Den svenska rymdverksamheten

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Den svenska

rymdverksamheten

Betänkande av utredningen om den svenska rymdverksamheten Stockholm 1995

div

Statens offentliga utredningar 1995 78 : Näringsdepartementet

Den svenska

rymdverksamheten

Betänkande av utredningen om den svenska rymdverksamheten Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20009-0 Stockholm 1995 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet Sten Heckscher

Genom beslut den 15 september 1994 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag en att genomföra en genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten.

Med stöd av bemyndigandet förordnade dåvarande departementschefen, statsrådet Per Westerberg, landshövdingen Gunnar Björk, Falun, till utredare.

Till sekreterare i utredningen förordnades ekon. lic. Edvard Fleetwood. Fil. kand. Eskil Engnér har bistått utredningen med utredningsarbete och administrativa göromål.

Experter i utredningen har varit generaldirektör Kerstin Fredga, länsrådet Jan-Olof Hedström, avdelningsdirektör Erik Liljas, direktör M Ingemar Olsson samt kanslirådet Birgitta Råland.

Underlag till utredningen har erhållits från Rymdstyrelsen och Rymdbolaget. Divisionschef Claes-Göran Borg vid Rymdbolaget har bidragit med synpunkter och faktaunderlag. Mr. Roy Gibson, Montpellier, har bistått utredningen med en omvärldsanalys och fil. lic. Leif Magnusson, Luleå, har utarbetat en rapport om rymdfrågor i Kiruna.

Härmed överlämnas Den svenska rymdverksamheten.

Stockholm den 1 september 1995

Gunnar Björk EdvardFleetwood

Innehåll

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utrcdningsuppdraget 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiv 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningens arbete 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Disposition av betänkandet 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Riktlinjer för och tidigare utvärderingar av

rymdverksamhctcn 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Vilka motiv har staten haft för att satsa rymdverksamhet 28 . . . 2.2 Vilka utredningar och utvärderingar har gjorts tidigare 31 . . . . . . .

3 Kort historik 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Rymdverksamhetens ursprung 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Internationellt perspektiv 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Svensk rymdverksamhet i ett internationellt perspektiv 40 . . . . . . .

4 Rymdsystem nuläge och trender 42 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Satellitbanor 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Satelliter: typer och storlekar 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Bärraketer 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Raketbaser 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Markstationer 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Bemannad rymdfan och internationella

rymdstationen 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Sondraketer och ballonger 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Rymteknikens tillämpningar och användare

nuläge och trender 55 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Forskning 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Rymdforskning forskning om rymden 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Forskning under mikrogravitation 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Framtidsvy 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Telekommunikationer 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.1 Bakgrund 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Användningsområden 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Marknadsstrukturen 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Sverige och telekommunikationsmarknaden 66 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Navigation och positionsbestämning 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Bakgrund 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Användningsområden 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Utvecklingstendenser 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Meteorologi 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Bakgrund 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Användningsområden 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Eumetsat 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Ekonomi, samhällsnytta 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Utveeklingstendenser 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Fjärranalys 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Bakgrund 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.2 Användningsområden 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.3 Marknadsstrukturer 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.4 Utvecklingstendenser 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 U-landstillämpningar 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den svenska rymdverksamheten och det

europeiska samarbetet i ESA 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 De svenska rymdaktörema 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Riksdag och regering 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Rymdstyrelsen 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Rymdbolaget 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.4 Rymdindustrin 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Det svenska rymdprogrammet 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Programstruktur 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Nationella program 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 European Space Agency, ESA 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Rymdverksamheten i Kiruna 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Den svenska rymdverksainhcten några sammanfattande aspekter 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Användare och leverantörer av rymdteknik synpunkter och framtida behov av rymdtjänster 112 . . . . . . . . . 7.1 Syfte och frågor 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Synpunkter från leverantörer till

rymdprogrammen 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Synpunkter från användare av

rymdteknik 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Telekommunikationer 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Navigations- och positioneringssystem,

telekommunikationer samt fjärranalys 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Meteorologi 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.4 Fjärranalys 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Sammanfattning av användarnas bedömningar 136 . . . . . . . . . . . .

Omvärldsanalys 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Anslagsutveckling i olika länder 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Den kommersiella marknaden 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Nya förutsättningar 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Nya faktorer att beakta 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Inverkan på olika länder och regioner 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Rymdindustrins förändrade förutsättningar 147 . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.1 USA 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.2 Ryssland 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.3 Japan 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.4 Europa 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Europeiska rymdrelaterade organisationer 151 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5.1 European Space Agency 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5.2 EU-kommissionen 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5.3 Andra europeiska rymdrelaterade organisationer 155 . . . . . . . . . . . 8.5.4 Internationella organisationer 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5.5 Behov av helhetssyn vid policyfonnulering 156 . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Försvar 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 Några sammanfattande synpunkter 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inriktning av den svenska rymdverksamhcten 163 . . . . . . . . . . . 9.1 Rymdstyrelsens anslag 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.1 Anslagsutveckling 197980-199495 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.2 Närings- respektive Utbildningsdepartementets anslag till

Rymdstyrelsen 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppdrag till svenskt näringsliv 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rymdstyrelsens ekonomiska resurser fördelade på program

och användningsområde 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Anslagen relaterade till målen 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Utrikespolitiska mål 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Näringspolitiska mål 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2.3 Forskningspolitiska mål 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.4 Regionalpolitiska mål 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.5 Anslagsfördelningen har skett i överensstämmelse med målen 175 . 9.3 Målen och användarnas behov 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.1 Målen och användarna 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.2 Prioritering inom tillämpningsprogrammen 176 . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.3 Sveriges satsningar och användarnas behov 177 . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Konsekvenser av olika anslagsnivåer 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Framtidsaspekter och överväganden 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Går rymdverksamheten i ett nytt teknisk-industriellt skede 188 . 10.2 Vem är rymdverksamheten till för 194 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Övergripande mål för Sveriges rymdverksamhet 201

. . . . . . . . . . . 10.3.1 Behov av revidering av de övergripande målen 201 . . . . . . . . . . . . 10.3.2 Förslag till övergripande mål för svensk rymdverksamhet 202 . . . . 10.3.3 Sveriges deltagande i utveckling, uppbyggnad och drift av en

internationell rymdinfrastruktur 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3.4 Målet att utforska och utveckla kunskap 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3.5 Målet att utveckla rymdtjänster till nytta och

förhöjd livskvalitet 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3.6 Rymdverksamheten skall befrämja näringsliv, kompetens-

utveckling och regioner med särskild potential 207 . . . . . . . . . . . . 10.4 Principiella överväganden angående Sveriges rymdsatsningar 208 . . 10.4.1 Satsningar i rymdsystemet respektive användandet av rymdsystemet 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4.2 Hur uppnå ökat resultatutnyttjande 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4.3 Prioriteringar vid medverkan i ESAs 214 program . . . . . . . . . . . . . 10.4.4 Teknikval 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4.5 Militär rymdteknik 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4.6 Prioriteringar vid besparingar 216 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Statliga insatser inom de olika rymdprogrammen 216 . . . . . . . . . . 10.5.1 Forskning 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.2 Rymdtransporter 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.3 Internationella rymdstationen 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.4 Telekommunikationer 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.5 Navigation och positionsbestämning 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.6 Meteorologi 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.7 Fjärranalys 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5.8 Miljö- och klimatstudier 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 ESA 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.7 EU 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU I995: 78

10.8 Kiruna, hot och utvecklingsmöjligheter 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.8.l Tidigare utveckling 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8.2 Dagsläget 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8.3 Hotbild 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8.4 Möjligheter 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Slutsatser, förslag och rekommendationer 236 . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Slutsatser 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Förslag om övergripande mål för den svenska

rymdverksamheten 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Satsningamas storlek och fördelning på nationellt

respektive internationella program 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Principiella överväganden beträffande inriktningen av den svenska rymdverksamheten 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.1 Satsningar i rymdsystemet respektive användandet av rymdsystemet 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.2 Explorativa respektive praktisk-nyttoorienterade

satsningar 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.3 Prioriteringar vid val av tillämpningsprogram i ESA 244 . . . . . . . . 11.4.4 Teknikval 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.5 Militär rymdteknik 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.5 Övriga överväganden och rekommendationer 245

. . . . . . . . . . . . . 11.5.1 Ansvars- och arbetsfördelning inom Regeringskansliet 245 . . . . . . . 11.6 Statliga satsningar inom de olika rymdprogrammen 247 . . . . . . . . . 11.6.1 Rymdforskning 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.2 Rymdtransporter 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.3 Internationella rymdstationen 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.4 Telekommunikationer 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.5 Navigation och positionsbcstämning 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.6 Meteorologi 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.7 Fjärranalys 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.8 Miljö- och klimatstudier 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.7 ESA 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.8 EU 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.9 Rymdföretagen 252 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.10 Kiruna 252 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Kommittédirektiv 1994:103 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utredare, expert, rådgivare och sekretariat 262 . . . . . . . . . . . . . . . Svensk rymdverksamhet: en förteckning över

långtidsplaner, utvärderingar och resultatbedömningar 263 . . . . . . .

Litteratu 266 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll

FÖRKORTNINGAR

BNI-andel Bruttonationalinkomstrelaterad bidragsandel, t ex till de internationella organisationerna ESA och Eumetsat

CNES Centre National dEtudes Spatiales Frankrikes

rymdmyndighet DARA Deutsche Agentur für Raumfahrtangelegenheiten Tysklands rymdmyndighet DoD Department of Defense USA ELDO European Launcher Development Organization

ESA European Space Agency bildades

1975 genom sammanslagning av ELDO och ESRO ESRO European Space Research Organisation ESTEC European Space Technology Centre

ESAs tekniska centrum i Holland

Eumetsat European Meteorological Satellite Organization Eutelsat European Telecommunications Satellite Organization

GEO Geostationary Orbit geostationär satellitbana

GIS Geographical Infomation System GPS Global Positioning System GNSS Global Navigation Satellite System GTO Geostationary Transfer Orbit IMO International Maritime Organization lnm arsat International Maritime Satellite Organization Intelsat International Telecommunications Satellite Organization ITU International Telecommunications Union

LEO Low Earth Orbit låg satellitbana

MARECS Maritime European Communications Satellite NASA National Aeronautics and Space Administration USA NASDA National Space Development Agency of Japan NOAA National Oceanic and Atmospheric Administration USA RKA Den ryska civila rymdmyndigheten SPOT Systême Probatoire pour 1‘Observation de Terre ijärranalyssystem VAC Volvo Aero Corporation WMO World Meteorological Organization

Sammanfattning

Utredningens uppdrag och arbete

Den särskilde utredaren har haft i uppgift att göra en förutsättningslös och genomgripande översyn den svenska rymdverksamheten. Lltredav ningen borde enligt direktiven analysera förändringar i omvärlden av betydelse för svensk rymdverksamhet, den nuvarande inriktningen av svensk rymdverksamhet samt konsekvenser kort och lång sikt av förändringar och besparingar i det staliga åtagandet i såväl nationell som internationell verksamhet. Med bl dessa analyser som utgångspunkt a skulle utredaren genomföra analys olika motiv och mål samt en av bedöma möjligheterna att uppnå ökat utnyttjande rymdteknik till av nytta för samhället. Vidare skulle belysas Kirunas utvecklingsmöjligheter samt spelet mellan rymdforskning och annan forskning, främst sam miljö- och klimatforskning.

Utredningen har därför gjort allmän genomgång av nuläge och en trender inom rymdverksamheten, granskat det svenska rymdprogrammet, studerat verksamheten inom European Space Agency ESA, analyserat förändringar i omvärlden samt gjort en översiktlig kartläggning av användningen rymdtjänster i Sverige. Användarna av rymdtjänster av ombads också göra bedömning sitt framtida behov av rymden av tjänster. En särskild rapport rymdverksamheten i Kiruna har utom arbetats.

Trender Utredningen följande långsiktiga trender påverkar svensk rymdser som politik:

telekommunikationsom rådet kan förväntas växa, särskilt TVradio och sikt mobil telekommunikation, och erbjuda ett stort utbud av tjänster för olika användargrupper

navigationpositionering står inför mycket kraftig tillväxt, som en förväntas leda till betydande effektivisering inom transportsektorn och många andra områden i samhället

vädertjänstema kommer successivt i ökad utsträckning att utnyttja data från satelliter

SOU 1995: 78 Sammanfattning 13

närmaste åren. l Sverige och Europa i övrigt har ljärranalysen hittills inte kommit i bruk i den utsträckning som tidigare förväntades. Däremot används den i många länder med dåligt utbyggd infrastruktur. Miljöövervakning bör på sikt bli en mycket viktig tillämpning, som kan bidra till bättre förståelse av vår planet. vetenskapema och de explorativa expeditionema till rymden innefattar stora möjligheter till nya upptäckter, områden att utforska och tekniska utmaningar utvecklingen av nästa generation rymdtransportsystem inriktas mot en väsentlig sänkning av kostnaderna för att nå till rymden. Pågående diskussioner avser i första hand återanvändbara system.

Omvärldsförändringar

I omvärlden sker stora förändringar. Bl a märks en ökad internationell samverkan, i första hand mellan USA och Ryssland. Samarbetet innefattar bl a den internationella rymdstationen, vilken har utvecklats till ett internationellt projekt i vilket även Kanada, Japan och Europa har erbjudits möjlighet att deltaga. Ett samarbete mellan amerikanska och ryska tillverkare av bärraketer kan resultera i ökad konkurrens för den europeiska Arianeraketen. I Europa sker ett närmande mellan ESA och EU, där EU ser som sin roll att främja rymdverksamhet och samordna användarintressen i de olika medlemsländerna. Försvarsmaktema i de europeiska länderna har visat ett ökat intresse för rymdsamarbete, vilket bör bevakas av det svenska försvaret. En betydande omstrukturering av amerikansk och europeisk rymdindustrin har pågått under några år. För svensk industri är det viktigt att slå vakt om samverkan med de stora utländska industrikonsortier som står som huvudkontraktörer till raketer och satelliter m m. De stora förändringar som pågår i omvärlden ställer krav på uthållighet, kontinuerlig analys och viss flexibilitet i det svenska rymdprogrammet.

Rymdteknikens användning i Sverige

Utredningen konstaterar att rymdtekniken kommit till bred använding inom många samhällssektorer och att Sverige fått betydande âterbäiing på gjorda investeringar. Hos allmänheten är rymdverksamheten främst känd för de spännande vetenskapliga expeditionema och de stora tekniska utmaningarna: erövringen rymden och den vidgade förståelsen av av universum. Mindre uppmärksammat är att rymdtekniken numera också ingår som en naturlig del av samhällets infrastruktur. Denna infra-

14 Sammanfattning

struktur måste kontinuerligt utvecklas och dess vidgade användning stimuleras. För detta erfordras ett långsiktigt statligt engagemang.

Rymdverksamheten har en stor potential for framtida användning. För att nå ett ökat utnyttjande av rymdtekniken behövs satsningar på forskning och teknisk utveckling och åtgärder för att i framtiden sänka kostnaderna i rymdsystemet. Ett ökat utnyttjande av rymdteknik till nytta för samhället förutsätter ett integrerat rymdprogram där forskning och utveckling i Rymdstyrelsens regi bedrivs i nära samverkan med användarna inom andra forskningsdiscipliner och olika operativa verksamheter.

Förslag till nya mål för svensk rymdverksamhet

Utredningen föreslår att de övergripande målen för den svenska rymdverksamheten bör vara:

Det övergripande målet för den statliga rymdverksamheten är att Sverige, som kultur- och industriland. inom ramen för det nationella programmet och det europeiska rymdsamarbetet och i samverkan med världen i övrigt, skall medverka till:

rymdens utforskning och nyttjande för allmän kunskapsutveck-ling och mänsklighetens långsiktiga behov. såväl materiella som kulturella

utveckling av rymdbaserade tjänster till nytta och förhöjd livs-kvalitet för medborgarna

Sverige skall därvid arbeta för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv samt långsiktigt bygga upp naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Utgångspunkter för Sveriges bidrag till det internationella samarbetet bör vara Sveriges vetenskapliga, tekniska och industriella kunnande inom rymdområdet samt de särskilda förutsättningar som det nordliga läget ger.

Dessa mål avser all statlig rymdverksamhet, såväl den som bedrivs i Rymdstyrelsens regi som i andra myndigheter och statliga företag.

Internationell samverkan Rymdverksamhetens bedrivande förutsätter internationell samverkan.

SOU 1995: 78 Sammanfattning 15

Utredningen att Sverige långsiktigt skall medverka i det europeanser iska samarbetet i ESA utifrån landets förutsättningar och behov. Utredningen att det är nödvändigt att Sverige upprätthåller ett nationellt anser och flera bilaterala projekt.

Avvägningar rörande inriktningen av rymdverksamheten

Rymdverksamheten spänner över många verksamhetsområden och kan bidra till att politiska mål mycket olika karaktär kan uppnås. Den av utnyttjas i bl säkerhets-, närings-, regional-, forsknings-, miljö-, euroa pa-, kultur- och biståndspolitiska syften.

De viktigaste och samtidigt svåraste uppgifterna för Europa och därmed Sverige är att få till stånd inriktning av verksamheten som väger en och balanserar de olika motiv och mål som finns. Utredningen samman vill föreslå att följande avvägningar skall vara vägledande for Rymdsgrelsens framtida satsningar:

1 Nationellt-intemationellt. F n satsas av Rymdstyrelsen resurser när- 34 i ESA och 14 i de bilaterala och det nationella programmare met. Utredningen att fördelningen är rimlig, men vill särskilt anser slå vakt de bilaterala och det nationella programmen, vilkas om andel av de totala resurserna på sikt skulle kunna öka något.

2 Rymdsystemet-användande av rymdsystemet. F n satsas 80-90 % på utveckling rymdsystemet och 10-20 % på att utveckla användanav det rymdsystemet. Utredningen att fördelningen är rimlig. av anser Rymdstyrelsens huvuduppgift bör förbli att utveckla rymdsystemet, infrastrukturen. Användandet skall huvudsakligen bekostas av användarna själva. På sikt skulle dock satsningama på att utveckla användandet kunna öka något för att underlätta introduktion av nya tillämpningar.

3 Explorativt-praktisk-nvttoorienterat. Utredningen anser att Rymdstyrelsen bör satsas på såväl forskning, explorativa expeditioner och explorativa tillämpningar praktisk- nyttoorienterade tillämpningsom Utredningen vill slå vakt den forskningen och särskilt den ar. om bedrivs inom det nationella programmet. Av näringspolitiska som skäl är det speciellt angeläget att satsa på sådana verksamheter som på sikt kan stå på ben och därmed bli en självständig marknad egna för industrin.

16 Sammanfattning

Utredningen anser därför att det i den sammanvägda rymdprojektportföljen för forsknings- och tillämpningsprogrammen bör strävas efter:

a en ökad andel projekt som svarar mot praktisk-nyttoorienterade

behov, tex telekommunikation, meteorologi, navigeringpositionering samt vissa delar av tjänanalysen

b forskningsprojekt, dels av grundforskningskaraktär, dels tillämpad

forskning samt explorativa tillämpningar

4 Teknikval. Utredningen att Sveriges grundinställning beträfanser fande teknikval är vad som är mest kostnadseffektivt, vilket innebär att på marknaden tillgänglig teknik i mesta möjliga mån skall användas och specialkonstruktioner undvikas egna

5 Prioritering av ESA-projekt. Vid val av svensk medverkan i de olika frivilliga tillämpningsprojekten i ESA bör beaktas i första hand möjligheterna att tillfredsställa svenska användningsbehov, men även hur Sverige kan bidraga till att svensk forskning, näringsverksamhet och regioner med särskild potential utvecklas på bästa sätt.

Ökat användning resultaten till i samhället

av nytta Mot bakgrund av det som ovan sagts och de synpunkter framförts som till utredningen av svenska användare rymdteknik utredningen av anser att det behövs åtgärder för att öka andelen praktisk- nyttoorienterade rymdverksamheter.

Sådana åtgärder skulle kunna vara:

a Regeringen uttalar att vägledande för satsningar och prioriteringar

skall vara ökat användande av rymdteknik till nytta i samhället

b Regeringen tar initiativ till starkare samordning över hela rymd-

området inom regeringskansliet i syfte att knyta företrädare för utveckling av rymdteknik och användare av rymdteknik närmare varandra

c Rymdstyrelsens ges i uppdrag att arbeta med a en projektportfölj

som i ökad utsträckning svarar mot användarbehov i samhället

samt b den av regeringen beslutade forskningen d Användare involveras tidigt i utvecklingsarbetet och samfmans-

iering eftersträvas

SOU 1995: 78 Sammanfattning 17

e Insatser görs för ökad information och erfarenhetsutbyte

f Insatser görs för att stärka den rymdtekniska kompetensen i använ-

darled.

Rymdsatsningamas storlek och Sveriges medverkan i intematio-

nella organisationer Mot bakgrund redan gjorda internationella åtaganden, framtida ut-av vecklingsmöjligheter och därmed sammanhängande behov av statliga satsningar, inte minst för rymdtekniken till användarnas att anpassa behov, föreslår utredningen att anslaget till Rymdstyrelsen bibehålls oförändrat på 199495 års nivå. Ytterligare ett skäl till att värna om rymdprogrammet är att det är grundpelarna i det europeiska samen av arbetet.

Utredningen beträffande bidraget till ESA att Sverige bör sträva anser efter att nå till BNI-andel bidraget relaterat till landets BruttoNatioupp nallntäkt. I rådande ekonomiska läge utredningen dock att Sveanser

rige bör ligga kvar på nuvarande andel ca 70 % av BNI-andelen.

Eftersom Sveriges rymdsatsningar till stor del går till utlandet bör de valutasäkras.

Inom telekommunikationsområdet finansieras Sveriges deltagande i Intelsat, Inmarsat och Eutelsat med avgifter som debiteras organisatiokunder. Utredningen att detta är en väl fungerande princip nemas anser som bör gälla även i framtiden.

Beträffande deltagandet i satellitoperatörsrorganet Eumetsat utredanser ningen att fördelningen mellan statsanslag och driftsbidrag från SMHI är rimlig och att det är angeläget med fortsatt svensk satsning på det europeiska vädersatellitsamarbetet.

Ansvarsfördelning, samordning och information

Det är angeläget och arbetsfördelningen inom Regeringsatt ansvarskansliet klargörs. Utredningen att Näringsdepartementet även i anser framtiden skall ha huvudansvaret för den övergripande samordningen av den svenska rymdverksamheten. Rym dstyrelsen skall Näringsdeparvara tementets verkställande myndighet och därmed även ha det exekutiva samordingsansvaret för regeringen.

Utredningen rekommenderar Rymdstyrelsen att ta initiativ till någon form årligen återkommande Rymdforum för information och ökad av kontakt mellan användare rymdteknik, forskare, industri och allmänav

18 Sammanfattning

het samt företrädare för angränsande fackområden. Dessutom bör detta forum vara en plattform för att vidga kunskapen rymden i riksdaom gens utskott, departement m fl.

Rymdverksamhetens F0 U-program

Utredningen anser att rymdforskningen även fortsättningsvis bör utvärderas kontinuerligt på samma sätt all naturvetenskaplig som annan forskning i Sverige och att Rymdstyrelsen tillsammans med Naturvetenskapliga Forskningsrådet bör utarbeta plan for genomförande en av sådana utvärderingar.

Utredningen anser att Sverige även fortsättningsvis, solidariskt med Europa, bör stödja utvecklingen rymdtransporter och därvid särskilt av prioritera kostnadssänkning för placering last i omloppsbana. en av Följaktligen anser utredningen, mot bakgrund de föreslagna överav gripande målen och i enlighet med Sveriges tidigare prioriteringar i ESA-samarbetet, att bemannade rymdfärder bör ges lägre prioritet.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet drivs i första hand av den kommersiella marknaden. De statliga satsningama bör därför inriktas mot grundläggande teknikutveckling i syfte att befrämja den europeiska industrins konkurrenskraft. Med anledning den snabba utveckav lingen inom mobiltelekommunikation och diskussioner dataom nya överfö-ringssystem med ett stort antal satelliter rekommenderar utredningen att Rymdstyrelsen tillsammans med berörda parter utarbetar en gemensam strategi för telekommunikationsområdet.

Utredningen föreslår att regeringen följer upp den värdefulla kartläggning av GPS-användning som gjorts av Kommunikations-, Miljö- och Försvarsdepartementen genom att ta initiativ till utredning sLlen om litnavigeringenspositioneringens framtid i Sverige. Utredningen anser att ett forum behövs för fortlöpande kontakt och erfarenhetsutbyte mellan olika användare av GPS, företrädare för rymdsegmentet, departement m fl.

Utredningen anser att om inte tillfredsställande överenskommelse en med USA snart kan träffas angående användningen och kontrollen av över GPS, bör Sverige kraftfullt verka för att Europa fullföljer de initiativ som tagits till ett europeiskt, alternativt internationellt, civilt navigeringssystem av den typ som diskuteras i GNSS

SOU 1995: 78 Sammanfattning 19

De meteorologiska satellitprogrammen har starkt stöd i de övergripande Samarbetet mellan ESA och Eumetsat mål som utredningen föreslår. är ett bra exempel på hur användarorganisation kan utnyttja ESAs teken niska utvecklingskompetens. Utredningen anser att samverkan mellan rymdorganisationema och SMHI fungerar bra och anser det viktigt att detta arbete kan fortskrida enligt planerna.

Det är utredningens uppfattning att de stora satsningar som för närvarande görs på fiärranalyssatelliter inte motsvaras behandlings- och av utnyttjandekapacitet på marken. Nya datatyper och stora mängder data innebär behov satsningar på utveckling av metodik och system som av nyttiggör dessa data inom olika användningsområden.

Det i Kiruna planerade Institutet för Miljö- och rvmdforskniniz IMR och de SMHI planerade klimatdatabasema och klimatmodellcentret av har starkt stöd i de Föreslagna målen. Utredningen vill peka på ett antal faktorer kan avgöra huruvida initiativen kommer att bli framgångssom rika eller Sådana faktorer är t ex helhetssyn och lângsiktighet, internationella samarbetsfrågor samt kostnader och långsiktig finansi-

enng.

ESA

ESA har under de senaste två decennierna mycket framgångsrikt lyckats att Europa till kraftansträngning på rymdområdet. ESA har ett ena en forskningsprogram högsta internationella klass, drivit på utvecklingen av telekommunikations- och meteorologisatellitsystem och överfört av dessa till användarorganisationer, utvecklat världens f mest avancerade n bärraket ESA har emellertid sedan några år tillbaka problem med mm. att få medlemsländerna att och finansiering. Ett antal enas om program initiativ har tagits för att effektivisera ESA.

Utredningen att Sverige skall värna ESA, också aktivt anser om men driva på ESAs arbete med att effektivisera sin verksamhet.

EU

Utredningen att Sverige bör ställa sig positivt till EUs ambition anser att spela roll främjare och användare av rymdteknik. Vidare en som utredningen det önskvärt och naturligt att EU och ESA anser som utarbetar grundsyn policy inom rymdområdet. Utreden gemensam ningen bedömer det inte fördelaktigt sig för den europeiska som vare

20 Sammanfattning

rymdverksamheten i sig eller för Sverige ESA inom överskådlig tid om skulle inordnas som en del EU. av

Utredningen anser att EUs ambitioner inom eller med anknytning till rymdverksamhet innebär stora möjligheter for Sverige. Svenska parlamentariker och tjänstemän i EU bör därför följa rymdfrâgoma. noga Sverige bör verka för svensk tjänsteman placeras vid rymdsektioatt en nen inom DG XII.

Rymdföretagen

Den statliga rymdverksamheten rymdföretagen möjlighet att ger en vara med och konkurrera på den internationella rymdmarknaden. Företagen ges vidare möjlighet till högteknologisk utveckling i internationellt samarbete och samverkan med högskolor inom ett antal spjutspetsområden. För företagen och de koncerner de ingår i innebär rymdsamarbetet en icke oväsentlig prestige, kontaktyta mot internationell industri och en

teknikutveckling som kan utnyttjas i andra sammanhang.

Rymdföretagen är angelägna att medverka i uppbyggnaden om av rymdinfrastrukturen och de statliga satsningama få möjlighet att genom utveckla sin tekniska kompetens och relationerna till kunder. Rymdföretagen är också angelägna om att användarstyrda och användarñnansierade marknader utvecklas för att försäljningen till kommersiella marknader långsiktigt skall kunna öka.

Utredningen att det är viktigt att befrämja företagens verksamhet anser genom ett långsiktigt åtagande staten inom rymdområdet. Utredav ningen att de föreslagna målen och vägledande principerna långanser siktigt tillvaratar företagens intressen.

Kiruna

Utredningen vill uttrycka ett starkt stöd för fortsatt rymdverksamhet i Kiruna. Det är angeläget att slå vakt de verksamheter har etaom som blerats och ge dessa möjlighet till fortsatt utveckling. I de föreslagna målen framhålls vikten att landets kompetens och geografiska förav delar utnyttjas på bästa sätt.

1 Utredningsuppdraget

Detta kapitel redovisar utgångspunktema för och bakgrunden till utredningen den svenska rymdverksamheten. Regeringens kommittéom direktiv sammanfattas. Vidare redovisas uppläggningen av utredningens arbete samt dispositionen av detta betänkande.

1.1 Direktiv

Regeringen beslutade vid sammanträde den 15 september 1994 om

direktiv för Utredningen den svenska rymdverksamheten Dir

om 1994:103, bilaga l. Under hösten 1994 utsågs en särskild utredare, sekreterare och experter. Dessa jämte sekretariat och konsulter redovisas i bilaga

I direktiven föreskrev regeringen att utredningen skulle göra en genomgripande översyn den svenska dverksamheten. Utredningen skulle av rym genomföras så att den kunde utgöra underlag för dels regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för treårsperioden 1997-1999, dels ett planerat ministerrådsmöte inom European Space Agency, ESA, hösten 1995.

Flera skäl till att göra översyn Rymdverksamheten hade en angavs. tidigare i stor utsträckning drivits fram den konkurrens som funnits av mellan USA och f d Sovjetunionen att ligga främst i den vetenom skapliga och teknologiska utvecklingen. Detta hade kommit att prägla även den europeiska rymdverksamhetens inriktning. Verksamheten inriktades mot stora spektakulära satsningar som innefattade bl a bemannade rymdfärder. Stonnaktemas konkurrens hade sedermera avlösts arbetssträvanden och aktiviteter innefattande både grundav sam forskning och tillämpningar. Regeringen efterlyste en analys av vad omvärldsförändringama kunde innebära för Sverige.

Vidare hade Riksdagens revisorer granskat vissa aspekter av den svenska rymdverksamheten 199394:RR:4 och dragit slutsatsen att målen för den rymdanknutna verksamheten borde bli föremål för en förutsättningslös och genomgripande översyn. Näringsutskottet 199394:NUl5 anförde med anledning härav att det var viktigt att få ett klarläggande och precisering vilka typer mål den en av av som svenska rymdverksamheten skulle tillgodose. Samtidigt ansåg utskottet att det angeläget att det i Sverige kunde bedrivas rymd-verksamvar en

22 Utredningsuppdraget

het av ungefär befintlig omfattning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag.

I direktiven angavs att den särskilde utredaren borde analysera:

l förändringar i omvärlden av betydelse för dcn svenska rymd-verksamheten, 2 den nuvarande inriktningen svensk rymdverksamhet samt av 3 konsekvenser kort och lång sikt förändringar och besparingar av i det statliga åtagandet i såväl nationell internationell verksom samhet

Omvärldsanalysen borde bl innefatta den ökande globaliseringen a av rymdverksamheten, EU:s allt starkare intresse för rymdverksamhet, trenden mot allt större industrikonsortier, nännandet mellan civil och militär rymdverksamhet, konsekvensen långa planeringshorisonter av samt förändringar projektens storlek. Analysen borde även omfatta av det ökade sam arbetet mellan rymdforskning och miljöforskning respektive meteorologi samt det svenska engagemanget i internationella användarorganisationer, Eumetsat. t ex

Analvsen av den svenska inriktningen på rvmdverksamheten borde ha som utgångspunkt dels behovet rymdforskning, dels relevansen för av svensk industri. I det sammanhanget borde rollfördelningen mellan aktörerna i svensk rymdindustri belysas. En förutsättning borde att vara Sveriges deltagande i rymdverksamheter skulle ske på ett kostnadseffektivt sätt och inom de områden där det finns speciellt goda förutsättningar för ett framgångsrikt användande resultaten. Utredaren borde av värdera förutsättningarna för starkare koncentration och specialisering en av de svenska insatserna. Vidare borde sambanden mellan rymd-forskning och annan svensk forskning och utveckling belysas.

I konsekvensanalvsen eventuella ändringar i Sveriges åtaganden inom

av rymdverksamheten skulle hänsyn tas till den långsiktighet präglar som verksamheten samt konsekvenser för rymdforskningens och svensk industris kompetens och konkurrenskraft och, vad gäller svenskt engagemang i ESA, även solidaritetsaspekten.

Det internationella rymdsamarbetet tar, på grund den svenska kroav nans försvagning, i anspråk allt större andel de statliga en av resurserna för rymdverksamhet. Utredaren skulle studera samspelet mellan det

Utredningsuppdraget 23

internationella samarbetet och den rymdanknutna verksamhet som bedrivs inom landet och konsekvenserna av att internationellt ange samarbete större i anspråk på bekostnad den svenska tar resurser av verksamheten.

Kiruna roll i den svenska rymdverksamheten. Utredaren har en central skulle analysera utvecklingsmöjligheter kort och lång sikt för den rymdanknutna verksamheten i Kiruna.

Med de nämnda analyserna utgångspunkt skulle utredaren ovan som genomföra analys de olika sinsemellan beroende motiv och mål en av finns för statens satsningar på rymdverksamhet. Utredaren skulle som även vilka resultat kunde förväntas på kort och lång sikt av ange som de statliga satsningama och bedöma möjligheterna att uppnå ökat utnyttjande rymdteknik till nytta for samhället. Effekterna på den del av av svensk industri direkt arbetar med rymdverksamhet borde anges. som

Utredaren borde även analysera hur det nationella samarbetet mellan olika intressenter bedrivs. Förslag borde redovisas om utredaren såg behov samarbetsorgan i policyfrågor m m. av

1.2 Utredningens arbete

Utredningen påbörjades i november 1994.

Omgående lades ett uppdrag ut den intemationelle konsulten Roy Gibson att göra omvärldsanalys, eftersom en sådan analys var en en nödvändig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Gibson var ESAs förste generaldirektör och under några år chef för den brittiska rymdstyrelsen. Under de senaste åren hade han bistått många regeringar, bl den finska och australiensiska, med utredningar om inriktning av a rymdprogram. Gibson levererade sin rapport den 31 januari 1995 och den diskuterades sedermera vid ett möte med utredaren och expert- Rapporten har legat till grund för kapitel gmppen.

För att klarlägga rymdverksamhetens betydelse för Norrbotten, och då särskilt Kiruna, beställdes tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten, utredning konsulten Leif Magnusson. I uppdraget till Magnusson en av ingick inhämta synpunkter från de viktigaste intressentema i rymatt dverksamheten i Norrbotten, dvs verksamhetschefer, lokala politiker,

24 Utredningsuppdraget

kommuntjänstemän fl. Rapporten levererades den 15 februari och m kompletterades sedermera vid ett seminarium med föredragningar från Länsstyrelsen i Norrbotten samt Rymdbolaget, för driften som svarar av flera av anläggningarna i Kiruna.

Rymdindustrin inbjöds att lämna synpunkter till utredningen. Tretton företag tillskrevs och uppmanades att lämna synpunkter med utgångspunkt i kommittédirektiven. Skriftliga synpunkter har erhållits från Saab Ericsson Space AB, Volvo Aero Corporation, Polymer-kompositer AB, DNV Ingemansson AB, FFV Aerotech AB, Flygtekniska Försöksanstalten samt R-Tech AB. En viktig informationskälla har varit Rymdstyrelsens Näringspolitiska resultat svensk rymdverksamhet 1993 av

Dnr 13794, som är en sammanställning av enkätsvar från 15 leve-

rantörer i rymdprojekt.

Även användare rymdteknologi, SMHI, Lantmäteriverket, Telia AB, av Sveriges Television, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket inbjöds m att lämna synpunkter till utredningen. Användarna uppmanades särskilt att försöka att värdera nyttan rymdtekniken. Av 17 tillskrivna myndigav heter, företag och organisationer svarade 16 skriftligen.

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget har bistått utredningen med informationsmaterial om rymdverksamhetens organisation och policy, ekonomiska rapporter, tekniska beskrivningar och dylikt.

Den särskilde utredaren och expertgruppen har gjort Följande studiebesök:

11 nov 1994 Rymdstyrelsen, Solna 20-21 dec 1994 Kiruna: ESRANGE, ESA Salmijärvi, Satellitbild- AB, Rymdbolaget AB. Dessutom gjorde några av deltagarna besök Inst för Rymdfysik

17-19 jan 1995 EU i Bryssel DGXlI fl, ESA vid ESTEC tek-

m niskt utvecklingscentrum i Noordwijk, Nederländerna 15 feb 1995 Diskussion omvärldsanalys och hearing med av användare av rymdteknik. Riksdagshuset 16-17 mars 1995 Saab Ericsson Space AB, Göteborg Volvo Aero Corporation, Trollhättan

Därutöver har den särskilde utredaren och expertgruppen haft ytter-

Ulredningsuppdraget 25

ligare ett antal sammanträden.

I direktiven läggs stor vikt vid översynen av målen For den svenska rymdverksamheten. Flera utredningar har under de senaste åren behandlat rymdverksamhetens mål och måluppfyllelse. Exempel är den s k Rymdeffektutredningen 1987, Rymdstyrelsens Mål- och Resultatanalys 1992 samt Riksdagens Revisorers rapport Den svenska rymdverksamheten 1993. Denna utredning bygger vidare på dessa nämnda utredningar.

1.3 Disposition betänkandet

av

Kapitel 2 innehåller en genomgång av de motiv och mål som staten har haft för satsningama på rymdverksamheten sedan 1960-talets början. Redogörelsen knyter an till beslut som fattats om europeisk rymdsamverkan. I kapitel 2 redovisas också de utredningar om och utvärderingar av svensk rymdverksamhet som gjorts hittills.

Kapitel Kort historik är en summering av rymdverksamhetens tidiga skeden, den internationella utvecklingen samt framväxten av det svenska rym dverkprogram met.

Kapitel 4 och 5 speglar utredningens perspektiv på rymdverksamheten. Utredningen anser att rymdtekniken bidrar till samhällets infrastruktur. Därför delas rymdverksamheten upp i två delar rymdsystemet och användningen av rymdsystemet. En parallell kan dras med transportssystem, som består av dels infrastruktur och farkoster, dels nyttjandet av transportsystemet för olika ändamål. Med rymdsystemet avses bärraketer, raketbaser, satelliter, andra farkoster och markstationer mm. Användandet eller tillämpningar kan vara forskning, telekommunikationer, navigationpositionsbestämning, meteorologi, fjärranalys mm. Denna uppdelning ligger till grund för diskussioner längre fram i rapporten om Rymdstyrelsens och andra myndigheters ansvarsområden, t ex vad gäller utveckling och drift av satellitsystem.

Kapitel 4 och 5 beskriver nuläge och trender. Här beskrivs hur rymdtekniken används och vilka utvecklingsmöjligheter som kan skönjas, i Sverige och internationellt.

Kapitel 4 och 5 ger den i rymdteknik oinsatte läsaren en introduktion

26 Utredningsuppdraget

i ämnet. Kapitel 4 innehåller kortfattade beskrivningar av olika satellittyper och satellitbanor, vilka är nödvändiga att känna till för att t ex förstå fördelen Kirunas nordliga läge för styrning av och datamottagav ning från satelliter i polär bana.

I kapitel 6 beskrivs det svenska rymdprogrammet och europeisk samverkan i ESA. I kapitlet redogörs för de viktigaste aktörerna, särskilt de medverkar i utvecklingen rymdsystemet. Rymdverksamheten i som av Kiruna beskrivs relativ utförligt.

Kapitel 7 består redogörelser för dels hur olika myndigheter och av företag använder rymdteknik idag, dels vilka behov rymdteknik dessa av bedömer att de kommer att ha i framtiden. Synpunkter lämnas också på behov samordning Sveriges olika rymdsatsningar. Kapitlet av av innehåller vidare sammanfattning synpunkter som rymdindustrin en av framfört till utredningen.

Kapitel 7 kan också ett uttryck för utredningens fokusering på ses som rymdverksamhetens praktiskt användbara resultat. Användarnas synpunkter och värderingar en bild av den breda nytta som Sverige har ger rymdtekniken. Medan kapitel 5 visar rymdteknikens möjligheter, i av Sverige och internationellt, i kapitel 7 sammanfattning av hur ges en svenska användare bedömer sitt framtida behov av rymdtjänster.

Kapitel 8 innehåller beskrivning och analys av skeenden utanför en en Sverige. Rymdbudgetar och kommersiella marknader beskrivs översiktligt. Effekter förändrade politiska och ekonomiska förutsättningar på av rymdverksamheter i olika länder diskuteras. ESAs problem och möjligheter samt EUs roll behandlas, liksom frågan samverkan mellan om civil och militär rymdverksamhet.

I kapitel 9 diskuteras inriktningen av den svenska rymdverksamheten. Kapitlet inleds med genomgång av statens satsningar rymdverken samhet och de huvudtitlar via vilka bidragen kanaliseras. Rymdstyrelsatsningar på olika nationellt-bilateralt-ESA, samt på sens program, rymdsystem respektive användning av rymdteknik presenteras. Vidare redogörs för de uppdrag svenska företag erhåller från ESA och som direkt från Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsens satsningar diskuteras mot bakgrund de mål som av

hittills gällt för rymdverksamheten beskrivna i kapitel 2. Därefter

Ulredningsuppdraget 27

diskuteras Rymdstyrelsens satsningar mot bakgrund av de synpunkter och värderingar som framförts av användarna av rymdtjänster redovisade i kapitel 7. Kapitlet avslutas med en redogörelse för konsekvenser av förändrade statliga anslag.

Kapitel 10 Framtidsaspekter och överväganden är rapportens diskussionsavsnitt. Det innehåller resonemang som utmynnar i ett antal ställningstaganden. Kapitlet inleds med en diskussion om huruvida rymdverksamheten i likhet med andra teknisk-industriella system går igenom ett antal mognadsfaser. Vidare diskuteras de olika rymdaktöremas relationer till varandra. Hur ser beställar leverantör Förhållandet ut kedjan rymdindustri rymdorganisationer typ Rymdstyrelsen använ- - darepolitisk nivå Vilka förändringar kan tänkas vara nödvändiga för att möta framtiden

I kapitel 10 diskuteras utredningens förslag till framtida mål för den svenska rymdverksamheten. Målen presenteras och tolkas. Målen kompletteras därefter med ett antal principiella överväganden eller riktlinjer för rymdverksamheten, a rörande hur användandet av rymdtekniken skulle kunna främjas. Vidare diskuteras olika programområden samt utvecklingen inom ESA och EU samt i Kiruna.

Kapitel ll innehåller slutsatser, förslag och rekommendationer och är i viss mån en sammanfattning av diskussionerna i tidigare kapitel.

2 för och

Riktlinjer tidigare

utredningar om rymd-

verksamheten

2.1 Vilka motiv har staten haft för att satsa på

rymdverksamhet

Politiska beslut ligger bakom och har präglat all väsentlig rymdverksamhet såväl internationellt som i Sverige.

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och även satsat på ett betydande nationellt program.

Ursprungligen det framförallt forskningsskäl som motiverade verkvar samheten. Det europeiska rymdforskningssamarbetet initierades under 1960-talets första år mot bakgrund av goda erfarenheter av atoma fysiksamarbetet inom CERN. I Sverige stöddes tankarna ett europeiskt rymdsam arbete framförallt Naturvetenskapliga Forskningsrådet, av NFR.

Redan tidigt kom emellertid även de utrikespolitiska aspekterna att positivt bidraga till rymdverksamhetens utveckling. Statsminister Erlander förklarade 1961 i ett anförande på Metallindustriarbetarförbundet att Sverige bl neutralitetsskäl inte hade för avsikt att bli medlem i den a av Europeiska Gemenskapen, EG. Samtidigt diskuterades inom regeringskansliet huruvida Sverige skulle deltaga i det europeiska rymdforskningsamarbetet, ESRO, eller ej. Ett medlemskap i ESRO kunde ses som ett uttryck för Sveriges vilja att bidraga till Europas utveckling utan att medlem i EG. Detta utrikespolitiska motiv blev således ett bidravara gande skäl till beslutet att ansöka medlemskap i det europeiska om rymdforskningssamarbetet. Sverige kom därigenom att bli ett av de länder som deltog i ESROs grundande 1962.

Mot slutet l960-talet vidgades regeringens ambitioner att driva en av aktiv industripolitik. Industridepartementet inrättades och rymdverksamheten blev tidigt de industripolitiskt uppmärksammade områdena. ett av

Riktlinjer för och tidigare utredningar rymdverksamheten 29 om

Mot slutet av 1960-talet vidgades regeringens ambitioner att driva

en aktiv industripolitik. lndustridepartementet inrättades och rymdverksamheten blev tidigt ett av de industripolitiskt uppmärksammade områdena.

Genom sammanslagning ESRO och ELDO, den europeiska bärrakeav tutvecklingsorganisationen, bildades år 1975 the European Space Agen-

cy, ESA. Sverige gick med i ESA år prop 197576:58. ESAs

samma långsiktiga samarbetsmål, vilka senast bekräftades vid ministerkonferensen 1992, sammanfattas i inledningen av ESA-konventionen från 1975:

De till denna konvention anslutna staterna, vilka beaktar att de mänskliga. tekniska och finansiella erfordras för resurser som verksamhet inom rymdområdet år av en storleksordning som går utöver vad de europeiska ländema var för sig förmår, vilka beaktar den resolution som antogs av europeiska rymdkonferensen den 20 december 1972 och vilken bekräftades av europeiska rymdkonferensen den 31 juli 1973, enligt vilken en ny organisation kallad Europeiska rymdorganet skall bildas Organiav sationen för europeisk rymdforskning och Europeiska organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster och enligt vilken syftet skall att integrera vara de europeiska nationella rymdprogrammen i ett europeiskt rymdprogram så långt och så snabbt som rimligen är möjligt, vilka önskar vidareutveckla och stärka det europeiska samarbetet, uteslutande för fredligt ändamål, inom rymdforskning och rymdteknologi och dessasrymdtillampning i syfte att använda dem för vetenskapliga ändamål och för operativa tillåmpningssystem, vilka för att uppnå dessamål önskar upprätthålla enda europeisk rymdorganisation en för att öka effektiviteten av de samladeeuropeiska rymdansträngningama bättre genom en användning av de resurser som för närvarande ägnas rymden och för att formulera ett gemensamt europeiskt rymdprogram för uteslutande fredligt ändamål...

Riksdagen har vid flera tillfällen under 1980- och l990-talen beslutat om rymdverksamhetens inriktning. De viktigaste besluten baserades på följande propositioner:

197879:142 om svensk rymdverksamhet 198384:l07 forskning Bilagor 5 och 9 om 1985862127 riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet om mm 198687:80 forskning Bilagor 6 och 10 om 198788:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m m Bilaga 8,

198990:90 om forskning Avsnitt 17 och 21.

l99293zl70 om forskning

30 Riktlinjer för och tidigare utredningar rymdverksamheten om

Näringspolitiska motiv

Syftet med de näringspolitiska satsningama är att genom utveckling av den avancerade rymdtekniken svenskt näringsliv förutsättningar att lönsamt konkurrera på framge tida inhemska och utländska marknader för rymdprodukter och rymdtjänster, ‘ på andra områden svensk industri möjligheter att utnyttja de ge tekniska landvinningar uppnås i rymdverksamheten, som tillvarata de fördelar de nordligaste delarna av landet erbjuder som

för rymdverksamhet prop 198586:127, bet. 198586:NU21

I propositionen forskning prop 198990:90, bet 198990NU40 sägs

om rymdtekniken spela industripolitiskt viktig roll som pådrivare av en högteknologisk utveckling. De ökade satsningar som föreslås i propositionen möjliggör vidareutveckling av den svenska rymdindustrins en höga kompetens. Kretsen svenska företag som är verksamma inom av rymdområdet bör breddas.

I propositionen forskning for framsteg 1992932170 konstaterar om regeringen att Rymdstyrelsens och rymdindustrins verksamhet genererar värdefulla effekter för samhället, företag och enskilda medborgare när det gäller att utnyttja rymdens möjligheter. Vidare anges att rymdverksamheten skall sektor för uppbyggnad av samhällets infrases som en struktur för bland annat telekommunikation, tjärranalys och olika övervakninssystem.

Forskningspolitiska motiv

De forskningspolitiska motiven såväl grundforskning som tillämavser pad forskning och utveckling. Här gäller de allmänna forsknings-politiska målen för grundforskning är systematiskt och metodiskt som sökande efter kunskap och idéer utan sikte på någon bestämd ny nya tillämpning. Målen för den tekniska forskningen och utvecklingsarbetet är att den grund behövs för skilda aktiviteter inom det svenska ge som samhället och att skapa kvalificerad kompetens för medverkan i det a

internationella teknisk-vetenskapliga utbytet prop 198990:90. Be-

träffande rymden konstateras kort att svenska forskare skall ges möjlig-

het att utnyttja de speciella förhållanden råder i rymden prop

som l98586:127, bet l98586:NU21. Vidare uppmärksammas rymdverksamhetens betydelse för kartläggning och övervakning miljön i ett av

globalt perspektiv prop 198990:90.

Riktlinjer för och tidigare utredningar rymdverksamheten 31 om

Regionalpolitiska motiv

Från regionalpolitisk synpunkt har den svenska rymdverksamheten en

särskild betydelse för de nordligaste delarna av landet prop

1985861127, bet 198586:NU2l. 1988 års regionalpolitiska beslut innebar åtgärder för att utveckla den tekniska nationella kompetensen vad gäller sondraketer och försök med kurser i tjärranalystillämpningar, allt i syfte att ytterligare konsolidera verksamheten och dess regionalpolitiska effekter.

Utrikespolitiska motiv Medverkan i gemensamma europeiska initiativ inom forskning och

utveckling är positiv även sedd ur ett utrikespolitiskt perspektiv prop

1985861127, bet 198586:NU21. Medverkan i ESAs infrastrukturprogram innebär solidarisk uppslutning kring det långsiktiga målet en att bygga upp en oberoende europeisk rymdkapacitet för framtida användning. Solidariteten förutsätter således ett deltagande i dessa projekt. Detta har vägt tungt vid regeringens ställningstagande till det svenska

rymdprogrammets utveckling prop 198990:90, bet 198990:NU40.

De säkerhetspolitiska motiven för rymdverksamheten pekar på möjlig-

heterna till kommunikation och observationer prop l98586:127, bet

198586:NU21.

2.2 Vilka utredningar och utvärderingar har gjorts tidigare

Inför varje större satsning och proposition har rymddelegationen och departementen i sedvanlig ordning utrett de aktuella frågorna. Utredningsmaterialet och beslutsunderlagen är omfattande och varje större beslut om rymdsastningar väl dokumenterat och förankrat i synes vara regering och riksdag. De särskilda utredningar och utvärderingar som har genomförts återges i bilaga Nedan kommenteras några de av viktigaste rapporterna.

Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens främjande SOU 1963:61 var den första övergripande utredningen Sveriges om rymdprogram. Utredningen domineras av överväganden om vetenskaplig utforskning av rymden och utmynnar i ett förslag inrättandet dels om av ett Statens råd för rymdverksamhet, dels ett Rymdinstitut vars

32 Riktlinjer fär och tidigare utredningar rymdverksamheten om

uppgift skulle att genomföra rymdforskningsprogrammet. Utredvara ningen berör även samhällsnyttiga tillämpningar rymdteknik och av framhåller därvid möjligheten att utnyttja satelliter för meteorologi, telekommunikationer och navigation. Industrins intresse for rymden i första hand att leverera instrument och utrustning. anges vara annan

Utredningens förslag bifölls inte. I stället bildade forskningsråden en rymdkommitté fick spela den roll som det föreslagna gemensam som rådet skulle ha haft.

Statens delegation för rymdverksamhet och Rymdbolaget bildades

sedermera 1972 prop 1972:42. Ett avgörande skäl var att ESRO hade

beslutat att avveckla sin sondraketverksamhet i Kiruna. Staten erhöll ESRANGE eller mindre välkommen gåva. Av olika skäl, som en mer bl forsknings- och regionalpolitiska överväganden, beslöt staten att a driva verksamheten vidare och ett rymdaktiebolag befanns vara en lämplig organisationsfomi för ändamålet.

År 1986 genomfördes i industridepartementets regi en undersökning av de ekonomiska effekterna för industrin Sveriges deltagande i det av europeiska rymdsamarbetet, den k Rymdeffektutredningen. Utreds ningen konstaterar att det svenska deltagandet i ESA givit ett rimligt utbyte i förhållande till insatserna och att de svenska statliga satsningarmedverkat till att skapa teknologiskt högtstående och intemationa en nellt väl kvalificerad svensk rymdindustri. Vidare framhålls att en svensk satsning på ESA ligger väl i linje med en offensiv industripolitik, syftar till att främja teknologisk utveckling inom svensk som industri.

Ett flertal utvärderingar olika forskningsprogram har också gjorts på av uppdrag Rymdstyrelsen. Några utvärderingar har genomförts i samarav bete med Naturvetenskapliga Forskningsrådet.

Rymdstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram Mål- och en resultatanalys 1992 sin verksamhet. Rymdstyrelsens förslag

mars av

till målfomiulering baseras på ESA:s konvention och formuleringar i tidigare års propositioner.

Analysen bygger på rapport från SIFO Futures AB Näringspoa en

litiska resultat av svensk rymdverksamhet Feb 1992. Rapporten

innehåller förutom förslag till mål- och resultatanalys också, som ett

Riktlinjer för och tidigare utredningar rymdverksamheten 33 om

exempel på den föreslagna utvärderingsmallen, samman-ställning en av en enkätundersökning till svenska företag är direkta leverantörer i som rymdprojekt. lndustrienkäten, som kommer att upprepas under ett antal år, skall ge underlag för att bedöma måluppfyllelse avseende kompetensuppbyggnad, konkumenskraft, spridningseffekter, europasamarbete, Kirunas utveckling mm.

SIFO Futures ABs uppdrag var att upprätta en analysmodell baserad de av riksdagen fastställda näringspolitiska motiven för rymd-verksamheten. I sin utredning framhåller författarna fördelarna med den föreslagna modellen pekar också några problem att beakta vid men tolkning av resultaten. Ett sådant problem är att traditionella utvärderingskriterier kan missvisande resultat när de tillämpas på ge en verksamhet i snabb utveckling. Det är lättare att utvärdera produktionen av mogna masstillverkade varor än systemutvecklingstjänster till en forskningsliknande verksamhet resultat är osäkra. En risk vars annan som framhålls är att situationen med en eller ett fåtal offentliga beställare i monopolsituationer gör det svårt att tala marknadspriser och om ideal konkurrenssituation. Rymdindustrin kan därvidlag liknas vid andra branscher, t ex tele-, elkraft- och jämvägsindustrin. Utredama hävdar därför att det finns skäl att betrakta rymdindustrin sektor för som en utbyggnad av samhällets infrastruktur. På dessa grunder fyller sektorn ett egenvärde och bör utvärderas gentemot de samhällsvärden den kan bidra till att skapa. Utredama framhåller dock att det inte funnits utrymme i deras utredning att gå djupare denna problematik med målsättning infrastrukturvariabler 11-12.

av s

Rymdstyrelsens Fördjupade anslagsframställning för budgetåren 199394 199596 Augusti 1992 innehåller god beskrivning - en av rymdverksamheten. Den redogör för verksamhetens inriktning, det internationella samarbetet, avvägningar, mål och vissa framtidsutsikter mm och är en värdefull infonnationskälla.

Riksdagens revisorer har i rapport 199293:4 Den svenska rymdverksamheten granskat insatserna för rymdverksamhet kan motiveras om av utfallet. Eftersom motiven för verksamheten till stor del kan sägas vara näringspolitiska, har granskningen inriktats frågan de näom ringspolitiska målen uppfyllts. Av särskild vikt har då målet om ryrndverksamhetens spridningseffekter varit. De spridningseffekter som avsågs var de indirekta effekterna av teknikspridning till företag utanför rymdindustrin.

Z 15-0807

34 Riktlinjer för och tidigare utredningar rymdverksamheten om

Enligt revisorernas mening saknades belägg för att tjugo års statligt stöd till rymdverksamhet givit de näringspolitiska resultat som statsmakterna väntat sig, förutom vad gäller att skapa framgångsrik och livskraftig en verksamhet i Kirunaområdet. Efter tjugo år var det samma företag som verksamma inom området vid starten och andelen av rymdförevar som tagens marknad utgjordes politiskt styrd upphandling hade ökat som av från 69 procent 1987 till 72 procent 1991.

Revisorerna ansåg att for fortsatt statlig satsning på rymdverksamhet en kunde knappast i så hög grad hittills de näringspolitiska motiven som bärande. Vid sidan forskningspolitiska och regionalpolitiska vara av motiv för dessa satsningar då troligen europapolitiska skäl avgöranvore de för bl deltagandet i ESA-samarbetet. Det nuvarande rymdengagea manget ansågs emellertid ha ett värde kollektiv nyttighet eftersom en det utgjorde plattform, eller inträdesbiljett, för framtida som en en initiativ och verksamheter. Det torde också underlätta möjligheterna för Sverige att tillgodogöra sig internationella satsningar och praktiska tillämpningar global miljöövervakning, väderprognoser och telesom kommunikation. Sveriges omfattande internationella samarbete hade gjort det möjligt för företag och forskare att deltaga i detta utvecklings-

arbete.

Revisorerna hävdade konsekvent uppföljning och utvärdering att en saknades inom detta område. En orsak kunde den oklara målsättvara ningen för den samlade rymdanknutna verksamheten, vilken försvårade samlad bedömning verksamhetområdet. Revisorerna ansåg vidare en av att redovisningen till riksdagen inte varit tillfredsställande.

Riksdagens revisorers granskning baserades a en rapport om rymdverksamhetens spridningseffekter utarbetad av Prof Jon Sigurdson. l denna och andra studier noterades att den nedtoning av nationella prestigeprojekt gjordes globalt medförde att fortsatt rymdverksamsom het krävde att potentiella användare i allt större utsträckning än tidigare styrde den rymdtekniska utvecklingen. Revisorerna noterade att en ökad användarinriktning rymdverksamheten i Sverige hittills inte förts av fram i regeringens analys verksamhetsområdet. av

Bland remissvaren på Riksdagens revisorers rapport kan noteras att Rymdstyrelsen framförde grundläggande metodologisk invända en ning mot det sätt på vilket slutsatserna hade dragits. Bland de fyra samverkande målen forsknings-, närings-, regional- och utrikespolitis-

Riktlinjer för och tidigare utredningar om rymdverksamheten 35

ka hade ett begränsat delmål indirekta spridningseffekter studerats.

- - Av resultatet av en preliminär undersökning av detta delmål hade alltför vittgående slutsatser dragits om rymdverksamheten. Vidare ansåg Rymdstyrelsen att rymdverksamheten måste betraktas i ett långsiktigt perspektiv och att det redan fanns flera mycket framgångsrika exempel på hur användarintressena styrt utvecklingen, bl i samspelet mellan a ESA och användarorganisationema Eumetsat, Eutelsat och Inmarsat. Bland övriga remissvar kunde noteras att Naturvetenskapliga Forskningsrådet, NFR, ansåg sig besitta kompetens att utföra en utvärdering av den svenska grundforskningen inom rymdområdet. Rådet erbjöd sig att genomföra sådan utvärdering så skulle önsken om vara värt.

I en kommittémotion av Birgitta Johansson s m i januari 1994 in-

stämde nio socialdemokratiska riksdagsledamöter i revisorernas hemställan till riksdagen om en genomgripande översyn av rymdverksamheten. I motionen framhölls att de näringspolitiska motiven möjligen hade givits alltför stor vikt. Detta behövde dock inte innebära att det skulle saknas goda skäl för Sveriges rymdengagemang. En analys borde därför särskilt ta fasta de forsknings-, teknik- och Europapolitiska målen.

Näringsutskottet ansåg att det var angeläget att det i Sverige kunde bedrivas rymdverksamhet på hög teknisk nivå. Detta uteslöt dock inte att det kunde vara befogat med en genomgripande och förutsättningslös analys av verksamheten. Det var, enligt utskottets mening, viktigt att de kunde ske ett klarlåggande och en precisering vilka typer mål av av som den svenska rymdverksamheten skulle avses tillgodose.

Utskottet delade uppfattningen i ovannämnda motion att de näringspolitiska målen kunde ha getts en alltför framskjuten plats bekostnad av mer allmänna forsknings- och teknikpolitiska motiv. Det också var viktigt att rymdverksamheten del ett ökat Europasamse som en av arbete.

Mot denna bakgrund tillstyrkte utskottet revisorernas förslag och den nämnda motionen blev därmed också i sak tillgodosedd. Riksdagen ställde sig också bakom förslaget.

3 Kort historik

3.1 Rymdverksamhetens ursprung

Drömmen att flyga i rymden är lika gammal som drömmen om att om flyga i luften. Det är först för några hundra år sedan som man upptäckte att lufthavet inte når ända ut till månen och andra himlakroppar.

Först i början 1900-talet publicerades de första seriösa studierna av av möjligheterna att flyga i rymden. Det stod klart att endast raketmotorer skulle fungera för framdrivning i rymden. Ryssen Tsiolkovskij och tysken Oberth räknade ut vilka prestanda skulle krävas flersom av en stegsraket för att sända satellit. De visade att projektet åtminupp en inte helt utsiktslöst, även mycket utvecklingsarbete skulle stone var om krävas.

Under 1920- och 1930-talen gjorde amerikanen Goddard och tyska amatörer lyckade försök med små vätskedrivna raketer. Rakettekniken utvecklades snabbt under andra världskriget, och tyskarna satte in den k V2-raketen: ballistisk missil kunde transportera ett ton nyts en som t0last 300 km, och drevs med fotogen och flytande syre. V2 ca som kom att bli prototypen för efterkrigstidens iymdraketer. Redan 1949 nådde amerikanerna 400 km höjd med sondraket som andra steg på en V2-raket. en

Under 1950-talet utvecklades rakettekniken intensivt. USA och Sovjetunionen behövde interkontinentala missiler för att transportera kämtill motsidans territorium. Som sidoeffekt härav blev det möjvapen en ligt sända små satelliter. Sovjetunionen sände upp världens att upp första satellit, Sputnik, den 4 oktober 1957. Några månader senare sändes den första amerikanska satelliten Den 12 april 1961 flög Juri upp. Gagarin runt jorden i rymdkapsel, och knappt ett senare upprepade en John Glenn bedriften.

Den första vädersatelliten sändes 1960 och den första militära spaupp ningssatelliten 1961. Den första TV-överföringen över Atlanten via satellit skedde 1962.

Kort historik 37

3.2 Internationellt perspektiv

Rymdverksamheten, som föddes ur den militära kapprustningen under 1950-talet, skulle under tre decennier komma att präglas rivaliteten av mellan USA och Sovjetunionen. De bemannade rymdfärdema under 1960-talet kulminerade i kapplöpningen till månen.

Efter Apollofärdema till månen inträdde under 1970-talet en konsolideringsperiod. Små bemannade rymdstationer etablerades Salyut, Skylab, och under en tillfällig avspänningsperiod genomfördes 1975 en sammankoppling amerikansk och sovjetisk rymdfarkost Apolloav en en Soyuz. Under 1970-talet genomfördes också flera projekt för att utforska Solsystemet; bl a Vikinglandningama på Mars och Voyagersondema till de yttre planetema. Samtidigt utvecklades en ny generation rymdfarkoster: rymdskytteln.

Rymdskytteln debuterade 1981. Förhoppningen att den drastiskt var skulle sänka de höga kostnaderna för att sända satelliter. Tidigare upp hade varje uppsändning krävt en ny bärraket; skytteln återvände däremot till jorden efter varje flygning, och kunde därför återanvändas mot upp hundra gånger.

I praktiken kunde förhoppningar-na bara delvis infrias. Man tvingades kompromissa, så att startraketema och bränsletanken inte blev återanvändbara. De höga säkerhetskraven bemannad bärraket ledde till en komplexa lösningar och stor underhållsorganisation. Kraven skärptes en ytterligare efter Challengerolyckan 1986. Bl vågade inte transa man portera hela raketsteg i omloppsbana med skytteln, vilket innebär upp att satelliter inte kan placeras i den geostationära banan. Idag är skytteln i allmänhet inte konkurrenskraftig som bärraket för uppsändning av obemannade satelliter. De obemannade bärraketema klassisk typ har av vidareutvecklats, och tillverkningen har blivit allt effektivare. Den kommersiella marknaden för satellituppsändningar domineras den av europeiska Arianeraketen.

