Utvärdering av verksamheten vid Delegationen för utländska investeringar i Sverige - Invest in Sweden Agency rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Paz/ag

Öc Jâlb ci

Utvärdering av

verksamheten vid

för utländska

Delegationen

g

i -

investeringar Sverige

Invest in Sweden

Agency

S U

u

1997:191

Rapport av Utredningen om utvärdering av verksamheten vid för utländska i Delegationen investeringar Sverige

min

w Statens offentliga utredningar WW 1997:191 g Närings- och handelsdepartementet

Utvärdering av

verksamheten vid

för utländska

Delegationen

i

investeringar Sverige -

Invest in Sweden

Agency

Rapport av Utredningen om utvärdering verksamheten vid av Delegationen för utländska investeringar i Sverige Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdragav Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www. fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20816-4 Stockholm 1997 ISSN O375-25OX

Till statsrådet

Pagrotsky

Genom beslut den 26 juni 1997 förordnade statsrådet Pagrotsky

undertecknad som särskild utredare i Utredningen N 1997:05

om utvärdering verksamheten vid Delegationen for utländska

av

investeringar i Sverige.

Härmed överlämnas rapporten Utvärdering verksamheten vid

av Delegationen för utländska investeringar i Sverige Invest

- Sweden Agency.

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i januari 1998

Ronald Fagerfjäll

Sammanfattning

Myndigheten Invest Sweden Agency, ISA, bedriver verksamhet sedan ett och ett halvt år. Delar den tid har gått har varit en

av som uppbyggnadsfas. Organisationen har emellertid på anmärkningsvärt kort tid etablerat informations- och utredningsverksamhet

en

hög klass. av

Om resultaten är det för tidigt att säga något annat än att de första förfrågningarna och projekten antyder att verksamheten på längre sikt kommer att avkasta en rad olika direktinvesteringar, de flesta mindre och kompetensinriktade. För att klara hem resultaten tvingas myndigheten efterhand flytta fokus från information till sälj- och projektarbete. Möjligen kommer det då att krävas nya

alternativt omflyttningar kan försvaga informaresurser som tionsverksamheten. Den svåraste utmaningen är emellertid samspelet med de lokala myndigheter och organisationer som ganska tidigt i måste ta huvudansvar förfrågningarna och

processen om projekten skall resultera i färdiga investeringar.

ISA har valt strategier innebär att Sverige bara aktivt kon-

som kurrerar vissa de internationella investeringsprojekten,

om av sådana in i de så kallade svenska kompetensblocken

som passar eller tillför intressant kompetens. Det finns stor anledning att

ny försvara dessa strategier. I den internationella kampen om skattegynnade sammansättningsfabriker har myndigheten valt att inte delta. Det finns emellertid stor risk att svenska politiker släpper den konkurrensen bakvägen via olika direktkontakter.

Den allra största risken mot myndighetens verksamhet representerar trots allt de huvudkontorsutredningar pågår i fem-sex

som större svenska internationella företag. Utredaren har försökt analy-

krafterna bakom dessa utflyttningsplaner och kommit till slutsera

8 Sammanfattning SOU 1997: l 91

satsen att det är ledarna och specialisterna i deras organisationer snarare än de många utländska aktieägarna driver idéerna som om ny lokalisering av huvudkontor och forskningsorganisationer. Det handlar om individers löner och skatter än annat. snarare om I takt med att svenskt skattesystem anpassats till internationella förhållanden för företag och kapital har allt större del finanen av sieringsbördan flyttats till de "kompetensarbetare" skapar som en allt större del av förädlingsvärdet i modern ekonomi. I Sverige går

cirka två tredjedelar av varje lönekostnadsökning för sådan

personal i skatt samtidigt lönenormema arbetsmarknaderna som motverkar högre löner för högre utbildade. Risken är uppenbar att två eller tre stora företag lokaliserar om de resurser som normalt finns nära huvudkontoret under det närmaste året för att inte riskera att förlora svenska specialister och för att kunna locka till sig utländska sådana. Det är i dag senare närmast omöjligt. Den planerade undantagslagstiftningen när det gäller skatt för specialister som vistas tillfälligt i Sverige mildrar riskerna. Men den process redan kommit långt kan sannolikt bara hejdas som med signaler om lägre personskatter. Några andra riktigt stora hinder för att Sverige skall kunna utvecklas till ett kraftfullt kompetenscenter i ett internationellt styrt näringsliv har inte utredaren kunnat finna. De geografiska nackdelarna till exempel har marginell betydelse. Eftersom utflyttningar storföretagens kompetens så radikalt av skulle förändra förutsättningarna för ISA har utredaren ägnat svenskt internationellt företagande och dess villkor ett fylligt avsnitt.

1 ISA

Bakgrund

Utländska investeringar i Sverige har länge ägnats intresse från regeringen. Det handlade tidigare främst om kontroll med markförvärvslagen från 1916 och utlänningsförbehåll i aktiebolagens bolagsordningar redskap. År 1973 skärptes lagstiftningen så

som att regeringen kunde avslå ansökan om att ta bort den så kallade utlänningsklausul som cirka 80 procent av de svenska aktiebolagen då hade. En departementspromemoria från Justitiedepartementet Multinationella företag PM 1975-01-18 präglades av ambitionen att bringa de befintliga utlandsägda företagen ytterligare "under social kontroll" snarare än att nya sådana skulle lockas till landet.

Men attitydforändringen kom ganska snabbt. Under sommaren 1982 började en informell arbetsgrupp att diskutera möjligheterna att effektivt sprida information till utländska investerare

om Sverige ett "europeiskt alternativ" för etablering. År 1984

som kom broschyren Invest Sweden och den gick ut i reviderad upplaga 1988. Aktiviteterna var fortfarande begränsade men under intrycket de stora satsningar andra länder genomförde lan-

av som serade regeringen efter prop 1989/90:88 ett treårigt program för aktiva investeringsfrämjande åtgärder främst i Japan.

Myndigheten Invest Sweden Agency inrättades i juli 1995. Troligen det erfarenheterna från de tidigare projekten gjorde

var som att myndigheten fick en fristående roll vid sidan om utrikesförvaltningen och Exportrådet med en styrelse präglad av klar majoritet för personer med näringslivsbakgrund och en generaldirektör från samma krets med full frihet att rekrytera personal.

ISA, har bedrivit operativ verksamhet endast i drygt ett år. Därför är det for tidigt att göra en regelrätt utvärdering av resultat när

10¶BakgrundISA

det gäller utländska nyinvesteringar och nyetableringar i Sverige. Utredarens uppdrag är därför istället att med hjälp kvantitativa av och kvalitativa mått och metoder försöka värdera de arbetsmetoder och de strategier som myndigheten valt. Jämförande studier bör göras med motsvarande organ i andra europeiska länder, heter det i utredningsdirektiven. Utredaren skall värdera och, när så bedöms motiverat, föreslå förändringar verksamheten av och dess inriktning, resurser, uppbyggnad, organisation, bemanning och genomförande med avseende myndighetens och

uppdrag, utvärde-

ringen skall verksamheten den l juli 1995 till den avse 30 september 1997. För utredningen gäller också regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare, dvs. redovisa

att regionalpoli-

tiska konsekvenser, jämställdhetspolitiska konsekvenser och kon-

sekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

ll

2 i svensk ekonomi och

Särdragen svenskt näringsliv

Utredaren har inte uppdraget att analysera svenskt näringsliv i allmänhet, under utredningsarbetets gång har en riskanalys växt

men fram som handlar om utflyttning av de svenska storföretagens kompetens. Investeringsfrämjande myndigheter arbetar inte i tomrum och de utländska företag som de vänder sig till har svenska företag sina viktigaste referenser när det gäller företags-

som klimatet.

Sverige skiljer sig i några avgörande avseenden från omvärlden och det kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av ägandet i svenskt näringsliv och för lokaliseringen av huvudkontor de närmaste åren. I botten ligger idéer från 1950- och 1960-talen.

Steg för steg utvecklades visionen det "starka samhället"

om vars förverkligande började i mitten av l950-talet och fortsatte

1980-talet. Samhället skulle sörja för de behov som marknaden inte kunde klara av, sådant som utbildning, pensioner, sjukförsäkringar, infrastruktur, vård, bostäder och barnpassning.

Ett annat idéspår var det om "kapitalism utan kapitalister". Företagen skulle behålla så mycket som möjligt av sina upparbetade vinster för nya investeringar. Men mellan Företagen och ägarna byggdes höga staket i form av bolagsskatt, utdelningsskatt och beskattning på förmögenhet. Högre arvsskatte- och marginalskattenivâer kompletterade bilden av bodelning mellan företag och företagare.

"LO-ekonomema" förespråkade en aggressiv strukturpolitik samtidigt Landsorganisationen allt krävde små löneskill-

som mer nader mellan olika kategorier av löntagare, den så kallade solidariska lönepolitiken. En biprodukt "utslagningsmodellen" var att

av

12 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

regeringen kunde driva liberalare handelspolitik än många en andra länder livsmedel undantaget. En flora regleringar från av krigsåren behölls som led i bostadspolitiken, verktyg för aktiv som konjunkturpolitik eller som skydd för skatteanspråk. Fram till 1966 framstod den svenska modellen påtagligt som framgångsrik. Under 1960-talets första hälft tog både jordbruket och industrin ett formligt språng framåt. De stora infrastrukturprojekten lyfte tillväxten ytterligare. Den förda politiken var ganska väl anpassad till massproduktionens ekonomi där den outbildade arbetskraftens löner vägde tungt.

Diagram 1

Utlandsägdaäâ

i företag

Arbetsföra utanför marknads- Marknadssektorn sektorn Anställda i exkl svenska ininternat. temationella företag företag

Svensk befolkning i arbetsför ålder, tusental totalt 5042

Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 13

Diagrammet illustrerar modell i Zenit. En andel människor en stor sysselsatta i den marknadsfinansierade sektorn ekonomin kunde av med genomsnittligt måttliga skatter finansiera olika samhällsprojekt. Det utbildades en slags maktdelningsdoktrin. Eftersom överklassen ägde företagen och överklassens företagsledare söner var och toppbyråkrater i förvaltningen, det rimligt att arbetarrörelvar sen balanserade med den politiska makten. Svårigheterna för Sverige kom emellertid snabbt. Det visade sig att svensk exportindustri mindre konkurrenskraftig än vad var framgångarna under medgångsåren vittnat Andelen i världsom. handeln började stadigt minska och delar exportindustrin slogs av ut, sådana som varv och tyngre industri. Oljekris och löneinflation förvärrade tillståndet. Företagen ställde snart till hårdare värld. Det blev om en ny mer affärer och mindre planmässighet i näringslivet. Nya idéer om

produktionsstyrning trängde fram. En generation företagsledare

ny rekryterad från 1960-talets dramatiskt större studentkullar arbetade sig i företagen. Överklassens söner fick i upp stor utsträckning träda tillbaka för medelklassens och arbetarklassens söner någon

i

mån döttrar i näringslivet. I den offentliga förvaltningen förvar ändringen ännu tydligare. Och de gamla finansfamiljernas välde började gå mot sitt slut när fondkapitalismen bröt igenom på 1980talet, slump hjälpt traven experimentet i av en av "löntagarfonder".

Samtidigt förverkligades idéer från l960-talet. Offentliga basin-

dustriprojekt, nya arbetsmarknadslagar och satsning på offentlig

service i kommunerna präglade också 1970- och 1980-talen. Under de sex år borgerliga regeringar satt vid makten ökade statsupplåningen så att statsskulden blev mångfalt större. När i socialdemokraterna återkom till makten genomförde de en stor devalvering för att återställa växtkraften och skatteunderlaget. Detta och dollarns plötsliga uppvärdering ledde till sällsam en eufori. En finansbubbla blåstes och kanske ännu allvarligare upp långsiktigt att arbetsmarknaden fel signaler till de ungdovar gav

14 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

mar som valde mellan akademiska studier och arbete i lågförädlande verksamhet.

Diagram 2

jlltlandsägdaâ

Företag Arbetsföra utanför marknads-

Marknads

i 44444A sektorn

Selfrtxgçnâetxk Anställda i

företag svenska m- / 1ternat|0nella 2418 företag

Svensk befolkning i arbetsför ålder, tusental totalt 5396

Att den marknadsñnansierade delen ekonomin stadigt krympte av och att 36 procent fler de arbetsföra finansierades via skattav sedeln 1986 undanskymdes att det rådde full sysselsättning. av Men bland kanslihusets folk "kanslihushögern" hade insikterna vaknat om behov av nytt skattesystem och avreglering. av

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 15

"Århundradets skattereform" togs med bred uppgörelse över gränserna. Där övergavs i stort sett högskattelinjen. Detta tillsammans med avregleringar på kredit- och valutamarknaderna samt medlemskap i EU skulle "normalisera" Sverige. Det rådde åter optimism i företagen. Men detta första försök till "normalisering" misslyckades. Det blev finanskris, utslagning, arbetslöshetskris och upplåning för ny att hindra skattehöjningar. Försvaret av kronan misslyckades. När socialdemokraterna återkom till makten med budgetsanering på programmet och ambition att gå med i EUs valutaunion EMU väcktes optimismen nytt bland näringslivets folk. Tillfälliga höjningar av inkomstskatten, "värnskatt" blev ett pris värt att betala. Budgetsaneringen lyckades, den våldsamma kritiken från men LO släckte optimismen om att svensk arbetarrörelse förmögen var att bryta utvecklingen. Medlemskapet i EMU tycks numera vara avfört från dagordningen och värnskatten har inte tagits bort när väl trycket på statsbudgeten lättat. Så uppfattas situationen i näringslivet.

Företagsledare och specialister i företagen Sverige ser som en värld sliten mellan det och det gamla. nya Å sidan har avregleringen när det gäller kapital och företag ena skapat något liknar ett Skatteparadis för företag och utländskt som kapital. Att Sverige inte används mer i den internationella jakten på skattefördelar för bolag, så kallad "treaty shopping", beror enligt juristen Peter Sundgren Skattenytt 7/8 1992 på förbimer seende än något annat. Och den svenska och internationella nya fondkapitalismen dominerar helt scenen med förvaltare och finansfolk som ständigt uppmanar företagens folk: "Ni måste skapa mer aktieägarvärde". Å andra sidan måste skatteanspråken mot svenska individer, som löntagare, företagare och aktieägare, fortsätta att hävdas om kraven från den allt större icke marknadsfinansierade sektorn skall tillgodoses. När dessa stora skatteanspråk i debatten kombineras

16 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: l 9l

med 1960-talets idéer om "solidarisk lönepolitik" blir motsättningarna så hårda som demonstrerats i del mediadebatter. en Förändringarna i näringslivet handlar dock inte bara globaom lisering och internationella finansmarknaden Själva karaktären värdeskapandet har förändrats att kompetens betyder allt genom mer och massfabrikation allt mindre. Marknadsvärdet för vissa enskilda arbetsinsatser blir allt större.

