Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV

Bokpriskommissionens fjärde delrapportBokpriskommissionens fjärde delrapportBokpriskommissionens fjärde delrapportBokpriskommissionens fjärde delrapportBokpriskommissionens fjärde delrapport

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV

Delrapport från Bokpriskommissionen Stockholm 2004

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Tryckt av Edita Norstedts Tryckeri AB Stockholm 2004

ISBN 91-38-22074-1 ISSN 0375-250X

TTTTill statsrådet och chefenTill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefen för Kulturdepartementetför Kulturdepartementetför Kulturdepartementetför Kulturdepartementetför Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla Genom beslut den 24 september 2002 entledigades en kommission med uppgift att följa och granska journalisten Alexandra Pascalidou från sitt uppdrag prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den som ledamot. 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor Samma dag entledigades enhetschefen Mads Lundsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen gaard och förordnades enhetschefen Peter Knutsson skall verka för att åtgärden får fullt och bestående ge- som sakkunnig. nomslag i det pris som konsumenten betalar för Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades böcker, tidskrifter m.m. Ett mål är att läsandet skall som experter hovrättsassessor, numera kanslirådet öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av Maria Eka samt departementssekreterarna Madelén den sänkta mervärdesskatten skall redovisas. Falkenhäll och Birgit Gunnarsson.

Genom beslut den 28 november 2002 har rege- Madelén Falkenhäll entledigades genom beslut den ringen ändrat direktivet för Kommissionen vad avser 9 oktober 2002 och departementssekreteraren Altin tidpunkterna för redovisning av uppdraget. Kommis- Vejsiu förordnades samma dag som expert. sionen skall enligt detta beslut slutligt redovisa sitt upp- Genom beslut den 4 mars 2003 entledigades andrag i en rapport senast den 28 februari 2005. Del- dre vice ordföranden Ulla Lindqvist och redaktören rapporter skall regelbundet lämnas under uppdragets Anna Brodow från deras uppdrag att vara ledamöter löptid. Aktuella tider för avlämning är den 31 augusti i kommissionen. Som nya ledamöter förordnades 2003, den 31 januari 2004 resp. den 31 augusti 2004. kanslisten Dan Abelin och författaren Fateme

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade Behros. chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Samma dag entledigades enhetschefen Peter Knuts- Ulvskog, numera kommunrådet Ingegerd Sahlström son och förordnades enhetschefen Vilhelm som ordförande i kommissionen. Som övriga leda- Nordenanckar som sakkunnig. möter förordnades samma dag direktören Kristina Genom beslut den 4 mars 2003 förlängdes Ahlinder, numera chefredaktören Lena Björk, redak- förordnandena för ordförande och samtliga ledamötören Anna Brodow, kommunalnämndsordföranden ter, sakkunniga och experter t.o.m. den 28 februari Sven Cahling, direktören John Erik Forslund, con- 2005. troller Lars-Erik Linder, andre vice ordföranden Ulla Genom beslut den 11 mars 2003 förordnades Lindqvist, journalisten Alexandra Pascalidou och kulturansvariga Kjersti Bosdotter att vara ledamot av bibliotekschef Lars Rydquist. Som sakkunniga kommissionen. förordnades skattedirektören Lennart Hamberg, Genom beslut den 17 december 2003 entledigades enhetschefen Mads Lundgaard, avdelningschefen författaren Fateme Behros från uppdraget att vara le- Birgitta Modigh och programchefen Roger Petter- damot. Som ny ledamot förordnades samma dag son. översättaren Berit Skogsberg.

Genom beslut den 17 januari 2002 förordnades Numera generaldirektören Mats Ekdahl var komförläggaren David Stansvik som ledamot i kommis- missionens sekreterare under tiden 10 januari–31 sionen. mars 2002. Som huvudsekreterare fr.o.m. den 6 maj

Genom beslut den 26 juni 2002 förordnades 2002 förordnades departementsrådet Hans Sand. pol.mag. Roger Haddad som ledamot i kommissio- Alicia Ormazábal är kommissionens assistent. nen. Kommissionen har engagerat journalisten Hans Wig-

strand för att biträda som redaktör och ansvarig för lämnas den fjärde delrapporten, vilken även kommer layout. att finnas tillgänglig på www.sou.gov.se/bok.

Kommissionen har tagit namnet Bokpriskommis- Gemensam reservation har avgivits av ledamöterna sionen. Kristina Ahlinder, Lars-Erik Linder och David Stans-

Kommissionen har tidigare överlämnat tre del- vik. rapporter, Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I–III, den 2 juli 2002, den 31 januari 2003 respektive den 29 augusti 2003. Härmed över- Stockholm i januari 2004

Ingegerd Sahlström

Dan Abelin Kristina Ahlinder Lena Björk Kjersti Bosdotter Sven Cahling John Erik Forslund Roger Haddad Lars-Erik Linder Lars Rydquist Berit Skogsberg David Stansvik

/Hans Sand

Förord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattning

änkningen av mervärdesskatten på böcker I detta sammanhang berör vi i första hand hur verkoch tidskrifter m.m. från 25 procent till samheten har lagts upp under hösten 2003. 6 procent gjordes den 1 januari 2002.

Följa och granska prisutvecklingen

I denna fjärde delrapport från Bokpriskommissionen redovisar vi hur momssänk- Halvtidsresultatet av vårt granskningsuppdrag, dvs.

Sningen faktiskt har verkat under perioden 2002– utvecklingen under perioden januari 2002 till juni

2003. Kommissionen har ett treårigt uppdrag. Endast 2003, framgår av den tredje delrapporten. En samytterligare en delrapport återstår innan Kommissio- manfattning av detta resultat ges också i slutet av nen skall slutredovisa sitt uppdrag. Det skall ske se- detta förord. nast den 28 februari 2005. Med föreliggande rapport kan vi redovisa prisut-

I våra tre tidigare delrapporter, som överlämnades vecklingen under de två första åren efter sänkningen till kulturministern den 2 juli 2002, den 31 januari av mervärdesskatten på böcker, tidskrifter m.m. 2003 respektive den 29 augusti 2003 redovisade vi Underlaget till Kommissionens rapporter utgörs av huvudmomenten i de uppdrag som vi har givits, hur Statistiska centralbyråns (SCB) prismätningar. På arbetet har lagts upp och vilka resultat som har upp- uppdrag av regeringen fullgör sålunda SCB uppgiften nåtts. Det finns anledning att också nu kortfattat sam- att mäta och analysera prisutvecklingen och förser manfatta uppdragen och redovisa hur vi under det därmed Kommissionen med ett relevant underlag. senaste halvåret har arbetat med att lösa våra uppgif- Formellt redovisas SCB:s rapport till Kommissionen ter. och Kulturdepartementet samtidigt som föreliggande

För det första skall Kommissionen följa och granska Kommissionsrapport överlämnas. Kommissionen har prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga va- dock under arbetets gång kunnat repliera på ett preliror som omfattas av skattesänkningen. Den skall minärt arbetsmaterial som SCB har ställt till Komockså verka för att åtgärden med sänkt mervärdes- missionens förfogande. skatt skall få fullt och bestående genomslag i det pris En redovisning av vilka mätmetoder som har tillsom konsumenten betalar. lämpats i det senaste underlaget och hur de påverkar

För det andra skall Kommissionen bidra till kon- säkerheten i våra bedömningar tas upp under avsnitsumentinformationen om den sänkta mervärdesskatten tet Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser. på böcker och tidskrifter m.m. liksom om den fortlö- Den utvärdering av arbetet som Kommissionen pande prisutvecklingen på dessa varor. regelmässigt genomför efter varje avslutad delrapport

För det tredje skall Kommissionen verka för att visar att kontakterna mellan Kommissionen och SCB läsandet ökar i alla grupper och redovisa vilka effekter är täta. Vissa ledamöter i Kommissionen ingår sålesom har uppnåtts genom sänkningen av mervärdesskat- des i olika referensgrupper inom SCB, och regelten. bundna samråd äger rum mellan Kommissionens se-

Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämna för- kretariat och SCB. SCB har för övrigt också en reslag till åtgärder som kan motiveras av vår gransk- presentant som sakkunnig i Kommissionen. ning. Under vårt arbete i Kommissionen har förekom-

För en bredare redovisning av hur vi under de för- mit röster som i vissa frågor har satt frågetecken för sta ett och ett halvt åren arbetade med dessa frågor resultat som SCB har presenterat i sina underlag till hänvisar vi till förorden i de tre första delrapporterna. Kommissionen. Det har bl.a. i ett tidigare skede gällt

Förord och sammanfattning

utfallet på bokklubbsområdet och senast utnyttjandet prismätningar har SCB, efter ett särskilt regeringsbeav den databas som används för urvalet av de olika slut, sedan juni 2002 uppdraget att mäta prisutveckingående litteraturkategorierna. Bokbran- lingen på kurslitteratur inom universitet, högschens invändningar i fråga om databasen skolor och kommunal vuxenut-

Det skall vara billigt att läsa markerades bl.a. i ett särskilt pressmed- bildning. De första resultaten av delande som distribuerades i samband dessa mätningar redovisas i det med redovisningen av den tredje del- senaste underlaget från SCB. rapporten. Det gör det möjligt för Bok-

Dessa frågor har observerats och priskommissionen att för första diskuterats både i ett särskilt semina- RAPPOR gången redovisa sina iakttagelser

rium som SCB arrangerade under och slutsatser vad gäller prisut-

T

september 2003 och i den senaste vecklingen på kurslitteraturen. Som utvärderingen inom Kommissionen. ett led i arbetet med detta nya om- Därvid har betonats att situationen Från Bokpriskommissionen råde har bl.a. Kommissionens ord-

Hösten 2003 inte skulle uppfattas som uttryck förande under hösten 2003 gjort ett

för en förtroendeklyfta mellan studiebesök på AB Studentlitteratur i branschen och SCB, utan snarare Lund. som en ambition att utveckla arbe- Regeringens uppdrag till SCB omfattet genom konstruktiv kritik. tar böcker, tidskrifter och kurslittera-

En annan fråga som har behandlats i Kommissio- tur. Bokpriskommissionens uppdrag är nens utvärderingsarbete är hur Kommissionen skall dock något bredare. Beslutet att sänka mervärdesförhålla sig till andra prismätningar som har genom- skatten omfattade också bl.a. noter och kartor samt förts inom boksektorn. Frågan har berörts i såväl den vissa program och kataloger m.m. För dessa områandra som den tredje delrapporten. Kommissionens den kan Kommissionen alltså inte påräkna något staslutsats är att man inte vidare kommer att beröra tistiskt underlag från SCB. Vi måste gå andra vägar dessa alternativa mätningar i sina rapporter eftersom för att kunna presentera någon form av slutsatser för ev. kommentarer förutsätter särskilda insikter i dessa sektorer. statistikmetoder m.m. Kommissionen som sådan kan Redan i vår tredje delrapport kunde vi redovisa inte anses ha sådana specialistkunskaper inom genomslaget av momssänkningen för en av de ”vita statistikområdet. SCB kan, om man finner anledning fläckarna”. Det gällde kulturtidskrifterna, som vissertill det, i särskild ordning kommentera alternativa ligen formellt ingår i granskningen av tidskriftsomprismätningsresultat. Det betyder att Kommissionen rådet, men som har så små upplagor att de i praktiockså i sitt framtida arbete kommer att göra sina ken inte omfattas av SCB:s prismätningar inom detta iakttagelser och dra sina slutsatser på grundval av det område. Här engagerade vi journalisten Ulrika underlag som SCB tillhandahåller. Westerlund som redovisade sina iakttagelser i en arti-

Låt oss nu ta upp frågan om vilka områden som kel som publicerades i vår tredje delrapport. underlaget omfattar. På liknande sätt har vi till denna rapport engagerat

De tidigare underlagen har baserats på prismät- journalisten Hans Wigstrand, tillika redaktör för ningar av böcker och tidskrifter. Parallellt med dessa Kommissionens rapporter, att granska notområdet

Förord och sammanfattning

och redovisa resultatet i en artikel. Hans artikel åter- vetenhet hos konsumenterna om bakgrunden till prisfinns senare i denna rapport. utvecklingen. Konsumenterna skulle – om det visade

I det fortsatta arbetet kommer vi att se över möj- sig att större prisökningar blev aktuella – kunna peka ligheterna att täcka också andra, tidigare oredovisa- på att branscherna inte infriar de löften som man gav de, delar av vårt uppdrag. i anslutning till momssänkningsbeslutet, nämligen att

hela vinsten av sänkningen skulle komma konsumen-

Konsumentinformationen om den sänkta

terna tillgodo.

mervärdesskatten

Samtidigt är vi förstås medvetna om att kunskapen Som nämnts skall Bokpriskommissionen enligt sina om momssänkningen hos allmänheten på sikt komdirektiv bidra till konsumentinformationen om den mer att klinga av. Då blir det mer en tydligare fokusänkta mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sering på prisutvecklingen i sig. Men vi anser alltså m.m, liksom om den löpande prisutvecklingen av att den period där allmänhetens prisgranskning åtdessa varor. minstone delvis replierar på kunskapen om moms-

Kommissionen diskuterade denna uppgift redan sänkningen bidrar till att skapa konsumenter som i under det första verksamhetsåret men drog då slutsat- det långa loppet är mer medvetna om priser, prisutsen att allmänhetens kunskaper om momssänkningen veckling och prisskillnader inom bok- och tidskriftsså kort tid efter själva beslutet sannolikt kunde för- sektorerna. väntas vara relativt goda. Denna uppfattning stöddes Låt oss från dessa utgångspunkter beskriva hur också av statistik som SCB tog fram. Bokpriskommissionen under det senaste halvåret har

Nu har två år gått sedan beslutet togs och man kan arbetat med ambitionen att upprätthålla konsumentfråga sig om kunskapen om momssänkningen fortfa- informationen om den sänkta mervärdesskatten. rande är lika levande – och om det finns anledning Vi anser att ett moment i kunskapsspridningen utatt verkligen efterlysa en sådan medvetenhet hos all- görs av Kommissionens delrapporter. Den utformmänheten. Det kan hävdas att det inte är särskilt me- ning som vi har valt att ge dem tycks ändamålsenlig ningsfullt att fortlöpande hålla kunskapen levande om och har givit rapporterna en uppmärksamhet utöver momssänkningsbeslutet. Det viktiga är väl – har det vad som normalt följer av ett utredningsbetänkande. hävdats – att man håller ett öga på själva effekten av Upplagan av varje rapport är beräknad till 2000 ex. momssänkningen, dvs. att böcker och tidskrifter fort- Ca hälften av dessa har distribuerats genom Kommissatt är billiga. sionens försorg och utan kostnad för mottagaren till

Bokpriskommissionen vill uttrycka en viss förstå- bokhandlarna, folk- och länsbibliotek, universitetselse för denna synpunkt samtidigt som vi menar att och forskningsbibliotek, bokförlag, tidskriftssektorn, det ännu är för tidigt att i konsumentinformationen konsumentvägledare, folkbildningsförbund m.fl. om bok- och tidskriftssektorerna släppa den omstän- Mediernas intresse för frågan är fortfarande påtagligt digheten att prisutvecklingen i stor utsträckning san- även om det inte nått samma nivå som efter den förnolikt är en frukt av beslutet att sänka mervärdes- sta rapporten. Det är förstås också ett uttryck för att skatten på dessa produkter. Vi tror att detta moment bok- och tidskriftsbranscherna uppvisat så goda resuli informationen bidrar till att hålla tillbaka tendenser tat att medierna inte har funnit anledning till särskiltill prisökningar. Bok- och tidskriftsbranscherna är da påpekanden. uppmärksamma på att det fortfarande finns en med- Det välvilliga mottagandet av rapporterna måste

Förord och sammanfattning

nog också tillskrivas de tematiska artiklarna av fristå- – vad betyder tidskrifterna i ett genusperspektiv och

ende författare, som syftar till att belysa sakområdet som instrument för språkförståelse och kunskap

från olika utgångspunkter. Vi fortsätter nu också den om Sverige och svenska seder för invandrarkvin-

traditionen genom att i denna rapport inkludera tre nor?

artiklar: – hur förhåller sig tidskriftsbranschen idag till

Som nämnts vill vi gärna belysa momssänkningens momssänkningen?

effekter inom ännu oredovisade delar av vårt upp-

Seminariet antog inte något gemensamt slutdokudrag. Journalisten Hans Wigstrand tar i en artikel

ment, så några generella slutsatser går det inte att dra. upp konsekvenserna på notområdet. Wigstrand redo-

Som nämnts har dock Hans Wigstrand i sin artikel visar i en annan artikel ett antal röster från det semi-

från seminariet noterat och tagit fasta på en del röster narium som Bokpriskommissionen genomförde i de-

i debatten. cember 2003 på temat Tidskrifterna och moms-

Som vi nämnde i den tredje delrapporten fick vi sänkningen. Seminariet tas upp lite senare i detta för-

inte gehör från Bok & Bibliotek i Göteborg för att få ord. I en tredje artikel redovisar projektsamordnaren

med Bokpriskommissionens frågor bland seminarie- Thomas Rönström läsfrämjandeprojektet En bok åt

programmen. Kommissionens huvudsekreterare delalla. Det handlar om hur bokhandlarna i landet aktivt

tog dock i mässan hösten 2003 i studiesyfte. Vi öververkar för att utveckla barns och ungdomars läsning.

väger att åter aktualisera ett seminariedeltagande in- Vi återkommer senare till detta projekt.

för mässan 2004.

Det förtjänar att betonas att artikelbidragen av-

I vår förra delrapport redovisade vi också ett inispeglar författarnas synpunkter i frågorna. De syftar

tiativ som Bokpriskommissionen tog under våren till att ge relief åt de områden som vi har att bevaka

2003 i form av förfrågningar till bok- och tidskriftsoch bidra till debatt om dessa.

branscherna. Initiativet utgick från iakttagelsen att Rapporten fungerar alltså väl och vi avser därför att dessa branscher redovisat beredskap att själva svara

fortsätta på den inslagna linjen.

för att informationen om momssänkningen hölls le- En annan form för informationsspridning och devande. I rapporten förmedlade vi uppgifter från de

batt prövade vi hösten 2002 genom det seminarium

olika branscherna om pågående och planerade aktiviom momssänkningen och bokläsningen som vi ord-

teter i det avseendet. Vi uttryckte vår tillfredsställelse nade på Kungliga Biblioteket (KB). I december 2003

över den redovisade beredskapen och anmälde vår genomförde vi ett nytt seminarium, också denna gång

ambition att följa utvecklingen på området för att i KB:s lokaler. Temat för seminariet var Tidskrifterna

återkomma i senare rapporter. och momssänkningen. I seminariet deltog personer

Mot denna bakgrund kan det finnas anledning att från tidskriftsbranschen, förlags- och bokhandels-

omnämna vissa initiativ som har tagits av förlags- och branscherna, bibliotek m.fl. Inbjudna talare och

bokhandlarbranscherna under hösten 2003. paneldebattörer diskuterade utifrån fyra centrala te-

I september presenterade Svenska Bokhandlareman:

föreningen och Svenska Förläggareföreningen en ge-

– vad betyder priset för läsandet av tidskrifter? mensam rapport över bokbranschens utveckling un-

– vad betyder tidskrifterna för läsandets omfattning der de senaste 30 åren, bl.a. vad gäller moms-

och bredd i Sverige? sänkningen. Rapporten rönte visst medieintresse i

Förord och sammanfattning

samband med offentliggörandet. Man har från sänkningens läseffekter. Det var SOM-institutets unbranschernas sida förklarat att man planerar olika ak- dersökning om bok- och tidskriftsläsandets utveckling tiviteter för att diskutera och belysa materialet. under åren 1986–2002 som också tog upp frågan om

Branscherna har också tillsammans med statistik- momssänkningens inverkan. framställare under hösten redovisat alternativa pris- SOM-studien antydde att momssänkningen har mätningar som har kommenterats i medierna. Kom- lett till att människor som redan var bokköpare och missionen har tidigare i detta förord redovisat hur läsare köper och läser något mer efter momssänkman avser att förhålla sig till dessa prismätningar. ningen, men att bokläsandet generellt inte har bred-

Som tidigare har nämnts är det i ett längre per- dats till nya grupper. spektiv naturligt att själva momssänkningen kommer Eftersom all erfarenhet talar för att kulturvanei bakgrunden och att konsumentinformationen foku- förändringar – och därmed också förändringar i lässeras direkt på priserna, hur de utvecklas och hur vanorna – är långsiktiga processer som sannolikt förkonsumenterna kan jämföra priser för att kunna utsätter längre tidsperioder för att ge säkert avläsbara köpa så billiga böcker och tidskrifter som möjligt. resultat måste SOM-institutets resultat uppfattas som Kommissionen får anledning att närmare återkomma mycket preliminära och bara som en första indikatill dessa frågor i sina återstående rapporter men vill tion på momsinstrumentets litteraturpolitiska effekt. gärna redan nu fästa läsarnas intresse på de möjlighe- Den uppfattningen har också bekräftats av docenten ter som Internet idag representerar. Vi har noterat att Ulla Carlsson, Nordicom, och professor Lennart det finns ett antal möjligheter på nätet att få fram in- Weibull, SOM-institutet, båda vid Göteborgs univerformation med prisjämförelser för beställningar hos sitet och författare till den artikel om kulturvaneolika försäljningsställen och att de konsumenter som förändringar som återgavs i Kommissionens förra har möjlighet att koppla upp sig har stora chanser att rapport. Carlsson och Weibull deltog i ett av Komverkligen kunna hitta de billigaste böckerna. Vi missionens möten under hösten 2003. De anmälde tycker att det är angeläget att konsumenterna blir därvid att nya data om lässituationen kunde påräknas medvetna om dessa möjligheter eftersom de utgör en under våren 2004 och alltså ingå i SCB:s underlag till väg för att långsiktigt skapa förutsättningar för till- Kommissionen till sommaren 2004. När det gäller gång till billiga böcker. frågan om vilken tid som skulle behövas för att stati-

stiken skulle kunna ge någorlunda säkra besked om

Verka för att läsandet skall öka och

momssänkningens läseffekt betonade man dock att

breddas och redovisa effekterna av

det sannolikt inte gick att få fram sådana besked för-

momssänkningen

rän i slutet av detta årtionde. Bokpriskommissionens kultur- och litteraturpolitiska Kommissionen kommer alltså att återkomma till utmaning ligger i uppdraget att verka för att läsandet momssänkningens effekter på läsningen i sin femte skall öka och breddas, och att kunna redovisa effek- rapport, men vill med det ovan sagda markera vilka terna i dessa avseenden av momssänkningen. förhoppningar man kan ha på bärigheten i iakttagel-

I våra två första rapporter redovisade vi material serna. som allmänt belyser lässituationen i Sverige. I vår Som vi tidigare har berättat har Kommissionen förra rapport kunde vi för första gången presentera också engagerat forskningen i fråga om momsett material som gav vissa indikationer på moms- sänkningens litteraturpolitiska konsekvenser. Sålunda

Förord och sammanfattning

har Kommissionen under våren 2003 träffat en över- Vi har bedömt, att i ett långsiktigt perspektiv utgör enskommelse med företagsekonomiska institutionen bok- och tidskriftsbranschernas eget engagemang i vid Stockholms universitet angående forskningsin- läsfrämjandet den bästa garanten för ett fortsatt arsatser inom området momssänkningen och dess kon- bete med att nå nya läsargrupper. Därför tog Komsekvenser för läsningen, för att komplettera den bild missionen redan under våren 2003 upp frågan med som statistiken kan ge. Kommissionen är fortlöpande branschorganisationerna om vad som görs och planei kontakt med projektet, som redovisar sitt arbete ras i form av läsfrämjande. I svaren från respektive kontinuerligt i form av skriftlig rapportering till Kom- organisation redovisades olika synpunkter och promissionens möten. Vi räknar med att erhålla en slut- jekt i ämnet. redovisning under hösten 2004. Denna redovisning Ett av dessa projekt, En bok åt alla, finner Bokutgör ett underlag till Kommissionens slutrapport i priskommissionens anledning att notera särskilt. Det februari 2005. är Stiftelsen Boken i Sverige som driver en verksam-

Som nämnts är Kommissionens litteraturpolitiska het som innebär att Sveriges bokhandlare, stiftelsens uppdrag inte begränsat till en redovisning av moms- huvudmän, stödjer ett läsprogram för barn och unga, sänkningens eventuella konsekvenser för läsningen. i samarbete med bibliotek och skolor över hela lan- Uppdraget innebär också att vi aktivt – med moms- det. Projektet, som vi har bett projektsamordnaren sänkningen som instrument – skall verka för ökad Thomas Rönström att redovisa i en artikel i denna och breddad läsning. rapport, representerar enligt Kommissionens uppfatt-

I fullgörandet av den delen av uppdraget har vi gått ning ett spännande och förhoppningsvis framgångsfram efter ett par linjer. rikt läsfrämjande samarbete mellan producentsidan,

Förord och sammanfattning

bokhandeln, och konsumenterna, skoleleverna. Det dagligvarubutiker och kiosker pekade underlaget på berör alltså en läsargrupp som vi gärna vill fokusera att prisutvecklingen för dessa böcker hade legat under särskilt på. den allmänna prisutvecklingen.

