Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet i Sverige

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

och

Sexualupplysning

hälsa i

reproduktiv

under 1900-talet

Sverige

Marc Bygdeman Katarina Lindahl

för FN:s konferens om

Rapport

Befolkning och utveckling

iKairo 1994

SOU

1994:37

vxv

min

w Statens offentliga utredningar WW 1994:37

W Utrikesdepartementet

och

Sexualupplysning

hälsa under

reproduktiv

1900-talet i

Sverige

Betänkande Svenska Nationalkommittén för FN:s

av

konferens om Befolkning och utveckling

Stockholm 1994

SOU ochDs kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. remissutsändningar

För avSOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor

Beställningsadress:Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Omslagsbilden: Bamba Aripana Detta är ett tycket spritt

flätmänster somsymboliskt framställer kosmos bambu-

som en dunge,enbild av hur fmktsamheten ochfamiljens liv växer upp kring förfäderna bambuklump kringdet första skottet.Ur

somen The art Mithila. Ceremonial paintings from ancient

an kingdom Yves Véquaud. Thames and Hudson 1977.

av

Författare: Marc Bygdeman och Katarina Lindahl Framsida: Anna-Sofia Quensel Original och layout: UD-redaktionen Bildredaktör: Joakim Johansson Tryck: Regeringskansliets offsetcentral Det publicerade materialet får återges med uppgift om källan. Rapporten är tryckt på miljövänligt papper.

ISBN 91-38-13602-3 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Förord

Jorden upplever befolkningsökning snabbare och

en mer omfattande än någon gång tidigare i historien. Detta sker i

tid när också nuvarande produktions- och konen sumtionsmönster tär kraftigt på jordens resurser. Samtidigt ökar klyftorna drastiskt mellan de rikaste och de fattigaste

skikten jordens befolkning.

av

Inför detta perspektiv ordnar FN internationell

en konferens befolkning och utveckling. Den svenska

1994 om regeringen har tillsatt särskild Nationalkornmitté för att

en förbereda det svenska deltagandet i konferensen. Denna skrift är dem kommittén beställde ett led i sitt

en av som som arbete. Syftet med skrifterna är att belysa Sveriges erfarenheter på några områden kanske även kan ha ett visst

som internationellt intresse. Vi är medvetna att varje land har

om sina historiska och kulturella betingelser. Det går

egna som i ett land och vid bestämd tid i dess utveckling är sällan

en något det är möjligt någon annanstans.

som att upprepa Ändå vi det finns ett visst värde i att presentera

tror att studier fall från skilda delar världen. Vi vill dessa

av av se skrifter ett bidrag till sådan internationell debatt

som en om

vad utgör och främjar mänsklig utveckling och livskva-

som litet.

Nationalkommittén ställer sig uppdragsgivare

som bakom författarnas redovisningar i stort, ansvaret för

men

skrifterna sakuppgifter, värderingar, uttryckssätt, disposi-

tion och innehåll ligger helt hos författarna.

-

Jag hoppas att skrifterna ska till nytta och nöje; de

vara är tänkta lättlästa och kännas angelägna. Kommittén

att vara riktar ett varmt tack till författarna för det och

engagemang arbete de har ägnat åt sitt uppdrag.

Alf T Samuelsson Statssekreterare, ordförande i Nationalkommittén

för konferens Befolkning och utveckling

FN :s om

Förord av

författarna

Med den här broschyren vill vi beskriva hur sexualupplysning, rätt till preventivmedel och abort vuxit fram i Sverige. Vi vill berätta de viktiga drev på utveck-

om personer som lingen. Vi beskriver motståndet och hur den 100 år långa kampen påverkar i dagens Sverige. Vi vill skildra utveck-

oss lingen från ett samhälle där sexualitet och reproduktion

var kringgärdade krav, skuld och -rädsla till ett samhälle

av

präglat öppenhet, där människors möjlighet att själva

av styra över sina liv är

normen.

Några de mest slående dragen i den svenska utveck-

av lingen är att kraven på kunskap sexualitet, fertilitet och

om

tillgång till preventivmedel kom från yrkesgrupper i sitt

som dagliga liv såg konsekvenserna och bristerna inom detta område. Det t.ex. lärare i den allmänna skolan. Det

var var

läkare mötte patienter med könssjukdomar STD eller

som i djup förtvivlan över oönskad graviditet. Det enstaka

var kvinnor och män inom arbetar- och kvinnorörelsen. Många

eldsjälar åtnjöt ett stort förtroende både hos de var som människor bäst behövde ökad kunskap och hos besluts-

som fattare.

En viktig ståndpunkti den svenska utvecklingen att

var

tidigt såg sexualupplysning och rätt till reproduktiv

man hälsa del ett socialt och ekonomiskt Det

som en av program. var ett synsätt ledde till ett brett stöd från olika delar

som av samhället.

Väsentligt för den svenska utvecklingen är också att

sexualundervisning infördes i svenska skolor redan för 50 år sedan. Det innebär att dagens mormödrar själva fått sexual-

undervisning i skolan, vilket naturligvis betyder att sexual-

undervisning, sedan lång tid, självklarhet.

ses som en

Sexualundervisningen då den fungerar bra

ger - - unga människor chans att ställa frågor till och att själva en vuxna tala sina erfarenheter. om Den första svenska abortlagen tillkom också för omkring 50 år sedan. Den har sedan utvecklats och då den nu gällande lagen, kvinnan hela rätten att fatta beslut som ger abort, trädde i kraft 1975 det många oroliga om var som var för att antalet aborter skulle öka. Så blev inte fallet. Genomförandet abortlagen kombinerades med intensiv sexualav

upplysning, information preventivmedel och tillgång till

om god service för människor. Kunskap och öppenhet unga visade sig verksamma metoder för att sänka aborttalen. vara

Men god upplysning och tillgång till preventivmedel är

inte I Sverige leder fjärde graviditet till abort. Risken nog. var

att någon gång i livet misslyckas med sin preventivmetod är

ganska stor. Abort har funnits i alla tider, i alla kulturer och kommer alltid att finnas. Det är alltså fråga med vilka en om

sociala, ekonomiska, fysiska och psykiska risker kvinnor ska

göra abort. Idag är dessa risker mycket små i Sverige. Det är också fråga kvinnan själv förväntas kunna fatta en om detta viktiga beslut eller andra läkare eller präster ska om - göra det. . Idag utförs inga illegala aborter i Sverige. Tidigare löste förtvivlade kvinnor sin situation förbjudna och fargenom

liga fosterfördrivningsmetoder, barnamord, eller att

genom lämna barnen till s.k. änglamakerskor fattiga kvinnor - som mot betalning åtog sig att ta hand barnen, misskötte dem om och lät dem dö. Målet i Sverige är i första hand att minska antalet

oönskade graviditeter. Det sker att preventivmedel

genom finns tillgängliga till låg kostnad och att erkänna och genom tillmötesgå människors behov dem. Det är viktigt unga av

ha könsmässigt perspektiv på sexualundervisning och

att ett

preventivmedelsfrågor. Pojkars infallsvinklar och frågor

om skiljer sig från flickors och båda könen måste nås med sex

information. Detta är särskilt viktigt då det gäller att förebygga STD inklusive HIV.

Vår förhoppning är att denna broschyr ska bild

ge en av

utvecklingen sexualupplysning, legal abort och tillgången

av till preventivmedel i Sverige. Vår avsikt har varit

att ge en översikt problem vi mött, felsteg vi gjort och vilka resultat

av vi nått då det gäller den sexuella och reproduktiva hälsan.

Marc Bygdeman

Katarina Lindahl

De första stegen

mot sexualundervisning

och liberala lagar

Sverige har lång tradition. Lagar och

Sexualupplysning i en

berört abort och på sexualipraxis, som prevention, synen har funnits mycket länge. I flera århundraden har tet, man olika sätt försökt bekämpa sexuellt överförbara sjukdo-

på

åmar STD. År 1770 Carl Linné, känd för sitt arbete med tog von

kartlägga blommornas sexualliv, sexualiteten i en

att upp föreläsning med titeln: Om sättet att tillhopa gå. Han

kunde, tack ställning vetenskapsman, diskutera

vare sin som människors sexualliv, drabbas moraliska förutan att av dömanden. Carl Linnés föredrag dock isolerad von var en företeelse före viktorianismen och det

i upplysningstiden,

det korn V dröjde 200 år innan i tryck. En de första Sverige talade vikten av i som om av

upplysning preventivmedel Knut Wicksell, senare

om var känd nationalekonom. Han hävdade, utifrån ekonomisk preventionen skulle förhindra stora bamkullar.

synvinkel, att

Han hade sexualsyn även den helt utgick från en öppen om behov. Han hade åsikten inte fick mannens att om mannen tillfredsställa sin lust regelbundet, fanns det risk för prostioch otrohet. Han menade vidare att äktenskap och tution

kyrkans välsignelse inte nödvändigt för relation,

var en men han trohet viktigt. Han levde älv med ansåg att var samman kvinna han inte gift med. I slutet 1880-talet en som var av

det klart utmanande livsstil för i hans

var en en man samhällsklass, för den kvinna han levde med. men ännu mer Vid den här tiden fanns det också kvinnor talade som

kvinnors rätt till sexuell lust. Frida Steinhoff menade att

om eftersom kvinnor hade huvudansvaret för barnens försörj-

ning, tvingades de ofta köpslå med sin sexualitet

mannen om och därmed förkväva lust.

sin egen

Kring sekelskiftet pågick diskussion behovet

en om av

preventivmedel för kvinnor. Frågan debatterades,

som var

preventivmedel skulle befria kvinnan eller göra det om svårare för henne att säga nej till samlag. Somliga förespråkade attman skulle träna sig i avhållsamhet.

Under 1890-talet tog de allra första kvinnliga

en av läkarna, Karolina Widerström, initiativ till att faktiskt förmedla sexualupplysning till människor. Hon

unga var kvinnoläkare och såg de svåra medicinska och psykiska konsekvenserna den tidens okunskap. Hon höll 1897

av en serie föreläsningar i Stockholm för inbjudna kvinnor. Ett konkret resultat blev att några flickskolor i Stockholm introducerade sexualundervisning redan före första världskrigets utbrott 1914. Det visserligen endast mycket

var en liten och välsituerad flickor fick chansen

grupp av unga som

till sexualundervisning. Men det hade sin betydelse ett

som första steg. Karolina Widerström lyckades att stöd

av folkskolelärarna, dvs dem undervisade barn mellan sju

som och tolv år. De ville arbeta för att införa sexualundervisning i hela skolan. Men tiden inte

var mogen.

Karolina Widerström hävdade att barn har rätt att ärliga på sina frågor hur barn blir till. Hon ansåg att

svar om öppenhet mellan barn och förhindrar älvdestruktiva

vuxna sexuella beteenden. Hennes budskap mottogs väl och hon

uppfattades socialt ansvarsfull

som en person.

Andra också stödde att flickor skulle sexualun-

som dervisning motiverade det med att kvinnor har noblare

en natur och högre sexualmoral. Kvinnor ansågs inte så

vara intresserade sexualiteten för sin del. Men

av egen unga flickor behövde lära sig hur skyddar sig mot oönskat

man

moderskap och mot pojkar. En del förespråkarna för

av

sexualundervisning för flickornmenade borde avstå

att man från att informera pojkar, eftersom det att väcka den

var björn sover. När den svenska pionjären Elise Ottesen

som Jensen anklagades för att väcka den björnen,

senare var

hennes Den björnen är vaken sedan länge. För svar: det faktiskt mycket längre innan de fick

pojkarna dröjde

tillgång till sexualundervisning.

Debatten sexualundervisning i skolan politisk

om gav

Redan 1910 inkom motion till den svenska effekt. en

krävde sexualundervisning skulle införas

riksdagen som att skolan. Motionen avslogs dock, inte enhälligt.

i men

Pionj ärer

sekelskiftet arbetarrörelsen och kvinnorörelsen Kring växte

dessa intresserade sig nämnvärt för i Sverige, men ingen av

och preventivmedelsfrågor. Det fanns

sexualupplysning

heller något stöd från myndigheter, offentliga personer, inte Enskilda människor gjorde de viktiga insat-

politiker etc.

ville slut på och även det skulle

De tystnaden om

serna.

30 år sexualundervisningen officiellt dröja ytterligare innan

infördes så såddes viktiga frön vid denna tid. Det var

1942,

utanför kvinnorörelsen ansåg barn och kvinnor i och som att

skulle sådan undervisning att de längre fram i

ungdomar

livet rädsla kunde knyta och utveckla nära mänskliga utan relationer. Det enskilda läkare såg konsekvenserna var som höga siffror för sexuellt överförbara sjukdo-

okunskapen i

av människor arbetarrörelsen, likt Det i som mar. var arbetarledaren Hinke Bergegren, upprördes hur de fatav

arbetarkvinnorna tyngdes arbete och många, täta tiga av

barnfödslar.

Hinke Bergegren pekade täta barnfödslar en att var

orsak till fattigdom och för tidig död. Hans lösning var

kunskap och tillgång till billiga preventivmedel. Hans

om väckte indignation, främst i den konservativa agitation stor ställdes inför rätta och 1911 infördes lag pressen. Han en

förbjöd offentlig information preventivmedel. La-

som om direkt reaktion på Bergegrens tal och kallades gen var en Hinke. fanns kvar ända till 1938 Den fick också Lex Lagen

kommande årtiondena förödande konsekvenser. under de

De fattiga flickorna drabbades särskilt hårt. Det de var som fick bära skammen och ta hand de oplanerade barnen om eller riskera sina livi osäkra aborter. Den svenska myndighet ansvarig för dessa frågor, ansåg dock att det som var var en bra lag, med motiveringen att användning preventivmeav del kunde leda till att människors sinnen förråades. Många i debatten menade också att samlag utan möjlighet till eller risk för befruktning skulle undergräva människors moral och leda till att promiskuiteten ökade. 1918 tillsattes statlig kommitté skulle lägga en som förslag till åtgärder för att sänka STD-talen. I den kommitläkare skrev hel kursplan för sexualundertén satt en som en visning i skolan. Han ansåg att undervisning det enda var sättet att nå varaktiga resultat. Han ville människor ge unga attityd till sin sexualitet och han hävdade att en mogen sexualundervisningen skulle visa att sexualiteten inte är smutsig. Kursplanen publicerades kommittén och kom av

att bli ett viktigt stöd för sexualundervisning. Stöd kom

också från lärarnas fackliga organisation uttalade sig för som

sexualundervisning i skolan och publicerade kursplanen

med dess motiveringar i sin pedagogiska skriftserie.

