Koncession för försäkringssammanslutningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Koncessicn för försäkringssammanslutningar

Betänkande av utredningen om koncession för försäkringssammanslutningar

SMU 19925

Statens offentliga utredningar

maa 19925

@ Finansdepartementet

Koncession

för

försäkrings-

sammanslutningar

Betänkande av gtredningen om koncession för

försäkringssammanslumingar

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets fdrvaltningskontor ombesöxjer temissutsändningar av dessapublikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationemakan ocksåköpas i Informationsbokhandcln, Malmtorgs gatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10962-X A - . Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 19925

Till statsrådet Lundgren

regeringens bemyndigande den 14 juni 1990 förordnades Med stöd av den l augusti 1990 avdelningschefen Håkan Wunderman att som särskild utredare utreda på vilket sätt Lloyds och andra försåkringssammanslutningar kan fâ möjlighet att erhålla koncession som försäkringsgivare i Sverige eller på annat sätt etablera sig här i landet. Att experter biträda utredningsmannen förordnades den 16 som november 1990 direktören Carita Gundberg, den 30 november 1990 direktören Jonas Åkerman och den 12 februari 1991 direktören Linnéa Perttu. Utredningen har antagit namnet Utredningen om försäkringssammanslutningar. Sedan uppdraget har slutförts får utredningen om försäkringsnu sammanslutningar härmed överlämna betänkandet Koncession för försäkringssammanslutningar.

Stockholm den 23 december 1991

Håkan Wimderman

SOU 19925

Innehåü

Sammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Förslag till Lag om rätt för utländska

försäkringssammanslutningar att driva

försäkringsrörelse i Sverige 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Förslag till Lag om ändring i försäkringsrörelselagen

1982713 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Inledning 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningsuppdraget 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsarbetet 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Bakgrund

43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Försäkringsväsendets företagsformer 45 . . . . . . . . . . . . 2.2 Koncessionssystemet 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Gällande rätt 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Försäkringsrörelselagen 1982713 53 . . . . . . . . . . . . . 3.2 Lagen 1950272 om rätt för utländska

försäkringstöretag att driva försäkringsrörelse i Sverige 55 . 3.3 Lagen 1989508 om försäkringsmäklare 60 . . . . . . . . .

r 4 Frågans tidigare behandling 65

. . . . . . . . . . . .

5 EGs försäkringsdirektiv 69

. . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Första skadeförsäkringsdirektivet 69 . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Koncession 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Reserver 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Tillsyn 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Andra skadeförsäkringsdirektivet 75 . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Fri tjänstehandel 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 19925

6 Försäkringssammanslutningar 81

. . . . . . . . . . . . 6.1 Lloyds 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1. 1 Historik 82

6.1.2 Nuvarande förhållanden 87 . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 The Council of Lloyds 89 . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.4 The Corporation of Lloyds 91 . . . . . . . . . . . . . 6.1.5 Members of Lloyds 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.6 Syndikat 94

6.1.7 Försäkringsagenter 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.8 Lloyds brokers 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.9 Meddelande av försäkring hos Lloyds 102 . . . . . . 6. 10 Säkerheten för försäkringstagarna hos Lloyds 104 . 6.1.11 Redovisning 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.12 Lloyds informationsverksamhet 1 13 . . . . . . . . . .

Lloyds som försäkringsgivare i andra

länder än Storbritannien 115 . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Försäkringsrörelse enligt det första

skadeförsäkringsdirektivet 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Holland 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Belgien 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.3 Frankrike 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.4 Irland 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.5 Tyskland 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.6 Italien 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Försäkringsrörelse enligt det andra

skadeförsäkringsdirektivet 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Danmark 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.2 Övriga EG-länder 142

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Illinois Insurance Exchange 143

. . . . . . . . . . . . .

Allmänna överväganden 149

. . . . . . . . . . . . . . . Inledning 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den internationella bakgrunden 152 . . . . . . . . . . . . . . . Begreppet försäkringssammanslutning 156

Säkerheten för försäkringstagama 158 . . . . . . . . . . . . . . Utländska försäkringssammanslutningar i Sverige 161

Svenska försäkringssammanslutningar

Innehåll

Utgångspunkt för en reglering av utländska

försäkringssammanslutningar 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . omständigheter att beakta vid en reglering av utländska

försäkringssammanslutningar 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagteknisk lösning 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Försäkringsrörelse i Sverige enligt

generalrepresentantmodellen 181 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag om rätt för utländska försäkringssammanslutningar att driva försäkringsrörelse i Sverige 185

. . . . . . . . . . . . . Lagens utformning och tillämpningsområde 185 . . . . . . . . 186

Generalrepresentanten 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tekniska reserver 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fiirséikringsverksamhetcn 190 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillsynen 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Specialmotivering 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . c Följdändringar 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Statsfinansiella kostnader 217 . . . . . . . . . . . . . .

Kommittédirektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 19925

Sammanfattning

Utredningen har haft till uppgift att utreda vilket sätt försäkringssammanslutningen Lloyds i London och andra utländska försäkringssammanslutningar kan få möjlighet att erhålla koncession som försäkringsgivare i Sverige eller på annat sätt etablera sig här i landet. I utredningsuppdraget har också ingått att överväga om svenska försäkringssanunanslutningar Lloyds modell skall kunna bildas. av Det grundläggande motivet för utredningsuppdraget är den genomgripande intemationaliseringen av försäkringsväsendet under senare år och den pågående svenska anpassningen till förhållandena inom EG. Till bakgrunden för utredningsuppdraget hör också en mer liberal syn i Sverige under år på etableringar inom försäkringsområdet än vad senare tidigare varit fallet och det förhållandet att Lloyds vid ett flertal som tillfällen uttryckt önskemål att kunna bli i Sverige koncessionerad om försäkringsgivare. I princip är all näringsutövning fri här i landet. I olika författningar har dock föreskrivits undantag från denna etableringsfrihet. En typ av bestämmelser inskränker möjligheterna till etablering inom vissa områden genom att uppställa krav på särskilt tillstånd. En annan typ av bestämmelser inskränker möjligheterna att utnyttja de olika former för bedrivande verksamhet som står till buds. Båda dessa typer av av bestämmelser finns på försäkringsområdet. Försäkringsgivare som önskar driva försäkringsrörelse här i landet

måste ha särskilt tillstånd koncession antingen enligt försäkringsrörelse-

lagen eller enligt lagen rätt för utländska försäkringsföretag att driva om försäkringsrörelse i Sverige. En grundförutsättning för att få koncession är att försäkringsrörelsen drivs i vissa i lagstiftningen angivna former. I försäkringsrörelselagen har drivandet av försäkringsrörelse begränsats till bolag försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringstvå typer av bolag. Ett utländskt försäkringsföretag vill bedriva verksamhet i som Sverige kan välja mellan två former för verksamheten. Ett sätt är att som dotterbolag etablera ett försäkringsaktiebolag enligt försäkringsrörelselagen. Ett annat sätt är att bedriva verksamheten här i landet genom en

Sammanfattning SOU 19925

generalagent enligt lagen utländska försäkringsföretag. En generalom är syssloman marknadsför, utfärdar försäkringar och sköter agent en som skaderegleringen på det utländska försäkringsföretagets vägnar. Formellt driver det utländska försäkringsföretaget försäkringsrörelsen i sett Sverige. Motivet för koncession är obligatorisk i Sverige är detsamma för att inhemska och utländska försäkringsgivare. Koncessionssystemet, som utgör del den offentliga tillsynen över försäkringsverksamheten, en av syftar till skydda de försäkrades och ersättningsberättigades ytterst att intressen. försäkringsgivamas möjligheter att få koncession i Sverige Att i vilken form verksamheten bedrivs har historiska skäl. begränsas av från kort period under 1700-talet då s.k. partikulär försäk- Bortsett en ring, dvs. försäkring hos enskilda individer som försäkringsgivare, förekom inom sjöförsäkringsomrädet har försäkring i Sverige alltid meddelats i fasta associationsformer. När enskild försäkringsverksamhet föremål för reglering i slutet 1800-talet det därför inte blev av var aktuellt reglera verksamhet än den som bedrevs i bolagsform. att annan lagstiftningen i andra länder uppställs regel krav på att försäk- I som ringsrörelse skall drivas i bolagsform. De vanligaste bolagsformema utomlands är aktiebolagsformen och den ömsesidiga formen. Försäkringsrörelse bedrivs emellertid också i andra fonner. Bl.a. finns i form av försäkringsbörser organiserade sammanslutningar för vilka gäller en särskild lagstiftning. Den äldsta och bäst kända är Lloyds i London. Ett exempel på försäkringsbörs är the Illinois Insurance Exchange annat en i Chicago. Försäkring meddelas hos Lloyds enskilda individer, som är av organiserade i syndikat, och hos the Illinois Insurance Exchange av syndikat utgörs juridiska huvudsakligen allmänna som av personer, aktiebolag. Försäkringsgivama står inte i direkt kontakt med kunderna försäkringsaffárema förvärvas huvudsakligen genom särskilt utan godkända försäkringsmäklare. ifrågavarande försäkringssammanslutningar eller försäkringsslag av kan med hänsyn till sin uppbyggnad och formerna för rörelsens börser bedrivande inte jämställas med ett försäkringsföretag. Möjlighet saknas bevilja sådana sammanslutningar koncession i Sverige enligt därför att lagen utländska försäkringsföretag har som utgångspunkt att om som försäkringsgivaren är företag. heller är det möjligt att etablera en ett svensk försäkringsbörs enligt försäkringsrörelselagen, eftersom konces-

SOU 19925 Sammanfattning

sion inte kan beviljas fysiska eller andra juridiska personer än personer försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. När det gäller Lloyds förhindras sammanslutningens möjligheter att driva försäkringsrörelse inom för den gällande svenska ramen nu försäkringsrörelselagstiftningen också av andra skäl. Enligt den lagstiftning reglerar Lloyds verksamhet, Lloyds Act 1982, får en som försäkringsgivare hos Lloyds i princip endast acceptera försäkringsafñr hos Lloyds i London efter förmedling försäkringsmäklare som är av en ansluten till sammanslutningen Lloyds-broker. Försäkring måste utfärdas hos Lloyds i London. Detta innebär att försäkringsgivama hos Lloyds inte kan bedriva försäkringsverksamhet här i landet genom dotterbolag, agentur eller filial. Begreppet försäkringssarrunanslutning kan ha högst varierande innebörd. Utredningen har begränsat sin behandling av etableringsfrâgan för utländska försäkringssammanslutningar till sådana sammanslutningar grund sin uppbyggnad och verksamhetsforrn saknar möjlighet som av att etablera verksamhet här i landet inom för den nu gällande ramen ñrsåkringslagstiftningen. Hit hör de typer av försäkringssammanslutningar som Lloyds och the Illinois Insurance Exchange representerar. Utomlands, närmast i Holland och England, finns också försäkringssammanslutningar som försäkringsbolag bildat i syfte att i fasta former bedriva koassuransverksamhet såsom Verenigde Nerlandsee Beurssen VNAB i Rotterdam och the Institute of London Underwriters ILU i London. försäkringssammanslutningar har utredningen Dessa typer av inte närmare behandlat, eftersom de har möjlighet att etablera verksamhet häri landet att försäkringsgivama inom sammanslutningama, dvs. genom försäkringsbolagen, ansöker om svensk koncession. Under 1980-talet fanns ett stort intresse över hela världen att bilda försåkringsbörser den typ the Illinois Insurance Exchange av som representerar. I USA etablerades förutom Illinois Insurance Exchange försäkringsbörs i New York, New York Insurance Exchange, med en inriktning på återförsäkring och en försäkringsbörs i Miami, the Insurance Exchange of Americas, med inriktning såväl direkt som återförsäkring. I Australien etablerades the Australian International Exchange i Perth. Vidare fanns i Kanada och Singapore långt framskridna planer på att etablera försäkringsbörser. Utvecklingen för börserna har varit mycket negativ. I USA lade börserna i New York och Miami ned verksamheten efter några år. Även börsen i Australien upphörde med verksamheten efter en kort tid. En

SOU 1992 12 Sammanfattning

till verksamheten vid börserna upphörde var att en del grundorsak att solvensproblem. Det finns flera förklaringar till denna syndikat fick förklaring är att börserna startade verksamheten i en bad utveckling. En dvs. då det överskottskapacitet marknaden. Syndikaten cycle, var för låga premier grund konkurrenssituationen. tvingades acceptera av del håll har hävdats att börserna skulle ha misslyckats även om Från en verksamheten vid tidpunkt. En börs skulle ha de startat en gynnsammare med självreglering byggde ett bristfälligt haft ett system som medförde tillsynen över verksamheten, som ankom V regelsystem. Detta att inte fungerade. Den bristfälliga tillsynen skulle på ledningen för börsen, grundorsaken till några syndikat utan åtgärd eller ens ha varit att påpekande kunde fortsätta verksamheten ända tills dess insolvens var ett

skulle det ha förekommit betydande brister i centrala faktum. Vidare administrativa funktioner. De enskilda syndikaten fick ta över många av .

Därmed försvann ett börskonceptets fördelar, dvs. dessa funktioner. av

låga administrativa kostnader. planerade börserna i Kanada och Singapore startade aldrig någon De allmänt kan sägas att det intresse fanns under verksamhet. Rent som etablering försäkringsbörser ha klingat av. V . 1980-talet för av synes verksamma försåkringsbörser, där försäkring meddelas av De enda nu eller andra juridiska än försäkringsbolag, är fysiska personer personer och the Illinois Insurance Exchange. När det gäller the Illinois Lloyds Exchange är verksamhetsområdet begränsat till ett antal Insurance Såvitt utredningen kan bedöma torde i vart fall inte för delstater i USA. intresse föreligga hos den amerikanska börsen för en närvarande något Sverige. En öppning för utländska försäkringssammanslutetablering i in på den svenska marknaden torde därför i praktiken ningar att komma

endast beröra Lloyds. har lagt fram förslag öppnar möjlighet för Lloyds Utredningen ett som verksamhet i Sverige. Förslaget omfattar dock inte enbart att etablera lösning har valts generellt tar sikte på försäkrings- Lloyds utan en som där försäkring meddelas fysiska personer eller sammanslutningar, av andra juridiska än försäkringsbolag. personer gäller frågan förutsättningar skall skapas för att svenska Når det om försäkringssammanslutningar Lloyds modell skall kunna bildas har av utredningen framgått haft att ta ställning till denna fråga mot som mycket negativa internationella erfarenheter området bakgrund av år. De utländska erfarenheterna visar bl.a. att en grundunder senare förutsättning för börsetablering skall bli framgångsrik är att det att en

SOU 19925 Sammanfattning

finns ett behov av och intresse för börs. Efter kontakter med bl.a. en Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund och Svenska försäkringsmäklares förening har utredningen kunnat konstatera att något nämnvärt intresse för närvarande inte finns för en börsetablering i Sverige. Utredningen har därför inte lagt fram något förslag i denna del. I stället har utredningen valt att framföra vissa allmänna synpunkter som haft betydelse vid börsetablering utomlands och det kan finnas skål som att beakta, om en svensk börsetablering skulle komma att aktualiseras. Vid utfommingen av förslaget till reglering utländska försäkringsav sammanslutningar har utredningen med hänsyn till den pågående anpassningen i Sverige till EG-förhållanden haft att beakta att Ll0yds, som har sitt säte inom EG, omfattas av EGs försäkringsdirektiv. När direktiven för utredningen beslutades i juni 1990 uppställdes fortfarande krav koncession, etablering och tillsyn i enlighet med lagstiftningen i det medlemsland där försåkringsverksamheten skulle bedrivas. Frågan om ett svenskt medlemskap i EG var inte aktuell och många problem i EES-förhandlingama återstod att lösa innan ett avtal skulle kunna ingås. Dessa förhållanden har under det senaste året förändrats och därmed har också förutsättningarna för utredningsuppdraget ändrats. Den 1 juli 1990 infördes i enlighet med det andra skadeförsäkringsdirektivet delvis fri tjänstehandel på skadeförsålcringsområdet inom EG. Tjänstehandeln innebär att försäkringsgivare med säte inom EG har rätt att på basis av den koncession beviljats i försäkringsgivarens - som hemland bedriva försäkringsverksamhet inom hela EG-omrâdet utan krav på etablering. Tjänstehandeln är huvudsakligen begränsad till försäkring av s.k. stora risker. Härmed avses bl.a. sjö- och transportför-

säkring samt egendoms- och ansvarsförsäkring tecknas företag

som av som uppfyller vissa villkor avseende omsättning, balansomslutning och antal anställda. Tillsynen över tjänstehandeln utövas enligt principen om

hemlandskontroll. Denna princip innebär att den huvudsakliga tillsynen

över försäkringsgivamas verksamhet den bedrivs inom EG- - oavsett var området utövas av myndigheterna i försäkringsgivarens hemland. - Under det senaste året har EG-kommissionen lagt fram ett förslag till ett tredje skadeförsäkringsdirektiv. Direktivet innehåller regler den om harmonisering av försäkringsrörelselagstiftningen hos medlemsländerna som är erforderlig för att principerna one single licence och om hemlandskontroll skall kunna införas på hela skadeförsäkringsområdet. Målsättningen är att direktivet skall antas i början 1992. av

14 Sammanfattning SOU 1992

Den 1 juli 1991 ansökte Sverige medlemskap i EG. I oktober 1991 om träffades överenskommelse ett EES-avtal, skall träda i kraft den om som 1 januari 1993. Målet med EES-avtalet är att skapa ett europeiskt samarbetsområde människor och kapital skall kunna där varor, tjänster, röra sig fritt inom hela EG-EFTA-området. Basen för EES-avtalet är EGs regelverk. På försäkringsområdet omfattar avtalet de försäkringsdirektiv har antagits inom EG. Detta innebär att avtalet bl.a. som innefattar det andra skadeförsäkringsdirektivets regler om one single licence och hemlandskontroll när det gäller försäkring av stora risker. De förändrade förutsättningarna för utredningsuppdragets fullgörande till följd utvecklingen inom EG under den senaste tiden och det av förhållandet att överenskommelsen ett EES-avtal har ingåtts har om föranlett utredningen att kontakta företrädare för Finansdepartementet för att få klarhet i hur etableringsfrågan för utländska försäkringssammanslutningar bör behandlas. Med hänsyn till vad därvid framkom har som utredningen beslutat att lägga fram ett förslag bygger på koncession. som Förslaget öppnar således inte möjlighet till fri tjänstehandel. Ett ställningstagande till frågan tjänstehandel i Sverige kan inte enbart om begränsas till försäkringssammanslutningar utan måste också omfatta andra försäkringsgivare. Det ligger inte inom ramen för utredningens uppdrag att ta ställning till denna övergripande fråga. Ett förslag öppnar möjlighet för utländska försäkringssammanslutsom koncession i Sverige ligger helt i linje med de synpunkter ningar att företrädare för Lloyds framfört till utredningen. Det kan här som Lloyds i flera EG-länder parallellt med tjänstehandel i fråga nämnas att risker bedriver försäkringsrörelse som koncessionerad försäkom stora ringsgivare. En öppning för Lloyds att i Sverige kunna etablera sig som koncessionerad försäkringsgivare kan ett komplement eller ett .en ses som alternativ till framtida möjligheter att här i landet bedriva tjänstehandel. Som tidigare framhållits saknar Lloyds möjlighet att här i landet bedriva verksamhet dotterbolag, filial eller agentur. Försäkring genom måste meddelas och utfärdas hos Lloyds i London. I de europeiska länder utanför Storbritannien där Lloyds bedriver försåkringsrörelse som koncessionerad försäkringsgivare har etableringsfrâgan lösts enligt den , s.k. generalrepresentantmodellen. Denna modell innebär att försäkringsgivama hos Lloyds har befullmäktigat ett ombud med behörighet att företräda dem i alla rättsförhållanden föranleds av deras försäkringssom verksamhet Generalrepresentanten sköter inte den direkta i resp. land. försäkringsverksamheten utan hans uppdrag är begränsat till att företräda

SOU 19925 Sammanfattning

försäkringsgivama hos Lloyds inför domstolar, myndigheter och i förhållande till tredje man i alla förhållanden som är att hänföra till försäkringsrörelsen i landet i fråga. Generalrepresentanten ansvarar också för att Lloyds iakttar de regler som gäller för försäkringsrörelse i det land där försåkringsgivama hos Lloyds har etablerat verksamhet. Vidare är generalrepresentanten skyldig att lämna de upplysningar om Lloyds verksamhet som myndigheterna i landet begär. För anskaffning av försäkringar anlitas andra än generalpersoner representanten. Ofta är det lokala försäkringsmäklare som kanaliserar affärerna via Lloyds brokers till försäkringsgivama hos Lloyds som meddelar försäkring. För att generalrepresentanten skall kunna fullgöra sitt uppdrag ansvarig för verksamheten tillställs representanten som uppgifter om de affärer som placeras hos Lloyds antingen direkt från Lloyds eller av de personer som kanaliserar affärerna. Enligt vad utredningen inhämtat har myndigheterna i de länder där Lloyds bedriver verksamhet enligt generalrepresentantmodellen goda eller i vart fall inte negativa erfarenheter av systemet. Utredningen föreslår mot denna bakgrund en lösning etableringsfrågan för av utländska försäkringssamrnanslutningar i enlighet med generalrepresentantmodellen. Vid utformningen förslaget till reglering utländska försäkringsav av sammanslutningar har utredningen beaktat följande omständigheter. I lagen om försäkringsmäklare uppställs ett villkor för att bli som registrerad som försäkringsmäklare att mäklaren är oberoende av försåkringsgivarintressen. Detta innebär bl.a. svenskregistrerad att en försäkringsmäklare inte kan uppdragstagare utländsk försäkvara en ringssammanslutning. Således kan utländsk försäkringssammanslutning en inte anlita svenska försäkringsmäklare för anskaffning av försäkringar på den svenska marknaden utan andra medhjälpare måste anlitas för detta uppdrag- Svenskregistrerade försäkringsmäklare har däremot möjlighet att på eget initiativ placera försäkringar hos utländska försäkringssammanslutningar. Denna möjlighet finns redan i dag, eftersom lagstiftningen inte uppställer något hinder mot att försäkringsmäklare placerar försäkringar hos försäkringsgivare som saknar svensk koncession. Svenska privatpersoner och svenska företag har enligt sedan lång en tid tillbaka utbildad praxis i Sverige också möjlighet med undantag att av trafikförsäkring upphandla försäkring på eget initiativ utomlands oavsett om försäkringsgivaren har svensk koncession eller ej.

16 Sammanfattning SOU 1992

Utländska försäkringssammanslutningar har alltså redan i dag möjlighet att på initiativ svenskregistrerade försäkringsmäklare och försäkringsav sökande i Sverige förvärva försäkringsaffärer avseende risker belägna här i landet. Någon anledning att begränsa eller reglera dessa möjligheter till förvärv svenska försäkringsaffärer finns inte. Tvärtom är det helt i av linje med utvecklingen inom EG att fritt medge teckning av försäkringar i dessa fall. Av denna anledning omfattar förslaget inte försäkringsaffärer upphandlas hos utländsk försäkringssammanslutning initiativ i

Vid utformningen av förslaget har utredningen eftersträvat att sammanslutningamas verksamhet i Sverige kommer att så långt möjligt bedrivas på lika villkor motsvarande verksamhet hos andra här i som landet koncessionerade utländska försäkringsgivare. Utredningen har för att uppnå likartade verksamhetsbetingelser - övervägt lösning koncessionsfrågan för utländska försäkringsen av sammanslutningar inom för lagen utländska försäkringsföreramen om tag. Emellertid har utredningen kommit till det resultatet att de avvikelser och tillägg i lagen utländska försäkringsföretag som krävs för att om lagen skall kunna tillämpas på försäkringssammanslutningar, medför att regelsystemet blir alltför oöverskådligt. Utredningen har därför valt att lägga fram ett förslag till särskild lag för utländska försäkringsen sammanslutningar. Den lag föreslås är specialförfattning som innehåller så som en fullständiga bestämmelser möjligt inledande, bedrivande och som om avslutande verksamhet i Sverige. Lagförslaget har så långt möjligt av utformats efter mönster lagen utländska försäkringsföretag. Därvid av om har beaktats de ändringar i den lagen anpassning till EGs första som en skadeförsäkringsdirektiv torde föranleda. Veterligen har s.k. lång livförsäkring aldrig meddelats vid någon försäkringsbörs. Detta har främst samband med att försäkringsgivama vid börserna är organiserade i syndikat ofta utgör tidsbegränsad form som en för samverkan. Hos Lloyds varierar sammansättningen av syndikaten från år till år. Att under sådana förhållanden meddela livförsäkring som omspärmer långa tidsperioder är inte praktiskt möjligt. Av denna anledning har utredningen inte öppnat möjlighet för utländska försäkringssammanslutningar att bedriva livförsäkringsrörelse på den svenska marknaden. Vidare skall lagförslaget inte tillämpas på återförsäkringsrörelse. Enligt utredningens uppfattning bör utländska försäkrings sammanslutningar i likhet med utländska försäkringsföretag ha rätt att

SOU 19925 Sammanfattning 17

bedriva mottagen återförsäkring här i landet utan krav koncession. lagförslaget gäller således direktförsäkringsverksamhet i Sverige på skadeförsäkringsområdet. Rätten till etablering av försäkringsverksamhet enligt förslaget försäkringsgivama i försäkringssammanslutning. avser en I överensstämmelse med vad föreskrivs i fråga Lloyds i det som om första skadeförsäkringsdirektivet etableringsrätten endast försäkavser ringsgivama En enskild försäkringsgivare i en sammanslutsom grupp. ning kan således enligt förslaget inte etablera verksamhet här i landet. Emellertid skall ansökan koncession göras av styrelsen eller om ledningen för försäkringssammanslutning som har det övergripande en ansvaret för verksamheten inom sammanslutningen. Förslaget i denna del syftar till att säkerställa att den planerade verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med dels sammanslutningamas regler för försäkringsverksamhet dels bestämmelserna i lagförslaget. I lagförslaget räknas de handlingar skall fogas till en upp som koncessionsansökan. Handlingarna motsvarar dem som enligt det första skadeförsäkringsdirektivet skall fogas till en ansökan om koncession vid etablering av en agentur eller filial inom EG-området. Enligt lagförslaget skall försäkringsgivarna i försäkringssammanslutningen i sin verksamhet i Sverige företrädas av en generalrepresentant. Generalrepresentanten för försäkringsgivarnas verksamhet i ansvarar Sverige och representerar försäkringsgivama i alla råttsförhållanden som föranleds av deras försäkringsverksamhet här i landet. Generalrepresentanten skall därför enligt förslaget ha behörighet att på försäkringsgivarvägnar tala och inför svenska domstolar och myndigheter. nas svara Generalrepresentantens behörighet är enligt förslaget lagstadgad. Försäkringsgivarna har således inte rått att begränsa den.

Enligt förslaget har försäkringsgivama i en försäkringssammanslutning

inte rätt att direkt från sammanslutningens hemland anskaffa försäkringar den svenska marknaden. Endast ombud och andra medhjälpare som är införda särskild förteckning föreslås få förmedla försäkringar för i en utländsk försäkringssammanslutning. Syftet med denna begränsning en är att en tillfredställande kontroll över vad som är hänförligt till försäkringsrörelsen i Sverige. All försäkringsaffär som förvårvas genom de personer som är införda i förteckningen, vilken skall föras av generalrepresentanten, är enligt förslaget hänförlig till försäkringsrörelsen i Sverige. Att försäkringsrörelsen i Sverige klart kan avgränsas från den försäkringsrörelse som i övrigt drivs inom sammanslutningen är av central betydelse för bestämmandet lagförslagets tillämpningsområdet av

18 Sammanfattning SOU 19921

och för tillämpningen av en rad bestämmelser i förslaget. I lagförslaget har i enlighet med det första skadeñrsäkringsdirektivet tagits in föreskrifter om att försäkringsgivama till täckning av försäkringsåtaganden i Sverige skall avsätta tekniska reserver. Tillgångar motsvarande de tekniska reservema skall finnas i Sverige. Däremot uppställs inte depositionskrav. Med hänsyn till det redovisningssystem som tillämpas inom försäkringssammanslutningar föreslås att beräkning av de tekniska reservema skall grundas på en schablonmetod. Tillsynen över försäkringssammanslutningamas verksamhet i Sverige skall utövas av Finansinspektionen. I lagförslaget finns bestämmelser om sanktionsmedel som inspektionen kan använda om bestämmelserna i lagförslaget inte följs. Det föreslås att beslut om sanktion skall kunna riktas mot generalrepresentanten som enligt förslaget har ett lagstadgat ansvar för försäkringsgivamas verksamhet här i landet. Förslaget förutsätter ett nära samarbete vid utövandet av tillsynen med ledningen för försäkringssammanslutningen och myndigheterna i sammanslutningens hemland. Genom lagförslaget öppnas vidare möjlighet för försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning att i likhet med utländska försäkringsföretag marknadsföra försäkringar avseende risker i Sverige utan krav på koncession under förutsättning att vissa villkor år uppfyllda. En förutsättning är att det sker genom ett försäkringsbolag som har koncession i Sverige och att försäkringsgivaren har ett samarbetsavtal med detta bolag. Vidare krävs att Finansinspektionen lämnar medgivande till marknadsföringen. Det första skadeförsäkringsdirektivet innehåller särskilda regler för försäkringsgivare med säte utanför EG-området. Om en etablering av en utländsk försäkringssammanslutning med säte utanför EG-området såsom the Illinois Insurance Exchange skulle aktualiseras, torde de föreslagna bestämmelserna inte i sin helhet kunna tillämpas på en sådan sammanslutning. Av denna anledning innehåller lagförslaget en dispensbestämmelse enligt vilken sådana avvikelser kan medges från de föreslagna bestämmelserna som föranleds av hänsyn till Sveriges internationella åtaganden. A

SOU 19925

Summary

The investigations terms of reference were to study the possibility of giving Lloyds, the London-based insurance exchange, and other insurance associations a concession to operate in Sweden or allowing them to establish themselves in Sweden in some other way. The investigation was also instructed to consider the feasibility of establishing a Swedish insurance exchange similar to Lloyds. The basic reason for the investigation the rapid internationalization of the insurance business in recent years and the ongoing process in Sweden of adjustment to conditions in the European Community. Another reason an increasingly liberal view in Sweden in recent years with respect to new establishments in the insurance sector and the fact that Lloyds has on a number of. occasions expressed a desire to obtain a g

i concession for insurance operations in Sweden.

| In principle, there free enterprise in this country. However, various i statutory provisions lay down exceptions curtailing the freedom of

i establishment. Some provisions restrict the scope for establishment in

certain sectors by making subject to special permission. Other provisions restrict the scope for operating businesses in all the available forms. Both these types of provisions apply to the insurance sector. Insurers who wish to carry on insurance business in this country must have a special licence concession, either under the Insurance Businesses Act or the Act concerning the Right for Foreign Insurance Companies to Operate Insurance Businesses in Sweden. A condition for the granting of a concession that the business carried on in the form specified in the laws relating to this area. The Insurance Businesses Act limits insurance operations to two types of companies limited liability insurance companies and mutual insurance companies. A foreign insurance company wishing to operate in Sweden can do so in one of two forms. Either can establish a subsidiary in the form of a limited liability insurance company. Or can operate in this country through a general agent under the Foreign Insurance Companies Act. A general agent an administrator who sells insurance and handels

20 Summary SOU 1992

claim adjustments behalf of the foreign insurance company. From the on legal point of view the insurance business in Sweden operated by the

insurance company. Both Swedish and non-Swedish insurance companies must obtain a concession for insurance business. The ultimate purpose of the concession system, which integral part of the system of public an supervision of the insurance sector, to safeguard the interests of the policyholders and of those entitled to compensation. i The fact that the granting of concession in Sweden depends on the a form in which the business operated due to historical reasons. Apart from short period in the 18th century, when marine insurance could be a contracted in the form of particular insurance, insurance in Sweden has always been transacted by well-defined corporate entities. Therefore when, at the end of the 19th century, a regulatory framework has .. established for the insurance sector, there was no cause to regulate

operations other than those undertaken in company fonn. requirement that insurance . In other countries usually a statutory business be carried in form. The commonest types of on company in other countries limited liability companies and mutual company are insurance companies. However, insurance business also carried on in other fomis, for example by associations, which governed by special are legislation, operating within the framework of insurance exchange. an The oldest and best-known of these Lloyds of London. Another example the Illinois Insurance Exchange in Chicago. At Lloyds insurance transacted private individuals organized in sydicates, and the Illinois Insurance Exchange by syndicates consisting on primarily public limited companies. The insurance of legal persons, underwriters do not have direct contact with the customers; the risks any generally acquired authorized insurance brokers. are In view of their structure and operating procedures such insurance associations exchanges differ in certain respects from insurance or companies. There therefore be question of granting such can no associations concession in Sweden under the Foreign Insurance a Companies Act, since under this Act the insurer must be a company. Nor Swedish insurance exchange be established under the provisions of can a the Insurance Business Act, since concessions carmot be granted to natural legal persons other than limited liability insurance persons or companies and mutual insurance companies.

SOU 19925 Summary 21

As regards Lloyds, its for Operating Sweden within the scope framework of the existing Swedish insurance legislation also limited for other reasons. Under the Act goveming Lloyds activites, i.e. the Lloyds Act of 1982, Lloyds underwriters are principle only permitted to accept insurance business at Lloyds in London through an authorized Lloyds broker. Insurance policies must be issued in London. Consequently, Lloyds underwrites cannot operate in Sweden through subsidiaries, agencies or branches. There are many different kinds of insurance associations. The investigation has limited its study of the possibility of foreign insurance associations establishing themselves in Sweden to associations which, due to their structure and legal status, cannot operate this country under the present insurance legislation. Both Lloyds and the Illinois Insurance Exchange belong to this category. In the UK and the Netherlands there are also insurance associations formed by insurance companies for the transaction of coinsurance business, eg. Verenigde Nerlanse Beurssen VNAB in Rotterdam and the Institute of London Underwriters ILU in London. This type of insurance association has not been studied in any detail by the investigation, since such associations can operate in this country the insurers, i.e. the insurance companies, apply for a Swedish concession. During the 19805 there was considerable interest in many parts of the world in setting up insurance exchange on the lines of the Illinois Insurance Exchange. Two new exchanges of this type were established in the USA the New York Insurance Exchange, which specialized in reinsurance, and the Insurance Exchange of America in Miami, which transacted both direct insurance and reinsurance business. In addition, the Australian International Exchange established in Perth and there was were advanced plans to set up exchanges in Canada and Singapore. In the event the results were very disappointing. The New York and Miami exhanges closed after few years, did the Perth exchange. One a as of the main reasons for this was that a number of syndicates experienced solvency problems. There are several explanations of these events. One that the exchanges started operations in a bad cycle, i.e. at a time when there was overcapacity in the market. To be competitive, the syndicates were compelled to accept premiums that were too low. has been suggested in some quarters that the exchanges would have failed even they had commenced their operations at a more auspicious moment. has been said that one of the exchanges the system of

22 Summary SOU 1992.

internal regulation based inadequate framework of rules. As was on an result, supervision of its activities, which the task of the supera was visory board, inadequate. Another was a lack of efficiency was reason central administrative functions, which made necessary for the individual syndicates to of these functions. This eliminated assume many of the advantages of the exchange concept, i.e. low administrative one costs. The Canada and Singapore exchanges materialized. Generally never speaking, in fact, the enthusiasm of the 1980s for establishing insurance exchanges appears to have cooled. The only insurance exchanges still in operation, where insurance transacted natural legal other than insurance persons or persons companies, Lloyds and the Illinois Insurance Exchange. As regards are the Illinois Insurance Exchange, its activities restricted to a small are number of states in the USA. As far be ascertained, this exchange as can does to be interested in establishing operations in Sweden. In not seem fact, therefore, the only insurance association that might consider establishment in Sweden Lloyds. The investigation has presented proposal that would make possible a 3 for Lloyds to operate in Sweden. The proposal not confined to Lloyds, however. The chosen solution to all insurance associaopen tions in which insurance transacted natural persons or legal persons other than insurance companies. As regards the for the creation of Swedish insurance associations scope similar to Lloyds, the investigation has, as will be clear from the above remarks, had to take into account the extremely discouraging international experience in this in the last few years. On lesson that may area be drawn from this experience that essential condition for the an of insurance exchange that established in response to success a existing needs and interests. Following consultations with the Federation of Swedish Industries, the Federation of Swedish Insurance Companies and the Association of Swedish Insurance Brokers, the investigation has concluded that there little interest in establishing an insurance exchange in Sweden at present. For this proposals have been presented reason no in this respect. Instead, the investigation has elected to make some general observations relating to the establishment of exchanges other countries which be relevant, should the question of establishing an may exchange in Sweden be raised later date. at a

SOU 19925 Summary 23

In formulating proposals concerning regime for foreign Swedish a insurance associations the investigations has in view of Swedens ongoing adjustment to conditions in the European Community taken into account the fact that Lloyds, which Community entity, a subject to the ECs directives insurance. When the investigations on terms of reference were adopted in June, 1990, concessions, establishment and supervision were still subject to the legislation in the member state where the insurance business was to be carried on. There was as yet no question of Sweden applying for membership of the Community and there were still problems to be solved in the negotiations being many conducted with a view to conclusion of EEA Agreement. The changes an that have taken place the last year have therefore altered the situation on which the investigations terms of reference based. were On July 1990 a partially free movement of services in the Community insurance sector established under the second EEC was Directive Non-Life Insurance. Consequently, insurers established on within the Community have the right, the basis of the concession on granted to them in their home country, to operate throughout the territory of the EC without being required to establish themselves in the individual member states. This freee movement of services basically limited to large risks, i.e. marine and transport insurance and property and liability insurance contracted companies that meet certain conditions

i in terms of turnover, balance sheet total and number of employees.

Supervision of these services exercised the principle of home on country control. According to this principle, supervision of insurers an activities mainly exercised regardless of where in the EC these activities are carried the authorities in the insurers home on country. In 1991 the EC Commission presented a draft of a third Directive on Non-Life Insurance. This Directive contains rules for the harmonization of insurance legislation in the member states that for are necessary implementation of the principles of one single licence and supervision of insurers by the home country in the non-life insurance sector as a whole. The Directive expected to be adopted at the beginning of 1992. On July 1991 Sweden applied for membership of the European Communities. In October, 1991 agreement reached EEA was on an Agreement, which to enter into force January 1993. The on purpose of the EEA Agreement to create a European Economic Area embracing the EC and EFTA states and providing for the free movement of

24 Summary SOU 1992

services and captial. The EEA Agreement based goods, persons, on Community legislation. As regards insurance, the Agreement inthe directives adopted by the EC, including the rules relating corporates one single licence and, far large risks are concerned, to as as supervision of insurers by the home country. The change in the of the investigation as a result of recent scope developments in the EC and the understanding that has been reached on EEA Agreement made to ask representatives of the an necessary Ministry of Finance to clarify the terms of reference with respect to the question of the establishment of foreign insurance associations in Sweden. On the basis of these discussions the investigation decided to present proposal based on concessions. a This proposal does not provide for the possibility of free insurance services. This issue cannot be limited in Sweden to insurance associations, also extend to other insurers. Such far-reaching decision must a lies beyond the scope of the present investigation. A proposal enabling foreign insurance associations to obtain concessions in Sweden would be in line with the ideas presented to the investigation by representatives of Lloyds. be mentioned in this may that, parallel with trading in large risks, Lloyds carries on context insurance business under concessions in several EC member states. If Lloyds given the opportunity to operate in Sweden under a were concession, this might be regarded complement or an alternative to as a free insurance services in the future. As has already been mentioned, Lloyds cannot operate in Sweden through branch office since insurance policies must be a or agency, written by Lloyds in London. In the European countries outside the UK where Lloyds operates under concession the question of establishment a has been solved by the appointment of general representative. In other a words, Lloyds insurance underwriters authorize an agent to represent them in all of law arising out of their insurance business in the matters country in question. The general representative does not transact insurance business himself, but represents Lloyds underwriters in courts of law and in relation to the authorities and third parties in all matters relating the insurance operations in the country concemed. The general to representative also responsible for ensuring that Lloyds observes the rules relating to the insurance market in the country where Lloyds underwriters have established themselves. Moreover, the general representative required to submit such information conceming Lloyds

SOU 19925 Summary

business as requested by the national authorities. Insurance business not acquired by the general representative, but normally by local insurance brokers, who channel business through Lloyds brokers to Lloyds underwriters, who issue the actual policies. To enable the general representative to perform his duties as the person responsible for insurance operations he informed of the business placed with Lloyds either directly Lloyds the brokers concerned. or According to information received from the authorities concerned in the countries where Lloyds operates through general representative, a their experience of the system generally favourable and at all events not adverse. Consequently, the investigation proposes that foreign insurance associations be enabled to establish themselves through general representatives on these lines. In preparing its proposal in this respect the investigation has taken the following circumstances into account. Under the Insurance Brokers Act a condition for registration that the broker independent of interest in insurer. In other words, any an insurance broker registred in Sweden cannot accept orders from a non- Swedish insurance association. Foreign insurance associations will therefore have to acquire business in the Swedich insurance market other means than through Swedish insurance brokers. However, there nothing to prevent insurance brokers registred in Sweden placing insurance business with foreign insurance associations on their own initiative. This already permitted, since the relevant legislation does not constitute obstacle to insurers in Sweden placing any

business with insurers who do not have a Swedish concession. Swedish

individuals and companies also have for been allowed many years to contract insurance with the exception of motor thirdgparty insurance - abroad their initiative, regardless of whether the insurer on own concerned has a Swedish concession not. or There no reason to limit control this of Swedish insurance or source business. On the contrary, quite consistent with developments in the EC to allow insurance to be contracted without restrictions in such any cases. In preparing its proposals the investigation has attempted that to ensure the operations of insurance associations Sweden will, far as as possible, be subject to the same conditions as the insurance operations of other non-Swedish insurers with concessions in Sweden. In order to achieve similar conditions for these different types of

26 Summary SOU 1992

operations the investigation has considered the alternative of letting the question of concessions for foreign insurance associations be governed by the Foreign Insurance Companies Act. However, the conclusion was drawn that the derogations from and additions to the Act that would be necessary to make applicable to insurance associations would make the framework of rules too confused. The investigation therefore proposes the enactment of separate legislation to cover non-Swedish insurance associations. The proposal envisages special statutory instrument containing a comprehensive provisions the establishment, operation and liquidation on of insurance business in Sweden. As far as possible, the draft Act follows the structure of the Foreign Insurance Companies Act, account being taken of the amendments that will have to made to that Act with view to harmonization with the first EEC Directive on Non—Life a Insurance. As far as known, no insurance exchange has ever issued long-term life insurance. This mainly due to the tact that the underwriters operate through syndicates, which usually represent short-terrn form of a collaboration. At Lloyds the composition of the syndicates varies from to the next. thus not feasible for syndicates to offer life one year insurance extending over long periods of time. Consequently, the investigation has not proposed that foreign insurance associations be permitted to issue life insurance policies on the Swedish market. Nor does the proposal embrace reinsurance. In the investigations view, foreign insurance association, like foreign insurance companies, should be allowed to accept reinsurance in this country without a concession. The draft Act thus relates to direct non-life insurance business in Sweden. The proposal covers the establishment of business activities carried on by underwriters belonging to an insurance association. In conformity with the provisions of the first EEC Directive on Non—Life Insurance the right of establishment will only apply to underwriters as a Thus individual underwriter belonging to an association will group. an not be authorized to establish such activitiesrin thiscountry.- Applications for concessions will be made by the supervisory or administrative boards of insurance associations. The purpose of the proposal in this respect to that the proposed activities are carried on in accordance with ensure the associations insurance rules and with the provisions of the Act. The draft lists the documents that must be submitted together with an application for concession. These documents are the same as those a

SOU l9925 Summary

required under the first EEC Directive Non-Life Insurance for applion cations for concessions for the establishment of branch an agency or within the territory of the EC.

The draft requires that the underwriters belonging association be to an represented Sweden general representative. The general a representative to be responsible for the underwriters‘ activities in Sweden and represent them in all matter of law arising out of their insurance business in this country.

According to the proposal, therefore, the general representative will be authorized to represent the underwriters in relation to Swedish of courts law and authorities. The general representatives would be fixed powers by law, that insurers would not have the right limit them in so to any way. The proposal excludes the possibility of underwriters insurance an association acquiring insurance on the Swedish market directly from their

home countries. Only agents and other associates recorded special on a list would be allowed to acquire insurance business behalf on on a foreign insurance association. The of this limitation to purpose ensure satisfactory control of the part of the business that relates to Sweden. All insurance business acquired through the registered the list persons on maintained by the general representative would pertain the Swedish to insurance business. The possibility of keeping the Swedish business

separate from the associations other business operations of crucial importance to defining the of the Act and to the application of scope several of its provisions. In conformity with the first EEC Directive Non-Life Insurance the on draft includes provisions concerning the allocation of technical reserves to cover the insurers‘ commitments Sweden. Insurers will be obliged to keep assets in Sweden equivalent. in value to the technical reserves, although they will not be required to deposit funds for this In purpose. view of the accounting system applied insurance associations a standardised method proposed for calculation of the technical reserves. Supervision of the activities of insurance associations in Sweden will be exercised the Financial Supervisory Service. The draft also

contains provisions concerning sanctions that be imposed the can Financial Supervisory Service in the event of infringements of the

provisions of the Act. proposed that the subject of sanctions in such cases should be the general representative, who will have responsibility for the insurers‘ activities in the country whole. The proposal as a

Summary SOU 19921

envisages close cooperation in the exercise of supervision between the board of the insurance association the authorities in the insurance associations home country. first EEC Directive Non-Life Insurance includes special rules The on for insuners established outside the EC, the Illinois Insurance e.g. apply for establishment in Sweden, the proposed Exchange, were to provisions would probably not be applicable in their entirety to such an association. For this the draft includes an exemption clause reason providing for derogations from the provisions of the Act where this due to Swedens international commitments. necessary

SOU 199225

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om rätt för utländska försäkringssammanslutningar att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l § Med försäkxingssammanslutning avses i denna lag en sammanslutning av fysiska personer organiserade i syndikat eller juridiska personer utgörande syndikat som utan solidarisk ansvarighet meddelar försäkring. Med försäkringsgivare avses medlemmarna i sammanslutningen.

2 § Försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning har rätt att driva skadeförsäkringsrörelse i Sverige under de villkor som följer av denna lag. Lagen tillämpas inte på återförsäkringsrörelse. Angående trañkförsäkringsrörelse meddelas vissa särskilda bestämmelser i trafikskadelagen 1975 1410. Regeringen får medge sådana avvikelser från denna lag som föranleds av Sveriges internationella åtaganden.

3 § Försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning får inte en utan koncession driva försäkringsrörelse i Sverige. För sin verksamhet i Sverige skall försäkringsgivama grunda en representation som skall stå under ledning av en generalrepresentant som regeringen har godkänt.

4 § Utan hinder av denna lag får en eller flera försäkringsgivare som tillhör en utländsk försäkringssammanslutning, under förutsättning att Finansinspektionen lämnar tillstånd därtill, i Sverige marknadsföra försäkringar avseende risker här i landet, om det sker genom förmedling av ett försäkringsbolag som har koncession i Sverige och som har samarbetsavtal med försäkringsgivaren eller försäkringsgivama. Tillstånd enligt första stycket skall lämnas om verksamheten inte bedöms oförenlig med sund utveckling av försäkringsväsendet. var en

30 F örfattrzitzgsförslag SOU 1992

Om förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger. får finansinspektionen förklara tillståndet förverkat.

5 § Försäkringsgivare i utländsk försäkringssannnanslutning får i en Sverige meddela skadeförsäkring endast försäkringsgivama meddelar om något slag sådan försäkring i sammanslutningens hemland. av

6 § Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt 3 § krävs för en planerad verksamhet. Ett förhandsbesked enligt första stycket är bindande för den myndighet har lämnat beskedet. Om regeringen har beslutat i fråga om som förhandsbesked är även Finansinspektionen bunden av detta besked.

7 § Försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning som en har fått koncession enligt denna lag får medges att driva annan rörelse än försåkringsrörelse, det finns särskilda skäl för det och försäkringsom sammanslutningens stadgar tillåter det. Medgivandet lämnas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen. Om det finns skäl får ett medgivande återkallas av den som får lämna sådant medgivande.

8 § I rättsförhållanden hänför sig till den försäkringsrörelse som som försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning driver i en Sverige skall svensk lag tillämpas. Tillsynen över försäkringsgivamas verksamhet utövas i Sverige av finansinspektionen.

Koncession

9 § Ansökan koncession görs styrelsen för en utländsk om av försäkringssammanslutning. Ansökan skall ställas till regeringen och ges in till finansinspektionen. Till ansökan om koncession skall fogas försäkringssammanslutningens stadgar eller motsvarande handling, 2. förteckning över de ingår i ledningen för försäken personer som ringssammanslutningen och de medlemmar i sammanslutningen som meddelar försäkring, 3. ett bevis utfärdat behörig myndighet i försäkringssammanslutav ningens hemland till styrkande vilka försäkringsgrenar som får av

försäkringsgivamas verksamhet, de risker somförsälcrings-.L

omfattas av givama faktiskt försäkrar, försäkringsgivamas solvensmarginal och de ekonomiska som avses i 10 § resurser för verksamheten i Sverige verksamhetsplan, 4. en plan ansökan godkännande generalrepresentant jämte fullmakt en om av för representanten att ingå bindande rättshandlingar för försäkringsgivarna i försäkringssammanslutningen och att tala och svara inför

SOU 19925 F firfatmingsférslag

svenska domstolar och myndigheter i alla rättsförhållanden som har samband med försäkringsrörelsen i Sverige. Om ansökan avser en utvidgning av en koncession till en ny försäkringsgren eller ett nytt verksamhetsområde skall till ansökan fogas bevis om solvensmarginal enligt första stycket 3 och verksamhetsplan enligt första stycket 4. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen, kan av särskilda skäl medge avvikelse från kraven enligt första och andra styckena. 10 § Av verksamhetsplanen skall framgå de slag av risker som avses att försäkras i Sverige, 2. de allmänna och särskilda försäkringsvillkor samt premietariffer som avses att tillämpas, 3. grundprincipema för avgiven återförsäkring, 4. försäkringsgivamas solvensmarginal, 5. uppskattade kostnader för etablering försäkringsverksamhet i av Sverige samt de medel som avsatts för detta ändamål, 6. det förväntade resultatet under de tre närmaste verksamhetsåren med uppgift om uppskattade premieinkomster, skadekostnader och kostnader för administrationen i Sverige. Till verksamhetsplanen skall fogas intyg med försäkran att för varje försäkringsgivare har utfärdats ett revisorsintyg utvisar att ingångna som åtaganden har full täckning i tillgångarna. Regeringen kan av särskilda skäl bevilja undantag från kraven enligt första stycket 2. Verksamhetsplanen skall överlämnas till behöriga myndigheter i försäkringssammanslutningens hemland för yttrande.

ll § Regeringen beviljar försäkringsgivama i utländsk försäkringsen sammanslutning koncession, om villkoren för etablering enligt denna lag är uppfyllda och det kan antas att den planerade försäkringsrörelsen kommer att drivas i enlighet med denna lag. I samband därmed godkänner regeringen generalrepresentanten. Koncessionen skall avse bestämda försäkringsgrenar och beviljas tills vidare eller, om det finns särskilda omständigheter, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande kalenderårets slut. Avser ansökan endast utvidgning av beviljad koncession till ny försäkringsgren eller utbyte koncession för viss föisäkringsgren mot av koncession för får Finansinspektionen besluta i ärendet i annan gren, regeringens ställe, om ärendet inte är principiell betydelse eller i av övrigt av synnerlig vikt. Om yttrande som avses i 10 § fjärde stycket inte avgetts inom tre månader efter det att de överlämnade handlingarna mottagits av behöriga myndigheter i försäkringssammanslutningens hemland, skall det anses som om ett yttrande avgetts till sammanslutningens förmån.

i

1992j

Författninggförslag sou

a

12 § Sedan koncession beviljats skall de vid ansökningen fogade enligt 9 och 10 §§ förvaras hos fmansinspektionen. handlingarna

Generalrcpmsentanten

13 § Generalrepresentanten för den verksamhet som ansvarar i utländsk försäkringssammanslutning driver enligt försäkringsgivama en skyldig rätta sig efter svenska myndigheters beslut denna lag och är att föreskrifter i alla de förhållanden hänför sig till verksamheten. och som Generalrepresentanten företräder också försäkringsgivama gentemot och vid domstolar i alla de rättsförhållanden som föranleds tredje man deras försäkringsverksamhet i Sverige. av

14 § För godtas generalrepresentant krävs att den av att som försäkringsgivama utsedda representanten har sin stadigvarande hemvist i Sverige, förtrogenhet med försäkringsverksamhet som behövs för 2. har sådan sköta uppdraget på ett tillfredsställande sätt, att 3. i övrigt är lämplig som generalrepresentant. juridisk med huvudkontor i Sverige kan vara Också en person I så fall skall den juridiska utse ett ombud generalrepresentant. personen skyldigheter ankommer på generalrepresensom svarar för att de som lag fullgörs. Ombudet skall uppfylla kraven enligt tanten enligt denna första stycket.

Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning har 15 § en generalrepresentant befullmäktiga ställföreträdare för rätt att för sin en generalrepresentantens uppgifter när denne har förhinder. Vad att sköta föreskriver generalrepresentanten skall på motsvarande sätt denna lag om tillämpas på hans ställföreträdare.

Sverige sådan generalrepresentant eller en sådant 16 § Finns inte i en för honom uppfyller kraven enligt 14 skalli ställföreträdare som Finansinspektionen interimistiskt förordna generalrepresentant för att en försäkringsgivama har befullmäktigat general-sköta sysslan tills en ny regeringen har godkänt eller tills den ordinarie representant som förhinder har upphört. Till den interimistiskt förordnade representantens skall försäkringsgivama betala ett arvode somx generalrepresentanten fmansinspektionen har godkänt.

Tekniska reserver

Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning skalll 17 § en sin försäkringsrörelse i Sverige avsätta teknisk reserv. Reservem för en skall uppgå till belopp mot den årliga premieinkomstem ett som svarar försäkringsrörelsen i Sverige eller det lägre belopp som regeringem från bestämmer med hänsyn till rörelsens art.

SOU 19925 F 6rfattning.sf¢2‘rslag

Den tekniska reserven skall täckas tillgångar i 7 kap. 9 av som anges § första stycket 1-8 och 10-12 försäkringsrörelselagen 1982713. Tillgångama får vid redovisning inte upptas till högre värde än som följer av bestämmelserna i bokföringslagen 1976125. Tillgångar som utgör täckning enligt andra stycket skall finnas i Sverige.

18 § Generalrepresentanten skall föra ett register vid varje som tidpunkt utvisar de tillgångar motsvarar de tekniska enligt som reservema 17 Om en tillgång, som antecknats i registret, har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas till täckning tekniska av reserver enligt 17 skall detta antecknas i registret. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registret enligt första stycket.

Försäkringsverksamheten

19 § Försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning som beviljats koncession enligt denna lag får förvärva försäkringsafñrer avseende risker här i landet endast genom ombud eller andra medhjälpare i Sverige som är införda i en särskild förteckning.

20 § Genemlrepresentanten är skyldig att föra sådan förteckning en som avses i 19 1 förteckningen skall för varje ombud och medhjälpare antecknas fullständigt och adress, namn 2. de försäkringar som förmedlas för den utländska försäkringssammanslutningen, varvid för varje försäkring särskilt skall de anges premier och skadeersättningar som är att hänföra till försäkringen. Införingen i förteckningen uppgifter i första stycket 2 av som anges skall ske fortlöpande och grundas på handlingar härrör från som affárshändelser. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förteckningen enligt första stycket och handlingarna enligt andra stycket. - 21 § Personer som är införda i förteckningen enligt 20 § första stycket är skyldiga att utan dröjsmål till generalrepresentanten översända handlingar i 20 § andra stycket enligt vad Finansinspektionen som avses närmare bestämmer.

22 § Försäkringsgivama i en utländsk försåkringssammanslutning skall i sin försäkringsverksamhet i Sverige iaktta god affärssed.

23 § Försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning skall en i sin marknadsföring i Sverige nämna sin associationsfonn och sammanslutningens hemland. I marknadsföringen får inte lämnas uppgift av

SOU 19925 34 F drfattningsfdrslag

försäkringsgivama beträffande hela sin verksamhet är innebörd att kontrollerad av svenska staten. skall innehålla uppgifter både de allmänna Ett försäkringsbrev om de särskilda villkoren för den försäkring försäkringsvillkoren och om

som avses i brevet. regeringens bemyndigande Finansinspektionen, Regeringen eller, efter medge undantag från uppgiftskraven enligt första särskilda skäl kan av och andra styckena.