Som Kommissionen har redovisat i tidigare rap- Det var svårt att dra några klara slutsatser om hur porter uppmärksammas frågan om grupper med sär- momssänkningen hade fungerat för de skilda litteraskilt svag läsprofil på flera håll. Bl.a. arbetar flera för- turkategorierna. Klart var dock att genomslaget på bund inom LO med frågan om hur man skall kunna facklitteraturen var sämre än för de övriga kategopåverka läsningen hos män med arbetarbakgrund. Vi rierna. hoppas på underlag inför kommande rapporter om Tidskrifterna hade, liksom i tidigare rapporter, gehur momssänkningen hålls levande bland förbundens nerellt sett inte uppnått prisreduceringsmålet. Det medlemmar och hur den har påverkat inköpen och fattades ett antal procentenheter. Vi konstaterade läsningen. ändå att inom denna grupp var resultaten för familje-

Branschansvaret för läsfrämjandeinsatserna kom och damtidningar liksom för tidskrifter inom områockså att beröras i det tidigare nämnda tidskrifts- dena idrott, motion och friluftsliv bättre än för andra. seminariet i december 2003. Det var för dessa tidskrifter inte osannolikt att pris-

reduceringen fullt ut faktiskt avspeglade moms-

Sammanfattning av iakttagelserna efter

sänkningen. Samtidigt såg vi att genomslaget för tid-

halva granskningstiden (perioden 2001

skrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto samt

till sommaren 2003)

för serietidningar var klart sämre. Tyngdpunkten i Bokpriskommissionens fjärde del- Resultat vad gäller momssänkningens effekter på rapport ligger givetvis i redovisningen av momssänk- läsningens omfattning och bredd presenterades. ningens effekter till årsskiftet 2003/2004. För att ge Resultaten måste uppfattas som mycket preliminära en relief åt den redovisningen och också ge en bild och bara som en första indikation på momsinstruav hur genomslaget har utvecklats över tiden vill vi mentets litteraturpolitiska effekt. De antydde att översiktligt erinra om de iakttagelser som vi kunde momssänkningen hade lett till att människor som regöra ett och ett halvt år efter momssänkningen och dan tidigare var bokköpare och läsare köpte och läste som presenterades i Kommissionens tredje delrap- något mer efter momssänkningen, men att bokläsanport. det generellt inte hade breddats till nya grupper.

Iakttagelserna och slutsatserna bekräftade i stort

Sammanfattning av iakttagelserna för

den bild som vi hade redovisat i tidigare rapporter.

utvecklingen under åren 2002 och 2003

På bokområdet var vår bedömning, att även om resultatet för området som helhet sannolikt inte helt När det gäller den allmänlitteratur (skön-, barn- och motsvarade momssänkningen, kunde det inte uteslu- facklitteratur) som sålts över bokhandeln och boktas att momssänkningen generellt sett hade fått fullt klubbarna motsvarar prissänkningarna inte fullt ut genomslag i det pris som konsumenterna har betalat genomslaget av momssänkningen. Det fattas minst för böcker i bokhandeln eller genom bokklubbarna någon procentenhet. Det sammantagna resultatet är var för sig. huvudsakligen baserat på utfallet inom bokhandeln.

Under den period som mätningarna också omfattat Utfallet för bokklubbarna kan ligga mycket nära böcker som sålts via s.k. nätbokhandlar, varuhus, ”idealresultatet”.

Förord och sammanfattning

Trenden det senaste året bekräftar iakttagelsen. Momssänkningens effekter på läsningens omfatt- Priserna i bokhandeln överstiger den allmänna prisut- ning och bredd, som vi för första gången presentevecklingen, bokklubbspriserna ligger under. rade uppgifter om i förra rapporten, saknar vi denna

Bokhandelsresultatet tycks i huvudsak bero på pris- gång underlag att kommentera ytterligare. Vi hoppas utvecklingen i fråga om facklitteraturen. Skön- och kunna återkomma i frågan i nästa rapport. barnlitteraturen uppvisar siffror som väl eller nära kan motsvara momsgenomslaget.

Priserna på den allmänlitteratur som sålts i varuhus, dagligvarubutiker och kiosker har ökat mer än den allmänna prisutvecklingen i samhället. Från det mönstret avviker nätbokhandelns bokförsäljning. Här har priserna under det senaste året till och med sänkts.

Priserna på kurslitteraturen inom universitet, högskolor och kommunal vuxenutbildning har sannolikt under det senaste året i stort följt den allmänna prisutvecklingen. Bokhandelspriserna på universitets- och högskolelitteratur kan dock ha stigit något mindre. Det är inte möjligt att göra bedömningar om vilken betydelse momssänkningen har fått på detta område.

Momssänkningen på tidskriftsområdet har inte fullt ut slagit igenom. Bilden från förra analystillfället kvarstår i stort. Det fattas ett antal procentenheter. Resultaten för familje- och damtidningar liksom för tidskrifter inom områdena idrott, motion och friluftsliv är liksom tidigare bättre än för andra tidskrifter och i fråga om familje- och damtidningar kan det vara mycket nära fullt genomslag av momssänkningen. Resultatet för datortidskrifter, tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto, serietidningar och motortidningar är fortfarande klart sämre. Vår tidigare bedömning rörande utvecklingen av priserna i fråga om datortidskrifterna visade sig tyvärr baserade på ett underlag som SCB nu har ändrat.

Vi konstaterar att försäljningen av böcker och tidskrifter fortsatt ligger på en hög nivå även om den kraftiga ökningen året efter beslutet att sänka momsen nu har klingat av.

SCB:S REDOVISNING

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifter

SCB:s rapport till Bokpriskommissionen, ”Effek- Sammanfattande kommentarer ter av sänkt mervärdesskatt på böcker och tid-

Momssänkningens inverkan på prisutvecklingen

skrifter”, återges delvis i det följande. Den full-

Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas

ständiga redovisningen finns på SCB:s webb-

i relation till momssänkningen, och även till allmän

plats www.scb.se.

prisutveckling för varor och tjänster mellan de tids-

perioder som jämförelserna avser. SCB redovisar här

vå år efter momssänkningen, i denna

hur en sådan analys bör göras. fjärde rapport, presenteras SCB:s resultat

Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänköver prisutvecklingen på böcker (allmän-

tes den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt an-

litteratur) och tidskrifter mellan år 2001

nat lika innebär detta en sänkning av prisnivån med

och 2003. Prisutvecklingen för kurslitte-

15,2 procent (1–1,06/1,25). Tratur vid universitet/högskolor och komvuxgymnasier

För perioden 2001 till oktober 2003 så förväntas presenteras nu för första gången mellan år 2002 och

en momssänkning på 15,2 procent leda till en sänk- 2003. Vidare presenteras omsättningsutvecklingen för 1 2

ning av priserna med 1,022 *1,019 *(1–0,152) = bok-, pappers- och tidskriftshandeln mellan 1997 och

0,883. Detta motsvarar en sänkning med (1–0,883), oktober 2003. Nya data kring bibliotek och utlåning

det vill säga 11,7 procent. Vi kallar detta för den finns medtagna i denna rapport, uppgifter som SCB

inflationsjusterade momssänkningen (IJM). En prissamlar in för Statens kulturråds räkning. Från föregå-

sänkning på den nivån är vad man kan förvänta sig ende rapport finns också uppgifter med om svenska

för perioden 2001 till 2003, om bok- och tidskriftsfolkets inköp och läsande av böcker och tidskrifter

branschernas aktörer har en genomsnittlig kostnadssamt våra attityder till läsandet.

ökning, som motsvarar KPI generellt samt en oför- Framtida rapporteringar kommer att ske i augusti ändrad marginal per såld bok.

2004 samt i februari 2005. I nästa rapport i augusti

2004 redovisas resultaten från fortsatta prismät- Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter ningar på böcker (allmänlitteratur) och tidskrifter

Böcker

liksom omsättningsutvecklingen för bok-, pappers-

SCB har följt prisutvecklingen för böcker, allmänoch tidningshandeln. Därutöver presenteras i augusti

litteratur, mellan 2001 och 2003. Följande resultat nya data från SOM-institutet och NORDICOM

kan redovisas: om läsande. I februari 2005 kommer den ekonomiska utvecklingen i branschen att redovisas. För- 1. Priserna på böcker har generellt sjunkit med 8,9 ±

utom den fortsatta prisutvecklingen för böcker 1,8 procent. (allmänlitteratur) och tidskrifter kommer då även 2. Priserna på böcker i bokhandel har sjunkit med

prisutvecklingen för kurslitteratur vid universitet/ 8,2 ± 2,4 procent. högskolor och komvuxgymnasier att redovisas för år 3. Priserna på böcker i bokklubbar har sjunkit med

2002–2004. 9,7 ± 1,8 procent.

Samtliga rapporter finns tillgängliga på SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms

1

KPI medeltal januari–december 2002 jämfört med KPI medeltal

januari–december 2001.

2

KPI medeltal januari–december 2003 jämfört med KPI medeltal

januari–december 2002.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Den inflationsjusterade momssänkningen under denna de kurslitteraturkategorier som presenteras ovan, period motsvarar 11,7 procent vilket innebär att bok- säkert ökat mer i pris än den allmänna prisutveckpriserna i genomsnitt inte sjunkit fullt ut i nivå med lingen. momssänkningen. Det bör noteras att osäkerhetstalen för prisförändringarna 2002–2003 minskat i förhål- Tidskrifter lande till föregående rapport i och med att det ingår SCB har följt prisutvecklingen för tidskrifter mellan fler prisobservationer. Bokhandelns priser har sjunkit oktober 2001 och oktober 2003. Följande resultat mindre än bokklubbarnas, främst beroende på att kan redovisas: priserna på fackböcker i bokhandeln stigit under det Priserna på momssänkta tidskrifter, lösnummer senaste året, 2002–2003. För bokklubbarna är det och abonnemang, har sjunkit med 8,1 ± 0,9 procent. istället barnböcker som sjunkit minst i pris. Den bok- Den inflationsjusterade momssänkningen under genre som för samtliga försäljningskanaler sammanta- denna period motsvarar en prissänkning med 12,1 get sjunkit mest i pris, är skönlitteratur, medan fack- procent, vilket innebär att de momssänkta tidskrifböcker sjunkit minst. terna generellt inte genomfört prissänkningar i nivå

Nätbokhandeln har, under den senaste mätperi- med momssänkningen. oden, oktober 2002–oktober 2003, en prisutveckling som avviker från övriga försäljningskanalers. I nät- Omsättningsutveckling för böcker och tidskrifter bokhandeln har priserna sjunkit med 1,6±2,4 procent inom detaljhandeln och ligger klart under KPI-förändringen på +1,5 pro- Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningscent medan priserna i bokhandeln, varuhus och dag- handeln (branschgrupp enligt Svensk näringsgrensinligvarubutiker ökat mer än KPI-förändringen under delning, SNI 5247) ökade under 2002 jämfört med denna period. tidigare år men har sjunkit under 2003 jämfört med

SCB har följt prisutvecklingen för kurslitteratur 2002. Observera att omsättningen inkluderar, förinom kommunala vuxengymnasier (komvux) samt utom böcker och tidskrifter, även försäljning av papuniversitet och högskolor under perioden augusti per och dagstidningar med mera. Omsättningen var 2002 – augusti 2003. Prisutvecklingen under denna 15 procent högre 2002 jämfört med 2001. Januari– period kan jämföras med den allmänna prisutveck- oktober 2003 jämfört med samma period 2002 visar lingen (KPI-förändringen) under samma period, som dock en minskning med 3,0 procent. Trots nedär +2,0 procent. Följande resultat kan redovisas: gången från 2002 uppvisar 2003 en ökning jämfört

med alla tre åren 1999–2001. Nedbrutet på månader, 1. Priserna på komvuxlitteratur i bokhandeln har sti-

ökade omsättningen i januari och februari 2003 jäm-

git med 4,0 ± 2,1 procent.

fört med 2002. Sedan har omsättningsutvecklingen 2. Priserna på universitets- och högskolelitteratur i

uppvisat negativa utvecklingstal för resterande måna-

bokhandeln har stigit med 1,2 ± 2,1 procent.

der. 3. Priserna på komvuxlitteratur i nätbokhandeln har

stigit med 2,3 ± 0,8 procent.

Läsandet i Sverige

4. Priserna på universitets- och högskolelitteratur i

I den här rapporten redovisas nya uppgifter om nätbokhandeln har stigit med 4,8 ± 4,2 procent. bibliotek och utlåning av böcker med mera. Dessa

Om hänsyn tas till osäkerhetstalen, så har ingen av uppgifter är hämtade ur undersökningen Folkbiblio-

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

teken 2002 som SCB gör på uppdrag av Statens kul- turpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesturråd. skatten.

De kommunala folkbibliotekens inköp av nya SCB har fått i uppdrag att förse kommissionen böcker ökade med tre procent under 2002 medan med relevant underlag i enlighet med SCB:s offert av bibliotekens prenumerationer på tidningar och tid- den 21 december 2001 med förändring den 25 juni skrifter minskade något jämfört med föregående år. 2002 samt offerten avseende prismätningar på kurs- Från 1988 och fram till 1992–93 minskade antalet litteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget innebär i nyförvärv av böcker. Därefter låg de på den lägsta ni- huvudsak att mäta priser på allmänlitteratur och tidvån sedan 1976 fram till 1998 då nyförvärven började skrifter under perioden 2001–2004 och priser på öka. kurslitteratur 2002–2004. Med de möjligheter som

Bokutlåningen sjönk år 2002 och har minskat år- statistiken ger kommer SCB att följa ekonomisk utligen sedan 1996. De två senaste åren har bokut- veckling för tillverkare, distributörer och återförsällåningen minskat med ungefär 3 procent per år. De jare av böcker och tidskrifter. NORDICOM-Sverige böcker som lånas mest är alltjämt barnböcker vilka levererar årligen underlag till SCB om läsandet av står för 42 procent av utlåningen. Utlåningen av AV- böcker och tidskrifter. SCB ställer ett mindre antal medier i form av talböcker, kassettböcker grammo- frågor kring läsande i SCB:s omnibussundersökningar fonskivor, CD-skivor och liknande har ökat under och i SOM-institutets opinionsundersökningar. den senaste 10-årsperioden. I rapporterna från SCB finns också information om

läsandet från andra relevanta undersökningar. Rap-

SCB:s uppdrag

portering till Kulturdepartementet och kommissionen Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens för bokprisfrågor sker totalt sex gånger, i augusti och proposition om sänkt skattesats vid omsättning av januari år 2002–2005 (sista rapporten i februari böcker, tidskrifter med mera från 25 till 6 procent. 2005). Prismätningarna på kurslitteratur rapporteras Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Rege- även till Utbildningsdepartementet i januari 2004 och ringen anförde också i den propositionen vikten av februari 2005. att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter. SCB:s uppgift är att följa prisutvecklingen på böcker,

Regeringen tillsatte en kommission för bokpris- både allmänlitteratur och kurslitteratur, samt tidfrågor (Bokpriskommissionen) med uppdrag att följa skrifter mellan åren 2001 och 2004. För allmänlitteoch granska prisutvecklingen för de varor som om- raturen görs detta mellan 2002 och 2004 genom fattas av den sänkta mervärdesskatten. I kommis- prismätningar i bokhandlar, varuhus, dagligvarusionens uppdrag ingår även att redovisa de littera- butiker och kiosker samt på nätbokhandelns sajter

och i bokklubbarnas medlemstidningar. Prisobserva-

tionerna görs två gånger per år, i april och oktober. 3 Med tidningar avses här typ dagstidningar som utkommer minst För de retroaktiva prisjämförelserna mellan 2001 två dagar per vecka. 4 och 2002 har SCB använt bokhandelskedjornas Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer, häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker, butikskataloger och bokklubbarnas medlemstidritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor. ningar. För kurslitteraturen görs prismätningar i

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

augusti år 2002 till 2004 i bokhandlar samt på nät- 2.1–2.2. De resultat som redovisas är dels siffror för bokhandelns sajter. prisutvecklingen i konsumentled under hela perioden

Vid fastställande av metodik och praktiskt tillväga- 2001 till 2003 samt uppdelat på perioderna 2001 till gångssätt har olika referensgrupper och fokusgrupper 2002 respektive 2002 till 2003. Förlagsprisutveckmed deltagare från bokbranschen medverkat. Syn- lingen under det senaste året presenteras också för de punkter inhämtas också löpande från olika bransch- titlar som prismäts i bokhandel och nätbokhandel. företrädare. I denna rapport presenteras pris- Här kan man jämföra prisutvecklingen hos förlagen förändringen på allmänlitteratur, kurslitteratur och med konsumentprisutvecklingen hos bokhandel och tidskrifter. För allmänlitteratur och tidskrifter presen- nätbokhandel tack vare att urvalen är identiska, se teras dels prisförändringen från 2001 till och med tabell 2.3–2.4. 2003, och dels prisförändringen under den senaste mätperioden, oktober 2002 till oktober 2003. För Resultat – böcker, allmänlitteratur år 2001– kurslitteratur presenteras prisförändringen från au- 2003 gusti 2002 till augusti 2003. Hela perioden 2001–2003

För att följa den totala prisutvecklingen på böcker

Prisutveckling för böcker, allmänlitteratur

från 2001 till och med 2003 räknas den senaste pe-

2001–2003

riodens resultat samman med tidigare resultat från Bokpriserna har i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå 2001 till 2002. I den sammantagna totala prisförmed den inflationsjusterade momssänkningen. Samman- ändringen för hela perioden 2001–2003 är samtliga taget har bokpriserna sjunkit från 2001 till och med försäljningskanaler inräknade. Prisförändringen för 2003 med 8,9 ± 1,8 procent. Denna sänkning bör bokhandel respektive bokklubb redovisas också sepaställas i relation till momssänkningen samt även till rat. den allmänna prisutvecklingen under tidsperioden. För böcker i samtliga försäljningskanaler sammanvägt SCB har räknat fram ett mått för jämförelse med har det totalt under hela perioden 2001–2003, skett momssänkningen och inflationen, inflationsjusterad en prissänkning med 8,9 ± 1,8 procent. I denna siffra momssänkning (IJM). IJM under den aktuella perio- är även prismätningar på allmänlitteratur 2002–2003 den 2001 till 2003 motsvarar en sänkning med 11,7 i nätbokhandlar samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk procent, vilket innebär att målet med moms- inräknade. Den inflationsjusterade momssänkningen, sänkningen totalt sett inte nås fullt ut. För samtliga IJM, under perioden uppgår till 11,7 procent, vilket försäljningskanaler sammantagna, har priserna på innebär att bokpriserna totalt sett inte sänkts fullt ut skönlitteratur sjunkit mest, med 12,2 ± 2,6 procent. till förväntad nivå. Den sammanvägda prissänkningen Priserna på facklitteratur däremot har sjunkit minst, på skönlitteratur, med 12,2 ± 2,6 procent, och den med 5,5 ± 3,1 procent, vilket är mindre än IJM. sammanvägda prissänkningen på barnlitteratur med

Resultaten av prismätningarna på allmänlitteratur 9,3 ± 3,8 procent kan, med hänsyn tagen till osäkerför samtliga återförsäljare åskådliggörs nedan i tabell hetstalen, vara i nivå med IJM. Facklitteraturen har

dock en mindre sänkning med 5,5 ± 3,1 procent och

ligger helt klart under IJM. 5 För böcker i bokhandeln har det under hela perio- Bokhandelns, nätbokhandelns, varuhusens/dagligvarubutikernas/ kioskernas samt bokklubbarnas priser sammanräknade. den 2001–2003 skett en prissänkning med 8,2 ± 2,4

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 2.1 Prisutveckling för böcker i bokhandel respektive bokklubb samt för samtliga försäljningskanaler totalt 2001– 2003. Procentuell förändring samt osäkerhetstal .

