lagen.nu
SOU 1998:15

Gröna nyckeltal indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle : betänkande

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Gröna

nyckeltal

Indikatorer för ett

ekologiskt

hållbart samhälle

SSM

1998:15

Betänkande av

MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN

mm offentliga utredningar

Statens WW 1998:15

w Miljödepartementet

Gröna

nyckeltal

Indikatorer for ett ekologiskt

hållbart samhälle

Betänkande av Miljövårdsberedningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetet för den som skall svarapâ remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20829-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till Regeringen

Genom tilläggsdirektiv den 26 januari 1995 regeringen

gav Miljövårdsberedningen Jo 1968:A som löpande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och föreslå konkreta åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling. Som ett led i detta generella uppdrag aviserade regeringen i vårpropositionen 1997:150 ett uppdrag för Miljövårdsberedningen att ta fram förslag till indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling.

Miljövårdsberedningens ledamöter har varit riksdagsman Jan Bergqvist, ordförande, generaldirektör Rolf Annerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar, förvaltningschef Karin Jonsson, generaldirektör Maria Norrfalk, universitetsrektor Thomas Rosswall och miljörevisor Marja Widell. Från Miljövårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef Lars-Erik Liljelund samt experten Caroline Dickson.

Miljövårdsberedningen får härmed överlämna sitt betänkande. Det är vår uppfattning att förslaget behöver vidareutvecklas och förankras för att bli operativt och nå önskat syfte. Vi föreslår därför att regeringen Miljövårdsberedningen i uppdrag att utifrån inkomna

ger remissynpunkter på föreliggande förslag arbeta med att vidareutveckla de gröna nyckeltalen och förankra dessa genom t.ex. hearingar och rundabordssamtal i syfte att regeringen bilaga till

som budgetpropositionen 1998 kan presentera en uppsättning gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet.

Stockholm i december 1997

Jan Bergqvist

/Lars-Erik Liljelund

1 Sammanfattning

Vårt uppdrag har Varit fram indikatorer för ekologiskt

att ta

hållbar Indikatorerna skall användas regering

utveckling. av

och riksdag för avläsa utvecklingen mot ekologisk

att hållbarhet. Vi har konstaterat begreppet indikator är lite

att

och inte direkt relaterar till Därför har vi

tungt miljöfaktorer.

valt istället benämna de mått vi föreslår gröna nyckeltal.

att

Med i regeringens delmål för ekologisk

utgångspunkt tre hållbarhet har Miljövårdsberedningen identifierat en gröna nyckeltal speglar samhällets utveckling uppsättning som

hållbarhet. Förslaget är dock inte slutgiltigt. Vi

mot: ekologisk

ytterligare utvecklingsarbete behövs för att fram de

tror att

strategiska måtten för ekologisk utveckling. Dessutom

mest behöver förslaget förankras rundabordssamtal m.m.

genom

med olika aktörer.

I tabellen nedan redovisas de fyra gröna nyckeltal vi har

som valt för beskriva beträffande målet

att utvecklingen om effektivare resursanvändningen.

Gröna för effektivitetsmålet

nyckeltal

Energianvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.

Elanvändning december-februari.

Vattenanvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.

4. Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark.

För beskriva utvecklingen vad gäller skyddet miljön har

att av

valt nyckeltal beskriver påverkan miljön och

sex som

miljötillståndet. Påverkan miljön sker främst i form

av

utsläpp från industri- energi- och transportsektorerna.

,

Gröna för

nyckeltal miljömålet

Andel mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider kritisk belastningsnivå.

2. Utsläpp försurande ämnen sektorsvis och relaterat till respektive

av sektors törädlingsvärde.

3. Antal dagar år som SNV:s gränsvärden för luftföroreningar och

per riktvärden för marknära ozon inte överskrids.

4. Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten.

5. Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark.

6. Utsläpp koldioxid sektorsvis och relaterat till respektive sektors

av iörädlingsvärde.

Regeringens tredje delmål för hållbarhet hållbar

ekologisk är

försörjning. För att illustrera hållbar

utvecklingen mot

försörjning har valt sju nyckeltal hur som speglar hushåll,

företag och andra sektorer i samhället ställer sin om

konsumtion och produktion till hållbart

ett ekologiskt

samhälle.

Gröna för

nyckeltal hushållens, företagens

och sektorers

övriga omställning till ett

ekologiskt hållbart samhälle

Andel invånare cyklar eller åker kollektivtrafik som promenerar, till och från arbetet.

Ekologisk odlingsmark del total odlingsmark. som av

3. Antal företag som är certifierade enligt miljöledningssystemen ISO eller EMAS.

4. Volym miljömärkta konsumentvaror.

Andel bilar som klassas Miljöklass som

Hushållens konsumtion förnyelsebara av bränslen i relation till hushållens totala energikonsumtion.

Antal invånare per bil.

Slutligen har vi identifierat antal nyckeltal är

ett som tror centrala i utvecklingen ekologiskt hållbart samhälle mot ett där det idag endera saknas statistik eller där ytterligare men utredningsarbete krävs för fastslå mått. att ett

När det gäller biologisk mångfald har haft svårt att

t.eX. hitta relevant mått visar utvecklingen. Vi föreslår ett som därför ytterligare arbete avsätts för att formulera ett att

relevant mått för biologisk mångfald.

Vi följande faktorer bör ingå i redovisningen när

anser att mått eller statistik har utvecklats:

Framtida gröna nyckeltal

Nivån på återanvändning av varor, produkter och material.

Nivån på materialåtervinning av varor och produkter.

3. Kemikalieanvändningen.

Antal miljömärkta skolor.

5. Andel offentlig upphandling som är miljömärkt.

Biologisk mångfald.

till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar Föreliggande förslag

utveckling behöver ytterligare utvecklas och bearbetas samt

förankras hos olika aktörer

i samhället. Vi föreslår därför

att

regeringen ger Miljövårdsberedningen i med

uppdrag att

beaktande inkomna arbeta

av remissynpunkter vidare med

förslaget.

2 och dess

Uppdraget genomförande

Regeringen aviserade i vårpropositionen 1997:150 sin avsikt uppdra Miljövårdsberedningen MVB att ta fram förslag

att

till indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling.

Indikatorerna bör, skriver regeringen, inte fler än att de

vara

enkelt och informativt sätt Visar riktningen

ett hållbarhet. Indikatorerna bör tas

utvecklingen mot ekologisk

fram utifrån befintlig statistik och långt det är möjligt

samordnas med det arbete sker i andra länder och

som

internationella för att möjliggöra

organisationer

internationella I bl.a. USA, Nederländerna och

jämförelser.

Storbritannien har utarbetat indikatorer för hållbar

man är bredare än miljömål i snäv bemärkelse.

utveckling, som

kunskap och erfarenhet från

Regeringen påpekar slutligen att

verksamheter liknande karaktär inom

pågående av

Konjunkturinstitutet KI, Statistiska centralbyrån SCB och

Statens naturvårdsverk SNV skall tillvara. tas

Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att begreppet

indikator är lite och inte direkt leder tankarna till

tungt faktorer. Därför har beslutat istället

miljörelaterade att

använda nyckeltal, synonymt med

begreppet gröna

När i denna beskriver vårt eget

indikatorbegreppet. rapport förslag använder vi generellt uttrycket gröna nyckeltal eller

bara indikator används konsekvent när Vi

nyckeltal. Uttrycket

talar andra länders och organisationers det

om förslag, om är

det begrepp de själva använder.

som

En utgångspunkt för arbetet har varit skrivelser

regeringens om ekologiskt hållbar utveckling. I skrivelsen Ekologisk

hållbarhet skr. beskriver sin

reg. l997/98zl3 regeringen

vision ett ekologiskt hållbart samhälle och definierar

om tre delmål. De delmålen är människa och

tre skyddet av miljö,

effektiv användning jordens och hållbar

av resurser försörjning. Vi har utgått från dessa mål när har valt

tre

gröna nyckeltal.

Under arbetet med att välja gröna nyckeltal för

ekologiskt

hållbar har vi diskuterat vårt med bl.a.

utveckling förslag

SNV, SCB och Baltic 21.

I oktober 1997 anordnade Miljövårdsberedningen

ett

expertseminarium för diskutera för

att urvalsprocessen gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling. Vid seminariet

deltog forskare och från myndigheter och

representanter

företag.