Tillsyn

skall verka för sund utveckling av den 24 § Finansinspektionen en Försäkringsgivare i utländsk försäkringsverksamhet som bedrivs av en sammanslutning här i landet. skall, när försäkringsverksamheten i Sverige Geneialrepresentanten underrätta Finansinspektionen om det. inletts, genast

är skyldig att lämna Finansinspektionen de 25 § Generalrepresentanten föisäkringsverksamheten som inspektionen anser upplysningar om

behövliga. enligt Finansinspektionen fastställt Generalrepresentanten skall ett av redogörelse för försäkringsverksamheten i formulär årligen upprätta en skall fogas ett intyg att den tekniska Sverige. Till redogörelsen om enligt 17 Generalrepresentanten skall inom motsvarar kraven reserven Finansinspektionen bestämmer tillställa inspektionen de den tid som handlingar som avses här.

skall utan dröjsmål tillställa Finansinspek- 26 § Generalrepresentanten

tionen ändringar försäkringssammanslutningens meddelanden om av

stadgar, revisorsintyg enligt 10 § andra stycket för varje räken- 2. kopia av skapsperiod, anmärkningar Försäkringsgivare i försäkrings- 3. meddelanden om som tilldelats ledningen för sammanslutningen, sammanslutningen av ändringar i fråga representationens adress samt 4. meddelanden om om genemlrepresentantens namn och adress,. skall också lämna Finansinspektionen annan Geneialrepresentanten behövs för tillsynen över verksamheten i Sverige. information som

skall hålla registret enligt 18 förteck- 27 § Generalrepresentanten andra handlingar tillgängliga för granskning av ningen enligt 19 § och hos Finansinspektionen eller av någon annan som befattningshavare inspektionen har förordnat.

införda i förteckningen enligt 19 § är skyldiga 28 § Personer som år Finansinspektionen lämna de upplysningar om verksamatt på begäran av behöver för att fullgöra sin tillsyn enligt denna heten som inspektionen

lag.

SOU 19925 F érfattningsjfdrslag

Om en person som avses i första stycket inte lämnar de upplysningar som begärs, kan Finansinspektionen förelägga denne att inkomna med upplysningama. 29 § Finansinspektionen får meddela generalrepresentanten de erinringar som inspektionen anser behövliga i fråga den verksamhet om som försäkringsgivarna i en utländsk försäkringssammanslutning driver här i landet. Finansinspektionen skall förelägga generalrepresentanten att inom viss tid vidta åtgärder, om inspektionen finner att avvikelse skett från denna lag eller föreskrifter har meddelats som med stöd av denna lag, 2. de tillgångar som motsvarar de tekniska inte är tillräckreservema liga, 3. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsgivarnas verksamhet. Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom den bestämda tiden och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt undanröjts. skall finansinspektionen göra anmälan detta till om regeringen. Följs inte bestämmelserna om tekniska enligt 17 § får reserver finansinspektionen, efter att ha underrättat ledningen för försäkringssammanslutningen och myndigheterna i sammanslutningens hemland, förbjuda försäkringsgivama att fritt förfoga över sina tillgångar i Sverige. Om Finansinspektionen har meddelat erinran enligt första stycket eller föreläggande enligt andra stycket skall ledningen för den utländska försäkringssammanslutningen genast skriftligen underrättas det. om 30 § Regeringen får återkalla en koncession som beviljats enligt denna lag, om villkoren för etablering inte längre är uppfyllda, 2. bestämmelserna för verksamheten allvarligt åsidosätts. Innan beslut fattas om återkallelse av koncession skall samråd ske med myndigheterna i försäkringssammanslutningens hemland. det inte om anses nödvändigt att verksamheten omedelbart upphör i Sverige. Myndigheterna i föisäkringssammanslutningens hemland skall genast underrättas om beslut om återkallelse koncession. om 31 § Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna lag är tillämplig, får finansinspektionen förelägga denne att till inspektionen länma de upplysningar verksamheten behövs för att om som bedöma om lagen är tillämplig. Om finansinspektionen finner att någon här i landet förmedlar försäkringar för en utländsk försäkringssammanslutning, saknar som koncession enligt 3 § eller tillstånd enligt 4 skall inspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten.

SOU 1992 36 F örfattningsförslag

kan förena ett föreläggande enligt denna lag 32 § Finansinspektionen inspektionen förelagt vite skall den utländska försäkringsmed vite. Har sammanslutningen genast skriftligen underrättas om detta.

Försäkringsgivama i utländsk försåkringssammanslutning skall 33 § en bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de med årliga avgifter nämnare föreskrifter regeringen meddelar. som

verksamheten och överlåtelse försäkringsbestånd Avslutande av av

för utländsk försäkringssammanslutning skall ansöka 34 § Styrelsen en återkallas regeringen, försäkringsgivama i att koncessionen av om om upphöra med försäkringsrörelsen i Sverige. sammanslutningen avser att försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning att Upphör en försäkringsrörelse här i landet, företräder generalrepresentanten driva med avseende på redan meddelade försäkringar i försäkringsgivama till dess försäkringsåtagandena har fullgjorts eller enlighet med denna lag försäkringsgivama lagligen befriats från dem.

i utländsk försåkringssammanslutning kan 35 § Försäkringsgivama en finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta det försäkringsmed sig till försäkringsgivamas försäkringsrörelse i bestånd som hänför svenskt försäkringsbolag eller ett utländskt försäkrings- Sverige till ett koncession driva sådan försäkringsrörelse i Sverige. företag som har att tillstånd skall göras såväl överlåtare som övertagare. Ansökan om av skall fogas det avtal, träffats angående överlåtelse. Vid ansökningen som ansökningen gäller vidare vad i 15 kap. 3 § andra Med avseende på andra stycket försäkringsrörelselagen 1982713 stycket och 4 § föreskrivs i tillämpliga delar. skall överlåtaren fritagen från sina Bifalles ansökningen, anses grund det överlåtna försäkringsbestândet, vilka förpliktelser av i stället åvilar övertagaren. Angående underrättelse om förpliktelser överlåtelse skall bestämmelsen i 15 kap. 6 § försäkringsverkställd

rörelselagen tillämpas.

Särskilda bestämmelser

Finansinspektionen skall på försäkringssamnranslutningens 36 § och Inrikes Tidningar införa kungörelse om bekostnad i Post- en koncession har beviljats, utvidgats eller ändrats på något annat att sätt, generalrepresentant har godkänts, 2. att 3. att koncessionen har återkallats, fritt disponera tillgångar används till täckning av 4. förbud mot att som

tekniska reserver.

SOU 19925 F0Ifattning.sf6rslag 37

37 § Det enligt denna lag har kungjorts i Post- och Inrikes som Tidningar skall anses ha kommit till tredje kännedom, det inte mans om av omständigheterna framgår att han varken ägde eller bort äga vetskap om det.

38 § Har en handling som enligt denna lag skall lämnas till regeringen eller Finansinspektionen avfattats på främmande språk, skall den på begäran åtföljas av en bestyrkt svensk översättning. 39 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos regeringen genom besvär. Inspektionens beslut får verkställas utan hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat. Finansinspektionens beslut varigenom vite förelagts får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

40 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter sådana omständigheter han är skyldig att om som lämna uppgift om enligt denna lag.

SOU 19925 Färfattningsjförslag 39

2 Förslag till Lag om ändring i försäkringsrömlselagen 1982713

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Inledande bestämmelser

2 §

Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse drivs enligt andra som författningar eller utövas försäkringsanstalter inrättats som av som av staten. Särskilda bestämmelser finns Särskilda bestämmelser finns om om utländska försåkringsföretags rätt utländska föxsâkringsñretags och att driva försåkringsrörelse här i utländska försäkringssammanslutlandet. ningars rätt att driva försäkringsrörelse här i landet.

SOU 19925

l Inledning

l.l

Utredningsuppdraget

Den centrala uppgiften enligt direktiven, se bil. är att lägga fram förslag som gör det möjligt för försäkringssammanslutningen Lloyds och andra utländska försäkringssammanslutningar att koncession som försäkringsgivare i Sverige eller annat sätt etablera sig här i landet. l utredningsuppdraget ingår också att överväga om svenska försäkringssanunanslutningar av Lloyds modell skall kunna bildas. Enligt direktiven skall Lloyds uppbyggnad och sår-prägel redovisas och en översiktlig redogörelse lämnas i fråga om andra försäkringssammanslutningar av betydelse på den internationella marknaden. Vidare ingår i uppdraget att undersöka på vilket sätt Lloyds driver verksamhet i andra länder än sitt hemland. Enligt direktiven bör övervägas Lloyds bör särregleras eller om om en reglering skall avse försäkringssammanslutningar i allmänhet. De särregler som finns i EGs försäkringsdirektiv i fråga Lloyds skall om redovisas. I direktiven uttalas att utredningen är angelägen med hänsyn till den snabba utvecklingen inom försäkringsväsendet och den pågående svenska anpassningen till internationella förhållanden.

1.2 Utredningsarbetet

När det gäller kartläggningen Lloyds har utredningen besökt av sammanslutningen i London. Vid besöket hade utredningen diskussioner med bl.a. Lloyds ordförande, the chairman of Lloyds, chefen för Lloyds internationella avdelning och underwriters försäkringsgivare inom sammanslutningen. Vidare besöktes Lloyds försäkringsett par av mäklare, nämligen Sedgwick Group, är den största Lloydssom måklaren, och Berry Palmer Lyte som är specialiserad inom en särskild Verksamhetsgren. Besöket i London innefattade även ett samman-

42 Inledning SOU 1992

träffande med företrädare för Department of Trade and Industry som är tillsynsmyndighet på försäkringsomrádet. När det gäller Lloyds verksamhet utanför Storbritannien har utredningen från tillsynsmyndighetema i Frankrike, Holland, Belgien, Tyskland, Irland, Italien och Danmark skriftligen inhämtat information om och erfarenheter av Lloyds verksamhet i dessa länder. I fråga om andra utländska försäkringssanunanslutningar än Lloyds har utredningen fått information från Illinois Insurance Exchange i Chicago. Utredningen har också tillskrivit rad andra utländska försäkringsen sammanslutningar. Det visade sig dock att de har upphört med verksamheten. För att klarlägga det finns intresse för att etablera en svensk om försäkringssammanslutning efter utländsk förebild har utredningen haft kontakter med Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund och Svenska försäkringsmäklares förening. Förutsättningarna för utredningsuppdraget har sedan direktiven meddelades i juni 1990 förändrats genom den snabba utvecklingen mot inre marknad för försäkringar inom EG och genom Sveriges en förändrade inställning till ett medlemskap i EG. Under det senaste året har inom EG centrala direktiv för uppnående av en gemensam försäkringsmarknad antagits eller föreslagits. En överenskommelse om ett EESavtal har ingåtts och Sverige har ansökt om medlemskap i EG. De förändrade förhållandena har föranlett utredningen att kontakta företrädare för finansdepartementet för diskussion av arbetets inriktning.

SOU 19925

2 Bakgrund

Rätten att driva försäkringsrörelse i Sverige regleras i fråga om svenska försäkringsbolag av försäkringsrörelselagen 1982713 och beträffande utländska försäkringsbolag av lagen 1950272 om rått för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige. En grundförutsättning för att få bedriva försäkringsverksamhet här i landet är dels att rörelsen drivs i någon av de former som férsikringsrfirelselagstiftningen i i dels att koncession beviljas för verksamheten. anger Enligt försäkringsrörelselagen skall rörelsen drivas av försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag. Ett försäkringsaktiebolag är till å sin rättsliga natur likställt med ett allmänt aktiebolag. De ömsesidiga

I försäkringsbolagen ägs av försäkringstagarna. När det gäller direkta

2 Sakförsäkringar är försäkringstagarna ömsesidigt ansvariga för bolagets förpliktelser. Ansvarigheten är emellertid ofta begränsad. Enligt lagen om utländska försäkringsföretag skall det utländska företaget driva rörelsen här i landet genom generalagent. Generalagenten, som är en syssloman, bedriver ingen självständig försäkringsrörelse i den iä meningen han står den risk att som övertagits från försäkringstagaren utan han marknadsför, utfärdar försäkringar och sköter skadereglering på l I det utländska företagets vägnar. Det är således det utländska försäkringsföretaget som formellt sett driver rörelsen i Sverige. Ett utländskt försäkringsföretag har också möjlighet att bedriva försäkringsverksamhet här i landet i ett svenskt dotterbolag. I så fall blir försäkringsrörelselagens regler tillämpliga på verksamheten. Begreppet försäkringsföretag har inte närmare preciserats i lagen om utländska försäkringsföretag. heller framgår av förarbetena till lagstiftningen vad med detta begrepp. första

l

som avses Av lagens 21 § stycket följer emellertid indirekt att det utländska företaget kan vara ett aktiebolag, ömsesidigt bolag eller ha en annan associationsrättslig form. De vanligaste associationsformema utomlands för bedrivande av försäkringsrörelse är aktiebolagsfonnen och den ömsesidiga formen. Dessutom förekommer att försäkringsverksamhet bedrivs av sammanslutningar i andelsform eller av offentligrättsliga anstalter. De sistnämnda är

44 Bakgrund SOU 19925

i allmänhet lagstadgade försäkringsanstalter vilkas verksamhet är begränsad till deras hemland. I praktiken är det endast försäkringsbolag i aktiebolagsform eller i den ömsesidiga formen som bedriver verksamhet utanför sitt hemland. De utländska försäkringsföretag som etablerat verksamhet i Sverige enligt lagen om utländska försäkringsföretag är samtliga aktiebolag. Utomlands finns också i form av försäkringsbörser organiserade sammanslutningar för vilka gäller en särskild lagstiftning. Den äldsta och bäst kända är Lloyds i London. Ett annat exempel en sådan sammanslutning år the Illinois Insurance Exchange i Chicago. Försäkring meddelas i dessa sammanslutningar av enskilda individer sammanslutna i syndikat eller av juridiska personer som utgör syndikat. Syndikaten står inte i direkt kontakt med kunderna utan i huvudsak all försäkringsaffár förvärvas genom särskilt godkända försäkringsmäklare. Att etablera en svensk försäkringssammanslutning av ifrågavarande slag är enligt gällande lagstiftning inte möjligt, eftersom fysiska personer och andra juridiska personer än försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag inte kan beviljas koncession enligt försäkringsrörelselagen. heller har utländska försäkringssammanslutningar möjlighet att etablera verksamhet här i landet enligt lagen om utländska försäkringsföretag, eftersom de inte kan anses vara sammanslutningar som kan jämställas med försäkringsföretag och omfattas därför inte av lagens tillämpningsområde. När det gäller Lloyds begränsas sammanslutningens möjligheter att etablera verksamhet i Sverige också av andra skäl. Enligt den lagstiftning som reglerar Lloyds verksamhet, Lloyds Act 1982, får en försäkringsgivare hos Lloyds endast acceptera försäkringsaffárer hos Lloyds i London. Vidare får försäkringsaffárer endast accepteras genom särskilda försäkringsmäklare, Lloyds-brokers. Detta innebär att det inte är möjligt för försäkringsgivama i sammanslutningen sådana etablera sig att som som ett bolag här i landet i enlighet med försäkringsrörelselagens bestämmelser. heller har de möjlighet att utfärda försäkring här i a landet generalagent enligt lagen utländska försäkringsföre- u genom en om n. tag. Grunderna för att koncession är obligatorisk för att bedriva försäkringsverksamhet här i landet är desamma för inhemska som för utländska försäkringsbolag. Koncessionssystemet utgör en del av den offentliga u tillsynen av det enskilda försäkringsväsendet. På grund av försäkrings

SOU 19925 Bakgrund

verksamhetens natur har de försäkrade och ersättningsberättigade ofta inte möjlighet att i tillräcklig utsträckning bevaka sina egna intressen. Försäkringssökanden i Sverige har dock med undantag av trafikför- säkring alltid haft rätt att på eget initiativ teckna försäkring utomlands oavsett om försäkringsgivaren har svensk koncession eller ej. Svenska privatpersoner och företag har alltså redan i dag möjlighet att exempelvis vända sig till en utländsk försäkringssammanslutning för upphandling av försäkring. Emellertid omfattas inte svenska försäkringskunder hos utländska försäkringsgivare, som saknar svensk koncession, av de bestämmelser i den svenska försäkringsrörelselagstiftningen som införts främst för att säkerställa försäkringstagamas intressen. Sedan den l januari 1990 kan svenska försäkringsmäklare bistå försäkringssökande i Sverige vid upphandling av försäkringar utomlands. Även svenska försäkringsbolag kan i vissa fall förmedla försäkringar från utländska försäkringsgivare som inte har koncession i Sverige. Som bakgrund till redogörelsen för utredningens överväganden och förslag följer här närmast kort historik över försäkringsväsendets en företagsformer och koncessionssystemet i Sverige. Därefter följer en redogörelse av den gällande lagstiftningen är intresse i detta som av sammanhang.

Försäkringsväsendets företagsformer

Företagsformema försäkringsomrâdet har medeltida förebilder. Detta gäller t.ex. systemet med enskilda personer som försäkringsgivare som kom att utvecklas främst i Holland och England under 1600- och 1700talen inom sjöförsäkringsområdet. Sjöförsäkringen var under denna epok helt i privata försäkringsgivares händer. De privata assuradörerna opererade i mer eller mindre tillfälliga grupper som ñck försäkringsaffärer genom mäklare. Amsterdam och London var huvudorter för denna form av sjöförsåkringsverksamhet. I England har privata assuradörer dominerat den engelska sjöförsäkringsmarknaden sedan 1500-talet. Det år också i England som den företagsidé, som sammanhänger med privatpersoners försäkringsgivning, har utvecklats. Detta har främst skett inom försäkringssammanslutningen Lloyds är ett konglomerat privata försäkringsgivare. Genom som av stark inbördes sammanhållning och anpassningsfönnåga till genom tidslägets växlande krav har Lloyds kunnat fortleva som institution.

46 Bakgrund SOU 19925

Endast hos Lloyds förekommer partikulär ñrsäkring, dvs. numera försäkring hos enskilda individer som försäkringsgivare. Ingen annanstans i världen finns kvarlevor denna företagsform för bedrivande av av försäkringsverksamhet. Även i Sverige har förekommit att enskilda individer meddelat försäkring. Försäkringsbalken i 1667 års sjölag föreskrev att försäkring enskilda, gruppvis opererande försäkringsgivare och l fick meddelas av , att mäklare enligt holländsk sed hade att utfärda och registrera försäkringar. Försäkrings- och haveristadgan den 2 oktober 1750, som av ersatte 1667 års sjölags motsvarande stadganden, reglerar utförligt enskilda rätt att bedriva sjöförsäkring. Dessa stadganden var personers i allt väsentligt grundade på holländska och tyska författningar. Det är inte med säkerhet känt när s.k. partikulär försäkring började bedrivas i Sverige, från 1700-talets sista årtionden finns handlingar men bevarade rörande enskilda svenska sjöförsäkrares verksamhet. På Göteborgs börs meddelade i slutet l700-talet enskilda individer av sjöförsäkring och i Stockholm utövade av köpmän under grupper benämningen Herrar Private Assuradeurer liknande verksamhet. Partikulär försäkring dock i Sverige ha haft en kort varaktighet. synes Sedan lång tid tillbaka är försäkringsrörelse i Sverige förbehållen vissa företagstyper. Som tidigare nämnts får affärsmässig försäkringsrörelse endast bedrivas ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsaktieav bolag. Vidare får utländska försäkringsföretag bedriva försäkringsrörelse här i landet generalagent. Viss form försäkringsrörelse får genom av också bedrivas av understödsföreningar.

ömsesidiga ñrsäkringsbolag kan påvisas långt tillbaka i tiden.

Företagsformen har sitt ursprung i den medeltida brandstoden. Aktiebolagsliknande associationer förekom redan 1600-talet i Sverige. Aktiebolagsformen utvecklades i samband med industrialiseringen av Sverige under 1800-talet. Understödsföreningar har funnits mycket länge i Sverige. De har sitt i gillen och skrån, som gav bidrag till ursprung behövande medlemmar biverksamhet. Försäkringsverksamhet som en generalagent har också gamla traditioner i Sverige liksom i flera genom andra europeiska länder.

SOU 19925 Bakgrund

2.2 Koncessionssystemet

Under 1800-talets senare del utvecklades försäkringsväsendet i Sverige kraftigt och många nya försäkringsbolag bildades. I samband härmed ökade kravet från samhällets sida på en betryggande tillsyn av försäkringsbolagen. År 1886 utfärdades, i administrativ ordning, två förordningar av provisorisk karaktär angående tillsyn över inlåndska resp. utländska försäkringsanstalter. Enligt dessa förordningar krävdes inte koncession för att bedriva försäkringsverksamhet utan endast en anmälan om att försäkringsanstalten påbörjat sin verksamhet. För rätt att driva verksamheten i aktiebolagsform erfordrades dock koncession enligt den dåvarande allmänna aktiebolagslagen. Genom 1895 års allmänna bolagstiftning upphävdes kravet koncession för aktiebolagen. Statsmaktema ville dock bibehålla koncessionssystemet för försäkringsaktiebolagen. I en särskild lag âr 1895 om aktiebolag som bedriver försäkringsrörelse uppställdes därför krav på koncession i fråga om försäkringsaktiebolagen. Lagen den 24 juni 1903 om försäkringsrörelse år den första lag om tillsyn över enskild försäkringsverksamhet i Sverige. Lagen, som omfattade all affärsmässigt bedriven försäkringsrörelse och avsåg såväl försäkringsaktiebolag som ömsesidiga försäkringsbolag, byggde på koncessionssystemet. Lagen fastslog att försäkringsverksamhet, idkad såsom rörelse, fick drivas endast av associationer. Emellertid stod försäkringsrörelse inte öppen för alla associationsformer utan rätten att bedriva försäkringsrörelse begränsades i lagen till tvâ bolagstyper försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. I förarbetena till lagstiftningen angavs som enda skäl för denna begränsningsregel att försäkringsverksamheten i Sverige dittills faktiskt hade varit knuten till dessa företagstyper. Genom lagen den 24 juli 1903 om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här i riket tillkom den första tillsynslagen för utländska försäkringsföretag. För att bedriva försäkringsrörelse här i landet krävdes koncession. Verksamheten skulle bedrivas genom generalagent såsom syssloman under vissa villkor som angavs i lagen. Bl.a. gällde för generalagenter vissa behörighetsvillkor. Den utländska försäkringsanstalten skulle i alla av rörelsen här i landet härflytande rättsförhållanden lyda under svensk lag och vara skyldigt att svara inför svensk domstol och underkasta sig svensk myndighets avgörande. I flera avseenden var reglerna i övrigt likartade med bestämmelserna meddelade

Bakgrund SOU 19925

för svenska försäkringsbolag i 1903 års lag. Vad som avses med begreppet försäkringsanstalt har inte närmare preciserats i lagen eller i dess förarbeten. I förarbetena används begreppet bolag synonymt med försäkringsanstalt. Det torde kunna fastslås att lagen inte tog sikte termen på utländska försäkringssammanslutningar. Är 1917 trädde försäkringsrörelselag i kraft som utan ändring en ny de koncessionsbestämmelser fanns i 1903 års lagstiftning. upptog som År 1942 tillsattes statlig utredning 1942 års försäkringsutredning en - med uppgift särskilt undersöka behovet restriktiva koncesatt av mera sionsregler för försäkringsbolagen. Utredningen fastslog i sitt betänkande SOU 194834 bl.a. att försäkringsverksamhet, idkad såsom rörelse, borde få bedrivas endast försäkringsaktiebolag och ömsesidiga av försäkringsbolag förslagets 1 § första stycket. På grundval förslag från 1942 års försäkringsutredning avlämnade av regeringen i 194850 förslag till försäkringsrörelselag. prop. en ny Riksdagen biföll förslaget med vissa ändringar, varefter regeringen utfärdade lagen 1948433 försäkringsrörelse. om 1948 års lag innebar skärpning koncessionsbestämmelsema. en av Under det att enligt 1917 års lag koncessionsprövningen uteslutande tog sikte på den formellt-rättsliga grundvalen för det planerade bolaget, utan ändamålsenlighet eller liknande omständigheter var föremål för att bedömning, infördes i 1948 års lag såsom villkor för koncession att

behövlig den s.k. behovsprincipen och även eljest ägnad

rörelsen var främja sund utveckling försäkringsväsendet. Införandet av en att en av behovsprövning hade samband med att vid den tidpunkten ansågs att antalet försäkringsbolag alltför stort. 1948 års lag innehöll i övrigt var etableringsregler 1917 års lag, vilket bl.a. innebar att samma som försäkringsverksamhet fortfarande begränsades till försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Under år 1949 blev lagstiftningen angående utländska försäkringsmstalter föremål för översyn. I inom handelsdepartementet utarbetad en promemoria föreslogs att behovsprincipen skulle införas även fir utländska försäkringsanstalter och att koncessionsreglerna i övrigt skulle desamma för svenska försäkringsbolag. På grundval av vara som promemorian avlämnade regeringen i 195094 förslag till en ny lag prop. för utländska försäkringsanstalter. Riksdagen biföll förslaget med vissa ändringar, varefter regeringen utfärdade lagen 195094 om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

SOU 19925 Bakgrund

Därmed hade behovsprincipen även införts för utländska försäkringsföretag som ville bedriva rörelse här i landet. Under de därefter följande åren gjordes åtskilliga ändringar i 1948 års försäkringsrörelselag, dock inte i fråga koncessionsbestämmelsema. om År 1965 gjordes en översyn av lagen om utländska försäkringanstalter. Inte heller här berördes koncessionsbestämmelsema prop. 196548; lagen 1965168. Efter tillkomsten av en ny aktiebolagsstiftning år 1975 tillsattes en utredning försäkringsrörelseutredningen med uppdrag att göra en - översyn av de associationsrättsliga bestämmelserna och redovisningsbeståmmelsema i försäkringsrörelselagen och lagen 1950272 om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försâkringsrörelse här i riket. Utredaren var oförhindrad att också föreslå sådana ändringar sakliga och andra som lämpligen kunde göras vid lagteknisk översyn - en av angivet slag. År 1980 avlämnade utredningen sitt betänkande Ds E 19806 Ny lag om försäkringsrörelse. Lagförslaget var i huvudsak en lagteknisk anpassning av försäkringsrörelselagen till aktiebolagslagen och bokföringslagen. Någon förändring av koncessionsreglema föreslogs inte. Utredningsarbetet ledde fram till riksdagsbeslut prop. 198l82180, SFS 1982713. Lagen trädde i kraft den l januari 1983. År 1978 tillkallades kommitté försäkringsverksamhetskommittén en - med uppdrag att se över lagstiftningen om försäkringsbolagens och ñrsäkringsinspektionens uppgifter. Huvuduppgiften för kommittén var enligt direktiven att göra en översyn av soliditets- och skälighetsprincipema och de övriga principer som gäller för försäkringsverksamhet. En utgångspunkt var därvid att all försäkringsrörelse skall drivas under konkurrens och på så långt möjligt lika villkor. I betänkandet SOU 19835 Koncession för försäkringsrörelse behandlade försäkringsverksamhetskommittén en av de huvudfrågor som kommittén fått i uppdrag att utreda, nämligen den materiella koncessionsprövningen. Kommittén framhöll i sitt betänkande att förhållandena på försåkringsområdet hade radikalt förändrats jämfört med läget vid behovsprincipens införande och motiverade inte längre den dominerande roll som behovsprincipen tilldelats i lagstiftningen. Erfarenheterna visade enligt kommittén att principen med dess krav på kvantitativ marknadsen bedömning är mångtydig och svår att tillämpa. Behovsprincipen hade också enligt kommittén kommit att upplevas ett hinder för de som tilltagande intemationaliseringssträvanden gjort sig gällande inom som EG och OECD. Den ökade intemationaliseringen aktualiserade ett ökat

1992fi

50 Bakgrund SOU

hänsynstagande till andra länders etableringsregler. Försäkringskonsuställning hade också förändrats och förbättrats. menternas Försäkringsverksamhetskommittén föreslog att behovsprincipen skulle utmönstras och grunden för den materiella koncessionsprövningen att endast skulle principen sund utveckling av försäkringsväsenvara om en det. Kommittén preciserade inte närmare innebörden av begreppet sund utveckling försäkringsvåsendet utan dess innebörd skulle anpassas till av försäkringsväsendets utveckling i det långsiktiga perspektivet. I betänkandet redovisade kommittén några faktorer borde beaktas vid som bedömningen huruvida den avsedda verksamheten kan anses vara oförenlig med sund utveckling försäkringsväsendet. en av Uppmärksamhet borde bl.a. ägnas åt faran för alltför stor uppsplittring en den svenska försäkringsmarknaden och följderna härav t.ex. bolagens av marknadsutveckling och soliditet. Tendensen till bildande av specialbolag enbart eller i huvudsak att vända sig till extremt goda risker som avser försäkringstagarkollektiv borde också uppmärksammas. Ett inom ett led i den materiella koncessionsprincipen vidare enligt naturligt var kommittén hänsyn till den planerade verksamheten stod i strid att ta om strävanden på andra väsentliga samhällsområden, där samhället mot konsumentskydds,- kredit-, valuta-, skatte- och handelspolitik genom hade angivit en viss målsättning. Vad gäller utländska försäkringsföretag föreslog kommittén att koncessionsbedömningen för försäkringsverksamhet i Sverige i princip skulle grundas på kriterier för svenska bolag. Regeringen samma som borde dock ha möjlighet att vid bedömningen av ett utländskt försäkringsföretags koncessionsansökan vid behov kunna ta hänsyn till hur myni sökandebolagets hemland de facto skulle ställa sig till digheterna försäkringsbolags etablering i ifrågavarande land liksom till om svenska bolags redan existerande verksamhet i det landet över huvud svenska skulle komma påverkas ställningstagandet i det aktuella taget att av koncessionsärendet. Företagsformema för bedrivande försäkringsverksamhet behandlades av försäkringsverksamhetskommittén. Som grundförutsättning för inte av koncession skulle således alltjämt gälla att försäkringsverksimheten försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag eller, bedrevs av såvitt utländska försäkringsföretag, genom generalagent. avser Försäkringsverksamhetskommittén behandlade i sitt betänkande också koncessionsprövningen för s.k. captivebolag, dvs. sådant förâkrings-

SOU 19925 Bakgrund

bolag inom en koncern har till uppgift att försäkra övriga konsom cembolags risker. Kommittén ställde sig i princip positiv till denna form av försäkringsverksamhet. Koncessionsbedömningen skulle enligt kommitténs förslag i princip grundas pâ kriterier för vanliga samma som försäkringsbolag. Regeringen beslutade år 1984 proposition 19848577 om koncession om försäkringsrörelse. Propositionens förslag överensstämde i allt väsentligt med kommitténs förslag. Lagar ändring i försäkrings om rörelselagen och i lagen om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse utfärdades därefter SFS 1984 1l 15 och 1116. Koncessionsgivningen i Sverige har efter det att behovsprövningen upphävdes utvecklats i en liberal riktning. Flera nya försäkringsbolag har etablerats och koncessionsutvidgningar för redan etablerade försäkringsbolag har förekommit i stor omfattning. Denna utveckling har inneburit att koncessionsgivningen i Sverige successivt anpassats till förhållanden inom EG, där etableringsfrihet på försäkringsområdet i princip föreligger. Koncessionsgivningen får inom EG inte göras beroende marknadens av behov av nyetableringar utan fri konkurrens under viss tillsyn råder på försäkringsomrâdet. Under senare âr har lagstiftningen på försäkringsområdet reformerats i olika avseenden. Bl.a. har försåkringsmäklamas verksamhet här i landet blivit föremål för reglering. Den 1 januari 1990 trädde lagen 1988508 om försäkringsmäklare i kraft. Lagen består näringsrättsliga och av civilrättsliga regler, skall tillämpas pâ juridiska och fysiska som personer som yrkesmässigt förmedlar direktförsäkringar från olika försäkringsgivare. Före tillkomsten av mäklarlagen hade svensk försäkringsmäklare en inte rätt att aktivt medverka till att en svensk försäkringsrisk avtäcktes av ett utländskt försäkringsföretag som saknade koncession här i landet. Mäklarlagen innebar en förändring i detta avseende att mäklarna genom enligt lagen är oförhindrade att förmedla försäkringar från sådana företag. Den 1 juli 1990 öppnades möjlighet också för svenska försäkringsbolag att i viss, begränsad utsträckning, förmedla försäkringar från försäkringsbolag inte har svensk koncession NU 18989022. som Försäkringsrörelselagstiftningen är för närvarande föremål för översyn av försäkringsutredningen bl.a. i syfte regelsystemet till EGatt anpassa förhållanden.

SOU 19925

3 Gällande rätt

3.1 Försäkringsrörelselagen 1982713

De svenska försäkringsbolagens verksamhet regleras i försåkringsrörelselagen. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. rätten att driva försäkringsrörelse, själva bolagsbildandet, rörelsens bedrivande och offentlig tillsyn. Huvudsyftet med regleringen är att säkerställa försåkringstagarnas intressen. Försäkringsrörelse kan enligt lagen antingen drivas i ett försäkringsaktiebolag eller i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Några andra associationsformer är inte tillåtna. Lagen ställer sig helt neutral till valet av de två tillåtna bolagstypema. Det ankommer således helt och hållet på stiftama att avgöra i vilken företagsform verksamheten skall bedrivas. Som tidigare framhållits fordras tillstånd för att få bedriva försäkringsrörelse. Sådant tillstånd, koncession, meddelas regeringen efter av en granskning hos Finansinspektionen. Begreppet försäkringsrörelse år inte definierat i lagen. Att det skall fråga att driva rörelse betyder vara om emellertid att det endast krävs koncession för yrkesmässigt bedriver verksamhet. Det har i övrigt överlämnats åt rättstillämpningen att med ledning av allmänt språkbruk och allmän uppfattning avgöra vad som p förstås med uttrycket driva försäkringsrörelse. I del fall kan det en vara oklart om en viss verksamhet skall falla under lagen eller inte. anses Finansinspektionen kan pröva denna fråga och på begäran lämna ett bindande förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är att betrakta å som en koncessionspliktig rörelse. Koncessionsprövningen är både formell och materiell natur. Den av formella prövningen går ut på att granska huruvida vissa i försäkrings-

Å i

rörelselagen preciserade krav är uppfyllda. Häri ingår t.ex. att undersöka om bolagsordningen och förfarandet vid bolagsbildningen överensg stämmer med lagens krav och om koncessionshandlingama är formellt riktiga. Den materiella prövningen innebär en allsidig bedömning huruvida av den planerade verksamheten kan förenlig med sund antas vara en

Gällande SOU 19925 54 rätt

utveckling det svenska försäkringsväsendet. En sida av prövningen är av den planerade verksamheten i det enskilda fallet är sund i den mening om i försäkringsrörelselagen, dvs. huruvida vissa i lagen allmänt som avses angivna kriterier för verksamhetens innehåll och inriktning är uppfyllda.

Koncessionen får endast beviljas bolag bygger sunda försäkringssom principer och att tillgodose från det allmännas synpunkt som avser legitima intressen. Prövningen också huruvida den sökta koncesavser sionen är förenlig med det långsiktiga kravet på sund utveckling av en försäkringsväsendet. I förarbetena betonas att det skall föreligga påtagliga

tecken på det skulle oförenligt med det långsiktiga kravet på en att vara sund utveckling försäkringsväsendet för att koncessionsansökan av en skall avslås detta skäl. Vad gäller den materiella koncesav sionsprövningen i övrigt hänvisas till förarbetena, där bl.a. vissa faktorer

särskilt bör beaktas vid prövningen prop. 19848577 s. 50 anges som ff.. över forsäkringsbolagens verksamhet utövas Finansinspek- Tillsynen av tionen. Bolagen är skyldiga att fortlöpande in vissa uppgifter till ge inspektionen. Inspektionen kan också infordra särskilda upplysningar från

bolagen och genomföra inspektioner hos dessa.

Tillsynen främst att säkerställa rörelsens soliditet. Bolagens avser kapitalstyrka skall sådan att de alltid kan fullgöra sina förpliktelser vara försäkringstagama. I försäkringsrörelselagen kommer kravet på mot uttryck bl.a. speciella regler fondbildning och Soliditet till genom om placering tillgångar. I tillsynen ingår också kontroll av att premier av en och övriga villkor är skäliga, att bolagens skadereglering sköts ett

Om inspektionen skulle upptäcka missförhållanden i korrekt sätt, m.m. verksamhet kan detta föranleda erinran eller i allvarligare något bolags föreläggande för bolaget eller dess styrelse att inom viss tid vidta de fall prövas påkallade. Följs inte föreläggandet skall inspektionen åtgärder som anmäla detta till regeringen, kan förklara koncessionen förverkad. som praktiken är formlöst påpekande under hand från inspektionen som I ett tillräckligt för eventuella missförhållanden skall rättas till. regel att

SOU 19925 Gällande rätt

3.2 Lagen 1950272 rätt för utländska

om

försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Försäkringsrörelse i Sverige skall enligt lagen utländska försäkringsom

företag bedrivas genom en generalagent. Återförsäkringsrörelse omfattas

inte av lagens tillämpningsområde utan utländska försäkringsföretag kan fritt bedriva sådan rörelse mottagen återförsäkring här i landet. Generalagenten är ett allmänt ombud med behörighet att leda och sköta ett utländskt försäkringsföretags affärsverksamhet här i landet. Eftersom ledningen för ett utländskt försäkringsföretag finns utomlands skall generalagenten också ha behörighet att representera företaget i alla de rättsförhällanden som föranleds av dess affärsverksamhet här i landet. I lagen anges vissa behörighetsvillkor måste uppfyllas för att som en person skall godkännas som generalagent. Generalagenten skall vara bosatt i Sverige och ha rättsförmåga i alla angelägenheter som gäller honom själv. Den som är omyndig, försatt i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte godkännas generalagent. som Också ett svenskt aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller ett svenskt handelsbolag kan vara generalagent. I så fall varje styrelseledamot svarar resp. bolagsman för att de skyldigheter fullgörs som ankommer på generalagenten. Generalagenten bestämmer själv hur han organiserar sin verksamhet i Sverige. Generalagenten kan således anställa den personal han behöver och anlita ombud för olika uppgifter. Emellertid ansvarar generalagenten alltid på det sätt som avses i lagen även för sina anställdas och ombuds verksamhet. För att fâ bedriva försäkringsverksamhet generalagent krävs genom koncession. I samband med att koncession beviljas skall generalagenten godkännas. En förutsättning för koncession är att försäkringsföretaget i sitt hemland driver försäkringsrörelse. Det är dock inte nödvändigt att företaget bedriver verksamhet i alla de försäkringsgrenar omfattas som av en svensk koncessionsansökan. Lagen om utländska försäkringsföretag innehåller detaljerade bestämmelser om vilka handlingar och utredningar skall fogas till som en koncessionsansökan. Handlingar styrker att generalagenten uppfyller som behörighetsvillkoren enligt lagen skall in. Vidare skall till ansökan ges fogas företagets reglemente. Av reglementet framgår företagets organisation och Verksamhetsinriktning. För att säkerställa att företaget

56 Gällande SOU 1992 rätt

har tillräcklig erfarenhet försäkringsverksamhet skall ett bevis ges av utvisar företaget i sitt hemland driver försäkringsrörelse inom som att någon försäkringsgren och hur länge verksamheten har bedrivits. Koncessionshandlingama skall också innehålla försäkran om att företaget under

de tre senaste åren har fungerat utan anmärkning. göra det möjligt för koncessionsmyndigheten att bilda sig en För att uppfattning företags solvens skall till koncessionsansökan fogas om ett årsredovisningar och revisionsberättelser för den tid företaget varit dock längst för de tio sista åren. Vidare skall det i samband verksamt, behandlingen ansökan koncession föreligga fullmakt för med av om en generalagenten att handla på företagets vägnar. försäkringstagamas intressen under den första verksam- För att trygga etablerings- och startåtgärder tar avsevärda belopp i hetstiden, när anspråk, skall företaget ha deponerat medel i svensk bank initial en deposition. Depositionen skall uppgå till ett belopp som motsvarar 300 det basbelopp enligt lagen 1962381 allmän försäkring som gånger om gällde då koncessionsansökningen lämnades in. Deponeringen skall ske i värdehandlingar Finansinspektionen har godkänt. Bevis om att som initial deposition har gjorts skall fogas till koncessionsansökan. I likhet med svenska försäkringsbolag skall ett utländskt försäkringsföretag foga verksamhetsplan till sin koncessionsansökan. I verksamen hetsplanen skall principerna för den verksamhet som företaget planerar bedriva i Sverige I lagen inte närmare vilka uppgifter att anges. anges verksamhetsplan skall innehålla utan avsikten är att innehållet i som en planen skall efter omständigheterna i det enskilda fallet. Som anpassas regel innehåller verksamhetsplan uppgifter de försäkringsvillkor en om företaget att tillämpa, över det förväntade som avser en prognos ekonomiska utfallet under det inledande skedet av verksamheten samt en för hur företagets organisation kommer att utformad och redogörelse vara hur verksamheten i övrigt skall ordnas. detaljerade bestämmelserna i lagen vilka handlingar och De om utredningar skall fogas till koncessionsansökan klarlägger ansöksom ningsförfarandet. Genom handlingarna fås i normala fall tillräckliga uppgifter sökanden och den planerade verksamheten för att avgöra om koncessionsärendet. Den uttryckliga uppräkningen uppgifter är också av betydelse för utländsk sökandes rättssäkerhet, eftersom han på av en förhand kan ta reda på vilka uppgifter som krävs för att hans koncessionsansökan skall bli behandlad och bedöma sitt utgångsläge basis av

lagens bestämmelser.

SOU 19925 Gällande rätt

Koncessionsvillkoren är i huvudsak desamma för utländska försäkringsföretag som för svenska försäkringsbolag. Koncession skall således beviljas om den planerade verksamheten inte bedöms oförenlig med vara en sund utveckling av försäkringsväsendet. Vid koncessionsprövningen av utländska försäkringsföretag tillmäts dock vissa faktorer särskild vikt. Bl.a. skall samhällsintressen av främst handelspolitisk art beaktas. Vidare kan tillständsmyndigheten ta viss hänsyn till svenska försäkringsbolag om över huvud taget kan få tillstånd att driva försäkringsrörelse i sökandeföretagets hemland eller om dessa möjligheter påverkas av den svenska tillståndmyndighetens beslut. Enligt lagen om utländska lörsäkringsföretag skall Finansinspektionen lämna förhandsbesked om huruvida planerad verksamhet är koncesen sionspliktig. I lagstiftningen definieras inte vilket slags verksamhet som anses utgöra bedrivande av försäkringsrörelse. Begreppet försäkringsrörelse bestäms i stället med utgångspunkt i vissa i förarbetena till lagstiftningen angivna grundläggande kriterier enligt praxis och allmänt språkbruk. Gentemot aktiviteter från icke koncessionerade utländska försäkringsföretags sida tillämpas stor restriktivitet. Detta belyses i proposition 19899034 om ändringar i försäkringsrörelselagen, m.m. 156 Enligt denna praxis måste det i princip den potentiella vara svenska försäkringskunden själv tar initiativ till kontakt, tecknande som av försäkring m.m. med den utländska försäkringsgivaren. Så snart som det utländska företaget på något sätt aktiviteter i Sverige genom egna söker att anskaffa försäkring för sin räkning, detta ett led i anses som den utländska försäkringsgivarens drivande försäkringsrörelse och av kräver svensk koncession.

Ett utländskt försäkringsföretag saknar koncession i Sverige kan

som således inte här i landet ha ombud eller andra medhjälpare som anskaffar försäkringar åt företaget. Däremot är svenskregistrerad mäklare en oförhindrad att förmedla försäkringar från ett sådant företag. Emellertid har ett utländskt försäkringsföretag saknar koncession som i Sverige under förutsättning att Finansinspektionen lämnar tillstånd - vissa möjligheter att marknadsföra försäkringar avseende risker här i landet genom förmedling ett försäkringsbolag har svensk av som koncession. En förutsättning för att tillstånd till sådan marknadsföring skall medges är att det antingen är fråga ett s.k. koncemfall eller ett om s.k. kompletteringsfall. Koncemfallet kännetecknas att det utländska av företaget är dotterbolag till eller eljest ingår i koncern det samma som

svenska bolaget. Kompletteringsfallet kärmetecknas att bolaget med

av

58 Gällande rätt SOU 1992

svensk koncession har samarbetsavtal med det utländska företaget. För att tillstånd skall lämnas förutsätts att bolaget med svensk koncession inte självt har någon lämplig försäkring att erbjuda eller att den försäkring det utländska försäkringsföretaget tillhandahåller utgör en kompletsom tering ett försäkringsarrangemang bolaget i övrigt står för. av som Utländska försäkringsföretag bedriver verksamhet här i landet som skall iaktta svensk lag i rättsförhållanden hänför sig till deras rörelse som i Sverige. Denna rättsliga princip skyddar speciellt dem som är i konsumentställning. Således måste ett utländskt försäkringsföretag bl.a. iaktta bestämmelserna i konsumentförsäkringslagen vid försäljning av försäkringar i Sverige till konsument och vissa andra lagbestämmelser en konsumentomrâdet syftar till att skydda konsumenterna. Med ett som utländskt försäkringsföretags rörelse i Sverige avses de försäkringsaffárer förvärvas företagets generalagent. Om exempelvis en svensk som genom privatperson inte anlitar ett utländskt försäkringsföretags generalagent här i landet utan vänder sig direkt till företaget för tecknande av försäkring kommer sådan försäkring inte att omfattas det svenska regelen av systemet. Utländska försäkringsföretag med svensk koncession år vidare skyldiga för sin verksamhet här i landet inför svenska domstolar och att svara myndigheter samt rätta sig efter deras beslut och föreskrifter. Generalagenten är skyldig att till att företaget i sin anskafse fningsverksamhet i Sverige iakttar god affärssed. God affärssed förutsätter företaget driver verksamheten i enlighet med lagar och att föreskrifter meddelats. Företaget skall i sin rörelse också iaktta som motsvarande principer ett svenskt försäkringsbolag förutsätts iaktta som i anskaffningsverksamheten. I sin marknadsföring skall företaget nämna sitt hemland och sin bolagsform. Att företaget uppger sin bolagsform är viktigt den anledningen företaget är ett ömsesidigt bolag kan av att om bolagsordningen innehålla bestämmelser om försäkringstagamas tillskottsplikt. En sådan skyldighet förekommer inte i försäkringsbolag som har formen av aktiebolag.

De försäkringsbrev utfärdas skalltiinnehâlla-uppgifterom både

som

allmänna försäkringsvillkor och särskilda försäkringsvillkor. De allmänna

försäkringsvillkonen gäller bl.a. försäkringens giltighetstid, premierna och den tidpunkt när ansvaret inträder. Specialvillkor tillämpas på särskilda företagsforrner inom en försäkringsgren. För säkerställa de svenska försäkringstagamas intressen skall att utländska försäkringsföretag här i landet deponera tillgångar som säkerhet

SOU 19925 Gällande rätt

för ingångna försäkringsavtal i Sverige. Genom kravet på deponering av tillgångar behöver inte svenska försäkringskunder, ett utländskt om försäkringsföretag skulle komma på obestånd, driva in sina fordringar i utlandet och där konkurrera med företagets övriga borgenärer utan de deponerade tillgångarna kan användas till betalning av skadeersättningar. De deponerade tillgångarna får också användas för betalning av vissa offentligrättsliga avgifter såsom böter och viten. Som framgått av det föregående skall ett utländskt försäkringsföretag redan när det ansöker om koncession ha deponerat tillgångar i svensk en bank s.k. initial deposition. När det gäller skadeförsäkringsrörelse anpassas depositionens storlek, när verksamheten har inletts, till rörelsens omfattning s.k. omslutningsrelaterad deposition. Den omslutningsrelaterade depositionen år baserad på bruttopremieinkomsten från

försäkringsrörelsen i Sverige. Om bruttopremieinkomsten under ett

räkenskapsår överstiger den initiala depositionen, dvs. 300 basbelopp, skall företagets totala deposition uppgå till ett belopp motsvarar som bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret. I fråga om livförsäkringsrörelse föreligger skyldighet, när verksamheten inletts, att i vissa tillgångar redovisa ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder. De krav här uppställs överensstämmer som i stort sett med vad föreskrivs i fråga svenska livbolag. som om Generalagenten är skyldig att föra ett register vid varje tidpunkt som utvisar de tillgångar motsvarar de försäkringstekniska skulderna. I som de tillgångar som upptagits i registret har försäkringstagama särskild fönnånsrätt. Tillsynen över de utländska försäkringsföretagens rörelse här i landet knyter an till generalagentens verksamhet. Generalagenten skall varje år tillställa Finansinspektionen en berättelse över sin verksamhet. Generalagenten är också skyldig att i övrigt lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär. Vissa uppgifter är generalagenten skyldig att självmant tillställa inspektionen. Det gäller huvudsakligen sådana förändringar i förhållanden som har skett efter det att koncession har beviljats. Företrädare för inspektionen har rätt att när som helst verkställa inventering hos generalagent. en På motsvarande sätt som enligt försäkringsrörelselagen kan inspektionen använda sanktioner mot ett utländskt försäkringsföretag, den om fått vetskap om oriktigheter i ett utländskt försäkringsföretags verksamhet här i landet. Beroende på fallet kan företaget tilldelas erinring eller en föreläggas att inom viss tid rätta till ett förhållande eller förbjudas att

60 Gällande rätt SOU 1992

fortsätta med ett förfarande vara felaktigt. Om företaget inte som anses rättar sig efter ett föreläggande kan företagets koncession i yttersta fall efter anmälan från inspektionen återkallas av regeringen. Ett föreläggande kan förenas med vite. Ett utländskt försäkringsföretags försäkringsbestånd här i landet kan med Finansinspektionens medgivande helt eller delvis överlåtas. Försäkringsbestándet kan antingen övertas ett svenskt försäkringsbolag eller av ett utländskt försäkringsföretag med koncession i Sverige. Det Övertagande bolaget skall ha koncession för sådan rörelse som det försäkringsbestånd skall överlåtas avser. Ett utländskt försäkringssom företag saknar möjlighet att överta ett försäkringsbestånd från ett svenskt försäkringsbolag enligt försäkringsrörelselagens bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd. Upphör ett utländskt försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige skall företaget ersätta generalagenten med ett särskilt ombud som Finansinspektionen. Ombudet skall bl.a. företräda skall godkärmas av företaget i fråga redan meddelade försäkringar. Med de undantag som om sammanhänger med uppgiftens natur har ombudet rättigheter och samma skyldigheter generalagenten. När det utländska försäkringsföretaget som betalat de skulder föranleds av försäkringsrörelsen eller ställt annan som säkerhet kan företaget återfå deponerade tillgångar. Om koncessionen för ett utländskt försäkringsföretag att här i landet driva försäkringsrörelse förklaras förverkad skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas särskild administration inträda. Bestämrätt en melserna administration ansluter till motsvarande bestämmelser i om försäkringsrörelselagen. Administrationsboet skall överta hela livförsäkringsbeståndet med de tillgångar tillkommer livförsäkringstagarna som samt alla bolagets rättigheter och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen och avtal återförsäkring livförsäkringen. Så snart adrniniom av strationsboets ekonomiska ställning har klarlagts skall Finansinspektionen inleda underhandlingar med svenska försäkringsbolag att överta samtliga försäkringar som hör till administrationsboet.

3.3 Lagen 1989508 om försäkringsmäklare

Tillämpningsområdet för lagen bestäms genom en definition av begreppet försäkringsmäklare. Med försäkringsmäklare juridisk eller fysisk v avses en utan att beroende försäkringsgivarintressen yrkesperson som vara av

SOU 19925 Gällande rätt

mässigt till olika uppdragsgivare förmedlar direktförsäkringar från flera från varandra fristående försäkringsgivare. Genom kravet att verksamheten skall avse förmedling försäkringar till olika uppdragsgivare av utesluts från lagens tillämpningsområde s.k. captive brokers enkundsmäklare, dvs. mäklare vilkas tjänster ägnas åt enda försäkringstagare, en i praktiken ett företag eller koncern. Vidare begränsas lagens en tillämpningsområde att förmedlingen skall direktförsåkring. genom avse Verksamhet som tar sikte på återförsäkring omfattas således inte av lagen. Som tidigare nämnts består lagen näringsrättsliga och civilrättsliga av regler. De näringsrättsliga reglerna innebär försäkringsmäklare att en skall vara registrerad hos Finansinspektionen och stå under dess tillsyn. Mäklaren kan registreras förmedlare alla slag försäkringar som av av eller som fönnedlare av enbart personförsäkring eller enbart skadeförsäkring. För registrering, som kan gälla juridisk eller fysisk en en person. uppställs vissa krav i lagen. Mäklaren skall vara fristående i förhållande till försäkringsgivama, inneha försäkring för skadeståndsskyldighet en som kan åläggas mäklaren om denne åsidosätter sina förpliktelser samt, såvitt gäller fysisk ha tillfredsställande utbildning och i en person, en övrigt bedömas lämplig för uppgiften försäkringsmäklare. som Enligt de civilrättsliga reglerna skall mäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och med iakttagande god försäkringsmäklarsed. Han skall av klarlägga sin uppdragsgivares behov försäkring och föreslå lämpliga av lösningar. Om försäkringsmäklaren uppsåtligen eller oaktsamhet av åsidosätter sina skyldigheter, blir han skadeståndsskyldig mot uppdragsgivaren och andra är beroende att han utför sitt uppdrag som av på rätt sätt. De civilrättsliga reglerna är tvingande i konsumentförhâllanden. Finansinspektionen har i anslutning till lagen utfärdat allmänna råd för försäkringsmäklare BFFS 198924. De allmänna råden gäller tillämpningen av bestämmelserna i lagen att försäkringsmäklare skall om en vara oberoende av försäkringsgivarintressen, registrerad hos Finansinspektionen, ha tillfredsställande utbildning, hålla och andra en pengar tillgångar mäklaren får hand för någon räkning avskilda som om annans och utan dröjsmål vidarebefordra dem till mottagaren, på begäran upplysa sin uppdragsgivare om storleken på den ersättning han i förekomsom mande fall får från försäkringsgivaren samt utöva sitt uppdrag omsorgsfullt och med iakttagande god försäkringsmäklarsed. Råden av innefattar därutöver krav information i vissa hänseenden.

62 Gällande rätt SOU 1992

Vad gäller kravet på oberoende ställning syftar det till att förebygga situationer innebär att intressen i ett försäkringsbolag direkt eller som indirekt kan styra eller misstänkas styra en försåkringsmäklares agerande. Av denna anledning föreskrivs bl.a. att ett måklarföretag inte till någon del får ägas av ett försäkringsbolag eller en generalagentur som företräder ett utländskt försäkringsföretag. heller får mäklarñretaget ägas av bolag i vilket ett försäkringsbolag eller en generalagent har ett dominerande inflytande. När det gäller fysisk person som är mäklare innebär kravet på en oberoende ställning i huvudsak att mäklaren inte får vara anställd av eller uppdragstagare hos ett försäkringsföretag eller en generalagent. Vid bedömningen av om en mäklare har en oberoende ställning beaktas också om mäklarens familjemedlemmar eller andra närstående personer har en väsentlig intressegemenskap med eller befattning hos ett försäkringsbolag eller en generalagent. När det gäller kravet på tillfredsställande utbildning krävs för närvarande att den som ansöker om registrering skall ha genomgått utbildning för fältjänstemän i försäkringsbolag, dock kan undantag medges från detta krav om sökanden kan dokumentera att han har en annan utbildning och praktisk erfarenhet som tillsammans kan anses likvärdig med en fälttjänstemans utbildning. Kravet på att mäklare skall lämplig för uppdraget innebär bl.a. anses att han skall ha gjort sig känd för att vara en redbar och seriös yrkesutövare. En mäklare har möjlighet att ta emot premier och skadeersättningar för vidarebefordran till försäkringsgivaren uppdragsgivaren. Det ställs resp. därvid krav på att mäklaren håller de tillgångar som han får ta hand om e för räkning skilda från övriga tillgångar och att han utan dröjsmål annans i på medlen skall vidare- Y vidarebefordrar dem till mottagaren. Kravet att befordras utan dröjsmål innebär enligt inspektionens allmänna råd att det mottagna beloppet skall sändas vidare till försäkringsgivaren så snabbt de administrativa rutinerna medger det, dock senast efter fem som arbetsdagar. När det gäller försäkringar som tecknas av enskilda konsumenter bör enligt de allmänna råden mäklaren normalt avstå från att erbjuda sig att motta och vidarebefordra skadeersättning. Skadeersättningen bör i stället gå direkt till den ersättningsberättigade. En försäkringsmäklare är skyldig att på begäran av uppdragsgivaren upplysa denna vilken ersättning mäklaren får från försäkringsgivaren. om

SOU 19925 Gällande rätt 63

Syftet med denna upplysningsplikt är bl.a. att främja ökad konkurrens en och effektivitet för försäkringsmarknaden. En mäklare skall i sin marknadsföring iaktta motsvarande principer som ett försäkringsbolag förutsätts iaktta. Enligt de allmänna råden skall mäklaren, innan uppdragsavtalet ingås, lämna uppdragsgivaren tydlig information mäklaruppdragets innebörd och klarlägga om uppdragsgivarens behov behovsanalys år minst lika genom en som kvalificerad som den som i motsvarande fall utövas företrädare fir av ett försäkringsbolag. Det ankommer på mäklaren att presentera de försäkringslösningar som bäst mot uppdragsgivarens behov och det svarar om är möjligt presentera försäkringsaltemativ från flera från varandra oberoende ñrsäkringsgivare.