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPIförändring Bokhandel 01/02 –15,5 ± 1,5 –14,4 ± 2,2 –11,3 ± 1,6 –13,3 ± 1,0 –13,4 Bokhandel 02/03 +3,1 ± 3,2 +4,6 ± 4,5 +8,6 ± 3,7 +5,9 ± 2,2 +1,9

Bokhandel 01/03 –12,9 ± 3,5 –10,4 ± 5,0 –3,6 ± 4,0 –8,2 ± 2,4 –11,7

Bokklubbar 01/02 –12,4 ± 1,6 –6,6 ± 3,1 –9,7 ± 2,9 –10,6 ± 1,1 –13,4 Bokklubbar 02/03 +2,2 ± 1,9 +0,3 ± 2,0 +0,2 ± 2,7 +1,0 ± 1,4 +1,9

Bokklubbar 01/03 –10,5 ± 2,5 –6,3 ± 3,7 –9,6 ± 4,0 –9,7 ± 1,8 –11,7 Samtliga försäljningskanaler 01/03 –12,2 ± 2,6 –9,3 ± 3,8 –5,5 ± 3,1 –8,9 ± 1,8 –11,7

Källa: SCB

Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten som uppstår på grund av urval. SCB har i denna rapport använt sig av nya genrevikter vilket påverkar resultatet i denna kolumn. KPI-förändring + 1,9 i tabellen motsvarar KPI medeltal för januari–december 2003 jämfört med KPI medeltal för januari–december 2002. Avser här helår 2002/2003 till skillnad från redovisningen i tabell 2.2 som avser oktober 2002-oktober 2003. I denna post ingår även nätbokhandeln samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk från och med 2002 och framåt. Bokhandel och bokklubb ingår från 2001 och framåt.

procent. Totalt sett har alltså priserna i bokhandeln har 2001–2003 sänkts med 12,9 ± 3,5 procent. Prisinte sjunkit i nivå med den inflationsjusterade moms- sänkningen på barnlitteratur var 10,4 ± 5,0 procent. sänkningen. Priserna på facklitteratur har sjunkit Se tabell 2.1. med 3,6 ± 4,0 procent. Under det senaste året har Bokklubbarna har det senaste året, för samtliga genfacklitteratur ökat i pris med 8,6 ± 3,7 procent. rer, haft en prisökning i nivå med, eller lägre än, den Dessa prisförändringar för facklitteratur är den främ- allmänna prisutvecklingen. Se tabell 2.1 ovan. sta förklaringen till att böcker i bokhandeln inte nått Bokklubbarna har så gott som ingen prisökning alls på prisförändringsmålet (IJM). Priserna på skönlitteratur fackbokssidan under det senaste året, och har därför

I bokpriskommissionens direktiv framgår att staten har som mål att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. SCB har bland annat därför valt att väga alla titlar lika. Det innebär att alla titlar inom respektive litteraturgenre och bokklubb har samma tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar för en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. Några bokklubbar har framfört önskemål om att böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgör den största delen av bokklubbarnas försäljning. Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som huvudboken utgör samt dess genre. Enligt denna beräkning har priserna sammantaget över skön-, barn- och facklitteratur sjunkit med 11,7 procent under perioden 2001–2003 (skönlitteratur: –14,6 procent, barnlitteratur: –0,8 procent och facklitteratur: –9,7 procent). Osäkerhetstalen för dessa alternativa resultat är högst så stora som de i huvudberäkningen (se tabell 2.1).

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

totalt sett en något större prissänkning generellt (9,7 ± Noterbart här är att nätbokhandelns prisutveckling 1,8 procent) än bokhandeln under hela perioden avviker från den generella prisutvecklingen, med en 2001–2003. Jämfört med IJM är också bokklubbarnas prissänkning på 1,6 ± 2,4 procent under samma petotala prissänkning mindre än prisförändringsmålet. riod, vilket är klart under KPI-förändringen. Liksom för bokhandeln är för bokklubbarna pris- Prismätningen för nätbokhandeln bygger på samma sänkningen på skönlitteratur den största, med 10,5 ± titelurval som för bokhandeln. 2,5 procent. I bokklubbarna är det priserna på barn- Uppdelat på genrer i bokhandeln så har fackböcker litteratur som sjunkit minst, med 6,3 ± 3,7 procent. en prisökning med 8,1 ± 5,1 procent. Priserna på

skönlitteratur i bokhandeln har ökat med 1,0 ± 3,8 Den senaste mätperioden oktober 2002 – oktober procent. I varuhusen och dagligvarubutikerna är det 2003 skönlitteraturen som uppmäter den största pris- I tabellen nedan presenteras resultaten av pris- ökningen med 6,1 ± 2,8 procent, medan prismätningarna för den senaste mätperioden oktober ökningen för fack- och barnlitteratur här är något 2002 – oktober 2003, uppdelade på försäljnings- mindre. Nätbokhandeln har den största prissänkställen och litteraturgenrer. ningen för skönlitteratur med 7,0 ± 2,7 procent.

Under den senaste mätperioden, hösten 2002 till hösten 2003, har det skett en prisökning på böcker i Jämförelse mellan förlags- och konsumentpriser bokhandeln med 4,9 ± 2,9 procent, samt i varuhusen 2002–2003 och dagligvarubutikerna med 5,0 ± 2,5 procent. SCB har som ett komplement till prisutvecklingen i Denna prisökning bör sättas i relation till den all- konsumentled för böcker även beräknat utvecklingen männa prisutvecklingen, som under samma period är av förlagens priser (f-priser, exklusive moms) mellan 1,5 procent, vilket innebär att prisökningarna i bok- 2002 och 2003. I tabell 2.3 och 2.4 redovisas en jämhandeln samt i varuhusen och dagligvarubutikerna förelse mellan f-priser och konsumentpriser i bokhanligger över den allmänna prisutvecklingen även med deln och nätbokhandeln. Denna jämförelse bygger på hänsyn till osäkerhetstalen. samma titelurval och f-priserna har beräknats utifrån

Tabell 2.2 Prisutveckling på böcker den senaste mätperioden; oktober 2002–oktober 2003. Procentuell förändring samt osäkerhetstal.

Skön Barn Fack Totalt KPI- förändring Bokhandel +1,0 ± 3,8 +4,8 ± 6,1 +8,1 ± 5,1 +4,9 ± 2,9 +1,5 Nätbokhandel –7,0 ± 2,7 –3,3 ± 3,9 +0,9 ± 4,5 –1,6 ± 2,4 +1,5 Varuhus/Dagligvarubutik/Kiosk +6,1 ± 2,8 +3,3 ± 6,0 +3,7 ± 7,3 +5,0 ± 2,5 +1,5 Källa: SCB

12 KPI-förändringen för bokhandel, nätbokhandel och varuhus/dagligvarubutik motsvarar KPI medeltal för juli till oktober 2003 jämfört med KPI medeltal för juli till oktober 2002. 13 Barn- och facklitteratur i denna kategori visar endast prisutveckling för varuhusförsäljning, då sortimentet i dagligvarubutik/kiosk enbart består av skönlitteratur (pocketböcker).

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

uppgifter i BTJ Seelig AB:s titelregister. SCB pris- Av tabellen framgår att bokhandelns prisökningar mäter böcker vid två tidpunkter, april och oktober. under perioden april 2002–april 2003 var större än F-prisnivåerna från oktober 2002 jämförs därför med förlagens prisökningar medan nätbokhandelns var dem från oktober 2003 och prisnivåerna från april mindre. 2002 med dem från april 2003. Nedan presenteras Sammanfattar man utvecklingen under båda perioresultatet för höst respektive vår. derna, se tabell 2.3–2.4, är det tydligt att bokhandelns

priser på fackböcker har ökat mer än f-priserna. I

nätbokhandeln har priserna sänkts, framför allt för

Tabell 2.3 Jämförelse mellan oktober 2002–oktober 2003

skönlitteratur.

av förlagspriser och priser i konsumentled i bokhandel och nätbokhandel.

Portopriser för bokklubbar och nätbokhandlar

Skön Barn Fack Samtliga Som en bakgrund till prisförändringarna för bok- Förlagen (F-priser) +1,6 +5,5 +6,9 +4,7 klubbar och nätbokhandlar redovisas här den gene- Bokhandeln +1,0 +4,8 +8,1 +4,9 rella portoprisutvecklingen, som är en väsentlig del av Nätbokhandeln –7,0 –3,3 +0,9 –1,6 dessa försäljningskanalers kostnadsbild. Enskilda fö-

retag kan ha särskilda avtal eller överenskommelser Källa: SCB

som gör att deras portoprisutveckling skiljer sig från

den här redovisade.

Enligt samtal med företrädare i branschen är van- Av tabellen ovan framgår att bokhandelns prisökningar

liga förekommande bokförsändelser sorterade respeköverlag i stort sett följt förlagens prisökningar under

tive osorterade brev 800 gram och brev/paket 1,25 perioden oktober 2002–oktober 2003, medan nät-

kg med flera. SCB har därför jämfört priserna för bokhandlarna uppvisar prissänkningar under samma

dessa försändelsetyper enligt Postens officiella prisperiod. Skillnaderna mellan försäljningskanalerna har

lista för företag och sammanställt prisförändringarna i en förhållandevis liten urvalsosäkerhet, då de bygger

14 diagrammet nedan för åren 1998–2003. Postens på samma titelurval sinsemellan .

portopriser följer i stort sett samma prisutveckling

oavsett viktklass vilket gör att vi valt att redovisa den Tabell 2.4 Jämförelse mellan april 2002–april 2003 av ena av viktklasserna i diagrammen. förlagspriser och priser i konsumentled i bokhandel och Prisförändringen för osorterade brev är i stort dennätbokhandel. samma som KPI-förändringen under åren 1998–

2003. Under perioden har portopriserna för osorte- Skön Barn Fack Samtliga rade brev ökat med knappt åtta procent medan KPI

Förlagen (F-priser) +3,0 +3,6 +6,9 +4,6

har ökat med drygt åtta procent. Bokhandeln +6,6 +4,3 +9,6 +7,4

Portot för de brev som sorteras före inlämning har Nätbokhandeln –0,7 +0,5 +5,7 +2,6

blivit något billigare sedan år 1998. Brevförsändel- Källa: SCB

serna har sjunkit två procent i pris medan KPI ökat 14 med drygt åtta procent. Osäkerhetstalen blir små vid en direkt jämförelse mellan de mått på prisutvecklingen som redovisas i tabell 2.3 eftersom titelurvalen Perioden efter att momssänkningen på böcker och i dessa är gemensamma. tidskrifter trädde i kraft, mellan år 2001 och 2003,

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Diagram 2.2 Osorterad brevsändning, riks, A- resp B-post, har de officiella portopriserna för såväl osorterad som

0,8 kg i jämförelse med KPI-utveckligen i Sverige år 1998–

sorterad brevsändning stigit med cirka fyra procent,

2003

vilket är lika med KPI-förändringen.

Tillvägagångssätt – allmänlitteratur år 2002– 2004

Hur urvalet tas fram och prisförändringar beräknas

finns närmare beskrivet i den tekniska rapporten för

samtliga prismätta försäljningskanaler.

Bokhandel

Prismätning av totalt 1 000 boktitlar per tillfälle ge-

nomförs i april och oktober 2002–2004 i 51 bok-

handlar tillhörande fyra bokhandelskedjor och ett an-

tal fristående butiker. I genomsnitt prismäter SCB

cirka 150 titlar per butik vid varje tillfälle. För varje Källa:Posten, SCB

prismätningsomgång tas nya titlar fram. Titlarna är

valda ur BTJ Seelig AB:s titelregister och med utgiv-

ningstidpunkt under innevarande och föregående år.

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser

Diagram 2.3 Sorterad brevsändning, riks, A- respektive B-

post, 1,25 kg i jämförelse med KPI-utvecklingen i Sverige år för ett år jämförs med medelpriser för året innan. 1998–2003 Medelpriser för grupper (kvalitetsklasser) av böcker

jämförs med varandra. Inom grupperna ska böckerna

vara så homogena som möjligt.

.3,

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 1. Medelpris för titlar inom bokhandelskedja.

$

2. Medelpris för titlar över alla bokhandlar.

3. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser).

$

Klassning har gjorts efter genre, bandtyp och bo-

% kens vikt mätt i gram. Dessutom har fackböcker

klassats efter trade/professional, det vill säga efter

% huruvida boken har en huvudsaklig nöjes-/fritids-

inriktad eller yrkes-/studieinriktad användning.

4. Medelpris för genre.

5. Prisutveckling för böcker i bokhandel. (Prisföränd- Källa: Posten, SCB

ring över genrer i bokhandeln viktas samman med

hjälp av omsättningsuppgifter inhämtade från före-

tag i branschen.)

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

6. Sammanvägning mellan första och andra halvårets 3. Prisutveckling för böcker i varuhus (prisförändring

prisförändring, med hjälp av omsättningsuppgifter över genrer har viktats samman med hjälp av anta-

för respektive period (rean borträknad). let observerade titlar inom respektive genre).

4. Sammanvägning mellan första och andra halvåret Nätbokhandlar med hjälp av omsättningsuppgifter för respektive Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på period (rean borträknad). samma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbokhandlar som prismäts har alla egenskapen att vara

Dagligvarubutik/kiosk

Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga de

Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har saluför titlar utgivna av svenska förlag samt av alla

samtliga titlar som observerats hos aktuella kategorier.

försäljningsställen prismätts. Alla förekommande tit-

lar är pocketböcker. Prismätningen har genomförts Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 1. Medelpriser för titlar. I medelpriset ingår även hos två företagskedjor med enhetlig prissättning över

alla försäljningsställen. Därmed är det möjligt att be-

fraktkostnaden. 2. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser). gränsa prismätningen till två försäljningsställen totalt.

Antalet prisobservationer totalt är cirka 200. 3. Medelpris för genre. 4. Prisutveckling för böcker via nätbokhandlar (Pris-

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

förändring för böcker totalt hos nätbokhandlar vik-

1. Medelpris för grupper av böcker (uppdelade på

tas samman med hjälp av nätbokhandlarnas om-

antal sidor) inom kedja.

sättning).

2. Medelpris för alla grupper tillsammans inom 5. Sammanvägning mellan första och andra halvåret

kedja.

med hjälp av omsättningsuppgifter för respektive

3. Prisutveckling för kedja totalt.

period (rean borträknad).

4. Total prisutveckling (sammanvägning görs med

hjälp av kedjornas totala omsättning för böcker i

Varuhus

kronor). Titeluppsättning och pris varierar inte mellan

5. Sammanvägning av första och andra halvåret har försäljningsställena inom en och samma varuhus-

gjorts med lika vikt. kedja. Därför har det varit möjligt att begränsa antalet undersökta försäljningsställen till en per kedja.

Bokklubbar

Totalt prismäter SCB böcker hos tre varuhuskedjor.

I prismätningen för bokklubbar ingår de 13 största Urvalet av titlar för prismätning är dragna utifrån den

bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse görs mellan population av titlar som respektive varuhuskedja salu-

titlar i bokklubbarnas medlemstidningar. för. Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varuhus-

Pris som är förknippat med villkor eller motprestakedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 500–600

tion utesluts (till exempel pris som gäller när man har återfinns vid butiksbesök.

varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst an- Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: tal inköp). 1. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser). Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser 2. Medelpris för genre. för ett år jämförs med medelpriser året innan.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Böcker inom samma bokklubb jämförs med varan- och augusti 2003 genom prisobservationer i de butidra. Böcker med samma genre, bandtyp, sidantal och ker som finns representerade på orterna och som illustrationer enligt färg och bild delas in i grupper SCB fått uppgift om att studenterna köper litteratur (kvalitetsklasser). Gruppindelningen syftar till att få så hos. Prisobservationer inhämtas även för samtliga homogena grupper som möjligt för prisjämförelser titlar hos några av de största svenska nätbokhandmellan åren. Denna gruppindelning har i samråd med larna. representanter från några av bokklubbarna modifie-

rats. Resultat – kurslitteratur augusti 2002–augusti

I varje bokklubb beräknas medelpriser för respek- 2003 tive grupp och tidsperiod (helår eller januari–april Prisutvecklingen som presenteras nedan är för perioberoende på SCB:s redovisningstillfälle till Bokpris- den augusti 2002 till augusti 2003, alltså i sin helhet kommissionen). I medelpriset ingår även bokklub- efter det att momsen redan sänkts. (SCB fick uppbens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras draget att mäta priser på kurslitteratur i juni 2002.) med det antal böcker som medlemmarna i genom- De direkta effekterna av momssänkningen vid årssnitt köper per beställningstillfälle. skiftet 2001–2002 på prisnivåerna går inte att utläsa

Gruppernas medelpriser vägs samman till medel- ur dessa siffror. SCB kompletterar därför med en priser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av redovisning av förlagsprisutvecklingen från novemmedelpriserna beräknas prisförändringar för respek- ber 2001. Prisutvecklingen för kurslitteratur jämförs tive bokklubb per genre. med KPI-utvecklingen i tabell 2.5 och förlagsprisut-

vecklingen jämförs med KPI-utvecklingen i tabell Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

2.6. 1. Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

SCB presenterar prisutvecklingen för kurslitteratur 2. Medelpriser per genre i varje bokklubb.

uppdelad på komvuxlitteratur (som uteslutande är ut- 3. Prisförändring per genre i varje bokklubb mellan

given av svenska förlag) samt på svensk respektive år/period (till exempel 2001 och 2002). utländsk universitets- och högskolelitteratur.

4. Prisförändring per genre i bokklubbar sammanta-

Priserna på litteratur för kommunal vuxenutbild-

get, sammanvägt med ledning av antalet observe-

ning (komvux) i bokhandeln har ökat med 4,0 ± 2,1

rade titlar för respektive genre.

procent under mätperioden (augusti 2002 – augusti 5. Prisförändring totalt för bokklubbar.

2003). Med hänsyn till osäkerhetstalet kan det inte

uteslutas att denna prisökning är i nivå med den all-

Prisutveckling för kurslitteratur 2002–

männa prisutvecklingen (KPI-förändringen) som är

2003

+1,9 procent. I nätbokhandeln har priserna på SCB har på tre orter i Sverige prismätt den kurslitte- komvuxlitteratur ökat mindre under samma period, ratur som ingår i undervisningen vid utvalda med 2,3 ± 0,8 procent, vilket kan sägas vara i linje utbildningar på respektive ort. Prismätningarna om- med den allmänna inflationen. fattar litteratur på utvalda utbildningar hos totalt fyra I nätbokhandeln, har priserna på svensk universisvenska kommunala vuxengymnasier (komvux) samt tets- och högskolelitteratur stigit signifikant mer än vid tolv institutioner på tre svenska högskolor och den allmänna prisutvecklingen. För universitets- och universitet. Prismätningarna har skett i augusti 2002 högskolelitteratur totalt i nätbokhandeln har priserna

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 2.5 Prisutveckling för kurslitteratur augusti 2002–augusti 2003.

Komvux- Svensk Utländsk Universitets-

litteratur universitets- universitets- och högskoleoch högskole- och högskole- litteratur totalt litteratur litteratur

Bokhandel +4,0 ± 2,1 +2,9 ± 1,5 –1,9 ± 5,4 +1,2 ± 2,1

1 5 Nätbokhandel +2,3 ± 0,8 +3,4 ± 1,4 * +4,8 ± 4,2 KPI-förändring 1,9 1,9 1,9 1,9 Källa: SCB. 15 SCB väljer att inte publicera något resultat för prisutvecklingen på utländsk högskolelitteratur i nätbokhandeln då denna prisutveckling är för osäker att redovisa. 16 KPI-förändringen avser januari-december 2003 i förhållande till januari-december 2002.

ökat med 4,8 ± 4,2 procent, i bokhandeln har pri- för prismätningarna på kurslitteratur i konsumentled serna ökat med 1,2 ± 2,1 procent. Nätbokhandelns enligt ovan så tillvida att vi i tabell 2.6 endast betrakpriser för universitets- och högskolelitteratur totalt tar identiska titlar (ISBN-nummer). Identiska titlar har ökat mer än i bokhandeln, men i båda fallen gäl- har vid en jämförelse över tid alltid en viss aktualiler att skattningarna inte signifikant skiljer sig från tetsförsämring. Även den betraktade tidsperioden för KPI-förändringen på 1,9 procent. förlagspriserna på kurslitteratur (som är november–

Skillnaden i prisförändring i bokhandeln mellan november) skiljer sig från mätperioden för konsusvensk och utländsk högskolelitteratur (+2,9 jämfört mentpriserna på kurslitteratur (vilken är augusti–aumed -1,9 d v s 4,8 procentenheter) är relativt stor gusti). men inte statistiskt signifikant. Prisutvecklingen för Antalet observerade titlar anges efter prisutveckutländsk kurslitteratur påverkas av den svenska kro- lingen inom parentes i tabellen. nans utveckling i förhållande till utländsk valuta. Den Utvecklingen från november 2001 till november svenska kronan har sedan momssänkningen trädde i 2002 liksom utvecklingen för november 2002 till nokraft stärkts i förhållande till det brittiska pundet och vember 2003 visar att förlagspriserna för komvuxtill USA-dollarn. Jämfört med euron har kronan varit litteratur ökat signifikant mer än den allmänna prisutungefär oförändrad. vecklingen i Sverige (KPI-förändringen) medan för-

lagsprisökningen för svensk högskolelitteratur inte

Förlagsprisutveckling för kurslitteratur novem- med säkerhet är högre än KPI.

ber 2001– november 2003 När prisutvecklingen för kurslitteratur i konsument- För det titelurval som använts under 2002 har SCB led år 2002–2003 (avser perioden augusti–augusti), beräknat utvecklingen av förlagspriserna enligt BTJ se tabell 2.5, jämförs med förlagsprisutvecklingen för Seelig AB:s titelregister. Resultatet framgår av tabell kurslitteratur (november–november) kan konstateras 2.6. Det bör understrykas att det titelurval som an- att bokhandelns och förlagens prishöjningar förefaller vänts här är mer begränsat än det som ligger till grund vara överensstämmande. För perioden 2001–2002

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 2.6 Förlagsprisutveckling för kurslitteratur november 2001–november 2003

Komvuxlitteratur Svensk högskolelitteratur KPI-förändring nov 01–nov 02 +4,2 ± 0,6 (73) +2,8 ± 1,1 (97) +2,2 nov 02–nov 03 +4,2 ± 0,6 (82) +1,9 ± 0,9 (87) +1,9 nov 01–nov 03 +8,6 ± 0,8 +4,7 ± 1,4 +4,1 Källa: SCB.

