Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V

Bokpriskommissionens femte delrapport

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V

Delrapport från Bokpriskommissionen Stockholm 2004

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Tryckt av Edita Norstedts Tryckeri AB Stockholm 2004

ISBN 91-38-22204-3 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla Genom beslut den 24 september 2002 entledigaen kommission med uppgift att följa och granska des journalisten Alexandra Pascalidou från sitt uppprisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den drag som ledamot. 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor Samma dag entledigades enhetschefen Mads Lundsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen gaard och förordnades enhetschefen Peter Knutsson skall verka för att åtgärden får fullt och bestående som sakkunnig. genomslag i det pris som konsumenten betalar för Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades böcker, tidskrifter m.m. Ett mål är att läsandet skall som experter hovrättsassessor, numera kanslirådet öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av Maria Eka samt departementssekreterarna Madelén den sänkta mervärdesskatten skall redovisas. Falkenhäll och Birgit Gunnarsson.

Genom beslut den 28 november 2002 har rege- Madelén Falkenhäll entledigades genom beslut den ringen ändrat direktivet för Kommissionen vad avser 9 oktober 2002 och departementssekreteraren Altin tidpunkterna för redovisning av uppdraget. Kommis- Vejsiu förordnades samma dag som expert. sionen skall enligt detta beslut slutligt redovisa sitt Genom beslut den 4 mars 2003 entledigades andre uppdrag i en rapport senast den 28 februari 2005. vice ordföranden Ulla Lindqvist och redaktören Anna Delrapporter skall regelbundet lämnas under upp- Brodow från deras uppdrag att vara ledamöter i komdragets löptid. Aktuella tider för avlämning är den missionen. Som nya ledamöter förordnades kanslisten 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den 31 Dan Abelin och författaren Fateme Behros. augusti 2004. Samma dag entledigades enhetschefen Peter

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade Knutsson och förordnades enhetschefen Vilhelm chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Nordenanckar som sakkunnig. Ulvskog, numera kommunrådet Ingegerd Sahlström Genom beslut den 4 mars 2003 förlängdes försom ordförande i kommissionen. Som övriga leda- ordnandena för ordförande och samtliga ledamöter, möter förordnades samma dag direktören Kristina sakkunniga och experter t.o.m. den 28 februari 2005. Ahlinder, numera chefredaktören Lena Björk, redak- Genom beslut den 11 mars 2003 förordnades tören Anna Brodow, kommunalnämndsordföranden kulturansvariga Kjersti Bosdotter att vara ledamot av Sven Cahling, direktören John Erik Forslund, con- kommissionen. troller Lars-Erik Linder, andre vice ordföranden Ulla Genom beslut den 17 december 2003 entledigades Lindqvist, journalisten Alexandra Pascalidou och författaren Fateme Behros från uppdraget att vara bibliotekschef Lars Rydquist. Som sakkunniga ledamot. Som ny ledamot förordnades samma dag förordnades skattedirektören Lennart Hamberg, översättaren Berit Skogsberg. enhetschefen Mads Lundgaard, avdelningschefen Genom beslut den 19 april 2004 entledigades nu- Birgitta Modigh och programchefen Roger Petterson. mera regeringsrådet Lennart Hamberg och den 24

Genom beslut den 17 januari 2002 förordnades maj 2004 förordnades skattehandläggaren Lars förläggaren David Stansvik som ledamot i kommis- Mattisson som sakkunnig. sionen. Numera generaldirektören Mats Ekdahl var kom-

Genom beslut den 26 juni 2002 förordnades missionens sekreterare under tiden 10 januari–31 pol.mag. Roger Haddad som ledamot i kommissio- mars 2002. Som huvudsekreterare fr.o.m. den 6 maj nen. 2002 förordnades departementsrådet Hans Sand.

Alicia Ormazábal är kommissionens assistent. Kom- 2003, den 29 augusti 2003 respektive den 3 februari missionen har engagerat journalisten Hans Wigstrand 2004. Härmed överlämnas den femte delrapporten, för att biträda som redaktör och att vara ansvarig för vilken även kommer att finnas tillgänglig på layout. www.sou.gov.se/bok

Kommissionen har tagit namnet Bokpriskommis- Gemensam reservation har avgivits av ledamöterna sionen. Kristina Ahlinder, Lars-Erik Linder och David Stans-

Kommissionen har tidigare överlämnat fyra del- vik. rapporter, Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I–IV, den 2 juli 2002, den 31 januari Stockholm i augusti 2004

Ingegerd Sahlström

Dan Abelin Kristina Ahlinder Lena Björk Kjersti Bosdotter Sven Cahling John Erik Forslund Roger Haddad Lars-Erik Linder Lars Rydquist Berit Skogsberg David Stansvik

/Hans Sand

Förord och sammanfattning

et här är Bokpriskommissionens femte Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämna

och sista delrapport om utvecklingen av förslag till åtgärder som kan motiveras av vår gransk-

priser, läsvanor m.m. efter sänkningen av ning.

mervärdesskatten på böcker och tidskrif- För en bredare redovisning av hur vi under de för-

ter m.m. från 25 procent till 6 procent sta två åren arbetade med dessa frågor hänvisar vi till Dden 1 januari 2002. Med vårt treåriga uppdrag åter- förorden i de fyra första delrapporterna. I detta sam-

står att redovisa en slutrapport. Det kommer att ske i manhang berör vi i första hand hur verksamheten har slutet av februari år 2005. lagts upp under våren 2004.

I denna femte rapport redovisar vi hur moms-

Följa och granska prisutvecklingen

sänkningen har verkat från tidpunkten för sänkningen till och med våren 2004. Det betyder att det Resultatet av de första två åren av vår granskning, är utvecklingen under i stort två och ett halvt år som dvs. från januari 2002 till december 2003, framgår av nu kan överblickas. vår fjärde delrapport. En sammanfattning av detta

De som har följt redovisningarna i våra tidigare resultat ges också i slutet av detta förord. fyra rapporter har säkert noterat att vi har upprepat Med föreliggande rapport kan vi redovisa prisutvissa uppgifter om bakgrunden till vår granskning vecklingen under ytterligare ett halvår efter momsoch förutsättningarna för den. Orsaken är att vi anser sänkningen. I vår slutrapport, beräknad till februari det viktigt att varje rapport skall kunna läsas för sig år 2005, kommer vi alltså att kunna täcka upp utoch det förutsätter att viss bakgrundsinformation vecklingen under hela den granskningsperiod på tre m.m. förmedlas i varje rapport. år som ligger i vårt uppdrag.

Vi vill alltså också i denna rapport redovisa huvud- Underlaget till Kommissionens rapporter utgörs av momenten i de uppdrag som vi har givits, hur arbetet Statistiska centralbyråns (SCB) prismätningar. På har lagts upp och vilka resultat som har uppnåtts. uppdrag av regeringen fullgör SCB sålunda uppgiften Sammanfattningsvis kan därför följande sägas om att mäta och analysera prisutvecklingen och förser våra uppdrag och hur vi under det senaste halvåret därmed Kommissionen med ett relevant underlag. har arbetat med att lösa våra uppgifter. Formellt redovisas SCB:s rapport till Kommissionen

För det första skall Kommissionen följa och granska och Kulturdepartementet samtidigt som föreliggande prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga varor Kommissionsrapport överlämnas. Kommissionen har som omfattas av skattesänkningen. Den skall också dock under arbetets gång kunnat repliera på ett preliverka för att åtgärden med sänkt mervärdesskatt skall minärt arbetsmaterial som SCB har ställt till Komfå fullt och bestående genomslag i det pris som kon- missionens förfogande. sumenten betalar. Den utvärdering av arbetet som Kommissionen

För det andra skall Kommissionen bidra till kon- regelmässigt genomför efter varje avslutad delrapport sumentinformationen om den sänkta mervärdesskatten visar att kontakterna mellan Kommissionen och SCB på böcker och tidskrifter m.m. liksom om den fortlö- är täta. Branschföreträdare ingår således i olika pande prisutvecklingen på dessa varor. referensgrupper inom SCB och regelbundna samråd

För det tredje skall Kommissionen verka för att läsan- äger rum mellan Kommissionens sekretariat och det ökar i alla grupper och redovisa vilka effekter som SCB. SCB har för övrigt också en representant som har uppnåtts genom sänkningen av mervärdesskatten. sakkunnig i Kommissionen.

Förord och sammanfattning

En central fråga under hela vår granskningsperiod boksektorn. Företrädarna för bok- och bokhandelshar varit om de mätmetoder som har tillämpats på ett intressena inom Kommissionen har vidare i en skrivelkorrekt sätt har speglat prisutvecklingen. Särskilt har se i mars 2004 till Kommissionen tagit upp frågor som mätningarna inom boksektorn diskuterats. Företrä- rör bl.a. mätningarna inom området facklitteratur. dare för bokbranschen inom Kommissio- Vi får anledning att senare under de avsnitt där nen har i olika delar ifrågasatt de resultat Det skall vara billigt att läsa vi redovisar våra iakttagelser och som SCB har presenterat i sina underlag slutsatser återkomma till frågan medan Kommissionens majoritet har om mätmetoderna. funnit dessa resultat relevanta. En kon- Låt oss nu ta upp frågan om sekvens av bokbranschens ifrågasättan- vilka områden som underlaget de hållning var den reservation som tre omfattar.

RAPPOR

av Kommissionens ledamöter gjorde I de tre första delrapporterna inför de resultat som redovisades i T baserade Kommissionen sina slut-

den förra delrapporten. satser på prismätningar av böcker

Diskussionen om prismätningar- och tidskrifter. I den fjärde delna har fortsatt under våren 2004. rapporten kunde vi också redovisa de

Från Bokpriskommissionen SCB tillämpar från och med under- 5 första resultaten av de mätningar som

laget till denna rapport en förbätt- SCB, efter ett särskilt regeringsbeslut, rad metodik för de prismätningar genomfört av prisutvecklingen på som avser svenskutgiven litteratur i kurslitteratur inom universitet, högskobokhandel och nätbokhandel. Denna metod kallas lor och kommunal vuxenutbildning. för hedonisk regression och innebär kortfattat att Mätverksamheten på sistnämnda område är så hänsyn kan tas till flera kvalitativa egenskaper hos upplagd att nytt underlag kan påräknas först inför varje bok vid beräkningarna av prisutvecklingen, och Kommissionens slutrapport. I föreliggande delrapatt en justering av prisjämförelsen görs med hänsyn port tas sålunda kurslitteraturen inte upp som särskilt till kvalitetsförändringar. Detta möjliggörs genom att prisgranskningsområde men berörs i Kommissionens en funktion upprättas som beräknar varje boks värde överväganden rörande facklitteraturen. Redovisi kronor med hänsyn till bokens egenskaper. För en ningen av prisgranskningen fokuseras här på all närmare redovisning hänvisas till SCB:s underlag. svenskutgiven litteratur (i föregående rapport be- Metoden har aviserats tidigare av SCB som nu har nämnd allmänlitteratur) och på tidskrifterna. tillräckligt underlag för att införa den. Detta före- Regeringens uppdrag till SCB omfattar böcker, gicks under våren 2004 av ett seminarium där före- tidskrifter och kurslitteratur. Bokpriskommissionens trädare för bl.a. Bokpriskommissionen och bok- uppdrag är dock något bredare. Beslutet att sänka branschen medverkade. mervärdesskatten omfattar också bl.a. noter och kar-

Även från bokbranschen har under våren initiativ tor samt vissa program och kataloger m.m. För dessa tagits. Sålunda inbjöds Bokpriskommissionen i mars områden kan Kommissionen alltså inte påräkna nåtill ett möte med företrädare för ett antal bokförläggare got statistiskt underlag från SCB. Vi måste gå andra och bokhandlare för att höra deras uppfattning om ar- vägar för att kunna presentera någon form av slutsatbetet med och ställa frågor om prissättningen inom ser för dessa sektorer.

Förord och sammanfattning

I vår tredje delrapport kunde vi redovisa genom- momssänkningen, dvs. att böcker och tidskrifter fortslaget av momssänkningen för en av de ”vita fläck- satt är billiga. arna”. Det gällde kulturtidskrifterna, som visserligen Bokpriskommissionen hävdade då, och hävdar formellt ingår i granskningen av tidskriftsområdet, fortsatt, att det ännu är för tidigt att i konsumentmen som har så små upplagor att de i praktiken inte informationen om bok- och tidskriftssektorerna omfattas av SCB:s prismätningar inom detta område. släppa markeringen av den omständigheten att pris- Här engagerade vi journalisten Ulrika Westerlund utvecklingen i stor utsträckning sannolikt är en frukt som redovisade sina iakttagelser i en artikel som pub- av den sänkta mervärdesskatten. Vi tror att detta molicerades i delrapporten. ment i informationen bidrar till att hålla tillbaka ten-

Journalisten, tillika redaktören för Kommissionens denser till prisökningar. rapporter, Hans Wigstrand, granskade på vårt upp- Huvudansvaret för konsumentinformationen inom drag notområdet i en särskild artikel. Den publicera- bok- och tidskriftsområdena måste ligga på brandes i vår fjärde delrapport. scherna själva. Det är här kanalerna finns för denna

Till arbetet med den femte delrapporten har Wig- information. Det är också här den nödvändiga strand åter engagerats för att i artikelform redovisa branschkännedomen finns – och där vinsterna av en effekterna av momssänkningen på ett specialområde. fortsatt hög konsumentkunskap kan skördas i form Det gäller denna gång kartområdet. Hans artikel åter- av högre upplagesiffror etc. Vi har goda förhoppfinns senare i denna rapport. ningar att branscherna fortsatt kommer att ta på sig

Wigstrand har också i en artikel tagit upp hur man detta ansvar efter de reaktioner som resp. bransch inom tidskriftsbranschen upplever situationen två år skriftligen redovisade till Kommissionen efter våra efter momssänkningen. Det var ett tema som berör- förfrågningar. Ansvaret rymmer utan tvekan klara des vid Bokpriskommissionens seminarium i decem- utmaningar. Siffror från SOM-institutet (se nedan) ber 2003 och som ges ytterligare relief genom denna indikerade redan 2002 att det fanns en bristande artikel, vilken redovisas senare i rapporten. medvetenhet hos många om att det faktiskt har blivit

billigare att köpa böcker och tidskrifter. Detta kom-

Konsumentinformationen om den sänkta

binerat med uppgiften att en sjundedel av befolk-

mervärdesskatten

ningen fortfarande är icke-läsare illustrerar utmaning- Som nämnts skall Bokpriskommissionen enligt sina ens storlek. Vi återkommer senare till frågan om direktiv bidra till konsumentinformationen om den momssänkningens konsekvenser för läsandet. sänkta mervärdesskatten på böcker och tidskrifter Bokpriskommissionen har med sina mer begränm.m., liksom om den löpande prisutvecklingen på sade möjligheter under årens lopp arbetat med olika dessa varor instrument för att i enlighet med vårt uppdrag ge

I den förra rapporten resonerade vi kring frågan vårt bidrag till arbetet med att upprätthålla om det fortfarande kunde anses rimligt för Kommis- konsumentinformationen om den sänkta mervärdessionen att agera för att hålla kunskapen om själva skatten. momssänkningen levande. Det skedde mot bakgrund Vi anser att ett moment i kunskapsspridningen utav att röster hördes som menade att kunskapen om görs av Kommissionens delrapporter. Den utformmomssänkningen naturligen höll på att klinga av ning som vi har valt att ge dem tycks ändamålsenlig medan det var viktigt att hålla ett öga på effekten av och har givit rapporterna en uppmärksamhet utöver

Förord och sammanfattning

vad som normalt följer av ett utredningsbetänkande. Kommissionens uppdrag har skrivits av fristående Upplagan av varje rapport är beräknad till 2000 ex. författare och som syftar till att belysa sakområdet Ca hälften av dessa har distribuerats genom Kommis- från olika utgångspunkter. Vi fortsätter nu också den sionens försorg och utan kostnad för mottagaren till traditionen genom att i denna rapport inkludera fyra bokhandlarna, folk- och länsbibliotek, universitets- artiklar. och forskningsbibliotek, bokförlag, tidskriftssektorn, Som nämnts vill vi gärna belysa momssänkningens konsumentvägledare, folkbildningsförbund m.fl. Me- effekter inom ännu oredovisade delar av vårt uppdias intresse för frågan är fortfarande påtaglig även drag. Journalisten Hans Wigstrand tar i en artikel om det inte har nått samma nivå som efter den första upp konsekvenserna på kartområdet. I en annan artirapporten. Det är förstås också ett uttryck för att kel följer Wigstrand upp den diskussion som Kombok- och tidskriftsbranscherna hittills har uppvisat så missionen stimulerade vid sitt senaste seminarium goda resultat att media inte har funnit anledning till genom att redovisa hur tidskrifterna uppfattar situasärskilda påpekanden. tionen efter två år med lägre moms. Civilekonomen

Det välvilliga mottagandet av rapporterna måste P. Jonas Sjögren, med förlags- och bokhandelserfarennog också tillskrivas de tematiska artiklar som på het, behandlar i sin artikel bokhandelns verkliga köp-

Förord och sammanfattning

Verka för att läsandet skall öka och bred-

fest, den årliga rean. Den fjärde artikeln är ett bidrag

das och redovisa effekterna av moms-

från Erik Peurell vid Statens kulturråd och tar upp

sänkningen

metoder och resultat angående läsvaneundersökningar. Bokpriskommissionens kultur- och litteraturpolitiska

Det förtjänar att betonas att artikelbidragen av- utmaning ligger i uppdraget att verka för att läsandet speglar författarnas synpunkter i frågorna. De syftar skall öka och breddas, och att kunna redovisa effektill att ge relief åt de områden som vi har att bevaka terna i dessa avseenden av momssänkningen. och bidra till debatt om dem. För att kunna fullgöra den andra delen av detta

Ett instrument som Kommissionen har prövat i uppdrag är vi i behov av statistiskt underlag för att arbetet med konsumentinformationen är utnyttjan- kunna bedöma om den prissänkning som följer av det av seminarier. I tidigare rapporter har vi infor- momssänkningen och den uppmärksamhet som merat om de seminarier som Bokpriskommissionen också kan antas följa av momsbeslutet leder till ökad har arrangerat i december månad 2002 resp. 2003. och breddad läsning. Vi är nöjda med utfallet av dessa seminarier och kan Frågan om läsandets utveckling följs i ett antal unse att de har spelat en viss roll i informationsarbetet. dersökningar. Sålunda har SCB träffat avtal med Enligt den gällande arbetsplanen för Bokpriskom- Nordicom och SOM-institutet, båda knutna till Gömissionen kommer nästa seminarium att äga rum i teborgs universitet, samt med Statens Kulturråd. februari 2005 i anslutning till redovisningen av vår Nordicoms rapporter om bok- och tidskriftsslutrapport och därmed utgöra en slutpunkt i vårt läsningen i den digitala tidsåldern har vi och SCB utarbete. nyttjat för att ge en generell bild av läsandet och hur

I ett längre tidsperspektiv är det naturligt att det har utvecklats i Sverige. I den senaste versionen av själva momssänkningen kommer i bakgrunden och Nordicoms rapport, som täcker utvecklingen under att konsumentinformationen fokuseras direkt på perioden 1979–2003, görs också iakttagelser och priserna, hur de utvecklas och hur konsumenterna kommentarer som rör de möjliga läseffekterna av kan jämföra priser för att kunna köpa så billiga momssänkningsbeslutet. Denna fråga hade redan beböcker och tidskrifter som möjligt. I vår förra rap- rörts i studien Läsa och bläddra, Resultat kring bokport redovisade vi vissa iakttagelser om vilka möj- och tidskriftsläsning från SOM-undersökningen ligheter som Internet representerar. Efter den ge- 1988-2002. Resultatet, som var att betrakta som nomgång av dessa möjligheter som gjordes vid ett mycket preliminärt, utnyttjade Kommissionen i sin av Kommissionens möten under våren 2004 finner tredje delrapport och redovisade vissa slutsatser om vi anledning att återigen peka på detta betydelse- effekten av momssänkningen på läsningen. I den sefulla område. För de konsumenter, som har möjlig- naste versionen av SOM-undersökningen, som täcker het att koppla upp sig, representerar nätet utomor- perioden 1988–2003, redovisar institutet ett mer omdentliga möjligheter att kunna göra prisjämförelser fattande underlag i fråga om effekterna på både bokoch beställningar av böcker. Med vårt uppdrag är och tidskriftsläsningen. det viktigt att framhålla det angelägna i att konsu- Nordicom- och SOM- rapporterna redovisas i menterna blir medvetna om dessa möjligheter och sammanfattning i det följande i särskilda avsnitt. utnyttjar dem. Vi återkommer till frågan i vår slut- Rapporterna utgör Kommissionens huvudunderlag rapport. när det gäller att bedöma om inköp av böcker och

Förord och sammanfattning

tidskrifter har förändrats och i vilken utsträckning Kommissionen är fortlöpande i kontakt med projekläsandet i Sverige har påverkats av momssänkningen. tet, som redovisar sitt arbete kontinuerligt i form av Vi återkommer till detta under avsnittet där vi redo- skriftlig eller muntlig rapportering till Kommissiovisar våra iakttagelser och slutsatser. nens möten. Vi räknar med att erhålla en slutredovis-

Vi kan här notera att de nämnda rapporterna från ning under hösten 2004. Den kommer alltså att ut- Nordicom och SOM-institutet, enligt det avtal som göra ett kompletterande underlag till Kommissionens SCB har träffat med dem, fullföljer och avslutar slutrapport i februari 2005. statistikunderlaget från dessa institutioner. Materialet Som vi har påpekat i tidigare rapporter utgör bokutgör därmed också ett centralt underlag till den och tidskriftsbranschernas eget engagemang i läskulturpolitiska redovisningen i vår slutrapport. främjandet den bästa garanten för ett fortsatt arbete

Vi räknar dock med att detta underlag inför slut- med att nå nya läsargrupper. De reaktioner som vi rapporten skall kunna kompletteras i vissa delar. har fått från branscherna på Kommissionens skriftliga

Som vi tidigare har berättat har Kommissionen en- propåer i det avseendet inger förhoppningar. gagerat forskningen i fråga om momssänkningens Ett stort problem är förstås att studier pekar på att litteraturpolitiska konsekvenser. För att komplettera 12–15 procent, eller en sjundedel av Sveriges befolkden bild som statistiken kan ge har Kommissionen ning, aldrig läser. Möjligheten att nå denna grupp är under våren 2003 träffat en överenskommelse med en utmaning. Vi återkommer till den frågan när vi företagsekonomiska institutionen vid Stockholms närmare analyserar det underlag om läsarsituationen Universitet om forskning när det gäller moms- som vi nu har till vårt förfogande. I detta sammansänkningen och dess konsekvenser för läsningen. hang bör dock nämnas de kontakter som Kommissio-

Förord och sammanfattning

nen har haft med det arbete som pågår inom den på kurslitteraturen inom universitet, högskolor och fackliga rörelsen för att nå grupper med särskilt svag kommunal vuxenutbildning. Mätförutsättningen läsprofil. Vi räknar med att kunna redovisa vissa upp- medgav inga bedömningar om vilken betydelse gifter om det arbetet i vår slutrapport. momssänkningen hade fått på detta område men vi-

sade att priserna under det senaste året i stort hade

Sammanfattning av iakttagelserna för

följt den allmänna prisutvecklingen.

utvecklingen fram till slutet av år 2003

När det gällde tidskriftsområdet bekräftades bilden Tyngdpunkten i Bokpriskommissionens femte del- från tidigare analystillfällen. Momssänkningen hade rapport ligger givetvis i redovisningen av moms- inte fullt ut slagit igenom. Det fattades ett antal sänkningens effekter till våren 2004. För att ge relief procentenheter. Resultaten för familje- och damåt den redovisningen och också ge en bild av hur tidningar liksom för tidskrifter inom områdena genomslaget har utvecklats över tiden vill vi översikt- idrott, motion och friluftsliv var liksom tidigare ligt erinra om de iakttagelser som vi kunde göra två bättre än för andra tidskrifter och i fråga om familjeår efter momssänkningen och som presenterades i och damtidningar mycket nära fullt genomslag av Kommissionens fjärde delrapport. momssänkningen. Resultaten för datortidskrifter, tid-

Iakttagelserna och slutsatserna bekräftade i stort skrifter för ekonomi, teknik, hobby och foto, serieden bild som vi hade redovisat i tidigare rapporter. tidningar och motortidningar var fortfarande klart

När det gällde all svenskutgiven litteratur (se tidi- sämre. gare kommentar rörande begreppet ”allmänlittera- Vi konstaterade att försäljningen av böcker (upptur”), omfattande skön-, barn- och facklitteratur giften avser inte kurslitteratur) och tidskrifter fort- (inkl. kurslitteratur) som sålts över bokhandeln och satt låg på en hög nivå även om den kraftiga ökbokklubbarna, motsvarade prissänkningarna sam- ningen året efter beslutet att sänka momsen hade mantaget inte fullt ut genomslaget av momssänk- klingat av. ningen. Det fattades minst någon procentenhet. Att Till den fjärde rapporten förelåg inget nytt underdet gjorde det berodde huvudsakligen på resultatet lag rörande momssänkningens effekter på läsningens inom bokhandeln. Utfallet för bokklubbarna bedöm- omfattning och bredd. Här hänvisade vi till de resuldes kunna ligga mycket nära ”idealresultatet”. tat som vi hade presenterat i den tredje delrappor-

Bokhandelsresultatet tycktes i sin tur i första hand ten. bero på prisutvecklingen i fråga om facklitteraturen.

Sammanfattning av iakttagelserna för

Skön- och barnlitteraturen uppvisade siffror som väl

utvecklingen från 2001 till sommaren

eller nära motsvarade momsgenomslaget.

2004

Priserna på den svenskutgivna litteratur som sålts i varuhus, dagligvarubutiker och kiosker hade ökat När det gäller den skön-, barn och facklitteratur som mer än den allmänna prisutvecklingen i samhället. sålts över bokhandeln och bokklubbarna motsvarar Från det mönstret avvek nätbokhandelns bok- prissänkningarna inte fullt ut genomslaget av momsförsäljning. Här hade priserna under det senaste året sänkningen. Det fattas minst 2-3 procentenheter. Det till och med sänkts. sammantagna resultatet är huvudsakligen baserat på

Som nämnts innehöll den fjärde delrapporten för utfallet inom bokhandeln. Utfallet för bokklubbarna första gången uppgifter om utvecklingen av priserna kan ligga mycket nära ”idealresultatet”. Prisutveck-

Förord och sammanfattning

lingen under de senaste 18 månaderna är i stort en en förklaring. En annan förklaring kan vara att priavspegling av utvecklingen av priserna hos bokför- serna på kurslitteratur möjligen har utvecklats mindre lagen gentemot återförsäljarna. förmånligt till följd av minskad marknad och att

Utfallet av prisutvecklingen på facklitteraturen detta har en inverkan på slutresultatet. Men det kan tycks starkt ha påverkat resultaten för bokhandeln också vara andra faktorer än de nämnda som spelar liksom för samtliga andra försäljningskanaler, dvs. in. bokklubbarna, varuhusen, dagligvarubutikerna, ki- Priserna på den skön- och barnlitteratur som unoskerna och nätbokhandeln. När det gäller sist- der de senaste åren har sålts genom å ena sidan varunämnda försäljningskanal uppvisar facklitteraturen husen, dagligvarubutikerna och kioskerna och å ansjunkande priser men sänkningen är här mindre än dra sidan genom nätbokhandeln uppvisar helt olika för andra litteraturkategorier. Siffrorna för skön- utveckling. Medan de förstnämnda försäljningsoch barnlitteraturen i bokhandeln och hos bok- kanalerna redovisar prisökningar som kraftigt överstiklubbarna är nu liksom tidigare sådana att resultatet ger den allmänna prisutvecklingen i samhället går kan motsvara momsgenomslaget med undantag för priserna i nätbokhandeln den rakt motsatta vägen. prisutvecklingen av barnlitteraturen hos bokklub- Kommissionen redovisar synpunkter på vad som kan barna. ligga bakom denna iakttagelse.

I sin analys av möjliga orsaker bakom denna ut- Genomslaget för momssänkningen på tidskriftsveckling pekar Kommissionen på att en mindre området följer tidigare redovisat mönster. Det fattas priskänslighet hos köparna av facklitteratur kan vara dock minst 5 procentenheter denna gång för att man

Förord och sammanfattning

skall kunna tala om fullt genomslag av momssänkningen. Bäst resultat finner vi för familje- och damtidningar liksom för tidskrifter inom områdena idrott, motion och friluftsliv medan vi på den sämre halvan återfinner tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto, datortidskrifter och serietidningar. För vissa av tidskrifterna inom denna grupp tycks hela vinsten för konsumenten nu ha ebbat ut och prisnivåerna närmar sig läget före momssänkningen. I Kommissionens analys av situationen pekar vi på bl.a. portokostnadernas och annonsmarknadens utveckling men också på faktorer som varierande engagemang för uppföljning av momssänkningsbeslutet och mindre priskänslighet hos köpare av vissa specialtidskrifter m.m.

Vi konstaterar att försäljningen av böcker (se ovan vad som sagts om kurslitteratur) och tidskrifter ligger på en fortsatt hög nivå även om den kraftiga ökningen året efter beslutet att sänka momsen nu har planat ut. Vår bedömning är att den höga försäljningen beror på att momssänkningen och dess effekter på priserna fortsätter att spela en roll för konsumenternas benägenhet att köpa böcker och tidskrifter.

På basis av nytt underlag från läsvaneundersökningar kan Kommissionen bekräfta de preliminära iakttagelser som presenterats i en tidigare rapport, nämligen att momssänkningen har lett till en ökning på höjden men inte på bredden. Tidigare läsare läser något mer, medan de som inte läser inte har påverkats alls av prisförändringarna. Inte heller de grundläggande sociala och könsbundna läsmönstren tycks ha påverkats. Vi menar också att det är för tidigt att fastställa om den ökade läsningen hos dem som redan läste kommer att kvarstå. Kulturvanor, inklusive läsvanor, förändras långsamt.