SOU 19925

4 Frågans tidigare behandling

Försäkringsinspektionen hemställde i skrivelse till regeringen den 18 en oktober 1963 vissa ändringar i lagen utländska ñrsäkringsföretag. om om I skrivelsen föreslog inspektionen bl.a. att det skulle införas en

dispensregel i försäkringsrörelselagstiftningen öppnade möjlighet för

som försäkringssammanslutningen Lloyds i London eller syndikat hos Lloyds att få koncession i Sverige.

I skrivelsen hänvisade försäkringsinspektionen till att Lloyds säregna konstruktion i praktiken hade visat sig mycket livskraftig och vara en solid form av försäkringsverksamhet, att de krav ställs på de som medverkande individerna är mycket stränga och att försäkringstagare som anlitat Lloyds inte någonsin lidit några förluster.

Inspektionens förslag sändes ut på remiss och mötte kraftig kritik vid remissbehandlingen. En möjlighet för Lloyds att få svensk koncession skulle enligt kritiken i flera avseenden, bl.a. när det gällde möjligheten

att anlita försäkringsmäklare, försätta Lloyds i förmånligare ställning en än andra utländska försäkringsgivare med svensk koncession. Vidare framhölls i remissyttrandena att försäkringsbranschens internationella förhållanden allmänt sett föremål för omdaning. Resultaten de var av pågående harmoniseringssträvandena inom skilda internationella organisationer borde därför avvaktas innan ställning till frågan togs om l Lloyds skulle få svensk koncession.

Departementschefen konstaterade i 196548 att frågan disprop. om pensmöjlighet för Lloyds hade mött avsevärd kritik under remissbe-

i

handlingen. Han med hänsyn till vad därvid framkommit

i

var som inte beredd att ta upp denna fråga. Inspektionens förslag därför inte upptogs i propositionen.

Försäkringsverksamhetskommittén berörde i samband med behandi lingen av koncessionsbestéimmelsema för utländska försäkringsbolag i

I

betänkandet SOU 19835 Koncession för försäkringsrörelse frågan huruvida det borde skapas möjlighet för Lloyds etablera sig här i att landet. Något förslag lades dock inte fram. Som skäl denna angavs att etableringsfråga sammanhänger med frågan försäkringsmäklare på om den svenska marknaden kommittén skulle behandla i som ett senare betänkande.

66 Frågans tidigare behandling SOU 19925

Sedan försäkringsverksamhetskommittén i sitt betänkande SOU 198655 Försäkringsmäklare i Sverige lagt fram förslag till lag om försäkringsmäklare tog kommittén på nytt frågan om koncession för upp försäkringssammanslutningar i sitt slutbetänkande SOU 198758 Försäkringsväsendet i framtiden. Kommittén redogjorde i betänkandet för två modeller, generalrepresentantmodellen och âterförsäkringsmodellen enligt vilka verksamheten skulle kunna bedrivas.

Generalrepresentantmodellen innebär att lagen om rätt för utländska

försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige skulle utbyggas med ett principiellt stadgande enligt vilket regeringen eller ñrsäkringsinspektionen befogenheter att medge de avvikelser från lagen som gavs kan erfordras till följd av associationsforrnen. Enligt denna modell skulle sammanslutningen utse en generalrepresentant i Sverige. Denne skulle dock inte generalagent i lagens mening, vara eftersom han normalt inte skulle utfärda försäkring på sammanslutningens vägnar. Bortsett från att sälja försäkringen skulle generalrepresentanten i princip fullgöra de uppgifter och ha det lagen föreskriver ansvar som i fråga om generalagenter. Försäkringsaffárer skulle tillföras utländsk försäkringssammansluten ning pâ tvâ olika sätt. Antingen skulle affär tillföras sammanslutningen svenska försåkringsmäklares försorg eller genom att svenska genom försäkringstagare direkt eller genom försäkringsmäklare i utlandet tecknar försäkring i sammanslutningen. Alla premier och skadeersättningar skulle betalningarna hänför sig till gå genom generalrepresentanten, i den män försäkringar meddelade efter förmedling svenskregistrerade försäkav ringsmäklare. Den premieinkornst kom att gå genom generalsom representanten skulle hänförlig till försäkringsrörelsen i Sverige och anses bl.a. utgöra bas för den depositionsskyldighet lagen utländska som om försäkringsföretag föreskriver.

Återförsäkringsmodellen innebär en tillämpning av försäkringsrörelse-

lagens regler. Rent praktiskt skulle konstruktionen sammanslutningen ge möjlighet att såsom áterförsäkringsgivare verka på den svenska försäkringsmarknaden med utnyttjande av ett i Sverige koncessionerat försäkringsbolag såsom direktförsäkringsgivare. Svenska försäkringssökandes eventuella direktförsäkringsbehov skulle därvid kanaliseras till det svenska försäkringsbolaget t.ex. genom svenska försäkringsmäklare. Det svenska bolaget skulle därefter kontakta sammanslutningen eller dess representanter och det svenska bolaget utfärda ett med återförsäkrings-

SOU 19925 Frágans tidigare behandling 67

avtalet likalydande direktförsäkringsavtal. Återförsåkringsavtalet skulle

således komma att helt återspegla direktförsäkringsavtalet.

Det svenskkoncessionerade försäkringsbolaget utfärdar direktförsom säkringsavtalet skulle alltså i sin helhet återförsåkra detta hos bestämd en sammanslutning. Direktförsäkringsbolaget skulle således inte någon ta egen risk utan det skulle bli fråga ett s.k. frontingarrangemang. om Däremot skulle direktföisåkringsbolaget såsom svensk juridisk bli person skyldigt att i sin verksamhet tillämpa försäkringsrörelselagens alla bestämmelser och även i övrigt iaktta svensk lagstiftning såsom försäkringsavtalslagstiftning, konsumentskyddslagstiftning, skattelagstiftning

m.m. För att så likartade konkurrensbetingelser möjligt skall råda mellan som

försäkringssammanslutningar och vanliga försäkringsföretag förutsatte

återförsäkringsmodellen att sammanslutningen utfärdat återförsäksom ringsavtalet, skulle till Sverige lokalisera hela eller viss del de av tillgångar motsvarar den försäkringstekniska skulden. som Kommittén avstod från att förorda någon modellerna av och från att lägga fram egna förslag i saken, eftersom kommittén i sina direktiv inte

uttryckligen ålagts att lägga fram förslag i frågan.

SOU 19925

5 EGs

försäkringsdirektiv

5.1 Första

skadeförsäkringsdirektivet

Direktivet innehåller bestämmelser rätten att starta och driva om skadeförsäkringsrörelse inom EG. I direktivet vissa villkor anges som måste uppfyllas för att skadeñrsäkringsverksamhet skall bedrivas i ett medlemsland inom EG. Om villkoren är uppfyllda kan tillstånd till verksamhet inte förvägras. I princip föreligger således etableringsrätt en inom EG-området. Etablering kan antingen ske genom upprättandet av ett huvudkontor i ett medlemsland eller, försåkringsgivare redan om en har ett huvudkontor i ett medlemsland, upprättandet agentur genom av en eller filial i ett annat medlemsland. Försäkringsgivare med säte inom EG omfattas av etableringsrätten. Till dem hör Lloyds underwriters. Vissa ömsesidiga bolag och företag med begränsad verksamhet år dock undantagna från direktivets tillämpningsområde. Försäkringsföretag med säte utanför EG är föremål för särskild reglering. Direktivet tar enbart sikte på direkt skadeförsäkringsrörelse inom vissa särskilt angivna försäkringsgrenar. Villkoren för etablering verksamhet av enligt direktivet avser huvudsakligen regler auktorisation om koncession, tekniska och solvens. reserver

5.1.1 Koncession

Varje medlemsland inom EG skall som villkor för att försäkringsrörelse får drivas inom dess territorium föreskriva koncession. Koncessionskravet gäller vid upprättandet såväl ett huvudkontor filial eller av som en agentur. Koncession meddelas av behörig myndighet i etableringslandet. Som villkor för koncession fâr inte föreskrivas deposition eller ställande av säkerhet. heller får koncessionsprövningen innefatta bedömning en av marknadens ekonomiska behov behovsprövning. Koncession får inte meddelas för försäkringsrörelse i allmänhet utan skall beviljas för viss eller vissa försäkringsgrenar. I bilaga till en en direktivet räknas de olika försäkringsgrenama med angivande de upp av försäkringsrisker är att hänföra till de olika enligt följande. som grenarna

70 EGs försäkringsdirelaiv SOU 19925

Olycksfall inkl. arbetsskador och yrkessjukdomar

fasta försäkringsbelopp skadeersättningar kombinationer av båda ovanstående passagerarskada - 2. Sjukdom

fasta försäkringsbelopp skadeersättningar kombinationer av båda ovanstående -

3. Landfordon andra än spårbundna

All skada på eller förlust av motordrivna landfordon andra landfordon -

4. Spárbundna fordon

All skada på eller förlust av spârbundna fordon

5. Luftfartyg All skada på eller förlust av luftfartyg 6. Fartyg högsjötrafik, fartyg för insjö-, flod- och kanaltiañk

Godstransport varor, bagage och allt annat gods All skada på eller förlust gods under transport eller bagage, av oavsett transportmedel

8. Brand och naturkrafrer All skada på eller förlust egendom annan än egendom som omfattas

av av klasserna 6 och 7 som orsakas av

brand explosion storm annan naturkraft storm atomenergi jordskred - . 9. Annan skada på egendom

All skada på eller förlust egendom annan egendom än egendom

av omfattas klasserna 6 och 7 som orsakas av hagel eller som av frost eller någon händelse, som t.ex. stöld. med undantag för av annan dem som nämnts under 8

10. Motorfordonsansvar

All ansvarighet som uppkommer genom användning av motordrivna

landfordon inkl. fraktförarens ansvar

SOU 19925 EGs försäkringsdirelaiv

ll. Luflfartygsansvar All ansvarighet som uppkommer användning luftfartyg inld. genom av

fraktförarens ansvar

12. Fartygsansvar högsjö-, insjö-, flod- och kanalfartyg All ansvarighet som uppkommer användning fartyg, skepp genom av eller båtar i högsjöfart, på insjöar, floder eller kanaler inkl. fraktförarens

ansvar

13. Allmän ansvarighet All ansvarighet än sådan under 10. 11 och 12 annan som anges 14. Kredit insolvens exportkredit avbetalningskredit hypotekskredit lantbrukskredit - 15. Borgen

borgen direkt

borgen indirekt - 16. Ekonomiska förluster av olika slag arbetslöshetsrisker inkomstförlust allmän - Sedan år 1984 utgör även turistassistans, dvs. försäkring till skydd mot oförutsedda händelser under särskild försäkringsgren. resa, en Vid ansökan om koncession för ett försäkringsföretag, etableras som i ett medlemsland upprättande ett huvudkontor, uppställs krav genom av på formen för rörelsens bedrivande, verksamhetsplan och garantifond. Vidare krävs att företaget begränsar sin affärsverksamhet till försäkringsområdet och sådan verksamhet som är direkt anknuten till detta område. I direktivet anges för varje medlemsland de företagsformer får som användas för bedrivande försäkringsverksamhet. I allmänhet är det av fråga om försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. När det gäller Storbritannien har också försäkringsgivare uppträder under som beteckningen Lloyds accepterats. Ett försäkringsföretag har sitt huvudkontor i ett medlemsland och som som ansöker om koncession för etablering agentur eller filial i av en en ett annat medlemsland värdlandet skall befullmäktiga ett ombud med behörighet att företräda företaget gentemot tredje och inför man domstolar och myndigheter i värdlandet. Ombudet skall ha sin stadigvarande hemvist i värdlandet. Om ombudet är en juridisk person måste

72 E Gss firs‘ikrirzgsdiIc(tiv SOU 19925

dess huvudkontor finnas i värdlandet och denna juridiska person skall i sin tur till sitt ombud utse fysisk person som har att fullgöra nämnda en uppgifter. l direktivet i fråga Lloyds att vid rättstvister i värdlandet anges om avseende ingångna försäkringsåtaganden skall de försäkrade inte behandlas ofördelaktigare det skälet att Lloyds är en av parterna. av Ombudet skall därför ha sådana befogenheter att talan skall kunna väckas honom och att han skall kunna ingå bindande rättshandlingar för mot försäkringsgivarna i Lloyds. ombud kan avvisas endast skäl rör ombudets allmänt Ett utsett av som goda anseende eller sådan yrkeskvalifikationer krävs även för som ingår i ledningen för företag som har huvudkontor i det personer som land där agentur eller filial etableras. Till ansökan koncession för agentur eller en filial skall fogas om en företagets bolagsordning förteckning över styrelsemedlemmar samt en ingår i den verkställande ledningen. Vidare skall ett och de personer som intyg inges utvisar vilka försäkringsgrenar får omfattas av som som företagets verksamhet och de risker företaget faktiskt täcker. Av intyget, skall utfärdas tillsynsmyndigheten i företagets hemland, skall som av vidare framgå att företaget har erforderlig solvensmarginal. Till koncessionsansökan skall också fogas en verksamhetsplan. Av planen skall framgå de risker företaget avser att försäkra, de allmänna och särskilda försäkringsvillkor skall tillämpas, tariffema för varje som Verksamhetsgren, grundprincipema för återförsåkring, företagets solvensmarginal, uppskattade kostnader för uppbyggnaden av administrationen och försäljningsorganisationen samt för ändamålet avsatta medel. Därutöver skall beträffande de tre första räkenskapsåren vissa bedöm-

ningar av verksamheten göras. Till verksamhetsplanen skall fogas balansräkning och en resulen taträkning för rörelsen avseende vart och ett de senaste räkenskapsav eller, företaget drivit verksamhet under kortare tid, för de åren om avslutade räkenskapsåren. För Lloyds skall balansräkning och resultaträkning ersättas med årliga räkenskapshandlingar över försäkringsverksamheten jämte ett intyg som försäkrar att för varje försäkringsgivare har utfärdats ett revisorsintyg visar att ingångna åtaganden har full täckning i tillgångarna. som Avsikten med dessa handlingar är att myndigheterna skall kunna bilda sig uppfattning försäkringssammanslutningens solvens. en om

SOU 19925 EGrs färsäkringsdirelai v

Verksamhetsplanen skall, jämte uppgifter iakttagelser vid dess om granskning, överlämnas till behöriga myndigheter i företagets hemland för yttrande. Om yttrande inte avgetts inom tre månader efter det att de överlämnade handlingarna mottagits behöriga myndigheter i företagets av hemland, skall det ett yttrande avgetts till företagets anses som om förmån.

Reserver

Ett försäkringsföretag som driver rörelse i ett medlemsland inom EG skall avsätta tekniska reserver till täckning av de försäkringsavtal som ingås i landet. Storleken skall bestämmas enligt reglerna av reservema i det land där rörelsen bedrivs eller, om sådana regler saknas, enligt den praxis som gäller i landet. De tekniska reservema skall regel täckas som av tillgångar i motsvarande valuta och dessa tillgångar skall vara lokaliserade i verksamhetslandet. Ett medlemsland kan medge att viss del

av de tekniska reservema fâr täckas av fordringar återförsäkrare. Om sådant medgivande lämnas, får krav ställas på lokalisering av tillgångar motsvarande denna del av de tekniska reservema. Utöver tekniska reserver skall försäkringsföretagen till skydd mot svängningar i verksamheten ha en kompletterande s.k. reserv, en solvensmarginal, i förhållande till sin totala verksamhet. Solvensmarginalen skall motsvaras av s.k. fria tillgångar, såsom inbetalt aktiekapital, reserver som inte motsvaras av försäkringsåtaganden och balanserad vinst. Det ankommer på tillsynsmyndigheten i det land där företaget har sitt huvudkontor att se till att företaget har tillräcklig solvensmarginal. en Solvensmarginalen skall utgöra viss andel det största två en av av framräknade belopp, båda beror på omfattningen företagets som av försäkringsverksamhet. Det beloppet är relaterat till företagets ena premievolym premiebaserat och det andra beloppet till företagets genomsnittliga skadevolym baserat på skadeersättningar. Med premievolym avses prernieinkomsten brutto för direkt och indirekt försäkring under det senare räkenskapsåret. Med genomsnittlig skadevolym avses en tredjedel av pâ de tre senaste åren belöpande skadeersättning brutto. Solvensmarginalen bestäms i princip genom att det högsta de av framräknade beloppen reduceras med procentsats, storlek beror på en var hur stor andel företagets ansvarighet för under det senaste året av inträffade skador som företaget avhänt sig återförsäkring. genom

74 E Gs försäkringsdirelaiv SOU 19925

För att säkerställa att försäkringsföretaget vid bildandet innehar tillräckliga och att solvensmarginalen i den fortsatta verksamresurser heten inte vid något tillfälle understiger ett visst minimum krävs en minsta garantifond, storlek bestäms med hänsyn till riskemas storlek vars i varje försäkringsgren. Enligt huvudregeln skall en tredjedel av solvensmarginalen utgöra garantifond. Denna får emellertid inte en understiga vissa i direktivet angivna belopp. Bestämmelserna försäkringsföretagets val av tillgångar får endast om finnas i fråga om tillgångar som används till täckning av de tekniska reservema.

5.1.3 Tillsyn

Övervakningen över försäkringsföretagens finansiella situation år baserad

på samarbete mellan tillsynsmyndighetema i medlemsländerna. Delvis utövas tillsynen tillsynsmyndigheten i det land försäkringsföretaget har av sitt huvudkontor hemlandet delvis av tillsynsmyndigheten i det land där företaget upprättat ett dotterbolag, agentur eller filial värdlandet. Tillsynsmyndigheten i hemlandet skall övervaka ett försåkringsföretags solvensförhållanden i fråga om verksamheten i dess helhet, dvs. kontrollera att solvensmarginalen är tillräcklig. För att möjliggöra en sådan kontroll skall tillsynsmyndighetema i andra medlemsländer där företaget driver rörelse tillhandahålla all den information som är erforderlig för att ett företags solvensmarginal skall kunna beräknas. Tillsynsmyndigheten i vårdlandet skall övervaka att försäkringsföretaget har avsatt erforderliga tekniska reserver till täckning av ingångna försäkringsåtaganden i landet. Försäkringsföretag med huvudkontor i ett medlemsland är skyldiga att lämna årlig redovisning för hela verksamheten innefattande såväl en företagets finansiella ställning som dess solvenssituation. Ett företag som etablerat agentur eller filial i ett medlemsland skall dessutom till en en tillsynsmyndigheten i detta land lämna statistik och annan information som är nödvändig för tillsynen. Om ett företags solvensförhâllanden inte är tillfredsställande skall tillsynsmyndigheten i det medlemsland där företaget har sitt huvudkontor vidta erforderliga åtgärder. Vilka åtgärder som skall vidtas beror bl.a. på graden företagets insolvens. Om ett företags solvensmarginal av understiger det lägsta godtagbara värdet skall tillsynsmyndigheten kräva att företaget presenterar plan för återställandet av den finansiella en

SOU 19925 EGss försäkringsdirektiv

ställningen. I det fall solvensmarginalen understiger garantifonden, skall tillsynsmyndigheten begära en kortsiktig finansieringsplan. I detta läge kan tillsynsmyndigheten också begränsa eller förbjuda företaget att fritt förfoga över sina tillgångar och även vidta de ytterligare åtgärder som anses nödvändiga för att tillvarata de försäkrades intressen. I yttersta fall kan ett företags koncession dras in, om det inte uppfyller de krav som uppställs. En koncession kan också återkallas när ett försåkringsföretag inte längre uppfyller villkoren för koncessionen eller när det avvikit från de regler som gäller för försäkringsverksamhetens bedrivande. Ett beslut om återkallande av koncession skall innehålla skälen för beslutet och tillställas försäkringsföretaget. När koncessionen återkallas i det land där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor skall tillsynsmyndighetema i andra medlemsländer där företaget är etablerat genom agentur eller filial underrättas i syfte att företagets koncessioner skall återkallas även i dessa länder. I det fall frågan om återkallelse av koncession aktualiseras i ett medlemsland där ett försäkringsföretag är etablerat agentur eller filial skall genom en tillsynsmyndigheten i det landet först konsultera tillsynsmyndigheten i företagets hemland innan beslut fattas i frågan. Beslut om återkallelse av koncession får dock fattas utan konsultation, om det anses nödvändigt att verksamheten omedelbart upphör. Beslut om återkallelse koncession av skall omedelbart tillställas tillsynsmyndigheten i det land där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor. Försäkringsföretag med säte utanför EG tredjelandsföretag omfattas inte av etableringsfrihetsreglema enligt det första skadeförsäkringsdirektivet och har således ingen rätt till etablering inom EG. I direktivet anges vissa minimikrav medlemsländerna måste uppställa för att ett tredjelandsföretag skall kunna beviljas koncession inom EG.

5.2 Andra

skadeförsäkringsdirektivet

Direktivet innehåller bestämmelser försäljning försäkringar över om av gränserna inom EG, s.k. fri tjänstehandel och vissa kompletterande bestämmelser till det första skadeförsäkringsdirektivet. Bestämmelserna om tjänstehandel avser försäkringsföretag med säte inom EG och som omfattas det första skadeförsäkringsdirektivet. av

76 E Gss försäkringsdirelaiv SOU 1992

Tjänstehandeln gäller enbart i de försäkringsgrenar som anges i det första skadeförsäkringsdirektivet.

5.2. 1 Fri tjänstehandel

Med fri tjänstehandel på försäkringsområdet avses försäkring av en risk år belägen i ett annat medlemsland inom EG än där det försäkringssom etablerat. Med försäkringsföretags företag som försäkrat risken är ett etablering etablering såväl i form av ett huvudkontor primär avses en etablering agentur eller filial sekundär etablering. Tjänstesom en handel eller tjänsteförsäljning kan således bedrivas antingen från det medlemsland där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor eller från det medlemsland där företaget har upprättat agentur eller filial. Med en och filial jämställs varje permanent närvaro av ett försäkringsagentur företag i ett medlemsland. Om ett försäkringsföretag t.ex. har ett kontor med personal eller företräds har bemyndigande egen av en person som att handla på företagets vägnar i ett medlemsland är en sådan närvaro i landet betrakta agentur eller filial. Med risks belägenhet att som en en avses i fråga fast egendom det land där egendomen är belägen - om land där fordonet är registrerat - i fråga om fordon det i fråga reseförsäkring, tecknas för en tid av högst fyra - om som månader, det land där försäkringsavtalet ingås. När det gäller försäkring andra risker anses risken belägen där av försäkringstagaren är bosatt eller, försäkringstagaren är juridisk om där den verksamhet omfattas av försäkringsavtalet är person, som etablerad. Tillsynen över försäkringsverksamhet genom tjänstehandel utövas av myndigheterna i försäkringsföretagets hemland oberoende av var verksamheten bedrivs, s.k. hemlandskontroll. Enligt direktivet skall varje medlemsland inom EG medge försäkringsföretag, är etablerade i ett annat medlemsland, att försäkra s.k. stora som risker är belägna inom dess territorium utan krav etablering och som koncession. Ett försäkringsföretag skall således på grundval av den beviljats i det land där företaget är etablerat kunna sälja koncession som försäkringar avseende risker inom hela EG-omrâdet genom fri stora tjänstehandel över gränserna. Med stora risker avses skador på eller förlust jämvägsfordon, flygplan eller fartyg, - av skador på eller förlust av varor under transport, -

SOU 19925 E G.s ffirsdkringsdireldiv

ansvar i samband med användning av flygplan och fartyg, kredit och borgen om försäkringen tecknas av näringsidkare, skador till följd av bl.a. brand och naturkrafter, övriga - egendomsskador t.ex. stöld, samt kommersiella förluster under ansvar förutsättning att försäkringstagaren uppfyller minst två följande tre av kriterier

a har en balansomslutning minst 6,2 milj. ECU ca 45 miljoner

om

kronor b har en omsättning minst 12,8 milj. ECU ca 90 miljoner kronor

om

c har minst 250 anställda.

I ett första skede t.o.m. 1992 tillämpas i fråga ungeñr dubbelt om a-c så höga värden. De skadeförsäkringskategorier inte kan definieras stora risker som som är således sjuk- och olycksfalls-, motorfordons- och rättsskyddsförsälcring samt sådan egendoms- och ansvarsñrsäkring som tecknas av konsument eller näringsidkare inte uppfyller ovannämnda kriterier. som Det står ett medlemsland fritt att till kategorin stora risker hänföra även egendoms- och ansvarsförsäkring som tecknas av yrkessammanslutningar. joint ventures eller tillfälliga grupperingar. Rätten att bedriva försäkringsverksamhet genom tjänstehandel gäller även andra risker än stora risker, s.k. massrisker, försäkringsñreom taget inte har koncession genom agentur eller filial fir försäkring av massrisker i det land tjänsteförsâljningen skall bedrivas mottagarlandet. Ett medlemsland kan medge parallell försäljning försäkringar en av avseende massrisker inom dess territorium, dvs. både från företagets huvudkontor och agenturen eller filialen i landet. När det gäller tjänsteförsäljning av massrisker får ett mottagarland till skillnad från vad fallet är ifråga stora risker uppställa krav på om koncession. Uppställs krav på koncession gäller inte principen om hemlandskontroll utan verksamheten kommer att stå under tillsyn av tillsynsmyndigheten i mottagarlandet. Försäkringsföretag att bedriva gränsöverskridande försäksom avser ringsverksamhet genom tjänstehandel skall oavsett det är fråga stora - om risker eller massrisker underrätta tillsynsmyndigheten i det land där företaget har sitt huvudkontor. Om den gränsöverskridande verksamheten skall bedrivas från en sekundär etablering, skall även tillsynsmyndigheten i det land där agenturen eller filialen är upprättad underrättas den om planerade verksamheten. I underrättelsen skall dels mottagarlandet anges för tjänstehandeln dels vilken typ risker skall försäkras. av som

78 E Gzs försäkringsdirekti v SOU 1992

Tillsynsmyndighetema i de länder där försäkringsföretaget är etablerat primärt och sekundärt kan kräva att företaget lämnar in en verksamhetsplan för den planerade tjänstehandeln i enlighet med bestämmelserna i det första skadeförsäkringsdirektivet. För att ett försäkringsföretag skall få bedriva tjänstehandel krävs vidare att företaget lämnar in vissa handlingar till tillsynsmyndigheten i mottagarlandet. De krav som härvid uppställs är olika beroende på om det är fråga om en koncessionspliktig tjänstehandel eller Följande krav ställs på försäkringsföretaget om det gäller försäkring av stora risker och massrisker som inte gjorts beroende av koncession. Till tillsynsmyndigheten i mottagarlandet skall försåkringsföretaget lämna in ett intyg, utfärdat av tillsynsmyndigheten i det land där företaget har sitt huvudkontor, som utvisar att företaget uppfyller solvenskraven enligt det första skadeförsäkringsdirektivet. Av intyget skall vidare framgå att företaget har koncession för verksamhet utanför hemlandet, vilka försäkringsgrenar omfattas företagets koncession och att som av tillsynsmyndigheten inte motsätter sig att företaget tillhandahåller tjänster i ett annat land. Om tjänstehandeln skall bedrivas från en sekundär etablering skall dessutom inges ett intyg från tillsynsmyndigheten i det land där agenturen eller filialen är upprättad som utvisar att myndigheten inte har någon erinran mot den planerade verksamheten. Vidare skall ñrsäkringsföretaget lämna tillsynsmyndigheten i mottagarlandet uppgifter om vilken typ av risker som företaget avser att försäkra i landet genom tjänstehandel. Försäkringsverksamhet genom gränsöverskridande tjänstehandel får inledas när ifrågavarande intyg och uppgifter har lämnats in till tillsynsmyndigheten i mottagarlandet. Om en tillsynsmyndighet i ett medlemsland där ett försäkringsföretag är etablerat vägrar att utfärda ett sådant bevis som krävs för tjänstehandel, skall ärendet kunna prövas i domstol. När den planerade tjänstehandeln avser försäkring av massrisker för vilka krävs koncession i mottagarlandet kan tillsynsmyndigheten i mottagarlandet fordra att försäkringsföretaget till sin koncessionsansökan förutom de intyg och uppgifter som krävs för icke koncessionspliktig tjänstehandel även fogar en verksamhetsplan med angivande av bl.a. de försäkringsvillkor det avser att tillämpa, de premienivåer som förutses. Vidare kan krävas att företaget lämnar in kopior på de formulär och andra handlingar som företaget avser att använda i förhållande till

SOU 19925 EG.sfi'rsdkringsdirek1‘iv

försäkringstagama, motsvarande krav ställs på försäkringñretag om som är etablerade i mottagarlandet. Ett försäkringsföretag som ansöker om koncession för massrisker genom tjänstehandel har rätt att inom sex månader få besked huruvida koncession beviljas eller ej. Koncessionfrågan skall bedömas basis av om verksamhetsplanen är i överensstämmelse med landets lagar och administrativa bestämmelser. Om koncession inte beviljas skall beslutet närmare motiveras. Ett beslut varigenom koncession vägras skall kunna prövas av domstol. När det gäller stora risker får det medlemsland där riskerna är belägna inte ha regler om förhandsgodkännande eller systematisk anmälan om allmänna och speciella avtalsvillkor, premienivåer, formulär eller andra handlingar som är avsedda för försäkringstagama, dock kan viss information begäras om försäkringsvillkor och andra förhållanden i syfte att klarlägga att verksamheten bedrivs på ett lagenligt sätt. I fråga om massrisker står det medlemsländerna fritt att ha lagar och förordningar rörande bl.a. godkärmande försäkringsvillkor, premieav nivåer, formulär m.m., dock under förutsättning att regelsystemet i det land förskringsföretaget är etablerat inte är tillräckligt fir att ett tillfredsställande skydd för försäkringstagama skall uppnås. Om tillsynsmyndigheten i ett medlemsland finner att ett försäkringsföretag, som anskaffar försäkringar tjänstehandel i landet, inte genom följer de regler är tillämpliga på företaget, skall myndigheten som uppmana företaget att vidta rättelse. Om rättelse inte sker skall myndigheten anmäla förhållandet hos tillsynsmyndigheten i företagets hemland som har att vidta erforderliga åtgärder. Bedrivs tjänstehandeln från en sekundär etablering kan förhållandet också anmälas hos tillsynsmyndigheten i det land agenturen eller filialen är upprättad. Om försäkringsföretaget trots detta fortsätter att avvika från gällande regler i sin verksamhet får tillsynsmyndigheten i mottagarlandet, efter att ha informerat tillsynsmyndigheten i det land företaget är etablerat, ingripa och i yttersta fall anmoda företaget att upphöra med försäkringsverksamheten genom tjänstehandeln. Vid anskaffning av försäkringar avseende massrisker tjänstehangenom del skall innan försäkringsavtal ingås försäkringstagarna informeras om i vilket land företaget är etablerat. Om tjänstehandeln sker från primär en etablering skall det land uppges där företaget har sitt huvudkontor medan vid tjänstehandel från en sekundär etablering skall det land där uppges agenturen eller filialen är upprättad.

80 E Gs försäkringsdirelai SOU 19925 v

Tillsynsmyndigheten i det land där ett försäkringsföretag, som bedriver tjänstehandel, är etablerat primärt ocheller sekundärt skall informeras företaget premieinkomsten från försäljningen i varje mottagarland av om fördelade på vissa i direktivet angivna försäkringsgrenar. Vid redovisningen skall avdrag inte göras för âterförsäkringspremier. Uppgifterna premieinkornstema skall sedan tillställas resp. mottagarland. om Om premieinkomsten från tjänstehandeln från en etablering överstiger 25 milj. ECU skall särskild redovisning krävas tillsynsmyndigheten en av i etableringslandet. Även tillsynmyndigheten i mottagarlandet har rätt att kräva särskild redovisning, ett försäkringsföretags totala premieen om i inkomst, dvs. premieinkomsten från ett företags samtliga etableringar, från tjänstehandeln i mottagarlandet överstiger ifrågavarande belopp. För den koncessionspliktiga tjänstehandeln skall tekniska reserver avsättas i mottagarlandet. Storleken skall bestämmas enligt av reservema reglerna i mottagarlandet. Detsamma gäller reglerna om vilka tillgångar får användas till täckning av de tekniska reservema. som När det gäller den icke koncessionspliktiga tjänstehandeln skall tekniska avsättas och beräknas i enlighet med regelsystemet i etableringsreserver landet. Genom det andra skadeförsäkringsdirektivet undantas stora risker från kravet i det första skadeförsäkringsdirektivet att verksamhetsplanen skall innehålla uppgifter de allmänna och särskilda försäkringsvillkor jämte om premietariffer ett försäkringsföretag avser att tillämpa. som Det andra skadeförsäkringsdirektivet innehåller också regler om val av tillämplig försäkringsavtalslag. Om försäkringstagaren har sin hemvist i eller, i fråga företag, har sitt säte i det land där risken finns, gäller om det landets lag såvida inte denna lag parterna rått att själva välja ger vilken lag skall tillämpas. Om risken finns i ett annat land är det där som ñrsäkringstagaren har sin hemvist eller sitt säte, föreligger valfrihet mellan dessa båda länders lagar. I fråga jämvägs-, flyg-, sjö- och om transportförsälcring får parterna fritt bestämma vilken lag som skall tillämpas.

SOU 19925

6 Försäkringssammanslutningar

Det främsta exemplet på en försäkringssammanslutning eller försäkringsbörs är Lloyds of London, år världens största och ledande som försäkringsmarknad. En försäkringssammanslutning delvis liknande slag Lloyds av som finns också i USA, nämligen the Illinois Insurance Exchange i Chicago. Denna börs är dock betydligt mindre än Lloyds. Börsens verksamhetsområde är begränsat till ett antal delstater i USA. Under 1980-talet bedrev även ett par andra försåkringsbörser verksamhet i USA. Ett exempel på sådan börs är the New York Insurance en Exchange som startade år 1980 på initiativ industriföretag. Mindre av än 2 % av premievolymen, uppgick till 300 milj. dollar, härrörde som ca från direktförsäkring. Börsen således i stort sett enbart återförsäkvar en ringsbörs. En arman försäkringsbörs som bedrev verksamhet i USA under 1980talet och som också upphört med verksamheten är the Insurance Exchange of the Americas i Miami. Denna börs dock betydligt var mindre än New York Insurance Exchange. Börsen hade en premie-

inkomst på ca 130 milj. dollar. Återförsäkringsaffárer svarade för

ca 80 % av premieinkomsten. Även i Australien etablerades en försäkringsbörs under 1980-talet, nämligen the Australian International Insurance Exchange i Perth. ; Börsen, som var verksam inom såväl direkförsäkringsområdet som l återförsäkringsområdet, upphörde med verksamheten efter några år. l Anledningen till att de båda börserna på den amerikanska marknaden och börsen i Australien upphörde med verksamheten är enligt uppgift solvensproblem som främst förorsakades överskottskapacitet på i av marknaden. Under 1980-talet fanns i Kanada och Singapore planer på att etablera i form av försäkringsbörser organiserade sammanslutningar. Börsen i Kanada skulle enligt planerna främst inrikta sin verksamhet på direkt egendoms- och ansvarsförsäkring. Enligt kalkylema skulle börsen inom 5 år ha en premieinkornst på ca 100 milj. kanadensiska dollar. Börsen i Singapore skulle enligt planerna utformas med New York Insurance

82 Färsäkringssammanslutningar SOU 1992

Exchange som förebild och således i huvudsak vara en återförsäkringsbörs. Av olika skäl inledde aldrig börserna i Kanada och Singapore någon verksamhet. Den främsta orsaken torde ha varit att det uppstod överskottskapacitet försäkringsmarknaden vid de tidpunkter då börserna hade fir avsikt att inleda sin verksamhet. Av betydelse i sammanhanget torde också ha varit de negativa internationella erfarenheterna under 1980-talet av etablering av försäkringsbörser. Försäkringssammanslutningar av delvis liknande slag som Lloyds och the Illinois Insurance Exchange är the Institute of London Underwriters ILU i London och Verenigde Nerlandsee Beurssen VNAB i Rotterdam. Dessa börser har bildats genom att försäkringsbolag gått samman för att i fasta former bedriva koassuransverksamhet. Dessa sammanslutningar skiljer sig dock från de ovan redovisade försäkringsbörserna att varje försäkringsbolag inom resp. sammanslutning bedriver sin genom verksamhet enligt det regelsystem som gäller i allmänhet för försäkringsbolag. Till skillnad från försäkringsgivarna hos Lloyds och the Illinois Insurance Exchange är försäkringsgivarna hos ILU och VNAB således inte föremål för någon specialreglering. I det följande lämnas en redogörelse för Lloyds och Illinois Insurance Exchange.

6.1 Försäkringssammanslutningen Lloyds

Lloyds är världens ledande försäkringsmarknad. Där kan nästan allting försäkras såsom fartyg, flygplan, satelliter, supertankers, byggnadsprojekt, fabriker, oljeriggar, raffmaderier, boskap och kärnkraftsanläggningar Underlaget för denna verksamhet strömmar in till Lloyds m.m. från alla delar av världen och den representerar en prernieinkomst på mer än 20 miljoner pund varje arbetsdag. Lloyds bidrag till Storbritanniens ekonomi överskrider l 000 miljoner pund årligen.

6.1.1 Historik

Lloyds leder sitt tre århundraden tillbaka i tiden till ett kafé, ursprung Lloyds Coffee House, etablerades av Edward Lloyd i slutet av som 1600-talet i London. Exakt när Edward Lloyd öppnade sitt kafé år osäkert, det är åtminstone känt sedan 1688. Kafét låg på Tower men Street i närheten av Towern.

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar

Liksom andra s.k. coffee-houses, typiska för denna tid, Lloyds var Coffee House ett ställe där olika affärsangelägenheter diskuterades och där man kunde höra det senaste skvallret och nyheterna. Vid denna tid fanns ännu inga dagliga tidningar. Lloyds Coffee House fick snart ett gott anseende när det gällde tillförlitligheten av nyheter inom sjöfarten och blev därför populär en mötesplats för dem som hade anknytning till handel och sjöfart. Under 1600-talet meddelades försäkring av enskilda individer mot som en premie var beredda att ta risk och att för risken med hela en ansvara sin privata förmögenhet. Det främst fråga sjöförsäkring. var om Personerna, som meddelade försäkring, kallades för Underwriters, därför r att de skrev sitt under försäkringsbrevet för att på personlig basis namn garantera riskerna. Det var ofta förmögna köpmän, vid sidan sin som av huvudsakliga näring, ägnade sig åt att meddela försäkring. I allmänhet hade de själva ingen kontakt med dem som sökte försäkringsskydd utan kontakten förmedlades försäkringsmäklare brokers företrädde av som försäkringstagama. Att försäkra risk således fråga förhandling en var om mellan en underwriter och broker. Förhandling skedde ofta på något en av de hundratals coffee-houses fanns i London på den tiden. som Genom tillgången på tillförlitliga sjöfartsunderrättelser grundñrut- - en sättning för framgångsrik verksamhet inom sjöförsäkringsområdet blev - Lloyds Coffee House med tiden allmänt erkänt ställe, där som ett man kunde finna lämpliga underwriters för att teckna försäkring inom sjöfartsnäringen. Edward Lloyd deltog inte själv i försäkringsaffärema utan han nöjde sig med att endast tillhandahålla lokaler och andra faciliteter som hans kunder behövde för att kunna göra affärer med

varandra. Edward Lloyd avled år 1713. År 1720 antogs lag parlamentet indirekt kan sägas ha haft en av som stor betydelse för Lloyds framtida utveckling till ett centrum för sjöförsäkring. Denna lag innebar att endast två bolag Royal Exchange - Assurance och London Assurance Corporations fick tillstånd att i fortsättningen bedriva sjöförsäkringsrörelse. Emellertid tog lagen inte sikte på enskilda individer som meddelade sjöförsäkring. Verksamheten hos Lloyds Coffee House kunde därför fortsätta och den fick t.o.m. ärmu större betydelse sedan det visade sig att de båda bolag som fick koncession för sjöförsäkring inte bedrev verksamheten på ett seriöst sätt. Lloyds Coffee House kom därmed att befästa sin ställning inom sjöförsäkringsområdet.

84 F örsäkringssammanslutningar SOU 1992.

Under 1700-talet fick affärerna allt större omfattning och den en informella mötesplats som Lloyds Coffee House utgjorde kom i fråga affärsverksamhetens bedrivande att anta fastare former. Fortfarande om fanns dock inga restriktioner i fråga de affärer som fick göras hos om Lloyds. Vid sidan av seriös försäkringsverksamhet förekom ren Vadslagning. Är 1769 beslöt några Lloyds kunder, ogillade den av som oseriösa verksamheten, att öppna ett eget etablissemang, the New Lloyds Coffee House. Nya Lloyds blev slags privat klubb, där meden lemskapet begränsades till att avse dem som var intresserade av skeppsfart och sjöförsäkring och där lokaler m.m. kontrollerades av medlemmarna. Fram till år 1774, då gamla Lloyds Coffee House upphörde med verksamheten, fanns det två Lloyds som konkurrerade med varandra. Det visade sig snart att lokalerna hos New Lloyds Coffee House var för små. År 1771 utsågs kommitté the Committee of Lloyds med en uppgift att finna större lokaler. Detta den först valda Committee of var Lloyds. Kommittén lyckades efter några år att få hyra större lokaler hos Royal Exchange i London. Det första juridiska dokument reglerar Lloyds verksamhet är från som

1811 the Trust Deed 1811. Dokumentet undertecknades på frivillig

Lloyds medlemmar. Genom dokumentet förband sig medlembasis av att efterleva de beslut beträffande verksamhetens bedrivande som marna majoriteten medlemmarna fattade s.k. General Meetings. Vidare av bemyndigades the Committee att i vissa avseenden företräda medlem-

mama. Med the Trust Deed kan Lloyds sägas ha lämnat kafé-epoken för Lloyds inte längre främst ett ställe för skvaller och förfriskgott. var ningar även det under många år efter tillkomsten av the Trust Deed om kallades för Lloyds Coffee House samlingspunkt för affärsmän utan en inom sjöförsäkringsområdet. Den första lag kom att reglera Lloyds verksamhet tillkom 1871 som Lloyds Act of Parliament. Denna lag har följts av Lloyds Act 1888, 1911, 1925, 1951 och Lloyds Act 1982 med vissa kompletteringar som fortfarande år gällande. Genom Lloyds Act 1871 konstituerades Lloyds som en försäkringssammanslutning med rätt att själv reglera sin verksamhet genom utfärdande särskilda förordningar, s.k. byelaws. Beslut om sådana av byelaws skulle fattas medlemmar i sammanslutningen på s.k. General av Meetings. En byelaw måste dock godkännas domstol i London the av en

SOU 19925 F örsâkringssammanslutningar

Recorder of the City of London innan den fick träda i kraft. Den löpande tillsynen över verksamheten anförtroddes the Committee. Genom lagen bildades också bolaget the Corporation of Lloyds med uppgift att tillhandahålla lokaler och service behövdes för den annan som av medlemmarna bedrivna försäkringsverksamheten. Bolaget skulle självt inte bedriva någon försäkringsrörelse. Medlemmarna hos Lloyds fick enligt lagen endast bedriva sjöförsäkringsverksamhet. Sedan medlemmarna började att intressera sig alltmer för även annan försäkring än sjöförsäkring öppnades Lloyds Act genom 1911 möjlighet för medlemmarna att meddela alla slag försäkringar. av Möjligheten att genom byelaws reglera medlemmarnas verksamhet utnyttjades till en början i mycket liten utsträckning. Detta berodde delvis på att medlemmarna, som kände varandra väl och ofta hade samma bakgrund och värderingar, inte ansåg det nödvändigt föreskrifatt genom ter formalisera verksamheten. År 1882 uppställdes som villkor för medlemskap hos Lloyds att medel deponerades eller garanti lämnades som säkerhet för att försäkringsförpliktelsema infriades. Detta krav tog dock inte sikte på dem redan som var medlemmar. Fram till början av 1900-talet kunde medlemmarna fritt disponera uppbuma premier efter eget gottfinnande. År 1908 beslöts efter förslag från the Committee att premier skulle betalas in till särskild fond. en Samtidigt föreskrevs att medlemmarnas räkenskaper skulle granskas varje år av en auktoriserad revisor. Vad gäller mäklama bestämdes genom en muntlig överenskommelse att medlemmarna hos Lloyds endast fick göra affärer med mäklare som godkänts av the Committee. Med 401 medlemmar år 1870 var Lloyds förhållandevis liten en försäkringssammanslutning. Antalet medlemmar ökade sedan långsamt fram till mitten av 1900-talet 623 medlemmar år 1913, 1248 medlemmar år 1927 och 2 590 medlemmar år 1949. Mot slutet 1960-talet hade av Lloyds en otillräcklig kapacitet för att möta det ökade intresset främst på den amerikanska marknaden av flyg-, motor och ansvarighetsförsåk- ring. Detta föranledde Lloyds att vidta vissa åtgärder för att öka antalet medlemmar. Således slopades år 1969 kravet på brittiskt medborgarskap för medlemskap hos Lloyds och år 1970 öppnades möjlighet för kvinnor att bli medlemmar i sammanslutningen. Dessa förändringar medförde en kraftig ökning av antalet medlemmar hos Lloyds från 6 000 medlemmar år 1970 till 18 500 medlemmar år 1980.

86 F örsäkringssammanslutningar SOU 1992

Redan under 1960-talet stod det klart att antalet medlemmar hade blivit alltför stort för att ha ett system där de enskilda medlemmarna på s.k. General Meetings beslutade om vilka regler som skulle gälla för verksamheten. Systemet var inte tillräckligt effektivt inte minst mot bakgrund att medlemmarna i stor utsträckning förlitade sig på av oskrivna regler. År 1968 tillsattes arbetsgrupp under ordförandeskap Lord en av Cromer för att utreda vilka åtgärder som borde vidtas för att uppnå en effektivare reglering verksamheten hos Lloyds. År 1970 föreslog av arbetsgruppen i rapport the Cromer Report förutom ett antal en mindre förändringar att the Committee of Lloyds skulle tilldelas större makt när det gällde att reglera Lloyds verksamhet. Förslaget att utöka the Committees maktbefogenheter beaktades dock inte. Idén att tilldela the Committee större maktbefogenheter aktualiserades på nytt år 1979 tillsatt arbetsgrupp med Sir Henry Fischer som av en ordförande. Mot bakgrund av att medlemsantalet fortsatte att öka kraftigt Lloyds-markoch med hänsyn till att ett par tvister mellan aktörerna på naden hade inträffat som hotat att skada Lloyds anseende fick denna arbetsgrupp i uppdrag att komma med förslag till en reformering av förvaltningen av Lloyds. I en rapport the Fischer Report lämnade arbetsgruppen förslag till betydande förändringar av förvaltningen, vilka kom att ligga till grund för utformningen av Lloyds Act 1982. Många reglerna i Lloyds Act 1982 har således sitt ursprung i the Fischer av Report. Genom Lloyds Act 1982 inrättades ett nytt organ, the Council of Lloyds, med uppgift att svara för den överordnade ledningen av Lloyds. Medan omfattningen av the Committees befogenheter hade varit oklar i många avseenden på grund av bristande legal reglering tilldelades the Council i lagen angivna uppgifter för att ingen osäkerhet skulle råda om det ledande organets rättsliga befogenheter och ansvar. Enligt lagen nya tilldelades the Council bl.a. rätten att utfärda regler för verksamheten hos Lloyds s.k. byelaws. Detta innebar att medlemmarna hos Lloyds genom fråntogs sin tidigare rätt att reglera sin verksamhet s.k. General Meetings. The Councils befogenhet att utfärda regler för verksamheten tog inte sikte enbart på medlemmarna utan på samtliga aktörer på Lloyds-marknaden såsom t.ex. försäkringsmäklama. I the Councils uppgifter ingick också att vidta disciplinära åtgärder mot de aktörer Lloyds-marknaden som inte efterföljde utfärdade regler eller som misskötte sig på annat sätt.

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar 87

6.1.2 Nuvarande förhållanden

Som redan framgått år Lloyds inget försäkringsbolag utan en sammanslutning av individer, där de enskilda individerna för räkning egen bedriver försäkringsverksamhet. Det är alltså inte själva sammanslutningen utan medlemmarna i sammanslutningen meddelar försäkring. som Försäkringssammanslutningen leds av the Council Lloyd s som har det övergripande ansvaret för verksamheten. Den dagliga löpande tillsynen över verksamheten inom sammanslutningen utövas the av

Committee of Lloyd s. Lokaler och service är erforderlig för

annan som försäkringsverksamhetens bedrivande tillhandahålls av the Corporation of Lloyd s. Medlemmarna eller försäkringsgivama i samrnanslutningen kallas för members, underwriting members, Lloyds underwriters eller Names. I det följande används begreppet member eller medlem. Medlemmarna år organiserade i syndikat, där de ensamma eller tillsammans med andra medlemmar i syndikatet meddelar försäkring. I praktiken är det dock inte medlemmarna själva som accepterar och övertar risker utan denna uppgift handhas av s.k. active underwriters som är anställda vid syndikaten för att på medlemmarnas vägnar meddela försäkring. Ofta är underwriters också medlemmar i sammanslutningen. Som regel meddelas försäkring i coassurans eller samförsäkgenom ringsavtal, där ansvaret fördelas mellan de medlemmar i syndikatet som deltar i ett försäkringsavtal. Försäkringsverksamheten bygger på principen om varje medlems individuella Något solidariskt ansvar. ansvar mellan medlemmarna existerar således inte utan varje medlem år endast ansvarig för sin egen andel av en risk och för sina förpliktelser

t

svarar direkt gentemot försäkringskunden. En grundläggande princip är annan principen om varje medlems obegränsade ansvar. Detta innebär att den enskilde medlemmen med hela sin privata förmögenhet är ansvarig för sina förpliktelser gentemot försäkringskundema. Medlemmarna handhar inte själva sina affärer inom sammanslutningen i i utan dessa sköts agenter. Det finns två typer agenter members av av l agents och managing agents.

i

Members agents administrerar med undantag den direkta försäk- - av l ringsverksamheten medlemmarnas affärer. Bl.a. sköter dessa agenter medlemmarnas kontakter med syndikaten, placerar eventuellt överskott i försäkringsrörelsen m.m. Varje medlem är skyldig att utse en member agent.

88 F1rsdkringssanzmanslumi ngar SOU 1992 5

Managing agents leder och administrerar syndikaten. Bl.a. ankommer det på managing agents att anställa underwriters vid syndikaten. Underwriters har själva ingen kontakt med försäkringskundema utan all affär förvärvas i princip genom särskilt godkända försäkringsmäklare, Lloyd s-brokers, uppdrag av sina klienter ingår försäkringsavtal som med Underwriters vid syndikaten. Att försäkra en risk hos Lloyds är således fråga förhandlande mellan active Underwriters och en om Lloyds-broken Underwriters hos Lloyds får med undantag av hem- och motorfor- donsförsäkring på den brittiska marknaden endast acceptera försäkrings- affär förmedlad av Lloyd-brokers. Lloyds-brokers är dock inte begränsade till att förmedla affär enbart genom Lloyds utan kan också utnyttja vanliga försäkringsbolag. Storleken den afifärwolym som tillförs medlemmarna i sammanslutningen är således nästan helt beroende av mäklarnas intresse att placera försäkringar Lloyds-marknaden. En av Lloyds-broker är liksom andra försäkringsmäklare skyldig att alltid se till kundens bästa och placera försäkring hos den försäkringsgivare som erbjuder de bästa villkoren för kunden. Sammanfattningsvis kan konstateras att på den försäkringsmarknad som försäkringssammanslutningen Lloyds representerar förekommer följande enheter och aktörer

The Council of Lloyd har det övergripande ansvaret för

- som verksamheten The Committee Lloyd utövar den dagliga löpande tillsynen - som över verksamheten.

The Corporation of Lloyd som tillhandahåller lokaler och annan

service för försäkringsverksamheten. Members Lloyd för räkning bedriver försäkringsverk- - s som egen samhet inom sammanslutningen Syndikat som är en form för samverkan mellan medlemmarna - Active underwriters som är anställda vid syndikaten för att meddela försäkring på medlemmarnas vägnar Members agents med undantag av den direkta försäkringsverk- - som samheten sköter medlemmarnas affärer inom sammanslutningen Managing agents som leder syndikaten - Lloyd s-brokers som tillför sammanslutningen försäkringsaffärer. - Av följande figur framgår gången av affárstransaktionema mellan aktörerna på Lloyds-marknaden jämte uppgift om antalet aktörer.

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar

I Försökringstagnre | 28.000 Members

23.000 External 5.000 Workin

230 Lo d‘s Brokers 159 Member‘s A ents

154 Managing Agents

400 Syndicoies

6.1.3 The Council of Lloyds

Som redan framgått är the Council försåkringssammanslutningens ledande organ. Verksamheten hos Lloyds bygger på självreglering. Enligt Lloyds Act 1982 har the Council en lagstadgad rätt att fastställa regler för verksamheten. The Council har också till uppgift att utöva tillsyn över aktörerna på Lloyds-marknaden. På grund av självregleringen omfattas Lloyds inte av Insurance Companies Act som reglerar verksamheten för försäkringsbolag i Storbritannien. Detta innebär bl.a. att försäkringsgivama i sammanslutningen, dvs. medlemmarna, till skillnad från försäkringsbolagen inte behöver koncession för att få bedriva försäkringsrörelse. heller står Lloyds under direkt tillsyn av Department of Trade and Industry såsom fallet är med försäkringsbolagen på den brittiska marknaden. Viss insyn i Lloyds verksamhet har dock Department of Trade and Industry. Bl.a. skall the Council varje år till departementet in ge en årsberättelse över verksamheten och ett skriftligt intyg om att samtliga medlemmar i sammanslutningen har tillgångar är tillräckliga i som förhållande till försäkringsåtagandena. Den nämiare regleringen av Lloyds verksamhet sker genom utfårdande av s.k. byelaws förordningar och olika föreskrifter av såväl finansiell som etisk natur. Bl.a. har the Council fastställt de närmare villkoren för medlemskap i sammanslutningen och för att bli godkänd Lloydssom broker. The Council har också fastställt regler för agenternas verksamhet och regler av etisk natur som aktörerna på Lloyds-marknaden har att iaktta i sin verksamhet.

90 Försäkringssammanslutningar SOU 19925

The Council har både rätt och skyldighet att ingripa om missförhållanden kan konstateras och har befogenhet att vidta disciplinära åtgärder mot de aktörer på Lloyds-marknaden som inte iakttar fastställda regler eller godtagbara etiska principer i försäkringsverksamheten. The Council har följande sammansättning arbetar med den löpande försäkringsverksamheten - tolv ledamöter som inom sammanslutningen working members åtta ledamöter normalt inte arbetar vid Lloyds external members - som åtta ledamöter med bred nåringslivserfarenhet och som inte har någon -

anknytning till Lloyds nominated members. Nominated members

måste godkännas av Bank of England. Ledamöterna i the Council utser bland working members en ordförande, kallad the Chairman of Lloyds, och två vice ordföranden. Vidare utses ytterligare vice ordförande som tillika är verkställande direktör en bland nominated members.

The Council har alltså följande sammansättning.

The Chairman of Lloyds ordförande working member l l l l i vice ordförande Vice ordförande ivxce . ordforande H

working member och verkställande 1workinq member l

direktör | | nominated member I Plus

working 8 external 7 nominated 9 members members members

Som tidigare nämnts har the Council med stöd av Lloyds Act 1982 delegerat viss uppgifter till the Committee of Lloyds. Bl.a. utövar the Committee den dagliga löpande tillsynen över verksamheten. The Committee de tolv s.k. working members i the Council. utgörs av Dessutom finns ett stort antal andra kommittéer som biträder the Council i dess arbete. En del kommittéer handlägger disciplinära frågor medan andra handlägger policyfrågor.

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar

Ett disciplinärende kan aktualiseras att någon aktör Lloydsgenom marknaden handlar ett sätt år till skada för försåkringskundema, som medlemmarna, agenterna eller sammanslutningen sådan. som Disciplinärendet inleds med undersökning the Investigation en av Committee som har befogenhet att infordra alla dokument och upplysningar som är erforderliga för utredningen. Om the Investigation Committee i sin undersökning finner att disciplinära åtgärder är påkallade överlämnas ärendet till the Disciplinary Committee. The Disciplinary Committee kallar den som är föremål för undersökning till s.k. en hearing eller ett förhör. Vid förhöret har den anklagade rätt att biträdas av en advokat. Efter förhöret meddelar the Disciplinary Committee beslut i ärendet. Beslut om disciplinära åtgärder kan överklagas hos s.k. en Appeal Tribunal inom sammanslutningen. The Council avgör slutligen om ett av the Disciplinary Committee meddelat beslut disciplinär om åtgärd, som inte ändrats av the Appeal Tribunal, skall verkstållas. I allvarliga fall kan en disciplinär åtgärd innebära uteslutning från samrnanslutningen. Exempel på kommittéer som sysslar med policyfrågor är the Accounting and Auditing Standards Committee och the Solvency and Security Committee, som lägger fram förslag i bl.a. redovisningsresp. solvensfrågor. Ärenden godkärmande och registrering om av Lloydsmäklare handläggs av the Broker Registration Committee.

