Statens hundskola

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens Hundskola

från Ombildning myndighet till aktiebolag

Betänkande inför av organisationskommittén ombildning av statens hundskola till aktiebolag

S

Statens offentliga utredningar

ww 199220

@

Socialdepartementet

Statens hundskola

från

Ombildning myndighet till aktiebolag

Betänkande gganisationskommittén inför ombildning av

av

statens hundskola till aktiebolag

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörja temissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 08f 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan ocksåköpas i lnfonnationsbokhandcln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10993-X Stockhom, 1992 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Vid sammanträde med dåvarande regeringen 1991-09-12 bemyndigades statsrådet Lindqvist tillkalla organisationskommitté med högst fyra att en med uppgift inleda och under förbehåll riksdagens godledamöter att av kännande slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av stahundskola till aktiebolag. I bemyndigandet ingick även att utse ordtens förande samt att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat om biträde kommittén.

Med stöd bemyndigandet tillkallade statsrådet 1991-09-13 som ledaav kommunstyrelsens vice ordförande i Sollefteå Carl Erik Mähler möter tillika ordförande i kommittén, sakkunnige Ingvar Löfstrand, departementssekreterare Kristina Jennbert samt verkställande direktören Berndt Berglund. Att biträda kommittén förordnades samma dag som experter verkställande direktören Christer Swedin samt departementssekreterare Christer Berggren.

Som sekreterare i kommittén har tjänstgjort Per Larsson t o m 91-12-31 samt Berith Sandling. I arbetet har även deltagit civilekonom Rune Ebbö.

Vi överlämnar härmed betänkandet Statens hundskola; ombildning från myndighet till aktiebolag. Kommittén har härmed slutfört sitt arbete.

Stockholm i mars 1992

Carl Erik Mähler Per Larsson Ingvar Löfstrand Berith Sandling Kristina Jennbert Berndt Berglund

Innehållsförteckning

Sidan

Bakgrund 1.1 Tidigare utredningar Ombildning hundskola till aktiebolag 1.2 av statens 13 Marknad marknaden 13 2.1 Svenska 14 2.2 Nordiska marknaden 15 2.3 Konkurrenter

nuvarande inriktning och organisation 16 Verksamhetens uppgift 16 3.1 Hundskolans tjänstehundar 16 3.2 Aktuell försäljning av organisation 17 3.3 Nuvarande direktion och ledningsgrupp 17 3.3.1 Styrelse, kennel 18 3.3.2 Avel och 18 3.3.3 Testgrupp 19 3.3.4 Produktiondressyrgrupper Utbildningsenhet 19 3.3.5 Fodervärdsenheten jämte konsulenter 20 3.3.6 Ekonomienheten 21 3.3.7 och förläggningsenhetema 22 3.3.8 Service-, mäss- Lokaler och mark 22 3.3.9

23 Personal

Resultatutveckling 24 Verksamhetens resultat 24 5.1 25 5.2 Intäkter Rörelsekostnader 26 5.3 Resultatutveckling enhet 27 5.4 per Produktion resultatanalys 28 5.5 -

Produktionens utveckling 29 Tjänstehundproduktion 29 6.1

6.2 Valpproduktion och fodervärdsbehov 30 Balansräkning 1991-06-30 31 Organisationskommitténs överväganden och förslag 32 8.1 Problematik och förändringskrav 32 8.1.1 Affärsidé och övergripande målsättning 33 8.1.2 Marknadsföring och kundkontakter 34 8.1.3 Bättre utnyttjande av ämnesmaterialet samtidigt med prisdifferentiering 35 8.1.4 Fodervärdsystemet 36 8.1.5 Kosmadseffektivisering 36 8.1.6 Organisation 37 8.2 Bolagets ledning 39 8.3 Utbildning 40 Resultat och produktion 42 9.1 Resultatöverslag 19921993 42 9.1.1 Produktion, priser och intäkter 19921993 43 9.1.2 Kostnader 44 9.1.3 Personalförändringar 45

Aktiebolagets ägarstruktur 55 14 Avveckling myndigheten statens hundskola 56 av 14.1 Underskott i verkskapitalet 56 14.2 Myndighetens arkiv 56 14.3 Tidpunkt för övergång från myndighet till aktiebolag 56 15 Kommitténs slutsatser 57

Bilagor

11 Resultaträkningar 19891990-19911992 12 Intäktsspecifikationer 19891990-19911992 13 Rörelsekosmader 19891990-1991-1992 21 Resultatutveckling per enhet 198889-199192 22 Produktion 31 Produktion resultatanalys 198889 199192 - - 32 Totalkosmad netto ämnesframtagning 33 Sökhundar 4 Tj änstehundprodukti on 5 Balansräkning 1991-06-30 6 Kommittédirektiv

% i

i

i

i

1 Bakgrund

1.1 Tidigare utredningar

hundskola fortsättningsvis kallad Hundskolan är en statlig Statens myndighet, belägen i Sollefteå, med i 1970-talets Försvarets ursprung hundskola. Hundskolan har under senaste femårsperioden varit föremål flertal utredningar, varvid utgångspunkten i huvudsak varit otillför ett fredsställande ekonomisk utveckling.

har dock även Hundskolans organisatoriska form stude- I utredningarna med olika förslag följd stiftelse, uppdragsmyndighet, aktiebosom rats lag.

Några avgörande och bestående förändringar och förbättringar har emellertid inte kommit till stånd, vilket inneburit fortsatt och ännu kvarstå- ende otillfredsställande resultat och svårigheter att uppnå produktions- målen.

ombildning statens hundskola till aktiebolag 1.2 av denna bakgrund tillsatte regeringen i november 1990 en särskild ut- Mot redare med uppgift analysera förutsättningarna för att driva Hundskoatt lan i aktiebolagsfonn. Uppdraget redovisades i februari 1991.

Regeringen framlade därefter i proposition 1991927 förslag och riks- dagen beslutade att Hundskolan skulle ombildas till aktiebolag snarast efter den l januari 1992, dock senast den 1 juli 1992.

I propositionen konstaterar regeringen att huvudproblemen inom Hundskolan hittills har varit

Svårigheter att uppfylla produktionsmålen Svårigheter att uppnå positiv resultatutveckling

Vidare framhålles i propositionen bland annat att tjänstehundar av olika slag fyller viktiga samhällsfunktioner och ansträngningama för att åstadkomma en ökad produktionsvolym måste intensifieras sid 4, att det är mycket angeläget med en utveckling och förnyelse av verksamhetsformen vid statens hundskola ...sid 5, att det finns inte längre några starka motiv att bedriva tjänstehundsproduktion som statlig anslags- och uppdragsmyndighet sid 5, att med aktiebolagsformen kan förutsättningar skapas för ett mer marknadsekonomiskt agerande mellan olika parter sid 5,

att för att få ett bredare inflytande och större riskspridning i verksam-

heten .möjlighet bör öppnas för fler ägare än staten att ingå i bolaget sid 6, att staten kommer att inneha aktiemajoriteten i bolaget vilket ger möjligheter för riksdagen att besluta om en inriktning för hundproduktionen som kan omfatta hänsynstagande till vissa samhällsmål... sid 6, att bolaget måste ges finansiella och organisatoriska förutsättningar att genomföra de strukturförändringar som nu krävs ... sid 6.

ll

september 1991 tillsatte regeringen den i ovannämnda proposition åsyf- I tade organisationskommittén med framför allt följande uppgifter och syfte kommittédirektiv 199184

Organisationskommitten z tillkallas med uppgift att inleda och under förbehåll riksdagens godkännande slutföra nödvändiga förbereav delser inför ombildningen statens hundskola till aktiebolag. av

Åberopande proposition l991927 fastslogs att vad som anges i

propositionen skall utgångspunkt för kommitténs arbete. vara Den särskilde utredarens rapport angående översyn av utvecklingsmöjligheter för Hundskolan dnr S91 845H bör också utgöra m m underlag för kommitténs arbete. I organisationskommitténs arbete skall ingå att förbereda den föreslagna bolagsbildningen genom att utarbeta förslag till

organisationsplan verksamhetsplan budget l ekonomisk styrning -

Kommittén skall ställning till frågor ekonomisk och adminisäven ta av trativ innefattande översyn bland annat redovisningssystem, lokaart, av ler, utrustning rn m.

Information och marknadsföring bör förberedas liksom kontakter med andra hundproducenter i Sverige för bl a ett utökat samarbete kring avelsfrågor.

Kommittén skall fortlöpande informera berörda huvudorganisationer om sitt arbete dessa tillfälle att framföra synpunkter. Kommitténs samt ge uppdrag skall också genomföras i nära samarbete med personalen.

I proposition 19919225 framlade regeringen förslag angående regleringen av vissa ekonomiska frågor m m i samband med ombildning av Hundskolan till aktiebolag.

Sålunda föreslår regeringen följande principer för den ekonomiska regleringen

Staten överlåter det nya bolaget dels Hundskolans tillgångar en- ligt den balansräkning som upprättas i samband med att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inom Hundskolans område, bolaget för dessa tillgångar betalar till staten en köpeskilling som motsvarar det bokförda värdet, staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarande köpeskillingen.

Vidare föreslog regeringen riksdagen att bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag.

Riksdagen beslöt sedermera i enlighet med regeringens proposition.

Vidare beslöt riksdagen i december 1991 att i enlighet med regeringens proposition 19919269 om privatisering av statligt ägda företag bemyndiga regeringen att sälja statens aktier i vissa angivna företag. Hundskolan berörs på så sätt att denna ingår i förteckningen över de företag, för vilka enligt regeringens förslag privatisering kan komma att framdeles övervägas.