Enklare arbeten, sådana städning, barnpassning och enklare som hantverk tenderade att förlora marknader och skatteförmåga redan med massfabrikationens solidariska löner på l960-talet. Nu 1990-talet är viss massfabrikation så pressad internationell konav kurrens att den knappt kan bära skatter heller. Det tenderar i de flesta ekonomier att uppstå allt större gråzoner där allt fler lågutbildade arbetar med subventionerade jobb eller skattegynnade jobb. Den europeiska debatten arbetstidsförkortningar tillhör i om huvudsak denna gråzon. F inansieringsbördan hamnar på de allt färre hårdarbetande och högutbildade specialister skapar ökade förädlingsvärden. Av som varje kostnadsökning för högavlönade medarbetare i Sverige går i dag ca tre fjärdedelar till skatter och avgifter. De traditionella välfärdsstatema får problem med finansiera sina tidigare att beslutade åtaganden de inte taxerar dessa "kompetensarbetare" om allt hårdare. Fenomenet är internationellt och det är inte bara konflikt mellan beskattande nationer och nyckelpersoner i företagen också utan mellan fondförvaltarna läs spararna och företagens folk. Den trend som handlar att större och större del företagens förädom av lingsvärden går till skatter och till ägare kommer vändas att genom att kompetensarbetarna blir rörliga. De flyttar från högskattemer länder och de bryter sig ut och bildar företag för egna nya att själva få vara med och dela värdet sin kompetens. Förändringav arna kommer främst att den högutbildade arbetskraften så gynna som redan skett i USA. Det finns här viss parallell mellan företagsvärlden och den en moderna idrotten. Det är inte ishockeyförbundet och den stora

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 17

majoriteten spelare som flyttar fram positionerna utan det är stjärnorna och klubbarna. Den stora utvandringen toppspelare av tvingar obevekligt fram förändringar. Under de svenska framgångsåren handlade ekonomi att om bygga de effektivaste industrianläggningarna. I dag handlar standard istället om att ha så många "kompetensjobb" möjligt i som ekonomin. Högproduktiva sammansättningsfabriker kan uppföras var som helst, nära kundmarknader eller nära arbetsmarknader och myndigheter som villigt erbjuder skatteundantag olika slag. av Under de tre decennier som gått har den manuella tillverkningen minskat i betydelse inom och utom industriföretagen. Ekonomi handlar i fortsättningen allt mer om sådant som forskning och utveckling, design, marknadsföring, utbildning samt service av olika slag. Många av världens högst värderade företag har knappt produktion i egen regi även om deras produkter säljs i hårda paket. De särdrag som Sverige genom medveten politik och olyckliga omständigheter fått präglar mycket av det som vuxit fram under de senaste decennierna.

0 Den privata konsumtionen har grund av det ökande skattetrycket inte bara varit mindre räknat i andel av BNP utan har också växt långsammare än i de flesta andra länder. Det har funnits dåligt utrymme for sådana företag som säljer produkter och tjänster direkt till konsumenter. Stora svarta marknader har utvecklats för hårdbeskattade produkter sprit och som tobak samt for normalbeskattade tjänster städning och som enklare hantverksarbete. Subventionerade produkter som läkemedel och sjukvårdsutrustning har däremot tidigare haft god marknad. 0 Den privata svenska småföretagssektom har fått ett säreget utseende. De medelstora familjeforetagen har från 1960 och framåt sålts till utvecklingsbolag, investmentbolag, storkoncerner eller gått ut på börsen i en större utsträckning än i omvärlden. l deras ställe har kommit "skatteföretagare" det vill säga hundratusentals verksamheter i bolagsform utan anställda. Dessa bolag och de normala företagen mer

18 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: l 91

"överkonsumerar" en rad tjänster som bokföring, revision,

bevakning, representationsmiddagar och utbildning

samt pro-

dukter som kontorsmöbler, datorer, mobiltelefoner och tidi-

gare tjänstebilar. Allt som är avdragsgillt framstår billigt i

som

en högskatteekonomi.

0 Den jämna lönestrukturen har åtminstone tidigare gynnat

exportiöretag med kvalificerad arbetskraft. Nu har denna fördel vänts i nackdel grund utflyttningsrisken. Den liberala

av handeln har tidigare skapat särskilda förutsättningar för billig konfektion och billiga möbler i Sverige.

Det är alltså inte tillfålligheter gör att Sveriges senaste fram-

som gångar den internationella företagsarenan handlar sådant

om som läkemedel, sjukvårdsutrustning, konfektionshandel, möbelhandel, bevakning, utbildning, mobiltelefoner och större bilar.

Sådan hemmamarknad sådana företag. Företagen sig

anpassar snabbt till de villkor finns. De utvecklas och de

som som gynnas som missgynnas ändrar sig, flyttar eller läggs ned. Anpassningen pågår hela tiden.

Det tredje av de ytproportionella diagrammen illustrerar den dramatiska strukturförändring skett fram till år 1996.

som

År 1966 det mellan och sju tio i den arbetsföra

var sex av befolkningen som var anställda i verksamheter tog betalt

som direkt från sina kunder, låt vara att en del var statliga monopol, en del reglerad verksamhet och annat subventionerat. I dag är det mindre än fem tio svenskar i arbetsför ålder har erfaren-

av som heter av att arbeta under marknadsekonomiska betingelser.

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 19

Diagram 3

:fljtlandsägdä"min

" företag

Arbetsföra utanför marknadssektorn Sekwm em Anställda i svenska in-

temat

ternationella

ârlefâg

företag

Svensk befolkning i arbetsför ålder, tusental totalt 5553

I diagrammen syns också intemationaliseringen. De svenska företagen har växt Sverige med det mesta av sin produktion, ur kvar i hemlandet finns en oproportionerligt stor del av deras men "kompetensarbetare". Utländska stora koncerner har på senare år köpt svenska företag inte har haft kraft att själva upp som nog länka in sig i den internationella arbetsfördelningen. I dessa finns också kompetens i den mån de övertagna företagen eller som branschfolket i landet haft något intressant att erbjuda. I annat fall

20 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

är de uppköpta bolagen i dag avskalade tillverknings- eller säljfilialer. Företag tenderar att flytta till kompetensarbetare eftersom människor inte rör sig lika lätt företag. Så har det åtsom minstone varit hittills. De stora svenskägda industri- och tjänsteföretag 1966 hade som närmare fyra av tio anställda utomlands har i dag än sju tio mer av utanför landets gränser. De tycks sakta säkert lossna från sina men nationella fästen. De flesta har dessutom redan antingen utländsk ägarkontroll eller svensk ägarkontroll få aktier med avsevärt svag starkare rösträtt. Men kompetenskopplingen till hemlandet har hittills varit förvånansvärt och stark. seg De internationella företagen utlandsägda eller svenskkontrollerade har successivt fått dramatiskt ökad andel den svenska en av marknadssektom över huvud taget. År 1966 högst några hundvar ratusen svenskar anställda i företag med tyngdpunkten utanför Sverige, eller mindre på tio i den marknadsfmansierade än en sektorn. I dag är troligen minst fyra tio jobb i den marknadsav fmansierade sektorn kopplade till sådana företag direkt eller via

underleveranser. Skulle andelsberäkningen göras i förädlingsvärde

eller skatteförmåga handlar det troligen ännu om mer. Om Sverige hade skatter och löner för dessa kategorier som liknande omvärldens, skulle intemationaliseringen inte så vara mycket att oroa sig över. Men mycket talar alltså för att även "kompetensarbetama" nu flyttas från Sverige. De flyttas inte for att ägarna vill det utan för att de själva driver på utvecklingen. Medborgare i EU kan utan formella svårigheter flytta över gränserna för att anpassa sig till Skatteregler. Den nya gemensamma valutan kommer att tydliggöra möjligheterna till skattearbitrage och lönelyft för individerna. Den första tendensen till flyttvåg finns redan hos och högutbildade svenskar. unga

2.1¶Huvudkontoren

flyttar

Med tanke på den stora betydelse de svenska internationella företagens huvudkontor har för det arbete myndigheten Invest som

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 21

Sweden Agency utför har utredaren gjort en särskild undersökning av opinionsläget i dessa företag genom en skriftlig VD-enkät till företagsledarna i de tio största svenskägda internationella industriföretagen. Åtta företag har svarat utan påstötning och eftersom svaren är så entydiga har inget försök gjorts att få in de återstående. Enkäten följdes upp med fyra "djupintervjuer" med personer i nyckelpositioner en bit under VD.

De verkställande direktörernas och nyckelpersonemas problembeskrivning är entydig.

0 Det är närmast omöjligt att ge nyckelmedarbetare intematio-

nellt konkurrenskraftiga nettolöner grund av skattesystemet och de attityder som finns i samhället.

0 Det är av samma skäl omöjligt att rekrytera utländska specia-

lister till Sverige. 0 Svenska politiker ändrar ideligen spelreglerna. "Vi har slutat

tro på en fast kurs bort från högskatte- och devalveringssam-

hållet".

Övriga problem kommer längre ned listan. Stel arbetsmarknad är problematiskt men så är det i andra länder också. Visst är dyrare men det är den redan utomlands. Studenter med rätt utbildning kommer nästan omedelbart att uppenbara sig om det finns löneincitament. Och frågan om geografiska förutsättningar hamnar längst ned hos alla.

Det förefaller vara 3-4 av de tio företagen som seriöst funderar på utflyttningsalternativet och ytterligare några som vill hålla sig informerade. Mer än hälften har redan flyttat funktioner eller hela affärsenheter, men bara delvis av de ovan nämnda skälen.

Antalet kvalificerade jobb inom FoU som flyttats ut varierar mellan inga och några tusen. Rensat från de båda ytterlighetsfallen ser genomsnittet ut att ligga kring 100. Hittills har den omlokaliseringen knappast varit större än vad motiveras av kontakter

som med utländska forskningscentra och samarbetspartner.

22 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

Det senaste årets debatt flyttning de svenska stora huvud-

om av kontoren har tolkats att aktieägarna vill få ut de svenska före-

som tagen ur landet för att öka lönsamheten. Det är förenklad bild.

en Det är inte ägarna till svenska internationella företag varit

som förlorare vid en internationell jämförelse de senaste tre decenniema. De har ingen anledning särskilt missnöjda.

att vara

Det är svenska företagsledare, forskare och specialister

som nu funderar på att röra på sig för att kunna få högre nettolöner i länder med bättre marknadslöner för kompetensarbetare och lägre skatter. "Den nya generationen svenska företagsledare kommer främst från socialgrupp 2 och 3 och är inte med i svenska överklassens nätverk. De flyttar gärna utomlands längre period för att vinna

en ekonomiskt oberoende."

Det är i och för sig inte troligt att Sverige står inför omedel-

en bar utvandring. Aktieägama kommer att hålla emot eftersom riskerna med sådana flyttar är uppenbara. I miljö med nytt

en ny språk, ny kultur och nya nätverk riskerar företag att marginaliseras precis som vanliga invandrare.

Troligare är att två eller tre av de svenska storföretagen går i internationella allianser av delvis "fel orsaker" de närmaste åren att döma enkäten och intervjuerna. Brittiska eller holländska bolag

av skulle då bli uppvaktade av svenska beslutsfattare vilka gärna själva flyttar hos sin tilltänkte partner för att förverkliga privatekonomiska drömmar.

Ett helt fristående flyttningsbeslut kan knappast heller uteslutas. Ett sådant skulle ge eko i den finansiella världspressen. Företagsledningar flyttar på grund fusioner och allianser, handelsblock-

av ader, ägarförändringar samt enskilda ägares skattesituation. Men det är svårt att finna någon som dragit bopålama med hänvis-

upp ning till allmänna skattetrycket och allmänna företagsklimatet. Sverige riskerar att bli första exemplet på detta.

För myndigheten Invest in Sweden Agency skulle sådant få svåra efterverkningar. Vem vågar flytta kvalificerad verksamhet till en nation där inte ens de egna företagen och kompetensarbetama vill vara kvar

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 23

2.2¶Den svenska kompetensen

Mycket av den värdefullaste delen av svenskt företagande, den som ger utrymme för höga löner och stora skatteuttag är den verksamhet som finns kring de större internationella företagens huvudkvarter.

Den svenska ekonomin har under lång tid anpassats till detta. Landet har därför två tekniska högskolor av mycket god internationell klass, handelshögskola med så kallad masterutbildning

en och Tekniska högskolan samt andra högskolor som i många decennier levererat tekniker, ekonomer, jurister och andra specialister till internationellt verksamma företag. Sverige har också en infrastruktur, främst i Stockholm men även i Göteborg och Malmö-Lund, är anpassad till internationella krav när det

som gäller förbindelser inom telekommunikation, flyg och annat. Geografiskt det illa ut i Mercatorsprojektion med gamla England i

ser mitten och Sverige vid en av de väldiga utplattade polområdema. Men på en jordglob kan vem som helst försäkra sig om att flygvägarna är korta från Sverige till många intressanta destinationer den globala marknaden.

Det finns goda språkkunskaper och traderade insikter om hur

driver internationella verksamheter. Att Sverige har påfalman lande duktiga datakonsulter, revisionsbyräer, producentreklambyråer och inforrnationsföretag speglar den existerande storföretagssektorn. Den livaktiga Stockholmsbörsen med alla dess mäklare, "traders", finansanalytiker, fondförvaltare och experter företag har ungefär två tredjedelar av sin verksamhet relaterad till sådana företag. Att Londontidningen Financial Times trycker lokalt i lilla Sverige säger också något om intemationaliseringsgraden.

De svenskkontrollerade internationella storföretagen är relativt framgångsrika. Det är därför Stockholmsbörsen hela tiden utvecklats i tätklungan. Att stora delar av svensk arbetsmarknad hamnat utanför "kompetenssektom" beror inte främst de internationella företagen utan de sätt vilket många av de inhemska verksamheterna drivs.

24 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

Företag och kompetens tenderar att utvecklas i klungor eller block. De svenska kompetensområdena är relativt väl utredda i en rad skrifter från Industriens Utredningsinstitut, i olika industriutredningar från slutet av 1970-talet och kanske framför allt i de forskningsprojekt som Harvardprofessorn Michael Porter och två forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Örjan Sölvell och Ivo Zander genomförde i början l990-talet. Invest Sweden av Agency har kompletterat den bilden med rad utredningar. en Dynamiken i modernt näringsliv handlar enligt Porter om att

skapa allt mer sofistikerade produktionsfaktorer få allt mer sofistikerade kunder tillhöra en grupp av stödjande och besläktade industrier vara utsatt for hård lokal konkurrens

Konkurrenskraften har alltså inte så mycket med låga löner, skattefrihet, billig råvara eller geografiskt läge att göra, utan på kvaliteten, den kunskap som organisationerna skaffar sig och utvecklar, ofta i samarbete eller samvariation med varandra. Styrkan i Porters arbete, som heter The Competitive Advantages of Nations, att han med hjälp från olika högskolor och var universitet undersökte industristrukturen på djupet i sju olika länder: Sydkorea, Italien, Sverige, Japan, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och USA. Svenskt näringsliv framstod i jämförelse med de andra som spjutspetsorienterat, internationellt men en aning smalt. Sverige har i jämförelse med till exempel jämstora Schweiz färre kompetensblock, svenska företagsklungor även om tenderar att vara längst fram i vårldskonkurrensen. Att större länder som Tyskland och USA har bredare näringsliv är inte så överraskande. De svenska kompetensblocken finns inom basindustrin kring malm och metaller, skogsprodukter, och lastbilsindustrin, personelektrisk utrustning, telekommunikation, försvarsprodukter samt läkemedel och hälsovård. Problemet är att basindustrinäringama knappast längre genererar någon ny sysselsättning, att beroendet av person- och lastbilar är oroväckande stort samt att Sverige inte

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 25

längre bygger ut sin elektriska produktion. Till detta kommer effekten av neddragningar inom läkemedelsforetaget Pharmacia Upjohn.

Telekommunikationsföretaget Ericsson är under senare år det lysande undantaget vid sidan av läkemedelsföretaget Astra.

Informationsblocket, eller IT-blocket som det heter 1990-ta1ssvenska, är omskrivet och framgångsrikt. Svensk industri tidigt

var med telegraf och telefon och ett tag 1950-talet låg svenska företag till och med i täten när det gällde utvecklingen stordato-

av rer. Datoräventyret slutade så småningom efter många olika försök. Men svensk dator överlevde och blev grunden för världs-

en ledarskap, nämligen Ericssons telefonväxel AXE. Det detta

var datoriserade modulsystem som möjliggjorde för Ericsson att växa

flera olika marknader med skräddarsydda lösningar den

viktigaste av dem blev mobiltelefoni.