6.1.4 The Corporation of Lloyds

The Corporation bedriver inte själv någon försäkringsrörelse utan är närmast ett serviceföretag inom samrnanslutningen. Som tidigare nämnts tillhandahåller the Corporation lokaler för medlemmarna i sammanslutningen samt en rad olika centraliserade stödfunktioner och service annan som är erforderlig för försäkringsverksamhetens bedrivande inom sammanslutningen. The Corporation är indelad i sex grupper under ledning av en ordförande. Grupperna har olika ansvarsområden, nämligen

- financial services som bl.a. handhar redovisningen av transaktioner

mellan försäkringsmäklare och försäkringsgivare market services med ansvar för bl.a. Lloyds Policy Signing Office som kontrollerar och signerar alla försäkringsbrev utfärdas inom som sammanslutningen. - systems and communications med ansvar för datasystemen

92 Försäkringssammanslutningar SOU 19925

administration med för lokalerna och olika administrativa ansvar tjänster solicitor to the Corporation som handlägger juridiska frågor inom försäkringsverksamheten regulating services handlägger frågor som har samband med - som regleringen aktörerna på Lloyds-marknaden av Verksamheten hos the Corporation finansieras genom årliga avgifter från medlemmarna och mäklama hos Lloyds. Den samordning av verksamheten sker the Corporation innebär att kostnaderna för som genom lokaler och administrativa tjänster blir förhållandevis låga för aktörerna på marknaden. Ett nytt datasystem för informationsbehandling LIMN är under utveckling. LIMNET är ett datanätverk. underwriters och som Lloyds-brokers kan använda i sina affärer och i kontakterna med försäkringskundema kan kopplas in på nätverket. som

6.1.5 Members of Lloyds

Enligt Lloyds Act 1982 får endast members of Lloyds meddela försäkring inom sammanslutningen. Det finns två typer av medlemmar internal members och external members. Internal members kallas de

medlemmar själva arbetar underwriters i syndikaten. Övriga

som som medlemmar kallas external members. Ursprungligen var alla medlemmar internal members och tecknade försäkring endast för egen räkning. Allteftersom försäkringsaffärema fick en större omfattning och blev alltmer komplicerade ökade kraven på specialistkunskaper hos försäkringsgivama. Detta ledde till del medlemmar specialiserade sig att en vissa försäkringsgrenar inom vilka de tecknade försäkring i syndikaten utan att alltid själva ta någon andel den risk de försäkrade. Andra av som medlemmar avstod helt från att teckna försäkring. I stället fick andra i syndikaten teckna försäkring på deras vägnar. Den övervägpersoner Lloyds medlemmar är idag external members. ande delen av Män eller kvinnor vilken nationalitet som helst och som har fyllt av 21 år kan bli medlemmar i Lloyds. För medlemskap krävs dock att vissa i villkor är uppfyllda. Ansökan medlemskap sker en memberagent hos the Council om genom har att godkänna medlemmar. Den ansöker om medlemskap som som skall nomineras medlem och stödjas av fem andra medlemmar. av en skall lämnas in före den 30 juni för den I Ansökan om medlemskap att blivande medlemmen skall kunna inleda sin försäkringsverksamhet den b 1 januari följande år.

SOU 19925 Försäkringssammanslutningar 93

En grundförutsättning för medlemskap är att medlemmen har god en och stabil ekonomi. Till att börja med skall den blivande medlemmen genom en skriftlig bekräftelse från godkänd bank, advokat eller en revisor kunna styrka att han har förmögenhet uppgående till minst en 250 000 pund. Av denna summa skall 60 % utgöras omsättningstillav gångar medan 40 % får bestå av fasta tillgångar. Vid invalet i sammanslutningen skall medlemmen deponera pengar i ocheller tillgångar som bestäms av the Council. Depositionens storlek

är 25 000 pund eller 20 % av den maximipremieinkomst som beviljas av the Council. Maximipremieinkomsten anger gränsen för hur stor premieinkomst den enskilde medlemmen får teckna. Gränsen bestäms utifrån hur mycket lätt realiserbara tillgångar medlemmen förfogar över och hur stor som deposition som gjorts. Exempelvis kan en medlem med tillgångar på 100 000 pund och deposition på 50 000 pund teckna affär med en premieinkomst på upp till 200 000 pund år. per En medlem måste vidare årligen genomgå solvenstest för kontroll en av att medlemmen har tillräckliga tillgångar i förhållande till ingångna förbindelser. Det åligger medlemmarna att vidmakthålla medel och andra tillgångar vid de av the Council fastställda nivåerna. I annat fall kan the Council antingen sänka maximipremieinkomsten eller förelägga medlemmen att tillskjuta ytterligare kapital eller att upphöra med verksamheten. Medlemskapet hos Lloyds är personligt och kan inte överlåtas. Det främsta motivet för att meddela försäkring medlem hos som Lloyds torde vara att medlemmen bortsett från initialpositionen inte - behöver deponera sina tillgångar inom sammanslutningen utan det räcker med ett intyg att medlemmarna har tillräckliga tillgångar till säkerhet om för ingångna förpliktelser. Medlemmen kan därför dubbel avkastning på sin förmögenhet dels genom privat förvaltning dels försäkgenom ringsrörelsen i syndikaten. Tidigare innebar ett medlemskap också betydande skattemässiga fördelar. Förluster i försäkringsrörelsen kunde skrivas av mot medlemmens taxerade inkomst samtidigt överskott som i försäkringsrörelsen avsättning till premiereserver inte blev genom föremål för beskattning. Skattereglema har dock minskat i numera äbetydelse genom ändring av avdragsmöjlighetema och att genom i marginalskattema sjunkit kraftigt.

94 Färsâkringssammartslutningar SOU 19925 Antalet medlemmar i Lloyds under det senaste decenniet framgår av följande tabell.

Att många medlemmar lämnat Lloyds under senare år har bland annat samband med att vissa syndikat drabbats av förluster på grund av stora ersättningsanspråk i anledning av katastrofskador samtidigt som premienivån varit låg till följd stor försåkringskapacitet av en A världsmarknaden.

6.1.6 Syndikat

Som redan framgått är medlemmarna hos Lloyds sammanslutna i syndikat administreras managing agents. I syndikaten meddelar som av medlemmarna försäkring genom active underwriters. Syndikaten är inriktade på att meddela försäkring på någon av Lloyds fyra huvudmarknader marine, non-marine, aviation eller motor. Den enskilde medlemmen ansluter sig i samråd med sin member agent till det syndikat bäst hans aftärsinriktning. Ingenting hindrar att en som passar egen medlem tillhör flera Syndikat. Ett syndikat är inte juridisk eller någon associationsforrn med en person rättskapacitet utan i lag oreglerad form för samverkan som bygger på en affirsöverenskommelse mellan de medlemmar som ingår i syndikatet. en Överenskommelsen samverkan vid meddelande försäkring under avser av ett år. Sammansättningen av syndikaten varierar alltså år från år. Ett syfte med syndikaten år att medlemmarna genom samarbete skall tillsammans kunna acceptera risker är alltför stora för att kunna som syndikats försäkringskapacitet bäras av den enskilde medlemmen. Ett utgörs den sammanlagda maximipremieinkomst som har fastställts av av the Council för varje medlem som ingår i syndikatet. Ett annat syfte med systemet med syndikat är att försäkringsverksamheten skall kunna

SOU 19925 Försäkringssammanslutningar 95

bedrivas på ett effektivt sätt inom sammanslutningen. Genom att medlemmarna som meddelar försäkring inom försäkringsgren är samma organiserade tillsammans i ett syndikat underlättas bl.a. administrationen

av försäkringsverksamheten.

Såväl syndikaten som medlemmarna inom syndikat konkurrerar resp. l med varandra när det gäller att förvärva goda risker. Att medlemmarna

i samarbetar i ett syndikat innebär alltså inte att konkurrens saknas mellan

dem. i Det finns omkring 400 syndikat, varierande i storlek alltifrån endast ett fåtal medlemmar till över tusentalet. Varje syndikat har ett registrerings-

nummer. I följande tabell redovisas de syndikat har den största som försäkringskapaciteten.

Syndikat Managing Försäkringskapacitet agency I miljpund

1990 1989

i Marine 418 Merett Underwriting Agency Ltd £2l6,2 £242,l ‘ Non-Marine 210 Sturge Non-marine Syndicate Ltd £185,8 £l76,4 Marine 206 Sturge Marine Syndicate Ltd £177,9 £l93,8 Non-marine 190 Three Quays Underwriting Ltd £163,6 £l58,8 Non-marine 362 Murray Lawrence Partners £146,7 £i43,4

Det finns tecken som tyder på att Lloyds går utveckling mot en med färre och starkare syndikat för att kunna de allt acceptera större kommersiella riskerna. Redan har ett antal mindre syndikat gått samman för att höja försäkringskapaciteten. Tidigare farms strikt en uppdelning av syndikaten på de olika delmarknadema. T.ex. fick syndikat ett sjöförsäkringsmarknaden inte meddela försäkring än sjöförsäkring. annan Barriärema mellan delmarknadema upphävdes den januari 1 1991. Numera är det alltså tillåtet för de olika syndikaten att tillhandahålla s.k.

paketlösningar, dvs. försäkringar olika slag. Huvudsyftet av med denna förändring är att öka Lloyds konkurrenskraft på världsmarknaden.

Försäkringsagenter

Medlemmarnas verksamhet inom sammanslutningen bygger på ett system med agenter. Endast agenter kan medlemmarna genom agera. Som nämnts finns det två typer av agenter member agents och managing agents. Member agents sköter med undantag den direkta försäkrings- - av rörelsen medlemmarnas affärer och företräder dem i olika angelägenheter inom sammanslutningen. En member agents huvudsakliga

96 F örsäkrirzgssammanslumingar SOU 19925

funktion är att rådgivare åt medlem. Det kan gälla val av vara en syndikat, placering överskott i försåkringsrörelsen eller av skatterâdgivning. En managing agent leder och administrerar syndikaten och är i denna funktion ansvarig för att den försäkringsrörelse som drivs i syndikaten för medlemmarnas räkning sköts på ett godtagbart sätt. För att verka member agent eller managing agent krävs godkännande av som the Council. En person som godkänts som managing agent har under vissa villkor möjlighet att även verka som en member agent, en s.k. combined agent. Agentemas verksamhet regleras av särskilda föreskrifter som the Council har fastställt. Förhållandet mellan medlemmarna och agenterna bygger på skriftliga överenskommelser. Detsamma gäller förhållandet mellan members agents och managing agents. Varje medlem ingår ett separat avtal med såväl en member agent managing agent. Vidare har member agents som en å separata avtal med olika managing agents. Förhållandet mellan de olika . aktörerna framgår av följande skiss. Ä z Avtal 2 i Members Managing r2 agents agent

Avtal 1 Avtal 3

Medlem

Avtal 1 är ett kontrakt mellan medlem och member agent. Avtalet, en en undertecknas båda parter, fastställer agentens uppgifter och som av skyldigheter samt medlemmens åligganden. Som regel föreskriver avtalet att agenten efter samråd med medlemmen skall besluta om vilket eller vilka syndikat som medlemmen skall tillhöra, hur medlemmens försåkringskapacitet, dvs. den av the Council fastställda maximipremieinkomsten, skall fördelas på de olika syndikaten medlemmen är ansluten till och på de olika försäkringssom grenama inom ett syndikat ökning eller minskning medlemmens försäkringsengagemang i ett - av syndikat placering av överskott i medlemmens försäkringsrörelse. -

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar

Genom avtalet får som regel agenten också i uppdrag att förvalta medel som medlemmen frivilligt avsätter för att förstärka kapitalbasen i försäkringsrörelsen, s.k. personal reserv funds. I agentens uppdrag ingår också att fortlöpande informera medlemmar om resultatutvecklingen i syndikaten och om händelser av väsentlig betydelse i verksamheten samt förvara räkenskapshandlingar i fråga om den försäkringsrörelse som drivs för medlemmens räkning i de olika syndikaten. Det förekommer att avtal inte innehåller några detaljregler om agentens befogenheter. Allmänt gäller dock att agenterna har rätt med att iakttagande av den affársetik som gäller pâ de marknader där de erbjuder sina tjänster vidta de åtgärder normalt hänförliga till ett - som anses agentuppdrag. Med medlemmens samtycke kan member agent en delegera vissa av sina uppgifter till annan agent, s.k. subagent. en en Som regel har en medlem endast en member agent. Ingenting hindrar emellertid att medlemmen utser flera agenter. Detta kan vara förenat med både fördelar och nackdelar. Samtidigt som anlitandet flera agenter av innebär utökade affärsmöjligheter kan det medföra administrativa komplikationer. Om en medlem utser flera agenter är han skyldig att utse en av agenterna till en s.k. co-ordinating agent, dvs. en agent med uppgift att samordna verksamheten. Medlemmens förpliktelser enligt avtalet gentemot member agent är främst att förse agenten med erforderliga medel som denne skall vidarebefordra till syndikaten för betalning de skadeersättningar av som föranleds av de försäkringsåtaganden som ingås för medlemmens räkning. Avtalen föreskriver regelmässigt skyldighet för medlem att en genast underrätta agenten om medlemmen skulle komma på obestånd och om andra förändringar i ekonomiska förhållanden som begränsar medlemmens möjligheter att förse agenten med erforderliga medel. Member agents samarbetar inte med alla managing agents inom sammanslutningen. En del member agents år specialiserade någon av eller del av Lloyds huvudmarknader sjö, flyg, motor och egendom - och har därför ett begränsat antal samarbetsavtal med managing agents, medan andra member agents har en mer omfattande verksamhet och samarbetar med managing agents som representerar syndikat över hela Lloyds-marknaden. En del member agents samarbetar vidare med Lloyds mäklare medan andra är helt fristående. Dessutom finns som nämnts combined agents.

98 Försäkringssammanslutningar SOU 19925

Genom valet member agent bestäms således vilka syndikat som en av medlem har möjlighet att ansluta sig till och affärsmöjlighetema i övrigt. Fördelen med helt fristående agent är att han torde ha en mera en objektiv på verksamheten än combined agent eller en member syn en agent samarbetar med mäklare. Samtidigt torde en helt fristående som en agent ha ett mindre kontaktnät än övriga agenter, vilket begränsar

affáismöjlighetema. Valet menber agent är alltså central betydelse för en medlem. av av Medlemmarna betalar avgift till de agenter de anlitar. Hos en som Lloyds förs centralt ett offentligt register över de avgifter som de olika

agenterna debiterar. Avtal 2 år överenskommelse mellan member agent och en en en managing agent administrerar ett syndikat till vilket en member som agent ansluter sina medlemmar. Syftet med avtalet är att reglera mellanhavandena mellan agenterna så att de kan fullgöra sina uppgifter member agent managing agent. Avtalet, som undertecknas av som resp. båda parter, anger resp. agents skyldigheter. En members agents huvudsakliga skyldigheter enligt avtalet är som

regel att vidta alla de nödvändiga åtgärder krävs fir att medlemmen skall - som tillskjuta medel för betalning de skadeersättningar föranleds av av som de försäkringsåtaganden ingås för medlemmens räkning i som syndikatet ersätta managing agent för eventuella kostnader för indrivning av - en medel från medlemmen, member agent inte fullgör detta om en uppdrag informera managing agent om förändringar som kan begränsa - en medlemmens möjligheter att tillskjuta erforderliga medel En managing agents huvudsakliga skyldigheter enligt avtalet är som

regel att förse member agent med all relevant information om försäkrings- - en rörelsen i syndikatet för varje medlem member agent företräder tillhandahålla - som en råkenskapshandlingar beträffande försäkringsrörelsen. Avtal 3 utgör överenskommelsen mellan medlem och en managing en agent. Detta avtal undertecknas varken av medlemmen eller en agenten omfattas automatiskt detta avtal när avtal som utan parterna av hänvisar till detta avtal, undertecknas. Om en member agent är en

SOU 19925 F örsäkringssammanslutnirzgar

combined agent omfattas avtalet när avtal 1 undertecknas. parterna av Avtal 3 är alltid fogat till avtal Enligt avtal 3 åligger det managing agent bl.a. att en acceptera risker på medlemmens vägnar bestämma om principerna för meddelande försäkring - av utse active underwriters vid syndikatet och övervaka deras verksamhet sköta skaderegleringen bestämma principerna för återförsäkring de risker övertas för - av som medlemmens räkning föra räkenskaper över verksamheten upprätta årsbokslut och årsredovisning -

besluta om reinsurance to close se avsnitt 6.1.ll.

- För den enskilde medlemmen innebär avtal 3 en förpliktelse både mot övriga medlemmar i syndikatet och agenten leder syndikatet att rätta som sig efter de regler som samförsäkringen inom syndikatet förutsätter. Som framgått får agenterna genom avtalen omfattande befogenheter att handla på medlemmarnas vägnar. Detta gäller särskilt managing agent en som genom avtalen har rätt att i yttersta fall ta en medlems hela privata förmögenhet i anspråk för att betala de skadeersättningar ñrsäksom ringsrörelsen ger upphov till. Av denna anledning uppställs särskilda krav på agenterna. Således föreskrivs krav på registrering hos the Council och att agenterna bedriver sin verksamhet i associationsråttslig form. en Når det gäller registreringen agerar the Council särskild genom en kommitté the Underwriting Agents Registration Committee UARC - som kartlägger om en person är lämplig för uppdraget agent och i som övrigt uppfyller vissa föreskrivna krav. Om registrering sker införs uppgifter om agenten i ett särskilt register. Av registret framgår om en person har rätt att agera som member agent, managing agent eller som combined agent. Om är registrerad managing agent eller en person som combined agent anges i registret vilket eller vilka syndikat agenten som har rätt att administrera. Den associationsrättsliga formen för agentur får med undantag en - av enskild frmia i stort sett vilken helst erkänd typ företag. - vara som av Vi ansökan om registrering skall företagets stadgar lämnas in. Med stadgar avses bolagsordning och andra handlingar utvisar ändamålet som med företagets verksamhet. Av stadgarna skall framgå att företagets huvudsakliga uppgift är att bedriva verksamhet vid Lloyds och något att hinder inte föreligger att iaktta Lloyds regler på området.

100 Färsäkringssammanslutningar SOU 19925

Agentemas verksamhet övervakas kontinuerligt. I tillsynen fästs särskild vikt vid ägarförhållandena i ett agentföretag. Bl.a. finns en tioprocentregel i fråga de agenturer som drivs i aktiebolagsform. Regeln om innebär att inte utan medgivande av the Council får äga en en person större andel aktierna i ett agentbolag som svarar mot ett röstetal om av högst 10 % röstetalet för samtliga aktier. av För att förebygga intressekonflikter uppställs vidare förbud för Lloyds mäklare att ha ågarintressen i agentföretag administrerar syndikat. som heller får managing agent har ägarintressen i ett mäklarföretag som en förmedlar försäkring från syndikaten. Förbudet omfattar även mäklarens

och agentens familjemedlemmar. Det finns även andra regler syftar till att skydda medlemmarnas som intressen. Exempelvis är agenterna skyldiga att underrätta medlemmarna transaktioner där de själva kan ha intressen. Vidare finns regler som om syftar till att förhindra att ett syndikat på ett annat syndikats gynnas bekostnad.

6.-1.8 Lloyds brokers

I Lloyds Act 1982 definieras Lloyds-mäklare som ett enkelt bolag en eller juridisk har tillstånd av the Council of Lloyds att en person som förmedla försäkringsaffárer för Lloyds. Vidare stadgas att en medlem i sin försäkringsrörelse endast skall acceptera försäkringsaffärer genom Lloyds-mäklare. Enligt Lloyds Brokers Byelaw får ingen person utan att registrerad Lloyds-mäklare förmedla försäkringar för vara som Lloyds. Lloyds-mäklamas verksamhet är ingående reglerad. Till en början krävs godkännande the Council och registrering för att få verka som av Lloyds-mäklare. Som tidigare nämnts handlägger the Broker Registration Committee ärenden registrering mäklare. När mäklama har inlett om av sin verksamhet är de föremål för kontinuerlig övervakning. Syftet med en regleringen och övervakningen är att säkerställa både försäkringskun-

demas och medlemmarnas intressen. Alla mäklare hos Lloyds, såväl enskilda individer juridiska som måste undergå omfattande ekonomisk undersökning genom personer, en the Committee of Lloyds innan de får teckna affärer hos Lloyds underwriters. Vidare måste de årligen genomgå en strikt solvenstest. Den ansöker godkännande och registering av ett mäklarföretag som om skall lämna redogörelse för vilka har ägarintressen i en personer som

SOU 19925 Försäkringssammanslutningar

mäklarföretaget, s.k. controllers. Med controllers både fysiska och avses juridiska direkt eller indirekt innehar aktier eller andelar personer som i mäklarföretaget motsvarande minst 15 % röstetalet för samtliga av aktier eller andelar i företaget. Detaljerade upplysningar skall lämnas om

varje controller. Syftet med denna uppgiftsskyldighet är att Lloyds skall kunna bilda sig en uppfattning ägarförhällandena är lämpliga och om om de personer som har inflytande i företaget är med personer gott anseende. Anledningen till att särskild vikt fästs vid ägarförhållanden är också att förhindra att intressekonflikter uppstår. Om exempelvis managing en agent som administrerar ett syndikat eller ett försäkringsbolag har ägarintressen i ett mäklarföretag risk föreligga för mäklarverkanses att samheten inte bedrivs på ett objektivt sätt. Av denna anledning får som tidigare nämnts en managing agent inte ha ägarintressen i ett mäklarföre-

tag på Lloyds-marknaden liksom ett mäklarföretag inte får ha engagemang i en agentur tillhör managing Ett försäkringsbolag som en agent. får visserligen ha ägarintressen i ett mäklarföretag, i så fall måste men mäklama skriftligen underrätta kunderna detta förhållande innan om en affär placeras hos ett sådant bolag. Detsamma gäller ett mäklarföretag om skulle ha ägarintressen i ett försäkringsbolag. För att undvika intressekonflikter föreskrivs vidare Lloydsatt en mäklare i princip inte får ägna sig åt verksamhet än förmedling annan av försäkringar.

Till ansökningen av godkännande av registreringen ett mäklarföretag av skall vidare fogas en redogörelse för de ingår i ledningen personer som för företaget. Av redogörelsen skall för varje framgå yrkesutbildperson ning och erfarenhet försäkringsverksamhet. För att Lloyds skall av kunna bilda sig en uppfattning om personerna i ledningen är lämpliga fir uppdraget har Lloyds också rätt att på eget initiativ inhämta upplysningar om ekonomiska och andra personliga förhållanden.

L1oyds—mfiklama disponerar betydande belopp i form premier och av skadeersättningar innan överföring medlen sker till syndikaten eller av kunderna. Av denna anledning uppställs krav på mäklarföretagets kapitalreserver och likviditet. Varje mäklarföretag är årligen föremål för kontroll av företagets ekonomiska ställning. Kontrollen syftar till att fastställa företagets likviditetsmarginaler. För att säkerställa försäkrings-

givarnas och kundernas intressen krävs också att mäklama har särskilda bankkonton för medel härrör från försäkrade försäkringsgivare. som resp.

102 F örsäkringssammarzslutningar SOU 1992

Vidare krävs att varje mäklare har en försäkring för skadeståndsskyldighet kan åläggas honom om han åsidosätter sina skyldigheter. som Regleringen mäklarnas verksamhet avser också redovisningen och av dokumentationen affárstransaktionema. Bl.a. krävs att alla handlingar av ligger till grund för en försäkringsaffär skall bevaras i 80 år. som I sin verksamhet är mäklama skyldiga att iaktta vissa förhållningsregler the Council har utfärdat Lloyds Code. Dessa regler innebär som i huvudsak att mäklarna skall objektiva råd, hälla kunderna väl ge underrättade omständigheter är betydelse för dem och lämna om som av information de provisioner de uppbär från olika Försäkringsom som givare. En grundregel är att en affir skall oavsett om det är en försäkringsgivare på Lloyds-marknaden eller placeras hos den försäkringsgivare erbjuder de bästa villkoren från kundens synpunkt. som Särskilt framhålles vikten att mäklaren noga aktar sig för att bli av inblandad i intressekonflikter. Mäklaren skall till kunden vidarebefordra all dokumentation som rör hans försäkringsaffárer och utfärda täckningsbevis utan dröjsmål. I skadeärenden skall mäklaren underlätta skaderegleringen genom att förpliktelser och insamla information upplysa berörda parter om deras som är nödvändig för skaderegleringen. I mäklarens lokaler skall finnas skylt upplyser kunderna om de en som regler mäklaren enligt Lloyds code har att iaktta i verksamheten. som Vidare skall skylten framgå att the Council of Lloyds tar emot av eventuella klagomål beträffande mäklarens verksamhet.

6.1.9 Meddelande av försäkring hos Lloyds

Att försäkra risk hos Lloyds är som redan nämnts en fråga om en förhandling mellan Lloyds underwriters och Lloyds-brokers. Förhandi å lingen sker i the Underwriting Room i Lloyds huvudbyggnad i London, där rent fysiskt varje risk accepteras och försäkring meddelas av x underwriters representerar de olika syndikaten. I princip får Lloyds som underwriters endast acceptera affärer i the Underwriting Room som förutom underwriters i huvudsak endast får beträdas av Lloyds-brokers. I the Underwriting Room är underwriters placerade i s.k. boxes eller bås. där de tar emot mäklama för förhandling. Som representant för den försäkrade är det Lloyds-brokers uppgift en att lämna råd till sin uppdragsgivare om bästa försäkringslösning och att teckna försäkring hos den försäkringsgivare på Lloyds-marknaden eller -

SOU 19925 Färsäkrirzgssammanslutningar

utanför denna marknad som erbjuder de bästa villkoren. I de fall risken placeras på Lloyds-marknaden upprättar mäklaren först handling med en detaljer om den aktuella risken. Denna handling kallas för the slip. Nästa

steg är att i the Underwriting Room förhandla premiens storlek och om andra villkor. Mäklaren kontaktar först s.k. leading underwriter, dvs. en en underwriter som är expert på just den aktuella försäkringstypen, vid något av syndikaten. Underwritem bedömer risken huvudsakligen på

basis av the slip och lämnar sedan, han är beredd om att acceptera risken, en muntlig offert. Som regel offerten endast mycket liten avser en andel av risken, eftersom de risker tillförs Lloyds ofta mycket som avser stora risker. Därefter kontaktar mäklaren regel leading underwriters som vid andra syndikat för att få ytterligare offerter på risken. Efter att ha

utvärderat offertema vänder sig mäklaren till den leading underwriter som erbjuder de bästa villkoren för att få andel risken tecknad. en av Underwritem gör s.k. kvotering, dvs. premiens storlek och en anger övriga villkor på the slip. Vidare s.k. line, dvs. hur andel anges en stor av risken som underwritem tecknar för syndikatets räkning. Vid sidan av the line skriver underwritem sin signatur. Mäklaren kontaktar sedan

andra underwriters för att the slip skall bli fulltecknad och risken sålunda

täckt till 100 %. Dessa underwriters har med utgångspunkt från de att i the slip angivna villkoren ta ställning till de skall acceptera någon - om andel av risken. De villkor the leading underwriter har fastställt kan som alltså inte ändras av efterföljande underwriters. Varje underwriter som accepterar en andel av risken anger sin line på the slip jämte signatur. en När the slip är fulltecknad skall mäklaren anmäla risken för registrering hos Lloyds Policy Signing Office LPSO för registrering.

Registreringsskyldigheten infördes år 1986 för möjliggöra uppföljning att och kontroll av alla affárstransaktioner mellan underwriters och mäklare.

Det ankommer sedan på mäklaren att informera sin klient risken om att i sin helhet har täckts och om de kvoteringar som gjorts på the slip.

Detta kan ske muntligen men skall alltid bekräftas skriftligen med s.k. en cover note som utgör en preliminär förbindelse gentemot försäkringsgivaren i avvaktan på försäkringsbrevets färdigställande. Samtidigt debiteras försäkringstagaren för premien mäklaren erhåller. som Mäklaren förbereder sedan ett försäkringsbrev lämnas in till LPSO som för undertecknande. LPSO kontrollerar försäkringsbrevet utifrån detaljerna på the slip. Efter kontrollen utfärdas och signeras försäkringsbrevet av LPSO på de inblandade syndikatens vägnar. Försäkringsbrevet

återsänds sedan till mäklaren som överlämnar det till försäkringstagaren.

104 Försäkringssammanslutningar SOU 19925

Premien översänder mäklaren till the leading underwriter. Som regel tillämpas det s.k. terms of trade-förfarandet dvs. the leading underwriter har som ett villkor för uppgörelsen i the slip angivit dagen för premiens betalning. Enligt den brittiska försäkringsrörelselagstiftningen måste Lloyds Underwriters betala hela den erhållna premien till the Premium Trust Fund, som står under tillsyn av Department of Trade and Industry. Avräkningen av premien mellan syndikaten görs centralt varje månad på basis av siffror framtagna av LPSO. Vid försäkringsfall upprättar mäklaren en skadeanmälan jämte erforderliga handlingar i ärendet. Mäklaren förhandlar sedan för sin uppdragsgivares räkning om försäkringsersättningen med de underwriters som försäkrat risken. Dessa s.k. active underwriters är som redan framgått inte personligen ansvariga för ingångna avtal utan företräder endast medlemmarna i syndikaten vid skaderegleringen. Av principen om varje medlems individuella ansvar följer att mäklaren endast kan rikta krav och vidta rättsliga åtgärder mot varje medlem separat som genom en active underwriter ñrsäkrat en andel av ifrågavarande risk. När överenskommelse träffats med berörda underwriters om regleringen av skadan upprättar mäklaren en särskild handling med uppgift om vilka ersättningar underwriter åtagit sig att betala för syndikatets resp. räkning. Denna handling ges in till LPSO. Efter kontroll signeras handlingen. Därefter utbetalas ersättningen centralt på berörda syndikatets vägnar till mäklaren för vidarebefordran till försäkringstagaren. Slutavräkning avseende premier och skadeersättningar mellan Lloydsbrokers och syndikaten görs upp månadsvis på basis av siffror framtagna av LPSO.

6.1.1O Säkerheten för försäkringstagarna hos Lloyds

Som redan framgått bygger försäkringsverksamheten hos Lloyds på principen om varje medlems personliga och obegränsade ansvar. För att säkerställa försäkringstagamas intressen finns ett systern med likviditetsgarantier, reservfonder och maximipremieinkomster. Detta säkerhetssystem chain of security innefattar också den tillsyn som - the Council of Lloyds och the Committee of Lloyds utövar över försäkringsverksamheten. I modern tid har ingen försäkringstagare lidit förlust på grund bristande betalningsförmåga hos Lloyds medlemmar. av Som redovisats i avsnitt 6.1.5 krävs förmögenhet uppgående till en minst 250 000 pund för att få meddela försäkring hos Lloyds. Förmö-

SOU 19925 Färsäkringssammanslutningar

genheten skall utgöras av lätt realiserbara tillgångar. Av tillgångarna skall 60 % bestå av omsättningstillgångar medan resterande 40 % kan bestå av andra tillgångar såsom fastigheter. The Council fastställer för varje medlem den nivå som värdet på tillgångarna måste uppgå till. Medlemmarna är skyldiga att vidmakthålla tillgångarna vid fastställda nivåer och skall kunna styrka detta närhelst the Council så begär. Om tillgångarna till följd av värdeminskning eller andra skäl inte skulle uppgå till den fastställda nivån kan the Council kräva att tillgångar särskilt deponeras hos Lloyds eller begränsa storleken på den premieinkomst den som enskilde medlemmen får teckna maximipremieinkomsten. l sista hand kan the Council förelägga medlemmen att upphöra med att teckna försäkring. Det sammanlagda värdet av de tillgångar som the Council krävt att medlemmarna skall inneha för att få meddela försäkring utgör ett reservkapital som kan tas i anspråk för att täcka förluster i den försäkringsrörelse som drivs i syndikaten för de enskilda medlemmarnas räkning. Av principen varje medlems obegränsade följer om ansvar emellertid att den enskilde medlemmens för ingångna förpliktelser ansvar inte är begränsad till den av the Council fastställda nivån i fråga om tillgångamas värde utan medlemmen är ansvarig utöver denna nivå med hela sin privata förmögenhet. Det reservkapital kan tas i anspråk vid som en eventuell förlust överstiger därför i praktiken värdet de tillgångar av som the Council kräver för meddelande försäkring. av Förutom kravet på viss förmögenhet måste medlemmarna deponera av the Council godkända tillgångar för att få bedriva försäkringsverksamhet på Lloyds-marknaden. Depositionens storlek bestäms i förhållande till maximipremieinkomsten. För närvarande skall tillgångar motsvarande 20 % av maximipremieinkomsten deponeras. dock lägst 25 000 pund. The Corporation of Lloyds förvaltar deponerade tillgångar i enlighet med vad the Council föreskrivit. Det sammanlagda värdet deponerade av tillgångar uppgick till omkring 3 miljarder pund vid utgången år 1990. av Varje medlems försäkringsaffår kontrolleras årligen den 31 per december. Bl.a. undersöks de tillgångar medlemmen har om som deponerat är tillräckliga för att möta ersättningskraven. Eventuella underskott i oavslutade räkenskaper eller i fastställda årsbokslut avräknas mot deponerade medel. I den mån de deponerade tillgångarna inte täcker underskott måste medlemmarna deponera ytterligare tillgångar för att fullgod likviditet skall uppnås. I annat fall kan medlemmen åläggas att upphöra med att teckna försäkring.

106 Försäkringssammanslutningar SOU 19925

Alla premier inflyter i försäkringsverksamheten skall krediteras en som särskild premiefond, the Premium Trust Fund. Denna fond förvaltas enligt regler skall godkärmas the Department of Trade and som av Industry. Det primära syftet med fonden, som kan sägas motsvara tekniska hos försäkringsbolag, år att skydda försäkringstagama. reserver Fonden får endast användas för utbetalning skadeersättningar, vissa av avgifter och fastställda överskott. Enbart försäkringstagare kan få del i de tillgångar redovisas i Premium Trust Fund, om en medlem skulle som försättas i konkurs. Medel från fonden kan alltså inte betalas ut till andra borgenärer. Vid år 1990 redovisades tillgångar till ett värde utgången av 9 miljarder pund i the Premium Trust Fund. av ca Ofta kräver managing agents, som driver syndikaten, att medlemmarna utöver deponerade tillgångar avsätter ytterligare medel till särskilda fonder Personal Reserve Funds. Detta brukar ske genom att medlem- sätter av en del av vinsten på försäkringsrörelsen eller genom ett mama särskilt tillskott medel. Syftet med fonderna, som förvaltas av av managing agents på uppdrag medlemmama, år att förstärka kapitalav basen i försäkringsrörelsen. Medlemmarna kan härutöver sätta medel, dock högst 750 pund, till av s.k. särskild reservfond, Special Reserve Fund, för att ytterligare en säkra sin likviditet och samtidigt dra nytta av vissa skattefördelar. Special g Reserve Fund förvaltas på uppdrag av medlemmarna gemensamt av managing agents och Corporation of Lloyds. Det sammanlagda värdet pâ de tillgångar som redovisades i Personal Reserve Funds och Special Reserve Fund uppgick vid utgången av år

1990 till ca 700 miljoner pund. Slutligen finns ytterligare fond kallad Lloyds Central Fund. en Medlemmarna är skyldiga att årligen bidra med medel till denna fond förvaltas centralt hos Lloyds uppdrag av sammanslutningen som som sådan. Fonden utgör den sista länken i den kedja av säkerhetsarrangesyftar till att trygga försäkringstagamas intressen. Fonden har .mang som till syfte att skydda försåkringstagama medlemmens personliga om förmögenhet, deponerade tillgångar och de i de olika fonderna redovisade tillgångarna inte räcker till för att betala ersättningskrav. Medlemmarna är skyldiga att återbetala uttag från fonden gjorts för deras räkning. som År 1990 redovisades tillgångar till ett värde 320 miljoner pund i av ca Lloyds Central Fund.

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar

Om förlust uppkommer i den försäkringsrörelse drivs i syndikaten som för den enskilde medlemmens räkning tillgrips tillgångarna i följande

ordning för att täcka förluster. l Premium Trust Fund 2 Special Reserve Fund 3 Personal Reserve Fund 4 Deponerade tillgångar 5 Personliga förmögenheten 6 Lloyds Central Fund Av principen om medlemmarnas individuella följer ansvar att om en medlems tillgångar inte skulle tillräckliga för täcka uppkomna vara att förluster har de övriga medlemmarna ingen skyldighet medverka till att att förlusterna täcks. Active underwriters, tecknar försäkringar i syndikaten för de som enskilda medlemmarnas räkning, kan begränsa syndikatens riskexponering genom att teckna återförsäkring hos andra försäkringsgivare. Det förekommer främst två typer återförsäkring, nämligen reinav treaty surance och facultative reinsurance. Treaty reinsurance innebär att återförsäkringsgivaren täcker bestämd andel syndikatets hela en av riskportfölj. Avtal treaty reinsurance löper på år och är årligen om ett föremål för omförhandling. Facultative reinsurance återförsäkring avser av enskilda risker. Användningen återförsäkringsarrangemang varierar av mellan syndikaten beroende på vilken försäkring typ av som meddelas, återförsäkringsvillkor och underwriters bedömning behovet av av återförsåkring. Den enskilda medlemmen har också vissa möjligheter att begränsa eventuella förluster att köpa s.k. stop loss-återförsäkringar genom som innebär att återförsäkraren förbinder sig under kontraktstiden för att ett helt försäkringsbestånd eller för enskild risk överta för den en ansvaret del av skadeersättningen ligger över viss överenskommen som en nivå. Förutom de finansiella krav ställs på medlemmarna och de som reserver som byggts upp är systemet med maximipremieinkomster av betydelse för försäkringstagamas säkerhet. Maximipremieinkomsten anger som tidigare nämnts det högsta belopp den enskilde medlemsom mens premieinkomst får uppgå till under ett år. The Council fastställer för varje medlem maximipremieinkomst är föremål för ompröven som ning varje år. Syftet med maximiprernieinkornsten är dels att skydda försäkringstagama att begränsa riskåtagandet i förhållande genom till medlemmarnas tillgångar dels att begränsa medlemmarnas riskexpone-

108 F örsäkringssammanslutningar SOU 1992

ring. De fastställda maxipremieinkomstbeloppen fördelas på de syndikat medlemmarna tillhör. Ett syndikats försäkringskapacitet utgörs av som det sammanlagda maximipremiebelopp fastställts för de medlemmar som tillhör syndikatet. Varje medlem är ansvarig för att premieinkomstsom gränsen inte överskrids trots att han inte har möjlighet att alltid kunna kontrollera omfattningen den försäkringsaffar som tecknas för hans av

räkning i syndikaten. I praktiken är det därför managing agents vid i syndikaten har ansvaret för att bestämmelserna om maxi- å som miprernieinkomst efterlevs. Om maximipremieinkomsten överskrids kan is i the Council kräva ytterligare tillskott medel eller att medlemmen ä av 7 upphör med att teckna försäkring. s

1 1 Redovisning

Redovisningen Lloyds verksamhet bygger på delvis andra principer av än dem ligger till grund för redovisningen av vanliga försäkringssom bolags verksamhet. Detta har samband med att försäkringsrörelse inte bedrivs själva sammanslutningen utan av enskilda individer genom av olika syndikat konkurrerar såväl med varandra som med försäkringssom givare utanför Lloyds-marknaden. Något gemensamt organ för handhavande förvaltningen själva ñrsäkringsrörelsen hos Lloyds finns av av inte utan varje syndikat har sin egen förvaltning och administration. Till skillnad från vanliga försäkringsbolag, där avsikten som regel är att bedriva verksamhet under följd år, är verksamheten i ett syndikat en av begränsad till ett år. Efter utgången varje år får syndikaten en ny av . sammansättning medlemmar inte har något ansvar för den . av som a verksamhet bedrivits i syndikatet under föregående år. Redovissom ningsmässigt måste därför ett verksamhetsår i ett syndikat hållas helt åtskild från andra verksamhetsår. Detta innebär t.ex. att möjlighet saknas att balansera förlust från att räkenskapsår till ett annat. Av betydelse för utformningen redovisningsbestämmelsema är också av det förhållandet att syndikaten inte är juridiskt självständiga rättssubjekt. Ett syndikat kan därför inte förvärva rättigheter eller ådra sig skyldigheter i den försäkringsrörelse bedrivs uppdrag av de enskilda som medlemmarna i syndikatet. Hos syndikaten tillämpas ett redovisningssystem som innebär att resultatet försäkringsrörelsen inte fastställs vid utgången av varje av räkenskapsår, i regel utgör kalenderår, utan det hålls öppet för att som fastställas först efter det att ytterligare två år förflutit. Exempelvis faställs

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar 109

resultatet för räkenskapsåret 1991 först efter utgången av räkenskapsåret 1993. När resultatet efter tre-årsperiodens utgång fastställts återförsäkras de enskilda medlemmarnas ansvarighet för framtida ersättningskrav på grund av de försäkringsavtal som ingåtts för deras räkning under räkenskapsåret. Genom detta återförsäkringsarrangemang, kallas för som reinsurance to close RITC, avslutas räkenskapsåret. I fortsättningen ansvarar inte medlemmarna utan återförsäkringsgivaren för regleringen av dels sådana försäkringsfall, kommit till som syndikatets kännedom under räkenskapsåret men som inte hunnit slutligt regleras dels sådana försäkringsfall väl inträffat under räkenskapsåret som men som ännu inte anmälts till syndikatet dels försäkringsfall kan som komma att inträffa i framtiden och där ersättningsskyldighet föreligger på grund av försäkringsavtal som ingåtts under ifrågavarande räkenskapsår. Med det treåriga redovisningssystemet är det möjligt att med större säkerhet beräkna kostnaderna för regleringen av försåkringsfallen än vad fallet är efter ett år, vilket i sin tur medför ett bättre underlag för fastställande av återförsäkringspremien. En stor del Lloyds affärer är av s.k. long-tail business, dvs. affärer där skaderegleringen kan komma att aktualiseras en avsevärd tid efter det att försäkringsavtalet ingicks. Premien för återförsäkringen RITC betalas av de enskilda medlem- - marna i förhållande till medlemmens andel de beräknade kostnaderna av

för framtida ersättningskrav. Återförsäkringen tecknas hos något

syndikat. I regel övertar medlemmarna i ett syndikat ansvaret för de förbindelser som ingåtts i syndikatet under föregående år att motta genom återförsäkringen. RITC är således ofta ett avtal mellan medlemmarna som tillhört samma syndikat under olika räkenskapsår. men Först när räkenskapsåret avslutats genom RITC får eventuellt överskott i rörelsen i den mån det inte behöver tas i anspråk fir reserveringar - betalas ut till medlemmama i syndikatet. Eventuellt underskott avräknas mot deponerade medel och om det är nödvändigt måste medlemmen tillskjuta nya medel. Skyldigheten att tillskjuta ytterligare medel kan även akutaliseras ifråga oavslutade räkenskapsår för att fullgod likviditet om skall uppnås. Ibland, t.ex. när osäkerheten på marknad gör det svårt att beräkna en återförsäkringspremien, kan räkenskapema förbli oavslutade under en följd av år. Till dess återförsäkringsskydd ordnats är medlemmarna personligen ansvariga för utestående förpliktelser och någon vinstutdelning får ske.

1 10 F örsäkringssammanslutrtingar SOU 19925

Nedan exemplifieras det treåriga redovisningssystemet.

År

A3

B2 B3

C1 C2 C3 År tecknade försäkringar A l - År 2 tecknade försäkringar B År tecknade försäkringar

3 - c

Vid utgången av år 3 A har ha nått slutet av redovisningsperioden. Räkenskapema avslutas och RITC tecknas B har ytterligare ett år kvar till redovisningsperiodens slut. Räkenskap- ema lämnas öppna ingen vinstutdelning får ske C har ytterligare två år kvar till redovisningsperiodens slut. Räkenskap- lämnas öppna ingen vinstutdelning får ske. ema För varje räkenskapsår skall managning agents avge årsredovisning för

verksamheten i de syndikat de administrerar. Årsredovisning

som upprättas särskilt för varje syndikat. Vid upprättandet av årsredovisningen skall the Council fastställda redovisningsföreskrifter iakttas the av

Syndicate Accounting Byelaw No. 11, 1987. Årsredovisningen skall

innehålla kontoutdrag för såväl avslutat räkenskapsår som öppna räkenskapsår balansräkning i en sammanfattning av de sju senaste årens resultat - Vidare skall i årsredovisningen lämnas upplysningar om sådana transaktioner eller affärsuppgörelser där managing agents har personliga intressen. Kontot för ett avslutat räkenskapsår utvisar det fastställda rörelseresultatet medan kontot för ett öppet räkenskapsår utvisar ackumulerade intäkter och kostnader. Följande uppgifter skall redovisas på kontot Syndikatets försäkringskapacitet 2.. Bruttopremieinkomst Premiekostnad för avgiven återförsäkring

SOU 19925 F örsäkringssammanslutningar

4. Nettopremieinkomst 5.. Försäkringsersättningen före avdrag för âterförsäkrarens andel 6. Återförsäkrarens andel i försäkringsersättningar 7 Försäkringsersättningar efter avdrag för vad âterförsäkraren betalat . 8 Bruttokapitalavkastning . 9. Skatt på kapitalavkastningen 10. Nettokapitalavkastning ll. Kursvinstkursförlust på valutor Driftkostnader . 13. Resultat före extra ordinåra intäkterkostnader 14. Extra ordinära intäkterkostnader 15. Rörelseresultat

Post I Syndikatets försåkringskapacitet anger den maximipremieinkomst som får tecknas under ett räkenskapsår. Som tidigare redovisats utgör syndikatets maximipremieinkomst den sammanlagda maximipremieinkomsten som fastställts för de medlemmar som under räkenskapsåret tillhör syndikatet. I de fall en medlem tillhör flera syndikat under ett räkenskapsår kan endast en viss andel av dennes maximipremieinkomst beaktas vid fastställandet av syndikatets maximipremieinkomst eller försäkringskapacitet. Post 2 Med bruttopremieinkomst avses premier brutto före avgiven återförsäkring. Premie redovisas det räkenskapsår under vilket försäkringsbrev på grund av premien har utfärdats. Post 4 Med nettopremieinkomst premier netto efter avgiven avses återförsäkring. Post 5 Försäkringsersättningar redovisas det räkenskapsår som försâkringsfall inträffat. Post 8 Med kapitalavkastning avses avkastningen på hos Lloyds fonderade tillgångar. Post 9 Medlemmarna själva är ansvariga för alla skatteinbetalningar avseende vinster, även om syndikaten är skyldiga att dra av den beräknade skatten i förväg. Post 11 Syndikatens räkenskaper bokförs i tre valutor, nämligen pund, USA-dollar och Kanada-dollar.

112 Försäkringssammanslutningar SOU 19925

Post 12 Driftkostnader innefattar bl.a. arvode till managing agents, löner till active underwriters, lokalhyra, utgifter för centrala administrativa tjänster. Post 15 Uppgifter om rörelseresultat redovisas endast beträffande avslutade räkenskapsår.

Balansräkningen utvisar syndikatets ekonomiska ställning i fråga om

avslutade räkenskapsår per den 31 december. På aktivsidan redovisas de tillgångar som deponerats utomlands för att där anskaffa försäkringanfordringar på bl.a. mäklare, placeringstillgångar och banktillgodohavanden. På passivsidan redovisas finansiella skulder och årets resultat vinst eller ñrlust. Balansräkningen skall undertecknas av managing agent och active underwriters. Syftet med att årsredovisningen skall innehålla en sammanfattning av de sju senaste årens resultat är att underlätta jämförelser med föregående räkenskapsår. I sammanfattningen skall anges syndikatens förskringskapacitet, antalet medlemmar i syndikatet och den sammanlagda nettopremieinkomsten. Syftet med att upplysningar måste lämnas om sådana transaktioner eller affärsuppgörelser där managing agents har personligt intresse är att kunna klarlägga att det inte förekommit några intressekonflikter som varit till skada för medlemmarna. Om managing agents inte har haft personligt intresse i försäkringsverksamheten under räkenskapsåret skall det särskilt anges i årsredovisningen. Till årsredovisningen skall fogas ett kontoutdrag för varje enskild medlem som meddelat försäkring genom syndikatet under något av de räkenskapsår som årsredovisningen omfattar en revisionsberättelse en redogörelse av managing agent för händelser som är av väsentlig betydelse för syndikatets ekonomiska ställning redogörelse av active underwriters för händelser som är viktiga för - en att bedöma verksamhetsresultatet På kontot för den enskilde medlemmens räkenskaper skall bl.a. redovisas arvode till managing agent, årsavgiften för medlemskap hos Lloyds, medlemmens bidrag till Lloyds Central Fund, personliga utgifter i försäkringsverksamheten och ifråga om avslutat räkenskapsår rörelseresultat för den enskilde medlemmen. -

SOU 19925 Färsäkringssammanslutningar 113

Redogörelsen av managing agent kan jämställas med verkställande en direktörs kommentarer i årsredovisningen till ett försäkringsbolags verksamhetsår. Redogörelsen av active underwriter skall närmare inblick i ge en syndikatets affärer under verksamhetsåret och besked de viktigare ge om faktorer som varit avgörande för resultatet. Syndikatets årsredovisning jämte räkenskaperna för de enskilda medlemmarna samt managing agents förvaltning syndikaten granskas av av the Council godkända revisorer. Ett krav för att bli godkänd som revisor är att revisorn är helt fristående från Ll0yds. Revisionsberättelsen skall undertecknas revisorerna. av Enligt Insurance Companies Act skall the Council årligen till Department of Trade and Industry lämna in skriftlig redogörelse Statutory en

Statement of Business ñr verksamheten inom sammanslutningen.

Redogörelsen bygger i stort sett de uppgifter lämnats i de som enskilda syndikatens årsredovisningar. Bl.a. lämnas i redogörelsen upplysningar om sammanslutningens verksamhetsresultat, ekonomiska ställning och händelser av väsentlig betydelse för sammanslutningen som inträffat under verksamhetsåret. Redogörelsen skall också innehålla uppgift om att medlemmarna gemensamt har ett minimikonw solideringskapital som Department of Trade and Industry fastställer för själva sammanslutningen. Vidare skall i redogörelsen försäkras att varje medlem har tillräckligt med tillgångar för att kunna fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagama och att långfristiga skulder har beräknats av försäkringsmatenratiker. Genom Statutory Statement of Business, som skall undertecknas the av Chairman of Ll0yds, får regering och allmänhet information är som jämförbar med den som lämnas vanliga försäkringsbolag. av The Corporation of Ll0yds varje år särskild redovisning avger en beträffande Ll0yds fonder och de tillgångar har deponerats. som Uppgifterna i redovisningen, är föremål för granskning revisorsom av erna, är offentliga med undantag av de uppgifter Personal som avser Reserve Fund, Special Reserve Fund och deponerade tillgångar.

12 Ll0yds informationsverksamhet

Ll0yds har utvecklat ett världsomfattande informationssystem främst med anknytning till sjöfarten. En viktig del detta system är nätverk av ett av agenter som finns över hela världen. Agentema har till uppgift att förse

114 Försäkringssamnianslutningar SOU 1992

Lloyds med information om skeppsfinrt, flygverksamhet och annan information av betydelse bl.a. för försåkringsverksamheten. Den information agenterna lämnar är mycket omfattande. Exempelvis som vidarebefordras information om de tusentals fartyg som dagligen lämnar hamnar i olika delar av världen. Insamlingen av informationsmaterialet sköts Lloyds of London Press Ltd, som år ett dotterbolag till the av Corporation of Lloyds. Informationen publiceras i Lloyds List som år en internationell dagstidning med inriktning främst på företag verksamma inom transport och handel. Agenterna förmedlar informationen till Lloyds anlitas i bland som som generalrepresentanter för Lloyds underwriters. Det förekommer också att agenter får i uppdrag att sköta skadereglering m.m.

SOU 19925

7 i

Lloyds som försäkringsgivare

andra länder än Storbritannien

Som redan framgått förutsätter den lagstiftning som reglerar Lloyds verksamhet, Lloyds Act 1982, att Lloyds underwriters i princip endast förvärvar försäkringsaffärer genom Lloyds-brokers i the Underwriting Room i Lloyds huvudbyggnad i London. Accepterande av risker kan

Underwriters med undantag av s.k. coverholders se nedan inte

- överlåta på någon annan. Detta innebär att Lloyds inte kan utfärda försäkring utanför Storbritannien genom filial, agentur eller dotterbolag. Emellertid har Lloyds etablerat försäkringsrörelse i ett stort antal länder. Detta har kunnat ske genom att myndigheterna i de olika länderna har medgivit Lloyds att driva försäkringsrörelse under delvis andra villkor än vad som i allmänhet gäller för försäkringsrörelse i resp. land. Inom EG-området driver Lloyds försäkringsrörelse såväl på grund av koncession som utan koncession. Den rörelse som omfattas av koncession har etablerats med stöd av det första skadeförsäkringsdirektivet. Den icke koncessionspliktiga försäkringsrörelsen drivs i enlighet med det andra skadeförsäkringsdirektivet och avser försäkring av stora risker och i ett

land även massrisker se avsnitt 5.2. Dessutom har Lloyds i vissa

länder rätt att meddela försäkring utan koncession, om upphandlingen av försäkringen sker direkt på den försäkringssökandes eget initiativ. Vidare kan Lloyds i ett stort antal länder meddela âterförsäkring utan krav på koncession. I Holland, Belgien, Frankrike, Tyskland och Italien meddelar Lloyds underwriters försäkring på basis av såväl det första skadeförsäkringsdirektivet som det andra skadeförsäkringsdirektivet. Försäkringar avseende stora risker anskaffas från London genom fri tjänstehandel över gränserna medan övriga slag av försäkringar anskaffas basis av etablering i resp. land. På Irland anskaffas försäkringar enbart enligt det första skadeförsäkringsdirektivet. l Danmark och Grekland meddelar Lloyds försäkring avseende stora risker enligt det andra skadeförsäkringsdirektivet. I Luxemburg bedriver Lloyds tjänstehandel avseende såväl stora risker som massrisker. I Spanien har Lloyds ansökt om koncession i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet.

