Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Kart- och mätnings-

utbildningar i nya

skolformer

Slutbetänkande av

g

U utredaren om

199235 lantmäteriutbildningarna

Statens offentliga utredningar @E§] 199235

E Miljö- och naturresursdepartementet

och mätnings-

Kart-

i

utbildningar nya

skolformer

Ånø l .L-crs vi ê-C

slutbetänkande utredaren lantmäteriutbildningarna av om Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjerremissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpas i Infotmationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13034-3 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 199235

Till statsrådet Görel Thurdin

Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda behovet av utbildning inom lantmäteriområdet. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 23 augusti 1991 generaldirektören Sune Andersson som särskild utredare. Som sekreterare har förordnats civilingenjörema Axel Andersson och Ann-Katrin Myles.

I november 1991 överlämnade vi ett delbetänkande SOU 199196 Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. Detta behandlade civilingenjörsutbildningen. Regeringen har på grundutredningen framlagt förslag till riksdagen vad gäller val av utbildningen i Lund prop l99l92zl00, bilaga 9 samt prop 19919275. Vid universitetet i Lund förbereds att utbildningen i enlighet med förslagen skall börja hösten 1992. Högskolan i Luleå fortsätter sitt planeringsarbete för att kunna påbörja en utbildning får inriktning mot lantmäteri. som en

Vi har fortsatt utredningsarbetet med andra utbildningar inom lantmäteriområdet, framför allt ingenjörs- och teknikerutbildning.

Vi får härmed överlämna vårt slutbetänkande SOU 199235 Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer.

Vi har under utredningsarbetet haft ett brett samråd med olika berörda utbildningsanstalter, fackliga avnämarrepresentanter,

SOU 199235

representanter, m.fl. Pågående omstruktureringar inom utbildningsområdet, såväl vid universitet och högskolor som beträffande gymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen, innebär att berörda parter i många fall inte ännu har tagit ställning i frågor som har betydelse för vårt utredningsarbete. I de fall ställningstaganden finns har vi försökt redovisa dessa, men de bedömningar och förslag som lämnas i betänkandet i övrigt skall ses som utredarens.

Vårt uppdrag är nu slutfört.

Gävle den 10 april 1992

Sune Andersson

Axel Andersson Ann-Katrin Myles

SOU 199235

Innehåll

Förkortningar

Sammanfattning

Våra överväganden 13 1 Uppdraget 13 1.1 Gymnasial utbildning 14 1.2 Teknikerutbildning 16 1.3 Ingenjörsutbildning 17 1 Avnämaraspekter 17 1 Bedömningar 19 1.6

2 Skolornas förslag till utbildningar 25 Kiruna 25 2.1 2.2 Umeå 27 2.3 Härnösand 27 2.4 Gävle 30 2.5 Solna 31 2.6 Stockholm 32 2.7 Karlstad 33 2.8 Trollhättan 35 2.9 Göteborg 36 2.10 Kristianstad 37

6 Innehåll SOU 199235 4.3 Ettåriga utbildningar inom området 61

6.2 Rekryteringsförutsätmingar för ingenjörsutbildningarna 71

7 Fort- och vidareutbildning

73 7.1 Kommunal vuxenutbildning 73 7.2 Statens skola för 74 vuxna

SOU 199235

Förkortningar

CFD Centralnämnden för fastighetsdata LMV Statens lantmäteriverk SCB Statistiska centralbyrån .. Universitets- och högskoleämbetet

KIF Kartteknikemas intresseförening SKMF Sveriges kart- och mätningsingenjörers förening

Tekniska högskolan i Stockholm Lunds tekniska högskola Statens skola för vuxna i Härnösand Yrkesteknisk högskola

computer aided design global positioning system geografiska informationssystem geografisk informationsteknologi

Ekonomisk linje Samhällsvetenskaplig linje Naturvetenskaplig linje Teknisk linje poäng veckotimmar

fastighetsbildningslagen anläggningsla gen plan- och bygglagen naturresurslagen

SOU 199235

Sammanfattning

I betänkandet behandlas olika slag utbildningar inom lantmäav teriområdet, främst hur den nuvarande utbildningen av mätnings- och kartingenjörer bör utformas och inpassas i ett reformerat utbildningsväsende.

Lantmäteriutbildad personal tjänstgör på många verksamhetsfält. Olika arbetsgivare har delvis olika krav på utbildning av den personal behöver i sin verksamhet. Detta leder till som man att utbildningen med fördel kan ges ett i viss mån varierat kursinnehåll och ske på olika nivåer i utbildningsorganisationen.

Utbildningen bör i framtiden anordnas dels som högskoleutbildning, dels utbildning på gymnasie- och teknikemivå. som

Högskoleutbildning finns redan vid Högskolan i GävleSandviken. Den är knuten som en inriktning inom dataingenjörslinjen. Utbildning påbörjas vid Högskolan i SundsvallHärnösand hösten 1992, i detta fall som en inriktning vid byggnadsingenjörslinjen. Förslag eller skisser till utbildningar har tagits fram vid Högskolorna i Karlstad, TrollhättanUddevalla och KarlskronaRonneby. I Karlstad föreslår man en självständig tvåårig linje med inriktning på geografiska informationssystem. I TrollhättanUddevalla utgår från byggnadsingenjörslinman jen, lägger tyngdpunkten när det gäller den lantmäterimen inriktade delen utbildningen på det fastighetsrättsliga omav rådet. I KarlskronaRonneby kan man genom anknytning till dataingenjörslinjen utbildningen en speciell dataproñl, men ge anknytning till byggnadsingenjörslinje är också möjlig.

10 Sammanfattning SOU 199235

Behovet av mätnings- och kartutbildade högskolenivå bedöms till omkring 75 personer årligen i ett kort perspektiv, betydligt fler i ett längre perspektiv. Lantmäteriet är största avnämaren. Det är en fördel om utbildningarna i Gävle och Härnösand kan kompletteras med utbildningar i södra och västra Sverige.

Även i Kiruna har man skissat på en högskoleutbildning som avses ersätta eller komplettera utbildning som nu sker på gymnasial nivå.

De nationella program och grenar som skall införas i den nya gymnasieskolan ger inte yrkeskompetens inom mätnings- och kanområdena. De möjligheter som står till buds för områdena i fråga är att utforma lokala grenar, eller individuella program.

I Kristianstad har man skissat på en lokal gren inom naturvetenskapsprogrammet som skulle kunna omfatta omkring 400 timmars undervisning i lantmäteritekniska ämnen. Utbildningen kan därefter kompletteras med en ettårig teknikerkurs, anordnad inom den kommunala vuxenutbildningen komvux, och därmed ge en utbildningsnivå som fullt ut mot dagens svarar påbyggnadsutbildningar. De studerande har också andra valmöjligheter.

I Härnösand har man skissat på ett individuellt program Specialutformat program inom gymnasieskolan, som ger mer av lantmäteritekniska ämnen, men ändå kompetens för högskolestudier.

I Stockholmsområdet kan utbildning anordnas på flera sätt. En ettårig kurs i Umeå torde komma att överföras till komvux.

Behovet av utbildningsplatser inom mätnings- och kartområdet dessa nivåer bedöms uppgå till samma antal som på högskolenivå, dvs. omkring 75. Huvudsakliga arbetsgivare är i dessa fall kommunala förvaltningar och privata företag. De orter som

Sammanfattning 11 SOU 199235

utbildning inom området torde ha goda förut-

redan bedriver sättningar för utbilda även i de nya skolformer som införs. att

i de frågor behandlas i betänkandet ankommer efter Beslut som utbildningsområdets reformering till stor del på högskolornas och kommunerna. Utbildningen inom högskolestyrelser området måste emellertid prövas i samband med budget-

behandlingen utbildningsväsendet. Beträffande det program av föreslagits för gymnasieskolan i Härnösand behövs att som regeringen föreskriver att det skall vara riksrekryterande.

SOU 199235 13

1 Våra

överväganden

1.1 Uppdraget

Vår uppgift har varit att utreda de framtida lantmäteriutbildningarna. Vi har i ett tidigare betänkande behandlat civilingenjörsutbildningen. I detta betänkande behandlar vi andra utbildningar, dvs. gymnasial utbildning, teknikerutbildning och ingenjörsutbildning.

En våra uppgifter har varit att pröva om nuvarande utbildav ning kart- och mätningsingenjörer även i fortsättningen bör av vara en gymnasial utbildning eller om högskoleutbildning till ingenjör är att föredra. Vi har vidare haft att pröva om det i framtiden behövs en teknikerutbildning.

Den nuvarande utbildningen är en tvåårig påbyggnadsutbildning, med en tvåårig gymnasial utbildning som grund. Sådan påbyggnadsutbildning skall inte finnas i den nya gymnasieskolan. Skall gymnasial utbildning komma ifråga måste den omformas och passas in i den nya gymnasieskolan. Andra möjligheter som står till buds är att anknyta utbildningen till den kommunala vuxenutbildningen komvux eller till högskolan.

Vi tar först upp några frågor om vilka generella förutsättningar som finns att inordna utbildningarna i ett reformerat utbildningssystem. Vi övergår därefter till arbetsmarknadsaspekter på hur utbildningen bör anordnas.

14 Våra överväganden SOU 199235

1.2 Gymnasial utbildning

gymnasieskolan meddelar undervisning inom 16 natio- Den nya nella dvs. utbildningsområden. I programmen finns program, 34 nationella grenar, dvs. inriktningar. Vid sidan av de nationella kan kommun utforma individuellt programmen program. Som namnet anger är detta avsett för en eller en grupp av individer, som inte kan passa in i de nationella Möjligheterna att variera utbildningen i övrigt programmen. består i att kommun får utforma lokala grenar inom de nationella programmen. Förutsättningen för detta är emellertid att målen för programmet i fråga alltjämt kan innehållas.

All utbildning i den nya gymnasieskolan blir treårig. I de överläggningar som vi har haft med i första hand gymnasiesko- Ioma, har tre alternativa möjligheter utkristalliserats. En är att utforma en lokal gren vid det nationella naturvetenskapsprogrammet. En annan är att anordna en lokal gren vid någon av de nationella yrkesinriktade programmen. En tredje är att utforma ett individuellt program.

Den första varianten har skisserats i Kristianstad. Skissen utgår från naturvetenskapsprogrammets tekniska gren, som modifieså sätt att ungefär 400 undervisningstimmar kan tas i anras språk för lantmäteritekniska ämnen. På detta sätt kan man nå en utbildningsnivå inom området svarar mot ungefär ett år i som den nuvarande påbyggnadsutbildningen. Ett kompletterande utbildningsår kan anordnas inom ramen för komvux som påbyggnadsutbildning.

Elev har genomgått en sådan lokal gren har stora valmöjsom ligheter. Viss yrkesutbildning ger möjligheter till yrkesverksamhet. Fortsatt utbildning är möjlig till tekniker, ingenjör

1 Regeringen har i proposition 1991921157 föreslagit att benämningen på det slag av individuellt program som behandlas i detta betänkande skall ändras och fortsättningvis benämnas Specialutformat program.

SOU 199235 Våra överväganden

eller civilingenjör inom samma verksamhetsområden. Andra utbildningar kan också väljas.

Den andra varianten, att utforma en lokal gren vid någon av de yrkesförberedande nationella programmen, har studerats i Härnösand. Man har till utgångspunkt tagit mediaprograrnmet. Genom utnyttja i första hand undervisningstid som står till att förfogande för karaktärsämnen kan man ge en relativt omfattande yrkesinriktad utbildning.

Anknytningen till mediaprogrammet ger samutnyttjandefördeutrustning och andra utbildningsresurser för informalar av tionsteknik, grafisk databehandling m.m.

I Härnösand emellertid att den bästa lösningen är att menar man utforma ett individuellt program. I ett skisserat sådant program tar in alla kärnämnen som ingår i de yrkesförberedande man programmen, med utökning i matematik och naturkunskap. Resterande utbildningstid används för yrkesämnen inom lantmäteriområdet.

Tillägget för matematik och naturkunskap avser att ge behörighet för högskolestudier till ingenjörsnivå.

Lokal gren vid naturvetenskapsprogrammet ger således viss yrkesutbildning och god grund för vidare studier. Lokal gren en vid yrkesinriktat program, eller individuellt program, ger yrkesutbildning och vissa möjligheter till vidare utbildning. Mellanformer till alternativen kan naturligtvis utvecklas.

De nuvarande påbyggnadsutbildningarna rekryterar elever inom stora geografiska områden. Detta är nödvändigt även fortsättningsvis. Det betyder i sin tur att elevs hemkommun bör bidra till att finansiera utbildningen. Den allmänna tolkningen hittills givna regler är att så är fallet när det gäller en lokal av motsvarighet inte anordnas i hemkommunen. l dessa gren, vars fall behövs, tolkningen iir riktig, inte ytterligare bestämmelom

16 Våra överväganden SOU 199235

ser. I fråga om individuellt program torde däremot en föreskrift om att utbildningen skall vara riksrekryterande vara nödvändig.

1.3 Teknikerutbildning

I det nya skolsystemet inordnas teknikerutbildning i komvux, under beteckningen påbyggnadsutbildning.

I den skiss som man har tagit fram i Kristianstad ingår en ettårig teknikerutbildning som en påbyggnad av gymnasieskolans lokala gren. Denna utbildning skulle motsvara den nuvarande kart- och mätningsutbildningens andra läsår.

Vid Dragonskolan i Umeå finns en ettårig påbyggnadskurs i mämings-, beräknings- och kartteknik som på ett motsvarande sätt kan föras till komvux.

Syftet med vuxenutbildningen är över huvud taget att öppna möjligheter att komplettera ungdomsutbildning och att höja kunskapsnivån inom yrkeslivet. Sådana specialkurser inom kattoch ritområdet som anordnas på några ställen i landet kan, om de inte lämpligen kan inordnas i något av gymnasieskolans program, knytas till komvux. Det medför emellertid att studerande skall vara minst 20 år för tillträde.

Motsvarande regler om skyldighet för elevs hemkommun att bidra till kostnaderna för gymnasieutbildning finns inte beträffande påbyggnadsutbildning inom komvux. Medgivande av hemkommun att man är beredd att stå för kostnader förutsätts i detta fall.

r

l

l

SOU 199235 Våra överväganden 17

1.4 Ingenjörsutbildning

Även högskoleväsendet reforrneras. Avsikten är att ge universitet och högskolor större frihet att bestämma studieorganisation, utbildningsutbud, antagning studerande, resursanvändning, av Universiteten och högskolorna skall alltså på högskoleomm.m. rådet, på ett motsvarande sätt som gäller för kommunerna beträffande gymnasiet och komvux, bestämma vilken utbildning som skall ges och i vilka former utbildningen skall ske.