SCB:S REDOVISNING

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

SCB:s rapport till Bokpriskommissionen, ”Ef- Sammanfattande kommentarer fekter av sänkt mervädesskatt på böcker och

Prisutvecklingen på böcker

tidskrifter”, återges delvis i det följande. Den Prissänkningarna på böcker når inte målet fullständiga redovisningen finns på SCB:s

Bokpriserna har totalt sett inte haft den prisutveck-

webbplats www.scb.se

ling som motiverats av momssänkningen på böcker.

Det står nu klart vid SCB:s femte redovisning av

rygt två år efter momssänkningen, i den-

bokprisernas utveckling sedan momssänkningen

na femte rapport, presenteras SCB:s re-

trädde i kraft den 1 januari 2002. Efter ytterligare en

sultat över prisutvecklingen på böcker

tidsperiod har bilden av prisförändringarna nu blivit

och tidskrifter mellan år 2001 och april

tydligare. Införandet av en förfinad metod bekräftar

2004. Prisutvecklingen mellan 2002 och

och förstärker också bilden av de prishöjningar som i D2003 för kurslitteratur vid universitet/högskolor och

SCB:s föregående rapport uppmätts och redovisats komvuxgymnasier presenterades i föregående rap-

tidigare för perioden 2002–2003. SCB fortsätter att port (finns här med i bilaga). Vidare redovisas om-

följa prisutvecklingen under 2004 och redovisar utsättningsutvecklingen för bok-, pappers- och

vecklingen för helåret 2004 jämfört med 2003 i slutet tidskriftshandeln mellan 1997 och april 2004. Nya

av februari 2005. data från SOM-INSTITUTET och NORDICOM-

Totalt för hela perioden, mellan 2001 och fram till Sverige finns med i den här rapporten. De under-

april 2004, har priserna på böcker i Sverige sjunkit sökningarna är underlag för att bedöma om inköp

med 7,1 ± 2,1 procent vilket ska jämföras med den av böcker och tidskrifter förändrats och i vilken ut-

inflationsjusterade momssäkningen (IJM) som motsträckning läsandet i Sverige har påverkats av moms-

svarar en prissänkning på 11,6 procent. För beskrivsänkningen.

ning av begreppet IJM se resonemang på sid 17. Även

Ytterligare en rapport, den sjätte och sista, kom- 1

med hänsyn tagen till osäkerhetstalen fattas det mer SCB att presentera i februari 2005. I den rap-

minst två procentenheter för att IJM-målet skulle ha porten redovisas prisutvecklingen på böcker och tid-

nåtts. skrifter för perioden 2001–2004 (kurslitteratur

Bokpriserna sänktes markant mellan 2001 och 2002–2004). Som ett komplement till prisutveck-

2002 och kan om hänsyn tas till osäkerhetstalet då ha lingen för böcker och tidskrifter kommer SCB, med

sjunkit i nivå med IJM. Året efter, mellan 2002 och de möjligheter statistiken ger, att följa ekonomisk

2003, steg bokpriserna klart mer än konsumentpriutveckling för företag som framställer och säljer

serna generellt i Sverige. Det senaste året sammantaböcker och tidskrifter under perioden 1997–2002.

get för alla försäljningskanaler, mellan april 2003 och För läsandet kommer enligt plan inget nytt att redo-

april 2004, har det uppmätts en prisökning på 0,8 visas från SOM-institutet och Nordicom-Sverige i

procent men den är inte statistiskt säkerställd. den sista rapporten.

Det är facklitteraturen totalt sett, för samtliga åter-

Samtliga rapporter finns tillgängliga på SCB:s

försäljare sammantaget, som sjunkit minst i pris. webbplats www.scb.se/bokmoms

Mellan 2001 och april 2004 saknas det åtminstone

1

Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten som upp-

står på grund av urval.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

fem procentenheter. Skön- och barnlitteraturen kan gare rapporter har SCB förfinat metoden som fått ha nått målet, om hänsyn tas till osäkerhetstalen. bättre tillförlitlighet genom att bland annat ta hänsyn

till fler kvalitativa egenskaper och förändringen av Kraftigt sänkta priser i nätbokhandeln desamma mellan olika år. De uppmätta prisföränddet senaste året ringarna mellan 2002 och 2003 har nu justerats med Nätbokhandeln avviker från det generella mönstret hänsyn till förändringarna av ett större antal egenskagenom att kraftigt ha sänkt priserna det senaste året. per än tidigare. De redovisade prisförändringarna i Priserna i nätbokhandeln har mellan april 2003 och den här rapporten är därmed säkrare än tidigare. april 2004 sjunkit med 12,0 ± 2,4 procent. Konsu- Konsumentprisförändringarna i bokhandeln och mentpriserna generellt i Sverige steg med 0,1 procent. nätbokhandeln jämförs även med förlagsprisför-

Hos varuhus/dagligvarubutiker/kiosker har pri- ändringarna för samma urval av böcker. Förlagens serna på böcker sedan 2002 och fram till april 2004 försäljningspriser motsvarar inköpspriser för detaljstigit i pris med 9,3 ± 3,4 procent, betydligt mer än handeln (före eventuella rabatter). Förlagspriserna har KPI-ökningen på 2,0 procent. mellan 2002 och april 2004 totalt ökat med 8,8 pro-

Priserna hos bokklubbarna har totalt sett mellan cent. Bokhandelns priser har ökat ungefär lika 2001 och april 2004 sjunkit med 8,1 ± 3,0 procent. mycket, med 8,2 procent, medan nätbokhandelns Med hänsyn tagen till osäkerhetstalet når bokklub- priser sjunkit med 10,8 procent. barna inte IJM-målet fullt ut. Hos bokklubbarna är det prissänkningarna på barnböcker som är mindre Prisutvecklingen på tidskrifter än de förväntade medan prissänkningarna på skön- SCB har följt prisutvecklingen på tidskrifter mellan och facklitteratur med hänsyn till osäkerhetstalen kan oktober 2001 och april 2004. Priserna på tidskrifter ligga i nivå med IJM. vilka berörts av momssänkningen (tidskrifter, lös-

Priserna på böcker i bokhandeln har sedan 2001 nummer och abonnemang) har sjunkit med 5,9 ± 0,9 och fram till april 2004 sammantaget över genrer procent. Den inflationsjusterade momssänkningen sjunkit i pris med 6,2 ± 3,3 procent. Jämfört med under samma period som tidskriftspriserna har mätts IJM som för hela perioden motsvarar en prissänkning motsvarar en prissänkning med 11,9 procent, vilket på 11,6 procent har priserna därmed inte sjunkit i innebär att prissänkningsmålet IJM inte alls nås. nivå med förväntningarna. Prisökningarna på facklit- Prisförändringarna varierar mellan olika tidskriftsteratur mellan 2002 och 2003 är en viktig förklaring kategorier men efter SCB:s senaste prismätning framtill att bokhandeln inte når prissänkningsmålet. går att ingen av tidskriftskategorierna når prissänk- Prissänkningarna på skönlitteratur och barnlitteratur ningsmålet fullt ut. ligger i stort sett i nivå med IJM.

SCB har till denna redovisning ytterligare kunnat Momssänkningens inverkan förfina prisjämförelserna för böcker i bokhandel och på prisutvecklingen nätbokhandel. (Urvalen av böcker i bokhandel och Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas nätbokhandel är identiska.) Sedan april 2002 har SCB i relation till momssänkningen, och även till allmän med stöd av Kungliga biblioteket samlat in uppgifter prisutveckling för varor och tjänster mellan de tidsom egenskaper hos böckerna i urvalen för bokhandel perioder som jämförelserna avser. SCB redovisar här och nätbokhandel. I linje med vad SCB aviserat i tidi- hur en sådan jämförelse har gjorts.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänktes Inget uppenbart samband mellan momssänkning den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt annat och bokläsning lika innebär detta en sänkning av prisnivån med 15,2 I SOM-institutets nya rapport 2003 framkommer procent (1–1,06/1,25). att man inte kan påvisa något uppenbart samband

För perioden 2001 till april 2004 så förväntas en mellan sänkningen av bokmomsen den 1 januari momssänkning på 15,2 procent leda till en sänkning 2002 och en breddning av bokläsandet till nya grup-

2 3 av priserna med 1,042 *1,001 *(1–0,152) = 0,884. per. Andelen som säger sig läsa böcker över huvud Detta motsvarar en sänkning med (1–0,884), det vill taget har inte ökat under de senaste 15 åren, snarare säga 11,6 procent. Vi kallar detta för den inflations- minskat. Däremot syns en tydlig förskjutning från justerade momssänkningen (IJM). En prissänkning på sporadiskt läsande till ofta-läsande. Det är dock svårt den nivån är vad man kan förvänta sig för perioden att ur årliga mätningar kunna utläsa den önskade ef- 2001 till april 2004, om bok- och tidskriftsbranscher- fekten under en så kort tidsperiod som kommissionas aktörer har en genomsnittlig kostnadsökning, nens mandatperiod – det tar betydligt längre tid att som motsvarar KPI generellt samt en oförändrad säkerställa sådana förändringar med tanke på den marginal per såld bok. relativa långsamhet vad gäller förändringar i männis-

kors vardagsliv och livssituation, enligt Nordicom-

Omsättningsutveckling för böcker Sverige.

och tidskrifter inom detaljhandeln

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidnings- Uppgång i skönlitteraturläsningen, handeln (branschgrupp enligt Svensk näringsgrens- nedgång i läsningen av fackböcker indelning, SNI 5247) har ökat något sedan 2001. I Mediebarometern 2003 framkommer att drygt en Under 2002 tog försäljningen fart och omsättningen tredjedel (35 procent) av svenska folket uppger att de steg med 15 procent jämfört med året innan. Om- har läst böcker en vanlig dag. 87 procent av boksättningen fortsatte att öka under de två första måna- läsarna säger att de läst böcker för nöjes skull och 17 derna 2003 men planade därefter ut. För helåret procent att de läst för arbetet eller skolan. I ”nöjes- 2003 jämfört med 2002 sjönk omsättningen med 2,3 läsningen” dominerar läsning av skönlitteratur och i procent. De fyra första månaderna 2004 visar en om- den tidsserie som mäter ”nöjesläsningen” kan en öksättning som är 8 procent lägre än motsvarande pe- ning noteras under senare år – 10 procentenheter seriod 2003. dan 1996 – samtidigt som läsningen för arbetet/sko-

lan minskar – minskningen omfattar 15 procenten- Läsandet i Sverige heter för samma tidsperiod. I båda fallen är trenden Nya uppgifter avseende 2003 har till den här rappor- särskilt tydlig bland barn och ungdomar. Den viten erhållits från SOM-institutet och Nordicom- kande trenden vad gäller facklitteratur är också märk- Sverige. bar bland högutbildade.

Nedgången i läsningen av facklitteratur kan till stora

delar förklaras av att det i dag sker en omfattande läs- 2 KPI medeltal januari – december 2003 jämfört med KPI medeltal ja-

ning av material, som är att hänföra till facklitteratur nuari – december 2001. 3 och läromedel, på datorskärmen (internet) på bekost- KPI medeltal januari – april 2004 jämfört med KPI medeltal januari – april 2003. nad av läsning av tryckt facklitteratur, säger Nordicom-

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Sverige. Det finns i deras undersökning Medie- Genre och innehåll viktiga faktorer för bokköpare barometern resultat som visar en tydlig koppling mel- Hela 95 procent anser att typ av innehåll/genre är det lan internetanvändning och facklitteraturläsning. absolut viktigaste när man köper en bok. Därefter

Den uppgång som gäller läsningen av skönlittera- kommer bokens handling som 91 procent anger som tur kan huvudsakligen förklaras av faktorer som sänkt viktigt. Priset är viktigt för 57 procent av bokköparna. bokmoms, ökad tillgänglighet för bokinköp samt nya Totalt sett är det enligt SOM-undersökningen 2003 försäljningsställen, pocketbokens expansion, läskam- en tredjedel av befolkningen (33 procent) som inte panjer, skolsatsningar och globala mediesuccéer. Vad brukar köpa böcker. Betydligt fler män än kvinnor angäller de ungas ökade läsning av skönlitteratur är det ger att de inte brukar köpa böcker (43 mot 24 procent). till exempel säkerligen riktigt att tala om en Harry Potter-effekt, fortsätter Nordicom-Sverige. Möjliga orsaker till att man inte läser böcker

De grundläggande mönstren i bokläsningen är dock Av de läsare som läser ofta tror 28 procent enligt i stort sett de samma i dag som för tjugo år sedan; SOM-undersökningen 2003, att orsaken till att inte högutbildade läser mer än lågutbildade, kvinnor mer läsa, går att finna i bristande läskunnighet medan enän män, flickor mer än pojkar. Någon utjämning att dast 14 procent av icke-läsarna tror på just den orsatala om här kan inte fastställas. ken. Att böcker är för dyra tror 60 procent av kvin-

norna och 43 procent av männen kan vara orsak till Kvinnor är storläsare att man inte läser böcker. Att tiden inte räcker till Storläsarna, som uppger att de ofta läser böcker åter- tror 74 procent kan var anledning till att inte läsa finns bland kvinnor, bland högutbildade, bland boen- böcker. En orsak som alla tre kategorierna av läsare är de i storstad samt i åldrarna 30–59 år. Bland de äldsta ganska ense om, är att många hellre tittar på TV än läsarna, 70–85 år redovisades en kraftig ökning från läser böcker; icke-läsare 83 procent, sporadiska läsare 2002 till 2003 av andelen som läser ofta; 32 procent, 92 procent och storläsarna 95 procent. som uppgav att de ofta läste böcker år 2002, har ökat till hela 42 procent 2003. Även bland de yngsta läsar- TV-tittandet dominerar na, 15–19 år har andelen ofta-läsare ökat med 10 pro- Enligt Nordicoms Läsning av populär- och fackcentenheter från 29 procent 2002 till 39 procent 2003. tidskrifter i den digitala tidsåldern 1997–2003 är TV-

tittandet idag den enskilt, utan konkurrens, domine- Ointresserade lockas inte av sänkta priser rande fritidsaktiviteten. Trots det förändrade medie- Att en prissänkning främst lockar intresserade konsu- landskapet med sina elektroniska medier har boken menter och inte de som är ointresserade är inget unikt och tidningen fortfarande år 2003 en stark ställning i fenomen för böcker och tidskrifter, menar SOM- människors mediedag. institutet.

Både år 2002 och 2003 svarade 56 procent av kvin- Veckopressens upplagor norna och drygt 40 procent av männen att moms- Den traditionella veckopressens upplagor minskade sänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera i betydande omfattning under perioden 1970–1995 bokläsandet i Sverige. Samtidigt uppgav 17 procent rapporteras i Nordicoms Läsning av populär- och 2002 och hela 23 procent 2003 att de inte hade nå- facktidskrifter i den digitala tidsåldern 1997–2003. gon uppfattning i frågan. Sedan mitten av 1990-talet synes dock en stabilise-

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

ring ha inträtt med en total upplagesiffra kring 1,5 vecko-/månadstidningar på samma sätt som för miljoner exemplar per vecka. I dagsläget är det även skönlitteratur som inkluderar barn- och ungdomsmöjligt att tala om en svagt uppåtgående kurva. böcker. Det handlar med andra ord om förströelse-

medier.

Tidskriftsköpare

Uppåt 60 procent av det svenska folket köper tid- Läsning av special-/facktidskrifter skrifter någon gång ibland enligt SOM-undersök- Under hela perioden 1999–2003 har det skett små ningen 2003. En dryg fjärdedel gör det aldrig och förändringar vad gäller läsning av special-/ fackomkring 15 procent gör det ofta. Mellan 2002 och tidskrifter. Andelen icke-läsare ökade något från 27 2003 skedde en liten ökning av andelen som köper till 32 procent och andelen som läser ofta har ökat tidskrifter. Kvinnor köpte mer tidskrifter än män. från 23 till 25 procent. Mellan åren 2001–2002 sker 2003 var det 17 procent av kvinnorna och 13 pro- dock även här ett brott i trenden. Efter vad som tycks cent av männen som ofta köpte tidskrifter. vara en långsam nedgång i andelen frekventa läsare av

76 procent ansåg år 2003 att de varken köpte mer special-/facktidskrifter från 23 procent 1999 till 19 eller mindre tidskrifter än tidigare. År 2002 var det 71 procent 2001 hoppar andelen frekventa läsare upp till procent som ansåg att deras inköp av tidskrifter var 27 procent 2002. Därefter går andelen frekventa läoförändrade. De flesta ansåg inte heller att deras läs- sare ner med två procentenheter 2003. ning förändrats. Det är många fler som anser att deras Läsandet av special-/facktidskrifter uppvisar inte köp har minskat 2003 (15 procent) än det är som an- samma mönster som läsandet av vecko-/månadsser att deras köp har ökat (9 procent). tidningar. Under de senaste fem åren har andelen

frekventa läsare av special-/facktidskrifter bara ökat Läsning av vecko-/månadstidningar marginellt samtidigt som andelen sporadiska läsare När det gäller läsningen av vecko-/månadstidningar gradvis har minskat. Effekten av momssänkningen är kan man konstatera att det under perioden 1999– mindre och har i stort sett helt klingat av 2003. 2003 skedde stora förändringar, främst från och med årsskiftet 2001–2002. Då ökade andelen frekventa Läsning av tryckta medier en genomsnittlig vecka läsare med 14 procentenheter från 36 till 50 procent. Andelen i befolkningen som läser de tryckta medi- Året därefter gick andelen läsare tillbaka något enligt erna bok, vecko- och månadstidningar samt special- SOM-undersökningen 2003 men var kvar på en högre och facktidskrifter har sjunkit något mellan åren nivå än 2000. Detta kan tolkas som en direkt effekt 2001 och 2003. av momssänkningen som därefter planar ut men ändå stannar vid en högre nivå 2003 än tidigare år. Totalt SCB:s uppdrag sett, under hela femårsperioden 1999–2003 har läs- Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens ningen av vecko-/månadstidningar ökat bland dem proposition om sänkt skattesats vid omsättning av som läser ofta från 32 till 45 procent samtidigt som böcker, tidskrifter med mera från 25 till 6 procent. andelen sporadiska läsare har sjunkit från 47 till 40 procent. 4

Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer, häf-

En ökad läsning bland de yngsta, det vill säga 9 ten och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker, rittill 14-åringarna, noteras under de senaste åren för böcker och målarböcker för barn, noter och kartor.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Rege- Prisutveckling för böcker och tidskrifter

ringen anförde också i den propositionen vikten av

SCB:s uppgift är att följa prisutvecklingen på böcker att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående

och tidskrifter mellan 2001 och 2004. I denna rapgenomslag i det pris som konsumenterna betalar för

port presenteras prisförändringarna mellan 2001 och böcker och tidskrifter.

april 2004, 2002 och april 2004 och mellan april

Regeringen tillsatte en kommission för bokpris-

2003 och april 2004. SCB:s uppdrag är att prismäta frågor (Bokpriskommissionen) med uppdrag att följa

all litteratur av kommersiell betydelse som är utgiven och granska prisutvecklingen för de varor som omfat- 5

av svenska förlag. I föregående rapport använde SCB tas av den sänkta mervärdesskatten. I kommissionens

uttrycket allmänlitteratur för att beteckna detta. Beuppdrag ingår även att redovisa de litteraturpolitiska

greppet allmänlitteratur används inom bokbranschen effekterna av den sänkta mervärdesskatten.

i en snävare bemärkelse och vi har därför valt att från

SCB har fått i uppdrag att förse kommissionen

och med denna rapport i stället skriva svenskutgiven med relevant underlag i enlighet med SCB:s offert

litteratur. av den 21 december 2001 med förändring den 25

Inför fastställande av metodik och praktiskt tilljuni 2002 samt offerten avseende prismätningar på

vägagångssätt har referenspersoner och fokusgrupper kurslitteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget inne-

med deltagare från bokbranschen medverkat. Synbär i huvudsak att mäta prisutvecklingen på böcker

punkter inhämtas också löpande från olika branschoch tidskrifter under perioden 2001–2004. Som ett

företrädare. komplement till prisutvecklingen för böcker och tid-

Prismätningar genomförs två gånger per år, under skrifter ska SCB, med de möjligheter statistiken ger,

april och oktober månad, för litteratur i bokhandel följa ekonomisk utveckling för företag som framstäl-

och nätbokhandel samt i varuhus/dagligvarubutik/ ler och säljer böcker och tidskrifter under perioden

kiosk. Prisförändringar hos bokklubbar följs genom 1997– 2002. Nordicom-Sverige och SOM-institutet

bokklubbarnas medlemstidningar. För de retroaktiva har årligen levererat underlag till SCB om läsandet

prisjämförelserna mellan 2001 och 2002 använde av böcker och tidskrifter inför rapporteringarna i

SCB bokhandelskedjornas butikskataloger och bokaugusti 2002–2004. SCB ställde frågor i SCB:s om-

klubbarnas medlemstidningar. För kurslitteratur görs nibuss 2002 om konsumenternas upplevelse av pris-

särskilda prismätningar under augusti månad, år sänkningen på böcker och tidskrifter och eventuella

2002–2004, i bokhandlar samt via nätbokhandelns förändrade inköp efter momssänkningen. Därutöver

sajter. har relevant information från andra undersökningar

För tidskrifter prismäts lösnummer- och abonnesom SCB och andra gör också infogats i rapporter-

mangspriser två gånger per år, i april och oktober måna.

nad år 2001–2004.

Rapportering till Kulturdepartementet och kom-

Prisförändringarna på böcker och tidskrifter ställs i missionen för bokprisfrågor sker totalt sex gånger, i

relation till den allmänna prisutvecklingen i Sverige augusti och januari år 2002–2005 (sista rapporten i

enligt konsumentprisindex (KPI). februari 2005). Prismätningarna på kurslitteratur

rapporteras även till Utbildningsdepartementet i januari 2004 och februari 2005. 5

Även kurslitteratur på olika utbildningsnivåer ska ingå i förhållande

till deras andel av den totala utgivningen.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Prisutveckling för böcker rioden 2001–april 2004, se tabell 2.1, är samtliga ka-

naler inräknade. Prisförändringen redovisas även för Resultaten av prismätningarna på böcker hos samt-

respektive försäljningskanal och mätperiod i tabell 2.3. liga återförsäljare åskådliggörs nedan i tabell 2.1–2.2.

Vad gäller perioden mellan 2001 och april 2004 De resultat som redovisas är prisutvecklingen i kon-

kan följande resultat redovisas: sumentled under hela perioden 2001 till april 2004 samt uppdelad på perioderna 2001–2002, 2002– • Priserna på böcker sammantaget har sjunkit med 2003 och april 2003–april 2004. 7,1 ± 2,1 procent.

Prisutvecklingen för böcker i bokhandel och nät- • Priserna på böcker i bokhandel har sjunkit med 6,2 bokhandel jämförs även med förlagsprisutvecklingen ± 3,3 procent. på samma urval av böcker, se tabell 2.4. Förlagspriser- • Priserna på böcker i bokklubbar har sjunkit med na motsvarar detaljhandelns inköpspriser (före even- 8,1 ± 3,0 procent. tuella rabatter). En prisförändring i förlagsled kan ge • IJM motsvarar under samma period en sänkning upphov till motsvarande prisförändring hos återför- med 11,6 procent. säljare av böcker.

För samtliga försäljningskanaler sammanvägt har det

under hela perioden 2001– april 2004, skett en pris- Resultat – böcker sänkning på böcker med 7,1 ± 2,1 procent. Den in- Sedan momssänkningen genomfördes – flationsjusterade momssänkningen, IJM, motiverar perioden 2001–april 2004 en prissänkning med 11,6 procent. Det fattas minst För att följa den totala prisutvecklingen på böcker två procentenheter för att IJM-målet skulle ha nåtts. från 2001/2002 till april 2004 räknas den senaste pe- För samtliga försäljningskanaler kan den sammanriodens resultat samman med tidigare resultat från vägda prissänkningen på skönlitteratur, med 10,4 ± 2001 till 2003. I den totala prisförändringen för pe- 2,9 procent och den sammanvägda prissänkningen

Tabell 2.1 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler samt totalt 2001–april 2004. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPI-

förändring

Samtliga försäljningskanaler

01/apr 04 –10,4 ± 2,9 –10,0 ± 4,4 –2,7 ± 3,7 –7,1 ± 2,1 –11,6 Bokhandel 01/april 04 –11,0 ± 5,0 –11,7 ± 7,0 –0,2 ± 5,2 –6,2 ± 3,3 –11,6 Bokklubbar 01/april 04 –10,1 ± 3,6 –5,9 ± 4,9 –6,2 ± 6,5 –8,1 ± 3,0 –11,6 Källa: SCB

6 Mellan 2001 och 2002 ingår bokhandel och bokklubb. Nätbokhandel och varuhus samt dagligvarubutik/kiosk ingår från och med 2002 och framåt.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

på barnlitteratur med 10,0 ± 4,4 procent, med hän- procent och kan med hänsyn tagen till osäkerhetstasyn tagen till osäkerhetstalen, vara i nivå med IJM- len ha nått IJM-målet. Barnlitteraturen som sedan år målet. Facklitteraturen har en mindre sänkning med 2001 sjunkit i pris med 5,9 ± 4,9 procent har däre- 2,7 ± 3,7 procent och uppnår inte alls IJM-målet. mot inte nått IJM-målet. Det saknas minst fem procentenheter. Se tabell 2.1 ovan. Sedan prismätningarna inleddes för samtliga åter-

För böcker i bokhandeln har det under hela perio- försäljare – perioden 2002– april 2004 den 2001–april 2004 skett en prissänkning med 6,2 ± SCB har utöver i bokhandel och hos bokklubbar 3,3 procent. Totalt sett har således priserna i bokhan- mätt priser på böcker i nätbokhandel, varuhus och i deln inte sjunkit i nivå med den inflationsjusterade dagligvarubutik/kiosk sedan 2002. momssänkningen. För böcker i bokhandeln är prisför- Vad gäller perioden 2002–april 2004 kan följande ändringen på facklitteratur den främsta förklaringen resultat redovisas: till att böcker i bokhandeln inte nått prisförändrings-

• Priserna på böcker sammantaget har ökat med 6,2 målet (IJM). Facklitteraturen har sjunkit i pris med

± 1,9 procent. 0,2 ± 5,2 procent och det är säkerställt att prissänk-

8 • Priserna på böcker i bokhandel har ökat med 8,2 ± ningarna på facklitteratur inte alls nått ner till den

3,1 procent. förväntade prissänkningsnivån. Differensen är även

• Priserna på böcker i bokklubbar har ökat med 2,8 ± med beaktande av osäkerhetstalet minst sex procent-

2,8 procent. enheter. Sedan 2001 har skön- och barnlitteratur hos

• Priserna på böcker i nätbokhandel har sjunkit med bokhandeln sjunkit i pris med 11,0 ± 5,0 respektive

10,8 ± 2,9 procent. 11,7 ± 7,0 procent och kan i stort sett ligga i nivå

• Priserna på böcker i varuhus/dagligvarubutik/kiosk med IJM, –11,6 procent. Se tabell 2.1 ovan.

9 har ökat med 9,3 ± 3,4 procent.

Bokklubbspriserna har totalt, för samtliga genrer,

• KPI har under samma period ökat med 2,0 procent. sänkts med 8,1 ± 3,0 procent under perioden 2001– april 2004. Även med hänsyn tagen till osäkerhetsta- För samtliga försäljningskanaler sammanvägt har det len har priserna inte sjunkit fullt ut i nivå med IJM. mellan 2002 och april 2004 skett en prisökning på Hos bokklubbarna har skön- och facklitteratur sjunkit böcker med 6,2 ± 1,9 procent. Konsumentpriserna i pris med 10,1 ± 3,6 procent respektive 6,2 ± 6,5 (KPI) steg med 2,0 procent under samma period. Det

7 För böcker i bokhandel och nätbokhandel används från och med denna rapport en förfinad metod för kvalitetsjusteringar, så kallad hedonisk regression. Tidigare redovisade resultat för bokhandel och nätbokhandel för perioden 2002–2003 har härvid räknats om. 8 I begreppet facklitteratur ryms alla svenskutgivna böcker under aktuell tidsperiod som varken är skön- eller barnlitteratur. Memoarer och biografier är klassade som skönlitteratur. Facklitteratur för barn tillhör kategorin barnlitteratur. 9 I Bokpriskommissionens direktiv framgår att staten har som mål att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. SCB har bland annat därför valt att väga titlar lika. Det innebär att alla titlar inom respektive litteraturgenre och bokklubb har samma tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar för en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. Några bokklubbar har framfört önskemål om att böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgör den största delen av bokklubbarnas försäljning. Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som huvudboken utgör samt dess genre. Se också den tekniska rapporten, avsnitt 5.1.1. Enligt denna beräkning har priserna sammantaget för skön-, barn- och facklitteratur sjunkit med 10,7 procent under perioden 2001–april 2004 (skönlitteratur: –13,7 procent, barnlitteratur: –0,1 procent och facklitteratur: –7,8 procent. Osäkerhetstalen för dessa alternativa resultat är högst så stora som de i huvudberäkningen (se tabell 2.1).

