Gröna nyckeltal indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle : betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Gröna
nyckeltal
Indikatorer för ett
ekologiskt
hållbart samhälle
SSM
1998:15
Betänkande av
MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN
mm offentliga utredningar
Statens WW 1998:15
w Miljödepartementet
Gröna
nyckeltal
Indikatorer for ett ekologiskt
hållbart samhälle
Betänkande av Miljövårdsberedningen
Stockholm 1998
SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetet för den som skall svarapâ remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20829-6 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X
Till Regeringen
Genom tilläggsdirektiv den 26 januari 1995 regeringen
gav Miljövårdsberedningen Jo 1968:A som löpande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och föreslå konkreta åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling. Som ett led i detta generella uppdrag aviserade regeringen i vårpropositionen 1997:150 ett uppdrag för Miljövårdsberedningen att ta fram förslag till indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling.
Miljövårdsberedningens ledamöter har varit riksdagsman Jan Bergqvist, ordförande, generaldirektör Rolf Annerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar, förvaltningschef Karin Jonsson, generaldirektör Maria Norrfalk, universitetsrektor Thomas Rosswall och miljörevisor Marja Widell. Från Miljövårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef Lars-Erik Liljelund samt experten Caroline Dickson.
Miljövårdsberedningen får härmed överlämna sitt betänkande. Det är vår uppfattning att förslaget behöver vidareutvecklas och förankras för att bli operativt och nå önskat syfte. Vi föreslår därför att regeringen Miljövårdsberedningen i uppdrag att utifrån inkomna
ger remissynpunkter på föreliggande förslag arbeta med att vidareutveckla de gröna nyckeltalen och förankra dessa genom t.ex. hearingar och rundabordssamtal i syfte att regeringen bilaga till
som budgetpropositionen 1998 kan presentera en uppsättning gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet.
Stockholm i december 1997
Jan Bergqvist
/Lars-Erik Liljelund
1 Sammanfattning
Vårt uppdrag har Varit fram indikatorer för ekologiskt
att ta
hållbar Indikatorerna skall användas regering
utveckling. av
och riksdag för avläsa utvecklingen mot ekologisk
att hållbarhet. Vi har konstaterat begreppet indikator är lite
att
och inte direkt relaterar till Därför har vi
tungt miljöfaktorer.
valt istället benämna de mått vi föreslår gröna nyckeltal.
att
Med i regeringens delmål för ekologisk
utgångspunkt tre hållbarhet har Miljövårdsberedningen identifierat en gröna nyckeltal speglar samhällets utveckling uppsättning som
hållbarhet. Förslaget är dock inte slutgiltigt. Vi
mot: ekologisk
ytterligare utvecklingsarbete behövs för att fram de
tror att
strategiska måtten för ekologisk utveckling. Dessutom
mest behöver förslaget förankras rundabordssamtal m.m.
genom
med olika aktörer.
I tabellen nedan redovisas de fyra gröna nyckeltal vi har
som valt för beskriva beträffande målet
att utvecklingen om effektivare resursanvändningen.
Gröna för effektivitetsmålet
nyckeltal
Energianvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.
Elanvändning december-februari.
Vattenanvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.
4. Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark.
För beskriva utvecklingen vad gäller skyddet miljön har
att av
valt nyckeltal beskriver påverkan miljön och
sex som
miljötillståndet. Påverkan miljön sker främst i form
av
utsläpp från industri- energi- och transportsektorerna.
,
Gröna för
nyckeltal miljömålet
Andel mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider kritisk belastningsnivå.
2. Utsläpp försurande ämnen sektorsvis och relaterat till respektive
av sektors törädlingsvärde.
3. Antal dagar år som SNV:s gränsvärden för luftföroreningar och
per riktvärden för marknära ozon inte överskrids.
4. Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten.
5. Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark.
6. Utsläpp koldioxid sektorsvis och relaterat till respektive sektors
av iörädlingsvärde.
Regeringens tredje delmål för hållbarhet hållbar
ekologisk är
försörjning. För att illustrera hållbar
utvecklingen mot
försörjning har valt sju nyckeltal hur som speglar hushåll,
företag och andra sektorer i samhället ställer sin om
konsumtion och produktion till hållbart
ett ekologiskt
samhälle.
Gröna för
nyckeltal hushållens, företagens
och sektorers
övriga omställning till ett
ekologiskt hållbart samhälle
Andel invånare cyklar eller åker kollektivtrafik som promenerar, till och från arbetet.
Ekologisk odlingsmark del total odlingsmark. som av
3. Antal företag som är certifierade enligt miljöledningssystemen ISO eller EMAS.
4. Volym miljömärkta konsumentvaror.
Andel bilar som klassas Miljöklass som
Hushållens konsumtion förnyelsebara av bränslen i relation till hushållens totala energikonsumtion.
Antal invånare per bil.
Slutligen har vi identifierat antal nyckeltal är
ett som tror centrala i utvecklingen ekologiskt hållbart samhälle mot ett där det idag endera saknas statistik eller där ytterligare men utredningsarbete krävs för fastslå mått. att ett
När det gäller biologisk mångfald har haft svårt att
t.eX. hitta relevant mått visar utvecklingen. Vi föreslår ett som därför ytterligare arbete avsätts för att formulera ett att
relevant mått för biologisk mångfald.
Vi följande faktorer bör ingå i redovisningen när
anser att mått eller statistik har utvecklats:
Framtida gröna nyckeltal
Nivån på återanvändning av varor, produkter och material.
Nivån på materialåtervinning av varor och produkter.
3. Kemikalieanvändningen.
Antal miljömärkta skolor.
5. Andel offentlig upphandling som är miljömärkt.
Biologisk mångfald.
till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar Föreliggande förslag
utveckling behöver ytterligare utvecklas och bearbetas samt
förankras hos olika aktörer
i samhället. Vi föreslår därför
att
regeringen ger Miljövårdsberedningen i med
uppdrag att
beaktande inkomna arbeta
av remissynpunkter vidare med
förslaget.
2 och dess
Uppdraget genomförande
Regeringen aviserade i vårpropositionen 1997:150 sin avsikt uppdra Miljövårdsberedningen MVB att ta fram förslag
att
till indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling.
Indikatorerna bör, skriver regeringen, inte fler än att de
vara
enkelt och informativt sätt Visar riktningen
ett hållbarhet. Indikatorerna bör tas
utvecklingen mot ekologisk
fram utifrån befintlig statistik och långt det är möjligt
samordnas med det arbete sker i andra länder och
som
internationella för att möjliggöra
organisationer
internationella I bl.a. USA, Nederländerna och
jämförelser.
Storbritannien har utarbetat indikatorer för hållbar
man är bredare än miljömål i snäv bemärkelse.
utveckling, som
kunskap och erfarenhet från
Regeringen påpekar slutligen att
verksamheter liknande karaktär inom
pågående av
Konjunkturinstitutet KI, Statistiska centralbyrån SCB och
Statens naturvårdsverk SNV skall tillvara. tas
Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att begreppet
indikator är lite och inte direkt leder tankarna till
tungt faktorer. Därför har beslutat istället
miljörelaterade att
använda nyckeltal, synonymt med
begreppet gröna
När i denna beskriver vårt eget
indikatorbegreppet. rapport förslag använder vi generellt uttrycket gröna nyckeltal eller
bara indikator används konsekvent när Vi
nyckeltal. Uttrycket
talar andra länders och organisationers det
om förslag, om är
det begrepp de själva använder.
som
En utgångspunkt för arbetet har varit skrivelser
regeringens om ekologiskt hållbar utveckling. I skrivelsen Ekologisk
hållbarhet skr. beskriver sin
reg. l997/98zl3 regeringen
vision ett ekologiskt hållbart samhälle och definierar
om tre delmål. De delmålen är människa och
tre skyddet av miljö,
effektiv användning jordens och hållbar
av resurser försörjning. Vi har utgått från dessa mål när har valt
tre
gröna nyckeltal.
Under arbetet med att välja gröna nyckeltal för
ekologiskt
hållbar har vi diskuterat vårt med bl.a.
utveckling förslag
SNV, SCB och Baltic 21.
I oktober 1997 anordnade Miljövårdsberedningen
ett
expertseminarium för diskutera för
att urvalsprocessen gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar utveckling. Vid seminariet
deltog forskare och från myndigheter och
representanter
företag.
