SOU 1994:143

Ekonomiadministrationen vid Linköpings universitet rapport från Linköpingskommittén

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

EKONOMI- ADMINISTRATIONEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

nüä UTBILDN NGSDEPARTEMENTET

k nä

i; N

Oct

SGYÅ

å Statens offentliga utredningar WW 1994:143 W Utbildningsdepartementet

Ekonomiadministrationen

vid universitet

Linköpings

Rapport från

ginköpingskommittén

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadmss: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13834-4 Stockholm 1994 1ssN 0375-25ox

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 april 1994 Chefen for Utbildningsdepartementet, statsrådet Per Unckel att tillkalla kommitté med uppdrag att

en stödja Linköpings universitet i deras arbete med att åtgärda de påpekanden Riksrevisionsverket tagit upp i revisionsberättelse: och rapporter, samt att lämna kommitténs bedömning av de åtgärder universitetet vidtagit.

som

Med stöd av bemyndigandet tillsattes kommittén U 1994:04 den 21 april 1994.

Sjukhusdirelctör Birgitta Böhlin förordades ordförande i kommittén.

som

Som ledamöter forordades revisionschef Sten Bjelke och byråchef Rune Fransson

Som sekreterare förordades ämnessakktmnige Eva Svensson. Vi ber härmed att få överlämna vår rapport enligt uppdraget

ovan. Stockholm i november 1994

Birgitta Böhlin

Sten Bjelke Rune Fransson

Eva Svensson

Irmehållsförteclqming

l Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Inlething 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Universitetets organisation 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 llcommistynning och ekononiathtinistxativa rutiner 15 . . . . . . . . . .

4.1 Allmänt 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Fördelning av kostnader 15 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Ekonomiadnlinisuation 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 llconomisystem 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Interim Icostruarkiördelnirtgar 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Regeringsbeslutet 1994-04-21 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Genomgång av punkter i regeringsbeslutet 23 . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Regeringsbeslm 1994-04-21 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 SCOPE OF WORK 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 143 Kapitel I 7

kommitténs

Rapport angående bedömning

av resultatet av universitetets vidtagna

åtgår

1¶Sammanfattning

Uppdraget från Utbildningdepartementet var att stödja Linköping universitet i deras arbete med att åtgärda de påpekanden Riksrevisionsverket RRV tagit upp i revisionsberättelser och rapporter, samt att lämna vår bedömning

de åtgärder universitetet vidtagit. I vårt arbete har inte gjort någon av som totalanalys av universitets samtliga verksamheter utan inriktat oss de ñågor vi utifrån uppdraget bedömt som väsentliga

Vi har i våra kontakter med Linköpings universitet mött en öppen attityd till kommittén och uppfattat att universitetet haft en uttalad ambition att försöka lösa de problem som speglas i RRV:s rapporter. Vi kan konstatera att RRV bedömt Linköpings universitets redovisning vara rättvisande i den revisionsberättelse som lämnats avseende budgetåret 199394. De åtgärder som vidtagits löser sannolikt en del av problemen, men är enligt vår mening inte tillräckliga för att åstadkomma en varaktig förbättring av ledningens möjligheter att styra verksamheten och ekonomin inom universitetet.

Vår bedömning är att Linköping universitet utöver det som nu gjorts åtminstone måste vidta nedanstående noterade åtgärder för att möjliggöra en varaktig förbättring av den administrativa styrningen.

Befogenhets- och ansvarsfördelningen mellan den centrala nivån,

fakultetsnivån och institutionsnivån behöver tydliggöras i lokala beslut och delegeringordningar.

Den administrativa organisationen behöver förenklas och förtydligas.

Universitetet bör göra en översyn av vilken typ av systematisk in-

fomrationuppföljning och analyser som skall imderställas rektor fortlöpande.

En tydlig hierarkisk besluts- och ansvarsordning behöver tas ñam

avseende de ekonomiska frågorna

I samband med byte av ekonomisystem behöver en genomgång göras

av vilka rutiner som är relevanta för verksamheten.

En översyn behöver göras av vilka metoder som skall användas vid fördelning av gemensamma kostnader.

Kapitel 1 sou 1994:143

Man behöver utvärdera de definitioner som finns vad gäller stödfunk-

tionezna, controller och imenuevision, skall arbeta med. Data för att för-

bämadebådañmlctiotmnas fönnsättningaranarbetaeñektivt.

Fordmsatttidsättsavomattnltinerñnnsförattintebokslmsatbetet

skall hindra den löpande bokföringen det nya redovisningsäret.

SOU 1994: 143 Kapitel 2 9

Inledning

Med utgångsptmkt i 1993 års universitets- och högskolereform universi-

ges tet och högskolor stor frihet när det gäller verksamhetens inriktning, organisation och genomförande. Det nya resurstilldelningssystema kan inte ftmgera

avsett sätt om inte ekonomiadnrinistrationen fungerar tillfredsställande. I proposition 1992932169 om högre utbildning för ökad kompetens ñanrhölls att det nya resurstilldelningssystemet kommer att kräva en förstärkning av den ekonomiska kompetensen inom universitet och högskolor samt att behovet av bättre fungerande ekonomisk uppföljning och kontroll också kommer att krävas utifrån den ökade friheten.

RRV:s invändningar mot Linköpings universitets bokslut för budgetåret 199293 utgår från att den administrativa och ekonomiska kontrollen haft stora brister under det aktuella budgetåret. Delvis likartade invändningar har tidigare anförts av RRV i revisionsberättelse för budgetåret 199192.

Universitetets arbete med att utreda de problem som RRV tagit i

upp revisionsberättelser och rapporter för budgetåren 199192 och 199293 har kommit igång först under våren 1994. När det gäller avstämningsarbetet gjordes en del under januari och februari 1994 i samband med att universitetet tog fram ett halvårsbokslut, resterande avstämningsarbete ordes först i samband med bokslutsarbetet avseende budgetåret 199394. En del utredningar t.ex. avseende eventuellt otillåtna räntevinster, som borde ha genomförts tidigare i samband med bokslutsarbetet för budgetåret

görs nu 199394.

I april 1994 ñck i uppdrag att följa och stödja Linköpings universitets arbete med att utveckla de ekonomiadnrinistrativa funktionerna och att förbättra universitetets ledning och kontroll. Av kommittédirektivet framgår att vi skall avlämna en rapport till regeringen med vår bedömning av resultatet av universitets åtgärder.

Vi har som kommitté inte gjort någon totalanalys över universitetets samtliga verksamheter, utan i stället koncentrerat oss de frågor som bedömt vara väsentliga mot bakgrund av uppdraget.

Vi ser positivt det samarbete som kommittén haft med både Linköpings universitet och RRV.

Av det som framkommit visar det sig att universitetet tagit till sig delar av RRV:s synpunkter och att tid lagts ner att bl.a. ta ñam en ekonomihandbok och dokumentation över hur organisationen skall fungera

SOU 1994: 143 Kgpitel 3

3¶Universitetets

organisation

Grundläggande för en välfungerande verksamhet är tydlig organisation

en och en klar beslut- och ansvarsfördelning. Beslutsstrulctrxren vid svenska universitet och högskolor är till följd av såväl central reglering tradition

som mycket sammansatt och komplex Den avreglering och ökade fokusering individuellt ledarskap som kännetecknat högskolan under har inte

senare drivits fullt ut och därmed inte heller lett till önskvärd organisatorisk tydlighet. Linköpings universitet intar i det avseendet ingen och viss del av den kritik som kan riktas mot Linköpings universitet kan säkerligen riktas mot övriga universitet och högskolor.

