Bildandet av Skåne läns allmänna försäkringskassa betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

lcd /cL

Occ

Bildandet av

Skåne läns allmänna

försäkringskassa

SMB

1998:163

Betänkande av för

Organisationskommittén

bildandet av Skåne läns allmänna

försäkringskassa

L$umin

Statens utredningar

mm 1998: 163

W Socialdepartementet

Bildandet av

%

Skåne läns allmänna

försäkringskassa

a

Betänkande av Organisationskomnüttén för bildandet av Skåne läns allmänna försäkringskassa Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst.För remissutsändningarav SOU och Dssvarar FritzesOffentliga Publikationer på uppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm Orderfax:08-690 91 91 Ordertel:08-690 9190 E-post:üitzes.order@liber.se Internet:mvwjitzesse

Svan på remiss.Hur och varför. Statsrådsberedningert,1993. En liten broschyr underlättararbetetm: densomskall svarapå remiss. - som Broschyrenkan beställashos: Infomation Rosenbad Regeringskansliet 10333 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS

ISBN 91-38-21095-9 oppsx-:TCENTRAL Stockholm1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Statsrådet Klingvall förordnade 0 m den 17 mars 1997 riksdagsledamot Maud Bjömemalm s som ordförande i Organisationskommittén. Konsult Krister Berggren m, klinikföreståndare Gun Bexell m, f rektor Göte Lundbladh c, f kassaföreståndare Sven-Erik Mohlin s, riksdagsledamot Börje Nilsson s, undersköterska Kerstin Sverin s förordnades som ledamöter. Sakkunniga i kommittén har varit utredningschef Göran Geiryd. Försäkringskasseförbundet och, avdelningschef Jan Nordlund, Riksförsäkringsverket t o m 1997-08-31 och 0 m 1997-09-01, enhetschef Bertil Thorslund, Riksförsäkringsverket. Till experter utsågs ombudsman Ulf Dragovski, Försäkringsanställdas Förbund och facklige förtroendemannen Ola Björkholm. SACO. Utredningssekreterare Margareta Karlsson, Försäkringskasseförbundet förordnades till sekreterare. Fr o m 1998-01-01 har Kurt Inge Persson som om nämnda tidpunkt innehar

anställning som direktör vid Skåne allmänna försäkringskassa

deltagit i samtliga kommittésammanträden.

Kommitténs ledamöter utgörs de två presidiema, dvs ord-

av förande och vice ordförande, i Kristianstads respektive Malmöhus läns allmänna försäkringskassors styrelser och därutöver ytterligare en ledamot från respektive kassastyrelse.

Stockholm i december 1998

Maud Bjömemalm

/Margareta Karlsson

SOU 1998: 163

1 av

Redovisning

kommittéarbetets

bedrivande med mera

Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 9 januari 1997 att en organisationskommitté skulle tillsättas för att förbereda och genomföra bildandet Skåne läns allmänna försäkav ringskassa. Kommittén fick bl. a till uppgift att

utarbeta en organisationsplan för försäkringskassan i Skåne län utarbeta underlag till Riksförsäkringsverkets anslagsframställ- ning vidta nödvändiga förberedelser för anställning personal vid - av den nya kassan samt samordna de två nuvarande försäkringskassomas yttrande till Riksförsäkringsverket beträffande förordnande av direktör för den nya försäkringskassan i Skåne län

Enligt direktiven ska arbetet bedrivas så den försäkringsatt nya kassan kan inleda sin verksamhet den l januari 1999. Organisationskommittén ska vidare beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare regionalpoliom tiska konsekvenser dir 1992:50, pröva offentliga åtaganom att den dir. 1994:23. jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. om 1994: 124 samt om konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Kommittédirektiven bifogas.

SOU 1998: 163

2 med mera

Bakgrund

2.1¶Sammanläggning av försäkringskassorna i

Malmö och Malmöhus län

I prop. 1991/92: 106 föreslogs lagändring AFL 18 kap i en av syfte att möjliggöra en sammanläggning försäkringskassor. av Upprinnelsen till detta de initiativ tagits och mellan de var som av båda kassoma i Malmö och Malmöhus län. I skrivelser till regeringen föreslogs att Malmöhus allmänna försäkringskassa skulle sammanläggas med Malmö allmänna försäkringskassa respektive meddelades tillstyrkan att så sker. I anledning därav fattade Regeringen beslut RFV i att ge uppdrag att vidta erforderliga åtgärder inför sammanläggningen den l juli 1992. Hos RFV tillsattes samrådsgrupp med företrädare för en verket. berörda kassor, FKF och personalorganisationema. Syftet med att sammanföra försäkringskassoma i Malmö och Malmöhus i första hand att frigöra för kraftfull var resurser en

satsning rehabilitering och minskning ohälsotalet.

en av

2.2¶Utredning angående en gemensam

allmän i Skåne

försäkringskassa

Regeringen beslutade den 7 december 1995 direktiv till om en särskild utredare att i samråd med Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma i Kristianstads län och Malmöhus län

SOU 1998: 163 10 Bakgrund med mera

bilda allmän försäkutreda förutsättningarna för att en gemensam Utredaren skulle, sådana förutsättningar ringskassa i Skåne. om förslag den försäkringskassans organisation fanns, lämna om nya i nämnda utredning avdelningsoch lokalisering. Sakkunnige var Riksförsäkringsverket Jan Nordlund samt direktörema chefen vid Åke Lindwall respektive Kurt Inge Persson. för de två kassoma, Skåne läns allmänna försäkringskassa in- Utredaren föreslog att 1998 sammanläggning av rättas den l januari genom en allmänna försäkringskassa och Malmöhus läns Kristianstads läns

allmänna försäkringskassa. Utredningen gjorde bedömningen att beslutet om en gemensam Skåne och planerna att låta landstingen i

länsorganisation i

Malmöhus län Malmö kommun bilda ett Kristianstads och samt landsting den l januari 1999 aktualiserat en sammangemensamt två försäkringskassoma i Skåne. Då styrelserna för läggning av de försäkringskassoma också sina direktörer i uppdrag att de två gett

fram underlag för sådan sammanläggning uppfattade ut-

ta ett en det förelåg politisk enighet om att det redningen det som om en allmän försäkringskassa i Skåne. skulle bildas en gemensam föreslog vidare styrelsen för Skåne läns all- Utredningen att försäkringskassa ska bestå åtta ledamöter med hänvismänna av vad stadgades i 18 kap. 7§ AFL, men samtidigt påning till som minskning det totala antalet kassastyreltalade utredaren att en av seledamöter i Skåne län därav följde, kunde komma att uppsom problem. Den frågan borde därför enligt utredarens fattas som ett

uppfattning övervägas i ett vidare perspektiv.

När det gäller centralkontorets placering föreslogs att det med till Regeringens proposition 1995/962224 "Följdhänvisning anledning den ändrade Iänsindelningen i Skåne med

frågor med av

mera" skulle lokaliseras till Kristianstad. - Utredaren lämnade i skrivelse den ll oktober 1996 till stats-

rådet Klingvall förslag enligt Skrivelsen benämnd "Anovan. allmän försäkringskassa för Skåne remissgående en gemensam behandlades. Samtliga remissinstanser tillstyrker att ny fören säkringskassa bildas i det Skåne län. Styrelsen för försäknya ringskassan i Kristianstad förordade dock att sammanläggningen

skulle senareläggas till den l januari 1999. Detta bl.a med motive-

SOU 1998: 163 Bakgrund med mera l l

ring att sjukvårdshuvudmännen i Skåne ska samman vid nämnd

tidpunkt.

Kommittéarbetets inledande

skede

3.1 av

Genomgång förutsättningar,

direktiv och andra underlag

Vid kommitténs första sammanträde, 1997-04-14, sker en noggrann genomgång av kommittédirektiven dir. 1997:4 samt övriga för samtliga kommittéer och särskilda utredare gällande direktiv.

Skrivelsen angående en gemensam allmän försäkringskassa för Skåne ställd till statsrådet Klingvall samt de remissvar som lämnats i anledning därav genomgicks även. Den promemoria som utgjorde det underlag som styrelserna för de två försäkringskassoma gett sina direktörer i uppdrag att ta fram redovisas ävenledes.

Därefter förs diskussion om mål, uppgifter, tidplan etc samt

redovisas förväntningar kommittén och arbetet inom densamma. Kommittén slår fast att det operativa arbetet måste utföras i linjen och gemensamt av de båda kassoma. Ordföranden uttalar att hon förväntar sig stor öppenhet i kommittén och att enighet i beslut bör eftersträvas, men om detta kan uppnås bör samtliga i kommittén, dvs såväl ledamöter, sakkunniga experter, ha rätt att

som sin mening antecknad till protokollet. Detta förhållningssätt och öppna klimat kommer att prägla kommitténs arbete.

inledande skede 14 Kommiltéarbetets

3.2¶Studiebesök vid de två kassorna

till kommitténs första sammanträde görs studiebesök I anslutning

de två kassorna. Vid nämnda besök. äger rum den 14 vid som respektive den 15 april 1997, får kommittén information om respektive kassans organisation, bemanning, ekonomi, löner, lokaler, lokala avtal, pågående projekt Det även utrymme för

etc. ges frågor och diskussion. Närvarande vid dessa träffar är förutom kassans direktör ledningsgrupp/motsvarande samt företrädare för

de lokala facken.

Vid frågestunden väcks frågor ett gemensamt förberedelse-

om arbete kassorna emellan förekommer. Att det i ett tidigare skede

och i anslutning till uppdraget givits till kassomas direktö-

att som

redovisats omnämnt under punkt 2.2 förekommit täta konrer takter mellan olika befattningshavare vid de två kassorna är ställt

allt tvivel. Ett kartläggningsarbete och en analys av eventuella utan skillnader i rad olika avseenden påbörjat. Däremot

en var framkommer både vid frågestunden och senare motstridiga uppfattningar huruvida och i vilken omfattning detta arbete fortfa-

- rande är aktuellt och pågående. Några hävdar att så är fallet, medan andra hävdar att arbetet avstannat helt. Redovisade olika uppfattningar kan i och för sig helt korrekta, men vittnar enligt

vara kommitténs bedömning att ett samlat helhetsgrepp saknades.

- om

Kommitténs

huvuduppgifter

4.1¶Gemensamt

uppdrag

På grund av ovan redovisade skilda uppfattningar finner kommittén anledning att agera. Frågan diskuteras ingående i kommittén och resultatet blir att ordförande kommitténs vägnar tillskriver respektive försäkringskassa. I skrivelsen som rubricerades "Gemensamt uppdrag till Kristianstads och Malmöhus läns allmänna försäkiingskassor ger kommittén försäkringskassoma i uppdrag att gemensamt utarbeta underlag inom för sammanslagningen väsentliga ornråden. De områden som särskilt pekas ut är den nya kassans organisation särskilt med avseende centralkontorets organisation och uppbyggnad samt ADB-stödet,

men kassoma är fria att komma med förslag inom andra områden och även redovisa alternativa förslag. Arbetet bör bedrivas i erforderligt antal gemensamma arbetsgrupper. Kommittén förutsätter vidare att samråd sker med de fackliga organisationerna samt att all personal fortlöpande infonneras.

Skrivelsen upphov till stor aktivitet. Sex

ger gemensamma arbetsgrupper bildas och i varje arbetsgrupp ingår företrädare från båda kassoma. Arbetsgrupper och i förekommande

- fall även undergrupper går igenom olika sakområden och lägger fram nedan-

stående delrapporter till kommittén:

Administration Skåne,

Övergripande frågor,

Personalregler,

Försäkringsverksamheten,

16 Kommitténs huvuduppgifter

Alternativa förslag Skånekassans ADB-verksarnhet, Krav och förväntningar centralkontoret.

Den sistnämnda arbetsgruppen delger kommittén svaren den förfrågan/enkät arbetsgruppen tillställt samtliga lokalkontor. Kommittén konstaterar att lokalkontoren är mycket samstämmiga i sin uppfattning och vidare att rapporterna är hög kvalité och

av speglar och brett Slutrapporter läggs fram

ett stort engagemang. vid kommitténs sammanträde i februari 1998.

4.2¶Kassornas ekonomi

En fråga anledning till fördjupad diskussion är kassomas

som ger ekonomi. Enligt kommitténs uppfattning bör ett ekonomiskt likaläge uppnås under år 1998. Diskuteras förutsättningarna härför samt eventuella skillnader i utrustningsstandard, investeringsbehov med mera. Kommittén enas om att det är nödvändigt göra en ekonomisk analys de båda kassomas ekonomi, planering och

av övriga förutsättningar. Helst bör sådan företasav utomstående

en expertis, kommittén ändrar efter offertförfrågan och grund

men

kommitténs ekonomiska begränsningar detta beslut. Istället ges av de sakkunnige i kommittén, Göran Geiryd, Försäkringskasseförbundet, och Jan Nordlund. Riksförsäkringsverket, i uppdrag att samarbete med de ekonomiansvarige vid kassoma göra en ekonomisk analys aktuellt läge. De ska vidare lämna förslag över vad

av

behöver åstadkommas föra att ett O-läge inför samrnanslagsom ningen ska uppnås. Detta arbete resulterar sedermera i en rapport

väcker kommitténs gillande. Rapporten utgör ett bra underlag som inför det budgetunderlag som begäran av Riksförsäkringsverket ska inges dit samt, och som ska utarbetas av kommittén. Kommittén fattar beslut angående budgetunderlaget i direktiven benämnt anslagsframställning vid extra sammanträde den 7 november 1997.

Vad avser budgetunderlag för år 1999, som enligt skrivelse ska vara RFV tillhanda den ll december 1998, så behandlas frågan

Kommitténs huvuduppgifter 17 -

vid kommitténs sammanträde l998-ll-26--27. En ingående diskussion förs om bland annat förverkligandet av generalplanen, förväntade rationaliseringseffekter och om behov av kompetensutvecklingsinsatser. Organisationskomrnittén beslutar att ge ordförande och direktör i uppdrag att till RFV inge svar angående budgetunderlag för Skåne läns allmänna försäkringskassa.

4.3¶Direktörstillsättnin

g

En mycket angelägen uppgift för kommittén var uppfylla det i som direktiven uttrycks

"att samordna de två nuvarande försäkringskassomas yttrande till Riksförsäkringsverket beträffande förordnande av direktör för den nya försäkringskassan i Skåne län".

Enligt kommitténs samstämmiga uppfattning bör den kassan nya också direktör tillsammans med kommittén ska en ny som - leda arbetet med uppbyggnad och utfomining centralkontorsav organisation med mera. Kommittén diskuterar denna fråga mycket ingående och anser att innan utannonsering kan ske måste kommittén helt klar vara över och också enig vilken typ ledare ska efter- - om - av som frågas. Kommittén lägger därför ned mycket arbete formuatt lera en ledningsfilosoñ, ska ligga till grund för som annonstext och även utgöra ett underlag vid intervjutillfällen. referenstagning etc. Organisationskommittén är enig att ledningsfilosofin är om att anse som ett arbetsmaterial. men valda delar därur återges nedan: I propositionen "Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration med mera" klart uppdrag ges ett att samverkan mellan olika aktörer ska utvecklas. Regeringen anför att det av stor betydelse att utveckla friare mål- och resultatstyrd användning av medel avsedda för samverkansprojekt inom rehabiliteringsornrådet, samt att det finns skäl att låta verksamheten ut-

18 Kommitténs huvuduppgifter

vecklas med för ska kunna finna den mest ratio-

stor frihet att man nella och effektiva lösningen.

Kassoma står inför starkt ökat krav förändring och fömyel-

samtidigt ekonomin sätter sina gränser. En modernisering se, som och utveckling av ADB-stödet sker.

Ledningen måste utövas så att god arbetssituation kan

en skapas inom starkt förändringsbenägen organisation. Kassan

en måste därför organiseras för lärande och samverkan. Ett lärande

är något än inlärning och samverkan som är något annat som annat än samarbete. För att stimulera denna utveckling krävs en företagskultur och företagsanda präglas av delaktighet, stöd och

som tillit.

Ledarskapet bör utövas olika "överenskommelser" i

genom form strategi- och policydokument också genom muntliga

av men eller skriftliga "kontrakt", dvs kontinuerliga utvecklings-

genom samtal. Relationen chef medarbetare får härigenom mer karaktä-

-

partnerskap. Delaktighet förutsätter engagemang för geren av

mål och i möjligaste mån självvalda åtaganden. Medmensamma arbetare måste kunna känna sig trygga och veta att chefen är beredd att aktivt stödja hans/hennes ansträngningar att nå de egna målen.

Organisationskommittén diskuterar ledarskap och ledarñlosofi vid ett flertal tillfällen och kommer fram till att en ny och stor kassa. kräver.-

Ett humanistiskt och öppet ledarskap. Ledaren ska vara en -

auktoritet med förmåga att kunna delegera uppgifter

Ansvar, samtidigt ledaren måste ha hårda nypor", när så - som

behövs

Kännedom offentlig verksamhet och förståelse för en poli- - om

tikerstyrd organisations speciella förutsättningar.

Bred omvärldskunskap. Känsla för och kännedom om social- -

försäkringen. Stor social kompetens och brett management-kunnande.

-

Initiativrikedom, flexibilitet och förändringsbenägenhet med -

förmåga att kunna fatta och stå för fattade beslut.

Kommitténs huvuduppgifter 19

God förmåga att företräda kassan utåt såväl det lokala/ re- gionala, nationella som internationella planet.

Kommittén undersöker även möjligheten av att införa ett tidsbegränsat förordnande direktörstjänsten, men finner att det i dagsläget saknas avtalsmässiga förutsättningar härför. Synen ledarskap diskuteras även vid ett gemensamt möte med lokala fackliga företrädare samt vid en träff till vilken samtliga chefer från respektive kassa inbjudits att delta. Det förtjänar att nämnas att Försäkringsanställdas förbund och SACO gemensamt anlitat arbetstagarkonsult är facken been som hjälplig att ta fram ett tvärfackligt handlingsprogram inför skapandet av den nya Skånekassan. Fackens ledarskap ligger syn mycket nära kommitténs uppfattning. Kommittén enas om att bred annonsering ska ske. Utöver en Riksförsäkringsverkets ledigkungörelse sker annonsering i Platsjoumalen/Nytt jobb även Internet samt i följande tidningar: Social Försäkring, DN. SvD, Landstingsvärlden och samtliga Skånetidningar 6 till antalet. Annonsen bifogas. Trots bred annonsering är det endast 18 inkompersoner som mer med ansökan. Kommittén beslutar i detta läge att experthjälp bör påkallas för att största möjliga objektivitet ska uppnås. Efter sondering hos några konsultfinnor anlitas Senior Partners Management AB. Två konsulter från nämnda bolag träffar de fem personer som kommittén funnit mest meriterade för ledigförklavara rad tjänst. Vid kommittésammanträde 1997-10-29 redogör konsultema för uppläggning och tillvägagångssätt vid intervjuer och referenstagning mm samt rangordnar de fem varit föremål för som djupintervjuer. Kommittén träffar den 31 oktober 1997 fyra de av fem kandidater som kallats till samtal/intervju. Den femte personen är av olika skäl längre aktuell. Något ställningstagande kan grund av tidsbrist göras vid detta tillfälle beslut fattas utan en vecka senare. Ledamöterna i kommittén är inte eniga i sitt

förslag

till förord. Experterna i kommittén har också vissa

invändningar

medan de sakkunniga Göran Geiryd, FKF och Bertil Thorslund, RFV helt ställer sig bakom majoritetens uppfattning.

