Det ska vara billigt att köpa böcker och tidskrifter II

BOK- PRIS

KOMMISSIONEN

Hösten 2002 Andra delrapporten

ISBN 91-38-21835-6 ISSN 0375-250X

Bokpriskommissionens andra delrapportBokpriskommissionens andra delrapportBokpriskommissionens andra delrapportBokpriskommissionens andra delrapportBokpriskommissionens andra delrapport

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter II

Delrapport från Bokpriskommissionen Stockholm 2002

628RFK'VNDQN|SDVIUnQ)ULW]HVNXQGWMlQVW)|UUHPLVVXWVlQGQLQJDUDY628RFK'V VYDUDU)ULW]HV2IIHQWOLJD3XEOLNDWLRQHUSnXSSGUDJDY5HJHULQJVNDQVOLHWVI|UYDOWQLQJVDY GHOQLQJ

%HVWlOOQLQJVDGUHVV )ULW]HVNXQGWMlQVW 6WRFNKROP 2UGHUID[ 2UGHUWHO (SRVWIULW]HVRUGHU#OLEHUVH ,QWHUQHWZZZIULW]HVVH

6YDUDSnUHPLVV+XURFKYDUI|U6WDWVUnGVEHUHGQLQJHQ

²(QOLWHQEURVFK\UVRPXQGHUOlWWDUDUEHWHWI|UGHQVRPVNDOOVYDUDSnUHPLVV %URVFK\UHQNDQEHVWlOODVKRV ,QIRUPDWLRQ5RVHQEDG 5HJHULQJVNDQVOLHW 6WRFNKROP )D[² 7HOHIRQ² ZZZUHJHULQJHQVHSURSRVLWLRQHUVRXSGIUHPLVVSGI

7U\FNWDY(GLWD1RUVWHGWV7U\FNHUL$% 6WRFNKROP

,6%1 ,661;

TTTTTill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefen För KulturdepartementetFör KulturdepartementetFör KulturdepartementetFör KulturdepartementetFör Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla Genom beslut den 26 juni 2002 förordnades en kommission med uppgift att följa och granska pol.mag. Roger Haddad som ledamot i Kommissioprisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den nen. 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor Genom beslut den 24 september 2002 entledigades sänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen Alexandra Pascalidou från hennes uppdrag som ledaskall verka för att åtgärden får fullt och bestående mot. genomslag i det pris som konsumenten betalar för Samma dag entledigades enhetschefen Mads Lundböcker, tidskrifter m m. Ett mål är att läsandet skall gaard och förordnades enhetschefen Peter Knutsson öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av som sakkunnig. den sänkta mervärdesskatten skall redovisas. Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades

Genom beslut den 28 november 2002 har rege- som experter hovrättsassessor, numera kanslirådet ringen ändrat direktivet för Kommissionen vad Maria Eka samt departementssekreterarna Madelén avser tidpunkterna för redovisning av uppdraget. Falkenhäll och Birgit Gunnarsson. Kommissionen skall enligt detta beslut slutligt redo- Madelén Falkenhäll entledigades genom beslut den visa sitt uppdrag i en rapport senast den 28 februari 9 oktober 2002 och departementssekreteraren Altin 2005. Delrapporter skall regelbundet lämnas under Vejsiu förordnades samma dag som expert. uppdragets löptid; senast den 31 januari 2003, den Numera generaldirektören Mats Ekdahl var Kom- 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den 31 missionens sekreterare under tiden 10 januari – 31 augusti 2004. mars 2002. Som huvudsekreterare fr o m den 6 maj

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade 2002 förordnades departementsrådet Hans Sand. chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Alicia Ormazábal är Kommissionens assistent. Kom- Ulvskog, projektledaren Ingegerd Sahlström som ord- missionen har engagerat journalisten Hans Wigstrand förande i Kommissionen. Som övriga ledamöter för att biträda som redaktör och lay-out. förordnades samma dag direktören Kristina Ahlinder, Kommissionen har tagit namnet Bokpriskommisförlagschefen Lena Björk, redaktören Anna Brodow, sionen. kommunalnämndsordföranden Sven Cahling, direktö- Kommissionen överlämnade sin första delrapport ren John Erik Forslund, controller Lars-Erik Linder, Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I andre vice ordföranden Ulla Lindqvist, journalisten den 2 juli 2002. Härmed överlämnas den andra del- Alexandra Pascalidou och bibliotekschef Lars Ryd- rapporten Det skall vara billigt att köpa böcker och tidquist. Som sakkunniga förordnades skattedirektören skrifter II. Rapporten kommer även att finnas till- Lennart Hamberg, enhetschefen Mads Lundgaard, gänglig på www.sou.gov.se/bok avdelningschefen Birgitta Modigh och programchefen Roger Petterson. Stockholm i januari 2003

Genom beslut den 17 januari 2002 förordnades förläggaren David Stansvik som ledamot i Kommissionen.

Ingegerd Sahlström

Kristina Ahlinder Lena Björk Anna Brodow Sven Cahling Roger Haddad John Erik Forslund Lars-Erik Linder Ulla Lindqvist Lars Rydquist David Stansvik /Hans Sand

Förord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattning

tt drygt år har nu gått sedan mervärdes- uppgiften för år 2002 och kan därmed ge en bild av

skatten sänktes från 25 procent till 6 pro- prisutvecklingen under hela det första året efter sänk-

cent på böcker och tidskrifter m m. Även ningen av mervärdesskatten.

Bokpriskommissionen kan nu blicka till- I uppgiften att följa prisutvecklingen är samarbetet

baka på sitt första verksamhetsår. med Statistiska centralbyrån (SCB) av avgörande be- EI Kommissionens första delrapport – Det skall vara tydelse. På uppdrag av regeringen fullgör sålunda

billigt att köpa böcker och tidskrifter – som överlämna- SCB uppgiften att mäta och analysera prisutveckdes till kulturministern den 2 juli 2002, redovisade vi lingen och förser därmed Kommissionen med ett rehuvudmomenten i de uppdrag som vi har givits och levant underlag. hur vi avsåg att arbeta. Låt oss kortfattat sammanfatta Kontakterna mellan Kommissionen och SCB har uppdragen och hur vi faktiskt har arbetat med att lösa under det första verksamhetsåret varit täta och goda. våra uppgifter. Ledamöter i Kommissionen har således ingått i

För det första skall Kommissionen följa och gran- SCB:s olika referensgrupper och regelbundna samråd ska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga mellan Kommissionens sekretariat och SCB har ägt varor som omfattas av skattesänkningen. Den skall rum. SCB har för övrigt också en representant som också verka för att åtgärden med sänkt mervärdes- sakkunnig i Kommissionen. skatt skall få fullt och bestående genomslag i det pris SCB:s redovisning till Kommissionen i våras utsom konsumenten betalar. gjorde det huvudsakliga underlaget till Kommissio-

För det andra skall Kommissionen bidra till konsu- nens iakttagelser och synpunkter i den första delmentinformationen om den sänkta mervärdesskatten rapporten. SCB:s andra delrapport, som formellt repå böcker och tidskrifter m m, liksom om den lö- dovisas för Kommissionen och Kulturdepartementet pande prisutvecklingen på dessa varor. vid samma tidpunkt som föreliggande Kommissions-

För det tredje skall Kommissionen verka för att rapport överlämnas, har på samma sätt utgjort huvudläsandet ökar i alla grupper och redovisa vilka effek- underlag till de bedömningar som Kommissionen nu ter som har uppnåtts genom sänkningen av mervär- gör. desskatten. I detta sammanhang kan nämnas att SCB i juni

Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämna för- 2002 anvisades särskilda medel för att under perioslag till åtgärder som kan motiveras av vår granskning. den 2002–2004 mäta prisutvecklingen på kurslittera-

Hur har vi då arbetat med dessa frågor under året? tur inom universitet, högskolor och kommunal

vuxenutbildning. Kommissionens sammansättning

Följa och granska prisutvecklingen

förstärktes i samband härmed med en ledamot som Vad gäller det första momentet bland dessa uppdrag – representerar studentorganisationerna. Prismätd v s att följa och granska prisutvecklingen på böcker, ningarna på detta område har kommit igång i augusti tidskrifter m m – vill vi peka på den första delrappor- 2002 och skall därefter göras i augusti 2003 och ten som redovisar våra iakttagelser och synpunkter 2004. Kommissionens första iakttagelser och slutsatför det första halvåret 2002. En sammanfattning av ser om prisutvecklingen i fråga om kurslitteraturen våra iakttagelser för denna period redovisas senare i kommer därmed att redovisas först i den rapport detta förord. som kommer i januari 2004.

Med föreliggande rapport fullföljer vi gransknings- Kommissionen har känt behov av att också direkt

Förord och sammanfattning

inhämta viss information från de berörda branscher- som uppläggningsmässigt följer föregångarens mönsna. Kommissionens ordförande och huvudsekreterare ter – på motsvarande sätt. En för det svenska utredhar sålunda under hösten 2002 efter in- ningsväsendet något mindre vanlig metod kom bjudan besökt Allers-förlaget i Helsing- vi att tillämpa när vi i den första

Det skall vara billigt att läsa borg för att förstärka sitt kunnande om rapporten inkluderade några tetidskriftsbranschens förutsättningar och matiska artiklar av fristående dess arbete med att följa upp moms- författare, som syftade till att bebeslutet. lysa sakområdet från olika ut-

Vi har också fört ett antal samtal gångspunkter. Vi fortsätter nu med företrädare för bokklubbs- RAPPOR också den traditionen genom att i

verksamheten sedan man därifrån denna rapport inkludera tre artik-

T

velat fästa vår uppmärksamhet på lar: denna verksamhets särskilda drag. Kristina Ahlinder, direktör vid

Kommissionens ordförande och Från Bokpriskommissionen Svenska Förläggareföreningen, tillika

Våren 2002 huvudsekreterare deltog vidare i ledamot av Bokpriskommissionen,

II

Bok & Bibliotek i Göteborg i syfte tar i sin artikel upp vilka dynamiska, dels att öka branschkännedomen, långsiktiga effekter som momsdels att sondera förutsättningarna sänkningen kan få på bokbranschen. för att kunna få med Bokpriskommis- John Erik Forslund, direktör vid Svesionens frågor i mässans framtida seminarie- riges Författarförbund, även han ledaverksamhet. Vi räknar med att få besked på den sist- mot av Kommissionen, tar upp ett antal perspektiv nämnda punkten under våren 2003. på bokbranschen i sin artikel.

Såväl statistiken som det seminarium som Bokpris-

Konsumentinformationen om den sänkta

kommissionen arrangerade i december 2002 fäster

mervärdesskatten

uppmärksamheten på den roll som mannen spelar För att underlätta spridningen av våra iakttagelser till som läsare. I en artikel tar journalisten Hans Wigen större publik har vi valt att ge vår rapport en ut- strand upp röster från seminariet som talar över bl a formning som förhoppningsvis ger denna effekt. Som detta tema. vi uppfattar det har den första delrapporten mottagits Det förtjänar att betonas att dessa bidrag avspeglar väl. Drygt 1000 exemplar av rapporten distribuerades artikelförfattarnas synpunkter i frågorna. De syftar till genom Kommissionens försorg och utan kostnad för att ge en värdefull relief åt de områden som vi har att mottagaren till bokhandlarna, folk- och länsbibliotek, bevaka och bidra till debatt om dessa. universitets- och forskningsbibliotek, bokförläggare,

Verka för att läsandet skall öka och

tidskriftssektorn, konsumentvägledarna, folkbild-

breddas och redovisa effekterna av moms-

ningsförbunden, medierna m m.

sänkningen

Den presskonferens som vi ordnade i samband med överlämnandet var välbesökt och gav nedslag i Detta moment i vårt uppdrag är av annan karaktär än ett antal reportage i tidningar, radio och television. de övriga momenten och förutsätter ett mer aktivt

Vi räknar med att behandla föreliggande rapport – förhållningssätt från Kommissionens sida.

Förord och sammanfattning

Även på detta område har vi ett stort behov av sta- från bl.a. dessa undersökningar redovisas i SCB:s tistiskt underlag för att kunna bedöma om den pris- underlagsrapport till Bokpriskommissionen. Den sänkning som följer av momssänkningen och den återges i sina huvuddrag som ett särskilt avsnitt i uppmärksamhet på bok- och tidskriftsområdena som denna rapport. också kan antas följa av momsbeslutet leder till ökad Ännu finns dock inget material som närmare belyoch breddad läsning i landet. ser om momssänkningen har haft någon direkt påver-

Redan i vår första rapport kunde vi konstatera att kan på läsningen. Det är osäkert om det går, under momssänkningen har uppmärksammats väl i kon- den förhållandevis korta tid som Bokprissumentledet, något mer på bokområdet än på tid- kommissionen följer momssänkningens effekter, att skriftsområdet. Vi kunde också notera klart ökade notera några förändringar av läsvanor som statistiskt inköp, särskilt av böcker och i viss utsträckning av kan säkerställas. Ytterligare kontakter med dem som tidskrifter. Underlaget gav dock inte möjlighet att svarar för framtagningen av statistik inom kulturnärmare analysera vilka effekter som prissänkningen området får utvisa hur långt man kan komma. fått på läsvanorna. I syfte att stimulera en debatt om hur en ökad

Frågan om läsandets utveckling följs i ett antal un- och breddad läsning kan åstadkommas arrangerade dersökningar. Sålunda har SCB träffat avtal med Bokpriskommissionen den 6 december 2002 ett se- NORDICOM-Sverige och SOM-Institutet, båda minarium i Kungliga Bibliotekets hörsal på temat knutna till Göteborgs universitet, samt med Statens ”Momssänkningen och läsningen”. I seminariet delkulturråd. tog ca 75 personer från förlags- och bokhandels-

I vår första rapport kunde vi på grundval av det branscherna, bibliotek, författare, riksdagens kulturunderlag som SCB ställt till vårt förfogande redovisa utskott, regeringskansliet, kulturförvaltningar, folkden generella bilden av läsandet i Sverige. Tyngdpunk- bildningen, medier m fl. Inbjudna talare och panelten låg på bokområdet i den redovisning från debattörer diskuterade utifrån tre centrala teman, NORDICOM – Bokläsning i den digitala tidsåldern nämligen: – som delvis återgavs i vår rapport.

– vilken betydelse har priset när det gäller att nå lä-

I underlaget till föreliggande rapport har NORDI-

sare och publik till kulturevenemang? COM för SCB:s och Kommissionens räkning tagit

– vilken betydelse kan kampanjer ha för att främja fram en studie om ”Tidskriftsläsning i den digitala

läsintresset? tidsåldern”. En förkortad version av studien redovisas

– hur skall vi mobilisera den svagaste länken i i det följande i ett särskilt avsnitt. Den fullständiga

kulturutövandet inkl. läsandet, nämligen mannen? redovisningen kommer att återfinnas på SCB:s hemsida www.scb.se.

