Medlingsinstitut och lönestatistik Bil. 4,delbetänkande.
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
MEDLINGSINSTITUT
A
LÖNESTATISTIK
Kartläggning av
förhandlingsordningar
m.m. svensk arbetsmarknad
än
M Statens offentliga utredningar
WW 1997:164
l@
Arbetsmarknadsdepartementet
Medlingsinstitut
och lönestatistik
Bilaga
Kartläggning av förhandlingsordningar
m.m. svensk arbetsmarknad
på
av Peter Stare
Bilaga till delbetänkande av
Utredningen om ett förstärkt förlikningsmannainstitut
Stockholm 1997
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90
Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
ISBN 91-38-20755-9 golab Stockholm1997 ISSN 0375-250X
Förord
Utredningen om ett förstärkt förlikningsmarmainstitut har regeringens
uppdrag att föreslå förändringar syftar till väl
som en fungerande lönebildning. Som underlag för utredningens överväganden har
ett antal uppdrag lämnats till forskare, och myndigheter.
experter I uppdragen ingår att kartlägga forskning och erfarenheter löne-
av bildning, kollektivavtal och medling i Sverige och Norden.
Utredningen lämnar ett delbetänkande Medlingsinstitut och lönestatistik till statsrådet Ulrica Messing den 27 november 1997. Till delbetänkandet fogas serie fem vari
en om bilagor, föreliggande bilaga ingår.
Svante Öberg Särskild utredare
2 Bilaga4
1 den
Förhandlingsordningar på
svenska arbetsmarknaden
Redovisningen omfattar i starka sammandrag huvudavtal och motsvarande överenskomna förhandlingsordningar som gäller de stora aktörerna på både den offentliga och privata sektorn. Några avtal av principiellt intresse på mindre avtalsområden redovisas också.
1.1 Legala
utgångspunkter
Redan inledningsvis kan det noteras att de legala grunderna för huvudavtalen och förhandlingsordningama är olika för det privata resp det offentliga området. Lagen offentlig anställning LOA be-
om gränsar konflikträtten för parterna på det offentliga området, en begränsning som saknar motsvarighet for den privata sektorn.
1.1.1 Hela arbetsmarknaden
I regeringsfonnen RF finns de grundläggande föreskrifterna om rätten for arbetsgivare och arbetstagare att använda konflikten som
i den fackliga striden. RF anger att vissa av dess regler kan vapen inskränkas genom lag. Det gäller arbetsrätten och vissa inskränkningar har skett lagen medbestämmande i arbetslivet, MBL se
genom om 41-45 fredsplikt Dessa regler innebär bl. att part som i
om m. m. a. övrigt är bunden till fredsplikt till följd att parten träffat
av kollektivavtal, får vidta sympatiåtgärd for att stödja annan när denne får vidta stridsåtgärd, dvs är obunden av kollektivavtal.
Bilaga 4 3
1.1.2 Den offentliga sektorn
Ytterligare begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder utöver de nu nämnda finns föreskrivet i LOA §§23-25 för det offentliga området Beträffande arbeten som består i myndighetsutövning är bara
. fyra stridsmedel tillåtna och rätten att vidta sympatiåtgärder är på visst sätt begränsad. Sympatiåtgärder är tillåtna mellan alla myndighetsutövande arbetstagare inom det offentliga området LOA:s giltighetsområde stat, kommun, landsting och kyrka. Offentliganställd som inte sysselsätts i arbete, som är myndighetsutövning, får delta i sympatiåtgärd som görs till förmån för part var som helst arbetsmarknaden om dennes primärkonflikt är lovlig.
1 Intressetvister
Här genomgång huvudavtal och förhandlingsordningar för
görs en av intressetvister. Avtalen reglerar vad som gäller när parterna inte är bundna av fredsplikt. Vidare anges konstruktioner som beaktar viktiga samhällsintressen, samhällsfarlighet, m.m.
Följande områden för huvudavtal och motsvarande förhandlingsordningar har hittills tagits fram.