17 KPI-förändring motsvarar KPI medeltal för januari–december 2002 jämfört med KPI medeltal för januari–december 2001 samt KPI medeltal för januari–december 2003 jämfört med KPI medeltal för januari–december 2002.

saknas information om prisutvecklingen för kurslitte- Diagram 2.4 GBP, Eurons och US-dollarns utveckling i ratur i konsumentled. Därför kan inte förlags- och förhållande till svenska kronan (SEK)

SEK konsumentprisutveckling för kurslitteratur jämföras

16 kr mellan dessa år.

14 kr

Den svenska kronans värde i förhållande till 12 kr utländska valutor 10 kr

Prisutvecklingen på utländsk högskolelitteratur påver- 8 kr kas bland annat av den svenska kronans försvagning/ 6 kr

Euro förstärkning mot de vanligaste valutorna som ut-

4 kr

GBP ländsk kurslitteratur köps in i. I diagrammet nedan

2 kr

USD presenteras valutautvecklingen mellan januari 2000

0 kr och augusti 2003 månadsvis för svenska kronor, jan maj sep jan maj sept jan maj sept jan maj sept euro, brittiska pund och US-dollar. 00 00 00 01 01 01 02 02 02 03 03 03

Som diagrammet visar försvagades kronan mot de Källa: Riksbankens valutakurser månadsgenomsnitt. tre valutorna pundet, euron och dollarn under 2000 och fram till mitten av 2001. Därefter har kronan stärkts mot det brittiska pundet och US-dollarn under utkommer samt då bokbyten sker vid institutionerna 2002 och fram till augusti 2003. Euron har stärkts och komvuxgymnasierna i urvalet. Nedan följer en något mot kronan men är förhållandevis oförändrad. kort sammanfattning av metoden samt en motivering

till varför SCB valt just denna metod. För den som Tillvägagångssätt – kurslitteratur 2002–2003 vill fördjupa sig i metodfrågorna finns en mer detalje- SCB prismäter kurslitteratur med en annan metod än rad beskrivning i den tekniska rapporten, avsnitt den som används för prismätningarna på allmän- 5.1.1 under rubriken kurslitteratur. litteratur. I prismätningarna på kurslitteratur följer Utgångspunkten för den metod som valts har varit SCB prisutvecklingen för en och samma titel över att SCB vill följa prisutvecklingen på kurslitteratur tid, och jämför olika titlar endast då nya upplagor som är aktuell och används i undervisningen vid uni-

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

versitet, högskolor och kommunala vuxengymnasier delning av Tidningsstatistik AB men är modifierad runt om i landet. En huvudtanke vid prisjämförelser- av SCB så att en viss tidskrift endast ingår i en katena är att de skall avse titlar av samma kvalitet för stu- gori. denterna, med avseende på kunskapsområde och ak-

tualitet. Resultat för tidskrifter oktober 2001– oktober

SCB följer prisutvecklingen på titlar som förekom- 2003 mer på litteraturlistor från tolv olika institutioner vid Prisförändringen för tidskrifter, totalt 111 stycken tre olika högskolor/universitet runt om i landet samt varav 106 är momssänkta, presenteras i tabell 2.7. fyra kommunala vuxengymnasier. Institutionerna i De momssänkta tidskrifterna har generellt inte geurvalet är subjektivt utvalda med tanke på att de ska nomfört prissänkningar i nivå med momssänkningen. representera olika typer av institutioner, stora som Tidskrifter har under perioden oktober 2001– oktosmå, och både mer teoretiskt inriktade samt yrkes- ber 2003 i genomsnitt sjunkit i pris med 8,1 ± 0,9 förberedande utbildningar. Vid komvuxskolorna pris- procent. Den inflationsjusterade momssänkningen mäts litteratur för gymnasial vuxenutbildning, alltså (IJM) beräknas under samma period till 12,1 prointe grundskolelitteratur. De tre orter SCB prismäter cent. Datortidskrifter och tidskrifter inom ekonomi, kurslitteratur på finns i olika delar av landet och är av teknik, hobby och foto visar upp de minsta varierande storlek, detta för att få en så bred repre- prissänkningarna. Familje- och damtidningar samt sentation som möjligt av studieorter. Kriteriet för att tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv har de en titel ska ses som aktuell är att den förekommer i största prissänkningarna. undervisningen vid högskolorna och komvuxgymna- Det senaste året (mellan oktober 2002 och oktober sierna. Detta innebär att SCB i de flesta fall följer 2003) har priserna på tidskrifter stigit med i genomprisutvecklingen på identiska böcker från år till år. snitt 2,5 ± 0,5 procent samtidigt som konsumentpri- Emellertid sker en viss naturlig kvalitetsförsämring på serna generellt (KPI) i Sverige under samma period identiska böcker då dessa förlorar i aktualitet över har stigit med 1,3 procent. Serietidningar, motortid. För att kompensera för denna aktualitets- och datortidskrifter samt tidskrifter inom motor resförsämring är SCB angelägen om att fånga upp pris- pektive ekonomi, teknik, hobby och foto har stigit utvecklingen även i fall då en titel ersätts eller kom- mest i pris. Familje- och damtidningar har liksom mer i ny upplaga. Den modernisering och aktualitets- tidigare de minsta prisökningarna, 1,4 ± 0,4 procent. förbättring som sker i samband med utgivning av en Tidskriftspriserna har sedan momssänkningen ny titel/upplaga får alltså kompensera för den trädde i kraft, ökat mer än dagstidningspriserna. aktualitetsförsämring som sker bland de oförändrade Dagstidningar, som redan innan 2002 hade en böckerna. momssats på 6 procent, ökade i pris med 5,7 procent

mellan oktober 2001 och oktober 2003. Vid en jäm-

Prisutveckling för tidskrifter 2001–2003

förelse mellan dagstidningars prisökning på 5,7 pro- Prisutvecklingen avser en sammanvägning av lös- cent och tidskrifternas prissänkning på 8,1 ± 0,9 nummerpriser och abonnemangspriser. Avvikelserna under samma period, måste hänsyn tas till momsmellan lösnummerprisernas och abonnemangspriser- sänkningen för tidskrifter på 15,2 procent. Justerat nas genomsnittliga utveckling redovisas inte här. för denna momssänkning motsvarar tidskrifternas Kategoriseringen av tidskrifterna grundas på en in- prissänkning på 8,1 ± 0,9 procent en prisökning på

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 2.7 Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001–oktober 2003, efter kategori

Tidskriftskategori Prisförändring Prisförändring Prisförändring

okt 01–okt 02 okt 02–okt 03 okt 01–okt 03 Familje- och damtidningar –11,9 ± 1,1 + 1,4 ± 0,4 –10,7 ± 1,2 Hem, bostad, trädgård –9,6 ± 0,7 + 2,6 ± 0,4 –7,3 ± 0,8

1 9 Ekonomi, teknik, hobby, foto –6,9 ± 1,1 + 4,6 ± 1,9 –2,6 ± 2,2

1 9 Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 0,8 + 2,3 ± 0,6 –9,2 ± 1,0

1 9 Datortidskrifter – 6,6 ± 0,9 + 4,5 ± 0,8 –2,4 ± 1,2

1 9 Motor –10,0 ± 0,8 + 4,7 ± 0,6 –5,8 ± 1,0 Serietidningar –9,4 ± 0,7 + 4,7 ± 1,0 –5,1 ± 1,2 Övriga tidskrifter –8,6 ± 0,7 + 1,9 ± 0,7 – 6,9 ± 1,0

Totalt momssänkta tidskrifter –10,3 ± 0,7 + 2,5 ± 0,5 –8,1 ± 0,9

Ej momssänkta tidskrifter + 4,4 ± 0,8 –1,1 ± 2,0 + 3,3 ± 2,2 Dagstidningar enligt KPI + 3,4 + 2,2 + 5,7 IJM / KPI-förändring –13,2 + 1,3 –12,1 Källa: SCB

18 Osäkerhetstalen beräknas i denna rapport med en ny förbättrad metod. Detta gäller även osäkerhetstalen för prisförändringar mellan 2001 och 2002. 19 Observera att justeringar har gjorts den 12 december 2003 i rapport 3, se SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms. 20 På grund av att ett flertal tidskrifter, framför allt kulturtidskrifter och medlemstidskrifter, utges av ideella föreningar och därför antingen har 6 procents momssats eller inte är momspliktiga berörs de inte av momssänkningen. Tidskrifter med liten omsättning ingår ej i urvalet. 21 KPI-förändring avser perioden oktober 2002 till oktober 2003.

8,4 procent under perioden. Denna prisökning är kommelser som gör att deras portoprisutveckling jämförbar med dagstidningarnas prisökning på 5,7 skiljer sig från den här redovisade. procent under samma period. Tidskrifter med utgivning varje vecka skickas med A-post och tidskrifter som har månadsvis utgivning Portoprisutveckling tidskrifter skickas med B-post, enligt uppgift från Sveriges Tid- Som en bakgrund till prisförändringarna för tidskrif- skrifter. ter redovisas här den generella portoprisutvecklingen, som är en väsentlig del av tidskrifternas kostnadsbild. Posttidningar Riks Enskilda företag kan ha särskilda avtal eller överens- Konsumentpriserna i Sverige (KPI) har ökat med åtta procent under perioden 1998–2003. Portopriserna

22 för tidskrifter som skickas med A-post har samma

Momssänkningen är 15,2 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100–15,2) d v s 84,8 procent efter sänkningen. Den observe- period ökat med sju procent medan B-postförsändelrade prissänkningen för tidskrifter är 8,1 procent, vilket motsvarar

serna sjunkit i pris med sju procent.

en prisnivå på (100–8,1) d v s 91,9 procent. Skillnaden mellan dessa prisnivåer; 84,8 och 91,9 procent, motsvarar en prishöjning Sedan momssäkningen på tidskrifter trädde i kraft,

med (91,9-84,8)/84,8–0,084 eller 8,4 procent. år 2001–2003, har portopriserna för tidskrifts-

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Diagram 2.5 Prisutvecklingen för posttidningssändningar, Ekonomisk utveckling i bok- och tidskrifts- A- respektive B-post i jämförelse med KPI-utvecklingen åren branschen 1998–2003

Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker Index 110 och tidskrifter ska SCB, med de möjligheter statisti-

KPI ken ger, följa ekonomisk utveckling för företag som 105

framställer, distribuerar och säljer böcker och tid- 100

A-post skrifter.

95

B-post

Läsandets utveckling

85

Sedan SCB:s föregående redovisningstillfälle har nya 80

uppgifter erhållits från Statens kulturråd för folkbib-

lioteken och skolbiblioteken.

70 Undersökningen avseende folkbiblioteken visar en

1998 1999 2000 2001 2002 2003

minskad utlåning av böcker mellan 2001 och 2002.

Källa: Posten, SCB

År 2002 uppgick utlåningen av böcker till 66,1 miljo-

ner lån, motsvarande 7,4 lån per invånare. Det är

femte året i rad som en minskad utlåning redovisas.

Under åren 1994–1996 ökade utlåningen av AV-meförsändelser ökat mer än KPI. Priserna på A-postför-

dier (talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, sändelser har sedan år 2001 stigit med 14 procent

CD-skivor och liknande) med 1 miljon årligen. Unoch B-postförsändelser med sju procent medan KPI

der senare år har dock ökningstakten minskat till ökat med fyra procent.

drygt en halv miljon om året. År 2002 uppgick utlån-

ingen av AV-medier till knappt 11 miljoner lån mot-

Tillvägagångssätt – tidskrifter

svarande 1,2 lån per invånare. Om man slår samman 111 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjort

lån av böcker och lån av AV-medier så har utlåningen så att de som är omsättningsmässigt störst inkluderas.

minskat för andra året i rad. Det finns inte någon Såväl lösnummer- som abonnemangspris (distribunärmare analys av sambandet mellan minskad utlå-

tionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnitts-

ning och läsande. beräkningar används uppgifter om tidskriftens

I undersökningen avseende skolbiblioteken mäts försäljningsintäkter, som i de flesta fall hämtas från

inte utlåning utan i stället elevernas tillgång till ett Tidningsstatistik AB.

bemannat skolbibliotek. Den senaste mätningen för

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 2002 visar att tillgängligheten förbättrats betydligt

1. Prisförändringen beräknas för varje distributions- mellan 1999 och 2002 för vissa elever men försäm-

sätt och tidskrift var för sig rats för andra. För elever i grundskolan har tillgäng-

2. Genomsnittlig förändring beräknas för samtliga ligheten förbättrats medan den försämrats något för

tidskrifter för ett visst distributionssätt. elever i gymnasieskolan. Tillgängligheten till bibliotek

3. Genomsnittlig prisförändring beräknas för båda för barn vid friskolor är sämre än för barn som går i

distributionssätten tillsammans. kommunala skolor.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

I nästa rapport som publiceras i augusti 2004 Ungefär samma andel icke-läsare har redovisats kommer uppgifter från SOM-institutets undersök- sedan slutet av 1980-talet. Flest av dem som aldrig ning år 2003 att redovisas. Där ställs bland annat frå- läser några böcker återfinns bland de äldre (25 progor om förändrade inköp och läsning av böcker och cent, 70–85 år 2002). År 2002 var det 14 procent tidskrifter. Nya uppgifter från år 2001 rörande läsva- av befolkningen (15–85 år) som redovisade att de nor hos barn i åldrarna 10–18 år kommer prelimi- aldrig läst något, vare sig en bok eller en tidskrift närt också att kunna redovisas genom undersök- under det gångna året. Värt att notera är att gruppen ningen Barn-LNU som görs av SCB på uppdrag av ”icke-läsare” bland dem som klassificerat sig som Institutet för social forskning (SOFI). arbetare har minskat år 2002. Andelen kvinnor som

tidigare klassats som ”icke-läsare” har också mins-

Sammanfattande kommentarer om läsande

kat något.

från tidigare rapporter

I SOM-undersökningen 2002 är det i stort sett Det finns som nämnts i tidigare rapporter i denna ingen som svarat, att det är att kasta bort sin tid, att serie statistikkällor som redovisar ett ökat läsande läsa böcker. De allra flesta instämmer i att det är och/eller ökade bokinköp. I SOM-undersökningarna synd att människor inte läser fler böcker. Det är 2002 och 2003 (kommer att redovisas under 2004) också ytterst få, som sagt att det är tråkigt att läsa ställer SCB för Bokpriskommissionens räkning ett böcker. 69 procent höll med om påståendet ”Om antal frågor. Uppgifterna från undersökningen 2002 böcker vore billigare skulle folk köpa mycket fler redovisas i rapporten Läs och bläddra – Resultat kring böcker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer bok- och tidskriftsläsning från SOM-undersökningen intresserade av att köpa böcker på grund av moms- 1986–2002 som finns att hämta i sin helhet på sänkningen. Störst andel, som anser att momssänkwww.scb.se/bokmoms. Några sammanfattande resul- ningen gjort dem mer intresserade av att köpa böcker, tat redovisas nedan. finns bland personer som ökat sina inköp och som

samtidigt läser ofta. 20 procent av männen och 35 SOM-undersökningen 2002 – bokläsande procent av kvinnorna anser att momssänkningen har Andelen bokläsare bland Sveriges befolkning år 2002 gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Det jämfört med föregående år är oförändrad. Generellt var 49 procent som ansåg att momssänkningen var en sett har inte bokläsandet breddats till nya grupper. effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Däremot har läsandet ökat så tillvida att de som tidi- Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de gare läste sporadiskt nu har övergått till att läsa mera yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan än förut (läser ofta). År 1988 var det 30 procent som 80–85 år. läste ofta och 58 procent som angav att de läste spo- Den allra vanligaste typen av bok som läses är roradiskt. År 2002 var det i stället 39 procent som läste manen. Romaner och deckare/ thrillers tillhör de ofta och 47 procent som läste sporadiskt. Den främ- bokgenrer som de personer, som ökat sina inköp, sta ökningen av bokläsningen har skett under senare köpt flest av under 2002. år, det vill säga från 2000 till och med 2002.

Storläsarna hittar man bland kvinnor, högutbildade, SOM-undersökningen 2002 – tidskriftsläsande boende i storstad samt i åldrarna 15–19 år och 40– År 2002 läste hälften av Sveriges befolkning ofta nå- 49 år. gon vecko-/månadstidning. Utöver det var det dess-

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

utom 27 procent som ofta läste special-/facktidskrif- naste året. De läser varken mer eller mindre än de ter. Det vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/ tidigare gjort. Kvinnor läser mer veckotidningar än månadstidning är genom att prenumerera, vilket män. År 2000 var det 50 procent av kvinnorna och nästan hälften gör av de som sagt att de läst någon 33 procent av männen som ofta läste veckotidningar. vecko-/månadstidning eller tidskrift under den se- Sedan 1988 och fram till 2000 har andelen kvinnor naste månaden. som aldrig läser någon veckotidning legat runt 8 pro-

De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att de- cent. Samtidigt har andelen män som aldrig läser nåras tidskriftsläsningsvanor förändrats under det se- gon veckotidning ökat från 12 till 19 procent. För

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

både män och kvinnor har den största förändringen sänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera skett från 1998 till 2000 då andelen sporadiska läsare bokläsandet i Sverige. Bland männen är det 42 prominskade i båda grupperna. cent som instämmer medan 19 procent säger sig inte

Det är de yngsta och de äldsta som läser mest ha någon uppfattning i denna fråga. veckotidningar. Högst andel som ofta läser veckotidningar finns dels bland de som är 15 till 19 år och Yngre och äldre minst positiva dels bland de över 60 år (54 procent i båda grup- Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de perna år 2000). yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan

80–85 år. 14 procent i åldrarna 20–29 år och 10 pro- Attityder till bokläsande enligt SOM-undersök- cent i åldrarna 15–19 år anser att det är tråkigt att ningen år 2002 läsa böcker och 9 procent av de äldsta anser att bok- I Sverige är man generellt positiv till bokläsning läsning bara är att kasta bort sin tid. Attityden till bokläsning är i stort sett odelat positiv: Det var år 2002 ytterst få som instämde i påståenden Störst andel av arbetare och egna företagare som inte som ”Det är tråkigt att läsa böcker” (6 procent) och har någon uppfattning om momssänkningen ”Att läsa böcker är att kasta bort sin tid” (4 procent). Den tydligast märkbara skillnaden mellan dem som Samtidigt tyckte 72 procent att det är synd att män- klassificerat sig som arbetare, tjänstemän respektive niskor inte läser mer böcker och 84 procent att det egna företagare syns då man ser till de attitydfrågor alltid ger en viss behållning. 69 procent höll med om som direkt rör momsen. Där är det runt 20 procent påståendet ”Om böcker vore billigare skulle folk av arbetare och egna företagare som säger sig inte ha köpa mycket fler böcker” men endast 28 procent någon uppfattning vare sig om momssänkningen har sade sig ha blivit mer intresserade av att köpa böcker gjort dem mer benägna att köpa böcker eller om den på grund av momssänkningen. Det var dock 49 pro- har stimulerat läsandet bland befolkningen. Motsvacent som ansåg att momssänkningen var en effektiv rande siffror för tjänstemän och akademiker är avseåtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. värt lägre.

Kvinnor mest positiva

Skillnaden i attityder till bokläsning mellan män och kvinnor är att det råder en positivare inställning hos kvinnor. Män och kvinnor tycker likadant, men andelen som instämmer i positiva attityder till bokläsning är ungefär 10 procentenheter högre bland kvinnor. Likadant är det när det gäller påståenden som är negativa till bokläsning. Drygt 10 procentenheter fler kvinnor än män tar avstånd från dessa påståenden. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att köpa böcker. Bland kvinnorna är det 56 procent, som håller med om att moms-

Bokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelser och slutsatseroch slutsatseroch slutsatseroch slutsatseroch slutsatser

våra tre tidigare rapporter, överlämnade till kul- slaget av momssänkningen eftersom prismätningarna

turministern den 2 juli 2002, den 31 januari res- på området startade först i juni 2002 efter ett särskilt

pektive den 29 augusti 2003, har vi fortlöpande regeringsuppdrag. Fokus ligger här på hur priserna redovisat och analyserat prisutvecklingen m.m. på kurslitteraturen står sig i förhållande till den allefter beslutet att fr.o.m. den 1 januari 2002 sänka männa prisutvecklingen.

Imervärdesskatten på böcker, tidskrifter m.m. från Till den komplexa analyssituationen kan också fö-

25 procent till 6 procent. I närmast föregående rap- ras den omständigheten att underlaget ger möjlighet port, den tredje, kunde Bokpriskommissionen, med till iakttagelser av utvecklingen i olika tidsperspektiv. sitt treåriga mandat, redovisa ett halvtidsresultat av För den allmänlitteratur som säljs genom bokhandel vår granskningsuppgift. Slutsatserna i detta halvtids- eller bokklubbar kan alltså utvecklingen studeras alltiresultat sammanfattas i förordet till föreliggande rap- från tiden före momssänkningen till och med hösten port. 2003, dock med olika mätmetoder. Vi återkommer

I denna vår fjärde rapport kan vi överblicka hur till detta under nästa avsnitt. Prisobservationerna för priserna har utvecklats under de två år som nu har motsvarande litteratur som säljs genom nätbokförflutit sedan momssänkningen genomfördes. Som handlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker omtidigare grundar sig våra iakttagelser och slutsatser på fattar perioden från april 2002 och kan alltså inte didet underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) har rekt relateras till momssänkningen. Som nämnts gälställt till förfogande. ler i princip detsamma för kurslitteraturen.