Detta förslag till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar

utveckling är utformat ett stöd för beslutsfattare och

som allmänhet. Vår förhoppning det i skall

är att stora drag ge en

indikation till centrala beslutsfattare hur utvecklingen

mot

ekologisk hållbarhet går. Nyckeltalen skall första signal

ge en

till regering och riksdag när det finns anledning att överväga åtgärder för utvecklingen i önskvärd Det att styra riktning.

krävs även omfattande och

ett analys- utredningsarbete av

bakomliggande faktorer innan åtgärder sätts in, eftersom

nyckeltalen kraftigt förenklad bild

ger en av verkligheten.

Några nyckeltalen är nära relaterade till centrala av

miljöproblem. Det gäller t.ex. de nyckeltal visar nedfall

som försurande ämnen och utsläpp koldioxid från olika av av sektorer. Vi dessa miljöfaktorer är centrala för anser att

samhällets utveckling ekologisk hållbarhet, även

mot om begreppet hållbarhet är vidare och inte bara

ekologisk

omfattar miljön.

Vår ambition har varit att även formulera några nyckeltal som är lätta förstå. Många människor känner till att och andra miljöhot det kan

klimatproblematiken men vara

svårt hur nära knutna de problemen är till den enskildes

att se handlande. Vi har därför nyckeltal, rubricerade en grupp

för hushållens, företagens och övriga

gröna nyckeltal

sektorers till hållbart samhälle

omställning ett ekologiskt

kap. berör bl.a. enskilda individers och

6.3, som vanor

levnadsmönster. Rubriken syftar nödvändigheten av att

olika aktörers konsumtion, och livsstil förändras

produktion

för vi skall ekologiskt hållbart samhälle. Med denna att ett skall bl.a. kunna avläsa grupp gröna nyckeltal man om konsumtion och förändras i önskvärd riktning.

produktion

I fall när har identifierat faktorer är väsentliga för

några som

hållbart samhälle har det varit svårt att

utvecklingen mot ett

hitta relevant mått. Ett problem har varit att det inte finns ett

statistik för det vill mäta och bristen statistik har därför

restriktion för vårt arbete. Ett exempel ett

utgjort en område där statistiken är mycket bristfällig är resursanvändningen, och då särskilt materialanvändningen.

Statistik avseende materialflöden, återanvändning och

återvinning material är outvecklad. Med tanke den

av

kretsloppsanpassning samhällets olika sektorer som

av

och sedan flera år har uttalat sitt stöd för

regering riksdag

det väsentligt statistiken utvecklas anser att dessa områden.

Om det saknats statistik för det vill mäta har försökt

att

hitta ett alternativt mått indikation den

som ger en

förändring vill mäta. I vissa fall har inte hittat

något

relevant alternativt nyckeltal. De faktorer bedömt

som är

centrala för beskriva och saknar

att utvecklingen som statistikunderlag har redovisat i särskild en sammanställning

kap. 6.4., "Gröna nyckeltal för framtiden". Det är vår

förhoppning att detta kan utgöra för

ett underlag överväganden angående statistikproduktionen framöver.

Både nationellt och internationellt har konstaterat

man att såväl miljöindikatorer nyckeltal för hållbar är

som utveckling stora och komplexa områden. Vi delar denna uppfattning. Föreliggande betänkande är förslag där principiella

ett

resonemang bakom valet nyckeltal, indelningen dessa

av av samt förslag olika mått redovisas. Vi dock anser att förslaget behöver vidareutvecklas och förankras för bli att

operativt och nå önskat syfte. För uppslutningen och

att engagemanget kring de föreslagna nyckeltalen skall bli det

önskvärda vi det behövs bredare diskussion och

tror att en

ytterligare förankringsarbete än vad varit möjligt inom

som för detta Vi föreslår därför

ramen uppdrag. att regeringen ger Miljövårdsberedningen i uppdrag utifrån inkomna

att

remissynpunkter föreliggande förslag arbeta vidare med

bl.a. vidareutveckla nyckeltalen

att samt att arrangera

seminarier och rundabordssamtal regeringen

att som bilaga till budgetpropositionen 1998 för första gången kan

presentera

ett antal gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet.

3 Definitioner

3.1 Vad är en indikator/ gröna

nyckeltal

Med indikator mått visar väsentliga

avses ett som förhållanden i större En miljöindikator är ett mått ett system.

förhållanden väsentlig betydelse för miljöarbetet. När

av

indikatorn förändras över tiden speglar detta hur

miljöförhållandena förändras.

Inom det ekonomiska området finns det ett antal vedertagna

indikatorer beskriver det ekonomiska läget i land. som ett

BNP capita, inflation och nivå

Bruttonationalprodukt per

arbetslöshet beskriver i drag väsentliga faktorer i ett stora

lands ekonomi och kan, de är internationellt

genom att

etablerade, användas enkla jämförelsemått det

som av ekonomiska läget mellan olika länder.

Inom används ekonomiska indikatorer, ibland

näringslivet benämnda nyckeltal, koncern- eller företagsnivå som

för styrning Verksamheten och i

underlag strategisk av

till och omvärld. Dessa nyckeltal

redovisningen ägare

redovisar förhållanden är för den

som av väsentlig betydelse

specifika verksamhet bedrivs.

som

I detta arbete har vi valt använda

att begreppet gröna nyckeltal

synonymt med indikatorer. Vi

tror att begreppet gröna nyckeltal tydligare relaterar till miljöfaktorer.

Inom miljöområdet har gröna nyckeltal använts tid.

en längre Ett betydande utvecklingsarbete har försöka

lagts ner att

identifiera och etablera gröna nyckeltal för hållbar

utveckling,

bl.a. inom Nordiska Ministerrådet, FN:s sekretariat för

hållbar utveckling och OECD. En för detta

utgångspunkt

arbete har varit Agenda 21 där det i kap.

40 anges:

Det är nödvändigt att utveckla indikatorer hållbar

för utveckling som kan ge tillförlitliga beslutsunderlag alla nivåer och bidra till att integrerade miljö- ocb utvecklingssystem reglerar

sig själva på ett hållbart satt.

Andra aktörer arbetar med utveckla gröna nyckeltal,

som att

eller indikatorer de själva kallar dem, är Baltic 21-

som kommittén har till uppdrag fram

som att ta hållbarhetsindikatorer för Vidare har

Östersjöregionen.

Kommunförbundet redovisat s.k. över

en idékatalog gröna

nyckeltal i kommunal redovisning. De internationella

organisationernas och andra aktörers arbete med gröna

nyckeltal beskrivs i avsnitt

3.2 hållbar

Begreppet ekologiskt

utveckling

Ord miljöhänsyn, miljöskydd och miljöansvar år sedan

som

länge väl kända och etablerade inom svensk

t.ex.

miljölagstiftning och i myndighetsarbetet. Under 80- och 90-

talet har begrepp tillkommit och ekologiskt hållbar nya

utveckling eller hållbar utveckling har blivit centrala.

Begreppet hållbar utveckling myntades 80-talet och har

därefter kommit bli ett Övergripande begrepp utgår

att som från människans samlade behov. Enligt Brundtlandkommissionen 1987, innebär hållbar utveckling utveckling en

tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande

som sina behov.

generationers möjligheter att tillfredsställa

Riodeklarationen betonar sambanden mellan social, kulturell,

ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det är fråga en om

helhetssyn den fortsatta välfärdsutvecklingen. Begreppet

hållbar utveckling sätter tydligt människan i Vi skall centrum. värna miljön för kommer problem i framtiden annars att kan hota vår välfärd. som

Hållbar med allmän innebörd och

utveckling är ett begrepp

har ofta kritiserats för just detta. Vad innebär hållbar

utveckling egentligen Vad är det avgör utvecklingen

som om är hållbar respektive inte hållbar Detta är centrala frågor när

skall utveckla för hållbarhet eller

man gröna nyckeltal

konsekvenserna beslut hållbarhets-

analysera av ur ett

perspektiv. Allmänt är hållbar utveckling utvecklingsidé,

en

formel för samhällsutvecklingen samma sätt som

en

begreppet folkhemmet gång Utifrån alla

en var.

hållbarhetsperspektiven; ekonomisk, social, kulturell och

ekologisk hållbarhet, sätts gränserna för hållbarhet rådande

av kunskapsläge, samhällsförhållanden och

förhållningssätt.

