Frikommunförsöket erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar §E§ 199169

@ Civildepartementet

Frikommunförsöket

Erfarenheter av försöksverksamheten

med från m.m.

avsteg statlig reglering

Särskild bilaga till slutbetänkande av utredningen om

utvärdering av frikommunförsöket Ijgikommunutredningen

- Stockholm 1991

SOU och Dskan köpasfrån AllmännaFörlaget,somocksåpå uppdragav regeringskansliets förvalmingskontorombcsörjcrrcmissutsändningaravdessapubhkanoner.

Adress AllmännaFörlaget

Kundtjänst

10647 Stockholm

Tel 087 39 96 30

Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10849-6 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X

Stockholm 1991

Till statsrådet och chefen för civildepartementet i{

Genom beslut den 13 december 1990 bemyndigade regeringen chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en sammanfattande redovisning av erfarenheterna av försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 27 december 1990 riksdagsledamoten Sören Lekberg till särskild utredare.

sakkunnig förordnades dag kanslirådet Gunnar som samma Hermanson. som experter förordnades den 18 januari 1991 hovrättsassessorn Eva Ekström, departementsrådet Rolf Lindell, departementssekreteraren Thomas Lyrevik, sakkunniga Dan Johansson, hovrättsassessorn Per Kjellsson, sektionschefen Arne Myrbeck, departementssekreteraren Christer Norling, departementsrådet Billy Thorstenson, departementsrådet Sven-Erik Wallin, departementssekreteraren Erik westman och förste sekreteraren Lars Öhrman. Norling har den 13 maj 1991 ersatts av departementssekreteraren Magdalena Brasch.

experter har även förordnats projektledaren Marie som Fridolf och departementssekreteraren Per Bengtsson från den 26 mars 1991 respektive 13 maj 1991.

sekreterare åt utredningen förordnades den 27 decsom

1990 departementssekreteraren Jörgen Nilsson och ember

biträdande sekreterare fil. kand. Anita Eriksson. som Nilsson har från den 4 mars 1991 ersatts av forskningsledaren Kai Kronvall.

Vi har antagit namnet frikommunutredningen.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet SOU 199125 Frikommunförsöket Erfarenheter

- av försöken med en friare nämndorganisation. Utredningen överlämnar härmed en särskild bilaga

SOU 199169 till slutbetänkandet SOU 199168 Frikommunförsöket

- Erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m.

Stockholm i juni 1991

Sören Lekberg

Kai Kronvall

Anita Eriksson

Innehåll

Del 1 Frikommuner eller fria kommuner Av Marie Fridolf

Kommunala nämnds- och förvaltningsstrukturer för 90-talet Av Torgny Sköldborg

Kommunala framtidsbilder Av Lars-Inge Ström

FRIKOMMUNER

ELLER FRIA KOMMUNER

Marie Fridolf

maj 1991

FRIKOMMUNER ELLER FRIA KOMMUNER

Denna promemoria är författad av Marie Fridolf, expert vid civildepartementet, och framtagen på uppdrag av frikommunutredningen. Underlaget är hämtat från studien om demokrati och effektivitet Ds 199125 där intervjuer med 70 av landets kommuner genomförts. Ungefär hälften av kommunerna är frikommuner se bilaga

-

smet

syftet med promemoria är att beskriva slutsatser som kan dras vid en Jämförelse mellan frikommuner och andra kommuner. slutsatserna bygger dels på diskussioner vid intervjuer i kommunerna och dels på Jämförelser av förnyelsearbete I frikommuner och övriga kommuner.

Situationen för kommunal verksamhet

l kommunerna har under många år genomförts omfattande förändringar. I många fail har man ofta glömt bort det som tidigare fungerade bra. Utveckling är en kontinuerlig process där det som fungerar bra tas tillvara och det som fungerar mindre bra ändras. Förändring enbart för förändringens skull eller förändring för att följa modetrender är olyckligt.

Den kommunala verksamheten måste kontinuerligt förnyas och utvecklas. Prioriteringar och omfördelnlngar måste då ske. En diskussion om kommunernas huvuduppgifter är berättigad. Kritik riktas mot att den kommunala organisationen är byråkratisk och hierarkisk. Kommuninvånarna har blivit allt mer välutbildade, ställer allt större krav och de vIIi veta vad de får för skattepengarna. De vili ha bra service och mindre byråkrati. Samtidigt blir det vanligare med mlssnöjesyttringar.

Den lokala nivån blir allt viktigare både i relationen stat- kommun och centralt lokalt inom kommunerna. Detta kräver andra styrformer än

dagens.

Styrning måste finnas centralt, men inte i detaljer. De instrument för styrning finns måste formas för både den lokala och centrala nivån. som

Genom frikommunförsöket kan otraditlonella lösningar, där lagliga hinder finns, successivt prövas. Frikommunförsöket syftar bla till att bryta hierakier inom den offentliga sektorn. Onödiga led och hinder måste tas bort.

idag pågår ett förnyelsearbete i kommunerna som är intensivare än någonsin. Samtidigt upplevs en irritation över de hinder som kommunerna stöter på i arbetet. Ett behov av att lokalt utveckla demokrati, effektivitet, service och organisation finns. i det arbetet vill man ha stöd från staten, men man ifrågasätter detaljregiering. Lokala förutsättningar måste få påverka. Däremot eftersträvas normer för agerande, etik i handlande och klara regler, där krav på lika utformning över hela landet skall finnas, vid

myndighetsutövnlngen.

utvecklingsarbete i frlkommuner och andra kommuner

Vi kan konstatera att frikommunerna inte är mer aktiva än andra kommuner i det kommunala förnyelsearbetet.

Ett offensivt utveckllngarbete pågår i både frlkommuner och andra kommuner. Om man driver ett aktivt utvecklingsarbete eller beror på de individer och den tradition som finns i olika kommuner. Ofta finns det en eller två eldsjälar som driver på utvecklingsarbetet.

Genom möjligheten att bli frikommun har fiera kommuner klarat att genomföra utvecklingsarbetet fullt ut. Andra har valt att driva ett offensivt utvecklingsarbete inom ramen för nuvarande regler

ibland kan man läsa i beslutsunderlag att beslutet om förändring tas under förutsättning att man blir frikommun och får dispens från ett antal regler.

En av de intervjuade sade Vi blir frikommun och ansöker om dispens från olika lagar och regler. Andra genomför utan dispens. Är det månne så att vi är den enda kommunen som är styrd av staten

Det utvecklingsarbete som drivs i de kommuner som ingår i undersökningen har sin tyngd i strävan att förbättra effektiviteten och servicen samt att minska byråkratin.

Tillbaka till starten

När frikommunförsöket inleddes fanns det andra motiv att ansöka om att bil frikommun än vad som funnits på senare år. Flera av kommunerna som valde att gå med i försöket gjorde det dels för att pröva lösningar och

nya dels för att vara med och påverka den framtida statliga styrningen. Om så blivit fallet är mera tveksamt.

De som valt att bli frikommuner uppmärksammas av andra kommuner, vilket många tycker är positivt. Samtidigt anser några att det också skapar förväntningar om att ligga steget före.

Erfarenheter från de tidiga frikommunerna

I ett aktivt förnyelsearbete krävs motivation, förankring och en förändringsbenägenhet. Flera i de sk tidiga frikommunerna anger att de fått lägga ner minst lika mycket tid på att övertyga olika departement, som tid för att motivera den egna kommunen. i flera fall har negativa besked givits som skapat bristande förtroende hemmaplan. Flera efterfrågar en större törändringsbenägenhet och mindre sektorisering istaten. Någon anger att det inte var värt mödan att söka dispens när man ändå fick nej.

En vanlig uppfattning hos frikommunerna är att de vill ha största möjliga frihet för att de ska kunna utvecklas lokalt. Då måste revir och heliga kor tas bort även centralt.

Det utvecklingsarbete som startade i de första frikommunerna hade i många fall syftet att utveckla demokratin och servicen till medborgarna.

Inriktning utvecklingsarbetet

I de tidigare frikommunerna har utvecklingsarbetet till huvuddelen handlat om att förändra organisationen, ofta genom lokala organ. Inriktningen har

främst varit att utveckla den lokala demokratin

genom att engagera fier politiker.

i de senare tilikomna frikommunerna har man sökt att bli om frikommun därför att det utvecklingsarbete kommunen som driver krävt dispens från ett antal regler. Det finns här två typer kommuner, av dels de arbetar som med utvecklingsarbete för hela den kommunala verksamheten, och dels de

som arbetar inom något specifikt verksamhetsområde t ex skolabarnomsorg. Det utvecklingsarbete som pågår är inriktat på att utveckla både effektivitet, service och demokrati.

Det kan generellt konstateras att de demokratiska

motiven idag inte är främsta orsaken till ett offensivt utvecklingsarbete.

Ungefär hälften av de kommuner som idag inte är frikommuner och som ingår i undersökningen skulle, om nuvarande regler gäller vid

halvårsskiftet, behöva ansöka om att bil frlkommun de förändringar pga man planerar att genomföra. Främst gäller det förändringar i den politiska

organisation.

De kommuner som är föregångare med utvecklingen av en effektiv

, kommunal organisation, är idag kommuner som

av ekonomiska skäl ofta är tvingade att rationallsera. inriktningen är främst att utveckla organisation

och styrning, för att kunna utföra sina uppgifter på ett bättre sätt.

Vad som saknas idag är en aktiv diskussion och värdering om vad som ska prioriteras, dvs vad är viktigt ur ett medborgarperspektlv att komunerna tar ansvar för. Här är vi åter inne på viktiga demokratiska

aspekter. Det finns ett tiotal kommuner som lägger tyngdpunkten här. i dessa kommuner får de politiska partierna en stor betydelse.

Att samverka över verksamhetsområden och utgå från målgrupper upplevs

mer och mer väsentligt. i några frikommuner har just detta varit orsaken till

en ansökan om att bli frlkommun. Även utanför frikommunerna pågår ett offensivt arbete. Tradition och yrkesroiien är ett klart hinder. i en del fail

kan en organisationsförändring underlätta att man bryter gränser, men ett aktivt arbete med personalen måste pågå parallellt.

