Svensk forskning om jämställdhet och skola - En bibliografi
Svensk forskning om jämställdhet och skola
En bibliografi
Mia Carlberg Fredrik Bondestam
Rapport IV från Delegationen för jämställdhet i skolan
Stockholm 2010
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice
Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010
ISBN 978-91-38-23391-7 ISSN 0375-250X
Förord
I denna bibliografi sammanställs samtliga svenska forskningspublikationer om jämställdhet och skola från perioden 1969 till 2009, totalt 1 438 referenser. Bibliografin har sammanställts av universitetsbibliotekarie Mia Carlberg, vid Uppsala universitet och fil.dr. Fredrik Bondestam, som är sociolog och verksam vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Bibliografin syftar till att underlätta för alla intresserade av frågor om jämställdhet och skola att söka relevanta kunskaper. Förhoppningen är att den på olika sätt kan vara till nytta för både forskare, lärare, elever, myndigheter och allmänhet.
Bibliografin har tillkommit efter ett uppdrag från vår delegation, som en parallell publikation till den metaanalys av forskningsfältet skola och jämställdhet som uppdraget ursprungligen avsåg. Metaanalysen publiceras i anslutning till denna rapport, med titeln Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola (SOU 2010:35).
Denna rapport ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA. Rapporterna kommer alla att publiceras under 2010, och föregår Delegationens slutbetänkande, som överlämnas till regeringen senast den 30 november 2010. Syftet med rapporterna är att bidra med ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan. Författarna står själva för innehållet i rapporterna.
Ytterligare information om vår delegation finns på webbplatsen www.jamstalldhetiskolan.se.
DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08)
Anna Ekström Ordförande
I DEJA:s rapportserie har tidigare publicerats:
Rapport Titel
I Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia
(SOU 2010:10) II Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhälls-
kunskap (SOU 2010:33) III Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning
om jämställdhet och skola (SOU 2010:35)
Inledning
I den här bibliografin återfinns referenser till svenska forskningspublikationer om jämställdhet och skola från perioden 1969 till 2009. Bibliografin är en indirekt konsekvens av arbetet med en metaanalys av forskning om jämställdhet och skola på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. I det följande beskrivs sökprocesserna bakom bibliografins tillkomst i mer detalj, avgränsningar av det aktuella forskningsfältet, samt bibliografins tänkta användningsområden. Därefter följer forskningsfältets publikationer i alfabetisk ordning, och avslutningsvis ett index med sökord för numrerade publikationer.
Sökprocesser
Inledningsvis gjordes provsökningar i den nationella bibliotekskatalogen Libris på begrepp som skola och elev, i kombination med pojkar, flickor, genus och jämställdhet. Sökningarna fördes över maskinellt i ett referenshanteringsprogram som bland annat sorterade bort dubbletter. Provsökningarna resulterade även i en lista över ämnesord (893 st.) som var satta på publikationerna i Libris. Dessa gjorde det möjligt att ringa in ämnesord som var av särskilt intresse för bibliografin. Sammanlagt urskildes sjutton ord eller ordled för området jämställdhet och femton för området skola, vilka listas i tabell 1 nedan.
Tabell 1 Använda ord och ordled i sökprocesser till bibliografin
Jämställdhet Skola Enkönad Elev Femini Fritids Flick Grundskol Genus Gymnasie Homo Högstadie Hetero Idrotts Queer Klassrum Jämställd Lågstadie
1 Bondestam, Fredrik. 2010. Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009 (SOU 2010:35).
Jämställdhet Skola Kvinn Lärar Kön Läro Mans Mellanstadie Manlig Pedagog Maskulin Skol Män Undervis Pojk Utbild Samkönad Sex
Kombinationssökningar mellan samtliga ord konstaterades vara en alltför omfattande och tidskrävande metod med hänsyn tagen till uppdragets tidsbudget. Därför kondenserades sökprocessen till en alternativ lista med sex ord eller ordled för området jämställdhet och fem motsvarande för området skola.
