet skall administrera statliga kreditgaranav en ny som tier för bostäder samt förbereda genomförandet av denna organisation,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och biträde annat SOU 1991 61 utredaren. Bilaga I Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
Bostadsdepartementet
SOU 1991 61 Förslag till Bilaga 2
Förordning
med instruktion för
statens bostadskreditnämnd;
utfärdad den
Regeringen föreskriver följande.
Övergripande mål
1 § Nämnden skall bevaka att kreditförsöijningen vid ny- och ombyggnad bostäder sker på avsett sätt och ta de initiativ som av krävs i detta syfte.
Särskilda befogenheter 2 § Nämnden skall på begäran utfärda kreditgarantier till kreditinstituten i enlighet med förordningen 1991000 om statliga kreditgarantier för bostadsändamål och i övrigt fullgöra de uppgifter ankommer på nänmden enligt förordningen. som Nämnden skall förvalta och redovisa dessa garantier.
Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen 19871100 skall tillämpas på nämnden.
Myndighetens ledning 4 § Nämndens överdirektör är chef för nämnden.
Styrelsen SOU 1991 61 Bilaga 2 5 § Nämndens styrelse består av högst 5 personer, Överdirektören medräknad. Överdirektören är styrelsens ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Råd 6 § Hos nämnden finns ett rådgivande kreditmarknadsrådet, organ, för samråd med kreditinstituten och för att ge nämnden råd i frågor om kreditförsörjning.
7 § Rådet består av Överdirektören och andra ledamöter som nämnden bestämmer. Överdirektören är rådets ordförande.
Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen 19871101 skall tillämpas på nänmden.
Personalansvarsnämnd 9 § Nämndens personalansvarsnämnd består - förutom av Överdirektören och personalföreträdama ytterligare två - av ledamöter som utses av bostadskreditnärnnden.
Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden samt minst en personalföreträdare och en annan ledamot är närvarande.
Tjänstetillsättning m.m. SOU 19913 61 10 § Överdirektören förordnas regeringen för bestämd tid. Bilaga 2 av en Andra tjänster tillsätts av nämnden. ll § Förordnande att vara överdirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av överdirektören. 12 § Andra styrelseledamöter än överdirektören regeringen utses av för en bestämd tid.
Denna förordning träder i kraft den
På regeringens vägnar
Bostadsdepartementet
Statens offentliga utredningar 1991
Kronologisk förteckning
Flykting- ochimmigrationspolitiken. A. 33. Branden påSally Albatross. Den 9-12januari1990. . Finansielltillsyn. Fi. Fö. . Statens roll vid främjande export. av UD. 34. HIV-smittade ersättning för ideell skada.Ju. . - Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35.Någrafragor anslutning i till en arbetsgivarperiod . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsakringen. . Sekretariatets kartläggning och analys.M. 36. Nykunskap och förnyelse. C.
O Utvärdering av SBU.Statens Beredning för Ut- 37.Räkrta med miljön Förslagtill natur- och . värdering av medicinsk metodik. miljöräkenskaper. Fi.
sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38. Räknamedmiljön Förslag till natur- och
ochgaloppsponen. Fi. miljörakenskaper. Bilagedel. Fi.
Beskattning av kraftföretag. Fi 39. Säkrare förare.K. Lokalasjukförsäkringsregister. S. 40.Marknadsanpassade service-ochstabsfunktionc ny - 10.Aftärstidema. C. organisation stödettill av myndigheter och rege-
11. Afiärstiderrta. Bilagedel. C. ringskansli. C. 12.Ungdomochmakt.C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny l3.Spelreglema päarbetsmarknaden. A. organisation stödet av till myndigheter och rege
14.Denregionala bil- och körkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C.
15.Informationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster. m.m.
styrningochekonomi. 43. Denframtida länsbostadsnänmden. Bo. 16.Gemensamma regler lagstiftning, klassifrkationer 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning frånanstalt, m.m. Ju.
17. Forskning epidemiologi, kvalitets- 46.Handikapp. Välfärd, Rättvisa. S. ochutvecklingsäkring ochSpris utvecklingsprojekt. 47.Pâ förändringsarbcten inom väg- exempel på 18.Informationsstrukturhälso-och rör sjukvården en verksamheter förpsykisktstörda. S. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD.
19.Storstadens trafrksystem. Överenskommelse om 49.Bistånd genom internationella organisationer.
trafik ochmiljöi Stockholms- Göteborgs- och Annex Det multilaterala biståndets organisationer.
Malmöregionerna. K. UD. 20.Kapitalkosmader försvaretNya inom formerför 50.Bistånd genom internationella finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeochu-ländema i FN en återblick. - 21.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieomrädena, Ju. m.m. Sl.Bistånd genom internationella 22. Översyn av lagstiftningen om träñbenävara. Annex Särstndier. UD.