Synen vad är hållbart varierar i tid och Detta kan

som rum.

sägas gälla i ännu högre för begreppet utveckling.

Sammantaget kan konstatera det inte finns något i

man att

begreppet hållbar utveckling direkt pekar vad är

som ut som

eller mindre hållbart när det gäller enskilda

mer handlingar.

Begreppet tjänar däremot för sådana diskussioner.

som en ram

Regeringen har i vårpropositionen 1997 1997:150 fokuserat

den ekologiska hållbarheten politisk vision för

som en

samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbar utveckling formar

tillsammans med insatser ekonomisk, social och kulturell

av art vår framtid.

gemensamma

Vad innebär då ekologiskt hållbar utveckling Regeringen

en

har formulerat de övergripande målen skyddet miljön,

som av effektiv användning och hållbar försörjning. I grunden handlar det om:

Eåe/etivitetsmålet: Tillväxten befolkning och ekonomier

av innebär användningen energi och måste

att av naturresurser

bli mycket effektivare än den är idag. Flöden energi och

av

material kan därmed begränsas de är förenliga med

att en

hållbar utveckling. och Samhällsplanering, teknikutveckling

investeringar skall därför också inriktas resurssnåla produkter. Här läggs grunden för 2000-talets hållbara

utveckling med positiva effekter för ekonomin och syssel-

sättningen.

Miljömålet. Utsläppen föroreningar skall inte skada

av människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta

eller dem. Det betyder för naturligt

emot bryta ner att förekommande ämnen skall minskas till sådana

utsläppen

nivåer de kretsloppen inte ett

att störningen av naturliga

väsentligt sätt påverkar ekosystemens funktion. Det betyder

också och förekomst skadliga ämnen för

att användning av

miljön avvecklas och ersätts med mindre skadliga ämnen. Den

biologiska mångfalden skall bevaras.

Försörjningsmålet. Användningen fossila råvaror skall

av

successivt minska. Så långt möjligt skall försörjningen

som

baseras långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara

ett Det inte får resurser. betyder att användningen av resurser

överskrida den takt med vilken skapar och att

naturen nya material bör återvinnas i ett kretslopp. Ekosystemens skall behållas. Vi skall

långsiktiga produktionsförmåga

cirkulera och hushålla med icke förnybara att vi resurser

hinner utveckla förnybara ersättningar.

De delmålen är nära relaterade till och beroende

tre av

varandra. Effektiv resursanvändning ökar möjligheterna att

minska koldioxid och andra ämnen, vilket är

utsläppen av

för miljö och hälsa. När viktigt skyddet av resurs-

effektiviseras läggs också grunden för att ett

användningen hållbart förnybara skall långsiktigt nyttjande av resurser

kunna ersätta användningen fossila råvaror. av

finns det alltså stark koppling mellan

Sammantaget en

miljöhänsyn och ekologisk hållbarhet. Skillnaden kan sägas

fokus i tillämpningen det traditionella begreppet

vara att av

miljöhänsyn är skydd och bevarande medan ekologisk

hållbarhet tydligt även fokuserar resurseffektivisering,

mer

full sysselsättning, rättvis

fördelning av och

resurser ekonomisk utveckling. hållbarhet

Ekologisk tangerar

hållbarhetsperspektivets alla dimensioner. Om

begreppet

hållbar kan

utveckling tjäna som för diskussion

en ram en kring Vilken är önskvärd kan

samhällsutveckling som

begreppet ekologisk hållbar användas

utveckling som kompass

för

färdriktningen.

Andra länders och

arbete med

organisationers

indikatorer för hållbar

utveckling

4.1 De internationella organisationernas

till indikatorer för hållbar

förslag utveckling

4.l.l FN:s sekretariat för hållbar utveckling

CSD

FN:s sekretariat för hållbar utveckling, Commission on

CSD, har tagit fram ett förslag till

Sustainable Development

indikatorer för beskriva hållbart

att utvecklingen mot ett

samhällel. CSD:s förslag har fyra kategorier indikatorer; av

ekonomiska, sociala, och institutionella 2 indikatorer.

miljö-

Se Blue Book, Commission Sustainable Development, augusti 1996. on ZExempel på institutionella indikatorer är strategier och for hållbar program utveckling kostnader för forskning och utveckling som del av BNP. samt

Indikatorerna är strukturerade i kedjor avseende de

bakomliggande drivkrafterna driving force, tillståndet

state

och åtgärder response. innehåller

Förslaget 132 indikatorer

och enbart för miljön har CSD femtiotal indikatorer. ett

CSD:s förslag utgår från i 21 och för i

texten Agenda princip

varje kapitel i Agenda 21 har utarbetat

man en uppsättning

indikatorer. Vi kan illustrera med

förslaget ett exempel från de

miljöindikatorer föreslås. Utifrån 18 i

som kapitel Agenda 21,

"Skydd kvalitet och tillgång till färskvattenresurser, har

av

man formulerat uppsättning indikatorer visar

en som bakomliggande drivkrafter, tillstånd och samhällets

åtgärder.

Som indikatorer för de bakomliggande drivkrafterna har

man valt årlig minskning grund- och och hushållens av ytvatten konsumtion vatten capita. För visa tillståndet har av per att

man valt grundvattenreserv, koncentration koliforma

av bakterier i färskvattnet ämnen i

samt syreförbrukande vatten.

För att visa samhällets har valt respons problemet man en

indikator som visar vattenreningsanläggningarnas täckning.

Förslaget är systematiskt och lättförståeligt det

genom att följer kapitelindelningen i Agenda 21. På sätt blir det också heltäckande och får med allt. Men är kanske

man problemet

att det är för heltäckande och därmed Om

oöverskådligt.

skulle besluta för ha enbart de miljörelaterade

oss att

indikatorerna gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet

som skulle det innebära kedja med totalt 50

en ca gröna nyckeltal.

Då är det svårt att snabbt enkel bild

en av utvecklingen.

Institutionella indikatorer visar förutsättningarna för att implementera politiska beslut hållbarhet. om

4.1.2 EU statistikkontor EUROSTAT

:s

EU:s statistikkontor EUROSTAT har också utarbetat ett

förslag till indikatorer för att visa utvecklingen mot ett hållbart samhälle inom medlemslåndernaj. EUROSTAT har valt indikatorer med utgångspunkt i CSD:s förslag. De har

justerat CSDzs förslag dels med hänsyn till tillgången till data

och dels med hänsyn till relevansen. Det innebär att senare valt indikatorer så att de representerar de allvarligaste man

hoten hållbar samhällsutveckling för EU:s

mot en

medlemsländer. Förslaget har fyra kategorier CSD

samma som

ekonomiska, sociala, miljö- och institutionella indikatorer, har inte den "kedjestruktur CSD föreslagit. Totalt

men som

har EUROSTAT utarbetat 46 indikatorer 21 år direkt

varav

miljörelaterade.

De miljörelaterade indikatorer EUROSTAT föreslår har som

i princip innehåll regeringens årliga

samma som

miljöredovisningen till riksdagen. Man redovisar utvecklingen vad gäller miljöhoten försurning, ozonnedbrytning,

Man redovisar också tillgänglig statistik

övergödning, m.m.

för respektive indikator i medlemsländerna och kan man konstatera Sverige i har den statistik att stort sett som

efterfrågas.

EUROSTAT föreslår, vid sidan de miljörelaterade av

indikatorerna, uppsättning ekonomiska indikatorer som

en

kan relateras till hållbar utveckling. Indikatorerna är

bruttonationalprodukt BNP och utländska exempelvis

investeringar. Exempel sociala indikatorer föreslås är

som

3Se Indicators of Sustainable Development, EUROSTAT 1997.

befolkningstillväxt, förväntad och livslängd boendeyta per

invånare. Två institutionella indikatorer föreslås,

nämligen

utgifter för forskning och och antal utveckling telefonlinjer

100 invånare. per

Generellt gäller, liksom för de miljörelaterade indikatorerna,

att Sverige i stort sett har den statistik behövs för de

som föreslagna indikatorerna.