20 Kommitténs huvuduppgifter

vid styrelsesammanträde den

Riksförsäkringsverket fattar

beslut förordna Kurt Inge Persson 18 november, ett enhälligt att

försäkringskassa. Tjänsten

direktör vid Skåne läns allmänna som tillträds den l januari 1998.

Kommitténs fortsatta arbete

Från och med årsskiftet 1997/98 har förberedelserna inför bildandet av den nya Skånekassan allt övergått i operativ fas

mer en under ledning av direktören. Kommittén har följt arbetet, godkänt planer och fattat vederbörliga beslut organisation, bemanning,

om lokaler med mera, men har av naturliga skäl fått under-

- - en mer ordnad roll än förutvarande år.

Ccntralkontorsorganisation med

mera

En av de arbetsgrupper som tidigare nämnts, nämligen

gruppen "Krav och förväntningar centralkontoret" lämnar efter att ha tagit del av lokalkontorens och även de nännaste samverkansparters synpunkter bl.a fram vad återges nedan.

- som

Arbetsgruppen ser liksom lokalkontoren decentraliserad

en verksamhet med ett centralkontor med ett fåtal fasta tjänster. Arbetet ska i huvudsak bedrivas i projektorganisation. där medar-

en betare från hela organisationen används i olika uppdrag för det länsgemensamma uppdraget. Detta arbetssätt är ett led i utvecklandet av den lärande organisationen där delaktighet, kreativitet, öppenhet och eget ansvarstagande skapar kompetensutveckling och kompetensspridning i hela organisationen.

Centralkontorets roll ska främst samordnarens. Uppfölj-

vara ning och utvärdering spelar en central roll. Arbetssättet ska bygga

dialog och metodstöd.

arbete SOU 1998: 163 22 Kommitténs fortsatta

ledningsperspektiv är det främst två uppgifter som

Sett ur ett

ck, ska bidra till nämligen att leda och styra ett centralkontor,

Detta innebär centralkontoret bl.a ska: verksamheten. att

med förse styrelsen med uppgifter vara direktören behjälplig att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag för att

för fram underlag för i första hand verksamha ansvar att ta budget följa och utvärdera verk-

hetsplanering och samt upp

samheten behjälplig med underlag behövs för den direktören som - vara operativa ledningen verksamheten samt direktörens uppav medverka i planering och ledning kassans verksamhet drag av

uppdrag tillse det sker kvalificerad och för direktörens att en verksamheten väl anpassad uppföljning och utvärdering

utgångspunkt från ovanstående föreslår arbetsgruppen Med

följande:

"Direktion". direktörens rådgivare, ska bemannas utifrån som

behov direktören har, vilka inte tillfredsställs via de övriga de

enheterna centralkontoret. Inom direktionen bör dock finnas

funktion arbetar med strategisk infonnationsspridning, en som

internt såväl som externt.

Internrevision, fristående enhet under styrelsen. - Försäkrings- och utvecklingsenhet FU-enhet, en samman- hållen serviceenhet för försäkrings- och utvecklingsverksam-

heten för skapa helhetssyn verksamheten. Enhetens att en

viktigaste uppgift, utifrån ett lokalkontorsperspektiv, är att

samordna försäkrings- och utvecklingsfrågoma.

Administrativ enhet, främst är en serviceenhet till övriga som enheter inom länet. Enheten har samordningsansvaret för bud-

get och ekonomi samt för personalfrågor.

IT-enhet, ska arbeta med strategiska och systemtekniska - som frågor visst lokalt utvecklingsarbete främst vardagsratiosamt

naliseringar

Kommitténs fortsatta arbete 23

Med utgångspunkt i arbetsgruppemas förslag presenterar direktö-

vid sammanträde i mars 1998 promemoria "Lednings- och ren en Ck-organisation för Skånekassan. I sin föredragning hänvisar han bl.a till proposition 1997/98:41 vilken framgår att såväl den

av centrala myndigheten kassans styrelse kommer att ställa

som ökade krav uppföljning och utvärdering. Direktören sammanfattar de krav som ställs organisationen för att den ska kunna bli framgångsrik följande sätt:

Kunna åstadkomma och redovisa RESULTAT -

Ha hög KVALITE i verksamheten, både kunder och - gentemot

uppdragsgivare Bedriva verksamheten RATIONELLT

-

Det kräver i sin tur:

En decentraliserad organisation -

Kundfocusering

-

Ständigt ifrågasättande och ständiga förändringar -

En lärande organisation med förmåga att utveckla "det in- -

tellektuella kapitalet" Att de anställda trivs med sitt arbete.

-

Lokalkontoren svarar för kämverksamheten till vilket hela organisationens intresse ska fokuseras. Övriga delar i organisationen är stödprocesser.

Den ledningsstruktur som tecknas beskriver uppgifter och

ansvarsförhållande för styrelse, direktör direktion, kontorschef

- lokalkontor, Iedningskonferenser och förvaltningsledning.

När det gäller direktionen föreslås att i den ska ingå fem sakområdesansvariga inom följande områden:

Familjestöd

Rehabilitering

Pension

Administrativa frågor

Utvecklingsfrågor

24 Kommitténs arbete SOU 1998: 163

fortsatta

De sakområdesansvariga är tillika kontaktpersoner för ett antal lokalkontor. I deras ansvarsområde ingår handläggning av strategiska frågor, uppföljning etc

5.2¶Centralkontorsenheter

Centralkontoret ska utöver direktionen bestå av följande enheter:

försäkringsenhet, indelad i försäkringsområden, en admien tre nistrativ enhet, ADB-enhet, revision och ett antal funktioner

en

budget/controller, information, säkerhet och utveckling. som

Direktören motiverar sitt förslag med att han vill åstadkomma

flexibel organisation, och att strävan bör vara att bedriva en mer

allt verksamheten i projektfonn. För försäkringsornrådena

mer av liksom för området utveckling bör högst två tredjedelar av tilldelade låsas fast personal. Vissa tjänster inom för-

resurser upp av säkringsenheten föreslås därför tidsbegränsade. Det bör heller

vara inte finnas några skarpa gränser mellan de olika försäkringsområdena eller mellan direktionens olika ansvarsområden. vilket innebär innehavare aktuella tjänster ska kunna arbeta

att av inom varandras områden. Detta i sin tur kräver klarhet vad gäller avgränsningar och fodrar ett stort engagemang, en hel-

av ansvar hetssyn, god samarbetsförmåga hos dem som blir innehavare av

en dessa tjänster.

5.3¶Rekryteringsprocessen

Rekryteringsfrågan och andra spelregler för personalförändringar i

samband med bildande av ck-organisationen hade beretts i en av de arbetsgrupper Organisationskommittén tillsatte. Efter viss

som ytterligare beredning. föreslås att samtliga tjänster inklusive en-

hetschefer eller motsvarande ledigförklaras internt genom intres-

seutlysning samt att övriga tjänster, vilka kan betraktas som helt

dvs med arbetsinnehåll tidigare funnits de båda nya - ett som nuvarande kassoma kan utlysas externt. Extern utlysning sker

-

SOU 1998: 163 Kommitténs fortsatta arbete 25

enbart då det bedöms att tillräcklig kompetens saknas inom organisationen. All personal, således även personal från lokalkontor, ska ges möjlighet att anmäla intresse.

Kommittén kan med tillfredsställelse konstatera att när det gäller bemanning stabsfunktionen uppfylls den av kommittén i

av maj 1997 uppställda målsättningen; att intemrekrytering i första hand tillämpas och jämn fördelning eftersträvas både vad

att en

kön och kassatillhörighet. I sin föredragning 1998-04-17 utavser talar direktör Kurt Inge Persson att vid valet av de fem sakområdesansvariga har den enskildes kvalifikationer i relation till kraven i aktuell tjänst stor betydelse. Därutöver är en bedömning

deras förutsättningar att passa komplettera och tillsammans av med direktören bilda kompetent ledning av mycket stor bety-

en delse. Stor vikt läggs även vid att de sakornrådesansvariga ska ha kontakt med ett antal lokalkontor. Ambitionen är att utan avkall uppställda krav tillgodose behovet av viss balans mellan Kristianstads och Malmöhus län samt mellan kvinnor och män. För bedömning, intervjuer och referenstagning har de konsulter som kommittén använt anlitats.

5.4 budget samt vissa

Arbetsplan, förpliktelser

Arbetsplan

Direktören lägger redan under januari 1998 fram en detaljerad arbetsplan för året. Densamma har reviderats vid några tillfällen

men de aktiviteter som förtecknats i arbetsplan l har i princip kunnat genomföras inom föreskriven tid. Några exempel aktiviteter i planen lämnas nedan: Beslut om budget, vissa förpliktelser, start av ett antal projekt beskrivs ytterligare under punkt 5.5, utarbetande av verksamhetsidé, personalpolicy och ledningspolicy, grunddrag i centralkontorsorganisation plus planeringsramar, besök vid samtliga lokalkontor inom Skåne län, "utlysning" av vissa

SOU 1998: 163 26 Kommitténs fortsatta arbete

ledningskonferenser, tillsättningsförfarande,

centrala tjänster,

verksamhetsplanering för 1999 etc.

verksamheten vid Skåne läns allmänna Beslut budget för om år 1998 fattas vid årets första komrnittésammanförsäkringskassa förutsättningar och överenskommelser träde och vilar följande

kassoma emellan:

Budget för 1998

försäkringskassa tillskjuter 1,4 miljo- Malmöhus läns allmänna Kristianstads läns allmänna försäkringskassa 0,7 ner kronor och miljoner kronor till gemensam kassa. en Kostnader för personal, och logi vid konferenser, arresor Malmöhus respektive och

betsgruppsmedverkan etc svarar

läns allmänna försäkringskassa för. för resor utom Kristianstads Skåne läns allmänna försäkringskassa för. länet svarar

Förpliktelser

beslutar Skåne läns allmänna försäkringskassa Kommittén att alla de förpliktelser gentemot personal och externa samarövertar och de båda kassoma har vid samgåenbetspartners som var en av det den 1 januari 1999.

5.5¶Projekt

har antal projekt startats vid kassan. Varje Som nämns ovan ett klart fonnulerade direktiv med angivande av mål. projekt har Ide flesta projekten ingår anställda från central- respeksyfte, etc. lokalkontorsnivå och jämn fördelning från de två kassoma tive en eftersträvats. Härigenom uppnås automatik en förankring har per hela organisationen. All personal informeras kontinuerligt inom via Intranet, kassomas interna infonnationssystem.

Kommitténs fortsatta arbete 27

Nedan ges några exempel igångsatta projekt, som kommer att få avgörande betydelse för verksamheten vid den kassan: nya Lednings- och styrsystem i Skånekassan Balanserat styr- kort utreda och lämna förslag till modell för verksamhetsplanering och Verksamhetsuppföljning baserat modellen Balanced Scorecard, lämna förslag till medelsfördelningsmodell, kontroll av budgetutfall med mera IT-strategi FK Skåne följer bl.a utveckling och visioner inom 2005-projektet, effektiviserar och optimerar användandet av information och gjorda investeringar 3.Skånekassans starka och svaga sidor tas fram som underlag inför verksamhetsplaneringen, Kompetensförsörjning FK Skåne beskriver verksamhetens kompetenskrav och yrkesroller, Kvalitetsutveckling FK Skåne förslag till kvalitetssystem för den Skânekassan och nya innefattar åtgärder/system säkrar och utvecklar hela handsom läggningsprocessen Policy försäkrad med avstamp från det centrala kundpolicyprojektet utforma förslag till policy impsamt lementering av densamma, Ohälsojförsäkringarna projektet ska kritiskt granska och pröva arbetssätt förslag till samt ge nya och effektivare metoder och angreppssätt. Det reformerade

ålderspensionssystemet genomförande svarar för genornföran-

deplan och genomförande. Projekt 6 och 7 finns redovisade i bilagedelen. Under rubriken projekt kan även det samverkansavtal, insom gående diskuterats i kommittén, ingå. I maj 1998 meddelar direktör Persson att ett utkast till avtal föreligger. ansökan att en om medel tillställts Utvecklingsrådet samt att löntagarkonsult Anders Wiberg vidtalats. Avsikten är medel beviljas några pi- - om - att lotkontor skall utses, samt referensgrupp med företrädare att en från andra kassor kan följa arbetet med implementering och uppföljning av samarbetsavtalet, blir det första inom kassavärlsom den. Utvecklingsrådet behandlar ansökan vid sammanträde i juni. Dessvärre beviljas några medel. Trots detta fattas beslut om ett genomförande, men förutsättningar för bildande den referensav grupp som nämns ovan, kvarstår därmed

6¶Erfarenheter av kommittéarbetet

6.1 och nackdelar

Svårigheter

Det har varit en stor fördel för kommittén att utsedda ledamöter haft sin "hemvist" i respektive kassa. De känner verksamheten väl och har stor kunskap inom området. Men denna fördel kan också vändas till en nackdel. Som eventuell konsekvens kan befaras en att ledamöterna därigenom kan uppfattas ha bindningar/låsningar till den egna kassans personal. organisationssätt. arbetsrutiner och så vidare. Det fanns bland personalen vissa betänkligheter, dels mot behov av kommitté och dels mot dess sammansättning. Detta p g a förhållanden antyds framför allt upplevelse som ovan, men p g a av bristande information/ kommunikation och osäkerhet om ansvar och ansvarsförhållanden. Det ifrågasattes även utlysning om en av direktörstjänsten behövde ske. Enligt mångas uppfattning borde

samma modell som tillämpats vid sammanslagningen Malmö

av och Malmöhus allmänna försäkringskassor ha använts. Det fanns också förväntningar att ingen de två direktörema skulle komma av i fråga utan att tjänsten skulle besättas kraft, av en extern men också förhoppningar att de två kassadirektörema skulle en av utnämnas. Kommittén fick ta emot skrivelser och samtal i vilka stöd för respektive mot dem som senare blev kommitténs huvudkandidater till direktörstjänsten kom till uttryck. En annan fråga troligen väckt del förundran som en var att kassomas remissvar över "Utredningen angående allen gemensam män försäkringskassa i Skåne" samstämmigt, när det gällde var tidpunkten för sammanläggningen. Framflyttningen förslagen av

SOU 1998: 163 30 kommittéarbetet

Erfarenheter av

del spekulationer och torde vara en

tidpunkt upphov till en

gav förberedelsearbetet kom förklaring till att det kassagemensamma

nedprioriteras eller i vissa fall rent av stanna av. att nämnas. Enligt eventuell svårighet kan språkförbistring Som en

för förbereda och genomföra bildirektiven tillsätts kommittén att

allmänna försäkringskassa. Orden sammandandet av Skåne läns

har också använts. Dessa ord kan ge slagning och sammanläggning

tolkningar beroende och ens utgångsupphov till skilda var

ordet bildande står för

punkt uppfattning i frågan. Några anser att

långtgående och mycket radikala förett nyskapande och förordar

präglar det fackliga handlingsprogrammet, ändringar. Detta synsätt

Andra gör tolkning nämns under punkten 4.3 ovan. en annan som

sammansmältning/-växning av kas-

och lägger tonvikten mer mot

den större kassan kommer att dominera

Vissa farhågor att

soma.

också fram. Härutöver finns naturligtvis en naturden mindre förs

och ängslan över vad kommer att hända lig och berättigad oro som

inte kommer att beredas plats vid det nya cent-

den personal som

ralkontoret.

tilläggas Kommittén redan tidigt markerar att det är Det kan att

ska bildas. I andra uttalanden klargörs att en stor en ny kassa som

kan kräva förändringar ledarskap, organisation etc länskassa

tillvarata det fungerar väl eller att bygga och att det gäller att som

och siktet ska inställt framtiden. något helt nytt att vara

6.2 omständigheter och

Gynnsamma

fördelar

har det varit till fördel för kommittén att ut- Som nämns ovan stor

styrelseledamöter och har sin "hemvist" sedda ledamöter också är

kassoma. De känner verksamheten väl och har stor i de aktuella

området. Samtidigt torde det ha varit till stor fördel kunskap inom

också ordföranden är väl förtrogen med socialförsäkringen och att

administration. Det välmotiverat att varken kommittédess synes

eller sakkunniga och experter haft sin ordföranden

SOU 1998: 163 Erfarenheter kommittéarbetet 31 av

tjänst/förankring i Skåne. Därigenom torde en del farhågor om partiskhet ha kunnat undanröjas. Det har också varit positivt att kommittén haft ett öppet klimat. Det var en välvald strategi att diskutera igenom och lägga fram en ledningsfilosofi innan utlysning direktörstjänst skedde. Likaså av att konsulthjälp påkallades för rangordning av de kandidater kommittén, efter genomgång av samtligas meriter, valt att intervjua. När väl direktören tillsätts, så intensifieras det operativa arbetet att forma en ny kassa radikalt. Flera olika projekt se ovan sätts igång och en gemensam värderingsplattfonn processas fram inom organisationen etc. Enligt vad kommittén erfar, så är alla de farhågor och tveksamheter, som närrmts tidigare, helt undanröjda.

Tillit, tilltro och en viss framtidsoptimism har återskapats.

6.3¶Forskningsprojekt

Under 1997 inleddes ett samarbete mellan Centrum för Arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och representanter från de två skånekassoma. Detta resulterade i Högskolan olika att genom forskningsinsatser åtog sig följa hela sammanslagningsprocessen av de två organisationerna inför, under och efter den 1 januari 1999. En första delrapport har delgivits kommittén i oktober 1998. Av delrapporten framgår att det är longitudinell studie en som genomförs, vilket innebär individer följs under hela att samma processens gång. I undersökningen ingår ett proportionerligt urval anställda från elva lokalkontor och de två centralkontoren 184 personer från Kristianstads län respektive 209 från Malmöhus län. Inledningsvis studeras den enskilda individens förutsättningar att hantera en förändring, även mötet två organisationsmen av kulturer och hur detta kan påverka bildandet organisation. av en ny Organisationskommittén det mycket vällovligt de båda anser att kassoma gemensamt tagit detta initiativ. Genom forskningsinen sats av denna karaktär kan skeendet speglas objektivt sätt ett och de erfarenheter vinnes kan tillvara inför och vid framsom tas

kommitréarbetet SOU 1998: 163

32 Erfarenheter av

såväl inom utanför kassa-

rida organisationsförändringar, som

världen

SOU 1998: 163 33

7 särskilda direktiv

Regeringens

till kommittéer och särskilda

utredare

Enligt direktiven ska kommittén beakta regeringens generella direktiv till kommittéer och särskilda utredare redovisning

om av regionalpolitiska konsekvenser dir 1992:50, att pröva offent-

om

liga åtaganden dir. 1994:23, om jämställdhetspolitiska konsek-

venser dir. 1994:124 samt om konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

7.1 konsekvenser

Regionalpolitiska

med mera

Några regionalpolitiska konsekvenser utöver dem redovisats i

som tidigare utredningar och i proposition 1995/96:38 förutsätts icke ske. De administrativa besparingar, förväntas uppnås

som grund av sammanslagningen, kommer i inledningsskedet begränsa antalet arbetstillfällen nämnvärt. Den personal

som erhåller tjänst vid det centralkontoret bereds, med tillämpning

nya av lag om anställningsskydd l982:80 fortsatt anställning hos kassan.