Tabell 2 Kondenserad sökprocess
Jämställdhet Skola Flick Elev Genus Lärar Jämställd Pedagog Kvinn Skol Kön Undervis Pojk
Efter att ha experimenterat med olika sökningar i Libris konstaterades dock att det skulle generera tillräckligt bra träffmängder om sökningar gjordes med hjälp av ”Bläddra ämnesvis” (Ämnesträd) för avdelningen E (Uppfostran och undervisning) och de sjutton orden för jämställdhet. I dessa sökningar lades till att materialet skulle vara utgivet i Sverige, samt vara utgivet åren 1969– 2009. Material om högskolor togs bort initialt. Ett exempel på en sökning kan tydliggöra processen ytterligare: TREE:E pojk* år: (1969 197? 198? 199? 200?) land:sw NOT TREE:Ep. Detta arbetssätt skapade en bra grund som sedan kompletterats med fritextsökningar på det mindre antalet sökord som först togs fram. För att få fram fler artiklar genomfördes även
motsvarande i Artikelsök där det rent söktekniskt går att göra mer omfattande sökningar. Samtliga sjutton ord för området jämställdhet kombinerades här med alla femton ord för området skola. Tidsbegränsning var överflödig eftersom databasen täcker åren 1979– 2009. Material klassificerat inom området Högskolor (kod Ep) samt material inom Medicin (kod V) avfördes. Dessvärre uppstod problem med att flytta referenserna från Artikelsök till det använda referenshanteringsprogrammet maskinellt. Det blev därför ett omfattande arbete med manuell överföring av referenserna.
Totalt har drygt 5 000 referenser sökts fram och bearbetats till nuvarande 1 417. Ett allmänt urvalsproblem vid sökningarna både i Libris och Artikelsök är publikationernas vetenskaplighet, eller annorlunda uttryckt, deras plats i den aktuella bibliografin. Det går inte att avgränsa forskningspublikationer från andra publikationer rent söktekniskt, utan i stället har ett digert arbete med att selektera referenser genomförts manuellt i linje med nedanstående avgränsningar. Index i bibliografin är i huvudsak skapat utifrån ämnesord angivna i Libris och andra aktuella databaser. Därtill har tillägg och korrigeringar gjorts i syfte att öka relevansen och användbarheten (se vidare i index för en mer utförlig diskussion).
Avgränsningar
Bibliografin är sammansatt utifrån en rad olika avgränsningar, vilka alla står i direkt eller indirekt relation till nämnda uppdrag från Delegationen för jämställdhet i skolan att genomföra en metaanalys av forskningsfältet som helhet. Det gäller i princip samtliga ingående beståndsdelar – svensk, forskning, jämställdhet, skola, samt den valda tidsperioden.
Begreppet svensk används i det här sammanhanget i avseendet forskning som utförs om svensk skola. Det medför till exempel att internationell forskning om svensk skola inkluderas, men däremot
2 Denna summa är lägre än den analyserade i tidigare nämnda metaanalys, och det av två skäl. Dels har en del texter, främst uppsatser och examensarbeten, som inte är tillgängliga via Internet eller Libris strukits, dels har flertalet antologier och temanummer i tidskrifter endast redovisats som helhet och inte varje enskilt kapitel/enskild artikel med några undantag. Det senare motiveras då av texternas centrala roll för forskningsfältet i sig. En annan skillnad mellan metaanalysen och bibliografin är indexeringen. Den senare utgår från sökbegrepp, titel och ämnesord, och inte som i metaanalysen från huvudsakligt använt begrepp i publikationerna i sig.
inte svensk forskning om internationell skola. Avgränsningen innebär dock inte att relevant forskning på andra språk än svenska utesluts.
Med forskning menas i korthet all den verksamhet vilken publiceras inom ramen för ett vetenskapligt sammanhang och är katalogiserad. Denna vida definition inkluderar en stor mängd publikationer som i andra fall inte klassificeras som vetenskaplig, bland annat (enligt ovan diskuterade kriterier för sökvägar till tillgängliga publikationer) C- och D-uppsatser, uppsatser på masternivå, examensarbeten från lärarutbildningen, etc. I materialet inkluderas också publikationer utgivna i andra sammanhang som antingen har ett klart urskiljbart forskningsinnehåll och/eller är utförda av forskare, som exempelvis artiklar i mer eller mindre populärvetenskapliga tidskrifter, delar av offentliga utredningar, somliga kartläggningar och utvärderingar, med mera. Ambitionen har varit att hellre inkludera än exkludera en publikation, bland annat i syfte att inte gå miste om intressanta bidrag ”underifrån” eller för att inte själv aktivt bidra till en redan pågående hierarkisering av publicerad forskning inom forskningsfältet.
Jämställdhet är det begrepp som utan tvekan är svårast att avgränsa och motivera avgränsningen av. Olika definitioner av jämställdhet förekommer inom och utanför forskningsfältet och över tid, definitioner vilka dessutom sammanblandas och övergår i eller ersätts av andra. Naturligtvis är ambitionen att inkludera publikationer som berör samtliga definitioner, men var ska gränsen dras? Vissa frågor, rörelser eller idétraditioner konkurrerar och/eller samverkar under olika tidsperioder med jämställdhetsbegreppet (feminism, kvinnosak, kvinnofråga, jämlikhet, likabehandling, mångfald, m.m.) och dessutom påverkas jämställdhetsbegreppets ”enkelhet” av andra skillnadskategorier utöver könsskillnad (klass, ras/etnicitet, sexualitet, funktion, religion, ålder, etc.) och mer eller mindre närbelägna teoretiska begrepp (genus, maskulinitet, intersektionalitet, queer, m.fl.).