Högskolelagen och högskoleförordningen reglerar den övergripande ansvarsfördelningen inom universiteten De tre huvudsakliga ansvarsnivåerna utgörs av styrelse-rektorsnivårr fakultetsnivån och institutionsnivån utan att det föreligger en till alla delar strikt hierarkisk ordning mellan dessa tre nivåer. Därutöver har enskilda forskare och forskargrupper för i varje

ansvar fall den externt finansierade forskningen.

Institutionerna utgör de egentliga resultatenhetema inom vilka

resurser förbrukas för att bedriva forskning och utbildning. Med hänsyn till att externa finansiärer fördelar medel direkt till enskilda forskareforskargrupper inom institutionema, utan att beslut om sådana medel annat än i formell mening hanteras central administrativ nivå, blir de enskilda forskarnasforskargruppernas roll i den ekonomiska planeringen och uppföljningen avgörande. Den decentralisering som skett inom högskolesystemet har under senare år ökat institutionernas självständighet och därmed i ekono-

ansvar miska frågor samtidigt som ekonomihanteringen generellt sett blivit

mer krävande och komplex. Det är uppenbart att detta ställer krav en ökad ekonomisk kompetens hos prefekterinstittrtionsstyrelser samt administrativ stödpersonal, som innefattar såväl ökad kunskap i ekonomiñågor ändra-

som de förhållningssätt till ekonomisk styrning och uppföljning. En sådankompetensutveckling kommer att ta lång tid och Linköpings universitet har endast inlett denna process. Det finns planer för ytterligare steg i denna process i samband med införandet av ett nytt ekonomisystem inom kort.

Styrelse-rektorsnivån .kan ses som en koncemledning med ett totalansvar för den samlade verksamheten. Fn decentraliserad beslutsordning i kombination med ökade krav ekonomifimlctionema ñån regering och riksdag ställer ökade krav uppföljning och kontroll från koncemledningens sida Detta ställer i sin tur krav ekonomisk kompetens samt system och rutiner för insamling och analys av data avseende verksamhet och ekonomi. Rektors ansvar har sedan den 1 juli 1993 ökat markant medan de reella

12 Kapitel 3

förutsättningarna för rektor att genom systematisk och löpande uppföljning och kontroll uppfylla sitt ansvar, inte motsvarande sätt utvecklats.

Vi anser oss inte ha funnit full insikt hos ledningen om de utvecklingsbohov som här finns med hänsyn till de starkt ökade kraven uppföljning och kontroll från regering och riksdag samt dm ökade komplexiteten inom ekonomin. Här behöver tydligare anges vilken typ av systematisk infonnation som skall underställas rektor fortlöpande. Problemet med den information om verksamhet och ekonomi som idag finns är att den är svåröverskâdlig och svårtolkad. Ledningen behöver analyserad information i en mer lättsmält form för den löpande uppföljningen. Detta är uppgifter som normalt faller controllerftmktionen se kap 4.

Fakultetsnämndernas uppgifter är reglerade i högskolelag och högskoleförordning och innefattar även beslut av ekonomisk art. Fakultetsnivån kan t.ex. ses som beställare av utbildning och forskning från institutionerna; inom utbildningen den helt dominerande beställaren, men inom forskningen en bland flera beställare. Fakultetsnivån fattar därutöver viktiga beslut som rör kämverksarnheten utbildning och forskning som får långsiktiga ekonomiska konsekvenser för vilka koncemledningen har det slutliga ekonomiska ansvaret.

Vissa oklarheter i ansvarsfördelningen mellan den centrala nivån, fakultetsnivån och institutionsnivån finns i högskolesystemet som direkt kan hänföras till den centrala regleringen av högskolorna samt den tradition av kollektivt beslutsfattande som präglar högskolesystemet. Ansvarsfördelningen måste därför tydliggöras i lokala beslut och delegeringsordningar. Vi har tagit del av den dokumentation i dessa frågor som finns inom Linköpings universitet.

Enligt vår mening måste det i ekonomiska frågor finnas en tydlig hierarkisk ansvarsordning där framför allt styrelsens, rektors och institutionsledningamas befogenheter och ansvar tydliggörs. Detta är inte tillräckligt tydligt betonat i den dokumentation tagit del av utan har snarare tonats ned, med hänsyn till den opinion som finns mot ett sådant hierarkiskt synsätt.

En annan viktig ñ-åga rör den administrativa organisationen. Under en period har rektor, som är universitetets chef, också halt det direkt operativa administrativa ansvaret. Detta ställer mycket stora krav både vad gäller kompetens och tidsinsatser med tanke de nya och komplexa krav som numera ställs ledningen, inte minst inom ekonomionnådet. Någon samlad administrativ chef har inte furmits. Ekonomichefens roll och ställning i organisationen har inte varit, och är enligt vår mening fortfarande inte, helt klar. Det är vår bestämda uppfattning att en del av de problem som Linköpings universitet har halt bottnar i en oklar administrativ organisation.

SOU 1994: 143 Kapitel 3 13

V1 har inte blivit övertygade att dessa frågor fullt ut är utklarade

om ännu Ett problem, som sannolikt finns många universitet och högskolor, är relationen och ansvarsfördelningen mellan den akademiska och administrativa ledningen. Av kompetmsmässiga och tidsmässiga skäl drivs ekonomifrågoma central nivå oña av den administrativa ledningen medan det formella ansvaret vilar rektor. Det är viktigt att betona att det ekonomiska ansvaret inte kan skiljas ut ñân verksamhetsansvaret och vill ta avstånd från ett synsätt att ekonomiskt ansvar isolerat kan delegeras. Rektors, administrativa och ekonomichefens respektive befogenheter och ansvar bör ses över och vid behov klarläggas.

Sammantaget anser att de svenska högskoloma, liksom stora delar

av den övriga offentliga sektorn, är väg i ett systern när det gäller ekonomistyming och ekonomiadminisnation ställer väsentligt ändrade krav

som

medvetenhet om och kompetens att hantera ekonomiska frågor samt system och rutiner något som inte ännu kan uppfyllas. Det systemskifte

som nu genomförs tar viss tid det är nödvändigt att utvecklingsarbetet

men bedrivs långsiktigt och målmedvetet och med rätt inriktning. Linköpings universitet har fått bedriva sitt utvecklingsarbete med utgångspunkt i de problem som följde av att kommunikationsprograrmnet i det ekonomi-

nya systemet kraschade. För universitetet är det nödvändigt att så snart ett nytt ekonomisystem är infört och de basala ekonomiftuüdionenua åter fungerar formulera for nästa fas i utvecklingsarbetet bla; innefattar

som omfattande utbildningsinsatser inom hela organisationen.

Kapitel 4 15

4 och

Ekonomistyrning

ekonomiadministrativa rutiner

4.1 Allmänt

Den motvilja mot hierarkiska modeller finns inom universitetet har som inneburit att universitetets organisation beskrivs som en liggande triangel med rektor, institutioner och fakulteter som likvärdiga parter. Modellen beskriver egentligen ett kollegialt beslutsfattande med kollegialt ansvar, medan regeringar i sina direktiv rektor ansvaret för universitetet och ger därmed också befogenhet att driva verksamheten. En del av de problem som universitetet har med sin ekonomistyrning bottnar uppenbarligen i universitetets ansvars- och befogenhetsfömållanden. syn Fördelen med hierarkisk struktur är att den är lätt att beskriva och att en förstå vilka befogenheter som delegerats till vilken befattningshavare. Dessutom vet alla till ett avgörande skall hänskjutas, när man av någon vem anledning är osäker sina egna befogenheter, t.ex. när beslutssituationen inte har beskrivits i delegeringsprotokoll eller liknande handling. Ekonomistyrning är i grunden en fråga om styrning av verksamheten En kollegial styrning verksamheten med ett personligt för ekonomin av ansvar har små förutsättningar att fungera För att förbättra kontrollen av ekonomin bör översyn göras organisationen och genomgång göras av beskriven av en ningen beslutsbefogenheter och så att den blir logisk och följer av ansvar, givna förutsättningar.