Allmänheten kommer att beredas möjlighet till

samma personlig service fortsättningsvis. Antal lokalkontor och/eller andra

servicepunkter kommer att minska på grund sammanläggningen.

av

direktiv... SOU 1998: 63 34 Regeringens särskilda

7.2¶Offentliga åtaganden

till beslut administrationen av socialför- Med hänvisning att om

med nyligen varit föremål för politiskt ställningssäkringen mera

kommittén funnit skäl pröva frågan. I-länvisas till tagande, har

1997/ 1998:41, socialförsäkringsutskottets betänkande

prop. l997/98:SflJ8, regeringsskrivelse l997798:l53 samt SFS

1998:87

7.3¶J konsekvenser

ämställdhetspolitiska

under punkten 5.3 har ambitionen vid tillsättning av Som nämnts ck-tjänstema varit avkall uppställda krav tillgodose be-

att utan hovet viss balans mellan Kristianstads och Malmöhus län samt

av mellan kvinnor och män. Direktör Persson har i anledning av den sistnämnda målsättningen fört ingående samtal med ett antal per-

och i fall bedrivet form head-hunting. Att få soner några en av kvinnor i direktionen flera aspekter väsentligt, dels grund

är ur

kvinnligt ledarskap innebär att också andra erfarenheter och av att värden tillförs, dels för att internt och externt markera att kvinnor behövs i den verkställande ledningen. dvs högsta beslutande nivå. Ett projekt nämns under punkten 5.5 rör jämställdhe-

som

I projektet belyses verksamhet, lönestruktur etc i ett genderten.

och detta ska i konkreta åtgärder föreslås

perspektiv mynna ut att och genomförs för att främja jämställdheten.

7.4¶Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetets bedöms inte uppkommit till följd av sammanslagningen.

8¶Slutord

Den nya organisationen vid Skåne läns allmänna försäkringskassa och dess projektinriktade arbetssätt utgör, enligt kommitténs uppfattning, ett föredöme och motsvarar väl de krav som kan ställas

en modern och framsynt organisation.

Vid kommitténs slutsammanträde diskuteras bland annat erfarenheter av kommittéarbetet. Kommittén konstaterar gemensamt att 17 protokollerade sammanträden ägt rum. Flera komrnittéledamöter poängterar det värdefulla i att kommittén från början tog förhållandevis god tid sig för att diskutera målsättning, ambitioner, krav ledarskap med mera. Därigenom skapades också ett föitroendefullt samarbete och en öppen atmosfär, som utgjort en god förutsättning för att lyckas fullt ut med uppdraget. Några ledamöter framhåller att kommitténs sammansättning och status haft stor betydelse. De olika insatser som sakkunniga respektive experter utfört under processens gång har flera skäl

av - varav personalsammanhållning är ett varit till stor nytta.

-

Kommittén gör vidare bedömningen att den medverkat till att två frågor särskilt lyfts fram, nämligen ett tidsbegränsat ledarskap och det samverkansavtal, som träffats mellan parterna i Skåne län. Det sistnämnda kommer säkerligen att flera efterföljare inom kassavärlden. Erfarenheter av detta avtal, liksom det forsk-

av ningsprojekt som orrmämns under 6.3 kommer med säkerhet många andra till del.

Bilaga 1 37

V| i u b -

soker en

fggwmmg",°°mmfmw"å

II pm Manda :um län: abndau av F m ""“"

DIREKTOR

uppglpøttøláfauâdødønügøjürbmáøb scrjürmsuüufugapønønalsømm

t|||

ørstas-tqldøuuzutvøcküugsüherøi mdünütønsømølütøøuønønxmødhønø- SKÅNE LÄNS ALLMÄNNA "“"°"""““““P""*°“' K pbygguad denNYAw

FORSAKRINGSKASSA ,,,,,,,,,“,,,,,"d'

Föráknnplannisümünkanmrfándøiliamuálmmaámüiømwáaüöráhüigenfür Eneudqgtmmüjonmvümasocülförsâhmgenhmvikügddiamhâüasqumfürebnmkk uygglmvüohälaföáldmlupodiáldadanlchgñnmtønhåâbkükmümimmskámüm gränser.Dennyakassankommeraulucalåooansuuchvanvnemlezkvinnoncmnalkommet koumerauüggainüüansadbüelmümnska-unáerdmpoüüshwødøhsymâam-káa verksamhetenmot gemensammanñlmedövergripanderaulmansvarför verksamhetochekoxwmi.

För att lyckas med uppgiften ska Du

lcinnaexlszaduinuesscförsoáalförsâkxingcnochdufnuüd haengodlenthxfömzågameddolcumentenderfarenhetavazbeleledandei stillnüzgieumrorgarüsaüon nnuül-odnuultamrientmd haaorsodalkompemsochenbreunnnagemezu-ktmnande ñcxibelochurvecklingsinxümd varahandlingsknfügochkunnadelegerauppgifteroch ansvar halösmagaauezxmáasmexamedaxbeuzeodxanutvedrlaeubxakümt besinaenbredomviddskiznsknpodikummeublengødkønøhmed myndigheter,organimionerochrdxingsliv hagodlönnagaaulöretridakassanumsávilpådetlokah/regiomla,nationellacdi internationellaplaneL

sergärnakvinnligasökandentill tjänsten.Nämn upplysningarlämnas MaudBjömennlm, av ordförandei Organisationskormninén,:el:08-78647 alt 0581-4029,Sven-ErikMohlin,kassasrynlseordfönndeiMalmöhuslan,tel-040-49 92.BörjeNilson,ltassasrymlseordförande i Kxisrlanmdslän.:el:08-786 99:IL 044-2178 de tvåsistnämnda ledamotenkommittén.även Faddigareprsentanterir UlfDnguvski,ombudsman,Pötsikxingsansüllda:Förbund,:el: 08-402 05od:OlaBjörkholuz,fackliglömoendeuaan,SACO,:el:E665 2929. VälkommenmedDinansökanmirh meddnr6691/97 sdllstill Riksförsäkringsverket, - - som 103 Stockholmmensändstill Organistionskommiuért,c/oFEF,Box1224,11182Stockholm. An.- MargaretaKarlsson.:were-axe kommiuén.i Tjänstenüllsius,efterbexedning Organisationsav kouuzüuáza,Riksförsäkringsverket.av Tjänsten bli Emailkan för förordnande. Angelönambdkimnmsükzmsømviviühainscumdcnzzseptønbcrww J

Bilaga 2 39

Kommittédirektiv

Bildandet av Skåne läns allmänna

försäkringskassa

Dir. 1997:4

Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 1997

Sammanfattningav uppdraget

En organisationskomrnitté tillsätts för att förbereda och genomföra bildandet Skåne läns allmänna försäkringskassa av från och med den 1 januari 1999. Kommittén skall bl.a. utarbeta en organisationsplan för försäkringskassan i Skåne län. utarbeta underlag till Riksförsäkringsverkets anslagsframställ- ning, vidta nödvändiga förberedelser för anställning personal - av vid den nya kassan samt samordna de två nuvarande

försäkrings-

kassomas yttrande till Riksförsäkringsverket beträffande förordnande av direktör för den försäkringskassan i Skåne län. nya

40 Bilaga 2

Bakgrund

7 december 1995 dåvarande stats-

Regeringen bemyndigade den

särskild utredare för att i samråd med rådet Hedborg att tillkalla en

försäkringskassoma i Riksförsäkringsverket och de allmänna

utreda förutsättningarna för Kristianstads län och Malmöhus län

försäkringskassa för Skåne. Utreda-

bilda gemensam allmän att en förslag den försäkringskassans skulle vidare lämna om nya ren organisation och lokalisering. ll oktober 1996 till statsrådet Utredaren har i skrivelse den

försäkringskassa för Skåne Klingvall föreslagit att en gemensam

1998. Utredaren har vidare föreslagit att centbildas den l januari lokaliseras till Kristianstad. ralkontoret för den nya kassan Samtliga remissinstanser till- Skrivelsen har remissbehandlats.

försäkringskassa bildas i det Skåne län. Stystyrker att ny nya en i Kristianstad har dock förordat att relsen för försäkringskassan senareläggs till den l januari 1999. Styrelsen sammanläggningen med behovet ordentlig förberemotiverar senareläggningen av en

nuvarande sjukvårdshuvudmännen i

delsetid samt med att de tre

skall den l januari 1999. Skåne samman

Uppdraget

skall samordna arbetet med bildandet

En organisationskommitté

försäkringskassa i Skåne län vad avser bl.a. organisation, av en ny arbetsformer. Arbetet bör utgå från att bemanning, kompetens och försäkringskassan skall lokaliseras till centralkontoret för den nya

Kristianstad.

försäkringskassan bör kunna leda till

En sammanslagning av De härvid frigörs bör administrativa besparingar. resurser som de besparingskrav som åligger den kunna användas för att möta

sammanslagna kassan.

skall fram och till Riksförsäkringsverket över-

Kommittén ta underlag behövs för att bedöma erforderliga resurlämna det som

för den nya försäkringskassan.

ser

SOU 1998: 163 Bilaga 2 41

Kommittén skall vidta nödvändiga förberedelser för anställning av personal vid den nya försäkringskassan med beaktande 6 b §

av lagen l982:80 om anställningskydd. Kommittén skall vidare samordna de nuvarande försäkringskassomas yttrande till Riksförsäkringsverket när det gäller förordnandet som direktör i den nya kassan. Kommittén skall därvid beakta att ett sådant förordnande bör ske i god tid före inrättandet den försäk-

av nya ringskassan.

Ansvaret för att förbereda avvecklingen de berörda försäk-

av ringskassoma vilar fram till den 31 december 1998 respektive försäkringskassa. Frågor om investeringar och nyrekryteringar fram till denna tidpunkt skall beredas särskilt med organisationskommittén.

Arbetet skall bedrivas så att den försäkringskassan skall

nya kunna inleda sin verksamhet den 1januari 1999.

Organisationskomrnittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare regionalpolitiska

om konsekvenser dir. 19 2:50, att pröva offentliga åtaganden

om dir. 1994:23, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

om 1994:124 samt konsekvenser för brottsligheten och det

om brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Kommittén skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade sitt arbete och dem tillfälle framföra

om ge att synpunkter samt genomföra förhandlingar i enlighet med lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet.

om

Socialdepartementet

sou 1998:163 Bilaga 3 43

SKÅNE LÄNS ALLMÄNNA K FÖRSÄKRINGSKASSA

BSC- gruppen 1998- l 0-23 Arbetsmatetial

Balanserat styrkort i Skånekassan

1.1 Inledning

1.2 En ny modell

I PM "Lednings- och ck-organisation för Skånekassan" 1998-03-13 formuleras kraven den nya kassan enligt nedan:

Vi måste för att bli framgångsrika: 0 Kunna åstadkomma och redovisa RESULTAT

Ha hög KVALITE i vår verksamhet. både kunder och c gentemot upp-

dragsgivare 0 Bedriva verksamheten RATIONELLT

Detta kräver i sin tur:

En decentraliserad organisation Kundfocusering Ständigt ifrågasättande och ständiga förändringar En lärande organisation med förmåga att utveckla "det intellektuella kapitalet"

0 Att de anställda trivs med sitt arbete

Kraven enligt ovan visar att verksamheten måste styras och följas ur flera olika perspektiv. Vi måste också få med både det kortsiktiga perspektivet budgetåret och det långsiktiga sträcker sig

som några år framåt i tiden.

44 Bilaga 3

En modell för verksamhetsstyrning kan passa för Skåne-

som kassans behov är "Balanced Scorecard BSC" "Balanserat Styr-

kort". Projektet har arbetat med att finna modell av Styrkortet

en

anpassats till vår verksamhet. som

3 Balanserat Styrkort kort beskrivning

- en

Balanserat Styrkort Balanced Scorecard BSC lanserades i bör-

jan 90-talet ett alternativ till traditionell ekonomisk styr-

av som ning. Genom att verksamheten fyra viktiga perspektiv fokus

se ur försöker BSC koppla den kortsiktiga verksarnhetsstymingen med den långsiktiga visionen och strategin. Genom att fokusera ett fåtal kritiska nyckeltal styrtal inom väsentliga målområden, styr

och följer den dagliga verksamheten som påverkar morman upp gondagens utveckling och resultat. De fyra ursprungliga perspektiven är det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet och förnyelse- och utvecklingsperspektivet. Styrkortet kan också sägas bygga tre tidsdimensioner igår,

idag, imorgon. "Igår" är då ett resultat vad som sker idag eller

av imorgon. Modellen enligt ursprunget såg ut enligt figur nedan.

Bilaga 3 45

Vaitjütüm

I

Iüllløäføbnbzau/ Va1mewwbuni7

i I i

Protea

intimt

Vlsionåz m m:

Idag

Strategi

x

brusar

Hilma filma" 12

øüitmasipmnkbü

Genom att i en kompakt form presentera de allra viktigaste styrtalen får ledningen möjlighet att göra avvägningar mellan olika

en angelägna intressen. Man kan se det som en balansgång mellan olika insatser där det gäller att få balans i hur målen nås inom det olika perspektiven. Det gäller också att se sambandet mellan de olika perspektiven, t ex hur kan en viss utvecklingsinsats antas påverka hur kunderna ser oss. hur påverkar det kvaliteten i

processen, hur påverkar det användningen av resurserna

Vanligt är att komplettera ursprungsmodellen med ett femte

perspektiv fokus som gäller medarbetarna.

46 Bilaga 3

balanserat styrkort utgår från verk- I att ta fram ett man processen strategiska mål. Det är därför viktigt att ledsamhetens vision och med styrkortet. Utifrån de strategiska ningen engageras i arbetet

kritiska framgångsfaktorer och lämpliga styrtal.

målen identifieras styrtal bestäms och konkreta handlingspla-

Målnivå för respektive

fastställes. Arbetsmodellen

kopplade till framgångsfaktorema

ner

övergripande nivå framgår skissen nedan.

en av

knyta visionen med det dag- För att ett framgångsrikt samman utvecklingen BSC sker från två liga arbetet är det viktigt att av strategiska mål måste tydliga och förmedlas håll. Vision och vara När det gäller att ta fram kritiska ledningen ut i organisationen. av relevanta styrtal och handlingsplaner måste

framgångsfaktorer,

Ett styrkort måste hela tiden vara hela organisationen engageras. till sitt innehåll ständigt föremål för granskning levande och vara

och prövning.

BdalldStyrkaFKSkäm19980945

Ã/lå

Utveckling :h Fokus h orsdocrx.. .. Process Medabeicxe Warg pgspemv rsay

Eitcnanr

l l l l

J

F F

StrcrtTeåjskog r

Kritiska frcm gdngfcktaer

l l l

htydeirrfri Sfynd

Hmdingacne

Bilaga 3 47

2 Skånekassans styrkort

2.1¶Våra utgångspunkter

I arbetet med att identifiera fokusområden, strategiska mål och kritiska framgångsfaktorer har utgått från följande dokument.

SFA-visionen 2005

Skånekassans gemensamma plattform

Regleringsbrevet 1998

Aktuella projektbeskrivningar inom Fk Skåne

Policy försäkrad -

Ohälsoförsäkringama

Kvalitetsutveckling Fk Skåne

Kompetensförsörjning Fk Skåne

Utöver de ursprungliga fokusområdena har kommit fram till att ett särskilt medarbetarfokus bör finnas med eftersom plattformen poängterar flera viktiga ställningstagande vad gäller ledsynen ning och medarbetare.

2.2 Fokusområden

I Fk Skåne bör arbeta utifrån fem fokusområden. Styrkortet ska innehålla mål, framgångsfaktorer och styrtal är påverkbart för som kassan och enheterna. Det innebär övergripande att mer SFAfrågor, t ex teknikutvecklingen, inte med. Ambitionen också tas är att styrtalen ska kunna fastställas enhetsnivå.

Några undantag

kan dock förekomma. I arbetet med att fastställa framgångsfaktorer och styrtal upptäcker man att en del av dem kan hänföras till flera fokus. För få att en någorlunda tydlig indelning har därför försökt dra vissa gränser mellan fokusområdena.

SOU 1998: 163 48 Bilaga 3

Ekonomi och resurser ekonomiska förhållanden såsom Utöver det gäller tydliga som har hänfört även det som gäller budget och medelsanvändning till detta fokus. Det gäller då i första effektiv resursanvändning

i avspeglas i t

hand effektivitet och produktivitet processerna som styckkostnader. Fokusornrådet har därmed ett uppdragsgivareex

perspektiv.

Processerna har hänfört det gäller handläggningen av Till detta fokus som med rehabilitering och vår infomiaolika förmåner, arbetet försäkrade och omvärld. Målen inom tionsverksamhet gentemot

del regleringsbrevets mål, d s hur

området bygger till stor v

kvalitetsperspektiv, hur våra rutiner sköter handläggningen ur ett

våra tjänster levereras Området omfattar därmed fungerar när etc. , vår kämverksamhet och hur bedriver denna.

Färsäkrade fokus hänförs det gäller vårt förhållande gentemot Till detta som och hur levererar våra tjänster, d v s frågor om de försäkrade uppfattar frågor bemötande, tillgänglighur de försäkrade oss, om Området fokuserar den kvalitet finns i het och liknande. som tjänsterna och vilket förtroende de försäkrade har leveransen av för vårt arbete.