Detta förslag till gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar
utveckling är utformat ett stöd för beslutsfattare och
som allmänhet. Vår förhoppning det i skall
är att stora drag ge en
indikation till centrala beslutsfattare hur utvecklingen
mot
ekologisk hållbarhet går. Nyckeltalen skall första signal
ge en
till regering och riksdag när det finns anledning att överväga åtgärder för utvecklingen i önskvärd Det att styra riktning.
krävs även omfattande och
ett analys- utredningsarbete av
bakomliggande faktorer innan åtgärder sätts in, eftersom
nyckeltalen kraftigt förenklad bild
ger en av verkligheten.
Några nyckeltalen är nära relaterade till centrala av
miljöproblem. Det gäller t.ex. de nyckeltal visar nedfall
som försurande ämnen och utsläpp koldioxid från olika av av sektorer. Vi dessa miljöfaktorer är centrala för anser att
samhällets utveckling ekologisk hållbarhet, även
mot om begreppet hållbarhet är vidare och inte bara
ekologisk
omfattar miljön.
Vår ambition har varit att även formulera några nyckeltal som är lätta förstå. Många människor känner till att och andra miljöhot det kan
klimatproblematiken men vara
svårt hur nära knutna de problemen är till den enskildes
att se handlande. Vi har därför nyckeltal, rubricerade en grupp
för hushållens, företagens och övriga
gröna nyckeltal
sektorers till hållbart samhälle
omställning ett ekologiskt
kap. berör bl.a. enskilda individers och
6.3, som vanor
levnadsmönster. Rubriken syftar nödvändigheten av att
olika aktörers konsumtion, och livsstil förändras
produktion
för vi skall ekologiskt hållbart samhälle. Med denna att ett skall bl.a. kunna avläsa grupp gröna nyckeltal man om konsumtion och förändras i önskvärd riktning.
produktion
I fall när har identifierat faktorer är väsentliga för
några som
hållbart samhälle har det varit svårt att
utvecklingen mot ett
hitta relevant mått. Ett problem har varit att det inte finns ett
statistik för det vill mäta och bristen statistik har därför
restriktion för vårt arbete. Ett exempel ett
utgjort en område där statistiken är mycket bristfällig är resursanvändningen, och då särskilt materialanvändningen.
Statistik avseende materialflöden, återanvändning och
återvinning material är outvecklad. Med tanke den
av
kretsloppsanpassning samhällets olika sektorer som
av
och sedan flera år har uttalat sitt stöd för
regering riksdag
det väsentligt statistiken utvecklas anser att dessa områden.
Om det saknats statistik för det vill mäta har försökt
att
hitta ett alternativt mått indikation den
som ger en
förändring vill mäta. I vissa fall har inte hittat
något
relevant alternativt nyckeltal. De faktorer bedömt
som är
centrala för beskriva och saknar
att utvecklingen som statistikunderlag har redovisat i särskild en sammanställning
kap. 6.4., "Gröna nyckeltal för framtiden". Det är vår
förhoppning att detta kan utgöra för
ett underlag överväganden angående statistikproduktionen framöver.
Både nationellt och internationellt har konstaterat
man att såväl miljöindikatorer nyckeltal för hållbar är
som utveckling stora och komplexa områden. Vi delar denna uppfattning. Föreliggande betänkande är förslag där principiella
ett
resonemang bakom valet nyckeltal, indelningen dessa
av av samt förslag olika mått redovisas. Vi dock anser att förslaget behöver vidareutvecklas och förankras för bli att
operativt och nå önskat syfte. För uppslutningen och
att engagemanget kring de föreslagna nyckeltalen skall bli det
önskvärda vi det behövs bredare diskussion och
tror att en
ytterligare förankringsarbete än vad varit möjligt inom
som för detta Vi föreslår därför
ramen uppdrag. att regeringen ger Miljövårdsberedningen i uppdrag utifrån inkomna
att
remissynpunkter föreliggande förslag arbeta vidare med
bl.a. vidareutveckla nyckeltalen
att samt att arrangera
seminarier och rundabordssamtal regeringen
att som bilaga till budgetpropositionen 1998 för första gången kan
presentera
ett antal gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet.
3 Definitioner
3.1 Vad är en indikator/ gröna
nyckeltal
Med indikator mått visar väsentliga
avses ett som förhållanden i större En miljöindikator är ett mått ett system.
förhållanden väsentlig betydelse för miljöarbetet. När
av
indikatorn förändras över tiden speglar detta hur
miljöförhållandena förändras.
Inom det ekonomiska området finns det ett antal vedertagna
indikatorer beskriver det ekonomiska läget i land. som ett
BNP capita, inflation och nivå
Bruttonationalprodukt per
arbetslöshet beskriver i drag väsentliga faktorer i ett stora
lands ekonomi och kan, de är internationellt
genom att
etablerade, användas enkla jämförelsemått det
som av ekonomiska läget mellan olika länder.
Inom används ekonomiska indikatorer, ibland
näringslivet benämnda nyckeltal, koncern- eller företagsnivå som
för styrning Verksamheten och i
underlag strategisk av
till och omvärld. Dessa nyckeltal
redovisningen ägare
redovisar förhållanden är för den
som av väsentlig betydelse
specifika verksamhet bedrivs.
som
I detta arbete har vi valt använda
att begreppet gröna nyckeltal
synonymt med indikatorer. Vi
tror att begreppet gröna nyckeltal tydligare relaterar till miljöfaktorer.
Inom miljöområdet har gröna nyckeltal använts tid.
en längre Ett betydande utvecklingsarbete har försöka
lagts ner att
identifiera och etablera gröna nyckeltal för hållbar
utveckling,
bl.a. inom Nordiska Ministerrådet, FN:s sekretariat för
hållbar utveckling och OECD. En för detta
utgångspunkt
arbete har varit Agenda 21 där det i kap.
40 anges:
Det är nödvändigt att utveckla indikatorer hållbar
för utveckling som kan ge tillförlitliga beslutsunderlag alla nivåer och bidra till att integrerade miljö- ocb utvecklingssystem reglerar
sig själva på ett hållbart satt.
Andra aktörer arbetar med utveckla gröna nyckeltal,
som att
eller indikatorer de själva kallar dem, är Baltic 21-
som kommittén har till uppdrag fram
som att ta hållbarhetsindikatorer för Vidare har
Östersjöregionen.
Kommunförbundet redovisat s.k. över
en idékatalog gröna
nyckeltal i kommunal redovisning. De internationella
organisationernas och andra aktörers arbete med gröna
nyckeltal beskrivs i avsnitt
3.2 hållbar
Begreppet ekologiskt
utveckling
Ord miljöhänsyn, miljöskydd och miljöansvar år sedan
som
länge väl kända och etablerade inom svensk
t.ex.
miljölagstiftning och i myndighetsarbetet. Under 80- och 90-
talet har begrepp tillkommit och ekologiskt hållbar nya
utveckling eller hållbar utveckling har blivit centrala.
Begreppet hållbar utveckling myntades 80-talet och har
därefter kommit bli ett Övergripande begrepp utgår
att som från människans samlade behov. Enligt Brundtlandkommissionen 1987, innebär hållbar utveckling utveckling en
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
som sina behov.
generationers möjligheter att tillfredsställa
Riodeklarationen betonar sambanden mellan social, kulturell,
ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det är fråga en om
helhetssyn den fortsatta välfärdsutvecklingen. Begreppet
hållbar utveckling sätter tydligt människan i Vi skall centrum. värna miljön för kommer problem i framtiden annars att kan hota vår välfärd. som
Hållbar med allmän innebörd och
utveckling är ett begrepp
har ofta kritiserats för just detta. Vad innebär hållbar
utveckling egentligen Vad är det avgör utvecklingen
som om är hållbar respektive inte hållbar Detta är centrala frågor när
skall utveckla för hållbarhet eller
man gröna nyckeltal
konsekvenserna beslut hållbarhets-
analysera av ur ett
perspektiv. Allmänt är hållbar utveckling utvecklingsidé,
en
formel för samhällsutvecklingen samma sätt som
en
begreppet folkhemmet gång Utifrån alla
en var.
hållbarhetsperspektiven; ekonomisk, social, kulturell och
ekologisk hållbarhet, sätts gränserna för hållbarhet rådande
av kunskapsläge, samhällsförhållanden och
förhållningssätt.
Synen vad är hållbart varierar i tid och Detta kan
som rum.
sägas gälla i ännu högre för begreppet utveckling.