4.2¶Fördelning av kostnader

gemensamma

Ekonomiadrninistrationen vid Linköpings universitet är ñämst organiserad för institutionema. En viktig princip har varit att varje enhet inom ramen skall bära sina kostnader, vilket bl.a. medfört omfattande arbete att egna konstruera ett system innebär ökad kostnadsmedvetenhet samt en som en rättvis fördelning gemensamma kostnader. Det system som valts, en av kombination internfakturering och sehablonfördelning med hjälp av sk av snurror, kan ha medfört nackdelar kanske inte alltid uppvägs av som fördelarna med kostnadsfördelningen. I princip intemfaktureras all intern service. En effekt av det tycks vara att antalet intemfakturor blivit tämligen stort, vilket i sig omfattande genererar

16 Kapitel 4

exlraarbete i administrationen Enligt uppgift överväger universitetet att anskaffa ett särskilt reskonlrasystem för att i första hand underlätta adminiinternfakuuoma se kap 3 och 4. strationen av Ett RRV:s påpekande att universitetets kontroll över externa av var fordringar och skulder inte tillfredsställande. Enligt uppgift ansåg inte var universitetet sig kunna åtgärda detta utan att anskaffa datorstödda reskontrasystem Med tanke att volymen externa fakturor torde vara mycket liten ifrågasätter vi nödvändigheten sådana reskontror. Troligen är det både av enklare och ekonomiskt att etablera manuell rutin baserad en mer en traditionell s.k. pärmreskon , vilket universitetet numera har. Vi har fått den uppfattningen att prissättningen interna tjänster i prinav cip konstruerats samtliga kostnader var volymberoende. Eftersom som om så inte är fallet Lex för datakostnader, blir värdet den information som av intemfalctmeringen ger ofta ganska ointressant. Metoden för att fördela kostnader t.ex. för central adminigemensamma stration, bibliotek med hjälp snuntelariken, är onekligen kostnadsosv. av effektiv. Nackdelen är att det tycks svårt för administrationen att förutse vara vilka påslag i olika sammanhang kommer att påföras enhetens kostsom nader. Detta har rubbat förtroendet för modellen. Både intemfaktureringen och de sk snurroma tekniker att fördela kostnader på. För de kostnader i huvudsak inte är volymgemensamma som beroende bör universitetet inte enklare metoder för den interna överväga om kostnadsfördelningen bör väljas se kap 6.

4.3¶Ekonorniadministration

Förutom traditionella ekonomibefattningar finns vid Linköpings universitet controller och intemrevisor inom ekonomiadministrationen. Båda en en befattningshavama har tidigare hatt andra uppgifter inom universitetet och har inte någon tidigare erfarenhet liknande arbetsuppgifter. av den beskrivning fått har dragit den slutsatsen att både controlle- Av ruppgiften och intemrevisionen vid universitetet kanske inte fått en utformning överensstämmer med beprövad erfarenhet inom respektive omsom råden. Controller-ns primära uppgift brukar att biträda ledningen framför vara allt med fortlöpande uppföljning och analys den information ledningen av behöver, medan internrevisionm för granskning och bedömning av de svarar och kontrollftmlaionemas ändamålsenlighet, effektivitet och interna styrsäkerhet kvalitetssäkringen. En utförligare beskrivning intemrevisionav suppgiftema lämnas i bilaga

SOU 1994: 143 Kapitel 4 17

Vid Linköpings universitet är intemrevisionen huvudsakligen fokuserad mot granskning av bokföring och redovisning, en uppgift som vanligtvis åvilar extemrevisionen. De delar av intemrevisionsuppgittema som inte utförs av intemrevisom tycks åtminstone delvis utföras av controllem. Däremot verkar controllem inte vara engagerad i det löpande uppföljnings- och analysarbetet.

En mer stringent uppbyggnad av dessa båda stödñmlctioner, där universitetet tar vara beprövad erfarenhet inom yrkesområdena, skulle sannolikt ge större utbyte av både controllem och intemrevisionen.

För att förstärka ekonomiadrxtinisüationen har universitetet fortlöpande och i stor omfattning köpt konsulttjänster, avseende projektledarskap för hela ekonomiprojelctet vid Linköpings universitet under budgetåret 199394, av en revisionsbyrå. V1 anser att det är viktigt att universitetet bygger upp erforderlig kompetens inom sin egen organisation i ställd för att bli beroende av utomstående.

Kapitel 5 19

5¶Ekonomisystem

Linköping universitet valde under budgetåret 199293 att byta ekonomisystem till Mäster. Det visade sig att kommunikationssystemet inte klarade av verksamheten och det havererade under januari 1993. För att klara bokföringen valde då universitetet att konvertera informationen från Mäster till Cosmos. Bokslutet för budgetåret 199293 kom genom detta att tas fram ur Cosmos. Under den tid universitetet använt Cosmos, har ett antal olika

som kundreskontraliknande stödsystem i Persondator och Macintosh miljö tagits ñam institutionerna Detsamma kan också gälla registrering av leverantörsskulder. Även när det gäller institutionernas registrering av anläggningtillgångar, så kan olika system ha använts. Detta beror att några centrala direktiv inte lämnats, där ett system rekommenderades. Motivet var att universitetet skulle byta ekonomisystem och inte visste vilket inven-

att man tarieregister enkelt skulle kunna konverteras till det nya ekonomisyste-

som met.

Vid Linköping universitet pågår arbete med att nytt byta ekonornisys-

Givetvis är det angeläget att det skapas stabil datormiljö. Det viktitem. en gaste är ändå att ha fungerande organisation och att ta fram de rapport-

en strukturer som behövs.

Vid byte ekonomisystem fordras att ordentlig genomgång görs av

av en den organisationen och att kartläggning görs av de rutiner som

egna en finns. Denna genomgång verksamheten, ger tillfälle att förenkla de rutiner

finns och att samtidigt ta bort sådana som inte längre fyller någon som egentlig funktion.

Universitetet har tagit ñam kravspecifikation för att kunna begära

en egen in offerter från olika företag, vid upphandlingen av ett nytt ekonomisystem. Dessutom har genomgång gjorts universitetets organisation, för att

en av den så tydlig möjligt. I arbetet med att kartlägga universitetets rutiner

som har utgångpunkten varit det befintliga läget, utan att de rutiner som funnits ifrågasatts. Vi framgår kapitel 4 och att det finns en del

anser, som av oklarheter i den organisation valts, bör förtydligas för att organisa-

som som tionen skall kunna fungera tillfredsställande.

RRV:s Agressoenhet har haft kontakt med universitetet vid införandet av

ekonomisystem, vid val implementeringmodell framhålls att ett nytt av kompetens och ansvarsfördelning är bland de viktigaste aspekterna En decentraliserad lösning kräver ofta decentraliserat ansvar och kompetens. Från centralt håll krävs någon form sammanhållande kraft med överordnat

för Linköping universitet helhet. Konsolidering och rapporansvar som tering till Riksredovisningen faller normalt under detta ansvar.

20 Kapitel 5

Vid Linköpings universitet finns en projektgrupp som bildats för att hantera frågan om byte av ekonomisystem I denna grupp har förslag tagits ñam, för att tillgodose förutsättningar för att införa ett nytt ekonomisystem, med utgångspunkt i en decentraliserad organisation som består av 31 stycken företag med ett moderbolag. För att synsättet skall fungera fordras en tydligare bild av fördelningen av ansvar och befogenheter.