Det kan beräknas att 20 000 svenska nya arbeten skapats på grund av Ericssons framgångar på 1990-talet. Men det finns andra än Ericsson och företagets underleverantörer, inga fullfjädrade stora data- eller elektronikforetag ganska många specialist-

men

företag.

Axis Communications som finns i Lund, säljer sofistikerade komponenter till kringutrustning i 60 länder, 90 procent utanför landet. DynaSoft marknadsför säkerhetslösningar och har än

mer 200 kunder i världen. Prosolvia har snabbt växt till över 300 anställda och är en av de ledande när det gäller användningen

av datoranimerad verklighet i produktutveckling.

Flera utländska lT-foretag är skolexempel på kompetensöverföring, dit hör amerikanska Sun Microsystems, har sina

som en av internationella knutpunkter i Stockholm. Detsamma gäller Rational Software.

Svenska datakonsulter har ett gott internationellt rykte och svenska televerket, numera med namnet Telia, är på grund den

av tidigare konkurrensen en av världens mer kompetenta teleoperatörer. Telia har betytt åtskilligt för Ericssons framgångar under mycket lång tid. Finska Nokia driver vidare den lilla dataindustri

26 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 191 1997:

som härstammar från Data-Saab och Facit. l Motala tillverkas utrustning för digital TV. I närheten de olika universiteten finns forskarbyar av av samma modell Silicon Valley vid Stanforduniversitetet. som Störst är Kista med sitt samarbete med Tekniska Högskolan. Här finns många de stora data- och teleföretagen. l Göteborg arbetar av 300 IT-företag med 20 000 anställda många har kontakter med varav Chalmers. I Lund verkar 120 högteknikföretag, många varav är IT-foretag, i forskarbyn runt universitetet. I Uppsala finns ett hundratal sådana företag precis i Linköping. Luleå som och Karlskrona-Ronneby är inte så mycket mindre. Det finns företagaranda inom IT-området påminner en som om den i industrins barndom. Om det dessa många hundra

ur företag

skall växa fram 5-10 stora företag, beror delvis landets

förmåga

att attrahera och behålla kompetens.

Läkemedel- och hälsovårdssektorerna är landets andra

viktiga

kompetensblock. De svenska läkemedelsföretagen grundades i samband med apoteken, och de kom in i den vetenskapliga senare utvecklingen av läkemedel än många andra europeiska företag. Det hindrade inte kraftig utveckling efter andra världskriget, en en utveckling stöttades resursutbyggnaden inom sjukvårdssom av sektorn och sjukvårdsutbildningen. F å andra läkemedelsindustrier i världen har så väl utbyggda samarbeten med universiteten, samarbeten började på 1930-talet och frukt i sådana produkter som gav

som lokalbedövningsmedel, blodersättningsprodukter, penicillin

och annat. Två företag, Astra och Pharmacia, växte snabbare än de andra, och de köpte de flesta konkurrenterna. Astras senare upp av magsårsmedel med varumärket Losec är världens sålda numera mest läkemedel, det finns också astmaprodukter, beta-blockerare men och en del annat i Astras portfölj. Pharmacias profil har varit mer bioteknisk. Detta företag har emellertid på år kraftigt dragit senare ner sina i Sverige följd motgångar och resurser som en av av fusionen med amerikanska Upjohn. Pharmacia Upjohns huvudkontor finns i USA. numera

SOU 1997: 19 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 27

Till de stora hälsovårdsinnovationema i Sverige hör också pacemakern, hjärt-lungmaskinen, den konstgjorda njuren och strålkniven. En del av tekniken har sina rötter ända ner i Agas fyrteknik. På tandvårdsområdet finns också flera företag.

I själva verket fanns det 1996 inte mindre än 700 olika företag med läkemedel, bioteknik och medicinsk utrustning

och program. Få om än något annat land har fler sådana företag räknat

per capita. Bland de utländska är sedan länge tyska Siemens-Elema etablerat i Sverige med tillverkning och utveckling olika

av instrument. En rad läkemedelsföretag finns etablerade här med utveckling och prövningsverksamhet, sådana Glaxo Well-

som come, Novartis, Novo Nordisk, Ely Lilly med Hera. Svenska universitet har kompetens i världsklass när det gäller sådant

som neurobiologi, cancer, endokrinologi, inflammatoriska sjukdomar, immunologi och odontologi.

För nationen gäller det att komplettera det vakuum uppstår

som när de stora svenska företagen specialiseras och globaliseras. Håligheterna kan bara fyllas med nya företag eller utländska investeringar. Om inte riskerar kompetensblocket att vittra sönder.

Billtillverkning fanns i Sverige redan kring sekelskiftet, det

men var först efter andra världskriget som verksamheten fick hög

en kompetensnivå internationellt sett. Det började med lastbilsföretagens omvandling i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet, en period när skogsföretagen bytte ut flottningen mot timmertransporter och när lastbilsnätet gick förbi jämvägsnätet i godsvolymer. Lilla Scania-Vabis i Södertälje och Volvos lastbilsdivision tävlade med varandra när det gällde motorutveckling och slitstyrka.

Volvo grundades på 1920-talet, det blev först när

men svenskarna började få råd med personbilar 1950-talet den stora

som expansionen började. Tidigt exporterades Volvobilar till

den amerikanska västkusten. F lygtillverkaren Saab etablerade sig i mitten av 1940-talet på marknaden och kunde rida på framgångs-

samma våg. När de internationella tullarna sänktes stod tvâ svenska personbilstillverkare redo att expandera internationellt. Relativt sett har Sverige de starkaste konkurrensfördelarna på lastbilsområdet,

28 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

men i absoluta tal betyder personbilsverksamheten Runt mer. dessa fyra tillverkare världsklass och andra producenter av av arbets- och lagerfordon har det lilla Sverige fått mycket bred en

kompetens när det gäller bilkomponenter.

Alla delarna av bilbranschen har internationaliserats de senaste decennierna. De internationella bilföretagen väljer fåtal ett stora, internationella underleverantörer på varje område. De försöker också dela större komponentsystem med varandra. Den så kallade

bottenplattan, som utgör det mesta bils tillverkningsvärde,

av en delas mellan Volvo Car i Holland och japanska Mitsunumera bishi. Saab, är del amerikanska General Motorskoncersom en av nen, delar på ett liknande sätt teknik med tyska Opel. För de små, ofta anonyma underleverantörema gäller det intemationalisera att eller ställa till verksamhet. Stora svenska bilkomponentom annan tillverkare, sådana SKF och Autoliv, är redan etablerade som som internationella företag. Stora utländska företag, Lear Corposom ration, har köpt rad de svenska bilkomponentföretag. Andra, en av sådana som franska världsledaren på bildäck, Michelin, Collins Aikman, och norska Kongsberg, har etablerat sig de åren senaste för att komma nära de svenska tillverkarna. Brittiska TWR har etablerat biltillverkning i Uddevalla tillsammans med Volvo.

Skog, massa och ett industrisveriges första kompapper var av petensområden. Det började med träexport och fortsatte i södra Sverige med papperstillverkning mycket tidigt. Kring dessa industrier utvecklade maskintillverkare utrustningar för virkeshantering, maskiner, processtyming, miljöutrustning och skogskemiska produkter. Mölnlycke och Lilla Edet utvecklade hygienprodukter medan Åhlén Åkerlund, TetraPak, och andra utvecklade förpackningar. Fyra stora skogsföretag med internationell inriktning, Stora, SCA, MoDo och AssiDomän har bildats av närmare hundratalet trävaru- och pappersföretag. I kompetensblocket trä finns också exportprodukter prefabricerade hus, som huskomponenter och möbler.

SOU 1997: 191 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv 29

Gruvnäringen i Sverige var vid tiden för andra världskriget världsledande med Grängesberg LKAB och Boliden i spetsen. Ett kompetensblock av företag utvecklade nya borrmetoder Sandviken, Fagersta och Atlas Copco, malmkrossar Morgårdshammar, gruvutrustning Nordströms Linbanor, Stenberg Flygt, Asea och andra. Från den här sektorn härrör delvis byggföretaget Skanskas stora kunnande om bergbrytning. Gruvnäringen har fått en renässans i och med förändringarna

av gruvlagama i början av l990-talet. Ett tjugofemtal företag, de flesta utländska, prospekterar framförallt i Sverige efter

nu norra främst guld.

Kraftindustrin föddes under sekelskiftets protektionism och i början av 1930-talet var praktiskt taget alla starkströmsföretag inordnade i Asea under kartelliknande former. Men den snabbt ökade efterfrågan på utrustning, de möjligheter fanns att

som importera samt Vattenfalls stora kompetens som kund tvingade Asea att utveckla sig till ett av världens främsta elektrotekniska företag. Sedan 1987 är Asea inordnat i en stor global koncern, ABB. Svenska elprodukter av hög klass är fortfarande kraftverk, turbiner, tyristorer, ställverk, högspänningsutrustning och annat.

Flygplansindustrin startade med ett stort antal ritningar från tyska Krupp i slutet av 1930-ta1et. Världskriget höll att bryta ut, och det gällde att snabbt bygga kompetens. Ett stort antal

upp en egen svenska företag engagerades i de olika komponenterna,

men Svenska Aeroplan AB, Saab, blev så småningom dominerande med Volvoövertagna Flygmotor i Trollhättan som underleverantör. Redan tidigt på 1950-talet tillverkade Saab militärflygplan

av världsklass Drakenmodellen del ett stort stridsled-

- som en av ningssystem, Viggenprojektet handlade bland annat. om ny radarteknik från Ericsson. Kritiserade Gripen är faktiskt det första plan i sin generation som är i drift.

Saab och dess underleverantörer, representerar världsklass inom en rad olika delområden, sådana flygmotordelar, så 4 som kallad avionik, underhåll av motorer och flygplan, interaktionen

30 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

mellan människa och maskin, flygsimulering, aerodynamik och lätta konstruktioner. Den enda tänkbara vägen framåt troligen

är att inordna sig som underleverantörer i internationell flygindu-

en stri.

Ungefär så några de större kompetensblocken

ser av ut, även om bilden bör kompletteras med sådant livsme-

som metallbarbetning,

delsutrustning, specialkemi, industrigas, logistik och olika företagstjänster. Sverige har påfallande många spetsprodukter jämfört med länder Österrike, Holland och Belgien,

som som är i ungefär samma storleksklass. De flesta kompetensblocken har under det

av

senaste året drabbats stora personalnedskärningar. Neddrag-

av ningarna i många av de största företagen 1988-1995 vittnar

om rationaliseringar och stagnation på marknaderna.

De som drog ned mest i Sverige

Källa: Affärsvärlden, Veckans affärer och Månadens affärer

Det har varit en period nästan utan tidigare motstycke i svensk foretagshistoria, där många de större företagen i landet dragit

av ner med en fjärdedel eller mer.

De företag expanderat är inte många. På listan finns företag

som som genom nyanställningar eller förvärv ökat antalet anställda med 500 eller mer under perioden i Sverige.

32 Särdragen i svensk ekonomi och svenskt näringsliv SOU 1997: 191

Dessa anställde flest nya

Källa: Affärsvärlden, Veckans affärer och Månadens affärer

l några fall beror ökningarna på företagsförvärv i stort sett

men visar tabellen var växtkraften funnits på 1990-talet.

3¶Globalisering

En del av den livliga internationella debatt fors globalisesom om ringens avigsidor, och drivs journalister än som av snarare av ekonomer, bygger missuppfattningar hur den globala om ekonomin egentligen ut. Sant är visserligen, att de globala ser företagen tenderar att lägga viss tillverkning i låglöneländer, men sant är också att dessa tillverkningar står för mindre och mindre en andel förädlingen. Det spelar inte så stor roll själva CDav var skivan tillverkas, för att ta ett ytterlighetsexempel. Förädlingen ligger i ett tidigare produktionsled hos kompositörerna, artisterna och musikforlaget samt i hos distributören. Det har visett senare serligen gjorts hundratals uppmärksammade doktorandstudier av bilmontering de senaste tio åren, samtidigt har sammansättmen ningsfabrikernas andel av bilens forsäljningsvärde sjunkit kraftigt. Om det finns någon klar trend när det gäller förädlingsvärdets fördelning, är snarast trenden att den fördelas jämnare än snarare ojämnare över de olika länder företagen verkar En större del som stannar dock nära företagens huvudkvarter i form vinster och av ersättningar till utveckling, formgivning och sådant. De länder som ligger högst i välfardsligan styr och dirigerar produktion än snarare utför den. Att Singapore och Hongkong avancerat så snabbt i välfärdsligan beror på att de stor del produktionen i opererar en av Kina. De länder som tävlar att få sammansättningsfabriker om av olika slag, konkurrerar alltså positioner i "division två". De om länder som har större ambitioner än så, tävlar att lokaliseom vara ringsorter för huvudkontor eller regioncentra. Det är den här senare konkurrensen som är mest relevant för Sverige, dels för att Sverige ännu inte givit hoppet att tillhöra den övre delen i upp om

34 Globalisering SOU 1997: l 91

välfärdstabellen, dels för att de befintliga svenska Företagen

nu uppvaktas utländska myndigheter för att flytta sina

av huvudkontor.

Avregleringen kring 1990 förde med sig en uppköpsvåg i svenska företag. De flesta exemplen sådana utländska investeringar handlar om företagsförvärv, som försäljningarna

av Swebus, Linjebuss, Forsheda, Frigoscandia, Östgöta Enskilda Bank, Pressbyrån, Nobel, Pharmacia, Procordia, Pripps, Nyman Schultz, Fundia, Nynäs Petroleum, OK, Uddeholm, Åkerlund Rausing, Gustavsberg, Liber, Alfred Berg och andra.

Nyetableringar och expansionsinvesteringar är betydligt färre och mindre. Michelin har satsat i Göteborg liksom Raufoss,

som byggt en fabrik i Göteborg båda har anknytning till Volvo.

- Amerikanska Tele8 har startat i Malmö, Sun Micro Systems bygger anläggning i Karlskrona, och japanska Sumitomo nyetablerar i Arlöv, norska lplast nyetablerar i Karlskoga och tjeckiska Skoda planerar att starta tillverkning lätta lastbilar i Skåne.

av

En aktiv etableringspolitik avseende utländska företag bör sträva efter att försvara den kunskap finns i redan etablerade

som kompetensblock, det är dessa har internationell dragnings-

som kraft. Men det måste också till aktiv inriktning handlar

en som om att komplettera med nya områden. Svenskt datakunnande till exempel har i flera decennier i stor utsträckning kommit från utländska etableringar.

Debatten om utländska investeringar är precis som statistiken tämligen förvirrad. I viss mening är alla svenska större börsbolag utlandsägda och varje aktietransaktion över gränsen

en utländsk investering. Men det är inte särskilt meningsfullt att ha en så vid definition. Det finns olika sorters utländskt ägande allt från de regelrätta övertagen ovan till amerikanska sparfonders passiva aktieägande och familjeägande av skattesvenskar utomlands.

I praktiken är naturligtvis gränserna mycket flytande mellan utlandsägda och svenskägda multinationella företag. Att de svenska delarna i IBM och Philips klarat sig dåligt har

samma orsaker som att de svenska delarna har gått illa i SKF och Atlas

SOU 1997: 191 Globalisering 35

Copco under samma period. Skillnaden mellan ett multinationellt företag ägt av svenskar och ett multinationellt företag ägt utlänav ningar är framför allt var huvudkontoret och de centrala forskvar nings- och utvecklingsresursema finns. Det tillhör paradoxerna i den globala ekonomin att företagen lånar sina kulturer från det land där de växt fram. Att Ikea är ett svenskt företag går inte att ta miste för den stiger som huvudkontoret i Köpenhamn och att McDonalds i själen är amerikanskt råder väl inte heller någon tvekan trots att bolaget om nu har hälften av sina restauranger utanför moderlandet.