I propositionen understryks dock att privatisering endast kan bli aktuell, om företaget ifråga uppnått en lämplig struktur för privatisering och eftersträvansvärda konkurrensförhållanden föreligger på den marknad där företaget skall verka.

Beträffande Hundskolan anvisar propositionen dessutom explicit att privatisering endast kan bli aktuell efter bolagsbildning.

2 Marknad

2.1 Svenska marknaden

sin produktion tjänstehundar inom den svenska Hundskolan avsätter av vilken totalt efterfrågar k högnivåhundar i följande ungemarknaden, s

färliga volymer

Antalår Användningsområde

SRF-Produkter 40 Ledarhund för synskadade - Rikspolisstyrelsen 70 Polishund - Tullverket 7 Narkotikasökning - Televerket 6 Rötmarkering - Försvaret 70 Vakttjänstodyl - Kriminalvården 2 Narkotikasökning - Summa 195

marknad för hundar i lägre prisklasser som Härutöver finns en stor Totalt beräknas det årliga behovet hundar inom här tex väktarhundar. av ifrågavarande områden för närvarande 270 hundar. vara ca

Årsproduktionen inom landet högnivåhundar uppgår till 110-120

av varför redovisade efterfrågan ca 195 hundar på den hundar, ovan om svenska marknaden således är högre än motsvarande produktion.

särskilt känslig beträffande ledarhundar för synskadade, där Bristen blir Hundskolan i princip leverantör, eftersom Hundskolans är ensam produktion ligger på omkring 25 hundar per år, medan aktuella 40 hundar. Detta har resulterat i att det för närvarande efterfrågan är ca 50-60 synskadade väntar att få en finns en kö på ca personer, som

ledarhund.

högnivåhundar är oftast myndighet eller en organisation Köparen av en Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Televerket, Synskadades Riksförsåsom medan det är enskilda handhar och utnyttjar bund m personer som

tjänstehundama.

Försäljningsprisema för hundarna fastställs huvudsakligen årliga genom förhandlingar med respektive kund.

2.2 Nordiska marknaden Om den nordiska marknaden, exklusive Sverige, kan följande noteras

Danmark är en marknad som man från Sverige har svårigheter att nå. Detta beror på karantänbestämmelsema, som sedan länge har funnits mellan länderna. Mellan Tyskland och Danmark finns däremot inga karantänbestämmelser, vilket innebär att tyska uppfödare och hundskolor dominerar den danska marknaden. Det förekommer ingen avel i Danmark, varför det där finns intresse av att köpa dressyrämnen.

I Finland finns statsägda hundskolor i tullens och arméns regi. Det föreligger för närvarande ett behov av sökhundar den finska marknaden, men även här gäller de svenska karantänbestämmelsema, vilket försvårar ett handelsutbyte. Förutom dressyrämnen från avel, köper hundskoegen loma i Finland ämnen från Holland, Tyskland och inhemska uppfödare.

I likhet med Finland finns ett visst behov av sökhundar i Norge. Det finns inga karantänbestämmelser mellan Norge och Sverige, varför sökhundama kan anses ge en möjlighet till export. Vad gäller polishundar är prisförhällandena ett visst hinder. Polisen i Norge föder och dresseupp rar sina hundar själva, vilket gör att produktionskostnaden för en norsk polishund blir avsevärt lägre än för den svenska. I Norge finns också en framgångsrik ledarhundsproduktion, varför den norska marknaden för ledarhundar är svår att bearbeta. Avel och uppfödning sker i privat regi och inom två av ledarhundsskoloma. Norska Försvarets Hundskola har däremot ingen egen avel.

Island har, till skillnad från de övriga nordiska länderna, för närvarande ingen hundskoleverksamhet överhuvudtaget. Detsamma gäller för avel och uppfödning av dressyrämnen, vilket är naturligt då ingen dressyrverksamhet förekommer. Rent generellt är ingen import hundar tillåav ten Island. Dispens kan dock sökas. Karantänbestämmelsema Island motsvarar de svenska, bortsett från att bara en månads karantänvis-

telse är obligatorisk. Därefter kan man söka dispens, men hunden måste ändock vara under karantänuppsikt.

Sammanfattningsvis kan noteras att det finns vissa hinder, främst karantänbestämmelsema i Norden, som gör att den svenska tjänstehundsexporten är svår att utveckla. Följden av karantänbestämmelsema blir att produktionskosmadema ökar på grund av karantänavgiftema samt därför att tiden för att utveckla en färdig produkt blir längre. Förhöjda produktionskosmader leder till sämre konkurrenskraft genom att priserna rimligtvis måste hållas högre. i

Det kan emellertid finnas möjligheter för Hundskolan att etablera samarbete med de övriga nordiska ländernas hundskolor, t ex kan den förhållandevis stora bristen på dressyrämnen vara en omständighet, som kan utvecklas till ökat samarbete.

2.3 Konkurrenter Hundskolan har bara en konkurrent i Sverige som arbetar i stor skala, nämligen Maribo i Kungälv. Maribo fram till 1990 Securitas Hundvar skola såldes då, eftersom Securitas ansåg verksamheten inte låg i men att linje med företagets affärsidé. Maribo är i dag privatägt.

Företaget omsätter ca 8 Mkr per år och sysselsätter 11 fast anställda personer samt levererar ca 120 hundar per år. I jämförelse med Hundskolan kan det konstateras att Maribo har större prisdifferentiering och been tydligt lägre prisnivå på tjänstehundama än vad Hundskolan har samt att motsvarande skillnader synes föreligga i hundamas användningsområden.

Utöver Maribo i Kungälv finns också ett antal enskilda uppfödare, vilka i mindre skala konkurrerar med Hundskolan. Dessa är i första hand polismän, som yrkesmässigt är hundförare och som fritiden bedriver uppfödning av schäfrar.

3 Verksamhetens nuvarande

inriktning och organisation

3.1 Hundskolans uppgift Hundskolan är sedan 1988 en uppdragsmyndighet med uppgift att mot ersättning tillhandahålla främst ledarhundar för synskadade samt skyddsoch sökhundar för polisen, tullen och försvaret.

Hundskolan skall på lång sikt genom målmedveten avelsverksamhet eftersträva att trygga det framtida behovet av tjänstehundar.

Då det gäller forsknings- och utvecklingsfrågor rörande avelsverksamhet samarbetar Hundskolan med Sveriges Lantbruksuniversitet.

För att få tillgång till erforderligt antal hundar lämpade för dressyr till tjänstehundar, försöker Hundskolan att utveckla en systematiserad och organiserad upphandling av lämpliga vuxna hundar.

Slutligen skall Hundskolan upprätthålla dressyrkompetens på ifrågavarande tjänstehundtyper samt vara centrum för utbildning av personal verksam med tjänstehundar.

3.2 Aktuell försäljning av tjänstehundar För att trygga en stömingsfri avsättning av producerade tjänstehundar har Hundskolan tecknat basavtal, i vilka man överenskommer om den årliga leveransen av tjänstehundar till Rikspolisstyrelsen, Synskadades Riksförbund, Generaltullstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Försvaret och Televerket. Under budgetåret 19901991 har Hundskolan totalt levererat ett hundratal högnivåhundar till dessa kunder enligt följande

Pris tkrzhung

40 polishundar 150 - 22 ledarhundar 220 - 11 narkotikahundar 220 - 13 MP-hundar 140 -

6 röthundar 225 - 3 mögelhundar 225 - 7 övriga tjänstehundar 71 -

Genomsnittspris for larm-, bomb- och vakthundar med flera.

Till detta kommer försäljning 40-talet odresserade hundar till privata av kunder for ca 5 tkr per styck.

En utförligare redovisning återges såväl försäljning bilaga 12 som av produktion bilaga 4 olika hundtyper under senare år. av

3.3 Nuvarande organisation

Hundskolans nuvarande organisation kan åskådliggöras i följande orga-

nisationsschema

Organisation januari 1992

Skolchef Direküon

I I l I lUtbildning |

Kennel Test Produktion

Direktion min

Skolchegfâumptg ; Dressyrgmpper j

5k°|°h°f samtliga Admchef when.och avdemmgs. ledarhundar Utbildrachef Chemmh, Pascha Skyddshundar Narkotikahurtdar Rötmögelhundar

3.3.1 Styrelse, dlrektlon och ledningsgrupp Styrelsen består skolchefen och övriga ledamöter. För att handav sex lägga de löpande frågeställningarna samt för att ta fram planeringsunder-

lag för verksamheten som helhet finns direktion, bestående skolen av chefen och cheferna för administration respektive utbildning. Ledningsgruppen består av samtliga enhets- och avdelningschefer, totalt tolv personer.

3.3.2 Avel och kennel Denna enhet omfattar avel, avelsplanering och kennel.

Under de senare åren har ett systematiskt avelsarbete och avelsplanering bedrivits i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet med syftet att uppnå en högre förädlingsgrad på de hundar föds vid Hundskosom upp lan.

För att tillgodose behovet basinfonnation hundarna har dataav om en bas, Genetica, byggts upp, där samtliga hundar föds vid Hundskolan som eller köps in registreras. Uppgifterna från databasen används sedan för att styra avelsarbetet. Enligt uppgift har noterbar förbättring i hunden materialet schäfrar kunnat avläsas.

Den egna kenneln producerar 400-450 valpar år, dock endast per varav ca 20 procent i dag tester och dressyr till fardigtränad hund. passerar Detta betyder att antalet hundar från avel vid 80-90 hundar egen stannar per år, trots den omfattande kennelverksamheten. I dessa förhållanden ligger ett av de större ekonomiska problemen för Hundskolan - se mera därom i redovisningen av åtgärder nedan.

