SOU 1998:89

Greppet - att vända en regions utveckling : rapport från Söderhamnskommittén

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

...111 rm; va m. v a., 5 . f. Nk, l

att vändaien

regions utveckling

min

w Statens offentligautredningar

WW 1998:89

W Närings- ochhandelsdepartementet

Greppet

att vända en utveckling - regions

Rapport från Söderhamnskommittén Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för densomskall svara remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslagsfoto: Jörn Areklett Omre / MIRA

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-33409594 Stockholm 199g ISSN 0375-250X

Förord

Någonting har hänt i Söderhamn. Tisdagen den 5 maj 1998 lämnar Berit Ström, chef för arbetsförmedlingen i Söderhamn, en redovisning arbetsmarknadsläget i av kommunen till det nyinrättade Näringslivsrådet. I 1998 mars redovisades öppen arbetslöshet motsvarande 5,2 procent i en kommunen jämfört med 10 procent för ett år sedan. Det betyder att Söderhamns kommun för närvarande uppvisar den lägsta öppna arbetslösheten i Hälsingland. Den 19 september 1996 meddelade regeringen att den beslutat om extraordinära och unika insatser i Söderhamn. Söderhamnskommittén tillsattes för att motverka de negativa konsekvenser för kommunen som nedläggningen av flottiljen F 15 skulle innebära. En statssekreterargrupp tillsattes för att på politisk nivå säkerställa att 350 statliga arbetstillfällen skulle lokaliseras till Söderhanm. Söderhamnskommitténs andra och viktigaste uppgift att - - var genomföra åtgärder för att stärka utvecklingsmöjlighetema i Söderhamn. Utgångspunktema för Söderhamnsgreppet kan sammanfattas i följande: Söderhamn hade under de senaste decennierna förlorat flera tusen arbetstillfällen. En rad industrier, bl.a. sågverk och massaindustrier, hade lagts ner. Omställningen från industrisamhälle till postindustriell hade slagit hårt mot Söderhamn liksom mot era många andra kommuner i Sverige. Under 1980-talet kompenserades i viss mån detta bortfall av arbetstillfällen med en kraftig expansion av olika typer offentlig verksamhet. När den offentliga sektorn av minskade under 1990-talets första år krisen ett faktum för var en kommun som Söderhamn. Beslutet nedläggning F 15 blev om av därför något ett dråpslag mot hela regionen. av

4 Förord

kommun Söderhamn. Beslutet nedläggning av F 15 blev

som om därför något ett dråpslag mot hela regionen.

Tillsättandet Söderhamnskommittén behöver ses mot denna

av bakgrLmd. De traditionella närings-, regional- och arbetmarknadspolitiska instrumenten skulle kompletteras med ett nytt grepp som närmast skulle kunna karaktäriseras ett nationellt experiment.

som En arbetsgrupp i kommittéfonn skulle med nära anknytning till

- både regeringen och Söderhamns kommun arbeta för att en mångårig, negativ utveckling skulle ersättas positiv. En statssek-

av en

reterargrupp med bred representation i Regeringskansliet skulle

för den politiska förankringen arbetet med regeringens svara av Söderhamnspaket.

Söderhamnskommittén avslutar sitt arbete den 30 juni 1998. Denna rapport att beskriva arbetet och formerna för kom-

avser mitténs verksamhet. Arbetet har karaktäriserats av ett nära samarbete såväl inom Regeringskansliet med näringsliv och politiska

som

inom Söderhamns kommun. organ

Denna rapport är inte ett traditionellt kommittébetänkande med

antal reformförslag. Den består istället ett antal relativt friett av stående uppsatser Söderhamnsarbetet och de lärdomar som kan

om dras det. Den inleds med beskrivning av utvecklingen i

av en kommunen från ett journalistiskt perspektiv. Mattias Guander och Samuel Sehlberg inblick i hur kulturen i Söderhamn succes-

ger en sivt förändrats över den senaste tvåårsperioden.

Avsnittet Partnerskap for tillväxt, skrivet Arne Eriksson, är

av ett försök att generalisera Söderhamnsarbetet och att beskriva en modell for ett annat arbetssätt än det är vanligt med dagens

som

närings- och regionalpolitik. Utgångspunkten är att lämna ett un-

derlag för att bedöma hur erfarenheterna i Söderhamn ska kunna användas i de många kommuner som står inför likartade utmaningar som Söderhamn gjorde för ett par år sedan.

I Söderhamnsprojektets förlopp beskriver Arne Granholm utvecklingen med utgångspunkt i dokument och annat skriftligt material under projektets gång.

Förord 5

Jonas Jonsson beskriver massmedias roll i projektet i avsnittet "Mediemas roll for att förändra den lokala opinionen.

Slutligen redovisas hur näringslivsorganisationen i kommunen omdanades i skenet av den nya näringslivspolitiken.

Omdaningsprocessen i Söderhamn har bara börjat. Den intervention som gjorts genom Söderhamnskommittén förutsätt-

ger ningar for en ny och positiv utveckling för kommunen. Ett långt och mödosamt arbete återstår för att motsvara de högt ställda förväntningar framtidens Söderhamn invånarna i kommunen

som har idag.

Rapporten har redigerats Lena Noreland, sekreterare i Söder-

av hamnskommittén.

Stockholm i juni 1998

Lars Jeding

Söderhamnsgreppets för de

betydelse ändrade i Söderhamn eller

attitydema en berättelse om hur en krisort reste

sig på nio

av Mattias Guander och Samuel Sehlberg, journalister på Hälsinge Kuriren

1 Inledning

Torsdagen den 13 december 1996 beslutar riksdagen att F 15 ska läggas Den lokala kampen för Hälsinge Flygflottilj är över.

ner. Nästan 500 arbetstillfällen försvinner i ett slag från en redan hårt drabbad Norrlandskommun. I riksdagskarmnaren hörs spridda applåder. I Söderhamn pratar landsbygdsdöd, trots ett utlovat

man om statligt åtgärdspaket.

I dag har ett och ett halv år gått sedan beslutet. Och Söderhamn lever utan F 15. Arbetslösheten minskar och det andas en fram-

tidsoptirnism i Söderhamn inte funnits sedan massaindustrins

som glansdagar på 60-talet. Pratet Döderhamn, om Söderhamn

kommun tynar bort, har tystnat. I stället diskuteras det som en som satsningar på IT och utbildningar. Företag och statliga verk, som tidigare bjöd in till avskedsceremonier, lockar numera med rekryteringsmöten på Söderhamns teater. Och folk vill ha jobb, och de vill ha jobb i Söderhamn. De förändrade attitydema, andan, den omtalade Söderhamnsandan, märks påtagligt i bygden.

Under våren har gått igenom drygt två års tidningsartiklar om F 15 och intervjuat rad personer som har varit och är inblan-

en - dade i den process som pågår. När inledde arbetet var utgångspunkten just den här positiva känslan. Hur har den uppstått Varför Varför blev inte nedläggningen den dödsstöt mot hela bygden

många befarade Genom att beskriva tiden före och eñer försom svarsbeslutet samt genom att prata med centrala personer i arbetet

pågår, vill försöka skildra hur snabbt ett av kommunens bittsom raste och mest krañödande nederlag förvandlats till en möjlighet. En möjlighet just håller på att tas till vara.

som nu

14 Inledning

Bruksmentaliteten, den som säger att någon annan fixar jobben, är på väg att bytas ut. Allt fler inser att ingen annan löser problemen. Ska något bli gjort måste söderhamnama göra det själva. En paradox givetvis, eftersom Söderhamn knappast lyckats utan krañfulla statliga ingrepp, i det här fallet Söderhamnskommittén.

av Utan de statliga insatserna hade vändningen av Söderhamns negativa trend varit oändligt mycket svårare. Det är de flesta överens om. Eller som Stig Wigren, kommunstyrelsens ordförande, säger: Utan Söderhamnskommittén hade varit i djup kris i dag, oavsett vad hittat på från kommunens sida.

I Ängelholm Söderhamns fiendeläger under F IS-kampen

- går allt sin gilla gång. Om F 15 ñinnits kvar hade förmodligen allt gått sin gilla gång även i Söderhamn. Var hade kommunen varit då Hade IT-satsningen hunnit lika långt som i dag Omstruktureringen av näringslivet Ingen vet, men så gott som alla verkar eniga om att läget varit kärvare än i dag.

Men än är det inte över. Arbetslösheten är fortfarande hög i Söderhamn och i resten länet. Mycket arbete återstår innan vet

av om det omtalade Söderharnnspaketet innehöll mer än kejsarens nya kläder, och mer än tillfällig lindring. Men en sak är säker; det senaste året har frigjort krañer som Söderhamn inte klarat sig utan.

Det finns en slående samstämmighet bland de personer pratat med i anslutning till arbetet med Söderhamn efter F 15. Det har inte spelat någon roll frågan ställts till företrädare för näringslivet,

om politiker eller vanliga söderhamnare svaret har blivit det

samma: Den största skillnaden i Söderhamn idag jämfört med tiden före nedläggningen är att det finns framtidstro i bygden. Folk

en vågar tro och hoppas på Söderhamn igen. Och den känslan är definitivt Söderhamns viktigaste tillgång. Inga ultramoderna optikablar, storslagna visionsprogram eller regionalpolitiska miljoner kan ersätta ett sinande förtroendekapital bland kommuninvånama.

2 Historiebeskrivning

2.1 Den ovissa tiden inför

försvarsbeslutet

Söderhamn tisdag den 30 januari 1996

Klockan är sju på Det är kall och mulen vinterdag,

morgonen. en

ska bli ännu dystrare timme. Farhågoma att Hälsinge som om en Flygflottilj, ñrade 50 år 1995, ska läggas ner kommer snart att

som bekräftas.

De anställda på F 15 är på väg till sina jobb medan flottiljchefen Christer Hjort förbereder sig for vad han ska kalla sin

senare

delgivning någonsin. Dagen före har flygvapenchefen Kent tyngsta Harrskog meddelat att Hälsinge Flygflottilj inte finns med i hans förslag till framtidens luftforsvar. Hjort samlar sina marmar i mäs-

och berättar Harrskogs beslut. Förstämningen på flottiljen sen om är stor, trots att många redan anat det värsta.

Spekulationema har varit i full gång under flera månader men först finns det svart på vitt F 15 finns inte med i Harrskogs

nu förslag; F 10 i Ängelholm blir kvar och Hälsinge Flygflottilj läggs

liksom F 4 i Ljungbyhed och F 14 i Halmstad. Ekonomiska ner, skäl talar for Ängelhohn, liksom närheten till flygutbildningen och

att personalrekryteringen är smidigare i södra Sverige, skriver Harrskog.

Torsdag den l februari 1996

Flygvapenchefen Kent Harrskog lämnar över sitt material till överbefalhavaren Owe Wiktorin. I början ska ÖB klar med av mars vara sitt arbete och då tar den politiska beredningen över. Regeringen ska saga sitt innan det slutgiltiga beslutet fattas i riksdagen den 13 december. Harrskogs förslag är just inget annat än ett förslag, få tror men att ÖB eller försvarsutskottet ska göra några dramatiska omkastningar i flygvapenchefens material. Några veckors misströstan och uppgivenhet ersätts av en brinnande kamplust. Söderhamn inleder operation övertalning. Påtryckningsgrupper bildas, politiska och opolitiska, det förbereds vykortskampanjer och uppvaktningar. Kommunalrådet Stig Wigren, flottiljchefen Christer Hjort, näringslivsforeträdare och folk på gatan strid för pratar om att ta F 15, Söderhamns hjärta, någon kallar flottiljen. som

Stockholm den 30 1996 mars

Kommunledningen kallar den här fredagen för Dagen D. Klockan tio över elva sätter sig Stig Wigren, näringslivsrådet Hans-Olof Olsson, centerpartiets gruppledare Lennart Olsson och kommunens planeringschef Kerstin Oremark på tåget till Stockholm. De har fått en timme med försvarsminister Thage G Peterson. En timme att övertyga honom om att F 15 behövs, i försvaret, i Söderhamn. Delegationen menar att det är hög tid att Söderhamns argument tas på allvar. Vi har ett mycket bra koncept, säger trosviss en Wigren. Klockan 15.30 är det dags. Föredragningen, i som repeterats minsta detalj, går bra och 58 minuter kommer de från senare ut konferensrummet på Försvarsdepartementet. Hans-Olof Olsson och

Historiebeskrivning 17

de andra känner att de gjort allt de kunnat, att argumenten för F 15 och Söderhamn gång för alla har nått fram till högsta ort.

Söderhamnsgruppen också på att bjuda försvarsmi-

passar nistern till F 15, flottilj han hittills aldrig besökt.

en som

På hemmaplan diskuterar Söderhamnsandan möjligheterna att iscensätta stor demonstration. Man vill visa att hela landskapet

en står bakom kampen for flygflottiljen, att Hälsingland inte tänker acceptera någon nedläggning. Inte efter nedläggningen av akutsjukhuset i Söderhamn, inte efter 5 000 förlorade industrijobb de senaste 20 åren.

Årets första-majtåg blir traditionell politisk manifes-

mer än en tation. Nännare 2 000 söderhamnare marscherar stan. F 15

genom kvar ett politikeransvar, F 15 samhällsresurs, budskapen

- en

solidaritet, rättvisa och arbete åt alla får med plakat för om samsas flottiljen. En politisk fråga alla, till och med får

som engagerar som den blåaste blå att delta i demonstration den heliga arbetardagen

en första maj.

Veckan före nappade Thage G Peterson på Söderhamns inbjudan och besökte F 15. I stram blå långrock vandrade Peterson

en runt i duggregnet, förevisad flottiljens främsta fördelar. Under det två timmar korta besöket matas Peterson full med information om F 15:5 oundgängliga roll i framtidens försvar. Det överlägsna övningsområdet i luñrummet och närheten till huvudstaden och tätbefolkade Mälardalsområdet är tunga argument för F 15, som än en gång repeteras för försvarsministern.

Under får F 15 besök flera riksdagsman och le-

sommaren av damöter från försvarsutskottet. Tongångama är positiva från de flesta håll och hoppet tänds åter i Söderhamn. Det är en öppen fråga. Söderhamn ska inte kasta i sjön, säger till exempel Pär

yxan Granstedt, centerpartiets på försvarsdepartementet, under sitt

man Söderhamnsbesök.

Men 1996 en av de varmaste i mannaminne av-

sommaren - -

riktig kalldusch. En läcka på Försvarsdepartementet slutas med en gör att morgontidningen Svenska Dagbladet den 30 augusti kan avslöja innehållet i försvarsministems proposition, som ska pre-

18 Historiebeskrivning

senteras för centerpartiets och socialdemokraternas partigrupper fyra dagar Enligt SvD är de båda partierna överens.

senare.

Flygflottiljen F 10 i Ängelholm får vara kvar, medan F 15 läggs ned. Efter tunga Skånepolitikers och partikamraters uppvaktning är det sannolikt att försvarsministern inte förmår att lägga ned båda Ystad och Ängelholm, skriver Svenska Dagbladet.

En hätsk debatt följer mellan bestörta lokala socialdemokrater och Centerpartister. Socialdemokraterna i länet att s-toppen

menar fått vika sig för starka centerkrafter i c-fästena i Skåne. Centerföreträdama kontrar med att beslutet är socialdemokraternas och att sossarna borda lägga sitt krut F 15-kampen i stället för på käbbel, gruppledaren Lennart Olsson kallar ordkriget.

som

Trots att det är mer än tre månader kvar till riksdagen ska fatta försvarsbeslutet, den 13 december, tycks luften gå F 15-kampen.

ur Vid ett besök i Gävle lovar statsminister Göran Persson att Söderhamns ska kompenseras vid nedläggning; allt verkar klap-

en pat och klart.

Länsarbetsdirelçtör Linnéa Arvius och Stig Wigren räknar och kommer fram till att det behövs minst l 500 jobb för att ersätta

en tredjedel så många förlorade F 15-jobb. Den befolkningsminskning som en nedläggning för med sig slår hårt mot hela kommunen.

Den 20 september 1996

Klockan 13.50, timme försenat, landar regeringsplanet på

nästan en Söderhamns flygplats. I planet sitter näringsminister Anders Sundström och arbetsmarknadsminister Margareta Winberg.

De ska presentera det statliga åtgärdspaket statsminister Persson utlovade

som ett par dagar tidigare vid sitt Gävlebesök.

Symboliken är slående när Sundström sätter sig i Wigrens ordforandestol i kommunstyrelsens sammanträdesrum på Rådhuset. Nu är det inte längre upp till kommunledningen att klara ut Söderhamns svåra situation, nu tar starkare krafter över. Sundström och Winberg pratar om unika insatser och att regeringen kommer att göra sitt yttersta för att kompensera Söderhamn.

Histøriebeskrivning 19

Fortfarande flammar matt låga hopp i Söderhamn, men en av uttalanden än är det inte kört och vi har fortfarande chansom sen klingar allt ihåligare. I mitten oktober gör Söderhamns kommunledning sin sista av stora insats i F 15-kampen. Denna gång får de 40 minuter på sig att övertyga försvarsutskottet. Söderhamn har granskat beslutsunderlaget till försvarspropositionen säger att det blir 40 miljoner dyrare år att behålla som per F 15 på F l0:s bekostnad. Stämmer inte alls, menar man från Söderhamnshåll. F 15 är billigare och ska de 17 ledamöterna i nu utskottet övertygas om att hälsingama har räknat rätt. Även detta möte går bra, ledamöterna tycker till och med en av att de uppgiñema ekonomin är så viktiga att utskottet måste nya om göra granskning de ekonomiska förutsättningarna för F 10 en ny av och F l5.

Fredag förmiddag den 23 november 1996

Det är det dags for söderhamnamas sista kraftsamling för flottiljen. Närmare femhundra F 15-kämpar kliver på bussarna på Busstorget för att åka och demonstrera utanför Riksdagshuset. Många har tagit ledigt från sina jobb for att delta i demonstrationen. Trots allvaret bakom Stockholmsresan är stämningen bland demonstrantema tämligen uppsluppen. Galghumor blandas med ironiska kommentarer odugliga politiker inte tycks begripa vad en nedläggom som ning ställer till med i Söderhamn. Under bensträckare på säger den förre riksdagsen nerresan Olle Östrand, att han inte gett hoppet. Jag har varit mannen upp med tidigare ändrat sig i sista stund, säger han, samtidigt när man han tummar på viktig liten låda. Den innehåller 349 exsom en emplar till varje riksdagsledamot den resolution som - en - av kampanj Rädda F 15 ska läsa under demonstrationen. gruppen upp Klockan halv tre på Slottsbacken kränger demonstrantema på sig kepsama med F 15 behövs-l0ggan och plockar fram plakaten. En halv timme börjar demonstrantema tåga till senare ner Mynttorget utanför Riksdagshuset, fyra och fyra i bredd, i en still-

sam manifestation. Man har beslutat att lägga de slagfärdiga

ramsoma åt sidan och i stället stämma upp i en specialskriven kampsång.

På Mynttorget möter Britt Bohlin, vice ordförande i försvarsutskottet, och centerpartiets representant i utskottet, Anders Svärd, upp. Torbjörn Olsson, som leder kampanjgruppen, ska läsa

upp resolutionen. Men innan han hinner ta till orda får Söderhamnsgruppen hjälp från oväntat håll. Karin Arthursdotter från Ängelholm och Föreningen for mänskligt boende runt F 10 är på plats för att ge F 15 sitt stöd. Det är inte rimligt att behålla F 10 med den belastningen på miljön har. Lägg F 10 och behåll F 15,

som ner uppmanar Arthursdotter, som tackas med en dov bandyapplåd de

av hälsingska demonstrantema.

Av länets riksdagsledamöter har Karin Starrin, Widar Andersson, Thomas Juhlin, och Lennart Rohdin, fp, slutit

mp, upp för att ge sitt stöd. Torbjörn Olsson får till sist läsa resolutio-

upp nen som säger att alla sakliga argument talar för F 15. Demonstrantema avslutar manifestationen med sin sång. Britt Bohlin berömmer Söderhamn för den värdighet kampanjen drivits

som med, innan demonstrantema återvänder till bussarna för hemfard. Nu är det över, återstår bara att vänta på försvarsutskottets och

nu riksdagens beslut.

2.2 Beslutet

Onsdag den 27 november 1996

När nyheten kommer, kommer den inte som någon överraskning. Dagens ekos middagssändning avslöjar nyheten många har

som befarat: i väljer försvarsutskottet att lägga ned F 15 till

morgon fönnån för F 10 i Ängelholm. I ett slag utses Söderhamn för-

som lorare i försvarets inbördeskrig vilka förband ska få

egna om som firmas kvar efter 1999. Det är även idag, den 27 november,

som Kjell Nilsson, Hans-Olof Olsson och alla de i elva månader

som

Historiebeskrivning 21

kämpat för F 15, inser att slaget är förlorat. Den svenska försvarspolitiken har därmed krävt sitt offer, delvis personiñerat av kom-

munalrådet Stig Wigren. Strax efter Dagens ekos nyhetssändning gör han sitt första uttalande, och han det förlorare. Med besvikelse i rösten kongör som han det mörkt ut för bygden. Antagligen mörkare än staterar att ser den skymmande vintereñermiddagen utanför det egna tjänsterummet i Söderhamns kommunhus. Kanske tänker Stig Wigren på kommunledningens intensiva kamp för F 15:5 bevarande. På kommundelegationens besök i Stockholm hos försvarsminister Thage G Peterson. Kanske skymtar Britt Bohlin och de andra socialdemokratiska och centerpartistiska utskottsledamötema förbi, de han så ihärdigt försökt övertala som F l5:s starka sidor. Nu röstar de för nedläggning, trots om en starka, sakliga ett ostört luñrum, positiv inargument som en ställning till flottiljen hos Söderhamnsboma, miljöfrågan, och flottiljens strategiska läge. Kanske funderar han hur oña han uppredessa argument för att rädda sin kommun. I dag till ingen nytta. pat inte tala Söderhamns framtid utan bygdens tredje största För att om arbetsgivare. Hur än vrider och vänder på saken är Stig man Wigren den 27 november, en förlorare. Rubriken i tidningen dagen efter blir Wigren fortsätter kämpa för flottiljen, och känns något uppgiven. Men nederlaget kommer

att kännas värre. Dagen efter sammanträder försvarsutskottet för ett årets vikav tigaste politiska beslut. Som Dagens eko berättade dagen innan, stöder socialdemokraterna och centern försvarspropositionen mot en enad opposition. Röstsiffroma blir 9-8, röst ödelägger Östansjös en stolthet och äventyrar 480 försvarsanställdas framtid. De lokala centerpartistema hade påtryckningar och Söderhamnstrots bjudningar 1996 inte lyckats påverka Anders Svärd i sommaren försvarsutskottet. I praktiken är det centerns enda röst som avgör försvarsutskottets beslut, Söderhamns viktigaste politiska fråga

under hela l990-talet. I riksdagshuset kommer upprörd Lennart Rohdin ut ur samen manträdesrummet. Folkpartistens blick är trött, och uppgiven. arg

Som oppositionspolitiker har han likt Don Quijote, fört utsiktslös en kamp mot majoritetens väderkvamar. Nu är han bitter. När han har fått fundera en stund efter beslutet och sammanträdet, säger han att den 28:e november är hans tyngsta dag riksdagspolitiker. Han som berättar att det inte är sakskälen avgör F 15:s framtid, i stället som är det det politiska spelet bestämmer. För enligt Rohdin finns som det både Centerpartister och socialdemokrater i riksdagskorridorema som vill behålla F 15, de vågar inte rösta efter sin övertygelse, men utan följer partilinjen. Titta bara på röstsiffroma, säger han. Punkten om F 15 är den enda fråga där oppositionen står helt enig mot försvarspropositionen. Det tyder på att något i förslaget är fel, men vissa politiker vågar inte erkänna det. På insändarplats i Hälsinge Kuriren framförs liknande kritik, mot riksdagsledamöter som inte följer sin övertygelse. G-A egen Sandman, före detta socialdemokrat, drar paralleller med utlokaliseringen Kungliga justerings- och myntverket 1974, där valet av stod mellan Eskilstuna och Söderhamn. Politikers brist på civilkurage förlade myntverket till Eskilstuna. Och sig histonu upprepar nen. Även personalorganisationema på F 15 är misstänksamma mot underlaget for försvarsutskottets beslut. I ett pressmeddelande anklagar organisationerna företrädare för försvarsmakten för anonyma att ha påverkat beslutet att manipulera kostnaderna för genom en nedläggning F 15. Ett anonymt avsänt intemmeddelande, av som legat till grund för försvarsutskottets beslut, har helt utelämnat siffror som talar för F 15. Skillnaden mellan Söderhamns beräkningar, baserade på flygvapnets prislistor, och det interna beslutsunegna derlaget, uppgår till 14,5 miljoner till Ängelholms fördel. Perso- nalorganisationema anklagar de källorna i försvaret för anonyma lögnaktiga påståenden. Redan i september konstaterade socialdemokraternas ordförande i Gävleborgs län, Kenth Högström att vi alla är bedragna, och

dömde ut beslutsunderlaget för försvarspropositionen

som ett falsarium. Enligt underlaget skulle driftskostnadema under fem år vara 240 miljoner högre för F 15 än F 10. Det trodde inte Kenth Högström en sekund på.

1998:89 Historiebeskrivning 23 SOU

Men idag hjälper det inte Lennart Rohdin. Han går med besvikna från försvarsutskottets sammanträde, till sitt riksdagsrum. steg upp hade hoppats i det sista på vändning, kan nu Han en men konstatera att centern inte röstat nej. Utskottssammanträdet den sista möjligheten till vändning, i var kammaren prestigen inför partiledningama alltför stor. Varken är Centerpartister eller socialdemokrater vågar utmana partipiskan, det Lennart Rohdin. Han vet att detta slutet för F 15, och ett vet var svenskt flygvapen i Söderhamn. ögonblick funderar han över väljarna, vad de ska tro nu I nästa sakskälen inte fick fälla avgörandet. Hur ska han kunna monär nu arbete Han känner att frågan F 15 gått tivera sitt eget politiska om så långt den blivit svek mot väljarna. Nu kan han bara inatt ett och röstomgången i riksdagskammaren den 13 devänta debatten cember. Men Lennart Rohdin vet att riksdagsdebatten bara är en Han också förlorare efter försvarsutskottets beslut. forrnalitet. är en

Klockan 9.00 den 13 december 1996

Fru talman Birgitta Dahl öppnar försvarsdebatten i riksdagens plenisal. I elva timmar debatteras Sveriges framtida försvar. Argukänns igen alla. Oppositionen och Lennart Rohdin talar menten av bristande säkerhetspolitiskt tänkande, uttunning av förom om slagkraft i Mellansverige. Annika Nordgren från miljösvarets partiet vill lägga ned F 10 och F 10. Karin Starrin, är missnöjd med beslutsunderlaget, och konstaterar att miljöförutsättningama är bättre på F 15 vid både F lO och F 10. Försvarsutskottets vice än ordförande, socialdemokraten Britt Bohlin, talar digert om beslutsunderlag, ett flexibelt försvar och att sanningen bakom beslutet omfattar närmare 4 000 sidor. dagens hetaste frågor, knappast någon tar F 15 är en av men sig argumenten. Plenisalen tom, ett 40-tal riksdagsledamöter gapar lyssnar förstrött på debatt mest ett spel för galen som anses vara leriet.

24 Historiebeskrivning

Klockan kvart i åtta är debatten avslutad. På ljustavlan lyser resultatet: 179 ja, 125 nej, 12 avstår och 33 frånvarande. F 15 i Söderhamn är därmed formellt nedlagt. Spridda applåder hörs i plenisalen när resultatet kommer upp. Lennart Rohdin konstaterar i stället att inte länets socialdemoens krater vågat rösta emot partilinjen, utan bara lagt ned sina röster. Landshövding Lars Eric Ericsson är upprörd över riksdagens okloka beslut. Ingen uttrycker förvåning, beslutet ett uns av var väntat. Men beslutet är ändå tyngst för Söderhamns kommunledning. Bara en stund efter beslutet printas ett fax ut på Hälsinge Kurirens redaktion, undertecknat Stig Wigren och Kjell Nilsson. Och av anslaget är tydligt: Nedläggningen av F 15 är djupt beklaglig. Vi har från kommunens sida gjort allt som står i vår makt att rädda flottiljen. Men våra argument har inte beaktats, lyder inledningen. Men Stig Wigren orkar tillägga att han tror helhjärtat på Söderhamnspaketet och på en långsiktig strategi leder till bra utveckling för som en Söderhamn. På den berörda arbetsplatsen, alla debatterar på flygsom om, flottiljen i Östansjö, har tlottiljprästen Bertil Hofverberg tänt levande ljus. Klockan är strax efter sju, stämningen är naturligt nog dämpad. Beslutet kom till de berörda via radion. Några befäl sjunger nu ska hela rasket rivas, lätt ironiskt. Stabschefen Sven Johnsson säger att flottiljens öde varit beseglat hela hösten, efter Svenska Dagbladets skriverier i september. Nu behöver de sörja tillsammans. Det kan svårt att få några kommentarer i kväll, säger vara han. En kväll denna vill grabbarna naturligt ifred. som nog vara Men för Söderhamns kommun historien långt ifrån färdigskrivar ven.

Söderhamn F 15

Om efter

intervjuer med i

- nyckelpersoner

arbetet med omställningen av

Söderhamn

3.1 G försvars-

Thage Peterson, tidigare

minister, och näringsminister Anders

Sundström

Redan på 1996, ett halvår fore försvarsbeslutet, är för-

sommaren svarsminister Thage G Peterson klar över faktum; F 15 i Söderhamn måste läggas ner.

Hemma hos Peterson i Nacka i hammock börjar Söder-

- en harnnspaketet ta fonn. Peterson och centerledaren Olof Johansson

ihop ett åtgärdspaket ska kompensera Söderhamn for nedsyr som läggningen F 15. Att de flesta politiska beslut utformas på mer

av informella ställen än i representativa konferensrum i Rosenbad är ett välkänt faktum. I bastun, konidorer, på puben eller i ham-

en mock, det är inget konstigt med det. Vad som är anmärkningsvärt i sammanhanget är att Peterson och Johansson gungar sig fram till Söderhamnspaketet redan i augusti 1996, fem månader fore riksdagens formella nedläggningsbeslut.

Under min semester på Gotland funderade jag mycket på Sö-

derhamn och vad nedläggning skulle innebära. Jag förstod

en vartåt det lutade eftersom ÖB lagt sitt förslag och där fanns inte F 15 med, berättar Thage G Peterson. i

Efter semestern, i början augusti, träffar Peterson statsmi-

av nister Göran Persson på Harpsund. Peterson vet att F 15 kommer att läggas och att det krävs ett kraftfullt åtgärdspaket for att

ner Söderhamn ska klara smäll det slaget.

en av

26 Om Söderhamn efter F 15

Både Persson och näringsminister Anders Sundström helt - var införstådda med att något måste göras i Söderhamn. Annars skulle det inte gå att vända den negativa utveckling Söderhamn haft i som många år, säger Peterson.

Närings- och handelsdepartementet, Arbetsmarknadsdeparte-

mentet med Margareta Winberg i spetsen och finansminister Erik Åsbrink involveras i arbetet.

I slutet av månaden har Peterson heldagsföredragning för en regeringen där han klargör läget i försvarsfrågan i allmänhet, och i Söderhamn i synnerhet. Några dagar är det dags för hammocköverläggningen. senare Socialdemokraterna behöver stöd från något parti för få annat att igenom forsvarsbeslutet. Centerpartiet ligger närmast till hands efter att flera tidigare stora uppgörelser träffats med partiet. Olof Johansson bjuds hem till Thages och hustrun Marions villa i Nacka. En ñn sensommardag beseglas så F l5:s öde. hammock. I en Johansson är överens med Peterson; det är nödvändigt att lägga ner F 15. Lika nödvändigt är det att kompensera Söderhamns kommun för nedläggningen. Jag och Olof hade träffats redan på sommaren på Gotland för att diskutera försvarsbeslutet, de diskussionerna rörde bara men försvarspolitik, inte regional- eller näringspolitik. Men väl när var överens då träffades hemma hos mig och ställde frågorna: oss Vad får det här för effekter Var fordras det specialinsatser Redan här är Peterson klar över vad åtgärdspaketet för Söderhamn måste innehålla. Åtminstone delvis. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen tidigare tagit till utlokaliseringar statliga verkav samheter Omstridda, i flera fall framgångsrika. Nu det - men är dags igen. Jag var klar över att det fordrades utlokaliseringar jobb och - av att Söderhamn behövde näringslivsstruktur. Framför allt en ny var det väldigt viktigt att det inte någonting tillhörde gårdagen, var som utan det måste något blickar framåt, ungdovara som som gör att men stannar i Söderhamn. Det också viktigt att fler kvinnor jobb i Söderhamn. var ge

Om Söderhamn efter F15 27

Söderhamnskommittén tillsätts och de statliga verken i uppger drag att inventera sina verksamheter för att finna jobb med ITinriktning kan flyttas till Söderhanm. som Peterson är medveten problemen med utlokaliseringar av om statliga verksamheter. Det är oundvikligt att människor kommer i kläm, människor inte kan eller vill flytta med sina jobb. Men som Peterson att får ta det onda med det goda. Utflyttningen menar man från skogslänen och glesbygden är ett dubbelt problem. Dels sätter det utflyttningskommunema i svår sits, dels får de attraktiva en storstadsregionema problem med växtvär . Utlokaliseringama är ett sätt att balansera den utvecklingen, menar Peterson. Det är inte bara önskvärt att motverka den här utvecklingen, det är nödvändigt, säger Peterson. aldrig kom fram i debatten inför 1996 års forsvarsbe- Vad som slut att det avgörande slaget utkämpades mellan F 15 i Södervar hamn och F 16 i Uppsala. F 10 i Ängelholm, som framställdes som Söderhamns huvudmotståndare i spelet flottiljema, försvann om

tidigt nedläggningsdiskussionema, enligt Peterson.

ur Att lägga Ängelholm hade inte löst någonting mer än kort- - ner siktigt och det diskuterades egentligen aldrig. Det var hela tiden placeringama flottiljerna i Mellansverige. Eftersom ÖB fråga om av hade kvar F 16 i Uppsala i sin försvarsmaktsplan och alla utredningar och expertutlåtanden talade till Uppsalas fönnån, så insåg jag det inte skulle möjligt att aktualisera nedläggatt vara en ning av F 16. En insikt så svår för Thage G Peterson. Hans band som var nog till Söderhamn är starka sedan hans år industriminister på 80som talet. Mellan 1982 och 1988 tog han emot ett antal delegationer från Söderhamn. Riksdagsmannen Olle Östrand kände han tidigare sen och blev han även bekant med kormnmunalråden Hans-Olof Olsnu Henny Fager och Stig Wigren. son, Under uppvaktningama på 1980-talet fick Thage G Peterson klart för sig att Söderhamn en kommun som råkat värre ut än var många andra kommuner. Flera tunga foretagsnedläggningar följde slag i slag, bland annat lade Korsnäs ner massafabriken i Marma,

28 Om Söderhamn efter F15

Stora köpte upp Bergvik Ala och lade stora delar verkner av samheten, Kockums lades ner. Jag kände till allt det här, hur hårt Söderhamn drabbats - under 80-talet. Som industriminister jag med och beslutade var om särskilda åtgärder för Söderhamn.

Peterson säger att det oerhört betydelsefullt for Södervar harnnspaketets tillkomst att han kände till Söderhamn så väl som han gjorde.

Samtidigt så det väldigt plågsamt for mig att fatta beslutet - var att lägga ner F 15, eftersom så många trodde att jag skulle rädda Söderhamn. Men i det avseendet betydde mina relationer till Sö-

derhanm ingenting. Jag fattade ett beslut på forsvarspolitiska grunder. Men för paketet det betydelsefullt att jag fått ständig var Söderharrmsinforrnation. Det har pratats att Söderhamnspaketet om var ett sätt för regeringen att lindra ett dåligt politiskt samvete. Att nedläggningen F 15 del i ett större politiskt spel. För få av var en att med sig centerpartiet i försvarsbeslutet gick det inte att lägga an ner F 10 i Ängelholm, där centerintressena för starka. Men så var att skulle fallet är helt fel, enligt Peterson. vara Under alla de gånger jag och Olof Johansson satt med för- svarsplanerna så diskuterade inte regionalpolitiken enda gång. en Vi skulle fatta ett försvarspolitiskt riktigt beslut, inget annat. Att Söderhamnspaketet skulle ett utslag dåligt politiskt - vara av samvete stämmer inte. Snarare handlar det politisk klokskap och om politiskt hänsynstagande. Jag är gammal i gården och vad olika vet beslut kan innebära för enskilda människor och för regioner. Det är man inte okänslig för. Resonemanget gick ut på att orter Umeå, Borås och Linsom köping, som också drabbades nedläggningar militära förband, av av är tillräckligt starka för att klara nedläggning krañ. en av egen Ortema är expansiva och har högskolor eller universitet. Peterson

menar att det inte tar dem än två, tre år att läka såren mer av en nedläggning. Men Söderhamn skulle inte klara att bli med av en av sina största arbetsgivare i ett slag, utan extraordinära insatser från

regeringen.

Om Söderhamn efter F 15 29

I sommar har två år gått sedan Thage G Petersons sommargrubblerier på Gotland. Omstruktureringen av Söderhamns näringsliv pågår for fullt och hittills har inte Peterson sett något som gör att han tvivlar på att Söderhamn kommer att lyckas med sina föresatser; att bli en attraktiv Norrlandskommun.

Det är aldrig roligt att signera ett nedläggningsbeslut. Men det

är med glädje jag varit med att ha tagit initiativ till något

som om

ska växa fram i Söderhamn. Nu hoppas jag att Söderhamn nytt som får bättre och tryggare framtid än vad fortsatt militärverksamhet

en skulle fört med sig. Man kan aldrig bygga en framtid om en så betydelsefull verksarnhets existens ska till prövning vart

tas upp fjärde år.

I våras näringsminister Anders Sundström i Söderhamn och

var träffade företrädare för kommunen respektive de statliga verk som lokaliserats till orten. Och han är mycket nöjd med vad han ñck se och höra.

Det påfallande att den entusiasm och framåtanda som i

- var se dag finns i Söderhamn, säger Sundström, men som samtidigt påpekar:

Mycket arbete återstår med att förvalta och utveckla Söder-

hamnspaketet, det råder ingen tvekan om att de insatser som

men regeringen gjorde, och det lokala engagemang som finns, har bi-

ljus framtidsbild för kommunen. dragit till en

Söderhamnskommitténs arbete har gått fort; alltför fort varnar en del. Förankringsarbetet har fått stryka på foten och inte mycket

det händer i Söderhamn i dag har initierats i Söderhamn. av som Hittills har Söderhamnsgreppet, arbetet kommit att kallas, varit

som centralstyrt. Och visst, bakslag kommer att följa, det är ofrånkomligt, menar Peterson.

Söderhamn kommer att råka ut for det andra omstrukture-

ringsorter har gjort. Det blir ett och annat som inte går, det blir konkurser, men förhoppningen är att de verksamheterna ska ersättas med något annat.

Skulle Söderhamn misslyckas med att fortsätta den positiva utveckling som iscensatts Söderhamnskommittén så finns det hjälp

av att få.

30 Om Söderhamn efter

Dörren till Regeringskansliet är inte stängd för gott. Vi vill

se att statens åtagande uppfylls och att det här ska lyckas och

vara framgångsrikt.

Peterson säger att han inte vill spekulera i Söderharnnsgrep-

om pet kommer att tas på andra orter i framtiden. Men i nästa andetag håller han det inte för osannolikt.

Olika regionala utvecklingsprogram har varit oerhört betydel-

sefulla för många platser. Det är god socialdemokratisk nä-

en ringspolitik och jag hoppas inte att den kommande s-regeringen kommer att stänga dörren för såna insatser. Däremot tror inte Anders Sundström att Söderhamnsgreppet kommer att bli mall för

en framtida regionalpolitik.

Regeringens insatser i Söderhamn är unika och extraordinära.

- Men regionalpolitiken befinner sig i stark förändring och i dag gäller det att i större utsträckning än tidigare bedöma eventuella åtgärder utifrån regionemas förutsättningar och möjligheter.