När regeringar talar att locka till sig investeringar handlar det om framför allt om den kategori skapar export. Men även andra som utländska investeringar är attraktiva. Om McDonalds etablerar sig ökar svensk produktion alternativt effektiviseras den. Om ett japanskt bilföretag etablerar sig i Sverige med stark försäljningsorganisation, innebär det på bilprisema, vilket kommer en press svenska kunder till godo. Om utlänningar köper aktier i svenska företag hålls kurserna och företagen har större möjligheter att uppe via aktiebörsema skaffa nytt, billigt expansionskapital. Kort sagt handlar det i alla led anpassning till global arbetsfördelning. om en Om den anpassningen blir på gott eller ont beror i stor utsträckning den ekonomiska politik förs i landet. som Sverige representerar ideal lokalisering för nordisken en baltisk knutpunkt när det gäller att koordinera och styra distribution, logistik, marknadsföring och försäljning. Där kan till och med utveckling komma i gång i de många utlandsägda försäljningsbolagen om företagsklimatet bedöms gynnsamt. Sverige har alltså intressanta kompetensblock. Internationella företag i de här sektorerna investerar i Sverige för att hålla sig i fronten. Sverige har sofistikerade och kräsna kunder på rad en områden, tex informationsteknik och hälsovård, med vilka man kan utveckla spetsprodukter. Många existerande svenska dotnya terbolag har intressant specialistkompetens. De kan bli ännu starkare med investeringar utifrån.

4¶Konkurrenterna

Det kan ifrågasättas om länder konkurrerar med varandra överhuvudtaget när det gäller ekonomi. Framgångar i till exempel Frankrike eller Tyskland sker inte nödvändigtvis andra länders bekostnad. Att Östeuropa börjat få tillväxt betyder inte nu bara att låglönekonkurrens därifrån ökar, utan det skapar stora möjligheter for företagen i andra länder. Ekonomi är oftast ett

plussummespel inte ett nollsummespel.

I det snäva avseendet utländska investeringar över gränserna kan man emellertid tala etablerad konkurrens med några om en decennier på nacken. Konkurrensen är äldre än så, det men var 1970-talet som delstater i USA och några regeringar i Europa började sända locktoner till olika multinationella företag. I täten gick Irland, som på grund utvandring, kombinerat med stora barnav kullar, hade svårt att skapa sysselsättning till sin ständigt växande arbetskraft. Näringslivsbasen för liten och föråldrad. Det var gällde att snabbt och radikalt göra något åt saken. Utländska direktinvesteringar blev den främsta metoden. Irish Industrial Development Agency, IDA, har därefter varit

ett välkänt inslag i all världens affärstidningar. Sysselsättnings-

effekterna var inte så starka till början, eftersom industrins en tyngdpunkt försköts från arbetskraftsintensiv produktion sådant av som teko och lädervaror till kapitalintensiv verksamhet kemi som och elektronik. De nämnda branscherna dominerade starkt under första epoken. Men den irländska kampanjen blev så småningom så framgångsrik att man idag talar om Irland Europas tiger. Det lilla som landet har en väsentlig del Europas alla direktinvesteringar utiav från. Fördelarna irländarna kan erbjuda är full engelskspråsom

38 Konkurrenterna

kighet, medlemskap i EU och mycket flexibel politik när det en gäller etableringsstöd, skatteformåner och liknande. Storbritannien, främst Skottland och Wales, har snabbt tagit efter den irländska modellen. Även här bjuds arbetskraft till låga kostnader, skattestöd och fullständig engelsksprâkighet, och London ligger bättre till transportmässigt än Dublin. Efter de stora avregleringarna kan Storbritannien erbjuda i stort flexibla arbetssett samma marknad Irland. som Om nackdelen for Irland är transporterna, är nackdelen för Storbritannien osäkerheten när det gäller anslutningen till den europeiska valutan. Det hindrar inte att pionjärerna gemensamma Irland och Storbritannien båda står i särklass när det gäller att dra till sig investeringar från USA och Sydostasien. Övriga länder har inte bara känt behovet senare, de har heller inte haft lika mycket att erbjuda. Språkkunskapema, om bortser från länder man som Holland, Danmark och Sverige, har det varit ganska klent beställt med, och amerikaner och asiater sig inte gärna i kast med ger franska och tyska. Regeringarna i de flesta kontinentens länder av har också länge sett sig själva investerare i andra länder som snarare än mottagare.

1980-talets stålbad i flera av länderna, baksmällan efter det tyska enandet och finanskrisen i Sverige har lett till att nästan alla regeringar i Europa nu är med i tävlingen utländska direktinvesteom ringar. Att komma sent är naturligtvis förenat med nackdelar. Men det ligger fördelar i att inte behöva misstag gjorts på upprepa som annat håll. Många av de utländska företag som etablerat sig i Storbritannien och Irland har lockats dit av förmåner olika slag, ibland av motsvarande halva investeringskostnaden. De tenderar att stanna på investeringsorten så länge landet kan erbjuda formånerna, och spridningseffekterna lokalt är relativt begränsade. De är monoliter snarare än delar av ett nätverk. Storbritannien har dock starka företagsklungor inom områden som bilkomponenter och flyg. Och när det gäller etableringar inom olika tjänstesektorer från finans till juridik, är London världens

Konkurrenterna 39

främsta magnet. Där behövs knappast några investeringsfrämjande myndigheter alls.

Tysklands och Frankrikes främsta lockelse ligger i ländernas stora hemmamarknader. Den som etablerar sig i Tyskland kan också dra på den mycket stora kompetens som finns i tysk industri och när det gäller forna Östtyskland finns det bidragspaket, som i omfattning liknar de brittiska och irländska. Frankrike driver, i enlighet med sin tradition, en mycket mer centraliserad investeringskampanj, där regeringen samordnar. Intressant är de olika försöken till industricentra, sådana som Sophia Antipolis och nya lättnader för utländska huvudkontor i Paris. Det råder ingen tvekan om att investeraren vid valet av dessa båda länder hamnar i EUs hjärta.

Holland och Belgien har traditionellt naturlig dragningskraft. Delar av Belgien har liknande problem som Storbritannien. Holland kan erbjuda väl utbyggd infrastruktur, det har alltid

en varit Europas hamn. Holländama är också Europas mest språkkunniga folk. Med tanke på hur integrerad den holländska ekonomin är med den tyska, finns det heller ingen risk för att Holland hamnar utanför EUs kärnområde.

Landet Sverige har i det här sammanhanget få klara styrkefaktorer, men det finns knappast något annat land med bättre tillgång på kunniga företagsledare, relativt sett, och delar av de infrastrukturella nackdelarna är bara skenbara. Språkkunskaperna inskränker sig till engelska ligger i gengäld hög nivå. Trafiken i

men en städerna står inte stilla under rusningstid och de internationella flygplatserna kan nås på 20 minuter från kontoret. Nackdelarna har att göra med den lilla hemmamarknaden och det höga skattetrycket. Det finns också osäkerhet om medlemskap i den monetära unionen.

Hur resultaten av investeringskampen ut Den färskaste stati-

ser stik finns kommer från första halvåret 1997. Det är firman

som Ernest Young som särredovisat nya investeringar och expansionsinvesteringar i den internationella statistiken. Den här typen av beräkningar över en så kort period kan naturligtvis bara ge

40 Konkurrenterna SOU 1997: 19 l

grova indikationer. En enda investering kan slå igenom kraftigt och flera av de planerade investeringarna är redan osäkra på grund av den sydkoreanska finanskrisen. Men eftersom skillnaderna i resultat skiljer sig så kraftigt mellan olika länder, det ändå fingervisning hur konkurger en om rensen ser ut. I Västeuropa tog Storbritannien och Irland hand om närmare 60 procent av alla sådana investeringar, vilket antyder att lilla Irland tar 7-8 gånger än genomsnittet och Storbritannien mer mer än dubbelt så mycket motiveras folkmängden. Holland som av och Schweiz fick ungefär så stor andel ländernas folkmängd som motiverar medan Tyskland, Frankrike och Spanien inte klarar ens hälften, och Italien ligger långt under hälften. "The winner takes all", brukar det heta vissa spel och om marknader. Den här har sådana drag. Den letar vinnarstrasom en tegi måste vända sig till Irland. Med bara någon procent av Europas befolkning tar t ex irländama hälften alla mjukvaruinav vesteringar i Europa och stor del de så kallade call en av centers, kontor som sköter företags internationella teletrafik och teleförsäljning. Geografiskt handlar det i stor utsträckning amerikanska inom vesteringar, ungefär 60 procent kommer från den amerikanska västkusten eller sydstaterna. Banden mellan Irland och USA är traditionellt starka, eftersom 40 miljoner amerikaner har irländska rötter. Det irländska systemet är mycket centraliserat med all aktivitet genom IDA. Den är myndigheten sköter både marknadsfösom ringen och genomförandet de olika investeringarna. Den av styr och ställer också i den inhemska industrietableringen. Det irländska paketet innehåller

Ett mycket fördelaktigt skatteupplägg för de flesta investerare. Garantier när det gäller själva kapitalinvesteringen och utbildningen av arbetskraft. b Färdiga tomter eller byggnader. Uppföljning.

Konkurrenterna 41

IDA sysselsätter ca 200 personer Irland och emot ett femupp tiotal i olika utländska kontor. Vid sidan den här organisationen av finns ett par lokala, Shannon Development Company, varav som svarar for ett utvecklingsområde kring Shannonflygplatsen, är en. Till bilden av en massiv satsning hör också den centrala roll som IDA spelar i regeringspolitiken. En stor del den irländska av presidentens utlandsresor handlar tex att locka utländska om företag. Att beräkna storleken på hela det irländska stödpaketet är vanskligt, eftersom det finns så många ingående komponenter allt ifrån organisationens budget, de direkta stöden till invesegen terarna och olika typer undantagsregler när det gäller skatter, av hyror och avgifter. Målet för tvåårsperioden 1996-1998 är att skapa 31 000 nya jobb. I jämförelse med IDA är motsvarigheten i Storbritannien - Invest Britain Bureau, IBB ganska liten verksamhet. Den - en 15-16 gånger större brittiska ekonomin har central organisation en som är ungefär lika stor som den irländska. Men till detta kommer elva regionala utvecklingsorganisationer med mellan 10 och 50 anställda i varje och åtskilliga lokala myndigheter. Intrycket är alltså att även den brittiska satsningen är solid. Särskilt aktiva är The Welsh Development Agency, WDA, och Locate in Scotland, LIS, som båda budgetar långt över miljard kronor. opererar en Stödet från regeringen är kanske inte lika helhjärtat på Irland, som men de utländska investeringarna är ändå de centrala fråen av gorna i brittisk politik. Ministrar har rutinmässigt möte med de större utländska företagen i landet och sig personligen i engagerar nya, större projekt. Bakom de riktigt stora investeringsprojekten skymtar ofta premiärministern.

I de brittiska paketen tenderar att finnas olika typer garantier av för byggnadsinvesteringar, fabriker och utrustning i de så kallade assisted dvs stödområdena. Stödområdena tenderar areas, att krypa allt närmare de stora städerna. Det finns särskilda skatter och undantagsregler i så kallade enterprise zones.

42 Konkurrenterna SOU 1997: 191

Det finns också speciella utbildningsstöd från lokala myndigheter.

Tomter och byggnader tillhandahålls med speciella villkor från

lokala myndigheter, sådana som WDA och LIS.

"Lagomlandet" i det här sammanhanget, Holland, lägger inte ned lika satsningen är ändå betydande. Traditionellt

stora resurser, men har Holland varit mycket öppen ekonomi, vilket gjort att ett

en mycket stort antal utländska företag finns där sedan gammalt. Inte mindre än 6 300 utlandsägda företag har sin bas i Holland. Till en del handlar det om "treaty shopping, alltså pappersbolag av skatteskäl.

Under år har den holländska regeringen försökt snabba

senare investeringsflödet. Det holländska systemet är relativt centrali-

serat i The Netherlands Foreign Investment Agency, som är en fristående organisation under ekonomidepartementet. I det holländska paketet ingår

Kreativa skattesystem. Begränsade stödpaket i svagare områden. Fördelaktiga villkor när det gäller tomter och byggnader. Visst stöd för utbildning.

Ett bra "eftervårdssystem". Man försöker värva företagen att bli

ambassadörer för Holland på sina hemmamarknader.

Man kan säga att holländarna driver nischpolitik, där man i

en första hand försöker attrahera investeringar i tre sektorer: europeiska huvudkontor, transport- och distributionscentra och de nya "call centers". Traditionellt har landet också fått mycket investeringar i kemi, läkemedel och verkstad från utlandet. Nordamerika

betydande del av satsningama. står för en

Konkurrenterna 43

1¶Konkurrensbilden

Hur ser då konkurrensbilden ut Att Irland inte är mästare är så oväntat, eftersom landet driver politik helt inriktad på utländska en etableringar. Man håller kostnaderna har historiska nere, man av skäl det engelska språket och regeringen till landet blir ser att medlem EMU. Arbetsmarknaden är flexibel, och i alla av avseen-

den är den irländska etableringsorganisationen stark.

Starkare, i själva verket, på nästan alla punkter än någon när det gäller annan sådant som organisationens storlek, skattepaket,

investeringsstöd

och stöd från ministrar. Irlands svagheter handlar avsaknad om av egna kompetensblock, liten hemmamarknad och viss geografisk nackdel.

Att Storbritannien är tvåa är heller inte överraskande. Genom

stora politikforändringar har den brittiska regeringen de senaste decennierna ordnat politik investerarna betecknas en som av som företagsvänlig. Man har bland de lägsta totalkostnadema för

arbetskraft i Europa och arbetsmarknaden flexibel. Dessses som utom är hemmamarknaden stor, det finns bra kompetensblock i många delar samhället. London är världens fmanshuvudstad av och England har traditionellt världens starkaste industrier för en av bilkomponter, flyg och försvar. När det gäller språket är man ledande och geografiskt ligger London väl till med världens mest internationella flygplats. När Storbritannien skaffat sig en av de starkaste investeringsmyndighetema och dessutom bjuder de

mest flexibla investeringspaketen och ministerstöd, kan resultatet bara bli anmärkningsvärt.

Holländama har sitt geografiska läge, sina kompetensblock, sina språkkunskaper varje holländare kan nästan två utländprata ska språk, sin infrastruktur, sin förankring i EU och EMU som

starka spjutspetsar i etableringspolitiken. Det är inget särskilt med

investeringsorganisationen, den har inga särskilda styrkor och inga

stora svagheter mäter sig inte med de båda anglosaxiska. men Svagheten handlar totalkostnader, hemmamarknad om en som är medelstor och en arbetsmarknad bara är medelflexibel. som

44 Konkurrenterna SOU 1997: 191

Av de stora jättarna Tyskland och Frankrike framstår Tyskland som den marginellt bättre, med starkare kompetensblock framför allt och ett starkare Företagande i allmänhet. I jämförelse med Frankrike har Tyskland emellertid höga totalkostnader. Båda har ganska stela arbetsmarknader båda har stora hemmamarkna-

men der. Man kan förmoda att ministerstödet för investeringsansträngningarna är starkare i Frankrike än i Tyskland, att det lokala

men engagemanget är större i Tyskland, särkilt från delstater som Bayern och Baden-Würtemberg.

Vad har Sverige att erbjuda i jämförelse med de här fem länderna En rankning blir ganska nedslående. Sverige har minst lika dåligt rykte för företagspolitik Frankrike, minst lika höga totalkost-

som nader som Tyskland, Frankrike och Holland när skatter och moms räknas in. Nettolönerna för experter är ändå lägst. Geografiskt är det bara Irland som ligger lika dåligt till eller sämre. Hemmamarknaden är näst minst, och när det gäller EMU vacklar politikerna. Arbetsmarknaden är jämförbar med den i Tyskland och Frankrike.