EUROSTAT betecknar sitt förslag första och

som ett steg konstaterar att nästa steg är att dels indikatorer inom

aggregera

de fyra kategorierna miljö, social utveckling, ekonomi och

institutionellt, dels att bryta indikatorerna sektorvis.

ner

sou 1998:15 23

4.2 Andra länders arbete med

gröna

nyckeltal för hållbar utveckling

Storbritannien har arbetat fram uppsättning 110 en om ca

gröna nyckeltal, benämnda indikatorer, skall reflektera

som uthållighet samhälle. Indikatorerna är indelade i vägen mot ett 21 har karaktären dels samhällssektorer

huvudgrupper som av

turism, fiske, dels miljöhot försurning, avfall och

transport, slutligen naturresurser vatten, mark, luft.

I USA har städer använt sig indikatorer för att

många av

illustrera hållbarhet. Staden Seattle har rönt

utvecklingen mot

för sitt projekt Sustainable Seattle". Ett

stor uppmärksamhet

40-tal indikatorer för hållbarhet har fastställts för staden

Seattle. Ledstjärnan har varit tydlighet inför medborgarna. Det innebär har valt indikatorer ett enkelt och att man som konkret visar utvecklingen för allmänheten. Några sett

indikatorer är laxvandring i lokala vattendrag och

exempel

antalet med luftkvalitet. Man har också fastställt ett

dagar god

antal indikatorer beskriver social, kulturell och

som

ekonomisk utveckling, andel barn lever i fattigdom

t.ex. som och allmänhetens i kulturella aktiviteter. En

deltagande

i Sustainable Seattle har varit att

svaghet projektet

indikatorerna har utarbetats ideella organisatoner och inte

av haft förankring hos beslutsfattarna. Därmed har de

tillräcklig inte riktigt slagit igenom i de politiska besluten

4.3 Baltic 21

Övriga exempel: och

kommunerna

4.3.1 Baltic 21

Baltic 21 år ett samarbetsprojekt för hållbar utveckling mellan

länderna i Östersjöregionen. Arbetet i Baltic 21 bl.a.

präglas av

att alla deltagande länder har olika historia, innebörden i

av att

begreppet hållbar utveckling är olika i och

Östersjöregionen

mångfasetterad och delvis splittrad målbild.

av en

Tyngdpunkten i Baltic 21 ligger miljöaspekterna och

regional samverkan. Arbetet i Baltic 21 är indelat i sju

sektorer; jordbruk, energi, fiske, skogsbruk, industri, turism

och transporter. Varje sektor har till uppgift att utarbeta bl.a.

mål, aktionsplaner och indikatorer för arbetet mot hållbar

en

utveckling i regionen.

Utifrån de speciella förutsättningar gäller för Baltic 21 har

som

beslutat att indikatorerna bör konstrueras och användas man

bl.a. enligt följande4:

lndikatorarbetet bör inledas med att besvara frågan vilka

- om

delar i samhället är viktiga finna indikatorer för.

som att

Indikatorerna skall bara påvisa förändringar visar

- som om

miljöarbetet rör sig i rätt riktning.

4 Arbetet med att utarbeta indikatorer för Baltic 21 bygger ett konsultuppdrag utfört av Naturekonomihuset.

En fråga måste tillåtas bli besvarad olika sätt olika

- av länder och sektorer.

Positiva förändringar bör redovisas håll t.ex.

samma att en ökning alltid är positiv, för underlätta för uttolkarna.

att

Ett lämpligt antal indikatorer för varje sektor är 20-100 indikatorer.

Beträffande resultatuppföljning inom projektet att

avser man

hålla frågeställningar, att acceptera olika slags

samman men

från regionens olika delar. För att i förhandlingarna

svar lättare komma överens inte direkta

uppmuntrar man jämförelser mellan länderna. Man också att tolkningar

anser

och slutsatser indikatorerna bör överlåtas till

angående

användarna de resultatrapporter fram.

av som tagits

4.3.2 Kommunernas arbete med gröna nyckeltal

och exemplet Stockholms kommun

Kommunförbundet har utarbetat skrift med till

en förslag

gröna nyckeltal för kommunernas

miljöredovisnings.

Förbundet har sammanställt

exempel gröna nyckeltal som

används i kommunerna och

ger ytterligare exempel

tänkbara nyckeltal för framtiden. Vissa

nyckeltal är beskrivningar av påverkan miljön; t.ex. utsläpp

av

föroreningar till luft, mark och Andra till

vatten. syftar att

Visa förändringar i livsstilen hos hur

befolkningen, t.ex.

invånarna till arbetet och nivån

tar sig återvinning av

hushållens avfall. Ett fyrtiotal kommuner

gör årliga miljö-

redovisningar i olika former. Några dem använder

av gröna

nyckeltal för följa den verksamheten.

att upp egna

I Stockholms kommun har tagit första

man ett steg mot att fastställa eller 21-indikatorer

gröna nyckeltal, Agenda som

man själv valt att kalla det Under 1995-96 genomfördes

en enkät för höra stockholmarnas åsikter vilka

att om frågor som

5 Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Kommunförbundet 1996. ° Den metod som Stockholms kommun använder för att identifiera indikatorer för hållbar utveckling kallas PICABU-metoden och är utvecklad av en grupp forskare vid Universitetet i Leeds. Metoden innebär i korthet att man genom rundabordssamtal med en referensgrupp som representerar olika aktörer i samhället arbetar fram en uppsättning indikatorer. Referensgruppen lämnar också förslag till åtgärder för att uppnå hållbarhet.

sou 1998:15 27

är Viktigast för invånarna. Drygt 10.000 har besvarat personer

enkäten och ytterligare ett antal har lämnat synpunkter vid

rundabordssamtal och andra diskussioner. Utifrån enkäten

formulerade Agenda 21 i Stockholm fem områden

som stockholmarna viktigast de närmaste åren: anser som

Hur skall vi trygg stad en Hur skall vi minska miljöbelastningen vårt resebehov av Hur kan vi leva resurssnålt i Stockholm mer Hur kan vi värna naturen i Stockholm om

Hur kan stockholmarna inflytande över sin stad

mer

Dessa fem frågor skall kompletteras med andra

hållbarhetsfaktorer ytterligare rundabordssamtal med

genom

olika aktörer och boende. Syftet med rundabordssamtalen är

diskutera och identifiera frågor är viktiga och vilka

att som

lösningar krävs för att hållbar utveckling staden

som en av

skall möjlig.

vara

I arbetet med utarbeta indikatorer för hållbar utveckling i

att

Stockholms kommun betraktas begreppet konsensus som

centralt. Man har skapat referensgrupp med representanter en från olika berörda Målet är att nå konsensus i grupper.

vilka indikatorer väljs och åtgärder som

gruppen om som föreslås.

När indikatorer utarbetas för Stockholms kommun bortser i första från tillgången till statistik. Det betyder att man steget

formulerar antal indikatorer utifrån det behov

man ett som identifieras, bortsett från det idag går att sätta siffror om indikatorerna. Det innebär att kommer att fram ett man antal indikatorer det idag inte går att mäta. Först i nästa som

steg kommer diskutera hur skall med de

man att man göra

indikatorer inte går kvantifiera med data.

som att tillgänglig

När referensgruppen har identifierat s.k.

en uppsättning

Agenda 21-indikatorer för Stockholms kommun skall dessa

förankras i samhället. Genom

olika kampanjer och

presentationer bl.a. skolor, företag och bibliotek skall

stockholmarna lära sig vilket sätt de kan bidra till

själva ett

hållbart Stockholm.

sou 1998:15

5 Val av

gröna nyckeltal som visar utvecklingen mot ett ekologiskt

hållbart samhälle

5.1 med för

Syfte gröna nyckeltal

hållbar

ekologiskt utveckling

Valet gröna nyckeltal måste utgå från skall

av vem som använda dem och vad de skall användas till. Eftersom

gröna

nyckeltal för ekologisk hållbarhet vårt skall enligt uppdrag

användas regering och riksdag bör utgångspunkter

av samma

används för ekonomiska indikatorer ligga bakom valet

som av mått. Det innebär att de skall strategiskt viktiga. Åtgärder

vara

och beslut fattas regering och riksdag skall kunna leda

som av till förändring nyckeltalen. Måtten blir resultat

av så sätt ett

för uppföljning. Eftersom de skall mått

vara strategiskt viktiga

bör de också till antalet.

vara

Detta förslag till gröna nyckeltal skall även kunna användas

när regering och riksdag kommunicerar med allmänheten. Därmed är både riksdag, regering och allmänheten

målgruppen.