Lloyds försäkringsgivare SOU 19925 116 som

Utanför EG-omrâdet meddelar Lloyds försäkring i ett stort antal länder. Särskilt på den nordamerikanska marknaden har Lloyds en omfattande verksamhet. l det följande lämnas redogörelse för Lloyds en verksamhet inom EG-området.

enligt det första

7.1 Försäkringsrörelse skadeförsäkringsdirektivet

Som tidigare redovisats se avsnitt 5.1 uppställer det första skadeförsäk-

ringsdirektivet krav pâ koncession och etablering i det land där försäkringsrörelse bedrivas. Koncession skall beviljas i enlighet med avses att de nationella reglerna i etableringslandet. När det gäller försäkringsgivare med huvudkontor utanför det land där försäkringsrörelse skall etableras gäller försäkringsrörelsen skall drivas filial eller agentur. att genom Försäkringsrörelsen skall stå under tillsyn myndigheterna i det land av där filial eller agentur upprättas värdlandet. I de länder där Lloyds Underwriters fått koncession enligt det första skadeförsåkringsdirektivet har undantag medgivits från kravet att rörelsen skall drivas agentur eller filial. I stället har godtagits att Lloyds genom upprättar ett administrativt kontor under ledning av en generalrepresen- En generalrepresentant är ett Lloyds underwriters befullmäktigat tant. av ombud med behörighet att företräda Lloyds underwriters i förhållande till tredje och inför domstol i alla de rättsförhållanden som föranleds man . deras försäkringsverksamhet i värdlandet. Vidare år generalrepresenav skyldig fullgöra olika administrativa uppgifter som har samband tanten att med försäkringsrörelsen i värdlandet. Däremot driver generalrepreseninte själv någon försäkringsrörelse utan försäkring förmedlas i tanten värdlandet lokala försäkringsmäklare eller s.k. coverholders täckav . ningshavare för Lloyds underwriters. administrativa funktion varierar i de olika s Generalrepresentantens S länderna beroende på vilka krav myndigheterna i värdlandet ställer som på redovisningen verksamheten. Representantens uppgifter kan av innefatta att Lloyds underwriters med angivande - föra en förteckning över av vilka syndikat de tillhör, förteckning över de lokala mäklare och täckningshavare - föra en vilka Lloyds underwriters förvärvar försäkringsaffárer i genom värdlandet, bokföra uppgifter premier och skadeersättningar avseende - om försäkringar placeras hos Lloyds underwriters, som

SOU 19925 Lloyds somfdrséikringsgivare 117

för att tillräckliga tekniska reserver avsätts för försäkringssvara rörelsen i värdlandet, ta fram underlag för redovisningen av ingångna försäkringsâtagan- den i värdlandet och för statistiska ändamål, tillställa tillsynsmyndigheten i värdlandet uppgifter om de försäkringsvillkor som Lloyds underwriters använder, betala skatter och offentligrättsliga avgifter i värdlandet. - Med täckningshavare avses en person som en underwriter befullmäktigar att inom gränserna för fullmakten, s.k. binding authority, ingå försäkringsavtal att utfärda ett s.k. Certificate täckningsbevis. Av . genom tåckningsbeviset framgår att försäkringsavtal ingåtts för Lloyds räkning omedelbart den

i

med stöd av fullmakt. Täckningsbeviset binder underwriter utfärdat fullmakten. I fullmakten anges vilka villkor som som täckningshavaren har rätt att ingå försäkringsavtal. För att verka som täckningshavare krävs registrering hos Lloyds Policy Signing Office LPSO. För registreringen krävs att vissa krav på yrkesskicklighet och lämplighet är uppfyllda. Registreringen skall ske rekommendation Lloyds-broker som till LPSO lämnar in av en registreringshandlingar jämte den fullmakt som utgör avtalet mellan en underwriter och täckningshavaren. Fullmakten skall utformas i enlighet med vissa regler gäller för binding authorities och innehåller som dessutom i allt väsentligt de bestämmelser som gäller för anskaffning av

försäkring i det land där täckningshavaren skall verka. Om täcknings-

havaren kunna godtas, undertecknas och registreras fullmakten av anses LPSO. När täckningshavaren registrerats och påbörjat sin verksamhet handhar den mäklare, anmält täckningshavaren för registrering, kontakterna som mellan täckningshavaren och dennes huvudman, dvs. den underwriter som utfärdat fullmakten. Bl.a. ankommer det på mäklaren att vidarebefordra premier och skadeersättningar mellan berörda parter. Kontrollen täckningshavaren är inte slut i och med registreringen 3 av å utan täckningshavaren övervakas fortlöpande. Uppdraget som täckningshavare år tidsbegränsat. Normalt gäller det under ett år. Vid förlängning uppdraget sker förnyad prövning av täckningshavaren bl.a. på basis av en av ett utlåtande från den mäklare som sköter täckningshavarens kontakter 1 med en underwriter. i Systemet med binding authority används främst i fråga försäkringar om som tillhandahålls med standardvillkor för att möta konkurrensen utomlands inom lågpremiesektom. I regel är det lokala försäkringsmäk-

s försäkringsgivare SOU 19925 118 Lloyd som

lare befullmäktigas som täckningshavare. som Försäkring meddelas i huvudsak följande sätt i de länder där

Lloyds underwriters har koncession. fråga risk förmedlas lokal försäkringsmäk- Om det är om en som av en täckningshavare, kontaktar mäklaren Lloyds-broker lare, som inte är en för inhämtande offert. Lloyds-mäklaren upptecknar detaljerna av en rörande risken på the slip. Därefter uppsöker Lloyds-mäklaren the Underwriting Room för att få risken accepterad underwriter eller av en det är fråga stor risk kvoteringar från flera underwriters. om om en Uppgifter kvoteringarna översänds efter registrering hos LPSO till om mäklaren kommunicerar uppgifterna med den försäkringsden lokala som sökande. Om den försäkringssökande godkänner kvoteringarna instrueras Lloyds-mäklaren den lokala mäklaren att ordna försäkringsskydd. av bekräftelse från Lloyds-mäklaren att försäkringskyddet Efter mottagen har ordnats, utfärdar den lokala mäklaren s.k. covemote, dvs. en en preliminär förbindelse den aktuella försäkringsaffáren har blivit om att till fullo placerad hos Lloyds underwriters. Lloyds-mäklaren ombesörjer sedan försäkringsbrev undertecknas och utfärdas av LPSO. Lloydsatt mäklaren översänder sedan försäkringsbrevet till den lokala mäklaren för

vidarebefordran till försäkringstagaren. Samtidigt den lokala mäklaren utfärdar the covemote debiteras som försäkringstagaren för premien. Mäklaren uppbär premien och vidarebefordrar den efter avdrag För provision till Lloyds-mäklaren. Premien inbetalas sedan Lloyds-mäklaren till Lloyds Underwriters Premium av Trust Fund i engelska pund. Vid försäkringsfall kontaktar den skadelidande den lokala mäklaren upprättar erforderliga handlingar i ärendet, vilka sänds genom som Lloyds-mäklaren till berörda underwriters i London. När skadeersättningen har fastställts betalas ersättningen ut genom Lloyds-mäklaren som översänder den till den lokala mäklaren för vidarebefordran till den

skadelidande. Avräkningar premier och skadeersättningar mellan mâklama hos av Lloyds och mäklare utomlands görs ofta månads- eller kvartalsvis. upp När det gäller risker placeras hos Lloyds Underwriters genom en som täckningshavare är förfarandet i princip detsamma som gäller för risker å placeras hos Lloyds lokal mäklare inte är täckningssom genom som havare. Täckningshavaren har här i stort sett motsvarande uppgifter som lokal mäklare. Premier och skadeersättningar går den Lloydsen genom företräder täckningshavaren hos Lloyds. Täckningshavaren mäklare som

SOU 19925 Lloyds försäkringsgivare 119 som

debiterar försäkringstagaren för premien i samband med att täckningsbevis utfärdas. Ibland har täckningshavaren begränsad fullmakt att en reglera skador, men normalt fordras att handlingarna i skadeärendet sänds genom Lloyds-mäklaren till berörda underwriters för skadereglermg. Varje månad eller kvartal översänder täckningshavaren till LPSO en förteckning, en s.k. premieborderå, över varje försäkrad risk med uppgift om försäkringstagare, försäkringsbelopp, premie, riskens belägenhet och eventuella andelar av risken. Av följande skisser framgår hur försäkringar kanaliseras till Lloyds underwriters genom lokal försäkringsmäklare och täckningshavare.

LOKAL FÖRSÄKRINGSMÄKLARE

V‘°e

Lokal mäklare I

Underwriting room

L|o2d‘s Underwrfier I

Lloyd s försäkringsgivare SOU 19925 120 som

BINDING AUTHORITIES

Vardmndef

TEIc|rTn§shavaren I

Underwriting room

L|o2d‘s UnderwrHer I

Den lämnade redogörelsen för tillvägagängssättet vid överföringen av

premier och skadeersättningar överensstämmer inte med förhållandena i Tyskland och Italien. I dessa länder krävs att in- och utbetalningarna av

premierna skadeersättningama skall genom generalrepresentanresp. ten. de europeiska länder där Lloyds beviljats koncession har Lloyds till I täckning ingångna törsäkringsâtaganden avsatt tekniska reserver. I de av olika länderna uppställs krav på skall placeras i särskilt att reserverna angivna tillgångar. I del länder krävs att tillgångarna deponeras i en landet, medan andra länder nöjer sig med att tillgångarna är lokaliserade inomslandet. Närdet gäller beräkningen de tekniska reserverna har av , Lloyds medgivit undantag från kravet i det första skadeförsäkringsdirektivet skall bestämmas enligt de i värdlandet gällande att reserverna reglerna artikel 15 l direktivet. Detta krav har utformats med försäkringsgivaren är försäkringsbolag. På grund

utgångspunkt från att ett

redovisningssystem tillämpas inom. Lloyds har det inte utan av det som betydande svårigheter möjligt för Lloyds att beräkna tekniska ansetts på sätt som ett försäkringsbolag. reserver samma denna anledning har Lloyds medgivits att beräkna de tekniska Av helt eller delvis enligt schablonmetod. Beräkningsmetoden reserverna en från försäkringsrörelsen i i är huvudsakligen baserad pâ premieinkomsten

värdlandet.

SOU 19925 Lloyds försäkringsgivare som

Som redan framgått måste Lloyds underwriters inbetala samtliga erhållna premier till the Premium Trust Fund som står under tillsyn av the Department of Trade and Industry i London. Inga andra utbetalningar får ske från fonden än sådana som avser skadeersättningar, vissa avgifter och fastställda överskott. Premier kan således varken kvarlämnas i de länder försäkringsaftärer förvärvas eller användas som täckning av tekniska reserver. The Department of Trade and Industry har dock för att Lloyds underwriters skall kunna uppfylla kravet på tekniska bemynreserver digat the Council of Lloyds att ta delar av the Premium Trust Fund i anspråk för att tillgångar motsvarande tekniska reserver skall kunna lokaliseras till de länder där Lloyds underwriters driver försäkringsrörelse. Tillsynsmyndighetema i de länder där Lloyds har koncession uppställer varierande krav på redovisningen av den försåkringsaffár som Lloyds underwriters förvärvar genom försäkringsmäklare och täckningshavare. Uppgifter om premier och skadeersättningar som är att hänföra till rörelsen i landet krävs regelmässigt. Detsamma gäller uppgifter om de tekniska reservema. Ofta krävs också revision av uppgifterna genom auktoriserade revisorer. I en del länder nöjer man sig med att uppgifterna som lagras på dator hos LPSO i London, överförs från LPSO direkt eller via generalrepresentanten till tillsynsmyndigheten. I andra länder uppställs som krav att generalrepresentanten löpande noterar premier eller skadeersättningar på basis av covemotes eller försäkringsbrev och verifrkationer på utbetalda skadeersättningar som lokala mäklare och tåckningshavare är skyldiga att fortlöpande sända in till representanten. I Tyskland och Italien har som redan framgått ställts det mest omfattande kravet i ifrågavarande avseende genom att föreskriva att alla premier och skadeersättningar skall gå genom generalrepresentanten. Ofta nöjer sig inte tillsynsmyndighetema enbart med en redovisning av den verksamhet som bedrivs i landet i fråga utan begär också att viss information lämnas om den totala verksamheten inom sammanslutningen. Lloyds brukar tillgodose detta krav genom att översända en kopia av the Statutory Statement, dvs. den skriftliga redogörelsen över verksamheten inom sammanslutningen som the Council årligen upprättar

se avsnitt 6.1.1 1. Dessutom krävs i vissa länder att ett s.k. solvensintyg

från the Department of Trade and Industry inlämnas. Syftet med intyget är att myndigheterna skall kunna bilda sig en uppfattning om att Lloyds underwriters har tillräckligt med tillgångar i förhållande till samtliga

122 Lloyds försäkringsgivare SOU 19925 som g

försäkringsâtaganden. I det följande lämnas närmare redogörelse för en verksamheten i de länder inom EG där Lloyds underwriters etablerat försäkringsrörelse i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet.

7.1.1 Holland

I Holland regleras försäkringsrörelse särskild lag om tillsyn över av en försäkringsverksamhet trädde i kraft är 1990. Lagen, som omfattar som såväl skade- livförsäkringsrörelse, innehåller bl.a. bestämmelser om som rörelsens bedrivande och om offentlig tillsyn. Lloyds underwriters fick koncession i Holland redan år 1967. Avvikelser har alltid medgivits för Lloyds underwriters från det regelgäller för vanliga försäkringsbolags verksamhet i Holland. system som Så är även fallet enligt den gällande tillsynslagen som föreskriver att nu regler för Lloyds underwriters verksamhet i Holland meddelas genom

en särskild förordning. gällande förordningen är från 1985. Vissa ändringar har under Den nu åt gjorts i förordningen, senast år 1990. I förordningen anges de senare villkor under vilka Lloyds Underwriters har rätt att förvärva försäkringsaffärer i Holland. Bestämmelserna i förordningen knyter an till reglerna i i tillsynslagen med de undantag och tillägg som föranleds av Lloyds 5 L uppbyggnad och särprägel. Vid tillämpningen förordningen behandlas rå av l Lloyds underwriters som en enda försäkringsgivare. å I Koncession och tillsyn

Enligt den förordning reglerar Lloyds verksamhet i Holland som uppställs krav på koncession och representation, dock med undantag för 4 4 försäkringsrörelse inom följande försäkringsgrenar

sjöförsäkring luftfartsförsäkring transportförsäkring - w återförsäkring - Inom dessa försäkringsgrenar kan Lloyds fritt från London anskaffa

försäkringar på den holländska marknaden. Koncession beviljas i Holland Verzideringskamer i Appeldoom, som av är tillsynsmyndighet för det enskilda försäkringsväsendet. I februari 1991 hade Lloyds underwriters koncession för direkt skadeförsäkringsrörelse

avseende följande slag av risker, nämligen olycksfall sjukdom -

SOU 19925 Lloyds som försäkringsgivare

landfordon spårbundna fordon brand och naturkrafter annan skada på egendom motorfordonsansvar allmän ansvarighet ekonomiska förluster av olika slag rättsskydd - Lloyds underwriters förvärvar försäkringsaffärer som omfattas av koncessionen genom holländska försäkringsmäklare och täckningshavare.

Generalrepresentant

Lloyds underwriters har befullmâktigat en generalrepresentant i Holland. Representanten, som har godkänts av tillsynsmyndigheten, har behörighet att på Lloyds Underwriters vägnar tala och svara inför domstol i alla râttsförhållanden som har samband med försäkringsrönelsen i Holland. Det åligger också representanten att fullgöra vissa administrativa förpliktelser gentemot de holländska myndigheterna. Bl.a. skall representanten årligen redovisa de tekniska reserver som avsatts till täckning av Lloyds underwriters försäkringsâtaganden i Holland och lämna de uppgifter i övrigt om verksamheten som tillsynsmyndigheten begär. Representanten är vidare ansvarig för att tillgångar motsvarande de tekniska reservema finns i Holland.

Tekniska reserver

För sin försäkringsrörelse i Holland skall Lloyds underwriters avsätta en teknisk reserv som skall täckas av i Holland lokaliserade tillgångar. Storleken av reservema skall uppgå till ett belopp som motsvarar bruttopremieinkomsten från försäkringsrörelsen i Holland under det senaste kalenderåret. Eftersom premien inte alltid omedelbart vidarebefordras till London utan finns kvar i Holland under en viss tid, har dock ett avdrag på 10 % av bruttopremieinkomsten medgivits vid bestämmandet av storleken av de tekniska reservema. Om värdet av de tekniska reservema överstiger 20 000 000 holländska floriner får en bankgaranti, skall godkännas tillsynsmyndigheten, som av användas som täckning av hälften av det belopp som överstiger denna summa. I övrigt skall de tekniska reservema redovisas i särskilt angivna tillgångar.

SOU 1992 124 Lloyd s som försäkringsgivare

Premier och skadeersättningar

skall årligen tillställa tillsynsmyndigheten en Generalrepresentanten skadeersättningar är att hänföra till förteckning över premier och som

underwriters försäkringsrörelse i Holland. Representanten baserar Lloyds från Lloyds teckningsavdelning i London sin redogörelse på uppgifter

holländsk försäkringsaffär behandlas och registreras av LPSO. All registreringen fakultativa affirer, dvs. affärer LPSO. Underlaget för av

holländska försäkringsmäklare inte är täckningsförmedlas av som som tillhandahålls den Lloyds-mäklare havare, utgörs av the slip som av

Lloyds underwriters. Som framgår av den kanaliserar affären till som innehåller the slip bl.a. uppgifter om försäkringstidigare redogörelsen

syndikatens andelar den avtäckta risken. tagare, premier och de olika av

försäkringsaffárer placeras hos Lloyds underwriters När det gäller som

binding authority utgör pnemieborderå, som på grund av en s.k. en

månad eller kvartal skall tillställa LPSO, undertäckningshavare varje

premieborderân framgår försäkrade risker, laget för registreringen. Av

premier och Lloyds underwriters andelar av riskerna. försäkringstagare, skadeersättningar registreras grundval av avier Uppgifter om tillställs LPSO mäklama hos beträffande utbetalda ersättningar som av

holländska täckningshavaren själv reglerar skador Lloyds. I de fall den

skadeborderå täckningshavaren tillställer baseras registreringen på en som

En skadeborderá innehåller uppgifter LPSO varje månad eller kvartal.

och Lloyds undenøvriters andelar av skadorna. skadedag, skadebeopp om geleralrepresentanten i Holland datautskrifter LPSO översänder till

krävs för att representanten skall kunna beträffande de uppgifter som

rapporteringsskyldighet till den holländska tillsynsmyn-

fullgöra sin

digheten. samtliga uppgifter premier och Tillsynsmyndigheten kräver att om

skall granskas holländska revisorer innan de lämnas skadeersättningar av

Revisionen genomförs ett särskilt godkänt in till myndigheten. av

kollationerar generalrepresentants uppgifter om revisionsbyrå som skadeersättningar dokumentationen hos LPSO. premier och mot

Årlig redovisning

underwriters sin holländska försäkringsverk- Varje år redovisar Lloyds

tillsynsmyndigheten i Holland. Redovisningen består av fyra samhet för

delar. De olika delarna innehåller uppgifter om i Holland används täckning av de tekniska tillgångar i som som -

reservema

SOU 19925 Lloyd s färsäkringsgivare som

bruttopremier och utbetalda skadeersättningar fördelade de olika försäkringsgrenama förhållandet mellan tillgångar motsvarande de tekniska reservema och bruttopremieinkomsten de holländska försäkringsmäklare och täckningshavare som under verksamhetsåret placerat försäkringar hos Lloyds underwriters. Uppgifter om förhållandet mellan tillgångarna och bruttopremieinkomsten skall insändas till tillsynsmyndigheten varje kvartal för att myndigheten fortlöpande skall kunna kontrollera att det finns tillräckligt med tillgångar i Holland till täckning ingångna försäkringsåtaganden av i landet. De uppgifter som Lloyds Underwriters tillställer tillsynsmyndigheten skall ha granskats av revisorer. Till redovisningen av försäkringsverksamheten i Holland skall fogas en kopia av the Statutory Statement och ett intyg från Department of Trade and Industry som utvisar Lloyds Underwriters solvens.

Försäkringsbrev m.m. Det sker inte någon förhandsgranskning hos tillsynsmyndigheten av de försäkringsvillkor Lloyds underwriters att använda i Holland. som avser Myndigheten har dock rätt att ingripa i det enskilda fallet, ett villkor om anses olämpligt. Försäkringsbrev behöver inte vara avfattade det holländska språket. Vid meddelande av trafikförsäkring skall holländsk lag iakttas. Vid meddelandet av andra typer av försäkringar krävs inte att holländsk rätt skall tillämpas på det rättsförhållande försäkringsavsom talet föranleder.

Skatter

En premieskatt utgår med 7 % av den premie som försäkringstagaren betalar. Premier avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring år undantagna från skatt. Premieskatten betalas till de holländska skattemyndigheterna genom den holländska mäklare eller täckningshavare placerat som försäkringen hos Lloyds underwriters.

Premieöverföringar

Premiebetalningar från Holland till Storbritannien avseende Lloyds försäkringar är inte underkastade några begränsningar.

l99i2á

s försäkringsgivare SOU 126 Lloyd som

7.1.2 Belgien

Försäkringsrörelselagstiftningen i Belgien är skadeförsäkringsomrâdet

till det första andra skadeförsäkringsdirektivet. Detta anpassad resp. det krävs koncession och etablering i landet när det innebär bl.a. att sådana risker inte omfattas av det andra gäller försäkring av som

skadeförsäkringsdirektivet.

Koncession och tillsyn

Lloyds beviljades år 1986 koncession för Försäkringsgivama hos direktförsäkringsomrâdet avseende följande slag av skadeförsäkring

risker

olycksfall sjukdom landfordon ~ spârbundna fordon luftfartyg fartyg godstransport brand och naturkrafter annan skada på egendom motorfordonsansvar luftfartygsansvar - . fartygsansvar allmän ansvarighet ekonomiska förluster av olika slag rättsskydd - Lloyds rätt meddela âterförsåkring som inte är en Dessutom har att koncessionspliktig rörelse enligt den belgiska lagstiftningen.

omfattas koncessionen står under tillsyn Den försäkringsrörelse som av x i Bryssel är tillsynsmyndighet av Office de Controle des Assurances som för det enskilda försäkringsväsendet i Belgien.

Generalrepresentant

Försäkringsgivama hos Lloyds har befullmåktigat en generalrepresentant

har godkänts tillsynsmyndigheten i Belgien, med i Belgien, som av Lloyds underwriters i alla de rättsförhållanden uppgift att representera

SOU 19925 Lloyds férsiikringsgivare 127 som

som föranleds av deras försäkringsrörelse i landet. Representanten har också till uppgift att uppfylla vissa administrativa krav de belgiska som myndigheterna ställer verksamheten i landet. Bl.a. ankommer det på representanten att deponera tillgångar i Belgien används till täckning som av tekniska reserver, bokföra vissa uppgifter beträffande Lloyds rörelse i Belgien, betala skatter på grund rörelsen av m.m.

Försäkringsverksamhetens bedrivande

Försäkringsaffärer försvärvas i Belgien efter fönnedling täckningsav havare och belgiska försäkringsmäldare. Generalrepresentanten för en förteckning över täckningshavama och försäkringsmäklama.

Tekniska reserver

Tekniska reserver skall avsättas i Belgien till täckning all direktförsäkav ringsaffär som är att hänföra till Lloyds försäkringsverksamhet i landet. När det gäller motorfordonsförsåkring skall avsättningen mot svara såväl fastställda som ännu inte fastställda ersättningar för inträffade försäkringsfall. Delvis blir det här således fråga approximativ om en uppskattning. Reservema skall redovisas i vissa i den belgiska försäkringsrörelselagen angivna värdehandlingar. Värdehandlingarna skall deponeras i Belgien. Beträffande andra försäkringar skall de tekniska beräknas reservema i förhållande till bruttopremieinkomsten från försåkringsrörelsen i Belgien. Reservema skall uppgå till ett belopp motsvarar 90 % som av den årliga bruttopremieinkomsten. Med undantag sjö-, flyg- och av transportförsäkring skall hela redovisas i värdehandlingar reserven som

anges i den belgiska försäkringsrörelselagen. Värdehandlingama skall

deponeras i Belgien. När det gäller sjö-, flyg- och transportförsäkring de skall 15 % av tillgångar mot de tekniska redovisas i obligationer som svarar reservema eller andra skuldförbindelser som garanterats av belgiska staten. Dessa värdehandlingar skall deponeras i Belgien. Beträffande de övriga tillgångarna uppställs varken placeringskrav eller depositionskrav. Tillgângarna får finnas i Storbritarmien. Uppgifter om bruttopremier erhåller tillsynsmyndigheten i Belgien från generalrepresentanten. När det gäller andra försäkringar än motorfordonsförsäkring ligger datautskrifter från Lloyds teckningsavdelning LPSO till grund för representantens uppgiftslämnande till tillsynsmyn-

s SOU 1992 128 Lloyd som försäkringsgivare

behandlar och registrerar med undantag av motorfordigheten. LPSO alla belgiska försäkringsaffärer omfattas av den donsförsäkringar som koncessionen. Registreringen sker på grundval av the slip eller belgiska beroende på det är faktultativ affär eller en affär en premieborderå om en Lloyds underwriters med stöd s.k. binding som placerats hos av en överdsänder till generalrepresentanten varje manad authority. LPSO bruttopremieinkornster. Uppgifterna är föremål för revision uppgifter om in till tillsynsmyndigheten. För revisionsuppdraget har innan de lämnas

anlitats ett revisionsbolag i Storbritannien. bruttopremier avseende motorfordonsförsåkring erhåller Uppgifter om direkt från belgiska mäklare och täckningshavare generalrepresentanten ifrågavarande slag försäkringar hos Lloyds undersom placerar av revision dessa uppgifter anlitas belgiska revisorer. writers. För av

Redovisning

underwriters överlämnar varje år till tillsynsmyndigheten en Lloyds redogörelse för försäkringsrörelsen i Belgien. Redogörelsen överens-

i med de avvikelser föranleds av Lloyds särart stämmer stort sett som - verksamheten försäkringsbolag med belgisk med den berättelse om som skyldiga årligen tillställa myndigheten. Bl.a. innehåller koncession år att uppgifter premier och skadeersättningar fördelade på de redogörelsen om försäkringsgrenama, storleken tekniska reserver, deponerade olika av värdehandlingar, belgiska försäkringsmäklare och täckningshavare som

verksamhetsåret placerat försäkringar hos Lloyds underwriters och under för representationen i Belgien. Till redogörelsen skall fogas kostnaderna kopia Statutory Statement of Business och ett intyg från en av of Trade and Industry utvisande att Lloyds underwriters har Department tillräckligt med tillgångar för att kunna fullgöra sina förpliktelser mot

försäkringstagama.

Försäkringsbrev m.m.

Deförsäkringsvillkor Lloyds underwriters att tillämpa på den som avser skall in till tillsynsmyndigheten. Villkor avseende belgiska marknaden ges motorfordonsförsäkring måste godkännas myndigheten innan de får av användas. Beträffande övriga försäkringsvillkor krävs inte något

förhandsgodkännande myndigheten kan kräva att utformningen av men villkor ändras, det skulle finnas anledning till det. ett om

SOU 19925 Lloyd s som försäkringsgivare

Det uppställs i den belgiska lagstiftningen inget krav på att försäkringsbrev skall avfattas på ett visst språk. Emellertid är försäkringsbrev avseende motorfordonsförsäljning alltid avfattade det franska eller flamländska språket. Enligt den belgiska försäkringslagstiftningen skall ett försäkringsbnev beträffande en motorfordonsförsäkring innehålla uppgift om att försäkring utfärdats av en försäkringsgivare är auktoriserad den belgiska som av tillsynsmyndigheten. Lloyds underwriters har i enlighet med denna lagbestämmelse fäst ett märke på motorfordonsförsäkringsbrev av vilket ifrågavarande förhållande framgår. I rättsförhållanden som hänför sig till försäkringsaffärer förmedlas som för Lloyds räkning på den belgiska marknaden skall belgisk lag tillämpas.

Skatter m.m.

Lloyds underwriters är enligt skattelagstiftningen i Belgien skyldiga att betala skatt på försäkringar härrör från varaktig etablering i som en Belgien. Med varaktig etablering avses i detta sammanhang belgisk en täckningshavare verkar med stöd s.k. binding authority. som av en Fakultativa försäkringsaffärer som belgiska försäkringsmäklare placerar hos Lloyds underwriters är undantagna från skatt. Skatten, inbetalas som till myndigheterna genom de belgiska tåckningshavama, uppgår för närvarande till 3,5 % av bruttopremien för sjöförsäkringar och 3,75 % för andra försäkringar. Förutom skatter lämnar Lloyds underwriters bidrag genom generalrepresentanten till olika fonder som används bl.a. för rehabilitering av skadelidande inom trafik- resp. brandförsäkringsomrâdet. Lloyds underwriters betalar vidare årligen ett bidrag till tillsynsmyndigheten för de merkostnader som deras etablering i Belgien föranleder. Bidragets storlek beräknas i förhållande till den årliga bruttopremieinkomsten från försäkringsrörelsen i Belgien.

7.1.3 Frankrike

Sedan år 1976 är såväl associationsrättsliga som civilrättsliga bestämmelser på försäkringsområdet införda i en särskild lagsamling Code des Assurances. Lloyds underwriters godkändes försäkringssom givare i Frankrike redan år 1947 med stöd av en särskild förordning. Numera har Lloyds försäkringsgivare koncession enligt Code des Assurances för skadeförsäkringsrörelse på den franska marknaden.

s försäkringsgivare SOU 1991

130 Lloyd som

Koncession och tillsyn

Lloyds koncession i Frankrike omfattar följande slag av risker

olycksfall landfordon luftfartyg godstransport brand och naturkrafter annan skada egendom motorfordonsansvar luftfartygsansvar allmän ansvarighet borgen ekonomiska förluster av olika slag rättsskydd återförsåkring - Tillsynsmyndighet för det enskilda försäkringsväsendet är Direction des Assurances är enhet inom ekonomidepartementet i Frankrike. som en

Generalrepresentanten

Lloyds underwriters har generalrepresentant i Frankrike med utsett en fullmakt att företräda dem inför domstolar och myndigheter i landet. l generalrepresentantens uppdrag ingår också att bokföra vissa uppgifter

Lloyds underwriters affairstransaktioner i Frankrike, deponera om tillgångar motsvarande tekniska betala skatter för Lloyds reserver, underwriters räkning m.m.

Försäkringsverksamhetens bedrivande

Lloyds underwriters förvärvar försäkringsaffairer på den franska marknaden franska försäkringsmäklare och tåckningshavare. genom Generalrepresentanten för förteckning över de personer i Frankrike en placerar risker hos Lloyds underwriters. Vidare förvarar represensom tanten kopior fullmakter binding authority för täckningshavama. av

Tekniska reserver

För sin försåkringsrörelse i Frankrike skall Lloyds underwriters avsätta

tekniska Beräkningen reservema är baserad på nettoreserver. av premieinkornsten från fñörsäkringsrörelsen i Frankrike och knyter an till

SOU 19925 Lloyd s försäkringsgivare 131 som

det treåriga redovisningssystemet hos Lloyds. Med nettopremieinkomst avses här premier brutto med avdrag för provision. Premier för återförsåkring beaktas således inte. Under treårsperioden skall den tekniska reservem ha följande storlek.

Vid utgången räkenskapsår I open year skall reserven uppgå till

av belopp motsvarande nettopremieinkomsten med avdrag för utbetalda skadeersättningar.

Vid utgången av räkenskapsår 2 open year skall reserven uppgå till

ett belopp motsvarande den sammanlagda nettopremieinkomsten under räkenskapsåren 1 och 2 med avdrag för de skadeersåttningar som utbetalats under dessa år. Vid utgången av räkenskapsår 3 räkenskapema avslutas skall reserven utgöra 10 % av den sammanlagda nettopremieinkomsten under räkenskapsåren 2 och 3. Den tekniska skall redovisas i värdehandlingar anges i reserven som den franska försäkringslagstiftningen. Värdehandlingama skall deponeras i Frankrike.

Premier och skadeersättningar Generalrepresentanten skall årligen lämna tillsynsmyndigheten uppgifter om premier och skadeersättningar som är att hänföra till Lloyds försåkringsrörelse i Frankrike. Underlaget för denna redovisning erhåller representanten från Lloyds teckningsavdelning i London som behandlar alla franska försäkringar som förvärvas för Lloyds underwriters räkning i Frankrike. Uppgifter premier och skadeersåttningar översänder om teckningsavdelningen varje månad till representanten. Dessutom får representanten en månatlig redovisning av franska mäklare och tåcknings havare beträffande de försäkringsaffårer som placerats hos Lloyds. Redovisningen innehåller detaljerade uppgifter inbetalda premier och om utbetalda skadeersättningar. Representanten har således möjlighet att stämma av de olika premieuppgiftema och uppgifterna om utbetalda ersättningar erhålls från Lloyds teckningsavdelning resp. försäksom ringsmäklare och tåckningshavare. Uppgifter om premier och skadeersättningar noterar representanten löpande i en särskild förteckning. Till grund för införingen i registret ligger kopior av försäkringsbrev, cover notes och verifikationer på utbetalda skadeersättningar som mäklare och täckningshavare är skyldiga att sända till representanten.

132 Lloyds försäkringsgivare SOU 1992 som

Ingen revision krävs de uppgifter generalrepresentanten lämnar av som in till tillsynsmyndigheten, dock förekommer det att representantens uppgifter granskas inspektör från tillsynsmyndigheten. Represenav en är skyldig att hålla handlingar tillgängliga för granskning när tanten tillsynsmyndigheten så begär.

Redovisning

Redovisning den försäkringsrörelse Lloyds underwriters bedriver av som på den franska marknaden är begränsad till uppgiftslämnande av premier och skadeersättningar. Dessutom lämnar Lloyds underwriters en redogörelse för sin totala försäkringsverksamhet the Global Statements - jämte ett intyg från Department of Trade and Industry utvisande Lloyds underwriters solvens.

Försäkringsbrev m.m.

Den franska försäkringslagstiftningen föreskriver att försäkringsgivarna för godkännande måste tillställa tillsynsmyndigheten de försäkringsbrev att användas vid ingående försäkringsavtal i Frankrike. som avses av Vidare föreskrivs att försäkringsbreven skall avfattade på det franska vara språket. När det gäller Lloyds uppställs dessutom som krav att det av försäkringsbrevet eller covemote framgår vilka syndikat som försäkrat V risken samt deras andelar risken. Fransk lag tillämpas på råttsförhållav anden är att hänföra till försäkringsaffärer förmedlas för som som Lloyds underwriters räkning i Frankrike.

Skatter m.m.

Lloyds underwriters är skyldiga att betala skatt på alla direkta försäkringar i Frankrike förmedlas franska täckningshavare. Däremot som av är fakultativa affärer förmedlade franska mäklare utan binding av authority undantagna från skatt. Skatten uppgår till ca 3 % av bruttopremiema. Dessutom betalarLl_yd__s underwriters en viss procent .

på bruttopreinierna sombidrag till tillsynskostnadema.

i Premieöverföringar

Premieinbetalningar från Frankrike till Storbritannien avseende Lloyds försäkringar är inte underkastade några begränsningar. Sedan år 1947 betalas alla premier från franska mäklare in särskilda konton Lloyds -

SOU 19925 Lloyds försäkringsgivare 133 som

Insurance Brokers Accounts LIBAF hos Lloyds Bank International - Limited i Paris. Premierna överförs sedan till Lloyds Bank International i London, som i sin tur krediterar konton, som disponeras av Lloydsbrokers, för de överförda beloppen.

7.1.4 Irland

Sedan år 1936 har Lloyds underwriters tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet på Irland. F örsäkringsverksamheten bedrivs numera med stöd av en försäkringsrörelselag från år 1977.

Koncession och tillsyn

Lloyds underwriters har koncession för skadeförsåkringsrörelse avseende följande slag av risker, nämligen olycksfall sjukdom landfordon spårbundna fordon brand och naturkrafter annan skada på egendom motorfordonsansvar allmän ansvarighet ekonomiska förluster av olika slag rättsskydd - Dessutom har Lloyds underwriters rätt att utan koncession meddela försäkring avseende följande slag av risker, nämligen luftfartyg fartyg godstransport -

Tillsynsmyndighet är the Ministry of Industry, Commerce and Trade i Dublin.

Generalrepresentant

Lloyds underwriters har utsett en generalrepresentant Irland. Representanten, som är godkänd av tillsynsmyndigheten, är behörig att företräda Lloyds underwriters inför domstolar och myndigheter Irland. Till representantens uppdrag hör vidare vissa administrativa

134 Lloyds färsäkringsgivare sou 1992

som

funktioner i förhållande till tillsynsmyndigheten. Bl.a. skall represendokumentera de försäkringar förmedlas för Lloyds räkning tanten som på Irland, för att erforderliga tekniska reserver avsätts och att svara värdehandlingar motsvarande de tekniska deponeras. Vidare reservema ankommer det på representanten att betala skatt beträffande den försäkringsaffär förmedlas för Lloyds underwriters. som

Fiirsiikringsverksamhetens bedrivande

Lloyds underwriters förvärvar försäkringsaffärer på den irländska marknaden irländska försäkringsmäklare och täckningshavare, genom vilka är införda i förteckning som förs av generalrepresentanten. en Representanten förvarar också kopior täckningshavamas fullmakter av binding authority.

Tekniska reserver

Till täckning sina försäkringsâtaganden på Irland skall Lloyds av underwriters avsätta tekniska Reservema skall redovisas i vissa reserver. godkända värdehandlingar delvis skall deponeras i en irländsk bank. som När det gäller motorfordonsförsäkringar skall de tekniska reservema beräknas på basis löpande försäkringar och fastställda men ännu av betalda ersättningar för inträffade försäkringsfall. Av de tillgångar som används för täckning de tekniska skall tillgångar motsvaav reservema rande 51 % nettopremieinkomsten deponeras på Irland i form av av godkända värdehandlingar. Med nettopremieinkomst avses premier brutto med avdrag för âterförsäkringspremier. I fråga andra försäkringar än motorfordonsförsäkringar skall de om tekniska utgöra 75 % bruttopremieinkomsten. Tillgångar reservema av används till täckning de tekniska reservema skall till ett belopp som av motsvarande 51 % nettopremieinkomsten deponeras på Irland i form av av godkända värdehandlingar.

Premier och skadeersättningar

Generalrepresentanten skall årligen lämna tillsynsmyndigheten uppgifter premier och skadeersättningar fördelade på de olika försäkringsgrenom Lloyds teckningsavdelning, behandlar alla irländska försäkarna. som ringsaffárer placeras hos Lloyds underwriters, översänder varje som månad till representanten uppgifter av ifrågavarande slag. Redovisningen

SOU 19925 Lloyd s försäkringsgivare 135 som

av premier och skadeersättningar granskas av revisorer som utsetts av tillsynsmyndigheten.

Redovisning

Varje år redovisar Lloyds underwriters sin irländska försäkringsverksamhet för den irländska tillsynsmyndigheten. Redovisningen består av a fem delar, nämligen tillgångar i kontanter och säkerheter namnen på de personer som tjänstgör generalrepresentantens kontor beråkningsgrunder för tekniska reserver och placering - reservemas uppgifter om premier, betalda och obetalda skadeersättningar samt provisioner en försäkran att tillgångar motsvarande de tekniska - reservema, som inte deponerats pâ Irland, är redovisade i Premium Trust Fund

Försäkringsbrev m.m.

Någon granskning av de försäkringsvillkor Lloyds använder på som Irland sker inte, dock skall premietariffer inlämnas till tillsynsmyndigheten i fråga motorfordonsförsäkringar. Irländsk lag tillämpas om försäkringar som förmedlas för Lloyds räkning på den irländska marknaden.

Skatter

Lloyds underwriters är skyldiga att betala skatt för sin försäkringsrörelse på Irland. Skatten uppgår till 1 % av den årliga bruttopremieinkomsten.

Premieöverföring

Överföringar av premier från Irland till Storbritannien är inte föremål för

någon reglering.

7.1.5 Tyskland

Koncession och tillsyn

Försäkringsrörelse regleras i Tyskland särskild tillsynslag av en - Versicherungsaufsichtgesetz VAG. Bestämmelserna i VAG har anpassats till det första resp. andra skadeförsäkringsdirektivet. Tillsyns-

Lloyd s försäkringsgivare SOU 1992 136 som

myndighet försäkringsområdet är Budesaufsichtsamt für das Versicherungswesen i Berlin. Med stöd VAG beviljades Lloyds av underwriters år 1989 koncession för direktförsäkring avseende följande

slag av risker, nämligen olycksfall brand och naturkrafter annan skada pâ egendom luftfartygsansvar kredit ekonomiska förluster av olika slag -

Koncession har sökts ännu inte beviljats för försäkring av landformen don och trafikförsäkring.

Generalrepresentant

Lloyds underwriters har utsett generalrepresentant i Tyskland. en Representanten, godkänts tillsynsmyndigheten, har behörighet att som av företräda Lloyds underwriters i alla de rättsförhållanden som föranleds

deras försäkringsverksamhet i Tyskland. Vidare har representanten ett av administrativt för verksamheten i förhållande till myndigheterna ansvar i Tyskland. Bl.a. är representanten skyldig att dokumentera Lloyds tyska försäkringsaffárer och för Överföringen av premier till Lloyds, svara inbetalning av skatter m.m.

Försäkringsverksamhetens bedrivande

Försäkringsaffärer förvärvas på den tyska marknaden genom lokala försäkringsmäklare och tåckningshavare att tyska privatpersamt genom eller företag direkt vänder sig till Lloyds för upphandling av soner försäkring. Mäklarna och täckningshavarna skall varje månad insatta eventuellt överskott i verksamheten, dvs. premier minus skadeersâttningar, provisioner och andra kostnader, på ett särskilt bankkonto som disgeneralrepresentanten. Representanten ombesörjer sedan att poneras av premierna, efter avdrag för skatt, överförs till Lloyds i London. Skatten inbetalar representanten till skattemyndighetema i Tyskland. En del försäkringsmäklare och täckningshavare har enligt en särskild överenskommelse rätt att själva överföra premier till Lloyds. Premieskatten

måste emellertid alltid betalas via generalrepresentanten.

SOU 19925 Ll0yds försäkringsgivare 137 som

I de fall där någon tysk försäkringsmäklare eller täckningshavare inte är inblandad i försäkringsaffären försäkringstagaren den uppmanas av Ll0yds-mäklare som förmedlar affären att betala premien jämte skatt till generalrepresentanten. l vissa fall medges att försäkringstagaren betalar premien direkt till mäklaren hos Ll0yds.

Tekniska reserver

Till täckning av sina försäkringsâtaganden i Tyskland måste Lloyds Underwriters avsätta tekniska Reservema skall redovisas i reserver. särskilt angivna värdehandlingar som skall deponeras i tysk bank. en Storleken på depositionen skall uppgå till ett belopp motsvarande försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfall och inte intjänade bruttoprernier vid utgången av det föregående kalenderåret. Vid bestämmandet av depositionens storlek skall också beaktas värdeförändringar på grund av kursfluktuationer.

Redovisning

Enligt den tyska tillsynslagen på försäkringsområdet är generalrepresentanten skyldig att bokföra uppgifter om ingångna försäkringsavtal och utbetalda skadeersättningar i fråga Ll0yds affärsverksamhet på den om tyska marknaden. Underlaget för bokföringen erhåller representanten från tyska försäkringsmäklare, täckningshavare och Ll0yds-mäklare. En tysk mäklare är skyldig att i samband med att han översänder en covemote till en klient tillställa representanten en kopia av förbindelsen. Pâ motsvarande sätt är täckningshavaren skyldig att översända en kopia av täckningsbeviset till representanten i samband med att ett sådant bevis utfärdas. I de fall försäkringstagare i Tyskland direkt kontaktar Lloyds ankommer det pâ den mäklare hos Lloyds fönnedlar affären att som översända kopia av covemote till representanten. Vid försäkringsfall år den mäklare eller täckningshavare placerat som försäkringsaffáren hos Ll0yds skyldig att tillställa representanten en kopia av skadeanmälan. Vid utbetalning av skadeersättning skall representanten tillställas en kopia av avin. Generalrepresentanten skall avseende försäkringar som förmedlas för - Lloyds underwriters räkning månatligen förteckning - upprätta en som för varje tysk mäklare och täckningshavare utvisar premier, skatter, skadeersättningar och fastställda men ännu betalda ersättningar för försäkringsfall. En motsvarande förteckning skall upprätthållas i fråga om

’ försäkringsgi SOU 1992 138 Lloyd s som vare . ...

försäkringar har förmedlats direkt Lloyds-mäklare. som genom är skyldig att hålla förteckningar och andra Generalrepresentanten

handlingar tillgängliga för granskning befattningshavare hos tillsynsav Varje år är generalrepresentanten skyldig att till tillsynsmyndigheten.

myndigheten lämna skriftlig redogörelse för Lloyds underwriters en

tyska försäkringsaffärer.

Försäkringsbrev m.m.

tyska försäkringslagstiftningen föreskriver att villkoren för ñrsäk- Den

ringar erbjuds med standardvillkor måste godkännas av tillsynsmynsom digheten. Vidare föreskrivs att försäkringskontrakten måste avfattas

tyska språket. Lloyds underwriters har lämnat tillsynsmyndigheten det

uppgift de allmänna och särskilda villkoren för försäkringar som om erbjuds med standardvillkor den tyska marknaden. Villkoren

godkändes i samband med att koncession beviljades.

7.1.6 Italien

Koncession och tillsyn

Lloyds underwriters beviljades år 1986 koncession i Italien för direkt

skadeförsäkringsrörelse avseende följande slag risker, nämligen av

olycksfall sjukdom spârbundna fordon - . godstransport . - . brand och naturkrafter skada pâ egendom - annan

allmän ansvarighet ekonomiska förluster av olika slag råttsskydd - Lloyds underwriters har ansökt ännu inte beviljats koncession men

avseende följande slag risker, nämligen av

landfordon luftfartyg luftfartygsansvar fartygsansvar - Lloyds verksamhet i Italien står under tillsyn av Instituto per

Vigilanza Sulle Assicurazioni Private et di Interesse Collettivo ISVAP,

har tillsynsansvaret för det enskilda försäkringsväsendet i Italien. som

SOU 19925 Lloyd försäkringsgivare 139 s som .. ..

Generalrepresentant

Lloyds underwriters har utsett generalrepresentant i Italien med en behörighet att företräda dem inför domstolar och myndigheter. Representanten, som har godkänts av tillsynsmyndigheten, har också fullmakt att representera Lloyds underwriters i förhållande till tredje Vidare man. har representanten ett administrativt för de försäkringsaffirer ansvar som förmedlas för Lloyds Underwriters på den italienska marknaden. Ansvaret innebär bl.a. skyldighet att till att tillräckliga tekniska en se reserver avsatts för verksamheten i landet, att tillgångar motsvarande de tekniska reservema har deponerats i enlighet med gällande bestämmelser och att tillsynsmyndigheten tillställs de uppgifter den begår som om verksamheten. Vidare är generalrepresentanten ansvarig för överföringen premier av och skadeersättningar mellan Lloyds och italienska försäkringsmäklare, täckningshavare eller försäkringstagare.

F örsäkringsverksamhetens bedrivande

Lloyds underwriters förvärvar försäkringsaffárer i Italien lokala genom försäkringsmäklare, täckningshavare och försäkringssökande vänder som sig direkt till Lloyds för upphandling försäkring. av Varje månad skall mäklama och tåckningshavama sätta in eventuellt överskott i verksamheten, dvs. premieinkomster minus utbetalda skadeersättningar, provisioner och andra avgifter, på ett särskilt bankkonto som generalrepresentanten anvisar. Representanten svarar sedan för att medlen, efter avdrag för skatt, överförs till Lloyds. Skatten inbetalar representanten till skattemyndighetema i Italien. Om ingen italiensk mäklare eller täckningshavare är inblandad i affären uppbär representanten premier och skatter direkt från försäkringstagaren för vidarebefordrar till Lloyds Skattemyndigheten. resp. Skadeersättningar överförs från Lloyds till generalrepresentantenför utbetalning till italienska mäklare, täckningshavare eller försäkringstagare.

Tekniska reserver

Lloyds underwriters skall till täckning sina försäkringsâtaganden i av Italien avsätta en teknisk Den tekniska utgörs reserv. reserven av en

Lloyds férsdkringsgivare SOU 1991 140 som

premiereserv och ersättningsreserv. Premiereserven, som utgör en ansvarigheten för löpande försäkringar, beräknas basis av bruttopremiema med avdrag för ackvisitionskostnader, skatter och provisioner. Ersättningsreserven såväl fastställda som ännu inte avser fastställda utgifter för reglering försäkringsfall. Delvis blir det här av fråga approximativ uppskattning, bl.a. skall beakta ännu inte om en som anmälda försäkringsfall.

Redovisning

Enligt den italienska tillsynslagen på försäkringsomrâdet är generalrepresentanten skyldig att löpande notera uppgifter försäkringskonom trakt avseende Lloyds affärer i Italien. Även uppgifter skadeersättom ningar betalas ut på grund kontrakten skall bokföras. För att som av generalrepresentanten skall kunna notera affárstransaktionema har italienska försäkringmäklare och täckningshavare ålagts en rapporteringsskyldighet i förhållande till representanten. Mäklaren skall i samband med att han tillställer sin klient en covemote översända en kopia förbindelsen till representanten, medan täckningshavaren är av skyldig att samtidigt han utfärdar ett täckningsbevis översända en som kopia beviset till representanten. I det fall försäkringstagaren tecknar av försäkring direkt hos Lloyds åligger det den Ll0yds-mäklare som förmedlar affären att översända kopia förbindelsen covemote till en av generalrepresentanten. Vidare är varje italiensk försäkringsmäklare och täckningshavare, som placerar försäkringar hos Lloyds underwriters, skyldig att månatligen till gcneralrepresentanten inge förteckning som utvisar inbetalade premier, en utbetalda skadeersättningar, fastställda men ännu inte betalda skadeersättningar, skatter och andra avgifter. Når det gäller försäkringsfall är italienska mäklare och täckningshavare skyldiga att översända kopia skadeanmälan till representanten. en av Motsvarande skyldighet har Lloyds-mäklare som förmedlat en en försäkring direkt på uppdrag av en italiensk försäkringstagare, om försäkringsfall inträffar. Generalreprsentanten är skyldig att hålla handlingar tillgängliga för granskning befattningshavare hos tillsynsmyndigheten. av Varje år överlämnar generalrepresentanten till tillsynsmyndigheten en skriftlig redogörelse för Lloyds underwriters italienska försäkringsaffár.

SOU 19925 Lloyds försäkringsgivare 141 som

Försäkringsbrev

Lloyds Underwriters har till tillsynsmyndigheten överlämnat en sammanfattning av de allmänna villkoren för försäkringar erbjuds med som standardvillkor på den italienska marknaden översikt samt en över specialvillkor som tillämpas på särskilda försäkringsformer. Försäkringsbreven skall, om inte annat överenskommits i det enskilda fallet, vara avfattade på det italienska språket.

7.2 Försäkringsrörelse enligt det andra skadeförsäkringsdirektivet

7.2.1 Danmark

Den första lagen om tillsyn av skadeförsäkringsbolag i Danmark trädde i kraft den 1 oktober 1934. Vid den tidpunkten hade nâgra av Lloyds mäklare sedan tid tillbaka anskaffat försäkringar den danska en marknaden genom förmedling bosatta i Danmark av personer som var korrespondenter. I tillsynslagen från 1934 infördes dispensbestämen melse enligt vilken Lloyds mäklare kunde fortsätta med sin verksamhet i Danmark. I 1959 års lag försäkringsverksamhet intogs dispensom bestämmelsen utan väsentliga ändringar. Dispensbestämmelsen tar inte sikt på korrespondentema i Danmark utan på enskilda mäklare vid Lloyds. En förutsättning för dispens är att det år fråga om enbart mäkleriverksamhet, dvs. att försäkringsavtalen, som skall avfattas på det engelska språket, inte med bindande verkan utfärdas i Danmark och att korrespondentema inte uppträder som generalagenter för utländska försäkringsgivare. Ytterligare ett villkor för dispens är att korrespondentema endast har ett driftställe och att de inte använder underagenter. I dispensbesluten har alltid föreskrivits att mäklarnas verksamhet mäste vara begränsad till den typ av verksamhet mäklama bedrev den 1 som oktober 1934 i Danmark. Finanstillsynet har dock medgivit vissa anpassningar till förändrade förhållanden inom försäkringsbranschen. De försäkringar som förmedlats under årens lopp har främst varit försäkringar avseende sådana risker det inte varit möjligt att placera som hos danska försäkringsbolag. För närvarande har sex mäklare beviljats dispens att förmedla försäkringar i Danmark.

142 Lloyd s färsäkringsgivare SOU 19 som

Den danska försäkringsrörelselagstiftningen är numera anpassad till det andra skadeförsäkringsdirektivet. Detta har skett särskild lag genom en trädde i kraft den l juli 1990 Lov udveksling af försikringssom om tjenestesteydelser inden for direkte skadeforsikringsvirksomhed. Lloyds underwriters bedriver sedan ett år tillbaka efter att ha gjort anmälan hos Finanstilsynet tjänstehandel i Danmark när det gäller försäkring av stora risker. Lloyds underwriters har också begärt att få bedriva tjänstehandel avseende försäkring massrisker. Lloyds framställning har aktualiserat av frågan Lloyds underwriters korrespondentema skall anses om genom

etablerade i Danmark. Som framgått den tidigare redogörelsen se

av avsnitt 5.2 har medlemsland inom EG rätt att uppställa koncession ett villkor i fråga tjänstehandel avseende massrisker, om försäksom om ringsgivaren redan är etablerad i det land där tjänstehandel skall bedrivas. Industriministeriet i Danmark har i beslut i början av âr 1991 kommit fram till Lloyds korrespondentema är etablerat i Danmark och att genom uppställt krav på koncession för att Lloyds skall få meddela försäkring

avseende massrisker.

7.2.2 Övriga EG-länder

Som tidigare nämnts bedriver Lloyds underwriters i de länder där de företräds generalrepresentant tjänstehandel avseende försäkring av av en risker parallellt med den koncessionspliktiga försäkringsrörelsen. stora När försäkringsaffär från någon dessa länder placeras hos Lloyds en av Underwriters på the slip affären är att hänföra till fri tjänsteanges om . handel. I Luxemburg omfattar tjänstehandeln såväl stora risker som massrisker. I Grekland är tjänstehandeln begränsad till försäkring av risker inom sjö-

och transportförsäkringsområdena. y

SOU 19925 143

8 The Illinois Insurance

Exchange

IIE

IIE, som började att bedriva verksamhet år 1982, är uppbyggd med Lloyds som förebild. Det finns dock betydande skillnader mellan de båda försäkringssammanslutningama. Inom IIE meddelas försäkring inte av enskilda individer utan genom syndikat bestående av juridiska personer. Delägama i syndikaten, som utgörs av såväl fysiska som juridiska personer, svarar inte för syndikatens skulder utan syndikaten själva är i egenskap av juridiska personer ansvariga för de förbindelser som ingås i deras namn av vid syndikaten anställda underwriters. En delägare i ett syndikat vid IIE är till skillnad från medlem i ett en syndikat vid Lloyds inte en försäkringsgivare utan enbart en investerare. Om ett syndikat misslyckas kan delägare i syndikatet inte förlora mer en än insatt kapital, medan om verksamheten går bra kan delägaren tillgodoräkna sig vinst genom utdelning och värdestegring. Liksom hos Lloyds får underwriters vid syndikaten endast förvärva försäkringsaffärer genom särskilt godkända försäkringsmäklare. Syndikaten är specialiserade inom olika försäkringsgrenar. Det finns 13 syndikat inom sammanslutningen och affärerna förmedlas genom 145 mäklare. IIE är en marknadsplats för s.k. surplus line insurance och återförsäkring. Surplus line insurance är en form av direkt skadeförsäkring i USA. Försäkringsformen utgör ett Supplement till den reguljära, koncessionerade direktförsäkringsverksamheten på den amerikanska marknaden. Surplus line insurance tar sikte på det försäkringsbehov inte täcks som av de koncessionerade försäkringsbolagen i en viss delstat. Det är således fråga om speciella försäkringslösningar avseende främst unika eller sällsynta risker som omfattas av denna försäkringsform. Surplus line insurance meddelas av försäkringsgivare utan att inneha formell som koncession prövats och godkänts av den delstatliga tillsynsmyndigheten. - Tillsynsmyndighetema i de olika delstatema för förteckning över de en försäkringsgivare som får meddela surplus line insurance i resp. delstat. IIE utgör således på direktförsäkringsområdet ett komplement till den koncessionerade försäkringsmarknaden i USA. IIE har tillstånd att meddela surplus line insurance i 42 delstater och är godkänt som återförsäkringsgivare i 41 USAs 50 delstater. Tillstânden avser all av slags försäkring utom livförsäkring.

144 The Illinois Insurance Exchange SOU 1991

IIE är de största försäkringsgivama inom surplus line insurance en av i USA. Den sammanlagda premieinkomsten för syndikaten inom sammanslutningen uppgick âr 1989 till 160 milj. dollar. Premieinca komsten inom återförsäkringsrörelsen detta år ca 46 milj. dollar. var Hur premieinkomsten inom surplus line insurance fördelar sig på de olika delstatema framgår av följande tablå.

SURPLUS LINES PREMIUMS

1988 S500-1,400 Million å 5250-500 Million $100-‘Z50 Million F‘ sso-1oo Million Less than SSO Million

SOU 19925 The Illinois Insurance Exchange 145

Försäkringsrörelsens bedrivande inom IIE regleras av en speciallagstiftning i huvudsak bygger på principen om självreglering. som Tillsynen över IIE utövas dels den delstatliga tillsynsmyndigheten av Illinois Insurance Department dels av en styrelse för sammanslutningen Board of Trustees. Internt utövas tillsynen över sammanslutningens verksamhet av Board of Trustees, som består av tretton ledamöter, varav nio representerar syndikaten medan fyra ledamöter representerar allmänheten. Den dagliga, löpande tillsynen har Board of Trustees delegerat till ett antal nämnder. Hanteringen premier och skaderegleringen övervakas av en driftsav nämnd Operations Committee. En revisions- och regelövervakningsnämnd Audit and Regulatory Oversight Committee kontrollerar syndikatens finansiella ställning och följer upp redovisnings-och finansiella frågor. En särskild mäklamämnd Broker Members Committee övervakar mäklarnas verksamhet. Till nämndens uppgifter hör också att rekommendera nya mäklare. Syftet med uppdelningen av tillsynsfunktionen på de olika nämnderna är att åstadkomma en effektiv övervakning och att vid behov möjliggöra ett snabbt ingripande av styrelsen för börsen om olägenheter eller missförhållanden skulle uppstå i verksamheten.

Syndikaten Under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda kan en juridisk person som år bildad enligt den associationsrättsliga lagstiftningen i delstaten Illinois antas ett s.k. medlemssyndikat hos IIE. Möjligheten att bli som antagen ett medlemssyndikat står formellt sett även öppen för en som fysisk eller Hittills har dock endast person en grupp av fysiska personer. juridiska godkänts medlemssyndikat. Enligt uppgift torde personer som frågan om att anta fysiska personer som medlemssyndikat knappast komma att aktualiseras. Ansökan erkännande medlemssyndikat skall lämnas in till om som styrelsen för IIE. Ansökningsavgiften är 1 500 dollar. Till ansökan skall fogas bl.a. bolagsordning eller stadgar och en verksamhetsplan. Det ankommer vidare på sökanden att utse en syndikatschef och en eller flera Underwriters vid syndikatet. När syndikatet har inlett sin verksamhet betalar det en årlig avgift till börsen för de tjänster som tillhandahålles. Avgiften beräknas på basis av premievolymen.