Medarbetare fokusområde hänförs lednings- och medarbetarfrågor. Under detta området ska sikte exempelvis hur ledningen Målen inom ta hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och likfungerar, visar hur arbetsförhållandena ter sig. nande som

Utveckling och lärande fokusområde rör framtidsfrågoma och vår förmåga att för- Detta verksamheten och fömya Hit ska hänföras det som bättra oss. metodutveckling etc. D sådant

gäller kompetensutveckling, v s

sikte förbättra och förändra verksamheten i positiv som tar att riktning inom övriga fokusområden.

sou 1998:163 Bilaga 3 49

3 Styrkortets strategiska mål, framgångsfaktorer och styrtal

3.1 Ekonomi och resurser

Strategiska mål: Vår ekonomi ska vara i balans över tiden

Vi handlägger försäkringen effektivt och rättssäkert till lägsta möjliga kostnad den gemensamma plattformen Effektivt resursutnytt- jande

Framgångsfaktorer: Tydliggjorda krav respektive budgetansvarig

En allmänt accepterad medelsfördelning till resultatcnhetema

Ett effektivt redovisnings- och uppföljningssystem för att snabbt upptäcka avvikelser

Styrzal Avvikelse från budget . totalt anslag läns-mått avgiftsintäkter läns-mått - "Öronmärkta" medel -

Stycktid för vissa "tunga" ärendeslag sjukpenningmnderhållsstöd. bostadsbidrag, föräldrapenning. förtidspension

Förhållandet mellan tid för administration och försäkringsverksamhet enligt tidsredovisning

Motiv Målet att vi över tiden ska hålla vår budget självskriven. är Mellan åren kan vissa över/underskridande accepteras men sikt måste en balans finnas. RFV har i underlagen för

a resultatdialogen

angivit att visst anslagssparande kan bra, dock inte vara över 3%.

50 Bilaga 3

plattform som en viktig I Skånekassans gemensamma anges våra uppdragsgivare att handläggningen

grundprincip gentemot

sker effektivt, rättsäkert och billigt. måste medel för olika verksamheter och till re- För att nå målen fördelas så de stämmer med resursbehoven, d v sultatenhetema att hushållning med medel kräver att det finns träffsäkert. En god s för hur medlen ska användas och tydliga krav

tydliga spelregler

den ansvarige.

budgetsituationen över tiden samt effektiviteten i Styrtalen speglar visar förhållandet administrahandläggningen. Talet som

tion/försäkringsverksamhet kan utgöra ett mått hur prioriterar

kämverksamheten försäkringen. föreslagna styrtal går följa minst kvartalsvis. Samtliga att

3.2 Försäkrade

hög tillgänglighet och möjligheter att nå Strategiska mål: Vi ska ha en ge olika sätt; telefon. brev, internet. besök etc oss

Framgångsfaktorer: Generös öppettid för att kunna nå kundtjänst .

Korta väntetider

Sryrtal: Kundenkäten -tillgänglighet

Svarstider telefon i kundtjänst väntetider borttappade samtal återkopplade samtal -

Motiv betonar tillgängligheten är viktig och att

Värderingsplattformen att

kan mötavåra försäkrade olika sätt. Kravet är att tillgängligheten ska ligga i nivå med eller över de försäkrades förväntningar.

Bilaga 3 51

Styrtalen visar dels över tiden hur de försäkrade bedömer vår tillgänglighet årsvisa mätningar och kontinuerligt hur lätt - - pass man når via telefon. oss När tekniken förändras kan också se hur kontakterna sker via t ex internet.

Strategiska mål: Vi ska uppfylla den försäkrades förväntningar bemötande

Framgångsfaktorer: God kunskap om den försäkrades förväntningar och upplevelser ta med den försäkrade i kartläggningen

Tydliga uppdrag möjliga att kommunicera internt och externt

Informera om när ersättning och beslut förväntas vara den försäkrade tillhanda kvalitetsdeklaration

Styrtal: Kundenkäzen bemötande -

Klagomâlshanteringen något mått - Projekt Policy försäkrad hanterar frågan

Motiv I värderingsplattfonnen uttrycks flera sätt vår ambition de att ge försäkrade ett korrekt bemötande och den försäkrades intresse att har högsta prioritet. En avgörande framgångsfaktor är att vet vad den försäkrade förväntar sig olika sätt. Projektet Policy försäkrad har för avsikt formulera resultatatt ett mål baserat kundenkäten vad gäller bemötandet. Resultatet kan avläsas i styrtalen från kundenkäten årsvis och - mera löpande i ett mått som behandlar de klagomål och även positiva omdömen som fångas under året.

SOU 1998: 163 52 Bilaga 3

3.3 Processer-na

Strategiska mål: Vi ska göra rätt från början nollfelsprincipen och de

- -

försäkrade ska kunna lita att handlägger försäk-

ringen rättssäkert.

Framgångsfaktorer: Ständig uppföljning och utvärdering

Fortsatta projekt för effektivare och säkrare handlägg-

ning

Stynal: Andelen fel

felaktigt och bristfälligt underlag

-

felaktigt rättstillämpning

-

Motiv Målet står i överensstämmelse med regleringsbrevets mål och satsningama rätt ersättning och kommer även till uttryck i värderingsplattformen. Framgångsfaktorema är kompetensutveckling fokus utveck-

a ling och lärande framförallt utveckling av arbetssätt och

men en metoder kombinerat med ständig uppföljning. Styrtalen visar aggregerat resultaten kvalitetskontrollema och

av går att följa löpande månadsvis.

Strategiska mål: Vår handläggning är effektiv och arbetar offensivt

med det som är värdeskapande.

Framgångsfaktorer: Fortsatta projekt för effektivare. mer enhetlig och säk-

rare handläggning

Ökat samarbete mellan lokalkontor

Enhetlig tidsmätning

Bilaga 3 53

Styrtal: Genomströmningstider för

SPN-ärende förtidspension/sjukbidrag, Vårdbidrag, arbetsskadelivränta

bostadsstöden BOB/BTP -

Motiv I värderingsplattformen uttrycks olika sätt att vill ge den försäkrade bra service och att ska arbeta med sådant som skapar

en mervärde för den försäkrade. Att leverera tjänster i rätt tid är ett viktigt område. Framgångsfaktorer är projekt för utveckling av arbetssätt, ökad spridning erfarenheter men också en bättre tids-

av mätning så att slutsatser kan dras om var handläggningen sker mest effektivt. Ett mått är genomströnmingstidema. Även stycktidema

kundean-

vänts men har hänförts till fokus Ekonomi och resurser.

Strategiska mål: Våra metoder och angreppsätt i ohälsoarbetet är effek-

tiva.

Framgångsfaktorer: Fortsatta projekt för effektivare och säkrare handlägg-

ning

Ständig uppföljning och utvärdering

Certifiering av rehab-handläggare

Sryrtal: Resultat av SAR-tjänst i förhållande till nybeviljade

förtidspensioner/sjukbidrag

Resultat av Qben-granskningar ohälsa

-

Antal fall sjukfallz60 dagar+sjukbidrag+förtidspensi0ner/ l000 invånare

54 Bilaga 3

Motiv Vi har valt särskilt lyfta fram rehabilitering. Regle-

att processen

mål ligger bas där kassans strategiska mål är ringsbrevets som en

effektiva metoder och angreppssätt. Även här handatt lyfta fram lar det att skapa mervärde för de försäkrade.

om Projektet ohälsoförsäkringama behandlar a framgångsfaktorema vilket kan innebära justeringar förslaget ovan.

av Styrtalet resultat SAR-tjänst relaterat till nybeviljade förtids-

av

pensioner/sjukbidrag kan följas löpande. Talet täcker både de

når lyckat resultat efter rehabilitering och de som inte kan som ett återgå i arbete. Måttet måste testas eftersom inte använt det tidigare. Qben-granskningar är kvalitetsmått när det gäller rehabili-

ett a teringsfallen. För jämförbarhet krävs att

enheterna granskar efter kriterier inom något område. att samma Ett årligt mått.

Medarbetare

Strategiska mål: Vi arbetar i lärande organisation och utvecklar vår

en

verksamhet genom att allas kompetens tas

till vara.

Framgångsfaktorer: Bra ledarskap kan driva förändringsarbetet från

som -

0rd till handling

och befogenheter för arbetsupp-

Delegerat egenansvar

gifter och kompetensutveckling

Större rörlighet bland personalen

Styrtal: Mått ledarskapet PSO

Resultat av Kvalitetsrevisionen

Bilaga 3 55

Strategiska mål: Skånekassan attraktiv arbetsplats

år en

Framgångsfaktorer: Delaktighet

Flexibla arbetsformer och arbetstider

Ökad jämställdhet

Bra arbetsmiljö fysisk och psykosocial

- "Stolt" över att arbeta fk

Styrtal: Medarbetarnas uppfattning om den psykosociala ar-

betsmiljön PSO/Tempen

Sjukfrånvaro

Köns-åldersfördelning

lr - v37- Motiv Både målen och framgångsfaktorema enligt ovan har sin grund i Skånekassans värderingsplattform. Styrtalen vad gäller ledarskap och medarbetarnas uppfattning om sin arbetsmiljö kan följas genom årliga mätningar av den psykosociala arbetsmiljön. Kvalitetsrevisionen ger både en uppfattning om kvalitetsarbetet i stort enheterna men också en värdering av hur ledningen arbetar med kvalitetsfrågoma. Båda talen är årliga mått. Sjukfrånvaron och köns-/åldersfördelningen kan följas löpande under året.

56 Bilaga 3 SOU 1998: 163

3.5 Utveckling och lärande Strategiska mål: Vi ska ha hög kompetens i försäkringen och vara

en

professionella i vår yrkesroll och vårt bemötande. Framgångsfaktorer: Kompetensutveckling försäkringsmässig och personlig

-

God omvärldskunskap Socialförsäkringens roll i

-

skyddsnätet Styrtal: Andel tiden för utveckling och lärande enligt tids-

av

redovisningen

Strategiska mål: Vår kompetens inom IT ska utvecklas för optimal an-

vändning av våra IT-system Framgångsfaktorer: Kontinuerlig kompetensutveckling IT Styrtal: Antal som klarat IT-körkort Strategiska mål: Kompetensförsörjning i takt med behoven Framgångsfaktorer: Fortlöpande kartläggning av kompetensbehov och kom-

petensproñler Styrtal: "Gapet" mellan kompetensbehov och kompetensproñler

Strategiska mål: Vår avsatta tid för utveckling och lärande ska öka till

10% av vår totala arbetstid. Framgångsfaktorer: Kompetensutveckling IT, försäkringsmässig och per-

sonlig Utökad projektverksamhet och nätverksarbete

Bilaga 3 57

Sryrtal: Andel av tiden för utveckling och lärande enligt tids-

redovisningen

Motiv En ökad satsning humankapitalet och utveckling och lärande år avgörande för att förbättra oss inom övriga fokusområden. Vi måste satsa högre kvalitet i handläggningen och hög kom-

en petens inom IT. Vi måste också se till att våra framtida kompetensbehov täcks och att gapet mellan behoven och aktuella kompetensproñler är så litet som möjligt. I Skånekassans arbetssätt ligger att arbeta i olika projekt och nätverk. Som inriktning

en föreslås att andelen tid för utveckling och lärande ska öka till 10% av arbetstiden. Styrtalen ska visa dessa satsningar olika sätt. Andelen tid för lärande kan följas löpande tidsmätningama. Antal kla-

genom som rat IT-kort registreras också löpande. Gapet mellan kompetensbehov och kompetenspreñ redovisas

en

dast årligen. Utvecklingsarbete pågår.

58 Bilaga 3

4 Styr-kortet version 1.0

Ekonomiochresurser

Budgeuvvikelse xi:

Stycktider x

I

:utarbetat: Processer PSO tillgänglighet ndelfel - x.. ledarskapet xx landstingen x bemötande y.y - arbetsmiljö xx - rättstillämpning :ti: - - Återkopplsdesamtal x7a Sjukfrånvaro Id Genomströmningsdder x Klagomålsindex BTF/BOB median - Kvulitetsrevison yy SPN-ärende medium - SARFTP x.:

Utvecklingochlärande

AndelmedlT-körkort x

Kompetens m

Tidförlåtande x,x%

SOU 1998: 163 Bilaga 3 59

5. Verksamhetsplanering och uppföljning

Styrkortets huvuduppgift är att styra mot de mål finns för som verksamheten och sammanfattande bild verksamheten. ge en av Därför blir också styrkortet den grund verksamhetsplanesom ringen vilar på.

Ett väl utformat styrkortet kan ligga till grund för både verksamhetsplanering och rapporteringen av verksamheten

Planering genom styrkortets utfomining utkristalliseras det ledningen som bedömer vara de viktigaste strategiska målen för verksamheten lite längre sikt, d v s ca 3 år eller längre. I styrkortet kan också ingå viktiga mål kortare sikt och då kopplat till särskilda sats-

ningar. Justeringar h t ändrade förutsättningar görs årligen.

m Fokusområdena blir dänned utgångspunkten för den årliga planeringen och ger den övergripande strukturen för verksamhetspla-

nen. Samtliga målsättningar och handlingsplaner för såväl den

regionala nivån enhetsnivå kan därmed inom fokussom rymmas områdena.

7 Uppföljning styrkortet ger också strukturen för uppföljningen där minimisom nivå gäller att följa och kommentera utvecklingen styrtalen av regional och enhetsnivå.

Utvecklingen kortets styrtal ska indikationer uppföljav ge om ningen och analysen behöver fördjupas inom något eller några områden, antingen för hela kassan eller för enskilda enheter.

Behovet struktur av en gemensam

I den Skånekassan finns 38 lokalkontor 36

nya resultatenheter

med långtgående decentraliserat för verksamheten. ansvar En långtgående decentralisering kräver samtidigt kvalificerad och en

60 Bilaga 3

ledningen och styrelsen ska kunna

regelbunden uppföljning för att

sitt övergripande för verksamheten. ta ansvar

sådan uppföljning underlättas väsentligt genom en gemensam En ska till också av att verkstruktur för hur rapporteringen men

grundstruktur. Avsik-

samhetsplanen utformas efter en gemensam vissa inom vilka reten är inte att detaljstyra utan att ge ramar utforma sin verksamhetsplan och spektive enhet sedan fritt kan

uppföljning.

Planeringsfárutsättningar

Grunden endast sikte nästkommande

Verksamhetsplaneringen ska inte ta

tidshorisont. Därför utgör SFAbudgetår utan måste ha en längre

plattform och policys

visionen 2005, Skånekassans gemensamma

basen.

Årliga förutsättningar förutsättningarna för det kommande året.

Regleringsbrevet ger

Verksamhetsmålen är dock oftast de samma över flera år och är

väl kopplade till vision, plattform och policys.

resultatutvecklingen under det gångna året i kombi- Resultat och insatser eller förändringar underlag för nation med aviserade ger verksamhetsanalysen inom samtliga fokusområden.

grund de särskilda mål och satsningar som Med detta som anges för kassan under verksamhetsåret. Detta kan ska gälla generellt påverka styrtalens utformning och målnivåer.

Planeringssarbetet

kommer till uttryck det balanserade styr- Det synsätt som genom fokusområden identifierats alla är viktiga för kortet är att de som

Bilaga 3 61

verksamheten och ska ses i en helhet. Det är därför också viktigt att enheterna i planeringsarbetet gör sin egen, lokala analys av läget inom respektive fokusområde. De styrtal som ingår det övergripande kortet är gemensamma också stor möjlighet

men ger en för enheterna att komplettera med egna styrtal i uppföljningen. Den lokala analysen får visa vilka ytterligare styrtal som bör föl- Jas.

Det lokala styrkortet blir då ramen för enhetens planering. Det är fullt möjligt att även för arbetsgrupper inom enheten konstruera ett styrkort men det bör då rimligen endast ta sikte den arbetsgruppens specifika verksamhet. Det väsentliga är dock att arbetsgruppens styrkort drar samma håll som enhetens gemensamma styrkort.

Rtziämmñä DIIHIAZH

Styrkmetsfdusauåt Mimi/and Fra-anar -Unmldütgochlärande Medarbetare Banan ochresurser

1¶Styr-tumssyn-tal -l-iivaübzd PHXILUCT 4 -Utvecldingochlärande 4 Medarbetare Brann Ich IYJWSEI

Va-Icammpzøz

62 Bilaga 3

byggs verksamhetsplanen efter Både centralt och lokalt upp

strukturen i bilden nedan

Verksanhetsplanen lokalt

Styrkoitets fokus

och styrtal

-Suategiskamål musa MSW -Cemalanål -Ccrualanål Lokala m Lokala nål

lmatser Insatser

Processer Utvecklingoeh www, Strategiskanål lärande .Sumegskanål Cemala mål Strategiskai nål .Gammanå Lokala nål -Cmualanål .Lama nå -Lokalarrñl

38° Nuläge

11158156 satsa MannSnyrhnRSik:lülmbl matsa-

Verksamhetsuppföljningen ska utgå från styrkortet och dess

fokusområden. Men den kan inte enbart och alltid endast begrän-

till de styrtal finns i styrkortet utan måste också kompletsas som med information. teras annan

djup i uppföljningen är olika vid olika tidpunkter och

Behovet av arbetsgruppen för "Övergripande frågor" har i sin rapport angett

följande:

Kraven utvärdering och resultatanalys ökar. Lokalkontoren har ett eget resultatansvar och måste kunna bedöma måluppfyllelsen utifrån de krav

ställs kassan totalt. Dessa krav är i punktform som

F l

sou l998:l63 Bilaga3 63

i

l i Vilka insatser har kontoren/kassan gjort

- E Kommentera och bedöm måluppfyllelsen. Den ska även kom-

k och bedömas i förhållande till andra faktorer i

monteras sam-

hället.

Kommentera och bedöm översiktligt vilka genomförda insatser

-

som haft betydelse för måluppfyllelsen.

Kommentera eventuella åtgärder med anledning av resultaten.

-

Det är viktigt att kontoren löpande följer verksamheten ur egen stymingsi

synpunkt men också så att de i relevanta delar kvartalsvis kan samman-

fatta till Ck enligt punktsatsema ovan. Kontorens kommentarer och analy-

ser är en grundförutsättning för att kunna ge styrelsen en kvalitativt bra

kassagemensam analys och för att kunna uppfylla årsredovisningskraven.

Särskilt viktiga i detta sammanhang är

i

l

halvårsuppföljningen som dels bör ge klara indikationer hur l - I årets verksamhet går men också ge tid för ev behov av korrige-

ringsåtgärder för resten av året

3-kvartalsuppföljningen som såväl måste ge basunderlag för

-

nästa års verksarnhetsplanering som för Ck:s arbete med resul-

tatanalysen i årsredovisningen

Uppföljningama kommer också att utgöra viktig del i det

en

underlag som sakområdesansvariga har till de resultatdialoger och

andra diskussioner man har med "sina" kontor. En regelbunden uppföljning är därför ett viktigt styrinstrument för både kontorsoch kassaledning.

5 Revisonsenheten. har sin rapport 1998-08-26 rekommenderat

en F kvartalsvis skriftlig rapportering framförallt fokuserar åt-

som

gärder och omdisponeringar som måste göras för att nå målupp-

fyllelse.

