SOU 1998:86

Utvecklingssamarbete på rättsområdet Östeuropa : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

U’rveck|ingssumurbete

rüttsområdet -

Osteuropu

Delbettinkundeav

Kommittén för röttsomrâdet

utvecklingssamarbete

nun

1998:86

Ic+ k 0 Cc

1+7

Mmin

Statens offentligautredningar

WW 1998:86

W Justitiedepartementet

Utvecklingssamarbete

rättsområdet

på

Östeuropa

Delbetänkande

av Kommittén för utvecklingssamarbete på rättsområdet Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber. se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvalmingsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20956-X Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Genom beslut 12 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla kommitté med uppdrag att samråda i

en frågor om utvecklingssamarbete inom rättsornrådet.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 27 februari 1997

som ordförande i kommittén f.d. generaltulldirektören Ulf Larsson.

Som vice ordförande förordnades den 10 1997 rikspolischefen

mars Sten Heckscher.

Som ledamöter förordnades den 10 1997 byråchefen Per

mars Colliander, byråchefen Per Bylén, avdelningschefen Birgitta Johansson, numera polisintendenten Maria Lager, byråchefen Kazimir Åberg

samt enhetschefen AnnLis Åberg. Den l december 1997 förordnades kammaråklagaren Lise Tamm, samma dag entledigades byråchefen Kazimir Åberg.

Som sakkimniga förordnades den 10 1997 kanslirådet Anna

mars Brandt samt departementssekreteraren Pia Stavås. Den 27 oktober 1997 förordnades departementsrådet Peter Strömberg.

Som sekreterare förordnades den 10 1997 kanslirådet

mars numera Ulrik Åshuvud. Som sekreterare förordnades den 27 oktober för-

1997 bundssekreteraren Anders Frick, dag entledigades kanslirådet Ulrik

samma Åshuvud från sitt uppdrag

som sekreterare och förordnades till expert i utredningen.

Härmed överlämnas delbetänkandet Utvecklingssamarbete på rätts-

området Östeuropa.

Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande från vice ordföranden Sten Heckscher till vilket ordföranden Ulf Larsson samt ledamöterna Per Bylén, Per Colliander, Maria Lager och Lise Tamm har anslutit sig.

Stockholm i juni 1998

Ulf Larsson

Sten Heckscher Per Colliander Per Bylén

Birgitta Johansson Maria Lager AnnLis Åberg

Lise Tamm

/Anders Frick

Sammanfattning

Utvecklingssamarbetet på rättsornrådet intensiñeras

I maj 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nytt samarbetsprogram för utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa prop. 1997/98:70. Enligt det programmet, perioden 1999-

nya som avser 2001, skall de svenska insatserna inriktas på att underlätta den förestående EU-utvidgningen och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU. Dessutom skall Ryssland och Ukraina integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturema. Med denna inriktning blir rättsområdet ett nyckelområde prioriteras i

som utvecklingssamarbetet. Regeringen återkommer även till frågan i den ekonomiska vårpropositionen prop. 1997/98: 150 där konstaterar

man att Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lettland, Litauen och Polen intensifieras för att påskynda ländernas medlemskap i EU samt for att öka rättssäkerheten och minska brottsligheten i vårt närområde.

Samarbetet fram till i dag

Under de sju år som utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa har pågått inom rättsornrådet har de svenska kostnaderna uppgått till sammanlagt 63,5 miljoner kronor, rättsväsendet

varav svarar for merparten eller 50 miljoner. Rättsväsendets insatser är starkt

ca koncentrerade till de baltiska staterna för 90% de totala

som svarar av insatserna. Inom rättsväsendet är det Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen som har den mest omfattande verksamheten medan insatserna från Domstolsverket och Riksåklagaren begränsade.

är mer

Insatsema under de första årens samarbete hade tonvikt på utrustningsleveranser för att modernisera samarbetsländemas organisationer, främst inom polisornrådet. Från 1997 har emellertid insatserna ändrat karaktär och är numera så gott uteslutande inriktade på kim-

som

skapsöverföring och utbildning.

8 Sammanfattning

Kommitténs utgångspunkter

Mot bakgrund innehållet i det samarbetsprogrammet är det av nya angeläget att de svenska insatserna på rättsområdet skyndsamt kan öka i Central- och Östeuropa. I samråd med Justitiedepartementet har kommittén beslutat att under våren koncentrera sitt arbete till detta område. Det delbetänkande föreligger behandlar alltså enbart utsom nu vecklingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Kommitténs förslag syftar till att underlätta den nödvändiga ökningen av insatatt den politiska förankringen förbättras och en organisaserna, genom tion skapas för ökad samordning inom rättsväsendet. Det svenska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har sedan 1989 bedrivits på bred front och ett stort antal myndigheter och organisationer har varit engagerade. Kommittén har haft kontakter med ett antal dessa, framför allt har vi intresserat oss för hur samarbetet av har organiserats och finansierats. Vi har valt att studera sex verksamheter med sinsemellan mycket olikartade sätt att lägga upp arbetet. Erfarenheter och slutsatser från dessa sex exempel har kommittén i lämpliga delar tagit hänsyn i de förslag vi lägger när det gäller den framtida inriktningen utvecklingssamarbetet inom rättsområdet. av

Kommittén har haft ett antal utgångspunkter för sina forslag:

Rättsväsendets insatser skall under den kommande programperioden 0 öka i enlighet med riksdagens beslut- grundat på propositionema 1998:70 och 1998:150. Rättsväsendets samarbete skall i första hand inriktas på de baltiska 0 staterna. Det svenska samarbetet med Polen, Ryssland och Ukraina bör också kunna utvecklas efterfrågan och resurser finns, men om det finns inte utrymme för någon heltäckande insats från svensk mer sida i dessa länder. Rättsväsendets insatser måste sammanhållna och bilda en hel- 0 vara het. Detta ställer krav på att Regeringen, framför allt genom Justitiedepartementet, tar ett aktivt för hur det operativa arbetet ansvar fungerar och samordnas. Det innebär också samlad bedömatt en ning av verksamhet och finansiering måste göras. Rättsväsendet måste få väsentligt bättre vägledning för sitt arbete 0 en under den kommande programperioden. Det måste finnas en tydlig, och med samrbetsländerna gemensam, ram för insatserna. Samarbetet måste ha politisk förankring såväl i Sverige i respeken som tive samarbetsland. Regeringens långsiktiga mål är att bygga upp ett reguljärt grann- 0 landssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa. De insatser och det stöd utgår under omvandlingsperioden måste alltså vara som

Sammanfattning 9

organiserat på ett sådant sätt att de främjar bestående kontakter och

ett reguljärt samarbete. 0 Sverige måste öka sitt engagemang iEU:s Phare-program, dels där-

för att vi faktiskt är delansvariga för verksamheten, dels därför att vi

har en möjlighet att få en del av de svenska insatser som pågår

finansierade via Phare. Svenska experter från rättsväsendet måste

alltså i större omfattning engageras i olika Phareprojekt.

En bättre politisk förankring

Kommittén föreslår att Regeringen, genom Justitiedepartementet, omgående tar initiativ till överläggningar på politisk nivå med samarbetsländema, i första hand Estland, Lettland och Litauen, i syfte att träffa en bilateral överenskommelse på regeringsnivå avseende utvecklingssamarbetet inom rättsområdet under programperioden 1999- 2001. I beredningsarbetet inför en sådan överenskommelse bör myndighetsrepresentanter från Sverige och respektive samarbetsland inom polis, kriminalvård, domstols- respektive åklagarväsende utarbeta handlingsplaner för insatserna under programperioden. Tjänstemän från respektive departement bör diskutera samarbete på lagstiftningsområdet och ägna särskild uppmärksamhet att insatserna bildar en helhet som tar hänsyn till hela rättskedjan. I beredningsarbetet ingår att bedöma hur de svenska insatserna kan samordnas med andra länder och vad som bör skötas genom Phare. För att säkerställa att de förslag som arbetas fram också kan finansieras måste Sida delta i beredningsarbetet.

En nytt sätt att arbeta

För att kunna leva upp till den höjning av ambitionsnivån som de bilaterala överenskommelsema kommer att innebära krävs förändringar av arbetsfonnema inom rättsväsendets myndigheter. Inom myndigheterna måste utvecklingssamarbetet bättre integreras i den ordinarie verksamheten. För att säkerställa att tillräckliga avsätts krävs

resurser bl.a. att myndigheternas ledningar tar en aktiv del i beslut och styrning

myndighetens medverkan i utvecklingssamarbetet. av

För att åstadkomma den helhetssyn som skall prägla det svenska samarbetet inom rättsområdet måste de inblandade myndigheterna och regeringskansliet finna bättre former för samarbete och samordning. Kommittén föreslår därför en arbetsmodell som är avpassad till rättsväsendets speciella förutsättningar.

10 Sammanfattning

Vi föreslår att en informell styrgrupp inrättas för utvecklingssamarbetet inom rättsväsendet för programperioden 1999-2001.

Ledamöter skall Generaldirektören/Överdirektören, eller

i gruppen vara motsvarande, för Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket samt Sida. Regeringskansliet bör dessutom delta i arbetet Justitie- och Utrikesdepartementen. En sekretegenom rare/samordnare till stöd för gruppens arbete utses av Justitiedepartementet

Styrgnippens uppgift skall vara:

att aktivt delta i beredningsarbetet inför de bilaterala överenskom- 0 melsema på regeringsnivå att för att intentionerna de bilaterala överenskommelsema 0 ansvara uppfylls att bedöma huruvida tänkta projekt inom rättsväsendets område 0 ligger inom för de träffade överenskommelserna ramen

0 att främja kompetensuppbyggnaden inom rättsväsendets myndig-

heter vad utvecklingssamarbete och inom Sida vad gäller avser rättsväsendet samt att bidra till ett erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna 0 att lägga särskild tonvikt vid att de olika insatserna i respektive land inordnas i ett rättskedj eperspektiv 0 att tillsammans med myndigheterna utveckla och öka det svenska engagemanget bl.a. i de Phare-projekt som pågår i samarbetsländema att främja bättre samordning mellan de insatser som görs från 0 en svensk sida och de görs från andra länder som att identifiera behov särskilda medel för förstudier eller andra 0 av förberedande insatser.

Summary

By order of the Government the Minister of Justice formed a comission for international development cooperation in the legal sector in October 1996.

In May, 1998 the Parliament passed a Government Bill introducing a new programme for development cooperation in Central and Eastern Europe Gov. Bill 1997/98:70. This new programme, which covers the period 1999-2001, will concentrate on facilitating the forthcoming enlargement of the European Union and, in particular, the accession to the Union of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland. Furthermore, designed to promote closer integration of Russia and Ukraine into the European cooperation structures. Given this orientation, the legal sector will be a priority area for development cooperation. The Government returns to this theme in its Spring Economic Bill Gov. Bill 1997/98:150, which notes that Sweden’s development cooperation with Estonia, Latvia, Lithuania and Poland will be intensified in order to expedite these countries’ accession to the EU and to enhance the rule of law and reduce crime in our neighbouring region.

Sweden has spent a total of 63.5 million SEK in the seven years during which development cooperation in the legal sector with the countries of Central and Eastern Europe has been in progress, and about 50 million SEK of this has been allocated to the judicial authorities. The contribution of these four authorities has focused mainly on the Baltic states, at which 90 per cent of the programmes have been directed. The National Police Board and the National Prisons and Probation Administration have accounted for the major share of these activities, while the contributions of the National Courts Administration and the Office of the Prosecutor-General have been on a smaller scale.

During the first years of development cooperation the focus was on supplying equipment for the purpose of modernizing the counterpart organizations in the cooperation countries, police organizations in particular. Starting in 1997, however, the thrust of development cooperation has shifted, and now focuses almost exclusively on transfer of knowledge and training.

12 Summary

Given the orientation of the new development cooperation

rapid intensification of Sweden’s activities in the legal programme, field justice and home affairs essential in the countries of Central and Eastern Europe. The Commission has decided, in consultation with the Ministry of Justice, to concentrate its work during the spring on this area. The present report therefore deals solely with development cooperation with the countries of Central and Eastern Europe. The purpose of the Commission’s proposals to facilitate the necessary intensification of activities by ensuring broader political support and creating organization that will improve coordination between the

an judicial authorities.

Since 1989 Sweden’s cooperation with Central and Eastern Europe has been wide-ranging and has involved a large number of public authorities and other organizations. The Commission has been in contact with several of these and has concentrated on the organization and financing of cooperation. We decided to select six sectors in which the organization differs greatly. The Commission has based its proposals the future orientation of development cooperation in the

on legal field on the experience gained from these six sectors.

The points of departure for our proposals were as follows:

0 Under Gov. Bills 1998:70 and 1998:150 the judicial authorities must

intensify their operations during the forthcoming programme period. 0 The cooperation efforts of these authorities will focus mainly on the

Baltic states. should also be possible for Sweden to develop its

cooperation with Poland, Russia and Ukraine, assuming that there

demand and that sufficient are available, but there no

a resources

scope for large-scale Swedish input in these countries. 0 The contribution of the judicial authorities must be based on an

integrated approach. This means that the Government, primarily

through the Ministry of Justice, must assume effective responsibility

for operations and cooperation. also means that project proposals

must be reviewed in a single context. The guidance of the work of the authorities must improve

significantly during the forthcoming programme period. There must

be clearly defined, unified implementation framework both in

Sweden and the recipient countries, and development cooperation

must likewise command political support both in Sweden and

among its cooperation partners.

The Govemment’s long-term objective to build regular 0 up

cooperation with the neighbour countries of Central and Eastern

Europe. Therefore, the support given under the transitional period

Summary 13

must be organized in such a way as to promote lasting contacts and regular cooperation. Sweden must strengthen its commitment to the EU’s Phare 0 not only because share responsibility for its programme, we operations, but also because of the possibility that Phare can cofinance of the Swedish projects. Consequently, Swedish some experts from the judicial authorities must play a more prominent part in various Phare projects.

The Commission that the Government, through the Ministry proposes of Justice, initiates discussions with Sweden’s cooperation partners, above all Estonia, Latvia and Lithuania, with a view to conclude bilateral agreements governmental level concerning development on a cooperation in the legal sector for the programme period 1999-2001. In preparing for such agreements representatives of the police, the Prisons and Probation Service, the National Courts administration and the Office of the Prosecutor-General in Sweden and its cooperation partners should elaborate plans of action for the forthcoming period. Officials from the respective ministries of justice programme should discuss cooperation legislation and devote special attention on to ensuring that projects integrated into a coherent framework are throughout the judicial chain. This preparatory work should also include assessments of of coordinating Sweden’s efforts with ways those of other countries and of the extent to which these efforts should be channelled through Phare. In order the financing of the to assure proposed projects, the Swedish International Development Cooperation Agency Sida should participate in the planning phase. To that the higher level of ambition set by the bilateral ensure agreements be achieved, the procedures applied by the authorities can will have to be modified. They will have to integrate development cooperation closely into their regular activities. To ensure that more sufficient allocated, the managements of the authorities resources are will have to play active part in decisionmaking and control of the an authorities’ participation in development cooperation. In order to achieve the integrated approach that must characterize Sweden’s cooperation in the legal field, the authorities concerned and the Government Offices will have to find better forms for their cooperation and coordination arrangements. The Commission therefore working model that appropriate to the special situation in proposes a the law enforcement sector. We that steering committee be set up for development propose a cooperation in the legal field for the period 1999-2001. programme This committee should consist of the Directors-General or Deputy

14 Summary

Directors-General of the National Police Board, the National Prison and Probation Administration, the Office of the Prosecutor-General, the National Courts Administration and Sida. In addition, the Government Offices should take part in the committee’s work through the Ministry of Justice and the Ministry for Foreign Affairs. A secretary/coordinator should be appointed by the Ministry of Justice.

The steering committee should be assigned the following tasks: active participation in the preparation of the bilateral agreements 0 responsibility for ensuring that the intentions of these agreements are fulfilled 0 assessments of the projects planned by the authorities as to whether they are consistent with the concluded agreements 0 to promote the build-up of competence within the judicial authorities concerning international cooperation and within Sida concerning the legal sector and also to promote the exchange of experience between the authorities 0 attaching special importance to integrating the projects in the cooperation countries into a coherent framework throughout the judicial chain 0 developing and increasing, together with the authorities concerned, Sweden’s commitment to the Phare projects under way in the cooperation countries 0 promoting a better coordination between the Swedish projects and the projects of other countries 0 to identify the needs for financing of fact-finding missions or other preparatory studies.

l Uppdraget

Vid regeringssammanträdet 1996-12-12 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla kommitté med uppdrag en att samråda i frågor utvecklingssamarbete inom rättsområdet. om

Av direktiven framgick att kommittén skulle ha till uppgift att:

fungera ett forum för samråd och utbyte information och ersom av farenheter vad avser rättsbiståndsinsatser, utforma förslag till och finna former för uppbyggandet av biståndskompetens hos den personal som engageras i rättsbiståndsinsatser, knyta till sig och firma lämpliga samarbetsformer med andra intressenter i Sverige också är involverade i rättsbiståndsprojekt eller som liknande insatser, under det första halvåret genomföra en kartläggning av det samlade svenska rättsbiståndet, även i det löpande arbetet lägga fram förslag till förändringar för att ytterligare förstärka Sveriges roll och kompetens inom rättsbiståndet för beredning i vanlig ordning inom berörda myndigheter och rege-

ringskansliet,

kartlägga och öka kännedomen biståndsfinansiering från andra om möjliga finansiärer än de svenska, efter ett års verksamhet lämna delrapport om kommitténs verken samhet, efter två år, grundat på de erfarenheter man gjort av kommitténs löpande arbete, lägga ett förslag till en långsiktig lösning på organisationen vad utbyte information, samråd, erfarenhetsåteravser av vinning, kompetensutveckling samt förslag till hur fortsatt samen rådsverksamhet skall finansieras.

I maj 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nytt samarbetsför utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa prop. program 1997/98:70, bet 1997/98:UU12, rskr. 1997/98:244. Enligt det nya programmet, perioden 1999-2001, skall de svenska insom avser satserna inriktas på att underlätta den förestående EU-utvidgningen och

16 Uppdraget sou 1998:86

särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU. Dessutom skall Ryssland och Ukraina integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturema. Med denna inriktning blir rättsområdet ett nyckelområde som prioriteras i det svenska utvecklingssamarbetet. Regeringen återkom även till frågan i den ekonomiska vårpropositionen prop. 1997/98:150 där man konstaterar att Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lettland, Litauen och Polen intensiñeras för att påskynda ländernas medlemskap i EU samt för att öka rättssäkerheten och minska brottsligheten i vårt närområde.

Mot bakgrund av innehållet i det nya samarbetsprogrammet är det angeläget att de svenska insatserna på rättsornrådet skyndsamt kan öka i Central- och Östeuropa. I samråd med Justitiedepartementet har kommittén beslutat att under våren koncentrera sitt arbete till detta omrâde. Det delbetänkande som nu föreligger behandlar alltså enbart utvecklingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Kommitténs förslag syftar till att underlätta den nödvändiga ökningen av insatserna

att den politiska förankringen av insatserna förbättras och en genom organisation skapas för ökad samordning inom rättsväsendet

Kommittén har i sitt arbete tagit del av den övergripande utvärderingen utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa Ds

av 1997:75 samt den särskilda utvärderingen av det Säkerhetsfrämjande stödet Ds 1998:30.

I slutbetänkandet, som kommittén avser att lämna i mars 1999, kommer utvecklingssamarbetet inom rättsområdet i övriga delar av världen att behandlas. Likaså kommer kommittén då att behandla vissa övergripande frågor exempelvis hur biståndskompetensen skall kunna

som byggas hos den personal som engageras i utvecklingssamarbetet.

upp

2 Den svenska politiken

2.1 mål

Övergripande

Samarbetet med de länderna i Central- och Östeuropa är en viktig nya del i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige har ett starkt intresse främja demokratisk ock marknadsekonomisk utveckling i av att en regionen. Ökad handel, ökad ekonomisk integration och intensifieen rad utrikes- och säkerhetspolitisk dialog med länderna i Central- och Östeuropa syftar ytterst till att främja säkerheten, demokratin och en

bärkrañig utveckling i hela Europa. En nordeuropeisk region karaktäriseras stabila politiska försom av hållanden, fördjupat samarbete på grundval gemensamma vårdeav ringar och ansvarsfullt utnyttjande regionens rika resurser kan bli ett av stor tillgång för Sverige. en

De tidigare samarbetsprogrammen

I det första svenska samarbetsprogrammet, regeringen initierade som

hösten år 1989, prioriterades insatser som syftade till en grundläggande

politisk och ekonomisk stabilisering. Det fanns vid den tiden en mängd akuta resursbehov och de svenska insatserna koncentrerades på att

täcka dessa. I de år 1991 och framför allt år 1995 utvecklades nya programmen samarbetet både till form och innehåll. Insatserna gick över till mera långsiktiga och tonvikten låg på kunskapsöverföring och engagemang stöd till institutionsuppbyggnad. I det tredje samarbetsprogrammet som antogs riksdagen i maj 1995 prop. 1994/95:160 fastställdes målen av for det svenska utvecklingssamarbetet med Central- och Österuropa till:

0 att främja en säkerhetsgemenskap

att fördjupa demokratins kultur 0 att stödja socialt hållbar ekonomisk omvandling 0 en att stödja miljömässigt hållbar utveckling. 0 en

18 Den svenska politiken

I juni år 1996 beslutade också riksdagen att hela utvecldingssamarbetet

skulle präglas ett jämställdhetsperspektiv.

Europaintegrationen i

fokus

I maj 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nytt

samarbetsprogram for perioden 1999-2001 prop. 1997/98:70, bet 1997/98:UU12, rsla. 1997/982244. Regeringen konstaterar att de fyra målen for det bilaterala samarbetet fortfarande är relevanta grund

som för samarbetet och föreslår därför att de skall gälla även för den kommande programperioden. Samtidigt dock regeringen att ut-

anser vecklingen nu har gått in i ett nytt skede som motiverar annorlunda

en betoning av insatserna.