Den ordningen är tänkt att börja tillämpas från den 1 juli nya 1993. I regeringskansliet har upprättats ett förslag till högskolelag och högskoleförordning som instrument att målstyra verksamheten.

För kart- och mätningsutbildning inom högskolan finns också tre realistiska alternativ. Ett är att utforma en självständig tvåeller treårig lantmäteriteknisk utbildning. De andra är att anknyta utbildningarna som inriktningar antingen till dataingenjörsutbildningen eller till byggnadsingenjörsutbildningen. I de senare fallen kan ungefär ett studieår användas för lantmäteriområdet.

Utbildningen i enlighet med alternativ två, dvs. dataingenjörslinjen, startades redan 1990 i GävleSandviken. Högskolan anser emellertid att en treårig självständig linje skulle vara en bättre lösning. Utbildning med anknytning till byggnadsingenjörslinjen kommer att anordnas på försök vid Högskolan i Härnösand från hösten 1992.

1.5 Avnämaraspekter

I de överläggningar vi har haft med arbetsgivare har vi fått motsägelsefulla uppgifter om hur utbildningen bör anordnas. Lantmäteriverket förordar för lantmäteriorganisationens behov högskoleutbildning och prioriterar alternativen i den ordning

18 Våra överväganden SOU 199235

de har nämnts, dvs. självständig linje, dataingenjörslinje, nyss byggnadsingenjörslinje. Regionalt har i organisationen emellertid också uttalats att det skulle vara en fördel att kunna rekrytera lantmäteriutbildad personal på gymnasial eller teknikernivå.

Kommunerna har vid vissa förvaltningar, främst stadsingenjörs- och fastighetskontor, behov av samma personal som det statliga lantmäteriet, medan andra förvaltningar i första hand behöver tekniker på mätnings- och kartområdet.

Inom byggnadsbranschen ligger det största behovet teknikernivå. Från branschen har vi också fått uttalanden om att mätningsarbeten i samband med byggnads- och anläggningsm.m. arbeten i stor utsträckning kan handhas av byggnadsutbildad personal, som i sin utbildning fått viss kart- och mätningsutbildning och därefter i sin yrkesutövning specialiserat sig på området.

Det är också mycket svårt att bedöma hur stort behovet av utbildade kommer att vara i framtiden. Vid folk- och bostadsräkningen 1985 nära 10 000 personer att de arbetade i uppgav yrkena mätningsingenjör, kart- och mätningstekniker. Yrkesgruppen skulle då vara mer än sex gånger så stor som civilingenjörer med lantmäteriutbildning. Ställt i denna gruppen relation skulle utbildningsbehovet vara avsevärt större än för denna Man bör emellertid vid en sådan jämförelse begrupp. akta att gruppen inte är en homogen utbildningsgrupp. Man bör också beakta att teknikutvecklingen har medfört att utbildningen kartritare har reducerats avsevärt. Det framgår av de samav manställningar ålderssammansättningen, som vi har gjort, att av det finns förhållandevis få yrkesverksamma i såväl de lägsta som de högsta årsklasserna. Majoriteten av yrkesgruppen är mellan 40 och 50 år.

SOU 199235 Våra överväganden 19

Regionalt har på västkusten uttalat svårigheter att kunna man rekrytera välutbildad kart- och mätningspersonal. Någon stor brist torde inte finnas f.n. i landet i övrigt.

Teknikutveckling, framför allt introduktionen av digital kartframställningsteknik, i kombination med att möjligheterna att nyrekrytera i rådande ekonomiska situation är mindre än vad som vore önskvärt, leder till att behovet att vidareutbilda personal inom mätnings- och kartverksamhetema är större än tidigare.

l .6 Bedömningar

Utifrån de synpunkter vi har fått från företrädarna för avnämarna drar vi slutsatsen att utbildningen inom kart- och mätningsområdet inte behöver, eller ens bör, anordnas på ett för alla arbetsområden enhetligt sätt. Behov kommer att finnas av utbildning med variationer i inriktning på såväl ingenjörs- som teknikemivå. Helt i enlighet med de principer om decentralisering av beslut som präglar reformema inom utbildningsväsendet, torde huvudmännen för utbildningsorganisationema bäst kunna avgöra utbildningsbehovet i regionen i fråga. Till vägledning redovisar vi våra bedömningar i det följande.

Vår första slutsats är alltså att man skall eftersträva ett i viss mån varierat utbildningsinnehåll, och att utbildning skall ske på olika nivåer.

Vi bedömer att behovet av högskoleutbildade i ett tioårigt perspektiv är omkring 75 utbildningsplatser per år. Av detta svarar det statliga lantmäteriet för något mindre än hälften och övriga statliga, kommunala och privata arbetsgivare för resten. I ett längre tidsperspektiv ökar utbildningsbehovet genom att pensionsavgångama blir betydligt större.

20 Våra överväganden SOU 199235

Platsantalet kan variera något uppåt eller nedåt beroende på var utbildningen lokaliseras och hur den läggs upp. Eftersom utbildning ñnns i Gävle och anordnas i Härnösand från hösten 1992, bör nya utbildningar etableras i första hand i västra och södra Sverige.

Många högskolor strävar efter att göra sina utbildningslinjer treåriga. Skälen för detta är bl.a. att utbildningen skall harmoniseras internationellt. Arbetsgivamas krav på lantmäteriteknisk utbildning synes emellertid tillgodoses genom två år. Görs utbildningarna treåriga behöver den lantmäteritekniska delen inte omfatta mer än två år. l sin tur kan detta underlätta möjligheterna att samordna utbildningen med andra förekommande utbildningar, t.ex. att anordna ett gemensamt första studieår. Vi har inte mött några påtagliga invändningar från arbetsgivarna mot att samordna utbildningen även inom ramen för ett tvåårigt program, om än den lantmäteritekniska delen då blir mindre.

Vi bedömer att behovet på gymnasie- och teknikemivå är ungefär detsamma som på högskolenivå, dvs. omkring 75 personer per år i det kortare perspektivet. Vi menar att en utbildningsuppläggning så som den skisserats i Kristianstad är klan intressant. Framför allt ger den de studerande mycket goda valmöjligheter till vidareutbildning efter gymnasieskolan.

Uppläggningen i Härnösand ger mer utrymme för yrkesutbildning redan inom gymnasieskolan. Vi delar uppfattningen att ett individuellt program är att föredra framför ett nationellt program. Ett sådant kan utformas för yrkesverksamhet, samtidigt som det ger baskunskaper som kan vara nödvändiga för studier och vidareutveckling senare i yrkeslivet.

Vi har erfarit ett klart växande behov av fort- och vidareutbildningar av personal i de organisationer vi kommit i kontakt med.

SOU 199235 Våra överväganden 21

Vi övergår till att lämna några synpunkter på de regionala nu utbildningarna. Vi vill peka på att antalet utbildningsoner, ställt i relation till det bedömda totala utbildningsbehovet på kort sikt, är stort. Utbildningen i de enskilda orterna bör dirnensioneras med beaktande av detta.

Norra Norrland

I Norrbotten satsar man målmedvetet på högteknologisk verksamhet, inom kart- och mätningsområdet inte minst på grafisk informationsteknologi. Utbildningen i Kiruna bör komplettera och samordnas med den utbildning som planeras ske vid Högskolan i Luleå. Framför allt bör utbildningen inriktas att försörja den verksamhet som växer fram i Kiruna.

Beträffande utbildningen i Umeå har vi inte fått några synpunkter som ger anledning att förändra denna till innehåll eller omfattning.

Mellersta och södra Norrland

Härnösand har sedan många âr kart- och mätningsingenjörsutbildning och har också utrustning och andra viktiga resurser för framtida utbildningar. Dessa resurser kan samutnyttjas i högskoleutbildning, gymnasial utbildning och i Statens skola för Vi tillstyrker att nuvarande utbildning förändras enligt vuxna. de riktlinjer som har tagits upp.

Anordnande av ett individuellt program med riksrekrytering torde kräva regeringens medgivande.

Om utbildningen anordnas som en lokal gren inom mediaprogrammet bör man överväga om den med fördel bör begränsas till att avse kartsidan. Denna förefaller ha nämnare samband med programmets övriga delar än vad mätningssidan har.

22 Våra överväganden SOU 199235

Utbildningen i Gävle har anordnats i nära samverkan med Lantmäteriverket. Både högskolan och Lantmäteriverket har angett att självständig linje skulle vara att föredra framför en nuvarande anknytning till dataingenjörslinjen. Möjligheter att besluta om detta lokalt kan förutses. Högskolan har flera utbildningar inom vad som betecknas samhällsbyggnadsomrâdet och bör utifrån den samlade bild högskolan har besluta i frågan.

Lantmäteriverket har som tidigare nämnts ett begränsat intresse och behov av personal på gymnasie- eller teknikemivå. Man bör kanske därför avvakta med annan lantmäteriteknisk utbildning i gymnasieskolan än sådan som kan läggas in som lokalt tillägg.

Stockholmsområdet och Mälarregionen

Med utbildning av civilingenjörer med lantmäteriinriktning samt data- och byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan, och utbildning kart- och mätningsingenjörer vid Åsö av gymnasium, har man i resursavseende förutsättningar att kunna anordna en framtida utbildning inom kart- och mätningsområdet på olika sätt. Planeringen inom Stockholms kommun har emellertid inte kommit så långt att man tagit ställning i frågorna om gymnasieskolan och komvux.

Eftersom civilingenjörsutbildningen finns i Stockholm och strävan vid högskolan är att göra ingenjörsutbildningama treåriga, tror vi att regionen är bäst betjänad av en kvalificerad teknikerutbildning.

Också i Solna överväger man alltjämt hur man bör förändra den utbildning som finns där. Planeringen bör samordnas med planeringen i Stockholm så att utbildningarna kan komplettera varandra, såväl vad gäller utbildningamas inriktning som utbildningskapacitet.

Våra överväganden 23 SOU 199235

Södra Sverige

På motsvarande sätt bör utbildningsplaneringen i ett Kristianstad och Högskolan i KarlskronaRonneby samordnas. Inriktar sig Kristianstad mot teknikerutbildning, talar skäl för utbildning till ingenjörsnivå bör komma till stånd vid Högatt skolan i KarlskronaRonneby. Enligt vår mening är anknytning till dataingenjörslinjen att förorda framför byggnadsingenjörslinjen. Av den redovisning vi har fått synes emellertid som åtskilligt ämnesinnehållet i den påbyggnadskurs som planeras av för byggnadsingenjörsutbildningen relevant även i en vara lantmäteriutbildning.

Västra Sverige

Lantmäteriutbildningama är f.n. alla lokaliserade till östra delarna i landet. Detta medför att det är betydligt svårare att rekrytera personal till landets västra delar. Vi har därför särskilt prövat möjligheterna att etablera utbildning här. Arbetsgivama i det statliga lantmäteriet och i kommuner anser att i första hand högskoleutbildning bör komma i fråga.

Chalmers tekniska högskola har byggnadsingenjörslinje, men att utbildningsbehovet inom kart- och mätningsomrâdet anser inte är tillräckligt dokumenterat i förhållande till de kostnader högskolan måste lägga ned för att skaffa sig den kompetens som och utrustning behövs för kvalificerad utbildning. Man är som därför inte beredd att f.n. anordna sådan utbildning.

Vi har fått ett konkret förslag om en tvåårig utbildning av lantmäteriingenjörer med inriktning mot geografiska informationssystem GIS från Högskolan i Karlstad. Förslaget har utformats på grundval utbildningsplanering i Värmland och av angränsande län.

Högskolan i Trollhättan det möjligt att vid byggnadsser som ingengiörslinjen ;mknytzi lantmäteriuthildning. som i detta fall en

24 Våra överväganden SOU 199235

får en tydligare inriktning mot det fastighetsrättsliga området. Önskemål sådan utbildning har framförts särskilt om en av lantmäteriet i Västsverige. Eftersom utbildningarna i Karlstad och Trollhättan får delvis olika inriktningar kan de komplettera varandra.

Mot bakgrund av behoven i västra Sverige vill vi gärna se att dessa utbildningar kan komma till stånd. De båda utbildningarna kan beräknas få relativt stora upptagningsområden. Närmaste utbildningsorter med lantmäteriutbildningar finns i Gävle, Stockholm och Kristianstad. Högskoloma bör, om utbildningarna anordnas, göra särskilda ansträngningar att rekrytera studerande från Göteborgsregionen.

SOU 199235

2 Skolornas förslag till utbildningar

Utredningen har samrått med företrädare för de skolor där utbildning bedrivs och med de andra skolor som framfört ett nu intresse utbildning inom ämnesområdet. I det fölav att starta jande lämnas redovisning föreliggande överväganden en av nu bland dessa. Uppställningen görs ortsvis med början i norr.

2.1 Kiruna

I Kiruna har under många år arbetat med att etablera sig man centrum för rymd- och GIT-teknik. Den geografiska insom ett formationsteknologin är väl etablerad och utbyggd i Norrbotten, vilket bl.a. medfört att Högskolan i Luleå kommer utbildningsinriktning på civilingenjörsnivå inom att starta en samhällsbyggnadstekniklinjen hösten 1992. GIT-inriktningen påbörjas i tredje årskursen. Utbildningen beskrivs närmare i vårt delbetänkande SOU 199196 Lantmäteriutbildningar i

Luleå och Lund.

Det nyligen etablerade Svenska Institutet för Geografisk Informationsteknologi SIGIT i Kiruna syftar till att sprida kunskap utvecklingen inom geografisk informationsteknologi och om fjärranalys hur dessa kan tillämpas inom olika samhällssamt olika längd anordnas inom ämnesområdet. områden. Kurser av

Kommunen och lantmäteriet i Kiruna har tillsammans utarbetat ett förslag till framtida utbildning högskolenivå 80 en poäng med ämneskombination man anser bättre än daen som utbildning skulle mot potentiella arbetsgivares begens svara

26 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

hov. Utbildningen avses ersätta nuvarande påbyggnadsutbildning och kan anslutas till Högskolan i Luleå.

Enligt förslaget bör utbildningen syfta till att ge kunskap och färdigheter inom den geografiska informationsteknologin, med särskild tonvikt på datafångst och olika tillämpningar. Utbildningen ska även ge grundläggande kunskaper i de juridiska och ekonomiska aspekterna i samhällsbyggnazlsprocessen.

Utbildningen bör innehålla kurser i bl.a. matematik naturvetenskapliga ämnen inom utbildningens karaktärs- ämnen geodesi, fotogrammetri och fjärranalys scanning och mönsterigenkänning - GIS i allmänhet datakunskapmultimediaapplikationsprogranmering kartografi fastighetsteknik, -ekonomi och -juridik -

Den föreslagna inriktningen mot GIT-teknologin gör att befintliga resurser i Kiruna till stor del kan utnyttjas. Även de resurser som kommer att byggas upp i Luleå och Kiruna för civilingenjörsutbildningen kan samutnyttjas.