När det gäller styrning och ledning och relationen mellan politiker och tjänstemän, samt olika roller i den kommunal verksamheten pågår ett aktivt arbete. Möjligen kan man säga att frikommunerna kommit längre när det gäller att diskutera olika roller. De har satsat mer på chefs- och poiltikerutveckling. Ofta har det varit naturligt, tex vid införande av lokala organ. Man kan också säga att andra kommuner kommit längre när det gäller styrning och ledning av den kommunala verksamheten när det gäller målstyrnlng, ekonomistyrning, sjäivtörvaitnlng mm. Utgångspunkten har varit produktivitet snarare än effektivitet, om definierar effektivitet som att ur ett demokratiskt perspektiv prioritera rätt saker.

Hur servicen till medborgarna blivit l de olika kommunerna är svårare att dra några slutsatser En dei kommuner gör servlceundersökningar för

om. att reda på detta. I båda kommunkonstellatlonerna satsas på utveckling av personaipoiitlken, decentralisering och kompetensutveckling.

En marknadsorientering av kommunerna pågår idag. Här kan vi klart påstå att det är andra än lrikommunerna som är mer aktiva tex genom beställare

utförarmodeller och med alternativa producenter. -

Har frikommunförsöket påverkat och stimulerat till utveckling 7

l iniednlngsskedet var frlkommuntörsöket en sporre att tå pröva okonventionella lösningar. Under åren har man i förnyeisearbetet konstaterat att tradition och kultur har stor betydelse för ett lyckat utvecklingsarbete. Organisationen är hur vi uppfattar den. Därför visar det sig att de kommuner som tidigt förändrade organisationen utan att satsa på förankring och delaktighet hos personalen senare råkat ut för baksiag. Några av dessa kommuner har under år med lyckat resultat satsat

senare stora pengar på personalen och dess utveckling.

Frikommunförsöket stlmulerade kommunerna att söka nya lösningar utanför tidigare ramar. Flera frikommuner anger dock att deras utvecklingsarbete kanske lyckats bättre om man haft ett annat fokus. Att arbeta processlnrlktat anses idag självklart.

Det som känns påtagligt idag är strävan efter att bryta traditionella och institutionella gränser och revir. Det gäller både lokalt och centralt.

Frikommunförsökets förlängning anses mindre lyckat. En

mera generell frihet borde ha givits tidigare, anser man l trlkommunerna.

Ett aktivt törnyelsearbete pågår l samtliga kommuner. statens roll är

att underlätta detta arbete och fram klara normer och regler där det behövs. Ett stort mått av lrlhet eftersträvas. Detta kräver naturligtvis

centralstyrnlng, men då genom mål och uppföljningutvärdering.

INTERVJUADE KOMMUNER

Uppgifterna hämtade ur Sveriges Kommunkaiender 1990. Politisk majoritet baserad på partibeteckning hos kommunstyrelsens ordförande.

Västerås s

118.372 Åre s

Älmhult c

15.814 Itngeiholm c 33.748

Ödeshög m 5.948

Uppgifterna hämtade ur sveriges Kommunkalender

1990. Politisk majoritet baserad på partibeteckning hos

kommunstyrelsens ordförande.

KOMMUNALA NÄMNDS- ocH FÖRVALTNINGSSTRUKTURER FÖR 90-TALET

Torgny Sköldborg

En enkätundersökning gjord

av Nordiska Utvecklings Institutet AB, April 1991

KOMMUNALA NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSSTRUKTURER FÖR 90-TALET.

Under den tid då regeringen arbetat fram sin proposition om ny kommunallag har signalerna om stundande förändringar av den kommunala nämnds- och förvaltningsstrukturen kommit allt tätare. Frågan om står inför en kommunal strukturrevolution har därmed blivit allt mer aktuell. Efter ett 80-tal där försöken med lokala organ och debatten om pri-vatiseringar stått i fokus synes 90-talets kommunala förändringsarbete få en delvis annan inriktning. Diskussionen tycks dessutom vara mindre ideologiskt präglad dag än vadi som var fallet under delar av 80-talet.

Kommundelsnämndsrefonnen har vunnit intsteg, i första hand bland de riktigt stora kommunerna men kommundelsnämnder kommer dock inte att bli

en dominerande organisationsform. Privatiseringar har inte skett någoni betydande grad. Lokalt betingade entreprenadlösningar är nu liksom tidigare den dominerande formen av privatisering. Bolagiseringen har förvisso ökat

men återfinns nu liksom tidigare fram för allt inom områden som fastighetsförvaltning, vatten och avlopp, etc... Möjligen är lokalvården ett område där bolagiseringen tar fart.

De kommunala huvudstrukturema har bestått trots försök med frikommun- er, statliga utredningar, seminarier och intensiv debatt om politikerrollen.

Om framtiden ryms i den spegelbild som framträder i lokala debatter och i konsulternas förkunnelser kommer att få en strukturrevolu-tion. Förslaget till ny kommunalag med a fri nämndorganisation har naturligtvis skyndat på utvecklingen. Mot denna bakgrund bör Frikommun utredningens uppdrag att

kartlägga förslag till och beslut om förändringari den kommunala nämndorganisationen ses.

Under perioden från mitten av mars till mitten av april har Nordiska Utvecklingsinstitutet AB utfört en enkätundersökning medsamtliga kommuner om deras planer och beslut för den kommande mandatperioden beträffande nämndorganisation, förvaltningsorganisation och huvudmannaskapsfrågor se bilaga 1 för den fullständiga enkäten. För att ytterligare försöka belysa det pågående arbetet i kommunerna har också en attitydenkät lagts ut till ledande politiker och tjänstemän i ett 50-urval av kommunerna se rapporten Kommunala framtidsbilder.

Undersökningens syfte har varit att fånga en bild av allmänna tendenser i det pågående utvecklingsarbetet. l sina enskildheter står intesvaren för något annat än en ögonblicksbild från några korta och hektiska vårveckor 1991. Samlat torde dock enkätsvaren ge en god uppfattning inriktning och omfattning om av ett utvecklingsskede som i mycket markeraren skiljelinje mellan 80-tal och 90tal.

Totalt har 256 kommuner besvarat enkäten om strukturförändringar. Svarsfrekvensen är mycket hög. Bortfallet fördelar sig jämnt mellan olika typer av kommuner. Bortfallet är något större i kategorin små kommuner under 16.000 invånare.

Av de kommuner som svarat att de planerar förändringar inför nästa mandatperiod är det bara ett 10-tal som fattat beslut. Övrigt är förslag till beslut om förändringar. Av de mer än 50 kommuner som inte uppgivit några planerade förändringar har de flesta uppgivit att utredningsarbete pågår.

PÅ VÄG MOT DET POLITISKA FÖRETAGET

Den norske statsvetaren Harald Baldersheim. ansvarig för och samordnare av 5 utvärderingen av det norska frikommunförsöket. har analyserat den kommunala utvecklingen under de senaste tre till fyra årtiondena i Norge. Han har beskrivit denna utveckling i tre steg som enligt min mening är helt relevanta också för den svenska utvecklingen av de lokala självstyrelse- Ledelse organen. og innovasjon i kommunene. Baldersheim red, LOS-sentret 1990

Länge var kommunerna med undantag för de större städerna genuina samfälligheter där gemenskapen grundades på ett medborgerligt medlemsskap och där politikerrollen var ett hedersuppdrag baserat på förtrogenhet och förtroende. Att styra och leda var l regel en fråga om praktiskt arbete.

Uppbyggnaden av välfärdsstaten innebar att kommunerna successivt utvecklades till parlamentariskt styrda myndighetsorgan. De förtroendevalda blev parlamentariker, de ledande politikerna fick en regeringsroll och en verkställande organisation av ämbetsmän och kollektivanställda befattningshavare växte fram. Medborgaren fick i första hand inta rollen som partitrogen väljare. Styrningen skedde genom regler. Att leda kommunens arbete handlade i huvudsak om att se till att gällande regler efterlevdes inom detaljerad budget. en

Dagens utveckling pekar mot att kommunerna utvecklas till politiska företag. Medborgarna blir i allt högre grad krävande konsumenter förstai hand. De förtroendevalda fär utveckla sin roll dels som styrelseledamöter de centrala politikerna, dels som ägarföreträdare och revisorer. Myndighetsapparaten omvandlas till produktionsenheter. För vissa innebär det en markandsanpassning, för andra övergång till konsultfunktioner eller isolerade specialistroller.

Med delar av 80-talsdebatten i minnet tycks det de tankar oss som om som präglade bland annat Civildepartementets tänkande var ett försök att finna en hybrid av samfålligheten och det politiska företaget. Ambitionen att göra medborgaren till en procument kan sta som symbol för denna strävan.

Vår hypotes inför de genomförda enkätstudiema var att den ekonomiska situationen och betydande problem iden vardagliga förtroendemannarollen driver många kommuner mot försök att renodla tanken på det politiska företaget. Mot bakgrund av vad som framkommit dels i förtroendeuppdragsutredningens arbete, dels i våra egna kontakter med kommunerna var detta ingen djärv hypotes.

För att ytterligare ge relief åt dagens situation som indikerar gryende komen munal strukturrevolution vill återge några synpunkter från ett av Kommunaldemokratiska kommittens betänkanden. Denna bild tecknades för ganska exakt tio är sedan.

Några utvecklingslinjer, som varit särskilt framträdande under 1970-talet, förtjänar att särskilt uppmärksammas.