I den meningen kan säkert erfarenheterna från Söderhamn komma till nytta.

3.2 Lars ordförande i

Jeding,

Söderhamnskommittén

Med eller utan F 15, Söderhamn låg illa till.

Söderhamn var vid vägs ände och hade kommit till punkt

- en där det inte farms utrymme för någon bruksnostalgi, säger Lars Jeding, ordförande i Söderhamnskommittén.

Kommunen hade tre möjligheter:

Acceptera situationen och låta tillbakagången fortsätta.

Hoppas på ett krañigt uppsving för basindustrin.

Slå på en helt ny väg.

Två alternativen kunde utesluta direkt; det fanns ingen

- av man som kunde gå på fäbodsaltemativet, och återgång till den

en gamla industristrukturen inte realisitisk. Då fanns det plötsligt

var bara ett alternativ kvar, måste göra något nytt, säger Jeding.

man

Om Söderhamn efter F 15 31

Vi träffar Lars Jeding på Regeringskansliet i Stockholm. I kommittélokalema finns liten sydhälsingsk oas. En flagga med en Söderhamns stadsvapen och stor plansch med Oscarsborg lyser en Det är här stor del arbetet med byggandet av det nya upp. en av Söderhamn har skett. Det absolut viktigaste i inledningsskedet för Söderhamnskommittén enligt Jeding att presentera trovärdig var en vision. Inget ouppnåeligt flum, utan realistisk bild av det framen tida Söderhamn. Det gick väldigt fort att lokalt nå politisk enighet kring den här visionen, säger Jeding, och det beror på att ingen kunde peka på ett alternativ. Söderhamn hade kommit till punkt där alla från en vänsterpartister till moderater hade insett att något drastiskt måste göras. Ska gå in med sådan här stark intervention som Sö- - man en derharnnskommittén har varit, måste det finnas mognad och det en hade Söderhamn. Gör kommunalpolitiskt käbbel sådant här man av så blir det ingenting, säger Jeding. Politikerna övertygade. Nu återstod resten, drygt 28 000 var söderhamnare måste lämna flottiljen bakom sig och se framåt. En kombination tur och att från kommunen och kom- - av mittén tillsammans med andra aktörer agerade väldigt snabbt gjorde att Caterpillar, skogsmaskinföretaget, valde Söderhamn. Den etableringen mycket viktig för att svänga den allmänna opinionen. var Söderhamnama ñck ett bevis på att uträttade saker när positiva händelser började inträffa. Att skepsisen till Söderhamnskommittén stor till en början var tror Jeding beror att inte riktigt förstod vidden av gemene man interventionen. Många trodde att själva grejen de statliga myndigheterna. - var Men deras viktigaste betydelse har varit att skapa minsta kritisk en för att förändra arbetsmarknaden. Vi flyttar en lokal massa marknad för t.ex. IT-foretag. Patent- och registreringsverket, tex., har ett mycket stort IT-utvecklingsbehov. Sedan fanns det förstås en lokal stolthet i det här med stridsflygama inte kan stor som man bortse ifrån. Redan vid sitt första besök i Söderhamn, i september 1996, sade Jeding att det bästa som kan hända Söderhamn är att

32 Om Söderhamn efter F 15

F 15 läggs ner. Då var det som att svära i kyrkan, i dag är det många som ger Jeding rätt. Avsikten med uttalandet att vända perspektivet. Man hade - var hållit på så länge med demonstrationer och det Stig Wigren som kallar sorgearbetet. Det här blev startskottet för förändring, säen ger Jeding. En förändring som är påtaglig i hela kommunen, förändring en som måste fortsätta för att Söderhamn ska kunna kalla sig framtidsort. Jeding tror att det virtuella utbildningscentrumet, VUC, som byggs upp i Söderhamn kan få avgörande betydelse för utvecken lingen i kommunen. Det är oerhört mycket viktigare regeringen lagt hög- - än om en skola i Söderhamn, för en sådan blir per definition väldigt smal. Du måste välja en specialitet och det är inte säkert att utvecklingen går på den linjen. Med virtuell växel kan du koppla dig på olika en upp högskolor och universitet i världen och plocka hem den runt om sen utbildning som passar till Söderhamn. Det är unikt i Sverige. Andra viktiga delar för att arbetet ska lyckas är att Söderhamn bygger upp en Stockholmsambassad och fått igång fungerande näringsen ny livsorganisation. Det är inte mycket av det som nu händer i Söderhamn inte - som har passerat de här Och då måste bygga något likmmmen. man nande, säger Jeding, för djup depression för Södersom varnar en hamn om arvet efter Söderhamnskommittén inte förvaltas på ett bra sätt. Det här är ett mycket stort ansvar för politiker och näringsliv i - Söderhamn. En förutsättning för att det ska lyckas är att den politiska enigheten kring utvecklingen i Söderhamn bevaras. Ingenting kommer gratis till Söderhamn. Man kan inte slå sig till utan temro pot måste fortsätta att öka. Det nu alltmer omtalade Söderhamnsgreppet är genomförbart även i andra kommuner. Men greppet kommer att kopplas igen, om det politisk fråga, Jeding. är en menar Det här teorigreppet är ett oerhört mycket mer kraftfullt in- strument än vad den traditionella arbetsmarknads- eller näringspolitiken är. Viktigt att notera är att Söderhamn inte har fått särskilt

Om Söderhamn efter F15 33

mycket mer pengar under den här perioden än vad fått med

man traditionell regionalpolitik. Så för aktiebolaget Sverige är Söderhamnsgreppet rent affärsmässigt ett bra beslut. Kommittén har kostat fyra miljoner sedan startade, det är mycket lite med tanke på vad som redan åstadkommits.

Jeding för ett kontroversiellt resonemang om landets krisande kommuner och regionalpolitiken. Jeding i princip att det är

menar mycket svårt för en tredjedel landets trehundra kommuner,

av hundra mittenkommuner behöver stöd och hjälp för att få positiv

en utveckling, medan hundra kommuner, de flesta i södra Sverige, klarar sig själva. I resonemanget placerar Jeding Söderhamn efter F 15 i nedre delen bland mittenkommunema.

Den traditionella regionalpolitiken går i hög grad ut på att

hjälpa dem som har det allra knackigast. Det innebär utvecklingsmässigt att de flesta bara föröds. Skulle politikerna ha

pengarna modet att säga att ska lägga alla regionalpolitiska och näringspolitiska på mittengruppen och släppa den sista då

pengar gruppen, skulle man få en enorm dynamisk effekt, vilket skulle alla

gynna kommuner.

Men det är svårt for rikspolitiker att acceptera att hundra

kommuner inte kommer att finnas levande självständiga bygder

som om tio år.

Om fem år tror, eller hoppas, Jeding att Söderhamn

snarare har ett varierat näringsliv med dominans kunskapsföretag

en av inom kommunikation och IT. Lyckas Söderhamn skapa bra utbildningsmöjligheter och bra förutsättningar för företag, främst inom IT-sektom, ser Lars Jeding en ljus framtid för kommunen.

Det som gläder mig mest är inte bara de här enskilda delarna i

- Söderharrmskommitténs arbete, utan de förändrade attitydema

man ser i Söderhamn. För de har chansen att bli bestående.

2 I8-ll45

34 Om Söderhamn F15

efter

3.3 Ronny Svensson, rådgivare och

forskare i regionala frågor

Vid halvårsskiftet avvecklas Söderhamnskommittén. De följande

blir de viktigaste och svåraste på många, många år månaderna - - Söderhamns kommun. Det Ronny Svensson, forskare och för anser

rådgivare i regionala frågor.

Etableringama de jobben är än så länge bara i en inav nya ledningsfas och alla är glada för jobben kommer. Men det finns som

granskar för det finns några hakar i det hela. ingen som att se om

finns kommunen, näringslivet och alla andra i Söder- Risken att

nöjer sig med det faktum att Söderhamn fått nya jobb och hamn

hjälp att ställa sitt näringsliv. om Ronny Svensson att den pågående strukturomvandlingen menar inte får åtgärd blir färdig, något bestående. ses som en som som

Förr kunde göra strukturomvandling höll i 20 år, man en som går inte längre. Strukturomvandlingama pågår hela tiden och det

kan aldrig slå sig till Man måste veta att det kommer nya man ro. utmaningar hela tiden. En del utmaningen ligger i att förstor av

valta alla de jobb placerats i Söderhamn det senaste året. nya som

Statliga administrationsjobb har inte längre automatiskt en trygg-

hetsstämpel på sig, tvärtom, framhåller Svensson. snarare jobben ska bara inkörsport för andra jobb och De nya vara en för utveckla andra branscher. Man måste vara medveten om att att statliga administrationsfunktionema kommer att krympa i de stora

framtiden. Det gäller vidareutveckla jobben och verkens funkatt

tioner, och det inte längre staten står för den utvecknu är som

Nu måste Söderhamns kommun och näringsliv ta över och lingen.

göra utvecklingen till sitt eget race.

jobben och verksamheterna, främst inom IT-sektom, De nya

håller på skapas i Söderhamn måste få bättre och mer som att en

direkt koppling till utbudet utbildningar. Söderhamn har förvisso av högskola och kommer förmodligen inte heller att få en ingen egen -

under överskådlig framtid de attraktiva och kvalitativt bra - men utbildningarna i Gävleborg måste ändå bli fler. För att det ska

Om Söderhamn efter F15 35

lyckas måste samarbetet mellan Söderhamns kommun, näringslivet och högskolorna förbättras, enligt Svensson.

Erfarenheten visar att för att få framgång i långsiktigt utveck-

lingsarbete av det här slaget måste man ha bredd på kompetensutvecklingen. Parallelliteten mellan utbildning och jobb måste bli större. Det är särskilt viktigt i små kommuner att de som höjer sin kompetens har chans att få jobb på orten. Risken är annars att de som skaffar sig den nya kompetensen får jobb på andra orter och försvinner från arbetsmarknaden i Söderhamn.

Ronny Svensson nämner Karlskrona i Blekinge som en ort där man lyckats bygga upp och anpassa utbildningar till ett framgångsrikt näringsliv inom främst telekommunikation. I Blekinge har

man också valt att sprida högskolans verksamheter på flera orter. Ronneby har i dag över 1000 studenter.

Där har man mycket kvar att göra i Gävleborg och Söder-

hamn. Högskolan i Gävle/Sandviken har snarare snävat sin verksamhet genom att döpa om sig till högskolan i Gävle och genom att flytta högskoleplatser från Sandviken till Gävle.

Den moderna informationstekniken gör att Svensson en möj-

ser lighet för Söderhamn att samarbeta med flera högskolor, inte bara i Sverige, utan även i andra länder. Tankar som delas av kommunledningen och Söderhamnskommittén och som går under namnet VUC, Virtuellt utbildningscentrum. Idén med VUC är att man via modern informationsteknologi ska kunna plocka hem de utbildningar från högskolor och universitet, men också från andra kunskapskällor, som man vill ha till Söderhamn.

Det bra idé. Med dagens teknik finns det ingen anledning

- är en låsa sig till en enda högskola, säger Svensson.

Tvärtemot vad många andra sarnhällsvetare hävdar, tror Svensson att kommunernas roll kommer att stärkas i framtiden. Utan en stark kommunledning, ingen bra näringslivsutveckling,

resonerar Svensson. Det kommer inte att räcka med att anställa aldrig så

en briljant näringslivschef, Söderhamn planerar att göra.

som

Det gäller för kommunerna att profilera sina insatser för att

locka företag. Och ska det gå gäller det att visa att man har utbildningar av hög kvalitet och koppling mellan utbildning och jobb.

36 Om Söderhamn efter F 15

Ett dynamiskt näringsliv kräver också bättre samarbete mellan företagen. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är nyckeln till all utveckling.

Samverkan är de små företagens chans att komma närmare

den tekniska utvecklingen och kunskapsfronten, säger Svensson.

En viktig uppgift är att hitta och släppa fram alla entre-

annan prenörer finns i Söderhamn. En grannlaga uppgift, den är

som men

avgörande betydelse for framgångsrikt småföretagande, enligt av Svensson.

Få ifrågasätter påståendet att det har hänt väldigt mycket i Söderhanm sedan forsvarsbeslutet den 13 december 1996. Många politiska beslut har fattats och det har gått fort. Den politiska långbänken har ställts ut i farstun. I stället har kommunens beslutsapparat visat sällan skådad effektivitet. Partierna har framstått

upp en

förvånansvärt eniga i så alla näringspolitiska frågor. som gott som

Det har gått snabbt, och det har varit en nödvändighet, menar alla inblandade parter. En konsekvens av det höga tempot som skruvades Söderhamnskommittén är att förankringsproces-

upp av

blivit lidande. Därför är det extra viktigt att kommuninvåserna

chans att aktivt delta i arbetet med det nya Sönama nu ges en derhamn, Ronny Svensson.

menar

Om jag varit kommunalråd i Söderhamn hade jag åkt direkt ut

till högstadieskolor och gymnasieskolan för att träffa elever och

deras på det framtida Söderhamn. Hur ska Söderhamn prata om syn

ut efter år 2000 Vad krävs for att ska vilja flytta tillbaka hit se efter att ha varit ute och sett i världen

er om

Alla invånare från skolelever till pensionärer måste känna sig delaktiga i utvecklingen av Söderhamn. Annars kommer arbetet inte att lyckas, menar Svensson.

Man måste skapa framtidstro bland invånarna, en bra

- en stämning. För att det ska gå måste medborgarna få med och

vara bygga det Det allmänna opinionen är oerhört viktig eftersom

nya. den för med sig så mycket. Den inspirerar folk att ta tag i gamla utvecklingsprojekt och tankar i sin tur kan stimulera till nya

som jobb och företag, säger Svensson, som noterat att de negativa bi-

Om Söderhamn F 15 37

efter

tama i den gamla bruksandan i Söderhamn är på väg bort. Kvar finns, menar han, en stark vi-känsla. Ronny Svensson vill inte spekulera i vad hänt Södersom om hamn blivit utan statligt åtgärdspaket. Det finns kommuner som klarat sig på hand, det finns lika många misslyckats. egen som Men helt klart är att Söderhamn givits bättre förutsättningar än många andra kommuner. Det finns flera exempel på lyckosamma statliga insatser på andra orter; i Borlänge, i Ronneby och i Karlskrona. De har satt i gång ett lokalt arbete och engagemang som varit nödvändigt. Om utvecklingen i Söderhamn och andra mindre brukskommuner kommer att bli lyckosam i framtiden återstår att se. Kanske är det, vissa belackare säger, kört för vissa som av landets kommuner, kanske inte. Det är lönlöst att spekulera i ens det, tycker Ronny Svensson. Det är omöjligt att peka ut vinnar- och förlorarkommuner ef- tersom inte vet vad som händer i framtiden. Många de små av Västkustkommunema pekades ut förlorare för ett antal år som sedan. I dag är de väldigt attraktiva. Så hela inlandet dömdes gott som ut för 25 år sedan, i dag går många de kommunerna bra. Det har av gång efter annan visat sig att nederlagstippade kommuner mycket väl kan framtidens vinnare. vara Dagens ungdomar har bild drömsamhället, än vad - en annan av dagens har, säger Svensson. vuxna

3.4 Stig Wigren, kommunstyrelsens

ordförande

Stig Wigren tvekar lite inför frågan. Hade han svarat det han strax kommer att göra for två år sedan hade hans politiska karriär förmodligen varit över. Det var bra för Söderhamn att F 15 lades I stället ñck - ner. Söderhamnskommittén och den här möjligheten till omställning av bygden som pågår nu.

38 Om Söderhamn efter F 15

Efter valet i höst trappar Stig Wigren ner, efter mer än 30 år i den politiska hetluften. Aldrig under alla dessa år säger han sig ha upplevt något i närheten vad som händer i Söderhamn i dag.

Vi hade en expansiv period med Kockums på 80-talet, men

den inte tillnärrnelsevis lika genomgripande som det som sker nu

var i Söderharrm, säger Wigren.

Tiden strax efter försvarsbeslutet den 13 december 1996 var tung, trots att kontakten med Söderhamnskommittén redan var etablerad, berättar Wigren. Han kallar tiden en sorgeperiod.

Även det kändes svårt det nödvändigt for kommunled-

om var ningen att omgående sitt hus. Flottiljen var nedlagd, punkt

se om slut. Nu gällde det att hitta en ny väg framåt, att tänka i nya banor.

Vi har fått överge många av våra gamla värderingar for att se

de möjligheterna. Vi har haft bra draghjälp Söderhamns-

nya av kommittén initierat vårt nya sätt att se på omgivningen och

som tackla frågor, säger Wigren. Under 1997 har lagt grunden for det

och jag tycker effekter av det nu. nya ser

En månad efter nedläggningsbeslutet, i mitten januari förra

av året, bestämde sig skogsmaskinsjätten Caterpillar for att satsa i Söderhamn. Det tillsammans med Söderhamnskommitténs 350 statliga tjänster med IT-anknytning blev en lyckad kombination, anser Wigren. Caterpillar näringslivet en knuff i rätt riktning och IT-

gav jobben öppnade en ny, nödvändig arbetsmarknad i Söderhamn.

Vi måste hitta utveckling mot IT. Den nya kommunika-

- en tionstekniken kommer att prägla de företagen, säger den gamle

nya rörrnokaren Wigren.

Han erkärmer villigt att det stundom varit knepigt att tänka i de

banor den nya tekniken och de nya jobben kräver. Och att nya som kommunen inte alltid hänger med i svängarna.

Kanske måste också vår organisation förnyas och anpassas,

men alla kommuner är trögrörliga. Men Wigren vill inte gå så långt att han säger att det funnits brist på visioner i rådhuset.

Vi har halt utvecklingsprogram och strategier där försökt

hitta vägar framåt. Men alla vet att tappat befolkning och det beror inte på att det saknats visioner i kommunen.

Om Söderhamn F 15 39

efter

Redan 1995 gjorde kommunen tillsammans med Uppsala universitet ett projektarbete för att klargöra effekterna nedläggav en ning av F l5. Slutsatsen inte upplyftande; över tusen arbetstillvar fallen, hälften direkt, andra halvan indirekt, skulle försvinna. Enligt Wigren är projektarbetet, tillsammans med den hårda kamp som kommunen utkämpade för flottiljen de två viktigaste faktorema som ledde fram till ett Söderhamnspaket. Många är fortfarande kritiska mot att Söderhamnspaketet innehöll fel sorts jobb. En rejäl industri hade varit att föredra framför halvmossiga statliga IT-tjänster. del. Wigren säger att han menar en förstår de åsikterna att måste acceptera att det gamla men man Söderhamn. byggt på tunga industrier, inte kommer tillbaka. Det finns en massa arbetslösa människor inser att de - som nya jobben inte passar dem. Det de sysselsatt sig med tidigare, den verksamheten är borta för alltid. Det är ingen lätt är inne process i nu och många lider det här. av Wigren tror inte att den hårda kampen kommunen förde för som att få behålla F 15 försenat den omställning pågår. som nu Snarare är det så att om inte kämpat så hårt kanske inte fått något Söderhanmspaket. Och Wigren tror inte att Söderhamn klarat att vända den av negativa utvecklingen i Söderhamn utan de statliga insatserna. Vi hade hatt mycket svårt att uppbåda den här kraften själva. - Den injektion som kommittén har varit för bygden tror jag inte man nog kan värdera. Vi har tvingats tänka om på rad områden och en har fått kanaler i viktiga beslutsfunktioner inte hade fått som annars. Vid halvårskiftet avvecklas Söderhamnskommittén och det innebär en kritisk tid för omställningsarbetet i Söderhamn. Kommunen mäste bygga en egen organisation för att kunna ta över arvet efter kommittén, Lars Jeding pratar som om. Söderhamn får inte tappa fart vid övergången, tempot måste snarare öka, säger Jeding. Wigren är övertygad att kommunen, med stöd den om av nya näringslivsorganisation som arbetats fram tillsammans med Söderhamnskommitten, kommer att klara övergången. En garant för det

40 Om Söderhamn efter F 15

år den nya Söderhamnsanda som Stig Wigren pratar om. Och nu menar han inte den där gnälliga som säger att allt är skit, inte heller den där flåshurtiga allt ordnar sig-varianten, utan en tredje ny sort, som går ut på att man själv måste hitta lösningar på sina egna problem.

-I dag finns det en medvetenhet om att de gamla jobben inte kommer tillbaka och att det krävs ny kompetens för att utveckla Söderhamn. Lyckas man skapa attraktiva moderna jobb, bra utbildningsmöjligheter och behålla hygglig kommunal ekonomi ser

en Söderhamns framtid ljus ut. Om fem år hoppas Wigren att Söderhamn har minst 500 jobb med IT-anknytning i anslutning till Soft Center vid Faxeholmsområdet. På flottiljområdet i Flygstaden jobbar lika många.

Bygden har goda förutsättningar, jag ser optimistiskt på fram-

tiden, säger Wigren och lutar sig tillbaka i stolen på sitt kontor i rådhuset som han ska lämna vid valet. Tiden som heltidsanställd politiker lider mot sitt slut. Kanske, eller säkert, blir det ett

snarare och annat styrelseuppdrag efter valet. Han känner sig nöjd med vad han och kommunledningen lyckats åstadkomma under de senaste två åren. Kampen för flottiljen sköttes bra och byggandet av det nya Söderhamn, som han kallar det pågående arbetet, har börjat bättre ån väntat.

Jag tycker att kommunen tagit de rätta initiativen så här långt.

- Men har hel del kvar, det år viktigt att komma ihåg att om-

en ställningen än så länge bara år i ett inledningsskede.

Trots allt, i dag år Wigren säker på sin sak. Han skulle inte vilja byta med Ängelholm som fick behålla sin flygflottilj på Söderhamns bekostnad.

-Inte när jag ser diskussionerna om det nya försvarsbeslutet. Jag tror att det blir nya förändringar inom försvaret. Får en bra utveckling de nya verksamheterna fått till Söderhamn så är det

av långsiktigt bättre ån att ha en försvarsgren etablerad.

Om Söderhamn efter F 15 41

3.5 Thomas Ekenblad, för

gruppledare

moderaterna

Oppositionspolitikem, tandläkaren och gruppledaren för moderaterna i Söderhanm, Thomas Ekenblad, är både nöjd och missnöjd med nedläggningen av F 15. Ur säkerhetspolitisk synvinkel var nedläggningen ett misslyckande. De flesta sakliga argument talade for F 15, två partiledare gjorde besluten över kommunens,

men upp forsvarsutskottets och riksdagsledamötemas huvuden. Så ser i alla fall Thomas Ekenblad på historien kring nedläggningen.

Det positiva är självklart att ñck arbetstillfällen till Söder-

hamn. 350 statliga jobb. För kommunpolitikema i Söderhamn är det bara att tacka och ta emot. Vad annars att göra, frågar han retoriskt. Kompensationen och flytten av de statliga jobben hade regeringen bestämt. Men varför Söderhamn Fortfarande saknar frågan ett riktigt Vissa talar kompisskap inom socialdemokratin,

svar. om andra Thage G Petersons dåliga samvete. Thomas Ekenblad har

om inte heller något men han hoppas åtminstone att socialdemo-

svar, kratins tidigare behandling av Söderhamn har väckt sympatikånslor för Söderhamnsorten.

Söderhamnspaketet kan vara en slump. Jag uppfattar att har

blivit styvmoderligt behandlade från Stockholm de senaste 20 åren. Nu ñck plåster på såren.

Om det spelar någon roll att kommunen styrs av samma parti

sitter i regeringsställning år svårt att säga. Det finns socialsom demokratiska kriskommuner också. Och Söderhamn har inga goda kanaler i riksdagen. Snarare bristfälliga, konstaterar han och ställer sig tvivlande till att Söderhamnspaketet är följd av soci-

en aldemokratisk svågerpolitik. Han pekar i stället på viss tur. Hade till exempel krisen i Arboga kommit någon månad tidigare hade kanske Söderhamn blivit utan hjälp. Men det är svårt att säga, vet bara hur det blev. Strax innan forsvarsbeslutet började Söderhamnskommittén arbeta. Ansvariga myndighetspersoner kom upp till Söderhamn, tittade på lämpliga lokaler och skakade hand med kommunalrådet Stig Wigren. Söderhamnskommittén ordnade Soñ Center-etableringen i Söderhamn Stig Wigren tyckte det lät bra.

42 Om Söderhamn efter F 15

F 15-området skulle köpas av kommunen Stig Wigren skötte för- handlingarna med Fortifikationsverket. Nästan alla förhandlingar under 1997 och 1998 var koncentrerade kring Söderhamnskommitténs ordförande Lars Jeding och kommunalrådet Stig Wigren. Det närmaste bred politisk förankring projektet hittills kommit är infomiationsmöten när allting varit klart. En långsiktig förankring i Söderhamn kräver mer än så, enligt Thomas Ekenblad. Jag förstår att inte hur många helst kan med och för- - som vara handla. Då blir det ineffektivt. Och utan Söderhamnskommittén skulle arbetet inte blivit så effektivt. Men jag tycker samtidigt att den politiska oppositionen borde fått mer inblick i arbetet. Om alltför få är inblandade i personer Söderhamnspaketet och förändringen av Söderhamn är det svårt att få den förankrad i de breda folklagren. För enligt Thomas Ekenblad är det nu arbetet börjar. Ta emot statliga arbeten kan vilken kommunpolitiker som helst. Om sedan myndigheterna lyckas övertala de anställda om det fina i att flytta till Söderhamn är det bara att tacka och bocka. Men kan lova vem att staten låter jobben vara kvar Staten lade ner F 15 och om jobben tidigare flyttades från Kalmar, kan de snart flyttas även från Söderhamn. På så sätt är den statliga personalpolitiken som förutsätts för - Söderhamnspaketet inget föredöme för näringslivet, enligt Thomas Ekenblad. Därför är det tid for Söderhamns kommun att göra sig så oberoende som möjligt av statlig personalpolitik och nyckfullhet. När myndigheterna, Soft Center och företagen på flottiljom- rådet är installerade börjar arbetet med att behålla jobben. Det är kommunens viktigaste uppgift Förutsättningarna för effektivt arbete i kommunen måste mycket goda och bra utbildning måste vara ñnnas. Bruksmentaliteten måste luckras upp och företagarandan blåsa in. Det gäller även för kommunfullmäktige. Utan företagarvänliga politiker blir omställningen svår. Och det är lätt att prata om attityder, men det är bara handling räknas. Söderhamns som Näringslivsutveckling, SNU, bröt ihop i en schism mellan företag och politiker efter bara ett år, konstaterar han.

Om Söderhamn efter F 15 43

Andra lösningar för att luckra upp offentlig sektor och bruksmentalitet är privata omsorgsaltemativ eller tekniska konsulter i stället för kommunanställda. Attityden sitter djupt i den söderhamnska folksjälen och fler privata arbeten desto företagar-

mer anda. Och det är bra för Söderhamn, tycker Thomas Ekenblad. Betydligt säkrare än 350 arbeten i statliga myndigheter. De är mest ett startskott och en bra början. För ett och ett halvt år sedan

var tandläkare Ekenblads patienter oroliga inför husköp, arbete och framtiden i Söderhamn. I dag har det ordnat sig för många.

Attityder har förändrats. Nu ska Söderhamn visa sig värdigt sitt paket.

3.6 röster

Näringslivet- några

De 350 statliga arbetstillfällena är bara grunden. Det är kommuninvånare, politiker och företagare överens om. De som har Gnosjö som förebild säger att det är de privata företagen står för

som expansionen. Med den statliga personalpolitiken kan myndigheterna tvingas härifrån, precis som de har tvingats hit, mode-

som rata oppositionspolitikem Thomas Ekenblad uttrycker det. Söderharnnskommittén hade utlovat 130 privata arbetstillfällen till Söderhamn. I februari 1997 fick deras arbete flygande start, mul-

en tinationella skogsjätten Caterpillar köpte skogsmaskinstillver-

upp karen Skogsjan i Söderhamn. I dag arbetar ett hundratal i

personer Skogsjans gamla lokaler, nere vid de övergivna grustennisbanoma. Det berättar företagets vice VD, Kenneth Arvidsson.

Caterpillars satsning i Söderhamn till trots, den tunga skogsindustrins tid som dominerande arbetsgivare är över på de flesta orter i Sverige. I stället handlar det att hitta vägar. Söderhamn

om nya har, med det statliga paketet med 350 IT-inriktade tjänster och Soft Center-satsningen, gjort sitt val. Och det är ett klokt val, tror Daniel och Helena Karlsson, sedan två år tillbaka driver dataföretaget

som Your Voice i Söderhamn.

I en tid då allt fler pratade datorer och vikten IT-kom-

om av petens, bestämde sig Daniel och Helena för att inte nöja sig med

44 Om Söderhamn efter F 15

att delta i diskussionen. Your Voice tog form i ett litet rum hemma i Daniels föräldrars hus i Vågbro strax utanför centralorten.

I dag har de flyttat in i större lokaler och har fem anställda. De arbetar främst med webbdesign och programutveckling och Daniel

i dag nästintill obegränsade utvecklingsmöjligheter för företaget. ser

Vi skulle kunna anställa och sysselsätta fler programmerare

direkt ville, säger Daniel. Utvecklingen inom IT-sektom är än

om så länge bara i ett inledningsskede. Eftersom utvecklingen går så fort krävs det hela tiden kunskap och specialiserar sig

ny att man inom olika områden.

Birgitta Heramb är gammal i Söderharrm. I 20 år har hon arbetat

urmakare i sin butik vid Söderhamns gågata. I maj 1998 blev som hon vald till ordförande i Söderhamns företagarförening. Den första kvinnan på posten någonsin; ett val så väl som något sym-

som boliserar den pågående förändringen i kommunens foretagarklimat.

Caterpillar, Your Voice och Herambs Ur tre olika företagsty-

med skilda förutsättningar och möjligheter. Men de är överens per,

två saker: så här i efterhand nedläggningen av F 15 bra. om var Nedläggningen bra väckarklocka, som Birgitta Heramb

var en uttrycker det, trogen sin yrkesroll.

Oron för minskat kundunderlag för Söderhamns småföretag och butiker, och allmänt ekonomiskt bakslag har förbytts till framtidstro och minskad arbetslöshet. De är också överens att vägen till

framgång är ökat samarbete mellan företagen. Prestige gemensam och hierarkitänkande måste stå åt sidan för företagens gemensamma bästa.

-Jag vet inte det är något typiskt för Söderhamn, men

om släpper inte folk på livet här. Det verkar som folk är rädda för att bli lurade, eller bli med sitt försprång. Men mer öppenhet och

av samarbete mellan företag verkar på gång, säger Daniel Karls-

vara son.

Utvecklingen bland företagen i Söderhamn för än en gång tankarna till Gnosjö och småländska höglandet. Samma tendens ser även Kenneth Arvidsson och Birgitta Heramb.

-Även for ett storföretag Caterpillar är det viktigt med

som samarbete. Det är fördel med att Söderhamn varit bruksort: det

Om Söderhamn efter F 15 45 SOU 1998189

duktiga hantverkare i området, kan samarbeta ñnns många som

behövs proffsig miljö, och det är viktigt att några permed. Det en

arbete målinriktat. Då kan företagskulturen i Sösoner driver detta

derharrm utvecklas enonnt, säger Kenneth Arvidsson.

Caterpillar i dag den största, enskilda, privata arbetsgivaren är

verksamhet i Söderhamn, i samband med Södersom startat en

hamnspaketet. Men den äras bör. Kenneth Arvidsson äras som

företaget såg på Söderhamn ett helhetsperspektiv. poängterar att ur

Söderhamnspaketet långt ifrån avgörande, ett plus. var men

Och några aldrig inblandade. pengar var multinationellt företag kan inte lockas till en Hälsinge- Ett med aldrig så ekonomiska förmåner, säger Kenneth kommun stora

Arvidsson.

stället han kommunens intresse for företaget, kommu- I nämner

och sociala bitar huvudorsaker till valet av Södernikation som

hamn.

Vi har tittat på i bland annat Finland och Sverige, men orter slut Söderhamn. Strax innan bestämde var komvalde till oss

munalrådet och ordföranden i Söderhamns Näringsutveckling Hans-

Olof Olsson över till USA, och pratade med våra representanter.

långt ifrån avgörande för flytten, det visade att kom- Det var men

intresserad Ett kommunalråd for näringslivet gör munen var av oss.

också företagen vet vart de skall vända sig i rådhuset. att

har Söderhamn bra kommunikationsmöjligheter med

Dessutom hamn, tåg, bra vägförbindelser och flygplats. en Kenneth Arvidsson betonar hårdast avgörande for flyt- Det som

sociala i fadderfamiljer till företaten är kommunens engagemang

utländska expertis, och hjälp att hitta arbeten anställdas gets Kommunal svansviñning för ett amerikanskt storföretag

respektive.

tyckas. Kan dataföretaget Your Voice räkna med liknande kan

förmåner Kenneth Arvidsson försvarar hjälpen med företagets

arbetstillfällen, hundratals nätter årligen på ortens hotell, cirka 100

arbetstillfällen för Caterpillars underleverantörer i bygden. och

hjälper kommunen, kommunen hjälper Caterpillar. Caterpillar

Och Kenneth Arvidsson är inte främmande för sponsring, som yt-

terligare utbyte med Söderhamns kommun och invånare. En upp-

46 Om Söderhamn efter F15

rustning av de nedgångna tennisbanoma runt hörnet är bara ett alternativ. Daniel Karlsson Söderhamnskommitténs arbete nödser som vändigt efter nedläggningen Hälsingeflottiljen. Nytt blod och av tänkande behövdes för den situationen. Många de etablerade nya av politikerna var och är väldigt präglade bruksmentaliteten. Men av Söderhamnskommittén är inte nog. Jag skulle gärna se att Söderhamn fick rad politiker, - en nya som kan komplettera de gamla. Vi befinner i ett nytt läge, och oss då behövs nytt folk som kan ta itu med de problemen och möjnya ligheterna, menar Daniel Karlsson, också betonar vikten att som av arbetet med att utveckla Söderhamn delegeras så att många fler kan

bli direkt delaktiga i processen. Söderhamnskommitténs arbete har varit väldigt centralstyrt. - Nu måste makten decentraliseras, det får inte bli så att bara liten en grupp sitter och styr utvecklingen. Alla tre är överens att utvecklingsmöjlighetema bra ut för om ser Söderhamn, inte minst med tanke på det Soft Center ska öppsom nas i kommunen. Caterpillar tänker, enligt Kenneth Arvidsson, ingå i Söderhamns IT-satsning, bland annat sitt världstäckande genom datanät. Och Daniel Karlsson möjlighet för Your Voice i Soft ser en

Center-satsningen.

Idén år bra, men organisationen är stor. Det borde gå att etab- lera samarbete mellan dataföretag på enklare nivå, en utan en superorganisation, säger Daniel. Baksidor då Givetvis de Söderhamnspaketet något .ser som positivt för näringslivet i kommunen. Men det finns några fråge-

tecken. Det största efter frågan rekryteringar. Finns det verkliom gen tillräckligt många människor med rätt utbildning vill flytta som till Söderhamn Kenneth Arvidsson återkommer till tanken helom hetstänkande. Söderhamnspaketet är start, måste kommunen en nu och företagen hjälpas åt att hitta människor vill jobba i komsom munen, lägenheter de kan bo möjligheter till meningsfull fritid. en Allting är inte, och det är tur, bara jobb.

Idag kan det svårt att hitta högt utbildade människor - vara som vill flytta till Söderhamn. Men när kommunen börjar expandera och

Om Söderhamn efter F 15 47

vi, Ericsson och andra företag kan erbjuda intressanta tjänster kommer förhoppningsvis allting att lösa sig. Enstaka tjänster kan dock bli problematiska att fylla, tror Kenneth Arvidsson. Han tillägger att Söderhanm skiljer sig från en storstad på många områden. Men att orten, med sin natur och bamvänlighet, borde den generationens uppfattningar om livskvalité passa nya 40-talistemas. Daniel Karlsson i första hand att Söderbättre än ser hamn nyttjar den kompetens redan ñnns i området. som Det får inte bli ett självändamål att plocka allt utifrån. Det ñnns kompetens i Söderhamn riskerar att försvinna och stor som söka sig utanför Söderhamn den inte tas tillvara, säger Daniel. om I nästa steg år det viktiga att ungdomar som vidgar sina perspektiv högskolestudier vill flytta tillbaka eñer examen. genom Arbete är ett viktigt lockbete, långt ifrån allt. Nya och återmen vändande söderhamnare vill trivas även på sin fritid, och med sitt sociala liv i Söderhamn. Sådana krav är ett sundhetstecken, kanske är även de ett steg bort från bruksorts baksidor, och några av en dess värderingsmönster.

3.7 Söderhamnama

Egentligen är väl det mesta vanligt. Ungdomarna kallar sin som hemstad for trist håla och vill flytta till Stockholm, London eller någon axmanstans, bara bort. På den punkten skiljer sig Söderharnnsungdomama inte från ungdomar på andra orter. Och inte särskilt mycket har förändrats sedan nedläggningen F 15, vare sig av till det bättre eller till det sämre. Fortfarande återstår för politikerna att övertyga ungdomar att Söderhamn bra kommun att leva om en Vi träffar Andreas Wallner, Lina Brattberg och Oscar Schönning, alla tre gymnasister på Staffanskolan i Söderhamn. Ingen av dem har köpt på allvar snacket att nedläggning av F 15 skulle om en innebära dödsstöten för Söderhamn. Så är det inte, säger Lina och Oscar fortsätter: - Det är så mycket snack, ingen flyttar bara så där hals men över huvud, utan det är stor grej att lämna släkt och vänner. en

48 Om Söderhamn efter F15

Kanske har det varit lättare för Andreas, Lina och Oscar för än deras föräldrar att inte nedläggningen bara i Dagens se svart. ungdomar saknar den historiska bindningen till tlottiljen. Det kan vara en orsak till att de inte upplevde nedläggningen lika starkt som många andra, en annan att har annat att bry sig 16man om som

l7-åring än försvarspolitiska beslut.

Men likväl blev de förvånade över beslutet lägga F 15. att ner Tidningsrubriker och snacket hemma vid köksbordet hade övertygat dem om att F 15 skulle bli kvar. Alla argument verkade tala för F 15, säger Oscar. - En som hade väldigt svårt att acceptera nedläggningsbeslutet är Katarina Forsström, 30, från Ljusne. Hon sitter i en annan sits än ungdomarna. Med hus, och bam i Ljusne utanför Söderhamn man behöver hon inte övertygas att Söderhamns kommun platsen om är att bo på. Det vet hon redan. Men trots att varken Katarina, Oscar, Lina eller Andreas varit med och fomiat några politiska beslut som hañ avgörande betydelse för Söderhamns utveckling, är de kanske de viktigaste i arbetet med bygga det Söderhamn. personerna att nya Utan deras och andra vanliga söderhamnares stöd kan politikerna strö vackra ord, kläcka ljusa idéer och lova vitt och brett utan att det spelar någon roll. Kommuninvånamas förtroende är grunden för den pågående utvecklingsprocessen. Ett förtroende saknades till som en början. Katarina Forsström tror att Söderhamns tveksamhet

inledningsvis inför Söderhamnskommittén och Söderhamnspaketet

är det samlade resultatet de senaste årens motgångar för av kommunen. Efter alla nedläggningar och förlusten akutsjukhuset kändes - av det oerhört tungt att även förlora F 15. Alla nedläggningar och politiska bakslag har format söderhamnama negativt. De flesta ville se resultat innan de trodde på de löñena, säger Katarina nya som hade 80-talets statliga insatser i Söderhamn i färskt minne. Pharmacia och Elvac försvann lika fort de kom. som Oscar lika skeptisk Katarina när de första uppgiftema var som om Söderhamnspaketet började läcka ut. Det kändes lite Här har ni, nödlösning, säger han. - som en

Om Söderhamn efter F 15 49

Men i dag har skepticismen ersatts av en annan -ism optimism. - Nedläggningen blev inte den dödsstöt många pratade om. som Nedläggningen blev nytändning, säger Oscar, - snarare en tror att de statliga insatserna i Söderhamn haft en avgörande som betydelse for den senaste tidens utveckling. Och resultaten Katarina efterlyste strax ovan har börjat sysom I form statliga verk och privata företagssatsningar. nas. av Även jag fortfarande känner över F 15 inser jag att - om sorg det hänt kanske varit det bästa för Söderhamn. Man märker en som attitydförändrig bland människor. Andreas Wallner kommer från Sundsvall och har bara bott i Söderhamn i två år. Han flyttade till Söderhamn for att gå på flygunderhållsutbildningen, är starkt knuten till F 15. En stor som del utbildningen är förlagd till flottiljområdet och Andreas har av sett hur flottiljen bokstavligen tömts på folk, på flygplan, på utrustning. Det snack nedläggning redan när jag kom hit i au- - var om gusti -96 och det konstig känsla där ute på flottiljen. var en att vara Man märkte att folk oroliga och ledsna, säger Andreas, som var tycker att utbildningen förlorat något för varje Viggenplan och pilot lyñ och lämnat Söderhamn för sista gången. som Men i dag är han, Lina och Oscar överens att det var bra att om nedläggningen kom när den kom. Även Oscar och Lina, är om som med flyget, då och då kan komma på sig själva med att uppvuxna sakna ljudet från Viggenplanen och helikoptrama. Men förr eller hade flottiljen försvunnit ändå, det år de övertygade om. Att senare det allena rådande alternativet till försvarsgrenen står att finna inom IT-sektom, är inte alldeles självklart, tycker de. Det har gått inflation i IT-satsningar de senaste åren, de och tar den egna menar skolan exempel. Alla pratar hur ska få datorer i som om man mer utbildningen, men knappt några vad de ska användas till. I dag verkar alla bara hänga på utan att vet vad man har - man att tjäna IT, säger Andreas. Men alla hänger på blir det något stort och då leder det - om åtminstone någon vart, säger Lina.