Efter den inledande fasen stöd till demokratisering och frigörelse

av och den andra fasen av stöd till institutionsuppbyggnad står vi inför

nu en ny fas av EU-utvidgning och bred Europaintegration. Insatsema

en under den kommande programperioden skall ha huvudmål att

som underlätta den förestående EU-utvidgningen och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU. Ryssland och Ukraina skall integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturema.

Regeringen konstaterar också att den genomgripande samhällsomvandling som ägt rum i Central- och Östeuropa har fört med sig betydande problem på vissa områden. Vidgade inkomstklyftor, växande sociala problem och en ökad obalans mellan olika landsdelar gör det angeläget att i ökad utsträckning integrera de sociala frågorna i de svenska insatserna. Den organiserade brottsligheten

har dragit nytta av de öppnade gränserna och de förbättrade kommunikationerna vilket gör att brottsbekärnpningen bör ägnas fortsatt hög uppmärksamhet.

Samarbete inte bistånd

Redan från starten år 1989 har de svenska insatserna i Central- och Östeuropa varit inriktade på samarbete, kimskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Det långsiktiga målet är att bygga ett fungerande och

upp reguljärt grarmlandssamarbete på alla nivåer. Under den genomgripande omvandlingsprocess som de nya demokratiema i Central- och Östeuropa genomgår har dessa självfallet ett stort behov stöd från

av Sverige och andra europeiska grannländer. Det rör sig dock ett stöd

om under övergångsperiod. Det långsiktiga målet är hela tiden, vilket

en regeringen betonar, ett bestående och reguljärt samarbete grannländer

Den svenska politiken 19

emellan. Det är först när vi kommit dithän förutsättningarna finns som förverkliga visionen dynamisk nordeuropeisk region. för att om en

Rättsområdet prioriteras

rättsstat är inte bara förutsättning för att åstadkomma

En fungerande en

demokratisk samhällsutveckling. Rättsstaten med fungerande och en en effektiv förvaltning är också viktig förutsättning för att skapa tillväxt en och ekonomisk utveckling. har successivt lyft fram betydelsen demokrati och Regeringen av rättigheter i det svenska utvecklingssamarbetet, oavsett vari mänskliga världen detta bedrivs. I skrivelse skr. l997/98:76 behandlades en som riksdagen våren 1998 redovisar regeringen strategin för att ytterav inom detta område. Insatsema för ökad demokrati ligare öka insatserna för mänskliga rättigheter spänner över ett brett fält och be-

och respekt

många samhällssektorer. Det handlar bl.a. att utveckla det civila rör om med mångfald demokratiska organisationer, etablering samhället en av fria och oberoende media, effektiva demokratiska institutioner och av procedurer val och parlament samt sist inte minst att man har som men väl fungerande rättsstat. en Rättsväsendet de områden regeringen lyfter fram som är ett av som strategiskt viktigt för åstadkomma demokratisk utveckling och en att en ökad respekt för mänskliga rättigheter. Denna prioritering av rättsinsatser återfinner också i regeringens proposition

väsendets man

utvecklingssamarbetet i Central- och Östeuropa prop. angående

1997/98:70. Regeringen konstaterar att EU-medlemskapet ställer höga

på väl fungerande rättslig infrastruktur och ett effektivt rättskrav en Därför insatser på detta område stor betydelse för kandiväsende. är av datländemas allmänna förmåga att leva till de krav som ett EUupp ställer. Det svenska stödet bör såväl rutiner och medlemskap avse arbetsätt attityder och förhållningssätt. Insatsema bör också vara som och omfatta hela rättskedjan med ett helhets-

relativt långsiktiga perspektiv på rättsproblematiken.

2.2 De ekonomiska ramarna

Sammanlagt har Sverige från och med år 1989 till och med år 1998 kronor för bilateralt utvecklingssamarbete med

avsatt 6,5 miljarder

länderna i Central- och Östeuropa. Sedan Sverige blivit medlem i EU bidragit till EU:s Samarbetsprogram med Central- och har vi dessutom och Tacis. Medräknat dessa bidrag blir det totala

Östeuropa, Phare

20 Den svenska politiken

svenska stödet knappt 7,7 miljarder kronor under perioden. Värt

att notera är att insatserna i Central- och Östeuropa ligger utanför biståndsbudgeten.

I årets ekonomiska vårproposition prop. 1997/882150 föreslår regeringen en ram för samarbetsprogrammet på 800 miljoner kronor per år för åren 1999-2001, vilket ligger på ungefär nivå

samma som tidigare år. Därutöver kommer också Sveriges bidrag till EU:s budget för utvecklingsinsatser i området som hittills varit 335 miljoner kronor per ar.

2.3 av till

Kanalisering anslagen utvecklingssamarbetet

Utrikesdepartementet har en samordnande roll för utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. Anslagen för det bilaterala arbetet fördelas mellan Utrikesdepartementet, Sida, Svenska institutet

samt, från och med år 1998, Östekonomiska institutet. Utöver

dessa anslag tillkommer Sveriges

bidrag till EU:s program.

Sida ansvarar för den större delen

Av de 800 miljoner som det bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa omfattar under år 1998 Sida för den större delen

ansvarar eller 500 miljoner kronor. Handläggningen inom Sida sker på

en särskild avdelning, Sida-Öst, bildades år 1995. Sida-Öst övertog

som då uppgifterna från bl.a. BITS och Swedecorp, och SIDA. Genom denna samordning har möjligheterna ökat till kraftsamling, flexibilitet och effektivitet inom utvecklingssamarbetet.

De verksamheter finansieras via Sida spänner över ett brett fält.

som Insatserna omfattar allt från institutionellt stöd på det ekonomiska och sociala området och näringslivsfrämjande insatser till demokratistöd, milj öinvesteringar och insatser för ökad kämkraftssäkerhet.

Sida utför inget eget lokalt arbete i samarbetsländema. Tonvikten ligger i stället på förmedling. Utifrån de behov finns isamarbets-

som länderna kan Sida hjälpa till med att anskaffa erforderlig kompetens i form samarbetspartners myndigheter, institutioner, organisationer,

av företag. Sida är normalt sett inte kontraktspart. Under förutsättning att Sida beslutar sig för att stödja insats är det i så fall fråga

en om en finansiering av ett kontrakt eller avtal som slutits mellan samarbetslandet och samarbetspartner.

Den svenska politiken 21

Sidas arbete styrs utifrån de uppdrags- och målformuleringar som fastställts regeringen i form regleringsbrev, land- och sektorav av strategier handlingsprogram. Genom sin lokala kännedom och samt löpande uppföljning och utvärdering har Sida ackumulerat en genom kunskap gör det möjligt att styra insatserna på ett effektivt sätt, som med den helhetssyn är nödvändig för allt utvecklingssamarbete. som En viktig uppgift for Sida är också att samarbeta med andra biståndsgivare. Det räcker inte att bedöma de svenska insatserna isolerat. Den helhetssyn ligger bakom landstrategiema kräver en samsom ordning också med andra biståndsgivare.

Utrikesdepartementet ansvarar för det

stödet

Säkerhetsfrämjande

Drygt 200 miljoner det bilaterala stödet hanteras inom regeringsav kansliet. Dessa medel är uppdelade på tre separata anslagsposter; Säkerhetsfrämjande stöd, multilateralt stöd samt ett anslag till regeringens disposition. Regeringen fattar beslut i varje enskilt ärende och Utrikesdepartementet för beredningen. svarar Det Säkerhetsfrämjande stödet kan användas för insatser i hela Central- och Östeuropa, särskild prioritet ges insatser inärommen rådet, främst i de baltiska staterna också i Polen och i de nordmen delarna Ryssland inklusive Kaliningrad. Insatsema avser stöd västra av för att stärka demokratins och rättsstatens institutioner, bekämpande av icke-militära säkerhetshot t.ex. organiserad brottslighet och som olaga hantering och kärnärrmen. Inom för-

flyktingsmuggling, av vapen

svarsområdet prioriteras utbildnings- och rädgivningsinsatser. Stödet samordnas interdepartemental arbetsgrupp under ledning av biav en trädande statssekreteraren i Utrikesdepartementet. Sedan år 1990 har totalt 300 miljoner utgått i Säkerhetsfrämjande stöd. I 1998 års budget anslås 85 miljoner. Huvuddelen samarbetet av har gällt de baltiska länderna och omfattar bl.a. stöd till säkerhetstre politisk kompetensutveckling, kust- och gränsbevakning, sjö- och luftfart, polis, tull, civilförsvar och räddningstjänst. Sverige har också bistått de baltiska att bygga försvarsmakter under demokrastaterna upp tisk kontroll. En del stödet har använts for att öka de baltiska staterav fönnâga att delta i PFF-samarbetet Partnerskap för fred. nas I 1998 års budget finns också ett anslag till multilateralt stöd på 55 miljoner kronor. Inom för det samarbete bedrivs av internaramen som tionella organisationer finns det behov vissa särskilda satsningar. av Regeringen vill ha handlingsfrihet att aktivt kunna stödja angelägna en

22 Den svenska politiken

insatser. Från detta anslag har exempelvis regeringen finansierat Sveriges deltagande i Riga Graduate School of Law.

Slutligen finns post på 78 miljoner till regeringens disposition.

en Med hänsyn till den snabba utvecklingen i länderna i Central- och Östeuropa är det nödvändigt att reservera obundna medel. Exempel på insatser som hittills har finansierats över denna post är hantering

av radioaktivt avfall i Barentsregionen, EU-relaterade stödinsatser för associationsländema samt medel till handelshögskolan i Riga.

Regeringskansliets roll som beredningsorgan för det säkerhetsfrämjande stödet kommer att minska. Regeringen kommer att delegera beredning och beslut avseende del insatserna till Sida. Rege-

en av ringen kommer att ta ställning till vilka delar stödet skall dele-

av som geras samt formerna för detta under år 1998.

E U:s allt

program viktigare

Det svenska bidraget till EU:s budget för utvecklingsinsatser i Centraloch Östeuropa har hittills uppgått till 335 miljoner årligen. Det samlade stödet från EU uppgår till mycket betydande belopp och unionen är utan jämförelse den störste givaren i de berörda länderna.

EU-stödet kanaliseras genom de särskilda Phare och

programmen Tacis. Phare, som riktar sig till alla de centraleuropeiska länderna, Baltikum och delar forna Jugoslavien, har budget på knappt 13

av en miljarder kronor årligen. Tacis, riktar sig till länderna inom OSS

som och Mongoliet, har en årlig budget på drygt 4 miljarder kronor. Merparten av Phares medel, ca 70%, går till direkta investeringsstöd medan ca 30% förutses gå till institutionsuppbyggnad. Ytterligare medel kommer att satsas på kandidatländema från och med år 2000.

Rätts- och inrikesfrågor är ett av fyra prioriterade områden i det sk. Twinningprogrammet som syftar till att möta kraven i "Accession Partnership, dvs. EU:s bedömning av vilka krav måste uppfyllas

som för medlemskap.

EU:s program har kritiserats från mängd olika håll. Kritiken har

en framför allt gällt den långsamma hanteringen och den låga utnyttjandegraden medlen. Inte minst från mottagarländema har kunnat

av man notera en tilltagande kritik mot omfattande konsultinsatser avkartläggningskaraktär inte har resulterat i genomförbara projekt.

som

Från svensk sida har vi, i likhet med många andra, kritiska

synpunkter framför allt vad Phare. Regeringen kommer därför att

avser verka för att EU:s insatser vidareutvecklas och effektiviseras. Regeringen menar dessutom att det finns anledning till viss optimism i

en detta avseende. Sverige har fått genomslag för vissa prioriteringar i

Den svenska politiken 23

EU:s Samarbetsprogram, exempelvis avseende rättsligt- och inrikessamarbete, miljöfrågor, gränsöverskridande samarbete och det ökade engagemanget i Östersjö- och Barentsregionema.

Regeringens bedömning är att EU-programmen kommer att öka i betydelse. I samband med utvidgningsarbetet kommer framför allt Phare-insatsema kunna spela viktig roll och medlemsländerna

att en kommer då också att få ett större inflytande över programmens utform-

ning.

Mot bakgrund den vikt regeringen lägger vid europaintegra-

av som

det nödvändigt att de svenska bilaterala insatserna samordnas tionen är

med Phare. Det är också regeringens ambition att de svenska bättre

i Phare-projekten skall öka väsentligt. engagemangen

3 Insatsema inom rättsornrådet

Utvecklingssamarbetet inom rättsområdet utgör volymmässigt en

det totala svenska stödet till Central- och Östmycket liten andel av I räknat rör det sig 66 miljoner kronor för hela europa. pengar om perioden 1989-1998. Detta skall ställas mot anslaget för det totala svenska bilaterala stödet under perioden uppgick till 6.500 miljosom Rättsornrådet svarade alltså för procent de samlade svenska ner. en av insatserna. Kostnaderna är emellertid ett dåligt mått för att värdera insatserna inom rättsområdet. Rättsområdets mycket strategiska betydelse för utvecklingen demokrati och välstånd går inte att mäta i kronor och av Framför allt det orimligt att jämföra krona för krona med ören. vore andra insatser. Ett annat och offensivt sätt att uttrycka det är att vi mera med ganska blygsamma medel, rent kostnadsmässigt, kan uppnå betydande effekter på utvecklingen i ett samarbetsland insatserna sker om inom rättsomrâdet. En satsning på rättsområdet är m.a.0. strategisk. Även kostnaderna är ett trubbigt mått, så kan de ändå vara anom vändbara i avgränsad mening, nämligen vill följa uten mera om man vecklingen insatserna inom rättsornrådet över tiden. Eftersom regeav ringen så tydligt har fastslagit att insatserna inom detta område skall öka under de kommande åren, är det viktigt att ha någon utgångspunkt

att mäta från. Av de totala insatserna på 66 miljoner inom rättsornrådet svarar rättsväsendet för eller 53 miljoner. Kostnaden för den merparten svenska andelen Riga Graduate School of Law uppgår till 10 miljoav och resterande del stödet har gått till olika icke-statliga organiner av sationer.

ökar

Kunskapséverfbringen

Under de sju år samarbetet hittills har pågått har rättsväsendets som myndigheter genomfört insatser till sammanlagd kostnad 53 milen av joner kronor. Den verkliga kostnaden ligger 14 miljoner högre efterca myndigheterna först under år 1997 har fått full kostnadstäckning som

26 Insatserna inom rättsomrâdet

för sina insatser. I de följande diagrammen har vi dock bortsett från dessa 14 miljoner och redovisar endast de anslag har utgått från som UD och Sida.

Rättsväsendets insatser i Östeuropa 1992-1998

10000 ElDV+RÅ 3 8000 gKvs IRPS 6000

4000 -n Ä . 2000

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Ser man enbart till totalsiffroma, skulle rättsväsendet snarast ha minskat sitt engagemang under den senaste programperioden. Totalsiffroma ger emellertid inte en rättvis bild verksamheten. Under de inledande av åren 1992-1996 fanns mycket kraftig tonvikt på utrustning. Ungefär en 70% av polisens totala insatser under denna period bestod utrustning av som exempelvis begagnade bilar, datorer, kriminalteknisk utrustning

samt radiokommunikationssystem.

Tonvikten på utrustning naturlig flera skäl. I grunden fanns var av ett mycket stort behov i mottagarländema, eftersom vid den tidman punkten led en brist även på de mest elementära områdena. Från svensk sida ville komma igång snabbt med insatserna och då det mest man var effektivt att satsa just på modernisering utrustningen. Initialt en av fanns också osäkerhet både på mottagarsidan och från svensk sida en hur de mera långsiktiga behoven såg ut. Från och med år 1997 har insatserna ändrat karaktär. De mest skriande bristerna på utrustningssidan förefaller ha blivit avhjälpta. nu Både mottagare och givare har börjat tänka långsiktigt, och nu mer numera är så gott som samtliga insatser inriktade på kunskapsöverföring och utbildning. Det enda undantaget härvidlag är att polisens insatser i Ryssland fortfarande så gott uteslutande handlar som om leveranser utrustning. av

Insatserna inom rättsomrâdet 27

En rättvis bild hur verksamheten har utvecklats över tiden mera av får alltså siffrorna för utrustningsleveranser. Kvar blir man om rensas då de insatser handlar kompetensöverfciring och kimskapsuppsom om byggnad, dvs. de personalmässigt mera resurskrävande insatserna som kommer att dominera utvecldingssamarbetet framöver. Som framgår av nedanstående diagram har rättsväsendet nu kommit över uppbyggnadsfasen och under år 1998 ligger insatserna på väsentligt högre nivå än en något tidigare år. Siffrorna för år 1998 avser dessutom enbart de projekt är beslutade t.0.m. juni månad. En helårsprognos landar ca 3-5 som miljoner högre.

Rättsväsendets insatser i Östeuropa 1992-1998 kunskapsöverföring 16000

10000 UDV+RÅ v 8000 EIKVS ä IRPS 6000 —

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Helhetsperspektivet saknas

Om fortfarande håller sig enbart till de insatser rör kimman som skapsöverföringen, kan konstatera att Polisen och Kriminalvården man tillsammans för knappt 90% av rättsväsendets engagemang. svarar

28 Insatsema inom rättsområdet

Rättsväsendets insatser i Östeuropa 1992-1998

kunskapsöverföring

KVS

37%

RPS

50%

DV+RÅ

13%

Justitiedepartementet har sedan år 1992 haft löpande kontakter med de baltiska staternas justitie- och inrikesministeriet. Initiativ till att de rättsvårdande myndigheterna kunde engagera sig i olika insatser på rättsområdet togs redan 1992, och tanken var då att det var myndigheterna som skulle genomfdrare.

vara

Regeringen betonar nu inför den kommande programperioden att de svenska insatserna bör omfatta hela rättskedjan med ett helhetsperspektiv på rättsproblematiken prop. 1997/98:70. Någon sådan sarnmanhållen insats från rättsväsendet har hittills inte existerat. Med något enstaka mindre undantag har samtliga insatser hittills skett myndighetsvis. Bortsett från en mindre insats i Estland har heller inte Justitiedepartementet varit involverat i samarbetet i någon organiserad

mer form, även under årens lopp deltagit i ett antal mindre aktivi-

om man teter i form av seminarier och rådgivningsinsatser.

Även när analyserar insatserna myndighetsvis är det i många fall

man svårt att se någon entydig linje i engagemangen: 0 Polisens största och mest långvariga är Nordic Baltic

engagemang

Police Academy. Tillsammans med polishögskoloma i de övriga

nordiska länderna har den svenska polishögskolan sedan år 1995 be-

drivit en omfattande utbildningsverksamhet är för

som gemensam

de baltiska länderna. I övrigt har polisen genomfört insatser före-

trädesvis inom områden immigrationskontroll, narkotika och

som

lqiminalteknik. Relativt många av engagemangen är förhållandevis

små och utspridda.

Insatserna inom rättsområdet 29

Kriminalvårdsstyrelsen är den myndigheterna som hittills har 0 av haft den mest strukturerade verksamheten. Det viktigaste skälet är att deras insats bygger på Europarådets kartläggning av hur fängeli Baltikum uppfyller internationella konventioner. Med denna serna kartläggning bas har KVS sedan år 1995 etablerat ett långsom siktigt samarbete mellan s.k. tvillinganstalter i Sverige och de baltiska statema. KVS har också inlett ett samarbete för att bygga upp

personalutbildning for fängelsepersonal.

Domstolsverket inledde ett samarbete med Estland respektive Lett- 0 land redan år 1992. Riksåklagaren anslöt till detta samarbete år 1995, då också samarbetet med Litauen inleddes. Insatsema, som främst bestod seminarier och besöksutbyten, har dock varit av av liten omfattning. Den sammanlagda kostnaden under perioden 1992- 1996 ligger på två miljoner kronor. Från och med år 1996 och ca fram till våren 1998 har inga insatser gjorts. I juni 1998 slöts avtal samarbete mellan Domstolsverket och Lettland respektive om ett Litauen avseende utveckling av domstolsorganisationen.

Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen inledde våren 1998 gemen- 0 samt ett samarbete med sina lettiska motsvarigheter avseende narkotikabekämpning. Den första insatsen ägde rum i juni 1998 som omfattade utbildningsdel och praktisk del med fallstudier. en en Justitiedepartementets hittills enda formaliserade insats är ett 0 samarbete med det estniska Justitieministeriet. Det handlar om ett utbyte exempelvis i form praktiktjänstgöring och rådgivning. Genomav förandet har påbörjats under våren 1998. Sida finansierar den inledande fasen med 100.000 kr.

Insatserna i de baltiska staterna dominerar

Rättsväsendets insatser är mycket starkt koncentrerade till de baltiska staterna. Av de 53 miljoner rättsväsendet totalt har erhållit i anslag som sedan år 1992 har 48 miljoner eller 90% avsett insatser i Estland, Lettland och Litauen.

30 Insatsema inom rättsområdet

Rättsväsendets insatser i Östeuropa 1992-1998

kunskapsöverföring

6°°°

nDV+RÅ

ElKVS

r i RPS

4000-

j .;...;i .

2000- w

o. é i i

EE" ‘U ‘U C g 5

c a: m

:tg du :v :s g 5

:E: E § g m

:o LU , .a ,

ge rr

Rikspolisstyrelsen är den enda myndigheten inom rättsväsendet

som över huvud taget engagerat sig utanför de tre baltiska staterna och då rör det sig om enstaka projekt i Polen och Ryssland. Insatsema i Ryssland har hittills enbart handlat finansiering utrustning.

om av

Även mellan de olika baltiska finns skillnader. Estland och

staterna Lettland har hittills stått för merparten av samarbetsproj ekten medan utvecklingen i Litauen varit långsammare. Under år 1998 har dock flera projekt startats i Litauen och det finns skäl att tro på en jämnare fördelning av de framtida insatserna. Merparten den stora

av gemensamma kostnaden för de baltiska staterna avser Nordic Baltic Police Academy, den gemensamma utbildningssatsningen från de nordiska länderna inom polisområdet.