- Kommunstyrelsens roll i den kommunala organisationen har förstärkts. En orsak till detta är de ökande kraven pä samordning av den kommunala verksamheten. Inte sällan inrättas särskilda samarbetsorgan och utskott under kommunstyrelsen för sådana uppgifter. - När det gäller övriga nämnder har bl. a. effektivitetsskäl motiverat sammanslagningar av tidigare självständiga nämnder. Detta gäller på såväl den sociala sektorn, det tekniska området som kultur- och fritidsverksamheten. - Parallellt därmed har emellertid också nya nämnder tilskapats. Exempel på sådana nämnder är personalnämnd, inköpsnämnd, konsumentnämnd och invandrarnämnd. - Behovet av samverkan och samordning mellan skilda verksamheter gör sig gällande inte endast på central nivå utan även ute i kommundelama. Detta behov är särskilt framträdande mellan skolan, fritidsektorn och den sociala verksamheten. Konkret har det bl. a. tagit sig uttryck i ökade krav på geografisk samordning av de olika förvaltningarnas omrádesindelning och ett ökat samarbete mellan berörd personal.

För att tolka de signaler som vár undersökning fångat är det nog av betydelse att värdera idéer om strukturförändringar i perspektiv av den tid det ofta har tagit för struktur förändringar att generera kulturförändringar av någon stor omfattning.

Innan redovisar svaren pá vara enkätundersökningar ber er skänka en tanke åt de personer som i fortsättningen skall försöka skriva låroböckeri ämnet kommunal organisation. Nedanstående exempel pa föreslagna benämningar av kommunala nämnder med ansvar för i huvudsak grundskola och barnomsorg kan vara en god illustration till dessa personers huvudvärk. Antagligen är dessa ordlekar också en illustration av att demokratiska organisationer till sin natur i huvudsak har varit och antagligen kommer att förbli i huvudsak vilje- och behovsstyrda snarare än mál- och marknadsstyrda. Lat gärna tanken pendla mellan dessa uttryck för dagens tankar och de tankar som Iág bakom beteckningar som nykterhets- och barnavárdsnämnder.

Barn- och utbildningsnämnd, utbildningsnämnd, Barn- och Ungdomsnämnd, Nämnden för fostran. Bildningsnämnd, Pedagogiska nämnden, Fritids- och bildningsnämnd, m

2. FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR.

Den kommunala nämndfloran har trots betydande skillnader mellan de riktigt stora kommunerna och de mindre uppvisat en likartad kåma.En garant för detta har varit de obligatoriska nämnderna inom de specialreglerade områdena. Trots att det fortlöpande skett en justering av nämndorganisationen i många kommuner har det existerat en kommunal normalorganisation. Den relativa enhetligheten har under de senaste åren delvis brutits av frikommunerna. Det första principiella brottenstammar från skiftet mellan 70-tal och 80-tal när införandet av de första kommundelsnämndema innebar ett brott mot det sk odelade ansvarets princip för beslutande kommunala organ.

Dagens situation är annorlunda än 80-talets. Den föreslagna nya kommunallagen ger kommunerna frihet att välja nämndorganisation. Den bild här skall presentera präglas till en icke ringa grad av den nyakommunallagens möjligheter. Dock kvarstår också en betydande del av den trend rått under den

som senare delen av 80-talet att en del av de sent tillkomna nämnderna awecklas. Det gäller bland annat konsument- och invandramåmnder

2.1 Justeringar, omgrupperlngar och omstrukturerlngar.

För att redovisa de förändringar som föreslagits och i några fall beslutats i kommunerna för den kommande mandatperioden har delat förändringarna i tre kategorier.

Justerlngar, betecknar den typ av förändringar som skeri samband med

en mer rutinmässig översyn av nämndorganisationen. Det gäller företrädesvis förslag som innebär att enstaka frivilliga nämnder awecklas.

Omgrupperingar, betecknar förändringar där nu fristående nämnder slås samman ocheller där existerande nämnder ges påtagligt utvidgade ansvarsområden.

Omstruktureringar, betecknar mer genomgripande förändringar som innebär att kommunen får en ny nämndstruktur.

Den följande redovisningen av de olika kategorierna av förändringar sker först samlat för alla svarande kommuner. l den män det finns påtagliga olikheter som kan relateras till politisk majoritet ocheller storlek anges detta i samband med eventuella kommentarer.

3. JUSTERINGAR.

Av de totalt 172 kommuner som svarat att man planerar eller har beslutat

om förändringar är det 21 som uppger att förändringarna enbart innebär att nämnder awecklas.

Nedan redovisas nämnder som enligt enkätsvaren awecklas och inte

som släs samman uttyckligen med annan nämnd.

Trafiksäk. nämnd 83 Teknisk nämnd 119 Fastigh. nämnd 60 Konsumentnämnd 64 Överförmynd. nämnd 122 Turistnämnd 21 lnvandramämnd 16 Gatunämnd 32 CBK 46 Hamnstyrelse 44

Siffran inom parentesen anger i hur många kommuner sådan nämnd finns idag

Den bild som här framträder är i allt väsentligt fortsättning pá den tendens

en som fanns i samband med mandatperiodskiftet 198889. Mest påtagligt i förhållande till tidigare förändringar är att avskaffandet av fastighetsnämnder aocelerar, fran ätta 8889 till dagens 13. Procentuellt är det ocksa en något ökande andel kommuner som avskaffar personalnämnder, konsumentnämnder och invandrarnämnder.

Benägenheten att avveckla nämnder ökar med kommunernas storlek upp till ca 40.000 invånare. Variationerna är dock mycket stor mellan olikakommuner. Det finns ingen klar tendens att politisk majoritet har betydelse för vilka nämnder som awecklas.

Som en direkt följd av den planerade nämndawecklingen försvinner det ett relativt stort antal förtroendeuppdrag. I enkätsvaren uppger kommunerna sammantaget att det försvinner drygt 2.500 uppdrag. Siffran korresponderar relativt väl med antagandet att ca 250 nämnder försvinner. Dock är kvaliteten i dessa data tveksam. Ett antal kommuner har inte specificerat om de uppdrag som försvinner enbart är ordinarie uppdrag eller om uppgiften också inkluderar suppleantuppdrag.

I skiftet 8889 försvann 158 nämnder. Enligt de förslag som framkommit i den undersökning genomfört försvinner drygt 170 nämnder enbart somföljd av den typ av förändringar som här betecknas justeringar. Därtill minskar antalet nämnder som följd av omgrupperingar och omstruktureringar. Totalt torde antalet nämnder som försvinner överstiga 250.

Ett knappt tiotal kommuner uppger att nästan vart fjärde uppdrag försvinneri deras nya nämndorganisationar. Allmänt sett innebär det uppgivna antalet att omkring vart 8e till vart 10e uppdrag försvinner.

4. OMGRUPPERINGAR.

sammanslagningar av nämnder och tillskapandet av nya nämnder med utvidgat ansvarsområde berör i första hand områdena; fritid-kultur, miljö bygg, skola

- barnomsorg samt i viss mån det tekniska området.

sammanslagningar av fritids- och kulturnämnderna är ingen ny trend. Mellan 1986 och 89 sammanförde 23 kommuner sina fritidsnämnder och kulturnämnder. Trenden förstärks 9192 om de planer som finns realiseras. Totalt 50 kommuner uppger att de har för avsikt att lägga ihop frifidsnåmnderna och kulfumämnderna.

Som direkt följd av den föreslagna möjligheten till fri nämndorganisation

en även inom det specialreglerade obligatoriska området kan förslagom att sammanföra miljö- och hälsoskyddsnämnderna med byggnadsnåmnderna ses. Denna konstelation är prövad i ett antal frikommuner 6 under den innevarande mandatperioden. Enligt svaren planeras detta i ytterligare 36 kommuner.

Dessa båda fusioner är vanligast i de små och medelstora kommunerna. Fördelningen framgår i figuren nedan.

Antal 1Fritid och kultur kommuner 2Miljö och bygg 20- 17 17 15- 14 11 10 8 10-

5 1 2 1 2 1 2 1 0 Antal inv.kommun 10.60O 10.600 16.101 +31.501 2 16.100 31.500

Inom verksamhetsområdet skola förskola tycks förändringarna på nämndsidanbli betydande. Såväl den föreslagna nya kommunallagen somförändringar av lagstiftningen inom skolområdet har sannolikt påverkat många kommuner att föresla en nämnd med samlat ansvar för barnomsorg och grundskolan. Att förändringen också innebär att de ofta hårt belastade socialnämnderna befrias från barnomsorgen har sannolikt också betydelse. l 49 kommuner finns planer på att avskaffa denna den nuvarande Skolstyrelsen och ersätta med en nämnd för grundskola barnomsorg. Av förslagen att döma kommer det här - att uppstå en mängdolika beteckningarna av dessa nämnder. Namnfloran bli synes att sällsynt rik för organ med i princip likartade uppgifter.

För denna typ av förändring finns det en markant skilnad knuten till de politiska majoritetsförhållandena. Kommuner med borgerlig majoritettycks mer benägna att genomföra denna omgruppering. Figuren nedan illustrerar hur dessa olikheter förhåller sig till kommunstorlek och politisk majoritet.

Antal kommuner

2 s

Antal inv.kommun 10.600 10.600 16.101 31.500 - 16.100 31.500 -

Ytterligare ett område där det planeras förändringar av den typ som beteck-

omgrupperingar kan finna på det tekniska området. Tjugofem kommuner nar

planerar att samla de tekniska frågorna i en teknisk nämnd. I uppger att man

dessa kommuner görs detta samtidigt som all fastighetsförvaltning många av förs över till existerande eller nybildade kommunala fastighetsbolag.

5. OMSTRUKTURERINGAR.

Av de fått framgår att omkring var 10.e kommun har planer på en mer

svar omfattande förändring av sin nämndorganlsation. Här finns det två huvud-

Den representeras 5-7 kommuner som planerar för att inrätta tendenser. ena av heltäckande sk beställar utförar organisation. Bland dessa kommuner finner

- -

Norrköping, Oxelösund, Sollentuna, Sundsvall och Östersund.