50 Om Söderhamn efter F 15

De är på det klara med att Söderhamn, liksom många andra mindre orter, måste få fart på småföretagandet.

Ett samhälle bara har en eller några stora industrier är för

- som sårbart. Det är många brukssamhällen som dött sedan fabriken lades ner, säger Oscar.

Och ska ungdomarna bli kvar eller åtminstone vilja flytta tillbaka till Söderhamn måste utbildningsmöjlighetema bli bättre. Lite

fart på nöjesutbudet skulle inte heller skada, tycker Lina, Andmer

och Oscar. Den militära verksamheten är borta från flottiljomreas rådet, börjat fyllas med andra verksamheter. I juni tar Andreas

som och de andra studenten. Och inte är det Söderhamn som lockar till hösten.

Lina ska till London, Oscar plugga i grannkommunen Bollnäs och Andreas hem vända till Sundsvall för att fundera över sitt

en nästa drag.

Men vem vet, om några år, utbildade och färdigresta kanske de kommer tillbaka till Söderhanm. Varken Oscar eller Lina är främmande för tanken. För Andreas som är medelpading är det mer tveksamt.

Katarina, hennes make Jan-Inge och deras tvååriga dotter Sofia fortsätter att leva sina liv i Ljusne och hoppas att Söderhamn drabbats av elände så det räcker en bra bit på nästa århundrade. Men än tänker inte Katarina ta ut något i förskott.

Jag är verkligen positiv till det hänt. Samtidigt kärms det

- som för tidigt att säga att det kommer att bli bra, det får tiden utvisa. Allt har gått så snabbt det senaste året.

för tillväxt

Partnerskap

av Arne Eriksson, konsult

Bakgrund 53

1 Bakgrund

1.1 i ett

Strukturomvandling längre tidsperspektiv och de nya utmaningarna

Urbaniseringen förändrar arbetsmarknadens struktur

Industrisamhällets utveckling under 1900-talet har varit förbunden

fortgående urbanisering. En fråga infor 2000-talet och i med en diskussionen det så kallade kunskapssamhället urbanise-

om är om ringen kan brytas med hjälp av distansöverbryggande informationsteknik, eller det ökade tjänsteinnehållet i den samlade

om produktionen tvärtom ytterligare förstärker urbaniseringen. Den ökande tjänstesektom har fått mycket omfattande konsekvenser for arbetsmarknaden. Å sidan har utbyggnaden vård,

ena av omsorg och utbildning personliga tjänster i offentlig regi hañ en dämpande inverkan på urbaniseringen i Sverige de tjugo åren. Å andra

senaste sidan har skiktning de lokala arbetsmarknadema i landet skett

en av efter grad av symbolhantering.

Redan 1970 skrev Torsten Hägerstrand följande: I tillväxten av sysselsättningen håller kontoret på att bli viktigare än fabriken. Industriarbetarna utgör inte alltid den större delen av den

numera ekonomiskt aktiva befolkningen ens i många tidigare mycket utpräglade industristäder. De inte kan få sysselsättning med att

som transmittera symboler och sätta dem på papper, ägnar sig åt att

54 Bakgrund

direkt tjäna medmänniskorna i sjukhus, varuhus, restauranger och

frisérsalonger. " Den symbolhantering Hägerstrand refererar

som till gjordes av Robert Reich till ett huvudnummer i hans analys av den framtida arbetsmarknaden i boken The Work of Nations som utkom i slutet 1980-talet. av Reich delar de yrkesverksammas sysselsättningar i hutre vudgrupper: rutinarbeten, personliga tjänster och

symbolhantering.

Den kunskapsbaserade ekonomin innebär för högt utvecklade länder

som Sverige tillväxt symbolhantering, minskning en av en av rutinjobb och potentiell ökning personliga tjänster en av om till- växten av dessa jobb kan finansieras. Reich beskriver också hur

symbolhanterama i sin professionella kapacitet i olika agerar nätverkskonstellationer, vilkas tillkomst och utveckling starkt förär knippade med informationsteknikens utveckling och med internationaliseringen. Symbolhanterama har i kraft sin kompetens och av betydelse för företagens utveckling ställning påverkar en som såväl företagens organisation deras val lokaliseringsorter. som av De allt färre rutinarbetena i de utvecklade länderna hänger ihop

med teknikutveckling och internationalisering. Teknikens utveckling

har under lång tid sparat arbetskraft och ökat kapitalintensiteten.

Tekniken är dessutom internationellt Eftersom

tillgänglig. även

transportkostnadema minskat kraftigt har rutinjobben lokaliserats

till länder och regioner befinner sig i tidigare som en ekonomisk utvecklingsfas än Sverige. Denna utveckling skedde först med de

mest arbetskraftsintensiva produkterna har efter hand kommit men att omfatta allt fler produktområden.

Intemationaliseringen har satt tydliga spår i den svenska indust-

rins sammansättning och i den regionala utvecklingen. Grovt har

mönstret varit att de areella näringama genomgått strukturomen vandling först, därefter har de arbetskraftsintensiva näringama förändrats och sist kapitalintensiva näringar, processindustrier t.ex. som stål- och pappersindustrin. Numera Verkstadsinduär även strier, t.ex. bil- och maskintillverkning, inlemmade i ett globalt produktionssystem. Nyckeln till fortsatt konkurrenskraft ligger inte

längre i naturen givna konkurrensfördelar av utan i skapade eller förvärvade konkurrensfördelar från comparative

advantage till

competitive advantage.

Bakgrund 55

Det lokaliserings- eller Norrlandsproblem som man talade om redan i slutet 1940-talet har följts avveckling eller mycket

av av kraftiga neddragningar på många håll. Som exempel kan nämnas skoindustrin i Närke, tekoindustrin i Sjuhäradsbygden, skinnindustrin i Malung, möbelindustrin i Tibro, cementvaruindustrin i Hällekis och Stora Vika, och pappersindustrin i Ådalen och

massasödra Norrland inkl Söderhamn, gummivaruindstrin i Helsingborg, och stålindustrin i Bergslagen, telekommunikationsin-

gruvdustrins omvandling från mekanisk till elektronisk via nedläggningar filialer i Blekinge och på många andra platser i landet,

av bilindustrins konkurrensvillkor genom nedläggning av fabriker i

nya Kalmar, Uddevalla och Malmö.

Den andra sidan omvandlingsprocessen kraftig tillväxt

av är en

den privata tjänstesektom i Mälardalen och på högskoleorter av samt över landet relativt jämnt spridd tillväxt inom offentlig

en tjänsteproduktion till de senaste åren då kommuner, landsting och staten minskat sin sysselsättning.

Rutinbefattningar, personliga tjänster och symbolhantering på de lokala arbetsmarknaderna

I ñgur l bild arbetsmarknadens yrkesstruktur. De senaste

ges en av data beskriver yrkesstrukturen fmns i Folk- och bostads-

som räkningen, 90. Dessa data, grupperade enligt den tredelning som Reich infört, dock ingångsvärden för att diskutera de struktur-

ger förändringar skett under l990-talet. De tre kartbildema i fi-

som

l visar hur yrkesstrukturen såg ut på de lokala arbetsmarknagur dema i början detta decennium.

56 Bakgrund

Riksgen0rnsnittl00

i - 90

Z 91-110

5:111-

"Rutinbe- "Personliga "symboliskt-

fattnlngar" tjänster" analytiska"

Figur Förvärvsarbetande dagbefolkning 1990 fördelad

på socioekonomiska grupper och lokala arbetsmarknader

Källa: Tudelning och geografi Ds 1993:66

Av kartbildema framgår mycket tydligt att enbart ett fåtal lokala arbetsmarknader hade stor andel symbolhanterare vid decenniets

en början. Endast Stockholm och Uppsala hade andel översteg

en som riksgenomsnittets med än 10 procent, medan residensstädema

mer låg kring riksgenomsnittet. Dessa siffror speglar lokaliseringen

av privata och statliga beslutscentra. Det finns sagt hel del

som en andra data för utvecklingen av sysselsättningens olika branscher

Bakgrund 57

antyder att mönstret kan ha förstärkts under 90-talet. Inte minst som utbyggnaden av universitet och högskolor bidrar till detta.

De lokala arbetsmarknader traditionellt har prioriterats i

som regionalpolitiken, har med detta sätt att beskriva arbetsmarknaden

tydlig överrepresentation personliga tjänster. Det är vård, en av skola och Kommun och landsting är som regel de största

omsorg. arbetsgivarna på de lokala arbetsmarknadema. Dessa arbetsmarknaders sårbarhet beror på statens finanser ån på vad som sker

mer på marknaden. De tillskott till reguljära arbetstillfällen som gjordes under 1970- och 1980-talet på dessa lokala arbetsmarknader skapade framförallt förvärvsmöjligheter för kvinnor. Samtidigt fortsatte neddragningarna inom manliga delar av arbetsmarknaden

skogsbruket och industrin. Det regionalpolitiska stödet investe-

V strukturföråndring rings- och driñsstöd innebar inte någon men sannolikt till att omvandlingen gick något långsammare ån annars skulle ha varit fallet. För männen på dessa lokala arbetsmarknader har därför arbetsmarknadspolitiken varit betydelseñill.

De lokala arbetsmarknader som traditionellt har dominerats av industrin är de har hañ överrepresentation av rutinjobb. Det

som en gäller Bergslagen och Småland. Det bör påpekas att omfattande minskningar på dessa industriorter har skett under lång tid. Värdena för 1990 beskriver framförallt de lokala arbetsmarknader som fortfarande vid decenniets början hade hög andel rutinjobb.

Söderhamn år ett exempel på lokal arbetsmarknad där ratio-

en naliseringar inom trå-, skogs- och Verkstadsindustri från 1960-talet och framåt förändrat den lokala arbetsmarknaden. Enligt den här använda indelningen motsvarade antalet rutinjobb på Söderhamns arbetsmarknad genomsnittet i landet, medan personliga tjänster var överrepresenterade och symbolhantering underrepresenterad.

Små lokala arbetsmarknader i farozonen

Den inriktning strukturomvandlingen har halt under mycket

som lång tid gör att kartbilden också kan tolkas att den visar vilka

som lokala arbetsmarknader som hade en stor rationaliseringspotentialen vid 90-talets början. Man kan skönja ett delvis nytt mönster under

58 Bakgrund

l990-talet. De etableringar av call-centers skett till mindre

som orter i stödområdet skulle till exempel kunna registreras som ett tillskott av rutinbefattningar.

Ytterligare en dimension illustreras av följande tabell som visar sambandet mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och yrkesstrukturen år 1990.

Arbetsmarknadens Andel avtotal Andel avhögre Andel fack-

av storlek, tusental,% sysselsättningi riket, tjänstemänoch lärda arbetare,

% företagare,% varuproduktion,°/o

100	47	54	31
50-100	30	26	34
10-50	19	15	26
10	5	4	10

Tabell. Samband mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och

yrkesstrukturen 1990.

De minsta arbetsmarknadema svarade för 5 procent den totala

av sysselsättningen i landet men hade lO procent av landets inom varuproduktionen sysselsatta, facklärda arbetare. Sannolikt har den omstrukturering av industrin som skett under l990-talet särskilt påtagligt drabbat små arbetsmarknader med hög andel rutinjobb.

en Det förtjänar att påpekas att i ett internationellt perspektiv

svarar små lokala arbetsmarknader för en hög andel befolkning och

av sysselsättning. De små industriortema växte ofta i anslutning till att stambanoma för tåg byggdes och fick möjlighet att utvecklas

senare genom bilismen. På liknande sätt som infrastrukturen tidigare gav nya möjligheter, knyts nu motsvarande förhoppningar till kommunikationstekniken och dess distansöverbryggande potential. Som nämnts tidigare har denna kunnat utnyttjas i ett antal fall vid etablering av call-centers. Problemet är att den strukturomvandling som skedde över en 30-40-årsperiod inom industrin och då

som slog ut många rutinjobb, sker mycket snabbare inom IT-området.

Sett i ett längre tidsperspektiv har strukturförändringama inneburit en regionförstoringÅ bland annat pendling.

genom Tjänsteñeringen av ekonomin och dess krav på befolkningsun-

Bakgrund 59

derlag har också drivit på utvecklingen. Ser till bilden över symbolhanterama och var tillskottet av sådana kommer, talar hel

en del för fortsatt regionförstoring detta är ekonomiskt möjligt

en om

för individerna samt till fortsatt stora omställningsproblem på lokala arbetsmarknader som är utsatta för internationell konkurrens. Det nya som kan väntas i strukturomvandlingen är att omställningen kan utlösas plötsligt och behöva ske snabbt. Plötsligheten beror att marknads- och konkurrensförhållanden ändras i global skala för flertalet verksamheter och därför är det svårt för företagen att ha tillräcklig överblick och framförhållning. Framförhållningen försvåras ytterligare av att det sker en sammansmältning av branscher tekniska innovationer introduceras helt

- av nya konkurrenter. Samtidigt behövs framförhållning för att klara den nya konkurrenssitutationen. Vi återkommer till detta.

Ett ömsesidigt intresse mellan staten och kommunerna att främja tillväxt och minska reaktiva transfereringar

Omvandlingsprocessen i näringslivet och på arbetsmarknaden går delvis fortare än anpassningama till nya bosättningsmönster och ny infrastruktur. En fabrik kan läggas ner. Däremot är det ytterst osannolikt att en lokal arbetsmarknad läggs Det händer är

ner. som att dynamiken urholkas och att staten via olika typer reaktiva

av transfereringar säkerställer kommunernas ekonomi och medborgarnas köpkraft. Transfereringsberoendet har ökat under den senaste tioårsperioden.

När Expertgruppen för forskning om regional utveckling, ERU, gjorde de första kartläggningama av statsbudgetens geografiska utfall i mitten av 1980-talet fanns vissa tydliga mönster. Norrlands inland visade sig vara mycket beroende av transfereringar eftersom strukturarbetslösheten hög, det vill säga transfereringama

var var reaktiva. Den andra ytterligheten var Stockholmsregionen hade

som en mycket hög andel forsknings- och kultunnedel. I ekono-

av metrisk mening gick det att belägga en huvudstadseffekt och en Norrbottenseffekt som innebar att en kommun i Norrbotten erhöll

60 Bakgrund

större resursöverföringar än en kommun i ett annat län med samma arbetslöshet men andra strukturvariabler.

Motivet for ERUs kartläggningar statsbudgeten att uti-

av var från analyser av budgetutfallet diskutera effekter av omfördelningar som syftat till att öka utvecklingskrañen hos statliga

resursöverföringar. Då var fokus på en begränsad del av landet, det vill säga Norrlands inland. Den försämring som har skett på arbetsmarknaden i hela landet under det senaste decenniet har givit de grundfrågor som berördes av ERU nationell aktualitet. Detta

avspeglas i regeringens nyligen framlagda förslag att ingå regionala tillväxtkontrald mellan regeringen och regionerna. Den viktiga markeringen med tillväxtkontralcten är att regeringen, det vill säga staten centralt, även i fortsättningen är en stakeholder när det gäller lokal och regional ekonomisk utveckling. Andra intressenter är förstås kommuner, regionala myndigheter, näringslivet, EU:s strukturfonder och ytterst medborgarna som genom partnerskap formar de lokala framtidema. Detta partnerskap reflex de

är en av allt starkare ömsesidiga beroenden som utvecklas i den postindustriella ekonomin eller nätverksekonomin som är det begrepp använder i den här rapporten. I senare avsnitt utvecklas dessa begrepp

Ekonomins och politikens olika tidsskalor

Globaliseringen samt kunskaps- och teknikutvecklingen skärper kraven på strategisk insikt och förmåga till framförhållning hos beslutsfattare inom såväl företag politik och förvaltning. .Be-

som hovet av omvärldsinfonnation kommer att växa. Men ännu snabbare kommer sannolikt efterfrågan att öka på omvärldskunskap och omvärldsanalys som är direkt kopplad till handling. Handlingsmiljön kan beskrivas med termen nätverksekonomi. Den utmärks av ömsesidiga beroenden mellan företag och mellan företag och offentliga aktörer. Nätverksekonomin är också en realtidsekonomi som drivs fram av Internet och kommu-

annan nikationsteknik. Ekonomiska beslut måste fattas snabbt. Betydelsen av att vara först ut på marknaden har ökat i och med att standards

Bakgrund 61

spelar stor roll och att på allt fler marknader gäller att the winner takes-it-all.

Enligt Don Tapscott skrivit boken The Digital Economy

som karaktäriseras nätverksekonomin kunskapsbaserad, di-

av att vara gital, virtuell, molekylär och integrerad. Den saknar mellannivåer och mellanhänder samt leder till konvergens mellan branscher och ökat beroende mellan nätverkets aktörer. Innovationsförmåga är nyckeln till tillväxt. Förtroende är utomordentligt viktigt för ekonomiska transaktioner.

Snabbheten i de ekonomiska förloppen är endast en aspekt av nätverksekonomin har avgörande betydelse för policyn

men en eftersom de ekonomiska och de politiska förloppen löper längs olika tidsskalor. Den demokratiska innebär att det tar längre tid

processen att fatta beslut inom politiken än i företag. Dessutom sträcker sig politiska beslut exempelvis investeringar i infrastruktur längre

i framtiden än flertalet marknadsbeslut. I nätverksekonomin blir den spänning mellan politik och marknad, alltid har funnits,

som väsentligt påtaglig än tidigare. Sammantaget förstärker dessa

mer förhållanden behovet framförhållning i policyprocessen. Viktigt i

av detta sammanhang är också att antalet policymakers som har anledning att ha ett internationellt perspektiv ökar. Till de traditionella avnämama i Regeringskansliet och i riksdagen fogas ett antal regionala och lokala aktörer.

Denna rapport redovisar modell och ett arbetssätt för hur

en omställning kan initieras och organiseras. Modellen är till stor del grundad på erfarenheterna från Söderhamn. Den bakomliggande tanken med detta arbetssätt är att tidig insikt om förutsättningar, hot och möjligheter så snabbt möjligt ska leda till handlings-

som förmåga och därigenom korta den ledtid som den demokra-

ner tiska medför. När konkurrensen skärps mellan regioner

processen inom och utom Sverige blir det allt viktigare att så tidigt som möjligt genomföra åtgärder leder till att de politiskt påverkbara

som förutsättningarna för och befintlig verksamhet kommer i sam-

ny klang med näringslivets drivkrafter.

62 Bakgrund

1.2 Söderhamnskommittén:

uppdrag,

arbetets inriktning och

generaliserbarhet

Söderhamnskomrnittén med Lars Jeding särskild utredare

som tillsattes av regeringen i december 1996. Det var beslutet att lägga ned flygflottiljen, F 15, i Söderhamn ñck regeringen att tillsätta

som kommittén. Uppdraget var att genom omlokalisering av statliga arbetstillfällen och stöd till lokalt utvecklingsarbete kompensera för bortfallet av statliga arbetsplatser till följd av nedläggningen av flygflottiljen. Uppgiften konkretiserades till att ett tillskott

avse av arbetstillfällen med 500 varav 350 inom statlig verksamhet

Uppdraget hade därmed två huvuddelar: ett förhandlingsuppdrag som gällde omlokaliseringen av statliga myndigheter och ett utvecklingsuppdrag. Det är det senare som kommit att prägla kommitténs arbete. Den akuta krisen på arbetsmarknaden i Söderhamn till följd av nedläggningen av flygflottiljen var bara en i raden under en längre tidsperiod. Tillsammans innebar krisema strukturella arbetsmarknadsproblem. Huvuduppgiñen för kommittéen och kommunen blev därför att försöka angripa strukturproblemen snarare än den akuta krisen. Den akuta krisen bidrog dock till en insikt och beredskap i kommunen att angripa de långsiktiga utvecklingsproblemen. De strukturella arbetsmarknadsproblemen i Söderhamn förklarades huvudsakligen en trend-

av mässig sysselsättningsminskning inom industrin samt en kraftig underrepresentation av tillväxtbranscher. Som en konsekvens av detta fanns det en obalans på arbetsmarknaden med arbetslöshet å ena sidan och å andra sidan arbetsbrist inom tjänstesektom och andra växande branscher.

Den 30 juni 1998 upphör Söderhamnskommittén. Under den tidsbegränsade insatsen har nyetableringen statliga myndigheter

av administrerats och en omställning av den privata sektorn initierats i samverkan med kommunen.

Syftet med denna skrift är att försöka lyfta upp lärdomama från kommitténs arbete till ett generellt plan. Vi har goda skäl att tro

mer att de förutsättningar både utmaningar och möjligheter som

- -

Bakgrund 63

funnits i Söderhamn också finns i andra kommuner i landet. Söderhamnskommittén representerar också genom sitt mandat och

sin arbetsmetod den partnerskapsbaserade näringspolitilc som

regeringen angivit riktlinjer för i olika sammanhang, tydligast i propositionen Regional tillväxt för arbete och välfärd

- 1997/98:62.

I propositionen föreslås samordnad regional näringspolitik

en utvecklad i samverkan mellan central och regional nivå, mellan aktörer på den regionala nivån samt mellan dem och den lokala nivån. Denna samverkan ska kunna utmynna i så kallade regionala tillväxtavtal. Poängen med dessa är att förstärka den potentiella effekten de statliga resursöverföringama till en region.

Söderhamnskommittén har i mikroformat mött en lång rad av tänkbara frågor om såväl innehåll som form för tillväxtavtalen. Här presenteras en generaliserad modell för hur näringspolitik i samverkan bör utfonnas och genomföras, delvis mot bakgrund av erfarenheterna från Söderhamn.

Vi har valt att försöka länka samman de generaliserade erfarenheterna och näringspolitiken begreppen partnerskap och

genom regionala tillväxtavtal. Därmed bidrar denna skrift förhoppningsvis till en nödvändig konkretisering och processorientering av en regions utveckling med aktörer i samverkan.

Syftet med skriften är dessutom att dokumentera och analysera de erfarenheter som vunnits under arbetet i ljuset av följande.

För det första har den statliga interventionen i Söderhamn varit ovanlig på grund av att den skett nära både regeringen och den kommunala beslutsprocessen. Här ñnns därför en hel del lärdomar för utformningen en regionalt samordnad näringspolitik, byggd

av på ett partnerskap mellan centrala och lokala intressen. Arbetet i Söderhamn ger även idéer förutsättningarna att aktivera det

om regionala utvecklingskapitalet.

För det andra är det vår bedömning att omställningen av arbetsmarknaden som påskyndats av den särskilda insatsen i Söderhamn återstår att göra för många andra mindre och medelstora kommuner i landet. Söderhamn många industrikommuner

är en av som måste försöka lösa sina utvecklingsproblem med hjälp av mer inforrnationsberoende verksamheter och privata tjänster.

64 Bakgrund

För det tredje skapar finansiellt stöd till näringslivet bara till en mindre del förutsättningarna för en omställning arbetsmarknaav den. Institutionella förhållanden som lagar, förordningar, beslutssystem, attityder och infrastrukturens beskaffenhet, särskilt beträffande kommunikationer och kunskapsförsörjning, avgör till större del den lokala tillväxtpotentialen. Det överordnade angreppssättet i den här skriften är att söka identifiera generella drivkrafter för lokal utveckling och placera dessa i ett näringspolitiskt perspektiv. De specifika erfarenheterna från Söderhamn utgör illustrationer och/eller impulsgivare i sammanhanget. En viktig fråga är naturligtvis om de erfarenheter om organisation och arbetssätt som vunnits i Söderhamn kan föras upp till nationell nivå.

1.3 På räcker

en ny spelplan inte gamla föreställningar om problem och möjligheter

I Sverige präglas tankemönstren i ovanligt hög grad av industrisamhällets värderingar. Fortfarande är det vanligt att längtan till industrisamhället i traditionell skepnad dominerar den lokala debatten om framtiden. Av naturliga skäl har industrisamhällets värderingar blivit särskilt tydliga på bruksorter och överhuvudtaget på orter som under lång tid dominerats ett företag eller bransch. av en Eftersom sådana branscher oftast är mycket kapitalintensiva har sysselsättningen minskat även när företagen investerat. Bruksorterna har ett dubbelt problem: dels har de svagväxande arbetsmarknader, dels föreligger kulturella hinder för att insikten om nätverksekonomins egenskaper ska kunna spridas snabbt. Dessutom är de ofta alltför svagt utrustade när det gäller arbetskraftens sammansättning och kompetens för att vara attraktiva för tjänsteintensiv verksamhet med tillväxtpotential. Ensidighet är således en strukturell egenskap som kan hindra en lokal arbetsmarknad att bryta en långsiktig negativ utveckling. De små lokala arbetsmarknadema i Sverige är ett annat problem. Vi

Bakgrund 65

svenskar är helt enkelt knutna till hemorten än invånarna i mer många av våra våra konkurrentländer. Litenhet kan i sig vara ett hinder eftersom den lokala marknadens storlek är viktig en utvecklingsfaktor för vissa tjänsteföretag, liksom tillgången till lokala underleverantörer och stödjande verksamhet för nätverken. I annan ekonomisk mening är förutsättningarna for företag ska kunna att dra nytta av externa effekter begränsade. Undantagen hårt är specialiserade arbetsmarknader med lokaliseringsfördelar eller specifika resurser. Detta är precis vad tidigare gällde för som bruksortema. Vi ska återkomma till frågorna hur tillväxt kan skapas och om hur spelplanen håller på att förändras. I figur 2 tydliggörs skillnaderna mellan industrisamhället på 1950- och 1960-talet och det nya som nu växer fram.

Innovationer Nationell Internationell Global och lokal

Kommunikation Vägar ochjärn- Bil, flyg, telefon Kommunikationsoch transport vägar teknik; Bandbreddsrevolution Organisatoriska Aktiebolaget Multinationella Imaginära företag; företag Värdenät Finansiella lndustriobligatio- Global kapital- Venture capital; ner marknad; euro- Corporate goverbonds nance Geograñ Stad och land Urbaniserad ????

Scale; Tangibles Scope; lntangibles

Figgr 2: Sambandet mellan olika typer innovationer under de av senaste 100 åren.

I linje med Douglass North idéer sägs innovationer i kommunikationstekniken driva på samhällsförändringar. De reducerar transport- och kommunikationskostnader och därmed transak-

3 18-1145

66 Bakgrund

tionskostnadema i ekonomin. För 100 åren sedan möjliggjorde järnvägen snabb expansion inom basindustrier stål och en som verkstadsindustri. Som Erik Dahmén visat grundades många mindre företag inom de branscher modema kring sekelskiftet och som var därefter på småorter längs stambanoma. Efter andra strax världskriget har sjöfartens och bilismens utveckling minskat kostnaderna för godstransport medan flygets tillväxt har reducerat priset för mänskliga möten. I dag är informationstekniken den drivande faktorn. Mcn även förändringar inom kommunikationstekniken är om drivande blir det inget ekonomiskt genomslag förrän andra innovationer social och ekonomisk natur uppstår. När transporttekav niken gjorde det möjligt att bedriva ekonomisk verksamhet i större skala, behövdes organisatorisk form för att hantera risker och en för investerare och tillät intern styrning. Storföretaget ansvar som uppstod organisation. På liknande sätt fick industritillväxten i som bland annat USA nödvändigt kapital när de obligationer som införts finansiera jämvägsutbyggnaden också blev ett instrument för för att att finansiera industriinvesteringar. Minskade transaktionskostnader påverkar alltså organiseringen ekonomisk verksamhet. Nätverksekonomin, som framväxande av fenomen, är därmed nära förknippad med inforrnationsteknikens utveckling. Storföretag kan vinna fördelar genom att förlägga produktionen till länder med lägre produktionskostnader och anlita underleverantörer i större utsträckning. Informationstekniken gör att styrning informations- och varuflöden fungerar över hela av världen. Mindre företag kan gå samman i imaginära företag för att nå skalfördelar utan att fysiskt eller ägarmässigt slås samman. Den styrande logiken blir att organisera produktionen så att värdetillskottet optimeras i varje led. I tider snabb teknisk förändring skapas stora möjligheter för av entreprenörer. Tillgången på riskkapital blir därför central. Tillväxten i Silicon Valley och på andra platser kan förklaras av ett välfungerande nätverk riskkapital och riskkapitalister. Detta ger av inte bara tillgång till kapital utan också rad innovationer på det en ñnansiella området.

Bakgrund 67

En arman förändring är att företagens konkurrensfönnåga över

tid förskjuts från Skalekonomi för produkter homogena med fy-

siska investeringar i maskiner och byggnader till flerproduktsför-

delar med investeringar i marknadsföring, varumärken, organisation och andra så kallade intangibles. Skalekonomi finns fortfarande med i bilden men mest för att tröskelvärden i termer

ange av

produktionsvolym, forsknjng- och utbildningsinvesteringar etc.

Därmed blir andelen fasta kostnader allt högre.

Detta har betydelse för lokaliseringsmönster och strukturomvandlingens geografiska innebörd. Under den tidiga industrialismen var råvarutillgångar den avgörande lokaliseringsfaktom. Spåren

av detta är fortfarande tydliga i den svenska industristrukturen, eftersom hade mycket skog och malm kunde förädlas. Da-

som gens växande tjänsteintensiva branscher har helt andra lokalise-

ringsförutsättningar. De dras till orter med god tillgång på arbets-

kraft och närhet till kvalificerade kunder etc.

Vi har sett en blandning av verksamheter i städer och på landsbygden och vidare över den urbanisering i Sverige genomlevt

som under de senaste 30-40 åren. Nu finns det mycket talar för att

som nätverksekonomin blir utpräglad stadsekonomi. Mindre orter kan

en växa om de har närhet till större städer. Den här utvecklingen uppstår i ett samspel mellan företagens önskemål goda

verksamhetsbetingelser och den postmodema människans öns-

kemål om god livsmiljö. Boendepreferensema styr i stor ut-

sträckning företagens lokalisering, eftersom möjligheten att

rekrytera kvalificerad personal är avgörande för konkurrensförmågan.

Information- och kommunikationstekniken driver fram ett nätverksbeteende, dels i teknisk mening tillämpning intranät

genom av och extranät dels i ekonomisk mening att underlätta

genom samarbete mellan företag med lägre kostnader än tidigare för nödvändig styrning och kontroll. Poängen är därmed att kommunikationstekniken har en decentraliserande effekt. Antalet beslutsfattare ökar och invanda beslutsordningar sätts i fråga. Figur 3 finns i

som den tidigare nämnda boken av Tapscott illustrerar detta.

68 Bakgrund

Den digitala ekonomin

Teknik Löftet Förändring

internetworked välstånd 93h Nätet The

social utveckling

: Organisation

Kommunikation g

Den UtVidgade Omdefmiermg 51V

över organisations-

organisationen externa relationer gränser Extranät

p Den integrerade Transformering 51V

organisatorisk

organisationen organisation infosmlktur 1

Den högpresterande Förändrad aTbeiSworkgmup

arbetsgruppen sätt och -orgamsation computing

7 Personlig p Den effektiva Arbetsuppgifter,

multimedia individen lärande, effektivitet

Figgr Den digitala ekonomin. Källa: Tapscott D, The digital economy

I grunden handlar nätverksekonomin att på olika sätt underlätta

om förutsättningarna för att hantera ekonomiska transaktioner som ömsesidiga utbyten mellan självständiga parter. Detta har implikationer för organiseringen samhället. När transaktionskostnadema

av minskar reduceras hindren för att marknaden ska vara instrumentet för transaktioner därav nätverksföretagandet. Men lägre

transaktionskostnader har också konsekvenser för det politiska beslutsfattandet, liksom för relationerna mellan politik och företag

mellan politik och förvaltning. Eftersom samverkan och samt samordning är nyckelbegrepp i den här rapporten, kretsar en väsentlig del analysen kring vilka förändringar som är nödvän-

av diga för samverkan mellan politik och näringsliv i nätverksekonomin. Beslutsfattande i den svenska ekonomin har nämligen varit mer hierarkiskt än i de flesta andra länder. Anledningen är att den offentliga sektorn har varit så stor och att storföretagen spelat en så viktig roll.

Bakgrund 69

Konsekvensen detta är att företag koncentrerar sin verksamav het till den så kallade kämaffären. En effekt föreställannan är ningen att organisationer utvecklar sin kämkompetens inom organisationen, skaffar sig kompletterande kompetens men genom samarbete inom nätverk, strategiska allianser, outsourcing/ utlokalisering etc. Trenden är särskilt tydlig inom bland annat bil-, flyg-, elektronik- och telekommunikationsindustrin. Dessa industrier är forsknings- och utbildningsintensiva och produkterna kännetecknas

av ett system med hård- och mjukvara. På grund dessa inav dustriers stora betydelse i Sverige sprids särskilda produktionskrav

snabbt till underleverantörer med flera. Problemet den här är att utvecklingen också är förenad med branschglidningar och branschöverskridanden, vilket medför att den tillgängliga statistiken och analysinstrumenten är synnerligen trubbiga.

Detta är i sin tur ett problem eftersom förändringar i

företagens

agerande kan tolkas att enskilda företag medvetet sig besom gör roende av andra i ett nätverk, också därför dessa beroenden men att gränsar mellan det privata och det offentliga. När flöden av varor och tjänster i ett produktionssystem skall hållas krävs nere ett effektivare transportsystem. Kvaliteten på den fysiska infra-

strukturen är traditionellt ett offentligt Arbetskrafrens ansvar. kompetens grundläggs via utbildningssystemet. Innovationsfönnå-

gan beror bl.a. på tillgången till forskarutbildade. Därtill är statens roll som regelskapare särskilt betydelsefull i ekonomiska brytningstider. Kraven på ett effektivt regelverk som underlättar förändring och innovationer kan stå i konflikt med kraven på påett litligt och konserverande regelverk.

Nätverksekonomin är mest omskakande för de arbetsmarknader som är starkt präglade industrisamhället. Näringslivets av sammansättning är ogynnsam. Dessutom hamnar ofta lokala regler och beteenden i konflikt med nätverksekonomins krav. I ett internationellt perspektiv har Sverige vissa särskilda problem beror på att våra minsta ekonomiska som och politiska enheter, det vill säga kommunerna, så små. Företagsekonomer är hävdar att småföretag ofta har operativ en stor men en låg strategisk flexibilitet. Skälet är bristande kunskap om omvärlden, marknaden, tekniken Då den svenska mediankommunen m.m. har

70 Bakgrund

mindre än 15 000 invånare kan anta att samma sak gäller för

man kommunerna som organisationer.

Innebörden detta är att centralt styrd näringspolitik inte fun-

när den hierarkiska ordningen bryts. Men även långtgående gerar en decentralisering ekonomiskt utvecklingsarbete har sina

av begränsningar när det gäller förändringskapaciteten hos lokala beslutsfattare.

1.4 Omställning eller långsiktig

i Söderhamn

strukturförändring

Den dubbla problembilden: individ och region

I direktiven till Söderhamnskommittén finns implicit en dubbel problembild: dels den akuta krisen foranledd F l5:s nedläggning

kräver både statliga och privata arbetstillfällen som som nya kompensation, dels den långsiktiga tillbakagången på arbetsmarknaden gör att staden behöver hjälp med att utveckla näringsli-

som vet. Hanteringen av den akuta krisen kan både ses som ett sätt att bistå de individer berördes nedläggningen av flygflottiljen

som av och ett sätt för regeringen staten att visa att den liksom andra

som arbetsgivare tar för dem berörs av verksamhets-

ansvar som förändringar. Perspektivet är i huvudsak arbetsmarknadspolitiskt och inriktat på individer, med andra 0rd kortsiktigt. Direktivens andra del speglar den regionalpolitiska värderingen. Arbetsmarknaden i Söderhamn har utvecklats negativt under lång tid, men inte tillräckligt svagt i förhållande till andra for att motivera särskilda regionalpolitiska insatser. Det den trendmässiga nedgången

var tillsammans med den akuta krisen motiverade att Söderhamn

som prioriterades regionalpolitiskt och blev temporärt stödområde.

-Direktiven betonar sålunda individerna och regionalpolitiken medan Söderhamnskommittén koncentrerar sig på att initiera en strukturell omställning den lokala arbetsmarknaden genom in-

Bakgrund 71

satser av både kommunen och staten. Vad beror denna skillnad och vari består den konkret

Samtidig arbetslöshet och arbetskraftsbrist

Mycket tidigt stod det klart att de blev arbetslösa vid flygflotsom tiljen inte annat än undantagsvis skulle kvalificerade för de vara nya statliga arbetstillfällena. Diskrepansen mellan erforderliga kvalifikationer och de arbetslösas faktiska kvalifikationer bevar kymmersam, eftersom de ornlokaliserade myndigheterna huvudsakligen förväntades rekrytera lokalt till sina verksamheter i Söderhamn. En analys gjordes utbildningsutbudet samt tillgången på av arbetskraft för IT-beroende tjänsteprodulction i Söderhamn. Slutsatsen blev att den lokala arbetsmarknaden karaktäriserades av såväl hög arbetslöshet brist på arbetskraft. Förbättringar det som av lokala utbildningsutbudet hamnade därför högt både Söderhamnskommitténs och kommunens prioriteringslista. Snart fanns ett förslag om ett virtuellt utbildningscentrum VUC i Söderhamn. Detta byggde i sin tur på tidigare lokal erfarenhet informaav tionsteknik i distansutbildning och innebar att statens krav på en lokal IT-plattfonn kunde samordnas med kommunens egen användning av informationsteknik. Ur diskussionerna VUC och IT-plattfonnen växte behovet om av en kommunal näringspolitisk strategi. En sådan utarbetades och genomförs nu. En viktig fråga i detta arbete hur den kommunala var

näringslivsorganisationen skulle bli mer effektiv.

Den här korta redovisningen illustrerar hur förändringen av arbetsmarknaden till fler tjänster, kunskapsintensiv verksamhet mer och större informationsberoende skapar matchningsproblem, i synnerhet på mindre orter.

72 Bakgrund

Kris och insikt i vilken riktning möjligheter ska sökas

Ser till ekonomins utvecklingsmönster kan det förefalla na-

man turligt att satsa på informationsteknik, utbildning och positiv förändring än på skenbar stabilitet, även om det inte råder

snarare en kris. Den långsamma varaktigt negativa utvecklingen i Söder-

men hamn kan sägas skäl för att göra de förändringar som Sö-

vara nog derhamnskommittén har medverkat till. Kommunen har tidigare arbetat mycket intensivt med näringslivsfrågor och framtidsstrategier, utan resultat. Nedläggningen flygflottiljen visar att en

men av akut kris behövs för att synliggöra problem som funnits länge samt för att mobilisera beslutet att inte acceptera dem längre. Aktion förutsätter insikt de underliggande problemen, inte bara

en om symptomen de manifesterar. Men det räcker inte att reagera på problem. Utgångspunkten för handling måste ide om vilka

vara en möjligheter står till buds eller kan skapas insatser för att

som genom utveckla företag samt tillföra kompetens och nya verksamheter.

ny Avvägningen mellan insatser för att utveckla det befintliga företagandet och initiativ syftar till förnyelse kompetens och

som av företag är central för kommuner eller lokala arbetsmarknader

liknande Söderhamn.