Seminariet antog inte något gemensamt slutdoku- SCB har i sitt senaste underlag också redovisat ment, så några generella slutsatser går inte att dra.

kompletterande material som belyser läsandet i

Dock fick man av inläggen och debatten fram ett an- Sverige. I SCB:s egen tidsanvändningsundersökning

tal initierade synpunkter som skulle kunna sammanbelyses hur fritiden utnyttjas bl.a. för läsning. I un-

fattas enligt följande: dersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) har under årens lopp frågats om såväl bokläsandet som • Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om läsande av tidskrifter och veckotidningar. Iakttagelser relationen mellan priser och kulturevenemangens

Förord och sammanfattning

(även teatern och museerna fanns företrädda bland marknad. Vi har också etablerat kontakt med fors-

talarna) och böckernas förmåga att dra till sig pu- kare på Stockholms universitet som visat intresse för

blik/läsare. Bl a efterlystes ökad forskning på om- att engagera sig i frågan om prisernas betydelse för rådet. att öka och bredda läsningen. När det gäller läsan-

• Det är viktigt att rikta särskilda insatser mot grup- dets breddning har Kommissionen som ambition att

per som kunde uppfattas som särskilt angelägna även följa den forskning som studerar mångfaldsper-

eller svåra att nå. Särskilt betonades behovet av att spektivet när det gäller läsandet i Sverige. Vi får anfortsätta fokuseringen på barnens läsbehov och ledning att återkomma till dessa initiativ i senare ambitionen att insatserna i ökad utsträckning rapporter. måste nå invandrarna. Vidare diskuterades män-

Utvärdering av arbetet med första

nens roll i sammanhanget mot bakgrund av uppgif-

delrapporten

ter som tyder på att de i många avseenden uppvisar svagare – eller i vart fall annorlunda – kultur- Bokpriskommissionen har granskat hur arbetet med och läsintresse än kvinnorna. den första delrapporten har fungerat och vilket utfall

• Det råder tveksamhet inför att föra fram moms- den har haft. Som tidigare nämnts har denna gransk-

sänkningen som kärnan i en läskampanjverksam- ning generellt visat att de lösningar som vi har valt het. I stället betonade företrädare för bokbran- har varit ändamålsenliga. Vi kunde dock konstatera schen att det måste ankomma på branschen själv att de tider som direktivet uppställde för redovisning

att hålla kunskapen om momssänkningen levande. till Kulturdepartementet innebar utomordentligt snäva

tidsramar för beredningen av rapporterna med hän- Journalisten Hans Wigstrands artikel, som redovisas syn till när underlag kunde påräknas. senare i denna rapport, tar upp ett antal röster från Kommissionen har därför hos regeringen hemställt seminariet om bl a mannens roll. om ändrade direktiv. I beslut den 28 november 2002

För Kommissionen känns det angeläget att föra har tilläggsdirektiv meddelats. De innebär att Bokmed sig erfarenheterna från detta första seminarium priskommissionen skall redovisa uppdraget slutligt in i det fortsatta arbetet. Vi räknar med att även i senast den 28 februari 2005. Delrapporter skall lämfortsättningen utnyttja seminarieinstrumentet för att nas under uppdragets löptid: senast den 31 januari stimulera till debatt och aktiviteter inom vårt 2003, den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 bevakningsområde. Som tidigare nämnts har vi bl.a. resp. den 31 augusti 2004. Direktiv och tilläggsaktualiserat frågan hos Bok & Bibliotek i Göteborg direktiv återfinns i slutet av denna rapport. om en seminarieverksamhet i anslutning till kom-

Internationella erfarenheter

mande mässor.

Signalerna från seminariet om behovet av ökade Redan i den första delrapporten redovisade journakunskaper har vi redan tagit fasta på under vårt för- listen Peter Almerud i en artikel en nyligen genomsta verksamhetsår. Sålunda har vi under hösten 2002 förd statistikundersökning om Europeiska läsvanor inbjudit en representant för forskarvärlden till ett i EU:s regi. Den markerade bl a att svenskarna ligger kommissionsmöte för att redovisa sina och andras i topp vad gäller läsning av både böcker och tidskrifforskningsinsatser rörande framför allt boken som ter. urvalsvara och dess förutsättningar på en ekonomisk Bokpriskommissionen har noterat att ett av våra

Förord och sammanfattning

grannländer, nämligen Finland, har färska erfarenhe- situationen eftersom den förhoppningsvis kan illuster av sänkning av mervärdesskatten på böcker. Bok- trera en möjlig utveckling i Sverige. momsen i Finland sänktes sålunda år 1994 från 22

Sammanfattning av resultatet i den första

procent till 12 procent. 1998 gick man vidare och

delrapporten

sänkte momsen från 12 procent till 8 procent.

Från Bokpriskommissionens sida uppfattade vi det I rapporten Det skall vara billigt att köpa böcker och som väsentligt att ta del av de finska erfarenheterna tidskrifter, som avlämnades till kulturministern den 2 för att kunna göra jämförelser med den kommande juli 2002, tog vi upp prisutvecklingen under det förutvecklingen i Sverige efter vårt beslut att sänka sta halvåret 2002, d v s de första sex månaderna efter momsen på böcker. momssänkningen, och jämförde med priserna under

En delegation från Kommissionen genomförde i 2001. Vi kunde sammanfattningsvis konstatera földetta syfte en studieresa till Finland under oktober jande: 2002 där vi träffade representanter för undervisnings- Åtgärden med sänkt mervärdesskatt på böcker gav ministeriet, konsumentförbundet, Finska Statistik- sannolikt det resultat som önskades, dvs. den fick ett centralen, Helsingfors stadsbibliotek, Finska förlags- fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar. föreningen, Finska Bokhandlareföreningen, Finlands För tidskrifterna gjorde vi bedömningen att moms- Författarförbund m fl. sänkningen generellt sett inte hade fått samma ge-

Sammanfattningsvis kan intrycken från Finland nomslag som på boksidan utan till viss del utnyttjats summeras på följande sätt: för att förstärka tidskrifternas egen ekonomi.

Bokmomssänkningen 1994, som representerar Uppgifterna om prissänkningarna för olika bokdet stora steget mot lägre moms, kunde genomföras och tidskriftskategorier (skönlitteratur, barnböcker, tack vare stor uppslutning och engagemang från för- facklitteratur resp. familje- och damtidningar och ett fattare, bokhandlare, förläggare och ansvarigt minis- antal specialtidskrifter) tydde på att utvecklingen inte terium. Resultatet har hittills visat sig vara positivt. var enhetlig inom resp. grupp. Uppgifterna från Finland visar att försäljningen av Prissänkningarna på skönlitteraturen var tydligare böcker har ökat och priserna har gått ner – prisut- än inom fackboksområdet. Resultatet för bokklubbarvecklingen på böcker ligger på en lägre nivå än pris- na var sämre än för böckerna i bokhandeln, men utvecklingen generellt i det finska samhället. Besök samtidigt fanns det oklarheter vad gäller prismätoch utlåning på bibliotek har ökat. När det gäller läs- ningarnas förutsättningar på det området. ningen är bilden något oklar. Klart är dock att biblio- På tidskriftsområdet uppvisade familje- och teken, förläggarna, bokhandlarna och författarna är damtidningarna tämligen goda resultat vad gäller prismycket nöjda med momssänkningen. sänkningen medan prisreduktionen för t ex dator-

Enligt den information som man från finsk sida tidningarna var väsentligt lägre. har förmedlat till oss finns det en koppling mellan Som redan nämnts kunde vi konstatera att momsbokmarknadens utveckling i Finland under det slu- sänkningen på bokområdet uppmärksammats väl i tande 90-talet till bokmomssänkningen 1994. Bok- konsumentledet och lett till ökade bokinköp. priskommissionen har dock inte haft möjlighet att Också på tidskriftsområdet hade konsumenterna närmare analysera denna koppling. Vi har ändå upp- noterat prissänkningen även om det skett i mindre fattat det viktigt att förmedla en bild av den finska utsträckning än för böckerna. Också inköpen av

Förord och sammanfattning

tidskrifter hade ökat, även om ökningen var mått- motion och friluftsliv bättre än för andra. De uppvilig. sar siffror som kan tyda på att momssänkningen där

Vi konstaterade vidare att det var för tidigt att har fått fullt genomslag i det pris som konsumenten uttala sig om momssänkningen hade påverkat läs- betalar. Samtidigt ser vi, liksom i våras, att genomvanorna. slaget för datortidskrifter är klart sämre. En liknande

bild får vi nu också när det gäller tidskrifter inom

Sammanfattning av iakttagelserna för hela

områdena ekonomi, teknik, hobby och foto samt för

år 2002

serietidningar. Låt oss nu övergå till att kortfattat sammanfatta iakttagelserna från hela det första året efter mervärdesskattens sänkning.

Vi konstaterar en ökad säkerhet i våra iakttagelser och slutsatser genom att de grundar sig på ett ökat antal prisobservationer.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser från våren 2002 står sig i sina huvuddrag när det gäller utfallet för hela året 2002.

På bokområdet är vår bedömning att momssänkningen generellt sett har fått fullt genomslag i det pris som konsumenterna har betalat för böcker i bokhandeln. Här har vi kunnat avläsa goda resultat för skönlitteraturen och på barnboksområdet. För facklitteraturen är resultatet inte lika gott och sänkningsmålet har inte uppnåtts. Det fattas någon eller några procentenheter.

När det gäller bokklubbarna finner vi att momssänkningen möjligen får fullt genomslag i prisutvecklingen först om man beaktar den s k huvudbokens försäljningsandel i verksamheten. Om bokklubbarnas böcker granskas från samma utgångspunkter som gäller för böcker som säljs i bokhandeln uppnås generellt sett inte prisreduceringsmålet. Vi aviserar vår ambition att fortsatt studera förutsättningarna för granskningen av detta område.

Tidskrifterna har enligt vår bedömning generellt sett inte uppnått prisreduceringsmålet. Det fattas några procentenheter. Vi konstaterar ändå att inom denna grupp är resultaten för familje- och damtidningarna samt tidskrifter inom områdena idrott,

SCB:S REDOVISNING:

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifter

SCB:s rapport till Bokpriskommissionen, ”Un- 2,2 procent, vilket motsvarar en inflations-justerad derlag för uppföljning av effekter av sänkt mer- momssänkning på 13,3 procent (1–[1,022*(1–0,152)]). värdesskatt på böcker och tidskrifter”, återges Priserna i butik har sänkts med 13,8 ± 1,0 procent delvis i det följande. Den fullständiga redovis- och överträffar något nivån för den inflationsjusterade ningen finns på SCB:s hemsida: www.scb.se momssänkningen. Priserna i bokklubbar har sänkts

mellan 9 och 11 procent, vilket är mindre än den

ervärdesskatten på böcker och tidskrif- inflationsjusterade momssänkningen. Representanter

ter sänktes den 1 januari 2002 från 25 för bokklubbar har framfört önskemål om en alterna-

till 6 procent. Allt annat lika innebär tiv beräkning, se avsnitt 2.1.2–3. Sammanvägt över

detta en sänkning av prisnivån med butiker och bokklubbar har priserna sänkts med mel-

15,2 procent (1–1,06/1,25). Prisut- lan 12,0 och 13,4 procent. Prissänkningsmålet totalt Mvecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas i rela- för böcker kan ha uppnåtts om hänsyn tas till

tion till momssänkningen, och även till allmän prisut- osäkerhetstalet. veckling för varor och tjänster mellan de tidsperioder SCB har beräknat prisutvecklingen för tidskrifter som jämförelserna avser. SCB redovisar här hur en mellan oktober 2001 och oktober 2002. Följande resulsådan analys bör göras. tat kan redovisas:

Antag att KPI generellt och därmed den allmänna

• Priserna på 103 momssänkta tidskrifter, lösnumprisnivån ökar med 2 procent. En momssänkning på

mer och abonnemang, har minskat med 10,3 ± 0,8 15,2 procent leder då matematiskt till en sänkning av

procent. prisnivån till 1,02*(1–0,152)=0,865, det vill säga en sänkning med 13,5 procent. Vi kallar detta för den Under samma tidsperiod har KPI ökat med 2,5 proinflationsjusterade momssänkningen vid 2 procents in- cent, vilket motsvarar en inflations-justerad momsflation. En prissänkning på den nivån är vad man kan sänkning på 13,1 procent (1–[1,025*(1–0,152)]). Priförvänta sig, om bokbranschens aktörer har en ge- serna på tidskrifter, som sänkts mellan 9,5 och 11,1 nomsnittlig kostnadsökning som motsvarar KPI gene- procent, har inte minskat i den utsträckningen. rellt, samt en oförändrad marginal per såld bok.

Omsättningsutveckling i detaljhandeln Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter

Enligt SCB:s omsättningsstatistik för detaljhandeln, SCB har beräknat prisutvecklingen för böcker mellan har omsättningen av böcker och tidskrifter i bok-, 2001 och 2002. Följande resultat kan redovisas: pappers,- och tidningshandel fram till och med okto-

ber 2002 ökat med 14 procent i fasta priser jämfört • Priserna på böcker i butik (kataloger) har sjunkit

med föregående år.

med 13,8 ± 1,0 procent • Priserna på böcker i bokklubbar har minskat med Läsandet i Sverige

10,3 ± 0,9 procent.

I Sverige är andelen som läser böcker större än ge- • Priserna på böcker generellt har sjunkit med 12,7

nomsnittet för EU och antalet böcker i hemmen är ± 0,7 procent mellan 2001 och 2002. fler. I större utsträckning än i andra länder, läser

Mellan 2001 och 2002 har den generella prisöknings- svenskar litteratur av annan orsak än arbete och takten i Sverige enligt konsumentprisindex (KPI) varit skola. Generellt läser kvinnor mer än män, flickor

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

mer än pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer SCB:s uppdrag

än lågutbildade.

Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens

I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvin-

proposition om sänkt skattesats vid omsättning av nor läser böcker oftare än män. Män läser mer ofta 1

böcker, tidskrifter med mera från 25 till 6 procent. tidskrifter än böcker. Läsning på Internet är vanli-

Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Regegast bland de yngre och bland män. Bland de som

ringen anförde också i den propositionen vikten av anger att de i stort sett aldrig läser böcker anger

att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående hälften brist på tid som den främsta orsaken. Bland

genomslag i det pris som konsumenterna betalar för personer som inte läser böcker är det få som anger

böcker och tidskrifter. något som skulle motivera dem att läsa. Hälften av

Regeringen tillsatte en kommission för bokprisde svarande har lagt märke till att böcker har blivit

frågor med uppdrag att följa och granska prisutveckbilligare, en fjärdedel har lagt märke till att tidskrif-

lingen för de varor som omfattas av den sänkta merter har blivit billigare. Av de som uppmärksammat

värdes-skatten. I Kommissionens uppdrag ingår även prissänkning på böcker respektive tidskrifter är det

att redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den en större andel som ökat sina inköp av böcker än av

sänkta mervärdesskatten. tidskrifter.

SCB har fått i uppdrag att förse Kommissionen

Vissa förändringar för vissa fritidsaktiviteter har

med relevant underlag i enlighet med SCB:s offert av skett under 1990-talet. Idrotts- och friluftsliv har

den 21 december 2001 med förändring den 25 juni ökat något för både män och kvinnor medan social

2002, samt offerten avseende prismätningar på kurssamvaro och läsning minskat.

litteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget innebär i

Läsvanorna har ändrat karaktär fram till och med

huvudsak att mäta konsumentprisutvecklingen på 1999. Läsning av veckotidningar har minskat medan

böcker och tidskrifter under perioden 2002–2004. läsning av tidskrifter har blivit vanligare i synnerhet

Priserna mäts även retroaktivt mellan 2001 och 2002 bland kvinnorna. Kvinnor och män läser ungefär

med annan metod. Med de möjligheter som statistilika mycket varje dag men man läser i olika media.

ken ger kommer SCB att följa ekonomisk utveckling Kvinnor lägger ner mer tid på att läsa böcker, vecko-

för tillverkare, distributörer och återförsäljare av och månadstidningar medan män ägnar mer tid åt

böcker och tidskrifter. NORDICOM-Sverige levereläsning på Internet, morgontidningar och kvällstid-

rar årligen underlag till SCB om läsandet av böcker ningar.

och tidskrifter. SCB ställer ett mindre antal frågor

Sett ur ett 20-årsperspektiv, har besöken på biblio-

kring läsande i SCB:s omnibussundersökningar och i teken ökat kraftigt bland både kvinnor och män och

SOM-Institutets opinionsundersökningar. Därutöver accentueras ytterligare. Ökningen har varit kraftigare

ställs två tilläggsfrågor i Statens kulturråds undersökför kvinnorna än för männen. Utlåningen av böcker

ning Kulturbarometern 2002. I rapporterna från SCB

har dock minskat under de senaste åren. Minsk-

kommer också att finnas information om läsandet ningen kan hänföras till såväl skön-, barn- som fack-

från andra relevanta undersökningar. Rapportering till litteratur. Utlåningen av audio-visuella (AV-) medel som talböcker och kassettböcker har ökat. Bibliote- 1

Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer, ken har under senare år fått en ny funktion som kul- häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker, turell mötesplats. ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

mindre antal varuhus/stormarknader, en livsmedels-

butik och en kiosk), i bokklubbars medlemstidningar

och på Internet. Dessa prismätningar redovisas första

gången i augusti 2003.

Priser på tidskrifter noteras mellan 2001 och 2004

genom observation i butik eller information från

Internet, kompletterat med telefonsamtal till tid-

skriftsutgivare. I denna rapport redovisas prisutveck-

ling 2001–2002.