Linköping, Antagligen finns det ytterligare några. Kärnan i denna lösning är att skilja av den producemade verksamheten från den styrande delen av den kommunala organisationen. Producenterna skall få sina direktiv i form av kontraktbeställningar. De traditionella fack- nämnderna har i detta system funktionen av upphandlare beställare. Som sådan har man också ett uppföljningsansvar i egenskap av medborgarföreträdare. Modellen har vissa likheter med den sk Dalamodellen för

sjukvården i Kopparbergs läns landsting.

andra huvudtendensen år de knappa 20 kommuner som planerar att bygga Den

nämndorganisationer. Extremen representeras av de 3 kommuner som helt nya har för avsikt att arbeta med två nämnder en hård och en mjuk. Extremisterna är Kävling. Vellinge och Ragunda. Ett tiotal kommuner. däribland Åstorp och Waxholm har stannat för en fördelning på tre eller fyra nämn-

Här finner i flera fall uppdelning på en nämnd för barn-, ungdom inkluder. en

utbildning och kultur, nämnd för vård- och omsorg samt en nämnd för sive en samhällsbyggnad. l två fall, Haninge och Trollhättan, paras denna lösning med

lokala Traditionella kommundelsnämnder lyser dock med inrättandet av organ. sin frånvaro utom i de allra största kommunerna.

10.

Den första av de här nämnda huvudtendenserna finner framför allt i större kommuner, den andra i något mindre kommuner. Bland de kommuner som

enligt enkäten framträder som pionjärer finns det såväl borgerligt som socialdemokratiskt styrda. Flera av kommunerna i denna kategori har under många år arbetat med och diskuterat förändringar av sin nämndorganisationen.

Noterbart i detta sammanhang är att två av de första sk kommundelskommun-

erna, Eskilstuna och Örebro. efter tre mandatperioder med heltäckande kommundelsorganisation planerar nu att ta bort de centrala facknämnderna.

e. FRIKOMMUNFÖRSÖKET NÄMNDSTRUKTURERNA. OCH DE NYA

De kommuner som före årsskiftet 199091 varit frikommuner tillhör inte de kommuner som nu framträder pionjärer. Om som räknar in de förändringar som den andra generationens frikommuner genomförde inför den nuvarande

mandatperioden blir dock bilden delvis en annan. sammanslagningar miljöav och hälsoskyddsnämnder med byggnadsnämnder är enfrikommuninovation,

likså inrättande av äldreomsorgsnämnder se bilaga till SOU 199125. Frikommunförsöket har påverkat men knappast styrt den utveckling som nu tycks blomma ut. Av de tidiga frikommunerna är det tre som i nuläget tycks

planera några mer genomgripande förändringar. Två av dessa är kommuner som tidigare inte utnyttjat möjligheter fri nämndorganisation en Haninge och Varberg. Den tredje är Örebro som nu avvecklar sitt centrala komplex av facknämnder. Ytterligare några frikommuner justerar sin organisation. Så exempel-

vis Hällefors som inrättar eko-nämnd och en awecklar sin tekniska nämnd.

Trots det ovan framförda är det viktigt att hålla i minnet att frikommunerna, dock med vissa undantag. fortfarande kommer att tillhöra den relativt begränsade

grupp kommuner som brutit upp från traditionell en nämndorganisation. Frikommunernas erfarenheter. på gott och ont, har sannolikt spelat betydande en roll i de diskussioner som förs i många kommuner angående förändringar av nämndorganisationen. Av de svar fått kan också ana oss till att flera av frikommunerna etablerat ett klimat som innebär att det finns god beredskap en till löpande justeringar av de lösningar prövats. Förvisso som ser knappast frikommunerna det som ett alternativ att återgå till en gammal nämndorganiation. dock tycks flera av dem befinna sig mitt i ett utvecklingsarbete

som innebär ett prövande. Så tycks också fallet vara med flera av de kommuner som under en längre tid utnyttjat lokalorganslagen. Värderade över en längre tidsperiod är det inte osannolikt att frikommunerna kommer som grupp att framstå som pionjärer fråga om att utveckla ändamålsstyrda nämndorganisationer.

7. KAOS l SMÅTI LINJER | STORT.

Får en kommun se ut hur som helst Svaret är jakande. Trots detta nog numera kommer nog även tramledes att kunna rita, inte ett. så i vart fall några få, om exempel på kommunala normalorganisationer.

Möjligen kan efter den kommande mandatperioden dela kommunerna i tydliga innovationsklasser. Vi får sannolikt kategori efter årsskiftet inte en som ser ut som är vana vid att en kommun skall se ut. Vi får ytterligare kategori en som awiker men som inte ter sig artträmmandeEn tredje kategori utgörs de av nuvarande kommundelskommunerna som nu tycks söka sig egna vägar utan ett strikt modelltänkande.

En stor grupp kommuner kommer att genomföra justeringar och omgrupperingar.

Sammantaget tycks halva kommun-Sverige sträva efter det politiska företaget, den andra halvan strävar möjligen emot.

Sist men inte minst tycks tveksamheterna stora i många kommuner. En signal om detta är den mycket stora osäkerhet som tycks råda vad gäller hur förvaltningarna skall organiseras. Många anger att förvaltnings- strukturen skall törändras som följd av en ändrad nämndorganisation. Hur denna förändring skall ske är dock mycket oklart.

Trots betydande osäkerhet är det dock vissa tydliga linjer som kan skönjas.

A. Samordning skola barnomsorg kommer att innebära behov av att bryta ut barnomsorgen från de traditionella socialnämnderna. Socialnämndernas ökade belastning i och med Ädel-retormen kommer . att påverka nämndorganisationerna i kommunerna. Färre och tyngre nämnder är en klar tendens i små som stora kommuner. . Kommundelsretormen är inte död men på väg att mogna. . Den redan rådande utvecklingen med ett minskat antal nämnder och en . minskning av antalet förtroendeuppdrag kommer att accelerera. Vi tycks få en mer målgruppsorienterad terminologi för de kommunala . nämnderna. G. Specialiseringen av de kommunala förvaltningarna fortsätter i de mindre kommunerna, sektorstörvaltningarkontor inrättas i ett 20-tal kommuner, inte minst gäller detta inom sektorn miljö- och hälsoskydd.

Kommunala framtidsbilder

Undersökninggjord avNordiska Utvecklingsinstitutet AB Frösön Lars-Inge Ström

Kommunala framtidsbilder

Hur ser den kommunala ledningen på framtiden Vilka är de avgörande frågorna 5 och hur skall de handhas

Att den offentliga sektorn som helhet står infor svåra, men vägröjande beslut vet vi. AMen vad det innebär kan svårare Den här undersökningen har försökt e vara att se. fånga några viktiga frågeställningar formulerade som 21 påståenden. Dessa kan man instämma i helt eller delvis eller ha helt eller delvis motsatt uppfattning om. Genom de fyra svarsalternativen skapas nyansering av svaren.

Formulären har gått till de kommuner som ingick i det s.k 50-urvalet, som i kommunalforskningsprogrannnet använde. Följande kommuner ingår Upplands- Väsby, Tyresö, Nacka, Tierp, Uppsala, Enköping, Vingåker, Katrineholm, Valdemarsvik, Gnosjö, Eksjö, Tranås, Ljungby, Torsås, Kalmar, Borgholm, Östra Göinge, Örkelljunga, Bromölla, Staffanstorp, Kävlinge, Sjöbo, Trelleborg, Halmstad, Partille, Munkedal, Lysekil, Tranemo, Bengtsfors, Vänersborg, Grästorp, Töreboda, Lidköping, Kil, Kumla, Surahammar, Hallstahammar, Västerås, Säter, Avesta, Bollnäs, Ånge, Berg, Härjedalen, Robertsfors, Sorsele, Överkalix, Kalix, Gällivare och Luleå.

Enkätema har skickats till kommundirektören eller motsvarande tjänsteman, till kommunstyrelsens ordförande och till vice eller andre vice ordförande. Vem som svarat av vice eller andre vice ordförande framgår av försättsbladet på enkätsvaren. Sammanlagt var det 150 personer som skulle avge ett svar.

Endast en kommun har inte kommit in med något svar inom angiven tid. I fem kommuner har endast politiker svarat. I kommuner har endast

sex kommundirektören eller motsvarande befattningshavare gjort det. I övriga fall förekommer en blandning av svar från politiker och administratörer. Svaren som lämnats är fullständiga utom i sex fall.

Genomsnittligt ligger svarsfrekvensen 80 procent. Av kommundirektörema har 90 procent svarat. Av de politiskt ansvariga har 73 procent svarat

Av de utvalda kommunerna har socialdemokraterna plus vänsterpartiet absolut majoritet i 20. Moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och kds har absolut majoritet i 18 fall. I åtta kommuner har miljöpartiet vågmästarställning. I fyra kommuner finns andra oklara majoritetsförhållanden.

Urvalet ger möjligheter till följande jämförelser.

-föreligger några skillnader mellan politiker och tjänstemän i bedömningen av framtiden

-föreligger några skillnader mellan borgerliga politiker och socialister

-har det någon betydelse om kommunen är stor eller liten Gränsen har dragits vid 50.000 invånare

-spelar det någon avgörande roll om orten ligger i norra eller södra Sverige

Tanken bakom frågorna har varit att försöka finna orsaker till att svaren fallit ut som de gjort. Finns det inte en avgörande skillnad mellan politiker och tjänstemän i synen på hur en kommun styrs Ar det inte vidare en skillnad om en kommun företräds av socialistisk eller borgerlig majoritet med avseende på de frågor som ställts Det skulle vidare, om så var fallet, ha betydelse om kommunen låg i norra eller södra Sverige. Den politiska kartan har få kommuner med borgerlig majoritet norr om Dalälven. I urvalet finns det endast tre mot sju socialistiskt styrda á kommuner. Det innebär att 35 procent av urvalets samtliga socialistiskt styrda kommuner ligger norr om Dalälven.

Föreställningen att det är de stora kommunerna som med sina överlägsna resurser styr utvecklingen har den någon verklighetsbakgrund Genombrottet för nya idéer skulle enligt ett sådant synsätt ske först i de stor kommunerna och sedan komma att spridas ut till periferin. Urvalet innehåller inte några av de tnestorstadskommuner som finns i landet. Däremot finns det sex kommuner med över 50.000 invånare, som skulle kunna tillhöra den ledargrupp av svenska kommuner som grund av storlek och resursinnehav skulle kunna ha en delvis annan uppfattning i bland annat frågor om den europeiska gemenskapen.