Under 1920-talet samhällsförändringarma stora på

var många områden. Det tid också har kallats den är en som första sexuella revolutionen. Synen på sexualiteten blev friare och de sökte samlevnadsformer. Den unga nya öppnare sexualsynen även del oönskade konsekvengav en De oplanerade och oönskade graviditeterna blev fler och ser.

STD ökade bl eftersom okunnigheten preventivmedel

a om stor. Vid denna tid engagerade sig flera läkare i arbetet var för sexualupplysning. Deras huvudsakliga motiv behovar vet av att bekämpa STD.

Elise Ottesen Jensen och RFSU

En de verkliga eldsj ålarna för att införa sexualundervisav ning i Sverige Elise Ottesen Jensen, kallad Ottar. Hon var

Arbetarröre sensarkiv och bibliotek Elise Ottesen Jensen reste landet runt och talade med människor vardagens mödor, rädsla och förhoppningar.

om Sexualundervisning och preventivmedel kärnan i hennes

var budskap och alla lyssnade.

hade erfarenheter från sitt föräldrahem vad många

egna av barn och oönskad graviditet kan betyda. Hon var nummer sjutton i barnaskara på arton och hennes yngsta syster

en blev mycket Hon tvingades sin far att

gravid som ung. av

bort barn. System kom aldrig över detta. Hon

adoptera sitt blev psykiskt sjuk och begick självmord.

Elise Ottesen Jensen fick många vittnesbörd

om sexuell nöd och rädsla för graviditet, då hon journalist

som

redigerade kvinnosidan i tidningen Arbetaren. Breven strömmade in med beskrivningar kvinnors liv. Ottar

av började

runt i hela Sverige och informera preventivmedel,

resa om sexualundervisning och för rätt till abort. Hon ge propagera hjälpte kvinnor att ut och svarade enskilda prova pessar kvinnor och män på deras frågor. Hon i var en person

utbildare, opinionsbildare och preventivmedelsrådgivare.

Elise Ottesen Jensen insåg det behövdes snart att en folkrörelse för att nå resultat. Hon startade 1933, tillsam-

med några läkare och några enskilda fackklubbar i

mans Stockholm RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning.

Den folkrörelsen hade ett brett perspektiv, vilket nya avspeglas redan i namnet. Det inte bara fråga var om att begränsa antalet barn. Det gällde hela sexualiteten och att se

sexualupplysningen deli ett omfattande

som en program, en

social politik för utbildning och jämlikhet. Bredden gjorde

det lättare att stöd från kvinnor kände som att programmet tog hänsyn till hela deras livssituation. Kunskap om

preventivmedel del arbete, lön och utbildning andra

var en -

delar påverkade kvinnors möjlighet att kontrollera sin

- som sexualitet och reproduktion. Det faktum att Elise Ottesen

Jensen kvinna gjorde henne trovärdig i kvinnors ögon. var Elise Ottesen Jensen fick sin helhetssyn också stöd genom från fackligt aktiva människor. Den breda och humanitära

har haft positiva effekter även för tiders synen senare

sexualupplysning. Sexualupplysningen del hel-

är en av en

het, där sexualupplysarens uppgift är att verka för positiv

en samlevnads- och sexualsyn och att förebygga oönskade

graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Det ena

går inte att isolera från det andra ska ha framgång.

- om man

RFSU:s första innehöll punkter program som:

CI Rätt till information och tillgång till billiga preventivom medel

Sexualundervisning i skolan från 7 års ålder

D Rätt till abort på vissa indikationer

E] Avkriminalisering homosexualitet

av RFSU byggdes efter den modell Ottar redan upp som

hade tillämpat i tio år: Information, upplysning och opini-

onsbildning. Arbetet organiserades centralt och i

lokalavdelningar. En klinik för rådgivning i preventivmedels-

och sexualfrågor tog sig an uppgifter som ingen annan sig på abortrådgivning, efter det att abort 1938

vågade t.ex.

hade blivit möjlig på vissa villkor. RFSU startade alltså den

första abortrådgivningskliniken. När samhället såsmåningom

behovet sådana, lades verksamheten ned.

uppfyllde av Kliniken gjorde och gör ett pionjärarbete för att sprida

kunskap det vi talar Då ett aktuellt ämne om annars tyst om. i samhället går vidare till nästa. För att är accepterat man finansiera den opinionsbildande verksamheten och kliniken, startade RFSU redan 1933 försäljningsbolag för ett

preventivmedel. Ett tidigt exempel på social marketing. Organisationen är alltjämt uppbyggd efter princi-

samma

per. Elise Ottesen Jensen blev känd i hela Sverige, hon men

starkt internationellt och

hade också ett engagemang var en initiativtagarna till IPPF, International Planned Parenthood av Federation. Hon formulerade mottot för sitt arbete så här: Jag drömmer den dag då alla barn föds välkomna, män om och kvinnor är jämlika och sexualiteten ett uttryck för

innerlighet, ömhet och njutning.

Motstånd från olika håll

Självklart fanns det motstånd mot att införa sexualundervisning i skolan. Motståndet kom från föräldrar och människor,

huvudsakligen i mellanskikten, oroade sig för att bar-

som oskyldiga sinnen skulle förstöras. Det fanns också nens känsloargument handlade rädsla för att barn skulle som om informeras sina föräldrars sexualliv. om Kyrkan, dvs den lutherska statskyrkan, formellt som

omfattade 98 befolkningen, kunde från början inte

av

acceptera tanken på sexualundervisning. Det kunde inte heller de frikyrkor fanns, baptister, missionsför-

som ex. bundare och pingstvänner. Inom kristenheten fanns lång

en tradition tystnad och tabu grund för sexualmoralen.

av som De konservativa krafterna inom kyrkan har dock inte kunnat hävda sig inom detta område på många årtionden. Sverige är

ett sekulariserat land och kyrkans inflytande har stadigt

minskat från sekelskiftet fram till idag.

Faktum också att det fanns skillnad

var en enorm mellan kyrkans fördömande före äktenskapet och hur

av sex människor faktiskt levde. 1967 gjordes stor undersökning

en

svenska folkets sexualvanor. Den visade att 98 % alla av av gifta hade haft sitt första samlag innan de gifte sig. Det

par

naturligtvis inte något plötsligt inträffade först på

var som sextiotalet, utan sedvana hade vuxit fram under

en som århundraden. Det framgår i svenska kyrkoböcker

som registrerat både bröllop och första barnen. Under ett halvt sekel hade det redan funnits ett begrepp för och

en man en kvinna levade utan att gifta. Det kallades

som samman vara

Stockholmsäktenskap. Kyrkan kunde följaktligen inte mo-

bilisera bred opinion mot sexualundervisning. I stället har

en

gradvis accepterat och idag finns det många präster man som

älva talar och samlevnad med sina konfirmander.

om sex

I början 30-talet fördes viss debatt sexualun-

av en om

dervisning och preventivmedel. Motargumenten handlade

för att arbetarklassen skulle njuta för mycket sin om oron av

sexualitet, preventivmedel blev tillgängliga, och att det

om skulle störa deras koncentration på arbetet, dvs. att industrin skulle kunna påverkas. Bland politiker fanns både motstånd och stöd. Under 30-talets andra hälft behandlade riksdagen

många motioner sexualundervisning och abortlagstift-

om ning. Debatterna hårda och motståndet segt. I

var en av debatterna kvinnlig ledamot: Jag förstår mina

sa en att herrar meddebattörer har för avsikt att låta sina bam kunskap om livet genom att gräva i grumliga källor

samma som

de ärade riksdagsledamöterna själva har gjort för att sin kunskap.

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte statlig en 1937 lade fram rapport i den sk

utredning som en sexualfrågan. Rapporten fick betydelse för de lagarna.

nya Under de följande årtiondena det långvariga arbetet för gav friare sexualsyn resultat: en

D 1938 kom den första, mycket restriktiva lagen som

accepterade abort.

D 1938 avskaffades lagen förbjöd information som om

preventivmedel.

D 1942 rekommenderade regeringen, var en samlingssom

sexualundervisning skulle införas i hela

regering, att skolan. Många skolor tog den möjligheten. 1944 avkriminaliserades homosexualitet.

1946 utvidgades abortlagen med socialmedicinsk

en indikation. D 1955 blev svenska skolbarn de första i världen att

obligatorisk sexualundervisning i skolan.

Sexualundervisningen i skolan

motarbetas och utvecklas

Sedan beslut fattats att införa sexualundervisning i

om skolan vidtog omedelbart försök att hindra radikal underen visning. Skolöverstyrelsen skrev brev till landets skolor med uppmaningen att skolan skulle hållas fri från Elise Ottesen

dåliga inflytande. Uppmaningen hörsammades inte

J ensens och Ottar talade under de kommande trettio åren för omkring trettiotusen lärare och besökte ett oändligt antal

skolor hela Sverige. Utbildningen lärare viktig.

runt av var

är fortfarande mycket väsentlig eftersom Sverige ännu

Den

inte har sexologi ett särskilt ämne på universiteten. som Sexualundervisning är ännu år 1993 inte ett obligatoriskt

ämne inom lärarutbildningen. I skolöverstyrelsens första förslag till lärarhandledning

i sexualundervisning fanns rad fördömanden sexuellt en av

samliv före äktenskapet. Mot den skrivningen protesterade

de kvinnliga folkskollärarna. De framhöll de praktiskt att taget alla i sina klasser hade barn tillkomna före som var äktenskapet eller barn till mödrar. De kände var ensamma barnens föräldrar goda människor och de vägrade som att fördöma dem inför deras barn och hela klassen. Så blev det.

Skolöverstyrelsen fick nöja sig med att rekommendera

avhållsamhet för tonåringar. 1945 kom omarbetad en men omstridd handledning för lärare, ändå blev till god hjälp som för många lärare i sexualundervisning. Det världens var

första lärarhandledning i sexualkunskap. Mot bakgrund de förändringar i på sexualitet

av synen kom på 60-talet behövdes lärarhandledning för som en ny

sexualundervisningen i skolan. I samband med det gjordes

1967 en stor undersökning svenska folkets och av normer sexualvanor. Den bidrog till att forma den undervisnya ningen och till att öka kunskapen inom området. Under 70- och 80-talen har innehållet i sexualundervisningen åter förnyats och förfinats. På 70-talet började lärarna i allt större utsträckning samlevnad, relationer ta upp

och etiska frågor. Lärarhandledningen från den här tiden

talade sexuallivet, källa till glädje och om som en gemenskap. Det tid utan allvarliga risker i människors var en unga sexualliv. P-piller fanns och lätta att abort laglig var var och säker och de sexuellt överförbara sjukdomarna var

naturligtvis inte trevliga, de förhållandevis ofarliga.

men var Under 80-talet förändrades situationen då vi åter tvingades poängtera vikten skydd mot STD, främst HIVAIDS. av pga Det finns sammanfattningsvis flera orsaker till att

Sverige så tidigt fick sexualundervisning i skolorna och

en relativt liberal lagstiftning reproduktion och sexualitet. om

D Sverige hade inte haft krig sedan 1814 och det fanns för sociala reformer. resurser D Det fanns eldsjälar verkade i rätt historiskt ögonsom blick. D Elise Ottesen Jensen tryckte på vikten sexualunav att

dervisning ska del ett bredare socialt

ses som en av

för jämlikhet och utbildning.

program E] De konservativa inom kyrkan var tämligen

grupperna maktlösa jämfört med de sekulariserade grupper som

kallade sig progressiva. EI Viktiga yrkesgrupper i sitt arbete träffade

som unga människor stödde, från olika utgångspunkter, idéerna

om sexualundervisning. Ganska stora delar folkskolel-

av ärarkåren inklusive rektorer positiva. Biologilärarna

var accepterade idéerna. Många läkare positiva.

var

Abortlagstiftningen

växer

fram

Frågan abort har varit aktuell i alla tider. I Sverige fanns

om det sedan århundranden lagstiftning bestraffade

en som kvinnor gjorde abort.

som

Fram till 1800-talet utdömdes vanligen dödsstraff för barnamord eller fosterfördriving. Detta hindrade inte kvin-

från att göra abort då de bedömde det nödvändigt. nor som Under slutet förra seklet minskade barnafödandet tydligt.

av En orsak att allt fler kvinnor genomgick illegal abort.

var Kvinnors situation ändrades, allt fler började arbeta i industrin och hade försörjningsansvar. Under de kommande årtiondena växte kampen för kvinnors rättigheter och

samma år kvinnan fick rösträtt, 1921, mildrades straffet för

som fosterfördrivning till mellan 6 månaders och 2 års fängelse.

1938 års abortlag

Den första svenska abortlagen tillkom 1938. Huvudprinci-

i den lagen att fostret tillerkändes ett rättsskydd pen var av hänsyn till livets okränkbarhet. Fosterfördrivnin eller abort

g

kriminaliserat i lagen, från denna huvudprincip var men gjordes vissa undantag innebar att abort kunde

som utföras och fostrets rättsskydd därmed vika för andra intressen. Det fanns tre undantag d.v.s. indikationer för att

legal abort, nämligen: medicinsk, humanitär och

en eugenisk indikation. För den medicinska indikationen fanns ingen övre tidsgräns, för de båda andra tidsgränsen

men var

den 20:e graviditesveckan.

CI Medicinsk indikation innebar att graviditeten utgjorde

allvarlig fara för kvinnans liv sjukdom eller en p.g.a.

svaghet.