Universitetet har valt att använda Agresso, men i lcravspeciñlcationen har framförts synpunkter om att andra system måste kunna anslutas till Agresso. Riktlinjerna till institutionerna går ut att i första hand de moduler som finnsiAgressoskallanvändas.Detärendastidefalldärdetinteñnns någon bra modul i Agresso som eventuellt andra system kan komma ifråga Enligt uppgift finns det i dagsläget en brist hos Agresso avseende dess hantering av order, lager och fakturering. Vid Linköpings universitetet har försystemet, CROM tagits i bruk. I försystemet skall fakturor registreras. Sedan skall en överföring göras, mot i dagsläget Cosmos och i framtiden mot Agresso, av den information som finns i CROM Detta för att fakturan skall kunna bokföras, vilket inte görs i CROM

Kapitel 6 21

6¶Interna

kostnadsfördelningar

Enligt den modell som universitetet använder så finansieras gemensamma kostnader genom att pålägg tas ut allteftersom kostnader uppkommer i olika projekt vid institutionema. Sättet att föra ut dessa pålägg till institutionerna är genom att använda sk snurror, d.v.s att procentuella påslag läggs ut intäkter och kostnader. De gemensamma kostnaderna fördelas genom denna metod ut till institutionerna, rörlig kostnad För budgetåret som en 199394 togs 5.4 % ut via snurroma för att finansiera de gemensamma kostnaderna som består t.ex. rektorskansliet, akademikontoret, Infomiaav tions- och Personalutvecklingsavdelningen och internationella sekretariatet samt för gemensamma ändamål tex allmänna utrymmen, post- och tullavgifter, telefon, datakommunikation inom universitetet, anslutning till SUNET och gemensam datordrift. I har finansiering biblioteket en annan snurra av gjorts genom att 3% tagits influtna externa medel. Förutom dessa snurror har dessutom 8% tagits som momskompensation för de icke statliga medel institutionerna erhållit. som Till nästa kommer bilden att att kostnaden för biblioteket tas vara i den stora snurran. Genom detta kommer i stället 6.9 % att dras. Dessutom har en avgift om 50 kronor anställd och transaktionskostnad per en om ca 4 kronor per transaktion tänkts genomföras för att finansiera del av akadernikontoret. Ute i organisationen finns invändningar mot metoden att fördela overheaden via snurror och man skulle hellre någon modell där dessa se kostnader fakturerades ut till institutionerna. Eventuellt skulle nyckeltal kunna användas för att fördela dessa kostnader. Det är viktigt att universitetet vid fördelningen av overheaden skiljer de centrala kostnaderna som alltid måste finansieras utan att institutionerna kan påverka storleken och de där institutionema däremot antingen delvis eller helt kan påverka storleken overheaden. Den kritik som riktas mot det nuvarande systemet grundar sig främst det faktum att det är svårt för institutionerna att påverka storleken overheaden. Anledningen är att det finns viss oklarhet vad ingår i en om som snurroma och genom det försvåras institutionernas möjligheter att lägga upp budgetar som håller. Uppföljningen försvåras dessutom att snurrorav na inte fördelas löpande under budgetåret utan det har hittills skett gång en om året. Avstämningsarbetet blir genom detta omfattande och ibland nästan omöjligt att genomföra mot budget. En teknisk brist med snunmetoden uppkommer att det under åren genom uppstått ett antal undantag från snurroma, dvs i del fall har beslut en

22 Kapitel 6

fattats att för vissa intäkter skall en förvaltningsavgift inte tas ut. Universitetet följer när det gäller undantagen rektorskonventets rekommendationer om när förvaltningsavgiñ skall tas ut. För dessa undantag fordras att en manuell justering görs, eftersom tekniken gör att snurran automatiskt tas ut i samband med att kostnad uppkommer för ett projekt. Mot bakgrund av att

en institutionerna inte kan vad ingår i snurroma, så har diskussion

se som uppstått varför kostnaden för overhead ökat samtidigt som arbetsbördan

om ute institutionerna ökat kraftigt under senare år. För att undvika den sista

invändningar är det viktigt att samtliga parter är införstådda med typen av

ingår i de centrala kostnadema. vad som

Vi inte kunna förorda vilken modell som skulle vara bäst för

anser oss universitetet att använda vid fördelning overheadkostnader. Däremot är

av det viktigt att det klart üamgår vilken faktor som är beroende av vad och att det kartläggs vilka kostnader är volym- respektive kapacitetsberoende.

som

klart del kostnader är fasta medan andra är rörliga För in- Det är att en stitutionernas del är det viktigt att det finns möjlighet att påverka den rörliga delen att möjlighet att göra val mellan olika tjänster. Det är

genom ges viktigt diskussion tas för hur fördelningen overheaden skall

att en upp av kunna och det skulle möjligt att använda modell än

göras om vara en annan snurroma.

Förutom de kostnader universitetet fördelar ut via ovan beskrivna

som snurror finns det dessutom hel del fördelas ut via internfalcturering.

en som Till dessakostnader hör tex lokalvård, inköp från förrådet av kontorsmateri-

kopieringspapper glödlampor tryckning interna reprocentraler,

mm, internt sålda tjänster, telefonkostnader samt i samband med att institutioner och andra enheter inom universitetet byter tjänster. Omfattningen av internfaktureringen 10 000 fakturor. För att hantera dessa har universitetet

är ca.

försystemet, CROM Enligt vår mening borde investeringskalkyl satsat en gjorts redan innan systemet togs i bruk.

Det finns planer vid Linköpings universitet att i samband med införandet Agresso 1995-07-01 ersätta snurroma med intemfalcturering.

Kapitel 7 23

7 1994-04-21

Regeringsbeslutet

7.1¶Genomgång i av punkter regeringsbeslutet

Regeringsbeshttet avser de universitet och högskolor erhöll som orena revisionsberättelser for budgetåret 199293, dvs inte endast Linköpings universitet. Av punkterna berörs Linköping explicit punkterna 9 till och av med 20. Enligt den dokumentation som erhållit från Linköping och i några fall från RRV har punkterna i regeringsbeslutet i princip åtgärdats. Problem har uppkommit i samband med att universitetet skulle utreda hur mycket räntemkomster som felaktigt erhållits och efter samråd med RRV skall betalas som till statsverkets checkrälming enligt punkt 18 i regeringsbeslutet.

Punkt9.

Mot årsbokslutet finns följande invärciningart likvida medel å upptagna med ca 265 tkr för högt väde, kuncäørdringa med 950 tkr för högr ca värde och maskiner och inventarier utvisar ett negativt saldo om 110 tkr till följd avför stam avskrivningar Resultamficningen blir till följd det av sista inte rättvisande.

Av universitetets svar framgår att en genomgång skall göras balanav skontona En del avstänmingsarbete blev infört i samband med det halvårsbokslut som universitetet tog fram Under budgetåret har utbildning hållits i värderingstelcnik som höjt den allmänna kompetensen. Inför bokslutsarbetet för budgetåret 199394 har den centrala förvaltningen förstärkts att genom ett antal nyutbildade civilekonomer anställts. Dessa skall lounna användas av de institutioner som anser sig behöva redovisningskonsulter. Bokslutsarbetet har visat sig bli onödigt arbetsamt och tidskrävande, eftersom avstämningar av ingående balanser inte gjorts tidigare under mm det löpande budgetåret utan det har fått göras i samband med bokslutsarbetet. Vivillpåtalaviktenavattdettaarbeteiñamtidengörssåsnarteñcrdet att bokslutsarbetet är avslutat som möjligt. Avstämning skall sedan göras löpande under året av de konton som universitetet använder, för att brister skall upptäckas i tid och korrigeringar verkställas.

24 Kapitel 7

Punkt 10 och 11.

Rärteinkomster på ca 1,4 miljoner kronor frå: otilläna barkplweringa

ha inte inbetalds till statsverket.