Sovjetunionen utvecklade under 80-talet rymdskyttel: Buran. en egen Den flög en enda gång obemannad i omloppsbana och landade upp automatiskt på ett flygfält. Trots den tekniska framgången tvingades man lägga ned projektet av ekonomiska skäl i samband med Sovjetunionens kollaps.

38 Kort historik

Omkring 1990 inträffade tydlig omorientering det amerikanska en av civila rymdprogrammet, i många avseenden är tongivande för som rymdverksamheten i stort. Slutet på rymdkapplöpningen med Sovjetunionen i kombination med serie uppmärksammade misslyckanden en ledde till minskat stöd i kongressen, och reaktion mot stora, komen plexa och byråkratiskt genomförda projekt. Tonvikten ligger nu på snabbare, bättre, billigare.

I stället för att konkurrera började Ryssland och USA att samarbeta, vilket kan betecknas historisk omorientering av rymdverksamsom en heten.

Inför framtiden koncentreras således intresset den internationella rymdstationen, utvecklas i samarbete mellan USA, Ryssland, Eurosom Kanada och Japan. I USA inleds också utvecklingen av nästa genepa, ration återanvändbara bärraketer, som skall ersätta rymdskytteln om ca 15 år.

Den beskrivning har givits ovan ger en mycket ofullständig bild, som den inte kompletteras med redovisning av utvecklingen på den om en militära sidan, på den kommersiella marknaden, och utvecklingen i av främst Europa.

I USA är det militära rymdprogrammet sedan länge större än det civila administreras NASA, och i Sovjetunionen var situatioprogram som av säkert likartad. Alltsedan 1960-talet har militära spaningssatelliter nen haft central betydelse. Särskilda kommunikationssatellitsystem används militären, Navigationsav och t o m av de enskilda försvarsgrenama. satelliter har använts sedan l960-talet. Dagens GPS-system, som under år har fått betydelse den civila marknaden, är milisenare en enonn tärt. Också meteorologiska satellitsystem handlas upp och drivs av mili-

tären.

Under 1980-talet föreslog president Reagan skulle utveckla ett att man mark- och rymdbaserat försvarssystem mot interkontinentala missiler, det k Strategic Defense Initiative. Programmet har numera kraftigt s reducerats, och bedrivs ett teknologiutvecklingsprojekt. som

På den kommersiella sidan har satellitsystem för telekommunikationer handlats internationella konsortier sedan flera decennier Intelsat, upp av också Inmarsat. Numera köper enskilda nationella aktörer hela senare

Kort historik 39

satellitsystem telebolag, TV-distributörer. Uppskattningsvis sänds ett tjugotal telesatelliter i geostationär omloppsbana varje år. Ameriupp kansk industri är dominerande tillverkare telesatelliter. De som av amerikanska tillverkarna satelliter och bärraketer favoriseras av av en stor hemm am arknad som i huvudsak är stängd för utländska konkurrenter.

Även för försäkringsbranschen börjar rymdverksamheten få betystor delse. Inte bara uppsändningen, utan också satellitemas funktion försäkras.

I Europa grundades rymdforskningsorganisationen ESRO på l960-talet. ESRO ombildades 1975 till ESA, European Space Organisation. Man började att, förutom forskningssatelliter, utveckla telesatelliter och meteorologisatelliter. Dessutom startade utvecklingen den europeiska av bärraketen Ariane, som gjorde sin jungfruflygning 1979, samt utvecklingen av ett rymdlaboratorium, Spacelab, för flygning ombord på den amerikanska rymdskytteln.

ESA har under två decennier mycket framgångsrikt byggt självupp en ständig europeisk kapacitet inom rymdområdet. Den europeiska rymdindustrin är idag världsledande inom flera områden, ifråga a om utveckling och tillverkning av bärraketer.

Under de allra senaste åren har recessionen i Europa framtvingat viss en återhållsamhet beträffande nya åtaganden. Vidare har det öppnats möjligheter till samarbete med Ryssland. Det har medfört att planerna a på en europeisk rymdskyttel, Hennes, har omorienterats mot andra typer av transportsystem.

Frankrike har ett starkt nationellt rymdprogram komplement till sitt som ESA-deltagande. Det civila fjärranalysprogrammet SPOT, med svenskt och belgiskt deltagande, erbjuder sedan 1986 satellitbilder på världsmarknaden för geografisk information. Verksamheten bedrivs i kommersiella former distributionsbolaget Spot Im Frankrike utveckgenom age.

lar också militära spaningssatelliter Helios i samarbete med Italien

och Spanien. Samarbetet är på väg att breddas till att omfatta även Tyskland. Dessutom utvecklar Frankrike nationella telesatelliter, och är ledande i utvecklingen av Ariane. Frankrike tillhandahåller även uppsändningsplatsen för Ariane i Franska Guyana.

40 Kort historik

Förutom de amerikanska, ryska och europeiska programmen bör man nämna de japanska, kinesiska och indiska. Japans kapacitet är ungefär i paritet med den europeiska. Bl utvecklar man och sänder upp egna a telesatelliter och jordobservationssatelliter på bärraketer. En egna japansk rymdskyttel är under utveckling.

Kina har inte hunnit lika långt Japan, men har ett aktivt program som och konkurrerar på marknaden för uppsändningstjänster. Den svenska Freja-satelliten sändes kinesisk bärraket. Också Indien är i upp av en färd med att bygga ett oberoende inom rymdområdet. Man har upp utvecklat bärraket, och sänder regelbundet upp satelliter en egen man för jordobservation.

3.3 Svensk rymdverksamhet i ett historiskt per-

spektiv

Den svenska rymdverksamheten föddes under vissa våndor under 1960talet. Misstänksamheten stor. Verksamheten hade ännu en sciencevar fiction stämpel, och den ansågs inte alltid helt seriös. Dessutom vara ansågs den mycket dyrbar och därför förbehållen stormaktema.

Å andra sidan ledde bildandet den europeiska rymdorganisationen av ESRO till att måste ta ställning till eventuell svensk medverkan. man en Rädslan för att Sverige skulle isoleras och komma på efterkälken bidrog i kombination med de konkreta utsikterna att ESRO skulle förlägga raketbas till Kirunaområdet till ett positivt ställningstagande. en

Detta innebar inte att några särskilda medel anslogs för den nationella verksamheten. Rymdforskningen under hela 1960-talet beroende av var hopskrapade medel från olika forskningsbudgetar. På detta sätt fördes de första rymdexperimenten med sondraketer från ett gamgenom malt kronotorp utanför Vidselfältet i Norrbotten somrarna 1961-64.

I samband med att ESA bildades, övertog Sverige 1972 ansvaret för Esrange-basen utanför Kiruna. Samtidigt skapades en svensk rymdorganisation bestående Statens delegation för rymdverksamhet, numera av Rymdstyrelsen, och det statsägda Svenska rymdaktiebolaget Rymdbolaget. Rymdbolaget övertog Esrange och fick ansvaret för det tekniska verkställandet Rymdstyrelsens för den nationella av program

Kort historik 41

rym dverksamheten.

År 1972 överfördes också for det nationella ñärranalysproansvaret grammet från dåvarande Styrelsen för teknisk utveckling till Rymdstyrelsen. Motivet den stora betydelse som jordobservationssatellitema var väntades få för utvecklingen inom området.

Fig 3.1 Uppskjutning av sondraket från Esrange

4 Rymdsystem - nuläge och

trender

4.1 Inledning

Rymdverksamhet är det begreppet for all verksamhet gemensamma som

bedrivs i rymden och på främmande himlakroppar

och det mesta av den verksamhet som sker på jorden i anslutning till verksamheten i rymden. Den innefattar sålunda utveckling, produktion och drift av själva rymdsystemet. Detta omfattar bärraketer, satelliter, rymdlaboratorier, sondraketer, uppskjutningsbaser och markstationer.

Även tillämpningar inkl. forskning brukar räknas till rymdverk-samheten i den mån de har en stark koppling till verksamheten i rymden. Däremot brukar man inte inräkna den markbundna astronomin, inte heller exempelvis masstillverkning av TV-satellitmottagare för konsumentm arknaden.

En förutsättning for rymdverksamheten speciell infrastruktur i är en form uppskjutningsbaser och markstationer; förutsättning av en annan är att farkoster och flygande utrustning raketer, satelliter, nyttolaster måste kunna fungera i miljö ställer extrema krav på tålighet och en som tillförlitlighet. Det finns i de flesta fall ingen möjlighet att reparera krånglande utrustning i rymden.

4.2 Satellitbanor

Satelliter skjuts vanligtvis upp med bärraketer från någon raketbas; mindre satelliter kan ibland placeras ut med hjälp bärraketer av som släpps och avfyras från flygplan. Efter utplacering befinner sig en satellit i fritt fall; den rör sig enbart under gravitationens inverkan. Man kan uttrycka det så, att jordens dragningskraft är i balans med centrifugalkraften, eller att jordytans krökning motsvarar den krökning som satellitbanan får under inverkan jordens dragningskraft. Den teoreav tiskt likformiga rörelsen påverkas dock i viss mån att jordens dragav ninsgskraft varierar på grund av dess oregelbundna form något tillplat-

tad vid polema, genom luftmotståndet som dock avtar med höjden

över jordytan, inverkan solens och månens gravitation och genom av trycket från solstrålningen.

Rymdsystem nuläge och trender 43 -

En satellitbana kan vara cirkulär eller elliptisk. En cirkulär bana definieras av höjden över jorden; elliptiska banor definieras av de punkter i

banan som ligger närmast perigeum respektive längst från apogeum

jorden. Satellitbanor indelas i tre olika kategorier efter respektive banas

vinkel mot ekvatom. De tre kategorierna är geostationär ekvatorial

bana, polär och lutande bana. En polär satellitbana har sålunda luten ning av ca 90 grader. Ju längre från jorden banan är belägen, desto lägre är den hastighet som krävs for att hålla satelliten i bana.

Valet av satellitbana och banans höjd över jorden beror på satellitens uppgift. För tjärranalys, eller för bemannade dfärder, brukar banorna rym vara relativt låga, ungefär 300 till 800 km över jordytan. Fjärranalyssatelliter flyger oftast i banor över polema. Ett för satellit i varv en

polär bana tar ca 100 minuter ca 14 varvdygn. Under denna tid har

jorden hunnit vrida sig ca 24 grader, och satelliten kan det nya varvet observera ett nytt stråk jordytan.

En annan huvudtyp satellitbana är den geostationära. En satellit av som

läggs i bana på höjd 36 000 km ca 6 jordradier får

en en av en omloppstid av 24 timmar. Genom att jorden också vrider sig ett på varv samma tid, kommer en satellit i en bana över ekvatom skenbart att stå stilla över jordytan.

Satelliter i geostationär bana används främst for telekommunikation

t ex de svenska Tele-X och Sirius och for meteorologiska observa-

tioner med måttlig upplösning. Utrymmet i den geostationära banan liksom användbara radiofrekvenser har blivit eftertraktad naturresurs. en Rätten att utnyttja den geostationära banan regleras genom intemationella avtal, men de som redan har satelliter i bana har ett övertag i förhållande till dem vill sända satellit. Risken för att som upp en ny telesignalema blir störda är i själva verket större än risken för kollisioner mellan satellitema.

44 Rymdsystem nuläge och trender -

Geostationary Orbit GEO

Geostationary Transfer Orbit GTO

Low Earth Orbit LEO Fig 4.]. Sarellilbanor

Det kan anmärkas att alla satelliter, utom sådana i polär bana, skjuts mot öster, alltså i riktning som jordens rotation. upp samma

Vid observation från en markstation vid nordpolen kommer satelliter i banor över polerna upp över horisonten varje varv, medan en markstation vid ekvatom kanske ser polär satellit bara ett par gånger per en dygn, detta till följd av jordens rotation i förhållande till banplanet. Det är denna anledning Kiruna har ett särskilt gynnsamt läge för av som markstationer avsedda att kommunicera med polära satelliter.

4.3 Satelliter: typer och storlekar

satelliter varierar i storlek och komplexitet allt efter den funktion de

skall fylla. Låg vikt och hög tillförlitlighet eftersträvas och är avgörande faktorer för beställama.

Avgörande för satellitens ekonomi är livslängden. Den viktigaste faktorn härvidlag är möjligheten att hålla satelliten i stabil bana. Därför har flertalet satelliter raketmotorer för att placera satelliten rätt kurs egna och när det gäller geostationära satelliter också avlägsna den ur bana - -

Rymdsystem nuläge och trender 45 -

för att ge plats nya satelliter i den eftertraktade banan. Det kan nämatt telekommunikationssatellit med en beräknad livslängd av 10nas en 12 år till än halva vikten innehåller bränsle for placering i och mer vidm av bana.

Satellittyp Startvikt kg Banhöjd km Bantyp

Telekommu- 2000 4000 36000 Geostationär nikation

Planerade 200 500 1000 20000 Varierande - -

system för olika system lutnings-

mobil tele- vinklar mot kommu- ekvatom nikation

Meteorologi 2000 4000 36000 Geostationär - Geostationära

ekvatom

Tabell 4.1. Satellittyper och banor

4.4 Bärraketer

Bärraketer är nödvändiga för uppskjutning av satelliter och andra nyttolaster i rymden. Med indelning kan sägas att stora bärraketer en grov kan lyfta nyttolaster av mer än 1 000 kg till låg bana, medan små raketer lyfter maximalt l 000 kg. En tredje grupp, sondraketer, används för olika ändamål, t.ex. forskning om tyngdlöshet. De kan nå l 000 km höjd eller har inte kapacitet att ge nyttolasten den hastighet mera, men som krävs för att komma i satellitbana.

Under 1960- och 1970-talen toppade Sovjetunionen den inofficiella

46 Rymdsystem nuläge och trender -

listan över antal uppskjutningar per år. Ryska raketer var inte tillgängliga i väst, och i det bara amerikanska raketer kunde stort sett var som användas för kommersiella satellituppskjutningar.

För att säkerställa europeisk tillgång till rymden utvecklade Europa i ESA:s regi en egen bärraket, Ariane Den första Arianeraketen sändes upp 1979, och den användes inledningsvis för att skjuta upp europeiska FoU-satelliter. Den kommersiella efterfrågan på raketen var till en början begränsad, men försäljningen tog ordentlig fart efter den fatala olyckan med den amerikanska rymdfärgan 1986. I dag har tillverknings- och försäljningsorganet Arianespace under mer än fem år kontrollerat ca 60 % av marknaden för kommersiella satellituppskjutningar. Det är främst fråga om telekommunikationssatelliter.

Under 1990-talet har antalet telekommunikationssatelliter som sänts upp i geostationär bana varit ca 18 per år. Under 1995 beräknas antalet nå en topp av 25 satelliter, för att mot sekelskiftet sjunka till omkring 10 per år. Eftersom vissa raketer, t ex Ariane kan lyfta två satelliter på en gång, blir uppskjutningama färre.

I januari 1996 görs enligt planeringen premiärturen med Europas nya bärraket, Ariane Den kommer att kunna sända upp avsevärt, 30 %, tyngre satelliter än föregångaren Ariane European Space Agency, ESA, hävdar att uppskjutningskostnadema per kg kommer att reduceras med 10 20 % i förhållande till Ariane För närvarande diskuteras inom ESA ett program för att ytterligare förbättra Ariane 5:s GTO-kapacitet. GTO Geostationary Transfer Orbit, är den bana som exempelvis telekommunikationssatelliter placeras i innan de slutgiltigt förs över i geostationär bana.

Antalet stater med bärraketkapacitet har under senare år ökat, men det är alltjämt starkt begränsat. Förutom från Arianespace och några amerikanska företag är stora bärraketer tillgängliga från Indien, Kina, numera Israel, Japan, Ryssland och Ukraina.

Den ökade tillgången på bärraketer från öst välkomnas av kunderna. Rakettillverkama i väst är dock inte lika positiva, eftersom och ryssar kineser, åtminstone inledningsvis, har hållit mycket låga priser. Amerikanska myndigheter och europeiska företrädare förhandlade därför fram ett ad-hoc-avtal som primärt begränsade tillgången på ryska och kinesiska bärraketer på marknaden. När detta skrives har både ryska och

Rymdsystem nuläge och trender 47 -

kinesiska myndigheter accepterat och undertecknat en uppdatering av ad-hoc-avtalet t.o.m. slutet av decennict. Men amerikanska företag har skrivit avtal om att marknadsföra ryska Proton respektive ukrainska Zenit i väst och frågan om friare marknadsföring av dessa raketer prövas därför på nytt i Vita Huset.

Trots att aktörerna på den kommersiella raketm arknaden har blivit fler, har antalet raketuppskjutningar på senare år inte ökat. Utvecklingen under tiden 1990 1994 redovisas i tabellen nedan. Den omfattar alla raketuppskjutningar, alltså både till geostationär bana och lägre banor.

Tabell 4.2 Raketuppslgmningar år 1990 1994. Källa: Egnér 1995 -

Av tabellen framgår att antalet raketuppskjutningar sjunkit under den senaste femårsperioden, från 116 år 1990 till 89 st år 1994. Genomsnitt per år är 93 st uppskjutningar.

Minskningen det totala antalet raketuppskjutningar beror framförallt av på att Ryssland inskränkt sina uppskjutningar under 1990-talet. Det kan ses som en följd av för det första Rysslands ansträngda ekonomiska läge, for det andra landets minskade behov av satelliter for militära ändamål och för det tredje de ryska satellitemas ökade livslängd. I sammanhanget förtjänar att nämnas att den europeiska Arianeraketen den kommersiella marknaden når två toppår 1995 och 1996.

48 Rymdsystem nuläge och trender SOU 1995: 78 -

nä

C 2 [ I I I

C UKM p

X

l:IfJ

F

9 å J

CmCX

Rymdsystem nuläge och trender 49 -

Trots nedgången i antalet reketuppskjutningar har Ryssland behållit sin position ledande aktör under perioden. I tabellen framträder också som en tydlig skillnad mellan antalet amerikanska och ryska raketuppskjutningar å ena sidan och Arianespace uppskjutningar å den andra. Det stora antalet ryska uppskjutningar avser främst inhemska satelliter, som placerats i låga banor.

Incitamenter för det fortsatta utvecklingsarbetet på bärraketområdet är behovet av att förbättra tillgänglighet, tillförlitlighet och priskg.

Rakettillverkamas ambitioner har länge varit att skapa ett till fullo återanvändbart uppskjutningssystem. Den amerikanska rymdfärjan avsågs från början bli ett sådant system, men planerna kunde inte helt förverkligas. I dag är det bara själva rymdfärjan och två mindre krutraketer som är återanvändbara. Rymdfärjans stora brånsletank brinner exempelvis sedan den frigjorts från rymdfäijan och återinträder i atmosfären. upp De kostnader som förknippas med rymdfäijan gör den heller inte kommersiellt gångbar.

Förutom FoU avseende existerande bårraketer sker dessutom nu ett omfattande arbete på produktion av små bärraketer samt utveckling av återanvändbara bärraketer. Ett intressant amerikanskt projekt är utplaceringen små satelliter med raketer där det första raketsteget ersätts av av ett flygplan. Pegasusraketen är ett sådant exempel.

I Europa finns nu ett ESA-program för framtida uppskjutningssystem under benämningen FESTIP. Det kan svårt att motivera stater att vara delta i program av denna omfattning och långsiktighet. Det är emellertid ett program som det kan bli svårt att inträda i längre det fortskrider såvida man inte kan tillföra något mycket intressant till programmet.

4.5 Raketbaser

Det råder ingen brist på raketbaser för vare sig stora eller små rakter se

kartan nästa sida. -

De länder eller de organisationer som har kapacitet att utföra stora raketuppskjutningar och varit operativt verksamma efter 1990 är: som

50 Rymdsystem nuläge och trender -

ESACNES Kourou i Franska Guyana. Anledningen till att raket- basen placerats i Franska Guyana är närheten till ekvatom, och att Atlanten kan utnyttjas som nedslagsområde för raketstegen. Genom närheten till ekvatom kan en bärraket som skjuts upp från Kourou medföra 17 % nyttolast till GTO-bana än en likvärdig bärraket mer som skjuts upp från t.ex. Cape Canaveral, USA. Arianeraketen skjuts från Korou.

USA: Olika raketbaser tillhörande NASA eller U.S. Air Force.

Antal operativa raketbaser 4. De mest kända är Kennedy Space

CenterCape Canaveral på östkusten och Vandenberg på västkusten.

Ryssland plus Kazakstan: Ryssland har inte någon lämplig raketbas för geostationära uppskjutningar, vilket istället kompenseras med kraftigare raketer som övervinner problemet med nordligt belägna raketbaser. Antal operativa raketbaser är två; Plesetsk och Baikonor. Det finns fler raketbaser, men de är i huvudsak militära.

Japan: För närvarande finns starka begränsningar for kommersiell användning av japanska raketbaser eftersom man måste ta hänsyn till lokala fiskares rättigheter i farvattnen kring basema. Antal operativa raketbaser är två.

Kina: Flera raketbaser, utför redan i dag kommersiella raketuppskjutningar. Kina sköt också nyligen sin 37:e satellit och är således upp inte längre någon nykomling på området. Antal operativa raketbaser är tre.

Indien: Indien har nyligen börjat erbjuda kommersiella raketuppskjutningar. Om den privata sektorn intresserar sig för verksamheten och tillskjuter investeringskapital, vilket det finns tecken på, finns goda förutsättningar att på allvar inträda på den hårda marknaden. Basen SHAR ligger relativt nära ekvatom i södra Indien.

Det kan också tilläggas att det finns ett antal mer eller mindre aktiva raketbaser som används för uppskjutning av mindre bärraketer. Palmachimbasen i Israel och san Marcoplattfonnen, som drivs av Italien vid Kenyas kust, är två exempel.

Rymdsystem nuläge och trender 51 -

S 2 9 z m o . en 2 . . .. 3 p R .

s

Q. e B s. ... . x .. . . . 8 z, r x .á f.. X O fJa.s. .

4 x g 2 x 4

Q . 8 ... . I u

v J |I

s . .. L 1 r . u .. . .

2 . a x ., r L

8 %. u 2 å .Ib . 2 . . a x.. . . 8 p. . . I u s . . . . a . 2 I . .

V .x 2 . x . .z . . we .v i 2 u . . . 2 . .x E on z

9 .

z 8 . z n . O 2 :z . 2 z :

z

2 .

s s .

q r. ,. x z .y . .

8 a .1 . J N 2 z . z .

u u z. . z 8 x . . , u . .. .r z s z s . z

o

9 s z .o

x 8 x . . B 2 e e o e 0 n z m o

52 Rymdsystem nuläge och trender -

I Fig 4.3 presenteras en översikt av världens raketbaser och markstationer. Av kartans raketbaser stod fem för ca 95 % av världens raket-uppskjutningr mellan år 1990 1994. De är i tur och ordning Plesetsk - Ryssland och Baikonor Kasakstan, disponeras Ryssland, Cape av CanaveralKennedy Space Centre, USA samt Kourou Arianespace.

Mest frekvent utnyttjades Plesetsk och Baikonor 163 resp 120 uppskjutningar Tredje största raketbas är Cape Canaveral 64, medan . fjärde platsen delas mellan Kennedy Space Centre KSC 34 och Kourou 33. Cape Canaveral och Kennedy Space Centre ligger bredvid varandra. Den förra är en militär och den senare en civil raketbas.

4.6 Markstationer

Markstationema används för att kontrollera satelliter och ta emot eller bearbeta den information som satellitema förmedlar.

ESA:s största markstation, The European Space Operations Centre ESOC finns i Darmstadt, Tyskland. Sedan 1990 har ESA dessutom en separat mottagarstation för ESA-satelliter vid Salmijärvi, några kilometer från Esrange, Sverige.

Förutom markstationen i Salmijärvi finns nordiska markstationer i Kiruna Esrange och Tromsö, Norge. Andra exempel är Telias egna eller delägda trafikförmedlingsstationer i Tanum, Sverige Intelsat, Eik,

Norge och Ågesta, Sverige Eutelsat.

4.7 Bemannad rymdfart och den internationella rymdstationen

Bemannad rymdfart har, efter att ha varit de områden där kappett av löpningen mellan USA och Sovjet varit som hårdast, utvecklats till det hittills största internationella samarbetsområdet. Under början av 1990talet etablerades ett globalt samarbete kring den internationella rymdstationen ISS.

USA:s motiv med ISS sägs huvudsakligen vara av politisk-strategisk natur, men samtidigt kräver framtidens stora rymdprojekt ett intematio-

Rymdsystem nuläge och trender 53 -

nellt samgående. lSS även ett instrument för att stabilisera det ses som ryska rymdprogrammet och indirekt den ryska regimen.

På den ryska sidan har deltagandet i ISS en helt annan betydelse. Där beror nämligen det från Sovjet ärvda rymdprogrammets överlevnad till stor del på ISS-samarbetet med USA. De bemannade flygningarna till MIR inriktas därför numera helt på samarbetet med USA och ISS-projektet.

Hopmonteringen av rymdstationen startar år 1997, med sex amerikanska rymdfäijeflygningar och fem ryska Proton-flygningar. Från år 2002 planeras en fast bemanning om sex astronauter.

För Europas och ESA:s del gäller frågan hur mycket man kan engagera sig i ISS. Det är viktigt att det inte sker på bekostnad av andra program, utan att det finns balans mellan områdena. ESA har utarbetat flera en förslag inom en kostnadsram av 1,2 2,0 MECU 1996 2000, en - begränsning som satts upp av Frankrike och Tyskland gemensamt. Förslaget innefattar en fast modul COF på stationen, godstransporter

och höjdkorrigering Ariane 5ATV och eventuellt en räddningskapsel

för besättningen CRV.

Genom ett deltagande får Europa, enligt vad ESA:s företrädare hävdar, tillgång till den teknik som behövs for att människor skall kunna transporteras och vistas i rymden. ESA:s beslut om ISS emotses med intresse inte bara från USA, utan också från Japan, där deltagande i ISS nyligen har beslutats hömstenama i det japanska rymdprogrammet. som en av

För svenskt vidkommande möjliggör ett litet kontinuerligt bidrag till ESA:s bemannade rymdprogram insyn och tillgång till intressant teknik och vetenskaplig infonnation.

4.8 Sondraketer och ballonger

Förutom bärraketer och satelliter används också sondraketer och ballonger för tillämpad rymdteknik och rymdrelaterad FoU.

Sverige har god tradition på sondraketområdet. Ca 400 raketer har sänts från Esrange. Inledningsvis dominerade norrskensforskning och upp atmosfársstudier. Idag är huvuddelen av sondraketema avsedda för

54 Rymdsystem nuläge och trender -

experiment i nära tyngdlöshet mikrogravitation inom det tyska t ex

projektet TEXUS start 1977 och det tysk-svenska MAXUS start 1992, och det svenska MASER-programmet start 1987. Sondraketer

används framför allt för experiment i nära tyngdlöshet mikrogravitation, men även för t ex norrskensforskning.

Ballonger används då man vill ha långa experimenttider på låg höjd, exempelvis vid ozonforskning på 30-40 km höjd över jordytan. Ballongemas storlek kan vara mycket varierande. Den tyska nyttolasten MIKROBA lyftes exempelvis upp maj 1992 med en ballong vars storlek vid topphöjden är jämförbar med Globen i Stockholm

640 000 m’.

KirunaEsrange har varit bas för ozonmätningar på norra halvklotet, till vilka man använt flygplan, sondraketer, ballonger och utrustning placerad på mark. Under vintern 199192 sände exempelvis ozonforskningsprojektet EASOE upp 44 st större ballonger med mätinstrument och ett hundratal ozonsonder från Kiruna.

5 Rymdteknikens tillämp-

och användare

ningar -

och trender

Nuläge

5.1 Forskning

Den forskning som idag sker med rymdtekniska hjälpmedel i huvudsak

rymdsonder, satelliter, sondraketer och ballonger syftar rent allmänt till en fördjupad förståelse vår omvärld, från universums yttersta gränser av över Solsystemet till jorden och dess närmiljö. Forskningen söker således ge människan möjlighet att orientera sig i tid och rum för att därigenom ge henne perspektiv tillvaron och förståelse för de stora sammanhangen. Denna del av rymdverksamheten påverkar långsiktigt människans världsbild och har kommit att utgöra ett omistligt, kulturellt inslag i vårt samhälle. Samtidigt lämnar den rymdbaserade forskningen väsentliga bidrag till den tillämpade forskningen och verkar dessutom som en betydande drivkraft och testmöjlighet för avancerad teknik- och metodutveckling.

Den rymdbaserade forskningen kan grovt indelas i forskning om rymden

inkluderande jordens atmosfär och plasmaomgivning, forskning där

rymden används laboratorium samt forskning där rymden används som som observationsplats för studier av jorden. De två första typerna beskrivs nedan, medan den tredje behandlas under respektive tillämpnings-

område avsnitten 5.4 Meteorologi och 5.5 Fjärranalys.

5.1.1 Rymdforskning forskning om rymden

Rymdforskningen har allt sedan begynnelsen vid slutet av 1950-talet varit en integrerad och betydande del av rymdverksamheten och resulterat i många väsentliga upptäckter.

Som exempel kan nämnas att USAs första satellit, Explorer 1958,

upptäckte strålningsbältena van Allenbältena runt jorden. Och många

minns de fantastiska forsta bilderna från månens baksida, från den grusiga och sandiga marsytan, från Jupiter med alla dess månar, från Satur-

56 Rymdteknikens tillämpningar och användare

nus med månar och ringar eller de vackra bilderna av jordens norrskensregioner. Giottosondens möte med och närbilder av kometen Halley 1986 och Magellans radarbilder av den annars dolda Venusytan utgör ytterligare exempel på viktig och fantasieggande kunskap om vårt solsystem som tillförts oss tack vare avancerade rymdsonder.

Från satelliter kan Universum observeras utan störande inverkan av jordens atmosfär. Därigenom kan man både detektera strålning som annars aldrig skulle nå ner till jordytan på grund av jordatmosfärens absorption och få bilder med mycket god skärpa. Detta sammantaget har lett till upptäckter av förut helt okända objekt och gjort det möjligt att studera nya fysikaliska processer.

Forskningen rörande jordens atmosfär har under flera decennier bedrivits med hjälp av främst sondrakter, men satellitobservationer spelar numera en allt viktigare roll. Satellitobservationer erbjuder global täckning och god tidsupplösning, vilket är betydelsefullt, eftersom både vertikala och horisontella luftrörelser starkt påverkar atmosfärens kemiska och fysikaliska tillstånd och därmed möjligheten att via teoretiska modeller förutsäga atmosfärens svar på både naturligt och mänskligt betingade förändringar. Gränsdragningen mellan atmosfärforskning ren och den mera tillämpade fjärranalysverksamheten är ibland svår att göra, men behöver i praktiken inte innebära några problem.

Som redan antytts har rymdforskningen som helhet karaktären av grundforskning utan uttalade applikationsmotiv. Detta hindrar inte att den kunskap vi får om rymden har stor betydelse för att förstå förhållanden på jorden och i atmosfären, samt har haft en avgörande betydelse vid konstruktion av tillämpningssatelliter genom kännedomen om den miljö där de ska fungera.

Rymdforskningen är till sin karaktär internationell, ett konstaterande som är sant oavsett om projekten drivs i nationell eller internationell regi. De stora rymdprojekten, ofta i mångmiljardklassen, drivs de av stora rymdnationema och ESA. Mindre projekt kan genomföras nationellt eller som bilaterala eller multilaterala samarbetsprojekt.

Det mycket breda, internationella forskningssamarbetet tar sig många former. Inom ramen för ESA kan svenska forskare medverka i projekt antingen som förslagställare och användare av data eller genom att bidra med mätinstrument och därigenom få ett garanterat inflytande på an-

Rymdteknikens tillämpningar och användare 57

vändningen av en del av den tillgängliga mättiden.

ESA-deltagandet spelar således en mycket viktig roll för ett stort antal svenska forskare. Under delen 1995 kommer två ESA-satellisenare av ter att sändas upp med svensk hårdvara, Cluster och ISO. I det nyligen avslutade astrometriprojektet Hipparcos har svenska forskare spelat en avgörande roll när det gäller själva missionsanalysen. Till detta skall läggas ett flitigt svenskt utnyttjande av data från ett stort antal satelliter och rymdsonder.

Bilaterala och multilaterala sam arbetsprojekt utgör viktiga, vetenskapliga komplement till ESA-programmet och tjänar dessutom som nödvändiga förberedelser för kommande ESA-projekt. l dessa projekt kan mindre nationers forskare ett administrativt enkelt sätt bidra med instrument och delta i varandras mätningar och datautvärderingar. Svenska forskarhar härvidlag visat sig mycket framgångsrika och i vissa avgrupper seenden vägvisande.

Världens samlade satsningar på rymdforskning förefaller att ligga på en stabil nivå. Däremot finns problemet att de enskilda projekten har haft tendens att bli större, längre och dyrare. De lätta segrarna är redan en vunna. Som exempel kan nämnas att ESA-NASA-projektet Cassinil- Huygens, att sända rymdsond till Saturnus och landa månen Tien tans yta, har en genomförandetid på upp mot 30 från projekterings-

stadium till utvärderade resultat varav 7 år visserligen upptas av själva

resan. För den enskilde forskaren betyder detta att han kanske bara kan vara med om början eller slutet av projektet. Och man har inte råd med många sådana stora projekt.

Mot denna bakgrund finns nu internationellt en tendens att som komplement också genomföra mindre, snabbare och billigare projekt. Tendensen blev först synlig inom NASA, men en liknande diskussion pågår nu också inom ESA. Det svenska nationella rymdforskningsprogrammet

med kostnadseffektiva småsatelliter och nu även med inslag av s k

mikrosatelliter, startade redan innan de stora aktö-rema började som intressera sig för sådana, har därför kommit att uppmärk-sammas internationellt och tycks, enligt vad utredningen erfarit från diskussioner med företrädare för den amerikanska rymdverksamheten, ligga helt a rätt i tiden. Det är emellertid viktigt att framhålla att även om vissa forskningsprogram går att genomföra med små, snabba och billiga satelliter förutsätter andra fortfarande insatser större omfattning. program av

58 Rymdteknikens tillämpningar och användare

Det nationella svenska programmet har fokuserats mot forskningsområdena rymdplasmafysik, astronomi och atmosfärsforskning. De svenska satellitema Viking, Freja och Astrid samt ESA-projektet Cluster är exempel på projekt rörande rymdplasmafysik. Odinsatelliten med uppsändning i slutet 1997 kommer att betjäna både astronomer och av atmosfärfysiker.

Som redan påpekats genomförs normalt dessa nationella projekt med brett deltagande från forskargmpper från andra länder. I Odin medverkar t från Finland, Kanada och Frankrike. Därigenom fås ökad ex grupper kvalitet och medfinansiering i projekten. Dessutom utnyttjas mätresultaten också brett internationellt.

Både Viking och Freja anses i vetenskapskretsar ha varit extremt lyckoprojekt och har bl resulterat i sammanlagt närmare 200 avsamma a handlingar i internationella, refererade tidskriftserier.

Mer än 50 svenska forskare är helt eller delvis engagerade i rymdforskningsprojekt, ungefär 15 är forskarstuderande med finan-siering varav från Rymdstyrelsen. Kvalitativt har rymdforskningen utvärderats internationellt under början av 1980-talet Astrofysik 1980 samt geokosmooch plasmafysik 1983 i arbete mellan Rymdstyrelsen och NFR, samt sam naturgeografi 1982 av NFR, se bilaga 3. Svenska forskare lär ha stått sig mycket bra i internationell jämförelse och vara välkomna partners i andras projekt, inklusive ESA-projekt. Det har hittills inte varit några svårigheter att få med utländska forskare i de nationella projekten.

För ingående beskrivning av svensk rymdforskning hänvisas till en mer Space Research in Sweden 1994.

5.1.2 Forskning under mikrogravitation nära tyngd-

löshet

Mikrogravitation i det nännaste tyngdlöshet uppträder i satelliter, - rymdfärjor och rymdstationer runt jorden, men kan också som snurrar

erhållas i sondraketer 5-15 minuter så snart motorerna brunnit ut, i flygplan flyger i så kallad parabelbana upp till 30 sekunder och

som i s k falltom några sekunder.

Forskning under mikrogravitation avsåg från början huvudsakligen stu-

Rymdteknikens tillämpningar och användare 59

dium av konvektionens roll vid metallers stelning och hur kristalltillväxt sker; den hade då ett starkt inslag applikationsförväntningar. Dessa av förväntningar har emellertid tonats till fönnån för de rent vetenskaner pliga aspekterna, och nöjer sig med att konstatera att rymdproman nu jekten kan betydelsefulla för att optimera industriella på vara processer jorden. Under senare år har den k humanfysiologin ökat i betydelse s och omfattning. Denna forskning kräver tillgång till antingen den amerikanska Rymdfäijan, den ryska MIR-stationen eller den planerade internationella rymdstationen och är således starkt beroende de ameriav kanska och ryska rymdprogrammen, liksom ESAs deltagande i dessa av projekt.

ESAs microgravityprogram är ett s.k. frivilligt och Sverige program, deltar i pågående program på nivån 4.5%. Ett 20—tal svenska forskare är verksamma inom programmet, och Rymdbolaget har sedan länge deltagit i programmet både samarbetspartners till svenska forskare som och som leverantörer experiment och hårdvara till ESA. av annan

Internationella utvärderingar Materials Research under Low-gravity av

conditions har skett i RymdstyrelsensDFRs regi 1983 och 1990.

5.1.3 Framtidsvy

ESAs långtidsplaner Horizon 2000 och Horizon 2000 Plus stakar ut vägen för den kommande 20-årsperioden när det gäller rymdfysik och astronomi. Forskningsprogrammet, som är väl förankrat i det europeiska forskarsamfundet, består både stora och ambitiösa projekt och av av

mindre projekt med ESAs mått mätt.

Svenska forskargrupper är redan eller kommer inom kort att bli - engagerade i flera beslutade projekt inom för Horizon 2000 och ramen har dessutom medverkat konstruktivt till innehållet i Horizon 2000 Plus. Slutsatsen blir att ESAs vetenskapliga under den nännaste program framtiden kommer att erbjuda svenska forskare och instrumentbyggare goda möjligheter till fortsatt vetenskaplig verksamhet och incitament för ny teknikutveckling.

Odinsatelliten med uppsändning sent 1997 kommer att sätta sin prägel på astronomernas och atmosfärfysikemas verksamhet under de närmaste åren. Argumenten och intresset för de bi- och multilaterala satellitprojekten inte minst inom för det nationella programmet kan - ramen föväntas kvarstå och konkreta planer för projekt bortom Odin existerar.

60 Rymdteknikens tillämpningar och användare

I vilken mån denna verksamhet kommer att ske med inblandning från ESA är för närvarande osäkert.

Mikrosatelliter kommer även under de nämiaste åren att ingå i det nationella forskningsprogrammet, i synnerhet på rymdfysiksidan, och utgöra ett intressant vetenskapligt inslag med möjligheter till utprovning teknik och instrument. En intressant fråga mikrosatelliav ny nya är om terna kan behålla sin enkelhet och relativt sett låga kostnader eller om utvecklingen kommer att leda till mera komplexa system, som börjar likna det vi idag kallar småsatelliter.

Vad gäller atmosfärforskningen kommer Odin som nämnt att spela en viktig roll och förse inte bara svenska forskare utan hela det intemationella samfundet med värdefull mätdata. ESAs tillämpade fjärranalysprogram kommer också att erbjuda möjlighter till projekt av ren grundforskningskaraktär i vilka svenska forskare kan förväntas ha goda utsikter att medverka. Vid sidan om dessa projekt kommer raket- och ballongprojekt att spela en betydelsefull roll.

ESAs framtidsplaner för microgravityprogrammet är väl genom arbetade när det gäller allmän inriktning och behov av experimentstöd. Vad flygtillfällen beträffar är situationen mera komplicerad. Sondraketer och flygplan är i praktiken de enda flygmöjligheter över vilka ESA ensamt råder. Utnyttjandet av den amerikanska Rymdfärjan och den ryska rymdstationen MIR kommer efter 1996 och under de närmast därpå följande åren att vara begränsat och underordnat de aktiviteter som behövs för att bygga den internationella rymdstationen ISSA. Detta drabbar främst fysiologema, som för sin forskningsverksamhet är beroende av något slag av rymdfärja eller rymdstation. När det gäller övrig forskningsverksamhet kan sondraketer och flygplan i flertalet fall erbjuda acceptabla försöksbetingelser. Esrange kommer således även under de närmaste åren att spela en viktig roll för programmet.

5.2 Telekommunikationer

5.2.1 Bakgrund

Telekommunikationer är det område där rymdens kommersialisering kommit längst. Det innebär att användarna idag normalt står för alla

Rymdteknikens tillämpningar och användare 61

kostnader för driften operativa system. Också etableringen av av nya, operativa system är användningsstyrd och i allt väsentligt kommersiellt finansierad. De tekniska möjligheterna också fortlöpande genererar nya användarbehov.

Det är viktigt att förstå hur har kommit dit. De viktigaste orsakerna man har varit:

Tidiga utvecklingssatsningar med offentliga medel

Tidiga initiativ och behov att skapa internationella operatörer Intel-

sat, lnmarsat, Eutelsat

Det finns användningsbehov inte kan tillfredsställas med tradisom tionell teknik

Tekniken är ekonomiskt konkurrenskraftig jämfört med traditionell teknik, och speciellt tidiga tillämpningar snabbt tillgängliga och var lättintroducerade i befintliga system

Marknaden är stor, och det har hela tiden funnits ett fåtal välorgani-

serade, kompetenta kunder t statliga telestyrelser och TV-bolag

ex

Även marknaden således är kommersiell, så bygger den på tillgång om till teknik som utvecklats och utvecklas med offentlig finansiering.

Sådant statligt teknikutvecklingsstöd direkt eller tex militär

genom teknikupphandling kommer under överskådlig tid att stor betyvara av delse för branschens fortsatta utveckling.

5.2.2 Användningsområden

Telekommunikationsom rådet omfattar stor flora olika tillämpningen av ar som alla dynamiskt utvecklas. De viktigaste huvudtypema är:

Telefon- och dataförbindelser i teleföretagens basnät. Dessa finns där som en volymtillämpning utan att vi konsumenter egentligen som märker det. Idag utnyttjas satellitema huvudsakligen för interkontinentala förbindelser och då i första hand på långa sträckor och där trafiken inte har mycket hög volym. Inom Europa och över Nordatlanten går däremot idag större delen trafiken i optiska fiberkablar, av medan satellitema utnyttjas som back-up och snabbt kan kopplas vid fel eller hög belastning.

62 Rymdteknikens tillämpningar och användare

Dataförbindelser ofta med hög kapacitet; punkt-till-punkt eller i

företagsintema nät. Användaren har sin satellitterminal så egen kallad VSAT: Very Small Apperture Terminal. Exempel på användningar överföring tidningssidor från redaktion till tryckeri, är av

dataöverföring t CAD mellan enheter på olika orter i koncerner,

ex förbindelser med oljeplattfonnar. En tillämpning är att snabbt annan

bygga ut telefonnät i områden med infrastruktur t ex i u-län-

svag der.

w Fig 5.1 Över 70 % Sveriges befolkning har möjlighet att se TV-program av förmedlade via satellit. Antalet tillgängliga kanaler ökar starkt. Många invandrare kan hålla sig å jour med utvecklingen i sina ursprungsländer. S k etniska kanaler distribuerar program från län- Pakistan, Turkiet, Japan och Indonesien. Bilden är från der som stockholmsförorten Tensta. Foto Håkan Hedberg

Mobiltelefoni inklusive dataöverföring ärett starkt växande tilläm

Rymdteknikens tillämpningar och användare 63

ningsområde. Den internationella organisationen Inmarsat etablerades ursprungligen för världsomspännande kommunikation med fartyg. Idag har användningen breddats väsentligt. Journalister rapporterar

tex via satellittelefoner i poitföljstorlek från avlägsna

orter, krigsskådeplatser eller katastrofområden och flygbolagen erbjuder passagerarna att telefonera direkt från flygplansstolen.

Ett språng i utvecklingen mobiltelefonin tas några år då av om nya system introduceras. För användaren upplevs dessa vanliga som mobiltelefonsystem av GSM-typ små handhållna telefoner, men täckningsområdet är hela världen. Som turist eller affärsman kan man då ta med sin telefon och ringa hem från Häijjedalsljällen, New York eller Ulan Bator. Dessa system bygger på många satelliter 10-70 st vardera i de olika systemen i låg bana runtjorden. Därigenom kommer man också ifrån nackdelen med den tidsfördröjning,

som alltid finns i de vanliga telekommunikationssystemen, vilka

utnyttjar geostationära satelliter väsentligt längre bort från jorden. För närvarande görs mycket stora kommersiella investeringar i dessa system om totalt 50-100 miljarder SEK. Marknaden för telefoner blir sedan av samma storleksordning.

En annan tjänst gränsar till mobiltelefoni är överföring korta som av meddelanden. Tjänsten kan liknas vid telex och utnyttjas för tex datainsamling från platser utan teleförbindelser och för förbindelser med långtradare på stora avstånd. Flera system kombinerar detta med automatisk grov positionsangivelse.

Volymtillämpningar finns inom området TVNideorundradiodistribution. Redan på 60-talet möjliggjorde satellittekniken realtidsöverföringar av TV-program mellan kontinenter. Idag utnyttjar TV-bolagen denna teknik i mycket stor omfattning för förmedling av program sinsemellan. En viktig specialtillämpning är överföringar från skådeplatsen till TV-bolaget så kallad kontribution. Fördelen är att man kan sända från otillgängliga platser och inte behöver sätta upp tillfälliga TV-länkar eller lägga ut kabel. Vanliga exempel är sportsändningar samt sändningar från krigs- och katastrofområden. Satellittekniken har på detta sätt möjliggjort rapportering aktuella av händelser från hela världen. Det är lätt glömma denna möjligatt att het inte existerade för 30 år sedan.

Utbuden av satellit-TV-program har ökat lavinartat under 90-talet. Vissa kan man ta emot i sin parabolantenn. Andra förmedlas egen

64 Rymdteknikens tillämpningar och användare

enbart via kabel-TV-näten, då stora antenner krävs för mottagningen. Vissa är offentligt finansierade, andra kommersiella, fria program och reklamñnansierade, och ytterligare andra är kommersiella men kodade och kräver abonnemang. Idag distribueras upp mot 100 TVvia satellit i Europa. En liknande utveckling har kommit program nu igång i Nordamerika, och utbudet ökar snabbt också i resten av världen. Orsakerna till denna explosion är naturligtvis flera, men de viktigaste torde på kommersiell TV och radio förvara att synen

ändrats och dänned regelverken en del minns kanske Radio Nord-

konflikten på tidigt 60-tal, att det är snabbt och lätt att etablera sig och nå de många tittarna i flera länder samtidigt, och att satellitdistributionen är mycket billigare än rikstäckande markdistribution. Enligt Sveriges Television är kostnadsskillnaden idag ca en faktor 10, till satellitemas fördel.

En ytterligare TVVideotillämpning är videokonferenser. Dessa har hittills inte varit enkelt realiserbara i marknätet, sker en men nu snabb utveckling. Även i satellitsystem krävs relativt dyrbara kundterrninaler. En variant blivit relativt vanlig i Sverige är utsändsom ning från plats till ett större antal mottagarplatser. Exempel är där en företagsledning vill nå ut till alla enheter i landet, slutna sporten

sändningar och distansundervisning av speciell betydelse i u-länder.

De beskrivna användningama ger bara en ögonblicksbild, och ovan listan är naturligtvis långt från komplett. Så lanserar t ex det amerikanska företaget Hughes i år ett system med vilket man med en liten an-

tenn 60 cm kan koppla sin persondator direkt till t ex Internet

upp megabitssek. med en höghastighetsförbindelse 0,5

Grundaren mjukvaruföretaget Microsoft, Bill Gates, har föreslagit ett av system med 800 satelliter i låg bana benämnt TELEDESIC som ca skulle kunna erbjuda i stort sett alla typer av telekommunikationstjänster helst på jorden, och utan den tidsfördröjning som uppstår var som då utnyttjar geostationära satelliter. Att detta skulle vara ekonoman miskt hållbart och tekniskt realiserbart inom det närmaste decenniet återstår dock att visa.

Samtidigt utvecklas den markbundna tekniken. Optiska ñberkablar ger idag bättre ekonomi och högre kvalitet på högtrañkerade sträckor t ex och ersätter där satellitförbindelser. Men satellitsystem kan normalt etableras snabbare och täcker omedelbart större områden än motsvaran-

Rymdteknikens tillämpningar och användare 65

de marksystem. Så utvecklas tillämpningama i konkurrens där de olika metoderna finner och utvecklar sina nischer inom det snabbt expanderande telekommunikations- och IT-områdena.

5.2.3 Marknadsstrukturen

I föregående avsnitt redovisades översiktligt de olika användningsområdena för telekommunikationstjänster. Men hur den marknadsstrukser tur ut som tillhandahåller dessa tjänster Vilka är operatörerna Och hur fungerar penningflödena

I centrum står satellitsystemoperatörema. Hänned internationella avses organisationer lntelsat, Inmarsat och Eutelsat, också snabbt som men en växande flora av kommersiella Företag, såsom Nordiska Satellitaktiebolaget, NSAB ägt Teracom och Rymdbolaget, norska televerket, SES av operatören av ASTRA-satelliten, ett större antal nordamerikanska före tag liksom nykomlingar speciellt i Stilla Havsområdet. Delvis opererar dessa företag på olika marknadsnischer, inslaget konkurrens men av dem emellan ökar snabbt.

Operatörema köper satelliter och uppsändningstjänster. När det gäller kommersiella system sker detta i eller mindre öppen konkurrens. mer Idag förekommer ofta köp med leverans fungerande satellit i bana. av

Dessa satellitsystemoperatörer säljer sina kommunikationstjänster till de företag tillhandahåller användartjänstema. nationella televerk som t ex och privata teleföretag, eller TV-bolag TV3, TV4 och Filmnet. som

Naturligtvis är denna kategoriuppdelning förenklad. Ibland säljer satellitoperatörema sina tjänster direkt till konsumenterna oftast företag.

Ibland äger TVteleoperatören sin satellit. Detta gör det svårt egen att göra marknadsuppskattningar i tydliga marknadssnitt.

I slutänden är det de många konsumenterna betalar, via teleräksom

ningen eller genom kabel-TV-abonnemang; också köpa

men genom att de produkter som gör reklam för i reklam-TV-kanalema. Men man notan slutar inte med detta. Vi finansierar också reklam-TV-inslagen och köper satellit-TV-mottagare. Enligt radiohandeln förväntas marknaden för sådana mottagare i Sverige under 1995 storleksordningvara av en 100 000 st. Detta motsvarar omsättning över 200 miljoner en av kronor, dvs betydligt än motsvarande rymdsegment. mer

3 I5-h’7

66 Rymdleknikens tillämpningar och användare

5.2.4 Sverige och telekommunikationsmarknaden

Sverige idag integrerad del Europas och världens telekommuniär en av kations- och mediamarknad. Svenska företag uppträder således i olika delar den skisserade marknadsstrukturen. Nedan ges en överav ovan sikt.

Satellirsysremoperalörer

Telia är delägare i lntelsat, lnmarsat och Eutelsat. Engagemanget moträtt väl Telias utnyttjande dessa system. Nordiska Satellitaktiesvarar av bolaget och satellitema Tele-X och Sirius, och bolaget har äger opererar nyligen köpt efterföljare till Tele-X, Sirius Telia driver två marken

stationer i Farsta och Tanum. Rymdbolaget Tele-X och snart

opererar också Sirius l och 2 från Esrange.

TeIekommunikationsförerag

Telia, Tele2, Comvik och Europolitan utnyttjar alla de internationella

satellitsystemen Intelsat, Inmarsat, Eutelsat vid interkontinentala tele-

fonförbindelser.

Telia säljer också VSAT-tjänster.

Nordiska Satellitaktiebolaget säljer dataöverförings- och videokonferenstjänster mm.

TV-företag

Sveriges Television STV utnyttjar de internationella satellitsystemen för överföring TV-program inom det k eurovisionsnätet. Omfattav s

ningen är 3000 programinslagår motsvarande en kostnad om ca 20

ca MSEKår. Vidare används satellit för överföring av programmaterial sändsspelas in på platser utanför det fasta länknätet i Sverige till som kostnad 30 MSEKår. Detsamma gör de övriga svenska TVen om ca bolagen.

TV3, TV4, TV5, TV6, Z-TV, TV1000, är alla svenska satellit-TV- I STVs planer finns tanken på att utnyttja satelliter för TVprogram. sändningar. Kabel-TV-näten återutsänder stor flora av TV-kanaler en abonnentema på. som prenumererar

Rymdteknikens tillämpningar och användare 67

Safeliter

Saab Ericsson Space levererar delsystem till kommunikationssatelliter.

Uppsändningszjänster

Saab Ericsson Space levererar omborddatorer och Volvo Aero brännkammare till Arianeraketema, har 60 % den kommersiella som ca av marknaden för uppsändningstjänster, vilken till övervägande del avser telekommunikationssatelliter.

5.3 Navigation och

positionsbestämning m m

5.3.1 Bakgrund

Satellittekniken håller på att revolutionera all navigation och positionsbestämning. Antalet tillämpningar och användare växer lavinartat. Idag är den inte förbehållen militären och andra kvalificerade användare, utan är var mans egendom.

Tekniken bygger på utnyttjandet ett 20-tal satelliteri olika banor av runt jorden på så sätt att helst alltid har minst 4 stycken inom man var som synhåll över horisonten. Dessa satelliter har mycket bestämnoggrant da banor och de sänder kontinuerligt ut uppgifter tid och position. om Med en mottagare kan bestämma tidsskillnaden i de man mottagna signalerna från fyra eller fler satelliter och med hjälp ljushastigheten av därur beräkna avstånden till satellitema. Genom att an-vända de utsända positionerna från satellitema och de beräknade avstånden kan mottaga-

rens position latitud, longitud och höjd över havet beräknas. Genom

kontinuerliga inmätningar kan också kurs, hastighet och acceleman ration. Allt detta görs naturligtvis mikro-dator. av en

Det hela sker med en häpnadsväckande precision. Momentant, vid en enstaka inmätning, är noggrannheten 2-10 meter. Genom kontinuerlig

inmätning under längre tid minuter kan fast punkt bestämmas med

en en noggrannhet några centimeter, dvs antennstorleken som mottagaren. Detta är av samma storleksordning den årliga kontinensom taldriften.

Men det finns två problem, som båda sammanhänger med att det operativa systemet, Global Positioning System GPS, har tagits fram och

68 Rymdteknikens tillämpningar och användare

USAs försvar. Det finns också ett ryskt motsvarande

opereras av system, GLONASS, det är ännu inte fullt utbyggt och har för Svemen rige ringa operativ betydelse.

Det första problemet är att USAs försvar har lagt på en stöming som reducerar noggrannheten till 25-100m. Amerikanska försvaret har specialmottagare tar bort stömingen. Nu har emellertid en teknik utsom vecklats reducerar detta problem. Tekniken kallas differentiell GPS som och bygger på att har fasta referensstationer positioner är väl man vars kända. Dessa stationer tar in GPS-signalema, jämför den upp-mätta

positionen med den verkliga, beräknar felet som hela tiden varierar

och sänder via radio korrektionsangivelse till alla GPS-mottagare ut en i omgivningen. För att utnyttja denna teknik krävs dels ett nät av referensstationer, dels specialutrustade GPS-mottagare som kan ta emot korrektionssignalen.

Det andra problemet är själva det faktum att GPS står under USAs försvars kontroll. Andra försvar, liksom tunga användare såsom luftoch sjöfarten, kan knappast förlita sig ett sådant system. Det inte är sannolikt att USA skulle stänga av systemet, eftersom man då samtidigt skulle omöjliggöra för egna trupper och civila användare att utnyttsystemet. Mer om denna problematik senare.

5.3.2 Användningsområden

Bakgrunden till den starkt ökade användningen under 1990-talet är dels att GPS först sedan något år är fullt utbyggt med alla satelliter uppsända, dels att mottagarna mikrodatorutvecklingen och masstillgenom verkning blivit mycket billigare idag från några tusen kronor. Slutligen utökar beskrivna tekniken med differentiell GPS användningsden ovan området ytterligare och möjliggör avancerade system där GPS bara mer är en grundkomponent.

Positionsbestämning

Mycket höga noggrannhetskrav ställs vid lantmäteritillämpningar t ex

inmätning landets stomnät med välbestämda referenspunkter, framav ställning allmänna kartor, fastighetsinmätningar dvs tomtgränser. av Hittills har därvid använt så kallade triangelmätningar med laserman avståndsmätare geodimeter. Dessa innebar en revolution då de introducerades på 70-talet, kräver fri sikt mellan mätplatsema. Idag kommen

Rymdteknikens tillämpningar och användare 69

mer GPS-tekniken på bred front. Det svenska lantmäteriet bygger nu

upp ett nät av referensstationer ca 20 st för differentiell GPS och med

utsändning av korrektionssignalen över FM-radiosändama RDS. Den blir därigenom tillgänglig också för andra. Med relativt enkel bärbar utrustning kan man därvid göra noggranna positionsmätningar var som helst och mycket snabbt.

Även försvaret för

t ex lägesbestämning av batteriplatser och Sjöfarts-

verket för sjökortsfram ställning har motsvarande behov. Andra tillämpningar är läges- och ytbestämningar åkrar EU-krav och skogsbeav av stånd. Ytterligare skulle kunna räknas upp.

Navigering

Till navigering räknas här alla typer lägesbestämning av av personer eller föremål i rörelse.

Den första kommersiella GPS-tillämpningen för allmänheten kanske var satellitnavigeringssystem för fritidsbåtar. En GPS-mottagare kombineras med en dator och får inte bara position, utan också verklig fart, man avdrift, kurs att styra, avstånd och uppskattad tid till mål, tillryggalagd distans och kanske när det är dags att slå när du kryssar. Motsvarande system finns naturligtvis för privatflyget. För skogsvandraren och orienteraren finns GPS-kompasser.

Snart har vi nog en mobiltelefon talar för mottagaren vi är som om var

när vi ringer om det finns marknad för sådana

en

Självklart utnyttjar den yrkesmässiga sjöfarten idag satellitnavigering, och Sjöfartsverket bygger ett system för differentiell GPS. upp

Också den yrkesmässiga lufttrafiken har börjat använda GPS, här men går det något trögt, främst beroende de mycket högt ställda mer säkerhetskraven och behovet världsomspännande standard. GPS-tekav niken är därför hittills bara ett tilläggssystem och får inte primärt vara navigeringssystem. Ett speciellt problem är att kunna kontrollera att de mottagna signalerna är korrekta, speciellt när flygplan är nära marken. Men på sikt och speciellt problemet med att systemet är under - om kontroll av amerikanska försvaret kan lösas kan användningama bli legio. Trafikledningen och radarövervakningen kan förenklas, instrumentlandningssystemen kan förbättras GPS-tekniken ger en noggrannhet som tekniskt medger helautomatisk landning i 0-sikt, kollisionsvarningssystem kan finnas alla flygplan.

70 Rymdteknikens tillämpningar och användare

Med navigering och övervakning kan flygplanen tillåtas noggrannare flyga tätare och välja snabbare rutt och behöver inte vara hänvisade till trånga, väldefinierade korridorer. Kapaciteten i tättrañkerade områden kan därmed höjas väsentligt. Effektiviteten ökar, flygplanen utnyttjas bättre, blir inte försenade på grund trängsel eller dåligt väder över av Nordatlanten eller i Västeuropa, säkerheten ökar, bränsleförbrukningen och luftföroreningama minskar. Och allt detta till lägre kostnad än idag.

En tillämpning det skrivits hel del i pressen är GPS-navisom en om gering i bilar. Idag kan köpa utrustning som på en TV-monitor man visar din position på kartbild, och i t Japan lär det finnas en halv en ex miljon sådana system levererade. Men systemen behöver utvecklas ergonomiskt och kompletteras med trañkinformationssystem som automatiskt redovisar olyckor, vägarbeten, trafikstockningar etc, och som också köranvisningar. Ett flertal sådana prototypsystem har utvecklats och ger demonstrerats bl inom för EU-programmet Prometeus. För alla ramen män introduktion krävs ett svårt standardiseringsarbete och därefter utbyggnad det nödvändiga trañkinfonnationssystemet. Investeringarna av i detta och i fordonsutrustningar blir naturligtvis mycket omfattande.

T rafikledningssystem

Om GPS-mottagaren i ett fordon kompletteras med en sändare som till ledningscentral överför fordonets position så erhålls ett mycket effeken tivt trafikledningssystem. En mängd olika sådana system med varierande kapacitet, yttäckning och precision, har utvecklats och introduceras nu snabbt. Exempel på tillämpningar är ledning busstrafik, lastbilar i av speditionsföretag, polis, Sjuktransporter, värdetransporter, taxi, farligt gods, sjötransporter, övervakning fordon på flygplatser och naturligtav vis inom försvaret. Här finns såväl säkerhetsaspekter som ekonomiska aspekter. Ett svenskt, lokalt speditionsföretag hart ex uppskattat att man kommer minst 10% i körsträcka med åtföljande ekonomi- och att spara miljövinster.

Inom detta område ligger svenska företag mycket väl framme, både som konsumenter och producenter. Flera producenter finns. Ett mycket som avancerat trafikledningssystem har utvecklats och patenterats av den svenske uppfinnarcn Håkan Lans. Detta system marknadsförs nu av flera företag nationellt och internationellt och bl arbetar Lans med a stöd Luftfartsverket för att få det svenska systemet accepterat av den av internationella luftfartsorganisationen ICAO.

Rymdteknikens tillämpningar och användare 71

Räddningsverksamhet

Inom sjö- och luftfarten finns behov nödsändare aktiveras autoav som matiskt vid olyckor och nödlägen. Ett satellitbaserat sådant system CO- SPARSARSAT har varit operativt länge och är vida använt. Det finns en regional mottagningsstation i Tromsö i Nordnorge. Systemet bygger

på inmätning av sändarens position från satelliten dvs omvändningen

mot GPS. Precisionen blir dock inte så hög någon kilometer och

utnyttjande av GPS kan naturligtvis förbättra denna. Det finns också behov och möjligheter att snabba lokaliseringen. upp

Utvecklingstendenser

Som framgått är användningen satellitnavigering i mycket ovan av snabb utveckling. Det är mycket svårt och inte heller behövligt för denna utredning att göra beräkningar marknadens volym och till- - av växttakt. En svårighet är att avgränsa marknaden då satellitnavigering vävs in i komplexa system, såsom trafikinfonnationssystem. Men vi talar om en världsm arknad för marksystem tiotals miljarder kronor om årligen och med en snabb tillväxt.

Än svårare är det uppskatta de samhälleliga vinsterna, att men av användningsbeskrivningen och villigheten hos användarna att ta ovan av till sig den tekniken torde samhällsnyttan uppenbar såväl vad nya vara gäller ekonomi och effektivitet säkerhet och miljövinster. som

Denna världsmarknad bygger i allt väsentligt på fri tillgång till satellitsystemet GPS, som enligt utvecklats och drivs USAs försvar. ovan av Det finns således ingen fri marknad för rymdsegmentet.

Den långsiktiga utvecklingen tekniken är starkt kopplad till kontrolav len över satellitsystemet. Kan världssamfundet få långsiktiga garantier från USA för GPS fortsatta tillgänglighet Kommer stömingen att avlägsnas Kan systemet ställas under internationell eller åtminstone civil amerikansk kontroll Eller skall det kompletteras med ett internationellt eller europeiskt system

För att stärka sin förhandlingsposition för framtiden Europa EU anser och ESA det väsentligt att det byggs europeisk självständig upp en teknisk kompetens inom rymdsegmentet och att Europa bidrar till systemets utveckling på något sätt. Som ett första därför Europa steg avser att i ett samarbetsprojekt mellan EU och ESA utveckla och sända upp

72 Rymdteknikens tillämpningar och användare

system övervakar GPS. Dessa system kontrollerar GPS-satellitersom och alla mottagare omedelbart någon satellit fått något fel. na varnar om Behovet detta är uppenbart vid tex automatisk landning, då även av små fel kan få katastrofala följder. Ett framtida civilt satellitsystem som på sikt kan ersätta GPS planeras av ESA. En möjlighet är att Euroa svarar för en del av ett globalt sådant system. pa

5.4 Meteorologi inkl klimatologi, hydrologi, ocea-

nograñ

5.4.1 Bakgrund

Få vetenskapliga discipliner torde idag vara så beroende av satellitmätningar meteorologin. Sedan 1960 har det funnits speciella satelliter som för meteorologiska ändamål. Den operationella meteorologin, vars huvuduppgift är att förse samhället med väderprognoser och varningar, har blivit alltmera beroende av satelliter, och omfattande satellitprogram är etablerade i USA, Europa, Ryssland och Japan för den operationella meteorologin.

Väder och klimat är globala företeelser. Lufthavet och vädersystemen känner inga nationella gränser. En intensiv stonnutveckling över Stilla Havet kan efter några dygn påverka vädret i Sverige. Internationellt samarbete har alltid varit en nödvändighet inom meteorologin. Speciellt den viktiga övervakningen av de stora oceancma och polarområdena har givit satellitema fundamental betydelse. Satellitdata är en förutsätten ning för meningsfulla till vecka; sådana som beräknas prognoser upp en vid det europeiska centret ECMWF i Reading Storbritannien, och som SMHI och Sverige varje dag har nytta av.