Det är uppenbart att handlandet på kort sikt måste inriktas på att utveckla lokal näringspolitik har trovärdighet hos befintliga

en som företag. Trovärdigheten beror såväl på vad görs hur det

som som görs. En lokal näringspolitik kan emellertid inte enbart fokusera på vad kommunen och dess företag kan göra för omvärlden, utan måste även ta hänsyn till vad omvärlden kan göra för kommunen. Det är sannolikt det perspektivet ger möjligheter

senare som

windows of opportunity.

Problemet är att de jobb motsvarar de arbetslösas kva-

nya som liñkationer leder till strategi för återindustrialisering med mycket

en begränsade utsikter till framgång. En sådan strategi kan dock vara politiskt populär lokalt, särskilt om ansträngningar att skapa nya jobb inom tillväxtområden dels inte minskar arbetslösheten, dels ofta förutsätter brytning med etablerade traditioner. Dessutom

en tvingas kommunen vanligtvis till åtaganden som kan vara svåra att

Bakgrund 73

motivera på kort sikt för att skaffa sig kompetens inom

nya områden. Inom det strategiska utbildningsområdet har därtill staten ett avgörande inflytande över lokalisering och dimensionering, vilket nödvändiggör samverkan mellan stat och kommun.

Avgörande är dock att viljan och engagemanget kan kanaliseras på ett konstruktivt sätt. För att klara detta behöver kom-

man, som munalrådet Stig Wigren i Söderhamn sagt, skaffa sig tränare

en ny

i detta fall Söderharnnskommittén. Risken för att engagemanget resulterar i bakslag och frustration är högre inte har någon

om man tränare, utan på egen hand upprepar invanda, felaktiga rörelser och beteenden. Regionalpolitiken har hittills i alltför stor utsträckning gått ut skapa möjligheter for kommuner och andra att skaffa sig träningstid, utan att ta reda på är tränare eller det

vem som om överhuvudtaget ñnns någon. Ett beslut att skaffa sig tränare visar därför på mognad och en insikt om den formågans begräns-

egna ningar.

Samtidigt kan en efterfrågad tränare regeringen välja

som

mellan anbud från flera håll. Frågan blir då vilka kriterier bör

som gälla för att acceptera ett anbud, det vill säga vilka kriterier ska uppfyllas för att staten ska göra den intervention gjordes i Sö-

som derhamn. Vidare är frågan hur interventionen i Söderhamn skiljer sig från den institutionaliserade regionalpolitiken. Dessa frågor återkommer till i avsnitt 4.2.

1.5 Skillnader mellan intervention

statlig

för att lösa att ta

problem respektive till vara möjligheter.

Regionalpolitikens förändrade uppgifter

Regionalpolitiken är det politiska svaret på de problem struk-

som turomvandling och urbanisering upphov till. Under de fyrtio år

ger

74 Bakgrund

regionalpolitik bedrivits mer medvetet har förutsättningarna som förändrats på många sätt:

från att hantera problemen med övergången till ett moget in- 0 dustrisamhälle i jord- och skogsbruksdominerade glesbygder till att hantera problemen på grund övergången från industri-

av samhället till det postindustriella samhället i industridominerade kommuner.

från att principiellt omställningspolitik sedd i ett stabili- 0 vara en seringspolitiskt perspektiv Phillipskurvan till att bli ett eget politikområde, väl institutionaliserat med resurser inom det

egna

benämns den lilla regionalpolitiken och med horisontella som ambitioner uttyckta i den stora regionalpolitiken.

från att genom finansiellt stöd på marginalen försöka styra 0 industriinvesteringar från storstadsområdena till stödområdet

filialetableringar till att med sysselsättningsstöd göra genom

sak i den privata tjänstesektom genom etablering av callsamma centers och liknande.

0 från att förhandla om de särskilda anslagen till regionalpolitiskt stöd till att försöka öka utvecklingskraften hos de statliga resursöverföringama till regionerna.

från att till början ha varit del stabiliseringspolitiken och 0 en av därefter i välfärdspolitiken till del tillväxt- eller

att vara en av strukturpolitiken, uttryckt begreppet samordnad regional

genom näringspolitik.

från att ansvaret för politikens genomförande var starkt centra- 0 liserat till Regeringskansliet och centrala myndigheter till att genomförandet sker mycket decentraliserat. Under en 25-årsperiod har det så kallade länsanslaget ökat från 30 miljoner till mer än 1 miljard kronor per år.

Bakgrund 75

Följden av regionalpolitikens förändring har varit att den ursprungliga uppgiften att försöka hantera politiskt oacceptabla konsekvenser ett omvandlingsförlopp övergått i en roll att medverka

av till regional utjämning, samt att främja regional utveckling genom att påverka strukturella förhållanden för den fysiska infrastrukturen, forskning och utbildning m.m. För den regionalt utjämnande uppgiften har regeringen i huvudsak forhandlande och en

numera en resursfördelande roll, medan genomförandet finansieras via EU:s strukturfonder och länsstyrelserna. Regional utveckling avser hela landet medan utjämningen syftar på ett avgränsat stödområde.

Vad hänt hittills under 90-talet är att regionalpolitiken i

som stort sett kommit att fokuseras på den mellanregionala utjämningen. Medlemskapet i EU har naturligtvis medverkat till detta, eftersom strukturfondema har utjämning som ledstjäma. Under senare år har dock ambitionerna att förstärka tillväxtaspekten i regionalpolitiken blivit allt tydligare manifesterat i begreppet samordnad regional näringspolitik.

Olikheterna mellan utjämningspolitik och utvecklingspolitik

Det intressanta i det här sammanhanget är att det finns en mycket tydlig skillnad mellan dessa två uppgifter, vilket sammanhänger med att utjärnningspolitiken liksom annan vålfärdspolitik utgår från att undanröja missförhållanden, det vill säga den är problemstyrd, medan utvecklingspolitiken fokuserar på tillväxtpotentialer och därmed är möjlighetsorienterad. De två perspektiven antyder olika förhållningssätt och arbetsmetoder. Därmed blir även avtrycket i Sveriges geografi olika vilket illustreras av figur

Som tidigare sett har regionalpolitiken mest förknippats med de politiskt oacceptabla konsekvenserna av urbaniseringen, det vill säga avfolkningen av glesbygden och inflyttningen till storstäderna. Denna stad-landsbygd-dirnension tydligast under 1960-talet,

var men har nu återigen aktualiserats. Befolkningsminskningen i mindre kommuner har dock inte direkta koppling till utvecklingen i

samma storstadsområdena som tidigare då det handlade om bostadsbrist.

76 Bakgrund

Nu diskuteras storstadsproblemen som segregering. Men

mer poängen är att politikens geografiska dimension/regionalpolitiken styrs det anses finnas problem.

av var

Regionalpolitik eller näringsliv

Externa effekter i form av urbaniseringsfördelar och na kdelar

storstäde

Regionala obalanser ger problemstyrd

regonalpolitlk grundad på kriterier om

problemens omfattning

$ V

Näringspolitik

söker potentialer- Q

möjlighetsorientera 4. Glesbygd

är

dvs. gör störst nytta där

inga problem finns

Kumulerad sysselsättning

Figur Skillnaden mellan utvecklingspolitik och utjämningspolitik

Regional utjämningspolitik är alltså problemstyrd och geografiskt inriktad på områden som kännetecknas av låg befolkningstäthet och befolkningsminskning. En problemstyrd politik förutsätter att det finns indikatorer på hur stora problemen är. Som kriterierna angivits är det i princip ett sammanhängande område i Norrlands inland som är kvalificerat for denna typ av utjämningspolitik. Det är också denna del landet som varit det högst prioriterade stöd-

av området sedan den svenska regionalpolitikens tillkomst i mitten av 1960-talet. Allteñersom strukturomvandlingen berört industriell verksamhet har de geografiska yttringama blivit mer punktvisa. I gränstralcten mellan regionalpolitiken och den branschinriktade industripolitilcen tillkom temporära stödornråden under 1970-talet

Bakgrund 77

och 1980-talet. Söderhamn har till och från varit sådant temporärt stödområde.

Indikatorer på problemens omfattning ligger till grund för resursfördelningen mellan geografiska områden. Perspektivet/syftet har varit att söka motverka en långsiktigt negativ utveckling; att hålla emot eller stabilisera. Denna politik har varit framgångsrik i ett avseende, nämligen när det gällt att professionalisera arbetsmarknaden för lokal service, vård, och grundläggande ut-

omsorg bildning, Instrumentet har varit den kommunala skatteutjämningen.

Tillväxt uppstår innovationer och bärs fram av entreprenörer

ur i och gamla företag. Det geografiska läget riskfaktor;

nya är en osäkerheten är lägre i rikt utrustade miljöer än i mindre rikt utrustade miljöer. Ett skäl är att det i rika miljöer finns en större lokal marknad för produkter och tjänster samt att tillgängligheten till andra avsättningsmarknader är bättre. Till viss del kan risken även reduceras på grund egenskaper hos den lokala arbets- och ka-

av pitalmarknaden, tillgången på underleverantörer m.m. kort sagt

förekomsten externa effekter. Allt detta betyder att sannolikhe-

av ten för framtida tillväxt är högst i regioner och på orter med traditionellt stark tillväxt.

Denna bild självförstärkande och kumulativ regional ut-

av veckling beskrevs Gunnar Myrdal redan på l950-talet, och har

föregångare Erik Dahméns skrifter om den industriella utsom vecklingen i Sverige under mellankrigstiden. Mer generiskt finns denna företeelse redan i Bibeln: åt dem som har skall varda givet. Men det motsatta gäller också, nämligen att tillbakagången sker i en på motsvarande sätt självförstårkande process.

Med det här synsättet på regional utveckling blir frågan om en politik, utgår från att identifiera problem förknippade med en

som negativ kumulativ utveckling, kan påverka den nedåtgående spiralen. Går det att vända utvecklingen och vilka år i så fall förutsättningarna Hur generellt kan det ske och till vilka kostnader Faktum är att det skett i Söderhamn under den tid Söder-

som som hamnskommittén arbetat är ett exempel på en sådan vändning.

Men detta blir sannolikt bara ett komplement till den mer generella inriktningen regional utvecklingspolitik som principiellt

av en bör stödja lokala arbetsmarknader där riktningen i utgångsläget är

78 Bakgrund

positiv eller där negativ utveckling är tillfällig. Den sortens en regionalpolitik kan öka hastigheten i i grunden självförstärkande en positiv utvecklingsspiral. Med det perspektivet blir utvecklingspolitiken ett sätt att ta tillvara den utvecklingspotential redan finns, vilket är ett som annorlunda synsätt jämfört med utjärnningspolitiken. Den avgörande skillnaden är att medan utjärrmingspolitiken fokuserar på regionala yttringar är utvecklingspolitiken inriktad på rambetingelser för och samband mellan faktorer som påverkar lokal och regional utveckling. Den svenska regionalpolitiken präglas av det synsätt som förknippas med utjämningspolitiken både i den lilla och i den stora politiken. Eftersom de lokala arbetsmarknader deñnitionssom mässigt har utvecklingspotential saknar de problem utjämsom ningspolitiken styrs kommer utvecklingspolitiken den av, - samordnade näringspolitilçen att bedrivas på godtyckliga grunder. - Alternativt är den bara till namnet utvecklingspolitik, eftersom den i alla väsentliga avseenden fortfarande är utjärrmingspolitik. Innan talar om kriterier för utvecklingspolitiken ñnns det skäl att redovisa synen på sambandet mellan utjämningspolitiken och utvecklingspolitiken. Erfarenheten säger nämligen att det är politiskt mycket svårt att ge utrymme för en tillväxtfrämjande politik med regionalpolitiska förtecken, eftersom regionalpolitiken i praktiken förknippas med utjämning. Huvudskälet är att sådan politik alltid kommer att betraktas en med stor misstänksamhet dem drar fördel utjärnningsav som av politiken. Dessutom har utjämningspolitiken, inte minst på central nivå, ett så starkt präglat synsätt och inarbetade arbetsmetoder att det är svårt att anpassa den centrala nivåns/statens roll till regioen nal utvecklingspolitik. Utmaningen blir därmed att förse hela näringspolitiken med en regional dimension. Inom delar näringspolitiken har sådan av en länge varit självklar, exempelvis inom småföretagspolitiken. Också forsknings- och utbildningspolitiken har i allt större utsträckning uppmärksammat den regionala dimensionen, inte minst följd som en av att teknik- och kunskapsanvändning fått ökad betydelse. Denna

Bakgrund 79

utveckling har dock skett utan förankring i ett mer sammanhängande synsätt.

Kraven på den centrala nivån för att kunna delta i samverkansprocessen och för att veta när inblandning behövs

Den utvecklingspolitik här skisseras ställer höga krav på

som strategiskt handlag och koordinering även i Regeringskansliet. Under själva genomförandet måste regeringen kunna för sin

ansvara del i den ömsesidiga processen. Men det handlar också om att veta när regeringen ska blanda sig i omvandlingsprocess. När det

en gäller samverkan med kommuner och lokala arbetsmarknader för att förstärka positiva tillvåxtspiraler blir regeringens uppgift en

nämligen att ta ställning till hur insatser inom olika politikannan, områden bör samordnas i ett nationellt perspektiv.

De samordningsproblem som finns mellan olika nivåer på den politiska och administrativa sidan beror i första hand på att näringslivet ekonomins aktörer i allt större utsträckning agerar på den globala och lokala nivån, medan politiken fortfarande agerar i ett nationellt perspektiv. EU-medlemskapet är ett sätt för Sverige att få större korrespondens mellan politik och marknad på internationell nivå. Inom landet behövs en bättre samverkan mellan den centrala och lokala nivån för att nå överensstämmelse på den lokala arenan, som företagen är intresserade av, när det gäller utbildningssystem, arbetsmarknad, transporter m.m.

Uppgiften för regering och riksdag blir alltså att utforma politiken på strategiska områden så att gynnsamma tillväxtförutsättningar skapas, och att fånga upp de krav och idéer som kommer nerifrån. Dessutom blir uppgiften att tillsammans med den lokala och regionala nivån organisera genomförandet av politiken. Såväl nationella krav på systemtänkande när det gäller industriella system, infrastruktur och formella regler som delaktighet från berörda företag, forskare, myndigheter m.fl., ska tillgodoses. Detta betyder att regering och riksdag alltjämt kommer att ha en central roll i tillvåxtpolitiken, vilket också understryks av EU-medlemskapet.

80 Bakgrund

Teori om regional utveckling

I det här avsnittet mycket kortfattad beskrivning några ges en om teorier eller föreställningar drivkrafter för lokal och regional om utveckling. Dessa är intressanta att lyfta fram, eftersom ett av rapportens budskap är att utvecklingspolitiken måste bli mer intelligent än tidigare, då dess syfte är att påverka den lokala utvecklingen än att hantera utvecklingens konsekvenser. snarare Med den enormt stora betydelse kunskap, kompetens och som därmed utbildning har för lokal utveckling blir perspektivet med nödvändighet framåtsyftande. I Söderhamn diskuteras, liksom på andra platser i landet, vilka nischer och vilken specialisering den lokala arbetsmarknaden har eller bör utvecklas mot. Möjligheten att skapa lokal ekonomisk utveckling hänger samman med regioners förmåga att vidmakthålla och attragenerera, hera olika slags ekonomisk verksamhet. Om långsiktiga konkurrensfördelar från företagets eller regionens synpunkt ska kunna skapas utifrån lokalisering, krävs att en dessa svårligen kan överföras till någon plats på grund annan av förändrade pris- och konkurrensförhållanden. Intemationaliseringen innebär att teknik som är inbyggd i hårdvara är relativt lätt att överföra mellan regioner och Världsdelar. Ett sätt att skapa långsiktiga lokaliseringsfördelar är därför att främja uppkomsten av så kallade immateriella inte kan reproduceras eller resurser, som överföras. Den amerikanske regionalforskaren Michael Storper talar om non-tradeables Med sådana han resurser. avser vanor, attityder och liknande, kort sagt informella institutionella förhållanden som utbildats lokalt, ofta under lång tid. Det finns flera forskare som lyfter fram betydelsen sådana företeelser. Professor av Putnam talar om socialt kapital. Också professor Ash Amin betonar dessa förhållanden. I NUTEK:s rapport, T eknikpolitik och regional utveckling, hänvisas till en modell för regioners och företags konkurrenskraft som antyder i vilka steg lokalt specifika kompetenser utbildas. Modellen grundar sig på dubbel indelning i potentialer och tillen gångar, i sin tur kan generiska allmänna eller specifika. som vara

Bakgrund 81

Potentialer är resurser som inte är aktiva. Det finns två typer av potentialer. Den första typen är de som finns fysiskt, men inte utnyttjas, exempelvis för att kostnaderna är för höga. Den andra typen av potentialer är resurser som kan organiseras eller frambringas vid behov, men bara virtuellt. Den sista typen av potentialer kan varken relateras till någon marknad eller prissättas; de är non-tradeables. Motsatsen är tillgångar, eller med andra 0rd aktiva lokaliseringsfaktorer som kan köpas och säljas på en marknad, det vill säga tradeables.

Potentialer och tillgångar är generiska när deras värde inte beror på någon särskild produktionsprocess, inte heller något socialt eller företagsmässigt sammanhang. De mest generiska resurserna har samma värde oavsett vem som använder dem och vad de används till. En speciñk tillgångs värde är beroende vad använder

av man den till samt i vilket sammanhang. De mest specifika resurserna har ett värde som är högt för en viss typ av användare i ett visst sammanhang, men betydligt lägre för andra användare i andra sammanhang. Som exempel kan nämnas specialiserad arbetskraft eller specialiserade utbildnings- och forskningsinstitutioner.

Detta begrepp anknyter till det som i en OECD-rapport kallas för lokaliseringsfördelar en typ av externa effekter som uppstår ur

specialisering. Poängen är att externa effekter har en ekonomisk betydelse för många; de ger en kollektiv nytta. Det klassiska exemplet i Sverige är Gnosjö, vars lokaliseringsfordelar har utvecklats över lång tid. Gnosjö visar att specialisering inte behöver vara samma sak som ensidighet, även om detta också kan vara fallet, exempelvis Bergslagens specialisering inom järn- och stålhantering. Poängen i Gnosjö är att specialiseringen från början var knuten till tråddragning men senare har utvecklats till en entreprenörsförmåga att ta fram produkter som bygger på denna kompetens. I Bergslagen var specialiseringen knuten till en typ av verksamhet där allt mer av kunnandet byggdes i processutrustning och maskiner genom så kallad kapitalbunden teknisk utveckling, samtidigt som produkterna var relativt homogena. Den tekniska utvecklingen eroderade värdet av de specifika tillgångarna.

Specifika potentialer kan inte skapas, utan uppkommer ur speciñka tillgångar. Man kan säga att den speciñka potentialen växer

82 Bakgrund

fram genom interaktionen mellan aktörerna när de gör tillgångar alltmer specifika, och att den uppstår kombinationen specifika

ur av tillgångar. Det är först inför ett nytt tekniskt eller affärsmässigt problem som de specifika potentialema mobiliseras och organiseras de är en virtuell resurs. Man kan säga att de olika aktörema, genom att de tillsammans skapar specifika tillgångar, lär sig att lära sig tillsammans. Det är just dessa dynamiska lärprocesser som är en potential i sig. Man kan tala innovativ miljö ett resultat

om en som av detta. Som nämnts tidigare är lärande socialt och historiskt betingat. Denna typ av resurser är just därför snart sagt omöjliga att kopiera, de tar också lång tid att bygga Även det här

upp. om handlar om en potential något som inte är i aktiv användning, men som behöver mobiliseras är det en lokaliseringsfördel kan

som vara mycket viktig och till och med avgörande för ett företag. I takt med att innovation och kompetens blir viktigare blir specifika potentialer allt mer betydelsefulla konkurrensfördelar.

Det finns en ömsesidig påverkan mellan företag och region i den här modellen. Det är denna ömsesidiga påverkan spelrum

som ger för utvecklingsinsatser. Målet är att främja uppkomsten av specifika potentialer, eftersom dessa utgör en långsiktigt och unik konkurrensfördel såväl för regionen för företagen. Men

som som sett kan specifika potentialer inte skapas i sig. Därför måste insatserna inriktas på att främja tillväxten specifika tillgångar.

Vad blir konsekvenserna det här resonemanget for regional

av näringspolitik Företagen kan alltså söka konkurrensfördelar

i en region genom att maximalt utnyttja kostnadsfördelama, också

men genom att själva vara med och skapa lokaliseringsfördelar i interaktion med andra företag och aktörer. Om företagen inriktar sig på att utnyttja kostnadsfördelama maximalt, kan man säga att de främst intresserar sig för lokaliseringsfördelar typen generiska

av tillgångar. Om de i stället väljer med och skapa lokalise-

att vara ringsfördelar innebär det intresserar sig för i form

att man resurser av specifika tillgångar, och i förlängningen även specifika potentialer.

Mot bakgrund av detta borde åtgärder som syftar till att främja näringslivsutvecklingen i en region inriktas på att stimulera framväxten av specifika tillgångar och därigenom skapa förutsättningar

Bakgrund 83

för uppkomsten specifika potentialer. Det finns två motiv till av detta: Om det finns särskilda utbildningsprogram, specialiserad forslming, särskild kompetens hos arbetskraften och kanske även inarbetade samarbetsrelationer, kan regionen särskilja sig i förhållande till andra regioner. Detta kan viktig konkurrensfördel. vara en Om åtgärderna för att stimulera det regionala näringslivet i stället inriktas på att erbjuda tillgångar billig mark, goda som skatteförhållanden, arbetskraft och goda kommunikationer, gott om kan företagen lättare inrikta sig på att utnyttja kostnadsfördelama maximalt. När det finns specifika tillgångar minskar företagets benägenhet att flytta verksamheten även marknadsförutsättningama ändras. om För företaget innebär dessa specifika tillgångar att det uppstår kostnader för överföring eller återuppbyggnad av de specifika tillgångarna vid en eventuell flytt av verksamheten. Ju mer specifik tillgång är desto högre blir överföringskostnaderna, det vill säga en de kostnader är till ingen nytta om företaget flyttar någon som annanstans. Konsekvensen är att strategier för regional näringsutveckling i allmänhet och försök att attrahera utländska investeringar i synnerhet, har större förutsättningar att lyckas de tar hänsyn till den om befintliga industristrukturens styrka och svagheter. Ett viktigt skäl är att det tar lång tid att bygga upp specifika resurser. Dessutom är stödjande åtgärder, som inriktas på specifika behov hos företag och andra aktörer, effektiva de stimulerar till uppbyggnad av mer specifika tillgångar än sådana som fokuserar på generella behov. Att främja uppbyggandet specifika resurser är en form av av regional specialisering, även det, nämnde tidigare, inte om som behöver innebära ensidig industristruktur. Regional specialiseen ring är dock inte problemfritt. Maskell och Malmberg 1995 pekar tre skäl till att regional specialisering kan utvecklas till någonting negativt: erosion regionala tillgångar, substitution och inlåsning. av

Erosion regionala tillgångar innebär exempelvis att dessa tillav gångar inte återskapas i samma takt eller i samma grad som tidi- Det kan till exempel handla strukturella förändringar som gare. om

84 Bakgrund

till exempel nedskärningar av antalet utbildningsplatser vid viss en utbildning på högskolan eller minskade anslag till forskning på ett visst område som gör att interaktionen mellan viktiga aktörer inte kan ske som tidigare. Detta skulle kunna innebära att specifika

resurser utarmas.

Substitution är en särskild form av erosion regionala tillgångar av där ny teknik snabbt gör tidigare investeringar i exempelvis kompetens, utbildning och infrastruktur mindre värdefulla. Här finns en uppenbar risk för de företag som satsar på att bygga specifika upp tillgångar. Men en specifik potential exempelvis kollektiv en problemlösningsfonnåga kan få en särskilt stor betydelse den om kan mobiliseras for att hantera dessa problem. Ett positivt exempel är omvändningen i den schweiziska Juraregionen där kvartsuret slog ut klockindustrin. Här lyckades man styra industrin på typ en ny av produktion rnikromekanik där de specifika - - resurser som byggts upp inom klocktillverkningen kunde vidareutvecklas.

Inlåsning är en situation som karakteriseras att enlokal elit till av exempel företagsledare, fackförbund eller lokala och regionala myndighetspersoner skapar allianser för att förhindra strukturell omvandling i perioder då de tidigare dominerande industriema är på nedgång.

Söderhamn många svenska industridominerade komär en av muner vars välstånd till alltför stor del byggt på generiska tillgångar. De specifika tillgångarna har eroderats eller utsatts för substitution av konkurrerande teknik, i sin tur har förändrat som pris- och konkurrensförhållanden och gjort att andra orter med lägre kostnader tagit över. Hoppet för Söderhamn och andra kommuner i liknande situation är att specifika tillgångar kan utvecklas det ur lokala näringslivet. Situationen kompliceras att befinner i av oss en brytningstid där ny teknisk kunskap och samarbetsmönster nya gör att kommuner med näringslivsstruktur Söderhamns har en som svårt att utveckla specifika tillgångar det befintliga näringslivet. ur Det behövs ett tillskott verksamheter, för vilka av nya attraktionskrañen huvudsakligen inte är generiska tillgångar utan

Bakgrund 85

speciñka. I Söderhamn måste därför sysselsättningstillskottet av statliga arbetsplatser också värderas utifrån deras möjligheter att utveckla speciñka tillgångar. Vi kommer tillbaka till detta i kapitel

Det finns underliggande aspekt på detta med specifika till-

en gångar är särskilt intressant ett svenskt perspektiv, nämligen

som ur att skapandet speciñka tillgångar och speciñk kompetens

av underlättas täta kommunikationsnätverk. Med de ofta små ar-

av betsmarknadema och ännu mindre kommunerna i Sverige är det svårt att utveckla den täthet/närhet ñnns till exempel i norra

som Italiens industridistrikt. Företagstätheten är helt enkelt for låg i Sverige. Informationstekniken är inte till mycket hjälp i dessa sammanhang, eftersom själva poängen med non-tradeables resurser

är deras geografiska anknytning. En policyslutsats är att prioritera

samverkan mellan kommuner och företag på lokala arbetsmarknader spänner över flera kommuner. En annan slutsats är

som att det i Sverige är särskilt viktigt koncentrera det näringspolitiska arbetet på att analysera förutsättningarna for att utveckla specifika tillgångar. Detta motverkas huvudinriktningen är att studera det

om enskilda företagets problem och utvecklingshinder. En sådan inriktning är naturlig de foretagsinriktade åtgärderna framförallt

om avser finansiering.

Till detta kommer att den tekniska utvecklingen inom många områden är förknippad med odelbarheter och skalekonomier, vilket också motverkar utvecklingen på mindre arbetsmarknader. Skogsoch stålindustrins utvecklingen är tydliga exempel på detta. Men även tjänstesektom använder sig av skalekonomier i produktion och distribution av tjänster.

Det positiva är att specifika tillgångar i dagens ekonomi kan utvecklas medvetna och uthålliga insatser. Ett exempel är det

genom som skett i Karlskrona i anslutning till Telecom City. Ett annat är Ronneby och Soft Center. Internationellt finns goda exempel i Wales och i New Brunswick i Kanada där små regioner under senare år utvecklat en ny specialisering.

Den Michael Porter lanserade idén om industriella kluster är

metod används flitigt i andra länder. Den används for att en som öka kunskapen styrkan och svagheten i den lokala näringslivs-

86 Bakgrund

strukturen samt för att skapa för samtal mellan lokala,

arenor regionala och nationella intressenter. Metoden är mycket användbar och kommer därför att presenteras närmare i nästa kapitel, i

samband med att diskuterar hur samtal om lokal utveckling kan fö-

ras.

2 En modell för

generaliserad tillväxtpolitik i samverkan

2.1 Samverkansspiralen

Den modell som här presenteras beskriver förändringsprocessens olika steg samtal, samsyn, samförstånd, samverkan som suc-

- cessiva preciseringar och åtaganden av inblandade parter för att gemensamt skapa nya strukturer.

För att öka tillväxtpotentialen och så långt det är möjligt också utnyttja dess innehåll, krävs att nya strukturer skapas lokalt, regionalt och nationellt. Nya strukturer kräver i sin tur olika typer av investeringar och insatser som förändrar befintliga förhållanden. De nödvändiga investeringarna är inte bara kanske inte ens i första

hand fysiskt kapital, utan även olika typer av intangibles inom

organisationer och i form av sådana investeringar som förbättrar kommunikationsförmågan mellan individer och organisationer, det vill säga nätverksinvesteringar. Detta anknyter till vad som sades i föregående kapitel om specifika tillgångar och speciñk kompetens.

De olika insatser som behövs görs allt oftare genom partnerskap mellan offentliga aktörer på olika nivåer inom och utom landet samt mellan offentliga och privata aktörer. Partnerskapet är ett uttryck för samverkan. Förutsättningen är att varje aktör kan identiñera sina visioner, strategier och handlingsalternativ på

ner projektnivå. Partnerskapet behöver därmed nätverk såväl som process som för att bestämma innehåll.

För att partnerskapet ska fungera effektivt måste det innan kontraktet skrivs råda samförstånd inom en organisation och

88 En generaliserad modell

helst även mellan organisationerna ingår avtal. Principen är som densamma som för andra typer av uthålliga relationer. Kontraktet behövs av formella skäl men den underliggande mekanismen för samverkan är förtroende mellan parterna, vilket tar tid att utveckla. Grunden för förtroendeskapandet läggs i diskussion en om samsyn där varje part redovisar sina synpunkter. Dessa är i sin tur ett resultat av ett ständigt pågående utvecklingssamtal. Intensiteten och kvaliteten i detta samtal avgör i stor utsträckning innehållet i samverkansprocessen. Till följd av ekonomins globalisering och politikens övemationella integration ställs allt högre krav på det professionella innehållet i samtalet, vilket är stark utmaning mot en den politiska kulturen i Sverige, inte minst på kommunal nivå, där tonvikten legat på pragmatism och starka sektorsintressen. Den principmodell som översiktligt redovisats tydliggörs ñgur av

Samverkansspiralen

Meda Aktivitet Resultat Fysiska investeringar Utvecklingskrañ och Strukturförändring och immateriella omställningsförmåga

Insikt Förmåga Partnerskapets samverkan . - "at.. villkor. Uthållighet. Hur skadetgöras och å;r:°m°"t°""g Integration vilka av

D y

samförstånd Allians-och koalitionsömsesidig nytta Vad bör göras skapande

Respekt för andras Samsyn öppenhet att diskutera uppfattningar Vad kan göras handlingsalternativ

7 Framförhâllning i Samtal Vad sker omvärlden 7 Förändringsberedskap Professional i

Figur Samverkansspiralen

Redovisningen i det följande bygger på denna modell.

En generaliserad modell 89

2.2 Det lokala utvecklingssamtalet:

Vadan och varthän

2.2.1 Samtalets förutsättningar

Sambanden mellan politik och ekonomi

Samtalet handlar att skapa förståelse för drivkrafter och hand-

om lingsaltemativ för lokal utveckling. En gemensam teoriram skapar i sig grund för samsyn, men i samtalet finns två olika perspektiv

en inbyggda: dels förståelsen for ekonomins drivkrafter den vänstra

figur 6 dels politikens villkor och möjligheter den högra delen av delen figur 6. Med ett renodlat analytiskt perspektiv kan man

av hävda dessa två delar i viss mån är oberoende varandra. I

av av samverkansprocessen måste perspektiven dock mötas för att strukturförändringar ska kunna genomföras.

Globalisering och politisk integration medför att konkurrensen också utsträcks till det politiska fältet. Kraven på effektiv strukturpolitik i form bl.a. utbildningspolitik och transportpolitik ökar,

av samtidigt strukturpolitikens betydelse för den marginella till-

som växten sannolikt blir större. Orsaken är att strukturpolitik eller näringspolitik kan påverka lokala produktionsförhållanden så att företagen kan dra nytta positiva externa effekter. Dessa får större

av betydelse, eftersom de bestämmer företagens produktivitet till-

med åtgärder företagen själva har kontroll över. Man sammans som kan utgå ifrån att konkurrensen företagen emellan blir sådan att bara företag förmår tillägna sig best-practice kommer att ha

som växtkraft. Den ökade konkurrenskraft som beror på att enskilda företag drar nytta kollektiva egenskaper i produktionsmiljön

av får därmed relativt större betydelse. Externa effekter uppstår

sett en

det samlade resultatet privata och offentliga insatser. För att som av materialisera dessa måste politiken koordineras bättre mellan olika områden än hittills.

90 En generaliserad modell

Informationsteknologi; sänkta transaktionskostnader

Globalisering áe-:b Ekonomiskt samarbete

l l

Specialisering

Mindre för Nätverk och kluster utrymme.

fmans- och pennmgpolitik,. . { Strukturpolitik för att öka

tillväxtformågan

Produktivitetsskillnader. . g.a. externa effekter ;

Strukturpolitiken har en

Konkurrenskraft delur 4- rumslig dimension. vis lokalt och regionalt

Partnerskap. Samordning

bundna resurser

Figur Sambandet mellan ekonomi och politik med avseende på geografi

Till detta kommer de utmaningar följer att lever i som av en värld där graden policy competition snabbt ökar. Införandet av av EMU bidrar ytterligare till ökad konkurrens detta slag. Med de av restriktioner för nationell finans-, penning- och växelkurspolitik som EMU medför, kommer denna policykonkurrens med tiden att utsträckas till allt fler områden, vilka i Sverige tidigare legat inom den nationella eller lokala politikens domäner. Det handlar om förhållanden som långsiktigt bestämmer näringslivets konkurrensförmåga. Särskilt intressant blir den del konkurrensfönnågan att gynna av som bestäms av orörliga eller trögrörliga storheter. Det handlar om

arbetskraftens kvalitet, utnyttjandet och fömyelsen av den

om fysiska infrastrukturen också institutionella förhållanden

men om och om olika systemegenskaper.

Med institutionella förhållanden dels de fonnella, t.ex.

avses lagar och förordningar, dels de informella, bl.a. attityder, och

vanor förhållningssätt. De förra bestäms till övervägande del nationellt

utformas lokalt och regionalt. medan de senare

Med systemegenskaper hur ansvarsfördelning och besluts-

avses system inom den offentliga sektorn är organiserade, men även näringslivsstrukturen. I nätverksekonomin ökar beroendet mellan företag, vilket innebär att näringslivssammansättningen och det som kallas externa effekter blir allt viktigare förklaring till det

en enskilda företagets konkurrenskrañ. Som kommer se i avsnittet

samförstånd spelar förtroende mellan parter en stor roll i dessa om sammanhang. Förutsättningarna för att etablera förtroendefulla relationer beror på icke-marknadsfaktorer som i hög grad bestäms

informella institutionella förhållanden. Denna egenskap innebär av att det trots informationstekniken är svårt att etablera den globala byn. Till systemegenskapema hör också ett vitalt småföretagande, eftersom de mindre företagen rotade i den lokala miljön är

är mer stora internationellt verksamma företag.

Grovt sett kan de politiska handlingsmöjlighetema begränsas till tre typer insatser, tillsammans den så kallade in-

av som anger citamentsstruktur som ekonomiska beslutsfattare möter. Dessa tre är att påverka institutionella förhållanden, att sörja för en god infrastruktur samt att på marginalen påverka resursanvändningen via incentives. Ett fjärde i-ord beror på systemegenskaper och externa effekter förmågan till integration av insatser.

Begreppet strukturpolitik användes tidigare samlingsbe-

som

för dessa åtgärder. Med det svenska decentraliserade begrepp slutssystemet blir strukturpolitiken angelägenhet för såväl rege-

en ring och riksdag för kommunfullmäktige och, i delar av landet,

som även regionfullmäktige.

Kraven på att förstå ekonomin i termer av industriella system och politik samordnar olika politiska områden leder till ett

som behov strategiskt handlande med geografiska förtecken. Att firma

92 En generaliserad modell

bättre samverkansfonner mellan olika politiska och administrativa nivåer är inte tillräckligt. Det finns också ett väsentligt större behov än tidigare av kunskap ekonomins utveckling samt tydligt om av redovisade strategier för det politiska handlandet på central, regional och lokal nivå. Den lokala arbetsmarknaden är den viktigaste arenan i ett lokalt/regionalt perspektiv. Det finns därmed en paradox inbyggd i den utveckling som nu sker. Å sidan får det globala perspektivet allt betydelse. ena större Kapitalet blir rörligare vilket driver på utjämning bl.a. skillen av nader mellan länders skattesystem. Å andra sidan kan företag med hjälp av informationsteknik driva anpassningen till lokala förhållanden och kunders önskemål mycket långt. Deras konkurrenskraft beror också i stor utsträckning på lokala förhållanden. Det handlar bl.a. arbetskraftens kvalitet. Även rörligheten på den om om svenska arbetsmarknaden ökar, är arbetskraften fortfarande relativt trögrörlig. Dessutom ñnns det tendens till att företagen tvingas en anpassa sin lokalisering till orter och regioner enligt som kunskapsarbetama har höga boende- och livskvaliteter, vilket bl.a. innefattar ett bra utbildningssystem. På motsvarande sätt innebär kapitalrationalisering och just-in-time att det finns en drivkraft till sarnlokalisering inom industriella kluster, samtidigt som beroendet av transportapparatens kvalitet ökar. Det finns också klara belägg för att det allt viktigare samspelet mellan forskning och näringsliv gynnas av geografisk och kulturell närhet mellan aktörerna. Forskningsresultaten är i och för sig fri och rörlig en resurs, men utnyttjande av dem är viktig del det en av kompetensutbyte mellan företag och högskolor måste öka som om svenskt näringsliv ska fortsätta att utvecklas. Principiellt är lokala arbetsmarknader den arena där externa effekter kan visa sig. Samordningen tillväxtpolitiken ska därmed av riktas mot dessa. Med denna infallsvinkel består Sverige tre av storstadsregioner som tillsammans för nästan 40 procent svarar av sysselsättningen i landet och ett trettiotal medelstora arbetsmarknader med lika stor andel. Återstående lokala arbetsmarknader, ett sjuttiotal, för resterande 20 procent den totala svarar av sysselsättningen. Spännvidden i antalet sysselsatta varierar kraftigt.

Stockholm har den största arbetsmarknaden med drygt 900 000 sysselsatta. De minsta lokala arbetsmarknadema har mindre än 2 000 sysselsatta. Flertalet av de små lokala arbetsmarknadema ingår i det regionalpolitiska stödområdet och kan även räkna med stöd från strukturfonden, enligt EU:s mål

Om syñet är samverkan för att öka näringslivets konkurrenskraft och tillväxten i landet, handlar det inte längre om att identifi-

problernregioner att söka tillvarata externa effekter i era utan om form av urbaniserings- och lokaliseringsfördelar. Urbaniseringsfördelar bestäms befolkningsunderlaget. Grovt sett är det fråga

det trettiotal lokala arbetsmarknader med ett befolkningsunom derlag på minst 50 000-75 000 som har högskolor, goda

personer kommunikationer och ett relativt differentierat näringsliv. Lokaliseringsfordelar kan även uppstå på mindre arbetsmarknader på grund specialisering. I Sverige är Gnosjö ett sådant exempel.

Utmaningen består i att hittills mest har betraktat den lokala och regionala nivån från fördelningspolitiska regionalpolitik, välfärdspolitik etc. eller administrativa utgångspunkter. I den ekonomiska politiken har Sverige något tillspetsat i stort sett betraktats

punkt på världskartan. Detta trots att Sverige i ett europesom en iskt perspektiv utmärks av en relativt liten befolkning utspridd över en stor yta.