Utredning ha inte företcgits vad gäller ev. förekomst av otillåtna

bmkplweringcr av uppdngsmedel.

Enligt svar från universitetet har 1,4 miljoner kronor reglerats. Dessutom har föreskrifter getts ut vad gäller placering av universitetets medel. Dessa föreskrifter är bindande för samtliga aktörer inom universitetet öppnandet av nya bank- och postgirokonton förutsätter underskrift av tinnateclmare, vilket skall fungera som spärr mot otillåtna placeringar. För universitetet fungerar rektor samt administrativ direktör som firmatecknare. Kommittén har inte kunnat ta del av något styrelsebeslttt angående firmatecknare för Linköpings universitet.

Punkt 12.

Gällande regelverk vid överskridande av reservatiomarslcg ha inte följts. Överskridatden avseende budgetåen 199192 och 199293 på totalt

1,9 miljoner kronor har lännds utm åtgärd

Universitetet har hittills endast kunnat reglera de anslagsöverslcridande som gjorts E-anslagen, däremot har ett regeringsbeslut saknats för D-anslagen.

Av det material som infordrat avseende budgetåret 199495 framgår att korrigeringar som lcrävs, enligt regeringsbeslut 1994-06-30 avseende reservationer för budgetåret 1992193 och överskridande av anslagsposter reservationsanslag budgetåren 199192 och 199293, verkställts.

Punkt 13.

Brister vad avser zppfäyning och bevdcning av kundfordringa kvastå och bedöms ha blivit än större jänfört med föregående år.

Av universitetets svar framgår att datoriserade reskontror kommer att finnas from 1995-07-01. I avvaktan dessa finns en eller flera sk pärmreskontror varje institution. Kontrollen av fordringar och skulder har förbättrats avsevärt efter det att universitetet i anslutning till bokslut och halvårsbokslut upprättat förteckningar och gjort avstamningar.

Kapitel 7 25

När det gäller bevakning och uppföljning av lcundfordringar och leverantörsskulder vill framföra att även om universitetet inte i dagsläget har ett ADB-baserat system som kan göra detta, så fordras det att rutiner tas ñam för hur det skall Det tar alltid tid innan en myndighet får dessa rutiner att börja fungera tillfredsställande även det finns ett ADB-

om baserat system. Det är därför viktigt att miiversitetet snarast tar fram sådana rutmer.

Punkt 14.

Den ekonomiska redovisningen har under budgetåret inte givit rrätvi-

sande bild av universitetets ekonomiska stdlning och Mall, vilket med-

fön brister och ibland avsaknad ekonomisk uppföljning.

Universitetet hade under budgetåret så grava fel och ofullständigheter att en normal uppföljning inte ansågs meningsfull. svårigheterna att ta liam en uppföljning hanterades i stället genom en försiktig utgiftspolitilc, för att undvika att ramarna överskreds.

Vi anser att universitetet även under budgetåret 199394 inte kunnat löpande ge en rättvisande bild av universitetets ställning. Först och ñämst beroende att bokslutet för föregående budgetår inte blev klar förrän i december 1993, dvs med ett halvårs fördröjning. Sedanhar inte universitetets ingående balanser varit i överensstämmelse med de utgående balanser som fanns från föregående budgetår. Anslagsavrälming har inte heller skett löpande under budgetåret. Sammantaget bör detta ha resulterat i svårigheter att genomföra uppföljningar av verksamheten. Det är viktigt att universitetet i framtiden prioriterar att löpande göra uppföljningar och att komma igång direkt med redovisning för den nya budgetperioden. Det är först genom en ordentlig uppföljning som verksamheten kommer framåt.

Punkt 15.

Anslagsavrakning har inte skett måzatligen

Av universitetets svar till kommittén framgår att anslagsavrálming fungerat

avsett sätt under budgetåret 199394. Vidare sägs, att det nya anslagssystemet med månadsvisa utbetalningar lägger en stabil grund för månadsvisa avräkningar.

26 Kcpitel 7

Trots svar som erhållit ñân universitetet har det visat sig att en löpande avräkning av anslag gjorts vid universitetet under budgetåret 199394. Det

ärvilctigtattsådananrtinertas fiamochattdessaanvändsdirelctpådetnya

budgetåret. För budgetåret 199495 dröjde det tre månader innan den

ca första anslagsavrälmingen gjordes.

Punkt 16.

Årsbokslutet

avlännades oacceptabelt sent.

Universitetet har upprättat en tidplan for att bokslutet skall kunna avlämnas i tid.

Årsredovisningenavseende budgetåret 199394 inkom i tid till regeringen.

Infor framtiden är det viktigt att universitetet vid utarbetandet tid-

av planen också lägger fast vissa hålltider. Dessa tidpunkter skall då sådant

avse som måste göras i en viss ordning, för att inte hela schemat skall spricka Detta för att bokslutsarbetet skall vara lättare att överblicka

Punkt 17.

Jtifrâi azgivna invändningar mot universitetets ekonomiska styming och

uppföljning angivna 14-16, mserRR V at zmiversitetets leaizing,

dvs fränst dess styrelse och rektorsämbete, för

åsidosatt sitt ansvar redovisningen enligt bolçföringsfömrdrzingen

För denna punkt hänvisas till avsnittet om universitetets organisation kapitel 3 och 4 i denna rapport.

Punkt18.

Regleringa mellan räitebâmde plxeringcr på bark och statsverlcets

checkrücning har inte utförts.

Universitetet gjorde först en inredning som godkändes av RRV, men i ett senare skede har universitetet beslutat att den första utredningen var bristfalli Motivet var att underlaget i form av stickprovsgranslming var alltför bristfälligt Universitetet har därför påbörjat en ny utredning som beräknas vara klar i början av september: Det preliminära materialet till denna ut-

Kapitel 7 27

redning överlämnades till RRV 1994-09-20 för att de skall kunna ta ställning till materialet. Det finns en viss osäkerhet om RRV kommer att hinna granska materialet, i samband med bokslutsgranskningen för budgetåret 199394, så att de kan uttala sig om exakt vilket belopp rmiversitetet skall betala till statsverkets checkrákning. Däremot skall ett a kontobelopp fastställas som sedan får justeras i efterhand. Detta förfaringssätt ligger i linje med det brev som dåvarande statsselcrerare Bjarne Kirsebom skrev till universitetets rektor Sven Erlander daterat 199409-12. Vid RRV:s genomgång av underlaget till universitetets utredning godkände man den metod som använts vid utredningen, däremot fanns inte tid att verifiera beloppet storlek Parterna kom överens om att ett belopp ca. 4,8 miljoner kronor skulle betalas mot inkomsttitel. RRV kommer sedan, troligen först efter bokslutsarbetet, att

igenom Lmderlaget for att göra en bedömning av hur stor inbetalningen borde ha varit. En korrigering får då eventuellt göras utifrån detta

Vi anser att universitetet hade underlättat sitt eget bokslutsarbete betydligt

denna utredning, man visste skulle göras, hade påbörjats i ett om som om tidigare skede.

Punkt 19-20

En rekonstuktion bolag har påbörjats för vilken Kanmakollegiets

tillstånd inhåntats mårader dåefter:

sex

Universitetet har förbundit sig stiftelse att täcka underskott

gentemot en för avdelning inom stiftelsen.

