SOU

Rätt till bostad : om psykiskt stördas boende : delbetänkande

Beteckning: SOU 1991:92
Typ: SOU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar @E§] 1991:92 @ Socialdepartementet

Rätt till bostad

boende

om stördas

psykiskt

Delbetänkande av

psykiatriutredningen

i Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets törvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, 5, Stockholm. Malmtorgsgatan

Omslagsfoto: Eva Björklund.

Foto: Sid. 18 och 78 Göran Bredin 52 och 97 Gert Knutsson

Sid.

Ovriga Eva Björklund

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-10909-3 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Förord

En kommitté har sedan i november 1990 arparlamentarisk betat med frågor om service, stöd och vård till psykiskt störda. Kommittén övertog därmed det motsvarande uppdrag som är 1989 gavs till en särskild utredare. Kommittén, som antagit namnet skall slutredovisa sina psykiatriutredningen, förslag senast under juni månad 1992. Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1990:71) främst inriktas att och föreslå vad anpå överväga åtgärder gäller svarsfördelning och organisation av stöd och vård till psy-

kiskt störda. Åtgärderna skall syfta till att förbättra de psy-

kiskt stördas livssituation och öka deras till möjligheter gemenskap och delaktighet i samhällslivet. Därvid skall utredningen enligt direktiven särskilt uppmärksamma de psykiskt längtidssjukas behov av bostäder av olika slag. Många personer med omfattande psykiska störningar har under det senaste decenniet skrivits ut till eget boende eller olika former av kollektivboende. Men från både psykiatrin och att vissa störda saksocialtjänsten rapporteras psykiskt nar lämpliga boendeformer. Många psykiskt störda som i vistas i sluten vård är dag bostadslösa i den meningen att de saknar en egen bostad och för en del av dem som har en så inte egen bostad fungerar boendet eller boendestödet tillfredsställande. Det boendestöd som hemtjänsten kan ge till dem som bor i egna lägenheter är för vissa ifrån De känner är långt tillräckligt. sig otrygga, mycket ensamma, saknar arbete eller annan sysselsättning. Tidsbegreppet suddas ut när de inte har någon fast hållpunkt på dygnet. Intresset och förmågan att klara sitt sociala liv reduceras. Ibland kan de dessutom bli störande för mycket sin är också ett ökande i omgivning. Vräkningar problem sammahanget.

4 Förord

För dessa personer alternativa boendeformer av efterlyses typ gruppboende, serviceboende, halv- eller helskyddade boendeformer etc. som kan efter anpassas hyresgästemas behov av stöd. Likaså efterlyses meningsfull sysselsättning som många gånger är en förutsättning för att även boendet skall fungera. I 1991 anordnade därför juni psykiatriutredningen ett seminarium boende och för kring bostadsplanering psykiskt störda. På uppdrag av dokumenterades semipsykiatriutredningen nariet av arkitekten Eva Björklund. Seminariet och hennes dokumentation bildar underlag till detta delbetänkande. Mot av den målmedvetna avinstibakgrund satsningen på tutionalisering och den betydelse boendet har för dessa förär det ändringar enligt utredningens mening anmärkningsvärt att för störda hittills en boendefrågoma psykiskt rönt sådan liten uppmärksamhet i det utvecklingsarbete som genomförts. Genom att ut den här vill ge rapporten psykiatriutredningen bidra till att stimulera så att utvecklingen boendet och boendestödet får en lika för de självklar plats psykiskt störda som detta har när det gäller t.ex. omsorgen om Vår äldre. förhoppning är också att rapporten kan ge stimulans till av om de framtagande ytterligare kunskaper stördas boende, behov av boendestöd och psykiskt sysselsamt om sambandet mellan dessa funktioner och sättning behov av sluten psykiatrisk vård, tvångsvård, medicinering och möjligheter till rehabilitering. Sammanfattningsvis belyses i rapporten de psykiskt stördas boendesituation i samhället i Vidare beskrivs kondag. kreta exempel på lösningar vad boendemigäller bostaden, ljön m.m. i att förbättra deras livssituation och syfte öka deras till och i samhällsmöjligheter gemenskap delaktighet livet. Rapporten så sätt ett värdefullt till ger på bidrag psykiatriutredningens fortsatta arbete. Kommittén vill dock betona att de redovisade verksamheterna och exemplen på t.ex. m.m. inte innebär planlösningar något ställningstagande från utredningens sida. Dessa beskrivningar bör ses som olika exempel som förhoppningsvis kan stimulera utvecklingen av psykiskt stördas boende. Frågor om boendet och

Förord

boendestödet kommer att behandlas i

självfallet ytterligare

kommitténs slutbetänkande liksom om ansvars- och

frågor uppgiftsfördelningen mellan olika huvudmän.

STEN SVENSSON

Bo Holmberg Lars Jakobsson

/Gert Knutsson Irene Karlsson Svante Pettersson Harald Wilhelmsson

Mentalsjukhuset i Säter sprangs i luften

Innehållsförteckning

Inledning

N Rätt till bostad Bostadssituationen för störda

psykiskt

Yngre psykiskt stördas boende- och levnadsförhållanden En heterogen grupp, individuella behov

Hur kan man göra? Exemplet Örebro

Aktivt och samlat grepp över bostäder och stöd

Hur kan man göra? Västerås

Exemplet

Bygga upp förtroende hos bostadsföretagen En bostad i

god

en god

miljö

En bostad riktig Gemensamma bostadskomplement Gemensam trädgård Grannskap med plats för alla Olika boendeformer Enskild lägenhet Egen i lägenhet gruppboende Kollektivlägenhet Vårdhem, tillfälligt boende 8 Sammanfattande diskussion

Litteraturförteckning

8 Innehållsförteckning

Bilagor

1 Förordning om tillfälligt till statsbidrag anordnande av och andra gruppbostäder alternativa boendeformer 89

2 om Förordning tillfälligt statsbidrag för viss av m.m. 91 ombyggnad sjukhem

3 Socialstyrelsens föreskrifter om tillfälligt statsbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer 93

Inledning

Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och

het och för en god Ievnadsmijö. trygg-

(Regerzngvormen 1:2)

I juni 1991 anordnade ett seminarium psykiatriutredningen boende och för störda. kring bostadsplanering psykiskt Syftet var att redovisa en del fakta kring psykiskt stördas boende, boendestöd etc. samt den lagstiftning och de regler som gäller stördas rätt till en bostad och boenpsykiskt god De som seminariet i första hand demiljö. frågeställningar försökte var bl.a. följande: belysa - Vilka brister har boendet för störda i psykiskt dag? - Vilka finns? problem - Hur skall ett bra boende för olika patientkategorier psykiskt störda se ut?

Seminariet syftade också till att klarlägga problem och vad den fortsatta samt redomöjligheter gäller utvecklingen visa bra exempel på verksamheter, bostäder, boendemiljöer m.m. för olika störda. grupper psykiskt Efter en inledning av ordförande psykiatriutredningens redovisade på seminariet resultatet av en Socialstyrelsen kartläggning av boendesituationen för störda i psykiskt dag. Representanter från Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och För Schizofreni (RSMH) Intresseföreningen (IFS) därefter sin boendet för störda under gav syn på psykiskt rubriken - Brister och behov. Boverket sedan redogjorde

10 Inledning

för behov, krav och regler vad gäller bostäder för psykiskt och sjuka handikappade. Hur man i - Göransson från socialförvaltgör dag? Inger ningen i Örebro samt Egon Bergqvist och Olle Trogen från

socialförvaltningen i Västerås redovisade sitt arbete med att utveckla boendet för störda i dessa kommuner. psykiskt Därefter redovisade arkitekten Eva och Björklund problem möjligheter och gav bl.a. olika konkreta förslag till lösningar när det gäller bostäder och för bostadsmiljöer psykiskt störda. Slutligen informerade Socialdepartementet om det avsnitt i

kompletteringspropositionen, 1990/91:150, som handlar om ekonomiskt stöd till bl.a. boendet för störda psykiskt (se faktaruta nedan). En sammanfattande diskussion avslutade

seminariet.

Stimulansbidrag till ruppboen- de även för psykis t störda

Riksdagen anvisar medel till ett särskilt stimulansbidra om 400 miljoner kr. för udgetåret 1991/92 för att pås nda utvecklingen av e inom komgruppboe munerna och Motsvalandstingen. rande bidra förutsätts under utgå

följandeåra

de vilket budgetåren, innebär att 2 000 sammanlagt miljoner kr. kommer att avsättas detta ändamål. lämför Bidraget nas med 500 000 kr. enhet per som färdigställts år 1991

0.m.

och framöver. Bidraget bör utgå per färdigställd enhet som uppjyller de allmänna förutsättningarna statligt stöd vid ny- och

om bför ggnad av bostäder. Bidraget

skal z huvudsak till kommuutgå ner och Stimulansbidralandsting.

get bör också kunna utgå i de fall

en uppförs

oc igräippboendeverksamhet rivs av kooperativ eller stif-

telse elleri andra ormer i enskild regi. (prop. 1990 91.150)

2 Rätt till bostad

De som behöver stöd och hjälp i sin livsföring eller som mer ån

dalgliña til fä igt behover medicinsk eller

annan vård har rätt att sådan få hälp i bostaden. (prop. 984/85:I42)

Alla har rätt till en god bostad i en Det var god miljö. utgångspunkten för det seminarium kring boendefrågorjör som i denna

psykiskt störda, refereras rapport. Seminariet

kunde konstatera, att när denna målsättning först formulerades för många årtionden sedan, inte dess framhävdes giltighet även _för människor med psykiska stämingar och med behov av vård och omsorg av olika slag, de som traditionellt levt institution. Det är under de senaste på först åren som denna kommit att

målsättning omfatta även män-

niskor med psykiska störningar.

Särskilda behov

I takt med att om bostad principen egen börjat tillämpas även för människor med särskilda behov av olika har slag, det också blivit att bostäderna och tydligt bostadsmiljön måste utformas med omtanke för att kunna dessa tillgodose särskilda behov. Förutom de traditionella grundläggande, behoven och har det handlat på utrymme utrustning om utrymme för rörelsehindrade, om tillgång till gemensamma utrymmen, om närhet till service etc. Men det handlar inte bara om den och fysiska planeringen utformningen, utan också om stöd, värd och omsorg i bostaden i former som är avpassade efter olika behov, samt om till memöjligheter ningsfull sysselsättning och fritid. Detta gäller i hög grad

12 Rätt till bostad

även de psykiskt störda.

r Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter be dande i sin livsföring år svårigheter möjatt delta i samhällets gemen-

liåhet s p och leva som andra.

Socialnämnden skall medverka till att den enskilde år en

sysselsättning oc att han meninâgitll får 0 på

ett sätt som är anpassat e er hans behov av särskilt städ. ommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i behöver ett sådant första stycket boende. 21 (Socialtjänstlagen §) k

Stöd och hjälp

Det stöd som institutioner störda tidigare givit psykiskt människor skall ersättas ute i samhället av psykiatri i öppen vård, socialtjänst, arbetsmarknad och försäkringskassa. Detta har dock inte alltid och störda mänfungerat psykiskt niskor har fått stora svårigheter att klara sig själva i bostaden. De har fått i kontakter med och boproblem grannar stadsförvaltare. Därför måste rätten till en god bostad i en god miljö för de psykiskt störda även innefatta rätten till stöd i bostaden och tillgång till boendeformer med olika grad av gemensamma utrymmen, s.k. bostadskomplement, och personal i närheten av bostaden för sysselsättning m.m. Det finns exempel på att sådant stöd har beledsagat utflyttningen och exempel på gruppboenden där de boende kunnat välja grad av med resultat. Sådana exemgemenskap, goda är viktiga att utgå ifrån när det att den pel gäller påverka fortsatta Behovet av olika sådana verksamutvecklingen. heter är trots socialnämndemas skyldigheter enligt 21 § i ifrån när det socialtjänstlagen dag långt tillgodosett gäller människor med störningar. psykiska

Rätt till bostad 13

Omfattande senaste 25 åren

utflyttning

År 1967, när landstingen tog över mentalsjukhusen från

staten, var över 36 000 människor inskrivna institutioner

på

för sluten vård och i år, 1991, är de under

psykiatrisk

15 000. Detta berättade medicinalråd Börje Lassenius från socialstyrelsen vid seminariet. Förändringarna har varit mest

uttalade när det - från 26 000 till

gäller mentalsjukhusen

under 5 000 (se Men fortfarande finns det

figur nedan).

många kvar institituoner för vård av

patienter på psykiatrisk

andra skäl än att de behöver vård.

Inneliggande patienter i psykiatrisk vård vid inventeringar vissa

anta] 40000

30000 Ä

20000 l

- - ----- -- Ensk vä

I Sjukhem psgk k]

- ---- --Memals -Totalt 0 I I I l

19.67 1973 19.79 1985 19.91

1970 1976 1982 1988

är

14 Rätt till bostad

Landstingsförbundet gjorde den 21 mars 1990 en genomgång av som fanns kvar inom färdigbehandlade patienter den slutna vården i psykiatriska landstingens regi. Genomgången omfattade inom färdigbehandlade patienter samtlig vuxenpsykiatrisk sluten vård med undantag av enskilda Totalt kom att om- (privata) sjukhem. genomgången fatta 11 750 patienter. Inom den slutna vården antalet psykiatriska uppskattades färdigbehandlade patienter till 2 200 den 21 mars drygt 1990. Detta innebär att ca 20 % av som samtliga patienter var inskrivna i sluten vård bedömdes vara färpsykiatrisk digbehandlade men fanns kvar inom vården främst på grund av att lämpliga boendealternativ saknades för dem.

Kommunerna är genom bostadsförsörjnin slagen åla da att fortlöpande be riva bost jörsö ningsplai att alla i ommunen nering syfte får en av kvalitet. egen bostad god

(Bostads rsörjningslagen

1985:4 6)

Fortfarande saknar många bostad

Av i mars 1991 socialstyrelsens slutenvårdsinventering att hälften av alla störda som är inskrivna framgår psykiskt på institutioner för sluten psykiatrisk vård saknar bostad. Det betyder att drygt 7 000 av de störda som i psykiskt dag är inskrivna i sluten vård saknar egen bostad. Detta är framför allt vanligt bland dem som vistas i vissa vårdformer där vården ofta sträcker över t.ex. i s.k. sig lång tid, familjevård eller enskilda vårdhem. på sjukhem_och Exempelvis saknar 70 % av dem som är under 65 år och som vårdas på enskilt vårdhem bostad. Av alla i mars egen inneliggande 1991 är det 3 100 under 65 år som saknar patienter egen bostad. Därför finns det l 586 bostadslösa i åldern patienter 65 till 74 år, av vilka säkert skulle kunna bo utanför många institution i boendeform. Eftersom de enskilda vårdlämplig hemmen främst är till för människor med lättare vårdbehov, så finns här säkert människor som skulle kunna bo på om de fick en (se egen hand egen bostad diagram nedan).

Rätt till bostad 15

Tillgång till bostad inneliggande mars 1991 (vårdinrättning)

antal 6000

lllll

4000 -

3000 :-

2000 l

1000 l I §03 ” isaknar 0 Mentalsjh Sjukhem Klinik Fa-várd Várdhem

várdinráttning

Till till en och

äng god tillräckligt

bostad z är en rymi god miljö omist social rättighet. Bostaden ig är en social av trygghetsfaktor och sambetydelse

grundläggande ället har ansvaret för att säkerstäl-

la bostadsområdet. tryggheten pä De bostads olitiska åtgärderna bör framför al t sikta till att de

stärka

sva are ru ernas p osztzoner.

(prâp.må-fåå)

x J

Stora skillnader mellan länen

Det är bekant från tidigare att skillnaderna är inventeringar väldigt stora mellan olika när det sjukvårdshuvudmän gäller antalet i sluten vård vid en viss inneliggande psykiatrisk Vid senaste kan dag. socialstyrelsens inventering (1991) man åter konstatera att förhållandena varierar från landsting till Hela visar antalet landsting (se diagram nedan). stapeln

16 Rätt till bostad

en viss 100 000 invånare i landsinneliggande dag per resp. tingsomrâde (storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö särredovisas). Den svarta delen är de som enligt uppgift saknar bostad. Det talar för att det är andra orsaker till vistelse på institution, än långvarig vård och hög ålder, eftersom skillnaderna är så påtagliga mellan olika delar av landet. Göteborgs kommun har förhållandevis flest inne- Så har det varit vid alla De har också liggande. mätningar. bostadslösa. Vi kan se samma fenomen i väldigt många Kristianstads län med många patienter på enskilda vårdhem. Detsamma gäller Jönköpings län. På ett helt annat sätt framträder t.ex. Örebro län, Västmanlands län och Dalarna med rätt liten andel och rätt liten andel bostadslösa. inneliggande Det är uppenbart att det finns som skulle många patienter kunna flytta ut om de fick tillgång till en bostad.

Tillgång till bostad inneliggande mars 1991 per 100 000 invånare (landsting/storstäder) per 100000 inv

400antal

Tllllllllllllll

100 %har jsaknar HBDFHKMORTUYHCSTMM CEGILNPSUXZBDOG

landsting/storstäder

Rätt till bostad 17 f ä Det allmännas engagemang i bostadsförsörjningen motiveras av bostadens be delse

för familje zvet, rundlläfgande i ividens hä sa och

vila och rekreation. arbetsförmåga, Samhällets mål för

bostadsförsög-

ningen bör vara att hela befo

ningen skall beredas sunda, rymvälplanerade och ändamålsliga, enli t utrustade bostäder av god kva itet till skäliga kostnader. (prop. 1967:100)

Sagt på seminariet

Bernt RSMH: Vi inom RSMH har i många år upp- Klippet, levt hur bostadslösheten varit ett svårt vårdhinder, ett hinder för rehabiliteringen. Vi har också upplevt att de psykiskt störda har varit i bostadsplaneringen och den bortglömda sociala omsorgen.

Ove Olsson, IFS: Det är klart att det uppstår problem när de störda direkt ut i samhället. Det är ingen psykiskt placeras som är beredd att ta emot dem sätt. Vi har inte på något utvecklat stöd i bostaden och då blir det något ordentligt självfallet på det här viset. Det saknas och avgörande stategier för att övergripande de stördas bostadsbehov utifrån deras tillgodose psykiskt önskemål, medverkan och De vi upplever förmåga. problem i med bostadslöshet eller i bostaden har sin dag övergivenhet i detta. Dels finns det inte eller grundorsak några riktlinjer för hur ett utvecklingsboende kan kunskapsunderlag anpassat utformas och dels saknas insikt om att till bostaden måste stöd för utvecklande och arbete. Det kopplas sysselsättning räcker inte med en bostad med golv och tak fyra väggar, och en viss teknisk standard där en störd människa psykiskt placeras som då och då får besök av en hemhjälp.

Harald Wilhelmsson, psykiatriutredningen: Man kan ju fundera över varför vi ännu i 10-12 år efter det att den dag, och av antalet patienter egentliga utflyttningen minskningen ännu inte förmått på mentalsjukhusen började, ge bostaden och den dimension som motsvarar bostadsmiljön mänskliga

18 Rätt till bostad

alla de varianter av behov och önskemål, som vi har oavsett

om vi är störda eller inte.

psykiskt

3 Bostadssituationen för

psykiskt

störda

stördas boende- och

Yngre psykiskt

levnadsförhållanden

har under 1989 låtit ett urval Socialstyrelsen intervjua

omfattande 1 200 psykiskt störda människor med förtidspension och siukbidrag i åldrarna 16-44 år. Det finns

ungefär 60 000 långvarigt sjuka eller handikappade personer i dessa åldrar i landet och närmare 30 % av dem beräknas lida av psykiska störningar. I absoluta tal har vi

räknat fram att de yngre psykiskt långtidssjuka (16-44 år)

med eller gukbidrag är ca 17 200 i hela landet. pension Detta berättade byrådirektör Eva Thoorfrån socialstyrelsen på seminariet.

Frågorna har bostadsförhållanden, hälsotillstånd, gällt sysselsättning, fritid, ekonomiska förhållanden, utbildningsbakgrund, samt tillgång till ansamhällsengagemang, trygghet och vänner. Avsikten med frågorna har varit att förhöriga söka beskriva hur livssituationen ser ut för de unga förtidspensionårema med Alla uppgifter i unpsykiska problem. dersökningen bygger på de intervjuades egna upplysningar om sin hälsa och om sina livsvillkor.

54 % är män 17 200 i åldrarna 16-44 år är personer psykiskt långtidssjuka med pension eller sjukbidrag. Vilka år de? Det är något fler män ån kvinnor. De flesta är i åldrarna 35-44 år.

20 Bostadssituationen för psykiskt störda

Det är alltså ganska ovanligt att man pensioneras för psykiska problem i år. riktigt unga

15 % lider av psykoser

Var sitt tredje intervjuperson bedömer allmänna hälsotillstånd som dåligt. 15 % har uppgivit att de lider av psykoser och 8 %, både och män kvinnor, har uppgett sig lida av schizofreni. Merparten anser lida av neurotiska tillstånd sig av olika och en liten andel kronisk slag män uppger alkoholism.

40 % behöver i bostaden daglig hjälp

Ungefär 40 % av de behöver med tillfrågade hjälp dagligen olika sysslor, t.ex. matinköp, matlagning, tvätt, städning m.m. Behovet av är bland hjälp vanligare männen. Var femte man och närmare hälften av har kvinnorna t.ex. tillgång till bil. Och allt att kvinnorna har tyder på ett aktivare än männen. samhällsengagemang

De flesta bor i bostäder vanliga

De flesta bor i bostäder som vanliga småhus, villor, flerfaosv. En liten andel bor i olika kollektiva miljshus boendeformer och ungefär 10 % har att de bor instituuppgivit på tion och saknar annan bostad. Det är dubbelt så att vanligt männen bor institution och det är så på fyra gånger vanligt att de bor i kollektivboende.

20 % av männen bor institution eller i kollektiv på

Bostadsförhâllandena mellan män skiljer sig ganska mycket och kvinnor. Det är att kvinnorna bor i betydligt vanligare villor och småhus, medan de mer sällan bor kollektivt eller på institution. Bland männen är det få som bor i villa, medan en ganska stor andel - var femte man - bor institupå tion eller i kollektiv.

Bostadssituationen för psykiskt störda 21

De flesta bor ensamma Mer än hälften av dem lever i ensamhushäll, mot 17 % i och 25 % är gifta eller sammanboende. normalbefolkningen, 12 % lever och bor med sina föräldrar. Skillnaderna mellan könen är avsevärda. Männen lever ensamma i betydligt högre än kvinnorna, som oftare är utsträckning gifta.

Många män bor hos föräldrarna

En stor andel män lever tillsammans med anmärkningsvärt sina föräldrar ända 40-årsäldern. Det är lika vanligt att upp i fortfarande bor tillsammans med sina för- 35-40-äringar äldrar, som att yngre män gör det.

De flesta bor i flerfamiljshus

De ensamboende bor framför allt i flerfamiljshus. De samboende och bor oftare i villa, men även i gifta flerfamiljshus. Av dem som bor med sina föräldrar bor de flesta också i flerfamiljshus.

Ofta utan telefon, och TV tidning Bostadsstandarden är i stort sett normal vad gäller utrymme och utrustning; man har de faciliteter man behöver. Men de som bor i olika former av kollektiv har en avsevärt lägre standard. En stor andel män har inte telefon eller TV. Omhälften av männen och 40 % av kvinnorna har ingen kring daglig tidning.

Ofta utan pengar och vänner

Var tredje intervjuperson har uppgett att de har svårt att klara sina löpande utgifter, mot 18 % inormalbefolkningen. 40 % saknar en nära vän eller anhörig att vända sig till, mot 17 % i 16 % av de ensamboende svanormalbefolkningen. rade att de över huvud taget inte hade någon att vända sig till om de skulle bli sjuka och sängliggande en vecka.

22 Bostadssituationen för störda psykiskt

En individuella behov

heterogen grupp,

På seminariet vittnade om med bodeltagarna problem stadslöshet och att i Men det svårigheter få tag en bostad.

framkom också hur det med i bostaden och

viktigt var stöd

olika boendeformer anpassade till individuella behov.

Det handlar om att bedöma vad för bostad som slags passar olika individer, utifrån deras behov. Eftersom behoven egna hos störda olika alla psykiskt är väldigt så måste bedömningar ske på individuell Alla bostadsområden inte grund. är lämpliga att ta emot störda varken psykiskt människor, för deras egen skull eller för områdets skull. Sedan måste också klargöras vilket stöd och vilken de kommer att hjälp behöva för att flytta från det livet institution till ett skyddade på mer utsatt liv i egen bostad.

(Ursula Armbuster, Boverket)

Problemen under ytan

Under 80-talet har olika kommit många projekt igång när det insatser för att i gäller stötta psykiskt störda ute samhället. När man då pratar med personal, adminipatienter, stratörer, politiker och närstående om sådana projekt, är de flesta ofta Personalen de väldigt positiva. är glad, för att tror att de får ett intressantare och kommer ifrån instijobb tutionerna. Patienterna är också för de får med glada, vara och bestämma lite mer. Administratörema är för positiva, det är en ny idé. Politikerna är för de det positiva, hoppas kanske ska bli De närstående de billigare. är positiva för känner att de får Detta är vad man i avlastning. ser på ytan, det fältet. synliga Sedan dyker de fälten de eller osynliga upp, som aldrig sällan syns i där de besvärande utvärderingar, påpekandena friserats bort. Personalen kanske inte var så riktigt nöjd, för det var svårt att inte kunna bestämma hur det skulle längre vara, att inte ha samma makt som förut. Patienterna tyckte att det var bra att de fick vara med och men det bestämma,

Bostadssituatiønen för psykiskt störda 23

var också jobbigt att behöva ta ansvar när det gick åt skoatt inte ha någon att Politikerna gen, skylla på längre. upptäckte att de inte sparade några pengar osv. (Kjell Broström, RSMH)

Bostadslös

Svårt att få bostad över huvud taget

Psykiskt störda människor har svårt att hävda sig om inte socialtjänsten hjälper till, om inte till, om psykiatrin hjälper inte boarbetsförmedlingen, AMI, bostadsförmedlingen, stadsbolagen m.fl. till. Bostadsmarknaden är upphjälper delad i olika marknader för villor, bostadsrätter, hyreslägenheter hos privata förvaltare och hyreslägenheter hos allmän- De störda hamnar lätt i vissa bostadsområnyttan. psykiskt den som har sociala Vi har en som föreproblem. hyreslag skriver att båda måste vara eniga för av parter upprättande hyresavtal, ingen kan tvingas att anta en Bostadshyresgäst. förmedlingens roll borde i detta sammanhang diskuteras mer. På bostadsmarknaden, i de flesta städer, är efterfrågan störst ett eller två rum och kök med på hyresrätt. Många konkurrerar med varandra, b1.a. 140 000 ungdomar som bor hemma i föräldrahemmet och som vill ha en egen lägenhet. (Ursula Armbuster, Boverket)

Beaktas ej i den kommunala bostadsförsörjningen

Kommunerna räknar inte med de psykiskt störda i sin planering för De äldres behov beaktas, de bostadsförsörjningen. rörelsehindrades och de utvecklingsstördas, men inte de psykiskt stördas. När man pratar med kommunerna existerar helt enkelt inte de störda, de finns inte. Kommunalpsykiskt tjänstemännen sätter upp ett väldigt förvånat ansikte när man kommer och Kommunerna behöver frågar. uppmärksammas sin att i även på skyldighet bostadsförsörjningsplaneringen beakta de stördas behov. Om de tas med i den psykiskt tidiga planeringen kommer vi förbi många problem med motstånd från grannar och bostadsföretag. Den ändring av 21 § socialtjänstlagen, där kommunerna åläggs att ordna bostäder med särskild service för dem som behöver det, kan kanske detta. tror också att påskynda Jag byggnormerna

24 Bostadssituationen för psykiskt störda

måste ses över för att de stördas behov, tillgodose psykiskt på samma sätt som rörelsehindrades behov tillgodosågs på 70-talet. (Ove S Ohlsson, IFS)

Ansvaret bollas mellan kommuner

De enskilda vårdhemmens vistas ofta vårdhem patienter på som borta från hemorten. Ofta har dessa mänligger långt niskor vistats l0-tals år i en kommun hemifrån och långt blir det viset ännu mer Den kommun de på bortglömda. är skrivna i inte för den kommun där de vistas planerar dem; på vårdhem planerar inte för dem. Så det är verkligen viktigt att man bevakar just den behov. speciella gruppens (Börje Lassenius, Socialstyrelsen) Vilken kommun ska tillhandahålla en bostad till- den psykiskt störda människa som ut? Det förekommer att flyttar kommuner inte vill kännas vid de störda som är psykiskt inskrivna institutioner, eftersom inte har på många någon kommunanknytning. Frågan om vilken kommun som är anmåste utredas och fastslås.

svarig (Ursula Armbuster, Bover-

ket)

Hemma hos föräldrar

I praktiken bostadslös

Jag tror att uppgiften om att 7 000 inom drygt personer sluten vård saknar bostad är en psykiatrisk underskattning. För bland dem som har bostad inräknas de som bor hos sina föräldrar, och föräldrarna kan vara Dessa är mycket gamla. egentligen också bostadslösa, och behöver en egen bostad enskilt eller i grupp nu, eller när föräldrarna dör. Dessutom finns många som officiellt har egen bostad, men inte klarar av att bo själva. De bor i hos sina föräldrar därför praktiken att de behöver mer vård och omsorg i bostaden, eller en bostad i gruppboende, serviceboende etc.

Oro för framtiden

Det kan handla om svårt sjuka personer, kroniker med svåra De är inte de men symtom. aggressiva, gör ingen skada, vem tar hand om dem? Det är de som det. De anhöriga gör

Bostadssituatiønen för psykiskt störda 25

orkar egentligen inte, de är och för vad som gamla oroliga ska hända när de dör.

Rädsla för förändring

Och även om man kan ñna bostäder, erbjuda gruppboende eller vad som helst, så kan det bli svårt att motivera de psykiskt störda att flytta dit. De måste få tid och hjälp att acen Det i natur att vara ceptera ny lösning. ligger sjukdomens rädd för alla osv. Det är varken förändringar, nya ansikten lätt eller rätt att bara om hur som haver. flytta personer De år livs levande människor, som har sina egna behov och de är ofta individualister. De kan ha svårt att beväldigt stämma sig, även om man kan två olika alternativ. erbjuda De måste få stöd även att Weckman, välja. (Margrete IFS)

Kollektivboende i delad

lägenhet

Kan inte bo ensamma

Inget av de som vi från RSMH i Lund begruppboenden söker fungerar. Patienterna upplever det som ett nödvändigt ont att bo där. därför att de inte kan bo ensamma Många över huvud - de får sådan Andra för att de inte taget ångest. kan få tag i egen Personalen har valt detta lägenhet. gruppboende för dem. Jag ska nämna två som inte beproblem rörts och som är att fram. jag tycker väldigt viktiga lyfta

Påtvingad gemenskap

Det första är att som alla andra männipatienterna borde, skor, få vem de ska bo med - att man varandra. välja väljer Så är det inte nu. Även om ibland så personalen säger det, har man bara fört samman dem, som ska bo ihop, någon gång. De har fått träffa varandra, men de föses ihop. Någon patient ska flyttas ut från en avdelning och en blir plats ledig. (Mats Jespersson, RSMH) Det ger en mycket vansklig grund för vardagslivet, att ha psykisk sjukdom som enda sammanhâllande faktor i en gemensam bostad. Stödet i ett sådant kollektivt boende går inte att efter vars och ens behov, så att det leder till anpassa aktivering och normalisering. Personalen tar gärna över. De

26 Bostadssituationen för psykiskt störda

är där vissa tider och känner att då ska de arbeta. på dagen Det är svårt att anpassa stödet efter vars och ens behov så att det leder till en att delta i samhällets möjlighet gemenskap och leva som andra. Vi har sett hur en exempel på sådan blir en avinstitutionalisering transinstitutionalisering. Göransson, Örebro (Inger kommun)

Krock mellan livsstilar

Det andra som skapar är t.ex. när jättestora problem personer med väldigt olika livsstil föses samman i en bostad. De har t.ex. olika uppfattning vad diskning, hur gäller städning, det ska se ut i badrummet. från Många flyttar gruppboendet därför att de inte står ut med att de andra som bor där sina slänger strumpor, kalsonger, trosor, pizzakartonger överallt i är lägenheten. Speciellt känsligt patienternas sexualliv, som aldrig diskuteras i samband med bostaden. De bor intimt samman i en liten där var och en lägenhet, har ett litet rum med innerdörr. Alla andra vanligt vanlig är gemensamma. Det kan bli så att utrymmen påfrestande man t.o.m. lägger in sig på psykakuten.

Sexuallivet tabu

De som har en idealistisk eller romantisk till sex inställning kan uppleva andra i gruppen som väldigt lössläppta. Jag har ett exempel med en flicka som letar upp nya pojkar, flera gånger i veckan och tar hem och har samlag med i sitt rum. Han i grannrummet är förälskad i henne och hör detta ständiga spring. I ett annat kollektiv är det flickor som bor tillsammans och att det är med en av dem tycker jobbigt som hämtar den ena efter den andra. Jag har sett att aldrig dessa problem har diskuterats i samband med gruppboende.

Personalen får inte kritiseras

Den känsligaste frågan är dock, av att någon anledning, att är Det får man inte Det ska påstå personalen dålig. göra. alltid talas om hur väl de vill, hur de alltid försöker, hur duktiga de Men de kan ändå vara ett problem för patientema. I ett litet kollektiv där man är beroende av ett fåtal

Bostadssituatiønen 27 för psykiskt störda

personer, är det värst. Där kan man inte som en avdelpå ning vända sig till olika Patienterna personer. upplever översitteri från personalens sida, att de ska hela uppfostras tiden, att de behandlas på ett nedlåtande sätt, kanske omedvetet. Ett är en kille i 30-årsåldem hela tiden exempel som får höra att du är som min precis 3-årige son där hemma. Det sa hon hela tiden till honom och han tog det fruktansvärt hårt. Han till RSMH eller hem till och ringde mig grät och sade att han ibland är rädd att för att begå självmord personalen är så elak och hemsk. han inte Samtidigt vågar säga något till dem. får inte ens lov att nämna detta Jag på RSMH för han är rädd att det ska läcka fram till personalen, för då kommer de att bestraffa och trakassera mig.

Väluppfostrad och perfekt

Som med ett inte psykpatient onaturligt levnadssätt, får man ge uttryck för några som helst känslor och reaktioner. Det finns som ska inga vara så väluppfostrade och perfekta som psykpatienter. Hemma i vilken familj som helst blir folk upprörda på varandra, smäller i dörrar och barn tonåriga skriker till sina föräldrar och föräldrarna skriker åt varandra. Men måste hela tiden akta allra minsta patienterna på uttryck, för vänds emot dem. Allt tas som allting uttryck för aggressioner. De får hela tiden trycka ner dessa känslor och spela falskt med Detta personalen. är väldigt jobbigt.

Outbildad och oförstående personal

Dessutom är ofta oinsatt i de personalen väldigt psykiska stömingarnas Den har förståelse för ingen patienternas Den helt enkelt outbildad vad egentliga problem. är gäller hur man bemöter människor med psykiska störningar av olika Om t.ex. har svårt slag. patienten att gå upp på morgonen, beroende på konflikter av olika slag, så får hon hela tiden höra att hon är lat, att hon är som där ungarna hemma. Dessa förhållanden ställer till mest för dem problem som jag besöker eller som vänder till Det är sig mig. viktiga frågor att ta när diskuteras. upp bostadsfrågan (Mats Jespersson, RSMH)

Bostadssituationen störda 28 _ för psykiskt

Grannkontakter

Grannarna kan vara oerhört solidariska om man förbereder dem innan av störda i t.ex. ett gruppinflyttningen psykiskt boende. Om man förbereder grannarna på att här kommer det att vara en annorlunda verksamhet, de får veta något om verksamheten och om man tar med dem ordentligt i förbe-

redelserna, så blir en helt annan. (Ursula

inställningen Armbuster, Boverket)

Enskild bostad

Ensamhet

På hade man i närheten, där fanns mentalsjukhuset patienter läkare och vårdare, där fanns en relation till Därmed någon. inte sagt att det var en god relation, men det var en relation. När patienterna sedan bor för sig själva i egna bostäder, är det inte så lätt att få till stånd det samarbete och den sociala kontakt som också behövs. Alla mina har intervjupersoner talat om ensamheten, som framkallar konflikter med grannär de störda olika sätt vill visa att de nar, psykiskt på finns.

Utflyttning behöver förberedas

De bostadsföretag talat med, har inte mycket att jag gott säga om psykiatrin, när det gäller planeringen och genomförandet av av störda människor. De utflyttningen psykiskt att människorna ofta bara ut i egna lägenansåg slängdes heter och att värdama fick kännedom om det först när problem Varken eller hade uppstod. utflyttning inflyttning förberetts. Sedan reagerar grannarna, störda av människor som inte klarar av att bo utan stöd. Å andra sidan kan själva just grannarna vara solidariska om man förbereder dem på av störda i enskilda lägenheter. inflyttningen psykiskt

(Ursula Armbuster, Boverket)

- inte till sociala Problemet är sysslolöshet oförmåga kontakter

Problem med ensamhet och när man bor i enskild isolering,

Bostadssituationen störda 29 för psykiskt

bostad, brukar alltid framhållas. det är fel. Det Jag tycker finns visserligen många men har täta konensamma, många takter med och det finns också de kompisar överaktiva, som far Problemet med ensamhet omkring överallt. och isolering beror egentligen inte i första hand till sociala på oförmåga kontakter, utan på sysslolöshet. Man kan inte gå och hälsa på sina från till kompisar morgon kväll, och sitta prata med dem i tolv timmar varje dag. Resultatet blir leda och långtråkighet och lägenheten blir till ett Det finns fängelse. kanske inte annat att sitta och och någonting göra än att röka sätta medlemmar på kassettbandspelaren. Många av våra struntar i att och till klockan gå upp på morgonen sover två eller tre för de har på dagen, inget annat att göra. Dygnet förskjuts och de blir in i uppe långt på nätterna stället. Sedan med de musik uppstår problemet störning när spelar på nätterna. Såväl problemet med ensamhet och isolering, som med med problemet störningar hänger samman att man inte har någonting att göra (Mats på dagarna. Jespersson, RSMH)

Utsatthet, skyddslöshet, otrygghet

Människor kan hamna i en utsatt situation när de mycket bor enskilt, där de olika sätt kommer in i på utnyttjas, sociala som inte utan I sammanhang stödjer bryter ned. USA har man i fler människor i krimidag psykiskt sjuka nalvården än i Mot den kan psykiatrin. bakgrunden institutionen vara ett för individen. skydd (Svante Pettersson, Psykiatriutredningen) När det gäller så har vi erfarenhet skyddsaspekten lång framför allt beträffande missbrukare. Vi har startat just servicehus för missbrukare som behöver att hjälp skydda sig mot andra missbrukare. Det är våra svaga A-lagsgubbar som inte kan säga nej vid porten. När kommer kompisarna och vill in tar personalen emot dem: Vem ska du träffa? Jo, jag ska träffa Kalle. Personalen Kalle: Vill du ha frågar besök av denna det vill inte. Personalen person? Nej jag tar stöten och Kalle får vara i fred i sitt hem. Vi vet att en del av våra som bor enskilt har psykiskt sjuka blivit utsatta, de har blivit en för missbrukare tillflyktsort och andra. Vi vet också att en del av de söker psykiskt sjuka

30 Bostadssituationen för psykiskt störda

de här kontakterna, för det är de enda kontakter de kan få. Det är inte heller så ovanligt att missbruk finns med i bilden. Så visst är oerhört Därför kan skyddsaspekten viktig. gruppboende vara en bra form, där alla har egen lägenhet och dessutom gemensamma utrymmen. Då kan de välja att till och faktiskt leva sin egen hålla ett ganska sig lägenhet liv, men de kan också kontakt i de gemensamma eget välja Det är en bra form, bl.a. för dem som behöver utrymmen. stöd för att hålla emot oönskade inviter. (Egon Bergkvist, Västerås kommun) Kontakten med missbrukare och sådana beror inte bara på att de de utan det år också så att utnyttjar psykiskt sjuka, missbrukama ofta är och De är de positiva tillmötesgående. enda som år snälla och mot De andra vänliga patienterna. människorna dem är otillgängliga och awisande. omkring Därför år det att hamnar i konväldigt vanligt psykpatienter takt med narkomaner, och Men det beror A-lagare langare. också att de ofta är snälla och hyggliga männipå mycket skor, även om man tror tvärtom. (Mats Jespersson, RSMH) Missbrukama är snälla, de störda behöver kontakt psykiskt och när de får finns kontaktema där och rycker pension av dem Sedan har de inte till eller något pengarna. hyra annat. Ove S Ohlsson, IFS)

4 Hur kan

nian göra?

Orebro

Exemplet

Aktivt och samlat över bostäder

grepp och stöd

Inger Göransson är planeringssekretemre på socialförvalt-

ningens bostadsavdelning i Örebro, till vilken även bo-

stadwrmedlingen hör. Hon fick hösten 1989 till uppgift

att svara

för bostadsjörsörjningsplaneringen för äldre, för

utvecklingsstörda och för psykiskt störda och att till få stånd ett allmänt bättre samarbete mellan kommunen och landstinget. Så här beskriver hon hur man numem arbetar i Örebro.

Jag upptäckte raskt att det inte att bara den gick ägna sig åt fysiska bostadsplaneringen när det gäller psykiskt störda människor, utan att det handlade om att också organisera stöd i boendet. Det handlade om en tillvaro meningsfull över huvud taget. kontakt med Jag tog landstingets psykia-

triförvaltning, som jag visste var mycket missnöjd med

samarbetet med kommunen. ñck då en Jag samarbetspartner, en kurator som heter Harriet och Sandwall, som tidigare hade svarat för av det awecklingen stora Garphytte Sjukhem för störda. vi psykiskt Därmed var alltså två personer som arbetade med för i

bostadsplanering psykiskt störda

Örebro.

Från till planering handling

Tidigare fanns inte egentligen någon planering alls annat än på papperet. I samband med den årliga revideringen av

Örebro 32 Hur kan man göra? Exemplet

kommunens stadsbostadsförsörjningsprogrammet frågade hur många

byggnadskontor landstingets fastighetsavdelning,

bostäder behövde för sina olika ändamål. Man landstinget fick svaret att man behövde 200 bostäder för den kommande Detta fördes in i bostadsförsörjningsprogram- 3-årsperioden. met och sedan hände mer. Det räcker alltså inte ingenting med att man formellt för in de störda i bostadsförpsykiskt Det måste också följas handling. sörjningsplaneringen. upp i var det ändå att när skulle skrivas I praktiken så, någon ut, blev det en om hur den kurator fråga energiskt patientens stred för en bostad åt sin På var patient. bostadsavdelningen detta frustrerande. Det kom från olika håll mycket signaler till De stördas behov konkurbostadsförmedlingen. psykiskt retade med alla andra behov, alla andra männiangelägna skor som behövde bostäder. De 15 kommundelsförvaltningarna kunde inte heller Det fanns inte möjlighet till planera. utan när en bostad blev anvisades den framförhållning, ledig och någon flyttade in. Det var över huvud taget inte fråga om bostadsplanering med sikte att rationellt använda i slutenpå vårdplatsema vården. Nu har blivit mer socialt styrd bostadsplaneringen att den har från den tekniska till genom flyttats förvaltningen och och den har

socialförvaltningen psykiatriförvaltningen,

blivit mer konkret.

Fria ramar för bostadssocial planering

Vi hade ramar när vi samarbeta. Vårt uppdrag inga började var helt enkelt att se till att det började fungera. Det gav oss i verket Vi som ett själva gränslösa möjligheter. tog det för tillit från och har under arbetets gång uttryck politikerna stämt av med dem och fått för vårt sätt att arbeta. gensvar fasta det målet från Vi tog först på allmänna bostadspolitiska 1985 att alla har rätt till en bostad där friheten och egen är Vi stöder oss på det krav, som integriteten skyddad. att socialnämnden ska medverka till socialtjänstlagen ställer, att fär bo ett sätt som är vars handikappade på anpassat efter och ens behov av särskilt stöd. Vi tog till oss socialtjänst- 21 socialnämndens att verka för att lagens § om skyldighet störda människor får att delta i även psykiskt möjlighet samhällets och att leva som andra. Vi inser hur gemenskap

Hur kan man göra? Exemplet Örebro 33

det är för den här med en viktigt gruppen meningsfull sysoch vi funderar som bäst på hur vi skall kunna selsättning dessa behov. tillgodose Vi ser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. planeringen Vi inte att det är rimligt, att människor som inte tycker egentligen behöver sjukhusvård, ska behöva ligga på sjuksom andra som behöver det, inte kommer in. hus, samtidigt

Varberga i Örebro. I ett av de fyra bostadshusen kring gården finns 8 smålägenheter fördelade över två bostadsplan, och dessutom ett gemensamt kök och vardagsrum, samt personalrum

Varaktigt boende för unga och medelålders

Vi således - och planerar gemensamt socialtjänsten psykiatrin - för och medelålders framför allt unga psykiskt störda, för de långtidsvårdade. Långtidsvårdad kan man ju vara redan i ZS-årsåldern. Kommunen planerar naturligtvis också för de åldersdementa och för psykiskt störda med missbruksproblem. Jag arbetar också med de åldersdementa,

34 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

men det min andra stol som gör jag på äldrebostadsplanerare. Planeringen för de åldersdementa och äldre hör Övriga alltså inte till samarbetet mellan och landssocialtjänsten tingets psykiatriförvaltning, som jag ska beskriva här. När det gäller psykiskt störda vi för ett planerar varaktigt med eller utan behov av stöd. Vi ser boende, de egna bostäderna som en första förutsättning för arbete eller annan Den sortens kollektivmeningsfull sysselsättning. gamla boende - ett boende där fyra personer delar en S-rumslägenhet- är inte en bostadsform där friheten och integriteten är Det ett skyddad. ger mycket vanskligt vardagsliv att ha psykisk sjukdom som enda sammanhållande faktor i en gemensam bostad. Stödet i ett sådant kollektivt boende går inte heller att anpassa efter vars och ens behov så att det leder till och Personalen aktivering normalisering. tar gäma över, för det är deras roll. De är där vissa tider på dagen och då känner de att då ska de arbeta. Det är svårt att anpassa stödet efter vars och ens behov så att det leder till en möjlighet att delta i samhällets och leva som gemenskap andra. Vi har sett exempel på hur en sådan avinstitutionaliser-ing blir en transinstitutionalisering. Men vi vet också att en som är i egen lägenhet integrerad det vanliga bostadsbeståndet inte heller alltid går att förena med det stöd som var och en behöver; det stöd som måste variera från person till och över tiden. Vi har sett person hur isolering kan leda till förtvivlan och så kraftiga utagetanden att det resulterar i Vi förstår bostadsföretavräkning.

exempelvis vårt i Örebro,

gen, allmännyttiga bostadsföretag som t.ex. har satt stopp för de personer som eldar i sina Det är att de har för alla de lägenheter. självklart ansvar andra människor som också bor i husen.

152 människor behövde bostad och/eller stöd

När Harriet och vårt samarbete så ställde vi oss jag började frågan: Hur är det nu vi ska för? De kuratomånga planera rer som finns på de tre klinikerna oss att psykiatriska hjälpte göra en inventering. De hur tog reda på många personer som varaktigt eller återkommande vårdas inom den psykiatriska slutenvården för att de har en men psykisk störning, också för att deras bostadssituation inte är tillfredsställande.

Hur kan man göra? Exemplet Örebro

De fann 152 61 av dem hade bostad alls

personer. ingen

medan 91 hade en bostad som dock inte var till

anpassad

deras behov. Det är dessa 152 personer som vi för.

planerar

Vi vet att det dessutom finns ett okänt antal störda

psykiskt

som bor hos sina föräldrar. Snart måste vi

börja planera

även för dem, för föräldrarna blir bara äldre. Siffran 152 gällde hösten 1989, och beskriver inte situatio-

nen i En del har kommit till och för andra har det

dag. ordnat upp sig. Men vi använder siffran som ett för uttryck

hur stor gruppen Vi arbetar med att ordna både bostad och boendestöd i samarbete med och Vi

psykiatripersonalen hemtjänsten.

arbetar med två bostadsformer. Det ena kallar vi för samlat boende med Det

bostadskomplement. är ett klumpigt uttryck, men vi har inte kommit på något bättre. Vi vill abso-

lut ha ett annat än det

uttryck gamla gruppboende, som många gånger står för delad lägenhet. Vi vill markera att det var något nytt och annorlunda än det kollektivboende som vi

Fyra bostadshus med omkring 70 lägenheter kring en gemensam gård med frodig växtlighet. I ett av husen har två våningsplan mellan två om till 8

trapphus byggts smålägenheter och gemen-

samma utrymmen. Varberga i Örebro.

36 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

Samlat boende med bostadskomplement

Med samlat boende med menar vi 5

bostadskomplement eller 6 små fullvärdiga egna lägenheter, ganska nära varandra, men spridda i ett hus. En särskild lägenhet eller annat

utrymme i huset är bostadskomplement för gemensamma

aktiviteter, för för måltider, i den

matlagning, gemensamma

KORRlDOR 7_ _ _ _ ZRK 57m HALL

Egna lägenheter med oberoende ingång från trapphuset. 1 l/2 rum och kokvrå, 45 kvm, till 2 rum och kök, 57 kvm. Planen är något justerad for bättre möblerbarhet och valfrihet i användningen. Varberga i Örebro. Byggherre: Örebrobostäder Arkitekt: Bo Vedelfors Arkitektkontor AB

Hur kan man göra? Exemplet Örebro 37

mån man vill använda sig av det. Var och en tecknar kontrakt på sin privata lägenhet och sin del av de gemensamma Därför är det att den bostaden utrymmena. viktigt privata inte har överytor, för det kommer ju till ett antal kvadratmeter i den gemensamma lokalen. ska när som helst kunna ingå i det vanliga Lägenheterna bostadsbeståndet, när de inte behövs för detta särskilda ändamål. Därför bör de ha en alldeles normal utformning och innehåll. Även de gemensamma utrymmena bör enkelt kunna användas som lägenhet eller hyresgästlokal i huset, när de inte längre behövs för en grupp psykiskt störda. Därför är det viktigt att lägenheterna är fullvärdiga. Personallokaler ska vanligtvis inte ingå, och särskild personal ska inte anställas för denna bostadsform, som ska betjänas av och tillsammans i den psykiatrin hemtjänsten utsträckning som det behövs.

VARDAGSRUH

| . GEME Kon pmsorw. H nun sA-nlMA nu H .valt l

Två våningsplan i ett flerfamiljshus från 60-talet. Två trapphus har lagts samman med 3 lägenheter, gemensamma rum och personalrum på ena planet och 5 lägenheter på det andra. Varberga i Örebro.

Denna med flera bostäder nära varanda, men ändå lösning något spridda, är enklast att få till stånd i samband med eller större Det är den nyproduktion ombyggnadsprojekt. sortens som i lösningar ingår bostadsförsörjningsprogram-

38 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

met hos oss. Målet är tre samlade boenden år. Det per från att de tre klinikerna klarar att förbeutgår psykiatriska reda och genomföra var sitt samlat boende per år. Kommundelsförvaltningen kan ha större att stöd till möjlighet ge de psykiskt störda om de bor något så när samlat. I de två kommundelar eller bostadsområden, som hittills har begärt att få inrätta samlade boenden, har det tursamt varit aktuellt med större där det nog ombyggnader, gått ganska smärtfritt att ett antal för ändalösgöra lägenheter målet. I fall har bland dem som skall in viss några flytta en missbruksproblematik funnits med, och där är det att viktigt ha personallokal i till bostäderna. Men då är anslutning personallokalen en bas för all som arbetar med personal, stöd till de störda i de här inte psykiskt bostadsområdena, enbart för dem som bor i samlat boende.

In i programmet för bostadsförsörjningen

I samband med det arbetet med årliga bostadsförsörjningsprogrammet undersöker vi lämpliga för de samlade lägen boendena. I mina dels att skriva arbetsuppgifter ingår socialnämndens remissvar och dels att lämna på detaljplaner till om det förslag bostadsförsörjningsprogrammet var är lämpligt att inrymma bostäder för äldre, utvecklingsstörda och störda. psykiskt För de psykiskt störda är centrala att föredra. Det lägen skapar förutsättningar för att de ska kunna ha ett arbete och kunna delta i samhällets är gemenskap. Jag mycket noga med att alltid ta kontakt med innan kommundelsledningarna, föreslår Detta för att stämma med jag någon lokalisering. av deras planering. Men det är också att tar initiativ viktigt jag i förhållande till kommundelsledningarna, annars händer ingenting. Genom att vår i för planering ingår objektslistan nybyggnation, har vi för ett lagt grunden förverkligande.

Kontakt med byggherren

Sedan gäller det att ta kontakt med innan byggherren planering och projektering påbörjas, för att kunna påverka lägenhetsfördelningen och få med tillräckligt många smålägenheter och dvs. Vi bostadskomplement, gemensamma lokaler.

Hur kan man göra? Exemplet Örebro

vill också informera om vilka bostäderna är byggherrarna avsedda för. Hittills har vi alltid känt oss när vi har glada haft kontakt med Vi har mött stor byggherrama. visserligen okunnighet om stördas men också psykiskt livssituation, stort intresse för att lära. Vi har alltid fått våra gensvar på planer. Och faktiskt har vi fått att anledning göra upp med våra fördomar om andras fördomar.

Enskild bostad i normala beståndet

En del av de störda behöver inte bo det här psykiskt på sättet utan kan bo mer i det normala bostadssjälvständigt, beståndet. För dem vi helt också planerar vanliga, ganska små en och en eller kanske ett lägenheter, spridda par stycken nära varandra och nära eller den hemtjänst psykiatriska öppenvården. När ett hus är klart för bostadsanvisning, samlas vi tillsammans med en av på bostadsavdelningen bostadsförmedlarna för att diskutera den sociala sammansättningen i huset. Vi har ett bostadspolitiskt mål om allsidig befolkningssammansättning att Vi tar undan tilllämpa. lägenheter som behövs för de finns befolkningsgrupper som särskilt omnämnda i t.ex. bostadsförsörjningsprogrammet, flyktingar, missbrukare, äldre och störda. Detta psykiskt ger ytterligare en möjlighet för kommunen att medverka i landstingets vårdplanering.

Allt hänger stödet i bostaden på

När den fysiska bostadsfrågan är löst återstår stödet i boendet. för att människor med Mycket hänger på detta, psykiska problem inte skall hamna mellan och sluöppenvårdens tenvårdens eller mellan kommunens och stolar. landstingets Förberedelsema för en måste ett halvt utflyttning börja eller helst ett år innan ut. Annars kan en personerna flyttar hett bostad ändå komma för mycket efterlängtad plötsligt. Patienten och i slutenvården måste tillsammans personalen förbereda för och utflyttningen, praktiskt känslomässigt. Först när man vet att en bostad är kan det kännas på gång aktuellt att öva att sköta ett eller börja sig på hem, att börja orientera sig i ett Det kan också behövas tid nytt grannskap.

40 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

för att bearbeta den personliga bindning, som kan råda mellan och vårdare. patient

Gemensam planering

Inför utflyttningen träffas vårdpersonalen i slutenvården, öppenvården och hemtjänsten och planerar tillsammans. Det är faktiskt så att kommunen och i år landstinget åtskilliga har haft ett samarbetsavtal om äldreomsorg och psykiatri, där basen för samarbetet har i de 15 lokala vårdplanelegat Men kundkrets och personal ringsgruppema. psykiatrins fanns inte företrädda i någon av dessa 15 vårdplaneringsföre 1989. Nu kommer denna i komgrupper vårdplanering munerna i och med Ädelreformen att ändras, och vi måste hitta en annan möjlighet till gemensam vårdplanering.

Personal från slutenvården följer med

Det är också nödvändigt att personal från slutenvården följer med ut i bostaden en längre tid. Den som flyttar in i egen bostad, måste få med att ett att orientera hjälp skapa hem, sig och introduceras i grannskapet. Var ligger postkontoret? Var ska jag handla min mat? Finns det att någon dagcentral äta om inte har eller vill maten på jag möjlighet laga själv? I det skedet kan inte öppenvården ta vid. Det måste vara av kända som denna patienten personer ger honom hjälp. Sedan är det också nödvändigt att slutenvården verkligen inte släpper greppet om sin f.d. patient förrän det har bildats ett nätverk och att någon annan har tagit vid, i öppenvården och hemtjänsten. Det är viktigt att nätverket byggs upp för varje enskild person, så att det fungerar för just henne, och motsvarar hennes behov, varken mer eller mindre. Vi har kommit ganska långt när det att fram de gäller lyfta stördas livssituation och behov, och att psykiskt engagera olika sektorer i samhället för att förbättra den. Vi har startat på håll. Men vi har inte kommit så processer många långt, om vi räknar antalet personer som fått egna bostäder. Det tar tid att hus. De första samlade lång bygga boendena, tre stycken, blir klara i höst och efter årsskiftet. Sedan har vi planerat tre som blir färdiga under 1992 och tre under 1993. Just nu arbetar vi med planerna för de tre som skall

Hur kan man göra? Exemplet Örebro

bli under 1994. De som ska flytta in i de första färdiga bostäderna är redan utsedda och samplaneringen mellan kommun och landsting pågår för fullt för att organisera stödet. Till enskilda bostäder i det normala bostadsbeståndet har bara alla i december 1990. Vi besökte fyra personer flyttat, deras kliniker och talade om att det var nödvändigt att personal från slutenvården följde med ut i deras egna bostäder. Men när slutenvården helt lämnade över, fungerade nyligen inte mellan och hemtjänsten. Med kopplingen öppenvården den gamla vreden och bekräftandet av misstron vanliga mellan kommunen och landstinget som följd.

Sysselsättning, det stora problemet

Vi har dock kommit ett steg längre, när det gäller att närma psykiatrin och hemtjänsten samt individ- och familjeomsorgen till varandra. Individ- och familjeomsorgen har hittills ofta en liten roll för de störda ute i spelat mycket psykiskt samhället. De störda har sin ordnad, psykiskt ju försörjning oftast så har genom förtidspension, socialsekreterargruppen inte haft anledning att ta kontakt med dem. Men många lever isolerat och ensamt. De har inte uppmärksammats av individ- och familjeomsorgen. För veckor sedan bjöd några vi in de klinikerna en och tillsammans med psykiatriska en, resp. kliniks kommundelsförvaltningar, med äldreomsorgsansvarige, individ- och familjeomsorgsansvarige och kommundelschef, för att diskutera hur samarbetet kunde utvecklas. Det är inledningen till att varje kommundel gör upp om samarbetet med sin klinik. psykiatriska Men vi har inte kommit någonstans när det gäller syssel- Vi har startat en Fontänhus-verksamhet (Founsättningen. tain House) och oss åt det, men därutöver ingenting. gläder Vi har försökt att ta med inupp sysselsättningsfrågoma divid- och och Vi har familjeomsorgen försäkringskassan. talat med dem om de som finns för miljoner sysselsättningsstöd, men hittills utan framgång. Var finns då hindren? Och hur vi dem? undanröjer

42 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

Bekväma myter

Ett hinder finns hos de störda de som i psykiskt själva, åratal har mött sin kurator i dörren och Har du fått frågat: någon bostad åt mig?. De blir lätt och undrande ängsliga när bostaden finns där. plötsligt Myten om den omöjliga kommunen är ett annat hinder som säger, att kommunen inte ordnar bostäder. Denna några en ursäkt för att utanför myt har blivit slippa planera sjukhusets eller De båda behandlingshemmets väggar. myterna kan makt. Allteftersom fler upplösas genom exemplets psykiskt störda börjar bo i egna bostäder, måste man förstå att det är en faktisk Alla inom tror inte möjlighet. psykiatrin riktigt på det ännu. Det har också att med den göra speciella kulturen inom psykiatrin och med de relationer som råder mellan och vårdare. patienter Trots att vi vet att det finns 152 personer i slutenvården som är färdigbehandlade och som inte har behov av den, så har bara fyra varit beredda att ut till de personer flytta enskilda lägenheter, som vi dem ett halvår i erbjudit förväg. Nu har vi vänt oss direkt till läkarna inom för att psykiatrin få med i den individuella bostadsfrågan vårdplaneringen, eftersom vi ju redan ett halvår innan vet var bostäder finns.

Hemtjänstens arbetssätt

Ytterligare ett hinder är att arbetssätt och hemtjänstens arbetsorganisation inte stämmer med det behov av stöd som de störda har. De behöver en mer psykiskt väntande, en mer pedagogiskt inriktad och kontinuitet. De attityd hög som arbetar inom inriktad hemtjänsten är på praktisk handling för att människor. De har inte traditionen hjälpa gamla att lära ut, att stimulera, att inspirera. Men genom Ãdelreformen tar vår kommun nu över ett antal för gruppboenden mycket gamla psykiskt störda. Och vissa av de här gruppboendena är klart överbemannade - de har mer än en anställd per Vi kommer att minska där person. bemanningen och får i första skedet loss som vi kan fyra skötartjänster, föra ut till kommundelarna för stöd till de första samlade boendena och som stöd åt hemtjänsten.

Övertagandet av gruppboendena genom Ädelreformen ger

kommunen över hälften av skötarna i huvudmannaskap

Hur kan man göra? Exemplet Örebro 43

öppenvården. Vi har i uppdrag av att kommunstyrelsen påbörja samtal med om att ta över psykiatriförvaltningen fler skötare för att ge psykiskt störda stöd i det egna boendet i en samordnad organisation.

Mer tillgänglig öppenvård

Det behövs mer stöd än så. Med allt fler med personer psykiska problem i egna bostäder behövs en mer tillgänglig psykiatrisk öppenvård, inte minst s.k. obekväm tid. på Jag får genom hemtjänsten vittnesmål om hur illa den psykiatriska öppenvården för de störda som bor fungerar psykiskt enskilt. Jag har hört om hur har skildringar psykiskt störda återinsjuknat, men inte ansett att de är och själva sjuka följaktligen inte velat beställa tid till De psykiatrins öppenvård. kan dessutom inte vänta vård i tre veckor då nästa tid på finns. Då står slätt. De kan inte hantera de hemtjänsten sig situationer som uppstår. De känner ofta stor osäkerhet och rädsla. Ibland löser man det genom att locka med sig den återinsjuknade till kvällen. sjukhusets akutmottagning på Sätter henne i korridoren och därifrån. För annars springer säger akuten nej, vi tar inte det får emot, hemtjänsten klara av.

Olika huvudmän - klimat frostigt

Det allra största hindret är och de olika pengarna budgetarna. Två huvudmän med skrala kassor visar inte generositet gentemot varandra. Det alla led i och påverkar planeringen ger ett frostigt samarbetsklimat där man vaktar varandra. på Också Harriet och jag har drabbats av detta sinsemellan i vårt samarbete och med stor som - tills vi bestörtning följd insåg att det inte var vår det var fel samarbetsförmåga på utan att det var så att våra huvudmäns ekonomiska mål faktiskt var Detta är 80 % av dem oförenliga. knäckfrågan. som vårdas har vårdats där Om på mentalsjukhus, tidigare. man förbättrar den tar resurser psykiatriska öppenvården, från slutenvården till då kan de som bor öppenvården, själva ute i samhället få ett bättre stöd och behöver inte tas in i samma som Men det vara en utsträckning tidigare. tycks känslig fråga.

44 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

Vi tror på vårt sätt att planera

Vi har hittills fått stor förståelse för vårt arbetssätt. mycket För är det helt att den kommunen psykiatrin nytt fjärran intresserar sig för dess värld, men vår planering år tillräckligt konkret för att den inte ska kunna förbigås. Det går att förmedla bilder av människor med och psykiska problem deras livssituation ur ett perspektiv där de inte beskrivs som dom där borta utan som människor mitt ibland oss. Men det är dessa bilder måste förmedlas till många som till kommunalrådet med ansvar för bostadsfrågor och till kommunalrådet med ansvar för de sociala frågorna, till kommundelsledningar och till hemtjänsten, till bostadstill och inte minst till förmedlingen, stadsplanerare byggherrama. Med rätt förberedelser blir dock ofta mottagandet lyhört.

5 Hur kan man

göra?

Västerås

Exemplet

förtroende hos

Bygga upp bostadsföretagen

arbetar Västerås kommun inom individ- Egon Bergqvist på och familjeomsorgen. Han ingår i en bostadsgrupp som

försöker att hitta bostäder och boendefonner för de männi-

skor som har svårigheter på bostadsmarknaden i dag. Som socialsekreteramas arm tar emot boförlängda gruppen människor som inte själva kan finstadsansökningar från na en av andra skäl än bostadsbrist och lämplig bostad, köer på bostadwrmedlingen. Många av dessa ansökningar gäller människor med psykiska störningar. Olle Trogen arbetar också i men har under ett halvår bostadsgruppen, arbetat direkt med landstingets psykiatriavdelning för att lösa bostaddrågan för psykiskt störda personer. Bergqvist och berättar så här om hur man arbetari Västerås. Trogen

Vi arbetar med människor som har särskilda behov av stöd i boendet. Vi har delat in bostadsansökningama i olika grupför att lättare kunna beskiiva vilka problem det gäller. per, En består av dem som har med omfattande grupp problem kriminalitet och narkotikamissbruk. Det är för närvarande ca 40 som vi finner i häktet eller i fångelsema eller personer inom Denna vill ingen människa kännas psykvården. grupp vid eftersom de ofta har passerat genom och förstört 1, 2, 3 eller 4 Det kan räcka med att man nämner ett lägenheter. efternamn så slår ifrån håller hyresvärdarna sig. Många på med blandmissbruk och många år psykiskt sjuka.

46 Hur kan man göra? Exemplet Västerås

Psykiskt störda, missbrukare och fángelsekunder 1

Varför tar vi upp kriminalitet och drogmissbruk på ett boendeseminarium om störda? Kunde vi inte psykiskt lämna drogmissbrukare, fángelsekunder och alkoholister och bara med de störda? Men bland syssla psykiskt fångelsekundema ñnns som lika väl skulle kunna kallas många psykiskt stör- g da. De göms undan de finns på fångelsema, på häktet, de åker runt mellan 5 olika ställen. Det är att inte viktigt glömma dem i detta Det ñnns tendens inom sammanhang. en kom- ; mun och att dela in dessa i olika landsting, människor grup- z per med olika för att undan ansvaret. Missnamn, slippa brukare är kommunens, är psykiskt sjuka landstingets ansvar. De kriminella får kriminalvården ta ansvar för. Ska vi kunna lösa de stördas vi psykiskt boendeproblem, måste ta med alla även missbrukare och psykiskt störda, straffade.

Vi ger hyresvärdarna garantier

När det enskilda i det gäller lägenheter vanliga bostadsbeståndet, talar vi med och kan dem

hyresvärdarna erbjuda i

vissa garantier. Vi kan ge dem en att de ska ska- l garanti gå deslösa ekonomiskt. Vi kan skriva ett förstahandskontrakt och sedan ut med själva hyra lägenheten andrahandskontrakt. Vårt mål är naturligtvis att så som ska många möjligt kunna bo integrerat i det bostadsbeståndet. vanliga Men alla kan inte bo helt hand. För år sepå egen några dan var det fullständigt att om omöjligt prata något annat än integration. Den som talade om eller andra gruppboende separata lösningar betraktades som en kuf. Men det är inte alltid en dröm att komma ut i en bland egen lägenhet alla andra människor. Det kan definitivt vara bättre mycket att t.ex. få bo tillsammans i ett litet servicehus.

Små servicehus

Under ett antal år har och kommunen samarbetat landstinget för att ta hand om de störda. Ett litet servicehus psykiskt för psykiskt sjuka kom till för ca lO år sedan. Det har åtta lägenheter, ñna, rejäla bostäder på två rum och kök. Tvärs över gatan ñnns ett servicehus för dit de boende är äldre, knutna, och där det ñnns en för dem. känskötartjänst Jag

JM;

Hur kan man göra? Exemplet Västerås

ner en av dem som bor där och dit personligen jag går ibland och träffar honom. Då märker jag hur de an knyter till varandra i huset och hur de besöker varandra. Och när nattångesten kommer så knallar de ofta över till den personalgrupp som finns i servicehuset.

Ett litet servicehus För psykiskt störda i kvarteret Hugo, centralt i Västerås. Ett eget hus med 8 lägenheter, bland de andra husen på gatan

Vi har nyligen startat en verksamhet som kallas servicelägenheter för Det är 10 i ett psykiskt sjuka. lägenheter nytt bostadskvarter i Västerås. De är också knutna till ett servicehus för äldre alldeles i närheten, med en särskild skötarför dem. Detta var ett mellan landstjänst samarbetsprojekt ting och kommunen, där vi gemensamt tagit ut dem som ñck finns det bara ca 20 psylägenheter. Enligt psykiatrin kiskt störda som behöver bostad. Enligt våra papper ñnns det många fler. Psykiatrin är ofta inte van att tänka utanför sjukhusväggen.

48 Hur kan man göra? Exemplet Västerås

l W

Ett hus i raden, kvarteret Hugo, Västerås

Tålamodsprövande process

En annan erfarenhet är att det tar tid att lösa bostadsläng frågan för störda och man måste vara oermånga psykiskt hört uthållig. Jag brukar säga att det är idé att röra i ingen om bostadsplanering för störda om man inte frågor psykiskt har en framförhållning på fem år. Men har man en rullande fem års sikt så kommer det alltid att falla ut saker. plan på

Trovärdiga hos hyresvärden

Sammanfattningsvis arbetar vi parallellt efter olika linjer. För det första arbetar vi med enskilda i det vanlägenheter liga bostadsbeståndet, s.k.integrerat boende. Vi samarbetar med allmännyttan, med de med HSB privata hyresvärdarna, och med Riksbyggen, som vi alla har avtal med, för att få till bostäder för med särskilda behov. Samtillgång grupper arbetar vi inte, får vi inte bostäder. I Västerås har några och kommunen satsat oerhörda summor för att få företagen ordning på nedkörda bostadsområden och vi på socialförfår se så att vi inte belastar dessa områden valtningen upp med nya problem. Det är ingen idé att traska upp till någon för att få dem att ändra politiker på allmännyttans beslut, att till en hyresgäst. Vi får bostäder om vi kan visa att säga nej det kommer att fungera. Det måste finnas en organisation som kan stötta de störda där de bor. Vi har en spepsykiskt inom med speciell inriktning de cialgrupp äldreomsorgen på De som arbetar i denna grupp har varit med psykiskt sjuka. i år och kan greppa De kan sätta in stömånga problemen. dinsatser och göra hembesök, även och kvällar. Med helger detta har vi blivit mer trovärdiga hos hyresvärdama.

Hur kan man göra? Exemplet Västerås

En hel bukett olika modeller

Men, som sagt, alla kan inte bo enskilt. Vissa behöver mer stöd. Och för dem utvecklar vi gruppboende kontinuerligt av olika Det år viktigt med olika boendeformer, en hel slag. bukett av olika modeller, för individuella behov. Från psykiatrisk klinik kan man vidare till till gå behandlingshem, träningslägenhet och så småningom till egen bostad, enskilt eller i Men man ska alltid kunna tillbaka gruppboende. gå till kliniken, ha kvar kontakten. Jag var ute och visade en lägenhet nu för en som skall ut från slutenpatient flytta vården. Lägenheten i ett ñnt område intill lasaligger grönt rettet och jag märkte att han var väldigt orolig. Men så sa han när han tillbaks: Ja, det är ju bra ändå, om jag gick blir lite nervös att kan gå tillbaks till kliniken och till jag dem jag känner _z-I

Fina, rejäla bostäder med 2 rum och kök 58 kvm, i kvarteret Hugo, Västerås. Byggherre: Byggnads, AB Mimer. Arkitekt: Arkitektbyrån Möller och Olsson AB.

50 Hur kan man göra? Exemplet Västerås

Svängrum för kluringar

I alla samhällen finns I våra mokluringarna, särlingama. derna bostadsområden finns inte svängrum för dem. Det är för trångt och inrutat där, men de skulle väl klara mycket sig om vi hade lite fria bostadslägen som vi haft tidigare i våra äldre bostadsbestånd. Vi har ett bostadsområde i Västerås som heter Gåsmurevreten, en kåkstad med äldre bostäder, stora trädgårdar, höga häckar. Där har vi tillsammans med fastighetskontoret tagit fram lägenheter till psykiskt störda Det är som har tillfrisknat Gåspersoner. många på murevreten. De har funnit väl till rätta, de har inte haft sig så nära till grannarna, de har inte kommit i konflikt direkt de har satt ut foten i utan de har kunnat leva ett trapphuset, bra liv där. ganska Nu slår man ut de här typerna av bostäder i alla kommuner. I Västerås ska man riva Gåsmurevreten för att en bygga högskola. Och många andra äldre hus och äldre bostadsbestånd som har lite lite och så omutrymmen, trädgårdar kring sig, de försvinner. Och den här gruppen får det mer

Servicelägenheter för psykiskt störda i Svarte Plan, Västerås, ett nybyggt bostadskvarter med drygt 100 lägenheter. 2 rum och kök, 59 kvm. Byggherre: Byggnads AB Mimer Arkitekt: Arkitektbyrån Möller och Olsson AB.

Hur kan man göra? Exemplet Västerås 51

och mer Det är en trångt. handfull människor som alla i kommunen känner Det igen. kan vara som går med käppen, bärande en Jaså är det påse: honom du pratar om, honom känner alla. Eller han som De kommer inte spelar gitarr. att rymmas längre i våra kommuner om vi river fristäderna. Och när man planerar nya bostadsområden skulle man inte då kunna plocka undan några separata tomter, där man kan föra upp lite småhus för de här människorna, där de kan tillåtas vara det de

Bostadskvarteret Svarte Plan i Västerås med 10 servicelägenheter for psykiskt störda.

Vi hade ett begrepp i Västerås som vi kallade 50 kvadrat. Tanken var att bygga småhus, 50 kvm stora, och sätta ut dem på olika ställen. Men det visade att kostnaderna sig skulle bli för Men om man tänker det när man höga. på planerar nya bostadsområden, någon tomt lite här och var, då blir det inte så med dyrt vägdragningar, ledningsdragningar och sådana saker. Det här och tänkesättet begreppet börjar faktiskt i få i inom dag gehör planeringsprocessen Västerås kommun.

Bättre för alla

Vi behöver dessa fria för en del människor som vi lägen aldrig kommer att kunna inordna i andra Ett några system. annat klara detta ordna sätt att är att lägenheter med egna ingångar i flerbostadshusen, en t.ex. Vi kan också på gavel t.ex. ljudisolera bättre, för att undvika störningar. Jag tror att mer i och bättre kvalitet leder till omsorg planeringen bättre bostäder för alla andra också.

6 En bostad i en

god god miljö

En bostad

riktig

Att att ett hem för sig själv och familjen bygga bo, skapa människans natur. Att höra hemma någonstans är liggeri en och i nödvändig utgångspunkt för självkänsla trygghet tillvaron. Det ger också förutsättningar att växa och utvecklas søm människa tillsammans med andra. Det gäller alla, och i grad människor med psykiska störninghögsta ar. Detta var arkitekt Eva Björklunds utgångspunkt när hon seminariet olika aspekter på bostaden, på tog upp boendemiliön och grannskapet som kan vara viktiga att bealda när det av psykiskt stördas boengäller planeringen de.

Att rita och bygga bostäder och bostadsmiljöer för planera, andra handlar om att i deras ställe ge ramarna för att de ska kunna och själva skapa det egna hemmet, med utrymme för den och uttryck egna självkänslan personligheten. Det handlar om att ramar som det att klara ge gör möjligt av ett otal behov ett Men praktiska på begränsat utrymme. det handlar också om att respektera djupt liggande föreställritualer och känslor för att skapa förutningar, symboler, för hem, inte bara hus. Det handlar om att sättningar skapa rum för trivialiteter, men också för livets vardagslivets största glädjeämnen.

krav - behov Särskilda allmänmänskliga

- När vi tagit oss an särskilda behov gamlas, rörelsehindrades, åldersförvirrades, synsvagas, hörselskadades, barns, - har vi sett att deras särskilda behov i ungdomars osv. allmänhet är De sin särskilda allmängiltiga. pekar genom

54 En god bostad i en god miljö

Hemma hos behöver

mig jag

../ ñn-_\.t K p*

n 0 IL_

i I | › | U V T: r_-

RKXKTÅ.

utrymme och utrustning

en Säng att SOVai för att mat

laga

g-EB-

J 1 i J | I . ______ - -l , - - - - .a

l u

- - - -l

- V. .A.-4 .. _p›fJ ._0-

plats för mina vänner, ett arbetsbord .för

böcker, TV och stereo Studier Och pyssel ett badrum

“lina kläder

(Ur Egen bostad. Karin Lidmar Arkitekt och saker,

SAR) kapphylla

En god bostad i en god miljö 55

känslighet på problem, brister och som har bemöjligheter tydelse för de flesta. Att anpassa bostäder och för särskilda behov innemiljöer bär därför sällan eller att aldrig ge avkall på allmänmänskliga behov. Oftast är det tvärtom. Å andra sidan kan det också behöva att de har behov eller understrykas, som särskilda känslighet, inte för den skull har mindre behov av eller rätt till den bostadsstandard som betraktas som för alla självklar andra.

Undvik stora framtida ombyggnadskostnader

Detta sätt att tänka leder inte till likriktade och typbostäder miljöer. De det handlar grundläggande egenskaper, om, går att förverkliga en olika om beaktar dem på mängd sätt, man från Eftersom bostaden och början. är en stor långsiktig investering, och bostad kommer att bebos av varje många människor under en så handlar det lång tid, om att ge utrymme för och förändring, anpassning, valfrihet, mångfald att ge utrymme för de boende att sina själva skapa hem, förverkliga sig själva, ensamma och tillsammans med familj och Det att inte fast i strukturer grannar. gäller bygga sig som hindrar växande och eller strukturer som utveckling, bara efter några år måste om till byggas höga kostnader.

Heterogen grupp, olika känslighet och problem

När vi har studerat de särskilda behov som störda psykiskt människor kan ha, har vi också funnit att det är sådana egenskaper i bostäder och som också har miljöer stor allmänmänsldig betydelse. De störda som männipsykiskt är, skor i allmänhet, en med olika heterogen grupp, känslighet och problem, olika behov av stöd och olika omvårdnad, behov av avskildhet och gemenskap.

Anpassning till olika behov, valfrihet

Vi har funnit att har särskild några frågor tyngd.

- till avskildhet Ilojligheten men också möjligheten till kontakt och gemenskap, i den egna bostaden, i huset, ikvarteret och grannskapet.

56 En god bostad i en god miljö

- att dra undan och att vara samman. Möjligheten sig - till ett avskilt sovrum i den bosta- Möjligheten egna den. - Den individuella och

friheten

tillfredsställelsen att själv mellan olika behov och önskegöra avvägningar mål. - God badkar. ljudisolering, - till verksamhet och Möjligheten skapande meningsfulla uppgifter i bostaden, kvarteret. trädgården, - att klara men också att Möjligheten sig själv, få hjälp. - Närheten till service och arbostadskomplement, betsplatser. - till hemkänsla och Möjligheten identijikation, tillhörighet.

Min bostad - en bostad riktig

Det är lätt att definiera de grundläggande funktioner en bostad ska rymma, vad som behövs för det dagliga livet. Men alla dessa funktioner tillsammans blir bostad om de ingen inte kan i rum ett sätt som stämmer med organiseras på uppfattningen om vad som konstituerar en bostad, om vad som är vackert och funktionellt. I den svenska bostadstraditionen är köket hjärtpunkten, med rötter i spisrummet. En entré eller ett i ett särskilt som kapprum utrymme, sluss mellan regn och rusk in till bostadsrummens ombonade värme, är typiskt för hela den nordiska bostadstraditionen. Ett avskilt sovrum har med tiden blivit en självklar rättighet även för ensamboende i den permanenta bostaden. Ett intimt rum att dra tillbaka ett rum för att kunna unsig till, dandra sovplatsen gästers och besökares omedelbara blickar. För rökare - störda röker - är det särskilt många psykiskt angeläget att kunna hålla rökfri. sovplatsen Till en riktig bostad hör även ett ett ñnrum, vardagsrum, ett rum för samvaro och besök, ett rum där man kan visa sig från sin bästa sida, ett rum som är stort.

En god bostad i en god miüö 57

Den minsta bostaden

I de allra minsta bostäderna, under 50 kvm, är det svårt att såväl kök och sovrum som För det inrymma vardagsrum. mesta kan man dock rymma en kokvrå, ett litet sovrum och vardagsrum. Med kan de boende få genomtänkt planlösning valfrihet att ändra önskemål rumsindelningen enligt egna och behov. Det är särskilt när den bostadens viktigt riktiga alla rum inte att ett kök med ryms. Många tycker riktigt matplats är oundgängligt, och kan tänka att kombinera sig sovrum och för att få ett stort kök. Andra kan vardagsrum tycka att ett stort sovrum är viktigt och kan tänka sig att kombinera kök och vardagsrum till ett allrum, för att få utrymme för ett stort sovrum. Eftersom den här typen av bostad oftast förekommer i med gruppboende gemensamt kök och kan kännas mer rimlig. vardagsrum kompromissen

l/2 Rkv, 42 m2 Vardagsrum, litet sovrum, kokvrå (ur Egen bostad, Karin Lidmar)

eller stort sovrum

58 En god bostad i en god miyö

En bostad

riktig

består av entré, kök,

vardagsrum,

sovrum och badrum. Den är mångsi-

digt användbar, utan ytslöseri.

- Praktiskt, vackert, trivsamt, tryggt

det är viktiga egenskaper för alla, inte

minst för psykiskt störda.

Anpassbarhet till olika behov ger de

boende frihet att skapa sitt hem efter_

eget skön, och förändra det med tiden

Vacker och välkomnande entré med

plats för byrå och stol. Kontakt till

kök, vardagsrum, badrum och sov-

rum ger överblick och närhet.

(Exempel: Boszadslaget Arkitekter AB Teckningar : Anna Axberg)

En god bostad i en god miljö 59

Ordentligt bostadskök med mat- Vardagsrum i kontakt med kök. Går

plats. Fönster mot eller att för gata gård. stänga tillfällig nattgäst.

Rymliga och som Genomblick mellan ljusa sovrum, rummen

kan möbleras flera olika sätt. på ger rymd, ljus och överblick.

Anm; J* | ll

1 c (ma. .. ...A

Badrum med utrymme och ljus. i Egen balkong/uteplats soligt Plats för tvättutmstning. väderstrcck

60 En bostad i en god miljö god

Gemensamma

bostadskomplement

Den i i hus

finns

egna lägenheten ett sammanhang, ett eller en grupp av hus. De gemensamma bostadskomple- - - är ett

menten trapphus, tvättstuga, ttiifflokal praktiskt

och ekonomiskt sätt att tillgodose olika behov. Bostaden är också den där lägenheten finns. Det är kvarteret med plats gator och hus, gatan där jag bor, hemma i kvarteret, våran gård.

Hur lägenheterna grupperas kring de gemensamma utrymden från mindre till större mena, stegvisa övergången grupper, från privat till offentligt, har stor betydelse för hemkänsla, tillhörighet, identifikation. Det handlar om trygghet, och kvarter där det finns förutgrannskap, bostadsgrupper för tolerans och människor sättningar trygghet, omsorg emellan.

En god bostad i en god miljö 61

I är det flerfamiljshus trapphuset gemensamma utrymme alla Det det som använder. är första steget ut från den egna lägenheten. Det är viktigt att det är och trevrymligt, ljust ligt med plats för möten. Det är att kunna överblicka viktigt vilka som hör hemma där, men det är också att kunviktigt na eller undvika möten. Alltför välja många lägenheter kring ett och hus med hiss kan för en del orsaka trapphus höga och bostäder främlingsskap otrygghet. Några med egen ingång kan underlätta för de som är störda och kanske psykiskt särskilt skygga.

En välkomnande entré till med en bänk att slå trapphuset, sig ned på för en pratstund eller för att betrakta vad som sker. Den har egen karaktär, är lätt att känna Den igen. går att beskriva, inte bara som ett nummer.

62 En god bostad i en god miljö

Den bör ligga gemensamma tvättstugan nära bostaden och delas av en liten mycket grupp, 10-12 hushåll, för att det ska bli bekvämt och tryggt med bekanta ansikten. En i med trapphustvättstuga entréplan fönster mot gatan eller den gemensamma är en bra Det är gården mycket lösning. att det är en och mötesviktigt ljus trevlig plats kring vardagliga arbetsuppgifter, men också en plats där man kan få vara ifred om man vill och en där man har en plats viss överblick över vad som händer.

I Träfflokalen möts man för och fritid, fester och hobby arbete. Den så att man den på ligger synlig passerar väg hem. Den har kontakt med gemensamma på gårduteplatser en. som har till lokalen och delar ansvaret Gruppen tillgång bör inte vara för stor. till mellan 30 och 50 hushåll kan Upp man veta vem som är och vem som hör till främling grup- En sådan träfflokal kan som kontaktpen. dagtid utnyttjas och för boende, som har behov av vård och omstödpunkt sorg. I andra fall kan det vara nödvändigt med en särskild lokal för detta.

(Teckningar Anna Axberg)

En god bostad i en god miljö 63

Gemensam

trädgård

Kontakten med naturen, blommorna, fruktema, doftema, färgerna, årstidernas växlingar, möjligheten att dra sig tillbaka i enskild ro i en berså, under ett träd, möjligheten att träffas i odla och gemensamt arbete, att påverka, att vistas ute i solen - det

är viktigt för de flesta människor,

och särskilt dem t.ex. tillsom, många psykiskt störda, bringar stor del av tiden i bostaden eller dess närhet.

Paradiset är en trädgård

En kan också gemensam trädgård inrymma egna odlingslotter för dem som så i till i önskar, anslutning lägenheterna markplan, eller i den gemensamma för dem som trädgården, bor högre upp.

Utrymme, användbarhet, tillhörighet, skönhet, sol, växtlighet

64 En god bostad i en god miljö

av skönhet, att ta i och Upplevelsen möjligheten besittning ett ett intresse för påverka, meningsfullt arbete, naturligt med en orsak till fysisk ansträngning, en oas utbyte grannar, vila ut i - - har stor för det att trädgården betydelse psykiska välbeñnnandet.

Till varje hus en trädgård med

* utrymme för gemenskap och enskild ro

Om är för eller används av för många blir gården trång stort och det blir svårt att ñnna för enskild slitaget platser ro. Även den mest välplanerade gård blir trist och torftig efter ett tag, om den är för trång.

* olika mångsidigt användbara uterum för åldrar, behov, intressen och årstider

En med inramad av träd och buskar, gård soliga gräsmattor med bersåer, kullar och snår, och odlingslotter träddungar kan olika behov. tillgodose många

* tillhörighet i överblickbara och tydliga grupper

En och överblickbar till tydlig grupp kring gården, upp 30-50 hushåll, fönster mot gården i lägenheterna, husentréer som vetter mot gården, underlättar igenkännandet, och Om bebos av fler finns tillhörigheten tryggheten. gården det skäl att till eller avgränsa smågårdar varje trapphus av för att inte förlora och hemgrupp trapphus, tillhörighet känsla.

* sol, lä och lövskugga

Ofta är det solen som lockar oss utomhus, och solen som riktar vår naturens skönhet, solen som uppmärksamhet på väcker till liv. Solen skänker värme och utevisglädjen gör telsen Det är oerhört att och bygga behaglig. viktigt planera så att blir väl mot vårvindar och gårdarna solbelysta. Skydd höststormar, och lövskugga mot högsommarsol, ökar trivseln och användbarheten.

En god bostad i en god miljö 65

* riklig växtlighet med träd, buskar och blommor

Vårens spröda grönska, sommarens fágring, höstens färgexplosion, vinterns kala Den rika grenar. växtligheten är inte bara ett skådespel för utan också hemvist för ögat fåglar, fjärilar och smådjur, och en källa till dofter och ljud. Träd och buskar skapar ombonade rum, utomhus.

* rumslig gestaltning och personlighet i gaturum, gårdsrum och gemensamma uterum

Gatan är och tillhör offentlig alla, gården är gemensam för en och den har olika avgränsad grupp, rum en berså, en gräsmatta, en skogsdunge, en sandlåda. Dessa olika karaktärer fordrar olika och gestaltning tydliga Övergångar. Ingenmansland, som inte tillhör och inte någon är något, skapar osäkerhet och ointresse.

* variation och omsorg i detaljutfonnningen

Egenkaraktär, variation i och form inom fattbara färg ramar, möjlighet att identifiera enskilda hus, kvarter skilja från varandra - det beror av helhet och detaljer.

* utrymme för förändring, egna initiativ och påverkan

66 En god bostad i en god miljö

med för alla

Grannskap plats

Kvarter med plats för psykiskt störda

I kvarter eller bostadsgrupper med upp till ca 60 lägenheter, av olika storlek och i relativt låga hus, typ, grupperade och - där kring gemensamma trädgårdar bostadskomplement är det lättast att ñnna för störda i enskilda plats psykiskt lägenheter, i gruppboende, i kollektivboende eller i ett litet vårdhem.

- Ort, stadsdel, grannskap hembygd

Från kvarteret eller bostadsgruppen ut i går steget grannskastadsdelen. Ett är det som år sampet eller gott grannskap mansatt och är det fattbart och har sin mångsidigt. Samtidigt karaktär, så att man kan känna hemma i sin egen sig bygd, på sin ort, i sin stadsdel. En allsidig befolkningssammansättning, arbetsplatser, service och kulturutbud gör grannskapet till en del av staden och inte bara en för visförvaringsplats sa Det är sådana i bostadsbefolkningsgrupper. egenskaper som är bra för alla. Ju mer sammansatt och rikt miljön

En bostad i en god miljö 67 god

grannskapet är desto större är möjligheterna för psykiskt störda att finna det utrymme, den frihet, det stöd, den gemenskap och den uppgift som de behöver. Nedan följer några synpunkter som kan vara viktiga att beakta utifrån psykiskt störda människors särskilda behov, dels när det gäller att hitta i redan bostadslämpliga bostadsmiljöer befintliga områden, dels vid av bostadsområden. planeringen nya

Inbodda grannskap

Bra bostäder och miljöer för psykiskt störda människor finns på många håll. Det gäller att ñnna dem och att få tillgång till dem.

Sök bostäderna i äldre stadsdelar, orter och områden med sammansatt befolkning och och stabilitet, tolebebyggelse rans, trivsel och identitet.

Undvik stora, ensartade områden med ensidig befolkningssammansättning och sociala problem.

Sök bostäderna i kvarter med liten skala, med egen karaktär, gemensam trädgård och bostadskomplement.

Undvik stora hus och anonyma kvarter där kvarteret är höga ett i raden av flera likadana, med likadana hus, och gårdar portar.

Sök bostäder som har nära till lokaler samvaro och för hobby, för uppsökande vård och kontakt och helst möjligheter till arbete.

Sök enstaka små lägenheter för dem som vill bo ensamma eller i i par, utspridda grannskapet.

Sök några små lägenheter i ett kvarter eller i ett hus med en gemensam lokal, för dem som behöver visst stöd av personal.

Sök små i ett eller mellan några lägenheter trapphus, två trapphus, för för dem som behöver gruppboende dagligt stöd av personal.

Sök stora för dem några lägenheter för kollektivboende, som önskar och där sovrummen väljer det, är stora, likvärdiga och kan nås utan att kök och passera vardagsrum.

68 En god bostad i en god miljö

:smnliåil

Och nya områden

Kan planeras och så att de ger byggas goda förutsättningar för psykiskt störda. Se bara till att:

Bebyggelsens skala, hustyper, hushojder, gårdsstorlekar ger för och toleranta förutsättningar trygga grannkontakter. Det olika

finns

stora samt att blir lägenheter lägenheterna välplanerade och kan anpassas till olika behov och önskemål.

Bostadskomplementen blir bekväma och grupperna överblickbara. Gårdama blir och ombonade och soliga rymliga, trygga, med rik växtlighet. Bebyggelsen blir varierad och vacker.

Arbetsplatser, service och inom

rekreationsmöjligheter finns

räckhåll.

7 Olika boendeformer

Enskild bostad, delad gruppboende, lägenhet, vårdhem; På seminariet beskrev och arkitekt Eva exemplifierade Björklund de grundläggande i bostad och egenskaperna miljö för de olika boendeformerna. Vissa är egenskaper viktiga i alla boendeformer. Det är t.ex.

God ljudisolering kring lägenheter eller enkelrum. Goda dagslj usförhållanden, soligt väderstreck.

-X-X-X-X-X-

Frihet att avskildhet eller välja kontakt. Möjlighet att välja mellan badkar och dusch. Frihet att anpassa bostaden till individuella behov och önskemål. Möjlighet att sätta sin egen prägel på den, skapa ett hem. * Möjligheten till verksamhet och skapande meningsfulla uppgifter. * Möjlighet att klara sig själv, men också att få hjälp. /

Hm_ , l [Svala/GJ

(Teckning Anna Axberg)

70 Olika boendeformer

Enskild bostad

Fullvärdiga lägenheter

Minst l Rum och Kök (l RK 40-45 kvm), helst 2 Rum och kokvrä eller Kök (2 Rkv - 2 RK 55-60 kvm), 3 Rum och Kök för par.

Viktiga egenskaper: * Överblickbara rumssamband. *

Klara och harmoniska rumsformer, flera

möbleringsaltemativ. * - - - Utblick utsikt överblick kontroll över gata och gård. * Solig balkong/uteplats.

Möjlighet att kunna * sovrum och dagsljusbelyst kokvrá eller kök avskilja * välja mellan avskildhet och kontakt mellan kök/kokvrå och vardagsrum

Alternativa lägen

Enstaka lägenheter utspridda i orten, i en stadsdel eller i ett bostadsområde, anknutna till en dagcentral, en träffmed ett e.d. inom gångavstånd eller inom punkt personal, arbetskooperativ räckhåll för kollektivtrafik.

Några lägenheter i ett kvarter eller i en bostadsgrupp. 4-8 för störda. De ligger lägenheter upplåts psykiskt * eller utspridda parvis kopplade * med egen och träff- för hanthobbylokal gemensamma måltider, samvaro, verk m.m. eller med till kvarterets träfflokal för detta , tillgång * i med eller utan personal, dagtid, kvällstid lokalen.

Ett eget hus eller trapphus i kvarteret Ett med 4-8 lägenheter med lokal för samvaro och och trapphus egen hobby egen tvättstuga.

Olika

boendefonner 71

_l I r“ I

. p*

5% szgjâiâg

l» /l

ü@“\

» (_›

E] x

- : 1 › ?OV/i

iøw_ ”I

Z rd rü/

Fullvärdiga lägenheter, ____ /3 m 0795M07/

w I

2 Rum och kokvrå, 54 m2. v

Valfrihet mellan kokvrå

ochstort vardagsrum eller stort §› __ f” \/

kök och litet vardagsrum.

eller några lägenheter utspridda i kvarteret, och en gemensam lokal för

samvaro och personalstöd (Exempel: Bostadslaget Arkitekter AB)

72 Olika boendeformer

Egen lägenhet gruppboende

läillvärdiga lägenheter och gemensamma rum

4-8 ca 10 personer, gemensamma utrymmen kvm/person. Egna minst 1 Rum och Kök (l RK 40-45 kvm), lägenheter helst l 1/2-2 Rum och kokvrå (1 1/2-2 Rkv 45-50 kvm).

Viktiga egenskaper:

Egen lägenhet

Egen entré utifrån -från trapphus Överblickbara rumssamband.

-X-*åi-X-X-

Klara och harmoniska rumsfornter, flera möbleringsalternativ.

- - - kontroll och Utblick utsikt överblick över gata gård. Balkong/uteplats i soligt väderstreck.

Möjlighet att kunna * avskilja sovrum * mellan avskildhet och kontakt mellan rummen. välja

Gemensamma rum * Näraliggande, lätt tillgängliga från de egna lägenheterna. Mitt i gruppen. Ljusa, vackra rum. rymliga, Två samvarorum kan ex. kök och avskiljas (t. vardagsrum).

-X-X-X-X-

Förråd. Tvättstuga. Utrymmen för personal. Gemensam solig balkong/uteplats.

Alternativa lägen

Ett eller två våningsplan i ett i kvarteret. flerfamiljshus

Eget hus i kvarteret eller bostadsgruppen, t.ex. ett litet eller en svilla. punkthus flerfamilj

Eget hus på egen tomt, t.ex. en radhuslänga eller en flerfamiljsvilla.

Olika boendefonner 73

Ett våningsplan i ett flerfamiljshus. Två trapphus har E_ samman med i* kopplats gemensamma rum i mitten: kök, 2 samvarorum, tvätt- __ stuga, personalrum. De sex lägenheterna är fullvärdiga l Rum och Kök eller 1 1/2 Rum och kokvrå, 42-46 kvm, med oberoende entréer direkt från trapphuset. (Exempel: Södergruppen Arkitektkontor AB)

74 Olika boendeførmer

Kollektivlägenhet

Eget rum, delad bostad

3-5 Rum och Kök, 2-4 som valt varandra. personer

Viktiga egenskaper

Eget rum * Kan nås utan att gå genom kök eller vardagsrum. * Kan möbleras på olika sätt, sängen på minst två ställen. * Rymmer säng, sängbord, skrivbord, hokhylla, två fåtöljer. * Area ca 12-14 kvm. * Vackra proportioner, och ljust rymligt.

Delad bostad * Oberoende rumssamband, alla rum kan nås entré eller hall. från * Vardagsrum och kök kan varandra, och avskiljas från öppnas (utnyttjas oberoende eller tillsammans). * - Två badrum duschrum. Solig uteplats/balkong.

Alternativa lägen

Lägenheter utspridda i orten, i en stadsdel eller i ett bostadsområde, i flerfamiljshus, radhus, eller friliggande småhus, anknutna till en en träffpunkt med ett ardagcentral, personal, betskooperativ e.d. inom gångavstånd eller inom räckhåll för kollektivtrafik.

i ett kvarter Några lägenheter eller i en 4-8 för störda som husgrupp. lägenheter upplåts psykiskt antingen har egen träff- och hobbylokal med eller utan personal, dagtid, kvällstid, eller har tillgång till kvarterets träfflokal för detta.

Ett hus eller eget trapphus med 2-4 med och träfflokal samt kollektivlägenheter egen tvättstuga personalstöd.

Olika 75

boendefonner

3 rejäla egna rum på övervången. De går att möblera på olika sätt, sängen kan stå på flera ställen utan att hamna under fönster eller stöta emot dörren. Rymmer skrivbord, bokhylla och en eller två fåtöljer

Radhus med 4 Rum och Kök, 111 kvm. Kök och vardagsrum på entréplanet kan användas oberoende av varandra. Det går också

att avskilia ett gästrum

eller ett litet hobbyrum. De egna rummen på övervåningen kan nås utan att man behöver gå genom kök eller vardagsrum. (Exempel: Bostadslaget Arkitekzer AB)

76 Olika boendefonner

boende

Vârdhem, tillfälligt

Enkelrum i grupp

kring gemensamt kök och vardagsrum, personal dygnet runt. Enkelrum 25-30 kvm. Gemensamma rum ca 10 kvm/person.

Viktiga egenskaper:

Eget rum * Egen entré, eget badrum, bostadslikt. * -

Rummet bostadsfimktioner sängbord,

rymmer grundläggande säng, skrivbord, att ta emot besök bokhylla, möjlighet (matbord eller ett par fåtöljer). * att sovalkov med Möjligt avskilja fönster. * att inreda med pentry. Möjlighet

Med detta att klara på 25-30 kvm. Det motsvarar mogod planlösning går dem sjukhemsstandard eller studentbostadsstandard.

Gemensamma rum * Näraliggande, lätt tillgängliga från de egna rummen. Mitt i gruppen. * Ljusa, vackra rum. rymliga, * och Två samvarorum kan avskiljas (t. ex. kök vardagsrum). * Tvättstuga. Utrymmen för personal. Förråd. * Solig uteplats/balkong.

Alternativa lägen

I Ett eller

bostadsmiljo. flera våningsplan

i ett eller ett hus, i ett kvarter eller en bostadsflerfamiljshus, eget beläget STUPP-

I bostadsmiljö. Ett eget hus eller intill ett bostadskvarter. på egen tomt, egen husgrupp

- Avskilt. Ett eget hus husgrupp tomt avskilt från bostadsbebyggelsen. på egen

Olika 77

boendeformer

Enkelrum 28 m2. Det går att avskilja eller att avskil ja en ljus sovalkov.

en kokvrå med fönster, Det gör enkelrummet bostadslikt, och anpassbart till individuella önskemål och behov.

