Kärnavfall : metod - plats - miljökonsekvens : KASAMs yttrande över SKBs FUD-program 98

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

S

1999:67

KÄRNAVFALL

metod - plats - miljökonsekvens

KASAMs SKBs FUD 98

yttrande över -program

KASAM

STATENS RÅD FÖR KARNAVFALLSFR ÅGOR Swedish National Council lovNuclear Was1e

l

Statens offentliga utredningar P85 i! 1 999:67

w Miljödepartementet

KÄRNAVFALL-

metod

plats

- -

Ökonsekvens

milj

KASAMs yttrande över SKBs

98 FUD-program

KASAM Statens råd för kämavfallsfrågor - Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999års nummerseriekan köpasfrån FaktaInfo Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: FaktaInfo Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättararbetetför den som skall svara på remiss. - Broschyrenkan beställashos: Information Rosenbad Regeringskansliet 10333 Stockholm Fax: 08-40542 95 Telefon: 08-405 47 29

Omslagsbild: "Landskap"textil av Maria Triller Foto: Tord Lund

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-7610-853-8 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

KASAM Statens råd for kärnavfallsfrågor

Till Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering ABs FUD-program 98 för kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

KASAM Statens råd för kämavfallsfrågor har enligt sina direktiv - l992:72 bl.a. uppgift att yttra sig till regeringen om de program för som forskning, utveckling och demonstration FUD-program beträffande kämkraftavfallets behandling och slutförvaring som kämkraftsforetagen genom sitt bolag Svensk Kämbränslehantering AB SKB skall avge vart tredje år.

Föreliggande rapport utgör KASAMs yttrande över FUD-program 98, som SKB presenterade i slutet av september l998.

En förteckning över KASAMs ledamöter och övriga medarbetare finns sist i denna rapport.

Stockholm i maj l999.

KASAM Statens råd for kärnavfallsfrågor -

Camilla Odhnof

Ordförande

Tor Leif A ndersson Sekreterare

InnehåH

Sammanfattning

Inledande kommentarer 11 l Bakgrund 11 1.2 KASAMs yttrande 12 1.3 Allmänt FUB-programmets utveckling 13 om 1.4 KASAMs helhetsbedömning 14

KBS3 prioriterad metod 17

- en 2.1 Bakgrund 17 2.2 Krav och kriterier 19 2.3 Alternativ olika nivåer 21 2.4 Strategiska alternativ 21 2.5 Alternativa metoder inom den prioriterade strategin, slutförvaring i berggrunden 25 2.6 Alternativa utföranden av ett byggt djupförvar 29

2.7 Slutsatser om prioritering av metod i SKBs

fortsatta arbeten 32

Underlag för platsundersökningar 35

3.1 KASAMs kommentarer till förra FUD-programmet 35 3.2 Val platser för platsundersökningar 37 av 3.3 Diskussion SKBs förslag till urvalsgrunder 38 av 3.4 Användning av material från typområdesundersökningar 45

4.2 Beslutsläget vad skall regeringen ta ställning till 50 4.3 KASAMs bedömning av MKB-förfarandet som ett led i beslutsprocessen 53 4.4 Förslag till innehåll i ett MKB-dokument 66

De tekniska barriärerna 67 5.1 Bakgrund 67 5.2 Bränslet 68 5.3 lnkapslingen 70 5.4 Bentonitbuffert och återfyllning 7l 5.5 Sammanfattning och slutsatser 74

Berggrunden 77 6.1 Bakgrund 77 6.2 Strukturgeologi och bergets mekaniska egenskaper 78 6.3 Vattenflöde i berg 79 6.4 Kemi, grundvatten och berg 81 6.5 Kemi, övrigt 83

10. Allmänna kommentarer om den vetenskapliga informationen 99

KASAM en presentation l0l -

Sammanfattning

SKB ställer i FUD-program 98 tre specifika frågor, som man anser det särskilt angeläget att få synpunkter på. SKB önskar få klarlagt djupförvaring enligt KBS-3-metoden även i 0 om fortsättningen skall den metod som prioriteras; vara synpunkter och råd angående det underlag som vi SKB tar 0 fram infor valet av platser för platsundersökningar; synpunkter och råd om vad som skall ingå i kommande 0 miljökonsekvensbeskrivningar.

KASAM behandlar dessa frågor i rapportens kapitel 3 och

Helhetsbedömning

KASAM bedömer att reaktorinnehavarna, genom det av SKB upprättade FUD-program 98, på ett tillfredsställande sätt har fullgjort sin skyldighet enligt 12 § kärntekniklagen. KASAMs helhetsbedömning överensstämmer sålunda med den som har redovisats i SKIs yttrande. Slutförvaringen kärnavfallet är ett nationellt projekt men av har, vad gäller lokaliseringen anläggningar, hittills i alltför hög av grad kommit att hanteras som en angelägenhet kommunal nivå. KASAM det angeläget att regeringen löpande bevakar ser som utvecklingen SKBs lokaliseringsprogram och undersöker olika av möjligheter att stödja SKB och kommunerna i Iokaliseringsarbetet. KASAM vidare att regeringen bör ställa vissa villkor anser

inför SKBs val av platser för platsundersökningar se vidare under

rubriken Underlag för platsundersökningar.

KBS-3

- en prioriterad metod

Nollalternativet, att inte vidta den planerade åtgärden, kan bara vara ett nollalternativ i vår tid. Det kan inte bli en slutlig lösning. Ett uppskov med motiveringen att den internationella utvecklingen inom vetenskap och metodik kan leda till bättre lösningar än de som nu är inom räckhåll, kan enligt KASAMs åsikt inte försvaras. KASAM anser vidare, att det inte är meningsfullt för SKB att bedriva egna utvecklingsarbeten något annat än djupförvaring i svensk berggrund. Transmutation av avfallsnuklider före slutförvaringen kan lång sikt bli ett alternativ, men i så fall som en biprodukt av en eventuell användning av acceleratordrivna kärnreaktorer som en ny energikälla. Transmutation förutsätter dock en omprövning av den nuvarande inställningen i vårt land till upparbetning av använt kärnbränsle och till användning av kärnkraft överhuvudtaget. En sammanställning av arbetsläget inom området kan dock vara befogad, som ett stående inslag i framtida FUDrapporter. I valet mellan slutförvaring i ett byggt förvar inom den översta kilometem av berggrunden och slutförvaring i djupa borrhål mer än en kilometers djup, förordar KASAM bestämt det byggda forvaret. I valet mellan olika sätt att utforma ett sådant förvar förordar KASAM KBS-metoden. KASAM tillstyrker ändå att SKB gör en Systemanalys och en säkerhets- och funktionsanalys av slutförvaring i djupa borrhål.

Säkerhets- och funktionsanalysen kommer emellertid inte att bli

lika väl underbyggd, som de säkerhetsanalyser som redovisats för KBS-metoden, men lika höga säkerhetskrav måste till sist ställas även en alternativ metod. Det är därför enligt KASAMs uppfattning viktigt att SKB i sin utredning också redovisar omfattningen och innehållet i det FoU-program, som kommer att behövas för att slutförvaring i djupa borrhål skall kunna analyseras och bedömas på en med KBS-metoden likvärdig grund. SKB bör också göra uppskattningar av den tid och de resurser som krävs för att genomföra detta FoU-program och av kostnaderna för programmet.

Underlag för platsundersökningar

KASAM konstaterar att det inte kommer att vara möjligt att ur förstudiematerialet dra några säkra slutsatser beträffande vilken eller vilka de platser utpekas i forstudiematerialet som av som erbjuder de bästa förutsättningarna för ett djupförvar, eftersom informationen förhållandena djupet kommer att vara mycket om begränsad. KASAM föreslår därför att samtliga förstudier kompletteras med ett fältkontrollprogram, 0 dvs. ett detaljerat undersökningsprogram, fortfarande mer som

kan genomföras utan provborrningar; själva platsundersökningsskedet med utgångspunkt i det

0 förslag SKB själv tidigare presenterat i FUD-program 95som indelas i två etapper; inledande etapp där ett mer översiktligt en

borrningsprogram genomförs fler än två platser och därefter

en andra etapp som omfattar kompletta platsundersökningar på

minst två platser.

KASAM föreslår också att regeringen ställer villkor inför som valet platser för platsundersökningar att SKB till SKI skall av överlämna det samlade underlag som företaget anser skall utgöra

grund för SKBs val av platser för platsundersökningar. Detta

underlag kan utformas komplettering FUD-Program 98 som en av och granskas SKI, SSI och KASAM på motsvarande sätt som av gäller för FUD-program. Därefter bör resultatet av granskningen överlämnas till regeringen.

Krav på miljökonsekvensbeskrivning

KASAM har funnit anledning att relativt utförligt diskutera hur de reglerna i miljöbalken 1998:808 om miljökonsekvensnya beskrivningar ofta används förkortningen MKB skall tolkas - och tillämpas. Anledningen är att kärnavfallsfrågans komplexitet och kontroversiella natur ställer höga krav en öppen och tydlig beslutsprocess.

Med miljöbalken har klarheten ökat om hur arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar, innefattande bl.a. olika former av samråd mellan de berörda, skall bedrivas. KASAMs utgångspunkt är att detta nya regelsystem nu självfallet kommer att tillämpas, när SKB förbereder en ansökan om att få uppföra vissa anläggningar med syfte att slutförvara det använda kärnbränslet från det svenska kämkraftsprogrammet.

strategiska miljöbedömningar

Det fors i internationella fora en debatt om behovet av ett system med s.k. strategiska miljöbedömningar. KASAM menar att kombinationen de nya reglerna i miljöbalken prövning av av om upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, samt systemet med särskilda offentliga granskningar av kärnkraftsindustrins forsknings- och utvecklingsprogram i det väsentliga svarar mot syftet med s.k. strategiska miljöbedömningar. Härtill kommer att den närmare innebörden av begreppet strategisk miljöbedömning inte finns definierad vare sig i svensk lag eller i gällande EU-rättsakter. Ett eventuellt regeringsuppdrag till en myndighet eller särskild kommitté att driva ett sådant förfarande skulle dels kräva att innebörden av detta begrepp klargörs uppdragsgivaren, dels skapa oklara ansvarsförav hållanden gentemot SKB och därmed reaktorinnehavarnas skyldigheter enligt 12§ kärntekniklagen. Förfarandet skulle sannolikt fördröja och försvåra den redan inledda platsvalsprocessen. KASAM kan sålunda inte se att det finns behov av att införa nya former för granskning och samråd kring de frågor aktualiseras som genom FUD-Program 98.

Tillämpning miljöbalkens regler "zztökat sanzråd med av om miljökonsekvensbedömning"

KASAM vill peka på ett betydelsefullt område där vägledande uttalanden från regeringens sida kan underlätta den fortsatta platsvalsprocessen.

Frågan gäller tidpunkten när ett formellt MKB-förfarande

enligt 6 kap. 4-5 vilket kommer att inkludera utökat samråd med miljökonsekvensbedömning bör inledas.

KASAM konstaterar att SKI förordar att det formella

förfarandet med utökat samråd med miljökonsekvensbedömning

inleds att SKB anmäler till aktuell länsstyrelse att företaget genom

påbörja platsundersökning i en kommun inom länet. SKIs

avser uppfattning behovet att samrådsforfarandet kring miljöom av konsekvensbeskrivningen påbörjas tidigt ligger i linje med

KASAMs principiella synsätt. SKIs förslag kan leda till att det formella förfarandet med utökat samråd med miljökonsekvens-

bedömning skulle kunna påbörjas år 2001 den tidplan för - om förstudierna SKB arbetar efter kan följas. som

Mot bakgrund erfarenheterna det arbete skett i regi

av av som i första hand Oskarshamns kommun och länsstyrelsen i Kalmar av län samt de erfarenheter erhållits den Nationelle som genom samordnaren kärnavfallsområdet vill emellertid KASAM föra fram tanken ännu tidigare start av detta formella samrådsen förfarande. KASAM att regeringen bör uppmana SKB att menar redan ta diskussion med länsstyrelserna i samtliga län där nu upp förstudier bedrivs förutsättningarna att påbörja ett förfarande om

med utökat samråd med miljökonsekvensbedömning. Det väsent-

liga är att det skapas klarhet huruvida praktiska förutsättningar nu finns för den insyn och det samråd miljöbalken föreskriver. som

Villkor för SKBs fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete

I avsnittet underlag för platsundersökningar har KASAM

om

diskuterat vilka grunder valet av platser för platsundersökningar

bör ske. KASAM har där även föreslagit att regeringen bör utforma ett villkor inför det kommande valet platser för av platsundersökningama med innebörden att SKB skall presentera det samlade underlaget företaget skall utgöra grund för som anser valet. I villkoret bör ingå att detta underlag skall tas fram av SKB i samråd med berörda kommuner alltså förstudiekommunema,

länsstyrelser och centrala statliga myndigheter. Till samrådet skall företaget också inbjuda företrädare för allmänheten. Samrådet skall göras ett sätt som så långt möjligt ansluter till vad som uttalas i förarbetena till bestämmelserna i miljöbalken utökat om

samråd med miljökonsekvensbedömning. Det bör tydligt framgå

av villkoret att syftet är att säkerställa att alla rimliga synpunkter på underlagets fullständighet har kommit fram och tagits hand. om En beskrivning av hur detta samråd har gått till bör därför ingå i företagets redogörelse. Villkoret bör även innehålla ett konstaterande av att vad som nu åsyftas inte är en helt ny process utan en komplettering inför ett viktigt beslutssteg i platsvalsprocessen.

Resurser för olika frivilligorganisationer

Mot bakgrund av den betydelse samrådet med miljöorganisasom tioner ges i miljöbalken, bör nu övervägas om det bör skapas former för stöd till dessa organisationer på nationell nivå så att de lättare ska kunna utöva den roll som de tilldelats i miljöbalken. KASAM menar att det är en politisk avvägningsfråga att bedöma om miljöorganisationer på central nivå har sådan en representativitet och legitimitet att de bör få stöd med detta syfte. Det är därför för tidigt för KASAM att konkret föreslå hur frågan bör lösas.

De tekniska barriärerna

Med tanke att korrosionsforskning kopparmaterial bedrivits

under en tjugoårsperiod är det önskvärt att SKB presenterar en bred vetenskaplig översikt över uppnådda resultat. De konstruktionskriterier för bränslekapseln SKB redosom visat representerar en detaljerad lista på krav som kapseln skall uppfylla. KASAM finner kraven väl genomtänkta och rimligt kompletta.

På sätt för kapseln är det angeläget att specificera samma som konstruktionskriterier for buffertmaterialet och redovisa hur dessa anses vara uppfyllda. När kompletta kapslar nu börjar bli tillgängliga i aktuella dimensioner och framtagna med planerad tillverkningsteknik, bör materialens egenskaper bekräftas med avseende korrosion och mekaniska egenskaper under så realistiska betingelser som möjligt.

De planerade fullskaleförsöken i Ãspölaboratoriet kommer att ge

värdefull information. Hela konstruktionskonceptets känslighet för dimensioner och toleranser bör analyseras inte minst med tanke att ett betydande svälltryck erfordras for att bentoniten ska fungera tänkt sätt. Vidare bör inverkan packningsgrad vid tillslutningen ovanför av bentoniten belysas. Svälltrycket får givetvis inte relaxera genom att bentoniten rör sig uppåt mot den anslutande tunneln. Det är viktigt att diffusionen i och genom bentoniten av naturliga komponenter i grundvattnet och radionuklider från av bränslet studeras vid de vattenmättnads-, tryck- och temperaturförhållanden som kan råda i bentonitbufferten och med rimliga variationsområden for dessa och andra tillståndsvariabler. Det är likaså viktigt att undersöka hur sådana processer kan komma att påverka bentoniten i bufferten och i återfyllningen och tidsskalan för etablerandet kemisk jämvikt mellan bentoniten och den av omgivande berggrunden.

Berggrunden

SKB att presentera ett komplett förslag till kriterier för avser berggrunden. En gradering bör då göras av viktiga lokaliseringsfaktorer/kriterier bergart, homogenitet, spricksystem, grundsom vattentlöde och -kemi, geokemi m.fl. efter deras betydelse för säkerheten. De basiska bergarterna bör avskrivas värdbergart for ett som djupförvar framförallt sett ur ett referensperspektiv.

Lokaliseringen ett djupförvar i en s.k. tektonisk lins kan av övervägas ett alternativ, eftersom eventuella kommande som deformationer kan komma att tas ut i svaghetszonerna runt linserna. Förhållandena i övergångszonen mellan berggrund och jordlager är ett försummat forskningsområde som behöver aktiveras grund dess betydelse för grundvattnets in- och utströmning och av för utströmningen radionuklider transporteras med grundav som vattnet. Den långa driftperioden med ett öppet tunnelsystem stort djup kommer att inverka de hydrokemiska förhållandena kring djupförvaret. SKB bör planera för ett mät- och övervakningsunder driften och efter förslutningen med uppgift att program

kontrollera de grundvattenegenskaper och det hydrokemiska

om tillstånd i djupberget förutsatts i säkerhetsanalysen etableras i som förväntad takt. Infångning och kvarhållning av radioaktiva metalljoner och i sprickväggarna är ett betydelsefullt inslag i djupforvarets barriärfunktioner. KASAM att SKB bör undersöka sorptionsanser mekanismerna för de viktigaste metalljonerna framförallt med avseende på utfállning av sekundära faser och redoxprocesser. SKBs forskning området mikrobiell aktivitet i djupa grundvatten håller hög nivå och har fått internationellt genomslag. KASAM vill i det sammanhanget påminna om den forskning som pågår mikrobers användning inom mineraltekniken och som om har beröringspunkter med SKBs forskningsområde.

Biosfáren

KASAM att SKB måste analysera hur man kan uppfylla de anser kraven skydd människan och andra organismer i nya av praktiken, och hur behöver ändra sitt program för att få fram man det underlag som behövs. SSI konstaterar i sitt yttrande över FUD-rapport 98 att moniteringen kring ett förslutet förvar fortfarande är en öppen fråga. KASAM anser att detta är en viktig fråga när det gäller att

saklig information till allmänheten. Det är angeläget att ge myndigheterna formulerar sina krav.

Säkerhetsanalysen

l sin systembeskrivning indelar SKB förvaret i de fyra delarna bränsle, kapsel, buffert och geosfár. Denna indelning är inte uttömmande. Det finns ytterligare en barriär, återfyllningen av tunnlar och schakt, som kan få stort inflytande förvarets funktion. KASAM anser att återfyllningen utgör en så viktig del av systemet att den i säkerhetsanalysen skall behandlas som en självständig del av förvaret med likvärdig betydelse som de fyra övriga delarna.

Äspölaboratoriet

Äspölaboratoriet är en stor tillgång i SKBs FUD-verksamhet. SKB

utnyttjar denna tillgång väl. KASAM finner inte att SKB gjort några förbiseenden i valet av forskningsuppgifter och utvecklingsarbeten. De nära förestående proven med demonstration av barriärfunktioner och deponeringsteknik bör få stor betydelse för fastställande av kriterier for deponeringen och för att skapa tilltro till SKBs förmåga att genomföra driften av ett slutförvar utan missöden. KASAM rekommenderar SKB att förbereda forvarsprototypen

vid Äspölaboratoriet för en längre tidsperiod än tjugo år genom att

dimensionera utrustningen för en livslängd av minst femtio år och planera deponeringar och provtagningar med ett så långt tidsperspektiv.

Allmänna kommentarer om den vetenskapliga

informationen

KASAM konstaterar att det är en omfattande forskning av hög kvalitet som bedrivs inom det svenska kärnavfallsprogrammet. KASAM skulle dock gärna se att resultaten fick komma en bredare krets av vetenskapssamhället tillgodo, genom en ökad publicering t.ex. i internationella vetenskapliga KASAM noterar att ökade krav ställs SKB att även ge ut publikationer anpassade for en bredare allmänhet och att SKB att utforma sin rapportering så att den tillgodoser kraven från avser alla mottagargrupper. SKB framhåller i FUD-program 98 att man inte lyckats förmedla en realistisk beskrivning av vilka risker ett djupforvar for kärnbränsle skulle innebära för människor och miljö. KASAM saknar i FUB-programmet en analys av orsakerna och förslag till vad SKB avser göra for att åtgärda detta problem.

1 inledande kommentarer

Bakgrund

KASAM Statens råd for kärnavfallsfrågor som inrättades âr - - Miljödepartementet med 1985, är en vetenskaplig kommitté inom uppgift att utreda frågor kärnavfall och avställning kämom av tekniska anläggningar och att lämna regeringen och vissa myndigheter råd i dessa frågor. l KASAMs uppgifter ingår att yttra sig till regeringen om de program för forskning, utveckling och demonstration FUD-

program beträffande kärnavfallets behandling och slutförvaring

som kärnkraftsföretagen genom sitt bolag Svensk Kämbränslehantering AB SKB enligt lag skall avge vart tredje år. Föreliggande rapport utgör KASAMs yttrande över FUD-program 98, SKB presenterade i slutet av september 1998. som Yttrande till regeringen över FUD-program 98 har även avgetts Statens kärnkraftinspektion SKI Rapport 99:15. SKI har som av underlag för sitt eget yttrande även infordrat yttrande från Statens strålskyddsinstitut SSI och ett drygt fyrtiotal andra remissinstanser. SKIs yttrande avgavs i april 1999. Den intresserade rekommenderas att även ta del av SKIs yttrande.

l2

1.2 KASAMs

yttrande

SKB ställer i FUD-program 98 tre specifika frågor, for vilka man anser det särskilt angeläget att få synpunkter. l F UD-program 98 sägs s. 22 att det är särskilt angeläget att få 0 klarlagt om djupförvaring enligt KBS-3-metoden även i

fortsättningen skall vara den metod som prioriteras;

0 synpunkter och råd angående det underlag tar fram infor som valet av platser för platsundersökningar; 0 synpunkter och råd vad ska ingå i kommande miljöom som

konsekvensbeskrivningar.

Dessa tre frågor har diskuterats i varsin arbetsgrupp inom KASAM och behandlas i kapitel 3 och 4 i föreliggande rapport. De övriga kapitlen i rapporten behandlar olika delar det av föreslagna FUD-programmet, såsom det presenteras i huvudrapporten och i den underlagsrapport till FUD-program 98 som benämns Detaljerat program for forskning och utveckling 1999- 2004. För de mer specifika delarna av FUD-programmet har arbetet delats upp så att KASAM-ledamöternas specialkunskaper kunnat utnyttjas på bästa sätt. Ansvaret for framtagning av underlag till de olika kapitlen framgår nedanstående lista av

Kapitel nr Huvudansvarig författare

2 Nils Rydell sammankallande i arbetsgrupp

3 Tor Leif Andersson sammankallande i arbetsgrupp

4 Olof Söderberg sammankallande i arbetsgrupp

5 Willis Forsling, Nils Rydell, Rolf Sandström 6 Willis Forsling, Gert Knutsson, Nils Rydell, Jimmy Stigh 7 Sören Mattsson, Anneli Salo 8 Göran Andersson, Nils Rydell 9 Nils Rydell 10 Britt-Marie Drottz Sjöberg, Tor Leif Andersson

l3

Hela KASAM står dock bakom samtliga avsnitt i detta yttrande. Denna rapport är primärt skriven som ett yttrande till regeringen. Samtidigt har KASAM haft ambitionen att utforma rapporten på ett sådant sätt att rapporten skall vara läsbar för en bredare allmänhet med intresse för kärnavfallsfrågor. KASAMs kommentarer till FUD-program 98 blir dock med nödvändighet blandning allmänt hållna diskussionsavsnitt en av och avsnitt som behandlar mer specifikt tekniska frågor. Detta medför att delar vissa kapitel kan vara svårlästa för den som av inte är insatt i respektive teknikområde.