Av universitetets skrivelse till kommittén framgår att universitetet inte använt sig, till bolag eller stiftelser för sin verksamhet. Universitetet

nu, av har tillställt regeringen, efter regeringens initiativ, en skrivelse med förslag

bildande ett statligt holdingbolag, hel- eller delägda om av som genom dotterbolag skall bedriva rörelse i form av forskning, utvecklingsarbete och därtill anknytande verksamhet. Vidare framåt av skrivelsen att de av RRV kritiserade affärerna är awecklade, varför likande situationer skall

numera kunna inträffa i framtiden.

sou 1994:143 Bilaga 1 29

Kopia

REGERINGSBESLUT Bilaga 1- 3

1994-04-21 Dnr U941029US U94770US U94761US U93839US U94282US U941025US U94221US

Riksrevisionsverket

Box 34105 100 26 Stockholm

Åtgärder med anledning invändningar i av revisionsberättelserna för myndigheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde för räkenskapsåret 199293.

Med anledning av Riksrevisionsverkets invändningar i revisionsberättelser räkenskapsåret 199293 för Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Högskolan i FalunBorlänge, Högskolan i Skövde och Operahögskolan har det inom Utbildningsdepartementet upprättats en sammanställning över Riksrevisionsverkets invändningar, myndigheternas yttranden däröver samt förslag till åtgärder. Sammanställningen har fogats bilaga till detta beslut. som

Regeringen beslutar åtgärder enligt bilagan. om

På regeringens vägnar

Beatrice Ask

Hans Strandell

Kopians överensstämmelse med originalet intygas

Kopia till Samtliga universitet och högskolor Finansdepartementet Justitiekanslern

30 Bilaga 1

ø a

ø ø a a H A

ø 0 a

Bügul 31

ø 0

32 Bilaga 1 % M m 3

a A a å

SXJl994d43 Bmgul 33

ø H

a ø H ø

ø H

w a

ø ø ø

34 lükgal SCHJ1994ü43

ø H

ø M H

SCXJl994d43 Bügul 35

36 Büqml SCXJl994d43

ø ø

A m

ø H H ø

H H H

QNJIQM J43 Bmgul 37 H ø

m ø ø ø H

38 läkgal SCXJ1994J43

m H

H H

Bilaga 2 39

SCOPE OF WORK

The Institute of Internal Auditors Inc IIA Standards for the Professional Practice of Internal Auditing Standards # 300.

Intermevisionsforeningen HA bildades 1941 och har idag än 50 000

mer medlemmar i mer än 140 länder varfor HA Standards kan sägas uttrycka internationellt erkänd god intemrevisionssed. I denna standard #300 beskrivs det syfte och den omfattning som intemrevisionen enligt HA bör ha. Denna uppfattning grundar sig medlermnamas beprövade uppfattning genom åren. Dock förtjänas att påpeka att ledning och styrelse naturligtvis har full ñihet att själva definiera intemrevisionens uppgift liksom vilka aktiviteter som skall granskas intemrevisionen i den organisationen,

av egna oavsett vad som sägs i HA Standards.

INTERNREVISIONIENS SYFIE OCH OMFATTNING Intemrevisionen skall grarska och bedöma ändanålsenlighet och effektivitet i organisationens interna styr- och kontrollfimktioner samt kvaliteten i den interna styrningen

Huvuduppgiften för intemrevisionen är att granska och bedöma:

de interna styr- och kontrollfunlctionernas äzdamålsenlighet. Frågeställning: är säkerheten i system och rutiner sådanatt organisationen har rimliga möjligheter att nå sina mål effektivt och ekonomiskt. De interna styr- och kontrollfunlctionemas efektivitet. Frågeställning: fungerar system och rutiner som avsetts. kvaliteten i den interna stymingen. Frågeställning: när organisationen uppställda mål.

De interna styr- och kontrollfunlçtionenras effektivitet och säkerhet samt kvaliteten i den interna styrningen är beroende av de i systern och rutiner inbyggda kontrollfimktionenra, intemkontmllen. Denna syftar främst till att säkerställa:

tillförlitlighet och fullständighet ekonomisk och operativ information

efterlevnad och tillämpning av policies, planer, rutiner, lagar och för-

ordningar

. att tillgångar skyddas ekonomisk och effektiv användning av resurser att beslutade mål och planer fullföljs

Av god intemrevisionssed, så som den kommer till inryck i HA Standards, följer att intermevisom skall utföra den granskning vid vaye tillfälle

som bedöms efomim för att underbygga de revisionella slutsatserna. Gransk-

40 Bilaga 2

ningen måste därför regel omfatta såväl imankonuollerxs ändamålsen-

som lighet och eñelctivitet den erforderliga ekonomiska och operativa till-

som förlitlighet och ñülständighet.

KUNGL BSBL.

-12- 2 7

1994 STOCKHOLM

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35.Vårandesstämma och andras.

statistiken.Fi. Kulturpolitik ochinternationalisering.Ku.

Kommunerna,Landstingenoch Europa 36. Miljö ochfysiskplanering.M.

+ Bilagedel.C. 37. Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningaromkvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . Vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamlaar ungasomblivit äldre.Om solidaritet

Sverigeoch Europa.En samhållsekonomisk mellangenerationerna.Europeiskaaldreåret1993.S. . konsekvensanalys.Fi. 40.Långsiktigsuålskyddsforslaiing.M.

EU, EESochmiljön. M. 4l. Ledighetslagstifhtirtgenenöversyn.A.

- Historisktvägval Följdernaför Sverigei utrikes- 42. Statenochtrossamfunden.C.

ochsäkerhetspolitiskthänseendeavattbli, 43. Uppskattadsysselsättning omskattemasbetydelse

respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjllnstesektom.Fi.

Förnyelseochkontinuitet omkonstochkultur 44.Folkbokföringsuppgiñemai samhället.Fi.

i framtiden.Ku. 45. Grundenför livslångtlärande.U.

9 Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46. SambandetmellanSamhällsekonomi,transfereringar

lagstiñning.UD. ochsocialbidrag.S.

. Omkrigetkommit... Förberedelserför mottagande 47. Aweckling denobligatoriskaanslutningen . av avmilitärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB.+ till studentkårerochnationer. U.

N Suveränitetochdemokrati 48. Kunskapför utveckling+ bilagedel.A.

+bilagedelmedexpertuppsatser.UD. 49. Utrikessekretessen.Ju.

JIK-metoden,m.m.Fi. 50. Allemanssparandetenöversyn.Fi.

- Konsumentpolitiki enny tid. C. 51. Minne och bildning. Museemasuppdragoch

Påväg.K. organisation bilagedel.Ku.+

Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52. Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsförslag.M. 53. Mâstarbrevför hantverkare.Ku. .. Års-ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv. 54. Utvärdering praxis i asylârenden.Ku.

av Del I ochII. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd. S.

ratten- Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56. Ettcentrumför kvinnor somvåldtagitsoch . uppföljning ochutvärdering.C. misshandlats.S.

Renaroller i biståndet- styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,delav Principiella

i eneffektiv bistándsförvalming.UD. utgångspunkterför beskattning fastigheter

av m.m. Reformeratpensionssystem. Fi . Reformeratpensionssystem.BilagaA. 58.6 Juni Nationaldagen.Ju. . Kostnaderoch individeffekter. 59.Vilka vattendragskall skyddas Principer och

22.Reformeratpensionssystem.BilagaB. förslag. M.

KvinnorsATP och avtalspensioner.

59.Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningarav 23. Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M.

24. Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden. 60. Särskildaskål utformningochtillämpning

- - av 25.Svenskalkoholpolitik bakgrundochnulage. 2 kap. 5 § och andrabestämmelseri

- 26. Att förebyggaalkoholproblem. utlänningslagen.Ku.

27. Vård avalkoholrnissbnrkare. 61. Pantbankernaskreditgivning. N.

28. Kvinnor ochalkohol. 62.Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi.

29. Barn Föräldrar Alkohol. 63. Personnummer integritetoch effektivitet. Ju.

- - - 30. Vallagen.Ju. 64. Med i tankarna M.

raps 3 VissamervärdeskattefrågorIII Kultur m.m.Fi. 65. Statistikoch integritet, del 2 Lag

- - om 32. Mycket UnderSammaTak. C. personregisterför officiell statistik Fi.

m.m. 33. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden,m.m. 66. Finansiellatjänsteri förändring. Fi.