146 The Illinois Insurance Exchange SOU 199

Försäkringsverksamhetens bedrivande

Försäkringsaffárer görs delvis mellan mäklama och försäkringsupp givama på the trading floor i börshuset. Emellertid förekommer det i allt större utsträckning att försäkringsavtal ingås utan personligt Sammanträffande telefon och telefax. När ett försäkringsavtal genom ingåtts har Central Processing Facility CPF en central uppgift. CPF assisterar mäklarna och försäkringsgivama på tre nyckelområden, nämligen när det gäller utfärdande försäkringsbrev, skadereglering och av bokföring av affárstransaktionema. Mäklarna är skyldiga att inbetala premierna inom 55 dagar i fråga om direkta försäkringar 75 dagar beträffande fakultativa återföxsäkresp. ringar efter slutet den månad när försäkringen träder i kraft. av Syndikaten inom sammanslutningen agerade till en början som fristående försäkringsbolag. Samförsäkringsarrangemang mellan syndikaten förekom i förhållandevis liten omfattning. Ett mer omfattande samarbete mellan syndikaten har etablerats för att möta den allt numera hårdare konkurrensen utifrån och för att kunna försäkra de allt större kommersiella riskerna.

Kapital

För syndikaten uppställs vissa kapitalkrav speciellt med beaktande av försäkringskundemas intressen. När ett syndikat inleder sin verksamhet skall det ha ett kapital uppgår till minst 5 milj. dollar. Att syndikatet som har erforderligt kapital skall styrkas genom ett intyg från en fristående auktoriserad revisor. Under syndikatets verksamhet kan givetvis kapitalet öka vinster, liksom det kan minska förluster. Kapitalet får genom genom dock aldrig understiga 70 % det initiala kapitalet. Hälften av av syndikatets kapital skall sättas in ett depåkonto hos IIE som reserv för skadekostnader IIE custodial account.

Avsättning till reserver Syndikaten skall avsätta skadereserv till täckning av meddelade en olycksfallsförsäkringar. Reserven skall utgöra 60 % av nettopremierna från denna försäkringsgren. syndikaten är vidare skyldiga att avsätta medel till en garantifond som är organiserad ett ideellt bolag med styrelse vald av syndikatsom egen medlemmama. Syftet med denna fond är att trygga de försäkrades

SOU 19925 The Illinois Insurance Exchange

intressen om något syndikat skulle solvensproblem. Fonden, som vid utgången av år 1989 hade tillgångar till ett värde av 27 milj. dollar består av två delar premiefond och depåkonto the guaranty fund custodial account. Varje syndikat skall årligen avsätta ett belopp motsvarande 1 % av bruttopremieinkomsten till premiefonden. De tillgångar som redovisas i denna fond får tas i anspråk, om något syndikat skulle bli insolvent. Vidare skall varje syndikat sätta in l milj. dollar på depåkontot. Hälften av detta belopp får tas i anspråk vid insolvens hos något syndikat. För att de tillgångar som redovisas i garantifonden inte helt skall förbrukas genom ett enskilt syndikats insolvens finns vissa begränsningsregler i fråga om det högsta belopp som får användas för förlusttäckning. För närvarande får högst 15 milj. dollar tas i anspråk för att täcka förluster i ett enskilt syndikat som kommit på obestånd. Om ett syndikat upphör att driva försäkringsrörelse kan syndikatet utbekomma det belopp som deponerats i garantifonden Först efter tre âr.

Självbehåll

Det högsta försäkrings- eller skadebelopp på en och risk som ett samma syndikat får hålla för egen räkning självbehåll, dvs. utan återförsäkring, är maximerat till det sammanlagda beloppet 5 % syndikatets initiala av av kapital och 10 % av syndikatets kapital utöver det initiala kapitalet. Fronting, dvs. återförsäkring försäkring till 100 %, är inte av en tillåten, utan krav uppställs på ett minimisjälvbehâll skall uppgå till som 5 % av exponeringen för varje risk plus 25 % av den bokförda årspremien.

Vinstdisposition Syndikatens möjligheter till vinstutdelning är begränsade regler genom om det högsta belopp som får delas ut till delägarna vinst. Utdel-. som ningen avseende ett räkenskapsår får inte överstiga 10 % av överskottet från försäkringstagama p01icyholders surplus eller av det redovisade årsresultatet. Termen policyholders surplus motsvarar närmast det svenska begreppet konsolideringskapital. Med i huvudsak termen avses den del av premierna som inte anses behövas tas i anspråk för utbetalning av skadeersättningar.

Exchange SOU 1992 148 The Illinois Insurance

Förlusttäckning uppkommer i syndikats försäkringsrörelse tillgrips Om förlust ett tillgångar i följande ordning för att täcka förluster. 1 Syndikatets kapital 2 Premiefonden 3 Depåkontot Guaranty Fund Custodial Account

4 a Depákontot IIE

b Skadereserven

Revision första verksamhetsåren granskades IIEs räkenskaper direkt av De tillsynsmyndigheten i Illinois. IIE medgavs sedan att själv utföra granskningen räkenskapema. Revisionshandlingarna skall dock av underställas tillsynsmyndigheten för kontroll och godkäxmande. Tillsynsgenomför allsidig undersökning de olika syndikaten myndigheten en av inom vissa tidsintervaller. Målsättningen är att varje år granska mellan fyra syndikat. Detta innebär att varje syndikat blir föremål för en tvâ och särskild granskning ungefär vart fjärde år.

Redovisning Syndikaten är skyldiga att varje år lämna styrelsen för börsen en revisionsberättelse jämte ett intyg storlek utfärdat av en om reservemas fristående försäkringsmatematiker.

SOU 19925

9 Allmänna

överväganden

9.1 Inledning

Den svenska etableringsrätten innebär i princip att all näringsutövning är tillåten för svenska medborgare. På motsvarande sätt kan rättsordningen sägas utgå från att också utländsk etablering är fri här i landet. Sveriges anslutning till principerna om fri handel och kapitalets fria rörlighet över gränserna har inneburit en öppen attityd gentemot utländska etableringar. I olika författningar har dock föreskrivits betydande undantag från denna etableringsfrihet. En typ av bestämmelser inskränker möjligheterna till etablering inom vissa områden genom att uppställa krav på särskilt tillstånd för att få bedriva viss verksamhet. En annan typ av bestämmelser inskränker möjligheterna att utnyttja de olika former för bedrivande av verksamhet som står till buds. Båda dessa typer av bestämmelser finns på försäkringsområdet. Försäkringsgivare som önskar driva försäkringsrörelse här i landet måste ha särskilt tillstånd koncession antingen enligt försäkringsrörelselagen 1982713 eller enligt lagen 1950272 om rätt ñr utländska försäkringsbolag att driva försåkringsrörelse i Sverige. Vissa former av försäkringsrörelse kan dessutom bedrivas undeistödsföreningar enligt av särskild lagstiftning. Grunderna för att koncession är obligatorisk är desamma för inhemska som för utländska försäkringsgivare. Koncessionssystemet, som utgör en del av den offentliga tillsynen över försäkringsverksamheten, syftar ytterst till att skydda de försäkrades och de ersättningsberättigades intressen. Rätten att bedriva försäkringsverksamhet står inte öppen för alla associationsformer utan den är förbehållen vissa företagstyper. I försäkringsrörelselagen har drivandet av försäkringsrörelse begränsats till två typer av bolag, nämligen försäkringsaktiebolag och ömsesidiga bolag. Ett utländskt försäkringsföretag som vill bedriva försäkringsverksamhet i Sverige kan välja mellan två former för verksamheten. Ett sätt är att

SOU 199i

150 Allmänna överväganden

bedriva den ett svenskt dotterbolag. Försäkringsrörelselagens genom regler blir då tillämpliga på verksamheten. Ett utländskt försäkringsförekan också bedriva verksamheten här i landet genom generalagent tag enligt lagen utländska försäkringsföretag. Generalagenten kan vara om fysisk svenskt aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller person, svenskt handelsbolag. Generalagenten bedriver dock ingen självständig försäkringsrörelse i den meningen att han står den risk övertagits som från försäkringstagaren utan marknadsför, utfärdar försäkringar och sköter skaderegleringen på det utländska försäkringsföretagets vägnar. Det är således det utländska försäkringsföretaget som formellt sett driver försäkringsrörelsen i Sverige. En grundförutsättning för koncession på den svenska marknaden är således att försäkringsgivaren är ett försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller ett utländskt törsäkringsföretag. Enligt lagstiftningen i andra länder är försäkringsgivaren oftast försäkringsanstalter i bolagsform, såsom aktiebolag och ömsesidiga bolag. Dessutom kan försäkringsverksamhet bedrivas t.ex. av sammanslutningar i andelsform eller offentligrättsliga anstalter. De sist av nämnda är i allmänhet lagstadgade försäkringsanstalter vilkas verksamhet dock är begränsad till deras hemland. I praktiken är det endast försäkringsbolag i aktiebolagsform eller i den ömsesidiga formen som bedriver verksamhet utanför sitt hemland. Som framgått ñnns också utomlands i form av försäkringsbörser organiserade sammanslutningar för vilka gäller en särskild lagstiftning. Den äldsta och bäst kända är Lloyds i London. Ett annat exempel på sådan sammanslutning är the Illinois Insurance Exchange i Chicago. en Som tidigare redovisats meddelas försäkring i dessa sammanslutningar antingen enskilda individer eller flera enskilda individer genom sammanslutna i syndikat med obegränsad personlig ansvarighet, övertar risker, eller att syndikat bestående av juridiska personer övertar genom risker. Syndikaten står inte i direkt kontakt med kunderna utan all försäkringsaffár förvärvas i princip genom försäkringsmäklare. En försäkringssammanslutning ifrågavarande slag kan med hänsyn av till sin uppbyggnad och verksamhetsfomi inte jämställas med ett försäkringsföretag. Av denna anledning är det inte möjligt att bevilja en försäkringssammanslutning eller medlemmarna i sådan sammansluten ning koncession enligt lagen utländska försäkringsföretag, som har om utgångspunkt att försäkringsgivaren är ett försäkringsbolag. heller som är det möjligt att bevilja svensk försäkringssammanslutning av en

SOU 19925 Allmänna överväganden

ifrågavarande slag eller försäkringsgivare i sådan sammanslutning en koncession enligt försäkringsrörelselagen eftersom koncession endast kan beviljas försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som bildats i enlighet med försäkringsrörelselagens bestämmelser. När det gäller Lloyds förhindras sammanslutningens möjligheter att få koncession i Sverige också av andra skäl. Enligt den lagstiftning som reglerar Lloyds verksamhet, Lloyds Act 1982, får en försäkringsgivare hos Lloyds endast acceptera försäkringsaffär hos Lloyds i London. En försäkringsgivane hos Lloyds får vidare enligt lagstiftningen inte heller acceptera försäkringsaffär från annan än en mäklare vid Lloyds i London. Detta innebär att det inte är möjligt för försäkringsgivare hos Lloyds att som sådana etablera sig ett bolag här i landet i enlighet som med försäkringsrörelselagens bestämmelser. heller har de möjlighet att utñrda försäkring här i landet genom en generalagent enligt lagen om utländska försäkringsföretag. Att försäkringsgivarens möjligheter att få koncession i Sverige begränsas i vilken form verksamheten bedrivs har historiska skål. av Försäkringsverksamhet bedriven i den ömsesidiga formen kan i Sverige påvisas långt tillbaka i tiden. Den har sitt ursprung i den medeltida brandstoden och har sedan utformats under inflytande rättsliga, social av och ekonomiska förhållanden och behov under olika tidsperioder. Uppkomsten och utvecklingen aktiebolagsformen är ett resultat av av industrialiseringen Sverige under l800-talet. Bortsett från kort av en period under 1700-talets år då s.k. partikulär försäkring, dvs. senare försäkring hos enskilda individer försäkringsgivare, förekom.inom som sjöförsäkringsområdet, har försäkring i Sverige alltid meddelats fasta associationsformer. När försäkringsverksamheten i slutet l800-talet av blev föremål för reglering det således inte aktuellt att reglera var annan försäkringsverksamhet än den bedrevs i bolagsforrn. som De bestämmelser i den svenska försäkringsrörelselagstiftningen i som dag förhindrar Lloyds och andra liknande sammanslutningar att verka på den svenska marknaden kan alltså sägas ha sitt i förhållanden ursprung i l800-talets Sverige. Att frågan om en revidering av dessa bestämmelser har aktualiserats först under år har delvis samband med att senare försäkringar i Sverige tradition sålts nästan uteslutande av genom försäkringsgivamas egna ombud. Historiskt sett har det således inte varit aktuellt eller särskilt angeläget att öppna möjlighet för försäkringssammanslutningar, som förvärvar försäkringsaffärer försäkringsgenom mäklare, att driva rörelse här i landet.

152 Allmänna överväganden SOU 1991

Det grundläggande motivet för översyn etableringsreglema år en av den genomgripande internationaliseringen försäkringsväsendet under av år och den pågående svenska anpassningen till förhållandena inom senare EG, där världens största försäkringssammanslutning, nämligen Lloyds är etablerad. Till bakgrunden för utredningsuppdraget hör också en mer liberal på etableringar inom försäkringsomrâdet och det förhållandet syn försäkringsmäklare har kommit att få allt större betydelse på den att en svenska försäkringsmarknaden. Ytterligare anledning till att frågan en aktualiserats är Lloyds vid ett flertal tillfällen uttryckt önskemål om att att kunna bli i Sverige koncessionerad försäkringsgivare.

9.2 Den internationella bakgrunden

Upprättandet enhetlig marknad för finansiella tjänster inom EG är av en Romfördragets ursprungliga mål. I EGs vitbok från 1985 återfinns ett av detaljerna och tidtabellen för genomförandet av den gemensamma marknaden. På försäkringsområdet är målsättningen att vid utgången av år 1992 få till stånd inre marknad fir försäkring. På denna marknad en skall försäkringsbolag med säte i ett medlemsland ha rätt att på basis av den koncession erhållits i hemlandet bedriva verksamhet inom hela som EG-ornrådet. Försäkringsbolagen skall fritt kunna välja om de vill bedriva denna verksamhet fri tjänstehandel över gränserna, dvs. genom utan etablering i det land där verksamheten skall bedrivas, eller genom filialer eller agenturer fritt fâr etableras inom hela EG-området. som Tillsynen över försäkringsbolagens verksamhet skall ske enligt principen hemlandskontroll. Detta innebär att den huvudsakliga tillsynen över om ett försäkringsbolags verksamhet oavsett den bedrivs inom EG- - var området anförtros myndigheterna i bolagets hemland. Tillsynen, som förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheterna i medlemsländerna, skall utövas enligt vissa grundläggande principer. gemensamma Kärmetecknande för den marknad som eftersträvas är betoningen av konkurrenspolitiken. Konsumenterna skall erbj udas bredast möjliga utbud tjänster till konkurrenskraftiga priser. Sunda, ekonomiska principer av och skydd för konsumenterna skall säkras genom normer fastlagda i

EG-rätten.

Övergången till en enhetlig marknad för försäkring har tidigare ansetts

kräva relativt långtgående harmonisering försäkringsrörelselagstiften av ningen i de olika medlemsländerna. Av olika skäl har harmoniserings-

SOU 19925 Allmänna överväganden

arbete fördröjts. Etableringsfrihet råder visserligen inom EG i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet och det första livförsäkringsdirektivet, men varje medlemsland har fortfarande förhållandevis långtgående möjligheter att ställa krav på den försäkringsverksamhet som bedrivs inom det egna landet. Svårigheter har särskilt uppstått när det gäller att komma överens om förslag leder till den erforderliga som hannoniseringen av de nationella reglerna för att principen hemom landskontroll skall kunna tillämpas. Vitboken markerade ett nytt sätt att lösa problemet med övergången till en gemensam marknad. En fullständig harmonisering av de enskilda medlemsländemas regelsystem har visat sig alltför långsam vara en metod för att förverkliga inre marknad. Den strategin bygger på en nya principerna om minimiharmonisering och ömsesidigt erkärmande. Detta innebär att en samordning de nationella reglerna endast eftersträvas av i fråga om de bestämmelser utgör grundförutsättning för att som en principen om hernlandskontroll skall kunna tillämpas inom EG-omrädet. I övrigt skall medlemsländerna ömsesidigt erkärmande godta det genom regelsystem som gäller för bedrivande försäkringsrörelse i av resp. medlemsland. Den nya strategin resulterade i att rådet 1988 kunde anta det andra

skadeförsäkringsdirektivet. Som tidigare redovisats se avsnitt 5.2

innebär detta direktiv att ett försäkringsbolag på grundval den av auktorisation som bolaget erhållit i sitt hemland kan försäkra s.k. stora risker inom hela EG-omrâdet fri tjänstehandel över grånsema. genom Med stora risker avses bl.a. sjö-och transportförsäkring samt egendomsoch ansvarsförsäkring som tecknas av företag som uppfyller vissa villkor avseende omsättning, balansomslutning och antal anställda. Tillsynen över ifrågavarande verksamhet utövas myndigheterna i bolagets av hemland oavsett var verksamheten bedrivs. För de risker som inte kan definieras stora risker, s.k. massrisker, som ansågs ytterligare harmonisering erforderlig innan det kunde krävas att medlemsländerna införde principen hemlandskontroll på detta om område. Till massrisker hör sjuk- och olycksfalls-, motorfordons- och rättskyddsförsäkring samt sådan egendoms- och ansvarsförsäkring som tecknas av konsument eller inte uppfyller villkoren ifråga omsättning, om balansomslutning och antal anställda. Medlemsländerna fick enligt direktivet välja om de ville att även massrisker skulle omfattas av principen om hemlandskontroll eller de i awaktan fortsatt om harmonisering skulle kräva auktorisation vid filialetablering och fri

154 Allmänna överväganden SOU 19

tjänstehandel. Bl.a. Storbritannien har valt att låta även massrisker

omfattas principen om henlandskontroll. av Systemet med one single licence och hemlandskontroll i fråga om risker började att tillämpas den 1 juli 1990 inom hela EG-området. stora Under 1990 lade kommissionen fram ett förslag till ett tredje skadeförsäkringsdirektiv. Direktivet innehåller regler den harmonisering som om är erforderlig för att principerna one single licence och hemom landskontroll skall kunna införas för hela skadeförsäkringsområdet. Målsättningen är rådet skall anta direktivförslaget i slutet av år 1991 att eller i början år 1992 och att systemet med one single licence och av hemlandskontroll skall börja att tillämpas den 1 januari 1993 inom per hela skadeförsäkringsområdet. En förutsättning för att det tredje skadeförsäkringsdirektivet skall kunna antas är dock att det sker en samordning medlemsländemas regler i fråga om tekniska reserver. av För närvarande förekommer olika regler inom EG när det gäller värderingen tekniska i vilka tillgångsslag de tekniska av reserver, skall redovisas och värderingen tillgångarna. Ett direkreservema av tivförslag årsredovisning och koncemredovisning väntas dock bli om antaget i slutet av år 1991. Pâ livförsäkringsomrâdet antog rådet i november 1990 det andra livförsäkringsdirektivet. Genom detta direktiv infördes motsvarande regler gäller stora risker inom skadeförsäkring för sådana livförsäksom ringar tecknas i ett annat medlemsland på försäkringstagarens eget som initiativ. Målsättningen är att principen henilandskontroll skall börja om att tillämpas ifråga sådana försäkringar fr.0.m. den 1 juli 1993. om I 1991 lade kommissionen fram ett förslag till ett tredje livförsäkmars ringsdirektiv syftar till att införa principerna om one single licence som och hemlandskontroll för hela livförsäkringsområdet. Avsikten är att direktivförslaget skall kunna antas av rådet under år 1992. Vid sidan redovisade direktiv och direktivförslag, som är av av nu central betydelse marknad för försäkringar skall kunna för att en inre förverkligas, finns det ett stort antal andra direktiv eller förslag till

direktiv också ligger till grund för utformningen av en gemensam som försåkringsmarknad. Här kan nämnas ett direktiv antogs år 1976, etableringsfrisom om heten och friheten att tillhandahålla tjänster med avseende på försäkringsagenters och mäklares verksamhet Dir. 7792. Direktivet syftar till att underlätta för agenter och försäkringsmäklare inom EG att förmedla försäkringar från medlemsländer där de inte är etablerade.

SOU 19925 Allmänna överväganden 155

Ett annat direktiv som är av intresse i detta sammanhang är det s.k. koassuransdirektivet Dir. 78473 som när det antogs 1978 innebar ett genombrott för principen om fri tjänstehandel över gränserna på försäkringsområdet. Direktivet syftar till att underlätta koassuransverksamheten inom EG. Utvecklingen försäkringsmarknad har naturligtvis mot en gemensam liksom för andra försäkringsgivare inom EG haft stor betydelse för Ll0yds. Tidigare hade Lloyds haft svårighet att få koncession på grund av att sammanslutningens verksamhet är baserad på personligt ansvar och inte bedrivs i bolagsform. Det första skadeförsåkringsdirektivets princip om etableringsfrihet öppnade möjlighet för Ll0yds till etablering inom hela EG-omrâdet. Som tidigare redovisats likställs Ll0yds i princip med vanliga försäkringsbolag i direktivet när det gäller att etablera försäkringsverksamhet inom EG-omrâdet. Etableringsfrågan har för Lloyds del lösts genom att sammanslutningen tillåtits att upprätta representationskontor som leds av en s.k. generalrepresentant. Ll0yds har beviljats koncession i Belgien, Frankrike, Tyskland, Holland, Irland, Italien och har ansökt om koncession i Spanien. Av betydelse för Lloyds verksamhet var också antagandet av koassuransdirektivet, eftersom sammanslutningens verksamhet helt bygger koassuransmetodiken. Av de direktiv som hittills antagits torde dock det andra skadeförsäkringsdirektivet ha haft störst betydelse för Ll0yds. Detta direktiv öppnade möjlighet till fri tjänstehandel över gränserna inom det område där Ll0yds har sin huvudsakliga verksamhet, dvs.försäkring av stora kommersiella risker. Ll0yds säljer för närvarande försäkringar till en rad EG-länder, bl.a. Danmark, direkt från London. Sammanfattningsvis kan konstateras EG-kommissionen i huvudsak att har tagit fram de regler harmonisering krävs för att en inre om som marknad för försäkringar skall kunna genomföras. Fortfarande återstår dock ett omfattande arbete att anpassa de nationella regelsystemen i enlighet med antagna direktiv och direktiv som förväntas bli antagna inom den närmaste tiden innan gemensam försäkringsmarknad är en förverkligad inom EG. Försäkringsväsendets internationalisering har också kommit att prägla utvecklingen i Sverige. Som en följd av medlemskapet i EFTA deltar Sverige i det västeuropeiska integrationsarbetet. År 1984 lades den politiska grunden för ett utvidgat samarbete mellan EG och EFTA genom den s.k. Luxemburgdeklarationen, som anger riktlinjerna för ett sådant samarbete. I december 1989 fattade EFTA- och EG-ländemas ministrar

156 Allmänna överväganden SOU 1992

beslut om att förhandlingar om ett avtal s.k. EES-avtal skulle inledas - för att uppnå ett fördjupat och utvidgat samarbete. Målet med ett EES-avtal är att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde där varor, tjänster, människor och kapital skall kunna röra sig fritt inom hela EG-EFTA-oinrådet. Enhetliga regler skall gälla inom detta område. Basen för EES-avtalet är EGs regelverk. l oktober 1991 träffades överenskommelse om ett EES-avtal att gälla fr.o.m. den l januari 1993. Detta innebär bl.a. att när avtalet träder i kraft kommer de direktiv som antagits törsäkringsområdet inom EG såsom det första skadeförsäkringsdirektivet och det andra skadeförsäkringsdirektivet, att omfatta Sverige. En viss anpassning skedde redan år 1985 av de svenska koncessionsreglema till EGs motsvarande regler genom att den s.k. behovsprincipen upphävdes. Emellertid har den snabba utvecklingen inom EG under senare år medfört att det svenska koncessionssystemet numera på väsentliga punkter avviker från EGs regler och planerade regler på området. Det svenska koncessionssystemet är således inte förenligt med Sveriges strävanden på det internationella området som förutom en västeuropeisk integration även avser ett svenskt medlemskap i EG. En förutsättning för Sveriges närmande till EG är en revidering av hela koncessionssystemet på försäkringsomrâdet. En öppning för Lloyds att komma in på den svenska marknaden kan ses som ett steg mot en svensk anpassning till EGs krav på etableringsfrihet.

9.3 försäkringssammanslutning Begreppet

Begreppet försäkringssammanslutning kan ha högst varierande innebörd. Med försäkringssammanslutning avses i betänkandet en sammanslutning där försäkringsrörelse bedrivs yrkesmässigt. Betänkandet tar dock inte sikte på alla typer av sådana sammanslutningar utan endast på sammanslutningar som på grund av sin uppbyggnad och verksamhetsform inte har möjlighet att få koncession på den svenska marknaden. Hit hör i princip de sammanslutningar som är organiserade i form av försäkringsbörser och som är föremål för en särskild reglering. Utmärkande för dessa försäkringssammanslutningar är att de bildas av ett antal syndikat som utgör sammanslutningar av enskilda försäkringsgivare som inte är försäkringsföretag. Syndikaten står inte i direkt kontakt med kunderna utan försäkringsaffzirer förvärvas genom särskilt godkända försäkrings-

SOU 19925 Allmänna överväganden

mäklare. Typiskt för ifrågavarande slag försäkringssammanslutningar av är också att tillsynen över sammanslutningamas verksamhet liksom reglerna för försäkringsrörelsens bedrivande i huvudsak bygger på principen självreglering. Till ifrågavarande slag av försäkringsom sammanslutningar hör Lloyds i London och the Illinois Insurance Exchange i Chicago. Utomlands, i Holland och England, finns också i form av försäkringsbörser organiserade sammanslutningar som försäkringsbolag bildat i syfte att i fasta former bedriva koassuransverksarnhet. Exempel på sådana försäkringssarmnanslutningar är Verenigde Nerlandse Beurssen V.N.A.B. i Rotterdam och the Institute of London Underwriters ILU i London. Koassuransverksamheten bedrivs på gemensam marknadsen plats och affärer förvärvas endast genom mäklare. För de bolag som deltar i ett samförsäkringsavtal utfärdas ett gemensamt försäkringsbrev. Vad skiljer dessa försäkringsbörser från de tidigare nämnda är dels som att det inte är syndikat eller enskilda individer utan försäkringsbolag som försäkringsgivare på börserna dels att försäkringsverksamagerar som heten vid börserna inte är föremål för någon särskild reglering utan varje försäkringsbolag bedriver verksamheten på basis av den koncession som beviljats bolaget behöriga myndigheter och i enlighet med den av försäkringsrörelselagstiftning gäller för försäkringsbolag i allmänhet som i resp. land. Själva försäkringssammanslutningama saknar i likhet med Lloyds och the Illinois Insurance Exchange möjlighet att få koncession på den svenska marknaden. Däremot föreligger inte något lagtekniskt hinder mot att sammanslutningama etablerar verksamhet här i landet genom att de försäkringsbolag tillhör sammanslutningama ansöker om svensk som koncession. Det kan här nämnas att ILU har etablerat verksamhet i USA att de försäkringsbolag tillhör sammanslutningen har beviljats genom som koncession av myndigheterna i vissa delstater i USA. Med hänsyn till att V.N.A.B. och ILU kan etablera verksamhet här i landet att de bolag tillhör sammanslutningama ansöker om genom som svensk koncession och då frågan koncession för själva sammanslutom ningarna inte är aktuell har utredningen inte funnit anledning att närmare behandla dessa sammanslutningar. Betänkandet omfattar inte heller sådana sammanslutningar som försäkringsbolag har grundat i syfte att för gemensam räkning ombesörja och administrera viss försäkringsverksamhet. Till dessa typer av sammanslutningar hör pooler och försMngskonsortier.

158 Allmänna överväganden SOU 1992

En pool är en sammanslutning som flera försäkringsbolag bildat i syfte att efter överenskomna regler ombesörja samförsäkring deltagarna i poolen. Poolöverenskommelsen avser i allmänhet samförsäkring inom mera riskbetonade försäkringsgrenar, såsom flygförsäkring. De försäkringsbolag som tillhör en pool fördelar ansvaret för försäkrade risker enligt relationstal som de avtalat på förhand. Varje försäkringsbolag ansvarar endast för sin överenskomna andel av risken. Det finns både nationella och internationella pooler. Exempel härpå är Svenska Atomförsäkringspoolen, Svensk Flygförsäkringspoolen och Nordiska Poolen för Luftfartsförsäkring. Ett konsortium är en sammanslutning av ett antal försäkringsbolag som inom en viss försäkringsgren gemensamt meddelar direkt försäkring av sådan affär som omfattas av konsortiet. Varje konsortiebolag svarar, till skillnad mot vad som år fallet vid samförsäkring, för en fast andel av totalaffären, vars storlek beror på den överenskommelse som gäller mellan bolagen. Exempel konsortier i Sverige är konsortiet för patientförsäkring och konsortiet för trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Formellt sett bedriver pooler och konsortier inte någon försäkringsrörelse utan biträder endast försäkringsbolag vid rörelsens bedrivande inom vissa områden. Någon anledning att aktualisera frågan om koncession när det gäller ifrågavarande slag av sammanslutningar torde inte föreligga, varför utredningen inte funnit anledning den till att ta upp behandling i detta sammanhang. Sammanfattningsvis begränsas utredningens behandling av frågan om försäkringssammanslutningar till den typ sammanslutningar av som Lloyds och the Illinois Insurance Exchange representerar.

9.4 Säkerheten för

försäkringstagarna

Av intresse vid ett ställningstagande till frågan om försäkringssammanslutningar skall få etablera verksamhet i Sverige, är försäkringstagamas trygghet hos sådana sammanslutningar. I associationsrättsligt avseende skiljer sig t.ex. Lloyds från försäkringsbolag genom att sammanslutningen är en association är juridisk Detta innebär bl.a. som person. att ansvaret för ingångna förpliktelser inte ligger på själva sammanslutningen utan på de personer som år medlemmar i sammanslutningen. Det är alltså inte sammanslutningens ekonomiska ställning utan de enskilda medlemmarnas förmåga att infria ingångna avtal är intresse när som av

SOU 19925 Allmänna överväganden

det gäller att bedöma försäkringstagamas säkerhet. Försäkringsbolagen, som utgörs av associationer som är juridiska personer, blir däremot själva ansvariga för de förbindelser ingås i deras av behörig som namn representant. Ansvaret behöver emellertid inte enbart rikta sig mot bolaget. I ömsesidiga försäkringsbolag kan även bolagets delägare, dvs. försäkringstagama bli ansvariga. Betydelsen av försäkringstagamas personliga ansvar är dock i praktiken inte stort. Dels är ansvarigheten ofta begränsad till ett mindre belopp, dels har de flesta ömsesidiga bolag i Sverige en stark konsoliderad ställning, varför någon uttaxering inte torde aktualiseras. De regler som uppställts i syfte att skydda försäkringstagama har alltså som utgångspunkt när det gäller Lloyds att medlemmarna har ett personligt ansvar och när det gäller försäkringsbolag att medlemmarna eller delägarna inte har ett personligt ansvar eller ett subsidiärt ansvar. En grundläggande princip i försäkringsrörelselagen är den s.k. soliditetsprincipen. Den innebär att försäkringsbolagens soliditet skall vara sådan att de alltid kan fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagama. Principen kommer i lagen till uttryck bl.a. genom regler om fondbildning och om värdering och placering av tillgångarna. Det är en central tillsynsuppgift för Finansinspektionen att övervaka att försäkringsbolagen bedriver sin verksamhet under fullt betryggande former. När det gäller utländska försäkringsföretag som bedriver rörelse här i landet har tekniskt sett andra lösningar än i försäkringsrörelselagen valts för att säkerställa försäkringstagarnas intressen. Detta har samband med att försäkringsrörelse enligt lagen rätt för utländska försäkringsföretag om bedrivs under andra villkor än den rörelse bedrivs enligt försäkringssom rörelselagen. För de utländska försäkringsñretagen, som driver försäkringsrörelse i Sverige, är den svenska rörelsen oftast en ringa del av den totala försäkringsrörelsen som vederbörande företag bedriver. Huvudparten av ifrågavarande företags tillgångar och skulder hänför sig till en verksamhet som inte har anknytning till Sverige och som inte är underkastad svensk lagstiftning och kontroll. Ett utländskt försäkringsbolags solvens är alltså huvudsakligen baserad på företagets verksamhet i hemlandet och på dess där belägna tillgångar. Detta förhållande har medfört att det inte varit möjligt att välja motsvarande reglering i försäkringsrörelselagen för som att tillgodose försäkringstagamas intressen. I stället har man i lagen om utländska försäkringsföretag infört depositionskrav. Ett utländskt försäkringsföretag som ansökt om koncession skall i bankinstitut

160 Allmänna överväganden SOU 1992

deponera värdehandlingar, försäkringsinspektionen godtagit, till ett som värde motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen 1962381 som allmän försäkring gällde då ansökningen lämnades in. Om om som därefter försäkringsföretagets bruttoprernieinkomst under ett räkenskapsår överstiger begynnelsedepositionen, skall i fråga om skadeförsäkringsrörelse depositionen uppgå till ett belopp som motsvarar minst bruttopremieinkomsten under föregående räkenskapsår. När det gäller livförsäkringsrörelse uppställs när verksamheten inletts krav på - redovisning försåkringstekniska skulder enligt regler som i huvudsak av överensstämmer med vad gäller För svenska livbolag. som Depositionsbestämmelsema uttryck åt tanken att de svenska ger försäkringstagamas intresse kräver att utländska försäkringsföretag, som har sin huvudsakliga förmögenhet på annat håll, har vissa tillgångar ; i bundna i vårt land till säkerhet för de förpliktelser som försäkringsföre-

3 tagen har gentemot försåkringstagarna här i landet. i Systemet med depositionsbeståmmelser innebär att det i princip saknar

betydelse från säkerhetssynpunkt i vilken associationsform den utländska försäkringsgivaren driver försäkringsrörelse i sitt hemland. Det är de här i landet deponerade tillgångarna syftar till att säkerställa svenska som försäkringstagares intressen i utländska försäkringsföretag. Som redovisats i avsnitt 6. 10 tillgodoses försäkringstagarnas intressen hos Lloyds ett system med likviditetsgarantier, tak för rörelsegenom kapital och reservfonder. Systemet innebär i huvudsak att medlemmarna hos sammanslutningen måste uppfylla följande villkor. De skall I ha bekräftelse från godkänd bank, advokat eller revisor att I - en en de har ett visst minimibelopp i lätt realiserbara tillgångar vid invalet i sammanslutningen deponera en summa pengar ocheller godkända tillgångar uppgående till ett belopp som bestäms the Committee of Lloyds till säkerhet för att försåkringsförplikav telserna infrias till att alla premier inflyter till Premium Trust Fund, från vilken - se utbetalning endast får ske för skadeersåttningar, kostnader och

fastställda överskott hålla s.k. underwriting Reserve med medel härrörande från - en överskottet av verksamheten iaktta gränser för hur stor premieinkomst som får tecknas gränser - bestäms utifrån hur mycket lätt realiserbara tillgångar som som ., medlem förfogar över och hur stor deposition som gjorts resp. i årligen genomgå en solvenstest

SOU 19925 Allmänna överväganden

årligen bidra med medel till Lloyds Central Fund, som utgör en ytterligare säkerhet för försäkringstagama Av särskild betydelse för föisäkringstagamas säkerhet vid en försäkringsbörs, där all affär förmedlas genom försäkringsmäklare, är vidare mäklarnas förmåga och sätt att fullgöra sina åtaganden. Som framgår av redogörelsen i avsnitt 6.1.8, är de krav ställs på mäklama hos som Lloyds i vissa fall omfattande än de krav uppställs i den mer som svenska lagen om försäkringsmäklare. Det torde kunna konstateras att försäkringstagamas intressen hos Lloyds tillgodoses med stor säkerhetsmarginal. I modern tid har ingen försäkringstagare hos sammanslutningen lidit förlust på grund av bristande betalningsförmåga. Hos the Illinois Insurance Exchange är säkerhetssystemet utformat på ett något annat sätt än hos Lloyds på grund av att det är juridiska personer som meddelar försäkring. Inte heller hos den sammanslutningen har kunder lidit förluster pâ grund av bristande betalningsförmåga. Sammanfattningsvis torde kunna konstateras att de regelsystem som syftar till att skapa skydd för försäkringstagama i stort sett är likvärdiga i försäkringsbolag och försäkringssammanslutningar. Tryggheten i ekonomiskt hänseende för försäkringstagama torde således generellt sett i inte vara sämre hos försäkringssammanslutningar än hos försäkringsföretag.

9.5 Utländska i

försäkringssammanslutningar

Sverige

Som redan framgått ligger det helt i linje med Sveriges strävan efter medlemskap i EG att öppna möjlighet för en av Europas och världens ledande försäkringsgivare nämligen Lloyds, att få koncession i Sverige. Det ligger också i linje med syftet bakom de koncessionsregler som infördes i Sverige år 1985 att skapa förutsättningar inte bara för Lloyds utan även för andra försäkringsbörser att få koncession här i landet. Ett syfte med det koncessionssystemet, bl.a. innebar att den s.k. nya som behovsprincipen upphävdes, var nämligen att öka konkurrensen och sikt motverka koncentrationen på den svenska marknaden. Ökade konkurrensmöjligheten friare koncessionsgivning ansågs genom genom en internationella impulser kunna vidga förutsättningarna för en kreativ

162 Allmänna överväganden SOU 1992

utveckling på försåkringsområdet, stimulera produktutvecklingen och verka allmänt rationaliseringsbefrämjande. Med undantag för trafikförsäkring har svenska privatpersoner och svenska företag fullständig frihet att teckna försäkring hos utländska en försäkringsgivare, försäkringsgivaren har svensk koncession oavsett om eller ej. Detta kan ske antingen genom att försäkringsköparen själv direkt kontaktar utländsk försäkringsgivaren för upphandling av en försäken ring eller att försäkringsköparen vänder sig till en försäkringsgenom mäklare för biträde. Sedan den 1 januari 1991 har enligt lagen om försäkringsmäklare svenskregistrerade mäklare rätt att förmedla försäkringar avseende svenska risker från såväl koncessionerade som icke koncessionerade försäkringsgivare i Sverige. Även svenska försäkringsbolag kan i vissa fall bistå vid upphandling utomlands. Försäkringssökanden i Sverige har alltså redan idag tillgång till de försäkringsmarknader utländska försäkringssammanslutningar som representerar och de kan få biträde och vägledning av svensk försäkringsexpertis vid upphandling försäkring. Med utgångspunkt i de försäkav ringssökandes behov skulle därför kunna hävdas etablering här i att en landet utländska försäkringssammanslutningar är av ringa betydelse. av Emellertid är etablering av utländska försäkringssammanslutningar en i Sverige allmänt sett ägnat att främja sund konkurrens på den svenska en marknaden. Att försäkringsväsendet utvecklas i sund riktning ligger en naturligtvis i försäkringstagamas intresse. Vidare skulle en ordning där utländska försäkringssammanslutningar blev svenskkoncessionerade försäkringsgivare innebära att tryggheten för svenska kunder hos sammanslutningama ytterligare förbättrades. Enligt det nu gällande svenska koncessionssystemet medför en koncession på den svenska marknaden att svensk lagstiftning blir tillämplig på sammanslutningens verksamhet här i landet. Detta innebär bl.a. att sammanslutningens verksamhet här i landet skulle komma att stå under tillsyn av Finansinspektionen därmed fick möjlighet att förebygga och som eliminera eventuella olägenheter i verksamheten. Vidare blev sammanslutningen tvungen att uppfylla de krav uppställs i försäksom ringsrörelselagstiftningen till skydd för försäkringstagarna. Dessutom skulle vid tvist med utländsk försäkringssammanslutning en svensk kund hos sammanslutningen inte behöva inleda domstolsprocess i utlandet utan skulle kunna stämma sammanslutningen vid svensk domstol. Det skulle också till fördel för försäkringssökande i Sverige att vara direkt här i landet få tillgång till det speciella produktutbud som

SOU 19925 Allmänna överväganden

försäkringssammanslutningar tillhandahåller. Kontaktema med sammanslutningama skulle ytterligare underlättas och kvaliteten på försäkringstjänstema, såsom t.ex. skaderegleringen, torde också förbättras med en representation på den svenska marknaden. Med utländska försäkringssarrunanslutningar skulle vidare den svenska marknaden bli än mer mångsidig med större valmöjligheter för försäkringssökande här i landet när det gäller försäkringslösningar av olika slag, speciellt för sådana risker där normalt försäkring inte står till buds inom Sverige eller där den svenska marknadens kapacitet är otillräcklig. Detta skulle framför allt bli fallet om Lloyds kom den svenska marknaden. Med sin historiska bakgrund och med en prernieinkomst årligen ca 80 miljarder kr. år Lloyds den ledande och största försäkringsmarknaden i världen. Hos Lloyds försäkringsgivare och försäkringsmäklare finns expertis med erfarenhet från hela världen och som ofta kan erbjuda lösningen på de mest skilda försäkringsproblem. Lloyds är marknadsledande inom flera områden bl.a. inom sjöförsäkringsområdet och har varit pionjär när det gäller försäkring av bilar, flygplan och under senare år försäkringar för oljeriggar, satelliter och rymdfärder. Ursprungligen Lloyds uteslutande marknad för sjöförsäkring. var en Idag kan Lloyds verksamhet indelas i fyra huvudmarknader, nämligen marin, icke-marin, motor och flyg. Av premieinkornsten står marin och icke-marin, som bl.a. omfattar fast egendom, för 40 % vardera, motor l för 11 % och flyg för 8 %. Lloyds är främst inriktad på försäkra att l l kommersiella obetydlig andel I stora risker men har också en inte av

l marknaden för konsumentförsäkringar. Detta gäller främst den brittiska

l marknaden, där Lloyds meddelat bilförsäkring i över 70 år. Även hem- och villaförsäkring tillhandahålls. Med undantag av s.k. lång livförsäkring accepterar Lloyds försäkringsaffárer inom de flesta områden. Lloyds har under år haft sjunkande lönsamhet. År 1983 senare en var Lloyds andel av världens premieintäkter ca 2,2 %. Idag är andelen ca 1 %. För verksamhetsåret 1988, som är det senast avslutade bokslutsåret eftersom Lloyds tillämpar ett treårigt redovisningssystem, redovisades en förlust på 510 milj. pund. En kombination stora skadestånd på ca av grund av naturkatastrofer, olyckor av stor omfattning, mycket stora skadeståndsanspråk till följd skador giftutsläpp och andra av som föroreningar förorsakat samt sjunkande prerniesatser på grund av överskottskapacitet pâ försäkringsmarknaden ligger bakom förlustsiffroma. Även Lloyds valutaexponering har bidragit till det negativa

Allmänna överväganden SOU 1992

resultatet. Över 80 % Lloyds försäkringsvolym härrör från utlandet. av Resultaten för de olika syndikaten varierar kraftigt. Det är framför allt

syndikaten inom marinförsäkringsområdet och särskilt de syndikat som meddelar försäkring inom offshoreverksamheten drabbats av stora som förluster grund serie katastrofer. Här kan nämnas den katastrofpå av en branden ombord oljeplattformen Piper Alpha i Nordsjön. En artade skada förorsaka supertankem Exxon Valdez, till följd av annan stor som grundstötning utanför Alaska kom att läcka ut stor mängd råolja. en På grund de förlusterna under år är det många av stora senare medlemmar hos Lloyds lämnat sammanslutningen och det påstås att som flera medlemmar, inte kan lämna Lloyds på grund av oavslutade som räkenskaper, skulle vilja göra det. 7 % syndikaten har ännu inte av kunnat avsluta sina räkenskapsår på grund att det inte gått att beräkna av deras utestående skulder. Många dessa skulder härrör från USA, t.ex. av asbestskador ingen hade kunnat förutse och som kan komma att som kosta så mycket 1,5 miljarder dollar. Då medlemmarna är personsom ligen ansvariga för förlusterna riskerar många att förlora hela sin privata

förmögenhet. Naturligt vill medlemmarna i de hårdast drabbade syndikaten att nog problemen skall lösas att medlemmarna från andra syndikat delar genom på bördan. Emellertid strider sådan ordning mot Lloyds principer om en individuellt risktagande och individuellt vinster. Ledningen för Lloyds för det brittiska handelsdepartementet enligt har presenterat en plan vilken medlemmarna skulle komma ifrån sitt ansvar för oavslutade räkenskapsår försäkringslösning innebär att den enskilde genom en som medlemmen premie skulle få ett obegränsat skydd mot framtida mot en skulder hänför sig till räkenskapsåret ifråga. Detta är dock en dyr som lösning för medlemmarna. Det har beräknats att de hårdast drabbade

kanske skulle få betala 1,2 nrilj. dollar i premie För att reglera en ursprunglig exponering på 50 000 dollar. De förluster som uppstått under år har också föranlett diskussion Lloyds associationsfonn. senare en om Bl.a. har diskuterats systemet med medlemmarnas obegränsade om personliga borde avskaffas och Lloyds borde omvandlas till ansvar om aktiebolag med medlemmarna aktieägare. Diskussionerna har ett som dock i varje fall inte hittills resulterat i något konkret förslag. Lloyds har således resultatmässigt några mycket dåliga år bakom sig.

Försäkringsmarknadens cykliska karaktär gör dock att en bedömning av sammanslutningens resultatutveckling inte kan begränsas till ett antal år måste ske i långsiktigt perspektiv. I detta perspektiv torde utan ett mer

SOU 19925 Allmänna överväganden

Lloyds inte ha sämre förutsättningar än andra försäkringsgivare att driva verksamheten på ett lönsamt sätt. I syfte att förbättra rörelseresultatet har under senare år beslutats om en del genomgripande förändringar i Lloyds verksamhet. Försäkringsgivama hos Lloyds har under senare år ansett att Lloydsbrokers inte tillför sammanslutningen tillräckligt med affärer. För att öka affársvolymen har därför beslutats att syndikaten fr.0.m. den 1 oktober 1991 skall kunna förvärva affärer utan förmedling av Ll0ydsbrokers. Denna möjlighet är dock begränsad till den brittiska marknaden och till försäkringar som tecknas av privatpersoner. Exempelvis skall en privatperson i England kunna teckna bilförsäkring hos Lloyds utan att anlita en Ll0yds-broker. Tidigare var syndikaten strikt uppdelade Lloyds fyra huvudmarknaden marin, icke-marin, motor och flyg. Ett syndikat på marinförsäkringsmarknaden kunde exempelvis inte teckna flygförsäkring. Den 1 januari 1991 upphävdes denna indelning för att syndikaten skulle kunna erbjuda composite underwriting eller paketlösningar, dvs. försäkra risker inom flera olika områden. Syftet med denna åtgärd är dels att förbättra syndikatens konkurrenssituation i förhållande till försäkringsgivare utanför Ll0yds-marknaden, dels att öka riskspridningen för de enskilda syndikaten. För att förbättra effektiviteten hos Ll0yds kommer ett nytt datasystem för behandling av skadeersättningen att införas för hela Ll0ydsmarknaden. Tidigare hade varje marknad sitt eget system. Ll0yds kommer också att anslutas till LIMNET, dvs. det för hela Londonmarknaden gemensamma databaserade systemet för informationshahandling som är under inrättande. Det kan således konstateras att en rad åtgärder vidtagits för att komma till råtta med de problem med sjunkande lönsamhet som Ll0yds haft under senare år. Under 1980-talet förekom vissa oegentligheter inom Lloyds, s.k. skandaler. Bl.a. placerade del agenter i samråd med mäklare goda en risker i syndikat som de själva hade intressen i medan dåliga risker placerades i andra syndikat. Medlemmarna hos Lloyds drabbades av oegentlighetema. Däremot förorsakades inte försäkringskundema några förluster. Det inträffade föranledde en översyn av Ll0yds regelsystem, vilken resulterade i en rad åtgärder för att förhindra oegentligheter av ifrågavarande slag i framtiden.

överväganden SOU 195 166 Allmänna

Lloyds har alltid varit i högsta grad internationell försäkringsmarken nad med målsättning verka överallt i världen där landets lagar medger att och där verksamheten kunna bli lönsam. Problemet vid det anses etablering marknader har varit att myndigheterna att ta hänsyn nya till de olikheter finns mellan Lloyds och vanliga försäkringsbolag som grund Lloyds verksamhet är baserad på personligt ansvar och på av att inte bedrivs i bolagsform och att Lloyds inte kan som försäkringsagera sätt än försäkringsmäklare. Emellertid har Lloyds givare på annat genom erhållit koncession i stort antal länder. I Europa fick Lloyds ett koncession redan år 1947 i Frankrike och år 1948 i Holland, dvs. före

tillkomsten av EG. Det har i några de länder där Lloyds ansökt koncession funnits av om farhågor för att Lloyds skulle få sådan dominerande ställning den en inhemska marknaden att etablering Lloyds skulle leda till att en av konkurrensen sätt stördes än att marknaden på ett osunt snarare förnyades. Såvitt utredningen kunnat finna har dessa farhågor inte besannats. Tvärtom många länder ha goda erfarenheter av Lloyds synes verksamhet. Enligt Lloyds tar det lång tid att uppnå lönsamhet nya marknader. Det främsta målet vid nyetablering är därför att säkerställa lönsamhet på lång sikt. Enligt Lloyds är dess policy inte att uppnå marknadsdominans på marknader utan att tillförsäkra sig en nya snarare god tillväxt att tillhandahålla ett brett utbud av tjänster. genom Under 1980-talet fanns ett stort intresse över hela världen att bilda försäkringsbörser, ofta med Lloyds förebild. I USA etablerades som the New York Insurance Exchange i New York, the Insurance Exchange of the Americas i Miami och the Illinois Insurance Exchange i Chicago. I Australien etablerades the Australian International Exhcange i Perth. Vidare fanns i Kanada och Singapore långt frarnskridna planer på att

etablera försäkringsbörser. Utvecklingen för börserna har varit mycket negativ. I USA lade verksamheten efter några år. Även börserna i New York och Miami ned i börsen i Australien upphörde efter kort tid. De planerade börserna i en l Kanada och Singapore startade aldrig verksamheten. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. En förklaring år att börserna startade verksamheten i bad cycle, dvs då det var överskottskapacitet på en marknaden. Syndikaten vid börserna tvingades att acceptera för låga premier grund konkurrenssituationen. Detta medförde att vinstmarav ginalen blev för liten på bra risker för att kompensera förlusterna på dåliga risker. Man bedömde det dock som möjligt att kunna kompensera

SOU 19925 Allmänna överväganden

sig för de låga premierna genom förtjänster på de utestående ansvarsreservema, eftersom ränteläget var mycket högt när börserna startade sin verksamhet i början av 1980-talet. Emellertid föll räntorna vilket fick till följd att några syndikat vid börser fick solvensproblem. Vid ett par en börs lämnade de flesta syndikaten omedelbart börsen när de fick kärmedom om att ett par syndikat hade solvensproblem. Från en del håll har hävdats att börserna skulle ha misslyckats även om de startat verksamheten vid en gynnsammare tidpunkt. En börs skulle ha haft ett system med självreglering som byggde ett bristfälligt regelsystem. Detta medförde bl.a. att börsledningens övervakning av verksamheten vid börsen inte fungerade. Aktörema börsen arbetade i praktiken nästan helt utan tillsyn ledningen för börsen. Någon av övervakning från myndigheternas sida förekom inte heller. Den bristande övervakningen skulle ha varit grundorsaken till att vissa syndikat utan påpekande eller åtgärd kunde fortsätta verksamheten ända till dess att insolvens var ett faktum. Därigenom skadades anseendet för övriga syndikat liksom för börsen som helhet, vilket i sin tur ledde till att affärer i allt mindre omfattning kom att placeras hos börsen. Vidare skulle det ha förekommit betydande brister i de centrala administrativa funktionerna. De enskilda syndikaten fick ta över många av dessa funktioner. Därmed försvann ett börskonceptets fördelar, av dvs. låga administrativa kostnader. Driftskostnaderna för de enskilda syndikaten kom därmed att bli betydligt högre än vad kalkylerats. som En annan förklaring till att en börs lades ned är att syndikaten ägdes av försäkringsbolag som skulle ha saknat ett verkligt intresse för börsverksamheten. Verksamheten skulle ha betraktats försöksversom en ksamhet. En förhållandevis liten försäkringskapacitet tillfördes börsen av bolagen. Börsens möjligheter att täcka risker, särskilt stor kommersiella risker, begränsades därmed. Detta ledde i sin tur till att försäkringsmäklamas intresse för börsen minskade, eftersom mäklama ofta måste placera större delen av en risk pâ marknaden utanför börsen. De affärer som mäklama tillförde börsen kom därför att bli allt mindre omfattav ning. Den enda försäkringsbörs för närvarande bedriver verksamhet är, som förutom Lloyds, the Illinois Insurance Exchange. Verksamhetsområdet för denna börs är dock begränsat till ett antal delstater i USA. Något intresse för en etablering i Sverige torde knappast föreligga. En öppning för utländska försäkringssammanslutningar att komma den svenska marknaden torde därför i praktiken endast beröra Ll0yds. Enligt

Allmänna överväganden SOU 199

utredningens uppfattning bör dock förutsättningar inte bara skapas för Lloyds få koncession i Sverige utan lösning bör väljas som att en sikte utländska försäkringssammanslutningar. Givetvis generellt tar kan det endast komma ifråga att tillåta sådana sammanslutningar som driver rörelsen i enlighet med försäkringstagamas intressen och på en sund affärsekononrisk bas att verka på den svenska marknaden.