1.3 Allmänt

om FUD-programmets

utveckling

SKB har sedan 1986 vart tredje år redovisat sitt program för slutförvaringen av det använda kärnbränslet och övrigt långlivat avfall från de svenska kärnkraftverken. De två första 1986 och 1989 hade titeln FoU-program. Från och med 1992 har titeln ändrats till FUD-program, för att markera att arbetet övergått i en fas där plats- och detaljundersökningar, konstruktion och ansökningar lokalisering och drift av en inkapslingsanläggning om skulle infalla under de sexårsperioder omfattade. som programmen KASAM bedömde i sina yttranden över programmen att tidsplanerna orealistiska. Det huvudsakliga problemet med tidsvar planeringen sammanfattade KASAM i sitt yttrande över FUD-

95 s. ll med orden: "SKBs program kan ses som två

program delar som behöver utvecklas parallellt. Den ena omfattar åtgärder som SKB kan genomföra inom sina egna befogenheter, den andra fordrar medgivanden utomstående parter för att kunna drivas av vidare." KASAM konstaterade också att: "FUD-program 95

redovisar värdefulla framsteg i arbeten av detta slag SKBs egna

arbeten. Bränslekapslar har provtillverkats och en pilotverkstad för förslutning och oförstörande provning av kapslar är

kontrakterad. Verksamheten vid Äspölaboratoriet är produktiv."

Detta omdöme kan denna gång SKB-delen upprepas om av programmet med den skillnaden att pilotverkstaden- som numera kallas kapsellaboratorium är i drift och att arbeten har startats -

en förvarsprototyp i anslutning till Äspölaboratoriet. Den andra

delen har inte gjort motsvarande framsteg, på tid även om senare ett ökat intresse kan skönjas från kommuner att delta i nya lokaliseringsprocessen. SKB planerar att redan innevarande år 1999 ha tillverkat 8-9 provkapslar och att inom den period programmet omfattar ha

deponerat sådana provkapslar i förvarsprototypen vid Ãspö-

laboratoriet. Dessa arbeten har stor betydelse for verifieringen av slutforvaringsmetoden vad gäller de tekniska barriärerna, men den återstående verifieringen, att berggrund erforderlig kvalitet av finns att tillgå och får användas för slutförvaringen måste också komma till stånd. Slutförvaringen nationell angelägenhet är en men har hittills i alltför hög grad kommit att hanteras som en angelägenhet på kommunal nivå. KASAM ser det som angeläget att regeringen löpande bevakar utvecklingen SKBs lokaliseav ringsprogram och undersöker olika möjligheter att stödja SKB och kommunerna i lokaliseringsarbetet.

1.4 KASAMs

helhetsbedömning

KASAM bedömer att reaktorinnehavarna, det SKB genom av upprättade FUD-program 98, ett tillfredsställande sätt har fullgjort sin skyldighet enligt 12 § kärntekniklagen. KASAMs helhetsbedömning överensstämmer sålunda med den har som redovisats i SKIs yttrande.

SKB har i FUD-program 98 ställt tre frågor som återges ovan i

avsnitt 1.2. KASAMs synpunkter med anledning dessa tre av frågor samt synpunkter i övrigt det framlagda programmet innehåller ett antal påpekanden SKB bör beakta i sitt fortsatta som arbete. Här bör särskilt nämnas att KASAM liksom SKI - - anser att SKB i samlad form bör presentera det underlag ligga som avses till grund för val av platser for platsundersökningar. Detta underlag

bör granskas av myndigheter och godkännas av regeringen ett likartat sätt gäller för FUD-programmen innan valet av dessa som

platser sker. Ett lämpligt sätt att åstadkomma denna granskning se

vidare avsnitt 4.3.3 är att regeringen använder sin möjlighet enligt 12 § kärntekniklagen att ställa upp villkor för den fortsatta verksamheten. Om SKB skall kunna uppnå sin egen målsättning att välja ut platserna för platsundersökning under år 2001, kan SKB knappast vänta med att presentera underlaget tills nästa FUDprogram skall föreligga, dvs. den 30 september 2001. KASAM vill peka på möjligheten att regeringen erbjuder SKB att redovisningen i stället sker i form av en komplettering till FUD-.program 98 som kan färdigställas och granskas vid en tidigare tidpunkt.

2 KBS3 en prioriterad metod

-

l Bakgrund

När villkorslagen tillkom hösten 1976 tvingades kärnkraftföretagen till ett tidigt val av metod för sluthanteringen av det högaktiva kärnkraftavfallet. Kraftföretagens projektorganisation Kärnbränslesäkerhet, KBS, gjorde en snabb inventering av tänkbara slutförvaringsmetoder. Valet föll en utformning med cylindriska avfallskapslar placerade i vertikala hål i ett tunnelsystem på några hundra meters djup i den svenska berggrunden. Denna metod hade tidigare föreslagits av den just avslutade AKAutredningen. Kravet i villkorslagen på att den som sökte tillstånd att ta en ny reaktor i drift måste redovisa en "helt säker" metod för hantering och slutförvaring det i driften uppkomna kärnavfallet kvarstod av oförändrat till 1984. Den första KBS-rapporten från 1977, som gällde förglasat, högaktivt avfall från upparbetning av bränslet, följdes andra KBS-rapport 1978 och tredje 1983 om av en en slutförvaring det använda kärnbränslet i befintligt skick. Någon av ingående diskussion alternativa metoder fördes inte i dessa mer om rapporter. När SKB ett tidigt stadium måste välja metod inom man som ett nytt teknikområde kunde man inte från början göra en systema-

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, Del lI. Kapitel l0, "Förutsättningar för slutlig förvaring av högaktivt fast avfall i svensk berggrund". Betänkande av Aka-utredningen, Stockholm 1976. SOU 1976:31.

tisk genomgång av olika strategier, metoder och utformningar. Kunskaperna om olika tänkbara metoder skilde sig för mycket. Kraven på bevis för en metods säkerhet är exceptionellt höga när det gäller sluthanteringen högaktivt kärnavfall. Sverige hade av och har inte de vetenskapliga, tekniska och ekonomiska resurser som skulle behövas för att driva ett flertal alternativ för sluthanteringen till likvärdig kunskapsnivå. Internationellt samarbete hjälper men bara delvis, eftersom de deltagande länderna har olika förutsättningar för avfallsarbetet. I enlighet med den lagen kärnteknisk verksamhet 1984, nya om har SKB, istället för återkommande rapporter av typ KBS 1-3, redovisat sitt FoU-program vart tredje år med början 1986. SKB har hållit fast vid KBS-metoden, men gjort ingående utredning en om WP-Cave sedan den dåvarande Kämbränslenämnden gjort en

preliminär utredning och rekommenderat SKB att fortsätta studien. WP-Cave är förvaringsmetod ursprungligen

en som utvecklades av konsulter inom Företaget Widmark Platzer. Den beskrivs kortfattat i avsnitt 2.6. Inriktningen KBS-metoden5 har medfört att forskningsprogrammet koncentrerats kring sådana frågor haft störst som betydelse för verifieringen av denna metod. Eftersom forskningen gällt egenskaper hos berggrunden varierande djup och hos möjliga barriärmaterial, så är resultaten ändå i stor utsträckning tillämpliga även på andra sätt att utforma ett byggt förvar inom den översta kilometern av vår berggrund. Så länge forsknings-

7 WP-Cave. Assessment of Feasibility, Safety and Development Potential. SKB, Sept 89. SKB TR 89-20. 3 Performance and Safety Analysis of WP-Cave Concept. Kristina Skagius, Christer Swemar. SKB TR 89-26. 4 NAK WP-Cave Projekt. Report the Research and Development on Stage May 1984 to October 1985. Boliden WP-Contech AB, Nov 85. SKN Report 16. 5 Det finns olika upplagor KBS-metoden, 2 och Det skiljer av som dem är främst kapselkonstruktionen. Den senaste kapselkonstruktionen är den fjärde eller femte i ordningen. I detta kapitel används därför namnet KBS-metoden utan numrering utom i citat.

programmet inte innebar några större investeringar i anläggningar specialkonstruerade för KBS-metoden var alternativfrågan inte högaktuell, det är den när SKB inrättat ett kapselmen nu laboratorium och är i färd med att bygga en förvarsprototyp i

anslutning till Äspölaboratoriet. Härtill kommer att de nya

bestämmelserna i bl.a. miljöbalken om upprättande av miljökonsekvensbeskrivning innehåller krav alternativredovisningar. SKB ber också mottagare av FUD-program 98 om synpunkter på frågan djupförvaring enligt KBS 3-metoden även i fortom sättningen skall vara den metod som prioriteras. Ursprungligen värderades olika möjliga metoder för sluthanteringen av kärnbränslet enbart utifrån deras säkerhetsegenskaper och hur stor tilltro som kunde sättas till kunskapsunderlaget. Efterhand tidpunktema för definitiva beslut om som metod och lokalisering av slutförvaringen ryckt närmare, så har frågor etik, politik, opinionsbildning och beslutsprocess fått om ökad betydelse. Det val av metod, som projektorganisationen KBS ursprungligen gjorde utifrån huvudsakligen vetenskapliga och tekniska kriterier, behöver därför granskas i belysning av de nya krav som tillkommit.

2.2 Krav och kriterier

Valet av strategi och metod avgörs av kraven på avfallshante-

ringen. Dessa kan vara etiskt, politiskt, säkerhetsmässigt eller ekonomiskt motiverade. De viktigaste överordnade kraven, som ställts i diskussionerna om strategi och metodval och som KASAM ansluter sig till, är:

2.2. Det använda kärnbränslet eller restproduktema från någon behandling av bränslet skall slutförvaras inom Sveriges gränser.

2.2.2. Den kort- och långsiktiga isoleringen av de radioaktiva ämnena i avfallet från biosfären får inte vara beroende av att en enstaka spridningsbarriär fungerar förutsatt sätt. Det måste

finnas sådan kombination spridningsbarriärer att isoleringsen av kravet tillgodoses även någon barriärerna skadas om av

flerbarriärprincipen.

2.2.3. Hela systemet för hanteringen det använda bränslet

av skall optimeras med avseende stråldoser över generationsgränserna. Allmänheten i vår tid har rätt till begränsning samma av person- och kollektivdoserna som de bor i recipientområdet i som någon framtid.

2.2.4. Slutförvaret får inte för sin säkra funktion efter förslutningen kräva någon långsiktig tillsyn eller återkommande underhållsåtgärder.

2.2.5. Slutförvaringen skall genomföras även med hänsynstagande till kostnaderna.

2.2.6. Hela sluthanteringen måste självfallet uppfylla de krav på strålskydd och säkerhet som uppställs myndigheterna och av fastställs regeringen. av

Ä tertagbarhet

KASAM tog tidigt upp till diskussion frågan ett etiskt om förhållningssätt till slutförvaringen. Kärnavfallet är inte ensamt om att innehålla långvarigt miljöfarliga ämnen, radioaktiviteten i men avfallet skapar en särskild Därför ställs särskilt höga krav oro. säkerheten i slutförvaringen, men fullkomlig säkerhet är ett ouppnåeligt mål i all verksamhet kan få konsekvenser i som framtiden. Beslut slutförvaringen blir därför beslut under om osäkerhet. Den fortgående utvecklingen inom vetenskap och teknik kan reducera men aldrig eliminera denna osäkerhet. Har vår generation rätt att besluta och genomföra slutförvaringen eller nu, är det riktigare att överlåta beslutet våra kunniga ättlingar mer Å andra sidan har vi rätt att vältra över och arbete våra - ansvar

efterkommande, eller är vi är delaktiga i avfallets tillkomst som skyldiga att själva ta hela ansvaret for dess bortkomst KASAMS slutsats är att generation som använt sig av en kärnkraften har skyldighet att utveckla och verifiera en enligt tillgänglig kunskap säker metod for sluthanteringen kärnavfallet av och rättighet att genomföra den. Samtidigt bör den inte beröva framtida generationer friheten att med sina kunskaper och värderingar handla under sitt och i sitt intresse. Ett sådant ansvar förhållningssätt leder logiskt till ett krav att slutförvaret utformas och att deponeringsarbetet bedrivs så att möjligheter bevaras for framtida generationer att återta det deponerade avfallet. Eftersom de också skall ha rätt att avstå från åtgärder, får slutförvarets funktionssäkerhet och skyddsförmåga inte försämras att förvaret förbereds for en eventuell återtagning. av Detta synsätt ligger helt i linje med de tankar om reparerbarhet KASAM framförde redan 1987. som

2.3 Alternativ på olika nivåer

Ett svar på SKBs inledningsvis citerade fråga om prioritering av metod i det fortsatta arbetet med slutforvaringen förutsätter en genomgång av tänkbara alternativ. Det kan därvid vara lämpligt att sortera och diskutera alternativen i en hierarkisk ordning:

0 Strategiska alternativ. Alternativa metoder inom en prioriterad strategi. 0 Alternativa utföranden av en prioriterad metod. 0

2.4 alternativ

Strategiska

Åtminstone fem olika strategier har övervägts i det internationella idéutbytet om sluthanteringen av högaktivt kärnavfall.

2.4.1. Kvittblivning genom utskjutning i rymden.

2.4.2. Deponering i otillgängliga områden på vår planet, exempelvis under Antarktis istäcke eller i havsbottensediment på stort djup.

2.4.3. Slutförvaring av avfallet djupt ner i kontinental berggrund.

2.4.4. Kärnteknisk omvandling, transmutation, av avfallet för att reducera dess farlighet.

2.4.5. Långtidslagring det använda bränslet i ett övervakat av förvar i avvaktan den fortsatta utvecklingen andra strategiska av och tekniska alternativ, det s.k. noll-alternativet.

Kommentarer

2.4.1. Utskjutning i rymden kommer sannolikt aldrig att bli en riskfri kvittblivningsmetod, som skulle kunna genomföras i någon större skala.

2.4.2. Deponering under Antarktis istäcke eller i djupa havsbottensediment skulle kräva ett internationellt samförstånd inte som verkar möjligt att nå inom överskådlig tid.

2.4.3. Slutförvaring i kontinental berggrund är förstahandsalternativet i samtliga länder som redovisat för slutprogram hanteringen av långlivat kärnavfall. Anledningen är naturligtvis dels att berggrunden nedanför några hundra meters djup är den långsiktigt mest stabila miljö finns att tillgå inom ett lands som egen jurisdiktion, dels att den geovetenskapliga forskningen gett ett gott om än inte fullständigt underlag för analyser möjliga av framtida förändringar i denna miljö. Den okunskap kvarstår som kan kompenseras "djupförsvar", dvs. att berggrundens förgenom måga att isolera de radioaktiva ämnena i avfallet från biosfaren kompletteras med serie ytterligare barriärer mot spridning en av dessa ämnen.

2.4.4. Bestrålning av avfallet för att eliminera, eller åtminstone minimera dess innehåll av radioaktiva ämnen med lång halveringstid, transmutation, är ett alternativ som har förespråkare. En redovisning av kunskapsläget för denna metod skall bl.a. ingå i beslutsunderlaget när det franska parlamentet skall ta ställning till slutförvaringsmetod år 2006. Det är för närvarande ovisst om och när någon sådan metod kan bli tekniskt genomförbar och vilken förbättring av avfallets långtidsegenskaper som kan åstadkommas. Forskning om denna metod bedrivs i många länder, bl.a. USA, Ryssland, Japan, Frankrike och Sverige. Forskningen har ett tillräckligt stort inomvetenskapligt värde för att motivera sina kostnader. Läget blir ett annat om metoden skall prövas i industriell skala. Då kommer kostnaderna sannolikt att bli mycket högre än vad nyttan metoden kan värderas till, om av transmutationen endast skulle användas för kärnavfallsbehandling. Dessutom måste forskningen ha visat att innehållet av långlivade radionuklider i avfallet kan reduceras i väsentlig grad, och att metoden inte leder till andra svårbemästrade problem, exempelvis ger betydande mängder av svårhanterligt om än kortlivat avfall, eller att den personal sköter transmutationsanläggningen får som större kollektivdoser än de kollektivdoser man kan spara hos

framtida generationer. Transmutationens framtid ligger antagligen

i att den kan bli en energikälla som behövs i sådana delar av världen där förnyelsebara energiformer inte räcker för behoven. Detta alternativ kan alltså endast komma i fråga i förening med alternativ 2.4.5.

2.4.5. Långtidslagring av bränslet i ett övervakat förvar kan kombineras med de övriga strategierna. Långtidslagringen kan dock inte ses som en slutlig lösning, eftersom den förutsätter att framtida samhällen genom många generationer av beslutsfattare känner ett lika stort ansvar för kärnavfallet vår generation gör. som De måste kontinuerligt, oavsett sina egna samhällskriser och

politiska prioriteringar, sörja för de ekonomiska resurser och den

myndighets- och tillsynsstruktur som behövs, för att en övervakad

lagring skall bli minst lika säker som den slutforvaring vår generation kan genomföra. Den Förutsättningen är inte rimlig. Redan en förlängd mellanlagring i avvaktan på att nya kunskaper och teknologi skall leda till bättre metoder kan ny en allvarlig konsekvens. Utvecklingen fruktbar idé till av en en mogen, utprovad teknik tar decennier, när tekniken skall fylla de anspråk som ställs hantering och slutförvaring högaktivt av avfall. Under tiden hinner den kompetens inom kärnavfallsområdet som nu finns hos myndigheter, kärnkraftföretag, SKB, universitet och konsulter att skingras. Om dessutom kärnkraften avvecklats under tiden och avfallsarbetet satts sparlåga blir arbetsområdet ointressant och får ingen nyrekrytering. Engagemang, överblick och detaljkunskaper finns nu. Att riskera att avveckla denna resurs är ett dåligt alternativ.

KASAMs slutsats om strategin

Slutsatsen ger sig själv. Det enda strategiska alternativ som står till buds om vår generation skall ta fullt ut För sitt kärnavfall är ansvar slutförvaring djupt ner i berggrunden, och denna skall enligt kriterium 2.2.1. ske inom vårt lands gränser. Om ansvaret ovan skjuts över kommande generationer kan transmutation eller förvaring i djuphavssediment inte uteslutas a priori, men detta får inte påverka prioriteringen av metod i SKBs program. SKB måste bedriva sitt program så, att möjligheten att komma till beslut om slutförvaringen inte uppskjuts längre än vad krävs för att få som underlag För och samförstånd om beslutet.

2.5 Alternativa metoder inom den

prioriterade strategin, slutförvaring i

berggrunden

Tre olika principer för isoleringen de radioaktiva ämnena i av kärnavfallet från biosfären har övervägts i svenska rapporter om slutförvaring i berggrunden.

2.5.1. Slutforvaring i borrhål på mer än ca 1000 m djup. 2.5.2. Slutförvaring i ett byggt förvar på 400 till 1000 m djup. 2.5.3. Sluttörvaring i torra bergrum.

Kommentarer

2.5.1. Det lockande med slutförvaring på mycket stora djup är

Föreställningen att det finns en undre gräns för den grund-

vattenrörelse som drivs av infiltration från markytan och av höjdskillnader i terrängen. Nedanför den gränsen skulle grundvattnet i så fall vara stationärt, dvs. det skulle inte finnas något utbyte mellan det djupa grundvattnet och det rörliga grundvatten som infiltrerar, sipprar fram i bergsprickor och slutligen stiger upp till markytan igen. Alltså kan inga radionuklider transporteras från avfallet till biosfáren. Slutförvaringen skulle bli helt säker. Borrtekniken sätter övre gräns För diametern hos mycket en djupa borrhål, för närvarande ca 800 mm enligt SKB. Detta begränsar utrymmet för de tekniska barriärerna, samtidigt som utsätts För högre bergtryck, högre salthalter och högre omgivningstemperatur än i det byggda förvaret. Säkerheten kommer i högre, kanske avgörande, grad att bero enbart av berggrundens egenskaper. Förvaret kan få karaktären av ett enbarriärsförvar. De kärnbränslekapslar som deponerats på några kilometers djup i ett borrhål kan svårligen återtas i oskadat skick. Detta kommer också att gälla i högre eller mindre grad, om de fastnar i borrhålet vägen ner. Deponeringstekniken måste visas så vara robust att detta inte inträffar.

De, som befarar att det använda reaktorbränslet någon gång i framtiden kan komma att tillgripas för tillverkning kärnvapen, av kan se svårigheten att återta bränslet avgörande fördel med som en detta alternativ. Enligt KASAMs uppfattning ger dock redan ett byggt förvar på några hundra meters djup ett tillräckligt skydd mot tillgrepp i illegalt syfte. Det finns andra sätt att framställa klyvbart material, som antagligen lättare kan undgå internationell över-

vakning och som dessutom ger en bättre råvara för kärnladdningar.

2.5.2. En slutförvaring i den del av berggrunden, där grundvattnet kontinuerligt omsätts i öppna sprickor, kräver att de radioaktiva ämnena i bränslet isoleras från biosfären med hjälp någon eller av några barriärer, som spärrar vägen till bränslet för grundvattnet och vägen till biosfären för radionukliderna. Sådana "tekniska" barriärer underlättar lokaliseringen av ett slutförvar. Berget skall vara bra, men det behöver inte felfritt. vara De tekniska barriärema anordnas i sådant antal och sådant sätt att förvaret skall uppfylla säkerhetskraven även efter en allvarlig skada på någon av barriärema. Det deponerade bränslet kan återtas från ett byggt förvar åtminstone tills förvaret försluts och förseglas. I några utföranden kan förvaret fungera som ett mellanlager med luftkylning det av deponerade bränslet innan förvaret återfylls och försluts.

2.5.3. Om det inte finns något grundvatten i ett bergrum där kärnbränsle förvaras, kan de radioaktiva ämnena inte transporteras därifrån. Ett bergrum kan hållas tom genom att inträngande grundvatten samlas upp och pumpas till någon recipient i markytan. Denna metod kräver naturligtvis löpande tillsyn och skötsel. Ett bergrum kan i princip också hållas torrt, om det omges av en s.k. hydraulisk bur, som fångar upp tillrinnande grundvatten och avleder det till en dräneringskanal, som i sin tur töms genom självfall till en lägre liggande recipient. Detta förutsätter att förvaret placeras i ett berg, som åtminstone på en sida gränsar till mark som ligger lägre än bergrumsnivån. I så fall kräver torr-

hållningen ingen skötsel.

KASAMs bedömning

Det svenska urberget har några egenskaper, som ger goda förutsättningar för säker slutförvaring det använda kärnen av bränslet, oavsett hur utformar förvaret. Avfallsformen, uranman dioxid, finns mineral i vår berggrund. Detta beror på att som typ av urandioxiden är svårlöslig i det grundvatten som cirkulerar förvaringsdjupet, 400 meter eller ännu djupare. De flesta av de radioaktiva ämnen tillkommit i bränslet under driften av som kärnkraftverken, är också svårlösliga i det djupa grundvattnet. Dessutom har många de radioaktiva ämnena, antingen de är av svårlösliga eller lättlösliga, en benägenhet att häfta fast, sorbera, mineral i sprickväggarna eller leta sig i småsprickor i berget innanför sprickväggen. Men där det finns rörligt grundvatten finns också möjligheter for de radioaktiva ämnena att transporteras från förvaret till biosfären, även om mängderna begränsas av svårlösligheten och transporten går långsamt grund av sorptionen.