Med ovanstående som utgångspunkt bör därför

en gemensam struktur baserad styrkortet användas för uppföljningen

från en-

heterna. Huvudprincipen kan då för uppföljningen

vara :

64 Bilaga 3

första och andra kvartalet i allmänhet uppföljning och kom-

mentarer till de styrtal finns i styrkortet. Kommentarerna

som krävs då måluppfyllelse inte föreligger och ska då framförallt

framåtsyftande vad gäller förväntad utveckling och vad man vara tänker vidtaga för att nå måluppfyllelse. tredje kvartalet utvidgad uppföljning med redovisning av

- en

och analys resultatet. Även vidtagna åtgärder och kommentarer av i denna uppföljning ska det finnas bedömning prognos vad

av gäller resultatutvecklingen. Uppföljningen kommer då att inne-

hålla än enbart styrtalen, framförallt de mål som finns i regle-

mer ringsbrevet inte finns med i styrkonet.

men som fjärde kvartalet inskränker sig till styrkortet. Samtidigt gör en-

heterna verksamhetsplanering då kommer att innehålla

en ny som fördjupade analyser kontorets läge inom de olika fokusornrå-

om dena.

Bilaga 4 65

Skånekassan Åsa Andersson 1998-1 l-06

för den skånekassan

Kvalitetssystem nya

Vårt övergripande mål är att tillfredsställa våra försäkrades och uppdragsgivares krav, behov och förväntningar. Våra försäkrade och uppdragsgivare kräver att vår verksamhet håller hög kvalité inom alla områden. Det är dessutom viktigt för den enskilde medarbetarens yrkesstolthet att verksamheten är känd för hög kvalitet.

Vad är kvalitet

Vi utgår från den gängse definitionen i den internationella

standard som ges ut av International organization for standardization, ISO;

"Alla sammantagna egenskaper hos produkt eller tjänst

en som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov".

Definitionen säger oss direkt att kvalitet skall helhets-

ses ur ett perspektiv och är något kunden i första hand har bedöma.

som att Den lämnar också öppet för leverantör tjänsterna

oss som av att förhand tolka "underförstådda" behov.

En tjänsts kvalité är beroende vad görs rätt tjänst

av som och hur den görs rätt sätt. För tjänst skall få hög kvalité

att en krävs dessutom väl genomtänkt organisation

en som ger utrymme för flexibilitet och hänsyn till olika kunders önskemål och behov i rätt tid.

66 Bilaga

Varför kvalitetssystem

tjänster med hög kvalité är det vik- För att nå vån mål att leverera kontinuerligt arbetar med de faktorer

tigt att systematiskt och

våra tjänster. Bristfällig och felaktig påverkar kvaliteten som olägenheter och kostnader. Ett

handläggning leder till betydande

leda till kvaliteten i handprocessinriktat kvalitetsarbete bör att medarbetarnas kvalitetsmedläggningen förbättras samtidigt som kan effekti-

vetande stärks och med det handläggningsprocessema

viseras och kostnaderna reduceras. kräver träget, långsiktigt och systematiskt Kvalitetsarbete ett

organisationen är engagerade i förbätt-

förhållningssätt där alla i verksamheter finns det alltid något som kan ringsprocessen. I alla med kvalitetsförbättringar i sig till bli bättre och ofta leder arbetet

upptäcker förbättringsbehov.

att man nya med kvalitetsförbättrande åtgärder har De senaste årens arbete kvalitetsklimat i organisationen. Detta grundlagt ett gynnsamt och utveckla i den Skånekassan. Vi premåste tillvarata nya för Skånekassan gemensamt kvalitetssenterar i det följande ett

system bestående av

övergripande vision - en riktlinjer för arbetet arbetsbeskrivningar -

mätinstrument och uppföljnings-/utvärderingsåtgärder

ansvarsfördelning -

Kvalitetssäkring utveckling

-

vårt arbete fokusera den försäkrade. Ansvaret lig Vi skall i allt måste engagerad och kunnig om kvager hos ledningen som vara tillsammans med samtliga medarbetare skapar en orlitet och som kvalitetstänkande allt arbete. De målganisation där genomsyrar både centralt och lokalt, de åtgärder sättningar vi sätter upp, och de gör måste hela tiden avspegla och

vidtar uppföljningar

Bilaga4 67

konkretisera och kunna återföras till den övergripande visionen och de riktlinjer antagit. I-lelhetsperspektivet kvalitet borgar för att alla delar i organisationen målsätts planeras, följs och utvärderas. upp Centralt i kassan har ett övergripande för att alla ansvar policys, verksamhetsplan och handlingsplaner i övrigt har sin utgångspunkt i vår kvalitetspolicy och att alla medarbetare lätt kan se att så är fallet. Dessa styrdokument skall vara formulerade så att åtgärderna går att målsätta och följa utifrån kvalitetsaspekter. upp De mätinstrument vi bestämmer oss för att använda olika områden skall också de ha sin utgångspunkt i vårt kvalitetsarbete. Det mäter skall också analyseras och värderas för att kunna återföras i organisationen ett led i den ständiga förbättringssom processen. Kvalitetsmålen skall konkretiseras i vår verksamhetsplan. De övergripande målen skall ha genomslag i samtliga enheters verksamhetsplaner och både planering och uppföljning skall följa en gemensam struktur. Ett utmärkt redskap för detta är det s.k. balanserade styrkortet som fokuserar strategiska mål och framgångsfaktorer i organisationen. Våra fokus och strategiska mål skall spegla kvalitetspolicyn och mätinstrumenten skall utformas så att de kan användas i kvalitetsförbättringsarbetet. Detta gäller både centralt och lokalt. De mätinstrument som beslutar för använda skall oss att kunna användas både för kassan helhet och för de enskilda som enheterna och resultaten skall också kunna avläsas dessa båda nivåer. Resultaten skall sedan användas i kontinuerliga resultatdialoger med samtliga enheter enheterna själva i sitt samt av uppföljningsarbete. Det skall också kunna ligga till grund för särskilda åtgärdsplaner både central och lokal nivå.

Mätinstrument- behov och metoder

Det finns stora behov i organisationen och välutav gemensamma vecklade mätinstrument både kvantitativ och kvalitativ av art.

68 Bilaga 4

instrument finns inom olika områden idag be- Vissa av de som vidareutvecklas och andra behöver uppfinnas. Nedan anges höver användas för att följa kvalitetsutde som idag kan gemensamt och inom vilka områden de kan an-

vecklingen i organisationen

vidareutveckling och förbättring också. vändas. Förslag till anges årligen och kan brytas varje Kundenkäter, genomförs ner lokalkontorsornråde. Skall användas mät- och analysinstrusom utgångspunkt för både central och ment samt bör kunna ligga som inom områden bemötande och tillgänglokala åtgärdsplaner som lighet. telefon, mål skall sättas och mätas dagligen, Svarstider upp statistik kvartalsvis, mäter tillgänglighet. Klagomålshantering, JO/JK anmälningar, antal omprövningar/överklaganden, skall utformas instrument för att mäta finnas med i kvartalsuppföljning och som underlag

klagomål. Bör

åtgärdsplaner. Mäter bemötande, kompetens, effektivitet. för t.ex.

Handläggningstider/genomströmningstider, mål skall sättas

kvartalsvis. Bildar underlag för analys och åtgärder. upp och mätas Mäter rätt tid, effektivitet. kvalitetskontroller enligt RFV:s föreskrifter, mäter Gängse i ärendehandläggningen, rätt tjänst. Systemet är idag kvaliteten kritiserat många punkter krångligt, mäter fel saker m.m. som Viktigt vidtar åtgärder för att påverka till en förändring av att och till det blir enklare att använda. Enligt uppgift instrumentet att kommer förenkling redan 1999 med nytt urvalssystem. Systemet skall dock användas framtagen policy kommer att ses över. instrument mäta arbetsprocesser både ur Kompassen, är ett att effektivitets- och kvalitetssynpunkt, gör rätt saker, vid rätt tid- Kompassen skall användas som ett förbättpunkt, rätt sätt. i hela kassan. Arbetsprocesser skall kartläggas och ringsinstrument åtgärder skall vidtas med målet att de mest effektiva processerna skall få genomslag samtliga kontor. Kommer att följas upp i resultatdialoger, andra uppföljningsinstrument samt via revisorernas

arbete. Stycketider och styckkostnader, kommer att följas i kompassenarbetet i kvartalsuppföljningar och resultatdialoger. Bör samt kunna ligga till grund för intern benchmarking.

SOU 1998: 163 69

Bilaga 4

Kvalitetsrevision, är ett kvalitativt uppföljningsinstmment som mäter inställningen till och engagemanget för kvalitetsarbete samtliga enheter i kassan. Instrumentet skall över och ses ev.

kompletteras med frågeställningar har bäring i den kvali-

som nya tetspolicyn. Skall genomföras gång året samtliga enheter en om i kassan. Resultatet ligger till grund för dialog och åtgärdssen planer. Kan ses som bl.a. en mätning "kvalitetsaktiviteten" i av organisationen. Uppföljningar enligt Q-benmodellen, systematiska uppföljningsinstrument av kvaliteten i olika ärendeslag. Införs fler och fler områden. Skall användas modell för uppföljningsarbetet. som Psykosocial arbetsmiljömätning, skall genomföras

årligen i

november månad för att ligga till grund för åtgärder i verksamhetsplan. Skall även ligga till grund för vissa centrala åtgärder då behov föreligger samt för uppföljning enheternas

av arbetsmiljö-

arbete.

Kompetensanalys, mätning och uppföljning bör i princip ske årligen. Mäter utvecklingsbehov resultat insatta i samt av åtgärder

förhållande till kompetensbehovet i organisation och individ. Avsatta resurser för kompetensutveckling, mätinstrument behöver utvecklas. Mätning av ledarskap, instrument skall utvecklas.

sou 1998:163 70 Bilaga 4

Skåne läns allmänna försäkringskassa 98- 12-16 Kvalitetsutveckling FK Skåne

-

försäkrade i fokus för

Vi har alltid den

vårt arbete

innebär att

försäkrade med få den ersättning som han o hjälper den att

eller hon har rätt till

våra försäkrade efter deras olika behov och 0 möter

förutsättningar

erbjuder våra försäkrade en god tillgänglighet. 0

Styrdokument

Skånekassans gemensamma plattform

Innehåller grundprinciper grupperat i fyra områden försäkrade,

:

ledarskap uppdragsgivare / försäkringen vår medarbetare, samt -

I framkommer också att följande skall

produkt. plattformen

känneteckna kundorientering, kompetens, kvalitet, kostnads-

oss...: medvetande, effektivitet, ifrågasättande, helhetssyn etc.

Kundpolicy inom 2005

RFV:s inför kassan 2005. Beskriver olika scenarier

Ett av projekt

med den försäkrade kan tänkas se ut i framtiden. Mötet hur mötet skall bygga kvalitet, korrekt och tillförlitlig service. En effektiv och flexibel organisation och skall kunna vara tillgängliga

den försäkrade önskar. F finns det åtta ärendeslag det sätt n beskrivna vad avser framtida mötet.

Bilaga 4 71

Policy försäkrad för Skånekassan

- Är fortsättning/fördjupning RFV projekt Skåne-

en :s ovan. kassan kommer under hösten att arbeta fram en policy för vårt möte med den försäkrade.

Balanserat styrkort Är mätinstrument fokuserar olika områden i verksam-

ett som heten. Anger strategiska målsättningar, vilka framgångsfaktorer som vi tror hur skall mäta att förbättrar oss.

Mätinstrument

0 Klagomålshantering 0 Kundenkäter 0 Svarstider telefon

-

72 Bilaga 4

utför rätt i rätt tid med rätt

Vi tjänst

bemötande

till rätt ersättning betalas ut inom fastställda tider o ser att

bra förklara regler och informera bestämmelser 0 är att om

bemöter alltid våra försäkrade vänligt och korrekt 0

Styrdokument

Skånekassans gemensamma plattform

Kundpolicy inom 2005

Policy försäkrad för Skânekassan

- Rätt ersättning

Innebär följer de anvisningar finns i RFFS 1998:22 vad

att som

god kvalitet i ärendehanteringen. Utöver detta finns ett handavser lingsprogram utöver kvalitetsgranskningen också innefattar t

som

åtgärder mot fusk och missbruk ex

Balanserat styrkort

Mätinstrument

Genomströmmningstider/handläggningstider

Stycktid Kontroller enligt RFFS 1998:22 Kundenkäter bemötande Klagomålshantering inkl JO/J K anmälningar Antal omprövningar och överklagande

Bilaga 4 73

Vårt kvalitetsarbete är i våra

inbyggt samtliga

och det dagliga arbetet tjänster genomsyrar

innebär att..."

vi utgår ifrån att vårt arbete är till nytta för de försäkrade

vi arbetar ständigt med förbättringar o

vi utvecklar vår arbetsorganisation och kompetens för att

säkerställa god kvalitet och ett bra resultat för de försäkrade

Styrdokument

Skånekassans gemensamma plattform Policys För vissa specifika ärendeslag Skånekassan kommer att ha policys för vissa specifika ärendeslag

t handikappområdet. underhållsstöd etc. som ex

Skånekassans policy för ohälsoarbetet Balanserat styrkort Mätinstrument 0 Kvalitetsrevision 0 Uppföljning enligt Q-ben-modellen 0 Flödesanalyser enligt kvalitets- och effektivitetsinstrumentet,

kompassen 0 Kontroller enligt RFFS l998:22

74 Bilaga 4

Vi försäkringen rättssäkert,

handlägger

enkelt, och till lägsta möjliga kostnad

innebär att..."

skall göra rätt från början nollfelsprincipen

de fel ändå kan uppstå ett effektivt och

åtgärdar som rationellt sätt.

har ett effektivt resursutnyttjande

Styrdokument

Skånekassans gemensamma plattform Kvalitets- och etfektivitetsprojekt Rätt ersättning

Strategi för klagomålshantering saknas idag

Balanserat styrkort

Mätinstrument Flödesanalyser enligt kvalitets- och effektivitetsinstrumentet, kompassen Kontroller enligt RFFS Tidsredovisningen gapet mellan administrationstid och ärendetid Styckkostnad och stycktid

KlagomålshanteringGenomströmmningstider/handläggningstid

er Antal omprövningar och överklagande som ändras

sou 1998:163 Bilaga 4 75

våra ledare och våra

Vi utvecklar fortlöpande

att ha rätt för sin

medarbetare till kompetens

roll. Kunnande, förmåga och vilja präglar

vårt arbete

innebär att..

vi har ledstjärna ständig utveckling och förändring i 0 som

arbetet

vi kombinerar våra försäkringskunskaper och vår o

myndighetsroll för att kunna möta den försäkrade ett

professionellt sätt

vi låter alltid kompetensförsörjningen vara i takt med behoven

arbetar i lärande organisation där allas kompetens tas

en

tillvara och utvecklas

Styrdokument

Skånekassans gemensamma plattfonn

Kompetensförsörjningsprogram för Skånekassan

Programmet beskriver vad som menas med kompetensutveckling, hur kompetensutveckling ska till och kassans syn en lärande organisation och vad som krävs för att utveckla lärandet. Till hjälp finns ett verktyg för att kartlägga social kompetens, yrkeskompetens. organisationskunskap och omvärldskunskap. Inom programmet finns fastställda kompetensprofiler för olika tjänster.

Policy för IT-strategi

Balanserat styrkort

SOU 1998: 163 76 Bilaga 4

Mätinstrument

Psykosocial mätning

Antal personal klarar IT-körkort

av som

för utveckling och lärande Andel avsatta resurser

Gapet mellan kompetensbehov och profil

Kvalitetsrevision Mätning ledarskapet

av

Bilaga 5 77

S|ÅN§ LÄNS ALLMÄNNA r FORSAKRINGSKASSA

Projekt policy försäkrad

försäkrad för Skånekassan

Policy

Projektets uppdrag

Projektet policy försäkrad har, enligt direktiven 1998-05-29, haft i uppdrag att utifrån det centrala kundpolicyprojektet, ta fram ett förslag till policy försäkrad för Försäkringskassan Skåne. Projektet skall vidare utarbeta förslag till implementeringsplan.

Projektarbetet

I projektgruppen har ingått Bengt-Olle Andersson projekt-

som ledare, Ulla Eliason, Lk Höganäs, Gunnel Gustavsson, Lk Osby, Monica Rubin, Lk Kristianstad och Ewa Sjöberg, Lk Mobilia.

Projektets styrgrupp har utgjorts förvaltningsledningen. Led-

av

ningskonferensen har utgjort referensgrupp till projektet.

Därtill har funnits referensgrupp med företrädare för de

en

fackliga organisationerna.

I enlighet med projektdirektiven har enheterna kontaktper-

utsett son till projektet. Vissa enheter har valt att ha flera kontaktpersoner.

78 Bilaga 5

Enkät till enheterna

vilken utsträckning det pågår aktivi- I syfte att dels bild av i en båda Skånekassoma, dels få en-

kring kundpolicyfrågor i de

teter frågor är viktiga att satsa för hetemas uppfattning om vilka som

inledningsvis enkät till enheterna. Skånekassan, genomfördes en

1997 behandlade i princip alla de frågor Eftersom kundenkäten

med de försäkrade, dvs. bemötande, tillhar betydelse i mötet som

gjordes direkt koppling till denna

gänglighet, kompetens etc., en

fick bland annat besvara frågeställningen om enkät. Enheterna har vidtagit eller planerar att vidtaga vilka åtgärder som enheten

resultatet enkäten. Projektet kan konstatera med anledning av av

grad pågår aktiviteter samtliga enheter. att det i varierande

Centrala kundpolicyrapporten

Kundpolicy beskriver hur socialförsäk- Det centrala Projektet

skall möta de försäkrade i perspektivet

ringsadministrationen

har i dessa beskrivningar utgått från de försäkrades 2005. Projektet

förväntningar. Projektet beskriver också konsekbehov, krav och

administrationen dessa kundmöten såsom arbetsmevenser för av

todik, arbetsorganisation. teknik m m.

beskrivning av den centrala Sammanfattande

kundpolicyn

Vårt uppdrag är att administrera allmän försäkring som ger en livets olika skeden. Det gör att vara komtrygghet under genom

och tillgängliga när kunden vill och behöver oss. Och kunpetenta den väljer själv det sätt han eller hon vill möta oss på.

tillgängligheten för våra kunder och få mer tid över Vi skall öka

med särskilda behov. Detta gör att förenkla för kunder genom

Bilaga 5 79

och utveckla formerna för kundmöten och kunderna att använda Självbetjäning i kontakterna med oss.

Vi erbjuder våra kunder

möjligheter för alla att nyttja sina rättigheter inom den all-

männa försäkringen,

valfrihet Självbetjäning dygnet runt och personlig genom service när kunden behöver oss, ett bemötande av hög kvalitet med respekt för kundens integri-

tet och rätt till självständighet

beslut som präglas snabbhet och rättssäkerhet, av kunskap och information om rättigheter och skyldigheter.