Utan samtalsarenor inga samtal

Det första steget är att etablera arenor där samtal kan föras. Dessa

är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för samverarenor kansprocessen. Kraven är att arenan ska vara tillgänglig för alla

vill deltaga, att kostnaderna for detta är låga samt att en som promotor till att utnyttjas. För att vitaliteten i samtalet

ser arenan ska upprätthållas är det också väsentligt att arenan används regelbundet for gästspel utifrån.

En eller flera for samtal är alltså förutsättning for den

arenor en vidare För ska användas är det emellertid

processen. att arenan också viktigt att kommunen har förmåga att delta i samtalet. Problemet är att den kommunala organisationen i många fall inte är

94 En generaliserad modell

rustad för detta. Orsaken är att kommunerna huvudsakligen har organiserats för samhällsplanering med tyngdpunkt på fysisk planering samt på produktion tjänster utbildning, vård och av som omsorg. Till dessa verksamheter krävs professionell komannan petens än den som deltagande i det lokala utvecklingssamtalet erfordrar. Tvärtom kan de synsätt och den kompetens skapas till som följd av dessa roller hamna i konflikt med utvecklingsrollen. Inte ens förekomsten kommunal näringslivsorganisation garanterar ett av en bra deltagande, eftersom denna kan lika sektoriserad och vara ärendestyrd som andra kommunala förvaltningar. Den problematik ligger i olikhetema mellan ärendeorientering som respektive problem- och möjlighetsorientering är relevant även i Regeringskansliet. Till en del har detta att göra med vilken idealbild politikforav mulering har haft i Sverige. Enligt modellen bör det nationella och det lokala utvecklingssamtalet föras inom och mellan de politiska partiema. Framtiden är således idealt fråga för politiker en medan förvaltningen av nuet och det bestående sköts tjänstemän av på politikernas uppdrag och efter generella riktlinjer. Organisationskulturen färgas på grund av detta förvaltningsperspektivet av med åtföljande weberianska egenskaper. Framtiden kan dock inte hanteras som ett ärende. Samtidigt har komplexiteten i samhället ökat medan överblickbarheten över utvecklingen och vad kan och bör påverkas som av politik i motsvarande grad har minskat. Inte minst intemationaliseringen och den allt snabbare teknikutvecklingen har bidragit till detta. Resultatet är att det blir allt svårare för lekmän politiker att sätta agendan för utvecklingssamtalet. Även politikernas ensamma tid används i praktiken i stor utsträckning till att hantera akuta kriser. Risken är att det framtidsinriktade samtalet uteblir eller färgas alltför mycket nostalgi det enkla skälet att det bygger av av livserfarenhet och flertalet politiker i ledande ställning både lokalt och nationellt är medelålders eller äldre. En liten utvikning om detta. Professor Torsten Hägerstrand har skrivit att de flesta människor lever sitt liv med de värderingar och den världsbild de tillägnade sig i tjugoårsåldem. Samtidigt inne-

En generaliserad modell 95

håller de flesta organisationer, inklusive politiska partier, ett mått av senioritet vilket innebär att värderingarna läggs till grund för beslut 20-30 år senare. I en stabil värld spelar en sådan tidseñersläpning mindre roll. I brytningstider blir det värre. Den framväxande nätverksekonomin, som i många avseenden har andra egenskaper än industrisamhället, formas i huvudsak av personer med värderingar som är rotade i just industrisamhället. Detta skapar självfallet hinder. En del av dessa trögheter är säkert bra eftersom sociala förändringar bör diskuteras kritiskt och förstås noga innan de genomförs. Till största del överväger dock nackdelarna.

För att ett samtal om framtiden ska kunna äga rum måste politikerna inse att priset för den svenska pragmatismen tenderar att bli allt högre. De måste också förstå att de inte kan förvänta sig att den organisation de förfogar över är särskilt lämpad för att ge underlag till det lokala utvecklingssamtalet. Slutligen måste de även vinna insikt om att dagens och morgondagens politiska möjligheter endast undantagsvis kan tas tillvara inom ramen för den förvaltningsstruktur som de förfogar över. På ett organisationsteoretiskt språk kan man säga att verkligheten redan tvingar idag fram en politik som utvecklas som rader i en matrisorganisation genom att omfatta flera förvaltningar eller myndigheter. Problemet är att detta inte sker på ett särskilt medvetet sätt. Vi återkommer till de organisatoriska aspekterna i avsnittet om samförstånd.

2.2.2 Det professionella samtalet

Den korta beskrivning om nätverksekonomin och dess drivkrafter som gavs tidigare, vill visa att förutsättningama förändras både för lokal och nationell ekonomisk utveckling. Förutsättningarna för att med politiska åtgärder ingripa i den ekonomiska utvecklingen förändras också. Med tillkomsten av EMU skärps nätverksekonomins krav ytterligare. Konkurrensen mellan regioner blir skarpare. De spänningar som beror på regioners olika utvecklingstakt utjämnas genom att arbetskraft eller kapital flyttas mellan regioner. Om dessutom antar att löneskillnader, skulle kunna utjäm-

som vara en

96 En generaliserad modell

ningsmekanism, inte finns i tillräcklig grad försvåras anpassningen till nätverksekonomin ytterligare.

För att öka framförhållningen behövs bättre kunskap driv-

om krañema till den ekonomiska utvecklingen på alla nivåer. Som kommunalrådet i Karlskrona, Mats Johansson, har formulerat det: utan spaning ingen aning. I Karlskrona drivs därför ett projekt som kallas +5, som går ut på att kommunen ska blicka fem år framåt for att kunna agera tidigt. Motsvarande tankegångar finns bl.a. i Linköping.

I huvudsak är det två frågor som är viktiga: Vilka är drivkraftema och hur återverkar dessa på den lokala ekonomin Hur kan politiken påverka den framtida utvecklingen Klart är att analyserna måste bli betydligt mer kvalificerade och strategiskt inriktade. Därmed uppstår också frågan om rollfördelningen mellan politiker och professionella i det lokala utvecklingssamtalet. Genom politikerna måste även medborgarna dras i samtalet.

Samtalet eller analyserna måste dessutom ha tydligare

en policyutgång än de regionala analyser används for närva-

som rande. Detta har framförallt betydelse för kopplingen mellan teknik, intangibles, humankapital, å ena sidan, och utbildning, lärande och forskning och utbildning, å andra sidan.

I föregående kapitel redogjorde för några de teorier är

av som aktuella när det gäller lokal utveckling. Ett de internationellt sett

av flitigast använda angreppssätten är att analysera de industriella kluster som finns eller kan utvecklas. För professor Michael Porter, som är främst förknippad med detta angreppssätt, är metoden inte i första hand ett kvalificerat verktyg för analys utan för handling. Poängen är att den traditionella branschindelningen tämligen dåligt fångar de nätverkskopplingar och beroenden finns mellan

som företag. Porter menar att det därför behövs ett verktyg gör det

som möjligt att organisera ett samtal mellan parter har eller skulle

som kunna få intressen. Därvid är det för allmänt att tala

gemensamma om tillverkningsindustrin eller tjänstesektom helhet samt för

som begränsat att fokusera på viss bransch. Enligt Porter tjänar

en en indelning i bransch- eller företagsgrupperingar i princip utgör

som

En generaliserad modell 97

ett utsnitt av en värdekedja eller ett värdenät framförallt grund

som för att identifiera vilka borde ingå i samtälsgrupp.

som en

Ett kluster innehåller vanligtvis kärna geografiskt närbe-

en av lägna företag inom ett område. Dessa företag konkurrerar och samarbetar. Nätverkssamarbete gör det möjligt att tillvarata specialiserings- och skalfördelar. I klustret ingår också rad underle-

en verantörer, specialiserade maskinleverantörer och tjänsteföretag inom finansiering, affärsjuridik etc. I tredje ring finns social

en en infrastruktur med utbildningsinstitutioner, rådgivningsorgan och intresseföreningar. I en fjärde yttre ring ñnns den fysiska infrastrukturen som visas nedanstående figur.

Källa:IforFfowcsWilliamsJ/ocalClusters.LocalExportGrowth

Figur Principskiss över klustersammansättning

Detta mycket handlingsinriktade synsätt hänger ihop med Porters modell, som i slutet 1980-talet användes för att analysera natio-

av nell industriell specialisering. Under 1990-talet har den i ännu större omfattning använts for analyser av regional ekonomisk

spe-

4 15-1145

modell

98 En generaliserad

cialisering och för fram lokala och regionala utvecklingsatt ta strategier. Det finns lång rad tillämpningar Porters modell som inte är en av märkvärdiga för analys, har fungerat utmärkt för att så men som strukturera professionellt samtal. Porter själv lyfter fram en tillett lämpning har gjorts i Nya Zeeland. Figuren ovan är gjord av en som eldsjäl i detta arbete. Enligt denne är förtroendet och relationen

aktörerna avgörande betydelse för att ett kluster ska mellan av vinna konkurrenskrañ. För att få uppfattning om relationerna en deltagarna har i Nya Zeeland tagit fram ett analysmellan man schema kallas för ClusterGram. Detta mäter såväl vilka resom ñnns lokalt relationernas intensitet. Klusterdeltalationer som som får först rangordna sina relationer på skala går från garna en som - Med hjälp dessa uppgifter kategoriseras sedan delta- 3 till +3. av i stars, rejects och isolates. Resultaten har därefter garna underlag för att prioritera insatser i Nya Zeeland som använts som syftar till förbättra relationerna inom klustren. att Jämfört med samverkansspiralen således ett ClusterGram ger information samtalsgruppema, det visar också vad som kan om men för förstärka förtroenden så att samtalet kan utvecklas till göras att samförstånd och samverkan. Det finns tre sätt att skapa samsyn, Ett förstärka de lokala nätverken, ett annat handlar kluster. är att utveckla den lokala kompetensen och ett tredje att utöka det om att lokala klustrets räckvidd. Arbetet med kluster påminner sålunda den franska modellen om där nyckelbegreppet är speciñka tillgångar. Betoningen av reoch ömsesidigt förtroende inom ett kluster är parallell till lationer en begreppet specifik kompetens.

En generaliserad modell 99

2.2.3 Politiken och i samtalet

politikerna

De politiker som har den formella makten i kommunen har uten omordentligt viktig uppgift, nämligen att sätta tonen för det lokala utvecklingssamtalet. För del måste de både våga och vilja delta egen i samtalet, trots att det kan få för politikerna alltför teknisk en karaktär. Även samtalet sker på och med inriktning om ett sätt en som är i strid med deras egen uppfattning måste de delta. Dessutom är det viktigt att kommunens makthavare inser att kvaliteten i samtalet avgörs vad sägs, oavsett talarens formella position. av som Det senare tangerar en av de mest betydelsefulla uppgiftema för den lokala politiska ledningen, nämligen att uppmuntra och i viss mån legitimera kommunens eldsjälar. All erfarenhet lokal av utveckling i synnerhet och utvecklingsprocesser i allmänhet, av visar att eldsjälar som brinner för uppgift står för skillnaden en mellan medioker framgång och att verkligen bli förebild för en andra. Strukturer kan ge goda förutsättningar för utveckling men utan eldsjälarna nås inget resultat. Det hör till att eldsjälar precis som entreprenörer kan vara besvärliga för omgivningen med sin hängivenhet. De politiska ledarna måste påverka samtalsklirnatet så att även eldsjälarna ges utrymme. Dessutom måste politikerna kunna hantera eldsjälarnas otålighet över att inget blir gjort samt motivera för dem att den tid som går för att forma visioner kan vara väl använd tack vare den breda förankring uppnås. som

2.2.4 Massmedias i och för

deltagande betydelse

samtalet

Modellen för att skapa handlingsalternativ för kommunens framtid, som skisseras här, präglas av en viss idealism. Givetvis ñnns det ett stort mått av genuin osäkerhet i varje samtal framtiden. Dessom utom är den nödvändiga öppenheten från alla parter förenad med en risk. Med den betydelse massmedia i allmänhet och den lokala som pressen i synnerhet har för medborgarnas uppfattning vad om som sker, är det viktigt att diskutera massmedias roll i den här processen.

Det torde tämligen välbelagt att media inte bara

numera vara kritiskt granskar beslut och speglar pågående debatt, utan också i

en högsta grad är med och sätter dagordningen för den aktuella debatten. Från dessa utgångspunkter har den lokala pressen en potentiellt mycket viktig roll i det lokala utvecklingssamtalet. Tidningarna kan de där samtalet sker, medan chef-

vara en av arenor redaktörema är betydelsefulla deltagare i samtalet.

Men tidningarna spelar också viktig roll i den dagliga lokala

en politiska opinionsbildningen. Förskjutningen fokus från dags-

av frågor till framtidsfrågor gäller inte bara politikerna utan även den lokala På sätt förändras förhållningssättet från

pressen. samma fasta positioner i enskilda sakfrågor till samtal möjligheter för

om framtiden. Det är viktigt for samtliga samtalsdeltagare att upprätthålla skillnaden mellan position och option, särskilt som den framtidsinriktade debatten kan återföras till dagsfrågor och dänned

leda till nyorientering. Om lokala politiker och tjänstemän som

en deltar i ett öppet samtal ställs till svars för optioner samma

för fattade beslut lär samtalet snart klinga av. sätt som

De klassiska svenska journalistiska frågorna: Kan du garantera

... och Vem vinner eller förlorar inte i ett utvecklingsatt passar samtal. Det ñnns inga garantier i värld präglad av risker och

en osäkerhet, och få förändringar innehåller bara vinnare. Joumalistiskt kan det också svårt att skildra samtalet som del i en

vara längre eftersom det inte är avgränsbar händelse. Hän-

process, en delsema besluten ligger längre fram i processen.

Arbetet i Söderhamn visar hur massmedia trots dessa problem på mycket förtjänstfullt sätt kan medverka i processen, och utan

ett förlora sin kritiskt granskande roll.

En generaliserad modell 101

2.3 om

Samsyn handlingsmöjligheter

2.3.1 Vad är och vad

samsyn om

Samtalet måste efter hand fokuseras på handlingsalternativ for den lokala utvecklingen i ljuset de möjligheter och begränsningar

av som omvärldsanalysen anger. Diskussionen handlar bl.a.

om samsyn om vilken eller vilka framtidsinriktningar är möjliga, vilka insatser

som som kan göras lokalt för att förbättra näringslivets tillväxtforutsättningar och inom vilka områden som nya kompetenser behöver utvecklas.

Det gäller att ta fram konsistenta/konsekventa och

sammanhängande möjligheter optioner, utifrån vissa förutsättningar. Inblandade aktörer och intressenter kan analysera samtalsen olika och därmed ha olika ingångsvärden till denna fas. För att få ett så bra underlag som möjligt for den vidare är det viktigt att

processen varje option utvecklas och diskuteras utifrån sina förutsättningar. Risken är att alltför tidigt blockeras någon

armars processen av detalj som är svår att enas om. Målet är alltså inte vad

samsyn om som bör göras utan om vad som skulle kunna göras. Vad bör

som och kan göras i samförstånd behandlas i nästa fas.

2.3.2 Ömsesidig respekt mellan kommun och

företag

Den politiska ledningen i kommunen, företrädare för oppositionen, kommunala tjänstemän, företrädare för regionala och nationella myndigheter, lokala företagare, fackliga företrädare samt medborgarna i allmänhet alla ställer olika villkor för att medverka till

samsyn. Om samtalet är den fas där det är viktigt att alla tillåts föra fram sina synpunkter utmärks samsynsfasen viljan att lyssna till

av andras slutsatser om det framtida lokala utvecklingsarbetet. Respekt

för skilda värderingar måste finnas. Öppenhet är ett nyckelord för

samsyn

2.3.3 Stark lokal allians för omvärldens

positivt

bild

I samsynsfasen läggs grunden för det samförstånd och den samverkan kommer i Genomförandet lokalt

som senare processen. av framsprungna idéer förutsätter allt oftare medverkan av aktörer utanför den kommunen. De kan vara nationella organ, vars

egna medverkan avgörs kommunens fönnåga att lyfta fram sina ut-

av vecklingsmöjligheter. Ramen för denna externa medverkan sätts av de regionala tillväxtkontrakten. Dessa innebär att kommunen först måste vinna gehör för sina strävanden inom det länet. Med den

egna finansiella bl.a. EU:s strukturfonder har behövs också ofta

roll som

godkännande från ytterligare håll innan genomförande är möjligt.

Om kommun med framgång ska kunna attrahera externa

en aktörer måste de förslag presenteras ha en stark förankring

som bland de invånarna. För att åstadkomma detta krävs det för-

egna måga att bygga allianser, först internt och senare externt. Begreppet allianser står inte för formell procedur, utan för en djupare

en förankring med intressenter också utanför den lokala politikens domäner, främst det lokala näringslivet. I EU-sammanhang tar

denna typ allianser i genomförandefasen skepnaden av part-

av nerskap.

Alliansen fenomen är viktig aspekt nätverksekonomin.

som en av

det frivilliga samarbetet till ömsesidig nytta på Den representerar vissa delområden, fastän de ingående parterna kan vara konkur-

på andra områden. Alliansen håller endast så länge renter samman

har nytta den. Som i allt samarbete förutsätter den som parterna av

vet vad de kan förvänta sig, vilket i sin tur förutsätter att parterna

det kärnintresset är definierat. Alliansen kan uppträda med att egna större kraft och tydlighet mot omvärlden än de enskilda parterna var för sig.

En generaliserad modell 103

I det lokala utvecklingsperspektiv här står i centrum finns som ytterligare en aspekt bör betonas: i nätverksekonomin ökar som kommunikationen och kontaktytoma mellan ekonomins alla aktörer, privata och offentliga. Det betyder att antalet ambassadörer för en kommun potentiellt kan bli mycket stort, trots att endast ett fåtal formellt är ackrediterade. Om råder grundläggande samsyn om handlingsalternativ finns potential till marknadsföring en av kommunen, är mycket betydelsefull för relationen mellan fösom retag. Potentialen blir självfallet lättare att realisera om samsyn också kan övergå i samförstånd utvecklingsinriktning och åtaom ganden.

2.4 Lokalt samförstånd huvud-

inriktning

2.4.1 Politiskt samförstånd för

viktigt uthållighet

Ett mått samförstånd ligger inbyggt i alla demokratiska system såtillvida att majoritet sällan helt bortser från minoritetens en synpunkter. I Sverige präglas fortfarande den kommunala politiken av samförstånd, vilket har att göra med den pragmatism som synes vara förhärskande i flertalet kommuner. samförstånd har värde i ett sig, eftersom det skapar stabilitet och uthållighet. Inte minst det senare är utomordentligt betydelsefullt för den lokala utvecklingen. Vi vet att det tar lång tid, kanske 10-15 år, innan strategiskt ett vägval har fått påtagliga genomslag på arbetsmarknaden. Andra positiva effekter, ökad framtidstro, märks tidigare och föregår som investeringar vilka i sin tur påverkar arbetsmarknaden. Samförstånd avser i den här modellen inte bara den politiska sfären. Eftersom den samverkan samförståndet bör leda till som sker i form partnerskap samt ekonomiska åtaganden mellan av företag och myndigheter inom och utom kommunen, bör samförståndet till exempel även omfatta det lokala näringslivet.

En förutsättning for samförstånd och samverkan är att parterna har förtroende for varandra. Förtroende eller tillit är ett centralt begrepp i nätverksekonomin. Skälet är att allt mer speciali-

om en serad ekonomi med komplexa samarbetsrelationer mellan företag ska fungera effektivt bör relationerna uthålliga. Förtroende

vara fungerar det sociala kitt möjliggör transaktioner mellan

som som företag utan att det varje gång utarbetas avtal och regler. Förtroende fyller därmed funktion informationstekniken för

samma som att sänka transaktionskostnadema. I äldre tider fyllde handslaget samma funktion.

Förtroende får, sett, Ökad betydelse i ekonomiska sam-

som manhang. Därför är det intressant att notera att flera studier, liksom erfarenheterna från Söderhamn, visar att företagen snarast hyser misstro mot kommunen och mot myndigheter i allmänhet. Det är uppenbart att ett utvecklingsarbete möter mycket stora svårigheter

det bedrivs i anda misstro mellan kommunala företrädare om en av och näringsliv. Likaså är det självklart att misstro kan uppstå om det i stället för samtal råder tystnad och i stället för samsyn endast

En enligt den modell skisseras undanröjer en syn. process som sannolikt en del av misstron.

En viktig faktor är hur kontakten mellan kommun och

annan näringsliv är organiserad. Här uppvisar de svenska kommunerna en mycket stor variationsrikedom. Vissa kommuner saknar helt en organisation för den kommunala näringspolitiken. Ansvaret för denna ligger då oftast på kommunalråd och kommunchef. Andra har

näringslivsorganisation är del den kommunala en som en av förvaltningen med näringslivschef som ansvarig. Uppgiften för

sådan organisation kan rådgivning, nätverkande till att en vara fullgöra ombudsmannaroll mot kommunen och andra myndig-

en heter. I ytterligare andra kommuner, företrädesvis i de norra delarna

landet, finns bolag för den kommunala näringspolitiken som av bistår med finansiell rådgivning och annan företagsservice. Näringslivets synpunkter kanaliseras antingen spontant eller via etablerade organisationer Företagama och lokala industri-

som föreningar.

En generaliserad modell 105

Ett vanligt problem är att kommunen och företagen har olika förväntningar på utbytet av kontakterna. Kommunens avsikt kan vara att få ett forum för samtal, medan näringslivet förväntar sig

en samrådsorganisation med inflytande över beslut. Särskilt besvärligt blir det när kommunen och näringslivet gemensamt driver

en organisation för den kommunala näringspolitiken, då en sådan lätt framkallar otydliga roller mellan respektive intressent. Man ska komma ihåg att även en näringslivsorganisation med stor legitimitet mycket sällan kan göra anspråk på att tala för hela näringslivet. Företagare representerar i allmänhet sig själva. Den här problematiken har en särskild dimension i kommuner som utsatts för långvarig tillbakagång, eftersom en vändning arbetsmarknad och

av näringsliv inte enbart kan bygga på att utveckla de företag som ñnns. Kommunen måste också söka finna en profil inom

nya snabbväxande områden. Arbetsinsatsen från såväl politiker som tjänstemän är betydande. Eftersom sökarljuset då riktas mot

omvärlden ñnns en risk för att de befintliga företagen ägnas för lite intresse.

En genomtänkt och klar rollfördelning med avseende på ñnansiellt ansvar och styrelserepresentation mellan näringsliv och kommun är därför en absolut förutsättning för att ytterligare minska riskerna för misstro. I princip ska kommunen för

ansvara kommunala angelägenheter och företagen ska för det

ansvara som direkt har med deras affärsutveckling att göra. Kommunen kan också med framgång ta på sig att initiera erfarenhetsutbyte och nätverkande mellan företag. Det finns en lång rad goda exempel det senare.

De enskilt viktigaste förtroendeskapande åtgärderna från kom-

munens sida torde vara att visa ett brett i kommunens

engagemang framtidsfrågor, från såväl politiker tjänstemän. Därtill bör det

som vara god kvalitet och en hög servicenivå i den kommunala verksamheten. Att kommunen sköter sin kämverksamhet

bra, dvs. ger god service till företagen och medborgarna i kommunen, är en absolut förutsättning för att utvecklingsarbete ska resultat. Detta

ge blir allt viktigare också som lokaliseringsfaktor därför att de ar-

106 En generaliserad modell

betsmarknader tillgodoser symbolhanteramas boendeprefe-

som renser får ett försteg framför andra.

Hår ryms svåra principiella awägningar. Utifrån demokratiska utgångspunkter har varje medborgare i kommunen eller nationen en röst. De politiska partierna måste göra en avvägning mellan motstridiga önskemål; nå samförstånd eller hävda olika uppfattningar i sakfrågor och i så fall dra upp riktlinjer för hur de ska genomföras. Utgångspunkten är att hävda allmänintresset. Självklart får olika särintressen inte sina krav helt tillgodosedda i de avvägningar som ligger bakom beslut. Då blir frågan varför vissa intres-

ska chans att rösta två gånger. Implicit eller explicit sen ges en kan detta tolkas som att vissa kommunmedborgare är viktigare än andra. I någons tolkning påminner dessa bekymmer om korporativismen med dess risker för intressekoalitioner och mygel till förfång för allmänintresset. I tolkning kan ett samförstånd som

en annan omfattar företagen och företagarna ett positivt tecken på

ses som insikter om entreprenöremas roll för vålståndsutvecklingen.

Mer cyniskt är möjligen att notera att företagen och företagarna har makt. Denna makt utgår från att de inte kan tvingas till att investera och expandera eller ens att fortsätta verksamheten i kom-

Det tillhör således den politiska ledningens självbevarelsemunen. drift att ha goda kontakter med näringslivet.

Detta är dock beskrivning som är mer träffande för fall där

en beslut inte har föregåtts samtal och När dessa två tidi-

av samsyn. gare steg i processen genomförts, avdramatiseras frågan om samförstånd. Svårigheten att nå dit blir också mindre om företagen i kommunen med legitimitet kan torgföra en kollektiv eller gemensam syn i för dem strategiska frågor.

2.4.2 Betydelsen ett brett förankrat

varumärke

Förutsättningarna för att nå ett brett samförstånd i en kommun bestäms till stor del av förmågan att identifiera ett varumärke eller

slogan sammanfattar vision och strategi. För att fungera en som

En generaliserad modell 107

både internt och externt måste ett sådant varumärke i några få 0rd sammanfatta hur kommunen vill positionera sig 5-10 års sikt. Positioneringen kan vilken typ specialisering eñer-

avse av som strävas eller vilka värden som kommunen vill förknippas med. Poängen är att ett varumärke effektivt kan förmedlas till många samt i sin enkelhet fungera som lite Vägvisare och därmed

av samordningsverktyg. Med dessa funktioner kan sökandet efter

ett varumärke också ses en test på visionen och strategin är tillräck-

om ligt tydligt utformade. Vi har tidigare argumenterat för att sökandet efter en profil måste baseras på djupgående analys och kunskap

mer än som hittills vanligen varit fallet. Skälet är att den specialisering som väljs ska användas för att utveckla kompetenser kan

som översättas i utbildningsterrner. Den ska tydlig för att

vara nog attrahera företag och symbolhanterare och den ska ha någon förankring i redan existerande kompetens.

Svårigheten är att finna en beskrivning samtidigt fångar det

som unika, speglar innehållet, vädjar till hjärtat och framrnanar spännande associationer i hjärnan. Mot den här bakgrunden är det föga förvånande att de goda exemplen på slogans är relativt få.

2.5 Samverkan och

samordning

2.5.1 Samverkan och i nätverk:

samordning

visioner styr inte kommandon

Samverkan och samordning är nyckelbegreppen i modellen för hur strukturförändring kan åstadkommas. Med samverkan att

menas alla berörda intressenter, exempelvis företag och myndigheter, agerar i enlighet med den strategi fastställts. Samverkan sker

som mellan kommuner och länsorgan samt mellan kommunala, regionala, nationella och internationella myndigheter. Med samordning avses att inblandade aktörer internt har instrument säkerställer

som

ett konsekvent uppträdande i förhållande till strategin. Samordningsuppgiñen därmed framförallt den lokala och nationella

avser nivån. Samordning internt och samverkan externt leder till att nödvändiga krav på integration kan uppfyllas.

Avreglering, outsourcing och andra förhållanden förknippade med nätverksekonomin innebär att behovet av integration ökar och att denna i växande utsträckning måste åstadkommas genom samverkan. Samordning minskar däremot i betydelse som instrument för integration.

Samordning inom organisation sker traditionellt med hjälp av

en planering, beredning och delningsförfaranden samt via lednings-, arbets- och projektgrupper. Här finns möjligheter för den politiska ledningen i kommun eller förvaltning att använda

en en tvångsmetoder. Problemet med sådan samordning är att den utvecklas till en konfliktlösningsmekanism. En förvaltning eller ett departement möjlighet att reagera på någon annans förslag och

ges därefter följer procedurer för hur olika uppfattningar ska jämkas samman.

Med ett sådant upplägg uppnås bara undantagsvis ett samordnat agerande. För detta krävs en gemensam uppfattning om möjligheter, visioner och strategier. Konsekvensen är att den interna förankringen gemensamma mål och handlingslinjer i en organisation

av är nödvändig för att åstadkomma samordning som ger

en mervärden. Erfarenheten visar att de trögheter som är inbyggda i större organisationer oftast tvingar fram tidsbegränsade organisatoriska insatser, för att synsätt och arbetsmetoder som ligger i linje med vision och strategi ska få tid att utvecklas.

Detta kan användas i kombination med incentives i stället för tvång. Det finns exempel från myndigheter där verkschefen har använt intern upphandling ett verktyg. Tanken är att förvalt-

som ningar/enheter får lägga anbud på en summa pengar, avsatt för att åstadkomma nyorientering. Förslag som utarbetas gemensamt mellan olika förvaltningar/enheter särskild prioritet. På ett så-

ges dant sätt stimuleras såväl nyskapande som reviröverskridande. Denna metod kan i sina grunddrag också användas för att uppnå samverkan mellan myndigheter. Vi återkommer till detta.

En generaliserad modell 109

De största samordningsproblemen finns i Regeringskansliet. Eftersom regeringen fattar kollektiva beslut är samordningen mellan departementen ett samordnings- och inte ett samverkansproblem. Regeringen har, policyskapare, mycket central roll när det

som en gäller att forma spelreglerna för hur samverkan kan bli mer effektiv.

Regeringens och Regeringskansliets medverkan i en, med regeringens formulering, samordnad regional näringspolitilc, rymmer en rad såväl generiska specifika spörsmål lokal och

som mer om regional utveckling.

En generisk fråga är att regeringskansliet inte är dimensionerat för att arbeta med komplexa problem, och också saknar kapacitet för att nå integrerade lösningar. Detta påstående kan synas något paradoxalt med tanke på att den politiska dagordningen domineras av komplexa problem där ett enskilt statsråd sällan har svaret. Ett sådant område är tillväxt- eller strukturpolitiken med den innebörd som tidigare angivits.

Dessa svagheter har diskuterats bl.a. i anslutning till de förändringar genomförts av budgetprocessen och styrningen av stat-

som liga myndigheter. Vissa åtgärder har också vidtagits för att förändra situationen. En förvaltningschef har tillsatts i statsrådsberedningen med koordinerande uppgift. Dessutom har förändringar av

en ansvarsfördelningen mellan enskilda departement inom Regeringskansliet genomförts.

Frågan har också avhandlats i den förvaltningspolitiska kommissionens betänkande samt i regeringens nyligen presenterade förvaltningspolitiska proposition. Någon lösning tillmötesgår

som kraven på förstärkt kompetens har dock inte annonserats.

En specifik fråga, berördes tidigare, gäller de bakom-

mer som liggande synsätten till en geografiskt inriktad politik. Till diskussionen om problemstyrd respektive möjlighetsorienterad politik bör fogas ytterligare en kort kommentar beträffande den klassiska distinktionen mellan sektorspolitik och en territoriellt definierad politik. Budskapet i den här rapporten är att det för tillväxtens skull föreligger mycket starka skäl att förstärka det territoriella angreppssättet i nätverksekonomin. Nedan nämner de kriterier anser bör användas för ett sådant angreppssätt. För analysen av den

l 10 En generaliserad modell

centrala samordningen mellan i huvudsak sektoriellt definierade politikområden och en territoriellt definierad tillväxtpolitik behövs dock inte kriterierna.

Det är klart att samordningens omfattning beror på vilka

avvägningar som görs mellan det offentliga och privata. Avregleringar innebär till exempel att samordningsuppgiften minskar och att ett behov av samverkan växer i stället. På liknande sätt innebär en överflyttning av en uppgift till kommuner och landsting att uppgiften blir mindre. Ett aktuellt exempel är inrättandet av regionfullmäktige i Västsverige och i Skåne. I båda dessa fall kommer sannolikt en del av samordningsuppgiften att tillfalla dessa organ.

Behovet av samordning i Regeringskansliet uppkommer framförallt som en följd av ekonomins och politikens intemationalisering. I en färsk rapport från OECD, Technology, Productivity and Job Creation, är ett huvudtema att intemationaliseringen, informationstekniken och det ökade kunskapsberoendet tillsammans framkallar ett behov av vad här kallas strukturpolitik. I sin analys lyfter OECD särskilt fram vad som kallas systemic failures systemfel eller obalanser inom och mellan de system som medlemsländerna har för att främja tillväxt. Den genomgående rekommendationen är att medlemsländerna måste förbättra koordineringen mellan politikområdena.

De systematiska fel som OECD pekar på har bl.a. sin förklaring i att Sverige, liksom andra OECD-länder, beñnner sig i en transformation från industrisamhälle till nätverksekonomi. I övergångsfasen utmanas gamla institutioner medan behövs. Den viktiga

nya infrastrukturfrågan för nätverksekonomin är tillgången på bandbredd snarare än vägbredd. Incentives till fysiska investeringar ersätts av investeringar i intangibles. Ska man mot den här bakgrunden sammanfatta tillväxtpolitikens utmaning mycket kortfattat, handlar det om att skapa förmåga att hantera heterogenitet.

en Denna kan mätas i många dimensioner. Det finns dock en dimension där ekonomiska och politiska förhållanden sammanfaller, nämligen den geografiska heterogeniteten. Att förstärka den territoriella samordningen i nationell politik har således såväl ekonomiska

som sektorspolitiska motiv. För att kunna hantera heterogeniteten

som

En generaliserad modell lll

den manifesteras i viss sektors perspektiv behövs en anpassning

en till platsbundna förutsättningar, samt strategisk syn på

en utvecklingsförutsättningama för olika platser som tar hänsyn till sambanden mellan olika sektorer.

Detta kan inte uppnås ytterligare decentralisering, efter-

genom

det återstår för nationella överväganden till betydande som som en del består anslag inom områden där sektoriella och nationella

av perspektiv varit framträdande inte minst därför att det handlar om

verksamheter kräver stort befolkningsunderlag kritisk massa

som eller innehåller starka systemsamband, vägnät och järnvägsnät.

som Därmed är de också områden där statsmaktema centralt har träffat tydligt märkbara val mellan regioner.

effektiv näringspolitik med regionala förtecken

Poängen är att en förutsätter bättre strategi och sammanhållen politik på

en mer central nivå. Förbättringar i dessa avseenden är nödvändiga också för att samverkan mellan nationell och regional nivå skall bli bättre. I grunden handlar det således att strukturpolitiken måste

om tydliggöras.

Ett annat skäl till central samordning är de regionala tillväxtkontrakt regeringen föreslagit. I förhandlingen mellan rege-

som ringen och regionala intressenter bör rimligen regeringen ha något ingångsvärde för att kunna ta ställning till förslagen från regio-

Vi återkommer i avsnitt 2.5.3 till hur regeringen kan uppnå nema. samverkan via kontrakt.

2.5 Partnerskapets möjligheter och

förutsättningar den ömsesidiga nyttan

I företagsvärlden och i EU-sammanhang används begreppet partnerskap till det samverkansbegrepp används i

som synonym som den här rapporten. Samverkan mellan oberoende aktörer är utmärkande för nätverksekonomin. Ett tydligt exempel är att samverkan i näringslivet används för att möta kraftigt ökande kostnader och för att få tillgång till de kompetenser som behövs för kämverksamheten. Ett annat mönster fångas av det engelska begreppet co-

112 En generaliserad modell

opetition som mycket förenklat betyder att man inte bara ska identifiera sina konkurrenter utan också dem kan komple-

som ge mentära värden till det egna kunderbjudandet. Det gäller att kunna sälja problemlösning snarare än en definierad produkt eller tjänst.

Poängen med detta är att samverkan måste utgå från att man har en egen hållbar idé och Verksamhetsinriktning. Enkelt uttryckt är det bara den som erbjuder något som skapar en win-win-situation, har framgång i nätverksekonomin. Tillämpningen av partnerskapet som idé inom det politiska fältet blir inte riktigt lika brutal. Grunden är att den egna saken utvecklas därför att den har betydelse för andra, snarare än genom att ställa krav på andras medverkan. Kommunerna beñnner sig i en inbördes konkurrens medan svenska regioner konkurrerar med andra svenska och utländska regioner. Dessutom färgas naturligtvis samverkansmönstren av att även näringslivet ingår i partnerskapen.

Den process som beskrevs i figur 6 syftar till att ge förutsättningar för alla inblandade att gå i samverkan med god kunskap om förutsättningar för engagemanget.

2.5.3 Kontraktet kodifiering åtagan-dena

som av

för samverkan och

samordning

Regeringens förslag till tillväxtkontrakt anknyter till en tradition i Sverige och i andra länder att samverkan kan åstadkommas när de föreskrivande och reglerande instrumenten är mycket svaga eller icke-existerande. I Sverige presenterade Svenska Kommunförbundet för några år sedan liknande tanke i vad kallades lokala

en som utvecklingskontrakt. Kontraktsmodellen har också använts i Sverige inom forsknings- och utbildningsområdet. På det regionala området ñnns en motsvarighet till tillväxtkontrakten i Frankrike.

Poängen med kontraktet är att upphandlaren kan redovisa sina önskemål för strategisk inriktning och samverkansområden, medan det överlåts på de enskilda anbudsgivama att formulera de konkreta förslagen. Därmed förmår kontraktsmodellen i den ideala situa-

tionen förena vision och strategi med lokal anpassning och forankring.

För att modellen ska fungera på detta ideala sätt finns ett antal kriterier måste uppfyllda bl.a. för att anbudsgivama ska

som vara acceptera de beslut tas resursfordelning och projekt m.m.

som om Det viktigaste är att det framgår anbudshandlingama vad man

av vill uppnå, vilka beteenden kommer att premieras samt och att

som det de uppfattas konkurrens om knappa resurser.

som en

3 Modellens ofullständiga

i Söderhamn

tillämpning

3 Snabbhet och samverkan mellan

kommunen och Söderhamns-

kommittén

modell för policyutveckling beskrevs i föregående avsnitt Den som har i sina huvuddrag tillämpats i Söderhamn även processen inte om alltid skett i de steg som angivits ovan.

Kommentarer

De inledande besluten statliga arbetsplatser fattades knappt två om månader efter det Söderhamnskommittén börjat sitt arbete. Såatt lunda beslöt regeringen på ett mycket tidigt stadium om majoriteten de statliga arbetsplatserna skulle lokaliseras till Söderhamn. av som Beslutet strukturförändrande karaktär, men fattades i stort var av innan analyser önskvärd profil hade gjorts, och innan sett om modellens olika faser hade klarats Profilen på de myndigheav. ter/arbetsplatser skulle till Söderhamn, bestämdes därför inom som den mycket informationsintensiva arbetsplatser med grova ramen utgångspunkt ifrån de enskilda myndigheternas svar det beting lades Rent allmänt hade gången i besluten de statliga som ut. om arbetsplatserna där de utpekade departementen gavs ansvar för att uppfylla sina beting vissa brister. Den främsta är att -

möjligheterna till synergier mellan myndigheter knappast beaktades. Vi ska senare titta på de möjligheter och faror finns med den

som sammansättning som slutligen uppnåddes.

3.2 etablerat förtroende

Tidigt

I ett mycket tidigt skede stod det klart att det amerikanska skogsmaskinföretaget Caterpillar var intresserat av att köpa det svenska företaget Skogsjan och förlägga verksamheten till Söderhamn. Genom ett snabbt agerande från Söderhamnskommittén samt från Närings- och handelsdepartementet nåddes på kort tid ett positivt beslut i ärendet.

De snabba besluten om statliga arbetsplatser och Caterpil-

om lars lokalisering till Söderhamn tidigt kommittén hög trovär-

gav dighet i kommunen. Denna trovärdighet och det ömsesidiga förtroende mellan kommunen och kommittén uppstod är

som en avgörande förklaring till den fortsatta utvecklingen.

Det höga tempot i har fortsatt. Söderhamnskommittén

processen inledde sitt arbete vid årsskiftet 1996/97 och upphör i juni 1998. Under denna tidsperiod har många projekt sjösatts med antingen kommunen eller Söderhamnskommittén den initierande parten.

som Kommunens stora uppgift är att förvalta och utveckla de projekt

nu och förändringsprocesser satts igång. Det kommer att kräva ett

som fortsatt starkt politiskt engagemang, kommunen måste också

men själv skaffa sig del den kompetens och de nätverk

en av som Söderhamnskommittén har tillfört.