För att komplettera den för närvarande otillräckliga produktionen av testgodkända hundar från den egna kenneln köps hundar och externt dresseras därefter vid Hundskolan.

3.3.3 Testgrupp Testgruppen består av två personer har ett mycket ansvarsfullt avgösom rande. Gruppens uppgift är att testa de hundar normalt fodervärsom dama haft vård om från ca 8 veckors ålder till 16-18 månader, då anlagstestema sker. Testerna avgör hundarna har förutsättningar bli om att tjänstehundar, vilket med nuvarande tillämpning också hunden avgör om

skall utvecklas och säljas med väsentlig intäkt för Hundskolan eller en den skall skänkas bort till fodervärden. Hundens fodervärd är i regel om närvarande vid testningen.

3.3.4 ProduktIondressyrgrupper Dressyrgruppema är samlade i en produktionsenhet. Det finns fyra dressyrgrupper vid Hundskolan, var och en med specifikt program och inriktning att utveckla

Ledarhundar för synskadade Skyddshundar polisen, försvaret m fl Narkotikahundar tullen, kriminalvården Rötmögelhundar televerket m fl

Under dressyrperioden utvecklas hunden till att klara de hårda krav som gäller för tjänstehundar. Vid val slutlig inriktning av dressyren tas i av möjligaste mån hänsyn till hundens individuella egenskaper.

Generellt gäller att polishundar ofta har ett relativt kort dressyrprogram, medan ledarhundama måste genomgå en längre och mera omfattande dressyr.

Ofta avslutas produktionsfasen med att samtidigt utbilda den hundförare, som fortsättningsvis skall handha och bruka hunden. Detta är givetvis särskilt viktigt då det gäller synskadade, för att hund och människa skall fungera i hamioni.

Personalmässigt utgör dressyrgruppema tillsammans den största enheten inom Hundskolan med drygt 20-talet anställda.

3.3.5 Utbildningsenhet Utbildningsenheten är i nuläget utan personal efter att enhetens tre anställda etablerat eget aktiebolag föregående år.

Utbildningsenhetens hittillsvarande roll kan kortfattat beskrivas på följande sätt

Enheten hanterar administrationen på utbildningssidan samt genomför delar av hundförarutbildningen. Här ingår även externa utbildningsprogram i bl a dressyr för enskilda privata hundägare.

Utbildningsenheten svarar också för fortbildningsverksamheten för tullens, försvarets och polisens hundförare.

Vidare produceras inom enheten utbildningsmaterialet för de olika utbildningsaktivitetema, varjämte även förlagsverksamheten, litteraturförsäljning och dyl hänförs till enheten.

Personalen vid utbildningsenheten är slutligen också engagerad inom området avelsplanering.

Huvuddelen av utbildningen de förare hundar levereras från av av som Hundskolan sker däremot genom dressyrgruppemas försorg.

3.3.6 Fodervârdsenheten jämte konsulenter Fodervärdsverksamheten vid Hundskolan omhänderhas fem av personer stationerade i Sollefteå samt fem icke-anställda konsulenter stationerade ute i landet.

Personalens vid fodervärdsenheten uppgift är att hålla regelbunden kontakt med fodervärdama, sköta fodervärdsadministrationen och bistå fodervärdama med råd och hjälp. Regelbundenheten i kontakterna med fodervärdama förefaller dock inte att den önskvärda, utan ofta sker vara dessa sporadiskt och telefonledes. Den verkliga kontakten med fodervärdama sker normalt då fodervärdama hämtar hunden eller då den skall testas. För närvarande finns ca 700 fodervärdar landet runt.

Konsulentemas uppgift är bl att fortlöpande kontrollera och hjälpa foa dervärdama. För detta arbete erhåller konsulentema fast ersättning en per månad. De får också en bonus för varje hund som kommer från deras respektive omrâde, om denna klarar tre veckor, utan att ha blivit utslagen

vid de anlagstester, görs då hunden är ett drygt år gammal. Efter tre som veckors testning räknas hunden normalt godkänd, om anmärkningsom arna ligger inom kravspecifikationen.

Det nuvarande fodervärdssystemet baseras till stor del på ideella förutsättningar. De flesta fodervärdar engagerar sig för att de har ett stort och brinnande intresse för hundar.

Några incitament för fodervärdama att medverka till att hunden blir testgodkänd finns egentligen inte, eftersom enda ersättningen består av ett diplom, varje fodervärd får för avlämnad hund som testgodkänts. som Fodervärd till hund icke godkänns erbjuds i princip att få hunden som gåva, dvs utan kosmad. Med tanke på att ca 80 procent av hunsom darna inte godkänns, innebär detta att över 300 hundar per år skänks bort. Häri ligger ett av Hundskolans väsentligare ekonomiska problem som rimligen måste åtgärdas framdeles se nedan. - Sarmolikt bidrar förfaringssättet också till att öka behovet av nya fodervärdar varje år, eftersom den fodervärd som fått en icke-testgodkänd hund normalt inte vill engagera sig som fodervärd för en ny hund, utöver den han fått.

3.3.7 Ekonomienheten Ekonomienhetens uppgifter är traditionell karaktär, dvs ansvar för reav dovisning, budgethantering, finansieringsfrågor m m men också för personalredovisning, telefonväxel och kursadministration.

De ekonomiska och administrativa systemen är principiellt tillfredsställande och fyller väl Hundskolans behov och kan utan svårighet anpas- sas till kraven ekonomisk styrning även framdeles.

3.3.8 Service-, mâss- och förlâggnlngsenheterna Dessa enheter svarar framför allt för

Servering och försäljning i mässen. Förläggningsverksamhet inklusive städning, tvätt och tillsyn. Försäljning av hundtillbehör och litteratur. Fönådshantering och tillsyn och bilar. av garage

Enheterna tillgodoser också behovet allmän service i samband med av utbildningskurser och liknande.

3.3.9 Lokaler och mark Hundskolans verksamhet är förlagd till ett mycket omfattande markområde, ca 55 hektar, 2-3 km från Sollefteå centrum. Det 20-tal byggnader

av olika karaktär som Hundskolan disponerar, totalt 6 000 m2, är till

ca stor del från 1940-talet och måste anses vara i dåligt skick. Behovet av förbättring av lokalsituationen är därför påtagligt såväl funktions- - ur synpunkt som med hänsyn till arbetsmiljö.

4 Personal

Hundskolan har i aktuellt läge 55 anställda, vartill kommer ett 15-tal extraanställda framför allt tjänstgör inom produktionsenhetema under som helgerna.

Åldersgenomsnittet, exklusive extraanställda, 41 år med fördel-

är ca ningen 70 procent män och 30 procent kvinnor.

Branscherfarenheten är genomsnittligt hög och med tanke på verksamhemycket speciella karaktär måste man anse, att Hundskolan som heltens het besitter en mycket värdefull och unik kompetens.

Personalomsättningen vid Hundskolan har varit låg, vilket bör vara en positiv faktor i den långsiktiga planeringen av verksamheten.

Fördelat på organisationsenheter personalsituationen följande bild ger

Personer Chef Ekonomi Utbildning tjänstlediga Kennel Testgrupp Produktion dressyrgrupper Ledarhundar Skyddshundar Narkotikahundar Rötmögelhundar Fodervärdsenheten Mäss och förläggning Transporter, förråd 8 m m Totalt 55

5 Resultatutveckling

5.1 Verksamhetens resultat Som framhållits ovan har just resultatutvecklingen under en följd av år varit ett av huvudproblemen vid Hundskolan. Följande bild kan noteras över de senare åren för myndigheten statens hundskola specifikation framgår av bilaga 11 Budget

Det är som synes över hela treårsperioden och på alla resultatnivåer - betydande förluster som redovisas. Den tilltänkta omstruktureringen måste sålunda som ett av huvudsyftena ha att häva förlustsituationen och styra in Hundskolan på en positiv och stabil resultatutveckling.

l Inklusive djursjukhuset

5.2 Intäkter Intäktemas fördelning på huvudtyper följande bild specifikation i ger bilaga 12

Budget Mkr 19891990 19901991 19911992 Huvudförsäljning -försäljning hundar 9,5 14,4 14,6 av

Sidofärsäljning -rumsuthyming, litteratur 2,1 1,8 2,6 m m

Debiterade kostnader

Eftersom varje försåld hund i de flesta fall innebär en intäkt på 150-225 tkr, blir intäktsintjäningen mycket känslig för störningar i produktionsoch leveransförmågan. Denna är i sin tur i hög grad avhängig möjligheterna att få fram godtagbara ämnen från kennelverksamheten och inköp av hundar för dressymtveckling.

5.3 Rörelsekostnader Rörelsekostnadema fördelar sig på följande huvudposter specifikation i bilaga 13 Budget

De fyra största kostnadspostema utgör en mycket avgörande del av rörelsckostnadema Budget

Som synes är Konsultkostnader o dyl en betydande och växande post. Häri ingår bl a forsknings- och utvecklingskostnader för samarbetet med Lantbruksuniversitetet och kostnader för databasen Genetica.

5.4 Resultatutveckling per enhet

Enhetemas resultatutveckling där Resultat 2 utgör resultatet efter fördelning de stödjande enhetemas ledning, ekonomi, service kostav nader på de slutliga resultatenhetema har varit följande specifikationer i bilaga 211-2

Budget Tkr 19881989 19891990 19901991 19911992

Resultat 1

Resultat 2

allt sti-

De kraftigt ökande kostnaderna på Ekonomi utgörs framför av gande räntekostnader grund av högre upplåning.