Man önskar dessutom driva en kortare yrkesutbildning inom gymnasieskolan eller komvux. Utbildningens innehåll kan varieras efter behov men bör ha en klart praktisk inriktning och tillgodose behovet av grundutbildad personal. Utbildningen kommer troligen inte heller att drivas varje år.

Nuvarande tvååriga påbyggnadsutbildning i kzrt- och mätningsteknik på Hjalmar Lundbohmsskolan kommer man att driva vidare tills att ovan redovisat förslag realiserats. En ny intagning av 20 elever sker till hösten 1992. Eventuellt kan ytterligare en intagning ske hösten 1994, innan päbyggnadskurserna definitivt skall upphöra.

Skolornas förslag till utbildningar 27 SOU 199235

2.2 Umeå

Umeå vid Dragonskolan finns ettårig påbyggnadsutbildning I en Mät-, beräknings- och kartteknik med datorstöd. benämnd har 16 elevplatser och rekryterar elever som gått N- Kursen eller T-linje på gynmasiet.

Från arbetsmarknadsrepresentanter i regionen har för utredningen framhållits att- utbildningen fyller ett regionalt behov av utbildad personal inom området.

Skolan och kommunen vill ha denna kurs kvar som en teknikerkurs med oförändrat utbildningsprogram. Skolverket har förebl.a. denna kurs kan överföras till det nationella kursslagit att utbudet yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar inom komav vux.

2.3 Härnösand

I Härnösand har bedrivits grundutbildningar inom mätningsoch kartteknik sedan början 1960-talet. Sedan 1988 bedrivs av distansutbildning för yrkesverksamma inom området även kartteknik med Statens skola för vuxna som huvudman.

Kommunen och länsledningen har vid överläggningar och i skrivelser visat intresse att behålla och utveckla den stort av tekniska utbildningen inom mätnings- och kartteknik som är förlagd till Härnösand.

Man det är stor vikt att en gymnasial utbildningsanser att av nivå bibehålls i Hämösand. Man bedömer att arbetsmarknaden även framgent kommer att efterfråga lantmäteriutbildad arbetskraft i år kan i arbetslivet. En sådan utbildning som unga ut bör utformas så utbildade tillträde till högre lantmäteriatt ges utbildningar.

28 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

Härnösands gymnasium har presenterat ett förslag med innebörden att de bästa förutsättningarna för en gymnasial utbildning inom kart- och mätningsteknik ges inom ett individuellt program. För att ett sådant program ska kunna rekrytera utanför kommunen krävs dock att regeringen föreskriver att det skall stå öppet för sökande från hela landet. Den näst bästa lösningen anser man skulle vara att utforma utbildningen som en lokal gren inom mediaprogrammet.

En utbildning inom ett individuellt program skulle förslagsvis ha följande innehåll, angivet i totalt antal timmar

Kärnämnen svenska, matematik, samhälls- kunskap m.m. enligt yrkesförberedande program 680 Matematik utöver kämämnestid 130 - Naturkunskap utöver kämänmestid 60 - Mätningsteknik 300 - Kartografi 440 - Fastighetsteknik 200 - Datakunskap 120 - Byggteknik 120 specialarbete, lokalt val 160 -

Individuella val ex fotogrammetri,

datakunskap, samhällsplanering, GIS 190

Av de yrkesinriktade ämnena ges 15 % som arbetsplatsförlagd tid eller fältövningar.

Vid högskolan startar höstterminen 1992 i Härnösand en tvåårig byggnadsingenjörsutbildning med planerad delning andra året i tre inriktningar, nämligen allmän byggteknik, VVS och lantmäteri.

Antalet behöriga sökande är begränsat för närvarande eftersom endast de som gått T-linjens byggnadsgren kan söka till linjen under läsåret 199293, som är ett försöksår.

,

T

l

i

199235 Skolornas förslag till utbildningar 29 i SOU

I utbildningsplanen följande uppläggning av utbildningen anges

Årskurs 1

Matematik 10 p -

FöretagsekonomiKommunikation 5 p

- MiljöteknikErgonomi 5 p - Data och ritteknik 5 p - Byggteknik 15 p -

I ämnet byggteknik ingår byggnads- och samhällsplanering

4p, anläggningsteknik 4p, geodesi 3P, elteknik 2p och

VVS-teknik 2p.

Årskurs 2 inriktning mot lantmäteri -

Geodesi 10 p - FotogrammetriKartograñ 10 p - Fastighetsteknik 10 p - Fältövningar 5 p - Examensarbete 5 p -

Fem veckors fáltövningar 5 poäng kommer att förläggas un-

der terminstid.

Som konsekvens denna högskoleutbildning planeras att en av påbyggnadsutbildningen skall fortgå i gymnasieskolan ytterli-

några år, dock begränsad till 15 elevplatser och endast med gare kartvarianten i årskurs två.

Statens skola för i Härnösand SSVH erbjuder sedan vuxna några år kurs i kartteknik för yrkesverksamma inom karten området. Denna kurs ordnas distansundervisning under två som läsår och är upplagd för att kompetens som den tvåge samma åriga påbyggnadsutbildningen, med inriktning mot kartteknik.

30 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

Distansundervisning innebär att de studerande samlas i Härnösand under två intensivveckor vid sju tillfällen; för kurser, laborationer och skrivningar. Däremellan bedrivs litteraturstudier och löses övningsuppgifter hemorten.

Intresset för utbildningsfonnen har varit mycket stort vilket gjort att endast en tredjedel av de sökande blivit antagna till utbildningen. SSVH är en av två utbildningsanstalter i landet som bedriver utbildning i distansform. Ny teknik prövas under olika former. Bl.a. pågår försök att använda elektroniska brevlådor och bildtelefoni för kontakter med eleven på hemorten. Sådana försök planeras för den utbildning som bedrivs inom området kartteknik.

Inledande diskussioner med vissa baltiska länder om vidareutbildning i distansfonn pågår. Man anser att SSVH har förutsättningar att bli ett centrum även för internationella distansutbildningar inom området mätnings- och kartteknik. Här har man fördel av ha tillgång till den kompetens inom internationell utbildning som Sandö U-centrum utgör.

2.4 Gävle

Gävle kommun är angelägen att kunna tillgodose arbetsmarknadsbehovet vid de tre statliga verken Centralnämnden för fastighetsdata, Lantmäteriverket och Byggforskningen. Man vill också kunna utnyttja den lokala kompetens och kapacitet som finns inom dessa organisationer för undervisning. Kommunens

i

skolförvaltningen anger att gymnasiala utbildningar kan anordxyi inom Geografiska informationssystem för i nas och Utbildning å lantmäteriyrken.

GIS-utbildningen föreslås byggas upp antingen som alternativämnelokalt tillägg naturvetenskapsprogrammet eller som en gren inom industri- eller handels- och administrationsprogrammet. l det första fallet är utbildningen tänkt som grund för

SOU 199235 Skolornas förslag till utbildningar 31

fortsatta studier inom samma ämnesområde på högskolan, men kan också direkt användbar för vissa arbetsuppgifter. En vara elev kan få 130-320 timmar inom specialområdet under gymnasieutbildningen. I det andra fallet syftar utbildningen till en färdig utbildning handläggareoperatör inom ramen för som GIS-verksamhet och eleven cirka 1370 timmar i karaktärsger ämnena.

Utbildningen för lantmäteriyrken på gymnasial nivå anser man skall läggas till Gävle, behov finns för sådan utbildning. om

Vid Högskolan i GävleSandviken finns sedan läsåret 199091 en utbildning inom dataingenjörslinjen med inriktning mot kartoch mätningsteknik. Högskolan föreslår förlängning av pågåen ende kurs till 120 poäng. Man att utbildningen är alltför anser koncentrad och att behov finns av utvidgning av praktiska övningar, träning i problemlösning, industrimätning och satellitteknik, kartpresentation och reproduktionsteknik. Mer omfattande utbildning också behövas i datakommunikation, anses operativa system och databaser.

Det framhålls också viktigt att svensk ingenjörsutbildning som internationell kompetens och blir jämförbar med europeisk ges utbildning i övrigt.

Högskolan har flera pågående eller planerade närliggande utbildningar inom yrkesområdet samhällsplanering. Sålunda finns planingenjörskurs inriktning inom byggnadsingenen som en jörslinjen, civilekonomutbildning med fördjupning 80 poäng, en mot fastighetsekonomi, 140 poäng, och en fastighetsmäklarkurs 40 poäng startar läsåret 199293. om som

2.5 Solna

Den ettåriga specialkurs i kart- och byggnadsritning som finns vid Skytteholmsskolan kan enligt ett i kommunen framlagt ut-

32 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

redningsförslag utan ändringar överflyttas till en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning. Ett utredningsarbete pågår i kommunen om utformning av gymnasiet och komvux i framtiden liksom om en samordning av gyrnnasiekursema inom regionen.

Ett alternativ som också studeras är möjligheten att ge en mer datorinriktad påbyggnadsutbildning, liknande den i Umeå, som teknikerkurs för elever som gått gymnasiets N- eller T-linje. Att en del elever från nuvarande kurs har mött svårigheter att få lämpliga arbeten tror man kan bero på den alltför låga allmänutbildning som enbart grundskola innebär.

2.6 Stockholm

Åsö gymnasium förordar att mätnings- och kartutbildning får fortsätta i nuvarande specialinredda lokaler och med befintlig, redan anskaffad dyrbar utrustning. Något ställningstagande till kursens framtida organisation har dock inte tagits ännu.

Inom Åsöskolan finns både ungdomsgyrnnasium och kommunal vuxenutbildning, vilka sedan 1 juli 1991 är integrerade i en skolenhet. Inom lokalerna bedrivs dessutom tills vidare byggnads- och kemiingenjörsutbildning som är knuten till tekniska högskolan.

Åsö gymnasium avser att fortsätta nuvarande kart- och mätningsutbildning med intagning både i januari 1993 och 1994. Mellan gymnasiet och skolförvaltningen diskuteras möjligheten att behålla kursen i kommunal regi genom att senare övergå till en lokal gren inom naturvetenskapsprogrammet, i kombination med en ettårig teknikerkurs inom komvux på det sätt man har föreslagit i Kristianstad.

KTHs ingenjörsutbildning är beredd att inrätta en kurs i mätnings- och kartteknik som en inriktning byggnadsingen-

SOU 199235 Skolornas förslag till utbildningar

jörslinjen. Beslut inrättande kan man dock tidigast ta våren om 1993, sedan sett utfallet av budgetbehandlingen för treårsman perioden 199394 199596. -

2.7 Karlstad

Länsstyrelsen i Värmlands län har i det underlag för högskolomas planering sin verksamhet, som redovisats till regeav ringen 1992-01-30, pekat på det stora behov av ingenjörsutbildning med inriktning mot lantmäteri och geografiska informationssystem som finns i landet och då särskilt i västra Sverige.

Sedan 1983 finns i Karlstad ett utvecklingsarbete inriktat på geografiska informationssystem förlagt till högskolan, i samverkan med länsstyrelsen och lantmäteriet. Vid högskolan finns kompetens som kan användas för genomförande av en ny utbildning inom området. Vidare finns en dataingenjörslinje, en systemvetarlinje, en byggnadsingenjörslinje, kurser i regionplanering samt GIS-kurser och GIS-inslag i utbildningen i geografi. Den kompetens som behövs inom områdena kartografi, geodesi och fotogrammetri tror man sig kunna få från lantmäteriets regionala organisation. I Karlstad har lantmäteriet en teknisk central, som på senare år sysslat med GIS-utveckling.

Högskolan har varit engagerad i fortbildning i olika mätningsoch karttekniska samt fastighetsrättsliga ämnen. Nu pågår en kurs inom forskarutbildningen där ett tiotal personer på högskolan, från lantmäteriet, länsstyrelsen och några kommuner lär sig GIS-teknik. Institutionen har köpt ArcInfo programsystem och har också datasalar för undervisning, med digitaliseringsbord och annan kringutrustning lämpad för grafisk databehandling.

Det förslag till kursplan som presenterats av Högskolan i Karlstad omfattar en kurs till lantmäteriingenjör, med inrikt-

34 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

ning mot geografiska informationssystem, om 80 poäng. Antalet utbildningsplatser per år föreslås bli 30. I förslaget till kursplan anges följande uppläggning av utbildningen.

Årskurs l

Matematik 4 p - GIS och samhällsplanering 2 p - Geodesi 6 p - Fotogrammetri 6 p - Kartografi 10 p - Datateknik och programmering 6 p - GIS-metoder och digitalisering 6 p -

Årskurs 2

Samhällsplanering 8 p - Fastighetsekonomi och fastighets- juridik 14 p Datakunskap 10 p - GIS och samhällsplanering 3 p - Examensarbete 5 p -

För examen krävs sex veckors praktik. Praktiken skall fullgöras efter påbörjad utbildning.

Högskolan ser som ett alternativ till praktik att istället utforma linjen som en så kallad COOP-variant. Detta innebär att praktikplatser tillskapas motsvarande ett år, vilka fasas in under utbildningstiden pâ ett sådant sätt att de succesivt utnyttjar studenternas ökande kunskaper till alltmer kvalificerade arbetsuppgifter. Studietiden förlängs på så sätt från 2 till 3 år, men ur den studerandes synpunkt finansieras det tillkommande året ge-

nom praktiklön under praktikperiodema.

SOU 199235 Skolornas förslag till utbildningar

Behörighetskraven för antagning till GIS-ingenjörslinje föen reslås bli allmän behörighet, särskilda behörighetssamt som krav

Engelska motsvarande tredje årskursen N och T eller Komvux etapp 3 Matematik motsvarande tredje årskursen E, N eller T - Fysik motsvarande tredje årskursen N eller T - Biologi motsvarande N eller T -

Alternativt kan fysik eller biologi på linjerna S och E ersättas med naturkunskap.

Kostnaderna för själva utbildningen, inklusive kostnader för lokaler och utrustning, beräknas till 49 000 kronor per årsstudieplats eller 1 470 000 kronor per årskurs. Utrustningsbehovet utbildning enligt förslaget bedöms 5 10 milför en motsvara joner kronor. Genom samverkan med andra intressenter kan behovet dock initialt reduceras till 0,5 l miljoner kronor. -

2. 8 Trollhättan

Vid Högskolan i TrollhättanUddevalla bedrivs undervisning inom institutioner förlagda till tre olika städer. Det är institre tutionen för ekonomi i Uddevalla, institutionen för undervisningkultur i Vänersborg och institutionen för teknik i Trollhättan.