Utgångspunkten är liksom för föregående avgränsning att hellre inkludera än exkludera en publikation. Det innebär till exempel att publikationer som på något sätt berör exempelvis elever har bedömts utifrån ett flertal aspekter: görs undersökningen i jämställdhetssyfte, i syfte att öka förståelsen för flickors och/eller pojkars respektive situationer, eller av andra skäl som går att hänföra till den vida definition av jämställdhet som här diskuteras? Avgränsningen förhåller sig också till en vidare genusvetenskaplig diskus-
sion som rör dels relationen mellan genusforskning och jämställdhet i sig, dels jämställdhetsbegreppets status visavi andra skillnadskategorier. Det innebär till exempel att texter som är kritiska till jämställdhet utifrån andra skillnadsperspektiv inkluderas, i så motto att dessa syftar till att på något sätt utveckla jämställdhetsfrågorna i den riktning begreppet omfattar eller avser att omfatta.
När det gäller begreppet skola har Delegationens uppdrag i sig givit ramarna. Med skola avses därför verksamheter och företeelser vilka berör såväl kommunala som fristående skolor (inklusive gymnasieskolan) samt sameskolan och specialskolan. Till det har också inkluderats forskning om lärarutbildning, bland annat då forskning om lärarutbildning och jämställdhet ofta utförs rent konkret i svenska skolmiljöer, men också då frågan om lärarutbildning är högaktuell i och med pågående arbete med revision av densamma.
Den valda tidsperioden 1969–2009 motiveras främst av två skäl. Det första rör den ovan beskrivna metaanalysens syfte, vilket förutsätter en längre tidsperiod för att kunna genomföra analyser av förändring över tid. Det andra rör dels avsikten att göra en så nutidsnära sammanställning som möjligt, dels att en ny läroplan för såväl grundskolan (Lgr 69) som gymnasieskolan (Lgy 70) antas vid periodens början, läroplaner vilka för första gången uttryckligen inför formuleringar om jämställdhet. Samtidigt är det naturligtvis så att frågan om kön och utbildning har en väsentligen längre historia, något inte minst svensk forskning uppmärksammat och diskuterat i detalj. Avgränsningen görs dock vid denna tidpunkt främst av det skälet att jämställdhetsbegreppet kommer i utförligt bruk i såväl det politiska som det vetenskapliga fältet.
Användningsområden
Målet med bibliografin är att underlätta för samtliga intresserade av frågor om jämställdhet och skola att söka relevanta kunskaper. Forskare bör ha stor användning av bibliografins index i syfte att skaffa sig en heltäckande bild över särskilda forskningsfält. Lärare och elever kan på ett enkelt sätt söka uppgifter om var relevanta kunskaper står att finna om särskilda frågor. Myndigheter och allmänhet ges både ett utmärkt tillfälle att orientera sig kring forskningsfältet som sådant och möjligheter till fördjupning. I ett
längre perspektiv är förhoppningen att bibliografin ska fungera som underlag för utvecklandet av en interaktiv och öppen bibliografi inom ramen för en särskild myndighet eller annat kunskapsorgan.
Publikationer i alfabetisk ordning
1. Aasmundsen, Jørn. 2000. Att möta befolkningens frågor om
sexualitet i ett samlevnadsperspektiv: kartläggning av lärarstudenters utbildning i sex och samlevnadsundervisning. Göteborg: Västra Götalandsregionen.
2. Aberg-Bengtsson, Lisbeth. 1999. Dimensions of Perform-
ance in the Interpretation of Diagrams, Tables, and Maps:
Some Gender Differences in the Swedish Scholastic
Aptitude Test. Journal of Research in Science Teaching, 36, s. 565–82.
3. Adolfsson, Lena. 2005. Flickor, pojkar, fysik och matematik:
skillnader i inställning mellan hög- och lågpresterade i TIMSS 1995. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.
4. Ahlberg, Ann. 1996. Undervisningsprocessens betydelse
för flickors och pojkars lärande. Nordisk matematikdidaktik, 4, s. 7–30.
5. Ahlberg, Ann. 1999. På spaning efter en skola för alla. Göte-
borg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik
och didaktik. 6. Ahlberg, Anna-Karin, Johansson, Sofia & Wallgren, Jenny.