9.6 Svenska försäkringssammanslutningar

Som framgått ingår det i utredningens uppdrag att överväga om förutsättningar bör skapas för svenska försäkringssammanslutningar av

Lloyds modell att etablera verksamhet i Sverige. Till börja med kan framhållas att börsen allmänt sett har flera att fördelar handelsplats. Den underlättar handel genom att erbjuda ett som antal köpare och säljare mötesplaats för affärsverkstort en gemensam samhet. Möjligheterna att på ett enkelt och snabbt sätt knyta affärskontakter gör börserna till effektiva handelsplatser och ofta till centra för internationell handel. Pâ börserna tillhandahålls också den service som erforderlig för affársverksamheten. Genom att aktörerna på börsen kan är dela på kostnaderna för denna service blir driftskostnaden för den enskilde köparen eller säljaren ofta lägre än verksamheten bedrevs om börshandel. Inom många områden är börshandel en annat sätt än genom väl beprövad och etablerad form för affärsverksamhet. Detta gäller t.ex. handel med aktier, obligationer, metaller, råvaror och framgått även som när det gäller försäkringar. En försäkringsbörs är sammanslutning i huvudsak består av en som en ledning för börsen försäkringsgivare organiserade i syndikat försäkringsmäklare centrala administrativa funktioner - Själva börsen bedriver inte någon försäkringsverksamhet utan tillhandahåller endast lokaler och service såsom telex, telefax, annan Vidare erbjuder börsen, administrativa tjänster såsom datasystem m.m.

utfárdande försäkringsbrev, clearing premie- och provisionsmedel,

av av biträde med skadereglering, redovisning transaktioner mellan av försäkmgsmäklare och försäkringsgivare och och framtagande av statistik för olika ändamål. Den service och de administrativa tjänster erbjuds avgifter från börsens medlemmar. som finansieras genom

SOU 19925 Allmänna överväganden 169

En försäkringsbörs är i allmänhet en kostnadseffektiv handelsplats. Detta har bl.a. samband med att stor försäkringskapacitet ofta är en koncentrerad till börsen och att en stor del av de ledande mäklama och försäkringsgivama med specialistkunskaper inom de flesta försäkringsbranscher i regel är representerade på börsen. Detta innebär att mäklama i allmänhet kan få såväl udda stora kommersiella risker placerade på som börsen utan att behöva vända sig till marknaden utanför börsen och att försåkringsgivama på ett och samma ställe, dvs. i börslokaler, kan tillföras stora affärer från mäklare med omfattande verksamhet. Affärer mellan mäklama och försäkringsgivama kan ofta avslutas snabbt på grund den personliga kontakter och pâ grund av systemet med av leading underwriters. När en ledande försäkringsgivare, som har specialistkunskap inom viss försäkringsbransch, har accepterat en del en av en risk är som regel andra försäkringsgivare vid börsen beredda att utan närmare undersökning försäkra återstoden risken. Vidare innebär av samordningen av verksamheten vid börsen ekonomiska besparingar vad gäller lokal-, administrativa- och kommunikationskostnader. Utredningen har inga principiella invändningar mot en etablering av svenska försäkringsbörser. I likhet med utländska försäkringsbörser bör svenska försäkringsbörser tillåtas verka den svenska marknaden om de har tillräckligt stabila ekonomiska grunder och förutsättningar att bedriva försäkringsrörelse på ett ändamålsenligt sätt. Som framgått det föregående är det emellertid mot bakgrund av av mycket negativa internationella erfarenheter av försäkringsbörser under senare år som utredningen har att ta ställning till om möjlighet nu bör öppnas för etablering svenska försäkringsbörser. Internationellt synes av det intresse som fanns för etablering av försäkringsbörser under 1980talet ha klingat av. De utländska erfarenheterna visar att en grundförutsättning för börsetablering skall bli framgångsrik är att det finns att en ett verkligt behov av och intresse för en börs. En annan förutsättning är att det utarbetas ett i detalj mycket noga övervägt regelsystem för börsens verksamhet. Inte minst gäller det att finna en tillfredsställande lösning på säkerhetsfrågor. Efter kontakter med bl.a. Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund och Svenska försäkringsmäklares förening har utredningen kunnat konstatera att något nämnvärt intresse för en börsetablering i Sverige inte föreligger för närvarande. Ett förslag till regelsystem måste givetvis anpassas till en planerad börsuppbyggnad och Verksamhetsinriktning. Att lägga fram ett allmänt hållet förslag har utredningen inte

170 Allmänna överväganden SOU 195

funnit meingsfullt. Mot denna bakgrund föreslås ingen ändring i försäkringsrörelselagstiftningen för att skapa möjligheter att bilda svenska försäkringssammanslutningar är organiserade i form av försäkringssom börser. I detta sammanhang bör dock påpekas att nuvarande lagstiftning

inte utgör något hinder mot att försäkringsbolag med svensk koncession bildar sammanslutning här i landet efter mönster av exempelvis the en Institute of London Underwriters för att i fast form bedriva koassuransverksamhet och där försäkringsaffårer förmedlas av svensk-

registrerade försäkringsmäklare. Som framgått av det föregående medger däremot inte lagstiftningen etablering sådan typ av försäkringsav sammanslutning Lloyds och the Illinois Insurance Exchange IIE som I det följande framförs vissa synpunkter haft betydelse representerar. som vid börsetablering utomlands och det kan finnas skäl att beakta om som frågan etablering svensk försäkringsbörs av Lloyds eller om en av en IIEs modell skulle komma att aktualiseras. Vid etablering försäkringsbörser utomlands har ett huvudsyfte varit av önskat behålla försäkringskapacitet och försäkringskunnande att man inom landet. Vissa faktorer har ansetts utgöra grundläggande förutsättningar för fungerande försäkringsbörs. Dessa faktorer kan sammanen fattas enligt följande. En lämplig social, ekonomisk och kosmopolitisk miljö - Tillräckligt hög försäkringskapacitet - Hög kompetens hos försäkringsgivare och mäklare - En kompetent och redbar börsledning - En effektiv ledningsstruktur - Ett stabilt men ändå flexibelt regelsystem - Försäkringsverksamheten internationell verksamhet. är en i högsta grad För att ha utsikter att dra till sig investeringar, både nationellt och internationellt, måste försäkringsbörs etableras i en stabil, en

kosmopolitisk och affársvänlig miljö.De etableringar av försäkringsbörsen

förekommit har alltså skett i finansiella centra med omfattande som internationell handel. För försäkringsmarknaden liksom för marknaden för finansiella tjänster i övrigt finns ett visst förhållande mellan tillgängligt kapital och

affársvolym måste upprätthållas för att säkerställa stabilitet, en som balanserad verksamhet och tillväxt på lång sikt. På försäkringsområdet

kommer detta samband till uttryck i förhållandet mellan inbetalda premier och kapital eller mellan utestående krav och kapital. Med utgångspunkt i dessa förhållanden finns det olika uppfattningar om den optimala

SOU 19925 Allmänna överväganden

kapacitet som behövs för att en försäkringsbörs skall dra till sig försäkringsaffárer i erforderlig omfattning. Vid planering av en nordamerikansk försäkringsbörs på 1980-talet hävdades från del håll en att ett sammanlagt kapital på 100-200 milj. dollar fördelat på ett antal syndikat borde eftersträvas. Med ett sådant kapital skulle det vara möjligt att dra till sig mäklare som var villiga att placera stora risker samtidigt som kapitalet ansågs räcka till för att avsätta erforderliga reserver till försäkringstagamas skydd. Att försäkringskapaciteten eller kapitalnivån är stor betydelse för att av en försäkringsbörs skall positiv utveckling visar utländska en erfarenheter. Som tidigare redovisats var en av huvudorsakema till att en försäkringsbörs fick lägga ned verksamheten otillräcklig försäkringskapacitet. Det gäller att finna en kapitalnivå som kan attrahera försäkringsmäklare, eftersom Abörskonceptet bygger på principen att endast mäklare skall tillföra börsen försäkringsaffårer. Börsen måste ha en sådan kapacitet att den har möjlighet att acceptera risker i sådan omfattning att mäklama inte regelmässigt måste vända sig till marknaden utanför börsen för att få större delen av sina risker placerade. Utländska erfarenheter visar att en börs som endast utgör ett mindre komplement till andra försäkringsgivare har dåliga förutsättningar att lyckas. Storleken på den

erforderliga försäkringskapaciteten beror givetvis pa omständigheterna i

det enskilda fallet. En del personer hävdar att försäkringsgivare med hög kompetens inom vissa specialorrrråden är viktigare än försäkringskapaciteten för att en försäkringsbörs skall bli framgångsrik. Givetvis är försäkringsgivamas skicklighet av avgörande betydelse för rörelseresultatet. Det är också försäkringsgivama vid börsen som tillsammans skapar marknad som en skall attrahera mäklama att placera affärer vid börsen. Att höga kompetenskrav måste ställas på försäkringsgivama är därför självklart. Av betydelse för en väl fungerande börs är naturligtvis också att det år kompetenta och redbara mäklare som tillför börsen affärer inte minst mot bakgrund av att försäkringsgivama vid bedömningen risk har av en att förlita sig på att de uppgifter som mäklarna lämnar är korrekta. Vidare har ledningen för en försäkringsbörs en mycket viktig funktion att fylla inte minst i uppbyggnadsskedet, eftersom dess huvuduppgifter är att knyta kvalificerade försäkringsgivare och mäklare till börsen och att svara för att datasystem och andra centrala funktioner vid börsen fungerar. Som redan framgått bygger börskonceptet på gemensamma centrala funktioner i syfte att nedbringa driftskostnadema för de enskilda

172 Allmänna överväganden SOU 1992

aktörerna på börsen. Att väl fungerande centrala funktioner är en förutsättning för försäkringsbörs skall lyckas i sin verksamhet visar att en utländska erfarenheter. Den kanske viktigaste uppgiften för börsledningen är dock tillsynsfunktionen. Även när det gäller betydelsen effektiv tillsyn kan utländska av en erfarenheter åberopas. Som tidigare redovisats var en av orsakerna till nedläggningen börs utomlands bristande tillsyn. Det gäller för av en ledningen att se till att den interna revisionen fungerar och att följa upp resultatet revisionen för att försåkringstagamas intressen skall kunna av tillvaratas på ett tillfredsställande sätt och för att förutsättningarna för en godtagbar affársetik skall kunna skapas. Som tidigare nänmts är det endast Lloyds i hela världen som lar kvar systemet med enskilda individer som försäkringsgivare. Ingen annanstans finns kvarlevor av denna gamla form för försäkringsverksamhet. Att systemet med enskilda assuradörer fungerar förhållandevis äl hos Lloyds har naturligtvis samband med de erfarenheter som sammanslutningen har av denna form för försäkringsverksamhet sedan århundraden tillbaka. Principen om försäkringsgivamas eller medlemmarnas personliga obegränsade ansvar har dock på grund av de förluster som Lloyds har drabbats av under senare år kommit att starkt ifrågasättas. Många hävdar att systemet måste överges för att ersättas med en ordning med begränsad ansvarighet. I Sverige saknas närmare erfarenhet av den affärsidé som bygger på att enskilda individer meddelar försäkring. Försäkringsverksanhet i bolagsform har som tidigare nämnts gamla traditioner i Sverige. Allmänt sett är det också mest ändamålsenligt att bedriva näringsverksamhet, som inte är av ringa omfattning, i bolagsform. Nu nämnda omständigheter talar för att inte Lloyds. utan de försäkringsbörser som har etablerats på den nordamerikanska marknaden, bör tjäna som förebild om en svensk börsetablering skulle aktualiseras. Dessa börser skiljer sig från Lloyds genom att försäkringsgivama vid börserna inte utgörs av enskilda individer med obegränsat ansvar utan av juridiska personer med begränsat ansvar för sina förpliktelser. Ansvaret i en tilltänkt svensk försäkringsbörs behöver dock inte enbart rikta sig mot de juridiska personer som meddelar försäkring. Liksom fallet är med ömsesidiga försäkringsbolag kan den juridiska personens delägare på olika sätt också bli ansvariga. i Slutligen vill utredningen som en allmän synpunkt på en eventuell framtida svensk börsetablering framhålla att även om börskonceptet

SOU 19925 Allmänna överväganden

bygger på långtgående självreglering, så torde det mot bakgrund av en utländska erfarenheter nödvändigt att myndigheterna har en viss vara övervakande funktion över börsverksamheten.

9.7 för utländska

Utgångspunkt en reglering av försäkringssammanslutningar

Utredningen att möjlighet bör öppnas för utländska försäkringsanser sammanslutningar är organiserade i form försäkringsbörser att få som av verka på den svenska marknaden. För närvarande torde ett förslag som öppnade sådana möjligheter endast intresse för Ll0yds. vara av Utredningen har däremot inte funnit tillräcklig anledning att nu skapa

förutsättningar för etablering svenska försäkringssammanslutningar en av är organiserade i form av försäkringsbörser. som Vid utformningen ett förslag till reglering har utredningen att beakta av kommittédirektivet angående beaktande EG-aspekter i utredav ningsverksamheten Dir. 198843. Enligt detta direktiv skall utredningar, har till uppgift att lämna förslag berör den fria rörligheten för som som tjänster, människor och kapital eller på annat sätt har samband varor, med integrationsarbetet i Västeuropa, undersöka de gemensamma regler råder i EG på område och försöka att ta till vara de som samma möjligheter finns till hannoniseringar. Vidare skall redovisas hur de som förslag läggs fram förhåller sig till EGs regler och om avvikelser som finns från EGs ordning skall skälen för detta redovisas. Det är alltså EGs regelverk försäkringsområdet utredningen bör som ha utgångspunkt för sina överväganden. Att så bör vara fallet följer som naturligtvis också det förhållandet att ansökan om svenskt medlemskap av i EG lämnades in den l juli 1991. Den snabba utvecklingen under den senaste tiden mot ett fullbordande försäkringsmarknad inom EG, Sveriges förändrade av en gemensam inställning till ett medlemskap i EG och det förhållandet att överenskommelse ett EES-avtal ingåtts har radikalt förändrat förutsättom ningarna för utredningens arbete. När direktiven för utredningen beslutades juni 1990 hade principerna one single licence och om hemlandskontroll inte införts ifråga stora kommersiella risker utan om fortfarande uppställdes i fråga all direktförsäkringsverksamhet krav om på koncession, etablering och tillsyn i enlighet med lagstiftningen i det land där försäkringsverksamheten skulle bedrivas. Frågan om ett svenskt

174 Allmänna överväganden SOU 1992

medlemskap i EG var inte aktuell och många problem i EES-förhandlingarna återstod att lösa innan ett avtal skulle kunna ingås. En fullständig svensk anpassning till EG kräver en omfattande översyn av den svenska försäkringsrörelselagstiftningen inklusive koncessionssystemet. En sådan översyn faller utanför utredningens uppdrag. Att nu öppna möjlighet för endast försäkringssammanslutningar eller i praktiken bara Lloyds att anskaffa försäkringar i Sverige genom fri tjänstehandel enligt det andra skadeförsäkringsdirektivet kan enligt utredningens uppfattning inte komma i fråga. De krav för närvarande ställs på som försäkringsverksamhet i Sverige måste beaktas vid ett förslag till reglering av utländska försäkringssammanslutningar. I annat fall skulle förhållanden skapas låt vara under övergångstid innebar - en - som diskriminering av försäkringsbolag med koncession här i landet. Att verksamhetsbetingelsema inte är olika för försäkringsgivare här i landet är inte minst av konkurrensskäl av betydelse. Möjligheter att verka här i landet på basis av principerna one single license och hemom landskontroll kan därför enligt utredningens uppfattning inte skapas för utländska försäkringssammanslutningar innan försäkringsbolag med koncession här i landet får möjlighet att bedriva verksamhet enligt dessa principer inom EG-området. På grund av nu angivna skäl anser sig utredningen inte kunna lägga fram ett förslag till reglering av utländska försäkringssammanslutningar som helt står i samklang med EGs regelsystem eller kommande regelsystem på området. Det kan ifrågasättas inte ett ställningstagande till frågan om om koncession för försäkringssammanslutningar borde uppskjutas i avvaktan på att arbetet med den svenska försâkringsrörelselagstiftatt anpassa ningen till EGs regelverk har genomförts. Frågan reglering om en av Lloyds verksamhet här i landet bortfaller i princip nästan helt vid en fullständig svensk anpassning till den ordning som eftersträvas inom EG. Det skulle också kunna hävdas att frågan inte kräver snabb lösning, en eftersom svenskregistrerade försäkringsmäklare sedan 1 januari 1990 har möjligheter att kanalisera svenska försäkringsrisker till utländska försäkringssammanslutningar. De förändrade förutsättningarna för utredningsuppdragets fullgörande på grund av den pågående anpassningen till EG-förhållanden har föranlett utredningen att kontakta företrädare för finansdepartementet för att klarhet i hur koncessionsfrågan för försäkringssammanslutningar fortsättningsvis skall behandlas. Därvid framkom att ett förslag till

SOU 19925 Allmänna överväganden 175

reglering som i huvudsak bygger på det första skadeförsäkringsdirektivet kan vara en lämplig lösning av frågan. En sådan lösning ligger också helt i linje med de synpunkter som företrädare för Lloyds framfört till utredningen. Lloyds har anmält intresse att koncession i Sverige genom representation här i landet, oavsett de möjligheter som en svensk anpassning till det andra skadeförsäkringsdirektiet öppnar när det gäller att anskaffa försäkringar avseende s.k. stora risker här i landet genom tjänstehandel. Den möjlighet Lloyds har i dag att förvärva försäkringsaffärer här i landet genom svenska mäklare tillgodoser inte helt sammanslutningens krav. Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ett förslag till reglering av utländska försäkringssammanslutningar, huvudsakligen som bygger det första försäkringsdirektivet.

9.8 Omständigheter att beakta vid reglering av

en

utländska försäkringssammanslutningar

Vid utfommingen av ett regelsystem för utländska försäkringssammanslutningars verksamhet här i landet är det skäl att beakta följande omständigheter. Som framgått av det föregående är det sedan en lång tid tillbaka utbildad praxis i Sverige att svenska privatpersoner och svenska företag på eget initiativ har rätt att med undantag av trafikförsäkring teckna - försäkringar hos utländska försäkringsgivare som saknar svensk koncession. Vidare har försäkringsmäklare som är registrerade enligt lagen om försäkringsmäklare rätt att placera svenska försäkringsrisker hos sådana försäkringsgivare. Försäkringsbolag med svensk koncession har också i vissa fall möjlighet att efter tillstånd av Finansinspektionen medverka till att risker belägna här i landet försäkras av försäkringsgivare som inte har koncession i Sverige. Möjligheten för ett försäkringsbolag att förmedla försäkringar från utlandet är dock begränsad till

utländska försäkringsgivare som utgörs av försäkringsñretag se l a §

lagen om utländska försäkringsföretag. Redan i dag kan alltså utländska försäkringssammanslutningar på initiativ av försäkringssökanden i Sverige eller svenskregistrerade försäkringsmäklare förvärva försäkringsaffärer avseende risker belägna här i landet. Dessa möjligheter till förvärv av svenska försäkringsaffárer är i linje med principerna om fri tjänstehandel över gränserna inom EG

176 Allmänna överväganden SOU 19925

och det kan knappast anses förenligt med Sveriges strävanden på det internationella området att begränsa eller införa en reglering av försäkringsaffárer som tillförs en försäkringssammanslutning på initiativ av försäkringssökanden i Sverige eller svenskregistrerade mäklare. heller i övrigt finns det skäl att överväga en reglering av verksamheten utan de tillsynsmöjligheter som Finansinspektionen har enligt lagen om försäkringsmäklare när det gäller affärer placeras svenska mäklare hos som av utländska försäkringssannnanslutningar får anses vara tillfyllest. Försäkringar som tecknas genom att svenska privatpersoner eller företag själva vänder sig till en utländsk försäkringssammanslutning omfattas av de tillsynsregler som gäller för försäkringsrörelse i sammanslutningens hemland. Enligt utredningens uppfattning bör således reglering utländska en av försäkringssarrnnanslutningars verksamhet i Sverige inte ta sikte på försäkringar som placeras hos utländska försäkringssammanslutningar initiativ av försäkringssökande i Sverige eller svenskregistrerade mäklare utan enbart omfatta försäkringar som försäkringsgivama i en försäkringssammanslutning genom egna ombud eller andra medhjälpare förvärvar i Sverige.

Återförsäkringsrörelse omfattas inte av lagen utländska försäkrings-

om företag utan utländska försäkringsföretag kan utan krav koncession bedriva mottagen âterförsäkring i Sverige. Motsvarade möjlighet bör försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning ha. Vid utformningen av ett regelsystem för utländska försäkringssammanslutningar bör därför återförsäkringsrörelse undantas. Veterligen har s.k. lång livförsäkring aldrig meddelats vid försäken ringsbörs. Detta främst samband med att försäkringsgivama vid börserna är organiserade i syndikat som ofta utgör en tidsbegränsad form av samverkan. Hos Lloyds varierar sammansättning av syndikaten från år till år. Att under sådana förhållanden meddela livförsäkring som omspärmer långa tidsperioder är inte praktiskt möjligt. Livförsäkringspremier, som vid sidan av riskandelen kan inkludera ett betydande sparande, betalas ofta i åratal eller rent av i decennier före försäkringsfall. I detta avseende skiljer sig en livförsäkring från en skadeförsäkring där avtalen ofta är kortvariga, vanligen årslånga. I fråga om dem motsvarar premien förutom administrationskostnader endast riskandelen. Av hänsyn till försäkringstagamas trygghet uppställs i de flesta länder krav att livförsäkringsverksamhet dels skall drivas i fast en

SOU 19925 Allmänna överväganden

associationsforrn, dvs. i bolagsform, dels att verksamheten i bolagsrättsligt hänseende skall hållas åtskild från skadeförsäkringsverksamhet. Med hänvisning till det anförda anser utredningen att ett förslag som öppnar möjlighet för utländska försäkringssarrmianslutningar att få koncession i Sverige bör begränsas till skadeförsäkring och därmed jämställd personförsäkring. Vid utformningen av ett förslag till reglering av utländska försäkringssammanslutningar måste enligt utredningens uppfattning också beaktas att sammanslutningars verksamhet i Sverige kommer att så lång möjligt att bedrivas på lika villkor som för motsvarande verksamhet hos andra här i landet koncessionerade utländska försäkringsföretag. Det enklaste sättet att uppnå detta är en lösning som bygger regelsystemet i lagen om utländska försäkringsföretag. En utgångspunkt bör därför enligt utredningens uppfattning vara att regleringen av utländska försäkringssammanslutningar så långt det är möjligt ansluter till bestämmelserna i lagen om utländska försäkringsföretag. Vissa avvikelser är dock nödvändiga med hänsyn till att försäkringsrörelsen bedrivs under andra villkor i en försäkringssammanslutning än i ett försäkringsföretag. Vissa avvikelser från den nu gällande lagen om utländska försäkringsföretag erfordras också av det skälet att lagen inte är anpassad till EG-förhållanden. Lagen om utländska försäkringsföretag förutsätter att ett utländskt försäkringsföretag bedriver verksamhet här i landet genom en generalagent. Generalagenten är dock i denna sin funktion inte ett svenskt försäkringsbolag utan en fysisk person eller ett bolag, som anskaffar försäkringar i Sverige åt försäkringsbolag i ett annat land. Förutom att leda och sköta affärsverksamheten här i landet representerar generalagenten det utländska försäkringsföretaget i alla de rättsförhållanden som föranleds av dess försäkringsverksamhet här. Det ankommer också på generalagenten att fullgöra det utländska försäkringsföretagets åligganden här i landet enligt lagen om utländska försäkringsföretag och bl.a. sköta kontakterna med och rapporteringen till Finansinspektionen. Som redan framgått har Lloyds en mycket sårregen uppbyggnad och konstruktion. Som ett utflöde av detta föreskriver den lagstiftning som reglerar Lloyds verksamhet, Lloyds Act 1982, att försäkringsgivarna inom sammanslutningen endast får acceptera försäkringsaffárer som förmedlas av Lloyds-brokers och endast i börslokalen i London. Detta innebär att försäkringsgivama hos Lloyds är förhindrade att här i landet bedriva försäkringsrörelse genom en generalagent enligt lagen om utländska försäkringsföretag, eftersom meddelandet och utfärdandet av

178 Allmänna överväganden SOU 19925

försäkring måste ske direkt av Lloyds försäkringsgivare i London. Avvikelse måste således göras från en av de grundläggande bestämmelserna i lagen om utländska försäkringsföretag, dvs. kravet på att rörelsen skall bedrivas genom en generalagent som syssloman.

Som framgår av det föregående se avsnitt 7.1 har Lloyds under-

writers etablerat försäkringsverksamhet i en rad EG-länder genom en s.k. generalrepresentant. Enligt vad utredningen inhämtat har myndigheterna i de länder där Lloyds undervvriters företräds av en generalrepresentant goda eller i vart fall inte negativa erfarenheter av verksamheten. Med hänsyn härtill bör systemet med generalrepresentant kunna ligga till grud för en reglering av Lloyds och andra försäkringssammanslutningars verksamhet i Sverige. En lösning av etableringsfrågan i enlighet med generalrepresentantmodellen innebär att försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning skulle utse en representant här i landet med behörighet att företräda dem i förhållande till tredje man och inför domstolar och myndigheter i Sverige i alla rättsförhållanden som föranleds av deras affärsverksamhet här i landet. Själva anskaffningsverksamheten skulle dock inte skötas av generalrepresentanten utan av andra ombud eller medhjälpare till försäkringsgivarna. Till skillnad från en generalagent skulle således en generalrepresentant inte ha ställning som syssloman som en utländsk försäkringsgivares

räkning anskaffar försäkringar. I övrigt skulle dock en generalrepresen-

tant i princip ha motsvarande funktion som en generalagent. Vad gäller själva anskaffningsverksamheten anlitar Lloyds underwriters enligt den s.k. generalrepresentantmodellen andra än personer generalrepresentanten för förvärv av försäkringsaffärer. Ofta anlitas lokala försäkringsmäklare som kanaliserar försäkringsaffárer via Lloydsbrokers till Lloyds underwriters. Ibland förvärvas forsäkringsaffärer genom täckningshavare med fullmakt att direkt binda Lloyds underwriters i fråga om de försäkringsavtal som ingås. I lagen om försäkringsmäklare uppställs som ett villkor för att bli registrerad som försäkringsmäklare att mäklaren är oberoende av försäkringsgivarintressen. Detta innebär att svenskregistrerade försäkringsmäklare inte har rätt att som uppdragstagare anskaffa försäkringar en utländsk försäkringssammanslutning. För förvärv av försäkringsaffärer den svenska marknaden måste således andra än personer svenska mäklare anlitas. När det gäller Lloyds uppkommer frågan om en eventuell svensk koncession skall ta sikte på själva sammanslutningen, syndikaten eller

SOU 19925 Allmänna överväganden

medlemmarna. Själva sammanslutningen kan inte beviljas koncession, eftersom den inte bedriver försäkringsrörelse. Att bevilja syndikaten koncession är inte en lämplig lösning, eftersom de utgör en i lag oreglerad form för samverkan mellan ñrsäkringsgivare under en tidsbegränsad period. Den lösning som återstår är att bevilja medlemmarna hos Lloyds koncession. Med hänsyn till att det är medlemmana som formellt bedriver försäkringsrörelse inom sammanslutningen är detta en korrekt lösning. Samtidigt är det en mycket opraktisk lösning att bevilja envar av alla de medlemmar finns i sammanslutningen som koncession. I de EG-länder där Lloyds fått koncession har man valt att bevilja försäkringsgivama koncession. Denna lösning är också som grupp helt i överensstämmelse med det första skadeförsäkringsdirektivet enligt vilket försäkringsgivare som uppträder under beteckningen Lloyds har rätt att etablera försäkringsverksamhet inom EG-ornrådet. Enligt utredningens uppfattning bör en motsvarande lösning kunna godtas i Sverige, även om det knappast kan anses vara en fullgod teknisk lösning att bevilja en grupp, vars sammansättning ständigt förändras, koncession. För utländska försäkringsföretag med koncession för skadeförsäkringsrörelse enligt lagen om utländska försåkringsföretag gäller en rad olika förpliktelser för den rörelse som bedrivs här i riket generalgenom agenten. Till dessa förpliktelser hör skyldigheten att lyda under svensk lag i fråga om alla av företagets verksamhet här i riket härtlytande rättsförhållanden, inför svensk domstol och underkasta sig att svara svensk myndighets avgörande. Vidare är den rörelse bedrivs ett som av utländskt försäkringsföretag här i landet föremål för tillsyn av Finansinspektionen. Ett utländskt försäkringsföretag skall också deponera värdehandlingar och betala skatt beträffande här i landet bedriven försäkringrörelse. Basen för depositionens och skattskyldighetens fullgörande är premieinkomsten här i landet bedriven försäkringsav rörelse, dvs. premieinkomsten för försäkringar som har utfärdats av en generalagent ett utländskt försäkringsföretags vägnar. Regelsystemet i lagen om utländska försäkringsföretag liksom bestämmelserna i lagen 1947576 om statlig inkomstskatt knyter således an till den försäkringsrörelse som bedrivs här i landet. När det gäller försäkringsrörelse som bedrivs genom generalagent föreligger i allmänhet inga svårigheter att bestämma vad som skall anses hänförligt till här i landet bedriven försäkringsrörelse. Om ett utländskt försäkringsföretag fått koncession enligt lagen om utländska försäkringsföretag förutsätts i princip att all försäkringsaffär går generalgenom

180 Allmänna överväganden SOU 19925

agenten. Visserligen uppställs i lagen inget uttryckligt förbud mot att ett utländskt försäkringsföretag med svensk koncession förvärvar försäkringsaffärer i Sverige direkt från sitt hemland utan förmedling av generalagenten. En sådan ordning skulle dock innebära att företaget skulle kunna komma undan förpliktelsema enligt lagen om utländska försäkringsföretag. Exempelvis skulle företaget kunna minska basen för depositions- och skattskyldighetens fullgörande genom att kanaliserar en del av försäkringsaffärema direkt till sitt huvudkontor. Det får därför anses ligga i sakens natur att ett utländskt försäkringsföretag med svensk koncession inte får anskaffa försäkringar på den svenska marknaden direkt från sitt hemland. Det affärsmässiga förhållandet mellan det utländska försäkringsföretaget och generalagenten torde också förutsätta att detta iakttas. När det gäller utländska försäkringssammanslutningar med svensk koncession uppkommer frågan vad som skall anses hänförligt till försäkringsrörelse bedriven i Sverige. Försäkring skulle komma att utfärdas utan medverkan av generalrepresentanten. Anskaffningsverksamheten skulle i stället skötas av ombud eller andra medhjälpare. Enligt utredningens uppfattning bör all försäkringsaffár som förvärvas genom ombud och medhjälpare anses hänförlig till försäkringsrörelse bedriven i Sverige och omfattas av ett förslag till reglering av utländska försäkringssammanslutningars verksamhet i Sverige. I överensstämmelse med vad som gäller för utländska försäkringsföretag med svensk koncession bör däremot försäkring, som tecknas på försäkringstagarens eget initiativ direkt i sammanslutningen inte anses hänförlig till den svenska rörelsen. Det kan naturligtvis vara förenat med stora svårigheter att avgöra på vems initiativ en försäkring tecknas. Emellertid får det förutsättas att en sammanslutning med svensk koncession som regel hänvisar svenska kunder till ombud eller andra medhjälpare här i landet vid upphandling av försäkring. Av skäl som tidigare redovisats bör heller affärer som placeras i en sammanslutning initiativ av svenskregistrerade försäkringsmäklare anses hänförlig till den svenska rörelsen. För att få en tillfredsställande svensk kontroll över vad som skall anses hänförligt till försäkringsrörelsen i Sverige bör införas en skyldighet för generalrepresentanten att dokumentera affárstransaktionema. För att generalrepresentanten skall kunna fullgöra denna uppgift krävs naturligtvis att han har tillgång till erforderligt underlag. Ett sätt att lösa denna fråga är att álägga de personer som anskaffar försäkringar en rapporteringsskyldighet i förhållande till generalrepresentanten. Ett annat

SOU 1992 5 Allmänna överväganden 181

sätt är att låta alla premier och skadeersättningar gå genom generalrepresentanten. En ordning där premier och skadeersättningar går genom generalrepresentanten har från tillsynssynpunkt vissa fördelar. Emellertid medför en sådan ordning fördröjningar vid betalningar av premier och skadeersättningar till resp. mottagare. Av denna anledning har utredningen stannat för ett system med rapporteringsskyldighet. I likhet med utländska försäkringsföretag med svensk koncession bör utländska försåkringssammanslutningar betala skatt enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt för här i landet bedriven försäkringsrörelse. Den prernieinkomst som är att hänföra till de försäkringsaffärer som ombud och medhjälpare kanaliserar till försäkringssanunanslutningen kommer att utgöra basen för beräkningen av skatten.

9.9 Lagteknisk

lösning

En utländsk försåkringssammanslutning som planerar att etablera sig på den svenska marknaden måste tämligen exakt veta under vilka förutsättningar koncession beviljas i Sverige och vilka krav som ställs på sammanslutningens verksamhet. Det är således skål att införa ett regelsystem för utländska försäkringssammanslutningar med noggranna och klara bestämmelser om koncessionsansökan och själva verksamheten. Enligt utredningens uppfattning år en specialförfattning för utländska försäkringssammanslutningar att föredra framför en lösning inom ramen för lagen om utländska försäkringsföretag. Därigenom får de måste som råtta sig efter lagbestämmelsema sin viktigaste information om försäkringserksamheen ur en enda källa. Eftersom det är fråga om utlänningar är en sådan lagteknisk lösning betydelsefull. De tillägg och undantag som en lösning inom ramen för lagen om utländska försäkringsföretag kräver torde medföra att regelverket blir alltför oöverskådligt. I avsnitt 10 behandlas lagförslaget närmare.

9.10 Försäkringsrörelse i Sverige enligt generalrepresentantmodellen

I detta avsnitt lämnas en översiktlig redogörelse för hur Lloyds skulle kunna bedriva verksamhet i Sverige enligt generalrepresentantmodellen. Modellen kan i princip även tillämpas på andra utländska försäkringssammanslutningar som avser att etablera verksamhet i Sverige. Redo-

182 Allmänna överväganden SOU 19925

görelsen har dock Lloyds som utgångspunkt, eftersom det för närvarande inte torde vara aktuellt med etablering av någon annan utländsk försäkringssammanslutning på den svenska marknaden. I huvudsak skulle Lloyds underwriters bedriva försäkringsverksamhet i Sverige enligt följande. Lloyds underwriters utser en generalrepresentant i Sverige med behörighet att företräda dem i alla förhållanden som föranleds av deras försäkringsverksamhet här i landet. Försäkringsaffärer avseende risker i Sverige kanaliseras till Lloyds underwriters inte av generalrepresentanten utan av ombud eller andra medhjälpare korrespondenter här i landet. Generalrepresentanten för ett register över korrespondentema och noterar uppgifter om premier och skadeersättningar som är att hänföra till de försäkringar korrespondentema placerar hos Lloyds. som Korrespondenterna kan kanalisera svenska försäkringsaffárer antingen via Lloyds brokers till Lloyds underwriters eller med stöd av en binding authority direkt till Lloyds Underwriters. Som framgått av det föregående

se avsnitt 6.1.9 innebär systemet med binding authority att Lloyds

Underwriters binds direkt av de försäkringsavtal som en korrespondent, en s.k. täckningshavare, ingår för deras räkning. Förfarandet vid meddelande av försäkring hos Lloyds när en risk kanaliseras av en korrespondent som inte är täckningshavare skulle i stora drag ske enligt följande. En försäkringssökande i Sverige kontaktar en korrespondent här i landet för upphandling av en försäkring hos Lloyds. Korrespondenten kontaktar i sin tur en mäklare hos Lloyds och framför den försäkringssökandes önskemål om försäkringsskydd. Mäklaren upptecknar detaljerna rörande risken på the slip. Därefter uppsöker mäklaren the Underwriting Room för att få risken täckt av en underwriter eller om det är fråga om en stor risk flera underwriters. När kvoteringama har noterats the av slip kommuniceras uppgifterna på the slip genom korrespondenten med den försäkringssökande för godkännande. Om de villkor som Lloyds Underwriters uppställer för försäkring av risken accepteras instruerar korrespondenten mäklaren vid Lloyds att ordna med försäkringsskyddet. Efter mottagen bekräftelse från mäklaren i London att försäkringsskyddet ordnats, utfärdar korrespondenten en s.k. covemote, dvs. en preliminär förbindelse om försäkring i avvaktan att försäkringsbrev utfärdas. Mäklaren ordnar sedan så att försäkringsbrev undertecknas och utfärdas genom Lloyds Policy Signing Office. Försäkringsbrevet sänds sedan av

SOU 19925 Allmänna överväganden 183

mäklaren till korrespondenten för vidarebefordran till den svenska försäkringstagaren. I samband med att covemote utfärdas debiteras korrespondenten försäkringstagaren för premien. Korrespondenten erhåller premien och vidarebefordrar dessa till mäklaren. som ombesörjer att premien inbetalas till the Premium Trust Fund. Vid försäkringsfall kontaktar den skadelidande korrespondenten som upprättar erforderligt underlag för skaderegleringen. Handlingarna i skadeärendet översänder korrespondenten till mäklaren för vidarebefordtan till berörda underwriters. När skadeersättningen har fastställts betalas ersättningen ut genom mäklaren som översänder den till korrespondenten för vidarebefordran till den skadelidande. Förfarandet vid skaderegleringen kan förenklas genom att korrespondenten ges fullmakt att reglera skador eller vissa typer av skador. En sådan ordning tillämpar Lloyds i en del länder inom EG. Om korrespondenten är en täckningshavare ingås försäkringsavtal i Sverige genom att täckningshavaren utfärdar ett s.k. certificate täckningsbevis. Täckningsbeviset binder omedelbart de underwriters som utfärdat en s.k. binding authority för täckningshavaren. Täckningsbeviset anger att ifrågavarande försäkrings förmedlas av täckningshavaren med stöd av binding authority från Lloyds underwriters. Tickningshavaren debiterar försåkringstagaren för premien i samband med att täckningsbevis utfärdas. Täckningshavaren översänder sedan premien till den mäklare hos Lloyds som företräder täckningshavaren för inbetalning till

Premium Trust Fund. Vid försäkringsfall tar den skadelidande kontakt

med tåckningshavaren som reglerar skadan, om fullmakten innefattar sådan rätt, eller översänder ersättningsanspråket till Lloyds för reglering. När skadeersättningen har fastställts hos Lloyds översänds skadeersåttningen till täckningshavaren för vidarebefordran till den skadelidande. Inom vissa tidsintervaller t.ex. varje månad eller kvartal översänder - täckningshavaren till Lloyds en förteckning över varje försäkrad risk med uppgift om försäkringstagare, försäkringsbelopp, premie, riskens belägenhet, eventuella andelar av risken som resp. underwriter är ansvarig för m.m. För att generalrepresentanten skall ha möjlighet att notera premier och skadeersättningar i fråga om de försäkringsaffárer som kanaliseras till Lloyds översänder korrespondentema kopior av covemotes eller tåckningsbevis och verifikationer utbetalda skadeersättningar till representanten.

SOU 19925

10 rätt för

Förslag till lag om

utländska

försäkringssammanslutningar att driva försäkringsrörelse i Sverige

10.1 Lagens utformning och tillämpningsområde

Den lag föreslås är en specialförfattning för utländska som försäkringssammanslutningar och den innehåller fullständiga bestämmelser inledande, bedrivande och avslutande av verksamhet som i Sverige. Lagförslaget har så långt möjligt utformats efter mönster av lagen om utländska försäkringsföretag. Därvid har beaktats de ändringar i lagen om utländska försäkringsföretag som en anpassning av lagen till det första skadeförsäkringsdirektivet torde föranleda. Avsikten med den föreslagna regleringen är inte att begränsa de möjligheter utländska försäkringssammanslutningar i dag har att som förvärva försäkringsafärer genom i Sverige registrerade försäkringsmäklare. heller syftar regleringen till att förändra den praxis enligt vilken försäkringssökande i Sverige på eget initiativ kan med undantag av trafikförsäkring teckna försäkringar utomlands, t.ex. i en utländsk försäkringssammanslutning. De försäkringsaffárer som en utländsk föisäkringssanunanslutningen tillförs på initiativ av svenskregistrerade mäklare och försäkringssökande i Sverige omfattas därför inte av lagförslaget enbart tar sikte på försäkringsaffärer som försäkringssom givama försäkringssammanslutning förvärvar i Sverige i en utländsk ombud eller andra medhjälpare här i landet. genom egna Lagförslaget gäller direktförsäkringsverksamhet i Sverige inom skadeförsäkringsområdet. Lagen skall således inte tillämpas pâ livförsäkring och återförsäkring. Endast försäkringsgivare som tillhör en försäkringssammanslutning uppfyller vissa kriterier har rätt att driva som rörelse i enlighet med den föreslagna lagen. Av nu verksamma försäkringssammanslutningar är det endast Lloyds i London och the Illinois Insurance Exchange i Chicago uppfyller de föreslagna kriterierna som och som alltså omfattas av lagförslaget. Det första skadeförsäkringsdirektivet innehåller särskilda regler för försäkringsgivare med säte utanför EG-omrâdet. Om en etablering av en utländsk försäkringssammanslutning med säte utanför EG-omrâdet, såsom

186 Förslag till lag rätt för utländska,... SOU 1992 om

the Illinois Insurance Exchange, skulle aktualiseras torde de föreslagna bestämmelserna, som bygger på det första skadeförsäkringsdirektivet, inte i sin helhet kunna tillämpas på en sådan sammanslutning. Av denna anledning innehåller lagförslaget en dispensbestämmelse enligt vilken sådana avvikelser kan medges från de föreslagna bestämmelserna som föranleds av hänsyn till Sveriges internationella åtaganden. Rätten till etablering försäkringsverksamhet i Sverige avser enligt av förslaget försäkringsgivama försäkringssammanslutning. I överensi en stämmelse med vad som föreskrivs i fråga om Lloyds enligt det första skadeförsäkringsdirektivet artikel 8 p. 1 a avser etableringsrätten dock endast försäkringsgivama En enskild försäkringsgivare i en som grupp. sammanslutning kan således inte etablera verksamhet här i landet enligt förslaget. ~ För sin verksamhet i Sverige skall försäkringsgivama här grunda en representation som leds av en generalrepresentant. Enligt förslaget är det inte möjligt att etablera en utländsk försäkringssammanslutning med verksamhet enbart på den svenska marknaden.

10.2 Koncession

I överensstämmelse med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel 6 1 krävs koncession för etablering försäkringsverksamhet enligt av förslaget. Koncessionskraven i förslaget år utformade i enlighet med detta direktiv. Till skillnad från lagen om utländska försäkringsföretag innehåller därför lagförslaget inget krav på deposition för beviljande av koncession jfr artikel 6 3 direktivet. Vidare skall någon bedömning av omen planerad verksamhet är förenlig med en sund utveckling av försäkringsväsendet inte göras vid prövningen av en koncessionsansökan utan koncession skall beviljas om de föreslagna etableringsvillkoren är uppfyllda och det kan antas att verksamheten kommer att drivas i om enlighet med lagförslaget. En sundhetsbedömning kan i viss mån innefatta ett ställningstagande till marknadens behov av en nyetablering, vilket inte är förenligt med det första skadeförsäkringsdirektivet. Koncession skall som nämnts beviljas kollektivt för försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning. Emellertid skall ansökan om koncession styrelsen eller ledningen för försäkringssammanslut göras av ningen som har det övergripande ansvaret för verksamheten inom sammanslutningen. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att uppnå en ökad säkerhet om att den planerade verksamheten i Sverige kommer

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska...

att drivas i enlighet med dels de krav gäller för verksamheten inom som sammanslutningen dels de krav föreskrivs i detta lagförslag. som Härigenom säkerställs också att det är i egenskap medlemmar i av sammanslutningen försäkringsgivama avser att etablera verksamhet som här i landet. Vidare talar praktiska skäl för denna lösning. Exempelvis meddelas försäkring hos Lloyds formellt av flera tusen medlemmar. I lagförslaget räknas de handlingar som skall fogas till en upp koncessionsansökan. Handlingarna motsvarar dem som enligt första skadeförsäkringsdirektivet skall fogas till ansökan om koncession vid en etablering av en agentur eller filial inom EG-omrádet artikel 10 och ll. Till ansökan skall bl.a. fogas verksamhetsplan och ett intyg behörig en av myndighet i försäkringssammanslutningens hemland som visar att försäkringsgivama gemensamt uppfyller det minimikonsolideringskapital . s.k. solvensmarginal, föreskrivs i det första skadeförsäkringsdireksom tivet. Solvensmarginalen skall motsvaras av fria tillgångar. För att säkerställa att solvensmarginalen i den fortsatta verksamheten inte vid något tillfälle understiger ett visst minimum krävs en minsta garantifond, storlek bestäms med hänsyn till riskemas storlek i varje försäkringsvars gren. För den närmare beräkningen och solvensmarginalen och garantifonden hänvisas till avsnitt 5.1. Det ankommer på myndigheterna i försäkringssammanslutningens hemland att övervaka att solvensmarginal och garantifond inte understiger minimikraven. I enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel ll p.3 innehåller lagförslaget en föreskrift om att verksamhetsplanen skall överlämnas till myndigheterna i sammanslutningens hemland för yttrande. Om något yttrande inte lämnas inom tre månader skall det anses vara till förmån för den sökande.

10.3 Generalrepresentanten

Enligt lagförslaget skall försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning i Sverige företrädas ett ombud. I förslaget kallas av ombudet för generalrepresentant. Generalrepresentanten för ansvarar försäkringsgivamas verksamhet i Sverige och representerar försäkringsgivama i alla de rättsförhållanden föranleds av deras försäkringsversom ksamhet här i landet. Generalrepresentanten skall därför ha behörighet att på försäkringsgivamas vägnar ta emot stämning samt tala och inför svara svenska domstolar och myndigheter samt att ingå bindande handlingar för försäkringsgivama i försäkringssammanslutningen jfr artikel 10 1 d

188 Förslag till lag om rätt för utländska... SOU 1992

direktivet. Generalrepresentantens behörighet är lagstadgad. Försäkringsgivama har således inte rätt att begränsa den. Försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning föreslås rått att befullmäktiga en ställföreträdare för sin generalrepresentant. Ställföreträdaren sköter generalrepresentantens uppgifter när denne av någon orsak är förhindrad. I lagförslaget uppställs inga andra krav på generalrepresentanten än att han skall ha sin stadigvarande hemvist i Sverige, att han är förtrogen med försäkringsverksamhet och i Övrigt anses lämplig för uppdraget. Förslaget i denna del har anpassats till första skadeförsäkringsdirektivet enligt vilket ett ombud, som företräder en försäkringsgivare som etablerat agentur eller filial inom EG-området, skall ha sin stadigvarande hemvist i etableringslandet. Ombudet kan enligt direktivet endast avvisas av skäl som rör ombudets allmänt goda anseende eller sådana yrkesnñssiga kvalifikationer som krävs även för personer som ingår i ledningen för företag som har sitt huvudkontor i det land agenturen eller frlialen är etablerad artikel 10 1 d. I försäkringsrörelselagen finns inte något uttryckligt stadgande om vilka yrkeskvaliñkationer ledningen för ett svenskt ñrsäkringsbolag skall ha. Av sakens natur följer dock att ledningen måste besitta vissa yrkeskvalifikationer. Lagförslagets krav på att generalrepresentanten är förtrogen med försäkringsverksamhet kan därför inte anses oförenligt med direktivet. Någon uttrycklig bestämmelse om hurdan kännedom om och erfarenhet av försåkringsverksamhet representanten skall ha föreslås inte utan det skall ankomma på regeringen, som enligt förslaget skall godkänna generalrepresentanten, att avgöra denna fråga i det enskilda fallet. Härvid skall arten och omfattningen av den planerade verksamheten, som representanten skall ansvara för, beaktas. Ju mångsidigare och mera omfattande verksamhet det är fråga om desto större krav bör ställas på representanten. Enligt förslaget kan också en juridisk person med huvudkontor i Sverige vara generalrepresentant. Generalrepresentantens uppgifter fullgörs när representanten är en juridisk person av ett av den juridiska personen utsett ombud. Bestämmelsen är utformad efter mönster av första skadeförsäkringsdirektivet artikel 10 1 d.

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska...

10.4 Tekniska

reserver

I lagförslaget har i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet tagits in föreskrifter att försäkringsgivama skall avsätta tekniska om till täckning försäkringsâtaganden i Sverige. Enligt direktivet reserver av skall storleken tekniska och de tillgångar som får användas av reserver till täckning tekniska reserver bestämmas enligt reglerna i det land där av verksamheten utövas artikel 15. Tekniska reserver motsvarar i princip försäkringstekniska skulder enligt försäkringsrörelselagen. En lösning innebär tillämpning bestämmelserna om försäkringstekniska som en av skulder i försäkringsrörelselagen på försäkringssammanslutningar skulle därför i och för sig stå i samklang med det första skadeförsäkringsdirektivet. Metoden för reservavsättning och det treåriga redovisningssystemet

inom Lloyds se avsnitt 6.l.11 gör det emellertid mycket svårt för

försäkringsgivama hos Lloyds att utföra beräkningar av försåkringstekniska skulder i enlighet med försäkringsrörelselagens bestämmelser. Det föreslås därför att tillgångar svarande mot försäkringstekniska skulder

tekniska reserver skall grundas på en schablonmetod. En sådan teknisk

lösning har också valts i de länder utanför Storbritannien där Lloyds har

koncession se avsnitt 7. l.

Enligt förslaget skall storleken de tekniska reservema fastställas av enligt viss den årliga premieinkomsten från försäkringsen procentsats av rörelsen i Sverige. Det ankommer enligt förslaget på regeringen att inom viss bestämma storleken av procentsatsen. Därvid bör eftersträvas en ram att de tekniska dimensioneras så att försäkringsgivama i en reservema utländsk försäkringssammanslutning har i stort sett motsvarande risktäckningskapacitet som ett svenskt försäkringsbolag, som driver slags försäkringsrörelse i samma omfattning. samma Till täckning de tekniska reservema föreslås att de tillgångar som av i 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen skall användas. Tillgângama anges skall i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel 15 finnas i Sverige, dock uppställs inte krav på deposition. Om förslagets bestämmelser om tekniska reserver inte följts, kan Finansinspektionen i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel 20 l inskränka försäkringsgivamas förfoganderätt över tillgångarna. Som tidigare redovisats övervakas Lloyds verksamhet inte av myndigheterna i Storbritannien utan tillsynen bygger principen om självreglering. Av denna anledning innehåller lagförslaget ingen

190 Förslag till lag rätt för utländska... SOU 19925 om

motsvarighet till artikel 20 3 andra stycket direktivet, som föreskriver att inskräkning i förfoganderätten av tillgångarna även skall ske på land där försäkringsgivama har sitt begäran av myndigheterna i det huvudkontor. Generalrepresentanten skall enligt förslaget föra ett register över de tillgångar som används till täckning av de tekniska reservema.

Försäkringsverksamheten

Försäkringsgivare försäkringssamnranslutning skall enligt förslaget i en inte ha rätt att direkt från sammanslutningens hemland anskaffa försäkringar den svenska marknaden. Endast ombud, täckningshavare och andra medhjälpare till försäkringsgivama i försäkringssammanslutning en är införda i särskild förteckning får förmedla svenska försäkringssom en affárer för utländska försäkringssammanslutningar. Syftet med denna begränsning är bl.a. att få en tillfredsställande kontroll över vad som är hänñrligt till försäkringsrörelsen i Sverige. All försäkringsaffär som förvärvas de är införda i den särskilda förteckgenom personer, som ningen, är enligt förslaget hänförlig till försäkringsrörelsen bedriven i Sverige. Att försäkringsrörelsen i Sverige klart kan avgränsas från den försäkringsrörelse i övrigt drivs inom försäkringssammanslutningen som är central betydelse för bestämmandet av den rörelse som omfattas av av svensk tillsyn, storleken de tekniska som skall avsättas i av reserver Sverige och för tillämpningen rad andra bestämmelser i lagförav en slaget. Enligt lagförslaget ankommer det på generalrepresentanten för försäkringsgivama i sammanslutning att föra en förteckning över de en förmedlar försäkringar för försäkringsgivamas räkning här personer som i landet. Förteckningen skall vidare innehålla uppgifter om premier beträffande de försäkringar kanaliseras till försäkringssammanslutsom ningen och de skadeersättningar betalas ut grund av försäksom ringarna. För att generalrepresentanten skall kunna fullgöra denna uppgift åläggs de personer som förmedlar försäkringar här i landet en rapporteringsskyldighet i förhållande till generalrepresentanten. Enligt lagen utländska försäkringsföretag skall ett försäkringsföreom tag i sin försäkringsverksamhet iaktta god affärssed. Ett stadgande om saken har tagits in också i detta lagförslag, eftersom avsikten är att de förmedlar försäkringar för försäkringsgivare i en utländsk personer som

SOU 19925 Förslag till lag rätt för utländska... om

försäkringssammanslutning skall iaktta samma godtagbara principer och metoder i sin verksamhet som utländska försäkringsföretag med svensk koncession. Genom lagförslaget öppnas möjlighet för försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning att i likhet med utländska försäkringsföretag anskaffa försäkringar i Sverige utan krav koncession under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. En förutsättning är att anskaffningen sker genom ett försäkringsbolag har koncession i som Sverige och att försäkringsgivama har ett samarbetsavtal med detta bolag. Vidare krävs att Finansinspektionen lämnar medgivande till denna form för anskaffningsverksamhet.

Tillsynen

Med tanke på försäkringstagama, de försäkrade och ersättningsberättigade är det naturligtvis viktigt att verksamheten här i landet övervakas effektivt. Enligt förslaget skall Finansinspektionen kontinuerligt övervaka verksamheten utgående från de förteckningar, register och andra handlingar som representanten enligt förslaget skall ha i sin besittning. I lagförslaget ñnns bestämmelser sanktionsmedel. Finansinspekom tionen kan meddela de erinringar som inspektionen anser behövliga och skall utfärda föreläggande bestämmelserna i lagförslaget inte följs. om Till skillnad från lagen om utländska försäkringsföretag skall sanktioner inte vidtas mot försäkringsgivarna utan mot generalrepresentanten som enligt förslaget har ett lagstadgat ansvar för verksamheten. Motsvarande lösningar har valts i de EG-länder där Lloyds företräds av en generalrepresentant. En ytterligare anledning till att sanktionsmedlen inte tar sikte på de utländska försäkringsgivama är de begränsade möjligheterna att effektuera en sanktion mot utländska personer. Om exempelvis frågan om utdömande av vite i anledning av att ett föreläggande inte följts - skulle aktualiseras så torde det inte vara möjligt att verkställa ett beslut om utdömande av vite beträffande utländska försäkringsgivare. Förslaget förutsätter ett nära samarbete vid utövandet av tillsynen dels med ledningen för försäkringssammanslutningen har det övergripsom ande tillsynsansvaret för verksamheten, dels i enlighet med det första skadeförsåkringsdirektivet artikel 13 med myndigheterna i försäkringssamrnanslutningens hemland.

192 Förslag till lag om rätt för utländskam. SOU 19925

Specialmotivering

I detta avsnitt redovisas specialmotivering till de föreslagna bestämmelsema.

Allmänna bestämmelser 1 § Med försäkringssammanslutning avses i denna lag en sammanslutning av fysiska personer organiserade i syndikat eller juridiska personer utgörande syndikat som utan solidarisk ansvarighet meddelar försäkring. Med försåkringsgivare avses medlemmarna i sammanslutningen. Första meningen innehåller en definition av vad som i lagens mening är försäkringssammanslutning. Därmed anges också den yttre ramen för lagens tillämpningsområde. Begreppet försäkringssammanslutning har närmare behandlats i avsnitt 9.4, där också skälen för den valda avgränsningen i förslaget har angetts. Av nu verksamma försäkringssammanslutningar är det endast Lloyds i London och the Illinois Insurance Exchange som uppfyller kriterierna på försäkringssammanslutning enligt första stycket och som alltså omfattas av lagförslaget.

Som framgått av den tidigare redogörelsen se avsnitt 6.1 är medlem-

mama hos Lloyds organiserade i syndikat, där de ensamma eller tillsammans med andra medlemmar i syndikatet för egen räkning meddelar försäkring. I praktiken är det dock inte medlemmarna själva som accepterar och övertar risker utan denna uppgift handhas av Underwriters som är anställda vid syndikaten för att på medlemmars vägnar meddela försäkring. Hos the Illinois Insurance Exchange utgörs medlemmama av juridiska personer syndikat som meddelar försäkring genom vid syndikaten anställda underwriters. Definitionen i andra meningen har införts för att klargöra att med försäkringsgivare avses i lagförslaget de som formellt sett är att betrakta som försäkringsgivare, dvs. medlemmama i sammanslutningen. Bestämmelsen i denna mening har också införts av framställningstekniska skäl. Termen försäkringsgivare används i de följande paragrafema för att beteckna samtliga försäkringsgivare medlemmar i en försäkringssammanslutning, om inte annat särskilt anges. 2 § Försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning har rått att driva skadeförsäkringsrörelse i Sverige under de villkor som följer av denna lag. Lagen tillämpas inte på återförsåkringsrörelse.

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska... 193

Angående trañkförsäkringsrörelse meddelas vissa särskilda bestämmelser i trafikskadelagen 1975 1410. Regeringen får medge sådana avvikelser från denna lag som föranleds av Sveriges internationella åtaganden.

Enligt första stycket, som delvis motsvarar 1 § första stycket och 38 § lagen om utländska ñrsäkringsföretag, har försäkringsgivama i en försäkringssammanslutning rätt att etablera skadeförsäkringsrörelse i Sverige. Möjligheten att verka här i landet står dock endast öppen kollektivt för försäkringsgivama. En enskild Försäkringsgivare i en z sammanslutning har således inte rätt att driva rörelse enligt lagförslaget. Det är i egenskap av medlemmar i sammanslutningen som rätt till etablering föreligger enligt detta stycke. Med skadetörsäkringsrörelse avses i detta stycke annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse, dvs. skadeförsäkring och därmed y jämställd personförsäkring. Skälen till livförsäkringsrörelse har att undantagits från lagförslaget har redovisats i avsnitt 9.9.

Återförsäkringsrörelse omfattas inte heller lagförslaget. En utländsk

av försåkringssammanslutning bör ha rätt att bedriva mottagen återförsäljning i Sverige utan särskilt tillstånd. Om försäkringsgivare i en försäkringssammanslutning bedriver såväl direkt som återförsäkring skall bestämmelserna i lagförslaget endast tillämpas på direkttörsäkringsrörelsen. Angående försäkringsverksamhetens bedrivande, se förslagets 19

3 § Försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning får inte utan koncession driva försäkringsrörelse i Sverige. För sin verksamhet i Sverige skall försäkringsgivama grunda en representation som skall stå under ledning av en generalrepresentant som regeringen har godkänt.