Man påbörjar SO-poängs byggnadsingenjörslinje, med inen riktning mot anläggningsteknik, läsåret 199293.

Trollhättans kommun att ettårig byggnadsteknikeravser ge en kurs i komvux och att då samutnyttja CAD- och mätningsutrustning m.m. med högskolekursen,

36 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

Det man ser som möjligt vid högskolan i Trollhättan är att om några år göra en inriktning på byggnadsingenjörslinjen mot lantmäteriteknik och öka platsantalet med 20-30 platser.

För att tillgodose önskemål från vissa större amämare, bl.a. lantmäteriet i Västsverige och kommunala fönaltningar, vill man lägga in ett ganska stort block med fastighatsrätt, kanske 25-30 poäng. Genom en sådan profilering skulle upptagningsområdet också kunna bli större än den närmaste ragionen.

Ett fastighetsrättsligt block skulle också kunna tillhandahållas som en fristående 20 poängs påbyggnadskurs för redan yrkesverksamma. Högskolan är också intresserad av er fristående påbyggnadskurs i fastighetsekonomi som kunde vända sig till såväl ingenjörer, lantmätare och andra som behöver sådan komplettering. En sådan kurs skulle också kunna omfatta omkring 20 poäng.

Ett alternativ till en integrering med byggnadsingenjörslinjen skulle vara en självständig linje i mätnings- och kartteknik där större frihet att utbilda i fackämnena skulle finnas, liksom möjlighet att ge en bredare behörighet för inträde. För högskolan finns i båda fallen samordningsmöjligheter med byggnadslinjen.

Högskolan i Trollhättan har blivit känd för sin iarvade utbildning kallad COOP, med praktikperioder hos företag insprängda i undervisningen. Detta har tillämpats vid maskiningenjörslinjen som därmed förlängts med ett läsår utan att detta ger flera akademiska poäng.

2.9 Göteborg

Utredningen har undersökt möjligheterna att stina en ingenjörsutbildning i mätnings- och kartteknik i Göteborg. Detta sedan någon civilingenjörsutbildning i lantmäteri irte kommer till

Skolornas förslag till utbildningar 37 SOU 199235

stånd vid Chalmers, medan från avnämarhåll har svårigheman rekrytera mätnings- och kartutbildad personal. ter att

Chalmers har beslutat införa inriktning VVS inom sin byggen nadsingenjörslinje från hösten 1992 och någon ytterligare inriktning sig inte ha möjlighet att skapa, enligt linjeanser man nämnden för ingenjörsutbildningama.

Inom Tekniska Vuxengymnasiet har tagits fram kursplaner för ettåriga påbyggnadsutbildningar i form av teknikerkurser avsedda för elever gått år på teknisk gymnasielinje. Bland som tre fyra kursförslag med olika inriktningar avsedda för elever från den byggnadstekniska finns kurs med inriktning mot grenen en mätningsteknik. På grund det svåra arbetsmarknadsläget har av Göteborgs utbildningsnämnd erbjudit länsarbetsnämnden dessa uppdragsutbildning för i första hand i ålkurser som personer dersgruppen 20-24 år. Man räknar från kommunalt håll med att kurserna kan hösten 1992. 30 elever beräknas kursen starta med mätningsteknisk inriktning.

Genom studier på sådan mätningsteknisk inriktning skulle de en studerande få kunskap om

Geodetiska instrument, mätmetoder och beräkningsteknik, manuellt och med datorstöd Fastighetsbildning och den juridiska bakgrunden - Kartor och kartframställning -

l 0 Kristianstad

I Kristianstad drivs påbyggnadsutbildning i mätnings- och kartteknik inom gymnasiet på Österängskolan. Från kommunalt håll vill även fortsättningsvis bedriva utbildning inom mätman nings- och kartteknik i Kristianstad, med utnyttjande av de resurser som redan finns där.

38 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

Man föreslår en fortsatt lokalisering till gymnasieskolan och

komvux på så sätt att i naturvetenskapsprogrammets tekniska gren utforma teknikämnet i årskurs två och tre med inriktning mot mätning och kartkunskap. Genom att även ta i anspråk 190 timmar individuella val erhålls de totalt 400 timmar som motsvarar karaktärsämnena i årskurs ett av den nuvarande påbyggnadsutbildningen.

sådan teknisk gren skulle förslagsvis få följande innehåll, angivet i totalt antal timmar

Matematik 300240 -

Övriga ämnen 880

- Fysik 220 - Kemi 140 - Biologi 50 - Miljökunskap 060 - Teknologi 60 - Geodesi 100 - Fotogrammetri 60 - Fastighetsteknik 140 - Kartografi 100 - Lokalt tilläggärrmesanlcnuten praktik - Till större delen faltövningar i geodesi 100 specialarbete 30 -

Totalt 2 180

Ämnena byggteknik, arbetsmetodik och ergonomi finns som med i timplanen för den nuvarande påbyggnadsutbildningens första årskurs har utelämnats här.

Kurser motsvarande andra årskursen i påbyggnadsutbildningen kan utformas som en ettårig teknikerkurs inom komvux.

Komvux i Kristianstad har även bedrivit fortbildningskurser i mätnings- och kartteknik för karttekniker.

199235 Skolornas förslag till utbildningar 39 SOU

2.1 1 Ronneby

Högskolan i KarlskronaRonneby har ingenjörslinjer inom byggnads-, elektro- och maskinteknik i Karlskrona, medan dataingenjörs- och ekonomiutbildningar finns i Ronneby, i lokalmässig anslutning till Ronneby Soft Center.

Från högskolan har pekat ut tre möjliga studievägar för man ingenjörsutbildning inom lantmäteriomrâdet

påbyggnadskurs, 40 poäng efter byggnadsingenjörsutbild- ning, 80 poäng, särskild inriktning inom dataingenjörslinjen, 120 poäng, - YTH-kurs för byggare, 60 poäng. -

De ingenjörer examineras från byggnadsingenjörslinjen som kommer från läsåret 1993-94 att erbjudas en ettårig påbyggnadskurs. I denna skall enligt planerna ingå ett större block 15- 20 poäng går under arbetsnamnet Datorstödd infrastruksom turplanering. I blocket planeras ingå GIS insamling och bear- betning information, fördjupad fältmätningsteknik, användav ning dator för bearbetning av mätvärden, geodetiska av terrängmodeller samt datoriserad projektering.

I Ronneby kan erbjuda inriktning mot kart- och mätman en ningsteknik inom den treåriga nya dataingenjörslinjen, på ett likartat sätt i Gävle, men med större innehåll av prosom gramutvecklingskompetens.

I kursplaneskiss till utredningen anges att årskurs 1 och halva en årskurs 2 skall med övriga inriktningar på vara gemensamma dataingenjörslinjen. De inriktningsspecifika ämnena ligger tills vidare i ganska block, vilka på sikt ska försöka dela stora man upp i mindre delar.

40 Skolornas förslag till utbildningar SOU 199235

Årskurs 1

Datalogi 10 p - Informationsteknik 3 p - Matematik 16 p - Digitalteknik 6 p - Kretsteknik växelström 5 p -

Årskurs 2

Matematik 8 p - Mätteknik 8 p -

- Datorteknik 4 p

Kartteknik 10 p - Geodesi 10 p -

Årskurs 3

Mätnings- och kartteknik 30 p - Examensarbete 10 p -

Vid Högskolan planeras en ÖO-poängs YTH-kurs för byggare. I en sådan kurs kan ingå ett större block praktisk-teknisk mätteknik. Kursen kan därför kompetens för mätningsarbeten ge inom byggbranschen.

SOU 199235

3 Arbetsmarknaden

3.1 Arbetsområden

Mätningsingenjörer, kartingenjörer och karttekniker är i stor verksamma inom arbetsområden som lantutsträckning samma Mätning, kartläggning och fastighetsbildning är frammätare.

trädande arbetsuppgifter. I fastighetsbildningsverksamheten ar-

betar oftast lantmätare, mätnings- och kartpersonal med olika i ärenden. Gränserna mellan kategorierna moment samma suddas alltmer I vissa delar landet där bristen lantmäut. av och mätningspersonal tagit över uppgiftare varit stor har karttraditionellt utförts av lantmätare. ter som

Mätningsingenjörer och karttekniker arbetar med mätning och kartframställning i många andra verksamheter, t.ex. inom planläggning med grundkarteframställning och planritning, inom anläggningsverksamhet med vägutsättningar och ledningsmätningar, och inom byggnadsverksamhet med nybyggnadskartor och husutsättning.

Mätnings- och kartutbildad personal finns också på fastighetskontor och andra förvaltningar med uppgifter inom markexploatering och bostadsförsörjning. Det är vanligen också kartteknikerutbildad personal sköter fastighetsregistreringen på som kommunala och statliga registermyndigheter.

Det finns inte något enkelt sätt att undersöka hur många av dessa kategorier arbetar inom respektive verksamhetsfält. som De har inte lantmätama en intresseorganisation som orgasom niserar i det närmaste alla.

42 Arbetsmarknaden SOU 199235

År 1985 enligt Statistisk årsbok 9 598 varav var personer, knappt hälften kvinnor, förvärvsarbetande i yrkena mätningsingenjörer, kart- och mätningstekniker. Uppgiften grundar sig på folk- och bostadsräkningen 1985.

Av lantmäteriets anställda idag har 2 000 2 500 sådana arbets- uppgifter kräver någon form av lantmäteriteknisk grundsom utbildning. Därav utgör cirka 500 civilingenjörer med inriktning på lantmäteri. Proportionema mellan mätnings- och kartutbildade är f.n. ungefär 23.

År 1990 fanns enligt Kommunförbundets statistik i kommunal anställning 1510 inom befattningsområdet kartteknisk personer personal inom befattningsområdet mätoch 947 personer ningsteknisk personal. Därutöver finns antagligen ett antal permed kart- eller mätningsutbildning inom andra befattsoner ningsomrâden. Å andra sidan finns troligen bland de registrerade grundutbildning inom områen andel som inte har någon det utan fått sin utbildning arbetsplatsen.

Vägverket och sjöfartsverkat sysselsätter tillsammans omkring 600 personer inom kart- och mätningsverksamhet. Härtill kommer ett stort antal vid banverket, televerket, i byggnadsbranschen och andra verksamheter.

Kartteknikerna

Karttekniker eller kartritare kallas de som utbildats ett år eller mindre i metoder att framställa kartor. Utbildningen upphörde i stort sett i början l980-talet. För närvarande finns ettåriga av byggnadsritningskurser i Eksjö och Piteå samt en kart och byggnadsritningskurs i Solna, med grundskola som inträdeskrav. Den tidigare kartteknikerutbildningen, som fanns på åtta ställen i landet, har utökats med ett år och sedan 1986 inlemmats i den gymnasiala påbyggnadsutbildningen som en kartvariant kartingenjör.

SOU 199235 Arbetsmarknaden

Kartteknikemas intresseförening KIF har 2500 medlemmar. Föreningen bildades ursprungligen för kommunanställda. Huvudparten KIFs medlemmar arbetar alltjämt i kommuner av cirka 1600. Bland de kommunala förvaltningarna är 33 % anställda på stadsingenjörskontor och 30 % på stadsarkitektkon- Gatukontor, elverk och fastighetskontor har också ett relator. tivt stort antal karttekniker anställda.

Bland de statliga arbetsgivarna har lantmäteriet flest medlemi föreningen med cirka 260 personer. I övrigt finns kartmar tekniker på televerket, vägverket, skogsvårdsstyrelsen och kraftbolag, för att nämna några de större arbetsgivarna. av

En mindre andel medlemmarna, cirka 160, arbetar inom den av enskilda sektorn för konsulter, byggföretag etc. Här torde dock låg rekrytering till föreningen bland dessa innebära att ett en betydligt större antal karttekniker faktiskt arbetar inom den enskilda sektorn.

Eftersom tillskottet utbildade karttekniker varit litet de

av seåren har kåren minskat i omfattning. Idag är de flesta naste kanteknikema mellan 35 och 50 år. Cirka 10 % kommer att pensioneras inom den närmaste tioårsperioden och hela 30 % under den därpå följande.

44 Arbetsmarknaden SOU 199235

Kartteknikernas áldersfördelning enligt KIFs medlemsstaiistik

-26 26-3031-3536-4041-4546-5051-5556-60 60 - Åldersgrupper

Kameknlker l kommunaltjänst i november 1990. Källa Kommunförbundet.

18-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Många av kartteknikema har vidareutbildats inom sina anställningar och har idag kvalificerade arbetsuppgifter inom fastighetsbildning, mätning och datorstödd kartproduktion. De som förr valde kartteknikeryrket hade ofta ett konstnärligt intresse och lärde sig att utforma vackra och läsbara kartor och planer. Den förmågan utnyttjas inte samma sätt idag när datorritade produkter vinner alltmer terräng, men även med avancerade

t

Arbetsmarknaden 45 SOU 199235 I

tekniska hjälpmedel är förmågan att visualisera och illustrera olika faser i samhällsbyggandet en nödvändig egenskap.

Arbetskraftens áldersfördelning 1992-01-01. Källa SCB

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Kartteknikemas åldersfördelning skiljer sig avsevärt från åldersfördelningen för de yrkesverksamma räknat på totalbefolkningen. Även här finns övervikt bland 40-50-åringar, en den är inte alls lika markant som för kartteknikema. men

Mätningsingenjörerna

Det stora flertalet verksamma mätningsingenjörer har en tvåårig utbildning efter två- eller treårig gymnasielinje.

Den största arbetsgivaren för mätningsingenjörer är kommu- Kommunerna har troligen nästan dubbelt så många annerna. ställda som lantmäteriet.

Sveriges kart- och mätningsingenjörers förening SKMF var tills för tre år sedan förening enbart för kommunalt anen ställda. Föreningen öppnades då för verksamma inom andra samhällssektorer. Kravet för medlemskap är att man är verkinom yrkesområdet. Föreningen har omkring 1600 medsam lemmar. Fortfarande är mätningsingenjörer i stor majoritet, cirka 85 %, medan resterande 15 % är civilingenjörer och tekniker.

II 46 Arbetsmarknaden SOU 199235

Antal medlemmar i SKMF per 100 000 invånare. Omrádesindelning enligt lantmäteriets divisionsindelning, se bilaga 3

2 5 22.2 2 o i I

Norra Östra Mellan Västra Södra Medlemmarverksammavid LMV och CFD ingår i beräkningsunderlaget

Av medlemmarna i SKMF är 61 % 950 personer kommun-

anställda, 19 % är anställda i den enskilda sektorn, 12 % i lantmäteriet och 8 % annan statlig verksamhet. Medlemmarna fördelar sig i förhållande till totalbefolkningen ganska jämnt över landet.