21 påståenden

Påståendena är indelade i följande huvudområden. Den första avdelningen handlar om demokratin som ett utslag av deltagande. Kan den aktuella graden av deltagande minska utan att demokratin allvarligt påverkas Kan ungdomen fortsätta att lågprioritera partipolitiken, utan att det får långtgående konsekvenser

Vidare, är demokratin förenlig med effektivitetsbegreppet

Såväl demokrati som effektivitet mår bra av ökad konkurrens Det är de personer som skall utnyttja den kommunala servicen som skall bestämma om dess utfomining Såår två påståenden formulerade.

Efter detta block kommer ett antal funderingar kring ekonomi. Kan kostnaderna inom den kommunala sektorn fortsätta att öka eller måstenågon dra i bromsarna Hur skall det i så fall till att stopp den skenandekostnadsexpressen Skall personalen minskas Kan det ske över hela det kommunala området eller skall

en viss verksamhet helt stryka på foten

Statsbidragens uppdelning och beskattningsrätten årandra viktiga spörsmål för framtiden. Ar ekonomin den främsta förändringsfaktom i kommunerna

Politikerrollen har blivit flitigt uppmärksammad. Har vi de politiker somvår problemlösning fordrar eller skulle vi kräva en annankompetens hos dem Finns l det verkligen någon politiker som kan sägasmotsvara forna tiders folktribun, som tar folkets krav och anspråk som sina egna och driver dem med tålamod och envishet Eller befirmer sig politikern det administrativa etablissemangets sida och saknar därmed väljarna någon som kan försvara derasintressen

Två påståendenägnas decentraliseringen som utvecklats under senareår och ; avslutningsvis behandlas två den europeiska integrationen. Hur påverkar den ; om i ossi kommunerna och vad vet vi egentligen om den processen

Alla påståenden och tillhörande svar redovisas i bilaga

Sex påståenden om demokratin.

Antalet kommunala förtroendeuppdrag kommer att minska under 90-talet

Antalet förtroendevalda kan minska utan att demokratin påverkas negativt

Medborgarnas, i synnerhet ungdomars, främlingskap för partipolitik är det största hotet mot den lokala demokratin

Det finns en grundläggande motsättning mellan demokrati och effektivitet

Ett ökat inslag av konkurrens inom dekommunala verksamhetsområdena kan öka medborgarnas inflytande inom vård, utbildning och omsorg

Den viktigaste demokratifrågan under 90-talet är hur enskilda, som är regelbundet beroende fungerande kommunal service, skall kunna få ett ökat av en inflytande över kvalitet och utforrrming av dessa tjänster

Vid granskningen av det första påståendet märks att stor samstänunighet råder om att den kader av förtroendevalda som finns idag kan minska eller snarare att den måste minska. Nivån ligger klart över 50 procentenheter. Instämmer delvis gör ytterligare en dryg tredjedel, så totalt är det en klar inriktning på svaren. Av helt motsatt uppfattning är enstaka individer, närmare bestämt fyra politiker. Vi kan, om den här exponerade opinionen är allmän, förvänta oss en minskning av antalet förtroendevalda under 90-talet.

Antalet förtroendevalda kan minska utan att demokratin påverkas negativt Instämmer helt gör 67 procentenheter av tjänstemärmen, men endast 40 av politikerna. Det innebär en skillnad i åsikter, som kan förklaras av att politikerna rimligen vet vad deras arbete betyder.

Av helt eller delvis motsatt uppfattning är 20 procentenheter politiker mot 11 bland tjänstemärmen. Men majoriteten for ett helt eller delvis instämmande tyder ändå på att antalet förtroendevalda inte är tabubelagt. Diskussionen om huruvida demokratin är en fråga mängden märmiskor deltar finns i svenskt om som kommunalt liv sedan de stora reformemas tid, då antalet förtroendevalda sjönk kraftigt. Idag är inte den frågan lika laddad vad vi kan se av svaren. Rädslan att demokratin skulle skadas antalet förtroendevalda ytterligare om reducerades är inte särskilt påtaglig. Det är fråga kvalitet än kvantitet. en om mer

Det står i kontrast till vad den allmärma debatten brukar framhäva så snart nedskärningar av politiska uppdrag är aktuella. Folkstyret kan dock inte tåla vilka inskränkningar i antalet förtroendevalda helst. Någonstans går gränsen mot som fåtalsvälde. Det går inte att se några skillnader i materialet vad partipolitisk avser tillhörighet eller bostadsort.

Beträffande det tredje påståendet att medborgarna och då främst ungdomarnas främlingskap för partipolitiken är det största hotet mot den lokala demokratin kan noteras, att tjänstemännen är mera övertygade än politikerna, att ungdomens om och andras partipolitiska främlingskap är ett verkligt hot mot demokratin.

Att ungdomen under senare år visat ett tynande intresse för partipolitiken är inte bara ett svenskt fenomen. Runt om oss i världen kämpar partierna med att få sina budskap att stå sig i konkurrensen om ungdomens uppmärksamhet. Men inte bara unga människor tenderar att vackla i sin inställning till politiska partier.

Om det lokala självstyret skall utvecklas kräver det Återväxten i engagemang. många politiska partier är klen. Om inte det svenska partiväsendet finner former för förnyelse kan problem uppstå med kontinuiteten i våra kommuner.

de politiska blocken eller boendeorten är inte skönjbara. Några skillnader mellan

motsättning mellan demokrati och effektivitet Det är

Finns det en grundläggande

kontroversiella frågorna att ta ställning till. nog en av de mest

effektiv eller ligger det i sakens natur att när många skall Kan demokratin vara

lidande i fall så många är benägna att bestämma blir effektiviteten Det är vart som

går inte få demokratiskt styrd offentlig sektor lika uppfatta saken. Det att en

näringslivet, drivet sina vinstmotiv. Skälet skulle vara effektiv som det privata av

och personliga incitament att driva en offentligt ägd och Lavsaknad av vinstintresse

styrd verksamhet såeffektivt som möjligt. idemokratiskt

i följande sätt. Tjänstemärmen har en iHär visar sig skillnader svaren som ser ut

delvis, medan politikerna har majoritet för delmajoritet för instämmer helt eller en

; inte speglar ändå eller helt motsatt uppfattning Skillnaderna är stora, men nog

vis

de båda kategorierna representerar. De ser saken från den skillnad i synsätt som

, nyansering instämmer delvis representerar blir det möjligt olika håll. Med den som i skall förena demokrati och tolka svaret så, att de flesta tror att det att att det beror på och hur systemet kan uppnå en högre effektivitet, men att om

7verkningsgrad.

inte priori omöjliga att förena, men systemet måste Demokrati och effektivitet är a

goda företrädare det skall bli möjligt. Effektivitetsresoha goda strukturer och om

överallt. Effektivitet i industriell mening kan knappast nemanget passar inte

appliceras samhällsservice.

serviceområden öka medborgarnas inflytande En Kan konkurrens på flera viktiga

aktuella samhällsdebatten. En klar majoritet fråga med återklang från den annan i instämmer helt eller delvis. bland tjänstemännen

l

påståendet är, att styrningen gemensamma angelägenheter mot Tanken bakom av nödvändigtvis engagemanget för hur saker kommunala monopol inte gagnar

Kan det offentligas ensamrätt inom väsentliga fungerar och vad de kostar.

människor från känslan delaktighet serviceområden fjärma av

kallat det. Det tillhandahåller Ställföreträdarsamhälle har någon gemensamma

bryr eller inte. I motsvarande grad är nyttigheter sig vi vanliga människor oss vare det produceras görs bästa tänkbara sätt. vi inte heller beredda att se till att som

angelägenhet medborgare. Det får de som Kostnadsbevakningen är inte min som

har betalt för det sköta.

det ligger hel- eller delsanning i åtta tio kommundirektörer menar att en Mer än av ökar inflytandet. Drygt hälften av politikerna är av påståendet att konkurrens

samma uppfattning.

Här skulle man förvänta sig att politisk tillhörighet skulle fälla utslag. Men socialdemokratiska politiker år inte i majoritet bland de åtta som är av helt motsatt uppfattning. I själva verket är det fyra från vartdera blocket. Av dem som tycker att påståendet är helt riktigt ären liten majoritet borgerliga politiker.

Den viktigaste demokratifrågan under 90-talet ärhur de enskilda som är regelbundet beroende av en fungerande kommunal service skall kunna få ett ökat inflytande över kvalitet och utformning av dessatjänster Inte heller här föreligger några avgörande skillnader mellan politiker och tjänstemän eller mellan politiska meningsmotståndare.

En kvalificerad majoritet inom de 50 tillfrågade kommunerna vill seett ökat inflytande från dem använder kommunens tjänster. Bnrkarinflytandet förefal-

som ler både tjänstemän och politiker. Med en såklan markerad

vara accepterat av inställning från särskilt våra politiker borde bnrkarinflytandet öka kraftigt under 90-talet.

Det allmänna intrycket efter deförsta sex svaren är att skillnaden mellan politiker och tjänstemän är påfallade liten. De ligger nära varandra, som kategorier betraktat. i varje Där skillnader finns skulle man vänta sig större gap. I långa

snart sagt svar. stycken förefaller de överens i bedömningar-na.Det kan förklaras av att de

vara dagligen lever sånära varandra. En saklig analys av kommunala frågor, som inte behöver spegla partipolitiskt skiljelinjer och år gjord av personer med ledaransvar.

formas till likartade slutsatser. Den hypotesen verkar hålla tillsvidare i kommer att undersökningen. Det går inte att skilja politiker från tjänstemän, socialister från

från söder och inte större kommuner från mindre. Den styrande eliten borgare, norr i våra kommuner har tämligen identiska åsikter, så här långt.

Sex påståenden om ekonomin.