1.2.1 Privata sektorn
Industriavtalet
Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning, som även innehåller ett förhandlingsavtal, i fortsättningen benämnt industriavtalet, berör ca 800.000 anställda. Parter är på arbetsgivarsidan:
ALMEGA Industri och Kemiförbundet, Byggnadsämnesförbundet, Gruvomas Arbetsgivareförbund, Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet,
4 Bilaga 4
Stoppmöbelförbundet,
Stål- och Metallförbundet, Sveriges Skogsindustriförbund,
Sveriges Verkstadsförening,
SvetsMekaniska Arbetsgivareförbundet, Träindustriförbundet och TEKOindustriema samt på arbetstagarsidan Civilingenjörsförbundet, Industrifacket,
Svenska Industritjänstemannaförbundet,
Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. Svenska Metallindustriarbetareförbundet,
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Svenska Skogsarbetareförbundet och
Svenska Träindustriarbetareförbundet
Industriavtalet kännetecknas gemensamma bedömningar och
av deklarationer beträffande förutsättningarna för företagsamhet och konkurrensförmåga. Den internationella inriktningen på vår industri betonas samtidigt den ekonomiska politiken anges kräva en löne-
som bildning som är förenlig med god konkurrenskraft Vår konkurrensförmåga beror av tillgång på energi till rimligt pris, en hög nivå FoU-insatser och tillgång till kompetent personal. En samsyn på skatternas betydelse för konkurrensförmågan förelåg inte. En samsyn på arbetsrätten hade inte heller uppnåtts.
Avtalets portalbestämmelse är deklarationen att ge förutsättningar att utan stridsåtgärder genomföra avtalsförhandlingar med balanserade resultat. Bland de komponenter som skall stödja denna avsikt har inrättats en industrikommitté samt en ordning att låta en opartisk 0rdförande biträda parterna i avtalsförhandlingama. Denne har försetts med särskilda befogenheter, exvis att besluta om att uppskjuta varslad stridsåtgärd i längst fjorton dagar. Industrikommittén har givits befogenheter att temporärt avbryta utbruten arbetskonflikt. Slutligen finns föreskrivet att förbundspartema skall slutföra omförhandling för-
av bundsavtal innan det pågående löpt ut. Opartisk ordförande skall övervaka processen och vid behov ingripa.
Det bör noteras att den sålunda angivna ordningen för lönebildningsprocessen inte tycks gälla i förhandlingar i andra ämnen mellan parterna, såsom pensioner och försäkringar. Det förefaller även osäkert huruvida frågor semester och arbetstid eller arbetsmiljö och
om ex. medbestämmande är ämnen tänkta att omfattas av den nya förhand-
Bilaga 4 5
lingsordningen för lönebildning. Är det då huvudavtalen gäller
som Frågor för fortsatt utredning.
Handelsavtalet
Förhandlingsavtalet för handels- och tjänstesektom är i fortsättningen benämnt handelsavtalet. Parter är på arbetsgivarsidan:
Flygbranschens Arbetsgivarförbund, IDEA Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer,
- Mediearbetsgivama Sveriges Handelsarbetsgivare, Tjänsteföretagens Arbetsgivareförbund och på arbetstagarsidan:
Tjänstemannaförbundet HTF
Sveriges Civilingenjörsförbund m. fl.
Detta är ett med industriavtalet närbesläktat avtal. Det tar sikte på de centrala förhandlingarna om löner och allmänna anställningsvillkor och bestämmer en ordning för hur parterna skall gå till väga för att om möjligt åstadkomma avtal utan konflikt. Parterna deklarerar sin avsikt att genom avtalet ta ett gemensamt ansvar för lönebildningen inom avtalsområdet. Utgångspunkten för avtalets regler är en tidplan som är upplagd så att nytt kollektivavtal om löner m. m. skall vara träffat innan det föregående avtalet har löpt ut.
En förlikningsnämnd skall finnas till parternas förfogande och skall kallas in parterna inte inom viss tid träffat avtal. På parts begäran
om kan slutbud läggas till vilket parterna skall ta ställning inom kort tid, två dagar. Förkastas slutbudet skall medling begäras senast den dag då avtalet löper ut. Har sedermera konfliktåtgärd trätt i kraft upphör därmed rätten till retroaktiva löneökningar.
Detta avtal är liksom industriavtalet svårtolkat avseende dess giltighetsområde; frågan pensioner, försäkringar och exvis arbetsmiljö
är om och medbestämmande omfattas av avtalet.