Prisutveckling år 2001–2002

Största prissänkningen går att uppmäta för bokhandeln

Kulturdepartementet och Kommissionen för bokpris- Sammanvägt har böcker totalt minskat i pris med frågor kommer att ske totalt sex gånger, preliminärt i 12,7 procent mellan 2001 och 2002. Prisutvecklingen augusti och januari år 2002–2005 (sista rapporten i på böcker skiljer sig åt mellan bokhandelns bokjanuari 2005). kataloger och bokklubbarnas medlemstidningar. Bok-

handelns priser sjönk med 13,8 procent mellan 2001

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

och 2002. Bokklubbarnas priser sjönk med 10,3 pro- SCB:s huvudsakliga uppgift är att mäta konsument- cent under samma period. Både bokhandeln och bokpriser på böcker och tidskrifter mellan år 2002 och klubbar har en största prissänkning för skönlitteratur, 2004. Detta görs genom prisobservationer i butik. 15,5 respektive 12,4 procent. Med hjälp av butikskataloger mäts även konsument- Tidskriftspriserna sjönk mellan oktober 2001 och priser i butik mellan år 2001 och 2002. Vid faststäl- oktober 2002 med 10,3 procent. Familje- och damlande av metodik och praktiskt tillvägagångssätt har tidningar är den tidskriftskategori som har den en referensgrupp med deltagare från bokbranschen största prissänkningen (11,9 procent). Tidskriftsmedverkat. Synpunkter har också inhämtats från fö- kategorierna Ekonomi, teknik, foto, hobby samt reträdare för bokklubbar. För klargörande av tillväga- Datortidskrifter har de minsta prissänkningarna (6,9 gångssätt och metod, se avsnitt 2.1.3, 2.1.5 och respektive 6,6 procent). 5.1.1. Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter Resultatet av prismätningar i bokhandeln, jämförs också med prisutvecklingen för andra varor bokklubbarna och för tidskrifterna åskådliggörs i taoch tjänster. bell 2.1–2.3.

För uppföljning av prisutvecklingen på böcker i butik mellan år 2001 och 2002 observeras priser i

2 2 butikskataloger samt i bokklubbars medlems- Bokhandelns bokkataloger avser fyra säsonger, dessa är februari tidningar. Dessa prismätningar redovisas i avsnitt (Rea), april (vår), september (höst) och november (jul).

3

Bokhandeln och Bokklubbarna ihopslagna. Bokhandelns bok- 2.1. I prismätningarna år 2002–2004 observeras bok-

kataloger utgör 68 procent, bokklubbarnas medlemstidningar utgör priser (två gånger per år) i fysiska butiker (51 bok- 32 procent. Vägningstalen är framräknade efter uppgifter från handlar, varav de flesta sortiments-bokhandlar, ett Svenska Förläggarföreningen.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 2.1 Prisutveckling på böcker i butik år 2001–2002 (enligt butikskataloger se avsnitt 2.1.3). Procent

Skön Barn Fack Samtliga Inflationsjusterad

momssänkning

4 5 Totalt –15,5 ± 1,5 –14,4 ± 2,2 –11,3 ± 1,6 –13,8 ± 1,0 –13,3 Rea –15,2 ± 1,5 –12,8 ± 2,9 –10,1 ± 2,3 –12,8 ± 1,2 –13,0 Vår –16,5 ± 5,0 –18,3 ± 5,4 –12,0 ± 4,8 –14,9 ± 3,1 –13,2 Höst –16,8 ± 3,5 –18,7 ± 5,7 –8,9 ± 3,9 –13,9 ± 2,3 –13,6 Jul –17,4 ± 2,9 –9,7 ± 5,3 –12,8 ± 3,6 –14,4 ± 2,1 –13,2 Antal prisobservationer 6 973 st 4 251 st 9 980 st 21 204 st

Källa: SCB

4 Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten som uppstår på grund av urval. Se vidare avsnitt 5.1. 5 Gäller kalenderåret 2001 till 2002.

Tabell 2.2 Prisutveckling på böcker i bokklubbarnas medlemstidningar år 2001–2002. Procent

Skön Barn Fack Samtliga Inflationsjusterad

momssänkning Totalt –12,4 ± 1,6 –6,6 ± 3,1 –9,4 ± 2,6 –10,3 ± 0,9 –13,3 Antal prisobservationer 2 286 st 972 st 3 694 st 6 952 st

intresset för litteratur i alla grupper. SCB har därför Källa: SCB

Resultat – Butikspriser 2002 10,3 ± 0,9 procent lägre jämfört med 2001.

Priset på skönlitterära böcker var i genomsnitt 12,4 ± Sammantaget över skön-, barn- och facklitteratur var

1,6 procent lägre under perioden januari–december priserna i butik för hela året i genomsnitt 13,8 ± 1,0

2002 jämfört med januari–december 2001. För barnprocent lägre under år 2002 jämfört med 2001. Pri-

böcker var priserna under motsvarande period i geserna på skönlitteratur var i genomsnitt 15,5 ± 1,5

nomsnitt 6,6 ± 3,1 procent lägre och för fackböcker i procent lägre under 2002. För barnböcker var pri-

genomsnitt 9,4 ± 2,6 procent lägre. serna under motsvarande period i genomsnitt 14,4 ±

Beräkningen inkluderar en – för år 2001 respek- 2,2 procent lägre och för facklitteratur i genomsnitt

tive 2002 – genomsnittlig expeditionsavgift som en 11,3 ± 1,6 procent lägre jämfört med 2001.

bokklubbsmedlem erlägger per köp. Även expedi-

tionsavgiften omfattas av momssänkningen.

Resultat – Bokklubbar

I Bokpriskommissionens direktiv framgår att sta- Sammantaget över skön-, barn- och facklitteratur var ten har som mål att stimulera en varierad utgivning priserna i bokklubbarnas medlemstidningar under år av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången till och

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

valt att väga alla böcker i bokklubbarnas medlems- av samtliga bokkatalogpriser med undantag av priser tidningar lika. Det innebär att alla böcker inom res- för paketerbjudanden och samlingsvolymer. pektive litteraturgenre och bokklubb har samma Prisjämförelsen görs mellan åren för jämförbara tyngd/betydelse i beräkningen, oavsett om de svarar bokkategorier för respektive aktör. Till exempel för en stor eller liten del av bokklubbens omsätt- jämförs medelpriser för faktaböcker för barn i en ning. viss aktörs reakatalog 2001 med medelpriser för

faktaböcker för barn i samma aktörs reakatalog

Tillvägagångssätt – Böcker

2002.

Butikspriser Bokklubbar

Vid mätning av priser i butik för tidsperioderna 2001

I prismätningen för bokklubbar ingår de 12 största jämfört med 2002, har bokhandlar valts ut genom ett systematiskt urval från tidskriften Svensk bokbransch bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse görs mellan

titlar i bokklubbarnas medlemstidningar som presen-

matrikel 2001/2002. Totalt ingår 64 stycken bok-

handlar i urvalet. De bokhandlar som ingår i urvalet terats under perioden januari – december 2001 res-

pektive januari – december 2002. I prismätningen har kontaktats för information om hur bokpriser sätts i den specifika bokhandeln. beaktas även bokklubbarnas expeditionsavgift till den

del den belastar kostnaden för ett genomsnittligt bok-

Prisuppgifter för år 2001 och 2002 har inhämtats från de bokhandlar som ingår i urvalet och som har inköp.

Pris som är förknippat med villkor eller motprestaegenskaperna: är sortimentsbokhandlar och lokaliserade i Sverige, samt kan ange butikskatalog vars pri- tion utesluts (till exempel pris som gäller när man har

varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst anser man följer. Dessa utgör 54 av de 64 ursprungliga bokhandlarna. Det inhämtade prismaterialet består tal inköp).

Prisjämförelser mellan tidsperioderna görs för de

tre huvudkategorierna skönlitteratur, barnböcker och

fackböcker för respektive bokklubb och vägs ihop för 6 de tre kategorierna över samtliga bokklubbar efter Några bokklubbar har framfört önskemål om att böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom antalet medlemmar. huvudboken utgör den största delen av bokklubbarnas försäljning.

Kvalitetsklassning görs av titlar efter bandtyp, Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats sidantal och illustrationer. Se vidare avsnitt 5.1.1 separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som nedan. huvudboken utgör samt dess genre. Se vidare den tekniska rapporten, avsnitt 5.1.1. Enligt denna beräkning var priserna Felkällor sammantaget över skön-, barn- och facklitteratur 12,9 procent lägre

Liksom alla statistiska undersökningar kan även 2002 jämfört med 2001 (skönlitteratur –15,9, barnlitteratur –3,4 och facklitteratur –9,6 procent). Osäkerhetstalen för dessa alterna- denna prismätning vara behäftad med felkällor. tiva resultat är högst så stora som de i huvudberäkningen (se tabell Tre möjliga felkällor, utöver de urvalsfel som av- 2.2). 7 speglas i de redovisade osäkerhetstalen, kan särskilt Osäkerhetstalen för de uppmätta prisförändringarna kan antas överskatta den verkliga osäkerheten eftersom de prismätta tidskrif- påpekas: terna täcker en mycket stor del av konsumenternas tidskriftsinköp. Tidskrifter med liten omsättning och som är momspliktiga ingår ej A: Katalogpriser överensstämmer inte alltid med pris i urvalet. i butik.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

B: Vissa litteraturkategorier och försäljningskanaler Priser – historisk utveckling

ingår inte i undersökningen. Nationella prisjämförelser

C: Böckers beskaffenhet och kvalitet förändras 9

Prisökningstakten på böcker och tidskrifter (exkluöver tiden så att den valda metoden inte helt sive dagstidningar) har successivt ökat, från ungefär förmår skilja prisförändringar från kvalitetsår 1982 fram till januari 2002, i förhållande till KPI förändringar. totalt. I januari 2002 minskade skillnaden i pris-

En mer utförlig redogörelse för beräkningen av pris- ökningstakt till följd av momssänkningen.

förändring avseende böcker i butik respektive bok- Under 1980-talet och en bit in på 1990-talet låg

klubbar liksom för felkällornas betydelse presenteras i inflationen på relativt höga nivåer jämfört med idag,

avsnitt 5.1.1. under vissa perioder över 10 procent. Den genom-

snittliga inflationstakten, 12-månadersförändringen,

Resultat – Tidskrifter var under perioden januari 1980 till och med decem-

ber 1992 8,0 procent jämfört med 1,8 procent för

Prisförändringen på tidskrifter presenteras i tabell

perioden januari 1993 till och med november 2002.

2.3¶Priserna avser en sammanvägning av lösnum-

En omläggning av den ekonomiska politiken och merprisernas och abonnemangsprisernas utveckling.

inrättandet av ett inflationsmål för penningpolitiken Indelningen av tidskrifterna grundas på en indelning

är troligen den viktigaste orsaken till denna nedgång i av Tidningsstatistik AB men är modifierad av SCB så

inflationen. Även andra politiska beslut har påverkat att en viss tidskrift endast ingår i en grupp.

prisutvecklingen. Där kan nämnas sänkningen av De momssänkta tidskrifterna har under perioden momsen på livsmedel den första januari 1996 samt

oktober 2001–oktober 2002 i genomsnitt minskat i

avregleringarna på el- och telemarknaderna under pris med 10,3 ± 0,8 procent. Skillnaderna mellan lös-

1990-talets andra hälft. nummerprisernas och abonnemangsprisernas genom-

Inflationsmålet från 19 november 1992 innebar att snittliga utveckling är mycket små och redovisas inte

inflationen enligt måttet UND1, som beräknades av här.

Riksbanken, inte skulle öka. Inflationsmålet förändra-

Skillnaderna mellan grupperna är i allmänhet inte

des 1995 till att inflationen enligt KPI ska begränsas statistiskt signifikanta. Datortidskrifterna och de tid-

till 2 procent med en accepterad avvikelse på ±1 proskrifter som representerar ekonomi, teknik, hobby

centenhet. och foto har dock en prissänkning som är signifikant

mindre än genomsnittet, medan familje- och damtidningarnas prissänkning är signifikant större än Internationella prisjämförelser

snittet. De tidskrifter som ej påverkats av moms- 10

Priserna på böcker har enligt HIKP sedan år 1995 sänkningen har ökat i pris med 4,4 procent. ökat något snabbare i Sverige än för EU:s 15

medlemsländer. I januari 2002 sjönk priserna på

Tillvägagångssätt – Tidskrifter

böcker i Sverige till följd av momssänkningen. I Fin-

110 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är land sänktes momsen på böcker från 22 till 12 pro-

gjort så att de som är omsättningsmässigt störst in- cent år 1994 och till 8 procent år 1998. I Danmark

kluderas. Såväl lösnummer- som abonnemangspris är momsen på böcker 25 procent.

beaktas. Prisutvecklingen för tidskrifter i Sverige har i

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 2.3 Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001 till oktober 2002, efter kategori. Procent

Tidskriftskategori Prisförändring Antal tidskrifter Inflationsjusteradmomssänkning Totalt momssänkta tidskrifter –10,3 ± 0,8 103 –13,1 Familje- och damtidningar –11,9 ± 1,2 18 Hem, bostad, trädgård –9,6 ± 1,7 15 Ekonomi, teknik, hobby, foto –6,9 ± 3,2 11 Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 2,4 8 Datortidskrifter –6,6 ± 2,3 8 Motor –10,0 ± 1,7 8 Serietidningar –9,4 ± 1,9 13 Övriga momssänkta tidskrifter –8,6 ± 2,2 22 Totalt ej momssänkta tidskrifter +4,4 ± 2,2 7

Källa: SCB

Diagram 2.1.

Prisutvecklingen för böcker och populärtidskrifter enligt KPI samt KPI totalt

,QGH[

%|FNHU 7

Osäkerhetstalen för de uppmätta prisförändringarna kan antas

7LGVNULIWHU överskatta den verkliga osäkerheten eftersom de prismätta tidskrif-

.3,WRWDOW terna täcker en mycket stor del av konsumenternas tidskriftsinköp.

Tidskrifter med liten omsättning och som är momspliktiga ingår ej

i urvalet.

På grund av att ett flertal tidskrifter, framför allt kulturtidskrifter

.3, och medlemstidskrifter, utges av ideella föreningar och därför inte är

momspliktiga berörs de inte av momssänkningen.

Prismätningen för böcker i KPI tas fram genom att fem bok-

klubbar samt tio indikatorböcker i tio bokhandlar studeras.

Variationer inom ett enskilt år i delindex för böcker i KPI bör tolkas

med försiktighet p g a begränsat urval. För den totala allmänna

prisutvecklingen (KPI) har prisutvecklingen för böcker en begrän-

sad betydelse.

De metoder och urval som tillämpas för beräkningen av bok-

prisutvecklingen inom olika EU-länder skiljer sig väsentligt åt vilket

kan påverka jämförbarheten mellan länder. För Sveriges del bör

variationen inom ett enskilt år tolkas med försiktighet.

För Sverige avses tidskrifter exklusive dagstidningar. För EU 15, Källa: SCB Finland och Danmark avses samtliga tidskrifter.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

stort sett varit lika med prisutvecklingen för genom- mätningar nedan. Resultat från dessa mätningar redosnittet av EU:s 15 medlemsländer från år 1995 till år visas första gången i augusti 2003. 1999. Därefter och fram till momssänkningen i ja- Utöver dessa mätningar fortsätter bokklubbs- samt nuari 2002, då priserna sjönk, har prisutvecklings- tidskriftsprismätningar på samma sätt som beskrivits takten varit något högre i Sverige. ovan.

Prismätning år 2002–2004 Tillvägagångssätt – i butik

I syfte att mäta prisutvecklingen mellan 2002 och Bokprismätningar har genomförts i butik under

2004 genomförs prismätningar i butik två gånger per april och oktober månad och kan delas in i tre år (april samt oktober). Vi beskriver kortfattat dessa grupper:

Diagram 2.2. Prisutvecklingen på böcker i Sverige, Finland, Index 1996 = 100 Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15

130 medlemsländer enligt EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

Sverige EU15

Finland Danmark

EU

Danmark

Finland

Sverige

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Källa: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyråer inom EU

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Diagram 2.3 prismätning A kommer hänsyn att tas till att en titel Prisutvecklingen på tidskrifter i Sverige, Finland, Danmark och

som i början av året är inbunden senare under året ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer, enligt EU:s

kan ges ut som kartonnage och ännu något senare harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

som pocket. I möjligaste mån är det den senast ut- ,QGH[ givna bandtypen för en specifik titel som prismäts.

Prismätning B har ett urval av titlar dragna genom

ett systematiskt urval från den population av titlar,

cirka 1 000 stycken per varuhus, som saluförs av res-

'.

(8 6YHULJH pektive varuhuskedja. Urvalet av prismätta titlar är

)LQODQG 'DQPDUN cirka 300 stycken per varuhus men varierar mellan

),

varuhus. Eftersom titeluppsättning och pris inte va-

rierar mellan butiker inom varuhuskedjor har det va-

( rit möjligt att begränsa antalet undersökta försälj-

ningsställen till en per kedja.