3.3 av insatserna

Profilering

Med hänsyn till den lokala arbetsmarknadens storlek har Söderhamn knappast möjlighet att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv på bredden. Visionen och strategin koncentreras till utvecklandet av ett fåtal profilområden, där styrka kan uppnås

genom uthålligt och konsekvent agerande från både kommunen, det lokala

1998:89 Modellens ofizllständiga tillämpning 117 SOU

näringslivet och utomstående aktörer. Kommunen ansvarar för att utveckla och förvalta visionen och strategin liksom att sälja in den potentiella investerare och myndigheter. Fokus i detta arbete blir till fortsatt utveckling och förädling de specifika tillgångar som av framgår av figuren.

Samverkande specifika tillgångar för att utveckla

specifik potential

475 å k3 OI J67 O, o

,steg

øpWu-øaøöø new fkund

e 6/49 . a

nv°°nde

"v, wa ,ya/Fe Hälsinge.. . Invest

p 95,9,

Ä Riskkapitalförs örining " på ""

i k

.§99 | ntl Soft Center .atbé Elektronisk dokuo p. menthantering

å l/

lT-plattform vuc Kommunikation Lärande

Figur 9: Specifika tillgångar i Söderhamn.

Åtta olika projekt samverkar för att utveckla specifika tillgångar det gäller elektronisk dokumenthantering. Inriktningen leds av när det nyetablerade Soft Center Söderhamn kommer att specialisom sig på elektronisk dokumenthantering. Utöver Soft Center sera bidrar följande projekt och verksamheter till att utveckla specifika tillgångar inom detta område: IT-plattformen, det virtuella utbild-

ningscentret VUC, det informationstekniska utvecklings-projektet IT 2000, de statliga myndigheterna, storföretagen och den forskning och utbildning samverkan i nätverk och arbetsorganisation om ny Rådet för arbetslivsforskning RALF och Arbetslivsinstitutet som ALI kommer att genomföra.

l 18 Modellens ofullständiga tillämpning

Under den tid som Söderharnnskommittén varit verksam, har en IT-plattfonn med bas i det kommunala kabel-TV-nätet lagts i kommunen. De delar av kommunen inte omfattas detta som av kommer att få bredbandstillgång radiolänk. IT-plattforrnen genom är en viktig hörnsten för att Söderhamn plats i den digitala ge en ekonomin. Etableringen VUC, möjliggör inköp diav som av stansutbildning efter lokala behov i Söderhamn, förär en annan bättring av infrastrukturen kan lösa vissa de problem som av som beror på att arbetslöshet och kompetensbrist existerar samtidigt. Nya idéer om användning informationsteknik för att utveckla av befintliga verksamheter kommer att kunna förverkligas inom ramen för projektet IT 2000. Egenskapema hos Internet, intranät och extranät, både förutsätter och påverkar samarbete i nätverk med andra företag. Den forskning och undersökning utförs i regi som av RALF och ALI är inriktade på nätverkande samt de förändringar som ny teknik innebär för en arbetsorganisation. Tillsammans kommer VUC, RALF, ALI och IT 2000 med stor sannolikhet att kraftfullt påverka även beñntliga företag till större samverkan och ökad kommunikationsförrnåga. Ytterligare ett projekt drivs i som regi av företagens paraplyorganisation, Söderhamns Näringslivsutveckling SNU, bidrar till detta. I Söderhamn finns flera storföretag Ericsson, Caterpillar och - Arizona Chemical AB. Dessa är krävande kunder till flera av kommunens mindre företag. Kring dem finns minikluster av industri- och serviceföretag. Som stora och internationellt verksamma organisationer har de naturligtvis strävan att effektivisera en sina informations- och dokumentflöden. I framtiden kan de bli viktiga kunder till företag inom Soft Center Söderhamn. På detta sätt skapas förutsättningar för att locka företag inom området att lokalisera verksamhet till Söderhamn. Samtidigt entreprenörer ges tillfälle att utveckla affärsidéer. Särskilt i det avseendet nya senare har det tillskott av riskkapital som kommer via ett nytt investmentbolag med säte i Söderhamn potentiellt stor betydelse. För att bli en specifik tillgång måste också denna aktör inriktad på och ha vara specialistkompetens inom mjukvaruutveckling och multimedia.

Modellens ofullständiga tillämpning 119

Dessa verksamheter har till stor del en annan riskbild, kostnadsstruktur än vad industriell verksamhet har.

m.m.

På liknande sätt förhåller det sig med de statliga myndigheterna. När det gäller samverkan mellan myndigheterna återstår hel del

en att göra, inte minst för att förankra kommunens visioner och strategi hos ledningarna för berörda verk. Hittills har diskussionerna samverkan nästan uteslutande rört praktiska frågor i

om anslutning till lokaliseringen. Den gemensamma nämnaren for de statliga arbetsplatserna i Söderhamn är deras beroende infor-

av mationsteknik. Med något undantag, kanske framförallt Patent- och registreringsverkets, PRV:s varumärkesavdelning, är de funktioner

utlokaliserats till Söderhamn huvudsakligen stödjande som verksamheter till myndigheternas kärnverksamhet. De avser infonnation, arkivering, databashantering Detta innebär att

m.m. myndigheternas verksamhet i Söderhamn till stora delar hotas av den fortsatta utvecklingen inom IT-området, i synnerhet av effektivare infomiations- och dokumentflöden. Tillsammans har de statliga myndigheterna potential att bli viktig kund för Söder-

en hamns IT-företag och på så sätt bidra till utveckling av speci-

nya fika tillgångar för informations- och dokumenthantering. Men detta innebär även att den nya teknikens rationaliseringspotential kommer att manifesteras tidigt. Därtill kommer att de enskilda myndigheterna inte har någon särskild ambition att expandera i Söderhamn. Frågan blir därmed hur man ska införa det mått av dynamik och expansion inom den totala statliga verksamheten, som skulle kunna kompensera för det troliga tjänstebortfallet om några år när tekniken har utvecklats ännu mer.

Dessa frågor måste ställas av de berörda myndighetsledningama. Verksamheten i Söderhamn får inte gradvis bli omodern av att de statliga verken avstår från att investera i utrustning med hänsyn

ny till den lokala arbetsmarknaden. En sådan utveckling skulle vara särskilt olycklig i Söderharrm, eftersom fortsatt modernisering är

en tänkt bidragande drivkraft for att utveckla den lokala

att vara en ekonomins profilering. För 18 månader kunde oktogonen i ñgur inte ha ritats upp.

3.4 Söderhamns

näringslivsstruktur och

arbetsmarknad

Den industri som en gång fanns...

Enligt NUTEK:s analyser av produktionsförutsättningama i landets 108 arbetsmarknadsregioner har Söderhanm liknande förutsättningar som Katrineholm/Vingåker, Ludvika, Västervik, Säffle/ Åmål, Vimmerby, Kiruna och Arvika/Eda. Samtliga har haft en svag sysselsättningsutveckling, både totalt sett och inom tillverkningsindustrin de senaste tjugo åren. I dagsläget är arbetslösheten högre än for riket helhet. Dessa arbetsmarknadsregioner tävlar som om det rörliga investeringskapitalet med andra har bättre som pro-

duktionsförutsätmingar att erbjuda.

De är alla arbetsmarknader med lång industritradition, foreen

trädesvis inom gamla näringar skogsindustri, gruvbrytning

som och tidig Verkstadsindustri. Det förflutna gör sig inte enbart påmint genom minskande sysselsättningssiffror, utan också lokala genom värderingar och livsstilar. Återindustrialisering har det setts som eñersträvansvärda målet än att bejaka framväxten snarare av nya tjänster/arbetstillfällen inom tjänstesektom och postindustriella värderingar. Samtidigt är det uppenbart att Söderhamn, liksom de andra liknande arbetsmarknadema, i vissa avseenden saknar konkurrenskraftiga förutsättningar för tjänsteproduktion, särskilt sådana som går under benämningen professionella tjänster.

...kommer inte tillbaka. Vision och strategi utarbetas ny

När omställningen i Söderhamn inleddes betraktades fortfarande förmågan att förädla skogsfiber den specifika kompetensen som av de flesta i kommunen, trots att stor del denna industri fören av svunnit. På liknande sätt var det med verkstadsindustrin varit som

kopplad till skogshanteringen.

Modellens ofullständiga tillämpning 121

Samtalen mellan kommittén och kommunen handlade därför inledningsvis mycket risker och möjligheter med att satsa på om återindustrialisering inom beprövade områden respektive att välja

strategi för att placera Söderhamn i nätverksekonomin. Den en särskilde utredaren förespråkade omställning och nyorientering en med vision Söderhamn år 2005 och en strategi som angav en om handlingsvägama för att förverkliga visionen. Samtalet ledde fram till ett samförstånd att kommunen skulle om

genomföra ett sådant visions- och strategiarbete. Detta påbörjades

1997 och avslutades i första etapp med att under sommaren en kommunfullmäktige beslutade strategin i december samma år. om Även denna gick således mycket snabbt. Det interna process samtalet omvärldsvillkor och handlingsmöjligheter hann inte om föras med bredd och djup. Konsekvenserna detta visade sig när näringslivet i av senare kommunen kritiserade kommunledningen för bristande samsyn och

samförstånd i näringslivsfrågor.

Diskussionen känns igen från andra kommuner som genomgår

omställning. De befintliga företagen riskerar att glömmas bort en fokus riktas på allt det representerar förändring. Motsvanär som rande diskussion lever exempelvis fortfarande kvar i Karlskrona inledde omställning för nästan tio år sedan. En av de svåsom en och mest centrala uppgiñema i en omställningsprocess är att raste awägningama mellan åtgärder främjar tillväxt i göra de rätta som det befintliga näringslivet och åtgärder leder till genuin fömysom Risken kommunen hamnar i konflikt med de redan else. är stor att verksamma företagarna i kommunen. Faktum är att just företagens

misstro mot kommunen är typiskt och ett resultat som är genomlokalt näringslivsprojekt bedrivits i åtta kommuner. gående i ett som Problemen synliggörs kommunen, i Söderhamn, inbjuom som der till samtal för nå och kanske även samförstånd att en samsyn och företagen det är fel frågor diskuteras. Det är däranser att som för vikt genuina och helt legitima intressekonflikter av största att inte förvärras det råder oklarhet lokala spelregler och av att om ñnns otydlig rollfördelning mellan kommun och näringsliv been träffande finansiering, styrning och för genomförande. Risansvar

kema för detta är stora i de många kommuner med näringslivsorganisationer som till övervägande del finansieras kommunen av men där näringslivet har styrelsemajoriteten. I Söderhamn löste oklar rollfördelning på följande man en sätt. SNU blir näringslivets kommunen inrättar näringslivsorgan, en funktion och ett samrådsorgan, Söderhamns näringslivsråd, bildas med uppgift att vara en brygga mellan näringsliv och kommun. Den stora utmaningen för kommunen år att tillämpa ett lenu darskap som tillåter företagare och sociala entreprenörer att fullfölja arbetet i enlighet med strategin, så att de speciñka tillgångar som tillkommit, kan utvecklas. Målet är att uppnå uthållighet och ett konsekvent agerande från olika självständiga aktörer. Den stegvisa process, som presenterades i föregående kapitel, kan givetvis även användas för att hålla strategin levande inte bara för - att en gång komma fram till sådan. I sak blir kommunens främsta en uppgift att fungera kopplare mellan nodema i det lokala som nätverk av utvecklingsorgan och tjänsteproducenter som numera ñnns. Det är genom att förtäta kommunikationen inom detta nätverk som den specifika potentialen i bästa fall kan manifesteras framöver. För att spela denna roll måste kommunen ta över hel del de en av uppgifter som Söderharnnskommittén haft vid initieringen flera av

av de projekt/tillgångar i figur Denna stafettväxling

som angavs är ett första test på hur den vidare kommer avlöpa. processen att Om inte kommunen kan ta över det fulla projektägandet är risken stor att den dynamik skapats i samverkan mellan kommittén som och kommunen snabbt går förlorad. Söderhamn har skaffat sig viss beredskap inrätta en genom att en stockholmsambassad för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna få tillgång till externa nätverk och kompetens. Sammanfattningsvis visar erfarenheterna från Söderhamn att det kort tid går att åstadkomma mycket stora förändringa, såväl när det gäller attityder och insikter faktiska investeringar och som åtaganden. I huvudsak har förloppen i både enskilda projekt och arbetet som helhet följt principmodellens olika steg.

Modellens ofullständiga tillämpning 123

Tempot har dock, tidigare nämnts, varit högt, och ibland

som har det kanske gått alltför fort. Den önskvärda förankringen av beslut har inte hunnits med. Detta gäller till exempel beslutet om Soft Center Söderhamn. Det är därför utomordentligt viktigt att kommunen, i samband med att tar över stafettpinnen från

man kommittén, till att befasta de framgångar som vunnits.

ser

4 Lärdomar för

näringspolitiken

4.1 Om samverkan, sektorssamordning och integration

I den regionalpolitiska proposition regeringen förelade riks-

som dagen i 1998 år samverkan mellan sektorsorgan på länsnivån

mars och mellan kommunerna centrala uppgifter. Samverkan i form av partnerskap förväntas resultera i förslag från länen på hur man inom givna politiska områden kan ändra fördelningen av resurserna så att deras utvecklingskraft blir större. Förslagen från länen ska förhandlas med regeringen, for att därefter resultera i så kallade tillvåxtkontrakt mellan regeringen och respektive län.

Regeringens roll blir, enligt den modell som skisserats i kapitel att förutsättningarna för länens arbete samt att vara för-

ange handlingspart och ñnansiär. En fråga som måste ställas i ljuset av erfarenheterna från Söderhamn, är hur den centrala nivån ska kunna deltaga i den process som sker lokalt och regionalt. I modellen är utbytet idéer väsentligt liksom de efterföljande stegen mot

av samverkan och partnerskap. Det är oklart hur det löpande kunskapsutbyte, enligt modellen äger mellan parterna, ska

som rum kunna ske den centrala nivån regeringen ställer sig vid sidan

om av processen. Nu kan man naturligtvis se NUTEK som representant för den centrala nivån i kunskapsutbytet, det vill såga det görs en rollfördelning mellan departement och myndighet.

Återigen pekar erfarenheterna från bland annat Söderhamn på

sådan rollfördelning inte fungerar, eftersom myndigheten inte att en

126 Lärdomar för näringspolitiken

uppnår den trovärdighet som erfordras. Dessutom är det ett problem att en central myndighet som NUTEK i någon mening måste

agera neutralt. Ett sådant aktionsmönster kommer i konflikt med kravet på att utvecklingspolitiken ska mission Oriented.

vara

Söderhamnskommittén har arbetat uppgiñsdrivet har saknat

men finansiella medel. Dessa har legat kvar i den ordinarie myndighetsstrukturen. Den särskilde utredaren har i kraft sitt mandat

av emellertid haft möjligheter att gentemot alla berörda

agera myndigheter. I egenskap av central myndighet har NUTEK motsatta problem. Det är svårt for NUTEK både uppgiñsdrivet och

att agera som central operativ myndighet när det gäller regionalpolitiskt stöd till näringslivet samtidigt myndigheten ska jämställd med

som vara andra centrala myndigheter. Detta försvårar integrationen mellan politikområden som samverkan och sektorssamordning syftar till.

Svårigheten är sålunda att finna en modell for den centrala nivåns engagemang i partnerskapet, övertygar de lokala och

som regionala aktörerna om att det finns ett ömsesidigt intresse for utveckling utan att utgöra ett rent ad hoc-agerande från

- regeringen. Givetvis blir det mer ad hoc genomgripande

mer omställning det är fråga Den modell här har utvecklats är

om. som allmän och därmed inte enbart tillämplig i dessa situationer.

Generellt kan sägas att modellen utgår från att såväl problem som lösningar blir allt mer provisoriska genom globaliseringen och informationsteknikens vidare genombrott. En grundföreställning är med andra ord att man med stor säkerhet inte vet vilka problem och möjligheter finns och att samtal, och samförstånd

som samsyn därför är överflödiga steg. Tillspetsat kan säga att starkare

man övertygelsen är att frågorna är färdigutredda, givna fast

svaren pengar saknas, desto större är risken att gör det rätt

man som var igår men inte blir rätt i

morgon.

Modellen är därför utformad for att främja innovation och

omprövning. Den kräver ett väsentligt mått intelligens och ent-

av reprenörskap hos dem som deltar i samtalet och i den strukturförändrande politiken. Vi har tidigare diskuterat hur detta påverkar den lokala nivån. Utrnaningama for den centrala nivån är dock minst lika stora.

Det är värt att notera att Söderharnnsgreppet har utvecklats inom för det statliga kommittéväsendet, som traditionellt ramen spelat stor roll för policyutvecklingen i Sverige. Söderhamnsen kommittén har kunnat arbeta task force och varit en del av som Regeringskansliet utan att ha behövt deltaga i den vardagliga hanteringen frågor. Uppdraget har varit tidsbegränsat och till skillav myndighet har kommittén under lång tid inte haft några nad från en utvecklade standard operating procedures att följa och inga egentliga ärenden. Möjligen är detta svaret på hur den centrala nivåns deltagande i partnerskapet ska formas: att mer systematiskt arbeta via kommittéer eller delegationer samt att använda NUTEK analysresurs och nätverksorganisation. Erfarenheterna samlas som i nätverket och kan sedan föras vidare, i första hand till upp regeringskansliet. I denna roll skulle också ligga att ge rekommendationer vilka metoder och kriterier bör tillämpas för att om som

förbättra utvecklingspolitiken. Därigenom utvecklas den nödvändiga

intelligensen via NUTEK i Regeringskansliet för att successivt i direktiven till delegationerna tydliggöra prioriteringar och övergripande strategi. Med sådan organisation kan regeringen ha en distans till enskildhetema i utvecklingspolitiken och därmed agera trovärdigt avtalsslutande part i tillväxtkontrakten. som Upplägget skulle organisatorisk mångfald i utvecklingsge en arbetet, vilket är viktigt för experiment och nyskapande. Varje delegation skulle ha ett tidsbegränsat mandat och typ av polisamma tisk anknytning Söderhamnskommittén. Med flera kommittéer som arbetande parallellt skulle naturligtvis också konkurrens och samarbete emellan dem viktig faktor för att upprätthålla dynavara en miken i utvecklingspolitiken. Med detta angreppssätt kommer också frågan samverkan och om sektorssamordning i delvis dager, vilket exemplet Söderhamn ny visar. Finns det samförstånd vision och strategi, går det om en en att utveckla specifika tillgångar. När möjligheterna att styra via ordergivning minskar och drivkraften är den ömsesidiga nyttan, blir vision och strategi nödvändiga instrument för samverkan och sektorssamordning.

128 Lärdomar för näringspolitiken

På den punkten finns det, antytts tidigare, ett potentiellt som problem i Söderhamn, eftersom besluten de statliga arbetsplatom serna tillkommit genom tvång. Det gäller för kommunen att så nu snabbt som möjligt få de statliga myndigheterna att sin kollektiva se roll som lokala utvecklingsmotorer i Söderhamn. Detta kan bara uppnås med positiv drivkraft. Någon särskilt tydlig sådan finns en inte. Om någon kritik ska riktas mot Söderhamnskommittén är det på denna punkt. Omlokaliseringama till Söderhamn har inte tillräckligt avhandlats med berörda verksledningar såsom strategiska beslut med långsiktiga effekter för myndigheterna och för den lokala arbetsmarknaden i Söderharrm. Om betraktar lokal och regional utveckling i tenner speciav ñka tillgångar, som vidareutvecklas eller nyskapas, följer att dessa bildar ett mönster för nationell specialisering. Denna diskuteras inom näringspolitiken med utgångspunkt från begreppen industriella system och nationella innovationssystem. Innebörden är att den mer intelligenta lokala och regionala utvecklingspolitik här som diskuteras, de facto måste motsvaras nationell analyskapacitet av en och naringspolitisk strategi, bygger på lokala initiativ som men också vill förstärka regionala och nationella natverksrelationer. Detta element i samverkan mellan nationell och regional nivå saknas helt för närvarande. Bristen försvårar den nationella nivåns prioriteringar. Om det fanns analyser utvecklingsblock, av industriella kluster eller den befintliga näringslivsstrukturen med av detta perspektiv, skulle sektorssamordningen på central nivå underlättas. Samtidigt skulle det nationella perspektivet tydliggöra konkurrens- och samarbetsmöjligheter för det lokala utvecklingsarbetet. För regeringen skulle det då också finnas argumentaen tionslinje att hålla sig till för att kunna såga nej till lokala och regionala propåer. Det bör påpekas att den nationella strategi eller, så vill, om man det planeringsarbete här förespråkas, bland annat bedrivs i de som andra nordiska låndema, Kanada, Nya Zeeland och i många av USA:s stater. Som såg i kapitel 2 är Michael Porters idéer om industriella kluster vägledande för dessa. Sverige ett de länvar av der som analyserades i Porters bok Competitive Advantage, som

Lärdomar för näringspolitiken 129

kom i början l990-talet. För närvarande pågår ett utredningsar-

av bete om industriella system inom Närings- och handelsdepartementet. I ljuset av de synpunkter framförs här framstår det

som som utomordentligt viktigt att detta arbete leder till snabba resultat.

4.2 Kriterier för externt

engagemang

Ett budskap i vad hittills sagts är att kommun eller organi-

som en sation behöver ha tillgång till externa nätverk för kunskapsutbyte för att kunna vara innovativ. En Söderharrmskonunitténs

av uppgiñer har varit att fungera extern kunskapskälla. Denna kon-

som sultroll kan naturligtvis också spelas exempelvis privata kon-

av sulter och statliga myndigheter. Söderhamnskommittén har dock även ställt krav på kommunen. Kombinationen stöd och

av provokation är unik. Kommunen har accepterat kommittén

som provokatör därför att den hañ förtroende för den särskilde utredaren. I princip är det inget som hindrar att den typ omställning skett

av som i Söderhamn till väsentliga delar kunde orkestrerats icke-

av en offentlig organisation. Grundfrågan är vad skapar förtroendet.

som

Här föreligger en svårfångad blandning förklaringsfaktorer

av av såväl personliga egenskaper hos den särskilde utredaren och personkemin mellan honom och Söderhamns kommunalråd Stig Wigren, som attributen i funktionen särskild utredare. Till de

som senare hörde att stå leverantör arbetsplatser i kom-

som av nya munen. Givetvis var detta viktigt i inledningsskedet.

Om inte kommunen hade insett att strukturella förändringar

var nödvändiga och att syftet med dessa att finna plats i den

var en nya ekonomin, hade arbetet sannolikt inte blivit det kommunutvecklingsprojekt som det snabbt formades till. Med den inriktningen spelade det formella mandatet mindre roll. För de kommuner

som själva bestämt sig för att åstadkomma omställning och söker

en som extern assistans för att öka sin förmåga och kapacitet, spelar formella attribut mindre roll. Graden självinsikt är därför det

av första viktiga kriteriet för externt engagemang.

130 Lärdomar för näringspolitiken

Det andra viktiga kriteriet kan hänföras till nätverksekonomin. Vi konstaterade tidigare att kommunikation, kommunikationsförmåga och kommunikationstäthet är nyckelfaktor. I dessa avseen enden uppvisar många de minsta lokala arbetsmarknadema i av landet, oña till stora glesbygdskommuner, negativa och opåytan verkbara egenskaper hindrar dem att utveckla tillräcklig som en förmåga till omställning självinsikten finns. Det bör krafäven om tigt understrykas att detta inte betyder att de ska nedprioriteras regionalpolitiskt, tvärtom är det för denna typ kommuner och loav

kala arbetsmarknader den utjämnande regionalpolitiken be-

som hövs. Poängen är att drivkraften då är utjämning, inte nationell

utveckling och tillväxt. Ett tredje kriterium gäller centralt statligt Graden engagemang. utväxling på insatta spelar roll, eftersom eñerfrågan av resurser alltid överstiger tillgången på Här inte bara finansiresurser. avses ella utan även kompetens att driva samverkansprojekt. resurser Utväxlingen är sannolikt hög det redan i utgångsläget ñnns ett om antal speciñka tillgångar kanske dolda som behöver synliggöras och kompletteras. Det innebär att lokaliseringsfördelar kan utvecklas på lokala arbetsmarknader genom samverkan och integration. En lokala arbetsmarknader med trolig stor utannan typ av växling medelstora arbetsmarknader utan problem som har är men fått rejäla resursöverföringar och har ett relativt väldifferentierat näringsliv. Där finns tillgångar som dock ofta är generella snarare än specifika.

4.3 Interventionens karaktär

För att kunna genomföra tillväxtpolitik med regionala förtecken en verktyg, metoder och modeller. Denna kan nämligen inte behövs nya drivas på grunder utjämningspolitiken. I den här samma som skriften föreslås modell för sådan tillväxtpolitik med erfaen en renheterna från bland annat Söderhamn som grund. En konsekvens dessa skillnader i synsätt är till exempel att av den relevanta geogra är olika. Detta innebär att de grundläg-

Lärdomar för näringspolitiken 131

gande kriterierna för statligt skiljer sig beroende på engagemang om tillväxt eller utjämning är målet. Dessutom har insatserna olika

profiler. När det som i Söderhamn handlar att åstadkomma om tumarounds vändpunkter blir också de organisatoriska frå- - gorna betydelsefulla. Vi återkommer strax till detta.

Det talar om här är intervention i syfte att förstärka tillväxtkraften på lokala arbetsmarknader där utvecklingen positiv. Vi är talar också lokala arbetsmarknader har genomgått om som en negativ utveckling där infrastrukturens kvalitet, den lokala men arbetsmarknadens storlek och näringslivssammansättningen skapar

förutsättningar för att bryta denna utveckling tidsbegenom en gränsad insats. Det handlar således i dessa fall senare om samverkan mellan regeringen och lokala aktörer i samband med kursänd-

ring och omställning.

Något förenklat kan säga att sådan politik potentiellt man en berör något mindre än hälften de lokala arbetsmarknadema i av landet, kanske 100-150 kommuner. Tal det här slaget dock av är lite meningslösa, eftersom generellt sett har svårt att bedöma den lokala utvecklingspotentialen. Poängen är dock de aktuella att kommunerna är tillräckligt många och de summerade effekterna i

termer av ökad framtidstro, jobb och minskat transfereringsbenya roende sannolikt tillräckligt stora och då utgår från de ännu mycket tidiga bedömningar kan göras omställningen i Sösom av derhamn.

Insatser av detta slag förutsätter den grad mognad och vilja av till förändring på det lokala planet diskuterade i avsnitt 1.3. som De kräver också ett politiskt åtagande regeringen. Framgång av förutsätter vidare att de och den Organisationsform personer som staten väljer för sin insats snabbt får trovärdighet hos kommunen och det lokala näringslivet.

De direkta kostnaderna för tidsbegränsad insats är tämligen en små. Till detta bidrar att viktig förutsättning för arbetet en är att den statliga och lokala organisationen präglas av entreprenörsagerande och är fokuserad på uppdraget. Begreppet task force används i andra länder för denna typ organisering. Idén helt av är enkelt att en kraftsamling sker i tid och rum.

132 Lärdomar näringspolitiken

För att uppnå de önskvärda egenskaperna ska tillvåxtfräm-

en jande organisation inte utrustas med pengar som direkt gör den ärendeorienterad. Däremot bör den vara väl förankrad där pengar finns. Söderhamnskommittén motsvarar i hög grad dessa krav. Framgången med tidsbegränsad insats avgörs huvudsakligen av

en att det finns tydlig uppfattning mellan lokala och

en gemensam centrala aktörer hur vändpunkten ska nås samt vilken riktning

därefter ska gälla för det lokala utvecklingsarbetet. Visioner som och väl förankrad strategi spelar med andra ord utomordent-

en en

roll för lyckad koncentrerad insats. Visionen och straligt stor en tegin uttryck för framåtblickandet. Mer precist anger dessa

ger vilka speciñka kompetenser kommunen önskar ha samt vilka

som speciñka tillgångar kan skapas samordnade insatser

som genom mellan olika aktörer.

Den modell för utvecklingspolitiken redovisats här har två

som olika tillämpningar. Den är när kommun står inför kris-

ena en en situation och behöver snabb omställning. Den andra är att

göra en

integrerad insats påskynda ett utvecklingsforlopp som har genom en rätt riktning. Den externa statliga interventionen skiljer sig något till sin karaktär i dessa två fall. Likhetema är att interventionen i båda fallen synliggörs särskilt tillsatt organisation med

genom en tidsbegränsat mandat för att driva förändringsarbetet. Organisationen bör ha de egenskaper nämndes i föregående avsnitt.

som Den kan tillsättas regeringen eller i speciella fall av kommunen

av själv. Arbetsmetoden är i stort densamma.

Den stora skillnaden är att förändringskapaciteten, både när det galler insikt och fönnåga, sannolikt är lägre i de kommuner som hamnar i akuta krislägen än i de på hand nått en vänd-

som egen punkt. Principiellt kan skillnaden att i kriskommuner får

antas vara förändringsorganisationen rollen både operativ och strategisk

som rådgivare, koordinator och delvis också som genomförare. I den mer normala utvecklingspolitiken begränsas uppgiften till strategisk rådgivning och koordinering. Detta innebär att kriskommuner sannolikt har ett större behov att utmana etablerade lokala före-

av ställningar arbetsmarknaden och näringslivet för att snabbt

om tvinga fram beslut engagemang, uppoffringar och åtaganden,

Lärdomar för näringspolitiken 133

vars faktiska innebörd delvis är okänt. Omställning i kriskommuner innebär, annorlunda uttryckt, ett större risktagande både politiskt och resursmässigt. Som nämndes tidigare finns fyra olika tänkbara strukturpolitiska insatser, nämligen institutionella förändringar, investeringar i infrastruktur, incentives finansiellt stöd och insatser för åstadatt komma integration i form rådgivning, sakkunskap såväl av om sektorsfrågor som utvecklingsfrågor, tillgång till personbundna nätverk m.m. Tyngdpunkten i den här modellen ligger på det sista alternativet. Med hänsyn till olikhetema mellan typfallen bör man räkna med att organisation ska skapa vändning, så i en som en som Söderhamn, måste kunna leverera påtagliga resurstillskott for mer att kunna vara provokativ i inledningsskedet.

4.4 Kriterier för

framgång i omställningsfasen

Den aktuella modellen bygger på dialog mellan inblandade en parter som ska leda vidare till åtaganden av olika slag. Det betyder att den i stor utsträckning är självkorrigerande. Om modellen

tillämpas

öppet känner parterna till dess olika steg och procedurer. Därmed kan man föra öppen diskussion vilka respektive en om steg som tas borde tas. Framgång i omställningsfasen nås alltså att utforma genom en vision och strategi, att översätta denna till och önsk-

tillgängliga

värda speciñka tillgångar samt att åstadkomma den attitydförändring som är nödvändig för att strategin ska kunna genomföras. Det räcker emellertid inte med att politiker på lokal och central nivå är klara över vad behöver göras och hur det som ska ske. För att strategin ska lyckas måste deras övertygelse spridas till andra beslutsfattare och i förlängningen även till medborgarna i kommunen.

134 Lärdomar för näringspolitiken

4.5 Kriterier för utvärdering av resultat

Kriterier för att utvärdera utvecklingsinsats har lyckats är

om en inte enkla utforma. En förklaring är att effekterna på den reala

att ekonomin, det vill näringslivsstrukturer, ökad sysselsätt-

säga nya

inte kan avläsas förrän i efterhand, kanske efter 10ning och armat 15 år. Men efter så lång tid är det svårt att veta hur stor del av förändringen beror på insatser tio år tidigare och hur stor del som

som kan förklaras av andra händelser.

I praktiken måste kriterierna därför avse mera lättfångade och näraliggande storheter. Framgång eller inte beror naturligtvis också

insatsemas syñe. I Söderhamn kan utvärdera dels de 500

man jobb skapats, dels det implicita målet att initiera en

som mer strukturförändring i kommunen. En utvärdering Söderhamn

av kommer att göras Rådet för arbetslivsforskning, RALF.

Det enkla svaret på frågan analyskriterier är naturligtvis att

om på olika sätt mäta medborgarna i kommunen har fått det bättre

om eller åtminstone upplever positiv förändring. Detta pekar mot

en kriterier inkomst och attityder. Svagheten med kriterier av detta

som slag är att de dåliga på vad kan lära begångna

ger svar man av misstag.

Vi talade inledningsvis att skapa insikt om problem, att

om uppnå förmåga att förändra de strukturer som hindrar utveckling

forma institutioner, infrastruktur och incentives som stödjer samt att de strukturer behövs för att genomföra vision och strategi.

nya som Det betyder att vissa kriterier bör gälla insikt och förmåga. Insikt kan mätas direkt och indirekt. Den direkta metoden är intervjuer, vilka alltid innebär vissa risker. Den indirekta metoden utgår från

de handlingar utförs baseras på insikter. Problemet med den att som indirekta metoden kan ha insikt sakna förmågan

är att man en men

omsatta den i handling. Man måste alltså även studera vilka att kompetenshöjande insatser genomförts.

som

Det centrala är ändå omställningen resulterat i mer av det

det amerikanska företaget Collaborative Economics kallar som civic entrepreneurship. På svenska kan det närmast översättas med socialt entreprenörskap. Den sociala entreprenören är en eld-

Lärdomar för näringspolitiken 135

själ. Alla studier som ñnns om lokal och regional utveckling betonar sist och slutligen eldsjälamas betydelse. Politiken måste därför skapa förutsättningar för motiverade eldsjälar En sådan

att agera. förutsättning är att det politiska ledarskapet inte i alla avseenden strävar efter att kontrollera vad sker i kommun. Med så-

som en dana, inte helt ovanliga, ambitioner motverkas också generellt sett förutsättningarna att på ett professionellt sätt i nätverkseko-

agera nomin där det gäller att lära sig att surfa på vågen.

ektets utifrån

Söderhamnsproj förlopp -

dokument och annat skriftligt material

av Arne Granholm, ekonomie dr

1996 1997

September -januari

Problemet och dess tänkta

lösning

Den 19 september 1996 meddelade regeringen att den beslutat om extraordinära och unika insatser i Söderhamn. En ledningsgrupp med statssekreterare från tio departement skulle tillsättas under ledning av statssekreteraren i Närings- och handelsdepartementet, Yvonne Gustafsson, för att skapa 350 statliga arbetstillfällen i Söderhamn. Arbetet skulle forceras: ett forslag skulle vara klart till årsskiftet. Såväl näringsminister Anders Sundström arbets-

som marknadsminister Margareta Winberg markerade regeringens vilja att stödja Söderhamn och några vägar. Bakgrunden

angav var förslag i regeringens försvarsproposition om nedläggning av ett antal försvarsanläggningar, bl.a. i Söderharrm.

Direktiven till den särskilde utredaren beslutades den 17 oktober 1996. Utöver de statliga lokaliseringama nämndes även att andra insatser kan göras for att stärka utvecklingsmöjlighetema i Söderhamn. Uppdraget var vidsträckt och skulle slutredovisas senast den 31 december 1997. Till särskild utredare, eller särskild förhandlare som också användes som beteckning, utsågs generaldirektören Lars Jeding. Sekreterare och experter förordnades till vad som kom att kallas Söderhamnskommittén. I slutet av oktober ñck Söderhamn besök av utredaren och delegation från Närings-

en och handelsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Lars Jeding uttalade for Hälsinge Kuriren 1996-10-29 att han såg projektet ett internationellt intressant

som exempel på hur man på nationell nivå gör ett försök att vända

en negativ utveckling i kommun.

Under höstmånadema pågick ett intensivt arbete i kommittén, departementen och de centrala verken för att sätta i gång utredningar vid ämbetsverken om utlokaliseringsbara arbetstillfällen. Att det inte var en helt lätt uppgift framgår exempelvis skrivelse

av en från Arbetarskyddsstyrelsen 1996-11-22. Regeringens förslag

var att 35-40 arbetskrafter i myndigheten skulle flyttas till Söderhamn.

140 Söderhamnsprojektets förlopp

Verket menade att det bästa att flytta hel myndighet eller en

vore en hel avdelning. Någon sådan flyttning bedömde inte verket som möjlig.

Höstmånadema också fyllda intensiv lobbying från

var av kommunens sida för att försvarspropositionens förslag om nedläggning flygflottiljen inte skulle gå igenom. I en intervju i Häl-

av singe Kuriren 1996-11-23 säger Lars Jeding att det absolut värsta kan hända Söderhamn är att man lyckas rädda F 15,

som eftersom Söderharnnspaketet kan komma att ge kommunen fascinerande möjligheter. Jämsides med kommitténs och verkens utredningsarbete ägnades hösten även åt idéarbete i kommunen. Ett idéseminarium hölls den 27 november med deltagande från kommunen, länsstyrelsen, Söderharnnskommittén och några konsulter.

I mitten december fattade riksdagen som väntat beslutet om

av nedläggning F 15. Inför beslutet hade Lars Jeding uttalat sig i

av lokaltidningen Hälsinge Kuriren 96-12-13 sin optimism inför

om arbetet. Det farms redan potentiella utlokaliseringar som översteg de 350 utlovade jobben. Också med privata storföretag fördes samtal,

Jeding inte ville gå närmare på vilka. Den 16 december även om skrev Fortifikationsverket att man hoppades på samverkan med kommunen i konstruktiv anda. Försvarsfastighetema är enligt

en verket en väsentlig resurs då det gäller att skapa ny sysselsättning i kommunen. En videoñlm avveckling i Sollefteå bifogades

om en

inspiration. Samma dag skickade verket en första faktasom sammanställning kring flottiljen till kommunen. I TV-kanalen P4 1996-12-17 uttalade sig Lars Jeding om nödvändigheten av att civilflyget fanns kvar i Söderhamn. De grundläggande infrastrukturema, telekommunikationskapacitet, IT-strukturer,

som kommunikationsnät, flyg, bussar och tågförbindelser, allt detta kunde, enligt Jeding, vara en viktig pådrivande faktorer som kan leda till att Söderhamn blir ännu attraktivt som lokaliserings-

mer ort.

I en PM 1996-12-18 från kommittén talades om Söderhamn som en testbänk för nya grepp som ur ett centralt perspektiv kan

bidrag till att utveckla den nationella näringspolitiken. Samspelet ge

Söderhamnsprojektets förlopp 141

mellan den centrala, regionala och lokala nivån måste stärkas. Det finns är svåråtkomliga for lokala aktörer, t.ex. kontakter

arenor som med storföretag. I promemorian aviserades att betydande insatser borde göras i inledningsskedet för att formulera och förankra en verksamhetsidé Söderhamn. Problemet ägdes av de ansvariga i Söderhamn, utredaren kunde vara ett stöd i denna process.

men Fyra verksamhetsområden pekades ut:

statliga arbetstillfällen,

lokala utvecklingsprojekt,

infrastruktur,

företagsutveckling.

Följande kriterier nämndes i promemorian för urvalet av statliga verksamhet:

verksamheten måste kunna bedrivas med fortsatt effektivitet, 0

verksamhet måste ha lokal legitimitet i den meningen att den 0

bidrar till den lokala utvecklingen, genom skalfördelar och andra samverkanseffekter bör en utveck-

lingspotential kunna skapas,

kostnads- och personalkonsekvensema av en lokalisering måste 0

vara rimliga.

Den 19 december 1996 hölls gemensamt möte mellan Söderhamnskommittén och representanter från kommun och lokalt näringsliv, bl.a. med promemorian underlag. Nu hade ett forväntanstryck

som skapats. Årsskiftet första rapporteringstidpunkt, några

var en men definitiva resultat kunde vid mitten av januari ännu inte presenteras. Lugn, bara lugn, försäkrade Lars Jeding i Hälsinge Kuriren den 13 januari 1997. Den politiska beredningen i departementen hade tagit längre tid än beräknat. Nya begrepp lanserades: Söderhamnskommittén ägnade sig ett nationellt experiment och ett sådant kräver bred lösning, ansåg Jeding. Den 30 januari kom så

en ett utredningsuppdrag från ett av de viktigaste departementen i sammanhanget, nämligen Finansdepartementet, innebärande att

142 Söderhamnsprojektets förlopp

verksamheterna inom Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statens löne- och pensionsverk, Kammarkollegiet samt Statens lokalförsöijningsverk skulle ses över. I uppdraget ingick att överväga om någon del av serviceverksarnheten kunde flyttas till Söderhamn.