Sammantaget kan konstatera det inte finns något i
man att
begreppet hållbar utveckling direkt pekar vad är
som ut som
eller mindre hållbart när det gäller enskilda
mer handlingar.
Begreppet tjänar däremot för sådana diskussioner.
som en ram
Regeringen har i vårpropositionen 1997 1997:150 fokuserat
den ekologiska hållbarheten politisk vision för
som en
samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbar utveckling formar
tillsammans med insatser ekonomisk, social och kulturell
av art vår framtid.
gemensamma
Vad innebär då ekologiskt hållbar utveckling Regeringen
en
har formulerat de övergripande målen skyddet miljön,
som av effektiv användning och hållbar försörjning. I grunden handlar det om:
Eåe/etivitetsmålet: Tillväxten befolkning och ekonomier
av innebär användningen energi och måste
att av naturresurser
bli mycket effektivare än den är idag. Flöden energi och
av
material kan därmed begränsas de är förenliga med
att en
hållbar utveckling. och Samhällsplanering, teknikutveckling
investeringar skall därför också inriktas resurssnåla produkter. Här läggs grunden för 2000-talets hållbara
utveckling med positiva effekter för ekonomin och syssel-
sättningen.
Miljömålet. Utsläppen föroreningar skall inte skada
av människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta
eller dem. Det betyder för naturligt
emot bryta ner att förekommande ämnen skall minskas till sådana
utsläppen
nivåer de kretsloppen inte ett
att störningen av naturliga
väsentligt sätt påverkar ekosystemens funktion. Det betyder
också och förekomst skadliga ämnen för
att användning av
miljön avvecklas och ersätts med mindre skadliga ämnen. Den
biologiska mångfalden skall bevaras.
Försörjningsmålet. Användningen fossila råvaror skall
av
successivt minska. Så långt möjligt skall försörjningen
som
baseras långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara
ett Det inte får resurser. betyder att användningen av resurser
överskrida den takt med vilken skapar och att
naturen nya material bör återvinnas i ett kretslopp. Ekosystemens skall behållas. Vi skall
långsiktiga produktionsförmåga
cirkulera och hushålla med icke förnybara att vi resurser
hinner utveckla förnybara ersättningar.
De delmålen är nära relaterade till och beroende
tre av
varandra. Effektiv resursanvändning ökar möjligheterna att
minska koldioxid och andra ämnen, vilket är
utsläppen av
för miljö och hälsa. När viktigt skyddet av resurs-
effektiviseras läggs också grunden för att ett
användningen hållbart förnybara skall långsiktigt nyttjande av resurser
kunna ersätta användningen fossila råvaror. av
finns det alltså stark koppling mellan
Sammantaget en
miljöhänsyn och ekologisk hållbarhet. Skillnaden kan sägas
fokus i tillämpningen det traditionella begreppet
vara att av
miljöhänsyn är skydd och bevarande medan ekologisk
hållbarhet tydligt även fokuserar resurseffektivisering,
mer
full sysselsättning, rättvis
fördelning av och
resurser ekonomisk utveckling. hållbarhet
Ekologisk tangerar
hållbarhetsperspektivets alla dimensioner. Om
begreppet
hållbar kan
utveckling tjäna som för diskussion
en ram en kring Vilken är önskvärd kan
samhällsutveckling som
begreppet ekologisk hållbar användas
utveckling som kompass
för
färdriktningen.
Andra länders och
arbete med
organisationers
indikatorer för hållbar
utveckling
4.1 De internationella organisationernas
till indikatorer för hållbar
förslag utveckling
4.l.l FN:s sekretariat för hållbar utveckling
CSD
FN:s sekretariat för hållbar utveckling, Commission on
CSD, har tagit fram ett förslag till
Sustainable Development
indikatorer för beskriva hållbart
att utvecklingen mot ett
samhällel. CSD:s förslag har fyra kategorier indikatorer; av
ekonomiska, sociala, och institutionella 2 indikatorer.
miljö-
Se Blue Book, Commission Sustainable Development, augusti 1996. on ZExempel på institutionella indikatorer är strategier och for hållbar program utveckling kostnader för forskning och utveckling som del av BNP. samt
Indikatorerna är strukturerade i kedjor avseende de
bakomliggande drivkrafterna driving force, tillståndet
state
och åtgärder response. innehåller
Förslaget 132 indikatorer
och enbart för miljön har CSD femtiotal indikatorer. ett
CSD:s förslag utgår från i 21 och för i
texten Agenda princip
varje kapitel i Agenda 21 har utarbetat
man en uppsättning
indikatorer. Vi kan illustrera med
förslaget ett exempel från de
miljöindikatorer föreslås. Utifrån 18 i
som kapitel Agenda 21,
"Skydd kvalitet och tillgång till färskvattenresurser, har
av
man formulerat uppsättning indikatorer visar
en som bakomliggande drivkrafter, tillstånd och samhällets
åtgärder.
Som indikatorer för de bakomliggande drivkrafterna har
man valt årlig minskning grund- och och hushållens av ytvatten konsumtion vatten capita. För visa tillståndet har av per att
man valt grundvattenreserv, koncentration koliforma
av bakterier i färskvattnet ämnen i
samt syreförbrukande vatten.
För att visa samhällets har valt respons problemet man en
indikator som visar vattenreningsanläggningarnas täckning.
Förslaget är systematiskt och lättförståeligt det
genom att följer kapitelindelningen i Agenda 21. På sätt blir det också heltäckande och får med allt. Men är kanske
man problemet
att det är för heltäckande och därmed Om
oöverskådligt.
skulle besluta för ha enbart de miljörelaterade
oss att
indikatorerna gröna nyckeltal för ekologisk hållbarhet
som skulle det innebära kedja med totalt 50
en ca gröna nyckeltal.
Då är det svårt att snabbt enkel bild
en av utvecklingen.
Institutionella indikatorer visar förutsättningarna för att implementera politiska beslut hållbarhet. om
4.1.2 EU statistikkontor EUROSTAT
:s
EU:s statistikkontor EUROSTAT har också utarbetat ett
förslag till indikatorer för att visa utvecklingen mot ett hållbart samhälle inom medlemslåndernaj. EUROSTAT har valt indikatorer med utgångspunkt i CSD:s förslag. De har
justerat CSDzs förslag dels med hänsyn till tillgången till data
och dels med hänsyn till relevansen. Det innebär att senare valt indikatorer så att de representerar de allvarligaste man
hoten hållbar samhällsutveckling för EU:s
mot en
medlemsländer. Förslaget har fyra kategorier CSD
samma som
ekonomiska, sociala, miljö- och institutionella indikatorer, har inte den "kedjestruktur CSD föreslagit. Totalt
men som
har EUROSTAT utarbetat 46 indikatorer 21 år direkt
varav
miljörelaterade.
De miljörelaterade indikatorer EUROSTAT föreslår har som
i princip innehåll regeringens årliga
samma som
miljöredovisningen till riksdagen. Man redovisar utvecklingen vad gäller miljöhoten försurning, ozonnedbrytning,
Man redovisar också tillgänglig statistik
övergödning, m.m.
för respektive indikator i medlemsländerna och kan man konstatera Sverige i har den statistik att stort sett som
efterfrågas.
EUROSTAT föreslår, vid sidan de miljörelaterade av
indikatorerna, uppsättning ekonomiska indikatorer som
en
kan relateras till hållbar utveckling. Indikatorerna är
bruttonationalprodukt BNP och utländska exempelvis
investeringar. Exempel sociala indikatorer föreslås är
som
3Se Indicators of Sustainable Development, EUROSTAT 1997.
befolkningstillväxt, förväntad och livslängd boendeyta per
invånare. Två institutionella indikatorer föreslås,
nämligen
utgifter för forskning och och antal utveckling telefonlinjer
100 invånare. per
Generellt gäller, liksom för de miljörelaterade indikatorerna,
att Sverige i stort sett har den statistik behövs för de
som föreslagna indikatorerna.