Prismätning C har genomförts som en total under-

sökning av samtliga titlar hos aktuella försäljnings-

ställen. I denna prismätning är samtliga titlar pocket-

6( böcker, priset för identiska titlar är dessutom det-

samma inom företagets alla butiker. Därmed är det

möjligt att begränsa prismätningen till två försäljnings-

ställen. Antalet prismätta titlar är i snitt 115 stycken.

Tillvägagångssätt – Internet

Denna prismätning är genomförd på samma urval av

titlar som prismätning A. De Internetbokhandlar som

ingår i undersökningen har alla egenskapen att de är Källa: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyråer inom EU

Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga saluför

titlar utgivna av svenska förlag samt av alla kategorier.

Drygt hälften av de som ingår i urvalet är endast A: Prismätning i 51 stycken slumpmässigt utvalda

Internetbaserade, det vill säga saluför titlar endast

sortimentsbokhandlar och en pocketbutik.

över Internet, resterande saluför titlar även i reguljära B: Prismätning i några större varuhus

butiker. C: Prismätning i medelstor kiosk och livsmedelsbutik Prismätning A har genomförts av SCB:s fältarbetare Ekonomisk utveckling i bok- och tidskriftsi ett urval av sortimentsbokhandlar plus en pocket- branschen boksbutik, samtliga valda med sannolikhetsurval ur Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker SCB:s företagsregister. Prismätning A omfattar ett ur- och tidskrifter, kommer SCB att följa ekonomisk utval av 1 000 boktitlar, som har fördelats mellan bok- veckling för grupper av företag som framställer, disthandlar enligt ett särskilt mönster. Vid redovisning av ribuerar och säljer böcker och tidskrifter.

NORDICOMS REDOVISNING:

Fler läser tidningar än böckerFler läser tidningar än böckerFler läser tidningar än böckerFler läser tidningar än böckerFler läser tidningar än böcker

NORDICOM-Sverige, knutet till Göteborgs månadstidningar och special-/facktidskrifter för att Universitet, har anlitats av SCB för att ge en få meningsfulla resultat.

bild av bok- och tidskriftsläsandets utveckling

Läsning av vecko-/månadstidningar

i Sverige. NORDICOM:s redovisning återges del-

vis i det följande. Den fullständiga redovis- Drygt var tredje svensk mellan 9 och 79 år läser nåningen finns på SCB:s hemsida: www.scb.se gon vecko- eller månadstidning en genomsnittlig dag

medan var femte läser special-/facktidskrifter. Det är

ndelen tidskriftsläsare en genomsnittlig lika vanligt att läsa vecko-/månadstidningar som att

vecka uppgår till drygt 75 procent. Läs- använda Internet, och det är fler som ägnar sig åt läs-

ningen har ökat något under det senaste ning av vecko-/månadstidningar än åt läsning av t ex decenniet men utmärks ändock av stabili- kvällstidningar en vanlig dag. tet i ett längre perspektiv. Det är otvety- Vecko- och månadstidningarna uppvisar en högre

Adigt så att fler läser tidskrifter är böcker – 15 procent räckvidd för grupperna kvinnor och äldre. I förhål-

fler läser tidskrifter än böcker en genomsnittlig vecka. lande till special-/facktidskrifter har vecko-/månads-

När det gäller bokläsning ligger Sverige mycket tidningar en yngre publik. Bland vuxna kvinnor läser högt jämfört med andra europeiska länder men det är 40 procent någon vecko- eller månadstidning en geinte riktigt samma bild som framträder för tidskrifts- nomsnittlig dag medan andelen läsare i åldersgruppen läsningen. Finland och även Danmark uppvisar be- 55 till 64 år är 40 procent och i den äldsta gruppen, tydligt högre andelar och ligger därmed långt över ge- 65 till 79 år, 46 procent. Vecko- och månadstidningsnomsnittet för Europa medan Sverige ligger nära läsningen ligger något lägre i storstadsregionerna. genomsnittstalet (vad gäller läser en gång i veckan el- Lågutbildade är läsare i större utsträckning än högler oftare). Om alla item som gäller läsning av tid- utbildade. skrifter läggs ihop hamnar Sverige dock på i stort sett Läsningen av vecko-/månadstidningar har legat resamma siffra som Danmark. Det är endast Finland lativt stabilt sedan Mediebarometerns start. Resultaoch Tyskland som uppvisar högre andelar. Att tid- ten från de senaste mätåren kan tyda på att en ökning skriftsläsningen ligger så högt i Finland brukar förkla- skett. Den är ungefär lika stor i de flesta grupper. ras med den stora andelen tidskriftsprenumerationer Men det kan också vara så att förändringar även påtill skillnad från Sverige där lösnummerförsäljningen verkas av vad människor uppfattar som vecko- och är omfattande. I Finland råder momsbefrielse på pre- månadstidningar. numerationer men en 22-procentig momssats på lös- När det gäller medier som böcker och tidskrifter nummerförsäljning, vilket gör att fler prenumererar kan gårdagen uppfattas som ett något missvisande och på så sätt får tidskrifterna regelbundet hem i mått – det är mer rättvisande att mäta veckoräckvidd brevlådan. för dessa medier. Drygt 60 procent av svenskarna lä-

I sammanhanget skall dock påpekas att det är be- ser någon vecko- eller månadstidning under en getydligt svårare att mäta tidskriftsläsning än t ex bok- nomsnittlig vecka – böcker har samma veckoräckläsning – tidskrift är ett mångtydigt och därmed vidd. I relation till hur ofta vecko-/månadstidningar oklart begrepp. Därför blir resultatet för tidskrifts- utkommer ligger räckvidden på en jämförelsevis hög läsning i mångnationella undersökningar än osäkrare. nivå. En majoritet i samtliga grupper – kön, ålder, Det är också nödvändigt att skilja mellan vecko-/ utbildning – har läst vecko- eller månadspress under

Fler läser tidskrifter än böcker

Andel som läser olika tryckta medier i befolkningen 9-79 år en genomsnittlig dag 2001. Procent

% 100 90

80 73

70 60

40 34

29 29

10 0

Tidskrift Vecko-/ Special-/ Bok Skön- Fack Dagstidning Morgon- Kvälls-

totalt månads- facktidskrift totalt litteratur litteratur totalt tidning tidning

tidning

Andel som läser tryckta medier i befolkningen 9-79 år en genomsnittlig vecka 2001. Procent

%

80 76

70 64

61 60

50 44 45

40 30

10 0

Tidskrift Vecko-/ Special-/ Bok Skön- Fack Dagstidning Morgon- Kvälls-

totalt månads- facktidskrift totalt litteratur litteratur totalt tidning tidning

tidning

Fler läser tidskrifter än böcker

en vecka. Läsarna håller sig normalt till endast en Såväl utbildning och ålder som kön och sociala vecko- eller månadstidning en genomsnittlig dag, det faktorer inverkar på benägenheten att läsa specialär endast 6 procent av befolkningen som läser eller och facktidskrifter liksom facklitteratur. Tidskrifterna tittar i fler än en tidning. var tidigare i första hand männens medium. De se-

Andelen som någon gång per månad läser någon naste årens resultat pekar dock på en viss utjämning vecko- eller månadstidning ligger i alla grupper över mellan män och kvinnor. Läsningen är mest utbredd 80 procent – med undantag av männen där andelen bland medelålders personer. En svag ökning av räckär 78 procent. Det finns en svag ökning när det gäller vidden för special- och facktidskrifter kunde förden samlade månadsräckvidden, särskilt bland medel- märkas åren kring år 2000. ålders och högutbildade. Bland yrkesverksamma är andelen läsare större än i

andra grupper. Andelen läsare ökar med utbildning: Läsning av olika vecko-/månadstidningar 35 procent av alla högutbildade läser någon special- Familjetidningarna har traditionellt haft störst vecko- eller facktidskrift en genomsnittlig dag jämfört med räckvidd. En femtedel av befolkningen läser någon 16 procent bland de lågutbildade. Den högsta andelen sådan tidning en genomsnittlig vecka. Bland de äldsta finner vi bland högre tjänstemän och akademiker (41 är andelen dubbelt så stor (41 procent). Andelen procent), medan andelen i arbetarfamiljer är relativt kvinnliga familjetidningsläsare är i det närmaste tre låg (18 procent). Detta torde ha att göra med att fackgånger högre än andelen manliga. Trots mycket stora tidskrifter ofta är knutna till yrkesverksamhet inom förändringar på marknaden har den traditionella tjänstemannayrken. En viss minskad läsning bland veckopressen fortfarande en stark ställning bland lä- högutbildade kan dock förmärkas under senare år. sarna. Den helt dominerande gruppen är de som tar del

Det ökade utbudet av specialtidningar har, med av endast en tidskrift under en genomsnittlig dag. stor sannolikhet, bidragit till att veckoräckvidden för Män, kvinnor och olika åldersgrupper skiljer sig inte denna typ av tidningar har ökat under senare år. nämnvärt åt i detta avseende. Andelen som läser mer 2001 är den samlade räckvidden för dessa tidningar än en tidskrift är dock störst bland högutbildade. högre än för familjetidningarna. Denna tidningsgrupp Närmare 45 procent av befolkningen läser eller titskiljer sig från övriga genom att ha en högre andel tar i minst någon special- eller facktidskrift en gemanliga än kvinnliga läsare och den har sin tyngd- nomsnittlig vecka. I de yrkesverksamma åldrarna och punkt bland unga och medelålders personer, i motsats bland högutbildade är över 50 procent ”veckoläsare”. till veckopressens äldre läsare. Andelen läsare av minst en tidskrift under en må-

Ungdomstidningar når en femtedel av sin målgrupp nad är 67 procent. Variationerna mellan olika grupen genomsnittlig vecka och serietidningarna når när- per är stor – från 18 procent i åldersgruppen 9 till 14 mare en tredjedel av barnen mellan 9 och 14 år. år till 86 procent bland de högutbildade.

Läsning av special- eller facktidskrifter

Läsning av olika special-/facktidskrifter

Närmare var fjärde vuxen svensk läser special- och Special- och facktidskriftsmarknaden uppvisar betyfacktidskrifter en genomsnittlig dag. Veckoräck- dande variationer. Organisations- och medlemstidvidden är 44 procent vilket kan jämföras med 60 skrifter samt facktidskrifter inriktade på yrkesområprocent vad gäller böcker. den har störst veckoräckvidd av alla tidskrifter. Bland

Fler läser tidskrifter än böcker

Andel som läser special-/facktidskrift i befolkningen 9-79 år en genomsnittlig dag 1991–2001. Procent

Anm: I frågeformuleringarna har sedan 1994 ingått förtydliganden när det gäller typ av tidning/tidskrift, vilket sannolikt har bidragit till att användningen av dessa ligger på en högre nivå efter 1994. I frågeformuleringen 2001 har ingått förtydliganden när det gäller typ av tidning/tidskrift vilket sannolikt har bidragit till en uppgiven minskad användning av special-/facktidskrifter.

vuxna i yrkesverksam ålder är räckvidden för dessa bruttotid menas summan av den självuppskattade titvå tidskriftsgrupper störst. Facktidskrifterna är pri- den för användning av enskilda medier och måttet tar märt inriktade på olika yrkesgrupper och branscher inte hänsyn till att man kan använda flera medier samvilket visar sig i att räckvidden är klart störst i yrkes- tidigt, t ex lyssna på musik när man läser en tidskrift. verksamma åldrar, liksom det finns en stor skillnad Svenskarnas bruttotid för medieanvändning har mellan låg- och högutbildade. varit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet. Radio

Marknaden för specialtidskrifter inriktade på olika (35 procent) och TV (28 procent) dominerar den tid intresseområden, t ex historia och ekonomi, expan- som ägnas massmedier. Ljudmedierna (radio, CD, derade i början på 1990-talet. De senaste åren har ljudkassett) står tillsammans för 43 procent av den pekat mot en vikande trend. I dag når special- tid befolkningen ägnar åt medier en genomsnittlig tidskrifterna en tiondel av befolkningen en genom- dag. Motsvarande siffra för rörliga bilder (TV, video, snittlig vecka, bland högutbildade gäller detta en sjät- bio) är 32 procent. Den tid som ägnas de tryckta tedel. Endast tre procent av befolkningen uppger att medierna – böcker, tidskrifter, dagspress – uppgår de läser någon kulturtidskrift. till närmare 20 procent av medietiden. Tidskrifterna

står för 4 procent av medietiden – ungefär samma

Tid som ägnas tidskriftsläsning

som videoanvändningen och endast ett par procent- Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning en ge- enheter från bok- och Internet-användningen. Tidnomsnittlig dag är 6 timmar och fyra minuter. Med skriften läses något kortare tid en genomsnittlig dag

Fler läser tidskrifter än böcker

än t ex boken och morgontidningen, som är de tryckta som läser längst och dem som läser kortast tid är, medier som läses längst tid. med vissa undantag, relativt små. De yngre ägnar tid-

En svag nedgång kan noteras för de tryckta medi- ningarna mindre tid än andra och de äldres lästid ligernas andel av medietiden under de senaste fem åren ger klart över genomsnittet. En femtedel av befolk- – det gäller även tidskrifterna – men den tycks ha av- ningen ägnar vecko- eller månadstidningarna som stannat om man ser till de senaste årens resultat. Det mest 30 minuter och något färre läser vecko- eller kan tyckas anmärkningsvärt att de tryckta medierna månadstidning i mer än 30 minuter en genomsnittlig hävdat sig så väl med tanke på de drastiska föränd- dag. De som avsätter en timme eller mer är mycket ringar som skett i medielandskapet under det senaste få. De äldre utmärker sig något genom att i större årtiondet. I det sammanhanget spelar den lästradition utsträckning ägna mer tid åt tidningen än andra grupsom finns i Sverige stor roll. Tidig läskunnighet i be- per. De senaste åren har lästiden legat på samma nivå folkningen, en stark press och folkbiblioteken är vik- med mindre fluktuationer mellan åren. Detta mönstiga förklaringsfaktorer. Dessutom vet vi att männis- ter kan skönjas i så gott som alla grupper även om kors grundläggande vanor förändras mycket långsamt. mäns lästid är något stabilare än andra gruppers.