2007. Elevers attityder till läsning: en undersökning bland
pojkar och flickor i skolår 6 och skolår 8. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
7. Ahlberg, Helene & Hersland, Viktoria. 1996. Tankar och
funderingar om livskvalitet bland barn i 7–12-årsåldern: en
intervjustudie. Göteborg: Institutionen för rehabilitering,
Vårdhögskolan i Göteborg.
8. Ahlgren, Andrew. 1983. Sex differences in the correlates of
cooperative and competitive school attitudes. Developmental psychology, 19, s. 881–888.
9. Ahlrik, Anna-Stina. 1999. Flickor och pojkar i teknikens
värld. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm:
Statens skolverk. 10. Ahlström, Karl-Georg & Nerhardt, Göran. 1969. Test-
resultat såsom en funktion av kön, ålder och utbildning. Uppsala: Institutet för psykologisk-pedagogisk konsultverksamhet.
11. Alanärä, Monica & Mört, Sirpa. 1991. Tysta barn i skolan.
Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna. 12. Alatalo, Inger. 1994. Tonårsflickors fantasier och tankar
kring framtida levnadsmönster tolkade via teckningar –
Österstad. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
13. Alebo, Anna. 1986. Samlevnadsfrågor i skolan. Lund: Lunds
universitet, Lärarhögskolan i Malmö. 14. Alexandersson, Regina. 2008. Redovisning av regerings-
uppdraget: ”Att stärka verksamheten med att främja och ut-
veckla dans med flickor och pojkar”. Örebro: NCFF, Örebro universitet.
15. Alici, Güler & Norlin, Gudrun. 2002. Läs- och skrivsvårig-
heter/dyslexi i ett genusperspektiv. Luleå: Luleå tekniska
universitet. 16. Alm, Barbro, Hanson, Bertil S. & Råstam, Ann-Sofi. 1992.
Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland eleverna i Kirse-
bergsskolans högstadium våren 1991. Malmö: Institutionen
för klinisk samhällsmedicin, Lunds universitet. 17. Alm, Jenny & Lindqvist, Emilia. 1996. Könsroller i media:
elevers medvetenhet och kritiska granskande av könsroller i
media. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 18. Ambjörnsson, Fanny. 2003. ”Kom nu hora, så går vi!”.
Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 12–17.
19. Ambjörnsson, Fanny. 2003. ”Kom nu hora, så går vi!:” om
svar på tal, utmanande beteenden och andra skamstrategier.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (ed), Sexualitetens
omvandlingar: Politisk lesbiskhet, unga kristna och macho-
kulturer. Göteborg: Daidalos.
20. Ambjörnsson, Fanny. 2004. Feminism i en klass för sig: om
ett möjligt och omöjligt identitetsval. Bang: feministisk
kulturtidskrift, 1, s. 25–28. 21. Ambjörnsson, Fanny. 2004. I en klass för sig: genus, klass och
sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. 22. Ambjörnsson, Fanny. 2005. Johannas förändring: genus-
skapande och heteronormativitet bland gymnasietjejer.
Kulick, Don (ed), Queersverige. Stockholm: Natur & Kultur. 23. Ambjörnsson, Fanny. 2006. ”Kom nu hora, så går vi!”: om
svar på tal, utmanande beteenden, och andra skamstrategier.
Helander, Karin (ed), Barnkultur i skilda världar. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.
24. Anderson, Kristen G. 1997. Gender bias and special educa-
tion referrals. Annals of dyslexia, 47, s. 151–162. 25. Andersson, Alice. 1995. Pojkars känslomässiga språk: genom
olika medel utveckla det känslomässiga språket hos pojkar. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
26. Andersson, Anders-Börje. 1992. Second language learners'
acquisition of grammatical gender in Swedish. Göteborg:
Avdelningen för lingvistik, Göteborgs universitet. 27. Andersson, Anette E. 1998. Differential selectivity to upper
secondary school with respect to previous achievement for
males and females. Nordisk pedagogik, 182, s. 217–228. 28. Andersson, Anna-Sofia. 1994. Pojkars och flickors talförhet
i klassrummet. Att undervisa, 6, s. 8–9. 29. Andersson, Britt. 1991. ”The next manager is a woman!”:
a report on female leadership in schools. Linköping: School
leader education.
30. Andersson, Bo. 2000. Samhällets demokratiska värdegrund:
en fråga om mångfald, olikhet men lika värde. Göteborg: Värdegrunden, Göteborgs universitet.
31. Andersson, Barbro & Hibell, Björn. 1990. Tendens i skol-
undersökningen i nian 1990: flickor dricker mer igen. Alkohol och narkotika, 84, s. 5–7.