De kommunala kostnadema måsteminska under de närmaste åren

Personalinskränkningar kommer att bli en nödvändighet om dc kommunala kostnaderna skall minska

Vi kommer under 90-talet att successivt få avveckla hela verksamheter

De ekonomiska förutsättningama är den viktigaste drivkraften för de pågående förändringarna i kommunerna

Ett återställande den fria kommunala beskattningsrätten är avgörande för att det

av kommunala självbestämmandet skall ha någon betydelse

Det önskvärt att statsbidragen betalades ut som ett generellt stöd baserat på ett

vore antal demografiska, sociala och ekonomiska indikatorer

första påståenden hänger samman. Kostnaderna måste minska, lyder i tre stående ett. Starka markeringar på dem som instämmer helt i r nummer ståendeL Klart än hälften tjänstemännen och i det närmast hälften av mer av litikerna instämmer helt i påståendet.Tillsamman med dem som instämmer o det drygt åtta tio i bådakategorierna. Av dem som har en avvikande lvis är av pfattning det fem tjänstemännen som har en delvis motsatt mening; bland är av

olitikerna är det tio.

speglar denpolitiska sanningen, kommer svenskarna att få en Dmsvaren ;ommunal kostnadsrninslcning under kommande år oavsett hur höstensval går.

vlenhur skall kommunerna spara

ersonalinskrånlcningar är den lösning en majoritet kan instämma i helt.

med dem instämmer delvis är det en förkrossande majoritet på Fillsamman som

iver 90 procent i båda kategorierna

så fmns inte heller några andra signifikanta Eftersomsamstämmigheten är stor lvvikelser Detta till trots finns det inte våren 1991några tydliga att rapportera. på börjat tillämpa personalnedskämingar för att klara ecken att kommunerna ännu konomin. Tvärtom Det ärfrämst inom barn- och äldreomsorgen kosmadema

viss minskning sker inom administrationen. Där har uppenbarligen en ny kar. En kommit. Både och kommun skär på personal sysselsattmed d stat ner Mera folk till verksamheten och mindre till pappersarbetet, så kan dministration.

rhållandena sammanfattas.

andra metoder dra in på personalen inom alla verksamheter inns det än att avskaffande har länge diskuterats. Det är inte försvarbart att rågan om osthyvelns verksamheter tillkommit under den expansiva det långa loppet behålla alla som hård prioritering och sedansatsapå det somblir -rioden. Det är bättre att göra en u anser några i debatten. ar,

undersökningen. Starkare bland tjänstemännen änbland politikerna. har stöd i i - majointe lägger ihop detvå första svarsalternativen, en skillnaden är stor om däremot övertygande Av de fem politiker somhar en helt motsatt teten socialdemokrater. Inga skillnader i övrigt. ppfattning är fyra borgerliga och en

det värderingsmönstren Vad får kommunerna att accepteranya ad är som styr det helt eller delvis. Det ansernio avtio. egångar Pengarnaär som styr, . och tjänstemän. uppfattningar råder bland politiker amma

funnits i flera frågor. Politikerna instämmer delvis i är markeras en tendens som något tvekande till att oförbehållsamt ställa töne utsträckning. Politikerna är mera påståendetframför. Men uppfattningen förefaller ändå klar. ig bakom den mening ordentlig översyn vad de håller med. Det ommunema har tvingats göra en av och nedskärningar. Det finns inte ekonomiskt uderar omorganisationer expansion på alla områden. Inom en snar framtid finns det tryrnme för ständig och äldreomsorgen, kommenterar en politiker. -ndast ekonomi för att klara barn-

Den kommunala beskattningsråtten ären grundpelare för den lokala självstyrelsen i vårt land, men enexklusivitet intemationellt. Vad skall skemed den

Åtta tio, politiker och tjänstemän, instämmer helt eller delvis i påståendet av att beskattningsrätten är avgörande för den kommunala sjåvstyrelsens status Av de politiker som anseratt påståendetår helt felaktigt är endasten socialdemokrat av totalt sex personer.

Det vore intressant att vetahur skattestoppen egentligen mottagits inom kommunledningarna. Här får endasten fingervisning. Budskapetär, att den kommunala beskatmingsrätten är så viktig för den kommunala självstyreken att den måste återställas.

En annan väsentlig faktor i kommunernas finanser är statsbidragen. Sluta med att dela upp stödpenganta flera poster Det ansernio av tio helt eller delvis riktigt.

Precis som i förra gruppen påståendenär det endast mellan politiker och tjänstemän som det finns en studerbar skillnad i åsikter. I fråga partipolitisk majoritet i om kommunerna, var i landet kommunen ligger och denär eller lien har så om en stor här långt inte gått att urskilja.

Fem påståenden politikerrollen om

Politikerrollen i kommunerna måste förändras under de kommande åren

De ledande politikerna-kommunalråden- är idag i allt för hög grad en del avden kommunala förvaltningen

Av effektivitetsskäl är det viktigt att politikerna kommer längre ifrån den professionella förvaltningen

Politikerna kommer alltmer att få en renodlad beställarroll i förhållande till allt en mindre politiskt styrd förvaltning

Den framtida politikerrollen kräver en annan kompetens än dagens

Alla är påståenden som lokaliserar systemfel inom kommunal sektor. Att detfinns invändningar mot den politikerroll vi ser dagligen är ställt utom tvivel. Et de av tydligaste utslagen i hela undersökningen finns här. Praktiskt taget alla anseratt påståendet om det nödvändiga i en förändring politikerrollen år helt eller delvis av riktigt, 96 procentenheter för tjänstemännen och 93,för politikerna Hår finns heller inte några viktiga skillnader i fråga om fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Alla är ense om att något måste göras politikerrollen oavsett vilken politiskt uppfattning man har eller var i landet man bor. Vad bör göras

Kritiken mot politikerna att de i allt för hög grad kommit att identifieras med den administrativa ledningen har varit klar och komprornisslös. Politikerna skall stå för

målen och utvärde Verkställigheten är inte en politisk uppgift administrativ Åtta utan en av tio instämmer i påståendet,helt eller delvis, att politikern i alltför hög grad är en del av den kommunala förvaltningen. Men det finns en intressant förskjutning mellan svarsalternativen. 41 procentenheter av

tjänstemännen mot 19 för politikerna instämmer helt i påståendet. Delvis

instämmer 40 procentenheter av tjänstemännen och 62 för politikema. Skillnaden är 22 procentenheter i båda fallen

Kommunalråden, de huvudanklagade när det gällt stå för att nära administrationen och och för långt ifrån väljarna, förefaller inse vad som skett. De står visserligen

enligt egen utsago inte sånära tjänstemännen, som den Tillsammans gruppen anser. är de två första svarsalternativen uttryck för ett att en ändring måste ske.

I påståendet att det ef av f ekti vite tsskäl är viktigt att politikerna kommer längre

från den professionella förvaltningen kan vi se en tydlig skillnad. 44 procentenheter

bland tjänstemännen instämmer helt i påståendet, medan endastfem procentenheter

bland politikerna tycker så Skillnaden är 39 procentenheter Tillsammans stor. är det nära 9 tio tjänstemän helt av som eller delvis menar att det är effektivitetsskäl

som är avgörande för att politikema skall avlägsnas från den administrativa sfaren.

33 procentenheter av politikema är delvis av motsatt uppfattning och åtta helt av motsatt uppfattning. Här finns en kraftig spärmvidd i åsikterna om vad som är grunden till att enändring politikerrollen av måste ske.

Hur skall politikerna förmås att lämna administrationen om det nu är vad som måste till för att effektivisera förvaltningen Att göra gränsdragningen tydligare är vad många tror skall ge en ökad effektivitet. Politikerna skall kanske driva

specifika frågor som de svarar för med sin politiska heder de blir att genomförda. Valrörelsema kommer dåatt behöva skiljas för göra de kommunala att spörsmålen tydligare. Frågorna skulle kunna kopplas tydligare till den individ som

driver dem. På såsätt skulle politikern bli både beställare och utvärderare, som

många efterlyser, den som har ett eget intresse frågorna av att drivs hem och därmed gör politiken mer spämrande. Idag förefaller det som om politikern måste få sitt behov av spänning tillgodosett sitta genom att nära förvaltningen.

I en kommentar framhåller kommundirektör en att detta är ett syrmerligen allvarligt

problem. Blandningen av politiska och förvaltande uppgifter leder till att båda systemen fungerar dåligt. Problemet måste uppmärksammas tydligare. En uppgift

för kommunallagen, menar vår sagesman.

Men kommer detatt bli en beställan-oll för politikerna Vill de ha det så

I påståendet att politikerna kommer få att en renodlad beställarroll i förhållande till

en allt mindre politiskt styrd förvaltning instämmer 42 procentenheter av

tjänstemännen helt mot 24 för politikema. Men tillsammans är det nio av tio tjänstemän och åtta av tio politiker som ställer bakom de två första upp svarsalternativen. Det finns såledesen klar majoritet för att beställarrollen borde bli tydligare för politikerna i framtiden.

Vad innebär detta för kompetensen Den framtida politikerrollen kräver en arman kompetens än dagens lyder det sista påståendet i den här gruppen. 33

procentenheter av tjänstemännen instämmer helt mot 18 för politikerna, en differens på 15. Instämmer delvis gör 54 procentenheter tjänstemännen av mot 65 för politikema. En differens på 11 procentenheter. Här finns kvalificerad majoritet

för de båda första svarsalternativen i båda gmppema.

Politikergruppen uttrycker emellertid en viss tvekan. Vad politikerna skall klara i

morgon låter sig inte beskrivas idag. Men att många redan tvekar politiska nu att ta uppdrag, att tillfrågade känner osäkerhet inför det komplexa raster som dagens politiska frågor utgör och tilltagande

som en internationalisering

gör än mer besvärliga, gör att återväxten inom politiken kan hotas. Särskilt som ungdomar visar minskat intresse för panipolitiken, kan läget bli allvarligt för den lokala

demokratin. Om kompetens innebär ökad en annan en grad av teoretisk kunskap kan det medföra att stora grupper får svårt att ordna sin representation.

Färre politiker med större kunskaper är det vad vi behöver i morgon Svaren tyder på det.