D Humanitära skäl till abort graviditet efter våldtäkt

var

eller samlag med i rätt och nedstigande personer uppsläktled, syskon eller andra närstående. Om den gravida kvinnan sinnessjuk eller sinnesslö räknades det var som humanitärt skäl liksom hon under 15 år. om var CI Den indikationen förelåg när det fanns skäl att

eugeniska

barnet skulle komma att födas med arvsanlag som anta skulle kunna leda till sinnessjukdom, sinnesslöhet eller

kroppslig sjukdom. Den kvinna beviljades abort

som av eugeniska skäl skulle i princip också acceptera att steriliseras. 1946 ändrades lagen och den s.k. socialmedicinska indikationen, infördes. Det innebar att abort fick utföras det gick kvinnans krafter allvarligt skulle om att visa att

nedsättas graviditeten, förlossningen och den

genom av framtida vården barnet. av 1963 tillkom ytterligare femte indikation i abortlagen, en den s.k. fosterskadeindikationen. Den innebar att graviditeten fick avbrytas det fanns skäl att anta att om det väntade barnet under graviditeten ådragit sig svårartad sjukdom eller skada.

Enligt lagen det socialstyrelsen skulle bevilja

var som tillstånd genomföra abort. Men det kunde också ske att en med s.k. tvåläkarintyg, där två läkare intygade att kvinett

uppfyllde någon de gällande indikationerna.

nan av

Den gamla lagens tillämpning

Genom legalisera abort 1938 ville undvika illegala att man aborter med risker för kvinnors liv och kommande fertilitet,

antalet illegala aborter påverkades knappast under de

men första årtiondena. Under 1950- och början 1960-talet av var antalet legala aborter 4 OOO-S OOO år. Samtidigt utfördes per cirka 15 OOO illegala aborter årligen. Lagen tillämpades under denna tid restriktivt. Främst aborten till för den hade någon fysisk sjukdom eller var som fött många barn, den utsläpade modern. Att tillstånd till

abort sociala eller ekonomiska skäl däremot svårt och

av var den kvinna sökte abort fick bereda sig på långa, ofta

som förödmjukande förhör. ensamstående kvinna

För en ung,

inte kunde tänka sig att fullfölja graviditeten ofta som var en illegal abort den enda utvägen. Långt in på 1960-talet det

var svårt att legal abort och många kvinnor reste till Polen eller betalade privat sjukvård för att abort utan lång väntan eller kränkande behandling. Ända fram till slutet 60-talet

av

var illegala aborter vanliga.

På 60-talet nåddes Sverige andra sexuell revolu-

av en tion. Jämlikhet och könsroller diskuterades och l 964 blev

ppiller tillgängliga. Man kunde leva ihop utan att bli med barn

och många ungdomar flyttade ihop utan att gifta sig. Den

sexuella friheten ökade och allt fler ville planera sitt barna-

födande. Kvinnor efterfrågade de nya medlen, p-piller och spiral, rådgivningen i den allmänna sjukvården

men var

otillräcklig och bra p-medel dyra och svåra att tag

var

Många i samhället reagerade under denna tid mot den

stränga tillämpningen abortlagen och att kvinnor skulle

av behöva riskera sin hälsa illegala ingrepp. Från

genom kvinnoorganisationer och folkrörelser RFSU, från

som enskilda läkare och aktivister kom kravet på att kvinnor själva skulle besluta abort. År 1965 tillsattes statlig

om en

utredning för att mildra abortlagen och föreslå åtgärder för att förebygga abort.

Under denna tid ändrades så småningom inställningen

till abort också inom sjukvården och lagen började tillämpas

liberalt. En kvinna kunde abort enbart därför att mer nu hon och inte kände sig att ta hand ett

var ung mogen om barn. Tonårsaborterna steg kraftigt under början 70-

som av talet företeelse avspeglade att kvinnor

var en ny som unga varken behövde föda barn mot sin vilja eller tillgripa illegal abort.

Abortutredningen lämnade sitt betänkande 1 971 Rätt

till abort lagändringen dröjde. Många fruktade att

men aborttalen skulle stiga ytterligare aborten blev fri, medan

om

andra efterfrågade förebyggande åtgärder och bättre

pre-

ventivmedelsrådgivning. Efter flera års remissarbete och en

livlig offentlig debatt, antog riksdagen 1974, med relativt

stor majoritet, lagen fri abort. om

Lagstiftning abort och födelsekontroll om

Enligt abortlagen från 1974 har kvinna begär abort en som få den utförd i den allmänna sjukvården fram till rätt att utgången 18:e graviditetsveckan. Lagen föreskriver också av kuratorskontakt från 12:e till 18:e veckan kvinnan och om läkaren finner det lämpligt. Efter 18:e veckan fordras till-

stånd socialstyrelsen och att synnerliga skäl föreligger.

av Den övre gränsen för abort är fostrets möjlighet att överleva utanför livmodern, i princip innebär detta för närvarande

utgången av tjugoandra graviditetsveckan.

I förarbetena till den abortlagen betonades att nya abort endast är del den större frågan födelsekonen av om

troll och i anslutning till lagändringen anvisade riksdagen 1

miljon kronor årligen i fem år till Socialstyrelsen för ett

långsiktigt upplysningsprogram för att förebygga oönskade graviditeter. Speciella medel för upplysning födelsekon-

om troll anslogs också till kvinno-, ungdoms- och invandrarorganisationer. Genom statsbidrag stimulerades utbygg-

naden preventivmedelsrådgivningen och samtidigt med

av

abortlagen antogs lag kostnadsfri preventivmedels-

en om

rådgivning och nedsatt pris preventivmedel. Satsningen på förebyggande åtgärder markerade att

samhället i samband med legaliseringen abort också ville av

tillgodose behovet antikonception. Därmed följ de Sverige

av Förenta Nationernas deklaration mänskliga rättigheter i om Teheran 1968, fastslog rätten för män och kvinnor att som decide freely the number and spacing of their children, on samt FN- deklarationen 1969 regeringars skyldighet to om provide families with the knowledge and to means necessary enable them to exercise this right.

Abortförebyggande program

De samhällsinsatser för att främja kvinnors hälsa och

reproduktiva rättigheter, under denna period initiera-

som

des och genomfördes, hade tre komponenter: Upplysning och samlevnad, utbyggd preventivmedelsrådgivning

om sex

i den allmänna sjukvården och tillgång till lagliga och

medicinskt säkra aborter.

Socialstyrelsen genomförde under 1970-talet rad

en

åtgärder för att förebygga oönskade graviditeter

genom

upplysning och samlevnad. I ett försöksprojekt på

om sex Gotland utvecklades och utvärderades metoder för information, utbildning och kommunikation. Liknande projekt genomfördes sedan i ett flertal landsting och kommuner över hela landet. Principen att upplysningen till allmän-

var

De unga

informatörerna

i de utåtriktade

sommarkampan-

jerna kan

svara

på det mesta

som rör

kondomer.

Svenska ungdo-

har slutat

mar

att tala kon-

om

i dom som att

duscha med

regnrock. De

att kon-

anser

dom är ett bra

preventivmedel

mot både gravi-

ditet och STD.

Fotozloakim

Johansson,RFSU

-

Tonårsgraviditeter i Sverige 1969-1992

Graviditeter, födslar och aborter 1000 kvinnor 15-19 år. per

per1000kvinna Gotland

700 projektet

50 . unu . . 50 graviditeter s

30--

10a

0 1 -69 -72-73-74-75-76-77-7879-80-81-8283-84-85-86-87-88-89-90-91-92 -70-7l

Källa: Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum 1992. Sundström-Feigenberg 1 988.

heten spreds ringar på vattnet genom utbildning-av som informatörer inom skola, sjukvård och socialvård, och

fritidssektorn, kyrkan och ideella föreningar. Abortfrågan in i vidare sammanhang och upplysningen förmed-

sattes ett lade positiv och ansvarsfull attityd till sexualitet och en födelsekontroll. Budskapet barns rätt önskade. var att vara

Parallellt med upplysningsarbetet byggdes preventivmedelsrådgivningen uti hela landet. Barnmorskor

arbetade i mödrahälsovården utbildades för att som ge rådgivning födelsekontroll och bidrog till att denna om service blev tillgänglig på vårdcentraler runt i landet. om

Samtal och rådgivning preventivmedel erbjöds också i

om skolhälsovården och på ungdomsmottagningar öppnats som på flera håll i landet. Barnmorskorna deltog också i utåtriktad upplysning och samlevnad på skolor och om sex

ungdomsgårdar.

Tonåringar och deras föräldrar viktig målgrupp var en

för det abortförebyggande arbetet, och ett påtagligt resultat att från 1975 sjönk antalet tonårsgraviditeter både

var

födslar och aborter i hela landet. Det kanske viktigaste

resultatet upplysningsarbetet under 1970-talet emel-

av var lertid öppnare på sexualitet i samhället och bättre

en syn relationer mellan ungdomar och Dessa erfarenheter

vuxna. har fått betydelse i det fortsatta arbetet för att främja sexuell

och reproduktiv hälsa och att förebygga såväl oönskade

graviditeter sexuellt överförbara sjukdomar STD.

som

Abortlagen och det förebyggande

arbetet utvärderas

Efter fem år med säker och legal abort tillsattes statlig

en utredning för att utvärdera abortlagen och det abortföre-

byggande program som kopplat till den. Kommitténs

var

betänkande redovisar utförligt abortutvecklingen efter lag-

ändringen och konstaterar att aborttalen tvärt emot vad

många fruktat inte stigit och att de illegala aborterna helt

upphört. När abort avkriminaliserades försvann vänteti-

derna och de långa utredningarna. Abortingreppen

görs nu tidigare och med mindre risker och påfrestningar för kvin-

och mindre belastning för sjukvården. Utredningen

nan,

konstaterar vidare att abort inte medvetet används

som

preventivmetod samt att ett resultat det abortförebyggande

av arbetet är en kraftig minskning tonårsaborterna. Kom-

av mittén rekommenderar att det förebyggande arbetet fortsät-

ter och att landstingen får ansvaret för att utarbeta och

genomföra abortförebyggande samt att erbjuda

program

ökat psykologiskt stöd till både kvinnan och hennes

partner inte bara före utan kanske ännu under och efter

mer

abortingreppet.

Befolkningskonferensen i Mexico City

Vid i Mexico City 1984 den

befolkningskonferensen var

svenska socialministern de abortfrågan.

en av som tog upp

Med hänvisning till utvärderingen abortlagen och erfa-

av

renheterna det svenska familjeplaneringsprogrammet

av

rekommenderade hon bra familj eplaneringsprogram inklu-

medicinskt säkra aborter i u-land för att reducera antalet sive

illegala aborter och den höga mödradödligheten i anslutning

till abortingrepp. Detta förslag, väckte föga

farliga som

gehör vid konferensen 1984, är lika aktuellt i dag.

Tabell över aborter och mödradödlighet,

utvalda länder

land Antal Födslar Aborter Aborternas Mödra- Abortaborterår kvinna kvinna rättsliga dödlighet relaterad status dödlighet

Sverige 35.800 2.1 0.6 L 5 0

USSR 11.000.000 2.4 5.4 L 50 29 %

Kina 10.394.500 2.4 1.2 L 60 5 %

Brasilien 2.355.000 3.0 2.3 l 200 25 %

Bangladesh 800.000 4.3 1.2 I 570 20 %

Kenya 75.000 6.4 0.6 l 630 40 %

Mödradödlighet Antal dödsfall relaterade tilll graviditet och födslar 1OO000 födslar Abortrelaterad dödlighet: Procent mödradödlighet p g a abort av L: laglig I: illegal

Källa: Abortion Reproductive Health. K. Sundström, juli - 1 993.

Den nuvarande

abørtsituationen

Tidsgränserna diskuteras

En utredning behandlade frågan det ofödda bar-

som om

net gör värdering den nuvarande lagen. Där diskuteras

en av framförallt det finns behov sänka den gräns om av att som i dag säger att efter vecka 18 måste kvinnan ansökan göra en till socialstyrelsen för att göra abort. Bakgrunden till den

diskussionen är ett ökat hänsynstagande till barnets rätt i

relation till kvinnans. I Sverige utförs aldrig abort när en

fostret är livsdugligt. Gränsen för livsduglighet är beroende

de medicinska möjligheter finns för rädda för

av som att tidigt födda barn till livet och på de tekniska möjligheterna

att bestämma graviditetstidens längd. Utredningen det

om ofödda barnet, föreslog i sitt betänkande 1989

trots skeptiska riksdagspolitiker, att socialstyrelsens rättsliga råd ska

följa den medicinska utvecklingen på området. Rådet ska det behövs för att förhindra att abort görs på livsdugliga om foster, sänka den gräns för närvarande gäller för när som abort skall tillåten, d.v.s. 22 veckor. Gränsen har sänkts vara

tidigare. När abortlagen trädde i kraft utgången 24:e

var av veckan den övre gränsen. Eftersom möjligheterna rädda att för tidigt födda barn ännu tidigare kan finnas så har det rättsliga rådet efter att ha hört medicinsk expertis sänkt gränsen till 22:a veckan. Utredningen det ofödda barnet fann efter om en noggrann genomgång, inte några skäl att ändra kvinnors rätt att fatta beslut abort till den 18:e graviditetsveckan. om upp

I stället föreslog på alla kvinnor skall ha

man nytt att laglig

rätt skyldighet till kuratorskontakt oberoende

men av

graviditetstidens längd vid ansökan abort.

om

Abortmetoder

Utvecklingen säkra abortmetoder är ett resultat att

av av

abort har accepterats del den vanliga sjukvården.

som en av Kvinnohälsovården har fått och kompetent perso-

resurser nal har sökt sig dit.

Enligt abortlagen skall aborter utföras på sjukhus eller

på enheter, har tillstånd socialstyrelsen att utföra

som av aborter. Det förutsätts att det inte skall ta än två veckor,

mer från det kvinnan söker abort till att hon får aborten

att utförd. Abortrådgivningen är kostnadsfri för kvinnan. Kostnaderna i samband med sjukhusvården är densamma

som vid vård sjukdom. Den abortsökande kvinnan har också

av rätt att förvänta sig vänlig och förstående attityd från all

en den personal hon möter i anslutning till aborten.