32. Andersson, Christina. 1998. Om självkänsla, genus, klass och
etnicitet: arbetsrapport från BUSS-projektet. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
33. Andersson, Catharina. 2005. Fler män till skolan: en studie
av ett försök att locka män till skolan. Falun: Högskolan
Dalarna. 34. Andersson, Fredrik & Nässbjer, Mathias. 2006. Bilden av
en riktig man: elevers uppfattning av könsnormer. Luleå:
Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. 35. Andersson, Kristina, Hussénius, Anita & Gustafsson,
Christina. 2009. Gender theory as a tool for analyzing
science teaching. Teaching & Teacher Education, 25, s. 336– 343.
36. Andersson, Kicki & Högfeldt, Siw. 1988. Busfröna på
Mellansjö: en uppföljning av 22 pojkar från Mellansjö skol-
hem. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms
universitet. 37. Andersson, Marian & Hedalm, Brita. 2004. Pojkars upp-
levelser av skolan och dess betydelse för framtida univer-
sitetsstudier. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
38. Andersson, Marianne & Wilhelmsson, BrittMari. 1994.
Flickors och pojkars tankar och val i barnlitteraturen. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
39. Andersson, Pernilla & Lundquist, Ulrika. 2006. Genus-
didaktik för hållbar utveckling: vägar mellan vision och
verklighet. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen
rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.
40. Andersson, Sofia. 2002. Det blir värre med tiden ... Fritids-
pedagogen, 6, s. 14–16. 41. Andersson, Sofi & Lidberg, Anders. 2006. Det okända
mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
42. Andersson, Sofia & Tingstad, Görild. 2007. Elevers syn på
matematikundervisning i ett genusperspektiv. Luleå: Luleå
tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. 43. Andræ, Marika. 2005. Att vara två: romantik för flickor och
pojkar i bokserien om Eva och Adam. Kåreland, Lena (ed),
Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i
skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur. 44. Andræ Thelin, Annika. 1988. Hur kan vi bidra till lika möj-
ligheter för flickor och pojkar genom en aktiv utbildnings-
planering?: konferensrapport. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
45. Andrae Thelin, Annika & Elgqvist-Saltzman, Inga. 1987.
Side by side in classrooms and at work...?: ideology and
reality in Swedish educational policy and practice. Umeå:
Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. 46. Andréasson, Elisabeth. 1994. Språk och kön. Stockholm:
Almqvist & Wiksell. 47. Andreasson, Ingela. 2007. Elevplanen som text: om identitet,
genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 48. Annerstedt, Claes. 1996. Licentiatavhandling: samundervis-
ning i idrott. Tidskrift i gymnastik & idrott, 2, s. 12–17. 49. Appelqvist, Iwona & Lindgren, Lena. 1998. Den statliga
rektorsutbildningen: en utvärdering av innehåll, ekonomi,
jämställdhet och effekter. Stockholm: Statens skolverk. 50. Arbetsmarknadsdepartementet. 1987. Jämställdhetsarbete i
skolan. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. 51. Arbetsnotiser. 1993. 2 år med Framtidsbarn: en intervju-
studie av flickors, pojkars och fritidspedagogers arbete med
datorn i verksamheten på fritidshem. Falun: Högskolan
Falun Borlänge.
52. Aretun, Åsa. 2004. En muslimsk familjeflicka, ”som andra
ungdomar”: identitet, social logik och verklighet bland
flickor på en arabisk friskola. Svensk religionshistorisk årsskrift, 13, s. 9–29.
53. Aretun, Åsa. 2007. Flickor och populärkultur: en arabisk
friskola. Berglund, Jenny & Larsson, Göran (ed), Religiösa
friskolor i Sverige: historiska och nutida perspektiv. Lund:
Studentlitteratur. 54. Arnberg, Pether & Richardsson, Mari. 2006. Könsmedvetna
pedagoger: nyckeln till lärande för jämställdhet och hållbar
utveckling. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen
rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv 2006. Stockholm: SIDA/Den globala skolan.
55. Arnegård, Johan. 2000. Fler män till skolan. Stockholm:
Lärarhögskolan. 56. Arneland, Rebecka & Steigert, Anna. 2006. Jämställdhet i
klassrummet: en undersökande tidsstudie i ämnena historia
och religion. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
57. Arnesen, Anne-Lise, Lahelma, Elina & Öhrn, Elisabet.
2008. Travelling discourses on gender and education: the
case of boys' underachievement. Nordisk pedagogik, 1, s. 1– 14.