6 Bilaga 4
Huvudavtalet mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige
Huvudavtalet mellan SAF och LO, det välkända Saltsjöbadsavtalet, gäller i princip fortfarande. Det kan ha begränsats genom senare förbundsvisa överenskommelser, senast genom industriavtalet. Det är sannolikt mer korrekt att uttrycka det så att tillkomsten av industriavtalet och handelsavtalet har inneburit en komplettering och utbyggnad av huvudavtalets förhandlingsordning för hur parterna bör gå till väga för att lösa intressetvister om löner, strikt formellt sett.
Överenskommelse mellan SAF och LO från 1976 att parterna
anger är ense om att vissa angivna regler i avtalet skall äga fortsatt tillämpning. Det gäller reglerna om arbetsmarknadsnämnd, förhandlingsordning, begränsning av ekonomiska stridsåtgärder och behandling av samhällsfarliga konflikter. Industriavtalet och handelsavtalet behandlar definitivt inte den sistnämnda frågan.
Huvudavtalets nu gällande giltighets- och tillämpningsområde torde vara en uppgift att närmare beskriva i ett fortsatt uppdrag.
Huvudavtalen mellan SAF och SIF/CF respektive HTF respektive SALF LEDARNA
Huvudavtalen för privattjänstemännen förhandlingsproto-
har genom koll från 1976 mellan SAF och PTK ändrats till överenskommelse att tills vidare tillämpa avtalens förhandlingsordning liksom dess regler och tjänstemarknadsnämnd. Samtidigt tillsatte parterna en tjänstemarknadskommitté med uppgifter som informations- och debattforum.
Detta avtal bör liksom det föregående bli föremål för viss ytterligare utredning.
Avtal på bankområdet
Kollektivavtalet för anställda i bank mellan Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation och Finansförbundet innehåller inte några regler som motsvarar huvudavtalens bestämmelser om intressetvisters behandling. Det finns dock en regel om beslutande nämnd, två från varje part samt opartisk ordförande, som med enkel majoritet kan besluta i frågor om ny utformning av avtalsregler som erfordras till följd av ny lagstiftning. Detta regel som slår till i en situation då det annars finns risk
är en
Bilaga 4 7
möjligen teoretisk för att part säger upp avtalet och därmed frigör sig från avtalets fredsplikt.
Det finns ett särskilt avtal för akademiker som är slutet av Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation och Jusek, Civilekonomema samt Civilingenjörsförbundet. I detta BAO:s akademikeravtal, som gäller t.0.m. 1999, finns en för svensk arbetsmarknad ny och, såvitt bekant, oprövad metod för hur man löser en uppkommen intressetvist, som annars kunnat medföra stridsåtgärder. Om det uppkommer oenighet mellan de centrala parterna om den totala lönenivåhöjningens storlek skall den s. slutbudsmetoden användas för att avgöra oenigheten.
Till skillnad från det närmast föregående avtalet finns det ingen nämnd som tar hand om situationer då akademikeravtalets regler blivit omöjliga att tillämpa till följd av ny lagstiftning. Avtalet anger möjligheten under avtalstiden att säga upp en avtalsbestämmelse som berörs av ändrad lagstiftning och överenskomma om ny regel. Avtalet synes inte reglera vad som gäller i fall av oenighet om den nya regelns utforrnning.
Avtalen berör ca 50.000 anställda.
Huvudavtal mellan Kooperationens F örhandlingsorganisation, KFO, och Landsorganisationen i Sverige
I huvudavtalet mellan KFO och LO anger parterna att det finns en enhetlighet i målsättningen mellan kooperationen och fackföreningsrörel-
som gör det angeläget att överbrygga intressemotsättningar. Försen utom att verka enligt vissa gemensamma grundsatser skall parterna underlätta arbetet för den i huvudavtalet nämnda Fackliga-Kooperativa förlikningsnämnden. Olösta intressefrâgor kan hänskjutas till den nämnden. Över nämnden finns inrättat ett Fackligt-Kooperativt Centralråd med uppgift att behandla frågor som hänskjuts dit av part-
gemensamt eller nämnden. Centralrådet har en sammansättning erna av med två ledamöter för vardera parten även i sin funktion som skiljenämnd.
Huvudavtal mellan KFO och Privattjänstemannakartellen
Huvudavtal mellan KFO och privattjänstemannakartellen är i alla viktiga delar likalydande med det i föregående punkt behandlade KFO- LO avtalet.