Den nuvarande abortlagstiftningen tillåter abort

upp

till den tidpunkt då fostret är livsdugligt. Som tidigare

nämnts innebär detta för närvarande till och med den

upp

22:a graviditetsveckan. Det finns inte någon abortmetod är lämplig för hela denna period graviditeten.

som av

För kvinnan är beslutet att genomgå abort alltid svårt och kommer alltid att följa henne, även svåra skuldkäns-

om lor efteråt är ovanligt. Det är därför viktigt att aborten kan utföras på ett för kvinnan så skonsamt sätt möjligt. Det

som viktigaste här är att aborten utförs tidigt, före 12:e

graviditetsveckan, när vakuumaspiration kan användas. I

Sverige sker cirka 91 alla aborter under denna tidsrymd

av

av graviditeten.

Sedan hösten l 992 finns också medicinsk abortmetod

en

för att avbryta tidig graviditet tillgänglig i Sverige. Meto-

en den används också i Frankrike och Storbritannien. Det kliniska förloppet motsvarar ett spontant missfall. Behand-

lingen innebär avsevärd förenkling, eftersom ett kirurgiskt

en ingrepp regel inte blir nödvändigt. Risken för kompli-

som kationer minskanFrån flera håll har framförts för att

oro medicinsk abort skulle innebära ett ökat antal aborter efter-

metoden är enkel och behandlingen tidigt under

som ges

graviditeten. Med all sannolikhet är det inte på det sättet.

Tidig behandling leder inte till fler aborter, eftersom kvinnor vanligtvis bestämmer sig för abort redan före eller när menstruationen uteblir. Medicinsk abort innebär visser-

ligen förenkling medicinsk synpunkt, betyder inte

en ur men

förenkling för kvinnan i alla avseenden. I själva verket en

innebär behandlingen, att hon älv blir engagerad på

ett mer aktivt sätt. Vid vakuumaspiration överlämnar kvinnan

ansvaret för abortingreppet till den läkare gör ingreppet.

som

Vid medicinsk abort måste hon själv svälja abortpillret,

vilket innebär att hon på ett mycket konkret sätt måste ta ställning till att hon är säker på att hon vill göra abort. Om abortmetoden har någon effekt på abortbeslutet, så borde resultatet snarast bli färre och överlagda aborter,

mer samtidigt kvinnan erbjuds ett alternativ för många kan

som som kännas positivt.

Den vanligaste abortmetoden efter vecka 12-14 är att stimulera livmodern till sammandragningar, i sin tur

som leder till att foster och moderkaka stöts ut. Om det därefter finns rester kvar moderkakan, gör skrapning.

av man en

Idag används i huvudsak prostaglandinanaloger för detta ändamål. Behandlingen alltid på sjukhus.

ges För att en

abort, vid denna tidpunkt graviditeten, ska bli acceptabel

av för kvinnan, fordras dels omtänksam och förstående

en

personal, dels för adekvat smärtlindring ñnns.

att resurser

Abortlagens betydelse för kvinnors hälsa

Den liberala svenska abortlagen har haft stor betydelse för kvinnors hälsa. Den har lett till förbättrad hälsa och färre oönskade graviditeter. Under 1950- och början 1960-

av

talet var antalet legala aborter 4 000-5 000 år. Tillämp-

per ningen abortlagen förändrades i slutet 1960-talet. I

av av

början 1970-talet började tillämpa abortlagen allt-

av man

liberalt, så att det i realiteten blev kvinnan fattade mer som beslutet. Då ökade antalet legala aborter snabbt och vid den

gällande abortlagens tillkomst 1975 gjordes omkring 30

nu

000 legala aborter år. Under denna period upphörde i

per princip alla illegala aborter. Sedan 1975 har aborttalet

pendlat mellan drygt 30 000 och 38 000 aborter år. Det per innebär det görs mellan 17-21 aborter år räknat att per per 1 000 kvinnor i fertil ålder. År 1991 gjordes sammanlagt 35

753 aborter i Sverige. Idag är alla aborter utförs i Sverige som legala och säkra. Det är följd att abortlagen behandlar en av abort rättighet för kvinnor. som en Samma abortfrekvens i Sverige, 17-21 aborter som per år räknat 1000 fertila kvinnor, finner till exempel per man i Norge och Danmark. Holland har betydligt lägre en frekvens aborter, orsaken härtill är inte klarlagd. I men

Brasilien, där abort är illegalt, finns beräkningar på 99

aborter 1000 kvinnor. I Sovjetunionen gjordes 1988 l 12 per aborter 1000 kvinnor. I det gamla Sovjet användes abort per

preventivmetod och tillgången på preventivmedel och

som

sexualupplysning mycket bristfällig. I Afrika söder

var om Sahara är sifforna osäkra beräkningar visar att men

abortfrekvensen är hög liksom dödlighet och sjuklighet efter

osäkra aborter. De kvinnor gör abort är tvärsnitt svenska som ett av kvinnor, kvinnor med sociala problem eller särskilda inte livsvillkor. Statistiskt kommer drygt kvinnan sett varannan i Sverige genomgå legal abort under sin fertila period. att en Den sexuella debuten sker regel i 16-17-årsåldern. som Många kvinnor väntar dock med att barn tills de genomgått önskad utbildning och etablerat sig yrkesmässigt. Första barnet föds regel när kvinnan är mellan 25 och 30 år. som Det är under denna tidperiod, mellan sexualdebut och

första barnet, de flesta aborter görs. Effektiva som preven-

tivmedel är lätt tillgängliga och har utbredd användning

en

i Sverige. Det är dock både mänskligt och ofrånkomligt att

prevention misslyckas någon eller några gånger under de

totalt 30 år kvinnan är fertil, vilket är tillräckligt för att ge dagens aborttal. Vill kvinnan rätt att bestämma när man ge hon vill föda barn kommer alltid tillgången till legal abort att

vara en förutsättning. En restriktiv lagstiftning återspeglar inte hur många

mer aborter faktiskt utförs, eftersom kvinnor gör illegal som som abort inte finns med i statistiken. Så också förhållandet var i Sverige innan den nuvarande abortlagen tillkom. Beräkningar visar att antalet illegala aborter under 1940- och 1950-talen cirka 15 000 år. Under 1940-talet var per användes cirka 25 % på landets gynekologiska av resurserna

avdelningar till vård kvinnor genomgått illegal abort.

av som Sedan den abortlagen infördes vi inte längre några nya ser patienter med komplikationer efter illegala aborter. Det är internationellt allmänt känt att länder har som

restriktiv abortlagstiftning också har hög dödlighet i

en samband med illegala abortingrepp. I hela världen utförs 30- 50 miljoner aborter varje år och cirka 125 000-200 000 kvinnor dör varje år i komplikationer efter abort. Utöver en detta drabbas mellan 5 och 10 miljoner kvinnor år per av

allvarliga abortrelaterade komplikationer.

Erfarenheter från Sverige och andra länder visar,

att

abortlagstiftningen endast har ett begränsat inflytande på

antalet aborter. Har kvinnan bestämt sig för att hon inte vill

föda, genomför hon aborten oberoende abort är

av om tillåten eller ej. Däremot har abortlagens utformning stor betydelse för under vilka förhållanden aborten utförs. Få åtgärder i Sverige har haft så stor betydelse för kvinnors hälsa införandet liberal abortlag. som av en Riskerna i samband med ett abortingrepp är relaterade till hur långt graviditen är kommen när aborten utförs. Ju tidigare aborten utförs, desto mindre är risken. Den liberala svenska abortlagen innebär att kvinnor fattar beslutet själva utan att behöva vänta på läkare eller kuratorsutredningar. Ett snabbt omhändertagande patienterna har medfört av att allt större del aborterna utförs före vecka 12 i en av graviditeten. För närvarande utförs än 90 % abortinmer av före denna tidsgräns. Ett omfattande och greppen mer

komplicerat utredningsförfarande skulle fördröja abortin-

greppet, med Ökad risk för komplikationer följd. en som

Sammantaget har frånvaron illegala aborter, det faktum

av

aborterna görs tidigt och utvecklingen säkrare att av

abortmetoder, inneburit att dödligheten i abortingrepp

praktiskt taget har eliminerats i Sverige.

Prevention av oönskad

STD

graviditet och

I samband med abortlagens tillkomst 1975 skedde

en stor

satsning på abortförebyggande åtgärder, bl.a. innebär

som

att preventivmedelsrådgivningen är kostnadsfri. I samband

med preventivrådgivning är vissa preventivmedel kostnadsfria. Det gäller kondom och spiral och i vissa fall

pessar,

också p-piller för ungdomar. P-piller liksom andra former

av hormonella antikonceptionsmedel kan för övrigt erhållas på recept till reducerad kostnad.

a

Jag

har

ocksa

Gått over

enskar

preventivmedelsom skyddar

:Wu

På sjuttiotalet gonorré vanligt och det gjordes

var stora kondomkampanjer på gator och torg. De gav goda resultat och användningen kondom ökade.

av

Barnmorskans viktiga roll

har barnmorskorna alltid haft viktig roll då det

I Sverige en sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskan har i

gäller

sekler funnits nära kvinnor vid graviditeter och förlossningar.

sexualitetens konsekvenser och Hon har haft kunskap om

Idag är barnmorskans roll mycket mer

om preventivmedel.

bistå vid förlossningar. Rollen har utveck-

omfattande än att

lats till bli betydelsefull De arbetar i huvudsak att en resurs. både STD och oönskade graviditeter. På preventivt, mot

och mödravårdsmottagningar gör de ett arbete

ungdoms- på

många andra länder endast utförs gynekologer. I som i av det inte bara läkare kan föreskriva preventiv-

Sverige är som

medel. Också barnmorskan kan göra det på delegation av

läkare. Inom nära framtid kommer sannolikt kravet på en försvinna. Barnmorskor har också rätt att sätta

delegation att in spiral.

Kontakten med människor på ungdomsmottagunga

dem viktig roll i svensk sexualundervisning.

ningar ger en

Ungdomsmottagningar

I stor utsträckning sköts preventivmedelsrådgivningen inom

för mödrahälsovården, det finns också ett hundramen men fristående särskilt för ungdomar. Dit kan ratal mottagningar komma och ställa frågor, p-piller eller under-

ungdomar söka de har STD. Ungdomsmottagningarna byggdes ut

om samband med aborten blev fri i Sverige. På i att arbetar vanligen ett team bestå-

ungdomsmottagningarna ende barnmorska, gynekolog och kurator eller psyko-

av en

log. sammansättningen personal ger god möjlighet att ge

av människor stöd och hjälp inom brett område. unga ett

Verksamheten handlar inte bara ungdomars sexualitet,

om de kan också stöd i krissituatio-

preventivmedel etc., unga

i livet separationer. ner t ex

har gott rykte hos ungdo- Ungdomsmottagningarna

Det ar inte ovanligt att också pojkvännen följer med tiH ungdomsmottagningen för att diskutera preventivmedel. Vissa ungdomsmottagningar har också särskilda tider öppna bara för unga män kommer för provtagning eller för ställa

som att frågor.

och många önskar att de skulle finnas på fler håll i mar

landet. Mottagningarna besöks fortfarande huvudsakligen

flickor, också pojkar har börjat hitta vägen dit. av men

De arbetar på ungdomsmottagningarna har tyst-

som nadsplikt. Det bidrar säkert till att ungdomar vågar dit. Unga människor talar kanske i första hand med sina föräldrar om preventivmedel etc., för dem olika skäl inte

men som av

vågar eller vill det, är tystnadsplikten hos personalen på ungdomsmottagningarna en trygghet.

Preventivmetoder

Preventivmedelsanvändningen i Sverige är hög. Den senaste intervjuundersökningen om preventivmedelsanvändning gjordes 1981

.

Iden rapporteras att 60 % alla kvinnor mellan 20 och

av 44 år använde preventivmedel. Över hälften kvinnorna

av

hade valt att använda högeffektiv metod som p-piller en

eller spiral. I Sverige finns alla preventivmetoder tillgängliga. Det

innebär att kan välja mellan man :

E] barriärmetoder kondom, kemiskt medel pessar, El p-piller olika sorter av

CI olika former kopparspiraler, hormonspiral som avger

av gestagent hormon Cl implantatkapslar gestagen frisätts från subkutant som

implanterade silikonkapslar D i injektionsform med depoteffekt

gestagen

Cl postcoital antikonception

U sterilisering

Metoder för postcoital antikonception s.k.

emergency eller after har hittills använts i ringa utsträckmorning pill Under de åren har information riktats till ning. senaste mer

allmänhet, läkare och barnmorskor och det kommer troli-

leda till att denna metod används Postcoital gen att mer. är främst aktuellt vid ett enstaka oskyddat

antikonception

samlag eller har misslyckats med sitt preventivmenär man del. För metoden ska effektiv måste kvinnan ta att vara tabletterna inom 72 timmar efter samlaget. Det betyder att

metoden ställer krav på tillgänglighet och rådgivning. Det

svenska läkemedelsverket har nyligen inkluderat postcoital

antikonception bland de preventivmedlen.

rekommenderade

Fram till l 97 5 möjligheterna till sterilisering mycket

var

begränsade. Enligt 1941 års steriliseringslag var sterilisering män preventivmetod förbjuden. För kvinnor var

av som

eftersom sterilisering fick utfö-

möjligheterna något större, förebygga graviditet skulle medföra allvarlig

ras för att som fara för kvinnans liv och hälsa. 1975 års steriliseringslag, som trädde i kraft den 1 januari 1976, innebar dramatisk en

förändring.

Rätten bestämma är central i den aktuella

att själv nu

Alla kvinnor och män över 25 års ålder

steriliseringslagen.

har rätt att älva bestämma de vill steriliseras. Ingen kan

om

mot sin vilja tvingas att genomgå ett steriliseringsingrepp.