58. Arnqvist, Maria, Perttula, Monica & Pettersson, Eva. 1999.
Tonårsflickor i fokus: ett projekt tillsammans med flickor utfört på en kommunal fritidsgård sett ur ett jämställdhets-
perspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
59. Arvidsson, Lars, Nilsson, Magnus & Önneby, Oskar. 2002.
Sexslavhandel och gymnasieskolans värdegrund. Göteborg:
Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. 60. Arvidsson, Maj & Öhman, Margareta. 1999. De stora orden
– gör vi det vi tror vi gör?: om ett utvecklingsarbete i
Majorna. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm: Statens skolverk.
61. Askling, Berit & Wirén, Eva. 1992. Om kvinnor i skola och
vård: presentation av LING-K-projektets bakgrund och syfte
(Långtidseffekter av utbildning hos kvinnor). Linköping:
Universitet i Linköping. Institutionen för pedagogik och
psykologi. 62. Auland-Öhman, Berith & Säfström, Leif. 1994. Att synlig-
göra de talängsliga flickorna: ett utvecklingsarbete i årskurs 1
och 3. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna. 63. Aune, Solveig. 1998. Könsskillnader i gymnasieskolans om-
vårdnadsprogram: en undersöking om att prata inför klassen
och skillnader i undervisningen av tjejer och killar sett ur ett
elevperspektiv. Göteborg: Institutionen för vårdlärarutbildning, Göteborgs universitet.
64. Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson, Kerstin. 2002. Jäm-
ställdhet i skolan. Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson,
Kerstin (ed), Stärk och utveckla eleven! Stockholm: Natur
och kultur. 65. Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson, Kerstin. 2002. Stärk
och utveckla eleven!: självbild och självförtroende som grund
för kunskapsutveckling och jämställdhet: här får du idéer,
konkreta övningar och arbetsformer. Stockholm: Natur och
kultur. 66. Aurell, Harriet & Schelin, Vanja. 2000. Teknik på kvinnors
vis: om villkor och möjligheter. Stockholm: ESF-rådet. 67. Axelsson, Anders. 1995. Experimenthäfte för flickor och
pojkar och deras lärare. Lund: Lunds universitet,
Kemicentrum. 68. Axelsson, Susanne. 2004. Den dubbla, dolda läroplanens
värld: om skolans reproduktion av genus. Hjørungdal, Tove (ed), Dialog med de sega strukturerna: om arkeologisk utbild-
ning och genusperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet,
Institutionen för arkeologi. 69. Axelsson, Thom. 2008. Klass och kön: skolan har alltid
sorterat barn i grupper och nivåer. Socialpolitik (Vaxholm),
3, s. 36–37.
70. Baagøe Nielsen, Steen, Nordberg, Marie & Öhman,
Margareta. 2005. Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
71. Balke, Gudrun. 1990. Pojkar, flickor och engelska i årskurs 5:
delrapport inom den nationella utvärderingen av grund-
skolan. Göteborg.
72. Ball, Stephen J. & Larsson, Staffan. 1989. The struggle for
democratic education: equality and participation in Sweden. New York: Falmer Publishers.
73. Barajas Eriksson, Katarina. 2008. Beyond Stereotypes?
Talking about Gender in School Booktalk. Ethnography and Education, 3, s. 129–144.
74. Bartholdsson, Åsa. 2007. Med facit i hand. Normalitet,
elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Stockholms universitet.
75. Beckeman, Kay & Luengo, Annette. 1989. Flickor kan –
i Akalla: ett projekt om jämställdhet. Aktuellt om historia: organ för historielärarnas förening, 1/2, s. 28–31.
76. Becker, Wulf. 1997. Flickor slarvar med skollunchen:
högstadieelevers måltidsvanor 1996. Vår föda, 49, s. 28–31. 77. Beckman, Vanna. 1997. Projektet: att leva med Asperger,
DAMP, dyslexi. Stockholm: Cura. 78. Beeck, Malin. 1999. Vadå jämställdhet?: ett studiematerial
om jämställdhet i skolan. Stockholm: Elevorganisationen i Sverige.
79. Bellander, Theres. 2007. Språk och kön i skola och utbild-
ning. Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv:
studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6–7 oktober 2006.
80. Benckert, Sylvia. 2005. Varför väljer inte flickorna fysik?
Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 4, s. 27–37. 81. Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1984. Kvinno-
perspektiv på naturvetenskaplig utbildning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 4, s. 17–27.
82. Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1988. Riktar sig
läroböckerna i NO-ämnen mer till pojkar än till flickor?:
granskning av några läroböcker i naturorienterande ämnen.