Vi tror också att ett urval de gröna nyckeltal föreslår

av som

kan användas exempelvis kommuner och landsting. De

av

föreslagna nyckeltalen kan utgöra utgångspunkt t.ex. i

en

arbetet med följa effekter genomförda åtgärder.

att upp av

Regeringen skriver att indikatorerna skall visa riktningen utvecklingen. Det innebär de nyckeltal vi föreslår måste ha

att

intressant tidsaspekt, dvs. förväntas förändras relativt en snabbt över tiden. Resultatet ett politiskt initiativ

av som syftar till förändra utvecklingen ekologisk hållbarhet

att mot skall avläsa i de gröna nyckeltalen. Vi har därför valt

att mått relativt snabbt förändras när verkligheten förändras.

som

På sätt skall nyckeltalen kunna användas uppföljning;

som för mäta resultatet åtgärd.

att av en

Vårt uppdrag har varit att ta fram ett fåtal nyckeltal, vilket har tolkat 10-15 gröna nyckeltal. Det är naturligtvis

som problematiskt med så mått visa hur samhället utvecklas,

att

å andra sidan gör det beskrivningen lättöverskådlig.

men mer

Eftersom även allmänheten är vår målgrupp har valt att ta

med faktorer kan påverkas beteendet hos den enskilde.

som av

Nyckeltal visar nivån övergödning och

som försurningsgrad har inte den karaktären. Därför har vi

t.ex.

miljörelaterade måtten med mått

kompletterat de rent som

direkt berör hushållen, hur många invånare går,

mer t.ex. som

eller åker kollektivtrafik till och från arbetet.

cyklar

Vår grundsyn är alltid skall väljas utifrån

att gröna nyckeltal

det sammanhang där de skall användas. Det innebär gröna

att

nyckeltal för ekologisk hållbarhet annorlunda de är

ser ut om

avsedda underlag för t.ex. miljövårdsadministrationens

som

arbete. Vårt förslag täcker inte hela behovet andra

av

hållbarhets- eller miljöindikatorer.

5.2 Generellt om de

föreslagna gröna

nyckeltalen

De gröna nyckeltal föreslår skall utgöra underlag till

som ett

beslutsfattarna bl.a. miljötillståndet. Mot den bakgrunden

om kan fråga sig bara skall ha nyckeltal för områden

man om man

centrala beslutsfattarna i vårt land kan påverka. När som man t.ex. konstaterar att nedfallet försurande ämnen ökar

av kraftigt vet att utsläppen sker främst i andra länder och

man transporteras via luft till Det betyder att våra

oss.

beslutsfattare inte kan fatta beslut direkt påverkar dessa

som

utsläpp. Indirekt kan dock påverka det

man genom internationella arbetet. Sverige arbetar aktivt i de internationella för att andra länder att ta

organen mer miljöhänsyn och minska sina utsläpp. Därför har det

vi ansett

viktigt inte välja bort områden där de svenska vara att politikerna inte direkt kan påverka situationen.

Vi har övervägt att formulera nyckeltalen att positiv

en

utveckling av nyckeltalet visar en positiv utveckling mot

ekologisk hållbarhet. Det skulle kunna göra framställningen

överskådlig. Men det uppstår problem när skall

mer man

formulera t.ex. ett utsläppsmått så ökning nyckeltalet

att en av alltid betyder att utvecklingen går rätt håll. Praktiskt går det

lösa det pedagogiskt inte är bra att men tror att rent att en

ökad siffra ett utsläppsmått innebär positiv utveckling

en mot ekologisk hållbarhet. Vår slutsats har därför varit att det är bättre låta vissa mått numeriskt positiva även när

att vara utvecklingen är icke önskvärd. I detta förslag med nyckeltal

alltså positiv en utveckling av nyckeltalen över tiden i

kan

vissa fall önskvärd och i andra fall icke önskvärd. vara

De internationella organisationer arbetar med

som

hållbarhetsindikatorer befinner i

sig utvecklingsstadiet. Ingen organisation har ett färdigt förslag med indikatorer

som länderna kan till.

ta ställning

Är det då föreslå

rimligt att gröna nyckeltal för Sverige när

inte har kommit internationellt Borde

man längre inte

vänta och vad kommer det arbete i se som ut av som bedrivs

de internationella inte organisationer, minst inom EU

Vår bedömning är vi inte bör vänta. bör

att Sverige vara

pådrivande i det internationella arbetet och det har vi

goda

möjligheter att ligger före när det gäller

vara om steget att

utveckla gröna nyckeltal.

Vi vet också det internationella arbetet ibland att går trögt och

att det är svårt mellan länderna. Därför kan det att enas dröja

innan och för svensk del är det inom

man enas angeläget att en

framtid kunna avläsa hur

snar utvecklingen mot ekologisk

hållbarhet går.

Det finns invändning utarbeta

en annan mot att gröna

nyckeltal är specifika för Sverige. För den internationella

som

jämförelsens skull kan hävda Sveriges man att gröna nyckeltal

för ekologisk hållbarhet borde stämma med överens de

indikatorer kommer fram till i de internationella

som man

organisationerna. Men det behövs anser att en uppsättning gröna nyckeltal är specifika för just vårt land och

som som inte är generellt relevanta för alla länder eller för en grupp länder. Vårt är hitta

uppdrag att gröna nyckeltal som skall

användas regering och riksdag för Visa utvecklingen i

av att avseenden är väsentliga för just vårt land. Därmed måste

som de också utgå från förhållanden i Sverige.

Ett nyckeltal är centralt för utvecklingen idag kan minska

som i betydelse i framtiden. I fall skall kunna byta det

man ut

angeläget nyckeltal. Samtidigt är det viktigt

mot ett annat, mer

att understryka att huvudprincipen är att de gröna nyckeltal

föreslås skall relevanta under längre tid.

som vara en

5.3 Metod för att

välja gröna nyckeltal

Det finns olika teoretiska modeller för hur väljer

man nyckeltal för hållbar utveckling7. Vi har valt inte strikt

att följa någon metod har istället använt olika metoder

utan som grund för Vårt arbete.

Vår första utgångspunkt har Varit identifiera

att viktiga

förhållanden för miljön. Naturvårdsverkets

rapport nr 4765

Ren luft och gröna skogar med förslag till nationella miljömål

har utgjort underlag för denna analys. Utifrån

ett

Naturvårdsverkets beskrivning miljötillståndet och den

av påverkan sker miljön har listat de viktigaste

som

faktorerna för god miljökvalitet. Dessa faktorer faller i

stort sett in under regeringens delmål för ekologiskt hållbar

ena

utveckling, nämligen målet skydd miljöns.

om av

Antalet faktorer är viktiga för skyddet miljön är

som av mycket I det här arbetet har valt några dessa;

stort. av faktorer vi har bedömt strategiska för ekologisk

som vara

hållbarhet. När vi identifierat de strategiska faktorerna har

nästa steg varit att hitta ett bra mått dem.

7 En metod är beskriven i avsnitt 4.3.2, den s.k. PICABU-metoden som används av Stockholms kommun. För en översikt av olika modeller hänvisas till Gröna nyckeltal i kommunal redovisning Kommunförbundet 1996 sid 76 ff. 3 Naturvårdsverkets rapport är f.n. på remiss. l vårt fortsatta arbete med de gröna nyckeltalen kommer vi att beakta inkomna synpunkter från remissinstanserna.

Det har inte alltid varit lätt hitta statistik för det mått

att som

önskat. har bitvis varit restriktion i

Datatillgången en

arbetet. I andra fall har förstått det vill inte kan

att mäta förväntas förändras nämnvärt vidtas

att oavsett om åtgärder

eller inte. Så kan det när effekterna i miljön

t.ex. vara av

politiska åtgärder uppkommer först efter många år. Alltför

statiska nyckeltal har vi därför sållat bort.

Slutligen har vi fått kvar uppsättning gröna nyckeltal

en som

är centrala och strategiska för utvecklingen ekologisk

mot hållbarhet och kan inordnas under delmålet "skydd för

som miljö". Dessa gröna nyckeltal beskrivs i avsnitt 6.1.

Ett annat delmål för ekologiskt hållbar utveckling är

effektivare användning jordens En effektivare

av resurser.

användning energi och material har vi

av resurserna vatten,

funnit centrala för detta delmål. Regering och riksdag har

vara uttalat sitt stöd för kretsloppsanpassning samhällets

en av

sektorer och detta hänger intimt ihop med effektiviteten i

resursutnyttjandet.