23. Ett nytt BFR Byggforskningen pä90-talet.Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. - 2A.Visstgårdetan Del 2 och C. 53.Forskning och teknikförflyget.F0. 25.Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med 54.Skola skolbarnsomsorg en helhet.U. - en friarenämndorganisation. C. 55.Sveriges narionalrapport till FNs konferens miljö om 26.Kommunala entreprenader. Vadär möjligt En ochutvecklingUNCED 1992. M. analys rättsläget av ochdet statligaregelverkets 56. Kompetensutveckling utmaning. en A. roll. C. 57. arbetslöshetsförsäkringen fmausietings- - 27.Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistråd.
28. Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- av 59.Konkurrens förökadvälfärd. Del rensförhällandena i 61branscher. l Del och C. Konkurrens ökad för välfärd.Del
29.Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga. Konkurrens förökadvälfärd. Bilagor.C. kommunala och landstingskommunala anställningar.60.Olika men ändålika.Om invandrarungdomar i det
C. mångkulturella Sverige. C. 30. Särskolan -en primärkommunal skola.U. 61. Statens bostadskreditnämnd organisation och - 31.Statens arkivdepäer. En utvecklingsplan till är 2000. dimensionering. Bo.
U. 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M.
Statens offentliga utredningar 1991
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Finansdepartementet
Personregistrering inomarbetslivs-, forsknings- och Finansielltillsyn.[2] massmedia-områdena,[21] m.m. sportsligochekonomisk utvecklinginom trav- och HIV-smittade ersättning förideell skada.[34] galoppsporten. [7] - Påfoljdsfrågor. Frigivningfrån anstalt, m.m. [45] Beskattning krafttöretag. av [8] Kapitalavkastningert i bytesbalansert.
Utrikesdepartememet rising
till nalur- och miljo- Statens roll vid främjande av expon. [3] räkenskaper [37] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Räkna medmnjön] Pargasm] och maja. nam. Bistånd genom internationella organisationer. Annex fäkenskapef Bilagedel. [38] Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Amohomwkamingen [52] Bistånd genom internationella organisationer. Annex
Sverige h d°°.i F e Wim [50] Utbildningsdepartementet
Bistånd genom internationella organisati Annex Särskolan -en pnmärkommunalskola. . [30] Skandia. [51] Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till år2000. [31] Försvarsdepartementet Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Kapitalkostrtader inom försvaret. Nyaformerför Sk°la slmlbmwmmm e helhet [54]
finansiell styrning. [20] Branden pa Sally Albatross. Den 9-12januari 1990.[33] Arbetsmarknadsdepartementet
Forskning och teknikför flyget. [53] Flykting- ochimmigrationspolitiken. [l] Spelreglema påarbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling en utmaning. [56] Soclaldepartementet - Arbetslöshetsförsälcringen finansierings- - Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- Systemet [57] medicinsk metodik. [6] ringav Lokala sjukförsäkringsregister [9] Informationens roll som handlingsunderlag styrning Bostadsdepartemntet - °°h °k°° U5]- Ett BFR B r kn 90-talet. [23]
Gemensamma regler lagstiftning, klassifikationer och Denngmmüda . náäsitmââef
- [43] f°"°"5°"°°8'- 51- Statens bostatiskrotiitnitmnti - organisation och Forskning och utvecklingepidemiologi, - kvalitetssä- dimensionering. [61] kring och Spris utvecklingsprojekt. [l7]. Infomtationsstniktur förhälso-och sjukvårdenen - Industridepartementet utvecklingsprocess. [18]. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom översyn lagstiftningen uäñben-âyam [22] av om sjukpenninsförsälcringen. [35] Ettnytt turisttåd.[58] Aborterade foster, m.m. [42] Handikapp, Välfärd. Rättvisa. [46] t
entet
förändringsarbeten Påväg- exempel inom
verksamheter för psykisktstörda [47] Amâüm
Bilagedel h 12
Kommunikationsdepartementet . . ägâfgâit mål] m .
2 och3 m] Den regionala bil- och körkortsadminisuationen. [14] prikommunfarsøket. Erfaxenhetgxfot-saken med av Storstadens trafiksystem. Överenskommelse friare nämndorgartisation. [25] om en trafikoch miljö i Stockholms- Göteborgs- ochMalmöregionerna. [19] Säkrare förare [39]
Statens offentliga utredningar
1991 Systematisk förteckning
Kommunala entreprenader. Vad möjligt är Enanalys av rättsläget ochdetstatligaregelverkets roll. [26] I Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- av rensförhallandena i 61branscher. Del l och [28] Periodiska hälsoundersökrtingar i vissastatliga,kommunalaochlandstingskommunala anställningar. [29] Nykunskap ochförnyelse. [36] Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner ny organisation stödettill myndigheter av och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner ny organisation av stödet myndigheter till och regeringskansli. Bilagedel.[41] Konkurrens förökadvälfärd.Del Konkurrens förökadvälfärd.Del Konkurrens förökadvälfärd.Bilagor.[59] Olika men ändålika.Ominvandrarungdomar i det mångkulturella Sverige.[60]
Miljödepartementet Miljölagstiftningen i framtiden.[4] Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning ochanalys.[5] Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNskonferens miljö om ochutvecklingUNCED1992.[55] -
ALLMÄNNA FÖRLAGET
BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNAFÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vu BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM.