Det dolda kulturarvet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ik

ppi

Det dolda

kulturarvet

Litografi Örjan Wikström av

Betänkande

av Utredningen om Dialekt- och ortnamnsarkivens

i

samt svenskt visarkivs verksamhet och organisation

S IBM

Statens offentliga utredningar

@@ 1992 142

w

Kulturdepartementet

Det dolda kulturarvet

Av Åke

Hvenstrand

Betänkande av Utredningen Dialekt- och

om ortnamnsarkivens samt svenskt visarkivs verksamhet och organisation Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också,på uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsänd-ningar av av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzcs kundtjänst l06 47 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13261-3 Stockholm1993

SOU 1992 142

Till statsrådet och chefen

för

Kulturdepartementet

Genom beslut den 19 december 199] bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, tillkalla särskild att en utredare med uppdraget att utreda förslag dialekt- och om ortnamnsarkivens samt svenskt visarkivs framtida verksamhet och organisation, varefter undertecknad erhöll uppdraget. Medhjälpare och sekreterare har varit FD Eva Bergström, Göteborg. En central utgångspunkt är den Statskontoret 1990 framlagda av rapporten om DOVA-arkiven. Följande utredning fristående utgör en och förutsättningslös uppföljning denna rapport. Detta innebär av att av Statskontoret anförda fakta, uppgifter och synpunkter upprepas nedan annat än i de fall detta behövs för sammanhanget. Utredaren får härmed överlämna betänkandet Det dolda kulturarvet. Uppgiften är därmed slutförd.

Stockholm i december 1992

Åke Hyenstrand

SOU 1992142

Innehåü

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utredningsuppdraget 1l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statskontorets utredning 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det dolda kulturarvet 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Dialekter 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Folkminnen 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Ortnamn 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Personnamn, folkvisor och folkmusik 24 . . . . . . . . . . 4 De skilda enheterna inom DOVA 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 DOVAs verksamheter 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 FOrsknLng 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Långsiktiga forsknings- och publiceringsuppgifter . 5.3 Insamling 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Tillhanzlahållande 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Vården av kulturarvet 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Några allmänna kommentarer 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Den ideologiska grunden 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Om guldskatt och paradigm 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 De dolda potentialerna 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Ordbok över Sveriges dialekter 47 . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Den regionala splittringen 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Samordningsmöjligheter 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 DOVA och universiteten 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 DOVA och de långsiktiga forskningsföretagen. . . . 7.3 DOVA och Folklivsarkiveti Lund 50 . . . . . . . . . . . . 7.4 DOVA och Nordiska museet 51 . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll SOU 1992 142

7.5 DOVA och kulturmiljövården 53 . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 DOVA och Lantmäteriverket 53 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 DOVA och arkivväsendet 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Slutsatser 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Mot ett nytt DOVA 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 DOVAs synpunkter 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Vägvalen 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Rollspel och nätverk 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Ledningsfunktionen 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Sammanfattande problemanalys och konsekvenser 61 .

9 Överväganden och förslag 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

l Utdrag ur DOVAs anslagsframställning 1992-08-19. 67 . . . 2 Organisationstablå för DOVA enligt ovan 69 . . . . . . . . . . . 3 Förslag till organisation ett rekonstruerat DOVA 71 av . . . .

4 Fördelning av årsarbetskrafter och antal anställda

inom DOVA 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Karta 1 DOVA-arkivens verksamhet ortnamn 75 . . . . . . . . 6 Karta 2 DOVA-arkivens verksamhet dialekter 77 . . . . . . . . 7 Karta 3 DOVA-arkivens verksamhet folkminnen 79 . . . . . . 8 Karta 4 Förslag till storregional indelning av

DOVA-arkivens verksamhetsområden 81 . . . . . . . . . . . . . . 9 Statskontorets rapport 199010 SK90 sid. 1-10 83 . . . . . . .

SOU 1992 142

Förkortningar

För de skilda arkiven DAG Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg DAL Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund DAUM Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå OAU Ortnamnsarkivet i Uppsala OSD Arkivet för ordbok över Sveriges dialekter, Uppsala SMP Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn, Uppsala SVA Svenskt visarkiv, Stockholm ULMA Dialekt- och folkminnesarkiv i Uppsala

Övriga förkorm gu r

DlABAS Dialektgeografisk databas, Umeå DOVA DOVAs anslagsframställning I992-O8-l9 avseende medel 1992 för forsknings- och utvecklingsinsatser budgetåren l 993944 99596 FAF DOVAs Fördjupad anslagsframställning budgetåren 199394-199596 LMV Lantmäteriverket, Gävle LUF Folklivsarkivet i Lund NE Nationalencyklopedin NM Nordiska museet RA Riksarkivet RAÄ Riksantikvarieämbetet SFS Svensk författningssamling SK9O Statskontorets rapport 1990 10 SMS Statens musiksamlingar SOU Statens offentliga utredningar UHÅ Universitets- och högskoleämbetet

K ursi veradc avsnitt i texten zitgörøs citat. av

SOU 1992142

Sammanfattning

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv har enligt sin förordning till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, visor, folkmusik, folkrninnen och den svenska jazzens historia samt avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn allmänna kartor. Myndigheten består för närvarande av åtta arkivenheter, förkortade ULMA, OAU, SMP och OSD i Uppsala, SVA i Stockholm, DAUM i Umeå, DAG i Göteborg och DALi Lund. Ledningen utgöres av en styrelse med en ordförande och företrädare för närmast berörda universitetsämnen och hembygdsrörelsen. Till myndigheten finns knutet ett mindre sekretariat och en EAPA-enhet. Myndighetens verksamhet upptas till större delen av omfattande och i flertalet fall mycket långsiktiga publiceringsprojekt avseende ortnamn, personnamn, dialekter och medeltida ballader. Publiceringsverksamheten i övrigt i skilda skriftserier, monografier etc. är betydande. Utgångsmaterial är det insamlade materialet som arkiverats i

de skilda enheterna. Insamlandet material pågår kontinuerligt.

av nytt Folkminnesverksamhet finns framför allt i ULMA men även i DAG och DAUM. SVAs verksamhet omfattar till mycket stor del musikaliska folkminnen, till vilka även jazzen kan räknas. Insamlandet av folkminnen i övrigt är ringa del i den totala verksamheten, en särskilt vid jämförelse med den språkliga delen. Utredaren kan konstatera att en stor del av verksamheten i DOVA utgår från olika beslut som fattats för länge sedan. Den har kommit att avlägsna sig från viss universitetsforskning, särskilt den moderna etnologin. I viss mån gäller detta även språkforskningen, i mindre grad namnforskningen. Vad gäller ortnamn har myndigheten ett särskilt vårdansvar vilket utövas i samarbete med Lantmäteriverket och Riksantikvarieämbetet. Utredaren finner vissa obalanser i verksamheterna mellan publiceringsverksamhet, forskning, insamlande och regional fördelning. Delar av de resurskrävande publiceringsprojekten, särskilt ortnamnsserierna, bör omprövas beträffande ambitionsnivåer, Insamlandet av

10 Sammanfattning SOU 1992 142

folkminnen och dialektmaterial bör göras mera nuzidsinriktat. De kombinerade kvalitativa och kvantitativa metoder som används kan med fördel prövas för insamlande av material som kan ligga till grund för en analys av dagens kulturella mönster och därmed bli av stor betydelse för samhället. För att förstärka folkminnesdelen tillika den regionala verksamheten föreslår utredaren att folklivsarkivet i Lund, LUF, tillföres DOVA 1994-07-01. l regionalt avseende föreslår utredaren vidare ett tydligare ansvarstagande för södra och västra Sverige såtillvida att för dialekter och folkminnen klargöres två större områden för arkivavdelningarna i Lund DAL+LUF och Göteborg DAG jfr kartbilaga. Verksamheten inom svenskt visarkiv har här närmare analyserats. Särskilda behov av detta synes föreligga och verksamheten skiljer sig något från den inom det övriga DOVA. Utredaren kan konstatera att SVA har påfallande samhörighet med DOVAs övriga delar. SVA skulle kunna avskiljas från myndigheten, men något konkret förslag till annat huvudmannaskap framlägges Vad gäller intern organisation föreslår utredaren en förstärkt ledningsfunktion med verkschef och samhällsinriktttd styrelse och viss Placeringen föreslås till Stockholm med ökning av kanslifunktionerna. Uppsala andra alternativ. Den nuvarande styrelsen föreslås bli som omvandlad till vetenskaplig nämnd och de till varje arkiv knutna en rådgivande nämnderna föreslås bestå. Vidare föreslås att de båda långsiktiga forsknings- och publiceringsföretagen OSD och SMP placeras direkt under verksledningen för att snabbare utgivning skall möjliggöras. Utgivandet av ortnamnsserierna bör organiseras fastare inom OAU. Personnamnsforskningäven avseende nyare tid. föreslås bli koncentrerad till Uppsala. en, Utredaren föreslår vidare genomgripande datorisering av det inen samlade materialet. vad gäller ortnamnen i nära samarbete med Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata. DOVAs ställning i de vetenskapliga nätverken bör förstärkas genom projekt. Rollen som förvaltare av den ickemateriella delen av kulturarvet måste förtydligas i relation till universiteten, kulturmiljövården, Nordiska museet och andra samt vara baserad på en nutidsorienterad verksamhetsidé.

SOU 1992 142 11

Utredningsuppdraget

DOVA, förkortning för Dialekt- och ortnamnsarkiven svenskt samt visarkiv, bildades år 1970 genom sammanslagning Dialekt- och av ortsnamnsarkivet i Lund, Svenskt visarkiv, Ortnamnsarkivet i Uppsala samt Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala. Sedermera har till myndigheten förts Dialekt och folkminnesarkivet i Umeå 1971, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg 1974 och 1979 samt de båda långsiktiga forskningsföretagen Ordbok över Sveriges dialekter och Ordbok över Sveriges medeltida personnamn 1984. DOVA blev i egenskap av myndighet under regeringen med färre än 100 anställda föremål för översyn av statskontoret i samråd med riksrevisionsverket 1987. I rapporten l98823 föreslog Statskontoret att det borde utredas huruvida DOVA-arkiven organisatoriskt kunde knytas till universiteten de orter, till vilka de är förlagda. Detta ledde till att regeringen 1989 uppdrog Statskontoret i samråd att med UHÄ utreda möjligheterna till detta. I l99010 förapporten reslog Statskontoret att DOVA skulle administrativ koppling ges en till högskolan. Efter remissbehandlingen fann dock regeringen att ytterligare överväganden borde ligga till grund för framtida organien sation. Statskontorets rapport utom dess bilagor bifogas bilaga 9. Den här föreliggande utredningens kommittédirektiv Dir. 1991 120 kan i korthet tolkas enligt följande

att betrakta DOVAs verksamhet i ett breddat perspektiv, att överväga verksamhet och mål vid såväl hela myndigheten - som vid de olika arkiven, att analysera DOVAs ställning i ett vetenskapligt nätverk, bl.a. med universiteten, att analysera DOVA i relation till kulturmiljövården - I direktivet framhålls att översynen bör grundas på överväganden hur man bäst kan främja det samlade arbetet med arkiv, forskning, undervisning och bevarande ifråga dialekter, ortnamn och visor i om landet. Mot sådan bakgrund bör .Statskontorets tidigare utredningsen

Utredningsugøpdraget SOU 1992 142

förslag och uppställda organisationsalternativ prövas och de angivna

remissyttrandena utvärderas Utredningen skall förutsättningslös och pröva skilda alternativ vara bakgrund verksamhetens styrka och målsättning. Direktiven mot av anvisar vidare särskild uppmärksamhet på ortnamnsfrågor. DOVAs verksamhet och organisation är reglerad i Förordning med instruktion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visar-

kiv; utfärdad den l4juli 1988 SFS 1988969. Myndighetens uppgifter redovisas enligt följande m.m. 1 § Myndigheten, dialekt och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv har till uppgift samla in, bevara, bearbeta och ut material om att ge dialekter, visor, folkmusik, folkminnen och personnamn, ortnamn, den svenska jazzens historia yttranden i ärenden om samt att avge fastställande och granska fäirslag till namn på allmänna av ortnamn kartor. [fråga folkminnen omfattar uppgiften inte vad som skall fullom göras annan myndighet. av Instruktionen omfattar i övrigt lednings och organisationsfrågor och ansvarsfrågor. Någon ytterligare precisering av uppgifterna ges inte. Detta innebär samhällsuppdraget är tämligen löst definierat att och myndigheten har möjligheter att inom sig tolka innebörden stora begrepp samla in, bevara, ut samt bearbeta material. I inav som ge struktionen saknas direkt anmodan att samla in i relation till ett en sarnhällsbehov eller samhällsförändringar. I instruktionen ges heller

inga tidsmässiga preciseringar jfr SK90, sid. 4 ff. Förordningen kan tolkas så, att insamlandet skall avse såväl äldre

tid nutid. I detta ligger även en insamlingsverksamhet som tar som sikte på den särskilda produktion kulturarv som dagens snabba av samhällsomvandling resulterar

DOVA är således myndighet med ett centralt samhällsuppdrag

en bildats sammanförande rad sinsemellan olikartade som genom av en arkivenheter. Detta innebär att de bakomliggande traditionerna är olika och präglade skilda forskarmiljöer. Befattningshavarna är av sin utbildning fotade i dessa skilda traditioner. genom Arkiven är dessutom olikartade vad gäller insamlingsprinciper och

registeruppläggning. Detta är naturligt med hänsyn till den disparata bakgrunden. Därför har det inte varit lätt att upprätthålla en gemenlinje. Mot denna bakgrund har utredningen dock funnit att sam

SOU 1992 142 Utredningsuppdraget 13

DOVA är en förhållandevis väl fungerande myndighet med innovativa idéer kring sin verksamhet. Mot bakgrund av det ickemateriella kulturarvets betydelse berör utredningen en central kulturfråga. Det känns därför för utredaren otillfredsställande att så kort tid kunnat disponeras i ärendet. Sarnrådsförfarandet hade kunnat utvecklas betydligt. Det är dock sannolikt att en större fördjupning kommit att innebära ett annat förslag än det som här föreläggs. Utredarens utgångspunkt har varit att bibehålla investerat kapital genom att i första hand utgå från och pröva befintlig organisation och dess förutsättningar. Visserligen har vissa problem yppat sig, det men kan knappast förutses att dessa skulle lösas radikal och genom en snabb organisationsförändring med resursbesparing målsättning. som Utredningen har skett under loppet av maj-november 1992 men parallellt med annan yrkesverksamhet. Den totala effektiva tid som kunnat disponerats, inklusive sekreterarinsats FD Eva Bergström av och resor till samtliga arkiv, uppgår till drygt två månader. Samtidigt som utredningen pågått har inom DOVA omfattande budgetarbete skett, redovisat i Anslagsframställning etc 1992-08-19 och i den fördjupade anslagsframställningen FAF. Dokumentet Anslagsframställning avseende medel för forskningsoch utvecklingsinsatser budgetåret 199394-199596 behovsredøvisning inför 1993 års farskningsproposition 1992-08-18 innehåller förutom organisationsöversikter forskningsanalys och exempel en framtida önskade projekt och utvecklingsarbeten. Vissa delar detta av refereras i det följande. DOVA 1992, jfr bilaga l-2, utdrag. Dokumentet Dialekt- och ørmamnsarkiven samt Svenskt Visarkiv Fördjupad anslagsjframställning budgetåren 199394-199596 förkortat FAF i texten nedan innehåller en serie analyser av resultat, framtida inriktning och resurser. Förberedelserna för FAF inleddes redan i april 199] och samma år uppdrogs skilda personer i styrelse och på arkivchefsnivå att utarbeta analyser för kapitlet Utgångspunkter enligt följande Josef Rydén ULMA, OAU, DAL, DAG, DAUM, Folke Bohlin SVA, Sigurd Fries OSD, SMP, Sven B. Ek DOVA-arkivens organisation i Uppsala Åke Hansson datorisering. Analyserna, samt som föreligger i form av bilagor till FAF, kommenteras på skilda ställen nedan eller finns som underliggande material. Behoven av

14 Utredningszqøpzlrugct SOU 1992142

förstärkningar kan sammanfattas i tre led mera arbetskraft för att fullfölja de långsiktiga publiceringsprojekten. att skapa nya inriktningar för att möta samhällets förändringar, samt att förbättra forskningsmöjligheterna mera allmänt. l huvudförslaget prioriteras det förstnämnda, något SVA-personal i särskild skrivelse till DOVAsom styrelsens personalföreträdare kritiserat som för passivt. Utredaren har tagit del av nämnda och andra inom DOVA-arkiven producerade dokument och får förutsätta att huvudlinjerna liksom DOVAs organisation är kända för läsaren, Det kan dock för säkerhets skull nämnas att DOVA består av åtta arkivenheter och leds av en ordförande och företrädare för berörda universitetsstyrelse med en ämnen och hembygdsrörelsen. Till varje arkiv finns dessutom en rådgivande nämnd. Utredaren har besökt samtliga arkiv, vissa ett flertal gånger, haft längre eller kortare överläggningar med arkivcheferna, flertalet styrelseledamöter, vissa professorer utanför DOVA, företrädare för kulturmiljövården, Nordiska museet, DlK-förbundet, TCO och andra. Kontakterna hade dock kunnat vara mera omfattande om tiden detta tillåtit. Aspekter kommit att beröras men som är betydelsefulla är som de nordiska och internationella kontakterna och sammanhangen.

SOU 1992142

utredning

2 Statskontorets

Statskontorets rapport 199010 förkortad SK90 utgör grunden läggande utgångspunkt till utredningen kan i detta sammanhang men av utrymmesskäl upprepas. Av utredningen framgår DOVAarkivens organisation och budgetförhållanden. Vidare framgår att DOVA-arkiven enligt gängse språkbruk inte heller kan betraktas som arkivinstitutioner i samma mening t.ex. riksarkivet, krigssom arkivet och landsarkiven. Statskontoret finner vidare att de fortlöpande kraven omprövning och förnyelse fordrar förstärkta funktioner och för resurser ledning och styrning. Vad gäller organisation diskuterar statskontoret två alternativ, ombildning till en nationell inrättning vid universitetet i Uppsala, att DOVA-arkiven knytes administrativt till universitetet i Uppsala. Statskontoret anför Alternativ I innebär att DOVA-arkiven ombildas till s.k. en nationell inrättning vid universitetet i Uppsala enligt 16 kap. 13 § högskoleförzørdningen. Modellen kräver emellertid att ansvarsfördelningen mellan universitetets .styrelse och den särskilda DOVAstyrelsen kan godtagbar utformning vad arbetsgivarges en avser ansvaret DOVA-personal på andra orter än Uppsala. I praktiken kräver modellen också att DOVA-arkiven även ifortsättningen finansieras genom .särskilda medelsanvisningar, inom eller utom anslaget till forskning och forskarutbildning. i högskolan. Alternativ 2 innebär att DOVA-arkiven administrativt knytes till universitetet i Uppsala ett åliggande för universitetet genom att svara för kansliuløpgifter åt .styrelsen och verksledningen EAPA-funksamt tioner vid DOVA-arkiven. Former och kostnadsersättning för det samarbetet regleras lämpligen i ett avtal mellan parterna. Statskontoret föreslår att det andra alternativet läggs till grund för det fortsatta arbetet med förnyelsen DOVA-arkivens och inre av yttre organisation. I detta ligger förslaget inrättande tjänst om av som verkschef med direkt ledningsansvar även för nuvarande verksamheter i Uppsala. Det ekonomiska utrymmet för detta bör enligt ut-

16 Statskontorets utredning SOU 1992 l 42

redningen skapas omprövning verksamheten i samband med genom av generationsskiftet bland arkivcheferna under 1990-talet. I remissyttrandena framhåller Nordiska museet NM att ledningsfunktionen enligt förslaget blir splittrad och ser fördelar i att DOVA förenas med verksamheter liknande art som finns utanför av myndigheten. NM förordar ett samgående mellan samtliga folkminnesarkiv under NM och pekar betydande rationaliseringsvinster därmed, verksamheten även kan knytas närmare till det för samt att projektet för samtidsdokumentation, museerna gemensamma SAMDOK. Vidare framhålles gemensam strävan mot samordning en datorisering och inspelning. NM framhåller vidare att riksav antikvarieämbetet bör överta huvudmannaskapet för Ortnamnsarkivet Statens musiksamlingar och Visarkivet förenas under gemensamt att samt huvudmannaskap. Statens musiksamlingar SMS ansluter sig till statskontorets alternativ 2 och finner därmed att DOVAs fortsatta ställning som självständig myndighet föredra. SMS ställer sig vidare tveksam är att till förslaget arkivcheferna skall ha ställning som verkschef att en av för hela myndigheten administrativ knytning till Uppsala unisamt en versitet. Universitets- och högskoleämbetet UHÄ tillstyrker förslaget

service med EAPA-funktioner DOVA-arkiven kommer att tillatt handahållas universitetet i Uppsala. Uppsala universitet förklaav sig villigt åta sig dessa uppgifter under förutsättning att full rar att kostnadstäckning erhålles. Universitetet finner det dock angeläget med fortsatt utredning DOVA-arkivens förhållande till universiteen om Även Riksrevisionsverket tillstyrker alternativ ten. Statstjänstemannaförbundet avstyrker förslaget om en administrativ anknytning till Uppsala universitet med hänsyn till att en nu väl

fungerande EAPA-enhet med samlad kunskap och myndighetskännedom svårligen kan ersättas. Den nuvarande sammanhållningen skulle

sannolikt förlorad. Även Saco anser att de problem statskontoret identifierat knappast kommer att lösas en administrativ koppgenom ling till Uppsala universitet. Ledningsfunktionen bör dock förstärkas

inte att verkschefen samtidigt skall upprätthålla tjänsten men genom arkivchef. Samma uppfattning framföres av DIK-förbundet. som Riksarkivet RA instämmer i behovet stärkt ledningsfunktion av inte detta sker omvandling en arkivchefstjänst. men att genom en av RA kan vidare heller instämma i förslaget med en administrativ

anknytning till Uppsala universitet.

SOU 1992 142 Statskontorets utredning 17

Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer vill slå vakt om DOVA som självständig myndighet, förstärka ledningsfunktionen och öka samverkan med andra institutioner och myndigheter, t.ex. Riksantikvarieämbetet, Statens Lantmäteriverk och Nordiska museet. Ämbetet i detta vinster vad gäller forskning och kulturser miljövård och förutsättningar för en behövlig förnyelse. l sitt eget yttrande 1990-08-29 framhåller DOVA att myndighetens nuvarande huvudstruktur i stort sett är bra men instämmer i

Statskontorets bedömning det finns behov förstärka lednings-

att

funktionen. Av ekonomiska skäl avstyrker dock DOVA att en tjänst

som verkschef inrättas och föreslår i stället att styrelsens ordförande alltjämt skall vara myndighetens chef biträdd av en kanslichef.

D0 VA tillstyrker att DOVA alltjämt skall vara en .självständig myndighet vilket innebär att alternativ 1 avförs från fortsatta överväganden, att alternativ 2 läggs till grund för det fortsatta arbetet med förnyelse av myndighetens yttre och inre organisation avsnitt 6, att styrelsen får uppdrag att på eget ansvar utforma de riktlinjer som behövs för verksamhetens inre organisation och annan ansvarsfördelning avsnitt 6, att instruktionen ändras så att styrelsen och verksledningen får hela ansvaretfiir verksamheten avsnitt 6, att ärenden som avses i 30 § verksñirordningen får överklagas hos universitets- och. högskoleämhetet 6, samt att medel för myndighetens verksamhet även framdeles anvisas under anslagen fZir kulturverksatnhet, Litt G avsnitt 7.

D0 VA hemställer

att medel för en tjänst som kanslichef tillförs D0 VA from. den

I juli 1991, att instruktionen ändras med föreskrift att en kanslichef skall finnas vid myndigheten fr..tn. den [juli 1991, samt att arvodena till styrelsens ledamöter -frätnst ordföranden och vice ordföranden höjsfr.o.m. den [juli 1991. -

l8 Statskontorets utredning SOU 1992 l42

Remissomgången med anledning av Statskontorets rapport kan sammanfattas i vissa punkter, där de olika yttrandena visar viss eller full samstämmighet, nämligen att verksamheten bör förnyas ledningsfunktionen bör förstärkas med verkschef en administrativ anknytning till Uppsala universitet löser problemen en verkschef bör samtidigt upprätthålla tjänst som arkivchef samverkan mellan andra institutioner och myndigheter bör förstärkas Det samlade intrycket är att DOVA bör bibehållas som samlad myndighet. Nordiska museet ar den retnissinstans som starkast förordat en uppdelning.

SOU 1992142

3 Det dolda kulturarvet

3.1 Inledning

Man kan med en grov förenkling tala om det materiella och det ickemateriella kulturarvet. Det senare kan även kallas det dolda eller andliga kulturarvet. Människor lever i en både fysisk och social miljö. Det dolda kulturarvet agerar i samhället och för samhällsmedborgarna i dessa båda miljöer. l detta sammanhang, dvs. för DOVAs del, har det dolda kulturarvet definierats som eller begränsats till vissa folkliga funktioner, upplevbara kanske främst genom hörsel dialekt, ortnamn, personnamn, folkminnen, musik och visor. l stor omfattning är dock allt detta knutet till en fysisk miljö eller plats. Det dolda och det synli ga kulturarvet samverkar och förutsätter varandra. Utan det dolda kan inte det synliga upplevas eller tvärtom. Dagens allmänna begrepp kulturmiljö kan därmed vara hämmande om associationen begränsas till enbart det synliga, dvs. kulturlandskapet och dess innehåll. Landets kulturmiljöskydd genom lagstiftning avser främst minnesmärken, bebyggelse och landskapsavsnitt. Vad gäller det dolda kulturarvet kan ortnamnen sägas ha ett visst skydd genom den roll Lantmäteriverket har givits i samverkan med DOVAs ortnamnsarkjv. Flera motioner i Riksdagen har väckts beträffande frågan om en särskild ortnamnslag. Dessa har hittills avslagits. Denna fråga skulle dock behöva en närmare analys. En tänkbar väg vore måhända sären skild tilläggsparagrafi kulturminneslagen.

Övriga delar det dolda kulturarvet saknar egentligt lagskydd

av såvida inte en klar koppling till särskild företeelse i terrängen finns, t.ex. ett fast naturföremål till vilket åldrigt bruk eller tradition är knuten block, jättekast, tandvärktall etc. En väg mot tydligare markering av det dolda kulturarvets värden och betydelse bör skapas genom förståelse. Grundskolan kan här spela en viktig roll liksom massmedia.

20 Det dolda kulturarvet SOU 1992142

Den centrala utgångspunkten måste vara den, att kulturarvet består av samverkande dolda och synliga delar och därmed utgör en sammanhängande helhet- dock i ständig förändring.

3.2 Dialekter

Dialekt är en språkvariant gemensam för invånare inom ett geografiskt område, bygd, socken eller region jfr NE. Dialekten skiljer en sig såväl från riksspråket som angränsande dialekter avseende olika språkdrag fonologiska, morfologiska, lexikala och syntaktiska. Dialekter kan även benämnas folkmål, landsmål eller allmogemål. Inom ämnesinriktningar som språksociologi och sociolingvistik läggs en mera social aspekt dialekterna och deras förändringar. Dialektforskningen sysslar med faktorer bakom dialekters bildande, spridning och förändring. Bakom dessa ligger en språklig förändringsprocess i olika områden, vilkas politiska och ekonomiska förutsättningar kan variera och därmed påverka språket. Därmed kan förhållanden som lokal isolering eller dess motsats påverka språk och dialekter i olika riktningar. Den allt ökande kommunikationen och massmedias påverkan har under senare tid bidragit till dialekternas utjämning mot riksspråket. Dialektologin hade tidigare en antikvarisk inriktning med historiska förtecken. Dialekterna upptecknades och studerades i relation till varandra. Numera har forskningen en starkare lingvistisk inriktning. I detta avseende har en modernare sociologisk och demografisk inriktning intresserat sig för hur de olika språkbrukarnas sociala och ekonomiska situation, ålder och kön påverkat språkformer. Detta leder till större insikt om det språkliga arvet. Upptecknandet av dialekter i Sverige går tillbaka till tidigt 1600tal. Johan Ernst Rietz Ordbok öfver svenska allmogespråket 1862-67 är fortfarande landets enda rikstäckande dialektordbok. I modern dialektforskning har datateknik i viss mån kommit till användning jfr DIABAS-projektet, Umeå. Många människor kan betecknas som trespråkiga, dvs. kan tala dialekt eller allmogemål, ett lokalt vardagsspråk och dessutom riksspråk. Gränsen mellan dessa språk är givetvis flytande och oklar i många fall. Dialektupptecknandet har i första hand avsett det genuina eller

SOU l 992 l 42 Det dolda kulturarvet 21

ålderdomliga språket, i vissa områden så gott som obegripligt för andra än språkbrukarna själva.

Det lokala vardagsspråket i begränsad synes omfattning vara målinriktat dokumenterat. Däremot finns ett på indirekt väg mycket omfattande dokumentationsmaterial, t.ex. genom lokalradio, men även genom de inspelningar avsett t.ex. folkminnen. som För dialekterna kan i detta sammanhang även hänvisas till en artikel av Maj Reinhammari Saga och Sed l99l. Jfr även SK90, bilaga 11.

3.3 Folkminnen

Fulkminnen jfr NE omfattar andlig folkkultur och folkbildning t.ex. folkdiktning, folktro och festsed. Sedan 1940-talet har den dominerande uppfattningen varit folklivsforskning att är det ämne som borde innefatta alla former av äldre folklig kultur. Det ämnesområde

som nu står folkminnena närmast är etnologin. Ämnet är en samman-

föring av folkminnesforskning och nordisk

och jämförande folklivsforskning och sysslar med såväl materiell och social kultur som folklore. Etnologi är företrätt grund- och forskarutbildningsämne som i Universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg och Umeå. Viss grundutbildning sker även ett antal andra högskolor.

Etnologin sysslar huvudsakligen med studier numera av hur människor i skilda sociala miljöer och tider formar sitt sätt att tänka och

leva. Studiet är inriktat det kulturområdet egna med dess europeiska bakgrund. Enligt gammal forskartradition har ämnets inriktning tidigare varit det traditionella landsbygdsoch bondesamhällets kulturmönster. vilket har studerats genom en intensiv uppteckningsoch dokumentationsverksamhet. Bakgrunden var föreställningen om det successiva försvinnandet detta kulturmönster. av Numera är man medveten om att t.ex. muntlig tradition och folk-

minnen i stort ständigt nyproduceras, vilket givit ämnet en annan inriktning. Dagens etnologer ägnar sig i allt större omfattning nutiden men i ett historiskt perspektiv. Detta har givit ämnet en samhällsvetenskaplig inriktning. Därav följer källmaterialet att har breddats starkt, från de traditionella uppteckningarna till observationer i dagens samhälle, till massmediakulturens och konsumtionssamhällets

många yttringar. l detta ligger starkare teoretisk inriktning en och analys av kulturbegreppet i relation till det individuella handlandet

22 Det dolda kulturarvet SOU 1992142

och tankelivet. Studieobjekten kan variera från individer till grupper och regionala och lokala samhällen i tid och i ett sökande efter rum hur människor fungerar kulturbärare och kulturbyggare. som Intresset för dessa moderna strömningar inom etnologin synes ha ökat under år. Genom ämnet har skapats verktyg för en djusenare kulturanalys. Detta betydelse i dagens samhälle med invanpare är av dring och europisering. Jfr SK90 bilaga 12.

3.4 Ortnamn

Ortnamn har definierats under en viss tid och i en viss krets av som människor entydig benämning på en bestämd geografisk lokalitet. Denna lokalitet kan punkt i landskapet gård etc., en linje vara en väg, yta socken etc. eller ett nätverk t.ex. ett vattensystem. Ortnamnen är våra viktigaste hjälpmedel att kunna orientera oss i landskapet även vid den språkliga kommunikationen. men Ortnamn används här i vid mening, från de officiella och kartor redovisade till smånamn kan benämna t.ex. åkerytor. namnen som Ortnamnen kan därvid betecknas som lägesbestämda språkliga data. Ortnamnen har enligt riksdagen ett stort kulturhistoriskt och socialt värde och har därmed präglat begreppet ortnamnsvård i samhället. Detta innebär att vården förutom den rent språkliga även skall omfysiska kulturmiljön. fatta namnens relation till den Uppteckningar ortnamn sker vid DOVA-myndigheten OAU, av DAL, DAG, DAUM. Den totala mängden namnlappar avseende ortinom DOVA torde uppgå till ca tio miljoner. Vid sidan av namn DOVA finns kartproduktionen koncentrerad till LMV, som numera sedan 1974 har till uppgift att fungera som nationell ortnamnsmyndighet. Detta innebär befogenhet att fastställa ortnamn och fungera samordnare statlig ortnamnsverksamhet. Detta kommer till som av uttryck på de officiella kartorna. l detta ligger även ett nära samarbete med DOVA och Riksantikvarieämbetet, som är LMVs viktigaste samrådspartners. Ortnamnsrådet, knutet till LMV, är ett samarbetsorgan för myndigheter och organisationer som har intressen att bevaka i ortnamnsvården förutom DOVA, LMV och RAÄ även universiteten, Svenska språknämnden, Sveriges Hembygdsförbund, sameorganisationerna, Posten och Vägverket.

SOU 1992 142 Det dolda kulturarvet

Vad gäller LMVs roll ortnamnsmyndighet hänvisas till som en rapport från LMV 1991-06-26 av Ann-Christin Mattisson. Där beto-

nas bl.a. det internationella engagemanget och betydelsen av den ortnamnsutredning som tillsattes 1980 SOU 198245 och bl.a. som ledde till inrättandet av ortnamnsrådet i ortnamnsfrågor.

Det har rymts inom utredningsuppdraget att närmare analysera LMVs roll som ortnamnsmyndighet. Vissa allmänna kommentarer vad gäller i sin egenskap kulturarv kan namnen av vara sin plats. Namnen på de officiella kartorna har nomierande funktion. en I bakgrunden finns här den under 1920-talet framväxande ortnamnsforsk-

ningen med Jöran Sahlgren portalnamn. Det intresse som vore av att veta hur detta kom att påverka utformingen de officiella kartorna, av dvs. hur där återgavs. Detta gäller i namnen synnerhet relationen mellan den normerade språkformen och det lokala språkbruket. Det kan inte uteslutas att vissa vetenskapliga paradigm kom att styra behandlandet denna del kulturarvet. av av Den ekonomiska kartan innehåller l miljon Av dessa ca namn. är ca 25 % nyuppteckningar i samband med fältarbeten i samband med

karteringen, vilka därefter excerperades och tillfördes ortnamnsarkiven. Det är vidare givetvis självklart arkivens att stora mängder upptecknade smånamn av platsbrist kom redovisas på kartan. att Den ekonomiska kartans upprättande torde dock vara en mycket betydande namnuppteckningsverksamhet, därtill med exakt lägesbestämning. I detta arbete deltog Riksantikvarieämbetet med insamlandet av en stor mängd kulturhistoriskt intressanta namn. Inom LMV pågår arbetet med ortnamnsdatabas. en En viktig utgångspunkt är den ekonomiska kartan. Ett fullföljande av denna skulle skapa unika förutsättningar för digitala namnkartor. PÅ LMV i Gävle

finns vidare långt framskridna planer Karteum, dvs. ett en institution för presentation av landets unika kartskatter med men även viss utbildning och forskning. I detta skulle ortnamnen kunna få en viktig roll.

Datoriseringen ortnamnsbeståndet viktig av är en uppgift. Tekniken finns upparbetad liksom en omfattande försöksverksamhet, både av LMV och Centralnämnden för fastighetsdata och i viss mån av DOVA-arkiven. Sverige har i dessa avseenden unika förutsättningar

genom att vara ett av världens främsta länder vad gäller kartproduktion. Till detta kommer ett unikt material i form historiska kartor. av

24 Det dolda kulturarvet SOU 1992 142

I det internationella perspektivet är detta en samhällsuppgift av stor

dignitet. Vikten att DOVA fortsätter sin upptecknande verksamhet vad av gäller den ständiga nyproduktionen har framhållits. av namn Namn produceras, sig det är folklig bakgrund eller vare genom en utifrån samhällets övergripande behov, de förändras och försvinner bruk och kanske därmed från kartan. Det är få delar av den icke ur materiella kulturen betyder mycket för människor som som som Felstavningar eller förändringar kartor känns frustrerande. namn. därmed samhällets viktigaste instrument att förmedla Kartan är en av och upprätthålla kulturarvet.

3.5 Personnamn, folkvisor och folkmusik

Till grund för DOVAs hantering ligger den av Sture av personnamn Allén och Sven Benson verkställda personnamnsarkivutredningen 1978. För bakomliggande historik och begreppsbildning hänvisas till denna. Utredningen ledde till att DOVA fick ett centralt ansvar för med inordnandet av Sveriges medeltida personnamn personnamnen Vetenskapssamhällets personamnskommitté gjord excer- 1984. En av pering efter 1520 överfördes till Umeå och förvaras nu av namn DAUM. Någon egentlig bearbetning materialet synes för närvaav rande ske. Med hänsyn till planerad breddad namnforskning i en Uppsala, torde ett återförande detta material till ortnamnsarkivet i av Uppsala vara rimligt. Folkmusik och folkvisor jfr. utförliga artiklar i NE är centrala uttryck för allmogekultur under påverkan av stadskultur etc. jfr men SK90, bilaga 124. Närmare analys detta göres här, heller av jazzen. Vad gäller den måhända något apart i sammanav senare, hanget, kan den folkliga anknytningen under tidigare decennier disku- Detta är för övrigt i sig ett ämne för närmare undersökning i teras. form av lämpligt projekt för SVA.

SOU 1992142 25

4 De skilda enheterna inom DOVA

DOVA är sammansatt av följande arkivenheter Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg DAG Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund DAL Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå DAUM Ortnamnsarkivet i Uppsala OAU Arkivet för ordbok över Sveriges dialekter OSD, Uppsala Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida SMP, personnamn Uppsala Svenskt visarkiv SVA, Stockholm Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ULMA Följande korta presentationer följer i princip den sammanställning DOVA har fogat till sin anslagsframställning avseende medel för forsknings- och utvecklingsinsatser bå 199394-199596. l detta material och till den fördjupade anslagsframställningen finns fogat en serie analyser av de skilda arkiven, vilka kort refereras och kommenteras efter presentationen. - ;Vidare hänvisas till SK90, bilaga sid. 4 ff, där förhållandevis en klargörande redovisning ges.

De skilda enheterna inom DOVA SOU l992l42

DOVA-arkivens verksamhetsområden

Huvudansvaret för undersökningsarbetet är fördelat mellan arkiven följande sätt enligt DOVA 1992

Län landskap Huvudansvar för

Dialekter Ortnamn F olkminnen AB Stockholms ULMA OAU ULMA C Uppsala ULMA OAU ULMA D Södermanlands ULMA OAU ULMA E Östergötlands ULMA OAU ULMA F Jönköpings DAL OAU ULMA G Kronobergs DAL OAU ULMA H Kalmar DAL OAU ULMA l Gotlands ULMA OAU ULMA K Blekinge DAL OAU ULMA L Kristianstads DAL DAL ULMA M Malmöhus DAL DAL ULMA N Hallands DAL OAU DAG O Göteborg och Bohus DAG DAG DAG Dalsland DAG OAU DAG P Älvsborgs utom Dalsland ULMA OAU DAG R Skaraborgs ULMA OAU DAG S Värmlands ULMA OAU DAG T Örebro ULMA OAU ULMA U Västmanlands ULMA OAU ULMA W Kopparbergs ULMA OAU ULMA X Gävleborgs ULMA OAU ULMA Y Västernorrlands ULMA OAU ULMA Z Jämtlands ULMA OAU ULMA - , AC Västerbottens DAUM DAUM DAUM BD Norrbottens DAUM DAUM DAUM

SOU 1992142 De skilda enheterna inom DOVA 27

Ulma Uppsala

Uppsala landsmålsarkiv har sina rötter i den verksamtet, bedrevs som av de i början 1870-talet grundade landsmålsföreningarna vid av Uppsala universitet. En institution kallad Undersökningen svenska av jlkmål inrättades 1914. Benämningen på dess arkiv, Landsmålsarkivet, kom inofficiellt att användas hela verksamheten. om Därför 1928 detta med undertiteln Institutet för namn undersökning svenska dialekter och Afolkminnen. Tillägget folkav minnen gjordes eftersom särskild folknzinnesavdelning samtidigt en knöts till arkivet, som i sin helhet .förstatligades 1939 under namnet Landsmål- och.ñilkminnesarkivet i Uppsala.

Arkivtjärzsten förenades 1948 med den nyinrättade professuren i nordisk och .jäinñirande f0lklivsfor.skning, .särskilt folkloristisk. Först 1967 lösgiordes professuren från Ulma som då fick en egen chefs- , tjänst. År 1952 tillkom fonogranzavdelriingen, verksamhet dock hade vars påbörjats redan I 935. När Ulma 1970 knöts till den nybildade myndigheten DOVA, ändrades namnet till Dialekt- och folkminne.sarkivet i Uppsala. Den

hävdvunnaförkortningen Ulma bibehöllsz

Publikationer Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala - A Folkmål B Folkminnen och folklore C Lapskt språk och lapsk kultur

D Dialektordböcker från Dalarna, Gotland och andra landskap

Tidskriften svenska landsmål och svenskt folkliv -

28 De skilda enheterna inom DOVA SOU 1992142

OAU Uppsala

Den 1903 tillsatta Kungliga ortnarrznskomnzittén, från 1930 kallad Kunglsa ortnamnskommissionen, blev genom sin .systematiska undersökning av Sveriges ortnamn upphovet till det på initiativ av bl.a. kommitténs sekreterare Jöran Sahlgren i Uppsala 1928 inrättade Svenska ortnamnsarkivet SOA. Sahlgren, som från starten blev arkivets föreståndare, erhöll 1930 en personlig professur i nordisk ort-

namns Vid hans pensionering 1950 gjordes professuren till

ordinarie, och den förenades fram till 1960 med chefskapet för arkivet. SOA anslöts 1970 till den nybildade myndigheten DOVA, varvid benämningen ändrades till Ortnammrarkivet i Uppsala OAU. Ortnamnskommissionen, som dittills hade fungerat som SOAss styrelse, upphörde därmed, och dess vetenskapliga uppgifter övertogs av 0A U.

0AUs undersökningsområde omfattade ursprungligen hela riket,

men somframgår av uppgifterna ovan om DAG, DAL och. DA UM är 0AUss undersökningsonzråde begränsat såtillvida att ortnamnen i Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och. Bohus län samt Västerbottens och Norrbottens län itndersöks av något av dessa andra arkiv. Vad gäller statliga ortnamnsundersökningar och fastställande av ortnamn avgörs ärendena enligt DOVAs instruktion av 0A Us chef efter hörande av den rådgivande nämnden för OA och vid fastställande av namn på ort inom annat ortnamnsarkivs undersökningsområde efter yttrande från berörd arkivchef

Publikationer - Sveriges ortnamn Meddelanden - Källskrifter -

DAUM Umeå

Inför planerna på ett nytt universitet i Umeå konstituerades i december 1952 Kommittén för landsmål- och ortnamnsundersökningen i Övre Norrland, som hade verkat interimistiskt sedan 1951. Detta ledde 1954 till inrättandet .stiftelsen Folkmåls- och folkminnesunav dersökningen i övre Norrland FFÖN, från 1967 kallad Folkmåls-

SOU 1992142 De skilda enheterna inom DOVA 29

och folkminnesinstitutet för övre Norrland. Institutets verksamhet be-

kastades av Umeå stad och de båda landstingen i Västerbottens och Norrbottens län. Det anslöts 1971 till myndigheten DOVA med benämningen Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå DA UM.

Stiftelseninstitutets arbete startade formellt den 1 januari 1955. Det

skulle bedrivas i nära samarbete med Landsmålsarkivet i Uppsala, ULMA. Från 1981 heter arkivet Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå med bibehållen förkortning DA UM. Enligt DOVAs nu gällande arbetsordning utgörs Daums undersökningsområde de två nordligaste länen, Västerbottens och av Norrbottens lån.

Publikationer Skrifter utgivna Dialekt-. ortnamns- och folkminnesarkivet i - av Umeå. A Dialekter B Namn C Folkminnen och folkliv D Meddelanden Övre Norrlands ortnamn -

DAL Lund

Föreningen för Smålands minnen bildades i Lund 1861 för att åt efterverlden upptecknafacta och data .språk seder, och sång. om saga Skånska landsmålwireniizgen SkL, tillkom 1875, ägnade sig åt som skånska dialekter, folkvisor och folkminnen. Dessa föreningar följdes snart av småländska, blekingska och halländska landsmålsföreningar, vars samlingar utgör grunden för DALs verksamhet. Landsmålsföreningarnas verksamhet dog ut på 1890-talet, dock med undantag; ett Skånska landsmålsffireningen levde kvar. Landsmålsföreningarna i Lund fick renässans efter .sekelskiftet en De fick 1916 en centralstyrelse, den bl.a. lotterimedel som gav genom bekostade insamlingen fastare form. Samlingar en och. verksamhet förstatligades 1930, varvid Landvmålsundersökningarna i Lund inrättades. Namnet Landsmålsarkivet i Lund LAL användes

redan från

starten, men det blev officiellt först 1939.

DOVA SOU 1992142 30 De skilda enheterna inom

Landsmålsföreningarntzs ortnatnnsundensokningar togs däremot om hand det 1925 bl.a. Jöran .Sahlgren startade Sydsvenska ortav av namnssällskapet SOS, huvudsakligen verkade i Skåne. Först när som [AL 1970 inlemmades i den nybildade myndigheten myndigheten då med den benämningen Dialekt- och ortnamnsarkivet i DOVA, nya

Lund DAL. fick arkivet formellt uppgiften att också svara för ort-

namnsverksamheten i de båda Skånelänen. undersökningsområde vad gäller de .sydsvenska dialek- Arkivets naturliga skäl de landskap, Blekinge, Halland, terna omfattar av Småland och Öland, varifrån de lundensiska Skåne, studenter och medlemmar rekryterades. landsmålsfäireningarnas

Publikationer Skrifter utgivna Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund genom - Skånes ortnamn -

DAG Göteborg

samband med Göteborgs och Bohus läns fornminnesñireningsverk-

I inleddes dialekt- och ortnamnsundersökningarna i samhet 1897-1902 Åren 1916-17 bedrevs uppteckningar kust- och skär- Göteborg. av bekostade enskilda göteborgare. Lärare vid gårdsnamn i länet, av högskolan grundade 1917 Styrelsen från 1918 Institutet för ortdialektforskning vid Göteborgs högskola IODG. Orden namns- och Göteborgs högskola utbyttes 1954 mot i Göteborg 1962 mot vid universitet. lODGförtstatligades 1962 och anslöts då vid Göteborgs för nordiska språk. Under namnet Dialekt- och orttill Institutionen Göteborg DAG blev IODG 1974 ett DOVA-arkiv. namnsarkivet i lärare startade 1919 Västsvenska folkminnesföreningen Högskolans Västsvenska folkminnesarkivet. Det fick 1926 namnet och senare

folkminnesfonskning vid Göteborgs högskola från

Institutet för Göteborgs universitet. Benämningen Institutet för folklivs- 1962 infördes 1966 1970 ändrat till förfolklore. Även detta forskning förstatligades 1962. Det anslöts till DOVA-arkivet DAG 1979, institut ändrades till Dialekt-, ortnamns- och folkminvarvid arkivets namn nesarkivet i Göteborg med bibehållen förkortning DAG. hade Göteborgs och Bohus läns Dalsland under- IODG samt som säkningsområde för dialekter, Dalsland i samarbete med ULMA,

SOU 1992142 De skilda enheterna inom DOVA 31

medan ortnamnsverksamheten inskränktes till Göteborgs och Bohuslän. Institutet för folklore hade sin huvudsakliga verksamhet begrän-

sad till Göteborgs och Bohuslän Älvsborgs, Skaraborgs

samt och Värmlands län i samarbete med ULMA och Hallands län i samarbete med LUF. Beträffande DAGss ansvarför undersökningsarbete enligt nu gällande arbetsordning för DOVA.

Publikationer Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i - Göteborg Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. -

SVA

Stockholm

Svenskt visarkiv SVA grundades 1951 på privat initiativ och fungerade under sinaförsta nitton år stiftelse. Till börja med som en att var uppgiften främst att registrera och .systematisera .svenskspråkiga vistexter. Under 1960-talet ökade det ekonomiska stödet från staten och därmed personalresurserna, så ambitionerna kunde höjas. att Sedan 1968, då inspelningsverksamheten startade, ingår även den instrumentala folkmusiken i SVAs undersökningsobjekt. SVA förstatligades 1970 och inlemmades i DOVA. Sedan 1978 har arkivet också en avdelning för dokumentation svensk jazz. av SVAs undersökningsområde omfattar

hela landet och inbegriper

även samiskt och finskt folkmusikmaterial i Sverige. Arkivetfungerar också som centralinstitution för vis- och jolknzusikforskning och registrerar därför inte bara det materialet likartat egna utan även material i andra institutioner. Av .säidant material anskajfas kopior.

Publikationer - Sveriges medeltida ballader - Svenskt visarkivs handlingar Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv - Meddelanden från svenskt visarkiv - Folkli ga visor utgivna och kommenterade Svenskt visarkiv - av Publikationer från jazzavdelningen, Svenskt visarkiv -

DOVA SOU 1992142 32 De skilda enheterna inom

Sumlen. Årsbok för vis- och folkmusikforskning. Utgiven av - Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning

Folkmusik i Sverige. Traditionsinspelningar från Svenskt visarkiv - Skivantologin Svensk jazzhistoria -

SMP Uppsala

Initiativet till ordbok behandlade medeltida pzersortnamn togs av en sedermera professorn Ivar Modéer. År 1947 dåvarande docenten, Vitterhetsakademin och arbetet bedrevs i akaövertogs ansvaret av 1984. Då inordnades ordboksföretaget i DOVAdemiens regi till för Ordbok över Sveriges medeltida permyndigheten som Arkivet Detförsta häftet ordboken utkom 1967. Det senaste, 10e sonnamn. av

häftet, gavs ut 1991.

Publikationer

Ordbok över Sveriges medeltida personnamn -

OSD Uppsala

till utarbeta ordbok över Sveriges dialekter togs ur- Initiativet att en

Gustav Adolfs Akademien. Ordboksarbetet be-

sprungligen av Kungl. år med bidrag Humanistiska fonten, Humanistiska

drevs ett flertal av

forskningsrådet HFR och Hamanistisk-samhälLvvetenskapligaforsk-

Ordboksjföretaget inordnades 1984 i myndigheten ningsrådet HSFR. Ordbok Sveriges dialekter. Ordboks- DOVA som Arkivet för over inneburit sammanställa materialsanzling arbetet har primärt att en närvarande drygt sju miljoner ordlappar, vilket i huvudsak skett för kopiering ordlappssamlingarna i dialektarkiven samt genom genom av handskrivna och tryckta källor alltifrån excerperingkopiering av insamlingtstiden har nödvändigt förarbete 1600. Under hela som ett bedrivits kvalificerad, vetenskaplig bearbetning inför redigeringen en materialet, dels efter etymologiska, dels efter källkritiska linjer. av redigeringen ordboksartiklar prioriterats. Ett första Senare har av

ordbokshajte utkom 1991.

Publikationer

Ordbok över Sveriges dialekter -

SOU 1992142 De .skilta enheterna inom DOVA 33

Sammanfattning En verksamhetsanalys inför FAF avseende ULMA, OAU, DAL, DAG och DAUM inlämnades till DOVAs styrelse Josef Rydén 1992-02av 20. Där uttrycktes oro för insamlingsverksamhetens framtid och de knappa resurser till detta finns, inte minst för ULMAs del. En som motsvarande analys avseende Svenskt Visarkiv gjordes inför FAF av Folke Bohlin, som konstaterar att För hela SVA gäller enligt min mening att resultatet är mycket tillfredszvtällande. Sigurd Fries FAF Bilaga 5 C har analyserat OSD och SMP och framhåller den underbemanning som råder. Han betonar även vikten utgivandet av att av Sveriges ortnamn OAU bör fastare organisation. ges en En sammanställning av DOVA-arkivens antal anställda och årsarbetskrafter diagram visar total övervikt för Uppsala-arkiven. en De regionala arkiven i Umeå, Lund och Göteborg är förhållandevis svaga i dessa avseenden, samtidigt som verksamheterna är splittrade. Noteras kan att DAL med sina två verksamhetsområden, dialekter och ortnamn, är något större än både DAG och DAUM med sina verktre samhetsområden. Skulle DAL erhålla den saknade folkminnesdelen nu genom tillförandet av universitetets folklivsarkiv, skulle denna regionala obalans te sig ännu större. Man kan fråga sig om de regionala enheterna, särskilt de i Umeå och Göteborg, är alltför små för att kunna fungera väl institutiosom ner med de uppgifter de har. En resursförstärkning angelägen. synes Noteras kan vidare att DOVAs administrativa del är liten och förhållandevis billig.

Sammanställning samlingarna jfr SK90, bilaga 18 av Antal lappar och. blad Antal fonøgram

Därtill kommer omfattande folkminnesanteckningar i Uppsala. Göteborg och Umeå. Nämnas kan vidare att OSDs totala antal excerptblad uppgår till ca 7 000 000 och SMPs till ca 850 000 jfr SK90.

SOU 1992142

5 DOVAs

verksamheter

5.1 Forskning

DOVA har i enlighet med regeringens direktiv till kulturområdets myndigheter för anslagsframställning forskning beskrivit sina om forskningsuppgifter i förhållande till följande funktioner

a intern

forskning, b sektoriellt forskningsansvar och kunskapsuppbyggnad, inklusive rollen beställare och samordnare forskning,

som av samt c

uppgiften som basinstitution för forskarsamhället forskarservicen. DOVA har uppskattat att 60 % verksamheten omfattar ca av forskning. Den interna forskningen markeras av publikationer och skriftserier och de vetenskapliga artiklar som handläggarna publicerar i utomstående, ofta internationella tidskrifter. Den sammantagna volymen publicerat material är imponerande. Man har dock från DOVAs sida framhållit vikten att pågående och planerade atlas- och av ordboksverk på central och regional nivå måste fullföljas. Detta gäller inte minst fullföljandet mot slutgiltig rikstäckning . vad gäller ortnamnsserierna. I detta avseende kan ambitionsnivåerna vad gäller redovisade namn diskuteras. Olika modeller föreligger där. För folkminnen finns för närvarande ingen planerad rikstäckande utgivning av samma typ som ortnamnserierna. I det sektoriella forskningsansvaret har DOVA funnit att ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden under senare år kompletterats med ett ökat ansvar för allmän forskning och utbildning. Detta är till stora delar följd universitetsämnenas en av omstrukturering mot andra forskningsområden. Detta gäller inte minst etnologin men även språkforskningen. Namnforskningen har den klaraste universitetsanknytningen genom Uppsala-professuren. För dialektforskning spelar professuren i Nordiska språk i Uppsala en viktig roll. DOVA framhåller 1992 vidare, rollen beställare att som och samordnare av ämnesspecifik forskning har förändrats senare år De monografier och avhandlingar, i DOVAss förut som ämnen kunnat påräknas vid högskolefrpvrittttiønerna, måste [framtiden förerrädesvis

36 DOVAs verksamheter SOU 1992 142

produceras inom DOVA, huvudsakligen inom dialekt- och ortnamnsarkiven, i mindre utsträckning folkminnesarkiven och SVA. Funktionen basinstitutioner är av central betydelse inom forsksom ning och utbildning i de berörda ämnesomrâdena, dvs. dialektologi, onomastik, etnologi och folkmusikforskning med folklig diktning. Servicen är inriktad främst på berörda högskoleinstitutioner men gäller även ämnesöverträdande projekt. l stor omfattning meddelas från DOVAs sida handledning och undervisning och information i massmedia.

5.2 Långsiktiga forsknings- och publiceringsuppgifter

Intern forskning utgår från det insamlade materialet. De långsiktiga forsknings- och publiceringsuppgifterna är främst Ordbok över Sveriges dialekter OSD, regionala dialektordböcker, folkmålen i övre Dalarna ULMA, folkmålen i Västra Göinge härad DAL, Bohuslänsk ordbok DAG, Atlas Linguarum Europae ALE, inom ULMA, ortnamnsutgåvorna Sveriges ortnamn, Skånes ortnamn, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, Övre Norrlands ortnamn, Ordbok över Sveriges medeltida personnamn SMP, Sveriges medel- Gustaf Eriksson, Folklivet i Åkers och tida ballader SMB, samt Rekarne härader ULMA. Till detta kommer Visarkivets lexikala vis- och låthandbok. En sammanställning beräknad tid för avslutande inom ramen för av befintliga kan göras enligt följande DOVAs uppgifter resurser

SOU 1992 142 D0 VAss verksamheter 37

Tabell 1 Sammanställningar DOVAs långsiktiga projekt enligt DOVA 1992

Påbörjat år Beräknas Antal år Totalt ca ungefärligt avslutas efter 1990

Ordbok över Sveriges dialekter 1955 år 2035 45 80 Folkmålen i övre Dalarna 1960 år 2010 20 50 Folkmålen i

Sveriges medeltida personnamn 1947 år 2010 020 65 Sveriges medeltida

DOVA framhåller att vad giller .serien Sveriges ortnamn skulle en resursförstärkning med fyra kompetenta ortnamnsjfrrskare kunna innebära ett

iirdi 8 .ttällrznde till omkrin år 2050. I all kan ZI annat man räkna med 2100- . . talet.

Sammanställningen är visserligen inte helt då ovan exakt olika för-

beredelsetider finns, belyser i princip långsiktigheten. men Detta gäl-

ler särskilt ortnamnsutgåvorna, där Sveriges ortnamn är det i särklass

mest långsiktiga företaget inom DOVA. Man i fall ser värsta ett av-

slutande om ca 150 år. För vissa andra företag situationen är ljusare

om man relaterar den återstående beräknade tiden till redan investe-

rad tid.I vissa fall är företagen så starkt personbundna, avsluatt ett tande förutsätter intensiv vidareutbildning, kanske generationer av handläggare.

Samhället investerar således genom DOVA stora och till låsta synes resurser för publicering av det ickemateriella kulturarvet, särskilt vad

38 DOVAs verksamheter SOU 1992 l42

gäller namnen. Man må då betänka att under de långa tidsperspektiv

här rör sig med sker ständiga samhällsförändringar med nyproman duktion av kulturarv. Förhållandena kräver prövning och nytänkande men samtidigt ett

undvikande av kapitalförstöring. Detta kan innebära bl.a. följande

omprövning av ambitionsnivåer satsning ADB-teknik och snabbare distribu- - större gemensam tionsformer breddning av antalet aktörer i verksamheten större från universitetsinstitutioner genom stödinsat- - engagemang ser från grundutbildning

Det är nödvändigt att relatera långsiktigheten till samhällsnyttan. En förnyelse DOVAs Verksamhetsinriktning kan visa sig med av nödvändighet kräva vissa omprioriteringar för att åstadkomma en ak-

tivare dokumentation aktuellare kulturarv, därmed även ett snabav bare avslutande av de långsiktiga företagen. Till de långsiktiga forsknings- och publiceringsuppgifterna kom-

dessutom enligt DOVAs sammanställning 1992 en rad planerade mer projekt jfr SK90

Svensk dialektgeografisk atlas - Svensk ortnamnsatlas - Ordböcker över socken- och häradsmål - Ordbok över estlandssvenska dialekter - Tornedalsfmsk dialektordbok - Umesamiskt lexikon - Byar och byalag i Mälarlänen - Samisktfolkminneslexikon - Monograñer över livets högtider - Skillingtrycket vårt första massmedium SVA - - Internationell folkmusikrevival SAVA - Lexikalisk handbok över jazzmusiker och jazzorkestrar i Sverige före 1960 SVA

De skilda projekten är delvis förberedda i form av sammanställningar

och provartiklar. Vad gäller de båda förstnämnda atlasprojekten finns

goda förutsättningar att i samarbete med Lantmäteriverket och

Centralnämnden för fastighetsdata Gävle och den dialektgeograñska

databasen i Umeå DIABAS samordna tekniska och arkivmässiga

SOU 1992 142 DOVAs verksamheter 39

förutsättningar till ett framgångsrikt resultat. Omfattande förarbeten finns. Av de övriga kan man konstatera att fyra har dialektologisk inriktning, två folkminnesinriktning och tre fallande inom Visarkivets område. Ett av projektförslagen, Byar och byalag i Mälarlänen, synes kunna utgöra ett samarbetsprojekt med kulturgeograñsk forskning. I relation till de långsiktiga forskningsföretagen förefaller de båda atlasprojekten vara de intressantaste. Sammanfattningsvis kan vad gäller forskningen inom DOVA man konstatera följande

huvuddelen av resurserna används i linje med tradition har - en som sina rötter i 1800-tal och tidigt l900-tal forskningen utgår från befintligt material inom DOVA universitetsanknytningen är mestadels otydlig bortsett från hand- -

läggarnas insatser i undervisning och handledning

Om det egna sektorsansvaret anför DOVA 1992 följande

Utvecklingen har inneburit att DOVA-arkiven. ökat, så ansvar att de inte bara ansvararför den arkivmässiga dokumentationen inom områdena dialekter, ortnamn, folkminnen. visor och. folkmusik utan även i vidgar omfattning .stårfiir upprätthållande den vetenskapav liga kompetensen inom åtminstone vissa dessa ämnesområden. - av -

Enligt skrivningen i forskningsproposition 198384 kan DOVA betraktas sektoransvarigt

som ett organ.

5.3 Insamling

DOVA-arkiven bygger än IOO-årig insamlingsverksamhet en mer och excerpering. Sedan 1930-talet har inspelningsverksamhet bedrivits, numera i något fall Umeå i form modern video-teknik. Ett av centralt instrument för folkminnesuppteckningar är frågelistorna. En sammanställning av frågelistor från ULMA och från Folkminnesarkivet i Lund LUF, utarbetade under 1980-talet, kan ha sitt intresse Tabell 2. En intressant skillnad kan En del ULMAs noteras. stor av frågelistor behandlar fest och högtid 33 %, mindre del barnen domungdom 16 %. För LUFs del är proportionerna de omvända 5 % respektive 29 %. Det bör dock påpekas LUFs insamlande i att högre grad än ULMAs styrs av individuella forskningsprojekt. Ibåda fallen finns en klar nutidsorientering och det föreligger också sam-

DOVAs verksamheter SOU l 9921142

band och utbyten mellan de båda institutionernas insamlingsverksamhet. Rent allmänt kan det förefalla som om frâgelistorna enligt detta korta smakprov har tämligen passiv och oförarglig karaktär. en Mera djupgående ämnen, t.ex. avseende könsroller och politiska ställningstaganden, till Vid ULMA var insamlingsverktas synes upp. samheten via frågelistor mest aktiv för i runda tal ca 50 år sedan för efter nedgångsperiod åter ha tilltagit något. Antalet uppgiftsatt en lämnare är dock obetydligt knappast över 100 för större delen av landet Modernare teknik i form av gallupundersökningar synes ha i prövats.

5.4 Tillhandahållande

DOVAs tillhandahållare av basmaterial för forskare, stuansvar som denter och allmänhet självklar och till synes väl fungerande. I detta ligger även arkivvården, som ger för en utomstående ett gediget intryck.

5.5 Vården av kulturarvet

Den allmänna kulturarvsvården är föga tydliggjord inom DOVA bortsett från gäller ortnamnsvården jfr beteckningsreansvaret var formen.

SOU 1992 142 D0 VA verksamheter 41 .av

Tabell 2 Frågelistor använda vid ULMA och LUF under 1980-talet

ULMA l 980-89 LUF 1980-88 Hälsokost Saffran Vad gjorde du skolrastenta Vad gjorde du skolrasterna Vad gör du rasterna Fritid nöjesresor, sommarbostad, hemmasemester, sommarlov Vasstäkt Måltider och bordsskick Midsommarfirande När elektriciteten kom Första majñrande Födelsedagen Sängar och sovvanor Sötvattensñske Kvinnan i dagens jordbruk Bokmärken och seriebilder Julñrande Min barndomsbild Ungdomskultur Ängslig och rädd När elektriciteten kom Telefonens införande och användning Namnsdagsfirande och namnval Ungdomen och nöjeslivet När maskinerna kom till gården Vatten och avlopp Studenternas vårtraditionei Hembygd och hembygdskänsla Studenternas vårfirande Bygdeoriginal Årets festseder Sällskapsdjur Drömmar och drömtydning Ljus och mörker Kökets redskap och maskiner Ung fyrtiotalet Moderna festseder Föremålens betydelse Televisionen Släkt och familjesägner Har du fått hjälp, blivit botad Kläder

SOU 1992142

6 Några allmänna kommentarer

6.1 Den ideologiska

grunden

Bland de arbeten som analyserat den ideologiska bakgrunden till de verksamheter som DOVA ägnar sig åt. dvs. det samhällsuppdrag

myndigheten har, väljes här artikel Agneta Lilja ULMA Från en av utopi till rutin idéer verksamhet Seminarieunderlag för FU - om en den 18 december 1991. Hennes perspektiv är helt naturligt ULMAzs,

men torde i mångt och mycket gälla hela DOVA. Lilja hänvisar till en statlig utredning rörande folkmåls och folkminnesinsamlingen i landet SOU 192426. Denna utredning är av stort allmänt intresse och bör relateras till den brytningstid rådde när den kom. som Man måste betänka att då var den allmänna rösträtten endast några år gammal. Utredningen 1924 klart rollfördelning synes se en samhällets ansvar för urkundernas insamlande och bevarande och vetenskapens uppgift att analysera materialet. Man i detta vetenskapliggörande ser ett av arkivens verksamhet Lilja s. 5. Från Uppsalas sida betonade man att det var den svenska allmogekulturen såsom den tedde sig under 1800talet som huvudsakligen skulle dokumenteras. Lilja s. 6 analyserar

detta och skriver ur ULMA-perspektivet

Genom att datera och karaktärisera

konflikten och nedbrytningsmekanismerna förstörelseverket .skärps definitionen

av undersökningsobjektet ytterligare. Det är resterna av den vid 1800-talets mitt sprängda, uråldriga kulturen och traditionen, som det nu gäller att i sista stund ta till SOU 192426 3. Härfinns vara s. 1800-talets redan passerade och därför relativt lättdefinierbarøt allmogekultur, vars lämningar det gäller att rädda, ittmejslad som objekt för ULMAs un- Iersökningar.

Den allmogekultur man vill rädda består dock inte av en, om än anfrätt, helhet utan forskarna uppgjord av en av modell i delar eller bitar, dvs. rad sakområden. Dessa en anges mycket detaljerat, så att föremålen för utforskningen den svenska allmogekulturen av blir tydliga

Några allmänna kommentarer SOU 1992142

Folkets åskådning och lynnesart. Folkets näringsliv. Hemlivet och de dagliga .sy.s.slorna. Folkhygien och läkedomsjförjfarande. Familjen. Samfundet. bysamhällets yttre former och. byförfattningen etc... Lekar och nöjen med spel, idrott och dans. Bildande konstutövning med ornamentik och måleri. Diktning med sagor och visor, gåvor ordspråk m.m. 10. Musiken med locklåtar och vallåtar, .sången gånglåtar och. dansmelodier. 1 Språket, landsbygdens dialekter, .stadsdialekten bruksmål och dyl. a.a. s. 4 Därmed viktig ideologisk grund lagd. Dessa sakområden var en kom att få central betydelse. Ur denna grund kom en rad klassiska arbeten, även från de senaste decennierna. Agneta Lilja analyserar konsekvenserna för ULMAs del, icke ointressant om man betänker att ULMA vad gäller folkminnesdelen inom DOVA ensam svarar för l7 län, vad gäller dialekter för 13 län. För andra län ingår ULMA som samarbetspartner med övriga DOVA-arkiv. ULMA kom med andra ord att få dominerande ställning, något som fortfarande består. en Lilja beskriver den idémässiga bakgrundens faser i ULMA Jag kan således litet grovt sett urskilja tre faser i arkivets idémässiga bakgrund den idealistiska den vetenskapliga fasen och den pragmatiska fasen när arbetet blivit stort och tungrott. Argument och resonemang blir mer och mer vardagsnära och konkreta närmare vår tid kommer. Betecknande är i det sammanhanget arkivegen chefen Folke Hedbloms visa ord i högtidsfiirelclisningen vid ULMAs 75-årsjubileum i april 1989 Här .står vid 1990-talets ingång nu med våra fyllda lador. Väldiga arbetsuppgifterfir publicering och tillgängliggörande för forskare och. övriga intresserade förestår SvLm 1990 s. 22. Alltså med våra fyllda lador. Vem kan och vill tröska Var finns resurserna Hur skall det göras Vilken produkt vill man ha Ytterligare en fråga har ULMAs centrala roll tidigare bidragit till en konservering av gamla paradigm Det kan vara av intresse att hastigt se uppställningen av sakregistret i ULMAs realkatalog från

SOU 1992142 Några ullmiimzcz kommentarer 45

1930-talet för en jämförelse med den tidigare lämnade uppställningen ovan

A Bebyggelse och bosättning K Historisk tradition B Näring och hushållning L individuella tankar och memorat C Samfärdsel och handel M Diktning D Samhället N Musik E Människan O ldrott, dramatik, lek, dans F Naturen P Spel, vadhållning, lottning, leksaker G Läkekonst Q Bildande konst H Tid och tidsindelning R Särskilda folkslag inom landet I Fdkuons Och lblksedens S Svensk kultur i utlandet allmänna former och kategorier J Mytologisk tradition T Utländska förhållanden

Traditionens makt är stor och mycket DOVAs inriktning kom av att präglas redan 1924. Sakområdena är effektiva redskap men speglar nödvändigtvis komplexa kulturella En förändring mera system. och förnyelse har dock skett, och behovet starkare nutidsorienav en tering har till synes skapat stor entusiasm och nytänkande hos personalen, för ULMAs del särskilt sedan 1970-talet. Resurserna för detta är dock ytterst knappa på ULMA liksom på andra håll, även på Nordiska museet. Lilja skriver Den ursprungliga inställningen till arbetsuppgzfren lever kvar. segt Detta visar hur betydelsefull den ohjekrczvgränsvting ändå vad som stadfäsres 1912 och. permanentades 1924.

6.2 Om guldskatt och paradigm

Under utredningens gång har uttrycket guldskatt framförts vad gäller de totala DOVA-arkiven. De innehåller central del en av samhällets minne och ter sig i ett internationellt perspektiv som en enorm tillgång. Det är viktigt att denna utgångspunkt hålles klar. Det inte är utan vidare möjligt att för att åstadkomma renare funktionsuppen delning, t.ex. mellan dialekter och folkminnen, namn, sönderdela och omsortera arkiven. Detta bör i så fall sikt uppnås efter datorien sering.

46 Några allmänna kommentarer SOU 1992142

DOVAs guldskatt har vuxit fram ur skilda traditioner, initiativ och företagsamhet hos enskilda forskare. När myndigheten tillkom 1970 befann sig många universitetsämnen sedan 1968 i ett skede av omprövning. Inom humaniora talade ofta om ett paradigmskifte. man Detta gällde inte minst etnologin. Den mera teoretiska inriktning som blev följden åstadkom ett idémässigt fjärmande mellan DOVAarkiven och universitetsforskningen inom folkminnesdelen. Denna del också inom DOVA eftersatt i förhållande till den språkär numera liga. Medan den till stora delar inom universitetsforskningen senare fortfarande har ett formalistiskt forskningsideal är etnologin mera strukturalistisk. Tendenser till större teoretisering saknas dock en förvisso heller inom språkvetenskap. Det skulle inte skada om detta tydliggjordes klarare inom namnforskningen. Det allmänna intryck utredningen kommit fram till är att som DOVAs roll förvaltare ett centralt samhällsminne bör ges en som av förnyelse och tydligare roll i förhållande till universitetsen forskningen. l detta ligger behovet att tydliggöra de båda nivåerna, av den praktiska och den teoretiska, så att dessa nivåer samverkar på ett fruktbart sätt. Skilda paradigm bör således tydliggöras.

6.3 De dolda potentialerna

Arkivens material har form och innehåll. Uppteckningar genom frågelistor och fonogram har ett innehåll styrts av de riktade fråsom Anpassningen till sakregister och katalogsystem är ofrånkomgorna. lig. Det är detta innehåll följs i forskningen. Samtidigt har som upp både i text och ljud, form som skapas av uppgiftslämnaren svaren, en själv, dvs. dennes uppfattning om verkligheten, sin utbildningsegen nivå, språkliga förmåga etc. Uppgiftslämnaren eller sagesmannenkvinnan tillhör ett av de i arkiven dolda forskningsobjekten. Detta objekt kan studeras via skrifordvändningarna, handstilen etc. På motsvarande sätt utgör fonoten, både innehållsmässigt som formmässigt ett källmaterial. I grammen avseendet gäller det spåkanvändandet i vid mening, t.ex. det senare hur sig till ett normerat riksspråk. man anpassar Det finns därmed uppenbarligen stora möjligheter att utnyttja arkipå och oväntade sätt för ingående studera männiven nya att mera skors agerande som kulturbärare.

SOU 1992 142 Några allmänna kommentarer

På tal om guldskatt, man skall här inte glömma dialekterna med de berikande möjligheter i språkbruket finns i de dialektala som uttrycken. Detta borde utnyttjas. I den dolda potentialen ligger även möjligheter för andra ämnesområden, inte minst samhällsvetenskapliga, forska på guldatt skatten.

6.4 Ordbok över Sveriges dialekter

Utredaren finner att åsikterna inom DOVA avseende OSD går isär. Det har därför tett sig angeläget att i detalj analysera detta mera forskningsföretag, färdigställande har beräknats vars ta ytterligare inemot 45 år. Den första volymen A-andtäppt utkom 1991. För OSDs idémässiga bakgrund hänvisas till Vidar Reinhammars intressanta analys som Inledning till detta häfte. Volymen 80 sidor har mottagits välvilligt i rad anmälningar och kan en som vetenskaplig basprodukt ges högsta betyg. Därom råder i och för sig knappast några åsiktsskillnader. Frågan gäller relevansen snarast av denna typ av utgåvor, där OSD blivit något symbol av en för en större kulturfråga. Det ligger utanför utredarens kompetens att objektivt kunna bedöma detta. Man noterar dock att det snåla för utrymme som OSDs del står till buds totalt 6 000 sidor medför en sträng knapphet i uppgifterna om t.ex. dialektuppteckningens ålder och folkloristiska sammanhang.

Vid diskussionerna har fem alternativ diskuterats l Fortsättning i nuvarande form 2 Fortsättning med utvidgning till folkminnesnoteringar 3 Nedläggande befintlig plan med arkivet av men som fristående forskningsmaterial 4 Fortsättning i modifierad form intern utan administration och klavbundenhet till utrymmet. dvs. något friare form i framställningen 5 Starkt förenklad ordlista, utarbetad inom en 10-års period. Utredaren finner att det fjärde alternativet är det som bör prövas, dock utan att för den skull helt avvisa en framtida omprövning, då med alternativ 5 som vägledande. Vissa rationaliseringsvinster skulle kunna uppnås enligt alternativ som också innebär OSD organisaatt

48 Några allmänna kommentarer SOU 1992142

toriskt bör sortera direkt under central ledningsfunktion med en kansli inom myndigheten. Konsekvensen blir att OSDs fortsättning eller hanterande förutsätstarkare ledningsfunktion för DOVA. ter en En konsekvens blir att SMP i analogi med OSD bör ges annan samma organisatoriska position.

6.5 Den regionala splittringen

SMP och SVA har rikstäckande verksamheter liksom OSD. Vad gäller övriga arkiv har beträffande ortnamn, dialekter och folkminnen DAUM ren täckning avseende de nordligaste länen. Bilden i öven rigt är splittrad, särskilt i västra Sverige. Hallands län t.ex. faller vad under OAU, dialekter under DAL, folkminnen under gäller ortnamn DAG. Till detta kommer att länet även ligger inom verksamhetsområdet för Folklivsarkivet i Lund LUF jfr kartbilagor. Vissa förutsättningar för tydligare uppdelning av storregionala en verksamhetsområden finns, särskilt beträffande dialekter och folkminnen. Skulle LUF tillföras DOVA, vilket nedan skall föreslås, bildar södra Sverige, dvs. landskapen Skåne, Blekinge, Öland, Småland och Halland tämligen naturlig region. För västra Sveriges del kan en landskapen Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland bilda en naturlig region. Konsekvenserna av en sådan rensning skulle bli ett överförande landskapen Värmland och Västergötland från av ULMAs verksamhetsområde till DAG beträffande dialekter, medan Halland vad gäller folkminnen skulle föras från DAG till LUF. Utredaren förordar uppdelning enligt detta. Kopiering av överskäen rande arkivdelar torde oöverstiglig. En konsekvens av detta är vara vidare att DAG bör förstärkning personalsidan. ges

SOU 1992 142

7 Samordningsmöjligheter

7.1 DOVA och universiteten

Universitetsforskning inom DOVAs verksamhetsområden är ojämn. Vad gäller etnologin och folkminnes- folklivsuppteckningarna är samordningsmöjligheterna till synes de bästa med institutioneri samtliga universitetsorter. Forskningens och undervisningens inriktning har dock i många avseenden gått en annan väg än den för DOVA traditionellt utstakade. Ortnamnsforskningen har professur Uppen sala och för samarbetet med OAU har denna varit av central betydelse. Professurens nuvarande inriktning mera språkfilologiska frågor innebär snarast att denna och arkivet utgör komplement till varandra och kan fungera väl utan en organisatorisk samordning. Inom dialektologin saknas en professur, något som med hänsyn till dialekternas betydelse i det totala kulturarvet måste betecknas som en brist. Detta skulle kort sikt kunna hjälpas med rådsforskarupp en tjänst i ämnet. Det finns vidare institutionen för en resurs genom Nordiska språk i Uppsala, där en del forskningen ägnas dialektoav

logi. Den del av nuvarande DOVA som kan sägas ligga närmast uni-

versitetsinstitutionen i Uppsala är OSD. Ett samgående med universitetet för OSDs del har uteslutits i de preliminära överläggningar som skett i frågan. Frågan om DOVA och universiteten har betraktats central i som en strategisk planering för DOVAs framtid. Ur forskningssynpunkt skulle en närmare samordning ha stor betydelse och måhända ur samhällets synpunkt te sig resursbesparande. Det finns dock stora nackdelar. Inför en förändrad struktur vad gäller universitetens roll, större frihet etc., skulle DOVAs traditionella uppgifter lätt hamna undantag och stabiliteten vad gäller samhällsansvaret för det ickemateriella kulturarvet förlorad. Vidare torde de ekonomiska fördelarna på sikt vara mycket begränsade. Samgående med universiteten torde därför inte vara att föredra vad gäller den organisatoriska delen. Däremot bör nätverkskontakterna förstärkas och upprätthållas jfr här SK90, sid. 6 ff.

50 Samordningsmäjligherer SOU 1992 142

Detta gäller inte bara de universitetsämnen som av hävd till-A senare

hört DOVAs verksamhetsområden utan i hög grad även andra äm-

främst historia och kulturgeografi, även andra samhällsnen, vetenskaper.

7.2 DOVA och de långsiktiga forskningsföretagen

DOVAs verksamhet utgörs till stor del långsiktiga forsknings- och av dialektologi, namnforskning, g publiceringsföretag inom områdena folkminnesforskning och folkmusikvisor. Det känns angeläget att relatera dessa till andra i samhället existerande långsiktiga företag t.ex.

Runverket Riksantikvarieämbetet

- Det medeltida Sverige DMS, Riksantikvarieämbetet

Sveriges kyrkor Riksantikvarieämbetet

Latinsvenskt glossarium KVHAA Svenskt Diplomatarium Riksarkivet l Utan jämförelser övrigt kan man i långsiktigheten se likheter, som

kan motivera diskussion kringiandra konstellationer även för

en - DOVAs del. Detta gäller i synnerhet medeltidsforskningen, som i fö-

retagen sammantagna företräds av ortnamnsutgåvorna, Sveriges me-

deltida Sveriges medeltida ballader, Det medeltida personnamn, Sverige, Svenskt Diplomatarium m.fl. Till detta kommer den omfat-

medeltidsforskning sker inom historia, kulturgeografi,

tande som

konstvetenskap, arkeologi m.fl. ämnen. Omfattande samordning av detta har skett i det medeltidshistoriska seminariet i Stockholm genom Göran Dahlbäck. V

För medeltidsforskningen i framtiden kan det vara viktigt att tyd-

liggöra dessa möjligheter inför DOVAs framtida verksamhet.. Detta

gäller inte minst vid uppbyggnaden av databaser, där rationalise-

ringsvinster och större forskningsmässig potential kan erövras.

7.3 DOVA och Folklivsarkivet i Lund LUF

i Lund LUF knutet till universitet och

Folklivsarkivet är Lunds un-

derställt dess etnologiska institution. Arkivets verksamhet och historia har redovisats i större publikation i anslutning till 75-årsjubileet en

SOU 1992 l 42 Sanzordningsmiijligheter 5l

1988 jfr SK90. bilaga 2zl-2 med diskussion relationen om till DOVA.

LUF har en insamlingsverksamhet avseende folkliv och folkminnen som gör ett samgående med DOVA intressant. Verksamhetsområdet

för insamlandet omfattar stora delar Sydsverige av Skånelanden, Småland och Öland.

Det har från chefen för DAL framförts önskemål ett samgåom ende mellan DOVA och LUF, dvs. via DAL. Utredaren tycker sig förmärka en viss osäkerhet i detta avseende hos LUF, som dock kan se ekonomiska fördelar. Men hänsyn till den klara relation som här föreligger mellan folklivsarkiv och ett en universitetsinstitution med modern inriktning inom etnologifältet, kan LUFs roll förmedsom lare mellan myndigheten och forskningen bli central betydelse av om arkivet tillföres DOVA. Utredarna föreslår därför detta fr.o.m. l juli 1994.

7.4 DOVA och Nordiska

museet

I sitt remissvar l990-O9-07 Statskontorets utredning framhåller Nordiska museet följande

Nordiska museet och folkminnesarki ven

Som ansvarsmuseum har Nordiska redan museet nu ett övergripande ansvar. Museets folkminnesarci det enda är av de folkloristiska arkiven som har verksamhet inom ämnets samtliga områden. Museets folkminnessamling är också det enda riksomfattande folkminnesarkivet. Folkminnena är vital del en av det kulturarv som Nordiska museet lyfter fram i sin roll kulturinstitution. som Insamlingen har pågått i ungefär 100 år och resulterat i ett stort arkivmaterial. Detta har uppordnats tillsammans med material som insamlats på andra håll och är nu mycket lättillgängligt. Vid museets folkminnessamling finns miljon mer än en excerpter. Nordiska museets folkminnessamling har även .synnerligen värdefull erfarenhet på folkbildningens område. Hundratals radio- och TVprogram, artiklar med har initierats ellerjratnställts mera av museets

folkminnessamling. F olkminnessamlingen

är även en betydande resurs för lärare och andra kunskapsjfiirmedlare inom och .skolvärlden utom Detta är en folkbildande erfarenhet kan som komma DOVA till godo.

SOU 1992142 52 Samordningsmäjligheter

Genom den för drygt ett år sedan genomförda omorganisationen av särskild Minnesavdelning skapats med goda Nordiska museet har en organisatoriskt leda även DOVAs verksamhet. Till möjligheter att förutom folkminnesxsczmlingen, förts bibliotek, arkiv avdelningen har, och frågelistverksamhet samt minnessamling. med bildarkiv annan yrkesminnen. Avdelningen verkar för att göra det exempelvis av materialet bild och data tillgängligt i lätt nåbar faktasamlade av en

bank. huvudansvaret för verksamheten vid

Om Nordiska museet fick

samtliga skulle betydande rationaliseringsvinster

folkminnesarkiv

kunna göras DOVAs och Nordiska museets folkminnessamlingar kompletterar varandra För mtaf'or.skarnas, massmedias och på många sätt att växande intresse för folkets ickemateriella kultur allmänhetens .samordna .sinafolklori.sti.ska insatser på central nivå. borde staten Nordiska roll .samordnare och .språkrörför mumuseets egen som på det kulturhistoriska området .skulle förstärkas om museet seerna samverkade med DOVAs kompetens och resurser. DOVA-organisationen skulle å sin sida tillföras värdefulla erfa- renheter. Nordiska museet har exempelvis erfarenhet av att sam-

ordna, leda och fordela landsomfattande verksamhet genom ansva-

projekt .för .samtidsdokumentation retför museernas gemensamma motsvarande eller inom för SAMDOK skulle På sätt ramen DOVAs behov insamlingsverksamlzet kunna organiseras. av De kan läggas på åtgärder fir datorisering och in- - resurser som spelning bör inte splittras på olika experiment. Därför bör

DOVAs .strävanden även här samordnas. Nordiska museets och skulle bli delaktiga i Nordiska museets

Samtliga folkminnesarkiv

utåtriktade verksamhet med kanaler till museer, massmedia och

allmänhet. Nordiska verksamhet med aktiv traditionsinsamling, till museets exempel med .systematiskt dokumentera det muntliga berättanatt det, har nära anknytning till DOVAs dialektsida. Även här borde

en. samordning ske.

Så långt Nordiska synpunkter är i högsta grad beakmuseet, vars tansvärda. Det är för utredaren uppenbart att all tänkbar samordning

bör Detta innebär dock inte att huvudansvaret för landets prövas. folkminnesarkiv närmare utredning bör läggas på samlade utan

SOU 1992 142 Sanwrdningxrzáligheter

Nordiska museet. De skilda DOVA-arkiven visserligen är sinsemellan olikartade, men flera arkiven uppvisar tradition av en av stark samordnad insamling mellan främst folkminnes- och dialektsidan. Ett avskiljande av den delen skulle i nuläget ena vara synnerligen komplicerad. En centraliserad, rikstäckande verksamhet för folkminnesdelen torde även i det regionala perspektivet sig främmande. te Genom Nordiska museet och DOVA-arkiven finns förutsättningar för en balans och tävlan vad gäller handhavande, dokumentation och forskning kring det ickemateriella kulturarvet.

7.5 DOVA och kulturmiljövården

DOVAs samband med kulturmiljövården inom ramen för ett gemensamt ansvar för kulturarvet är uppenbar. Som framhållits förutsätter en effektiv kulturmiljövård tydliggjord medvetenhet en om det ickemateriellas betydelse. Det tydligaste sambandet i dagens situation är genom ortnamnen, där samarbetet sker inom och fungerande ett stort nätverk. Detsamma skulle i större omfattning än nu även kunna gälla dialekter och folkminnen. DOVA-arkiven och de kulturhistoriska registren, inklusive Nordiska museets, bildar tillsammans landets dokumenterade kulturarv. En starkare samordning kan ge förutsättningar för bred kulen turhistorisk databas med såväl fysiskt ickemateriellt innehåll. som

7.6 DOVA och Lantmäteriverket

I fråga om namnvård har DOVA och LMV ett gemensamt ansvar och ett etablerat samarbete, i vilket bl.a. även Riksantikvarieämbetet ingår jfr. beteckningsreformen. För utvecklandet datakartografi av både avseende ortnamn och dialekter är det angeläget samarbetet föratt djupas.

7.7 DOVA och arkivväsendet

DOVA-arkiven har klart avvikande struktur en i förhållande till de arkiv som insamlar, bevarar och tillhandahåller officiella dokument.

Samordningsmäjligherer SOU 1992142

funktion har Riksarkivet, landsarkiven, krigsarkivet och Denna senare lång rad mindre arkiv. l denna funktion är DOVA en selektivt inen samlande myndighet med klar forskningsanknytning. Materialet är sig objektiva dokument snarast karaktären styrd inforinte i utan av En samordning med ett allmänt arkivväsen skulle innemation. större för DOVAs samhällsuppdrag skulle framstå som minbära risker att dre tydligt.

7.8 Slutsatser

avsnitt har markerat några allmänna samordningsmöjligheter. Detta exempel skulle ha kunnat nämnas, t.ex. med massmedia Ytterligare och skolväsendet. Genomgången främst belägga goda nätverkssynes och samordningsmöjligheter med kulturmiljövården, universiteten, Lantmäteriverket och Nordiska museet. Den organisatoriska samordning med universiteten som tidigare framförts ett alternativ avslås. DOVA bör bibehållas som egen som myndighet.

SOU 1992142

8 Mot ett DOVA

nytt

8.1 DOVAs synpunkter

I sin anslagsframställning 1992-08-19 avseende medel för forsknings-

och utvecklingsinsatser bå 199394-199596 behovsredovisning inför

1993 års forskningsproposition anför DOVA följande avseende en allmän framtida inriktning

Det pågår en förändring i riktning vad brukar mot som kallas informations- eller kunskapssanzhället. De tekniska möjligheterna att förmedla information fikar, .samtidigt också fritiden som förutses komma att öka. För att kunna alla rikare fritid ge en mäste kulturinstitutionerna få bättre möjligheter och låta izllnzänheten resurser att ta de av vad de har erbjuda. DOVA-zzrkivens roll att härvidlag kommer att tillta i betydelse i lakt med .svenskarnas .stigande intresse för att söka sina rötter, lära känna mera om sin henzhygd, dess historia, ortnamn, seder och bruk, folkliga nzusik och fäderneiirvda språk folkmålet. En på detta sätt fördjupad kunskap henzløytgden bidrar om till att människorna finner bättre förankring i tillvaron högre en en livskvalitet.

Utredaren biträder denna framtidssyn. Dagens dynamiska samhälls-

omvandling innebär att värderingar och verklighetssyner förändras på ett sätt knappast tidigare som har skett. l detta sammanhang skall man även framhålla Sveriges marginella läge i Europa, läge ett som skapar särskilda förutsättningar. l marginalerna blir ofta de kultur-

historiska ringarna på vattnet tydligare och lättare att skilja från varandra. Större övergripande skeenden vars spår och minnen suddats

ut i centrala områden kan leva kvar längre i marginalerna och där

möjliga att studera i längre historiska perspektiv. Detta innebär att vad gäller kulturarvet har Sverige ett internationellt ansvar.

SOU 1992142 Mot ett nytt DVA

För framtida insamlingsvcrksamhctei anför DOVA

Dokumentation postdialektal utveckling av aldrig förättdrrtv stöttaritat, Ie gamla dialek- Språket är .statiskt utan

talxpråk, fortfarantL har regionala .vartrag.

terna ersätts av ett som Samtidigt blir det ökat intresxrt zlokumwttcrtt de sociala skillnaav att derna i det talade .språket

Dokumentation kulturförändring i dagens samhälle av .svenska .ranzliiillet imdergøit i dag snabb otnvundling. Värde- Det en traxjfiirexttillnitigar otnpttiras. Religioner i lars traditioringar och andra religimt färgade itppfltttttingar, Nya kulnella farm ersatts av mönster Inom den tidkligu nutsken blandas det turella gamla med fot-mer. En ambition är att dokumentera dena pronya cesser. medan med de pågår.

Dokumentation av invandrarkulturer

den betydande invandringen till Sverige under .re- Det kan antas att decennier komntit och kommer att medföra väsentliga förännare det kulturella i .Srerige. Det .sker önzstcvidig pådringar i mönstret en verkan mellan invandrarkultztrernzt oei den lIl7l7I.'tl kulturen. Det fittm här unikt tillfälle. medan pågår lokumwztera ett att ]r.e..'t'I'I röret mellan invandrarkultztrer oc-t intemxk kultur.

DOVA anför således vikten samtidsdokumentation är stor för att av myndigheten. Man kan här påpeka att behovet är vidare och större i själva verket samhällsbehov för att kunna förstå de kulturella ett mönstren och de faktorer påverkar dem. Detta iir en intressant som utgångspunkt skapar behov starkare samverkan med andra som av myndigheter och institutioner Nordiska museet, men även med som massmedia, skolan och givetvis universiteten och kulturmiljövårdcn i

stort.

SOU 1992142 Mot ett nytt DOVA 57

Vad gäller tillhandahållandet anför DOVA följande

Dataregistrering av samlingar Datorisering innebär stora nzöjligheter till rationaliseritt och kapacig tetsökning genom förbättrad överblick och snabbare tillgänglighet. De databaser, är under uppbyggnad vid några DOVA-arkiven. som av kommer sålunda att i väsentlig grad underlätta .sökning i arkivens material. För att maximal effekt dataregisrtreringen skall uppnås är det av angeläget, att arkivens dataregister samordnas i form av en gemensam databas. För att detta skall kunna genomföras krävs betydande medel för anskaffning av utrustning samt medel för programmering och annan datakonsultation.

Kommunikationsutrustning Det är av stor vikt, att databasernas uppgifter arkivens samlingar om görs sökbara även via modem och telenätet. Vidare är det av stort värde, om arkivmaterial i den mån det inte är kopierat snabbt kan - överföras via telefax. Därvid bör Izelst användas zztrustning, en som möjliggör att den överförda kopian erhålles på arkivbestärzzligt papper och kan arkiveras som .säkerhet.skopia.

Utökad service DOVA-arkivens material röner glädjande efterfrågan under nog .stor senare år från allmänhetens sida. Det gäller amatörforslcare, studieförbund och hembygdsförettingar, även .skolan Det önskvärt, vore att DOVA-arkiven hade .större personella tillmötesgå denna resurser att efterfrågan, ökade möjligheter handledning ät alla dem, på att ge som det ena eller andra sättet vill arbeta med den folkliga kulturen, däri begriper handledning åt forskare.

Källpublicering Ett av DOVA-arkiven, nämligen Svenskt visarkiv SVA kontiutger nuerligtfonogram med visor och folkmusik. inspelningar .språkligt av

dialektalt ocheller etnologiskt intresse skulle kunna göras tillgäng-

liga iform av fonogranzutgåvor med tillhörande Språktexter. forskare, litteraturvetare, etnologer och andra skulle vidare ha intresse av att texter publicerades också utan samband med fonogramutgivning.

DOVA SOU 1992142 M0 en nytt

8.2 Vägvalen

Det identifierade huvudproblemet för DOVAs del är balansgången mellan insamlade å sidan. publiceringsverksamhet å den andra. ena Man kan detta skiljelinje mellan folkminnesdelen och även se som en den språkliga delen, vilken också är den dominerande. Det finns klara samband skillnader mellan de båda inriktningarna och men även stora Det är viktigt inför framtiden identifiera och analysera synsätten. att problemen. vilka delvis sammanhänga med olikartade akadesynes miska traditioner. Utredaren kan konstatera att DOVA i och för sig signalerat behovet orientering detta ställningstagande inte inneburit av en ny men att förslag till omorganisation. l stället har myndigheten prioriterat egna den fortsatta långsiktiga forsknings- och publieeringsverksamheten. Hur skall detta förhållande kunna leda fram till en mera samhälls-

inriktad myndighet DOVA Man står här inför ett viktigt vägval. kulturlragtt av stor dignien En central fråga är Sverige kulturnation skall fortsätta att tet. om som på långsiktiga lorskningsföretag både inom och satsa stora resurser DOVA. Man kan i förlängningen fråga sig om resultaten. om utom eller när de föreligger. har relevans i det framtida samhälle som då råder. Detta kan givetvis inte besvara nu. Vi kan lock konstatera. samhället att ställa till förfog-antle. riskerar att att genom resurserna bidra till vetenskaplig konservering i redan passerade paradigm en och synsätt. samtidigt eller mindre uttalat söker uppsom man mer rätthålla kulturhistorisk stabilitet som stöd för samhällets eget en forthestånd. Det centrala är skall tvingas ta ställning till ett vägval enom man ligt resursskäl. De arkiv föreligger är en samhällets ovan av som guldskatt. kan tillgodogöras och användas annat sätt än men som underlag för långsiktiga ord- och ortnamnsböcker. Det nyprodusom cerade kulturarvet kan dokumenteras nu, längre fram är det för sent. Var skall resurserna läggas. vad skall prioriteras fråga upprepade gånger ställts inom DOVA och i Detta är en som samband med här föreliggande utredning. Det kan inte utredarens uppgift att ta ställning till de långsikvara tiga publicerings- och forskningsföretagen i princip. Det torde dock ha framgått. att utredaren känner viss tveksamhet inför samhällsrelei informationssamhället frammer. En prövning måste göras i vansen

SOU 1992142 Mor DOVA 59 ett nytt

ett större sammanhang. Samtliga motsvarande projekt i samhället bör analyseras mot bakgrund ett kulturpolitiskt ställningstagande av av statsmakterna. Innan ett sådant föreligger kan DOVAs långsiktiga publiceringsprojekt utan vidare upphöra, dvs. heller OSD. Däremot kan, i enlighet med antydningar i utredningen, större snabbhet eftersträvas, t.ex. genom omprövning av ambitionsnivåer datorisering - En enhet inom DOVA som till har lyckats väl med balanssynes gången är SVA. Detta väl fungerande men något speciella arkiv kan också prövas vad gäller hemvisten inom DOVA. Utredaren hari detta avseende inget förslag men vill ändå göra nämnda markering. Vad gäller DOVAs framtid myndighet förutsättningsom egen är arna goda under villkoret av att nämnda svåra balansgång lyckas. Detta förutsätter dock stark ledningsfunktion, en i varje fall under en övergångstid. Andra organisationsförslag än den sammanhållna myndigheten kan också diskuteras. Uppdelningsalternativet kan innebära fördelning en av DOVA mellan Nordiska museet, Statens musiksamling, Lantmäteriverket, Riksantikvarieämbetet, universiteten, arkivväsendet etc. Detta skulle sannolikt innebära omfattande kapitalförstöring, kontinuitetsbrott och någon form kaos. av Det regionala alternativet är i så fall intressantare, dvs. uppdelen ning till storregionala kulturinstitutioner med samarbetsmöjligheterna mera näraliggande och tydliga, t.ex. med universiteten. länsmuseer, landsarkiv, länslantmäteri Det möjligt etc. är att en sådan struktur sikt visar sig framgångsrik. Detta är huvudskälen varför ett av utredaren anser att arkivet i Göteborg bör kvarstå och förstärkas och de regionala ansvarsområdena i Syd- och Västsverige justeras därtill med LUP inom DOVA. l dagens situation finns dock små möjligheter

att snabbt genomföra en konsekvent regionalisering eller decentralisering hela DOVA. av Det alternativ som återstår är ett bibehållet omstrukturerat men DOVA med förstärkt insamlingsfunktion avseende nutidens folkminnen, renare regionalisering med större ansvarstagande denna nivå samt klarare verksamhetsidé.

SOU 1992 142 60 Mor ett nytt DOVA

8.3 Rollspel och nätverk

uppdrag handha det ickemateriella kulturar- DOVA har samhällets att därmed bestå, dess roll i ett totalt nätverk bör precivet och bör men Detta innebär implicit nätverksuppbyggnaden är viktigare än seras. att organisationsutnyttjandet. Nuvarande situation i komplicerad relaen tion till universiteten, kulturmiljövården och andra institutioner som har för DOVAs del inneburit tendenser till inkaps- Nordiska museet ling och osäkerhet inför det samhällsuppdraget. egna övergripande verksamhetsidé har länge saknats. Det kan En uppgift slutgiltigt formulera detta, däremot heller vara utredarens att Organisationsform skapar förutsättningar för en att föreslå en som det nämnda. Utredaren återkommer nedan med process som leder till aspekter och antydnin till verksamhetsidé. gar budgetarbetet inom DOVA, inte minst under De interna arbetena i dock inneburit sökande mot verklighetsanknutna 1992, har ett mera mål. Detta innebär förutsättningarna för en tydligare koppling mot att ökat, samtidigt kopplingarna mot unikulturmiljövården har som versitetsforskningen bli naturligare. DOVA har här en för synes viktig mellanfunktion, dels upprätthållare av kontisamhället som publicering, dels förnyare insamlandet i ett nuiteten i som av föränderligt samhälle.

8.4 Ledningsfunktionen

nuvarande ledning utgörs styrelse som huvudsakligen DOVAs av en producentledet, dvs. forskarsamhället inom traditionellt företräder förhållande är inte problemfritt. Olika synsätt berörda ämnen. Detta vetenskapligt avseende bryts mot varandra, något eller paradigm i givetvis i sig är styrka denna brytning sker utan personsom en om motsättningar. Så har till även skett, men det kan inte uteslutas synes djupgående åsiktsskillnader kommit att prägla ledningsfunkatt mera tionen i form nuvarande styrelse jfr SK9O sid. 7-8. av En fråga balansen mellan styrelsens ledamöter och de olika arär kivcheferna. Det är till vikt att de senare ställs under en gesynes av ledning och därmed i säkrare relation till sin uppgift. mensam en Utredaren ansluter sig därmed till statskontorets principiella synpunkter förstärkt ledningsfunktion. De intentioner DOVA självt en

SOU 1992142 Mot DOVA 61 ett nytt

har gjort uttryck för förutsätter detta, liksom precisering rollen av spel i nätverket. Samtidigt förutsätter tankegångarna styrelsestruktur att en ny skapas med företrädare för konsumentledet och statsmakterna. I följande överväganden framföres ett förslag i denna riktning. En till synes bagatellartad för många central fråga den men är geografiska placeringen av ledningsfunktionen. Tveksamhet har inom DOVAs regionala delar framförts vad gäller Uppsala, den ort som vad gäller andelar av DOVA och sin EAPA-enhet sig naturligast ter och mest resursbesparande. Stockholm är genom samordningsmöjligheterna med departementet, kulturmiljövården, Nordiska museet och andra centrala institutioner ett andra alternativ. Vad gäller utbyggandet av datoriseringen och kulturarvets datakartografi kan Gävle sig te som ett intressant alternativ. Utredaren förordar efter övervägande ett förläggande till Stockholm.

8.5 Sammanfattande

problemanalys och konsekvenser

Inom DOVA råder rad obalanser geografiskt, verksamhetsmäsen sigt, ideologiskt och forskningsmässigt. De publiceringsföretastora gen, särskilt vad avser ortnamn, binder huvuddelen DOVAs av resurser. I sin långsiktighet bör de omprövas vad gäller ambitionsnivåer. Ett identifierat centralt problem är relationen mellan DOVAs resursmässigt starka del och resursmässigt del, dvs. i klartext svaga den språkliga med och dialekter å sidan och folkminnesdenamn ena len å den andra. Sammankopplingen i arkiven så påtaglig, .att är ett skiljande ter sig kapitalförstörande. De båda delarna bör som därför hållas samman, något dock förutsätter stark ledningsfunktion. som en Ett problem är en viss splittring vad gäller inriktning och ansvarsområden i södra och västra Sverige. Konsekvenserna detta bör av vara de ovan föreslagna geografiska justeringarna folkminsamt att nesdelen förstärks och förnyas genom att LUF införes i DOVA. DOVA har signalerat en förnyelse mot nutidsinriktning, särskilt språk- och folkminnesfronterna. Detta kräver antingen nya resurser eller omfördelning de befintliga. En konsekvens enligt av det senare torde bli ett dämpande eller delvis nedläggande publiceringsföretaav gen. Man anar här i förlängningen meningsskiljaktigheter inom

SOU 1992142 62 Mot ett nytt DOVA

DOVA, vilkas konsekvenser även i detta fall borde kunna genskjutas

starkare ledningsfunktion. genom en Det sammanfattande problemet torde att DOVAs roll i samvara tydliggjord. Detta gäller både rollen i ett allmänt kulhället inte är för det i denna utredning kallats Det dolda turliv och ansvaret som kulturarvet. Följden bli allmän osäkerhet och man riskerar synes en passiv eller försiktig attityd till restrrsbeviljande nivåer i samhället. en Konsekvensen detta blir återigen behovet en förstärkt ledningsav av funktion. Bland de aspekter och konsekvenser framlagts ovan kan åter som möjligheterna till samlad insats inom medeltidsforskningen en Centrala bidrag från DOVA föreligger här i form av ortnämnas. namnsutgåvorna, Sveriges medeltida ballader och Sveriges medeltida

DOVA.s eventuella roll i samlad medeltidsforskning personnamn. kräver likaledes stark ledningsfunktion. en Vad slutligen gäller verksamhetsidén måste DOVA ha en inre

medvetenhet och för de åtgärder och förändringar ta ett eget ansvar kan krävas. Detta gäller även omprioriteringar och ifrågasom sättanden, det kan i relation till samhällsuppdraget inte räcka med att

ensidigt hänvisa till gamla beslut. Detta kräver förstärkt lednings-

funktion.

SOU 1992142 Överväganden och förslag 63

överväganden

och förslag

Som allmän bakgrund kan följande punkter vad gäller kulturarvet och DOVAs roll framföras.

samhällets ansvar för det totala kulturarvet bör fortsättningsvis liksom nu även omfatta det ickemateriella såsom detta arvet avspeglas i folkminnen, dialekter, ortnamn, folkmusik personnamn, och visor

betydelsen det samlade kulturarvet, - av dvs. det materiella såväl som det immateriella, kan förväntas öka i kommunikations- och informationssamhället, där de allt tydligare kompletterar varandra

- samhället har i DOVA en upparbetad organisation att dokumentera och tillvarata det ickemateriella kulturarvet och kan fungera som väl i ett nätverk

DOVAs förutsättningar bör nyttjas i aktiv insats förklara - en att och förstå kulturella mönster i nutid för framtid, speglat äldre mot tiders kulturbärare

kontinuitet och förändring i samhället bör i DOVAs verksamhet tillvaratas genom aktiv analys pågående och förväntad omvandav ling i form av prognoser och konsekvensbedömning för kulturarvet och därmed skapa förutsättningar att genskjuta förluster genom snabba insatser

Detta sistnämnda kan betraktas antydd verksamhetsidé. som en DOVA bör ges förtroendet att omrpöva sin situation, bl.a. genom analys av faktorerna lett dit. Konsekvenserna blir som verksamheten inom DOVA bör omprövas och förnyas. Ompriori- teringar bör övervägas. En förutsättning för detta är organisationsförändringar enligt följande

förstärkt ledningsfunktion verkschef och kanslichef 50 % ändrad styrelsekonstruktion med företrädare för bredare - samhällsintressen vad gäller det totala kulturarvet.

64 Överväganden 0chfir.s'lug SOU 1992142

DOVA föreslås därmed kvarstå självständig myndighet men som med delvis ändrad organisation, förordning och instruktion och en ny därmed med tydligare mål- och verksamhetsidé.

I fråga organisation innebär förslaget följande om Styrelse med företrädare för statsmakterna, arkivväsendet, kulturo miljövården centralt och regionalt, Nordiska museet, universiteten, Statens Lantmäteriverk och hembygdsrörelsen. Vetenskaplig nämnd med företrädare för berörda universitetsärn- varvid även historia är företrädd, därtill helst även samhällsvenen, tenskapliga ämnen. Verksledning med från arkivavdelningarna fristående chef, kanslio chef och EAPA-enhet. Placeringsalternativ är i första hand Stockholm, i andra hand Uppsala. Bibehållande de huvudarkiven avdelningar, och därmed - av sex som markering den regionala delen av organisationen som en resurs. en av De båda långsiktiga forskningsföretagen Ordbok över Sveriges diao lekter OSD och Sveriges medeltida personnamn SMP placeras direkt under verksledningen. Därmed uppnås förhoppningsvis vissa rationaliseringsvinster i administration. Vad gäller OSD kan omprövning diskuteras i nuläget bör vinster enligt ovan prövas liksom men uppluckring klavbundenheten till 6 000 sidor, vilken har en en av fördröjande effekt. När projekten avslutats överförs arkivmaterialet till ULMA resp. OAU. Vad gäller arkivens inre organisation kommer generationsskiften under 1990-talet nödvändiggöra översyn. l övrigt föreslår utatt en redaren för fortsatt utgivande Sveriges ortnamn tydliggöras att ansvaret av organisatoriskt, i varje fall särskild tjänsteman OAU genom en handhavandet personnamnsdokumentation koncentreras till - att av Uppsala, vilket innebär att vetenskapssamhällets personnamnsexcerpter överföres från Umeå till Uppsala. Sammanfattningsvis innebär detta organisationsförslag mindre förändringar i befintlig organisation. Det arkiv eller avdelning vars en huvudmannaskap kan övervägas i annan form är Svenskt visarkiv. Utredaren har dock ännu funnit någon naturlig part vid samgående möjligen SMS.

SOU 1992142 Överväganden och förslag

Vad gäller verksamheter föreslår utredaren följande, detta mot bakgrund av att DOVAs ca 25 miljoner utgör del resurser en stor av samhällets totala satsning det ickemateriella kulturarvet

koncentration på upprättandet databas. I fråga - av en gemensam om ortnamn och dialektkartografi bör Statens Lantmäteriverk genom sina tekniska förutsättningar centrala uppgifter i ges samarbete med DOVA.

insamlings- och dokumentationsprinciperna starkare - ges en nutidsinriktning med teknik, videoupptagningar nyare t.ex. DOVAs roll i relation till universiteten tydliggöres till - att vara den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden det ickemateriella kulav turarvet, detta uppdrag ställt i relation till de samhällsförändringar som inledningsvis nämndes. Detta skapar förutsättningar för att med universitetet och andra institutioner skapa gemensamma projekt i avsikt

att utnyttja samhällets totala resurser i kunskapsgemensam uppbyggnad

att förstärka de personella och institutionella nätverken

I avsikt att förstärka folkminnesdelen och insamlandet föreslår utredaren att Folklivsarkivet i Lund tillföres DOVA fr.o.m. 1994-07-01. De rådgivande nämnderna föreslås kvarstå och den ges sammansättning respektive avdelning arkiv och verksledningen i samråd finner lämpligt. I avsikt att förtydliga arkivens regionala ansvarsområden föreslås en justering i det syd- och västsvenska området, varvid landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland till faller Lund DAL+LUF och Bohuslän, Dalsland, Värmland och Västergötland tillfaller DAG. Detta gäller ansvarsområdena folkminnen och dialekter. DAG bör därvid förstärkas personellt, vilket utredaren föreslår. I relation till arbetsområde och verksamhet föreslår utredaren även en förstärkning av arkivet i Umeå DAUM. Detta arkiv det enda är som i en sammanhållen region verkar inom de områdena dialekter, tre ortnamn och folkminnen, därtill i en mångkulturell region särskilt av stor internationell betydelse kulturhistorisk synpunkt. ur

Överväganden chj'r.s'lag SOU 1992142

Som förslag till övergripande projekt kan nämnas mera studier hur de materiella och ickemateriella eller kognitiva - av kulturlandskapen förhåller sig till varandra

analys dagens vardagsspråk i landet, ett projekt som skulle - av kunna formuleras och genomföras i samarbete med lokalradion

teoretiska faktoranalyser bakom förändringar i namnskick och språk, form case-studies enligt systematisk plan t.ex. av analys befintligt arkivmaterial och dettas dolda potentialer, - av vad gäller uppgiftslämnarna själva i sin samhällsmiljö, fonot.ex. grammen i dialektforskning etc.

Vidare bör namnbyte myndigheten övervägas Språk och av folkminnesinstitutet Avslutningsvis vill utredaren peka på två angelägna uppgifter för

DOVA i framtiden fortgående det insamlade materialets källvärde, dvs. - en analys av att visa en källkritisk medvetenhet

pröva möjligheterna att i populariserad form mera konsekvent att föra information det ickemateriella kulturarvet till en ut om bredare allmänhet.

SOU 1992 142 Bilaga 1 57

DIALZKT- OCH ORTNAHMS- 1992-08-19 Dnr 2092 117 ÅRKIVEN SAMT SVENSKT VISÅRKIV DOVA Hagagatan 23B 113 47 STOCKHOLM

Regeringen Kulturdepartementet

ANSLAGSFRAMSTÄLLNING avseende medel för forsknings- och utvecklingsinsatser bá 199394 199596 behovsredovisning inför 1993 års forskningsproposition.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv DOVA har tilldelats 500.000 kr för forsknings- och utvecklingsinsatser att disponera fr 0 m bá 199293. Avsikten är att företrädesvis använda dessa medel för att förbättra fcrskningsförutsättningarna, vari ingår förberedelser för en datorisering av register och samlingar. Nedan redovisas behov utöver dessa redan tilldelade medel.

Liksom i föregående anslagsframställning avseende forsknings- och utvecklingsinsatser bá 199091 - 199293 avgiven i augusti 1989 ligger tyngdpunkten i äskandet på en angelägen förstärkning av medelstilldelningen för att snabbare fullfölja de långsiktiga projekten Ordbok över Sveriges dialekter, Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, Sveriges medeltida baliader, rikstäckande ortnamnsutgávor samt regionala dialektordböcker. Medelsbehovet för tryckning ökar som en följd av snabbare utgivning. En annan viktig del är medelsbehovet för att fortsätta och utvidga arbetet med datorisering av register och samlingar. Äskandena om medel för en arkivarietjanst med inriktning på finska och för projekten Ordbok över estlandssvenska dialekter och Byar och byalag i Malarlänen är en upprepning från föregående anslagsframställning.

Tjänster Kostnad för bá 199394 199495 199596

4 arkivarietjanster för forstärkning av OSD och SMP, varav 2 tjänster fr o m bá 199394 punkt 2.1, 4 x 300.000 600.000 1.200.000 1.200.000

4 arkivarietjänster för ortnamnsutgivning punkt 2.1, 4 x 300.000 1.200.000 1.200.000 1.200.000 . . . . . . . . . . .. . . 1 arkivarietjänst med inriktning pá finska punkt 2.2, 1 x 300.000 300.000 300.000 300.000

SOU 1992142 Bilaga 2 69

Organisationstablå

STYRELSEN FÖR nova

KanslietStockholm 2 anställda 0.15årsarbetslcrafter BADA-ende; - 3 anställda Uppsala l årsarbetsltr-after

Dialekt- och folkminnesarkiveti Ortnamnsarkiveti Uppsala UppsalaULMA OA U

20anställda 1722årsarbetsloafter 21anställda l6,l5 årsarbeLslcrafer Hänv5 utställda 4,5 årsarbetslnafter påfastighetsbetncknirtgsrefonnen. Insamlar. bevarar. bearbetar. och utger tillhandahåller svenskt. samiskt och insamlat. bevarar. bearbetar. och utger finsktdialekt-ochfolkminnesmaterial tillhandahåller svenskt. samiskt och linsktonnamns-material samt handlägger ärenden om fastställande av ortnamn

Dialekt- och ortnamnsarkiveti Dialekt, ortnamns- och folk- Lund DAL minnesarkiveti GöteborgDAG

7anställda 6,8 ársarbcslcrafter 6utställda 45 åmrbetskrafter

lnsarnlar. bevarar bearbetar. och utger lnsamlar, bevarar. bearbetar. och utger tillhandahåller svenskt dialekt-, tillhandahålla svenskt dialekt- och ormamns ochfolk-minnesmaterial samt onnamnsmaterial samtyttrar sigi yunr sigi ärenden fastställande om av ärenden fastställande om av ortnamn ortnamn

Dialekh. ortnamns- och folk- Svensktvisarkiv SVA minnesarkitet Umeå i DAUM l4 anställda l 1.25arsarbetslcraiter 8anställda 4 årsarbetslcrafter insamlat. bevarar. bearbetar. och utger insamlat. bevarar. bearbetar. och utger tillhandahåller svenskt. samiskt och tillhandahålla svenskt. samiskt och finsktvis-ochfolkmusikmaterial samt finsktdialekv. ortnamns- och material rörande densvenska jazzetts folkrninnesmaterial samtyttrar sigi historia ärenden fastaällande om av ortnamn

Arkivet för ordboköver Arkivet för ordboköver Sverigesdialekter OSD Sverigesmedeltidapersonnamn SMP 4anställda 3.7 - 7anställda 5,2årsarbetslcrafte Bevarar. bearbetar ochutger ondbolsform eu., genom excerpering och Bexarar. bearbetar och i utger kopiering trycktaochotryckta av källor ordbokslorm ett.genom excerpering av insamlat svenskt dialekunaterial tncktaochotryckta källorinsamlat medeltida Ersonnamnsmater-ial

SOU 1992142 Bilaga 3 71

FÖRSLAG TILL ORGANISATION AV ETTREKONSTRUERAT DOVA

Riksarkivet Nordiska museet Riksantikvarieämb Hembygdsröre1sen STYRELSE Lantmäteriverket Universiteten Statenp01itiker VetenskapTig Regi0na1KMV nämnd

U

4 4

DAG IULMA OAU DAL+LUF DAUM SVA 1 [ 2

1 g

. L OSD [ SMP 1 1

Nätverk av kontakter g J ,Nr

G O 0 O O

samarbetsprojekt

Ku1turmi1jö- Nordiska vården museet andra museer

1 folkminnesansvarig 2 pub1iceringsansvarig

SOU 1992 142 Bilaga 4 73

DIAGRAM FURDELNING AV ARSARBETSKRAFTER OCHANTALANSTÃLLDA INOMCOVA ENLIGTFAF

T

nH

ULMAOAU OSD SMP SVA DAL DAUMDAG KANSLIEAPA 20 21 4 7 14 7 8 6 2 3 ANTALANSTÄLLDA HELTID ELLER DELTID

SOU 1992 142

SOLJl99Z142 Bilaga 7 KARTA3 DOVAARKI VENSVERKSAMHETSOMRÅDEN FOLKMINN EN

tj

ULMA

.

KARTA4 FÖRSLAG TILL STORREGIONAL INDELNING AV DOVAARKIVENS VERKSAHMETSOMRÅDEN

DIALEKTER FOLKMINNEN

Norra Sverige

Södra Sverige

SOU 1992 l 42 Bilaga 9 33

PATSKONTORET RAPPORT 199010 1 10 1990-03-16

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Förslag om en administrativ anknytning till högskolan. INNEHÅLLSFÖRTECKNING sn - 1 Utredningsuppdraget 2 2 översynen av små myndigheter 2 3 Bakgrund och framväxt 4 4 Nuläge och problem 4 5 Behov av förändringar 7 6 Överväganden och förslag 8 7 Genomförandeplan 10

Bilaga l. Några uppgifter om verksamheten vid dialektoch ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Bilaga 2 Likartad universitetsanknuten verksamhet. Bilaga 3 DOVA-arkiven med behovsredovisning inför 1990 Ars forskningsproposition.

SOU 1992142 84 Bilaga 9

RAPPORT 199010 2 STATSKONTORET

1990-03-16

l Utredningsuppdraget

beslut den 23 februari 1959 uppdragit åt Regeringen har i statskontoret att i enlighet med förslag i statskontorets l98823 Översyn små myndigheter - en försturapport av efter samråd med universitets- och högskoleämbetet die och möjligheterna och formerna för att knyta verksamheutreda och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv ten vid dialekt- DOVA-arkiven till högskolans organisation.

Statskontoret bör enligt beslutet grunda sina slutsatser på erfarenheterna från hur institutioner och verksambl a knutits till högskoleorganisationen har utveckheter som Exempel på sådana institutioner som anges i beslutet lats. i Lund. demografiska databasen i Umeå är historiska museet -Haparanda och Linnés Hammarby.

under utredningsarbetet haft fortlöpande Statskontoret har med representanter för DOVA-arkiven - styrelsekontakter arkivchefer och personalföreträdare - samt med ledamöter, universitet och andra myndigheter ävensom med de berörda centrala personalorganisationerna TCO-S och SACO.

rapportutkast idêkaraktär tillställdes tidigt på Ett av hösten l989 några av dessa för synpunkter. Statskontoret beslöt därefter att omarbeta framtagen dokumentation och

fördjupa analysen av problemen vid DOVA-arkiven. att

2 översynen av små myndigheter

den l5 oktober 1987 statskontoret uppdraget Regeringen gav samråd med riksrevisionsverket RRV genomföra en att i samtliga statliga myndigheter, som lyder direkt översyn av regeringen och har färre än-100 anställda i rapporunder ten l98823 kallade småmyndigheter.

Översynen syftade till att med utgångspunkt i myndigheterverksamhet lämna förslag om myndigheter som statskonnas bedömde lämpliga för fortsattt utredning. Statskontoret borde också i översynsarbetet pröva om myndighetertoret till alla delar överensstämmmer med riksdanas verksamhet regeringens intentioner och utfärdade instruktiogens och belysa sambandoch ansvarsfördelning mellan resner samt myndighet och andra myndigheter inom samma och anpektive gränsande verksamhetsområden.

till statskontoret hade föreskrivits att bl a I skrivelsen följande problemområden skulle behandlas i det arbetet

verksamhet och tillhörande arbetsuppgifter ändrats har tilllkomsten myndigheten och vilka förändringar sedan av påkallar detta i så fall,

SOU 1992 142 Bilaga 9 85

STATSKONTORET RAPPORT 199010 3

1990-03-16

är resultatet av verksamheten i överensstämmelse med statsmakternas intentioner och, om inte, beror det på systemet och dess uppbyggnad eller på myndigheten,

överensstämmer myndighetens verksamhet till alla delar med myndighetens instruktion i fråga om omfattning av arbetsuppgifter och inriktning av verksamheten.

finns likartad eller angränsande verksamhet på annat håll i statsförvaltningen eller inom övrig förvaltning,

vilka övriga bindningar finns till andra myndigheter,

är arbets- och ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter inom systemet helt klar,

finns det med hänsyn till den samlade kompetensen och resurstillgången förutsättningar för ökad samordning en av den aktuella verksamheten.

vilka besparings- och rationaliseringseffekter kan uppnås och, om möjligt, vilka personalkonsekvenser får dessa,

vilka ändringar i nuvarande regelverk behövs för att en effektivering ocheller samordning skall kunna genomföras.

Med utgångspunkt i dessa fragor inriktades översynen helt på myndigheternas verksamhet med målsättningen att lämna förslag till fortsatt översynsarbete i de fall föränden ring bedömdes innebära en besparing eller effektivitetsvinst. Med det stora antalet myndigheter och den begränsade utredningstiden för uppdraget det endast i undanvar tagsfall möjligt för statskontoret att i det sammanhanget föra närmare diskussioner med berörda myndigheter eller göra särskilda verksamhetsanalyser. Bedömningarna grundades i stort sett på befintligt underlag, t ex anslagsframställningar, regleringsbrev och verksamhetsberättelser samt i övrigt den information om myndigheterna som statskontoret. riksrevisionsverket och departementen normalt har tillgÅng.till.

Frågor om myndigheternas interna organisation och administrativa samordning med andra myndigheter behandlades inte annat än i undantagsfall inom ramen för översynen av småmyndigheterna. Möjligheterna till en administrativ samordning borde dock enligt den bedömning s 14 statskontoret gjorde i rapporten 198823 utredas i särskild ordning.

OmDOVA-arkiven anfördes i rapporten s 22 och s 238 att det borde utredas om dessa organisatoriskt kunde knytas till universiteten på de orter, till vilka de är förlagda.

86 Bilaga 9 SOU 1992 142

STATSKONTORET RAPPORT 199010 4

1990-03-16

3 Bakgrund och framväxt

DOVA-arkiven skapades som myndighetskonstruktion år 1970 med målsättningen att vara en paraplyorganisation för tre dittillsvarande, än mindre småmyndigheter samt en förstatligad stiftelse med motsvarande arbetsuppgifter dialektoch ortnamnsarkivet i Lund. ortnamnsarkivet i Uppsala. dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala samt Svenskt visarkiv i Stockholm. .

Därefter har DOVA-arkiven genom olika riksdagsbeslut tillförts enheterna dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå 1971. dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg 1974, 1979 och de båda vetenskapliga projekten ordbok över Sveriges dialekter och ordbok över sveriges medeltida personnamn 1984.

En kort redogörelse för DOVA-arkivens framväxt med rötter i 1800-talets universitetsmiljöer lämnas i bilaga 1 Några uppgifter om verksamheten vid dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.

DOVA-arkiven underställdes år 1977 statens arkivstyrelse STARK, som då även utgjorde styrelse för riksarkivet och landsarkiven, arkivet för ljud och bild samt svenskt biografiskt lexikon. År 1986 skedde vissa förändringar och DOVA-arkiven fick återigen en egen styrelse.

DOVA-arkiven har ett gemensamt kansli. placerat i Stockholm. och en gemensam EAPA-enhet, placerad i Upppsala.

En översiktlig redogörelse för några andra typer av institutioner och verksamheter som tidigare eller från början har knutits till högskoleorganisationen lämnas i bilaga 2 Likartad universitetsanknuten verksamhet.

4 Nuläge och problem.

Verksamheten vid DOVA-arkiven är reglerad i förordningen 1988969 med instruktion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Enligt denna har DOVA-arkiven till uppgift att samla in. bevara. bearbeta och ge ut material om dialekter. personnamn, ortnamn, visor. folkmusik folkminnen och den svenska jazzens historia samt att avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor.

Verksförordningen 19871100 är tillämplig på myndigheten DOVA-arkiven med undantag för 2. 18 och 19 ss. Styrelsens ordförande har det ansvar och utövar de uppgifter som anges i 3S, AS. 75 3 och 105 verksförordningen. I frågor som är gemensamma för två eller flera av de arkiv som ingår i myndigheten har styrelsens ordförande även det ansvar och

SOU 1992142 Bilaga 9 87

FTATSKONTORET RAPPORT 199010 5

1990-03-16

de uppgifter som anges i 55, 65. 75 1, 2 och 4 samt as och 95 verksförordningen. Om en fråga rör endast ett arkiv har arkivchefen motsvarande ansvar och uppgifter.

I myndigheten ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet 1 Lund, dialekt-, ortnamns-. och folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå, svenskt visarkiv i stockholm. arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn i Uppsala samt arkivet för ordbok över Sveriges dialekter i Uppsala. vart och ett av arkiven leds av en arkivchef.

Till varje arkiv är knuten en rådgivande nämnd med uppgift att behandla frågor om arbetets vetenskapliga inriktning och allmänna uppläggning. I ärenden om fastställande av ortnamn beslutar arkivchefen vid ortnamnsarkivet i Uppsala efter hörande av den rådgivande nämnden för ortnamnsforskning och - i förekommande fall - annat berört DOVA-arkiv.

Verksamheten finansieras över utbildningsdepartementets statsbudgetanslag G 24 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv respektive G 26 Statliga arkiv Vissa kostnader för samlingar och materiel m m. För budgetåret 199091 föreslår regeringen sammanlagt 22.7 MKR till verksamheten l990 års budgetproposition, bilaga 10, s 37$ff. I regeringens proposition 19899090, s 57 om forskning föreslås dessutom en viss förstärkning till forskning inom DOVA-arkiven +0,5 MKR för-budgetåret 199293.

DOVA-arkiven får enligt instruktionen 12 S ta betalt för de publikationer som framställs samt för sådan undervisning och sådana särskilda visningar som myndigheten anordnar inom ramen för sitt verksamhetsområde enligt de grunder som föreskrivs av myndigheten efter samråd med RRV.

vid budgetårsskiftet 1989-06-30 hade DOVA-arkiven 66 lönetjänster, 15 lönebidragstjänster. 4 arvodestjänster samt B anställda med timarvoden. Till styrelsen och ordföranden som verkschef är därutöver knuten en arvoderad. deltidsanställd tjänsteman med kanslichefsfunktioner. Arkiven i Uppsala dominerar helt med 45 av de 66 lönetjänsterna.

En organisation av denna typ är med nödvändighet ytterst sårbar för händelser den inte kan påverka, bl a problemen med ersättare till sjuk- eller föräldraledig personal. I praktiken har det också varit svårt att skapa erforderligt medelsutrymme för gemensamma personalutvecklingsinsatser.

En utförlig redovisning för DOVA-arkivens arbetsuppgifter, som fortfarande anses aktuell, lämnades i myndighetens anslagsframställning för budgetåret 198788. En annan. även den mycket utförlig, redogörelse lämnades i myndighetens

83 Bilaga 9 sou 1992142

STATSKONTORET RAPPORT 199010 6

1990-03-16

särskilda anslagsframställning avseende medel för forsknings- och utvecklingsinsatser budgetåren 199091-199293, behovsredovisning inför 1990 års forskningsproposition. en En sammanfattning av densamma redovisas i bilaga 3 novaarkiven med behovsredovisning inför 1990 års forskningsproposition.

Den redogörelsen visar på ett tydligt sätt att D0vA-verksamheten har ett nära samband med och en stor betydelse för humanistisk. särskilt då språkvetenskaplig forskning. Årets forskningsproposition l9899090 innehåller också förslag om en medelsförstärkning för detta ändamål. nova- -arkivens samlade ambitioner för verksamheten kräver emellertid väsentligt större resurser än vad som kan bli aktuellt att avdela till denna under överskådlig tid.

synnerligen begränsat utrymme för utbyggnad av den Hed ett offentliga sektorn finns i praktiken ingen annan utväg än ambitioner och förväntningar till vad som att anpassa egna kan åstadkommas omprövning och omfördelning av redan genom tillgängliga En verksamhetsplanering som förutresurser. sätter externa resurstillskott genom beslut i regering och riksdag har i dagens läge små utsikter till framgång.

Statskontoret har tidigare i rapport 198823 som alternativ för DOVA-arkiven framhållit möjligheten att organisatoriskt knyta dem till universiteten på respektive ort.

som skäl för sådan lösning anfördes s 286 verksamheen tens vetenskapliga karaktär och nära samband med annan verksamhet inom högskolan. DOVA-arkiven skulle med denna lösning också ges möjligheter till administrativ service på platsen och på ett enklare sätt än nu få tillgång till de stödfunktioner i övrigt som tillhandahålles institutiooch andra enheter som ingår i högskoleorganisationen. ner

Företrädare för DOVA-arkiven inom styrelsen och bland arkivcheferna har framfört kritik mot att verksamheten överföres till universiteten och där samordnas med ämnesinstitutioner för nordiska språk motsv och foklivsforskningetnologi. Den lösningen bedöms förenad med betydande risker för att DOVA-arkivens särart då går förlorad i den lokala konkurrensen om resurserna.

administrativ lösning på det lokala planet kunde En annan vara att knyta DOVA-arkiven - var för sig eller i grupp till universitetet på orten som inrättningar enligt 16 kap l3 5 högskoleförordningen l977263, omtryckt 19881060. ändrad senast 1989646. Den lösningen fordrar emellertid krav på trovärdighet gentemot kritikerna - att - med samma dokumentationsverksamheten inom DOVA-arkiven på annat sätt kan hållas samman i ett nationellt perspektiv.

sou 1992142 Bilaga 9 89

RAPPORT 199010 7 TATSKONTORET

1990-03-16

universitetsanknytning har också anförts argumentet Mot en DOVA-arkiven som kulturinstitutioner har uppgiften att att levandegöra äldre tiders kulturBildningsorganisationer, skolor och andra utbildningsanstalter, hembygdsföreningar, och enskilda önskar allt mer hjälp med demonmyndigheter strationer samlingar, föredrag, brev-och remissvar samt av enskild handledning vid studiebesök.Att ha goda relationer till den intresseradeallmänheten är särskilt viktigt för DOVA. eftersom det i stor utsträckning är de människor som levererar material till arkiven,som begär deras tjänster.

DOVA AF för budgetåret 199091.

Formen för finansiering av sist nämnda aktiviteter är dock beaktad och reglerad redan i 12 S förordningen 1988969 med instruktion för DOVA-arkiven. Den efterfrågan som här

motiverar därför inte i sig en uppräkning av basanavses slagen G 24 och G 26 på statsbudgeten eller någon hopkoppling med anslagen till riksarkivet och landsarkiven.

DOVA-arkiven är enligt gängse språkbruk - inte heller att betrakta som arkivinstitutioner i samma mening som arkivinstitutionerna riksarkivet, krigsarkivet och lands-

arkiven prop 19899072, s 22 ff. DOVA-verksamheten har sina funktionella samband och kontakter med merparten av institutioner för forskning och forskarutbildning inom högskolan ocheller med amatörinriktad hembygdsforskning.

5 Behov av förändringar

prövning har statskontoret kommit till den vid en fortsatt uppfattningen att problemen vid DOVA-arkiven - som myndighetskonstruktion i första hand sammanhänger med en allt- utformad ledningsfunktion för verksamheten sådan för vagt den bedrivs idag. omfattningen har successivt vuxit sedan tillkomsten år 1970 och det främst genom att ytterligare vetenskapliga institutioner och tidigare forskningsråds-

stödda projekt, i oförändrad form, har sammanförts inom DOVA-arkiven paraplyorganisation för verksamheten. som en

De ökade kraven på fortlöpande omprövning och förnyelse, nära framtid kommer att möta även DOVA-arkiven, som i en fordrar förstärkta funktioner och resurser för ledning styrning. Denna situation måste enligt statskontooch nya bedömning mötas med åtgärder som stödjer och stärker rets omprövning och förändring också av roller och befogenen för alla dem är verksamhetsansvariga inom heter som nu myndigheten styrelse, verksledning och arkivchefer.

Styrelsens ordförande är i dag myndighetens chef i verksförordningens mening. Den rollkonflikt som finns mellan ordföranden och arkivcheferna har emellertid formellt ett stöd i instruktionen att reglerna i denna ger vissa genom befogenheter som verkschef även till arkivcheferna.

90 Bilaga 9 sou 1992142

H 199010 8 STATSKONTORET RAPPORT

1990-03-16

och beslutsformer vid DOVA-arkiven bör Ledningsfunktioner mening förändras och det pa ett sätt enligt statskontorets förstärker myndighetens chefsfunktion. Lämpligen sker som tjänst arkivchef vid uppkommande detta genom att en som eller förändringar 1 övrigt - ombildas vakans - med utan tjänst verkschef för myndigheten dialekt- och till en som ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.

förstärkt ledningsfunktion - en verkschef för myn- Hed en kan förutsättningar skapas för nova-arkiven att digheten verklighetsnära verksamhetsplanering och åstadkomma en ner för de resurser som redan finns i organisadet inom ramen huvuduppgift blir att leda arbetet med omprövtionen. En existerande uppgifter och gjorda åtaganden som ett ning av styrelsens återkommande ställningstaganden underlag inför omfördela resurser inom och mellan till möjligheterna att inte minst de stora ordboksprojekten. olika DOVA-enheter.

förändringsarbetet maste även i övrigt ges Det fortsatta gör det möjligt för DOVA-arkiven som myndighet villkor som pa resultatredovisning och resultatatt uppfylla kraven särskilda rapporter och fördjupad analys. bl a i form av anslagsframställning. enligt intentionerna bakom det nya

systemet med treåriga budgetcykler.

6 överväganden och förslag

har utifrån dessa förutsättningar - över- Statskontoret administrativa former att närma DOVA-arkiven vägt andra och därvid prövat följande alternativ till högskolan

ombildas till nationell inrättning vid DOVA-arkiven en universitetet i Uppsala alternativ 1.

knytes administrativt till universitetet i DOVA-arkiven

Uppsala alternativ 2.

innebär att DOVA-arkiven ombildas till en s k Alternativ l vid universitetet i Uppsala enligt 16 nationell inrättning högskoleförordningen. Modellen kräver emellertid kap l3 S ansvarsfördelningen mellan universitetets styrelse och att särskilda DOVA-styrelsen kan ges en godtagbar utformden arbetsgivaransvaret för DOVA-personal pä ning vad avser Uppsala. I praktiken kräver modellen också andra orter än DOVA-arkiven även i fortsättningen finansieras genom att medelsanvisningar. inom eller utom anslagen till särskilda och forskarutbildning i högskolan jfr bilaga 2. forskning

Statskontoret bedömer de förändringar i regelverk och av-

detta skulle kräva ingripande än nödvändigt tal som mer lösa problemen med ledning och styrning av verkför att samheten vid DOVA-arkiven. om DOVA-enheter på andra orter

Bflagg 9 9]

TATSKONTORET RAPPORT199010 9

1990-03-16

än Uppsala l en nära eller avlägsen framtid koncentreras till Uppsala, av forskningspolitiska ocheller ekonomiska skäl, kan dock frågan om arbetsgivaransvaret för personalen vid DOVA-arkiven i Uppsala kommai ett annat läge.

Alternativ 2 innebär att DOVA-arkiven administrativt knytes till universitetet i Uppsala genom ett äliggande för universitetet att svara för kansliuppgifter At styrelsen och verksledningen samt EAPA-funktioner vid DOVA-arkiven. Former och kostnadsersättning för det samarbetet regleras lämpligen i ett avtal mellan parterna.

Vid en samlad bedömning av de olika förändringshoven inom DOVA-arkiven och förutsättningarna för att driva det arbetet med framgång finner statskontoret den mest realistiska lösningen vara ett fortsatt förändringsarbete med utgångspunkt i alternativ 2.

Statskontoret föreslår att alternativ 2 lägges till grund för det fortsatta arbetet med förnyelsen av DOVA-arkivens yttre och inre organisation. vid DOVA-arkiven bör i detta sammanhang inrättas en tjänst som verkschef med ett direkt ledningsansvar även för nuvarande enheterarkiv i Uppsala. Ekonomiskt utrymme för den tjänsten kan DOVA-arkiven skapa genom omprövning och förnyelse av verksamheten i samband med det generationsskifte bland arkivcheferna som kommer under 1990-talet.

Reglerna om myndighetens ledning i 3 5 och om styrelsens ansvar och uppgifter i 8 5 förordningen 1988969 med instruktion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv bör - och det oavsett förändringar i övrigt - anpassas till verksförordningen. Formerna för handläggning och beslut i de frågor som nu regleras genom dessa bestämmelser bör helt överlämnas till styrelsen och verkschefen.

Förändringar i DOVA-arkivens inre organisation bör på motsvarande sätt överlämnas till styrelsen att avgöra på eget ansvar enligt 16 s verksförordningen att i arbetsordning eller särskilda beslut meddela föreskrifter som behövs om myndighetens organisation och formerna för verksamheten.

Regeringens föreskrifter härom bör i övrigt begränsas till en bestämmelse om att styrelsen får inrätta rådgivande och samordnande organ samt enbestämme1se om var, dvs på vilka orter DOVA-arkivens verksamhet är förlagd.

I en ändrad instruktion för DOVA-arkiven bör därutöver införas en bestämmelse av innebörden att ärenden som avses i 305 verksförordningen får överklagas hos universitets- och högskoleämbetet. I bilaga 2 s 54 till budgetproposition 1990 framhåller civilministern bl a hur angeläget det är att begränsa antalet regeringsärenden.

92 Bilaga 9 sou 1992142

RAPPORT 199010 10 STATSKONTORET

1990-03-16

Med dessa ändringar i ledningsfunktionens utformning och i de författningsmässiga villkoren för verksamheten bör därefter uppdras åt styrelsen för myndigheten dialekt- och ortsnamnsarkiven samt svenskt visarkiv att på eget ansvar utforma de riktlinjer som behövs för verksamhetens inre organisation och annan ansvarsfördelning, främst vad avser det vetenskapliga arbetets inriktning, samt formerna för samverkan med högskolan. Den senare uppgiften kräver vissa insatser utvecklingskaraktär och bör på lämpligt sätt av samordnas med förberedelserna i övrigt inför en övergång till med treåriga budgetcykler och en fördjupad systemet anslagsframställning för budgetåren 199394--199596.

7 Genomförandeplan

I 1990 ars budgetproposition bilaga 10, s 376 omnämnes bl statskontorets översyn av möjligheterna till en föra ändrad organisation för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv DOVA och att densamma väntas bli klar i år 1990. Därefter kommer förslaget att remissbebörjan av handlas ett led i beredningsarbetet inför regeringens som ställningstaganden i nästkommande Ars budgetproposition.

förslag till Åtgärder som statskontoret föreslår i rap- De kräver formellt endast riksdagens ställningstagande porten till frågan, medel för DOVA-verksamheten fortsättningsom vis skall anvisas tillsammans med anslagen till forskning forskarutbildning i högskolan Litt E eller tillsamoch med anslagen till kulturverksamhet Litt G. mans

Förändringar i myndighetens instruktion och inrättande av

tjänst som verkschef beslutar regeringen om. Detsamma en gäller riktlinjerna för arbetet med treåriga verksamhetsplaner de k myndighetsspecifika direktiven. - s

övriga åtgärder fordras i anslutning till en omorganisom sation DOVA-arkiven tillhör styrelsens ansvarsområde. av

förändringar statskontoret föreslår i denna rapport De som således, det bedöms angeläget att förverkliga dem, kan om genomföras med början den l juli 1991.

Statens offentliga utredningar

1992 Kronologisk förteckning

.

l.Frihet - ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrin ochdesspatienter levnadsförhållanden, - villkor i högskolan. U. vårdensinnehållochutveckling.S. 2.Reglerför risker.Ettseminarium varför om 38.Fristående skolor.Bidrag ochelevavgiñer. U. tillåter mer föroreningar inne ån ute. M. 39. Begreppet arbetsskada.

Psykisktstördassituationi kommunerna 40.Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi.

-en probleminventeringsocialtjänstens ur 4l Angående vattenskotrar. M. perspektiv. . 42.Kretslopp Basenför hållbarStadsutveckling. - M. 4.PsykiatriniNorden -ett jämförande perspektiv. 43.EcocyclesTheBasisof Sustainable - Urban Koncession för försäkringssammanslutningar. Fi. Development. M. 6.Ny mervärdesskattelag. 44.Resurser för högskolans grundutbildning. U. Motiv. Del 45.Miljöfarligtavfall ochriktlinjer. - - ansvar M. - Författningstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetlör psykisktlångtidssjuka - forskning Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en kringservice, stödochvård.S.

SJ-astighetstaxering m.m. Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Delll. Fi. - 9. Ekonomi och rätt i kyrkan.C. 48.Eñektivare statistikstymingDenstatliga - 10.Ett nytt bolagför rundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi. ILFastighetsskatt. Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstimingen. av l2.Konsmårlighögskoleutbildning. U. C

l3.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgiñerochhögkostnadsskydd inomäldre-och l4.Mindrekadmiumi handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S

l5.Ledningochledarskap i högskolan några 5l.Översyn sjöpolisen. Ju. - av perspektiv ochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälle för alla.

l6.Kroppenefterdöden.S. 53.Skatt dieselolja. Fi.

l7. Densistaundersökningenobduktionen i ett 54.Merför mindre styrfonnerför bam-och - - nya psykologiskt perspektiv. S. ungdomspolitiken. C. l8.Två.ngsvård i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55.Rádför forskning - om transporter och 19. Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K.

20.Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighettill Rådför forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K. 2l.Bostadsstöd till pensionärer. S. 56.Färjorochfarleder.K.

22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57.Beskartning vissanaturaförrnåner Fi. av m.m. 23.Kontrollfrâgor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden. En hurmiljöskulden rapportom 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas ingentinggör.M. om 25.Utvärdering försöksverksamheten av medS-årig 59.Låraruppdraget. U.

yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklarereglerför statsanställda. Fi.

26.Rättentill folkpension kvaliñkationsregler - i 61.Ettreformer-at åklagarväsende. Del.A ochB.Ju. internationella förhållanden. S. 62.Forskning ochutvecklingför totalförsvaretförslag - 27.Årsarbetstid. A. till åtgärder.F6. 28.KartIäggning kasinospel enligtinternationella 63.Regionala av - roller en perspektivstudie. C. regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. - C. 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges 65.Kartboken. C. nationellasmittskyddsfunktioner. 66.Västsverigeregioni utveckling.C. - 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi. - 67.Fortsatt reformering företagsbeskattrtingen. av Del

SLLagstiRning satellitsändningar om av Fl. TV-program.Ku. 68.Långsiktigmiljöforskning. M.

32.NyaInlandsbanan. K. 69.Meningsfull vistelse asylförläggning. Ku. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrorelsemas tjänst C. 70.Telelag.K.

34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. Bostadsförmedlingi former.Fi. nya 35.Kart-ochmätningsutbildningar i nya skolforrner.M. 72.Detkommunala medlemskapet. C.

36.Radiooch TV i ett. Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärdochvalfrihet- service,stödoch vårdför 105. Administrativt stöd till Försvarsmakten. Fo.

psykisktstörda. 106. Civilbefälhavama. FÖ. 74. Prova privat Provning ochmätteknik inom SP l07. Kulturstödvid ombyggnad. Ku.

ochSMP i europaperspektiv. N. 108.VAL, Organisation Teknik Ekonomi. Ju. 75. Ekonomisk politikunder kriserochi krig. Fi. 109. investeringar i arrendejordbruket ochandra 76. Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetän- arrenderättsliga frågor.Ju. kande. Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor 1 l0. informationochden nya lnfonnationsTeknologin Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor ll. Jo. straff och processrättsliga frågor m.m. Ju. - 77. Psykiskt stördai socialförsäkringen ett lll. Den framtida skogsvårdsorganisationen. Jo. kunskapsunderlag. S. l l2. Administrationen i kanslihuset. 78. Utredningen om vissainternationella insolvens- Klara administrationenBilaga.Fi. frågor.Ju. 113.Lagom fbretagsrekonstruktion. Ju. 79.Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. l l4. Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse - Fi om åtgärderitrafikens infrastruktur. K.

Kriminologisk kriminalpolitisk forskning.

80. och Ju. l l Kontrolli konkurrensavveckling AB av Svensk - 81. Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. Ju. Bilprovnings monopol påkontrollbesiktning. K. 82. Genteknik en utmaning. Ju. ll6. Privat förmedlingochuthyrning av arbetskraft. A. - 83. Aktiebolagslagen ochEG.Ju. l l7. Konsumenterna och lágprisbutiken. studie En av 84. Ersättning för kränkning genom brott.Ju. ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. Jo. 85.Förvaltning av forsvarsfastigheter. Fö. 118.Arvoden för vårdhosprivatpraktiserande läkare. S.

86.Ett nytt betygssystem. U. ll9. Svensk trädgårdsnäringnulägeoch utvecklings- - 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och möjligheter. Jo.

livsmedelsindustri EG för - förslag om vegeta- 120. Allmänna arvsfonden. biliesektom, livsmedelsexporten ochdenekolo 121. Vissa mervärdeskattefrågor. Fi.

giskaproduktionen. Jo. 122. Socialbakgrund studiestöd ochövergång till - 88. Veterinärverksamhetbehov, organisation och högre studier. U. finansiering. Jo. 123.Ett hav av möjligheter AMU-Gruppen på vägmot - 89. Bostadsbidragenklare rättvisare billigare. 2000vtalets utbildningsmarknad. A. - - - 90. Biobränslen för framtiden. Jo. 124. Biståndunder omprövning. Översyn av det svenska 91. Biobränslen för framtiden. Bilagedel. .l0. utvecklingssamarbetet medMoçambique. UD. 92.Pliktleverans. U. 125. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och 93. Svenskskolai världen.U. livsmedelsindustri för EG förslag om animalie- - 94. Skola för bildning. U. sektorn..l0. 95.Den svenska marknaden för projektkapital l26. Swedish Environmental Debt. M. statens nuvarande och framtidaroll. N. 127.Boverket uppgifterochverksamhet. Fi. - - 96. Förbud mot etniskdiskriminering i arbetslivet. 128.K- mmunaluppdragsverksamhet. C. Ku. 129.Merkostnader vid sjukdomochhandikapp. S. 97. Sparar för lite Hushållssparandet i samhälls- l30. Vinnaellerförsvinna folkrörelsemas lotterier och ckonomin.Fi. speli framtiden. C. 98.Kommunernas socialbidrag en kartläggning av l3l. Grovt Rattfylleri och Sjöfylleri. Ju. normer, kostnader m.m. 132. Frivilligverksamhet för totalförsvaret ett mål- - 99. Rådgivningen inom jordbruketochträdgårds- och resultatperspektiv. Fö. nttringen.Jo. 133. Mottagandet av asylsökande ochflyktingar. Ku. 100.Staten och arbetsgivarorganisationema. Fi. 134. Handlingsoffentlighet hoskommunala företag.C. loLFörsvarsmaktens hälso- ochsjukvård. Fö. 135. Miljöskadeförsäkring och handräckningskosmader. 102. Myndigheternas förvaltningskostnader M. budgetering pris-och av löneförändringar. Fi. 136. Svenskt fiske nulägeoch utvecklingsmöjligheter. - - 103.FHU92.A. Jo. 104. Våruppgiftefter Rio svenskhandlingsplan l37.Arkeologi och exploatering. Ku. inför 2000-talet. M.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

l38.Någrafrågorangående Regeringsrätten. Ju. 139.Totalförsvarsplikt. Fö. 140.Sekretesslagen i en fri kommunal nämnd organisation. C. |41.Miljöfarligtavfall nya regler.M. - 142.Detdoldakulturarvet.Ku.

Statens offentliga utredningar

992 Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges - Bistånd Översyn nationella smittskyddsfunktioner. [29] underomprövning. av detsvenska utvecklingssamarbetet medMoçambique. [124] Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, vårdensinnehållochutveckling.[37]

Justitiedepartementet Begreppet arbetsskada. [39]

Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka Bundnaaktier.[13] EES-anpassning - forskningkringservice,stödochvård.[46] av kreditupplysningslagen. [22] Avgifterochhögkostnadsskydd inomåldre-och Översyn sjöpolisen.[51] av handikappomsorgen. [50] Ettreformerat åklagarväsende. Del A ochB. [61] Ettsamhälle för alla.[S2] Utredningen vissainternationella om insolvensfrågor.[78] Välfärdochvalfrihet service,stödochvårdför -

psykisktstörda.[73] Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.[80] Trafikpolisen än dubbeltbättre.[81] Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps- - ett mer underlag.[77] Genteknik en utmaning.[82] - Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] Aktiebolagslagen och EG.[83] - - - Ersättning för kränkning Kommunernas socialbidrag en kartläggning av genom brott. [84] - VAL, Organisation normer, kostnader m.m. [98] TeknikEkonomi.[108] Investeringar i arrendejordbruket Arvodenför vårdhosprivatpraktiserandeläkare. 18] ochandraarrende- Allmännaarvsfonden. [120] rättsligafrågor.[109] Merkostnader vid sjukdomochhandikapp. [129] Informationoch den nya Informations Teknologin straff-ochprocessråttsliga frågor m.m. 10] Kommunikationsdepartemeutet Lag om företagsrekonstruktion. [113] GrovtRattfylleriochSjöfylleri.[131] NyaInlandsbanan. [32]

Någrafrågor angående Regeringsrätten.[l38] Rådför forskning om transporter ochkommunikation.

Rådför forskning om transporter ochkommunikation.

Försvarsdepartementet Bilagor.[55]

Färjorochfarleder.[56] Forskningochutvecklingför totalförsvaretförslag - Telelag.[70] till åtgärder.[62] Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse Förvaltning försvarsfastigheter. av [85] Försvarsmaktens hälso-ochsjukvård.[101] om åtgärderitrafikensinfrastruktur. 14]

Administrativtstödtill Försvarsmakten. [105] Kontrolli konkurrensavveckling AB Svensk - av

Civilbefälhavama. Bilprovnings monopolpåkontrollbesiktning. [115] [106]

Frivilligverksamhet för totalförsvaret ett mål- - Finansdepartementet och sultatpmspektiv. l [132] Totalförsvarsplikt. [139] Koncession för försäkringssammanslutningar. [5]

Ny mervärdesskattelag.

Socialdepartementet Motiv.Del - - Författningstext ochbilagor.Del [6] Psykisktstördassituationi kommunema Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. [8] -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] - Fastighetsskatt. [11] PsykiatriniNorden - ett jämförande perspektiv. [4] Långtidsutredningen 1992.[19] Kroppenefterdöden.[16] Kontrollfrágoritulldatoriseringen m.m. [23] Densistaundersökningenobduktionen - i ett psykologiskt Avregleradbostadsmarknad. [24] perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänsten Kartläggning kasinospel enligtinternationella av - - ansvar ochinnehåll.[18] regler.[28] Statens hundskola. ombildningfrånmyndighettill aktiebolag. [20] KreditforsakringNågraaktuellaproblem.[30] -

Bostadsstöd Risk-ochskudehantering i statligverksamhet. [40] till pensionärer. [21] Avreglerad bostadsmarknad, Delll. [47] Rättentill folkpension kvalifikationsregler - i internationella förhållanden. [26] EffektivarestatistikstymingDenstatligastatistikens -

finansiering ochsamordning. [48]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Skatt dieseloüa. [53] Rådgivningen inomjordbruket och Beskattning av vissa naturafbrmåncr m.m. [57] tradgårdsnaringen. [99] Enklare reglerför statsanstallda. [60] Den framtida skogsvårdsorganisationen. [111] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av 1671 ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. [117] Bostadsförmedling i nya former.[71] Svenskträdgårdsnäring nulägeoch utvecklings - Ekonomisk politikunder kriseroch i krig.[75] möjligheter. [119] Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. [79] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och - Sparar för lite Hushâllssparandet i samhälls- livsmedelsindustri för EG förslag om animalie- ekonomin. [97] sektom. [125] Staten och arbetsgivarorganisationema. [100] Svensktfiske nuläge och utvecklingsmöjligheter. [136] - Myndigheternas tttrvaltningskosmader budgetering pris-och löneförandringar. [102] Arbetsmarknadsdepartementet - av Administrationen i kanslihuset. Kompetensutveckling nationell strategi.[T] - en Klara administrationen Bilaga. [112] Årsarbetstid. [27] - Vissa mcrvürdeskattcfrågor. [121] FHU92 [103] Boverket uppgifteroch verksamhet. [127] Privat förmedlingoch uthyrning av arbetskraft. [116] Etthavav möjligheter AMUGruppen på vägmot - 2000-talets utbildningsmarknad. [123] Utbildningsdepartementet kompetens. Grundutbildningens Kulturdepartementet Frihet ansvar- villkor Ettnytt bolagför rundradiosändningar. [10] i högskolan. [l] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program. [31] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Radio ochTV i ett. [36] Ledningoch ledarskap i högskolan någraperspektiv Meningsfull vistelse asylfbrlilggning. [69] och möjligheter.[15] Förbudmot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96] Utvärdering av fbrsöksverksamheten med 3-årig Kulturstöd vid ombyggnad. [107] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Mottagandet asylsökande och flyktingar. [133] av Fristående skolor.Bidrag och elevavgiñer. [38] Arkeologiochexploatering. [137] Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Det dolda kulturarvet. [142] Lararuppdraget. [59] Ettnytt betygssystem. [86] Näringsdepartementet Pliktleverans. [92] Prova privat- Provningoch mätteknikinomSJP och Svenskskolai världen.[93] SMP i europaperspektiv. [74] Skola för bildning. [94] Den svenska marknaden för projektkapital statens - Social bakgrund studiestöd och övergång till nuvarande ochframtida roll. [95] högre studier. [122]

Jordbruksdepartementet Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14] Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetånkande. [76] Skogspolitiken infor2000-talet. Bilagor [76] Skogspolitiken infor 2000-talet. Bilagor [76] ll. Åtgärder for att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri för EG förslag om vegetabilie- sektorn, livsmedelsexporten ochden ekologiska produktionen. [87] Veterinär verksamhetbehov, organisation och tinansiering. [88] Biobranslen fbr framtiden. [90] Biobränslen för framtiden. Bilagedel. [91]

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Civildepartementet Ekonomioch rätt i kyrkan.[9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning marknadsRsringslagstiñrtingen.[49] av Mer för mindre nya styrformerför bam-och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller - en perspektivstudie. [63] Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. [64] - Kartboken.[65] Västsverigeregioni utveckling.[66] - Detkommunala medlemskapet. [72] Kommunaluppdragsverksamhet. [128] Vinnaellerförsvinna folkrörelsemas lotterieroch speli framtiden.[130] Handlingsoñentlighet hoskommunala företag.[l34] Sekretesslagen i en fri kommunalnämndorganisation. [140]

Miljö- och naturnesursdepartementet Reglerför risker. Ett seminarium om varförvi tillåter mer föroreningar inne änute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] Kart-och mätningsutbildningar i nya skolformer.[35] Angående vattenskotrar. [41] Kretslopp Basen hållbarstadsutveckling. för [42] - Ecocycles TheBasisof Sustainable UrbanDevelop- ment. [43] Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer.[45] Miljöskulden.En rapportom hurmiljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. [58] Långsiktigmiliöforskning. [68] Våruppgiñ eñerRio svenskhandlingsplan inför - 2000-talet. [104] Swedish Environmental Debt.[126] Miljöskadeförsålcring ochhandräckningskostnader. [135] Miljöfarligtavfall nya regler.[141] -