Såväl geostationära polära satelliter används. De geostationära som satellitema står skenbart stilla himlen ca 36 000 km över jordytan, medan de polära satellitema går på ca 900 km höjd i banor över polerna.

ESA kunde 1977 placera den första europeiska vädersatelliten, METEO- SAT, i geostationär position över den punkt där nollmeridianen skär en ekvatom. Denna satellit och de efterföljande i samma serie har ännu idag mycket stor betydelse för operationell meteorologi i Europa och en

Rymdleknikens tillämpningar och användare 73

för det globala väderövervakningsprogrammet.

För Sverige på en relativt hög latitud spelar de polära satellitema en central roll. SMHI har sedan 1987 haft tillgång till ett avancerat system för behandling och mottagning av satellitdata PROSAT, utvecklat av svensk industri Ericsson, Rymdbolaget m fl.

Under det senaste decenniet har man blivit alltmera övertygad om att kunskapen om klimatets faktorer och känslighet måste öka. Detta har lett till nya behov och krav på satellitmätningar; mätbehov som i stor utsträckning med den operationella meteorologins. är gemensamma

Nya satellitgenerationer utvecklas med inriktning på de ådagalagda nya behoven. Europa satsar ett tiotal miljarder kronor år. per

5.4.2 Användningsområden

Rymdtekniken är idag oumbärlig för den internationella meteorologin när det gäller nowcasting numeriska väderprognoser miljöklimat kommunikation. -

Nowcasting innebär en detaljerad kartläggning aktuellt väder för av att identifiera småskaliga intensiva vädersystem, diagnostisera utvecklingen, och därefter producera detaljerade varningar eller för prognoser de nänn aste timmarna. Utvecklingen Meteosat Second Generation - av MSG är starkt inriktad mot nowcasting-krav.

Nästan alla prognoser som idag produceras är mer eller mindre baserade på datorberäknade numeriska védemrognoser. Man utgår från matematiska modeller som beskriver de fysikaliska och dynamiska processer som sker i atmosfären. Modellerna bygger detaljerade beskrivningar av atmosfärens utgångsläge, och likaså på en kartläggning av de faktorer som underifrån påverkar atmosfären vattentemperatur, snö etc.

Satellitema ger idag väsentlig infonn ation till de matematiska modellerna och till de numeriska Satellitema blir allt viktigare för prognoserna. mätningar, och vissa mätningar kan bara utföras med satellit. Man har nu börjat utnyttja satellitm ätningama direkt i prognosmodellema utan att gå omvägen att först härleda temperatur- och fuktighetsprofiler satelur litdata.

74 Rymdleknikens tillämpningar och användare

De polära satellitema är de viktigaste när det gäller kartering av atmosfärens tredimensionella tillstånd samt kartering av ytegenskaper.

I klimatforskningen eftersträvas intensivt ökad förståelse av de komen plexa samband råder. Betydande framsteg under de senaste åren som har gjort det möjligt att visa att t El Niñofenomenet i viss grad kan ex förutsägas. Det har med andra 0rd blivit möjligt att göra vissa förutsägelser vädret över säsonger och år. om

För klimatforskningen krävs atmosfäriska observationer samma sätt när det gälller dagliga Dessutom krävs oceanografiska som prognoser. data. Vidare är mätningar växthusgasema koldioxid, metan, diav kväveoxid, CFC nödvändiga. Långsiktiga, kontinuerliga satellitmätningar utgör grundpelare i klimatövervakningen.

GOES-V GMS USA JAPAN 135°w 140°E

[ggg

METEOR USSR INSAT INDIA A 74°E

METEOSAT METEOSTADC CLEUIMCTSAT} t EUMETSAT O longitude Temporarily locatedat 50°W Fig 5.2 Det globala systemet av vädersatelliter. Med kombinationen av polära och geostationära satelliter har meteorologiska institut över hela världen kontinuerlig tillgång till bilder och data.

Inom den internationella meteorologin har satelliter också en viktig roll för kommunikation. Det är främst de geostationära satellitema som används för detta. Meteosat utnyttjas inte bara för observationer, t ex

Rymdteknikens tillämpningar och användare 75

utan också för att reläa data från mätstationer, flygplan och fartyg. Dessa data distribueras sedan via det globala telekommunikationsnätet GTS inom World Meteorological Organisation. Även Meteosats egna bilder reläas efter bearbetning vid markstationer tillbaka via ME- TEOSAT till användarna.

5.4.3 Eumetsat

Eumetsat bildades som ett sekretariat och koordinationscentrum för att representera användarna inom Meteosat-programmet. Efterhand har organisationen fått starkt vidgade uppgifter. Den kan idag sägas vara en upphandlings- och driftsorganisation för meteorologiska satellitsystem. METEOSAT-programmet är på väg att kompletteras med ett program för polära satelliter. Även övervakning klimatet och klimatförändav ringar ingår i ansvarsområdet. Eumetsat har sitt högkvarter i Darmstadt - Tyskland.

Ansvaret för marksegmentet för Meteosat övertas från ESA i år. Även fortsättningsvis räknar man dock med ett nära samarbete med ESA, främst då det gäller utveckling generationer satellitsystem, av nya av varvid Eumetsat har rollen som kravställare. Här finns vissa inbyggda spänningar, eftersom Eumetsat i princip vill köpa bäst och billigast och fäster särskild vikt vid låga totalkostnader över systemets livscykel, medan ESA har att ta industripolitiska hänsyn såsom att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och att fördela utvecklingsuppdragen efter de nationella bidragen. F pågår intensiva dis- - n

kussioner om hur man skall kunna göra EPS-programmet Eumetsat

Polar System, som omfattar METOP-satellitema mindre kostsamt.

Eumetsat har ett nära sam arbete med andra satellitorganisationer, i första hand med amerikanska NOAA. Satellitprogrammen samordnas beträffande instrumentuppsättning, banor Under några år lånades etc. - Meteosat-3 till amerikanerna för bilder över Amerika från att ge en position 75 grader väst över ekvatom, sedan det amerikanska programmet drabbats av haverier och förseningar.

För närvarande kompliceras samarbetet något av att USA är i färd med att integrera det civila och det militära satellitprogrammet inom meteorologi.

Sverige har varit medlem i Eumetsat sedan starten. Sedan några år deltar vi på BNP-basis 3,3 %. SMHI representerar Sverige och bidrar till organisationens budget med 10 Mkrår av egna medel. Därutöver

76 Rymdteknikens tillämpningar och användare

tillskjuter kommunikationsdepartementet omkring 50 Mkrår.

5.4.4 Ekonomi, samhällsnytta

Även det är synnerligen vanskligt att kvantitativt beräkna samhällsom nyttan olika satellittillämpningar, har sådana försök gjorts. ESA har av låtit genomföra sådana undersökningar. Den k Bramshillrapporten s beräknade värdet av väderprognosemas kvalitetshöjning under 1980-talet följd Meteosat-programmet. Enligt rapporten, som går som en av igenom olika samhällssektorer drar nytta av väderprognoser luftsom fart, jordbruk, energiproduktion etc, utgör värdet enbart i Sverige av väderprognoser 4,4 miljarder kr per år. De viktigaste sektorerna i Sveriär byggnadsindustri och landtransport samt service till allmänheten. ge Rapporten beräknar Meteosat-programmets bidrag till samhällsnyttan i Sverige till 120 Mkr år. Enligt SMHI har de polära satelliterna per minst lika stort värde.

I ovanstående siffror ingår inte Försvarsmaktens utnyttjande, som i stort sett kanaliseras via SMHI.

Inom för Bramshillstudien gjordes en specialundersökning av ramen värdet av prognoser för vinterväghållning. Arbetet utfördes av en amerikansk konsult i samarbete med SMHI, Vägverket och VTI. Man studerade i detalj kostnaderna för ett snöfall och värdet av prognoserna i samband härmed, och extrapolerade resultaten till hela landet och hel en säsong. Värdet beräknades till omkring 350 Mkr, varav av prognoserna Vägverkets besparingar uppgår till omkring 50 Mkr. Huvuddelen av nyttan består dock av minskade korrosionsskador genom minskat behov vägsaltning, färre dödsolyckor och andra svåra olyckor, samt högre av framkomlighet. Analysen bekräftar Bramshillrapportens resultat för en viss bransch.

Satellitteknikens värde för klimatstudier, som kan ge underlag för långsiktiga politiska beslut om världens energiförsörjning, har inte analyserats kvantitativt.

5.4.5 Utvecklingstendenser

I Europa pågår Meteosat Transition Programme MTP. Där färdigställs ytterligare två satelliter som är identiska med den tidigare Meteosat.

Rymdteknikens tillämpningar och användare 77

Minst en av dessa kommer att sändas troligen 1997. upp,

Meteosat-serien följs Meteosat Second Generation MSG. MSGav satellitema blir betydligt mera avancerade. Ett nytt instrument mäter i 12 spektralband 15:e minut. ESA står för utveckling prototyp, var av en medan Eumetsat svarar för tre uppskjutningar, ytterligare två satel-liter, och för uppbyggandet av marksegmentet och drift fram till år 2012. Sverige deltar i ESA-samarbetet med 5 %.

EUMETSAT Polar System EPS blir den europeiska komponenten i NOAAEUMETSAT polära system med uppgift att uppsamla globala meteorologiska data från solsynkrona, låga omloppsbanor. Solsynkron innebär att satelliten alltid passerar vid lokaltid på dagsamma resp nattsidan. Den första satelliten sänds år 2001. Den meteoroloupp

giska basinstrumenteringen kompletteras med instrument för klim atöver-

vakning.

För att effektivisera arbetet kring infonnationsutvinning satellitdata, ur planerar EUMETSAT att från 199697 inrätta k Satellite Application s Facilities §SAF1, placeras vid olika institut i Europa. SAF skulle på som kontraktsbasis utföra vissa uppgifter EUMETSAT. Sverige eftersträvar genom SMHI att bli värd för sådan SAF. en

Fjärranalys

5.5.1 Bakgrund

Satelliter och andra rymdfarkoster i banor runt jorden utgör utomordentliga observationsplattformar för studier och mätningar förhållanden av på jorden, på marken, i haven och i atmosfären. Från satellit i den en

geostationära banan kan ungefär tredjedel jorden utom

man se en av polarområdena och får överblick medan detaljskärpan blir begränman sad. Med satelliter i lägre, polära banor kan successivt kartlägga man hela jorden med stor detaljskärpa.

De första exemplen på bilder från rymden erhölls på 1960-talet dels

genom fascinerande fotografier tagna astronauter med Hasselblads-

av

kameror och dels från de första vädersatellitema se ovan. Samtidigt

började stonnaktema utveckla spionsatelliter.

78 Rymdleknikens tillämpningar och användare

Baserat på dessa erfarenheter skickade USA 1972 upp den första experimentella, tjärranalyssatelliten, Landsat Idag utnyttjas en förbättrad version, Landsat data med 30m upplösning i 7 våglängdssom ger band från blått till infrarött. 1976 beslöt Sverige och Italien att sätta sin mottagningsstation för Landsatdata, en på Esrange och en upp var i Italien, så att europeiska forskare och potentiella användare skulle få enkel tillgång till data. Idag finns ett 15-tal sådana mottagningsstationer spridda runt världen.

År 1978 beslöt Sverige och Belgien att gå i det franska fjärranalyssatellitprojektet SPOT med andel vardera 4%. En huvudmottagen ningsstation också tar emot data inspelade på bandspelare upp- - som rättades på Esrange, del samarbetet. År 1986 sändes den som en av första SPOT-satelliten och idag utnyttjas SPOT3 medan SPOT4 är upp under byggnad och SPOTS A och B just beslutats i Frankrike.

SPOT-systemet skapades från början för operativt och vad det att vara gäller marksegmentet också kommersiellt. För att möta användarkraven

fick SPOT också högre upplösning IOm än Landsat. Rymdbolaget

satte därvid ett dotterbolag, Satellitbild, för att bearbeta och sälja upp data och vidareförädla produkter på världsmarknaden.

År 1985 beslöt ESA att utveckla väderoberoende mikrovågssatellit en med så kallad SAR högupplösande radar och andra mikroa en - en vågsinstrument komplement till Landsat och SPOT. Den första av som dessa satelliter, ERS-l, sändes 1991 och ERS-2 i april 1995. Systeupp mets huvudmottagningsstation förlades till Kirunaområdct Salmijärvi nära Esrange.

Parallellt med dessa satellitprojekt har också fore detta Sovjetunionen, Japan och Indien säntupp fjärranalyssatelliter. Kanada kommer att sin första satellit, Radarsat, hösten 1995. Därtill kommer ett sända upp större antal, främst amerikanska, forskningsinriktade satelliter.

Rymdteknikens tillämpningar och användare 79

5.5.2 Användningsområden

Allt sedan starten i mitten av 1970-talet har det världen över bedrivits ett omfattande utvecklingsarbete för att utnyttja data från dessa tjärranalyssatelliter. Utvecklingsarbetet är emellertid betydligt komplext än mer för meteorologiska tillämpningar, där det finns en huvudtillämpning

väderprognoser och välidentifierade användare t SMHI i Sverige.

ex Inom fjärranalysområdet finns en uppsjö av potentiella användningar

inom olika discipliner se nedan och mängd spridda, ofta små

en användare. Dessutom har de tekniska hjälpmedlen och kunskapen hos användarna för att bearbeta och analysera informationen varit bristfällig. Detta håller nu på att förändras i och med att datorsystemen fått mycket högre kapacitet och Geografiska Informations System GIS utvecklats och kommer i allmänt bruk. Tekniken på marken håller på att komma ifatt satellittekniken. Betydande satsas också t EU för resurser nu av ex att effektivt knyta samman rymdsegmentet med marksegmentet och de olika användningama.

Samtidigt som det varit trögare i portgången att komma fram till operativa volymtillämpningar än vad man inledningsvis trodde, görs nu internationellt bedömningen att tjärranalystekniken mognat på ett sätt som kan möjliggöra en kraftig marknadstillväxt under den kommande IO-årsperioden.

Nedan redovisas översiktligt och mycket kortfattat, med några exempel, dagsläget inom olika användningsområden.

Allmän kartläggningmarkanvändningprospektering etc

Satellitdata har börjat användas för uppdatering topografiska kartor. av Däremot är upplösningen ännu inte tillräcklig för nyproduktion av sådana kartor annat än i områden där man saknar tillförlitlig information och

karteringstraditioner t ex u-länder och där satellittekniken kan vara den

enda snabbt framkomliga vägen. Användningen är därför mest omfat-

tande i u-länder, och många i-landsföretag t ex Satellitbild är enga-

gerade i sådana karteringsprojekt, oftast med betydande element av utbildning och tekniköverföring till mottagarlandet.

Kartering av markanvändning är ett brett begrepp som innefattar t ex vegetationskartering, resursinventering, fysisk planering, urban planering, kustzonplanering etc. ärranalystekniken har här börjat komma till allmänn användning såväl i i-länder som u-länder, Dessutom pågår en

80 Rymdreknikens tillämpningar och användare

livlig utvecklingsverksamhet.

Några exempel: Satellitbild har på uppdrag dåvarande Televerket och av försvaret gjort en landsomfattande vegetationskartering, främst som underlag för beräkning radiosändarräckvidder a för optimering av av basradionäten i mobiltelefonsystemen. Karteringen uppdateras nu kontinucrligt. EU driver ett Europagemensamt markanvändningskarteringsprojekt, CORINE, bygger satellitdata och som skall ge jämförsom bara data över hela Europa. Fjärranalystekniken används regelmässigt för markanvändningskartering som planeringsunderlag i utvecklingsbankernas u-landsprojekt.

Mineral- och oljeprospektering de tidiga operativa användningsvar av områdena. Fjärranalystekniken användes tex för att hitta strukturer i berggrunden och variationer i växtligheten kan indikera mineralisesom ringsområden. På tid har lokala variationer i havsnivån som kan senare mätas med stor noggrannhet från satellit använts för att hitta olja och naturgas den tyngdkraftsförändring som uppstår över olje- och genom gasñckor i jordskorpan.

Jord- och skogsbruk förnyelsebara naturtillgångar

Jordbruksövervakning, skördeprognoser etc, har blivit det största enskilda tillämpningsområdet i Europa. Bakgrunden är att EC drivit en fokuserad utveckling för att få fram ensartade och opartiska bedömningar

med tanke de stora ekonomiska värden som står på spel t ex areal-

bidrag och tidiga, tillförlitliga prognoser. Genom vårt EU-inträde har också Sverige i år kommit med i detta system. Många praktiska tillämpningar ñnns också i andra delar av världen.

Inom skogssektom har tjärranalystekniken börjat komma till betydande användning för översiktligt följa förändringari regnskogama och t ex att för skogsbruksplanering i många u-länder. Så har t ex Satellitbild, ofta tillsammans med olika skogskonsulter, genomfört rad projekt i a en Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Tanzania och Chile. Också i Kanada med vidsträckta skogar har satellittekniken introducerats operativt för skogsbruksplanering. l Europa har vi mindre skogsenheter och en lång tradition med traditionella inventerings- och planeringsmetoder. Med införandet av modem GIS-teknik i skogsbruket finns nu förutsättningar för allmänt bruk satellitteknik och tillämpningar inom skogssekmer av tom kan därför bli en ny volymtillämpning.

Rymdteknikens tillämpningar och användare 8l

Miljötillämpningar

Det operativa utnyttjandet satellitbaserad fjärranalys för t miljöav ex övervakning, miljösstudier samt miljö- och klimatforskning är ännu i sin linda, många metodutvecklings- och pilotprojekt genomförts. även om Däremot råder det internationell enighet om att satellitsystemen kommer att väsentliga delar den nödvändiga informationen. Detta gäller ge av speciellt regionala och globala frågeställningar där endast satellitema kan den överblick och på kort tid samla de mycket stora datage mängder behövs. Aktuella exempel är ozonmätningar, data som som underlag för de klimatrnodeller behövs för att verifiera växthussom effekten, föroreningar och algblomningar till havs, ökenutbredning och omfattande markerosion, skogsskövling och andra Förändringar i regnskogar och barrskogsbälten, också lokala fenomen som kartläggmen närsaltläckage från jordbruksmark, oljeutsläpp och statistik över ning av förändringar i kritiska biotoper. Samtidigt är det uppenbart att tjärranalystekniken flera komponenter i det nödvändiga totala inforär en av mationssystemet.

Mot denna bakgrund internationellt mycket insatser för att görs nu stora utveckla satellitsystem inriktade mot detta tillämpningsområde, för nya att utveckla metoderna att utnyttja dessa data samt för att integrera de olika elementen i ett fungerande nätverk. I Sverige följs detta upp geett aktivt bl Rymdstyrelsen, Rymdbolaget och nom engagemang av a Naturvårdsverket. Ett centrum för miljödata från satelliter är under bildande i Kiruna med målet att bli en väsentlig nod i detta intemationella nätverk. Centret är avsett att utgöra del av ett planerat Miljöen och Rymdforskningsinstitut i Kiruna. Till centret knyts ett omfattande miljöforskningsprogram med deltagande av ett 10-tal forskningsinstitu-

tioner.

Verlfiering. spaning etc

Supemiaktema USA och Sovjetunionen etablerade mycket tidigt spaningssatellitsystem för säkerhetspolitiska och militära ändamål. Dessa system har successivt vidareutvecklats och kan bedömas ha en stor trygghetsskapande verkan. Senare har Kina och nu senast Israel sänt upp spaningssatelliter. Under 1995 kommer också Frankrike, i samrena verkan med Italien och Spanien, att sända upp sin första spaningssatellit, Helios Men också de civila üärranalyssatellitema vilkas data kan -

köpas kommersiellt får allt bättre upplösning ner mot lm, vilket gör

dem väl användbara för militär spaning och kartläggning av vapenbe-

gränsningsöverenskommelser. Betydelsen detta användningsområde

av

82 Rymdteknikens tillämpningar och användare

väntas öka starkt under den närmaste tvåårsperioden.

5.5.3 Marknadsstrukturer

Fjärranalysområdet är idag, generellt sett, inte kommersiellt. Alla hittills uppsända satelliter har finansierats statliga rymdorgan. Under överav skådlig framtid kommer också statliga och internationella organ att vara de dominerande användarna data från fjärranalyssatellitema. av

Däremot kommer på sikt finansieringsbördan att flyttas över från rymdorganen till användarsidan. Inom meteorologiområdet detta förvar

hållandevis lätt se avsnitt 5.4, då det i varje land normalt finns

en användarrnyndighet. Inom fjärranalysområdet i övrigt är problemet betydligt besvärligare, då det framgått finns ett mycket som ovan stort antal tillämpningar faller under vitt skilda myndigheters och som ansvar det dessutom finns betydande komplementär, och kommersiell, marken nad. Olika modeller för finansiering och drift testas och diskuteras nu världen över.

Redan idag kan dock kommersiella företag verka inom väsentliga nischer, leverantörer satelliter och markutrustning, t ex, som av som operatörer av satellitsystem satellitkontroll, datam ottagning, bearbet-ning en och distribution av data, vidareförädlare och användningsanpassare som av data etc. Den kommersiella marknaden för-rycks emellertid mycket av omfattande nationella subsidier, då många länder betraktar fjärranalysområdet som strategiskt och prioriterar uppbyggnaden nationella av resurser.

Nu planeras också kommersiellt finansierade och opererade satellitsystem. Det gäller i första hand amerikanska företag inom några år som avser sända upp satelliter med mycket hög upplösning någon meter. Dessa kommer att konkurrera på kommersiella villkor med traditionell flygfototeknik har också uppenbar nisch inom militärspaning men en och verifiering. Dessa system bygger på teknik utvecklad inom de amerikanska spaningssatellit- och SDI- Strategic Defence Initiative-pro-

grammen.

Sverige har tidig satsning och fokusering jämförelsevis myckgenom en et stark ställning inom tjärranalysområdet. Vi medverkar i det franska SPOT-programmet och i ESAs fjärranalysprogram ERSI och 2 samt

Rymdteknikens tillämpningar och användare 83

94 95 96 97 98 99

METEOR-2 Series ueeosI uwosn 5 METEOR-3 Series i mservice 3.‘a3T$.§{s'°23. WW WN-WWW vwvosod r: °°°IW‘ fi -uumu extension myona planned SPOT I GOES 1.9 IRS-ln MHEOSAT 3-6 NOAA .12 GMS-4 SPOT 2 MOS lb ERS-l msn: UARS Jens: msnSodas TOPEXIPOSEIDON uesosu som STELLA SPOT 3 TOMS Probe sum NOAA msn Eloctro-GOMS PRIFIODA E RS-2 MECB scu-2 cuss Snusar mnmsn GOES J-M IR.S—Ic |FlS—P3 stem OKEAN-O MECB som ucsosIII macs NOAA K-N CBERS-l 2 sucu-z. a ALMAZ-I B SPOT 4 MECB ssm2 msm MBEOR-3M METEOSAT 7 mum FY-1C LANDSAT 7 :osm a EOS COLOR TOMS Eem Probe ENVISAT-1 TOPEXIPOSEIDON Ida.-on ADEOS u FY-I n MSG sanes EOS-AERO 1-5 ALOS METOP series E05-PM 12.3 EOS-ALT 12.3 SPOT 5 E0:Guam 1.2.3 ESA :uwre Mnssnons Fusl

Fig 5.3. Existerande och planerade jjärranalyssatelliter 71 st

Källa: CEOS 1994

84 Rymdteknikens tillämpningar och användare

den kommande ENVISAT. Vi har i ODIN fjärranalyssatellit en egen

med forskningsinriktning under utveckling. Framför allt har Kirunaom-

rådet byggts till ett internationellt för satellitkontroll, upp centrum datamottagning, bearbetning och internationell försäljning data och av produkter från fjärranalyssatelliter. Vi är därmed eftertraktad en partner, och flertalet satellitoperatörer överväger att utnyttja våra tjänster i Kiruna. För att befästa och vidareutveckla denna roll har Rymdbolaget, som äger och driver fjärranalysverksamheten i Kirunaområdet, etablerat nära relationer såväl med statligt finansierade rymdorgan med många som av de kommersiellt verksamma företagen inom området. Rymdbolaget är således delägare i Tromsö Satellitstation 50%, det franska företaget Spot Image 6%, det engelska fjärranalysföretaget NRSC 4%, det

Singaporebaserade SpotAsia och det europeiska distri-butionsföretaget

EURIMAGE 25%.

5.5.4 Utvecklingstrender

Vi vet att antalet fjärranalyssatelliter och de datamängder dessa som producerar kommer att öka mycket snabbt under de närmaste åren. Drivkraften är främst de förutsedda behoven inom miljö- och klimatområdet. USA, ESA, Frankrike, Japan, Kanada och Indien har mycket ambitiösa beslutade, statligt finansierade Men också länder program. som Ryssland, Israel, Kina och Brasilien medverkar. Därtill kommer de ovan omnämnda kommersiella satellitprojekten. Se också figur 5.3 som visar de hösten 1995 planerade, statligt finansierade satellitprojekten.

Detta borgar för att det kommer att finnas ett ökande behov de av operativa tjänster Sverige kan tillhandahålla i Kiruna. Hur kommersisom ellt tillgänglig denna marknad är, är dock svårare att bedöma. Däremot torde i allt väsentligt svenska leveranser utrustning till satelliter av att begränsas till de projekt svenska staten medverkar som

Med ett starkt ökande antal satelliter och dataflöde från dessa kommer också marknaden för marksystem och utrustning för analys av data att öka. Men också här finns ibland kopplingar till finansiärema delvis som begränsar den fria marknaden.

Slutligen kommer med det ökade dataflödet också omfattningen av verksamheten med att vidareförädla och analysera informationen att öka mycket starkt. Mot slutet 90-talet räknar med att satellitsysteav man

SOU 1995: 78 Rymdteknikens tillämpningar och användare 85 .

ska leverera datavolymer flera terabyte dag, motsvarande men om per flera stadsbibliotek dagen. Här förutses en mer kommersiell och om konkurrensutsatt marknad, även inslagen nationellt stöd för utom av veckling verksamheten kommer väsentliga under överskådlig av att vara tid. Bl kommer EU inom Europa att starkt bidra till utvecklingen a omfattande satsningar storleksordningen 100 MECU inom fjärgenom de ramprogrammet.

5.6 Tillämpningar i u-länder

Det kan paradox avancerade rymdtekniska tillämpsynas som en men ningar kan aktuella i u-länder än i i-länder. vara mer

Bakgrunden är starkt förenklat att rymdtekniska system allmänt sett - kan upprättas snabbt och enkelt, har stor yttäckning redan från början och är förhållandevis billiga i drift. De är därmed speciellt lämpade för glesbefolkade områden och områden med dåligt etablerad samhällelig och teknisk infrastruktur.

I de tidigare avsnitten har olika rymdtekniska tillämpningar beskrivits. Som framgått finns många användningsområden i u-länder. Här ges därför endast några belysande exempel som tar fram speciella u-landsaspekter.

Telekommunikation utgör nervbanoma i det kommande IT-samhälle alla talar idag. I Sverige och övriga i-länder finns sedan länge som om väl etablerad infrastruktur och mycket stora investeras i t ex en summor fiberoptiska kabelnät och mobiltelefonsystem. U-länder riskerar här att komma hopplöst på efterkälken med rymdtekniska system kan man men ta vissa genvägar. Några exempel:

De vanliga telekommunikationssatellitema gör det förhållandevis enkelt att koppla u-ländemas nationella telenät till det allmänna upp världsomfattande nätet. Också höghastighetsförbindelser för datatrafik kan enkelt erbjudas. Volymförbindelser mellan befolkningscentra

kan snabbt upprättas. Man behöver inte en egen satellit utan kan

köpa tjänsten även vissa länder i t arabvärlden och sydostasiom ex funnit det motiverat med egna system. Det är därför idag ganska en lätt att ringa från Sverige till de flesta storstäder i u-länder.

Satelliter kan också användas för att snabbt etablera telekommunika-

86 Rymdteknikens tillämpningar och användare

tioner inom stora och glesbefolkade områden. Med små, förhållandevis billiga, marktenninaler kan isolerad by få ett antal telefonkaen naler med omvärlden. Företag och myndigheter kan skaffa sig säker kommunikation även med avlägsna lokalkontor.

De nya världsomfattande satellitbaserade mobiltelefonsystemen som omnämndes i avsnitt 5.2.2 har naturligtvis ett av sina viktigaste tilllämpningsområden i u-länder saknar uppbyggda, yttäckande som marknät för mobiltelefoni. En sådan mobiltelefon kan det enkvara laste och billigaste sättet att upprätta kontakt med avlägsen plats. en Även de enklare meddelandesystem beskrevs i avsnitt som 5.2.2 har självklara användningar i u-länder.

Satellitsystem är ovärderliga för att snabbt upprätta TV-sändningar över stora områden. Detta har naturligtvis utnyttjats ett stort antal av u-länder. Samtidigt används TV-satelliter i snabbt ökande omfattning av företag från i-ländema för att täcka stora regioner eller hela världen CNN t ex. Aktiviteten är här mycket stor i Sydostasien, t ex Stillahavsregionen och Latinamerika.

Inom området navigering och positionering satellittekniken med ger GPS speciella fördelar i u-länder. Och då inte bara att den vetenavses skapliga expeditionen kan finna sin djungeln. väg genom

Än mycket viktigare är att det med GPS är möjligt att snabbt göra de inmätningar och positionsbestämningar behövs vid de flesta infrasom strukturarbeten såsom väg-, jämvägs- och dammbyggen eller upprättande av tillförlitliga markägokartor inom skogs- och jordbruk. Tekniken

är här lika lättanvänd, rationell och effektiv i Sverige i Östeuropa

som och Afrika.

Inom flygtrañkledningen och navigering hoppas att i de stora man delar av världen hittills har haft ett bristfälligt system kunna som undvika mycket omfattande investeringar i konventionella markbundna ledningssystem. Man skulle då gå direkt på system baserade på GPS. Stora kostnadsbesparingar skulle göras och effektiviteten och säkerheten skulle snabbt kunna höjas. Detta kan snart bli aktuellt i forna Sovt ex jetunionen där problemen i dag är mycket stora.

Vädersatellitema känner inga gränser. De europeiska Meteosat-satelliterna har t Afrika i fokus. Data skickas varje halvtimme till alla ex som

Rymdteknikens tillämpningar och användare 87

vill emot dem och de används i stort sett alla vädertjänster. Kina ta av och Indien har funnit vädersatelliter väsentliga att de byggt och som sänt upp egna satelliter.

Den europeiska vädersatellitorganisationen EUMETSAT, har ett aktivt för utbilda u-länder i hur de bäst ska utnyttja vädersatellitprogram att data. Inte bara inom vädertjänsten utan också fort ex skördeprognoser och kartering av ñskförekomst.

Fjärranalystekniken har, omnämns i avsnitt 5.5.2, många av sina som viktigaste tillämpningar i u-ländcr. Det gäller allt från upprättande av baskartor över mineralprospektering, skogskartering och markannya vändningskartering till världsomspännande kartläggning av skogsavverkning i regnskogama och ökenutredning. Bakgrunden är naturligtvis att många u-länder är dåligt karterade, är stadda i snabb förvandling och att det skulle mycket lång tid att genomföra karteringar med traditionell ta teknik.

Många u-länder har upprättat speciella fjärranalysinstitut som söker koordinera och utveckla tekniken inom landet. Flera har tagit det stora att bygga mottagningsstationer. Indien har sedan flera steget upp egna år ett mycket ambitiöst med flera egna mycket kvalificerade program fjärranslyssatelliter. Några andra länder kan tänkas följa i Indiens fotspår.

Många biståndsorganisationer såväl FN-organ som regionala och na-

tionella är starkt engagerade i att föra ut tjärranalystekniken och utbilda

användare i u-länder. Men tekniken används också i betydande omfattning konsult- och karteringsföretag från i-länder för att ta fram plaav neringsunderlag inför betydande utvecklingsprojekt. De svenska mer SIDA liksom BITS och SAREC delar det SIDA har

som nu är av nya

aktivt engagerat sig inom fjärranalysområdet.

6 Den svenska

rymdverk-

samheten samt det euro-

peiska samarbetet

ESA

i

I tidigare kapitel har redogjorts för den historiska bakgrunden till den svenska iymdverksamheten samt allmänna trender inom utvecklingen av rymdsystem och tillämpningar rymdteknik. l detta kapitel beskrivs av kortfattat några de mest betydelsefulla svenska aktörerna inom rymdav verksamheten samt hur Sverige Rymdstyrelsen på forskgenom satsar ning och utveckling. Det nationella programmet samt de bilaterala och det europeiska sam arbetena sammanfattas. Verksamheten i Kiruna redovisas. Kapitlet avslutas med sammanfattande aspekter.

Längre fram i rapporten i kapitel 7 presenteras användarna rymdav teknik i det svenska samhället. I kapitel 9 redovisas Rymdstyrelsens satsningar i ekonomiska tenner, och inriktningen verksamheten disav kuteras mot bakgrund rymdverksamhetens mål och de synpunkter av som utredningen erhållit från användare rymdteknik. av

6.1 De svenska rymdaktörerna

6.1.1 Riksdag och regering

Av föregående kapitel framgår att rymdtekniken successivt utnyttjas i allt fler delar samhället, och följaktligen kommer rymdfrågor av av olika slag att behandlas i allt flera riksdagsutskott och departement.

Näringsutskottet behandlar Rymdstyrelsens verksamhetsområden och i förekommande fall frågor berör Rymdbolaget. Utbildningsutskottet som behandlar forskningsfrågor, dels dem handläggs Rymdstyrelsen, som av dels dem berör Institutet för Rymdfysik anslag till universitesom samt ten och övriga forskningsråd.

Trañkutskottet för rymdfrågor gäller luftfart, sjöfart, teleansvarar som kommunikationer, vädertjänster Bostadsutskottet behandlar lantmm. mäteri där rymdtekniken utnyttjas på olika sätt.

Den svenska rymdverksamheten och ESA 89

Kulturutskottet behandlar vissa frågor rörande regler och tillstånd för sändning via satellit. Utrikesutskottet för Sveriges agerande i ansvarar FNs olika vilka bl reglerar rymdens utnyttjande. Den parlamenorgan, a tariska EU-nämnden kan också komma att beröras av övergripande rymdfrågor i EU.

Föársvarsutskottet behandlar rymdteknikens utnyttjande inom olika militära system. Jordbruksutskottet berörs frågor rörande t ex miljööverav vakning, EUs åkerarealkontroll och forskning rörande skogsinventering med hjälp av satellit.

På motsvarande sätt berörs regeringen och regeringskansliet.

Näringsdepartementet har med sitt för Rymdstyrelsen och ESAansvar samarbetet nyckelroll inom regeringskansliet. Utbildningsdeparteen mentet för grundforskningen i såväl Sverige som europeiskt samsvarar arbete.

Kommunikationsdepartementet är med sitt ansvar för Post- och Telestyrelsen, Telia, SMHI, Luftfartsverket och Sjöfartsverket ansvarigt för flera de mest betydelsefulla användarna rymdteknik. Kommunikaav av tionsdepartementet är också inom regeringskansliet ansvarigt för Sverimedverkan i satellitoperatörema Eutelsat, Eumetsat, lntelsat och ges lnmarsat.

Miljödepartementet har mycket betydelsefull roll i utvecklingen av en rymdbaserad miljöövervakning, har också fyllt viktig funktion men en i samordningen GPS eftersom Lantmäteriverket, som lyder under av departementet, mycket tidigt tog initiativ inom detta område. Naturvårdsverket och det planerade Institutet för Miljö- och Rymdforskning i Kiruna är engagerade i rymdfrâgor som delvis handläggs inom departementet.

Inom Jordbruks-, Kultur-, Försvars- och Utrikesdepartementen handläggs åtskilliga frågor med anknytning till rymdverksamheten.

90 Den svenska rymdverksamheten och ESA

Genom Sveriges anslutning till EU, sig i utvecklingen som engagerar inom rymdområdet, har regeringskansliets handläggning rymdärenden av ökat.

Många av verksamheterna med anknytning till rymden är beroende av beslut och satsningar inom andra delar statsförvaltningen. Miljöav departementet kan vilja utnyttja satelliter för övervakning t ex av vegetation i anslutning till vattendrag. För att detta skall möjligt behövs vara fjärranalyssatelliter med vissa typer instrument. Dessa skulle kunna av utvecklas nationellt eller inom ESA med stöd Rymdstyrelsen. Det av är uppenbart att samordning och samråd inom regeringskansliet erfordras för att Sverige effektivt skall kunna satsa på rymdverksamhet.

6.1.2 Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet under Näringsdepartem entet för den svenska rymd- och tjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Näringsdepartementet finansierar huvuddelen

av verksam

såväl nationellt som internationellt.

Rymdstyrelsens huvuduppgifter är att inom sitt område ta initiativ till forskning och utvecklingsarbete, kontaktorgan för internationellt vara rymdsamarbete, bereda tillståndsärenden och utöva kontroll rymdav verksamhet i Sverige.

Rymdstyrelsen ansvarar för planering och koordinering Sveriges av deltagande i ESAs program.

Rymdstyrelsen har tre rådgivande kommittéer för forskning, fjärranalys och industrifrågor.

Det tekniska genomförandet uppgifter inom de nationella rymd- och av fjärranalysprogrammen utförs huvudsakligen Rymdbolaget på av uppdrag av Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen har 1995 ll anställda och sitt säte i Solna. Rymdstyrelsens verksamhet presenteras i kapitel 6.2 och diskuteras vidare i kapitlen 9 och 10.

SOU 1995.- 78 Den svenska rymdverksamheten och ESA 91

6.1.3 Rymdbolaget

Rymdbolaget är ett staten helägt företag under Näringsdepartementet. av Rymdbolaget grundades samtidigt som Rymdstyrelsen då Delegationen för Rymdverksamhet 1972 med den ursprungliga uppgiften att genomföra uppdrag inom Rymdstyrelsens program samt driva Esrange som övertagits svenska staten från den europeiska rymdforskningsorganiav sationen ESRO.

Rymdbolaget har idag betydligt bredare verksamhet som spänner en över hela rymdområdet, från förstudier till operationella tillämpningar rymdteknologi. Systemteknik och projektledning är utmärkande av aktiviteter, företaget konstruerar och utvecklar också utrustning för men sondraketer och för de svenska satellitema. Företaget har omfattande erfarenhet fjärranalys och är internationellt verksamt inom alla sina av affärsområden.

Rymdbolaget har sitt huvudkontor i Solna och är organiserat i fem divisioner:

1 Esrange Division uppsändning raketer och ballonger, drift av av vetenskapliga satelliter, bas- och infrastrukturtjänster

2 Earth Observation Division SSC Satellitbild, Esrange satellitstation, ESA Salmijärvi satellitstation samt 50 % av Tromsö satellitstation: satellitkontroll, mottagning data från fjärranalyssatelliter, bearbetav ning och försäljning satellitdataprodukter och karteringsuppdrag av

3 Science System Division småsatelliter, raketsonder och ballongnyttolaster för klassisk rymdforskning, försöksutrustning och rymdtransportsystem för experiment i tyngdlöshet

4 Telecom Division drift Tele-X-systemet och Sirius, försäljning av

av satellitkapacitet för öppna och slutna TV-sändningar, videokonferens

samt digitala förbindelser för data- och telefontrafik

5 Strategy Division tekniskt stöd, utredningar och utvecklingstjänster

speciellt inom fjärranalysområdet Rymdstyrelsen, andra myndigheter och internationella organisationer, utveckling produktion och försäljning flygbuma havsövervakningssystem av

Totalt antal anställda 330 inkl. Esrange och dotterbolaget Satellitär ca

92 Den svenska rymdverksamheten och ESA

bild AB. Rymdbolagets Kirunaverksamhet behandlas ytterligare längre fram i kapitel 6 samt i kapitel 10.

6.1.4 Rymdindustrin

Den svenska industriella rymdverksamheten finns i första hand hos Saab Ericsson Space AB och Volvo Aero Corporation VAC. Rymdverksamheten inom de tre koncemema är liten i jämförelse med de huvudsakliga verksamhetsområdena. De två företagen har tillsammans med Rymdbolaget erhållit närmare 88 procent av rymdbeställningama från ESA till Sverige under perioden 1972 1992. -

Volvo Aero Corporation

Volvo Aero Corporation VAC kom i det europeiska rymdarbetet i början av 1970-talet som tillverkare av delsystem till raketmotorer avseende bl a brännkammare och raketmunstycken. Sedan dess har VAC gjort stora framsteg och kvalificerat sig för ett omfattande utvecklingsarbete för nästa generation raketer Ariane Idag har VAC ett nära av -

samarbete med Daimler Benz Aerospace Dasa i Tyskland, Société

Européenne de Propulsion SEP i Frankrike och Fiat i Italien. Förutom sin tillverkning av komponenter har företaget också kvalificerat sig för utveckling av leverans av funktionella moduler med SEP som systemintegrator. VAC sysselsätter inom rymdområdet cirka 120 personer och har en omsättning 1995 beräknas uppgå till över 180 MSEK. VAC som har i stort sett två kunder: ESA och Arianespace. Under intensiva utvecklingsskeden dominerar leveranserna till ESA. När produktionen av en ny raket väl har kommit igång har leveranserna till Arianespace utgjort huvudparten av försäljningen.

Den svenska rymdverksamheten och ESA 93

Ariane 5

0 Styr- och navigerings-

datorer 2

st

0 Separationssystem

0 Telemetriantenner 4 st

’ Fig 6.1 Saab Ericsson Space AB -. - l och Volvo Aero C orporation är leverantörer till Ariane 5 raketen

Munstycken

som turbiner

till vöte- och

syrepumporna

94 Den svenska rymdverksamheten och ESA

Saab Ericsson Space AB

Saab Ericsson Space, som ingår i Saab-koncemen, ägs till 60 procent av Saab och 40 procent av Ericsson. Företaget har i Sverige 400 anställda, varav cirka hälften är civilingenjörer eller teknologie doktorer. I det majoritetsägda företaget i Österrike sysselsätts 60 Förepersoner.

taget har fem viktiga produktområden: l datorer för satelliter och bär-

raketer omborddatorer; 2 datahanteringssystem för satelliter; 3 antenner och antennsystem för satelliter; 4 mikrovågselektronik; samt 5 satellitseparationssystem för bärraketer. Omsättningen i Sverige beräknas 1995 bli ca 320 MSEK. I det ovannämda österrikiska bolaget beräknas omsättningen bli ca 50 MSEK. Så gott som alla leveranser går till utlandet. Kontraktsleveranser till ESA utgör 12 av faktureringen.

Saab Ericsson Space AB har specialiserat sig inom fem olika produktområden medan VAC har specialiserat sig på ett produktområde. VAC ingår i ett relativt väl etablerat konsortium som leds av SEP. Inom elektronikdatorområdet finns liknande strukturer men elektroniken utvecklas oerhört snabbt och det finns flera starka konkurrenter. Saab Ericsson Space har en stark marknadsposition avseende datahanteringssystem och har gjorda och planerade leveranser till över 50 satelliter för telekommunikation.

Övriga leverantörer av rymdprodukter

Förutom dessa tre större företag finns också ett antal andra företag som bedriver rymdverksamhet, eller bedriver rymd som sidoverksamhet. Under de senaste sex-sju åren har cirka 25 företag levererat till ESA. Andra företag utför arbeten Rymdbolaget inom ramen för det nationella rymdprogrammet. Det gäller exempelvis FFV Aerotech och ACR Electronics. Ett annat exempel är ABB Hafo som tillverkar kundanpassade integrerade kretsar och har tagit steget i rymdverksamheten genom att utveckla och tillverka strålningshärdiga kretsar. Hälften av företagets rymdleveranser avser statliga kontrakt. Den andra hälften är öppna kommersiella kontrakt, och denna del bedöms ha positiv en marknadsutveckling.

Följande är leverantörer till rymdverksamheten:

ABB Hafo Skräddarsydda integerade kretsar

Den svenska rymdverksamheten och ESA 95

ACR Electronics AB Mekanik, elektronik, detektorer, rymdsystem Celcius Tech. Electronics AB Optik, optronik, radar m m FFV Aerotech AB Sammansättning av system för småsatelliter, testutrustning m m FLC-Optics AB Optik Flygtekniska Försöksanstalten Beräkningar, tester m m DNV Ingemansson AB Vibrations- och akustikmätningarm m Omnisys AB, f d Edge Elektronik,mikrovågsteknik, chipdesign Polymerkompositer AB Höghållfasthetskompositer R-Tech AB Programvara Saab Ericsson Space AB se text Swedish Institute Mikroelektronik of Microelectronics Rymdbolaget se text Tecarex AB Optik, elektronik, detektorer Volvo Aero Corp. se text ÅF Industriteknik AB Testsystem Ovanstående företag har tillskrivits för att inhämta synpunkter till utredningen. En sammanfattning av svaren redovisas i kapitel Rymdbolaget har i diskussioner och genom att lämna underlag beretts möjlighet att framföra synpunkter.

96 Den svenska rymdverksamhelen och ESA

6.2 Det svenska rymdprogrammet

6.2.1 Programstruktur

Den genom Rymdstyrelsen statligt finansierade rymdverksamheten genomförs till allra största delen i internationellt samarbete, i första hand inom ESA, men även bilateralt med främst Frankrike och Tyskland. Även det nationella programmet genomförs till allra största delen i samarbete med andra länder, t ex Kanada, Frankrike och Finland.

Nationella programmet Rvmdforskningsprogrammet avser den grundforskning som använder raketer, ballonger och satelliter som hjälpmedel. Det omfattar två huvudområden klassisk rymdforskning och forskning i mikrogravita- tion.

Fjärranalysprogrammet om fattar forsknings- och utvecklingsinsatser vad gäller metoder för insamling och utvärdering av data om markytan, vattnet och atmosfären med rymd- och luftbuma instrument och med markbunden utrustning.

Industriutvecklingsprogrammet syftar till att utveckla tekniskt kunnande på rymdområdet för att på sikt öka konkurrenskraften inom svensk industri och föra ut avancerad teknologi på världsmarknaden.

Internationella programmet I ESA deltar Sverige i de obligatoriska grund- och vetenskapsprogrammen och bidrar i enlighet med ESAs regler med sin BNI-andel

BNIbruttonationalinkomst år 1994 enligt ESAs beräkningssätt

som uppgick till knappt 3,3 %. P g a valutaförändringar, sämre tillväxt i Sverige än i omvärlden under de senaste åren samt fler medlemmar i

ESA Finland är den verkliga BNI-andelen numera ca 2,8%, men p g

att procenttalet beräknas på ett genom snitt av de senaste åren kommer a nedjusteringen av det svenska BNI-talet att ske först om något år.

Detta bör för de obligatoriska ESA-programmen innebära en kostnads-

sänkning för Sverige i storleksordningen drygt 20 MSEKår.

Sverige deltar också i ESAs frivilliga tillämpningsprogram med varierande andelar motsvarar förväntat utbyte i form av industriutvecksom

SOU 1995: 78 Den svenska rymdverksamheten och ESA 97

lingskontrakt och förväntad användningspotential. Sverige deltar inom områdena fjärranalys inklusive meteorologi, rymdtransporter, telekommunikation och rymdlaboratorier. Det genom snittliga svenska deltagandet i de frivilliga programmen är ca 1,8 %.

Sveriges totalt genomsnittliga deltagande i ESA uppgår därmed till ca 2,1 %.

Det bilaterala samarbetet med Frankrike består av fjärranalysprogrammet SPOT och förberedelser infor en vidareutveckling av Ariane-5raketen. Frankrike deltar dessutom tillsammans med Finland och Kanada i Odinprojektet. Samarbetet med Tyskland är inriktat på förberedelser för ett framtida rymdtransportsystem Sånger och utveckling av radarantenner. Sverige medverkar också i utvecklingen av ett fjärranalysinstrument för registrering av global vegetationskartering tillsammans med EU, Frankrike, Belgien och Italien.

Ekonomi Det svenska rymdprogrammets kostnadsstruktur budgeterat 199495: var

Nationell 111 MSEK 15 % Bilateralt 62 MSEK 8 % ESA 575 MSEK 77 %

Summa 748 MSEK 100 %

Tabell 6.1 Det svenska rymdprogrammet

Satsningarna redovisas och diskuteras vidare i kapitel

6.2.2 Nationella programmet

Rymdforskning

För att ge Sverige en möjlighet att hävda sig i det internationella samarbetet har koncentrerats till områden med fram stående forskare resurserna och där Sveriges geografiska läge utnyttjas. Det senare gäller framförallt rymdplasmafysiken där Esrange med sitt läge i norrskenszonen kan utnyttas.

En viktig målsättning för Rymdstyrelsen är att åstadkomma ett svenskt

4 15-0807

98 Den svenska rymdverksamheten och ESA

forskningsprogram som maximerar synergieffektema mellan det nationellt styrda programmet och ESA-programmet

Rymdplasm afysik, eller magnetosfär- och jonosfärsfysik, är inriktad mot mätningar av laddade partiklar och elektriska magnetiska fält med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger.

Forskningen bedrivs vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala samt vid institutionen för plasm afysik vid Alfvén-laboratoriet vid KTH.

Till de mera uppmärksammade projekten under senare hör studierna av fysikaliska processer i jonosfären och magnetosfären med hjälp av de svenska satellitema Viking uppskjuten 1986, Lrçjg uppskjuten 1992 och Astrid uppskjuten 1995.

De svenska rymdplasmafysikgruppema deltar i olika ESA-projekt bl a rymdsonden Ulysses, vilken är den första att passera solens poler, ESANASA-projektet CassiniHuygens, som sänds upp 1997 för studium Saturnus och dess måne Titan samt CLUSTER med fyra satelliter av uppsändning 1996 för samtidig, tredimensionell kartläggning av jordens elektromagnetiska fält.

Astronomi med inriktning mot astrofysik innefattar i synnerhet studier av solsystemobjekt, stjärnor, det interstellära mediet och galaxer med hjälp av satellit- och ballongbuma mätningar inom hela det elektromagnetiska spektret från röntgen till mm-våglängder.

Forskningen bedrivs av grupper vid observatoriema i Lund, Saltsjöbaden, Uppsala och Onsala. Bland internationella projekt som svenska grupper medverkar i kan nämnas International Ultraviolet Explorer,

Hubble Space Telescope, ESA-satelliten ISO Infrared Space

Observatory, interferometriska mätningar med radioteleskop, a det ryska RadioAstron uppsändning tidigast 1997.

Den svenska rymdverksamheten och ESA 99

Fig 6.2 Odin, den fjärde svenska forskningssatelliten uppskjutning I 997

Ombord på den fjärde svenska forskningssatelliten i uppskjutning

1997 skall finnas ett 1,1 teleskop och en radiomottagare för millimem ter och submillimeter-våglängder. De astronomiska mätningarna avser främst emission från vattenånga och molekylärt syre i interstellära molekylmoln.

Atmosfärforskning avseende atmosfärens fysik, kemi och dynamik bedrivs vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Forskningen har hittills fokuserats på den övre atmosfären, och mätningar har genomförts med hjälp optisk utrustning ombord på sondav raketer, skjutits från Esrange och andra raketbaser. som upp

Den nämnda Odin-satelliten öppnar nya möjligheter att observera ovan den globala fördelningen ett stort antal ämnen, varav flera anses vara av betydelse för ozonskiktets utveckling och för växthuseffekten. I av atmosfärsforskningen med Odin deltar förutom Meteorologiska institutionen i Stockholm även Onsala Rymdobservatorium och Chalmers Tekniska Högskola.

100 Den svenska rymdverksamheten och ESA

Mikrogravitation

Forskning i tyngdlöst tillstånd bedrivs inom material- och livsvetenskapema.

Materialforskningen bedrivs med sondraketer och i viss utsträckning ombord på Rymdfärjan och flygplan i parabelflykt. Arbetet bedrivs delvis i samarbete med Tyskland. Från början inriktades de svenska experimenten mot stelnings-, konvektions- diffusions- och kristallisationsprocesser hos metaller, legeringar, halvledare och keramer.

Materialforskargrupper finns vid Institutionen för materialens processteknologi, KTH, Mitthögskolan i Sundsvall, Institutionen för fysik och mätteknikF OA, Linköpings universitet.

Under senare år har studier utförts rörande kristallisation av proteiner och DNA-molekylens orientering och dynamik i elektriska fält. Biofysikgrupper finns vid Institutionema för fysikalisk kemi respektive oorganisk kemi vid CTH.

Inom livsvetenskapema studeras bl a blodcirkulation, lungfunktion, balanssystem, centrala nervsystemet, reglering av vätskebalans, immunförsvar och blodbildning. Forskningen bedrivs vid Avdelningen för omgivningsfysiologi vid Karolinska Institutet.

Fjärranalys

Fjärranalysen har beskrivits utförligt i kapitel 5 och kommer att diskuteras ytterligare längre fram i rapporten. Här skall därför endast kort nämnas de är aktiva i det nationella ijärranalysprogrammet. grupper som

Rymdstyrelsen har under 1995 utarbetat ett flerårigt program för fjärranalys som fokuserar fyra områden: miljöövervakning, topograñsk kartläggning, skogsbruk samt meteorologi. Inom dessa fyra programområden genomförs utvecklingsprojekt syftande till operativa rutinmässiga användningar inom några år. Utvecklingsarbetet skall ske i intim samverkan mellan forskningsinstitutioner, Rymdbolaget och de potentiella användarna. Dessa användare skall också tillskjuta lika stora utvecklingsresurser som Rymdstyrelsen.

Fjärranalys som baseras på mikrovågsradiometri, spektrala signaturer och bildanalys med hjälp satellitdata eller data från luftbuma eller av

Den svenska rymdverksamheten och ESA 101

markbaserade sensorer bedrivs vid följande institutioner: radio- och rymdvetenskap, CTH, naturgeografiska i Stockholm respektive Lund, fysik i LTH samt avdelningen för tjärranalys vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.

Fjärranalysen förväntas komma till användning i stor utsträckning för studier miljön, bl marinekologisk kartläggning algbälten i Österav a av sjön, skogsindustriella utsläpps effekt på klorofyllhalten i närliggande vatten, miljöeffekter av jordbruk, grundvattenfrågor, föroreningari lufthavet, forskning kring kolcykeln, barrskogsvegetationens förändring till följd av luftföroreningar mm.

Industriutveckling

Ett viktigt mål för den statliga rymdverksamheten är att skapa förutsättningar för utveckling av en konkurrenskraftig svensk rymdindustri. Kopplingen till industriell teknikutveckling finns i alla de program där Rymdstyrelsen deltar. De nationella aktiviteterna tjänar som stöd för de internationella att de möjliggör användande programmen genom av en högre tekniknivå än vad som uppnåtts tidigare. Odinprojektet innehåller sådana komponenter, avancerade styrdatorer. I det nationella t ex programmet har det också varit möjligt företag vill in på att engagera som rymdmarknaden eller haft nya idéer som varit värda att pröva.

Det nationella programmet omfattar också ett teknologiprogram som syftar till långsiktig kompetenshöjning inom industrins specialområden. Graden av samfinansiering varierar. För de större etablerade rymdindustriema gäller att företagen själva ska bidra med 23. Inom för ramen detta program kan industrin föreslå projekt som är kompetenshöjande på sikt och ger möjlighet för företagen att demonstrera den tekninya kens funktionsduglighet samt positionera sig inför de framtida internationella projekten.

Exempel på projekt som ingått i industriutvecklingsprogrammet är Saab Ericsson Space ABs utveckling av en egen 32 bitars microprocessor för rymddatorer samt antennelement för mobil telefoni. Processom kommer att prövas ombord på Odin-satelliten. Volvo Aeros mål har varit att tekniskt positionera företaget för utökat funktionsansvar området framdrivningssystem för bärraketer, varvid vikt lagts vid uppbyggnad av kompetens beträffande systemteknik, material, mätteknik och nya provning. Projekt finns också i mindre företag.

Rymdstyrelsen följer löpande upp utvecklingen inom den svenska rymd-

102 Den svenska rymdverksamheten och ESA

industrin årlig enkät kopplad till de näringspolitiska målen. genom en Därvid erhålls indikatorer på konkurrenskraft, tillväxt, tekniknivå, försäljning på olika marknader, t statlig upphandling i olika former mm. ex

6.3 Space Agency, ESA European

Syfte och styrning

ESAs syfte är tidigare nämnts i kapitel 2 att för uteslutande fredsom liga ändamål främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtillämpning i syfte att använda dem för vetenskapliga ändamål och för operativa tillämpningssystem. Vidare skall ESA utarbeta europeiska samordna och program, integrera medlem sländemas rymdprogram och utarbeta ändamålsenlig en industripolicy.

ESA har f 14 medlemsstater samt avtal nära samarbete med n om Kanada.

ESAs verksamhet konventionen från 1975 samt beslut i ESAs styrs av råd, i vilket samtliga medlemmar är företrädda. Viktiga beslut, långsiktiga planer samt övergripande policies brukar behandlas vid s k ministerrådsmöten som brukar äga rum med några års mellanrum. Ett sådant ministerrådsmöte skall äga rum hösten 1995, för att bl a behandla Europas rymdpolicy, syften och finansiering, frågor rörande program, fortsatt utveckling inom Arianeprogrammet samt Europas deltagande i den internationella rymdstationen.

Det operativa arbetet leds ESAs k Executive administration. Medav s lemsländema deltar i ett stort antal styr- och expertgrupper för olika program.

Europeiska rymdcentra

ESA har totalt omkring 2000 anställda. Huvudkontoret, med ca 400 tjänstemän, ligger i Paris. Den största anläggningen är det tekniska centret Estec i Noordwijk i Holland med 1200 anställda. Den operaca

tionella kontrollstationen Esoc som styr satelliter mm sysselsätter ca

300 och ligger i Darmstadt i Tyskland. Esrin, som är beläget personer utanför Rom, har som huvuduppgift att hantera fjärranalysdata. l50

Den svenska rymdverksamheten och ESA 103

personer är verksamma vid Esrin. ESAs astronautcenter EAC är beläget i Köln. Vid uppskjutningsbasen i Kourou, Nya Guyana, arbetar ca 1100 personer, varav flertalet är anställda av Arianespace och franska rymdorganet CNES. ESA har också några mindre anläggningar, a markstationen till radarsatelliten ERS-1 i Salmijärvi utanför Kiruna. Där verkar 22 personer anställda av Rymdbolaget.

Huvuddelen av ESAs projekt genomförs med hjälp av leveranser från industrin. Totalt anses 35 000 personer vara verksamma i den europeiska rymdindustrin. Bara Arianeraketen beräknas sysselsätta omkring 12 000 i Europa. Ca 75 % av de avgifter som medlemsländerna betalar till ESA återgår till respektive land i fonn industrikontrakt. av

Program

ESAs budget uppgår till nämnare 26 miljarder SEK. Sveriges bidrag har under några år legat omkring ca 2,1 % av ESAs budget. Under 199495 bidrog Sverige med 594 MSEK.

Fjärranalys, inkl meteo-

Tabell 6.2 ESAs budget 1994

Vetenskapsprogrammet

ESAs vetenskapliga långtidsprogram Horizon 2000 och det planerade fortsättningsprogrammet Horizon 2000 Plus innehåller bl studier a

missions rörande solfysik, strålningskällor i rymden, planeter mm.

Europa har byggt upp ett starkt rymdforskningsprogram och anses vara ledande inom bl a kometstudier, astrometri, plasmafysik, delar av solfysiken mm. ESAs vetenskapsprogram bedrivs i flera fall tillsammans med NASA.

104 Den svenska rymdverksamheten och ESA

Svenska grupper deltar i flera av ESAs forskningsprogram, vilket redovisats ovan under avsnittet om det nationella programmet. Vetenskapsprogrammet är obligatoriskt och Sverige deltar, som ovan nämnts, med sin BNI-andel, ca 3,3 % av ESAs forskningsbudget.

Bland svenska företag är det i första hand Saab Ericsson Space AB som har betydande industrileveranser inom vetenskapsprogrammet.

Tillämpningsprogrammet

Sverige deltar i ett flertal frivilliga tillämpningsprogram med varierande andelar, i snitt ca 1,8 %. Hur stor andel Sverige skall delta med i de olika frivilliga projekten bestäms huvudsakligen utifrån en samlad bedömning av vilket utbyte ett deltagande kan ge för svensk del. Utbytet kan bestå i

industriorder från utvecklingsarbetet eller eventuell efterföljande kommersiell fas i projektet,

användarutbytet inklusive forskardeltagandet av projektet,

sysselsättningseffekter, främst utnyttjande av anläggningarna i Kiruna, under projektets utvecklingsfas eller operativa fas.

Sverige deltar i följande program:

Rymdtransportsystemen, dvs bärraketer mm, är en förutsättning för all rymdverksamhet. Sverige deltar i utvecklingen av bärraketen Ariane. Saab Ericsson Space AB levererar omborddatorer, mikrovågselektronik och antenner. Volvo Aero Corporation leverar motordelar, bl a turbiner och utloppsmunstycken.

Telekommunikationsorogrammet syftar till utveckling och demonstration av teknik och satelliter för nya telekommunikationstjänster, t ex mobiltelefoni och datareläsatelliter. Saab Ericsson Space levererar elektronik och antenner. ABB-Hafo och Polymerkompositer är andra leverantörer.

Fjärranalysprogrammet är av särskilt intresse för Sverige med tanke på

användningspotential och verksamheten i Kiruna satellitbilder och

datamottagning. Sverige deltar i ESAs fjärranalysprogram som omfattar ERS-l uppsänd 1991, ERS-Z uppsänd 1995, ENVISAT planerad uppskjutning 1998 samt Meteosat Second Generation MSG. Sverige

Den svenska rymdverksamheten och ESA 105

medverkar i utvecklingen av satelliter och deras instrument för meteorologi och miljöövervakning främst genom Saab Ericsson Space AB.

Telekommunikations- och ijärranalysprogrammen tjänar också de europeiska satellitorganisationema Eutelsat och Eumetsat, i vilka Sverige är medlem.

Mikrogravitationsprogrammet är förutom av vetenskapligt intresse värdefullt för Sverige eftersom den leder till sondraketuppsändningar vid Esrange.

6.4 Rymdverksamhet i Kiruna

Rymdverksamheten i Kiruna har sedan 1950-talets andra hälft vuxit kontinuerligt, bortsett från en kort period under 1970-talets början. Antalet sysselsatta i rymdverksamhet är nu närmare 340 personer. Tillväxt och fördelning på olika verksamheter framgår av fig 6.1.

Institutet för Rymdfysik, IRF

Institutet för Rymdfysik har verkat i Kiruna sedan 1957 tidigare under namnen Kiruna Geofysiska Observatorium och Kiruna Geofysiska Institut. IRF har även avdelningar i Uppsala, Umeå och Lycksele. Institutets huvudsakliga finansiering sker via anslag från Utbildningsdepartementet, det är också största mottagaren av forskningsanslag men från Rymdstyrelsens rymdforskningsprogram. IRF har 120 anställda och omsatte 1994 55 MSEK.

EISCA T 1975 bildades European Incoherent Scatter Scientific Association EISCAT, en svensk stiftelse som bedriver jonosfärsforskning i samarbete med forskare i Tyskland, England, Frankrike, Sverige, Norge och Finland. Huvudkontoret är samlokaliserat med IRF. Anläggningar finns även i Tromsö och på Svalbard i Norge samt Sodankylä i Finland. Sveriges bidrag till EISCAT, 10 % av budgeten, finansieras via Naturvetenskapliga Forskningsrådet. EISCAT har 16 anställda i Kiruna och omsatte 1994 8,5 MSEK.

106 Den svenska rymdverksamheten och ESA

RYMDVERKSAMHETENS UTVECKLING I KIRUNA

GRUNDUTBILDNING ny, E TILLÄMPNINGAR L} ~.’ i ‘E

GRUNDFORSKNING

AR

Fig 6.3 Rymdverksamheten.: utveckling i Kiruna 1956-1994. 340 personer är numera sysselsatta i rymdverksamhet.

Rymdbolaget AB, Kirunadelen

I mitten av 1960-talet anlades Esrange som en uppskiutningsbas för sondraketer av ESAs föregångare ESRO. Svenska staten övertog anläggningen 1972 och uppdrog Rymdbolaget för driften. att svara Numera sänds även ballonger upp från Esrange.

1978 anlades en markstation vid Esrange för mottagning arkivering, , behandling och distribution av data från ñätranalvssatelliter. Stationen användes ursprungligen för de amerikanska satellitemai Landsat-serien, men har vuxit till att ta emot information även från andra satelliter, t ex den tidigare nämnda SPOT och de japanska MOS och JERS.

Esrange har också etablerats som satellitkontrollstation och handhar stvrning och kontroll satelliter i polära och geostationära banor, dvs av

såväl forsknings- Freja, Astrid och fjärranalys- SPOT, JERS

som

telekommunikationssatelliter Tele-X, Sirius styrs från ESRANGE. På

ESRANGE arbetar 130 personer.