Vi kan konstatera att SCB:s prismätningar blir allt- Förutom möjligheten att följa prisutvecklingen för mer omfattande och skapar möjligheter att analysera hela granskningsperioden skapar underlaget också allt fler moment i utvecklingen av berörda sektorer. förutsättningar för att titta på utvecklingen under vissa Följande kan sägas om situationen inom boksektorn: perioder. Bokpriskommissionen kommer att utnyttja

I de första rapporterna fokuserades intresset på de denna möjlighet huvudsakligen för att belysa vilka böcker som såldes i bokhandeln och över bokklubbar- prisutvecklingstrender som branscherna uppvisar. na. Sedan förra rapporten har dessa försäljnings- På tidskriftsområdet är läget något enklare. Urvalet kanaler kompletterats med uppgifter om den försälj- av tidskrifter är oförändrat liksom försäljningsning som sker via s.k. nätbokhandlar och genom va- kanalerna. Liksom för bokhandels- och bokklubbsomruhus, dagligvarubutiker och kiosker. Mätperioderna rådena ger underlaget möjlighet att analysera utveckför de olika försäljningskanalerna varierar och skapar lingen under såväl hela perioden, dvs. oktober 2001 olika förutsättningar för att granska genomslaget av – oktober 2003, sedan momssänkningsbeslutet som momssänkningen. Vi återkommer till dessa frågor delar av denna period. Vi avser att i första hand utsenare. nyttja uppgifterna för det senaste årets utveckling för

Även i fråga om antalet genrer har prismätningarna att studera trenden inom tidskriftsområdet. vidgats. Den s.k. allmänlitteraturen, dvs. skön- barn- Prisutvecklingen inom både bok- och tidskriftsoch facklitteraturen, kompletteras i föreliggande un- sektorerna kan vara beroende av faktorer som förladerlag med kurslitteraturen inom universitet, högsko- gen har svårt att själva påverka. Portokostnaderna lor och kommunal vuxenutbildning. Våra iakttagelser spelar förstås en roll för det pris som bokklubbar och slutsatser rörande prisutvecklingen på sistnämnda och tidskriftsförlag tar ut. Kronans internationella område kommer dock inte att direkt beröra genom- värde kan påverka inköpen av litteratur, t.ex. den

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

utländska kurslitteraturen. SCB har i sitt underlag till Prisobservationerna för böcker hos nätbokhandlar, Kommissionen redovisat vissa uppgifter om utveck- varuhus, dagligvarubutiker och kiosker omfattar alltså lingen inom dessa sektorer. I underlaget görs också iakttagelser från april 2002 och framåt. Mätmetodervissa jämförelser av de s.k. förlagsprisernas utveck- na anges i SCB:s underlag. ling (F-priserna, dvs. det pris förlagen åsätter sina Till skillnad mot allmänlitteraturen följer SCB prisböcker och som används till återförsäljare) och pris- utvecklingen på kurslitteraturen för en och samma utvecklingen på dagspressområdet. Kommissionen titel över tid och jämför olika titlar endast då nya kommer att i förekommande fall knyta an upplagor utkommer samt då bokbyten sker vid institill dessa uppgifter i anslutning till analy- tutionerna och komvuxgymnasierna i sen av berörda områden. Det skall vara billigt att läsa urvalet. Utgångspunkten är att

man vill följa prisutvecklingen

Mätmetoder

på kurslitteratur som är aktuell Vissa grundläggande uppgifter om de och används i undervisningen vid prismätningar som har tillämpats i före- universitet, högskolor och liggande underlag har kommenterats i komvuxgymnasier runt om i lan-

RAPPOR

det förra avsnittet. Följande komplet- det. Prismätningarna görs årligen i terande preciseringar kan göras. T

augusti från år 2002 till år 2004 i

Prismätningarna på de böcker som bokhandlar och på nätbokhandelns säljs via bokhandeln grundade sig in- sajter.

Från Bokpriskommissionen ledningsvis på de konsumentinrik- Hösten 2003 På tidskriftssidan görs noteringarna tade katalogerna som ett urval av 4 nu liksom tidigare genom observationer

Sveriges bokhandlar använder. Se- i butik eller information från Internet. dan april 2002 utförs mer omfat- Det är en metod som kommer att tillämtande prismätningar i butik. Resul- pas också i framtida mätningar. Mättatet av dessa mätningar jämförs för perioden perioden i föreliggande underlag är oktosom helhet med de katalogbaserade resultaten från ber 2001 till oktober 2003 med möjlighet att också göra 2001. Trendbeskrivningen utgår från de pris- avstämning av utvecklingen under bl.a. oktober 2002 till observationer i butik som har gjorts i butik under oktober 2003, dvs. den senaste trenden. Vad gäller grun- 2002 och 2003. SCB har i sin rapport till Kommis- derna för urvalet av tidskrifter och metoderna för att sionen, som delvis återges i ett särskilt avsnitt i vår beräkna prisändringar m.m. hänvisas till relevant avsnitt rapport och som återfinns i sin helhet på SCB:s i SCB:s underlag. hemsida www.scb.se, redovisat hur man har gått till

Säkerheten i våra bedömningar

väga för att välja ut bokhandlar och boktitlar m.m. Vi hänvisar till denna redovisning. I våra tre tidigare rapporter har vi i samband med att

Prisutvecklingen på böcker som säljs genom bok- vi har redovisat våra iakttagelser och slutsatser också klubbar mäts nu liksom tidigare genom observationer kommenterat med vilken grad av säkerhet vi har kuni klubbarnas medlemstidningar. Det är en metod som nat presentera våra resultat. Det har varit ett resonekommer att tillämpas också i framtida mätningar. mang som har utgått från de s.k. osäkerhetstalen i Metoden redovisas utförligt i SCB:s underlag. underlaget. Osäkerhetstalen, som är ett uttryck för

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

den variation i resultaten som uppstår på grund av skriva det i dessa termer hade alltså varit att ge en urvalet, har varierat över tiden och varit olika stora absolut saklighet åt mätningsresultatet. för boksektorn resp. tidskriftssektorn samt varierat Med hänsyn till den uppgift som Bokprisför de olika litteraturkategorierna m.m. kommissionen har givits skulle en redovisning av re-

Med utgångspunkt i säkerhetsresonemanget har sultatet i dessa termer dock inte uppfattas som mesedan Bokpriskommissionens resultat presenterats i ningsfull. Här måste Kommissionen gå ett steg termer av ”…det är sannolikt”, ”…det är inte osan- längre. Kommissionen gör därför en tolkning av sinolikt”, ”…det kan inte uteslutas” etc. Läsaren av tuationen, baserad på de kunskaper om branscherna, våra rapporter kan möjligen ställa sig frågan om inte marknaden m.m. som finns i Kommissionen. En osäkerhetsaspekten har blivit alltför framträdande i sammanvägning av resultatet i det statistiska underlavåra texter och om det inte skulle vara möjligt att get och dessa kunskaper leder Kommissionen fram uppnå en högre grad av precision i våra slutsatser. till den slutsats som vi presenterade i förra rapporten,

Låt oss därför med utgångspunkt i det sagda illus- nämligen att vi inte helt kan utesluta att resultatet avtrera den problematik som Bokpriskommissionen speglar ett fullt genomslag av momssänkningen. står inför när vi skall försöka precisera våra slutsatser Kommissionen har funnit det angeläget att på detta om utvecklingen. Det kan enklast ske genom att ta sätt belysa frågan om med vilken säkerhet vi redoviett exempel från en av sektorerna i förra rapporten, sar våra iakttagelser och slutsatser. Det är av betynämligen prisutvecklingen på de böcker som säljs delse också inför granskningen av de resultat som vi över bokhandeln. kommer att presentera i kommande delrapporter och

Vi kunde i förra rapporten konstatera att för att i vår slutrapport. priset på böcker vid utgången av april 2003 skulle Låt oss nu övergå till att kommentera hur förutsättansetts ha sänkts till den nivå som momssänkningen ningarna ser ut vad gäller säkerheten i våra bedömmotiverade skulle de uppvisa ett sänkt pris med 11 ningar i föreliggande rapport. Följande kan konstateprocent. SCB:s underlag utvisade att sänkningen för ras. de böcker som sålts över bokhandeln uppgick till – Som SCB har påpekat i sitt underlag till Kommis- 7,4 ± 3,5 procent. Osäkerhetstalet uppgick alltså i sionen har osäkerhetstalen minskat i förhållande till detta fall till ±3,5 procent. föregående rapport i och med att det ingår fler pris-

Det är i ett statistiskt sammanhang inget uppseen- observationer. Likväl finns det förstås en grad av deväckande med det redovisade osäkerhetstalet eller osäkerhet, baserad på tidigare nämnda omständighedess storlek. I alla statistiska urvalsundersökningar ter, som måste beaktas i analysen. Utfallssiffrorna är finns en felmarginal som beror på urvalets storlek och dock denna gång tydligare än i förra rapporten vildet underliggande materialets variation. Problemet ket gör att osäkerhetstalet normalt inte påverkar uppstår när felmarginalen är så stor som i det angivna huvudslutsatsen. Vi återkommer till detta i anslutexemplet att tolkningen av utfallet kan leda till vitt ning till våra iakttagelser och slutsatser av underlaskilda resultat. get.

I strikt saklig mening innebar siffrorna i SCB:s un-

Vissa förutsättningar

derlag att priset på böcker som sålts över bokhandel under den aktuella perioden hade sänkts med maxi- Innan vi går in på våra iakttagelser och slutsatser i malt 10,9 procent eller minimalt 3,9 procent. Att be- denna rapport är det som tidigare angeläget att be-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

tona att dessa slutsatser och iakttagelser avser ge- beror på att mätningarna enligt avtal startade först i nomsnittet dels generellt för böcker respektive tid- augusti 2002 och att det alltså inte finns något jämföskrifter, dels för de olika granskade kategorierna relsematerial från perioden före momssänkningsbeinom respektive grupp. Det betyder att det kan fin- slutet. I stället kommer iakttagelserna att vara koppnas böcker, tidskrifter och aktörer inom de olika ka- lade till en jämförelse med den allmänna prisutvecktegorierna med resultat som är både bättre och lingen under den undersökta perioden, dvs. augusti sämre än genomsnittet. Det är dock inte möjligt för 2002 till augusti 2003. Frågan blir alltså på detta omoss att uttala oss om utfallet på andra nivåer eller råde om prisutvecklingen på kurslitteraturen ligger med högre detaljeringsgrad än dem som redovisas i under, över eller jämsides med den allmänna prisutunderlaget. vecklingen i landet.

Låt oss i det följande, med beaktande av de an-

IAKTTAGELSER

givna utgångspunkterna och inledningsvis med fokus Som angivits i tidigare rapporter har vi vid gransk- på resultatet för hela mätperioden, göra iakttagelser ningen av SCB:s underlag haft som utgångspunkt att vad gäller utvecklingen inom bokområdet. en sänkning av momsen på böcker och tidskrifter

Iakttagelser om prisutvecklingen inom

från 25 procent till 6 procent borde ge utrymme för

allmänlitteraturen under perioden 2001–

en sänkning av prisnivån generellt med 15,2 procent

2003

under förutsättning att alla övriga omständigheter som påverkar prisnivån är lika. Sammantaget har böcker från samtliga försäljnings-

Nu liksom tidigare måste vi dock betona att det kanaler minskat i pris med 8,9 ± 1,8 procent. vid bedömningen av om prissänkningen på böcker Om man separerar bokhandelns och bokklubbaroch tidskrifter verkligen uppnår denna nivå är nöd- nas böcker finner vi att böcker sålda över bokhanvändigt att väga in också andra faktorer. deln har prissänkts med 8,2 ± 2,4 procent medan

Om man alltså tar hänsyn till den allmänna prisut- bokklubbarnas sänkning ligger på 9,7 ± 1,8 procent. vecklingen under den aktuella mätperioden, dvs. Om vi tittar på de olika bokkategorierna inom 2001–2003 för böcker och oktober 2001–oktober dessa grupper finner vi dock betydande skillnader i 2003 för tidskrifter, måste den förväntade prissänk- momssänkningens genomslag. ningen justeras. För att en bok vid utgången av 2003 Inom bokhandeln har skönlitteraturen sänkts med skall anses ha sänkts till den nivå som momssänk- 12,9 ± 3,5 procent och barnlitteraturen med 10,4 ± 5 ningen motiverar skall den uppvisa ett sänkt pris med procent. Sänkningen för facklitteraturen ligger på en 11,7 procent. Motsvarande siffra för tidskrifterna är lägre nivå, 3,6 ± 4 procent. Osäkerhetstalen är ge- 12,1 procent. För närmare beskrivning av beräknings- nomgående relativt höga. gången hänvisas till SCB:s rapport. Även på bokklubbsområdet är differenserna stora

De 11,7 respektive 12,1 procenten utgör alltså mellan de olika kategorierna. Skön- och facklitteratu- ”måttstockarna” för jämförelserna av prissänkningar- ren uppvisar de mest markanta sänkningarna, 10,5 ± na inom bok- respektive tidskriftssektorerna. 2,5 procent respektive 9,6 ± 4 procent. För barn-

När det gäller kurslitteraturens område är det, som litteraturen är sänkningen mindre, 6,3 ± 3,7 procent. tidigare påpekats, inte aktuellt att direkt avläsa Osäkerhetstalen är något mindre än för bokhandelsmomssänkningens effekt på prisutvecklingen. Det området.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Iakttagelser om prisutvecklingen inom vuxenutbildningen/ komvuxlitteraturen och svensk resallmänlitteraturen under det senaste året pektive utländsk universitets- och högskolelitteratur. För

varje kategori anges prisutvecklingen för den littera- Underlaget gör det möjligt att avläsa trenden för det

tur som försäljs dels genom bokhandel, dels via nätsenaste året, dvs. mellan åren 2002 och 2003. Under

bokhandeln. Följande iakttagelser kan göras: den perioden har den allmänna prisutvecklingen ökat med 2,0 procent. Hur har prisökningen under – priserna på komvuxlitteratur i bokhandeln har stisamma tid varit inom allmänlitteraturen? Vi noterar git med 4,0 ± 2,1 procent att prisökningarna inom bokhandeln under denna tid – priserna på universitets- och högskolelitteratur i bokhar varit 5,9 ± 2,2 procent och inom bokklubbarna handeln har stigit med 1,2 ± 2,1 procent 1,0 ± 1,4 procent. – priserna på komvuxlitteratur i nätbokhandeln har

För nätbokhandeln, varuhus, dagligvarubutiker och stigit med 2,3 ± 0,8 procent kiosker är mätperioden oktober 2002 till oktober – priserna på universitets- och högskolelitteratur i nät- 2003. Den allmänna prisutvecklingen ökade under bokhandeln har stigit med 4,8 ± 4,2 procent denna period med 1,5 procent. Böcker som såldes i

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen för

varuhus, dagligvarubutiker och kiosker ökade under

kurslitteratur

samma period i pris med 5,0 ± 2,5 procent medan priserna i nätbokhandeln minskade med 1,6 ± 2,4 Som nämnts finns det inga mätningar av priserna i procent. butik eller nätbokhandel för perioden före moms-

Uppdelat på genrer uppvisar de olika försäljnings- sänkningsbeslutet. Det går därför inte att göra några kanalerna olika mönster. iakttagelser om momssänkningens faktiska genomslag

Inom bokhandeln är det facklitteraturen som uppvi- på kurslitteraturen. I underlaget redovisas förlagsprissar de största prisökningarna. Prisutvecklingen i fråga utvecklingen för kurslitteratur november 2001 – noom skönlitteraturen har varit dämpad inom bokhan- vember 2003 jämförd med den allmänna prisutveckdeln medan nätvaruhandeln faktiskt uppvisar en kraf- lingen under motsvarande period. Det betyder att tig minskning av priserna. För barnlitteraturen är momsen inte ingår i underlaget. Urvalet är relativt osäkerhetstalen genomgående så stora att det är svårt begränsat och omfattar endast identiska titlar. Även att avläsa några säkra trender. andra omständigheter pekar på att redovisningen

måste tolkas med försiktighet. Med dessa förbehåll

kan konstateras att förlagspriserna för komvuxlittera-

Iakttagelser rörande prisutvecklingen för

turen under den aktuella perioden ökat med 8,6 ± 0,8

kurslitteratur under perioden augusti 2002

procent medan förlagsprisökningen för svensk univer-

– augusti 2003

sitets- och högskolelitteratur uppgår till 4,7 ± 1,4 pro- SCB:s prismätningar av kurslitteraturen omfattar pe- cent. Den allmänna prisutvecklingen för perioden har rioden augusti 2002 – augusti 2003. Som måttstock beräknats till +4,2 procent. vid bedömningen av prisutvecklingen används den

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen

allmänna prisutvecklingen under motsvarande period.

inom boksektorn

Den uppgår till +2 procent.

I underlaget är kurslitteraturen uppdelad i tre kate- I SCB:s underlag görs jämförelser mellan förlagens gorier: den litteratur som används i den kommunala priser (se tidigare kommentar rörande de s.k. F-pri-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

serna) och priserna i bokhandeln och nätbokhandeln. Iakttagelser om prisutvecklingen inom tid-

Bokhandelns prisökningar följer i princip förlagens skriftssektorn oktober 2001–oktober 2003

under perioden oktober 2002 till oktober 2003. Det

Som nämnts skulle ett fullständigt genomslag av rör sig om prisökningar i storleksordningen 4,7–4,9

momssänkningen på tidskriftsområdet kunna avläsas procent. Nätbokhandeln uppvisar under samma pe-

i prissänkningar om minst 12,1 procent. Den avläsriod prissänkningar i storleksordningen 1,6 procent

ningsbara faktiska sänkningen uppgår för tidskriftsmed tyngdpunkten på sänkningar inom skönlitteratu-

sektorn som helhet till 8,1 ± 0,9 procent. I jämförelse ren.

med boksektorn är osäkerhetstalen relativt låga.

Portokostnaderna spelar stor roll för prisbilden sär-

Liksom inom bokområdet är genomslaget av skilt för bokklubbarna, nätbokhandlarna, förlag med

momssänkningen för de olika tidskriftskategorierna direktförsäljning och för tidskriftsprenumerationer-

mycket varierande. na. Sistnämnda område tar vi upp senare. SCB:s

Familje- och damtidningar och tidskrifter inom omslutsats av portoprisernas utveckling och betydelse

rådena idrott, motion och friluftsliv uppvisar prissänkför boksektorn för perioden efter momssänkningen

ningar om 10,7 ± 1,2 procent respektive 9,2 ± 1,0 är att portopriserna i stort har gått upp med pro-

procent. Klart under genomsnittet för tidskriftsomcenttal som motsvarar den allmänna kostnadsutveck-

rådet finner vi datortidskrifter (–2,4 ± 1,2 procent) lingen. Det bör noteras att enskilda företag kan ha

och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto särskilda avtal eller överenskommelser som gör att

(–2,6 ± 2,2 procent). På den nedre halvan kan vi deras portoprisutveckling avviker från detta möns-

också notera serie- och motortidningar. ter.

En fråga som kan spela roll för prisbilden för

Iakttagelser om prisutvecklingen inom

inköpen av utländsk litteratur är vilket värde som

tidskriftssektorn under det senaste året

den svenska valutan har internationellt. I vår gransk-

Underlaget tar upp prisutvecklingen på tidskriftssidan ning har den frågan aktualitet när det gäller utveck-

också under mätperioden oktober 2002 – oktober lingen av priserna på den utländska universitets- och

2003. Under den perioden har den allmänna prisuthögskolelitteraturen. Under den aktuella perioden –

vecklingen ökat med 1,3 procent. 2001 till 2003 – har kronan stärkts mot framför allt

Närmast denna siffra ligger familje- och dollarn men också mot det brittiska pundet. I förhål-

damtidningarna (+ 1,4 ± 0,4 procent) medan betydligt lande till euron har kronan varit förhållandevis oför-

större ökningar kan avläsas för motortidningar (+ 4,7 ändrad.

± 0,6 procent), serietidningar (+ 4,7 ± 1,0 procent) Efter denna genomgång av utvecklingen inom bokoch tidningar om ekonomi, teknik, hobby och foto

sektorn övergår vi till att notera vad som har skett

(+ 4,6 ± 1,9 procent). Även datortidskrifterna återinom tidskriftssektorn. Vi börjar med iakttagelser

finns på denna ökningsnivå. rörande utvecklingen under hela mätperioden, dvs.

oktober 2001 – oktober 2003 för att därefter granska

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen

trenderna under det senaste året. Vi gör också vissa

inom tidskriftssektorn

iakttagelser om faktorer utöver momsen som bran-

schen har svårt att själva styra, men som kan ha på- Som nämnts kan portokostnaderna spela stor roll för

verkat prisutvecklingen inom sektorn. prisbilden inom vissa sektorer. Här är förstås produ-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

centernas kostnader för distribution av tidskrifter av det angeläget att strukturera slutsatserna så att de blir särskilt intresse. I underlaget kan vi konstatera att överskådliga och lätta att följa. Vi kommer att börja portopriserna för tidskriftsförsändelser under åren med boksektorn och analysera utfallet inom de olika 2001 – 2003 har ökat klart mer än den allmänna försäljningskanalerna och de olika bokkategorierna prisutvecklingen. Medan den senare har ökat med 4 inom allmänlitteraturen. Eftersom granskningsförutprocent har portopriserna ökat med 7 – 14 procent sättningarna är annorlunda för kurslitteraturen beberoende på försändelsetyp. Som nämnts kan enskil- handlar vi den sektorn separat. Efter boksektorn földa företag ha särskilda avtal eller överenskommelser jer våra slutsatser om utvecklingen på tidskriftsomsom gör att deras portoprisutveckling skiljer sig från rådet. Avslutningsvis berör vi frågan om hur försäljde angivna siffrorna. ningen av böcker och tidskrifter har utvecklats och

Som en relief till kostnadsutvecklingen inom läsvanesituationen m.m. tidskriftssektorn har SCB redovisat prisutvecklingen

Boksektorn

på dagstidningsområdet. Siffrorna visar att en prisökning under perioden oktober 2001 och oktober Priserna på den allmänlitteratur (skön-, barn- och 2003 på dagstidningsområdet om 5,7 procent kan facklitteratur) som har sålts över samtliga försäljningsjämföras med en generell prisökning på tidskriftsom- kanaler har minskat med 8,9 ± 1,8 procent. Det skall rådet om 8,4 procent. jämföras med ”måttstocken” 11,7 procent för fullt

genomslag av momssänkningen. Slutsatsen är alltså

Iakttagelser om försäljningen av böcker

att man inte har nått det målet. Det fattas minst nå-

och tidskrifter

gon procentenhet. Låt oss slutligen till våra iakttagelser notera hur för- Om vi analyserar de två försäljningskanalerna boksäljningen av böcker och tidskrifter har utvecklats handeln och bokklubbarna var för sig finner vi att under perioden efter momssänkningen. SCB:s under- ingen av försäljningskanalerna uppvisar priser som lag pekar på att omsättningen inom bok-, pappers- motsvarar fullt genomslag av momssänkningen. Bokoch tidningshandeln ökade kraftigt efter moms- klubbarna kan dock ligga snubblande nära med sitt sänkningen. I tidigare rapporter har vi talat om en resultat 9,7 ± 1,8 procent medan bokhandeln bekräfökning i förhållande till år 2001 på i storleksord- tar resultatet på någon procents avvikelse från den ningen 15 %. Siffrorna för 2003 pekar på en utpla- förväntade nivån. ning och viss nedgång men fortsatt hög nivå i jämfö- Vad är det då som ligger bakom resultaten i de två relse med perioden före momssänkningen. Kommis- försäljningskanalerna? Bokpriskommissionen gör fölsionen har inte tillgång till material som ger besked jande bedömning: om utvecklingen av antalet sålda böcker under perio- När det gäller bokhandeln är det uppenbarligen den. facklitteraturen som kraftigt påverkat resultatet.