8 Bilaga 4
Avtal förhandlingsordning mellan Arbetsgivaralliansen och
om Privattjänstemannakartellen samt Landsorganisationen i Sverige
Trots att avtalet mellan Arbetsgivaralliansen, PTK och LO anges behandla både rätts- och intressetvister är regleringen av intressetvister obetydlig. Det kan finnas skäl att eventuellt undersöka om det kan finnas ytterligare material i förhandlingsprotokoll eller i eventuella branschavtal.
1.2.2 Offentliga sektorn
KH494
Huvudavtal mellan de kommunala arbetsgivarna, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Kyrkans Församlings- och Pastoratsforbund och arbetstagarsidan Svenska Kommunalarbetareforbundet TCO-OFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, SKTF och LEDARNA, TCO-OFs förbundsområde Hälso- och sjukvård, SHSTF, TCO-OFs förbundsområde Lärare, Lärarförbundet. Detta huvudavtal, benämnt KHA, är från 1994. Det tillåter bara fem typer av stridsåtgärder. Man har även tillskapat en nämnd för att behandla samhällsfarliga konflikter. Nämnden har i likhet med den statliga
sidans lösning fått ett tillskott med tre opartiska ledamöter, vilket i
hög grad ökar nämndens beslutsförmåga. Majoritetsbeslut gäller.
Interimistiskförhandlingsordning mellan de kommunala arbetsgivarna och Sveriges Läkarförbund
Den interimistiska förhandlingsordningen mellan de kommunala arbetsgivarna och läkarförbundet utgörs i tillämpliga delar av det i föregående punkt redovisade huvudavtalet, som SACO tidigare var part
ÖLA 95
Överenskommelse lön och allmärma anställningsvillkor samt
om rekommendation lokalt kollektivavtal m. m. är träffat på kommun-
om och landstingssektom för perioden 1995-04-01 2000-03-31.
-
Bilaga 4 9
Avtalet något specifik karaktär eftersom avtalen för flertalet
är av berörda avtalsområden har reglerat löneökningama för de tre första åren lämnat öppet hur stor löneökning som skall gälla för de båda
men sista avtalsåren 9804-0003.
Parterna har angivit de förutsättningar som skall gälla för faststäl-
löneökningama för de båda sista åren i avtalsperioden. Exemlandet av pelvis skall SHSTF:s löner för de båda åren fastställas med utgångspunkt i arbetsgivamas avtal med SKAF och TCO-OF:s förbundsområde allmän kommunal verksamhet. Kan SHSTF och arbetsgivarna inte i direkta förhandlingar komma fram till uppgörelse skall frågan bindande avgöras av en särskild skiljenämnd. Skiljenämnden består av fem två från varje part samt en gemensamt utsedd opartisk
personer, ordförande.
Det kan noteras att fredsplikt råder under de båda sista åren i den femåriga avtalsperioden trots att löneökningamas storlek inte har fastställts utan gjorts beroende utgången av förhandlingar med andra
av parter, slags följsamhetsgaranti.
en
Huvudavtal mellan, Arbetsgivarverket och SAC O-S och till SACO-S hörande förbund sammantagna samt TC 0-OFs förbundsområden P och S sammantagna
Detta statliga huvudavtal, daterar sig från 1993, kännetecknas av
som dels precisering partsförhållanden på arbetstagarsidan i olika
en av avtalsfrågor dels viss modernisering av förhandlingsordningen vid
en meningsskiljaktigheter av intressekaraktär.
De för utredningen intressanta delarna gäller förhandlingsordningen i vilken det införts k tröga ventiler med syfte att så långt som
s.
. möjligt tvinga parterna att i direkta förhandlingar komma fram till uppgörelse i stället för att ta vägen över konflikt. Innan varsel om stridsåtgärd tillgrips, skall medling äga rum mellan parterna.
Statstjänstenämnden, har till uppgift att förhindra samhällsfar-
som liga konflikter, har avtalet tillförts opartiska ledamöter. Det
genom innebär att nämnden kan komma fram till majoritetsbeslut;
numera tidigare dödlägen den förutvarande paritetiska sammansätt-
genom ningen har eliminerats.