Den svenska rymdverksamheten och ESA 107

Som ett resultaten det svensk-franska samarbetet om tjärranalysav av satelliten SPOT har ett dotterbolag till Rymdbolaget, Satellitbild AB, etablerats i Kiruna. Satellitbild AB har drygt 50 personer anställda och omsätter 60 MSEK. Försäljningen består till stor del kartor och ca av naturresursinventeringar i u-länder. Satellitbild AB samverkar även med Lantmäteriet i Kiruna.

ESA har anlagt markstation för sin första fjärranalyssatellit, ERS-l en radarsatellit, i Salmijärvi nära ESRANGE. Stationen drivs av Rymdbolaget på uppdrag ESA. Omsättningen är 42 MSEK och antal anav ställda är 22 personer.

Utbildning

Sedan 1992 har Umeå universitet en Qgmdingenjörsutbildning om 120

poäng förlagd till Kiruna. Intagningen är 40 studenter per år och 1995 förutses 25 elever erhålla sin Fullt utbyggd skall verksamheten examen. ha 100 studenter. Utbildningen bedrivs i anslutning till IRFs lokaler. ca

Hösten 1994 startade Tekniska Högskolan i Luleå en 3-årig ingenjörsutbildning i geografisk informationsteknologi GIS. Flera av ämnena studeras har direkt anknytning till rymdverksamheten. som

Intressenter för rymdverksamheten i Kiruna, med IRF i spetsen, har fått

Kiruna godtaget ett afñliated campus till International Space

som University ISU med centrum i Strasbourg. Avsikten är att erbjuda elever vid ISU möjligheter till forskning och utbildning i rymdfysik IRFs försorg. genom

Kurser relativt regelbundet i fjärranalysteknik och användarrangeras ning geografisk informationsteknik av stiftelsen SIGIT som drivs av av Kiruna kommun med hjälp bl Lantmäteriet och Satellitbild AB. av a

Miljö- och klimatstudier

I Kiruna planeras ett Institut för miliö- och rvmdforskning IMR med

följande verksamhetsgrenar: l miljödatacentrum för satellitdata;

2 miljö- och klimatforskning polamära växtzoner och glaciärer; om 3 ozonforskning; samt 4 forskning om miljö och samhälle där geografiska informationssystem GIS används. IMR finns med som en väsentlig nysatsning i regeringens förslag till EU avseende utnyttjande de av så kallade Mål-6-medlen för regional utveckling.

108 Den svenska rymdverksamheten och ESA

Förarbetena med verksamhetsgrenen Miljödatacenter har pågått under tre år och därmed kommit längst. Ett flertal pilotstudier avseende miljödatabaser, användarbehov, internationellt samarbete, tekniska lösningar, personalbehov etc har genomförts. Ett långsiktigt forskningsprogram med ett tiotal forskargrupperi Sverige är under utarbetande. Centret har vidare utsetts till European Topic Center for Landcover EUs miljöav organ European Environmental Agency, EEA, i Köpenhamn. Detta ger centret en internationell kund redan från start och dessutom ett brett europeiskt kontaktnät. Målet är att centret efter en igångsättningsperiod skall vara väsentligen användarfmansierat.

Rymdverksamherens omfattning i Kiruna

I tabell 6.3 redovisas en samlad bild av rymdverksamhetema i Kiruna med avseende på anläggningar, utrustning, personal, kostnader, intäkter m m. Tabellen är sammanställd Leif Magnusson, Ellerem AB av som underlag för denna utredning.

Den svenska rymdverksamheten och ESA 109

3 ä

—I-4 .-4

lN € lf-—l\O

K S 2 å å

0 2 2 0 S 8 3

NV10Ofñ-III1OO 2 N .-4 .-4

R O1|lo0r\O\l .—: u .a ä S 8 8 ä ä o no

a .ä å

wa mm

E s : å å å ä å

Tabell 6.3 Kirunas rymdverksamhet investeringar, personal, driftskostna- der och driftsintäkter.

110 Den svenska rymdverksamheten och ESA

Tabellen talar för sig själv men några data kan ändå framhållas. IRFs och EISCATs verksamheter omslöt 1994 64 MSEK. Rymdbolagets ca

och ESAs verksamheter som sköts av Rymdbolaget på uppdrag av

ESA omslöt tillsammans ca 181 MSEK. Rymdingenjörsutbildningen och LMVs rymdverksamheter omslöt tillsammans drygt 5 MSEK. De totala driftskostnaderna uppgick till 250 MSEK ca

Utländska forskningsorganisationer är den största intäktskällan 54 %. Här ingår intäkter från EISCATs medlemmar, ESA som driver Salmijärvistationen samt utländska organisationer som bedriver projekt vid Esrange. Eftersom ESAs utnyttjande av Kiruna är helt beroende av Sveriges medlemskap i ESA bör det nämnas att indirekt är det svenska staten som står bakom delar av intäkterna från de utländska forskningsorganisationerna. På liknande sätt finns en stark koppling mellan den statliga finansieringen av det bilaterala samarbetet med Frankrike rörande SPOT och de intäkter som denna verksamhet genererar vid Esrange.

Intäkter till direkt marknadsstyrda organisationer marknadsintäkter i

tabellen utgör ca 13 % av totalbeloppet. Den del av verksamheten vid

Esrange som avser kontroll av satelliter på kommersiell marknad ingår inte i nämnda andel varför procenttalet nog borde vara något större. En rimlig uppskattning är att finansiering från offentliga myndigheter i Sverige och utlandet överstiger 80 % kostnaderna för rymdverksamav heterna i Kiruna. Verksamheten domineras av forskning och forskningsstödjande verksamhet.

Enligt Leif Magnussons beräkningar är den ackumulerade investeringen i byggnader, anläggningar och utrustning gjorts i Kiruna drygt som en miljard kronor, räknat i 1994 års prisnivå. 185 MSEK utgörs av regionalpolitiskt lokaliseringsstöd.

Slutligen bör nämnas att verksamheterna i Kiruna vuxit fram under lång tid och på ett eller annat sätt byggt vidare på tidigare verksamheter. IRF en av förutsättningarna för EISCATs etablering och lokalisering till var Kiruna. Kompetensen vid IRF bidrog till valet av Esrange som uppskjutningsplats för ESRO. Anläggningama vid Esrange samt basens nordliga läge lämpade sig för satellitdatanedtagning, som i sin tur följdes av bildbehandling vid Satellitbild AB, Det planerade Institutet osv. för Miljö- och Rymdforskning bygger också vidare redan etablerade verksamheter och geografiska förutsättningar i Kimnaområdet. Ur de

Den svenska rymdverksamheten och ESA 111

ursprungliga satsningar Kungliga Vetenskapsakademien gjorde på som 1950-talet har således successivt en relativt omfattande rymdverksamhet vuxit fram.

6.5 Den svenska rymdverksamheten några sam-

-

manfattande aspekter

Minst åtta riksdagsutskott respektive departement berörs väsentligt rymdverksamheten. Samråd, samordning och rymdteknisk komav petens behövs Rymdstyrelsens budget För 199495 var 748 MSEK Rymdstyrelsens verksamhet delas i ett nationellt, ett bilateralt upp och ett ESA-program. ESA-programmet erhåller över 34 av resurbidrag till ESA återgår till Sverige i serna. Ca 75 % av Sveriges form av kontrakt till svenska företag Rymdbolaget, Saab Ericsson Space AB och Volvo Aero Corporation är de dominerande rymdföretagen. De erhåller knappt 90% av de svenska industrikontrakten från ESA. Ytterligare ett 20-tal mindre företag eller verksamheter inom större koncerner erhåller rymdkontrakt Den tekniska nivån på de svenska företagens rymdprojekt är genomgående mycket hög Forskningsprogrammet i Sverige domineras rymdplasmafysik, av astronomi, atmosfärsstudier och mikrogravitation. Fjärranalys ären tyngdpunkt i svensk rymdverksamhet Rymdsam arbetet inom ESA är det största europeiska forsknings- och utvecklingssamarbete någonsin har genomförts. Europa har på som relativt kort tid nått världsledande positioner inom ett antal områden

Rymdverksamheten i Sverige sysselsätter grovt räknat nära 1000 340 i Kimna, drygt 300 i Göteborg, ca 140 i Trollpersoner, varav hättan, 150 i Stockholm och 50-100 andra orter. Utbildningsca nivån är mycket hög inom verksamheten Rymdverksamheten i Kiruna har vuxit kontinuerligt under de senaste knappt 40 åren. Planer finns på vidareutbyggnad under de nären maste åren. Stor del verksamheten utgörs av forskning eller är av av forskningsstödjande karaktär, vilket För Kiruna kommun har inneburit ett positivt framtidsperspektiv.

7 Användare och leveran-

törer

av rymdteknik

Synpunkter och framtida behov av rymdtjänster

I detta kapitel redovisas synpunkter som representanter för rymdindustrin och användare av rymdteknik har framfört till utredningen. Representantema för rymdindustrin ger sin syn på framtida inriktning rymdsatsningarna. av Användarnas nyttjande av rymdteknik beskrivs. Synpunkter på framtida ges utvecklingsmöjligheter beträffande utnyttjandet rymdteknik samt behov av av samordning. Kapitlet avslutas med en sammanställning av trender inom olika områden.

7.1 Syfte och

frågor

I direktiven anges att en förutsättning för Sveriges deltagande i rymdverksamheter bör vara att dessa förs på ett kostnadseffektivt sätt och inom genom områden där det finns speciellt goda förutsättningar för ett framgångsrikt utnyttjande av resultaten. Vidare sägs att utredaren skall vilka resultat ange som kan förväntas på kort och lång sikt av de statliga satsningama och bedöma möjligheterna att uppnå ökat utnyttjande av rymdteknik till nytta för samhället. Även behov samarbete och samordning skall analyseras. av

Utredningen tillskrev därför företag som levererar produkter eller tjänster till rymdprogrammen och användare av rymdteknik och bad dessa att ge synpunkter. Syftet var att få underlag för analys och bedömning samt erbjuda rymdintressentema möjlighet att framföra synpunkter de som ansåg att utredningen borde beakta. Några företag och myndigheter hade i ett tidigt skede kontaktat utredningen och anmält att de hade sådana synpunkter.

Leverantörerna till rymdprogrammen ombads allmänt att lämna synpunkter med utgångspunkt i direktiven. Användarna rymdteknik ombads också av att utifrån direktiven lämna synpunkter till utredningen, men framförallt ombads de att beskriva det sätt vilket rymdtekniken utnyttjades, framtida möjligheter, ekonomisk analys cost-benefit rymdteknik jämförd av med annan tillgänglig teknik, samt samordningsbehov.

Synpunkter från leverantörer och användare 113

7.2 från leverantörer produkter Synpunkter av och tjänster till rymdprogrammen

Saab Ericsson Space AB

Saab Ericsson Space AB inleder med att framhålla rymdteknikens nytta för samhället inom forskning, telekommunikation och tjärranalys samt att en framsynt industripolitik lett till en konkurrenskraftig europeisk uppskjutning av satelliter.

Rymdsamarbetet är viktigt genom att det ger Saab Ericsson Space AB en möjlighet att vara med och konkurrera på den internationella rymdmarknaden, bl vad gäller företagets datasystem för satelliter och sepaa rationssystem för raketer. Rymdverksamheten ger vidare möjlighet till högteknologisk utveckling i internationellt sam arbete varvid grund läggs för långsiktig samverkan med europeisk industri. Samverkan med högskolorna, särskilt Chalmers Tekniska Högskola, stärker företaget inom viktiga spjutspetsom råden, a feltoleranta datorer och mikrovågsteknik. För ägarföretagen Saab och Ericsson innebär rymdsamarbetet en vidgad kontaktyta mot den internationella elektronik- och flygindustrin. Verksamheten är prestigefylld for ägarkoncemema, den ger interna teknikspridningseffekter och kommersiella kontakter som kan utnyttjas i andra sammanhang.

Saab Ericsson Space AB anser att det är viktigt att inriktningen av den svenska rymdverksamheten baseras på långsiktig och konsekvent en strategi. Sverige är internationellt sett en liten aktör och måste därför välja och hålla fast vid positioner inom speciella nischer och vara konkurrenskraftigt inom dessa. Den pågående omstruktureringen av europeisk rymdindustri leder till att antalet företag blir färre. Den svenska rymdpolitiken bör därför inriktas mot ett fåtal företag som ges möjlighet

att erhålla tillräcklig storlek. Företaget önskar att Sverige deltar med

ungefär BNI-andel i många europeiska samarbetsprojekt där företagets standard-produkter kan ingå, hellre än med större andel i några enstaka projekt. Genom att få leverera produkterna till många projekt uppnås en skalfördel och företagets konkurrenskraft stärks inom de aktuella produktområdena. Vidare framhålls att bilaterala utvecklingsprojekt såsom SPOT-projektet är av mycket stort intresse, a eftersom möjlighetema att styra produktutvecklingen blir större än i ESA-projekten.

Vid besök på företaget framhölls som ett problem att vissa marknader

114 Synpunkter från leverantörer och användare

av politiska skäl är stängda for Saab Ericsson Space AB. Inom t ex militära projekt i Europa ges konkurrentforetag möjlighet att utveckla och leverera ny avancerad teknik, som sedan introduceras på de civila marknaderna. Därvid skapas ett försprång gentemot Saab Ericsson Space AB. Företaget ansåg att Sverige, i likhet med andra länder, borde satsa på militär rymdteknik och, t ex som observatör, delta i europeiska militära diskussioner om rymdtekniska projekt.

Volvo Aero Corporation

Volvo Aero Corporation har i brev och vid kommitténs besök på företaget framhållit betydelsen av övergripande mål vision-mission-goal

för den svenska rymdverksamheten och långsiktigt politiskt stöd for de

fastställda målen. Det övergripande motivet anser företaget i första hand bör vara europeisk oberoende åtkomlighet till rymden. Därefter kommer att Sverige bör vara med och internationellt dela på kostnaderna for utveckling av samhällsnyttiga tillämpningar och forskning. För Volvo Aero Corporations område innebär åtkomligheten till rymden att måltal skulle kunna sättas för pris kostnadkg i omloppsbana, tillförlitlighet

minskat antal haverier samt tillgänglighet väntetid för uppskjutning.

Den amerikanska kongressen har fastställt sådana måltal för sitt rymdprogram, och det kan väntas att konkurrensen på uppskjutningsområdet kommer att hårdna.

Volvo Aero Corporation är till skillnad från Saab Ericsson Space AB huvudsakligen engagerat inom ett område, rymdtransportsystem. Volvo har lämnat rollen som legoleverantör och vuxit till komponentleverantör med fullt ansvar for utveckling och serieleveranser av motorbrännkammare och munstycken till bärraketer. Ett för företaget mycket viktigt samarbete med andra europeiska företag har byggts under många upp år. Arianeraketen har varit mycket framgångsrik. Den har f n en världsmarknadsandel om ca 60 %. Volvo har erhållit industribeställningar från det ESA närstående kommersiella uppskjutningsföretaget Arianespace till ett värde som är drygt sex gånger större än de ursprungliga utvecklingskostnadema, vilka bekostades av svenska staten. Den näringspolitiska effekten av de statliga satsningarna har således varit god framhåller Volvo.

SOU 1995: 78 Synpunkter från leverantörer och användare 115

TiII den nya telekommunikationssatelliten

Sirius 2 bidrar Saab Ericsson Space med:

0 Datahanteringssystem

0 Antennsystem

0 TTC-antenner

Telemetri, Tracking

Command

L

Fig 7.1 Sirius 2 är NSABs ägs av Teracom och Rymdbolaget efterföljare till Tele-X. H uvudkontraktör år Aerospatiale S.A..Saab Ericsson Space AB levererar datahanreringssystem, antennsystem och TTC-antermer.

116 Synpunkter från leverantörer och användare

Rymdverksamheten har givit Volvo Aero kompetenshöjning inom bl a materialteknik, aerodynamik, förbränningsteknik och svetsteknik. Kompetensen sprids inom koncernen genom samutnyttjande av personalen av rymd-, flyg- och i viss utsträckning bilverksamhetema. Ett femiotal underleverantörer har anlitats och samarbete med svenska och franska högskolor har etablerats.

Från såväl Saab Ericsson Space AB Volvo Aero Corporation har till som utredningen framförts att företagen är nöjda med inriktningen och genomförandet det svenska statliga rymdprogrammet. Man att den av anser svenska organisationen fungerar bra och att Rymdstyrelsen skickligt företräder de svensk intressena i förhandlingar i ESA. Förtroendet för Rymdstyrelsen och dess personals handläggning de industriella frågorna av är mycket gott.

Synpunkter från leverantörer och användare 117 Fig 7.2 Volvo Aero Corporation tillverkar munstycken bilden och motorbrännkammare till Arianeraketen.

118 Synpunkter från leverantörer och användare

Polymer Kompositer AB, DN V Ingemansson AB, FFV

Aerotech AB, R-Tech AB och Flyglekniska Försöksanstalten

Rubricerade företag har skrivit till utredningen och lämnat synpunkter. Företagens rymdverksamhet omfattar i storleksordning ungefär 2-10 manår per företag. Polymer Kompositer AB, DNV Ingemansson AB och R-Tech AB besitter samtliga teknisk specialistkunskap under många år som utnyttjats av ESA. FFV Aerotech har förutom teknisk expertis inom aerotechområdet även erfarenhet av systemteknik, t ex från arbetet med de svenska satellitema Fjeja, Astrid och Odin.

Gemensamt för de fyra företagen är att de anser att Sverige och Europa skulle tjäna på att i ökad utsträckning utnyttja befintlig teknisk kompetens i rymdprojekt. Med ett ökat nationellt samarbete skulle många mindre företag kunna bidra med offerter rörande lättåtkomlig teknisk kompetens. DNV Ingemansson AB föreslår ett kontaktforum i form av en kommitté med representanter för de svenska rymdföretagen med syfte att före offertarbetet ge ökad information, diskussion och penetration av kommande ESA-projekt och forskningsprogram. FFV Aerotech AB reser frågan om det behövs ett större inflytande från en bredare industriell bas inom Rymdstyrelsen. I flera av breven kan avläsas en oro över Saab Ericsson Space ABs starka ställning och risken att företaget skulle välja att bygga upp egen kompetens internt i stället for att anlita underleverantörer. Polymer Kompositer AB anser att de företag som har den bästa tekniska kompetensen skulle kunna konkurrera bättre om upphandling skedde t ex genom att att Rymdbolaget var huvudkontraktör. FFV Aerotech anser att utredningen bör ta upp frågan huruvida fri konkurrens verkligen råder vid upphandhng.

R-Tech AB framför kritik mot det europeiska samarbetet för att det inte i tillräcklig utsträckning utnyttjar bästa på marknaden existerande teknik utan ibland har en tendens att skapa egna europeiska standarder. Ett skäl till att så blir fallet kan vara att det av politiska skäl anses vara viktigare att bedriva europeisk verksamhet än att resultaten blir bra. Det finns också en risk att de stora företagen skaffar sig en mycket stark position hos den anslagsgivande myndigheten, och därmed även i ESA. Dessa företag kan emellanåt lyckas förmå sin delegation och ESA att omformulera kravspecifrkationer så att företagen hamnar i ett gynnsammare upphandlingsläge. R-Tech ifrågasätter det finns belägg för att ensidig om en subventionering av ett fåtal stora företag långsiktigt leder till att dessa uppnår framgång på en hård kommersiell marknad.

Synpunkter från leverantörer och användare 119

FFA har till uppgift är att ta fram metoder och verktyg av hög klass att sättas in i den svenska flygindustrin.

För att stärka den europeiska flygtekniska basen och hamionisera utvecklingen inom Europa har industrier, myndigheter och forskningsinstitut initierat ett vidgat samarbete, bl a i organisationen GARTEUR. Det praktiska samarbetet sker i ett antal forskningsprojekt och arbetsgrupper. Gemensamma forskningsprogram planeras mellan europeiska

flygtekniska institut. Åtskilliga beröringspunkter med utvecklingen på

bärraketområdet finns.

FFA har bidragit med beräkningsmetoden EURANUS, vilken är i t ex drift på bl a ESAs tekniska center ESTEC. FFAs kunnande har också utnyttjats för analyser av satelliters ljud- och vibrationsmiljö under uppskjutning med bärraketer.

Vid bedömning av insatser inom rymdområdet anser FFA att ett bredare övergripande perspektiv är nödvändigt, så att frågan om Sveriges ställning inom hela det flyg- och rymdtekniska området beaktas. För att ge högsta möjliga effekt bör insatser koncentreras till områden där Sverige redan har en hög kompetens.

7.3 Synpunkter från användare rymdteknik

av

7.3.1 Telekommunikationer

Termen telekommunikation ges en vid innebörd i rymdsammanhang och innefattar telefoni, mobiltelefoni, sjöräddning, datatransmission, radiooch TV-sändningar Även användarna är många och har olika mm. om karaktär, sker kommunikationen via samma transponder och satellit. För satellitoperatören spelar det således ingen större roll om det är ett telefonsamtal eller TV-sändning som fönnedlas. Men för att kunna göra en framtidsbedömning om marknadstillväxt och konkurrerande teknik en är det ändå angeläget att få en uppfattning om användarnas behov och bedömning rymdteknikens möjligheter inom olika marknadssegment. av

Telia AB Telia är staten utsedd till signatär i de tre satellitorganisationema av INTELSAT, Inm arsat och EUTELSAT. Avtalet mellan staten och Telia skall omprövas före utgången av 1996. INTELSAT används för Telias

120 Synpunkter från leverantörer och användare

internationella telefonitjänster. EUTELSAT används huvudsakligen för TV-överföringar. Telefonidelen är relativt liten. Inmarsats tjänster avser mobil telefoni och sjösäkerhetskommunikation och har stor användbarhet vid hjälp- och räddningsaktiviteter. t ex

Generellt gäller för telefonitjänster pris-prestandaskäl att kablar tar av över allt mer från satelliter. De senare kommer dock även i fortsättningen att ha en roll när det gäller att nå avlägsna länder där kabeldragning skulle bli alltför dyr eller på annat sätt omöjlig. F sker vara n ca 10 % av Telias utlandstrañk via satellit:

För vissa applikationer förblir satellitema överlägsna, tex punkt till multipunkt V SAT, korridorer med liten trafik, utvecklingsländer som snabbt önskar bygga upp en infrastruktur, reservkapacitet for kablar, etc. TV-marknaden och företagsintem kommuniktion förväntas öka.

Telia är ett kommersiellt verksamt företag och därför att upphandanser ling av satelliter och raketer skall ske enligt normala inköpsvillkor, dvs att pris, kvalitet och leveransvillkor skall vara avgörande. Telia har således rest invändningar mot försök att i EUTELSAT införa t ex en diskriminerande upphandlingsordning som skulle innebära favorisering av europeisk industri.

Telia anser att telesatellittillämpningar är en mogen teknisk verksamhet som inte behöver några speciella insatser från statsmakterna för att fortsätta att utvecklas.

Beträffande samordning är Telia öppet För samråd, men framhåller att rymdverksamhet kännetecknas av konkurrens och att det därför är viktigt att valmöjligheter inte begränsas eller beslut fördröjs, och att valet av lösningar inte påverkas av faktorer utanför de rent operativalkommersiella.

Utredningen uppskattar att den totala telefonitrafiken till utlandet via

Synpunkter från leverantörer och användare 121

strax under en miljard kronor per år. Beloppet avser enbart samtal från Sverige och fakturering från samtliga i Sverige verksamma teleföretag. TVdistribution ingår inte i beloppet.

Viasat AB Kinnevik

Kinnevik har sedan 1987 satsat på distribution av TV-program via satellit, som också är koncernens framtida val som primär distributionskanal. F n sänds 9 kanaler via satellit till de nordiska länderna. Kinnevik sänder via satelliterna ASTRA, Intelsat 702 samt SIRIUS.

Viasat AB framhåller att de näringspolitiska motiven till dags dato lagt vikten vid rymdindustrins utveckling. På sikt bör dock vikt även läggas vid tre viktiga områden betydelse för samhällsutvecklingen: av

l Informationssamhällets betydelse för den enskilda medborgaren och samhället

2 Svensk industri som skapar ekonomisk tillväxt som en konsekvens av rymdverksamhet information, TV Media, forskning och kommunika-

tion

3 Den tekniska utvecklingen och uppbyggnaden av den framtida infrastrukturen i informationssamhället.

Beträffande de internationella förhållandena är standardiseringsfrågor, t ex inom Digital Video Broadcasting DVB och nordisk kulturpolitik särskilt

viktiga för Kinnevik Kinneviks TV-kanaler bygger på en nordisk marknad

där konkurrensen inte minst kommer från de stora europeiska satellitkanalema. Kinnevik är tillsammans med TeleDanm ark och Norwegian Telecom det företaget Nordic Satellite Distribution NSD. ägare av nya

Branschorganisationema är i nuläget tillräckliga för att koordinera TV Mediaaktivitetema mellan konsumenterna och företagen. Den tekniska utvecklingen är emellertid mycket snabb och ställer stora krav kunskaper hos enskilda beslutsfattare. Viasat vill gärna deltaga i möten med politiker och Näringsdepartementet för att belysa frågor som är komplicerade och svåra att omedelbart förstå. Sådana möten skulle kunna leda fram till snabbare beslutsprocess i frågor är väsentliga för utvecklingen en som inom Kinneviks verksamhetsområden.

122 Synpunkter från leverantörer och användare

Sveriges Television

Sveriges Television, SVT, är för sin programinsamling dagligen beroende av rymdteknologi. Den moderna nyhetsförrnedlingen via det s k Eurovisionsnätet, överföring av sport- och andra evenemang är helt beroende av satellitteknik. Den totala kostnaden för detta EBU-trafiken kostar SVT 20 Mkrår och omfattar 3000 programinslagår. Enligt SVTs beräkningar skulle samma överföringsbehov via markbaserade förbindelser kosta ungefär det dubbla.

Indirekt är SVT även beroende av satellitteknik vid presentation av väderprognoser. SVT bedömer att väderprognosema med förñnad satellitbaserad teknik kommer att kunna bli mer detaljrika och en intressant programutvecklingsmöjlighet för TV.

SVT konstaterar att genom satellitemas tillkomst inte längre några gränser kan sättas för vilka kanaler som får tillträde till de svenska hemmen, direkt eller via kabelnät.

Att sända en TV-kanal TV2 i marknätet kostar 265 MSEKår medan en satellittransponder kostar 30-40 MSEKår. F n kan en till två kanaler sändas per transponder. Med den nya digitala sändningstekniken som beslutades 1994 blir det möjligt att sända 4-16 kanaler per transponder, beroende på bildinnehåll och kvalitetsnivå. Ett rikstäckande TV-program via satellit skulle således kosta omkring 5-10 MSEKår, men då kan inte regionala sändningar åstadkommas utan tillgång till flera transpondrar. I framtiden kan man förutse en prisutveckling som leder till att en rikstäckande kanal via satellit kommer att kosta ungefär 150 av nuvarande kostnader för det markbundna sändamätet.

Denna nya billiga sändningsteknik möjliggör ett mångdubbelt större utbud av kanaler via satellit. Man brukar tala om buketter av kanaler, 30-100 st. Om en tillräckligt attraktiv bukett kan åstadkommas innebär det att den får fler tittare som då nöjer sig meda att välja sina favoritprogram inom buketten. Den som inte är med i buketten blir inte heller ett val för tittaren.

För att på sikt inte riskera att bli utestängd från den svenska publiken måste SVT därför anpassa sig och även etablera sig som satellitsändande tillsammans med andra kanaler, övriga nordiska public t ex servicebolag.

Synpunkter från leverantörer och användare 123

SVT planerar att starta satellitsändningar av sina kanaler. Om fem år räknar SVT att sända 4-5 kanaler via satellit, samt andra tjänster knutna till TV-signalen. SVT räknar med att behöva tillgång till betydande satellitkapacitet under den överblickbara tiden. Ett svenskt samarbete i dessa frågor eftersträvas. Av olika skäl, a upphovsrättsliga, måste SVTs kanaler begränsa sitt täckningsområde genom att koda satellitsändningarna.

TERACOM Svensk Rundradio AB Teracom Svensk Rundradio AB, som ansvarar för bl a det markbundna sändningsnätet, anser att satelliter och rymdteknik kommer att ha stor betydelse för såväl dataöverföring som överföring och utsändning av radio- och TV-program. Satellitdistribution visar sig i många fall vara det billigaste distributionsaltemativet. För Teracom innebär ökat antal hushåll som kan se satellitdistribuerade program att en anpassning av den markbundna infrastrukturen måste ske.

Teracom har för att kunna agera långsiktigt i sina kundrelationer, t ex till SVT, varit tvungen att skaffa egen satellitkapacitet. Detta har åstadkommits genom att Teracom under våren 1994 köpte sig i Nordiska Satellitaktiebolaget N SAB. Teracom äger 50 % och Rymdbolaget äger återstående 50 %. NSAB äger f n två satelliter, Tele-X och Sirius. F n pågår anbudsinfordran på satellit, vilken skall ersätta Tele-X en ny under 1997.

Teracoms huvudverksamhet är dock markbunden sändning och skall enligt årsredovisningen för 1993 så förbli även i det långa perspektivet. Genom den framtida digitaliseringen av sändningssystemen kommer marknäten att behålla och stärka sin roll som huvudmedia för eterbundna signaler ut till de svenska hemmen. Teracom vill också bygga ytterligare ett marknät för TV, kallat M4, enligt årsredovisningen.

Centrala Antennföreningen, CANT

Centrala Antennföreningen, CANT, branschorganisation för tillär en verkare, importörer och märkesrepresentanter på satellitmottagnings- och kabelnätområdet. Medlemmarna levererar allt från kompletta stadsdelsnät, tillhörande satellitmottagare och huvudcentraler till enkla hemparaboler för konsumentbruk. Till CANT är också anknutna ca 400 installationsföretag, vars tekniker efter utbildning genomgått auktorisationsprov i ämnena bredbandsteknik, satellitteknik och nätuppbyggnad. Medlemsföretagen svarar för den helt övervägande delen av leveranser till den

124 Synpunkter från leverantörer och användare

svenska marknaden.

Enligt tillgänglig statistik har närmare 2,6 3,8 miljoner svenska husav håll, motsvarande nära 70 % av befolkningen, möjlighet att se satellitsända TV-kanaler, antingen via lokala kabelnät eller egen parabolantenn.

Efter att under längre tid ha varit mycket ökade marknaden för en svag villaparaboler kraftigt under andra hälften av 1994. Orsaken var bl a Kinneviksgruppens lansering k Sverige- och Nordenpaket, där en av s mindre programbukett kunde erhållas till en rimlig kostnad. CANTs marknadsavdelning uppskattar marknaden för små parabolantenner till ca 100 000 st under 1995, vilket motsvarar en marknad om ca 175-300 MSEK i handeln.

F finns närmare 20 miljoner radioapparater för analoga sändningar i n svenska hushåll. En tänkbar utveckling är att huvuddelen av radiosändningarna omkring år 2010 sker med digital teknik, vilket torde innebära att samtliga radioapparater behöver bytas ut. En del av radiomottagningen kommer att kunna ske via parabolantenn.

CANTs bedömning är att på lång sikt kommer inga kablar att läggas mellan enskilda fastigheter. Signalen kommer i stället att överföras trådlöst markbundna och satellitbundna sändare. Lokala sändare blir av i första hand markbundna, medan nationella och internationella sändare blir helt satellitbaserade. Dessutom kommer information till lokala markbundna sändare att överföras per satellit.

CANT noterar att erfarenheterna från de svenska och nordiska ryrndsatsningama hittills visat hel del svårigheter vad gäller att finna en fungerande samarbetsfonner. Avvägningen mellan fri och öppen konkurrens och praktiska former för konstruktivt samråd är ibland svår. CANT anser dock att det vore rimligt med någon fonn av samordning den med offentliga medel drivna rymdverksamheten inom Norden. av Samarbetet mellan Rymdbolaget och Teracom inom ramen för NSAB har därvidlag blivit ett steg i riktningen mot en bättre strukturering.

Synpunkter från leverantörer och användare 125

Navigations- och positioneringssystem, telekommunikationer samt fjärranalys

Sjöfartsverket

Rymdverksamheten betraktas redan som ett centralt begrepp inom den

maritima sektorns informationsteknologi, IT, och inkluderar i allt högre

grad satellitnavigering, sjöräddning och verksamhet med anknytning till framtagning digitala sjökort. Sjöfartsverket att det är svårt av anser att förutse möjliga framtida tillämpningar och att det därför är angeläget med kontinuerlig och bred kartläggning av och samordnad utveckling mellan olika rymdintressenter.

Inom området satellitbaserad positionering etablerar Sjöfartsverket ett referensstationsnät för utsändning differentiella korrektioner for av

NAVSTAR-GPS Global Positioning System, vilket kommer att tas i

drift den 1 januari 1996. Exempel på användningsområden är: allmännavigering, positionering prickar och bojar, positionssensor till fartygsav trafik, sjöräddning och katastrofpositionering samt sjömätning. Dessutom används GPS utan referensstationsnätet för geodetisk mätning och allmän navigering.

Satellitbaserad kommunikation används för överföring nödsignal från av nödställt fartyg via COSPASSARSAT-satellitema samt allmän radiooch telexkommunikation samt för sjöräddningsmeddelanden via de 4 Inmarsat-satellitema.

Fiärranalys utnyttjas för information väder via NOAA-satelliten

om

samt i forskningsförsök för kartläggning isförhållanden med hjälp

av av forskningsradarsatelliten ERS-l.

Sjöfartsverket bedömer att rymdteknologi kommer att utnyttjas ännu mer i framtiden och anger några exempel på trolig utveckling: extra en satellit som komplement till NAVSTAR GPS över Inmarsat integriger tetskontroll och högre positionsnoggrannhet; framtagning ett World av Wide Navigation Satellite System gemensamt för flyg och sjöfart; miljöövervakning; bättre mobiltelefonisystem; överföring och prov av uppdatering av digitala sjökort; metod att sjömäta, geodetisk inmätning av objekt samt höjdbestämning ersätter vattenståndsmätning med handburen utrustning; samt eventuellt ett EU-satellitsystem för positionsbestämning och kommunikation.

126 Synpunkter från leverantörer och användare

Med hjälp ovannämnda rymdteknologi Sjöfartsverket att beav anser sparingar 10 MSEK år är möjliga a minskat behov av andra om per p g hjälpmedel, ökad effektivitet, minskat antal lotsar, etc. Sjömätningen kan dessutom inom femårsperiod effektiviseras med 25 % och på en längre sikt med 50 %. Samhällsnyttiga effekter är vidare ökad säkerhet och framkomlighet, mindre risker för sjöolyckor och miljöfarliga utsläpp samt ökad effektivitet för fiske och off-shore industri.

Beträffande samordning Sjöfartsverket att det främst är krav på anser internationell Standardisering, tillgänglighet och kvalitet som måste tillgodoses. Behovet samordning finns i första hand globalt och i av andra hand inom EU. Inom Sverige ligger samordningen på väl en avvägd nivå de aktiviteter pågår eller har genomförts i genom som Kommunikationsdepartementets regi samt inom ramen för IT4-projektet och nordiska radionavigeringsnämnden.

Luftfartsverket

Den internationella luftfartsorganisationen ICAO FNs lufttrafikorgan

beslutade i september 1991 att den civila luftfarten successivt skall övergå till användning satellitbaserade system för kommunikation, av navigering och övervakning. Därmed kommer huvuddelen av de markbaserade systemen att ersättas. Luftfartens säkerhet och effektivitet förbättras och kapaciteten i luftrummet ökas väsentligt. Det system som f är aktuellt är i första hand GPS, är utvecklat av den amerikann som ska militären.

Den nuvarande operativa användningen av rymdteknik är dock begränsad och innefattar i första hand nödradiosändare, med vilka ett flygplan kan lokaliseras med noggrannhet några kilometer. Indirekt anen av vänds satellitinforrnation vädertjänsten. Försök pågår med komgenom munikation via satellit vid flygning och andra obebodda över oceanema delar av jorden.

Satellitbaserade navigationssystem kan enligt Luftfartsverket komma att medföra revolution inom det civila flyget samma dimension som en av introduktionen radar och andra radionavigationshjälpmedel för 50-60 av år sedan. Luftfartsverket hävdar att det med val av rätt system finns en mycket besparingspotential för Sverige. Om det i ICAO redan stor fattade beslutet att 1998 ersätta instrumentlandningssystem ILS om med form radioteknik MLS upphävs, skulle det innebära en annan av investeringsbesparing för svenska staten och kommunerna om ca 400 en

Synpunkter från leverantörer och användare 127

MSEK. Det är troligt att ett sådan beslut kommer att fattas. Lägger man till andra minskade investeringari markbaserade navigeringssystem kan den minskade investeringsvolymen bli miljard SEK. Den totala nära en minskade årskostnaden skulle för civilflygets infrastruktur bli 250-350 MSEKår.

Kostnaden för det nya satellitbaserade systemet kan emellertid bli hög. Ett system som f diskuteras kan bli lokaliserat till och styrt från USA. n Det kan komma att beläggas med avgifter, för Luftfartsverket och som ett flygbolag SAS storlek kan komma att uppgå till motsvarande den av ovannämnda besparingen om drygt 300 MSEKår.

Det finns en svensk uppfinning av Håkan Lans rätt tillämpad

som skulle kunna erbjuda alternativ lösning till det amerikanska systemet. en Det svenska kommunikationssystemet är decentralicerat och erbjuder nationellt oberoende. Det skulle kunna bli väsentligt billigare och bättre för användarna än det amerikanska systemet, Luftfartsverket. anser Verket framhåller att de internationella samarbetsöverläggningama är avgörande för vilket system som kommer att väljas och därmed också för den framtida kostnadsnivån för Sverige.

Luftfartsverket anser att det är viktigt att Sverige inför internationella förhandlingar på ett tidigt stadium kvalificerad bedömning gör en av kopplingen mellan tekniskt intressanta lösningar och operativt värde. För Luftfartsverkets vidkommande framhålls att de fortsatta diskussionerna om en europeisk satsning på navigeringssatelliter, det k GNSSs 2-projektet, är av särskilt intresse.

Luftfartsverket har vid samråd med Rymdstyrelsen ställt sig tveksam till Sveriges nytta de beslutade lnmarsat-satellitema utrustas av nya som med vissa navigeringsfunktioner GPS och DGPS. Skälet är det begränsade operativa värdet signaler från geostationära satelliter på av nordliga latituder. De funktioner erbjuds med de aktuella kompletsom teringama på lnmarsat-satellitema kan erhållas på ett operativt bättre sätt genom etablering av lämplig markinfrastruktur i Sverige.

Scandinavian Airlines System, SAS

SAS anser också att framtidens rymdteknologibaserade navigationssys-

tem, FANS Future Air Navigation System, kommer att innebära

väsentliga förbättringar för luftfarten i form lägre kostnader, högre av säkerhet och högre kapacitet än dagens system. Att uppmuntra och påskynda övergången till satellitbasead teknik är ett primärt mål. Den

128 Synpunkter från leverantörer och användare

erforderliga tekniken är i huvudsak tillgänglig enligt SAS.

Trots fördelarna har FANS försenats. En väsentlig faktor är att den civila luftfarten inte har några självständiga internationella satellitsystem att tillgå, utan är hänvisad till nationella, militärt utvecklade och admini-

strerade system för navigation det amerikanska GPS och det ryska

GLONASS. Detta ägandeskap har gjort luftfartsmyndigheter och flygbolag tveksamma till att satsa på satellitteknik, trots att ekonomi, säkerhet och effektivitet entydigt talar för detta.

SAS önskar att de svenska som satsas på rymdverksamhet, resurser används för att främja tillkomsten av ett internationellt och självständigt satellitsystem för navigation och övervakning. Systemet skall vara oavhängit nationella politiska intressen. Tillkomsten ett sådant system av av kan utgöra förlösande faktor för en storskalig övergång till satelliten teknik inom luftfarten.

SAS hittillsvarande verksamhet med direkt anknytning till rymden är relativt begränsad, i likhet med de flesta större flygbolags. SAS har beslutat att installera ett s k datalänksystem för intern bolagskommunikation och viss trafikledning. Satellitradiolänk används på interkontinentala linjer för att uppnå global täckning. Dessa flygplan utrustas även med ett satellittelefonsystem delvis utnyttjar utrustning. som samma Systemet är främst avsett passagerarservice, men kan även ansom en vändas besättningen. 13 st Boeing 767 utrustas med satellitkommuniav kationssystem under 1995.

För navigering studerar SAS möjligheten att utnyttja GPS, främst

linjer i Baltikum och Östeuropa, men även inrikes i Sverige. Nya flyg-

plan beställes för leverans under delen av 90-talet kommer som senare att utrustas med satellitnavigering, inledningsvis dock inte som ett primärt system.

De ekonomiska fördelarna hänger samman med flexiblare och exaktare navigation samt bättre möjligheter att landa i dåligt väder. Detta medför lägre bränsleförbrukning, högre regularitet och bättre utnyttjande av flygplansflottan. Tunga investeringar i traditionell teknik kan undvikas. Fördelarna är särskilt stora i perifera delar av Europa, som Norden, där trañkvolymen inte överallt motiverat fullgod markbaserad utrust-

ning. l Östeuropa, det forna Sovjetunionen, Kina och andra länder där

den existerande infrastrukturen generellt sett är mycket otillfredsställ-

Synpunkter från leverantörer och användare 129

ande finns potential att hoppa över dagens teknik och gå direkt på en satellitbaserade lösningar när infrastrukturen modemiseras.

Försvarsmakten Försvarshögkvarteret, operationsledningen, bedömer att det militära behovet i första hand är inom sambands-, navigerings- och positioneringsområdena. Känslighet, integritet och sårbarhet är frågor som är av särskilt intresse. Cost-benefitanalyser har ännu inte påbörjats. Beträffande samordning framhålls att civil samverkan med de övriga delarna totalförsvaret är rutin inom Försvarsmakten. av

Lantmäteriverket, LM V Lantmäteriverket använder GPS vid positionsbestämning och har erfarenhet utnyttjande fjärranalys. av av

Lantmäteriverket att positionering med GPS redan innebär och i anser ökad utsträckning kommer att innebära sänkta kostnader och högre kvalitet i all verksamhet har behov av lägesbestämning. GPS besom döms i hög grad dominera denna verksamhet år 2000. LMV använder GPS i den nationella kart- och mätningsverksamheten. Tillsammans med Onsala rymdobservatorium har LMV byggt upp ett nationellt nät - SWEPOS 20 st k fasta referensstationer för relativ GPS-mätning - av s

motsvarande system som Sjöfartsverket byggt upp längs kustema.

Förutom produktionsmässig mätningsverksamhet och positionsbestämning kan SWEPOS utnyttjas till vetenskapliga studier, t ex rörelser i den fasta jordskorpan, positionsbestämning i skogsbruket etc.

Vid produktionsm ässig fram ställning kartor använder LMV flygbilder av tagna på 900-9200 m höjd som ger en noggrannhet i punktbestämning i såväl plan höjd inom intervallet 0,l-l,5 m. Det lär enligt LMVs som uppfattning dröja länge innan satellitbilder kan denna upplösning till ge rimligt pris och med god långsiktig leveranssäkerhet.

5 15-0807

130 Synpunkter från leverantörer och användare

Fig 7.3 Positionsmätning med GPS Global Positioning System. Tillsammans med Onsala rymdobservatorium har Lantmäteriverket byggt upp ett nationellt nät S WEPOS av 20 st fasta referensstationer för relativ - - GPS-mätning. .Sjöfartsverket har byggt upp motsvarande system längs kusterna. Det är i stort sett nu möjligt att med hjälp av satelliter fastställa positioner ner till några centimeters noggrannhet.

Satellitregisteringar, fiéirranalys, har främst används vid utvärdering av tekniken och kartmaterialets användningsbarhet. De praktiska tillämpningarna har inskränkt sig till framställning av kartor i övre Norrland där aktuella flygbilder saknats och viss begränsad kartframställning utomlands i samarbete med Satellitbild AB. För den kartläggningsverksamhet inom landet LMV för har den satellitbaserade tjärranalysen hittills som ansvarar

Synpunkter från leverantörer och användare 131

samhet inom landet som LMV ansvarar för har den satellitbaserade fjärranalysen hittills inte givit någon direkt samhällsnytta. För LMVs användningsområden är satellitbildemas upplösning inte tillräcklig. Beträffande framtidens kommersiella geometriskt högupplösande satelliter, där upplösningen nännar sig flygbildemas, är det enligt LMV tveksamt om marknaden är tillräckligt stor för att dessa ekonomiskt och med rimlig tillgänglighet skall kunna erbjuda ett realistiskt alternativ till konventionella flygbilder med hög upplösning.

När LMV byggt färdigt sina grundläggande geografiska databaser kan behovet att använda satellitdata för ajourhållning öka. Här finns från LMVs sida ett intresse av att skapa ett signalsystem baserat på satellitdata för att snabbt detektera förändringar såsom nya hyggen och vägar.

LMV anmärker att den definition av rymdverksamhet som framskymtar i direktiven och skrivelsen från Näringsdepartementet utredningen, och som varit Rymdstyrelsens tolkningspraxis under många år, till synes helt har exkluderat användningen av satellitteknik för positionsbestämning och navigering. Detta är märkligt mot bakgrund den oerhört av stora betydelse som denna teknik idag har, den mängd användare som redan finns och de vidareutvecklingsmöjligheter kan Enligt som ses. LMVs uppfattning borde del de staten satsar på en av resurser som nu samordning etc. kring fjärranalysen styras över mot satellitbaserad navigeringpositionsbestämning.

Meteorologi

SMHI SMHI arbetar i ett internationellt nätverk med insamling meteroroloav giska och hydrologiska data och bearbetning av dessa data för att möta definierade och grundläggande behov i samhället. SMHI har vamingstjänst och beredskap för svåra olyckor där luft och vatten kan vara

bärare av föroreningar t ex radioaktivt stoft och erbjuder besluts- och

planeringsunderlag i väder- och vattenberoende sektorer i samhället. SMHIs nya affärsinriktade organisation medför att anpassning sker till samhällets behov, nytta och betalningsförmåga.

Ett avgörande skäl till att de meteorologiska satellitprogrammen kan ge upphov till samhällsnytta är att de ingår i operativa system och att programmen är långsiktiga med en kontinuitet i utvecklingen. Satellitin-

132 Synpunkter från leverantörer och användare

formation kan effektivt integreras i existerande meteorologiska analyssystem, bl a numeriska prognosmodeller. Satellitinformationen kan på sikt komma att ersätta vissa andra datakällor i SMHIs mätsystem.

SMHI att det ligger ett värde i att statliga bidrag till rymdverksamhet anser

är separerade i dels samhällets infrastruktur t ex meteorologi, dels

tymdteknisk forskning och utveckling Rymdstyrelsen. Dock anser man att målen måste samordnade. SMHI önskar att utredningen skall vara bidraga till att den europeiska delen av det globala rymdbaserade meteorologiska observationssystemet får långsiktig kontinuitet.

Som kravställare och operativ användare av satellitdata måste SMHI bevaka kostnadseffektiviteten i den europeiska utvecklingsverksamheten. Samspelet mellan Eumetsat, som SMHI är aktiv medlem och ESA exempliñerar den nyttiga dialog kan utvecklas mellan användare och som teknikutvecklare. Enligt uppgifter som framkommit vid samtal med företrädare för SMHI kan kanske något överdrivet hävdas att ESA har en preferens för de mest tekniskt avancerade och dyra lösningarna, medan - - Eumetsat endast vill betala för den teknik, som man anser motiverad av medlemsorganisationemas marknadssituation.

De satellitgenerationema MSG och Metop får en stor inbrytning i nya klimat- och miljöövervakning. Vid SMHI planeras bl a ett klimatmodelleringscenter. SMHI kanbör vara en del i en operativ miljööver-

vakning då luft och vatten är bärare av t ex föroreningar mm. Övervakning

skulle med effektivitet kunna utföras på SMHI där det finns samlad information och kompetens för viktiga miljövariabler. Även universitet om eller andra institutioner har en väsentlig roll i utvecklingen av metodik är

det lika väsentligt att denna metodik sätts i operativa driftsäkra miljöer

med väl etablerade samband till databaser och till avnämare. Ett sannolikt miljödatacentrum i Kiruna bör kombineras med miljöklimatrelaterade databaser på SMHI, ljärranalysdata. bl a uppbyggda med

Vid ekonomisk uppskattning av värdet av vädertjänster Bramshillsen rapporten framkom att meteorologiska satelliter kan upphov till ge samhällsnytta för Sverige motsvarande 240 MSEKår.

SMHI anser att samordningen mellan rymdintressenter fungerar tillfredsställande och att samråd har ökat under den senaste tiden.

SMHI har under våren 14 1995 tagit fram en pedagogisk och mars

Synpunkter från leverantörer och användare 133

SMHI har under våren 14 mars 1995 tagit fram pedagogisk och en genomarbetad PM Meteorologi och Rymdteknik i Sverige Till- bakablick och framtid i SMHI-perspektiv.

7.3.4 Fjärranalys

Jordbruksverket Jordbruksverkets erfarenheter av rymdverksamhet härrör sig från år 1994, då satellitbilder användes för två studier.

I det första projektet gjordes försök att bestämma arealer och gröda på åkerskiften. I försöket utnyttjades satellitbilder och GPS användes vid arealkontroll i fält. Resultatet redovisades i en rapport där satellitbilder jämfördes med totalstationsmätning i fält, kompassmätning i fält och flygbilder. Bakgrunden var den förestående arealkontrollen i samband med EU-bidrag till lantbruket. EU tillåter högst 2 % avvikelse av angiven areal för att bidrag skall utgå utan sanktioner. Det visade sig att endast totalstationsmätning i fält, den dyraste metoden, klarade noggrannhetskraven. Vid uppmätnining skiftesarealeri satellitbild hamav nade hela 48 % utanför 2 %-gränsen. Metoden gav en stor spridning i uppmätta arealer och är därför inte lämplig till att bestämma enskilda skiftens arealer, enligt rapporten. Däremot är metoden lämplig för urval av vilka brukarearealer som behöver kontrolleras i fält.

Vid kontroll av arealer för EU-bidrag kommer satellitbilder och ortofotokarta att användas av Jordbruksverket 1995. EU subventionerar arealmätning med satellitbild under åtminstone 3-4 år. Ur EU-synvinkel är satellitbildsmätning en tilltalande metod a eftersom den kan användas på likartat sätt i alla EU-länder. Det anses finnas risk for att andra, lokala och nationella, metoder skulle kunna bli svåra att jämföra med varandra och därmed misstankar skulle kunna uppkomma om att något land tillämpade generösare kontrollmetoder än andra länder.

Den andra studien som Jordbruksverket medverkat i gäller inventering av renbeten.

I framtiden kan satellitinfonnation komma till användning vid studier och kontroll av biotopförändringar, kväveläckage mm.

Sammanfattningsvis kan sägas att användning av satellitinfonnation är

134 Synpunkter från leverantörer och användare

relativt för Jordbruksverket och att omfattningen av framtida nyttny jande är osäker och svårbedömd.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna har sedan det svenska fjärr-

analysprogrammet startade på 1970-talet deltagit i utvecklingen av användningen av satellitdata för tillämpningar inom skogsbrukets område. Tillämpningar har varit kontroll av hyggesupptagning, kartläggning, inventering och planläggning samt stöd till IVL för inventering av skador på gran.

Den nuvarande skogspolitiken medför att behovet av fjärranalys som källa till underlag för uppgifter om skogslandskapet ökar i betydelse. Det gäller såväl satellitbilds- flygbildsbaserad analys. P g a nedsom dragningar av resurser for fjärranalysutveckling inom skogsvårdsorganisationen kommer verksamheten på kort sikt att minska. Skogsstyrelsens nämnd för skoglig tjärranalys har nyligen lagts ner. På längre sikt be-

döms utnyttjandet kunna öka. Ökningens storlek beror på hur kostnad-

seffektiv tekniken kan göras och hur behovet av satellitdata utvecklas.

Skogsstyrelsen anser att kostnaden för satellitbilder begränsar använd-

ningen. Särskilt dyr är metoden när endast små arealer skall studeras. Vidare efterlyses tekniska lösningar skulle kunna medge att pankrosom matisk upplösning kunde kombineras med tematisk spektral information utan att kostnaderna för den skull fördubblas.

Statens Naturvårdsverk, SN V Naturvårdsverkets intresse på rymdområdet är i första hand satellitbaserad fjärranalys jordytan. Fjärranalys av atmosfärens sammansättav ning ligger inom verkets intresseområde, är f inte aktuell för men n aktivt engagemang. Detsamma gäller sonderingar av stratosfär med sonder och raketer. Däremot finansierar verket markbaserade observa-

tioner av ozonskiktet genom SMHI, i Norrköping och Vindeln, vilket

SNV kan räknas till rymdverksamhet. anser

Naturvårdsverket har finansierat utvecklings- och pilotprojekt med syfte att bereda väg för användning av satellitbaserad fjärranalys i miljöövervakning kust- och vattenavrinningsområden, näringsbelastning av jordbruksm ark, mm. Samhällsnyttan bedöms hittills ha varit liten. Operativt har satellitövervakning använts år 1994 för att följa den omfattande

Synpunkter från leverantörer och användare 135

algblomningen i Östersjön.

På 5-10 års sikt kan högupplösande sensorer medföra att satelliter kan komma till operativ användning vid t ex vegetationskartering av värdefulla naturobjekt, övervakning av småbiotoper i kulturlandskapet samt skogsskadeövervakning.

Det svenska medlemskapet i EU och etableringen av European Environment Agency kommer sannolikt att innebära ökade krav på satellitbaserad miljöövervakning. Sverige blir sannolikt tvunget att genomföra återkommande satellitbaserade karteringar av landtäckning genom CORINE Land Cover.

En framtidsbedömning är förenad med betydande svårigheter, p g a stora osäkerheter i kostnadsbilden, a jämförd med flygburen fjärranalys. För en lång rad potentiella användningsområden är ännu upplösningen framförallt skalmässig, men även spektralt den allvarligaste begränsande faktorn. Priset på satellitscener är betydelsefullt. Skulle användarna tvingas finansiera totala kostnaden för satellitbilder, inkluderande även kostnaden för satelliten och uppskjutning av densamma mm,

blir kostaden mycket svårhanterlig. Kostnader för manuell visuell

tolkning av bilder är en annan tung post, vilket bl framkom vid ett a CORINE Land Cover projekt.

Möjligheten att utnyttja satellitinfonnation i ökad utsträckning beror av flera faktorer påverkar prisbilden i de olika produktionsleden, från som mottagande av satellitsignaler till färdigbearbetad kart- eller GIS-produkt. Sådana faktorer kan vara tillgången på och pris för kringinformation, t ex kartdatabaser från Lantmäteriverket, meteorologisk information från SMHI mm. Om ett minskat statligt stöd för deltagande i intemationella vädersatellitprojekt höjer priserna för utnyttjande av meteorologisk infonnation, så får det en menlig inverkan miljöövervakningen.

Det är också viktigt att satellitproduktema är lätt och snabbt åtkomliga och att de kan samarbetas med annan lägesbunden information. Geografisk informationsteknologi är oerhört väsentlig. Naturvårdsverket har följaktligen engagerat sig i intitiativet för ett Miljödatacentrum för satellitinfonnation i Kiruna.

Fjärranalysen är ett viktigt verktyg för inventering och miljöövervakning. Vid heltäckande kartering av mark- och vattenområden är den billigare än fältarbete. Fjärranalysen kan inte helt ersätta fältarbete, men

136 Synpunkter från leverantörer och användare

system där fjärranalys och markobservationer samverkar.

Vid jämförelser mellan satellitburen och flygburen fjärranalys har hittills bedömningen oftast avgjorts till flygfotonas förmån. Beslut om var tyngdpunkten i kommande satsningar skall ligga skulle underlättas om osäkerheten kring framtida kostnader för operativt utnyttjande av fjärranalysdata från satelliter kunde reduceras. Verket därför gärna att ser utredningen lägger förslag om de former för statligt stöd som påverkar denna prisbild.

7.4 Sammanfattning användarnas bedömningar

av

Sammanfattning Telekommunikation

Den stationära telefonitrafiken via satellit över Atlanten och inom Europa minskar och kan komma att upphöra konkurrensen från fiberoptisk p g a kabel. Till Asien, Afrika och Latinamerika bibehåller satellitema sin position. För vissa tillämpningar finns fördelar med satellittrafik jämfört med kabelbunden trafik.

Mobiltelefonitrafiken via satellit är redan betydelsfull, men kan komma att expandera mycket kraftigt redan planerade och finansierade nya typer om av mobiltelefonisystem etableras.

TV- och radiosändningar via satellit har expanderat mycket kraftigt under det senaste decenniet, och fortsatt expansion förutses. Satellitsändningar en bedöms vara betydligt billigare än sändningar via marknätet.

Användarna satellittelekommunikation förefaller beträffande statens roll av mest angelägna 1 Att politiska hinder undanröjs så att vara om: satellittekniken kan få utnyttjas till sin fulla potential; 2 Att upphandling av rymdtjänster sker utan politiskt genererade favörer för någon leverantör, t ex europeisk industri. Några förslag om statliga satsningar på FoU inom rymdsystemet har inte framförts och heller inte att vänta. Tekniken finns var tillgänglig på marknaden och det saknar betydelse för användarna om t ex satelliter eller antenner är europeiska eller

Sammanfattning Navigationpositionering

Synpunkterna från användarna visar att satellitbaserad navigeringposi-

Synpunkter från leverantörer och användare 137

tionering redan har stor betydelse för Sverige och kommer att få ännu större. Nya användningssätt utvecklas kontinuerligt. Tekniken erbjuder betydande besparingsmöjligheter i olika verksamheter.

Tekniken finns tillgänglig. För flera tillämpningar räcker befintlig redan nu precision. För luftfarten, och i vissa situationer sjöfarten, ställs mycket höga säkerhetskrav, vilka kan svåra att tillfredsställa med dagens GPSvara system. Särskilt betydelsefull för luftfartens investeringsbeslut är tillgången till ett navigeringssystem med garanterad tillgänglighet, dvs osäkerheten med GPS som kontrolleras av det amerikanska försvaret anses inte vara acceptabel. Sverige bör aktivt medverka i internationella forhandligar om framtidens system. Sverige bör ha beredskap att om något eller några år medverka i utvecklingen av ett eventuellt nytt internationellt navigeringspositioneringssystem, något som kan bli en konsekvens av de utredningar som f n görs i EUs regi.

Lantmäteriverket och SAS föreslår att statens rymdanslag används för utveckling positionerings-navigeringssystem. Luftfartsverket framhåller av också behovet ett civilt navigeringssystem, vilket torde kunna innebära av en roll för ESA.

Användningen av GPS är kraftigt ökande.

Sammanfattning meteorologi

SMHI är mycket beroende av satellitdata för sin verksamhet och kan genom internationellt samarbete och avancerad databearbetning tillhandahålla tjänster som efterfrågas på marknaden. Som medlem i EUMETSAT ges SMHI möjlighet att påverka specifikationen för kommande satelliter för att därmed åstadkomma kostnadseffektiva lösningar. SMHI har kompetens inom miljö- och klimatområdet och är angeläget om att ett sannolikt miljödatacenter i Kiruna kombineras med SMHIs databaser.

Användingen satellitinfonnation är kontinuerligt ökande. av

Sammanfattning jjärranalys

Fjärranalysens tillämpningsmöjligheter är många. I Sverige har ett stort antal utvecklingsprojekt genomförts. Sverige har internationellt sett en hög kompetens inom fjärranalysområdet. Någon betydande flerårig användarfinansierad tillämpning har dock ännu inte kommit till stånd. De problem återstår att lösa är tekniska, framförallt upplösning och som

138 Synpunkter från leverantörer och användare

tillgänglighet till scener, och ekonomiska. Priset satellitscener anses vara för högt för de svenska användarna som ofta har möjlighet att informationen medelst någon annan metod än satellitburen fjärranalys. Flygfotografering har hittills ofta visat sig vara fördelaktigare än satellitscener. Delvis kompletterar metoderna varandra, och i flera tilllämpningar används de tillsammans.

Användningen av satellitinfonnation i framtiden bedöms som osäker av pris-prestanda- och tillgänglighetsskäl.

Användningsområde Nuvarande Framtida användning användning Omfattning Omfattning

Telekommunikation

Stationär telefoni Omfattande Svagt nedåtgående Mobil telekommunikation Begränsad Kan öka kraftigt TVRadio Omfattande Ökande

Navigeringpositionering

Luftfart Begränsad Ökar kraftigt Sjöfart, inkl fritidsbåtar Betydande Ökar kraftigt Landtransporter Begränsad Ökar kraftigt Lantmäteri Begränsad Ökar

Meteorologi Betydande Ökar successivt

Fjärranalys

Kartläggning Försöksverksamhetforskning Osäker Naturresursinventering Försöksverksamhetforskning Osäker jord, skog Miljöövervakning Försöksverksamhetforskning Förväntas öka

Synpunkter från leverantörer och användare 139

Tabell 7.1. Sammanfattning av de i kapitel 7 nämnda användarnas bedömning rymdverksamhetens framtidsmöjligheteri Sverige. Utredav ningen har utifrån skriftlig och muntlig information i grova drag försökt att ange omfattningen av rymdverksamheteten idag. Med omfattning avses vad användarna eller andra verksamma inom deras område i Sverige betalar för rymdtj änster eller rymdprodukter. Exakta och jämförbara uppgifter om omsättning har inte gått att få fram. Stationär telefoni och TVRadio är de största tillämpningama. Här omsätts mellan en halv och en miljard kronor inom vardera branschen årligen, dvs om även marksegmentet decoder, parabolantenn räknas med. Betydande användningsområden är GPS inom sjöfart samt meteorologi. Omsättningen bedöms här ligga över 50 MSEKår.

8 Omvärldsanalys

Kapitlet innehåller en genomgång utvecklingen i de viktigaste av rymdnationema. Bl redovisas anslagsutveckling, kommersiella a marknader, effekter av ekonomisk stagnation och förändrade politiska förhållanden. Kapitlet avslutas med några sammanfattande synpunkter.

Anslagsutveckling i olika länder

Det finns fem stora rymdländerregioner i världen: USA, Ryssland, Västeuropa, Japan och Kina. Under perioden 1980-1992 tillväxten var i de statliga rymdbudgetama mycket hög i alla länder. I löpande priser femdubblades den franska rymdbudgeten. ESA fyrdubblade sin t ex omsättning. Sverige följde nästan ESAs utveckling. Under de senaste åren har en liten minskning av anslagen skett i flertalet länder.

Att försöka exakt siffra för den totala, globala kostnaden för ge en rymdverksamhet är svårt. En sådan siffra blir lätt något missvisande eftersom det är svårt att jämföra västvärldens valutor med Rysslands och Kinas. Det torde dock gå att uppfattning aktivitetemas en av omfattning genom att studera 1994 års rymdbudget hos några huvudav aktörerna.

USA innehar fortfarande den ledande rollen med total for en summa rymdutgifter av ca 28 miljarder dollar, inklusive 15 miljarder dollar för

Departement of Defense DoD och 13 miljarder dollar för NASA.

DoD:s rymdbudget passerade den civila för tre-fyra år sedan.

Russian Space Agency RKA, erhåller 90 % budgetmedlen för som av civil rymdverksamhet, hade år 1994 budget på 167 miljarder rubel, en men värdet är svårt att precisera i västvaluta. Rysslands militära ryrndprogram förmodas bara ha erhållit 40 miljarder rubel 1993 tred- - ca en jedel av RKAs budget 1993, många utgifter döljs med största men sannolikhet i en rad andra utgiftsposter. Hur helst har de militära som rymdutgiftema genomgått drastiska nedskärningar under de sista åren; en uppgift, som är förhållandevis säker, rapporterade 80 % nedskäming av de militära rymdutgiftema år 1991.

Europa ligger tredje plats om man lägger bidragen till samman

Omvärldsanalys 141

European Space Agency ESA och de 14 medlemsstaternas nationella program. De totala statliga civila rymdutgiftema i Europa uppskattades 1994 till 4,6 miljarder dollar, av vilka ca 3,2 miljarder, knappt 34, satsades på ESA-program. Militära rymdprogram uppgår till drygt 1 miljard dollar, men ökar för närvarande.

Japan kan hävda en fjärde plats på listan, efter att år 1994 ha satsat nära 2 miljarder dollar på civil rymdverksamhet. Det finns en mycket ambitiös långtidsplan. Japan har inte någon militär rymdverksamhet.

Övriga länder som är värda att nämnas satsade:

Kina 1,3 miljarder dollar, och säkert mer än hälften på militära program.

Kanada satsade 400 miljoner dollar, men detta är sannolikt ett maximum för flera år framöver. Finansdepartementet i Kanada kräver nedskärningar med 15 % på alla statliga utgifter.

Indien satsar 230 miljoner dollar, även här bör påpekas att skillmen nader i redovisningsmetoder gör det svårt att jämföra utgifterna med andra länders satsningar.

Brasilien satsar omkring 100 miljoner dollar årligen.

Det finns ytterligare ett antal andra länder i världen som har aktiva rymdprogram inkluderande Korea, Taiwan, Israel och Australien. - Fjärranalys E0 och teleradiokommunikation är generellt de favoriserade sektorerna, och det finns ofta militära kopplingar.