5.5 Produktion resultatanalys - Resultatområdet Produktion är helt dominerande ur intäkts-, kostnadsoch resultatsynpunkt. En analys av verksamheten ger följande bild av resultat 2 specifikation i bilaga 3 1-3

Budget Tkr I 9881 989 1 9891990 19901991 19911992 Kennel inkl avels-planering -2 143 -2 649 -3 811 -4 685 Fodervärdsavdelningen -3 690 -3 077 -3 462 -3 833 Test inkl transporter -1 962 -2 329 -3 437 -4 014 mm Nettokostnad ämnes-

Nedbrytningen av resultatområdet Produktion och återsummeringen smärre redovisningstekniska divergenser jämfört med Resultatenger heten Produktion enligt punkt 5.4 ovan.

6 Produktionens utveckling

6.1 Tjänstehundproduktion Tjänstehundproduktionen visar i sammandrag följande utveckling i antal hundar specifikation i bilaga 4 Prognos 19881 989 19891 990 1 9901 991 1 9911992 Typ av hund

a

Hundar till avelsändamål 29 20 28 20

T jänstehundproduktion totalt 130 125 134 109

Här kan särskilt noteras den låga målsättningen i prognosen för 19911992 och indikationema tyder också på att produktionsutfallet för året blir lågt.

6.2 Valpproduktion och fodervärdsbehov Eftersom valparna normalt tillbringar tiden från 8 veckors ålder till 16- 18 månader hos fodervärd, föreligger ett starkt samband mellan valpproduktion och behov av fodervärdar.

Följande bild föreligger för de senaste åren

Prognos 19881989 19891 990 19901 991 19911992 Valpprodu ktion Schäfer och labrador avel plus inköp 444 500 444 500

Fode rvärdar Behov 665 750 665 750

Det bör här noteras att fodervärdar som mottagit en hund från Hundskolan i princip som gåva på grund av att hunden inte har blivit testgodkänd för dressyr gäller ca 80 procent av ämnena, sällan ställer för upp en ny fodervärdsperiod. Detta är egentligen ganska naturligt, eftersom fodervärden genom gåvan fått sin hundfråga löst för många år framöver. Följden blir ett omfattande behov av nya fodervärdar varje år och rekryteringskostnadema för och instruktionskostnadema gällande nya fodervärdar i paritet därmed.

7 Balansräkning 1991-06-30

Den senaste, fastställda balansräkningen 1991-06-30 för myndigheten Statens Hundskola är i sammandrag följande specificerad version i bilaga 5 Tkr

Här bör framför allt noteras att verkskapitalet egna kapitalet uppvisar ett betydande underskott, att långfristig finansiering i princip saknas och ersätts av löpande

checkräkningskredit hos Riksgäldskontoret ca 5,5 Mkr netto, vil-

ken därför redovisas som kortfristig skuld.

8 Organisationskommitténs överväganden och förslag

8.1 Problematik och förändringskrav I regeringens proposition 1991927 konstateras att huvudproblemen inom Hundskolan hittills varit

Svårigheter att uppfylla produktionsmälen Svårigheter att uppnå positiv resultatutveckling

Problemen har såtillvida samband att högre produktivitet också skulle leda till förbättrad ekonomi.

För att rätt inse omfattningen och styrkan av förändringsbehovet för Hundskolan kan följande långsiktiga bild sammanställd från material i anslagsframställningen för 19921993, vissa redovisningstekniska divergenser föreligger jämfört med de kompletta boksluten för några år redovisas

Ãrsresultat efter räntor Underskott exkl anslag i procent av

Det kan alltså konstateras att det genomsnittliga resultatunderskottet under den senaste tioårsperioden uppgått till ca 5 Mkr per år, motsvarande intäktsbrist på 24 procent. Storleken i underskott gör att förbätten ca ringsåtgärdema måste sättas in på alla fronter.

8.1.1 Affärsidé och övergripande målsättning Hundskolans affärsidé bör grundas på uppfattningen, att dels utveckla en hund avel, test och dressyr svarar mot de stränga krav som genom som måste gälla för k högnivåhundar, dels utbilda den hundförare som skall s utvinna hundens kompetens på ett sådant sätt, att människa och hund tillfungerar i harmoni. sammans

Grafiskt sett kan affärsidén uttryckas på följande sätt

Am-1m- Dressyr

Hu§

Människa

summan Fungerande l harmoni

Den övergripande målsättningen sammanfattas sålunda att bolagiseringen av Hundskolans verksamhet bör syfta till att förena

Fortsatt verksamhet av i huvudsak nuvarande karaktär med koncentrerad inriktning på produktion av tjänstehundar. Genom avel, samarbete med andra hunduppfödare och inköp av dressyrämnen kontinuerligt trygga tillgången inom landet på tjänstehundar, varvid särskilt skall beaktas tillfredsställande tillgång av ledarhundar för synskadade samt vikten av övrig, angelägen försörjning av tjänstehundar. Tillvaratagande, sammanhållning och utveckling av den unika kompetens inom området tjänstehundar som Hundskolan besitter. Krav på lönsamhet för verksamheten som helhet. I mån av resurser pröva och utvärdera möjligheter och lämplighet till expansion av verksamheten till närliggande områden avseende exempelvis andra hundtyper och annan hundanvändning, utbildning, dressyr, hundvård etc.

8.1.2 Marknadsföring och kundkontakter Hundskolan måste konsekvent eftersträva att marknadsorientera sin verksamhet genom att fördjupa och förbättra sin marknadsföring och sina kundkontakter.

Detta är i och för sig ett långsiktigt arbete, som måste grundas på en väl genomtänkt strategi för hur Hundskolan vill uppfattas på marknaden, men samtidigt måste bearbetningen av problematiken påbörjas omgående.

Utgångspunkt kan lämpligen vara ett adekvat och slagkraftigt firmanamn för det nya aktiebolaget. Främst bör då två omständigheter understrykas, nämligen att verksamheten är riksomfattande och att företaget utgör centrum i den verksamheten, förslagsvis Sveriges Hundcenter Aktiebolag. Detta namn skulle i stort sett sammanfalla med den redan nu använda engelska beteckningen The Swedish Dog Training Centre.

Registrerbarheten lämpligt firmanamn bör prövas snarast hos Patentav och Registreringsverket.

En plan för marknadsföringen och kundkontaktverksamheten bör utan dröjsmål utarbetas vid det nya företaget, så att olika insatser kan utforpå så sätt att dessa till karaktär och över tiden stödjer varandra. mas

8.1.3 Bättre utnyttjande av ämnesmaterlalet samtidigt med prlsdifterentiering Ett de för närvarande avgörande hindren för en expansion av Hundav skolan är bristen hundämnen för vidare utveckling dressyr till fardiga tjänstehundar.

Bakom detta ligger framför allt tre problem

dels svårigheter att expandera volymen av utgångsämnen för testning och urval begränsad population, beaktande av risk för inavel, generellt mycket höga krav etc,

dels den mycket höga kassationsprocenten av hundämnen ca 80 procent

kassering och endast ca 20 procent godkända,

dels vad som förefaller att vara otillräcklig differentiering i användningen av hundmaterialet, eller uttryckt på annat sätt otillräcklig kundanpassning och prisdifferentiering.

Förbättringama i avelsarbetet måste fortsätta, men framför allt måste ett nära samarbete med marknaden kunderna utvecklas, för att i samförstånd differentiera slutlig använding av hundarna, kravställande, prissättning etc. Detta måste vara en gemensam och fördelaktig målsättning för företaget, köparen och brukaren av hunden.

Beträffande försörjningen av utgångsämnen bör vidare de pågående ansträngningama att i samarbete med mindre, inhemska uppfödare, nordiska hundskolor och engelska exportörer m försöka öka tillgången av dressyrämnen intensifieras.

8.1 .4 Fodervärdsystemet Som redovisats ovan finns det för närvarande ca 700 fodervärdar landet runt, som vårdar hundarna från ca 8 veckors ålder till 16-18 månader, då anlagstestema avgör, om hunden skall gå vidare till dressyr eller om den inte blir godkänd vid testningen erbjudas fodervärden utan kostnad. - Med tanke att ca 80 procent av hundarna, motsvarande över 300 hundar per år, inte blir godkända, föreligger här ett mycket omfattande hundmaterial som varje år skänks bort. Detta hundmaterial måste framdeles användas bättre, såsom framhållits ovan, och därigenom bidra till intäkter för Hundskolan. Det finns knappast någon anledning att betvivla, att en stor andel av de genom de rigorösa kraven och den bristande flexibiliteten i slutanvändningen av hundmaterialet kasserade hundarna, kan väl mäta sig med genomsnittet av hundar som säljs från flertalet kennlar och uppfödare landet runt och dessa hundar säljs för ett pris av flera tusen kronor per hund.

Ett allvarligt fel i sammanhanget är att fodervärden egentligen inte har något incitament att medverka till att hunden testgodkänns, utan snarare har nytta av om hunden kasseras, eftersom hanhon då erbjuds hunden i princip gratis. Det är också omvittnat att fodervärdama ofta med sorg och beklagande skiljs från hundarna, när dessa blivit godkända.

Eftersom hunden under den period, som den vistas hos fodervärden, utvecklar mycket av de grundegenskaper och beteenden, som den sedan bibehåller i framtiden, måste fodervärdsystemet ändras, så att fodervärden får ett reellt incitament att medverka i hundens utveckling, så att den godkänns för dressyr till färdig hund.

Problematiken bör specialstuderas omgående för att möjliggöra ett ändrat fodervärdsystem snarast möjligt.