Ett eller flera våningsplan i ett flerfamiljshus eller ett eget hus. De sex enkelrummen och de gemensamma rummen kan slås samman till ett bostadsplan med två vanliga

treor och en tvåa. (Exempel: Egen bostad Karin Lidmar Arkitekt SAR)

8 Sammanfattande diskussion

Psykiatriutredningen har enligt sina direktiv i uppdrag att särskilt uppmärksamma de behov av psykiskt långtidssjukas bostäder av olika har i detta slag. Utredningen sammanhang kunnat konstatera att om stördas boende frågor psykiskt hittills rönt en liten Trots att utmycket uppmärksamhet. vecklingen mot en avinstitutionalisering inom den psykiatriska vården i mer än två decennier har inte pågått utredningen kunnat finna skrifter eller motsvarande som särskilt några behandlat om stördas boende i samhället. frågor psykiskt Syftet med denna rapport har därför varit att redovisa en del fakta om de stördas boendesituation i deras psykiskt dag, behov samt deras rättigheter när det gäller en god bostad i en god Vi har också försökt de boendemiljö. klarlägga problem, hinder och som finns för att undermöjligheter en fortsatt i stödja utveckling positiv riktning. Den stördes rätt till en är en psykiskt egen bostad grundläggande och viktig fråga att göra synlig, känd och allmänt accepterad. Vi har därför redovisat olika verkexempel på samheter i bl.a. Örebro och Västerås kommuner hur man på kan gå till väga för att uppmärksamma och deras tillgodose behov av ett bra boende. Vi har också utifrån olika typsituationer exempel konkreta vad den gett på planlösningar gäller enskilda bostaden, gruppboendet, och kollektivlägenheten vårdhemmet. Vi har också försökt olika belysa aspekter på grannskapet, bostaden och den gemensamma boendemiljön som kan vara att beakta när det störviktiga gäller psykiskt da Detta för att och stimulans till personer. ge underlag boendeplaneringen lokalt. Vid seminariet framkom (se att mer än hälften kapitel 2) av de förtidspensionerade störda i åldrarna 16-44 psykiskt år lever i ensamhushåll med 17 i normaljämfört procent befolkningen och 40 procent saknar en nåra vän eller an-

80 Sammanfattande diskussion

hörig att vända till mot 17 i normalbefolkningen. sig procent Således lever relativt störda ensamma många unga psykiskt och isolerade. Det framkom också att det i planeringen för ett bra boende för psykiskt störda är oerhört att samman viktigt koppla boende, och fritid. Om den enskilde inte har sysselsättning eller på sin fritid någon meningsfull sysselsättning på dagtid så störs suddas ut och man kandygnsrytmen. Tidsbegrepp ske vänder på dygnet. Ensamhet och isolering skapar ångest och hallucinationer som tar i beteenden sig uttryck m.m., som kan störa grannar och andra i personens närhet. Erbjuds inte någon meningsfull finns det risk för sysselsättning att inte heller boendet fungerar. Behoven av boendeformer i kombination med anpassade möjligheter till för störda är sysselsättning psykiskt personer i svenska samhälle. mycket dåligt tillgodosedda dagens Framför allt detta i unga människor som år drabbats gäller av och har kommit ut i arbetspsykiska störningar aldrig livet. Orsakerna till dessa brister är många. Den psykiatriska vården inte ha insett av eller tycks riktigt nödvändigheten saknat förmåga att förmedla de stördas behov av psykiskt i det utanför den vårdsituatiohjälp dagliga livet, egentliga nen. Kommunerna, som i dag har ansvaret även för de psykiskt stördas behov av olika boendeformer, har generellt saknat kunskaper om behoven av bostäder och sysselsättning för sina störda innevånare och har därmed inte haft psykiskt någon beredskap när behoven aktualiserats. Samarbetet mellan kommuner och landsting har fungerat dåligt eller inte alls. Detta har haft till att och arbetsformer följd strategier för ett stödboende med i allmänhet anpassat sysselsättning saknas inom kommuner och landsting. Här är det viktigt att få mer kunskap som vikten av att i av belyser planeringen den här boende beakta till en gruppens kopplingen meningsfull sysselsättning och fritid. Det borde heller inte vara särskilt komplicerat för landsting och kommun att gemensamt inventera vilka störda som har behov av ett psykiskt bättre anpassat boende i olika former. Örebro och Västerås kommuners arbetssätt borde här kunna stimulera till efterföljd.

Sammanfattande diskussion

Vid seminariet framkom också att drygt 7 000 av de psykiskt störda som i är inskrivna i sluten psykiatrisk vård dag saknar egen bostad. Eftersom många tusen av dessa patienter är under 65 år år det att i samarbete angeläget psykiatrin med aktivt verkar för att dessa patienter får en socialtjänsten egen bostad var de än vårdas. Om de vårdas utanför hemortslänet måste initiera en utskrivningsprocess psykiatrin den ort där det enskilda vårdhemmet ligger. lämpligen på En i detta är vilken kommun som viktig fråga sammanhang är ansvarig för att dessa erhåller ett för dem anpassat boende. är det vistelsekommunen, dvs. Enligt socialtjänstlagen den kommun där institutionen som är ansvarig. ligger, Denna kommun är dock ofta inte intresserad av att planera ett boende för dem som vistas institution och kanske är på mantalsskrivna i andra kommuner. Men mantalsskrivningskommunen har i det här avseendet inga skyldigheter enligt bestämmelser och oftast vet man där inte socialtjänstlagens ens om att de finns, eller att de borde finnas med i underlaget för boendeplaneringen enligt kommunens bostadsföroch psykiatrin, som betalar söijningsprogram. Landstinget vistelsen t.ex. ett enskilt vårdhem, kan ha ett ekonomiskt på intresse av att den störde att bosätta sig i en hjälpa psykiskt viss kommun men denna kommun är inte ansvarig att hjälpa till förrän den enskilde har bosatt sig där. Dessa förhållanden utgör hinder för dessa människors möjligheter att få ett Ansvaret bollas mellan dem anpassat för eget boende. lätt olika kommuner och Detta är troligtvis också en landsting. till att de enskilda vårdhemmen hittills berörts förklaring relativt lite av avinstitutionaliseringen och den övriga utvecklingen under 1980-talet. Det är viktigt att ansvarsfrågan här klargörs. De störda har dessutom mycket svårt att själva psykiskt hävda bostadsmarknaden både när det gäller att få en sig på bostad och att kunna behålla den. Bostadsföretagen redovisar ofta en rad som i samband med olägenheter uppkommer till störda Det rättsliga skyddet uthyrning psykiskt personer. i bl.a. hyreslagen är inte tillräckligt och vräkningar av störda från kommunalt håll bli psykiskt personer rapporteras allt med vanligare. Upprepad försening hyresinbetalningar kan användas för att bli av med en icke önskvärd hyresgäst. Plan- och bygglagen reglerar också ett medinflytande som

82 Sammanfattande diskmsion

ibland används för att mot att i bostadsområskapa opinion den etablera t.ex. för störda. gruppboenden psykiskt Samtidigt redovisas från olika verksamheter (se psykia- triutredningens delbetänkande På Väg exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda, SOU 1991:47) erfarenheter av mycket positiva psykiskt störda som i sitt boende har ett stöd som kan personligt till att orsaker till och lindra hjälpa undanröja olägenheter verkningarna när de uppkommit. Ett bra boende med ett anpassat stöd och en är en meningsfull sysselsättning självklar rättighet om även de störda skall få del av psykiskt samhällets välfärd. Detta är också för en grunden god prognos i den psykiatriska behandlingen. Dessutom ger det dem möjlighet att leva ett liv med:

färre intagningar i sluten psykiatrisk vård, mindre medicinering, mindre tvång, - ökad möjlighet till rehabilitering, - ökad autonomi.

Rätten till för störda handlar den egen bostad psykiskt om grundläggande mänskliga rättigheten att kunna ett skapa sig eget hem. Kvaliteten i ett bra boende handlar om avvägningen mellan avskildhet och mellan ensamhet gemenskap, och kontakt, mellan att dra undan och att vara sig samman och mellan att klara och att få stöd. sig själv Frågorna om boendet och boendestödet för störda psykiskt kommer att behandlas i självfallet kommitténs slutbetänkande, som beräknas kunna under sommaren 1992. presenteras De stördas rätt till en bostad och psykiskt god ett väl anpassat boendestöd behöver dock redan nu. uppmärksammas Det behövs positiva för att stimulera den nödvändiexempel ga processen i kommuner och Vår är landsting. förhoppning att denna skall starta som leder rapport ytterligare processer till att fler störda kan del den psykiskt få av självklara rätten till en egen bostad. Ekonomiska stimulanser brukar också kunna starta processer. kan det därför sin Avslutningsvis vara på plats att påminna om det som beslutat Stimulansbidrag riksdagen om i samband med Ädelreformen. Detta även bidrag gäller psykiskt stördas behov av alternativa boendeformer. Social-

Sammanfattande diskussion 83

utskottets i detta därför att skrivning sammanhang förtjänar upprepas.

En stor och de

ofta

bortglömd grupp är människor som drabbats av Under ett psykiska störningar. drygt decennium har en krajiig utflyttning ägt rum från de stora Denna En mentalsjukhusen. pågår fortfarande. följd av utflyttningen från institutionerna är ett starkt

växande behov av alternativa boendeformer även

för

störda. Bland de boendeformer som sålunda

psykiskt

behövs kan nämnas olika former av gruppboende och

men också bostäder med bostadsgruppbostäder komplement.

Mot denna utskottet ett särskilt bakgrund föreslår att stimulera av Stimulansbidrag för utbyggnaden nya

boendeformer sjuka och fysiskt handikap-

för psykiskt pade. För detta ändamål bör staten avsätta 100 milkronor under vart och ett av de kommande

joner fem

åren, således sammanlagt 0,5 miljarder kronor.

(Socialutskottets betänkande l990/9l:SoU 9).

I kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150) säger regeringen sedan följande:

Vid behandlingen av propositionen 1990/91:14 om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m.m. uttalade Socialutskottet att det också behövs en kraftig av alternativa boendeformer för människor med utbyggnad av olika och för människor som fysiska handikapp slag drabbats av från institupsykiska störningar. Utflyttningen tionerna innebär att olika former av gemensamt boende behöver utvecklas b1.a. i form av gruppboende. För vissa kan också ett antal men grupper separata organisatoriskt och med vissa personalmässigt sammankopplade lägenheter vara En viss gemensamma utrymmen lämpliga. utbyggnad sker redan i av boendeformer för sjuka och dag psykiskt beslut om fysiskt handikappade. Riksdagens tydligare

84 Sammanfattande diskussion

ansvarsförhållande när det boendet för dessa grupper gäller kan nu antas påskynda utvecklingen och ansluter jag mig till utskottets bedömning att ett statligt stimulansbidrag bör utgå även för dessa När det alternativa grupper. gäller boendeformer för och psykiskt sjuka fysiskt handikappade utgår jag ifrån att utformning och innehåll måste planeras flexibelt utifrån de enskilda människornas behov. be- Jag dömer att samma bör för erhållande av stimuregler gälla lansbidrag till gemensamma boendeformer för psykiskt sjuka och fysiskt handikappade som för de tidigare nämnda gruppbostädema.

r _ j Riksdagens beslut

Riksdagen anvisar medel till ett särskilt stimuom 400 lansbidrag milj.kr. för budgetåret 1991/92 för att påskynda av utvecklingen gruppboende inom kommunerna och landstingen. Motsvarande bidrag förutsätts utgå under de

följande ma budgetåren, vilket innebär att sam-

manlagt 2 000 milj. kr. kommer att avsättas för detta ändamål. Bidraget lämnas med 500 000 kr. per enhet färdigställts kom. år 1991 och framöver.

ksom J

Riksdagen beslöt således i enlighet med socialutskottets förslag att utöka som kunde få del av detta personkretsen boendestöd så att även boendeenheter för och psykiskt sjuka fysiskt handikappade omfattades. utökades medels- Samtidigt ramen med 500 så att det nu ytterligare milj.kr. sammanlagt finns anvisat 2 miljarder kronor att utbetalas under fem år för att stimulera anordnandet av och andra gruppbostäder alternativa boendformer. I bilaga l redovisas regeringens förordning om tillfälligt statsbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer och i 2 om tillfalbilaga förordningen ligt statsbidrag för viss av sjukhem m.m. I ombyggnad 3 redovisas föreskrifter om bilaga Socialstyrelsens tillfälligt statsbidrag till anordnande av och andra altergruppbostäder nativa boendeformer.

Litteraturförteckning

Att institution - av och sociala bo på en inventering miljö Del rapport 3: institutionen. förhållanden. Allmånpsykiatriska Stockholm: PM 1988:54. Socialstyrelsen,

En av behov av Behovsinventering psykiatri. kartläggning boende/stöd/vårdalterrtativ hos inom och

patienter öppen

sluten vård 1989-05-01. i psykiatrisk Landstinget Alvsborg, 1989.

av långtidssjuka i Jönköpings Behovsinventering psykiskt lån: länsavd. Svenska slutrapport. Jönköping: Jönköpings kommunförbundet, Landstinget i Jönköpings län, 1988.

E. Bostäder livets olika skeden. Björklund, E., Edsjö, för Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1989.

Bo-boken; att bo med jiinktionsnedsåttningar. Stockholm: Centralkommitté, 1987. Handikappförbundens

Boende handikappade och långvarigt sjuka. för gamla, Stockholm: i samarbete med Boverket, SoS Socialstyrelsen PM 1988:22.

Bo villkor. Stockholm: Bepå egna Bostadsdepartementet. tänkande från för vissa boendefrågor avsearbetsgruppen ende äldre och mil. SOU 1987:78. handikappade

och långvar- Bostadsförsörjningen för gamla, handikappade Stockholm: i samarbete med Boigt sjuka. Socialstyrelsen verket, PM 1988:49.

86 Litteraturföneckning

J. Mitt i - Carlsson, förändringen en intervjuundersökning av inom sluten tidigare långtidsvårdade psykiatrisk vård. Stockholm: Stockholms Psykologiska institutionen, Universitet, 1985.

Creutzer, M., Grip, L. Bort från institutionen. Lar- Täby: son, 1988.

Creutzer, M., Grip, L., Karupää, M-A. Den nya hemtjänsten. Stockholm: 1986. Konsultförlaget,

Från till mentalsjukhus eget boende. Förändringen av den psykiatriska vården i Sundsvall 1943-1982. Stockholm: Spri rapport 109, 1982.

Hallands-projektet: en av rehabiliterade efterundersökning psykiatriska patienter 8-12 år

efter utskrivning. Växjö:

Landstinget Kronoberg, 1987.

Hughes, M. Från till villa i hemkommunen. Mentalsjukhus Dagbok från Töreboda. Stockholm: 1986. Spri,

Kajandi, M. Psykiatrisk slutenvårdi C-län. En undersökning av inneliggande psykiatriska patienters livssituation, resurser och behov. Uppsala: Institutionen Projekt öppen psykiatri, för psykiatri, 1987.

Karupää, M-A. Mötet med den psykiatriska patienten. Stockholm: Primärvårdsservice, 1987.

Krav på förändring synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. Delbetänkande från SOU psykiatriutredningen, 1991:78, Allmänna Stockholm. Förlaget,

Lidmar K. bostad - Reinius, Egen smålågenheter och kollektivbostäder för ungdomar. Stockholm: Bostadsdepartementet, ungdomsboendedelegationen, 1987.

Litteraturföneckning

Lidmar Reinius, K., Rydberg-Mitchell, B. Gruppboende för och oberoende - diskussion om av gemenskap utformning kollektiva bostäder service och vård. Stockholm: Statens för råd för 1986. byggnadsforskning,

Nilsson, I-B. Från till i

Hålahults sjukhem gruppboende

och Örebro. Institutionen för

Lindesberg Oreöro: politik

med förvaltning, Högskolan i Orebro, 1988.

och patientenkät avseende långtidsvårda- Patientinventering de inom vård. Landstinget Gävleborg: patienter psykiatrisk Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, 1990.

På - inom verksamheter Väg exempel på förândringsarbeten för psykiskt störda. Delbetänkande från psykiatriutredningen, SOU 1991:47, Allmänna Förlaget, Stockholm.

- av Stängningen turerna kring nedläggningen Sundby sjukhus. nr 2, 1990. Pockettidningen R,

Stöd och störda - ett samordning kring psykiskt kunskaps- Delbetänkande från psykiatriutredningen, SOU underlag. 1991:88, Allmänna Stockholm. Förlaget,

Topor, A. Tvetydighetens tid: dokumentation från ett boendekollekti vprojekt för äldre långtidsvárdade mentalpatienter: ett mellan socialdistrikt 7 och Enskedesamarbetsprojekt sektor. FoU-byrån, Skarpnäcks psykiatriska Hägersten: Stockholms socialförvaltning, 1988.

Bilaga

SFS 1991:1280

Förordning om tillfälligt statsbidrag till anordnande av

och andra alternativa boende-

ruppbostäder

ormer;

utfärdad den 12 september 1991.

Regeringen föreskriver följande.

l § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag för att anordna gruppbostäder och andra alternativa boendeformer för åldersdementa och andra äldre samt handilångtidssjuka fysiskt kappade, psykiskt sjuka och som avses i l § personer lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

2 § statsbidrag för anordnande av boende enligt 1 § lämnas med 500 000 kronor boendeenhet som under åren per fårdigställts 1991-1995 och som uppfyller kraven i 3 § förordningen (1991:149) om allmänna förutsättningar för statligt stöd vid nyoch ombyggnad av bostäder. Bidraget länmas inom en ram om 400 000 000 kronor för vart och ett av åren. Om bidrag ett år har lämnats med ett som belopp understiger ramen för det året, får ramen för bidraget påföljande år ökas med det belopp som inte utnyttjats.