EUROSTAT betecknar sitt förslag första och
som ett steg konstaterar att nästa steg är att dels indikatorer inom
aggregera
de fyra kategorierna miljö, social utveckling, ekonomi och
institutionellt, dels att bryta indikatorerna sektorvis.
ner
sou 1998:15 23
4.2 Andra länders arbete med
gröna
nyckeltal för hållbar utveckling
Storbritannien har arbetat fram uppsättning 110 en om ca
gröna nyckeltal, benämnda indikatorer, skall reflektera
som uthållighet samhälle. Indikatorerna är indelade i vägen mot ett 21 har karaktären dels samhällssektorer
huvudgrupper som av
turism, fiske, dels miljöhot försurning, avfall och
transport, slutligen naturresurser vatten, mark, luft.
I USA har städer använt sig indikatorer för att
många av
illustrera hållbarhet. Staden Seattle har rönt
utvecklingen mot
för sitt projekt Sustainable Seattle". Ett
stor uppmärksamhet
40-tal indikatorer för hållbarhet har fastställts för staden
Seattle. Ledstjärnan har varit tydlighet inför medborgarna. Det innebär har valt indikatorer ett enkelt och att man som konkret visar utvecklingen för allmänheten. Några sett
indikatorer är laxvandring i lokala vattendrag och
exempel
antalet med luftkvalitet. Man har också fastställt ett
dagar god
antal indikatorer beskriver social, kulturell och
som
ekonomisk utveckling, andel barn lever i fattigdom
t.ex. som och allmänhetens i kulturella aktiviteter. En
deltagande
i Sustainable Seattle har varit att
svaghet projektet
indikatorerna har utarbetats ideella organisatoner och inte
av haft förankring hos beslutsfattarna. Därmed har de
tillräcklig inte riktigt slagit igenom i de politiska besluten
4.3 Baltic 21
Övriga exempel: och
kommunerna
4.3.1 Baltic 21
Baltic 21 år ett samarbetsprojekt för hållbar utveckling mellan
länderna i Östersjöregionen. Arbetet i Baltic 21 bl.a.
präglas av
att alla deltagande länder har olika historia, innebörden i
av att
begreppet hållbar utveckling är olika i och
Östersjöregionen
mångfasetterad och delvis splittrad målbild.
av en
Tyngdpunkten i Baltic 21 ligger miljöaspekterna och
regional samverkan. Arbetet i Baltic 21 är indelat i sju
sektorer; jordbruk, energi, fiske, skogsbruk, industri, turism
och transporter. Varje sektor har till uppgift att utarbeta bl.a.
mål, aktionsplaner och indikatorer för arbetet mot hållbar
en
utveckling i regionen.
Utifrån de speciella förutsättningar gäller för Baltic 21 har
som
beslutat att indikatorerna bör konstrueras och användas man
bl.a. enligt följande4:
lndikatorarbetet bör inledas med att besvara frågan vilka
- om
delar i samhället är viktiga finna indikatorer för.
som att
Indikatorerna skall bara påvisa förändringar visar
- som om
miljöarbetet rör sig i rätt riktning.
4 Arbetet med att utarbeta indikatorer för Baltic 21 bygger ett konsultuppdrag utfört av Naturekonomihuset.
En fråga måste tillåtas bli besvarad olika sätt olika
- av länder och sektorer.
Positiva förändringar bör redovisas håll t.ex.
samma att en ökning alltid är positiv, för underlätta för uttolkarna.
att
Ett lämpligt antal indikatorer för varje sektor är 20-100 indikatorer.
Beträffande resultatuppföljning inom projektet att
avser man
hålla frågeställningar, att acceptera olika slags
samman men
från regionens olika delar. För att i förhandlingarna
svar lättare komma överens inte direkta
uppmuntrar man jämförelser mellan länderna. Man också att tolkningar
anser
och slutsatser indikatorerna bör överlåtas till
angående
användarna de resultatrapporter fram.
av som tagits
4.3.2 Kommunernas arbete med gröna nyckeltal
och exemplet Stockholms kommun
Kommunförbundet har utarbetat skrift med till
en förslag
gröna nyckeltal för kommunernas
miljöredovisnings.
Förbundet har sammanställt
exempel gröna nyckeltal som
används i kommunerna och
ger ytterligare exempel
tänkbara nyckeltal för framtiden. Vissa
nyckeltal är beskrivningar av påverkan miljön; t.ex. utsläpp
av
föroreningar till luft, mark och Andra till
vatten. syftar att
Visa förändringar i livsstilen hos hur
befolkningen, t.ex.
invånarna till arbetet och nivån
tar sig återvinning av
hushållens avfall. Ett fyrtiotal kommuner
gör årliga miljö-
redovisningar i olika former. Några dem använder
av gröna
nyckeltal för följa den verksamheten.
att upp egna
I Stockholms kommun har tagit första
man ett steg mot att fastställa eller 21-indikatorer
gröna nyckeltal, Agenda som
man själv valt att kalla det Under 1995-96 genomfördes
en enkät för höra stockholmarnas åsikter vilka
att om frågor som
5 Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Kommunförbundet 1996. ° Den metod som Stockholms kommun använder för att identifiera indikatorer för hållbar utveckling kallas PICABU-metoden och är utvecklad av en grupp forskare vid Universitetet i Leeds. Metoden innebär i korthet att man genom rundabordssamtal med en referensgrupp som representerar olika aktörer i samhället arbetar fram en uppsättning indikatorer. Referensgruppen lämnar också förslag till åtgärder för att uppnå hållbarhet.
sou 1998:15 27
är Viktigast för invånarna. Drygt 10.000 har besvarat personer
enkäten och ytterligare ett antal har lämnat synpunkter vid
rundabordssamtal och andra diskussioner. Utifrån enkäten
formulerade Agenda 21 i Stockholm fem områden
som stockholmarna viktigast de närmaste åren: anser som
Hur skall vi trygg stad en Hur skall vi minska miljöbelastningen vårt resebehov av Hur kan vi leva resurssnålt i Stockholm mer Hur kan vi värna naturen i Stockholm om
Hur kan stockholmarna inflytande över sin stad
mer
Dessa fem frågor skall kompletteras med andra
hållbarhetsfaktorer ytterligare rundabordssamtal med
genom
olika aktörer och boende. Syftet med rundabordssamtalen är
diskutera och identifiera frågor är viktiga och vilka
att som
lösningar krävs för att hållbar utveckling staden
som en av
skall möjlig.
vara
I arbetet med utarbeta indikatorer för hållbar utveckling i
att
Stockholms kommun betraktas begreppet konsensus som
centralt. Man har skapat referensgrupp med representanter en från olika berörda Målet är att nå konsensus i grupper.
vilka indikatorer väljs och åtgärder som
gruppen om som föreslås.
När indikatorer utarbetas för Stockholms kommun bortser i första från tillgången till statistik. Det betyder att man steget
formulerar antal indikatorer utifrån det behov
man ett som identifieras, bortsett från det idag går att sätta siffror om indikatorerna. Det innebär att kommer att fram ett man antal indikatorer det idag inte går att mäta. Först i nästa som
steg kommer diskutera hur skall med de
man att man göra
indikatorer inte går kvantifiera med data.
som att tillgänglig
När referensgruppen har identifierat s.k.
en uppsättning
Agenda 21-indikatorer för Stockholms kommun skall dessa
förankras i samhället. Genom
olika kampanjer och
presentationer bl.a. skolor, företag och bibliotek skall
stockholmarna lära sig vilket sätt de kan bidra till
själva ett
hållbart Stockholm.
sou 1998:15
5 Val av
gröna nyckeltal som visar utvecklingen mot ett ekologiskt
hållbart samhälle
5.1 med för
Syfte gröna nyckeltal
hållbar
ekologiskt utveckling
Valet gröna nyckeltal måste utgå från skall
av vem som använda dem och vad de skall användas till. Eftersom
gröna
nyckeltal för ekologisk hållbarhet vårt skall enligt uppdrag
användas regering och riksdag bör utgångspunkter
av samma
används för ekonomiska indikatorer ligga bakom valet
som av mått. Det innebär att de skall strategiskt viktiga. Åtgärder
vara
och beslut fattas regering och riksdag skall kunna leda
som av till förändring nyckeltalen. Måtten blir resultat
av så sätt ett
för uppföljning. Eftersom de skall mått
vara strategiskt viktiga
bör de också till antalet.
vara
Detta förslag till gröna nyckeltal skall även kunna användas
när regering och riksdag kommunicerar med allmänheten. Därmed är både riksdag, regering och allmänheten
målgruppen.