4 Svenska erfarenheter

4.1 utanför rättsväsendet

Myndigheter

Det svenska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har sedan år 1989 bedrivits på bred front, och ett stort antal myndigheter och organisationer har varit engagerade. Kommittén har haft kontakter med ett antal dessa för att undersöka i vad mån deras erfarenheter av kan intresse för rättsväsendets myndigheter i deras fortsatta vara av arbete. Framför allt har vi intresserat för hur samarbetet har organioss och finansierats. Vi har valt att särskilt studera verksamheter serats sex med sinsemellan mycket olikartade sätt att lägga upp arbetet. Utgångspunkten har alltså varit att få ett allsidigt underlag; vi har därvid inte beaktat huruvida just dessa verksamheters arbetssätt kan anses sex representativa eller för det svenska utvecklingssamarbetet i vara stort. myndigheter/verksamheter vi studerat presenteras kortfattat De sex nedan, fylligare presentation hänvisas till bilaga för en

Swedish International Projekt Nuclear Safety SIP operativt självständig enhet inom Statens kärnkraftsinspek- SIP är en tion SKI. Stödet inom kämkraftsäkerhetsområdet har hittills till nästan 100% riktats till Ingnalinaverket i Litauen. Totalt har Sverige, via SIP, under perioden 1991-1997 satsat nästan 230 miljoner på att förbättra säkerheten i Ignalina. Insatserna omfattar tre områden.

Myndighetssamarbete syftar till att bygga upp en fungerande

0 som kontrollmyndighet och att utveckla det legala ramverket för driften. Industrisamarbete i form av telmikstöd och kunskapsöverföring. 0 Tekniska förbättringar säkerhetskaraktär i form av anläggnings- 0 av investeringar.

SIP har sammanlagt nio anställda driver verksamheten, svarar för som kontakterna med mottagarna samt sköter de upphandlingar är aktusom ella. Övriga delar SKI är inte involverade i samarbetet. av Anslagen till SIP:s verksamhet kommer från Sida fastställs av men regeringen i Sidas regleringsbrev. Anslagen är baserade på den årliga

budget som SIP presenterar. Den löpande verksamheten med de olika beslut krävs hanteras helt av SIP.

som

Statens naturvårdsverk SNV Inom SNV har ett särskilt Östeuropaprojekt bildats för att hantera utvecklingssamarbetet. Under perioden 1993-1997 har projektet erhållit anslag på sammanlagt 46 miljoner kronor. SNV:s insatser syftar till 0 att stödja mottagarländemas ministeriet/myndigheter så att de kan

utveckla en effektiv miljöorganisation 0 att stödja länderna i deras arbete för att kunna leva upp till interna-

tionella åtaganden

att biträda länderna i anpassningen av lagar och förordningar till 0

EU:s krav.

Projektledningen består av ett mindre sekretariat på sammanlagt tre

För att genomföra de olika insatserna engageras företrädesvis personer. personal från SNV:s linjeorganisation.

Kostnaderna för SNV:s Östeuropaprojekt täcks av anslag från Sida men fastställs av regeringen i Sidas regleringsbrev. Utbetalningen av anslaget sker årsvis baserat på projektets budget. De löpande besluten i projektet tas i styrgrupp bestående av de ledande befattningshavama

en på Naturvårdsverket samt en representant från Sida.

Generaltullstyrelsen GTS Sedan augusti 1995 bedriver GTS ett utvecklingssamarbete med den lettiska tullen. Projektet förväntas slutfört vid halvårsskiftet 1998.

vara Den totala kostnaden har för hela perioden beräknas till 4,5 miljoner kronor. GTS insatser är uteslutande inriktade på utbildning och målet är att bygga ett komplett utbildningssystem för de 1800 anställda i

upp den lettiska tullen. Det handlar bl.a. om grundläggande utbildning av tulltj änstemän, utbildning lärare samt chefs- och ledningsutveckling.

Som grund för samarbetet har Generaltulldirektören på den svenska regeringens uppdrag tecknat avtal med det lettiska finansministeriet i två omgångar. För att genomföra och leda insatserna har en gemensam projektgrupp bildats. Från lettisk sida ingår bl.a. skatteministem och generaldirektören för tullen. Från svensk sida ingår fyra chefer från GTS samt den svenske projektledaren tullens utbildningschef.

GTS Lettlandsprojekt finansieras via UD:s medel för säkerhetsfrämjande insatser. Medlen har utbetalats till tullen i två omgångar i samband med avtalens undertecknande, då det också har funnits detaljerade proj ektplaner.

Svenska 33

erfarenheter

Statistiska Centralbyrån SCB International Consulting Office ICO är resultatenhet inom

som en SCB bedriver sedan drygt 15 år en omfattande tjänsteexport. Verksamheten som bedrivs på affärsmässiga grunder har årlig omsättning på

en knappa 60 miljoner kronor. Den viktigaste marknaden för ICO är utvecklingsländer i tredje världen, endast fjärdedel omsättningen är

en av hänförbar till Central- och Östeuropa. ICO:s är vanligtvis

engagemang mycket långvariga eftersom de oftast handlar om institutionsuppbyggnad. I Östeuropa är däremot insatserna kortare och det handlar vanligtvis om delprojekt

ICO:s kansli består av sju personer som hanterar övergripande frågor som marknadsföring, anbudsförfaranden, reseplanering och fakturering. Konsulter för att genomföra de enskilda uppdragen hämtas från SCB:s olika enheter.

ICO lämnar offerter på de insatser som man bedömer vara intressanta, ibland är insatserna direktupphandlade och ibland är det fråga om normal anbudsupphandling. Alla uppdrag är dock biståndsfinansierade. Ungefär 90% omsättningen är betald av Sida medan resterande del kommer från olika internationella biståndsorgan.

Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté ÖEK

ÖEK ideell förening med 30 medlemmar statliga myndigheter,

är en ca vård- och personalorganisationer samt enskilda med anknyt-

personer ning till svensk hälso- och sjukvård. ÖEK:s insatser är avsedda

att vara ett stöd för hälso- och sjukvård samt angränsande sociala verksamheter. Man bedriver också ett psykiatriskt utvecklingsarbete. I Bosnien- Hercegovina bedrivs dessutom ett fysisk, psykiskt och socialt rehabiliteringsarbete.

Hittills har ÖEK inte drivit några projekt. Det i stället de

egna är olika medlemmarna myndigheter, landsting, enskilda läkare har

som stått för utförandet och för detta har sökt bidrag från ÖEK. Före-

man ningens roll har alltså hittills varit finansiärens. Antalet beviljade bidrag exkl. Bosnien för år 1997 uppgick till drygt 300. Flertalet bidrag ligger i storleksklassen l0.000-30.000 kronor; genomsnittsbeloppet ligger på knappa 50.000 kronor. Vanligtvis täcker bidragen kostnaderna för resor och logi. Övriga kostnader förväntas medlemmarna stå för själva. Insatserna har alltså hittills ett utpräglat gräsrotsperspektiv där enskilda medlemmar är både initiativtagare och utförare.

ÖEK disponerar 20 miljoner kronor på årsbasis. Bortsett från

ca medlemsavgifter på sammanlagt 300.000 kronor är all verksamhet finansierad anslag från Sida. Inför varje budgetår inkommer

genom ÖEK med anslagsframställan där den allmänna inriktningen

en av

34 Svenska

erfarenheter

kommande års verksamhet presenteras. Anslaget utbetalas därefter från

Sida.

Svensk-Ryska samarbetsprojektet Sedan år 1992 det svenska finansdepartementet ett förvaltningsstöd ger till de ryska ekonomi- och fmansminsterierna. Insatserna är koncentrerade till fem områden: det statliga betalningssystemet, statsskuldförvaltning, statlig revision, skattelagstiftning och uppbörd samt uppbyggandet ett system för auktorisation och utbildning av revisorer. av Samarbetet baseras på överenskommelser med de ryska ministerierna där riktlinj dras för det kommande året. ema upp Organisatoriskt är projektet del av Finansdepartementet. Tre peren arbetar från Stockholm med administration, planering och samsoner ordning insatsema. Projektet har också ett permanent kontor i av Moskva bemannat med den svenska projektledaren och en handläggare. I det direkta arbetet i olika delprojekt personal från olika engageras myndigheter exempelvis Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, som Riksgäldskontoret och Tullverket. Beslut om den övergripande inriktningen projektet tas i styrgrupp med företrädare för Finansav en departementet, Utrikesdepartementet, Riksskatteverket, Riksrevisonsverket, Riksgäldskontoret och Sida. Beslut om de enskilda projekten

fattas dock av projektledaren.

Kostnaderna för projektet ligger för närvarande på 8 miljoner om ca året. Pengarna kommer från Utrikesdepartementets anslag för samarbetet med Central- och Östeuropa och betalas ut som ett ramanslag, baserat på en detaljerad anslagsframställan.

4.2 Erfarenheter och slutsatser

Trots de verksamheter kommittén studerat representerar vitt att sex skilda områden inom statsförvaltningen och trots att de har valt mycket olikartade sätt att organisera verksamheten, är det ändå tydligt att det finns flera erfarenheter är intressanta att notera. gemensamma som

En problembild

gemensam

Utvecklingssamarbetet har efter trevande inledning utvecklats posien tivt och insatserna har också hela tiden ökat i samtliga de verksamheter vi studerat. Engagemanget från samarbetsländema är stort och som arbetar med att lösgöra sig från sitt gamla Omvandlingsman arv. är genomgripande och berör alla delar samhället och den processen av

går dessutom snabbt. Det är ofrånkomligt sådan omvandling

att en också innehåller problem och hinder skilda slag. Vi har kunnat

av notera några hinder som påverkar utvecklingssamarbetet och som dessutom är generella för alla de områden vi studerat och vi känner

som igen även från rättsväsendet.

Samarbete bygger inte bara på att parterna har gemensamma utgångspunkter. Det krävs också på ett mer praktiskt plan att man kan bygga upp fungerade personliga relationer för att få kontinuitet i arbetet. Under dessa inledande år av samarbetet har samarbetsländerna, till följd av bl.a. den parlamentariska situationen, haft ett antal regeringsombildningar och därmed personförändringar på ministerpostema. Likaså har ett antal förändringar skett när det gäller myndighetschefer. Självfallet måste ett samarbete stå på egna ben och ha en sådan stadga att det lever vidare även om olika nyckelpersoner slutar, det är

men onekligen ett problem för kontinuiteten och tempot i samarbetet när förändringarna sker alltför ofta.

Ett annat problem är den starkt centraliserade, hierarkiska och kontrollerande förvaltningstraditionen. Det gamla sovjetsystemet byggde på att en mycket stor del av besluten togs i Moskva. Ett sådant system leder ofelbart till effektivitetsfdrluster, men ännu viktigare är kanske de negativa effekterna på arbetsorganisationen och medarbetarnas vilja och förmåga att ta initiativ och ansvar. Det centralistiska arvet, som samarbetsländerna arbetar aktivt för att komma till rätta med, får flera negativa âterverkningar på samarbetet. Rent praktiskt tar det både tid och kraft att få fram ett beslut, om även mycket triviala frågor skall bedömas av den högste chefen. Effektförluster uppstår när frågor faller mellan stolar. Ovilja eller oförmåga att ta eget ansvar leder ibland till att frågor går i stå. Om det saknas tydliga instruktioner från högre ort, kan det ibland vara svårt att få ett helhjärtat lokalt och regionalt stöd för olika aktiviteter.

Ett tredje problem är det stora behovet av samordning som i sin tur är en följd av den stora mängden aktörer. Det är inte bara Sverige

som vill stödja den angelägna utvecklingen i samarbetsländerna. Flertalet Västeuropeiska länder, EU, Europarådet, USA alla vill hjälpa till,

vilket bl.a. leder till samordningsproblem och överlappande aktiviteter. Problemen med många aktörer är i sannolikt störst för mottagarländerna eftersom samarbete är något tar tid och kraft från redan

som en ansträngd statsförvaltning.

Lösningarna likartade

En viktig nämnare för de myndigheter vi hittills studerat är gemensam att de har solid bas för sitt engagemang genom överenskommelser i en form med samarbetslandet. en eller annan

Inom kämkraftsområdet har man mycket precisa anvisningar för 0 arbetet baserat på den säkerhetsstudie som gjordes gemensamt mellan Sverige och Litauen. Man har dessutom ett omfattande internationellt samarbete med ett övergripande regelverk att falla tillbaka på. Uppföljning sker kontinuerligt internationella kontrollorgan. av Via de internationella finns inom kärnkraftsområdet har organ som dessutom gjort tydlig arbetsfördelning på givarsidan vilket man en innebär att Sverige, dvs. SIP, ensamt för Ignalinaverket. ansvarar

Naturvårdsverkets arbete baseras på internationella konventioner, 0 bilaterala avtal och mycket tydlig intern projektpolicy. Varje år en förs bilaterala uppföljningsdiskussioner av insatsema. Samordningen insatserna med andra givare förutsätts ske av samav arbetslandet för kontinuerlig dialog i dessa frågor. men man en

Tullverket skapade sin struktur genom de avtal som träffats 0 egen med den lettiska regeringen. Uppföljningen sker genom regelbundna möten mellan lettiske skatteministem och generaltulldirektören. Samordningen med andra givare har skrivits in i avtalen. I praktiken har detta medfört att GTS koncentrerat alla sina insatser på utbildningssidan och avstått från andra engagemang.

Det svensk-ryska samarbetsprojektet är förankrat på ministemivå 0 både i Sverige och Ryssland. De årliga överenskommelsema lägger fast tydlig plan för insatserna. Den lokala närvaron i form av det en svenska kontoret i Moskva har skapat värdefulla vardagskontakter, inte minst när det gäller samordningen med andra givare.

Även den formella lite olika ut i de olika fallen, har man om ramen ser utvecklat detaljerad och tydlig plan är förankrad på politisk nivå en som i samarbetslandet. Detta har stadga och kontinuitet samarbetet gett en har varit helt nödvändig för framgång. Det ger legitimitet for att som ställa krav och det öppnar dörrarna på lägre nivåer i den hierarkiska statsförvaltningen. Det gör att projekten kan drivas vidare utan tempoförluster, även ledande befattningshavare slutar och ersätts om med Förutsättningarna för samordning med andra givare ökar nya. en dessutom samarbetet har fastare former. Med den tydliga formella om har givit samarbetet har alltså på ett rimligt sätt ram som man man lyckats bemästra de problem som finns.

Organisation och finansiering hänger ihop

Eftersom kommittén har i uppdrag bl.a. att föreslå långsiktig lösning en på organisationen har det varit av särskilt intresse att studera hur andra myndigheter har byggt upp sitt utvecklingssamarbete. I det sammanhanget måste också finansieringen vägas in eftersom de ekonomiska förutsättningarna så tydligt påverkar organisationsstrukturen. SNV, SIP, GTS, ÖEK och det Svensk-Ryska samarbetsprojektet har samtliga fått anslag som täcker minst ett år. SCB bygger sin verksamhet på mer affärsmässig grund, vilket innebär att träffar en man avtal med Sida om varje enskilt projekt. Så gott som samtliga projekt sträcker sig dock över flera år och då sker också årliga avstämningar av projekten mellan SCB och Sida. I praktiken har alltså SCB en god överblick över intäkterna för det kommande året och därmed också en rimlig planeringshorisont. Även tekniken för att ersätta myndigheterna för deras kostnader om skiljer sig åt, är ett gemensamt drag att myndigheterna har en planeringshorisont och en tryggad finansiering som sträcker sig över åtminstone ett år. I dessa anslag ligger också ersättning för administrations-, projektlednings- och samordningskostnader. Denna ersättning varierar något, men nivåer på omkring 10% av de totala kostnaderna är vanliga. Med en tryggad planeringshorisont och finansiering har myndigheterna kunnat bygga upp en mera långsiktig proj ektorganisation för att hantera samarbetet. Även det finns skillnader i uppläggningen går om det ändå att spåra vissa gemensamma drag. Naturvårdsverket, Tullverket och det Svensk-Ryska samarbetsprojektet har byggt upp en särskild projektorganisation som övergripande håller samman arbetet, samordnar och sköter kontakterna med mottagarländema, utvecklar strategier och driver samarbetet framåt. De konkreta insatserna i olika delprojekt genomförs dock av övriga enheter inom myndigheterna. Eftersom det Svensk-Ryska samarbetsprojektet spänner över ett brett område med flera myndigheter inblandade samtliga myndigheter ligger dock under Finansdepartementet har man funnit det mest ändamålsenligt att placera projektorganisationen på Finansdepartementet. Principiellt är det dock ingen skillnad på själva uppläggningen. SIP är avvikande såtillvida att man har byggt upp en särskild organisation som inte bara leder och administrerar utvecklingssamarbetet. SIP är också i högsta grad operativt inblandat i att driva arbetet på plats i Ignalina. Kämkraftsinspektionens övriga enheter är alltså inte alls är engagerade. Denna uppdelning är en direkt följd av att SKI som

kontrollmyndighet anser att det inte är förenligt med verksamheten att också gå in i drift, projektledning och upphandling Ignalinaverket. av

4.3 Finns det modeller

några typiska

När kommittén har valt att studera de sex verksamheter som beskrivits ovan har vi enbart haft utgångspunkten att få ett allsidigt underlag för att kunna bedöma hur en organisation för rättsornrådets insatser skulle kunna se ut. Vi har därvidlag inte beaktat huruvida just dessa sex verksamheter har ett arbetssätt kan anses vara representativt eller för som det svenska utvecklingssamarbetet i stort. Vad man kan konstatera är att det finns betydande variationer såväl vad avser organisation som finansieringsmodeller. I stor utsträckning synes skillnaderna vara historiskt betingade. När utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa inleddes i början av 1990-talet hade inte Sida sin nuvarande organisation. En stor del den verksamhet leds Sida-Öst sköttes på den tiden av som nu av av en egen myndighet BITS. En betydande del av det utvecklingssamarbete bedrevs av olika myndigheter var också inledningsvis som finansierat direkt från de olika fackdepartementen eller från UD. Från och med år 1995 avvecklades BITS och verksamheten övergick i det nybildade Sida-Öst. Fackdepartementen avsatte inte längre medel till utvecklingssamarbetet utan myndigheternas egna finansiering kanaliserades via Sida eller UD. nu Naturvårdsverket och SKI dvs. SIP är exempel på myndigheter som ursprungligen var finansierade via de egna fackdepartementens budgetar får sina anslag via Sida. Tullverket och det men som nu Svensk-Ryska samarbetsprojektet under Finansdepartementet är exempel på myndigheter som hela tiden fått sina anslag via UD. SCB har sedan länge fått sina uppdrag och därmed också finansieringen direkt från Sida. De olika finansiärerna har haft en olikartad syn på hur finansieringen skall läggas vilket är viktig förklaring till de skillnader vi upp en En förklaring är naturligtvis de olika förutsättningar som nu ser. annan gäller inom respektive område. En generell iakttagelse är att Sida vanligen har en mer "affärsmässig relation till de myndigheter som engageras i utvecklingssamarbetet. SCB är därför ett bra exempel hur Sida vanligen arbetar med de svenska myndigheter och företag som är engagerade i biståndsprojekt och utvecklingssamarbete. I den information som Sida tillhandahåller till svenska parter bilaga 2 beskrivs den arbetsmodell Sida vanligen tillämpar i Östsamarbetet. som

Svenska 39

erfarenheter

Kommittén har för sin del nöjt sig med att konstatera att det

uppenbart finns olika modeller för att finansiera olika myndigheters utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Vi har inte funnit att det

finns några principiella hinder för att välja den eller andra

ena modellen. Vår utgångspunkt har därför varit att hitta modell är

en som avpassad till de förutsättningar finns för rättsområdet.

som

5 Slutsatser och

förslag

5.1 Allmänna

överväganden

Med det nya samarbetsprogrammet för perioden 1999-2001 prop. 1997/97:70 tar regeringen ett nytt steg i utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. För den del av samarbetet rättsom-

som avser rådet innebär riksdagens beslut med anledning propositionen en be-

av tydande ambitionshöjning. Detta bekräftas också i den ekonomiska vårpropositionen prop. 1997/98: 150 där regeringen uttryckligen säger att utvecklingssamarbetet inom rättsområdet skall intensifieras. Detta får konsekvenser för rättsväsendets insatser, såväl avseende volym och inriktning som arbetssätt och organisation.

Rättsväsendets insatser måste öka

Regeringen säger mycket tydligt att rättsområdet, och därmed också rättsväsendets insatser, skall prioriteras under den kommande treårsperioden. Den starka betoningen av Europaperspektivet pekar i samma riktning. Regeringen säger b1.a. "I allt samarbete med kandidatländema skall högsta prioritet ges till insatser som underlättar integrationsprocessen i EU. Eftersom rättsväsendets insatser i sin helhet ligger inom detta högprioriterade område är det kommitténs tolkning att regeringen förväntar sig en märkbar ökning under de kommande åren. Detta har också Varit utgångspunkten för kommitténs förslag.

Kommittén ser inga ekonomiska hinder för en kraftig expansion av insatserna på rättsområdet. Nuvarande aktivitetsnivå inom rättsväsendet uppgår till omkring 15 miljoner kronor per år vilket är en ringa del av de sammanlagt 800 miljoner kronor per år som är anvisade i statsbudgeten for utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Även med en flerdubbling av insatsema inom rättsväsendet kommittén

ser inte några problem att skapa det ekonomiska utrymmet inom den anvisade totalramen. Restriktionema är i stället organisatoriska, personella och kompetensmässiga.