Den samlade bruttotiden för medier ökar i huvudsak med ålder. Bland barn är den samlade medietiden Lästid bland läsarna av special- och fackdrygt fyra timmar en genomsnittlig dag, bland ålders- tidskrifter pensionärerna ca sju timmar. Den andel av brutto- Läsarna avsätter 26 minuter åt special- och facktiden som avsätts för läsning är lägst, ca 16 procent, tidskrifter en genomsnittlig dag – det är tio minuter bland personer mellan 15 och 44 år. Bland de yngsta kortare tid jämfört med lästiden för vecko-/månadsoch bland personer över 45 år är den ca 20 procent tidningar. Lästiden varierar endast marginellt mellan eller högre. Bland de yngsta rör det sig huvudsakligen olika grupper. De äldsta läsarna ägnar emellertid nåom böcker, bland de äldsta om dagstidningar. Den got längre tid åt tidskrifter än vad andra grupper gör. tid som ägnas tidskrifter varierar från tre procent av Lästiden har de senaste tio åren, med något undanungdomars medietid till fem procent av pensionärer- tag, varit kring knappt 30 minuter en genomsnittlig nas medietid. dag. Bland män och i den yngre medelåldern synes

Den bruttotid som ägnas åt medier skiljer sig rela- lästiden ha minskat något under det senaste decenniet tivt lite åt mellan män och kvinnor. Tryckta medier, medan den bland kvinnor och äldre har varit mer stasom böcker och tidskrifter, har en något högre andel bil. av medietiden bland kvinnor. Det gäller framförallt 15 procent av befolkningen läser special- och fackden tid som ägnas vecko- och månadstidningar. tidskrifter som mest 30 minuter en genomsnittlig dag

medan 6 procent läser mer än 30 minuter. De äldre Lästid bland läsarna av vecko- och månads- och de högutbildade utmärker sig genom att de i tidningar större utsträckning läser mer än 30 minuter. Läsarna avsätter i genomsnitt 36 minuter åt vecko-/

Medievanor bland tidskriftsläsare

månadstidningar under en genomsnittlig dag. Vilket kan jämföras med 62 minuter för böcker. Liksom för De som en genomsnittlig dag 2001 har läst i någon de flesta medier ökar den tid som ägnas vecko- och tidskrift, oavsett om det rör sig om vecko-/månadsmånadspress med ålder. Skillnaderna mellan dem tidningar eller special-/facktidskrifter, har i större ut-

Fler läser tidskrifter än böcker

sträckning – det gäller särskilt män – än övriga läst läsarna där radiolyssnandet är något högre än för övmorgontidningar och böcker, använt Internet samt riga grupper. För läsning av morgontidningar och lyssnat på CD. Däremot har de i mindre grad läst böcker samt Internetanvändning finns det ett positivt kvällstidningar. TV- och videotittande är i stort sett samband med tidskriftsläsning, främst bland yngre, på samma nivå bland dem som läst i någon tidskrift medan sambandet är svagt negativt för kvällspress som bland dem som inte gjort det. Mönstret var och för TV i de yngre åldersgrupperna. ungefär detsamma 1995 – bokläsningen och radio-

Medietiden

lyssnandet är dock något lägre bland tidskriftsläsarna 2001 än 1995, samtidigt som Internet har tillkom- Tidskriftsläsaren ägnar mindre del av sin bruttomit. medietid åt radio och TV än de gör som inte läser

Hur man tar del av andra medier har också att tidskrifter – det är samma mönster som för bokgöra med vilken typ av tidskrifter man läser. Exem- läsarna. Bland dem som inte läser tidskrifter ligger 37 pelvis är Internetanvändningen i hemmet i högre grad procent av genomsnittliga medietiden på radio, kopplad till läsning av special-/facktidskrifter än till medan den för läsarna ligger på ca 33 procent. För läsning av vecko-/månadstidningar. 32 procent av TV går tendensen i samma riktning: 31 procent bland special-/facktidskriftsläsarna använder nätet en ge- dem som inte läst någon bok och 27 procent bland nomsnittlig dag, medan motsvarande siffra för vecko-/ tidskriftsläsarna. Det är framför allt icke tidskriftsmånadstidningsläsaren är 26 procent. Om man ser läsande män och ungdomar som ägnar en större antill dem som läst någon vecko-/månadstidning en del av sin medietid åt radio och TV. genomsnittlig dag, men ingen special-/facktidskrift, Läsarna av vecko-/månadstidningar ägnar radion 2 är nätanvändningen i hemmet endast något högre än timmar och 10 minuter en genomsnittlig dag och bland dem som inte alls läser tidskrifter (ca 22–24%). motsvarande tid för läsarna av special-/facktidskrifter Det finns ett motsvarande mönster för persondator- är 2 timmar och fyra minuter – det är betydligt användning, morgontidningsläsning och läsning av längre tid än den tid bokläsaren ägnar åt radio en böcker, medan det omvända förhållandet gäller för vanlig dag. Samma gäller för TV där vecko-/månadskvällspress och television; i det senare fallet är det de tidningsläsarnas TV-tid en genomsnittlig dag uppgår som läst vecko-/månadstidning men inte special-/ till 1 timma och 47 minuter och motsvarande tid för facktidskrifter som ligger över snittet. läsare av special-/facktidskrifter är 2 minuter kortare.

Skillnaderna i medieexponering mellan dem som Bokläsarens TV-tid ligger kring drygt 90 minuter en har läst i någon tidskrift och de som inte gjort det är genomsnittlig dag, d v s den liknar i hög grad icke större än när det gäller t ex bokläsning och inte sällan tidskriftsläsares medietid. finns förklaringen att hämta i utbildningsnivå – högre Oavsett om man är vecko-/månadstidningsläsare utbildning ligger t ex bakom den högre bok- och eller special-/fackpressläsare avsätter man ungefär lika Internetanvändningen bland läsare av special-/fack- lång tid åt bokläsning – kring 26–27 minuter, d v s press. Vi kan också se att i alla åldrar är CD-lyssnan- några minuter längre tid än de som inte läser tidskrifdet högre bland tidskriftsläsarna, men att det är fram- ter. Samma gäller läsning av morgontidningar. Vi taför allt gruppen 25–44 år som skiljer ut sig – samma lar dock här om genomsnittsskillnader som endast gäller för bokläsarna. För radio är skillnaderna margi- ligger mellan 2 och 6 minuter. Andelen för Internet nella – möjligen men undantag för de äldre tidskrifts- är i stort sett densamma. Om vi går tillbaka sex år i

Fler läser tidskrifter än böcker

Den bruttotid som befolkningen 9-79 år ägnar åt massmedier fördelad på olika medier en genomsnittlig dag 2001. Procent

Radio 35%

Kassettband 1%

CD-skiva 7%

Tidskrifter 5%

Dagspress 8%

Bok 6%

Internet 6%

Video 3%

Text-TV 1%

Television 28% 1. Med användningstid för Internet avses den samlade användningen i hemmet, på arbetet, i skolan och på annan plats. Anm: Den totala tid som allmänheten ägnar åt massmedier är en summering av den tid som avsättes för varje medium. Den totala tiden tar följaktligen inte hänsyn till att två medier kan ha använts samtidigt. Det innebär att både tiden för läsning av morgonpress och tiden för radiolyssnande räknats in även om läsningen av morgontidningen skett samtidigt som radiolyssnandet. Läses morgontidningen i 30 minuter vid frukost och radion samtidigt står på betyder det följaktligen 30 minuters radiolyssnande och 30 minuters morgonpressläsning, vilket summeras till 60 minuter. Den tid som allmänheten avsätter för bio ingår inte i diagrammet.

tiden är mönstret i stort sett oförändrade med un- naderna är små. Den samlade medietiden för läsare dantag för Internet. Den samlade medietiden har av vecko-/månadstidningar en genomsnittlig dag är dock ökat för tidskriftsläsaren från 361 minuter till 402 minuter och för läsare av special-/fackpress 410

379 minuter. minuter. Detta kan jämföras med befolkningens ge- Generellt ägnar special-/facktidskriftsläsaren något nomsnittliga bruttomedietid: 364 minuter. Boklängre tid åt både tryckta medier och andra medier läsarens genomsnittliga bruttomedietid 2001 var 378 än vad vecko-/månadstidningsläsaren gör – men skill- minuter.

Bokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelser och slutsatseroch slutsatseroch slutsatseroch slutsatseroch slutsatser

vår första delrapport Det skall vara billigt att köpa med uppgifterna i motsvarande underlag från 2001. böcker och tidskrifter, som överlämnades till Parallellt har SCB under året också genomfört pris- Kulturministern den 2 juli 2002, redovisade vi observationer i butik. SCB:s underlag till Kommisutvecklingen under det första halvåret efter beslu- sionen kommer fr o m nästa rapport att grunda sig tet att sänka mervärdesskatten på böcker, tidskrif- på dessa mätningar i butik.

Iter m m från 25 procent till 6 procent. Våra slutsatser Vi finner att redan den omständigheten att obser-

för det första halvåret sammanfattas i förordet till fö- vationerna nu grundar sig på ett mer omfattande religgande rapport. katalogunderlag, som har möjliggjort fler prisobser-

Drygt ett år har förflutit sedan momsbeslutet och vationer, gör bedömningen säkrare än i våras vad gäldet finns nu möjlighet att göra iakttagelser ler prisutvecklingen på de böcker som säljs i bokhanför utvecklingen under hela året 2002. deln. Statistiskt markeras detta av att

I det underlag som SCB har ställt till Det skall vara billigt att läsa de s k osäkerhetstalen generellt Kommissionens förfogande görs en upp- sett har blivit lägre och iakttageldatering av vårens prismätningar, vilket serna därmed mer tillförlitliga. gör det möjligt att få en helhetsbild av Kommissionen står alltså på en de prisförändringar som inträffat un- fastare grund i sina bedömningar der året 2002 i jämförelse med året inom denna sektor än vad vi

RAPPOR

2001. gjorde i våras.

T

Låt oss inleda denna redovisning Prisutvecklingen på böcker som genom att notera och kommentera säljs genom bokklubbar har mätts de metoder som har tillämpats för genom observationer i klubbarnas

Från Bokpriskommissionen mätningarna av priserna på bok- Våren 2002 medlemstidningar. Det är en metod och tidskriftsområdena. Vi kan på II som kommer att tillämpas också i

det sättet klargöra hur pass säkra framtida mätningar. Säkerheten i våra iakttagelser och slutsatser kan mätningarna har liksom på bokhandelanses vara. Därefter övergår vi till sområdet generellt sett ökat genom att att markera våra iakttagelser rörande prisutveck- granskningen nu omfattar hela året och lingen under året och redovisar vilka slutsatser som vi därmed har antalet prisobservationer i stort sett fördrar av denna utveckling. Avslutningsvis tar vi upp dubblats. frågor som knyter an till läsvanor m m. Kommissionen finner att osäkerhetstalen för att

bedöma prisutvecklingen vad gäller böcker i bok-

Mätmetoder och säkerheten i våra

klubbsverksamheten i stort är desamma som för

bedömningar

böcker som säljs i bokhandeln. Vi återkommer SCB:s prismätningar avseende böcker i bokhandeln dock senare till frågan om det också finns andra grundar sig – liksom för vårperioden – på de konsu- omständigheter än de angivna som måste beaktas mentinriktade bokkataloger som ett urval av Sveriges när man skall bedöma utfallet på bokklubbsombokhandlar använder. Det är fyra katalogtyper som rådet. har studerats, nämligen rea-, vår-, höst- och jul- På tidskriftssidan har noteringarna huvudsakligen kataloger. Resultatet från dessa mätningar jämförs gjorts genom observationer i butik eller information

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

från Internet. Det är en metod som kommer att utfallet på andra nivåer än dem som redovisas i untillämpas på tidskrifterna också vid framtida mät- derlaget. tillfällen.

Iakttagelser

Kommissionen kommenterade redan i våras att mätmetoderna för tidskrifterna då gav säkrare resul- Redan i vårens rapport angav Kommissionen att vi tat än på bokområdet. Som vi nu har angivit har osä- vid granskningen av SCB:s underlag haft som utkerheten på bokområdet minskat medan tidskrifts- gångspunkt att en sänkning av momsen på böcker sektorn är oförändrad i det avseendet. Osäkerhets- och tidskrifter från 25 procent till 6 procent borde ge talet för tidskriftssektorn är alltså generellt sett jäm- utrymme för en sänkning av prisnivån med 15,2 proförbart med vad som gäller för de böcker som säljs cent under förutsättning att alla övriga omständigheter över bokhandel eller i bokklubbar. som påverkar prisnivån är lika.

Den redovisade genomgången gör det uppenbart Vi måste dock nu liksom i våras betona att vid beatt Bokpriskommissionen står på relativt fast mark dömningen av om prissänkningen på böckerna och när vi nu skall dra våra slutsatser om hur de olika tidskrifterna uppnår denna nivå är det nödvändigt att huvudgrupperna generellt sett har utvecklats prismäs- väga in också andra faktorer. sigt under året. Sålunda ledde den allmänna konsumentprisut-

Mot den bakgrunden väljer vi att i den fortsatta vecklingen mellan åren 2001 och 2002, som är mätgenomgången av våra resultat inte ta upp osäker- perioden för böcker, till prisökningar om 2,2 prohetsfaktorerna annat än när det är uppenbart att de cent. För perioden oktober 2001 till oktober 2002, kan spela större roll för bärigheten i våra iakttagel- som är mätperiod för tidskrifter, har konsumentpriser och slutsatser. Det blir särskilt aktuellt när vi serna ökat med 2,5 procent. SCB har i sin redoviskommer in på bedömningar av de skilda bok- och ning beaktat denna generella prisökning när man har tidskriftskategorierna inom resp. grupp där pris- skapat en s k inflationsjusterad momssänkning. För observationerna i vissa fall kan vara relativt få och att en bok skall anses ha prissänkts till den nivå som möjligheten att bedöma skillnaderna i moms- momssänkningen motiverar skall den alltså uppvisa sänkningens genomslag måste ske med större försik- ett sänkt pris om 13,3 procent. Motsvarande siffra för tighet. Närmare uppgifter om vilka osäkerhetstal tidskrifterna är 13,1 procent. Det är alltså som finns på de olika mätområdena framgår av det ”måttstockarna” för genomgångarna av mätningstabellmaterial som SCB har redovisat och som åter- resultaten inom de olika områdena. För närmare beges i ett särskilt avsnitt i vår rapport. SCB:s redo- skrivning av beräkningsgången hänvisas till SCB:s visning i sin helhet återfinns på SCB:s hemsida rapport. www.scb.se. Viss hänsyn till den osäkerhet som följer av mät-

Det är angeläget att betona att våra iakttagelser förutsättningarna måste också tas. Osäkerheten akoch slutsatser avser genomsnittet för de olika grans- tualiseras särskilt när man tittar på skillnaderna i kade kategorierna inom respektive grupp. Det bety- momssänkningens genomslag på de olika bok- och der att det kan finnas böcker, tidskrifter och aktörer tidskriftskategorierna. inom de olika kategorierna som uppvisar resultat Från de angivna utgångspunkterna kan vi göra fölsom är både bättre och sämre än detta genomsnitt. jande iakttagelser. Det är dock inte möjligt för oss att uttala oss om Sammantaget har böcker, dvs. bokhandelns och

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

bokklubbarnas, totalt minskat i pris med 12,7 pro- sänkningar som begränsas till 6,6 resp. 6,9. Utöver cent mellan 2001 och 2002. de differenser som här har påtalats kan det vara

Om man separerar bokhandelns och bokklubbar- vanskligt att närmare precisera mindre skillnader nas böcker finner vi dock att böckerna över bokhan- mellan de olika tidskriftskategorierna. Kommissionen deln har prissänkts med 13,8 procent medan bok- noterar dock att sänkningstalet för serietidningar är klubbarnas sänkning begränsas till 10,3 procent. 9,4 procent. Om särskild vikt läggs vid den s.k. huvudbokens för- SCB:s underlag tyder på att försäljningen av säljningsandel kan resultatet bli ett annat för bok- böcker och tidskrifter har ökat betydligt under de tio klubbarna. Vi återkommer till detta i våra slutsatser. första månaderna av år 2002 – sannolikt med mer än

Om vi tittar på de olika bokkategorierna inom 14 procent. Vi noterade redan i våras att ca 15 prodessa grupper finner vi dock betydande skillnader i cent av befolkningen hade ökat sina bok- och momssänkningens genomslag. tidskriftsinköp.

Inom bokhandelsområdet har skönlitteraturen

Slutsatser

sänkts med 15,5 procent medan sänkningen för facklitteraturen ligger på en lägre nivå –11,3 procent. Liksom i vår genomgång i våras av genomslaget av Utfallet vad gäller barnböckerna påverkas av ett rela- momssänkningen på prissättningen inom bokområdet tivt högt osäkerhetstal. Sänkningen uppgår till 14,4 finner vi skillnader mellan å ena sidan de böcker som procent. säljs över bokhandel och de som saluförs över bok-

På bokklubbsområdet är differenserna än större klubbarna. Låt oss först dra våra slutsatser vad gäller mellan de olika kategorierna. Skönlitteraturen upp- prissättningen av de böcker som säljs över bokhanvisar den mest markanta prissänkningen på 12,4 deln. procent Vad gäller fack- och barnlitteratur är siff- Generellt sett finner vi att bokhandelns prissänkrorna lägre: fackböckerna 9,4 procent och barn- ning på 13,8 procent överträffar det mål som momsböckerna 6,6 procent, i båda fallen med relativt höga sänkningen minst borde leda till, d v s en sänkning osäkerhetstal med 13,3 procent. Då har vi beaktat konsekvenserna

Som nämnts skulle ett fullständigt genomslag av av den allmänna konsumentprisutvecklingen mellan momssänkningen på tidskriftsområdet kunna avläsas åren 2001 och 2002. Vi har också noterat att osäkeri prissänkningar om minst 13,1 procent. Sänkningen hetstalet är relativt lågt. begränsas dock generellt till 10,3 procent. Resultatet för bokhandeln bygger i hög utsträck-

Liksom inom bokområdet är dock genomslaget av ning på ett mycket gott genomslag av momsmomssänkningen för de olika tidskriftskategorierna sänkningen för skönlitteraturen, 15,5 procent, och mycket varierande. även för barnböckerna, 14,4 procent. Klart är dock

Bäst resultat uppvisar familje- och damtidningarna att momssänkningen inte har fått fullt genomslag i det med 11,9 procent. Också för tidskrifter inom områ- pris som konsumenten betalar för facklitteratur. Det dena idrott, motion och friluftsliv har moms- fattas någon eller några procentenheter för att uppnå sänkningen ett relativt tydligt genomslag med 11,2 målet. procent. Klart under genomsnittet för tidskriftsom- Böckerna som säljs genom bokklubbarna har generådet finner vi datortidskrifter och tidskrifter som re- rellt sett inte uppnått sänkningsmålet enligt SCB:s presenterar ekonomi, teknik, hobby och foto med mätningar. Här skiljer det på cirka 3 procentenheter

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

för att man skall kunna tala om fullt genomslag av generellt blev större – 12,9 procent mot 10,3 promomssänkningen. cent. Man konstaterar vidare att de skilda bokkate-

Kommissionen anser att det kan finnas anledning gorierna uppvisar prissänkningar för skönlitteraturen att lite närmare analysera detta utfall med hänsyn till på 15,9 procent och för fack- och barnlitteraturen på de särdrag som bokklubbsverksamheten uppvisar. 9,6 resp. 3,4 procent. Osäkerhetstalet uppgår till Följande kan då konstateras: högst 0,9 procent.