Vi tror också att ett urval de gröna nyckeltal föreslår
av som
kan användas exempelvis kommuner och landsting. De
av
föreslagna nyckeltalen kan utgöra utgångspunkt t.ex. i
en
arbetet med följa effekter genomförda åtgärder.
att upp av
Regeringen skriver att indikatorerna skall visa riktningen utvecklingen. Det innebär de nyckeltal vi föreslår måste ha
att
intressant tidsaspekt, dvs. förväntas förändras relativt en snabbt över tiden. Resultatet ett politiskt initiativ
av som syftar till förändra utvecklingen ekologisk hållbarhet
att mot skall avläsa i de gröna nyckeltalen. Vi har därför valt
att mått relativt snabbt förändras när verkligheten förändras.
som
På sätt skall nyckeltalen kunna användas uppföljning;
som för mäta resultatet åtgärd.
att av en
Vårt uppdrag har varit att ta fram ett fåtal nyckeltal, vilket har tolkat 10-15 gröna nyckeltal. Det är naturligtvis
som problematiskt med så mått visa hur samhället utvecklas,
att
å andra sidan gör det beskrivningen lättöverskådlig.
men mer
Eftersom även allmänheten är vår målgrupp har valt att ta
med faktorer kan påverkas beteendet hos den enskilde.
som av
Nyckeltal visar nivån övergödning och
som försurningsgrad har inte den karaktären. Därför har vi
t.ex.
miljörelaterade måtten med mått
kompletterat de rent som
direkt berör hushållen, hur många invånare går,
mer t.ex. som
eller åker kollektivtrafik till och från arbetet.
cyklar
Vår grundsyn är alltid skall väljas utifrån
att gröna nyckeltal
det sammanhang där de skall användas. Det innebär gröna
att
nyckeltal för ekologisk hållbarhet annorlunda de är
ser ut om
avsedda underlag för t.ex. miljövårdsadministrationens
som
arbete. Vårt förslag täcker inte hela behovet andra
av
hållbarhets- eller miljöindikatorer.
5.2 Generellt om de
föreslagna gröna
nyckeltalen
De gröna nyckeltal föreslår skall utgöra underlag till
som ett
beslutsfattarna bl.a. miljötillståndet. Mot den bakgrunden
om kan fråga sig bara skall ha nyckeltal för områden
man om man
centrala beslutsfattarna i vårt land kan påverka. När som man t.ex. konstaterar att nedfallet försurande ämnen ökar
av kraftigt vet att utsläppen sker främst i andra länder och
man transporteras via luft till Det betyder att våra
oss.
beslutsfattare inte kan fatta beslut direkt påverkar dessa
som
utsläpp. Indirekt kan dock påverka det
man genom internationella arbetet. Sverige arbetar aktivt i de internationella för att andra länder att ta
organen mer miljöhänsyn och minska sina utsläpp. Därför har det
vi ansett
viktigt inte välja bort områden där de svenska vara att politikerna inte direkt kan påverka situationen.
Vi har övervägt att formulera nyckeltalen att positiv
en
utveckling av nyckeltalet visar en positiv utveckling mot
ekologisk hållbarhet. Det skulle kunna göra framställningen
överskådlig. Men det uppstår problem när skall
mer man
formulera t.ex. ett utsläppsmått så ökning nyckeltalet
att en av alltid betyder att utvecklingen går rätt håll. Praktiskt går det
lösa det pedagogiskt inte är bra att men tror att rent att en
ökad siffra ett utsläppsmått innebär positiv utveckling
en mot ekologisk hållbarhet. Vår slutsats har därför varit att det är bättre låta vissa mått numeriskt positiva även när
att vara utvecklingen är icke önskvärd. I detta förslag med nyckeltal
alltså positiv en utveckling av nyckeltalen över tiden i
kan
vissa fall önskvärd och i andra fall icke önskvärd. vara
De internationella organisationer arbetar med
som
hållbarhetsindikatorer befinner i
sig utvecklingsstadiet. Ingen organisation har ett färdigt förslag med indikatorer
som länderna kan till.
ta ställning
Är det då föreslå
rimligt att gröna nyckeltal för Sverige när
inte har kommit internationellt Borde
man längre inte
vänta och vad kommer det arbete i se som ut av som bedrivs
de internationella inte organisationer, minst inom EU
Vår bedömning är vi inte bör vänta. bör
att Sverige vara
pådrivande i det internationella arbetet och det har vi
goda
möjligheter att ligger före när det gäller
vara om steget att
utveckla gröna nyckeltal.
Vi vet också det internationella arbetet ibland att går trögt och
att det är svårt mellan länderna. Därför kan det att enas dröja
innan och för svensk del är det inom
man enas angeläget att en
framtid kunna avläsa hur
snar utvecklingen mot ekologisk
hållbarhet går.
Det finns invändning utarbeta
en annan mot att gröna
nyckeltal är specifika för Sverige. För den internationella
som
jämförelsens skull kan hävda Sveriges man att gröna nyckeltal
för ekologisk hållbarhet borde stämma med överens de
indikatorer kommer fram till i de internationella
som man
organisationerna. Men det behövs anser att en uppsättning gröna nyckeltal är specifika för just vårt land och
som som inte är generellt relevanta för alla länder eller för en grupp länder. Vårt är hitta
uppdrag att gröna nyckeltal som skall
användas regering och riksdag för Visa utvecklingen i
av att avseenden är väsentliga för just vårt land. Därmed måste
som de också utgå från förhållanden i Sverige.
Ett nyckeltal är centralt för utvecklingen idag kan minska
som i betydelse i framtiden. I fall skall kunna byta det
man ut
angeläget nyckeltal. Samtidigt är det viktigt
mot ett annat, mer
att understryka att huvudprincipen är att de gröna nyckeltal
föreslås skall relevanta under längre tid.
som vara en
5.3 Metod för att
välja gröna nyckeltal
Det finns olika teoretiska modeller för hur väljer
man nyckeltal för hållbar utveckling7. Vi har valt inte strikt
att följa någon metod har istället använt olika metoder
utan som grund för Vårt arbete.
Vår första utgångspunkt har Varit identifiera
att viktiga
förhållanden för miljön. Naturvårdsverkets
rapport nr 4765
Ren luft och gröna skogar med förslag till nationella miljömål
har utgjort underlag för denna analys. Utifrån
ett
Naturvårdsverkets beskrivning miljötillståndet och den
av påverkan sker miljön har listat de viktigaste
som
faktorerna för god miljökvalitet. Dessa faktorer faller i
stort sett in under regeringens delmål för ekologiskt hållbar
ena
utveckling, nämligen målet skydd miljöns.
om av
Antalet faktorer är viktiga för skyddet miljön är
som av mycket I det här arbetet har valt några dessa;
stort. av faktorer vi har bedömt strategiska för ekologisk
som vara
hållbarhet. När vi identifierat de strategiska faktorerna har
nästa steg varit att hitta ett bra mått dem.
7 En metod är beskriven i avsnitt 4.3.2, den s.k. PICABU-metoden som används av Stockholms kommun. För en översikt av olika modeller hänvisas till Gröna nyckeltal i kommunal redovisning Kommunförbundet 1996 sid 76 ff. 3 Naturvårdsverkets rapport är f.n. på remiss. l vårt fortsatta arbete med de gröna nyckeltalen kommer vi att beakta inkomna synpunkter från remissinstanserna.
Det har inte alltid varit lätt hitta statistik för det mått
att som
önskat. har bitvis varit restriktion i
Datatillgången en
arbetet. I andra fall har förstått det vill inte kan
att mäta förväntas förändras nämnvärt vidtas
att oavsett om åtgärder
eller inte. Så kan det när effekterna i miljön
t.ex. vara av
politiska åtgärder uppkommer först efter många år. Alltför
statiska nyckeltal har vi därför sållat bort.
Slutligen har vi fått kvar uppsättning gröna nyckeltal
en som
är centrala och strategiska för utvecklingen ekologisk
mot hållbarhet och kan inordnas under delmålet "skydd för
som miljö". Dessa gröna nyckeltal beskrivs i avsnitt 6.1.
Ett annat delmål för ekologiskt hållbar utveckling är
effektivare användning jordens En effektivare
av resurser.
användning energi och material har vi
av resurserna vatten,
funnit centrala för detta delmål. Regering och riksdag har
vara uttalat sitt stöd för kretsloppsanpassning samhällets
en av
sektorer och detta hänger intimt ihop med effektiviteten i
resursutnyttjandet.