Före 18 års ålder är sterilisering förbjuden. För den är

som

mellan 18-25 år är möjligheterna sterilisering fortfa-

att

rande mycket begränsade och det krävs socialstyrelsen

att

sitt tillstånd. Det är bara på genetisk indikation ger om

beaktansvärd risk föreligger för allvarlig psykisk eller

arv av

kroppslig sjukdom eller i samband med könsbyte,

som sterilisering beviljas så människor. För kvinnor

unga unga finns också medicinsk indikation, innebär steri-

en som att

lisering kan tillåtas graviditet skulle medföra allvarlig

om risk för kvinnans liv och hälsa. I Sverige har sterilisering blivit accepterad metod, framförallt inom de äldre ålders-

en

Varje år steriliseras cirka 7 500 människor,

grupperna. varav cirka 34 är kvinnor.

barnlöshet

Ofrivillig

Svenska kvinnor föder sedan några år flest barn i Europa, Irland undantaget. Det ökande barnafödandet har naturligtflera orsaker, sociallagstiftning med positiva effekvis men för barnfamilj liksom för ensamstående mödrar, samt ter er, ökat intresse från män att ta för barn och ett av ansvar hushållsarbete spelar in. Alla önskar barn inte. Ofrivillig barnlöshet

som lyckas

Ungefär 10:e får inte det eller

är ett vanligt problem. vart par

de barn de önskar. Alla söker läkare för barnlöshet kan som

heller bli hjälpta till graviditet. Det är bara ungefär

inte

hälften fallen efter utredning och behandling, leder

av som, till Det är därför viktigt söker hjälp en graviditet. att par som barn, får god allmän information hur utredatt en om

ningen går till och vilka möjligheter och begränsningar som finns. Parets förväntningar på tänkbara utrednings- och

terapiresultat måste göras realistiska. Det är viktigt att betona barnlöshet bara är medicinskt, utan också att inte ett och socialt problem. Barnlösheten kan

ett psykologiskt

alltså alltid avhjälpas medicinskt och det är därför inte

tidigt under utredningen prata både adoption viktigt att om

och alternativet att leva utan bam.

om De svenska erfarenheterna visar detsamma som i många

andra länder. Nämligen att utredning och behandling av

barnlöshet måste drivas parallellt med arbete för prevention.

Lagstiftning

I Sverige har under år, än i de flesta andra man senare mer

länder, olika lag reglerat behandlingen barnlös-

på sätt i av het. Det finns lagar reglerar insemination 1985, nu som

befruktning utanför kroppen l 989 och åtgärder i forsknings-

eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa

1991.

Syftet med inseminationslagen är att barn, till-

som kommit på detta sätt, skall juridiska samma status som barn tillkomna vanlig befruktning. De ska också genom ges möjlighet att växa under så goda förhållanden upp som möjligt. I korthet innebär lagen att givarinsemination inse-

mination med donerad bara kan användas för gifta

sperma

eller heterosexuella samboförhållanden. Mannen par i paret måste dessutom ge sitt samtycke skriftligt. För att utesluta risken för sexuellt överförda sjukdomar inklusive aids får

bara fryst först användas. Läkaren sperma som testats väljer donator. Den mest kontroversiella delen lagen av är att barnet, däremot inte modern eller hennes make men sammanboende har rätt att vid lämplig ålder reda på man, givarens identitet. Efter inseminationslagens tillkomst har

verksamheten påtagligt minskat i omfattning, sannolikt

beroende både på att många barnlösa inte kan par acceptera

lagens villkor och att möjligheterna rekrytera donatorer

att avsevärt försvårats.

Lagen om befruktning utanför kroppen tillåter också

bara behandling gifta eller heterosexuella sammanbo-

av par ende När använder denna behandlingsform både par. man är donation och ägg liksom av sperma förbjudna surrogatmoderskap. De lagar Sverige har på detta område är som

omdiskuterade och delvis ifrågasatta.

I lagen om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte

med befruktade ägg från människa finns bestämmelse en som stadgar, att ett befruktat ägg inte får förvaras än ett mer

år, det inte finns synnerliga skäl har godkänts

om som av socialstyrelsen efter ansökan. De behandlas med par som

provrörsbefruktning har svårt att den begräns-

acceptera ningen, eftersom det innebär att överblivna frysta befruktade ägg inte kan användas för andra barn. I att ge paret ett stället måste paret genomgå eller flera en nya

behandlingsomgångar. Den medicinska professionen

anser också att det är ologiskt ha förbud spermadonation att mot

vid IVF-behandling befruktning ägg utanför kroppen

av när det är tillåtet vid givarinsemination.

Förbud äggdonation är också Omdiskuterat, eftermot det utesluter till behandling vid rubbad

som möjligheten

äggstocksfunktion. Det råder dock i stort sett enighet om att behandlingsform för kvinnor passe-

äggdonation, som som

inte bör tillåtas, liksom inte heller rat menopausen,

surrogatmoderskap.

Orsaker

Orsakerna till ofrivillig barnlöshet är många. Huvudorsaken finner lika ofta hos hos kvinnan hos man mannen som som båda Hos 10-15 % de barnlösa finner gemensamt. av paren

orsak till barnlösheten, sannolikt därför att våra

man ingen

kunskaper inom detta område ännu är otillräckliga.

huvudorsaken finns hos beror det vanli- När mannen på lågt antal eller inga sädesceller oligozoospermi gen ett azoospermi, dålig rörlighet hos sädescellerna

respektive

ocheller ökad frekvens missbildade

astenozoospermi, en av

sädesceller teratozoospermi. Det kan vara resultatet av en medfödd bristande funktion hos testikeln, t.ex. onormal en

kromosomuppsättning exempel är Klinefelters

ett syn-

drom. Det kan också bero på olika sjukdomar påverkat

som

testikeln, t.ex. påssjuka parotit, ofullständig nedvandring

testiklarna testis eller missbildningar

av i pungen retentio genitalorganen. Ett försämrat beror oftare än av spermaprov

tror på att haft infektioner i urogenitalorganen.

man mannen Infektioner i prostata och sädesblåsorna kan, utan att ge

några påtagliga påverka sädesvätskans

symptom, sammansädescellernas rörlighet och därmed nedsätta sättning, fruktsamheten. Det är ovanligt att infektionen ger en mer skada sädesledarna. Men då det händer kan det orsaka

på

sädesledarna så ejakulatet inte innehåller några stopp i att sädesceller. Olika sjukdomar eller skador kan också påverka sädesuttömningen, diabetes eller skador i

själva t.ex.

ryggmärgen. Hos kvinnan vanlig orsak till barnlöshet skada på är en

äggledarna orsakad tidigare äggledarinflammation.

av en Skadan kan innebära äggledarna sluts till, det bildas att att sammanväxningar runt äggledarna och äggstockarna eller en bristande funktion hos äggledarna. Alla dessa orsaker kan förhindra eller försvåra uppfångandet eller dess av ägget transport genom äggledaren. Den dominerande orsaken till skador på äggledarna är sexuellt överförda infektioner,

främst klamydia. En vanlig orsak är

annan en rubbning av

det komplicerade hormonella

system som reglerar

äggstockens funktion och därigenom ägglossningen. Felet

kan ligga på olika nivåer i överordnade i hjärnan centra

hypothalamus, i hjärnbihanget hypofysen eller i äggstockarna ovarierna. Ofta finns det ingen bakomlig-

gande sjuklig förändring utan det rör sig funktiomer om

nella övergående rubbningar, till exempel i samband med

påtagliga viktförändringar, förändrade levnadsförhållanden

och stress. Exempel på sjukliga förändringar är mikrotumörer i hypofysen hypofysadenom och cystbildningar i äggstockarna polycystiska ovarier. Andra sjukliga förändringar, kan barnlöshet, är felbelägen ektopisk

som ge

livmoderslemhinna med cystbildning endometrios, missbildningar i genitalorganen och sjukliga förändringar i

livmodern m.m..

myom

Hos paret är den vanligaste orsaken till barnlöshet

lokala infektioner hos kvinnan i kanalen till livmodern

upp

cervicit ocheller hos i hans genitalorgan prosta-

mannen tit. En vanlig orsak är att transporten sädescellerna annan av kanalen till livmodern är nedsatt s.k. genom upp den

cervixfaktorn. Orsaken kan bristande rörlighet hos

vara en sädescellerna också sekretet i kanalen till men att upp livmodern cervixsekretet inte har förändrats så det som normalt gör i samband med ägglossningen. Det leder till att sädescellerna inte får den rörlighet krävs för tränga som att igenom cervixsekretet. Sekretets förvandling vid

ägglossningen styrs av äggstockens hormoner, främst östro-

En försämrad genomsläpplighet hos sekretet för gen. sädescellerna kan antingen bero på rubbad hormonell en

eller på körtelcellerna inte adekvat produktion att reagerar

på hormonell stimulering. En orsak kan att

annan vara kvinnan sekretet bildar antikroppar mot sädescellerna. i

Behandling barnlöshet

av

När fertilitetsutredning visar att barnlösheten har en en särskild orsak behandla, gör vanligen också som går att man det. är lika många orsakerna.

Behandlingsalternativen som En rubbad äggstocksfunktion kan ofta korrigeras genom

olika former hormonell terapi. Vid skada på äggledaren av en eller sammanväxningar runt äggledarna och äggstockarna eller i sädesledarna kan ett kirurgiskt ingrepp krävas stopp eller också kan det bli aktuellt med in vitro fertilisering, befruktning utanför kroppen. Det är metod som använts en alltmer under de senaste åren. Om det är lokala infektioner orsaken till barnlösheten så behandlas de med som är antibiotika. Sådan behandling till båda parter även om ges infektion bara påvisas hos den parten. Ibland är den ena åtgärden göra insemination med naturliga att mannens Om det har konstatetrats är ofruktsam sperma. att mannen så kan givarinsemination tänkbar behandlingsform. vara en

Sexualupplysning

i dagens Sverige

I familj en läggs grunden för barnens kunskaper sexuali-

om tet och samlevnad. Svenska barn får sin första

sexualupplys-

ning hemma. Deras föräldrar dem vanligen ärliga på ger svar frågor varifrån de kommer. De flesta barn fortsätter om att tala med och fråga sina föräldrar till puberteten, då de upp under några år inte gärna vill tala med föräldrar dessa om

frågor.

Sexualundervisningen i skolan

I Sverige råder det enighet att sexualundervisningen bör

om innehålla än information och mer om anatomi, fysiologi födelsekontroll. Sexualiteten del livet

är en av en möjlighet

till lust och glädje den kan också källa till - men vara en sorg,

och förtvivlan. Sexualundervisningen utgår från

oro att ungdomar förr eller har ett sexualliv vad senare oavsett vuxenvärlden säger det. Det viktiga är då ungdomar om att vet hur de kan skydda sig mot oönskade konsekvenser och

hur tar på det positiva. Unga människor måste man vara kunskap om preventivmedel och hur lätt får tag i dem. man

Frivilligt och planerat föräldraskap är viktigt.

I lärarhandledningen för svenska skolor från slutet av

70-talet formulerades några etiska

utgångspunkter som

lärarna uppmanades bygga sin Det

att undervisning kring.

innehåller t ex : CI Ingen har rätt att utnyttja någon för tillfredsannan att ställa behov. sina egna Cl Fysisk och psykisk är alltid att göra våld på männispress kors personliga frihet.

D Sexualitet bygger på nära personlig relation mellan som en människor är värt att sträva efter.

D Unga människor sexuell trohet är viktigt och anser att skolan bör understödja denna syn.

D Öppenheti 0rd och bild är centralt i sexualundervisningen.

D De traditionella könsrollerna präglar vårt sexualliv och

måste diskuteras i skolan. Fördömande ungdomar har olika frivil-

D attityder mot att

liga sexuella relationer får inte förekomma. D Homosexualitet är uttryck för kärlek mellan människor av kön och har värde kärlek mellan samma samma som människor olika kön. av D Ungdomar får inte känna sig pressade till att ha Det sex. är viktigt tala att variationerna är stora när det att om debutålder. Ofta finns det föreställning hos

gäller en

alla andra har gjort det. Det s.k.

ungdomar om att majoritetsmissförståndet.

D Alla ålder, kön eller handikapp har rätt att njuta oavsett sin sexualitet. av D Skolan ska stå för tolerans, inte acceptera sådant men som kan människor att känna sig förödmjukade.

Kvaliteten på sexualundervisningen

Goda riktlinjer och god vilja är inte detsamma som att unga människor faktiskt får genomgående bra sexualundervisen

ning. I Sverige har det tagit tid att utveckla undervisningen.

Det är viktigt det finns sexualundervisning i svenska

att skolor. Skolan signalerar därigenom att det är tillåtet och

tala sexualitet och kärlek. Men accepterat att om måste också fyllas med ett innehåll känns

undervisnigen som

angeläget för de Man ska i detta sammanhang komma unga. ihåg negativ inställning till och samlevatt en sex-

nadsundervisningen ibland kan ett tecken på allmän

vara en skoltrötthet eller på att tonåring är inne i en period man som då misstror vuxna. man Idag har många skolor bra och en sex- sam-

levnadsundervisning, det finns också många har

men som

bristfällig eller oinspirerad undervisning. Många elever får grundläggande kunskaper om reproduktion och preventivmedel år efter år. Det är naturligtvis viktigt grundläg-

att ge

gande fakta, undervisningen måste innehålla

men mer.

Tanken med den svenska sexualundervisningen

är att den ska starta vid sju års ålder, i första klass, och sedan återkommande under l 5 timmar år. Nivån ska tas upp ca per efter elevernas ålder, intresse och behov. Eleverna anpassas ska inte lära sig saker år efter år. I de lägre klasserna samma

talar grundläggande biologiska fakta, vänskap,

man om om relationer till föräldrar, syskon etc. I tonåren kan det om vara svårt nivån efter elevernas utveckling, eftersom att anpassa de individuella skillnaderna mellan ungdomarna i klass är en så stora. För somliga är det högst intressant att tala om sexualitet, kärlek och p-piller, för andra är det helt oviktigt. De är fortfarande intresserade lek. mer av

Ibland handlar sexualundervisningen alltför mycket

sexualitet och sexualitetens negativa sidor. om vuxnas om De får höra mycket att de kan bli oönskat gravida unga om och att de kan olika sjukdomar. Sexualiteten i tonåren är

fylld frågor och upptäckarlust. Unga människor

av ser nästan alltid på sin sexualitet med positiva ögon och de är inte särskilt mottagliga för varningar och hot.