Åldersfördelningenför SKMFs medlemmar. Källa SKMF

-26 26-3031-3536-40 41-4546-5051-55 56-60 60 - Åldersgrupper

Arbetsmarknaden 47 SOU 199235

Mätningsingenjörer i kommunal tjänst i november 1990. Källa Kommunförbundet.

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Även för mätningsingenjörer, åtminstone kommunalt anställda och medlemmar i SKMF, är åldersfördelningen mycket ojämn. Speciellt bland de kommunanställda är de yngre åldersgrupperna dåligt representerade.

Behörighetskrav

I mätningskungörelsen från 1974 anges följande lydelse enligt SFS 197627

Behörig verkställa mätning och kartläggning enligt att denna kungörelse lantmäterimyndighet än fastigär annan hetsregistermyndighet samt kommunalt mätningsorgan, chef uppfyller behörighetskraven i andra stycket eller vars förklarats behörig enligt tredje stycket. Behörig självständigt verkställa arbeten som i första att stycket sägs är i övrigt den som vid sektionerna för lantmäteri eller väg- och vattenbyggnad vid teknisk hörskola avlagt civilingenjörsexamen med utbildning inriktad på bland ämnena geodesi och fotogrammetri och som annat dessutom förvärvat minst tvâ års praktisk erfarenhet av ntâitniitgstcknisk vcrkszunlict. Den som zivlagt ingenjörs-

48 Arbetsmarknaden SOU 199235

examen vid gymnasieskolans eller tekniskt gymnasiums mätningstekniska specialkurs eller har motsvarande kunskaper och förvärvat minst fyra års erfarenhet av mätningsteknisk verksamhet är även behörig. Den som icke uppfyller i andra stycket angivna behörighetskrav kan av lantmäteriverket bli förklarad behörig att självständigt verkställa arbeten enligt denna kungörelse. Motsvarande behörighetsförklaring meddelas av vägverket

och industriverket nu Sveriges geologiska undersökning

beträffande verksamhet under respektive verks tillsyn.

3.2 Behovsbilden

Mätnings- och kartframställningsprocessen brukar indelas i huvudmomenten insamling, bearbetning och presentation av landskapsinfonnation. Mellan och efter dessa moment lagras informationen i olika stadier och former.

Den traditionella tekniken har inneburit att man under de olika stegen insamlat och överfört information om landskapet till en karta. Den nya tekniken innebär att de olika objekten kan hanteras digitalt och lagras som lägesbunden information i datorer.

Genom uppbyggnaden av geodatabanker och geografiska informationssystem GIS får man också möjlighet att kombinera kartinformation med annan information, som t.ex. befolkningsstatistik. På så sätt skapas möjligheter att producera nya produkter och helt nya användningsområden uppstår.

Arbetsuppgifterna inom kartframställningsomrâdet är således under stark omvandling.

Lantmäteriet antar att man behöver oförändrat antal anställda med kart- och mätningsteknisk bakgrund. Ersättningsbehoven med anledning av pensionering under de närmaste tio åren blir då 30-40 nyanställda per år. Därefter ökar behoven successivt

SOU 199235 Arbetsmarknaden 49

till cirka 80 år 15-20 år. Om Lantmäteriets nettoupp per om avtappning till arbetsmarknaden i övrigt fortsätter bör de angivna talen höjas något.

Vid kontakter med ett antal kommuner i olika delar av landet har vi fått bekräftat den bild som de tidigare redovisade ålderskurvoma uttrycker. Man har de senaste åren anställt få nya ersättning för sådana slumedarbetare och då endast som som tar, t.ex. för att ta arbete inom byggbranschen. Nya mätmetoder och den digitala kartteknikens införande har medfört dels verksamheten rationaliserats, dels att man har varit tvungen att vidareutbilda personalen internt för att klara arbetsuppgifatt tema.

metoderna inom mätnings- och kartverksamhet har De nya alltså medfört ett minskat behov arbetskraft. Den personal av anställdes på 1960- och 70-talen har i stor utsträckning som och har fått ålderspuckel av 40-50-åringar. stannat man nu en Inom kommunerna emotser man stora problem om cirka 15 år, då dessa måste ersättas. Av åldersfördelningsskäl, men också av utvecklingsskäl skulle det vara bra att anställa de som har utbildats på den senaste tekniken, men det finns idag inte stora möjligheter att utöka personalstyrkan.

Med kommunförbundets lönestatistik från november 1990 som underlag finns ett ersättningsbehov på grund av pensionsavgångar uppgår till 40-50 personer per år. Yrkessom verksamma inom fastighetskontor och andra förvaltningar tillkommer med ett mindre antal.

folk- och bostadsräkningen 1985 och Med stöd av uppgifter i föreningarnas åldersstatistik, uppvisar låg andel äldre, som

kan dra slutsatsen om än något osäker att cirka 3,5 % av

man de förvärvsarbetande inom kart- och mätningsområdet, dvs. cirka 350 är över 60 år och cirka 7,5 % eller 750 personer, personer är mellan 56 och 60 år.

50 Arbetsmarknaden SOU 199235

3.3 Branschvisa skillnader i utbildningsbehov

Byggnadsbranschen efterfrågar tekniker

Arbetsuppgifterna inom bygg- och anläggningsverksarrtheten är främst inrnätnings- och utsättningsarbeten byggarbetsplatser. Fastighetsrätt och fastighetsekonomi är inte lika viktiga ämnen i utbildningen.

När de nuvarande tvååriga yrkesförberedande gymnasielinjema i bygg- och anläggningsteknik övergår till att bli treåriga grenar i det nationella byggprogrammet kommer ökad tid att användas till ämnena matematik och fysik. Detta bör enligt branschens företrädare underlätta att få fram lämpligt utbildad mätningspersonal. Närmast till hands som komplettering ligger ett teknikerår inom komvux. Högskoleutbildning är inte nödvändig för de praktiska och frekvent förekommande arbetsuppgiftema.

Lantmäteriet vill ha högskoleutbildade

Lantmäteriet förutser på det karttekniska området en utveckling som innebär att praktiskt taget all kartframställning, bearbetning och lagring före sekelskiftet sker med datorstöd. Även om förändringarna inom det mätningstekniska området inte blir lika genomgripande, väntas den s.k. GPS-tekniken Global Positioning System påverka mätningsförfarandet avsevärt.

Man anser att den snabba tekniska utvecklingen ställer ökade krav på grundläggande kunskaper inom bl.a. matematik, geodesi och datateknik. Grundutbildningen måste också ge kunskaper om processen från olika slag av datainsamling, bearbetning och lagring av databaser till utmatning och redigering av kartprodukter och utdata i andra former.

Grundutbildningen inom fastighetsområdet bör enligt lanunäteriet omfatta berörda delar av civilrätten avtalsrätt, familje-

Arbetsmarknaden 51 SOU 199235

rätt, associationsrätt, m.m. och fastighetsrätten jordabalk, FBL, AL, PBL, NRL, m.fl. lagar och andra regler kring fastighetsbildning, fastighetsregistrering och inskrivning. Sambandet mellan dessa regelsystem och de verksamheter inom samhällsplanering, fastighetshandel och beskattning som de betjänar måste också ingå.

Med de arbetsuppgifter som lantmäteriet står inför är det troligt den personal, det är fråga om, måste specialiseatt som nu i viss mån, styrkan i integrering inte får underras även om skattas. Att i inom för ett par års eftergymen examen ramen nasial grundutbildning, lantmäteriet ser som grundstomme som i utbildningssystemet, fullt ut tillgodose alla de krav inom både det tekniska området och fastighetsområdet, som beskrivits torde inte möjligt. Istället behövs antingen en prioriovan, vara tering eller, beroende på frihetsgradema i utbildningssystemet, differentiering med viss valfrihet för de studerande. Om en en enda utbildningsinriktning väljs prioriterar lantmäteriet fördjupade kunskaper inom tekniken framför fördjupning inom fastighetsområdet, även flertalet anställda bör vara väl orienteom rade inom fastighetsområdet. Finns det däremot utrymme för differentiering är lantmäteriet betjänt av en viss specialiseen ring inom van och ett av områdena.

Lantmäteriets huvudkrav pekar mot en tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan. Detta förutsättningar att utföra de ger kvalificerade arbetsuppgifter, främst inom det tekniska området, krävs huvuddelen de anställda i framtiden. En som av av viss differentiering och valfrihet bör kunna finnas inom en ge-

En för ändamålet konstruerad egen lantmäteri-

mensam ram. linje är att föredra.

En anknytning till dataingenjörslinjen föredras framför anknytning till byggnadsingenjörslinjen. Ett alternativ med en kommunalt anordnad Z-årig påbyggnadsutbildning anses sämre.

52 Arbetsmarknaden SOU 199235

Förkunskapskraven bör i alla de angivna alternativen vara likvärdiga med gymnasieskolans naturvetenskapsprogram.

En kortare utbildning, inriktad på utsättning och mätning, torde vara av begränsat intresse för Lantmäteriet.

Kommunerna har behov av både tekniker och ingenjörer

Den kommunala verksamheten är mângskiftande. För arbeten med utsättningar och inmätningar inom byggnads- och gatukontor och vid de ledningsdragande verken finns behov av likartat utbildade tekniker som redovisats för byggverksamheten.

Inom stadsingenjörs- och fastighetskontoren däremot är behoven likartade de som lantmäteriet redovisat.

För stads- och planarkitektkontor och andra som är sysselsatta med fysisk planering finns behov av både kartingenjörer och kartteknikerkartritare.

Stereooperatörer rekryteras ofta bland kart- och mätningsingenjörer

Stereooperarörer är en relativt liten specialistgrupp på arbetsmarknaden. Cirka 100 personer arbetar med fotogrammetrisk kartproduktion i stereoinstrument. Under senare år har det rått en brist på yrkeskunniga.

Någon utbildning till stereooperatör finns inte, men de nuvarande kart- och mätningsingenjörsutbildningama undervisar i ämnet. Pâ Åsö gymnasium finns bra maskinpark, en som även utnyttjas av t.ex. Kirunaelevema i deras utbildning i ämnet. Vissa elever på Åsö specialiserar sig inrikta genom att ämnet specialarbete detta.

Arbetsmarknaden 53 SOU 199235

Av 43 nyanställdes 20 tillfrågade kartprodupersoner, som av cerande företag under 1980-talets senare hälft, fick 26 internutbildas medan 9 kom direkt från mätningsteknisk påbyggnadskurs och 8 rekryterades från annat företag inom branschen. Idag råder inte någon bristsituation inom denna yrkesgrupp, under förhållanden med normal exploaterings- och byggmen nadsverkamhet torde marknaden behöva ett nytillskott av cirka fem personer per år.

SOU 199235

4 Nuvarande utbildningar i mätnings- och kartteknik

4.1 Tvåårig påbyggnadsutbildning

Fram till 1980-talets början fanns kartritningskurser om ett läsårs längd och med inträdeskravet genomgången grundskola. De fanns på åtta olika i landet och varje klass omfattade orter Kurserna lades ned på grund att alltför få 30 elevplatser. av elever sökte till dem.

Dåvarande skolöverstyrelsen tillsatte arbetsgrupp med uppen gift revidera läroplanen för kursen var från 1976. att som behandlade inte den tekniken med digital kartering Denna nya och ritning.

Läroplanen för mätningsingenjörskursen hade reviderats 1979 vid denna tid fortfartande modem. Man fann i utredoch var ningen kartteknikerutbildningen borde förlängas till två år att för kunna innehålla allt nytt stoff datateknik och datoratt som ritning. Vidare borde inträdeskravet minst tvåårig styrd vara gymnasiekurs och slutligen fann att många grundläggande man och ämnesavsnitt för mätnings- och ämnen var gemensamma kartkursema.

Så tillkom läroplan för tvåårig påbyggnadskurs en gemensam en i mätnings- och kartteknik, med ett gemensamt basår och möjlighet till val inriktning under andra året. Läroplanen fastav januari 1986 med beteckningen ÖV 217 och samtidigt ställdes i upphävdes läroplanen för den ettåriga kursen i kartteknik som inte skulle gälla efter 1 juli 1987.

med utredningen ingick arbetsmarknadsenkät, som l arbetet en genomfördes under år 1983. till vägledning för utbildningens

56 Nuvarande utbildningar i SOU 199235

dimensionering och inriktning. En beräkning för hela landet visade att det årliga rekryteringsbehovet var cirka 200 måtningsingenjörer och omkring hälften så många karteknlcer.

Läroplanen

Enligt läroplanen är inträdeskrav kunskaper i matematik motsvarande årskurs l NT-linjema samt endera av följande

a avgångsbetyg från minst tvåårig studieväg i gymnasieskolan,

eller b avgångsbetyg från ettårig specialkurs i mätningsteknik, kartteknik eller likvärdigt samt kunskaper mirst motsvarande naturkunskap vid tvåårig social linje.

Det tidigare kravet förpraktik inom yrkesområdet har slopats.

Läroplanen är utformad som en ramtidplan med rätt till lokal anpassning vid de olika gymnasiema. Timplanen upptar ll nen varav några läses under endast ett läsår. Planen redovisas i bilaga där även exempel på lokal anpassning visas. Utöver lektioner under terminstid ingår tio veckors fáltövningar under ferietid.

Utbildningsorter

Utbildning enligt denna läroplan bedrivs sedan 198687 vid gymnasier i Kristianstad, Stockholm, Härnösand och Kiruna. I Kiruna finns en kurs med intagning av 20 elever vartannat år och med sammanhållen undervisning i årskurs Övriga gymnasier har kurser om 30 elever varje år och med inriktningsvarianter mot både mätnings- och kartteknik i årskurs 2. Antalet elever i kurserna har regelmässigt varit mindre än antalet elevplatser fram till de senaste åren. Av följande tabell kan utläsas antal elever i olika kurser och deras inriktningsval.

Nuvarande utbildningar i 57 SOU 199235

Antal elever i årskurs 2 fördelade på mätnlngs- och kartinriktning

Kristianstad Stockholm Härnösand Kiruna Summa Läsår Mät Kart Mät Kart Mat Kart 198889 21 0 17 1 10 4 53 198990 20 0 12 4 10 8 17 71 199091 19 0 16 3 19 4 61 199192 13 5 22 5 12 6 19 63 199293 25 15 12 27 19 Summa 327

En majoritet de studerande har valt inriktningen mot mätav ningsteknik. Av de haft möjlighet att välja har endast var som femte valt kartinriktningen.

kommer ofta från gymnasiets tekniska De elever som rekryteras linje årskurs 3 eller 4 i Härnösand och Kristianstad, medan en majoritet i Stockholm läst ekonomisk linje. Det av de som läser kan även elever från tvååriga kurser kommer in. noteras att Eleverna har således olika förkunskaper vid inträdet.