3 § Med boendeenhet enligt 2 § avses ett mindre antal bostadslägenheter där de boende har tillgång till personalstöd och gemensamma för måltider och samvaro. utrymmen matlagning,

Jfr prop. l990/9l:150 (bil. 1:3), SoU25, rskr. 384.

90 Bilaga 1

4 § Beslut i fråga om bidrag enligt denna förordning meddelas av Ansökan skall styrelsen inom den tid socialstyrelsen. ges in till som denna bestämmer. Bidrag får inte beviljas för en boendeenhet för vilken det har beviljats eller samtidigt beviljas bidrag enligt förordningen (1991:1281) om tillfälligt statsbidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m.

5 § Beviljade bidrag betalas ut av socialstyrelsen till den som driver verksamheten i boendeenheten.

6 § Socialstyrelsen får besluta att ett utbetalat bidrag skall betalas tillbaka om oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden har förorsakat att bidraget felaktigt beviljats.

7 § Pâ eller riksrevisionsverkets är den socialstyrelsens begäran som stöd denna förordning skyldig att tillhandahålbeviljats enligt la det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning.

8 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

9 § Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den l oktober 1991. Bidrag enligt får dock lämnas för tiden från och med den 1 förordningen januari 1991.

Pâ regeringens vägnar

BENGT LINDQVIST Karl-Ingvar Rundqvist (Socialdepartementet)

Bilaga

SFS 1991:1281

Förordning

tillfälligt statsbidrag för ombyggnad av sjukhem m.m.;

utfärdad den 12 september 1991.

Regeringen föreskriver följande.

1 § I syfte att Öka boendekvalitén för äldre, handikappade och långtidssjuka lämnas statsbidrag enligt denna för förordning ombyggnad och annnan av förändring sjukhem och andra som avses i l och 2 §§ vårdinrättningar lagen (1991:1402) om Övertagande av vissa och andra sjukhem vårdinrättningar, samt - andra långvårdsenheter och enskilda vårdhem med huvudsaklig omvårdnadsinriktning. statsbidrag länmas också för nybyggnad av särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20§ socialtjänstlagen (1980:620) samt av bostäder med särskild service enligt 21 § socialtjänstlagen. För att statsbidrag skall lämnas enligt detta stycke skall också kraven i 3§ om förordningen (1991:149) allmänna förutsättningar för statligt stöd vid och ny- ombyggnad av bostäder vara uppfyllda.

2 § statsbidrag enligt 1 § länmas med 500 000 kronor per tillkommande enbäddsrum eller som bostadslägenhet fárdigställts under åren 1992-1996. Bidraget länmas inom en ram om 200 000 000 kronor för vart och ett av åren. Om ett år har med bidrag lämnats ett belopp som understiger ramen för det året, får ramen för bidraget påföljande år ökas med det belopp som inte utnyttjats.

Jfr prop. 1990/91:150 (bil. 1:3), SoU25, rskr. 384.

92 2 Bilaga

3 § Beslut i om denna förordning meddelas av fråga bidrag enligt Ansökan skall inom den tid socialstyrelsen. ges in till styrelsen som denna bestämmer. Bidrag får inte beviljas för tillkommande enbäddsrum eller bostadslägenhet för vilka det har beviljats eller samtidigt beviljas bidrag enligt förordningen (1991:1280) om tillfälligt statsbidrag till anordnande av och andra alternativa boendeforgruppbostäder me.

4 § betalas ut av till den som Beviljade bidrag socialstyrelsen driver den verksamhet som anges i 1 §.

5 § får besluta att ett utbetalat bidrag skall betalas Socialstyrelsen tillbaka om oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden har förorsakat att bidraget felaktigt beviljats.

6 § På eller riksrevisionsverkets begäran är den socialstyrelsens som beviljats stöd enligt denna förordning skyldig att tillhandahålla det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning.

7 § beslut denna får inte över- Socialstyrelsens enligt förordning klagas.

8 § får meddela de föreskrifter som Socialstyrelsen ytterligare behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den l oktober 1992.

På regeringens vägnar

BENGT LINDQVIST

Karl-Ingvar Rundqvist (Socialdepartementet)

3 Bilaga

SOSFS 1991:21

Socialstyrelsens föreskrifter

om till anordnande av

tillfälligt statsbidrag

och andra alternativa boende-

ruppbostäder

ormer;

den 4 oktober 1991.

Bakgrund Riksdagen har beslutat att årligen avsätta 400 miljoner kronor under fem är för att stimulera och av utbyggnaden utvecklingen gruppbostäder och andra alternativa boendeformer för människor med demens och andra äldre Beslutet omfattar även långtidssjuka. psykiskt utvecklingsstörda m.f1., fysiskt handikappade och psykiskt sjuka. Regeringen utfärdade den 12 september 1991 en förordning (1991:1280) om tillfälligt statsbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer. Med stöd av 9 § nänmda förordning meddelar socialstyrelsen följande föreskrifter att tillämpas fr.o.m. den l januari 1991.

Gruppbostäder och andra alternativa boendeformer

Med gruppbostäder och andra alternativa boendeformer avses ett mindre antal bostadslägenheter där de boende har tillgång till personalstöd och gemensamma utrymmen för matlagning, måltider och samvaro. Nedan används ordet boendeenhet som en gemensam benämning för och andra alternativa gruppbostäder boendeformer.

94 Bilaga 3

Bidragets storlek

Bidrag utgår med 500 000 kronor per boendeenhet som färdigställts under åren 1991-1995. Enheten är färdigställd då den tagits i bruk av personalen och de boende.

Ansökan om bidrag, utbetalning m.m. Ansökan görs av den som driver verksamheten. Ansökan skall vara inkommen till senast den l februari året efter socialstyrelsen det att boendeenheten tagits i bruk. Socialstyrelsen prövar ansökan kalenderårsvis och meddelar beslut samt utbetalar beviljade bidrag senast den 30 juni året efter det att boendeenheten tagits i bruk. Bidraget utbetalas till den som driver verksamheten. Det kan vara kommuner och landsting. Bidrag utgår också till enskilda som bedriver verksamhet i t.ex. kooperativ, stiftelse eller i annan form. Bidrag utgår inte för en boendeenhet för vilken bidrag enligt förordningen (1991:1281) om tillfälligt statsbidrag for viss ombyggnad av sjukhem m.m. har beviljats.

Ansökningshandlingar Ansökan om tillfälligt statsbidrag skall inlänmas på särskild blankett (SoSB 70180). Till ansökan skall bifogas bevis om bygglov och beslut om statligt bostadslån eller annan dokumentation som visar att villkoren i 3 § förordningen (1991:149) är uppfyllda.

Grunder för av ansökan bedömning Bostadslägenheterna i boendeenheten skall uppfylla kraven i 3 § föordningen (1991:149) om allmänna förutsättningar för statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder. 3 § Bostäder i byggnadsprojektet skall vara avsedda för permanent bruk och självständigt boende. I fråga om bostäder som skall upplåtas med skall det hyresrätt självständiga boendet garanteras genom hyresavtal av normalt slag. Mindre avsteg från kraven får göras i fråga om bostäder som är avsedda för speciella ändamål eller om det annars finns särskilda skäl. Lägenheterna skall uppfylla de grundläggande krav på utrymmes- och utrustningsstandard som följer av bestämmelserna i plan- och (1987:10). Kraven skall bygglagen

Bilaga 3 95

anses uppfyllda om bygglov har lämnats för projektet. I fråga om särskilda boendeformer för äldre får en lägenhet bestå av ett rum och kokskåp, utrymme med toalett och dusch samt under att entréutrymme förutsättning l. lägenheten har en sådan storlek och utformning att den kan användas av en rullstolsburen och person 2. den lägre standarden i lägenheten kompenseras av gemensamma utrymmen for matlagning, måltider och samvaro och med utrustning som finns där. När det gäller gruppbostäder för åldersdementa får undantag göras från kravet i tredje köksutruststycket på ning i varje lägenhet. Boverket får meddela ytterligare föreskrifter för tillämpningen av denna paragraf.

Övriga bedömningsgrunder

* Boendeenheten skall bestå av ett mindre antal bostadslägenheter där de boende har tillgång till personal för vård och omsorg och for gemensamma utrymmen matlagning, måltider och samvaro. Boendeenheten skall den enskildes behov av tillgodose valfrihet, trygghet och integritet samt planeras och utformas så att den enskilde kan bo kvar trots ett tilltagande behov av service och vård. Boendeenheterna skall vara tillgängliga för personer med rörelsehinder och andra handikapp. Institutionsliknande boendeformer bör undvikas. Antalet lägenheter per boendeenhet skall och alltför begränsas många boendeenheter bör inte lokaliseras i direkt anslutning till varandra.

Beträffande gruppbostad som särskild omsorg enligt omsorgslagen (1985:568) gäller det som sagts i propositionen 1984/85: 176 med forslag till lag om särskilda omsorger om utvecklingsstörda. Detta innebär att * riktmärket fyra gäller för antalet bostäder som kan ingå i en boendeenhet, institutionsliknande boendeformer skall undvikas samt att flera gruppbostäder inte skall i omedelbar närhet placeras av varandra.

96 Bilaga 3

Återbetalning av bidrag

Om bidrag felaktigt beviljats på av att sökanden länmat grund oriktiga eller ofullständiga uppgifter kan socialstyrelsen besluta att utbetalt bidrag skall betalas tillbaka.

Granskning av verksamheter Enligt 7 § förordningen (1991:1280) är den som erhållit stimulansbidrag att ge och riksrevisionsverket skyldig socialstyrelsen underlag för granskning.

Överklagande

Socialstyrelsens beslut enligt förordningen (1991: 1280) kan inte överklagas.

Uppföljning har att noga följa effekterna Socialstyrelsen regeringens uppdrag av stimulansbidragen.

Dessa föreskrifter tillämpas från och med den 1 januari 1991.

(fvarsson, Ording, Hájgdrdf Gadd, Brusén, Gillman.

Söderström,

(A1dre- och handikappenheten)

(föredragande).

KUNGL. BIBL. 1992 -02-0 3 STOCKHOLM

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. Finansiell tillsyn. Fi. Fö. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju.

PMÅS-“N”

Miljölagstifmingen i framtiden. M. 35. Några fragor i anslutning till en arbetsgivarperiod Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. S. Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 7* . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37.Räkna med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljöräkenskaper. Fi. 7. Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38. Räkna med miljön! Förslag till natur- och och galoppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 39. Säkrare förare. K. 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10. Affarstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och regel 1. Affärstidema. Bilagedel. C. ringskansli. C. l2.Ungdom och makt. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och regel4. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. lnformationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster, m.m. S. styrning och ekonomi. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassiñkationer 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. Ju. 17.Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. S. säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 47. Pa väg - exempel på förändringsarbeten inom 18.Informationsstruktur för hälso- och sjukvården - en verksamheter för psykiskt störda S. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom intemationella organisationer. UD. 19. Storstadens trañksystem. Överenskommelser om 49. Bistånd genom internationella organisationer. trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex l. Det multilaterala bistândets organisationer. Malmöregionema. K. UD. 20. Kapitalkostnader inom försvaret. Nya fonner för 50. Bistånd genom internationella organisationer. finansiell styrning. Fö. Annex 2. Sverige och u-ländema i FN - en återblick. 2l.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieomrâdena, m.m. Ju. 51. Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träfiberrâvara. I. Annex 3. Särstudier. UD. 23.Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. 24.Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 53.Forskning och teknik för flyget. Fö. 25.Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med 54. Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. U. en friare närnndorganisation. C. 55. Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö 26.Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En och utveckling - UNCED 1992. M. analys av rättsläget och det statliga regelverkets 56. Kompetensutveckling - en utmaning. A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen - finansierings- 27. Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58. Ett nytt turistråd. I. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- 59. Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. rensförhällandena i 61 branscher. Del 1 och 2. C. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. 29. Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. kommunala och landstingskommunala anställningar. 60. Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C. 30. Särskolan -en primärkommunal skola. U. 61. Statens bostadskredimämnd - organisation och 31. Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. dimensionering. Bo. U. 62. Vissa särskilda fragor beträffande integritets- 32.Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. skyddet på ADB-områdeL Ju.

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63. Tillsynen över hälso- och sjukvården. S. 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. 65. Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. 66. Hemslöjd i samverkan. I. 67. Samhall i går, i dag, i morgon. A. 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg frân statlig reglering m.m. C. 69. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamhcten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. C. 70. Ombudsman för barn och ungdom. S. 71. Teaterns kosmadsutveckling 1975-1990 med särskilda studier av Operan, Dramaten och Riksteatern. U. 72. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73. Vänersjöfarten. K. 74. Krediter för utveckling. UD. 75. Organiserad rasism. A. 76. Miljön och förpackningarna. M. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial › beräkning av miljöbelastning. Bilaga. M. 78. Krav på förändring - synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. S. 79. Det framtida uafiksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I. 83. FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. I. 84. smuggling och tullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden - förslag till friköpslag. Ju. 86. Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofficeramas pensionsålder och aldersstruktur. Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda - ett kunskapsunderlag. S. 89. Försäkringsrörelse i förändring 1. Fi. 90. Konkurrensneutral energibeskattning. Fi. 91.Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. Fö. 92. Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. S.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet På väg - exempel pá förändringsarbeten inom

verksamheter för psykiskt störda. [47] Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieontrâdena, m.m. [21] Tillsynen över hälso- och sjukvården. [63] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Ombudsman för barn och ungdom. [70]

Páföljdsfrâgor. Frigivning frân anstalt, m.m. [45] Krav pä förändring - synpunkter frän psykiskt

störda och anhöriga. [78] Vissa särskilda fragor beträffande integritetsskyddet pä ADB-omrâdet. [62] Stöd och samordning kring psykiskt störda Fastighetsleasing. [81] - ett kunskapsunderlag. [88]

Historiska arrenden - förslag till friköpslag. [85] Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. [92]

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet

Den regionala bil- och körkonsadministrationen. [14] Statens roll vid främjande av export. [3] Storstadens trañksystem. Överenskommelser om

Bistånd genom internationella organisationer. [48] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. regionerna. [19] Det multilaterala bistandets organisationer. [49] Säkrare förare [39]

Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Vänersjöfarten [73]

Sverige och u-ländema i FN - en återblick. [50] Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3.

Särstudier. [51]

Finansdepartementet

Krediter för utveckling. [74] Finansiell tillsyn. [2]

sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och

Försvarsdepartementet galoppsporten. [7]

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för Beskattning av kraftföretag. [8] finansiell styrning. [20] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33] Tre expertrapporter. [27]

Forskning och teknik för flyget. [53] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö-

Yrkesofñceramas pensionsålder och âlderssmiktur. [87] räkenslcaper. [37] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö-

Kartläggning och probleminventering. [91] räkenskaper. Bilagedel. [38]

Alkoholbeskattningen. [52]

smuggling och tullbedrägeri. [84]

Socialdepartementet Försäkringsrörelse i förändring l. [89]

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- Konkurrensneutral energibeskattning. [90]

ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9]

Utbildningsdepartementet

Infonnationens roll som handlingsunderlag - styrning Särskolan -en primärkommunal skola. [30] och ekonomi. [l5]. Statens arkivdepäer. En utvecklingsplan till är 2000. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och [31] informationsteknologi. [16]. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54] laing och Spris utvecklingsprojekt. [l7]. Att förvalta kulturmiljöer. [64] lnformationsstruktur för hälso- och sjukvården - en Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] utvecklingsprocess. [18]. Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom med särskilda studier av Operan, Dramaten sjukpenningförsäkringen. [35] och Riksteatern. [71] Aborterade foster, m.m. [42] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46] pedagogisk resurs. [72]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Olika men ända lika. Om invandrarungdomar i det

mångkulturella Sverige. [60] Flykting- och immigrationspolitiken. [l] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Spelreglema på arbetsmarknaden. [13] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Kompetensutveckling - en utmaning. [56] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Arbetslöshetsförsäkringen - ñnansieringssystemet. [57] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Samhall i går, i dag, imorgon. [67] Särskild bilaga. [69] Organiserad rasism. [75] Kommunalt partistöd. [80]

Bostadsdepartemntet Miljödepartementet

E11 nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Miljölagstiftningeni framtiden. [4] Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Statens bostadskredimämnd - organisation och Sekretariatets kartläggning och analys. [5] dimensionering. [61] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Ny hyreslag. [86] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992. [55]

Industridepartementet Miljön och förpackningarna. [76]

Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser Översyn av lagstiftningen om träñberråvara. [22] för förpackningsmaterial - beräkning av Ett nytt turistråd. [58] Hemslöjd i samverkan [66] miljöbelastning. Bilaga. [77] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. [83]

Civildepartementet

Affarstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [11] Ungdom och makt.[l2] Visst går det an! Del l, 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurrensförhâllandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kommunala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny

organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny

organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59]