Det har föreslagits att ska särskilja renodlad

man

sexualundervisning och information sjukdomar.

om

Sexualundervisningen skulle koncentreras på känslor

mer och lust. Framför allt skulle ungdomarna chans att man ge en på frågor och att tala sina tankar. Det svar om egna grundläggande blir då att förmedla ska rädd att man vara om

tex. sin fertilitet, lust, hälsa, kärlek, självkänsla etc] inte att

ska rädd för man vara .

Kulturer möts

Till Sverige har det under de senaste årtiondena kommit många invandrare med andra kulturella mönster och med en

än den svenska. I framtiden kommer möj-

annan sexualsyn

till sexuella möten över kulturgränserna att öka.

ligheterna

Sexuella mellan människor från olika kulturer skapar möten förståelse och närhet kan också upphov till missförmen ge stånd och fördomar varandra. För att driva bra svensk om en

sexualupplysning är detta väsentligt. Sverige kommer inte

sluta med sexualundervisning i skolan för att den kritiseatt det behövs samarbete, kunskap och förståelse från ras, men både svenska lärare och invandrarföräldrar. Skolan måste

informera föräldrarna vad tar upp i t. ex. om man

sexualundervisningen. Det går inte längre att endast kon-

svenska och erfarenheter. centrera sig på normer Invandrarföräldrar är ibland kritiska till ungdoms-

tystnadsplikt. De att barn inte

mottagningarnas anser deras ska kunna eller göra abort utan att

preventivmedel

föräldrarna och informeras. Vi vet också från

tillfrågas

studier gjorda i ämnet att det är mindre vanligt att skyddar sig med kondom vid det första

invandrarungdomar

och tonårsflickorna inte använder p-piller lika

samlaget att

ofta flickor födda i Sverige. som . De litar inte i utsträckning på kondom och psamma STD och graviditet. Denna har

piller som skydd mot grupp också fler graviditeter.

Vuxna människor behöver också söka vägar för att

Erfarenheten säger att likheterna

mötas över kulturgränser.

mellan människor är större än skillnaderna, då det handlar

sexualitet och samlevnad. Detta bra grund också i om är en

kampen främlingsfientlighet och rasism.

mot

Pedagogiken

för den goda sexualundervisningen består

Pedagogiken av

olika delar. Det kan föreläsning för hundratals elever,

vara

eller smågruppsdiskussion. Ofta kombineras grupparbete,

dessa metoder. Då det fungerar väl kan erfaren en

sexualupplysare, vid stor föreläsning, ge svar på många av

en

de frågor hon eller han finns hos de

som vet unga lyssnarna.

Det är återkommande frågor är mycket lika från årskull som till årskull. En bra metod är att sedan följa

upp föreläsningen

vid samtal i mindre tillsammans med intresserade grupper lärare. En vinst med storföreläsning de är att som är blyga och har frågor, inte måste ställa dem inför kamrater. sina De kan ändå och sedan kanske i diskutera

svar smågrupper

vidare utan att behöva säga så mycket sig själva. De har om då föreläsaren hänvisa till. att Det är ganska vanligt att tar föreläsare man en som normalt inte arbetar på skolan. Det kan barnmorska vara en

eller sexualupplysare, det kan också

en annan men vara en lärare på skolan eller skolsköterskan.

Många bygger sina

lektioner på frågor eleverna lämnat som anonymt in i förväg. I många skolor har kärlek och sexualitet man som tema under längre period. Ämnet då under lektioner en tas upp i

t.ex. biologi, historia, musik, litteratur, i slöj den och i

hemkunskapen. Projektarbeten genomförs under längre

en period, ansluts till eller följs med utställning. som upp en

Det är väsentligt att det finns socialt engagerade

personer, kan tala och samlevnad, både i och utanför som om sex skolan. Det kan bra lärare eller idrottsledare eller vara en scoutledare. Det kan också fått särskild vara en jämnårig som utbildning och vill tala och samliv med som om sex sina kamrater. Det viktiga den har

är att som undervisningen är

intresserad och öppen uppskattad de samt av unga människor hanhon talar med.

Det är dessutom viktigt att sexualupplysaren har

ett språk som hanhon själv känner sig hemma med. Den som försöker att tala ungdomar det känns som utan att naturligt

kommer obönhörligen att avslöjas tillgjord.

som Det är också väsentligt att det finns bra och välskrivet

material eleverna kan läsa själva. Många vill

som ungdomar

hellre läsa på hand än ställa frågor i skolan eller hemma. egen Man kan eller vill inte tala allt med de nära om vuxna man har omkring sig. Ofta säger föräldrar det svårt tala att är att med tonårsbarnen sexualitet och De kan om prevention.

tala med barnen när de är hur barn blir till, yngre t.ex. om barnen tonåren blir frågorna för privata och men när är i tonårsbarnen vill dela allt med sina föräldrar. Det beror inte

naturligtvis på ungdomarna håller på att bli och

att vuxna frigör sig från föräldrarna.

Det finns emellertid forskningsrön Edgardh 1990

nya gärna välj sina mödrar då de har som visar att ungdomar er de vill tala med Det gäller både sexfrågor, som en vuxen om. och flickor. I första hand talar de med sina

pojkar unga

båda könen, på andra plats kommer vänner av men mamma. Nästan alla flickor har talat med sin Pappa finns, mamma. till skillnad från för tio år sedan, också ganska högt på listan människor, de känner att de kan tala med över som unga om sexualitet. Där finns också lärare och ungdomsmottagningar

med sexualupplysare.

som

Massmedia

det svenska samhället finns många olika kanaler för sexual- I upplysning, allt sker inte i skolan. Massmedia är en viktig

informationskanal, i vilken det blandad bild av

ges en sexualiteten, ofta med budskap förstärker könsrollerna. som

Där finns allt från destruktiva sexualskildringar, till

mer erotiska bilder och allvarligt syftande information. Allt detta

de sexualitet och kärlek

påverkar naturligtvis ungas syn

både och negativt och det leder ofta till att de vill positivt - -

diskutera sina intryck med lärare i skolan eller med andra

vuxna.

Innehållet i

budskapen

Vad är effektiva budskap

I stor undersökning 17-åringar säger många ungdomar

en av

att de inte är nöjda med skolans sexualundervisning. De

hade velat ha känslor, kärlek, kel och smek,

mer om mer möjlighet att tala själva och ställa frågor utifrån sin egen

erfarenhet. Sexualundervisningen fungerar inte

om budskapen inte känns angelägna eller berör dem de riktar sig till. Målgruppen de lämnas att klara sig själv. Ett - unga -

exempel på det är de budskap vi tryckte extra hårt på

som då HIV uppmärksammades i Sverige i mitten 80-talet. av Då fick ungdomar höra: Håll dig till Denlsom du är kär - en. Vänta med att ha tills du är - sex mogen.

Det är budskap kan uppfattas meningslösa

som som eftersom det är just vad människor gör. De väntar på unga den första gången då de har möjlighet att ha samlag. När de känner att den närmar sig och de har lust, bestämmer de sig

för att de är tillräckligt Svenska ungdomar

mogna. anser sedan länge ska kär i den har samlag med. att man vara man Kärlek, förälskelse och sexualitet hör nära Unga samman. människor är trogna och håller sig till partner. Dvs en en partner i taget, de har flera trogna relationer efter varandra, s.k. seriell monogami. Med det att de har serie avses unga en av monogama förhållanden, kortare eller längre, innan de etablerar sig fast tillsammans med någon. En undersökning 1990 visade ett medeltal på 7-8 partners, för tiden från sexuell debut till dess gifter sig och flyttar vid man samman 25-30 års ålder. Det finns också studier visar som att ungdomar har haft i medeltal 3,2 Det kan jämföras partners. med att kvinnor i medeltal hade haft 1,4 partners år 1967 och 2,6 år 1977. Budskapen att vänta och hålla sig till vink om en ger en hur den moral ut vi vill att ungdomarna ska följ om ser som a.

Foto:JoakimJohansson,RFSU Ungdomsinfonnatörerna finns på ställen där unga människor Barer och diskotek är populära stäHen. Men det är kontakt med människor på stränder eller på också lätt att Det viktiga är med ett positivt budskap. gatan. att synas

Men moral i sig varken skydd mot STD-srnitta eller

god ger oönskad graviditet. För det krävs tillgång till och kunskap preventivmedel och något är mycket svårare att

om som

förmedla, nämligen god självkänsla. Den som har en god självkänsla kan säga både och nej till samlag. Det betyder

älv värdefull och sin sexualitet värd att man ser sig som som I detta behöver ofta människor, särskilt att värna. unga

flickor, stärkas. Sexualundervisningen i skolan i sin barndom ofta

var och föräldrarna sade till sina barn: Akta dig för

bristfällig

De vill bara sak. eller Gör henne inte med barn.

pojkar. en Ibland kan vi än idag skönja budskap. I

samma

sexualundervisningen finns ofta alldeles för lite att bejaka

av

lust och kunna säga med kunskap hur

glädje, av att om

skyddar sig mot oönskade effekter ett lustfyllt man av samlag. Lika viktigt är naturligtvis att kunna säga nej, att inte bli utnyttjad. De ska våga säga ifrån och acceptera att unga de ska de aldrig behöver sig in i sexuell veta att ge en handling, de själva inte vill med om. Det är som vara

situationer som är vanligare för flickor än för pojkar, men också pojkar utsätts för övergrepp och press. De flesta människor har uppenbarligen skaffat unga sig den kunskap de behöver. De sätter sina gränser för egna när de väntat länge och när de sig Vi kan avläsa nog anser mogna. del beteendet i siffror. HIV smittan är inte särskilt en av stor i Sverige. I början på 80-talet ökade klamydia, den är men

nu på tillbakagång. Tonårsgraviditeter är ovanliga. Under

senare år har alltfler sexuella övergrepp anmälts. Förklaringen till att flera anmäls, kan färre vara att utsatta accepterar försök att skrämma dem till tystnad. Detta kan a förklaras öppenheten i sexuella frågor och accepterandet av av ungdomars sexualliv.

Könsperspektiv i sexualupplysningen

I Sverige har vi under många decennier arbetat för

jämställd-

het mellan könen. Mycket återstår göra, det råder att men enighet mäns och kvinnors lika värde och rättigheter på om arbetsmarknaden och i hemmet. Under många år har olika

initiativ tagits för att kvinnor ska kunna arbeta utanför hemmet utan att samtidigt ha hela arbetsbördan hemma.

Män har möjlighet att hemma med små barn både vara längre och kortare tid. Allt fler män använder den sig av

möjligheten. Svenska lagar rättigheter för föräldrar

om berör inte bara mödrar. Samhällets könsroller

påverkar

sexualiteten i vår privata situation, i skolundervisningen etc.

Arbetet för att genomföra sexualupplysningi Sverige

har i hög grad bedrivits kvinnor. områden av Det är ett av där kvinnorna hur ska vara. Kvinnor anger normen man talar med ungdomar. Det är det den

mamma, är kvinnliga

läraren, det är barnmorskan, det är bästa väninnan, moster osv. Män och kvinnor har olika förhållningssätt till sin sexualitet och använder den på något olika sätt. De sexuella

Love Power är kampanj med ett positivt budskap om

en sexualitet. I kampanjen används blommor symbolspråk

som och det visade sig lyckat. Utvärderingar kampanjen

vara av visade budskapet säkrare gick [Pam mycket bra.

att om sex

könsrollerna går lättare att tala och göra gripbara om

om

undervisningen bedrivs både kvinnor och män.

av

Sexualundervisningen behöver visa skillnader i mäns

och kvinnors sexuella språk, utan att fördöma eller fram-

hålla det eller andra..Män har vanligen lättare än kvinnor

ena

koppla loss sin sexualitet från känslor. De har lättare att att

sexuell lust. Män använder ofta sin sexualitet för

bejaka ren

nå fram till närhet och innerlighet. I det sexuella mötet att kan män visa känslor och prata.

Kvinnor har starkare krav på att känna sig föräls-

ett kade. Kvinnor använder också sexualitet bekräftelse på

som närhet och innerlighet. Det sexuella mötet visar har

att .man det bra och är förälskad. Vi vet också att män oftare än

kvinnor visar sina känslor i olika handlingar, medan kvinnor

använder ord och vill höra ord.

Flickor:

Flickorna har nästan alltid talat med kvinna

en vuxen om

känslor, sexualitet och vad händer med deras kropp. I

som skolan blir det ofta flickornas förälskelse och kroppsliga

funktioner dominerar när talar samlevnad. Det

som man

händer ofta sätter efter flickorna, eftersom

att man normen de vanligen har lättare tala känslor. Många att om som

arbetar med ungdomar, också sina uppgifter

ser som en av att stärka flickorna i att kunna säga nej. Färre det ser som viktigt att stärka dem i att kunna säga de har lust. om

Resultatet kan bli att flickornas romantiska värld bejakas,

men inte deras sexuella lustkänslor och drömmar.