För mäta effektiviteten i resursutnyttjandet har bl.a.

att försökt att hitta statistik över återanvändning och återvinning

material, och På detta område är

av varor produkter.

statistiken dessvärre outvecklad. Vi har därför

mycket

formulerat antal för framtiden detta område.

ett nyckeltal

Det är faktorer vi centrala för kunna mäta

som anser vara att

effektiviteten i resursutnyttjandet och idag saknar

som

statistikunderlag.

För att komplettera beskrivningarna av miljötillståndet, miljön och effektiviteten i resursutnyttjandet har påverkan

vi även försökt lyfta fram och belysa de drivkrafter

att som

ligger bakom problemen. För att förtydliga vad det handlar

i det här avseendet har rubricerat dessa

om gröna nyckeltal som hushållens, företagens och övriga sektorers omställning

till ett ekologiskt hållbart samhälle.

De faktorer har identifierat strategiska för

som som omställningen till ekologiskt hållbart samhälle är bl.a.

ett

och konsumtionsmönster ligger till grund för vanor som

problemen och miljöpåverkan. Exempel bakomliggande

drivkrafter är efterfrågan jordbruksprodukter, behov

av

uppvärmning bostäder och efterfrågan

av transporter.

Sammanfattningsvis har regeringens delmål för ekologiskt

tre hållbar utveckling och innebörden dessa mål varit

av

vägledande för valet gröna nyckeltal.

av

6 till för

Förslag gröna nyckeltal

hållbar

ekologiskt utveckling

6.1 Gröna nyckeltal för effektivare

användning av jordens resurser

jordens måste användas effektivare för vi skall ha

resurser att

hållbar utveckling. I detta sammanhang brukar tala en man

faktor 10, dvs. i-ländernas resursanvändning måste bli om att

fyra eller tio gånger effektiv 25-30 års sikt

mer

De har identifierat väsentliga i detta

resurser som som

är material och och har valt

sammanhang energi, vatten

effektiviteten i användandet

gröna nyckeltal som speglar av

dessa

resurser.

Centralt för resursanvändningen är kretsloppstänkandet, dvs. principen produkter och skall

att naturresurser, varor återanvändas och återvinnas i utsträckning det är

stor som

möjligt. Kortfattat innebär kretsloppsprincipen att

från materialanvandningen minskas.

miljöpåverkan

9Begreppet faktor 10 har utvecklats forskare vid

av en grupp Wuppertalinstitutet i Tyskland.

sou 1998: 15 39

Effektivitetsmålet

Energianvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.

2. Elanvändning december-februari.

3. Vattenanvändning capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat

per till förädlingsvärdet i respektive sektor.

4. Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark.

Nedan följer närmare beskrivning och motivering av

en

respektive mått.

Energianvändning capita relaterat till BNP samt

per

sektorsvis relaterat till respektive sektors förädlingsvärde

En effektivare är Väsentligt för nå

energianvändning att

hållbarhet. Alla samhällssektorer använder energi i någon

form och har éför att effektivisera sitt nyttjande

ett ansvar av

energin. Genom att relatera energianvändningen till utvecklingen BNP kan hur energianvändningen

av se förändras i förhållande till produktionen. På så sätt kan man se

när minskning i energianvändningen beror att

en

produktionen minskat t.ex. i samband med hög- eller

lågkonjunktur eller det beror att energianvändningen

om är effektiviserad.

2. Elanvändning december februari

-

Denna indikator mäter effekttopparna under de kalla vintermånaderna. Data skall från säsongsvariationer. rensas Detta är mått för Visa förutsättningarna avveckla ett att att

kärnkraften eftersom problem med kärnkraftavvecklingen

ett vi har några kalla veckor eller månader. är att extremt

3. Vattenanvändning capita relaterat till BNP samt per

sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor

Vi tror att det är viktigt att belysa vattenförbrukningen även generellt har god tillgång till vatten i vårt land. om sett en

Nyttjande innebär i anspråk för

av vatten att resurser tas att och hantera Dessutom förorenar orenat vatten rena vattnet.

sjöar, hav och andra vattendrag.

Denna indikator Visar hur olika sektorer nyttjar energi och

i sin Vattenanvändningen relateras till

vatten produktion.

för synliggöra när förändringar i produktionen att

vattenanvändningen beror förändringar i produktionen.

4. Återföring kvalitativt slam till odlingsmark av

Att återföra till åkermarken är

reningsverkens avloppsslam ett

sluta näringsämnenas kretslopp. En viktig beståndsdel i

sätt att

slammet är fosfor. Fosfor är ändlig som snabbt

en resurs minskar. med fosfor är därför väsentligt för

Hushållning

utvecklingen hållbart samhälle. mot ett

Allt slam håller inte tillräckligt god kvalitet för att kunna återföras till odlingsmark. Många gånger innehåller slammet

alltför höga halter tungmetaller och organiska

av

miljöföroreningar. Detta är från hushåll och

föroreningar

industri felaktigt hamnat i

som avloppet.

Naturvårdsverket har tillsammans med LRF och

VAV formulerat riktvärden för slam får återföras

som till

odlingsmark. Det nyckeltal föreslår som utgörs av mängden

slam klarar riktvärden och återförs till

som uppsatta som

odlingsmark.

6.2 Gröna nyckeltal för av miljön

skydd

Till detta delmål hör faktorer är tydligt miljörelaterade,

som såsom frisk luft, och giftfri miljö. För detta delmål

rent vatten har vi bl.a. Valt ett antal gröna nyckeltal visar påverkan

som

miljön från aktiviteter i industri, hushåll och övriga samhällssektorer. Det handlar bl.a. utsläpp förorenande

om av ämnen till luft, mark och Vatten.

Vi har också valt nyckeltal visar

en uppsättning som

tillståndet i hur mycket mark är försurad.

miljön, t.ex. som

Miljömålet

Andel mark där nedfallet försurande ämnen inte överskrider kritisk

av belastningsnivå.

Utsläpp av försurande ämnen sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.

Antal dagar per år SNV:s gränsvärden för luftföroreningar och

som riktvärden for marknära inte överskrids.

ozon

4. Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten.

Skyddad skog som andel produktiv skogsmark.

av

Utsläpp av koldioxid sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.

Nedan följer beskrivning och motivering respektive

en av

nyckeltal.

Andel mark där nedfallet inte överskrider kritisk

belastningsnivå

Att bekämpa försurningen är viktigt i ett inslag miljöpolitiken. Försurningen uppkommer genom utsläpp av

bl.a. svavel och kväve från aktiviteter i framförallt sektorerna

transporter, energi, jordbruk och processindustri.

Målet för arbetet med är mark och

att bekämpa försurning att

vatten skall ha surhetsgrad inte skadar människors

en som

hälsa, bevarar den naturgivna produktionsförmågan hos

som

den biologiska mångfalden och inte ökar

som korrossionshastigheten hos tekniska material. Naturvårds-

verket bedömer nedfallet kväve och svavel måste minska

att av med till 70 procent regionala för

upp med variationer att

målet skall nås.

Vi det är lämpligt illustrera försurnings-

tror att att problematiken med dels tillståndsmått och dels mått ett ett påverkan. Andelen mark där nedfallet försurande ämnen av inte överskrider kritisk belastningsnivå är mått ett tillståndet. Nästa nyckeltal mäter påverkan miljön som en följd försurande utsläpp. av

2. Utsläpp försurande ämnen sektorsvis och relaterat till av

respektive sektors förädlingsvärde

Detta är mått den påverkan sker i miljön ett som som en effekt försurande utsläpp. Vi det är intressant att av tror att

belysa utsläppen från olika sektorer och att redovisa utsläppen

i relation till förädlingsvärdet i respektive sektor. Genom att

relatera till förädlingsvärdet i respektive sektor kan utsläppen förändringar i utsläppsnivåerna beror

man se om

förändringar i produktionsnivån t.ex. vid låg- eller

eller de beror faktiskt har

högkonjunktur om att man miljöanpassat produktionen.