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Tabell 2.2 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler samt totalt 2002– april 2004. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPI-

10a

förändring

Samtliga försäljningskanaler

02/apr 04 +4,9 ± 2,7 +2,5 ± 4,0 +9,1 ± 3,5 +6,2 ± 1,9 +2,0 Bokhandel 02/april 04 +5,3 ± 4,8 +3,1 ± 6,6 +12,5 ± 5,0 +8,2 ± 3,1 +2,0 Bokklubbar 02/april 04 +2,6 ± 3,2 +0,8 ± 3,8 +3,9 ± 5,9 +2,8 ± 2,8 +2,0 Nätbokhandel 02/april 04 –16,1 ± 3,5 –18,2 ± 4,5 –7,5 ± 4,3 –10,8 ± 2,9 +2,0 Varuhus/Dagligvarubutik/ kiosk 02/april 04 +9,5 ± 3,6 +5,3 ± 7,7 +14,7 ± 10,1 +9,3 ± 3,4 +2,0 Källa: SCB

är tydligt att prisökningarna på böcker varit klart procent. Samtliga genrer kan ha prisförändringar som större än den allmänna prisutvecklingen i Sverige. Pri- ligger i nivå med KPI-förändringen om hänsyn tas till serna på barnlitteratur har ökat med 2,5 ± 4,0 och kan osäkerhetstalen. Barnlitteraturen har den lägsta prismed hänsyn tagen till osäkerhetstalet ligga i nivå med ökningen på 0,8 ± 3,8 procent, att jämföra med KPI- KPI-ökningen. Skön- och facklitteraturen har ökat i förändringen på 2,0 procent. pris med 4,9 ± 2,7 respektive 9,1 ± 3,5 vilket är mer Böcker i nätbokhandel har mellan 2002 och april än och – för facklitteraturen – betydligt mer än KPI. 2004 i stället sjunkit i pris och det med hela 10,8 ± Böcker i bokhandeln har ökat i pris med 8,2 ± 3,1 2,9 procent. Barnlitteratur har sjunkit i pris med procent vilket är minst tre procentenheter mer än 18,2 ± 4,5 procent, skönlitteratur har sjunkit med KPI. Det är främst facklitteraturen som bidrar till 16,1 ± 3,5 procent och facklitteratur har sjunkit med

10b

denna prishöjning . Skön- och barnlitteraturen kan 7,5 ± 4,3 procent. Jämfört med andra återförsäljares ligga i i nivå med KPI-förändringen om hänsyn tas prisökningar har således priserna på böcker i nättill osäkerhetstalen. bokhandeln ur konsumenternas perspektiv haft en Bokklubbarnas prisförändringar är totalt 2,8 ± 2,8 mycket gynnsam utveckling.

10a

KPI-förändring +2,0 i tabellen motsvarar KPI-medeltal för januari–december 2003 jämfört med KPI-medeltal för januari–december 2002 länkat med KPI-medeltal för januari–april 2004 jämfört med januari–april 2003. 10b

Facklitteratur är en heterogen bokkategori och innehåller såväl breda titlar för massmarknaden som högt specialiserad litteratur. t.ex. kurslitteratur. SCB har undersökt om det finns skillnader mellan olika delar av marknaden. För tidsperioden 2002–2003 har kategorin skolböcker (titlar som används på grundskole- och gymnasienivå) specialstuderats. Skolböcker utgör cirka 10 procent av all facklitteratur i urvalet. Om dessa exkluderas blir prisutvecklingen 0,5 procentenheter lägre än den redovisade. Skillnaden är inte statistiskt signifikant.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Priserna på böcker i varuhus/dagligvarubutik/kiosk pris med 9,5 ± 3,6, facklitteraturen ökade med 14,7 ± steg med 9,3 ± 3,4 procent mellan 2002 och april 10,1 procent och barnlitteratur ökade med 5,3 ± 7,7 2004. Det är betydligt mer än KPI som ökat med 2,0 procent. Prisförändringarna på barnlitteratur kan ligga procent under samma period. Skönlitteraturen ökade i i nivå med KPI om hänsyn tas till osäkerhetstalen.

Tabell 2.3 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler uppdelat på samtliga prismätta tidsperioder. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPI-

förändring

Samtliga försäljnings-

kanaler 01/02 –14,6 ± 1,1 –12,2 ± 1,8 –10,8 ± 1,4 –12,6 ± 0,8 –13,4

Samtliga försäljnings-

kanaler 02/03 +4,1 ± 1,5 +3,8 ± 2,5 +7,2 ± 2,0 +5,3 ± 1,1 +1,9

Samtliga försäljnings-

kanaler apr03/apr 04 +0,7 ± 2,2 –1,2 ± 3,1 +1,8 ± 2,8 +0,8 ± 1,6 +0,1 Bokhandel 01/02 –15,5 ± 1,5 –14,4 ± 2,2 –11,3 ± 1,6 –13,3 ± 1,0 –13,4 Bokhandel 02/03 +5,6 ± 2,6 +5,5 ± 4,1 +10,4 ± 2,9 +7,8 ± 1,8 +1,9

Bokhandel april 03/

april 04 –0,4 ± 4,0 –2,3 ± 5,2 +1,9 ± 4,1 +0,4 ± 2,5 +0,1 Bokklubbar 01/02 –12,4 ± 1,6 –6,6 ± 3,1 –9,7 ± 2,9 –10,6 ± 1,1 –13,4 Bokklubbar 02/03 +2,2 ± 1,9 +0,3 ± 2,0 +0,2 ± 2,7 +1,0 ± 1,4 +1,9

Bokklubbar april 03/

april 04 +0,4 ± 2,6 +0,5 ± 3,2 +3,7 ± 5,2 +1,8 ± 2,4 +0,1 Nätbokhandel 02/03 –2,7 ± 2,0 –2,4 ± 2,7 +3,6 ± 2,5 +1,4 ± 1,7 +1,9

Nätbokhandel

april 03/april 04 –13,8 ± 2,9 –16,2 ± 3,6 –10,7 ± 3,5 –12,0 ± 2,4 +0,1 Varuhus/Dagligvarubutik/Kiosk 02/03 +3,6 ± 1,9 +4,0 ± 4,5 +4,1 ± 5,3 +3,8 ± 1,8 +1,9

Varuhus/Dagligvarubutik/Kiosk

april 03/april 04 +5,6 ± 3,1 +1,2 ± 6,2 +10,2 ± 8,6 +5,2 ± 2,9 +0,1 Källa: SCB

11 KPI-förändringen motsvarar KPI medeltal för aktuell period jämfört med samma period ett år tidigare. 12 Mellan 2001–2002 ingår bokhandel och bokklubb. Nätbokhandeln och varuhus samt dagligvarubutik/kiosk ingår från och med 2002 och framåt.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Prisutveckling för böcker i samtliga försäljnings- Tabell 2.4 Jämförelse mellan priser i förlagsled och kanaler och prismätta tidsperioder konsumentpriser hos bokhandel respektive nätbokhandel

I tabellen nedan presenteras resultaten för respektive

Skön Barn Fack Samtliga återförsäljare och samtliga tidsperioder mellan 2001

Förlagen (F-priser) och april 2004.

02/apr 04 +5,8 +3,4 +13,3 +8,8

Bokhandel Det senaste året – april 2003–april 2004 02/apr 04 +5,3 +3,1 +12,5 +8,2 Vad gäller det senaste året, mellan april 2003 och Nätbokhandel april 2004, kan följande resultat redovisas: 02/ apr 04 –16,1 –18,2 –7,5 –10,8

Förlagen • Priserna på böcker sammantaget har ökat med 0,8

(F-priser) 02/03 +4,4 +5,5 +10,0 +7,2 ± 1,6 procent. Bokhandel 02/03 +5,6 +5,5 +10,4 +7,8

• Priserna på böcker i bokhandel har ökat med 0,4 ±

Nätbokhandel 2,5 procent. 02/03 –2,7 –2,4 +3,6 +1,4

• Priserna på böcker i bokklubbar har ökat med 1,8 ±

Förlagen 2,4 procent. (F-priser)

• Priserna på böcker i nätbokhandel har sjunkit med

apr 03/apr 04 +1,3 –2,0 +3,0 +1,5 12,0 ± 2,4 procent. Bokhandel

• Priserna på böcker i varuhus/dagligvarubutik/kiosk

apr 03/apr 04 –0,4 –2,3 +1,9 +0,4 har stigit med 5,2 ± 2,9 procent. Nätbokhandel

• KPI ökade med 0,1 procent. apr 03/apr 04 –13,8 –16,2 –10,7 –12,0

Mellan april 2003 och april 2004, kan prisföränd- Källa: SCB ringarna sammantaget för samtliga återförsäljare samt hos bokhandeln och bokklubbar med hänsyn tagen till osäkerhetstalen ligga i nivå med KPI-förändringen. 2004. Förlagspriserna motsvarar detaljhandelns in- Noterbart är att nätbokhandelns prisutveckling mar- köpspriser (före eventuella rabatter). En prisförändring kant avvikit från den generella prisutvecklingen med i förlagsled kan ge upphov till motsvarande prisföränden prissänkning på 12,0 ± 2,4, samtidigt som KPI ring hos återförsäljare av böcker. ökat med 0,1 procent. Prismätningen för nätbokhan- I tabell 2.4 nedan redovisas en jämförelse mellan deln bygger på samma titelurval som för bokhandeln. priser i förlagsled (f-priser) och konsumentpriser i I varuhus/dagligvarubutik/kiosk har priserna ökat med bokhandel och nätbokhandel. 5,2 ± 2,9 procent. Skillnaderna mellan aktörerna har en förhållande-

vis liten urvalsosäkerhet tack vare att de bygger på Jämförelse mellan förlags- och konsument- samma titelurval. Av tabellen ovan framgår att bokpriser 2002–april 2004 handelns prisökningar i huvudsak följt förlagens För bokurvalen i bokhandel och nätbokhandel har prisökningar även om prisutvecklingen skiljer sig nå- SCB som ett komplement till prisutvecklingen i got åt för olika genrer. I nätbokhandeln har priserna i konsumentled även beräknat utvecklingen av förlagens det stora hela sjunkit rejält och gått stick i stäv med priser (fpriser, exklusive moms) mellan 2002 och april förlagens prishöjningar.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Portopriser för bokklubbar och nätbokhandlar Diagram 2.2 Sorterad brevsändning, riks, A- respektive Bpost, 1,25 kg i jämförelse med KPI-utvecklingen i Sverige år

Som en bakgrund till prisförändringarna för bok-

1998–april 2004

klubbar och nätbokhandlar redovisas här den generella portoprisutvecklingen, som är en väsentlig del av Index dessa försäljningskanalers kostnadsbild. Enskilda fö-

KPI

retag kan ha särskilda avtal eller överenskommelser som gör att deras portoprisutveckling skiljer sig från

100

A 5000 - 10 000 ex den här redovisade.

Enligt samtal med företrädare i branschen är vanligt

A 25 001 - 50 000 ex förekommande bokförsändelser sorterade respektive 90 osorterade brev samt brev 800 gram och brev/paket

B 5000 - 10 000 ex 1,25 kg. SCB har jämfört priserna för dessa försändelsetyper enligt Postens officiella prislista för företag och

B 25 001 - 50 000 ex sammanställt prisförändringarna i diagrammet nedan för åren 1998–april 2004. Postens portopriser följer i

70 stort sett samma prisutveckling oavsett viktklass vilket

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 gör att vi nöjt oss med att redovisa den ena av vikt-

Källa: Posten, SCB klasserna i diagrammen.

Prisförändringen för osorterade brev är något mindre än KPI-förändringen under åren 1998–april 2004.

Under perioden har portopriserna för osorterade brev

ökat med cirka åtta procent medan KPI har ökat med Diagram 2.1 Osorterad brevsändning, riks, A- resp B-post, drygt åtta procent. 0,8 kg i jämförelse med KPI-utvecklingen i Sverige år 1998– Portot för de brev som sorteras före inlämning april 2004 har blivit billigare sedan år 1998. Brevförsändelse- Index rna har sjunkit i pris med mellan två och 16 pro- 110 cent. KPI har under samma period ökat med drygt 109 åtta procent.

KPI KP 108 Perioden efter att momssänkningen på böcker och

A-post 0,8 kg 107 B-post 0,8 kg tidskrifter trädde i kraft, mellan år 2001 och april 106 2004, har de officiella portopriserna för såväl osorte- 105 rad som sorterad brevsändning stigit med cirka fem 104 procent. KPI har under samma period ökat med drygt 103 fyra procent. 102

101 Tillvägagångssätt – böcker år 2002–2004

100 Hur urvalet tas fram och prisförändringar beräknas

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

finns mer utförligt beskrivet i den tekniska rapporten Källa: Posten, SCB för samtliga prismätta försäljningskanaler.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Bokhandeln lar utgivna av svenska förlag samt inom alla katego-

Prismätning av totalt 1 000 svenskutgivna boktitlar rier.

per tillfälle genomförs i april och oktober 2002–2004

Samma beräkningsprincip som för bokhandeln tillämi 51 bokhandlar tillhörande fyra bokhandelskedjor

pas. Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: och ett antal fristående butiker. I genomsnitt pris-

1. Medelpriser per titel. I medelpriset ingår även mäter SCB cirka 150 titlar per butik vid varje tillfälle.

fraktkostnaden. För varje prismätningsomgång görs nya titelurval.

2. Medelpris för samtliga titlar inom genren (skön, Titlarna är valda ur BTJ Seelig AB:s titelregister och

barn, fack). med utgivningstidpunkt under innevarande och före-

3. Korrigering för genomsnittlig kvalitetsskillnad. gående år.

Skattning av prisutveckling för vår respektive höst Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser erhålls per genre.

för ett år jämförs med medelpriser för året innan.

4. Prisutveckling för alla genrer beräknas med genre- Hänsyn tas härvid till den genomsnittliga kvalitets-

vikter som beräknats med hjälp av uppgifter från skillnaden mellan titlarna enligt en – från och med

nätbokhandeln. denna rapport – förfinad statistisk modell (hedonisk

5. Sammanvägning mellan första och andra halvårets regression). Värdet av denna skillnad skattas och den

prisförändring, med hjälp av omsättningsuppgifter råa medelprisförändringen korrigeras, genrevis, för

för respektive period (rean borträknad). skillnadens priseffekt.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: Varuhus

1. Medelpris per titel inom bokhandelskedja. Titeluppsättning och pris varierar inte nämnvärt mel-

2. Medelpris per titel över alla bokhandlar. lan försäljningsställena inom en och samma varuhus-

3. Medelpris för samtliga titlar inom genren (skön, kedja. Därför har det varit möjligt att begränsa anta-

barn, fack). let undersökta försäljningsställen till en per kedja. To-

4. Korrigering för genomsnittlig kvalitetsskillnad. talt prismäter SCB böcker hos tre varuhus-kedjor.

Skattning av prisutveckling för vår respektive höst Urvalet av titlar för prismätning är dragna utifrån

erhålls per genre. den population av titlar som respektive varuhuskedja

5. Prisutveckling för alla genrer beräknas med genre- saluför. Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varu-

vikter som beräknats med hjälp av uppgifter från huskedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 500–

bokhandeln. 600 återfinns vid butiksbesök.

6. Sammanvägning mellan första och andra halvårets

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: prisförändring, med hjälp av omsättningsuppgifter 1. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser) för respektive period (rean borträknad). 2. Medelpris för genre

3. Prisutveckling för böcker i varuhus (prisförändring

Nätbokhandeln över genrer har viktats samman med hjälp av anta-

Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på sam- let observerade titlar inom respektive genre).

ma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbokhand- 4. Sammanvägning mellan första och andra halvåret

lar som prismäts har alla egenskapen att vara Sverige- med hjälp av omsättningsuppgifter för respektive

baserade och välsorterade, det vill säga de saluför tit- period (rean borträknad).

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Dagligvarubutik/kiosk I varje bokklubb beräknas medelpriser för respek- Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har tive grupp och tidsperiod (helår eller januari–april samtliga titlar som observerats hos aktuella försälj- beroende på SCB:s redovisningstillfälle till Bokprisningsställen prismätts. Alla förekommande titlar är kommissionen). I medelpriset ingår även bokklubpocketböcker. Prismätningen har genomförts hos två bens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras företagskedjor med enhetlig prissättning över alla med det antal böcker som medlemmarna i genomförsäljningsställen. Därmed är det möjligt att begrän- snitt köper per beställningstillfälle. sa prismätningen till tre försäljningsställen totalt. An- Gruppernas medelpriser vägs samman till medeltalet prisobservationer totalt är cirka 300. priser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av

medelpriserna beräknas prisförändringar för respek- Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

tive bokklubb per genre. 1. Medelpris för grupper av böcker (uppdelade på

antal sidor) inom kedja. Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 2. Medelpris för alla grupper tillsammans inom 1. Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

kedja. 2. Medelpriser per genre i varje bokklubb. 3. Prisutveckling för kedja totalt. 3. Prisförändring per genre i varje bokklubb mellan 4. Total prisutveckling (sammanvägning görs med år/period (till exempel 2001 och 2002).

hjälp av kedjornas totala omsättning för böcker i 4. Prisförändring per genre i bokklubbar sammantakronor). get, sammanvägt med ledning av antalet observe-

5. Sammanvägning av första och andra halvåret har rade titlar för respektive genre och medlemsantalet

gjorts med lika vikt. i respektive bokklubb.

5. Prisförändring totalt för bokklubbar. Prisföränd-

ring över genre viktas samman med ledning av an-

Bokklubbar

talet observerade titlar inom respektive genre. I prismätningen för bokklubbar ingår de 14 största bokklubbarna i Sverige (sedan år 2003 har en bok- Prisutveckling för tidskrifter klubb tillkommit). Prisjämförelse görs mellan titlar i 2001–april 2004 bokklubbarnas medlemstidningar.

Prisutvecklingen avser en sammanvägning av lös- Pris som är förknippat med villkor eller motpresta- 13 nummerpriser och abonnemangspriser . Avvikel-

tion utesluts (till exempel pris som gäller när man har

serna mellan lösnummerprisernas och abonnevarit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst an-

mangsprisernas genomsnittliga utveckling redovisas tal inköp).

inte här. Kategoriseringen av tidskrifterna grundas

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser

på en indelning av Tidningsstatistik AB men är moför ett år jämförs med medelpriser året innan. Böcker

difierad av SCB så att en viss tidskrift endast ingår i inom samma bokklubb jämförs med varandra.

en kategori. Böcker med samma genre, bandtyp, sidantal och illustrationer enligt färg och bild delas in i grupper (kvalitetsklasser). Gruppindelningen syftar till att få så homogena grupper som möjligt för prisjämförelser

13 mellan åren. Tidskrifter med liten omsättning ingår ej i urvalet.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Tabell 2.5 Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001– april 2004, efter kategori

Tidskriftskategori Prisförändring Prisförändring Prisförändring Prisförändring

okt 01–okt 02 okt 02–okt 03 okt 03–apr 04 okt 01–apr 04 Familje- och damtidningar –11,9 ± 1,1 +1,4 ± 0,4 +2,1 ± 0,3 –8,9 ± 1,2 Hem, bostad, trädgård –9,6 ± 0,7 +2,6 ± 0,4 +2,8 ± 0,8 –4,7 ± 1,1 Ekonomi, teknik, hobby, foto –6,9 ± 1,1 +4,6 ± 1,9 +2,5 ± 0,5 –0,1 ± 2,3 Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 0,8 +2,3 ± 0,6 +2,1 ± 0,4 –7,3 ± 1,1 Datortidskrifter –6,6 ± 0,9 +4,5 ± 0,8 +1,9 ± 0,6 –0,5 ± 1,4 Motor –10,0 ± 0,8 +4,6 ± 0,6 +2,2 ± 0,5 –3,8 ± 1,2 Serietidningar –9,4 ± 0,7 +4,7 ± 1,0 +3,8 ± 0,4 –1,5 ± 1,3 Övriga tidskrifter –8,6 ± 0,7 +1,8 ± 0,6 +2,6 ± 0,4 –4,6 ± 1,1 Totalt momssänkta tidskrifter –10,3 ± 0,7 +2,4 ± 0,5 +2,4 ± 0,2 –5,9 ± 0,9 Ej momssänkta tidskrifter +4,4 ± 0,8 –1,1 ± 2,0 ±0,0 ± 0,0 +3,3 ± 2,2 Dagstidningar enligt KPI +3,4 +2,2 +1,2 + 7,0 IJM / KPI-förändring –13,2 +1,3 +0,2 –11,9 Källa: SCB

Resultat för tidskrifter oktober till IJM-målet. Det förekommer variationer vad gäller 2001–april 2004 prisförändringarna inom enskilda tidskriftskategorier. Prisförändringen för tidskrifter, totalt 117 stycken Under den senaste mätperioden för tidskrifter varav 112 är momssänkta, presenteras nedan i tabell (mellan oktober 2003 och april 2004) har priserna 2.4. stigit med i genomsnitt 2,4 ± 0,2 procent samtidigt De tidskrifter som berörts av momssänkningen har som konsumentpriserna generellt i Sverige under sammantaget inte alls genomfört prissänkningar i samma period har stigit med 0,2 procent. Serienivå med den inflationsjusterade momssänkningen tidningar har stigit mest i pris. (IJM). Tidskrifterna har under perioden oktober De tidskrifter som berörts av momssänkningen har 2001–april 2004 i genomsnitt sjunkit i pris med 5,9 ökat mer än dagstidningspriserna. Dagstidningar, som ± 0,9 procent. IJM beräknas under samma period till redan innan 2002 hade en momssats på sex procent, 11,9 procent. Tidskrifter inom ekonomi, teknik, ökade i pris med 7,0 procent mellan oktober 2001 hobby och foto samt datortidskrifter uppvisar de och april 2004. Vid en jämförelse mellan dagstidminsta prissänkningarna. Familje- och damtidningar ningars prisökning på 7,0 procent och tidskrifternas samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv har prissänkning på 5,9 ± 0,9 under samma period, måste de största prissänkningarna men inte heller de når ner hänsyn tas till momssänkningen för tidskrifter på 15,2

14

Vissa tidskrifter berördes inte av momssäkningen den 1 januari 2002. Det kunde till exempel bero på att de redan tidigare hade sex procents moms eller var momsbefriade, som kulturtidskrifter och medlemstidskrifter med flera. Vissa tidningar, som till exempel annonstidningar, är fortfarande belagda med 25 procents moms. 15 KPI-förändring avser perioden oktober 2002 till oktober 2003 samt oktober 2003 till april 2004.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

procent. Justerat för denna momssänkning motsvarar Diagram 2.4 Prisutvecklingen för posttidningssändningar, A-

respektive B-post i jämförelse med KPI-utvecklingen åren

tidskrifternas prissänkning på 5,9 ± 0,9 procent en

16 1998–april 2004 prisökning på 11,0 procent under perioden. Denna

prisökning är jämförbar med dagstidningarnas pris- Index

ökning på 7,0 procent under samma period.

KPI

De officiella portopriserna på försändelser som tid- A - post

110

B - post KP skrifterna betalar för att nå ut till prenumeranterna

har ökat de senaste åren. A-postförsändelser har ökat

i pris med 19 procent mellan 2001 och april 2004

och B-postförsändelser har ökat med drygt 10 pro-

cent. KPI steg under samma period med drygt fyra

procent, se diagram 2.4.

80

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Portoprisutveckling tidskrifter

Källa: Posten, SCB Som en bakgrund till prisförändringarna för tidskrif-

ter redovisas här den generella portoprisutvecklingen,

som är en väsentlig del av tidskrifternas kostnadsbild.

Enskilda företag kan ha särskilda avtal eller överens-

KPI. Priserna på A-postförsändelser har sedan år kommelser som gör att deras portoprisutveckling

2001 stigit med 19 procent och B-postförsändelser skiljer sig från den här redovisade. Tidskrifter med

med drygt 10 procent samtidigt som KPI ökat med utgivning varje vecka skickas med A-post och tid-

drygt fyra procent. skrifter som har månadsvis utgivning skickas med B-

post, enligt uppgift från Sveriges Tidskrifter.

Tillvägagångssätt – tidskrifter

Urvalet är gjort så att de tidskrifter som är omsätt-

Posttidningar Riks

ningsmässigt störst inkluderas, 117 tidskrifter ingår i Konsumentpriserna i Sverige (KPI) har ökat med drygt åtta

beräkningarna. procent under perioden 1998–april 2004. Portopriserna för

Såväl lösnummer- som abonnemangspris (distributidskrifter som skickas med A-post har samma period ökat

tionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnittsmed drygt 11 procent medan B-postförsändelserna sjunkit i

beräkningar används uppgifter om tidskriftens förpris med nästan 5 procent.

säljningsintäkter, som i de flesta fall hämtas från Tid-

Under perioden från det att momssäkningen på

ningsstatistik AB. tidskrifter trädde i kraft, år 2001– april 2004, har

portopriserna för tidskriftsförsändelser ökat mer än Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

1. Prisförändringen beräknas för varje distributions-

16 sätt och tidskrift var för sig. Momssänkningen är 15,2 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100-15,2) d v s 84,8 procent efter sänkningen. Den observerade pris- 2. Genomsnittlig förändring beräknas för samtliga

sänkningen för tidskrifter är 5,9 procent, vilket motsvarar en prisnivå

tidskrifter för ett visst distributionssätt. på (100-5,9) d v s 94,1 procent. Skillnaden mellan dessa prisnivåer; 84,8 och 94,1 procent, motsvarar en prishöjning med (94,1-84,8)/84,8 3. Genomsnittlig prisförändring beräknas för båda

= 0,1096 eller 11,0 procent. distributionssätten tillsammans.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Ekonomisk utveckling i bok- kring momssänkningen, har däremot ökat sin kon-

och tidskriftsbranschen sumtion ytterligare.

Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker

Uppgång i skönlitteraturläsningen,

och tidskrifter ska SCB, med de möjligheter statisti-

nedgång i läsningen av fackböcker

ken ger, följa ekonomisk utveckling för företag som

I Mediebarometern 2003 framkommer att drygt en framställer och säljer böcker och tidskrifter under pe-

tredjedel (35 procent) av svenska folket uppger att de rioden 1997–2002. Den ekonomiska utvecklingen

har läst böcker en vanlig dag. 87 procent av bokföljs i termer av intäkter, kostnader och lönsamhet för

läsarna säger att de läst böcker för nöjes skull och 17 aktuella branscher och kommer att redovisas i februari

procent att de läst för arbetet eller skolan. I ”nöjes- 2005.

läsningen” dominerar läsning av skönlitteratur och i Läsandets utveckling den tidsserie som mäter ”nöjesläsningen” kan en ök-

ning noteras under senare år – 10 procentenheter se-

En sammanfattning

dan 1996 – samtidigt som läsningen för arbetet/sko- Sedan SCB:s tredje rapport har nya uppgifter erhållits

17 lan minskar – minskningen omfattar 15 procentenfrån SOM-INSTITUTET och NORDICOM-Sve-

18 heter för samma tidsperiod. I båda fallen är trenden rige . Här nedan ingår av SCB utvalda delar av ana-

särskilt tydlig bland barn och ungdomar. Den vilyserna vilka gjorts på uppdrag av SCB för Bokpris-

kande trenden vad gäller facklitteratur är också märkkommissionens räkning.

bar bland högutbildade.

I tidigare rapporter har SCB låtit resultat från an-

Nedgången i läsningen av facklitteratur kan till dra undersökningar som rör läsande finnas med i

stora delar förklaras av att det i dag sker en omfatkapitel 4. Samtliga rapporter finns tillgängliga på

tande läsning av material, som är att hänföra till fackwww.scb.se/bokmoms

litteratur och läromedel, på datorskärmen (internet)

på bekostnad av läsning av tryckt facklitteratur, säger

Positiva trender men mönster bekräftas

Nordicom-Sverige. Det finns i deras undersökning Överlag råder flera positiva trender för både bok- och

Mediebarometern resultat som visar en tydlig koppveckotidningsläsning i Sverige. Men man ser fortfa-

ling mellan internetanvändning och facklitterarande att arbetare och lågutbildade läser veckotidnin-

turläsning. gar medan högutbildade och de med akademiska yr-

Den uppgång som gäller läsningen av skönlitteraken läser böcker. Att läsandet har ökat 2003 menar

tur kan huvudsakligen förklaras av faktorer som SOM-institutet 2003 innebär framför allt en ökning

sänkt bokmoms, ökad tillgänglighet för bokinköp på höjden och inte en ökning på bredden. Med detta

samt nya försäljningsställen, pocketbokens expanmenas att läsningen inte har spridit sig till dem som

sion, läskampanjer, skolsatsningar och globala medieinte har vana av att läsa vare sig böcker eller tidskrif-

succéer. Vad gäller de ungas ökade läsning av skönter. Bok- och tidskriftskonsumenterna, som också

litteratur är det till exempel säkerligen riktigt att tala kan antas haft störst intresse av att följa debatten

om en Harry Potter-effekt, fortsätter Nordicom-

Sverige. 17 De grundläggande mönstren i bokläsningen är dock

SOM-undersökningarna år 2002 och 2003. Undersökningen Mediabarometern. i stort sett de samma i dag som för tjugo år sedan;

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

högutbildade läser mer än lågutbildade, kvinnor mer Författaren är viktigare för äldre bokköpare än för än män, flickor mer än pojkar. Någon utjämning att yngre; 83 procent av 60–69- åringar och 89 procent tala om här kan inte fastställas. av 70–85-åringarna tycker att författaren är viktig.