Redan i vår första rapport fann vi anledning att Om prisreduceringen på den i bokklubbskommentera utfallet för bokklubbarna genom att hän- verksamheten dominerande huvudboken ges en anvisa till att resultatet kunde ha påverkats av den om- nan tyngd i prismätningen och osäkerhetstalet beakständigheten att inte alla aktörer i branschen noterat tas får vi sålunda ett resultat som generellt möjligen att momssänkningen också omfattar expeditions- skulle kunna innebära att prissänkningen inom avgifterna. Enligt uppgift är så fortfarande fallet. bokklubbarna motsvarar fullt genomslag av moms-

Låt oss först konstatera att differenserna mellan de sänkningen. olika bokkategorierna är betydligt större här än för Slutsatsen är alltså att momsänkningen kan få fullt de böcker som säljs över bokhandel. Medan skönlitte- genomslag i bokklubbarnas prisutveckling först om raturen uppvisar en relativt stor sänkning – 12,4 pro- man beaktar den s k huvudbokens försäljningsandel. cent – ligger genomslaget på både fack- och barn- Om bokklubbarnas böcker granskas från samma utlitteraturen klart lägre – 9,4 resp. 6,4 procent. Pris- gångspunkter som gäller för böcker som säljs i bokobservationerna för barnböcker är dock relativt få handeln uppnås generellt sett inte prisreduceringsoch osäkerheten därmed hög. Det förefaller dock målet. klart att ingen av de berörda bokkategorierna uppnår Resultatet för bokklubbarnas vidkommande har det uppställda prissänkningsmålet. diskuterats ingående vid Kommissionens möten och

Ett antal bokklubbar har i kontakter med både det har funnits röster som har satt frågetecken för om SCB och Bokpriskommissionen betonat bokklubbs- undersökningarna ger en rättvisande bild av hur verksamhetens särart och särskilt pekat på betydelsen momssänkningen faktiskt har slagit i bokklubbsav den s k huvudboken i bokpaketen. Man har menat verksamheten. att det borde vara rimligt att böckerna i deras Svenska Förläggareföreningen har via Temo AB medlemstidningar viktas efter ekonomisk betydelse presenterat en egen undersökning som ger en annan och att man alltså särskilt i mätningarna beaktar att bild av prisutvecklingen på bokklubbsområdet. huvudboken utgör den största delen av bokklubbar- Temo:s undersökning, som i denna del bygger på nas försäljning. uppgifter från bokklubbar ägda av medlemsföretag i

Bokpriskommissionen har inhämtat att huvud- Svenska Förläggareföreningen, presenterades i slutet boken genomsnittligt uppgår till ca 50 procent av av december 2002 vilket gör att Bokpriskommisbokklubbarnas försäljning. sionen ännu inte har haft möjlighet att närmare ana-

SCB har i sitt underlag till Kommissionen beaktat lysera underlaget och slutsatserna i undersökningen. dessa synpunkter genom att som ett komplement re- Vi räknar dock med att det skall ske i anslutning till dovisa konsekvenserna av om ett sådant betraktelse- det fortsatta arbetet med att följa och granska prisutsätt skulle tillämpas i mätningarna. Utfallet skulle då vecklingen. innebära att prissänkningen för bokklubbsböckerna Kommissionen har på grundval av föreliggande un-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

derlag ingen grund för andra slutsatser än dem som vi Vi har kunnat konstatera att bok- och tidskriftshar redovisat. Av Kommissionens direktiv framgår att branscherna under år 2002 kan redovisa högst betystaten har som mål att stimulera en varierad utgiv- dande försäljningsökning. Underlaget tyder på en ökning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till ning i storleksordningen 15 procent. Vår bedömning och intresset för litteratur i alla grupper. Bokmoms- är att en stor del av denna ökning kan förklaras med sänkningen bör därför slå igenom på alla böcker oav- genomslaget av momssänkningen. sett försäljningsandel. Vi vill dock uttrycka vår ambi-

Läsvanor m m

tion att också fortsättningsvis fokusera på detta område för att ytterligare förstärka säkerheten i våra be- I Kommissionens förra rapport redovisade vi genom dömningar. bl a statistikframställaren NORDICOM:s försorg en

Låt oss nu gå över till tidskriftsområdet för att dra bild av kultur- och läsvanorna i landet, särskilt på våra slutsatser utifrån de iakttagelser som vi har gjort bokområdet. I SCB:s senaste underlag kompletteras inom denna sektor. den bilden genom ytterligare information från olika

Ett fullt genomslag av momssänkningen i det pris undersökningar. som konsumenten betalar skulle på tidskriftsområdet Även om Bokpriskommissionen inte är en allmän betyda att priset reducerats med 13,1 procent. Det litteraturpolitisk kommission har vi tyckt det vara har man inte uppnått. Resultatet innebär att det fattas angeläget att förmedla en bild av det kulturpolitiska några procentenheter inom tidskriftsområdet för att landskap där momssänkningen verkar. Därmed vill vi man skall kunna tala om fullt genomslag av moms- skapa förutsättningar för att i ett senare skede kunna sänkningen. göra bedömningar om huruvida momssänkningen har

Som vi tidigare har konstaterat är dock variatio- givit några avläsningsbara resultat vad gäller läsningnerna inom tidskriftssektorn betydande. ens omfattning och bredd.

Vår bedömning är därför att det inte är osannolikt Det är ännu för tidigt att uttala sig om ifall det är att prissänkningen för familje- och damtidningar fak- möjligt att kunna avläsa sådana resultat redan under tiskt har uppnått det uppställda målet. Detsamma den tid som står till Kommissionens förfogande. Kulskulle kunna gälla för tidskrifter inom områdena tur- och läsvanor förändras långsamt och osäkerheten idrott, motion och friluftsliv. är stor om prisinstrumentets förmåga att fungera ef-

Klart under genomsnittet för tidskriftsområdet fin- fektivt som instrument i en sådan förändringsprocess. ner vi datortidskrifter och tidskrifter som represente- Det är skälet till att vi gärna vill stimulera forskning rar ekonomi, teknik, hobby och foto. Vår bedömning inom detta område och genom seminarieverksamhet är att prisreduceringen för dessa tidskrifter inte fullt få till stånd ett ökat kunnande och debatt om dessa ut avspeglar momssänkningen. frågor. Målsättningen är självklart att under de kom-

SCB betonar i sitt underlag att det kan vara svårt mande åren försöka få fram uppgifter om momsatt härutöver dra slutsatser om differenser mellan de sänkningens litteraturpolitiska konsekvenser olika tidskriftskategorierna. Mot bakgrund av vårt Den konstaterade ökningen av försäljningen av uppdrag att bl.a. främja läsning i alla grupper noterar böcker och tidskrifter på ca 15 procent kan redan vi ändå de uppgifter, som tyder på att momssänk- idag noteras som en indikation på att läsningen i ningen på serietidningar inte fått fullt genomslag i det samhället sannolikt har påverkats. pris som konsumenten betalar. Den huvudsakligen bokrelaterade bilden av läsva-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

nor m m som vi förmedlade i den förra rapporten – Finland 72 procent kompletteras i föreliggande rapport av NORDI- – Luxemburg 52 procent COM:s studie om läsvanorna på tidskriftsområdet – – Nederländerna, Tyskland och Danmark 40–50 Tidskriftsläsningen i den digitala tidsåldern. En sam- procent manfattning av denna studie återfinns som särskilt – Portugal och Irland 25 procent avsnitt i rapporten. Låt oss i detta sammanhang peka – Grekland och Spanien 18 procent på följande kännetecken för den svenska tidskrifts- • En knapp femtedel, 18 procent, av EU:s invånare marknaden och läsningen av tidskrifter: läser aldrig tidskrifter. Motsvarande siffra för

Sverige är 9 procent. • Antalet tidskrifter under den senaste 20-års-

perioden har ökat från drygt 2600 till ca 4500 tid- Den internationella statistiken bekräftar att svenskar

skrifter är ett läsande folk också inom tidskriftsområdet. • Internet rymmer allt fler tidskrifter. År 1997 var

antalet 164 och år 2001 fanns det närmare 500

svenska tidskrifter som kunde läsas via nätet. • Närmare hälften av svenska folket i åldern 9–79 år

läser en/flera tidskrifter en genomsnittlig dag. • 75 procent läser tidskrifter en genomsnittlig vecka. • Det är fler som läser tidskrifter än som läser

böcker, lyssnar på CD eller använder Internet.

Däremot ser fler på TV, lyssnar på radio och läser

dagstidning. • Fler läser vecko- och månadstidningar än special-

och facktidskrifter. • Andelen läsare är högst bland kvinnor, äldre och

högutbildade Frilansjournalisten Peter Almerud redovisade i en artikel i vår förra rapport en studie av kultur- och medievanorna i EU-länderna. Vi kan ur den artikeln plocka fram några uppgifter som sätter in den svenska tidskriftsläsningen i ett internationellt perspektiv: • Något mer än en tredjedel, 25 procent, av EU:s

invånare läser tidskrifter en gång i veckan eller of-

tare. • Uppgiften att 75 procent av svenskarna läser tid-

skrifter en genomsnittlig vecka kan jämföras med

följande siffror för andra EU-länder:

KRISTINA AHLINDER

Långsiktiga effekterLångsiktiga effekterLångsiktiga effekterLångsiktiga effekterLångsiktiga effekter av bokmomssänkningenav bokmomssänkningenav bokmomssänkningenav bokmomssänkningenav bokmomssänkningen

okpriskommissionen har som sin främsta i kiosker och livsmedelsbutiker. För den ovana bok-

uppgift att granska hur bokpriserna ut- köparen är sannolikt köpmotståndet där lägre jämfört

vecklats efter momssänkningen den 1 ja- med i den, kanske i en del människors ögon, mera nuari 2002. Mycket talar för att förlagens finkulturella bokhandeln. och bokhandelns utfästelser – att göra allt Ett oomtvistligt generellt kulturpolitiskt mål är att

Bsom står i deras makt för att hela fördelen av bok- öka och bredda läsningen. Sammantaget måste de

momssänkningen skall komma konsumenterna till del kulturpolitiska effekterna av bokmomssänkningen, och försäljningen därmed öka – har infriats. Ingen- med ökad försäljning hos ett ökat antal konsumenter, ting talar för att detta mönster kan komma att ändras betraktas som synnerligen lovande såväl i det korta under de kommande åren. Men det är viktigt att som i det långa perspektivet. vidga perspektivet till några andra områden och ställa

Dynamiken i förlagsledet

sig frågan om det redan går att se vilka övriga, långsiktiga positiva effekter bokmomssänkningen redan Försäljningsvolymen när det gäller allmänlitteratur har fått och kommer att få för konsumenterna och har under 2002 ökat kraftigt – då inkluderar jag även företagen i förlags- och handelsledet. kurslitteraturen som med all sannolikhet särskilt

gynnats av momssänkningen. Det visar de uppgifter

Kulturpolitiska effekter

jag fått från bokhandeln. Ökningarna kan kanske inte Det finns tre grupper av bokköpare som anses sär- uteslutande härledas till momssänkningen. En del kan skilt viktiga i kulturpolitiska sammanhang och för bero på ett allmänt ökat bokintresse och det faktum vilka bokmomssänkningen varit särskilt betydelse- att konsumenternas köpkraft under året varit god. full. Men den sänkta momsen har bidragit till volym-

Den första är köpare av barn- och ungdomsböcker. ökningen. Intressant är då att fundera över hur för- För dem har sänkningen inneburit att barn och ung- lagen påverkas och kommer att påverkas till följd av domar i ökad utsträckning fått ökad tillgång till egna den. böcker, vilket sannolikt har en starkt positiv inverkan En viktig effekt är att framtidstron ökar, vilket i på deras framtida läsande. sin tur kommer att påverka investeringsviljan t ex i

Den andra gruppen är studerande. För dem har de ny utrustning, i nya arbetsmetoder och vid utgivtidigare dryga utläggen för kurslitteratur nu minskats. ningsbeslut. Detta i sin tur kommer att leda till ökad Dessutom har de också fått ökade möjligheter att effektivitet och positiva effekter för författare och köpa andra böcker – t ex genom den ökade utgiv- bokköpare. Dessutom ökar med all sannolikhet viljan ningen av bra, naturligtvis också bokmomssänkta, att investera i författarskap – särskilt då det gäller depocketböcker – och på så sätt kunna ha råd med an- butanter, men även då det gäller mer etablerade förnan läsning parallellt med studierna. fattare.

Den tredje gruppen är de läsovana. Den ökade Att ta utgivningsmässiga risker är naturligtvis lättillgängligheten av kvalitetslitteratur till lägre priser i tare i en expanderande marknad. Styckkostnadsalltfler försäljningskanaler utöver den traditionella kurvans utseende och svårigheten att förutsäga en enbokhandeln, vilket den fria marknaden gett möjlighet skild titels försäljningsframgång gör att det är ratiotill, har sannolikt ökat och breddat bokköpandet. Det nellt för förlagen att hellre ge ut en intressant bok än är notabelt att det idag går att köpa bra litteratur även att avstå från att göra det. Detta sagt under förutsätt-

Långsiktiga effekter av bokmomssänkningen

ning att framtidstro och ekonomiskt utrymme att ta lingen av människors förmåga att förstå och använda risker finns. det svenska språket.

Utvecklingen på försäljningskanalsidan gör också

Dynamiken i handelsledet

att incitamenten att ge ut böcker i kartonnage- och pocketform ökar, något som i sig ökar tillgänglig- Även i bokhandeln pågår en dynamisk utveckling. heten för flera bokköpargrupper. Vissa kedjeföretag stärker sin ställning genom förvärv

Den starka framtidstron och det ökade ekono- av lokalt starka enheter och genom modernisering av miska utrymmet skulle rent av kunna stimulera förla- befintliga butiker. I synnerhet i större städer utvecklas gen så mycket att en i längden oekonomisk ”över- sortiments- och servicekonkurrensen genom specialiutgivning” skulle kunna uppstå. Den skulle i sin tur sering och/eller utveckling av personalens kompetens. kunna leda till ökade kostnader och minskade uppla- Dessutom finns ett flertal exempel på att butiksmiljön gor. Min gissning är emellertid att förlagen väl kän- görs mera attraktiv både vad gäller exponeringen av ner denna risk och därför undviker den. böcker och tillkomsten av serveringar.

Volymökningen och det ökade bokintresset ökar För bokhandeln har volymökningen alltså också förstås också de mindre förlagens möjligheter att öka varit mycket positiv. Även om det naturligtvis inte sin försäljning. Incitamenten att starta nya förlag innebär att alla bokhandlar har haft samma positiva måste med viss nödvändighet också vara större. Efter- utveckling. Att böcker numera finns lättillgängliga i som mindre och nya förlag oftast har en annan, kan- matvaruaffärer, kiosker etc. kan också bidra till att ske mer specialinriktad utgivning än de större etable- ”tvinga” den traditionella bokhandeln att flytta till mer rade förlagen, finns det goda möjligheter att mångfal- attraktiva, och därmed dyrare, affärsområden. den i utgivningen därigenom kommer att öka. Detta Utöver den viktiga volymutvecklingen i bokhandeln till gagn inte minst för författare och läsare. har vi under ett antal år sett att varuhusens bokför-

Bilden som tonar fram är ett förlagsled som präg- säljning ökat. Volymutvecklingen och den lägre prislas av dynamik och positivt risktagande. Detta bör nivån på böcker gör dem allt mera intressanta även ses också i ljuset av att boken i många fall är en för andra kanaler. Nu säljs allt flera böcker också i substitutsprodukt. Köparen/läsaren har ofta alterna- livsmedelsbutiker och i stormarknader. I första hand tiva produkter att spendera sina pengar på och att gäller det naturligtvis vissa barn- och ungdomsböcker använda sin tid till. För flera av dessa substitut – t ex samt romaner i kartonnage och pocketform. filmer och dataspel – finns helt andra möjligheter att Genom volymutvecklingen och det generellt ökade rationalisera produktionskostnaderna och att fördela bokintresset blir böcker en attraktiv produktgrupp kostnaderna på en internationell volym. Om den för den här typen av detaljhandel. Ännu viktigare är sänkta prisnivån då leder till en påtaglig volymökning att de nämnda kategorierna av böcker genom moms- – vilket forskarna Dan Ahlmark och Bengt Brodin sänkningen kommer ner till en prisnivå som gör att påstått i den priselasticitetsundersökning som de utgiften blir överkomlig för fler människor. Resultagjort på Svenska Förläggareföreningens uppdrag – tet blir att böckers tillgänglighet har ökat för många stärker detta självfallet bokens konkurrenskraft som läsovana. Det faktum att böcker numera finns att substitutsprodukt. Det här har naturligtvis också handla, till attraktiva priser, i en mängd kanaler, som starka kulturpolitiska effekter eftersom tillgång till besöks av många människor, ökar alltså tillgängligheböcker och bokläsning är viktiga inslag i utveck- ten.