Medan skön- och barnlitteraturen uppvisar siffror

SLUTSATSER

som väl eller nära motsvarar momsgenomslaget lig-

Inledning

ger prisutvecklingen på facklitteratursidan på en an- Det är en tämligen komplex bild av utvecklingen som nan nivå. Vi har redan i tidigare rapporter fäst uppvi har redovisat i det tidigare. När vi nu övergår till märksamheten på utvecklingen inom det området. att dra våra slutsatser utifrån dessa iakttagelser känns Av SCB:s underlag framgår att facklitteraturen vidare

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

i den senaste rapporten genom förbättrat underlag mit som skulle kunna styrka uppfattningen att datagivits en ökad tyngd i viktningen av de olika littera- basen utgör en felkälla. SCB har bett branschföreturkategorierna vid fastställandet av slutsiffrorna för trädare att precisera eventuella ytterligare oklarheter. bokhandelsområdet. Vår bedömning är att vikt- SCB har också erinrat om det seminarium som man ningen av facklitteraturen, vid sidan av prisutveck- anordnade för ledamöter i Kommissionen, branschlingen, också kan vara en faktor bakom resultatet för företrädare och representanter för medierna för att bokhandeln. klargöra hur prisundersökningarna görs, hur Seeligs

När det gäller bokklubbarna finns det egentligen databas används samt skälen till varför SCB av häninget större skäl att närmare analysera siffrorna efter- syn till enskilda företag inte får lämna ut titelurvalet. som resultatet ligger så nära den förväntade nivån. Titlarna i SCB:s urval är slumpmässigt dragna ur Det sämre genomslaget av momssänkningen på barn- Seeligs register vilket omfattar så gott som all bokutlitteraturen kan dock noteras. Underlaget tyder på att givning i Sverige. Titlar som förekommer allmänt på portokostnadsfrågan inte har spelat en avgörande roll den kommersiella marknaden utgör basen för urvaför kostnadsutvecklingen. let. Urvalen av titlar för respektive år blir efter grup-

Bedömningen av prisutvecklingstrenden under det pering med avseende på tekniska kvalitetsvariabler senaste året tycks bekräfta den bild som vi har fått jämförbara. Hänsyn tas till böckers kvalitetsförfram för hela mätperioden. Bokhandeln uppvisar ändringar mellan olika mättillfällen. SCB hänvisar ökningar som klart överstiger den allmänna prisut- här till relevant tekniskt avsnitt i sin underlagsvecklingen, medan priserna i bokklubbarna ligger un- rapport. Den återfinns i sin helhet på SCB:s hemder. sida.

I Kommissionens diskussioner om resultatet i Frågan om möjligheten att få ta del av uppgifter fråga om prisutvecklingen inom bokhandeln och om vilka boktitlar som underlaget baserar sig på har bokklubbarna har frågor ställts om underlaget. De prövats rättsligt. På framställning av Svenska Förläghar framför allt rört tre aspekter. Utnyttjandet av den gareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen databas som används för urvalet av de ingående har SCB, med hänvisning till bestämmelser om litteraturkategorierna, Seeligs databas, har fortsatt statistiksekretess i sekretesslagen, avvisat ett offentifrågasatts av branschföreträdare inom Kommissio- liggörande av boktitlarna. SCB:s beslut har efter nen. Vidare har man efterlyst ett offentliggörande av överklagande bekräftats av Kammarrätten i Stockde titlar som faktiskt har utnyttjats i prismätningarna. holm. En tredje fråga har gällt om prismätningarna har Bokpriserna i varuhusen, dagligvarubutikerna och gjorts på relevanta och jämförbara titlar så att t.ex. kioskerna har under det senaste året stigit mer än kvalitetsförbättringar och kvalitetsutveckling etc. har den allmänna prisutvecklingen i samhället. Vi noterar fångats upp. dock med tillfredsställelse att vi har ett helt annat läge

SCB har informerat Kommissionen om att man när det gäller prisutvecklingen för de böcker som har haft fortsatta kontakter med branschföreträdare säljs över nätbokhandeln. Här kan vi till och med avoch med Seelig om dess databas. De specifika far- läsa en sänkning av priserna under perioden. Komhågor som branschen haft har prövats i diskussioner missionen har inhämtat att läget inom nätbokhandeln mellan SCB och Seelig samt genom kontroll av data- sannolikt beror på en skarp konkurrenssituation melbas och urval. Inget har därvid enligt SCB framkom- lan ett par av de större aktörerna inom den bran-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

schen. Detta ”priskrig” medför uppenbarligen att nor. Skillnaden är alltså 5 kronor. Motsvarande siffkonsumenterna får tillgång till böcker med särskilt ror för 70-kronorsboken är att den idag hos bokförmånliga priser. klubbarna kostar 63,21 i stället för förväntade 61,81

Bokpriskommissionen redovisar ju, liksom SCB i kronor, en skillnad på 1,40 kronor. sina underlag till oss, sina iakttagelser och resultat i Ovannämnda exempel syftar i första hand till att procentform och vi beskriver med en procent- ge relief åt en i övrigt procentbaserad framställning. angivelse vad som skiljer iakttaget resultat från det Vi återkommer till motsvarande exemplifieringar resultat som borde ha uppnåtts vid fullt genomslag av vid analysen av utvecklingen inom tidskriftssekmomssänkningen. Det kan för läsaren möjligen vara torn. av intresse att denna beskrivning också uttrycks i När det gäller kurslitteraturen har vi att bedöma kronor och ören för att ännu tydligare illustrera situa- om den sedan mätningarna startat har blivit jämföreltionen. Låt oss göra detta genom att ge några exem- sevis billigare eller dyrare än andra varor i samhället. pel. Det bör betonas att beräkningarna i exemplen Svaret på den frågan är att det inte kan uteslutas att genomgående bygger på ett utnyttjande av medelvär- priserna på denna litteratur i stort följer den allmänna det i prismätningarna och att osäkerhetstalen alltså prisutvecklingen. Några säkra ”vinster” eller ”förlusinte har beaktats. ter” för konsumenterna kan alltså inte avläsas utom

Som framgått av den tidigare framställningen för- möjligen för köparna av universitets- och högskolelitutsätts ett fullt genomslag av momssänkningen efter teratur i bokhandeln. Priserna kan här ligga under 2 år ge ett sänkt pris på bokområdet om 11,7 pro- den allmänna prisutvecklingen. cent. För en bok, som tidigare har kostat 250 kro- Kommissionens diskussion om utfallet av prisnor, bör priset alltså vara 220,75 kronor efter moms- mätningarna på kurslitteraturen har i första hand gällt sänkningen, dvs en sänkning av priset med 29,25 om det är en tillförlitlig metod att som SCB har gjort kronor (om vi fortfarande tillämpade örespriser). också jämföra identiska och förändrade titlar. SCB Motsvarande prisförändring för en bok som tidigare har förklarat att den tillämpade tekniken ger tillräckhar kostat 70 kronor är 8,19 kronor. Boken bör alltså ligt säkra resultat. nu kosta 61,81 kronor. När det gäller kurslitteraturens prisutveckling i ett

När vi nu kan konstatera att bokhandelns priser längre tidsperspektiv bör uppgifterna tolkas med förinte fullt ut avspeglar momssänkningen utan att det siktighet. fattas några procentenheter betyder det följande: 250- Förlagsprisernas utveckling sedan november 2001 kronorsboken borde vid fullt genomslag av moms- tyder på att priserna på komvuxlitteraturen har blivit sänkningen kosta 220,75 kronor. Det uppnådda re- jämförelsevis klart högre än på andra varor i samhälsultatet inom bokhandeln skulle innebära att boken i let. Samtidigt kan vi notera att den svenska universistället kostar 229,50 kronor. Skillnaden är alltså 8,75 tets- och högskolelitteraturen i stort synes ha följt priskronor. Motsvarande siffror för 70-kronorsboken är utvecklingen. att boken i bokhandeln i dag kostar 64,25 kronor i För den importerade utländska universitets- och stället för förväntade 61,81 kronor, en skillnad på högskolelitteraturen verkar priserna ha utvecklats lug- 2,44 kronor. nare än för andra varor. Möjligen kan det bero på

På bokklubbsområdet kostar 250-kronorsboken den svenska kronans utveckling i förhållande till anidag 225,75 kronor mot ”idealresultatet” 220,75 kro- dra valutor.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Tidskriftssektorn

Som framgått av den tidigare framställningen förut- Ett fullt genomslag av momssänkningen på det pris sätts ett fullt genomslag av momssänkningen efter 2 som konsumenten betalar skulle på tidskriftsområdet år ge ett sänkt pris på tidskriftsområdet om 12,1 probetyda att priset reduceras med 12,1 procent. Det cent. För en tidskrift, som tidigare har kostat 20 kromålet har inte nåtts. Resultatet innebär att det fattas nor, bör priset vara 17,58 kronor, dvs en sänkning av ca 4 procent för att man skall kunna tala om fullt ge- priset med 2,42 kronor. Motsvarande sänkning av en nomslag av momssänkningen. tidskrift som tidigare har kostat 40 kronor är 4,84

Liksom i samband med tidigare prismätningar kan kronor. Tidskriften bör alltså nu kosta 35,16 kronor. vi konstatera att variationerna inom tidskriftssektorn När vi nu kan konstatera att tidskrifterna generellt är betydande. inte fullt ut avspeglar momssänkningen utan att det

Närmast prismålet ligger nu, liksom tidigare, fattas ett antal procentenheter betyder det följande: familje- och damtidningar liksom tidskrifter inom om- 20-kronorstidskriften borde vid fullt genomslag av rådena idrott, motion och friluftsliv. Resultatet är dock momssänkningen kosta 17,58 kronor. Det uppnådda denna gång inte sådant att det fullt ut avspeglar resultatet innebära i stället att tidskriften kostar 18,38 momssänkningen även om särskilt familje- och dam- kronor. Skillnaden är alltså 80 öre. Motsvarande sifftidningar ligger mycket nära detta. ror för 40-kronorstidskriften är att den idag kostar

Bland dem som ligger en bra bit från ”ideal- 36,76 kronor i stället för förväntade 35,16 kronor, resultatet” kan vi nu liksom tidigare notera datortid- dvs. en skillnad på 1,60 kronor. skrifterna, tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby Om liknande beräkningar görs på resultatet för och foto, serietidningar och motortidningar. familje- och damtidningar och man utgår från ett

I vår förra rapport tyckte vi oss kunna avläsa en lösnummerpris av 20 kronor kostar tidningen idag glädjande vändning av prisutvecklingen på datortid- 17,86 kronor i stället för förväntade 17,58, dvs. en skrifterna. Tyvärr visade sig den slutsatsen grunda sig skillnad på 28 öre. När det rör sig om dessa slag av på uppgifter som SCB nu har funnit anledning att re- belopp måste man också beakta att prissättningen av videra. Datortidskrifterna behåller därmed sin place- tidskrifter förstås inte rör sig inom dessa marginaler. ring i momsanpassningsligan. Normalt gäller det hela eller halva krontal för pris-

Resultatet på tidskriftsområdet är något sämre än angivelsen. vad vi har kunnat redovisa i tidigare rapporter. Vi

Försäljningen av böcker och tidskrifter m.m.

kan ju också notera prisutvecklingen på tidskriftssidan i jämförelse med dagspressen. Vi ställer oss SCB:s statistik visar att försäljningen av böcker, papdärför frågan vad detta kan bero på. Möjligen kan per och tidningar är fortsatt hög även om den krafden tydliga ökningen av portopriserna utgöra en del tiga ökningen av försäljningen som kunde avläsas det av förklaringen. första året efter momssänkningen nu har klingat av.

Låt oss, i likhet med bokområdet, illustrera pris- Nivån tycks fortfarande ligga drygt 12 procent över problematiken på tidskriftsområdet också genom att vad som gällde för år 2002. Vår bedömning är liksom beskriva situationen i termer av kronor och ören. Syf- tidigare att en väsentlig förklaring till detta ligger i tet är redan tidigare angivet. Beräkningarna i exemplen momssänkningens genomslag. bygger genomgående på ett utnyttjande av medelvärdet Med hänsyn till våra direktiv har vi koncentrerat i prismätningarna utan beaktande av osäkerhetstalen. våra iakttagelser och därpå grundade slutsatser på frå-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

gor om momssänkningens effekter för konsumen- vecklingen av försäljningen av böcker och tidskrifter, terna. Hur har priserna påverkats av momsbeslutet mätt som utvecklingen av omsättningen, och vår beoch hur har läsningen i landet utvecklats? dömning av vilken betydelse momssänkningen kan ha

I vårt arbete dyker då och då också upp frågor om spelat för denna utveckling. Vi har också stimulerat momssänkningen har haft effekter också i andra avse- mer personliga reflexioner om de bredare frågeställenden än de angivna. Finns det t.ex. möjligheter att ningarna genom att publicera artiklar i dessa ämnen. beskriva vilken betydelse momssänkningen har haft I vår andra rapport behandlade ledamoten Kristina för den ekonomiska utvecklingen i bok- och tid- Ahlinder i en artikel frågan om vilka dynamiska, skriftsbranscherna? Har den påverkat utgivnings- långsiktiga effekter som momssänkningen kan få på verksamheten m.m.? bokbranschen. I samma rapport redovisar ledamoten

Hittills har vi valt att begränsa våra analyser inom John Erik Forslund ett antal perspektiv på momsdessa områden till att redovisa iakttagelser om ut- beslutets möjliga konsekvenser för bokbranschen.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Om Kommissionen som sådan skall bredda sin faktorer som påverkar läsandet. Vi tänker här främst analys till att på det ekonomiska området omfatta på utvecklingen inom biblioteksväsendet. inte bara momssänkningens effekter på konsument- Olika studier under senare år har pekat på att bibpriserna utan också dess konsekvenser för de all- liotekens utlåning av böcker är minskande, samtidigt männa förutsättningarna inom bok- och tidskrifts- som utlåningen av andra medier såsom talböcker och branscherna är en fråga som vi ännu inte har tagit musik har ökat något. Men den minskade bokutlåställning till. Den kommer bl.a. att vara beroende av ningen tycks inte avspegla sig i en motsvarande vilken typ av underlag som vi har tillgång till. Vi hål- minskning av antalet besök. Siffrorna pekar också på ler därför för närvarande frågan öppen och återkom- att bibliotekens bokinköp har minskat. mer till den vid en senare tidpunkt. Vi tycks också bevittna förändringar i biblioteks-

strukturen. Utan att gå närmare in på detaljer i denna

Läsvanor m.m.

utveckling har det konstaterats klara förändringar un- I den tredje rapporten redovisade vi för första gången der det senaste decenniet av antalet filialbibliotek, vissa iakttagelser och slutsatser om vilka effekter som arbetsplatsbibliotek, bibliotek på sjukhus etc. momssänkningen kan ha haft på läsningens omfatt- Frågan är alltså om det finns möjligheter, och om ning och bredd i Sverige. Något ytterligare underlag i det är lämpligt, för Bokpriskommissionen att försöka den frågan finns för närvarande inte men SOM-insti- analysera i vilken utsträckning förändringarna inom tutet vid Göteborgs universitet, som svarade för un- biblioteksväsendet kan relateras till beslutet att sänka derlaget till den tredje rapporten, arbetar planenligt bokmomsen som därmed gjort böckerna billigare att vidare med dessa frågor. Det har aviserats att Kom- förvärva i butik eller på annat sätt. missionen kan räkna med att SCB:s underlag till Vi kan konstatera att vi inte såsom på det ekono- Kommissionens femte rapport kan innehålla nya upp- miska området kan påräkna något särskilt underlag gifter som kan ligga till grund för bedömningen av för att bedöma relationen mellan momssänkningen utvecklingen efter momssänkningen. Vi får alltså an- och biblioteksutvecklingen. Det ligger inte inom det ledning att återkomma till frågan i vår nästa rapport, uppdrag som SCB har fått av regeringen. som vi räknar med skall offentliggöras i slutet av au- Ett studium av denna fråga – om den skall baseras gusti år 2004. på ett faktaunderlag – skulle alltså förutsätta att Kom-

SCB:s redovisningar till Kommissionen innehåller missionen i särskild ordning skulle ta fram detta unbl.a. generella uppgifter om läsandets utveckling i derlag. Kommissionen bedömer att vi inte har de relandet. De är närmast att betrakta som komplette- surser som erfordras för detta och inte heller tidsmäsringar till de uppgifter om ”läslandskapet” i Sverige, siga förutsättningar för att klara frågan inom ramen som vi har förmedlat i tidigare rapporter. De nya för vår granskningsuppgift. Vi anser att frågan om föruppgifterna om läsandet finns i SCB:s rapport. Som hållandet mellan bokpriserna och biblioteksområdets nämnts kan den i sin helhet återfinnas på SCB:s utveckling är så intressant i ett allmänt kulturpolitiskt hemsida. sammanhang att den borde kunna övervägas. Kom-

En fråga för Kommissionen är om vi inom läs- missionens direktiv anger ju att vi vid behov skall avsnittet, liksom inom prisavsnittet, bör vidga vår lämna förslag till åtgärder som kan motiveras av vår analys till att också försöka analysera vilka konse- granskning. Därför finns det anledning för oss att återkvenser som momssänkningen kan ha fått för andra komma till denna fråga i anslutning till vår slutrapport.

MUSIKFÖRLAGEN OCH MOMSEN

Billigare musik,Billigare musik,Billigare musik,Billigare musik,Billigare musik, men problemet återstår ...men problemet återstår ...men problemet återstår ...men problemet återstår ...men problemet återstår ...

Hans Wigstrand

De åkte med på en släde som redan var på väg turstöd och viljeinriktning där momsen endast är en utför. Ungefär så beskriver musikförlagen som fråga i marginalen. sysslar med notutgivning den skjuts de fick när Örjan Klintberg på Wessmans musikförlag på Gotbokmomsen sänktes år 2002. land, säger att man sålt mer noter efter att den sänkta – Visst var det bra. Men vi var inte lika förbe- momsen trätt i kraft. Wessmans säljer direkt till slutredda som bokförlagen, berättar Björn Ehrling användare. Det är kyrkomusiker och församlingar på Ehrlingförlagen, en tung musikdistributör. som köper musik via sina egna anslag. Förlaget ger ut

mellan 40 och 50 nya utgåvor om året, mest kör och ngefär tio musikförlag i landet ger ut orgelmusik. notböcker. 90 affärer säljer noter; oftast – Vi måste möta kunden på kundens villkor, säger är notförsäljningen ett komplement till Örjan Klintberg.

annan försäljning. En skillnad mellan Han har full förståelse att folk kopierar eller laddar

bokförlag och musikförlag är att bokför- ner noter från nätet, när pengar saknas. Ulaget skaffar rättigheten att trycka en bok, medan Det gotländska musikförlaget omsätter mellan fyra

musikförlaget har rätten att trycka noterna i bok- och fem miljoner på sin årliga notförsäljning. Man form. blev en stor distributör när man övertog Verbums

Vissa notförläggare ägnar sig mest åt körmusik, 800 titlar och ökade sin marknadsandel för något år medan andra har ett större urval av orkestermusik. sedan. Men i förhållande till bokbranschen är musik i bok- I dag har Wessmans 15 000–20 000 titlar i lager form en ytterst marginell verksamhet. Omsättningen och en aktuell katalog som innehåller 2 500 titlar, ligger runt 100 miljoner kronor om året. mest ny svensk musik. Sex anställda arbetar i nära

Branschen räknar en enda välsorterad nothandel i samarbete med posten på Gotland. Bredband är på Stockholm. Den heter Aulos och ligger på Folkunga- gång. Förlagets storsäljare heter ”Sånger från Taize”, gatan och drivs av två entusiaster som fortfarande musik som sålts i 130 000 exemplar; en fantastisk klarar att leva vidare enbart på notförsäljning. Att upplaga i notbranschen. vara ensamma herre på täppan är ingenting Aulos är Gehrmans är en gammal musikutgivare som grunspeciellt glada över. På 1970-talet fanns cirka 300 dades 1893 och omsätter dubbelt så mycket noter nothandlare i Stockholm. som gotlänningarna; ca 10 miljoner kronor om året

Men i takt med att nätet blivit en ny kommunika- handlar om notutgåvor. Men Kettil Skarby har inga tionskanal och kopiatorerna blivit bättre och bättre relevanta siffror över om momssänkningen bidragit åt har nothandlare efter nothandlare tvingats ge upp. ena eller andra hållet. Den sänkta bokmomsen då, vad har den betytt? – Vi är så små jämfört med bokförlag, våra voly-

Någon statistik som berättar om den sänkta mer så annorlunda. Men momssänkningen togs emot momsens genomslag finns inte berättar SMFF:s klart positivt. Sett ur statens perspektiv handlar det ju (Svenska Musikförläggareföreningen) VD Carl Lin- inte om några pengar, men för en liten orkester med dencrona. Endast en känsla från alla som sysslar med en årsbudget på 2 000 kronor och som kanske tjänar noter: det här är bra för musikens skull. Men i grun- 380 kronor på att momsen är 6 i stället för 25 proden brottas musikbranschen med strukturella pro- cent. Det är ganska stor skillnad när man ska ha noblem som endast kan lösas på politisk väg. Via kul- ter till alla musiker i en orkester.