Februari 1997 mars 1997

Det första innehåll

paketets

Den 6 februari 1997 framträdde utredaren i Hälsinge Kuriren och kommenterade det läge som uppstått i och med att även andra orter fått problem: såväl Arboga som Kävlinge där Barsebäck ligger riskerade att drabbas av förluster på tillsammans mer än 1000 arbetstillfällen. Dessa händelser betyder inte något avkall på Söderhamnskommitténs befogenheter, uttalade han.

Samma dag informerade Närings- och handelsdepartementet om att cirka 295 tjänster valts ut för att ingå i en första etapp. De verk som berördes var Skogsvårdsstyrelsen, Patent- och registreringsverket, AMS, Riksförsäkringsverket och en ny myndighet på jordbrukets område som skulle registrera nötkreatur. Utöver detta hade ett antal beslut fattats med effekter på Söderharrm: fleråriga regionala forsknings- och utvecklingsprogram, översyner inom flera verk, resurscentrum inom EU-programmet Leonardo, satsningar på vuxenutbildning m.m. Den 10 februari var det dags för en lunch i Söderhamn där utredaren redovisade innehållet i paketet. Inbjudna var inte bara kärnan i kommunledningen utan ett stort antal företagare liksom personer från hela kommunförvaltningen.

Paketet blev inte utan kritik. Det antyddes i att reaktio-

pressen nen bland personalen i de verksamheter som skulle flytta hade varit blandad, Gefle Dagblad undrade de utlokaliserade enheterna

om skulle styras från Stockholm, i Svenska Dagbladet framfördes att flertalet av de utlovade arbetena var osäkra inför framtiden. Flera myndigheter uppgavs enligt Arbetarbladet vara oroade för att inte bli kompenserade för flyttkostnadema.

Februari var en månad då man kunde läsa flera intervjuer

av Jeding i pressen, Han varnade för att staten inte kunde hålla alla

Söderhamnsprojektets förlopp 143

orter som utvecklingen sprungit förbi under armarna Dagens politik, 20 februari och oroades över politikens snäva sektorgränser. Det var nödvändigt att ta ett samlat grepp om näringspolitiken. Det var svårt för företagen att lotsa sig igenom de snåriga myndighetsstrukturema nationellt och i EU. Kommittén hade därför etablerat one-stop-shop innebar att den ansvarade för alla

en som kontakter med myndigheterna for de företag som var berörda. Enligt

intervju i Hudiksvalls tidning 21 februari var utbildning och en kommunikation två nyckelord. Skapandet av ett virtuellt utbildningscentrum i Söderhamn i full gång. Detta skulle bidra till

var att höja utbildningsnivån i Söderhamn. Jeding utlovade också överraskningar på den privata arbetsmarknaden. Enligt en intervju i Hälsinglands Tidning 28 februari borde regeringen utarbeta en helt strategi för arbetsmarknads-, näringslivs- och regionalpolitik

ny om de mindre orterna i Sverige ska överleva i framtiden. Experimentet i Söderhamn följdes internationellt, hävdade Jeding.

I mars var ett tjänsteutlåtande från kommunledningskontorets planeringschef, Kerstin Oremark, färdigt med en beskrivning av ett utvecklingsprojekt på F15-området. Målet med F15-projektet var att 100-200 arbetstillfällen och 5-10 nya företag skulle finnas etablerade inom området vid projektperiodens utgång, dvs. inom tre år. Projektet skulle ñnansieras gemensamt av kommunen, olika myndigheter samt EU. I beslöt kommunen även att anställa

mars flottiljchefen och hans ställföreträdare för att leda projektet.

1997 1997

April - augusti Mer utredningar, arbetsgrupper, praktiska

problem

I april skickades ett anbudsunderlag ut från kommittén for utarbetandet en marknadsplan för Söderhamn. Syftet var att bl.a. fö-

av retagare skulle få ett första väl underbyggt intryck av kommunen. Den skulle vara färdig 30 juni 1997.

De första definitiva besluten om lokaliseringar fattades den 3 april 1997. Då klubbade regeringen 205 arbetstillfällen av de

tidigare preliminärt angivna 295. Myndigheten för registrering

av nötkreatur, stod för 75 de avförda arbetstillfällena, hade

som av utgått. I regeringsbeslutet nämndes officiellt siffran 150 som ett mål för hur många privata arbetstillfällen som kommittén skulle försöka uppnå.

I och med att den privata sektorn kom i fokus kan

nu mer man förstå utredarens allt intensivare arbete med de lokala näringspolitiska redskapen. I Hälsinge Kuriren 1997-04-07 pekade Jeding på Söderhamn Invest, som borde arbeta i Söderhamn och inte vara lokaliserat i Gävle. En företagspark borde finnas i Söderhamn,

ansåg Jeding, liksom en mottagningsapparat för de företag som ville till kommunen. Vi måste slå en ring runt alla de projekt ñnns i

som Söderhamn just och få dem att dra åt håll, Jeding. De

nu samma sa aktiviteter som var aktuella var Söderhamns Näringslivsutveckling, SNU, som fanns sedan tidigare, Virtuellt utbildningscentrum, VUC, som var under tillskapande, en one-stop-shop för mottagningen

av företag, fortfarande på idéstadiet, samt den projektgrupp för F 15 som just startats av kommunen.

Söderhamnskommittén hade kallat ett antal generaldirektörer till möte den 28 april för att skapa ett nätverk som kan till

vara gagn för alla inblandade framöver. De kallade cheferna för alla de

var centrala myndigheter som berörts av lokaliseringama till Söderhamn, samt företrädare för motsvarande departement. Den 15 maj var det dags för ett planeringssammanträde med kommittén, företrädare för kommunen Kerstin Oremark och de berörda centrala statliga myndigheterna. Frågor på dagordningen bl.a.

var organisationen för flyttning, hantering personalfrågor och ad-

av ministrativ samverkan. Ett resultat mötet bildandet ett

av var av antal arbetsgrupper med representanter från de statliga myndigheterna i varje grupp. Gruppemas rubriker lT-frågor, lokaler och

var arkiv, personalfrågor, infonnation, utfonnandet för

av annons rekrytering av nyckelpersonal.

Kommittén överenskom med AMS upphand-

om en gemensam ling flyttning myndigheternas utrustning. Vidare slöts ett avtal

av av maj 1997 med Norrland Center AB förstärkning

om av kompetensen för etablering av främst privata företag.

Söderhamnsprojektets förlopp 145

Den 20 maj hade kommunen inbjudit till ett seminarium om lokala och regionala kommunikationer. Lars Jeding deltog bl.a. med att framhålla att det år med hjälp IT och den virtuella tekniken

Söderhamnspaketet slutligen kommer att kunna knytas ihop. som Kommunikationema alltså avgörande. Söderhamn beskrevs som

var gynnat i detta avseende, försett med hamn, civilflyg, snabbtåg och E4 tätt inpå.

Den 30 maj redovisade Arbetslivsinstitutet forsknings- och

att en utvecklingsverksamhet skulle etableras i kommunen. Bland förutsättningarna att Gävleborgs lån hade högre arbetslöshet

angavs än landet i genomsnitt. Samarbetet mellan regionen och arbetslivsforskningen behövde utvecklas. Etablering huvudprojektgrupp

av en eller ett strategiforum i kommunen föreslogs.

Utvecklingen F15-projektet hade nått punkt som krävde

av nu en

fastare organisation. Den 16 juni beslöt kommunfullmäktige att en bilda ett bolag med namnet Flygstaden AB för att främja utvecklingen i området.

Även arbetet med Söderhamns verksamhetsidé hade nått fram till

punkt i och med att begreppet Vision 2005 lanserades vid ett en ny upptaktsmöte med 43 inbjudna den 17 juni 1997. Av en intervju med Jeding och kommunalrådet Wigren Hälsinge Kuriren den 18 juni framgick att en idé till ett visionsprogram beräknades vara färdig i slutet augusti. Söderhamns kommun betraktas numera

expansiv kommun, Jeding i intervjun, och exempliñerade som en sa med statliga jobben och, på den privata sidan, skogs-

de nya maskintillverkaren Caterpillars pågående etablering. Man väntade även på besked från Post- och Telestyrelsen om hur deras sektor skulle kunna bidra. Ännu saknades det miljö for utvecklings-

en verksamhet på områden som telekommunikation och IT-industri, ansåg Jeding. Den 18 juni avlämnade Arne Eriksson, en av kommitténs experter, plan till Utbildningsdepartementet om förbätt-

ringar i Söderhamns utbildningsmöjligheter.

Den 4 juli rapporterade Riksarkivet sin bedömning av arkivbehov i Söderhamn med utgångspunkt i en PM från Kulturdeparte-

En central för bildvård och digitalisering i Söderhamn mentet om mars 1997. Förslaget gick ut på att AMS centrala arkivdepå,

146 .Söderhamnsprojektets förlopp

Riksskatteverkets förvaring scannat material skulle av m.m. samordnas under en huvudman i Söderhamn.

September 1997 november 1997

Visionsarbete, första

myndigheten på plats

I september beviljade Länsstyrelsen i Gävleborgs län projektmedel för F 15-projektet. Andra finansiärer beräknades kommunen vara själv, arbetsförmedlingen, landstinget, Trygghetsstiftelsen, Fortifikationsverket samt EU:s mål 5b-program. Den totala kostnaden for tre år angavs till drygt 16 miljoner kronor. I september kom också ett tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret med Ramprogram Vision 2005 1997-09-02. I detta beskrevs den negativa utvecklingen sysselsättningen inneav bärande en minskning från mitten 1980-talet med än 2 000 av mer arbetstillfällen. Fyra rubriker kan huvudinnehållet: ange

Tillväxt för Söderhamn övergripande rubrik, Det lärande Söderhamn, Företag i nätverk, Tjänster i nätverk.

Ledningsgruppen för visionsarbetet bestod av ledande politiker. Till ledningsgruppen kopplades en referensgrupp, expertfunktioner t.ex. konsultföretaget Mats Gullers samt ett kansli bestod som av Söderhanmskommittén och Kerstin Oremark från kommunen. Under var och en av de tre underrubrikema idébärare och angavs en ansvarig. Den 2 september beslöt kommunstyrelsen att medinflyttade till de anställda vid flyttade statliga myndigheter skulle få förtur till lediga kommunala jobb i Söderhamn. LO-facken protesterade mot besluten och en socialdemokrat reserverade sig i kommunstyrelsen. Den ll september fattade regeringen beslut att uppdra åt om Riksskatteverket att lokalisera vissa telefontjänster till Söderhamn, innebärande cirka 25 arbetstillfällen. Samtidigt kom ett regerings-

beslut ett centralt djurhållningsregister, kopass, skulle om att inrättas i Söderhamn. Det väntades ett 20-tal tjänster. Det generera här ligger mycket väl i vår profil och den anda har arbetat i, kommenterade Lars Jeding, eftersom det i båda fallen handlar om använda avancerad IT-teknik. Söderhamnskommittén kunde nu att redovisa sammanlagt cirka 250 statliga arbetstillfällen PM nya 1997-09-10, vartill kom de regionala FoU-programmen inom

arbetslivsforskningen. Den 19 september kunde Hudiksvalls tidning rapportera att den första myndigheten kommit på plats, nämligen en del av nu Skogsvårdsstyrelsen. Flyttningen innebar att verksamheter från Gävle och Falun flyttades till Söderhanm. Visionsarbetet utgjorde de viktigaste aktiviteterna i nu en av kommunen. I intervju i Hälsinglands tidning 1997-11-03 been skrevs detta kommunalråden Wigren och Nilsson samt planeav ringschefen Oremark. Dokumentet resultatet av ett 40-tal pervar arbete. Visionsarbetet hade, enligt intervjuerna, bl.a. innesoners burit att kommunens invånare alltmer börjat förstå att kompetenshöjning ett nyckelord. var Etablerandet arkivtjänst i Söderhamn visade sig kräva av en ytterligare utredningsarbete. Tanken att arkivet skulle omfatta var arkiv hos respektive länsarbetsnämndema och AMS AMS men ansåg sig inte kunna arbeta vidare med frågan förrän finansieringen hade lösts. Riksarkivet fick i uppdrag att undersöka möjlignu heterna huvudman for ett arkiv, bl.a. med arkivmaterial att vara från den privata sektorn. Utredningen skulle klar under vara november. En rapport FIS-projektets utveckling lämnades vid ett partom nerskapsmöte den 18 november. Dittills hade 90 företag besökt området. Ett företag hade redan etablerat sig, 21 företag var under

aktiv bearbetning.

November 1997 januari 1998

Konkret privat lokaliseringsintresse

Bertil Carlstedt, handläggare av frågor om företagsetableringar på Närings- och handelsdepartementet, intervjuades den 22 november i tidningen Ljusnan. Länsstyrelsen har hittills fattat beslut in-

om vesteringsstöd som ska leda till omkring 100 jobb, Norrlands Center har minst ett 30-tal jobb på gång och Caterpillar fortsätter växa och är också intresserat av att satsa på underleverantörer i Söderhamn som kanske kan ge 50 lokala jobb, sade han. Enligt Ragnwald Bohlin på Norrlands Center finns ett enormt intresse för Söderhamn, inte bara bland tjänsteföretag utan glädjande också

nog

bland tillverkningsforetagen.

I december uppdrog regeringen Statens löne- och

pensionsverk att genomföra en totalaktualisering de ADB-baserade

av matrikelregistren som ligger till grund for pensionshanteringen. Den nya aktualiseringsverksarnheten skulle lokaliseras till Söderhamn, motsvarande cirka 50 arbetstillfällen under två år.

Söderhamnskommittén och den statliga Småföretagsdelegationen fattade gemensamt beslut i december 1997 att föreslå nationell

en försöksverksamhet med kompetensutveckling i små och medelstora företag via Intemetbaserade läromedel. Verksamheten skulle knytas till Virtuellt utbildningscentrum, VUC, i Söderhamn.

I december fanns en ny version färdig kommunens material i

av Vision 2005. Beslut skulle fattas i kommunfullmäktige den 22 december. Enligt brev 1997-12-11 från Söderharnnskommittens sekreterare till konsultforetaget Mats Gullers behövdes

en slogan som talar till hjärtat.

Enligt Hälsinge Kuriren den 12 december fanns Söderhamn med som en prioriterad ort i den utredning utbildning plikt-

om av personal som Överstyrelsen för civil beredskap hade utarbetat. Några nya utbildningsanläggningar behövdes dock inte före år 2000 och avgörande för uppbyggnaden av sådana enligt den inter-

var, vjuade ÖCB-företrädaren, vilka utbildningsvolymer regeringen lade fast.

Söderhamnsprojektets förlopp 149

Regeringen beslöt den 18 december att Söderhamnskommitténs uppdrag skulle förlängas ett halvår och avrapporteras senast den 30 juni 1998. Statistik vid Länsstyrelsen visade, enligt intervju med Lars Jeding i Hälsinge Kuriren den 18 december, att Söderharrmspaketet redan genererat 100 jobb inom det privata näringslivet i Sönya derhamn. Enligt Länsstyrelsens representant i kommittén, Roland Dahlbeck, skulle effekten investeringsstöd dock komma att av märkas mest under 1998. Antalet ansökningar investeringsstöd om visade sig under 1997 ha blivit nästan dubbelt så stort som under 1996, fränräknat Caterpillar. Dahlbeck ansåg att detta berodde på den publicitet kommunen fått efter nedläggningsbeslutet, tillsom med effekten utökat stöd och förbättrade konjunkturer. sammans av Alla förslag i Söderhamnspaketet mottogs inte positivt överallt. Enligt Hälsinge Kuriren 1997-12-24 bojkottade Sveriges bönder det koregistret skulle skötas myndighet i Söderhamn. nya som av en Det dock inte registreringen kritiken gällde, utan finansieringen var det registret, menade intervjuad bonde. Registret, som av nya en skulle kräva ungefär 10 anställda, skulle finansieras med 19 miljoner kronor i avgifter från bönderna. Den 26 januari 1998 fattade kommunfullmäktige beslut om att säga till ett avtal med Soft Center International AB. Detta hängde med att förutsättningarna för etablering ett callcenter i samman av Söderhamn hade klarnat. Det dock inte något lätt beslut var moderaternas ledande representant i kommunstyrelsen, Thomas Ekenblad, menade att det fanns tveksamhet om kommunens förmåga att alla projekt i hamn som man hade startat. ro

Det sista halvåret

Säkerställande och samordning.

Kommunens av F15-området

köp

I tillbakablick över verksamheten under 1997 PM 1998-01-14 en presenterade Söderhamnskommittén de viktigaste aktiviteterna:

0 samspel med kommunen, 0 koordinering mellan departementen och beredningsarbete vid lokaliseringen av de statliga jobben, 0 ett löpande arbete gentemot ett antal privata potentiella investerare i Söderhamn, 0 förslag om Virtuellt utbildningscentrum, VUC. 0 en mäklarroll i förhandlingarna mellan kommunen och Fortifikationsverket, 0 arbete med avtal mellan kommunen och Soft Center Partner, 0 arbete med lösning frågan beskattning råtallolja, vilket av om av påverkade företaget Arizona Chemical AB och dess verksamhet i Söderhamn, 0 utvecklandet av ett designprogram, 0 arkivfrågan, 0 utveckling av idén kring Gröna Huset, ett energi- och miljöanknutet projekt i samverkan med Skogsvårdsstyrelsen, 0 arbete med frågan riskkapitalförsöijningen i regionen och om uppdrag i ärendet till ALMI i Gävleborg, 0 information och kanalisering förfrågningar från allmänhet, av företag m.m.

Det framgår av förteckningen att kommitténs aktiviteter under 1997 var relativt jämnt delade mellan den offentliga och privata sidan. Enligt ett brev från kommittén 28 januari 1998 kunde den summera att beslut tagits etablering 320 jobb i Söderhamn. om av I slutet av januari blir frågan näringslivsorganisation i om en ny kommunen akut. Kommunalrådet Hans-Olof Olsson, ordförande i kommunens näringslivsorganisation SNU, ansåg att antalet projekt växte och att SNU:s roll inte utvecklats enligt förväntningarna. Lars Jeding uttalade 29 januari att dessa organisationsproblem måste lösas fort och avsåg därför att kalla till ett stormöte med näringsliv, kommunledning och SNU. Den 7 februari inbjöds kommunledning och ledande företrädare för näringslivsfrågoma i kommunen till överläggningar med kommittén.

Den 29 januari beslöt regeringen uppdra åt Svenska EU Programkontoret att etablera verksamhet i Söderhamn. Den 31 januari invigdes det prograrnkontoret med närvaro av nya statssekreteraren i Utbildningsdepartementet. Syñet med kontoret underlätta EU-ñnansieringen utvecklingsprojekt i var att av

utbildning och kompetensutveckling.

Konsulten Leif Magnusson lade den 31 januari fram en utredning digitalisering fotografiska bilder, Digital kultur, i om av Söderhamn. Det fortsatta arbetet med Vision 2005 beskrevs i en PM 1998- 02-11 från kommittén. De tidigare faserna hade inneburit att man utarbetat och förankrat idén. Denna fas hade pågått under våren och 1997. Under hösten 1997 utvecklades handlingslinjema, sommaren vilket avslutades med kommunfullmäktigebeslut i december 1997. Nu hade arbetet kommit in i fas innebar att utarbeta förslag tre, som till åtgärder kan förverkligas i ett genomförande fas fyra. som I PM 1998-02-11 beskrevs läget vad gällde uppfyllandet av en kommitténs beting. Slutsumman hamnade på 327 statliga arbetstillfällen, resultatet bl.a. att Riksskatteverket möjligen som var av kunde öka sitt åtagande. Den 12 februari stod det klart att kommunen, efter långa förhandlingar, skulle köpa delar nedlagda Hälsinge flygflottilj av F 15 staten för 7 miljoner kronor. Parallellt med förhandlingav hade kommunen i Flygstaden-projektet arbetat med att etablera arna verksamhet. Målsättningen att hålla ihop Flygstaden som en ny var samlad enhet. Fortsatt flygdriñ skulle ha hög prioritet. Verksamhei Flygstaden skulle så differentierade att de tålde terna vara konjunktursvackor. Kommunfullmäktige godkände uppgörelsen den 23 februari. Byggföretaget PEAB förvärvade senare 65 procent av aktierna i Flygstaden AB. Soñ Center-verksamheten beskrevs utförligare i PM från den en 24 februari 1998. Soñ Center Söderhamn skulle inledningsvis bedrivas ideell förening med kommunen och det lokala näsom en ringslivet aktörer. En styrelse skulle bildas med Lars Jeding som ordförande. Syftet att, liksom i Ronneby och några andra som var i Sverige, där Soft Center etableras, skapa ledande miljö för orter en

framgångsrikt företagande inom IT-området. Profilen skall vara elektronisk dokumenthantering, dvs. datoriserade system som hjälper företagen att styra administrativa och ärenden processer samt hantera dokument. Promemorian avsedd underlag för var som ett konstituerande möte med Föreningen Soñ Center den 4 mars 1998. De statliga verken Söderhamnskommittén arbetade med som inbjöds brev 1998-03-02 att delta i utredning skulle klaren som lägga vilka effektiviserings- och utvecklingsåtgärder kunde som vara lämpliga i samband med etableringen i Söderhamn. Syftet var att se möjliga samordningsvinster och -partners ifråga intern om service, lokaler, IT, samverkan med kommunen när det gällde kommunala tjänster för de anställda m.m. Den 3 det dags för information till riksdagsledamöterna mars var Den 26 mars intervjuades de ledande kommunalpolitikema i Hälsinge Kuriren det förslag till uppläggning näringsom ny av livspolitiken som man kommit fram till vid ett seminarium. Tanken

var att nu organisera verksamheten med tydligare en ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen, kommunal näringslivschef en och övriga aktörer, bl.a. SNU.

Under senare delen våren har arbetet för Söderhamnsav kommitténs del framför allt gått ut på att avsluta och överlämna pågående projekt till olika huvudmän. Kommittén har också arbetat

intensivt med foretagsetableringar och etableringsförutsättningar i

kommunen. Industridesign har också förts i utvecklingsarbetet.

Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID, har utarbetat ett program för företagen i regionen och ett för Söderhamns kommuns förvalt-

ningar. Söderhamns kommun å sin sida har bl.a. inriktat sitt arbete på

att etablera Näringslivsrådet vidare Från specialistfiznktion till

övergripande kommunal strategi Söderhamns näringspoli- - om tiska organisation och att underlätta företagsetableringar i kom-

munen. Utvecklingen Flygstaden har förts framåt. Kommunen av har fortsatt och fördjupat visionsarbetet, bl.a. genom att ett stort antal arbetsgrupper tagit fram förslag aktiviteter och åtgärder om under huvudrubriken Vision 2005. Kommunen har också sam-

Söderhamnsprojektets förlopp 153

arbetet med de myndigheter lokaliserats till Söderhamn för att

som underlätta för deras verksamheter att komma igång.

Mediemas roll för att förändra den

lokala opinionen

Jonas Jonsson, journalist och mediereporter på

tidningen Vision

Mediernas roll 157

Inledning

I de medier beskriver vardagen i en ort i kris blir de svarta som rubrikerna regel än undantag medan de positiva nyheterna snarare är mer sällsynta. På ett omedvetet sätt bidrar därigenom de lokala medierna till att bygga negativ attityd. Detta är ofrånkomligt med den upp en pressñlosofi gäller i Sverige. Det är en konsekvens av de som uppdrag och de relevanskriterier svenska medier anser sig som arbeta under. I bevakningen Söderhamnspaketet ñnns det dock exempel på av att lokaltidningama hänsyn till den egna regionens utvecklingsav möjligheter gjort avsteg från det normalt borde vara mediernas som uppdrag. det längre fram. Mer om En konsekvens den svenska pressñlosoñn är dessutom att av tidningarna ofta får utstå kritik från läsare, offentlig sektor och näringsliv för att nyhetsförmedlingen är alltför mörk och negativ. Beskrivningen bra in på inställningen i Söderhamn vid passar tiden för försvarsbeslutet och regeringens beslut om specialinsatser för Söderhamn. Därför insåg Söderhamnskommittén redan på ett tidigt stadium vikten att få med sig de lokala medierna i förändav ringsprocessen, vilket är centralt när ska förändra attitydema i man region. För Söderhamnsutredaren, generaldirektör Lars Jeding, en har Marshall McLuhans att mediet är själva budresonemang om skapet varit återkommande i förändringsarbetet.

Mediernas rapportering formar attitydema

I Söderhamn har mängder trycksvärta gått åt till att beskriva av negativa nyheter de senaste 20-30 åren. Orsaken är naturligtvis att det faktiskt varit överrepresentation av tråkiga händelser under en tidsperioden. På tidningsredaktionema har morgondagens nyhet oña varit detsamma negativ händelse i regionen. som en

158 Mediernas roll

Mediemas rapportering har därmed omedvetet bidragit till att bygga upp en speciell Söderharnnsanda i negativ betydelse. Eftersom nyhetsbevakningen sätter dagordningen i samhällsebatten, har medias bevakning bidragit till att skapa negativ, förrnodlien men gen sann, bild av regionen. I förlängningen har det inneburit att man under årens lopp skapat en mörk inför framtiden bland syn invånarna i Söderhamn. Tidningamas inställning och rapportering har dock inte varit obefogad, eftersom Söderhamn har lång period negativa en av händelser bakom sig. De statliga åtgärdsprogrammen i mitten av 1980-talet misslyckades, nedläggningen F 15 och rad andra av en regionala beslut till exempel nedläggningen sjukhuset i som av Söderhamn har gjort att arbetslösheten stigit samtidigt välutsom bildade människor lämnat orten. I Söderhamn har framtidspessimismen helt naturligt fått ett allt starkare fotfäste. Men med sådan grundsyn hos opinionen skulle en ett projekt som Söderhamnspaketet få svårt att vinna gehör i samhället. Därför gällde det för Söderhamnskommittén att få till stånd en annan ton i debatten, inte minst med hjälp media. av

Attitydförändringen kom med resultaten

Söderharnnskommittén inledde sitt arbete på allvar i samband med nedläggningsbeslutet F 15. Sakta säkert började attitydema av men svänga och så småningom började bilden av Söderhamn i media också att förändras. Omsvängningen började märkas i samband med att kommitténs åtgärder resultat. Sakta insåg på gav man redaktionerna att regeringen menade allvar med satsningen på få att Söderhamn på fötter. Långsamt började medias ändrade rapportering även återspeglas i allmänhetens attityder. Tidningsmannen Bo Präntare, före detta ägare och chefredaktör på Söderhamns huvudtidning Hälsinge Kuriren, tycker att värdeladdningen i rubriker, texter och bilder i den och andra tidegna ningar förändrats väsentligt under de senaste två åren. De svarta rubrikerna har börjat och återge positiva nyheter. Det mer mer

Mediernas roll 159

återspeglar mycket den attitydförändring som pågår i Söder-

av hamn, Bo Präntare. Däremot är det inte följd av att me-

menar en dierna slår tonen över vad som händer i samhället, enligt honom.

Jag tror inte på att media the message i den meningen att

medierna sätter dagordningen. Det är snarare så att medierna år budbärama det faktiskt händer i ort till exempel

av som en som Söderhamn. Sedan kan budskapet påverkas av hur man förmedlar det. Och i det här fallet har det inte funnits någon negativ grundsyn till Söderhamnspaketet från budbäraren, det vill säga i mitt fall Hälsinge Kuriren.

Lars Jeding att de lokala mediernas sätt att beskriva pro-

anser

spelat oerhört stor roll för att få till stånd en mental cessen en vändning i Söderhamn.

För att skulle få till vändning attitydema i Söder-

- man en av hamn det förutsättning att förändringen kom med stor krañ

var en inifrån orten. Om det hade kommit från något annat håll skulle invånarna i Söderhamn säkert se mer skeptiskt på de statliga åtgärderna. Därför bedömde jag det att de lokala massmedierna

som hade nyckelroll i att förmedla förändringama.

i rätt tid

Agerade tidningarna

Året före F l5:s nedläggning fanns massivt tryck från allmänhet,

ett näringsliv och offentlig sektor mot att stänga flottiljen. Opinionen växte och blev allt tydligare fler steg som togs mot en definitiv stängning. Devisen F 15 Behövs fanns på kepsar och dekaler på var mans huvud och bilruta.

På vissa håll blev det dock allt mer uppenbart vad som höll på att hända och man kunde börja ana sig till att F 15 inte skulle bli kvar i framtidens försvar. Trots det fortsatte man från bland annat politiskt håll att kämpa febrilt för att bevara flottiljen. Vi kämpar för F 15 fram till den 13 december tidpunkten för Försvarsbeslutet de återkommande beskeden från politikerna när medierna

var ställde frågan tänkte fortsätta striden för flottil-

om hur länge man jen. I efterhand framstår det ett fullt naturligt och ett politiskt

som

160 Mediernas roll

korrekt agerande inom delar näringslivet och från även om man av politiskt håll börjat möjligheterna med ett Specialutformat Söse derhamnspaket. I det nya perspektivet började det bli uppenbart att F 15 kanske inte alls behövdes jämfört med det man kunde få i tället. I det läge processen befann sig skulle det dock lika med vara politiskt självmord att före det definitiva nedläggningsbeslutet i riksdagen gå ut och peka på fördelarna med ett Söderharnnspaket i stället för en flygflottilj. Väljarna skulle inte acceptera ett sådant agerande från politiskt håll. För en lokaltidning finns ett liknande dilemma vill beom man hålla förtroendet och lojaliteten hos läsarna. Det är lätt hänt att lokaltidningen blir betraktad svikare - som om man inte följer fråga på ett sätt opinionen tycker är en som rätt. I fallet med F 15 var det dessutom oklart hur det egentligen skulle bli och det påverkade naturligtvis bevakningen, säger Alf Zettersten, chefredaktör på tidningen Ljusnan. Det betyder dock inte att tidningarna intog populistrollen och lade sig helt platt för de allmänna åsikterna, utan samtliga tidningar lyfte även fram välkorrmade nedläggning. röster som en Medierna tog också egna initiativ för att visa att det finns ett liv för en ort även efter regements- eller flottiljnedläggning. Hälsinge en Kuriren beskrev exempelvis positiva effekter uppstått efter som nedläggningar på andra orter i landet redan ett halvår före försvarsbeslutet. Det reportageserie säkert stack i ögovar en som nen på en och annan läsare och resulterade i del kritiska röster en om hur tidningen intog felaktig ställning i frågan. en Rubriken Det bästa som kan hända Söderhamn är nedläggen ning av F 15 är en enskild rubrik där både Hälsinge Kuriren och Lars Jeding tog chansen att sticka ut. Det var säkert många läsare som satte morgonkaffet i vrångstrupen för att sedan bli förbarmade och säga något i stil med att hur kan Kuriren skriva något sånt. Men effekten blev i alla fall att läsarna stannade upp och fick sig rejäl tankeställare innan en man bläddrade vidare i tidningen.

Mediernas roll 161

För Lars Jeding har det först i efterhand blivit uppenbart att han stack ut hakan krañigt med sitt uttalande.

Jag menade verkligen vad jag sade. Och jag skulle inte vara

ytterligare en alla röster i Söderhamn som då kämpade för att

av bevara F 15. I stället ville jag erbjuda min bästa tolkning om vad jag ansåg bäst för Söderhamn. Hade jag sagt sak som

var samma alla andra hade mina uttalanden inte varit värda något. I processer som den här behövs det alltid någon säger något nytt och

som annorlunda.

Ingen av tidningarna valde dock att bedriva någon mer renodlad kampanjjoumalistik i samband med nedläggningen av F 15 och vid det följande kommittéarbetet.

Alf Zettersten säger att det viktiga for Ljusnan hela tiden har varit att referera händelseförloppet. Tidningens roll som tidningsföretag är inte att ge sig i något aktivt deltagande mer än på ledarplats, menar han och tillägger att man kan inte låsa upp en redaktion på något annat sätt.

Men det är svårt for en tidning att leva mitt i det som håller på

att hända och samtidigt försöka hålla sig helt neutral.

Nytt näringslivsklimat betyder en ny marknad

för medierna

Neutralitetsfrågan är intressant aspekten tidningarnas lång-

även ur siktiga överlevnad. Tidningar som Hälsinge Kuriren, Ljusnan och Hudiksvalls/Hälsinglands Tidning är mycket känsliga för hur konjunkturen i regionen utvecklas. De senaste åren har varit en tuff period för tidningarna med krympande prenumerationsstockar och framförallt en allt mindre annonsmarknad.

Hälsinge Kuriren är det tydligaste exemplet på att regionen inte mår bra. Under perioden gick man till exempel ner till femdagarsutgivning grund av kraftiga ekonomiska förluster efter minskade armonsintäkter. Även traditionellt starka Hudiksvalls Tidning minskade sin bemanning i regionen under perioden. Först

6 18-1145

162 Mediernas roll

lades lokalredaktionen i Bollnäs ner och nu även lokalredaktionen i Söderhamn.

Ljusnan har däremot valt en arman, mer offensiv linje och försöker att satsa sig krisen. Genom att utöka redaktionen i Söder-

ur hamn och erbjuda läsare och annonsörer en sexdagarstidning är förhoppningen annonsmarknad ska öppna sig. I det fallet

att en ny kan alltså krisen i regionen ett motiv till satsningen. Tid-

ses som ningen behöver nämligen vidga sitt täckningsområde för att på så sätt hitta annonsmarknader. Det är en av utvägama för tid-

nya ningarna om man på sikt ska kunna fortsätta erbjuda läsarna sexdagarsutgivning. Med Ljusnans traditionella täckningsområde skulle man få problem att klara det.

I det perspektivet kan man alltså tänka sig att tidningsledning-

lockades att stödja en förändring till ett mer välmående arna av näringslivsklimat som Söderhamnskommittén utlovade. På sikt skulle det bland annat innebära annonsörer, fler prenumeranter

nya och ett helt nytt näringsliv i kommunen.

Hur medvetet för att

agerade tidningarna

vända vinden

Hur har de olika faktorer nämnts påverkat tidningarnas be-

som vakning av Söderhamnspaketet

På den frågan vill ingen av tidningarna öppet säga att man har hatt någon uttalad strategi för bevakningen. Däremot är det ingen hemlighet att varit öppen för att ge Söderhamnskommittén en

man chans och att man inte tänkt stå i vägen för förändringarna. Ett bevis för det är ett informellt möte i den gamla kvarnen mitt i Söderhamn där chefredaktörema, kommunala tjänstemän och förtroendevalda och Söderhamnskommittén möttes. Initiativtagare var kommittén som hade kallat till träffen för att berätta om det arbete

inletts. Huvudsyftet dock att de olika parterna som nyss var snarare skulle få en första chans att höra varandras ståndpunkter. Från kommitténs sida ville veta hur de lokala medierna forhöll sig

man till regeringens insatser. Det var viktigt eñersom tidningarna skulle

Mediernas roll 163

komma att bli så viktiga för att förändra den traditionellt gnälliga bruksortsmentalitet präglat opinionen i Söderhanm.

som

Det insåg Lars Jeding på ett tidigt stadium och hans grundinställning var att det inte går att förändra någon opinion

genom enbart politiska beslut och utan att människor får reda vad

som faktiskt händer i samhället.

Folk går inte och läser statliga eller kommunala protokoll för

att ta reda på vad som hänt, utan där är de lokala medierna viktiga.

Men först var det bra att veta har de olika tidningarna.

var man Därför släppte man nyheten att det virtuella utbildningscent-

om rumet i Söderhamn på gång. Tidningama fick dock nyheten med

var reservationen att om de berättade den så risken stor att

om var utbildningscentrumet

inte skulle bli av.

Vid mötet enades chefredaktörema att inte skulle pub-

om man licera nyheten på ett veckor tills det klart att det verkligen

par var skulle bli ett virtuellt utbildningscentrum. I efterhand framstår det som uppenbart att utbildningscentrumet skulle blivit även de

av om lokala tidningarna hade skrivit projektet. Söderhamnskommittén

om hade aldrig tagit risken att testa medierna med ett halvklart och osäkert projekt. I det fallet tog tidningsledningama alltså helt andra hänsyn än de rent publicistiska. I stället fick vämandet regionen

av stå i första ledet.

Beslutet är ett klart avsteg från den konsekvensneutralitet

som normalt anses vara rättesnöre i den svenska nyhetsfönnedlingen, det vill säga att medierna publicerar nyheter utan att ta några hänsyn till vad nyheten kan leda till. I det här fallet råder det inget tvivel om att en viktig nyhet för regionen undanhölls läsekretsen.

I efterhand råder delade meningar mötet bland Hälsingetid-

om ningarna. Jörgen Bengtson, chefredaktör på Hudiksvalls Tidning tycker att det ett märkligt möte:

var

Det är ett de få möten, där jag kommit överens med utgi-

- av varkolleger från andra tidningar utgivning nyhet, för

om av en men oss var det inte en så stor grej, eftersom i huvudsak är tidning

en för norra Hälsingland.

164 Mediernas roll

Bo Präntare ser däremot inget konstigt i det infonnella mötet. Han tycker det är ganska naturligt träffas i fråga att man en som har så stor och avgörande betydelse för region. en För mig är tidningen en del av ett samhälle och därmed del - en av kommunens näringsliv. För Kurirens del är det oerhört viktigt med en svängning näringslivet. av

Vad hände med

objektiviteten

Och självklart har önskan att se näringslivet vända uppåt påverkat tidningarnas bevakning Söderhamnspaketet varit så viktigt av som för regionen. Ljusnans chefredaktör, Alf Zettersten, att det är menar naturligt att lokaltidningen får svårt att vara objektiv på nyhetsplats i viktiga frågor till exempel nedläggningen F 15. Önskan som av att det ska gå bra for regionen leder till att hellre pratar med dem man som kritiserar en nedläggning än dem välkomnar sådan. som en På så sätt har nog brutit mot objektiviteten vid vissa tillfäl- len, men det är viktigt att hitta rågång mellan vad gör och en man vad man inte gör. Skulle sätta sig och lusläsa tidningarna man ner de senaste två åren så har nog stöttat Söderhamns kamp än mer varit kritiska mot till exempel Söderhamns argument för att bevara F 15. Det är ett naturligt agerande, eftersom tidning man som är beroende att bygden ska överleva, det är samtidigt också av men lokaltidningens dilemma, säger Alf Zettersten. Lars Jeding förstår situationen för lokaltidningama och inser också att det är orsaken till att det gick lite trögare än han väntat att få igång attitydförändringen i Söderhamn. Han konstaterar tidatt ningarna till början väldigt opportunistiska och stödde opien var nionens krav på att bevara F l5 till fullo. När bevakningen väl kom i gång tycker han dock att den oftast varit mycket genomarbetad, analyserande och även ovanligt kritisk lokaltidningsjoumalistik. Det blir allt mer klart att de senaste årens drastiska åtgärder och stora händelser i Söderhamn är något på sikt kan förändra som krisorten till något helt nytt. Förändringarna har även inneburit en annan sorts journalistik i Söderhamn.

Mediernas roll 165

För Kuriren har det varit annorlunda journalistik så till vida - en att man följt en stor förändring i ort på nära håll, konstaterar Bo en Präntare.

Vilket fortsatt ansvar för

bygdens utveckling kan tidningarna ta

Frågan är vilken roll lokaltidningama har i framtidens Söderhamn med den för näringsliv, offentlig sektor och allmänhet nya arena som håller på att ta form Klart är att det är en tidningsmarknad där aktörema går åt skilda håll. Hälsinge Kuriren blir mer lokal, medan Ljusnan satsar på att täcka en hel region kommunerna Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn och Hudiksvalls Tidning lämnar Söderhamn. På tidningarna har i dagsläget dock inte riktig klart för sig man vilka krav på de lokala medierna framtiden innebär. nya Kanske borde redan fundera på vad i samhället bör man nu man göra när det inte längre räcker att enbart funktion i vara en samhället som nöjer sig med att enbart speglar vad händer. som I USA har begreppet public journalism fått fotfäste. Det går ut på att man tar större hänsyn till vad allmänheten vill läsa. I stället for att enbart återge vad händer kan lokaltidningsom ama i Söderhamn, på sätt politiker, näringsliv och samma som allmänhet ta initiativ till debatter och på så sätt skapa sin nya arena och göra sig oumbärliga.

m, 18-1145

Från till

specialistfunktion övergripande

kommunal strategi om Söderhamns

näringspolitiska organisation

av Arne Granholm, ekonomie dr

Söderhamns näringspolitiska organisation 169

Den gamla organisationen

Under 1980-talets inledning aktiverades kommunens näringslivsarbete efter en rad nedläggningar i den gamla kärnan råva-

av rubaserade företag. Arbetet bedrevs näringslivskonsulter,

av anställda direkt av kommunförvalmingen. Man upplevde ett behov

av mer institutionaliserade fonner, bl.a. med mönster från Hudiksvall. 1980 bildades Söderhamns Utvecklings AB SUAB med koppling till Ljusne Kätting. Företaget fick svårigheter 1985 Ljusne

genom Kättings konkurs och ett personskifte blev nödvändigt i den näringspolitiska funktionen.