Det är bara när det gäller kompetensblock och infrastruktur som Sverige hamnar i toppen tillsammans med Holland och Tyskland. Organisatoriskt har den svenska regeringen medvetet avsatt mindre resurser än de flesta och ambitionen är att inte delta i den internationella konkurrensen om skattepaket och investeringsstöd. Ministerstödet verkar hittills ha varit det sämsta bland de sex länderna.

Den som är liten på en marknad och har få konkurrensfördelar, måste försöka förstärka det goda finns snarare än att kavla ut

som sig tunt över hela fältet. Den lille kan skaffa sig fördelar i sin flexibilitet och sin förmåga att hitta specialiteter som de stora inte uppmärksammar. Det gäller också att snabbt göra sådana regelanpassningar först som inte handlar om stora systemomställningar. Undantagsregler skattemässigt för gästande specialister är exempel

sådant.

Utländska företag som etablerat sig i Sverige uppskattar enligt de undersökningar ISA har gjort svenska telekommunikationer, företagsbeskattningen, bank- och fmansväsendet, tillgången på

i

Konkurrenterna 45

kvalificerad arbetskraft samt den väl utvecklade transportinfrastrukturen. Det kritiserar är arbetsmarknadens brist man flexibilitet, särskilt när det gäller anställning och uppsägning. Nivån den personliga beskattningen är också stark missen nöjeskälla.

De utländska företagens investeringsbeslut styrs främst

av:

Tillgång och kvalitet på kvalificerad arbetskraft. Arbetskraftskostnader. Flexibilitet på arbetsmarknaden. Transportkostnader och infrastruktur.

Livskvalitet och kostnader för lokaler hamnade längre for ner, men regionala huvudkontor i Europa kommer närhet till internationella flygplatser och kvalitet telekommunikation in. Underleverantör till bilindustrin måste ligga nära någon större kund, läkemedelsforetag och avancerad elektronik behöver nära universitet, vara basindustriföretag söker sig till råvara och norska företag vill vara med i EU. Bilden liknar alltså den för de svenska storföretagen, vilket inte är förvånande.

Några investerare i Europa första halvåret 1997

Företag mdr Lokal ise- Ursprungs- Kapital- Verksamhet dollar ring land export Hyundai GB Sydkorea 3,8 Halvledarfabrik LG Electronics GB Sydkorea 3,3 Halvledarfabrik Intel Irland USA 1,5 Halvledarfabrik Celylan Turkiet samprojekt 1,0 Textilfabrik Japan/USA AMD Tyskland USA 1,0 Halvledarfabrik Daewoo Rumänie Sydkorea 0,9 Bilfabrik n Seagate Irland USA 0,8 Datakringutrustnin Källa: Ernst Young

Halvledarfabriker har det senaste året avlöst bilfabriker de

som stora skattesubventionerade utlandsinvesteringarna

46 Konkurrenterna SOU 1997: 191

Mottagare av investeringar första halvåret 1997

Källa: Ernst Young Storbritannien dominerar helt den internationella marknaden för multinationella direktinvesteringar.

5¶ISAs verksamhetsområde

Hittills har framställningen handlat om Sverige och de länder som driver investeringsfrämjande aktiviteter i konkurrens med Sverige. Utredningens uppgift är att utvärdera Invest Sweden Agencys verksamhet vilket görs mot den bakgrund som tecknats.

Utvärderingen ISA börjar med närmare definition av

av en myndighetens verksamhetsområde. Hur detta område ser ut bestäms av kunder och olika intressenter. Men vilka är dessa

0 Ju fler utländska bolag ISA kan värva desto bättre går verk-

samheten. 0 Riksdagen, regeringen och Närings- och handelsdepartementet

bestämmer hur stora anslag myndigheten skall få. Ju bättre

intryck myndigheten gör dessa desto större anslag. 0 De svenska regionala och lokala myndigheterna är de yttersta

mottagarna av ISAs tjänster. Ju bättre deras åtgärder och efter-

service är desto bättre kommer ISAs resultat att framstå. 0 Andra Sverigefrämjande organisationer är viktiga användare

av ISAs informationsmaterial. Ju mer de sprider ISAs material desto fler förfrågningar kommer det.

0 En nyckelgrupp för ISA är de svenska internationella företa-

Ju positivare de är till svenskt företagsklimat desto lättare

gen; är det att locka utländska investerare hit.

Det går naturligtvis att rangordna alla dessa "kunder" i ett slags viktighetsordning. Eller också kan man döpa om dem i olika kategorier. Några blir då sekundärkunder eller intressenter. Hur man än gör blir slutsatsen att organisationer av den här sorten alltid får

delikat balansgång. Styr ISA för hårt mot Närings- och hanen

48 ISAs verksamhetsområde

delsdepartementet till exempel kan resultatet bli för mycket utredning och för litet säljarbete. Å andra sidan kan ett alltför säljorienterat ISA skapa kaos i den del av organisationen som skall hantera förfrågningar och konkreta projekt.

På det här stadiet räcker det med att konstatera att myndigheten naturligt har en rad olika uppgifter som måste balanseras mot varandra. Mönstret är välbekant från många andra organisationer i offentlig verksamhet och privata näringslivet. Den verksamhetsledning och de styrelser inte rätt förstår de inneboende kon-

som flikterna riskerar att skapa stora problem.

i

l

6 ISAs

strategier

En organisation väljer i analogi med krigskonsten vissa till buds stående medel, strategier, för att försöka hävda sig utvalda områden i konkurrens med andra organisationer som finns där. För att kunna analysera styrkan i olika strategier måste man alltså ha klart för sig hur själva verksamhetsområdet ser ut, vilket beskrivs i förra avsnittet. Man måste också identifiera vilka konkurrenter som finns, vilket också gjorts.

Den här utredningens uppdrag är att titta närmare på de strategier som Invest Sweden Agency valt att driva. Det är strategier för investeringsfrämjande myndighet arbetar for Sverige

en som

investeringsland med de nackdelar och fördelar som nämnts som tidigare.

ISAs strategier bestäms av dessa restriktioner och av kommande politiska förändringar. Att hårdbearbeta företag i första

som hand söker billig arbetskraft, rörlig arbetskraft och låga skatter till exempel vore bara resursslöseri som verkligheten ser ut i dag.

Verksamheten måste begränsas till sådana utländska företag

är ute efter särskilda kompetenser värda att betala mer for. som Dessa och de opinionsbildare kan tänkas komma i kontakt

som med dem är ISAs "kunder". Och huvudkonkurrenter är inte Skottlands eller Irlands inforrnationsorganisationer, utan organisationer från länder med stark kompetens inom liknande specialområden som Sveriges.

I den utredning låg till grund for ISAs verksamhet identi-

som ñerades ganska tydligt de problem som finns. De så kallade mål-

valdes utländska företag, utländska opinionsbilgrupper som var dare och svenska företag som samarbetspartners till utländska.

i 50 ISAs strategier sou 1997:191

ISAs dåvarande utredare och blivande chef valde också i enlighet med beprövad erfarenhet i näringslivet smala strategier.

ISA skall, heter det i utredningen,

prioritera selektiva riktade åtgärder utgå från sådana områden där Sverige har komparativa fördelar i varje projektinsats utmärkas av affärsmässighet, industriell kompetens och långsiktighet.

Uppläggningen är rimlig både för ett Sverige som det ser ut idag och för ett Sverige som med mer anpassad politik siktar att återta en topposition i välfärdsligan. Det vore däremot en alltför snäv och smal inriktning Sverige skulle släppa alla ambitioner

om och sälla sig till låglönekonkurrenterna.

Det är dock strategier med vissa konflikter inbyggda när det gäller regionalpolitik. Orsaken till att vissa regioner är avfolkningsbygder är att där finns svag kompetens. En lokaliseringsstrategi som går ut att försvara de internationella företagens huvudkontor och locka nya sådana, ökar de stora tätorternas betydelse. Det går visserligen lätt att tänka sig att Luleå, med sin högskola och sina möjligheter att bygga en internationell fraktflygplats, kan bli en stark knutpunkt i ett globalt samhälle. Det är också möjligt att Östersund, med närhet till Sveriges ledande skidort Åre, kan skapa attraktiv miljö för unga

en utvecklingsföretag och kompetensarbetare.

Men de naturliga lokaliseringsorterna för högförädlande kompetensverksamheter är annars sådana områden som redan tidigare har ett rikt utbud av olika specialister, attraktiva stadsmiljöer och bra flygkommunikationer.

Att mindre orter i glesbygd kan hävda sig gott har sådana företagarsamhällen Gnosjö, Östervåla, Donsö och Skärhamn visat

som med eftertryck, men deras framgång beror inte på utländska investeringar, utan på stark företagaranda och starka lokala nätverk.

ISAs strategier 51

Det finns risk att svenska politiker när det gäller locka

att utländska investeringar gör avsteg från de strategier ISA valt

som att driva. Det politiska systemet bygger stark lokal

som representation kommer sannolikt att göra undantag och driva enskilda kraftigt skattesubventionerade utländska investeringar i massfabrikation platser där arbetslösheten är hög. De hamnar då i den informella gråzon där Skottland och Wales redan befinner sig.

Ett svenskt exempel finns redan med Sandvikens kommun och det amerikanska halvledarföretaget Atmel. Underförstått gäller förhandlingarna hur mycket företaget kan få i stöd och skattelättnader av den beräknade investeringssumman 7-8 miljarder kronor. Handlade det om en tredjedel, det vill säga ungefär 2,5 miljarder skulle alltså varje primärjobb kosta 2,5 miljoner kronor. Sannolikt behövs det mer for att hem investeringen och de olika lättna-

ro derna kommer då att behöva maskeras i olika bolag och upplägg. Att just denna etablering ligger helt utanför ISAs strategier behöver kanske inte betonas.

v; ;Ju-M innå;

;gå

7¶ISAs mål

Det överordnade målet för ISA är att verka för att utländska företag i olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska företag i syfte att bland annat få till stånd nyetableringar och nyinvesteringar. Utländska nyinvesteringar i svensk ekonomi är nödvändiga för att öka landets industriella bas, för att förbättra tillgången till den internationella kompetensstocken och Öka

sysselsättningen.

Det överordnade målet för ISA är inte formulerat ett sådant sätt att det går att följa med olika kvantitativa mått. Underförupp stått handlar det om att Sverige skall få ökande andel de en av internationella direktinvesteringama. Om detta blir fallet som en följd av ISAs strategier kan knappast utläsas förrän tidigast i den preliminära utvärdering verksamheten skall göras 1999, av som troligen inte förrän den beslutsutvärdering är planerad för år som 2001. Indikationer på att sådana kan på väg är också antalet vara allmänna respektive seriösa förfrågningar. En ensidig betoning av slutresultatet färdiga investeringar kan driva myndigheten för kraftigt mot sälj- och projektrollen eller den mottagningsroll som skall ligga på regionala myndigheter och organisationer. För svag fokusering på färdiga projekt kan å andra sidan leda till att balansen tippar över mot informationsmaterial och utredningar. Det kommer att bli svårt att särskilja investeringar kommit som som följd av myndighetens arbete och sådana kommit som spontant eller till följd andra insatser. En allt för strikt mätning leder av sannolikt till onödiga revirstrider. Men det är ändå viktigt att någon form genomarbetad resulav tatuppföljning görs av nästa utredning.

54 ISAs mål

Om målet för 1999 eller 2001 handlar att klart och mätbart förom ändra Sveriges andel av direktinvesteringar, är målet för 1997 snarast att medvetandenivån om Sveriges möjligheter skall vara märkbart höjd hos de målgrupper ISA bearbetar och att det som skall finnas vissa indikationer på aktivt intresse. Även delmålet inte formuleras har Invest i Sweden

om tydligt

Agency lagt upp ett projektarbete klart och tydligt syftar mot som ett sådana mål. Det löpande projektarbetet under den första tiden har främst omfattat

0 utvärdering av projektidéer samt definition och organisation av projekt 0 analys av Sveriges konkurrenskraft för specificerad bransch ur ett internationellt perspektiv 0 framtagande av information för potentiella investerare på berörda marknader 0 genomförande av en definierad och fokuserad internationell sökprocess med därtill hörande marknadsföringsplaner och

uppföljningsaktiviteter

0 utbildning av de regionala mottagningsorganisationema.

De resultat som dessa aktiviteteter hittills lett till skall ses som antydningar om riktning. Det första halvåret 1997 beräknas det totala antalet kvalificerade förfrågningar ha ökat från 60 till över 120. Att dessa kommer från de prioriterade marknaderna USA, Japan och Norge samt från de prioriterade kompetensblocken IT och hälsovård förstärker intrycket att arbetet gett resultat. ISA har under första halvåret 1997 medverkat på olika sätt i 13 utländska etableringar i Sverige. Dessutom hanteras fem projekt från företag i Nordamerika, Asien och Europa vilka kommit till ISA som förfrågningar. Ett femtontal utländska företag har besökt myndigheten hittills och lika många besök har mottagits från organisationer utländska handelskammare, investeringsfrämjande som enheter, ambassadföreträdare och delegationer. Utredaren har i det närmaste slumpmässigt valt ut och telefonintervjuat ett tjugotal företrädare för utländska företag, länssty-

ISAs mål 55

relser, ISAs utlandsorganisation, svenska

företag, ISAs kontaktpersoner i projekten och personalen. Det allmänna intrycket av dessa är att myndigheten under sin första tid haft starkt fokus på information och utredning. På detta område framkommer

ingen

kritik bara erkännande för professionalism.

Den kritik som kommer fram är och handlar sparsam mer om marknadsföring och mottagningsresurser. En viktig i post en projektgrupp har varit obemannad tid till exempel. Men totalinen trycket framstår i intervjuerna ändå mycket positivt. som I nästa fas flyttas sannolikt tyngdpunkten i

riktning mot mark-

nadsföringen, till mottagandet förfrågningar, till investerarserav vice och till själva projekten. Organisationen går då från en intellektuell kultur mot handfast säljkultur. Men

mer var balanspunkten

mellan de båda skall fmnans är inte lätt att ange.

Med analogier till marknadsföringsorganisationer i företag kan

förutses att sådan omställning lätt skapar

en stora anhopningar och flaskhalsar. Framgångsrik marknadsföring alltid

skapar kapacitetsproblem, för kommersiella företag, sådana. angenäma Ett företag som lever på sina order har inga problem blixtsnabbt att ta beslut om extraresurser när kundförfrågningar börjar överhopa organisationen. För anslagsstyrd myndighet är det inte riktigt en samma sak. Det finns inga kopplingar mellan anslag och resultat på kortare sikt.

Det är heller inte meningen att ISA skall svälla okontrollerat till en sälj- och projektorganisation irländsk modell. av Det är inte avsikten att ISA skall följa kunderna från förfrågningar till färdiga projekt. Ärendena skall slussas vidare till de lokala företrädare

som kommer att sköta uppföljningen investeringarna i framti-

av den.

En utomordentligt viktig del ISAs verksamhet därför av är utbildningen av företrädare för kommuner och regioner. I dag

varierar, enligt den bild utredaren fått, kvaliteten på det arbete som som görs lokalt mycket kraftigt. Men intervjupersonerna vittnar

också om tilltagande professionalisering på grund arbetet

en av och konkurrensen i projektgruppema det projekt samt "Investerarsamverkan" har dragit i gång. som nu

56 ISAs mål

Som resultat av informationsarbetet eller av helt andra processer kommer förfrågningar till myndigheten. De som är en följd av de sökprocesserna ägnas särskild uppmärksamhet i samarbete med de projektgrupper som finns. De spontant inkomna förfrågningarna sållas och de bedöms intressanta särbehandlas med särskilt

som tillsatta resurser. ISA är alltså samordnare och filter i den första inledande fasen och i den fortsatta investeringsprocessen gäller för myndigheten att samarbeta med olika partners, såväl regionala politiska som kommersiella aktörer.