8.1.5 Kostnadseftektiviserlng Hundskolan ger idag många punkter intryck av att inte vara kostnadsocheller resurseffektiv. Mycket talar för att det i nuvarande verksamhet finns betydande kostnadsbesparingar att göra, exempelvis avseende

hyror, uppvärmningskostnader, djursjukvård, personalkosttransporter, eller befintliga kan användas till en expandenader, resor etc, att resurser verksamhet, främst då avseende de fasta kostnaderna produktivitetsrad ökning.

denna bakgrund bör den blivande bolagsledningen omgående starta Mot kostnadsjakf över i princip hela verksamheten. något av en

8.1.6 Organisation Hundskolans verksamhet omfattar med utgångspunkt från tjänstehundarefterfrågade egenskaper i princip tre huvudlinjer nas

Användningsområde Ixdarhundar Synskadade Skyddshundar Polisen, försvaret, vaktbolag Sökhundar Tullverket, televerket, kriminalvårdsstyrelsen rn

Eftersom marknad och kundkrets är i princip olika för de tre hundgruputsträckning ämnesproduktion och dressyr, bör verkpema, liksom i stor

samheten renodlas såtillvida att varje gren blir ett ansvars- och resul-

, tatområde för i princip hela kedjan från ämnesframtagning till försäljning färdigdresserad hund. Härigenom kan kundkontakten stärkas och av kundanpassning och differentiering användning hundmaterialet av av förbättras överhuvud taget marknadsorienteringen fördjupas och ansva- -

ret för respektive gren klart utläsas och utkrävas.

Renodlingen åstadkommes att den produktiva verksamheten genom uppdelas i tre divisioner med övergripande ansvarig för varje divien sion

Division Ledarhundar Division Skyddshundar Division Sökhundar

Inom varje division och med avseende på respektive divisions verksamhet kommer dressyr-, test-, fodervärds-, hundförarutbildnings- och marknadsföringsinsatser att bedrivas.

Kennelavdelningen avses fortsättningsvis att verka inom dels ledarhundsdivisionen labrador, dels skyddshundsdivisionen schäfrar, medan sökhundsdivisionen rekryterar sina dressyrämnen från de övriga divisionema.

Beträffande forsknings- och utvecklingsinsatser inom avelsområdet bör en utvärdering göras, för att försöka utröna värdet av och lämplig omfattning av framtida insatser.

Mäss och förläggning bör lämpligen överlåtas på någon entreprenör, som har bättre förutsättningar att driva verksamheten ekonomiskt och med vilken Hundskolan tecknar avtal, för att säkerställa sitt behov av förläggningsplatser och förplägnad för kursdeltagare, kunder fl. m Förhandlingar med intresserade entreprenörer bör inledas omgående enligt kommitténs uppfattning.

Den administrativa enheten svarar som hittills för redovisning, ekonomi, personaladministration m m, samt de uppgifter från nuvarande serviceenhet, som inte tillförs divisionema.

En form av utvecklingsfunktion bör införas för att samordna och driva de utvecklingsfrågor som inte bedrivs på divisionema. Sannolikt bör

denna funktion delas med andra uppgifter, t ex utbildningsfunktionen se

avsnitt 8.3, eftersom organisationen annars riskerar att bli alltför kostnadstung, särskilt i det känsliga initialskedet.

Beträffande utbildningsaktiviteter har redovisats, att vad ovan avser hundförarutbildning som gäller hundförare där hundarna har dresserats vid och levererats från Hundskolan, så sammanfaller denna till stor del med slutfasen för dressyr och leveransen av hunden. Den bör därför som hittills handhas av dressörema, dvs av varje division för sig.

Vad gäller övrig utbildning, som är ett utomordentligt viktigt inslag i Hundskolans verksamhet se avsnitt 8.3 nedan. - Organisationen såsom den redovisats uttryckt i grafisk form ovan men bolagets ledning kommenteras under särskilt avsnitt nedan ger följande bild

Organisation

Styrelse

Ledningsgrupp

Adm och ekonomi

Divisionschef Divisionsche Divisionschef Division Division Division

åägâåk SKYDDS- SÖK-

HUNDAR HUNDAR

8.2 Bolagets ledning Det är nödvändigt att beakta, att de föreslagna åtgärderna kräver ett kraftfullt agerande, vilket i kombination med det markerade lönsamhets-

kravet ställer höga krav på såväl ledning av förändringsarbetet som på ledning av företaget framdeles.

Verkställande direktören i bolaget bör därför primärt vara företagsledare, medan säkerställandet av branschkunskapen kan förläggas till divisionschefsnivån.

Naturligen arbetar bolaget med en ledningsgrupp, bestående av VD, chefen för administration och ekonomi samt den utbildningsansvarige och de tre divisionschefema.

Ledningsfilosofin i bolaget, inklusive styrelsen, kan något förenklat beskrivas på följande sätt

Huvudinriktningansvar

Styrelsen Svarar för företagets långsiktiga utveckling och resultat samt övergripande organisation med ansvar inför aktieägarna.

Verkställande direktören Svarar för företagets operativa drift och totala lönsamhet samt utvecklingsinitiering med ansvar inför styrelsen.

Divisionscheferna Svarar för respektive divisions totala verksamhet och lönsamhet med ansvar inför VD.

Ledningsgrupp Penetrerar och samordnar före-

tagsövergripande frågor.

8.3 Utbildning Utbildning av hundförare m är ett utomordentligt viktigt inslag i Hundskolans verksamhet, bland annat för att fullfölja Hundskolans slutmål om en dresserad hund och en utbildad människa, fungerande i har-

4l

moni, också för utveckling kundkontakter och företagets image men av på marknaden. Utbildningen blir därmed ett naturligt och nödvändigt inslag i Hundskolans ambition som Sveriges Hundcenter.

Mot denna bakgrund är utbildning i vid bemärkelse av människor med avseende på deras relation till hundar en viktig del av Hundskolans affarsmarknad och bör sålunda ingå i verksamheten. I Hundskolans strävan bör därför ligga att inte bara bibehålla utan helst expandera hittillsvarande omfattning av utbildning och anslutande aktiviteter av typ information till och kommunikation med hundägare, exempelvis litteraturförsäljning, rådgivning etc.

Hundskolans för sådan aktivering utbildningsområdet har resurser en nyligen åderlåtits den utbrytning och etablerande av eget bolag genom några tidigare anställda vid Hundskolan genomfört. Hundskolan bör som emellertid successivt och snarast återskapa de aktiviteter och den tjänsteförsäljning, som härigenom temporärt reducerats.

Vid återskapandet av utbildningsresursema bör övervägas, om behovet utvecklingsfunktion kan lösas genom en integration av denna i utav bildningsenheten.

9 Resultat och produktion

9.1 Resultatöverslag 19921993

Det första räkenskapsåret för det nya aktiebolaget beräknas omfatta delar

åren 1992 och 1993, tillsammans tolv månader, och fortsättningsvis av kallat 1992 1993.

Med avseende på denna period har en tentativ prognos gjorts för Hundskolans verksamhet för det första året i bolagsforrn, baserat de förutsättningar redovisats ovan och som följer nedan. Avsikten härmed som är framför allt att få underlag for en bedömning av om och hur snabbt Hundskolan kan uppnå ett positivt resultat.

Operativt måste det nya bolaget evalvera denna överslagsberäkning till konkret budget för 19921993, när de praktiska förutsätmingama hären för föreligger.

Koncentrerat redovisas nedan de väsentligaste inslagen i överslagsberäkningen. Det kan i sammanhanget noteras att produktion, priser, intäkter och kostnader beräknats efter samråd med respektive ansvarig nyckelperson vid Hundskolan.

9.1.1 Produktion, priser och Intäkter 19921993 Intäktssidan i överslagsberäkningen ger följande bild

Tjånstehundproduktion och försäljning Intäkter Antal hundar I 99293

Senaste utfall beräknat på enahanda sätt. Försäljning odresserade hundar, utbildning, hundaniklar, konsultintäkter m m. Prisantagandena innebär i princip oförändrade priser i förhållande till innevarande år.

9.1 .2 Kostnader Beräkning

Senaste utfall

Personalförändring se nedan -

Lokal- och hyreskostnadema minskar tack vare närmare 3 000 m2 mindre lokalyta på nuvarande lokaler bl bortfall a av mäss och förläggningar och ökar på grund nyinveste-

ringar nytt valpstall 600 m2

ca

För att säkerställa antagna volymer förutsätts ett ökat inköp av ämnen.

9.1 .3 Personalföråndrlngar De förutsatta personalförändringama exklusive extrapersonal kan förenklat beskrivas på följande sätt

Personer Anställda vid årsskiftet 19911992 55

Avgår Motsvarande f d utbildningsavdelning 4 Bortfall mäss och förläggning 4 8 47

Resursanpassning på övriga enheter sammantaget -5 I beräkningarna förutsatt antal 42

Kommittén har grundligt prövat olika vägar för att undvika övenalighet bland Hundskolans personal. Kommittén har dock tvingats konstatera att viss personalanpassning nedåt måste anses nödvändig, eftersom en en kostnadseffektiv verksamhet inte kan inrymma nuvarande storlek på personalkostnadema. En konkret bemanningsplan i termer av funktioner bör upprättas snarast. l något längre perspektiv bör dock möjligheterna till expansion vara ett relativt goda, vilket då ånyo kan komma att erfordra viss resursförstärkning. Denna bör emellertid baserad en redan säkerställd exvara pansion.

Resultat 19921993 9.1.4 Mkr

Slutsats Resultatbedömningen utmynnar sålunda i att om ovan redovisade åtgärder och insatser genomförs ett kraftfullt och effektivt sätt, är ett positivt resultatutfall för räkenskapsåret 19921993 realistiskt att uppnå för det nya aktiebolaget.