Två påståenden

om decentraliseringen

Den decentralisering och befogenheter av ansvar som skett inom många kommunala verksamheter har inneburit en nödvändig förändring

En mer långtgående decentralisering och befogenheter av ansvar till enskild verksamhet innebär risker för likställigheten och rättvisan

Hur skall vi se på den strukturförändring skett inom den som svenska kommunorganisationen Har det funnits fog för den eller är det snarare frågan om experiment utan förankring i verkligheten

Sju av tio anser att det första påståendet är helt riktigt Resterande tre instämmer delvis. Inom de båda första svarsalternativen återfinner vi praktiskt taget alla sva-

rande. Det är av allt att döma anpassning våra respondenter en talar om. Verkligheten har krävt en decentralisering och så har det blivit.

Men vilka risker, om några, för decentralisering med sig en Finns en fara för både likställigheten och rättvisan med en fortgående decentralisering Instämmer helt gör respektive åtta sex procentenheter av tjänstemän och politiker. Instämmer delvis gör 58 procentenheter av tjänstemännen och 39 bland politikerna. Tjänstemännen är oroade än politikerna mera för vad som kan hända med två av de juridiska hömpelama i svensk kommunalpolitik i samband med decentraliseringen.

Det visas även i svarsaltemativet helt uppfattning. motsatt ll procentenheter av tjänstemännen är helt uppfattning, hela av motsatt men 23 bland politikerna. En fjärdedel av politikerna inte alls det finns någon tror att risk för att likställighet och rättvisa skall komma i kläm grund av decentraliseringen.

Det stämmer med några av intrycken från specialstudien över frikommunema i landet. Tjänstemännen är benägna specialistuttunningen att se som en besvärande faktor för rättssäkerhet och rättvisa. Ju mera vi sprider specialkunskapema inom kommunen, desto svårare blir det upprätthålla att en oväldig förvaltning. Närheten mellan beställama-invånama och förvaltningen kan påverka bedömningen.

Tjänstemännen blir för mycket indragna i processen vid en allt för långt gående decentralisering. Så menade somliga. Samma intryck kommer fram här.

Två påståenden den om europeiska integrationen

En ökad europeisk integration i form av fritt flöde för kapital, tjänster,varor och

människor kommer i hög grad att påverka den kommunala sektorn under 90-talet

Vi som verkar inom den kommunala sektorn saknar idag både möjligheter och kompetens att värdera vad svenskt EEG-medlemskap ett kommer att innebära för kommunerna

Fyra av tio instämmer helt i det första påståendet. Däribland alla större kommuner som ingår i urvalet, men det är inte någon skillnad vad politisk uppfattning avser eller det geografiska läget. Åtta tio det av tror att som sker ute i Europa kommer att ha betydelse för utveckling och händelseförlopp i vårt land. Tveksamheten torde

gälla om det sker i hög eller mindre grad. Men att det sker, därom är man ense.

Vilken beredskap har kommunema att analysera händelseförloppet och föra att en aktiv politik inom den europeiska integrationen

Både möjligheter och kompetens är inskränkta eller saknas hos våra kommunala beslutsfattare i denna fråga, enligt deras uppfattning. egen Nio av tio instämmer helt eller delvis inom båda kategorierna i det andra påståendet.

Det är kanske den typ av kompetensförändring, som det talats tidigare, om som skall till för att göra våra beslutsfattare, både politiker och tjänstemän, kompetenta att ta oss ut i Europa. Här kommer med all sannolikhet stora insatser att göras för att öka kunskaper och analysförmåga. Det snabba händelsförloppet i den svenska medlemskapsfrágan gör att de flesta kommunföreträdare inte hunnit med att sätta sig in i dem. Men tempot fordrar en omprioritering och snart kommer svenska kommuner att vara representerade plats i Bryssel och kontakterna sker med strategikontorets utlandsavdelning hemmaplan.

Vi kan alla förvänta oss ett händelserikt 90-tal för de svenska kommunerna. Och spännande

13 Bilaga 1

De första siffrorna som visas i respektive kolumnen är procentberäkningama. står för tjänstemän och P0 för politiker. Efter dessa procentsiffror i respektive kolumn redovisas de absoluta talen med kursiv stil. Det är nödvändigt att ha med de absoluta talen eftersom respektive underlag är litet och procentsiffroma blir stora i förhållande till vad de faktiskt redovisar. Inga decimaler

redovisas för procentsiffroma. Därför blir inte summan alltid 100 för procentenhetema. N redovisar det antal som svarat i respektive kategori.

Antalet kommunala förtroendeuppdrag kommer att minska under 90-talet

Instämmer helt Instämmer delvis Delvis motsatt uppfattning Helt motsatt uppfattning

Antalet förtroendevalda kan minska utan att demokratin påverkas negativt

N 44 Instämmer helt 67 29 Instämmer delvis 22 IO Delvis motsatt uppfattning 9 4

av Helt motsatt uppfattning 2 I

Medborgarnas,

i synnerhet ungdomars, främlin gskap för partipolitiken är det största hotet mot den lokala demokratin

Delvis motsatt uppfattning

9 4 9 7

Helt motsatt uppfattning

0 0 3 2

Det finns en grundläggande motsättning

mellan demokrati och effektivitet

Delvis motsatt uppfattning

29 13 27 I9

Helt motsatt uppfattning

17 8 31 22

15 Ett ökat inslag av konkurrens inom de kommunala verksamhetsområdena kan öka medborgarnas inflytande inom vård, utbildning och

omsorg

Instämmer helt Instämmer delvis Delvis av motsatt uppfattning Helt motsatt uppfattning

Den viktigaste demokratifrågan under 90-talet är hur de enskilda är som regelbundet beroende av en fungerande kommunal service skall kunna få ett ökat inflytande över kvalitet och utfomming dessa tjänster av

N45 Instämmer helt 28 13 Instämmer delvis 50 22 Delvis av motsatt uppfattning 22 IO Helt motsatt uppfattning 0 0

De kommunala kostnaderna måste minska under de närmaste åren

I

Personalinskränlmingar kommer att bli nödvändighet de kommunala en om kostnaderna skall minska

N45 Po N72

Instämmer helt 62 28 53 38 V Instämmer delvis 36 I 6 41 30

Delvis motsatt uppfattning 2 3 I 3 2

Helt motsatt uppfattning 3 2

Vi kommer under 90-talet att successivt få avveckla hela verksamhetsområden

N45

10. De ekonomiska förutsättningarna är den viktigaste drivkraften för de pågående förändringarna i kommunerna

Instämmer helt Instämmer delvis Delvis motsatt uppfattning Helt motsatt uppfattning

11. Ett återställande den fria kommunala beskattningsrätten

av är avgörande för att det kommunala självbestämmandet

skall ha någon betydelse

Instämmer helt

Instämmer delvis 44

20 39 28

Delvis motsatt uppfattning

ut som ett generellt stöd baserat på ett antal demografiska, sociala och ekonomiska indikatorer

N45 Po N73

Instämmer helt 63 28 61 45

Instämmer delvis 31 4 28 20

19 13. Politikerrollen i kommunerna måste förändras under de kommande åren

14. De ledande politikema-kommunalråden- är idag i allt för hög grad en del av den kommunala förvaltningen

t §1

20 15. Den framtida politikerrollen kräver en annan kompetens än dagens

N45

1 I

16. Politikerna kommer alltmer få att en renodlad beställarroll i förhållande till . en allt mindre politiskt styrd förvaltning .

N45 Po N73

Instämmer helt 42 I 9 24 I 8

Instämmer delvis 47 2I 58 42

Delvis av motsatt uppfattning l 1 5 13 0

Helt motsatt uppfattning

21 17. Av effektivitetsskäl är det viktigt att politikerna kommer längre ifrån den professionella förvaltningen

Instämmer helt Instämmer delvis Delvis av motsatt uppfattning Helt motsatt uppfattning

18. Den decentralisering av ansvar och befogenheter skett inom många

som kommunala verksamheter har inneburit nödvändig förändring

en

N45

22 19. En mer långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter till enskild verksamhet innebär risker för likställigheten och rättvisan

Instämmer helt Instämmer delvis 58 25 39 28

20. En ökad europeisk integration i form av fritt flöde för kapital, tjänster,

varor och människor kommer i hög grad att påverka den kommunala sektorn under 90talet

N45 PO N73

Instämmer helt 42

I 9 38 28

Instämmer delvis 49

22 47 34

i Delvis av motsatt uppfattning 9

4 15 I I

Helt motsatt uppfattning

23 21. Vi som verkar inom den kommunala sektorn

saknar idag både möjligheter och kompetens att värdera vad svenskt EG-medlemskap

ett kommer att innebära för kommunerna

Instämmer helt Instämmer delvis Delvis av motsatt uppfattning Helt motsatt uppfattning

KUNGL. BlBL.

1991-10-1 4

STOCKHOLM

.om

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting-ochimmigrationspolitiken.A. 33.Branden SallyAlbatross.Den9-12januari1990. . Finansielltillsyn.Fi. FÖ. . Statensroll vidfrämjandeavexport.UD. 34.HIV-smittadeersättning- för ideellskada.Ju. . Miljölagstiftrtingeni framtiden.M. 35.Någrafrågori anslutningtill enarbetsgivarperiod . Miljölagstiftningeni framtiden.Bilagedel. inomsjukpenningförsäkringen. . Sekretariatetskartläggningochanalys.M. 36.Nykunskapochförnyelse.C.

O UtvärderingavSBU.StatensBeredningförUt- 37.Räknamedmiljön Förslagtill natur-och . värderingav medicinskmetodik.S. miljöräkenskaper.Fi. sportsligochekonomiskutvecklinginomtrav- 38.Räknamedmiljön Förslag natur-till och

ochgaloppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi. Beskattningavkraftföretag.Fi 39.Säkrareförare.K.