Trots alla år av sexualundervisning finns det ännu idag

inte på svenska ett användbart på kvinnors könsorgan, namn inte är kliniskt eller ett skällsord eller starkt kopplat till som sexualakten. Små flickor har svårt tala med farmor att om sitt könsorgan eftersom det inte finns ett neutralt och allmänt accepterat ord, det finns på så många andra som språk. Det säger också något hur vi i Sverige på om ser

kvinnors lust. Fortfarande är det ganska vanligt att flickor

har många partners blir föraktade sina jämnåriga, som av medan pojkar framställs tuffa Don Juaner. som

Pojkar:

Det saknas alltför ofta utrymme för pojkars specifika frågor och problem i sexualundervisningen. Deras frågor

om kropp, storlek, form, hur gör och vad flickor om man egentligen vill, förblir ofta obesvarade. Många pojkar hämtar, i brist på bättre information, sin kunskap kvinnors om

sexualitet i olika slag pornografi.

av

Sexualundervisningen känslor, förälskelse och

tar upp romantik, mycket lite den sexuella lusten. men om rena Pojkar får alltför ofta negativa budskap sin sexualitet. De om till att inte göra flickorna med barn, de bör uppmanas se att bli bättre på att tala, att de bör ömsinta, de är vara mer att

för burdusa, för intresserade komma fram till samlag,

av att

I tonåren är pojkars intresse för sexualitet intensivt, men etc.

det hindrar inte de blir förälskade och är romantiska. De

att

har dock andra uttrycka sig än flickor. Det behövs fler

sätt att

sexualundervisningen för pojkarna förebilder

män i att ge

och ställa frågor, tala med någon har

möjlighet att att som

erfarenhet hur det känns att ung pojke. egen av vara

Hur har öppenhet i

sexualfrågor påverkat det

svenska samhället

Livet i Sverige, några exempel

Det är säkerligen inte sexualundervisningen har spelat

som den avgörande rollen för de samhället har då det normer som gäller samliv och sexualitet. Men sexualkunskaper har gjort

att fundera på och samtala samlevnadsfrågor

oss vana om

och det har möjliggjort förnuftig utveckling. Utan några

en anspråk att heltäckande ska vi några exempel på vara ge

sådana i Sverige:

normer D Unga människor gifter sig sent. Många flyttar ihop utan att gifta sig. Många dem gifter sig har redan ett av som eller flera barn.

D Kvinnor får första barnet vid 27 års ålder. Mannen blir cza

far vid 32 år. riksgenomsnitt

cra Så gott alla har sexuell erfarenhet då de gifter sig. som D Människor har kärleksmoral, innebär de flesta en som att utgår från att ska förälskad i den har man vara man en sexuell relation med.

D Sexuell trohet tillmäts ett stort värde, otrohet men förekommer och är vanligare bland män än bland

kvinnor. Många upplever enstaka otrohet

par en som djupt sårande, det behöver inte leda till skilsmässa. men Det är så mycket annat håller paret som samman.

D Skilsmässa är vanligt, omkring fjärde äktenskap

vart spricker. Det är oftast tar initiativ till

kvinnan som en

separation. D Om träffar andra partner vill leva med, man en som man gör det vanligen i anknytning till sitt arbete. man D Ensamstående föräldrar har samhällets stöd på olika sätt,

ekonomiskt. En är lika accepterad som t ex ensam mor en gift mor. betraktas något mycket privat. Man talar

Sexualitet som

sexualitet med andra. Man kan tala inte om sin egen om

och penningbekymmer, sällan sjukdomar, gräl men om

sexualitet, särskilt inte män. D I fast relation har samlag omkring en gång i en man veckan. Det är siffra varit densamma i olika en som

undersökningar under många årtionden.

alla barn har sina föräldrar nakna. De dem D Nästan sett ser också visa sina känslor fysisk beröring. genom D En eller beslutsfattares kärleksaffärer betyder i

politikers

allmänhet slutet på karriären. Det kan däremot inte

blotta misstanken de tillskansat sig ekonomiska

om att fördelar leda till. Sexuella trakasserier i arbetslivet är inte accepterat, men förekommer. Det kan svårt för den drabbade, oftast vara kvinna, att protestera och kräva åtgärder. Men ett en

upplysningsarbete för attitydförändringar pågår inom

detta område. Prostitution är inte kriminaliserad, diskuterar men man många håll i samhället att införa kriminalisering av

på

männen, betalar för sexuella tjänster. som finns och är tillåten den inte har starka

Pornografi om våldsinslag eller visar barn.

Våld kvinnor faller under allmänt åtal och är alltför mot

vanligt. Våldtäkt är förbjudet, även inom äktenskapet,

förekommer. Sexuella övergrepp mot kvinnor sker men oftast i hemmen.

Sexuella barn är naturligtvis förbjudet och

övergrepp på

antalet anmälningar har ökat, eventuellt beroende på att kunskapen och öppenheten dessa frågor ökat.

om D TV visar ofta filmer eller visar sexuella scener som handlingar. Dessa föregås inte varningar och är inte av alltid förlagda sent på kvällen. D Det finns regler formellt diskriminerar homosexusom ella. Troligen kommer snart en lag om registrerat partner-

skap för homosexuella att införas, dock inte med rätt att adoptera barn. I Danmark och Norge har redan registre-

rat partnerskap genomförts.

Ungdomarnas liv

Ett de vanligaste påståendena öppenhet i sexuella

av om

frågor är det leder till promiskuitet och många

att tonårsgraviditeter. Sådan är inte de svenska erfarenheterna. På 1920-talet debuterade svenska flickor vid 19-20 års ålder. På 60-talet hade det sjunkit till 17-18 år. Idag har än

mer hälften debuterat då de är l 7 år Det är dock stora skillnader

.

beroende på bor, föräldrarnas klasstillhörighet och

var man

utbildningens längd spelar också roll. I genomsnitt

den egna har debutåldern sjunkit fem månader årtionde sedan 20-

per talet. Flickor och pojkars debutålder har sjunkit i samma takt. Utvecklingen speglar samhällets ska

normer, men också ställas i relation till åldern för könsmognad. För flickor

könsmognadsåldern: 1865 i genomsnitt 16,9 år, 1914 var

den 15,6 år, 1953 den 13,9 år, 1977 den 13 år. var var var

Åldern för samlagsdebut följer alltså könsmognadsåldern. Det skillnad på ungefär 4-5 år mellan könsmognad och

är en

samlagsdebut. Sänkningen debutåldern är inte ett tecken

av

på ökad promiskuitet.

Svenska ungdomar, särskilt de med bra utbildning, har förlängt tiden från det att de debuterar, de flesta i 16 årsåldern, tills dess de etablerar sig i ett fast förhållande. Det tar idag vanligen nära tio år. Under denna tid är de inte rädda att pröva sexualitet och kärlek. De har flera sexuella relationer. Detta kan visa sig klokt mot bakgrund att vi av

vara av

undersökningar vet att äktenskap ingås sent har större

som

förutsättningar att hålla.

Vad vet barn och ungdomar

Svenska barn har länge fått ärliga på sina frågor hur

svar om barn blir till. Det har lett till att de vet mycket mänsklig

om reproduktion och har ett avspänt förhållande till den kunskapen. I så hög grad att lärare för sjuåringar med liten

en en

suck Nu måste jag lära barnen något blommor och

sa: om bin, för allt det andra kan de redan. Kunskapen gör livet lite enklare för barnen, även många barn säger det barn

om som i alla tider sagt Jag ska aldrig göra det.

Vad vet man om ungdomar

I Sverige ordes den senaste stora sexualvaneundersökningen

1967. Efter den har ett antal mindre studier, främst

av unga människors beteenden gjorts. En de under-

av senaste stora

sökningarna, studie sjuttonåringar och den

är en av genomfördes år 1990 Karin Edgardh. Andra lämnat bety-

av som delsefulla bidrag till vår kunskap svenska ungdomars sätt

om

att på sexualitet är Gunilla Jarlbro, Göteborg

se ex. universitet, Elisabeth Persson, Karolinska sjukhuset och Gisela Helmius, Bo Lewin, Uppsala universitet. Av deras och andras arbete kan vi lära mycket resultatet 50

oss om av

år sexualundervisning i skolan.

Den svenska sexualundervisningen vill integrera

sexualiteten i för prevention både STD och oönskad

program av graviditet. Den har handlat mycket vad ska göra

om man och i viss mån varför. Det ofta saknas är hur. Dvs hur

om som ska människor kunna tala med varandra vilket

två unga om skydd de ska använda. Hur ska flicka argumentera för

en kondom utan att tappa ansiktet Skolan har viktig uppgift

en då det gäller att stärka ungdomar i för sin

att ta ansvar egen hälsa. Vi vet, via studier hur kampanjer mot STD och

av om

aids har fungerat, att svenska ungdomar vet mycket

om smittvägar och hur ska skydda sig, att de inte alltid

man men gör det. Vi vet också att ungdomar från arbetarklassen och de har sämre sociala villkor tar större risker och är sämre

som

på att använda sina kunskaper smittskydd. Det gäller

om särskilt flickorna.

Vad de unga flickorna

oroar

Då flickorna kommer i puberteten vet de vad händer som med deras kropp. De vad är och förstår varför vet mens brösten växer. Det kan skönt att inte behöva undra över vara

det kroppsliga under den här brytningstiden, när det

rent finns så mycket annat att oroa sig över. Många tonåringar är osäkra och rädda att inte duga. Det gäller särskilt flickor. Flickor är rädda att deras utseende inte ska duga. De är rädda att inte hitta partner och de är en för inte göra det i framtiden heller. Båda könen

oroliga att

sig för graviditet, flickorna är också rädda att de oroar men inte ska bli gravida i livet, då de vill ha barn. Flickor senare sig för att det första samlaget ska göra ont och oroar en

mindre del sjuttonåringarna är rädda för sexuella över-

av grepp .

Tonåringarnas på sina sexuella

syn

erfarenheter

Nästan alla 17-åringar har varit förälskade flera gånger. Den första svärmiska förälskelsen upplevde de ofta före tio års ålder. Många har eller har haft fast sällskap. I Sverige är det vanligt ungdomarna i övre tonåren tar hem sina

mycket att

pojk- eller flickvänner, de har fast relation med, till som en föräldrahemmet och de får över Svenska att sova

föräldrar är mycket oroliga för kriminalitet och droger

mer än de är för sexuella relationer. Lättillgängliga preventivmedel och ungdomars kunskaper medför att föräldrar inte är

speciellt oroliga för eventuella graviditeter.

Tonåringar i Sverige har överlag positiv bild

en av

sexualiteten I l7-års-undersökningen Edgardh 90 fram-

. går 60 17-åringarna har haft samlag, 10 % dem att av av endast gång. De beskriver sin upplevelse av samlag en mycket positivt. De ville verkligen och de förälskade. var Det gäller både pojkar och flickor. Endast 3 % upplevde att

de blev övertalade eller pressade till det första samlaget.

Ungdomarna har stark kärleksmoral kopplad till

en sexualiteten, dvs de vill kära innan de inleder sexuell

vara en

förbindelse, parallellt med detta finns det inställning

men en att sexualiteten har ett egenvärde. Undersökningen visar att det ofta bara blev enda samlag med den första partnern.

ett Det kanske sätt stilla sin nyfikenhet och att ha gjort

var ett att

det första gången. Det tycks pojkars samlags-

som om erfarenhet oplanerad än flickors.

är mer

Nästan alla pojkar 90 % och än hälften 65 %

mer av flickorna de får vid samlag. Lika många

uppger att orgasm dvs 90 % pojkarna och 65 % flickorna säger att de

av av

och de börjat med deti 12-15 års åldern. Onani onanerar att är inte längre något starka skamkänslor utan är en

som ger väg till sexuell tillfredsställelse.

Ungdomars syn på varandra

De pojkar debuterar tidigt har tendens att fördöma

som en flickor, inte pojkar med många partners. Pojkar har

men också negativ på homosexualitet än flickor. Det

en mer syn finns dock ingen uttalad för homosexuell. Cirka

oro att vara 6 % pojkarna och 3 % flickorna riktar sin kärlek mot

av av

kön. Pojkar och flickor i Skandinavien partners av samma umgås vänner över könsgränserna och talar öppet med

som varandra sexualitet och kärlek.

om

Preventivmedelsanvändning hos ungdomar

När frågar ungdomar hur de på kondom

man om ser som

STD, hela 95 att det är ett bra skydd. skydd mot svarar Hälften det är bra skydd också mot oönskad

anser att graviditet. Vi kan konstatera att på kondom har

synen förändrats sedan de stora kampanjerna mot HIV började. Ingen talar längre att äta kola med på. En studie

om papper

Foto.JoakimJohansson,RFSU Tillfälliga tatueringar med säkrare sexmotiv var mycket efterfrågade denna Varje gång informatörerna sommar. gjorde tatuering fick de chans till ett samtal. en en

hälften hade kondom vid det första visar att av ungdomarna

25 hade oskyddat första samlag. Vid det samlaget. ett

hade bara 18 % avstått från att använda

senaste samlaget Hela 86 % de ungdomar intervjuades, vid skydd. av som besök på ungdomsmottagningar, har någon gång använt

kondom. 17-åringarna visar att de använde

Undersökningen av

kondom de hade preventivmedel den första gången. För om

övrigt är p-piller det i särklass vanligaste preventivmedlet,

följt kondom. Ytterst litar till avbrutet samlag som av

Men fortfarande har omkring fjärdedel

preventivmetod. en

17-åringarna varit med orn något oskyddat samlag.

av Sexualiteten är inte rationell och varken ungdomar eller handlar alltid vi tänkt och i enlighet med vi vuxna som våra ideal. Trots mycket kunskap och upplysning tar vi i alla

åldrar risker samband med sexualitet, och då måste det i finnas till hjälp. Säkra aborter och adekvat vård är

möjlighet

det. Svenska ungdomar vet de kan

exempel på var

och de ska vända sig för att råd.

preventivmedel vart

Många ungdomar går till ungdomsmottagning och de får

en för det mesta tipset att dit sina kamrater.

av

Tonårsgraviditeter

Det är ovanligt att tonårsflickor blir gravida. Många lämnar test för att de är oroliga att de är gravida. På fyra test går det ett positivt Eftersom flickorna vet att de själva kan

svar. bestämma de vill ha abort, lämnar de testet tidigt för att

om kunna göra abort snabbt det behövs. 17-årsunder-

om sökningen visade att 4 % alla l7-åringar varit gravida och

av att 6 % dem sexualdebuterat varit det. Nästan ingen

av som

tonårsflickorna hade fött barn. av

Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar

I den refererade undersökningen, Edgardh 90, framgår att

4 pojkarna och 12 % flickorna har varit utsatta för

av av sexuella övergrepp. Om undantar blottning är siffrorna

man 3 % för pojkar och 7 % för flickor. Den begått övergrepp

som

mot flickor är vanligen då det gäller pojkar kan

en man, men det både män och kvinnor. I fjärdedel fallen finns

vara en av gärningsmannen inom familjen. Det är oerhört viktigt att det finns psykoterapeutisk hjälp för dem blivit utsatta

som för övergrepp, för att möjligt förhindra ett stort psykiskt

om lidande i framtiden.