Hans-Olof Olsson blev den huvudpersonen i Söderhamns

nya näringspolitik. 1987 bildades Söderhamns Utvecklingscentrum, SUC, som en paraplyorganisation och med Hans-Olof Olsson

som ansvarig. Kommunen skulle for driñnnedel i denna organisa-

svara tion. Kopplat till SUC fanns verksamhet for uppfinnarstöd och

en ett regionalt samarbete med den regionala utvecklingsfonden. Parallellt med SUC arbetade den s.k. Näringslivsgruppen, också under Olssons ansvar, med kommunens personal i form nä-

egen av ringslivskonsulter. Den näringspolitiska konstruktionen

var en kompromiss i den meningen att organisationen kombination

var en av kommunens egna anställda och Stiftelsens Syftet

resurser. var att kommunalpolitikema skulle karma att de hade kontroll.

Syftet med den nya organisationen kan sägas ha varit institutionalisering och professionalisering. Den faktiska effekten blev rollsammanblandningar av olika slag. Arbetet delat mellan stiftel-

var sen och näringslivsgruppen. Omvärlden kunde inte skilja på de två delarna samma lokaler, telefon, ledare. Hans-Olof

- samma samma Olsson var både tjänsteman och politiker, med säte i kommunstyrelsen. I den meningen utövade kommunstyrelsen ett direkt ansvar for verksamheten, eftersom detta utövades framförallt

men av Olsson kunde kommunstyrelsens ordförande med fog uppleva

att

han eller hon

stod vid sidan om.

170 Söderhamns näringspolitiska organisation

Den första hälften 90-talet upplevde Söderhamns sysselsättav ning något fritt fall. Det svårt att förneka att organisatioav ett var arbetade på ett professionellt sätt, det började förmodligen nen men upplevas ett politiskt problem att arbetet gav så få påtagliga som resultat. Detta måste ha sänkt organisationens prestige i politiska kretsar, samtidigt det svårt att precisera vilka misstag som som var hade gjorts. Det kunde knappast hävdas att det var den näringspolitiska organisationens fel att kommunen sysselsättningsmässigt gick kräftgång. Externa faktorer styrde utvecklingen, som inte tycktes kunna hejdas. Ett antal företag valde andra lokaliseringar istället för Söderhamn. Investeringsfondema upphörde, även Söderhamn fortfarande kvar i stödområdet. Uppenbarligen om var räckte inte den valda institutionella formen och den omvittnat höga professionaliseringsgraden för att garantera fullständig framgång.

Komrevs utvärdering

I detta läge fick Komrev i uppdrag kommunstyrelsen att under av första halvåret 1994 kartlägga problem och förtjänster med den valda organisationslösningen. Resultatet blev en mycket nyanserad rapport byggd på ett stort antal intervjuer och enkätsvar. Förfatansåg att det rådde relativt stor enighet från olika håll om tarna en

att det arbete lades under starten 1986/87 och de som ner första bra och framgångsrikt. Under 90-talet har, bl.a. åren var lågkonjunkturen, förväntningarna ökat samtidigt som genom målen i termer jobb blivit allt svårare att tillgodose. En av nya mycket hög servicegrad och positiv grundinställning att vi en löser efterfrågas även utanför prioriterade områden det som har lett till närmast orimliga förväntningar från olika grupper. Från flera håll i kontaktnäten runt Näringslivsgruppen/SUC och

l Komrev AB distrikt Gävle-Dala, Projekt Utvärdering av näringslivsarbetet i Söderhamns kommun. PM l och 1994-06-30. Projektet utfördes Carl-Åke av Elmersjö, Gunnel Gyllander och Uno Williamsson med Elmersjö som projektledare.

Söderhamns näringspolitiska organisation 171

internt talas det om behovet någon form nytändning eller

av av

nystart.

De politiska målen för arbetet beskrevs av Komrev alltför

som oklara och i stora delar okända. Pâ tjänstemannaplanet arbetade man mot en operativ målsättning som dock, enligt Komrev, föreföll vara alltför bred för att ska kunna ha chansen att lyckas nå

man den. Alltför mycket har överlämnats till organisationen själv, menade Komrev. Följden har blivit att målsättningen blivit dåligt förankrad i kommunstyrelsen. Även planeringen och styrningen var dåligt förankrad i kommunstyrelsen.

En del av intervjupersonerna var störda att verksamheten

av drevs med en direkt politisk ledning, dvs. Hans-Olof Olsson.

av Samtidigt var många mycket nöjda med hans personliga insatser. Detta är inte den enda paradoxen i rapportens analys. En

annan iakttagelse var att drivkraften hade sjunkit, samtidigt den enligt

som många fortfarande var hög. En förklaring till denna oklarhet, kan, enligt författarna, att förväntade sig mycket än

vara man mer tidigare i det rådande konjunkturläget.

Den dubbla organisationen, stiftelsen och den kommunanställda Näringslivsgruppen, visade sig dock inte fungera avsett utan

som det hade enligt rapporten blivit uttalad vi-och-dom-mentalitet

en mellan de näringspolitiska funktionerna och kommunförvaltningen i övrigt, t.ex. vad avsåg den nödvändiga kopplingen mellan

näringslivsfrågoma och infrastrukturfrågoma. Därmed torde syftet

med att låta näringslivsfrågoma stå på två ben, både i stiftelsen och i den kommunala förvaltningen, ha förfelats, i synnerhet

som sekretessreglema enligt Komrev, blivit desamma för såväl

nu, stiftelsen som for den egentliga kommunala förvaltningen och därför av formella skäl inte motiverade två organisationer.

172 Söderhamns näringspolitiska organisation

Analys av läget efter Komrevs rapport

Den gamla organisationen otillräcklig, detta fönnodligen oavsett var

personfrågoma. Sådana kan lokalt få en oproportionerligt stor

betydelse: den politiska och allmänna debatten förs i persontermer, när den i stället borde föras i strukturtermer. Näringslivsfunlctionen dåligt kopplad till den politiska ledningens intentioner, vilket var förvåna sig eftersom ett syftena med SUCinte är något att över, av organisationen fönnodligen att få viss distans till kommunens var en politiska ledning och förvaltning för att därigenom höja

professionaliseringsgraden.

ekonomiska situationen blev problemet istället att Med den nya professionalisering inte tillräcklig metod i ett läge där nävar en ringslivsfrågoma ryckte fram prioriterad och övergripande som en kommunal strategi.

1996 års reform

Efter Komrevs rapport stod det klart att näringslivsfimktionen dels borde knytas närmare kommunledningen, dels borde kopplas tydligare till ide näringspolitiken övergripande strategi, en om som en där bl.a. infrastrukturen ingår som en del. Istället betonade kommunstyrelsen aspekt, nämligen en en annan önskan behålla och kanske utöka samarbetet med näringslivet, att varför principerna för den näringslivsorganisationen togs fram i nya samarbete med arbetsgrupp bestående de ledande nära en av företagarföreträdama inom kommunen. Härigenom väcktes starka förväntningar hos näringslivsrepresentantema att i framtiden få om delta aktivt i den kommunala näringspolitiken. I 1996 avlämnade företagarnas arbetsgrupp en skrivelse. I mars denna beskrevs den önskade verksamhetsinriktningen: att skapa nätverk och samarbete mellan företagen lokalt samt mellan komoch andra företag, att skapa ett bra klimat och att markmunen nadsföra klimatet i kommunen och utåt. Vidare förordades aktiebolagsfonnen, även också kunde acceptera formen ekoom man

Söderhamns näringspolitiska organisation 173

nomisk förening. Vidare ville man att kommunen skulle tillsätta ordförande och att denna person borde vara Hans-Olof Olsson. I styrelsen borde ingå delar av kommunstyrelsens arbetsutskott, samtidigt som näringslivet borde ha majoritet. VD borde tillsättas av styrelsen.

Kommunstyrelsens ordförande, Stig Wigren svarade i ett brev att arbetsgruppens synpunkter i allt väsentligt överensstämmer med de diskussioner han fört med arbetsgruppen och att hans och gruppens grundsyn sammanföll.

Kommunen valde i denna situation att bryta upp den gamla organisationen med SUC och Näringslivsgruppen. Istället skulle Söderhamns Näringslivsutveckling SNU bildas en liten organisa-

tion med mönster från motsvarande organisation i Nässjö till

vilken en extern VD skulle rekryteras. Man gjorde det tydligare att vissa av tjänstemännen i den gamla organisationen tillhörde kommunförvaltningen genom att lägga deras funktioner i kommunledningskontoret, under ledning kommunlednings-

samma som kontoret i övrigt.

Kommunens tjänsteutlåtande underströk att den nya organisationen, som i tjänsteutlåtandet 1996-05-16 fortfarande kallades Söderhamns Näringslivscenter, skulle arbeta projektinriktat och vara en ekonomisk förening. I de slutliga stadgarna för SNU från januari 1997 preciserades föreningens huvudsakliga ändamål till att skapa positiva förutsättningar för företagsutveckling, främst företag upp till ca 50 anställda, i Söderhamns kommun. Men föreningen skulle även bedriva en aktiv och utåtriktad verksamhet i syfte att till kommunen knyta företag, personer, projekt och idéer som kan skapa sysselsättning eller på annat sätt gynna medlemmarnas ekonomiska intressen.

Både arbetsgruppen, tjänsteutlåtandet och de slutliga stadgarna framhöll både interna förbättringar i kommunens näringslivsförutsättningar och externa marknadsföringsinsatser som två huvuduppgifter, även om stadgarna markerade tydligast att föreningen framförallt skulle inriktas på beñntlig företagsamhet i kommunen. Det tycks alltså som om SNU under hösten 1996, kanske under

174 Söderhamns näringspolitiska organisation

påverkan av FIS-beslutet och Söderharrmskommitténs startande, ändrade tyngdpunkt i riktning mot befintliga företag.

Utvärdering av 1996 års reform

Vad som hände efter att principbesluten fattades under våren och sommaren 1996 var att det utvecklades nya förutsättningar for den näringspolitiska organisationen, men denna satte ändå igång som planerat. En nyrekryterad VD anlände i januari 1997 och behövde det första halvåret för att bli bekant med kommunen. Parallellt härmed utvecklade Söderhamnskommittén sina aktiviteter. Efter hand visade det sig att kommunen resultat av reformen hade

som fått minst tre näringspolitiska tyngdpunkter: en kring kommunledningen, kring Söderhamnskommittén och kring SNU.

en en

I den lokala tidningsdebatten gick vågorna höga. En ledande foretagsforeträdare hotade hoppa av från SNU:s styrelse. Hälsinge Kuriren 27 januari 1998,

Problemen framgick tydligt i de intervjuer som Söderhanmskommittén lät en konsult genomföra med näringspolitikens nyckelpersoner under februari-mars 1998. Företagarkretsen var upprörd över att SNU inte användes som det heltäckande näringspolitiska instrument man ansåg sig ha blivit lovad i och med att kommunalrådet Wigren sade sig ha delat foretagargruppens grundsyn 1996. Från kommunledningens sida underströk man passusen i stadgarna som prioriterade SNU:s betydelse för befintliga företag i kommunen, medan kommunledningen förbehöll sig huvudrollen när det gällde externa åtgärder. Vissa intervjuade från kommunen ville göra en tydlig åtskillnad mellan SNU som ekonomisk förening och kommunens egentliga förvaltning. Söderhamnskommittén hade ett statligt direktiv som gjorde att denna, oberoende av exempelvis SNU, vidtog de åtgärder man ansåg lämpliga. Kommunens representanter hade fått händerna fulla med näringspolitiska frågor även utöver dem som kom upp i SNU:s styrelse. Företagarna tyckte att politikerna såg sin roll som observatörer i SNU:s styrelse, snarare än den integrerande roll med kommunens infrastrukturplanering

Söderhamns näringspolitiska organisation 175

hade förväntat sig när kommunens arbetsutskott tog m.m. som man säte i SNU:s styrelse.

Den analys som under mars 1998 gjordes av kommunens ledande politiker och Söderhamnskommittén visade att det fanns några grundläggande krav som inte hade uppfyllts av den nya näringslivsorganisationen:

den hade inte underlättat integreringen näringspolitiken i 0 av

kommunens övriga verksamhet, oklarhet ansågs råda i arbetsfördelningen mellan kommunför-

valtningen och SNU,

företagarna kände sig inte mer integrerade än tidigare, snarare 0

tvärtom.

Utifrån denna analys konstruerades organisation, som gick

en ny ytterligare steg på den väg man tidigare försökt gå.

Den organisationsstrukturen

nya

Den struktur som växte fram under våren 1998 innebar att kommunledningen måste ha näringslivsfunlction i kommunled-

en egen ningskontoret, som ett slags beredare och beställare under ledning av en kommunal näringslivschef. Det räckte inte med den VDfunktion för den ekonomiska föreningen som inrättats. För att samverkan mellan företagarföreträdama och kommunledningen skulle garanteras borde samverkan fokuseras på de strategiska frågorna. Dessa skulle behandlas i ett nyinrättat Näringslivsråd där töretagarfcireträdama och de ledande politikerna hade säte. SNU avsågs i detta skede bibehållas men nu ännu tydligare än tidigare organiserat som en utförarfunlction.

Med denna nya struktur, som ännu är under utveckling i kommunen, hoppades man ha en bättre bas för den framtida integrerade, kommunövergripande näringspolitiken.

1 Summary

The Söderhamn initiative from decline to

growth

The Söderhamn Committee

The Söderhamn Committee, with Lars Jeding as Government Commissioner, appointed by the Swedish Government De-

was cember 1996. The decision to set committee triggered by

up a was the decision to close down the F 15 air force base Söderhamn. The Committee assigned to examine of compensating for

was ways the loss of government jobs due to closure of the F 15 wing by relocating other government employment and supporting local ef-

achieve development. The task defined creating 500 forts to was as additional job opportunities, of which 350 were to be within the central government sector. Thus, the assigriment had two main components: negotiating the relocation of central government authorities and supporting local development. In the event, the Committees work has focused increasingly on the second part of its assignment.

The Söderhamn Committee will complete its assignment on 30 June 1998. Within the constraints of the limited duration of the assignment, arrangements have been made for the establishment of

178 Summary

new facilities by central government authorities, and changes the private sector have been initiated cooperation with the Municipality of Söderhamn. Developments Söderhamn have been highly successful. Many companies have been set the

new up private sector, and a negative culture has been replaced by growth and faith the future.

This report endeavours to document and analyse the experience gained the course of this task, the light of the following circumstances.

Firstly, the central govemment initiative Söderhamn has been unusual, terms of the unusually close Contacts at Government level and with participants in the municipal decision-making

process.

Secondly, the Committee considers that the restructuring of the labour market Söderhamn, which accelerated result of

was as a this initiative, a process which has yet to be tacked other

many small and medium-sized municipalities Sweden.

Thirdly, ñnancial support to the private sector only played

a minor part creating the prerequisites for the restructuring

process. Institutional factors, such as legislation, decision-making systems, attitudes and the Characteristics of the infrastructure

especially communications, education and training have greater

- a impact on growth potential at the local level.

Structural change and urbanization

Technical development and intemationalization largely

are responsible for the decline the number of routine jobs the labour

on market in developed countries. Technical development has been rationalizing the of labour for long time and,

use resources a as a result, there has been an increase capital intensity. This technology also accessible at international level. Since transport

an costs have been substantially reduced in the course of time, routine jobs have been located in countries and regions which at

are an earlier stage of development than Sweden. This trend affected the

Summary 179

most labour-intensive product first, but has gradually spread areas growing number of sectors. to a This intemationalization of production has had a clear impact on the structure of Swedish industry and regional development. Broadly Speaking, the primary industries affected ñrst, then were the labour-intensive sectors, followed by capital-intensive process industries such steel and This has continued, and as paper. process engineering sectors such vehicle manufacturing and machinery as part of global production system. Competitive advantages are now a deterrnined by the natural endowment of material and other raw inputs longer the key to maintaining competitive position. are no our The key the ability to establish or acquire competitive now advantages that man-made advantages we move from - as comparative advantage to competitive advantage. As result, one-sided specialization structural characteristic a a which make difñcult to break long-term negative trend a may a local labour market. The small scale of local labour markets another problem Sweden. Restructuring pressures are greater Sweden than in densely populated such as the UK, more areas Germany France. If the size of the local market for selling their or services important development factor for certain service an companies and to local subcontractors and other forms of access networks and linkages with other firms important for support are manufacturing finns then, small-scale operations represent an obstacle, In economic terms, has limited per se. a company prerequisites for taking advantage of external economies. The exception heavily specialized labour markets with locational adto speciñc Previously, this was the vantages or access resources. in local communities various parts of Sweden, centred on a case mill other industrial facility. or some Globalization and political integration mean that competition will also the political field. Hence the need for a more occur coherent and efficient structural-policy to improve the competence of the labour force, the quality of infrastructure and the innovative capacity of ñrms. At the time, the impact of structural policy same

on growth marginal areas will probably also become more important. This because structural policy industrial policy or may have an impact on local production factors, enabling companies to take advantage of positive external econornies which will be -

increasingly important since they determine the companys

productivity, combination with which the measures company itself can control. In addition, there are also the challenges face result of we as a living in a world which policy competition increasing rapidly. The introduction of EMU will also contribute to greater competition of this nature. The restrictions national fiscal, on monetary and exchange-rate policies result of EMU will as a mean that this policy competition will gradually añect increasing an number of which previously largely national local areas were or political domains Sweden. This involves factors which determine industrys ability to compete the long tenn. In combination, the need the hand to understand the on one economy terms of industrial systems and the other policymaon king as coordinating actions political boundary lines leads across to a an urgency for strategic action that takes geographical considerations into account. This that developing better forms of means cooperation between various political and administrative levels not enough. There also much greater need than the past to a understand economic development and for the clear presentation of strategies for political action at the central, regional and local levels. The local level important, since local labour markets the key are arena in a local/regional context. The cooperation spiral: generalized model for mutually benea ficial policies, based partnership. on Chapter 2 presents a model describing the policy process terms of as the ñrst step discussion leading to the second step as a shared view of available options that thirdly, be translated into can, consensus terms of commitrnents and resource allocation. By this process involving all. relevant players the local regional level on or

Summary 181

the ground laid for decisions to be taken and implemented jointly,

cooperation often the form of partnerships.

In order to increase growth potential and utilize to the greatest possible extent, structures must be established at the local,

new regional and national levels. New Structures also call for various types of investment and other measures which modify the existing situation. The investments required not merely perhaps not

are -

primarily the form of physical capital. Various types of even intangible assets have to be developed such marketing, RD, the

the work organised and the quality of and in way communications networks.

The various initiatives required are increasingly taking the form of partnerships between public sector organizations at various levels in Sweden and elsewhere and between actors the public and private sectors. Partnership form of cooperation, which

a all the participants have to be able to identity their visions. strategies and altematives down to the project level. As a form of cooperation, partnership requires networking and processes to determine the content of cooperation.

If this type of partnership to be effective, agreement must be reached within the organizations concemed, and preferably between the organizations participating the partnership, before any contract signed. In this respect, development contracts differ from other types of long-term relationships. A contract needed for formal although the underlying mechanism for cooperation

reasons,

mutual trust. takes time to build up confidence.

The discussion required to establish which all the

consensus, participants present their views, fundamental aspect of this

a confidence-building process.

The partners views are, their turn, the result of an ongoing review of developments. The intensity and quality of this discussion determine the content of subsequent stages the cooperation

to considerable extent. Globalization of the economy and process, a the supranational political integration making increasing

process are demands the professional content this discussion. This

182 Summary

presents a significant challenge to the Swedish political culture, particularly at the municipal level, where the emphasis has been on pragmatism and strong sectoral interests. The theoretical model outlined above presented in the following diagram.

The cooperation spiral

Mums Activity Results

Tangible and in- Ability to develop Structural change tangible investments and adapt

Insight Abilities

Prerequisites for part- Cooperation nerships. Persistence. Implementation m How should be done networks Integration and whom

p consensus Alliances and

M" mf What should be done coalition building p Shared view options

Respectfor the on Ptråparellittoditçuss

opinions of others What be done 0 ers a erna les can 7 á openly Discussion Foresight What happening in the Preparednessto change Professionalism outside world

Fig. The cooperation spiral

The first stage this to establish which process arenas discussion can take place. This stage essential, but not sufñcient to ensure progress. The arena must be open to who wishes to participate, with everyone low participation costs. There must be promoter who a ensures that the arena utilized. also important to maintain lively a discussion by bringing in guests from the outside regular basis. on a As progresses, the discussion must focus the altematives on for local development, the light of the opportunities and threats

Summary 183

indicated by analysis of the external situation. The exchange of views about options concemed with feasible future orientations, which be taken at the local level to improve the premeasures can requisites for private-sector growth, which new skills and areas expertise need to be developed, etc. This involves producing consistent and cohesive options the light of various prerequisites. The point of this stage that the participants or stakeholders can evaluate the analysis in the discussion phase different ways and, result, have different input values, In order to achieve as as a may sound basis possible for the later stages the process, a as important to allow option to be developed and discussed the every light of their prerequisites. Thus, shared view about available options i.e. what could a rather than should be reached what be done, not what on can should be done. Agreement on what should and can be done achieved in the next phase in the process. If the municipality to attract external participants, extremely important that the proposals presented have strong support the local municipality. This calls for ability to form an alliances, first intemally and subsequently extemally. .The tenn alliances used to denote that this question of achieving a support at deeper level from stakeholders who may not be part of a the local political domain particularly amongst local businessmen rather than formal procedure. In an EU context, this type of - a alliance takes the form of partnership the implementation phase. Fhe alliance phenomenon important aspect of network an a representing voluntary cooperation to mutual advantage economy, sub-areas, the participants be competitors other even may fields. An alliance be maintained for long beneficial can as as for the parties concemed. As with all forms of cooperation, essential that the participants have clear idea about what they a expect cooperation to achieve which, in its turn, calls for deñnition of the participants core interests. In combination, particiown pants alliance tackle the outside world more effectively an can succinctly than its individual members. and more

184 Summary

In this model, consensus or mutual understanding. extends beyond the political sphere. Since the cooperation which should be the result of such mutual understanding taking place the form of a partnership in which companies and public authorities the municipality and elsewhere make financial commitments, mutual understanding should also include local business interests.

One of the prerequisites for mutual understanding and for the cooperation built on this basis that the participants have contidence each other. Trust often employed nowadays as a crucial concept the emerging network economy. The idea that an increasingly specialized economy, involving complex cooperative relationships between companies and, as a result, mutual dependencies, to be effective, these relationships should be long term and sustainable. Trust functions as the social glue which perrnits transactions between companies without the need to draw up contracts and rules on every single occasion. Hence, trust fulñls the same ñmction as information technology reducing transaction costs. In the hand-shake performed the same function.

past, a

Cooperation and coordination are key concepts the structural change model. Cooperation defined meaning that all the

as stakeholders involved companies and public authorities act

- accordance with the strategy which has been established. Cooperation takes place between the municipality municipalities and county bodies, and between municipalities, and regional, national and international authorities, Coordination defined as the possession of internal instruments by the participants which ensure consistent behaviour relation to the strategy. Hence, the coordination function primarily involves the local and national levels. Internal coordination and external cooperation ensure that the integration requirement can be achieved.

Deregulation, outsourcing and other factors associated with the network economy mean a greater need for integration, which must be increasingly achieved through cooperation, at the expense of the coordination instrument.

Summary 185

Traditionally, coordination involves planning, preparatory routines, distribution via management work groups process groups, and project within organization. This gives the political groups an leaders of municipality the head of an administrative services a or department opportunity to employ compulsory methods. The an problem with this type of coordination that becomes a conflictsolving mechanism. An administration ministry has an or a opportunity to react to elses proposals, and then there are someone procedures for aligning the various views. An arrangement of this nature will only achieve coordinated action to take advantage of opportunities exceptional circumstances, because this calls for view of the opportunities, a common visions and strategies discussed above. Building up internal support for goals and of action essential in an orcommon courses ganization in order to achieve coordination that produces added value. In addition, experience indicates that organizational initiatives, setting task forces other mission driven ad hoc groups up or with limited time period to fulñl their task These steps are a . norrnally needed to that there sufñcient resources and ensure commitment devoted to the development of approaches and new methods which harrnonize with the vision and the strategy. The point that cooperation must be based having a viable on idea of ones and operational focus. its proper form, this own an the only of ensuring that WIN-WIN alternative will be way a successful in network Of practice, the idea of a economy. course, partnership concept in the political ñeld not quite as brutal as a this. The fundamental proposition that your programme moves as ahead because other people consider has merits, rather than because requires their participation, still applies. As already pointed out, municipalities competing with each other, and are regions Sweden competing with other regions Sweden and are elsewhere. Obviously, the pattern of cooperation also influenced by private sector participation in the partnership. Cooperation manifested in agreements. The advantage of contracts that the buyer indicate his wishes regarding stratecan

gic orientation, areas for cooperation, etc. when placing the order, while the individual supplier making bid has to forrnulate the a Concrete proposals. Thus, ideal situation, the contract model an can combine vision and strategy with local adaptation and local

support. If the model to function the ideal number of manner, a criteria must be met for example that the supplier - to ensure accepts decisions taken regarding allocation of projects, resources, etc. The most important point that the tender document indicates what to be achieved, what types of performance will be encouraged and, de facto, indicates that there competition for scarce resources. Cooperation between sectoral bodies at the county level and with the municipalities are key aspects of the Regional Policy Bill which the Government presented to Parliament March, earlier this year. Cooperation the form of partnerships expected lead to to proposals from counties concerning which the structure of ways transfers of be changed certain policy resources can areas to improve their development potential. There will be negotiations on these proposals with the Government, which will subsequently result in growth contracts between the Government and the county concemed. In the form in which presented, the model indicates that the Govemments role to stipulate the prerequisites for work at county level, participate the negotiations and provide financial resources. One question which particularly relevant the light of the experience gained in Söderhamn the which central way government to participate a process which taking place at the local and regional level. The exchange of ideas the discussion process highly important in the type of model outlined Chapter and this also applies to the subsequent cooperation and stages, as partnership develop. not clear how the ongoing exchange of information between the participants indicated the model to take place the central level the Government places itself the on sidelines to extent. some

SOU l998:89 Summary 187

The cooperation model presented designed to promote innovation and review, and requires considerably more intelligence

and entrepreneurial spirit the part of the participants the

on discussion and the restructuring policies. These requirements affect the local level. The challenges for the central level are at least

as great, however. worth noting that the Söderhamn initiative evolved within the framework of the central government committee system, which has traditionally played important part policy development an Sweden. The Committee functioned task force, and fonned as a of the central Government Oñices without being part of a mipart nistry day-to-day basis. Time lirnits were established when the on a Committee appointed. In Contrast with public authority, has was a had standard operating procedures to follow, and no not any normal business conduct. Perhaps the to the question of to answer how the central level should participate in partnerships to work systematically via comrnittees comrnissions and to use more or NUTEK Board for Industrial and Technical Deve-

National

lopment for analysis and network organization to purposes as a assemble the experience gained and transmit to central govem-

ment, in the first instance. A structure of this nature would offer organizational and operational diversity regarding implementation of the development important feature of experimental and innovative process - an an context. Every committee Commission would also have a manor date for limited period of time, with the same type of political a links the Söderhamn Committee. If several comrnittees work as parallel, cooperation and competition between them would play an important part in maintaining dynamic pace the development a policy context.

Criteria for external involvement

As already indicated, to be innovative, a municipality or organization needs to have to external networks for an exaccess

change of information and know-how. One of the Söderhamn Committees assignments to provide external of was an source information of this nature. Obviously, this consultancy role also can be undertaken by private consultants, central government authorities, etc. However, the Söderhamn Committee has also made demands at the municipal level. The unique feature has been the combination of support and provocativeness. Since the Municipalitys acceptance of the Committees provocative role based was on trust on a personal basis between the chainnan of the Committee and the local leadership, there nothing principle to prevent many of the changes of the type which have taken place Söderhamn from being orchestrated by organization outside the an public sector. If the Municipality had not realized that structural changes were required and that would have to focus finding place the on a new economy, the municipal development project which rapidly evolved would probably not have occurred. As result, a awareness of ones own problems the ñrst crucial criterion for external involvement. The second important criterion reflects the Characteristics of a network economy. We have already noted that communications, communications capability and frequency of communications are a key factor. In this respect, of the smallest local labour many markets Sweden sparsely populated rural municipalities covering - a large oñen have negative Characteristics which hardly be area - can changed, and which that they cannot develop suffrcient ensure a adaptation potential, they of the problems they even are aware are facing. A third criterion which applies to central government involvement that the degree of gearing of the resources invested important, since demand always exceeds supply this context and not merely in ñnancial terms. The skills and experience needed to promote a partnership project are equally important. The gearing probably high where there number of speciñc assets before the are a project starts possibly hidden assets, which need be revealed to

Summary 189

and supplemented. Applying the terminology used for local labour markets, this that locational advantages be developed by means can of cooperation and integration. means

The nature of integration.

Cooperation involves intervention designed to reinforce growth local labour markets where developments favourable. We also are refer local labour markets which have experienced negative to development, but where the quality of the infrastructure, the size of the local labour market and the structure of the private sector, etc. provide the prerequisites for reversing this trend, the result of an as initiative for limited period of time. Thus, the latter case, a cooperation between the Government and local players involves a change of and adjustment. course In somewhat simpliñed terms, might be said that policy of a might potentially slightly less than half of the local this nature cover labour markets Sweden possibly involving 100-150 municipalities. Figures of this nature somewhat meaningless, are however, since the whole tend to have an inadequate picture on we of local development potential, for the stated above. But the reasons point that there sufficient number of such and the are a areas, overall effects of greater faith the future, new jobs and terms reduced dependence transfer payments probably sufñciently on are substantial, base conclusions the current highly we can our on preliminary evaluations of the change process Söderhamn.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegierivissa

Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nyttersättningssystemförvuxentandvård.S. 30Utlandsstyrkan.Fö. - . Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

alltid Nivå-ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga. Mänpassar medexempelfrånhandeln.A. 32,Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid processer Vårtliv kön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. som maktdiskurser.A. 33 Historia,ekonomiochforskning. . Tymaktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.ln.

arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34 Företagaremedrestarbetsfönnåga. . NÖversynavrörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor.M. försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentitetidigitalamiljöer

Alkoholreklam.Marknadsföringalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. av ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.

IntegritetEffektivitet-skattebrott.Fi. Denframtidaarbetsskadeförsakringen.S. Campusförkonst.U. Vadfår förpengarna Resultatstymingav - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inomolikaområden.U. området.S. Självdeklarationochkontrolluppgiñer Detfinsk-svenskagränsälvssarnarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. BROTISOFFER. - Säkrarekemikaliehantering.Fö Vadhargjorts VadbörgörasJu.

E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi. Läkemedelsinfonnationföralla. - GrönanyckeltalIndikatorerförettekologiskt Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

Näråsikterblirhandling.Enkimskapsöversiktom 3 HurskallSverigemåbättre medfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. bemötande personerav - SamordningavdigitalmarksändTV.Ku. Ensamladvapenlagstiñning.Ju.

Engräns enmyndighetFi. Sotningiframtiden.Fö. - ITochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. Bulvanerochannat.Ju.

N IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Kontrolleradochifrågasatt . fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. - Riksdagen1997-10-24.K. Konsekvenserattav taxfreeförsäljningenavvecklas . 21.ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiñet. inomEU.K. Hearinganordnad ITkommissioneni S De39stegen.Läkemedelsutredningarunder av samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-1l-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.

22.Försäkringsgaranti. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . Ettgarantisystemförförsäkringsersättningar.Fi. Situationeninförochunderförstaåretmed

23.Statenochexportfmarisieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn ñskeriadministrationen Jo. Ta möjligheternaiÖstersjöregionen.N. av m.m. vara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikförhelalandet. l-IuroffensivIT-användningkanskapatillväxt . bilagor.S. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav +4st 26.Frånhembränt Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdragavKommunikations-

ungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - faktaom 27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch ochIndusuiförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-l 8.K. 2 Läkemedelivårdochhandel.Om säker,flexibel Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett en ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén. ochtillfälligtarbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärdering distansutbildningsprojektav med 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Attröstamedhänderna.Omstormöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbeterättsområdet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 60.KringHallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet attvända regionsutveckling.en - 63.Engodaffäri MotalaJoumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.SB. 64.Bättreochmertillgängliginformation. Småföretagsdelegationensrapport N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar... IT-kommissionensrapport8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveriskolan.U. - 67.Socialavgiñslagen. 68.Kunskapslägetkärnavfallsomrádet1998.M. 69.Lämplighetsprövningpersonalav inom förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70.Skolan,ITochdetlivslångalärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-komrnmissionensrapport7/98.K. 71.Denkommunalarevisionen demokratisktett konuollinstnunent.In. Kommunalafmansforbund.Fi. OrganisationerMångfaldIntegrationEttframtida systemförstatsbidragtill invandrarnas riksorganisationerm.fl.In. Styrningen polisen.Ju.av Djurförsök.Jo. Idrottochmotionförlivet.Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. | Kompetensi småföretag.Småtöretagsdelegationens . rapport N. I Regelförenklingförframtiden.Småföretags- . delegationensrapport N. ö lTochregionalutveckling. . erfarenheterfrån hearingartre undermarsl 998. IT-komrnmissionensrapport9/98.K. BostadsrättsregisterJu. Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. i Försäkringsföreningar-ettrefonneratgelsystemre Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37 EngodaffäriMotala.Journalistemasavslöjandenoch Vadfårvi förpengarna Resultatstymingav läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 området.3 8 Att röstamedhänderna.Omstorrnöten, Läkemedelsinfonnationföralla.41 folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 1-lurskallSverigemåbättre

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Justitiedepartementet - Kontrolleradochifrågasatt BROTTSOFFER medfunktionshinder.48 - intervjuermedpersoner Vadhargjorts Vadbörgöras40 Läkemedelsutredningarunder De39stegen. Ensamladvapenlagstiñrting.44 underlagsmaterialtill 1900-taletochannat Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 1998:28.50 Läkemedeli vårdochhandel,SOU Bulvanerochannat.47 67 Socialavgiñslagen. Styrningenavpolisen.74

Bostadsrättsregister.80 Kommunikationsdepartementet

Utvecklingssamarbeterättsområdet. ITochregionalutveckling. Östeuropa.86 120exempelfrånSverigeslän.l 9 DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN lT-kommisionenshearingominfrastrukturen utbildningocharbetsfördelning.88 - fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiñet. Utrikesdepartementet Hearinganordnad ITav kommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall IndustrilörbundetochStatskontoret samverkanmed enöversyn.29 1997-11-14.21 -

Identifieringochidentitetidigitalamiljöer. Försvarsdepartementet Referatfrånenhearingden12november1997. Säkrarekemikalieantering.13 - IT-kommissionensrapport 36 Utlandsstyrkan.30 avvecklas Konsekvenserattav taxfreeförsäljningen Försvarsmaktsgemensarnutbildningför inomEU.49 framtidalcrav.42 tillväxt HuroffensivIT-användningkanskapa Sotningiframtiden.45 förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige IT-kommissionenpåuppdragavKommunikations- RäddaochSkydda.59 - departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

ochlndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Socialdepartementet 54 Tänderhelalivet ochnationalstaten.Fyrafrarntidsscenarier. IT nyttersättningssystemförvuxentandvård.2 6/98.58 - IT-kommissionensrapport Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch förutsättningar... Nyatider,nya Systembolagetsprodukturval.8 8/98.65 IT-kommissionensrapport Näråsikterblirhandling.Enkunskapsöversiktom lärandet. Skolan,ITochdetlivslånga bemötande personerav medñinktionshinder.16 och HearinganordnadavUtbildningsdepartementet Trestäder.Enstorstadspolitikförhelalandet. Rosenbad1997-l2-04, IT-kommissionen, +4stbilagor.25 lT-korrunmissionensrapport7/98.K.70

FrånhembränttillMariakliniken. utveckling. ITochregional faktaomungdomarochsvansprit.26 hearingarunder 1998. - erfarenheter trefrån mars Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel

ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem.Bilaga.+ 31

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

lT-kommmissionensrapport9/98.80 Arbetsmarknadsdepartementet

Finansdepartementet välfärdensgenusansikte.3

Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifika Omstruktureringarochbeskattning.l processermedexempel handeln.från 4 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerav forkollektiva Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch försäkringar.7 maktdiskurser.5 Integritet-Effektivitet-skattebrott.9 Ty makten din Mytenär omdetrationella Självdeklarationochkontrolluppgiñer arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 - förenkladeförfaranden.12 Utstationering arbetstagare.av 52 E-pengarnäringsrättslifrågor. 14ga - Engräns en- myndighet18

Försäkringsgaranti. Ettgarantisystemförtörsäkringsersättningar.22 Kulturdepartementet

Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch SamordningdigitalmarksändTV.l7 försäkringsbolag.27

Avdragförökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Närings- och handelsdepartementet

ochtillfälligt 56 Statenochexportñnansieringen.23 Kommunalafmanstörbund.72 Ta påmöjligheternaiÖstersjöregionen. vara 53 Försäkringsforeningar-ettreformeratregelsystem82 Bättreochmertillgängliginfomtation. Premiepensionsmyndigheten.87 Småtöretagsdelegationens 2.64rapport

Kompetensi småföretag. Utbildningsdepartementet Småföretagsdelegationensrapport 77 Campusförkonst Ol Regelförenklingforframtiden.

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Småföretagsdelegationens 4.78 rapport inom l l Greppet attvända regionsutveckling. - en Vuxenutbildningochlivslångtlärande. RapportfrånSöderhamnskommittén.89

Situationeninförochunderförstaåretmed kunskapslyñet.5 I Inrikesdepa rtementet

DUKOMDistansutbildningskommittén. Historia,ekonomiochforskning.

Utvärdering distansutbildningsprojektav med Fem idrott.33 rapporterom lT-stöd.57 Denkommunalarevisionen demokratiskt -ett FUNKIS- funktionshindradeeleveriskolan.66 kontrollinstrument.7 l

Lämplighetsprövningpersonalav inom OrganisationerMångfaldIntegration - Ettframtida förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 systemför statsbidragtill invandrarnas DUKOMDistansutbildningskommittén. riksorganisationermjl. 73 Pådistansutbildning,undervisningochlärande. Idrottochmotionfor livet.Statensstödtill idrotts- Kostnadseffektivdistansutbildning.83 rörelsen ochfriluftslivetsorganisationer.76 DUKOMDistansutbildningskommittén.

Flexibelutbildningpådistans.84 Miljödepartementet

Jordbruksdepa Grönanyckeltal Indikatorer- forettekologiskthållbart rtementet samhälle.l 5 FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Förordningar till miljöbalken.+Bilagor.35 Översyn ñskeriadministrationen 24av m.m. Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39

Livsmedelstillsyni Sverige.6 l KringHallandsåsen. 60 Djurförsök.75 Kampanjmedkunskaper ochkänslor.Om kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62

Kunskapslägetkämavfallsområdet 681998.

FRITZES

|-"1r1..11.1;, PUBLI K. HONER

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM FAXo869o 9 r 91. TELEFoNzo8-69o91 90 E-POST:fritzes.order@liber.se FRITZESINTERNETBOKHANDEL:www.fritzes.se

ISBN 9 l-38-20959-4 ISSN 0375-250X