42 Slutsatser och förslag

De baltiska staterna har högst prioritet

Den grundläggande inriktningen i propositionen som helhet är att de svenska insatserna skall inriktas på att underlätta den förestående EUutvidgningen och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar, samt att Ryssland och Ukraina skall integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturema. Just när det gäller rättsområdet pekar dock regeringen särskilt ut behovet av ett fördjupat samarbete med Estland, Lettland och Litauen. För rättsväsendets del betyder detta skall fortsätta på den redan inslagna linjen, och att man kommitténs förslag syftar också till att i första hand prioritera dessa länder. Det svenska samarbetet med Polen, Ryssland och Ukraina bör också kunna utvecklas efterfrågan och finns, men det finns om resurser utrymme för någon heltäckande insats i dessa länder. Kom-

inte mer

mitténs bedömning är att det svenska rättsväsendet inte har en tillräcklig kapacitet, personellt och kompetensmässigt, för att under den nu aktuella programperioden klara omfattande utöver de av engagemang baltiska staterna.

Rättsväsendets insatser skall sammanhållna

vara

Som framgått den tidigare redovisningen har rättsväsendets insatser av hittills skett myndighetsvis och de har i regel dessutom varit förhållandevis små och utspridda. Justitiedepartementet har heller inte spelat någon aktiv roll när det gäller konkreta insatser i mottagarländerna. Det helhetsperspektiv regeringen vill åstadkomma när det som gäller de svenska insatserna inom rättsområdet är enligt kommitténs bedömning nödvändig förutsättning for ett bra resultat och det har en också varit utgångspunkten för våra förslag. Kommittén vill dock betona att helhetsperspektivet måste anläggas på de samlade insatserna i respektive land. Enligt kommitténs bedömning är det framför allt tre frågor som är viktiga för att åstadkomma ett helhetsperspektiv på rättsväsendets insatser, och detta har också varit utgångspunkten för våra förslag:

För det första måste Regeringen, framför allt genom Justitie- 0 departementet, spela ledande roll i samarbetet och ta ett aktivt en för hur det operativa arbetet fungerar och samordnas. Ingen ansvar myndigheterna kan rimligen förväntas ta ansvar för något annat av än det kompetensområdet. Ansvaret för helheten faller på egna Justitiedepartementet såsom den enda aktören ansvarar också som för lagstiftning och utvecklingen av rättssystemet.

Slutsatser och förslag 43

0 För det andra måste en samlad bedömning av verksamhet och finan-

siering göras. Det krävs alltså någon form av övergripande organisation som är gemensam för hela rättsväsendet.

0 För det tredje måste också finansieringen vara samordnad. Hittills

har polisen erhållit sina anslag från UD medan de övriga myndigheterna finansierats via Sida. Regeringen aviserar i propositionen

förändring av handläggningen för en del av det Säkerhetsfrämjande

stödet. Kommittén har utgått från att denna förändring kommer att

innebära att Sida från och med nästa år kommer att ansvara även för

det utvecklingssamarbete som hanteras polisen.

En krävs att skall

tydlig ram för utvecklingssamarbetet

kunna bedrivas

effektivt

En av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete är att det finns en tydlig, och med mottagarländerna gemensam, ram för insatserna. Detta framgick mycket klart när kommittén studerade hur andra myndigheter organiserat sitt arbete se kapitel 4 samt bilagor.

Hur denna ram är konstruerad spelar mindre roll. I vissa fall handlar det om internationella konventioner eller andra gemensamma åtaganden, i andra fall handlar det om bilaterala överenskommelser. Det viktiga är emellertid att det finns en tydlig formell ram som är förankrad på politisk nivå både hos givare och mottagare. Avsaknaden av en sådan formell ram är sannolikt den viktigaste orsaken till att rättsväsendets insatser hittills varit alltför fragmentariska. Med undantag för Kriminalvårdsstyrelsen, som byggt sina insatser på Europarådets kartläggning av hur fangelserna i de baltiska staterna uppfyller intemationella konventioner, saknar de övriga myndigheterna en entydig och klar agenda för sina insatser. Detta har bl.a. resulterat att insatserna ofta haft formen av relativt avgränsade projekt på lokal och regional nivå isamarbetsländema.

Kommittén konstaterar att uppdraget för rättsväsendets myndigheter inte har varit tillräckligt väl definierat. Ännu tydligare blir bristen på struktur när man ser till helheten. Kommitténs bedömning är att rättsväsendet måste ii en väsentligt bättre vägledning for sitt arbete under den kommande treårsperioden. Det krävs helt enkelt en mycket tydligare politisk förankring av samarbetet, och detta är också den mest centrala delen av det förslag kommittén lägger.

Kommittén menar dessutom att förutsättningarna för att åstadkomma en sådan politisk förankring av samarbetet under programperioden är goda. I grunden har vi ett gemensamt intresse med ansö-

44 Slutsatser och förslag

karländema att de så snabbt möjligt blir medlemmar i EU samt att som rättssäkerheten ökar och brottsligheten minskar. För att åstadkomma detta krävs förändringar i ansökarländemas rättssystem, vilka också är nödvändiga för att åstadkomma ekonomisk och demokratisk utveckling. måttstocken för detta arbete är EU:s regelverk Den gemensamma och de rättsprinciper ligger till grund för unionen. Med denna som grund bör det möjligt att relativt snabbt komma fram gemensamma vara till vilka konkreta insatser vi kan göra från svensk sida för att underlätta ansökarländemas anslutning till EU.

Målet är samarbete

reguljärt

Regeringen säger mycket tydligt att det långsiktiga målet är att bygga ett reguljärt grannlandssamarbete på alla nivåer. Denna målsättning upp ställer enligt kommitténs bedömning särskilda krav på organisationen både på kort och lång sikt. De insatser och det stöd som utgår under omvandlingsperioden måste organiserat på ett sådant sätt att de vara främjar bestående kontakter och ett reguljärt samarbete. Kommitténs förslag avseende organisation och finansiering är utformat med dessa förutsättningar.

måste aktiv roll i Phare

Sverige spela en

Hittills har Phare inte genomfört några direkta insatser inom tredje pelarornrådet. Man befinner sig fortfarande på ett förberedande stadium med olika förstudier och fact finding missions. I dessa förberedelser är redan i dag ett antal svenska tjänstemän från rättsväsendet involverade. Utgångspunkten för kommitténs förslag är att Sverige måste öka sitt i Phare, dels därför att vi faktiskt är delansvariga för verkengagemang samheten, dels därför att vi har möjlighet att få del de svenska en en av insatser pågår, samordnade med och finansierade via Phare. som Svenska experter från rättsväsendet måste alltså i större omfattning i olika Phareprojekt. Kommittén lägger inget konkret förslag engageras hur detta skall gå till utan att samordningen måste ske om menar löpande bedömer varje enskild insats. Om det finns möjlighet när man till samordning, måste huvudregel Pharemedverkan föredras som framför bilaterala insatser.

Slutsatser och förslag 45

5.2 Utvecklingssamarbete med

kandidatländema

Förslag

Med hänvisning till att förberedelsearbetet inför medlemskapsförhandlingarna måste intensifieras bör Regeringen genom Justitienu departementet omgående ta initiativ till överläggningar på politisk nivå med vart och ett länderna Estland, Lettland och Litauen, av i tillämpliga delar också Polen, i syfte att utarbeta ett bilateralt samt ramverk för utvecklingssamarbetet inom rättsområdet. Arbetet med fram ett sådant ramverk delas in i tre faser. att ta

Sondering En kontakt tas på politisk nivå med samarbetsländema för att efterhöra deras intresse omfattande samarbete på rättsornrådet. av ett mer Om intresset är ömsesidigt, bör ett beredningsarbete startas omgående och det bör kunna avslutat inom tre månader. vara

Beredning Myndighetsrepresentanter från Sverige och respektive samar- 0 betsland inom polis, kriminalvård, domstols- och åklagarväsende utarbetar handlingsplaner för insatserna under programperioden

1999-2001. Tjänstemän från respektive departement bör diskutera samarbete 0

på lagstiftningsområdet och ägna särskild uppmärksamhet åt att

de svenska insatserna bildar helhet tar hänsyn till hela en som rättskedjan. I beredningsarbetet ingår att bedöma hur de svenska insatserna 0 kan samordnas med andra givarländer och vad bör skötas som Phare eller andra källor. genom säkerställa att de förslag arbetas fram också kan 0 För att som finansieras måste Sida delta i beredningsarbetet.

Beslut Baserat på det underlag arbetats fram träffas bilateral översom en

enskommelse på regeringsnivå för hur utvecklingssamarbetet skall

bedrivas under programperioden 1999-2001.

allt utvecklingssamarbete måste viktig utgångspunkt naturligtvis

I en samarbetslandets behov och önskan att samarbeta med Sverige vara eftersom det finns många aktörer. Man skulle då kunna göra det enkelt för sig att konstatera att de hittillsvarande svenska insatserna genom kunde tänkas spegling detta. Sambanden är dock mera vara en av

46 Slutsatser och förslag

komplicerade än så. Utvecldingssamarbete är framför allt ett samspel, där också givaren ibland måste agera snarare än bara reagera. Kommittén anser därför att Sverige bör ta ett initiativ till en ökning av samarbetet. Med kommitténs förslag att ge samarbetet en fastare form anser vi att det finns stora möjligheter att nå ett bra resultat i enlighet med de allmänna överväganden som redovisats i föregående avsnitt.

Kommittén är medveten om att tre månader kan uppfattas som en kort tid för att utarbeta kompletta överenskommelser. Det viktiga är i och för sig inte huruvida arbetet tar tre eller fem månader. Vad som är viktigt att markera är dock att arbetet måste bedrivas skyndsamt. Anslutningsförhandlingama ligger trots allt nära i tiden och det kommer att krävas stora ansträngningar från de baltiska staterna för att hinna med de nödvändiga anpassningama av sina rättssystem. Det förtjänar också att påpekas att utvecklingssamarbetet knappast börjar från noll. Redan har rättsväsendet ett antal pågående projekt, och det handlar

nu inte i första hand att förändra dessa utan snarare att fylla igen de

om om luckor som finns i samarbetet så att insatserna skapar en helhet.

Arbetet under och hösten 1998 skall alltså enligt

sommaren kommitténs förslag resultera överenskommelse på regeringsnivå

i en mellan Sverige och vart och ett av de baltiska länderna, samt i tillämpliga delar också Polen. Hur dessa överenskommelser skall betecknas är underordnad betydelse; det kan möjligen av tidsmässiga

av och andra skäl fördel undviker ordet avtal och i stället

vara en om man använder sig av beteckningen avsiktsförklaring eller gemensam viljeytlring. Det viktiga är alltså inte formen utan innehållet och den tydliga politiska föranlcringen. Innehållet måste tillräckligt precist för att

vara kunna fungera som styrmedel för insatserna, och den politiska förankringen måste till kraft och stadga vardagsarbetet.

för att ge

Enligt kommitténs uppfattning är det mycket som talar för att utvecklingssamarbetet med Polen skall hanteras något annorlunda inte minst landets utvecklingsnivå. Det är förvisso lika angeläget att

p.g.a. få den tydliga styrningen och den politiska förankringen som en bilateral överenskommelse innebär. Kommittén är dock, av rena resursskäl, tveksam till om anslaget skall vara lika brett.

Hittills är det enbart polisen över huvud taget har genomfört

som några insatser i Polen. Det rör sig om sammanlagt fyra smärre insatser som samtliga gjordes under år 1997. I två fall var det fråga om leveranser av datautrustning till utredningsenheter för ekobrott och bilstölder. En insats avsåg ett regionalt samarbete i form av traineeutbyte mellan polismyndigheter i södra Sverige och norra Polen. Den fjärde insatsen var ett narkotikaprojekt. Sammanlagt har projekten i Polen kostat 1,7 miljoner kronor.

Slutsatser och förslag 47

De övriga myndigheterna inom rättsväsendet har alltså inte bedrivit något samarbete med Polen. Det har helt enkelt inte funnits någon efterfrågan från polsk sida. Detta kan bero på bl.a. att Tyskland och Polen har ett relativt omfattande samarbete. Inom kriminalvården har

exempelvis inom Europarådssamarbetet gjort en arbetsfördelning

man innebär att de nordiska länderna prioriterar insatser i Estland, Lettsom land och Litauen medan exempelvis tyskarna skall prioritera Polen och Ukraina. Kommitténs sammantagna bedömning är att de svenska insatserna i Polen inte har förutsättningar att bli lika breda och omfattande som ini Estland, Lettland och Litauen. Därför bör också avvakta satserna man med skissa på så brett upplägg kommittén föreslår för de att en som baltiska länderna. Kommittén dock, som tidigare närrmts, samma ser behov tydlig och politisk förankring vilket gör att de inav en ram en ledande diskussionerna bör tas på den politiska nivån.

5.3 Utvecklingssamarbete med Ryssland

och Ukraina

Förslag

Samarbetet med Ryssland bör bygga på de formella avtal som redan finns mellan länderna och behandlar bl.a. polissamarbetet och som samarbetet mellan Justitiedepartementet och ryska Justitieministeriet inom det rättsliga området. Om intresse finns att vidga samarbetet till andra delar bör Sverige ha positiv håll-

även av rättsornrådet, en

ning till detta. Samarbetet inom rättsområdet med Ukraina skall utvecklas i den takt efterfrågan och de tillgängliga resurserna tillåter. som

År 1995 undertecknades ett polissamarbetsavtal med Ryssland på regeringsnivå och år 1996 ett på myndighetsnivå. På rysk sida är inrikesministeriet, riksåklagarämbetet, säkerhetstjänsten och statliga tullkommittén motpart. I samband med president Jeltsins besök i Stockholm i december 1997 anslöts till myndighetsavtalet även ett avtal om valutaexportkontroll, VEK-avtalet sedermera också resulterat i ett som avtal mellan polismyndighetema. Justitiedepartementet undertecknade också i samband med president Jeltsins besök ett samarbetsavtal med ryska justitieministeriet vilket är ett ramavtal för samarbete inom det rättsliga området.

48 Slutsatser och förslag

Det utvecklingssamarbete som hittills pågått mellan Sverige och Ryssland är av begränsad omfattning. Totalt rör det sig om insatser från polisen för sammanlagt ca 3 miljoner kronor. Dessa insatser rörde sig uteslutande om materialleveranser i form av bilar, datorer och viss kriminalteknisk utrustning. Insatserna gjordes under åren 1995 och 1996 och riktade sig uteslutande till regionala polismyndigheter i Szt Petersburg och Kaliningrad. I övrigt har det svensk-ryska samarbetet haft formen av reguljärt utbyte. Det har exempelvis förekommit ett antal besök och erfarenhetsutbyten, inte bara inom polisen utan också inom domstolsväsendet.

Kommitténs bedömning är att samarbetet med Ryssland bör bygga på de formella avtal som redan finns mellan länderna och som behandlar bl.a. polissamarbetet och samarbetet mellan Justitiedepartementet och ryska Justitieministeriet inom det rättsliga området. Även dessa

om avtal inte omfattar insatser som finansieras från utvecklingssamarbetets ram finns det inget som hindrar att avtalen kompletteras med sådana insatser. Om intresse finns att vidga samarbetet även till andra delar av rättsområdet, bör Sverige ha en positiv hållning till detta. Detta gäller inte minst närmare samverkan med det ryska inrikesministeriet som har ansvar för bl.a. polisen.

Hittills har rättsväsendet inte genomfört några insatser i Ukraina. I den mån samarbete kommer att efterfrågas från Ukraina bör Sverige ha en positiv hållning till detta.

Hittills har rättsväsendets utvecklingssamarbete totalt sett varit förhållandevis blygsamt. Ett viktigt skäl till detta är att resurserna, personal- och kompetensmässigt, varit begränsade. När kommittén nu föreslår kraftig satsning i de baltiska staterna kommer detta att ställa

en mycket höga krav på rättsväsendets myndigheter. Mot den bakgrunden bedömer kommittén att det skulle vara orealistiskt att också inleda mer omfattande samarbete med Ryssland och Ukraina. Däremot bör det kunna vara möjligt att göra vissa avgränsade insatser om sådana önskemål framställs.

5.4 och finansiering av Organisation utvecklingssamarbetet inom

rättsväsendet

Utvecklingssamarbetet bland rättsväsendets myndigheter startade allvar först år 1992. Den organisation växte fram för att hantera

som samarbetet präglades de krav som då ställdes. Inledningsvis, då en

av stor del av insatserna bestod av att förse samarbetsländema mel

Slutsatser och förslag 49

utrustning, relativt få människor engagerade i verksammodernare var ett ganska avgränsat projekt utan någon heten och den uppfattades som ordinarie verksamhet. Det sätt som verk-

koppling till myndigheternas

finansierades, med beviljande medel från BITS, Sida och samheten av enskilt förstärkte intrycket att det fråga om UD för varje projekt, av var tillfällig insats egentligen låg utanför den ordinarie verksamen som heten. något kommer att bestående

Utvecldingssamarbetet är som vara

antal år framöver. Nu handlar det inte längre några enunder ett om det fråga ett omfattande samarbete med kanstaka insatser utan är om Östersjöregionen, där det dessutom finns ett inslag av didatländema i Denna situation ställer också nya och annorsvenskt egenintresse. nya

lunda krav på organisationen. Utvecklingssamarbetet måste bli integrerad del av respektive

nu en verksamhet. Den personal skall delta i de skilda

myndighets som

hämtas från många olika håll i organisationen och det

projekten måste

också finnas acceptans från medarbetare och chefer på måste då en släppa till den personal behövs. Det krävs dessolika nivåer att som och utvecklingsinsatser för att klara de nya arbetsutom utbildnings- av i takt med besparingar och rationaliuppgifterna. Eftersom resurserna allt knappare uppstår lätt konkurrenssituation. För att seringar blivit en krävs mycket tydligt från myndigkunna lösa detta ett engagemang hetens ledning måste ta aktiv del i beslut och styrning av mynsom en

dighetens medverkan i utvecldingssamarbetet.

utvecklingssamarbetet ställer på rättsväsendets De nya krav som allmänna överväganden redovisats i avsnitt

myndigheter och de som kommitténs uppfattning också återspeglas i den organi-

5.1 bör enligt väljer. De kriterier som bör vara

sation och de fmansieringsformer man

slutligen väljer är enligt

utgångspunkten för den Organisationsform man

vår uppfattning:

inom rättsornrådet måste helhet 0 att insatserna ses som en skall kunna klara ökad insatsvolym med en

0 att organisationen av en

hög kvalitet insatserna skall kunna följas på ett adekvat sätt att upp

utvecklingssamarbetet måste integrerat i myndigheternas

att vara verksamheter ledningen i respektive myndighet tar aktiv del i arbetet att en det skapas förutsättningar för en långsiktig planering. att samlad bedömning verksamhet och finansiering kan göras. att en av kompetensen inom rättsväsendet avseende utvecklingssamarbete att Sidas kompetens inom rättsornrådet skall kunna öka.

respektive

50 Slutsatser och förslag

5.4.1 Erfarenheterna från andra områden

I kapitel 4 har kommittén redovisat organisations- och finansieringsfoimerna för utvecklingssamarbetet inom sex andra områden stats-

av förvaltningen. Även dessa exempel sinsemellan uppvisar relativt

om stora skillnader, kan man ändå dela upp dem i två, principiellt sett, skilda modeller.

Den ena modellen, som man kan kalla för ramanslagsmodellen, representeras närmast av Naturvårdsverket och SIP. Verksamheterna finansieras genom ett årligt anslag som är baserat på den budget

som presenterats. Besluten om de löpande insatserna tas sedan inom projekten.

Fördelen med denna arbetsmodell är att ansvaret för utvecklingssamarbetet blir tydligt. De som skall genomföra det praktiska arbetet får också ansvar för resurserna. Modellen anknyter dessutom till vad som är gängse beträffande medelstilldelningen för myndigheternas kämverksamheter. Den bidrar sannolikt också till att samarbetsinsatserna uppfattas som en självklar uppgift för myndigheterna, och det finns därmed också möjligheter att hitta enkla och smidiga arbetsformer.

En nackdel med ramanslagsmodellen är att den ställer stora krav på myndigheternas kompetens inom helt nya områden. Den sakkompetens man besitter inom det egna ansvarsornrådet är självklart en nödvändig, men dock inte tillräcklig förutsättning för att kunna bedriva utvecklingssamarbete med andra länder. Utöver sakkompetensen krävs också erfarenhet och kunskap om de särskilda problem och förutsättningar som är förknippade med sådana insatser. Att bygga upp en sådan kompetens kräver lång praktisk erfarenhet, något som rättsväsendets myndigheter i stor utsträckning saknar.

Den andra modellen, som man kan kalla för Sidamodellen eftersom det är den vanligast förekommande arbetsmodellen inom utvecklingssamarbetet såväl bilateralt som multilateralt, representeras av SCB. Insatserna finansieras av Sida baserat på en framställan från samarbetslandet. Den offeiter/projektförslag som är underlag för framställan har den svenska parten utarbetat tillsammans med den berörda myndigheten i samarbetslandet, men det är alltså samarbetslandet som söker finansiering och som äger projektet.

Fördelen med denna modell är att Sida kommer in med sin biståndskompetens och kan bedöma om insatserna är ändamålsenligt upplagda, målstyrda och samordnade med andra länders insatser på ett effektivt sätt. Rollema som genomförare och finansiär blir också tydligare. Nackdelen sett de utförande myndigheternas perspektiv är att

ur man får svårare att överblicka vilka resurser man förfogar över och hur

Slutsatser och förslag 51

den långsiktiga finansieringen ut. Det finns också en risk att ser utvecklingsverksamheten behandlas skild ifrån den ordinarie verkmer samheten eftersom den behandlas separat ur ñnansieringssynpunkt. Slutligen finns också risk för viss byråkratisering. en en nackdel med bägge dessa arbetsmodeller är att de inte En gemensam hanterar det kommittén bedömer den mest centrala frågan, som vara behovet sammanhållen svensk insats. Regeringen har nämligen av en tydligt de svenska insatserna inom rättsområdet måste ses angett att helhet där rättskedj eperspektivet blir mycket centralt. som en Sammantaget gör kommittén bedömningen att ingen de ovan beav skrivna modellerna uppfyller samtliga de kriterier vi ställt upp. Vi anser därför inte kunna rekommendera någon dem under den prooss av är aktuell. I stället måste lösning sökas som tar

gramperiod som nu en

båda modellemas goda sidor och såvitt möjligt undviker deras tillvara nackdelar. Skall intentionerna i det regeringen föreslagna och av av riksdagen godkända programmet förverkligas, måste de berörda myndigheterna utveckla ett nära samarbete.