För mäta effektiviteten i resursutnyttjandet har bl.a.
att försökt att hitta statistik över återanvändning och återvinning
material, och På detta område är
av varor produkter.
statistiken dessvärre outvecklad. Vi har därför
mycket
formulerat antal för framtiden detta område.
ett nyckeltal
Det är faktorer vi centrala för kunna mäta
som anser vara att
effektiviteten i resursutnyttjandet och idag saknar
som
statistikunderlag.
För att komplettera beskrivningarna av miljötillståndet, miljön och effektiviteten i resursutnyttjandet har påverkan
vi även försökt lyfta fram och belysa de drivkrafter
att som
ligger bakom problemen. För att förtydliga vad det handlar
i det här avseendet har rubricerat dessa
om gröna nyckeltal som hushållens, företagens och övriga sektorers omställning
till ett ekologiskt hållbart samhälle.
De faktorer har identifierat strategiska för
som som omställningen till ekologiskt hållbart samhälle är bl.a.
ett
och konsumtionsmönster ligger till grund för vanor som
problemen och miljöpåverkan. Exempel bakomliggande
drivkrafter är efterfrågan jordbruksprodukter, behov
av
uppvärmning bostäder och efterfrågan
av transporter.
Sammanfattningsvis har regeringens delmål för ekologiskt
tre hållbar utveckling och innebörden dessa mål varit
av
vägledande för valet gröna nyckeltal.
av
6 till för
Förslag gröna nyckeltal
hållbar
ekologiskt utveckling
6.1 Gröna nyckeltal för effektivare
användning av jordens resurser
jordens måste användas effektivare för vi skall ha
resurser att
hållbar utveckling. I detta sammanhang brukar tala en man
faktor 10, dvs. i-ländernas resursanvändning måste bli om att
fyra eller tio gånger effektiv 25-30 års sikt
mer
De har identifierat väsentliga i detta
resurser som som
är material och och har valt
sammanhang energi, vatten
effektiviteten i användandet
gröna nyckeltal som speglar av
dessa
resurser.
Centralt för resursanvändningen är kretsloppstänkandet, dvs. principen produkter och skall
att naturresurser, varor återanvändas och återvinnas i utsträckning det är
stor som
möjligt. Kortfattat innebär kretsloppsprincipen att
från materialanvandningen minskas.
miljöpåverkan
9Begreppet faktor 10 har utvecklats forskare vid
av en grupp Wuppertalinstitutet i Tyskland.
sou 1998: 15 39
Effektivitetsmålet
Energianvändning per capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor.
2. Elanvändning december-februari.
3. Vattenanvändning capita relaterat till BNP samt sektorsvis relaterat
per till förädlingsvärdet i respektive sektor.
4. Återföring av kvalitativt slam till odlingsmark.
Nedan följer närmare beskrivning och motivering av
en
respektive mått.
Energianvändning capita relaterat till BNP samt
per
sektorsvis relaterat till respektive sektors förädlingsvärde
En effektivare är Väsentligt för nå
energianvändning att
hållbarhet. Alla samhällssektorer använder energi i någon
form och har éför att effektivisera sitt nyttjande
ett ansvar av
energin. Genom att relatera energianvändningen till utvecklingen BNP kan hur energianvändningen
av se förändras i förhållande till produktionen. På så sätt kan man se
när minskning i energianvändningen beror att
en
produktionen minskat t.ex. i samband med hög- eller
lågkonjunktur eller det beror att energianvändningen
om är effektiviserad.
2. Elanvändning december februari
-
Denna indikator mäter effekttopparna under de kalla vintermånaderna. Data skall från säsongsvariationer. rensas Detta är mått för Visa förutsättningarna avveckla ett att att
kärnkraften eftersom problem med kärnkraftavvecklingen
ett vi har några kalla veckor eller månader. är att extremt
3. Vattenanvändning capita relaterat till BNP samt per
sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor
Vi tror att det är viktigt att belysa vattenförbrukningen även generellt har god tillgång till vatten i vårt land. om sett en
Nyttjande innebär i anspråk för
av vatten att resurser tas att och hantera Dessutom förorenar orenat vatten rena vattnet.
sjöar, hav och andra vattendrag.
Denna indikator Visar hur olika sektorer nyttjar energi och
i sin Vattenanvändningen relateras till
vatten produktion.
för synliggöra när förändringar i produktionen att
vattenanvändningen beror förändringar i produktionen.
4. Återföring kvalitativt slam till odlingsmark av
Att återföra till åkermarken är
reningsverkens avloppsslam ett
sluta näringsämnenas kretslopp. En viktig beståndsdel i
sätt att
slammet är fosfor. Fosfor är ändlig som snabbt
en resurs minskar. med fosfor är därför väsentligt för
Hushållning
utvecklingen hållbart samhälle. mot ett
Allt slam håller inte tillräckligt god kvalitet för att kunna återföras till odlingsmark. Många gånger innehåller slammet
alltför höga halter tungmetaller och organiska
av
miljöföroreningar. Detta är från hushåll och
föroreningar
industri felaktigt hamnat i
som avloppet.
Naturvårdsverket har tillsammans med LRF och
VAV formulerat riktvärden för slam får återföras
som till
odlingsmark. Det nyckeltal föreslår som utgörs av mängden
slam klarar riktvärden och återförs till
som uppsatta som
odlingsmark.
6.2 Gröna nyckeltal för av miljön
skydd
Till detta delmål hör faktorer är tydligt miljörelaterade,
som såsom frisk luft, och giftfri miljö. För detta delmål
rent vatten har vi bl.a. Valt ett antal gröna nyckeltal visar påverkan
som
miljön från aktiviteter i industri, hushåll och övriga samhällssektorer. Det handlar bl.a. utsläpp förorenande
om av ämnen till luft, mark och Vatten.
Vi har också valt nyckeltal visar
en uppsättning som
tillståndet i hur mycket mark är försurad.
miljön, t.ex. som
Miljömålet
Andel mark där nedfallet försurande ämnen inte överskrider kritisk
av belastningsnivå.
Utsläpp av försurande ämnen sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.
Antal dagar per år SNV:s gränsvärden för luftföroreningar och
som riktvärden for marknära inte överskrids.
ozon
4. Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten.
Skyddad skog som andel produktiv skogsmark.
av
Utsläpp av koldioxid sektorsvis och relaterat till respektive sektors förädlingsvärde.
Nedan följer beskrivning och motivering respektive
en av
nyckeltal.
Andel mark där nedfallet inte överskrider kritisk
belastningsnivå
Att bekämpa försurningen är viktigt i ett inslag miljöpolitiken. Försurningen uppkommer genom utsläpp av
bl.a. svavel och kväve från aktiviteter i framförallt sektorerna
transporter, energi, jordbruk och processindustri.
Målet för arbetet med är mark och
att bekämpa försurning att
vatten skall ha surhetsgrad inte skadar människors
en som
hälsa, bevarar den naturgivna produktionsförmågan hos
som
den biologiska mångfalden och inte ökar
som korrossionshastigheten hos tekniska material. Naturvårds-
verket bedömer nedfallet kväve och svavel måste minska
att av med till 70 procent regionala för
upp med variationer att
målet skall nås.
Vi det är lämpligt illustrera försurnings-
tror att att problematiken med dels tillståndsmått och dels mått ett ett påverkan. Andelen mark där nedfallet försurande ämnen av inte överskrider kritisk belastningsnivå är mått ett tillståndet. Nästa nyckeltal mäter påverkan miljön som en följd försurande utsläpp. av
2. Utsläpp försurande ämnen sektorsvis och relaterat till av
respektive sektors förädlingsvärde
Detta är mått den påverkan sker i miljön ett som som en effekt försurande utsläpp. Vi det är intressant att av tror att
belysa utsläppen från olika sektorer och att redovisa utsläppen
i relation till förädlingsvärdet i respektive sektor. Genom att
relatera till förädlingsvärdet i respektive sektor kan utsläppen förändringar i utsläppsnivåerna beror
man se om
förändringar i produktionsnivån t.ex. vid låg- eller
eller de beror faktiskt har
högkonjunktur om att man miljöanpassat produktionen.
Statistiken för är branschindelad enligt SCBs s.k. SNI-
utsläpp
koder. Den hade varit önskvärd för
sektorsindelning som att Visa bidraget till försurning sektorerna energi, transport,
och går inte göra med den
processindustri jordbruk att
statistik finns. Vi det skulle värdefullt för som tror att vara
analysarbetet i framtiden kunde mäta utsläppen
om man
sektorsvis. Då har de bästa
man förutsättningarna att se det verkliga bidraget som olika sektorer till försurning
ger av mark
och vatten.