Det byggda förvaret

Idén med det byggda förvaret tidigare nämnts, hindra är som att transport radioaktiva ämnen att bygga spärrar för av genom grundvattnet så att detta inte skall kunna tränga till bränslet och så att de radioaktiva ämnena inte skall kunna komma ut till berget. ldén med de djupa borrhålen är att placera bränslet så stort djup att grundvattnet är stationärt eller åtminstone inte rör sig uppåt mot markytan. Det byggda förvarets förmåga att isolera de radioaktiva ämnena i bränslet från biosfären har analyserats ingående med KBSutförandet ett byggt förvar underlag. Analyserna har gjorts av som

med tilltänkta tillverkade barriärer och med data om berggrunden uppmätts vid SKBs typområdesundersökningar och data från

som

Äspö. Analyserna tyder att en hög grad av säkerhet kan nås, om

SKB får tillgång till berggrund den kvalitet som finns några av de bättre typområdena, och de tillverkade barriärerna får av om förutsatt kvalitet.

De djupa borrhålen

Det är svårare att bilda sig någon uppfattning de djupa om borrhålens motsvarande förmåga. Det finns inga data från djup mellan 2000 och 4000 i typisk svensk berggrund Siljansringen m är särpräglad och få data från djupa borrningar i berggrund annan som liknar vår. Det finns inte heller någon genomarbetad typ-

beskrivning av ett sådant förvar. Därför måste diskussionen begränsas till några principiella frågeställningar Lika höga krav måste ställas bevisföringen för säkerheten i

djuphålsförvaret ställts KBS-förvaret. l djuphålsförvaret som

ställs kravet i första hand bevis för att grundvattnet kommer

att vara isolerat från biosfären under mycket lång tid, eftersom det är svårare att installera robusta, långlivade tekniska barriärer i det djupa borrhålet än i det byggda forvaret. Utrymmet i sidled är mindre och omgivningen aggressiv. mer Det måste finnas någon gräns för hur djupt vatten, som infiltrerar från markytan, tränger i berggrunden. Det bör också ner

ta längre tid för det rörliga grundvattnet att fullborda sitt kretslopp,

längre ned det tränger innan det vänder uppåt igen. Ju längre tid grundvattnet uppehåller sig i berggrunden, tid har det sig mer att lösa ut saltbildande ämnen de omkringliggande mineralen. ur Men salthalten beror inte enbart uppehållstiden, den beror av också av bergarterna. När allmän regel observerar att man som grundvattenprover tagna från stora djup är saltare än grunda prov, så bekräftar detta det allmänna resonemanget, räcker inte för men att fastställa hur gammalt vattnet är och det är stillastående om

eller i rörelse. Det finns inget entydigt samband mellan ålder och

salthalt, och det går inte att mäta långsam rörelse en genom kortvariga mätningar. Även gammalt grundvatten kan rörligt vara och på väg uppåt. Dessutom avger det deponerade bränslet resteffekt. Den stora bergvolymen mellan borrhålen på 2-4 km djup kommer värmas att av resteffekten. Värmen ger lyftkraft grundvattnet. Om grundvattnet nätt och jämnt var stillastående behövs inte mycket värme för att sätta det i rörelse. Hur fort det stiger beror drivkraften av

och hur framkomlig vägen är, dvs. vidden, lutningen samt förbindelsen mellan de sprickor grundvattnet följer. KASAM kan inte bedöma omfånget och kostnaderna för det geovetenskapliga forskningsprogram, som måste genomföras för att skapa klarhet kring dessa principiella frågor. och de följdfrågor brukar dyka efterhand som man tränger i ett kompsom upp licerat problem. Det måste finnas ett gediget underlag för en säkerhetsanalys, innan SKB får tillstånd att anlägga ett förvar av denna typ. SKB måste också få lokalt samtycke till de platsundersökningar behövs för att ta fram ett sådant underlag. som Än mindre kan KASAM bedöma vad slutförvaring enligt en denna metod kommer att kosta.

Torra bergrum

Slutförvaring i torra bergrum förutsätter att bergrummet dräneras via något avlopp utan hjälp självdränering. Det föreav pumpar, faller emellertid svårt att visa, att självdräneringen kommer att fungera i tusentals år utan att dräneringskanalen sätts igen av avlagringar eller att utloppet blockeras, och omöjligt att hävda att den fungerar under olika skeden kommande istid. Torra av en bergrum kan utmärkta att ha, om det använda kärnbränslet vara måste långtidslagras, är inte godtagbar metod för slutmen en förvaring i svensk berggrund.

2.6 Alternativa utföranden av ett byggt

djupforvar

Olika geologiska miljöer olika förutsättningar för utformger ningen ett byggt förvar. Även den endast har miljö att av som en tillgå, i vårt fall hårt, kristallint berg, kan naturligtvis utforma förvaret på olika sätt. Olika möjligheter att bygga ett säkert slutförvar i kristallin berggrund har i många år, förutom i Sverige, studerats i Finland, Kanada och Schweiz och senare tid i

ytterligare länder. Från dessa studier kan tre exempel ges som skiljer sig vad gäller sättet att bygga förvaret och anordna

spridningsbarriärer kring bränslet.

2.6.1. Förvar av KBS-typ

2.6.2. Långa tunnlar 2.6.3. WP-Cave

Kommentarer

2.6.1. Förvar av KBS-typ. Bränslet är fördelat många kapslar. Varje kapsel sin lerbarriär. Kapslarna inte omges av egen görs

längre än vad som krävs för att bränslestavarna och fylls

rymma inte med mer bränsle än att temperaturen på ytan understiger

100 C. Varje kapsel med sin lerbarriär placeras i hål borras i

som

transporttunnlamas sidoberg.

2.6.2. Långa tunnlar. Bränslekapslama placeras längs transporttunnlarnas längdaxlar. Därigenom kan kapslarna göras tjockare och längre än i KBS-typen. Varje kapsel fler bränslerymmer stavar. Kapslarna blir färre och materialkostnaderna lägre. Tunnlama återfylls med lera bildar barriär för som en gemensam alla kapslarna tunnel. i en

2.6.3. WP-Cave.Bränslet är fördelat kapslar, placeras

som i ett

kanalsystem i en bergvolym utan att bäddas i lera. Bergvolymen i sin helhet omges lerbarriär fungerar för hela

av en som som en

förvaret gemensam grundvattenspärr. I sin hittills mest utvecklade

form byggs WP-Cave-förvaret så, att uttagstunneln för sprängmassoma bildar en spiral runt och utanför lerbarriären och på om så sätt fungerar som s.k. hydraulisk bur reducerar en som grundvattenrörelsen innanför buren.

KASAMs bedömning

Den långsiktiga säkerheten hos ett byggt slutförvar måttligt djup kommer att bero dels berggrunden, dels av hur förvaret av utformas och inreds med tekniska barriärer. Ett sätt att välja vilket olika utföranden bör prioriteras, är att jämföra dem med av som hänsyn till hur väl de kan till förhållandena i vår berganpassas grund.

Svenskt urberg är uppsprucket och vattenmättat på alla djup. Andelen hoppressade och därför "torra" sprickor ökar med ökande djup, öppna sprickor med rörligt grundvatten

men förekommer ned till de största djup SKB hittills undersökt. som förvaret konstrueras och byggs är att En av målsättningarna när de tekniska barriärerna så långt möjligt skall skyddas från skadlig påverkan grundvatten. Ju mindre längd och diameter av kapslarna och lerbufferten/lerbarriären omkring dem har, desto lättare bör det att placera dem i partier av berget som är vara

fria från sprickor med någon betydande grundvattenomsättning

och därmed att uppfylla denna målsättning. 2. En förutsättning för att kapslarna skall kunna placeras i annan sprickfria bergpartier är att förvarets utformning, dess layout, kan till de lokala förhållandena i berget sådana de anpassas visar sig under arbetets gång. Allt kan inte kartläggas i vara

förväg vid en detaljundersökning.

Kapslarnas dimensioner och tyngd har betydelse för hanteringen dem i förvaret vid deponeringen. Lättare kapslar ger av enklare och säkrare hantering.

l valet utförande metod ett byggt förvar förordar

av av

KASAM prioritering KBS-metoden. Denna metod

en fortsatt av

har enligt KASAMs bedömning flera fördelar. Metoden är den bästa vad gäller möjlighet att utformningen till töranpassa hållandena i berggrunden sådana de visar sig vara på platsen för slutförvaret. Metoden bygger att bränslet innesluts i en

utrymmessnål. kompakt modul kapsel med omgivande bentonit-

-

buffert. De små dimensionerna är det gäller gynnsamma när att placera avfallsmodulen i ett homogent bergsparti. Bränslet uppdelas många kapslar vilket är fördel i och med mindre en att en mängd bränsle för grundvatten och när det går hål exponeras om

kapseln. Varje deponeringsmodul placeras strålningsmässigt

isolerad från alla andra moduler. Detta underlättar deponeringen i angränsande hål och vilken åtgärd helst, exempelvis återsom tagning, som kan behöva göras i efterhand med redan depoen nerad kapsel. Den inte minst betydelsefulla fördelen är att ett slutförvar enligt KBS-metoden är uppbyggt antal av ett stort likadana moduler måttliga dimensioner. Detta underlättar tillav

verkningen kapseln, bufferten och hanteringsutrustningen

av samt

demonstration och verifiering hanteringen avfallet i

av av en

förvarsprototyp av måttliga dimensioner.

2.7 Slutsatser

om prioritering av metod i

SKBs fortsatta arbeten

Slutforvaringssystemet måste i varje del och helhet uppfylla

som högt ställda krav säkerhet och strålskydd. Något bästa tänkbara ur samtliga aspekter är dock orealistiskt föreställa att sig.

Nollalternativet, att inte vidta den planerade åtgärden, kan bara vara ett nollalternativ i vår tid. Det kan inte bli slutlig en

lösning. Ett uppskov med den planerade åtgärden kan bli

påtvunget, om SKB får svårigheter med att verifiera sin metod eller det inte går att komma till beslut i lokaliseringsärendena. Ett uppskov med motiveringen att den internationella utveck-

lingen inom vetenskap och metodik kan leda till bättre lös-

ningar än dem är inom räckhåll, kan däremot enligt som nu KASAMs åsikt inte försvaras. Väntan kommer att bli flera decennier lång, och vinsten i form bättre lösning kanske av en inte faller ut, den kompetens finns för hantera men som nu att problemen riskerar att förloras under tiden.

Av tänkbara hanterings- och förvaringsstrategier i övrigt är det inte meningsfullt för SKB att inom överskådlig tid bedriva egna

utvecklingsarbeten något annat än djupförvaring i svensk

berggrund. Transmutation avfallsnuklider före slutförvaav ringen kan lång sikt bli ett alternativ, men i så fall som en

biprodukt eventuell användning acceleratordrivna

av en av kärnreaktorer energikälla. Transmutation förutsätter som en ny dock omprövning den nuvarande inställningen i vårt land en av till upparbetning använt kärnbränsle och till användning av av kärnkraft överhuvudtaget. En sammanställning av arbetsläget inom området kan dock befogad, som ett stående inslag i vara framtida FUD-rapporter. I valet mellan slutförvaring i ett byggt förvar inom den översta .

kilometern berggrunden och slutförvaring i djupa borrhål

av än kilometers djup, förordar KASAM bestämt det mer en byggda förvaret. Ett sådant förvar kan utformas olika sätt, diskuteras i avsnitt 2.6. I valet mellan dessa förordar som KASAM KBS-metoden. Det återstår för SKB att verifiera att det går att tillverka och installera de tekniska barriärerna kapseln, bentonitbufferten och återfyllningen så att denna del barriärsystemet får de egenskaper är nödvändiga för att av som slutförvaret i sin helhet skall kunna godtas med avseende kraven på funktionssäkerhet och strålskydd. Det nyligen in-

vigda kapsellaboratoriet i Oskarshamn och de påbörjade

arbetena med att inreda förvarsprototyp i Äspölaboratoriet

en förutsättningar för sådan verifrkation. Detta arbete bör ger en hög prioritet i SKBs program under de närmaste åren. Om ges denna verifikation skulle visa brister i något väsentligt avseende i någon barriärs funktion, bör den första åtgärden vara att lösa problemet inom KBS-metodens ram. Eftersom KBS-metoden har ifrågasatts av många ända sedan .

den första rapporten publicerades och fortfarande ifrågasätts,

kan SKB knappast underlåta att redovisa en alternativ metod, allrahelst den miljöbalken innehåller krav som nya

alternativredovisning i samband med att en miljökonsekvens-

beskrivning upprättas. Annorlunda utföranden av ett byggt

förvar kommer inte att kunna ha några så annorlunda egenskaper att de är några egentliga alternativ. Djuphålsförvaret har väsentligen annorlunda egenskaper och mekanism för en annan säkerheten. SKB kommer under perioden 1999-2004 att genomföra en Systemanalys och säkerhets- och funktionsen

analys av slutförvaring i djupa borrhål FUD-program

98,

underlagsrapporten s. 130. KASAM tillstyrker att SKB gör

en

sådan utredning. Säkerhets- och funktionsanalysen kommer emellertid inte att bli lika väl underbyggd, de säker-

som hetsanalyser redovisats för KBS-metoden, lika höga som men säkerhetskrav måste till sist ställas även på alternativ metod. en

Det är därför enligt KASAMs uppfattning viktigt SKB i sin

att

utredning också redovisar omfattningen och innehållet i det FoU-program, som kommer att behövas för slutförvaring i

att djupa borrhål skall kunna analyseras och bedömas på med en KBS-metoden likvärdig grund. SKB bör också göra upp-

skattningar av den tid och de krävs för

resurser som att genomföra detta FoU-program och kostnaderna för av programmet.

Dessa uppskattningar behövs för att de, har ställning

som att ta

till frågan redovisning alternativ i MKB och i andra

om av sammanhang, skall få uppfattning vad det kommer en om, att kosta att få tvâ metoder att välja mellan i ärende där det ett

ställs så höga krav redovisningarna i detta fall.

som

3 för

Underlag

platsundersökningar

3.1 KASAMs kommentarer till förra

FUD-pro grammet

KASAMs granskning SOU 1996:101 av det förra FUD-program-

met, FUD-program 95, utmynnade vad gäller platsvalsfaktorer-

i fyra slutsatser s. 40-41. Dessa återges nedan med kursiv stil. Efter varje slutsats KASAM några kommentarer beträffande ger den utveckling skett inom de aktuella områdena sedan dess. som

SKB bör vidareutveckla sina översiktsstudier till efterhand allt mer

begränsade onzråden.

KASAM har i flera olika sammanhang framhållit att intresset borde inriktas geologiska regioner snarare än enstaka kommuner. SKB har också tid gjort berömvärda senare kompletteringar i form av ett antal regionala länsvisa översiktsstudier, värdefull bakgrundsinformation infor som ger en platsvalet. Även SKBs ansträngningar att få göra förstudier i kommuner gränsar till de tre aktuella kärnkraftskommunema som Nyköping, Oskarshamn och Östhammar ligger i linje med denna ambition, kommunerna inte valts med översiktsstudierna även om som underlag.

SKB bor diskutera olika huvudalternativ for lokalisering,

som ex.

fördelar och nackdelar med lokalisering i södra respektive

en norra Sverige, eller ett kustnäraforvar respektive förvar i ett inlandet. r

SKB har nyligen givit ut den begärda Nord/Syd-Kust/lnland-

rapporten R-98-l6. KASAM värdesätter den diskussion förs som i rapporten, även SKB är återhållsam när det gäller dra om att slutsatser ur diskussionen.

SKB bör precisera lokaliseringsfaktorerna liksom vilken

information man kan få om dem efter olika skeden i

platsvalsprogrammet.

Lokaliseringsfaktorer behandlas i relativt nyutkommen SKB-

en

rapport R-98-20. Rapporten är lägesredovisning vad

en avser

geovetenskapliga värderingsfaktorer och kriterier för platsut-

värdering och behandlar främst bergmekaniska och kemiska egenskaper. KASAM noterar att rapporten innebär värdefullt i ett steg

rätt riktning och ger en god beskrivning for de delområden

som täcks i rapporten. Rapporten information förväntas avser som komma fram stegvis resultat förstudier, platsundersom av

sökningar och detaljundersökningar.

SKB bör formulera särskilda kriterier för kapselnärzonen, dvs. de

bergpartier där deponeringstunnlar skall inredas.

Vad gäller denna fråga har KASAM inte kunnat finna SKB att rapporterat om några nya insatser. KASAM har i olika sammanhang, t.ex. i sina yttranden över SKBs FUD-program 92 och 95, framhållit betydelsen berggrundens förmåga inte bara av att

erbjuda en stabil omgivningsmiljö utan även att fungera

som en god barriär. I yttrandet över FUD-program 95 säger KASAM bl.a.

s. 40:

"En förutsättning för de tekniska barriärernas goda säkerhetsfunktion är att bufferten långvarigt kan bibehålla de goda egenskaper som SKB sig kunna tillskriva den. För detta krävs att bufferten skyddas anser från påverkan sådana ämnen i grundvattnet som kan förändra av buffertens egenskaper, dvs. bufferten behöver så långt möjligt isoleras från rörligt grundvatten. Säkerheten hos förvaret ställer sålunda höga krav de bergpartier där kapselgropar borras, kapselnärzonen, men måttliga krav berget i övrigt. SKBs formulering att platsen skall ha mycket goda säkerhetsmässiga förutsättningar för slutförvaringen kan förtydligas så, att berggrunden på förvarsdjup skall innehålla en hög frekvens eller utsträckta volymer gedigna bergblock med låg av hydraulisk konduktivitet, där deponeringstunnlar kan inredas."

3.2 Val för

av platser platsundersökningar

Efter genomförda 5-10 förstudier skall, enligt SKBs planering,

minst två platser väljas ut för s.k. platsundersökningar. Pâ dessa platser skall bl.a. borrningar genomföras för att skall få en

man bättre uppfattning förhållandena på det tilltänkta förvarsdjupet om

500 under markytan. Utifrån platsundersökningarna skall

ca m

sedan på de undersökta platserna fortsätta med en man en av detaljundersökning inkl. öppning ett schakt ned till förvarsav djupet och därefter, platsen uppfyller de krav man ställer, om bygga förvaret där.

Valet platser för platsundersökningar är ett viktigt val, inte

av minst för de berörda kommunerna, eftersom de kommuner som väljs från ha varit 5-10 förstudiekommuner sannolikt ut att en av kommer bli två kandidater. Från kommunalt håll har att en av därför framhållits det är viktigt att valet platser för att av

platsundersökningar baseras ett bra och likvärdigt underlag, så

det blir de kommuner har bäst förutsättningar som väljs ut. att som Kommunföreträdare har även hävdat att detta val borde kunna

göras med medverkan från myndigheterna. SKI har dock påpekat

att det material som finns i forstudierna inte är av den karaktären att man med hjälp av detta kan rangordna forstudiekommunerna med avseende vilken säkerhet som skulle kunna uppnås vid bygge av djupförvar i respektive kommun. KASAM instämmer i SKIs bedömning. Inte heller SKB har hävdat att tvâ platser med dc bästa säkerhetsförutsättningarna skulle kunna plockas fram ur förstudiematerialet. I sitt yttrande över SKBs FUD-program 95 konstaterar KASAM s. 39: "KASAM inser svårigheterna med att grunda ett successivt och systematiskt val av platser för platsundersökningar enbart förstudier av geologiska och andra säkerhetsmässiga faktorer, eftersom förstudiema endast ger en mycket begränsad information om egenskaperna på förvarsdjup inom studerade områden. Först vid en platsundersökning kan man få information för platsspecifika säkerhetsanalyser."

3.3 Diskussion av SKBs förslag till urvalsgrunder

Förstudierna innehåller mycket viktig och värdefull information om de aktuella kommunerna, den informationen gäller frammen förallt de samhälleliga förutsättningarna och en översiktlig geologisk karakterisering baserad på befintliga geologiska kartor och vad man ser från markytan. Om de geologiska förhållandena djupet har man ingen direkt information i förstudierna utom i de fall SKB tidigare utfört undersökningar inom kommunen ifråga. Bedömningar av grundvattenforhållandena baseras huvudsakligen uppgifter dels från översiktliga liydrogeologiska kartor, dels från SGUs brunnsarkiv, vilket innebär att informationen gäller grundvatten förvarsdjup.

SKB diskuterar i FUD-program 98 avsnitt 6.4 exempel

faktorer som skulle kunna ligga till grund för ett urval av minst två platser för platsundersökningar. Nedan diskuteras och kommenteras dessa punkter i tur och ordning.

Långsiktig .säkerhet

Alla skuggade områden i de preliminära förstudierapporter, som hittills föreligger, har SKB identifierats som lämpliga för vidare av studier och SKB ha goda förutsättningar att uppfylla anses av kraven långsiktig säkerhet. Eftersom inga borrningar har gjorts i förstudierna, finns enligt FUD-program 98- varierande grad - en osäkerhet beträffande berggrundens egenskaper förvarsav

djupet ca 500 m. SKB framhåller att när man skall välja

man, mellan de olika områden identifierats i förstudierna, måste som göra bedömning hur stora dessa osäkerheter är och vilka en av insatser behöver göras för att eliminera dessa osäkerheter och som vilka insatser som kan komma att behövas för att få fram ett tillräckligt bra underlag, skall kunna ligga till grund för ett som val plats för detaljundersökning. SKB anför att ett senare av en stort homogent område med få osäkerheter därvid bör väljas framför ett mindre och mer heterogent område. SKB påpekar

också att tillgången till annat jämförelsematerial som har relevans

för respektive områden och eventuellt tidigare gjorda säkerhetsbedömningar också kan ha betydelse för valet. KASAM noterar att de i förstudierna identifierade områdena är resultat SKBs bygger på att tillräckligt bra av resonemang som berg torde att finna i så gott som varje svensk kommun som ligger den svenska urbergsskölden. De förstudier, som fortfarande har aktualitet, avser kommuner med erfarenhet av kärnteknisk verksamhet Oskarshamn, Östhammar och Nyköping samt några grannkommuner till dessa Tierp och Hultsfred. Även KASAM finner det rimligt att anta att det skulle gå att finna lämplig och tillräckligt bra plats för ett djupförvar en många håll i landet, där urberg finns att tillgå. Dock anser KASAM att underlaget för valet av platser för fullständiga platsundersökningar behöver kompletteras i följande två avseenden. KASAM föreslår att SKB utför en del kompletterande mätningar vad gäller förstudierna. En del av dessa kan genomföras inom för s.k. fältkontroller, SKl föreslog i sin granskramen som

nings-PM avseende FUD-program 95 och som SKB redan genom-

fört på några av de aktuella platserna. Ett sådant mätprogram

omfattar en mer detaljerad geologisk kartering områdena, inkl. av

kartläggning av sprickzoner. Därtill skulle viss information

om förhållandena på djupet- fortfarande utan att borrhål behöver tas upp kunna erhållas geofysiska undersökningar, främst - genom s.k. reflexions-seismik. Visserligen kan inte någon särskilt sofistikerad information om förhållandena på 500 djup påräknas ca m med denna teknik, men viss information kan fås hur det ut om ser under markytan. En parameter relativt enkelt annan som man

kunde skaffa sig uppfattning är uranhalten i berggrunden,

en om

som har betydelse för byggbarheten underjordsanläggningen

av

mer om detta nedan under avsnittet om teknik och säkerhet under

driftskedet. Till stor del kan ett sådant kompletterande mätprogram genomföras med mark- eller flygburen utrustning som utnyttjar geofysiska mätmetoder. Därtill anser KASAM att det stor fördel SKB vore en om givetvis fortfarande med berörda kommuners medgivande kunde

genomföra inledande platsundersökningar så de tidigare har

som

beskrivits i FUD-program 95, avsnitt 9.4 på fler än 2 platser,

kanske på 3-5 platser. Därigenom skulle valet minst två snarare av

platser för fullständiga platsundersökningar bli bättre underbyggt. Det stora steget från förstudier till platsundersökningar skulle

därmed kunna tas som två mindre steg, vilket borde fördel vara en för de berörda kommunerna, samtidigt det skulle förbättra det som

teknisk/naturvetenskapliga underlaget för urvalet. l den inledande platsundersökningen ingår bl.a. FUD-program 95, 131 att två

s. borrhål, ca 700 respektive 1000 djupa, tas i det aktuella m upp området för att ge en något säkrare bild de geologiska och av

hydrogeologiska förhållandena vattengenomströmning m.m.

samt därtill en god information de vattenkemiska förhållanom dena. KASAM inser tillfullo att lokaliseringsprocessen för djupförvaret är en fråga som stötts och blötts länge i dialog med bl.a. förstudiekommunema, att det är mycket viktigt att den processen är politiskt väl förankrad, inte minst i de berörda kommunerna, och att man därför inte skall göra ändringar i den KASAMs processen. förslag att ett inledande skede platsundersökningarna skulle om av

omfatta fler än två platser, kan inte uppfattas ett avsteg från som den process som man är överens om. KASAM anser för sin del att Förslaget rent tekniskt endast innebär en precisering i den tidigare Föreslagna processen. KASAM inser emellertid att det kan bli mer tungarbetatju fler kommuner som skall ta ställning till frågan om att tillåta platsundersökningar. KASAM ändå att detta måste menar vägas mot de fördelar som kan förväntas med den här föreslagna bredare ansatsen platsundersökningarna, dels innebär av som en avsevärt minskad risk att man hamnar mindre lämpliga platser

med platsundersökningarna och dels gör det tydligare för samtliga

förstudiekommuner varför vissa av dem föreslås vidare till nästa steg i lokaliseringsprocessen. KASAM anser det också angeläget att SKB, efter genomförda platsundersökningar, har möjlighet att visa att väsentligt bättre egenskaper hos berggrunden inte kan påräknas annat håll i landet. Detta är en viktig fråga ur trovärdighetssynpunkt både för berörda kommuner och övriga, kommenteras ytterligare som nedan under avsnitt 3.4.