Även exakt fastställa, råder det inget tvivel om en summa inte går att om att världens samlade rymdutszifter överstiger 40 miliarder dollar; exklusive utgifterna för privata företag eller internationella kommunikationsorganisationer såsom Intelsat och Inmarsat. Den civila rymdverksamheteten kan grovt räknat sägas utgöra knappt hälften av de samlade rymdsatsningama.

De civila rymdsatsningarnas andel av total statlig forskning och utveckling indikation på vilken betydelse rymdverksamheten tillmäts i är en olika länder. USA ligger högst med ca 25 % av de statliga FoU-anslagen allokerade till rymdverksamhet. Motsvarande siffra för Frankrike

142 Omvärldsanalys

är 12-13 % och Storbritannien och Tyskland 6-7 %. Sverige ligger omkring 7-8 %, reservation måste göras för att beräkningsmetomen dema kan variera mellan länderna.

USAs rymdsatsning är störst i de flesta avseenden. Ofta nämns att USAs satsningar är tio gånger större än Europas. Då är såväl militär som civil rymdbudget medräknad. Antalet anställdai amerikansk rymdindustri uppskattas t ex till ca 350 000. Motsvarande tal för Europa är ca 35 000.

8.2 Den kommersiella marknaden

Den kommersiella marknaden i gmdsegmentet dvs den inte finan-

som sieras med statsanslag avser nästan uteslutande telekommunikationer, inklusive TV- och radiosändningar. Kunderna är satellitoperatörer som Intelsat, Eutelsat, SES, NSAB, m fl.

Under perioden 1992-2004 uppskattas av oberoende konsulter marknaden för telekommunikationssatelliter och dessas uppskjutningar till grovt uppskattat 28 miljarder dollar, satellitema skulle stå för 16 miljarvarav der och uppskjutningama 12 miljarder. Om marknaden fördelas jämnt över de 13 åren blir den årliga volymen 2-2,5 miljarder dollar. Den kommersiella marknaden motsvarar således i storleksordningen tjuen gondel av den totala statliga rymdbudgeten och kanske dryg tiondel en av den totala civila rymdbudgeten. De samlade intäkterna hos världens alla telesatellitoperatörer uppskattades 1993 ligga strax under 5 miljarder dollar, vilket indikation marknadens köpkraft från de 5 ger en om miljarderna ska dras driftskostnader, finansiella kostnader och vinst varefter återstår 2-3 miljarder per för investeringar, t i satellitex nya system.

Siffrorna visar tydligt hur betydelsefulla de statliga rymdanslagen är, inte minst för rymdindustrin. Den kommersiella telekommunikationsmarknaden inom rymdsegmentet motsvarar ca 5-7 % de samlade av statliga rymdbudgetama eller 10-12 % av de civila statliga rymdbudgetama.

Eftersom satellituppskjutningar vanligtvis planeras långt i förväg är det möjligt att relativt väl bedöma marknadsutvecklingen för geostationära

Omvärldsanalys 143

telekommunikationssatelliter. Den anses av Euroconsult World Space Markets Survey 1994 nå en topp 1995 25 telekomsatelliter och 1996

23 telekomsatelliter för att sedan sjunka något under 1997 och 1998

13 telekomsatelliter samt 1999 8 telekomsatelliter. Därefter antas

marknaden växa och nå topp ungefär år 2003 då det är dags att en ny ersätta ett stort antal satelliter. Möjligen kan prognoserna komma att justeras något kraftigare tillväxt tidigare förutspåtts upp p g a en än som i sydostasien. Med nuvarande marknadsutsikter förefaller det inte troligt att rymdindustrin under de nännaste åren kommer att kunna växa med hjälp försäljning till den kommersiella delen telekommunikationsav av marknaden.

Det bör dock tilläggas att Europas kommersiella marknad sedd i relation till de civila statsbudgetama är större än det globala genomsnittet. Det beror främst på Arianeraketens framgång på den kommersiella markna-

den och att de statliga satsningarna är mindre än de amerikanska.

Under toppåren kan den kommersiella marknaden uppskattas till motsvarande 30-40 % de statliga satsningama i Europa. Volvo Aero av Corporation, med sin inriktning mot leveranser till Arianeraketen, har under ett antal år legat betydligt över detta genomsnitt. Saab Ericsson Space AB har haft 25-30% sin försäljning till kommersiella markca av nader. Under 1995 har Saab Ericsson Space AB erhållit flera sommaren viktiga order på den kommersiella marknaden för telekommunikationssatelliter.

Marksegmentet inom telekommunikationer bedöms vara 2-3 gånger större än rymdsegmentet. Härmed avses stora och små mottagningsstationer Den årliga globala marknaden uppskattas till ca 6 miljarmm. der dollar fram till år 2004. Det största produktområdet utgörs för närvarande privatmarknaden för parabolantenner och decodrar för TVav mottagning. 1 ingår inte handbuma GPS-mottagare, en produkt summan befinner sig i mycket stark tillväxt. Det lär redan finnas närmare som 500 modeller och nästan lika många tillverkare bara i USA. heller ingår eventuell försäljning mobiltelefoner till de nya satellitsystem, av planeras och kan i drift innan sekelskiftet. som nu vara

Rymdverksamheten således större ekonomisk aktivitet i eftergenererar följande led än i själva rymdsegmentet. Därtill bör framhållas att det verkligt stora värdet rymdverksamheten ligger i den ökade livskvaliav tet och effektivitet uppkommer när rymdsystement utnyttjas, t ex som för förbättrade kommunikationer mellan människor, bättre information

144 Omvärldsanalys

om naturresurser, miljö och väder, effektivare navigering etc.

8.3 Nya förutsättningar

Det kan vara frestande att tro att den rymdaktivitet vuxit fram som under den senaste tjugoårsperioden skulle vara förhållandevis säker mot budgetnedskämingar, och att det bara är att fortsätta i gamla spår. Men en sådan slutsats skulle bortse ifrån ett antal nya och viktiga faktorer som har kommit till under de sista fem åren, faktorer har större som eller mindre genomslagskraft runt om i världen. Det finns nationella variationer, men inget land har helt och hållet kunnat undgå dessa effekter.

8.3.1 Nya faktorer att beakta

En stagnerande världsekonomi har medfört allmän knapphet på statliga medel och reduktion av statliga utgifter. Finansministerier världen över har riktat sina intressen mot rymdorganens verksamhet, med anslagsreduktioner till följd.

Många regeringar har börjat ifrågasätta kostnaderna för rymdprogram. Man vill ha nya bevis på vinsterna av de hittills finansierade programmen. Samtidigt ökar också pressen att den privata sektorn skall ta större del i finansieringen rymdprogrammen. av

Regeringama har också börjat visa ovilja mot stora rymdprogram och stora program i allmänhet. Det har blivit mycket svårare att finansiera stora spektakulära projekt.

Insikten om rymdverksamhetens betydelse har ökat inom de flesta departement och verk utbildning, jordbruk, försvar, telekommunikation, industri, utrikespolitik, etc.. Beslutsfattandet om rymdverksamhet är inte längre en angelägenhet endast för det departement eller den myndighet som bär huvudansvaret för den.

Försvarsutgiftema har reducerats och ökade krav har framförts på koordination mellan civil och militär försvarsteknologi, inklusive

rymdprogram. Det bör noteras att, fastän nedskärningarna för-

av

Omvärldsanalys 145

svarsbudgeten onekligen har drabbat rymdindustrin hårt särskilt i - USA och Ryssland har omfonnuleringen försvarspolitiska mål - av och strategier de facto tenderat att öka de militära rymdutgiftema, i motsats till utgifterna för missil- och antimissilsystem.

Det ökade engagemanget för miljöfrågor har fått konsekvenser också för rymdverksamheten. En ökad insikt om att rymdtekniken, rätt använd, kan hjälpa till att lösa viktiga miljöfrågor, har skapat en ny nisch för rymdverksamheten.

Mot bakgrunden av dessa faktorer är det inte svårt att förstå att de flesta nationella och internationella aktörer har ett behov att över verkav se samheten och dess inriktning. Det handlar inte så mycket om att nagelfara tidigare programpolitik eller utgifter, utan att över snarare se dagens verksamhet i förhållande till de helt förändrade förutsättningarna. Man vill veta hur väl förberedd är och vilka förändringar policy man av och finansiering som är nödvändiga inför framtiden.

8.3.2 Inverkan av de förutsättningarna på olika

nya

länder och regioner

USA NASAs budget kommer sannolikt inte att tillföras några ökningar de närmaste åren, och det finns ett starkt tryck för satsning på billigare och snabbare program. Försöken att trimma NASAs organisation kommer att fortsätta.

Vita Huset pressar på och arbetar för ökad konvergens mellan militära och civila rymdprogram. En lovande start efter order från presidenten har gjorts på meteorologiområdet. Det militära nyttjandet civila fjärrav analys- och satellitkommunikationssystem har också ökat.

Den mycket omdiskuterade internationella rymdstationen ISS ser för tillfället ut att ha räddats av kongressen, huvudsakligen politiska skäl av önskan att använda ISS som verktyg för samarbete med Ryssland; påtryckningar från rymdindustrin; och i någon mån att respektera - ingångna avtal med Europa, Kanada och Japan. Det är värt att notera att USA ännu inte funnit något tillfredsställande sätt att lagligen garantera långsiktig finansiering för redan godkända program även sådana -

146 Omvärldsanalys

som är föremål för internationella överenskommelser. Varje enskilt program kräver kongressens godkännande varje nytt budgetår. I den nya kongressen är nog ISS säkrare än tidigare, men de årliga problemen finns alltjämt kvar.

Det har länge inom NASA funnits ett starkt stöd för projekt Mission to Planet Earth. P budgetnedskämingar förefaller det som att en del g a av verksamheten inom detta program att senareläggas. Man skall också medveten den ökande betydelsen av the National Oceans and vara om Atmosphere Administration NOAA; slutanvändare tillmäts allt en som större betydelse.

Ryssland

Det finns ett stort behov av att visa den ryska befolkningen vinsterna av tidigare satsningar på rymdområdet. Exploateringen av de stora resurserna och kunnandet på rymdområdet i Ryssland ses som ett av de få sätten att få hårdvaluta och samtidigt bevis för landets förmåga att vara med och tävla på det högteknologiska området. Militärens satsning på rymdprogrammet har minskat, och näringslivet söker aktivt samarbete och kontakt med väst. Företagen vet att det finns en avsevärd överkapacitet och att endast de företag som lyckas ta vinster från utlandet kan undgå nedskärningar. Man måste inse att samarbete i detta fall ovillkorligen betyder att finansiell ersättning tillförs Ryssland i utbyte mot efterfrågad teknologi eller kunskap i väst.

Europa Även de europeiska länderna kämner knappheten på statliga medel av för stora rymdprojekt. T ex insåg medlemsstaterna i ESA att Hennes-

programmet den bemannade rymdfärjan inte kunde genomföras inom

givna budgetramar och beslöt att stryka projektet ur ESA:s program. ESA:s bidrag till den internationella rymdstationen ISS har också blivit föremål för diskussioner om nedskäming.

ESA:s råd har sedan flera år problem med enigheten om det långsiktiga programmet och finansieringen. Vid rådsmötet i december 1994 visade det sig vara omöjligt att uppnå enighet om resursnivån för de kom-

mande tre åren det förfarande som normalt ger ESA viss stabilitet,

men man fattade beslut om 1995 år budget.

Det finns ökat stöd för fiérranalysprogrammet, men ESA har ännu inte

Omvärldsanalys l47

lyckats skapa privata eller halvprivata organ för finansiering och drift av de operativa programmen. Den nuvarande planeringen För ESA:s tjärranalysprogram sträcker sig till år 2003 och tar sedan slut.

1995 års ministerrådsmöte kommer att bli avgörande för ESA:s framtida program och det är viktigt att medlemsstaterna var för sig bildar sig en klar och realistisk policy inför de frågor som kommer att diskuteras.

Asien Fastän samma faktorer gäller som för övriga regioner, men i olika mån, har de asiatiska länderna Kina, Indien och särskilt Japan varit ka- - pabla att säkerställa regelbundna ökande budgetmedel för sina rymdprogram. Dessa tre länder har nu upprättat både satellit- och bärraketprogram, och samtliga är i stånd att beträda den kommersiella marknaden under den närmsta framtiden. Framgången tycks i huvudsak vila på tre faktorer:

de har framgångsrikt undvikit Stop-start-budgetering; fastän de årliga budgetama inte har varit spektakulära, har de varit konstanta

och pålitliga. Den japanska rymdbudgeten har t ex ökat stadigt från

år till år sedan 1970-talet, och uppgick 1994 till fyra gånger värdet 1974 års budget räknat i Yen. Detta har inte alltid varit fallet i av väst.

sedan rymdprogrammens början har ett brett urval av departement och myndigheter deltagit i planeringen av rymdprogrammet.

de som ansvarar för rymdprogrammen i dessa länder verkar ha närmare till statsministerns kontor än vad som är fallet i väst.

8.4 Rymdindustrins förändrade förutsättningar

De faktorerna har naturligtvis också påverkat rymdindustrins utnya veckling. Samgåenden och övertaganden har gjorts överallt, allteftersom företagsledningama försökt rusta sina företag bättre för konkurrens under de förändrade förutsättningarna.

Innan de olika regionerna närmare studeras, kan det värde att vara av

148 Omvärldsanalys

ge en bild rymdföretagens relativa storlek. I USA omsätter de allra av största företagen 3 miljarder dollar årligen vissa nära 4 miljar- - t 0 m. der dollar. Den totala årsomsättningen i samtliga japanska företag ligger nära 2 miljarder dollar per år. De största europeiska rymdföretagen kämpar för att komma över nivån 1 miljard dollar. l Sverige finns inte

något rymdföretag som omsätter mer än 100 miljoner dollar inklusive

underkontrakt och verksamhet i andra ESA-länder.

8.4.1 USA

De traditionella rymdflygföretagen i USA har varit stora redan med europeiska mått, detta har inte hindrat ytterligare fusioner. Martin men Marietta har varit speciellt aktivt på detta område, och förutom att det tagit över General ElectricRCA:s tidigare rymddivision, har det startat ett gigantiskt partnerskap med Lockheed. Det är osäkert sådana om amerikanska företag på kort sikt kommer några fördelar i att se pennanent samarbete med europeiska bolag, vilket framtid var en som man förutsåg på 70-talet och tidigt 80-tal.

Ett tydligt undantag är Loral i USA delvis ägs ett europeiskt som av bolag.

8.4.2 Ryssland

Huvudmålet för den stora ryska rymdindustrin är att finna samarbetsparter i väst som inbringar hårdvaluta. Alla vet att den nuvarande nationella rymdkapaciteten väl överstiger behovet för överskådlig tid, och att ytterligare nedskärningar och rationaliseringar är nödvändiga. Sålunda finner man en serie ryska företag som försöker sälja allt från testut-

rymme i vindtunnlar till kompletta telekommunikationssystem t

ex genom bud till Inmarsat och Eutelsat. Alls inte förvånande är då att företagare från väst försökt att exploatera denna plötsliga kommersiella möjlighet. Men det bör kanske påpekas att skillnader i affárskultur mm mellan öst och väst lett till ett och annat problem.

Besökare i rysk industri ärksammar alltid det stora antalet uppm utmärkta tillverkare. Det finns därför all anledning att tro att de underutnyttjade ryska fabrikerna har kapacitet att producera satelliter är som

jämförbara med västvärldens satelliter utom i livslängd.

Omvärldsanalys 149

Den allmänna industripolitiska problematiken bör dock inte förbises i samband med upphandling av bärraketer och satelliter från Ryssland och Kina. I vilken utsträckning är Europa redo att köpa från dessa länder även vid ett fördelaktigt pris, när varje upphandling ökar konkurrensen med Europas egen industri Arianespace är mycket beroende av att få ett klart svar på denna fråga.

8.4.3 Japan

Alla japanska storföretag har en egen rymddivision, men den uppgår sällan till mer än l % av den årliga totala omsättningen, och sysselsätter högst 2 % av företagens arbetskraft.

Det torde finnas tre huvudorsaker till att företagen engagerar sig i rymdverksamhet:

Den japanska regeringen är angelägen om att företagen deltar i

NASDAs och ISASs de organisationer för rymdpro-

som ansvarar grammen i Japan verksamheter; rymdverksamhet ger prestige företagen och underlättar rekrytering av de främsta av de nyexaminerade teknikema; och man kan inte ta risken att avstå, eftersom utvecklingen kan leda till stora affärer, exempelvis massproduktion antenner, terminaav ler m m.

Trots välvilja på högre ort finns det ett noterbart tryck på bättre finansiella resultat, och på sikt finns det tecken på sammanslagning av företag.

Aggressiv amerikansk handelspolitik huvudsakligen hotet från den s.k.

Super 301 Clause, som innebär handelsrestriktioner har öppnat den

japanska marknaden för utländska anbudsgivare. I princip är marknaden lika öppen för europeiska företag, japanerna på dområdet både men rym

inom privat och offentlig verksamhet är i huvudsak skolade i USA, och

de känner sig därför hemmastadda i amerikansk standard och specifikationer och det amerikanska sättet att göra affärer. Detta betyder inte att det är omöjligt för europeiska företag att komma den japanska marknaden, men i så fall måste de kunna erbjuda någonting som är av högsta teknologiska kvalitet, och till ett intressant pris. De måste också komma ihåg att japanerna är angelägna om att bygga upp långsiktiga

150 Omvärldsanalys

relationer med utländska företag, och att det krävs stora investeringar i både tid och kraft för att bygga upp ett nödvändigt förtroende.

Vissa bedömare har förutspått att den aggressiva amerikanska attityden kan ha väckt ett missnöje hos japanerna som medför att europeiska företag lättare kommer marknaden. Det finns inga bevis som stödjer denna teori. Utan tvekan vill japanerna minska beroendet av amerikansk industri, men för att uppnå detta är man inte beredd att pruta på kvalitet och pris. En möjlighet för europeiska industrier kan öppna sig när japanerna försöker att reducera kostnaderna för sin H IIraket i syfte att göra den mer konkurrenskraftig.

För att uppnå en avgörande kostnadsreduktion måste de med största sannolikhet köpa vissa av sina komponenter och delsystem från utlandet.

Europa

Tyska, italienska, brittiska och till en mindre grad franska industrier har alla krympts, sammanslagits eller övertagits under de 2-3 senaste åren. Det senaste är skapandet av ett gemensamt rymdföretag mellan DASA

och Aerospatiale med högkvarter i München. Detta kommer också att

avspegla sig i ett liknande gemensamt företag på missilområdet. Europa har nu två stora rymdkonsortier. Det ena inrymmer de ovannämnda DASA och Aerospatiale och Alenia Space. Det andra inkluderar Matra Marconi och British Aerospace.

Det finns nu färre huvudaktörer, men de har större intern kapacitet än tidigare. Detta kommer utan tvekan att öka redan påtaglig tendens till en att huvudaktörema utvecklar intern kapacitet även på områden där det finns tillfredsställande underleverantörer. Det är förmodligen varken bra eller ens möjligt för de mindre företagen att söka exklusiva arrangemang med någon av de kvarvarande huvudaktörema. De blir tvingade t o m mer än tidigare att söka högteknologiska nischer där etablerings- kostnaderna för andra blir för höga, och där de redan har ett övertag. Men för att behålla en sådan policy över en längre period behövs större investeringar än vad små företag generellt klarar av.

Av denna orsak är det viktigt att uppmuntra utveckling både på nationell och europeisk nivå, stöd till viktig teknologi. Å genom ena

SOU l 995: 78 Omvärldsanalys 15 1

sidan gäller det att undvika att all utveckling läggs hos huvudleverantörema, å andra sidan att tillgängliga medel inte splittras allt för mycket.

Av särskilt stor vikt för industrier i små länder är att storföretag har börjat satsa på k vertikal integration för att komma närmare marknas den. Ett exempel på detta är Matra köpt sig i den engelska som motsvarigheten till Satellitbild AB NRSC. Daimler-Benz verkar också allvarligt ha övervägt att arbeta efter samma riktning genom bildandet av allianser med multimediasektom.

Den europeiska industrin förefaller uppmärksam än tidigare på vara mer betydelsen av att vara konkurrenskraftig och inte helt beroende av kontrakt från ESA och andra större rymdorgan.

Det skulle dock vara orealistiskt att tro att rymdföretagen inte skall fortsätta leta efter regelbundna fmansieringsstöd, och de knackar redan på dörrarna i Bryssel i förhoppning om att kommissionens budget skall kunna kompensera dem för eventuella reduktioner i ESAs aktiviteter.

8.5 Europeiska rymdrelaterade organisationer

8.5.1 European Space Agency, ESA

ESAs verksamhet har kortfattat beskrivits i kapitel

Det är viktigt att förstå var ESA befinner sig för närvarande, och vad framtiden kan komma att innebära för organisationen.

ESAs möten de senaste åren har haft svårigheter att uppnå konsensus ESAs framtida finansiering och Ännu ett ministerrådsmöte om program. planeras i oktober månad 1995, och det kommer att bli särskilt betydelsefullt för ESA och dess medlemsstater.

En förklaring till ESAs nuvarande problem är att ESAs administration

executive för några år sedan lyckades driva fram ett långsiktigt pro-

översteg medlemsstaternas finansiella möjligheter. Utveckgram som lingen Ariane Columbus, Hermes samtidigt med en utökning av av ljärranalysprogrammet skulle naturligtvis ha uppfyllt förväntningarna

15 2 Omvärldsanalys SOU 1995: 78

hos medlemsstaterna, totalkostnaden blev orealistiskt hög. Situatiomen nen blev inte bättre av den negativa attityden hos Storbritannien, som ville upphöra att bidra till finansieringen av raketutveckling och det bemannade programmet.

ESA hade missbedömt den förändrade situationen och behovet att av stimulera skapandet av operationella system utanför ESA. Man var heller inte tillräckligt lyhörd för medlemsstaternas oro för höga utvecklingskostnader och återkommande krav på mer ekonomiskt effektiva administrativa metoder. Till ESAs uppgifter hör enligt ESA-konventionen också att att få till stånd en koordinerad europeisk rymdpolitik, vilket inte alltid varit lätt när de nationella intressena drar olika håll.

Det kan vara frestande att tro att ESA är alltför komplicerat att påverka. Men man bör ha i åtanke att budgeten för 1995 uppgår till omkring 3 miljarder ECU och med dess anläggningar och personal, utgör ESA en europeisk resurs, som måste värnas om och utnyttjas. ESA är förmodligen viktigare för sm åstater än för de två eller tre större stater som

har råd och verkar att ha den politiska viljan att bygga upp en adekvat

nationell rymdkapacitet. Både medlemsstater och ESAs administration måste vara beredda till förändringar, och framför allt uppmuntra den privata sektorn att spela större roll kanske främst joint en - genom ventures med ESA.

Eftersom bidragen till ESA uppgår till nära 34 av Rymdstyrelsens budget är det definitivt största betydelse för Sverige att ESA finner av stabila, långsiktiga och effektiva arbetsformer.

8.5.2 EU-kommissionen

Under de senaste fyra eller fem åren har EU-kommissionen kommit att spela en allt större roll rymdområdet. För fem år sedan antog kommissionen en kommuniké beskriver EUs intentioner rymdomsom

rådet. En kommuniké är ett policyuttalande från kommissionen som

avser att informera medlemsstaterna och EU-parlamentet om planer. Den första kommunikén var förhållandevis generell och ställde i utsikt ett mer detaljerat uttalande efter det att vidare utredningar gjorts.

Likväl blev kommunikén inte väl mottagen hos alla medlemsstater, av vilka många ansåg att ESA ensamt representerade rymden, och att

SOU I 995.- 78 Omvärldsanalys 153

kommissionen inte hade någon anledning att lägga sig

Efter detta följde en intensiv period av studier och arbetsgrupper som

tillsattes av EUs DG XII FoU och även hearings med Europaparla-

mentet, vilket sammantaget resulterade i en andra och mera detaljerad

rymdkommuniké. Detta dokument identifierade tjärranalys Earth Observation som ett av de dominerande intresseområdena för kommis-

sionen, men också andra områden där EUs deltagandeaktiviteter kunde komplettera ESAs. Detta dokument fick ett betydligt mer positivt bemötande från medlemsstaterna, som under tiden hade börjat förstå hur kommissionen verkligen kunde vara till hjälp for att främja tillämpningar av program som påbörjats av ESA, samt som en stor användare av rymdtjänster och produkter.

Därefter har samarbetet mellan ESA och kommissionen successivt utvecklats även om det fortfarande finns betydande skepsis och potentiella konflikter. Ett exempel ett område av principiellt slag som behöver

diskuteras är ESAs s k industriretur till medlemsländerna juste retour

som i Bryssel kan uppfattas såsom stridande mot Romfördraget om fri konkurrens inom den gemensamma marknaden.

Kommissionen har strängt taget samma intressen på rymdomådet som vilken som helst annan regering: industripolitik, liberalisering av telekommunikationsmarknaden, FoU, trafikkontroll för flygplan, jordbruk särskilt arealövervakning och annan kontroll, miljöpolitik m m. Därtill kommer att kommissionen redan är Europas största köpare av satellitbilder.

Under de senaste två åren har ansvaret för rymdfrågor formaliserats under generaldirektören för the Joint Research Centre JRC. Han är placerad under DG XII, för Research and Technology. som ansvarar Andra DG och det finns fler än 20 sådana behåller ansvaret för de - praktiska tillämpningama av rymdverksamheten inom deras egna ansvarsområden, där så är lämpligt. Koordinering mellan olika DGn är dock fortfarande ett problem, men situationen är avsevärt bättre än den var för bara ett par år sedan.

En ad hoc Space Advisory Group har inrättats och leds av ovan-

nämnde generaldirektör Dr Contzen. Gruppen är rådgivande till Kom-

154 Omvärldsanalys

missionen. Den är sammansatt av seniora representanter for EUs medlemsstater, ESA och Eumetsat. I praktiken deltar således alla ESAs medlemsstater, och det är det första försöket att sätta samman en enhet som eventuellt kan utforma en europeisk rymdpolitik. Det är inte uteslutet att denna Space Advisory Group kan växa till ett European Space Council, med vidare ansvar.

Två andra framsteg inom kommissionen är också värda att nämnas:

I det nyligen beslutade fjärde ramprogrammet för forskning och utveckling perioden 1995-98 finns en reservation på omkring 100 MECU för rymdverksamhet.

Innehållet i budgeten är också avslöjande; den möjliggör dels delfinansiering av några üärranalysinstrument som konstruerats för att medfölja framtida europeiska satelliter, dels grundläggande finansiering ett program För att utveckla applikationer inom fjärranaav lysområdet och nätverk som effektivt knyter samman dataproducenter och applikationscentra i Europa.

Närhelst organisatoriska frågor kopplade till EU diskuteras, måste man ha i åtanke den heliga triangeln: Kommissionen, Rådet och EU-parlamentet. Kommissionen har uppenbarligen börjat organisera sig för rymdfrågor. Rådet har fortfarande inget specifikt rymdråd där ministeller deras representanter kan mötas. Space Advisory Group fyller rar på ämbetsmannanivå för närvarande nästan denna funktion. Det tredje - EU-parlamentet får inte glömmas bort. Det har alltid varit mycket positivt till europeiska rymdsatsningar. Den nuvarande rapportören är Mr Christian Rovsing från Danmark. Han presenterade nyligen en rapport för EU-parlamentet, som inte bara stödde kommissionens hittillsvarande arbete, utan också uppmuntrade den att fortsätta det påbörjade arbetet, särskilt vad gäller tjärranalysen och miljöfrågoma.

I sammanhanget bör också nämnas den nyligen upprättade European Environment Agency, EEA, som finns i Köpenhamn. Det är rimligt att anta att EEA med tiden kommer att bli mycket inflytelserik i användandet av rymdteknik i miljöskyddsarbetet. Man kan exempelvis tänka sig att EEA kommer att hjälpa till att koordinera naturvårdsverkens användning rymddata. Centret kommer också att få överta det värdefulla av arbete kommissionen utfört på miljöområdet genom användandet som av fjärranalysteknik i pilotprojektet CORlNE.

SOU I 995: 78 Omvärldsanalys 1 5 5

Det är viktigt För de svenska rymdorganen att hålla goda kontakter med EEA och med de nationella organ som utser medlemmar i styrelsen eller den vetenskapliga kommittén i EEA. Samarbetet mellan EEA och det planerade Miljödatacentret i Kiruna diskuteras i kapitel 9 och 10.

NwwsgimâSea

Fig 8.1 Rymdbolaget har medverkat vid framtagning av en karta över Europas skogar med utnyttjande av data från NOAA- och Landsatsatelliterna.

8.5.3 Andra

europeiska rymdrelaterade organisationer

Här finns varken tid eller plats att beskriva alla europeiska och internationella organisationer ett eller annat sätt är verksamma på som rymdområdet. Det är emellertid nödvändigt att redogöra för några av de viktigaste organisationerna, eftersom syftena med denna utett av redning är att belysa hur rymdverksamheten berör regeringskanslier, myndigheter och organisationer normalt inte sammankopplas med som rymdverksamhet.

156 Omvärldsanalys

Arianespace

Arianespace är ett företag skapat i enlighet med fransk lagstiftning som erbjuder kommersiella raketuppskjutningar med bärraketer inom Arianefamiljen när utvecklingsfasen väl är avslutad inom ESA. Majoriteten av aktieägarna är franska, mcn det finns också andra aktieägare, huvudsakligen flyg- och rymdföretag, bl a svenska, kopplade till Arianes utvecklingsprogram. Det finns fonnell kontraktsbunden samverkan en mellan Arianespace och ESA rörande användningen av Ariane i ESAprojekt och framtida återbetalning av utvecklingskostnader för Ariane när Arianespace ekonomi så tillåter.

E umetsat Eumetsat är en organisation skapad av de europeiska väderstjänstema för att ta över och vidareutveckla Meteosatsatellitserien som ESA påbörjade. Antalet medlemmar i organisationen överstiger vida antalet medlemmar i ESA. Eumetsats råd har nyligen beslutat att utöka organisationens mandat till att även innefatta visst ansvar för klimatologi.

Eutelsat Eutelsat är kommunikationsområdets motsvarighet till Eumetsat, och ärvde kommunikationssatellitfamiljen ECS som utvecklats av ESA. Medlem santalet i Eutelsat överstiger också ESAs medlemsantal. Numera ingår även medlemmar från den tidigare Sovjetunionen och dess allierade. Banden till ESA är ännu inte helt avklippta och det finns fortfarande ett behov koordinering mellan de två organisationerna och av således mellan nationella delegater till dessa organisationer. Dessutom har EUs DG XIII synpunkter Eutelsats något privilegierade ställning i Europa.

Eurocontrol Med det pånyttfödda intresset för användning av satelliter inte bara för bättre flygnavigation utan också för flygtrafikövervakning har Eurocontrol kommit att bli viktig aktör vad som med största sannolikhet en kommer att bli en stor världsomspännande marknad. ESA insåg denna potential redan för två decennier sedan, men vid den tiden var varken flygbolagen eller kontrollorganisationema redo att övergå till satelliter. Nu är de redo och både USA och Japan förbereder sin industri för den nya marknaden.

Både ESA och DG VIl och XII i Bryssel är aktiva tillsammans med

Omvärldsanalys 157

Eurocontrol på detta betydelsefulla område. Det omedelbara målet är att finansiera fas I av ett europeiskt globalt satellitnavigationssystem, genom användandet av det amerikanska GPS-systemet och experimentella nyttotester på några Inmarsats tredje generation satelliter, av av vilken den första skall skjutas under 1996. På längre sikt planeras upp en fas som avses ge systemet bl ökat oberoende GPS, detta a av men kräver utan tvekan bredare internationellt samarbete.

Västeuropeiska Unionen, WEU

Västeuropeiska Unionen, WEU West European Union, har sedan något

år visat ökat intresse for användande europeiska satelliter for avtalav sverifiering och övervakning. Sedan dess har betydelsefull aktivitet en pågått for att utforma ett europeiskt satellitsystem för dessa ändamål. Ett antal förslag har presenterats, inget har hittills godkänts for finansimen ering av medlemsstatema. Det råder de facto tveksamhet huruvida om WEU någonsin kommer att kunna mobilisera tillräckligt stöd för att finansiera ett så kostsamt och klara den uppgiften program, enorma att anskaffa och driva systemet. Det är sannolikt framtida militära mer att system kommer att finansieras och drivas europeiska av grupper av stater, snarare än genom WEU. Det är kanske signifikant att EUs generalsekreterare nyligen gjort framstötar till ESA i frågan, eftersom ESA har den kompetens WEU saknar på området. På förslag bl som av a EU-parlamentariker har WEU upprättat ett ijärranalyscenter i Madrid. Syftet är att demonstrera för medlemsstaterna hur data från existerande civila satelliter kan användas. Centret är i arbete och dess mandat nu har nyligen förlängts.

8.5.4 Internationella

organisationer

Intelsat och Inmarsat

Intelsat upprättades ursprungligen för fasta telekommunikationssystem medan Inm arsat till en början avsedd for mobila marina telekommuvar nikationer.

Gränsdragningen mellan organisationemas verksamhet har tenderat att

bli något diffus i takt med att tekniken utvecklas, de är fortfarande men två skilda organisationer. Var och år indelad i två nivåer: på den en av första nivån sker det löpande arbetet där nationella telekommunikations-

15 8 Omvärldsanalys SOU 1995: 78

myndigheter är representerade. På andra övre nivå är medlemsen staternas regeringar representerade. Det finns flera beröringspunkter mellan dessa organisationer och den europeiska rymdarenan. Kanske är denna koppling starkast ifråga Inmarsat, där det finns stark om en europeisk representation. Inmarsat har beslutat att utöka sina ursprungliga aktiviteter till att även omfatta flygplan och markfordon, dvs områden inom vilka det finns stort europeiskt användar- och tillverkarin-

tresse.

Inmarsat har nyligen fått klartecken från sina medlemsstater att skapa dotterorganisation för att utveckla och exploatera ett nytt system av en

satelliter för mobil kommunikation Inmarsat P. Av investeringskapi-

talet på 20 MSEK kommer betydande del att tillskjutas från den ca en privata sektorn. Detta är en intressant utveckling som kan vara värd att ta efter på andra områden.

FN-organisationer

Den andra internationella organisationer är mindre enhetlig gruppen av och inkluderar alla de FN-organisationer som har börjat sätta sig in i och använda rymdteknik. Bland de mest betydelsefulla finns WMO, FAO, UNEP, även UNESCO och Världsbanken. Bland dessa orgamen nisationer och många fler finns stor rymdkapacitet, inte vad gäller en byggandet, väl den praktiska användningen av satelliter. men

8.5.5 Behov helhetssyn vid policyformulering

av

Av redogörelsen framgår att det finns ett mycket stort antal aktörer ovan

fler än de nämnda finns och aktiviteter som är inbördes beroende av

varandra eller likartade. Ett visst mått samordning förefaller att vara av nödvändigt för att effektivitet ska kunna uppnås. I Europa finns ännu ingen organisation uppgift är att koordinera alla dessa trådar. vars

8.6 Försvar

Ingen nationell eller internationell analys rymdverksamhet kan bortse av från försvarsaspektema. Ända till helt nyligen detta ett tabubelagt var område, diskuterades endast bakom stängda dörrar. Efter det kalla som krigets slut har emellertid öppen och konstruktiv debatt förts, en syftande till att:

SOU 1995.- 78 Omvärldsanalys 159

identifiera militär rymdteknologi som kan överföras till den civila sektorn utan att skada nationell säkerhet fjärranalyssatelliter med hög upplösningsförmåga är ett bra exempel;

undersöka i vilken mån försvarsbehov kan tillgodoses med civil teknik utan upprättande av separata försvarssatellitsystem.

Båda frågorna är föremål för diskussion i USA och vissa länder i Europa, framförallt Frankrike. I USA har frågeställningarna bearbetats kraftfullt de senaste två åren och resulterat i ett samgående mellan framtida civila och militära meteorologisatellitsystem, den k convers

gence policyn.

Samtidigt har de senaste årens minikrig indikerat för militära beslutsfattare att man även för vissa särskilda fonner av kommunikation, kan

förlita sig på och använda civila system. Kriget i Irak Desert Storm

innebar ett genombrott for militär användning dteknologi, särskilt av rym GPS, men även fjärranalys och telekommunikation.

På industrins begäran har hemligstämpeln tagits bort från ett antal teknologiområden. Frankrike har gång tagit ledningen i Europa ännu en och uppdragit CNES, den civila nationella rymdstyrelsen, att ta fram, och i vissa fall hantera, franska försvarssatellitsystem. De första rapporterna tyder på att systemen fungerar väl, och att de lovar avsevärda kostnadsbesparingar.

Flera europeiska stater anser att det finns stort utrymme för ytterligare sammanjämkning av civil och militär rymdverksamhet i Europa. Från olika håll har hävdats att ESA, inom för nuvarande konvention, ramen kan användas för försvarsuppgifter, förutsatt att det uteslutande avser fredliga ändamål. Emellertid har detta hittills mött motstånd från åtminstone några av ESAs medlemsstater.

Trots att försvarsbudgeten i de flesta länder har minskat avsevärt de senaste åren, finns faktiskt ett ökat intresse för användandet rymdav baserade försvarssystem. Sådana har uppenbara fördelar vad gäller kommunikation och navigation, liksom för övervakning och verifiering. Detta har i Europa givit upphov inte bara till WEU-verksamheten utan också till ett stort antal nationella studier och, konkret, det franska mer Helios-projektet. Helios l uppskjuten i juli 1995 baseras på Spotsatellitfamiljen. Den första Heliossatelliten har fått finansiella bidrag

160 Omvärldsanalys

från både Italien och Spanien. Utvecklingskostnadema uppskattas till 7.9 miljarder franska francs.

I Frankrike har Helios 2 planerad uppskjutning omkring år 2000 godkänts uppskattad utvecklingskostnad: ll,5 miljarder franska franc. Italien och Spanien har meddelat inte är kapabla bidra till att man att finansieringen, den senaste informationen tyder på att länderna men håller att ompröva sina positioner, eftersom Tyskland under tiden har visat intresse att delta i Helios 2 projektet. Möjligheten att upprätta ett vidgat europeiskt militärsystem har således ökat avsevärt.

Det finns uppgifter att den tyska regeringen, efter beslutet i konstituom tionsdomstolen att tillåta militär rymdteknik, redan skulle ha godkänt en militär rymdbudget.

Det finns fler franska rymdbaserade försvarsprogram, t ex Osiris hög-

upplösningsmikrovågssystem, Zenon elektronisk avlyssning delvis

-

skrinlagt, och åtminstone två små experimentella satelliter Cerise och

Clementine.

Exemplen ger en viss uppfattning om de totala finansiella satsningama och tillväxtpotentialen detta område, förutsatt att åtminstone Tyskland visar vilja att delta i några av programmen.

Samtidigt pågår andra enskilda diskussioner mellan europeiska försvarsmyndigheters inköpsorganisationer om behovet av att ha en mer europeisk attityd till rymdbaserade försvarssystem. Med så många utspel på gång kan inte frågan ignoreras. Den uppenbar betydelse för svensk är av rymdindustri.

Innan dyrbara överenskommelser träffas behövs grundlig undersöken ning, både nationellt och europeisk nivå, om och i vilken utsträckning försvarets behov av satellitbilder kan tillfredsställas genom existerande och planerade civila system. Därmed skulle man kanske kunna begränsa anskaffningen försvarssystem till att tillfredsställa extra, av speciella behov inte kan tillgodoses öppet tillgängliga system. som av Detta är ett område inom vilket alla europeiska stater vore betjänta av

uppfattning dvs en uppfattning som omfattar industriella,

en gemensam politiska, finansiella och andra överväganden, inte endast försvarspolitiska, och relevansen detta område för framtida civila iymdprogram av är uppenbar.

SOU 1995.- 78 Omvärldsanalys l 61

Några sammanfattande synpunkter

l Världens samlade rymdbudgetar, motsvarar över 90 % rymdsom av segmentets samlade omsättning, uppgår till över 40 miljarder dollar. Europas andel är omkring en tiondel härav. Sverige har således omkring 0,2-0,3 % av världens samlade rymdbudget. Sverige är liten en aktör och starkt beroende internationellt samarbete och måste i av detta satsa på några få utvalda områden inom vetenskap och teknik.

2 I USA sker förändringar är största betydelse för omvärlden. som av Exempel på aktuella policyfrågor i Vita Huset påverkar Europa som är: Internationella rymdstationens utformning och framtid; garantier för GPS-systemets civila tillämpning; avreglering telekommunikationsmarknaden inklusive privatisering internationella satellitorgaav nisationer, överenskommelse om användning och prissättning på av ryska och ukrainska bärraketer på kommersiella marknader, frisläppande av militär rymdteknik till civila marknader, mm.

3 Den globala öppna kommersiella marknaden i rymdsegmentet är i storleksordningen tiondel de samlade statsbudgetama. Marknaen av den förefaller inte att komma att växa nämnvärt de närmaste 5-10 åren. Svenska företag har, att Arianeraketen har varit a genom

kommersiellt framgångsrik, sammantaget försäljning de

en rent kommersiella marknaderna motsvarar 20-40 % företagens som av

försäljning. Denna andel torde ligga något över genomsnittet i

Europa. De svenska företagen är trots detta starkt beroende den av svenska statliga rymdbudgeten. Om inte de nuvarande upphandlingsmönstren ändras eller nya marknader utvecklas, t inom försvar, ex mobiltelefoni eller navigation, förefaller det att bli svårt for företagen att öka sin försäljning.

4 ESA, upplevde kraftig tillväxt under 1980-talet och början som en av 1990-talet, har haft stora svårigheter att få medlemsländerna att nå enighet i finansiella frågor och kring framtida Utredprogram. ningar pågår om hur ESA skulle kunna uppnå ökad effektivitet. Minister-mötet hösten 1995 blir stor betydelse för ESAs framtida av program.

5 EU har visat ökat intresse för rymden, främst i policyfrågor och

y I5-0807

162 Omvärldsanalys

samordning användarintressen. EUs intresse för miljöfrågor kan av öppna möjligheter för rymdverksamheten i Kiruna. EU spelar också betydelsefull roll i diskussioner framtidens satellitnavigaen a om tionssystem, särskilt för luftfart, här förefaller utgången av förmen handlingarna långt ifrån klar. Frågan är stor ekonomisk bevara av tydelse för luftfarten i Sverige.

6 Flera länder i Europa visar ett ökande och betydande intresse för militär rymdteknologi. Flera samarbetsprojekt mellan europeiska länder har påbörjats. Frågan har betydelse för försvarsmakten samt svensk industri, eftersom militär teknikutveckling förväntas bli tillämpbar även i civila sammanhang.

9 Inriktningen av den svenska rymdverksamheten

I detta kapitel redogörs för statens satsningar på rymdverksamhet i ekonomiska termer och mot bakgrund de motiv hittills gällt, dvs av som utrikespolitiska, näringspolitiska, forskningspolitiska och regionalpolitiska.

I direktiven anges att utredningen skall belysa användningen rymdav teknik samt möjligheter till ökat resultatutnyttjande. De svenska satsningarna redovisas därför också i relation till de verksamheter de är avsedda att främja forskning, telekommunikationer, meteorologi etc.

Rymdstyrelsens satsningar diskuteras sedan kort mot bakgrund de av synpunkter som fram förts till utredningen användarna rymdteknik av av och som finns redovisade i kapitel Den fråga ställs är rymdsom om satsningama mot nuvarande eller framtida behov hos de svenska svarar användarna av rymdteknik.

Konsekvenser av reducerade statliga anslag diskuteras med avseende forskning, industri och utvecklingen i Kiruna.

9.1 Rymdstyrelsens anslag

Anslagsutvecklingen 197980-199596

Räknat i 1994 års priser har sedan 1970-talet totalt 8,5 mrd kronor ca investerats i rymdverksamhet i Rymdstyrelsens regi. I denna summa ingår Tele-X-projektet med drygt 2 mrd kronor. Även det är i det om närmaste omöjligt att beräkna de samlade samhällsintäkter rymdsom investeringama har givit upphov till, förtjänar det i sammanhanget att nämnas att Tele-X numera, i Nordiska Satellitaktiebolagets NSAB ägo, ger en betydande vinst. Detta överskott har gjort det möjligt för NSAB att på kommersiella villkor och utan statligt stöd upphandla efteren trädare till Tele-X-satelliten, Sirius

164 Rymdverksamhetens inriktning

96 66 96t’66L V8 € 661 6 Z6 L 6 Z 6 65 L 6L066 L x O6 L686 L - 8L 886 L 88L 86 L L8L986 L

H

9 8LS86 L 8L 86 L 9L886 L

H

8L 86 Z L Z8LL86L .. L8086L ä 086L6L

MES W

SOU 1995.- 78 Rymdverksamheten.: inriktning 165

Av Figur 9.1 framgår att de totala anslagen till rymdverksamhet har ökat från ca 330 MSEK år 197980 till 726 MSEK år 199495 räknat i fasta priser 1994 års prisnivå. I löpande priser kostnaden år var 197980 135 MSEK. Tele-X-projektet redovisas separat, eftersom det var ett mycket stort projekt som låg vid sidan den ordinarie verkom samheten.

Anslaget till det internationella programmet europeiskt och bilateralt samarbete uppgick 199495 till 609 MSEK. Programmet har i fasta - ca priser tredubblats under perioden 1979-1994. Expansionen förklaras framför allt att det europeiska rymdprogrammet har vuxit kraftigt. av Sveriges bidrag till ESA har följdaktligen också ökat. I viss utsträckning, framförallt under år, har anslagsökningen berott på försämsenare ringen av den svenska kronans värde. Det har blivit dyrare för Sverige att uppfylla redan gjorda internationella åtaganden.

Det nationella programmet har i fasta priser räknat ungefär samma omfattning 199495 det hade 197980. Under början 1980-talet som av var det nationella programmet under några år nästan lika det stort som internationella programmet. Detta berodde i första hand på satsningen på den svenska forskningssatelliten Viking, även förberedelserna men inför satsningen på Tele-X-projektet.

Närings- respektive Utbildningsdepartementets anslag till Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsens anslag kommer från Närings- respektive Utbildningsdepartementets huvudtitlar. Anslagen 199495 framgår Tabell 9.1. av

166 Rymdverksamhetens inriktning Näringsdepartementet MSEK

ESA och bilateralt

Summa 570 Utbildningsdepartementet Rymdforskning, nationell 43 grundforskning

Tabell 9.1 Närings- och Utbildningsdepartementens anslag till Rymdstyrelsen I99495.

Av tabell 9.1 framgår att huvuddelen anslagen, ca 610 MSEK, är av avsedd för europeiskt samarbete. Av anslagen till europeiskt samarbete återgår emellertid nästan tre fjärdedelar till Sverige i form av uppdrag till svenska företag, vilket nämnare beskrivs nedan.

Tilläggas kan att Rymdstyrelsen administrerar bidrag till Esrange från Schweiz, Frankrike och Tyskland samt vissa bidrag till Odinprojektet från privata stiftelser.

Rymdverksamhetens inriktning 167

9.1.3 Uppdrag till svenskt näringsliv

Svenskt näringsliv, inklusive Rymdbolaget, erhåller direkt eller indirekt genom medverkan i nationella och internationella uppdrag program uppgående till knappt 600 MSEK.

MSEK Industriell FoU kompetensutv 9 - Uppdrag från Rymdstyrelsen direkt till Rymdbolaget 1l7 Uppdrag från ESA till svenska företag 410 Uppdrag genom bilaterala samarbeten med Frankrike och Tyskland till svenska företag ÅZ Summa 598

Tabell 9.2. Uppdrag till svensk näringsverksamhet.

Tabell 9.2 visar bl att stor del de svenska rymdanslagen används a en av till internationella projekt och Genom de internationella program. samarbetena knyts Sverige och svenska företag nämnare till Europa. Av de

575 MSEK se tabell 9.3 som Sverige satsar i ESA erhåller svenska

företag order motsvarande 410 MSEK. Hela det belopp satsas ca som i bilateralt samarbete, 62 MSEK, används för att utveckla teknik ny samt testa och producera utrustning i svenska företag.

Den stora andelen näringslivskontrakt kan kräva sin förklaring. Statens upphandling i svenska företag, direkt eller ESA, raketdelar, genom avser satellitdelsystem, och tjänster används för uppbyggnaden mm som av det europeiska rymdsystemet. Här ingår också ersättning till Rymdbolaget för drift av Esrange. Det är således frågan beställningar där om staten, eller europeiska stater tillsammans, står köpare och inte som statliga subventioner till svenska företag. Det enda anslag som är att betrakta som direkt stöd är industriutvecklingsprogrammet 9 MSEK. om För att få del av detta stöd till utveckling kompetens och teknik av ny fordras dock att företagen själva satsar dubbelt så mycket det stöd som som erhålls.

Den kritik emellanåt framförs och gör gällande att företagen skulle som vara starkt gynnade inom rymdprogrammet egentligen inte subavser ventioner utan snarare den styrda upphandling och den därmed samman-

168 Rymdverksamhetens inriktning

hängande begränsade konkurrens råder inom rymdbranschen, i som Europa och världen i övrigt. ESAs fair return policy medför att en viss kontraktsumma skall placeras i respektive medlemsland. Några utvalda företag i rymdbranschen därmed särskilt goda förutsättges ningar att erhålla order. Den europeiska rymdindustrin har, inom ramen för ESAs medvetet byggts under skyddade förhållanden. program, upp Eftersom huvudmotivet för den europeiska rymdverksamheten successivt utvecklats till oberoende europeisk tillgång till rymden är detta inte ologiskt. Det handlar här spelregler som fastställts av Europas om stater. Vill staterna att spelreglerna skall ändras, står det dem fritt att komma överens om att göra så.

ekonomiska fördelade

9.1.4 Rymdstyrelsens resurser

på program och användningsområde

Innan diskussion inriktningen och målen för den svenska en om av rymdverksamheten kan föras skall anslagen fördelade på de olika programområdena redovisas. Detta görs i tabellerna 9.3 och 9.4. I kapitel 4 och 5 gjordes redovisningsmässig åtskillnad mellan rymdsystem en

bärraketer, uppskjutningsbaser, satelliter, och markstationer och till-

lämpningar telekommunikationer, meteorologi, mm. l praktiken är det ofta svårt att renodlat redovisa enligt denna uppdelning. Vanligtvis redovisas kostnaden för utveckling, tillverkning och uppskjutning t ex satelliter under respektive t ex telekommunikationsproav progam, grammet. I tabellerna nedan ingår således under respektive tillämpningsprogram även kostnaderna för satelliter och deras markstationer.

I tabellerna med anläggningar Esrange och ESAs uppskjutavses a ningsbas i Kourou, Franska Guyana. Under rubriken teknologiutveckling nämnda industriutvecklingsprogrammet och motsvarande finns det ovan inom ESA. Rymdtransporter utveckling av Arianeraketen program avser och bemannad rymdverksamhet inkluderar Internationella Rymdstationen, ISS.

Rymdverksamhetens inriktning 169

Programområden Nationellt Bilateralt ESA Summa Rymdstyrelsendedning 5 6 1 1 Infrastruktur

Tillämpningar Telekommunikationer 62 62 Navigationpositionering Meteorologi 9 9 Fjärranalys 16 24 132 172 miljöövervakning kartering -

markanvändning jordskog mm

-

Tabell 9.3 Rymdstyrelsens utgifter l 99495 fördelade efter användning och nationella respektive internationella program.

Meteorologin är som beskrivits i kapitel 5 en framgångsrik tillämpning av fjärranalys. Eftersom den är väl etablerad och huvudsakligen finansieras via Kommunikationsdepartementet, SMHI och Eumetsat den ges en egen rubrik. Fjärranalys innefattar tillämpningar kartframa som ställning, markanvändningsplanering och miljöövervakning. Det är svårt att från anslagssynpunkt särredovisa de olika fjärranalystillämpningama eftersom de oftast är beroende satellit, instrument och markav samma station. Därför redovisas de tillsammans under rubriken fjärranalys.

170 Rymdverksamhetens inriktning

Programområden Utveckling av Användning Summa rymdsystem av rymdraketer, system

satelliter m m

Rymdsgrelsen ledning 9 2 ll proportionellt fördelat

Infrastruktur

Tillämpningar Telekommunikationer 62 62 Navigationpositionering Meteorologi 9 9 Fjärranalys 143 29 172 miljöövervakning kartering -

markanvändning jordskog mm

-

Tabell 9.4 Rymdsryrelsens utgifter fördelade på Utveckling av rymdsystemet och Användning av rymdsystemet.

Tabell 9.3 visar att Sverige satsar kraftigt på rymdtransporter, övrig fjärranalys och rymdforskning. målen för Här finns en stark koppling till den svenska rymdverksamheten, vilket diskuteras nedan. Vidare framgår

Rymdverksamhetens inriktning 171

att ESA-programmet tar i anspråk nänn are 77 % av tillgängliga resurser, det nationella programmet erhåller 15 % samt det bilaterala programmet 8 % av de totala anslagen. Navigeringpositionering erhåller inte några anslag f n. Området är omnämnt eftersom det har stor utvecklingspotential, vilket bl a beskrivits i kapitel 5 och och diskuteras nedan.

Tabell 9.4 presenterar program anslagen ur ett annat perspektiv. Av tabellen framgår att mycket stor del av medlen används for utveckling av rymdsystemet rymdsegmentet och relativt liten del till utveckling av själva användningssättet. Det som i vänsterkolumnen kallas för tilllämpningar, t ex telekommunikation eller övrig fjärranalys, innefattar i själva verket huvudsakligen utveckling och tillverkning av satelliter och avancerad utrustning. Även här finns stark koppling till de mål, de en näringspolitiska, som gäller for rymdverksamheten.

9.2 Anslagen relaterade till målen

Finns överensstämmelse mellan Rymdsstyrelsens satsningar och de av riksdagen fastställda målen De mål, eller motiv, som hittills gällt for rymdverksamheten är:

utrikespolitiska näringspolitiska forskningspolitiska samt regionalpolitiska -

Dessa mål har som redovisats i kapitel 2.1 analyserats av a Riksdagens revisorer 1993 och utvecklats i Rymdstyrelsens mål och resultatanalys 1992. I det följande skall mycket översiktligt de ovan presenterade tabellerna granskas ur målperspektivet.

9.2.1 Utrikespolitiska mål

Medverkan i ESAs infrastrukturprogram innebär en solidarisk uppslutning kring det långsiktiga målet att bygga upp en oberoende europeisk

infrastruktur prop 198990:90, bet 198990:NU21. Av tabellema fram-

går att en mycket stor del av de svenska anslagen ca 85% går till

172 Rymdverksamhetens inriktning

europeiskt samarbete. Sverige har under många år konsekvent följt en linje inneburit solidaritet med ESA och etablerande av starka posisom tioner inom valda programområden. Sveriges deltagandet i ESAs program och de bilaterala samarbetsprojekten ger svenska företag en möjlighet att konkurrera industriuppdrag. Genom industriuppdragen har om under årens lopp de svenska företagen inte bara byggt upp rymdteknisk kompetens utan också allt starkare knutits till olika nätverk av europeiska företag.

De utrikespolitiska målen har i ett övergripande perspektiv definitivt uppnåtts. Europa i väsentliga avseenden oberoende och är numera efter USA och f d Sovjet världens tredje rymdaktör med starka positioner i raketuppskjutning och de flesta tillämpningsprogram.

9.2.2 mål

Näringspolitiska

De näringspolitiska målen är mer komplicerade att bedöma. På ett övergripande plan kan konstateras att Europa och Sverige under relativt kort tid, i huvudsak två decennier, lyckats bygga en mycket kompetent upp industri. Därvidlag har det näringspolitiska målet uppnåtts.

När det gäller andra aspekter de näringspolitiska målen blir bedömningen inte lika entydig. Ett mål, som bl a framhållits i Rymdstyrelsens mål- och resultatanalys 1992 och den fördjupade anslagsframställan för perioden 199394 199596, har varit att skapa Förutsättningar för konkurrenskraftig industri. Men kan konkurrenskraftig industri en en skapas i ett system där konkurrensen är kraftigt begränsad av olika statliga eller mellanstatliga upphandlingsförordningar såsom fair return policy eller där en mycket stor del av utvecklingskostnader i kon-

kurrentländema bestrids av den militära sektorn USA, f d Sovjet m fl

I kapitel 8 framhölls att över 90 % all upphandling inom rymdomav rådet är kopplad till statliga rymdbudgetar. Det är framförallt inom telekommunikationsområdet konkurrens förekommer, och här är som Europas position stark vad gäller uppskjutningssystem men svagare vad gäller tillverkning av satelliter.

Dock kan man notera att Nordiska Satellit AB vid sin nyligen gjorda

upphandling telekommunikationssatellit Sirius 2 valt att köpa en

av en europeisk satellit såväl pris- som prestandamässigt var att föredra som framför amerikanska satelliter. Saab Ericsson Space AB är en av de

Rymdverksamhetens inriktning 173

europeiska leverantörerna.

Ett annat mål har varit att åstadkomma spridningseffekter från teknikutvecklingen inom rymdsektom till andra branscher. I Riksdagens revisorers rapport framhålls, med referens till flera studier i andra länder, att spridningseffektema har varit relativt begränsade. Beslutsfattare och företrädare för rymdbranschen, i Sverige och utomlands, har fönnodligen varit alltför optimistiska när spridningsmål har fonnulerats.

Av tabellerna 9.3 och 9.4 utveckling rymdsystemet framgår ändå av mycket tydligt att RymdstyrelsenESA, genom beställningar till svenska företag, agerat för att uppfylla de näringspolitiska målen. Av kapitel 6 torde också framgå att den industri som byggts upp är mycket tekniskt avancerad.

Forskningspolitiska mål

De forskningspolitiska målen främjes i första hand genom anslagen från utbildningsdepartementet, vilka redovisas i tabell 9.1. 100 MSEK går till ESAs forskningsprogram, 43 MSEK till det nationella forskningsprogrammet. Forskningsprogrammet stöttar även de nämgspolitiska målen genom att en betydande del av anslagen går till beställning av avancerad utrustning i rymdföretagen.

Ett mål är att bidra till att svensk grundforskning på rymdområdet utvecklas till högsta internationella nivå. Kriterium är kompetens hos forskargrupper enligt bedömning av internationell expertis. Utredningen kan inte uttala sig denna punkt utan måste hänvisa till de intemationella utvärderingar som har gjorts. Här kan konstateras att mikrogravitation utvärderats 1983 och l990, üärranalys och meteorologi 1985, geokosmo- och plasmafysik 1983, naturgeografi 1982 samt astrofysik 1980. Det finns flera indikationer på att forskningen håller hög klass, t ex åtskilliga artiklar i vetenskaplig omfattande gästforskarprogram press, och mycket positiva omdömen om svensk rymdforskning som givits av gästföreläsare vid International Space University som utredningen kommit i kontakt med. Det förefaller ändå vara dags att i sedvanlig ordning genomföra internationella utvärderingar inom de områden inte som granskats de senaste 12-15 åren.

Ett annat mål är att ge kunskaper som kan bidra till tillämpad FoU.

174 Rymdverksamheten.: inriktning

Särskilt inom tjärranalysforskningen finns flera exempel på forskningsresultat ligger nära tillämpning, och som t 0 m i nästa led kan ge som upphov till produktion av operativa tjänster.

Ett tredje mål är attraktiv partner i internationella forskningsatt vara en

projekt. Som beskrivits i kapitel 6 är åtskilliga kanske t 0 m samtliga

forskargrupper involverade i internationella projekt, flera en kvalificerad nivå, t ex inom ESAs forskningsprogram.

Av tabell 9.3 och 9.4 framgår att betydande belopp satsas på fjärranalys och mikrogravitation. Fjärranalysen planeras i ökad utsträckning bli inriktad mot miljöstudier och mikrogravitationsprogrammet, ursprungligen inriktat mot avancerad tillverkning i rymden, har successivt övergått till grundläggande studier material och biologiska processer. mer av Som framgår kapitel 7 uttrycker svenska myndigheter tveksamhet om av möjligheten att inom den närmaste tiden och i betydande omfattning använda fjärranalys i operativ verksamhet. Däremot kommer fjärranalysdata i Ökad utsträckning att användas för forskning och utveckling,

speciellt för miljöstudier. Exempelvis har ESAs fjärranalyssatelliter

ERS-l och Envisat atmosfärskemi, hydrologi, oceanografi, klimatologi

etc försöks- respektive forskningsinriktning. Som framgått av omvärldsanalysen motiveras den internationella rymdstationen bemannade

rymdfärderi tabell 9.3 och 9.4 främst av politiska skäl. Den skall emellertid huvudsakligen användas till forskningsexperiment och innebär således också ett bidrag till uppfyllandet de forskningspolitiska av målen.

9.2.4 mål

Regionalpolitiska

Kiruna och Göteborg är de största mottagarna av uppdrag inom rymdområdet. Dämäst följer Trollhättan, Stockholm och Linköping.

Kiruna erhåller, förutom från Rymdstyrelsen, statliga medel för rymdsatsningar även från andra källor såsom Utbildningsdepartementet Insti-

tutet för Rymdfysik fl och projektanknutna anslag från Länsstyrelsen

m i Norrbotten regional utveckling. Kiruna har, vilket beskrivits i kapitel 6.4 utvecklats till ett svenskt rymdcentrum med verksamheter inom flera områden och drygt 340 anställda. Utan tvekan har de regionalpolitiska målen varit vägledande for Rymdstyrelsens beslut satsningar, och om måluppfyllelsen har varit mycket god.

Rymdverksamhetens inriktning 175

9.2.5 Anslagsfördelningen har skett i enlighet med

målen

Sammanfattningsvis kan konstateras att Rymdstyrelsens anslagsfördelning i stort har skett i god överensstämmelse med de övergripande mål har satts riksdagen och att Rymdstyrelsens satsningar nästan som upp av alltid har tillgodosett flera mål samtidigt.

Ur tabellerna kan också avläsas att några satsningar stödjer vissa mål än andra. Företagen på västkusten är särskilt beroende av de mer internationella samarbetena och uppdragen från ESA. Satsningar på rymdtransporter, vilka är centrala för det europeiska oberoendet och därmed det utrikespolitiska målet, är viktiga för Företagen västkusten. Satsningar på tjärranalys, även forskning och mikrogravitation, är men av vikt för flera parter, men kanske särskilt viktiga för verksamheterna i Kiruna. T används endast liten del de medel som Rymdstyex en av relsen avsätter för SPOT-programmet i Kiruna men utan det svenska SPOT-deltagandet skulle Satellitbild AB sannolikt inte kunna fortsätta sin verksamhet. Förändringar av målen torde följaktligen kunna leda till, förutom att inriktningen ändras, att utvecklingsförutsättningar för olika företag och orter påverkas.

9.3 Målen och användarnas behov

9.3.1 Målen och användarna

Vid studium målen kan frågan ställas: På vilket sätt tas intresset hos av användarna av rymdtjänster telekommunikation, meteorologi, tjärrana-

lys, m fl tillvara i målformuleringama Forskarna är en viktig grupp av

användare rymdteknik och satsningar forskning har kunnat motiav

veras utifrån de forskningspolitiska målen. Övriga användares behov

och intressen har under lång tid inte direkt kunnat härledas till de fyra nämnda målen. I samband med den mål- och resultatanalys som gjordes 1992 etablerades visserligen under rubriken näringspolitik som ett delmål att positiva effekter utanför industrin, varvid a avsågs ge ökad användning rymdvaror och tjänster. Men tillfredsställelse av av användarbehov har inte klart uttryckts i de övergripande motivenmålen.

176 Rymdverksamhetens inriktning

Det innebär dock inte att användarna har försummats. Användarbehoven har alltid beaktats, även om de inte funnits omnämnda i målformuleringama. I ESAs konvention, som Sverige har anslutit sig till, finns f ö användannål angivna.

9.3.2 Prioritering inom tillämpningsprogrammen

Tabellema 9.3 och 9.4 visar de ämnesmässiga prioriteringar som Rymdstyrelsen har gjort under 199495. Totalt allokeras 435 MSEK till s k forsknings- och tillämpningsprogram. Av dessa medel går 172 MSEK 39 % till ñärranalys och 149 MSEK 34 % till forskning. Om mikrogravitationsprogrammet, som erhåller 43 MSEK, räknas in i forskningsprogrammet blir det totala anslaget till forskning 192 MSEK 44 %. Av forskningsanslagen går ca 100 MSEK till ESAs obligatoriska program

vilket inte framgår av tabellerna och är således inte disponibelt för

Rymdstyrelsen. Att förhållandevis litet satsas på telekommunikationer och meteorologi förklaras av att särskilda organisationer, Eutelsat och Eumetsat, skapats för drift och finansiering av dessa verksamheter. Rymdstyrelsens engagemang inom meteorologiområdet kommer dock att öka väsentligt under de nänn aste åren redan gjorda åtaganden genom i ESAs utvecklingsprogrammen MSG och Metop. Beträffande navigering försökte ESA redan vid 1970-talets mitt att intressera europeiska användare för satellitnavigeringens möjligheter. Tiden var emellertid inte mogen och ESA fick inte gehör för sina propåer. Det var först efter det att det amerikanska försvaret under 1980-talets andra hälft introducerade GPS-systemet som användarintresset började att växa ordentligt. USA har haft andra typer av navigeringssatelliter sedan 1960-talets början.