Billigare musik, men problemet återstår ...

Gehrmans har lagt ut sin katalog på nätet. Där kan Storsäljaren är ”Våra vackraste visor och ballader”, man läsa noter som man läser en roman, men i en som efter momssänkningen kostar 228 kronor i stälframtid kan datorn antagligen spela upp det efterfrå- let för 270. Notfabriken har fyra anställda och är ett gade stycket, eller de specifika noter man är ute efter fristående företag som tidigare ingick i det stora muför sitt eget instrument. sikförlaget Warner/Chappell.

– Spelar du exempelvis fagott, så kan du lyssna till Man ger ut spelmaterial för skolor, noter för blåsdin stämma i stället för att läsa den i noter, förklarar instrument och har en sajt som heter flojt.nu. Sång- Skarby. böcker, en årlig hitsbok och vispop är några av de

Musikförlagens stora problem är kopierandet. Det 400 olika produkter som gör att Notfabriken inte befinns regler för hur mycket man får kopiera, men all- höver söka stöd för sin verksamhet. mänt säger man i branschen att ”lärarna kopierar det Även Hahne ser kopierandet som det stora problematerial dom vill ha, även om någon enstaka kanske met för branschen. Kunden köper noter först i sjunde vill vara lojal”. hand och han förstår det.

Hur upprörd blir du av kopierandet då? – Skolan kanske köper ett ex. Ekonomin tillåter

– Väldigt upprörd. inte mer. Resten kopieras och våra upplagor blir min-

Men du låter inte särskilt upprörd. Alla man pratar dre. Ändå tror jag att en tredjedel av vår utgivning med verkar ha accepterat kopierandet, det verkar inte hade överlevt om momsen inte sänkts. Så nog som om de även accepterat det? har musikvärlden anledning att vara glad för moms-

– Jag blir upprörd över att systemet inte fungerar. sänkningen. Vi får ju på det sättet inte betalt för arbetet och kost- Janne Lindkvist driver Notposten, ett postordernaderna vi har med tryckning och annat. I stället företag i Moholm, som även har en nothandel i pratar vi lite raljant om att det här är kopierings- Mariestad. De är fem anställda och omsätter nio milvänligt material. Underförstått; det här arbetet kom- joner, främst spelböcker mot musikskolor. mer vi inte att få betalt för. Det blir en ond cirkel – Vi har märkt en ökad försäljning efter momsnär handeln slutar fungera. När kunden frågar har ni sänkningen och håller medvetet nere priserna. Vi vill nånting för flöjt och piano för min lille son, så blir att musikskolorna ska köpa bok och skiva för 150– svaret nej. 170 kronor.

Skarby säger att musikförlagen lever i en rättighets- Lindkvist startade Notposten 1991. Komplettemässigt komplicerad värld, där kampen ständigt på- ringen med en skiva till notböckerna har varit verkliggår mellan det breda musikutbudet och den smala het de senaste fem–sex åren. Totalt har han 180 000 och inte lika efterfrågade musiken. Den kommersi- ämneskurselever att arbeta emot, förklarar han. ella musiken är viktig eftersom musik i allmänhet är Björn Ehrling på Ehrlingförlagen, säger att alla är viktig. glada över den sänkta momsen, men det har inte lett

– Men själv vurmar jag för det där som hamnar till fler inköp. Har man rätt produkt så finns ingen lite mittemellan. priskänslighet, säger han. Ehrlingförlagen arbetar

Notfabriken är marknadsledare, omsätter 13 mil- med pedagogisk utgivning mot kommunala musikjoner och utgivningen är bred. Eller som Ingemar skolan. Man är åtta anställda och notomsättningen Hahne säger: ”Vi ger ut allt som går att sälja. Dock ligger runt tio miljoner kronor. ej körmusik.” Björn Ehrling säger att förlaget ofta får förslag på

utgivning och att man gärna vill ge ut, men inte kan. kulturstöd, för om vi också skulle försvinna, vad hän- Anledning: kopierandet. der då?

Det finns 250 musikskolor i Sverige. Men om alla Att den sänkta momsen är bra för musikens skull, 250 skolorna beställer ett exemplar var av musikförla- tycks ingen förneka bland specialisterna på notget och kopierar från detta enda original, så klarar området. Noterna har blivit billigare. Däremot brotinte förlaget den ekonomiska ekvationen. tas musikbranschen med strukturella problem av ett

– Då blir utnyttjandet större än vår intäkt. Det är annat slag; hur duktig och ambitiös vill vi att musiksvårt att få ihop gungor och karusell med sådana för- nationen Sverige ska vara? utsättningar. Det är första följdfrågan från musikbranschen när,

Peter Knutsson på Aulos nothandel i Stockholm, den i sammanhanget marginella, momsfrågan avhandsäger att kunderna är glada när de ser att noterna bli- lats. vit billigare. HANS WIGSTRAND

– Lustigt nog verkar rock- och jazzfolket gladast över billiga noter. Vi har ökat omsättningen och har startat en webbshop som ska växa med 25 000 noter Hans Wigstrand är frilansjournalist och redaktör för på nätet. Men jag tycker vi borde ha någon form av Bokpriskommissionens tryckta rapporter.

STIFTELSEN BOKEN I SVERIGE

Läsfrämjande är ett lagarbeteLäsfrämjande är ett lagarbeteLäsfrämjande är ett lagarbeteLäsfrämjande är ett lagarbeteLäsfrämjande är ett lagarbete

Thomas Rönström

arns och ungdomars tillgång till litteratur grundskolan väljs ut för medverkan. Det kan vara och deras förhållande till böcker och läs- en hel skola, eller ett stadium – eller varför inte ning blir allt viktigare frågor. Hemmets ”alla fyror i kommunen” som i Eksjö. Den övre språkmiljö ger förutsättningarna för det gränsen för varje projekt är ca 200 barn. Sedan är växande barnet. Många föräldrar tar ett det upp till bokhandlaren, bibliotekarien, läraren

Bstort ansvar, läser högt för barnen, samtalar om läs- och barnen att komma överens om de aktiviteter

upplevelser och gör läsningen till en naturlig del av som skall ingå. I en kort projektbeskrivning anges uppväxten. hur man tänker arbeta. Lokala kunskaper och lokalt

Med en rik läsmiljö i bagaget vandrar barnet till engagemang får råda. Bokhandelsbesök planeras in skolan med ett intresse för böcker, lästräning och nya för klasserna och varje barn får en egen önskebok upptäckter. Utan denna bakgrund blir uppförsbacken som gåva. brantare. Förväntningarna saknas, liksom minnena av Vår modell har visat sig hållbar och aktiviteterna de härliga lässtunderna. ger en bild av stor variation och uppfinningsrikedom.

Läsprojektet En bok åt alla vill rikta strålkastaren Bidrag har utgått till över 100 lokala projekt t.o.m. på just den situation som inträder när barnen börjar hösten 2003. Mer än 80 bokhandlar har fått klassskolan. I skolan läggs grunden för en verksamhet som besök och bjudit på önskeböcker till sammanlagt kan ge alla barn en bestående läsglädje. Vad kan sko- 15 000 barn och ungdomar. Elever och lärare i 150 lan göra – ensam och tillsammans med andra krafter? skolor har genomfört sina läsprogram. Ett 90-tal folk-

Möjligheten att lyckas ligger i goda kontakter mel- och skolbibliotek har medverkat med bokprat och lan skolan och dess omvärld. Mångåriga erfarenheter lässtimulans. från de nordiska länderna visar att ett nära samarbete Läsåret 2003–2004 genomförs 45 projekt med god mellan bibliotekarie, lärare och elever ger mycket geografisk spridning. Det innebär en mängd läsaktigoda resultat. Här har också bokhandeln visat sig viteter i skolor från Bjurholm i norr till Ystad i söder. vara en viktig samarbetspart. Stiftelsen Boken i Sverige budgeterar 700 000 kr för

elevernas önskeböcker. Det sammanlagda bransch-

Bokhandeln bjuder på läsupplevelser

stödet från Stiftelsen och de medverkande bokhand- En bok åt alla inleddes på ett par orter år 1996 efter larna kan beräknas till 2,8 miljoner kronor för perioinitiativ från Stiftelsen Boken i Sverige. Senare utvid- den 1999–2004. Till detta kommer bokhandelspergades satsningen till att omfatta hela landet. Stiftelsen, sonalens medverkan i bokpresentationer och utbildsom har bokhandlarnas branschorganisationer som ning, samt branschföreningens centrala information huvudmän, skall ”verka för att Boken består och att och rådgivning. dess betydelse, användning och spridning växer.” Ge- Varje ortsprojekt får sin egen profil. Bland årets nom En bok åt alla har Stiftelsen velat bidra till en deltagare finns Castorskolan i Bjurholm, som började konstruktiv samverkan mellan skola, bibliotek och höstterminen med bokprat och sedan ”slår ett slag bokhandel och stärka de läspedagogiska insatserna för för berättandets konst tillsammans med bokupplevelbarn och ungdomar. Svenska Bokhandlareföreningen sen”. Det blir studieresa med buss de åtta milen till samordnar projektet. Örnsköldsvik, bokhandelsbesök och val av önskebok.

Stiftelsens projektstöd är knutet till en grundmo- Eleverna kommer senare att få berätta för varandra dell som nu prövats i fyra läsår. Ett antal klasser i om sina läsupplevelser.

Elever från sju olika klasser i Färjestadens skola på Öland. Foto: Malin Johansson/Ölandsbladet.

I Färjestadens skola på Öland har lärare, biblioteka- bokhandeln på Backaplan för att få sin önskebok och rie och bokhandlare tillsammans pratat böcker i sju bli ”inspirerade till fortsatt läsning”. Barnen läser klasser. Vid studiebesök i bokhandeln i Kalmar har både i skolan och hemma, och även föräldrarna uppeleverna fått sina valda böcker. I skolan fortsätter man muntras att läsa böckerna. Under våren sätts bokmed boksamtal i tvärgrupper enligt Chambers’ modell. recensioner upp på Tuve bibliotek och eleverna röstar

Fyrorna i Tångenskolan i Göteborg hoppas kunna i Bokjuryn. läsa extra många böcker i år tack vare En bok åt alla. Sommens samhälle miste sin biblioteksfilial 1997 – Efter bokpresentationer i skolan åker klasserna till en stor förlust inte minst för skoleleverna som kände

sig hemma på ”sitt” bibliotek. I Sommens skola inled- satsning från bokhandlarnas sida. På Bokprisdes ett läsprojekt för att eleverna skulle ”få tillbaka kommissionens initiativ har faktaunderlaget för att läslusten, öka läshastigheten och läsförståelsen”. I år bedöma läsandets utveckling breddats och fördjuutökas satsningen med En bok åt alla och samtliga pats. Statistiken understryker betydelsen av kraftfulla elever från förskola till åk 6 får komma till bokhan- insatser i den allmänna skolan för att bl.a. söka motdeln i Tranås och välja sin önskebok. verka de stora könsskillnaderna när det gäller läsva-

nor.

Stöd i statistiken

I dag läser de flesta svenskar böcker något så när För Stiftelsen Boken i Sverige är det viktigt att det regelbundet (SOM-undersökningen). Drygt 80 profinns en reell grund för denna förhållandevis stora cent av befolkningen läste någon bok för nöjes skull

Läsfrämjande är ett lagarbete

2002 (Kulturbarometern). Bokläsningens ställning det i alla grupper var också ett uttalat litteraturpolimåste fortfarande betecknas som stark (Mediebaro- tiskt syfte med den sänkta bokmomsen. metern). Betryggande besked. Erfarenheter av framgångsrikt läsfrämjande ar-

Samtidigt finns det all anledning att ta de statis- bete finns, liksom kunskapen om vad läsningen betiska signalerna kring barns och ungdomars bok- tyder för ett demokratiskt samhälle. Med tanke på läsning på största allvar. Små barn, 3–8 år, ägnar all den läsfrämjarmöda som lagts ned kan det ändå mest medietid åt tittande (TV, video, DVD), därefter tyckas märkligt att vi fortfarande har så många kommer lyssnande och sist läsande. Andelen barn vuxna människor som nästan aldrig läser böcker. som dagligen nås av böcker har tydligt minskat under Men å andra sidan. Om inte så mycket hade uträten följd av år fram till millennieskiftet och lästiden tats av lärare, bibliotekarier och författare, av stuhar halverats under samma tid. En vändning kan dieförbund och föreningar, och av bokbranschens skönjas i den allra senaste statistiken (Barnbaro- organisationer hade situationen varit ännu mera bemetern 2002/2003). kymmersam.

I åldersgruppen 9–14 år har andelen som läst en För att mer påtagligt öka antalet läsare krävs uppenbok de senaste 4 veckorna minskat från 91 till 83 barligen insatser av annat slag än att öka antalet procent sedan 1995 (Kulturbarometern 2002). En del böcker i bibliotekshyllorna eller i bokhandlarnas av minskningen kan bero på att läxläsning och studier skyltfönster. Det hjälper inte heller med läckra bokinte längre räknas in i mätningen. klubbstidningar och tv-program med populära per-

Två saker förtjänar särskild uppmärksamhet. För sonligheter. Sådant når i första hand de redan läsdet första har den andel av befolkningen som aldrig vana. läser böcker ökat från början av 1980-talet. Enligt Det kan också vara ett problem att så mycket sker SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) genom tillfälliga insatser, projekt och kampanjer. En var det drygt 20 procent av samtliga i åldern 16–84 permanent och medveten satsning på litteratur och år som inte läste böcker år 1999. Enligt SOM-under- läsning är nödvändig för att på sikt minska den stora sökningen var motsvarande siffra 14 procent år 2002. gruppen icke-läsare. Viktiga steg har också tagits i Antalet vuxna icke-läsare kan därmed uppskattas till den riktningen. mellan 1,0 och 1,4 miljoner. I anslutning till Världsbokdagen, den 23 april varje

För det andra ligger nedgången uteslutande på män- år, har Svenska Förläggareföreningen och Svenska nens läsning. Bland kvinnorna har litteraturintresset Bokhandlareföreningen, tillsammans med bl.a. Svenvarit konstant eller till och med ökat i vissa ålders- ska Unescorådet och Skolverket, byggt upp ett engagrupper. Intervallen 16–84 år omfattar 6 900 000 per- gemang som i sig genererar spännande aktiviteter ute soner (1999), jämnt fördelade på kvinnor och män. i landet. Påtagligt många En bok åt alla-projekt knyter Av dem öppnar, lågt räknat, 240 000 kvinnor och ihop aktiviteterna med Världsbokdagen, som visat sig 700 000 män aldrig en bok. Det går således en dra- vara en bra avslutningsdag med bokhandelsbesök och matisk skiljelinje mellan mäns och kvinnors läsvanor. bokutdelning.

Flera initiativ från statens sida ger idag stimulans

Gott om erfarenheter och kunskap

och stöd för lokala satsningar. Hit räknas anslaget för Det har inte saknats ansträngningar för att på olika inköp av barn- och ungdomsböcker till folk- och skolsätt uppmuntra nya grupper till läsning. Att öka läsan- bibliotek, det särskilda stödet till läsfrämjande verk-

Läsfrämjande är ett lagarbete

samhet och medel för produktion och distribution av stödja elever som inte kommit igång med sin läsning. en barnbokskatalog. I mer än 25 år har också kvali- I Bjursåsskolan har man utvecklat lärandemiljön, med tets- och lågprisutgivningen av ”En bok för alla” haft bokprat och bokpresentationer, inköp av litteratur, mycket stor betydelse för tillgången på böcker för läs- lässtunder, filmvisningar och författarbesök som inaktiviteter i skolan. slag. Samverkan med bokhandeln inom En bok åt alla

Bokhandelns bidrag genom En bok åt alla komplet- är i år ett viktigt bidrag till läsmiljön och centralorterar de statliga och kommunala insatserna – och tens kulturutbud. förstärker därigenom de gemensamma resurserna för spännande och långsiktiga läsprojekt. Här följer – Lästävlingar några exempel på aktiviteter från skolor och bibliotek Läsåret 2002–2003 deltog 800 barn i 17 skolor och där man tagit tillvara olika samordningsmöjligheter 40 klasser i lästävlingen ”Bokslukaren” i Gävle komoch på så sätt kunnat utveckla det läspedagogiska ar- mun. Tävlingen löper som en röd tråd i läsutveckbetet: lingsarbetet under läsåret – ”en väg att väcka lusten

för läsning, göra läsningen attraktiv, lyfta fram läs- – Bokprat och boksamtal ningens betydelse och aktivt arbeta med läsutveck- I årtionden har barnbibliotekarier på folkbiblioteken ling”. bjudit in skolklasser för att berätta om nya böcker. En bok åt alla knöts till Bokslukaren som en sär- Dessa bokprat eller bokpresentationer ger barnen för- skild uppmuntran för de sex bästa klasserna och två förståelse och valmöjligheter. I klassen kan sedan det barn från varje övrig deltagande klass. Varje barn i individuella läsandet följas upp med boksamtal om de dessa klasser fick vid prisutdelningen på Världsbokböcker man läst. dagen en ”bokcheck” på en bok som eleven själv

I Lillholmsskolan i Skärholmen blev En bok åt alla hade valt. Vid studiebesök i bokhandeln kunde ett av flera inslag i en kurs för lärare om barns språk-, bokchecken bytas mot den valda önskeboken. läs- och skrivutveckling. Deltagarna i ”Kloka Ugglan” fick lära sig hur man stimulerar barns språkutveck- – Barn recenserar ling och stödjer deras läsning och skrivning med ut- I Kinnarp deltog hela skolan i En bok åt alla under gångspunkt från skönlitteraturen. Läsgrupper med 2003. Insatserna för att stimulera barn och ungdomar boksamtal underlättade barnens val av önskebok vid till läsning var omfattande: delta i Bokjuryn, bokbokhandelsbesöket. Man kan inte övertyga ett barn cirklar i klasserna och författarbesök. I ett uppskattat om att en bok är bra ”om man samtidigt ska snegla samarbete med bokhandeln och Falköpings Tidning på baksidestexten”, skrev kurssamordnaren. ”Man presenterade Kinnarps bibliotek och skola återkommåste ha läst boken! Och när man har läst en bra bok mande helsidor med recensioner i lokaltidningen. vill man berätta om den.” Recensionerna skrevs av skoleleverna i samarbete

med bibliotekarien.