5.4.2 Förslag till organisation och finansiering

Förslag

kunna fullgöra det uppdrag rättsväsendet och Sida har För att som fått regeringen måste det skapas arbetsmodell som är avpassad av en till rättsväsendets speciella förutsättningar. Kommitténs förslag i avseende bygger på de förslag vi tidigare presenterat i detta 5.2-5.3, de allmänna överväganden vi presenterat i avsnitt avsnitten 5.1 de kriterier för organisationen vi ställt upp i avsnitt 5.4.1. samt Vi föreslår berörda myndigheter inrättar informell styratt en för utvecklingssamarbetet inom rättsväsendet för programgrupp 1999-2001. I skall ingå generaldirektör eller över-

perioden gruppen

direktör eller motsvarande från Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket samt Sida. Regeringskansliet bör dessutom delta i arbetet Justitie- och Utrikesgenom Vi förutser Justitiedepartementet sammankallar departementen. att selqeterare/samordnare till stöd för gruppens gruppen och utser en arbete. Gruppen utser ordförande inom sig.

Gruppen bör ha följ ande arbetsuppgifter: aktivt delta i beredningsarbetet inför de bilaterala överens- 0 att

kommelsema på regeringsnivå

för att intentionerna i de bilaterala överenskommel- 0 att ansvara

sema uppfylls

52 Slutsatser och förslag

0 att bedöma huruvida tänkta projekt inom rättsväsendets område

ligger inom ramen för de träffade överenskommelserna

0 att främja kompetensuppbyggnaden inom rättsväsendets myndig-

heter vad avser utvecklingssamarbete och inom Sida vad gäller

rättsväsendet samt att bidra till ett erfarenhetsutbyte mellan

myn-

digheterna

0 att lägga särskild tonvikt vid att de olika insatserna i respektive

land inordnas i ett rättskedj eperspektiv

0 att tillsammans med myndigheterna utveckla och öka det svenska

engagemanget i bl.a. de Phare-projekt som pågår i samarbets-

länderna

0 att främja en bättre samordning mellan de insatser görs från

som

svensk sida och de som görs från andra länder

0 att identifiera behov av särskilda medel för förstudier eller andra

förberedande insatser.

Sekreterarens uppgift är att bistå Sida och rättsväsendets myndig-

heter i beredningen av de ärenden som kommer in till styr. Sekre-

teraren har alltså en nyckelroll som kontaktperson både för rätts-

väsendets myndigheter och för Sida.

Riksdagens beslut om ett nytt program för utvecklingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa grundat på propositionema

- 1997/98:70 och 150 innebär en påtaglig ambitionshöjning för rätts-

— områdets del. Detta ställer såväl Regeringskansliet berörda

som myndigheter inom rättsväsendet- men också biståndsorganet inför en ny

situation. Kommittén har i avsnitten 5.2-5.3 redovisat sina förslag till hur ett bilateralt ramverk med berörda länder skall tas fram. Detta, utarbetat under medverkan av myndigheterna, måste ge tydliga riktlinjer för vad som skall uppnås. Regeringskansliet, främst Justitiedepartementet, åläggs ett betydande ansvar.

Det praktiska genomförandet av det program som ramverket innefattar kan dock inte ankomma på regeringskansliet utan måste ske i huvudsak på myndighetsnivån.

Om en höjd ambitionsnivå skall bli verklighet, måste former för samverkan mellan Sida och rättsväsendets myndigheter komma till

som garanterar att insatserna ses som en helhet, att samtliga myndigheters ledning gemensamt svarar för planering och genomförande, att onödig tidsutdräkt och administration undviks samt att finansieringen är överblickbar och smidig för de inblandade myndigheterna. Kompetensen från samtliga inblandade myndigheter behövs när insatserna skall planeras och genomföras och det slutliga beslutsfattandet underlättas,

1998:86 Slutsatser och förslag 53 SOU

de förberetts i högnivågrupp. Styrgruppens om en gemensam sammansättning är sådan att de bedömningar där görs blir vägsom ledande för verksamheten. Genom de bilaterala överenskommelserna får rättsväsendets myndigheter och Sida tydlig anvisning vad skall göras. Då bör en om som det också möjligt att anlägga ett helhetsperspektiv på insatserna i vara land. Rättsväsendets myndigheter skall tillsammans med respektive

respektive myndigheter i mottagarländerna utarbeta långsiktiga pro-

insatserna. Dessa underställs därefter styrgruppen för gram för innan de överlämnas till Sida för beslut. I nonrialfallet bör bedömning beslut behövas för respektive land och myndighet under året. endast ett således komma bort från resurskrävande hantering Ambitionen är att en av enstaka projekt.

En utgångspunkt är, regeringen angett i propositionema

som 1997/98:70 och 150, att besluten här aktuella insatser skall fattas av om såväl UD Sida. En sådan lösning bör Sida och som nu, av som underlätta insatserna formas till helhetslösningar. Redan i samband att bilaterala överenskommelserna träffas måste Sida- liksom med att de rättsväsendets myndigheter med i diskussionerna. För att säker- - vara finns finansiella möjligheter att fullfölja överenskommelställa att det Sida medel för detta och därmed den totala kostserna bör avsätta ange finns för insatser inom rättsväsendet. Denna totala kostnadsram som skall emellertid inte specificeras i överenskommelserna med nadsram samarbetsländema. utgångspunkt är att rättsväsendets myndigheter skall er- En annan hålla full kostnadstäckxiing för de insatser som de genomför inom ut- Även kostnaderna för administration,

vecklingssamarbetets ram.

skall därvid täckas. Ett riktmärke bör vara att

projektsamordning etc

de samlade insatserna skall kunna användas maximalt 10 procent av härtill. tredje utgångspunkt är att rättsväsendets myndigheter för att En

och genomföra sin del utvecklingssamarbetet måste

kunna planera av med hänsyn till sina övriga uppgifter ha den långsiktiga finansieringen talar för vad kommittén föreslagit samlad betryggad. Detta om en verksamhet och finansiering med deltagande från såväl dömning av rättsväsendets myndigheter Sida. som beviljande och utbetalning medel ankommer på Sida. Beslut om av den föreslagna sammansättningen styrgruppen och bered- Genom av bör kunna räkna med att det skall ske friktionsftitt. ningsforrnerna man situation där verksamheten kan förväntas växa väsentligt och I en

när insatserna blir långsiktiga och planmässiga och när projekten

mer under längre tid med betydligt fler människor inblandade, är pågår en utvärdering och kvalitetssäkring blir ett normalt och det väsentligt att

54 Slutsatser och förslag

regelmässigt inslag i verksamheten. De bilaterala avtalen

för programperioden bör bli föremål för årlig uppföljning tillsammans med

en samarbetsländema för att stämma att verksamheten utvecklas

av som planerat och för att säkerställa kvalitén i insatserna. Styrgruppen bör också kunna spela betydelsefull roll för uppföljning och kvalitets-

en säkring som är avpassad till rättsväsendets speciella förutsättningar.

Kommittén är medveten om att den föreslagna arbetsmodellen delvis är okonventionell men har övertygelsen att styrgruppen kommer att kunna lösa sina arbetsuppgifter på ett sätt mot

som svarar av statsmakterna fastlagda krav väsentlig förbättring och expansion

om en av rättsväsendets insatser inom utvecklingssamarbetet med berörda länder i Central- och Östeuropa.

Särskilt

yttrande

vice ordföranden Sten Heckscher

Till det särskilda yttrandet ansluter sig också ordföranden Ulf Larsson samt ledamöterna Per Bylén, Per Colliander, Maria Lager och Lise Tamm

rättslig infrastruktur har avgörande betydelse inte bara

En fungerande

demokrati och för möjligheterna att hävda mänskliga rättigheter för en för ekonomisk utveckling i ett land. Det är bl.a. utan även en gynnsam

den bakgrunden glädjande att rättsligt utvecklingssamarbete nu-

mot tillmäts betydelse än förr. Vad gäller samarbetet med de mera större länder kandiderar för medlemskap i EU får den rättsliga som nu dimensionen särskild betydelse eftersom EU är gemenskap byggd på en juridisk grund förutsätter att medlemmarnas rättsväsenden och som förvaltningar fungerar väl. betänkandet utvecklas närmare betydelsen att våra insatser på I av detta område får fastare och sammanhållen struktur. Det utan en mera viktigaste förslaget i betänkandet är att Sverige med berörda

jämförelse

länder skall träffa överenskommelser, med tidsangivelser, vad som om gemensamt skall åstadkommas på det rättsliga området. framhålls i betänkandet måste emellertid genomförandet På sätt som dessa överenskommelser i huvudsak ankomma på berörda mynav digheter under regeringen, dvs. SIDA och rättsväsendets myndigheter. renodlad modell kunde att med utgångspunkt från de över- En vara enskommelser regeringen träffar och rättsväsendets mynge var en av digheter distinkta uppdrag och anvisa dem medel för att kunna genom- Då riskerar emellertid att förlora det sammanhålla föra dessa. man perspektivet och den nödvändiga biståndskompetensen. renodlad modell kunde att låta SIDA ensam ta hela En annan vara vilket i och för sig inte utesluter ömsesidiga överenskomansvaret melser ad hoc med rättsväsendets myndigheter. Men en sådan lösning har också betydande svagheter; ånyo garanteras inte helhetsperspektivet, det finns inga garantier för nödvändiga kunskaper om och erfarenheter från det rättsliga området, och hittills gjorda erfarenheter är

inte enbart uppmuntrande.

Det fordras i stället, kommittén föreslår, särskilda arrangemang som uppgiften skall kunna lösas på ett planerat och sammanhållet sätt för att

56 Särskilt yttrande

och med vederbörlig hänsyn till såväl utvecklingssamarbetets

som rättsväsendets villkor. Man bör alltså söka sig fram på och nya oprövade vägar. Hur en fungerande modell skall åstadkommas har, inte utan meningsskiljaktigheter, diskuterats ingående i kommittén. Det har gällt att finna en form å sidan har tillräcklig stadga och klara som ena ansvarsförhållanden men å den andra är flexibel och tar till som vara och för de olika myndigheternas skilda kompetens. Detta samman är inte någon lätt uppgift. Det bör å ena sidan inte råda någon tvivel att SIDA är om regeringens biståndsmyndighet med för Sveriges utvecklingssamansvar arbete. Detta har med rätta hävdats från SIDA:s representanter i kommittén. Men för att kunna axla detta på det aktuella ansvar nu området krävs emellertid å andra sidan också erkänd, aktiv och en ansvarsfull roll, och goda arbetsvillkor, även för rättsväsendets aktörer samt en insikt om att SIDA är beroende av detta för att lösa sin uppgift. Kommitténs förslag om den särskilda styrgruppen är ett försök att, i kompromissens tecken, lösa detta dilemma utan att träda SIDA:s roll för när. Man kan i och för sig hysa tvivel denna tänkta struktur om är tillräckligt fast för att uppfylla de krav bör ställas på den och som om den ger rättsväsendets myndigheter tillräckligt stark roll och tillräcken liga befogenheter för att resultatet av de ansträngningargemensamma na skall bli tillräckligt bra. Man kan också med fog hävda att hittills ingenting hindrat SIDA från att aktivt söka samråd med rättsväsendets myndigheter på ungefär det sätt föreslås i betänkandet och att som nu det egentligen knappast skulle behövas ett kommittéförslag för att åstadkomma detta. Det kompromissförslag läggs fram bör emellertid trots detta som nu genomföras. Angelägna insatser får inte hindras mindre betydelsefulla av me-

ningsskiljaktigheter i formfrågor. Det är hög tid att gå från ord till

handling och snabbt få till stånd ett professionellt, väl strukturerat, sammanhållet och väl planerat konkret och målinriktat samarbete på det aktuella området. Och regeringsöverenskommelser snabbt kan om träffas med de berörda länderna, skapas det nödvändiga ramverket. Den lösning vad gäller genomförandet läggs fram i betänkandet bör som därför, trots sin lösliga struktur, prövas. nu Det är emellertid viktigt för dem deltar att inse att den som uppnådda kompromissen är skör och att besinna de krav på ömsesidig förståelse och respekt som den valda formen, utan formella åtaganden eller åligganden, ställer Det finns uppenbar risk att upp. en arrangemanget armars blir meningslöst och snabbt rinner ut i sanden. Detta skulle allvarligt skada både den sak för vilken formen är avsedd och Sveriges internationella anseende.

Bilaga 1

i Central- och

Utvecklingssamarbete

Osteuropa — sex exempel

Swedish International Project Nuclear Safety

SIP

Verksamhet

Kämkraftsäkerhet har tradition och nödvändighet alltid varit ett omav råde med omfattande internationellt samarbete och erfarenhetsutett byte. Kärnkraftverken i Central- och Östeuropa blev därför snabbt en angelägenhet för hela världens säkerhetsmyndigheter. Via olika internationella IAEA, G-24, EU, EBRD skedde arbetsfördelning organ en stödet till Central- och Östeuropa. av Sverige har i första hand koncentrerat sig på rektorer den typ som av finns i Tjernobyl. I andra hand är de svenska insatserna begränsade till närområdet. I praktiken har detta inneburit att så gott som samtliga svenska insatser sedan 1991 har avsett de bägge reaktorerna i Ignalina i Med början 1996 har dock ett antal projekt med svensk med- Litauen. verkan i kärnkraftverket i Sosnovy Bor S:t Petersburg och startats förberedande studier pågår avseende verket i Kola. Det svenska bilaterala stödet på kärnkraftsäkerhetsornrådet inleddes alltså 1991. Totalt har Sverige satsat 228 miljoner kronor under perioden 1991-1997 98% är hänförbart till Ignalina. Stödet har organivarav serats inom tre delprogram: Detta innebär bl.a. att bygga en funge-

0 Myndighetssamarbete. upp

rande kontrollmyndighet samt att utveckla det legala ramverket för driften. Denna del stödet har utgjort 15% av de totala insatserav ca na. Industrisamarbete mellan Ignalinaverket och västliga företag för 0 teknikstöd och kunskapsöverföring för 40% av insatserna svarar ca Tekniska förbättringar i Ignalinaverket för 40% av det 0 svarar ca totala stödet.

58 Bilaga 1

Finansiering av anläggningsinvesteringar förväntas ske litauiska

genom eller internationella kanaler. Sverige kan emellertid åta sig finansiering av utrustning som bedöms som viktig och kostnadseffektiv för säkerheten och där finansiering inte kunnat ordnas. Ett villkor för så-

annan dan svensk finansiering är dock att litauema för delar kostna-

svarar av den.

Insatsema i Ignalina baseras på s.k. PSA-studie dvs. grund-

en en läggande säkerhetsstudie de bägge reaktorema Barselinaprojektet.

av Detta ger en mycket detaljerad, konkret och långsiktig grund för

samarbetet. Arbetet med att höja säkerheten följs hela tiden utvärde-

upp av ringar som utförs internationellt. Sverige har i Litauen ett koordineringsansvar för samtliga internationella aktörer. Det svenska

stödet omfattar också hela kedjan lagstiftning drift och ledning anlägg-

— av

ningarna säkerhetsmyndigheter. Detta totala koncept har varit

— av avgörande betydelse för att nå framgång.

Ambitionen är att det svenska stödet till Ignalina skall bedrivas i oförminskad omfattning när det gäller mjukvarusidan dvs. utbildning, organisationsutveckling, säkerhetsorganisation. Hårdvarusidan i form av finansiering av utrustning och anläggningsinvesteringar skall dock successivt dras ner. De medel som då frigörs kan i stället satsas på de ryska verken i Sosnovy Bor och Kola.

Organisation

När de svenska insatserna påbörjades 1991 bedrevs verksamheten

som ett projekt inom Statens kämkraftsinspektion SKI, vilket efterhand visade sig ha vissa nackdelar. 0 SKI:s huvuduppgift är att bevaka och följa säkerhetsstandarden

upp

på de svenska kärnkraftverken. Man tyckte sig ha svårt att förklara

och försvara att man samtidigt arbetade med andra standards och

regelverk för ett utländskt kraftverk. 0 Engagemanget i Litauen handlar i första hand projektledning

och upphandling. Som övervaknings- och kontrollmyndighet har

SKI ingen direkt erfarenhet inom dessa områden. 0 Samordningsrollen i Litauen innebär bl.a. mycket kontakter inom

EU, inklusive anbud av tjänster Phare, Tacis, EBRD något

som

SKI normalt inte har anledning att ägna sig åt. 0 Som säkerhetsmyndighet ansågs SKI ha problem att sig i

engagera

hela kedjan dvs. även i driften Ignalina.

Som en följd av de upplevda problemen bildades den i juli 1995 Swedish International Project Nuclear Safety SIP. SIP operativt

är en

Bilaga J 59

självständig enhet inom SKI. I formell mening är SIP en del av myndigheten men i praktiken förefaller kontakterna mellan SIP och SKI mest begränsade till det administrativa området. SIP arbetar med vara särskilda anslag, har egen personal och egna lokaler. SIP rapporterar också direkt till miljödepartementet och agerar självständigt i förhållande till SKI såväl när det gäller själva insatserna som de internationella kontakterna. SIP har åtta anställda som arbetar med Stockholm som bas, i Litauen finns dessutom halvtidsanställd. Medarbetarna har i samtliga en fall erfarenhet från utbyggnaden av den svenska kämkraftsindustrin och således att hålla stora projekt. Tyngdpunkten i en vana samman SIP:s verksamhet ligger på rådgivning, kompetensöverföring, planering och uppföljning. De enskilda projekten drivs litauema själva och av vanligen finns också krav på delfinansiering från litauema med som ett villkor för att SIP skall in med svenska medel. SIP svarar för upphandlingen nödvändiga varor och tjänster, men är noga med att det av är litauema äger själva projekten och kontrakten skrivs också som mellan litauema och leverantören vanligen svenska kraftföretag. SIP:s kostnader för 1997 uppgick till 50 miljoner kronor. Av detta de kostnaderna för projektadministration och resor var gemensamma 4,2 miljoner.

Finansiering och styrning

Inledningsvis kom anslagen från UD och Miljödepartementet. Med början 1995 går i stället via Sida. Regeringen har dock i Sidas pengarna regleringsbrev lagt fast kostnadsramen för SIP. I vart fall sett ur SIP:s perspektiv utövar Sida inget inflytande över hur medlen används. SIP presenterar budget och får anslaget beviljat. Varje halvår avger SIP en rapport till Regeringen och denna rapport skickas även till Sida. en Några kontakter med Sida därutöver förekommer egentligen inte. SIP har heller inte upplevt några sådana behov. Sammanfattningsvis kan säga att SIP arbetar mycket självstänman digt, inte bara i förhållande till SKI, utan även i förhållande till finansiären Sida. Med tanke på verksamhetens speciella karaktär är detta måhända inte orimligt. Det faktum att SKI och Sida inte utövar någon styrning betyder inte att styrningen saknas. Tvärtom är SIP:s insatser utsatta för omfattande och utvärdering internationella en noggrann av Insatserna är väldefinierade de grundläggande säkerorgan. genom hetsanalysema. Det faktum att Sverige gick in i samarbetet torde väl i praktiken innebära åtminstone ett moraliskt åtagande att också fullfölja hela projektet att anpassa Ignalina till en normal västlig säkerhetsnivå.

60 Bilaga 1

Enligt SIP:s egen utsago har de svenska insatserna fått mycket goda vitsord av de oberoende utvärderingar som gjorts. Det finns ett intresse att tillämpa SIP:s arbetsmodell också när det gäller andra kärnkraftverk i Öst.

Problem

På det hela taget anser SIP att samarbetet har fungerat mycket bra med Litauen. De problem trots allt har haft ligger på två plan.

man

På den politiska nivån har man haft vissa svårigheter med kontinuiteten. Man har bytt energiministrar vid flera tillfällen och energifrågorna hanteras också på ett antal ministerier, vilket har varit timgarbetat. Kontaktema mellan regering och parlament har inte fungerat bra, vilket ledde till att den nya lagstiftningen kring kärnlcraftsäkerhet blev alltför oprecis. SIP:s bedömning är att det krävs ytterligare förändringar i lagstiftningen vid ett EU-inträde. Trots att det funnits problem har de ändå varit hanterbara tack vare att samarbetet är så tydligt preciserat redan i utgångsläget.

Ett annat problem mött handlar om mentalitet, initiativ-

som man förmåga och arbetsmoral dvs. säkerhetskultur. Svenskt säkerhetstänkande bygger på att de enskilda människorna i kämkraftverken måste kunna fatta beslut och ta initiativ även i situationer där det inte finns skriftliga instruktioner. Det gamla sovjetsystemet främjade knappast initiativ- och beslutfönnåga. SIP har därför gjort mycket omfattande satsningar på organisations- och ledarutveckling i Ignalinaverket.

Bilaga I 61

Statens Naturvårdsverk SNV

Verksamhet

Miljöarbetet i Central- och Östeuropa har ägnats stor uppmärksamhet i olika internationella fora. Det finns därför ett antal internationella konventioner och riktlinjer som väl beskriver behoven och inriktningen av utvecklingssamarbetet runt Östersjön. Dessutom har Sverige slutit bilaterala miljöavtal med respektive land om inriktningen av de svenska insatserna. Ansvaret för implementeringen dessa avtal ligger på av SNV. De svenska insatserna på miljöområdet är omfattande och engagerar ett antal olika myndigheter. SKI och SSI är arbetar inom ornrådetkärnldaftsäkerhet. Nutek stöder ombyggnaden av äldre oljekraftverk samt arbetar med effektivisering energianvändning. SLU är engagerat av inom området skogsvård-jordbruk-miljövård. Genom Sida och den sk Östersjömiljarden ett omfattande stöd till olika typer miljöges av investeringar framför allt när det gäller vatten- och luftvård. Kommunförbundet arbetar inom för vänortssamarbetet bl.a. med att stödja ramen arbetet med Agenda 21 på lokal nivå. Naturvårdsverket slutligen arbetar med förvaltningsbistånd på nationell nivå. Från 1993 och fram till slutet av 1997 har SNV genomfört insatser i Baltikum, nordvästra Ryssland samt i viss mån Polen till ett sammanlagt belopp 46 miljoner kronor. Beloppsmässigt utgör detta en relaav tivt ringa del de samlade svenska insatserna men målen för SNV:s av samarbete är strategiskt viktiga. att stöd till milövårdsministerier/myndigheter så att de kan ut- 0 ge veckla effektiv miljöorganisation en att stödja länderna i deras arbete för att kunna leva upp till interna- 0 tionella åtaganden att biträda länderna i deras anpassning av lagar och förordningar till 0 EU:s krav.