Rymdstyrelsens val av satsningar har gjorts utifrån en komplex beslutssituation där flera faktorer har beaktats. Beslutsstyrande faktorer har t ex varit de hittillsvarande målen, internationella avtal, historiska beslut om inriktning och etablering av särskilda organisationer för drift av satelliter, teknikutveckling i både rymdbranschen och användarled, marknadsurveckling, effekter av avreglering inom t ex telekommunikationer och media, alternativ till rymdteknik, mm. Rymdstyrelsen har heller inte haft full valfrihet eftersom de avgörande besluten om program i ESA fattas i ett internationellt forum där Sverige är en av många parter.

Rymdverksamheten.: inriktning 177

9.3.3 Sveriges satsningar och användarnas behov

Hur bör användarsynpunktema värderas

Användarsynpunktema i kapitel 7 ger en bild av rymdteknologins betydelse för Sverige år 1995 och indikation om utvecklingen under de en närmaste åren. Synpunkterna värdefull infonnation om rymdtekger nikens betydelse för Sverige, de bör tolkas med försiktighet bl a men av följande skäl:

l De svenska satsningama görs i stor utsträckning som ett bidrag till

ett omfattande internationellt samarbete. Satsningama borde därför

rätteligen i ett europeiskt eller globalt perspektiv. De svenska ses användarna utgör endast liten del målgruppspopulationen for en av ESA och satsningen värderas kanske annorlunda i andra länder med andra förutsättningar. Sverige kan heller inte satsa alla områden utan måste välja områden inom vilka Sverige har särskilt goda förutsättningar att bidraga. Därför är det inte självklart att Sverige ska satsa på alla projekt har förutsättningar att ge upphov till nytta som i Sverige.

2 Satsningama är långsiktiga och görs för att utveckla produkter och tjänster skall tillgodose framtida behov. Användarna kanske som kommer att värdera rymdtjänsten annorlunda i framtiden.

3 Rymdtjänstema kan ofta ersätta teknik. De som arbetar en annan med eller är beroende av den nuvarande tekniken kan tänkas vara ovilliga att ta emot rymdtjänsten eller uppleva den som en oönskad konkurrent, vilket kan ha påverkat de synpunkter som framförs.

4 Rymdtjänsten finns sedan länge tillgänglig på marknaden, men upplevs ändå för användaren, därför, utan djupare kunskap som ny som existerande möjligheter och begränsningar, gör en icke väl grunom dad bedömning.

Det finns således viktiga begränsningar medför att användarsynsom punkterna skall studeras med försiktighet. De utgör ändå indikationer på framtida behov, möjligheter och problem som måste beaktas samt områden där ytterligare underlag erfordras för analys och eventuella beslut.

178 Rymdverksamhetens inriktning

Telekommunikationer

Eftersom det finns en öppen konkurrensutsatt marknad för satellittelekommunikationer, är det rimligt att anta att det for operatörerna inte spelar någon roll satellitleverantören är europeisk eller utomeuroom peisk.

Enligt Telia AB är stationär telefoni via rymden verksamen mogen het, den stagnerar och visar en nedåtgående trend i transatlantisk trafik. Därför behövs inte något statligt stöd för utveckling och Telia AB är angeläget om att upphandling skall kunna ske på marknaden i fri konkurrens.

En slutsats, som utredningen skulle kunna dra av Telia ABs synpunkter l

inte behöver l är att staten satsa på rymdteknik inom telekommunikationsl området. l 1 l Mot detta resonemang finns två invändningar att göra. För det första kan staterna i Europa av industri- och säkerhetspolitiska skäl göra bedömningen att Europa bör satsa på teknikutveckling för att på sikt bli konkurrenskraftigt gentemot utomeuropeiska länder inom vissa strategiskt viktiga områden. Det andra skälet är att teknikutvecklingen på telekommunikationsområdet är intressant för tillämpningar, och för nya att kunna vara med på dessa områden måste Europa ha hög kompe- E en inom antal viktiga teknikområden. T kan mobiltelefoni via å tens ett ex nya typer av satelliter komma att växa snabbt, och då gäller det att ha , den grundläggande kompetensen.

Eventuella statliga insatser på utveckling teknik för stationär telefoni av bör inriktas mot strategiskt viktig grundläggande teknikutveckling. Svenska staten bör inte satsa på utveckling ligger nära kommersiell som tillämpning inom detta område där dynamiken på marknaden är stor.

Sett i relation till de totala satsningar görs i Sverige på alla former som av telekommunikationer förefaller rymdanslagen 62 MSEK inte om vara i särskilt stora.

NavigationPositionering 1

Navigationpositionering har i sina olika tillämpningar enligt samstämmiga användare mycket stor utvecklingspotential. Lantmäteriverket och

Rymdverksamhetens inriktning 179

SAS föreslår medel från rymdbudgeten används for satsningar inom att detta område. Luftfartsverket framhåller också att detta är ett område for

statliga insatser.

Att Sverige inte satsar några rymdanslag på området kan förklaras av det amerikanska GPS redan finns tillgängligt, att markutrustning att utvecklas på kommersiella villkor samt att ESA endast har ett GPSprojekt med anknytning till de geostationära Inmarsatsatellitema, vilka Luftfartsverket bedöms ha begränsat intresse for Sverige med av bl a sitt nordliga läge. Utvecklingspotential samt troliga besparings- och samordningsmöjligheter hos olika svenska användare gör det angeläget att ytterligare kartlägga, analysera och i internationella förhandlingar bevaka Sveriges intressen inom området. Om beslut fattas om att upp-

rätta ett internationellt civilt navigeringspositioneringssystem är det

mycket tänkbart att ESA kommer att i utveckling av detta. engageras I Sveriges framtidsplanering bör mot bakgrund det stora användarinav finnas beredskap för att delta i ett sådant utvecklingsarbete. tresset Rymdstyrelsen och Kommunikationsdepartementet har nyckelroller härvidlag och bör etablera ett nära samarbete.

Meteorologi

Inom meteorologin finns exempel på framgångsrik tillämpning av ñärranalys. Information från satelliter bidrar till kvalitetshöjning och effektivisering väderprognossystemen internationellt och nationellt. av Framgången förklaras bl med rymdteknikens hjälp värdefulla

a av: a att

data erhålls inte utan svårighet och till högre kostnad hade kunnat som

erhållas på annat sätt; b att satellitinfonnationen matas in i ett avance-

operativt datahanteringssystem och där effektivt integreras med andra rat

väderdata till produkt efterfrågas i samhället, samt c att det

en som finns väl fungerande internationella beställare vet vad de vill ha som och ställer tydliga krav på och är beredda att betala för rymdtjänstema. Kostnader för drift och del utveckling bestrids av användarna. av Huvuddelen utvecklingskostnadema för nya vädersatelliter betalas av av ESA. Utsiktema till resultatgivande forskning och utveckling synes vara goda, och stöd via rymdanslagen förefaller vara väl motiverade.

Satellitemas stora betydelse för väderinformation framhålls förutom av SMHI Sjöfartsverket, SAS och Sveriges Television samt vid även av diskussion Vägverket.

180 Rymdverksamhetens inriktning

I7järranaIys miljöövervakning, markanvändning jordskog,

-

kartframslällning m m

Rymdstyrelsen har sedan länge och långsiktigt prioriterat fjärrana-

lysområdet. Syftet har a varit att i internationellt samarbete bygga upp ett världsomspännande system för såväl globala som regionala behov av jordobservationer. Fjärranalys är Rymdnu

styrelsens största tillämpningsprogram. Större delen %

ca

91 av denna satsning utveckling satellitsystemen medan 9 % avser av ca satsas nationellt på utveckling och applikationer.

Rymdstyrelsen har valt att i två komplementära program:

SPOT-programmet i samarbete med Frankrike och ESAs program ERS-l och ERS-2 som 1999 följs Envisat. Den svenska forskav ningssatelliten Odin kommer därtill att ha tjärranalysinstrument för atmosfärskemistudier.

Syftet med att prioritera tjärranalysområdet har varit att:

positionera svensk industri i första hand Saab Ericsson Space

AB inom ett område bedömdes expansivt som vara

etablera Kirunaregionen ett internationellt och kommer-

som siellt centrum för satellitkontroll och datamottagning

utveckla svenska applikationer och svensk näring vidaen som reförädlar satellitdata för användares behov

Idag har Sverige och svensk industri en lång tradition och ett internationellt gott anseende inom fjärranalys. I Kiruna finns betydande operativ verksamhet vid Esrange, Satellitbild AB och ESAs station i Salmijärvi. Ett antal operationellt användbara tillämpningar och demonstrationer finns, men p g a hög kostnad ocheller tekniska begränsningar har enligt användarna fjärranalysen ännu inte kommit till omfattande användning i Sverige. Fjärranalysen som teknik befinner sig alltjämt i ett utvecklingsskede och användarna av fjärranalys i Sverige nyttjar följaktligen satellitinformationen i stor utsträckning för forskning och utveckling av

tillämpningar. Situationen är i stort sett likadan i övriga Europa.

SOU 1995.- 78 Rymdverksamhetens inriktning 181

Satellitbild AB har däremot relativt omfattande kommersiell en verksamhet med utlandsförsäljning 50 MSEKår. Ungeen om ca fär hälften detta belopp uppdrag från den franska av avser branschkollegan Spot Image. Återstoden till stor del tillämpavser

ningar i U-länder. Rymdbolaget bedömer att den kommersiella

fjärranalysverksamheten i Kiruna har en klar tillväxtpotential spe-

ciellt på utlandsmarknaden.

Rymdstyrelsens syften att positionera svensk industri och etablera Kirunaregionen ett internationellt centrum kan sägas ha uppsom fyllts.

Däremot har inte fjärranalystekniken ännu kommit till användning i Sverige eller internationellt i den omfattning som man tidigt förväntade sig.

Detta faktum anledning till eftertanke inför framtida beslut om ger inriktning de svenska insatserna. För de närmaste åren finns av

förutom de projekt Sverige medverkar ett stort antal nya

som

beslutade projekt i USA, Kanada, Japan, Ryssland, Kina, Indien

fl. Genom redan fattade långsiktiga beslut om svensk medver-

m

kan i projekt SPOT och Envisat och genom att de komplemen-

tära systemen redan är långt på väg är den svenska handlingsfri-

heten under de närmaste 3-5 åren starkt begränsad när det gäller möjligheterna att ändra inriktning eller satsa på något nytt. Däremot finns möjligheter att inrikta studier och förarbeten inför nya projekt.

De framgångsfaktorer gällt för meteorologin torde vara rele-

som vanta även för övrig fjärranalys och värda att beakta inför beslut projekt. Om denna skall kunna etableras som en självom nya ständig användarñnansierad verksamhet bör således följande a

uppnås: värdefull information skall kunna erhållas billigare än

med metod; det skall möjligt att effektivt integrera annan vara satellitinformation existerande kontinuerligt fungerande verki en samhet; det måste finnas stora, troligen internationella, kunder

kan ställa krav på och betala för informationen. EU kan kom-

som att fungera viktig drivkraft härvidlag, särskilt inom ma som en

182 Rymdverksamhetens inriktning

miljöområdet. Det planerade Miljödatacentret

är ett steg mot upp-

byggnad av ett internationellt samarbete och vidareutvecklad

en

informationshantering och kan således bli viktig länk i ett

en

större miljöinformationssystem.

Mot denna bakgrund förefaller det angeläget

att:

Rymdstyrelsen i det internationella samarbetet aktivt

engagerar

sig för en effektiviserad koordinering olika internationella

av

projekt och att dessa inriktas mot väl definierade användarbehov; såväl vetenskapliga operativa och kommersiella

som

Rymdstyrelsen inför beslut eventuella statliga insatser i

om

framtida satellitprojekt och diskussioner satellitemas

om ut-

formning försäkrar sig om en förbättrad användarförankring med redan från början betalningsvilliga kunder

t ex genom

EU och verkar för att ändamålsenliga driftsorganisationer

t ex enligt mönster från Eumetsat etableras

En större andel de tillgängliga medlen för fjärranalys

av utnytt-

jas för främjande av användaningen fjärranalysdata, t

av ex

genom utveckling av metoder för databearbetning och integration i användarnas informationssystem

egna

Synpunkter på forskning

Som nämnts i kapitel 7 har synpunkter på forskningen inte efterfrågats i undersökningen riktad till användarna och har heller inte framförts i någon betydande omfattning. Utredningen har inte haft till uppgift att närmare värdera forskningen och heller haft erforderliga för resurser att kunna närmare studera olika discipliner.

Flygtekniska försöksanstalten har framhållit vikten samordning av av

forskning och utveckling mellan rymd- och flygområdena.

Sammanfattning av användarsynpunkter och Rymdstyrelsens

satsningar

Sammanfattningsvis kan konstateras följande:

Rymdverksamhetens inriktning 183

l Det finns klara belägg för att Rymdstyrelsens och ESAs satsningar

under 1970-, 1980- och 1990-talen på telekommunikationer, meteorologi och bärraketer har resulterat i att det idag finns betydande

rymdbaserad kompetens och verksamhet i Sverige.

Expansionen För närvarande särskilt stark inom området navige- 2 är ringpositionering. Ett civilt navigeringssystem efterfrågas luftav farten.

3 Fjärranalysen, meteorologin, har hittills haft svårt att, i Sverige utom liksom i övriga Europa, konkurrera med befintliga metoder inom t ex kartfram ställning, naturresursinventering skogjord Hittills har m m. användare inom dessa områden framförallt tillämpat fjärranalysen i forsknings- och utvecklingsprojekt. Stora ansträngningar, a i EUs

regi, kommer att göras för att utnyttja fjärranalysen for miljöövervak-

ning. Tekniken och tillgängligheten behöver förbättras och priset på informationen sänkas För att ökad användning skall bli aktuell anser användarna.

4 Skulle användarnas synpunkter ligga till grund för omprioritering

inom Rymdstyrelsen det i första hand området navigeringlposiär tionering skulle prioriteras upp. som

5 Rymdstyrelsens för forskning, mikrogravitation och fjärrprogram

analys erhåller 199495 över 80 % av de medel som Rymdstyrelsen

på forskningstillämpningsprogram se tabell 9.3 eller 9.4. Det

satsar innebär rymdstyrelsen satsningar domineras av projekt som är av att långsiktig karaktär. Följaktligen utgör projekt som ligger nära operativ användarstyrd tillämpning mindre del av satsningarna. en

9.4 Konsekvenser av olika anslagsnivåer

Utredningen har bett Rymdstyrelsen att analysera konsekvenserna av tre anslagsnivåer för perioden 1997-2000, nämligen konstant anslagsnivå på nivå under budgetåret 199495 samma som minskning 199495 års anslagsnivå med 50 MSEK o m - en av 1998. ytterligare minskning anslagsnivån med 70 MSEK o m år - en av 1999.

184 Rymdverksamhetens inriktning

Dessa tre alternativ har sitt i de direktiv Näringsdeparteursprung som mentet tillställt Rymdstyrelsen för den fördjupade anslagsframställning som Rymdstyrelsen ska lämna för perioden 1997-2000.

Beräkningarna utgår från att anslagsnivån för budgetåret 199495 är 725 600 tkr, från Näringsdepartementet 569 600 tkr och Utbildvarav ningsdepartementet 156 000 tkr.

Karakteristiskt för rymdverksamheten är att den till mycket del stor består i deltagande i samarbetsprojekt och har lång som vart ett en utsträckning i tiden. Huvuddelen anslagen används därför till av att betala tidigare gjorda åtaganden projektdeltagande. För budgetåret om 199495 beräknas att 74 % anslagen behöver användas till sådana ca av tidigare gjorda åtaganden. Minskningar anslagsnivån bör därför plaav neras i god tid innan de verkställs. Näringsdepartementets direktiv till Rymdstyrelsen nämnts beaktar behovet sådan planering. som ovan av en

Nedan anges sannolika konsekvenser alternativa framtida av anslagsnivåer. Alternativen bygger på att gjorda åtagande hålls. De är exempel på tänkbar utveckling inte utredningens förslag. I kapitel men 10 diskuteras nya mål och i anslutning därtill hur dessa skulle kunna påverka den framtida prioriteringen rymdanslagen. av

Gemensamt för de tre granskade anslagsnivåema

Det nationella rvmdprogrammet omfattar dels projekt enbart

som

berör svenska användare och svensk industri, dels samarbetspro-

jekt med andra länder under svensk ledning. De svenska forskningssatellitprojekten Freja och Odin är exempel på den

senare

formen av projekt i det nationella programmet.

Det nationella programmet har räknat i fasta priser, ungefär

sam-

ma omfattning budgetåret 199495 det hade 197980 medan

som

tex ESA-programmet har vuxit. Om anslagsreduktioner skall

göras bör det nationella programmet inte den del reducevara som ras i första hand. Skälet för detta är främst det krävs viss att en

miniminivå på den kompetensen och kunnandet för kunna

egna att

tillgodogöra sig de internationella satsningama. Följaktligen har

i de tre anslagsnivåer granskats det nationella

som programmet

undantagits från reduktioner.

Rymdverksamhetens inriktning 185

internationella genomförs dels i bilaterala samar-

Det programmet

beten med Frankrike och Tyskland, dels inom för ESA-

ramen samarbetet.

De bilaterala samarbetsprojekt genomförs avser främst fjärr-

som

med Frankrike SPOT-programmet och med analyssamarbete Tyskland SAR-antennteknik. Samarbete avseende rymdtransportbåde Frankrike vidareutveckling Arianerasystem pågår med av ketens och Tyskland teknologi för framtida rymdflygplan.

motor

Dessutom kan samarbete med Frankrike avseende signal-

nämnas

överföring i satelliter med opiska fibrer.

bilaterala projekten mycket effektiva för svensk del efter-

De är

såväl Frankrike Tyskland för projektledning och

som som svarar

administration. De medel som Sverige satsar i projekten

annan

resulterar fullt i order till svensk industri. De projekt som har

ut

genomförts har lett till svenska företag fått utvecklingsuppdrag

att

har kunnat exploateras eller givit försteg i efter-

som senare som

Såväl industrin Rymdstyrelsen värderar följande ESA-proj ekt. som

därför det bilaterala samarbetet mycket högt, och ambitionen är att

möjligt öka denna del det internationella samarbetet.

om av

bilaterala samarbetet har därför undantagits från reduktioner

Det

i de tre granskade alternativen.

återstår då konsekvenserna för ESA-samarbetet i

Det att granska

de tre ovan angivna anslagsnivåema.

Oförändrad anslagsnivå

Sverige kan delta i ESA-program på en genomsnittsnivå av

nya

2-3 % med undantag rymdstationsprogrammet där en lägre

av

blir nödvändig med hänsyn till programmets totala deltagarandel ekonomiska omfattning och utsträckning i tiden.

Vissa finansiella underskott måste täckas med lån och betalsom

uppstår i närtid, budgeten beräknas ningsförskjutningar men vara

i balans år 1999.

186 Rymdverksamhetens inriktning

Anslagsnivån minskas med 50 milj kr år 1998

o m En minskad anslagsnivå 1998 får konsekvenser redan hösten 0 m 1995 då ESAs råd på ministemivå skall besluta det framtida ryrndom programmet. Sverige kan då sannolikt inte delta i det planerade rymdstationsprogrammet och måste sannolikt även avstå från datareläsatellitprojektet. Ett deltagande i för navigering,

programmen positionering och

polära vädersatelliter kan endast ske på låg nivå. Deltagandet i det en

framtida mikrogravitationsprogrammet måste reduceras i förhållande till

dagens nivå.

En följd detta blir att svenska användare rymdteknik, av av tex av navigationssatelliter, får ett minskat inflytande på utformningen framav tida system. De svenska möjligheterna använda rymdstationen att minskar eller försvinner och rymdindustrin får inte delta i utvecklingen av rymdstationen. Dessutom minskar industrins arbete och ESAs verksamhet i Kiruna i de program där Sverige reducerar sitt deltagande.

Finansiella underskott måste täckas lån eller betalningsförskjutsom av nigar uppstår i totalbudgeten och balans beräknas en inte uppnås före år 2000.

Anslagsnivån minskas med 50 MSEK 1998 och

0 m ytterligare

70 MSEK 1999 o m

Anslagsminskningar av denna storleksordning får ytterligare kon-

sekvenser för det svenska ESA-deltagandet. Sveriges deltagande i de frivilliga ESA-programmen måste på sikt reduceras med ca

30 %. Om inte ESAs frivilliga reduceras program kraftigt innebär

detta att anslutningen till alla för svensk del

nya program i stor

utsträckning kommer att blockeras. Av detta följer att Sveriges

deltagande i ESA-samarbetet hamnar på nivå ligger allt

en som

längre från målsättningen enligt ESA-konventionen,

nämligen BNI-nivå, dels att kontinuiteten bryts i Sveriges deltagande inom flera ESAs programområden.

av

Ett svenskt deltagande i rymdstationsprogrammet uteslutet.

är

Vidare måste Sverige begära utträde

ur datareläsatellitprojektet.

Sannolikt kan Sverige inte delta i nästa

stora fjärranalysprojekt

och måste avstå från stora delar både

av projektet för polära vädersatelliter och projektet för navigation och positionering.

Rymdverksamhetens inriktning 187

Svenska användare rymdteknik får beskuma möjligheter att av påverka utformningen framtida system. Möjligheterna att av använda minskar eller försvinner. ESAs verksamhet rymdstationen

i Kiruna reduceras. Rymdindustrin får efterhand allt mindre möjdelta i utvecklingen rymdteknik, vilket i sin tur

ligheter att av ny medför svensk industri blir allt mindre attraktiv partner i att som

industriellt arbete såväl i ESA-projekt som i kommersiella projekt.

Finansiella underskott måste täckas med lån eller betalningssom och balans i budgeten beräknas inte

förskjutningar uppstår en uppnås före år 2000.

10 Framtidsaspekter och

överväganden

Kapitlet inleds med diskussion huruvida rymdverksamheten på en om är väg i ett nytt teknisk-industriellt skede eller ej. För att ett perspekge tiv på rymdverksamheten utgår diskussionen från erfarenheter från andra industribranscher. Utredningen har referens valt amerikansk som en studie av teknisk-industriella utvecklingsmönster. Diskussionen berör även frågor kring kund-leverantörsförhållanden och rymdverksamvem heten egentligen är till för. Kapitlet övergår sedan i överväganden om övergripande mål, principer för statens rymdsatsningar samt synpunkter på olika program och relationer till EU och ESA Bl mm. a ges synpunkter på hur ett ökat användande rymdtekniken skulle kunna beav främjas samt utvecklingsmöjlighetema for Kirunaområdet.

10.1 Går

rymdverksamheten in i ett nytt teknisk-

industriellt skede

Rymdverksamheten innefattar ett brett spektrum verksamheter, av som har nått olika utvecklingsstadier. Några, traditionell telefoni via t ex satellit, har varit i operationell drift i över 30 år och visar vissa tecken på stagnation och mognad. Andra har ännu inte nått sitt teknisk-kommersiella genombrott. Medan den transatlantiska telefonin via satellit håller på att konkurreras ut fiberoptisk överföring visar sig TV-sändav ning via satellit i många situationer ett mycket konkurrenskraftigt vara alternativ till sändning via marknätet.

Hur skall då utvecklingsverksamhet för så omfattande och komen pass plex verksamhet bedrivas Kommer rymdverksamheten liksom andra branscher att få uppleva stagnation och utsättas för rationaliseringar och sammanslagningar av företag och institutioner Eller kommer den för lång framtid att förbli något samhällets teknologiska spjutspets Är av rymdverksamheten unik, eller finns det erfarenheter att hämta från andra branscher

Här skall kort presenteras några erfarenheter rörande teknik och indu-

striutveckling.

Framtidsaspekter och överväganden 189

Redan på 1920-talet uppmärksammade amerikanen Simon Kuznets teknisk-industriella utvecklingsmönster. Han beskrev utvecklingen inom några branscher och redogjorde för händelseförloppet från det att en produkt introduceras till dess den blivit accepterad och så småningom vanligt förekommande på, eller utkonkurrerad från, marknaden. t o m Produktlivscykler, eller produktmognad, visade sig vara ett användbart betraktelsesätt sedennera har fått många tillämpningar inom såväl som praktik forskning. Så används k S-kurvor ofta i marknadsfösom t ex s rings- och företagsledarutbildningar för att beskriva en produkts eller tjänsts tröga start, expansion och slutliga stagnation samt vilka tekom nik- och marknadsstrategier kan användbara i de olika faserna. som vara

Utvecklingsmönster eller -teorier kan inte användas för att förutsäga framtiden. Men de är användbara för att beskriva olika verksamheter i förhållande till varandra och indikation om tänkbara händelser ger en samt tyngdpunkten i forskning och utveckling brukar ligga i om var olika utvecklingsstadier. De kan användas för att identifiera frågor som är relevanta i olika utvecklingsfaser.

För rymdverksamheten, är FoU-intensiv, kan en studie Pattems

som Industrial Innovation, 1975 HarvardMIT-forskama Abemathy av och Utterback perspektiv. Abemathy och Utterback studerade organige sation teknisk utveckling under produkts olika utvecklingsmm av en skeden. De beskrev utvecklingen i tre faser: tidigobestämd fas, övergångsfas respektive mogen fas egentligen specifik fas.

Figur 10.1. Utvecklingsmönster för industriell innovation. I ett tidigt skede fokuseras utveckling förhöjda produktprestanda och nya tillämpningar av av tekniken. Successivt ökar priset i betydelse som konkurrensmedel. Därmed fokuseras i ökad utsträckning teknisk utveckling på produklionsprocesser, dock utan att produktförnyelsens betydelse upphör.

Mängd Innovationer

Process innovation

Produkt innovation

tidig fas övergángsfas mogen fas

190 Framtidsaspekter och överväganden

Den tidigaobestämda fasen fluid phase karaktäriseras tyngd-

av: punkt i funktionella produktprestanda, inte ovanligt med större ändringar i produkten, kunden kan få specialdesign, småskalig tillverkning i mycket nära samverkan med kund ocheller teknisk källa, relativt insamt fonnell entreprenörsorganisation. Risknivån är hög, och åtskilliga satsningar misslyckas eller når endast begränsad framgång på marknaden. Stor andel av omsättningen går till forskning och utveckling.

I övergångsfasen transitional phase ligger konkurrensfördelar

i produktvarianter, och innovationer stimuleras den expanderande interna av tekniska kapaciteten i företagen. Större produktionsförändringar kan behövas ökande volymer. Produktionen blir rigid och organip g a mer sationskontroll karaktäriseras sambandsfunktioner, projekt- och av arbetsgrupper.

l den mogna fasen mature eller specific phase är kostnads- och

kvalitetskontroll i fokus för att uppnå konkurrenskraft. Produkterna är standardiserade och produktionen specialiserad för att med serielängd uppnå skalfördelar, kapitalintensiv och i fråga högvolymprodukter om inte särskilt flexibel. Organisationskontroll upprätthålls struktur, genom mål och regler.

En av huvudtankama i Utterbacks och Abemathys modell är att fokus i företagets konkurrenssituation, och därmed inriktningen utveckav lingsinsatsema, förskjuts från att i den tidiga fasen funktioner vara nya och prestanda till att i den mogna fasen vara hög kvalitet och pris. Både pris och prestanda är viktiga i alla faser, och även i den fasen mogna måste avsevärda resurser läggas på produktutveckling.

Även huvudtrenden är produktföretag sig i riktning från om att ett rör den obestämda fasen mot den kan gå i motsatt riktmogna, processen ning, tekniska genombrott, förändringar i marknaden, t ex p g a nya strategier eller omdefmition affärsidén. av

Visar rymdverksamheten tecken på mognad

Om de olika rymdteknikema eller tillämpningama, ett tankeexperisom ment, skulle placeras in i Abemathy-Utterback-modellen, skulle kanske fjärranalystjänstema, åtminstone i dess civila tillämpningar, hamna i den tidiga fasen. Fortfarande testas tekniken inom flera olika områden och någon högvolymtillämpning vid sidan meteorologin har ännu av inte etablerats. S k mikrogravitation kan inte i denna modell, rymmas

Framtidsaspekter och överväganden 191

den har inte nått någon industriell tillämpning och måste betraktas ännu forskning. Mobiltelefoni via satellit hamnar i den tidiga utvecksom lingsfasen, tillsammans med tillämpningar navigeringposiav

tioneringtjänster. Uppskjutningsverksamhet och bärraketer bör nog pla-

i tidig övergångsfas, produktprestanda kontinuerligt höjs ceras även om for varje raketgeneration. Den traditionella satellittelefonin förefaller ny den första tillämpning nått fas, det kan inte utevara som mogen men slutas den kan komma igen tillämpning teknik, t ex att genom av ny digital överföring av infonnation.

Ett tecken på mognadsprocess pågår är att standardkomponenter att en kablar i allt högre utsträckning kan

solceller, datorkomponenter, mm

användas i rymden, i satelliter. I rymdverksamhetens tidigaste sket ex

den nästan alla komponenter specialtillverkade för rymden, där

var särskilt höga kvalitetskrav ställs.

Rymdverksamheten spänner således över såväl tidiga faser som mer nya områden. Tyngdpunkten ligger fortfarande i den tidiga fasen. mogna Teknikutvecklingen bedrivs under olika förutsättningar i de olika faser-

Drivkraften i de tidiga faserna är att flytta de tekniska gränserna och na. söka tillämpningsområden. I den fasen handlar det om att nya mogna sänka kostnaderna, räkna kronor och ören, och konkurrera med pris.

Det innebär rymdverksamheten kommit in i ett skede där vitt skilda att

organisationskulturer ska mötas och, inom rymdorganen, samsas om

tillgängliga En framtidsvision är således att, om rymdverksamresurser. heten fortsätter framgångsrik, det kommer att finnas allt fler att vara aktörer ställer krav på att rymdtjänstema levereras till konkurrenssom kraftigt pris. Det rimligt att konkurrensen kommer att hårdna är att anta och de aktörer inte sig till användarnas behov och att som anpassar betalningsvilja kommer svårt att hävda position marknaden. att en

uppkommer dilemma för de FoU-stödjande rymdorganisatio- Här ett Historiskt har dessa sitt i rymdforskningen och dess nema. ursprung pionjäranda. Det har funnits många möjligheter att göra nya upptäckter

finna spännande applikationer. Efter än trettio års verkeller nya mer

samhet finns också antal lyckosamma rymdtillämpningari drift. Och

ett dessa, utgör delar den etablerade infrastrukturen, kräver kontinusom av

erligt underhåll och produktutvecklingsinsatser för att försvara sin posi-

tion såväl inom branschen alternativa teknologier. mot utmanare som I dessa faser handlar det inte stora genombrott utan om mer mogna om

192 Framtidsaspekter och överväganden

kanske fem, tio eller femton procents prestandahöjning eller prissänkning. Frågan kan ställas ligger denna typ satsning inom rymdom av organisationemas ansvarsområde. Är rymdorganen avsedda enbart för forskning och nya tillämpningar eller bör de väsentligen numera anses vara infrastrukturbyggare med uppgift att förse samhället med nyttiga idriftsatta rymdtjänster Företrädare för den visionära forskningen drar kanske ett håll och hävdar att användarna rymdtjänstema skall av svara för de kontinuerliga småförbättringama även i rymdsystemet. Förespråkama för de praktisk-nyttoorienterade verksamheterna kan mer förväntas hävda åsikt, inte minst de lever under ekonoen annan om miska betingelser där rymdbudgetar framstår mycket stora eller som om de utländska konkurrenterna indirekt ett försprång kraftiga ges genom utvecklinginsatseri den militära rymdsektom. Således kan det inom t ex den relativt satellittelefonin hävdas grundläggande satellitmogna att prestanda måste vidareutvecklas för att satelliter skall kunna konkurrera mot fiberoptisk överföring eller att Europa måste för kunna satsa att hålla jämna steg med USA och Japan. I vissa frågor finns ett motsatsförhållande mellan parterna; i andra, grundläggande utveckling t ex av delar av rymdsystemet, intressen. gemensamma

Frågan om avvägningen mellan satsningar på explorativ respektive praktisk-nyttoorienterad rymdverksamhet behandlas vidare längre fram i detta kapitel.

Intemationalisering och omstrukturering

I IVA-Meddelande 262 Management of Technology Large International Industrial Corporations 1989 studeras företag med FoU i flera länder. I IVA-studien noteras att det under mognadsprocessen sker också en förändring branschstrukturen. Under den första fasen, av när tekniken bryter igenom, strömmar ett stort antal entreprenörer till venture period. Ungefär vid övergångsfasens inledning är antalet företag som högst. Därefter följer omstruktureringsperiod med företagsfören värv och fusioner, som någorlunda väl sammanfaller med övergångsoch mognadsfasen. Som exempel kan nämnas vid seklets början att fanns i varje europeiskt land ett antal mindre tillverkare allmän elekav trisk utrustning general electric. Mot slutet århundradet har verkav samheten koncentrerats till handfull storföretag. Parallellt sker en en internationalisering verksamheten i ett sent skede leder till av som produktbyten mellan olika enheter inom koncernen. Ett stadium kan sent karaktäriseras att enhet för all utveckling och tillverkning av en svarar av en viss produkt. Kanske har enheten också världsomspännande an-

F ramtidsaspekter och överväganden 193

svar för marknadsföring av produkten.

Inom rymdverksamheten har internationell omstrukturering pågått en under de senaste åren. Mycket stora företagsfusioner har genomförts i Europa och USA. Rationaliseringsmöjligheter har uppkommit och tillvaratagits.

Även de svenska rymdföretagen genomför förvärv och bygger allianser. SAAB Scania och Ericsson slog ihop sina rymddivisioner och bildade 1991 SAAB-Ericsson Space AB. Under våren 1995 förvärvade detta företag majoritetsposter i två österrikiska rymdföretag vilket kan leda till ökade volymer vissa produkter tillverkas i Göteborg, men rimav som ligen bör företagen i Österrike erbjudas motsvarande möjlighet till specialisering Volvo Aero Corpooch ansvar för särskilda produktområden. ration har tillsammans med fyra andra europeiska företag bildad en allians för samarbete inom rymdtransportområdet, vilket i praktiken innebär arbetsfördelning mellan företagen. Ett ökat samarbete mellan en Sverige och Norge inom datamottagningsområdet och i Rymdbolagets regi bör rimligen på litet sikt leda till en arbetsfördelning genom vilken de olika länderna specialiserar sig på olika segment. Växer marknaderna totalt, så ökar affärerna och sannolikt även sysselsättningsmöjlighetema. Vid oförändrad affärsvolym bör specialisering och produktbyte, en produktivitetsbefrämjande åtgärd, rimligen leda till att arbetsuppgifterna kan utföras med en mindre personalstyrka än tidigare.

En slutsats av detta resonemang är att för att behålla sysselsättningsnivån måste affärsvolymen i företagen växa. Detta kan ske antingen genom oförändrade eller höjda statliga anslag till rymdverksamhet eller att den kommersiella marknaden för rymdtjänster växer. De neddragna rymdanslag rapporterats från många västländer är ett bidragande som skäl till att användarfmansierad rymdverksamhet kommit att framstå alltmer nödvändig, inte minst för rymdindustrin. som

En mycket trolig utveckling är att intemationaliseringen kommer annan att fortsätta, inte bara inom Europa, utan även mellan europeiska och i första hand amerikanska företag. Saab-Ericsson Space AB har ambitioner att komma på den amerikanska marknaden. Volvo Aero Corporation har påbörjat marknadsföringen i USA och Japan. Rymdbolaget har lång erfarenhet av att utnyttja Landsatinfonnation och sedan flera år nedtagning data från japanska satelliter. Rymdbolaget och även av av

7 15-0807

194 Framtidsaspekter och överväganden

Satellitbild AB arbetar på en konkurrensutsatt marknad och måste använda den mest konkurrenskraftigatekniken. Det kan därfört ex finnas anledning att sondera möjligheterna att etablera samarbete med bl a amerikanska tillverkare och operatörer av superhögupplösande üärranalyssatelliter. Uppskjutningstjänster Sverige upphandlat i Ryssland respektive Kina är ytterligare exempel på hur det svenska rymdsamarbetet finner vägar utanför Europa och ESA. En utökad konkurrens och kostnadsjakt kan leda till att tjänster alltmer kommer att upphandlas där de är billigast, med mindre hänsyn till utrikes- och säkerhetspolitiska faktorer än hittills.

Sammanfattningsvis kan hävdas att det finns mycket som tyder på att rymdverksamheten successivt är på väg i ett nytt skede. Verksamheten är i grunden väl etablerad. Nu gäller det att i ökad utsträckning utnyttja och vidareutveckla rymdsystemet så att det på ett kostnadseffektivt sätt kan komma till användning, i såväl forskning som vardagliga tillämpningar.

10.2 Vem är rymdverksamheten till för

Kund-leverantörförhållanden i rymdverksamheten

En för rymdverksamheten viktig aspekt som framhålls av a Abemathy och Utterback är att innovation och teknisk utveckling, särskilt i den tidiga fasen, i hög utsträckning styrs och stimuleras av nära

kontakter med användarna kunderna och information om dessas behov.

Sam arbete med en riskvillig, kompetent och kravställande kund är produktivt för utvecklingsarbetet, som blir tydligt målinriktat. Ofta har

försvaret dock i rymdsammanhang i Sverige spelat rollen som kvali-

ñcerad beställare högteknologiska produkter. Vetenskapliga instituav tioner som arbetar vid forskningsfronten är också värdefulla samarbetsparter och testmarknader. Svensk industrihistoria innehåller åtskilliga exempel som bekräftar denna tes. Utvecklingssamarbetena mellan Vattenfall och ABB, Televerket och Ericsson respektive FMV och SAAB har lett till flera framgångsrika produkter som sedemera har kunnat omsättas på världsmarknaden. Rymdorganisationema har spelat rollen som riskvillig, kompetent och kravställande kund gentemot leverantörerna i rymdindustrin.

F ramtidsaspekter och överväganden 195

EXPLORATIV PRAKTISK NYTTO- Forskning, Man-in-Space, ORIENTERAD Telekommunika- Rymdstation. MikT09aVitati°. tion, Navigeringpositionering, dela aV FlälVanallS Meteorologi, delar av Fjärranalys

Kunder Kunder

Allmänhet Företag Riksdag Myndigheter Regering Användarkonsortier Forskare Enskilda Rymdorgan

Karaktär Karaktär -A RYM DSYSTEMETS Kunskapssökande ANVÄNDANDE Kostnadseffektiv Teknikdriven Integrerad i annat Experimentell system Visionär Alternativ finns Systemanalys

l RYMDOgGAN Behovsstyrd

LeVeramör tex ESA, Rymdstyrelsen, K EUMETSAT Kund

l

UTVECKLIN DSYSTEMET

Leverantör RYM DlNDUSTRIN

Figur 10.2. Kund-levernntärfärhållande Iymdverksamheten. i Bilden illustrerar rymdorganensviktiga roll som koordinator. Rymdørganens uppgift är bl a att se till att rymdsystentet utvecklasfår att svara mot användarnasbehovRymdørganen utvecklaroch upphandlarrymdsystenrsaleliter, bärraketer, markstationer, mm av rymdindustrin. I nästa led är rymdorganen själva leverantöreroch användare av rymdsystemoch rymdtjärzster. Kunderna,d v s finansidrerna, kan indelas i två kategorier beroende på om verksamheten Explorativ är eller Praktisk-nyttoorienterad.

196 Framtidsaspekter och överväganden

Kund-leverantörsrelationema inom rymdverksamheten beskrivs i figur 10.2. I figurens nedre del placeras den s k rymdindustrin, som i Sverige inrymmer företag som Saab-Ericsson Space, Volvo Aero Corporation, delar av Rymdbolaget m fl. Dessa företag är leverantörer av delar som ingår i det s k rymdsystemet rymdens infrastruktur och farkoster - som beskrevs i kapitel Beställare är rymdorganisationer såsom ESA, Eutelsat, Eumetsat och Rymdstyrelsen, även andra internationella, men nationella och kommersiella beställare förekommer.

Vilka är då rymdorganisationemas kunder Varfor och för bedrivs vem rymdverksamheten I Fig 10.2 delas rymdverksamhetens användningsområden in i två huvuddelar, dels den explorativa, dels den praktisknyttostyrda. De två delarna har olika syften, drivkrafter och, åtminstone vad gäller finansiering, kunder. Det finns klara samband och samspel mellan de explorativa och de praktisk-nyttoorienterade verksamheterna, och det finns också aktiviteter befinner sig i ett läge mellan de två som grupperna. Indelningen är gjord för att belysa rymdorganisationemas huvudkundkategorier, vilka behov dessa har och hur de lägger sina beställningar hos rymdorganisationema.

Den explorativa rymdverksamheten innefattar visionära och kunskapssökande projekt och program. Här ingår rymdens utforskning och annan rymdbaserad forskning som finansieras via rymdbudgeten, experiment och demonstration ännu icke idriftsatta eller på marknaden efterav nya frågade tillämpningar, t ex mikrogravitation, bemannade dfärder och rym stora visionära satsningar som Internationella Rymdstationen ISS. Den explorativa rymdverksamhetcn karaktäriseras djärvhet och fritt kunav skapssökande, av att den är teknikdriven samt, inte minst under rymdkapplöpningens tid, tidvis har varit betingad av politisk prestige. Rymdorganisationemas kunder för den explorativa verksamheten är i första hand beslutsfattande politiker egentligen skall beställningama spegla allmänhetens intresse för rymd samt forskare. Projekten definieras i regel av rymdorganisationema själva, men även forskare och leverantörer till rymdorganisationerna har stort inflytande i projektfonnuleringsprocessen.

Den praktisk-nyttosgrda verksamheten har väl definierade användare av rymdtjänstema. Ofta är dessa finansiärer eller tillsammans med rymdorganisationerna medfinansiärer av verksamheten. Här ingår de etablerade tillämpningar som efterfrågas på marknaden, t ex telekommunikationer, navigationpositionering, meteorologi samt delar ljärranalysen. av

SOU I995.- 78 Framlidsaspekter och överväganden 197

Den praktisk-nyttostyrda verksamheten karaktäriseras behovsstyming, av kostnadsmål, idébrytning och förhandling mellan kund och leverantör. Kunderna till rymdorganisationema är myndigheter, användarkonsortier

och företag. I många länder är Försvaret den viktigaste kunden dock

i Sverige nämnts. Projekten definieras vanligtvis i förhandsom ovan

lingar mellan rymdorganisationema eller i de mest kommersiella till-

lämpningama privata företag och användarorganisationema.

Sett rymdindustrins synvinkel har det, åtminstone på kort sikt, inte ur haft stor betydelse staten eller staterna satsat på explorativa eller om praktisk-nyttostyrda projekt. Den tekniska utmaningen, eller nyskapandet, har varit störst i de explorativa verksamheterna, som därmed varit attraktiva för företagen, både med hänsyn till ingenjörskonst och teknisk konkurrens. Utan att deltaga i de avancerade projekten har företagen riskerat att hamna i tekniskt underläge och tappa position på marknaden. Å andra sidan finns det på litet längre sikt risk med allt för stark en en orientering mot explorativa projekt. Om dessa inte leder till en produkt eller tjänst som efterfrågas på en användarstyrd marknad kan företagen hamna i ett beroende de statligt finansierade uppdrag. De FoU-stödav jande rymdorganisationemas kan således val av inriktning och projekt ha avgörande betydelse för företagens möjligheter att etablera sig på en de kommersiella marknaderna.

Ökat intresse för användarbehov i USA

När bl de dominerande rymdnationema Ryssland och USA av nu a olika skäl omprövar sina rymdprogram, får det konsekvenser för omvärlden. Ryssland har stora ekonomiska problem med sin rymdverksamhet och har svårt att samla sig till de stora rymdutmaningama. USA visar återhållsamhet beträffande stora spektakulära projekt och skall arbeta under mottot snabbare, bättre, billigare. Därmed riktas inte bara politikernas utan även rymdindustrins intresse i ökad utsträckning mot de praktisk-nyttostyrda tillämpningama. Kan dessa marknader kompenrymdindustrin för minskningar, eller åtminstone tillväxtstagnation, sera i den statligt finansierade explorativa verksamheten

amerikansk studie utförd 1994 rörande marknaden för kommersiella I en rymdtransporter ett exempel på betydelsen användarförankring ges av samt på hur rymdindustrin söker vägar för framtidens satsningar. nya

Studien, utfördes med representanter för Boeing, General Dynasom

198 Framtidsaspekter och överväganden

mics, Lockheed, Martin Marietta, McDonnell Douglas och Rockwell, initierades av ett behov av förnyelse i den amerikanska industrin för att återta de kommersiella marknader tagits utländska konkurrenter som av framför allt Ariane. En utgångspunkt som delades både amerikanska av staten och rymdindustrin var att ett nytt uppskjutningssystem med väsentligt sänkta kostnader för placering nyttolast i bana skulle av kunna upphov till markant ökning användare och rymdtrafik. ge en av Studiens ansats var annorlunda än vad varit vanligt i tidigare som mer traditionella studier. Den koncentrerades på att kartlägga potentiella kunders behov i stället för att starta med förutfattad mening en om vilket system som skulle tas fram. En mycket stor datainsamling genomfördes. 114 marknadsområden för fortsatta studier identifrerades. Till slut utmejslades 4 områden särskilt betydelsefulla för marknadsutsom vecklingen för rymdtransporter. Dessa kommunikationer, statliga var

uppdrag t ex vetenskapliga expeditioner, övervakning nedrustning,

av

transporter t ex rymdturism och dumpning av kämavfall samt nya uppdrag t hantering rymdskrot och växtodling. Den första slut-

ex av satsen var att marknadselasticiteten var sådan att efterfrågan inte ökade vid en måttlig sänkning av uppskjutningskostnaden. Först vid kraftig en kostnadssänkning, i storleksordning med faktor 10, började en nya marknader att bli så intressanta att de på några decenniers sikt pass skulle kunna bedrivas delvis eller helt på kommersiella villkor.

Det intressanta med den amerikanska studien i detta sammanhang är inte huruvida den identifierat rätt tillämpningsområden eller Det som är av intresse är att amerikanerna känner sig tvingade att med kostnadeffektivitet försöka återta positioner på den kommersiella uppskjutningsmarknaden som de förlorat till i första hand européema. Den andra intressanta observationen är fokuseringen på användarnas behovssituation utgångspunkt för analys den framtida inriktningen. som av

Utvecklingsinrikming och koslnadsutveckling

Det finns flera förklaringar till att amerikanarna förlorat sin marknadsposition för uppskjutning kommersiella satelliter, vilket hittills av i första hand varit fråga telekomsatelliter till geostationär bana. en om En förklaring till den förlorade positionen är den kraftiga satsningen på rymdskytteln, som visade sig bli väsentligt dyrare att använda än traditionella bärraketer. Rymdskytteln svarade inte mot de praktisk-nyttostyrda användarnas behov och följaktligen tappade den marknad till Arianeraketen. Rymdskytteln hade kommersiella syften, i första men hand måste den betraktas som ett explorativt projekt. Nästa generation

Framtidsaspekter och överväganden 199

den europeiska Arianeraketen, Ariane projekterades ursprungligen av för att bära den europeiska rymdskytteln Hermes, även den motiverad av explorativa skäl. Den bedöms också kunna bli mycket konkurrenskraftig på telekomuppskjutningsmarknaden, men det återstår att se om den kan behålla den marknadsposition som uppnåtts med Ariane

Frågan kan också ställas varför kostnaderna för placering av satelliter i omloppsbana inte har sjunkit under årens lopp. Det hade varit den naturliga utvecklingen enligt alla erfarenheter rörande produktivitetsutveckling. l 1963 års rymdutredning SOU 1963:61 skrivs Enligt amerikanska uppgifter utgör kostnaderna f.n. 10 000 krkg och beräknas sjunka till 2 500 krkg vid användning av under byggnad varande startraketer. Man diskuterar vidare möjligheten att i framtiden bärga startraketer och använda dem flera gånger, varvid kostnaderna per kg nyttig last beräknas sjunka ytterligare till ca 250 krkg. Penningvärdet var 1963 drygt 8 gånger dagens värde, vilket innebär att den ungefärliga uppskjutningskostnaden i rymdverksamhetens begynnelse motsvarar en kostnad 80 000 kr i dagens penningvärde. Oavsett om beloppen om ca från 1960-talet avsåg låg eller geostationär bana ligger vid mitten av 1990-talet uppskjutningskostnaden i fast penningvärde räknat väsentligt högre än den gjorde under 1960-talet. Även siffrorna från 1960-talet om kan behöva studeras närmare innan någon definitiv slutsats dras, förefaller det ändå som om produktivitetsutvecklingen mätt i krkg har varit dålig, t o m negativ.

En förklaringama till de höga priserna är att marknaden är liten. av Antalet uppskjutningar per år är litet och följaktligen är det svårt att uppnå skalekonomi. En förklaring kan vara att utvecklingen av annan

bärraketer har inriktats mot att höja prestanda lyftkraft, säkerhet mm

än att sänka priset. Bakom besluten att höja prestanda ligger i snarare fallet Ariane 5 viljan att bedriva explorativ rymdverksamhet, mana in-space, europeisk rymdskyttel mm. Utvecklingsarbetet har inte i första hand varit inriktat på att sänka uppskjutningskostnaden. Det anges från tillverkarna att Ariane 5 kommer att kunna skjutas upp till samma kostnad som Ariane men med 30 procents högre lyftkapacitet. Genom att säkerheten har höjts, förväntas försäkringspremiema gå ner kraftigt. Om kapaciteten kan utnyttjas fullt ut uppnås sänkning uppskjutningsen av kostnaden räknat i krkg. Framtiden får visa huruvida Arianeraketen både lyckas uppnå ökade prestanda och konkurrenskraftig kostnadsen effektiv lösning som tillfredsställer marknadens krav.

200 Framtidsaspekter och överväganden

Nya finansierings- och styrformer i framtiden

Även NASA vill effektivisera sin verksamhet.

NASA har funnit att rymdorganets roll koordinatör mellan använsom dare och rymdindustri har sina avigsidor. NASA vill skapa incitanu ment för effektivisering rymdsystemet och förvissa sig att av om användarna, såväl inom forskning som operativa tillämpningar, satsar på projekt som verkligen har goda förutsättningar att lyckas. NASAs planeringar påverkas inte sällan påtryckningar från företrädare för regioav nala och industriella intressen. Det politiska förhandlingsspelet har emellanåt resulterat i nya projekt eller etablerande av nya forskningscentra utan att arbetsuppgifterna varit klart definierade eller rollfördelningen mellan olika institut varit tydlig. Enligt kritikerna har följden blivit att NASA i vissa avseenden arbetar splittrat och ineffektivt.

I syfte att användarorientera och effektivisera rymdverksamheten avser NASA att i framtiden bl pröva ñnansierings- och styrformer, a nya som förhoppningsvis åtminstone delvis skall minska de problem som ovan nämnts.

NASA har t ex för avsikt att låta nästa generation av återanvändbara rymdtransportsystem finansieras på kapitalmarknaden, t ex av pensionsfonder eller t 0 m med utländskt kapital. NASAs roll blir att garantera och finansiera användningen transportsystemet. Dänned lyfts den av största delen av projektrisken bort från investerare och rymdindustri.

Om rynidföretagen lyckas att ta fram det nya transportsystemet till en lägre kostnad än planerad ökar vinsten i projektet. Likaså bör avkastningen öka lyckas sälja uppskjutningar till andra användare än om man NASA. Dänned ökar också incitamentet att ta fram ett system som svarar mot framtida användarbehov.

NASA avser att försök tillämpa finansierings- och stymingssamma sätt vid utveckling av satelliter.

NASAs syfte kan sägas vara att försöka minska sitt engagemang som mellanhand och stimulera rymdföretagen och användarna att nänna sig varandra. Dessutom introduceras avkastningskrav som ett stynnedel.

1995.- Framtidsaspekter och överväganden 201 SOU 78

Sammanfattningsvis förefaller det angeläget att det vid utformvara ningen framtida statlig rymdpolitik bl a beakta.: av en

insatser för att stimulera nämnare samarbete mellan rymdindustri och användare incitament för att sänka kostnader i alla led avvägningar rörande hur mycket som skall satsas

a rymdsystem respektive användning av rymdsystemet

b explorativ respektive praktisk-nyttoorienterad rymdverksamhet.

Övergripande

10.3 mål för Sveriges rymdverk-

samhet

målen

10.3.1 Behov av revidering av de övergripande

Mot bakgrund direktiven kapitel 1, tidigare utredningar kapitel 2, av omvärldsanalysen kapitel 8, synpunkter från användare rymdbaseav rade tjänster och rymdindustrin kapitel 7 samt diskussionerna ovan i avsnitt 10.1 och 10.2 har utredningen funnit det befogat att föreslå komplettering och revidering de övergripande målen för Sveriges av rymdverksamhet.

Den svenska rymdvcrksamheten inriktades, nämndes i kapitel som under 1960-talet huvudsakligen mot forskning. l takt med att det europeiska rymdsamarbetet tog form framväxte ett behov europeisk av en rymdindustri. Svenska staten ansåg att rymden kunde bli en framtidsbransch och tog industripolitiska initiativ ledde till att svensk indusom striell kompetens kunde utvecklas. Under 1960-, 1970-, och l980-talen de forsknings- och industripolitiska motiven vägledande för inriktvar ningen den svenska rymdverksamheten, hela tiden bedrevs i ett av som europeiskt samarbete.

Successivt har allt fler rymdbaserade tjänster nått ut till olika användare i samhället. Så har beskrivits i kapitel 5 har expansionen under de som senaste åren varit snabb, särskilt inom televisions- och radioområdet. En kraftfull utveckling är mycket sannolik inom det nännaste decenniet inom mobiltelefoni och navigationpositionering. Meteorologin växer sig alltmer beroende satellitinfomiation, och fjärranalysen kommer på av mängder infonnation jorden och de globala miljösikt att ge stora om

202 Framtidsaspekter och överväganden

inom mobiltelefoni och navigationpositionering. Meteorologin växer sig alltmer beroende av satellitinfonnation, och fjärranalysen kommer på sikt att stora mängder information jorden och de globala miljöge om förändringarna. Vid 1990-talets början har användarsidan, rymdtjänsternas marknad, blivit så etablerad att den i ökad utsträckning kan uttrycka behov av framtida utvecklingssatsningar och nya generationer av satelliter. Det är därför angeläget målen med rymdverksamhet blir att ett av att i ökad utsträckning tillfredsställa användarnas behov.

Ett annat skäl till revidering målen är de krav på målstyming i av offentlig sektor som lett till ett behov anpassning tidigare styrinav av strument och instruktioner till myndigheterna. Tidigare användes inom rymdpolitiken termen motiv, vilket anger skäl till varför verksamen het skall bedrivas. Mål däremot, skall ge anvisning om Q man vill uppnå med verksamheten. Med utgångspunkt i de övergripande målen skall mätbara Verksamhetsmål kunna fonnuleras. Rymdstyrelsen har gjort en genomarbetad och fungerande anpassning till målstyming vad

gäller de forsknings- och näringspolitiska målen de regionalpolitiska

målen ingår i de näringspolitiska. Dessa redovisas i Rymdstyrelsens Mål- och resultatanalys 1993 kapitel 2. Däremot har inte utrikespolitiska motiv och användamytta omformulerats i målbeskrivningar. Dessa mål har ändå alltid funnits, vilket bl har bekräftats att Sverige a genom har anslutit sig till ESA-konventionen, vari dessa mål ingår. Det är viktigt att de utrikespolitiska målen och användannålen tydligare kommer till uttryck för att dels vara vägledande för verksamheten, dels möjliggöra en utvärdering av rymdverksamheten i framtiden.

De hittillsvarande målen har avsett Rymdstyrelsens verksamhet. Utredningen vill föreslå övergripande mål för hela den svenska rymdverksamheten. Med utgångspunkt i de övergripande målen och de nedan diskuterade principiella övervägandena bör sedan mätbara verksamhetsmål kunna fonnuleras respektive myndighet. av

Förslag till övergripande mål för svensk rymd-

verksamhet

Utredningen mot bakgrund diskussionen och tidigare anser av ovan kapitel samt med innebörd som följer nedan att de övergripande målen för den svenska rymdverksamheten bör vara:

F ramtidsaspekter och överväganden 203

Det övergripande målet för den statliga rymdverksamheten är att Sverige, som kultur- och industriland, genom ett nationellt program samt inom ramen för det europeiska rymdsamarbetet och i samverkan med världen i övrigt, skall medverka till:

rymdens utforskning och nyttjande för allmän kunskapsutveckling och mänsklighetens långsiktiga behov, såväl materiella som kulturella

utveckling av rymdbaserade tjänster till nytta och förhöjd livskvalitet för medborgarna

Sverige skall därvid arbeta för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv samt långsiktigt bygga upp naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Utgångspunkter för Sveriges bidrag till det intemationella samarbetet bör vara Sveriges vetenskapliga, tekniska och industriella kunnande inom rymdområdet samt de särskilda förutsättningar som det nordliga läget ger.

10.3.3 Sveriges deltagande i utveckling, uppbyggnad

och drift av en intemationell rymdinfrastruktur

Utredningen anser att det finns utrikespolitiska motiv för att Sverige skall deltaga i internationell rymdverksamhet och att det skall framgå av de övergripande målen:

... inom ramen fär det europeiska Iymdsamarbetet och isamverkan med världen i övrigt ...

Satsens innebörd:

Rymdverksamheten utgör idag en del av det moderna samhällets infrastruktur. Rymdteknologin har kunnat användas för att förbättra levnadsvillkoren i såväl industri- som utvecklingsländer. Den bidrar till människornas möjligheter att kommunicera med varandra och orientera sig på jorden liksom i universum. Rymdverksamheten sådan karaktär är av att den måste utvecklas i internationell samverkan, och till detta bör alla nationer bidra efter förmåga.

Sverige bör delta i europeiskt och annat internationellt rymdsamarbete

204 Framtidsaspekter och överväganden

för att: samverkan är nödvändig eftersom kostnaderna är mycket höga - Sverige vill med och nyttja de resultaten - vara gemensamma Sverige har kompetens och geografiska förutsättningar att erbjuda -

Globalt har i FN :s regi träffats principöverenskommelser om tillgång till och utnyttjande av rymden. Inom några av FN:s organisationer har överenskommelser träffats rörande vissa tillämpningar, bl a telekommunikation och meteorologi. Vid Riokonferensen den globala miljön om framhölls betydelsen av att utnyttja rymdteknologin för en hållbar utveckling. Sverige har anslutit sig till de internationella organisationerna Intelsat, lnmarsat och CEOS, till gagn för Sverige och för utvecklingen av en global infrastruktur.

Europa deltar, särskilt genom ESA, med framgång i det internationella rymdsamarbetet. Men Europa strävar också efter ett visst oberoende. Europa söker, genom egen kompetensutveckling och internationella avtal, garanti för åtkomlighet till rymden. De tillämpningar utvecksom las skall tillfredsställa europeiska behov, samtidigt europeiskt som näringsliv skall ges goda förutsättningar att utveckla tjänster och produkter kan avsättas på världsmarknaden. Få enskilda europeiska som länder har teknisk eller ekonomisk förmåga att på hand genomföra egen stora utvecklingsprojekt. Knappast något enskilt europeiskt land kan med kraft driva frågor i globala förhandlingar. Ett gemensamt agerande och kostnadsdelning inom Europa är således nödvändigt för att nå resultat. Europas motiv är därför också Sveriges.

I EU kan Sverige påverka utfonnning av europeiska system, regler, standarder mm. EU är också en pådrivande kraft och köpare av tjänster inom fjärranalysområdet.

I ESA kan Sverige deltaga i forskning och utveckling på allra högsta internationella nivå.

I Eutelsat och Eumetsat medverkar Sverige i drift och utveckling av operationella rymdsystem.

Sverige har genom dessa sam arbeten erhållit en långsiktig möjlighet att deltaga i rymdverksamhetens utveckling. Men Sverige har också därigenom inom vissa ramar åtagit sig att följa de beslut om projekt och kostnader som fattas i de internationella organisationerna.

Framtidsaspekter och överväganden 205

10.3.4 Målet att utforska och utveckla kunskap

Sveriges rymdverksamhet skall ha övergripande mål att bidra till: som

rymdens utforskning och utnyttjande får allmän kunskapsutveckling och mänsklighetens långsiktiga behov, såväl materiella som kulturella

Innebörd:

Grundforskningen har från första början spelat avgörande roll i en rymdverksamhetens historia. Genom långsiktig kunskapsutveckling och tekniska experiment möjligheter att kartlägga och bemästra gavs den speciella miljö satelliter, farkoster och människor möter i rymsom den.

Den forskning idag sker med rymdtekniska hjälpmedel syftar rent som allmänt till fördjupad förståelse vår omvärld, från universum till en av jordens nänniljö. Rymdforskningen lämnar väsentliga bidrag till all grundforsknings yttersta mål, nämligen att människan möjlighet att ge orientera sig i tid och att perspektiv på tillvaron och förstå de rum, ge stora sammanhangen.

Rymden och dess utforskning fascinerar och fängslar människans fantasi. Rymdforskningen besvarar och väcker ständigt nya frågor. Författare, konstnärer och filmskapare inspireras kunskapen om rymden av och omsätter denna i visioner och debatt kring existentiella frågor. Rymden har härigenom kulturell dimension. Allmänhetens stora en intresse för dessa frågor avspeglas a i media.

Forskningsprojekt erbjuder ofta möjlighet att utveckla och testa ny en teknik applikationer och De har därför stort värde för samt nya system. den användarinriktade rymdverksamheten, vilken i regel fordrar säkra och utprovade lösningar.

Forskningen och den allmänna kunskapsutveckligen spelar en viktig roll för mänsklighetens långsiktiga behov, framför allt i samband med övervakning och utforskning av miljön.

206 Framtidsaspekter och överväganden

10.3.5 Målet att utveckla rymdtjänster till och

nytta

förhöjd livskvalitet

Sveriges rymdverksamhet skall ha övergripande mål att bidra till: som

utveckling rymdbaserade tjänster till nytta och förhöjd livskvalitet av får medborgarna

Innebörd:

Sverige skall engagera sig i utvecklingsverksamheter bedöms leda som till praktisk och påvisbar nytta.

Detta innebär att verksamheten skall inriktas mot att finna definierade användare vilkas behov kan omformuleras i kravspecifikation för den en tjänst som skall utvecklas och levereras. Användarna kan förväntas ha synpunkter på såväl pris prestanda, alternativa teknologier kan som som lösa den aktuella uppgiften liksom hur rymdtjänsten skall levereras för att komma till nytta. Det är viktigt att till att det i sig komplexa se rymdsegmentet på ett tillfredsställande sätt kan länkas med samman användarnas egna system. Marksegmentet kan visa sig kräva mycket stora investeringar, och utan sådana kanske inte satellitinfonnation kan utnyttjas till användarnas fulla tillfredsställelse. Vidare bör tjänsten ha ett sådant värde för användaren att denne skall kunna beredd att vara betala för tjänsten.

I de fall det är frågan projekt bedrivs i internationell samverkan om som kommer kravspecifikationen att fastställas i internationella förhandlingar och utifrån önskemål från flera länder. De svenska användarna måste ges möjlighet att påverka projektens utformning, t att såsom ex genom hittills medverka i expertkommittéer En utvärdering ett internamm. av tionellt projekt som Sverige medverkat i måste således göras i ett internationellt perspektiv och kan inte enbart baseras på de svenska användarnas bedömningar, även om dessa måste tillmätas stort värde.

Något förenklat kan sägas att mål l 10.3.4 mot forskning F

svarar och mål 2 10.3.5 det som brukar kallas för utveckling U. Liksom inom all annan FoU-verksamhet bör avvägning göras mellan hur en stor andel av tillgängliga satsas inom F respektive U. resurser, som Forskningen har ett värde i sig., den kan också leda till upptäckter men som kan utnyttjas i utveckling av tillämpningar användamytta. som ger

Framtidsaspekter och överväganden 207

Forskningen och utvecklingen är således ömsesidigt beroende av varandra, och i praktiken är det också iterativ process där de samen verkar till framåtskridande.

10.3.6 Rymdverksamheten ska befrämja näringsliv, kompetensutveckling och regioner med sär-

skild potential

De närings-, forsknings- och regionalpolitiska målen för Sverige ska

beaktas när rymdverksamheten bedrivs:

Sverige skall arbeta för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv långsiktigt bygga naturvetenskaplig och teknisk kompetens. samt upp Utgångspunkter för Sveriges bidrag till det internationella samarbetet Sveriges vetenskapliga, tekniska och industriella kunnande bär vara inom rymdømrådet samt de särskilda förutsättningar som det nordliga läget ger.

Innebörd:

de viktigaste uppgifterna för den statliga rymdpolitiken är att En av stimulera till utveckling konkurrenskraftigt näringsliv. Härmed av ett dels företag levererar tjänster och produkter till rymdsysteavses som dels företag baseras på användandet rymdtjänster. Staten men, som av har huvudsakligen två uppgifter härvidlag: att utforma lagar och förordningar samt stödja forskning och utveckling.