Paragrafen motsvarar delvis l § första stycket lagen om utländska försäkringsföretag. Enligt första stycket får försäkringsrörelse i Sverige endast drivas på grund av koncession. Koncessionen skall, som närmare utvecklats i avsnitt 10.2, beviljas för försäkringsgivama som grupp. I lagförslaget anges inte vad som anses utgöra försäkringsrörelse. Begreppet försäkringsrörelse är inte heller definierat i vare sig lagen om utländska försäkringsföretag eller försäkringsrörelselagen. Det har inte ansetts möjligt att definiera begreppet tillräckligt noggrant och entydigt och samtidigt tillräckligt generellt för att kunna anpassas till eventuellt

194 Förslag till lag om rätt för utländska... SOU 19925

ändrade förhållanden. I stället har det överlämnats rättstillämpningen med utgångspunkt i vissa i förarbetena till försäkringsrörelselagstiftatt ningen angivna grundläggande kriterier avgöra vad som förstås med -

detta begrepp se prop. 19848577 s. 38 ff. och prop. 19899034 s. 85

ff.. Avsikten är att vid tillämpningen av denna lag skall iakttas samma principer beträffande begreppet försäkringsrörelse som i fråga om försäkringsbolag. Det är Finansinspektionen och i sista hand regeringen i det enskilda fallet skall avgöra om det är fråga om verksamhet som som kräver koncession enligt lagförslaget jfr 6 § lagförslaget. För att det skall vara möjligt att här i landet övervaka verksamheten skall enligt andra stycket försäkringsgivama grunda en representation som leds av en generalrepresentant, där försäkringsrörelsen i Sverige kan granskas utifrån vissa handlingar som generalrepresentanten enligt förslaget skall ha i sin besittning. Ytterligare bestämmelser om generalrepresentanten finns i förslagets 13-16, 18 och 20-25 §§. 4 § Utan hinder denna lag får en eller flera försäkringsgivare av som tillhör en utländsk försäkringssammanslutning, under förutsättning att Finansinspektionen lämnar tillstånd därtill, i Sverige marknadsföra försäkringar avseende risker här i landet, om det sker genom förmedling av ett försäkringsbolag som har koncession i Sverige och som har samarbetsavtal med försäkringsgivaren eller försäkringsgivarna. Tillstånd enligt första stycket skall lämnas om verksamheten inte bedöms var oförenlig med en sund utveckling av försäkringsväsendet. Om förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger, får Finansinspektionen förklara tillståndet förverkat. Paragrafen överensstämmer i sak med 1 a § lagen om utländska försäkringsföretag med det undantaget att en motsvarighet till det s.k. koncernfallet inte medtagits. När det gäller Lloyds kan försäkringsgivama inte ingå i en koncession, eftersom de utgörs av fysiska personer. I övrigt torde koncernfallet knappast ha praktisk betydelse, varför lagförslaget inte har belastats med bestämmelser härom. Enligt första stycket kan enskilda försäkringsgivare i en sammanslutning utan krav på koncession och representation marknadsföra försäkringar i Sverige genom försäkringsbolag med svensk koncession. En förutsättning härför är att det föreligger ett samarbetsavtal mellan försäkringsgivaren eller försäkringsgivama och försäkringsbolaget. Vid prövningen enligt andra stycket skall samma principer iakttas som gäller vid bedömningen av det s.k. kompletteringsfallet enligt lagen om

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländskam. 195

utländska försäkringsföretag se NU 19899022 17 ff.. Således

s. förutsätter tillstånd till förmedling att det svenska försäkringsbolaget inte självt har någon lämplig försäkring att erbjuda eller för att komplettera ett försäkringsarrangemang bolaget i övrigt står för. Det sundhetssom krav som införts i stycket är i överensstämmelse med den gällande nu lydelsen av l a § lagen utländska försäkringsföretag. Eftersom det är om fråga om en icke koncessionspliktig verksamhet torde kravet inte vara oförenligt med det första skadeförsäkringsdirektivet.

5 § Försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning får i Sverige meddela skadeförsäkring endast försåkringsgivama om meddelar något slag sådan försäkring i sammanslutningens av hemland.

Paragrafen överensstämmer i sak med 2 § lagen utländska försäkom ringsföretag. Med hänsyn till svenska försäkringstagares intressen är det nödvändigt att försäkringsgivama har erfarenhet sådan verksamhet av som de avser att bedriva i Sverige. Av denna anledning har i denna paragraf införts ett krav på att försäkringsgivama meddelar någon form av skadeförsäkring i försäkringssammanslutningens hemland för att koncession skall kunna beviljas på den svenska marknaden. Det är dock inte nödvändigt att försäkringsgivama driver verksamhet i alla de grenar som omfattas av en svensk koncessionsansökan. Paragrafen innebär att det inte är möjligt att utomlands bilda en försäkringssammanslutning enbart med syfte att verka på den svenska marknaden.

6 § Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt 3 § krävs för planerad verksamhet. en Ett förhandsbesked enligt första stycket är bindande för den myndighet som har lämnat beskedet. Om regeringen har beslutat i fråga om förhandsbesked är även Finansinspektionen bunden detta av besked.

Paragrafen överensstämmer i sak med 1 § andra och tredje styckena lagen om utländska försäkringsföretag.

7 § Försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning som har fått koncession enligt denna lag får medges att driva annan rörelse än försäkringsrörelse, om det finns särskilda skäl för det och försäkringssammanslutningens stadgar tillåter det. Medgivandet lämnas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen.

196 Förslag till lag rätt för utländska... SOU 19925 om

Om det finns skäl får ett medgivande återkallas den som får av lämna sådant medgivande.

Avsikten med bestämmelserna i denna paragraf är att genom begränsningen verksamheten i Sverige försätta försäkringsgivama i en av utländsk försäkringssannnanslutning i ställning som försäkringssamma bolag med svensk koncession. Försäkringsgivama bör av konkurrensskäl inte större verksamhetsfrihet än försäkringsbolagen. Motsvarande ges bestämmelser utländska försäkringsföretags verksamhet finns i l § om fjärde och femte styckena lagen utländska försäkringsföretag och om om svenska försäkringsbolags verksamhet i 1 kap. 3 § försäkringsrörelse-

lagen. I lagen utländska försäkringsföretag avser ifrågavarande begränsom ningsregel den verksamhet generalagenten driver här i landet. Det som torde dock ligga i sakens natur att ett utländskt försäkringsföretag som etablerat generalagentur inte vid sidan av agenturen har rätt att driva en för försäkringsrörelse främmande verksamhet som har anknytning till agenturens verksamhet. Begränsningsregeln i förevarande paragraf tar direkt sikte på försäkringsgivama i försäkringssammanslutning, en eftersom deras generalrepresentant enligt förslaget inte skall driva försäkringsrörelse. Emellertid begränsningen endast sådan avser främmande verksamhet har samband med den försäkringsrörelse som som försäkringsgivarna i egenskap medlemmar i sammanslutningen driver av i Sverige.

8 § I rättsförhâllanden hänför sig till den försäkringsrörelse som som försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning driver i en Sverige skall svensk lag tillämpas. Tillsynen över försäkringsgivamas verksamhet utövas i Sverige av Finansinspektionen.

Paragrafen motsvarar 5 § lagen utländska försäkringsföretag. om Vad i förslaget med försäkringsrörelse bedriven i Sverige som avses har behandlats i avsnitt 9.9. Med svensk lag svensk rätt eller den främmande stats lagstiftning avses kommer i fråga enligt de anslutningsregler för svensk internationell som privaträtt skall tillämpas rättsförhâllandet. Regleringen skyddar som speciellt dem är i konsumentställning. Exempelvis får försäkringssom givama inte i Sverige till konsument sälja försäkring som gäller här en en och på vilken tillämpas främmande stats rätt. Däremot har försäken ringsgivama rätt att med ett svenskt företag ingå t.ex. ett transportförsäk-

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska,... 197

ringsavtal på vilket tillämpas den rätt gäller på skadeort i som en utlandet. Tillsynen över verksamheten i Sverige ankommer på Finansinspektionen. En effektiv tillsyn torde förutsätta ett nära samarbete med ledningen för en försäkringssammanslutning har det övergripande som tillsynsansvaret för försäkringsgivamas hela verksamhet.

Koncession

9 § Ansökan om koncession görs av styrelsen för en utländsk försäkringssammanslutning. Ansökan skall ställas till regeringen och ges in till Finansinspektionen. Till ansökan om koncession skall fogas försäkringssammanslutningens stadgar eller motsvarande handling, en förteckning över de personer som ingår i ledningen för törsäkringssammanslutningen och de medlemmari sammanslutningen som meddelar försäkring, 3. ett bevis utfärdat av behörig myndighet i försäkringssammanslutningens hemland till styrkande av vilka försäkringsgrenar som får omfattas av försäkringsgivamas verksamhet, de risker som försäkringsgivama faktiskt försäkrar, törsäkringsgivamas solvensmarginal och de ekonomiska resurser som avses i 10 § 4. en plan för verksamheten i Sverige verksamhetsplan, en ansökan om godkännande av generalrepresentant jämte fullmakt för representanten att ingå bindande rättshandlingar för försäkringsgivama i försäkringssammanslutningen och att tala och svara inför svenska domstolar och myndigheter i alla rättsförhållanden som har samband med försäkringsrörelsen i Sverige. Om ansökan avser en utvidgning av en koncession till en ny törsäkringsgren eller ett nytt verksamhetsområde skall till ansökan fogas bevis om solvensmarginal enligt första stycket 3 och verksamhetsplan enligt första stycket 4. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande Finansinspeki tionen, kan av särskilda skäl medge avvikelse från kraven enligt första och andra styckena.

g Enligt första stycket skall ansökan koncession göras styrelsen för om av försäkringssammanslutningen. Skälet till det har redovisats i avsnitt 10.2. Vidare anges i detta stycke de handlingar som skall fogas till koncessionsansökan. Punk Den sökande försäkringssammanslutningen skall lämna in gällande stadgar eller motsvarande handlingar av vilka bl.a. framgår sammanslutningens uppbyggnad och ändamålet med verksamheten.

198 Förslag till lag om rätt för utländska... SOU 19925

Punkt 2. Avsikten med dessa uppgifter är att få klarhet i vilka personer har det övergripande ansvaret för att verksamheten drivs i enlighet som med det för sammanslutningen gällande regelsystemet och om antalet i egenskap försäkringsgivare inledningsvis kommer att personer som av omfattas av en eventuell koncession. Punkt 3. Denna punkt gäller bl.a. försäkringsgivarnas solvens, dvs. förmåga att för de förbindelser föranleds försäkringsñrhållsvara som av anden, baserad på försäkringsgivarnas hela verksamhet. Med hjälp av ett intyg, utfärdats myndigheterna i försäkringssammanslutningens som av hemland, skall klaras ut att försäkringsgivama har en erforderlig solvensmarginal i förhållande till sin totala verksamhet. Därvid förutsätts att försäkringsgivama uppfyller kraven solvensmarginal i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet. En tredjedel av den beräknade solvensmarginalen skall utgöras garantifond. Reglerna om av en beräkningen solvensmarginalen och om garantifond har redovisats i av avsnitt 5.1. Vidare skall ett intyg bifogas som utvisar inom vilka försäkringsgrenar försäkringsgivama har rätt att verka. Detta intyg skall också de risker försäkringsgivama faktiskt täcker och de ange som finansiella att täcka kostnaderna för upprätthållandet resurser som avser av representationen i Sverige. Punkt Den sökande försäkringssammanslutningen måste upprätta en verksamhetsplan enligt 10 I verksamhetsplanen skall principerna för den planerade verksamheten i Sverige läggas fram. Punk Till koncessionsansökningen skall också fogas en ansökan om godkännande generalrepresentant jämte fullmakt för denne. av en Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning skall således en befullmäktiga generalrepresentant redan innan koncessionsansökningen en lämnas in till Finansinspektionen. Eftersom generalrepresentanten för försäkringsgivamas verksamhet i Sverige måste det anses ansvarar viktigt att utredningen generalrepresentanten föreligger i samband om med behandlingen av ansökan om koncession. Om försäkringssammanslutning på grund av sin sammansluten ningsforrn skäl inte kan lämna in exakt de uppgifter eller eller av andra utredningar nämns i första och andra stycken kan regeringen, eller som efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen enligt tredje stycket sammanslutningen att lägga fram motsvarande utredningar. uppmana 10 § Av verksamhetsplanen skall framgå de slag risker som avses att försäkras i Sverige, av

SOU 19925 Förslag till lag rätt för utländska... om

2. de allmänna och särskilda försäkringsvillkor samt premietariffer som avses att tillämpas, 3. grundprincipema för avgiven återförsäkring, 4. försäkringsgivamas solvensmarginal, 5. uppskattade kostnader för etablering försäkringsverksamhet i av Sverige samt de medel som avsatts för detta ändamål, 6. det förväntade resultatet under de tre närmaste verksamhetsåret med uppgift om uppskattade premieinkomster, skadekostnader och kostnader för administrationen i Sverige. Till verksamhetsplanen skall fogas intyg med försäkran att för varje törsäkringsgivare har utfärdats ett revisorsintyg utvisar att som ingångna åtaganden har full täckning i tillgångarna. Regeringen kan av särskilda skäl bevilja undantag från kraven enligt första stycket 2. Verksamhetsplanen skall överlämnas till behöriga myndigheter i i försäkringssammanslutningens hemland för yttrande. i s Paragrafen är utformad i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel l l. Enligt direktivet skall Lloyds i stället för balansräkning och resultaträkning foga ett revisorsintyg till verksamhetsplanen. Föreskrift om sådant intyg har tagits in i andra stycket. När det gäller försäkringar som meddelas försäkringsgivare i av försäkringssammanslutningar avtalas regel premier och övriga som ñrsäkringsvillkor individuellt enligt kundens behov. Syftet med dispensregeln i tredje stycket är att i överensstämmelse med de regler som infördes genom det andra skadeförsäkringsdirektivet kunna undanta sådana försäkringar stora risker från uppgiftskravet i fråga som avser om

de försäkringsvillkor och premietariffer skall tillämpas se avsnitt

som 5.2. Uppgifter om allmänna och särskilda försäkringsvillkor jämte premietabellema för dem bör endast krävas i fråga försäkringar om som erbjuds med standardvillkor och som avser s.k. massrisker.

ll § Regeringen beviljar försäkringsgivama i utländsk försäken ringssammanslutning koncession, villkoren för etablering enligt om denna lag är uppfyllda och det kan antas att den planerade försäkringsrörelsen kommer att drivas i enlighet med denna lag. I samband därmed godkänner regeringen generalrepresentanten. Koncessionen skall bestämda försäkringsgrenar och beviljas avse tills vidare eller, om det finns särskilda omständigheter, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande kalenderårets slut. Avser ansökan endast utvidgning av beviljad koncession till ny försäkringsgren eller utbyte av koncessoin för viss försäkringsgren mot koncession för annan gren, får Finansinspektionen besluta i

om

ärendet i regeringens ställe, om ärendet inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt. Om yttrande avses i 10 § fjärde stycket inte avgetts inom tre som månader efter det att de överlämnade handlingarna mottagits av behöriga myndigheter i försäkringssarmnanslutningens hemland, skall det ett yttrande avgetts till sammanslutningens förmån. anses som om Paragrafen motsvarar 7 § lagen utländska försäkringsföretag. om Enligt förslaget skall ledningen för försäkringssammanslutning en för försäkringsgivarnas räkning. Själva koncesansöka om koncession sionsbeslutet skall dock enligt första stycket avse försäkringsgivarna i sammanslutningen. Som berörts i avsnitt 10.2 skall samtliga försäkringsgivare tillhör försäkringssamrnanslutningen omfattas av koncessom sionen. Nya försäkringsgivare beviljas medlemskap i sammanslutsom ningen efter koncessionsbeslutet kommer automatiskt att omfattas av koncessionen. Koncessionsprövningen har anpassats till det första skadeförsåkringsdirektivet. Om kraven enligt lagförslaget är uppfyllda och det inte finns anledning att ifrågasätta att verksamheten kommer att bedrivas enligt de föreslagna bestämmelserna skall koncession beviljas. Någon bedömning den planerade verksamheten kan vara förenlig med en sund av om utveckling av försäkringsväsendet skall således inte ske. Andra stycket överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i lagen utländska försäkringsföretag, dock har tidpunkten för uppom hävande av en tidsbegränsad koncession knutits till utgången av ett kalenderår i stället för räkenskapsåret. Orsaken härtill är som redovisats i avsnitt 6.1. ll att försäkringssammanslutningar Lloyds har andra som redovisningssystem än bolag. fjärde stycket är utformat i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel ll 3. 12 § Sedan koncession beviljats skall de vid ansökningen fogade handlingarna enligt 9 och 10 §§ förvaras hos Finansinspektionen.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 8 § lagen om utländska försäkringsföretag.

Getter alrepr € S € IlI£lIll € Il

13 § Generalrepresentanten ansvarar för den verksamhet som försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning driver en enligt denna lag och är skyldig att råtta sig efter svenska myndigheters beslut och föreskrifter i alla de förhållanden som hänför sig

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska... 201

till verksamheten. Generalrepresentanten företräder också försäkringsgivama gentemot tredje man och vid domstolar i alla de rättsförhållanden som föranleds av deras försäkringsverksamhet i Sverige. Enligt denna paragraf har generalrepresentanten ett lagstadgat ansvar för att försäkringsverksamheten bedrivs i enlighet med lagförslaget. Ansvaret innebär bl.a. att generalrepresentanten är skyldig att till att se bestämmelserna i lagförslaget följs. Om awikelse från bestämmelserna sker skall Finansinspektionen enligt förslaget kunna förelägga general-

representanten att se till att rättelse sker se förslagets 26 §. På grund av

sin ställning är generalrepresentanten också skyldig att rätta sig efter svenska myndigheters beslut och föreskrifter beträffande verksamheten. När det gäller rättsförhållanden som föranleds av de av försäkringsgivarna ingångna försäkringsavtalen i Sverige har geneialrepresentanten ställning som allmänt ombud för försäkringsgivama. I denna egenskap företräder generalrepresentanten försäkringsgivama gentemot tredje man med behörighet att tala och svara inför svenska domstolar. Enligt förslaget finns det inte något hinder mot att en och samma person år generalrepresentant för flera än en utländsk försäkringssammanslutnings försäkringsgivare. 14 § För att godtas som generalrepresentant krävs att den av försäkringsgivama utsedda representanten har sin stadigvarande hemvist i Sverige, 2. har sådan förtrogenhet med försäkringsverksamhet som behövs för att sköta uppdraget på ett tillfredsställande sätt, i övrigt är lämplig som generalrepresentant. Också en juridisk person med huvudkontor i Sverige kan vara generalrepresentant. I så fall skall den juridiska personen utse ett ombud som svarar för att de skyldigheter som ankommer på generalrepresentanten enligt denna lag fullgörs. Ombudet skall uppfylla kraven enligt första stycket. I denna paragraf stadgas om behörighetsvillkoren för en generalrepresentant. Vid utformningen av villkoren har första skadeförsäkringsdirektivet beaktats artikel 10 1 d. Enligt första stycket skall generalrepresentanten ha sin stadigvarande hemvist i Sverige. Detta är viktigt för att de som vänder sig till den utländska försäkringssammanslutningen här skall kunna träffa den som ansvarar för verksamheten i Sverige. Vidare förutsätts att generalrepresentanten har viss yrkesskicklighet. Att han är förtrogen med försäkringsbranschen en ökad säkerhet om att försäkringsgivarnas ger

202 Förslag till lag rätt för utländska,... SOU 19925 om

verksamhet i Sverige sköts sakkunnigt. Generalrepresentanten skall också lämplig för uppdraget. Detta innebär krav på redbarhet och på att anses representanten har rättsförmága i alla angelägenheter som gäller honom själv. Den är omyndig eller försatt i konkurs kan inte vara generalsom representant. Det år i sista hand regeringen, som enligt förslaget skall

godkänna generalrepresentanten, som har att avgöra om representanten har den behörighet som förutsätts enligt detta stycke. Enligt andra stycket kan också juridisk person med huvudkontor i en Sverige generalrepresentant. Ett ombud för den juridiska personen vara skall i så fall för att generalrepresentantens förpliktelser fullgörs svara jfr. artikel 10 1 d första skadeförsäkringsdirektivet.

15 § Försäkringsgivama i en utländsk fötsäkringssammanslutning har rätt att för sin generalrepresentant befullmäktiga en ställföreträdare för att sköta generalrepresentantens uppgifter när denne har förhinder. Vad denna lag föreskriver generalrepresentanten skall om på motsvarande sätt tillämpas pâ hans ställföreträdare.

Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning kan utöver en generalrepresentanten befullmäktiga en ställföreträdare för honom. Denne skall sköta generalrepresentantens uppgifter när han själv har förhinder, t.ex. på grund semester eller sjukdom. Ställföreträdaren skall ha av rättigheter och skyldigheter som generalrepresentanten. Också i samma fråga behörigheten och godkännandet av honom gäller samma om bestämmelser som för generalrepresentanten.

16 § Finns inte i Sverige en sådan generalrepresentant eller en sådan ställföreträdare för honom uppfyller kraven enligt 14 skall som Finansinspektionen interimistiskt förordna generalrepresentant för en att sköta sysslan tills försäkringsgivama har befullmäktigat en ny generalrepresentant regeringen har godkänt eller tills den som ordinarie representantens förhinder har upphört. Till den interimistiskt förordnade generalrepresentanten skall försäkringsgivama betala ett arvode som Finansinspektionen har godkänt.

Försäkringsgivarna i en utländsk försäkringssammanslutning skall ha en generalrepresentant eller ställföreträdare för honom under hela den tid en försäkringsgivama i sammanslutningen bedriver försäkringsverksamsom het i Sverige. Dessutom skall generalrepresentanten och hans ställföreträdare hela tiden uppfylla behörighetsvillkoren enligt lagförslaget. Om försäkringsgivama i en viss situation inte har någon sådan representant kan Finansinspektionen enligt denna paragraf utse en interimistisk generalrepresentant för försäkringsgivama.

Av syftet med tillsättandet av en interimistisk generalrepresentant följer att i fråga om de krav som skall ställas på honom samt i fråga om hans rättigheter och skyldigheter skall tillämpas samma bestämmelser som en generalrepresentant och hans ställföreträdare. En interimistisk generalrepresentant skall sköta sin uppgift till dess att Finansinspektionen godkänner en ny generalrepresentant eller ställföreträdare för honom eller till dess att deras förhinder har upphört. Finansinspektionen skall godkänna arvodet till en interimistisk generalrepresentant. Arvodet betalas av försäkringsgivama.

Tekniska reserver

17 § Försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning skall för sin försäkringsrörelse i Sverige avsätta en teknisk reserv. Reserven skall uppgå till ett belopp som svarar mot den årliga premieinkomsten från försäkringsrörelsen i Sverige eller det lägre belopp som regeringen bestämmer med hänsyn till rörelsens art. Den tekniska reserven skall täckas av tillgångar som anges i 7 kap. 9 § första stycket 1-8 och 10-12 försäkringsrörelselagen 1982713. Tillgångama får vid redovisning inte upptas till högre värde än som följer av bestämmelserna i bokföringslagen 1976 125. Tillgångar som utgör täckning enligt andra stycket skall finnas i Sverige. Syftet med de bestämmelser föreslås i denna paragraf är att som säkerställa att försäkringsgivama har tillgångar i Sverige räcker för som att betala de skadeersättningar som föranleds av försäkringsâtaganden i Sverige. Skälen för att de tekniska reservema skall bestämmas i förhållande till premieinkomsten har redovisats i avsnitt 10.4. Den tekniska reserv som försäkringsgivama skall avsätta enligt första stycket skall beräknas på basis försäkringsgivamas sammanlagda av premieinkomst under föregående kalenderår. Med premieinkomst avses här bruttopremieinkomsten, varvid avdrag inte skall beaktas de som premier som betalas ut för återförsäkring. Enligt huvudregeln skall den tekniska reserven utgöra 100 % bruttopremieinkomsten. Regeringen av kan dock beroende på inom vilken försäkringsgren som rörelsen skall drivas bestämma en lägre procentandel av bruttopremieinkomsten. Om det t.ex. är fråga om korta reseförsäkringar eller om försäkringsobjekten inte är förenade med särskilt stora risker, kan det bli aktuellt att avvika från huvudregeln. Utgångspunkten bör vara att de tekniska reservema

Förslag till lag för utlcindska..., SOU 19925 204 om rätt

dimensioneras så att försäkringsgivama med stor sannolikhet klarar av sina förbindelser under kalenderåret och ytterligare något år. Enligt andra stycket skall sådana tillgångar i 7 kap. 9 § som anges första stycket försäkringsrörelselagen användas till täckning av de

tekniska Det ankommer generalrepresentanten att reservema. fortlöpande till värdet de tillgångar utgör täckning inte se att av som underskrider det belopp förutsätts. Om värdet på tillgångarna skulle som sjunka exempelvis på grund kursfluktuationer skall generalrepresenav tanten på eget initiativ komplettera tillgångarna. Till kravet i tredje stycket att tillgångarna skall finnas i Sverige har i förslagets 29 § fjärde stycket kopplats föreskrift enligt vilken en Finansinspektionen kan inskränka försäkringsgivamas förfoganderätt över dessa tillgångar. En sådan inskränkning kan aktualiseras om försäkringsgivamas ekonomiska förhållanden skulle bli sådana att det finns risk för de inte skulle kunna uppfylla sina försäkringsåtaganden i Sverige. att Enligt förslagets 25 § skall generalrepresentanten årligen sända in ett intyg utvisar bestämmelserna de tekniska reservema har som att om iakttagits. Eftersom värdet tillgångarna hela tiden skall hållas minst på av den föreskrivna nivån kan intyg vid behov krävas oftare. Enligt förslagets 18 § skall generalrepresentanten föra ett register över

de tillgångar som utgör täckning. Realisering de tillgångar utgör täckning kommer i fråga av som

närmast när försäkringsgivama avslutar sin verksamhet i Sverige se

kommentaren till förslagets 34 §.

18 § fieneralrepresentanten skall föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar motsvarar de tekniska reserver-na som enligt 17 Om tillgång, antecknats i registret, har upplåtits med sådan en som dess fulla värde inte kan utnyttjas till täckning tekniska rätt att av enligt 17 skall detta antecknas i registret. reserver Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter registret enligt första om stycket.

Paragrafen överensstämmer i sak med 15 § första och andra styckena

utländska försäkringsföretag. lagen om Enligt paragrafen skall generalrepresentanten föra ett register som utvisar de tillgångar avsatts till täckande av tekniska reserver. som Representanten för att de tillgångar är införda i registret ansvarar som finns inom Sverige i enlighet med 17 Lagförslaget innehåller inte

SOU 19925 Förslag till lag rätt för utländska..., 205 om

närmare bestämmelser om förvaringen av tillgångar utgörs som av värdehandlingar utan representanten får själv avgöra sådana var handlingar skall förvaras. Om i registret införd tillgång överlåtits eller en upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan användas till täckning, måste en annan tillgång införas så att registret vid varje tidpunkt innehåller tillgångar till det värde förutsätts. som

Försäkringsverksamheten

19 § Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning en som beviljats koncession enligt denna lag får förvärva försäkringsaffärer avseende risker här i landet endast genom ombud eller andra medhjälpare i Sverige som är införda i en särskild förteckning.

Syftet med bestämmelserna i denna paragraf är att få kontroll över en försäkringsrörelsen i Sverige. Att rörelsen i Sverige kan avgränsas från försäkringsgivamas övriga verksamhet är avgörande betydelse för av bestämmandet av den del av försäkringsgivamas verksamhet skall som stå under svensk tillsyn och för tillämpningen rad bestämmelser i av en lagförslaget. Lagförslaget innehåller inte några bestämmelser om kvalifikationskrav beträffande de får i uppdrag att anskaffa personer som försäkringar i Sverige åt försäkringsgivare i utländsk försäkringsen sammanslutning. Ansvaret för att ombud och andra medarbetare med marknadsföringsuppgifter har utbildning mot uppgiften en som svarar åvilar generalrepnesentanten. Generalrepresentanten har alltås ett motsvarande ansvar som ett försäkringsbolag har fir sina fáltjänstemän och andra ombud. Angående förteckningen se förslagets 20

20 § Generalrepresentanten är skyldig att föra en sådan förteckning som avses i 19 I förteckningen skall för varje ombud och medhjälpare antecknas fullständigt namn och adress, 2. de försäkringar som förmedlas för den utländska försäkringssammanslutningen, varvid fir varje försäkring särskilt skall de anges premier och skadeersättningar som är att hänföra till försäkringen. Införingen i förteckningen av uppgifter som anges i första stycket 2 skall ske fortlöpande och grundas handlingar som härrör från affárshändelser. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förteckningen enligt första stycket och handlingarna enligt andra stycket.

till lag för utländska... SOU 19925 206 Förslag om rätt

förslaget skall Finansinspektionen kunna granska försäkrings- Enligt rörelsen i Sverige utifrån handlingar generalrepresentanten har i sin som besittning. Av denna anledning har i denna paragraf införts krav på att skall dokumentera den försäkringsverksamhet som han representanten enligt förslaget är ansvarig för i Sverige. I första stycket de uppgifter förteckningen skall innehålla. anges som Uppgifterna i fråga premier är bl.a. nödvändiga för att storleken av om

de tekniska skall kunna beräknas se förslagets 17 §.

reservema andra stycket skall införingen i förteckningen förmedlade Enligt om försäkringar grundas på handlingar härrör från affärshändelsen. som Härmed försäkringsbrev, s.k. covemotes och verifikationer på avses utbetalda skadeersättningar m.m. Med stöd tredje stycket kan regeringen eller Finansinspektionen av utfärda föreskrifter införingen i förteckningen och om förteckningens om utformning och förvaring. Vidare kan med stöd av närmare bestämmelserna i detta stycke närmare bestämmas vilka handlingar som skall ligga till grund för införingen och hur de skall förvaras.

21 § är införda i förteckningen enligt 20 § första Personer som stycket år skyldiga att utan dröjsmål till generalrepresentanten översända handlingar i 20 § andra stycket enligt vad som avses Finansinspektionen närmare bestämmer.

För generalrepresentanten skall kunna föra en förteckning på sätt som att förutsätts enligt 20 § åläggs ombud och andra medhjälpare i denna rapporteringsskyldighet i förhållande till representanten enligt paragraf en vad inspektionen närmare bestämmer. lämplig ordning för rapporteringsskyldighetens fullgörande är att En ombuden och medhjälpama samtidigt covemotes eller försäkringssom brev utfärdas åläggs skyldighet att översända kopia av handlingen en en grundval denna handling kan representanten i till representanten. På av registret anteckna försäkringen jämte uppgift om premiens storlek. För skall kunna anteckna den skadeersättning som kan att representanten grund försäkringen föreslås att ombudet eller komma att utbetalas av

medhjälparen skall till att verifikation på att en fastställd skade-

se en ersättning har utbetalats genast översänds till representanten. Generalrepresentanten har på grund sin ställning enligt lagförslaget av för förteckningen är korrekt. I detta ligger att han inte ansvaret att ansvar enbart kan förlita sig på uppgifterna från ombuden och andra medhjälpare han måste själv till att han får sådan dokumentation från utan se försäkringssammanslutningen att han kan utöva kontroll av den försäk-

SOU 19925 Förslag till lag rätt för utländska... 207 om

ringsverksamhet han representerar i Sverige. I lagförslaget stadgas

som inte närmare om generalrepresentantens befogenheter i detta avseende. Av sakens natur följer emellertid att försäkringsgivama lämnar representanten omfattande befogenheter för att denne skall beredd vara att ta ansvaret för verksamheten i Sverige. Om ett ombud eller medhjälpare en inte tillställer generalrepresentanten handlingar enligt denna paragraf har inspektionen möjligheter att ingripa med stöd lagförslagets av 28

22 § Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning en skall i sin försäkringsverksamhet i Sverige iaktta god affärssed.

Paragrafen motsvarar 20 § UFRL. Försäkringsgivama i utländsk försäkringssammanslutning skall i sin en rörelse i Sverige iaktta principer som överensstämmer med god affärssed. Det är inte det i den utländska försäkringssammanslutningens som hemland god affärssed är avgörande det anses vara som utan som gäller i Sverige. Generalrepresentanten är såsom ansvarig för verksamheten skyldig att till att i anskaffningsverksamheten se iakttas motsvarande principer som ett försäkringsbolag med svensk koncession förutsätts iaktta.

23 § Försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning en skall i sin marknadsföring i Sverige nämna sin associationsform och sammanslutningens hemland. I marknadsföringen får inte lämnas uppgift av innebörd att försäkringsgivama beträffande hela sin verksamhet är kontrollerad svenska staten. av Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både de allmänna om försäkringsvillkoren och de särskilda villkoren för den försäkring om som avses i brevet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen, kan av särskilda skäl medge undantag från uppgiftskraven enligt första och andra styckena. Paragrafen har utformats delvis med 21 § lagen om utländska försäkringsföretag förebild. För kunderna är det intresse som av att veta att försäkring meddelas utländska försäkringsgivare är organiserade av som

i en försäkringssammanslutning. Av denna anledning skall enligt första

stycket marknadsföringsmaterialet innehålla uppgifter härom. Kravet i andra stycket att försäkringsbrevet skall innehålla uppgifter om försäkringsvillkoren villkoren för försäkringar erbjuds med avser som standardvillkor. De allmänna försäkringsvillkoren gäller bl.a. försäkringarnas giltighetstid, premierna och den tidpunkt då ansvaret inträder. Specialvillkor tillämpas på särskilda försäkringsfonner inom försäken

208 Förslag till lag rätt för utländska... SOU 19925 om

ringsgren. I likhet med vad gäller för svenska försäkringsföretag för som uppgiftskravet uppfyllt, ett häfte innehållande de villkor som anses om gäller den aktuella försäkringen fogas till försäkringsbrevet. Syftet med dispensbestämmelsen i tredje stycket är att undantag skall kunna medges i fråga försäkring av stora risker. Enligt det andra om skadeförsäkringsdirektivet skall krav inte uppställas på att försäkringsär beläget eller försäkringsvillgivaren anger det land där huvudkontoret

koren när det är fråga försäkring stora risker se avsnitt 5.2.

om av

Tillsyn

24 § Finansinspektionen skall verka för en sund utveckling av den verksamhet bedrivs försäkringsgivare i utländsk försäksom av en ringssammanslutning här i landet. Generalrepresentanten skall, när försäkringsverksamheten i Sverige inletts, genast underrätta Finansinspektionen om det.

Paragrafen överensstämmer i sak med 22 a och 23 §§ lagen om utländska försäkringsföretag.

25 § Generalrepresentanten är skyldig att lämna Finansinspektionen de upplysningar försäkringsverksamheten som inspektionen anser om behövliga. - Generalrepresentanten skall enligt ett av Finansinspektionen fastställt formulär årligen upprätta redogörelse för försäkringsveren ksamheten i Sverige. Till redogörelsen skall fogas ett intyg om att den tekniska motsvarar kraven enligt 17 Generalrepresenreserven tanten skall inom den tid Finansinspektionen bestämmer tillställa som inspektionen de handlingar som avses här.

föreskriften i första stycket kan Finansinspektionen inhämta Med stöd av för tillsynen behövliga uppgifter. Det kan gälla såväl uppgifter vid något enstaka tillfälle kontinuerliga uppgifter i ett visst hänseende. Av som intresse för tillsynen är inte bara verksamheten i Sverige utan en redogörelse för försäkringsgivamas totala verksamhet torde det också finnas anledning att kräva. När det gäller Lloyds kan detta tillgodoses att generalrepresentanten åläggs att årligen tillställa inspektionen genom

kopia Statutory Statement of Business se avnsitt 6. 1 1.

en av Enligt andra stycket skall Finansinspektionen årligen tillställas en särskild berättelse över verksamheten i Sverige i enlighet med vad Finansinspektionen närmare bestämmer. För tillsynen över risktäckningskapaciteten skall till berättelsen fogas ett intyg att de tekniska om uppfyller kraven enligt lagförslaget. reserverna

SOU 19925 Förslag till lag rätt för utländska... om

26 § Generalrepresentanten skall utan dröjsmål tillställa Finansinspektionen meddelanden om ändringar av försäkringssammanslutningens stadgar, 2. kopia av revisorsintyg enligt 10 § andra stycket för varje räkenskapsperiod, meddelanden om anmärkningar som försäkringsgivare i försäkringssammanslutningen tilldelats ledningen för sammanslutav ningen, 4. meddelanden om ändringar i fråga om representationens adress samt generalrepresentantens namn och adress,. Generalrepresentanten skall också lämna Finansinspektionen annan information behövs för tillsynen över verksamheten i Sverige. som Paragrafen motsvarar 24 § lagen utländska försäkringsföretag. om I första stycket räknas de för tillsynen behövliga meddelanden upp som generalnepresentanten år skyldig att självmant och utan dröjsmål tillställa Finansinspektionen. Det gäller huvudsakligen sådana förändringar i förhållanden som har skett efter det att koncession har beviljats.

27 § Generalrepresentanten skall hålla registret enligt 18 förteckningen enligt 19 § och andra handlingar tillgängliga för granskning av befattningshavare hos Finansinspektionen eller av någon annan som inspektionen har förordnat. Q Företrädare för inspektionen har rätt att när som helst verkställa inventering hos generalrepresentanten de förteckningar och register av som skall föras enligt lagförslaget. Med andra handlingar avses bl.a. kopior av försäkringsbrev och verifikationer utbetalda skadeersättning eller motsvarande handlingar som ombud och andra personer som anskaffar försäkringar skall tillställa generalrepresentanten enligt förslagets 20

28 § Personer som är införda i förteckningen enligt 19 § är skyldiga att på begäran av Finansinspektionen lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att fullgöra sin tillsyn enligt denna lag. Om en person som avses i första stycket inte lämnar de upplysningar som begärs, kan Finansinspektionen förelägga denne att inkomma med upplysningama.

För att inspektionen på ett effektivt sätt skall kunna övervaka försäkringsverksamheten i Sverige krävs att de i Sverige anskaffar försäkringar som för försäkringsgivare i hos utländsk försäkringssammanslutning åläggs en en upplysningssyldighet gentemot inspektionen. Detta är bl.a. en för-

utsättning för att inspektionen skall kunna kontrollera att den förteckning som generalrepresentanten skall föra enligt 19 § är korrekt.

29 § Finansinspektionen får meddela generalrepresentanten de erinringar som inspektionen anser behövliga i fråga om den verksamhet som försäkringsgivama i en utländsk försäkringssammanslutning driver här i landet. Finansinspektionen skall förelägga generalrepresentanten att inom viss tid vidta åtgärder, om inspektionen finner att avvikelse skett från denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, 2. de tillgångar motsvarar de tekniska reservema inte är tillsom räckliga, 3. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsgivamas verksamhet. Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom den bestämda tiden och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt undanröjts, skall Finansinspektionen göra anmälan om detta till regeringen. Följs inte bestämmelserna tekniska reserver enligt 17 § får om Finansinspektionen, efter att ha underrättat ledningen för försäkringssammanslutningen och myndigheterna i sammanslutningens hemland, förbjuda försäkringsgivama att fritt förfoga över sina tillgångar i Sverige. Om Finansinspektionen har meddelat erinran enligt första stycket eller föreläggande enligt andra stycket skall ledningen för den utländska försäkringssammanslutningen genast skriftligen underrättas om det.

Paragrafens första stycke och andra stycke skiljer sig i sak från 25 § första och andra styckena lagen om utländsk försäkringsföretag endast därigenom att sanktioner inte skall riktas mot de utländska försäkringsgivama utan mot generalrepresentanten. Frågan om ett föreläggande skall meddelas kan aktualiseras på grund av att generalrepresentanten inte fullgör sina skyldigheter enligt lagförslaget eller genom att försäkringsverksamheten i Sverige inte bedrivs i enlighet med de föreslagna bestämmelserna. I båda fallen skall föreläggandet riktas mot generalrepresentanten. Skälen härför har redovisats i avsnitt 10.6. Syftet med bestämmelen i tredje stycket, som utformats efter mönster av det första skadeförsäkringsdirektivet artikel 20 l, är att säkerställa svenska försäkringstagares intressen, om erforderliga reserver inte avsatts här i landet.

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska...

Anledningen till att ledningen för försäkringssammanslutning enligt en fjärde stycket skall underrättas om eventuella sanktioner är att den har tillsynsansvaret för försäkringsgivamas hela verksamhet.

30 § Regeringen får återkalla koncession beviljats enligt en som denna lag, om villkoren för etablering inte längre är uppfyllda, 2. bestämmelserna för verksamheten allvarligt åsidosätts. Innan beslut fattas återkallelse av koncession skall samråd ske om med myndigheterna i försäkringssammanslutningens hemland, om det inte nödvändigt att verksamheten omedelbart upphör i Sverige. anses Myndigheterna i försäkringssammanslutningens hemland skall genast underrättas om beslut om återkallelse om koncession.

Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med det första skadeförsäkringsdirektivet artikel 22 2.

31 § Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna lag är tillämplig, får Finansinspektionen förelägga denne att till inspektionen lämna de upplysningar verksamheten som behövs om för att bedöma om lagen är tillämplig. Om Finansinspektionen finner att någon här i landet förmedlar försäkringar för utländsk försäkringssammanslutning, som saknar en koncession enligt 3 § eller tillstånd enligt 4 skall inspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten.

Paragrafen har delvis sin motsvarighet i 19 kap. 12 § försäkringsrörelselagen och 25 § lagen utländska försäkringsföretag. Möjligheten att om inhämta upplysningar och att ingripa mot den driver försäkringssom rörelse utan koncession är enligt bestämmelserna i de lagarna begränsad till den verksamhet regleras lag. Eftersom försäkringsgivare som av resp. i utländsk försäkringssammanslutning inte omfattas av dessa lagar en gällande försäkringsrörelselagstiftningen möjlighet saknas enligt den nu att inhämta upplysningar från den som kan antas anskaffa försäkringar på uppdrag försäkringsgivare i en utländsk försäkringssammanslutning. av heller är det möjligt att förelägga person som är verksam för en en försäkringssammanslutnings räkning att upphöra med verksamheten. Av denna anledning har föreskrifterna i denna paragraf införts. Till skillnad från vad föreskrivs i lagen utländska försäkringsföretag har i som om lagförslaget inte införts någon föreskrift att inspektionen kan om förelägga utländsk försäkringsgivare, som driver försåkringsrörelse en här i landet utan erforderlig koncession, att inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i verksamheten som inspektionen

212 Förslag till lag rätt för utländska..., SOU 19925 om

eller upphöra med verksamheten. Orsaken härtill är att det torde anger saknas lagliga möjligheter att effektuera ett sådant föreläggande. Om försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning skulle en driva verksamhet utan koncession här i landet fâr frågan lösas genom kontakter med myndigheterna i sammanslutningens hemland.

32 § Finansinspektionen kan förena ett föreläggande enligt denna lag med vite. Har inspektionen förelagt vite skall den utländska försäkringssammanslutningen genast skriftligen underrättas om detta. ä Enligt denna paragraf kan inspektionen i överensstämmelse med vad som gäller enligt lagen utländska försäkringsföretag förena ett föreom vite skall föreläggas avgörs med . läggande med vite. Frågan om beaktande det oriktiga förfarandets art och omfattning. Enligt av lagförslagets 38 § kan ett beslut vite överklagas hos kammarrätten om . genom besvär.

33 § Försäkringsgivarna i utländsk försäkringssammanslutning en skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Liksom övriga tillsynsverksamhet är det i fråga om Finansinspektionens regeringen skall fastställa de närmare principer som skall gälla för som bidragets storlek. Enligt de allmänna riktlinjer som gäller vid avgiftsfinansiering bör avgiftemas storlek bestämmas så att de täcker de merkostnader föranleds att Finansinspektionen får tillsyn över som av utländska försäkringssammanslutningar.

Avslutande verksamheten och överlåtelse av försäkringsbestånd av

34 § Styrelsen för utländsk försäkringssarrunanslutning skall en ansöka att koncessionen återkallas regeringen, om försäkringsom av givama i sammanslutningen avser att upphöra med försäkringsrörelsen i Sverige. Upphör försäkringsgivare i utländsk försäkringssammanslutning en att driva försäkringsrörelse här i landet, företräder generalrepresentanten försäkringsgivarna med avseende på redan meddelade försäkringar i enlighet med denna lag till dess försäkringsåtagandenå har fullgjorts eller försäkringsgivama lagligen befriats från dem.

En koncession kan återkallas begäran försäkringssmmanslutning av en eller på regeringens eget initiativ enligt 30 En återkallelse av koncessionen innebär dock inte att generalrepresentantens lagstadgade upphör beträffande redan meddelade försäkringar. Detta innebär ansvar bl.a. att han i fråga sådana försäkringar är skyldig att vidmaktmålla om

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländskam.

registret enligt 18 § och förteckningen enligt 20 § till dess han visar att föisäkringsgivama uppfyllt eller eljest lagligen sluppit de av försäkringsrörelsen i Sverige föranledda förpliktelsema, exempelvis genom att försäkringsbeståndet överlåtits i enlighet med förslagets 35 Det är också möjligt att endast del försäkringsbeståndet överlåts till ett en av försäkringsbolag medan återstoden, dvs. den del som består av kortfristiga försäkringar, likvideras på något annat sätt. Först när försäkringsbeståndet avvecklats får de tillgångar som har använts som täckning av de tekniska reserverna fritt disponeras. 35 § Försäkringsgivama utländsk försäkringssammanslutning i en kan med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta det försäkringsbestånd hänför sig till försäkringsgivamas försäksom ringsrörelse i Sverige till ett svenskt försäkringsbolag eller ett utländskt försäkringsföretag har koncession att driva sådan som försäkringsrörelse i Sverige. Ansökan tillstånd skall göras av såväl överlåtare som om övertagare. Vid ansökningen skall fogas det avtal, som träffats angående Överlåtelse. Med avseende på ansökningen gäller vidare vad i 15 kap. 3 § andra stycket och 4 § andra stycket försäkringsrörelselagen 1982713 föreskrivs i tillämpliga delar. Bifalles ansökningen, skall överlåtaren anses fritagen från sina förpliktelser på grund det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka av förpliktelser i stället åvilar övertagaren. Angående underrättelse om verkställd överlåtelse skall bestämmelsen i 15 kap. 6 § försäkringsrörelselagen tillämpas. Paragrafen har utformats efter mönster av 29 § lagen om utländska försäkringsföretag. försäkringsrörelsen i Sverige har behandlats Vad som skall anses utgöra i avsnitt 9.9.

Särskilda bestämmelser 36 § Finansinspektionen skall på försäkringssammanslutningens bekostnad i Post- och Inrikes Tidningar införa en kungörelse om att koncession har beviljats, utvidgats eller ändrats på något annat Sätt, 2. att generalrepresentant har godkänts, att koncessionen har âterkallats, 4. förbud mot att fritt disponera tillgångar används till som täckning av tekniska reserver l paragrafen föreslås bestämmelse att inspektionen skall införa en om kungörelse vissa centrala omständigheter som ansluter sig till om

214 Förslag till lag rätt för utländska... SOU 19925 om

verksamheten. Motsvarande krav kungörelse återfinns delvis i lagen utländska försäkringsföretag. Kungörelsen skall publiceras på om bekostnad av försäkringssammanslutningen.

37 § enligt denna lag har kungjorts i Post- och Inrikes Det som Tidningar skall ha kommit till tredje mans kärmedom, om det anses inte omständigheterna framgår att han varken ägde eller bort äga av vetskap om det.

Paragrafen överensstämmer i sak med 30 § lagen om utländska försäkringsföretag.

38 § Har handling enligt denna lag skall lämnas till regeen som ringen eller Finansinspektionen avfattats på främmande språk, skall den begäran åtföljas bestyrkt svensk översättning. av en Paragrafen överensstämmer i sak med 31 § lagen om utländska försäkringsföretag. 39 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos regeringen besvär. Inspektionens beslut får verkställas utan genom hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat. Finansinspektionens beslut varigenom vite förelagts får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Paragrafen överensstämmer i sak med 33 § lagen utländska försäkom ringsföretag.

40 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen Finansinspektionen meddelar oriktiga eller av oaktsamhet till eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag.

Paragrafen överensstämmer i sak med 35 § lagen om utländska försäkringsföretag.

SOU 19925 Förslag till lag om rätt för utländska... 215

10.8 Följdändringar

Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen 1982713

I kap. 2 § Andra stycket Som en konsekvens av att utredningen föreslår en särskild lag för utländska försäkringssammanslutningar har ett tillägg gjorts i denna paragraf. Att skattskyldigheten för en utländsk försäkringsammanslutning enligt utredningens förslag skall grundas på den premieinkomst är att som hänföra till de försåkringsaffårer ombud och andra medhjälpare som placerar hos sammanslutningen torde enligt utredningens bedömning täckas av bestämmelsen i 2 § 6 mom. lagen 1947576 om statlig inkomstskatt. Någon ändring härvidlag torde alltså inte erfordras. Däremot kan anvisningarna till ifrågavarande lagbeståmmelse behöva ses over.

SOU 19925

11 Statsñnansiella kostnader

Introduktion av utländska försäkringssammanslutningar i Sverige kommer att medföra ytterligare arbetsuppgifter för finansinspektionen. Utredningen har dock inte funnit anledning att närmare beräkna de ökade kostnader som uppstår på grund av detta. Enligt utredningens förslag skall kostnaderna för tillsynen slutligt bestridas av de sammanslutningar som föranlett dem. I sista hand kommer därför de utländska försäkringssammanslutningarna att själva få bära kostnaderna för tillsynen av dem.

SOU 19925

1 Bilaga

Kommittédirektiv

Dir. 199049

Koncession för försäkringssammanslutningar

m.m.

Dir. 199049

Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-14 Statsrådet Åsbrink anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vilket sätt Lloyds och andra ffirséikringssammanslutningar kan möjlighet att erhålla koncession som försäkringsgivare i Sverige eller annat sätt etablera sig här i landet. Utredningen är angelägen med hänsyn till den snabba utvecklingen inom försäkringsväsendet och den pågående svenska anpassningen till internationella förhållanden. Gällande rätt och frågans tidigare behandling Sedan den 1 januari 1985 gäller i Sverige friare koncessionsregler än tidigare. De friare reglerna skulle bidra till bl.a. anpassning till vad som gäller internationellt och ge utrymme för ökad konkurrens. Det är dock

220 Bilaga 1 SOU 1992 ‘

fortfarande endast försäkringsbolag som kan beviljas koncession som försäkringsgivare. Försäkringsverksamhetskommittén har i sitt slutbetänkande SOU 198758 Försäkringsväsendet i framtiden behandlat frågan om koncession för försäkringssammanslutningar. Kommittén utgick därvid från Lloyds och beskrev dess historik, uppbyggnad, särprägel m.m. I en särskild framställning till kommittén i januari 1982 framförde Lloyds önskemål om att få möjlighet att på något sätt bli koncessionerad försäkringsgivare i Sverige. I framställningen lämnade Lloyds förslag till hur man skulle kunna bedriva verksamhet i Sverige. Kommittén redogjorde i betänkandet för två modeller, generalrepresentantmodellen och återförsäkringsmodellen, enligt vilka verksamheten skulle kunna bedrivas. Eftersom kommittén i sina direktiv inte uttryckligen ålagts att lägga fram förslag i frågan, avstod kommittén från att förorda någon av modellerna och från att lägga fram egna förslag i saken. Det kan här nämnas att frågan om möjlighet för Lloyds att etablera sig i Sverige uppmärksammades redan i samband med förslaget till lag

angående ändrad lydelse av 2 och 17 §§ lagen den lO april 1959 nr 74

med vissa bestämmelser utländsk försäkringsrörelse här i riket vid om krig m.m. prop. 196548. Försäkringsinspektionen hade i skrivelse den 18 oktober 1963 bl.a. hemställt om införande av en dispensregel som skulle öppna möjlighet för Lloyds i London eller syndikat hos Lloyds att få koncession i Sverige. Skrivelsen remissbehandlades. Under remissbehandlingen mötte förslaget avsevärd kritik och med hänsyn härtill togs inte frågan upp till vidare behandling i det sammanhanget.

Lloyds Lloyds är inte något försäkringsbolag utan snarast en sammanslutning av individer som, med Lloyds som marknadsplats. kan acceptera att överta försäkringsrisker som erbjuds dem. Medlemmama är sammanslutna i syndikat vars storlek kan variera från några till några tusen medlemmar. Medlemmarna kan delas in i följande tvâ kategorier. De som arbetar inom Lloyds kallas internal members, t.ex. underwriters. En underwriter är som för ett syndikats räkning beslutar om en person vilka risker skall accepteras. De medlemmar som endast deltar som genom att ställa riskkapital till förfogande kallas external members eller names.

SOU 19925 Bilaga 1

Lloyds var ursprungligen försäkringsmarknad uteslutande för en sjöförsäkring, kommer än hälften den årliga men numera mer av premieintäkten från andra verksamhetsgnenar. Enligt den lagstiftning, Lloyds Act 1982, reglerar verksamheten får Lloyds underwriter som en endast acceptera försäkringsaffär hos Lloyds i London. Det år således inte möjligt för underwriters hos Lloyds att etablera sig bolag eller som filial i andra länder. Lloyds underwriters får inte heller acceptera försäkringsaffär från än Lloyds broker, dvs. mäklare annan en en som är verksam på Lloyds marknadsplats i London. Trots de begränsningar i möjligheterna att etablera sig utomlands som följer av Lloyds särpräglade organisation och svårigheterna att anpassa denna till regelsystemen för försäkringsväsendet i andra länder, har Lloyds bl.a. ett kontor i Paris. Kontoret är inte något riktigt avdelningskontor, eftersom inte där kan utfärda försäkringar; detta får man som nämnts endast göras hos Lloyds i London. På kontoret i Paris förmedlas försäkringar till Lloyds i London. Genom kontoret har Lloyds i Frankrike vissa tillgångar skall mot de förpliktelser som svara som Lloyds har avseende fransk försäkringsafñr. Kontoret betalar skatt till franska staten. Liknande kontor finns i Belgien, Irland, Nederländerna, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland. I detta sammanhang bör vidare beaktas att det redan förekommer att nu svenska försäkringstagare tecknar försäkringar hos Lloyds. Detta förhållande medför att det är betydelse att överväga dessa av om försäkringstagares ställning skulle kunna stärkas Lloyds ñck genom att möjlighet att etablera sig här.

Uppdraget

Av vad jag nu har sagt framgår att det finns behov att överväga på av vilket sätt Lloyds och andra försäkringssamnranslutningar skall kunna erhålla koncession som försäkringsgivare eller på annat sätt etablera sig i Sverige. För detta ändamål bör särskild utredare tillkallas. en Utredaren bör beskriva Lloyds uppbyggnad och särprägel och översiktligt redovisa övriga försäkringssammanslutningar betydelse av som förekommer på den internationella marknaden. Utredaren bör också undersöka på vilka sätt Lloyds driver verksamhet i andra länder än sitt hemland och redovisa resultatet undersökningen. av Utredaren skall lämna förslag till hur Lloyds skall kunna få möjlighet att etablera sig i Sverige. Han bör därvid överväga Lloyds bör särom

222 Bilaga 1 SOU 1992

regleras eller om den nya regleringen skall avse försäkringssammanslutningar i allmänhet. Finner utredaren att Lloyds bör regleras särskilt, skall han även överväga vilket sätt också andra försäkringssammanslutningar skall kunna få driva verksamhet här. Han bör vidare överväga om svenska försäkringssammanslutningar av Lloyds modell skall kunna bildas. Utredaren skall också överväga hur tillsynen över försäkringssammanslutningar som etablerar sig här skall ordnas och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Utredaren skall följa utvecklingen av de EES-förhandlingar som kommer att inledas inom kort. Ett antagande av EGs regelverk på försäkringsomrádet omfattar bl.a. det andra skadeförsäkringsdirektivet. Genom detta direktiv har inom EG genomförts principerna om one single licens och hemlandskontroll beträffande de s.k. stora riskerna, som innefattar de typer av försäkringar som Lloyds verksamhet huvudsakligen avser. Frågorna om koncession för Lloyds i Sverige och hur tillsynen över Lloyds verksamhet skall ordnas kan alltså komma i ett annat läge EES-avtal sluts. Även frågan koncession inte om ett om om längre skulle vara aktuell, kan det emellertid krävas särregler för Lloyds på grund av dess särpräglade associationsrättsliga struktur. Sådana särregler finns också i en del av EGs försäkringsdirektiv. I uppdraget ingår att redovisa dessa speciella direktivbestämmelser och att lämna förslag om vilka regler som krävs i den svenska lagstiftningen vid en anpassning till EGs regelsystem. Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor inom området än de som särskilt har angetts här. Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845 samt beaktande av EG-aspekter dir. 198843. Samråd bör i erforderlig omfattning äga rum med försäkringsinspektionen, representanter för Lloyds, Utländska Försåkringsbolags Förening och svenska försäkringsbolag. Utredaren bör bedriva sitt arbete skyndsamt och slutföra uppdraget senast den 30 juni 1991.

SOU 19925 Bilaga 1

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd föredrar lagstiftningsärenden som gäller det som affärsmässiga försäkringsväsendet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att överväga hur Lloyds och andra försäk- ringssammanslutningar kan möjlighet att erhålla koncession som försäkringsgivare eller på annat sätt etablera sig i Sverige, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredningsmannen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hernställan.

Finansdepartementet

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning.

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens — villkor i högskolan. U. Reglerförrisker.Enseminarium varförvi om tillåter mer föroreningar inne än ute. M. Psykisktslbrdassituationikommunerna -cn probleminvcnlcringsocialtjänstens ur perspektiv. PsykiatriniNorden -eu jämförande perspektiv. Koncession för försakringssammarlslutningar. Fr.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Utbildningsdepartementet Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor - —— i högskolan. [i] Socialdepartementet Psykiskt stördas situationi kommunerna -en probleminventcringsocialtjänstens ur perspektiv. [3] PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv.[4] - Miljö- och naturresursdepartementet Regler förrisker. Ett seminarium varförvi tillåter om mer föroreningar inne änute. [2]