Teknologi och säkerhet under driftskedet

SKB anger att förutsättningarna för byggbarheten kommer att utvärderas tillsammans med möjligheterna att lösa transporterna till och från djupförvaret. Förutsägbarheten vad gäller byggbarheten för ovanjordsanläggningen är relativt god utifrån befintligt material, medan förutsägbarheten byggbarheten för underjordsav delen är relativt dålig. I FUD-program 98 anger att områden man där det redan finns en lämplig infrastruktur värderas högre än områden som saknar en sådan. Säkerhet och strålskydd under transporter och vid djupförvarsanläggningen är viktig aspekt. Även det en annan om förefaller osannolikt att platserna kommer att skilja sig särskilt mycket från varandra i detta avseende, framhåller SKB att varje plats kommer att analyseras även i detta avseende. noga KASAM håller i stort med dessa bedömningar. Även om om KASAM inte hyser några farhågor vad gäller säkerheten vid

transporter av kapslar med använt bränsle till djupförvaret, inser man att det rent praktiskt kan stor fördel kan finna vara en om man en plats där behovet av transporter på väg eller järnväg blir så litet

som möjligt. Dessa frågor diskuteras även i ett kapitel i KASAMs senaste kunskapslägesrapport SOU 1998:68.

Det är också KASAMs uppfattning redan tidigt borde att man försöka bedöma storleken de eventuella problem med radongas av

som kan väntas i en underjordsanläggning olika platser. Om

djupförvaret läggs i ett berg med hög uranhalt, kan detta leda till

att en mycket hög ventilationsnivå måste hållas i anläggningen

av

arbetsmiljöskäl. Denna ventilation kan behöva upprätthållas under

lång tid, vilket också kan påverka den hydrokemiska miljön. En

tillräckligt bra ventilation går givetvis alltid att åstadkomma till priset av en större energiförbrukning, men frågan är tillräckligt

viktig för att uppmärksammas redan vid valet platser för av

platsundersökningar.

Mark och miljö

SKB anför att det är gynnsamt det finns få konkurrerande om markanvändningsintressen och ett djupförvar i det aktuella om

området kan anses vara förenligt med kommunens översiktsplan. Vidare anses det gynnsamt platsundersökningarna kan göras

om med liten inverkan på miljön. SKB framhåller också att områden med ringa natur- och kulturvårdsintressen bör värderas högre från

markanvändningssynpunkt, och att områden som inte kräver långa transporter på allmänna vägar eller järnväg bör värderas högre från

miljösynpunkt. Vidare bör områden med bra möjligheter att hantera bergmassorna värderas högre. KASAM har inga invändningar mot detta synsätt. Ett minimum av transporter allmänna vägar eller järnvägar är givetvis klar en Fördel, som redan diskuterats under föregående delavsnitt.

.Samhälle

Under denna rubrik framhåller SKB positiv opinion i den att en aktuella kommunen är en förutsättning för etablering av ett djupförvar. Vidare är det gynnsamt med tillgång till arbetskraft som passar djupförvarets behov exempelvis bergarbetare och personal med kärnteknisk utbildning. Kommuner där samhällsprognoser pekar en långsiktigt stabil tillgång till arbetskraft, och där man vill ta till vara en djupförvarsetablering för lokal och regional utveckling, bör, enligt SKBs uppfattning, värderas högre. SKB framhåller även att förstudierna i inlandskommunerna Storuman och Malå visade att eventuella framtida transporter av använt kärnbränsle allmän väg eller järnväg oroar människor som bor i närheten av tilltänkta transportleder. SKB påpekar att även om denna oro inte är sakligt befogad är den reell och kan kräva mer informationsinsatser än vid förläggning till kusten kommun. Andra samhälleliga frågor av betydelse är, enligt SKB, påverkan besöksnäring och fastighetspriser, liksom psykosocial påverkan. KASAM instämmer inte helt i vad SKB anför i detta sammanhang. KASAM håller med om att en positiv opinion i kommunen är en mycket viktig faktor, för att inte säga nödvändig, i den på frivillighet baserade lokaliseringsprocess som pågår. Tillgången på arbetskraft som passar djupförvarets behov bör däremot, enligt KASAMs mening, inte tillmätas någon nämnvärd betydelse ur projektets synvinkel. Alla de förstudiekommuner som nu är aktuella har kärntekniskt utbildad personal antingen i den egna kommunen eller i grannkommunen. Tillgången till bergarbetare bör rimligen inte tillmätas någon betydelse alls vid platsvalet. Som motivering för detta kan KASAM exemplen med kärnange kraftverken i Oskarshamn, Barsebäck, Ringhals och Forsmark, som byggdes utan någon betydande initial tillgång till vare sig anläggningsarbetare eller kärntekniker orterna i fråga. Djuptörvarsprojektet är inte heller av den storlek att det är helt beroende av en långsiktigt stabil tillgång arbetskraft i kommunen i fråga. KASAM bedömer att detta projekt kommer att bli så intressant, både genom sitt tekniska innehåll och genom sin

långa utsträckning i tiden, att det kommer att kunna attrahera en

intresserad arbetskraftsstyrka även i framtid då

en en större konkurrens arbetskraften kan råda. En allmänt god utbildom

ningsnivå i kommunen är dock viktig, eftersom anläggning

av ett djupförvar kan väntas dra till sig internationell uppmärksamhet och därmed leda till krav på god service på många områden.

Några ytterligare synpunkter beträffande

urvalsfaktorer

KASAM hade gärna sett att SKB i sin Nord-syd/Kustrapport inland R-98-l6 hade försökt dra fler slutsatser för- och om

nackdelar med olika förläggning djupförvaret, inte minst

av av rent

pedagogiska skäl. Även värdefull diskussion

om en förs i rapporten, så utmynnar den i att det inte går att prioritera sig vare de eller de södra delarna landet med avseende norra av

förutsättningarna för en lokalisering. Samma slutsats gäller för jämförande värderingar lokaliseringsförutsättningar i kustom-

av råden respektive i inlandet. Det är lätt att förstå SKB inte vill att dra alltför definitiva slutsatser i rapport denna, en som men man

borde t.ex. kunnat lyfta fram några frågor har bäring på valet

som

av platser för platsundersökningar. I rapporten diskuteras viktiga områden berggrund, grundvatten, klimatförändringar t.ex.

som

perrnafrost och glaciation och strandförskjutningar. Rapporten

borde kunnat tillhandahålla tabell t.ex. en som visar för vilka faktorer som ett kustläge kan väntas bättre respektive för vilka vara faktorer ett inlandsförvar kan väntas vara bättre.

Bland sina föreslagna värderingsgrunder SKB

anger att en

kustlokalisering kan ha fördelar t.ex. vad gäller minskat behov

av

transporter på väg eller järnväg. Den kritiske läsare frågar

sig om

det möjligen finns någon faktor där inlandslokalisering

annan en skulle ge bättre poäng. SKB själv i Nord-syd/Kust-inlandanger rapporten ett par sådana faktorer, nämligen jämförelsevis mera

föränderliga grundvattenförhållanden som effekt att strand-

en av linjen förflyttas och möjlig förekomst salta grundvatten i av kustnära lägen. KASAM inte att detta är exempel helt menar avgörande faktorer, det viktigt att SKB i samband med men anser

framtagningen det samlade lokaliseringsunderlaget inför valet av minst två platser för platsundersökningar försöker få fram något av allsidiga och väldefinierade värderingsgrunder, bl.a. utifrån de mer

resonemang som förs i den nämnda Nord-syd/Kust-inland-

rapporten.

3.4 material från

Användning av

typområdesundersökningar

KASAM vill i detta sammanhang även understryka det stora värdet de undersökningar gjordes i åtta geologiska av som grunder utvalda typområden för 20 år sedan Sternö, Klipperås, ca Kråkemåla. Fjällveden, Finnsjön, Svartboberget, Gideå och Kamlunge. SKB påpekar också i FUD-program 98 s. 99 att dessa studier kommer att användas som "jämförelseunderlag" när

platser för platsundersökningar skall väljas.

l dessa typområden har enligt SKB mellan 3 och 16 djupa - borrhål borrats per område. Totalt finns 84 st hål med en sammanlagd längd över 45 000 meter. I samtliga typområden har man av borrat ned till minst 600 meters djup, på de flesta håll ända ned till 700 800 meter. - Förutom att detta material kan spela en viss roll när man skall värdera vilka platser i förstudiekommunerna förefaller mest som lämpade för platsundersökningar, kan det komma att bli mycket

viktigt även efter att platsundersökningarna genomförts.

Efter genomförda platsundersökningar kan det vara en styrka för SKB att kunna visa att väsentligt bättre platser än de undersökta platserna inte kan påräknas annat håll i landet. Detta kan göras att den karakterisering av förhållandena djupet genom gjorts i platsundersökningarna jämförs med de karakterisom seringar typområdena tidigare gjorts. Eventuellt kan vissa av som

kompletterande mätningar behöva göras i typområdenas gamla

borrhål. Eftersom typomrâdena valts geologiska grunder, får detta sätt tillgång till en "standard" mot vilken resultaten man från platsundersökningarna kan jämföras för att få svar på frågan

om de undersökta platserna är tillräckligt bra, dvs. väsentligt att bättre platser inte står att finna på håll. annat KASAM vill med detta påpekande framhålla vikten att de av

gamla borrhålen behålls tillgängliga samt att vissa kan

resurser komma att behövas för att göra del kompletterande mätningar i en dessa. Likaså kan borrhålen i några dessa områden lämpav vara

liga för monitering vissa kemiska grundvatten-

av parametrar, nivåer etc., för att få fram tidsserier för jämförelser mellan

"ostörda" områden och platsundersökningsområden/lörvarsområ-

det.

KASAM har för övrigt noterat att SKB att presentera avser

säkerhetsanalyser for Finnsjön och Gideå del i den

som en

kommande säkerhetsanalysrapporten SR97.

3.5 Form för

komplettering av underlag

för

platsundersökningar

SKI föreslår i sitt yttrande till regeringen SKI Rapport 99:15 över

FUD-program 98 att kompletteringar beslutsunderlaget för val

av

av platser för platsundersökningar tas fram med remiss- och

samrådsforfaranden. En lämplig form för redovisningen är, enligt

SKI, att SKB åläggs att sammanställa komplettering FUDen av

program 98. Härefter skulle remissbehandling och granskning ske

samma sätt som gäller för F UD-program. I det kompletterande materialet föreslår SKI det bl.a. skall att ges en samlad utvärdering slutförda förstudier och övrigt platsav

valsunderlag med en bedömning lämpligheten de platser

av av som redovisas i de förstudier ingår i underlagsmaterialet för som

val av platser för platsundersökningar. Förslag komplette-

om en

ringsomgång av FUD-program 98 även i yttranden från bl.a.

ges SSI och Oskarshamns kommun.

KASAM ser också fördelar med ett sådant förfarande, kan som ge tid för SKB och berörda kommuner att de så finner - om lämpligt tillsammans bl.a. diskutera de tankar bredare om en

ansats i platsundersökningamas inledande skede, KASAM

som

presenterat SKI föreslår att ett regeringsbeslut med ovan. anledning sådan komplettering borde föreligga senast den av en 30juni 200l. l avsnitt 4.3.3 av detta yttrande föreslår KASAM att regeringen ställer villkor för SKBs fortsatta arbete att en som sådan komplettering görs.

Slutsatser

KASAM konstaterar att det inte kommer att vara möjligt att ur förstudiematerialet dra några säkra slutsatser beträffande vilken eller vilka de platser utpekas i förstudiematerialet som av som

erbjuder bästa förutsättningar för ett djupförvar, eftersom informa-

tionen förhållandena på djupet kommer att vara mycket om begränsad. KASAM föreslår därför att

samtliga förstudier kompletteras med ett fáltkontrollprogram, 0 dvs. ett detaljerat undersökningprogram som fortfarande mer kan genomföras utan provborrningar;

själva platsundersökningsskedet med utgångspunkt i det

0 förslag SKB själv tidigare presenterat i FUD-program 95som indelas i två etapper; inledande etapp där ett översiktligt en mer

borrningsprogram genomförs på fler än två platser och därefter

omfattar kompletta platsundersökningar på

en andra etapp som minst två platser.

KASAM instämmer också i förslaget från SKI m.fl. att regeringen ställer villkor inför valet av platser för som

platsundersökningar att SKB till SKI skall överlämna en

komplettering innehåller samlad utvärdering slutförda som en av

förstudier och övrigt platsvalsunderlag. Frågan om form för

komplettering behandlas närmare i avsnitt 4.3.3.

4 Krav

på miljökonsekvensbeskrivning

4.1 Vissa

utgångspunkter

SKB begär i FUD-program 98 synpunkter och råd om vad som skall ingå i kommande miljökonsekvensbeskrivningar s. 22. Som underlag för sådana synpunkter har Företaget bifogat en "Innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning vid lokalisering ett djupförvar" inkl. ett Förslag till innehåll i ett MKBav dokument s. 193 f.

Miljökonsekvensbeskrivning, ofta förkortat MKBÃ är ett

dokument skall ingå i ansökan tillstånd enligt vissa som en om bestämmelser i miljöbalken 1998:808. Det är sålunda sökandens att ta fram detta dokument. Innan miljöbalken trädde i kraft ansvar den l januari 1999 fanns motsvarande bestämmelser i äldre

° l detta yttrande används endast kortformen MKB i vissa ordsammanställningar jfr nedan. Läsaren uppmärksammas vidare att det bland dem arbetar med MKB-frågor har vuxit fram ett antal begrepp, som närmare innebärd inte alltid har en given definition. Exempel på vars termer och begrepp som används i miljöbalken och alltså är legalt definierade är miljökonsekvensbeskrivning", tidigt samråd och beslut betydande miljöpåverkan samt utökat samråd med miljökonom sekvensbedömning. Andra termer är bl.a. strategisk miljöbedömning SMB och miljökönsekvensbedömning av planer och program. l detta yttrande används de tre först nämnda termerna i den betydelse de har i miljöbalken 1998:808. Övriga begrepp används i getts en betydelse som torde framgå av sammanhanget.

lagstiftning. De nu gällande bestämmelserna hur om en

miljökonsekvensbeskrivning skall tas fram och vad den skall

innehålla är dock detaljerade. mer Sedan några år har termerna MKB-processen och MKBförfarandet kommit att spela stor roll i diskussionen lämplig en om

metod och plats för slutförvaring använt kärnbränsle och

av annat kärnavfall. Båda uttrycken syftar på förfarandet för att ta fram det

dokument en miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i

som en framtida ansökan tillstånd enligt såväl miljöbalken tidigare om

enligt motsvarande äldre lagstiftning kärntekniklagen

som 1984:3 for att få uppföra de kärntekniska anläggningar som kommer att behövas. MKB-processen kan ett del den omfattande ses som av

beslutsprocessen kring det slutliga omhändertagandet det

av använda kämbränslet. Det är detta perspektiv är utgångssom punkten for KASAMs diskussion i detta kapitel frågor kring av

upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar. Avslutningsvis gör

KASAM några påpekanden detaljkaraktär i direkt anslutning av

till det presenterade förslaget till innehåll i ett MKB-dokument.

4.2 Beslutsläget - vad skall regeringen ta ställning till

SKB har jfr avsnitt 1.2 i detta yttrande begärt klarläggande

uttalanden av regeringen rörande tre frågeställningar. Dessa kan

sammanfattas med nyckelorden metodval, underlag inför val av

platser för platsundersökningar samt miljökonsekvensbeskriv-

ningar.

De tre nämnda frågeställningarna flyter delvis i varandra.

KASAM fokuserar i detta kapitel på problematiken kring miljö-

konsekvensbeskrivningar utifrån perspektivet att kärnavfalls-

frågans komplexitet och kontroversiella ställer höga krav på natur

en öppen och tydlig beslutsprocess. För att uppnå sådan tydlig

en beslutsprocess fordras bl.a. att det står klart för alla intresserade vilka kriterier som kommer att avgörande vid val platser vara av

för platsundersökningar. Det måste också stå klart hur platsvalet till i verkligheten, och vilka beslut som skall fattas av avses innan SKB kan påbörja platsundersökningar, sannolikt i vem, minst två kommuner. KASAMs uppfattning i dessa frågor framgår av kapitel 3 i detta yttrande. KASAM har noterat att Boverket och Naturvårdsverket, liksom vissa miljöorganisationer, i remissyttranden till Statens kärnkraftinspektion har uttalat att beslut i metodvalsfrågan bör bygga någon form s.k. strategisk miljöbedömning. Vad som skulle av skilja detta förfarande från upprättandet miljökonsekvensav beskrivningar enligt miljöbalken utvecklas inte närmare i dessa yttranden. Det verkar emellertid troligt att förespråkarna av en strategisk miljöbedömning föreställer sig ett förfarande som skulle innebära förutsättningslös bedömning i fråga om metodval en mer än vad inom det samrådsförfarande kring miljösom ryms

konsekvensbeskrivningar föreskrivs i miljöbalken se vidare

som

nedan. Argumentationen innehåller hänvisningar dels till pågående arbete inom EU, där olika förslag till ett direktiv om

"bedömning vissa planers och programs inverkan miljön" av har utarbetats Kommissionen och diskuterats i Parlamentet och av i Ministerrådet, dels till artikel 2.7 i den Sverige ratiñcerade av Esbo-konventionen om gränsöverskridande miljöföroreningar. l den nämnda artikeln sägs att "parterna skall i skälig omfattning sträva efter att tillämpa principerna om miljökonsekvensbedömning även på politiska riktlinjer, planer och program". I avsnitt 4.3.3 diskuterar KASAM ingående önskemålen mer s.k. strategisk miljöbedömning skall göras. Redan här om att en finner emellertid KASAM anledning att framhålla att det sedan än två decennier i Sverige har skett ett återkommande mer offentligt gransknings- och remissforfarande kring planerna for slutlig hantering det använda kärnbränslet från våra reaktorer. av Med början år 1986 har detta förfarande ägt vart tredje år rum enligt bestämmelser i 12 § kärntekniklagen. Förfarandet innehåller många de element förutsätts ingå i det ovan nämnda av som förslaget till EU-direktiv en bedömning av vissa planers och om inverkan miljön med tillhörande offentligt samråd. programs

KASAM anser att bestämmelserna i den nya miljöbalken om olika former av samråd i samband med att miljökonsekvensen beskrivning utarbetas bör uppfattas som en vidareutveckling av den svenska demokratiska och offentliga förvaltningstraditionen med förfaranden som ger goda möjligheter till insyn och inflytande från alla som är berörda en fråga. av KASAM har i kapitel 2 i detta yttrande förordat en fortsatt prioritering av ett byggt förvar KBS-typ. En likartad av uppfattning har SKl och SSL vilka i sina yttranden över FUD-program 98 redovisar bedömningen att någon form av slutförvaring i djupa geologiska formationer framstår som den mest ändamålsenliga metoden för att slutligt ta hand om det använda kärnbränslet och långlivat kärnavfall från det svenska kärnkraftsprogrammet. Dock efterlyser både SKI och SSI kompletterande analyser och annat material från SKB innan de båda myndigheterna för sin del är beredda till ett ställningstagande i metodvalsfrågan. SKI uttalar särskilt att "ett eventuellt positivt ställningstagande till KBS-3metoden skall därvid inte ses som ett slutligt godkännande av metoden utan som ett led i en stegvis prövningsprocess där nästa steg skulle bli prövning av tillstånd till de anläggningar som ingår i systemet". Särskilt noterar KASAM att SKI delar SKBs och de nuvarande forstudiekommunernas uppfattning att det behövs ett tydligare nationellt ställningstagande till KBS-3-metoden innan man går vidare med platsundersökningar. Det beslutsläge regeringen står inför kan förenklat som nu sammanfattas enligt följande.

Såväl SKB som förstudiekommunerna efterlyser ett tydligt besked från tillsynsmyndigheter och regering i metodvalsfrågan for att de, var och en sitt håll, skall kunna fatta erforderliga beslut i den fortsatta platsvalsprocessen. Ett beslutsunderlag som tillgodoser SKIs och SSls krav for att kunna ta ställning i metodvalsfrågan kan förväntas föreligga tidigast försommaren år 2000.

Flera de remissinstanser yttrat sig till SKl över FUDav som 98 att ett beslut i metodvalsfrågan bör bygga program anser

någon form s.k. strategisk miljöbedömning. Detta skulle

av bl.a. ligga i linje med åtagandena i Esbo-konventionen. Varken

begreppet strategisk miljöbedömning eller själva förfarandet är

dock definierat i svensk lag. SKl avstyrker förslag att införa förfaranden utan stöd i gällande svensk lag eller EUnya rättsakter. Såväl SKB förstudiekommunerna önskar att regering och som tillsynsmyndigheter skall bidra till att skapa ökad klarhet om vilka kriterier skall komma att ligga till grund för val av som

platser för platsundersökningar.