Rekrytering

Elever rekryteras från stora delar landet till utbildningarna i av Kristianstad, Stockholm och Härnösand, medan utbildningen i Kiruna hittills endast lockat elever från det egna länet. Detta har medfört att Norrbottens län relativt sett har flest antagna till utbildningen under tidsperioden 1987 1991. Andra län med andelar är Kristianstad och Västernorrland, där utbildstora ningarna också finns. Gävleborgs län och Kopparbergs län har också hög andel, troligen beroende på Lantmäteriverkets loen kalisering i regionen.

Övriga län ligger på ungefär samma nivå, förutom Gotlands län

som inte haft någon enda inskriven.

58 Nuvarande utbildningar i SOU 199235

Rekrytering till pabyggnadsutblldnlngen I förhållande tll| Ianens invånare elever per 100 000 inv.

20 18 16 14 12 10

ABCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZKJBD

Norrlandslänen är väl företrädda vad gäller dessa utbildningar. Från dessa län har totalt rekryterats 137 eleve under ovan nämnda period, eller cirka nio elever per 100 000 invånare. Från södra regionen enl. lantmäteriets divisionsmdelning, bilaga 3 har kommit 79 elever, eller cirka fyra per 100 000 invånare. Västra regionen ligger lägst med 39 clever, 2 per 100 000 invånare.

Regionvis rekrytering till pábyggnadsutbildningrrna elever per 100 000 inv

Norra Östra Mellan Västra Södra

SOU 199235 Nuvarande utbildningar i S9

Skolorna rekryterar till största delen från den egna regionen, får också elever från övriga regioner. men

Upptagningsomradenför olika orter med pábyggnadsutbildning

Norra U Östra E Mellan i Västra ä Södra

Kristian stad Stockholm Härnösand

4.2 Utbildning vid Högskolan i GävleSandviken

En kart- och mätningsingenjörsutbildning inrättades i februari 1990 inriktning på dataingenjörslinjen vid Högskolan i som en GävleSandviken. Utbildningen påbörjades hösten samma år med åtta elever. Följande år har full kurs med femton elever en antagits. Man söker direkt till kart- och mätningsinriktningen och påbörjar specialiseringen redan första läsåret.

Utbildningsplanen

Inriktningen mot kart- och mätningsteknik syftar till att möta utbildningsbehovet inom yrkesverksamhet som kräver goda teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i digital kartteknik, i programmering, systemering och annan datateknik inom det kan- och mätningstekniska tillämpningsområdet.

60 Nuvarande utbildningar i SOU 199235

Utbildningen ska utgöra en god grund för framtida fort- och vidareutbildning och ge möjligheter att förstå och följa utvecklingen i Sverige och internationellt inom området mätning och kartläggning.

I utbildningsplanen anges utbildningens innehåll i ett större antal kurser, som här sammanställts till större block

Matematik, data 31 p - KartografiFotogrammetri 23 p - Geodesi 9 p - Fastighetskunskap 7 p - Övriga ämnen 2 - p Examensarbete 8 p -

För erhållande av examensbevis erfordras sammanlagt 40 dagars praktik, där fältövningar ingående i geodesikursen kan få tillgodoräknas med sammanlagt 15 dagar.

Behörig att antas till kart- och mätningsingenjörsutbildningen är den som dels uppfyller de villkor för allmän behörighet som anges i 5 kap 14-17 §§ högskoleförordningen, dels har kunskaper i vissa ämnen enligt vad som framgår av följande uppställning

Matematik Tre årskurser i gymnasieskola på naturvetenskaplig eller fyraårig teknisk linje eller komvux etapp

Fysik Tre årskurser i gymnasieskola på naturvetenskaplig eller fyraårig teknisk linje eller komvux etapp

Kravet kunskaper i matematik och fysik skall avse lägst hetyget 3 i vardera ämnet.

SOU 199235 Nuvarande utbildningar 61

Rekrytering

Till den första kursen kom elever sökt till dataingenjörslinsom jen. Elevantalet blev åtta samtliga från Gävleborgs personer, län. Vid antagningen till kursen 199192 kom tretton personer från Gävleborgs län. två från Hallands län, en från Jönköpings län och en från Stockholms län.

4.3 Ettåriga utbildningar inom omrâdet

Regionalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser RA-kurser har funnits inom komvux med normalt 16 platser och ett års kurslängd. För kurserna fastställde de tidigare lånsskolnämndkurs- och timplaner på begäran av en kommun som erna önskade anordna en viss kurs.

Enligt Skolverkets förslag PM 1991-11-28 bör huvuddelen av kurserna kunna slopas när de yrkesförberedande gymnasieutbildningama förlängs från två till tre år, då de ofta i praktiken utgjort sådant tredje år. Ett mindre antal kurser uppfyller ett kraven att utbilda för ett yrke och kan då överföras till det nationella kursutbudet yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar av inom komvux.

Påbyggnadsutbildning i mät-, beräknings- och kartteknik med datorstöd vid Dragonskolan i Umeå

Kursen tillkom ersättning för den ettåriga kartkurs som som en fram till 1986 fanns vid gymnasiet i Umeå.

inträdeskrav avgångsbetyg från N- eller T-linje på Den har som gymnasiet och elever på T-linje uppmanas även årskurs 4 innan denna kurs påbörjas.

Kursen skall god färdighet i användande av datorstöd inom ge arbetsområden mätning, beräkning och kartering. som

Nuvarande utbildningar i SOU 199235

Utbildningen skall också goda kunskaper inom mätningstekge nik, kartografi, rättskunskap och byggteknik.

Timplanen omfattar ämnen, datakunskap, mätningsteknik, sex rättskunskap, kartografi, byggteknik och specialarbete. Totalt vecka under två terminer. 35 timmar per

Kursinnehållet fördelar sig på följande sätt

Datakunskap 22 % - Mätningsteknik 23 % - Rättskunskap 11 % - Kartografi 23 % - Byggteknik 7 % specialarbete 11 % -

Kurs för kart- och byggnadsritare vid Skytteholmsgymnasiet i Solna

Kursen är ettårig och anordnas inom komvux med 16 elever som en RA-utbildning.

Följande är hämtat ur den gällande kursplanen

Kursen syftar till att ge de kunskaper och färdigheter fordras för arbete vid olika kommunala, statliga som och privata företag där kartor och byggnadsritningar framställs samt kunskaper i ny teknik som CAD och ge ordbehandling.

I undervisningen ingår övningar att rita kartor och byggnadsritningar efter skisser och kartmanuskript såväl manuellt som med hjälp av datateknik.

Vidare kännedom geodetiska beräkningar, karges om tering, byggnadskonstruktioner, lagar och bestämmelser samt maskinskrivning.

SOU 199235 Nuvarande utbildningari 63

Nuvarande kurs omfattar

Ritkontorsteknik kartritning och byggnads- ritning inkl grundkurs i CAD-systemet

AutoCAD 18,5 vtr

Matematik 2,5 vtr - Byggteknik 4 vtr - Konstruktion geodctisk beräkningsteknik och kartografi 2 vtr

Produktion författningskunskap och administration, plan- och bygglagstiftning 2 vtr

Maskinskrivning inkl 0rd- och textbehandling 6 vtr - Kontorsteknik 2 vtr -

Inträdeskrav till denna kurs är genomgången grundskola.

SOU 199235

5 Gymnasieskolans reformering

Genom riksdagen våren 1991 fattade beslut om gymnasieav skolans reformering prop 19909185 UbU16, rskr 356 får kommunerna från l juli 1993 ett eget självständigt ansvar för grundskole- och gymnasieutbildningen och åläggs av staten en skyldighet alla ungdomar till 20 år som begär det en att ge upp gymnasieutbildning. Utbildningen kan ske inom eller utom kommunen.

Kommunerna har alltså från 1993 själva möjlighet att bestämma inrättande av gymnasier, deras olika utbildningsprogram om och dimensioneringen i form av antal studieplatser.

Riksdagsbeslutet innebär att gymnasieskolan skall omfatta 16 nationellt fastställda treåriga program med 34 nationella grenar. Lokala kan anslutas till ett nationellt program efter grenar kommunalt beslut. Härutöver skall finnas möjlighet att anordna individuella avses kunna användas för att fylla program som många olika syften och behov, t ex för elever som saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig gymnasieutbildning eller för elever inte kommit in sitt val till som gymnasieskolan eller avbrutit sin gymnasieutbildning. Individuella avses också kunna tillämpas för mycket program målinriktade elever med udda studieönskemål.

I proposition 19909185 anförs sid 65 När det gäller de individuella finns det inte anledning att medge nåprogrammen generell rätt för ungdomar att söka sådana program i annan gon kommun än hemkommunen. I ett hänseende bör emellertid undantag kunna göras. På vissa orter anordnas för närvarande speciella utbildningar gymnasial nivå som, oaktat de är viktiga, inte lämpligen torde kunna infogas i något nationellt pro-

Gymnasieskolan. reformering SOU 199235

Sådana utbildningar är ett exempel på utbildningspaket. gram. kan anordnas inom ramen för de individuella programmen. som En del dessa utbildningar är riksrekryterande eller i vart fall av rekryterande från stora områden. De bör kunna ha kvar sin re-

kryteringsbas. Det är därför lämpligt att regeringen bemyndi-

föreskriva att vissa individuella program skall stå öppna gas att för sökande från hela landet. Ett sådant bemyndigande bör in-

rätt även att ange en regional indelning, om programrymma met finns på mer än ett håll.

Av de 16 är två studieförberedande, nämligen programmen

Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskapsprogrammet -

De fjorton yrkesförberedande programmen är

Barn- och fritidsprogrammet - Byggprogrammet - Elprogrammet - Energiprogrammet - Estetiska programmet - Fordonsprogrammet - Handels- och administrationsprogrammet - Hantverksprogrammet - Hotell- och restaurangprogrammet - Industriprogrammet - Livsmedelsprogrammet - Mediaprogrammet - Naturbruksprogrammet - Omvårdnadsprogrammet. -

I riksdagsbeslutet redovisas minsta undervisningstid för varje

och även för varje ämne i timmar om 60 minuter. program För de yrkesinriktade programmen gäller därvid att följande

åtta kärnämnen skall läsas i minst angivet antal timmar svenska 200, engelska 110, samhällskunskap 90, religionskunskap 30,

SOU 199235 Gymnasieskolan. reformering 67

matematik 110, naturkunskap 30, idrott och hälsa 80 samt estetisk verksamhet 30. Totalt blir detta 680. Härtill kommer yrkesämnen 1370 timmar, individuella val 190, lokalt tillägg-ämnesanknuten praktik 130 och specialarbete 30 timmar. Det totala antalet timmar uppgår således till 2400 timmar.

Garanterad undervisningstid för teknisk gren respektive yrkesförberedande program

Religion Naturkunskap Estetiska ämn. Specialarb. Miljökunskap Tekniska amn. Historia Samhallskuns. Biologi Lokalt tillägg Idrott Engelska Kemi Individ. val Språk 2 Svenska Fysik Matematik

0 50 100 150 200 250 300

För yrkesförberedande program tillkommer 1370 tim yrkesamnen

E Teknisk Yrkeslörb.

De studieförberedande har längre utbildningstid i programmen vissa kärnämnen. För naturvetenskapsprogrammets tekniska tillkommer utöver de 680 timmarna enligt ovan för gren engelska 40 timmar och för matematik 190 alt 130 timmar beroende miljökunskap 60 timmar läses eller ej. på om Därutöver läses historia 80, ett andra språk 190, fysik 220.

68 Gymnasieskolans reformering SOU 199235

kemi 140, biologi 50, miljökunskap 0 alt 60, tekniska ämnen 270, individuella val 190, lokalt tilläggämnesankttuten praktik 30 timmar. Tillsammans blir detta totalt 100 samt specialarbete 2180 timmar.

Kommunerna kan efter eget beslut införa den nya gymnasieutbildningen från läsåret 199293 till läsåret 199596, då reforhelt genomförd. Undervisning ifjärde året på men skall vara teknisk linje upphör dock redan från 199394 enligt ett tidigare riksdagsbeslut om ingenjörsutbildningen.

Det har beslutats att gymnasieskolans nuvarande påbyggnadsoch specialkurser skall avvecklas. Härvid avses 40-45 % av elevplatsema ingå i program inom det nya gymmsiet, 50-55 % överförs till komvux och högst 10 % överförs till högskolekurser. I utredningen Gymnasieskolans lilla ram har utredaren Lars Sköld föreslagit att påbyggnadsutbildningcn i mätningsoch kartteknik skall ingå i den sistnämnda gruppen och således överföras till högskolekurs.

Samma ställningstagande tar Skolverket i PM 1991-11-28, vid redovisning till regeringen av ett uppdrag om avvecklingen av specialkurser och påbyggnadsutbildningar i gyrmasieskolan. l promemorian sägs att kursen är en postgymnasial tvåårig teknisk utbildning och hör med hänsyn till kurslängöen inte hemma i gymnasieskolan. Den kursen kan snarast överföras till högskolekurs.

Påbyggnadsutbildningar och specialkurser skall överföras från gymnasieskolan till komvux redan 1992-07-01, dock finns en undantagsregel i Övergångsbestämmelser till skollagen som medger att pågående påbyggnadskurser får fortsätta i gymnasieskolan längst till och med 199495.

SOU 199235 69

inom

Ingenjörsutbildning

högskolan

Högskolan är för närvarande liksom gymnasieskolan inne i ett kraftigt förändringsskede. Riksdagen fattade under våren 1991 efter förslag regeringen följande beslut prop 1990911150, av UbU2l, rskr 389 avsedda att träda i kraft 1 juli 1993

Universitets- och högskoleämbetet UHÄ bantas och får uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av som utbildning och forskning inom högskolan, anslagsframställningar lämnar universitet och högskolor direkt till regeringen, central styrning från riksdag och regering utövas framför examensförordning, allt genom en linjesystemet upphör och ersätts med ett helt nytt studiesys- tem, tjänst professor inrättas och tillsättes genom beslut av - som högskolemyndighet.

I proposition 199192276 som regeringen lämnade till riksdagen 1991-12-05 föreslås att UHÄ läggs och att två nya myndigner heter inrättas. ett verk med servicefunktioner mot universitet och högskolor och ett sekretariat med ansvar för utvärdering av utbildning och forskning vid universitet och högskolor. Själva utvärderingen skall enligt propositionen genomföras spritt på många institutioner. Ändringama ske l juli 1992. avses

I promemorian Fria universitet och högskolor Ds 19921, utbildningsdepartementet utkom i januari 1992 finns förslag som högskolestadga med examensordning. till ny högskolelag och Förslaget är utsänt remiss.