Den första uppgiften är att tillse att lagar, regler, förordningar, standar-

fastställs för rymdverksamhetens och dess följdnäringars be-

der m m drivande. Särskilt viktigt är att medverka i det internationella förhandlingsarbetet, så svenska synpunkter blir beaktade och svenska aktörer att hålls informerade den internationella utvecklingen. om

andra uppgiften ekonomiskt stödja och ta initiativ till ryrnd- Den är att verksamhet och därmed långsiktigt utveckla näringslivet. Med konkurrenskraftigt näringsliv företag på sikt, kanske på en i ökad avses som utsträckning avreglerad och kommersialiserad marknad, kan nå försäljningsframgångar i internationell konkurrens. Försäljning kan ske till tre marknader: 1 kommersiell marknad där staten inte deltar typer av finansiellt via ägda bolag, delen marknaden för

annat än t ex större av

208 Framtidsaspekter och överväganden

telekomsatelliter; 2 den statligt finansierade marknaden för s k kollektiva nyttigheter, operativa meteorologiska satelliter; samt 3 den t ex statligt finansierade forskningen. Vid val av projekt bör beaktas hur den statliga insatsen kan hjälpa företagen att strategiskt positionera sig på de marknader som kan anses ha bästa tillväxten. Långsiktigt är en ökad andel försäljning till kommersiella marknader önskvärd.

Genom deltagande i högteknologiskt internationellt samarbete ges universitet och företag möjlighet till betydelsefull kompetensutveckling, stimulerande och arbetsfrämjande kontakter i utlandet samt möjligsam het att mäta det egna kunnandet mot konkurrentemas.

I internationellt arbete bör finnas en ändamålsenlig arbetsfördelning sam länderna emellan. Sverige bör därför koncentrera sina insatser till områden där Sverige har internationellt sett framstående kompetens, kapacitet eller andra fördelar. Det kan vara vetenskaplig och teknisk kompetens, näringslivsresurser, anläggningar, nationella behov och geografiska förutsättningar.

Rymdverksamhet har positiv inverkan på ungdomens intresse för en teknik och naturvetenskap och möjligheter att stimulera intresset för dessa ämnen bör beaktas vid utfonnningen av infonnationsverksamheten på rymdområdet.

10.4 Sveri-

Principiella överväganden angående

ges rymdsatsningar

10.4.1 Satsningar i rymdsystemet respektive användandet av rymdsystemet

Målet med den svenska rymdverksamheten är att skapa möjligheter att utnyttja rymden i verksamheter som ger ökad livskvalitet samt ökad kunskap. Hur ska då staten satsa sina resurser Hittills har av Rymd-

styrelsens budget se tabell 9.4 allokerats ca 80 % till att utveckla

rymdsystemet, d s raketer, satelliter, markstationer mm. Närmare v 20 % har satsats på forskningens utförande och utveckling av användningar av rymdsystemet.

Även i framtiden bör Rymdstyrelsens budget främst ägnas att kost-

Framtidsaspekter och överväganden 209

nadseffektivt utveckla och upprätthålla den nationella, europeiska och globala rymdinfrastiukturen. En parallell kan här dras till statens roll i infrastrukturutveckling, tex transportsystem. Staten svarar för annan investeringar i vägar, medan användarna står för sina direkta kostnader för att utnyttja vägsystemet. Huvudprincipen bör således vara att användandet bekostas av användarna.

Rymdstyrelsen skall även fortsätta att stödja forskning samt finansiera förstudier och demonstration olika tillämpningar i samarbete med av användarna i samhället.

Den fördelning hittills gällt mellan satsningari rymdsystem respeksom tive forskning och utveckling andra användningsområden bör i stora av drag gälla även i framtiden. Mot bakgrund det omfattande behovet av bearbeta satellitdata och utveckla informationssystem kan dock av att sikt förskjutning något större andel till utveckling användanen mot av det bli motiverat i Rymdstyrelsens budget.

10.4.2 Hur uppnå ökat resultatutnyttjande

Rymdverksamheten är komplex och spänner över ett mycket brett område. Den innefattar å sidan den visionära grundforskningen, experiena med tyngdlös tillverkning å andra sidan nästan självklara ment mm, vardagsbilder i TV eller överföring samtal mm. Samtidigt som av grundforskningens frihet och integritet måste värnas, ställs ökade krav på resultat i fonn praktisk nytta. av

målen för rymdverksamheten betonar tydligare nyttoaspekten än De nya de tidigare målenmotiven har gjort. De fyra tidigare målenmotiven kvarstår de måste underordnas de övergripande målen, utforskning men rymden kunskapsutveckling och utveckling rymdbaserade av samt av tjänster till samhällets nytta och förhöjd livskvalitet för medborgarna.

I direktiven hänvisas till 1993 års proposition forskning i vilken om

anförs rymdverksamheten skall sektor för uppbyggnad av

att ses som en samhällets infrastruktur för telekommunikation, fjärranalys och a olika övervakningssystem. Vidare sägs i direktiven att en förutsättning bör Sveriges deltagande i rymdverksamheten ska ske på ett vara att kostnadseffektivt sätt och inom områden där det finns speciellt goda förutsättningar för ett användande resultaten. Något längre fram av

210 F ramtidsaspekter och överväganden SOU 1995: 78

i direktiven skrivs: Utredaren skall vilka även ange resultat som kan förväntas på kort och lång sikt de statliga satsningama och bedöma av möjligheterna att uppnå ökat utnyttjande rymdteknik till för av nytta samhället.

Det finns flera orsaker till att ökad användning resultaten är särskilt av krävande och komplicerad att åstadkomma inom for den svenska ramen rymdverksamheten. För det första är den i stor utsträckning bedriven i europeiskt samarbete. Sverige kan hävda linje och argumentera hårt en för denna, ändå nödgas böja sig för den europeiska majoritetens men beslut i riktning än den skulle ha varit opitmal för en annan som svenskt vidkommande. Vidare är rymdverksamheten i Rymdstyrelsens regi en långsiktig forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det innebär att många av de satsningar görs under 1990-talet kanske inte får som full effekt och kan utvärderas förrän flera år på 2000-talet. Rymdverksamheten öppnar även vägar och tillämpningar aldrig har nya som prövats tidigare, och det finns följaktligen inga referenser i tidigare verksamhet att jämföra med eller kompetens till bedöma satsningaratt nas förutsättningar att lyckas.

Likafullt är kravet på ökat resultatutnyttjande något de är som som engagerade i rymdverksamheten kontinuerligt måste arbeta med att tillgodose. Problemet kan uttryckas dels svårigheten identifiera som att användarnas verkliga behov rymdtjänster, dels med lämplig riskav att spridning satsa på utvecklingsprojekt leder till att dessa behov som tillfredsställs på kort, medellång och lång sikt.

Utredningen har i kapitel 9 konstaterat att den svenska rymdverksam-

heten i stort har uppfyllt de mål riksdagen har fastställt dock med

som

den reservationen att beträffande teknikspridning och användning

av rymdteknik argumenten för satsningar både i Sverige och utomlands har varit något mer optimistiska än vad visat sig realiserbart. som vara Utredningen har också noterat att alla större viktiga rymdprojekt noga förankrats hos regeringen innan de påbörjats eller åtaganden gjorts i ESA. Om riksdag och regering vill ställa krav på ökat resultatutnyttjande innebär det i praktiken att risktagningen i satsningama måste minska. Risken att resultatutnyttjandet uteblir är störst i de djärvaste explorativa projekten och dem där tidig och ordentlig förankring hos användarna inte har skett. Möjligheten att uppnå ökat resultatutnyttjande äri regel störst satsningama inriktas mot relativt säkra projekt, ofta om sådana projekt som innebär småforbättringar redan existerande teknik av

Framtidsaspekter och överväganden 211

och där hänsyn till användarnas detaljerade önskemål. tas

då utredningen Sverige bör gå tillväga för att uppnå ökat Hur anser att utnyttjande rymdteknik till nytta för samhället av

Riksdagen beställare. Riksdag och regering bör ange att ökat l som resultatutnyttjande önskvärt. Ett ökat resultatutnyttjande kan, med är oförändrad budget, innebära minskad möjlighet att satsa i djärva explorativa projekt. Riksdagen och regering kan också ställa särspå redovisning visar hur satsningama görs och vilka kilda krav som

framåtskridanden, ökad användning rymdteknik i samhället,

t ex av som åstadkommes.

Effektiv samordning. En aktiv rymdpolitik förutsätter god samord- 2 en ning inom regeringskansliet. En sådan är nödvändig för att stimulera

och förbättra dialogen mellan Näringsdepartementet, som ansvarar för utvecklingen grundläggande delar rymdsystemet, och de av av användardepartementen. Näringsministem bör samordolika vara ningsminister och ha övergripande för den totala effektiviteansvar ten inom statens rymdsatsningar.

Balanserad projektportfölj med avseende på explorativa och praktisk-

3 nyttoorienterade forsknings- och tillämpningsprojekt.

Utredningen Rymdstyrelsen bör satsa på såväl explorativa som anser att verksamheter. Det är viktigt att det finns en

praktisk-nyttoorienterade

balans mellan de två grupperna.

Med explorativa verksamheter kunskaps- och kompetensuppbyg-

avses

verksamheter forskning inklusive mikrogravitation, b

gande som: a

visionära satsningar Man-in-space, Internationella Rymdstationen, som

explorativa tillämpningar, forskningsinriktade eller osäkra

och c t ex

och riskfyllda satsningar andra tillämpnings-

fjärranalysprojekt, mer praktisk-nyttoorienterade projekt återfinns verk-

områden. Inom gruppen samheter där det finns användare har uttalat ett starkt behov av som rymdtjänsten i fråga och på sikt kan beredda att stå för utveckling vara

och drift verksamheten. Exempel områden är grundläggande tek-

av på telekommunikationsområdet, meteorologi och navigenikutveckling ringpositionering samt vissa tillämpningar fjärranalysen. av

Rymdstyrelsen föreslås dela sin projektportfölj i olika kategorier av

upp

212 Framtidsaspekter och överväganden

verksamheter nämnts eller lämplig liknande indel-

som ovan annan ning. Med sådan indelning grund kan viss andel en som en av medlen öronmärkas för de visionära, explorativa projekten och grundforskning

som kan bedrivas med stor frihet. I andra änden spektrum av bör satsas på projekt som har mycket stor sannolikhet att leda till praktisk nytta. Konkurrens om resurser bör sedan ske inom respektive grupp, men en grupp bör inte få expandera på de övrigas bekostnad. Exempelvis skulle meteorologiprojekt konkurrera med satsningar på navigering. Intemationella Rymdstationen skulle konkurrera med större planetutforskningsprojekt, osv.

Utredningen att rymdverksamheten framförallt bör anser värna om

forskningen, särskilt den under många år och med kontinuitet har

som bedrivits i Sverige, samt de praktisk-nyttoorienterade verksamheterna.

Det är, bl mot bakgrund på frågor nuvarande och frama av svaren om tida utnyttjande av rymdteknik erhållits från användare rymdsom av tjänster, utredningens uppfattning att huvuddelen Rymdstyrelsens av projekt och f är explorativ karaktär, d det lär dröja program n av v s åtskilliga år innan satsningama leder till omfattande praktisk användning i det svenska samhället. Både på kort och lång sikt kommer rymdverk-

samheten med nuvarande inriktning att ha riksdagen beställare och som finansiär via rymdbudgeten. Samtidigt utredningen det finns anser att en stor potential att genom ett närmare samarbete med olika användare av rymdteknik anpassa inriktningen så de i framtiden av programmen att kan leda till ökat resultatutnyttjande.

Utredningen således att Rymdstyrelsen i ESA, bilateralt samarbete anser och nationell rymdverksamhet bör verka för ökad andel att av resurserna satsas på projekt efterfrågas användare och har särskilt som av goda möjligheter att komma i operativ drift och få finansiering hos dessa.

4 Involvera användarna tidigt och sträva efter samfmansiering.

Med den på kund-leverantörsförhållande beskrivits i kapitel syn som 10.2 anser utredningen att Rymdstyrelsen har brett för ett ansvar att marknadsföra rymdsystemet och dess potentiella tjänster hos tänk-

bara användare i Sverige. Detta sker redan bl i samarbete med a

Rymdbolaget och forsknings- och fjärranalyskommittéema,

där samråd sker satsningar olika projekt. Men utredningen om anser att Rymdstyrelsen behöver vidareutveckla fonnema för kommunikation

med olika typer användare så att dessas behov och betalav av

F ramtidsaspekter och överväganden 2 l 3 SOU 1995: 78

ningsvilja för rymdbaserade tjänster närmare kan kartläggas och ligga till grund för beslut svenska prioriteringar. Rymdstyrelsen om bör i projekt ligger nära praktisk nytta eftersträva delfinansiesom ring från användarna för att på så sätt förvissa sig om att användaren verkligen behöver rymdtjänsten. Så sker redan i samarbetet t ex mellan ESA och Eumetsat och i flera de nationella projekten. av

Det viktigaste for att kunna uppnå ett högt resultatutnyttjande är att

rymdprojekten, satellitsatsningar, redan från första början kont ex i enlighet med användarnas behov. Uppfyller inte satellitema strueras sådana behov kan varken marknadsföring eller stöd till applikationsutveckling hos användarna ge önskat resultat.

5 Information och erfarenhetsutbyte. Rymdstyrelsen, Rymdbolaget och de övriga rymdforetagen besitter stor kunskap rymdens utnyttjanom depotential. I samhället i övrigt, i riksdagen, på olika departet ex och myndigheter, företag, högskolor är kunskaperna om ment mm rymden i regel starkt begränsade. Ett led i arbetet för att öka tänkbara användares resultatutnyttjande samt stimulera intresset för rymden är därför insatser för infomiation, diskussion och debatt om och kring frågor med anslutning till rymden. Rymdstyrelsen och rymdföretagen gör redan stora insatser på detta område, t ex genom stöd till utställningar, dataprogram till skolor mm. Utredningen anser ändå det finns behov ytterligare insatser och vill, mot bakatt av grund förslag kommit från några de mindre rymdföreav som av rekommendera Rymdstyrelsen att, ytterligare ett steg i tagen, som

infonnationsarbetet, ta initiativ till ett årligt rymdforum för kon-

taktskapande, information, erfarenhetsutbyte och debatt. Infomatiotill riksdagen behöver också stärkas. nen

6 Satsning på kompetensutveckling hos användarna. För att få till stånd ett effektivt resultatutnyttjande behöver användarna departe-

myndigheter, företag, universitet fl rymdteknisk kompetens.

ment, m Kommunikations- och Miljödepartementen, Luftfartsverket, Naturvårdsverket fl måste ha grundläggande kompetens i rymdfrågor m för att kunna fungera kvalificerade kunder och användare. Ett som förstärka den organisationen är att rekrytera personal sätt att egna redan har rymdteknisk erfarenhet. För utbildning av befintlig som personal finns alternativ International Space Universitys somsom

markurser, kurser i tjärranalys, Rymdkurser sommartid i Österrike,

delar kursprogrammet vid rymdutbildningen i Kiruna, osv. av

214 F ramtidsaspekter och överväganden SOU 1995: 78

Prioriteringar vid medverkan i ESAs

program

Inom ESA-sam arbetet måste Sverige ställning till prioriteringar på ta två nivåer, dels vid övergripande beslut hela ESAs dels vid om program, val av svenskt deltagande i k frivilliga tillämpningsprogram. s Vägledande måste vid båda tillfällena de övergripande vara målen, vilka enligt utredningen bör de diskuteras i kapitel 10.3, vara som samt de principer härletts dessa och diskuterats i kapitel 10.4. som ur

Sverige bör således vid diskussioner ESAs verksamhet om prioritera

högsta internationella klass inom forskningsprogrammen

och agera för stark förankring, kostnadseffektivitet och hos användarna nytta inom

tillämpningsprogrammen.

Vid val svensk medverkan i de olika frivilliga tillämpningsprogramav men i ESA bör beaktas i första hand möjligheterna tillfredsställa att svenska användningsbehov, även hur Sverige kan bidraga men genom att utnyttja sina komparativa fördelar geografi, kompetenser, resurser,

marknadsnischer och därmed bidraga till att svensk forskning, närings-

verksamhet och regioner med särskild potential utvecklas på bästa sätt.

synpunkter på ESAs organisation redovisas i avsnitt 10.6 mm

10.4.4 Teknikval

Rymdverksamheten inrymmer såväl djärva explorativa satsningar nya som utveckling för redan etablerade operativa verksamheter. De förra erfordrar ofta teknik och lösningar. De inriktas kontiny nya senare mot nuerliga förbättringar och kostnadsreduktion, vilket ofta innebär att avancerade, komponenter förs i det operativa för höja systemet att produktiviteten. Vad är optimal lösning måste i varje som avgöras enskilt projekt mot bakgrund mål och budget av mm.

Sveriges grundinställning vid teknikval bör kostnadseffektivitet,

vara vilket bl innebär att på marknaden tillgänglig teknik och tillgängliga a system i största möjliga utsträckning bör användas och specialkonstruktioner således undvikas. Sverige har i sitt småsatellitprogram a visat att det i betydande utsträckning går bygga avancerade att och från utvecklingsynpunkt nyskapande rymdsystem med andel standardstor komponenter.

Framtidsaspekter och överväganden 215 SOU l995.- 78

sin plats. Rymdverksamheten är i stor Ett förtydligande kan vara forsknings- och utvecklingsverksamhet och har därmed

utsträckning en uppgift befrämja teknik. Självfallet skall teknik och nya till att ny ny lösningar Men även inom rymdverksamheten bör man ständigt prövas. verka för kostnadseffektivitet och rationalisering.

Teknikvalsfrågan har indirekt även viss relevans för underleverantörer-

möjlighet affärer. Mindre företag i Sverige har uttryckt oro nas att göra företagen med finansiering via rymdanslagen skall för att de större kompetens på deras områden och konkurrera ut dem. kunna bygga upp På liknande hyser de svenska företagen för att de stora sätt stora oro

rymdkonsortiema skall sig in på de svenska specialom-

europeiska ge rådena. Detta dock i första hand fråga regleras av gällande är en som konkurrenslagar, bl avseende statlig upphandling, och utredningen har a därför ingen anledning att framföra några synpunkter annat än de som

allmänt framförts rörande kostnadseffektivitet. ovan

10.4.5 Militär rymdteknik

konvention stipuleras ESA enbart skall bedriva rymdverk- I ESAs att ändamål. Detta prinicip varit mycket samhet för fredliga är en som viktig för Sverige, värnat sin alliansfria politik. som om

måste ändå konstateras det finns stora gemensamma intressen Det att samordningsmöjligheter mellan civil och militär rymdteknik. Båda

och beroende uppskjutningsmöjligheter, navigations-, telekommu-

ärt ex av väder- och tjärranalyssatelliter, mottagningsstationer för nikations-, I Ryssland finns sedan länge stark koppling satellitsignaler m m. en

civila och militära rymdverksamheten och i USA har för en

mellan den syftar till till-

tid sedan lanserats ett convergence program som att ta

samordningsvinster mellan civil och militär rymdverksamhet. I

vara Frankrike och Tyskland WEU intres-

Europa har framförallt men även

i militär rymdteknik har koppling även till den civila sidan. I

sen som kalla krigets upphörande har samverkan mellan militär och och med det civil rymdteknik blivit något mindre känslig fråga. en

bör då Sverige förhålla sig till den militära och civila rymdtekni-

Hur Utredningen har inte funnit att detta är fråga i dagsläget ken en som kräver något särskilt ställningstagande. ESA-konventionen ger som ovan den garanti för fredligt användande Sverige alltid har efternämnts som

216 Framtidsaspekter och överväganden

SOU I 995: 78

traktat.

Utredningen noterar ändå att den rymdtekniska utvecklingen mycket ges stor uppmärksamhet inom militära kretsar i världen och det runt om att måste vara stor vikt för det svenska försvaret följa och av att nära tillgodogöra sig rymdteknikens framsteg.

Även för rymdindustrin är utvecklingen av militär rymdteknik mycket stor betydelse. De europeiska företag bygger militära satelliter som ges möjlighet att utveckla avancerade system, sedan kan introducenya som ras på den civila marknaden. De svenska företagen riskerar hamna att i tekniskt underläge gentemot konkurrenterna och förlora samarbets-

partners om de inte kan deltag i de militära utvecklingsprojekten.

Prioriteringar vid besparingar

Rymdstyrelsen har på utredningens uppdrag gjort analys en av sannolika konsekvenser besparingar på rymdområdet. Utredningen av delar i många avseenden de bedömningar gjorts i analysen. De åtaganden som

som Sverige har gjort i internationella Samarbetsprogram lång-

är av siktig karaktär och kan inte utan vidare avbrytas eller förändrad ges

inriktning.

Utredningen vill inte peka ut enskilda eller projekt skulle program som vara särskilt värda att satsa på, sådana prioriteringar måste göras av respektive myndighet i samråd med sitt departement. Däremot anser utredningen att de föreslagna målen och principerna, ovan som sätter användarna i centrum i större utsträckning än tidigare, skall vara vägle-

dande vid prioriteringar i samband med eventuella besparingar.

Statliga insatser inom de olika rymdpro-

grammen

Det är de olika myndigheternas uppgift utifrån övergripande att mål fastställa Verksamhetsmål, göra bedömningar teknik, marknad av och kostnader samt fatta beslut olika satsningar. Utredningen om behandlar därför inte enskilda projekt. De synpunkter lämnas som nedan är därför kortfattade och principiell karaktär. I några fall, såsom rörande forskav

ning, miljö- och klimatsatsningar synpunkter

mm, är efterfrågade i

Framtidsaspekter och överväganden 217 SOU I995.-78

direktiven.

10.5.1 Forskning

Utredningen har inte haft i uppdrag eller möjlighet att närmare studera rymdforskningens framåtskridande. Utredningen att rymdforskanser ningen även fortsättningsvis bör utvärderas kontinuerligt samma sätt naturvetenskaplig forskning i Sverige. som all annan

har i sin Mål- och Resultatanalys 1992 utarbetat mål Rymdstyrelsen

för den svenska rymdforskningen. Målen är: l att bidraga till utvecksvensk grundforskning rymdområdet till högsta intematio-

lingen av nella nivå; 2 kunskaper kan bidra till tillämpad FoU; samt att ge som attraktiv i internationella forskningsprojekt på 3 att vara en partner rymd- och fjärranalysområdet. Utredningen att dessa mål är förenanser med de övergripande mål redovisats under 10.3 och finner liga som ingen anledning föreslå någon förändring härvidlag. att

internationella utvärderingar har gjort visar att svensk rymd- De som hög internationell klass. Utredningen har vid besök på forskning håller Institutet för Rymdfysik i Kiruna noterat att institutet har ett stort internationellt kontaktnät och regelbundet många utländska gästforskare, vilket torde kunna bekräftelse på att omvärlden sätter högt ses som en värde på institutets verksamhet.

viktigt rymdforskningen möjlighet att bedrivas långsiktigt Det är att ges under grundforskningens fria fonner. Den utgör del av den och en och konkurrerar anslag med andra

explorativa rymdverksamheten om

verksamheter inom denna grupp.

har uppmärksammat rymdforskningen inom såväl det Utredningen att nationella ESA-programmet spelar viktig roll a programmet som en instrument och arbetssätt. Den låga framtagningskostvid tester av nya och den korta projekttiden för de vetenskapliga satellitema naden och Astrid har internationell uppmärksamhet, inte Viking, Freja rönt stor minst bakgrund de amerikanska ledorden för rymdverksammot av nya snabbare, billigare, bättre. Ombord på de vetenskapliga satellitema het har svenska företag givits möjlighet att pröva teknik. Den svenska ny småsatellitlinjen fortsätter med satelliten Odin för utforskning bl a av ozonlagret. Odin avsedd att sändas 1997 och är förutom ett kvaär upp

218 Framtidsaspekter och överväganden

liñcerat forskningsprojekt också nyskapande inom teknik

och systemutveckling.

Beträffande utforskandet rymden finns inom flera områden beröringsav punkter mellan forskning utförs från rymden rymdverksamhet som respektive från marken. På lång sikt kan det förefalla naturligt dessa att verksamheter skulle finansieras från ett och forskningsråd. samma Utredningen har dock inte, med reservation för frågan inte att närmare har studerats, funnit anledning att i dagsläget föreslå någon förändring

härvidlag.

Rymdtransporter

Statliga satsningar på rymdtransportsystem motiveras Europas behov

av av oberoende tillgång till rymden. Bärraketer är strategisk nyckelen komponent i rymdinfrastrukturen och kan ses som en gemensam resurs för alla tillämpningar. Den europeiska Arianeraketen har dessutom häv-

dat sig mycket väl på den kommersiella marknaden för uppskjutning av telekommunikationssatelliter.

Uppskjutningskostnaden är betydande för alla tillämpningar och

en sänkning denna är angelägen. Utredningen Sverige av anser att solidariskt med Europa bör fortsätta stödja utveckling att av stora bärraketer,

och kostnadssänkning för placering last i bana bör fokuseras och

av prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Följaktligen anser utredningen, mot bakgrund de i kaptiel 10.3 diskuterade av målen och i enighet med Sveriges tidigare prioriteringar i ESA-samarbetet, att bemannade rymdfärder bör lägre prioritet. ges

Däremot utredningen att det inte finns skäl ESA eller anser att Sverige skall engagera sig i utveckling små bärraketer. Såväl marknaden av som kostnaden för utveckling och produktion sådana raketer svårbeav är dömbar. Om marknad finnes borde små bär-raketer kunna utvecklas av företagen själva på helt kommersiella villkor.

10.5.3 Internationella

Rymdstationen

Internationella Rymdstationen är i samverkan mellan ett stort steg USA och Ryssland. Samarbetet är främst politiskt motiverat. Det beanses främja allmän politisk avspänning, öppna möjligheter för framtida rymd-

Framtidsaspekter och överväganden 219

samarbete bidra till att det ryska rymdprogrammet ges stadga, samt vilket behövs i dessa tider rysk ekonomi. Kanada, Japan och av svag Europa har erbjudits möjlighet att deltaga. Kanada och Japan deltar, medan de europeiska länderna fortfarande diskuterar hur och i vilken omfattning de skulle kunna medverka. Ett rådsmöte i ESA på ministernivå i Toulouse i oktober 1995 kommer att behandla det europeiska

deltagandet.

Rymdstationen är det största internationella samarbetsprojekt som existerar för närvarande. Det är svårt att tänka sig att Europa skall stå

utanför detta projekt.

Om Europa går in bör Sverige, mot bakgrund den i som partner av kapitel 10.3 diskuterade prinicipen solidariskt deltagande i det euroom peiska rymdsamarbetet, i möjligaste mån deltaga. Ett svenskt deltagande skulle främja svenskt näringsliv och är strategiskt viktigt för Saab-Ericsson Space AB, möjlighet till mycket åtråvärda levesom ges kompetenshöjning och marknadsprestige. ranser,

Å andra sidan kan hävdas att kopplingen till målen kunskapsuppbyggnad och samhällsnytta Rymdstationen kommer att utnyttjas till är svag. rymdens utforskning och experiment i tyngdlöst tillstånd mm. Men priset blir högt och kostnadseffektiviteten sannolikt låg. Någon direkt

praktisk nytta lär inte på kort sikt bli följden av rymdstationssatsningen.

Rymdstationen faller därmed inom kategorien explorativ verksamhet och måste konkurrera medel med andra explorativa satsningar. om

10.5.4 Telekommunikationer

Telekommunikationsmarknaden avregleras i snabb takt. Den geostatiobanan är naturtillgång med begränsad kapacitet att härbärgera nära en satelliter. Också radiofrekvenser naturtillgång med begränsad är en kapacitet det börjar bli trångt i etern. Tillgången till satellitpositioner och radiofrekvenser överenskommes i internationella förhandlingar W ARC med Post och Telestyrelsen ytterst ansvarig svensk mynsom dighet. Det väsentligt förhandlama har erforderlig kompetens och är att samrådet med Rym dstyrelsen och övriga berörda för informationsutbyte och bedömning den tekniska utvecklingen. gemensam av

Helt tekniskt ytterst avancerade system diskuteras eller är i planenya,

220 Framtidsaspekter och överväganden

rings- och utvecklingsstadiet, främst i USA. Exempel är satellitsystem för mobiltelefoni och totala kommunikationssytem typ TELEDESIC

med ett mycket stort antal små satelliter se avsnitt 5.2.2. Med sådana

volymer kan marknaden på sikt öka kraftigt. Betydande tekniska problem återstår dock att lösa.

USAs industri har uppskattningsvis 90 % sina utvecklingskostnader av

finansierade staten huvudsakligen försvarsbeställningar bl

av genom a inom SDI Strategic Defense lnitiative-programmen. Den europeiska industrins konkurrenskraft inom telekommunikationsområdet, det största kommersiella tillämpningsområdet, är avgörande för industrins framtid.

Ett fortsatt statligt i ESA och nationella och bilaterala engagemang program är nödvändigt för den europeiska industrins konkurrenskraft. Ett sådant bör innehålla utvecklingsstöd för i första hand engagemang grundläggande teknikutveckling. Men satsningar kan också göras i demonstrationsprojekt och befrämjande samarbetepartnerskap statav industri-operatörer. Nya system inom telekom munikationsområdet måste byggas upp långsiktigt och i nära samarbete med användare. Utredningen föreslår att Rymdstyrelsen tillsammans med övriga berörda parter tar fram en långsiktig strategi för telekommunikationsområdet.

10.5.5 Navigation och

positionsbestämning

[kommande diskussioner och förhandlingar inom EU, ESA, Eurocontrol och ICAO flygtrafik, lMO sjöfart med flera internationella fora och i förhandlingar med USA GPS kommer regeringen och svenska om myndigheter att engageras. Det är då väsentligt att det finns en gemensam grundpolicy och att det finns tillgång till tillräcklig teknisk kompetens. Dessutom måste ansvarsfördelningen tydlig. På användningsvara

sidan har berörda svenska myndigheter t Lantmäteriverket, Luft-

ex fartsverket, Sjöfartsverket och försvaret tidigt tagit till sig tekniken och har god kompetens. Kunskapen satellitsystemet är begränsad om mer och finns huvudsakligen inom Rymdstyrelsen och Rymdbolaget samt Luftfartsverket, som successivt bygger kompetens inom området. upp

Flera statliga myndigheter har, framgått tidigt finansierat som ovan, utvecklingsprojekt för användning GPS-systemet. Med den dynamik av som utvecklingen har såväl på användar- producentsidan förefaller som det inte heller idag att finnas några behov speciella stödinsatser. av

Framlidsaspekter och överväganden 221

Däremot bör det i solidaritet med Europa finnas behov svenskt - - av statligt engagemang avseende utveckling inom rymdsegmentet, när och Europa beslutar sig för att satsa på ett civilt navigations- och posiom tioneringssystem.

GPS har stor potential för nya tillämpningar och besparingar inom en befintliga system, framför allt inom transportsektorn luft- och sjöfart,

tåg och bil men även andra områden t ex mätningar av olika slag. En

förutsättning för ett effektivt utnyttjande av tekniken är emellertid att samordning mellan rymdsystem och tillämpning finns samt att dubbelarbete i uppbyggnad markinfrastuktur undviks. Kommunikations- och av Miljödepartementet har genomfört värdefull kartläggning av GPSen användares behov och synpunkter. Utredningen har från flera håll fått förslag kompetenshöjande insatser för Sverige. om

Mot bakgrund områdets stora ekonomiska betydelse, de utredningar av pågår inom EU och de förstudier påbörjats inom ESA behöver som som Sverige reda ut vad landet vill få ut av den nya tekniken och vilken policy bör vägledande i internationella Förhandlingar och som vara samarbeten. Regeringen bör ta ett initiativ till en sådan utredning, som bör involvera såväl Rymdstyrelsen som användande myndigheter och företag.

10.5.6 Meteorologi

De satellitbaserade meteorologiprogrammen bidrar till att uppfylla både forsknings- och samhällsnyttomålen. Sveriges meteorologisatsningar i Eumetsat och ESA främjar också europeisk och internationell samverkan. Vidare kan de bidraga till att stärka svensk industri och Kirunaregionen. Från industripolitisk synpunkt torde ett högt deltagande i ESA-programmen fördelaktigt eftersom det finns ett långsiktigt, vara komplementärt och användarfmansierat Eumetsatprogram som ger möjlighet till kontinuerliga industrileveranser under lång tid. Meteorologisatsningama har således starkt stöd i de mål, som fonnulerats i kapitel 10.3.

maximalt utbyte inom meteorologin måste satellitprogrammen För att ge långsiktiga, uthålliga samt kostnadseffektiva. Tidshorisonten är vara omkring 15 år. Det pågående samarbetet mellan ESA och Eumetsat, omfattar två satellitprogram MSG och MetopEPS, är mycket som

222 Framtidsaspekter och överväganden

positivt och ett bra exempel på hur utvecklande och användande organisationer kan samarbeta. Det är viktigt att Sveriges långsiktiga engagemang i programmen inom ESA och Eumetsat bekräftas.

Eum etsatprogrammet öppnar möjligheter till svensk änsteexport genom etablering markstation för EPS-programmet i Kiruna, av en resp genom etablering av en Satellite Applications Facility vid SMHI. Statlig medverkan kan komma att behövas för att realisera möjligheterna.

För att maximera Sveriges nytta satellitdata i vädertjänsten krävs av fortlöpande forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige. Det är viktigt att denna verksamhet vidmakthålls.

10.5.7 Fjärranalys

Fjärranalyssatsningama har också stöd i forsknings- och samhällsnyttomålen. Framförallt är verksamheten kunskapsuppbyggande. Användarfinansierad tillämpning är ännu inte omfattande.

För den kommande 10-årsperioden finns i Europa ERS Envisat, SPOT 45 och i världen i övrigt ett stort antal beslutade statligt finansierade fjärranalysprogram. Sammantaget byggs ett omfattande system som ger ökade möjligheter till global kartläggning och övervakning av naturresurser, miljö och klimat. De huvudsakliga slutanvändama av informationen är statliga myndigheter, internationella organisationer och forskningsprogram. Det finns också några kommersiella initiativ, främst av amerikanska företag, inom speciella nischer.

Sverige deltar aktivt i de europeiska och har med verksamprogrammen heten i Kiruna en central roll i den operativa driften och utnyttjandet av flertalet fjärranalyssatelliter.

Under överskådlig tid kommer det att behövas statlig finansiering för utveckling och drift speciellt rymdsegmenten. Kontinuitet och långav siktighet med tidshorisonter på 10-20 år erfordras för att bygga och upp etablera verksamheter. Sverige måste nationellt och internationellt verka för ett ökat användarinflytande vid definition system samt för att av nya användarna successivt tar sig delar fmansieringsansvaret. Parallellt av bör Sverige också verka för effektiv operativ struktur etableras, att en såsom redan skett inom meteorologiområdet och i SPOT-programmet,

F ramtidsaspekter och överväganden 223

samt därvid speciellt försöka främja utvecklingen i Kirunaområdet.

Om Sverige vill befästa och vidareutveckla Kirunas centrala roll i operativ drift, kommer det bl a att krävas att Sverige medverkar i finansieringen av satellitsystem enligt ovan. Det kommer också att behövas insatser för att vidareutveckla den infrastruktur och den kompetens som byggts i Kiruna under de senaste 20 åren. upp

Med den modernaste tekniken, och med ett mer kommersiellt och användarstyrt tänkande, förefaller det som om utvecklingen av nya system går mot mindre, enklare satelliter med kortare utvecklingstid och därmed lägre kostnad. Rymdstyrelsen bör därför så långt som möjligt söka skapa flexibilitet och möjligheter att anpassa sitt fjärranalysprogram i takt med att de tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna förändras.

Slutligen kommer det med nya datatyper och större datamängder att uppkomma behov ökande statliga insatser för att utveckla metodik av och system som nyttiggör dessa data inom olika användningsområden. Sverige bör söka få största möjliga utbyte EUs satsningar inom detta av område.

10.5.8 Miljö- och klimatstudier

I direktiven efterfrågas synpunkter rörande miljö- och klimatstudier och rymdteknik.

F n pågår flera aktiviteter med anknytning till rymdteknik som tangerar utredningens områden. I Kiruna planeras ett Institut för miljö- och rymdforskning IMR med verksamhetsgrenama miljödatacentrum för satellitdatabehandling, miljö- och klimatforskning om polamära växtzoner och glaciärer, ozonforskning samt forskning om miljö och samhälle, där geografiska informationssystem GIS används. Vidare planerar SMHI uppbyggnad av ett klimatdatabascenter, varvid satellitinfonnation kommer att vara en viktig källa.

IMR finns med som en väsentlig nysatsning i regeringens förslag till EU avseende utnyttjande av de så kallade Mål-6-medlen för regional utveckling. Kompletterande finansiering söks främst via Miljö- och Naturresurs- respektive Utbildningsdepartementen. Förarbetena med

224 Framtidsaspekter och överväganden

verksamhetsgrenen Miljödatacenter har pågått under tre år. Ett flertal pilotstudier avseende miljödatabaser, användarbehov, internationellt samarbete, tekniska lösningar, personalbehov etc har genomförts. Ett långsiktigt forskningsprogram med ett tiotal forskargrupper i Sverige är under utarbetande. Centret har vidare utsetts till European Topic Center for Landcover av EUs miljöorgan European Environmental Agency, EEA i Köpenhamn. Detta centret internationell kund redan från ger en start och dessutom ett brett europeiskt kontaktnät. Målet är att centret efter start ska väsentligen användarfmansierat. en vara

Parallellt har SMHI tagit initiativ till uppbyggnad av klimatdatabaser och ett klimatmodelleringscenter i vilket satellitinformationen kommer att vara en viktig källa.

Utredningen har varken haft eller haft som primär uppgift att resurser på djupet penetrera dessa initiativ men vill ändå bidraga med följande principiella synpunkter.

Samtliga de verksamheter diskuteras skulle bidraga till uppfyllelse som av de mål för rymdverksamheten som diskuteras i kap 10.3. Med hjälp satellitinfonnation ökas den allmänna kunskapsnivån, och på sikt av skulle denna kunskap kunna utmynna i beslutsunderlag beträffande miljösatsningar, väder- och klimatprognoser m m, dvs nyttiga tillämpningar. Utredningen har också noterat att det snart kommer att finnas ett stort antal fjärranalyssatelliter som kommer att generera eller ha kapacitet att generera oerhörda mängder data. Effektiva metoder för analys av data, upbyggnad och ajourhållning av databaser samt distribution av denna infonnation är nödvändiga, och Miljödataccntret är avsett att fylla en viktig uppgift härvidlag. Satsningama i Kiruna har stöd i den del i målformuleringen, framhåller att Sverige skall bidraga inom omsom råden där landet har särskilda komparativa fördelar, t ex i regioner med särskild potential. Med hänsyn till det nordliga läget innebär en fokusering på forskning polarområdet att Kiruna på ett naturligt sätt skulle om komplettera och stärka sin roll som kunskapscentrum i Europa. IMR bygger också de verksamheter byggts i Kiruna inom rymdsom upp och kartområdena. Med tanke på de övergripande målen för den svenska rymdverksamheten måste de nämnda initiativen rent allmänt sett betraktas mycket positivt.

Erfarenheterna från tidigare rymdsatsningar med anknytning till fjärranalys visar att det finns ett antal faktorer som är kritiska för framgång

F ramtidsaspekter och överväganden 225

och bör beaktas. Sådana faktorer är helhetssyn, långsiktighet, internationellt samarbetssystem, kunskap behövs för att tillgodogöra sig som

satellitinfonnationen, satellitinforrnationens pris, tillgänglighet och

prestanda, kostnadseffektivitet och alternativa lösningar samt kanske allra viktigast: att slutanvändamas genuina behov uppfylls.

Helhetssyn och långsiktighet. Det är väsentligt att den planerade verksamheten i Kiruna förankras väl i användarnas långsiktiga behov forskningsinformation, beslutsstöd, miljökontroll, etc, annars kommer deras nu visade intresse för att finansiera verksamheten att minska i stället för att som avsett öka. De tilltänkta framtida användarna måste tidigt identifieras och involveras i projektdefinitioner och i det konkreta forskningsarbetet samt göras medvetna om att de på sikt måste vara beredda att betala hela kostnaden för den erhållna informationen. De forskningsprogram som nu utarbetas måste vidare ges en långsiktig finansiering såväl nationellt som i tillämpliga delar via EU så att de inte snabbt hamnar i ekonomiska svårigheter eller krav på ytterligare svensk statlig finansiering.

Internationella samarbetsfrågor. Nästan all rymdverksamhet bygger på samarbete och internationella nätverk. De meteorologiska organisationerna har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans och har redan mycket avancerade system för databearbetning och spridning av resultat. Samarbetet har drivits fram av behovet av kostnadsdelning och kostnadseffektivitet.

De föreslagna verksamheterna i Kiruna t ex är led i uppbyggnad av ett internationellt nätverk för miljöinformation där EU genom EEA och DGXII har en koordinerande roll och där även ESA och andra ryindorgan deltar. Detta nätverk utvecklas nu dynamiskt under 4:e ramprogrammet för FoU l995-98 och förväntas vara operativt vid sekelskiftet. Därvid definieras successivt aktörerna, arbets- och ansvarsfördelningen dem emellan, datadistributionsformer och rättigheter, finansieringsfonner etc. Om Sverige vill ha en roll i denna tekniska och politiska process och få en väsentlig roll i det operativa nätverket så är det betydelsefullt att tidigt positionera sig och ha något konkret och påtagligt att bidra med vid förhandlingsbordet genom tidig etablering av kompetens, tekniska resurser och operativ verksamhet. Detta innebär viss risktagning ett betydande riskavlyft tycks här kunna erhållas men genom den förutsedda Mål-6-finansieringen. Med bas i de redan etablerade samarbetena med a EU och ESA bör därför de internationella

8 I5-0807

226 F ramtidsaspekter och överväganden

sainarbetsfrågoma även fortsättningsvis prioriteras.

Kostnader. Ett skäl till att rymdverksamheten blivit mycket dyr är att det under pionjärtiden varit nödvändigt att utveckla många speciallösningar. För att kunna bli effektiva bör de miljöverksamhetema i nya största möjliga utsträckning bygga på existerande teknik och integreras i existerande system och forskamätverk. Det kan bli mycket dyrt om miljöverksamheten tvingas utveckla speciallösningar, t ex inom data och kommunikation, bygga kompetens och institutioner vid sidan upp nya dem redan finns, etc. Ett problem som kan få betydelse för av som kostnaderna för vissa delar miljösamarbetet är just att något omfatav tande internationellt samarbete mellan officiella kartproducenter historiskt inte har förekommit och att kartsystemen således varierar mellan länderna. Vissa försök görs i EUs regi att samarbeta om normer för de nya geografiska informationssystemen.

Det förefaller särskilt viktigt att insatserna vid SMHI i Norrköping och de i Kiruna samordnas, så att dubbelarbete undviks och redan etablerade erfarenheter tas tillvara.

10.6 ESA

Förändringar i ESAs organisation

Sedan ESA bildades för 20 år sedan har organisationen byggt upp stor teknisk kompetens och nödvändiga för att genomföra omfatresurser tande internationella utvecklingsprojekt. ESA har också lyckats med flera sina initiala mål: av

det vetenskapliga programmet ha varit mycket framgångsrikt - anses och åtnjuter stort internationellt anseende. Det har också varit teknikdrivande. Lösningar har testats ombord på vetenskapliga som satelliter och sonder har varit förutsättning för senare operatioen nella tillämpningar.

med Ariane har Europa nått oberoende när det gäller satellituppsänd- ningar, och programmet har varit framgångsrikt på den kommersiella marknaden

SOU I 995.- 78 F ramtidsaspekter och överväganden 227

inom telekommunikationsområdet finns en europeisk industri satel- littillverkare och operatörer som med viss framgång konkurrerar på världsmarknaden

inom meteorologiområdet har Europa sina egna satelliter Meteosat, och ESA har starkt bidragit till att en operativ organisation Eumet-

sat har satts upp

inom fjärranalysområdet har ESA tillverkat satelliter ERS l och 2 ligger i frontlinjen och kompletterar SPOT-programmet som

ESA har etablerat sig som ett viktigt organ för kvalificerat samarbete, utgjort förutsättningen för uppbyggnad av en mycket kompetent europeisk industri och blivit den europeiska fokalpunkten for stora delar av det internationella samarbetet. Även fortsättningsvis är ett intimt europeiskt samarbete med stark politisk förankring nödvändigt för att genomföra stora utvecklingsprojekt inom rymdområdet. ESA är därmed speciellt viktigt för de mindre länderna, som inte på egen hand kan genomföra sådana projekt. Utredningen anser det därför väsentligt att Sverige även i framtiden värnar om ESA.

Samtidigt konstaterar utredningen att ESA i dagsläget står inför betydande problem. En bakgrund härtill är att medlemsländerna i slutet av 1980-talet drog upp långsiktiga, ambitiösa planer för ESAs framtid

Ariane Columbus, Hermes och utökningar av forsknings-, telekom-

munikations- och fjärranalysprogrammen. Som framgår omvärldsav analysen kapitel 8 har de politiska och ekonomiska förutsättningarna därefter radikalt förändrats. ESAs program och organisation måste anpassas till den nya situationen, och detta är en komplicerad process, speciellt för en internationell organisation.

Intensiva diskussioner härom pågår för närvarande inför ESAs rådsmöte på ministemivå i oktober 1995. Därvid är det avgörande att de stora medlemsländerna speciellt Frankrike och Tyskland kan komma över- Sveriges möjlighet att påverka denna process är naturligtvis beens. gränsad, även om de viktiga besluten måste tas i enighet.

När det gäller ESAs organisation och arbetsformer genomförs nu ett flertal externa och interna översyner har visat på ett stort antal som förbättringsområden. Bland de viktigaste kan nämnas:

228 F ramtidsaspekter och överväganden

en översyn av ledningsstrukturen -

översyn ESAs och driftsanläggningar eftersom det idag - en av provtotalt sett finns en överkapacitet i Europa

översyn av upphandlingsförfarandet bl a industrireturreglema

- en som har lett till en omfattande byråkrati såväl inom ESA som i industrin. Upphandlingen har blivit svårhanterlig med en starkt ökad internationalisering industrin. Ibland utnyttjas industrireturreglema av på delprogramnivå istället för som avsett på ESAs totalprogram. Upphandlingsförfarandet befrämjar heller inte internationell konkurrens mellan företagen

en reduktion av organisation och personal med upp mot 20 % mot bakgrund att programverksamheten inte expanderar som tidigare av förutsetts

Utredningen anser att Sverige starkt bör stödja och, där så är möjligt, driva på reformarbetet.

Når det gäller ESAs programverksamhet är de stora bidragsgivamas uppfattningar avgörande. De svenska förhandlama måste därför ges betydande frihet de svenska ställningstagandena till de föratt anpassa ändringar kontinuerligt sker under förberedelserna for och under som ministerkonferensen i oktober 1995.

ESA, användare och svensk industri För svensk industris vidkommande är det ytterst angeläget att få leverera till beställare som dels ger företagen möjlighet att vidareutveckla sin tekniska nivå, dels kan hjälpa företagen att positionera sig på marknaden och etablera relationer till kunder som har behov av återkommande leveranser. Arianespace, Eutelsat och Eumetsat är exempel där industrin som en följd av utvecklingsarbete ESA fått följdorder från användarorganisationer. Ur industripolitisk synvinkel är det önskvärt att ESA, när så är möjligt, fortsätter att samordna sin utveckling med de potentiella framtida användarna, såväl inom de nämnda organisationerna som med nya kategorier, tex inom fjärranalys-, navigations- och mobiltelefoniområdena. Här bör ESA och EU söka nära samarbete, eftersom EU sin roll att samordna denna typ av intressen melser som lan sina medlemsländer.

Framtidsaspekter och överväganden 229

10.7 EU, Sverige och rymdverksamheten

Sett i ett historiskt perspektiv finns det mycket talar för att EU som kommer att spela en allt viktigare roll i rymdfrågor i framtiden. EUs engagemang i rymdfrågor har framförallt vuxit fram relativt snabbt under de senaste fem åren. Sedan några år tillbaka har EU Space en Advisory Group med representanter för EUs och ESAs medlemsländer samt europeiska rymdorganisationer.

EUs roll är framförallt främjare och användare rymdteknik. att vara av EU försöker skapa förutsättningar för marknadsexpansion for tillämpningar av rymdteknik samt hjälpa rymdindustrin till konkurrenskraft.

Det första rymdprogrammet inom miljö- och klim atprogrammet Space Techniques Applied to Environmental Monitoring and Research avser fyraårsperioden 1995-1998 och är huvudsakligen inriktat fjärranalys. Rymdprogrammet hålls DGXII och har två syften: for-

samman av a

bättra den teknisk-vetenskapliga kompetensen inom jordobservationsområdet beträffande databehandling och -tolkningg b utveckla tillämp-

ningar inom jordobservationsområdet samt förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet i erhållen information. Rymdbudgeten for forskning och utveckling omfattar ca 25 MECUår ESA satsar år 1995 450 MECU på jordobservation, framför allt på utveckling rymdsystemet. av

EU spelar en viktig roll som samordnare olika länders intressen inom av flera tillämpningsområden. Således försöker EU identifiera Europas ståndpunkt i frågor som gäller framtida satellitnavigeringssystem, geografiska informationssystem, mobiltelefoni EUs roll varierar i olika mm. ärenden, bl a beroende på vilka andra internationella aktörer är som engagerade.

EU ser sin roll som komplementär till ESAs. Vid kommitténs besök på EU redovisades ett händelseförlopp enkelt uttryckt gick ut på att som ESA inleder med utveckling rymdsystemet satelliter, markstationer av mm. EU träder in som användare och promotor under tid till dess en de slutgiltiga användarna tagit sig rymdtekniken och denna effektiviserats till den grad att användarna själva kan finansiera verksamheten. Ett antal samarbetsgrupper sekretariatsnivå mellan ESA och EU har etablerats inom olika ämnesområden.

9 15-0807

230 Framtidsaspekter och överväganden

Utredningen att Sverige bör positivt på EUs ambitioner att anser se främja och koordinera användandet rymdtillämpningar och att EUs av satsningar på jordobservationsområdet bör leda till viktiga arbetsuppgifter för Sverige. EU kan växa i betydelse samordnare i strategifråsom framförallt mellan olika användare av rymdteknik och ESA. gor,

Vidare utredningen det naturligt och önskvärt att EU och anser som ESA utarbetar grundsyn policy inom rymdområdet en gemensam innefattande övergripande mål, strategier, ansvarsfördelning, etc. Inom vissa delområden där kontaktytoma är stora bör denna policy detaljeras och även omfatta andra relevanta europeiska organ. För närvarande pågår också ett sådant arbete inför ESAs ministerkonferens hösten a 1995. En positiv utveckling enligt skulle stärka och effektivisera ovan det europeiska rymdsam arbetet att tydliggöra roller, harmonisera genom arbetet inom projekt och att de övergripande gemensamma genom målen bred politisk förankring. får en

Utredningen att EUs rymdprogram innebär stora möjligheter för anser Sverige och att de svenska rymdaktörema noga måste lära känna EUs sätt att arbeta och skapa kontakter såväl inom kommissionen som inom parlamentet och rådet. Sverige bör verka for svensk tjänsteman att en placeras vid rymdsektionen inom DGXII och att svenska representanter och tjänstemän i EU infonneras och vid behov involveras i EUs rymdfrågor. Det är också stor vikt att den svenska EU-parlamentarikerav följer utvecklingen rymdområdet och bevakar de gruppen noga svenska intressena.

10.8 Kiruna, hot och utvecklingsmöjligheter

10.8.1 Tidigare utveckling

Rymdverksamheten har vuxit och breddats från 80-talets början på ett sätt haft avgörande betydelse för Kiruna. Verksamheten har som en nämligen, under den tid när den dramatiskt stora strukturomvandlingen i LKABs pågick, representerat bransch med tillväxt. Tillgruvor en växten har haft väsentlig och positiv betydelse för samhällsklimatet en och varit viktig indikator för investeringsvilja och näringslivsutvecken ling. Tillväxten har emellertid inte i fråga om antal sysselsatta mer än marginellt kunnat kompensera den minskning skett i LKAB, som som

Framtidsaspekter och överväganden 231

1975 hade 4 800 anställda och 1995 l 900. Antalet anställda i rymdverksamhet år 1980 100 och uppgår idag till 340. Kiruna var ca ca kommun har under motsvarande period minskat befolkningstalet från 31 000 invånare till 26 000, dvs 20 procent under 20-årsperiod. ca en

Genom rymdföretagen och Institutet för Rymdfysik, IRF, har yrkesvalsalternativen breddats väsentligt. Kiruna har traditionellt mycket stark en industriprägel. I rymdföretagen har hög andel de anställda akadeen av miska examen, ca 40 procent. Detta inslag är viktigt arbetsmarknaden, eftersom utbildningsstrukturen för övrigt är starkt industripräglad. Den del av arbetskraften har än treårig eftergymnasial utbildsom mer ning är för Kiruna i sin helhet endast 8 procent.

Det starka inslaget av infonnationsteknologi IT i rymdverksamheten - bidrar påtagligt till ett högre teknikinnehåll i näringslivet. Det kan antas att detta verksamt har främjat utvecklingen IT-baserade företag och av även ökad användning IT inom näringsliv och offentlig verksamhet. av Rymdverksamheten kan därför pådrivande i utvecklingen sägas vara av infrastrukturen, särskilt med avseende på IT och högteknologi. annan

De motiv som statsm aktema haft for investeringar i rymdbaserade verksamheter har under årens lopp varit kombination rymdpolitik och en av regionalpolitik. Det mycket starka beroendet gruvverksamheten och av risken för samhällskatastrot gruvverksamheten dramatiskt en om minskar har utgjort starka motiv för även andra satsningar i Kiruna. Exempel på detta är Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Postens ñlateliavdelning, Radiotjänst i Kiruna AB fl. En erfarenhet är att de regionalm politiska motiven kan vara avgörande under etableringsåren. Det är emellertid av största betydelse att de verksamheter startar så snart som som möjligt av egen kraft står för erforderlig kompetens och genererar tillväxt. Från de senaste årens diskussioner framtida utvecklingsproom jekt med anknytning till rymdverksamheten i Kiruna kan dra slutman satsen att det nu uppnåtts en sådan kompetensnivå och sådan bredd en och volym att rymdverksamhetema börjar attrahera utvecklingsprojekt och generera idéer för framtida tillväxt. Det kan därmed sägas att en en första avgörande tröskel for en framtida positiv utveckling är uppnådd.

Kiruna har alltmer fått en profil Sveriges rymdstad. Denna profil som har betydelse i många sammanhang också utanför de egentliga ryrndverksamheterna. En jämförelse med andra orter storleksordav samma ning visar att Kiruna sin särskilda profil är attraktiv ort i genom en

232 Framtidsaspekter och överväganden

rekryteringssammanhang. Rymdteknik, norrskensforskning etc ger tillmed fjällnatur och samisk kultur en spänning som är positiv sammans också för utvecklingen av turistnäringen.

10.8.2 Dagsläget

Den rymdanknutna verksamheten i Kiruna står således infor framtiden på stark och bred bas. Denna består såväl några naturtillgångar av under åren uppbyggd infrastruktur, kompetens och renommé: som av

Det nordliga läget är avgörande betydelse för kontroll av och av datanedtagning från polära satelliter Esrange sondraketskjutfált är det enda i Europa och ett av i värl- den har ett stort nedslagsområde land - som

Läget i norrskenszonen är väsentligt för rymdplasm afysikforskningen

Det nordliga läget intresse för ozonforskningen är av Närheten till de arktiska områdena intresse för klimat- och är av miljöstudier

Kiruna har få denna breddgrad väl utbyggd allmän

som orter en

infrastruktur kommunal service, näringsliv, kommunikationer, tele-

kommunikationer etc

Kiruna förhållandevis högt teknikinnehåll i näringslivet likhar ett forskning och högre utbildning med anknytning till rymdsektom som och därigenom fungerande arbetsmarknad en Den rymdanknutna verksamheten är diversifierad och därigenom

mindre sårbar

10.8.3 Hotbild

Rymdverksamheten i Kiruna är emellertid utsatt för internationell konkurrens från andra orter höga breddgrader t ex Alaska, Kanada,

Ryssland, Finland, Norge med Svalbard och Grönland. Även på dessa orter finns ett betydande intresse av att med statligt stöd etablera rymdverksamhet. Dessutom kan vissa delar den etablerade rymdverksamav heten i Kiruna, tex bearbetning data i anslutning till mottagningsav stationen, med de elektroniska motorvägama lika gärna utföras centralare i Europa och närmare användarna. För fortsatt internationell konkurrensfönn åga är det därför mycket stor betydelse att rymdsektoms av kompetens, och internationella kontaktnät kontinuerligt vidareresurser, utvecklas. Till stora delar kan de berörda organisationerna själva svara

Framtidsaspekter och överväganden 233

för detta. Men utan någon form av uppbackning från kommunala, regionala och centrala myndigheter lär det bli svårt att åstadkomma denna vidareuweckling.

Fig 10.3 Vid ESAs station i Salmzjärvi tas data emot från radarsatelliten ERS-I

Ett avgörande hot mot Kiruna är självfallet om någon eller några av de viktiga verksamhetsgrenama skulle få svårt att finna finansiering. Skäl till detta skulle kunna vara att tjänsten inte är konkurrenskraftig på marknaden, att forskningsintresset inom ett berört område avmattas, att någon Verksamhetsgren måste läggas ett led i internationell ner som en omstrukturering eller att statliga anslag till rymdverksamheten skärs ner.

Sondraketverksamheten är ytterst väsentlig För Esrange. Utan det finansiella stöd som idag erhålls från flera av ESAs medlemsländer för denna verksamhet kan svårligen infrastrukturen på Esrange vidmakthållas, och dämiedfaller sannolikt också basen för övrig verksamhet ballongupp-

234 Framtidsaspekter och överväganden

sändningar och de satellitrelaterade uppgifterna. Ökad aktivitet i skjut-

fältet t mineralprospektering, skogsavverkning, friluftsliv, nya bil-

ex vägar kan sammantaget säkerhetsskäl tvinga fram nedläggning av en raketverksamheten. En risk på sikt ESA starkt reduceav annan är om sondraketverksamheten inom sitt mikrogravitationsprogram. Dessa rar uppdrag utgör nämligen idag merparten raketuppskjutningama från av Esrange.

Kirunaverksamheten är också starkt beroende Sveriges bilaterala av

och medverkan i ESA-program inom fjärranalysområdet. Dessa

program är mycket stor betydelse för verksamheten vid Satellitbild, vid Salmiav järvi och Esrange. Utan svensk medverkan i dessa saknas den ekonomiska basen och den tekniska infrastrukturen for fortsatt utveckling, en t expansion inom de kommersiella områden som berörs nedan. Ett ex en svenskt avstående från de europeiska fjärranalysprogrammen skulle vara mycket negativt för rymdverksamheten i Kiruna.

10.8.4 Möjligheter

Kirunas konkurrensfördelar sådana de summerades i avsnitt l0.7.2 och de hot i l0.7.3 utgör basen vid bedömning av som angavs ovan en utvecklingsmöjlighetema. Men åtminstone tre omvärldsfaktorer är också av väsentlig betydelse:

Världens ökade miljömedvetande och åtföljande satsningar på a tjärranalys från satellit med åtföljande behov av bearbetning, analys och arkivering. Marknaden växer här snabbt under de närmaste 10 åren Sveriges behov att satsa på utbildning, forskning och utveckling av inom naturvetenskap och teknik. l Kiruna finns basförutsättningarna för en utökad roll Den snabba utvecklingen inom IT-området gör att avstånden betyder mindre. Avgörande för lokaliseringar är därför var det finns nya tekniska förutsättningar, kompetent personal och uppbyggda relatiosamt ofta också uppbackning från kommuner och myndigheter ner

En framtidssatsning planeras är Institutet för Miljö- och Rymdsom nu forskning IMR med delfinansiering från EUs strukturfonder. IMR beräknas kunna 40-60 arbetstillfällen i Kiruna inom 3-5 år. IMR ge nya

Framtidsaspekter och överväganden 235

utnyttjar väl de förutsättningar och omvârldsfaktorer som redovisats ovan. IMRs roll i miljö- och klimatstudier diskuteras i avsnitt 10.5.8.

Delar av den föreslagna forskningen vid IMR speciellt inom atmosfär-

kemi ansluter väl till IRFs verksamhet och ger därmed IRF nya utveck-

lingsmöjligheter inför framtiden.

Raket- och ballongverksamheten vid Esrange kommer enligt Rymdbolagets bedömning att kunna bestå den närmaste 5-10 årsperioden. Eventuellt kan man se en viss nedgång i raketskjutningama medan ballongverksamheten i stället ökar. Det internationella intresset och stödet för verksamheten inom ESA-programmet Esrange-Andöya Special Project förväntas enligt Rymdbolaget bestå.

Rymdbolaget har kontinuerligt följt och utvärderat möjligheterna att etablera Esrange för uppsändning av satelliter i polära banor. Samarbetsprojekt med amerikanska, ryska och norska organisationer har studerats. Enligt Rymdbolaget är det för närvarande tekniska, operativa, ekonoav miska och marknadsmässiga skäl inte aktuellt att bygga ut Esrange för satellituppsändningar. Därmed är inte uteslutet att situationen kan ändras i framtiden. Utredningen delar härvidlag Rymdbolagets uppfattning.

Esrange utnyttjas idag för kontroll av Tele-X. Så småningom övertas också kontrollen av Sirius l och av den nya Sirius som nu upphandlas för uppsändning 1997. Därmed denna verksamhet ha kontisynes en nuitet under överskådlig tid.

En betydande expansionsmöjlighet tycks finnas inom fjärranalysområdet och i övrigt för kontroll och datamottagning från polära satelliter. Här finns under den kommande 10-årsperioden ett stort antal nya satellitprojekt av såväl forsknings- kommersiell karaktär. Mycket beror emelsom lertid på vilka operativa och kommersiella strukturer som byggs upp. Rymdbolagets köp nyligen av 50 % av aktierna i Tromsö satellitstation är ett exempel på en omstruktureringsåtgärd, säkert kommer att som följas av många fler. Konkurrensen från andra orter kommer att bli hård. Utredningen här att det är väsentligt att statsmakten nära anser följer denna utveckling och verkar för en positiv Kirunautveckling i internationella förhandlingar. Vidare bör Rymdstyrelsen, i enlighet med de föreslagna övergripande målen kunskapsutveckling och användarnytta, stödja livskraftiga projekt och satsa på infrastruktur som också gagnar utvecklingen i Kiruna.

11 Slutsatser, och

förslag

rekommendationer

11.1 Slutsatser

Utredningen har gjort allmän genomgång nuläge och trender inom en av rymdverksamheten, granskat det svenska rymdprogrammet, studerat ESAs verksamhet, analyserat förändringar i omvärlden samt gjort en översiktlig kartläggning användningen rymdtjänster i Sverige. av av

Utredningen har därvidlag kunnat konstatera att rymdtekniken kommit till bred använding inom många samhällssektorer och att Sverige fått betydande återbäring på gjorda investeringar. Rymdverksamheten har en stor potential för framtida användning. För att nå ett ökat utnyttjande av rymdtekniken behövs satsningar på forskning och teknisk utveckling och åtgärder för att i framtiden sänka kostnaderna i rymdsystemet. Vad statens satsningar beträffar behövs rymdpolitik som omfattar såväl en forskning och utveckling användning rymdteknik. Därför är en som av samordning mellan departementen, myndigheterna och de statliga bolainom respektive rymdtillämpningsområde angelägen. gen

Utredningen ser följande viktiga trender:

telekommunikationsområdet kan förväntas växa, särskilt TVradio och mobiltelekommunikation, och erbjuda ett stort utbud av tjänster för olika användargrupper

navigationpositionering står inför mycket kraftig tillväxt, som en förväntas leda till betydande effektivisering inom transportsektorn och många andra områden i samhället

‘ vädertjänstema kommer successivt i ökad utsträckning att utnyttja data från satelliter

fjärranalys utnyttjas och testas inom många verksamhetsfält, inte minst i länder med dåligt utbyggd infrastruktur. Miljöövervakning bör på sikt bli mycketviktig tillämpning en

vetenskapema och den explorativa utforskningen av rymden innefat-

Slutsatser, förslag och rekommendationer 237

fjärranalys utnyttjas och testas inom många verksamhetsfalt, inte minst i länder med dåligt utbyggd infrastruktur. Miljöövervakning bör på sikt bli mycketviktig tillämpning en

vetenskaperna och den explorativa utforskningen rymden innefatav tar stora möjligheter till upptäckter och tekniska utmaningar nya

utvecklingen nästa generation rymdtransportsystem inriktas mot av väsentlig sänkning kostnaderna för att nå till rymden. Pågåen av ende diskussioner i första hand återanvändbara system. avser

Ur politisk synvinkel är rymdverksamheten genom sin karaktär också enande kraft i internationellt samarbete. Den bidrar till att knyta en industri- och u-länder, olika kulturer, discipliner och samhällssamman sektorer.