Kundmöte har definierats alla de tillfällen när aktiv handsom en ling leder till en kontakt mellan den försäkrade och försäkringskassan. Det innebär att både tekniska och personliga kundmöten har definierats som kundmöten. Det centrala kundpolicyprojektet har urskiljt två principiella typer kundmöten. Det är dels självav betjäning som innebär att kunden utför sitt eget ärende och dels

den kund betjänas handläggare.

som av en

Utnyttjandet av modern teknik och moderna organisationssätt skall ge möjligheter till väsentligt kortare handläggningsoch genomströmningstider och ökad tillgänglighet. Genom kundservicefunktioner, telefonsvar och introduktion internet kommunikaav som tionsaltemativ kommer delar arbetsprocessema av att kunna läggas över kunden. Detta kommer för personalen sammantaget innebära att sättet att arbeta förändras radikalt. Det kommer att föra med sig väsentligt kompetenskrav, behov delvis nya av nya yrkesroller och förändrade attityder.

I rapporten beskrivs olika framtida kundmöten:

tre bostadsbidrag till barnfamiljer. Vårdbidrag och rehabilitering.

Projekt policy försäkrad har emellertid valt inte beröra frågor att

som gäller arbetsorganisationen, medarbetarnas kompetens

och

i

,,

80 Bilaga 5

det framtida kompetensbehovet och

teknikstödet. När det gäller frågor andra projekt. Projektet har IT-strategin behandlas dessa av frågor gäller mötet med den försäkistället valt att behandla som gäller bland tillgänglighet och berade, dvs. frågor som annat mötande.

Vi är till för de försäkrade

försäkrad

förslag till grundprinciper policy

försäkrad kan konstatera det idag finns vissa Projekt policy att förhållningssätt mellan olika enheter och även mellan skillnader i Projektet detta är otillfredställande. olika handläggare. anser att viktigt kassan har ett medvetet förhållningssätt gentemot Det är att Ett förhållningssätt är gemensamt för hela kasde försäkrade. som känt och varje anställd. Det bör vara san och är accepterat av försäkrade skall få ett likvärdigt bemötande oav-

självklart att den

enhet eller vilken handläggare han eller hon möter. sett vilken som

lämnar förslag till grundprinciper policy för-

I bilaga l projektet -

Skånekassan. Projektet beskriver också vilka säkrad att gälla för ställer organisationen och lämnar i krav som dessa principer mån förslag till åtgärder. Bland annat föreslår projektet viss även mål för bemötande och utökad tillgänglighet vad att kassan anger framförallt telefontider även utökade möjligheter till gäller men

personliga möten.

Projektet grundprincipema skall kunna kommuniceras anser att både internt och externt.

Bilaga 5 81

I Skåneland

försäkringskassan går

och bemötande hand i hand

tillämpning

I centrum för de försäkrades önskemål står bemötandet som det som är viktigast i kontakterna med kassan. Det bör därför vara självklart för Skånekassan att bemötandet blir lika viktigt som att vi tillämpar lagstiftningen rätt.

I bilaga två redovisas exempel från de frisvar försäkrade i

som gav kundenkäten 1997. De försäkrade redovisar här sin syn det bemötande som de fått kassan. I exempelsamlingen tydliggörs också skillnaderna i förhållningssätt mellan olika enheter och handläggare.

I bilaga tre "För diskussion om bemötande" beskrivs tolv händelser. Endast i ett av exemplen redovisas hur agerat.

Syftet med dessa båda bilagor är att de skall utgöra underlag för diskussioner enheterna bemötande. förhållningssätt, attity-

om der etc.

Etik och morali Skånekassan

Etik och moral tillhör de frågor har uppmärksammats under

som senare år, inte endast inom socialförsäkringsområdet utan även i samhället i övrigt. Ett etiskt och moraliskt förhållningssätt hör också nära samman med hur i övrigt bemöter de försäkrade. Även här är det viktigt har för hela kassan

att ett gemensamt

förhållningssätt. Projektet lämnar dock inte något förslag till

underlag för diskussioner om etiska frågor utan kan konstatera så-

att dana underlag redan har tagits fram centralt, vilket

också har presenterats/diskuterats vid för de båda kassoma, kon-

en gemensam ferens i september 1998.

82 Bilaga 5

Vi tillvaratar de försäkrades synpunkter

Försäkringskassan Skåne bör präglas ständiga förbättringar och

av utveckling inom alla områden. Det skall självklart att de för-

vara säkrades tillvara i detta förbättringsarbete. Projektet

synpunkter tas

lämnar därför flera förslag både syftar till att underlätta för

som den försäkrade lämna sina synpunkter och så att kassan kan

att tillvarata dessa.

Förslag till systematiserad klagomålshantering

Projektet föreslår införandet s.k. förbättringsbok där varje

av en enhetschef registrerar inkomna synpunkter i en excelfil. Namnet förbättringsbok syftet, dvs. att den skall ett viktigt in-

anger vara slag i enhetens och kassans förbättringsarbete. Naturligtvis är det självklart vi, i den mån det är möjligt. snabbt rättar till eventu-

att ella fel och även ber ursäkt när har gjort fel.

om

kundenkät

Förslag till lokal/regional

Projektet gör bedömningen att det kan finnas skäl att komplettera den årligen återkommande centrala kundenkäten med en lokal och regional enkät och lämnar därför förslag till hur denna bör utfor-

mas.

Även via internet

Projektet har beskrivit vad bör ingå i Skånekassans hemsida.

som Ett förslagen lämnar är att den försäkrade skall kunna

av som lämna synpunkter eller ställa frågor internet e-mail.

Bilaga 5 83

Förslag om kundpaneler

kartlägga kunders krav och förväntningar är att organi- Ett sätt att

s.k. kundpaneler. I kundpanelema samlas ett mindre antal persera

utifrån sin erfarenhet, får sin syn de frågor som soner som. ge är aktuella för ställningstagande. Projektet föreslår att kundpaneler skall användas för vissa tillfälliga och avgränsade projekt i syfte att öka kundperspektivet i kassans utvecklingsarbete.

Vi förbättrar tillgängligheten

och telefontider i Skånekassan

öppethållande

Projektet föreslår i princip oförändrade öppethållandetider. dvs. måndag kl. 10.00 17.30 och tisdag fredag kl. 10.00 15.00.

- - - Däremot skall det utökad möjlighet till tidsbeställda besök.

ges

Telefontiden utökas för kundtjänsten till kl. 08.00 18.00

måndag fredag. Enheternas telefontid blir måndag kl 09.00

- - 17.30 och tisdag fredag kl. 09.00 15.00 växeln kl. 09.00

- - - 16.00.

Utökar

kundtjänsten

Skånekassan får fr.o.m. den l januari 1999 en gemensam kundtjänst och växel med placering minst tre orter. dvs.

gemensam förutom nuvarande, Mobilia. Lund och Kristianstad, kan kundtjänsten även vara placerad annat lokalkontor när behovet av utökning är påkallad, exempelvis i samband med pensionsutskicket.

Tillgängligheten ökar genom att samtalen hamnar i den växel eller den kundtjänst som har kortast kö, oavsett varifrån man ringer i Skåne län.

84 Bilaga 5

föreslås få utökade uppgifter i Malmöhus län där Kundtjänsten

skall preliminärberälcningar bostadsbidrag till

man även göra av barnfamiljer och bostadstillägg till pensionärer.

Projektet lämnar förslag till sexveckors schemaläggning av arbetstiden för kundtjänsten. Schemaläggningen innebär att endast kundtjänst är bemannad under tider när samtalsfrekvensen är en låg. Härigenom skapas också möjlighet till kontinuerliga kom-

petensutvecklingsinsatser för kundtjänsten.

Förbättrar telefonkulturen

Projektet lämnar förslag telefonkultur för Skånekassan.

i de båda Skånekassoma

Policydokument

Det finns flera policydokument i de båda Skånekassoma som har anknytning till projekt policy försäkrads uppdrag.

Hembesökspolicy fk 1200 projektet föreslår att detta po- 0 licydokument skall gälla för Skånekassan.

Kundpolicy och Försäkringspolicy fk 1100 projektet föreslår 0 policydokumenten upphör. De behandlar områden som samma projektets förslag till grundprinciper.

av försäkrad

Implementering policy

Om är överens att det är så här skall möta våra försäkrade om i framtiden så förpliktar detta. Det förväntan bland de försäkär en rade och därmed nödvändighet en

sou 1998:163 Bilaga 5 85

att skapar ett enhetligt förhållningssätt inom Skånekassan och att har en samsyn i dessa frågor.

Kundpolicyn för socialförsäkringsadministrationen innebär så mycket mer än frågan om förhållningssätt, attityder, bemötande och tillgänglighet. Utökade möjligheter förde försäkrade att möta oss, samtidigt som får väsentligt förändrade teknikstöd, påverkar hela vårt sätt att arbeta. Det påverkar vår arbetsorganisation och vårt behov av kompetens. Som framgår har projektet

ovan valt att inte behandla frågor om arbetsorganisation och kompetens bland annat av den anledningen att vissa av dessa frågor behandlas i andra projekt. exempelvis kompetensförsörjningsprojektet.

Vad har vi

gjort

0 Som ett led i implementeringsfasen har alla anställda i Skåne-

kassan under hösten 1998 infonnerats kundpolicyn och bu-

om siness case. Enhetschefema i Skåne och projekt policy försäkrads kontaktpersoner har infonnerats vid konferenser. Enhetscheferna och kontaktpersonema har också blivit informerade om det arbete som har bedrivits i projekt policy försäkrad.

Vad bör vi göra

0 Projektet föreslår att projektrapportema presenteras samlat

enheterna i början av år 1999 ett liknande sätt kundpo-

som

licy och business har presenterats under hösten 1999.

case

0¶Grundprincipema bör anslås alla lokalkontor tillsammans

med handläggningstidema för att de härigenom skall bli kända

även för allmänheten. Projektet föreslår att förslaget till grund-

principer ingår som en del i Skånekassans platt-

gemensamma

form ersätter tidigare skrivningar. Plattformen bör i

utges

pocketformat och ges till alla anställda. 0 Kontaktpersonema för projektet bör i början år 1999 samlas

av

under en dag för att diskutera dels de etik och moralexempel

86 Bilaga 5

presenterades konferensen den 10 september 1998 och som

därefter har diskuterats enheterna, dels diskutera de tolv som exempel med koppling till bemötande projektet redovisar i

som bilaga 3 till denna Även dessa exempel bör dessför-

rapport. innan diskuteras enheterna. Syftet med denna konferens är

skapa gemensamt förhållningssätt inom Skånekassan. att ett Exempelsamlingen bör även diskuteras en ledningskonfe-

rens. 0 Centralkontoret bör i likhet med vad gäller ansvaret för att

som

har likvärdig tillämpning av lagstiftningen, även ta ett

en ökat för att får ett gemensamt förhållningssätt inom

ansvar Skånekassan försäkringskassan Skåneland går tillämpning

och bemötande hand i hand. Frågor om bemötande och etik och moral bör, ett led i detta ansvarstagande. ges ökat ut-

som

bland annat finnas med som ett naturligt inslag i konferymme, rens- och utbildningsverksamheten. 0 Det är viktigt att det skapas förutsättningar för att uppfylla de krav ställs i kundpolicyn, förslaget till grundprinciper etc.

som Projektet exempelvis att arbetsmiljön har stor betydelse

anser för hur bemöter våra försäkrade. 0 Att skapa god telefonkultur är viktigt, inte minst ur den för-

en säkrades synvinkel. Projektet föreslår att möjligheten att införskaffa bärbara telefoner utreds snarast. Dessutom bör de perso-

har föredömlig telefonkultur uppmärksammas och ner som en som belöning få delta socialförsäkringsstämman hösten 1999. 0 Det centrala kundpolicyprojektets rapport bör användas i det fortsatta utvecklingsarbetet i Skånekassan. Exempel härpå är beskrivningen framtida kundmöten för bostadsbidragsären-

av den, Vårdbidrag och rehabiliteringsverksamheten.

Bilaga 6 87

SKÅNE LÄNS ALLMÄNNA

FÖRSÄKRINGSKASSA

Damm Personnr/dinncnrj Centralkontoret 1993-10-27

v Ronny Andersson, 046 37 60 55

-

Projektet Ohälsoförsälcringarna - analys

Uppdraget

Projektets syfte är att kritiskt granska och pröva vårt sätt att arbeta

med ohälsoförsäkringama samt att lämna förslag till och

nya effektivare metoder och angreppssätt. Arbetet bör resultera i ett

handlingsprogram för FK Skåne.

Föreliggande analys utgör första steget i projektet och ska efter diskussioner vid ledningskonferens fastställas för att därefter till sammans med resultatet av kvalitets- och effektivitetsprojektet Kompassen utgöra grund för handlingsplanen. Då det är viktigt

att ta tillvara vad som kommer fram vid sammanställningen och work-shopama kring ohälsoområdet inom projektet Kompassen har tidpunkten för leverans av handlingsplanen flyttats fram till januari 1999.

I analysen ges en generell bild över situationen inom framförallt den samordnande rehabiliteringen medan andra försäkringsförmåner behandlas sparsamt eller inte alls. Problemen kan

mera självklart variera i omfattning mellan olika lokalkontor beroende

flera faktorer t kontorets storlek, befintlig kompetens

som ex samt strukturella faktorer arbetslöshet, invandrargrad

som m m.

88 Bilaga 6

Projektorganisation

Projektgrupp: Ronny Andersson, proj led

Kerstin Andersson

Britt Inger Ekström

Lena Frost-Reisnert

Rose-Marie Gunnarsson

Yvonne Hilner

Roland Nilmarker

Bo Petersson

Referensgrupp: Lars Bjerstedt. enhetschef, Dalby

Stellan Bjömberg, AMI-chef, Helsingborg Bengt Jartsell, socialchef, Bjuv Ido Leden, överläkare Lasarettet, i Kristianstad Ann-Christine Munther, kundpolicyprojektet.

RFV

Fackliga representanter, FF och SACO

Styrgrupp: Bengt-Olle Andersson

Bert-Ove Nilsson

Siw Thorén

Rolf Thulin

Utöver dessa har 13 rehabiliteringshandläggare. 2 enhetschefer och SU-avd Malmöhus olika sätt medverkat i analysarbetet. Dessutom har frågan diskuterats vid ett antal lokalkontorsträffar

SU-avd under september månad. Vid styrsom arrangerat gruppsmöte i Malmö belystes särskilt de problem som finns i Malmö kommun.

Vidare har antal skilda rapporter använts som t ex RFV:s och

ett Statskontorets rapporter, Kundpolicy- och Kompetensutvecklings-

inom 2005, Anders Heides rapporter den försäkrades

projekten om

upplevelser vid kontakterna med försäkringskassan. uppföljningar i form Qubar, Qufar och SGI-uppföljningar samt dialogkonfe-

av

i Malmöhus. Vid ledningskonferens den 3 september prerenser

Bilaga 6 89

senterades upplägget av analysen och den 28 oktober redovisades

föreliggande rapport.

Bakgrund

I rehabiliteringsutredningen 1988 lämnades ett antal förslag till hur rehabiliteringen framgent skulle bedrivas. I förslagen angavs bl a 0 begreppet rehabilitering skulle definieras 0 skyldighet för arbetsgivare och övriga rehabiliteringsaktörer att klarlägga behovet av rehabilitering 0 försäkringskassan skulle ett samordnande för rehabiansvar literingsarbetet 0 försäkringskassoma fick möjlighet att köpa yrkesinriniiktade

rehabiliteringstjänster

Ytterligare ett antal förslag frarrilades och kassomas arbete med rehabilitering fastslogs i prop 90/9l:141 innehåll fortfarande vars är basen för kassomas arbete med rehabilitering. Detta var ut-

gångspunkten för kassomas ökade för rehabiliteringsarbe-

ansvar tet. Vid denna tidpunkt den samhällsekonomiska situationen var fortfarande Detta gjorde kassoma i gynnsam. att stort sett fick de resurstillskott efterfrågades för klara det utökade som att av uppdraget.

I början 1990 talet efterlyste Riksförsäkringsverket av nya grepp för att bekämpa ohälsan. Malmöhuskassan blev utsedd att vara en försökskassa och erhöll ytterligare 34 miljoner extra medel för rehabilitering. Ett stort antal flyttades från andra försäkpersoner ringsförrnåner för att arbeta med Försöket

rehabilitering. föll väl ut

och enligt kassans egen beräkning sparades 88 miljoner kronor.

Under försöksperioden skapades

ett engagemang för rehabiliteringsarbetet i organisationen. Kristianstadkassan och dåvarande Malmökassan bedrev också antal framgångsrika ett projekt.

90 Bilaga 6

ökade arbetslösheten kraftigt och ge- Några år in 1990-talet skedde arbetsmarknaden. Efter nomgripande strukturförändring åren skedde successiv förändring i

de inledande framgångsrika en

ökade. entusiasmen i rehabiliterehabiliteringsarbetet. Ohälsotalet försök till antal satsningar inom ringsarbetet avtog, trots ett nya arbete med rehabilitering ifrågasätts kassoma. Försäkringskassans både statsmakterna och våra samverkanspartners nu allt mer av av även många våra försäkrade. men av av

inte avskilt från andra försäk-

Rehabiliteringsuppdraget ska ses förtidspension, sjukbidrag, sjukpenning m m. ringsfönnåner som

tillämpa reglerna har även här föränd- Reglerna och situationen att I samband med den ökande arbetslösheten rats under l990-talet. regler för ersättning minskade antalet ersätta dagar och förändrade år för under den allra senaste tiden åter öka. dramtiskt ett antal att

"Skåne-kassan" totalt 18 520 pågående sjukfall. Under 1998 hade handläggare lokalkontoren i Enligt uppskattning gjord av och Hässleholm 15 % 2 778 kor- Kristianstad, Helsingborg var

29 dagar. 65 % 12 038 bevaknings-/utredningsärenden

tare än resterande andelen 20 % 3 704 utgjorde ärenden som var och den samordnad rehabilitering Bilaga l och 2. Enligt föremål för 383 årsarbetare verksamma inom ohälso-

samma uppskattning är

20 % Skånekassans totala antal årsarbetare. Av dessa området av ungefär 100 årsarbetare, med samordnad rehabiarbetar ca 25 %,

litering.

kan konstateras att förutsättningarna för att

Sammanfattningsvis

verksamhet inom ohälsoområdet har under bedriva en effektiv dramatiskt förändrats. Frågan är här given. Har lyckl990-talet kompetens, arbetssätt och metoder i takt ats anpassa våra resurser. med utvecklingen

Bilaga 6 91

Förstå, kunna och vilja

I vår analys har identifierat en mängd olika problemställningar som påverkar vårt sätt att arbeta inom ohälsoområdet. Det har varit externa faktorer som t ex olika målsättningar hos olika myndigheter, minskade resurser. ett stort antal arbetslösa, förändrad diagnosbild, komplexa ärenden, antalet lönebidragsanställningar har minskat. Vad gäller de interna orsakerna har identifierat förbättringsområden som vårt förhållningssätt gentemot den försäkrade, ledning och styrning av arbetet. otydligheter i uppdraget, arbetssätt och metodik, kompetensbrister m m.