Vad gäller de närmaste två åren därefter bör en fortsatt resultatförbättring på uppskattningsvis 0,5 Mkr per år ligga inom möjligheternas gräns, främst tack vare

viss volymökning som resultat av en aktivare och flexiblare marknadsföring och differentierat utnyttjande av hundmaterialet, fortsatt kostnadseffektivisering, bättre utnyttjande av den potentiella resurs som en effektivare fodervärdsorganisation utgör.

1 0 Mark, lokaler och investeringar

10.1 Befintliga byggnader och mark förfogar Hundskolan i dag över ett mycket stort Som antytts ovan markområde, 55 hektar, och ett 20-tal byggnader med en total lokalyta ca 6 000 m2. om ca För den fortsatta verksamheten bör Hundskolan koncentrera sin verksamhet till minimum, vilket såväl betydande ekonomiska som arett ger betsmässiga fördelar. Dessutom bortfaller i skisserat förslag mäss och förläggning vilket givetvis kraftigt minskar erforderlig lokalyta. m m,

uppskattningsvis antagits till 65 000 m2, vilket kan

Markbehovet har ca

pris på 2- 250 krmz, dvs totalt 150 tkr.

bedömas ha ett ca ca - Beträffande befintliga byggnader inom skisserat område bedöms följande behov, omfattande ca 3 000 m2 golvyta

Ekonomibyggnad Dressyrhall A-stallet R-utallet istallet D-stallet Sophus

Som tidigare påpekats är byggnaderna huvudsakligen av mycket enkelt slag och dessutom gamla och i dåligt skick. B-stallet som renoverades för fem år sedan, utgör dock ett undantag. Ett realistiskt överföringsca värde för ifrågavarande byggnader bedöms på basis av karaktär och standard utgöra ca l 650 tkr.

Sammanfattningsvis skulle sålunda följande förvärvas från nuvarande ägaren, Byggnadsstyrelsen

Pris tkr 000 m2 150 Mark, ca 65 Byggnader, 3 000 m2 golvyta 1 650 ca Totalt 1 800

10.2 Initialinvesteringar Det s k valpstallet är som tidigare framhållits i klart undennåligt skick för sitt ändamål, såväl i fråga om teknisk standard och finish som vad avser arbetsmiljö, vilket gör att en ombyggnad eller upprustning inte kan anses meningsfull. En nybyggnad av ett valpstall eventuellt i två bygg- nadskroppar måste därför betraktas som nödvändig. -

Överslagsberäkningar ger vid handen att investeringskostnaden för ett

valpstall, inklusive erforderliga personal- och laboratorieutrymmen, och

totalt omfattande 600 m2, skulle uppgå till 4,8 Mkr.

ca ca

För investeringskostnaden påräknas dock ett väsentligt regionalpolitiskt stöd, vilket också delvis redan utlovats.

Beträffande de byggnader som förvärvas från Byggnadsstyrelsen erfordras vissa ombyggnader för att möjliggöra den förutsatta, koncentrerade dispositionen av lokalerna. I samband härmed bör viss upprustning av lokalerna till acceptabel arbetsmiljö och standard i övrigt göras. Totalt bedöms dessa investeringskostnader uppgå till storleksordningen 4,5 Mkr. Även här beräknas väsentligt investeringsbidrag kunna påräkett nas.

I det resultatöverslag som redovisats ovan, har lokalkostnadema beräknats med utgångspunkt från vad som här förutsatts beträffande övertagande av mark och byggnader samt initialinvesteringar.

11 Överföringsvärden från myndigheten

11.1 Tillgångar

11.1.1 Omsåttnlngstlllgångar Omsättningstillgångama utgörs till helt avgörande del av kundfordringar samt varulager, består hundar, dels hos fodervärdar och dels unsom av der dressyr.

Vad gäller kundfordringar 2,5 Mkr per 1991-06-30 bör dessa överföras från myndigheten till det aktiebolaget till bokförda värden per nya överföringstidpunkten efter nedskrivning enligt sedvanliga regler.

Det förutsätts att hittills tillämpade värderingsregler för varulager bland tidigare avstämda med Riksrevisionsverket tillämpas också i det annat kommande och sista bokslutet för myndigheten Hundskolan i samband med överföringen till det nya aktiebolaget.

Därvid uppkommande bokfört värde, som sannolikt blir något högre än 1991-06-30 1,8 Mkr på grund av Rikspolisstyrelsens förskjutning per uttaget skyddshundar, bör utgöra överföringsvärde till aktiebolaget. av av

11.1.2 Anläggningstillgángar Anläggningstillgångarna i myndigheten visade per 1991-06-30 följande värden

Mkr

Hundar för avelsändamål avskrivs under period av fem år från ett en

anskaffningsvärde på normalt 20 tkr. Överföringsvärdet från myndighe-

ten bör bokfört värde efter sedvanlig avskrivning. vara

Maskiner och inventarier per 1991-06-30 fördelar sig på följande huvudposter Mkr Avskrivningstid

1,8

Av dessa tillgångar bör RPS-förläggningen inte tas över av aktiebolaget, eftersom detta är en förläggningstillgång och dessutom ligger utanför det för Hundskolan tilltänkta framtida området.

Övriga maskiner och inventarier bör övertas av aktiebolaget till bok-

fört värde efter vederbörlig ytterligare avskrivning.

11.2 Skulder

11.2.1 Kortfristiga skulder Från de kortfristiga skulderna bör brytas ut skulden till Riksgäldskontoret, som per 1991-06-30 uppgick till ca 5,6 Mkr netto. Denna skuld, som per överföringstidpunkten från myndigheten, sannolikt kommer att vara väsentligt högre, förutsätts att i ett första steg i enlighet med intentionerna i proposition 19919225 ersättas av ett särskilt statligt lån på erforderligt belopp, men bör på sikt omläggas till en marknadsmässig, normal långfristig upplåning.

Övriga kortfristiga skulder bör aktiebolaget till bokförda

övertas av värden, om inte annat följer av särskilda omständigheter.

11.2.2 Lángtrlstiga skulder Här förelåg per 1991-06-30 endast C Malmqvists donation för utbildning av ledarhundsdressörer, som bör överföras till aktiebolaget till bokfört värde.

12 Tentativ balansräkning och kapitalisering av aktiebolaget

12.1 Tentativ balansräkning Med utgångspunkt från vad ovan framhållits angående överföringsvärden mellan myndigheten och det nya aktiebolaget kan följande tenm m tativa och komprimerade initialbalansräkning för bolaget uppställas med uppskattade värden grova tal överföringstidpunkten våren per 1992

Mkr

Långfristigt finansierings- och kapitaliseringsbehov 7,5 Summa skulder och eget kapital 9,7

12.2 Finansierings- och kapitaliseringsbehov Som framgår av ovanstående initialbalansräkning kan det sammanlagda behovet av extern finansiering och eget kapital bedömas till storleksordningen 7,5 Mkr.

De tillkommande investeringarna för nytt valpstall och ombyggnader förutsättes låne- och bidragsfmansieras vid aktuell tidpunkt.

En soliditet på ca 20 procent kan bedömas både nödvändig och lämplig, vilket ställer ett krav på eget kapital aktiekapital plus reservfond på 2,0 Mkr.

Återstående, externt finansieringsbehov uppgår sålunda till 5,5 Mkr.

Beloppet ifråga är också den lånemedverkan som Hundskolan behöver för att betala den köpeskilling som med redovisade förutsättningar skall erläggas av aktiebolaget köparen till staten säljaren enligt följande

Mkr Förvärv av omsättningstillgångar Kundfordringar 2,5 - Varulager 2,0 4,5 -

Förvärv av anläggningstillgångar Hundar för avelsändamål 1,0 - Maskiner och inventarier 0,9 - Fastigheter 1,8 3,7 -

Köpeskilling brutto 8,2

Avgår

Övertagande kortfristiga skulder -2,2

av

Köpeskilling netto att betala 6,0

Köpeskillingen betalas av aktiebolaget på följande sätt

Mkr Utnyttjande av överskott i egen likviditet inbetalt eget kapital 2,0 minus förutsatt likviditet 1,5 0,5 Lån 5,5 6,0

Av proposition 19919225 framgår att staten erbjuder samtidigt bolaget lån på belopp motsvarande denna köpeskilling bilaga sid 12. ett ett

Aktiebolaget bör alltså påkalla hos staten att erhålla ett dylikt särskilt lån på 5,5 Mkr eller rätteligen det belopp med överföringstid- - som punktens definitiva siffror blir aktuellt. Detta innebär samtidigt om man bortser från att beloppet skall att Hundskolans nuvarande statanpassas liga kredit hos Riksgäldskontoret kommer att hos aktiebolaget ersättas statlig kredit, nämligen det särskilda lånet från staten i samav en annan band med betalning av köpeskillingen.

När detta statliga lån skall amorteras i varje fall om det skall på en gång återbetalas uppstår ett externt, marknadsmässigt upplåningsbehov för aktiebolaget.

Man kan därvid inte utesluta att aktiebolaget kan få svårigheter att ställa tillräckliga, bankmässiga säkerheter för lånet. Behov av någon form egna extem säkerhet ägarborgen eller liknande för del av upplåningen av - kan då bli aktuell.

Mot ovanstående bakgrund beräknar aktiebolagets initiala, långfristiga finansiering och kapitalisering enligt följande, som tillsammans med kortfristiga skulder på 2,2 Mkr utgör passivsidan i initialbalansräkningen

Mkr Långfristiga skulder Län från staten 5,5

Eget kapital Aktiekapital 1,65 Reservfond 0,35 2,0

Summa långfristiga skulder och eget kapital 7,5

Det bör observeras att initialbalansräkningens värden är approximativa och att definitiva värden kan fastställas först vid överföringstidpunkten.