Bokens omslag däremot, som för större delen av bok- Åsikter om momssänkningens inverkan köparna är ganska oviktigt, är viktigt för de yngre köpå bokläsandet parna. Hela 32 procent av 15–19-åringarna och 27 I SOM-undersökningen svarade 56 procent av kvin- procent av 20–29-åringarna anser att omslaget är viknorna och drygt 40 procent av männen både år 2002 tigt. och 2003 att momssänkningen var en effektiv åtgärd Recensionerna är av större betydelse för högutbilför att stimulera bokläsandet i Sverige. Samtidigt dade och för bokköpare i storstad än för övriga köuppger 17 procent 2002 och 23 procent 2003 att de pare. Av samtliga tillfrågade anser 39 procent att inte har någon uppfattning i frågan. recensionerna är av betydelse vid bokköp medan 53

År 2002 hade priset på böcker sjunkit med 13 procent av högutbildade och 46 procent av storstadsprocent jämfört med året innan (SCB 2003). borna anser detsamma. De äldsta, de högutbildade, Samma år ansåg 69 procent enligt SOM-institutet akademikerna/de högre tjänstemännen samt storatt människor skulle köpa mer böcker om de vore stadsborna anser även att eventuella litterära pris har billigare. Detta kombinerat med att 17 procent inte fem till sex procentenheters större inverkan på deras hade någon uppfattning om frågor som rör moms- bokköp än vad det har på samtliga köpares. sänkningen år 2002 tydde på en bristande medvetenhet hos en del av befolkningen om att det fak- En tredjedel av befolkningen köper inte böcker tiskt hade blivit billigare att köpa böcker och tid- Totalt sett är det, enligt SOM-undersökningen 2003, skrifter. Omkring 10–15 procent av befolkningen en tredjedel av befolkningen (33 procent) som inte verkar vara icke-läsare. Så är det nu och så har det brukar köpa böcker. Här följer det vid det här laget sett ut sedan 1988. gamla välkända mönster. Betydligt fler män än kvin-

nor anger att de inte brukar köpa böcker (43 mot 24 Genre och innehåll viktiga faktorer vid bokköp procent). Andelen som inte brukar köpa böcker sjun- Hela 95 procent anser i SOM-undersökningen 2003 ker gradvis med utbildningsnivå från 54 procent av de att typ av innehåll/genre är det absolut viktigaste när lågutbildade till 10 procent av de högutbildade. Det man köper en bok. Därefter kommer bokens hand- är 45 procent bland arbetare, 35 procent bland företaling som 91 procent anger som viktigt samt rekom- gare, 23 procent bland tjänstemän och 11 procent mendationer från vänner, 73 procent. Författaren till bland akademiker/högre tjänstemän som inte brukar boken är viktig för 69 procent och priset för 57 pro- köpa böcker. Bland de som bor på mindre tätort och cent. Att boken är nyutkommen är av underordnad ren landsbygd är det omkring 40 procent som inte betydelse; endast 10 procent tycker att det är viktigt. brukar köpa böcker medan det i stad/större tätort och Mindre viktigt är också eventuella litterära pris 16 storstad är 26–28 procent som anger detsamma. procent, bokens omslag 17 procent samt bästsäljarlistor 24 procent. Baksidestexten är viktig för kvinnor Ointresserade lockas inte av prissänkning men inte av lika stor vikt för män, 60 procent jäm- Att en prissänkning främst lockar intresserade konsufört med männens 39 procent. menter och inte dem som är ointresserade är inget

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

unikt fenomen för böcker och tidskrifter, menar svarade mellan 60 och 70 procent att bokläsningen SOM-institutet (jfr Mesak & Clelland 1979.). För varken ökat eller minskat. att locka till läsning handlar det snarare om format, innehåll och genre. Läsande och vanan därav går från Möjliga orsaker till att inte läsa böcker vecko- /månadstidningar, till tidskrifter, till pocket- I SOM-undersökningen 2003 bad man de som aldrig böcker och lättare genrer som deckare/thrillers och läser, läser sporadiskt respektive läser ofta att göra en vidare till romaner och inbundna böcker. De mest bedömning av möjliga orsaker till att många inte läovana läsarna attraheras främst av vecko-/ månads- ser. Av de läsare som läser ofta tror 28 procent, att tidningar och de riktiga bokslukarna håller sig främst orsaken till att inte läsa, går att finna i bristande lästill böcker. kunnighet medan endast 14 procent av icke-läsarna

tror på just den orsaken. Att många människor sak- Inget uppenbart samband mellan momssänkning nar tradition hemifrån att läsa böcker, tror 84 prooch breddat bokläsande cent av ofta-läsarna är orsak till sviktande läslust I SOM-institutets rapport framkommer att man inte medan bara 51 procent av icke-läsarna anger att de kan påvisa något uppenbart samband mellan sänk- tror på den orsaken. Att böcker är för dyra tror 60 ningen av bokmomsen den 1 januari 2002 och en procent av kvinnorna och 43 procent av männen kan breddning av bokläsandet till nya grupper. Andelen vara orsak till att människor inte läser böcker. Att tisom säger sig läsa böcker över huvud taget har inte den inte räcker till tror 74 procent av samtliga kan ökat under de senaste 15 åren, snarare minskat. Däre- vara anledning till att inte läsa böcker. En orsak som mot ser vi en tydlig förskjutning från sporadiskt lä- alla är ganska ense om, är att många hellre tittar på sande till ofta-läsande. År 1988 uppgav 88 procent TV än läser böcker; icke-läsare 83 procent, sporaatt de läste böcker; 30 procent läste ofta och 58 pro- diska läsare 92 procent och storläsarna 95 procent. cent läste sporadiskt. Resterande 12 procent var I SCB:s omnibussundersökning 2002 frågades ”icke-läsare”. År 2001, året före momssänkningen, var också om varför man inte läser. Bland de som svarade det fortfarande 88 procent bokläsare, då med fördel- att de i stort sett aldrig läser böcker angav hälften ningen 35 procent som läste ofta och 53 procent spo- brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer radiska läsare. Andelen ofta-läsare har fortsatt att öka, som inte läser böcker var det få som angav något som till 41 procent 2003. Samma år utgjorde de spora- skulle motivera dem att läsa. diska läsarna 44 procent och ickeläsarna 15 procent, vilket innebär att andelen som över huvud taget läste De facto: Liten ökning av tidskriftsköpare böcker 2003 var 85 procent. Under perioden 2000 mellan 2002 och 2003 till 2003 har andelen arbetare som inte läser ökat från Uppåt 60 procent av svenska folket köper tidskrifter 20 procent till 23 procent. Andelen kvinnor som tidi- någon gång ibland enligt SOM-undersökningen 2003. gare klassats som ”icke-läsare” har varierat en del un- En dryg fjärdedel gör det aldrig och omkring 15 proder åren 2000–2003 (10, 8, 7 respektive 9 procent cent gör det ofta. Mellan 2002 och 2003 sker en liten under periodens fyra år). ökning av andelen som köper tidskrifter.

På frågan om den egna läsningen av böcker ökat Totalt instämmer 39 procent av svenska folket i eller minskat under 2002 respektive 2003 eller om påståendet att ”Om tidskrifter vore billigare skulle jag den är av ungefär samma omfattning som tidigare, köpa fler” medan 19 procent tar avstånd från det på-

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

ståendet. Hela 43 procent är neutrala eller har ingen tjänsteman) är det främst bland lågutbildade och aruppfattning i frågan. betare som tidskriftsköpen har minskat medan de har

ökat bland högutbildade, akademiker och högre Tidskriftsköparna tjänstemän. Kvinnor köper mer tidskrifter än män. 2003 var det 17 procent av kvinnorna och 13 procent av männen Något ökat läsande av vecko-/månadstidningar som ofta köpte tidskrifter. I åldersgrupperingen var Om vi utgår ifrån vecko-/månadstidningar kan vi den tydligaste tendensen att unga köpte färre tidskrif- fastslå att det för perioden 1999– 2003 skedde stora ter än andra. År 2003 var det 44 procent mellan 15 förändringar i läsningen, främst från och med årsoch 19 år som aldrig köpte någon tidskrift och ande- skiftet 2001– 2002. Då ökade andelen frekventa lälen som ofta köpte tidskrifter var betydligt lägre i åld- sare med 14 procentenheter från 36 till 50 procent. rarna 15–29 år än bland de äldre. Dock var andelen Året därefter gick andelen läsare tillbaka något enligt sporadiska tidskriftsköpare störst i gruppen 20–49 år SOM-undersökningen 2003 men var kvar på en högre (omkring 70 procent 2003). Bland hög- och lågut- nivå än 2000. Detta kan tolkas som en direkt effekt bildade utmärkte sig de högutbildade genom en be- av momssänkningen. Samtidigt ligger andelen sporatydligt lägre andel frekventa tidskriftsköpare. Bland diska läsare fast vilket innebär att andelen icke-läsare lågutbildade har det dock mellan 2002 och 2003 minskar. Totalt sett, under hela femårsperioden skett en kraftig ökning i andelen som aldrig köper 1999–2003 har läsningen av vecko-/månadstidtidskrifter (från 28 till 42 procent). ningar ökat bland dem som läser ofta från 32 till 45

procent samtidigt som andelen sporadiska läsare har Upplevt: Köp av tidskrifter – i stort sett sjunkit från 47 till 40 procent och andelen icke-läingen förändring sare har sjunkit från 21 till 15 procent. Med andra 76 procent i SOM-undersökningen 2003 anser att de ord ser vi ett allmänt ökat läsande av vecko-/månadsvarken köper mer eller mindre tidskrifter än tidigare. tidningar. Under 2002, första året efter moms- År 2002 var det 71 procent som ansåg att deras inköp sänkningen, sjönk dessutom andelen icke-läsare till 9 av tidskrifter var oförändrade. De flesta ansåg inte procent vilket tyder på att många som vanligtvis inte heller att deras läsning förändrats. Dock är det många läser vecko- /månadstidningar lockades till viss läsfler som anser att deras köp har minskat 2003 (15 ning det året. procent) än det är som anser att deras köp har ökat (9 procent). Detta ser ungefär likadant ut bland kvin- Små förändringar vad gäller läsning nor och män. Fördelat på ålder är det främst de av special-/facktidskrifter under 30 som anser att deras tidskriftsköp har ökat Enligt SOM-undersökningen 2003 pekar resultaten på (15–17 procent). en något mindre frekvent läsning av den avgränsade

År 2002 ansåg 42 till 46 procent i åldersgruppen och innehållsinriktade kategorin special-/facktidskrif- 70–85 år, att deras tidskriftsköp minskat. Även 2003 ter än när det gäller vecko-/ månadstidningar. Under är det 22–28 procent av 70–85-åringarna som anser hela perioden 1999–2003 har det skett små förändatt deras tidskriftsinköp minskat. ringar. Andelen icke-läsare ökade något från 27 till

Sett till utbildningsnivå och subjektiv klass (arbe- 32 procent och andelen som läser ofta har ökat från tare, tjänsteman, egen företagare, akademiker/högre 23 till 25 procent. Mellan åren 2001–2002 skedde

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

dock även här ett brott i trenden. Efter vad som tycks uppger att de läser vecko- och månadstidningar en vara en långsam nedgång i andelen frekventa läsare av genomsnittlig dag) och samma tendens kan avläsas i special-/facktidskrifter från 23 procent 1999 till 19 veckoläsningen. Även den andel som prenumererar procent 2001 ökar andelen frekventa läsare till 27 på populärtidningar har blivit större vad gäller denna procent 2002. Därefter minskade andelen frekventa åldersgrupp vilket är förvånande då det är ett faktum läsare med två procentenheter 2003. Läsandet av spe- att prenumerationerna ökar med ålder. Frågan är om cial-/facktidskrifter uppvisar inte samma mönster denna utveckling kommer att fortsätta. En motsvasom läsandet av vecko-/månadstidningar. Under de rande om än svagare uppgång finns även för special- / senaste fem åren har andelen frekventa läsare av spe- facktidskrifter i denna åldersgrupp. cial-/facktidskrifter bara ökat marginellt samtidigt som andelen sporadiska läsare gradvis har minskat. Effekten av momssänkningen är mindre och har i stort sett helt klingat av 2003.

Resultaten är i huvudsak de förväntade. Det är de breda vecko- eller månadsutgivna tidningarna som i första hand påverkas av en prissänkning. Genom att de har ett bredare innehåll så har de större möjlighet att på kort sikt attrahera nya läsare. Specialtidningar och tidskrifter som är inriktade på snävare ämnesområden och läses av en begränsad grupp intresserade är mindre priskänsliga och därmed mindre påverkade också av en prissänkning.

De yngre läser mer tidskrifter

På samma sätt som för böcker kan en svagt nedåtgående trend noteras i andelen som läser, även för tidskriftsläsningen i sin helhet, under senare år. Samtidigt, vilket också gäller för bokläsningen, kan uppåtgående trender noteras när t ex vissa grupper studeras.

Totalt sett håller populärtidningarna med sina vecko- och månadstidningar och de nytillkomna specialtidningarna ställningarna väl enligt Nordicom. Här kan dessutom en ökad läsning bland de yngsta, det vill säga 9- till 14-åringarna, noteras under de senaste åren på samma sätt som för skönlitteratur som inkluderar barn- och ungdomsböcker. Det handlar med andra ord om förströelsemedier. Den senaste mätningen visar en påfallande uppgång (44 procent

”INGA BATTERIER? INGA SLADDAR? INGA HÖRLURAR? SKITSMART!”

Bokläsning i den digitala tidsåldern

Följande är ett utdrag ur Nordicoms underlag och läromedel på skärmen på bekostnad av läsning av som utarbetats på uppdrag av SCB och Bok- tryckt facklitteratur. priskommissionen. Hela undersökningen finns Det är inte förvånande att förändringar sker i på SCB:s webbplats www.scb.se medievanorna. Med tanke på de stora förändringar

som medielandskapet genomgått under den senaste egeringen har i sina direktiv till Bokpris- tioårsperioden – med ett ökat och alltmer ’nischat’ kommissionen uttryckt en önskan om att utbud främst via televisionen, och ett helt nytt sänkningen av bokmomsen även skall förmedlingsmedium, Internet – är det istället mer uppnå en litteraturpolitisk effekt – ett förvånande att förändringarna inte är mer omfatökat läsande i befolkningen. Det är dock tande. Trots att Internet så påfallande är de ungas

Rsvårt att ur årliga mätningar kunna utläsa den öns- medium ökar t ex läsningen av skönlitteratur bland

kade effekten under en så kort tidsperiod som kom- de unga. Den uppgång som kan skönjas i läsningen missionens mandatperiod – det tar betydligt längre av skönlitteratur har en förklaring i den sänkta boktid att säkerställa sådana förändringar med tanke på momsen men även andra faktorer som ökad tillgängden relativa långsamheten vad gäller förändringar i lighet för bokinköp genom nya försäljningsställen, människors vardagsliv och livssituation. pocketbokens expansion, läskampanjer och globala

En svagt vikande trend för bokläsningen sedan mediesuccéer bidrar till förklaringen. Vad gäller barmitten av 1990-talet kan säkerställas genom Medie- nens ökade läsning av skönlitteratur är det t ex säkerbarometerns årliga mätningar. Den vikande trenden ligen riktigt att tala om en Harry Potter-effekt. Det är kan hänföras till läsningen av facklitteratur. Läs- en vanlig företeelse på dagens globala mediemarknad ningen av skönlitteratur uppvisar däremot en uppåt- att koppla olika medier som film, tv-program, böcker, gående kurva – denna uppgång är dock svagare än tidningen och inte sällan därtill leksaker och kläder nedgången för läsning av facklitteratur. I båda fallen kring en och samma historia. Harry Potter är ett såär trenden särskilt tydlig bland barn och ungdomar. dant exempel, ett annat för de mindre barnen är Byg- I det sammanhanget skall påminnas om att facklitte- gare Bob. Många exempel kan hämtas från varumärratur här även inkluderar läromedel. Internet kan ket Disney. Skolans särskilda satsning på läsning av mot den bakgrunden förklara åtminstone en del av skönlitteratur under det senaste decenniet är dessnedgången i facklitteraturläsningen, idag är det möj- utom en nog så viktig förklaringsfaktor. När de seligt att från nätet hämta material som tidigare endast naste årens resultat pekar på en uppåtgående trend i var tillgängligt i tryckta publikationer. Den vikande skönlitteraturläsningen bland barn och ungdomar trenden vad gäller facklitteratur är också tydlig bland med nya läsargrupper skall skolans insatser beaktas. högutbildade. Även här är Internet en förklarings- Det är således viktigt att konstatera att årliga unfaktor med tanke på att s k allmän facklitteratur dersökningar om våra medievanor som Medieinom många ämnesområden med därtill hörande tid- barometern och även SOM-undersökningen inte viskrifter idag är tillgängliga i elektronisk form via sar några tecken på att det skulle föreligga någon kris Internet. Det finns i Mediebarometerns resultat en för bokläsandet i Sverige. De tryckta medierna klarar tydlig koppling mellan Internetanvändning och sig väl i konkurrensen i en tid då de elektroniska mefacklitteraturläsning – idag sker en omfattande läs- dierna snabbt ökar både sitt utbud och sin spridning. ning av material som är att hänföra till facklitteratur Det är pocketbokens uppsving ett bra exempel på.

Bokläsning i den digitala tidsåldern

I Sverige där närmare 80 procent av befolkningen har har otvivelaktigt haft betydelse för att upprätthålla tillgång till persondator i hemmet är det inte e-boken bokläsningen på en fortsatt hög nivå men det är effeksom de senaste åren fått en kraftigt ökad spridning ter som med säkerhet endast kan utläsas på lång sikt. utan det är den tryckta pocket-boken. Det tryckta Genom att fortsätta fråga om människors läsvanor ordet är fortfarande 2004 en kraftfull förmedlings- kommer vi innan detta decennium är till ända att ha form för såväl information som förströelse. I samman- ett underlag att tillgå för en diskussion om ändrade hanget skall dock understrykas att de grundläggande läsvanor blev en varaktig effekt av den sänkta bokmönstren i bokläsningen är i stort sett de samma idag momsen 2002. Då vet vi också i vilken utsträckning som för tjugofem år sedan: högutbildade läser mer än och hur de som är ungdomar idag med sin uppväxt i lågutbildade, kvinnor mer än män, flickor mer än det nya medielandskapet har ändrat sina läsvanor pojkar. Någon utjämning att tala om här kan inte som vuxna. fastställas. Avslutningsvis kan det vara skäl att påminna om

Vanorna uttrycker både stabilitet och förändring. en skämtteckning, som publicerades för några år se- Den långsiktiga stabiliteten hos bokläsningen är till stor dan: En bokhandlare står utanför sin bokhandel och del en följd av att det hela tiden faktiskt skett föränd- en tonårsyngling med free-stylelurar i öronen bromringar. Utbudet har förändrats med tiden, nya genrer sar just in på sin mountainbike. Ur den obligatoriska har vuxit fram, nya boktyper som pocketboken har reaboklådan utanför affären plockar bokhandlaren lanserats, läskampanjer har genomförts, nya distri- upp en bok som han visar för ynglingen, som säger: – butionsvägar och försäljningsställen har tillkommit Det menar du inte?! Inga batterier? Inga sladdar? Inga samt prisförändringar har genomförts. Sådana insatser hörlurar? Skitsmart!

DE TRYCKTA MEDIERNA KLARAR SIG ALLDELES UTMÄRKT

Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern

Följande är ett utdrag ur Nordicoms undersök- Nämnas kan också att special-/facktidskrifterna ning. Hela undersökningen finns på SCB:s som tidigare i första hand var männens medium nuwebbplats www.scb.se mera läses i nästan lika hög grad av kvinnor. Någon

sådan utjämning finns inte vad gäller vecko- och

egeringen har i sina direktiv till Bokpris- månadsmagasin, de synes fortsatt vara inriktade på

kommissionen uttryckt en önskan om att kvinnor. De nya specialtidningarna har dock företrä-

sänkningen av bokmomsen även skall desvis män som läsare. uppnå en litteraturpolitisk effekt – ett En mycket svagt nedåtgående trend kan också ökat läsande i befolkningen. Det är dock skönjas för vissa grupper, särkilt män och de äldre

Rsvårt att ur årliga mätningar kunna utläsa den öns- åldersgrupperna samt bland 15- till 24-åringar när

kade effekten under en så kort tidsperiod som kom- det gäller läsning av populärtidskrifter, d v s vecko-/ missionens mandatperiod – det tar betydligt längre månadstidningar/magasin. tid att säkerställa sådana förändringar med tanke på Men totalt sett håller populärtidningarna med sina den relativa långsamheten vad gäller förändringar i vecko- och månadstidningar och de nytillkomna människors vardagsliv och livssituation. specialtidningarna ställningarna väl. Här kan dess-

På samma sätt som för böcker kan en svagt nedåt- utom en ökad läsning bland de yngsta, d v s 9- till gående trend noteras även för tidskriftsläsningen i sin 14-åringarna, noteras under de senaste åren på helhet under senare år. Tidskriftsmarknaden har ge- samma sätt som för skönlitteratur som inkluderar nomgått stora förändringar, bl a med tillkomsten av barn- och ungdomsböcker. Det handlar m a o om en rad nya specialtidningar med relativt stora läsar- förströelsemedier. Den senaste mätningen visar en grupper, under det senaste decenniet vilket gör att påfallande uppgång (44 procent uppger att de läser detta resultat skall tolkas med försiktighet med tanke vecko- och månadstidningar en genomsnittlig dag) på att tidskrift idag är ett mycket mångtydigt begrepp. och samma tendens kan avläsas i veckoläsningen. Mediebarometerns mätningar som har genomförts Även den andel som prenumererar på populärtidvarje år sedan 1979 visar dock att tidskriftsläsningen ningar har blivit större vad gäller denna åldersgrupp totalt sett är relativt stabil. Men vid en närmare vilket är förvånande då det är ett faktum att prenugranskning kan vissa förändringar noteras. merationsbenägenheten ökar med ålder. Frågan är

Den nedgång som kan förmärkas gäller främst spe- om denna utveckling kommer att fortsätta. En motcial- och facktidskrifterna under de senare åren och är svarande om än svagare uppgång finns även för spetydlig t ex vad gäller gruppen högutbildade. Men en cial-/facktidskrifter i denna åldersgrupp. något minskad läsning är märkbar i hela den grupp Det kan finnas flera förklaringar till uppgången, som utgörs av de yrkesverksamma åldrarna. Förkla- den sänkta momsen på tidskrifter kan vara en bidraringen till denna nedgång är säkerligen densamma gande faktor. Men huvudförklaringen finns säkerlisom för nedgången i läsningen av facklitteratur, d v s gen att söka i ett ökat utbud riktat till barn och unga. läsningen har här flyttat från den tryckta skriften till Många nya tidningar som har unga människor som läsning på datorskärmen. Internet tillhandahåller idag målgrupp har sett dagens ljus under det senaste deskrifter/ material som tidigare endast återfanns i den cenniet och med dagens livsstilskultur har dessa tidtryckta tidskriften/facklitteraturen. Många special- ningar en roll att spela. tidskrifter är också tillgängliga i fulltext via Internet. Globala mediesuccéer som inkluderar vecko-/må-

Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern

nads-/specialtidningar skall heller inte glömmas bort i läskampanjer har genomförts, nya distributionsvägar detta sammanhang. Det är en vanlig företeelse på da- och försäljningsställen har tillkommit samt prisförgens globala mediemarknad att koppla olika medier ändringar har genomförts. Sådana insatser har otvisom film, tv-program, böcker, tidningen och inte säl- velaktigt haft betydelse för att upprätthålla tidskriftslan därtill leksaker och kläder kring en och samma läsningen på en fortsatt hög nivå men det är effekter historia. Harry Potter är ett sådant exempel, ett annat som med säkerhet endast kan utläsas på lång sikt. för de mindre barnen är Byggare Bob. Det s k fler- Genom att fortsätta fråga om människors läsvanor kanalskonceptet med koppling till starka varumärken kommer vi innan detta decennium är till ända att ha har visat sig särskilt lönande när det gäller målgrup- ett underlag att tillgå för en diskussion om ändrade pen barn och unga. läsvanor blev en varaktig effekt av den sänkta mom-

Datorer och Internet har en självklar plats i de sen på böcker och tidskrifter 2002. Då vet vi också i ungas liv och en rad specialtidningar utges, t ex vad vilken utsträckning och hur de som är ungdomar gäller dataspel, och denna utgivning har även den sä- idag med sin uppväxt i det nya medielandskapet har kerligen bidragit till uppgången i de ungas läsning av ändrat sina läsvanor som vuxna. tidskrifter.

Det är inte förvånande att förändringar sker i medievanorna. Med tanke på de stora förändringar som medielandskapet genomgått under den senaste tioårsperioden – med ett ökat och alltmer ’nischat’ utbud främst via televisionen, och ett helt nytt förmedlingsmedium, Internet – är det istället mer förvånande att förändringarna inte är mer omfattande. Trots att Internet så påfallande är de ungas medium ökar t ex läsningen av skönlitteratur och populär-/specialtidskrifter bland de unga.

Det är således viktigt att konstatera att årliga undersökningar om våra medievanor som Mediebarometern och även SOM-undersökningen inte visar några tecken på att det skulle föreligga någon kris för läsandet i Sverige. De tryckta medierna klarar sig väl i konkurrensen i en tid då de elektroniska medierna snabbt ökar både sitt utbud och sin spridning. Det tryckta ordet är fortfarande 2004 en kraftfull förmedlingsform för såväl information som förströelse.

Vanorna uttrycker både stabilitet och förändring.

Den långsiktiga stabiliteten hos tidskriftsläsningen är till stor del en följd av att det hela tiden faktiskt skett för-

ändringar. Utbudet har förändrats med tiden, nya genrer har vuxit fram, nya tidningstyper har lanserats,

EN AV SJU VERKAR FÖRBLI ICKE-LÄSARE

Läsa och bläddra

Följande är ett utdrag ur SOM-institutets ningar än de gjorde i slutet på 1980-talet. Det handundersökning. Hela undersökningen finns på lar främst om att de som tidigare läste böcker och SCB:s webbplats www.scb.se veckotidningar bara då och då nu gör det mer regel-

bundet. För både böcker eller veckotidningar är det

änkningen av momsen på böcker och tid- fortfarande så att ungefär tolv procent av svenskarna

skrifter har haft effekt, åtminstone momen- överhuvudtaget aldrig läser dem. Det ökade läsandet

tärt och i samspel med andra faktorer. När är således främst en följd av att de tidigare sporadiska

det gäller vecko-/månadstidningar är detta läsarna nu läser oftare och är för både bok- och vecko-

resultat mycket tydligt eftersom det skiljer tidningsläsande främst koncentrerat till de senaste Sstort mellan 2001 och 2002 och därefter planar ut åren.

något 2003. Med andra ord ökade läsandet av vecko- När det gäller gruppskillnader återkommer kända /månadstidningar markant under det första året efter mönster. Kvinnor läser mer böcker än män, högmomssänkningen. Därefter sjönk andelen vecko-/ utbildade mer än lågutbildade, högre tjänstemän och månadstidningsläsare något 2003 men ligger idag akademiker mer än arbetare och storstadsbor mer än ändå klart högre än 2001. Effekten på läsandet av människor på landsbygden. Om man ser till ålder så special-/facktidningar ser likartad ut men den totala finns flest bokläsare bland ungdomar mellan 15 till bilden av special-/facktidskriftsläsandet är att det 19 år. Sett till hela undersökningsperioden 1988– minskar. Andelen sporadiska läsare minskar sakta 2003 läser de flesta av dem dock inte särskilt ofta. men säkert under perioden 1999–2003 och även om Den höga andelen sporadiska läsare bland de yngsta andelen frekventa läsare ökade och andelen icke-lä- kan antagligen förklaras med att många av dem besare minskade mellan 2001 och 2002 så varade detta finner sig i någon form av utbildning. Mellan 2002 bara tillfälligt. 2003 är andelen frekventa läsare och och 2003 sker dock en kraftig ökning av läsandet i andelen icke-läsare tillbaka på samma nivå som före denna grupp från 29 till 39 procent frekventa bokmomssänkningen. läsare. Detta kan till viss del härledas till en ökad

När det gäller bokläsning är det mer problematiskt konsumtion av pocketböcker. att se effekten av momssänkningen. Det har att göra Även veckotidningarnas läsekrets domineras av med att det samtidigt sker andra stora förändringar kvinnor, men hur graden av utbildning relaterar till på bokmarknaden, med nya försäljningsställen och veckotidningsläsningen är mindre tydlig. Bland de förlagens satsningar på billiga pocketutgåvor och att lågutbildade finns både största andelen som läser dessa förändringar tycks ha haft en positiv inverkan ofta och den största andelen icke-läsare. De högpå bokläsningen redan innan momssänkningen. Där- utbildade är minst benägna att läsa veckotidningar. för är det svårt att säkert säga vad som är en effekt av Om klassgränsen i slutet av åttiotalet gick vid momssänkningen och vad som är resultatet av bok- veckotidningen, så har detta gränsland till stor del marknadens förändring och ansiktslyftningen för bo- suddats ut idag. Det är fortfarande de som ser sig ken som produkt. Sannolikt är dock den ökning i som arbetare som läser mest veckotidningar, men bokläsning som uppmätts mellan 1999 och 2003 en skillnaden har minskat mellan dem och de högre samverkande effekt av att boken har blivit billigare tjänstemännen och akademikerna, som idag läser och mer lätttillgänglig. veckotidningar, inte mer, men oftare än de gjorde

Svenska folket läser idag mer böcker och veckotid- 1988. Om vi utgår från att momssänkningen har

Läsa och bläddra

inneburit fler läsare av vecko-/månadstidningar så som tror att människor skulle köpa mer böcker om skiljer sig effekten mellan olika grupper. Den har de vore billigare. Detta kombinerat med att 14 till 17 haft störst betydelse bland lågutbildade och minst procent inte har någon uppfattning om frågor som bland högutbildade. Den har således förstärkt redan rör momssänkningen tyder på en bristande medveexisterande läsmönster. tenhet om att det faktiskt har blivit billigare att köpa

Special-/facktidskrifter läses till skillnad från både böcker och tidskrifter. Omkring en sjundedel av beböcker och vecko-/månadstidningar mer av män än folkningen förefaller att förbli icke-läsare. Så är det av kvinnor. I övrigt ser det dock likartat ut. Hög- 2003 och så har det sett ut sedan 1988. utbildade läser mer än lågutbildade, akademiker mer än arbetare och så vidare. Var man bor – på landet, i mindre tätort eller i storstad – visade sig inte ha någon betydelse för frekvensen av varken veckotidningsläsning eller special-/facktidskriftsläsning. Däremot inverkar det på hur man får tillgång till det man läser, både när det gäller läsning av tidskrifter av olika slag samt gällande bokläsning. Ju mer urban omgivningen är, desto mer benägen är man att spontant handla det man läser. Med försäljningsställen som kiosker, pressbyråer, pocketshop och Seven Eleven, som har ett stadigt ökande utbud av böcker och tidskrifter, blir det lättare att ta till sig något att läsa. På landsbygden, där detta utbud är mycket mer begränsat, köper man det man läser på ett mera regelbundet sätt. Man prenumererar på sina tidskrifter och man är med i bokklubbar.