3. Antal dagar år SNV:s gränsvärden för
per som luftföroreningar och riktvärden för marknära inte
ozon överskrids.
Luftföroreningar kan leda till hälsoskador människor i
form allergi och sjukdomar i luftvägarna. Men det
av cancer, är svårt säkerställa luftföroreningarna orsak till
att som hälsoproblemen. Institutet för miljömedicin bedömer
dock i framtiden med metoder kommer kunna
att man nya att
identifiera orsaken eller orsakerna till nämnda hälsoproblem.
Man kan då introducera för
överväga att ett hälsonyckeltal
ekologisk hållbarhet.
Luftföroreningarna kan också skada växter, djur och
kulturföremål. Problemen med luftföroreningar är främst lokaliserade till tätorter och beror utsläpp från sektorerna transport, industri och energi.
Det nyckeltal vi har valt för att visa utvecklingen
som
beträffande luftföroreningarna illustrerar i vilken omfattning
luftkvaliteten bedöms lågrisknivå. Den statistik
som vara
skall utgöra underlag är miljöövervakningens nät med 35
som stationer. Förslagsvis kan välja 5-10 tätorter detta
man ur
nätsystem.
Det finns de gällande gräns- och riktvärden för
som anser att
luftföroreningar respekive marknära är låga och det finns
ozon
är känsliga även för låga halter
personer som av
luftföroreningar. Detta ska beaktas när analyserar
man
nyckeltalet för luftföroreningarna.
4. Tillförsel kväve och fosfor till kustvatten
av
Övergödning mark och vatten påverkar människors hälsa,
av
biologisk mångfald och förhindrar en allsidig användning av
mark och Orsaken till kväve- och
vatten. övergödningen är att
fosforföreningar tillförs mark och främst från
vatten, jordbruket och luftnedfall.
Vi tillförseln kväve och fosfor till kustvatten
tror att av är ett
bra nyckeltal för visa problemet med Det är att övergödning. ett relativt snabbt nyckeltal; dvs. förändringar i omfattningen
av utsläppen relativt snabbt indikatorn. Däremot kan
syns
det ta lång tid innan utsläppsminskningar får effekter i miljön.
Det krävs i mark, och
en lång återhämtningsprocess vatten
sediment innan närsalthalter når önskvärda nivåer.
Beräkningar tillförsel kväve och fosfor
av av görs av Naturvårdsverket varje år för Västerhavet och tredje år för
var
Osterjön.
Skyddad skog som andel av produktiv skogsmark
Produktiv skogsmark har särskilda biologiska värden
som
måste skyddas. Många att skogen behöver ytterligare
menar skydd för säkra biologisk mångfald och variation.
att genetisk
Detta nyckeltal visar hur andel produktiv
stor skogsmark
för närvarande är skyddad. som
Utsläpp av koldioxid sektorsvis
En ekologiskt hållbar samhällsutveckling innebär
att
klimatpåverkan måste begränsas. Koldioxid är den största
av
de s.k. växthusgaserna och den bör rikta in sig för
gas man
att bekämpa klimatproblematiken. Enligt Naturvårdsverket
bör koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska med
ca 20% för inte växthuseffekten skall förstärkas.
att
Alla samhällsaktörer bidrar till den s.k. växthuseffekten, främst att nyttja fossila bränslen. Enligt beräkningar
genom
från Konsumentverket sker tredjedel
ca en av
koldioxidutsläppen från konsumenter, dvs. enskilda individer.
Dessa utsläpp uppkommer från bl.a. hushållens privata
fordon, fritidsbåtar, arbetsredskap och villapannor.
För komma till rätta med krävs både
att problemen en
och övergång från fossila bränslen till
energieffektivisering en
alternativa bränslen.
6.3 Gröna för
nyckeltal hushållens,
företagens och övriga sektorers omställning till ekologiskt hållbar utveckling.
I denna har samlat gröna nyckeltal visar hur
grupp som
hushåll, näringsliv och andra aktörer ställer konsumtion,
om produktion och livsstil för hållbart samhälle. Här har
ett också med nyckeltal berör
ett som omställningen av energikonsumtionen med anledning kärnkraftavvecklingen.
av
Nycktal 6 visar hushållens omställning till förnyelsebara
bränslen.
Gröna för hushållens, och nyckeltal företagens
övriga sektorers omställning till ett ekologiskt
hållbart samhälle
Andelen invånare promenerar, cyklar eller åker kollektivtrafik till som och från arbetet.
Ekologisk odlingsmark som del av total odlingsmark.
Antal företag är certifierade enligt miljöledningssystemen ISO eller som EMAS.
Volymen miljömärkta konsumentvaror.
Andel bilar som klassas som Miljöldass
Hushållens konsumtion fornylesebara bränslen i relation till deras av totala energikonsumtion.
Antal invånare per bil.
Nedan följer närmare motivering och beskrivning av
en
respektive mått.
Andelen invånare cyklar eller åker som promenerar, kollektivtrafik till och från arbetet.
kommuner arbetar med gröna nyckeltal i sin
Många som
eller i Agenda 21-arbetet använder detta
miljöredovisningen
mått. Det indikation i vilken
ger en om utsträckning
miljövänliga transportalternativ nyttjas.
2. Ekologisk odlingsmark del total odlingsmark
som av
Det finns olika sätt mäta Man kan
att ekologisk odlingsmark. mäta andelen mark där odlingsmetoderna uppfyller KRAV-
märkningens kriterier. Ett alternativ är mäta andelen
annat att
odlingsmark har miljöstöd. Väljer det
som man senare
alternativet innebär det att även får med mark inte
man som odlas för närvarande.
Vi bedömer att det finns anledning studera
att noggrannare
vilket sätt skall mäta ekologisk innan
man odlingsmark man
beslutar sig för mått.
ett
Andelen företag som är certifierade enligt
miliöledningssystemen ISO eller EMAS.
Att miljöanpassa företagen handlar inte bara begränsa
om att
den direkta påverkan miljön, t.ex. från industriella utsläpp.
Hela verksamheten måste miljöanpassas systematiskt
genom
ett miljöledningssystem.
Vi har valt mäta näringslivets integrering miljöfrågorna i
att av
verksamheten med nyckeltal beskriver antalet
ett som
miljöcertifierade företag. De miljöledningssystem främst
som används i Sverige är ISO och EMAS. SIS Miljömärkning för
statistik över företag certifieras enligt endera de två
som av
miljöledningssystemen. För närvarande är det 145 företag
ca
är certifierade enligt endera system.
som
Volymen miljömärkta konsumentvaror
I vilken utsträckning väljer konsumenterna miljömärkta
varor framför andra Det är vad vi vill belysa med detta nyckeltal. I
dagligvaruhandeln är det miljömärkningssystemen Svanen,
KRAV och Ett Bra Miljöval dominerar det finns som men också andra märkningar. Vi bra mått över tror att ett
konsumenternas miljöval är andelen miljömärkta
varor som säljs ICA, DAGAB och Konsum. genom
Andelen bilar klassificerade som Miljöklass 1
En miljöanpassning fordonsbeståndet är väsentlig för
av att skapa hållbart samhälle. Detta nyckeltal mäter andelen ett fordon i Miljöklass fordonsbeståndet. 1 ur
6. Hushållens konsumtion förnyelsebara bränslen i av
relation till deras totala energikonsumtion
När kärnkraftavvecklingen påbörjas och priserna elkraft
kan många hushåll förväntas konvertera sin
stiger att bostadsuppvärmning. Vårt förslag till nyckeltal mäter omfattningen hushållens konsumtion förnyelsebara
av av bränslen.
Antal invånare bil per
Så länge bilen är den dominerande faktorn för luftföroreningar
i tätorter är det intressant att fokusera bilanvändningen.
Detta nyckeltal mäter antalet i bilar i förhållande till invånarantalet.
Man kan ha invändningar det här
mot nyckeltalet eftersom det
inte mäter hur mycket bilen faktiskt används. Därför kan det
finnas anledning istället
att överväga att mäta hur många
personer i genomsnitt åker i bilen den används.
som när Det
är kanske relevant mått.
ett mer
Vi föreslår studie Vilket mått
en noggrannare av ska
som
användas.