13 Aktiebolagets ägarstruktur

Som framgår proposition l99l927 sid 6 förutsätts ombildningen av

av Hundskolan från myndighet till aktiebolag ägarmässigt ske på så sätt, att möjlighet öppnas för fler ägare än staten att ingå i bolaget. Samtidigt markeras staten kommer att inneha aktiemajoriteten i bolaget... att

marknadsmässig, operativ och styrelsemässig synpunkt eftersträ- En ur vansvärd ägarkrets torde blandning av stat, kommun, anställda vara en och övriga intressenter.

Mellan ägarna bör någon form av ägaröverenskommelse upprättas, som riktlinjer för ägamas roll inbördes och till bolaget samt grundprinciger för hantering uppkommande överskott eller underskott i aktieboper av laget m m.

14 Avveckling av myndigheten statens

hundskola

14.1 Underskott i verkskapitalet Per 1991-06-30 redovisade Hundskolan ett rörelsemässigt underskott i verkskapitalet 3,5 Mkr.

För budgetåret 19911992 beräknar myndigheten enligt redovisning i anslagsframställning för budgetåret 19921993 ett underskott i verksamheten för det förstnämnda budgetåret 2,4 Mkr före anslag.

Med utgångspunkt från den gångna delen budgetåret och bedönming av av återstående del, kan det emellertid inte uteslutas att underskottet för hela budgetåret 19911992 kan komma att bli inte oväsentligt större, om verksamheten pågår i myndighetsforrn till budgetårets slut.

Det ackumulerade underskottet i verkskapitalet 1992-06-30 skulle per därmed komma att uppgå till ca 6 Mkr eller mera.

Något beaktande av här ifrågavarande underskott har inte gjorts vid beräkningarna avseende etablering av det nya aktiebolaget för Hundskolan.

14.2 Myndighetens arkiv Arkivet, tillhörigt myndigheten statens hundskola, faller under Riksarkivets överinseende.

Det förutsätts här att som brukligt vid dylika förändringar, staten genom Riksarkivet eller annan myndighet, i särskild ordning träffar avtal med det nya aktiebolaget, som ger detta tillgång på ett praktiskt sätt till alla allmärma handlingar, som erfordras för att aktiebolaget bästa sätt skall kunna bedriva sin verksamhet.

14.3 Tidpunkt för övergång fran myndighet till aktiebolag Från nuvarande utgångspunkter bedöms 1 maj 1992 realistisk vara en tidpunkt för överföring av verksamheten vid Hundskolan från myndighet till aktiebolag.

15 Kommitténs slutsatser

Organisationskommittén konstaterar, att Hundskolans genomsnittliga underskott, exklusive anslag, under den senaste tioårsperioden uppgått till 5 Mkr år, motsvarande en intäktsbrist ca 24 procent, samt ca per att storleken i underskott gör att förbättringsåtgärdema måste sättas in på alla fronter.

En effektivare organisation med renodling av verksamheten i divisio- Ledarhundar, Skyddshundar och Sökhundar bedöms som nödvännema dig, liksom att kommittén att kraftfull ledning av såväl föränanser en dringsarbetet det operativa arbetet framdeles är av avgörande betysom delse.

Den övergripande framtida målsättningen sammanfattar kommittén sålunda, att bolagiseringen Hundskolans verksamhet bör syfta till att av förena

Fortsatt verksamhet i huvudsak nuvarande karaktär med koncenav trerad inriktning på produktion av tjänstehundar. Genom avel, samarbete med andra hunduppfödare och inköp av dressyrämnen kontinuerligt trygga tillgången inom landet på tjänstehundar, varvid särskilt skall beaktas tillfredsställande tillgång av ledarhundar för synskadade samt vikten av övrig, angelägen försörjning av tjänstehundar. Tillvaratagande, sammanhållning och utveckling av den unika kompetens inom området tjänstehundar som Hundskolan besitter. Krav på lönsamhet för verksamheten som helhet. I mån resurser pröva och utvärdera möjligheter och lämplighet av till expansion av verksamheten till närliggande områden avseende exempelvis andra hundtyper och annan hundanvändning, utbildningsområdet, dressyr, hundvård etc.

Organisationskommittén understryker vidare

att Hundskolan måste konsekvent eftersträva att marknadsorientera sin verksamhet, att ansträngningar måste göras för att uppnå ett bättre utnyttjande av hundmaterialet genom bl a fördjupat samarbete med kunderna och större flexibilitet vid användningen av hundmaterialet samt prisdifferentiering i försäljningsledet, att fodervärdssystemet måste förändras så att incitament uppkommer för fodervärdama att bidra till utveckling av hundarna med avsikt att dessa i större utsträckning än i dag blir godkända för dressyr till färdig tjänstehund, att mäss och förläggning lämpligen bör överlåtas på någon entreprenör, att vad avser utbildningsenheten som temporärt åderlåtits resurser, denna successivt och snarast bör återskapas och helst stärkas som stöd till företagets profil som Sveriges Hundcenter.

Kommittén har studerat möjligheterna för Hundskolan om och när positiv resultatnivå kan uppnås och därvid kommit fram till följande slutsats

Under förutsättning att ovan redovisade åtgärder och insatser genomförs på ett kraftfullt och effektivt sätt, är ett positivt resultatutfall för räkenskapsåret 19921993 realistiskt att uppnå för det nya aktiebolaget.

Vad gäller de närmaste två åren därefter bör en fortsatt resultatförbättring på uppskattningsvis 0,5 Mkr per år ligga inom möjligheternas gräns, främst tack vare

viss volymökning som resultat av en aktivare och flexiblare marknadsföring och differentierat utnyttjande av hundmaterialet, fortsatt kosmadseffektivisering, bättre utnyttjande av den potentiella resurs som en effektivare fodervärdsorganisation utgör.

Kommittén har i sina överväganden förutsatt bl a

mark och byggnader kan förvärvas på i princip angivna villkor, att att överföring andra tillgångar från myndigheten sker till bokförda av värden,

att skisserad anpassning personalresursema sker, av att eget kapital tillskjutes aktiebolaget med 2 Mkr,

att särskilt statligt lån ställs till aktiebolagets förfogande motsvaett rande del köpeskillingen vid förvärv av tillgångar. av Det är enligt kommittén viktigt att i sammanhanget observera, att föreslagna åtgärder och insatser skall betraktas som en helhet en splitt- ring därav kan enligt kommitténs uppfattning äventyra ett positivt utfall.

Kommittén har noterat att underskottet i verkskapital i myndigheten stahundskola, inklusive underskottet per 1991-06-30 på ca 3,5 tens som Mkr ackumulerat halvårsskiftet 1992 kan komma att överstiga 6 per Mkr, löses i särskild ordning i enlighet med intentionerna i proposition 19919225.

Från nuvarande utgångspunkter bedömer organisationskommittén att 1 maj 1992 är realistisk tidpunkt för överföring av verksamheten vid en Hundskolan från myndighet till aktiebolag.

61 Bilaga11 Hundskolan

Resultaträkningar 198911 990-1 99111992

Budget tkr 19891990 19901991 19911992 Belopp i Rörelsens intäkter Hundar 9 494 14 429 14 630 Övriga intäkter 6 210 4 751 5 538 15 704 19 180 20 168 Summa

Rörelsens kostnader Produktionskostnader 3 763 4 052 3 194 803 900 1 220 Konsulter m Personalkosmader 13 S55 11 586 11 528 2 838 3 325 4 082 Hyror Resor och 1 546 1 536 1 689 transporter Övriga kostnader 1 850 1 145 1 484 -24 355 -22 544 -23 197 Summa Resultat före avskrivningar -8 651 -3 364 -3 029 Avskrivning enligt plan -804 -988 -988 Rörelseresultat efter avskrivningar -9 455 -4 352 -4 017

Räntor

Resultat efter finansiella intäkter och -9 718 -4 968 -5 392 kostnader Extraordinära intäkter och kostnader

Bokslutsdispositioner

9 397 4 812 5 289 Resultat exklusive anslag Anslag 5 101 1 301 inklusive anslag -4 296 -3 511 -5 289 Resultat

Myndigheten

62 Bilaga12

Intäktsspecifikationer 19891 990-19911 992 Budget Belopp tkr i 19891990 I 9901991 I 991 992 I Huvudförsäljning

Sidofärsäljning

Debiterade kostnader Kursavgifter 2 121 1 664 1 974 Övrigt 613 365 625 Summa 2 734 2 029 2 599 Övriga intäkter

Myndigheten

63 Bilaga 13 Hundskolan

Rörelsekostnader 19891 990-19911992 Budget tkr 19891990 I 990l 991 19911992 Belopp i Produktionskostnader 887 1 354 300 Inköp av hundar

Konsultkostnader 0 dyl

Personalkostnader Fast personal 11 681 10092 l 1 020 1 874 1 494 508 Övrig personal Summa 13 555 11 586 11 528

Övriga omkostnader 2 838 3 325 4 082 Hyror Reparationer 170 159 204 1 546 l 536 l 689 Resor och transporter

i Myndigheten

65 Bilaga l 2 Hundskolan

Resultatutveckling enhet 198889 199192 per -

Totalt Tkr 8889 8990 9091 9192

15 139 15 640 21 090 20 938 Intäkter 19 118 21 677 25 902 26 803 Kostnader Resultat -3 979 -6 037 -4 812 -5 865

Skolledning

Resultat 2 Ekonomi Tkr 8889 8990 9091 9192 405 1 19 82 65 Intäkter Kostnader 1 626 l 780 2 205 3 117 Resultat I -1 221 -l 661 -2 123 -3 052 Adm pålägg 0 0 O 0 Resultat 2 0 O O 0 Service Tkr 8889 8990 9091 9192 323 431 333 534 Intäkter