Överlag råder positiva trender för både bok- och tidskriftsläsningen i Sverige. Men de grundläggande läsmönstren har inte ändrats. Arbetare och lågutbildade läser veckotidningar medan högutbildade och akademiker läser böcker. Att läsningen har ökat 2003 innebär framför allt en ökning på höjden och inte på bredden. Läsningen har inte spridit sig till de som inte har vana av att läsa varken böcker eller tidskrifter. Bok- och tidskriftskonsumenterna, som också kan antas haft störst intresse av att följa debatten kring momssänkningen, har däremot ökat sin konsumtion ytterligare. Trots att priset på böcker 2002 hade sjunkit med 13 procent jämfört med året innan (SCB 2003) så är det fortfarande 69 procent

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

våra fyra tidigare rapporter, överlämnade till att något dröja vid frågan om hur vi ser på detta unkulturministern den 2 juli 2002, den 31 januari derlag. respektive den 29 augusti 2003 och den 3 februari SCB:s uppgift att tillhandahålla ett statistiskt un- 2004, har vi fortlöpande redovisat och analyserat derlag till Kommissionen bygger på särskilda regeprisutvecklingen m.m. efter beslutet att fr.o.m. ringsuppdrag, i vilka preciseras vad som skall utföras

Iden 1 januari 2002 sänka mervärdesskatten på böcker, och vilka resurser som ställs till förfogande för dessa

tidskrifter m.m. från 25 procent till 6 procent. I när- uppgifter. SCB:s roll är därmed klart formulerad och mast föregående rapport, den fjärde, kunde Bokpris- har kommit att utövas i enlighet därmed. kommissionen redovisa resultatet två år efter moms- De diskussioner som har förekommit inom Komsänkningen. Slutsatserna av den granskningen sam- missionen, och som har redovisats i tidigare rapporter manfattas i förordet till föreliggande rapport. och kommit att markeras särskilt genom den reserva-

I denna vår femte rapport kan vi överblicka hur tion som tre av ledamöterna anmälde till Kommissiopriserna har utvecklats under de två och ett halvt år nens slutsatser i den fjärde rapporten, har huvudsaksom nu har förflutit sedan momssänkningen genom- ligen berört bärigheten och relevansen i det underlag fördes. Vi har också möjlighet att diskutera om som SCB har ställt till Kommissionens förfogande. momssänkningen har haft betydelse för utvecklingen Kommissionens majoritet har dock inte funnit anledav läsningen i landet. ning att ifrågasätta de metoder och därpå grundade

Som tidigare grundar sig våra iakttagelser och iakttagelser som SCB har redovisat. slutsatser på det underlag som Statistiska centralby- Kommissionen har alltså accepterat det sifferrån (SCB) har ställt till förfogande. Via SCB har vi underlag som finns i underlaget och fört det vidare också fått tillgång till de läsundersökningar som har som sina iakttagelser. Vår egen roll kommer framför genomförts på SCB:s uppdrag. Det rör sig om allt till uttryck i tolkningen och slutsatserna av detta Nordicoms två rapporter, Bok- resp. Tidskrifts- underlag. Den kompetens som Kommissionen besitläsning i den digitala tidsåldern 1979–2003, och ter i form av bl.a. branschkännedom och kunskaper SOM-institutets undersökning Läsa och bläddra, om bok- och tidskriftssektorerna i olika avseenden som täcker åren 1988-2003. Dessa läs- utnyttjas därvid. undersökningar utgör centrala källor för Bokpris- En fråga som uppställer sig i detta sammanhang är kommissionens arbete när det gäller att bedöma hur sifferunderlaget från mätningarna lämpligen premomssänkningens effekter på läsningen. senteras i våra rapporter. Eftersom siffrorna i SCB:s

Rapporterna från de två nämnda statistikprodu- underlag gäller också för våra iakttagelser skulle man cerande institutionerna, som är knutna till Göteborgs kunna tänka sig att vi helt enkelt hänvisar till SCB:s universitet, sammanfattas i SCB:s underlag till Kom- material, som ju också i sammanfattning återges i vår missionen men har också i sin helhet levererats till rapport. Vi har dock funnit anledning att gå fram på oss. Sammanfattningar redovisas också i särskilda av- det sätt som har framgått av tidigare rapporter. Vi snitt i föreliggande rapport. De återfinns i sin helhet, menar att det är angeläget att Bokpriskommissionens liksom också SCB:s eget underlag, på SCB:s iakttagelser och slutsatser skall kunna läsas och förstås webbplats: www.scb.se/bokmoms separat. Därför tillåter vi oss en viss upprepning i

Eftersom SCB:s underlag spelar en så central roll rapporten vad gäller siffermaterialet. Ett kompletteför Bokpriskommissionens arbete finns det anledning rande motiv är också att Kommissionen på detta sätt

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

kan strukturera sina iakttagelser på det sätt som vi område innebär att vi planenligt erhåller nytt undermenar bäst gagnar vår framställning. Slutsatsen av lag i samband med vår slutrapport och alltså återdetta resonemang är att vi avser att fortsätta på den kommer till den frågan då. inslagna vägen, vilket framgår av upplägget av före- Genom att underlaget speglar olika tidsperioder liggande rapport. ger det möjlighet till en fördjupad analys. För den

Mot bakgrund av det sagda vill vi nu beröra vilka svenskutgivna litteraturen som säljs genom bokhanmöjligheter som SCB:s underlag skapar för den ana- del eller bokklubbar kan alltså utvecklingen studeras lys som vi har att utföra. alltifrån tiden före momssänkningen till april 2004,

Siffermaterialet efter två och ett halvt men med olika mätmetoder. Prisobservationerna för års mätningar bli alltmer omfattande och Det skall vara billigt att läsa motsvarande litteratur som säljs ger möjlighet att på ett än mer sofistike- genom nätbokhandlare, varurat sätt strukturera iakttagelserna och dra hus, dagligvarubutiker och kiosslutsatser om utvecklingen. Följande ker omfattar perioden från april kan sägas om situationen inom bok- 2002 och kan alltså inte direkt sektorn: relateras till momssänkningen.

RAPPOR

I de första rapporterna fokuserades Detta gäller också för kurs-

T

intresset på de böcker som såldes i litteraturen. bokhandeln och över bokklubbarna. Underlaget ger också förutsätt- Fr.o.m. den tredje rapporten har ningar för att titta på utvecklingen dessa försäljningskanaler komplette- under vissa perioder. Bokpris-

Från Bokpriskommissionen rats med uppgifter om den försälj- 5 kommissionen kommer att utnyttja

ning som sker via s.k. nätbok- den möjligheten för att belysa vilka handlar och genom varuhus, prisutvecklingstrender som brandagligvarubutiker och kiosker. Mät- scherna uppvisar. perioderna för de olika försäljningskanalerna varie- På tidskriftsområdet är läget något rar och skapar olika förutsättningar för att granska enklare. Urvalet av tidskrifter är oförändrat liksom genomslaget av momssänkningen. Samtliga nämnda försäljningskanalerna. Liksom för bokhandels- och försäljningskanaler är aktuella i den nu presenterade bokklubbsområdet ger underlaget möjlighet att anagranskningen. Vi återkommer till dessa frågor senare. lysera utvecklingen under såväl hela granskningspe-

Även i fråga om antalet genrer har prismätningarna rioden, dvs. oktober 2001 – april 2004, som delar vidgats. Den svenskutgivna litteraturen (i föregående av denna period. Vi avser att utnyttja de senare upprapport benämnd allmänlitteratur), omfattande gifterna för att studera trenden inom tidskriftsomskön-, barn- och facklitteratur (inklusive kurslittera- rådet. tur), kompletterades i den fjärde rapporten med spe- Prisutvecklingen inom både bok- och tidskriftscialstudier rörande kurslitteratur inom universitet, sektorerna kan vara beroende av faktorer som förlahögskolor och kommunal vuxenutbildning. Vi pre- gen har svårt att själva påverka. Portokostnaderna spesenterade då de första resultaten och slutsatserna om lar förstås en roll för det pris som bokklubbar och hur priserna hade utvecklats inom denna sektor sedan tidskriftsförlag tar ut. Kronans internationella värde juni 2002. Upplägget av prismätningarna på detta kan påverka inköpen av litteratur, t.ex. den utländska

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

kurslitteraturen. Den sistnämnda faktorn är som Utvecklingen av priserna i fråga om bokhandelns förnämnts dock inte nu aktuell. säljning av fackböcker har i tidigare rapporter note-

I SCB:s underlag görs också vissa andra redovis- rats och branschföreträdarna har, som nämnts i inledningar som ger relief åt prisutvecklingen på bok- och ningen, påkallat särskild uppmärksamhet kring fråtidskriftsmarknaden. De berör bl.a. de s.k. förlags- gan om hur mätningarna på detta område har arranprisernas utveckling (F-priserna, dvs. det pris som för- gerats. Man har ifrågasatt om det är rimligt att prislagen åsätter sina böcker och som används till åter- mätningarna på fackboksområdet också omfattar försäljarna) och prisutvecklingen på dagspressområdet. kurslitteratur på olika utbildningsnivåer. I underlaget Kommissionen kommer att i förekommande fall påpekar SCB att SCB:s uppgift är att prismäta all knyta an till dessa uppgifter i anslutning till analysen svenskutgiven litteratur och således även kurslitteraav berörda områden. tur.

Vi finner mot bakgrund av dessa omständigheter

Mätmetoder

det angeläget att påpeka att när vi i det följande redo- Mätningar av bokpriser uppvisar vissa särdrag med visar resultaten av prismätningarna inom specifika svårigheter eftersom produkterna på mark- facklitteraturens område så omfattar dessa också kursnaden ständigt förändras till beskaffenhet och kvali- litteratur. Samtidigt vill vi betona att när det gäller tet. För att kunna få fram korrekta resultat måste möjligheten att bedöma hur många böcker som har man använda en metodik som ser till att kvalitets- försålts under vår granskningsperiod så bygger förändringar avskiljs från de rena prisförändringar branschstatistiken i princip på att kurslitteratur inte som skall uppmätas. ingår.

I det aktuella underlaget till Kommissionen har Sedan vi har noterat dessa frågor bör något sägas SCB anmält att man för mätningen av svenskutgiven också om de allmänna förutsättningarna för mätlitteratur i bokhandel och nätbokhandel har övergått verksamheten. från en metod som bygger på kvalitetsklasser till en Prismätningarna på de böcker som säljs via bokmetod, som kallas för hedonisk regression. Metoden, handeln grundade sig inledningsvis på de konsumentsom noggrant redovisas i SCB:s underlag, anses ge inriktade katalogerna som ett urval av Sveriges bokförfinade resultat och diskuterades ingående vid ett handlar använder. Sedan april 2002 utförs omfatexpertseminarium, som SCB arrangerade under våren tande prismätningar i butik. Resultatet av dessa mät- 2004, innan den antogs av SCB som mätmetod för ningar jämförs för perioden som helhet med de nämnda områden. katalogbaserade resultaten från 2001. Trend-

Den nya metoden har tillämpats inte bara vid beskrivningen utgår från de prisobservationer som framräkningen av resultaten i den senaste mätningen har gjorts i butik under åren 2002-2004. SCB har i utan har också utnyttjats för att retroaktivt räkna om sin rapport till Kommissionen redovisat hur man har resultaten från tidigare mätningar. Enligt underlaget gått till väga för att välja ut bokhandlar och boktitlar förstärks därmed tendenserna i de tidigare iakttagel- m.m. Vi hänvisar till denna redovisning. serna men grunderna i tidigare slutsatser förändras Prisutvecklingen på böcker som säljs genom bokinte. klubbar mäts nu liksom tidigare genom observationer

En annan omständighet som omnämns i underla- i klubbarnas medlemstidningar. Det är en metod som get berör mätningarna inom området facklitteratur. kommer att tillämpas under hela granskningsperio-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

den. Metoden redovisas utförligt i SCB:s underlag. särskild inriktning på att följa upp momssänkningen

Prisobservationerna för böcker hos nätbokhandlar, gick ut till hälften, dvs. 3000, av de slumpmässigt utvaruhus, dagligvarubutiker och kiosker omfattar iaktta- valda personerna under 2002 och 2003. gelser från april 2002 och framåt. Mätmetoderna

Säkerheten i våra bedömningar

anges i SCB.s underlag.

På tidskriftssidan görs noteringarna nu liksom tidi- I våra fyra tidigare rapporter har vi i samband med gare genom observationer i butik eller information att vi har redovisat våra iakttagelser och slutsatser från Internet. Det är en metod som kommer att til- också kommenterat med vilken grad av säkerhet vi lämpas under hela granskningen. Mätperioden i före- har kunnat presentera våra resultat. Det har varit ett liggande underlag är oktober 2001 till april 2004 resonemang som har utgått från de s.k. osäkerhetsmed möjlighet att också göra avstämning av utveck- talen i underlaget. lingen under delar av denna period. Vad gäller grun- I den fjärde rapporten resonerade vi ingående om derna för urvalet av tidskrifter och metoderna för att hur vi har behandlat osäkerhetstalen i våra tidigare beräkna prisändringar m.m. hänvisas till relevant av- analyser. Vi hänvisar till denna redovisning. snitt i SCB:s underlag. Inför genomgången av de senaste redovisnings-

Eftersom vi till denna rapport också har ett digert resultaten vill vi framföra följande. material som utvisar det svenska folkets läsvanor m.m. Att det finns en viss osäkerhet kring redovisningen finns det anledning att kortfattat säga något om de av en statistisk undersökning är i och för sig inget metoder som respektive statistikproducent har tilläm- märkligt. Osäkerhetstalen är ett uttryck för den variapat för att få fram materialet i fråga. tion i resultaten som uppstår till följd av urvalet. Om

Nordicoms resultat bygger på telefonintervjuer till vi tittar på hur osäkerheten har utvecklats över tiden ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 7–79 när det gäller mätningarna på vårt område kan vi år. Verksamheten inleddes 1979 och intervjuer har konstatera att de har varierat och varit olika stora för genomförts varje år sedan dess. 2003 utfördes drygt boksektorn resp. tidskriftssektorn. Vi kan också kon- 3500 intervjuer under 41 slumpmässigt valda dagar. statera att de har varierat för de olika litteratur-

SOM-institutets rapport Läsa och bläddra bygger kategorierna. på data om den svenska allmänhetens bok- och I princip skall man kunna räkna med att osäkerhetidskriftsvanor insamlade inom ramen för den natio- ten minskar om antalet observationer ökar. Det nella SOM-undersökningen, som har pågått sedan kunde vi t.ex. konstatera i vår fjärde rapport. 1986. I samband med momssänkningen ställdes en I denna femte rapport kan vi dock notera att rad nya, mer detaljerade frågor i SOM-undersök- osäkerhetstalen, trots ännu fler prisobservationer, geningen 2002 och 2003 angående bok- och tidskrifts- nerellt sett återigen är större i jämförelse med vad vi läsning, bok- och tidskriftsinköp och den allmänna redovisade i februari. Det beror på omständigheter attityden till att läsa böcker och tidskrifter. Frågorna som vi kommenterade när vi förra gången lade fram formulerades bl.a. efter samråd med SCB och Bok- en rapport som inkluderar ett halvårsresultat (jfr. vår priskommissionens sekretariat. De allmänna SOM- tredje rapport, s. 50). frågorna, som också omfattar frågor rörande läsning, Trots ökad osäkerhet menar vi att utfallssiffrorna i går årligen ut via en postenkät till 6000 slumpmässigt föreliggande underlag är så tydliga att detta inte bör utvalda personer. De nämnda specialfrågorna med påverka huvuddragen i slutsatserna.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Vissa förutsättningar dömningen av om prissänkningen på böcker och tid-

skrifter verkligen har uppnått denna nivå. Liksom i tidigare rapporter är det angeläget att be-

Om man alltså tar hänsyn till den allmänna prisuttona att våra iakttagelser och slutsatser avser genom-

vecklingen under den aktuella mätperioden, dvs. snittet dels generellt för böcker respektive tidskrifter,

2001–april 2004 för böcker och oktober 2001–april dels för de olika granskade kategorierna inom respek-

2004 för tidskrifter, måste den förväntade prissänktive grupp. Det betyder att det kan finnas böcker, tid-

ningen justeras. För att en bok i april 2004 skall anskrifter och aktörer inom de olika kategorierna med

ses ha sänkts till den nivå som momssänkningen moresultat som är både bättre och sämre än genomsnit-

tiverar skall den uppvisa ett sänkt pris med 11,6 protet. Det är inte möjligt för oss att uttala oss om

cent. Motsvarande siffra för tidskrifterna är 11,9 proutfallet på andra nivåer eller med högre detaljerings-

cent. För närmare beskrivning av beräkningsgången grad än dem som redovisas i underlaget.

hänvisas till SCB:s rapport.

De 11,6 respektive 11,9 procenten utgör alltså

”måttstockarna” för jämförelserna av prissänkningar-

na inom bok- respektive tidskriftssektorerna.

Låt oss i det följande, med beaktande av de an-

givna utgångspunkterna och inledningsvis med fokus

på resultatet för hela mätperioden, göra iakttagelser

vad gäller utvecklingen inom bokområdet.

Iakttagelser om prisutvecklingen för böcker under perioden 2001–april 2004

Sammantaget har böcker från samtliga försäljnings-

kanaler minskat i pris med 7,1 ± 2,1 procent.

IAKTTAGELSER

Om man separerar bokhandelns och Under detta avsnitt koncentrerar vi oss på resultatet bokklubbarnas böcker finner vi att böcker sålda över av prismätningarna inom bok- och tidskriftssekto- bokhandeln har prissänkts med 6,2 ± 3,3 procent rerna. Iakttagelser och slutsatser rörande momssänk- medan bokklubbarnas sänkning ligger på 8,1 ± 3,0 ningens effekter på läsningen tar vi upp i ett särskilt procent. avsnitt om Läsvanor m.m.. Om vi tittar på de olika bokkategorierna inom

Som angivits i tidigare rapporter har vi vid gransk- dessa grupper finner vi betydande skillnader i momsningen av SCB:s underlag haft som utgångspunkt att sänkningens genomslag. en sänkning av momsen på böcker och tidskrifter Inom bokhandeln har skönlitteraturen sänkts med från 25 procent till 6 procent borde ge utrymme för 11,0 ± 5,0 procent och barnlitteraturen med 11,7 ± 7,0 en sänkning av prisnivån generellt med 15,2 procent procent. Prissänkningen för facklitteraturen ligger på en under förutsättning att alla övriga omständigheter annan nivå, 0,2 ± 5,2 procent. Som vi tidigare har nosom påverkar prisnivån är lika. terat är osäkerhetstalen genomgående relativt höga.

Nu liksom tidigare måste vi dock betona att det är Även på bokklubbsområdet är differenserna påtagnödvändigt att väga in också andra faktorer vid be- liga mellan de olika kategorierna. Den mest markanta

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

prissänkningen uppvisar skönlitteraturen med 10,1 ± kraftiga prisreduceringar framför allt på barn- 3,6 procent medan barn- och facklitteraturen uppvisar (–18,2 ± 4,5 procent) och skönlitteraturen (–16,1 ±

sänkningar på 5,9 ± 4,9 procent respektive 6,2 ± 6,5 3,5 procent). Även priserna på facklitteratur gick procent. Osäkerhetstalen är marginellt mindre än för ner (–7,5 ± 4,3 procent).

bokhandelsområdet.

Det senaste årets (april 2003 – april 2004) prisutveck-

Iakttagelser om prisutvecklingen inom ling över samtliga försäljningskanaler sammantaget boksektorn från och med april 2002 tyder på att bokpriserna nu mer närmar sig den all-

männa kostnadsökningen i samhället. Mot en allmän Underlaget gör det möjligt att avläsa trender dels un-

prisutveckling under denna period på endast +0,1 der hela den tid som har förflutit sedan moms-

procent står en prisutveckling på böcker på + 0,8 ± sänkningen trädde i kraft, dels under det senaste året.

1,6 procent. Siffrorna för bokhandeln ligger ännu Låt oss först titta på hur utvecklingen av bokprinärmare den allmänna prisutvecklingen, +0,4 ± 2,5

serna står sig i förhållande till den allmänna prisut-

procent, med särskilt låga siffror för barn- och skönlitvecklingen i samhället under de senaste ett och ett

teraturen, –2,3 ± 5,2 procent respektive –0,4 ± 4,0 halvt åren. Vi kan konstatera att den allmänna prisni-

procent. Facklitteraturens priser fortsätter att stiga vån under denna period har ökat med 2,0 procent.

men mer måttligt än i den mer långsiktiga tendensen,

Vad har skett med bokpriserna efter den omedel-

+1,9 ± 4,1 procent. bara sänkningen av priserna som följde av ikraftträ-

Bokklubbarnas priser har stigit marginellt mer än dandet av momssänkningen? Följande kan noteras:

bokhandelns under det senaste året. Det är framför

– bokhandelns priser har ökat med 8,2 ± 3,1 pro- allt fackböckernas siffror, + 3,7 ± 5,2 procent, som på-

cent. Den största ökningen svarar facklitteraturen verkar det resultatet. Skön- och barnlitteraturen stiger

för med 12,5 ± 5,0 procent medan skön- och barn- lugnare, +0,4 ± 2,6 procent respektive +0,5 ± 3,2 litteraturen uppvisar en betydligt mindre ökning, procent.

5,3 ± 4,8 procent respektive 3,1 ± 6,6 procent. Tendenserna i det långsiktiga perspektivet för pris- – utvecklingen av bokklubbarnas priser är lugnare. utvecklingen för varuhusen, dagligvarubutikerna och

Den generella ökningen är 2,8 ± 2,8 procent. Barn- kioskerna respektive nätbokhandeln kvarstår när vi böcker har gått upp med endast 0,8 ± 3,8 procent granskar utvecklingen under det senaste året. I de

medan skön- och facklitteraturen ligger något högre, förstnämnda försäljningskanalerna ökar priserna klart

2,6 ± 3,2 procent respektive 3,9 ± 5,9 procent. mer än den allmänna prisutvecklingen medan prisut-

– böcker som såldes i varuhus, dagligvarubutiker och vecklingen i nätbokhandeln går den rakt motsatta vä-

kiosker uppvisar något kraftigare prisökningar än gen. Priserna fortsätter att sjunka och i en än snab-

för bokhandeln. Generellt steg priserna med 9,3 ± bare takt än vad som kunde avläsas i det långsiktiga 3,4 procent med de största ökningarna inom facklit- perspektivet.

teraturen, 14,7 ± 10,1 procent, men också relativt

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen

påtagliga prisökningar inom skönlitteraturen, 9,5 ±

inom boksektorn

3,6 procent, och barnlitteraturen, 5,3 ± 7,7 procent.

– nätbokhandeln har i sammanhanget en helt annan I SCB:s underlag görs jämförelser mellan förlagens

utveckling av sina priser. Totalt sett sjönk priserna priser (se tidigare kommentar rörande de s.k. F-prihär under perioden med 10,8 ± 2,9 procent med serna) och priserna i bokhandeln och nätbokhan-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

deln. Bokhandelns prisökningar följer i princip förla- Familje- och damtidningar och tidskrifter inom gens, både generellt och vad gäller de olika litteratur- områdena idrott, motion och friluftsliv uppvisar priskategorierna, under perioden 2002 till april 2004. sänkningar om 8,9 ± 1,2 procent respektive 7,3 ± 1,1 Det rör sig om prisökningar i storleksordningen 8,2– procent. Klart under genomsnittet för tidskriftsom- 8,8 procent med en allmän kostnadsutveckling under rådet finner vi tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby samma period på +2,0 procent. För nätbokhandeln är och foto (–0,1 ± 2,3 procent), datortidskrifter (-0,5 ± det däremot prissänkningar i storleksordningen 11 1,4 procent) och serietidningar (–1,5 ± 1,3 procent). procent. Prisökningarna för både förlag och bokhan-

Iakttagelser om prisutvecklingen inom tid-

del är särskilt påtagliga när det gäller facklitteraturen.

skriftssektorn under det senaste halvåret

De ligger i storleksordningen 12–13 procent.

Portokostnaderna kan spela stor roll för prisbilden Underlaget gör det möjligt att avläsa trender bl.a. för särskilt för bokklubbarna, nätbokhandeln, förlag med olika delperioder efter 2002, bl.a. för det senaste direktförsäljning och för tidskriftsprenumerationerna. halvåret, dvs. oktober 2003 – april 2004. Under Sistnämnda område tar vi upp senare. SCB:s slutsats denna period har den allmänna prisutvecklingen i av portoprisernas utveckling är att de under perioden samhället ökat med 0,2 procent. efter momssänkningen har ökat endast marginellt i Närmast denna siffra ligger faktiskt datortidförhållande till den allmänna kostnadsutvecklingen. skrifterna (+1,9 ± 0,6 procent). Övriga tidskrifts- Vidare konstateras att enskilda företag kan ha sär- kategorier ligger på prisökningar mellan 2-3 procent skilda avtal eller överenskommelser som gör att deras med relativt små osäkerhetstal. Från detta mönster portoprisutveckling avviker från detta mönster. avviker något serietidningarna som det senaste halv-

Efter denna genomgång av utvecklingen inom året har ökat sina priser med 3,8 ± 0,4 procent. boksektorn övergår vi till att notera vad som har

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen

skett inom tidskriftssektorn. Vi börjar med iaktta-

inom tidskriftssektorn

gelser rörande utvecklingen under hela mätperioden, dvs. oktober 2001–april 2004 för att där- Som nämnts kan portokostnaderna spela stor roll för efter granska trenderna i ett längre och i ett kortare prisbilden inom vissa sektorer. Den är sålunda en vätidsperspektiv. sentlig faktor inom tidskriftssektorn genom de kost-

nader för distribution som producenterna har när

Iakttagelser om prisutvecklingen inom

tidskriften försäljs genom prenumeration.

tidskriftssektorn oktober 2001–april 2004

I underlaget kan vi konstatera att portopriserna för Som nämnts skulle ett fullständigt genomslag av tidskriftsförsändelser under perioden 2001 – april momssänkningen på tidskriftsområdet kunna avläsas 2004 har ökat klart mer än den allmänna prisutvecki prissänkningar om minst 11,9 procent. Den avläs- lingen. Medan den senare har ökat med drygt 4 proningsbara faktiska sänkningen uppgår för tidskrifts- cent under perioden har portokostnaderna ökat med sektorn som helhet till 5,9 ± 0,9 procent. I jämförelse 10-19 procent beroende på försändelsetyp. Liksom med boksektorn är osäkerhetstalen relativt låga. inom boksektorn kan enskilda företag ha särskilda

Liksom inom bokområdet är genomslaget av avtal eller överenskommelser som gör att deras portomomssänkningen för de olika tidskriftskategorierna prisutveckling skiljer sig från de angivna siffrorna. mycket varierande. Som en relief till kostnadsutvecklingen inom tid-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

skriftssektorn har SCB redovisat prisutvecklingen på antal klubbar i underlaget. Bokklubbssiffrorna pekar dagstidningsområdet. Siffrorna visar att en prisökning annars på en viss minskad försäljning. under perioden oktober 2001 till april 2004 på dags- Vad är det då för typ av litteratur som ligger tidningsområdet om 7 procent kan jämföras med en bakom de höga försäljningssiffrorna för år 2003? generell prisökning på tidskriftsområdet på 11 pro- Branschstatistiken anger att försäljningen av facklittecent. ratur har ökat kraftigt och att barnboksförsäljningen

har växt. Ökningen är särskilt markant för översatta

Iakttagelser om försäljningen av böcker

barn- och ungdomsböcker. Låt oss slutligen till våra iakttagelser notera hur för- Försäljningen av svensk skönlitteratur minskade säljningen av böcker har utvecklats under perioden medan försäljningen av översättningar ökade något. efter momssänkningen. Uppgifter om detta finns dels Pocketboksförsäljningen ökade men sammantaget i SCB:s underlag, dels i den branschstatistik som minskade försäljningen av skönlitteratur något. Svenska Förläggareföreningen nyligen har presenterat Som orsak bakom den kraftiga försäljningsrörande utvecklingen under år 2003. ökningen under år 2002 pekar Förläggareföreningen

I tidigare rapporter har vi talat om en ökning av på effekten av bokmomssänkningen men noterar försäljningen under år 2002 på runt 15 procent i jäm- också att det under det året kom ut ett ovanligt stort förelse med år 2001. SCB:s siffror tyder på att om- antal starka enskilda titlar. Försäljningen 2003 har sättningen under år 2003 minskat något jämfört med präglats mindre av bestsellers och mer av bredd i utår 2002 men att den fortfarande ligger 12–13 procent givningen. över siffrorna för år 2001. Kommissionen har inte tillgång till material som ger besked om utvecklingen av antalet sålda böcker under perioden, men noterar att branschstatistiken, som alltså enbart omfattar medlemmarna i Svenska Förläggareföreningen och endast avser s.k. allmänlitteratur, dvs. utan noteringar för kurslitteratur, uppger att man under 2003 sålde 43 miljoner böcker, vilket anges vara ett rekord. Föreningen påpekar att statistiken är påverkad av den omständigheten att föreningen fått in nya medlemmar mellan 2002 och 2003. Främst har nya barn- och ungdomsförlag samt fackboksförlag tillkommit.