Stockholm: Skolöverstyrelsen. 83. Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1995. Kvinno-
perspektiv på naturvetenskaplig utbildning. Hermodsson,
Elisabet & Trojer, Lena (ed), Ikaros med två bröst, Stockholm: Carlsson.
84. Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1995. Åtta år
senare. Hermodsson, Elisabet & Trojer, Lena (ed), Ikaros med två bröst. Stockholm: Carlsson.
85. Bengts, Marie. 2007. Medvetenhet viktigare än metoder:
genuspedagogik. Fritidspedagogen, 6, s. 20–24. 86. Bengts, Marie. 2007. På med genusglasögonen och riv
heteronormen. Fritidspedagogen, 2, s. 4–7. 87. Bengtsson, Anna. 1990. ”Humorn behövs när mönstret
börjar klarna”: om könsroller och ledarskap: en rapport från
ett seminarium för kvinnliga skolledare. Stockholm: Sveriges lärarförbund.
88. Bengtsson, Brita. 2004. Textillärare, i tjänst för jämställdhet.
Göteborg: Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs
universitet. 89. Berg, Bettina. 2000. Genuspraktika för lärare. Stockholm:
Lärarförbundet. 90. Berg, Kerstin. 1972. Sexualliv och samlevnad: lektionsutkast
och bildmaterial (stordiaserie). Stockholm: Utbildningsförlaget.
91. Berg, Leif. 1999. Så kan skolan förändras!: en inspirationsbok
om några skolor där man vågat tänka annorlunda. Uppsala: Aros.
92. Berge, Britt-Marie. 1989. Kvinnlig och manlig slöjd – slöjd-
läraren som kulturbärare. Kulturarv och utveckling inom
skolslöjden: rapport från ett slöjdhistoriskt symposium, Linköping, våren 1988.
93. Berge, Britt-Marie. 1992. Gå i lära till lärare: en grupp kvin-
nors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. Umeå: Umeå universitet.
94. Berge, Britt-Marie. 1996. Jämställdhetspedagogik på Storsjö-
skolan i Holmsund: ett aktionsforskningsprojekt. Umeå:
Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet. 95. Berge, Britt-Marie. 1997. Styra eller styras: att skapa kön i
klassrummet. Nordborg, Gudrun (ed), Makt & kön. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
96. Berge, Britt-Marie. 1998. Fear of ”disorder”?: resistance to
and fear of female advantage. Ohrlander, Kajsa, et al. (ed), Education into the 21st century: dangerous terrain for women? London: Falmer.
97. Berge, Britt-Marie. 1998. Könskoreografi och symboliskt
våld i skolan. Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 7, s. 46–54.
98. Berge, Britt-Marie. 1998. Skall vi skolas tillsammans eller
var för sig? Arnesen, Anne-Lise (ed), Likt og ulikt: kjønnsdimensjonen i pedagogisk tenkning og praksis. Oslo: Høgskolen i Oslo.
99. Berge, Britt-Marie. 2001. Kunskap bryter könsmönster:
aktionsforskning är verktyget: rapport från projektet Vidgade vyer i Jämtlands län. Umeå: Umeå universitet.
100. Berge, Britt-Marie & Ve, Hildur. 1997. Steering of teachers'
work: Teacher participation in an action research project
about gender equality in primary school. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 4, s. 23–38.
101. Berge, Britt-Marie & Ve, Hildur. 2000. Action research for
gender equity. Buckingham: Open University Press. 102. Berggren, Anne Marie. 1992. Kvinnoperspektiv på läro-
medlen i historia, religionskunskap och konst- och musik-
historia samt i ämnet social- och familjekunskap. Stockholm: Skolverket.
103. Berggren, Carin & Keynemo, Monica. 2008. Gör genuskun-
skaper skillnad? Om relationen mellan vägledares kunskapsnivå och delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad
utbildnings- och arbetsmarknad. Malmö: Malmö högskola.
104. Berggrén, Inger. 2001. Identitet, kön och klass. Hur arbetar-
flickor formar sin identitet. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis. 105. Berglund, Ann-Sofie. 2006. Vill du inte hoppa bock?: orsaker
till varför flickor skolkar från idrotten. Luleå: Luleå tekniska universitet/Arbetsvetenskap/Industriell Produktionsmiljö.
106. Berglund, Jonas & Telin, Anna. 2007. Är pojkar en pina och
flickor fina?: en studie om könsmönster i klassrummet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
107. Berglund, Lars. 2001. Lågprestation och specialpedagogiska
insatser i den svenska grundskolan ur ett genusperspektiv: jämförelser mellan år 6-elever 1985 och 1995. Nordisk tidskrift for spesialpedagogikk, 4, s. 218–227.