Arbetsfördelningen mellan de svenska aktörerna fungerar enligt SNV:s bedömning bra. Insatsema kompletterar varandra på ett naturligt sätt i förhållande till de kompetenser respektive myndighet besitter. På som det internationella planet finns ingen uttalad arbetsfördelning. SNV deltar i regelbundna träffar både på nordisk och europeisk basis för att utbyta information pågående och planerade aktiviteter. Samordom

62 Bilaga 1

ningen av de olika internationella insatserna ligger dock på mottagarsidan.

Under senare delen av 1997 genomfördes en utvärdering av SNV:s Östeuropaprojekt med hjälp av två fristående konsulter. Utvärderingen

genomgående goda betyg åt insatsema. Den innehåller visserligen gav ett antal förslag till förändringar men som konsulterna själva uttrycker det, så är det fråga om detalj förbättringar.

Organisation

När SNV fick regeringens uppdrag att inleda ett utvecklingssamarbete i Central- och Östeuropa bildades ett särskilt Östeuropaprojekt. Projektsekretariatet är för närvarande bemannat med en projektledare, en handläggare samt en administratör på 70%.

Projektsekretariatet svarar för kontakterna med resp mottagarland när det gäller ramarna för verksamheten i form av bilaterala programdiskussioner. sekretariatet har en stödjande och uppmuntrande roll när det gäller att hitta lämpliga projekt. sekretariatet ansvarar dock också för urval projekt och förhandlar fram projektförslag med samarbets-

av landets milj ömyndighet och potentiella projektledare företrädesvis från Naturvårdsverket. Efter beredning behandlas respektive projekt i den styrgrupp finns för Östeuropaprojektet. Gruppen, som fattar beslut

som

alla projekt överstiger 100.000 kronor, består av de ledande om som befattningshavama på Naturvårdsverket samt en representant från Sida.

När ett beslut väl är fattat om att ett visst projekt skall stödjas, upprättas ett kontrakt mellan styrgruppen och den projektansvarige som därmed övertar det fulla ansvaret för att genomföra projektet tillsam-

med berörd myndighet i samarbetslandet. Styrkan i detta förmans faringssätt är att parterna i Sverige och i samarbetslandet får ta ansvaret för planering och genomförande. En svaghet har visat sig vara att bristen på erfarenheter internationellt samarbete ibland har resulterat

av i onödiga förseningar och missförstånd.

Den svenska personal är engagerad i projekten hämtas i första

som hand från Naturvårdsverket men det är också vanligt med personal från länsstyrelsemas miljövårdsenheter. I viss mån händer det också att projekten köper tjänster från andra myndigheter och på den öppna marknaden.

För enheterna inom Naturvårdsverket har engagemanget i Östeuropaprojektet inneburit en ökad belastning. Från och med 1998 har verksledningen tagit konsekvenserna av detta och låtit en intern utredning över frågan. Det ligger nu ett förslag att ledningen skall tillåta

se vissa överanställningar på de enheter som är mest belastade. Det finns

Bilaga 1 63

visserligen inga garantier för projektets framtida finansiering, men man bedömer ändå att sannolikheten är tillräckligt hög för att man skall kunna ta den risk som överanställningama innebär. De bägge konsulter som genomförde utvärderingen anser att den nuvarande organisationen är ändamålsenlig i förhållande till dagens projektvolymer. Om verksamheten växer ytterligare anser dock utvärderama att organisationen måste stärkas, framför allt på två plan. Dels måste den generella biståndskompetensen öka bland verkets personal, dels måste proj ektledningen förstärkas och styrfunktionema utvecklas.

Finansiering och styrning

Östersjöprojektet är i sin helhet finansierat via Sida, beloppet är dock fastställt regeringen i Sidas regleringsbrev anvisat årlig av som en kostnadsram för närvarande uppgår till 11 miljoner kronor. Därsom utöver har Naturvårdsverket också kunnat tilläggsanslag på ytterligare några miljoner. Den totala volymen för innevarande år landar på 15-17 miljoner, dessutom krävs regelmässigt någon form av medfinansiering i pengar eller prestationer från samarbetslandet. Sidas anslag är ett ramanslag och det krävs således ingen precisering av de enskilda projekten i samband med utbetalningen. Samtliga projektbeslut tas i stället av styrgruppen där Sida är representerat. En gång per år lämnar Östeuropaprojektet en rapport om sin verksamhet till Sida. Till denna rapport bifogas också kort utvärdering av en de olika delprojekten. Som tidigare framgått har de övergripande ramarna för Östeuropaprojektet preciserats i internationella och bilaterala överenskommelser. Projektet har utifrån dessa ramar utarbetat en arbetsplan ochpolicy som dels ger en mer detaljerad inriktning av arbetet, dels klarlägger ansvarsfördelning och praktisk hantering av de enskilda projekten. Från och med 1997 får anslagen från Sida också användas till att täcka personalkostnader i projekten. Dessutom får Naturvårdsverket använda det årliga anslaget till administrativa kostnader, vilket 10% av täcker den större delen av sekretariatets kostnader. I princip arbetar Naturvårdsverket numera med full kostnadstäcloiing.

Problem

Insatsema i Ryssland har visat sig vara svårast att hantera. Det har varit svårt att avgöra vem som har legitimitet i olika frågor. De många olika statliga, regionala och lokala organ som finns i Ryssland är ofta oeniga, vilket bl.a. leder till effektivitetsförluster.

Den arbetsfördelning som finns mellan olika svenska myndigheter har skapat viss förvirring på mottagarsidan. Framför allt har man

en haft svårt att dra gränserna mellan Naturvårdsverkets och Sidas insatser. Utvärderama föreslår ett ökat informationsutbyte på svensk botten för att komma till rätta med gränsdragningsproblemen.

Bilaga 1 65

Generaltullstyrelsen GTS

Verksamhet

Tullens insatser är mycket starkt koncentrerade till Lettland. Det sk Lettlandsprojektet inleddes i augusti 1995 och avslutades i sin första fas i årsskiftet 1996/97. Den andra fasen startade i början av 1997 och skall vara avslutad vid halvårsskiftet 1998. Lettlandsprojektets ursprung var en förfrågan från den Lettiska regeringen ställdes till Statsministern i samband med ett besök i som Riga i början 1995. Innan projektet drogs igång ordes omfattande av analyser den lettiska tullens behov stöd och den svenska tullens av av kapacitet att möta dessa behov. Man kunde snabbt konstatera att det redan farms ett 20-tal olika utvecklingsprojekt inom den lettiska tullen bedrevs med internationellt stöd. Stora aktörer var bl.a. EU och som Crown Agency avknoppning från den Brittiska tullen. De projekt

redan igång handlade om allt ifrån lagstiftning till korruptionssom var bekämpning och teknisk upprustning. Mot bakgrund den stora mängden aktörer och projekt fanns en av uppenbar risk för överlappningar. Det var därför angeläget att finna en tydlig avgränsning för det svenska engagemanget. Det var också av stor vikt att finna fonner för att löpande information om de andra aktörernas insatser. En tredje förutsättning för ett fungerande utvecklingssamarbete enligt GTS uppfattning att projektet väl förankrat på var var högsta politiska nivå i Lettland. I det utvecklings- och samarbetsavtal som undertecknades i augusti Lettlands skatteminister och den svenske generaltulldirektören 1995 av detaljerad beskrivning insatsema, är koncentrerade på ges en av som

utbildnings- och organisationsutvecklingsområdet. Målet är att bygga

ett komplett utbildningssystem för de 1800 anställda i den lettiska upp tullen omfattande bl.a. grundläggande utbildning av tulltjänstemän, lärarutbildning och chefs- och ledningsutveckling. Som ett första steg i samarbetet och som ett underlag för de fortsatta insatserna var man

också överens om att genomföra en kartläggning av utbildningsbe-

hoven genom att använda sig av Världstullorganisationens diagnosinstrument. I avtalet stipulerades också att projektet skulle koordineras med andra relevanta projekt som pågår inom den lettiska tullen. Den första delen projektet avslutades vid utgången av 1996 och av hade då uppnått de uppställda målen i avtalet. Från Lettisk sida man beskrevs GTS insatser som de mest givande av de projekt som genomförts i Lettland, mycket på grund av den långsiktighet och kontinuitet

qann:Annn,

66 Bilaga I

som funnits i samarbetet. De goda erfarenheterna från samarbetet ledde till ett nytt avtal som sträcker sig fram till halvårsskiftet 1998. Det nya avtalet innehåller en fortsatt satsning på chefsutveckling och uppbyggnaden av utbildningsorganisationen men det lägger en ökad tyngd på verksamhets- och personalplanering.

Den sammanlagda kostnaden för hela perioden uppgår till 4,5 miljoner kronor. Jämförelsevis är detta sannolikt en av de minsta insatserna om man ser till hela det svenska engagemanget i Östeuropa. Med tanke på att det rör sig om ett enda land och att anslagen så gott som uteslutande handlat om kunskapsöverföring kan man ändå säga att det haft strategisk betydelse för den lettiska tullen. De samordnings-

en problem som man befarade i förhållande andra aktörer har klarats genom täta kontakter med den EU-samordnare som finns på plats i Riga.

Organisation

För att genomföra och leda insatserna bildades en gemensam projekt-

Från lettisk sida ingick skatteministem, generaldirektören samt grupp. ytterligare några av de högre tjänstemännen inom tullen. Från svensk sida ingick fyra chefer som representerade olika delar av tullens verksamhet. Den svenske projektledaren har varit tullens utbildningschef.

Uppskattningsvis har de svenska insatserna uppgått till 1,25 tjänster på årsbasis.

Uppföljningen insatserna har löpande skötts av den svenske pro-

av jektledaren. Med viss regelbundenhet har också den lettiske skatteministem och den svenske generaltulldirektören träffats för avstämning av hur projektet fortskrider i förhållande till de ingångna avtalen.

Parallellt med Lettlandsprojektet har också det normala samarbetet mellan de bägge tullverken utvecklats. Från projektets sida har man varit angelägen att hålla isär det reguljära samarbetet och utvecklingsinsatsema. Lettland och Sverige har slutit ett tullavtal som utgör en bas för det reguljära samarbetet, vilket har gjort att alla vanligayrkesfrågor har kanaliserats den vägen utan sammanblandning med Lett-

landsprojektet.

Sett ur den svenska tullens synpunkt har projektet varit möjligt att hantera inom ramen för det löpande arbetet, inte minst därför att arbete varit uppdelat på flera befattningshavare. Omfattningen av insatserna har alltså inte varit den omfattningen att några extra resurser har

av krävts.

Bilaga I 67

Finansiering och styrning

Lettlandsprojektet har i sin helhet finansierats via UD:s medel för Säkerhetsfrämjande insatser. Pengarna har tillförts tullen två som klumpsummor i samband med att de bägge avtalen har undertecknats. Tullen har fått full kostnadstäckning för sina insatser dock har inte man gjort några påslag på lönekostnadema utöver sedvanliga lkp. Som bilagor till respektive avtal har man haft detaljerade beskrivningar av de olika delprojekt. Visserligen har man behövt göra vissa justeringar under arbetets gång men grunderna har ändå legat fast. Dessa beskrivningar har fungerat som mycket tydliga styrinstrument för den gemensamma projektgruppen och givit stadga samarbetet en som varit stor värde. av Genom att tullen fått anslagen som ramanslag från UD har man också kunnat hantera de smärre förändringar som varit nödvändiga att göra i projektets uppläggning. Projektgruppens sammansättning har gjort att insatserna hela tiden varit starkt förankrade i de bägge Tullorganisationernas ledningar. De löpande avstämningama mellan de bägge undertecknama av avtalen dvs. Skatteministem och generaltulldirektören har också inneburit att projektet haft en politiska föranlqing.

Problem

Under de dryga två år projektet har pågått har ett antal ledande som nu befattningshavare inom den lettiska tullen bytts ut vilket har inneburit vissa problem för projektets kontinuitet. Tack den tydliga formella vare ramen med avtal och proj ektplaner har dock problemen varit hanterbara och tidplanerna har också hållits. Den lettiske skatteministem har dock funnits med hela tiden och vilket också bidragit till kontinuiteten. Ett annat mer generellt problem som finns inom tullväsendet är den låga status som tullyrket har i allmänhetens ögon. Det finns också en brist på förståelse från allmänhet och företag när det gäller behovet av tullregler. Inställningen synes vara att när man fått en fri ekonomi skall det inte behöva finnas några regler alls. Slutligen finns också ett korruptionsproblem inom tullverksamheten som bidrar till det låga anseendet. Lettlandsprojektets perspektiv har dessa generella problem Sett ur inte utgjort något egentligt hinder eftersom man så tydligt avgränsat projektet till utbildnings- och organisationsutvecklingsområdet. Däremot påverkas relqyteringsbasen för nya tulltjänstemän vilket på lång sikt blir ett problem. I detta perspektiv blir den svenska insatsen strate-

68 Bilaga 1

giskt viktig ett led i att lyfta kompetensen hos tullpersonalen och

som därmed bidra till att höja statusen på yrket.

Slutligen har också den starkt centraliserade beslutsstrukturen i Lettland inneburit ett problem. Även mycket triviala beslut måste tas högt i organisationen. I detta perspektiv är satsningen på chefs- och

upp ledningsfrågor ett mycket angeläget område där också projektet har lagt en stor del av sina insatser.

Bilaga 1 69

Statistiska centralbyrån SCB

Verksamhet

SCB var en av de första nationella statistikproducentema började

som marknadsföra sina tjänster på den internationella marknaden och man har efter drygt 15 års verksamhet en omfattande tjänsteexport. För

nu 1998 ligger budgeten på 57 miljoner kronor och för de kommande åren förväntas en fortsatt ökning.

Tjänsteexporten är numera ett betydelsefullt inslag i myndighetens ordinarie verksamhet. Huvuduppgiften för SCB, dvs. att producera statistik och föra register i enlighet med statsmakternas intentioner, är dock överordnad. Tjänsteexporten får alltså inte inlcräkta på möjligheterna att fullfölja huvuduppgiften. Ofrånkomligt är dock att viss konkurrens kan uppstå om viss strategisk personal. Det viktigaste skälet, sett ur SCB:s synpunkt, för att bedriva tjänsteexport är den kompetenshöjning som verksamheten innebär för personalen, men man ser också biståndspolitiska motiv för

sitt engagemang.

Den viktigaste marknaden för SCB är utvecklingsländerna i tredje världen, framför allt i Afrika, men även i Asien. Ungefär tre fjärdedelar av omsättningen kommer från dessa marknader. På senare år har Baltikum och de andra nya länderna som uppstått ur det forna Sovjetunionen ökat i betydelse och de står nu för ungefär en fjärdedel av omsättningen. All den tjänsteexport som SCB bedriver är biståndsfinansierad. Ungefär 90% av omsättningen är betald av Sida medan resterande del kommer från olika internationella biståndsorgan som FN, Världsbanken och EU:s biståndsprogram.

Förutsättningarna för projekten i Syd respektive Öst skiljer sig väsentligt åt. I Syd är engagemangen oftast mycket långvariga eftersom det handlar om institutionsuppbyggnad och SCB tar ensamma ett helhetsansvar för projekten. Kontraktstidema löper vanligen på 2-3 år i

projekten i sig kan pågå betydligt längre tid än så. I Öst är taget men däremot SCB:s insatser kortare och det handlar oftast om delprojekt eftersom det finns ett antal andra aktörer främst från olika EU-länder som är engagerade.

SCB:s tjänsteexport bedrivs i affärsmässiga former, vi1ketbl.a. innebär att man arbetar aktivt med marknadsföring främst i samband med internationella konferenser, nyhetsblad och annonsering.

70 Bilaga 1

Organisation

Ansvarig för tjänsteexporten är International Consulting Office ICO särskild resultatenhet inom SCB, direkt underställd generalsom är en direktören. ICO har ett eget kansli bestående 7 hanterar alla av personer som övergripande frågor marknadsföring och anbudsförfaranden. Man som sköter också rent administrativa frågor som reseplanering och fakture-

ring. Personalen är direkt engagerade i projekten hämtas från SCB:s som olika enheter. Den personal deltar i projekten under kortare periosom der har kvar sina ordinarie befattningar och betalningen går direkt från ICO till berörd enhet. Den långtidsengagerade personalen som är stationerad i respektive land är tjänstledig från SCB och anställd i Swedtel, är ett dotterbolag till Telia. Vid den tidpunkt somICO:s som verksamhet startade var det inte tillåtet för myndighetspersonal att arbeta utomlands. Eftersom SCB inte fick tillåtelse att bilda ett eget dotterbolag för verksamheten etablerades i stället samarbetet med Telia väl snarast är att betrakta ett administrativt engagemang. som som För att rimlig framförhållning för olika enheter inom SCB som ge en skall släppa till personal till utlandsprojekten lägger man upp planeringen årsvis. På årsbasis 60 årsarbetskrafter engagerade i ICO:s är ca projekt, dem är drygt 20 långtidsengagerade. Under årens lopp har av uppskattningsvis 600 inom SCB varit engagerade i längre personer eller kortare utlandsprojekt. Resursbasen i form erfarna utlandsav konsulter trång sektor i verksamheten. För att säkerställa återär en växten har ICO därför etablerat traineeverksamhet, där sex personer en årligen deltar i olika utlandsprojekt för att se och lära. ICO arbetar systematiskt med utbildning och förberedelser för personal skall ut på uppdrag. De korttidsengagerade hanterar man som själv inom ICO medan de långtidsengagerade utbildas av Sida.

Finansiering och styrning

Alla utlandsengagemang är kontraktsbundna, vanligen löper kontrakten på 2-3 år och då genomförs också årliga diskussioner med Sida för att stämma hur projekten löper och det behövs justeringar av något av om slag. Faktureringen sker löpande under året i förhållande till de upprättade kontrakten. Värt att notera är att kostnaderna för traineesystemet delas lika mellan Sida och SCB. Enligt RRV:s direktiv skall tjänsteexporten vara självfinansierad. Den skall taxesättas för att kunna finansiera samtliga självkostnader

Bilaga J 71

inklusive resurser for utveckling, investeringar samt uppbyggnad

av riskkapital. SCB får alltså inte subventionera tjänsteexporten

men denna får heller inte något överskott. I praktiken betyder detta att

ge timkostnaden för utlandskonsultema ligger på 700-750 kronor.

Genom kontraktsförhandlingama och de årliga uppfoljningsdiskussionema har Sida en god kontroll över projektens utveckling. Den interna styrningen av projekten, kostnadsmässigt och professionellt, ligger helt på ICO. Det handlar i grunden om ett rent affärsmässigt förhållande där ICO sin kontraktsbindning löper den ekono-

genom miska risken om man inte lyckas driva projekten på ett effektivt sätt.

Problem

Enligt SCB:s bedömning drivs insatserna i Central- och Östeuropa inte på ett effektivt sätt. En mängd olika aktörer är inne i de enskilda länderna. Var och en gör sin del, vilket leder till att helheten blir lidande och samordningen svår. Uppdragen är därmed också kortare, vilket inte underlättar ett systematiskt och långsiktigt arbete. Samarbetsländema verkar också ha ett mindre inflytande över insatserna.

Under de senaste åren har flera nationella statistilmiyndigheter satsat på internationella verksamheter och det börjar alltså uppstå en viss konkurrens. En ökande konkurrens och också ett ökad inslag av öppna upphandlingar, där Sida förefaller vara pådrivande, kan möjligen leda till att förutsättningarna blir svårare framöver.

72 Bilaga 1

och Sjukvårdens Östeuropakommitté

Hålso-

OEK

Verksamhet

Hälso- och sjukvårdens östeuropakommitté är numera en ideell forening. Medlemmarna, som för närvarande är ca 30 stycken, består av statliga myndigheter, vård- och personalorganisationer samt enskilda

med anknytning till svensk hälso- och sjukvård. personer

ÖEK disponerade förra året 20 miljoner kronor, hälften ett

varav var allmänt anslag till stöd för hälso- och sjukvård och till angränsande sociala verksamheter i de näraliggande östliga grannländema. Fem miljoner kronor avsåg psykiatriskt utvecklingsarbete i samma länder. Fem miljoner kronor avsåg fysisk, psykiskt och socialt rehabiliteringsarbete i Bosnien-Hercegovina.

Bortsett från insatserna i Bosnien-Hercegovina är aktiviteterna således koncentrerade till Baltikum och nordvästra Ryssland. Det allmänna anslaget används främst till olika former av utbildningsinsatser, ett annat större användningsområde är auskultatationsverksamhet i Sverige för läkare, sjuksköterskor, tandläkare och annan vårdpersonal.

Hittills har ÖEK inte drivit några projekt, det är i stället de

egna olika medlemmarna myndigheter, landsting, enskilda läkare som har stått för utförandet och för detta har sökt bidrag från ÖEK. Före-

man ningens roll har alltså hittills varit ñnansiärens. Antalet beviljade bidrag exkl. Bosnien för 1997 uppgick till drygt 300. Flertalet bidrag ligger i storleksklassen 10.000 30.000 kronor, genomsnittsbeloppet ligger på

knappa 50.000 kronor. Vanligtvis täcker bidragen kostnaderna för resor och logi. Övriga kostnader förväntas medlemmarna stå för själva.