Ökningen i förlagssiffrorna förklaras i branschstatistiken främst med ökad försäljning till bokhandeln, inklusive nätbokhandeln. Försäljningen till varuhusen har dock minskat, liksom direktförsäljningen till biblioteken via sambindningen. Förlagens försäljning till bokklubbarna ligger kvar på ungefär samma nivå medan bokklubbarnas försäljning till konsumenterna har ökat. Detta uppges dock bero på ett ökat

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

SLUTSATSER klubbarna ligger liksom i förra granskningen närmare

”idealresultatet” än bokhandelns siffror. För bok-

Inledning

klubbarna kan det röra sig om någon halv procent- När vi nu övergår till att dra våra slutsatser utifrån de

enhets differens medan bokhandeln avviker med iakttagelser som vi har redovisat uppfattar vi det som

minst ett par procentenheter. angeläget att redovisningen struktureras på ett över-

Det är ju knappast siffror som är särskilt uppseenskådligt och lättfattligt sätt. Detta sagt mot bakgrund

deväckande men ändå så tydliga att det finns anledav att det är en tämligen komplex bild som avtecknar

ning att närmare analysera orsakerna bakom den stasig i iakttagelserna. Särskilt komplicerat är det att de

tistiskt säkerställda avvikelsen från det förväntade konstaterade resultaten i så betydande omfattning

genomslaget av momssänkningen. präglas av relativt höga s.k. osäkerhetstal. Det gäller

När det gäller bokklubbsområdet är utfallet så nära framför allt mätutfallet inom boksektorn. Vi har tidi-

den förväntade nivån att en närmare analys inte gare redovisat orsakerna bakom de höga osäkerhetsta-

känns påkallad. Med hänsyn till vad vi senare komlen. Samtidigt kan vi konstatera att resultaten i

mer att kunna konstatera rörande bokhandeln är det många fall är så pass tydliga även med beaktande av

ändå intressant att notera att bokklubbsresultatet osäkerhetstalen att vi ändå känner oss stå på en rela-

sannolikt kraftigt påverkas av utfallet rörande barntivt fast grund när vi skall dra våra slutsatser.

och facklitteraturen. Priserna på klubbarnas skönlitte-

I redovisningen av våra slutsatser kommer vi att

ratur kan ligga inom ramen för ett fullt genomslag av börja med boksektorn och analysera utfallet totalt

momssänkningen. och inom de olika försäljningskanalerna och de olika

Bokhandelns prisökningar avviker alltså med litteraturkategorierna. Efter boksektorn följer våra

minst ett par procentenheter från den förväntade nislutsatser om utvecklingen på tidskriftsområdet. I de

vån. Siffrorna ger klart besked om att det är facklitteavslutande avsnitten tar vi upp frågan om hur försälj-

raturen som är ”boven”. Eftersom både skön- och barnningen av böcker och tidskrifter har utvecklats och

litteraturen redovisar siffror som kan motsvara momsvilken betydelse som momssänkningen kan ha haft

genomslaget är det uppenbart att facklitteraturens för utvecklingen av läsningen i landet.

siffror drar ner genomsnittet för denna försäljnings-

kanal. Vi kan också notera att priserna på facklittera-

Boksektorn

tur inom bokhandeln har utvecklats negativt, sett ur

Priserna på de böcker (skön-, barn- och facklittera- bokkonsumentens perspektiv, under perioden efter

tur) som har sålts över samtliga försäljningskanaler momssänkningen även om siffrorna för det senaste

har under perioden 2001 till april 2004 minskat med året skulle kunna tyda på en viss dämpning. Utveck-

7,1 ± 2,1 procent. Det skall jämföras med ”mått- lingen av facklitteraturpriserna är också tydlig när det

stocken” 11,6 procent. Slutsatsen är alltså att man gäller varuhusen, dagligvarubutikerna och kios-

inte har nått målet. Det fattas minst 2–3 procenten- kerna. Vi har ju ingen statistik över hur bokpriserna i

heter. dessa försäljningskanaler kan ha påverkats av moms-

Även när vi analyserar de två försäljningskanalerna sänkningen men finner att prisökningarna därefter

bokhandeln och bokklubbarna var för sig finner vi ligger klart över den allmänna prisutvecklingen i sam-

att ingen av dem uppvisar priser som motsvarar fullt hället och att denna utveckling tydligt bland annat

genomslag av momssänkningen. Resultatet för bok- kan kopplas till facklitteraturen.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

I förhållande till bokbranschen i övrigt har pri- gre utbildningen är gråzonen betydande rörande serna i nätbokhandeln en speciell utveckling med vilka böcker som faktiskt skall klassas som lärosjunkande priser över hela fältet. Även facklitteraturen böcker. har här sjunkit i pris men i mindre utsträckning än Hur skall man då se på utpekandet av kurslitteraskön- och barnlitteratur. turen som viktig faktor i förklaringen av prisutveck-

Då vi alltså kan konstatera en motsvarande situa- lingen inom facklitteraturen? tion för facklitteraturen i resultatet för bokhandeln, SCB har inför Kommissionen redovisat vissa kombokklubbarna, varuhusen/dagligvaruhusen/kioskerna pletterande beräkningar. Resultatet kan diskuteras. och nätbokhandeln finns det anledning att fråga sig Å ena sidan kan vi notera att om man ur underlaget varför priserna på facklitteraturens område har ut- exkluderar skolböckerna, som enligt SCB:s beräkvecklat sig på detta sätt. ningar uppgår till ca 10 procent av facklitteraturen,

Bokpriskommissionen saknar egentligen material förbättras totalresultatet för facklitteraturen med ca för att bestämt kunna svara på den frågan. För att få 0,5 procent. Å andra sidan anger SCB att detta resulfram sådant material skulle det krävas helt andra re- tat inte är statistiskt signifikant. Vi kan alltså inte surser än dem som Kommissionen disponerar. Vi med någon grad av säkerhet peka ut skolböckerna i tycker dock att vi kan våga oss på ett resonemang sammanhanget men menar att det inte kan uteslutas kring ämnet som kanske kan fånga upp ett antal vik- att dessa uppvisar en prisutveckling som ur konsutiga förklaringsfaktorer. mentens synvinkel kan vara sämre än övrig facklitte-

En förklaring skulle kunna vara att köparna av ratur. Förbättringen är dock så marginell att den inte facklitteratur är mindre priskänsliga än köpare av an- kan utgöra hela förklaringen. Därför har också nan litteratur med hänsyn till facklitteraturens nisch- branschrepresentanterna pekat på att kurslitteraturen karaktär och att detta i sin tur leder till ökade priser totalt sett i underlaget kan utgöra en mycket större inom området. del än det som SCB har utgått ifrån. Kommissionen

Denna tolkning av situationen vill man från har ingen anledning att ifrågasätta de beräkningar branschföreträdarnas sida inte stödja. Man menar som SCB har tillämpat men kan ändå inte utesluta att det inte finns några generella tecken i branschen att gråzonsproblematiken uppställer vissa frågetecken som skulle tyda på ett sådant beteende. I stället har när det gäller vad som faktiskt skall klassificeras som man velat peka på att det inom facklitteraturen kan kurslitteratur. Sålunda har Kommissionen inhämtat finnas bokkategorier som allvarligt påverkar mätre- att viss skönlitteratur numera produceras endast för sultaten i negativ riktning. Man har därvid pekat på utbildningsändamål och därmed följer produktionskurslitteraturen som ett område som kan spela den ordningen för facklitteratur. rollen. Kurslitteraturen omfattar både skolböcker, Vi kan alltså inte utesluta att kurslitteraturen spelar dvs. böcker som används i grund- och gymnasiesko- en viss roll för resultatet inom facklitteraturen. Samtilan och i den kommunala vuxenutbildningen, och digt kan vi konstatera att fackbokspriserna, som vi böcker för den högre utbildningen på universitet har visat, har stigit inom samtliga försäljningskanaler och högskolor. När det gäller skolböckerna uppges – utom för nätbokhandeln, där prisminskningen branschen ha ekonomiska svårigheter till följd av dock har varit minst för denna litteraturkategori – kommunernas försämrade ekonomi vilket ger utslag också inom dem där det inte förekommer försäljning i prissättningen. Vad gäller kursböckerna i den hö- av kurslitteratur. Det talar klart för att prisrörelserna

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

inom detta område inte utgör hela förklaringen till der det senaste ett och ett halvt åren har ökat sina Futvecklingen men kan bidra till den. priser väsentligt över den allmänna prisutvecklingen.

Vår bedömning är alltså att de faktorer som vi har Bokpriskommissionen vill gärna betona denna omnämnt sannolikt spelar roll i förklaringen av prisut- ständighet eftersom det i våra tidigare rapporter huvecklingen för facklitteraturen. Där kan emellertid vudsakligen har varit bokhandeln som har varit i foockså finnas andra faktorer som skulle fordra mer in- kus för vår redovisning. tensiva studier för att kunna identifieras. Från branschens sida har man ifrågasatt om kost-

Bokpriskommissionen har velat redovisa detta re- nadsutvecklingen inom boksektorn, omfattande både sonemang relativt utförligt eftersom utfallet inom förlagen och bokhandeln, på ett korrekt sätt fångas facklitteraturen spelar en så stor roll för helhetsbilden upp genom utnyttjandet av KPI som jämförelsetal. inom boksektorn. Man har hävdat att de branschspecifika kostnaderna

Förutom utvecklingen av priserna på facklitte- har ökat mycket mer än vad KPI anger. Kommissioraturens område kan det finnas anledning att kom- nen vill för sin del säga att det inte finns möjligheter mentera ytterligare några iakttagelser på bokområdet. att inom de tids- och ekonomiska ramar som står till

Som nämnts ligger totalresultatet för bokklubbarna buds kunna göra beräkningar över kostnadsutvecknära idealresultatet. Vi har i det föregående pekat på lingen inom olika branscher och företag. Det förutsätprisutvecklingen på bokklubbarnas fackböcker i det ter som vi ser det en mycket stor insats för att kunna allmänna resonemanget om fackböckerna. Eftersom förverkligas. I det perspektivet anser vi ändå att jämföockså barnlitteraturen nu, liksom vid tidigare gransk- relsen med den allmänna kostnadsutvecklingen i samningar, uppvisar prisökningar över genomsnittet för hället, som den kommer till uttryck i användningen av bokklubbarna frågar vi oss om det finns någon sär- KPI, ger acceptabla förutsättningar för vår granskning. skild förklaring till det. Från branschens sida har man Vi kan i sammanhanget också notera att lönsamheten bl.a. pekat på att momssänkningen gjorde det möjligt i bokbranschen, trots de framförda synpunkterna om att höja kvaliteten i utgivningen. Detta borde ha fång- en särskild kostnadsbild, tycks ha förbättrats. Det avats upp med prismätningsmetoden men möjligen kan speglar sig enligt branschuppgifter i utgivningen av det finnas anledning att påpeka att den förfinade mät- fler titlar, ökad utgivning av böcker som inte kan anses metoden (hedonisk regression) inte har tillämpats på vara säkra kort, nyanställningar m.m. detta material. De minskade biblioteksinköpen kan Som vi har nämnt tycks varuhusen, dagligvaruockså ha fått indirekta konsekvenser för utgivarna av butikerna och kioskerna gå i spetsen för prisökningarbarnlitteratur. Detta borde å andra sidan ha slagit ige- na inom boksektorn, särskilt om vi tittar på utvecknom på prisutvecklingen för barnlitteratur i övriga lingen för skön- och barnlitteratur. I och för sig ligger försäljningskanaler och det kan vi inte se. frågan om orsakerna bakom denna utveckling delvis

När det gäller prisutvecklingen särskilt inom bok- vid sidan om vårt uppdrag som ju är att analysera handeln har vi noterat att den i stort motsvarar ut- genomslaget av momssänkningen men det kan ändå vecklingen på förlagssidan. Det är alltså förlagen, finnas anledning att något reflektera över situationen. som via sina F-priser, är prisledande. Det påverkar Som vi har uppfattat det har boksektorns branschgivetvis detaljhandelsledets möjligheter att bedriva en organisation kraftfullt verkat för att momssänkningen egen, aktiv prispolitik i uppföljningen av moms- skall få ett fullt genomslag i bokpriserna. Det har sänkningsbeslutet. Vi noterar också att förlagen un- skett med hjälp av ett antal åtgärder och signaler.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Kanske har detta fått bäst genomslag i den traditio- representerar vidare en spännande utveckling inom nella bokhandeln och särskilt i fråga om skön- och marknaden med en prisutveckling som är exceptiobarnlitteraturen eftersom vi där har kunnat avläsa nell. Enligt branschstatistiken tycks bokklubbarnas resultat som i stort motsvarar förväntningarna efter verksamhet minska något. Vi tror att nätbokhandelns momssänkningen. Möjligen har signalsystemet varit utveckling kan utgöra en förklaring till denna utvecknågot mindre utvecklat i förhållande till de försälj- ling, särskilt vad det gäller de yngre bokköparnas val ningskanaler som varuhusen, dagligvarubutikerna av försäljningskanal med deras stora förtrogenhet och kioskerna utgör och kanske har priskampanjer med hur man kan utnyttja nätet. Samtidigt frågar vi m.m. fått ett mindre genomslag här. Vi kan också no- oss om dagens priser inom nätbokhandeln är hållbara tera att boksektorns volymökning under det senaste i ett långsiktigt perspektiv. Det finns anledning att året enligt branschstatistiken mer har replierat på med intresse följa den fortsatta utvecklingen av denna breddutgivning och något mindre på förekomsten av nya försäljningskanal. bestsellers. Eftersom de här aktuella försäljnings- I vår fjärde rapport beskrev vi våra resultat i delvis kanalerna torde vara mer beroende av bestsellerför- ny form. Procentangivelserna kompletterades med säljningen än boksektorn i allmänhet kan det utgöra uppgifter om hur mycket resultatet, uttryckt i kronor en orsak till prishöjningar. Även prisfluktuationer i och ören, avvek från det resultat som borde ha uppfråga om pocketböckerna kan finnas med i förkla- stått vid fullt genomslag av momssänkningen. Låt oss ringsmodellen. tillämpa metoden även denna gång för att ännu tydli-

Nätbokhandeln har ju en prisutveckling som vä- gare illustrera situationen. Det kan ske genom att ge sentligt avviker från andra försäljningskanaler. Pris- några exempel. Det bör betonas att beräkningarna i mätningarna från de senaste åren tyder snarast på att exemplen bygger på ett utnyttjande av medelvärdet i priserna fortsätter att sjunka, vilket kan bero på att prismätningarna och att osäkerhetstalen alltså inte denna försäljningskanal befinner sig i ett etablerings- har beaktats. skede. För Kommissionen med sitt uppdrag att verka Som framgått av den tidigare framställningen förför billiga böcker för konsumenterna är utvecklingen utsätts ett fullt genomslag av momssänkningen efter inom näthandeln förstås mycket glädjande. Enligt två och ett halvt år ge ett sänkt pris på bokområdet vad vi har inhämtat föreligger också en skarp om 11,6 procent. För en bok, som tidigare har kostat konkurrenssituation mellan ett par av de större aktö- 250 kronor, bör priset nu vara 221 kronor, dvs. en rerna inom den branschen vilket alltså har lett till ett sänkning av priset med 29 kronor. Motsvarande pris- ”priskrig” till konsumenternas fromma. förändring för en bok som tidigare har kostat 70 kro-

Nätbokhandeln är förstås som försäljningskanal nor är 8,12 kronor. Boken bör alltså nu kosta 61,88 betydligt mindre än t.ex. den traditionella bokhan- (om vi fortfarande tillämpade örespriser). deln. Finns det då anledning att i redovisningar och När vi nu kan konstatera att bokhandelns priser slutsatser ta upp nätbokhandeln på det som vi har inte fullt ut avspeglar momssänkningen utan att det gjort? Vi menar att det är naturligt att så sker. Nät- fattas ett antal procentenheter betyder det följande: bokhandeln har under de senaste åren utvecklats 250-kronorsboken borde vid fullt genomslag av kraftigt och svarar idag för mellan 5-10 procent (be- momssänkningen alltså kosta 221 kronor. Det upproende av om man talar om ekonomisk omslutning nådda resultatet inom bokhandeln innebär att boken eller antalet försålda böcker) av bokmarknaden. Den i stället kostar 234,50 kronor. Skillnaden är 13,50 kro-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

nor. Motsvarande siffror för 70-kronorsboken är att rör det sig om mellan 9–10 procentenheter. Det betyboken i bokhandeln i dag kostar 65,64 kronor i stället der att man nu är uppe i prisnivåer motsvarande dem för förväntade 61,88, en skillnad på 3,76 kronor. som gällde före momssänkningen. Möjligen har pris-

På bokklubbsområdet kostar 250-kronorsboken ökningstakten för några av dessa tidskrifter dämpats idag 229,75 kronor mot ”idealresultatet” 221 kronor. under det senaste året men t.ex. serietidningarna tycks Skillnaden är alltså 8,75 kronor. Motsvarande siffror fortsätta sin kräftgång i tidskriftsligan. för 70-kronorsboken är att den idag hos bokklubbar- För att få grepp om tidskrifternas prisutveckling na kostar 64,33 kronor i stället för förväntade 61,88, kan det vara intressant att jämföra den med vad som en skillnad på 2,45 kronor. har skett på dagstidningsområdet under motsvarande

Skillnaden i dessa exempel mellan det faktiska och period. Siffror ger klara besked. Under de senaste två det förväntade priset är genomgående högre än i de och ett halvt åren har tidskriftspriserna gått upp 4 exempel som vi redovisade i förra rapporten. Man procent mer än priserna på dagstidningarna. kan också lägga märke till att osäkerhetstalen denna Vi kan alltså notera resultat på tidskriftsområdet gång är klart större och att det inte beaktas i beräk- som är sämre än vad vi har kunnat redovisa i tidigare ningarna utan endast medelvärdena i mätningarna. rapporter. Jämförelsen med dagstidningsområdet för-

Ovannämnda exempel syftar i första hand till att stärker denna bild. Vad beror denna utveckling på? ge relief åt en i övrigt procentbaserad framställning. Vi kan peka på följande faktorer. Vi återkommer till motsvarande exemplifieringar vid Portopriserna för tidskrifter, som under perioden analysen av utvecklingen inom tidskriftssektorn. 2001–april 2004 har ökat klart mer än den allmänna

prisutvecklingen, är förstås en viktig kostnadsfaktor

Tidskriftssektorn

för en verksamhet som i betydande utsträckning byg- Ett fullt genomslag av momssänkningen på det pris ger på prenumerationer. som konsumenten betalar skulle på tidskriftsområdet Men vi tror inte att portokostnaderna är hela förbetyda att priset reduceras med 11,9 procent. Det klaringen till utvecklingen. Annonsmarknadens utmålet har inte nåtts. Det fattas minst 5 procenten- veckling under senare år kan också ha påverkat tidheter för att man skall kunna tala om fullt genomslag skriftssektorn. av momssänkningen. När det gäller jämförelsen med dagspressektorn

Liksom i samband med tidigare prismätningar kan menar man från tidskriftsområdet att prissättningen vi konstatera att variationerna inom tidskriftssektorn där har lett till sammanslagningar och nedläggningar är betydande. och att dagspressen egentligen har behov av att öka

Närmast prismålet ligger nu, liksom tidigare, sina priser mer än man har gjort. familje- och damtidningar liksom tidskrifter inom Hur skall man förklara den stora spännvidden i områdena idrott, motion och friluftsliv. Resultatet resultat mellan olika tidskriftskategorier? Bokprisinnebär dock en viss försämring i jämförelse med kommissionens slutsatser är följande. förra mätningen. Nu fattas det 2–3 procentenheter i Så vitt vi kan se uppmäts de bästa resultaten bejämförelse med fullt momsgenomslag. träffande de tidskrifter vilkas förlag aktivt arbetade

För andra tidskrifter är avståndet till ”idealresul- för att momssänkningen skulle bli en verklighet. Det tatet” betydligt längre. För tidskrifter inom ekonomi, gäller bl.a. de stora familje- och damtidningarna. För teknik, hobby och foto, datortidskrifter och serietidningar de mindre förlagen som ger ut specialtidningar inom

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

olika genrer har momssänkningen skapat möjlighet ferenserna ser ut mellan de tidskrifter som ligger närtill överlevnad och kvalitetsförbättringar. Vi har fått mast ”idealresultatet” och dem som ligger längst ifrån. klara belägg för denna utveckling inom t.ex. Bäst resultat har familje- och damtidningar. Om kulturtidskrifterna genom Ulrika Westerlunds artikel man utgår ifrån ett lösnummerpris om 20 kronor i vår tredje rapport. Vi tror också att köparna av kostar en tidning inom denna grupp idag i snitt specialtidningar, liksom köparna av facklitteratur, är 18,22 kronor i stället för förväntade 17,62 kronor, mindre priskänsliga än tidskriftsköpare i allmänhet dvs. en skillnad på 60 öre. För den ”sämsta” gruppen, och att det kan utgöra en orsak till prisökningarna tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto, kosinom vissa tidskriftskategorier. tar 20-kronorstidskriften idag i snitt 19,80 kronor

Som vi tidigare nämnt finns det anledning att, lik- mot förväntade 17,62 kronor. Här rör det sig om en som på bokområdet, illustrera prisproblematiken på skillnad på 2,18 och ett pris idag som i stort motsvatidskriftsområdet genom att beskriva situationen i rar priset före momssänkningen. termer av kronor och ören. Syftet är redan tidigare

Försäljningen av böcker och tidskrifter m.m.

angivet. Beräkningarna i exemplen bygger genomgående på ett utnyttjande av medelvärdet i prismät- I våra första rapporter kunde vi redovisa det – ”hopp” ningarna utan beaktande av osäkerhetstalen (som för i försäljningen som årsskiftet 2001/2002 representeövrigt är relativt låga på tidskriftsområdet). rade. Siffror för året 2002 pekade på en ökning av för-

Som framgått av den tidigare framställningen för- säljningen på runt 15 procent (vi erinrar om vad vi utsätts ett fullt genomslag av momssänkningen efter tidigare har sagt om kurslitteratur). Det kan finnas två och ett halvt år ge ett sänkt pris om 11,9 pro- flera orsaker bakom det som skedde mellan dessa två cent. För en tidskrift, som tidigare har kostat 20 kro- år. Det har framhållits att försäljningen kan ha påvernor, bör priset nu vara 17,62 kronor, dvs. en sänk- kats inte bara av de prissänkningar som momssänkning med 2,38 kronor. Motsvarande sänkning av ningen medgav utan också den kraftiga ökningen av priset för en tidskrift, som tidigare har kostat 40 kro- billiga pocketutgåvor, utvecklingen av nya försäljnor är 4,76 kronor. Tidskriften bör alltså nu kosta ningsställen, förekomsten av globala mediesuccéer 35,24 kronor. m.m. Det är sannolikt mycket svårt att isolera de olika

Men vi kan nu konstatera att tidskrifterna generellt faktorerna i bedömningen av hur de faktiskt har verinte fullt ut avspeglar momssänkningen utan att det kat i sammanhanget. Vi kan dock konstatera att fattas ett antal procentenheter. Tjugokronorstidskrif- medan flera av de nämnda faktorerna, såsom pocketten borde vid fullt genomslag av momssänkningen böckernas framväxt på marknaden och den ökade alltså kosta 17,62 kronor. Det uppnådda resultatet tillgängligheten m.m., har utvecklats under längre tid, innebär i stället att tidskriften kostar 18,82 kronor. innebar momssänkningen att prisförutsättningarna i Skillnaden är 1,20 kronor. Motsvarande siffror för ett slag förändrades. Som vi har redovisat i våra rap- 40-kronorstidskriften är att den idag kostar 37,64 porter kom också bok- och tidskriftsbranscherna att kronor i stället för förväntade 35,24 kronor, dvs. en snabbt följa upp momssänkningsbeslutet med en prisskillnad på 2,40 kronor. sättning av sina produkter som tämligen väl avspeg-

De angivna exemplen bygger på de generella resulta- lade ett genomslag av momssänkningen. Mot denna ten inom tidskriftssektorn. Vi kan också illustrera bakgrund finner inte Bokpriskommissionen anledning spännvidden inom sektorn genom att titta på hur dif- att frångå sin tidigare redovisade bedömning, nämli-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

gen att momssänkningen troligen utgör den främsta blivit billigare och människorna har förvärvat fler förklaringen till den radikala försäljningsökningen böcker och tidskrifter. även om också andra faktorer kan ha samverkat. Vårt kulturpolitiska uppdrag stoppar dock inte vid

En fråga som är intressant är om momssänkning- dessa konstateranden. Vi vill förstås också försöka ens, enligt branschstatistiken, positiva effekter på analysera om de ökade förvärven av böcker och tidförsäljningsvolymerna kommer att bestå. Om det, skrifter har lett till ökad läsning i samhället och vilka som Bokpriskommissionen har bedömt, finns ett det är som i så fall i första hand har ökat sin läsning. I klart samband mellan momssänkningen och volym- begreppsparet ”ökad och breddad” läsning ligger fråutvecklingen borde den senare också kunna uppfattas gan om instrumentet momssänkningen har främjat som ett mått på om momssänkningen fortsatt spelar läsningen inte bara hos dem som redan har läsvana en roll för konsumenternas benägenhet att köpa utan också hos dem som saknar denna vana. böcker och tidskrifter. Under hela den period som vi har granskat utveck-

Siffrorna för de två senaste åren pekar på att för- lingen inom bok- och tidskriftsområdena efter momssäljningen har minskat något i jämförelse med år sänkningen har studier genomförts om hur det svenska 2002 men fortfarande ligger 12–13 procent över siff- läslandskapet ser ut och har utvecklats. Kartläggningsrorna för år 2001. Det skulle alltså vara ytterligare en arbetet har utförts av en rad institutioner som har tagit indikation, utöver de mätningar som görs på priser- fram statistik över läsarsituationen. Resultatet av dessa na, på att konsumenterna fortfarande uppfattar studier har visat att läsningen fortfarande behåller sin böcker och tidskrifter som billigare än tidigare och framträdande position bland människors kulturvanor därför fortsätter sina inköp av dessa produkter. och att det svenska folket i ett internationellt perspek-

tiv verkligen är ett läsande folk. I sammanhanget vill vi

Läsvanor m.m.

också hänvisa till artikeln Om läsning – mer eller min- En av de uppgifter som Bokpriskommissionen har att dre? av Erik Peurell från Statens kulturråd, som man arbeta med är frågan om sänkningen av momsen på finner senare i denna rapport. I artikeln påtalas behoböcker och tidskrifter har påverkat omfattningen och vet att granska läsvanestudierna eftersom de ibland bredden i läsandet i Sverige. Vi har uppfattat detta lämnar olika och delvis motstridiga resultat. som en central kulturpolitisk uppgift eftersom den Bokpriskommissionen har ju inte ett allmänt innebär att vi skall försöka analysera vilka effekter som litteraturpolitiskt uppdrag men har ändå tyckt att det kan avläsas i kulturvanorna när man prövar ett särskilt är meningsfullt att främja ett kartläggningsarbete som instrument inom kulturpolitiken, nämligen de gene- bl.a. ger en bild av det kulturella landskap där momsrella prissänkningar som bör följa av sänkt moms. sänkningen verkar. Vi har också i våra rapporter för-

De granskningar som vi hittills har genomfört vi- medlat sammanfattningar av redovisningar rörande sar att momssänkningen har fått ett relativt gott ge- detta läsarlandskap och bifogat sammandrag av vissa nomslag i prissättningen av böcker och tidskrifter på av de studier som har genomförts. Det är framför allt marknaden och att konsumenterna har svarat på Nordicom och SOM-institutet, båda knutna till Gödetta genom att öka sina inköp. Vi kan alltså redan teborgs universitet, som på uppdrag av SCB har svanu konstatera att momssänkningen har haft en klar rat för underlaget till Kommissionen. och tydlig effekt inom det kulturpolitiska fält som Bokpriskommissionens uppdrag är alltså specifikt böcker och tidskrifter representerar. Produkterna har relaterat till momsfrågan. Det är utifrån den som vi

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

skall försöka uttala oss om vilka läsareffekter som • bristande läskunnighet momssänkningen kan ha fått. Det betyder att vi i • man saknar lästradition hemifrån princip avstår från att ta tag i en hel del av de övriga • böcker är för dyra aspekter som återfinns i våra underlag och som i och • tiden räcker inte till för sig skulle vara intressanta att analysera från olika • man tittar hellre på TV kulturpolitiska utgångspunkter. Vi vill gärna uttrycka – de grundläggande mönstren i bokläsningen är i stort vår förhoppning att det digra material som Nordicom sett de samma idag som för tjugo år sedan och och SOM-institutet har fått fram genom sina enkäter tycks inte ha påverkats av momssänkningen: skall komma till användning i det kulturpolitiska ut- • högutbildade läser mer än lågutbildade vecklingsarbetet. Vi avser att återkomma till dessa frå- • kvinnor läser mer än män gor i vår slutrapport. • flickor läser mer än pojkar

Mot denna bakgrund ser vi det som vår uppgift att – vägen in i läsandet tycks gå trappstegsvis från på grundval av det material som ligger i underlaget vecko/månadstidningar, till tidskrifter, till pockettill oss försöka uttala oss om momssänkningen har böcker och lättare genrer som deckare/thrillers och fått någon effekt - på kort eller lång sikt - på läsva- vidare till romaner och inbundna böcker norna och om åtgärden har visat sig locka nya män- – det som styr valet av köp av en bok är: niskor att bli läsare. • innehåll/genre (95 %)

Redan i vår tredje rapport kunde vi redovisa vissa • bokens handling (91 %) preliminära resultat från undersökningar som SOM- • rekommendationer från vänner (73 %) institutet hade genomfört. Till föreliggande rapport • författarnamnet (69 %) har vi fått ett omfattande underlag från Nordicom • priset (57 %) och SOM-institutet. I huvudsak omfattar materialet, • andra orsaker som täcker perioden fram till år 2003, en fortsatt

Slutsatsen är alltså att momssänkningen har lett till kartläggning av bok- och tidskriftsläsningens all-

en ökning på höjden men inte på bredden i läsmänna utveckling men där finns också en hel del nytt

ningen. Läsandet har inte spritt sig till dem som inte material som kan kopplas till momssänkningen och

har för vana att läsa böcker eller tidskrifter. Den dess effekter.

gruppen är tämligen konstant och tenderar snarare

Den bild som vi preliminärt redovisade i den

att öka. Momssänkningen har inte heller påverkat de tredje rapporten konfirmeras i det nya underlaget.

grundläggande sociala och könsbundna läsmönstren. Det är en bild som kan sammanfattas enligt följande:

De kvarstår som framtida utmaningar för det kultur- – det finns inget uppenbart samband mellan moms- politiska arbetet.

sänkningen och en breddning av bokläsandet till nya Undersökningsresultaten i övrigt ger upphov till

grupper ett antal intressanta reflexioner om prisinstrumentets – läsandet har dock ökat på så sätt att de som tidigare möjliga effektivitet inom bok- och tidskriftssekto-

läste böcker och tidskrifter – också mer sporadiskt – rerna. Vi kan t.ex. notera att priset inte utgör ett hu-

nu har övergått till att läsa mer än förut vudskäl bakom beslutet att inhandla en bok. Där – andelen icke-läsare uppgår fortfarande till ca 1/7 av finns en rad andra faktorer som väger tyngre. När det

Sveriges befolkning eller ca 12 procent. Att man gäller prisets betydelse för de icke-läsandes ställnings-

inte läser kan bero på: tagande att inte läsa kan vi konstatera att undersök-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

ningarna tyder på att priset inte är en avgörande fak- förändringar – och därmed också förändringar i lästor. Viktigare skäl är alltså TV-tittandets ställning, att vanorna – är långsiktiga processer som förutsätter man saknar tradition hemifrån och att tiden inte längre tidsperioder för att ge säkert avläsningsbara räcker till. resultat. Våra bedömningar delades då i en artikel av

En tankeväckande omständighet utgör slutsatserna ledarna för Nordicom och SOM-institutet, Ulla i underlaget att vägen in i läsningen sker trappstegsvis Carlsson respektive Lennart Weibull. Nordicom har i med början i vecko- och månadstidningar. Om den sin senaste redovisning återkommit till denna fråga slutsatsen är korrekt vore det förstås intressant att och hävdat att det är svårt att ur årliga mätningar också granska dagstidningarnas betydelse i det sam- kunna utläsa den önskade effekten under en så kort manhanget och väga in betydelsen av att vi numera tidsperiod som Kommissionens mandatperiod. Behar en betydande spridning av gratistidningar och tydligt längre period behövs för att säkerställa sådana gratistidskrifter. Kommissionen vill för sin del dock förändringar. uttala en viss tveksamhet om trappstegsmodellen hål- För att mer bestämt kunna uttala sig om momsler. Vi tror att läsintresset mer kan kopplas till sänkningens läseffekter måste man uppenbarligen intresseprofil och att vägen in i läsningen därför mer fortsätta att bevaka läsutvecklingen och försöka idenär beroende av om man kan hitta läsning som tillgo- tifiera prisinstrumentets långsiktiga verkan. Vi har doser detta intresse än den yttre formen för anledning att ta upp också den frågan i vår slutraptextpresentationen. I ett kulturpolitiskt utvecklingsar- port. bete finns det dock ingen anledning att kategoriskt utmönstra handlingsalternativ utan att de prövas noggrant. Vi får anledning att återkomma till dessa frågor i vår slutrapport där vi skall summera våra iakttagelser rörande momsen och läsandet och också, enligt våra direktiv, lämna förslag till åtgärder som kan motiveras av vår granskning.