Långsiktiga effekter av bokmomssänkningen

Parallellt utvecklar andra butiker ett mera pris- Det är viktigt och bra att konsumentpriserna gått orienterat koncept, i vilket låga priser och långt dri- ned och att köp och läsning ökar. Men alla övriga poven självbetjäning är nyckelfaktorer. För vissa av bok- sitiva effekter som momssänkningen för med sig, för handlarna på mindre orter och i glesbygd är sannolikt författare, förlag och återförsäljarna, skall inte heller framtidsutsikterna i dag ljusare än de var innan glömmas bort. momssänkningen. Möjligheterna att finna nya ägare kan ha ökat. KRISTINA AHLINDER

Även andra försäljningsformer som Internethandel Direktör Svenska Förläggareföreningen och direktförsäljning vinner terräng även om andelen av totalförsäljningen fortfarande är blygsam.

Slutsats

Vi kan se att handeln med böcker i dag är inne i ett dynamiskt utvecklingsskede där tillkomsten av nya kanaler i vilka böcker säljs är ett inslag. Bokmomssänkningen betydelse här kan inte överskattas. Vi i bokbranschen ser den reformen som den viktigaste sedan de fria priserna, och den därmed avreglerade bokmarknaden, infördes 1970.

Ett annat inslag är en handel med böcker där olika former av pris-, service- och sortimentskonkurrens mejslas fram av de olika aktörerna. Mycket talar för att resultatet kommer att bli ett handelssystem som kommer att ha en väsentligt större förmåga än tidigare att göra böcker tillgängliga för bokköparen och ge boken kraft att lyckas i konkurrensen med andra produkter som vill ta vår tid i anspråk.

Att bokmomssänkningen den 1 januari 2002 inneburit en kraftig vitamininjektion för bokbranschen är uppenbart för alla. Att den lett till lägre konsumentpriser, ökad försäljning och – vågar jag påstå – även breddad läsning tror jag också de allra flesta håller med mig om. Vi kommer nu att uppleva att konsumentpriserna på böcker kommer att öka, men i likhet med utvecklingen i Finland kommer prisökningarna att ske på en ”lägre nivå” än den annars gjort. Avståndet till övriga varor och tjänster där momsen inte sänkts kommer att hållas.

JOHN ERIK FORSLUND

Perspektiv på bokbranschenPerspektiv på bokbranschenPerspektiv på bokbranschenPerspektiv på bokbranschenPerspektiv på bokbranschen

Författaren gjorde år 2000 på kulturdeparte- talet och framåt har syftat till att stimulera en bred mentets uppdrag rapporten Kulturpolitiska ef- utgivning av kvalitetslitteratur och att öka tillgången fekter av en eventuell sänkning av bokmomsen till och intresset för litteratur i hela landet; kultur- (kan rekvireras från kulturdepartementet) och politiska åtgärder riktade till förlag och bokhandel anåterkommer nedan delvis till detta tema. ses dämpa verkningarna av att näringen avreglerades.

Hösten 2001, 30 år senare, beslutade riksdagen 1970-talets kulturpolitiska reformer får på litteratu- om en ny, generell reform på bokens område. Per rens område i långa stycken ses mot bakgrund av att den 1 januari 2002 har bokmomsen sänkts från 25 Sverige i decenniets början införde fria bokpriser. procent till 6 procent. Beslutet att överge fastprissättningen var näringspoli- Den s k normalskattesatsen för moms är i Sverige tiskt motiverat och har med facit i hand setts som 25 procent. Enligt gällande EU-direktiv får utöver 1900-talets enskilt viktigaste händelse i den svenska normalskattesatsen finnas två lägre nivåer – för Sveribokbranschen. ges del 12 respektive 6 procent. Det anges också

vilka varor och tjänster som får omfattas av lägre

Generella reformer

nivå än den allmänna. Boken är en sådan vara och Fasta bokpriser innebär att ett tidigare försäljnings- EU-länderna har använt sig av möjligheten att ha en led, förlagsledet, bestämmer detaljhandelspriset på låg moms på böcker. Kraven på sänkt bokmoms, böckerna. Detta förfarande anses strida mot konkur- framför allt från bokförlagen, fick med Sveriges EUrensrätten. Men det förordas starkt och tillämpas i inträde nytt bränsle. Den kulturpolitiskt motiverade flertalet EU-länder och motiveras med att boken är momssänkningen innebär matematiskt att böcker i unik som fysisk vara och kulturell nyttighet. Fasta ett slag kan säljas till 15,2 procent lägre priser. bokpriser – åstadkomna genom lag eller branschavtal Denna gång åtföljdes den generella reformen av ett – innebär i princip att boken under en tid ska ha regeringsbeslut att inrätta en särskild bokprissamma pris till konsument i hela landet och i alla kommission med uppdraget att verka för att momsförsäljningskanaler. Fasta bokpriser anses av föresprå- sänkningen får fullt och bestående genomslag i konkarna bidra till ett vitt förgrenat nät av bokhandlar sumentpriset på böcker. Kommissionen ska under tre med brett sortiment till genomsnittligt lägre priser år i sex omgångar inhämta, bearbeta, analysera och och motverka koncentration i försäljningen och pris- publicera uppgifter som kan belysa prisutvecklingen. konkurrens på ett mindre antal titlar. Andra anser att Kommissionen ska bidra till konsumentinformation fria bokpriser, där priset till konsument sätts av om sitt arbete. Därutöver ska ett mål vara att återförsäljaren, gör bokbranschen till en bransch läsandet ökar i alla grupper. bland andra och att priskonkurrensen skapar den

Boken som näring

nödvändiga dynamiken.

Förutsättningarna för bokbranschen i Sverige för- Med prisbevakningen som en tyngdpunkt i uppdraget ändrades radikalt genom den generellt verkande blir det nödvändigt för kommissionen att söka fokunäringsrättsliga reformen. Någon särskild studie av sera på perspektiv som kan sägas känneteckna bokhur branschens sätt att prissätta, distribuera och sälja branschen som näring. böcker påverkades, gjordes tyvärr inte. Men de rik- Eftersom vi lever i en skriftkultur produceras, tade litteraturpolitiska insatserna från mitten av 70- sprids och säljs böcker för ett oräkneligt antal syften

Perspektiv på bokbranschen

och ändamål och således för ett oöverblickbart antal cirka 4 000 olika titlar. (Den totala årliga utgivavnämarkategorier och marknader med olika ekono- ningen i Sverige uppskattas f n till närmare 12 000 miska och ideella incitament på producent- respek- titlar. Allmänlitteraturen omfattar således cirka en tive konsumentsidan. tredjedel av antalet totalt utgivna titlar, men sva-

Det räcker kanske att urskilja området för allmän- rar samtidigt för cirka 60 procent av den totala litteratur (skönlitterära böcker, facklitterära böcker omsättningen.) och barn- och ungdomsböcker i svenska original och 03 Varje boktitel är en monopolprodukt, den ges ut i översättning till svenska), läroboksområdet, området endast av en utgivare/förlag. Typiskt sett är varje för tekniska, vetenskapliga och medicinska böcker, titel unik också i den bemärkelsen att den ene akademiska avhandlingar och området för kataloger, författarens verk inte är utbytbart mot den andres branschupplysningar etc i bokform för att inse att och den enskilde författarens olika verk är inte boken i momssammanhanget är något annat och mer heller utbytbara mot varandra. än den bok som i första hand stått i fokus för diskus- 04 Den ena boken låter sig inte ersättas av den andra sionen om en sänkning av bokmomsen, d v s boken också av det skälet att böcker som produkter på inom de allmänlitterära genrerna. en varumarknad i utpräglad grad anses vara ka-

Förlags- och återförsäljarverksamheterna på det rakteriserade av det som kallas horisontal kvalitet, allmänlitterära fältet har det gemensamt att de be- d v s det som intresserar den ene intresserar inte drivs på affärsmässig grund. Böckerna är avsedda den andre. (Vertikal kvalitet å andra sidan inneatt köpas och läsas av allmänheten via för allmänhe- bär att alla är ense om att en viss vara är kvalitaten tillgängliga försäljningskanaler som bokhandel, tivt bättre än den andra.) bokklubbar, varuhus och annan detaljhandel. Vi, 05 Den unika monopolprodukten boken kan föreallmänheten, köper och läser böckerna av egen lust, komma i olika utföranden eller utgåvor, t ex traeget informations-, kunskaps- eller förströelsebehov, ditionell inbunden utgåva, enklare inbunden eget sökande efter läsupplevelser och nya livs- kartonnageutgåva och pocketutgåva och genom horisonter. stor prisskillnad utgåvorna emellan vända sig till

Med utgångspunkt i allmänlitteraturen kan bl a olika kategorier köpare. följande utan inbördes rangordning sägas vara känne- 06 Boken anses vara en sällanköpsvara – och inte en tecknande för förlagsverksamhet: dagligvara – och anses som sådan ha en

informationskrävande inköpsprocess. Ändå anses 01 Förlagsverksamhet har ett signifikant krav på nya det karakteristiskt för bokområdet att köparen

produkter. Bokutgivning består inte av homo- inte känner till kvaliteten på boken, som köparen

gena produkter som metaller, möbler, jordbruks- kommer att uppleva den, före köpet. (Traditionell

produkter etc, som s a s är utbytbara när en gång ekonomisk teori som säger att konsumenten kän-

kraven på grundläggande kvalitet, stil etc. är upp- ner till varans pris och kvalitet före köpet anses fyllda. inte tillämpbar på varan boken.) Till skillnad från

02 Utbudet av boktitlar är mycket stort vid jämfö- många andra sällanköpsvaror har boken i allmän-

relse med utbudet inom andra varugrupper. het ett relativt lågt enhetspris. Inom allmänlitteraturen – i svenska original och 07 Den enskilda utgivna titelns försäljningsframgång i översättning till svenska – utges på årsbasis är inte sällan osäker.

Perspektiv på bokbranschen

08 Styckekostnaden för boken sjunker snabbt vid försäljningen på cirka 30 miljoner böcker. Antalet

stigande antal framställda exemplar. utgivna titlar har ökat. Förlagens omsättning mätt i 09 Utgivningen av tidningar, tidskrifter och böcker reala termer har i ett tjugofemårsperspektiv ökat med

innehåller ett speciellt mått av det som kan kallas över 40 procent. Marknadsbaserad prissättning gäller,

tidskänslighet. Den nyhetsberoende dags- d v s priset sätts huvudsakligen med tanke på efterfrå-

tidningen är mest tidskänslig av de tre och boken gan och konkurrens. Det för branschen dåliga året typiskt sett den minst tidskänsliga. Men att pre- 1996 blev startpunkten för en stadigt förbättrad försentera produkten på marknaden vid rätt tillfälle säljning under åren 1997–2001. Utvecklingen kan – och rätt förpackad – är ett särdrag för publicis- belysas av att antalet på årbasis försålda exemplar

tisk verksamhet i vid bemärkelse och således ökat med över 20 procent samtidigt som titelbredden

också för bokförlagen och avser såväl nya titlar bara ökat marginellt. som reprint- och backlistutgivningen. I debatten om bokbranschen finns det röster som

10 Förlagsverksamhet grundar sig på ett signifikant menat att stabiliteten i branschen upprätthållits till

sätt på språket. Det innebär att förlag med en na- priset av starka koncentrationstendenser både i förtionell förankring, med en förankring i landets lags- och återförsäljarledet och tendenser till integraspråk och kultur, i dess litteratur, historia och tion mellan dessa båda led. Man har pekat på att politiska, sociala och ekonomiska förhållanden Bonnierförlagen (bl a Albert Bonniers Förlag, Wahl-

anses ha en fördel i förhållande till förlag som ström & Widstrand, Forum, Bonnier Carlsen) och de

inte har det. Förankringen i språket bidrar också stora Bonnierägda bokklubbarna (med Bonniers Bok-

till att den inhemska förlagsverksamheten blir klubb i spetsen) och KF-Media med förlagen inom stark, den s a s skyddas av språket. Även i en tid P A Norstedt och Söner (bl a Norstedts, Rabén & då allt fler människor blir flerspråkiga har moders- Sjögren, Prisma, Tiden) och Akademibokhandeln målet klara fördelar för den fullständiga förståel- (med närmare 50 butiker) numera är helt dominesen av en text. rande på det allmänlitterära området. Båda har en

omsättning i miljardklassen. Ett antal medelstora,

En mogen bransch

allmänutgivande förlag har på olika sätt gått upp i Mot bakgrund av dessa delvis ganska spretiga känne- större företag. Därutöver finns ett stort antal ofta tecken framstår bokbranschen som inte helt lätt att kvalitetsprofilerade små förlag. Kvar finns också mäta. Man kanske också skulle kunna tro att bok- nischade större förlag som Verbum och Natur och branschen återkommande är utsatt för stora och oför- Kultur. På läromedelssidan är Liber det dominerande utsägbara affärsmässiga svängningar. Men sedd i ett förlaget. Till detta skall läggas att bokhandeln, som tjugofemårigt perspektiv är branschen anmärknings- fått se sin andel av den stabila marknaden minska värt stabil eller mogen som det ibland sägs. Boken främst på grund av bokklubbarnas starka ställning, har inte slagits ut av konkurrerande och kanske mer karakteriseras av långtgående kedjebildningar. lättsmält mediekonsumtion. Vid millennieskiftet kan man därefter av uppgifter

Enligt de allmänutgivande förlagens bransch- från Nordicoms Mediebarometer se att den dittills statistik såldes det närmare 35 miljoner böcker år något vikande trenden för bokläsning stannar upp 2001. De senaste åren har en drygt tioprocentig vo- och kanske t o m byts i en marginell uppgång. Den lymökning skett. Under många år dessförinnan låg ekonomiska återhämtningen efter det tidiga 90-talets

Perspektiv på bokbranschen

tillbakagång verkar efter en tid slå igenom också be- lingen och prisutvecklingen i olika försäljningskanaler träffande köpandet och läsandet av böcker. också innebära bidrag till fortsatt ökad försäljning.

Den sedan några år starkt uppåtgående marknaden

Vad händer nu?

för pocketböcker är rimligtvis en effekt av nya för- De flesta verkar vara överens om att en stor enstaka säljningsställen och lågt bokpris. Mellan 2000 och händelse som en generell sänkning av bokmomsen 2001 ökade antalet sålda pocketböcker med 40 proinitialt ger särskilda försäljningsmöjligheter via mark- cent. Förhoppningsvis innebär detta också att ett annadsföring som uppmärksammar på generellt sänkta tal nya läsare fångats in. priser (som inte heller innefattar någon marginalsänkning för branschen). Sänkningen av bokmomsen JOHN ERIK FORSLUND inträffar dessutom i ett skede då branschen generellt Direktör i Sveriges Författarförbund sett går bra. Hur kommer då den ytterligare medvind som momssänkningen ger att användas på kortare och längre sikt?

Branschens behov att använda en momssänkning till att kortsiktigt förbättra de egna marginalerna verkar för närvarande inte vara stort. Första halvåret 2002 innebar enligt uppgift tvåsiffriga omsättningsökningar. Enligt Bokpriskommissionens första rapport och bedömning gav sänkningen av bokmomsen sannolikt det önskade resultatet, d v s den fick ett fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar.