Förfrågningarna har mycket olika karaktär och mycket olika värde. l myndighetens uppgifter ingår allt från att besvara frågor med hjälp av det skriftliga materialet eller via Websidoma. Det kan till och med röra sig icke-investerare frågar och

om som som måste ha svar eftersom de i annat sammanhang kan visa sig

vara värdefulla som opinionsbildare. Som myndighet har dessutom ISA ett visst ansvar för information.

ISAs sållningsarbete har olika steg eller skeden, som marknadsförare från de flesta företag känner igen. Den första kontakten mellan en potentiell investerare och myndigheten kallas i ISAs material för "business contact". Det kan vara en fråga av rutinkaraktär, den kan komma spontant eller resultatet myndig-

vara av hetens projektverksamhet. Nästa steg heter "enquiry" och handlar om en seriös fråga från ett utländskt företag har ett genuint

som intresse att investera. I det tredje skedet kallas frågan "lead", och då börjar det redan handla om informationsutbyte med den verklige beslutsfattaren i företaget. Sverige finns kanske med

en lista över tänkbara lokaliseringsländer. Ännu längre fram kallas frågande företag for "prospect". Nu är det frågan konkret

om en plan, och Sverige är ett tänkbart lokaliseringsland.

ISAs verksamhet handlar naturligtvis om att vaska fram så många prospects som möjligt att behandla och förädla de

genom andra kontakterna. Sannolikt är det bara några få procent alla

av kontakter som kan bli prospects och dessa i sin tur är det kanske

av var femte eller tionde som resulterar i en investering. Det gäller att inte drunkna i rutinkontakter, då riskerar att slarva bort leads

man och prospects. Problemet är bara att skilja de ena från de andra.

ISAs mål 57

Varje fråga kräver, inte alltid ett snabbt så åtminstone om svar, en snabb reaktion, och precis i vanlig marknadsföring i vanliga som företag är kunder förloras eller något sätt är missnöjda som minst lika intressanta att hantera. Det är de informationen som ger om hur systemet måste förbättras. Ju längre fram i processen en potentiell investerare går förlorad desto värdefullare är han som informationskälla de konkurrensnackdelar finns och om som om det som kanske kan förändras.

ISA klassificerar alla förfrågningar i olika och deras grupper status som pågående, vilande, död eller förlorad. Registrering och

uppföljning av ärenden sker i särskild databas. 1 extremfallet, en som på Irland, följer myndigheten den frågande hela vägen till den

färdiga investeringen. Detta är mycket resurskrävande. I ISAs fall måste strävan vara att så snart möjligt i inleda som processen samarbete med regioner eller kommuner, i annat fall kommer mycket

snart myndighetens resurser att beläggas och utsållningen av nya prospects stannar då av. Det går emellertid inte att generellt säga något hur länge om ISA skall följa med. Överlämnandet ärendet måste sig helt av te problemfritt för kunden, i annat fall kommer ideligen prospects att falla bort i skarven mellan myndigheten och de lokala handläggarna. Vid nästa utvärdering verksamheten finns förhoppningsav vis tillräckligt underlag för att avgöra organisationen behöver om mer resurser för uppföljning. Antydningar om detta kan fås vid en närmare analys av de leads och prospects förlorats. Berodde som avhoppen på dålig hantering eller på ofördelaktigt företagsklimat I idealfallet kan ISA i ett tidigt skede lämna över investerings-

ärendet till projektgrupper i sin tur slussar frågor, idéer och som människor vidare till lokala myndigheter och företag. Å sidan ena är det viktigt att de lokala intressena kommer så tidigt möjsom ligt eftersom det ändå är deras insatser till slut avgör resultasom tet. Å andra sidan finns det uppenbar risk för att potentiella inves-

terare som lockas av förstklassiga marknadsinsatser, snabbförmedlas av en stressad mottagningsorganisation och hamnar i en delvis oinformerad och okunnig lokal mottagningskommitté trött-

nar och hoppar av.

58 ISAs mål

Företag och organisationer är duktiga att marknadsföra som och sälja projekt brukar tala den "sömlösa" organisationen, om en organisation där kunden inte kan uppfatta när ärendet passerar gränser mellan avdelningar och enheter. Att nå dit är svårt. ISAs engagemang i de olika leden kan inte avgöras från början. Formerna måste successivt prövas ut. Det beror också på hur de mätbara målen för ISA definieras. Ett ISA mäter sin framgång som i antal förfrågningar tenderar att lägga sig tidigare i och processen ett ISA som bedöms efter hur många projekt verkligen som genomförs tenderar att gallra hårdare från början och försöka lotsa riktigt seriösa kunder hela genom processen. Utredaren har genom intervjuerna försökt skapa sig uppfatt en ning om hur kännedomen Sverige utvecklats under de senaste om åren. Den bilden är positiv framförallt när det gäller de svenska kompetensblocken. Det de viktigaste slutsatserna i hela är en av utredningen av ISAs verksamhet så viktiga bedömningar kan men knappast baseras på ett fåtal intervjuer. Därför kommer den formella delen utredningen i detalj att av beskriva de aktiviteter myndigheten gör och har gjort. Sådana som aktiviteter och insatser skall inte förväxlas med att verkliga resultat nåtts. Men i ett skede då det ännu inte går att få fram objektiva och mätbara resultat finns det ändå i själva verksamhetens innehåll indikationer på hur väl organisationen sköter sig. Det är troligt att en organisation med många och väl koordinerade insatser kommer längre än åstadkommit mindre i den vägen. en som De frågor som skall besvaras handlar huruvida ISA haft rätt om typ av aktiviteter hittills och rätt organisation för att klara dessa och nå sina uppsatta mål på längre sikt.

8 ISAs

aktiviteter

Invest Sweden Agency har gått igenom sin första uppbyggnadsfas. Arbetet har pågått på tre huvudfált.

En helt ny faktabas Sverige investeringsland har om som byggts upp och getts presentationsform. Ett stort arbete har ägnats åt att bygga portfölj med upp en ett femtontal konkreta projekt med samarbetspartners och utomstående utredare. Den internationella organisationen har byggts ut till del i en experimentella former.

Informationen är det synts mest utåt och därmed fått som mest uppmärksamhet och positiva omdömen. För att informationen skall fungera måste det finnas broschyrer, foldrar, faktablad, nyhetsbrev och annat i ett stort antal språkversioner, och det gäller att ha en IT-baserad informationsbas är lättillgänglig. Antalet som trycksaker är förvisso inget mått på hur väl organisation sköter en sin uppgift, men ett bra och professionellt informationsmaterial är själva förutsättningen för arbetet. Därför är det intresse av att redogöra för vad hittills gjorts. som

Invest in Sweden Report har kommit ut två gånger, 1996 och 1997. Det är en sorts basdokument ISA sammanställer med ambisom tionen att bred bild Sverige investeringsland och ge en av som göra internationella jämförelser. Den kommer ut språk. sex

Sweden in Fact är kortversion i fickformat Invest Sweden en av Report.

60 ISAs aktiviteter SOU 1997: 191

Invest in Sweden at Your Service är presentationsbroschyr i

en fickformat som presenterar myndighetens verksamhet.

Investors Guide är en handbok för dem som vill utvärdera Sverige som investeringsaltemativ och behöver basfakta.

Establishing Business in Sweden är handbok om svensk

a en bolagsbildning.

Attracting Foreign Direct Investment to Sweden är en handbok för dem arbetar med utländska investeringar i kommuner, län och

som andra organ.

Till det tryckta inforrnationsmaterialet finns också en sats så kallade overheadbilder på engelska som kan användas i olika presentationssammanhang.

Till bilden ISAs informationsmaterial hör också fyra num-

av mer av nyhets- och informationsbladet Investnytt.

En de viktigaste komponenterna i infomiationsverksamheten är

av de så kallade websidoma. ISA har färdigställt websidor som hösten 1997 framstår tekniskt väl framme. Dokumenten för-

som medlas i den hastighet de flesta inforrnationsleverantörer till-

som handahåller. Utvecklingen kommer här att snabbt, men ISAs hemsidor kan redan nu nås av vem som helst i världen när som helst. Snabbt och enkelt går det att skapa sig en överblick av det informationsmaterial som finns.

En fördel med websidoma är att de kan härbärgera fler språk än trycksakema. Invest Sweden finns helt eller i valda delar på språk franska, tyska, japanska, koreanska och kinesiska till

som inga andra kostnader än själva översättningen. Websidoma kan också avlasta del manuellt arbete, eftersom det finns så kallade

en interaktiva funktioner, där användare kan beställa trycksaker eller göra förfrågningar via Internet.

Det går till och med att hävda att ISA fått ett försteg framför konkurrenterna, eftersom allt kunnat göras från grunden i en sam-

ISAs aktiviteter 61

manhållen och genomtänkt stil. Informationen står också väl i samklang med de strategier som myndigheten valt.

En bieffekt av myndighetens informationsarbete är att Sverige för första gången har ett brett och professionellt ekonomiskt presentationsmaterial, kan användas andra myndigheter,

som av av svenska företag och av utländska opinionsbildare. ISA kan därför påräkna en viss gratishjälp från dem använder materialet.

som

Utredningsarbetet handlar om att löpande följa och analysera svensk och internationell ekonomi. Huvuduppgiften för det löpande utredningsarbetet är att bevaka och analysera investeringsutvecklingen ur såväl ett svenskt internationellt perspek-

som tiv, att analysera Sveriges konkurrenskraft, att ta fram information om ISAs prioriterade marknader och att kartlägga utländska företags bedömning av Sveriges investeringsklimat och att följa den ekonomiska forskningen på särskilda områden.

Även här handlar det till del pionjärarbete. Debatten

stor om om svensk ekonomi har i mycket liten utsträckning förts från företagsperspektiv tidigare. Utredningar den sorten har

av snarare genomförts privata forskningsinstitutioner, sådana Indu-

av som striens Utredningsinstitut och av Handelshögskolan i Stockholm. De närings- och industripolitiska utredningarna har ofta haft branschperspektiv och nationellt perspektiv.

Ur Invest Sweden Agencys forskningsverksamhet växer

en delvis ny bild företags-Sverige fram. Bland de externa forsk-

av ningsuppdragen kan nämnas kompetenskartläggningen kring flygindustrin, gjorts forskare på Linköpings universitet och

som av den rapport om existerande utländska företag i Sverige gjorts

som på Handelshögskolan i Stockholm. Konsult- och revisionsfirman Price Waterhouse har gjort en utredning amerikanska direktin-

om vesteringar på ISAs uppdrag. En rad svenska forskare har deltagit i en specialstudie om hälso- och sjukvårdsindustrin. Revisions- och konsultfirman Öhrlings, Cooper Lybrand har utrett hur andra länders investeringsfrämjande myndigheter Specialfrågor

agerar. som internationella call centers, förhandsbesked i skattefrågor, skattelättnader för utländska tillfälligt vistas i

personer som

62 ISAs aktiviteter

Sverige och beskattning av personaloptioner har utretts antingen av ISAs utredare eller på ISAs uppdrag. ISA har också lämnat

en rapport till regeringen om klimatet för utländska investeringar i Sverige. Ytterligare utredningar pågår är The IT/Software

som cluster Stockholm.

Utredningsarbetet belyser de svagheter statistikinsam-

som landet har när det gäller utländska direktinvesteringar. De statistikinsamlande myndigheterna gör sina registreringar av helt andra skäl än att se i detalj hur den utländska aktiviteten i Sverige utvecklas. Det är viktigt för den framtida uppföljningen av det investeringsfrämjande arbetet att kvaliteten här förbättras.

Utredningsenheten spelar en viktig roll som brobyggare mellan Närings- och handelsdepartementet och den privata industrin. Den viktigaste uppgiften är att följa upp och hålla regeringen infonnerad om klimatet i Sverige för utländska investeringar. En särskilt viktig del av denna utredningsverksamhet blir efterhand uppföljning av de projekt som misslyckas. Varför gick just detta projekt till Holland i sista omgången och varför föll det amerikanska företaget bort så tidigt i processen Det på sådana

är svaren frågor som ger möjlighet att ständigt förbättra politiken områden och de organisatoriska ansträngningama. De kommande lagförändringama om skatteundantag för utländska specialister som tillfälligt arbetar i Sverige och för personaloptioner är delvis resultat av myndighetens arbete.

Projektverksamheten är ett uttryck för strategin att bearbeta selektivt och riktat. Projekten utgår från sådana områden där Sverige har komparativa fördelar och arbetet sköts särskilda

av projektorganisationer där ISA bidrar med en liten fast basorganisation och där andra intressenter bidrar med extraresurser i form av personal och anslag. Samarbetet betyder att de olika intressenterna ISA, regionala aktörer, organisationer och företag äger projektet. För att projektet affärsmässighet och industriell

ge kompetens finns en ordförande med branscherfarenhet. När ett projekt konstituerats genomförs vanligen en förstudie där en inhyrd konsult utreder vilka förutsättningar branschen och projek-

ISAs aktiviteter 63

tet har och vilka marknader mest lovande ut. Om resultatet som ser anses motivera en aktiv sökprocess tas informationsmaterial fram och en eller flera personer med erfarenhet från branschen och berörda länder för aktivt marknadsarbete i perioder varieengeras rande mellan fyra månader och flera år. En särskild poäng är att regionala aktörer samarbetar i som första fasen i ett senare skede kan uppträda konkurrenter som om att få investeringarna. Både denna konkurrens och erfarenheterna från projektarbetet ökar successivt kompetensen hos aktörerna.

Successivt har myndigheten tagit fram rad så kallade projekten publikationer, där särskilda avgränsade områden, lämpade för utländska investeringar presenteras.

Health Care är presentationsbroschyr läkemedels- och en om hälsovårdsbranschen i Sverige.

Exploration and Mining är presentation gruvprospekteringen en av i Sverige och de företag finns i och runt gruvbranschen. som

Wood Processing är en folder om skogsindustrin med tonvikt träförädling och det kunnande finns där. som

Information Technology presenterar de svenska lokaliseringsorterna för informationsföretag och branschens förutsättningar.

Sweden, Your Northern European Connection presenterar förutsättningarna för så kallade call centers, dvs fristående serviceföretag som sköter telefonisttjänster, telemarketing etc.

Direct Marketing är en presentation Sveriges förutsättningar av som marknadsföringskanal mot den baltiska regionen.

Automotive presenterar företagen i bilindustrin och deras förutsättningar.

64 ISAs aktiviteter

Av de aktiva projekten kan nämnas Träförädling, Distanshandel, Automotive, Prospektering, Digital bild, Livsmedel, Arlanda, Health Care, Call Center och Investerarsamverkan. Alla har arbetsgrupper och samarbetspartners allt från Livsmedelsprojektet, där länsstyrelserna i Skaraborg, Skåne, Göteborg, Halland och Kalmar samverkar, till Automotive där de svenska bilforetagen är med som aktivaste partners.

organisationen har 14 anställda i Stockholm på huvud- Den egna kontoret, två anställda i New York och två i Tokyo. Av de anställda i Stockholm arbetar tre med investerarservice och fyra med olika projekt, två sysslar med utredning och en med informationsmaterial. Övriga gäller ledning och administration.

resurser Kontoren i New York och Tokyo är fullservicekontor och driver verksamheten med personal. Det finns tio representations-

egen kontor. Närvaro i Schweiz utreds också.