70 Ingenjörsutbildning inom högskolan SOU 199235

I examensstrukturen föreslås ingå tre generella examina och ett antal yrkesexamina. De tre generella examina skall vara magisterexamen, efter studier i minst fyra år 160 poäng, kandidatefter minst tre års studier 120 poäng och högskoleexamen, efter studier i minst ett och ett halvt år 60 poäng. examen, Bland yrkesexamina finns tre för tekniska yrken, civilingenjörsexamen, ingenjörsexamen och yrkesteknisk högskoleexamen.

6.1 Pågående försöksverksamhet

Ett stort antal ingenjörsutbildningar omfattande 80 120 poäng finns sedan början 80-talet vid våra universitet och högskoav lor. Utbildningama finns både som allmänna och lokala linjer. Dataingenjörslinjer finns på ett 15-tal orter, varav nio är allmänna linjer.

Ny ingenjörsutbildning pågår som försöksverksamhet från 198889 och enligt riksdagsbeslut 1990 skall dessa övergå till permanenta kurser från läsåret 199394. Man har fyra linjer motsvarar de fyra grenarna i gymnasiets tekniska linje, som dvs. byggnads-, elektro-, kemi- och maskinteknik. Examenstiteln är ingenjör. Sex till tolv veckors praktik utanför terminstid och ett examensarbete ingår. Utbildningens innehåll varierar mellan olika högskolor.

Som inträdeskrav gäller att behörig sökande skall ha genomgått årskurs tre på gymnasiets tekniska linje och den gren som motsvarar högskoleutbildningens inriktning.

Från 199394 är det meningen att dessa fyra teknikinriktningar tillsammans med datateknik skall vara de fem linjer som man kan välja mellan efter genomgången treårig gymnasieutbildning inom naturvetenskapsprogrammets tekniska gren. I T 3 komtroligen att erbjudas ett gemensamt teknikämne i mer man stället för den grendelning som finns idag.

SOU 199235 Ingenjörsutbildning inom högskolan 71

År 199192 omfattar försöksverksamheten med ingenjörsutbildning 3 940 elevplatser. Den beräknas växa med 900 platser 199293 och ytterligare 1990 platser till 6 830 platser 199394. Samtidigt förutsätts vissa lokala och allmänna ingenjörslinjer läggas ned så att det totala antalet platser 199394 blir cirka 6 500.

Rektorema vid de tekniska högskolorna har i skrivelse till regeringen hösten 1991 begärt att huvuddelen av den planerade utbyggnaden 199293 skall senareläggas. I statsverkspropositioavvisar departementschefen detta och vill att ökningen nen 199293 skall genomföras medan den slutliga dimensioneringen får prövas i nästa budgetarbete då flerårsbudget för treårsen perioden 199394 199596 skall framläggas för all gmndut- bildning och forskning vid våra universitet och högskolor.

T dvs. fjärde året på gymnasiets tekniska linje, anordnas för sista gången 199293. Från hösten 1993 skall ingenjörsskolans linjer ersätta, antalet elevplatser blir mindre än i T varmen skall erbjudas de T 3för en ettårig teknikerkurs inom komvux elever inte söker eller inte kommer in på Civilingenjörssom eller ingenjörsutbildning vid högskola.

6.2 Rekryteringsförutsättningar för ingenjörsutbildningarna

Behöriga för ingenjörsutbildningama är under försökstiden endast de har genomgått tre år på teknisk linje. Sålunda som inte sökande från N-linjen eller övriga gymnasielinaccepteras jer. Detta kan skapa problem då antalet behöriga sökande blir och på vissa Årskullen lö-åringar litet för vissa linjer orter. 1987 nära 116 000 har i år minskat till 101 000 och som var fortsätter minska till 97 000 år 1997 innan antalet åter ökar. att

På år har 18 % 16-åringama antagits gymnasiets senare av N- och T-linjer. Studieavbrotten har varit 20 %. År 1987 fanns

72 Ingenjörsutbildning inom högskolan SOU 199235

16 400 behöriga sökande för fortsatta studier. Antalet minskar till 13 800 år 1997 om man räknar med samma procentuella andel lö-åringar 18 %. Cirka 14 500 platser beräknas finnas år 199394 i sådana akademiska utbildningar där N- eller Tlinje är behörighetskrav. För ingenjörslinjema var den s.k. fyllnadsgraden, dvs. antal antagna elever dividerat med antal elevplatser, 82 % hösten 1991. Procenttalen har för samtliga utbildningslinjer minskat från 1990.

En erfarenhet av försöksverksamheten med 80-poängs ingenjörsutbildningar är att det har varit svårt att rekrytera elever, framför allt på en del av de regionala högskolorna. Vidare har en del antagna elever haft dåliga förkunskaper.

De problem som hänger samman med få behöriga sökande och högre krav förkunskaper kan komma att växa.

Det finns mot denna bakgrund ett starkt önskemål från de tekniska högskolomas rektorer att förlänga ingenjörsutbildningen till tre år, dvs. 120 poäng.

SOU 199235

7 Fort- och vidareutbildning

7.1 Kommunal vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning, Komvux, har funnits sedan grundskolereforrnen på 1960-talet. Den tillkom för att i första hand ge vuxna bosatta i kommunen samma allmänna utbildning som grundskolan ger de unga. Utvecklingen har blivit sådan att komvux i dag också ger ett stort antal kurser av yrkeskaraktär,

både som omskolning och utbildning i ett nytt yrke och som ren

fortbildning inom yrken med ny och förändrad teknik.

Komvux organiserades som en egen självständig enhet inom det kommunala skolväsendet. Först från 1991-07-01 blev det tillåtet att samordna ungdoms- och vuxenutbildningen inom samma gymnasieenhet. Sedan 1987 har Komvux liksom gymnasiema rätt att bedriva uppdragsutbildning, dvs. mot betalning anordna särskilda kurser på uppdrag av företag, branschorganisationer m.fl.

I samband med gymnasiereformen har en strikt åldersgräns införts så att alla som är 20 år eller äldre skall läsa vid komvux medan yngre skall gå i gymnasium.

Kommunen har skyldighet att erbjuda utbildning motsvarande grundskola för alla som vill. Yrkesutbildningen, inklusive de teknikerkurser som skall tillkomma för att ersätta fjärde året på teknisk linje, är däremot frivilliga åtaganden som kan göras i mån tillgång på statliga och kommunala anslag. av

Komvuxutbildningen skall erbjudas den egna kommunens invå- I framtiden krävs det överenskommelser mellan elevens nare.

74 Fort- och vidareutbildning SOU 199235

hemkommun och skolkommunen eventuell ersättning för om utbildningen.

7.2 Statens skola för vuxna

Statens skola för vuxna finns i Norrköping och Härnösand. De erbjuder i form distansundervisning vuxna kompetensinrikav tad utbildning enligt samma läroplan som Komvux. Distansundervisning innebär att eleverna är samlade vid skolan för lektioner, laborationer och skrivningar i korta perioder. Däremellan studerar man och genomför övningar hemmaplan med möjlighet till telefonkontakt med skolans lärare.

Sedan ett år finns en specialutbildning för yrkesverksamma par inom området kartteknik vid Statens skola för vuxna i Härnösand. Det är tvåårig fortbildningskurs som skall leda en till den tvååriga påbyggnadsutbildningen samma kompetens som i mätnings- och kartteknik. Den bedrivs som distansundervisning med totalt sju tvåveckors sammandragningar vid skolan och däremellan perioder med studier och övningar på hemorten.

Lärare, lokaler och utrustning vid Hämösands gymnasium utnyttjas i undervisningen.

Behörighetskravet för inträde är genomgången kurs i mätningsteknik, kartteknik eller att man inhämtat motsvarande kunskaper samt dessutom har minst 5 års yrkeserfarenhet inom området. Därutöver krävs förkunskaper i matematik motsvarande årskurs l gymnasiets NT-linjer, alternativt etapp 2 vid komvux.

Varje år antas 16 elever. Antalet sökande har de senaste åren varit 60-70 per år. Många statligt och kommunalt anpersoner

ställda karttekniker har genomgått utbildningen i tjänsten.

Fort- och vidareutbildning 75 SOU 199235

Läroplanen omfattar nio ämnen totala timantalet inom parentes yrkesmatematik 48, geodesi 78, fotogrammetri, fjärranalys 52, fastighetsteknik 96, kartografi, datakunskap 118, byggteknik 22, arbetsmetodik, datakunskap 46, engelskt fackspråk 16 och specialarbete 28.

Skolorna finansieras med statliga anslag.

På grund det systemet för statsbidrag till kommunernas av nya vuxenutbildning kan principerna för finansiering komma att behöva förändras. Det pågår utredning distansutbildning en om Skolrådet Anders Franzén bl.a. skall söka finna former som driva verksamheten vid skolorna vidare. En förstudie Ds att 19923 Långt borta och mycket nära, har lämnats i januari 1992.

7.3 Vidareutbildning till civilingenjör

Det finns på försök 140-poängsutbildningar till civilingenjör med inriktningar på maskinteknik, datateknik, teknisk fysik och elektroteknik, kemiteknik eller väg- och vattenbyggnad. Dessa är avsedda för dem vill studera vidare till civilingenjör efsom ha genomgått ingenjörsutbildning. Dessa s.k. sneddningster att kurser förkortar den normala studietiden med ett år.

starkt önskemål inom kart- och mätningskåren att Det är ett utbildning ska kunna ske stegvis och att man i nästa steg ska kunna tillgodoräkna sig den tidigare utbildningen.

I samband med uppbyggnad ingenjörsutbildningar inom av lantmäteriområdet därför i samarbete med civilingenbör man jörsutbildningen inom lantmäteri vid KTH eller LTH undersöka möjligheterna till sådana framtida kurser.

76 Fort- och vidareutbildning SOU 199235

7.4 Fristående kurser inom högskolorna

Högskoloma har möjlighet att anordna enstaka kurser i ämnen där lärarkompetens och utrustning finns. Sådana kurser kan vara integrerade enstaka kurser, där enstaka eller ett fåtal personer kan följa den ordinarie utbildningen i någon kurs, eller fristående enstaka kurser, då högskolan på eget initiativ eller efter förslag från organisationer eller företag tar fram en särskild kurs.

För fristående enstaka kurser finns särskilda medel, som dock är begränsade. Långt ifrån alla av institutionerna föreslagna kurser kan därför genomföras.

Ett annat sätt att ta del av nyheter som finns och lärs ut i högskolornas grundutbildningskurser är att få till stånd uppdragsutbildning. Då kan olika avnämare mot betalning få kurser utfonnade att täcka ett speciellt behov.

Vid Tekniska högskolan i Stockholm, sektionen för lantmäteri, har under de senaste åren givits följande fristående kurser

ekologi för kommunala planerare, 5 poäng fastighetsmarknaden kommersiella fastigheter, 5 poäng - miljökemi, 3 poäng - GIS för samhällsplanering, 3 poäng naturresurshushållning och ekologi i kommunal planering - 3 poäng samhällsekonomisk utvärdering och prissättning, 3 poäng plangenomförandets villkor, 4 poäng. -

De fyra sistnämnda ingår i påbyggnadsutbildningen i samhällsplanering som totalt omfattar 40 poäng, men där varje kurs kan läsas separat.

SOU 199235 Fort- och vidareutbildning 77

Följande kurser har givits uppdragsutbildning som

Satellitgeodesi i samarbete med Chalmers tekn högskola, - 2 poäng

GIS för samhällsplanerare, 3 poäng ekonomisk förvaltning av offentliga lokaler, 5 poäng planekonomisk kalkylering på PC, 1 dag. -

Vid Högskolan i GävleSandviken följande fortbildningskurs ges

årligen

Kartograñ, 20 poäng, fristående kurs. Denna kurs bedrivs distansundervisning på halvfart. Eleverna är i Gävle som vecka. I övrigt bedrivs studierna på två dagar varannan

hemorten.

Det finns också kurs som uppdragsutbildning en som ges

Kartografi, varje hösttennin på uppdrag - 50 tim. Denna ges

av Gävle och Västerås kommuner.

SOU 199235 Bilaga 1 79

Kommittédirektiv

Dir. 1991

Utredning om lantmäteriutbildningarna

Dir. 1991 73

Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-22

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag särskild utredare tillkallas för att se över det Jag föreslår att en olika slag lantmäteriutbildning. Resultatet framtida behovet av av ställningstaganden till utbildningamas inneskall bilda underlag för håll, dimensionering och lokalisering.

Lantmäteriutbildningarna lantmäteriverksamhet, dvs. främst kartläggning och Traditionell fastighetsbildning med därtill knutna aktiviteter, bedrivs av det stat- I verksamheten arbetar i stor utliga lantmäteriet och kommunerna. slag lantmäteriutbildning. Personal sträckning personal med något av efterfrågas emellertid i betydande omfattmed lantmäteriutbildning statlig och kommunal verksamhet och inom ning också inom annan

80 Bilaga 1 sou 199235

enskild verksamhet, exempelvis inom exploatering och fastighetsförvaltning. Det totala antalet sysselsatta med någon form av lantmäteriutbildning torde överstiga 10 000. Lantmäteriutbildning främst vid tekniska högskolan i ges Stockholm civilingenjörer och vid gymnasieskolor i Kristianstad, Stockholm, Härnösand och Kiruna kart- och mätningsingenjörer. Därtill högskoleutbildning inom kart- och mätningsfinns en tvåårig teknik vid högskolan i GävleSandviken. Utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm omfattar 4,5 år. Gymnasieutbildningen till kart- och mätningsingenjör tvåårig påbyggnadsutbildning med är en minst tvåårig gymnasielinje grund. Tidigare har det vidare som funnits kortare utbildningar till karttekniker, dessa är numera i men det närmaste avvecklade.

En utredning behövs En brist på civilingenjörer med lantrnäteriutbildning har förelegat under den femårsperioden. Bl.a. är det svårt att rekrytera senaste lantmäteriutbildade civilingenjörer till orter långt från Stockholmsregionen. kart- och mätningsingenjörer. Trots detta fylls Brist råder även inte alla utbildningsplatser. Vidare råder det osäkerhet om ingenjörsutbildningens framtid följd beslutet ny gyrrmasiesom en av om en skola med treårig utbildning, inriktning kommunerna själva om vars beslutar, och den därmed sammanhängande avveckling som kan bli aktuell vissa de gymnasiala påbyggnadsutbildningarna. av av

SOU 199235 Bilaga 1 81

Trots kartteknikemtbildningama har lagts ned, att merparten av det fortfarande finnas behov av lantmäteripersonal med en synes gymnasial yrkesutbildning än dagens ingenjörsutbildning. annan I årets kompletteringsproposition prop. 1990911150 bil. H7 har chefen för utbildningsdepartementet aviserat förändringar i högorganisation bl.a. innebär dimensioneringen av skilda skolans som att utbildningar i ökad utsträckning får avgöras genom lokala beslut. Den redovisade situationen innebär oklarhet behovet av lantom mäteriutbildad personal kan tillgodoses i framtiden. En utredare bör därför i uppdrag att analysera det framtida behovet av pernu ges sonal med olika slag lantmäteriutbildning. Resultatet skall bilda av underlag för ställningstaganden till utbildningarnas innehåll, dimensionering och lokalisering.