MKB-

4.3 KASAMs bedömning av

förfarandet som ett led i

beslutsprocessen

4.3.1 Inledning

KASAMs Är Tre frågor utgör utgångspunkter för resonemang. innehållet i och formerna för det s.k. MKB-samråd som SKB 98 lämpligt Är det redogör för i avsnitt 6.2 av FUD-program rimligt MKB-samrådet utgår från den strategi SKBs arbete att som på Är det rimligt att ställa krav på att "kärnavfallsbygger

projektet" skall bli föremål för något slags strategisk miljö-

bedömning Framställningen i FUD-program 98 under rubriken 6.2 MKBdokument och MKB-samråd s. 80-83 bilden av att det finns ger relativt väl strukturerat förfarande kring utarbetandet av ett

miljökonsekvensbeskrivningar som nu håller på att genomföras.

KASAM den framställningen inte är invändningsfri i alla menar att detaljer. Men framställningen bör mot bakgrund av den klara ses ambition funnits hos både SKB och andra aktörer att samråda som

om MKB-frågorna ett sätt som ligger i linje med de regler som numera från den l januari 1999 finns. - l närmast följande avsnitt redogörs för innebörden i stort av dessa nya regler, Redogörelsen är förhållandevis fyllig för att ge en bakgrund till KASAMs synpunkter i avsnitt 4.3.3.

4.3.2 Gällande regler

om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt

miljöbalken m.m.

Grundläggande bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag finns numera i 6 kap. miljöbalken samt en särskild förordning 1998:905. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar finns också i kärntekniklagen och i strålskyddslagen. Innebörden av bestämmelserna är i allt väsentligt desamma: skillnaden ligger i att miljökonsekvensbeskrivningar enligt kärnteknik- och strålskyddslagarna ett mer utförligt sätt än enligt miljöbalken skall behandla kärnsäkerhets- och strålskyddsaspekter. Av bestämmelserna i miljöbalken framgår att miljökonen sekvensbeskrivning skall upprättas och i samband med ges ansökan om tillstånd till anläggningar och verksamheter enligt ll och 12 kap. miljöbalken samt i samband med tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. Vidare framgår att anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring använt kärnav bränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall dels skall tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap., dels är tillståndspliktig enligt bilagan till förordningen 1998:899 miljöfarlig verkom samhet och hälsoskydd. För sådan anläggning gäller också en reglerna om s.k. utökat samråd med miljökonsekvensbedömning

enligt 6 kap. 5-6 §§ se vidare nedan. Regeringsärenden

om tillåtlighetsprövning skall beredas miljödomstol. av Miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar har utformats med sikte att frågor påverkan på miljön skall om komma ett så tidigt stadium som möjligt av beslutsprocessen.

l 6 kap 4 § föreskrivs sålunda att alla bedriva sådan som avser verksamhet som skall tillåtlighetsprövas enligt miljöbalken tidigt skall samråda med länsstyrelsen. De skall enligt paragraf samma även samråda med enskilda kan antas bli särskilt berörda och som göra det i god tid och i behövlig omfattning innan de gör ansökan om tillstånd och upprättar den miljökonsekvensbeskrivning som krävs. Före samrådet skall den som avser bedriva verksamheten lämna uppgifter till länsstyrelsen och till enskilda särskilt som berörs om den planerade verksamhetens lokalisering. omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Av 4 § framgår vidare att samrådet syftar till underlag för att ge länsstyrelsens bedömning viss verksamhet eller åtgärd kan om en antas medföra betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen en anser detta vara fallet skall bestämmelser s.k. utökat samråd om med miljökonsekvensbedömning 6 kap. 5-6 §§ tillämpas. l den tidigare nämnda förordningen har regeringen föreskrivit att anläggningar för hantering av kärnavfall alltid skall anses medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelserna i 5-6 skall sålunda

tillämpas så snart eirlänsstyrelse har genomfört tidigt samråd

enligt 4 § med sökanden och enskilda kan antas bli särskilt som berörda. Bestämmelserna i 6 kap. 5 § utökat samråd med miljökonom sekvensbedömning innebär i huvudsak följande Förfarandet inne-

7 I 6 § finns bestämmelser utökat samråd med miljökonsekvensom bedömning om en verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land. KASAM ser ingen anledning att i detta yttrande närmare kommentera innebörden av dessa bestämmelser, vilka bl.a. ansluter sig till vad Sverige förbundit sig till genom sitt deltagande i Esbo-konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Det kan dock noteras att Finlands Miljöministerium. med hänvisning till Esbo-konventionen, i 1998 mars gav Sverige tillfälle att deltaga i miljökonsekvensbedömningen planer av ett slutförvar för finskt använt kämbränsle i Finland. Från finsk sida gjordes samtidigt bedömningen att det är uppenbart att projektet inte kan medföra betydande menliga miljöverkningar inom svenskt territorium". l sitt yttrande april 1998 till Naturvårdsverket över den finska inbjudan

bär ett utökat samråd jämfört med 4 Den som avser bedriva verksamhet skall sålunda samråda med övriga statliga myndigheter utöver länsstyrelsen, de kommuner, den allmänhet och de organisationer kan antas bli berörda. Samrådet skall avse verksom samhetens lokalisering, omfattning och utformning. Det skall

också avse innehållet och utformningen av miljökonsekvens-

beskrivningen. Tankegången bakom dessa bestämmelser utvecklas närmare i författningskommentaren till 5 Där sägs i huvudsak följande prop. 1997/98:45 del 2 s. 59-60:

Genom förfarandet med miljökonsekvensbedömning skall myndigheter, organisationer, sakägare och allmänhet beredas tillfälle att framföra synpunkter och kunna påverka den planerade verksamheten samt miljökonsekvensbeskrivningen. Jämfört med vad som gällde innan miljöbalken trädde i kraft blir det ett förstärkt inflytande för myndigheter och allmänhet under planeringsstadiet och underlaget för den skall upprätta miljökonsekvensbeskrivningen breddas. som För att förfarandet med miljökonsekvensbedömning skall fylla sin funktion måste den, i likhet med samrådet enligt 4 komma i ett tidigt skede, parallellt med planeringen av tekniska och ekonomiska frågor. Samrådet måste ske innan exploatören har fattat beslut om inriktningen i stort av verksamheten och innan några läsningar har gjorts beträffande lokalisering och utformning eller projektet i övrigt fått bestämd utfonnning. Det innebär att samrådet givetvis en mera skall ske i god tid innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen upprättas. Hur omfattande detta utvidgade samråd bör vara i varje enskilt fall samt hur detta skall utformas blir beroende av den planerade verksamhetens art och omfattning. Det kan förutsättas att samråd alltid skall ske med kommunen. i När det gäller sakägare bör det i många fall, uttalas det i propositionen, vara praktiskt möjligt med en direktkontakt. När dessa utgör ett större antal och när det gäller kontakten med allmänheten kan

tolkade KASAM att denna snarast är ett uttryck för god grannsämja och öppenhet i fråga kan uppfattas mer som kontroversiell än som en som menlig for svensk miljö.

samrådet i många fall inledas med åtgärder som rundskrivelser och annonsering kompletterade med informationsi ortspressen, senare sammanträden och rundskrivelser den planerade verksamheten där om tillfälle att lämna både muntliga och skriftliga synpunkter till dem ges ansvarar for projektet och för miljökonsekvensbeskrivningen. som

Vad då med uttrycket i 5 § "den allmänhet som kan menas antas bli berörd" Följande citat är hämtat ur törfattningskommentaren prop. 1997/98:45 del 2 s. 60:

"Med den allmänhet som kan antas bli berörd avses i paragrafen ett betydligt vidare begrepp än enskilda som avses i 4 Det är dels allmänheten i de områden som kan antas bli utsatt for miljöpåverkan från verksamheten eller åtgärden, dvs. närboende men även annan ortsbefolkning. I många fall kan dessa även vara sakägare. Någon begränsning till den här angivna allmänheten att delta i samrådet finns det dock inte utan vidsträckt tolkning av begreppet allmänheten en som och naturvårdsorganisationer. Det gäller framför allt sådana som är verksamma den ort där verksamheten eller åtgärderna planeras".

Det understryks vidare i kommentaren att förfarandet med

miljökonsekvensbedömning är avsett att leda till att en planerad

verksamhets miljöpåverkan blir ordentligt klarlagd och att allmänhet, organisationer m.fl. verkligen skall kunna påverka. Därför kan det lämpligt att ha ett samrådsförfarande vid flera vara tillfällen, eventuellt i samband med olika etapper i ett projekt. l 6 kap. 7 § finns detaljerade bestämmelser vad en om

miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla. Här kan särskilt

krav på redovisning alternativa platser om sådana är nämnas av möjliga samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning konsekvenserna att verksamheten eller åtgärden inte av av

kommer till stånd det s.k. nollalternativet. När miljökonsekvensbeskrivning har upprättats i ett ärende

en skall detta kungöras och allmänheten beredas tillfälle att yttra sig

över beskrivningen innan vederbörande myndighet avgör ärendet 3 §- Vem avgör då om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som ställs Svaret i 6 kap. 9 Den förvaltningsges myndighet eller domstol som skall avgöra ansökan om tillstånd skall också ta ställning till miljökonsekvensbeskrivningen om uppfyller "kraven i detta kapitel". Dessa krav innefattar sålunda både sättet att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen 4-6 §§ och innehållet 7 §.

4.3.3 KASAMs synpunkter

Genom de bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar som finns i främst miljöbalken från den l januari 1999 har klarheten ökat om hur arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar inne- fattande bl.a. olika former samråd mellan de berörda skall av bedrivas. KASAMs utgångspunkt är att detta nya regelsystem nu självfallet kommer att tillämpas, när SKB förbereder en ansökan om att tå uppföra vissa anläggningar med syfte att slutförvara det använda kärnbränslet från det svenska kärnkraftsprogrammet.

strategiska Iniljöbedözizningar

Grundläggande syften med bestämmelserna upprättande om av miljökonsekvensbeskrivningar MKB-förfarandet är att frågor om konsekvenserna för miljön planerad verksamhet skall av en belysas förutsättningslöst och på ett tidigt stadium. Vidare skall frågorna om alternativa tillvägagångssätt for viss verksamhet, en eller alternativ till verksamheten sådan, analyseras under som noga planeringen av ett projekt. Det är KASAMs uppfattning att dessa syften också har legat bakom reglerna i kärntekniklagen l984:3 om offentliga granskningar vart tredje år av kärnkraftsindustrins forsknings- och utvecklingsarbete. Dessa granskningar har skett alltsedan år 1986 och föregicks av AKA-utredningens arbete åren

1972-1975 samt granskningar i enlighet med bestämmelserna i den dåvarande villkorslagen 1977-1984. Det förs i internationella fora debatt behovet av ett en om system med s.k. strategiska miljöbedömningar. KASAM menar att kombinationen de reglerna i miljöbalken om prövning av av nya upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, samt systemet med särskilda offentliga granskningar kärnkraftsindustrins forskav nings- och utvecklingsprogram i det väsentliga svarar mot syftet med s.k. strategiska miljöbedömningar. Det är vidare i hög grad tveksamt om ett nytt utdraget förfarande, sannolikt skulle behövas för att genomföra en s.k. som strategisk miljöbedömning, kan tillföra något väsentligt nytt underlag i sak utöver vad som kommit fram under det forsknings- och utvecklingsarbete pågått under än två decennier och med som mer tanke alla steg som föregått FUD-program 98 och granskningen av detta. Härtill kommer att den närmare innebörden av begreppet

strategisk miljöbedömning inte finns definierad varken i svensk

lag eller i gällande EU-rättsakter. Ett eventuellt regeringsuppdrag till myndighet eller särskild kommitté att driva ett sådant tören farande skulle dels kräva att innebörden detta begrepp klargörs av uppdragsgivaren, dels skapa oklara ansvarsförhållanden genteav mot SKB och därmed reaktorinnehavamas skyldigheter enligt 12§ kärntekniklagen. Förfarandet skulle sannolikt fördröja och försvåra den redan inledda platsvalsprocessen. KASAM kan sålunda inte att det finns behov av att införa se former för granskning och samråd kring de frågor som nya aktualiseras FUD-program 98, vare sig det gäller metodgenom vals- eller platsvalsfrågan. Däremot finns det naturligtvis alltid utrymme för utveckling och förbättring av de förfaranden som redan har inletts, särskilt lagreglerna nyligen har ändrats. som

Ett nationellt projekt

Det faktum att innebörden MKB-processen har fått klarare av konturer än tidigare innebär naturligtvis inte att alla tillämpnings-

problem är lösta. Miljöbalken är med nödvändighet utformad for att ge en ram för miljöprövningen av verksamheter och åtgärder som kan skilja sig starkt i fråga om storlek, omfattning och inriktning. Slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle m.m. bör ses som ett sammanhållet system med olika delprojekt som var for sig kräver att miIjökonsekvensbeskrivningar upprättas och prövas i samband med tillståndsgivning. Hur frågan löses har stor betydelse för kommande generationer. Systemet som helhet kan utan tvekan betecknas som ett nationellt projekt. Detta engagerar redan nu människor runt om i landet. Det kan i praktiken komma att omfatta "aktiv" tidsrymd av l00 en ca år från början av det förberedande forsknings- och utvecklingsarbetet 1960 och l970-talen över planering och uppförande av erforderliga anläggningar l980-talet fram till kanske 2010-

talet samt användning och demontering/förslutning av dessa en

bit andra sidan år 2050. Om senare kommer fram till att man demonterade och/eller förslutna anläggningar kräver någon form av övervakning, blir den "aktiva" livslängden for detta nationella projekt ännu längre, kanske hundratals år. Det är mot denna bakgrund inte förvånande, om de som olika sätt kan beröras ställer frågor om hur en viss bestämmelse i miljöbalken skall tolkas och tillämpas ijust detta sammanhang.

Tillämpning av miljöbalkens regler om "utökat samråd med miljökonsekvensbedömning "7

KASAM menar alltså att regeringens handlande under den närmaste tiden bör styras av de intentioner som ligger bakom miljöbalken och reglerna där om miljökonsekvensbeskrivningar 6 kap. samt reglerna i 12 § kärntekniklagen om upprättande och granskning av de s.k. FUD-programmen. l båda lagarna är utgångspunkten att det är den som avser att bedriva viss verksamhet som har att ta erforderliga initiativ. Man skulle kunna uttrycka det så, att denne har att föra processen och därvid har att iaktta vad är föreskrivet i olika författningar. När ansökan som en med miljökonsekvensbeskrivning prövas i ett tillståndsärende

6l

kommer prövningen också att innefatta en bedömning av om

miljökonsekvensbeskrivningen har tillkommit med den öppenhet

och insyn är föreskrivet. Den är sökande har starka som som incitament att hantera MKB-förfarandet ett sådant sätt att

prövningen utfaller positivt. Regeringen har möjlighet att i sam-

band med granskningen av FUD-programmen ställa upp "de villkor behövs avseende den fortsatta forsknings- och som utvecklingsverksamheten" 12 § kärntekniklagen. Härtill kommer att regeringen i sina beslut med anledning av granskningen av FUD-programmen vid flera tillfällen har gjort uttalanden om sin innebörden vissa bestämmelser och även annat sätt syn av kunnat vägledning för hur SKB, kommuner och statliga ge myndigheter kan hantera uppkommande situationer. KASAM förordar att denna typ av vägledande uttalanden görs regeringen även i samband med granskningen av FUD-program av 98. I den mån regeringen sig behöva ställa "villkor som anser upp behövs avseende den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten", bör sådana villkor utformas ett sätt som ansluter till de grundläggande reglerna i kärntekniklagen om reaktorinnehavarnas företrädda av SKB ansvar. KASAM vill peka ett betydelsefullt område där vägledande uttalanden från regeringens sida kan underlätta den fortsatta

platsvalsprocessen.

Frågan gäller tidpunkten när ett formellt MKB-förfarande

enligt 6 kap. 4-5 §§ vilket kommer att inkludera utökat samråd med miljökonsekvensbedömning bör inledas. När skall alltså

SKB i praktiken skall ha tillräckligt underlag för att "lämna anses uppgifter den planerade verksamhetens lokalisering, omfattom ning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan" 6 kap 4 och 5 §§ samt "innehåll och utformning miljökonsekvensav beskrivningen" 6 kap 5 § Bör detta ske tidigare än när SKB har riktat in sig plats och alltså kommit fram till att lämna en en ansökan detaljundersökning avseende denna plats Det kan om givetvis hävdas att företaget först vid den tidpunkten har ett tillräckligt genomarbetat underlag för att lämna de uppgifter som krävs.

KASAM menar att en sådan tolkning av bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar skulle vara alltför snäv och inte ligga i linje med de bakomliggande motiven om tidigt samråd. "Kärnavfallsprojektet" är ett projekt som måste innehålla ett i tiden långt utdraget planeringsskede under vilket bl.a. ingående överväganden lämplig plats. Under det hittills bedrivna arbetet görs om har det vuxit fram begreppsapparat med termer som överen siktsstudier, förstudier, platsundersökningar och detaljunder en sökning, senare tänkt att följas av utbyggnad av ett slutförvar i olika etapper. Olika initiativ har tagits kommunal nivå och på länsstyrelsenivå även nationell nivå till samråd i vad man - skulle kunna kalla "god MKB-anda". Mot den bakgrund som här redovisats KASAM att det skulle ett utslag av alltför anser vara långt driven formalism om de nya bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap. tolkas så, att det formella MKB-förfarandet skall påbörjas först i det skede då SKB förbereder ansökan om en detaljundersökning. KASAM konstaterar att SKI förordar att det formella forfarandet med utökat samråd med miljökonsekvensbedömning inleds genom att SKB anmäler till aktuell länsstyrelse att företaget påbörja platsundersökning i kommun inom länet. Motiv avser en för en sådan anmälan skulle vara att syftet med platsundersökningen är att förbereda en ansökan om detaljundersökning för en kärnteknisk anläggning i någon av dessa kommuner. SKIs uppfattning om behovet av att samrådsforfarandet kring miljökonsekvensbeskrivningen påbörjas tidigt ligger i linje med KASAMs principiella synsätt. SKIs förslag kan leda till att det formella förfarandet med utökat samråd med miljökonsekvensbedömning äger rum parallellt i minst två kommuner, eventuellt i två olika län. Ett sådant förfarande enligt miljöbalken skulle kunna påbörjas år 2001 om den tidplan för förstudierna som SKB arbetar efter kan följas. Mot bakgrund av erfarenheterna av det arbete som skett i regi i första hand Oskarshamns kommun och länsstyrelsen i Kalmar av län samt de erfarenheter som erhållits genom den Nationelle samordnaren kärnavfallsomrâdet vill emellertid KASAM föra

fram tanken ännu tidigare detta formella samrådsen start av förfarande. l samtliga de kommuner där förstudier pågår f.n. Nyköping,

Oskarshamn, Tierp och Östhammar finns ett omfattande kunnan-

de och intresse för de frågeställningar som är aktuella i om "kärnavfallsprojektet". Företrädare för allmänheten ställer frågor och önskar insyn. Samtliga berörda länsstyrelser har skapat former för samråd och information. Dessa förhållanden, i kombination med det faktum att ett nytt regelsystem kring miljökonsekvensbeskrivningar nyligen har trätt i kraft, är enligt KASAMs uppfattning tunga argument för att regeringen bör uppmana SKB att redan ta diskussion med länsstyrelserna i samtliga län där nu upp förstudier bedrivs förutsättningarna att påbörja ett förfarande om

med utökat samråd med miljökonsekvensbedömning. Motivet för

sådan åtgärd är givetvis att de förstudier som nu pågår utgör ett en led i förberedelserna för att eventuellt uppföra en kärnteknisk anläggning i en kommun som ligger i det aktuella länet. Genom att frågan detta sätt aktualiseras hos berörda länsstyrelser kan det skapas klarhet i om det nationella kärnavfallsprojektet redan har kommit så långt, att ett MKBnu förfarande enligt miljöbalken kan börja tillämpas. Ett sådant förfarande kan i praktiken komma att utformas olika sätt i olika län beroende på lokala förhållanden och på hur långt förstudiearbetet har kommit i olika kommuner. Det ligger i sakens natur att samrådet kan utdraget och behöva vid olika tillvara upprepas fällen, allteftersom projektet utvecklas. Det väsentliga är emellertid enligt KASAMs uppfattning- att det skapas klarhet huruvida praktiska förutsättningar nu finns för den insyn och det samråd som miljöbalken föreskriver.

8 Kommunfullmäktige i Hultsfred har i maj 1999 beslutat acceptera att SKB gör en förstudie i kommunen.

Villkor för SKBs fortsat/a f0r.sknirzg.s- och utvecklingsarbete

KASAM har i kapitel 3 i detta yttrande diskuterat vilka grunder valet av platser för platsundersökningar bör ske. Enligt KASAMs mening bör regeringen. med stöd av 12 § kärntekniklagen, kunna utforma ett villkor inför SKBs val av platser för platsundersökningar med följande innebörd. 0 SKB skall till SKl överlämna det samlade underlag som företaget anser skall utgöra grund för SKBs val av platser för platsundersökningar. Detta underlag kan utformas som en komplettering av FUD-program 98 och granskas SKI, SSI av och KASAM motsvarande sätt som gäller för FUD-program. Därefter kan resultatet av granskningen överlämnas till regeringen. 0 Det i föregående punkt nämnda underlaget skall tas fram av SKB i samråd med berörda kommuner alltså Förstudiekommunerna, länsstyrelser och centrala statliga myndigheter. Till samrådet skall företaget också inbjuda företrädare för allmänheten. Samrådet skall göras ett sätt som så långt möjligt ansluter till vad som uttalas i författningskommentaren till miljöbalken 6 kap. 5 § om utökat samråd med miljökonsekvensbedömning prop. 1997/9845 del 2 s. 58-60. Det bör tydligt framgå av villkoret att syftet är att säkerställa att alla rimliga synpunkter underlagets fullständighet har kommit fram och tagits om hand. En beskrivning av hur detta samråd har gått till bör därför ingå i företagets redogörelse. Villkoret bör även innehålla ett tydligt konstaterande av att vad som nu åsyftas inte är en helt ny process utan en komplettering inför ett viktigt beslutssteg i platsvalsprocessen.

Det finns inga avgörande skäl för regeringen att föreskriva en viss tidpunkt när redovisningen skall föreligga, eftersom SKB har starka skäl att inte dra ut detta arbete. Argument finns emellertid för att regeringen ändå anger en viss tidpunkt, ex. att regeringen önskar få del av redovisningen senast den 31 december 2000. Ett sådant argument kan vara att regeringen vill visa att den fäster stor vikt vid frågan och dessutom vill medverka till de att ge

berörda kommunerna den tid och det sakunderlag som dessa anser sig behöva for att själva bedöma och ta ställning till en eventuell

propå från SKB om platsundersökningar.

Resurser för olika fiirilligorganisationer

Avslutningsvis finns ytterligare fråga att ta upp i detta sammanen hang. Den berör frågan resurser för olika frivilligorganisaom

tioner miljöorganisationer att delta i samrådsförfarandet.