Representationskontoren drivs medvetet med olika samarbetsavtal. Exportrådets eller ambassadernas personal representerar Invest Sweden Agency i Frankrike, Hongkong, Kanada, Korea och Taiwan. De svenska handelskamrama i Storbritannien och Tyskland har fått uppdragen i sina respektive länder. På andra håll prövar myndigheten helt nya vägar. I Norge, Holland, Finland och Danmark är det stora inhemska banker DDB, ABN Amro, Merita och DNB som driver de svenska investeringsprojekten.

ISA-ledningen går vidare med samarbeten med olika organisationer som visserligen inte har särskild anknytning till Sverige men sitter intressanta upparbetade kontaktnät. ISAs fristående roll gentemot svensk utlandsrepresentation skapar här möjlig-

annan heter till större flexibilitet och till konkurrens mellan organisatio-

Det är troligt att detta leder till bättre effektivitet i de olika ner. insatserna och det är lättare att variera insatserna över tiden. Det framstår ett klokt beslut att etablera den nya myndigheten

som fristående från tidigare utlandsrepresentation med allt vad det skulle ha fort med sig läsningar och traditioner.

av

ISAs aktiviteter 65

Invest Sweden Agency har för året 1998 budget 46 miljoen ner kronor. Ungefär en tredjedel detta går till fasta kostnader av av olika slag och tredjedel till organisationens operativa en annan verksamhet exklusive projekten. Den återstående tredjedelen går till projekten dessa har också ytterligare anslag från de olika men myndigheter, organisationer och företag deltar i varje som projektorganisation. Fördelningen verkar mot bakgrund de förda av strategierna vara rimlig. Det är inte särskilt svårt att motivera en satsning den här av storleken särskilt som den leder till den höga aktivitetsnivå som beskrivits. Det är dock anmärkningsvärt att anslaget redan under investeringsfasen skurits ned med cirka 10 procent. Varje nytt "kompetensjobb" i Sverige med genererar nuvarande skatteuttag i runda tal halv miljon i skatteintäkter. Om en detta skatteuttag är rimligt kan framgått tidigare avsnitt som av ifrågasättas. Men skatter mer i nivå med övriga Europas skulle öka möjligheterna att styra kompetensinvesteringar hit. Om ISAs verksamhet skulle generera mellan 50 och 100 kompetensarbeten varje år de närmaste tio åren skulle satsningen framstå som utomordentligt framgångsrik med skatteflöden nya som efter uppbyggnadsfasen skulle mångdubbelt större än vara organisationens budget. Men detta är inte den allra viktigaste effekten. Den handlar istället om att upprätthålla den kompetens redan finns. Om de som svenska storföretagen flyttar ut kompetensarbetare i den takt som nu planeras, kan detta få närmast katastrofala följder med många tusen förlorade kompetensjobb. Men även utan sådan en "utvandring" kommer de sig till den internationella att anpassa arbetsfördelningen genom att flytta en del av kompetensen. De svenska kompetensblocken tunnas antingen ut drastiskt eller långsamt. I det ena fallet hjälper inga motåtgärder i det andra går men det att upprätthålla en "kritisk massa" att utländska företag genom träder i de svenska företagens ställen. Detta är Invest Sweden Agencys viktigaste uppgift. Statistiken över de internationella investeringsflödena blandar äpplen och päron och det är svårt att reda ut riktigt vad som är

66 ISAs aktiviteter

vad. Men ett är säkert, investeringarna över gränserna ökar mycket snabbt. bruttoflödet i världen 150 miljarder dollar och

1988 var åtta år senare 350 miljarder dollar. Det land eller den region som inte kan försvara sin andel ett sådant tilltagande flöde med

av anpassad politik och aktiva insatser riskerar att hamna utanför välståndsutvecklingen.

Resonemanget leder inte nödvändigtvis till att det skulle vara lönsamt att satsa i större skala på ISAs verksamhet. Dels kan inte

verksamhet byggas hur snabbt som helt dels finns det ännu en upp inget tyder på att större och kraftfullare insatser automatiskt

som skulle leda till fler projekt i de nischmarknader som myndigheten valt att verka Förslaget i den här utredningen är att den satsning

påbörjats fullföljs utan nedskärningar och att dimensionesom ringen fortsatta verksamheten närmare utreds 1999 eller 2001.

av

Men besluten hur Sverige skall få större del av de inter-

om en nationella kompetensinvesteringama handlar inte några tiotal

om miljoner hit eller dit i ISAs budget miljardflöden i margi-

utan om nalskatter.

Hotet kommer nämnts från de högutbildade svenskar som

som vill ta sin kompetens med sig och flytta utomlands. Hittills har det handlat individer kommer i värsta fall hela industrior-

om men nu ganisationer med många decenniers kompetens att omlokalisera för att medlemmarna i organisationerna skall kunna få ut en större del i den förädling de aktivt bidrar till. Det utveckling med

är en större konsekvenser på sikt än de utslagningar som skedde under 1970- och 1990-talen.

8.1¶Andra konsekvenser

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir.1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:24 samt redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

ISAs aktiviteter 67

I de båda första avseendena har ISAs arbete redan diskuterats. Åtagandet är konstaterats mycket marginellt i jämförelse med som de skatteflöden står på spel. När det gäller som de regionalpolitiska konsekvenserna har det konstaterats de selektiva att strategierna från ISA har vissa målkonflikter inbyggda det regionalpolitiska området. När det gäller de jämställdhetspolitiska konsekvenserna har sannolikt investeringsverksamheten positiva negativa snarare än konsekvenser, eftersom de kompetensarbeten kan tänkas bli som resultatet av de flesta ISAs projekt är sådana båda av som passar könen lika. Om konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet är inte att säga än att fler jobb och bättre mer företagande sannolikt leder till mindre brottslighet. Det finns också en ekonomisk internationell brottslighet tar fasta på som stora skillnader i skattenivâ mellan olika länder. Ett Sverige i "EUs mittfåra" skull få mindre sådan brottslighet. av

Anpassningar till det internationella investeringsklimatet leder

till minskade skatteintäkter och sämre möjligheter upprätthålla att den sociala servicenivån. Detta får negativa effekter för många människor. Men en närmare diskussion dessa effekter är tämligen om meningslös att föra i denna utredning eftersom något "status quo" inte existerar realistiskt alternativ. Skatteunderlaget kommer som att minska på eller andra sättet, antingen näringsena genom att livet förlorar kompetensarbetare eller dessa kompegenom att tensarbetare stannar och betalar lägre skatt. Den i likhet med som denne utredare har optimistisk på marknadsekonomins en syn förmåga att lösa olika problem förespråkar det alternativet senare som det minst smärtsamma.

Källhänvisningar

En stor del av utredarens källor är nämnda i texten. Särskilt gäller det ISAs olika skrifter och utredningar alla lästs och beaktats.

som

Eftersom VD-enkäten och de olika intervjuerna gjorts i anonymiserad form här inte företagen och intervju-

anges personerna.

Till bakgrundsmaterialet hör tre böcker i serie svenska

en om Företag under 1900-talet utredaren skriver och delvis har

som publicerat. Företagsledarnas århundrade 1-3 Norstedts förlag. De bygger i sin tur på ett mycket omfattande källmaterial.

Utredaren har också gjort faktasökning i den internationella

en finansiella pressen, i tidningar Financial Times, Wall Street

som Journal, La Tribune och Handelsblatt.

SOU 1997: 191 Kommittédirektiv 71

Kommittédirektiv

Utvärdering av verksamheten vid Delegationen för utländska

investeringar i Sverige

Dir. 1997:85

Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra utvärdering en av verksamheten vid Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest Sweden Agency, ISA, är den centrala som

myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.

Myndigheten har endast bedrivit operativ verksamhet i drygt ett år. Det är därför för tidigt att göra regelrätt utvärdering en av dess resultat i fråga om utländska nyinvesteringar och nyetableringar i Sverige. Däremot är det angeläget att med hjälp kvanav titativa och kvalitativa mått och metoder värdera de arbetsmetoder och den strategi myndigheten valt. Jämförande studier bör som göras med motsvarande organ i andra europeiska länder. Utredaren skall värdera och, när så bedöms motiverat, föreslå förändringar av verksamheten och dess inriktning, uppbyggnad, resurser, organisation, bemanning och genomförande med avseende på

myndighetens uppdrag. Utvärderingen skall verksamheten

avse under tiden den 1juli 1995 den 30 september 1997. - Utredaren skall avsluta sitt arbete senast den 31 december 1997.

Bakgrund

ISA inrättades den 1 juli 1995 och har till uppgift att genom information och kontakter aktivt medverka till att utländska företag i olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska

företag för att få till stånd nyetableringar och nyinvesteringar.

72 Kommittédirektiv SOU 1997: l 91

Under hösten 1995 var ISA:s arbete främst inriktat att inrätta myndigheten och att rekrytera personal till kontoren i Stockholm, New York och Tokyo. 1996 har huvudsakligen haft karaktären av ett uppbyggnadsår för att myndigheten successivt under 1997 bl.a. skulle kunna inleda den internationella sökprocessen för att attrahera utländska investerare. i

Regeringens principiella inställning

Omfattningen och betydelsen av utländska investeringar i världsekonomin, och följaktligen i enskilda länders och regioners ekonomier, ökar oavbrutet. Internationaliseringen har lett till omfattande svenska investeringar utomlands. Denna utveckling kommer att fortsätta. Investeringarna behöver balanseras inkommande av investeringar Sverige skall kunna uppnå uthållig konkurom en renskraft, ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

Uppdraget

Utredaren skall värdera hur ISA uppfyller de statsmakterna av beslutade målen för myndighetens verksamhet och särskilt analysera de arbetsmetoder och den strategi myndigheten har valt. som Utredaren skall vidare värdera verksamhetens inriktning, uppbyggnad, resurser, organisation och bemanning. Jämförande studier bör göras med motsvarande i andra europeiska organ länder. Mot bakgrund att ISA har varit operativt verksam i endast av drygt ett år är det för tidigt att göra en regelrätt utvärdering av resultatet i form av utländska nyinvesteringar eller nyetableringar i Sverige. Utredaren skall dock, i de former utredaren själv som finner lämpliga, begära synpunkter från de olika intressenter som berörs av myndighetens investeringsfrämjande arbete. Utredaren kan även ta andra frågor inte nämns i detta direktiv. upp som Utredaren skall föreslå de förändringar utvärderingen kan som motivera.

SOU 1997: 191 Kommittédirektiv 73

Redovisning uppdraget

av

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 1997.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:24 samt redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Närings- och handelsdepartemenet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan- stegförsteg,U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. 33.Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakning miljön.av M. Aktivtlönebidrag. effektivareEtt stödför 35.Ny kursi trañkpolitikenbilagor.K.+ arbetshandikappade,A, 36.Bekämpandeavpenningtvätt,Fi. Länsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrágor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byrákratini backspegeln.Femtioår avförändring 38.Myndighetellermarknad. .

sexförvaltningsomráden.Fi. Statsforvaltningensolikavcrksamhetsfonner.Fi. Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa, 39.IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.Ju. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.In. hetsanpassningstatsforvaltningensav 41.Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag

- Skatter,miljöochsysselsättning,Fi. Lagomtrossamfund , - 12.IT-probleminförZOOO-skiftet.Referatoch eLagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 4N.Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden18december, Begravriingsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 4b.Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku. 15.Detsvärasamspelet.Resultatstymingensframväxt .Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. +Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 4I .Statenochtrossamfunden 19.Bättreinformation konsumentpriser.om ln, Denkyrkligaegendomen,Ku, 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. Zl. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi. unga6-16år.U, 49 Grundlagsskyddförnyamedier,Ju.

. Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s . Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om gemensammajordbrukspolitik.Jo. . demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Bristeri omsorg

. anordnat Folkomröstningsutredningen,av T- enfrågaombemötandeaväldre,

w kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse beredningen.lT-konimissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeäldre.S.av

- 24.Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.S. w.Avskaffareklam Fi.

- 25.Svenskmat- påEU-fat.Jo. 54,Ministemochmakten. 26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi. försörjningen.Jo. 5 .Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku. 28.I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare. värtoffentligaetos.Fi. +Bilagal och Ju. 29.Bampomografifrâgan. 5 I medborgarnastjänst,

. Innehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladforvaltningspolitikförstaten.Fi. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning,Fi, 59.SvenskhemmetVoksenäsensförvaltningsfonn.Ku. 3 Kristallkulan röster framtiden.VQBUO. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku.

- tretton om . 0 9 lT-kommissionensrapport3/97.K. åsä §61.Att växablandbetongochkojor.

I Ettdelbetänkande barnsom ochungdomars

1D." s

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån 90.Ändradorganisationfördetstatligaplanabygg-

Storstadskommittén.S. ochbostadsväsendet.ln,

62.Rosor betong.av 9 Jaktensvillkor enutredning vissaom , - Enantologitill delbetänkandetAttväxabland Jo. betongochkojorfrånStorstadskommittén. 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch r 6 Sverigeinförepokskiftet. strukturförändringari radioochTV. Ku, . press, lT-kommissionensrapport5/97.K. 9w Hanteringavfel i utjämningssystemetför Samhall, . 64. En arbetsmarknadspolitiskåtgärd kommunerochlandsting.ln. +Bilagedel.A 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

65.Polisensregister.Ju. 95,Forumförvärldskultur

66.Statsskuldspolitiken.Fi. rapport ettrikarekulturliv.Ku. - en om 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 96.Lokalförsörjningochfastiglietsägande. av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 69,Besparingari stortochsmått.U. Fi.

70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 97 Skydd skogsmark.Behovochkostnader.M. , av - uppdrag,stödochersättning.Fö. 98.Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.

7 Politikförunga. Bilagor.M. . + st2 bilagor.In, 9 Ennyvattenadministration.Vatten livet,M.är . 72.Enlagomsocialförsäkringar. l00.NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska

73.Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk museiverksamheten.Ku. kommunikation.Referatfrånettseminarium 10 .Behandling personuppgifter av om anordnat IT-kommissionen,av Närings-och totalförsvarspliktiga.Fö.

handelsdepartementetochSEISden december 102.Mat Miljö.Svenskstrategiför EU:s

1996,IT-kommissionensrapport6/97.K. jordbruki framtiden.Jo. 74.EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional 103.Rapportmedförslag sändningsorter.Ku. om utveckling.Jo, 104Polisi fredenstjänst.UD. . 7 .BosättningsbegreppetSkatterättsligareglerför 105.Agenda21i Sverige. fysiskapersoner.Fi. FemårefterRio resultatochframtid.M. - 76.Invandrarei vårdochomsorg 106.Enfondför konstnärer.Ku. unga enfrågaombemötande äldre.av 107.Dennyagymnasieskolan w 77.Uppföljning inkom kattelagen.av l Fi. problemochmöjligheter.U. - 78,Medelsföi. i kommunerochlandsting.In. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill U rygg- 79.Försäkringsmäklare.lagöversynEn av skriftsprâketoch förskolans skolansoch om Försäkringsmäklamtredningen.Fi. möjligheter förebyggaatt ochmötaläs-och

80.Reformeradstabsorganisation.Fi. skrivsvårigheter.U.

8l .Allmännyttigabostadsföretag. 109.Myndighetsansvaretförtransportavfarligt

+ Bilaga.ln. gods.Fö. 8 Likamöjligheter.In. ll0. SäkrareobligationerFi. . 8 Ommaktochkön i spåren offentliga- av lll. Branschsaneringochandrametodermot . organisationersomvandling.A. ekobrott.Ju.

84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 112.Ensamordnadmilitärskolorganisation.

85.Förmånefterinkomst Samordnatinkomst ll3. Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - begreppfor bostadsstödenochnya kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

kvaliñkationsreglerförrätttill 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri sjukpenninggrundandeinkomst. förändringochkönsmaktensframtid.A.