Från och med budgetåret 1998 har håller verksamheten på att förändras. En större del av anslagen kommer att styras över till Ryssland. ÖEK har också för avsikt att successivt minska på bidragen till smärre enskilda aktiviteter och i stället satsa mer på några större projekt inom primärvårdssektom i form s.k. modellverksamheter. Planer finns

av också att medverka till uppbyggnaden av en funktionell School of Public Health.

En konsekvens att den ändrade inriktningen är att ÖEKs roll

av egen förändras. De planerade projekten är så pass stora att man inte längre kan förvänta sig att någon enskild medlem i föreningen kan förväntas ta ansvar för insatserna vare sig personellt eller ekonomiskt. i stället kommer ÖEK att få ta på sig ett större

ansvar.

Bilaga 1 73

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att engagera sig i tjänsteexport inom Hälso- och sjukvårdsornrådet. I det förslag som presenterats för regeringen ser Socialstyrelsen stora möjligheter för en ökad svensk insats. Den organisatoriska lösning man förordar ÖEK väsentligt utökade uppgifter och personella är att ge resurser. Regeringen har ärmu inte behandlat förslaget. Sammanfattningsvis kan konstatera att ÖEK är i början man av en omvandlingsprocess, där övergår från ett ideellt arbete med stor man en mängd smärre insatser, till en mer professionell organisation med större inslag lörvaltningsbistånd. Hur snabbt denna omvandling kan ske är av för dagen svårt att bedöma, riktningen torde dock vara klar och den ligger också i linje med regeringens önskemål om en ökad satsning på den sociala sektorn i Östsamarbetet prop. 1997/98:70.

Organisation

ÖEK:s kansli består kanslichef och kontorschef. Kansliet är av en en fristående men placerat i Socialstyrelsens lokaler. Beredningen av bidragsansökningama samt planeringen av verksamheten sker i sex olika beredningsgmpper. Grupperna som bemannas av experter inom respektive område får inga anslag för sitt arbete utan respektive medlem som bidrar med personal svarar också for lönekostnaderna. I tre större projekt drivs ÖEK finns anställd personal där som av ÖEK står för lönen. Bl.a. drivs insatserna iBosnien-Hecegovina av en anställd psykiatriker. Styrelsen för ÖEK utses på den årliga föreningsstämman.

Finansiering och styrning

Bortsett från medlemsavgifter på sammanlagt 300.000 kronor är all verksamhet inom ÖEK finansierad anslag från Sida. Inför varje genom budgetår inkommer ÖEK anslagsframställan där den allmänna med en inriktningen av kommande års verksamhet presenteras. Anslagen utbetalas därefter från Sida. Enligt det avtal upprättats mellan ÖEK och Sida skall föresom ningen en gång per halvår avge en ekonomisk rapport och i samband med årsskiftet också fylligare Verksamhetsrapport. ÖEK för en ansvarar att den verksamhet beviljas bidrag ligger i linje med de allmänna som riktlinjer överenskommits mellan parterna. Av avtalet framgår som

74 Bilaga 1

dock också att ÖEK vid utbetalningar överstigande 300.000 kronor bör underställas Sida för beslut.

Hittills har det varit ett krav att de medlemmar i ÖEK beviljats

som bidrag också skall bidra med egeninsats minst 20%. För de pro-

en om jekt ÖEK själv initierar och upphandlar krävs dock ingen egen-

som insats.

Av de medel Sida ställer till föreningens förfogande får högst

som 5% användas till administrativa kostnader.

Bilaga 1 75

Svensk-ryska samarbetsproj ektet SRSP

Verksamhet

Diskussionerna kring ett utvecklingssamarbete på finansdepartementets område inleddes i slutet av 1980-talet. Initiativet kom ursprungligen från ryska sida där det fanns ett stort intresse av att dra lärdom av "den svenska modellen. Inte minst från rysk sida betonades behovet av ett långsiktigt och uthålligt samarbete, vilket ledde fram till ett formellt samarbetsprojekt. Det svensk-ryska samarbetsprojektet etablerades i början 1992 och har allt sedan dess haft en stadigt ökande volym. av Budgeten för 1998 uppgår till drygt 8 miljoner kronor och den totala svenska kostnaden for hela perioden 1992-1998 uppgår till knappt 26 milj oner lqonor. Samarbetsprojektet är ett renodlat törvaltningsbistånd som är inriktat på fem delområden; statliga betalningssystem, statsskuldförvalming, statlig revision, skattelagstiftning och uppbörd samt uppbyggandet av ett fungerande system för auktorisation, utbildning och tillsyn av revisorer. Inför 1998 planerades sammanlagt ett 30-tal insatser inom dessa delområden. Merparten insatserna sker på federal nivå och består i första hand av av rådgivning, expertstöd och utbildningsinsater. SRSP har dock också engagerats i utbildning av högre tjänstemän på regional nivå. Större delen av de teoretiskt inriktade insatserna sker på plats i Ryssland medan de mer praktiskt inriktade insatserna äger rum i Sverige i form av studiebesök och utbildningar. Inriktningen av verksamheten baseras på årliga områdesvisa överenskommelser med det ryska finansministeriet där man dessutom i viss utsträckning reglerar vilka kostnader som skall tas av respektive part. Dessa överenskommelser upprättas efter förhandlingar mellan svenska och ryska tjänstemän med ansvar för respektive område. SRSP:s medverkan i denna process omfattar beredning, avstämning och resursfördelning. En gång år sker avstämning av hur samarbetet utvecklas per en mellan den svenska projektledningen och den ryske finansministern. SRSP har resursskäl avstått från att sig i alltför av engagera omfattande projekt. Likaså har man med hänsyn till sitt uppdrag avstått från att delta i projekt där den privata sektorn varit huvudsaklig mottagare. När omfattande projekt aktualiseras från rysk sida försöker SRSP överföra dessa till andra aktörer som exempelvis Sida och Tacis. Något direkt samarbete med andra aktörer sker inte från SRSP:s sida

76 Bilaga I

är däremot inte främmande för att åta sig uppdrag som ligger men man i linje med den inriktningen och kompetensen. Under 1997 och egna 1998 har exempelvis åtagit sig ett uppdrag till större delen man som finansieras Världsbanken. Uppdraget utlagt på anbud uppgår av som var till 400.000 USD. Samarbetet i SRSP har varit mycket uppskattat från rysk sida, vilket framförts vid flera tillfällen bl.a. i samband med den utvärdering som gjordes 1996.

Organisation

Organisatoriskt är SRSP del Finansdepartementet. Två handen av läggare och projektsekreterare arbetar från Stockholm med admien nistration, planering och samordning insatserna. Projektet har också av ett permanent kontor i Moskva bemannat med den svenska projektchefen, handläggare kotorsassistent ryska. en samt en Moskvakontoret tillkom på begäran från rysk sida. Den lokala närskapar vardagskontakter inom den ryska administrationen som är varon ovärderliga och möjligheterna ökar också till samordningen med andra aktörer. Den svenska personalen både på kontoret i Moskva och i Stockholm är rysktalande vilket ytterligare har underlättat kontakterna. Genom sina goda kontakter med den ryska administrationen har SRSP också kunnat medverka till att förmedla kontakter exempelvis for Sida i något fall. Den personal är anställd i projektet arbetar med övergripande som planering, samordning och administration av arbetet. I de direkta insatserna i olika delprojekt personal från olika myndigheter engageras exempelvis Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Riksgäldssom kontoret, Revisorsnämden, Riksbanken samt Regeringskansliet.

Finansiering och styrning

Kostnaderna för projektet ligger alltså för närvarande på ca 8 miljoner året. Pengarna kommer från UDs anslag för samarbetet med Cenom tral- och Östeuropa och betalas ut ett ramanslag, baserat på en som detaljerad anslagsframställan. De svenska myndigheter är engagerade i projekten får full som kostnadstäckning för de insatser som görs. Beslut den övergripande inriktningen av projektet tas i en styrom sammanträder 3-4 gånger år. Styrgruppen är bemannad grupp som per med företrädare för Finansdepartementet Ordföranden, Utrikes-

Bilaga I 77

departementet, Riksskatteverket, Riksrevisonsverket, Riksgäldskontoret och Sida.

Alla operativa beslut i anslutning till de enskilda projekten tas av projektchefen.

Under 1996 genomfördes en utvärdering av samarbetsprojektet, vilket bl.a. resulterade i att kraven på uppföljning och styrning av verksamheten skärptes. Mer uppmärksamhet ägnas nu Verksamhetsmål och budgetering för de olika delområdena. Styrgruppen inrättades under 1997, vilket också var ett konkret resultat av utvärderingen. I utvärderingen konstaterades också att de administrativa kostnaderna för detta projekt var högre än för andra jämförbara projekt.

Problem

I likhet med vad många andra aktörer har erfarit i sitt östsamarbete, konstaterar SRSP att det varit en förhållandevis stor omsättning på de ledande befattningshavarna i den ryska administrationen. Tack vare sin lokala representation och den tydliga politiska förankringen av projektet har emellertid dessa problem varit hanterbara.

Man kan också konstatera att det samarbetet måste vara mycket långsiktigt för att det skall gå att åstadkomma resultat. Ryssland är inte bara en stormakt utan också ett mycket stort land med en tung och ingrodd förvaltningstradition. Som bidrag till moderniseringen av statsförvaltningen måste man inse att åtta miljoner om året inte räcker särskilt långt. Insatsema måste alltså vara både långsiktiga och strategiskt utvalda. Även detta har varit grundförutsättning varit känd

om en som för projektet redan inledningsvis känns det ibland en aning otillfredsställande att det är svårt att redovisa konkreta effekter av insatserna.

Bilaga 2

Sida

Insatser i Central- och

Osteuropa

information till svenska parter

Bakgrund

Utgångspunkten för Sidas verksamhet i Central- och Östeuropa med tonvikt på Sveriges geografiska närområde är de mål som regering och riksdag fastställt.

Samarbetet skall: främja en säkerhetsgemenskap fördjupa demokratins kultur stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling stödja miljömässigt hållbar utveckling. - en

Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra hela samarbetet. Insatserna skall också underlätta kandidatländemas anpassning till EU. Riktlinjerna för samarbetet fram till och med 1998 fastställdes av riksdagen våren 1995 på grundval av proposition 1994/95: 160. Samarbetsprogrammet omfattar totalt drygt 800 milj kr förutom de medel kanaliseras via EU. Av detta belopp disponerar Sida under som budgetåret 1998 drygt 500 milj kr för samarbete med Central- och Öst-

För det direkt säkerhetsrelaterade stödet ansvarar utrikeseuropa. departementet, UD. Kultur, forskning, och akademiskt samarbete ligger huvudsakligen inom Svenska Institutets ansvarsområde. Sida har särskild avdelning för Central- och Östeuropa, Sida-Öst, en har för merparten de svenska insatserna i regionen. Stöd som ansvar av via enskilda organisationer med egeninsats på 20 procent administen Sidas avdelning för samarbete med enskilda organisationer och reras av humanitärt bistånd, SEKA. Detsamma gäller eventuellt humanitärt bistånd till regionen.

80 Bilaga 2

Vilka länder samarbetar vi med

Regering och riksdag har prioriterat följande länder och områden: Litauen, Lettland, Estland, Polen och Ryssland främst de nordvästra regionerna dvs Szt Petersburg, Leningrads län, Kaliningrad, Pskov och Novgorod med omgivande län samt Barentsregionen dvs - Archangelsk och Murmansk med omgivande län samt republiken Karelen. Insatser i Moskva gäller främst federala system och institutio- Också andra områden såsom republiken Komi och Vologdas län ner. och i övrigt där reformprocessen särskilt intresse, kan komma är av ifråga. I övrigt sker samarbete med främst Ukraina även med men Moldavien, Georgien och de andra länderna i OSS. några av Sida-Öst också för ett omfattande biståndsprogram i det ansvarar forna Jugoslavien, främst Bosnien-Hercegovina. Den verksamheten beskrivs inte i denna skrift. För information hänvisas till Sida-Östs enhet för västra Balkan, EVB.

Vilka insatser kan få stöd

Stödet via Sida till Central- och Östeuropa ska göra det möjligt:

för samarbetsländerna att dra nytta svenska erfarenheter och - av svensk konkurrenskraftig kompetens i sitt reformarbete.

för svenska institutioner, företag, myndigheter och enskilda experter att delta i förändringsprocessen i Central- och Östeuropa och därmed också bygga ett bestående grannlandssamarbete till ömsesidig upp nytta.

Insatsema ska konkreta, väl avgränsade och åstadkomma effekter vara blir bestående även sedan det biståndsñnansierade samarbetet som upphört. Insatsema ska verksamheter är strategiska för omvandavse som lingsprocessen, t ex när det gäller institutions- och systemutveckling. De bör åstadkomma positiva spridningseffekter och utformas så att det svenska möjligt kan avvecklas. stödet så snart som snedvrider konkurrens mellan företag i samarbetsländerna Stöd som ska inte förekomma. Sida stödjer därför normalt inte verksamhet som riktas till enbart ett enskilt företag. För samarbetsprojekt mellan svenska företag och företag i samarbetsländerna finns ett särskilt StartÖst. Information program, om programmet finns bl a på www.sida.se.

Bilaga 2 81

Utrustning finansieras normalt inte. Utrustning kan bara ingå som en mindre komponent i kunskapsutvecklande insatser Sida fmansiesom Eventuell sådan utrustning ska normalt upphandlas i konkurrens. rar.

Upphandlingsförfarandet ska dokumenteras.

Driftskostnader finansieras normalt inte heller. En förutsättning för finansiering från Sida är att parten i samarbetslandet har tillräckliga ekonomiska för att finansiera den egna verksamheten inklusive resurser nödvändig administration. Enstaka seminarier finansieras endast i särskilt motiverade undantagsfall, t seminariet rör en av Sida mycket starkt prioriterad ex om fråga eller målgrupp, kompletterar eller förstärker effekterna av andra svenska insatser på området eller har en egen varaktigt positiv effekt.

Sidas handläggning

Förankring i samarbetslandet en förutsättning En förutsättning för att Sida ska pröva ett projektförslag är att det är förankrat i samarbetslandet och samordnat med annan relevant verksamhet som bedrivs där. En skriftlig framställning till Sida från den myndighet i samarbetslandet koordinerar utländskt stöd är ett uttryck för den begärda som förankringen. I Estland och Lettland har fmansministeriema denna uppgift. I Litauen ligger den på utrikesministeriet och i Polen på kommittén för EU-integration samt för milj öinsatser på miljöministeriet. För samarbetsprojekt i Ryssland tillmäts den regionala och lokala förankringen avgörande betydelse. Samarbetsparten i mottagarlandet en

för kontakterna med den egna koordineringsmyndigheten.

ansvarar Resultatet verksamheten är beroende att samarbetslandet av av åtaganden visar beslutsamhet när det gäller att vidaregenom egna utveckla den verksamhet det svenska stödet avser. som

Sidas bedömning Sida lämnar stöd till projekt genomförs av våra samarbetsländer. som De svenska insatserna är just insatser. Det är alltså inte svenska projekt ska genomföras utan estniska, lettiska, litauiska, ryska, polska och som ukrainska projekt med stöd svenska kunskaper och erfarenheter. av En viktig utgångspunkt i Sidas prövning ett insatsförslag är de av av regeringen beslutade landstrategierna för de prioriterade länderna samt de riksdagen fastställda målen för östsamarbetet. av

82 Bilaga 2

Vid prövning av insatser fäster Sida särskilt avseende vid följande.

Relevans: Står det klart vilka utvecklingsproblem i landet som projektet ska bidra till att lösa

Resultatorientering: Är förslaget inriktat på tydligt formulerade mål och förväntade resultat

Logisk uppbyggnad: Finns det ett tydligt samband mellan problem, mål och de aktiviteter ska genomföras inom för insatsen

som ramen

Risker: Framgår det av förslaget vilka risker kan påverka in-

som satsens genomförande och hur de riskerna ska hanteras

Genomförbarhet: Är roll- och ansvarsfördelningen mellan medverkande parter tydlig och trovärdig

Uthållighet: Tar samarbetslandet ett sådant ansvar för insatsens genomförande att det får bestående effekter även när projektet är slut

Kostnadseflektivitetz Kan slutresultatet uppnås på ett annat och mindre kostsamt sätt Projekt och insatser som istället kan finansieras på kommersiell basis kan t ex inte beviljas stöd.

Vid mer omfattande insatser tillämpas i regel en indelning i faser i avsikt att åstadkomma ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt stöd.

Regering och riksdag har beslutat att allt samarbete med Central- och Östeuropa skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv liksom att hänsyn ska tas till insatsers konsekvenser för miljön. Sida fäster därför särskilt avseende vid att dessa frågor belyses i underlaget.

Jämställdhet En utgångspunkt är att de flesta insatser medför att resurser fördelas eller omfördelas eller att regler eller verksamheter utformas eller förändras. Eftersom fördelningen av resurser pengar, tid, information etc mellan kvinnor och män i regel är olika är det troligt att förändringar i dessa avseenden får olika effekter för kvinnor respektive män. Alla insatsförslag förutsätts därför redogöra för hur kvinnor respektive män deltar i planering och genomförande av insatsen och hur effekterna av den föreslagna insatsen förväntas påverka kvinnor respektive män.

Insatser ska vara utformade så att de tar tillvara möjligheter att bidra till ökad jämställdhet såväl vid genomförandet som genom insatsens långsiktiga effekter. Den svenska parten har för att tillräcklig

ansvar kompetens finns då det gäller att analysera och att främja jämställdhet i verksamheten. Målbeskrivningen ska hur insatsen förväntas bidra

ange

Bilaga 2 83

till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Om en insats bedöms sakna relevans då det gäller jämställdhet ska detta motiveras.

Miljökonsekvenser Förslag till insatser ska även beskriva förväntad positiv eller negativ påverkan på miljön inklusive inverkan på människors hälsa, mark, luft, vatten Hänsyn ska tas till såväl direkta som indirekta effekter. En osv. obligatorisk beskrivning miljökonsekvenser skall bl a svara på om av projektet kommer att bättre eller sämre förutsättningar för en miljöge mässigt hållbar utveckling på lång sikt, om kompetensutveckling eller metodutveckling relaterar till miljö och hållbar utveckling innesom fattas i projektet, projektet bidrar till utveckling av system som påom verkar miljön på ett positivt eller negativt sätt. Om insats bedöms en sakna relevans då det gäller miljöpåverkan ska detta motiveras. Parten i samarbetslandet har huvudansvar för att miljökonsekvensema utreds och för att åtgärder vidtas för att minska eventuella negativa konsekvenser.

3. Identifiering av svensk part Kund eller beställare av den aktuella tjänsten från svensk leverantör är alltid parten i samarbetslandet. Sida fungerar som mäklare och finan-

s1ar. I många fall har mottagaren inte något eget förslag till svensk part. Sida kan då bistå i anbudsupphandling genom att antingen lämna en förslag på svenska parter till mottagaren som själv genomför upphandlingen eller assistera att medverka i utarbetandet av en uppgenom dragsbeskrivning och på mottagarens vägnar infordra anbud.

Ett urvalsförfarande skall tillgodose två intressen: tillräcklig konkurrens få den bästa möjliga kombinationen - att genom prestation och pris som marknaden erbjuder, av svenska leverantörer möjlighet att lämna anbud. - att ge

Direktupphandling, dvs upphandling utan konkurrensförfarande, kan i vissa fall accepteras, t då det finns ett tidigare, förtroendefullt samex arbete etablerat mellan parterna eller vidsystersamarbete, exempelvis mellan två kommuner eller två offentliga myndigheter. Andra skäl kan att endast leverantör den önskade tjänsten finns i Sverige vara en av eller att den sannolika vinsten med konkurrens mellan flera anbudsgivare är mindre än kostnaden för förfarandet. I samtliga dessa fall gäller prövning skall utvisa att kostnaderna för insatserna är rimatt en liga för branschen.

84 Bilaga 2

I vissa fall har samarbetslandet, innan det kontaktar Sida, etablerat en kontakt med en svensk samarbetspart. Att så skett är dock inte liktydigt med att Sida accepterar den valda parten utan upphandlingsförfarande eller att Sida åtar sig att stödja föreslagen insats utan att

en pröva dess innehåll och kostnadseffektivitet.

Vid genomförbarhetsstudier feasibility studies inför investeringsprojekt accepteras aldrig direktupphandling. För att Sida skall bidra till en sådan studie erfordras att finansiering av den tilltänkta investeringen är säkerställd. Aktuella områden är vanligen offentlig infrastruktur såsom vatten- och avloppsrening eller fjärrvärme.

Sidas utgångspunkt är att finansiera överföring av svensk, konkurrenskraftig kompetens. I fall där konkurrensen i Sverige

är svag eller obefintlig kan dock en bredare upphandling, exempelvis på

nordisk basis, bli aktuell.

Sida upphandlar i vissa fall konsulttjänster för eget bruk. Det kan gälla insatsfonnulering och bedömning, sektoranalyser, utvärderingar och liknande utredningsarbete.

Information om Sidafinansierade insatser publiceras löpande i Sidas nyhetsbrev Globala Affärer. Ytterligare information Globala

om Affärer finns bl på globala.sida.se.

a www.

Beslut och åtaganden Sidas beslut om stöd för en insats meddelas i s k bekräftelsebrev

som sänds både till den lokala och den svenska parten. Bekräftelsen utgör Sidas åtagande och är ett klartecken till att insatskontrakt kan undertecknas och träda i kraft. Sida har inga förpliktelser gentemot kontrakt som undertecknats av de genomförande parterna utan föregående skriftlig bekräftelse.

Utgångspunkten är att kontraktsparterna åtagit sig att utföra angivet arbete till det i kontraktet angivna priset. Sidas åtagande gäller havda kostnader och högstbelopp i enlighet med den budget som godkänts av Sida och bifogas kontrakt mellan parterna. Sida finansierar inte kostnader som avviker från den budget godkänts eller de högstbelopp

som som angivits i bekräftelsebrevet. Automatisk indexuppräkning accepteras ej.