Statistiken för är branschindelad enligt SCBs s.k. SNI-

utsläpp

koder. Den hade varit önskvärd för

sektorsindelning som att Visa bidraget till försurning sektorerna energi, transport,

och går inte göra med den

processindustri jordbruk att

statistik finns. Vi det skulle värdefullt för som tror att vara

analysarbetet i framtiden kunde mäta utsläppen

om man

sektorsvis. Då har de bästa

man förutsättningarna att se det verkliga bidraget som olika sektorer till försurning

ger av mark

och vatten.

3. Antal dagar år SNV:s gränsvärden för

per som luftföroreningar och riktvärden för marknära inte

ozon överskrids.

Luftföroreningar kan leda till hälsoskador människor i

form allergi och sjukdomar i luftvägarna. Men det

av cancer, är svårt säkerställa luftföroreningarna orsak till

att som hälsoproblemen. Institutet för miljömedicin bedömer

dock i framtiden med metoder kommer kunna

att man nya att

identifiera orsaken eller orsakerna till nämnda hälsoproblem.

Man kan då introducera för

överväga att ett hälsonyckeltal

ekologisk hållbarhet.

Luftföroreningarna kan också skada växter, djur och

kulturföremål. Problemen med luftföroreningar är främst lokaliserade till tätorter och beror utsläpp från sektorerna transport, industri och energi.

Det nyckeltal vi har valt för att visa utvecklingen

som

beträffande luftföroreningarna illustrerar i vilken omfattning

luftkvaliteten bedöms lågrisknivå. Den statistik

som vara

skall utgöra underlag är miljöövervakningens nät med 35

som stationer. Förslagsvis kan välja 5-10 tätorter detta

man ur

nätsystem.

Det finns de gällande gräns- och riktvärden för

som anser att

luftföroreningar respekive marknära är låga och det finns

ozon

är känsliga även för låga halter

personer som av

luftföroreningar. Detta ska beaktas när analyserar

man

nyckeltalet för luftföroreningarna.

4. Tillförsel kväve och fosfor till kustvatten

av

Övergödning mark och vatten påverkar människors hälsa,

av

biologisk mångfald och förhindrar en allsidig användning av

mark och Orsaken till kväve- och

vatten. övergödningen är att

fosforföreningar tillförs mark och främst från

vatten, jordbruket och luftnedfall.

Vi tillförseln kväve och fosfor till kustvatten

tror att av är ett

bra nyckeltal för visa problemet med Det är att övergödning. ett relativt snabbt nyckeltal; dvs. förändringar i omfattningen

av utsläppen relativt snabbt indikatorn. Däremot kan

syns

det ta lång tid innan utsläppsminskningar får effekter i miljön.

Det krävs i mark, och

en lång återhämtningsprocess vatten

sediment innan närsalthalter når önskvärda nivåer.

Beräkningar tillförsel kväve och fosfor

av av görs av Naturvårdsverket varje år för Västerhavet och tredje år för

var

Osterjön.

Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark

Produktiv skogsmark har särskilda biologiska värden

som

måste skyddas. Många att skogen behöver ytterligare

menar skydd för säkra biologisk mångfald och variation.

att genetisk

Detta nyckeltal visar hur andel produktiv

stor skogsmark

för närvarande är skyddad. som

Utsläpp av koldioxid sektorsvis

En ekologiskt hållbar samhällsutveckling innebär

att

klimatpåverkan måste begränsas. Koldioxid är den största

av

de s.k. växthusgaserna och den bör rikta in sig för

gas man

att bekämpa klimatproblematiken. Enligt Naturvårdsverket

bör koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska med

ca 20% för inte växthuseffekten skall förstärkas.

att

Alla samhällsaktörer bidrar till den s.k. växthuseffekten, främst att nyttja fossila bränslen. Enligt beräkningar

genom

från Konsumentverket sker tredjedel

ca en av

koldioxidutsläppen från konsumenter, dvs. enskilda individer.

Dessa utsläpp uppkommer från bl.a. hushållens privata

fordon, fritidsbåtar, arbetsredskap och villapannor.

För komma till rätta med krävs både

att problemen en

och övergång från fossila bränslen till

energieffektivisering en

alternativa bränslen.

6.3 Gröna för

nyckeltal hushållens,

företagens och övriga sektorers omställning till ekologiskt hållbar utveckling.

I denna har samlat gröna nyckeltal visar hur

grupp som

hushåll, näringsliv och andra aktörer ställer konsumtion,

om produktion och livsstil för hållbart samhälle. Här har

ett också med nyckeltal berör

ett som omställningen av energikonsumtionen med anledning kärnkraftavvecklingen.

av

Nycktal 6 visar hushållens omställning till förnyelsebara

bränslen.

Gröna för hushållens, och nyckeltal företagens

övriga sektorers omställning till ett ekologiskt

hållbart samhälle

Andelen invånare promenerar, cyklar eller åker kollektivtrafik till som och från arbetet.

Ekologisk odlingsmark som del av total odlingsmark.

Antal företag är certifierade enligt miljöledningssystemen ISO eller som EMAS.

Volymen miljömärkta konsumentvaror.

Andel bilar som klassas som Miljöldass

Hushållens konsumtion fornylesebara bränslen i relation till deras av totala energikonsumtion.

Antal invånare per bil.

Nedan följer närmare motivering och beskrivning av

en

respektive mått.

Andelen invånare cyklar eller åker som promenerar, kollektivtrafik till och från arbetet.

kommuner arbetar med gröna nyckeltal i sin

Många som

eller i Agenda 21-arbetet använder detta

miljöredovisningen

mått. Det indikation i vilken

ger en om utsträckning

miljövänliga transportalternativ nyttjas.

2. Ekologisk odlingsmark del total odlingsmark

som av

Det finns olika sätt mäta Man kan

att ekologisk odlingsmark. mäta andelen mark där odlingsmetoderna uppfyller KRAV-

märkningens kriterier. Ett alternativ är mäta andelen

annat att

odlingsmark har miljöstöd. Väljer det

som man senare

alternativet innebär det att även får med mark inte

man som odlas för närvarande.

Vi bedömer att det finns anledning studera

att noggrannare

vilket sätt skall mäta ekologisk innan

man odlingsmark man

beslutar sig för mått.

ett

Andelen företag som är certifierade enligt

miliöledningssystemen ISO eller EMAS.

Att miljöanpassa företagen handlar inte bara begränsa

om att

den direkta påverkan miljön, t.ex. från industriella utsläpp.

Hela verksamheten måste miljöanpassas systematiskt

genom

ett miljöledningssystem.

Vi har valt mäta näringslivets integrering miljöfrågorna i

att av

verksamheten med nyckeltal beskriver antalet

ett som

miljöcertifierade företag. De miljöledningssystem främst

som används i Sverige är ISO och EMAS. SIS Miljömärkning för

statistik över företag certifieras enligt endera de två

som av

miljöledningssystemen. För närvarande är det 145 företag

ca

är certifierade enligt endera system.

som

Volymen miljömärkta konsumentvaror

I vilken utsträckning väljer konsumenterna miljömärkta

varor framför andra Det är vad vi vill belysa med detta nyckeltal. I

dagligvaruhandeln är det miljömärkningssystemen Svanen,

KRAV och Ett Bra Miljöval dominerar det finns som men också andra märkningar. Vi bra mått över tror att ett

konsumenternas miljöval är andelen miljömärkta

varor som säljs ICA, DAGAB och Konsum. genom

Andelen bilar klassificerade som Miljöklass 1

En miljöanpassning fordonsbeståndet är väsentlig för

av att skapa hållbart samhälle. Detta nyckeltal mäter andelen ett fordon i Miljöklass fordonsbeståndet. 1 ur

6. Hushållens konsumtion förnyelsebara bränslen i av

relation till deras totala energikonsumtion

När kärnkraftavvecklingen påbörjas och priserna elkraft

kan många hushåll förväntas konvertera sin

stiger att bostadsuppvärmning. Vårt förslag till nyckeltal mäter omfattningen hushållens konsumtion förnyelsebara

av av bränslen.

Antal invånare bil per

Så länge bilen är den dominerande faktorn för luftföroreningar

i tätorter är det intressant att fokusera bilanvändningen.

Detta nyckeltal mäter antalet i bilar i förhållande till invånarantalet.

Man kan ha invändningar det här

mot nyckeltalet eftersom det

inte mäter hur mycket bilen faktiskt används. Därför kan det

finnas anledning istället

att överväga att mäta hur många

personer i genomsnitt åker i bilen den används.

som när Det

är kanske relevant mått.

ett mer

Vi föreslår studie Vilket mått

en noggrannare av ska

som

användas.