86.Punktskattekontrollalkohol,tobakochav 115.Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl mineralolja,m.m.Fi. Densvenskavälfardsstateni jämförande

87.Kvinnor,mänochinkomster. belysningA.

Jämställdhetochoberoende.A. 116.Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention

88.Upphandlingför utveckling.N. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.

89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. ne. Barnetsbästa enantologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

H7.Nobelcenteri Stockholmettinformations-och 152.Uppehållstillstândpågrund anknytning.av UD.

-

aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kulturoch 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

-

samhälle.Ku, jämställdhet Bilagedel.A.+ H8. Deladestäder. 154.Patientenharrätt, 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 155.Miljösamverkani vattenvárden.M.

folkhälsoarbetet. 156.EttstörreochbättreEuropaEU:sutvidgning: 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Samhällsekonomiskaeffekter.Fi.

utveckling. Kartläggning.En U. 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanfor l2l. SkolfrâgorOmskolai ennytid.U. förskolan.U.

- 122.Rättigheteri luftfartyg.K. 158.Vuxenpedagogiki teoriochpraktik.U. 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. 159.Ettutvidgateuropeisktomrâdemedfrihet, 124,IT-kommissionenshearing denom nyamedie-och säkerhetochrättvisa.Ju.

programvaruindustrin.Andrakarnmarsalen, 160.RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.N.

Riksdagen.1997-06-16.K. 161.Stödi föräldraskapet. 125Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 162.Medborgarskapochidentitet.In. 126.Bilen,miljönochsäkerheten.Fi. 163.Översvämningskatastrofen

i Polen- 127.Straffansvarförjuridiskapersoner.DelA+B.Ju. stödfränstatochnäringsliv.N. 128.Verkställighetochkontrolli utlänningsärenden. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistik.

UD, + st5 bilagor.A. 129.Kollektivtrafiki tid Bilaga,+ K, 165.Läkemedeli priskonkurrens.S. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi, 166.OhälsoförsäkringenTrygghetochaktivitet. 131.Lagompremiepension,Fi. 167.Enlivsmedelsstrategiför Sverige, 132.AntimicrobialFeedAdditives.Jo. 168.Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. 133.Antimikrobiellafoder-tillsatsersammandrag,Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 134Förtroendemannainflytandeökadkvalitetoch Enresursför utredningochmetodutveckling.

. -

rättssäkerhet, 170.Bemötandet äldre.av 135.Ledare,maktochkön.A. 171.Densvenskflaggadehandelsflottans 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. konkurrenskraft.K.

- 137,GlastakochglasväggarDenkönssegregerade 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion.Ku.

arbetsmarknaden.A. 173.Miljöhänsynistandarder.N. 138.Familj,maktochjämställdhet.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag 139.Hemmet,bamenochmakten,Förhandlingarom motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.In.

arbeteochpengari familjen.A. 17 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund

. 140.Fonogramersâttning.Ku, avsexuellläggning.A. l4l. Bokeni tiden.Ku. 176.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav 142.Högkostnadsskydd sjuklönekostnader.mot personermedfunktionshinder.A. 143StörreEU säkrare- Europa.UD. 177,Byggkvalitetför framtiden,ln.

. 144.Försvaretsfastigheter. 178.Enskildanäringsidkare.

Formerförenkostnadseffektivoch Översynavskattereglema.Fi.

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. 179.KlaraSpelreglerenförutsättningför samverkan

- 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsforvaltningens mellanoffentligochprivathälso-ochsjukvård.

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 180.KämavfallochBeslut.Rapportfrånettseminarium 146.Grunddatai samhälletstjänst.Fi. ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering

- 147Barnsbilderavåldrande avettslutförvaravanväntkämbränsle.

.

- enfrågaombemötande äldre.av Umeå8-10april1997.M. 148.Utbildningskanalen.U. 18 .Redovisningochaktiekapitali euro 149.Miljöni ettutvidgatEU.M. ochannanutländskvaluta.Ju. 150.EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.Jo. 182.Ennyplan-,bygg ochbostadsforskning.ln. 151.Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor 183.Arbete konstnärer.Ku.

thefutureof EUagriculture.Jo. 184.Generellakonstnärsstöd.Ku.

Statens utredningar 1997

offentliga

Kronologisk förteckning

185.Nyckelntill MEGA-BYTET.K. 186.Bättreochenklareregler.

Småföretagsdelegationensrapport N. l87.Omsorg anhörigaom

- enfrågaombemötande äldre.av 18 Motionochidrottl997

.

Idrottsutredningensintervjuundersökning.ln. 189.Ohälsoförsäkringen.Övergångsbestämmelser. I90.KonstnaremasVerksamhetsinriktningoch

ekonomiskaförhållanden.Ku 19 Utvärdering verksamhetenav vid

.

Delegationenfor utländskainvesteringar

i Sverige Invest SwedenAgency.N.

- 192.Stegmotenminoritctspolitik.Europarádets

konvention historiskaminoritetsspråk,om Jo. 193.Stegmotenminoritetspolitik.Europarådets

konventionförskydd nationellaav minoriteter.Jo. l9å Detallmännasskadeståndsansvarvid överträdelse

avEG-regler.Ju

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Invandrare i vårdochomsorg

Fastighetsdataregister. enfrågaombemötande äldre.76av 3 Aktiebolagetskapital,22 Förmånefterinkomst samordnatinkomstbegrepp - Barnpomograñfrâgan. för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

lnnehavskriminalisering 29 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 m.m. IntegritetOffentlighetInformationsteknik. Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention 39 ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Grundlagsskyddförnyamedier.49 Folket rådgivare Barnetsbästa enantologi.116 som ochbeslutsfattare. - Deladestäder.118 +Bilaga1och 56 Polisensregister.65 Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

Branschsaneringochandrametoder folkhälsoarbetet.119 - motekobrott.1 11 Straffansvarforjuridiska Del Fönroendemannaintlytande- ökadkvalitetoch personer. A+B.127 utvidgat rättssäkerhet.134 Ett europeisktområdemedfrihet, säkerhetochrättvisa.159 Högkostnadsskydd sjuklönekostnader.mot 142

Vinstutdelningi aktiebolag.168 Barnsbilderavåldrande

Redovisning enfrågaombemötande äldre.147av ochaktiekapitali euro A och Patientenharrätt.154 annanutländskvaluta.181 Detallmännas Stödi föräldraskapet.161 skadeståndsansvarvid överträdelse EG-regler.194 Läkemedeli priskonkurrens.165 av Ohälsoförsäkringen.Trygghetochaktivitet.166

Utrikesdepartementet Försâkringsmedicinsktcentrum.

Enresursförutredningochmetodutveckling.169 Återkallelse uppehållstillstånd.av 67 Bemötandet äldre.170av Polisi fredenstjänst,104 Klaraspelregler- enförutsättningför samverkan Verkställighetochkontrolli trtlänningsärenden.128 mellanoffentligochprivathälso-ochsjukvård.179 StörreEU säkrareA Europa.143 Omsorg anhörigaom Uppehållstillståndpågrund anknytning.av 152 - enfrågaombemötande äldre,187av

Försvarsdepartementet Ohälsoförsäkringen.Övergångsbestämmelser.189

Totalforsvaretochfrivilligorganisationema Kommunikationsdepartementet

- uppdrag,stödochersättning.70 Länsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrágor.6 Behandling personuppgifterav om IT-probleminför2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån totalförsvarspliktiga.101 enhearinganordnad IT-kommissionenav den Myndighetsansvaretfortransportavfarligtgods.109 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Ensamordnadmilitärsko10rganisation.112 Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik,

Socialdepartementet demokratiochdelaktighetden8 november1996

anordnat Folkomröstningsutredningen,av IT- Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa.8 kommissionenochKommunikationsforsknings- Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Bristeri omsorg Kristallkulan röster framtiden. - tretton om - enfrågaombemötande äldre.51av IT-kommissionensrapport3/97.31 Omsorgmedkunskapochinlevelse Ny kursi trafikpolitiken bilagor.35+ - enfrågaombemötande äldre.52av Sverigeinför epokskiftet. Attväxablandbetongochkojor. IT-kommissionensrapport5/97.63 Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom Infor svenskpolicy säkerelektronisk uppväxtvillkori storstädemas en om utsattaområdenfrån kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Storstadskommittén.61 IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Rosor betong.av ochSEISden december1996. Enantologitill delbetänkandetAttväxabland IT-kommissionensrapport6/97.73 betongochkojorfrånStorstadskommittén.62 RättigheterIuftfartyg.122 Enlagomsocialförsäkringar.72

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

IT-kommissionenshearing denom nyamedie-och Ett svensktinvesterarskydd.125 programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Bilen,miljönochsäkerheten.126 Riksdagen,1997-06-16.124 Effektivarestatliginköpssamordning.130 Kollektivtrafiki tid Bilaga.129+ Lagompremiepension.131 Densvenskflaggadehandelsflottans Försvaretsfastigheter. konkurrenskraft.171 Formerför kostnadseffektivoch

en Nyckelntill MEGA-BYTET.185 verksamhetsinriktadförvaltning.144

Grunddatai samhälletstjänst.146 Finansdepartementet -

EttstörreochbättreEuropaEU:sutvidgning: lnkomstskattelag,dell-lll. 2 Samhällsekonomiskaeffekter.156 Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändringpå Enskildanäringsidkare. sexförvaltningsområden.7 Översynavskattereglema.178 Flexibelförvaltning.Förändringochverksamhetsanpassningstatsförvaltningensstruktur.9 Utbildningsdepartementet

av Ansvaretför valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolanstegförsteg.1

- Skatter,miljöochsysselsättning.11 Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 6-16år.21

unga ochproblematik.15 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Besparingari stortochsmått.69 + Bilagor.17 Den gymnasieskolan

nya Granskning granskning.av problemochmöjligheter.107

- Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Attlämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg- KontrollReavinstVärdepapper.27 skriftspråketochomförskolansochskolans l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och möjligheter förebyggaatt ochmötaläs-och vårtoffentligaetos.28 skrivsvårigheter.108 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, svenskstatsförvaltning.30 utveckling.EnKartläggning.120 Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s SkolfrágorOmskolai tid. 121

- enny förvaltningspolitiskasamarbete.33 Utbildningskanalen.148 Bekämpande penningtvätt.av 36 Atterövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Myndighetellermarknad. förskolan.157 Statsförvaltningensolikaverksarnhetsformer.38 Vuxenpedagogiki teoriochpraktik.158 Arbetsgivarpolitiki staten. Förkompetensochresultat.48 Jordbruksdepartementet Avskaffareklamskatten53 Svensk EU-fat.25

mat- Ministemochmakten. EU:sjordbnrkspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktiken54 försörjningen.26 l medborgarnastjänst. Alternativautvecklingsvägarför EU:s Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57 jordbrukspolitik.50

gemensamma Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför utveckling.74 fysiskapersoner.75 Jaktensvillkor

- enutredning vissajaktfrågor.91om Uppföljning inkomstskattelagen.av 77 Mat Miljö.Svenskstrategiför EU:s Försäkringsmäklare.Enlagöversynav jordbruki framtiden.102 Försäkringsmäklarutredningen.79 AntimicrobialFeedAdditives.132 Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiellafoder-tillsatser

sammandrag.133 Punktskattekontrollalkohol,tobakochav EU:sjordbnikspolitikochöstutvidgning.150 mineralolja,m.m.86 Foodandtheenvironment,Swedish for the

strategy Lokalförsöijningochfastighetsägande. futureof EUagriculture.151 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Steg minoritetspolitik.Europarådets

moten Säkrareobligationer110 konvention historiskaminolitetssprâk.192

om

Statens offentliga 1997

utredningar

Systematisk förteckning

Stegmotenminoritetspolitik.Europarådets Stöd,skatterochfinansiering.45 konventionför skydd nationellaminoriteter.av 193 Statenochtrossamfunden

Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Arbetsmarknadsdepartementet Statenochtrossamfunden Aktivtlönebidrag. effektivareEtt stödför Denkyrkligaegendomen.47 arbetshandikappade.5 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Personaluthyrning.58 förslagenfråndestatligautredningarna.55 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd SvenskhemmetVoksenásensforvaltningsform.59 +Bilagedel.64 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Ommaktochkön i spåren offentligaav GrannIands-TVi kabelnät.68

organisationersomvandling.83 Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Kvinnor,mänochinkomster. stmkturforändringari press,radioochTV. 92 Jämställdhet oberoende.och 87 Forumför världskultur Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - enrapportomettrikarekulturliv.95

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 Nyasamverkansformerinomdensjöhistoriska styrsystemochjämställdhet.Institutioneri museiverksamheten.100 förändringochkönsmaktensframtid.l 14 Rapportmedförslagomsändningsoner.103 Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl Enfondförungakonstnärer.106 Densvenskavälfárdsstateni jämförande Nobelcenteri Stockholmettinfonnations-och

belysning.115 aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kulturoch Ledare.maktochkön.135 samhälle.117 Kvinnorsochmänslöner varförsåolika 136 Fonogramersättning.140

- GlastakochglasväggarDenkönssegregerade Bokeni tiden.141 arbetsmarknaden.137 Bidragtill fri svenskTV-produktion.172 Familj,maktochjämställdhet.138 Arbete konstnärer.183 Hemmet,bamenochmakten.Förhandlingarom Generellakonstnärsstöd.184 arbeteochpengari familjen.139 KonstnäremasVerksamhetsinriktningoch Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch ekonomiskaförhållanden.190

e jämställdhetBilagedel.153+

N ärings- och handelsdepartementet Medlingsinstitutochlönestatistik. + st5 bilagor.164 Regionpolitikfor helaSverige.13 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetpágrund Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 avsexuellläggning.175 Konkurrenslagen1993-1996.20 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav Upphandlingfor utveckling.88 personermedfunktionshinder,176 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89

Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Kulturdepartementet Etteffektivarenäringsforbud.123 ITi kulturenstjänst.14 RegionalakonsekvenseravEUzsöstutvidgning.160 Statenochtrossamfunden Översvämningskalastrofeni Polen

- Rättsligreglering stödfrånstatochnäringsliv.163 Grundlag Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167 -- Lagomtrossamfund Miljöhänsyni standarder.173 A LagomSvenskakyrkan.41 Bättreochenklareregler, - Statenochtrossamfunden Småföretagsdelegationensrapport 186 Begravningsverksamheten.42 Utvärdering verksamheteav vid Statenochtrossamfunden Delegationenför utländskainvesteringarSverigei

- Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch Invest SwedenAgency.191 dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Bättreinformation konsumentpriser.om 19 Ungaocharbete.40 Politikför unga. +2 bilagor.71st Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadsfiâretag. +Bilaga.81 Likamöjligheter.82 Ändradorganisation detstatligaplanabygg-för ochbostadsxäsendet.90 Hantering fel i utjämningssystemetav för kommunerochlandsting.93 Medborgarskapochidentitet.162 Räknamedmångfald.Förslagtill lag motetniskdiskrimineringi arbetslivetrn.m.174 Byggkvalitetför framtiden.177 Ennyplanabygg ochbostadsforskning.182 Motionochidrott1997. ldrottsutredningensintenjuundersökning.188

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakning miljön.34av Enhållbarkemikaliepolitik.84 Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.97 Skydd skogsmark.av Behovochkostnader. Bilagor.98 Ennyvattenadministration.Vatten livet.99är Agenda21i Sverige. Femår efterRio resultatochframtid.105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljöni ettutvidgatEU.149 Miljösamverkani vattenvården.155 KämavfallochBeslut.Rapportfrånettseminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering llVettslutförvaravanväntkambränsle. Umeå8-10april 1997.180

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS10647STOCKHOLM FAX08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTfritzes.order@liber.se INTERNETwwwfritzcsse

ISBN 91-38-20816-4 ISSN 0375-25OX