10 Bilaga 4
Huvudavtal mellan Arbetsgivarverket och SEKO tidigare Statsanställdas Förbund
Detta statliga huvudavtal daterar sig från 1978 och är därmed äldre
av karaktär och innehåller regler av traditionell natur med förebild bl. i
a. huvudavtalet mellan SAF och LO.
Genom en överenskommelse 1997-05-23 har SEKO, SACO-S, TCO-OF och AgV ändrat reglerna om Statsjänstenämndens sammansättning i enlighet med principen i det närmast föregående huvudavtalet, dock att antalet ledamöter, som utses av parterna gemensamt minskats från tre till två.
SHA
Särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn. Parter är arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäkringskassomas förhandlingsorganisation, Svenska Kyrkans församlings- och pastoratsförbund och på arbetstagarsidan SACO, SEKO, TCO-OF och Försäkringsanställdas Förbund.
Avtalet träffades 1976 därför att förhandlingsrätten vidgades genom tillkomsten av MBL. Parterna var ense om att låta en särskild nämnd pröva huruvida ett avtalsyrkande skulle innebära att ett avtal i ämnet vore en kränkning av den politiska demokratin. Nämnden består av sex partsföreträdare och sju riksdagsledamöter. Nämndens beslut är formellt inte bindande för parterna utan anges i avtalet vara ett utlåtande. Det förutsätts ha tillräcklig tyngd för att part skall följa utslaget.
Huvudavtal mellan F örsäkringskasseförbundet samt Arbetsgivarverket och SACO-S samt F örsäkringsanställdas förbund
Huvudavtal på Försäkringskasseområdet har i stort samma innehåll som 1976 års huvudavtal det statliga myndighetsområdet. Vid sidan av LOA:s begränsningar av konfliktmöjlighetema finns i avtalet bara regeln om samhällsfarliga konflikter. Det föreskrivs att parterna skall hantera sådana i tjänstenämnden för försäkringskassoma. Nämnden bemannas med två ledamöter från respektive sida, dvs paritetisk sammansättning med majoritetsbeslut.
Bilaga 4 ll
1 Rättstvister
En genomläsning av förhandlingsordningar i de avtal redovisats i
som avsnittet 1.2, som reglerar rättstvister, dvs vid oenighet lag eller
om en ett avtals rätta innebörd, visar att det föreligger mycket hög
en samstämmighet mellan olika avtalsområden hur tvist skall lösas.
om en
Det rör sig regelmässigt om den sedvanliga förhandlingsgângen från lokal förhandling till central förhandling och därefter till Arbetsdomstolen. I en del fall finns skiljenämnd angiven såsom alternativ till domstol, i något fall är skiljenämnd föreskriven sista instans i
som stället för domstol.
Den traditionella förhandlingsvägen med domstol slutstation är
som den nästan uteslutande vägen när det gäller tvist allmänna
om anställningsvillkor. I pensions- och Försäkringsfrågor och vid tvister i speciella ämnen är skiljenämnd inte ovanligt.
Det finns inom några speciella avtalsområden i avtalen uttalad
en ambition att sträva efter tvistelösningar i direkta kontakter mellan parterna. Exempel är KFO- och BAO-områdena.
Som framgår av den följande punkten är dock tvister
som avser oenighet om den individuella lönefördelningen i stor utsträckning behandlade på annat sätt än sedvanliga rättstvister.