Även om momssänkningen alltså inte har lett till en breddad läsning vågar vi dra slutsatsen att den troligen har påverkat läsningens omfattning för dem som redan läste före momssänkningen. Det är i och för sig en viktig kulturpolitisk effekt av momsinsatsen men frågan är om effekten är av bestående karaktär, dvs. om vi kan räkna med att kulturvanorna hos de redan läsande permanent har förändrats.

Här måste vi uttala vår stora osäkerhet. I den tredje rapporten diskuterade vi ingående frågan om vilka tidsaspekter som är aktuella för att man skall kunna avläsa mer entydiga förändringar av kulturvanorna. Kommissionen uttryckte då att vi var medvetna om att all erfarenhet talar för att kulturvane-

KARTFÖRLAGEN OCH MOMSEN

”Vi har sluppit friställa folk”

Hans Wigstrand

Vad har den sänkta bokmomsen betytt för kart- Under snart 15 år har förlaget varje år sålt 30 000– boksförlagen? 40 000 exemplar av den röda galoninklädda favoriten

Så löd min fråga. Men så särskilt klara svar för bilburna, Motormännens Vägatlas. Denna vägvifick jag inte. Trots att svensken köper kartor sare, med stadskartor och ortsregister går alltid i topp som aldrig förr. ”Svårt att svara på”, ”Det är på fackbokslistan och förra året nåddes rekordnoteklart att lägre moms är bättre än högre moms”, ringen 40 000 exemplar redan i november, före jul- ”Känslan är att vi gynnats...” rushen.

Jan Qvarnström, chef för Kartförlaget, hade Även en Sverigeatlas hann man med att sälja i 8 000 en rak formulering om den sänkta momsens ef- ex förra året. fekt: I år trycks 50 000 exemplar av M:s vägatlas och

– Den har i alla fall inneburit att jag sluppit förlaget väntar sig stor försäljning av sin egen Europafriställa någon person. atlas eftersom trenden i kartbranschen verkar stabil:

intresset för de nära resmålen, Sverige och Europa, tt anställa nytt folk på Kartförlaget har håller i sig, även om marknaden för längre och exointe varit på tal sedan försvaret drastiskt tiska flygresor sakta återhämtar sig i terrorns svalldrog in sina beställningar av kartor i slu- vågor.

tet av 1990-talet. På Kartförlaget räknar man med att 25 000–30 000

– Vi tappade beställningar för sju miljoner. map on demand-kartor ska beställas och produceras i AFrån åtta miljoner drog försvaret ner till 800 000, na- år. Kartförlaget är ensamt i världen om den tjänsten.

turligtvis blev ett sådant tapp kännbart för oss, berät- Vem som helst med en pc och lite tålamod kan skapa tar Qvarnström. sin egen karta med hjälp av Kartförlagets hemsida

Men så kom momssänkningen 2002 och under och Lantmäteriets kartbas. Man kan välja ort eller 2003 såldes kartor för 32 miljoner, vilket bidrar till fastighet och när man klickar på köp bunkras ordern att de 21 anställda som fortfarande arbetar på Kart- i Lantmäteriets dator för att tryckas och skickas ut förlaget i Gävle, kan fylla sina arbetsdagar. morgonen därpå.

– Men det här är en svår bransch. Vi är beroende På näst största kartförlaget, Liber Kartor, säger av utländska produkter. redaktionschefen Meith Fagerqvist, att mer kommu-

Förlaget ger ut 7 000 titlar, varav 1 000 är guide- nikation i en aggressivare marknadsföring kanske är böcker av olika slag. Michelin, Lonely Planet, Insight, ett starkare argument för den rekordartade försälj- Time Out och Willma är några exempel. Även 10 000 ningen förlaget noterat under 2000-talet. Man bearjordglober säljs varje år. Men där är momsen 25 pro- betar bokhandeln och kan se tillbaka på en 400 cent, vilket Jan Qvarnström finner obegripligt. procentig försäljningsökning under de senaste fem

– Jordgloben borde behandlas som böckerna, säger åren. År 2000 ökade man sin försäljning med 67 prohan. cent, medan de tre följande årens ökning hamnade

Kartförlaget föddes i mitten av 1980-talet ur Lant- kring 30 procent jämfört med året innan, vilket mäteriet. Tanken var att försäljningen av kartor kunde indikerar att enbart den sänkta momsen (som sänktes göras lönsam. Jan Qvarnström, med över 40 år i från 25 till 6 procent år 2002) inte hade den absolut Lantmäteriets tjänst, sattes att chefa över verksamhe- avgörande betydelsen för kartböckernas rekordsiffror. ten. – Jag har inga siffror på att momsen spelat någon

”Vi har sluppit friställa folk”

särskild roll, men det känns som om även vi inom kartområdet har gynnats av de sänkta momssatserna. Längre är så vågar jag inte dra mina slutsatser.

På Liber arbetar cirka tjugo personer med kartor. Bokhandeln är förlagets stora kund och man säljer sin världsatlas i 20 000 exemplar per år. Även KAK:s bilatlas är en väletablerad storsäljare, om än ej riktigt i klass med motormännens dito som utkommer via Kartförlaget.

Både Kartförlaget och Liber har lagt ner mycket krut på elektroniska kartor.

– Men cd-produktion och elektroniska kartor går trögt och hittar inte direkt till konsumenten. Tryckta produkter har än så länge ett större värde, säger Meith Fagerqvist. Men att gå så långt som att momsen spelat en avgörande roll vill hon inte.

Om man bortser från Kartförlaget och Liber, som i princip är de enda förlag som sysslar med tillverkning av kartböcker, är momsfrågan av ytterligt marginell art. På Bonniers uppger man att den ringa utgivning av kartböcker man ger ut inte krävt någon närmare analys och på ICA-förlaget pratar man om en marknad ”där alla ger ut en världsatlas från och till och där det råder priskrig hela tiden”.

Med andra ord: priset på en karta verkar inte kunna jämföras med priserna på böcker och tidskrifter. Kartförlagen har inte behövt banta ner verksamheten efter momssänkningen och för sjöfolk och fjällvandrare är kartan inte sällan ett måste som får kosta vad den kostar.

HANS WIGSTRAND

Hans Wigstrand är frilansjournalist och redaktör för

Bokpriskommissionens tryckta rapporter.

TVÅ ÅR MED LÄGRE MOMS FÖR ALLA TIDNINGAR

Populärpressen hjälper invandrare

Statsmakten ska inte fatta beslut om publi- togs tidigare från den 25-procentiga momssatsen, vilcistiskt innehåll, skrev Bo Strömstedt. Han är ket är skälet till många publicisters missnöje. Varför en av flera kända publicister som framfört sitt ska staten, genom olika momssatser, bestämma vilken ogillande av moms på läsning i allmänhet och typ av innehåll i tidningar som ska beskattas och orättvisa momssatser mellan dags- och vecko- inte? Varför ska dagstidningen betraktas som viktipress i synnerhet. gare än veckotidningen? Så här säger Janne Walles,

Så vad är de drivande redaktörernas åsikt chefredaktör på Hemmets Journal, och en av pådriidag, när den sexprocentiga momsen verkat un- varna till att momsen sänktes till sex procent för alla der drygt två år? Rättvisa har skipats, säger re- tidningar: daktörerna på de populärkulturella veckotid- – Kvällstidningarna startade sina bilagor för 25–30 ningarnas redaktioner. Vår status har lyfts. Det år sedan. De började skriva om sånt som veckotidär rentav så att många invandrare snabbare tar ningen ägnade sig åt. Varför det är nyttigt att cykla sig in i det svenska samhället tack vare den till exempel. Men för sina bilagor betalade de dagsnumera billigare populärpressen? pressens sex procent i moms. När vi i veckopressen

skrev om att det var nyttigt att cykla tvingades vi be-

är momssänkningen trädde i kraft år tala 25 procent i moms. Det var hårresande orättvist.

2002 var annonskonjunkturen för tid- Nu är rättvisa skipad och familjetidningarna har ningar och tidskrifter i botten. Fortfa- fått en statushöjning. Det som nu återstår är en anrande plågas många facktidningar av att nan orättvisa, reklamskatten, säger Walles. annonsörerna inte bildar kö med sina Tre stora medieföretag har hetast drivit moms-

Npengabidrag när arbetslivet stöpts om med Internet frågan; Aller-koncernen, ICA-förlaget och Egmont

och intranät som länkar när nya tjänster ska utlysas. AB (danskägt som bl a ger ut Hemmets Journal och

– Men antagligen överlevde många tidskrifter tack sysslar med berättelser via tidningar och tv-produkvare momssänkningen, hävdar Lasse Strandberg, VD tioner). På den gemensamma sajten ”rattvismoms.nu”, för Sveriges Tidskrifter. Och populärpressen har fått skriver Allers VD Martin Hansson: ett lyft; läsandet i landet håller ställningarna gente- ”Vi lovade att våra läsare skulle få en billigare tidmot tittandet och Internet. ning om momsen sänktes till sex procent. För våra

Själv trodde han länge att ny teknik skulle göra att tidningar innebar detta att en helårsprenumeration de unga läsarna övergav papperstryckta alster. Men blev 120 kronor billigare och varje lösnummer kosdär fick han fel. Om den sänkta momsen gjort att tade tre kronor mindre. Det har vi levt upp till.” tidningen blivit billigare och utgör skälet till att de Aller-koncernens tidningar läses varje vecka av 2,4 unga läser vidare, vill han i skrivande stund låta vara miljoner människor. Här finns Femina, Årets Runt osagt. Ty svenska folket är ett läsande folk, precis som och Svensk Damtidning, men även tidningar om bidet finländska folket. lar, båtar och fotografi. Sammanlagt läser 3,8 miljo-

Mycket beror på att Sverige har en djup folkrörel- ner människor koncernens tidningar någon gång unsetradition, säger han. der ett år, berättar Hansson.

– Få länder har så mycket organisationstidskrifter – Generellt ökar läsandet av tidskrifter. Och det som vi. gäller alla åldersgrupper; även den svårflirtade yngre

Organisationstidskrifter och dagstidningar undan- läsarskaran har ökat.

Populärpressen hjälper invandrare

Vad läser en Allers-VD helst själv, Antik & Auktion eller Fiskejournalen?

– Svensk Damtidning. Nu när det varit bröllop i Danmark... Högskolan i Kalmar gjorde en undersökning som kom fram till att invandrare läste våra tidskrifter mer än dagstidningar. Genom dem introducerades de i svenska seder och bruk. Via Allers fick de läsa om vanligt svenskt liv, hur människor tänker, hur allting fungerar i landet. Bättre introduktion i en ny kultur är det svårt att få.

Sedan 1994 har Hemmets Journal regelbundet skickat tidningen till Rosengård i Malmö, där den används i svenskundervisningen för invandrare. Den begripliga vardagssvenskan i tidningen har varit ett verktyg för den svenske platschefen som håller i verksamheten i området.

1999 gjordes en statlig utredning som kom fram till att 42 procent invandrare och 36 procent svenskar varje vecka läser veckotidning. När det gällde dagstidningen var siffrorna ungefär de omvända; svenskarna läste mer dagstidning är invandrarna.

Så såg det ut före momssänkningen. När publicisterna gick till attack mot orättvisan anfördes konkurrensskäl inför politikerna. Momssatsen ska vara lika, oavsett tidning och publicistiskt innehåll. I Europa är det bara Irland som har olika momssats när det gäller dagstidningar och veckopress.

– Skälen är religiösa. Veckotidningar anses syndiga, berättar Hansson.

I England har man ingen moms på läsning. Även Frankrike och Tyskland har små momssatser, men man gör ingen skillnad på dagstidningar och populärpress. Så är det i de flesta europeiska länder och Hansson kallar det det enda rimliga.

– Tänk om engelsmännen haft olika momssatser på dagstidningen Financial Times och veckotidningen The Economist, båda seriösa och välrenommerade affärstidningar? Vem ska avgöra var ordet är finast, i Dagens Industri eller i Allers?

Populärpressen hjälper invandrare

På ICA-förlaget säger marknadsdirektören Chris Eggers att han gärna ser att reklamskatten tas bort. Han ansvarar för sex facktidningar, som i huvudsak går till företag.

– För dem är momsen ointressant. Men det sker en ständig avstämning och naturligtvis innebär ett lägre pris stor effekt på lång sikt.

Aller-koncernens välkände mediaprofil Evert Ståhl, som gick ur tiden för några år sedan, brukar vara den person alla hänvisar till när det gäller kampen mot moms på tidningar. Ståhl ville ha bort momsen redan på 1980-talet. Tre decennier senare kan man konstatera att påhittigheten att komma undan momsen på sina håll varit enastående.

Eller som publicisten och gamle etikkommissionären Olle Rossander uttryckt det: ”Ålandsjippot (trycker man sin tidning på Åland kommer man undan momsfakturan) och ”medlemskap” i stället för prenumerantregister (organisationstidningar hade lägre moms före den nya momsordningen), visar prov på en tänkvärd tes: ”de styrda har alltid fler vägval än de styrande”.

Hans Bergström, DN:s förre chefredaktör, har också pekat ut den nya gratiskulturen, på nätet och bland tidningar, som ett modernt argument att avstyra orättvisa momssatser.

HANS WIGSTRAND

Den årliga rean – bokhandelns köpfest

P Jonas Sjögren

den gråkalla februarikvällen ligger gatorna tomma. företag som sysslar med katalog- och matrikel- Men utanför bokhandeln ringlar köerna redan utgivning). innan portarna slås upp vid midnatt. Hundratals

Kedjorna tar över

boksugna kunder trotsar det ovänliga vädret och

inväntar chansen att vara tidigt ute för att komma Men lyckan blev kortvarig. De framväxande kedjorna Iåt godbitarna på årets bokrea. De som inte är lika upptäckte snart att rean var en högintressant aktivitet

kvällspigga kommer i stället tidigt morgonen därpå. där det gällde att profilera sig mot konkurrenterna. Ingen bokhandlare med självaktning öppnar senare Först ut att exploatera denna idé i stor skala var än klockan sju den första readagen. Bokia, vars katalog snabbt var uppe i en upplaga på

Föreställningen om att bokrean skulle ha tappat sin ett par miljoner exemplar som spreds till alla hushåll lockelse kommer åter på skam. Trots negativa ton- i medlemsbokhandlarnas upptagningsområden. Tillgångar bland kulturarbetarnas förståsigpåare kommer sammans med de effektivitetsvinster som kom av gekunderna i långa banor, för att spendera miljontals mensamma (centrala) inköp, och enhetlig hantering, kronor medan reaböckerna fortfarande upplevs som prismärkning och ämnessortering, gjorde den kraftfärska fynd. fulla reklamen bokrean till en kommersiell kedjesuccé.

Andra kedjor inspirerades naturligtvis av Bokias

Historiska anor

framgångar, och sedan flera år distribueras kataloger i Den årliga bokrean är egentligen en kvarleva från en stora upplagor också från Akademibokhandeln, JBsvunnen tid. Kommissionssystemets tid, då böckerna Gruppen och Ugglan. Dessutom gör BMI fortfai bokhandeln ägdes av förlagen, och förläggarna inte rande en katalog som används av bokhandlare som bara bestämde vem som skulle få handla med böcker, inte ingår i någon kedjekonstellation. Till detta komutan också vilket pris konsumenten skulle betala. mer omfattande reklam från varuhus och stormark- När förlagens lager växt sig för stora togs de ut på rea. nader. Många hushåll får alltså reareklam från flera Enligt dåtidens affärsregler fick detta inte ske förrän olika håll. böckerna var minst fem år gamla. På 1930-talet

Inte bara rester

kortades tiden till fyra år. Då upplevdes det säkert som en dramatisk förändring. Idag är det mer sensa- I det fackbokhandelsavtal som reglerade ramarna för tionellt om en bok hunnit fylla tre år innan den dy- förhållandet mellan bokhandel och förlag från den 1 ker upp i reakatalogerna. april 1970, då kommissionssystemet upphörde och

Från början framställde vart och ett förlag sin de fasta bokpriserna försvann, och fram till 1991/92 egen katalog. Inte varje år, men de år de hade nå- då avtalet efter många modifieringar slutgiltigt gick got att rea. Efter hand började förlagen slå sig sam- ur tiden, var bokhandlarna garanterade att få välja man för att spara både produktions- och distribu- bland förlagens reautbud innan varuhusen fick chans tionskostnader. 1940 samlade den gemensamma att göra sina inköp. Detta bidrog till framväxten av katalogen åtta förlag, och 1945 hade skaran växt de omdiskuterade tilltrycken under 1980-talet. Eftertill 14. Bonniers valde dock att stå utanför, och det som det inte fanns så mycket böcker kvar för varuhudröjde till 1973 innan hela reautbudet samlades i sen att erbjuda i rean när bokhandeln tagit sitt, been katalog, producerad av BMI (Bokbranschens ställde de specialupplagor av titlar som förväntades Marknadsinstitut, ett tidigare branschägt nu privat kunna sälja i stora antal under rean.

Den årliga rean – bokhandelns köpfest

Idag spelar tilltrycken en viktig roll även för den bokhandlarna gallrat ur sina egna lager. Böcker som gängse bokhandeln. Efter några misstag som fick stor de missat vid den årliga returen, eller för vilka de inte publicitet i mitten på 90-talet, då tilltrycken hade haft returrätt. Butiksdatoriseringen har gjort det möjavsevärt sämre kvalitet i papper och bindning än ori- ligt för bokhandlarna att lättare identifiera de verkliga ginalutgåvorna, är förlagen idag noggrannare med att hyllvärmarna. upprätthålla utförandet, eller att tydligt informera

Hundratals miljoner

om när avvikelser från originalet ägt rum. Tilltrycken skapar en möjlighet att saluföra böcker som inte på Under 1980 och 90-talet växte den totala reaförsäljflera år ingått i det ordinarie sortimentet, och ger ningen i stort sett varje år i takt med att kedjorna, konsumenterna tillgång till böcker som annars bara varuhusen och stormarknaderna ökade och förfinade skulle ha funnits på bibliotek eller i antikvariat. Detta sina insatser för att göra rean till ett stort jippo. Så är gäller såväl illustrerade fackböcker som diktsamlingar till exempel nattöppet första readygnet idag mycket och romaner, inte minst klassiker. vanligare än det var för tio år sedan. Sänkningen av

I några fall har dock tilltryck av samma böcker år bokmomsen från den 1 januari 2002 bidrog till att efter år skapat en enformighet som gjort kritikernas försäljningen under det årets rea ökade med 15–20 invändningar förståeliga och motiverade. procent jämfört med året innan. De två följande årens

reor har visat avsevärt beskedligare ökningstal. För

Svåröverblickat utbud

rean 2004 redovisar flera handlare till och med en Kedjornas framgångar och stora aktivitet i samband minskning jämfört med året innan. En erfarenhet som med rean har gjort det svårt för konsumenten att få få har behövt göra under de senaste tio till 15 åren. en samlad bild av hela reautbudet. Inköpen till rean Den årliga bokrean är av nästan lika stor betydelse påbörjas redan innan den närmast kommande har för handeln med allmänböcker som julhandeln. Förstartat (reaböcker som säljs i februari år 1, har till stor säljningen på rean står för cirka 15 procent av årsomdel beställts redan i början på år 0). Ett viktigt skäl sättningen på böcker för en typisk allmänbokhandtill detta är att kedjorna vill vara tidigt ute för att lare. Mer för de små än för de större bokhandlarna. kunna köpa ut hela restupplagor, så att de kan fylla Rean är därför viktigare för Bokias butiker än för JBsina kataloger med böcker som konkurrenterna inte Gruppen eller Akademibokhandeln. För KFs storhar i sina sortiment. Det finns alltså ingen samlad marknader svarar rean för över 40 procent av bokredovisning av alla titlar som ingår i årets rea. BMI- försäljningen, och rean är det största jippot för katalogen, som av tidningen Svensk Bokhandel ut- COOPs specialvaror under första halvåret. nämnts till den fylligaste katalogen, innehåller ju Marginalen är något lägre än på den ordinarie för- ”bara” de titlar som förlagen har anledning att annon- säljningen, det vill säga 35 till 40 procent. Eftersom sera sedan kedjorna tagit sitt. böckerna är billiga innebär det färre bidragskronor

Den årliga bokrean är i allt väsentligt fortfarande per exemplar. Med sin intensitet, stora volymer ska in förlagens rea. De får en chans att tömma sina lager på i butiken och ut igen på kort tid, drar rean givetvis en svårsålda exemplar, och som sagt att komplettera del extra kostnader. Men de är enkelt burna, då indetta med tilltryck av böcker som förväntas sälja i täkterna är stora. Den totala reaförsäljningen, räknat i stora antal till reducerat pris jämfört med tidigare ut- konsumentpris, exkl moms, torde vara cirka 350–400 gåvor. Till detta kommer mindre antal av böcker som Mkr (2004).

Den årliga rean – bokhandelns köpfest

För den växande näthandeln är rean av mindre be- bruari blir tiden för knapp mellan jul och rean för att tydelse. En del av deras affärsidé är ju att sälja böcker arbeta med nyheter eller ordinarie backlist. Och tiden utan att lagerhålla dem. När det blir readags är stora efter reaavslutningen (slutet av mars) fram till somdelar av sortimentet redan slut hos förlagen och alltså maren är också kort. Det är dock svårt att hitta nåoåtkomligt för näthandlarna. Det hindrar inte att gon, både bland förlagsfolk och bland handlare, som dessa har speciella aktiviteter i samband med rean, skulle våga ta risken att flytta rean mer än någon för att vara med och dela på konsumenternas bok- vecka hit eller dit i slutet på februari. Man ändrar inköpskronor. Nätet kan också användas som kanal inte ett vinnande koncept, och bokrean har en status för förhandsbeställningar till bokhandeln, vilket som gör handlare och leverantörer i andra branscher effektiviserar den hanteringen. Något som till exem- avundsjuka. pel Akademibokhandeln utnyttjar. Grammofonbolagen har de senaste åren försökt att

För förlagen är rean som redan påpekats ett väl- åstadkomma en gemensam rea, men hittills har man kommet tillfälle att lätta på trögrörliga delar av lagret. inte lyckats komma i närheten av bokrean med avse- Ekonomiskt är dock betydelsen mindre än för detalj- ende på försäljningsvolym eller publicitet. Det beror handeln. För Svenska Förläggareföreningens medlem- nog inte bara på att musikförsäljningen totalt haft en mar utgjorde reaböcker 2003 omkring 200 Mkr av ogynnsam utveckling de senaste åren. Det tar åratal försäljningen, mindre än 10 procent av totalen, och att etablera en detaljhandelsinstitution. marginalen är per definition sämre än på ordinarie

En nordisk företeelse

försäljning.

I de andra nordiska länderna reas böcker ungefär på

Reastarten är helig

motsvarande sätt som i Sverige, fast i Finland startar Datum för reastarten fastställs av Svenska Bokhand- man några veckor tidigare. lareföreningens styrelse, och respekteras av all detalj- I England och USA däremot är rean ett okänt behandel. Reans ställning i handeln med böcker vårdas grepp. Där säljer förlagen sina restlager (remainders) av alla inblandade. Det faktum att alla som handlar till företag som specialiserat sig på handel med billiga med böcker påbörjar den stora årliga realisationen böcker. Somligt når sedan marknaden genom remainsamma dag bidrar till unika marknadsföringsmöjlig- derbokhandlar, medan annat säljs genom den regulheter. Det mediala intresset är fortfarande stort. Tid- jära bokhandeln, som har mer eller mindre permaningarna skriver om rean, kvällstidningarna gör pris- nenta lågprisavdelningar. jämförelser mellan katalogerna, och lokala radio- och Remainders på engelska säljs också via bokhandlar tv-kanaler bevakar starten. Den bokintresserade all- i andra länder, särskilt illustrerade fackböcker. Expormänheten har också lärt sig när rean äger rum och ten av remainders från framför allt England är betyvilka möjligheter till goda affärer som då bjuds. En- dande. ligt både Bokia och Åhléns lockar rean köpare för Detta sätt att sälja restlager lockar inte svenska akvilka detta är årets enda bokinköpstillfälle. Detsamma törer. Bokhandlare och förläggare är rörande överens torde gälla även andra handlare, vissa kunder ser man om att den svenska reamodellen är ett effektivare sätt bara till i samband med rean. att prångla ut förlagens felsatsningar. Den draghjälp

Tidpunkten för reastarten har varit omdiskuterad. som publiciteten kring den gemensamma rean ger, Somliga menar att med sin placering i slutet på fe- kan inte åstadkommas på annat sätt, tror man.

Den årliga rean – bokhandelns köpfest

Fyndens tid är inte förbi

ser över flera decennier. Litet kreativitet och experi- Enligt somliga bedömare i media är det inte längre mentlusta skulle säkert inte skada. lika lätt att göra fynd på rean som det var förr (på Risken finns också att branschen själv tar kål på 1950-talet eller så). Det är sant när det gäller dem sitt guldägg, genom alltför flitigt återkommande med som jagar dammiga förstaupplagor av svensk skönlit- gamla säljsuccéer bland tilltrycken och genom somteratur, särskilt häftade och oskurna böcker. När mar- och höstreor. Pocketböcker erbjuds snart fyra karenstiden för rea var fem år fanns det fler glada till priset av tre oftare är de säljs till fullpris. Många överraskningar i utbudet än vad det gör nu för tiden. förväntade storsäljare erbjuds till extrapris redan på Förlagen hade också sämre ordning på sina lager förr, utgivningsdagen. Om kunderna vänjer sig vid att aldså godbitar kunde bli liggande bortglömda länge rig behöva betala fullt ”ordinarie” pris för en bok kan innan de såg readagens ljus. rean snart ha spelat ut sin roll. Den skärpta konkur-

Nu har förlagen bättre ordning på sin lagerredovis- rensen i detaljhandeln kan alltså vara ett hot mot den ning, de följer månatligen varje titels försäljnings- årliga rean. utveckling. Förstaupplagesamlandet är mindre utbrett än förr. Det finns alltså massor av människor P JONAS SJÖGREN som inte bryr sig om förstaupplagor, utan för vilka chansen att köpa böcker billigt alltid är välkommen. Därtill kommer att handeln med fackböcker är mer omfattande och viktigare än handeln med skönlitteratur. Barnfamiljer tillhör inte vår tids ekonomiska vinnare. Barnböcker på rea är därför en möjlighet att fylla på hyllorna i barnkammaren som inte ska förringas.

Även om rariteterna i bibliofil bemärkelse alltså är svåra att hitta, talar försäljningsvolymerna och kundtillströmningen för att utanför kulturjournalisternas skara finns det fortfarande många människor som tycker att rean är ett gyllene tillfälle att köpa böcker. Mycket böcker.

Reans framtid

Bokbranschens aktörer är som framgått väldigt överens om att den årliga rean är en institution att värna. Marknadens och medias intresse är trots vissa kritiska inslag av stor betydelse för att åstadkomma den stora bokhandelsfesten i februari–mars.

Ändå kan man inte låta bli att undra om inte rädslan för förändringar är väl stark. Ingenting varar för P Jonas Sjögren är civilekonom med erfarenhet från förevigt, och rean har som sagt ändrat karaktär om man lags- och bokhandelsbranschen.

STATENS KULTURRÅD

Om läsning – mer eller mindre?