Ku. 67.Räddningstjänstisamverkanoch på entreprenad.

34.Tekniskt utrymmeför ytterligareTV-sandningar.Ku. Fo

68.Otillbörligkurspåverkanoch vissainsiderfrågor. Fi.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69.On theGeneralPrinciplesof Environment 99. Domareni Sverigeinför framtiden Protection.M. utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. - 70.lnomkommunalutjämning.Fi. Del A+B. Ju. 71.Om intyg ochutlåtandensomutfärdasavhälso- 100.Beskattningenvid gränsöverskridande ochsjukvårdspersonaliyrkesutövningen.S. omstruktureringarinom EG, m.m. Fi. 72.sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension 101.Höj ribban förutsättningarocherfarenheter.S. Iárarkompetensför yrkesutbildning.U. - 73.Ungdomarsvälfärd ochvärderingar enunder- 102.Analysochutvärderingavbistånd.UD. levnadsvillkor,livsstilochattityder. C. 103.Studiemedelsfmansieradpolisutbildning.Ju. sökningom 74.Pimktskattemaoch EG.Fi. 104.PVC enplan för attundvikamiljöpåverkan.M. - 75.Patientskadelag.C. 105.Ny lagstiftningomradio ochTV. Ku. 76.Tradeandthe Environment-towards a 106.Sjöarbetstid.K. sustainableplaying field. M. 107.Säkrarefinansieringavframtidakämavfalls- 77.Tillvarons trösklar. C. kostnader.M. 78.Citytunnelni Malmö. K. 108.Säkrarefinansieringavframtidakämavfalls- 79.Allmänhetensbankombudsman.Fi. kostnader Underlagsrapporter.M. - 80.iakttagelserunderenreform Lägesrapportfrån 109.Tågetkommer. K. - Resursberedningensuppföljningvid sexuniversitet 110.Omsorgochkonkurrens.S. ochhögskoloravdetnyaresurstilldelningssystemet 111.Bilarsmiljöklassningoch EG. M. för grundläggandehögskoleutbildning.U. 112.Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten. 81.Ny lagomskiljeförfarande.Ju. Enstudieavkonsumentupplevelser.Jo. 82.Förstärktamiljöinsatseri jordbruket 113.Växanderåvaror. M. svensktillämpningavEG:s miljöprogram.Jo. 114.Avfallsfri framtid. M. - 83.Övergångavverksamheterochkollektivaupp- 115.Sjukvårdsreformeri andraländer. S. sägningar.EU ochdensvenskaarbetsrätten.A. 116.Skyldighetatt lagraolja ochkol. N. 84.Samvetsklausulinomhögskoleutbildningen.U. 117.Domstolsprövningavförvaltningsärenden.Ju. 85.Ny lag om skatt energi. ll8. Informationsteknologin-Vingar människans EnteknisköversynochISO-anpassning. förmåga.SB. Motiv. Del 119.Livsmedelspolitikför konsumenterna. Reformen - - Författningstextochbilagor. Del II. Fi. somkomavsig. Jo. - 86.Teknologi ochvårdkonsumtioninom sluten 120.Finansiellleasingavlös egendom.Ju. somatiskkorttidsvård1981-2001.S. 121.Bosparande.Fi. 87.Nya tidpunkterför redovisningoch betalningav 122.Trygghetmotbrott i lokalsamhället.Kartläggning, skatterochavgifter. Fi. principiellasynpunkteroch förslag. Ju. 88.MervärdesskattenochEG. Fi. 123.Miljöombudsman.M. 89.Tullagstiftningenoch EG. Fi. 124.Varu- ochpersonkontrollvid EU:syttre gräns.Ju. 90.Kart- ochfastighetsverksamhet 125.Samordnadinsamlingavmiljödata.K. finansiering,samordningoch 126.l-lusläkarreformensförstahalvår. S. författningsreglering.M. 127.KronanSpiranÄpplet. En universitetsstruktur ny 91.Trafiken ochkoldioxiden Principerför att minska i södraStockholmsområdet.U. trafikenskoldioxidutsläpp.K. 128.Lokal Agenda21 envägledning.M. - 92.Miljözoner för trafik i tätorter.K. 129.Företagaresarbetslöshetsersättning.A. 93.Levandeskärgårdar.Jo. 130.Försäkringunderkrigsförhållanden.Fi. 94.Dagspresseni 1990-taletsmedielandskap.Ku. 131.Skyddetvid deninregränsen.Ju. 95.En allmänsjukvårdsförsältringi offentligregi. S. 132.Landstingensansvarför kliniskt forslmings-och 96.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. utvecklingsarbete.S. 97.RegleringavVattenuttagur enskildabrunnar. M. 133.Miljöpolitikens principer. M. 98.Beskattning förmåner. Fi. 134.Överprovning beslut plan-ochi byggârenden.M. av av

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

135.TheKeyto Europe acomparativeanalysisofentry

andasylumpolicies Westerncountries.Ku. 136.Statligamyndighetersavtal.Fi. 137.Internationellaadoptionsñ-ågor.1993års

Haagkonventionm.m. S. 138.Rapportfrån Klimatdelegationen1994.M. 139.Ny socialtjänstlag.S. 140.Gemensamtgenomförande.Hur kanSverige

samarbetamedandraländerför attuppfylla

åtagandenenligtklimatkonventionen.M. 141.Arbetsrättsligautredningar.Bakgrundsmaterial

utarbetat sekretariatetvid 1992årsarbetsrätts-av

kommitté.A. 142.Vägtullari Stockholmsregionen.K. 143.Iüronomiadministratiozrenvid

Linköpingsuniversitet.U.

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kostnaderochindivideffekter.[21]

Reformeratpensionssystem.BilagaB. Omkrigetkommit...Förberedelserförmottagandeav

KvinnorsATP ochavtalspensioner.[22] militärt bistånd1949-1969+ Bilagedel.

Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden.[24] Informationsteknologin -

Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.[25] -Vingar människansförmågan 18] -

Att förebyggaalkoholproblem.[26]

Värd avalkoholmissbrukare.[27] Justitiedepartementet

Kvinnorochalkohol.[28] VapenlagenochEG[4] Barn Föräldrar Alkohol. [29] Kriminalvård ochpsykiatri. [5] - -

Gamlaårungasomblivit äldre.Omsolidaritetmellan Års-ochkoncernredovisningenligtEG-direktiv.

generationerna.Europeiskaaldreñret1993.[39] Del I ochII. Ju.[17]

Sambandetmellansamhallsekonomi,transfereringar Förvaltabostäder.[23]

ochsocialbidrag.[46] Vallagen.[30]

Rättentill reformeratbilstöd. [55] Utrikessekretessen.[49] ratten-

Ett centrumför kvinnorsomvåldtagitsoch 6 JuniNationaldagen.[58]

misshandlats.[56] Personnummer integritetocheffektivitet. [63]

- Om intygochutlåtandensomutfärdasavhälso- Ny lagomskiljeförfarande.[81]

ochsjukvårdspersonali yrkesutövningen.[71] Domareni Sverigeinför framtiden

sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension

utgångspunkterför tonsattutredningsarbete. - förutsättningarocherfarenheter.[72] Del A+B. [99] -

Teknologiochvárdkonsumtioninom sluten Studiemedelsfmansieradpolisutbildning.[103]

somatiskkorttidsvard1981-2001.[86] Domstolsprövningav förvaltningsârenden.[117]

Enallmänsjukvårdsförsäkringioffentligregi. [95] Finansiellleasingav lösegendom.[120]