Unga människor tar risker

som

Vi vet olika studier att ungdomar, slutar skolan

av som tidigt, debuterar sexuellt tidigt och utsätter sig för större sexuella risker än andra. De i den blir oftare

unga gruppen gravida än andra. De har fler oskyddade samlag, de har fler samlag på utlandsresor. De har fler partners och de har

oftare med första gången de träffas. De har

sex en partner fler STD och de har utsatts för fler sexuella övergrepp.

Det betyder det är är viktig att nå.

att en grupp som

Kanske främst med sexualupplysning, även det

inte om också behövs. Säkerligen är det inte bara fråga om

en

sexualitet, hel social och psykologisk brist-

utan snarare en

Här gäller det höja ungdomars självkänsla för

situation. att

positiv utveckling. Den har självkänsla

att stödja en som svag använder inte sällan sin sexualitet för att umgås med sådana beundrar. Dessa ungdomar

personer, som man överanpassar sig till andra med risk för exploatering. Det

finns klart samband mellan sociala faktorer, sexuellt

ett

beteende och de här ungdomarna har negativ

att en mer

självbild.

Det finns också studier visar att det finns ett

som positivt samband mellan negativ självbild och en tidig

en sexualdebut. Men vet att flickor överlag har negativ

en mer

självbild än pojkar. För flickor med negativ självbild tycks

en det hotet bli lämnade är större än hotet

som om att ensamma

oönskad graviditet. De skyddar sig också i lägre

om en

utsträckning.

Sexualupplysningen i årtal

1734 Lag om kyrklig vigsel. Krav på kvinnans oskuld.

Lag om dödsstraff för barnamord 1778 Barnamordsplakatet okänd mor-lagen, dvs ogift

-

fick

mor vara anonym 1845 Kvinnor lika arvsrätt med män 1858 Ogift kvinna myndig vid 25 år 1861 Dödsstraff för barnamord upphävs 1880 Knut Wiksell talar för födelsekontroll 1907-09 Rätt ingå borgerligt äktenskap 1911 Preventivmedelslagen 1914 Första världskriget 1915 Okänd mor-lagen upphävs

Rätt till skilsmässa söndring

p.g.a. 1921 Kvinnlig rösträtt

Gift kvinna myndig 1933 RFSU bildas 1936 Statligt anställda kvinnor rätt till barnledighet 1938 Preventivmedelslagen upphävs

Ny abortlag 1939 Förbud mot att avskeda gift kvinna

Andra världskrigets utbrott 1942 Sexualundervisning frivilligt skolämne 1944 Straff för homosexualitet och tidelag upphävs 1946 Apoteken skyldiga föra preventivmedel 1947 Barnbidrag 1949 Även modern barnets förmyndare 1950 Abortkommitté tillsätts

hdoderskapspenning 1955 Obligatorisk sexualundervisning i skolorna 1959 Preventivmedel får säljas i automater 1964 USSU Utredningen rörande sexual- och samlev-

nadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet tillsätts avlämnar betänkande 1974

1964-66 P-piller och spiral 1965 Ny abortkommitté tillsätts betänkande 1971 1967 Sexuahmneundemöknng,pubHcaad1969 1970 Preventivmedel får säljas utan speciellt tillstånd

1972 Minipiller och kopparspiral

Barnmorskorna får preventivmedels-

rätt att ge rådgivning 1974 Föräldraförsäkringen införs Gemensam vårdnad barn vid skilsmässa införs i om föräldrabalken 1975 Lag fri abort om 1976 Lag fri sterilisering från 25 år om 1976 års föräldrabalk 1977 Ny lärarhandledning i samlevnadsundervisning 1978 Samma åldersgräns 15 år för homo- och heterosexuellt umgänge Föräldraledighetslagen rätt att förkorta sin arbets-

tid

1979 Homosexualitet utrnönstras socialstyrelsens förur teckning över sjukdomar, där den tidigare betecknats mental rubbning och sexuell anomali som 1980 Lag jämställdhet mellan kvinnor och män i om arbetslivet

Förbud mot barnpornografi

1982 Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal 1983 Regeringen tillsätter arbetsgrupp mansroll om 1985 Aidsdelegationen inrättas Lag om insemination 1986 Förbud sexuellt våld i filmer och video införs mot Mansjourer för män i skilsmässokris och män som misshandlar startas 1988 Sambolagen för hetero- och homosexuella 1989 Lag befruktning utanför kroppen om Förbud sexuellt våld i bilder i tryckta skrifter mot införs Förlängd föräldraledighet 1993 Förslag gällande kvoterad föräldraledighet för män måste ta ut minst 1 månad

mannen

Referenslitteraturlista

Abortion. A booklet from RFSU, Stockholm 1993. English be version to printed in 1993 Abortutveckling 1975-1984, Socialstyrelsen redovisar 1987:1. Stockholm 1987. Anagrius C, Hallén A, Moi H, Persson E. Prevention of STDs and abortions the present situation for medical of STDs in Sweden. - care Semin Dermatol 1990; 190-3. Andersch Milson Contraception and pregnancy among young women in an urban Swedish population. Contraception 1982;26:21 1-9. Andersson-Ellström A, Forssman L. Sexually transmitted ciseases knowledge and attitudes people. Developments Sweden among young between 1986 and 1988. J Adolesc Health l991;12:72-6. Callersten-Brunell, M Lidholm, M, Abort. Erfarenheter och teorier. Liber förlag, Stockholm 1985. Davidsson, B Forsling, C, Abort förr och bok aborträtten. nu - en om Bokförlaget Röda Rummet, Falun 1982. Den gravida kvinnan och fostret två individer. Om fosterdiagnastik och aborter. Slutbetänkande utredningen det ofödda barnet Statens av om offentliga utredningar 1989:51. Ethical Aspects of Abortion: Some European Views. IPPF Europe Region, London 1978. Familjeplanering och abort erfarenheter lagstiftning. Betänkande - av ny av 1980 års abortkommitté. Statens Offentliga Utredningar, 1983:31. Fem år med fri abort. Särtryck Läkartidningen, vol: 77, 1989. ur Free means fewer. An Evaluation of the Swedish Abortion Act ard Family Planning Programme of l 974. Ministry for Foreign Affairs, Ds UD 1984:4 Förslag till abortförebyggande Att samordna insatser rör program. som sexualiteten. Socialstyrelsen, Stockholm 1990. Helmius G. Mature enough for sex English of Doctoral Thesis, summary Department of Sociology, University of Uppsala, 1990. Induced abortion and family health: European view. IPPF Europe a Region, London 1974. Jarlbro G. Knowledge about Swedes sexual habits in Swedish. National Commission AIDS Report. Stockholm, 1989. on Kvinnor och barn. Intervjuer med kvinnor om familj och barn. Sveriges Officiella Statistik 1982. National Board of Health and Welfare Drug Information Committee: Treatment of sexually transmitted disease. Uppsala, 1986: Report No 4. National Commission on AIDS: Information about HIVAIDS. Goals and strategy for public policy Stocholm: Ministry of Health and measures. Social Affairs. 1986. Official statistics of Sweden. Statistic Sweden, Stockholm, 1993. Stenholm B. The Swedish school system. Stockholm. The Swedish

Institute, 1984.

Family planning andprevention strategiesfor sexually transmited PerssonE. diseases.Adv Contraception 199l;7:181-6.

Holtzberg M, Edgardh K. Sexual experience, abortion and Persson sexually tzransmitted diseases among young women at contraceptive Clinic. Acta Obstet Gynecol Scand 1991;70:63-7. Planned Parenthood in Europe, Vol. 18, No. 1989 and Vol 20, No.2, 1991. IPPF, London. Reducing late Abortions. Access To NHS Services In Early Pregnancy. Proceedings of conference by the Birth Control Trust, London

a org. 1987.

Schoultz B. Contraception in Sweden. Contraception Riphagen FE, von 1989; 392633-42. Rätten till abort. 1965 årsabortkommitté. Statens Offentliga Utredningar 1971:58. The Other Curriculum: European Strategies for School Sex Education. IPPF Europe Region, London 1989. Tietze, Induced Aborüon. A World Review. Allan Guttmacher Institute, New York 1990.

A-C, Abort och psykiska besvär. Västerås International Library Trost, 1982. Vogel The Swedish classsociety, class structure, social mobility and inequality. In: Living Conditions. Report No. 50. Stockholm: Statistics Sweden, 1987.

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningfordenstatliga 35.Vårandesstämma- ochandras. . 00himuuafonalisering.KU. statistiken.Fl. Kommunerna.LandstingenochEuropa 36.Miljöochfysiskplanering.M. . Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder + Bilagedel.C. 37. MänsföreställningaromkvinnorochChefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . vapenlagenochEG.Ju. . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk . konsekvensanalys.Fi. EU,EESochmiljön.M. . FöljdemaförSverigei utrikes- Historisktvägval- . bli, ochsåkerhetspolitiskthänseendeavatt respektiveintebli medicini Europeiskaunionen.UD. OFörnyelseochkontinuitetomkonstochkultur iframtiden.Ku. till Förslagtill övergripande Anslutning EUlagstiftning.UD. Omkrigetkommit...Förberedelserförmottagande . avmilitärtbistånd1949-1969+ilagedeLSB. NSuveränitetochdemokrati +bilagedelmedexpertuppsatser.UD. JIK-metoden,m.m.Fi. Konsumentpolitikiennytid.C. Påväg.K. Skoterkömingpájordbruks-ochskogsmark. Kartläggningochåtgårdsförslag.M. f Års-ochkoncemredovisningenligtEGdirektiv. Del ochII. Ju.I Kvalitetikommunalverksamhetnationell . uppföljningochutvärdering.C. - Renarolleri biståndetstyrningocharbetsfördelning i eneffektivbiståndsförvalming.UD. Reformeratpensionssystem. Reformeratpensionssystem.BilagaA. Kostnaderochindivideffekter. NE Reformeratpensionssystem.BilagaB. KvinnorsATPochavtalspensioner. Förvaltabostäder.Ju. Svenskalkoholpolitik strategien förframtiden. - Svenskalkoholpolitikbakgrundochnuläge.S. - Attförebyggaalkoholproblem. Vårdavalkoholmissbrukare. . Kvinnorochalkohol. . FöräldrarAlkohol. .Barn- - Vallagen.Ju. VissamervärdeskattefrágorIII Kulturm.m.Fi. - MycketUnderSammaTak.C. Vandelnsbetydelseimedborgarskapsarenden,m.m.

Ku. 5 TeknisktutrymmeförytterligareTVvsandningar.Ku.

Statens offentliga 1994 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kulturdepartementet Omkrigetkommit...Förberedelserförmottagandeav Förnyelseochkontinuitet konstochkultur - om militärtbistånd1949-1969Bilagedel.+ i framtiden.[9] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden,mm.[33] Justitiedepartementet Tekniskt förytterligareTV-sändningar.[34] utrymme VapenlagenochEG[4] Varandesstämmaochandras. - Kriminalvårdochpsykiatri.[5] Kulturpolitikochinternationalisering.[35] Års-ochkoncemredovisningenligtEG-direktiv. Dell ochlI. Ju.[17] Civildepartementet Förvaltabostäder.[23] Kommunerna,LandstingenochEuropa. Vallagen.[30] +Bilagedel.[2] Konsumentpolitiki ennytid.[14] Utrikesdepartementet Kvaliteti verksamhetnationell - Historisktvägval FöljdemaförSverigei utrikes-och uppföljningochutvärdering.[18] säkerhetspolitiskthänseendeavattbli,respektiveintebli MycketUnderSammaTak.[32] medlemi Europeiskaunionen.[8] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Miljö- och naturresursdepartementet lagstiftning.[10] EU,EESochmiljön.[71 Suveränitetochdemokrati Skoterkömingjordbruks-på ochskogsmark. +bilagedelmedexpertuppsatser.[12] Kartläggningochátgärdsförslag.[16] Renarolleri biståndetstyrningocharbetsfördelning Miljöochfysiskplanering.- [36] ieneffektivbistándsförvalming.[19] Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet i Sverige.[37]

Socialdepartementet Mänsföreställningaromkvinnorochchefsskap.[3] Reformeratpensionssystem.[20] Refonneratpensionssystem.BilagaA. Kostnaderochindivideffekter.[21] Reformeratpensionssystem.BilagaB. KvinnorsATPochavtalspensioner.[22] Svenskalkoholpolitikenstrategiförframtiden.[24] - Svenskalkoholpolitikbakgrundochnuläge.[25] - Attförebyggaalkoholproblem.[26] Vård alkoholmissbrukare.av [27] Kvinnorochalkohol.[28] Barn FöräldrarAlkohol.[29]- -

Kommunikationsdepartementet Påvåg.[15]

Finansdepa rtementet Ändradansvarsfördelningfördenstatligastatistiken.[l] SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk konsekvensanalys.[6] JlK-metoden,m.m.[13] VissamervärdeskattefrågorIII Kulturm.m.[31] -

Marc Bygdeman är professor i Katarina Lindahl har sedan obstetrik och gynekologi, vid 1987 varit förbundssekreterare i Karolinska institutet, Stockholm, RFSU och är ansvarig för

nu och överläkare vid kvinnoklini- RFSU:s internationella arbete. ken, Karolinska sjukhuset, sedan Tyngdpunkten i det arbetet lig- 1978. Han är chefsläkare vid Ka- på sexutell och reproduktiv

ger rolinska sjukhuset och specialsak- hälsa. kunnig för kvinnosjukvården RFSU sexualpolitisk

äir en inom Stockholms läns landsting. organisatiom sedan 1933 har

som

Han är chef för Världs- spelat central roll i sexual-

en hälsoorganisationens center för upplysningsarbetet i Sverige:

Human Reproduktion i Stock-

holm, medlem Svenska

av Nationalkommittén för Befolkningsfrågor och har publicerat cirka 350 vetenskapliga artiklar, främst inom ämnesområdet mänsklig fortplantning.

PosTAnREss:10647STOCKHOLM

FAX08-2050n, TELEFON6909090

ISBN 91-38-1 3602-3

ISSN 0375-250X