KASAM har observerat att såväl SKI SSI har föreslagit att som regeringen denna fråga till behandling, särskilt vad gäller tar upp organisationer nationell nivå. KASAM att lokal nivå är de politiskt förtroendevalda menar i berörda kommuner de är bäst lämpade att bedöma represom sentativitet och demokratisk legitimitet hos lokala frivilligorganisationer. På grundval sådana bedömningar finns redan nu av

möjligheter att fördela medel för stöd till informationsinsatser i

samband med den lokala samråds- och beslutsprocessen. Dessa medel kan tas från de bidrag förstudiekommuner kan erhålla som från Kärnavfallsfonden enligt gällande regelverk. Men på riksnivå finns inte denna möjlighet. Mot bakgrund av

den betydelse samrådet med miljöorganisationer ges i miljö-

som balken, bör övervägas det bör skapas former for stöd till nu om dessa organisationer nationell nivå så att de lättare ska kunna utöva den roll de tilldelats i miljöbalken. KASAM menar att som det är politisk avvägningsfråga att bedöma om miljöorganisaen

tioner på central nivå har sådan representativitet och legitimitet

en att de bör få stöd med detta syfte. Denna avvägning ankommer det regering och riksdag att göra. Först när denna fråga har

övervägs från principiella utgångspunkter kan det närmare

analyseras hur ett sådant stöd skulle kunna utformas. Det är därför för tidigt för KASAM konkret föreslå hur frågan bör lösas. att nu

4.4 Förslag till innehåll i ett MKB-

dokument

KASAM har följande detaljkommentarer till det presenterade förslaget till innehåll i ett MKB-dokument:

KASAM erinrar att enligt miljöbalken 6 kap. 7 § punkt 5 om

skall miljökonsekvensbeskrivning även innehålla icke-

en en teknisk sammanfattning. Under rubriken "Inledning", punkten "Sammanhanget i vilket MKB-dokumentet ingår" bör läsaren finna mycket tydlig en redogörelse för vilka beslut som tidigare har fattats, samt av och i vilka sammanhang. Redogörelsen bör också tydligt vem visa sambandet mellan dessa beslut och den ansökan där

dokumentet "miljökonsekvensbeskrivning" ingår.

Under rubriken "MKB-arbetets genomförande" förutsätts ingå . mycket tydliga redogörelser För hur MKB-arbetet har gått till i olika steg och faser. För att inte läsaren ska förlora sig i detaljer, är det nödvändigt att framställningen utformas som ett kondensat med hänvisningar till ett mer detaljerat material.

5 De tekniska barriärerna

5.1 Bakgrund

Säkerheten hos ett slutförvar i vår typ kristallin, sprickig, av vattenmättad berggrund bestäms i hög grad av de tekniska barriärernas förmåga att innesluta de radioaktiva ämnena i bränslet och begränsa deras utläckage om någon barriär skadas. SKBs konsekventa satsning en kapsel med hölje av koppar och en buffert av bentonit, som är KBS-3-metodens kännemärken, visar att SKB internt aldrig allvarligt ifrågasatt att KBS-3 skulle kunna utvecklas till en säker slutförvaringsmetod. SKB har haft stöd i denna uppfattning genom att metoden redovisats och remissbehandlats vid upprepade tillfällen, och därvid fått principiell tillstyrkan av tunga remissinstanser. Det har samtidigt betonats i remissutlåtandena att fortsatt forskning behövs för att verifiera de egenskaper hos de tekniska och naturliga barriärerna, som SKB förutsatt i sina funktions- och säkerhetsanalyser av förvaringsmetoden. SKB har i linje med detta utvecklat sitt kapselkoncept i flera steg till den senaste konstruktionen med ett bränslestativ av massivt segjärn innanför kopparmanteln. SKB har också undersökt bentonitbuffertens egenskaper genom tidiga prov i full skala i Stripa och genom forskningsinsatser i laboratorieskala som pågått under hela programtiden. Även bränslematerialet fungerar spridningsbarriär tack som en vare att den keramiska urandioxiden är svårlöslig i det kemiskt passiva grundvatten som förekommer forvarsdjup. Parallellt

med studierna av kapseln och bufferten har SKB sålunda också anlitat Studsvik för att göra mätningar på urlakning av radioaktiva ämnen ur urandioxid som bestrålats till hög utbränning i kärnkraftverken. De säkerhetsanalyser av KBS 3-systemet som SKB gjort sedan början av 80-talet har visat att de tekniska barriärema ger förvaringssystemet en hög grad av säkerhet, om barriärema

långsiktigt har de egenskaper som antagits i analyserna. SKBs

återkommande redovisningar av sitt forskningsprogram och

granskningarna av dessa har i stor utsträckning behandlat frågor om egenskaperna hos dessa barriärer, om de har blivit tillräckligt väl undersökta och om det finns förbiseenden i programmet. KASAM har samlat sina kommentarer till SKBs forskningsprogram om de tekniska barriärema under en gemensam

rubrik, eftersom forskningen i stor utsträckning gäller hur de

enskilda barriärema fungerar under givna betingelser och dessa betingelser i flera avseenden just de andra tekniska ges av barriärema.

5.2 Bränslet

Kunskap det använda kärnbränslets korrosion, lakning och om allmänna beständighet i grundvattenmiljö är av stor betydelse när

det gäller att bedöma den långsiktiga säkerheten i djupforvaret.

SKB sammanfattar de undersökningar som gjorts för att studera inverkan av de viktigaste faktorerna på lakning av använt kämbränsle. De faktorer som diskuteras är upplösningsprocesser som

funktion av pH och redoxnivå, korrosion som funktion av effekt-

täthet och utbränning, radionukliddiffusion i bentonitlera, effekt av radiolys, inverkan av reduktanter t.ex. vätgas, utfállningsreaktioner, fasomvandlingar och kinetik. Halterna av aktinider och klyvningsprodukter är normalt mycket låga. Mätmetodens känslighet är därför mycket viktig.

Dessa mätningar har gjorts med en induktivt kopplad plasmakälla

tillsammans med en masspektrometer s.k. ICP-MS. Men även med

modern analysteknik kan komma till felaktiga resultat t.ex. man beroende på att analys radioaktiva isotoper störs isobarer, av av

dvs. andra stabila grundämnes-isotoper med atomvikt och

samma eventuellt också molekyljoner. Mätningarna med lCP-MS har av hittills gjorts utan separation eller isotoputspädning. KASAM anser det lovvärt att arbetet med isobarseparation har påbörjats. Modeller för bränslekorrosion kan inte bli bättre än vad kvaliteten på ingående data medger. Avvikelsen för mätningar U och Pu mellan lCP-MS och konventionella metoder bör därför förklaras. Denna avvikelse i Förhållande till resultatet av senare mätningar på U och Pu, som visat förluster Pu utfallav genom ning och/eller sorption i arkivlösningar, bör utredas.

KASAM vill understryka behovet kvalitetssäkring

av av analysresultaten samt av att använda metoder för kalibrering beskrivs. Det instrument som finns i Studsvik är lCP-MS med kvaden rupolt massfilter dvs. ett lågupplösande instrument. Nyare "sector field" instrument ger minst 100 gånger högre känslighet och minst 10 gånger lägre detektionsgränser. Störningarna är dessutom betydligt mindre även om inte ens den högsta upplösningen räcker till för att separera isobarer instrumentellt. De mättekniska insatser SKB behöver göra i fortsättningen beror hur noggranna analyser som kommer att behövas för att SKB ska uppfylla de övergripande krav som ställs av säkerhetsanalysen. Bränslekorrosionstester under oxiderande förhållanden visar

upplösning av metalliska partiklar. Det framgår inte om några

försök gjorts att karakterisera de metalliska partiklarna genom

upplösning och analys med lCP-MS. Detta torde stort

vara av

värde i massbalansberäkningama.

Diffusionen av aktinider och sönderfallsprodukter bengenom tonitleran har studerats sedan 1985. KASAM vill i detta sammanhang peka på nödvändigheten att dessa diffusionsförsök utförs av vid de tryck- och temperaturförhållanden kan förväntas råda i som

djupförvaret. Detsamma gäller temperaturförhållandena vid de

löslighetsundersökningar och de experiment beträffande upplös-

ningskinetik som planeras.

5.3 Inkapslingen

Efter önskemål från bl.a. KASAM har konstruktionskriterier för kapseln presenterats. Dessa kriterier representerar en detaljerad lista på krav kapseln ska uppfylla. KASAM finner kraven vä som genomtänkta och rimligt omfattande. Med den aktuella utformningen bestäms kopparkapselns väggtjocklek primärt av de korro sionsangrepp som kan förväntas. SKB överväger att minska väggtjockleken från 50 till 30 mm. Ur tillverknings- och hanteringstekniska skäl är en 30 mm tjock kapsel klart att föredra. KASAM är därför beredd att tillstyrka denna minskning under förutsättning att kommande säkerhetsanalyser visar att bentoniten begränsar tillförseln av korroderande ämnen till kapseln i tillräcklig grad. Givetvis måste innerkapselns dimensioner ökas i motsvarande grad så att radiolys undviks på kapselns utsida. Ända sedan arbetet med KBS-3 konceptet inleddes, har den bärande tanken bakom valet av renkoppar som material i ytterkapseln varit att koppam är termodynamiskt stabil i den miljö som förekommer i förvaret. Även inget hittills framkommit om som tyder att detta inte är uppfyllt, bör fortsatta korrosionsförsök utföras. Speciellt viktigt är att försök görs under de betingelser förväntas vara aktuella i förvaret, dvs. relativt hög salthalt, som förhöjd temperatur och kontakt med bentonit. Med tanke på att buffertmaterialet kan ha jonbytande egenskaper bör fortsatta studier av dess roll bedrivas. Sedan ett par år arbetar SKB med en innerkapsel av segjärn. Detta är en beprövad typ av tryckkärlsmaterial, och KASAM anser alltjämt att detta är bra lösning. Fortsatta studier av tillverken ningstekniken är angelägna för att visa att mängden defekter kan begränsas så att innerkapselns integritet inte hotas. Kriterier för hur mycket gjutdefekter kan tolereras bör sättas upp och som verifieras genom mekanisk provning av segment av gjutjämsstrukturen. Om hål uppstår i kopparkapseln och vatten tränger till gjutjämet, är olika händelseförlopp tänkbara. SKB har redan lagt viss möda på att klarlägga dessa, men med tanke på de ner

7l

relativt komplexa förlopp är möjliga, är fortsatta studier som angelägna. Det nya kapsellaboratoriet i Oskarshamn SKB utökade ger möjligheter att kontrollera och förbättra svetsprocessen. Att undvika större defekter är här ett de mest centrala målen. Fortsatt av utveckling av metoder for oförstörande provning är avgörande av betydelse. Detta gäller även för defekter i gjutjärnsinsatsen. Som nämndes ovan för korrosion koppar är det angeläget att av verifiera uppnådda forskningsresultat för de betingelser kan som förväntas vara for handen i förvaret. Nu när aktuellt material börjar finnas tillgängligt i aktuella dimensioner och framtagna med

planerad tillverkningsteknik, bör materialets egenskaper bekräftas

med avseende korrosion och mekaniska egenskaper under så

realistiska betingelser som möjligt. De planerade fullskaleforsöken

i Äspölaboratoriet kommer att ge värdefull information.

Med tanke att korrosionsforskning för kopparmaterial

bedrivits under en 20 års period är det önskvärt att SKB presenterar en bred vetenskaplig översikt över uppnådda resultat. Detta är inte minst angeläget på grund att konstruktionsforutav sättningarna successivt ändrats. SKI har framfört liknande önskemål.

5.4 Bentonitbuffert och

återfyllning

Allmänna frågeställningar

Bentonitbuffertens egenskaper när det gäller sorption, gynnsamma svällning, kemisk stabilitet etc. och ogynnsamhet miljö för som bakterier har gett den nyckelroll i djupförvaret. Samtidigt är en bentoniten enligt KASAMs mening det material i de tekniska barriärerna som man vet minst rad viktiga punkter. om en På samma sätt som för kapseln är det angeläget att specificera funktions- och konstruktionskriterier for buffertmaterialet, och redovisa hur dessa anses vara uppfyllda. SKB bör också motivera

valda dimensioner. En intressant fråga är om man skulle kunna öka buffertens dimensioner vilket skulle leda till minskad diffusion utan att kapselns temperatur överskrider vattnets kokpunkt.

Hela konstruktionskonceptets känslighet för dimensioner och

toleranser bör analyseras inte minst med tanke på betydande att ett svälltryck erfordras för att bentoniten ska fungera tänkt sätt. Betydelsen eventuella rörelser i berget bör beaktas. Vidare bör av

inverkan av packningsgrad vid tillslutningen ovanför belysas. Svälltrycket får givetvis inte relaxera att bentoniten rör sig

genom uppåt mot den anslutande tunneln.

Bentonitens egenskaper är uppenbarligen starkt beroende

av tryck, temperatur och salthalt. Genom att det är naturligt lerett material kommer den kemiska sammansättningen att variera och därmed också dess kemiska och fysikaliska egenskaper, vilket i sin

tur påverkar dess buffertfunktion. KASAM det viktigt och

anser

lovvärt att SKB att göra undersökningar leror med

avser av annan sammansättning än MX-80 Volclay och att gör så man en

fullständig kartläggning inverkan temperatur, salthalt etc.

av av som möjligt. En vetenskaplig översikt över kunskapen rörande bentonitens

långtidsegenskaper är önskvärd. KASAM har funnit det svårt att få

en överblick detta område.

Bentonitens kemiska och jj/sikaliska egenskaper

En avgörande fråga i samband med kemiska i djup-

processer förvarets barriärer, i dess närområde och ute i berget är sorption i

bentoniten respektive på sprickväggar och i mikrosprickor i berget. En stor forskningsinsats har åren också gjorts för

genom att förklara och modellera relevanta sorptionsprocesser. Det är dock enligt KASAMs mening angeläget att skilja på sorptionsmekanismer i bentonitleran och i mikrosprickor i berget. Bentoniten sväller genom att vatten absorberas mellan olika

skikt varvid avstånden mellan dem ökar kraftigt. Ökningen beror i

sin tur på de temperatur- och tryckförhållanden leran utsätts som

för. Den beror dessutom på storleken på de joner som sorberas

eller interkaleras i bentoniten. Bentonitens sorptionsformåga i djupförvaret kommer därför att funktion av dessa para-

vara en metrar. Det är därför enligt KASAMs uppfattning centralt att diffusionsegenskaperna hos bentoniten undersöks för de förhållanförväntas i djupförvaret. den som Eftersom jonsorptionen i leran och mineralytorna innebär en anrikning sorberade ämnen kommer ytorna att fungera som av katalysatorer för rad kemiska t.ex. uttällnings- och en processer, redoxreaktioner. Sekundär utfällning faser kan alltså ske av nya ökad koncentration i leran vilket kan långsiktigt påverka genom bentonitens egenskaper. Detta bör enligt KASAMs uppfattning

undersökas. Enligt SKBs nuvarande diffusionsmodell kommer anjoner att diffundera bentoniten utan att avsevärt sorberas. Det genom betyder att denna transport kommer att beroende av förvara hållandet mellan avståndet mellan skikten i den vattenmättade

leran och jonstorleken, den förstnämnda är funktion de

varav en av

tryck- och temperaturförhållanden som råder i djupförvaret. Det

betyder också att de lättrörliga anjonema Linder transporten kommer träffa högre koncentrationer sorberade katjoner att av och att det finns risk för utfällningar. De exempel på mineralytornas funktion redox-katalysator som

i SKBs kemiprogram visar också hur ytsorptionen kan

som ges förändra lösligheten radioaktiva ämnen att anrika av genom oxidanter och reduktanter därigenom kan reagera med som varandra.

SKB att den kemiska långtidsstabiliteten är den viktigaste

anser kvarstående frågeställningen. Bentoniten har stått i kemisk jämvikt med grundvattnet den plats bentoniten kommer ifrån. Den

placeras i grundvattenmiljö med avvikande kemisk samman-

nu en sättning och kommer långsamt att anta en ny kemisk jämvikt. Man diskuterar till och med möjlig omvandling från smektit till illit en

och permanent kontraktion smektitpartiklar som kan ske i

en av mycket långa tidsperspektiv. Härvid borde de egenskaper som

olika typer av naturlig bentonit har vid brytningstillfállet ge en god vägledning med avseende på dessa frågeställningar. KASAM håller med om att en ökad förståelse av olika mekanismer for gastransport i bentoniten vid olika tryck är nödvändig. KASAM att också de utfällnings- och redoxreaktioner anser som kan ske i bentoniten bör undersökas med tanke bentonitens långtidsstabilitet.

5.5 och slutsatser

Sammanfattning

Kunskap om det använda kärnbränslets korrosion, lakning och

allmänna beständighet i grundvattenmiljö är av stor vikt när det

gäller att bedöma den långsiktiga säkerheten i djupforvaret.

0 Halterna av aktinider och klyvningsprodukter är normalt

mycket låga varför analysmetodernas kvalitet är mycket viktig. Dessa mätningar har gjorts med en induktivt kopplad plasmakälla tillsammans med en masspektrometer s.k. ICP-MS, men utan separation eller isotoputspädning. KASAM anser det lovvärt att arbetet med isobarseparation har påbörjats. 0 Modeller för bränslekorrosion kan inte bli bättre än kvaliteten ingående data. De avvikelser som rapporterats efter mätningar på U och Pu mellan CP-MS och konventionella metoder bör därför förklaras.

Bränslekapseln har en avgörande roll för säkerheten på kort och medellång sikt. Inga radionuklider kan lakas ut ur bränslet förrän grundvatten trängt i bränslekanalema i innerkapseln. 0 De konstruktionskriterier för bränslekapseln som SKB nu redovisat representerar en detaljerad lista krav som kapseln ska uppfylla. KASAM finner kraven väl genomtänkta och rimligt omfattande. När kompletta kapslar börjar bli tillgängliga i aktuella 0 nu dimensioner och framtagna med planerad tillverkningsteknik, bör materialens egenskaper bekräftas med avseende korrosion och mekaniska egenskaper under så realistiska betingelser

o

som möjligt. De planerade fullskaleforsöken i Äspölaboratoriet

kommer värdefull information. att ge

0 Med tanke på att korrosionsforskning för kopparmaterial

bedrivits under 20 års period är det önskvärt att SKB en presenterar en bred vetenskaplig översikt över uppnådda resultat.

Bentoniten har en nyckelroll i djupforvarets barriärfunktioner

både som buffert kring bränslekapslarna och tätande

som beståndsdel i återfyllnadsmaterialet. 0 På samma sätt for kapseln är det angeläget att specificera som konstruktionskriterier för buffertmaterialet, och redovisa hur dessa anses vara uppfyllda.

0 Hela konstruktionskonceptets känslighet for dimensioner och

toleranser bör analyseras inte minst med tanke på att ett betydande svälltryck erfordras för att bentoniten ska fungera tänkt sätt. Vidare bör inverkan packningsgrad vid tillslutav ningen ovanför bentoniten belysas. Svälltrycket får givetvis inte relaxera genom att bentoniten rör sig uppåt mot den anslutande tunneln. 0 Det är viktigt att diffusionen i och bentoniten genom av naturliga komponenter i grundvattnet och radionuklider från av bränslet studeras vid de vattenmättnads-, tryck- och temperaturförhållanden kan råda i bentonitbufferten och med som rimliga variationsområden för dessa och andra tillståndsvariabler. 0 Det är likaså viktigt att undersöka i vilken grad bentonitens egenskaper kan komma att påverkas jonbyten och utfallav ningar av utifrån inträngande ämnen och tidsskalan for etabav lerandet av kemisk jämvikt mellan bentoniten och den omgivande berggrunden. Detta gäller såväl bufferten återfyllsom ningen.

6 Berggrunden

6.1 Bakgrund

Berggrunden har betydelse for djupförvaret i flera avseenden. Berggrunden den varaktigt stabila miljö for de tekniska

ger barriärerna, behövs för att dessa långvarigt skall kunna fylla som sin funktion. Eftersom grundvatten rör sig i öppna sprickor i

berggrunden kommer denna att fungera som transportmedium för

radionuklider de tekniska barriärerna men samtidigt som passerar fungera barriär mot denna transport. Radionuklider i att även som kan fällas mineral på sprickväggarna, de kan

grundvattnet ut som

i sprickväggarna och de kan häfta vid sprickväggama för tränga kortare eller längre tid och något dessa sätt antingen isoleras av från biosfären eller fördröjas på vägen till biosfáren. Berggrunden har upptagit stor del SKBs forskningsen av

alltsedan starten. Stripa-projektet, typområdesunder-

program

sökningarna och Äspölaboratoriet har gett ett omfattande och

värdefullt underlag för modellering berggrunden i de hittills av

genomförda säkerhetsanalyserna. Det är ändå beklagligt att SKB kunnat ytterligare berggrundsundersökningar med

inte göra forfinad provtagnings- och mätteknik, med nytillkomna aspekter

på undersökningsprogrammet provtagning bakteriefloran i

som av djupberget och med utvecklade modeller för att tolka mer mätresultaten.

6.2 Strukturgeologi och bergets mekaniska egenskaper

Ett KBS-3-liknande förvar förutsätter omgivande kristallin en berggrund. FUD-program 98 liksom hela det svenska avfallspro-

grammet har inriktats magmatiska och metamorfa bergarter. SKB har valt att i första hand arbeta med magmatiska sura

bergarter granitiska bl.a. grund tillgången tämligen

av stora

homogena bergvolymer. Basiska magmatiska bergartstyper

som t.ex. gabbro avfärdas enligt KASAMs uppfattning alltför ett

kortfattat sätt i FUD-programmet med motiveringen "det

att är

uppenbara svårigheter med att hitta stora homogena bergvolymer

med basiska bergarter för ett djupförvar och vid jämförelse, som

tar hänsyn till hydrologi, geokemi, anläggningsteknik, visar det sig

vara några uppenbara fördelar med gabbro i relation till granitiska bergarter." De basiska bergartema, förekommer i som

form av väl avgränsade bergartskroppar och har bättre sorptionsegenskaper och förutsättningar för självläkning sprickor

av samt är mindre vattengenomsläppliga, döms på grund låg ut av värme-

ledningsförmåga och att förekomsten stora och homogena

av

basiska bergartskroppar enligt SKB är starkt begränsad. I

ett jämförande perspektiv KASAM de basiska bergarterna anser att bör avskrivas i detta skede.

l övrigt sammanfattar F UD-program 98 väl urbergets mekaniska egenskaper, dess geodynamiska och mekaniska

processer. Nedisningsproblematiken med landhöjning och

neotektoniska och postglaciala rörelser behandlas

översiktligt med hänvisningar till tidigare arbeten.

Verksamheten i förhållande till målen i FUD-programmet 1995

avseende berggrundens stabilitet redovisas i kort lägesbeskriven

ning. Målen och programmet 1999-2004 både kvantifiera

är att

och utreda konsekvenserna långsiktig tektonisk påverkan

av inkluderande bl.a. jordskalv och istidscykler.