Riktlinjer för utredningsarbetet

Civilingenjörsubildningen bör bedöma hur många civilingenjörer med lantmäteri- Utredaren utbildning behöver utbildas varje år. Vidare bör prövas om det som förutsättningar bedriva civilingenjörsutbildning inom i vart finns att lantmäteriområdet vid någon teknisk högskola fall någon del av annan högskolan i Stockholm. Detta för att bl.a. underlätta rekän tekniska lantmäteriutbildade civilingenjörer till orter långt från rytering av Stockholmsregionen.

Gymnasieutbildning till kart- och Mätningsingenjör utbildningen även i fortsättningen bör Utredaren bör pröva om gymnasial utbildning eller högskoleutbildning till vara en om en

82 Bilaga 1 SOU 199235

ingenjör på mellannivå är att föredra. I uppgiften bör ingå att pröva hur många utbildningsplatser behövs, hur stort behovet av som utbildning är i olika delar landet samt om det behövs någon annan av inriktning än i dag.

Teknikerutbildning Utredaren bör pröva det i framtiden behövs en om teknikerutbildning inom området och i så fall hur denna bör utformas.

Genomförande Utredaren bör samråda med de större arbetsgivarna, i första hand lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet som förestatens trädare för kommunerna. Samråd bör vidare ske med Skolverket, universitets- och högskoleämbetet, berörda utbildningsanstalter samt berörda personal- och yrkesorganisationer. Under utredningens gång bör utredaren dessutom samråda med utbildnings- och bostadsdepartementen. i fråga civilingenjörsutbildningen redovisa sitt Utredaren bör om regeringen före den 15 november 1991. I övrigt bör redoarbete till visningen ske före den 1 april 1992. har i detta ärende samrått med chefen för utbildningsdeparte- Jag mentet och statsrådet Persson.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regenu ringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

SOU 199235 Bilaga 1 83

tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordatt en - 1976119 med uppdrag att utreda behovet av utbildning ningen inom lantmäteriområdet, sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde att besluta om utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar kostnadema skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar att m.m.

Beslut sig till föredragandens överväganden och bi- Regeringen ansluter faller hans hemställan.

Bostadsdepartementet

SOU 199235 Bilaga 2 85

1 Våra

förslag

Utdrag ur delbetänkande SOU 199196

Vår uppgift är att över det framtida behovet av olika slag av se lantmäteriutbildning. Som del i denna översyn skall vi been döma hur många civilingenjörer med lantmäteriutbildning som behöver utbildas varje år. Vi skall vidare pröva om det finns förutsättningar att bedriva civilingenjörsutbildning inom i vart fall någon del av lantmäteriområdet vid någon annan teknisk högskola än tekniska högskolan i Stockholm.

Vi har funnit att det finns behov av ökad utbildning och att det finns goda förutsättningar att anordna sådan utbildning.

Vi föreslår lantmäterilinje inrättas vid tekniska högskolan att en i Lund. Utbildningen bör omfatta 30 platser per år. Den bör allmän lantmäteriteknisk utbildning och ge sådana kunskaavse per och färdigheter inom områdena teknik, juridik och ekonomi att den kan tillgodose skilda verksamhetsfalt m.m. såväl inom offentlig förvaltning som i privat verksamhet med kvalificerad, lantrnäteriutbildad personal.

Utbildningen bör till sitt innehåll utformas med beaktande av dels den internationalisering av lagstiftning m.m. som kan förutses följd Sveriges närmare deltagande i det eurosom en av peiska samarbetet, inlett med EES-avtal och ansökan om EGmedlemsskap, dels att en ökad samverkan med länder i centraloch Östeuropa, på bl.a. fastighetsområdet, torde följa av där inledd övergång till enskilt markägande och marknadsekonomi.

Utöver en obligatorisk del som omfattar ungefär tre och ett halvt års studier. bör utbildningen ge möjlighet för de studerande till fördjupning i valfria ämnesområden inom lantmäteriområdet under ett år. Härigenom kan de studerande

86 Bilaga 2 SOU 199235

profilera sina studier efter intresse samtidigt som mer specifika arbetsmarknadsbehov kan tillgodoses.

Vi föreslår vidare att två professurer inrättas vid högskonya lan. Vi bedömer detta helt nödvändigt för att ge forsksom ningsstöd för utbildningslinjen och erforderlig lärarkompetens inom för linjen viktiga ämnesområden som inte kan täckas inom den utbildningsorganisation som finns i Lund idag.

Den professuren bör vetenskapligt område behandla ena som och teknik för utveckling och förändring av fastigprocesser heter och fastighetsbestånd samt därmed sammanhängande bearbetning och analys fastighets- och markinformation. av Användning fastighetsinformationsteknologi är en central del av området. Vi föreslår därför att professuren benämns proav fessur i fastighetsinformationsteknologi.

Den andra professuren bör behandla de för lantmäteriverksamhet centrala rättsliga ämnesområdena fastighetsrätt med naturmiljö-, plan- och byggrätt. Utbildningen och forskresurs-, ningsanknymingen i grundläggande juridiska ämnen bör kunna tillgodoses från juridiska fakulteten. Denna professur förslås benämnd professur i fastighetsrätt.

Vid högskolan i Luleå har man sedan någon tid övervägt att ersätta studieinriktningen prospektering inom geoteknologilinjen informationsteknologi, med en ny studieinriktning, geografisk inom samhällsbyggnadstekniklinjen. Vi tillstyrker att denna förändring genomförs och föreslår att intagningen i samband därmed ökas med 10-15 platser per år.

En redovisning mer i detalj av våra förslag lämnas i avsnitt där även skisser till utbildningsplaner och kostnadsuppskattningar har gjorts.

SOU 199235 Bilaga 3 87

Regionindelning

Norra regionen Kopparbergslän Gävleborgslän Västernorrlandslän Jämtlandslän Västerbottenslän Norrbottens län

Ostra regionen Stockholms län Uppsala län Södermanlandslän Gotlands län

Mellanregionen Östergötlandslän Värmlandslän Örebro län Västmanlandslän

Västra regionen Hallands län Cjöteborgs-och Bohus län Alvsborgs län Skaraborgslän

Södra regionen Ronneby Jönköpings län Lund Kristianstad Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län

SOU 199235 Bilaga 4 89

ÖV 217 Kurs i

mätnings- och kartteknik

Utdrag ur läroplan för gymnasieskolan, Supplement Pu, fastställd 1986-01-17

Timplan Antal lektionstimmar per vecka vtr i Ämne årskurs 1 årskurs 2

Matematik Geodesi Foto grammetri Fastighetsteknik Kartografi Byggteknik Miljöteknik Arbetsmetodik Engelska Ergonomi åuecialarbete O Summa 35 35

Beroende på inriktning. För kurs med två inriktningar i årskurs 2 tillkommer en förstärkningsresurs med 27 lektionstimmar.

Kursplan

Innehållet i ämnena kan kon anges på följande sätt

MATEMATIK I huvudsak två årskurser vid gymnasiets NTlinje med koncentration avsnitt som är viktiga för de mätningstekniska ämnena. GEODESI Mätningar i terrängen för framställning av kartor, utsättning på mark av bebyggelse, vägar, fastigheter m.m. samt hithörande beräkningar.

90 Bilaga 4 SOU 199235

FOTOGRAMMETRI Plan- och höjdmätning i terrängen samt kartering med hjälp flygbilder i avancerade stereoinstruav ment. FASTIGHETSTEKNIK Planläggning av bebyggelse, information hur fastigheter bildas och värderas. Fastighetsjuridikens om grunder. BYGGTEKNIK Principema för väg- och husbyggnad, tolkbyggnadsritningar och mätningar i samband med byggning av ande. KARTOGRAFI Studier av kartor och deras framställning med traditionell grafisk teknik och datoranpassad digital teknik. ny MILJÖTEKNIK Orienterande studier av ekologiska och geologiska förhållanden, miljövård, jord- och skogsbruk m.m. ARBETSMETODIK Ordbehandling, kalkyler, kontorsadministration. ENGELSKA Orientering teknisk engelska som tillämpas om inom yrkesområdet. ERGONOMI Orientering om viktiga frågor inom områdena arbetsmiljö och arbetarskydd. SPECIALARBETE Utveckling och fördjupning av kunskaper i något eller några av huvudämnena. DATAKUNSKAP Fördjupning av matematiska programmeringstekniker.

Lokala planer

Eftersom den återgivna, av dåvarande skolöverstyrelsen ovan fastställda, läroplanen betecknas som en ramtidplan har olika lokala planer utformats och tillämpas vid de olika gymnasiema som ger denna påbyggnadskurs.

SOU 199235 Bilaga 4 91 I tabellen nedan redovisas antal lektionstirnmar per vecka. Kristianstad Stockholm, Åsö Härnösand Kiruna

Fastighetstelcrtik 6 8 4 7 7 4 7 4 16 5 15

1 Utökad studiekurs 1 veckotimme. 2 Betyg i ämnet arbetsmetodik sättsav läraren i kartogmñ. 3 Betyg i ämnet engelska sätts av kollegiet efter ett prov med gemensamma frågor från karaktärsämnena.

SOU 199235 93

Litteratur

Kommittédirektiv Bo 199173 Proposition 19909185 Växa med kunskaper Proposition 19909187 om näringspolitik för tillväxt k Proposition 199091l50 Omställning och minskning av den statliga administrationen, kompletteringspropositionen, bilaga H27 Proposition 19919275 om lärarutbildning Proposition 19919295 om valfrihet och fristående skolor Budgetpropositionen 1991922100, bilaga 9 Proposition 199192157 om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. Ds 19921, Fria universitet och högskolor Ds 19923, Långt borta och mycket nära en förstudie om svensk distansutbildning Reviderade mål och riktlinjer för gymnasieskolan etc, Utbildningsdepartementet Statistisk årsbok 1992 Trender och prognoser med sikte 2015. Sveriges officiella statistik, SCB, 1990 Skrivelser m.m. från Gävle kommuns Skolförvaltning Hjalmar Lundbohmskolan i Kiruna Härnösands gymnasium Högskolan i GävleSandviken Högskolan i Karlstad Högskolan i KarlskronaRonneby Lantmäteriverket Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Gävle kommun Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Härnösands kommun Statens skola för

Svenska sällskapet förlfötogrammázü Echo fjärranalys

Åsö gymnasium gøggg s vv 4- r

TUSJEITBTII 1992 -05- 2 2 STOCKHOLM

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

LFrihet ansvar kompetens. Grundutbildningens - villkor i högskolan. U. Reglerför risker.Ett seminarium om varför tillåter mer föroreningar inneän ute. M. Psykiskt stördas situationikommunerna -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. Koncession för försäkringssammanslutningar. Fi. Ny mervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del Fi. - Kompetensutveckling en nationell strategi.A. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- Ekonomioch rätt i kyrkan. C. 10.Ettnytt bolag för rundradiosändningar. Ku. llfastighetsskzttt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13.Bundna aktier.Ju. 14. Mindre kadmiumi handelsgödsel. Jo. lS. Ledningoch ledarskap i högskolan nägra perspektiv och möjligheter.U. 16.Kroppen efterdöden. S. 17.Den sista undersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. 18.Tvängsvârd i socialtjänsten ansvar och innehåll. l9.Längtidsutredningen 1992. Fi. 20.Statens hundskola. Ombildning frånmyndighet till aktiebolag. S. 21. Bostadsstöd till pensionärer. ZZEES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23. Kontrollfrågori tulldatoriseringen m.m. Fi. 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3-Arig yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 26.Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållanden. S. 27. Årsarbetstid. A. 28. Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Fi. 29.Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. S. 30.Kreditförsäkring Några aktuella problem. Fi. - 3l Lagstiftning om satellitsändningar av TV-progranLKu. 32. Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 34.Fastighetsdatasystemets datorstmktur. M. 35.Kan-och mätningsuthildningar i nya skolformer. M.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kulturdepartementet

Bundnaaktier.[13] Ett nytt bolagförrundradiosändningar. [10] l EES-anpassningkreditupplysningslagen. [22] Lagstiftning satellitsändningarTV-program. [31] av om av

Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet l

Psykisktstördas situation i kommunerna Kompetensutveckling en nationell strategi.[7] probleminventeringsocialtjänstens perspektiv. [3] Årsarbetstid. 271 -en ur PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. [4] - Civildepartementet Kroppen efter döden.[16] Den sista undersökningen obduktionen i ett Ekonomioch rätt i kyrkan.[9] psykologiskt perspektiv. [17] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] Tvängsvärdsocialtjänsten i ansvar och innehåll.[18] - Statens hundskola. ombildningfrånmyndighet till Miljö- och naturresursdepartementet

aktiebolag. [20] Regler förrisker. Ettseminarium varför vi tillåter om Bostadsstöd till pensionärer. [21] föroreningar inne mer änute. [2] Rättentill folkpension kvalitikationsregler i Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] inteniationella förhållanden. [26] Kan-och mätningsutbildningar skolfonner.[35] i nya Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges nationellasmittskyddsfunktioner. [29]

Kommunikationsdepartementet

NyaInlandsbanan. [32]

Finansdepartementet

Koncession förförsäkringssammanslutningar. [5] Nymervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext bilagor.Del [6] och - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. Lângtidsutredningen 1992.[19] Kontrollfragoritulldatoriseringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24] Kartläggning kasinospelenligtinternationella av regler.[28] KreditlörsäkringNågraaktuellaproblem.[30] o

Utbildningsdepartementet

Frihet kompetens. Grundutbildningens villkor ansvari högskolan. [l] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledningochledarskap i högskolannâgraperspektiv och möjligheter. [15] Utvärdering försöksverksamheten av med24-årig yrkesinriktad utbildninggymnasi i [25]

Jordbruksdepartementet

Mindrekadmiumi handelsgödsel. [14]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNlNGAR ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, STOCKHOLM, 10647 TEL 08-7399630, FAX 08-739 48. 95 INmkMATmNsaoxHANnELN, MALMTORGSOATAN 5 vm BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM.

ISBN91-38430343 ISSN0375-250X