Förläggareföreningen och Bokhandlareföreningen har gemensamt uttalat att den fria bokmarknaden är en garant för att böckerna blir billigare och att den stora vinsten för alla av en slopad bokmoms är ökade försäljningsvolymer, inte ökade intäkter per bok. Branschföreningarna har också uttalat sin vilja och avsikt att låta prissänkningen vid en sänkt bokmoms gå vidare till bokköparen.

Inför det uppfordrande uppdraget att bidra till att läsningen ökar i alla grupper bör Bokpriskommissionen påminna sig att det är en trögare process att öka läsmängden och åstadkomma en långsiktigt starkare ställning för boken, litteraturen och läsandet än att öka bokförsäljningen. Att påverka attityder är svårt.

Uppdraget att mäta prisutvecklingen för böcker kan kanske genom analyser av försäljningsutveck-

Många röster om läsandet, menMånga röster om läsandet, menMånga röster om läsandet, menMånga röster om läsandet, menMånga röster om läsandet, men Mannen är den svagaste länkenMannen är den svagaste länkenMannen är den svagaste länkenMannen är den svagaste länkenMannen är den svagaste länken

nledningen till att män inte läser lika Av de egna breven har Guillou dragit slutsatsen att

mycket böcker som kvinnor, är att bok- 60 procent av hans Hamilton-läsare är män, men att floran är så full av obegripliga böcker, för- endast 40 procent hängt med in i Arns tidevarv.

klarade Jan Guillou när Bokpriskommis- Bland sina storsäljande författarkolleger dominerar de

sionen (BPK) höll seminarium i december. kvinnliga läsarna; undantaget är Herman Lindqvist, AMän blir mer provocerade av obegriplighet än som har 75 procent manliga läsare.

kvinnor, slog författaren fast och tittade ut över den Fråga: Hur vetenskapligt belagt är detta? lyssnande bokförläggareliten i Stockholm. Svar: De är ju alla mer eller mindre mina kompi-

sar. Varje författare vet på ett ungefär hur fördel-

ningen mellan män och kvinnor i den egna läsar-

skaran ser ut.

Idag säljs böcker som färskvara i vilken matbutik

som helst. ”Journalistförfattarna” säljer och därmed

har motsättningen mellan ”finkultur” och ”säljare”

blivit tydligare än någonsin. Guillou kallade tidning-

arnas kulturredaktioner den svagaste länken när det

gäller att hålla bokintresset vid liv i den yngre genera-

tionen.

– Om ni tycker att jag är teknikglad och inte

skyggar för att beskriva varje ubåtslucka som öppnas,

så ska ni läsa Tom Clancy. Här kan man snacka om

teknikfixering. Till och med jag blir trött av det.

Men unga grabbar älskar Tom Clancy.

I takt med att journalister skriver rappa, raka och Jan Guillou talade begriplighet på seminariet.

rafflande berättelser som säljer väldiga upplagor, sli-

pas argumenten över vad som är högt och lågt, litte- Mäster Guillou var på sitt bästa nu-ska-ni-få-höra- ratur och icke-litteratur. Och var Guillou står, med hur-det-ligger-till-humör, med tjockprilla under läp- sitt Piratförlag, behöver ingen falla i tvivel över. Ändå pen och pekfingret i luften. Svingade sitt Arn-svärd är det så, om man ska tro hans siffror, att kvinnor längs några väl valda fotanklar. Han hade ingen man- dominerar bland läsarna, även när det gäller deckare. lig kollega, som läst Mare Kandre, eftersom hon är Män tycks helt enkelt inte låta sig nöja med att sitta i obegriplig. Sa han. Och Ranelid och Horace och Stig fåtöljen med bara ord som verktyg, såvida det inte Larsson var några andra figurer som skrämde bort handlar om teknik, prylar, saker man kan ta på. männen från bokhyllorna. Protester hördes, bland annat av seminariedeltaga-

Horace & Co la faktiskt ner ett läsprojekt när de ren och författaren Niklas Rådström. Magin kring fick för många läsare, påstod Guillou, eftersom de läsandet är betydligt mer komplicerat än att stanna anser att för många läsare kan tyda på dålig kvalitet; vid vad en enskild person kan tycka är begripligt. en elit kan aldrig bestå av hur många människor som Rådström hävdade, på tvärs mot många andra, att helst, spjutspetsen blir trubbig. läsande inte alls behöver vara lustfyllt eller nyttigt.

Många röster om läsandet, men Mannen är den svagaste länken

Läser vi mer om boken är billig? Bokpriskommissionens Birgitta Modigh diskuterar med panelen under seminariet. Undre bilden: Moderatorn Hans Sand inför diskussionspanelen, från vänster: Kjersti Bosdotter, Dag Klackenberg, Jonas Modig, Elisabet Reslegård och Niklas Rådström.

Många röster om läsandet, men Mannen är den svagaste länken

Läsning är farligt, sa han, och det är tragiskt att så många inte utsätter sig.

Anita Sjöberg, som håller i tidningen Vi:s årliga litterära båtsalong, är inne på samma linje som

Guillou när det gäller mäns

förhållande till böcker:

– Män fattar inte böcker

riktigt. De kan läsa om

praktiska ting, hur man

bygger snickarbänkar och

så, men när det handlar om

existensiella problem, som

skönlitterära böcker oftast

är uttryck för, då är det Anita Sjöberg, tidningen stopp. Vi, tycker inte att män Pratar du om 50 + nu? fattar romaner. – Ja. Men även min

dotters bekanta. Unga män i hennes ålder läser gärna reseskildringar eller ekonomiska årsskrifter, men romaner...nej, det är inte intressant.

Tidningen Vi chartrar varje år Silja Festival, där tusen läsare betalar för att få lyssna till och tala med olika författare; en kryssning som blivit så populär att tidningen i fortsättningen bokar sig för två båtar för lässugna läsare. Bara kvinnor här också?

Hur priskänslig är kulturen? BPK:s seminarium hand-

lade inte bara om böcker och tidskrifter. Kristian Berg,

stora bilden, berättade, liksom Laila Freivalds, nederst till vänster, om museernas och teaterns värld. Författaren Niklas Rådström, nederst till höger, kallade läsning farligt och ovanför honom syns Akademibokhandelns

Lars-Erik Linder och generaldirektören Mats Ekdahl,

liksom till vänster Norstedts Kjell Bohlund och Bonniers Jonas Modig och Hans Erik Arleskär, förlagschefen på

En Bok För Alla. Överst till höger Dag Klackenberg,

ordförande i Svenska Bokhandlareföreningen och högst

upp till vänster BPK:s ordförande Ingegerd Sahlström.

Många röster om läsandet, men Mannen är den svagaste länken

Många röster om läsandet, men Mannen är den svagaste länken

– Nej, men de har tagit sina män under armen. drivs av Metall, Kommunal, Industrifacket, Hotell- Det är kvinnorna som tar initiativet. Det gäller tea- och Restaurang, SEKO, ABF, En Bok För Alla och ter, men alldeles särskilt litteratur. Kvinnor kan syftar till att stimulera förbundens manliga medlemkomma i grupp till de här resorna, men jag har aldrig mar. sett ett killgäng. De brukar ju annars vara pigga på – En barnbokspedagog och en arbetarförfattare att åka båt. medverkar och man gör besök på biblioteket. En vik-

Är detta ett problem och i så fall för vem? tig poäng med att förbunden samverkar är att det – Samhället, svarar Kjersti Bosdotter. kommer pappor från olika arbetsplatser och olika Hon är kulturansvarig på Metall inom LO-kollekti- branscher, säger Bosdotter.

vet och här är det manliga läsandet ingen fråga om Projektet startade i Sandviken 1999 och har däreflust eller underhållning. 40 procent av de manliga ter fortsatt på 15 orter i landet. metallarna har aldrig läst en bok till slut, säger hon. – Förr tog den äldre generationen hand om nästa Bokläsandet sjunker bland yngre män inom LO-för- generation i en idrottsaktiv gemenskap. Men även bunden (arbetarrörelsen), en tendens som finns i hela här håller det på att ändra sig inom arbetarklassen. samhället och detta blir till slut ett problem för oss Unga grabbar behöver stöttning om de ska kunna alla; utan språk ingen demokrati. puttas in i bokens värld.

Lokalt har avdelningar inom Metall försökt skapa Därför talar sig Bosdotter varm för att bibliotek intresse kring boken. I Sandviken erbjöds medlem- bör finnas på varje arbetsplats. Men i takt med alla marna en pappa-dag. I stället för att gå till Jernverket biblioteknedläggningar har de unga bokläsarna blivit fick 4 000 jobbare tala läsning och skrivande tillsam- färre och färre. Hon vet vad som behövs, men också mans med författare i Folkets Hus och därefter fick vad som saknas: pengar. papporna en bok med sig under armen att läsa för – Det behöver inte vara så märkvärdigt och prebarnen där hemma. Projektet Läs-för-mig-pappa, tentiöst. Man kan låna boklådor mellan arbetsplatser.

Det viktiga är att böcker finns.

Kampanjledaren Elisabet Reslegård är bl a mamma

till två riksomfattande läskampanjer:

Dyslexikampanjen i slutet av 1990-talet och Läs-

rörelsen, som startade år 2 000. Hon har en son som

har dyslexi. När han började skolan fick hon erfara

vad okunskap om läs- och skrivsvårigheter för med

sig.

– Vi tyckte och tycker att han är kreativ och begå-

vad. På dagis kallades han vår lille filosof. Efter fem

veckor i första klass blev vi uppringda av läraren som

sa att ”antingen är Max dum eller så filmar han”. I

andra klass kallade han sig själv för en B-människa

och vid jultid i fyran var det självmordsrisk. Kjersti Bosdotter, kulturansvarig inom Metall. Reslegård menar att dyslexi är ett skamligt handi-

Många röster om läsandet, men Mannen är den svagaste länken

kapp som sätter sig på självförtroendet. En halv miljon svenskar i alla samhällsklasser har läs- och skrivsvårigheter. Hon började arbeta ensam, men hade efter två år skaffat drygt 70 samarbetspartners från fack och myndigheter till Riksteatern och Riksutställningar. Ett TV-program 1997, ”Röster om dyslexi”, sågs av 860 000 människor.

Vad kostade kampanjen?

– Vi fick in närmare elva miljoner i kontanter till de olika delprojekten, varor och tjänster till ett värde av drygt 25 miljoner. Mellan 5 000 och 10 000 personer deltog aktivt med olika arbetsinsatser.

Vad gav kampanjen?

– Jag vill hävda att människor idag vet vad dyslexi betyder och innebär. Läs- och skrivsvårigheter har kommit upp på dagordningen för gott. Inte tack vare lobbying utan genom bred folkbildning.

Men har kampanjer någon betydelse för att främja Elisabet Reslegård, kampanjledare och läsningen? eldsjäl.

– Ja, jag tror det om man arbetar med breda folkbildande kampanjer på en nivå som skär rakt igenom hela samhället. viteter för barn i alla åldrar och den här gången fick

Läsrörelsen blev Elisabet Reslegårds andra stora man ihop 120 samarbetspartners och 13 miljoner i läskampanj. En OECD-undersökning konstaterade kontanter. att 25 procent av befolkningen i Sverige inte kommer Kampanjen är över, men den ideella föreningen upp i den läs- och skrivförmåga som krävs när man Läsrörelsen kallas ”Lära för livet” och fortsätter till gått ut den obligatoriska skolan. hösten 2004.

– OECD kallade också Sverige ett land med ex- – En tankeställare kring mäns och kvinnors intrestremt kunskapsbaserade företag. Samtidigt visade det sen fick jag när vi nyligen arrangerade en föreläsning sig att småbarnsföräldrars läsning för sina barn hade med uppfinnaren Håkan Lans och författaren David sjunkit kraftigt under femton år. Så vi lyfte fram Lagercrantz, om boken ”Ett svenskt geni” på ABFlustläsandet och arbetade med mottot ”Ge dina barn huset i Stockholm. I salongen satt nästan bara män ett språk”. Ingenting slår så hårt i ett samhälle som och de var mellan 60 och 75 år, berättar Elisabet ett bristande språk; man måste kunna läsa, skriva, Reslegård. berätta, samtala.

Läsrörelsen drog igång läs, skriv- och berättarakti- TEXT: HANS WIGSTRAND

KommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektiv

Kommission för bokprisfrågor m m på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt

bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera

Dir. 2002:2 olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta

de statliga insatserna. Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö- 2002.

mer behövs för att stimulera barns och ungdomars

läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och

Sammanfattning av uppdraget läsandet som kommer att göras under utgifts-

område 16 Utbildning och universitetsforskning. En kommission skall följa och granska prisutveck-

Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 ja-

år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-

förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-

Denna satsning kommer under en femårsperiod att ende genomslag i det pris som konsumenterna

uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regerbetalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att

ingen bedömer att personalförstärkningarna bör läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-

komma att ge förbättrade förutsättningar för politiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten

skolbiblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, skall redovisas.

särskilt i grundskolan.

Bakgrund Sänkt mervärdesskatt

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget-

Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en propositionen för 2002 att mervärdesskatten för

böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad 6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett

komplement till andra litteraturpolitiska insatser och utgivning av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild syftar till att öka läsandet i alla grupper.

Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningen vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag av böcker har diskuterats under lång tid och bl a varit

föremål för återkommande riksdagsmotioner. Kulturoch bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former. Under 2001 uppgick insatserna på litte- departementet har låtit analysera de kulturpolitiska

konsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt på raturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under femårsperioden 1997–2001 har området förstärkts böcker. Analysen har redovisats i en rapport hös-

ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänkmed ca 65 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/ ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där dras

bl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förut- 02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedömningen att de statliga insatserna har en avgörande sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag,

bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de tro-

Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte- Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit resänkning blir bestående. geringens förslag om en sänkning av mervärdes-

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 protidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege- cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps- 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf- 2001/02:45 aviserade kommissionen. ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, Prisundersökningar bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no- Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppter och kartor samt vissa program och kataloger sänks drag att följa utvecklingen på litteratur- och från 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, fram- 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, ställa och presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce- byrån att löpande förse kommissionen med relevanta rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va- uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik- böcker och tidskrifter. nande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar

Uppdraget

föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tilllämpas i Kommissionen skall följa och granska prisutveckhandel med begagnade varor. lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär- 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i från 25 procent till 6 procent. det pris som konsumenterna betalar för böcker och Kommissionen skall verka för att åtgärden med tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive- sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomrad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatteoch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att sänkningen. Det ankommer på kommissionen att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. från denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i första skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och hand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsuavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på mentpriserna skall analyseras och en bedömning göböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. ras i vad mån dessa förändringar kan relateras till Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att mervärdeskattesänkningens genomslag på konsudessutom tillsätta en kommission med uppdrag att mentpriset. följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari Kommissionen skall bidra till konsumentinforma- 2002 för de varor som omfattas av den sänkta tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidmervärdesskatten. skrifter m m., liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete i Tilläggsdirektiv till Bokpriskommissionen

övrigt. (Ku 2002:01)

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett Dir. 2002:144 uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i Beslut vid regeringssammanträde den 28 november kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har 2002. uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta

Ändrade tidpunkter för redovisning av

mervärdesskatten som ett komplement till andra in-

uppdraget

satser för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 jatill åtgärder som kan motiveras av kommissionens nuari 2002 tillkallade chefen för Kulturdepartementet granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta en kommission med uppdrag att följa och granska hänsyn till vad som anges i 14 § kommitté- prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den förordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäk- 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor ningar och andra konsekvensbeskrivningar. sänktes från 25 procent till 6 procent (dir. 2002:2).

Kommissionen, som antagit namnet Bokpriskommis-

sionen, skall enligt direktiven redovisa uppdraget slut-

Arbetsformer och redovisning

ligt i en rapport senast den 20 december 2004. Del- I kommissionen skall bl a företrädare för förlag, tid- rapporter skall dessutom regelbundet lämnas under skrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare uppdragets löptid: senast den 30 juni 2002, den 20 ingå. Även berörda myndigheter som Statens kultur- december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december råd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket 2003 resp. den 30 juni 2004. skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redo- Tidpunkterna för Bokpriskommissionens redovisvisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december ning av uppdraget ändras, vilket innebär att Bokpris- 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under kommissionen skall redovisa uppdraget slutligt senast uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den den 28 februari 2005. Delrapporter skall lämnas un- 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 decem- der uppdragets löptid: senast den 31 januari 2003, ber 2003 resp. den 30 juni 2004. den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den

31 augusti 2004.

(Kulturdepartementet)