6.4 Gröna nyckeltal för framtiden

Vi har också identifierat antal faktorer är centrala för

ett som

utvecklingen mot ekologisk hållbarhet där det idag

men saknas statistik för formulera mått. Beredningen

att ett anser

att följande faktorer bör ingå i redovisningen gröna

av nyckeltal när mått eller statistik har utvecklats.

Framtida gröna nyckeltal

Nivån på återanvändning produkter och material.

av varor Nivån på materialåtervinning av varor och produkter. Kemikalieanvändningen.

4. Antalet miljömärktaskolor.

Andel offentlig upphandling som är miljömärkt. 6. Biologisk mångfald.

På följande sidor beskrivs och motiveras respektive mått.

Nivån på återanvändning produkter och

av varor, material

Producentansvaret gäller sedan år 1997 antal och

ett varor

produkter. Det innebär producenterna

att enligt lagens

definition för att tillvara uttjänta för

ansvarar ta produkter

återanvändning eller materialåtervinning.

Men många produkter har sedan för

länge ett system

återtagande och återanvändning. För dessa produkter finns det

statistik kan användas för

som som underlag ett grönt nyckeltal. Det gäller t.ex. glasflaskor återanvänds. Vår

som

bedömning är dock att återanvänding glas inte är

av ett strategiskt mått hållbar utveckling. Därför det

anser att krävs ytterligare innan nyckeltal är

dataunderlag ett som

intressant för hållbar kan användas.

utveckling

2. Nivån på materialåtervinning och produkter

av varor

Något fler och produkter materialåtervinns än

varor återanvånds. Det finns idag statistik över materialåtervinning

t.ex. aluminiumburkar, glasförpackningar och vissa

av plastförpackningar. Men även detta område har Vi funnit

att det saknas statistik över materialåtervinning kan

som anses

strategiskt betydelsefull.

Vi föreslår nyckeltal utvecklas när

att ett ytterligare dataunderlag finns tillgänglig.

Kemikalieanvändingen

Vi bedömer att kemikalieanvändningen i samhället behöver

belysas med ett nyckeltal. Ett förslag vi diskuterat är

som att

välja en strategiskt grupp av kemikalier och mäta den volym

av dessa kemikalier inkommer till reningsverken. Det

som krävs dock för fastställa

noggranna analyser att den

grupp av

kemikalier är lämplig följa.

som att

Vi föreslår arbete ned finna

att ytterligare läggs att ett lämpligt nyckeltal för belysa kemikalieanvändnigen.

att

4. Antalet miljömärkta skolor

Detta nyckeltal har valt därför kunskap och

att tror att

utbildning är ett bra sätt att främja hållbar utveckling. I

grundskolan är miljö inte ett ämne skall enligt

eget utan

läroplanen behandlas inom Hera ämnen. I de skolor får

som

utmärkelsen "miljöskola" är miljöundervisningen väl samordnad. Det goda förutsättningar för stimulera

ger att

elevernas intresse för miljön.

Naturvårdsverket och Skolverket har regeringens uppdrag

att

utforma kriterier för miljömärkning skolor. För

av att utmärkelsen miljöskola krävs både verksamheten är

att

miljöanpassad och att uppläggningen miljöundervisningen

av

lever till de kriterier beslutats

upp som om.

Beredningen föreslår att antalet miljömärkta skolor skall utgöra nyckeltal för hållbar utveckling när har

en systemet

börjat att tillämpas.

5. Offentlig upphandling som är miljömärkt

Den statliga sektorn har för tillse den

ett ansvar att att egna

upphandlingen görs med miljöansvar. Regeringen har aviserat

sin avsikt att inrätta delegation för miljöanpassad offentlig

en

upphandling och tjänster. Vi föreslår delegationen

av varor att får till uppgift föra statistik över den

att offentliga upphandlingen som är miljömärkt.

Biologisk mångfald

Ett mål för ekologisk hållbarhet är säkerställa

att biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan definieras

som

variationsrikedomen bland levande organismer alla

av

Alla naturligt förekommande skall ursprung. arter t.ex. ges

förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga populationer.

Den indikator används i internationella sammanhang för

som

att mäta biologisk mångfald är andel hotade rödlistade

eller

arter andel det totala artbeståndet. Men det finns flera

som av

problem förknippade med detta mått. Ett problem är att insamlingsmetoden inte är objektiv. Ett annat är att

mätningar görs endast 5:e år och endast små förändringar

var

brukar uppmätas. Slutligen är andelen hotade eller rödlistade

arter ett trögt mått eftersom utsläpp och miljöpåverkan

annan endast lång sikt innebär förändringar i artbeståndet.

Det är vår bedömning att ytterligare utredningsarbete behövs för att hitta strategisk mått för biologisk mångfald.

ett

7 Det fortsatta arbetet

7.1 Vem skall ansvara för att ta fram

gröna nyckeltal för hållbar

utveckling i framtiden

Naturvårdsverket överlämnar till regeringen varje år

en

bedömning tillståndet i miljön. Denna redovisning ligger

av

till grund för regeringens miljöredovisning till riksdagen. I

vårpropositionen 1996/972150 skriver regeringen att

indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling bör utarbetas och

användas i den föreslagna årliga redovisningen till riksdagen.

Vår bedömning Naturvårdsverket redan hanterar

är att som

insamling och bearbetning miljödata är bäst lämpade att

av

för den årliga redovisningen de gröna nyckeltalen. I

ansvara av de fall det krävs statistik från myndighet bör den

annan

myndigheten i uppdrag att varje år vid viss tidpunkt

en lämna relevant information till Naturvårdsverket.

8 Konsekvensredovisning

8.1 Konsekvensbedömning av Miljövårdsberedningens förslag

För detta uppdrag gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer pröva offentliga åtaganden och att redovisa

om att

regional- och jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Avseende regional- och jämställdhetspolitiken vi att våra

anser

förslag inte har några konsekvenser. Avseende offentliga åtaganden innebär våra förslag inte ökade åtaganden. De förslag till gröna nyckeltal lämnat bygger befintliga

som statistik- och dataunderlag. I några fall har konstaterat att andra mått önskvärda bättre skulle spegla

Vore som en ekologiskt hållbar utveckling. Vi att detta bör utgöra

menar

ett underlag för ansvariga myndigheter i samband med löpande översyn och omprövning datainsamling och

av

statistikproduktion inom befintliga ekonomiska

ramar.

Avslutningsvis Vi att regelbunden redovisning till

menar en riksdag, privat och offentlig sektor samt till allmänheten

av nyckeltal visar hur samhället utvecklas i ekologiskt

som

hållbar riktning positiva samhällsekonomiska effekter. De

ger

gröna nyckeltalen tydliggör och skapar kring

engagemang

behoven t.ex. effektivare resurshushållning och

av att

förebygga negativ miljöpåverkan.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. . mTänderhelalivet

.

nyttersättningssystemförvuxentandvärd. v Välfärdensgenusansikte.A. . Mänpassaralltid Nivå ochorganisationsspeciñka . processermedexempelfrånhandeln.A.

Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch . maktdiskurser.A.

Tymakten din Mytenär omdetrationella . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A.

Översynavrörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva , försäkringar.

%Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker . ochSystembolagetsprodukturval.S.

Effektivitet Skattebrott.Fi, Integritet- -

10.Campus konst.U.för

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn . inomolikaområden.U.

Självdeklarationochkontrolluppgiñer .

förenkladeförfaranden.Fi. - Säkrarekemikaliehantering.Fö . E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi. . - Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt . hållbartsamhälle.M.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet

Säkrarekemikaliehantering.13

Socialdepartementet Tänderhelalivet

nyttersättningssystemförvuxentandvård.2 - Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Systembolagetsprodukturval.8

Finansdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 integritet Effektivitet- skattebrott.9

- Självdeklarationochkontrolluppgifter

förenkladeförfaranden.12 E-pengar- näringsrättsligagrägor.14

Utbildningsdepartementet Campusförkonst10 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inomolikaområden.l l

Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusansikte.3 Manpassaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbart

samhälle.15

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS106 47STOCKHOLM FAX08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTfritzes.order@liber.se INTERNETwwwfritzesse

ISBN 91-38-20829-6 ISSN 0375-250X