Lokalasjukförsäkringsregister.S. 40.Marknadsanpassadeservice-ochstabsfunktionerny - 10.Aflärstidema.C. organisation stödettill myndigheterav ochrege-

ll. Aflärstiderrta.Bilagedel.C. ringskansli.C. 12.Ungdomochmakt.C. 41.Marknadsanpassadeservice-ochstabsfunktionerny - 13.Spelreglema arbetsmarknaden.A. organisationavstödettill myndigheterochrege-

l4.Denregionalabil ochkörkortsadministrationen.K. ringskansli.Bilagedel.C.

15.lnfomtationcnsrollsomhandlingsunderlag 42.Aborteradefoster.m.m.S. styrningochekonomi. 43.Denframtidalänsbostadsnämnden.Bo.

16.Gemensammaregler lagstiftning,klassifikationer 44.Examinationsomkvalitetskontrolli högskolan.U. ochinformationsteknologi. 45.Päföljdsfrågor.Frigivningfrånanstalt.m.m.Ju.

l7.Forskningochutveckling epidemiologi,- kvalitets- 46.Handikapp,Välfärd,Rättvisa.S. säkringochSprisutvecklingsprojekt.S. 47.På exempelpåförändringsarbeteninom väg- 18.Informationsstrukturför hälso-ochsjukvårdenen verksamheterförpsykisktstörda. utvecklingsprocess.S. 48.Biståndgenominternationellaorganisationer.UD. 19.Storstadenstrafiksystem.överenskommelser 49.Biståndgenominternationellaorganisationer. om trafikochmiljö iStockholms-Göteborgs-och Annex Detmultilateralabiståndetsorganisationer.

Malmöregionerna.K. UD. 20.KapitalkostttaderinomförsvaretNyaformerför 50.Biståndgenominternationellaorganisationer.

finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeochu-ländemai FN enåterblick. - 2l.Persomegistreringinomarbetslivs-,forsknings-och UD. massmedieområdena, Ju.m.m. 51.Biståndgenominternationellaorganisationer.

22.Översyn lagstiftningen träfiberråvara.av om Annex Särstudier.UD.

23.EttnyttBFR-Byggforskningenpå90-talet.Bo. 52.Alkoholbeskattningen.Fi. 24.Visstgårdetan Del 2 och C. 53.Forskningochteknikför flyget.Fö.

25.Frikommunförsöket.Erfarenheteravförsökenmed 54.Skola skolbarnsomsorgenhelhet.U. - enfriarenämndorganisation.C. S5.Sverigesnationalrapporttill FNskonferens miljöom

26.Kommunalaentreprenader.Vadärmöjligt En ochutveckling-UNCED1992.M. analysavrättslägetochdetstatligaregelverkets 56.Kompetensutvecklingenutmaning.A. roll.C. 57.Arbetslöshetsförsäkringenfinansierings- - 27.Kapitalavkastningeni balansen.Tre systemet.A. expertrapponer.Fi. 58.Ettnyttturistråd.

28.Konkurrenseni Sverigeenkartläggningavkonkur- 59.Konkurrensförökadvälfärd.Del rensförhållandenai 61branscher.Del1och C. Konkurrensförökadvälfärd.Del

29.Periodiskahälsoundersökningari vissastatliga, Konkurrens ökadför välfärd.Bilagor.C.

kommunalaochlandstingskommunalaanställningar.60.Olikamenändålika Ominvandrarungdomaridet

C. mångkulturellaSverige.C.

30.Särskolan-enprimärkommunalskola.U. 61.Statensbostadskredimämndorganisationoch - 3l.Statensairkivdepåer.Enutvecklingsplantill år2000. dimensionering.Bo. U. 62.Vissasärskildafrågorbeträffandeintegritets-

32.Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.M. skyddetpåADB-området.Ju.

Statens offentliga 1991 utredningar

Kronologisk förteckning

63.Tillsynenöverhälso-ochsjukvården. 64.Attförvaltakulturmiljöer.U. 65.Ettsamordnatvuxenstudiestöd.U. 66.Hemslöjdisamverkan. 67.Samhalli går,i dag,i morgon.A. 68.Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk-av

samhetenmedavstegfrånstatligregleringm.m.C. 69.Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk-av

samhetenmedavstegfrånstatligregleringm.m.

Särskildbilaga.C.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Personregistrering arbetslivs-,inom forsknings-och Denregionalabil- ochkörkortsadministrationen.[14] massmedieområdena, [21] Storstadenstrafiksystem.överenskommelserom m.m. HIV-smittadeersättningför ideellskada.[34] trafikochmiljöi Stockholms-Göteborgs-ochMalmö- - Påföljdsfrâgor.Frigivningfrånanstalt,m.m.[45] regionerna.[19]

Vissasärskildafrågorbeträffandeintegritetsskyddet Säkrareförare[39]

påADB-området.[62] Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Finansielltillsyn.[2]

sportsligochekonomiskutvecklinginomtrav-och Statensrollvid främjande export.av [3] galoppsporten.[7] Biståndgenominternationellaorganisationer.[48] Beskattning lcraftföraag.av [8] Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex Kapitalavkasmingenibytesbalansen. Detmultilateralabiståndetsorganisationer.[49] Treexpenrapponer.[27] Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex Räknamedmiljön Förslagtill natur-och miljö- Sverigeochu-ländemai FN enåterblick.[50] - räkenskaper.[37] Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex Räknamedmiljön Förslagtill natur-och miljö- Särstudier.[51] räkenskaper.Bilagedel.[38] Alkoholbeskatmingen.[52] Försvarsdepartementet

KapitalkostnaderinomförsvaretNyaformerför Utbildningsdepartementet

finansiellstyrning.[20] Särskolan-enprimärkommunalskola.[30] Branden SallyAlbatross.Den9-12januari1990.[33] Statensarkivdepåer.Enutvecklingsplantill år2000.

Forskningochteknikför flyget.[53] [31] Examinationsomkvalitetskontrolli högskolan.[44]

Skola skolbarnsomsorg-enhelhet.[54] Socialdepartementet - Attförvaltakulturmiljöer.[64]

UtvärderingavSBU.StatensBeredningför Ut-värde- Ettsamordnatvuxenstudiestöd.[65]

ringavmedicinskmetodik.[6] Lokalasjukförsäkringsregister[9] Arbetsmarknadsdepartementet

Informationensroll somhandlingsunderlagstyrning Flykting-ochimmigrationspolitiken.[1] ochekonomi.[l5]. Spelreglemapåarbetsmarknaden.[13] Gemensammaregler lagstiftning,klassifrkationeroch Kompetensutveckling uttnaning.[56] - - en informationsteknologi.[16]. Arbetslöshetsförsälcringenfinansieringsepidemiologi,kvalitetssä- - Forskningochutveckling- [57] systemet. kringochSprisutvecklingsprojekt.[l7]. [67] Samhalligår,i dag,i morgon. Informationssmtkturför hälso-ochsjukvården-en utvecklingsprocess.[18]. Bostadsdepartemntet Någrafrågori anslutningtill enarbetsgivarperiodinom EttnyttBFR Byggforsluiingcnpå90-talet.[23] sjukpenningförsälcringen.[35] - [42] Denframtidalänsbostadsnämnden.[43] Aborteradefoster,m.m. Välfärd,Rättvisa.[46] Statensbostadskreditnämndorganisationoch Handikapp. - På exempelpåförändringsarbeteninom dimensionering.[61] vägverksamheterförpsykisktstörda.[47]

Tillsynenöverhälso-ochsjukvården.[63]

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Industridepartementet Översyn lagstiftningenomtráñbenávam.[22]

av Ettnyttturistrád.[ss] Hemslöjdi samverkan[66]

Civildepartementet Afñirstiderna[10] Affarstiderrta.Bilagedel. UngdomochmakL[l2] Visstgårdetan Del 2 och [24] Frikommunförsöket.Erfarenheteravförsökenmed enfriarenåmndorganisation.[25] Kommunalaentreprenader. ärVad möjligt Enanalys avrättslägetochdetstatligaregelverketsroll.[26] Konkur nseni Sverigeenkartläggningavkonkur-

rensförhâllandenai 61branscher.Del1och [28] Periodiskahälsounderstlkningarivissastatliga.kommunalaochlandstingskommunalaanställningar.[29] Nykunskapochförnyelse.[36] Marlmadsanpassadeservice-ochstabsfunktioner-ny organisationavstödettill myndigheterochregeringskansli.[40] Marknadsanpassadeservice-ochstabsfunktionerny

organisationavstödettill myndigheterochrege ringskansli.Bilagedel.[41] Konkurrensförökadvälfärd.Del Konkurrensförökadvälfärd.Del Konkurrensförökadvälfärd.Bilagor.[59] Olikamenändålika.Ominvandrarungdomari det mångkulturellaSverige.[60] Frikommunförsöket.Erfarenheteravförsöksverksamhetenmedavstegfrånstatligregleringm.m.[68] Frikommunförsöket.Erfarenheteravförsöksverksamhetenmedavstegfrånstatligregleringm.m. Särskildbilaga.[69]

Miljödepartementet Miljölagstiftningeniframtiden.[4] Miljölagstifmingeni framtiden.Bilagedel. Sekretariatetskartläggningochanalys.[5] Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.[32] Sverigesnationalrappontill FNskonferens miljöom ochutvecklingUNCED1992.[55]

-

KLJNGL. BlBL.

1991 10-1 4

-

beslutade 1984 försöksverksamhet med ökad

Riksdagen om en

kommunal det k frikommunförsöket. Frikommun-

självstyrelse, s

har uppdrag att utvärdera försöket.

utredningen regeringens

särskilda redovisas tre studier som utförts på

l denna bilaga

uppdrag. En behandlar det pågående förändringsutredningens

i kommuner och landsting. En beskriver de organiarbetet annan

beslutats eller planeras. En tredje

satoriska förändringar som

rad kommunala framtidsbilder.

speglar en

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNlNGARZALLMÄNNAFÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647STOCKHOLM,

TEL 08-7399630.FAx 08-7399548.

INFORMATIONSBOKHANDELN,MALMTORGSGATAN5VID BRUNKEBERGSTORG,STOCKHOLM.