För att få struktur och överskådlighet analysresultat kan ofta en teoretisk modell vara användbar. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen har frågan implementering utgjort ett centralt om forskningsområde under senare delen 1900-talet. Vi, d förav v s säkringskassan, betraktas tillämpare/genomförare polisom en av tiskt fattade beslut enligt detta perspektiv. Vi har att genomföra de av statsmakten fattade besluten i fonn lagstiftning av m m.

I-luvudfrågeställningen i implementationsforskningen är: varför

genomförs inte fattade beslut enligt intentionerna

Ett sätt att studera detta har presenterats professor Lennart av Lundquist. Han lyfter där fram tre begrepp: förstå, kunna och vilja. För att tillämparen, fortsättningsvis kallad försäkringskassan eller vi, ska ha någon möjlighet att genomföra besluten krävs viföratt står besluten. Problem uppstår här då dessa bygger politiska kompromisser. är formulerade ett otydligt sätt, innehåller motstridiga målsättningar I begreppet kunna hänförs sådant m m. som resurser i form av pengar, personal och teknik även kompemen tensen är här avgörande. Det tredje begreppet vilja handlar både om organisationens och individemas värderingar i förhållande till uppdragsgivarens intentioner. Det är inte ovanligt det i organiatt sationen formuleras målsättningar, eller mindre uttalade, mer som avviker från uppdragsgivarens. De enskilda individemas verklighetsuppfattning och värderingar är ofta andra än uppdragsgivarens.

92 Bilaga 6

Utifrån begrepp följer nedan sammanfattande redodessa tre en visning alla de i analysarbetet uppmärksammade synpunktema av Redovisningen är ett koncentrat av vad som

ohälsouppdraget.

och avslutas med projektgruppens slutsatser om vilka framkommit viktigast åtgärda i kommande handlingsplan. problem som är att

Förstå

frågan längre tid finns det fortfaran-

Trots att uppmärksammats en

hel del otydligheter vad gäller rehabiliteringsuppdraget. de en Otydlighetema både själva uppdraget också definitioner avser men olika begrepp såsom arbetslivsinriktad rehabilitering, samordav nad rehabilitering, arbetsförmåga, arbetsför och anställningsbar m Att det finns oklarheter i detta bekräftas av att RFV inom m. åtgärdsplan för ohälsoornrådet har startat två delproramen för en

jekt med uppdragen precisera rehabiliteringsuppdraget och

att finna definition grundläggande begrepp. Oklaren gemensam av heterna i uppdraget medför givetvis svårigheter i att finna strategier, metoder, arbetssätt för effektiv rehabilitering. en

Mötet mellan den försäkrade och rehabiliteraren beskrivs i Stra-

tegier för kompetensutveckling, Utvecklingsprojektet 2005

följande sätt:

"Här möts kunden och specialisten "rehabiliteringssamordnaren",

där det personliga mötet/mötena är avgörande för hur rehabiliteringsprocessen fortskrider och tekniken kan vara det som stöder. Mötesplatsen är den plats är lämplig just för tillfället." som

För detta möte ska fungera krävs att rehabiliteraren kan att a förstå och använda kunskapen människors olika förutsättningar om och behov samt visa empati och hantera konflikter.

I skilda uppföljningar, Köp 97, kan tyvärr konstateras att som t ex alla rehabiliterare inte har denna förmåga. Detta får allvarliga konsekvenser för möjligheterna att lyckas i den fortsatta beslutspro-

Bilaga 6 93

oavsett det gäller rehabilitering eller beslut om sjukbicessen om drag/förtidspension. Värst är det för den försäkrade som i vissa fall kan känna sig förnedrad i mötet med handläggaren.

t 0 m

Då har samordnande roll i rehabiliteringsprocessen är det av

en

vikt känner till andra myndigheters verksamhet och stor att målsättningar. Vi måste också respektera andra yrkesgruppers kompetens och känna förståelse för att de liksom har olika restriktioner att ta hänsyn till. I projektets kontakter med olika rehabiliterare och vid dialogkonferensema framkommer att denna förståelse och respekt inte alltid är för handen. Det brister också ibland i kunskaperna vilket uppdrag andra myndigheter har

om och vilken kompetens där finns. Självklart gäller denna problematik även i omvänd ordning.

Ett exempel detta är den regionala överenskommelsen mellan försäkringskassan och länsarbetsnämnden. På grund av a skilda målsättningar mellan myndigheterna, oklara definitioner och bristande förankring råder fortfarande viss oenighet mellan myndigheterna om hur de arbetslösa sjukskrivna ska rehabiliteras.

Vid projektgruppens kontakter med rehabhandläggama och dialogkonferensema har det framförts synpunkter på styrningen och ledningen av rehabiliteringsarberet. Detta har gällt bristande styrning och uppföljning av kontorsledningen om hur rehabiliteringsresurserna används. Att information från ledningsträffar, temadagar, funktionsträffar m m inte förs vidare i den utsträckning som är önskvärt. Att överenskomna handlingsplaner inte genomförs och ibland inte ens är kända ute kontoren. Från handläggarna efterfrågas också tydligare prioriteringar från kassaledningens sida. Det tycks således finnas ett ganska stort behov av att man från ledningens sida blir aktiv inom rehabiliteringsområdet.

mer Utan styrning och stöd från ledningen känner sig rehabiliterama övergivna och har svårt att både förstå sin roll och känna säkerhet i sitt arbete.

94 Bilaga 6

källa till irritation hos handläggarna är de uppföljningar En annan

kvalitetsgranskningar genomförs. Här är det synnerligen och som viktigt dessa motiveras tydligt sätt så att handläggarna ser

att ett

dessa något tillbaka i utvecklingsarbetet. Uppföljningar och att ger granskningar ska medarbetarna upplevas del av en lä-

av som en rande organisation. Kritiken också det sätt vilket uppfölj-

avser ningarna görs. Allt för mycket tid går att registrerar och doku-

Behovet .ett välfungerande teknikstöd är uppenbart. mentera. av

Kunna

Vid projektets kontakter med handläggarna och i samband med dialogkonferensema har det framförts synpunkter resursfördelningen till ohälsoornrådet och i synnerhet rehabiliteringsarbetet.

Man vid de genomförda personalrninskningama har reha-

anser att biliteringsområdet drabbats särskilt hårt. Inte bara genom själva neddragningarna utan också genom att en del handläggare som saknar den rätta kompetensen omplacerats till rehabiliteringsområdet. Enligt Malmöhuskassans årsredovisning för 1997 svarade verksamhetsområdet Åtgärder mot ohälsa för 19 % av de totala administrationskostnadema. Motsvarande andel var 1996 23 % och 1994/95 27 %.

Som nämnts finns betydande kritik mot befintligt Ieknikstöd

ovan inom ohälsområdet. Detta upplevs mer som en belastning än som

stöd i arbetet. Som ett tydligt exempel teknikproblemen kan ett Lokala S nämnas.

Ett betydande problemområde och ett känsligt sådant är kom-

- petensfrågan. Relativt många saknar tillräckliga grundläggande förutsättningar för att arbeta med rehabilitering. Hur många vet inte då kravprofil har saknats och några utvärderingar inte är genomförda. I granskningar rehabiliteringsärenden framkommer

av

bristande förmåga att fatta beslut rörande sjukpenningrätt.

a förtidspension Det saknas även tillräckliga försäkrings-

m m. mässiga baskunskaper inom de olika försäkringsområdena vilket

Bilaga 6 95

hämmar förmågan att se till helhetsbilden. Ett antal handläggare som arbetar med rehabilitering har inte erhållit tillräcklig grundutbildning inom ohälsoornrådet. Det finns även brister i den pedago-

giska förmågan.

Skälen till detta är många. Omfattande omplaceringar genomför-

des vid genomförandet av den s k Kampen mot ohälsan, senare tids personalrninskningar har medfört omplaceringar och kritiken mot ohälsoarbetet har varit stark. Allt detta har bidragit till de problem idag har inom kompetensornrådet. Det har dessutom saknats tydliga kravproñler för vilken typ av kompetens som krävs för att fungera som rehabiliteringshandläggare.

Ett fjärde problemområde, och som till viss del är kopplat till kompetensfrågan, är arbetssätt och arbetsmetodik. Detta är inte särskilt förvånande då det, i motsats till den medicinska rehabiliteringen, saknas konsensus om vilka metoder som ska användas vid olika situationer. Här krävs utvecklingsarbete både lokalt, regionalt och centralt. Vi behöver också bli bättre att initiera forskning och ta tillvara den forskning som trots allt finns inom

området.

Mer anmärkningsvärt är dock att också uppvisar brister i den

försäkringsmässiga och förvaltningsrättsliga handläggningen. En-

ligt RFVzs, Statskontorets och våra uppföljningar framkom-

egna mer brister i dokumentationen av beslutsunderlagen. Vi har, enligt JO, brister i vår informationsskyldighet till de försäkrade. Otillräckliga sgi-utredningar har medfört felaktiga sgi-placeringar. Vi är otydliga i kommunikationen med den försäkrade och ibland dåliga att ställa krav försäkrade och arbetsgivare, i de fall när detta är befogat.

En fråga som har uppmärksammats i analysen är hur utnyttjar möjligheterna till köp av tjänst. I takt med att förutsättningarna att lyckas i rehabiliteringsarbetet försämrats uttnyttjas möjligheten till köp av tjänst allt mindre. Dessutom har köpen ändrats till färre

96 Bilaga 6

åtgärder och fler utredningar. Vi vet dessutom för lite om aktiva

får del insatserna och vilket resultat de leder till. vilka som av

rehabiliteringsarbetet är, vid sidan den försäkrade, arbetsgiva- I av

vår viktigaste I vår analys har följande problemomren resurs. a råden identifierats Bilaga 3:

då kassan konstaterar försäkrad klarar "annat arbete" 0 att en

den ordinarie anställningen, sägs ofta den försäkrade

men inte

eller tvingas att säga upp sig själv

upp

det finns kunskapsbrist hos arbetsgivaren om vinsterna med re- 0

habiliteringsarbetet

arbetsgivare börjar bli centralstyrda med dålig struktur 0 större

rehabiliteringsarbetet följd närheten lokalt saknas

som -

Vilja

De senaste årens ganska starka kritiska röster mot vårt sätt att ar-

beta inom rehabiliteringsområdet har negativt påverkat det enga-

och den stolthet handläggarna har känt för sitt arbete. gemang Detta givetvis förutsättningarna för att göra en bra insats

påverkar

i sitt arbete.

del fall har handläggaren inte tillräcklig förståelse eller I en respekt för den lagstiftning styr handläggningen. Det före-

som kommer i enstaka fall att handläggaren ser rehabiliteringsärendet

privat affär mellan sig och den försäkrade än som en mer som en

omgärdad med lagstadgade rättigheter och skyldigheter

process både för den försäkrade och handläggaren. Ett projekten inom

av RFV:s åtgärdsplan inom ohälsoornrådet har som syfte att studera vilka orsaker finns till varför lagstiftningen inte följs. Fakto-

som

otydlig lagstiftning, bristande kunskaper och förståelse rer som hos handläggaren även eget tyckande kan här spela in.

men

Försäkringskassan får ibland kritik för hur fördelar våra rehabi-

literingsinsatser och hur drar in sjukpenningrätten bl a i studie

sou 1998:163 Bilaga 6 97

av A Hetzler. Det är synnerligen viktigt att våra personliga värderingar inte styr vårt professionella arbete.

Positiva sidor

Syftet med analysen har. enligt direktiven, varit att kritiskt granska ohälsoarbetet och rapporten präglas därför av problemen inte av förtjänstema. Det är viktigt att ser problemen som förbättringsornråden. Vi får inte inta en försvarsattityd där inte vill se de problem som faktiskt finns. Men det är också viktigt att framhåller de positiva delarna i arbetet.

Samordnar rehabiliteringen till ett ston antal individer. Ger ersättning till individer med behov. Gott samarbete med myndigheter och arbetsgivare Tendenser till förbättrad kvalitet. Finns fortfarande många engagerade och kompetenta medarbetare.

Slutsatser

Det är ännu för tidigt att ta definitiv ställning till vilka problemområden som är de mest centrala att åtgärda. Projektgruppens analys ska först kompletteras med enhetschefemas synpunkter och med resultatet av analysen inom effektivitets- och kvalitetsprojektet

Kompassen.

Utifrån den analys genomfört vill dock särskilt framhålla några problemområden strategiska. Ska lyckas med

som att finna nya metoder och arbetssätt för att effektivisera ohälsoarbetet bör kraftsamla kring följande fyra områden:

Tydliggöra rehabiliteringsuppdraget

0¶Kompetensutveckling

Förhållningssätt gentemot den försäkrade 0 Aktivare stöd och styrning från ledningen alla nivåer

98 Bilaga 6

Vår erfarenhet genomförande handlingsplaner visar att det är

av av svårt, för inte omöjligt, att genomföra allt för många akti-

att säga viteter. Vi därför de föreslagna fyra områdena genom-

menar att förs stegvis under perioden 1999-2001.

Fortsatta arbetet

Under oktober och november kommer samtliga lokalkontor att analysera ärendeprocesser inom ohälsoområdet. Analysema ska

vid Work-shop den 16 och 17 december. Vad som där presenteras framkommer ska komplettera vår analys. Vi ska då dessutom pre-

vår analys för samtliga rehabiliteringshandläggare och

sentera något inbjuda till synpunkter kommande handlingsplan.

sätt

komplettera processanalysen ska inom projektets ramar För att genomföra analys hur den enskilde rehabiliteringshandlägga-

en av

använder sin tid i arbetet. Vi ska låta 20 handläggare föra deren taljerad dagbok över sina aktiviteter under slumpmässigt utvald

en arbetsdag.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa

. Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nyttersltmingssystemforvuxentandvård. 30 Utlandsstyrkan.Fo. - . Valtlrdensgenusansikte.A. .Detgållerlivet.Stödochvårdtill barnoch

Månpassaralltid Nivå-ochorganisatio ifika ungdomarmedpsykiskaproblem+Bilaga.S.

, samhñllsskyddvid processermedexempelfrånhandeln.A. Råttssåkerhet.vårdbehovoch

. Vårtliv somkönKårlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. Historia.ekonomiochforskning.

. .TyrnaktenårdinmMytenomdetrationella Femrapporteromidrott.ln. arbetslivetochdetjåmstllldaSverige.A. Företagaremedrestarbeumrmåga.

. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva Förordningartill miljöbalken. Bilagor.M.+ . .

försäkringar.Fi ldentiñeringochidentitetidigitalamiljöer

. 9 A" obolreklam.Marknadsföringalkoholdryckerav - Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionearsrapport4/98.K. Integritet Effektivitet skattebrottFi. Denframtidaarbetsskadeförsåkringear.

- - . 10.CampusförkonstU. Vadfårviförpengarna Resultatstyrningav

. - F.ståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inomolikaområden.U. området. Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39 Detfinsk-svenskagrinsilvssamarbetet.M.

.

förenkladeförfaranden.Fi. 40 BROTTSOFFER. - . Säkrarekemikaliehantering.F6 Vadhargjorts VadbörgörasJu

Epengar- niringsrlttsligafrågor.Fi. 41.läkemedelsinformationlör alla.

Grönanyckeltal Indikatorer- förettekologiskt 42.Forsvarsmakugemensamutbildningför hållbartsarnhålle.M. framtidakrav.Fo.

P Nåråsikterblir handling.Enlcunskapsövcrsiktom 43.HurskallSverigemåbättre

bemötandeavpersonermedfunktionshinder.S. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

- Samordning digitalmarksåndav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju.

Engräns enmyndighetFi. 45.Sotningiframtiden.Fö.

- IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslån K. 47.BulvanerochannatJu.

N lT-kouunisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochêgasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen. intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreetbrslljningenavvecklas h ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiftet momEU.K. , Hearinganordnad IT kommissionenav I S0.De39stegen.Likemedelsutrednirtgarunder

samverkan lndustrilörbundetmed ochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedelvårdi ochhandel.SOU1998:28.

N Föisäknngsgarann. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlår-ande.

. Ettgarantisystemförtbrsäkringsersättningar.Fi. Situationeninförochunderförstaåretmed

FStatenochexportfrnansieriugeu.N. kunakapslyñet.U. FiakeriadministrationenEU-perrpektiv.iett Utstationingavar tagare.A. Översynavñskeriadmrnistntionen Jo.rn.m. Tavara möjligheternai Östersjöregionen.N.

NV Trestäder.Enstorstadspolitiklörhelalandet HuroffensivlT-anvandningkanskapatillväxt

. + st4 bilagor. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav

26.Frånhembrinttill Mariakliniken. lT-konmiissionen uppdrag Kommunikations-av

- faktaomungdomarochsvartsprit. departementetNirings-ochhandelsdeparternentet 27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch ochlndustritörbundet.

törsakringsbolag.Fi. Rotundan.Rosenbad199741-1111 28.Läkemedeli vårdochhandel.Om säker.en flexibel Demokratinsräckvidd.D tationfrånett

ochsamordnadlåkcmedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.

SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

83.DUKOMDistansutbildningskommittén. S6.Avdragförökadelevnadskostnadervid tjänsterna Pl distansutbildning.undervisningochlarande. ochtillñlligt arbete. kostnadseffektivdistansutbildning.U. 57.DUKOMDistansurhildningskornmirten med 84.DUKOMDiatansutbildningskommitrén Utvlrdaingavdisrannrthüdningsprojekt Flexibelutbildning distans.U. lT-stñd.U. Fyraframtidascenarier. B5.AttrñstarnedhInderna.0mstorm6wn. 58.lT ochnationalatamen. folkouirostningarochdirehdeinokntiiSchweiz lT-kominiasionenarapport6/98.K.