Rymdverksamheten spänner över många verksamhetsområden och kan bidra till att politiska mål mycket olika karaktär kan uppnås. Den av utnyttjas i närings-, regional- och miljöpolitiska syften. bl a säkerhets-, Den är ett instrument i europapolitiken. Den fascinerar och ger upphov till utmaningar och framtidstro. Men framförallt har den blivit en omistlig del inom rymdforskningen samt områden som kommunikation, observation och geografisk orientering.

Det är utredningens uppfattning att Europa, som en ledande industriell och kulturell region, måste försäkra sig tillgång till rymden och om sträva efter att spela betydande roll i den globala rymdverksamheten. en I detta arbete skall självfallet Sverige medverka långsiktigt utifrån landets förutsättningar och behov.

Det europeiska rymdorganet, ESA, har på remarkabelt kort tid, i stort sett under två decennier, lyckats att Europa till en kraftansträngning ena lett till att Europa inom flera områden ligger vid den absoluta som nu frontlinjen. Detta har åstadkommits med budget som varit ungefär en en femtedel till sjundedel den amerikanska civila rymdbudgeten. en av

Sverige har inom det europeiska rymdsamarbetet lyckats att positionera sig väl inom ett antal viktiga områden genom att utnyttja och vidareutveckla landets vetenskapliga och industriella kompetens samt utnyttja det nordliga lägets fördel. Sverige måste for sin utvecklings skull egen fortsätta att satsa på europeiska rymdsamarbeten i olika fonner.

238 Slutsatser, förslag och rekommendationer

ett flertal internationella utvärderingar olika forskningsområden har av

gneomförts, dock endast inom mikrogravitation under den senaste

en IO-årsperioden. Ett näringspolitiskt mål har varit att åstadkomma en konkurrenskraftig industri. Industrin är mycket tekniskt avancerad och har erhållit order på den öppna marknaden. Men huvuddelen försäljav ningen sker till ESA och där är konkurrensen i realiteten begränsad, vilket innebär att industrins kommersiella konkurrenskraft är svårbedömbar. Teknikspridning från rymdindustrin till andra branscher har såvitt kunnat bedömas inte skett i den omfattning hade förväntats. Uppsom byggnaden av Kiruna till ett rymdcentrum är inte bara ett bidrag till en synnerligen kvalificerad kompetensuppbyggnad, den är också ett framgångsrikt bidrag till den regionala utvecklingen i Norrland.

Den gångna perioden karaktäriseras i stor utsträckning uppbyggnad av och utveckling rymdteknisk kapacitet och kompetens. Operativa av europeiska system inom telekommunikationer och meteorologi har kommit till stånd, med bl ESA de pådrivande krafterna. a som en av

Rymdverksamheten har nu nått ett stadium där den ingår natursom en lig del i samhällets infrastruktur. Denna infrastruktur måste kontinuerligt utvecklas och såväl etablerade användningsformer stimuleras. som nya I detta arbete är ett långsiktigt statligt nödvändigt. engagemang

För att komma till ökad användning måste det internationella rymdsystemet och rymdtillämpningama effektiviseras. Kostnadsnivån måste sänkas i alla led. Rymdtransporter uppskjutning representerar ett område som tar mycket stora resurser i anspråk och där kostnadsnivån räknat i krkg nyttolast placerad i bana inte har sjunkit nämnvärt under de senast 15-20 åren. En kraftig kostnadssänkning inom rymdtransportområdet skulle möjliggöra en expansion inom befintliga verksamheter samt utveckling av nya rymdtillämpningar.

Rymdverksamheten spänner över ett mycket brett fält och inkluderar grundforsking, visionära expeditioner, rymdlaboratorier, samt applikationer som är avsedda att ingå som effektiva delsystem inom olika delar av samhället. Utredningen att det finns goda motiv för satsningar anser inom alla dessa områden.

Utredningen anser att en av de viktigaste och samtidigt svåraste uppgifterna för Europa och därmed även Sverige är att få till stånd ett rymdprogram som väger samman och balanserar de olika motiv som finns

Slutsatser, förslag och rekommendationer 239

för rymdverksamheten.

Utredningen har gjort översiktlig genomgång ESAs och Rymden av styrelsens och analyserat dessa mot bakgrund av den kartläggprogram ning utredningen gjort de svenska användarnas intressen för som av olika rymdtjänster samt olika marknadsbedömningar. För närvarande ligger huvuddelen forsknings- och tillämpningsprojekten inom forskav ning, visionära expeditioner samt olika fjärranalystillämpningar som först på lång sikt bedöms kunna upphov till omfattande operativ ge användning. Utredningen har kommit fram till att i den sammanvägda projektportföljen bör strävas efter:

a ökad andel projekt svarar mot direkt praktisk-nyttooriente-

en som rade behov, telekommunikation, meteorologi, navigation posit ex tionering samt vissa delar fjärranalysen. av

b forskningsprojekt, dels grundforskningskaraktär, dels tillämpad

av FoU.

En förklaring till den nuvarande programsammansättningen är att ESA

efter framgångsrikt utvecklingsarbete redan har lämnat över geostationära satelliter för telekommunikation och meteorologi till användarorganisationema Eutelsat och Eumetsat. Nästa tillämpningsområde som fokuserades blev fjärranalys, men här har inte utvecklingen av civila tillämpningar gått så snabbt hade hoppats. Omfattande praktisk som man tillämpning kan finansieras användarna förefaller att ligga en bit som av fram i tiden, och ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser är nödvändiga. Därmed har verksamheten kommit i en fas där det delvis saknas projekt kan komma i operativ drift hos användare inom som relativt kort tid. Om projekt för satellitnavigationpositionering, t ex mobiltelefoni eller andra telekommunikationsystem aktualiseras, nya skulle de kunna fylla denna plats i ESAs program.

Utredningen att det forskningspolitiska skäl måste värnas om anser av grundforskningen och den långsiktiga kunskapsutvecklingen. Men efterrymdverksamheten i stor utsträckning motiveras av näringspolitiska som skäl är det nödvändigt att utvecklingssatsningama på rymdområdet resulterar i produkter och tjänster efterfrågas olika användare i som av samhället. Först när behovsdrivna marknader uppkommer skapas förutsättningarna för rymdindustrins långsiktiga utveckling.

240 Slutsatser, förslag och rekommendationer

Mot denna bakgrund vill utredningen förseslå mål, riktlinjer och rekommendationer som följer i nästkommande avsnitt.

11.2 Förslag om övergripande mål för den svenska rymdverksamheten

Utredningen anser att de övergripande målen för den svenska rymdverksamheten bör vara:

Det övergripande målet för den statliga rymdverksamheten är att Sverige, kultur- och industriland, inom fiir det natiosom ramen nella programmet och det europeiska rymdsamarbetet och i samverkan med världen i övrigt, skall medverka till:

rymdens utforskning och nyttjande för allmän kunskapsutveckling och mänsklighetens långsiktiga behov, såväl materiella som kulturella

utveckling av rymdbaserade tjänster till nytta och förhöjd livskvalitet för medborgarna

Sverige skall därvid arbeta för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv samt långsiktigt bygga upp naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Utgångspunkter för Sveriges bidrag till det internationella samarbetet bör vara Sveriges vetenskapliga, tekniska och industriella kunnande inom rymdområdet samt de särskilda förutsättningar som det nordliga läget ger.

Dessa mål avser all statlig rymdverksamhet, såväl den bedrivs i som Rymdstyrelsens regi som i andra myndigheter och statliga företag.

SOU 1995.- 78 Slutsatser, förslag och rekommendationer 241

11.3 Satsningarnas storlek och fördelning på

nationella respektive internationella program

Internationella program I uppbyggnaden och till driften den globala och europeiska rymdav infrastrukturen och rymdforskningen bör varje nation bidraga efter förmåga. I praktiken innebär detta i internationellt rymdsamarbete att storleken på de nationella bidragen relateras till respektive lands bruttonationalinkomst BNI eller motsvarande mått. Sverige har anslutit sig till detta synsätt och utredningen finner ingen anledning för Sverige att ändra ståndpunkt beträffande denna grundläggande princip. Den innebär att storleken Sveriges internationella rymdsatsning helt eller delvis av kommer beslut i internationella organisationer. att styras av

Av Följer att Sverige borde medverka med sin BNIresonem angen ovan andel i ESA. F n medverkar Sverige en nivå motsvarande 70 procent sin BNI-andel. Utredningen att Sverige i rådande ekonomiska av anser läge inte kan öka sin andel och nå upp till BNI-andel utan bör sträva efter att bibehålla nuvarande andel.

I organisationerna lntelsat, Inmarsat och Eutelsat finansieras Sveriges deltagande avgifter som debiteras organisationemas kunder. genom Utredningen att detta är väl fungerande princip som bör gälla anser en även i framtiden.

Bidraget till Eumetsat är enligt avtal bundet till motsvarande Sveriges BNI-andel. Det bekostas staten via Kommunikationsdepartement och av SMHI, f till 56 med ett särskilt statsanslag och 16 med medel från n SMHI:s drift SMHI bidrar med 10 MSEK och staten återstoden. Utredningen att fördelningen mellan statsanslag och driftsbidrag anser från SMHI är rimlig och att det är angeläget med fortsatt svensk en satsning, inte minst med tanke på den viktiga utvecklings- och uppbyggnadsfas som Eumetsat befinner sig

Nationell och bilateral rymdverksamhet

Utredningen anser att det är angeläget att Sverige upprätthåller ett nationellt och ett antal bilaterala rymdprogram för att kunna utveckla svenskt rymdkunnande inom valda områden samt delta i och dra nytta de internationella samarbetena. Utredningen att den nuvarande av anser nivån på Rymdstyrelsens nationella och bilaterala program är något låg,

242 Slutsatser, förslag och rekommendationer

sett i proportion till de övriga internationella verksamheterna. F utgör n det nationella programmet 15 % och de bilaterala ca programmen ca 8 % av Rymdstyrelsens budget. Andclama, mot det natiosom svarar nella och de bilaterala borde på sikt kunna ökas något. programmen,

Det är angeläget att rymdverksamheten tillförs sådana att den resurser kan fortsätta att utvecklas nationellt och internationellt. Mot bakgrund av bl a redan gjorda internationella åtaganden, framtida utvecklingsmöjligheter och därmed sammanhängande behov statliga satsningar, inte av minst för att anpassa rymdtekniken till användarnas behov, föreslår utredningen att anslaget till Rymdstyrelsen bibehålls oförändrat på 199495 års nivå. Skälet till detta är att dessa rymdprogram har a varit en av grundpelama i det svenskeuropeiska samarbetet. Även de övriga nationella och internationella rymdprojektcn, i första hand som bedrivs inom Kommunikations- och Miljödepartementenas verksamhetsområden, måste ges sådana att de kan fortsätta att utvecklas resurser långsiktigt.

11.4 Principiella beträffande överväganden inriktningen av den svenska rymd-

verksamheten

11.4.1 Satsningar i rymdsystemet respektive användande av rymdsystemet

Rymdstyrelsen bör även fortsättningsvis inrikta sin verksamhet mot rymdforskning och utveckling rymdsystemet infrastruktur. F av n satsas av Rymdstyrelsens medel drygt 45 på utveckling rymdsysteav

met bärraketer, satelliter, markstationer, mm och knappt l5 på

användandet rymdsystemet. Utredningen att denna fördelning av anser i stort bör gälla även i framtiden. På sikt kan det motiverat vara att något öka den andel som används för att utveckla användandet rymdav systemet.

Utnyttjandet av rymdsystemet bör huvudsakligen betalas användaren. av

Slutsatser, förslag och rekommendationer 243

11.4.2 Explorativa respektive praktisk-nyttoorient-

erade satsningar

Med explorativa satsningar dels forskning, dels explorativa tillavses lämpningar, dvs tester av tillämpningar där det är osäkert om tillämpningen kommer att tas i användarfmansierad operativ drift inom de närmaste åren. Med praktisk-nyttoorienterad verksamhet avses utveckling tillämpningar där det finns bestämd användare, som uttryckt av en behov av tillämpningen och är beredd att betala för rymdtjänsten ifråga. Det bör vara sannolikt att utvecklingsverksamheten inom ett fåtal år kommer att leda till användarstyrd och åtminstone delvis användarfmansierad drift.

Utredningen anser att det ur Rymdstyrelsens budget bör satsas på såväl explorativ forskning och explorativa tillämpningar som praktisk-nyttoorienterade tillämpningar. Utredningen vill speciellt slå vakt om den explorativa forskningen och särskilt den som bedrivs inom det nationella programmet. Vidare anser utredningen, bl a mot bakgrund av de synpunkter som framförts till utredningen från svenska användare av rymdteknik, att det behövs åtgärder for att öka andelen praktisk-nyttoorienterade verksamheter.

Utredningen att sådana åtgärder, syftar till ökat användande anser som av rymdtekniken i samhället, skulle kunna vara:

a Regeringen uttalar att och i vilken omfattning ökat användande av

rymdtekniken är önskvärt

b Regeringen tar initiativ till starkare samordning av rymdfrågor inom

regeringskansliet avseende såväl rymdsystemets utveckling som användande av rymdsystemet

c Rymdstyrelsen får i uppdrag att arbeta med projekt som i ökad

utsträckning svarar mot användarbehov i samhället samt den av regeringen beslutade forskningen

d Användare involveras tidigt och samfinansiering eftersträvas

e Insatser görs för ökad infonnation och erfarenhetsutbyte

f Insatser görs för att stärka den rymdtekniska kompetensen i använ-

darledet

Svårigheten kan sägas ligga i att föra över verksamheterna från s k explorativ tillämpning till praktisk-nyttoorienterad tillämpning. För att lyckas med detta måste de tänkta användarnas behov tillvaratas redan

244 Slutsatser, förslag och rekommendationer

vid utformning och inriktning av satellitprojekt. I några fall finns internationella organisationer som företräder användarna, t ex Eutelsat och Eumetsat. l andra fall saknas sådana organisationer, och då kan EU ta initiativ till att förhandla fram en gemensam europeisk behovsproñl. Sådana diskussioner pågår i EU inom områden som miljö och navigationpositionering.

11.4.3 Prioriteringar vid val

av tillämpningsprogram i

ESA Vid val av svensk medverkan i de olika frivilliga tillämpningsprogrammen i ESA bör beaktas i första hand möjligheterna att tillfredsställa användarbehov.Viktigt är också att ta hänsyn till svensk industris intressen och deras specifika marknadsnischer. Sverige bör utnyttja sina komparativa fördelar geografi, resurser, kompetenser och därmed bidraga till att svensk forskning, näringsverksamhet och regioner med särskild potential utvecklas på bästa sätt.

11.4.4 Teknikval

Utredningen anser att Sveriges grundinställning beträffande teknikval bör vara vad som är mest kostnadseffektivt, vilket innebär att på marknaden tillgänglig teknik i mesta möjliga mån skall användas och egna specialkonstruktioner undvikas.

11.4.5 Militär rymdteknik

Både civil och militär rymdteknik är beroende uppskjutningsmöjligav heter, navigations-, telekommunikations-, väder- och fiéirranalyssatelliter. Allt fler länderi Europa har militära rymdprogram. Samordningsmöjligheter finns.

Utredningen har inte funnit att detta är fråga i dagsläget kräver en som något särskilt ställningstagande. ESA-konventionen ger den garanti för fredligt användande som Sverige alltid har eftertraktat.

Däremot anser utredningen att det måste vara av stor vikt för försvarsmakten att noga följa och tillgodogöra sig rymdteknikens framsteg och för svenska företag att få möjlighet att tillgodogöra sig de tekniska

Slutsatser, förslag och rekommendationer 245

framsteg som görs inom militär rymdverksamhet.

11.5 Övriga överväganden och rekommendationer

11.5.1 Ansvars- och

arbetsfördelning inom Regerings-

kansliet

Utredningen att den hitillsvarande arbetsfördelningen inom Regeanser ringskansliet, som vuxit fram genom praktiskt samarbete, i stort sett har fungerat väl. Med hänsyn till det ökade antalet berörda departement, myndigheter och andra aktörer är det angeläget att arbetsfördelningen klargörs. Utredningens förslag är följande:

Näringsdepartementet skall även i framtiden ha huvudansvaret för den övergripande samordningen den svenska rymdverksamheten. av Näringsdepartementet skall liksom tidigare ha det direkta ansvaret för grundläggande teknisk, industriell och regional utveckling, Sveriges engagemang i ESA och EU vad gäller koordinering av rymdfrågor samt vara huvudman för Rymdstyrelsen. Vidare skall Näringsdepartementet ha en initierande roll vad gäller befrämjandet rymdteknikens tillämpav ningar. Detta innebär att anslagen från Näringsdepartementet i viss begränsad utsträckning ska kunna utnyttjas för att, i samråd med användare, utveckla och demonstrera tillämpningar som inte annars skulle komma till stånd.

Utbildningsdepartementet skall ha huvudansvaret för den nationella och internationella rymdforskningen.

Rymdsgrelsen skall vara Näringsdepartementets verkställande myndighet och därmed även ha det exekutiva samordnings- och genomförandeansvaret för de uppgifter ligger inom Näringsdepartementets som område. Detta ansvar finns redan inskrivet i Rymdstyrelsens instruktion. Vidare skall Rymdstyrelsen på Utbildningsdepartementets uppdrag såsom hittills svara för frågor rörande nationell och europeisk rymdforskning samt driften av Esrange.

För verksamhet som har nått ett operativt skede skall berört departement, t ex Kommunikationsdepartementet och Miljödepartementet,

IO 15-0807

246 Slutsatser, förslag och rekommendationer

överta ansvaret. Berört departement skall också ha ansvar för Sveriges medverkan i internationella överläggningar rörande rymdteknikens tillämpningar, t ex standardiseringsfrågor, medverkan i internationella operatörsorganisationer, m m.

Utrikesdepartementet skall ansvara för övergripande frågor av politisk karaktär eller rörande rättigheter i rymden, framförallt i FN och EU.

Varje departement skall svara för kostnaderna inom sitt område.

Vad innebär Näringsdepartementets och Rymdstyrelsens samord-

ningsansvar

Mot bakgrund av de föreslagna målen, som avser all statlig rymdverksamhet, och behovet koppling mellan utveckling i rymdsegmentet av och användare anser utredningen att det inom Regeringskansliet bör finnas ett departement som har övergripande samordningsansvar för rymdfrågor och att detta bör vara Näringsdepartementet. Departementet skall informerat rymdverksamheten inom Sverige och ha en vara om helhetssyn på den internationella rymdverksamheten. l praktiken kan det löpande samordningsansvaret delegeras till Rymdstyrelsen, som har tillgång till den erforderliga kompetensen inom området.

NäringsdepartementetRymdstyrelsen skall kunna bistå andra departement och myndigheter med råd och assistans i rymdärenden, tex i samband med internationella förhandlingar. Rymdstyrelsen skall också informeras när frågor av övergripande karaktär behandlas. Huvudregel beträffande kostnader i samband härmed är och skall vara att respektive departement eller myndighet betalar för eventuella experttjänster som köps och att Rymdstyrelsens anslag endast i undantagsfall belastas.

Flera verksam heter som faller inom Kommunikations- och Miljödepartementenas ansvarsområden är viktiga användare av rymdtjänster. En god samordning och infonn ationsutbyte mellan dessa departement och Näringsdepartementet respektive Rymdstyrelsen är därför angelägen.

Samordningen inom regeringskansliet bör skötas infonnellt. Någon fonnell organisation för samordningen inte behövlig. anses

Utredningen anser att det behövs ytterligare insatser för att sprida

SOU 1995.- 78 Slutsatser, förslag och rekommendationer 247

information och möjliggöra erfarenhetsutbyte och debatt kring rymdteknikens framtida möjligheter, problem och uppnådda resultat. Rymdstyrelsen gör redan viktiga insatser genom arbetena inom fjärranalys-, forsknings-, och industrikommittéma och detta arbete skulle behöva vidgas, bl a mot användarsidan.

Utredningen rekommenderar Rymdstyrelsen att ta initiativ till någon form av årligen återkommande Rymdforum for information och ökad kontakt mellan användare av rymdteknik, forskare, industri och allmänhet, samt inom angränsande fackområden. Dessutom kan detta forum vara en plattform for att vidga kunskapen bland riksdagens utskott, departement m fl.

11.6 Statliga insatser inom de olika

rymdprogrammen

1 1.6.1

Rymdforskning

Rymdforskningen, inkluderande utforskandet av rymden samt forskning som bedrivs i rymden tyngdlöst tillstånd, har granskats i internationella utvärderingar. Utredningen har inte haft i uppdrag eller möjlighet att nämnare studera rymdforskningens framsteg. Utredningen anser att rymdforskningen även fortsättningsvis bör utvärderas kontinuerligt på samma sätt som all annan naturvetenskaplig forskning i Sverige.

11.6.2 Rymdtransporter

Uppskjutningskostnaden är betydande för alla tillämpningar, och en väsentlig sänkning av denna är angelägen. Utredningen anser att Sverige även fortsättningsvis, solidariskt med Europa, bör stödja utvecklingen av rymdtransportsystem och därvid särskilt prioritera en kostnadssänkning för placering av last i omloppsbana. Följaktligen anser utredningen, mot bakgrund av de föreslagna övergripande målen och i enlighet med Sveriges tidigare prioriteringar i ESA-samarbetet, att bemannade rymdfärder bör lägre prioritet. ges

248 Slutsatser, förslag och rekommendationer

11.6.3 Internationella rymdstationen

Rymdstationen är det största internationella samarbetsprojekt som existerar för närvarande. Det är svårt att tänka sig att Europa kommer att stå utanför detta projekt. Om Europa går partner bör Sverige, som mot bakgrund av den i kapitel 10.3 diskuterade principen om solidariskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet, i möjligaste mån och med hänsyn till tillgängliga resurser deltaga. Svenskt näringsliv ges också i Rymdstationen möjlighet till åtråvärda leveranser, kompetenshöjning och marknadsprestige. Å andra sidan kan hävdas kopplingen till att användarm ålen, kunskapsuppbyggnad och samhällsnytta, Statsär svag. maktema har därför två tänkbara handlingsalternativ:

1 Särskilda ytterligare medel tillförs rymdverksamheten för deltagande i Rymdstationen. Motiven är i detta alternativ i första hand geopolitiska, men även näringspolitiska och i viss mån forskningspolitiska.

2 Det överlåts till Rymdstyrelsen att inom ramen för befintliga anslag och mot bakgrund av övergripande mål för verksamheten avgöra om Rymdstationen skall prioriteras eller Om Rymdstationen prioriteras, måste detta enligt utredningens mening ske på bekostnad av annan explorativ rymdverksamhet.

1 1.6.4 Telekommunikationer

Telekommunikationsmarknaden avregleras i snabb takt. Enligt vad utredningen erfarit pågår diskussioner, bl a i Washington, om att föreslå privatisering av delar av Intelsat. På andra håll pågår liknande diskussioner om Inmarsat. Den tekniska utvecklingen är snabb. Digitalisering på TVradioområdet är nära förestående. Det är viktigt att Sveriges intressen noga bevakas i internationella förhandlingar om satellitpositioner, standarder mm samt att regler for aktörer på den svenska marknaden kontinuerligt anpassas till den snabba teknik- och marknadsutvecklingen.

För att svensk industri skall kunna fortsätta att hävda sig som leverantörer av delsystem till kommunikationer bör det statliga teknikutvecklingsstödet i ESA och det nationella teknikutvecklingsprogrammet inriktas mot grundläggande teknikutveckling.

Med anledning av den snabba utvecklingen inom mobiltelefoniområdet

Slutsatser, förslag och rekommendationer 249

och diskussioner om nya dataöverföringssystem med ett stort antal satelliter rekommenderar utredningen att Rymdstyrelsen tillsammans med berörda parter utarbetar en gemensam strategi for telekommunikationsområdet.

11.6.5 Navigation och

positionsbestämning

GPS har en mycket stor potential för nya tillämpningar och besparingar inom befintliga system, framförallt inom transportsektorn luft- och sjöfart, tåg och bil, men även andra områden, t där mätningar beex hövs. Förutom långsiktiga bespaiingsmöjligheter inom a den offentliga sektorn finns betydande möjligheter för utveckling av nya produkter och system inom näringslivet. F bygger all satellitnavigering på det n amerikanska militära GPS-systemet, men nya civila system diskuteras. Ett första komplementärt system inom Inmarsat är redan beslutat. Valet av system har stor betydelse för navigering i Sverige samt svenskt näringsliv.

I komm ande diskussioner och förhandlingar inom EU, ESA, Eurocontrol och ICAO flygtrafik, IMO Sjöfart och flera internationella fora samt i förhandlingar med USA om GPS kommer regeringen och svenska myndigheter att engageras. Det är då väsentligt att det finns en gemensam svensk grundpolicy, tillgång till tillräckling teknisk kompetens samt en tydlig ansvarsfördelning mellan svenska aktörer.

Utredningen anser att regeringen bör följa den värdefulla kartläggupp ning GPS som gjorts Kommunikations-, Miljö- och Försvarsdeav av partementen genom att ta initiativ till en utredning om satellitnavigationspositioneringens framtid i Sverige. Utredningen bör behandla svensk policy i internationella förhandlingar, kompetensutvecklingsbehov i Sverige, finansieringsfonner för utveckling ett civilt navigaav tionssystem samt utvecklingsmöjligheter för svenskt näringsliv. Samordningsbehov mellan rymdaktörer och användare, berörda departement, myndigheter, större användare m bör analyseras. Utredningen anser att det finns behov av ett forum for fortlöpande kontakt och erfarenhetsutbyte mellan olika användare GPS, företrädare for rymdsegmenav tet, departement m fl.

Utredningen att inte tillfredsställande överenskommelse anser om en med USA snart kan träffas angående användningen och kontrollen över

250 Slutsatser, förslag och rekommendationer

GPS bör Sverige kraftfullt verka för att Europa tar initiativ till ett europeiskt, alternativt internationellt, civilt navigeringsystem av den typ som diskuteras i GNSS

1 1.6.6 Meteorologi

De meteorologiska satellitprogrammen har starkt stöd i de övergripande mål utredningen föreslår. Samarbetet mellan ESA och Eumetsat är som ett bra exempel på hur anvåndarorganisation kan utnyttja ESAs teken niska utvecklingskompetens vid framtagning av nya satelliter. Det är viktigt att Sveriges långsiktiga i ESA och Eumetsat beengagemang kräftas samt att forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige vidmakthålls.

11.6.7 Fjärranalys

Sverige måste nationellt och internationellt verka for ett ökat användarinflytande vid definition av nya system samt för att användarna successivt tar på sig delar fmansieringsansvaret för verksamhetema. av Sverige bör också verka för att användarkonsortier bildas internationellt inom olika tillämpningsområden, såsom har skett inom meteorologiområdet. Sverige bör därvid speciellt försöka främja utvecklingen i Kirunaområdet.

Det är utredningens uppfattning att de stora satsningar som för närvarande görs på satelliter inte motsvaras av behandlings- och utnyttjandekapacitet på marken. Nya datatyper och stora mängder data innebär behov satsningar på utveckling metodik och system som nyttiggör av av dessa data inom olika användningsområden.

11.6.8 Miljö- och klimatstudier

Det i Kiruna planerade Institutet för Miljö- och rymdforskning IMR och de SMHI planerade klimatdatabasema och klimatmodelleringsav centret är avsedda att bl utnyttja satellitinfonnation. Båda initiativen a har stöd i forsknings- och användarmålen. IMR har dessutom stöd i det regionalpolitiska målet. Båda verksamheterna kan leda till att fjärranalysdata i betydande omfattning kan komma att utnyttjas i samhället.

Slutsatser, förslag och rekommendationer 251

Utredningen har inte haft möjlighet att penetrera de båda initiativen närmare vad gäller forskningsverksamhetemas förutsättningar att uppnå goda resultat. Ur rymdsynpunkt måste de emellertid betraktas som mycket angelägna. Mot bakgrund av erfarenheter från andra tjärranalysoch meteorologisatsningar vill utredningen peka på ett antal faktorer som kan avgöra huruvida initiativen kommer att bli framgångsrika eller Sådana faktorer helhetssyn och långsiktighet, internationella är t ex samarbetsfrågor samt höga kostnader och med dessa sammanhängande frnansieringsproblem.

11.7 ESA

ESA har som inledningsvis konstaterades uppnått goda resultat och nått en ledande ställning inom flera områden. Samtidigt har ESA p g a förändrade politiska och ekonomiska förutsättningar fått problem med enighet om program och finansiering. F pågår översyn ESAs n av organisation och arbetsformer vilka kan komma att leda till förändrad ledningsstruktur, nya former för prov- och driftsanläggningar, effektivare upphandling, samt reduktion ESAs personal Utredningen av m m. anser att Sverige starkt bör stödja och, när så är möjligt, driva på arbetet att effektivisera ESAs verksamhet.

Ur industripolitisk synvinkel är det önskvärt att ESA när så är möjligt fortsätter att samordna sin utveckling med de potentiella framtida användarna, såväl med etablerade organisationer som med kategnya orier, tex inom fjärranalys- navigations- och mobiltelefoniområdena. Här bör ESA och EU söka nära samarbete.

11.8 EU

Utredningen att Sverige bör ställa sig positivt till EUs ambition anser att spela en roll som främjare och användare rymdteknik. Vidare av anser utredningen det som önskvärt och naturligt att EU och ESA utarbetat en gemensam grundsyn policy inom rymdområdet. Utredningen bedömer det inte som fördelaktigt sig for den europeiska vare rymdverksamheten i sig eller för Sverige ESA under överblickbar om framtid skulle inordnas del EU. som en av

252 Slutsatser, förslag och rekommendationer

Utredningen att EU-medlemskapet öppnar nya möjligheter för anser

Sverige att utöka verksamheten inom rymdområdet t ex möjlighet att

genomföra de diskuterade planerna på ett Miljö- och rymdinstitut ovan i Kiruna. Svenska parlamentariker och tjänstemän i EU bör därför noga följa rymdfrågoma. Sverige bör verka för att en svensk tjänsteman placeras vid rymdsektionen inom DG XII.

Rymdföretagen

Den statliga rymdverksamheten rymdföretagen en möjlighet att vara ger med och konkurrera på den internationella rymdmarknaden. Företagen vidare möjlighet till högteknologisk utveckling i internationellt ges samarbete och samverkan med högskolor inom ett antal spjutspetsområden. För företagen och de koncerner de ingår i innebär rymdsamarbetet icke oväsentlig prestige, kontaktyta mot internationell industri en en och teknikutveckling kan utnyttjas i andra sammanhang. som

Rymdföretagen är angelägna om att få medverka i uppbyggnaden av rymdinfrastrukturen och genom de statliga satsningama få möjlighet att utveckla sin tekniska kompetens och relationerna till kunder. Rymdföretagen är också angelägna om att användarstyrda och användarñnansierade marknader utvecklas för att försäljningen till kommersiella marknader långsiktigt skall kunna öka.

Utredningen anser att det är viktigt att befrämja företagens verksamhet ett långsiktigt åtagande staten inom rymdområdet. genom av Utredningen att de föreslagna målen och vägledande principerna anser långsiktigt tillvaratar företagens intressen.

11.10 Kiruna

Kiruna har alltmer fått profil som Sveriges rymdstad, vilket har en en positiv inverkan även utanför rymdverksamhetema. Inform ationsteknologin byggs ut, utbildningsnivån höjs, rekrytering underlättas, turismen främjas rymdprofilen, Rymden främjar kommunens ekonomi av osv. och ger framtidstro.

Slutsatser, förslag och rekommendationer 253

Kiruna har bredd och volym, kritisk massa, inom rymdområdet en som gör att verksamheterna har goda förutsättningar att växa ytterligare. Ett Institut för Miljö och rymdforskning är planerat med 40-60 anställda. Fjärranalysverksamheten byggs ut över hela världen, vilket kan innebära marknadsmöjligheter för Rymdbolaget inom satellitkontroll och datamottagning. Satellitbild AB kan få tillgång till nya satelliter med höga prestanda och därmed möjlighet att utveckla nya eller förbättrade tjänster. Möjligheter till ökade uppdrag finns även inom satellitkontroll och ballongverksamhet och utbildning.

Men det finns också en långsiktig hotbild. Andra orter på höga breddgrader i Skandinavien och Nordamerika har också visat intresse for att etablera sig inom rymdområdet. Verksamheten är ytterst beroende av statliga anslag, antingen direkt genom anslag till Institutet för Rymdfysik och Esrange eller indirekt genom stöd till ESA och bilaterala program som utnyttjar anläggningarna i Kiruna.

Utredningen anser att det är angeläget att slå vakt om de verksamheter som har etablerats och att dessa ges mesta möjliga stöd för fortsatt utveckling. l de föreslagna målen framhålls vikten av att satsa så att landets kompetens och geografiska fördelar utnyttjas på bästa sätt. Kiruna har därvid sitt nordliga läge och den redan etablerade verkgenom samheten många naturliga förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Utredningen vill uttrycka sitt starka stöd for fortsatt utveckling av rymdverksamheten i Kiruna.

Samtidigt vill utredningen framhålla vikten av att satsningama verkligen leder till målen kunskapsuppbyggnad och användamytta. Verksamheterna måste kontinuerligt omprövas med avseende resultat och effektivitet. Liksom i all annan verksamhet måste resurser kunna föras över till särskilt växtkraftiga områden från sådana som inte bedöms ha de bästa framtidsförutsättningama. Likaså måste en effektiv intemationell arbetsfördelning finnas. Det samarbete som inletts mellan rymdverksamhetema i Tromsö och Kiruna är ett steg i denna riktning.

Bilagor 255

BILAGA 1

Kommittédirektiv 1994:103

Utredningen om den svenska rymdverksamheten

Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 1994

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall genomföra genomgripande översyn av den en svenska rymdverksamheten. Därvid skall målen för den statliga satsningen på såväl nationell som internationell rymdverksamhet analyseras. Som grund för detta skall ligga en omvärldsanalys, en analys den nuvarande inriktningen samt konsekvensanalys av eventuella av en förändringar i det statliga åtagandet. Utredningen skall genomföras så att den kan utgöra underlag för dels regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för treårsperioden 1997-1999, dels ett planerat ministerrådsmöte inom European Space Agency, ESA, hösten 1995. Arbetet skall redovisas till regeringen senast den 31 maj 1995.

Bakgrund

Rymdverksamhet har i allt väsentligt drivits fram av den konkurrens som funnits mellan USA och f.d. Sovjetunionen om att ligga främst i den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen. Detta har kommit att prägla även den europeiska rymdverksamhetens inriktning. Verksamheten inriktades mot stora spektakulära satsningar som innefattade bemannade rymdfärder. I dag har stormaktemas konkurrens avlösts av samarbete och rymdverksamheten täcker ett brett spektrum av aktiviteter innefattande både grundforskning och tillämpningar, t.ex. satellitbaserade telekommunikationer och jordobservationer. I syfte att utveckla en gemensam och oberoende rymdkapacitet i Europa bildades år 1964 European Space Research Organization ESRO samarbetsorgan för rymdforskningen. År 1975 bildades som ett den mer tillämpningsinriktade European Space Agency ESA som efterföljare till ESRO. Inom ESA samverkar länderna i Europa kring gemensam forskning och utveckling inom rymdonrrådet. Totalt deltar

256 Bilagor SOU 1995.78

15 länder i ESA-samarbetet. Sverige har deltagit i det europeiska rymdsamarbetet sedan starten år 1964 och även satsat på ett nationellt program. Sverige har i dag en stark rymdforskning, företag med avancerad rymdteknik inom vissa områden och en betydande rymdverksamhet i Kiruna. De statliga resurserna till rymdverksamhet kanaliseras genom Rymdstyrelsen. Den huvudsakliga finansieringen sker från Näringsdepartementet som budgetåret 199394 anvisade sammanlagt 590 miljoner kronor till rymdverksamhet. Motsvarande belopp från Utbildningsdepartementet var 141 miljoner kronor. Dessutom avsätts inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde årligen ca 50 miljoner kronor för internationella rymdaktiviteter, vilka kanaliseras via Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI och Telestyrelsen. Resultaten nyttiggörs inom flera olika samhällssektorer bl.a. miljövården, utbildningen, forskningen, jordbruket och näringslivet. Rymdstyrelsen är ansvarig myndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten. Rymdstyrelsen skall bl.a. initiera forsknings- och utvecklingsarbete samt verka för att olika intressenters verksamhet rymd- och tjärranalysområdet samordnas. Rymdstyrelsen fördelar också statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och tjärranalysverksamhet. Rymdstyrelsen ansvarar för det svenska deltagandet i ESA. Merparten de statliga av resurserna avser internationellt samarbete, främst inom ramen för ESA.

Motiv och mål för rymdverksamheten Riksdagen har i samband med olika forskningspolitiska beslut redovisat motiv och mål för den svenska rymdverksamheten. Dessa mål och motiv, som vid olika tidsperioder givits varierande tyngd, har i huvudsak varit av närings-, forsknings-, regional- och utrikespolitisk natur. De näringspolitiska målen och motiven är de som har betonats starkast. I 1993 års proposition om forskning för kunskap och framsteg prop. 199293:170, bet. 199293:NU 30, rskr. 199293: 399 konstaterar regeringen att Rymdstyrelsens och rymdindustrins verksamhet genererar värdefulla effekter för samhället, företag och enskilda medborgare när det gäller att utnyttja rymdens resurser. Vidare anförs att rymdverksamhet skall ses som en sektor för uppbyggnad samhällets infrastruktur av för bl.a. telekommunikation, tjärranalys och olika övervakningssystem.

Bilagor 257

Näringspolitiska motiv

De näringspolitiska målen har preciserats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. År 1986 i proposition riktlinjer för industripolitiken angavs om på rymdområdet, prop. 1985862127, bet. 198586:NU2l, rskr. m.m. 1985862305 att syftet med de näringspolitiska satsningama var att genom utveckling av den avancerade rymdtekniken ge svenskt näringsliv förutsättningar att lönsamt konkurrera på framtida inhemska och utländska marknader för rymdprodukter och rymdtjänster, på andra områden ge svensk industri möjlighet att utnyttja de tekniska landvinningar uppnås i rymdverksamheten, som tillvarata de fördelar som de nordligaste delarna av landet erbjuder för rymdverksamhet. I 1990 års proposition on1 forskning prop. 19891990:90, bet. 198990:NU40, rskr. 198990:337 betonades rymdteknikens viktiga roll som pådrivare av högteknologisk utveckling. De ökade nationella satsningar som föreslogs i propositionen angavs möjliggöra en vidareutveckling av den svenska rymdindustrins höga kompetens. Som syfte angavs att kretsen svenska företag verksamma inom rymdomav rådet borde breddas. I 1993 års forskningsproposition presenterades de näringspolitiska verksamhetsmålen för Rymdstyrelsen. Dessa mål är att åstadkomma ökad konkurrenskraft teknikspridning - Europasamverkan regional utveckling. - Ökad konkurrenskraft uppnås att svensk industri genom ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdtjänster och rymdprodukter. Den ökade teknikspridningen skall ge positiva näringspolitiska effekter även utanför rymdindustrin. Ett ökat Europasam arbete förutsätter att Sverige är attraktiv partner i det europeiska industrien samarbetet. Rymdverksamheten skall bidra till näringslivets utveckling i Kirunaregionen.

Forskningspolitiska motiv

I 1986 års proposition om riktlinjer för industripolitiken på rymdområde m m. fastslås att svenska forskare skall möjlighet att utnyttja de speciella förhållanden som råder i rymden. Rymdverksamheten skall

258 Bilagor

vidare ge svenska forskare möjlighet att delta i internationella samarbetsprojekt. Inriktningen av rymdforskningen för innevarande planeringsperiod fattades våren 1993 av riksdagen enligt propositionen om forskning för kunskap och framsteg prop. 1992931170, bet. 199293: UbU 15, rskr. 199293:388.

Regionalpolitiska motiv

Enligt propositionen år 1986 om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet, m.m. har den svenska rymdverksamheten en särskild betydelse för de nordligaste delarna av landet. Det slogs fast att Kiruna och Esrange även i framtiden skall spela en central roll i svensk och europeisk rymdverksamhet. Insatser förutsågs härför även inom rymdutbildningen och rymdforskningen inom regionen. Bedömningen var att antalet sysselsatta inom rymdanknuten verksamhet i Kirunaområdet skulle öka. Propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. prop. 198788:86, bet. 198788:NU38, rskr. 1987882348 innebar åtgärder för att utveckla den tekniska nationella kompetensen vad gäller sondraketer och försök med kurser i fjärranalystillämpningar, allt i syfte att ytterligare konsolidera verksamheten och dess regionalpolitiska effekter. I 1990 års beslut ansåg regeringen det viktigt att även fortsättningsvis satsa på utvecking av rymdverksamheten i Kiruna.

Utrikespolitiska motiv

ESA:s medlemsländer har vid flera tillfällen understrukit att besluten ministemivå on1 ESA:s program innebär en solidarisk europeisk uppslutning kring det långsiktiga målet att bygga oberoende upp en rymdkapacitet för framtida användning. Detta har vägt tungt vid statsmaktemas ställningstagande till det svenska rymdprogrammets utveckling i 1990 års proposition forskning. Sverige har om som ESA-medlem anslutit sig till de Europapolitiska mål organisationen har. Detta innebär att Sverige har förbundit sig att delta i uppbyggnad och utveckling av en gemensam och oberoende rymdkapacitet för Europa inom såväl forskning som industri och tillämpningar.

Omvärldsförändringar

Under de senaste åren har betydande politiska och ekonomiska

SOU 1995: 78 Bilagor 259

förändringar i hög grad berör rymdverksamheten ägt rum insom ternationellt. Minskade militära spänningar har öppnat vägen för nya och ökade arbetsm öjligheter för rymdverksamheten. Exempel är den sam planerade internationella rymdstationen, större rymdforskningsprojekt och fjärranalysens tillämpningar i ett globalt perspektiv. På det europeiska planet har EU allt intresserat sig för rymdmer frågoma och kan förväntas vilja ha en starkare roll i framtiden. En omstrukturering rymdindustrin mot större konsortier och starkare av specialisering pågår. Många länder har ett ansträngt budgetläge vilket innebär tillgängliga medel för rymdverksamhet. Detta har tagit press sig uttryck i bl.a. en något minskande budget för ESA under kommande år. Detta innebär sammantaget att den fortsatta utvecklingen för den internationella rymdverksamheten innehåller betydande inslag av osäkerhet.

Behovet av översyn

Riksdagens revisorer har granskat vissa aspekter av den svenska rymdverksamheten. Revisorerna anförde i sitt förslag till riksdagen 199394:RR:4 att någon förutsättningslös prövning eller analys av rymdverksamhetens motiv och inriktning inte hade presenterats för riksdagen. Revisorernas slutsats att målen för den rymdanknutna var verksamheten borde bli föremål för en förutsättningslös och genomgripande översyn. Näringsutskottet har i sin behandling av Riksdagens revisorers rapport l99394:NU15 anfört att det är viktigt att det sker ett klarläggande och en precisering av vilka typer av mål som den svenska rymdverksamheten är avsedd att tillgodose. Samtidigt anser utskottet att det är angeläget att det i Sverige kan bedrivas en rymdverksamhet av ungefär nuvarande omfattning. Riksdagen har ställt sig bakom utskottets förslag.

Uppdraget

En särskild utredare bör analysera förändringar i omvärlden av betydelse för den svenska rymdverksamheten, den nuvarande inriktningen svensk rymdverksamhet samt - av konsekvenser på kort och lång sikt av förändringar och besparingar i det statliga åtagandet i såväl nationell som internationell verk-

260 Bilagor SOU 1995: 78

samhet. Omvärldsanalysen bör bl.a. innefatta den ökande globaliseringen av rymdvcrksamheten, EU:s allt starkare intresse för rymdverksamhet, trenden mot allt större industrikonsonier, nännandet mellan civil och militär rymdverksamhet, konsekvensen långa planeringshorisonter av samt förändringar projektens storlek. Analysen bör även omfatta det av ökade samarbetet mellan rymdforskning och miljöforskning både avseende fjärranalys och klimatforskning samt mellan rymdforskning och meteorologi. Analysen bör också omfatta det svenska engagemanget i berörda internationella användarorganisationer, t.ex. Eumetsat. Analysen den svenska inriktningen på rymdvcrksamheten bör ha av som utgångspunkt dels behovet av rymdforskning, dels relevansen för svensk industri. I det sammanhanget bör rollfördelningen mellan aktörerna i svensk rymdindustri belysas. En förutsättning bör att vara Sveriges deltagande i rymdverksamheter skall ske på ett kostnadseffektivt sätt och inom de områden där det finns speciellt goda förutsättningar för ett framgångsrikt användande resultaten. Utredaren bör av värdera förutsättningarna för starkare koncentration och specialisering en av de svenska insatserna. Vidare bör sambanden mellan rymdforskning och annan svensk forskning och utveckling belysas. I konsekvensanalysen eventuella ändringar i Sveriges åtaganden av inom rymdvcrksamheten skall hänsyn tas till den långsiktighet som präglar verksamheten samt konsekvenser för rymdforskningens och svensk industris kompetens och konkurrenskraft och, vad gäller svenskt engagemang i ESA, även solidaritetsaspekten. Det internationella rymdsamarbetet tar, på grund den svenska av kronans försvagning, i anspråk allt större andel de statliga en av resurserna till rymdverksamhet. Utredaren skall studera samspelet mellan det internationella samarbetet och den rymdanknutna verksamhet som bedrivs inom landet och konsekvenserna att internationellt ange av samarbete tar större resurser i anspråk på bekostnad den nationella av verksamheten. Kiruna har central roll i den svenska rymdvcrksamheten. en Utredaren skall analysera utveeklingsmöjligheter på kort och lång sikt för den rymdanknutna verksamheten i Kiruna. Med de tidigare nämnda analyserna utgångspunkt skall som utredaren genomföra en analys de olika sinsemellan beroende motiv av och mål som finns för statens satsningar rymdverksamhet. Utredaren skall även ange vilka resultat kan förväntas på kort och lång sikt som av de statliga satsningama och bedöma möjligheterna att uppnå ökat utnyttjande av rymdteknik till nytta för samhället. Effekterna på den del

Bilagor 261

svensk industri direkt arbetar med rymdverksamhet bör anges. av som Utredaren bör även analysera hur det nationella samarbetet mellan olika intressenter inom rymdverksamheten bedrivs. Förslag bör redovisas utredaren behov samarbetsorgan i policyfrågor om ser av m.m. Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, on1 redovisning regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt om av beaktande EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43. av Utredningen skall genomföras så att den kan utgöra underlag för regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för treårsperioden 1997-1999 samt för Sveriges deltagande i ett planerat ministerrådsmöte inom ESA under hösten 1995. Arbetet skall slutredovisas till regeringen senast den 31 maj 1995. Näringsdepartementet

262 Bilagor

BILAGA 2 Kommitténs medverkande Ordförande Landshövding Gunnar Björk Sekretariat Sekreterare Edvard Fleetwood Assistent Eskil Engnér Experter Professor Kerstin Fredga Länsrådet Jan-Olof Hedström Avdelningsdirektör Erik Liljas Direktör M. Ingemar Olsson Kanslirådet Birgitta Råland Konsult för omvärldsanalys Dr. Roy Gibson Rådgivare Divisionschef Claes-Göran Borg

Bilagor 263

BILAGA 3

Långtidsplaner för samt utvärderingar och resultatbedömningar av svensk rymdverksamhct:

Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens främjande. Rymdkommittén, Stockholm, 1963. SOU 1963:61 PM rörande svensk och europeisk rymdverksamhet, avgiven av arbetsgruppen för rymdteknik. Industridepartementet 1969:3 Organisation och finansiering rymdverksamhet. PM utarbetat av inom utbildnings- och industridepartementen. Ds 1 1972:1 Svensk fjärranalysverksamhet i långtidsperspektiv. DFR, Augusti 1973 Svensk rymdforskning i långtidsperspektiv DFR, Sept. 1973 Sounding roeket activity Europe the 1980:5. Swedish Space Corporation, April 1978 Svensk industripolitik inom rymdområdet. Underlag till industridepartementet för industripolitisk utvärdering av det svenska en rymdengagemanget. Rymdbolaget, September 1978. Svensk fjärranalysverksamhet inför 80-talet. DFR, 1980 International Evaluation of Astrophysics i samarbete med NFR, October 1980 10. International Evaluation of Physical Geography. NFR, November 1982 Ej rymdpengar. ‘.1. International Evaluation of Gcocosmo and Plasma Physics i samarbete med NFR, maj 1983. 1.2. Low-Gravity Material Science. Internationell utvärdering, DFR, Maj 1983

264 Bilagor

13. Svensk rymdverksamhet 1985 1991. Riktlinjer, DFR, Oktober - 1984.

14. Interantional Evaluation of Meteorology. NFR, Februari 1985

15. Evaluation of the Swedish Remote Scnsing Research Programme. Genomförd av Cazenave, Saint och och Begni som ställdes till förfogande för uppgiften franska rymdorganet av CNES. Februari, 1985.

16. Översyn av den svenska organisationen för de industripolitiska

insatserna på rymdområdet. Bohlin Strömberg ABKonsultema Kaplan och Pihlgren. November 1985. Enligt Industridepartementets uppdrag.

17. Europa och Sverige i rymden. Rapport effekterna för induom strin av Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet 1972 1985 av Gerhard Rundqvist. Februari 1986. Enligt In- dustridepartementets uppdrag.

18. Den svenska rymdverksamheten. Förslag till inriktning under perioden 199091 199293. DFR, Januari 1989. -

19. Materials research under Low-gravity conditions. Intema-tionell utvärdering, DFR, Maj 1990.

20. Mål och resultatsanalys. Rymdstyrelsen, Mars 1992. Inklusive

Näringspolitiska resultat av svensk rymdverksainhct med

provenkät genomförd SIFO Futures. av

21. Fördjupad anslagsframställning för budgetåren 199394 - 199596.

22. Den svenska rymdverksamheten. Riksdagens Revisorers rapport 19929324, inklusive Svensk rymdverksanthet spridnings- effekter av Jon Sigurdson, juni 1993.

23. Rymdverksamheten underlag för analys rymdverksam- - en av heten i ett längre perspektiv. Rymdstyrelsen på uppdrag av Näringsdepartementet, April 1994.

Bilagor 265

24. Näringspolitiska resultat svensk rymdverksamhet 1992, 1993. av

Årlig enkät, Rymdstyrelsen.

266 Referenser

LITERATURREFERENSER

An Economic Evaluation of the National Space Program. Commonwealth Bureau of Industry Economics, Australia. Research 43.

report 1992. ISBN 0-644-24971-4

An Integrated National Space Program. Commonwealth Department of Industry, Technology and Commerce, Australia, 15 June 1992. ISBN 0- 644-25015-1

Assessment of the potential of satellite navigation systems ana the European dimention of their utilisation. Ulm: Commission of the

European Communities, DG XII. 31 January 1994.

Bayer, Martin, Hermes: Lessons Learnt. 45th Congress of the International Astronautical Federation, October 9-14, 1994 Jerusalem, Israel. IAF-94-H.2.778

Bengtsson, Lennart, Förslag till handlingsprogram för SMHI inom

klimatforskningen. Hamburg: Max-Planck-Institut für Meteorogi,

1994-06-15.

Bengtsson Lennart, Utredning angående Sveriges medlemsskap i EUMETSAT, 1992-08-10.

Boutros Boutros-Ghali, International Cooperation in Space Activities

for Enhancing Security in the Post Cold War Era. United Nations

Department of Political Affairs, 1 July 1993. A4822l.

Brazilian National Policy on the Development of Space Activities

--

PNDAE. Brazilian Space Agency, 13 December, 1994. lnfonnal

Translation.

The Canadian Space Program A New Horizon. Canadian Space - Agency, 1994.

Canada s Long term Space Plan + Participation in International Space

Station. Press Release, Canadian Embassy Paris, June 1994.

Referenser 267

Analyses of the European Space Sector. Commission of the European

Communities DG XII-D. October 1994. Draft. Appendix Country profiles. Appendix National Aeronautics and Space Adm. Appendix Mission to Planet Earth.

The European Community and Space Challenges, Opportunities and - New Actions. Luxembourg: Commission of the European Communities. Office for Official publications of the European Communities.l993. ISBN 92-826-55-97-0.

Communication from the Commission to the Council and the European Parliament. Com 92360 final. Brussels: Commission of the

European Communities. 23 September, 1992.

CorineLandteckning ett pilotprojekt i Sverige. Solna. Ryindbolaget, - 1994-02-01

Crossroads in Space. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities, 1991. ISBN 92-826-3273-3.

Council decision of adopting specific of reserach and

a programme

technological development, including demonstration, in the field of

environment and climate 1994 to 1998. Brussels: Council of the

European Union. 9 December 1994. File No 940084 CNS.

Den svenska rymdverksamheten. Utredare: Britt Rehnberg. Riksdagens revisorer, rapport 199293:4

Den svenska rymdverksamheten Långtidsplan utarbetad av statens -

delegation för rymdverksamhet. Januari 1989. Diarienummer 1889.

Developing satellite launching facilities in Australia and the role of

Government. Senate Standing Committee Transport, Communications on and Infrastructure, April 1992. ISBN 0-642-17482-2.

EISCAT European Incoherent SCATter. München: Walter Biering - GmbH, May 1990.

Engnér, Eskil, Sveriges inträde i den europeiska rymdsamarbetsorganisationen ESA neoliberal och neorealistisk analys. D-PM, - en Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 1994-03-30.

268 Referenser

Engnér, Eskil, Internationell rymdverksamhet studie ESAs - en av verksamhet i ett globalt perspektiv. Försvarets forskningsanstalt

1995-05-29 Publiceras hösten 1995

Enkel ansagsfrainstallning for 1995-07-01-—1996—l2-31. Institutet för rymdfysik. Kiruna, september 1994. Dnr 22-9894.

European Space Agency

ESA s role in Telecommunications. January 1995

HORIZON 2000 plus European Space Science in the 21 st Century. - Noordwijk: ESTEC, 1994. ISBN: 92-9092-157-9

The Indirect Economic Effects of the European Space Agencys

Programmes. Paris: April 1991. ESA BR-63. ISBN 92-9092-031-9.

Konvention angående upprättande ett europeiskt rymdorgan. av Stockholm: Norstedts Tryckeri, 1975 Bilaga till Prop. 197576:58.

Longhurst F., Overview and Status of ESA Manned Spaceflight

Programme. Noordwijk: ESTEC, 1995-01-19. MSM-PID15420.2.

Rendez-vous with the Millennium The Report of ESA s Long Term

- Committee. Draft 16 June 1995.

Relations between ESA and the European UnionDiscussion Docu-

ment. Paris: 7 February 1995. ESAC952. Translated from French.

Resolution on the implementation of the European Long-term Space

Plan ana Programmes adopted 10 November 1992 in Grenada.. on ESAC-MCIV/Res. Final.

Towards a European Policy for Earth Observation from Space. Paris:

Earth Observation Programme Board. ESA, 1995-01-25.

ESAPB-EO957

European Space Directory. Paris: Ninth Edition. Sevig Press 1994. ISSN 0765-0574.

Referenser 269

Evaluering industrielle ringvirkninger norsk deltakelse i ESAav av samarbeidet 1985 1993. Oslo, Norsk Romsenter, 1 juni 1994. -

Fourth Framework Programme of Research and Technological

- Development. Proposal of the European Commission of March 1994 and Decision of the Reserach Council 12 of November 1994.

Regeringsbeslut. Framställningar åtgärder för användning av om satellitbaserade navigerings- och övervakningssystem. Kommunikationsdepartementet, 1995-02-16. K 931572..

FREJA The Scientific Satellite. Rymdbolaget och Rymdstyrelsen. - Förslag till Nationellt fiiirranalysprogram 199596 18 mån.. Rymdstyrelsenf]ärranalyskommitteén, 1995-05-19.

Fördjupad anslagsframställning för budgetåren 199394 - 199596. IRF, maj 1992

Fördjupad anslagsfrainställning för budgetåren 199394 - 199596. Rymdstyrelsen. augusti 1992.

Grahn, Sven och Borg, Claes-Göran, The Sky is not the Limit SSC and the Swedish Space Effort. Infonnativ Reklam ABWilkensons Tryckeri AB, 1983.

Gibson, Roy, Space. Oxford University Press, 1992. ISBN-019-858-3435

Institutet för rymdfysik. Årsredovisning för 199394.

Japan s New Long Term Vision Toward Creation of Space Age in the

- New Century. The Japanese Govemments Space Activities Commission SAC, 1994.

Meyers, Andrews, D., Bialla P., Rozycki D., Stcnovec, and Walsh, B, Commercial Space Transportation Study Results. Jerusalem: 45th Congress of the International Astronautical Federation, October 9-14, 1994. Israel. IAF-94-IAA.1.1.593

Mål och resultatanalys. Rymdstyrelsen, 1992. Dnr 19591. mars

270 Referenser

National Strategv for Space Research and Development in Finland.

Ministry ofTrade and Industry. Painatuskeskus Oy, Publishing Division,

27 March 1992. Finland Standing Committee Reports 31994.

Nordiska Satellitaktiebolaget. Årsredovisning 1 april 1993 21

-

december 1993. Öhrlings reveko AB, 15 februari 1994.

Norsk Romsenter. Årsberetning 1993.

Norsk Romsenter strategiske grunnlag 1994 1997. Oslo: Strandberg - og Nilsen Grafisk januar 1994. Norsk Romsenter-Rapport 94l. a.s. , ISBN 82-7542-020-2.

Näringspolitiska resultat svensk rymdverksamhet. Enkät 1992. -

Rymdstyrelsen 1993. Dnr 23893..

Organisatoriska åtgärder for Rymdverksamhetens främjande. Stock-

holm: Ecklesiastikdepartementet. Emil Khilströms tryckeri AB, 1963. SOU 1963:61.

Parkinson R.C., Review ofRationaes for Space Activity. 45th Congress

of the International Astronautical Federation, October 9-14, 1994. Jerusalem, Israel. IAF-94-lAA.8.l.706.

Propositioner

1962:85,1964:69,197576:58,l97879z43,l978/79:l42,l981/82:175,

1982832168, l98384zl07, 1985862127, l98687z80, l98788z86, 198990:90

Rundquist Gerhard, Europa och Sverige i Rymden. Rapport om effekterna för industrin Sveriges deltagande i det europeiska av rymdsamarbetet 1972 1985. lndustridepartementet, 1986. -

Rymdbolagets årsredovisning 1991, 1992 och 1993.

Rymdstyrelsens årsredovisning 199394.

Referenser 271

Rymdteknikens läge i Sverige och Finland. Symposium 25 januari 1984. Statens tekniska forskningscentral, Esbo, Finland. Ingenjörsvetenskapsakademien Sverige och Akademin för Tekniska Vetenskaper Finland, 1984. ISBN 951-666-183-1.

Rymdverksamheten Underlag till Näringsdepartementet. Rymd- -

styrelsen, 1994-04-06. Dnr 11194.

Science Technology In Japan. Vol. ll No. 44. November 1992.

Space T echnologv and Industries in Norway 199394. Norsk Rom senter, Strandberg Nilsen Grafisk November 1993. a.s..

Space Research in Sweden 1992-1993. Report to COSPAR-Meeting in Hamburg,Gennany 11-21 July, 1994. Bromma, Swedish National Space Board. CM Gruppen AB, 1994.

Stahl, P. M., Is Space Wise Investment for Nation An Approach

a a

for Assessing U.S. Space Technologv Development and its Relevance in

the Commercial Marketplace. 43rd Congress of the International Astronautical Federation, August 28 September 1992. Washington, D.C. IAA-92-0l75.

Strategic Plan for NASA, Washington D.C., 1994

Strömquist, Lennart, Larsson Rolf Olovsson, Stigbjöm, Applied Use

ofSatellite Data in Developing Countries. Västervik: Uppsala universi-

tet, C O Ekblad Co., 1994.

Sverige i rymden. Rymdstyrelsen. Lidköping: Grunditz Forsberg Tryckeri, 1994.

Utveckling rymdverksamheten i Kiruna. Solna: Rymdbolaget, 5 av oktober 1988.

Vedung Evert, Utvärdering i offentliga sektorn -problem och läsningar.

Civildepartementet. ISBN 91-38-13807-7. Ds 1994:117.

272 Referenser

Wendell W. Mendell, NASA Johnson Space Centre. The Need for

a New Political Covenant Human Space Flight. 45th Congress of the on International Astronautical Federation, October 1994, Jerusalem, Israel.

World Space Markets Survey 10 Year Outlook. Paris: 1994 ed.. - Euroconsult, 1994.

Worldwide GNSS time synchronized self organizing TDMA data link. Washington, D.C.: Asta technical interchange Group ATIG, Sheraton Hotel, February 1995.

N94.0

%§ioé

u

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. 40. Ãlvsäkerhet.K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41 Allmän behörighet för högskolestudier.U. . - . Gotlandstrafik.K. Grön dieselmiljö- ochhälsorisker.Fi. 42 Framtidsanpassad . . Långtidsutredningen 1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning. Ju. . - Vårdenssvåraval. 44. Aktiebolagets organisation.Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. 45. Grundvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivarestyrningoch rättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter arbetslösa.A. för i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. . Översyn av skattebrottslagen. Fi. 48 EG-anpassade körkortsregler. K. . . Nya konsumentregler. Ju. 49. Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi. . Mervärdesskatt Nya tidpunkter för 50. Kunskapslägetpå kärnavfallsomrâdet1995.M. . redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv av stöldgods Ju.

14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkan för fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15. Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige.S. och kommun. M.

17.Homosexuell prostitution. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A.

18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåner och sanktioner

Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration. Fi. . - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets-

21. Stadenpå vattenutanvatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping. U.

22. Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- - .Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

24. GasmolnlamslárUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

25. Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabanan och i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhâllsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regional framtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M. 28. Lagen vissainternationellasanktioner 63. Översyn av skattereglerna för stiftelseroch ideella om en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29. Civilt bruk av försvarets resurser 64. Klimatförändringari trañkpolitiken. K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju.

30. Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisens användning av övervakningskamerorvid

31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning. Ju.

32. IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju. .IT-kommissionens arbetsprogram1995-96.SB.

33. Ersättning för ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34. Kompetens för strukturomvandling. A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrädet.S. 71. Behörighet och Urval. Förslagtill nya regler för

36. Förmåneroch sanktioner en samlad redovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp. Kartläggning,analys och förslag. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning. U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

39. Somereflections on SwedishLabour Market högskolor m.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi.

Några utländskaforskares syn svensk 75.Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. A.

arbetsmarknadspolitik. A. 76. Arbete till invandrare. A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonferens hearingmedorganisationsféretréidare, debattörer och forskare. UD. 78. Den svenska rymdverksamheten.N.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

och incitament.[59] Nya konsumentregler. Kvinnofrid. Del A+B. [60] IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet.

Förslagtill nya samverkansformer.[32] Kommunikationsdepartementet

Ersättning för ideell skada vid personskada.[33] Samordnadoch integrerad tågtrafik pâ Sambandet Redovisning Beskattning.[43] - Arlandabananoch Mälardalsregionen.[25] i Aktiebolagetsorganisation.[44] Ålvsäkerhet.[40] Tvángsmedel enligt 27 och 28 kap. RB Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] samt polislagen.[47] EG-anpassade körkortsregler. [48] Godtrosförvärv av stöldgods [52] Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] Näringslivetstvistlösning. [65] Allmännakommunikationer för alla [70] Polisensanvändning av övervakningskamerorvid -

förundersökning.[66] Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Grön diesel miljö- och hälsorisker. [3] - Lángtidsutredningen1995. [4] Lagen om vissa internationellasanktioner Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] en översyn. [28] - Översyn skattebrottslagen.[10] Röster EU:s regeringskonferens av om Mervärdesskatt Nya tidpunkterför hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer - - redovisning och betalning. [12] och forskare. [77] Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] - Försvarsdepartementet Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. [49]

Förmåneroch sanktioner Muskövarvetsframtid. [6] utgifter för administration.[56] Analys av Försvarsmaktensekonomi. [13] - Översyn skattereglernaför stiftelseroch ideella Ett säkrare samhälle.[19] av föreningar. [63] Utan stannar Sverige.[20] Naturgrusskatt, m.m. [67] Stadenpå vattenutanvatten. [21] Betaltjänster.[69] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Lägenhetsdata.[74] Brist på elektronikkomponenter.[23]

GasmolnlamslårUppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt bruk av försvaretsresurser - Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29] yrkesutbildning.[38] Samverkanför fred. Den rättsliga regleringen. [53] Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Svenska insatserför internationellkatastrof-och Förslag om ett internationelltflygsäkerhetsflyktinghjälp. Kartläggning, analys och förslag. [72] universiteti Norrköping-Linköping. [57]

Socialdepartementet Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

antagningtill Universitetoch högskolor. [71] Vårdenssvåraval. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av högskolor m.m. [73] Könshandeln.[15]

Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige. [16] Arbetsmarknadsdepartementet

Homosexuellprostitution. [17] Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] Underhâllsbidrag och bidragsförskott. - Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Del A och Del B. [26] Kompetens för strukturomvandling.[34]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Some reflections on Swedish Labour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivare styrningoch rättssäkerhet iasylprocessen. [46] Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden.[55] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] Arbete till invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagliga blad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenska rymdverksamheten. [78]

Civildepartementet Regional framtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kärnavfallsomrâdet 1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62]