Adm Resultat2 0 0 0 0

66 Bilaga2 Hundskol Produktion

Utbildning

Mâss och förläggning

Exklusive interna poster och anslag samt exklusive djursjukhuset. Budget

67 Bilaga 31 Hundskolan

Produktion resultatanalys 198889 199192 - -

Totalt 8889 8990 9091 9192

11 984 12 254 17 442 17 196 Intäkter 15 621 17 658 21 407 21 756 Kostnader -3 637 -5 404 -3 965 -4 560 Resultat Kennel inkl avelsplanering 8889 8990 9091 91 92 143 365 575 0 Intäkter 1 914 2 507 3 673 3 807 Kostnader Resultat 1 -1 771 -2 142 -3 098 -3 807 372 507 713 878 Adm pålägg Resultat 2 -2 143 -2 649 -3 811 -4 685

Fodervärdsavd 8889 8990 9091 9192 713 855 900 1 002 Intäkter 3 686 3 271 3 653 3 929 Kostnader Resultat I -2 973 -2 416 -2 753 -2 927 717 661 709 906 Adm pålägg 2 -3 690 -3 077 -3 462 -3 833 Resultat

Test inkl trpt m m 8889 8990 9091 91 92 2 134 2 202 1 698 966 Intäkter Kostnader 3 429 3 769 4 300 4 047 -1 295 -1 567 -2 602 -3 081 Resultat I 667 762 835 933 Adm pålägg Resultat 2 -1 962 -2 329 -3 437 -4 014

Bilaga3 Hundskol

Tkr 8889 8990 9091 9192

Totalltostnad

netto ämnesframtagning 7 795 8 055 10 710 12 532

Ledarhundar

Skyddshundar

69 Bilaga 33 Hundskolan

Sökhundar Tkr 8889 8990 9091 9192 2 129 2 473 4 252 4 818 Intäkter 710 l 040 1 806 1 538 Kostnader 1 419 1 433 2 446 3 280 Resultat l 138 210 351 355 Adm pålägg Resultat 2 1 281 1 223 2 095 2 925 15 18 20 18 Lev antal hundar

Lev totalt antal hundar från dressyrgrupperna 66 56 95 75 pålägg % 19,45 20,21 19,42 23,06 Adm

Exklusive interna poster och anslag samt exklusive djursjukhuset.

Budget

Bilaga 4

Hundskolan

Tiänstehundproduktion

Prognos 19881989 19891990 I 9901 991 19911992 Typ av hund 27 33 22 22 Ledar 36 40 40 30 Polis 10 10 l 1 10 Narkotika 4 2 6 3 Röt 1 1 3 1 Mögel 7 0 3 2 Bomb 5 5 4 5 Väktar 2 2 3 2 Vakt 7 10 13 12 MP 2 2 1 2 Tjänstehund H vakt

101 105 106 89 Sza levererade hundar

avelsändamâl 29 20 28 20 Hundar för

Tjänstehund- 130 125 134 109 produktion totalt

73 Bilaga5

Hundskolan

Balansräkning 1991-06-30

Tkr

44 Kassa 1 331 Fordran på statsverket 2 479 Kundfordringar Övriga fordringar 330 29 Förskott

Summa

till Riksgäldskontoret 6 894 Skuld Leverantörsskulder 3 055 källskatt 215 Personalens Övriga skatteskulder 639 och förutbetalda intäkter 196 Upplupna kostnader Övriga skulder 754 kortfristiga Övriga erhållna förskott 98

Kortfristiga skulder 11 851

24 Donationsmedel Långfristiga skulder 24

resultat 323 Balanserat

Kommittédirektiv a

EEE

Dir. 199184

inför ombildning statens hundskola

Organisationskommitté av

till aktiebolag

Dir. 199184

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Statsrådet Lindqvist anför.

Mitt förslag

organisationskommitté tillkallas med uppgift att inleda

Jag föreslår att en riksdagens godkännande slutföra nödvändiga föroch under förbehåll av ombildningen statens hundskola till aktiebolag. beredelser inför av

Bakgrund

ombildning hundskola till aktiebolag har l 1991 927 om av statens prop. hundskolan upphör myndighet och regeringen föreslagit riksdagen att som aktiebolag efter den l januari 1992, dock senast den ombildas till snarast 1 juli 1992.

Uppdraget

framgår det behövs genomgripande struktur- Av propositionen att en för förbättra förutsättningarna för tjänsteförändring av verksamheten att föreslagna bolaget måste finansiella och orhundsprotluktionen. Det ges förutsättningar genomföra de förändringar som krävs för ganisatoriska att produktionsmål och uppnå positiv resultatutveckatt uppfylla uppsatta en till bolag omfattar också många ekonomiska och ling. En ombildning analyserade och utredda inför bolagsadministrativa frågor som bör vara wldningen.

En organisationskommitté bör därför tillkallas för att inleda och, under förbehåll av riksdagens godkännande propositionen 1991927, slutföra av nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens hundskola till aktiebolag. Vad som i propositionen skall utgångspunkt för anges vara kommitténs arbete.

Därjämte skall beaktas vad som framkommer vid riksdagsbchzintllingen

av propositionen. En av regeringen tillkallad särskild utredare överlämnade i februari 1991 rapporten Statens hundskola, översyn av utvecklingsmöjligheter dnr S9l845H. Utredarens bedömning problem och utveeklingsmöjligheter av redovisas i propositionen och bör också utgöra underlag för kommitténs arbete. l kommitténs arbete skall det ingå att förbereda den föreslagna bolagsbildningen genom att utarbeta förslag till organisations- och verksamhetsplan, budget samt kontoplan liksom förslag ekonomisk styrning om i övrigt. Kommittén har vidare att ta ställning till frågor ekonomisk och av administrativ art, innefattande översyn bl.a. redovisningssystein, lokaler, av utrustning m.m. Kommitténs arbete kan också komma att gälla åtgärder i samband med myndighetens avveckling. En särskild fråga i detta sammanhang gäller hanteringen av myndighetens arkiv vilken bör belysas av kommittén. Information och marknadsföring bör förberedas liksom kontakter med andra hundproducenter i Sverige för bl.a. ett utökat samarbete kring avelsfrågor. Samråd skall ske med myndighetens styrelse och ledning bl.a. vad avser styrelsens åtgärder i syfte att reducera det ekonomiska underskottet i den pågående rörelsen. Samråd skall också ske med berörda avnämare. Kommittén skall fortlöpande informera berörda huvudorganisationer om sitt arbete samt ge dessa tillfälle att framföra synpunkter. Uppdraget skall också genomföras i ttåiratsattnarlüctt med personalen och på sådant ett sätt att dess kunskaper och idéer om en positiv verksamhetsutveckling tilltas vara. Kommitténs förslag till organisation, verksamlietsinriktning och därmed sammanhängande frågor skall redovisas till regeringen senast den l december 1991. Kommitténs arbete bör avslutat vara senast den l5 januari 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen benu myndigar det statsråd har till uppgift att föredra ärenden som rör som människor med handikapp tillkalla organisationskommitté omfattad kommittéförordatt en - av ningen 1976119 med högst 4 ledamöter med uppgift att inleda och under förbehåll riksdagens godkännande slutföra nödvändiga förberedelav inför ombildningen statens hundskola till aktiebolag, ser av att utse en av ledamöterna att vara ordförande, besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde att om kommittén.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Socialdepartementet

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

kompetens. Grundutbildningens Frihet ansvar- villkor i högskolan. U. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. M. Psykiskt stördas situationkommunerna i -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. Koncession för försäkringssammanslutningar. Fi. Ny mervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext ochbilagor. Del Fi. - Kompetensutveckling en nationell strategi.A. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- Ekonomiochrätt i kyrkan. C. 10.Ettnytt bolag för ntndradiosändningar. Ku. llfastighetsskatt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13.Bundna aktier.Ju. 14.Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15. Ledning och ledarskap i högskolan - några perspektiv och möjligheter.U. 16.Kroppen efter döden. S. l7. Den sista undersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. 18. Tvflngsvzircl l socialtjänsten ansvar och innehåll. llxlfungtial .utredningen 1992.Fi. 20. Statens huntlskola. Ombildning från myndighet till etktsclwtvlug.

Statens offentliga 1992 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bundnaaktier.[13]

Socialdepartementet Psykisktstördas situationikommunerna -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. [3] PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. [4] - Kroppenefterdöden.[16] Densistaundersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] tvångsvårdisocialtjänsten ansvar ochinnehåll.[18] - Statens hundskola. ombildningfranmyndighettill aktiebolag. [20]

Finansdepartementet Koncession förförsäkringssammanslumingar. [5] Nymervärdesskattelag. Motiv.Del - - Författningstext bilagor. och Del [6] Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. Lángtidsutredningen 1992.[19]

Utbildningsdepartementet Frihet- ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. [1] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledningochledarskap i högskolannågraperspektiv ochmöjligheter.[15]

Jordbruksdepartementet Mindrekadmiumihandelsgödsel. [14]

Kulturdepartementet Ett nytt bolagförrundradiosändningar. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling nationellstrategi.[7] - en

Civildepartementet Ekonomioch rätt i kyrkan. [9]

Miljö- och naturresursdepartementet Reglerförrisker.Ettseminarium varförvi tillåter om [ 3 föroreningar ., A -zi U mer inne än ute. [2] i - i

ALLMÄN N FÖRLAG m

BESTÄLLNINGAR ALLMÄNNA Fönucnr, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, Tu. 08-739 96 30, FAX 08-739 48. 95 INFORMATIONSBOKHANDBLN, MALMTORGSGATAN BRUNKEIERGSTORG, 5 vw STOCKHOLM.

ISBN91-38-1 0993-X ISSN0375-25OX