RaddningstjlnneniSverige SB. S9. 86.Utvecklingssamarbeterlttsounidet. RäddaochSkydda.F6. - Östeuropa.Ju KringHallandsåsen.M. 37. Fi. LivsmedelstillayniSverige.Jo. .Kampanjmedkunakaperochkanslonom 88.DomarenochBeredningsorganisacionen

Mall komrmrn1997.M. uthildningocharbetsfördelning,ln karnavfallsonirñsmingeni avslöjanden 89.Grqipet attVandaenregionsutveckling. 3 Engodam: iMotalaJournalister-naa skriftse- RapportfrånSöderhamnskornmittenN. ochllaarnasetik.Demokratiunedningena 90.Stegetthe. Nedslagi detlokala rie.SB. information. brottsförebyggandearbetet.Ju. 3 Blue ochmertillgänglig 91.Nya korrnnunalförnyelseochn rnpetens- Srnafaretagsdelegationensrapport N. grepp-

tider. lörutsatmingar... utveckling.In. 3 Nya nya 92.Godaidéeromsrrüibretagochsamverkan. lT-kommissionensrapport8/98.K. eleveriskolanU. Smalöretagsdelegationensrapport N. funktionshindrade FUNKIS- till småföretag. ° vgiñslagen.S. 93.Kapitallöraotjning

kirnavfallsonnidet1998.M. Småföretagsdelegationensrapport N. Kimskapsllget Linrplighesprövningpersonalinom 94.Forslagakatalaog". av skolbarnomsorg.U. Småmretagadeleganonensrapport N. lörskoleverksanihet.skolaoch lärandet. 95.Föratarkxskyddavskogsmarkförnanrrvlrwd.M. 70.Skolan.ITochdetlivsllnga 96.Nm " ochRiksbankenlnter-imrapponUD. HearinganordnadavUtbildningsdepartementet Rosenbad1997-12-04. 97.Görharntill medborgareOmbarnochdemokrati ochfT-kommisaionen. 7/98.K. underDoo-talet.SB. lT-kotnnnnissionensrapport ettdemokratiskt 98.Konknrrenslagensregleromlbretags- 71.Denkoirnmnalarevisionenln. koncennanon.+BilagaN. kontrollinstrument. 99.accepteraBetinkandefråndennationellasam- 72.Kommunalafrnanafbrbund.Fi. framtida ordningakoinmitteailörEnropalretmot ln. 73.OrganisationerMangfaldintegration- Ett . 100.Harrasismentagitslutnu Bilagatill betankande systemförstatsbidragtill invandrarnas fråndennationellasamordningskommittenför riksorganisationmfl. ln.

polisen.Ju. Europaåretmotrasism.ln. 74.Styrningenav lol. Det rnedborgarskapet.Dokumentationfrin 75.Djurñrsök.Jo. unga

förlivet.Statensstödtill idrom- ettsuninariurn.SB. 76.Idrottochmotion organisationer.ln. 102.Lekrnannasryrei experternastid.Dokumentation rörelaenochfrilumlivets ismafbreug.Srnlföretagsdeleganon Einettseminarium.SB. 77.Kompetens 103.Bemiktigaindividerna.Omdomstolarna.lagenoch ensrapport N. ñarntiden.Smlfbretags- deindividuellariltighetemaiSverige.SB. 78.Regelibrenklingför N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.S. deleganonensrapport4. 105.Minskaregleringenavkommunerochlandsting. 79.TI ochregionalutveckling.

frin hearingarundernur: 1998. in Erfarenheter tre 9198.IC 106.Ungaiohllsoiörsihingen. lT-kounnmissionemrapport BostadsrlttuegiaterJu. Tid föraktivitetochutveckling. 80. vissastatsHYSPhn. SB. 107.Frlrnjandelagen översyn- en A. 81.Anvlndningenav mm. Forslhingsfbreningar-ettreformenregelsystem 108.Analyseramera.Jo. 82.

Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109.RlnsinfonnationochlT. Rapportfråntvi semi- 140.Effektivitetochkvaliteti rvlngsvirden.Fortsatt

narier1996och1993.lT-komrnissionensrapport utvecklingavStatensinstitutionssryrelseSiS

10/98.K. +Bilagedel. ll0. Makesarvsrllt.dödsboibrvaltareochdödtbrkla- 141.Medlingochlönebildning.+Bilagor.A.

ring.Ju. 142.Nysvenskñlmpoliiik.Ku. lll. E-plikt.Ansak-radetelektroniskakulturarvetU. 143.EntryggareSverige.EttgemensamtsysternBr H2.Resurserpålikavillkor U. mobilkomnninikationK. ll3. l GodTro.Samhälletochnyandligheten. 144.Automatspel.Fi. ll4. SvenskaniEU.Hur kanvi frlmjakvaliteten de 145.EU-endemokratiprojektDokumentationfrinen

svenskaEU-texternaSB. seminarium.Denaokratiutredningeauskriftserie. Il5. Dis bem A. SB. 116.StoppreglernaFi. 146.FrånMagnaChartatill Moiionerna.Omlobbningi l 17.Utgår USA.EUochSverige.Dernokratiunedningens l 18.SustainableSweden aSUCCESSstory. shihserie.SB.

- Möjligheterochhinderföreninternationalisering 147.EffektivarehanteringavEUzsdirektsnbdlill avensvensktmiljöanpassatnäringsliv. jordbruket.Jo. +Bilaga.N. 148.Rikstrafikenvissaprincipfrigor.K.

-

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.ln. 149.Artbildañrsibingskassai Vlstn Götaland. 120,EñefevandeperisionEnanpassningtill detrefor- 150.Utvidgathalanskravomfattandeverksamheti

-

merade:ida ionssystemet. kommunalamrerag.ln.

, Kosnadsuljlmning kommmerför ochlandsting. l2l. Arbetsmrhallandenochattityder. 151.

professionella:mötenmedpersonerrned Enöversynavstavsbidrags-ochutjämning:-

-

ñrnktionshinder.S. sysmemet.+Bilagaln. 122.E-pengarcivilrlnsligafrågormm Fi. 152.Vindkrañenenrenenergikällau: pins.M.

- - 123.Folkriltsligstatusrum.F6. lslHurskallrnanñnansier-avilürdenidet 124.Demokratipl europeisknivå Demokrati- glohaliseradelT-samhlllet Ensamtal T-om

utredningensslcriñaerie.SB. utvecklingochoffentligekonomianordnatavlT- 125.StatensmuseerBr vlrldskultur.Ku. kornmissionenochF50.Rotundan.Rosenbad. 126.Beskattning taxfree.Fi.uran IT-kommissionensrapport12198.K 127.Tullagensaverklaganderegler vidin.rn. en 154.OAS frarrnideaii

omorganisationavTullverketF 155.Lokalademokntiexperirnent- exempeloch 128.Forskningspolink.U. analyser.Demokranunedningensslcr-iñserie.Ju. 129.Svensksjofartsniringhotochmöjligheter.IL 156.AlkoholpolitikensrnedeLInförselavoch 130.KlrnavfallochSäkerhet.Rapportfrånert partihandelmedspritdrycker. ochstarköl.vin S.

seminarium sakerhetsanalysom avslutiörvaringen 157.Biogassomfordonsbränsle.N. avanvintkambrinsle.M. l58.Attkomma oljeutsllppenIL

l3l. CSN- Enmyndighetständigförändring.i U. 159.Kassaservice.Fi. I32.EngranskningavEstoniakatasuofenochdess 160.Regleringochtillsynavbankerochkredit-

Riljder.K. rnarknadstöretag.Fi. 133.Godetikpånätet.lT-kornrrussionensrapport 161.Pimarginalen.EnintervjubokfranSocialrjlnst-

11/98K. utredningenDemokratiuuedningenaskriftserie.Ju. 134.Läsarnaochdemokratinettbrevtill detllsande 162.Vlgtnñkregistrering.K.

-

Sverige.SB. 163.BildandetavSkånelinsallmännaförsikringskassa. 135.Dornstolsorganisadonen- sammanställningav

grundmaterialfrin 1995arsDomstolskornminé.Ju. 136.Redovisningochaktiekapitalieuro.Ju. 137.Miljö grundochbotten erfarenheteri - frin

Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor.manochfirnknonshinder.S. 139.Ensärskildutsatthet. personerOm med

funktionshinderfrånandraländer.S.

1998 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

PåmagiiulenEnintervjubokfrinSocialtjlmt- Statsrådsberedningen

Demolcntiunedningensskriftserie.161

utredningen. Demokratinsrackvidd.Dokumentation ettfrån

seminariumDemolo-atiunedningemskriftserie.55 Utrikesdepartementet

NaziguldetochRiksbankenlnterimrapport Attrostamedhanderna.Omstormbten.

folkomrostningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. Försvarsdepartementet

35 Sik-rarekemikaliehantering.13 Görbarntill medborgareOmbarnochdemokratiunder Utlandsatyrkan.30 1900-talet.97 Forsvarsmaktsgemensamutbildningför uiedborgarakapetDokumentation ettfrån Detunga framtidakrav.421

seminarium.101 frin Sotningiframtiden.45 Lekmannasryrei experternastid.Dokumentation Rlddningatjlnsteni SverigeRäddaochSkydda.59 seminarium102 ett 123 Omdomstolarna.lagenoch Folkr-ltnligstatusmm Bemiktigaindividerna.

deindividuellarättigheternaiSverige.103 Socialdepartementet Svenskani EU.Hurvikanfñrnjakvaliteten de

l 14 Tlnderhelalivet svenskaEU-texterna. nyttersltmingssystemm:vuxentandvird2 Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens- Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch skriñserie.124 till detlasande Systembolagetsprodukturval.8 Usamaochdemokratin- ettbrev Naråsikterblirhandling.Enkunskapsoversiktom Sverige.134 bemötandepersonermedfitnktionshinder.16 EU-ettdemokratiprojektDokumentation ettfrån av 145 Trestader.Enstorstadspolitikm:helalandet seminarium.Dernokraláuuedningensskriftserie. OmlobbningiUSA. + st4 bilagor.25 FrånMagnaChartatill Motionerna. Demokratiutredningeruslcrtmerie.l46 Franhembrinttill Mariakliniken EUochSverige. ungdomarochsvartsprit.26 - faktaom

Justitiedepartementet Läkemedelivårdochhandel.Omensaker.flexibel

ochsamordnadllkernedelsibrsöljning.28 BROTTSOFFER. Detgallerlivet.Stödochvlrd till barnoch VadharmonaVadbörgöras40 ungdomar:mdpsykiskaproblem.+Bilaga.31 Ensamladvapenlagstiñning.44 Rlttsslkerhet.vlrdbehovochsarrthlllsskyddvid Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 psykiatrisktvångsvård.32 Bulvanerochannat.47 Företagaremedrestarbetsñrmlga.34 Styrningenavpolisen.74 Denframtidaarhetsskadetñrsdkrtngen.37 Bostadsrittsregister.80 Vadiir viförpengarna- Resultatstyrningav Utvecklingssamarbeterättsomrádet. statsbidragtill visa organisationerinomdetsociala Östeuropa.86 området.ss DOMARENOCHBEREDNINGSukemedelsinformationföralla.41 ORGANISATIONEN HurskallSverigeml bättre utbildningochafenfbrdelning.88 - förstastegetmotnationellafolkhaLsomll.43 Stegetöre.Nedslagidetlokalabrottsförebyggande kontrolleradochifrågasatt arbetet.90 48 intervjuermedpersonertriedfunktionshinder. Makesarvsrätt.dödsboiörvaltareochdödiörklaring. - De39stegen.Låkemedelsutredningarunder l 10 1900-talet annatoch underlagsmaterialtill Dornstolaorganisationensammanstallningavgrund- - läkemedelivardochhandel.SOU1998:28.S0 materialHin 1995lrsDomstolskommitte.135 136 Socialavgiñslagen.67 Redovisningochaktiekapitalieuro. Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 Lokaladerriolu-atiexperimentexempelochanalyser. - Demuka tredningensskrimerie.155

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ungai ohllsoförslkringen. erfarenheterfrin trehearingarundermars1998. Tid lör aktivitetochutveckling.106 lT-kommisstonensrapport9/98.79 1GodTro.samhalletochnyandligheten.113 RattsinformationochIT. Rapportfråntvaseminarier Efterlevandepension. till detinformerade 1996och1998.l1-koinrnissionensrapport10/98.109

Enanpassning ålderspensionssystemet.120 Svensksjöfartsnåringhotochmöjligheter.129 Arbetsñrhallanden attityderoch professionella EngranskningavBtoniakatasrofenochdessföljder.

mötenmedpersonermedfunktionshinder.121 132 Kvinnor,manochfunktionshinder.138 etik natet.lT-kouimisaionensrapport1198.133 EnsärskildutsatthetOm medfunktionshinder EntryggareSverige.Engemensamsystemförmobil

personer frånandraunder.139 kommunikation.143 Effektivitetochkvaliteti tvangsvlrden.Fortsatt Rikstrafikenvissaprincipfrlgor.148

utveckling StatensinstitutionsstyrelseSiS Hurskallmanfinansieraviltlrden idetglobaliserad:

av +Bilagedel.140 ff-samhlllet EttsamtalomlT-utvecklingochoñentlig Attbildalörsakringskassai VistraGötaland149 ekonomianordnatavlT-komrnissionenochESO. OAS framtiden.i 154 Rotundan.Rosenbad.lT-kounnisaionensrapport12/98. Alkoholpolitikensmedel.Införselavochpartihandel 153 medspmdrycker.vinochstarköl.156 Attkommaåtoljeutsllppen.158 BildandetavSkånelinsallmännaförslhmgskassa. Vlgnañhegistrering.162 163

Finansdepartementet Kommunikationsdepartementet beskattning.1

Omstruktureringaroch lT ochregionalutveckling. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerlörkollektiva 120exempelfrånSverigeslän.19 försäkringar.7 lT-korinmssionenshearingominfrastrukturen Integritet Effektivitet skattebrott9

- fördigitalamedier.Andrakamrnarsalen. Sjllvdeklarationochkontrolluppgiñer Riksdagen1997-10-24.20 förenkladeförfaranden.12

- ProblemmedinblddadesysterninförZOOO-skiñet. E-pengarnaringsrlttsligafrågor.14

- Hearinganordnad IT-konnnissionenav i Enpins en- myndighet18 samverkanmedlndustrilörbundetochStatskontoret Förslkringsgaranti. 1997.1114.21 Ettgarantisystemförlörslkringacrsåtmingar.22 Identifiering identitetdigitalamiljöer.och i Nyaledningsreglerför hankaktiebolagoch

Referatfrin enhearingden12november1997. fbrslkringsbolag.27 lT-kommissionensrapport4/98.36 Avdragförökadelevnadskostnadertjansteresavid Konsekvenseravattmxfreefdrsâljningenavvecklas ochtillfälligtarbete.56 inomEU.49 Kommunalañnanstörhund72 HuroffensivlT-användningkanskapatillväxt Försäkringsfñreningar-ettrcformeratregelsystem82 förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav Premiepensionsmyndigheten.87 IT-korruuissionenuppdrag Kommunikations-av Stoppreglerna.116 departerrientet,Nlrings-ochhandelsdepartementer E-pengarcivilrlttsliga- frågormm 122 ochlndusuilörbundet,Rotundan.Rosenbad1997-11- Beskattning taxfree.utan 126 18.54 Tullagensöverklaganderegler vidrn m. en ITochnanonalstaten.Fyraframndsscenaner. omorganisationavTullverket.127 FT-kommissionensrapport6/98.58 Automatspel.144 Nyatider,nyaförutsättningar... Kassaservice.159 lT-koinimssionensrapport8/98.65 Regleringochtillsynavbankerochkreditrriarknads- Skolan.IT ochdetIivslangalltandet. företag.160 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och lT-konnnissionen.Rosenbad1997-12-04. lT-kommissionensrapport7/98.K 70 IT ochregionalutveckling.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Närings- och handelsdepartementet Utbildningsdepartementet

Statenochexportñnansieringen.23 Campusförkonst10 Ta möjligheternaiÖstersjöregionen53 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn vara Blnreochmertillglngliginformation inomolikaomriden.1 1 SmåföretagsdelegationensrapportL 64 Vuxenutbildningochlivslångtllrande. Situationeninförochunderförstaåretmed Kompetensismåföretag.

Smamretagsdclegationensrapport 77 kunskapslyñet.51 Distansuthildningakonnnirtén Regelforenklingforframtiden. DUKOM distansutbüdningsprojektmed Smlföretagsdeleganonensrapport4.78 Utvärderingav Greppet attvandaenregionsutveckling. lT-stod.S7 funktionshindradeeleveriskolan.66 RapportfrinSöderhamnskonnnitaen.89 FUNKIS- småföretagochsamverkan urnplighetsprñvningpersonalinom Godaidéerorn av skolharnomsorg.69 SmMbretagsdelegationensrapport5.92 förskoleverksamhet.skolaoch Distansuthüdningskommittén. Kapitallbrsorjningtill småföretag. DUKOM ochllrande. Småföretagsdeleganonensrapport 93 m distansutbildning.undervisning Kostnadseñektivdistansutbildning.83 Föralagakatalog.

Distansuthildningskonmumén Smllbretagsdelegationensrapport 94 DUKOM 84 Konkurrenslagens omregler företagskoncennation. Flexibelutbildning distans. E-plikt.Attsäkradetelektroniskakulturarvet.111 +Bilaga.98

villkor 112 SustainableSweden aSUCCESSstory. Resurser lika - Möjligheterochhinderföreninternationaliseringav Forskningspolitik.128 ständigförändring.131 ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.4- l 18 Enmyndigheti CSN- fordonshrlnsle.157 Biogassom

Jordbruksdepartementet lnrikesdepartementet FiskeriadrninistrationeniettEU-perspektiv, Översyn ñskeriadministranonen 24 Historiaekonomiochforskning. av min LivsrnedelstillsyniSverige.61 Femrapporteromidrott.33

Denkommunalam. ioun ettdemokratiskt Djurtörsök.75 - Analysera 108 kontrollinstrument.71 mera. EU:sdirektstodtill OrganisationerMångfaldIntegrationEttframtida Effektivarehanteringav systemförstatsbidragtill invandrarnas jordbruket147 riksorganisationermil. 73

Arbetsmarknadsdepartementet Idrottochmotionför livet.Statensstödtill idrotts-

rorelsenochfriluftslivetsorganisationer.76 Vllñrdeiu genusansikte.3 organisationsspecifika Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens- Mänpassaralltid Nivå-och frånhandeln.4 utveckling.91 processermedexempel och accepteraBetinkandefrin dennationellasamordning:- Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurser kommitténförEurvpalretmotrasism.99 maktdiskurser.5 Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån Ty maktenärdin Mytenomdetrationella 6 dennationellasarnordningskormnitténförEurop arbetslivetochdetjlmstilldaSverige. 52 motrasism100 Utstationeringavarbetstagare. Minskaregleringenavkommunerochlandsting.105 Framjandelagen översynen 107 - Kommunaluppdragsverksamhet1998.119 Distansarhete.115 Utvidgatbalanskravomfattandeverksamheti kommu- Medlingochlönehildning.+Bilagor.141 nalalötetag.150

Kulturdepartementet Kostnadsutjlmningförkommunerochlandsting.En

översynavstatshidrags-ochutjlmningssystenaet. SamordningavdigitalnnrksändTV.17 125 +Bilaga.151 Statensmuseerförvlrldskultur.

Nysvenskñlmpolitik.142

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerför- enekologiskthillban samhllle.15 Fötordningar nnljöbalken.Bilagor.35till + Detfinsk-svenskagrlnsllvssamarbetet39 KringHallandsåsen.60 Kanlpanjmedkunskaperochkänslor.Om kärnavfallsomrösmingeniMall komrmm1997.62 Kunskapallget karnavfallsomrldei1998.68 marin skydd skogsmarkav förnaturvård.95 KlrnavfallochSäkerhet.Rapportfrin ensermnariurn omslkerheuanalys slutförvaring använtav av kärnbrinsale.130 Miljöi grundochbotten erfarenheterfrån

- Hallandsåsen.137 Vindkrañen- enrenenergikälla- tarplaza.152

. .

.r

9¶FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS10647STOCKHOLM FAX 08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTfiritzes.order@liber.se INTERNETwwwfritzcsse

|SBN 91-38-21095-9 ISSN 0375-25OX