Omsorgochkonkurrens.[110] Trygghetmotbrott i lokalsamhâllet.Kartläggning,

Sjukvårdsreformeri andraländer.[115] principiellasynpunkterochförslag.[122]

Husläkarreformensförstahalvår. [126] Varu- ochpersonkontrollvid EU:syttre gräns.[124]

landstingensansvarför kliniskt forsknings-och Skyddetvid deninre gränsen.[131]

utvecklingsarbete.[l32]

Internationellaadoptionsñågor.1993års Utrikesdepartementet

l-laagkonventionm.m. [137] Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes-och

- Ny socialtjänstlag.[139] säkerhetspolitiskthänseendeavattbli, respektiveintebli

medlemi Europeiskaunionen.[8] Kommunikationsdepartementet

Förslagtill övergripande Anslutningtill EU - Påväg.[15]

lagstiftning.[10]

Citytunnelni Malmö. [78] Suveränitetochdemokrati

Trafiken ochkoldioxiden Principerför attminska

[12] - +bilagedelmedexpertuppsatser. koldioxidutsläpp.[91]

trafikens Renarolleri biståndet styrningocharbetsfördelning

- Miljözonerför trafik i tätorter. [92]

effektivbiståndsförvaltning.[19] i en Sjöarbetstid.[106] Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet

Tågetkommer.[109] i Sverige.[37] [125]

Samordnadinsamlingavmiljödata. Kvinnor, barnoch arbetei Sverige1850-1993.[38]

Vägtullari Stockholmsregionen.[142] Analysochutvärderingavbistånd.[102]

Finansdepartementet Försvarsdepartementet

Ändradansvarsfördelning denför statligastatistiken.[1] Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad.[67]

Sverigeoch Europa.Ensamhållsekonomisk

konsekvensanalys.[6] Socialdepartementet

JIK-metoden,m.m. [13] Mänsföreställningaromkvinnor ochchefskap.[3] VissamervardeskattefrågorIll Kultur

- m.m. Reformeratpensionssystem.[20] Uppskattadsysselsättning skatternasbetydelse

- om Reformeratpensionssystem.BilagaA. för denprivatatjanstesektom.[43]

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Folkbokföringsuppgiñemai samhället.[44] Kulturdepartementet

Allemanssparandetenöversyn.[50] - Förnyelseochkontinuitet konstoch kultur Beskattning fastigheter,del Principiella - om av i framtiden.[9] utgångspunkterför beskattning fastigheterav m.m. [57] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsarenden,m.m.[33] Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. [62] Teknisktutrymmeför ytterligareTV-sandningar.[34] Statistikoch integritet, del 2 Vår andes ochandras. Lagompersonregisterför officiell statistik [65] stämma- - m.m. Kulturpolitik ochinternationalisering.[35] Finansiellatjänsteri förändring. [66] Minne ochbildning. Museernasuppdragoch Otillbörlig kurspåverltanoch vissainsiderfrågor.[68] organisation bilagedel.[51]+ lnomkommunalutjämning.[70] Teaternsroller. [52] Punktskattemaoch EG. [74] Måstarbrevför hantverkare.[53] Allmänhetensbankombudsman.[79] Utvärderingavpraxis i asylärenden.[54] Ny lag omskatt energi. Särskildaskål utformningoch tillämpning- av2 kap. En teknisköversynoch EG-anpassning. 5 § och andrabestämmelseriutlånningslagen.[60] Motiv. Del - Dagspresseni 1990-taletsmedielandskap.[94] Författningstextochbilagor. Del II. [85] - Ny lagstiftning radio och TV. [105] om Nya tidpunkterför redovisningochbetalningav TheKey to Europe acomparativeanalysisofentry skatteroch avgifter. [87] andasylumpoliciesin Westerncormtñes.[135] Mervärdesskattenoch EG. [88]

Tullagstiftningenoch EG. [89] Näringsdepartementet

Beskatmingavförmåner. [98] Pantbankernaskreditgivning. [61] Beskattningenvid gränsöverskridande Skyldighetattlagraolja ochkol. [116] omstruktureringarinom EG, m.m. [100]

Bosparande.[121]

Arbetsmarknadsdepartementet

Försäkringunderkrigsförhállanden.[130] Statligamyndighetersavtal.[136] Ledighetslagstiñningenenöversyn[41] - Kunskapför utveckling+ bilagedel.[48] Övergång verksamheteroch kollektiva

Utbildningsdepartementet av upp-

sägningar.EU ochdensvenskaarbetsrätten.[83] Grundenför livslångtlärande.[45] Företagaresarbetslöshetsersättning.[129] Aweckling avdenobligatoriskaanslutningentill Arbetsrättsligautredningar.Bakgrundsmaterial Studentkåreroch nationer. [47] iakttagelserunder reform utarbetat sekretariatetvid 1992årsarbetsrätts-av en Lägesrapportfrån - kommitté.[141] Resursberedningensuppföljning vid sexuniversitet

ochhögskoloravdetnyaresurstilldelningssystemet

Civildepartementet

för grundläggandehögskoleutbildning.[80]

Samvetsklausulinom hogskoleutbildningen.[84] Kommunema,LandstingenochEuropa.

Höj ribban + Bilagedel.[2]

Lärarkompetensför yrkesutbildning.[101] Konsumentpolitiki ennytid. [14] Kronan SpiranÄpplet. En universitetsstmktur Kvalitet i kommunalverksamhet nationell ny i södraStockholmsområdet.[127] uppföljning ochutvärdering.[18]

vid Mycket UnderSammaTak. [32]

Linköpingsuniversitet.[143] Statenochtrossamfunden.[42]

Ungdomarsvälfärd ochvärderingar enunder - Jordbruksdepartementet sökningomlevnadsvillkor, livsstil och attityder. ]73]

Förstarktamiljöinsatseri jordbruket Patientskadelag.[75]

svensktillämpning Tillvarons trösklar. [77] - avEGzsmiljöprogram.[82]

Levandeskärgårdar.[93]

Konsumenternaoch livsmedelskvaliteten.

En studieavkonsumentupplevelser.[112]

Livsmedelspolitikför konsumenterna.

Reformensomkornavsig. [119] -

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljö- och naturresursdepartementet EU,EESochmiljön.[7] Skoterkoming jordbruks-ochskogsmark. Kartläggningochåtgardsñsislag.[16] Miljö ochfysiskplanering.[36] Långsiktigstrålskyddsforskning.[40] Vilka vattendragskallskyddas Principeroch förslag. [59] Vilka vattendragskallskyddas Beskrivningarav vattenområden.[59] Med rapsi tankarna [64] On theGeneralPrinciplesof Environment Protection.[69] TradeandtheEnvironment towardsa

sustainableplayingfield. [76] Kart- ochfastighetsverksamhetfinansiering,

samordningochiörfattningsreglering.[90] Följdlagstiftningtill miljöbalken.[96] RegleringavVattenuttagur enskildabrunnar.[97] PVC enplanför attundvikamiljöpåverkan.[104]

- Säkrarefinansieringavframtidakärnavfallskosmader. [107] Säkrarefinansieringavframtidakâmavfallskosmader

Underlagsrapporter.[108] - BilarsmiljöklassningochEG. [111] Växanderåvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman.[123] Lokal Agenda21 envägledning.[128]

- Miljöpolitikensprinciper. [133] Överprövningavbesluti plan-ochbyggärenden.[134] RapportfrånKlimatdelegationen1994.[138] Gemensamtgenomförande.HurkanSverige samarbetamedandraländerm: attuppfylla åtagandenenligtklimatkonventionen.[140]

o nn N m :s m o z un L

FRITZES

ls1,|k|,x: 1064 SI.KH0I .|

l.: 08-10 ;o u, h-:Lrruw 03-690 90 oo