Sammanställningar

av den tillgängliga kunskapen dessa frågor och konom sekvenserna för ett djupförvar i svensk kristallin

berggrund är och

bör prioritering. vara en

Arbetet med att utarbeta enhetlig och definierad tolken

ningsmetodik För diskontinuiteter i berggrunden ges i FUD-

98 hög prioritet liksom studier betydelsen regionala program av av

plastiska skjuvzoner. KASAM instämmer i vikten av dessa

arbeten. Studier för att utröna huruvida upprepade oergrörelser reaktivering är eller har varit vanligare i dessa zoner än

annorstädes bör också utföras. Åldersdateringar som t.ex. Ar-Ar

vita glimmrar kan intressanta svar. l detta sammanhang ge KASAM att SKB inte säkerhetsskäl bör utesluta alla anser av områden i närheten skjuvzoner. Det kan finnas anledning att av närmare studera s.k. tektoniska linser som alternativ, eftersom eventuella kommande deformationer kan komma att tas ut i svaghetszoner runt linserna. SKB att presentera ett komplett förslag till kriterier för avser

berggrunden. SKB rapporten R-97-03 "Parametrar av betydelse att bestämma vid geovetenskapliga platsundersökningar" lägger

grunden För en sådan diskussion. En gradering bör då göras av

viktiga lokaliseringsfaktorer/kriterier som t.ex. bergart, homogenitet, spricksystem, grundvattenflöde och -kemi, geokemi o.s.v.

efter deras betydelse for säkerheten. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att entydiga definitioner behövs av t.ex. homogen bergart, vattenforande spricka o.s.v. Dessutom anser KASAM viktning mellan geologiska kriterier, närbergsatt en kriterier och olika typer samhällskriterier bör redovisas. Som av

diskuteras i kapitel 3 KASAM att t.ex. tillgången

ovan anser kärnteknisk personal helt underordnad betydelse jämfört med är av

de geologiska förutsättningarna. En sådan "rankning" skulle

underlätta ställningstagandet i lokaliseringsfrågan.

6.3 Vattenñöde i berg

Vattenflödet i berg samt flödesvägarna i berg är central av betydelse För transport lösta ämnen och i detta sammanhang av framförallt fördröjningen och/eller fastläggningen av lösta ämnen. Stora och framgångsrika forskningsinsatser har också gjorts av

SKB under många år för att dels bestämma de viktigaste parametrarna för dessa komplicerade dels utveckla såväl processer, begreppsmodeller beräkningsmodeller samt pröva de som senare. Under den nu pågående programperioden har dock insatserna varit relativt måttliga. Intressant är att analytiska lösningar prövats för att studera regionala grundvattenrörelser med in- och utströmningsområden för ett förvar på 500 djup, varvid mycket längre m transporttider erhållits än vid tidigare genomförd numerisk modellering. SKB:s förklaring att det regionala flödet framkommer 500 djup utan att lokala förhållanden styr där, m förefaller sannolik. Heterogeniteten i sprickigt berg är så stor att regionala flöden är sällsynta och svåra att bevisa. Anmärk-

ningsvärt är att i ett annat projekt har såväl de analytiska som de numeriska beräkningarna överskattat de mätta värdena sprick-

öppningar med en faktor två. Bägge fallen talar sålunda för att olika typer av beräkningar behöver genomföras och att de måste verifieras med experimentella data. SKB anger vidare att data från SGUs brunnsarkiv är användbara för att karakterisera berggrundens hydrauliska egenskaper regionalt men att djupberoendet är svårt attutvärdera. Ett nyligen genomfört examensarbete vid KTH kommer dock geostatistiska grunder fram till att data från brunnsarkivet måste bearbetas med

stor försiktighet och i relativt små områden där det finns tillfreds-

ställande antal jämnt fördelade uppgifter, samt att uppgifter från energibrunnar måste från uppgifter från vattenbrunnar, separeras då de förra utförs till större djup och ofta i tätare berg än de senare. KASAM vill framhålla att angivna mål och för program kommande period är synnerligen angelägna att uppnå respektive genomföra. Det gäller dels att utveckla metoder för att lösa problemet hur mätningar i viss skala kan användas i en en annan, större skala t.ex. i en modell, dels att studera de ytnära faktorer, som styr grundvattnets in- och utströmning. Det bör här särskilt påpekas behovet av att studera den hydrauliska kontakten med jordlager och berggrund ett nästan helt försummat forsknings- -

område. Erfarenheter från forskningsprojektet Bolmentunneln

om

visar, att i vissa jordlagerföljder och bergkontakter påverkas

grundvattnet i brunnar grävda direkt över tunneltaket, medan i ens andra sammanhang brunnar påverkas till kilometer från upp en

tunneln. De två pågående doktorandprojekten norra Äspö med stöd av Äspöstiftelsen kan ge en del resultat som belyser denna problematik då jordtäcket är extremt tunt Äspö bör andra

men typiska områden också studeras. mer

Paleohydrologi

Detta har utvecklats under 90-talet till ett av SKB:s mest program

intressanta forskningsområden. Helt ny kunskap har genererats av stor betydelse för analysen av den långsiktiga säkerheten, bl.a. har visats att glacialt smältvatten kan transporteras ned till stora djup i berget vid en sannolik ny glaciationsfas över landet. Ytterligare forskning planeras och tillstyrks KASAM, bl.a. tredimensionell

av

modellering dräneringen i inlandsis. Långtidsvariationer i

av en

klimat med något kortare tidsperspektiv fram till nästa

men ett -

istid behandlas också i kapitel 11 Biosfären i FUD-program 98.

- Ett ambitiöst for det fortsatta arbetet inom detta område program presenteras. KASAM finner det angeläget att klimatforskningen konsekvenser inom Biosfärsprogrammet och det Paleooch dess

hydrogeologiska programmet samordnas bättre. Ett antal scenarier

för några tänkbara, helt olika klimatsituationer- samma sätt i det amerikanska programmet borde utarbetas och som -

konsekvenserna dessa för djupförvaret utredas.

av

6.4 Kemi grundvatten och berg

,

De modeller av grundvattnets ursprung och utveckling som

beskrivs i underlagsrapportens kap. 9 baseras huvudsakligen på

data insamlade vid Äspö sedan 1987. De genomförda undersök-

ningarna förorsakar naturligtvis störningar och försvårar tolk-

ningen observationerna har ändå varit nödvändiga för att av men huvud användbara modeller. över taget kunna göra

KASAM saknar en diskussion dessa störningars inverkan om modellerna och hur denna inverkan i möjligaste mån kan undvikas.

Orsaken till att tritium uppmäts stort djup 4OO på Äspö m

och Laxemar lämnas öppen. Troligen är dessa tritiumhalter

förorsakade störningar borrning kortslutning eller

av genom spolvatten. SKB hävdar att det inte finns något sätt att korrigera för

kortslutningar i samband med borrning och därigenom förorsakad

blandning av olika vatten. KASAM håller med att någon exakt om

korrigering kanske inte går att göra, däremot kan ström-

men

ningsförlopp och i viss omfattning omblandning till

av borrning följas att utföra spårämnesförsök under borrning. genom Ett annat sätt att underlätta tolkning vilka blandningar av som

förekommer är att, som antyds, i några djupa borrhål göra

regelbundna provtagningar olika nivåer Linder längre tid och skapa tidsserier.

SKB konstaterar att vatteninflödet till tunneln Äspö har

påverkat hydrokemin och därigenom annorlunda fördelning gett en

av de olika vattentyperna, vilket åskådligörs i fig. 9-4 modell 90

och modell 96. Detta accentuerar betydelsen att utveckla av ett system för grundvattenkemiska mätningar i ett framtida djupförvar under drift och efter förslutning. Slutsatsen att mätningar av ytvattenkemin inte kan användas för

att beskriva djupförhållanden får betraktas självklar,

som Begreppet ytvattenkemi brukar för övrigt endast användas för

vattenkemin i ytvattendrag och sjöar. Då analysuppgifter från

SGUs brunnsarkiv bearbetas bör begreppet "det ytliga grundvattnets kemi" användas.

Beskrivningen av de vatten/mineral påverkar

processer som grundvattnets sammansättning är i huvudsak uttömmande och relevant. Diskussionen rörande redoxförhållandena i berget och grundvattnet visar ytterligare behovet att skapa ett pålitligt överav vakningssystem för redox-nivån i förvaret under drift och efter

förslutningen.

Betydelsen kolloider transportmedel for radionuklider av som t.ex. plutonium har tid diskuterats i pressen. Kolloidala senare partiklar, normalt är sällsynta i djupa grundvatten, kan bildas som vid inträngning luftsyre och därigenom följande oxidation av av t.ex. Fell. En möjlighet är att bentoniten frigör kolloider i annan form lerpartiklar. KASAM att risken för bildning av av anser kolloider i samband med driften djupförvaret särskilt bör av beaktas. Målet att bestämma vilka kemiska Förändringar i den naturliga miljön förvaret kan åstadkomma är viktigt och grundsom läggande. KASAM att beskrivningen detta mål kan anser av utvecklas ytterligare att fler detaljer beträffande projekt och genom metoder anges. KASAM ställer sig något frågande inför den starka koncentration fastläggande kinetiken i kalcitsystemet som beskrivs av flera ställen i kap. 9.6. Kalcitens upplösning och utfällning som funktion pH, jonstyrka, komplexbildande joner och adsorption av torde känd ett stort antal publicerade arbeten. vara genom Användningen multivariatanalys vid modellering grundav av vattenkemin beskrivs i kap. 9.7. Matematiska modeller som M3, NETPATH, VOXEL ANALYST ska naturligtvis användas och utvärderas det är mycket lätt att dessa beräkningar blir en men avancerad lek med siffror de inte förses med mycket pålitliga om och relevanta indata. KASAM det därför vällovligt och anser viktigt att de olika modellerna jämförs och prövas andra områden med goda indata t.ex. från Finland.

6.5 Kemi, övrigt

De kemiska undersökningarna syftar ytterst till att förse säkerhetsanalysen med olika typer underlag och det är därför av viktigt att de görs utifrån vetenskapliga kriterier och att resultaten är sådan nivå att de kan publiceras internationellt och en därigenom utsättas för vetenskaplig kritik. KASAM bedömer en att SKBs forskning håller hög nivå inom flera områden och bl.a.

har kunskaperna och Förståelsen för mikroorganismer olika djup förbättrats avsevärt och också fått internationellt genomslag. KASAM det viktigt att kunskaperna om de viktigaste anser radionuklidernas kemi bibehålls och utökas. En stor del delav programmet "Kemi" handlar sorption och diffusion. KASAM om har kommenterat detta i avsnitt 5.4 och här endast några ger kompletterande synpunkter den redovisning av SKBs nuvarande kunskaper ges i kap. lO i underlagsrapporten. som Den verksamma delen bentonit består av de svällande av lermineralen smektit och montmorrilonit. Dessa leror består av olika skikt, dels s.k. siloxanskikt oftast har en negativ som ytladdning och dels kanterna mellan dessa skikt som innehåller

ytgrupper laddning varierar med pH i omgivande lösning.

vars Avstånden mellan skikten är tryck- och temperaturberoende och mekanismen för sorption mellan skikten och på kanterna är helt olika. SKB bör, enligt KASAMs mening, bättre beakta dessa parametrar i sin modell för sorption och diffusion och dessutom

beskriva hur sorberade ämnen, ytladdningsförändringar och yt-

utfállningar påverkar bentonitens långtidsegenskaper. Sorptionen mineralytor i omgivande berg är visserligen också temperaturberoende har mekanism och bör i men en annan varje fall betydligt mindre tryckberoende. Den typen av vara sorption, för Övrigt liknar den lermineralernas kantytor, är som betydligt studerad och kan modelleras med ytkomplexmer modeller av olika typ. Eftersom jonsorptionen i leran och mineralytorna innebär en koncentrationsökning sorberade ämnen kommer ytorna att av fungera som katalysatorer för en rad kemiska processer, t.ex. utfállnings- och redoxreaktioner. De exempel på mineralytomas funktion redox-katalysator, som ges i SKBs program, visar som också hur ytsorptionen kan förändra lösligheten av radioaktiva ämnen att anrika oxidanter och reduktanter som därigenom genom kan reagera med varandra. Den diskussion som förs kring mekanismen för sorption av radionuklider mineralytor är oklar. Att "det är hydrolysen av

metalljoner som kontrollerar sorptionen och bestämmer hur stark den blir" utgör ingen förklaring av mekanismen utan visar bara att det finns ett samband mellan sorption och metalljonernas hydrolys. Om påståendet riktigt skulle sorptionen och vore av en samma metalljon vara lika stor alla sorters mineraiytor och därigenom göra en stor del av dessa undersökningar onödig. Mineralytornas egenskaper med avseende protonutbyte, ytladdning etc spelar också in. Dessutom sker metalljonernas hydrolys oftast i flera steg och man kan fråga sig vilket hydrolyskomplex är utslagsgivande. l som vissa fall är hydrolysen så stark att oxokatjoner bildas tex.

NpOfL medan tex. ColI bildar CoOH+ i vattenlösning. Båda

jonerna har alltså samma laddning l+ styrkan hydrolysen men av är mycket olika och frågan är nu om det är laddningen, jonstorleken eller hydrolysgraden bestämmer sorptionen. som KASAM anser att sorptionen av de betydelsefullaste metalljonerna relevanta mineralytor bör undersökas framför allt med avseende på utfällning av sekundära faser och redoxprocesser. SKB tycks ha något kluven inställning till att använda en ytkomplexmodeller för att beskriva sorptionen. Det finns rad en olika ytkomplexmodeller och skillnaden mellan dem ligger i hur de hanterar strukturen och laddningstörhållanden i det s.k. elektriska dubbellager som utgör gränsytan mineral/vatten. Ytkomplexmodellerna kan användbara för att beskriva vara sorption på mineralytor och det fråga vilken de är mer en om av existerande modellerna ska användas. dvs. hur många som parametrar jonstyrka, specifik kapacitans. ytarea etc vill man kunna variera i modellen. Det är enligt KASAMs åsikt mer tveksamt att använda en ytkomplexmodell för att beskriva sorptionen av olika joner i bentonitleran eftersom mekanismen där är mycket komplex och är en blandning av interkalering, sorption kantytorna och utfallning av sekundära faser. Beträffande den fortsatta forskningen mikrobiell aktivitet i samband med djupförvaret vill KASAM peka den forskning som sker inom mineraltekniken.

Mikrober används i industriella sammanhang i samband med mineraler och metallutvinning och det pågår en livlig forskning inom områden som "bio-leaching, bio-beneñciation och bioremediation". Det första området beskriver bio-hydrometallurgiska metoder för att behandla lakning av Cu-, U-, Au-malmer, komplexa sulfider etc och användbara metoder har utvecklats och används i praktiken. Detta område tangerar onekligen det som kan tänkas hända i djupforvaret. Bio-beneficiation är fortfarande på ett grundläggande forskningsstadium. Det innebär att mikroorganismer används for att göra mineralytor hydrofoba eller hydrofila efter behov vilket i sin tur påverkar partiklarnas agglomerering och anrikning. Det är troligt att användning av bakterier kan revolutionera mineraltekniken inom de närmaste årtiondena. Bio-remediation innebär att vissa typer av bakterier används för att effektivt bryta ner industriellt organiskt och oorganiskt avfall. Även här finns beröringspunkter med djupförvaret. Forskningen på mikrobiella processer inom mineraltekniken är av tvärvetenskaplig natur. KASAM rekommenderar SKB att följa forskningsutvecklingen inom området. När det gäller användning av betong i djupforvaret vill KASAM peka den utveckling som sker av olika betongtyper.

Trenden är att man till OPC Portlandcement gör olika tillsatser t.ex. silica fume och genom kemisk och mekanisk behandling

t.ex. vibrationsmalning gör att cementmineralytorna regerar betydligt fortare med vatten. Man kan därigenom åstadkomma cement och betong med de speciella egenskaper man vill uppnå

hållfasthet, vattentäthet etc t.ex. i ett djupförvar av använt kärn-

bränsle, vilket torde vara intressant for SKB.

6.6 Sammanfattning och slutsatser

KASAM saknar i FUD-programmet 1998 sammanställning och en diskussion om de kriterier bergmassan skall uppfylla för att ett ge

säkert djupförvar. De geologiska lokaliseringsfaktorerna homo-

genitet, sprickegenskaper, vattenflöden, grundvattenkemi m.fl. behöver relateras till de krav miljön ställs de tekniska som av

barriärerna och krav härledda säkerhetsanalysen på respekt-

ur avstånd från deponeringspositioner till grundvattenledare. De basiska bergarterna bör avskrivas värdbergart som för ett

djupförvar framför allt sett ur ett referensperspektiv.

Lokaliseringen ett djupförvar i s.k. tektronisk lins kan av en övervägas som ett alternativ, eftersom eventuella kommande deformationer kan komma att tas ut i svaghetszonema runt linserna. Förhållandena i övergångszonen mellan berggrund och jordlager är ett försummat forskningsområde behöver aktiveras som grund av dess betydelse för grundvattnets in- och utströmning och för utströmningen av radionuklider transporteras med grundsom vattnet. Den långa driftperioden med ett öppet tunnelsystem stort djup kommer att inverka de hydrokemiska förhållandena kring djupförvaret. SKB bör planera för ett mät- och övervakningsprogram under driften och efter förslutningen med uppgift att kontrollera om de grundvattenegenskaper och det hydrokemiska tillstånd i djupberget förutsatts i säkerhetsanalysen etableras i som förväntad takt. Infångning och kvarhållning radioaktiva metalljoner på och i av sprickväggama är ett betydelsefullt inslag i djupförvarets barriärfunktioner. KASAM anser att SKB bör undersöka sorptionsmekanismerna för de viktigaste metalljonerna framförallt med avseende utfällning av sekundära faser och redoxprocesser. SKBs forskning mikrobiell aktivitet i djupa grundvatten håller hög nivå och har fått internationellt genomslag. KASAM vill i det sammanhanget påminna den forskning pågår om som om

mikrobers användning inom mineraltekniker och som har beröringspunkter med SKBs forskningsområde.

7 Biosfären.

Strålskyddsaspekter

1 Bakgrund

SSl har publicerat nya föreskrifter SSI FS 1998:1 "skydd om av människors hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall". Som framgår titeln täcker av denna författning både skyddet av människor och andra organismer. I en rapport om bakgrund och kommentarer till Författningen SSI Rapport 99:03 har ytterligare klargjort hur man principerna för skyddet människan och miljön skall tillämpas. av När det gäller skyddet av människor skall slutförvar För använt kärnbränsle eller kärnavfall utformas så att den årliga risken för skadeverkningar grund av förvaret, efter förslutning blir högst en på miljonen för en representativ individ i den utsätts grupp som för den största risken. Med ICRP:s sannolikhetskoefficient För cancer och ärftliga skador på 0,073 sievert motsvarar denna per risknivå en årlig Förväntad dos 15 uSv. SSI har också av ca nu klargjort de tidsperioder under vilka avfallslagrets skyddsförmåga skall redovisas. SSI-författningen innehåller paragrafer miljöskydd är om som nya och aldrig tidigare har tillämpats. Dessa baseras Riodeklarationen från 1992. Varken SSI-Författningen eller kommentarerna ger underlag För kvantitativa kriterier för skydd miljön, av men det pågår arbete med att ta fram sådana. KASAM det anser svårt att vidare med detta arbete innan man först formulerat gemensamma principer För skydd mot olika slags miljöföro-

reningar och för olika typer miljöpåverkan. Detta är en fråga för av regering och riksdag.

7.2 Kommentarer

Om radioaktiva ämnen från ett förvar, trots tekniska och geologiska barriärer, når markskiktet kan de spridas i biosfáren. SKB:s insatser inom området biosfärstudier har hittills varit begränsade jämfört med de satsningar som gjorts inom materialteknik, geologi och hydrologi, även om ökade satsningar inom biosfárområdet gjorts under år. Det är viktigt att biosfársenare delen redovisas tydligt, inte minst på grund av allmänhetens intresse för denna. KASAM ställer sig bakom de övergripande mål som SKB redovisar överst på 103 i Underlagsrapporten till FUD-program s. 98. Kunskap biosfären är nödvändig för att kunna bedöma om konsekvenserna av ett eventuellt läckage från förvaret och vilka risker detta skulle innebära ur strålningssynpunkt. KASAM anser därför att det är nödvändigt att undersöka och redovisa den omgivande biosfärens sammansättning och egenskaper för att kunna bedöma ett tänkt förvars skyddsförmåga och möjligheter att uppfylla de krav som SSI uppställt. Sådana undersökningar och redovisningar måste göras parallellt med dem som görs för de geologiska och tekniska barriärerna. Detta kan lämpligen göras i form av kompletterande FUD-redovisning. Betydelsen av en dagens lokala biosfärsförhållanden och utströmningsområden för platsvalet måste belysas. Valet av ställen för platsundersökningar bör göras utifrån samlad bedömning av alla lokaliseringsen faktorer. inklusive biosfärens egenskaper. FUD-program 98 åberopar de grundläggande strålskyddsprinciper för skyddet människor vilka det råder interav om nationell konsensus och som redovisas i ICRP:s publikationer samt tolkas i EU-direktiv, svensk lag och strålskyddsmyndighetens SSI föreskrifter:

Berättigande nettonytta med verksamheten. Optimerat strålskydd. Dosgränser for personal och allmänhet. Även flora och fauna skall skyddas. Likvärdigt skydd för dagens medborgare och kommande generationer, inom och utom landet. 0 Behovet långsiktig säkerhet i samband med ett djupforvar av ställer nya krav regelverket.

När det gäller skyddet annat än nzännáskan finns, av som nämnts, en stor svårighet för SKB, eftersom det saknas allmänt accepterade miljöskyddskriterier. Här räcker det inte att uppskatta stråldos eller -risk utan måste veta vad vill skydda och man man hur. KASAM anser att SKB måste analysera hur kan uppfylla man de nya kraven skydd av människan och andra organismer i praktiken och hur behöver ändra sitt for att få fram man program

det underlag som behövs. Detta gäller särskilt skyddet andra

av organismer. I FUD-program 98 nämns endast i allmänna ordalag nödvändigheten av att skydda människa och miljö samt att av "utveckla metodik för att hantera riskbedömningar for biota" Underlagsrapport, s. 107 och kravet på att "inverkan djupav förvaret på biologisk mångfald skall liten" FUD-program 98, vara s. 109. Enligt KASAMs uppfattning behöver framförallt man utveckla FUD-redovisningens miljöskyddsdel ytterligare. Om man skall bevisa att de krav som SSl har ställt har uppfyllts, är det viktigt att påpeka att miljön inte automatiskt kommer att skyddas som biprodukt till skyddet av människan Beträffande använda nzodeller för radionuklidtransport BIOMOVS l och BIOMASS bör påpekas att dessa är generella modeller måste kompletteras med specifika data som från det aktuella förvarets omgivning. SKB refererar till "systemekologiska principer", förklarar inte närmare hur men man med hjälp av dessa skulle kunna lösa problem angående "effekter på miljön". Radioekologiska modeller har, i motsats till vad SKB skriver underlagsrapporten, s. 104, i stor utsträckning använts for

beskriva transport, anrikning, fördelning, flöden att processer, som i miljön. lbland har dessutom beräknat doser till man

människan. Det kommer att finnas många principiella problem inte i första hand problem med modeller med skyddet andra

av organismer innan är att bevisa att har skyddat man mogen man "biologisk mångfald och hållbart nyttjande av biologiska resurser" mot skadlig verkan joniserande strålning. av Beskrivningen andas fortfarande övertro på resultat från modeller. l avsnitt ll.9.7 i underlagsrapporten man det anser viktigt att "presentera arbetet inom biosfären för allmänhet, forskare och studenter". Om framställningen i detta kapitel skall utnyttjas informationsmaterial behöver det förbättras. I som föreliggande skick är framställning och argumentation många punkter svårförståelig. Sammanfattning strålskyddsaspekterna: Man får inte från av biosfären någon översikt över hur förbereder sig texten om man För att med säkerhetsanalysen kunna bevisa att

a risken till människan och

b risken till andra organismer/populationer från radionuklid-

kontamination i biosfären blir acceptabel. Programmet för det fortsatta arbetet behöver således vidarearbetas och större detaljeringsgrad och tydlighet än hittills. ges en

7.3 Behov av kontinuerlig övervakning

Syftet med djupförvaret är att helt isolera de radioaktiva ämnena från biosfären. SSI kräver att mätningar eventuella läckage av av radioaktiva ämnen till vatten och luft genomförs regelbundet under driftskedet, konstaterar att moniteringen kring ett förslutet men fbrvar fortfarande är öppen fråga. l FUD-program 98 nämns en mycket lite kontrollen av forvarets funktion. KASAM anser att om detta är viktig fråga när det gäller att ge saklig information till en allmänheten. Det är angeläget att myndigheterna formulerar sina krav.