– Läs- och skrivsvårigheter

I Falun har skolstyrelsen sedan ett antal år arbetat – Bokens väg för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos I Falkviks skola i Sölvesborg fick eleverna följa bokens skoleleverna. De kartläggningar som gjorts under- väg från författarens idé till den färdiga boken på stryker hur viktigt det är med tidiga insatser för att bokhandelsdisken. Författaren Per Nilsson besökte

Läsfrämjande är ett lagarbete

skolan och berättade för eleverna om sina böcker, de olika orterna uppvisar nämligen en överraskande om hur det är att vara författare, om hur man kan få bredd och variation. Det är inte bara de 30–40 ”bästidéer till berättelser och om sitt arbete fram till ett säljarna” i tiden utan ett tusental olika titlar som blifärdigt manus. Mycket uppskattat! vit önskeböcker. Detta speglar kvalitéerna i de läs-

Inspirerade av författarbesöket skrev eleverna egna miljöer som påverkar elevernas bokval. berättelser. Efter bokprat i skolan och på biblioteket På flera håll har man haft stor glädje av de bokjobbade man vidare med läsning i läsgrupper. När så urval som legat till grund för Bokjuryn. Inför varje års eleverna genom En bok åt alla fick sina önskeböcker i omröstning görs en vägledande affisch med 100 förbokhandeln fick de också höra bokhandlaren berätta slag på böcker, 25 för varje åldersgrupp. I flera skolor om bokens avslutande väg till läsaren. har man arbetat utifrån dessa urval och barnens öns-

kemål om gåvobok har vägletts av dem. Ett annat – Utblick i Norden underlag är bokhandlarnas egna bokcirklar för barn I Höganäs knöt man ihop erfarenheterna från Ett lä- och unga, och de kataloger som presenterar utbudet. sande Norden med En bok åt alla. Eleverna i klass 9 I läseklubbar som Låna & Läs och Bokslukarklubben på Nyhamnsskolan fick bekanta sig med nordiska för- erbjuder bokhandlarna ett lånebibliotek om 40 nya fattare i svensk översättning och ett par originaltitlar böcker, den sist lästa boken får man behålla. på danska och norska. Kulturrådets årliga katalog över Barn- och ungdoms-

böcker vänder sig till de unga läsarna direkt och ge-

Konsten att välja bok

nom föräldrar och andra vuxna läsfrämjare. Med sin Det ställs höga krav på böcker som skall kunna bidra stora spridning har den blivit ett oumbärligt referenstill en utvecklad språkförmåga, väcka läslust och en verk för kvalitetsutgivningen. önskan att uppleva god litteratur. Det finns gott om

Alla goda krafter

sådana böcker. Spännande och underhållande böcker. Böcker som väcker frågor och pekar på samman- Att främja läsning kräver engagemang och kunskaper, hang. Böcker som speglar historiska villkor och ger men det är inte nödvändigt att alltid arbeta på samma en inblick i andra kulturer. Böcker som ger kunskap sätt. Olika metoder kan var för sig leda till goda reoch väcker drömmar och förhoppningar. sultat. Det ligger helt klart en styrka i att många olika

Kunskaper om detta rika utbud av möjliga läsupp- krafter deltar i arbetet och att ett myller av vägar prölevelser är en central faktor i En bok åt alla. Lärare, vas. bibliotekarier, bokhandlare, föräldrar – kort sagt alla Det har sedan länge stått klart att det måste handla vuxna – avgör med sina kunskaper om eleverna skall om lagarbete och att alla parter deltar i detta. Samargöra bra bokval. En spännande och stimulerande läs- betet mellan skolan och biblioteket kommer i fokus. miljö för barnen förutsätter en mångfald av bokprat, Lärare och bibliotekarier står närmast till för att göra presentationer, samtal, högläsning, cirklar etc. För att skolklassens alla barn både läskunniga och läsglada. det skall fungera måste alla vuxna bemöda sig om att Bokhandlarna kan bidra på det sätt som visas i En själva läsa böcker. Efter över 100 olika lokala projekt bok åt alla. kan vi se att det fungerar. Resultatet är uppmunt- Det finns ett uppenbart behov av att kraftsamla rande, ja direkt imponerande. insatserna på läsområdet. En väg är bildandet av en

Listorna över de böcker som ingått i projekten på organisation som planerar och genomför nationella

Läsfrämjande är ett lagarbete

projekt och bidrar till resurser for läskampanjer. En sens budgetramar räcker till fler projekt på nya orter. utmärkt förebild är den tyska Stiftung Lesen, där man Med budgeterat belopp för läsåret 2003–2004 blir fått en bred uppslutning från myndigheter, organisa- det tack vare sänkt bokmoms möjligt att inrymma 45 tioner och företag. I Norge har Foreningen !les vuxit lokala läsprojekt mot 35 föregående år. Det innebär fram som en sådan paraplyorganisation. lässtimulans och egna önskeböcker till mer än 6 000

skolelever, 1 500 fler än året innan. Av intresset att

Bokhandelns engagemang är långsiktigt

döma kan omfattningen förhoppningsvis bli ännu De svenska bokhandlarna har tagit på sig allt vikti- större nästa läsår. gare uppgifter i de nätverk som främjar litteratur och

Referenser:

läsning. Genom sin kunskap om den lokala miljön bidrar bokhandeln med närservice till skola och bib- Barnbarometern 2002/2003. MMS Mediamätning i liotek – och ett aktivt engagemang för barns och Skandinavien 2003 ungdomars läsning. Satsningen på En bok åt alla är ett Chambers, Aidan: Böcker inom oss – om boksamtal. uttryck för detta. Norstedts förlag 2003

Många bokhandlare har under en följd av år lyft Den kulturella välfärden. Svenska folkets kulturvanor fram barn- och ungdomslitteraturen i kampanjer med 1976–1999 (Statistiska centralbyrån – ULF). Statens lågprisprofil. De har gjort barnböckerna mer tillgäng- kulturråd 2002 liga och därigenom främjat ökat läsande. Till detta En bok åt alla – bokhandeln bjuder på läsgodis. Stifkommer effekterna av sänkt bokmoms. telsen Boken i Sverige 2001

Siffror från en större bokhandel i södra Sverige, En bok åt alla – välj din egen önskebok. Stiftelsen Bosom också deltagit i En bok åt alla, är en bra illustra- ken i Sverige 2003 tion. I denna bokhandel ökade den samlade bokför- Ett läsande Norden – Bokprat, barnbokskaravaner och säljningen med mer än 30 procent år 2002, sedan lässtafetter. Nordbok och Ett läsande Norden 2000 bokmomsen sänkts till 6 procent. Med särskilda pris- Kloka Ugglan i Skärholmen. Rapport från ett läs- och aktiviteter på barn och ungdomsböcker (20 procent skrivutvecklingsprojekt. Skärholmens bibliotek 2001 rabatt på alla ordinarie priser – även efter momssänk- LÄS! Rapport från 1982 års bokutredning. Liber förlag ningen) ökade försäljningen av barnböcker med hela 1983 40 procent, eller uppskattningsvis med 6 000 böcker, det första momssänkningsåret! Och trenden håller i sig.

Inriktningen mot barn och ungdomar har således varit framgångsrik och många fler hittar till bokhandeln efter En bok åt alla. I samma bokhandel har barnboksförsäljningen mer än fördubblats sedan 1995 och barnböcker är idag en av de största varugrupperna. Dessa siffror, som är representativa för flera THOMAS RÖNSTRÖM bokhandlar, kan kanske bidra till att förklara en svik- Ordförande, Stiftelsen Boken i Sverige. tande utlåning från folkbiblioteken. Tidigare kulturchef i Haninge kommun och direktör för

Momssänkningen har också inneburit att Stiftel- Svenska Bokhandlareföreningen.

TIDSKRIFTERNA OCH MOMSEN

En brant prisbacke upp är brutenEn brant prisbacke upp är brutenEn brant prisbacke upp är brutenEn brant prisbacke upp är brutenEn brant prisbacke upp är bruten

Veckotidningen lämnar en fräck sminkmun efter mera om det, får man rentav tjata om saken hur sig på läsarens själ. Så skrev krönikören Stig länge som helst? Ahlgren för mer än 50 år sedan. När veckotid- Sverige har blivit ett billigare läsland. Och vi har ningsdrottningen Amelia Adamo sex decennier aldrig haft så många tidskrifter som nu. Om momsen senare inför sitt föredrag ser fotografen säger inte sänkts hade ett antal tidskrifter gått omkull, förhon: klarade Lasse Strandberg i panelen, VD för Sveriges – Då ska jag måla läpparna noga. Tidskrifter.

Aller-koncernens VD Martin Hansson fyllde i och eminariet på KB om tidskrifterna och berättade att det aldrig lästs så mycket i detta land momssänkningen började lovande så länge och att han såg en ökande läsarskara bland de yngre.

talarna fick spinna kring sina ämnen. Men Amelia Adamo sa samma sak. Formen är en viktig

den efterföljande debatten slog in dörrar förklaring till varför en tidning väljs av många läsare som redan stod på vid gavel. Det är väl bra hävdade chefredaktören dessutom. Med stöd av att

Satt tidningar och tidskrifter kan säljas till en så billig 130 000 kvinnor ”från 25 år till döden” köper hennes

penning som möjligt och därmed hitta till fler läsare. tidning, som utkommer varannan vecka. Själva moms- Om detta fanns ingen oenighet i panelen. Men hur sänkningen får henne inte att ligga vaken om nätterna. informerar ni era läsare om att momsen faktiskt är Inte heller chefredaktören för tidskriften Bang, Ulrika sänkt, hetsade moderatorn Hans Sand panelen. Westerlund, kände adrenalinförhöjning av momsen,

Inför den frågan ryckte förläggarordförande Jonas eftersom stora delar ur hennes sektor inte är berätti- Modig in från åhörarplats och förklarade att det gade till momsregistrering. Våra problem är vår dåknappast var en nyhet att momsen på tidningar varit liga ekonomi och att nå ut till fler läsare, sa hon. sänkt sedan ett par års tid. Hur länge kan man infor- Redaktören för 8 sidor, den lättlästa nyhets-

tidningen, Mats Ahlsén, engagerades av frågan av ett

enda skäl: billigare läsning uppmuntrar rimligen till

mer läsning. Från hans horisont, med biblioteken

som fasta prenumeranter, existerar knappast begrepp

som priskänslighet.

När bokmomsen sänktes år 2002 begrep inte alla

att den sänkta momsen även omfattade tidningar och

tidskrifter. Lasse Strandberg visste varför:

– Besked om bokmomsen gick ut via text-TV. I tex-

ten stod det att även tidskrifterna omfattades, men

det ströks bort. Och dagstidningarna ignorerade hela

saken.

– Journalister är en extremt magsur kår, fyllde

snabbt Amelia Adamo i. Vi lider av en kollegial frost,

sa hon och fortsatte om momsen: Amelia Adamo visar upp sin ”baby” inför seminariedel- – Vi är affärsmän. Vi vore dumma i huvudet om tagarna. vi inte ville höja upplagan. Spelar det någon roll om

En brant prisbacke upp är bruten

Momsen och gesterna. Överst till vänster Allerkoncernens VD Martin Hansson. Till höger om honom, redaktören för 8 sidor, Mats Ahlsén. Till vänster om Fibben Halds teckning ses tidskriften Bangs chefredaktör Ulrika Westerlund och till höger längst ner på sidan Sveriges Tidskrifters VD Lasse Strandberg . Till vänster kommissionens huvudsekreterare Hans

Sand som provocerar paneldeltagarna.

En brant prisbacke upp är bruten

tidningen är två eller tre kro- Vi brukar tala om fyra P:n, sa hon. Det innebär att

nor billigare? Ja, det gör det. pris, produkt, plats och periodicitet är fyra variabler För i mataffären står kvinnor som hårt hänger samman med varandra. Därför är och tänker, räcker pengarna det svårt att som massmedial forskare slå fast prisets till en chipspåse också? betydelse. Förklaringsmodellen blir till en steppande

Lasse Strandberg tog sista dansmus. ordet i debatten och formule- Hon berättade att prenumererade hem- och rade den sänkta momsens trädgårdsmagasin, som det finns 15 olika tidningar stora påverkan: av, liksom bil- och motorcykelmagasin, 11 olika tid-

– Den har etablerat en ny ningar, håller sig med högre annonspriser, att

nivå i låginflationssamhället. prenumeranterna på hem och trädgård är av mer tro-

Helene Hafstrand

Den branta prisbacken uppåt gen sort, medan bil och mc-entusiasterna köper fler

Kolås beskriver en

är bruten. lösnummer.

steppande dansmus

Seminariet hölls en fredag, Nätet har på många vis omformat landskapet för avtryck på papper...

inför julstöket. Helene tidningsutgivning. Många trädgårdstidningar styrs i Hafstrand Kolås var först ut bland föredragshållarna, sitt innehåll av engagerade läsare som tipsar och desedan kommissionens ordförande Ingegerd Sahl- batterar. Ibland kan engagemanget slå över i personström öppnat mötet. Helene Hafstrand Kolås tema angrepp och invektiv. Svenska pelargonieförbundet var prisernas betydelse för våra val av tidningar och var tvungna att stänga sin sajt en period eftersom första papperet i overheaden kommenterade hon debattläget blivit alltför hätskt, berättade Hafstrand själv: Kolås.

– Det ser ut som en japansk dansmus som man Tobias Lindberg, doktorand vid litteraturvetensläppt fri på papperet efter att först ha doppat musens skapliga institutionen Lunds universitet, tog sedan fötter i bläck. över som föredragande läsarnörd. Vad läser man?

Med andra ord: ingen forskare kan på ett enkelt Hur? Och hur förhåller man sig till det man läser? sätt förklara varför priset på en viss tidning har bety- Jag är inte övertygad om att delse för sin köpare och läsare. Exempelvis kan man man blir en bättre människa allra minst begripa varför något man kallar hög- om man läser, sa han. kvalitativa damtidningar får kosta mer i Tyskland än Däremot är han övertygad Sverige. När tyskorna lägger dryga femtilappen för om att läsningen av tidskriften sin månadstidning betalar den svenska kvinnan inte är inkörsporten till mer läsöver fyrtio kronor, berättade Hafstrand Kolås bland ning i största allmänhet. Och annat. Framför allt riktade hon sig mot tidnings- mer läsning ger mer mänmarknaderna i Tyskland, England, USA och Sverige. niska. Den engagerade tid-

Helene Hafstrand Kolås forskar i ämnet mass- skriften skapar bryggor mellan medieekonomi vid Göteborgs universitet. Priset ser exempelvis nätet och boken ...Tobias Lindberg hon aldrig på som enskild variabel. Priset på varje och han räknade upp massor tror att läsning gör dig tidning eller tidskrift samverkar med flera faktorer i av exempel på tidskrifter långt till mer människa, om det samhälle den verkar i. ifrån Ahlgrens sminkfräcka än inte bättre.

Bokpriskommissionens Lena Björk (i förgrunden) smälter seminariedagens kloka ord.

Förläggarordförande Jonas Modig, mellan bokpriskommissionärerna Kristina Ahlinder och Lars Rydqvist, var aktiv från läktarplats under seminariet. På bilden här ovan samtalar Bokpriskommissionens ordförande Ingegerd Sahlström med Lena Thörnqvist från

Kungliga Biblioteket under en paus.

mun. Tidskrifter med folkbildarambition eller se-värl- Hjulen snurrar fort idag och kvinnor går i väggen den-med-nya-ögon-perspektiv. Ur den sovjetiska eller på yoga. Hennes ambitioner handlar om att förtidskriftsfloran kände han sig tvungen att etsa fast ett packa för målgruppen och beröra den. Ibland blir benamn på svarta tavlan; SSSR na Strojke, en fantas- röringen för stark, då drabbas Adamo av bombad tiskt vacker propagandatidskrift om livskvalitet. I det mejl. svenska landskapet höll han sig länge kring Folket i Hon har många yngre läsare och många 50 plus. Bild, tidskriften SE och andra som låtit tunga skri- – Vi väljs av invandrare, säger hon. En del har lärt vare och fotografer medverka. sig läsa tack vare vår tidning. För andra är vi en tröst

För egen del försökte han en gång att bli en bättre och ibland deras enda kanal när det gäller frågor som människa genom att läsa Carl Gustaf Lindstedts bästa EMU-omröstningar eller sambolagar. När momsen i tidningen Vår Bostad i stället för att låtsas ha läst sänktes uppstod nån slags kioskglädje. Men man Paul Austers New York-trilogi som ”alla” läste på vande sig snabbt vid de nya lägre priserna. För oss 1980-talet. innebar sänkningen att de som tidigare köpte vart

Tobias Lindberg återgav Stig Ahlgrens 1940-tals- tredje nummer började köpa vartannat. analys av vad en veckotidning är: ”Veckotidningen Vid två tillfällen har Adamo försökt skapa tidning görs för den undernärda affärsanställda unga kvinnan för män. Det ligger i hennes namn. Amelia och med ett för högt tilltaget klädkonto med en rand på Adam(o). Men i slutänden har hon inte varit beredd halsen där den ditsminkade solbrännan tar slut och att ta kostnaden för en sådan satsning och hållit sig den naturliga ohälsan begynner”. kvar vid slagordet: Bort med moms på mens.

Amelia Adamos tema var power-pinglan. Kvinnor idag är arga, sa hon. De vill in, upp och de vill ut. De vill fortsätta att pingla, men också få den power de anser sig ha rätt till. Adamo vill sparka in läsaren i tidningen genom att tolka omvärlden och roa. Vid protokollet: HANS WIGSTRAND

ReservationReservationReservationReservationReservation

AV LEDAMÖTERNA KRISTINA AHLINDER, DAVID STANSVIK OCH LARS-ERIK LINDER

Svenska Förläggareföreningens, Nordiska föreningen genomslag i det pris konsumenterna betalar för böcför mindre förlags (NOFF) och Svenska Bokhand- ker. Denna slutsats stämmer inte överens med de lareföreningens ledamöter i Bokpriskommissionen prismätningsresultat som SCB presenterar, främst när reserverar sig härmed mot kommissionens skriv- det gäller fackböcker, och inte då heller med Bokprisningar i avsnitten Förord och sammanfattning samt kommissionens skrivningar kring detta. Iakttagelser och slutsatser i föreliggande rapport. En försvårande omständighet är att SCB, med hän-

Genom nära kontakter med, och egna prisunder- visning till gällande sekretessregler, inte får lämna ut sökningar bland, medlemsförlag och medlemsbok- det underlag man använt sig av vid sina beräkningar, handlar samt prismätningar genomförda tillsammans dvs. vilka boktitlar som ingår i deras beräkningsmed TEMO följer bokbranschen nära prisutveck- underlag. Det är fullt möjligt att SCBs mätningar inte lingen på böcker efter momssänkningen den 1 ja- avser relevanta titlar och/eller över tiden jämförbara nuari 2002. Branschföreningarna har som bekant titlar och att det är det som utgör orsaken till att lovat att aktivt arbeta för att momssänkningen fullt ut SCBs resultat misstämmer mot bokbranschens och skall slå igenom i konsumenternas priser. Det löftet TEMOs mätresultat. SCBs redovisar för övrigt själva avser föreningarna att hålla och det är då viktigt att stora osäkerhetstal härvidlag. branschen själv har god kunskap om bokprisutvecklingen. Detta är motivet till vår reservation.

Mot ovanstående bakgrund kan vi konstatera att det är sannolikt att bokmomssänkningen fullt ut fått

KommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektiv

Kommission för bokprisfrågor m m på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt

bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera

Dir. 2002:2 olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta

de statliga insatserna. Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö- 2002.

mer behövs för att stimulera barns och ungdomars

läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och

Sammanfattning av uppdraget läsandet som kommer att göras under utgifts-

område 16 Utbildning och universitetsforskning. En kommission skall följa och granska prisutveck-

Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 ja-

år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-

förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-

Denna satsning kommer under en femårsperiod att ende genomslag i det pris som konsumenterna

uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regebetalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att

ringen bedömer att personalförstärkningarna bör läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-

komma att ge förbättrade förutsättningar för politiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten

skolbiblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, skall redovisas.

särskilt i grundskolan.

Bakgrund Sänkt mervärdesskatt

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget-

Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en propositionen för 2002 att mervärdesskatten för

böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad 6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett

komplement till andra litteraturpolitiska insatser och utgivning av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild syftar till att öka läsandet i alla grupper.

Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningen vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag av böcker har diskuterats under lång tid och bl a varit

föremål för återkommande riksdagsmotioner. Kulturoch bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former. Under 2001 uppgick insatserna på litte- departementet har låtit analysera de kulturpolitiska

konsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt på raturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under femårsperioden 1997–2001 har området förstärkts böcker. Analysen har redovisats i en rapport hös-

ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänkmed ca 65 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/ ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där dras

bl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förut- 02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedömningen att de statliga insatserna har en avgörande sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag,

bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de tro-

Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte- Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit resänkning blir bestående. geringens förslag om en sänkning av mervärdes-

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 protidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege- cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps- 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf- 2001/02:45 aviserade kommissionen. ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, Prisundersökningar bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no- Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppter och kartor samt vissa program och kataloger sänks drag att följa utvecklingen på litteratur- och från 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, fram- 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, ställa och presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce- byrån att löpande förse kommissionen med relevanta rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va- uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik- böcker och tidskrifter. nande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar

Uppdraget

föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tillämpas i Kommissionen skall följa och granska prisutveckhandel med begagnade varor. lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär- 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i från 25 procent till 6 procent. det pris som konsumenterna betalar för böcker och Kommissionen skall verka för att åtgärden med tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive- sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomrad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatteoch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att sänkningen. Det ankommer på kommissionen att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. från denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i första skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och hand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsuavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på mentpriserna skall analyseras och en bedömning göböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. ras i vad mån dessa förändringar kan relateras till Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att mervärdeskattesänkningens genomslag på konsudessutom tillsätta en kommission med uppdrag att mentpriset. följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari Kommissionen skall bidra till konsumentinforma- 2002 för de varor som omfattas av den sänkta tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidmervärdesskatten. skrifter m m, liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete Tilläggsdirektiv till Bokpriskommissionen

i övrigt. (Ku 2002:01)

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett Dir. 2002:144 uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i Beslut vid regeringssammanträde den 28 november kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har 2002. uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta

Ändrade tidpunkter för redovisning av

mervärdesskatten som ett komplement till andra in-

uppdraget

satser för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 jatill åtgärder som kan motiveras av kommissionens nuari 2002 tillkallade chefen för Kulturdepartementet granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta en kommission med uppdrag att följa och granska hänsyn till vad som anges i 14 § kommitté- prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den förordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäk- 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor ningar och andra konsekvensbeskrivningar. sänktes från 25 procent till 6 procent (dir. 2002:2).

Kommissionen, som antagit namnet Bokpriskommis-

sionen, skall enligt direktiven redovisa uppdraget slut-

Arbetsformer och redovisning

ligt i en rapport senast den 20 december 2004. Del- I kommissionen skall bl a företrädare för förlag, tid- rapporter skall dessutom regelbundet lämnas under skrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare uppdragets löptid: senast den 30 juni 2002, den 20 ingå. Även berörda myndigheter som Statens kultur- december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december råd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket 2003 resp. den 30 juni 2004. skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redo- Tidpunkterna för Bokpriskommissionens redovisvisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december ning av uppdraget ändras, vilket innebär att Bokpris- 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under kommissionen skall redovisa uppdraget slutligt senast uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den den 28 februari 2005. Delrapporter skall lämnas un- 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 decem- der uppdragets löptid: senast den 31 januari 2003, ber 2003 resp. den 30 juni 2004. den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den

31 augusti 2004.

(Kulturdepartementet)

Statens offentliga utredningar 2004

Kronologisk förteckning

1. Ett nationellt program om person-

säkerhet. Ju. 2. Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till

Långtidsutredningen 2003/04. Fi. 3. Tvång och förändring. Rättssäkerhet,

vårdens innehåll och eftervård. + Bilagor. S.

4. Förnybara fordonsbränslen.

Nationellt mål för 2005 och hur

tillgängligheten av dessa bränslen kan

ökas. M. 5. Från klassificering till urval. En

översyn av Totalförsvarets pliktverk.

Fö. 6. Översyn av personuppgiftslagen. Ju. 7. Ledningsrätt. Ju. 8. Folkbildning och lärande med ITK-

stöd – en antologi om flexibelt lärande

i folkhögskolor och studieförbund. U. 9. Bokpriskommissionens fjärde del-

rapport. Det skall vara billigt att köpa

böcker och tidskrifter IV. Ku.

Statens offentliga utredningar 2004

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Ett nationellt program om personsäkerhet.

[1] Översyn av personuppgiftslagen. [6] Ledningsrätt. [7]

Försvarsdepartementet Från klassificering till urval. En översyn av

Totalförsvarets pliktverk. [5]

Socialdepartementet Tvång och förändring. Rättssäkerhet,

vårdens innehåll och eftervård.

+ Bilagor. [3]

Finansdepartementet Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till

Långtidsutredningen 2003/04. [2]

Utbildningsdepartementet Folkbildning och lärande med ITK-stöd

– en antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. [8]

Kulturdepartementet Bokpriskommissionens fjärde delrapport.

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV. [9]

Miljödepartementet Förnybara fordonsbränslen. Nationellt

mål för 2005 och hur tillgängligheten av dessa bränslen kan ökas. [4]