örmågan att läsa och att uttrycka sig har en blicka framåt i tiden kommer det dominerande samstark koppling till inflytande, demokrati, hällssystemet att vara textbaserat. Göran Löfdahl

kunskap och förströelse. Denna traditio- hade antagligen helt rätt: Att läsa och förstå och själv

nella folkbildningsidé har inte alltid varit formulera sig kommer att vara avgörande för den

och är inte heller idag alldeles självklar. uppväxande generationens möjligheter att påverka sin FI en tid innan folkbildningstanken fått fast förank- individuella levnadsbana och det samhälle de kom-

ring fanns en uppfattning att läsandet kunde vara ris- mer att leva i. kabelt. I synnerhet kvinnors läsande kunde rent av Det finns alltså ett starkt samhällsintresse av att vara fördärvligt. En vanlig illustration av denna före- undersöka läsandet – och i synnerhet barns läsande. ställning är historien om madame Bovary, som av Många olika institutioner och myndigheter ställer vissa ansågs ha blivit galen av allt romanläsande. frågor om läsandet.

I dag utmanas idén om läsandet som något i sig Men vad är det vi vill använda läsvaneundersöksjälv gott av en generation som inte nöjer sig med att ningar till? Vad vill vi ha reda på egentligen? Och varlåta sig ledas genom en berättelse av en författare från för vill vi ha reda på det? I dag handlar det uppenbarförsta sidan i en bok till den sista, utan som själva vill ligen inte om att mäta läskunnighet. Det handlar om ta kommando över fiktionen. Detta yttrar sig exempel- att läsa böcker. Och eftersom man i de ursprungliga vis i företeelser som fan-fiction och rollspel. På nätet undersökningarna betonade att det gällde all läsning finns hundratusentals berättelser som skrivits, framför (av böcker, utom viss läsning) kan man läsa mellan allt av ungdomar, som fortsättningar på redan skapade raderna att läsning av böcker a priori uppfattas som fiktioner. Dessa egentillverkade historier utgår inte läsning av skönlitteratur. nödvändigtvis från böcker utan lika gärna från tv-se- När bokmomsen sänktes den 1 januari 2002 ökade rier, manga och dataspel. Gränserna mellan producent intresset för svenska folkets läsvanor. Statens kulturoch konsument, avsändare och mottagare suddas ut. råd, som är en av de aktörer som finansierar läsvane-

’Vi lever i en brytningstid’ är en sliten fras, men undersökningar, har uppfattat att de olika undersökfrågan är om den inte är adekvat att använda om den ningar som genomförs lämnar olika och delvis motsituation som vi befinner oss i just nu beträffande läs- stridiga resultat. För att granska detta förhållande ning. Kulturrådets förre chef Göran Löfdahl formule- närmare har en kommenterade jämförelse av läsvanerade detta förhållningssätt i en intervju i Ikoner undersökningar genomförts. Denna finns i sin helhet 1999:3 på följande sätt: i rapporten Om läsning – mer eller mindre. En kom-

menterande jämförelse av fem läsvanestudier på Kultur-

Att ’Läsa bok’ kommer att bli ett starkt klass-

rådets webbsida www.kulturradet.se kiljande moment i framtiden. De som kan läsa

Det finns flera skäl att granska läsvanestudierna. 300 sidor utan bilder och rubriker, hålla tex-

En orsak är att det inte minst i dagspressen påstås att ten, ta den till sig, skapa en egen bild och ett

läsandet har minskat drastiskt. En närmare studie av eget innehåll av den och möjligen t.o.m. om-

de olika undersökningarna visar emellertid att det sätta den i egna anteckningar, är de som kom-

inte går att dra alltför säkra slutsatser. En annan orsak

mer att förstå vad allting går ut på.

är att barns och ungdomars läsande är allt mer varie- Det kommer att finnas de som kan läsa och de som rande och att de frågor som ställs inte täcker in alla kan utnyttja sin förmåga att läsa. Och så långt vi kan former för läsande. Vidare är samhällets insatser när

Om läsning – mer eller mindre?

det gäller läsande, genom bibliotek, skola och andra De något äldre barnens läsning tycks inte ha förinstanser som arbetar läsfrämjande, mycket omfat- ändrats under samma period enligt MedieSveriges tande. Det finns därför ett särskilt intresse att följa uppgifter om läsning det senaste året. Däremot verkar utvecklingen av läsandet, inte minst när det gäller det högfrekventa läsandet ha minskat för såväl 9–14barn och unga. Kulturrådet har i uppdrag att följa åringarna som 15–24-åringarna enligt Mediebarooch analysera läsvanor och har därför ett starkt in- metern. Övriga undersökningar visar inte samma tydtresse av att det finns tillförlitliga undersökningar. ligt negativa trender. Beträffande lästiden visar Barn-

Resultaten från de fem olika läsvaneundersök- barometern en påtaglig minskning för de minsta barningarna – Kulturbarometern, Mediebarometern, nen som trots alla reservationer måste betraktas som ULF-undersökningarnas rapporter, Barnbarometern en tydlig trend. Även för 9–14-åringarna tycks lästioch SOM-institutets material – är svåra att jämföra, den ha minskat från 1994 enligt Mediebarometern. eftersom de ställer olika frågor, till olika stora urval Även om andelen barn och ungdomar som läser med olika åldersintervall. De har också olika sätt att tycks minska är inte tendenserna helt entydiga. Därepresentera sina resultat. Metoderna har varierat över mot förefaller lästiden minska. Men fler och bättre tid inom en och samma undersökning. Några under- underbyggda undersökningar skulle behöva göras för sökningar frågar t.ex. om all läsning, medan andra att bekräfta detta. frågar enbart efter fritids- och nöjesläsning. För framtiden förefaller det viktigt att formulera

De fyra undersökningar som frågar ”hela befolk- frågor som täcker in olika typer av läsning. Om det ningen” om de har läst en bok under det senaste året inte är läskunnighet man vill mäta, utan ett kvalitavisar ett relativt samstämmigt resultat, nämligen att tivt läsande, måste frågeformuleringarna anpassas till mellan 80 och 90 procent har läst en bok under det detta. Läsning av debattinlägg på webbplatser som senaste året. Däremot är tendenserna över tid olika. sourze.se och samhällsdiskuterande, månghundra- Tre undersökningar anger att bokläsandet minskar, sidiga bokverk av Noam Chomsky borde vara lika medan en undersökning anger att läsandet ökar. När intressant att mäta som läsning om Arn, Annika det gäller frågor om bokläsning varje vecka skiljer sig Bengtzon eller Harry Potter. Det kanske skulle vara resultaten åt betydligt mer. Den undersökning som intressant att veta om en fjortonåring läser 100 dikter uppger lägst andel bokläsare per vecka ligger på 35 skrivna av andra fjortonåringar, som lagt ut dem på procent, den högsta ligger på 60 procent. Internet eller dessa fjortonåringars representationer av

Ser man till läsandet fördelat på kvinnor och män Karin Boyes verk. De frågor som borde ställas är om visar undersökningarna en något större överensstäm- man har läst något, om det man har läst har varit fikmelse, nämligen att gapet mellan mäns och kvinnors tion eller fakta, och i vilket format man har tagit till läsning visar en tendens att öka. sig det lästa. Dessutom kan det vara minst lika viktigt

Även när det gäller barns läsning är resultaten skif- att ställa frågor om eget skrivande för att mäta just tande. Det finns undersökningar som tyder på att läs- den process som Göran Löfdahl beskrev, nämligen ningen har haft en vikande trend under de senaste förmågan att läsa, bearbeta det lästa och själv formu- 10–15 åren, även om de allra senaste undersökning- lera sig. arna tyder på att läsandet ökar. Barnbarometerns siffror om att de riktigt små barnens läsning minskat är ERIK PEURELL tydligast på den punkten, men dess resultat är osäkra. Statens kulturråd

Reservation

AV LEDAMÖTERNA KRISTINA AHLINDER, DAVID STANSVIK OCH LARS-ERIK LINDER

Svenska Förläggareföreningens, Nordiska föreningen skrivs ovan. Prisutvecklingen för fackböcker framstår för mindre förlags (NOFF) och Svenska Bokhandlare- då i den jämförelsen som kraftigare än vad den i verkföreningens ledamöter i bokpriskommissionen reser- ligheten varit eftersom man i butiksmätningen också verar sig härmed mot kommissionens skrivningar i med all sannolikhet får med läromedel/kursböcker, avsnitten Förord och sammanfattning samt Iakttagelser vilka då inte är med i katalogmätningen. Den tredje och slutsatser i föreliggande rapport nr. 5. mätmetod som SCB nu använder, s k hedonisk reg-

Bakgrunden till vår reservation är att vi anser att ression, är enligt SCB en förfinad metod. Den felkommissionens skrivningar, som bygger på SCB:s källa, som Seeligs bokdatabas och sammanblandprisundersökningar, ger en felaktig bild av bokmoms- ningen av fackböcker och läromedel/kurslitteratur sänkningens effekter. Det är vår bestämda mening att utgör, kvarstår dock vilket gör att även dessa mätgenomslaget i konsumentledet är väsentligt starkare ningar leder till felaktiga mätresultat. Som tidigare än vad som framgår av SCB:s mätresultat. Skillnaden påpekats försvåras situationen av att SCB, med hänmellan vår och SCB:s uppfattning om utvecklingen visning till gällande sekretessregler, inte får lämna ut har en rad orsaker både på ett övergripande plan och listor över vilka titlar som prismäts. En kontroll från i detaljer. Vi räknar med att få anledning att återkom- vår sida av hur omfattande sammanblandningen är ma till detta i kommissionens slutrapport. I det föl- låter sig inte göras. jande pekar vi på några av dessa centrala punkter i SCB har valt att jämföra bokprisernas utveckling i SCB:s mätmetoder som enligt vår mening leder till förhållande till KPI-utvecklingen, vilken ju under sefelaktiga resultat. nare år endast ökat med några procent. För bok-

SCB använder Seelig AB:s bokdatabas över nyheter branschen ser kostnadsutvecklingen ut på ett annat som bas för det urval av titlar man prismäter. Bok- sätt. Exempelvis har lönekostnaderna för tjänstemän i databasen innehåller en mycket stor mängd olika tit- privat sektor tjänsteföretag, t ex förlag, och lönekostlar inom flera olika litteraturkategorier, avsedda för naderna för detaljhandelssektorn, t ex bokhandeln, olika marknader. Således innehåller basen både s k ökat med 3-4 % per år. Alltså betydligt mer än KPI. allmänlitteratur: barn- och ungdomsböcker, skönlit- Lönekostnaderna är tillsammans med papperspriser teratur och fackböcker och läromedel, kurslitteratur och lokalhyror den största kostnadsposten för förlag etc. När SCB drar titlar ur basen grupperas dessa i tre och bokhandel. Om hänsyn till den verkliga kostkategorier: barn- och ungdomsböcker, skönlitteratur nadsutvecklingen i bokbranschen togs skulle det och facklitteratur. Inom gruppen facklitteratur ingår innebära en skillnad i bokprisutvecklingen på ett par både fackböcker allmänlitteratur och läromedel/kurs- procentenheter, dvs. nära nog hela det utrymme som böcker. Denna sammanblandning av två så skilda kommissionen i sin sammanfattning menar ”fattas” utgivningsformer, avsedda för olika marknader och för att resultatet skulle vara optimalt. med helt olika förutsättningar gör att mätresultaten Bokpriserna hålls nere i enlighet med de utfästelser blir felaktiga. branschen gjort – det vet vi genom egna kontinuer-

SCB har sedan prismätningarna börjat använt sig liga undersökningar och kontakter med förlag och av tre olika mätmetoder. Den första omfattade alla bokhandlar och genom prismätningar tillsammans titlar i bokhandelns kataloger. Dessa mätningar jäm- med TEMO – men det sker inom ramen för en dyfördes senare med mätning i butik då ett urval titlar namisk utveckling som skall ses i ljuset av den kostur Seeligs bokdatabas användes på det sätt som be- nadslättnad momssänkningen inneburit. Kostnads-

Reservation

lättnaden har bl. a lett till att utgivningen, och då sär- När kommissionen nu återigen väljer att i sina skilt fackboksutgivningen, ökat i variation och kvali- skrivningar endast redogöra för SCB:s mätresultat tet (ökad satsning på mera påkostade och redak- och inte väger in de viktiga och för slutsatserna helt tionellt ambitiösa böcker) och det är också främst avgörande synpunkter bokbranschens företrädare för inom detta område som vår och SCB:s uppfattning fram, baserade både på noggranna analyser och på om prisutvecklingen går mest isär. Den här beskrivna branschkännedom, har vi ingen annan möjlighet än dynamiska effekten kan SCB uppenbarligen inte att reservera oss. fånga in på ett tillfredsställande sätt vilket leder till att deras underlag också brister i jämförbarhet över tiden. Stockholm den 12 augusti 2004

Kristina Ahlinder, David Stansvik och Lars-Erik Linder

Kommittédirektiv

Kommission för bokprisfrågor m m på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt

bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera Dir. 2002:2 olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta

de statliga insatserna. Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö- 2002.

mer behövs för att stimulera barns och ungdomars

läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och Sammanfattning av uppdraget läsandet som kommer att göras under utgiftsom-

råde 16 Utbildning och universitetsforskning. En kommission skall följa och granska prisutveck-

Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 ja-

år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-

förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-

Denna satsning kommer under en femårsperiod att ende genomslag i det pris som konsumenterna

uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regebetalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att

ringen bedömer att personalförstärkningarna bör läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-

komma att ge förbättrade förutsättningar för skolpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten

biblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, särskilt skall redovisas.

i grundskolan.

Bakgrund

Sänkt mervärdesskatt

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget- Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en propositionen för 2002 att mervärdesskatten för av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med sta- böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till tens insatser på området är att stimulera en varierad 6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett utgivning av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången komplement till andra litteraturpolitiska insatser och till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild syftar till att öka läsandet i alla grupper. vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdo- Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningen mar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag av böcker har diskuterats under lång tid och bl a varit och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika for- föremål för återkommande riksdagsmotioner. Kulturmer. Under 2001 uppgick insatserna på litteratur- departementet har låtit analysera de kulturpolitiska området till drygt 240 miljoner kronor. Under fem- konsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt på årsperioden 1997–2001 har området förstärkts med böcker. Analysen har redovisats i en rapport hösca 65 miljoner kronor. ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänk-

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/ ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där dras 02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedöm- bl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förutningen att de statliga insatserna har en avgörande sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag, betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de tro-

Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte- Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit resänkning blir bestående. geringens förslag om en sänkning av mervärdes-

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 protidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege- cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps- 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf- 2001/02:45 aviserade kommissionen. ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, Prisundersökningar bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no- Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppter och kartor samt vissa program och kataloger sänks drag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturfrån 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari tidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. 1997/ gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade 98:KrU15, rskr. 1997/98:240). kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce- byrån att löpande förse kommissionen med relevanta rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va- uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik- böcker och tidskrifter. nande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar

Uppdraget

föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tillämpas i Kommissionen skall följa och granska prisutveckhandel med begagnade varor. lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär- 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i från 25 procent till 6 procent. det pris som konsumenterna betalar för böcker och Kommissionen skall verka för att åtgärden med tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive- sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomrad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatteoch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att sänkningen. Det ankommer på kommissionen att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. från denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i första skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och hand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsuavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på mentpriserna skall analyseras och en bedömning göböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. ras i vad mån dessa förändringar kan relateras till Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att mervärdeskattesänkningens genomslag på konsudessutom tillsätta en kommission med uppdrag att mentpriset. följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari Kommissionen skall bidra till konsumentinforma- 2002 för de varor som omfattas av den sänkta mer- tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidvärdesskatten. skrifter m m, liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete Tilläggsdirektiv till Bokpriskommissionen

i övrigt. (Ku 2002:01)

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett Dir. 2002:144 uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i Beslut vid regeringssammanträde den 28 november kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har 2002. uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mer-

Ändrade tidpunkter för redovisning av

värdesskatten som ett komplement till andra insatser

uppdraget

för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 jatill åtgärder som kan motiveras av kommissionens nuari 2002 tillkallade chefen för Kulturdepartementet granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta en kommission med uppdrag att följa och granska hänsyn till vad som anges i 14 § kommittéförord- prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den ningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäkningar 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor och andra konsekvensbeskrivningar. sänktes från 25 procent till 6 procent (dir. 2002:2).

Kommissionen, som antagit namnet Bokpriskommis-

sionen, skall enligt direktiven redovisa uppdraget slut-

Arbetsformer och redovisning

ligt i en rapport senast den 20 december 2004. Del- I kommissionen skall bl a företrädare för förlag, tid- rapporter skall dessutom regelbundet lämnas under skrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare uppdragets löptid: senast den 30 juni 2002, den 20 ingå. Även berörda myndigheter som Statens kultur- december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december råd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket 2003 resp. den 30 juni 2004. skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redo- Tidpunkterna för Bokpriskommissionens redovisvisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december ning av uppdraget ändras, vilket innebär att Bokpris- 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under kommissionen skall redovisa uppdraget slutligt senast uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den den 28 februari 2005. Delrapporter skall lämnas un- 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 decem- der uppdragets löptid: senast den 31 januari 2003, ber 2003 resp. den 30 juni 2004. den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den

31 augusti 2004.

(Kulturdepartementet)

Statens offentliga utredningar 2004

Kronologisk förteckning

1. Ett nationellt program om person- 18. Brottsförebyggande kunskaps-

säkerhet. Ju. utveckling. Ju.

2. Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till 19. Långtidsutredningen 2003/04. Fi.

Långtidsutredningen 2003/04. Fi. 20. Genetik, integritet och etik. S.

3. Tvång och förändring. Rättssäkerhet, 21. Egenförsörjning eller bidrags-

vårdens innehåll och eftervård. försörjning? Invandrarna, arbets-

+ Bilagor. S. marknaden och välfärdsstaten. Ju.

4. Förnybara fordonsbränslen. 22. Allmänhetens insyn i partiers och val-

Nationellt mål för 2005 och hur kandidaters intäkter. Ju.

tillgängligheten av dessa bränslen kan 23. Från verksförordning till myndighets-

ökas. M.

förordning. Fi. 5. Från klassificering till urval. En

24. Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor, översyn av Totalförsvarets pliktverk.

ersättningssystem och skatteregler för Fö.

statligt anställda under utlandsstatione- 6. Översyn av personuppgiftslagen. Ju.

ring. UD. 7. Ledningsrätt. Ju.

25. Informera om samhällets säkerhet. Fö. 8. Folkbildning och lärande med ITK-

26. Arbetstid vid vägtransporter – förslag stöd – en antologi om flexibelt lärande

till ny lag. N. i folkhögskolor och studieförbund. U.

27. En Ny Doktorsutbildning – kraft- 9. Bokpriskommissionens fjärde del-

samling för excellens och tillväxt. U. rapport. Det skall vara billigt att köpa

28. Hyressättning av vissa ändamålsböcker och tidskrifter IV. Ku.

byggnader. Fi. 10. Rätten till skadestånd enligt

29. Tre vägar till den öppna högskolan. U. konkurrenslagen. N.

30. Folkbildning i brytningstid 11. Sveriges ekonomi – utsikter till 2020.

– en utvärdering av studieförbund och Bilaga 1–2 till Långtidsutredningen

folkhögskolor. U. 2003/04. Fi.

31. Flyktingskap och könsrelaterad för- 12. Patientskadelagen och läkemedels-

följelse. UD. försäkringen – en översyn. S.

32. Informationssäkerhet i Sverige och 13. Samhällets insatser mot hiv/STI

internationellt – en översikt. Fö. – att möta förändring. S.

33. Kunskap för integration. Om makt i 14. Det ofullständiga pusslet. Behovet

skola och utbildning i mångfaldens av att utveckla den ekonomiska

Sverige. Ju. styrningen och samordningen när det

34. Regional utveckling – utsikter till 2020. gäller länsstyrelserna. Fi.

Bilaga 3 till Långtidsutredningen 15. Tolkförmedling. Kvalitet registrering

2003/04. Fi. tillsyn. Ju.

35. Utan timplan – med målen i sikte. U. 16. Digital Radio. Ku.

36. Reformerade egendomsskatter. Fi. 17. Turistfrämjande för ökad tillväxt. N.

37. Miljöbalkens sanktionssystem och 62. Handla för bättre klimat – handel med

hänsynsregler. M. utsläppsrätter 2005–2007, m.m. N.

38. Alternativ för miljöbalkens prövnings- 63. Skatt på väg. Fi.

organisation. M. 64. Allmänna vattentjänster. M.

39. Nytt regelverk för marksänd digital- 65. En statsförvaltning i utveckling och

TV. Ku. förnyelse. Fi.

40. Kortare instanskedja och ökad samord- 66. Egendomsskatter. Reform av arvs-

ning. Alternativ för plan- och bygg- och gåvoskatter. Fi.

lagens prövningsorganisation. M.

67. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet

41. Totalförsvarets forskningsinstitut. 2004. M.

En översyn. Fö.

68. Sammanhållen hemvård. S. 42. Lärare, forskare och läkare – tre

69. Marknadsmissbruk. Fi. kompetenser i en befattning. U. 70. Tid och pengar – dela lika?

43. Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Bilaga 13 till Långtidsutredningen N. 2003/04. Fi.

44. Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till

71. Sexuell exploatering av barn i Sverige.

Långtidsutredningen 2003/04. Fi.

S. 45. Nationaldagen – ny helgdag. Ju.

72. Utsädeskontroll i förändring. Jo. 46. Svensk kod för bolagsstyrning.

73. Migration och integration – om fram-

Förslag från Kodgruppen. Ju.

tidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till 47. Näringslivet och förtroendet.

Långtidsutredningen 2003/04. Fi.

+ Bilagedel. Ju.

74. Utlänningslagstiftningen i ett 48. Kategorisering och integration.

domstolsperspektiv. UD.

Om föreställda identiteter i politik,

75. Insyn och sekretess

forskning, media och vardag. Ju.

– i statliga företag 49. Engagemang, mångfald och integra

– i internationellt samarbete. Ju.

tion. Om möjligheter och hinder för

76. Godstransporter – noder och länkar i

politisk jämlikhet. Ju.

samspel. N. 50. Skolans ansvar för kränkningar av

77. Snö, mörker och kyla. Fö.

elever. U.

78. Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö 51. Vem får vara med? En belysning av

och energianvändning. M.

folkbildningens relation till icke del-

79. Allt ljus på storstadspolitikens lokala

tagarna. U.

utvecklingsavtal? 52. Samhällets behov av betaltjänster. N.

Förslag till nationellt utvärderings- 53. Bevara ljud och rörlig bild. Insamling,

program. Ju.

migrering – prioritering. U.

80. Kompletterande bestämmelser till den 54. Handikappolitisk samordning

nya Bryssel II-förordningen. Ju.

– organisation för strategi och

81. Ett steg mot ett enklare och snabbare

genomförande. S.

skuldsaneringsförfarande. Ju. 55. Ett utvidgat skydd mot könsdiskrimi-

82. Sluta strunta i EU

nering. Ju.

– EU 2004-kommitténs förslag till 56. E-tjänster för alla. Fi.

permanent bidragsgivning och utåt- 57. Tillsyn för säkra varor och öppna

riktad verksamhet. SB.

marknader. UD.

83. Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och 58. Försvarshögskolan. En översyn. Fö.

sammanfattning på teckenspråk. S. 59. Kvinnors organisering. Ju.

84. SWENTEC AB – för en nationell 60. Samspel och integration. Nationell

kraftsamling på svensk miljöteknik. N.

organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete. U. 85. Genomförande av direktivet om

information och samråd. N.

61. En översyn av Brottsoffer-

myndigheten. Ju. 86. Var går gränsen? S.

87. Ny reglering för transporter av farligt

gods. Fö. 88. Tobakskontroll i internationellt

perspektiv. S. 89. Verksamheten vid IMEGO AB. U. 90. Bokpriskommissionens femte del-

rapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V. Ku.

Statens offentliga utredningar 2004

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Insyn och sekretess Sluta strunta i EU – i statliga företag

– EU 2004-kommitténs förslag till – i internationellt samarbete. [75] permanent bidragsgivning och utåt- Allt ljus på storstadspolitikens lokala riktad verksamhet. [82] utvecklingsavtal?

Förslag till nationellt utvärderings-

Justitiedepartementet program. [79] Ett nationellt program om personsäkerhet. Kompletterande bestämmelser till den nya

[1] Bryssel II-förordningen. [80] Översyn av personuppgiftslagen. [6] Ett steg mot ett enklare och snabbare Ledningsrätt. [7] skuldsaneringsförfarande. [81] Tolkförmedling. Kvalitet registrering

Utrikesdepartementet

tillsyn. [15] Utlandstjänstens villkor. Arbetsvillkor,

Brottsförebyggande kunskapsutveckling.

ersättningssystem och skatteregler för

[18]

statligt anställda under utlandsstatione- Egenförsörjning eller bidragsförsörjning?

Invandrarna, arbetsmarknaden och ring. [24]

välfärdsstaten. [21] Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse. Allmänhetens insyn i partiers och val- [31]

kandidaters intäkter. [22] Tillsyn för säkra varor och öppna Kunskap för integration. Om makt i marknader. [57]

skola och utbildning i mångfaldens Utlänningslagstiftningen i ett domstols- Sverige. [33] perspektiv. [74]

Nationaldagen – ny helgdag. [45]

Försvarsdepartementet

Svensk kod för bolagsstyrning.

Förslag från Kodgruppen. [46] Från klassificering till urval. En översyn av Näringslivet och förtroendet. + Bilagedel. Totalförsvarets pliktverk. [5]

[47] Informera om samhällets säkerhet. [25] Kategorisering och integration. Om före- Informationssäkerhet i Sverige och

ställda identiteter i politik, forskning, internationellt – en översikt. [32] media, och vardag. [48] Totalförsvarets forskningsinstitut.

Engagemang, mångfald och integration. En översyn. [41]

Om möjligheter och hinder för politisk

Försvarshögskolan. En översyn. [58]

jämlikhet. [49]

Snö, mörker och kyla. [77] Ett utvidgat skydd mot könsdiskrimi-

Ny reglering för transporter av farligt

nering. [55]

gods. [87] Kvinnors organisering. [59] En översyn av Brottsoffermyndigheten.

[61]

Socialdepartementet Migration och integration – om fram- Tvång och förändring. Rättssäkerhet, tidens arbetsmarknad. Bilaga 4 till

vårdens innehåll och eftervård. Långtidsutredningen 2003/04. [73] + Bilagor. [3]

Utbildningsdepartementet

Patientskadelagen och läkemedels-

försäkringen – en översyn. [12] Folkbildning och lärande med ITK-stöd Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta – en antologi om flexibelt lärande i folk-

förändring. [13] högskolor och studieförbund. [8] Genetik, integritet och etik. [20] En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling Handikappolitisk samordning för excellens och tillväxt. [27]

– organisation för strategi och genom- Tre vägar till den öppna högskolan. [29] förande. [54] Folkbildning i brytningstid

Sammanhållen hemvård. [68] – en utvärdering av studieförbund och Sexuell exploatering av barn i Sverige. [71] folkhögskolor. [30] Hjälpmedel. + Lättläst, DAISY och Utan timplan – med målen i sikte. [35]

sammanfattning på teckenspråk. [83] Lärare, forskare och läkare –

tre kompetenser i en befattning. [42] Var går gränsen? [86]

Skolans ansvar för kränkningar av elever. Tobakskontroll i internationellt perspektiv.

[88] [50]

Vem får vara med? En belysning av

Finansdepartementet

folkbildningens relation till icke del- Vem tjänar på att arbeta? Bilaga 14 till tagarna. [51]

Långtidsutredningen 2003/04. [2]

Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, Sveriges ekonomi – utsikter till 2020. migrering – prioritering. [53]

Bilaga 1–2 till Långtidsutredningen Samspel och integration. Nationell 2003/04. [11] organisation för deltagande i EU:s

Det ofullständiga pusslet. Behovet av att forsknings- och utvecklingsarbete. [60]

utveckla den ekonomiska styrningen Verksamheten vid IMEGO AB. [89] och samordningen när det gäller länsstyrelserna. [14] Jordbruksdepartementet

Långtidsutredningen 2003/04. [19] Utsädeskontroll i förändring. [72] Från verksförordning till myndighets-

Kulturdepartementet

förordning. [23] Hyressättning av vissa ändamåls- Bokpriskommissionens fjärde delrapport.

Det skall vara billigt att köpa böcker och

byggnader. [28]

tidskrifter IV. [9] Regional utveckling – utsikter till 2020.

Digital Radio. [16]

Bilaga 3 till Långtidsutredningen

2003/04. [34] Nytt regelverk för marksänd digital-TV.

[39] Reformerade egendomsskatter. [36]

Bokpriskommissionens femte delrapport. Kan vi räkna med de äldre? Bilaga 5 till

Det skall vara billigt att köpa böcker och

Långtidsutredningen 2003/04. [44]

tidskrifter V. [90] E-tjänster för alla. [56] Skatt på väg. [63] Miljödepartementet En statsförvaltning i utveckling och

Förnybara fordonsbränslen. Nationellt

förnyelse. [65] mål för 2005 och hur tillgängligheten av Egendomsskatter. Reform av arvs- och dessa bränslen kan ökas. [4]

gåvoskatter. [66] Miljöbalkens sanktionssystem och Marknadsmissbruk. [69] hänsynsregler. [37] Tid och pengar – dela lika? Alternativ för miljöbalkens prövnings-

Bilaga 13 till Långtidsutredningen organisation. [38] 2003/04. [70]

Kortare instanskedja och ökad samord-

ning. Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. [40]

Allmänna vattentjänster. [64] Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004.

[67] Byggnadsdeklarationer. Inomhusmiljö och

energianvändning.[78]

Näringsdepartementet

Rätten till skadestånd enligt konkurrens-

lagen. [10] Turistfrämjande för ökad tillväxt. [17] Arbetstid vid vägtransporter – förslag till

ny lag. [26] Den könsuppdelade arbetsmarknaden. [43] Samhällets behov av betaltjänster. [52] Handla för bättre klimat – handel med

utsläppsrätter 2005–2007, m.m. [62] Godstransporter – noder och länkar i

samspel. [76] SWENTEC AB – för en nationell kraft-

samling på svensk miljöteknik. [84] Genomförande av direktivet om informa-

tion och samråd. [85]