12 Bilaga 4
2 Avtal om lokal lönebildning
Följande kartläggning centrala avtal har gjorts med sikte på den av lokala lönebildningen dvs forrnregler styr lönebildningprocessen - som sedan centralt löneavtal är träffat. Den fråga berörs i detta avsnitt som är egentligen rättsligt art som frågorna i punkt dvs av samma rättstvister i någon mening. Det rör sig hur fördelningen av ett i om centralt avtal fastställt löneutrymme sker och vilket inflytande slutprodukten olika intressenter lokala parter skall ha. Av - resp tradition har vid oenighet arbetsgivaren haft att slutligt avgöra men under tid har mängd konstruktioner dykt i centrala avtal. senare en upp Slutstationen är i de flesta fall, då utomstående involveras, att en opartisk ordförande tillkallas för att avgöra, ibland i spetsen för en partssammansatt lönenämnd. Det förekommer att lönenämnd tillskapas på lokal nivå och att alltså de centrala parterna inte blandas vid lokal oenighet. Några exempel: Lönebildningsavtalet mellan ALMEGA Industri och Kemiförbundet och SIF för perioden 19970501-19980430 anger först utförligt parterintentioner med löneprocessen, den lokala lönesättningen. För den nas händelse enighet inte nås, gäller stupstock för lönefördelningen en och sedan kan i steg ett central förhandling påkallas och ytterst som en två kan den olösta lönefördelningsfrågan föras till särskilt insteg en rättad Nämnd för Lönefrågor. I denna nämnd sitter två företrädare för respektive part och nämndens uppgift är att utlåtande i tvisten. avge Vägrar det berörda företaget att följa nämndens utlåtande gäller avtalet inte längre vid företaget. Det framgår inte avtalet om hur nämndens av beslut betraktas röstetalen beträffande utlåtandet har landat om 2-2. I avtal löner för tiden 1 april 1997 31 1998 mellan om m. m. - mars Alliansen branschstyrelse Tjänster och Service och Tjänstemannaförbundet HTF gäller att det finns möjlighet till central förhandling. Vid oenighet föreskrivs hur generell fördelning skall vara utformad. en Av handelsavtalet framgår inte vilken förhandlingsordning som skall gälla vid lokal oenighet lönesättningen. Det är regler som får om sin plats i det kommande löneavtalet.
Bilaga 4 13
I avtalen för kommuner och landsting följer ÖLA 95 gäller
som regelmässigt att oenighet lönesättning/lönefördelning kan föras
om vidare till central förhandling. Om även den centrala förhandlingen slutar i oenighet gäller arbetsgivarens mening om inte prövning i skiljenämnd påkallas. Skiljenämnden är sammansatt av tre personer, en från resp part och en ordförande. Man noterar att parterna valt att inte beteckna denna ordförande som opartisk.
I ett av KFO:s avtal med Handelsanställdas förbund finns ingen förhandlingsordning med centrala förhandlingar och andra ingredi-
Om det inte går att nå uppgörelse i den lokala förhandlingen före enser.
viss angiven tidpunkt skall det lokal utrymmet utgå generellt. en
I löneavtalet 1995-97 för Arbetsgivaralliansen, branschkommitté-
Idrott Ideella och idébuma organisationer saknas tydlig anema resp givelse hur eventuell central medverkan är utformad vid lokal
om oenighet om lönesättning.
I de statliga avtalen, RALS 1995-98, har man eliminerat central inblandning i lönefördelningsarbetet. Vid lokal oenighet skall tillgängligt löneutrymme fördelas av en lönenämnd, som består av tre personer. En
dessa är opartisk ordförande med utslagsröst. av
Avslutningsvis kan noteras att det kan vara av intresse att göra en avvägning och jämförelse mellan avtalens kriterier för lönesättning och utformningen av partsinflytandet.
14 Bilaga 4
3 Kostnadsdrivande konstruktioner
En mycket vanligt förekommande beräkningsmetod för att fastställa ersättningar av olika slag är divisorsmodellen, dvs att t.ex. övertidsersättning för till viss tid förlagt övertidsarbete utgår arbetad timme
per med månadslönen dividerad med 94 eller 72 eller annat avtalat tal. Även restidsersättning och ersättning för jour och beredskap
är exempel på förmåner som i många avtal beräknas med divisorer.
Ett vanligt alternativ till ersättning, beräknad med divisor, är att ange ersättningen i procent av timlönen. Procentbestämd ersättning förekommer bl a beträffande skiftformstillägg.
Denna typ av beräkning av ersättning är på det sättet kostnadsdrivande att kostnadsökningen sker automatiskt till följd höjning
av en av tim- eller månadslönema. Parterna tar vid förhandlingstillfället inte ställning till om behov eller motiv finns för att orsaka kostnadsökningen.
Beroende på vilken vidd man vill ge begreppet kostnadsdrivande avtalskonstruktioner kan sådana finnas även i andra regler än de som behandlar löner. Närmast till hands ligger arbetstidsavtalen.