5. Vad krävs av ett insatskontrakt Sidas stöd innebär finansiering av vissa aktiviteter och tillhörande kostnader inom ramen för ett kontrakt mellan den svenska och den utländska parten. Sida är således inte älv kontraktspait.

Utformningen av insatskontraktet ankommer på samarbetsparterna. Några bygger sina kontrakt på den internationella konsultföreningen FIDICs Model Services Agreement T71e White Book Guide with

Bilaga 2 85

other Documents for Consultancy Agreements 1991. Andra Notes on följer annan ordning. en Kontrakten skall uppfylla vissa minimilqiterier, när det gäller t ex klarhet i ansvarsfördelningen mellan konsult och kund, i prestationer ska fullgöras, tidsplan, rapportering och kostnadsangivelse samt som budget och betalningsplan. Svensk part är i normalfallet företag, institution, myndighet eller annan juridisk person. Innan kontraktet undertecknas parterna ska det godkännas av av Sida. Sida ska också tillställas kopia det undertecknade kontraken av tet.

Ett insatskontrakt har två huvudändamâl: villkor för samarbetet, inklusive kostnader den juridiska a. att ange

samarbetets innehåll proj ekt- eller uppdragsdokumentet. att ange

Ett insatskontrakt bör i eller form innehålla åtminstone fölen annan jande: Tydlig mål- och resultatangivelse. Kontraktet bör vad kunden ange ska ha uppnått vid insatsens slut. Vid kunskapsöverföring och kompetensutveckling kan detta gälla vad kunden ska kunna åstadkomma efter insatsen, till skillnad mot före. Kurser eller liknande utbildning ska alltid utvärderas deltagarna efter avslutad insats. av

Klar uppdrags/arbetsbeskrivning Scope of Work; Terms of

Reference med bifogad arbets- och tidsplan. Uppgift vilka den svenska parten sätter in samt meritom resurser förteckning för experter eller en passus i kontraktet som anger att kunden i varje enskilt fall ska godkänna de av konsulten föreslagna experterna. Uppgift vilka den mottagande parten sätter in. Detta kan om resurser gälla personal, tolkar, åtagande för husrum för svenska att svara experter mm. Roll- och ansvarsfördelning mellan svensk part och kund Obligations and Liabilities. Rapportering. Hur ska rapportering ske och vilken eller vilka slags rapporter ska tillställas kunden. Kostnader, finansiering och budget. Den svenska respektive lokala partens skyldigheter. Här kan också specificeras om delar skall upphandlas i konkurrens.

86 Bilaga 2

Om utrustning ingår i det av Sida finansierade samarbetet ska kon-

traktet klart ange villkoren för a nyttjande densamma under

genomförandet av en insats och b överföring utrustningen till

av samarbetslandets ägo vid insatsens slut.

Sida finansierar inte inköp av bilar.

När utbildningsmaterial utarbetas den svenska parten och detta

arbete finansieras av Sida ska materialet kunna användas fritt den

lokala parten utan krav på ersättning för upphovsrätt.

Rapportering Sida ska erhålla kopia på de rapporter som enligt kontraktet ingår i den svenska partens åtaganden gentemot kunden i samarbetslandet. Sida kräver därutöver kortfattad rapportering om projektet vid varje faktureringstillfälle dock minst varje halvår.

Om insatsen pågår längre än ett år, ska delrapporter lämnas varje halvår. Delrapportema ska redogöra för vad skett under perioden

som och kommentera alla eventuella avvikelser i förhållande till

plan, t ex förseningar, personalbyten, anpassningar, etc, samt föreslå lösningar på eventuella problem.

Slutrapporten ska utgå från målfonnulering och redogöra för måluppfyllelse samt resonera kring problem och lärdomar. En detaljerad finansiell uppföljning med förklaring till eventuella avvikelser skall bifogas slutrapporten.

Slutrapport skall vidare skrivas utifrån ett könsuppdelat perspektiv, dvs i möjligaste mån redogöra för hur kvinnor respektive män deltagit i planering och genomförande av insatsen samt hur resultatet av insatsen påverkar kvinnor respektive män. Såväl kvantitativa kvalitativa

som uppgifter bör ges.

Slutrapporten ska avspegla den milj som insatsförslaget baseras på och redogöra för insatsens eventuella inverkan på miljön.

Slutrapporten ska vara gemensam för parterna och är en förutsättning för slutbetalning från Sida.

Hur betalar Sida Sidas betalningsansvar gäller endast enligt Sidas beslut och bekräftelsebrev till kontraktsparterna. Dessa har i kontraktet åtagit sig att genomföra överenskomna prestationer till angiven kostnad. Betalning sker efter upparbetad tid för utförda prestationer och havda kostnader enligt kontrakt. Till varje faktura skall bifogas en kort lägesrapport över arbetets genomförande i förhållande till uppgjorda planer. Betalningstiden är 30 dagar från det att faktura inkommit till Sida. Faktura ska inte

Bilaga 2 87

sändas till Sida förrän den attesterats kontraktspart i samarbetsav landet. Sida betalar enbart faktura och i enlighet med Sida bekräftad mot av budget eller godkända revideringar denna. Sidas åtagande gäller i av budgeten angivet högstbelopp. Endast faktiska kostnader i tidsåtgång respektive omkostnader faktureras. Den sista betalningen, på minst kontraktsbeloppet, görs först sedan slutrapport och slutredovis- 10% av ning veriñerbara kostnader godkänts Sida och kunden godkänt av av insatsens resultat. Smärre omdisponeringar inom respektive kostnadsslag d v s. inom arvoden eller inom posten omkostnader kan utan godposten kännande i förväg Sida göras inom för de ändamål som anav - ramen i insatskontraktet detta ökar insatsens effektivitet. Sådana justeges om ringar ska emellertid alltid förtydligas vid fakturatillfállet eller genom

ny budget. Andra avvikelser, inklusive sådana som avser omdisponeringar mellan de Sida godkända takbeloppen för arvoden och omkostnader, av ska underställas Sida för godkännande innan de företas. Med halvårsrapporteringen ska vid förändringar även reviderad tidsplan och en faktureringsprognos inom för takbeloppen sändas till Sida. ramen Sida måste informeras eventuella förseningar som leder till att om insats kommer avslutas än planerat. Sida ska därefter ge en att senare sitt godkännande till den nya tidplanen. underlätta snabb hantering inkommande fakturor ska För att en av klart och tydligt hänvisa till insats eller kontrakt berörs likdessa som del budgeten i beslutet kostnaderna avser. som av som Sida genomför regelbundet revisioner hos de svenska parter som in-

gått i samarbetet.

8. Vad innebär kostnadsdelning Sida tillämpar principen kostnadsdelning. Det innebär att samom arbetslandet och den lokala samarbetsparten bär delar kostnaderna av för det arbete ska utföras. Om samarbetslandet tar på sig ett visst som kostnadsansvar visar det tydligt att projektet är väl förankrat och högt

prioriterat.

Sida täcker normalt följ ande kostnader i svensk valuta:

För svenska arvoden, biljettkostnad till och från landet experter : ekonomiklass, möjlighet till rabatter ska alltid undersökas och utnyttjas traktamenten enligt den svenska statens utlandsreseförordning samt måltider ingår i hotell och dras med 15% för frukost som program av och 35% för lunch resp middag.

88 Bilaga 2

För deltagare från samarbetsländerna i studieprogram etc i - Sverige: hotell, resor inom Sverige samt programarrangemang. Traktamente på upp till 250 kr per dag kan utgå med avdrag för frukost 40 kr, lunch 60 kr och middag 100 kr. Huvudregeln till

är att resorna och från Sverige ska bekostas av den lokala parten. I vissa fall kan undantag göras och ett schablonbelopp utgå bidrag till resekostna-

som dema. Motivering för att resebidrag ska utgå måste anges redan i framställningen.

Vad gäller deltagare från privata företag är huvudregeln att dessa själva betalar sina rese- och uppehållskostnader för t medverkan i bransch-

ex mässor etc eller för utbildning syftar till att öka den kom-

annan som mersiella kompetensen. Sida finansierar endast själva programmet i Sverige.

Exempel på kostnader som normalt bör åligga samarbetslandet är lokala kostnader förknippade med insatsen och den svenska partens arbetsutövning i landet. Det handlar då om kontorslokaler, sekreterar och tolk/översättningshjälp, lokala resor i landet etc. Hotell eller

annan boendeform för de svenska experterna ska normalt tillhandahållas

av den lokala parten utan kostnad för Sida. Undantag kan beviljas Sida,

av men detta ska då motiveras i samband med framställningen. Lokala kostnader ska så långt är möjligt anges i kronor men kan också uttryckas in natura", t sekreterarhjälp, kontorsutrymme, lokala

som ex transporter, boende, lokala konsulter och tillträde till datorutrustning.

Den lokala partens del i och åtagande för samarbetet ska i in-

anges satskontraktet.

I vissa fall, exempelvis i samband med förstudier infor investeringsprojekt, kan Sida även bestrida kostnader för lokala underkonsulter

som anlitas av det svenska företaget. Villkoren för detta ska i så fall vara tydligt angivna i kontraktet mellan parterna.

Konsultfonder

Sida kanaliserar medel till k konsultfonder inom Världsbanken

s IBRD och Europeiska utvecklingsbanken EBRD. Bankerna kan utnyttja dessa fonder för att finansiera svenskt deltagande vid förberedelser eller genomförande av projekt. Konsultfonderna ska öka möjligheten för svenska experter att medverka i uppdrag/projekt bedrivs

som inom ramen för dessa ñnansieringsinstitutioners verksamhet.

Bilaga 2 89

Östersj öpro grammet"

Sida förfogar över särskilda medel skall användas för investeringar som Utgångspunkten är i huvudsak åtgärdsprogrammet för

på miljöområdet.

Östersjön, Baltic Sea Joint Comprehensive Action Program, där avviktig komponent. Sidas arbetssätt är delvis annor-

loppsrening är en

lunda i insatser gäller kunskapsöverföring. Sida har en aktiv roll än som projekt. Projekt for finansiering väljs ut i samarbete i alla faser av ett med länderna och internationella fmansieringsinstitutioner som Världs-

banken och Europeiska utvecklingsbanken, EBRD. Under förbere-

delsefasen följs projekten aktivt Sida och lämpliga delinsatser för av svensk medverkan väljs Villkoren för svensk finansiering regleras i ut. särskilt avtal mellan Sida, landet ifråga och den lokala parten. ett för upphandling och utbetalningsrutiner ingår i de sär- Riktlinjer for upphandling tjänster och utrustning till skilda avtalen. Ansvaret av åligger den genomförande lokala parten. Sidas roll i upp-

projekten

granska anbudsdokument och anbudsutvärderingar handlingen är att förutsätter konkurrens och har hittills

samt kontrakt. Upphandlingen

varit begränsad till Sverige. Information om upphandling av större utsker normalt via i svensk dagspress

rustningskomponenter annonser och i Exportrådets upphandlingsnytt.

Investeringsprojekten beräknas pågå under tre till fyra år. I Sidas uppdrag ingår att följa projekten under älva genomförandet.

90 Bilaga 2

Bilaga

GUIDELINES FOR PROJECT PROPOSALS

The project proposal shall be written in English and include the following information:

PROJECT DESCRIPTION

Title: formulated in such that gives clear picture of the

a way a purpose of the project

Summary of the project: a brief and comprehensive description of the project that can be published separately

3. Parties

Swedish part organization, contact address, phone/fax — person,

Recipient organization/local part organization, contact — person, address, phone/ fax

Background of the project max. page

one

How was the proposed project identified —

The parties experiences from previous or similar activities —

Results and conclusions from such experiences —

Other organizations, both local and foreign if involved in similar — activities in the area/sector, describe how identification and coordination will be carried out

Environmental effects, positive negative, shall be analysed — or

5. Project description:

a Problems to be solved b Overall Objectives

Stipulate, concrete possible, the development objectives

as as

or sector objectives of the project related to the refom

process

within the sector. c Project Objectives

The objective of the project the of the

to remove cause

problem that has been identified and should be:

Specific what where who

Measurable how much

—

Achievable how

—

Bilaga 2 91

Relevant why - Time bound when — d Target group

Indicate the sectors involved, private/public, professional

categories etc Specify the roles of and in the project and women men anticipated impact of project women and men. on e Results Specify the services and/or goods to be received by the target groups Specify the expected results must be related to the — objectives and indicators described above, item c

Specify benefits for women and men separately — Specify for verification of the results achieved and — sources where and how the achievement of results be checked can

i Implementation of the project

Specify the activities that will be carried out Verify the — logical relationship between activities, results and project

objectives

Describe the managerial, organizational and administrative — set up the responsibilities of parties involved foreign, local, Set out — men and women Indicate the time schedule for implementation — Please enclose CV for the proposed project leaders

Plan for phasing out of foreign assistance

how long the assistance will be required and how the

Specify

— foreign participation will be rendered redundant

H. RISK ANALYSIS

Preconditions for the successful implementation of the project

what conditions in the project environment need to be — fulfilled in order for the project to succeed Legal,

economical, financial, human material, institutional resources,

etc

Analyze the prospects for the project’s outcomes to be

economically sound and sustainable. Are there sufficient

and institutional capacity, well enough management as as financial to keep the activity running in the long resources term

92 Bilaga 2 SOU l998:86

What other factors conflicts of interest hinder

or may or substantially delay the implementation of the project What will be done to minimize the risks

Has sufficient attention been paid to the roles and needs of both women and men

What will the environmental impact of the project be The negative and the positive any. If there

consequences, no environmental impact, please specify the If the project

reason. will have negative environmental impact, environmental

an impact assessment must be attached.

Describe possible other negative side effects of the project, any.

III. FINANCING

Total cost of the project Provide detailed specification of fees

a and reimbursables, budget activity

prepare per

Contribution by the recipient/local organization specify the contribution in kind and indicate the type of costs such personnel,

as accommodation, local transport, etc. In principle, all costs in local

currency

Other financing partners, if any

in the project

—

in closely related projects

—

4. The amount requested from Sida in principle, only costs that need to be met in Swedish Kronor. If financing of expenditures in local currency included in the request, the therefore must be

reasons clearly explained

Type of cost Foreign costs Local costs

currency currency Fees, foreign consultants ,000 Reimbursables, foreign consultants ,000

Local costs, foreign consultants	-	,000
Other local costs	-	,000
Total cost	00,000	00,000

IV GUHELINES FOR REPORTING

The final report shall account for the degree of achievment of the objectives, in quantitative and qualitative terms, using indicators defined under 5c. The achievements should be compared with the planned results and an analysis of the difficulties, bottlenecks and

made. The report shall comment the participation in the successes on project of and and its impact on their respective roles.

women men

The final report shall contain executive which also

an summary covers the conclusions.

The final report shall be elaborated in cooperation with the local counterpart and agreed upon by both parties.

Brief reports shall be submitted in connection with

progress invoicing.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstmktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nytt ersättningssystem vuxentandvård.för 30.Utlandsstyrkan.Fö. — Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.S.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektivaav 35.Förordningartill miljöbalken. Bilagor.M.+ försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingdenl2 november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-komrnissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.S. 10.Campusför konst.U. 38 .Vadfårvi för pengarna Resultatstymingav

ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala inomolikaområden.U. områdetS. 12.Självdeklarationochkontxolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 4l. Läkemedelsinfomiationföralla.S.

- 15.Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensarnutbildningför

hållbartsamhälle.M. framtida Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enktmskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeav personermedfunktionshinder.S. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

- 17.SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19.IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fordigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysteminfor 2000-skiftet. inomEU.K. . Hearinganordnad lT kommissioneniav 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedlndustriforbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedelvårdi ochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

. Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed B. Statenochexportflnansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översynavñskeriadministrationen Jo. 53.Ta påmöjligheternai Östersjöregionen.N.

m.m. vara Z5.Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-18.K. Z8.Läkemedelvårdi ochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén.

ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.

Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOMDistansutbildningskommittén.

IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten,

IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju.

— 60.Kring Hallandsåsen.M. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomrösmingeniMalå kommun1997.M. 63.Engod affär Mota1a.Joumalistemasi avslöjanden

ochläsarnasetik.Demokratiutredningensslcriñse-

rie.SB. 64.Bättreochmertillgängliginformation.

Småforetagsdelegationensrapport N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar...

IT-kommissionensrapport8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.

Socialavgiñslagen.S.

Kunskapslägetpåkämavfallsormådetl998.M.

Lärnplighetsprövning personalinomav

förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.U. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet.

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och

IT-kornmissionen,Rosenbadl 997-12-04,

IT-komrnrnissionensrapport7/98.K. 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrument.In. 72. Kommunalafinansforbund.Fi. 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemfor statsbidragtill invandrarnas

riksorganisationermfl.In. 74. Styrningenavpolisen.Ju. 75. Djurförsök.Jo. 76. Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrotts-

rörelsenochfriluftslivets organisationer.In. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens

rapport N. 78. Regelforenklingförframtiden.Småföretags-

delegationensrapport N. 79.IT ochregionalutveckling.

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998.

IT-komrrunissionensrapport9/98.K. 80.BostadsrättsregisterJu. 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 82.Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem

Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37

Vad fårvi for pengarna Resultatstyminga Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett -

statsbidragtill vissaorganisationerinom detociila seminariumDemokratiutredningensskriftserie.55

området.3 8 Engod affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch

Läkemedelsinfomiationforalla.41 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63

HurskallSverigemåbättre Användningen vissaav statsflygplan,m.m.81

forstastegetmotnationellafolkhälsomål.4 Att röstamedhänderna.Omstormöten, -

Kontrolleradochifrågasatt folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85

intervjuermedpersonermedfunktionshindr.48

- Justitiedepartementet De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill BROTISOFFER

Läkemedel ochhandel,SOU1998:28.5 Vad hargjorts Vad börgöras 40

Socialavgittslagen.67 Ensamladvapenlagstifming.44

Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Kommunikationsdepartemenet

Bulvanerochannat.47

ITochregionalutveckling. Styrningen polisen.74av

120exempelfrånSverigeslän.19 Bostadsrättsregister.80

IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

fordigitalamedier.Andrakammarsalen, Östeuropa.86

Riksdagen1997-10-24.20

Utrikesdepartementet Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiet

HearinganordnadavITkommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

samverkanmedIndustritörbundetochStatskntcret - enöversyn.29

1997-11-14.21

Identifieringochidentitetidigitalamiljöer. Försvarsde artementet

Referatfrånenhearingden12november197 Säkrare antering.13 - .

IT-kommissionensrapport4/98.36 Utlandsstyrkan.30

Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvcklas Försvarsmakts utbildningför

ir1omEU.49 framtidakrav.42

Hur offensivIT-användningkanskapatillväx Sotningi framtiden.45

för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige

IT-kommissionen uppdragavpå Kommunikaons-

RäddaochSkydda.59 - departementet,Närings-ochhandelsdeparterentet

Socialdepartementet ochlndustriforbundet.Rotundan,Rosenbadl97-11-l

54 Tänderhelalivet

IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2 — IT-kommissionensrapport6/98.5 8 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav

Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8

IT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblirhandling.Enkunskapsöversiktom

Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16

Hearinganordnad Utbildningsdepartemenztav :ch Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet.

IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, + st4 bilagor.25

IT-kornrnrnissionensrapport7/98.K. 70 Frånhembrånttill Mariakliniken.

IT ochregionalutveckling.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarunder 199.

mars Läkemedel vårdochhandel.i Omensäker,flexibel

IT-kommrnissionensrapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ 31

Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsfönnåga.34

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.1 Välfärdensgenusansikte.3 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva alltid Nivå-ochorganisationsspecifrka

av Mänpassar forsälningar.7 processermedexempelfrånhandeln.4 Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 Vårt livsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch Självdeklaraüonochkontrolluppgifier maktdiskurser.5

förenkladeförfaranden.1 2 Tymakten dinär Mytenomdetrationella — E-pengar näringsrättsligafrågor.14 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

- En gräns enmyndighet 18 Utstationering arbetstagare.av 52

- Försäkringsgaranti. Ettgarantisystemförtörsäkiingsersättningar.22 Nya ledningsregler bankaktiebolagochför

Kulturdepartementet försäkringsbolag.27 Avdrag for ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa SamordningavdigitalmarksändTV.17 ochtillfälligt arbete.56

Närings- och handelsdepartementet Kommunalañnanstörbund.72 Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem82 Statenochexportfmansieringen.23

möjligheternaiÖstersjöregionen.53

Ta vara Utbildningsdepartementet Bättreoch tillgängliginformation.

mer Campusför konst10 Småföretagsdelegationensrapport 64 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Kompetensismåföretag. inomolikaområden1 l Småföretagsdelegationensrapport 77 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Regelförenklingför framtiden. Situationeninför ochunderforstaåretmed Småföretagsdelegationensrapport 78 kunskapslyftet.5 1

Inrikesdep artementet DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Historia,ekonomiochforskning. IT-stöd.57 Femrapporteromidrott.33 FUNKIS funktionshindradeelever skolan.66 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

— - Lämplighetsprövning personalinomav kontxollinstrument. 17 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

- DUKOM Distansutbildningskommittén. systemför statsbidragtill invandrarnas Pådistansutbildning,undervisningochlärande. riksorganisationermfl.73 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- DUKOMDistan rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.76 Flexibelutbildningpådistans.84

Milj ödep artementet J ordbruks depa rtem entet nyckeltal Indikatorerför ekologiskthållbart

Gröna - ett FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. samhälle.1 5 Översyn ñskeriadministrationen 24 Förordningartill miljöbalken.+Bilagor.35

av m.m. LivsmedelstillsyniSverige.61 Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Djurfdrsök.75 KringHallandsåsen.60

Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomröstningeniMalå kommun1997.62

Kunskapslägetpåkämavfallsornrådet1998.68

t. ,

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAXo8—69o9191,TELEFONoS~6go91go EPOST:frit2cs.order@1ibcr.sc INTERNET:www,fritze..sc