8 Säkerhetsanalysen

SKB har inte publicerat någon ny säkerhetsanalys i anslutning till denna FUD-redovisning, beskriver hur arbetet med den men nya analysen, SR 97, bedrivs. KASAM noterar med tillfredsställelse att SKB, ännu efter tjugo års arbete med att utveckla säkerhetsanalysen, fortfarande har ambition att vidareutveckla och Validera sina delmodeller. KASAM ansluter sig i stort till den redovisning kunskapslåget av om underlagen till delmodellerna, som SKB satt i tabell upp s. 14- 17 i underlagsrapporten.

l sin systembeskrivning indelar SKB förvaret i de fyra delarna

bränsle, kapsel, buffert och geosfár, tre tillverkade och naturlig en barriär. Detta är en nära till hands liggande indelning, i om man säkerhetsanalysen vill följa grundvattnets väg till bränslet och radionuklidernas väg från bränslet till biosfáren. Men denna indelning är inte uttömmande. Det finns fjärde tillverkad en barriär, återfyllningen tunnlar och schakt, kan få stort av som inflytande förvarets funktion. På några ställen i texten, exempelvis tabell 2-1 i underlagsrapporten, kopplas bentoniten till återfyllningen, i övrigt får återfyllningen underordnad roll i men en beskrivningen av systemet. Kapslarna kommer att vara verkstadstillverkade i ett antal steg. Varje producerad enhet kommer att kontrolleras och konstaterade felaktigheter kommer att åtgärdas. Det gäller de samma prefabricerade bentonitblocken och ringarna. Kapslarna och bentonitblocken kommer att ha material- och tillverkningstoleranser av olika slag, men förutsättningarna bör bli goda att samtliga enstaka exemplar uppfyller konstruktionskraven.

Återfyllnadsmaterialet kommer att lastas och kompakteras på

plats, vilket innebär svårare arbetsförhållanden och varierande mer

lokala förutsättningar for ett gott resultat än tillverkning i en ändamålsenlig verkstad. Materialet, om det blir en blandning av krossat berg och bentonit, kan svårt att blanda så att det får vara den eftersträvade homogeniteten. Resultatet av packningen kommer att vara svårt att kontrollera i efterhand. Detta ger sämre förutsättningar for jämn och hög kvalitet. Samtidigt har en återfyllningen säkerhetsmässigt viktiga funktioner. Bentoniten kommer att expandera när den återmättas med grundvatten. Om bentoniten skall få det svälltryck krävs for dess förutsätta som funktion måste dess expansion uppåt bromsas effektivt och inom en snäv gräns av återfyllningen. Det återfyllda tunnelsystemet är störning i forvaringsberget som finns i närheten av alla kapslar. en Tunnlarna kan bli grundvattenvägar till och från bufferten och till och från sprickor som korsar förvaringsberget. SKB lägger förvisso ner omfattande arbeten återfyllningstekniken för att förebygga att tunnelsystemet blir en svag länk i förvaringssystemet, men får inte ta ett felfritt resultat for givet. KASAM kritiserade i sitt yttrande över FUD-program 95, s. 24, SKB för att i tidigare säkerhetsanalyser ha behandlat återfyllningen och tunnelsystemet som om dessa inte fanns i verkligheten. KASAM anser, nu som då, att återfyllningen utgör så viktig del av systemet att den skall behandlas som en en självständig del förvaret med likvärdig betydelse som de fyra av övriga delarna. SKB planerar att som grundfall i säkerhetsanalysen använda en deterministisk beskrivning förvarets funktion under ostörda av yttre och inre förhållanden men med variationer i initialtillståndet hos de olika systemdelarna, och sedan överlagra detta grundfall med olika störningar, scenarier. KASAM välkomnar detta huvudspår i analysen. inte varit tillräckligt väl utvecklat i tidigare som säkerhetsanalyser.

Osäkerheter ovissheter i systembeskrivningen kan vara av

två slag, kvantitativa eller kvalitativa, där de kvalitativa ofta gäller frågan om alla viktiga processer är beaktade. SKB kommer att redovisa i SR 97 hur kvantitativa osäkerheter kommer att beaktas, men skriver mindre om de kvalitativa. Detta är ett mycket svårare

problem, behandlingen det är mycket viktig för men av tro-

värdigheten av hela säkerhetsanalysen. Det finns inom modern

systemteori metoder for att behandla kvalitativa osäkerheter som

kanske skulle kunna tillämpas i SKBs funktionsanalyser. SKB driver arbetet med datorprogram enligt allmänt vedertagna principer för hantering stora Erfarenheter

av programsystem. med dessa har visat bl.a. att det är viktigt for säkerställa att

tillförlitligheten i indata att ändringar data fors konsekvent,

av

vilket kan göras användande ett databassystem.

genom av

Beräkningarna i säkerhetsanalysen utförs ett antal dator-

av program med olika uppgifter. Dessa är och program stora komplicerade och fordrar mycket arbete och underhåll for att

fungera tillförlitligt. Programmen måste tillräckligt flexibla

vara så att de successivt kan modifieras för att på ett enkelt sätt inkludera resultat forskning. Detta ställer och delvis av ny stora motsägande

krav på De skall tillförlitliga och enkla

programmen. vara att använda samtidigt de skall flexibla snabbt kunna som vara nog att inkludera kunskap och erfarenheter. SKB bör ny nya pröva möjligheten att tillämpa objektorienterad metodik, vilket också antyds i FUD-rapporten.

Äspölaboratoriet

9 Ãspölaboratoriet är en stor tillgång i SKBs FUD-program. SKB

utnyttjar tillgången väl. KASAM finner inte att SKB gjort några förbiseenden i valet av forskningsuppgifter och utvecklingsarbe-

ten. De nära förestående med demonstration barriärproven av funktioner och deponeringsteknik bör få stor betydelse för fast-

ställande av kriterier för deponeringen och för att skapa tilltro till

SKBs förmåga att genomföra driften ett slutförvar missav utan öden.

SKB påpekar särskilt att förvarsprototypen relativt lång

trots en försökstid inte kan användas för att demonstrera den långsiktiga säkerheten hos ett djupförvar. Det är ett riktigt påpekande, men man skall inte underskatta värdet provperiod till tjugo av en upp år. Redan tjugo år bör räcka för att övergången från tillståndet omedelbart efter deponeringen till vattenåtermättat tillstånd i bentoniten och deponeringstunneln skall fullbordas. Temperaturerna i kapsel, bentonit m.m. hinner inte nå sina maximivärden men temperaturgradienterna hinner bli fullt utbildade. Möjligheten att följa denna tidiga utveckling närzonen kring kapslarna och av observera resultaten efter några decennier bör bli betydande av värde när frågan förslutning förvaret skall avgöras. Ju om av längre observationsperiod desto bättre. Det stora slutförvaret kommer inte att förslutas förrän tidigast femtio år. KASAM om rekommenderar därför SKB att förbereda längre observaen tionsperiod genom att dimensionera utrustningen i förvars-

prototypen, elpatroner, instrumentering för livslängd

m.m. en av minst femtio år och planera deponeringar och provtagningar med

ett så långt tidsperspektiv.

10 Allmänna kommentarer den

om

vetenskapliga informationen

KASAM konstaterar att det är omfattande forskning mycket en av hög kvalitet som bedrivs inom det svenska kärnavfallsprogrammet.

KASAM har tidigare uttryckt önskemål att större del

om en av resultaten, än vad sker, borde publiceras i vetenskapliga som nu tidskrifter och inte bara i SKBs rapportserier. Eftersom det är egna ett så stort och dyrbart så borde resultaten få komma program, en bredare krets av vetenskapssamhället tillgodo. Ett sätt kunde vara att publicera Översikter inom olika kunskapsområden. På detta sätt

skulle också en större del SKBs forskning utsättas för

av en

inomvetenskaplig internationell granskning. KASAM vill emeller-

tid poängtera att det huvudsakliga skälet för önskemål ökad om

publicering i vetenskapliga tidskrifter är den större spridning

av kunskapen som skulle kunna uppnås. Krav ställs från många olika vad gäller SKBs grupper sätt att publicera sina resultat. Mycket informationen, inte minst den av

som hänger samman med säkerhetsbedömningar o.dyl. måste

kunna presenteras på ett begripligt sätt även för bredare en allmänhet. KASAM hade tillfälle att diskutera denna fråga med representanter för SKB, myndigheter, forstudiekommuner och miljöorganisationer vid ett seminarium hösten 1997 SOU 1998:130. SKB beskrev då sina avsikter att försöka ta fram informationsmaterial anpassat till olika kategorier läsare, av

alltifrån mer populärt hållna framställningar for bredare publik

en till vetenskapliga rapporter avsedda för de granskande myndigheterna m.fl. Viktigt är att den intresserade läsaren hela tiden får information detaljerad information står att finna. om var mer

KASAM skulle gärna att SKB omsatte mer av dessa idéer i se praktiken.

Beträffande området vetenskapsinformation så som det

beskrivs i FUD-programmet finner KASAM att ett så pass viktigt område SKBs informationsprojekt och -policy kanske borde som fått större utrymme och mera detaljerat, särskilt med tanke vara att SKB själv framhåller att inte lyckats förmedla en realistisk man

beskrivning vilka risker ett djupförvar för kärnbränsle skulle

av innebära för människor och miljö. Det kunde t.ex. vara av intresse att ta med, eller kommentera behovet sammanfattande analys av en

varför sådan förmedling inte varit lyckosam och hur projekt

av t.ex. Riskprojektet att avhjälpa denna brist. Beskrivningen avser

borde även kunnat inkludera något om planerade uppföljningar av

projektets framgång, liksom något om projektets framtid.

KASAM

- en presentation

KASAM Statens råd för kämavfallsfrågor som inrättades år 1985, är - en vetenskaplig kommitté inom Miljödepartementet med uppgift att utreda frågor om kämavfall och avställning av kämtekniska anläggningar och att lämna regeringen och vissa myndigheter råd i dessa frågor. Ledamöterna representerar oberoende sakkunskap inom olika områden av betydelse för sluttörvaringen av radioaktivt avfall, inte enbart inom teknik och naturvetenskap utan också inom ämnen som etik. juridik, riskkommunikation och samhällsvetenskap. I KASAMs uppdrag ingår bl.a. Dir 1992:72 att redovisa sin självständiga bedömning av det program för forsknings- och utvecklingsverksamhet om bl.a. slutförvaring av använt kämbränsle som de svenska kämkraftföretagen upprättar vart tredje år.

KASAM har f.n. våren 1999 följande sammansättning

Camilla Odhnoff ordf., f.d. landshövding, fil. dr, växtfysiologi Rolf Sandström v. ordf., prof., KTH, materialteknologi Göran Andersson, prof., KTH, elektriska energisystem Britt-Marie Drottz Sjöberg, prof., NTNU, Norge, socialpsykologi Willis Forsling, prof., Luleå Tekn. univ., oorganisk kemi Gert Knutsson, prof., KTH, hydrogeologi Sören Mattsson, prof., Lunds univ, radiofysik Anneli Salo, f.d. avdelningsdirektör, Helsingfors, miljöstrålskydd Jimmy Stigh, prof., Göteborgs univ., mineralogi och petrologi Anne-Marie Thunberg, teol. dr, Sigtuna, etik Lotta Westerhäll, prof., Göteborgs univ., offentlig rätt

Sakkunnig: Överdirektör Olof Söderberg, Miljödepartementet Expert: Civ. ing. Nils Rydell tekniska frågor Sekreterare: Docent Tor Leif Andersson

Konsulter: Fil. dr Kjell Andersson och ing. Harald Åhagen

Assistent: Inga-Britt Landman

KASAM, Miljödepartementet, 103 33 STOCKHOLM

KUNGL. E481.. 1999 -07-0 2 STOCKHOLM L

Statens offentliga utredningar 1999

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler

p

+ Bilagor.Ju. 32.Utvecklingssamarbete pårättsområdet. Ju. . Steriliseringsfrágan i Sverige1935-1975. 33.Bo tryggt Betala rätt. Särskilda boendeforrner for - Ekonomisk ersättning. äldre samt avgifterforäldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfiskets konkurrenssituation. Jo. S.

Godsed forskningen. i U. 34,Svenskt medborgarskap. Ku.

Effektiva värme- ochmiljölösningar. N. 35.Fastighetsmäklamämnden effektivare tillsyn.Fi. - Effektivare Totalförsvarsstöd i Östersjöomrádet. Fö. 36.Likvidation aktiebolag. Ju. av Märkväl Fi. b Underrättelsetjänsten översyn.ö. F . -- en lnvandrarskap ochmedborgarskap. 38.Följdleveranser i samband medexportav Demokratiutredningens skriftserie. Ju. krigsmateriel. UD.

Att slakta fåri Guds ett namn. Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildning föralla Andraåret med . ochdemokrati. Demokratiutredningens skriftserie. Kunskapslyñet. U.

Ju 40.Demokratin i denoffentligasektorns förändring.

Rasism. nynazism ochfrämlingskap. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. . Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 4 Bevaradokumentärfilmens kulturarv. Åtgärdsförs- . Bördemokratin avnationaliseras lag samt forslagtill ettcentrum fordokumentärfilm . Demokratiutredningens skriñserie. Ju. och filmvårdscentral. Ku. en Elektronisk demokrati. Demokratiutredningens 42.Nyluñfartslag. N. . skriftserie. Ju. 4b Oberoende, ägande ochtillsyni revisionsl3. Etikochdemokratisk . statskonst. verksamhet. Ju.

Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 44. Öppen elmarknad. N.

Denframtidakommersiella lokalradion. Ku. 45.Slutforvaring kämavfall. av Kommunerna och . Nytt system förprövning hyres-och av platsvalsprocessen. M, . arrendemål. Ju. 46. Ökade socialbidrag. Enstudie inkomster och om Ökadrättssäkerhet i asylärenden. UD. socialbidrag åren 1990 1996.S. till

Garantipension ochBosättningstillägg för personer 47.Mervärdesskatt- Frivilligskattskyldighet. Fi.

föddaår 1937ellertidigare.S. 48.Lära Estonia. av Den andra delrapporten och

Frågortill detindustriella samhället. Ku. slutredovisning. N.

Artikel7 i EG:svantmärkesdirektiv. 49.Invandrare företagare. som Ku.

Ändringarivarumärkeslagen. Ju. 50. Skyddsjakt varg. M.

20.Sverige ochjudamas tillgångar.UD. Smittskydd, samhälle ochindivid.DelA+B. Lindqvists . nia nio - vägar att utvecklabemötandet 52.lnkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer. . avpersoner medfunktionshinder.

2h Den skyddade provinsen. En essä om demokratins 53.Ekonomisk brottslighet ochsekretess. Ju. . värdeochvärdighet. Demokratiutredningens 54.En tullag.Fi. ny skriftserie. Ju. 55.Konvergens ochförändring. Samordning av Utveckling mänskliga av resurser i arbetslivet. lagstiftningen formedie- ochtelesektorema. Ku. . Förslagtill inriktning avnya mål3 inomEG:s 56.Globaliseringen ochdemokratin.

strukturfonder. N. Demokratiutredningens skriftserie. Ju.

24.EG:sstrukturstöd. Nyorganisation forde geogra- 57.Rikstrafiken En myndighet. N. - ny fisktavgränsade strukturfondsprogrammen. N. 58.Löserjuridiken demokratins problem

25.Samema ett ursprungsfolk i Sverige. Demokratiutredningens skriñserie. Ju. - 26.Införsel beskattade av varor. Fi. 59.Begränsad fastighetsskatt. Fi.

27.Delta Utredningen deltidsarbete, - om tillfälliga 60.Kundvänligare taxi.N.

jobbocharbetslöshetsersättningen. N. 6l. Brottsförebyggande arbeteilandets kommuner. Ju.

28.Kontantmetod försmåföretagare. Fi. 62.Bilen,miljönochsäkerheten. Fi.

29.Internationell konflikthantering förbereda att sig 63. Att läraoch leda Enlärarutbildning forsamverkan - i tillsammans. Fö. ochutveckling. U.

30.Yttrandefriheten ochkonkurrensenFörslagtill 64.Representativ demokrati. Demokratiutredningens medickoncentrationslag. Ku. m.m. skriftserie. Ju.

3l. Tillsyn över advokater m.rn, Ju.

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Bdlll budsmannen företrädare förbarnoch ungdomar. 66. Godvård likavillkor om statens styrning av hälso-och sjukvården bilagor. + 2 67. KÃRNAVFALL metod plats - - miljökonsekvens. KASAMs yttrande över SKBs

FUB-program 98.M.

Statens offentliga utredningar 1999

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Garantipension ochBosättmngstillägg forpersoner Nya formånsrättsregler Bilagor.I föddaår l937ellertidigare.17 + lnvandrarskap ochmedborgarskap. Lindqvists nia nio vägaratt utvecklabemötandet av Demokrati- r utredningens skriftserie. 8 personer med funktionshinder. 2 l

Att slakta fåri Guds Om religionsfrihet och Bo tryggt - Betala rätt. Särskilda boendeformer foräldre ett namn. demokrati. Demokratiutredningens skriñserie. 9 samt avgifterforäldre-ochhandikappomsorg. 33 Rasism, nynazism ochfrämlingskap. Ökadesocialbidrag. studie En om inkomster och

Demokratiutredningens skriftserie. socialbidrag åren 1990 1996.46 till IO Bör demokratin avnationaliseras Smittskydd, samhälle ochindivid.Del A4B. l 5

Demokratiutredningens skiñserie. l l lnkomstprovningbostadstillägg av till pensionärer. 52 Elektronisk demokrati. Barnombudsmannen företrädare forbamoch Demokratiutredningens i skriñserie. 12 ungdomar.65 Etikochdemokratisk Godvård likavillkor om statens styrning statskonst. i Demokratiutredningens skriftserie. 13 av hälsoochsjukvården bilagor, + Z 66

Nytt system for prövning hyres-ocharrendemål. av l 5 Artikel i 7 EG:svarumärkesdirektiv. Finansdepartementet

Ändringarivarumärkeslagen. l 9 Märkväl 7

Den skyddade provinsen, En essä om demokratins lnforsel beskattade av varor. 26

värdeochvärdighet. Demokratiutredningens skriñscrie Kontantmetod småföretagare, for 28

22 Fastighetstnäklaniämndeu effektivare tillsyn.35 - Tillsyn över advokater m.m. 3 l Mervärdesskatt Frivilligskattskyldighet. 47 r Utvecklingssamarbete rättsområdet, 32 Enny tullag.54

Likvidation aktiebolag. av 36 Begränsad fastighetsskatt. 59

Demokratin i denoffentligasektorns förändring. Bilenmiljönochsäkerheten. 62 Demokratiutredningens skriftserie. 40 Oberoende, ägande ochtillsyni revisionsverksamhet. 43 Utbildningsdepartementet

Ekonomisk brottslighet ochsekretess. 53 Godsedi forskningen. 4

Globaliseringen ochdemokratin. Vuxenutbildning ñiralla Andra året med Demokratiutredningens skriñserie. 56 Kunskapslyñet. 39

Loser demokratins problem Att läraoch leda En lärarutbildning for samverkan - Demokratiutredningens skriñserie. 58 ochutveckling. 63

Brottsförebyggande arbeteilandets kommuner. 6l

Representativ demokrati. Demokratiutredningens Jordbruksdepartementet skriftserie. 64 Yrkesfiskets konkurrenssituation. 3

Utrikesdepartementet Samema ursprungsfolk ett i Sverige, ZS

Ökadrättssäkerhet i asylärenden. 16 Kulturdepartementet

Sverigeochjudamas tillgångar.20 Den framtida kommersiella lokalradion. 14 Följdleveranser i samband med exportav krigsmateriel, Frågortill detindustriella samhället. l 8 38 Yttrandefriheten ochkonkurrensenFörslag till -- Försvarsdepartementet mediekoncentrationslag 30 m.m.

Svenskt medborgarskap. 34 Effektivare "fotalförsvarsstöd i Östersjöområdet. 6 Bevara dokumentärtilmens kulturarv. Åtgärdsforslag Internationell konflikthantering forbereda att sig v samt forslagtill ettcentrum fordokumentärfilm och en tillsammans. 29 filmvârdscentral, 4 l Underrättelsetjänsten en översyn. 37 - Invandrare företagare. som 49

Socialdepartementet Konvergens och förändring. Samordning lagstiftningen av

formedieochtelesektorema. 55 Steriliseringsfrågan i Sverige1935-1975. Ekonomisk

ersättning. 2

Statens offentliga utredningar 1999

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Effektiva vänne- ochmiljölösningar. 5 Utveckling mänskliga av resurser i arbetslivet. Förslag till inriktning avnya mål inom 3 EG:s strukturfonder.23 EG:s strukturstöd. organisation Ny fördegeografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. 24 Delta Utredningen deltidsarbcte, om tillfälligajobb ocharbetslöshetsersättningen. 27 Ny luñfanslag. 42 Öppenelmarknad. 44 Lära av Estonia. Den andradelrapporten och slutredovisning. 48 Rikstrafiken - Enny myndighet. 57 Kundvänligare taxi.60

Miljödepartementet Slutförvaring kämavfall. av K mmuneua och platsvalsprocessen. 45 skyddsjakt varg. 50 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens. - - - KASAMs yttrande över SKBsFUD-prograrn 98. 67

KASAM

STATENS RÅD FÖR KARNAVFALLSFRÅGOR u Swedish National Council 101 Nuclear Waste

KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor inrättades 1985, är - - som en vetenskaplig kommitté inom Miljödepartementet med uppgift att utreda frågor om kärnavfall och avställning kärntekniska anläggav ningar och att lämna regeringen och vissa myndigheter råd i dessa frågor. Ledamöterna som i stor utsträckning består professorer från - av svenska och nordiska universitet och högskolor representerar oberoende sakkunskap inom olika områden betydelse för slutförav varingen av radioaktivt avfall, inte enbart inom teknik och naturvetenskap utan också inom områden etik, riskpsykologi, juridik, som och samhällsvetenskap. I KASAMs uppgifter ingår att vart tredje år i ett särskilt betänkande redovisa sin självständiga bedömning kunskapsläget på av kärnavfallsområdet. En annan viktig del KASAMs verksamhet är att erbjuda av ett forum för oliktänkande och för sakkunniga inom och utom landet för att diskutera kärnavfall och därmed anknutna frågor. Ett antal seminarier på olika teman har därför hållits åren. genom Det åligger också KASAM att granska det för forskprogram nings- och utvecklingsverksamhet om bl.a. slutförvaring använt - av kärnbränsle som de svenska kärnkraftföretagen upprättar - vart tredje år. Denna skrift utgör KASAMs yttrande till regeringen beträffande SKBs F UD-program 98, Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring.

KASAM, Miljödepartementet, 103 33 STOCKHOLM.

fakta info direkt

Tel 08-587 671 00. Fax 08-587 671 71. Box 6430. I 13 82 Stockholm. orcler@faktainf0.sewwwfaktainfose

ISBN 91-7610-853-8 ISSN 0375-250X