Ett annat exempel på vad som kan få kostnadsdrivande effekter är en konsekvens av den innebörd jämställdhetslagens regler om lönediskriminering synes ha fått i några av arbetsdomstolens domar. Av några domar i frågan kan man få intrycket att arbetsvärdering stor
ges en tyngd vid lönesättningen. Det finns därmed en risk för att värderingen av arbetet ges en större roll vid tillämpningen av jämställdhetslagen än vad som anges i de lönekriterier som parter enats om i åtskilliga kollektivavtal. Avtalade grundelement vid lönesättning är att, förutom arbetet, värdera även personens betydelse och marknadens inverkan. Sådan olikheter i lönesättningens villkor kan leda till lönedrivande konsekvenser.
Bilaga 4 15
4 Eventuella för fortsatt
uppgifter kartläggning och analys
En fortsatt analys bör göras av innebörden i och tillförlitligheten av parternas åtaganden i de nya avtalen om lönebildning och förhandlingsordning som företräds främst av industriavtalet och handelsavtalet.
Vidare bör en analys göras av de övriga avtalen som ingår i denna beskrivning i punkt 1.2.
Det förefaller tveksamt om en fördjupning av punkten 1.3 om förhandlingsordningen för rättstvister skulle givande.
kunna vara
Det borde kunna värde att göra utförligare beskrivning
vara av en och analys av skillnaderna mellan privat och offentlig sektor när det gäller de legala och avtalsmässiga förutsättningarna för stridsåtgärder och förebyggandet av konflikt.
Såvitt framgår av skrivningar i kollektivavtalen den privata sektorn är beaktandet av samhällsviktiga intressen skäligen magert. Parternas syn på samhällsfarlighet och på tredje mans situation vid konflikt borde redovisas.
Beträffande punkt 1.2.1.
.
undersökningen av avtalsområdena bör förslagsvis kompletteras med bygg- och anläggningssidan, medieområdet, försäkringsområdet samt servicesektom, främst transport- och hotell- och restaurangområdena.
förhållandet mellan industri- och handelsavtalen och Huvudavtalen bör undersökas mer.
industriavtalets respektive handelsavtalets giltighetsområde bör fast- ställas. Gäller de löne- och anställningsvillkor i vid eller begränsad mening. Omfattas pensioner, försäkringar, arbetstid, arbetsmiljö och medbestämmande
skulle nämnare beskrivning av hur parterna i bankavtalet ser - en slutbudsmetoden vara av värde
motsvarande KFO:s huvudavtal som -på grund av gemenskap i - om grundläggande värderingar- bygger vilja till fredliga lösningar av meningsskiljaktigheter
16 Bilaga 4
Betr punkt 1.2.2.
behöver den offentliga sidans skydd mot samhällsfarliga och politiska konflikter belysas ytterligare
mycket konkret fråga det motiverat att vidga SHA- - är om vore nämndens kompetens därför att befogenhetema att träffa avtal har delegerats till myndigheterna i så betydande grad skett. Det kan
som visa sig att avtal på ett myndighetsområde stör på ett annat.
Betr punkt 2 Det torde inte så givande att utvidga en kartläggning av förhand-
vara lingsordningar skall gälla då centralt avtal har träffats och då
som därmed fredsplikt råder. Frågan blir emellertid på ett helt annat sätt aktuell lokal strejkrätt skulle tillåtas i den lokala
om
lönebildningsprocessen.
Betr punkt 3
Kostnadsdrivande avtalskonstruktioner är bara mycket översiktligt beskrivna med några exempel. Det finns med stor säkerhet åtskilligt mer material att redovisa från olika områden. Dagens olika ackordssystem motsvarande borde uppmärksammas och de bonus- eller prestationslönesystem ersatt ackorden. När det gäller löne- och
som anställningsvillkor för personal mäklare fl. arbetar med
m. som värdepappershantering torde det inte vara möjligt att få fram material då det genomgående rör sig om individuella avtal.
Slutligen kan nämnas att med anledning denna första rapport har
av ett tjugotal organisationer kontaktats. Som underlag för rapporten har de regelmässigt översänt efterfrågat material. Det finns emellertid på några håll liten tendens, svår att definiera, till att vara återhållsam
en med material. Det är svårt att säga om detta är att betrakta som en överdriven lyhördhet eller det någon anledning kan finnas en
om av försiktighet att lämna ifrån sig material och information som betraktas vara parts eller parternas.