6.4 Gröna nyckeltal för framtiden
Vi har också identifierat antal faktorer är centrala för
ett som
utvecklingen mot ekologisk hållbarhet där det idag
men saknas statistik för formulera mått. Beredningen
att ett anser
att följande faktorer bör ingå i redovisningen gröna
av nyckeltal när mått eller statistik har utvecklats.
Framtida gröna nyckeltal
Nivån på återanvändning produkter och material.
av varor Nivån på materialåtervinning av varor och produkter. Kemikalieanvändningen.
4. Antalet miljömärktaskolor.
Andel offentlig upphandling som är miljömärkt. 6. Biologisk mångfald.
På följande sidor beskrivs och motiveras respektive mått.
Nivån på återanvändning produkter och
av varor, material
Producentansvaret gäller sedan år 1997 antal och
ett varor
produkter. Det innebär producenterna
att enligt lagens
definition för att tillvara uttjänta för
ansvarar ta produkter
återanvändning eller materialåtervinning.
Men många produkter har sedan för
länge ett system
återtagande och återanvändning. För dessa produkter finns det
statistik kan användas för
som som underlag ett grönt nyckeltal. Det gäller t.ex. glasflaskor återanvänds. Vår
som
bedömning är dock att återanvänding glas inte är
av ett strategiskt mått hållbar utveckling. Därför det
anser att krävs ytterligare innan nyckeltal är
dataunderlag ett som
intressant för hållbar kan användas.
utveckling
2. Nivån på materialåtervinning och produkter
av varor
Något fler och produkter materialåtervinns än
varor återanvånds. Det finns idag statistik över materialåtervinning
t.ex. aluminiumburkar, glasförpackningar och vissa
av plastförpackningar. Men även detta område har Vi funnit
att det saknas statistik över materialåtervinning kan
som anses
strategiskt betydelsefull.
Vi föreslår nyckeltal utvecklas när
att ett ytterligare dataunderlag finns tillgänglig.
Kemikalieanvändingen
Vi bedömer att kemikalieanvändningen i samhället behöver
belysas med ett nyckeltal. Ett förslag vi diskuterat är
som att
välja en strategiskt grupp av kemikalier och mäta den volym
av dessa kemikalier inkommer till reningsverken. Det
som krävs dock för fastställa
noggranna analyser att den
grupp av
kemikalier är lämplig följa.
som att
Vi föreslår arbete ned finna
att ytterligare läggs att ett lämpligt nyckeltal för belysa kemikalieanvändnigen.
att
4. Antalet miljömärkta skolor
Detta nyckeltal har valt därför kunskap och
att tror att
utbildning är ett bra sätt att främja hållbar utveckling. I
grundskolan är miljö inte ett ämne skall enligt
eget utan
läroplanen behandlas inom Hera ämnen. I de skolor får
som
utmärkelsen "miljöskola" är miljöundervisningen väl samordnad. Det goda förutsättningar för stimulera
ger att
elevernas intresse för miljön.
Naturvårdsverket och Skolverket har regeringens uppdrag
att
utforma kriterier för miljömärkning skolor. För
av att utmärkelsen miljöskola krävs både verksamheten är
att
miljöanpassad och att uppläggningen miljöundervisningen
av
lever till de kriterier beslutats
upp som om.
Beredningen föreslår att antalet miljömärkta skolor skall utgöra nyckeltal för hållbar utveckling när har
en systemet
börjat att tillämpas.
5. Offentlig upphandling som är miljömärkt
Den statliga sektorn har för tillse den
ett ansvar att att egna
upphandlingen görs med miljöansvar. Regeringen har aviserat
sin avsikt att inrätta delegation för miljöanpassad offentlig
en
upphandling och tjänster. Vi föreslår delegationen
av varor att får till uppgift föra statistik över den
att offentliga upphandlingen som är miljömärkt.
Biologisk mångfald
Ett mål för ekologisk hållbarhet är säkerställa
att biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan definieras
som
variationsrikedomen bland levande organismer alla
av
Alla naturligt förekommande skall ursprung. arter t.ex. ges
förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga populationer.
Den indikator används i internationella sammanhang för
som
att mäta biologisk mångfald är andel hotade rödlistade
eller
arter andel det totala artbeståndet. Men det finns flera
som av
problem förknippade med detta mått. Ett problem är att insamlingsmetoden inte är objektiv. Ett annat är att
mätningar görs endast 5:e år och endast små förändringar
var
brukar uppmätas. Slutligen är andelen hotade eller rödlistade
arter ett trögt mått eftersom utsläpp och miljöpåverkan
annan endast lång sikt innebär förändringar i artbeståndet.
Det är vår bedömning att ytterligare utredningsarbete behövs för att hitta strategisk mått för biologisk mångfald.
ett
7 Det fortsatta arbetet
7.1 Vem skall ansvara för att ta fram
gröna nyckeltal för hållbar
utveckling i framtiden
Naturvårdsverket överlämnar till regeringen varje år
en
bedömning tillståndet i miljön. Denna redovisning ligger
av
till grund för regeringens miljöredovisning till riksdagen. I
vårpropositionen 1996/972150 skriver regeringen att
indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling bör utarbetas och
användas i den föreslagna årliga redovisningen till riksdagen.
Vår bedömning Naturvårdsverket redan hanterar
är att som
insamling och bearbetning miljödata är bäst lämpade att
av
för den årliga redovisningen de gröna nyckeltalen. I
ansvara av de fall det krävs statistik från myndighet bör den
annan
myndigheten i uppdrag att varje år vid viss tidpunkt
en lämna relevant information till Naturvårdsverket.
8 Konsekvensredovisning
8.1 Konsekvensbedömning av Miljövårdsberedningens förslag
För detta uppdrag gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer pröva offentliga åtaganden och att redovisa
om att
regional- och jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Avseende regional- och jämställdhetspolitiken vi att våra
anser
förslag inte har några konsekvenser. Avseende offentliga åtaganden innebär våra förslag inte ökade åtaganden. De förslag till gröna nyckeltal lämnat bygger befintliga
som statistik- och dataunderlag. I några fall har konstaterat att andra mått önskvärda bättre skulle spegla
Vore som en ekologiskt hållbar utveckling. Vi att detta bör utgöra
menar
ett underlag för ansvariga myndigheter i samband med löpande översyn och omprövning datainsamling och
av
statistikproduktion inom befintliga ekonomiska
ramar.
Avslutningsvis Vi att regelbunden redovisning till
menar en riksdag, privat och offentlig sektor samt till allmänheten
av nyckeltal visar hur samhället utvecklas i ekologiskt
som
hållbar riktning positiva samhällsekonomiska effekter. De
ger
gröna nyckeltalen tydliggör och skapar kring
engagemang
behoven t.ex. effektivare resurshushållning och
av att
förebygga negativ miljöpåverkan.
Statens 1998
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Omstruktureringarochbeskattning.Fi. . mTänderhelalivet
.
nyttersättningssystemförvuxentandvärd. v Välfärdensgenusansikte.A. . Mänpassaralltid Nivå ochorganisationsspeciñka . processermedexempelfrånhandeln.A.
Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch . maktdiskurser.A.
Tymakten din Mytenär omdetrationella . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A.
Översynavrörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva , försäkringar.
%Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker . ochSystembolagetsprodukturval.S.
Effektivitet Skattebrott.Fi, Integritet- -
10.Campus konst.U.för
Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn . inomolikaområden.U.
Självdeklarationochkontrolluppgiñer .
förenkladeförfaranden.Fi. - Säkrarekemikaliehantering.Fö . E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi. . - Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt . hållbartsamhälle.M.
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Försvarsdepartementet
Säkrarekemikaliehantering.13
Socialdepartementet Tänderhelalivet
nyttersättningssystemförvuxentandvård.2 - Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Systembolagetsprodukturval.8
Finansdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 integritet Effektivitet- skattebrott.9
- Självdeklarationochkontrolluppgifter
förenkladeförfaranden.12 E-pengar- näringsrättsligagrägor.14
Utbildningsdepartementet Campusförkonst10 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inomolikaområden.l l
Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusansikte.3 Manpassaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6
Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbart
samhälle.15
FRITZES
OFFENTLIGA PUBLIKATIONER
POSTADRESS106 47STOCKHOLM FAX08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTfritzes.order@liber.se INTERNETwwwfritzesse
ISBN 91-38-20829-6 ISSN 0375-250X