108. Bergman, Berit. 1993. ”Tjejerna på grabbarnas gymnasie-
linjer: en kartläggning i tre län. Solna: Vägledningsenheten,
AMS. 109. Bergman, Lars R. 1978. Utveckling av könsskillnader i skol-
prestation mellan 10 och 15 års ålder. Stockholm: Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
110. Bergman, Susanne & Sturk, Ann-Sofie. 1995. En under-
sökning i att stärka pojkars känslomässiga språk: en studie
genomförd på två fritidshem i Piteå. Luleå: Högskolan i
Luleå. 111. Bergman, Vilma. 1972. Kvinnliga rektorer – finns de?
Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 5, s. 6–9. 112. Bergman, Åsa. 2001. En studie om gymnasieflickors attityd
till att mucisera. Musikmagasin Evterpe, 10, s. 4–10. 113. Bergman, Åsa. 2001. ”Vi kör inte direkt någon typisk
tjejmusik, vi spelar rätt hårt”: en studie om gymnasieflickors attityd till att musicera. Musikmagasin Evterpe, 10, s. 4–9.
114. Bergman, Åsa. 2002. En studie om gymnasieflickors attityd
till att musicera. Musikmagasin Evterpe, 11, s. 4–9. 115. Bergman, Åsa. 2002. En studie om gymnasieflickors attityd
till att musicera. Musikmagasin Evterpe, 11, s. 8–12.
116. Bergman, Åsa. 2009. Växa upp med musik: ungdomars
musikanvändande i skolan och på fritiden. Krut: kritisk
utbildningstidskrift, 3, s. 48–61. 117. Bergman-Claeson, Görel. 2001. Att göra fordonskillar till
mogna män: lärarstrategier för språkutveckling i en gymnasie-
klass. Göteborg: Språk, kön och kultur: rapport från den
fjärde nordiska konferensen om språk och kön, Göteborg
den 6–7 okober 2000. 118. Bergroth, Marian & Westerlund, Ulrika. 1999. Att svära sig
fri. Bang: feministisk kulturtidskrift, 48, 50–51. 119. Bergström, Kristina & Lindström, Anna. 2004. Idrott och
självkänsla: ett försök att öka elevers självkänsla genom
nivåanpassad idrottsundervisning. Luleå: Luleå tekniska
universitet, Utbildningsvetenskap, Pedagogutbildningarna. 120. Bergström-Asplund, Margaretha & Öqvist, Kristina. 1993.
Olika metoder för att öka förståelsen och toleransen mellan
flickor och pojkar. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i
Luleå. 121. Bergöö, Kerstin & Rösler Rosenberg, Ingegärd. 1986.
Flickor i tvåsamhet och pojkar i gäng: om kön, socialisation
och språk. Linköping: Fortbildningsavdelningen i Linköping, Sektor svenska.
122. Berner, Boel. 1984. Women, technology and the division of
labour: what is the role of education? Tidskrift för Nordisk
förening för pedagogisk forskning, 4, s. 5–17. 123. Berner, Boel. 2002. ”Kunskapssamhällets” paradoxer: ut-
bildningens betydelser och könsrelationernas roll. Sturesson,
Lennart (ed), Spänningsfält. Tekniken – politiken – framtiden. Stockholm: Carlssons.
124. Berner, Boel. 2003. Kön, teknik och naturvetenskap i
skolan. Berner, Boel (ed), Vem tillhör tekniken?: kunskap
och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv. 125. Bertilsson, Emil, Börjesson, Mikael & Broady, Donald.
2009. Könsmönster i rekrytering till svenska lärarutbild-
ningar 1977–2007. HSV (ed), Man ska bli lärare! Den
ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen – beskriv-
ning och analys. Stockholm: Högskoleverket.
126. Birgerstam, Pirjo. 1999. Kvinnlig och manlig kompetens
hos jämställda individer. Skolverket (ed), Olika på lika
villkor. Stockholm: Statens skolverk. 127. Bjerén, Gunilla & Elgqvist-Saltzman, Inga. 1994. Gender
and education in a life perspective: lessons from Scandinavia.
Aldershot: Avebury. 128. Bjerkefeldt, Solveig. 1999. VG-uppgifter i biologi: för hög-
stadiet och Nk B på gymnasiet: människokroppen, sexual-
kunskap, genetik. Arild: Notera.
129. Bjerrum Nielsen, Harriet. 2000. Sophie och Émile i klass-
rummet: kön och marginalisering i skolan. Bjerg, Jens (ed),
Pedagogik. Stockholm: Liber. 130. Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica. 1988. Hur
flickor blir flickor och pojkar blir pojkar. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1, s. 28–42.
131. Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica. 1992. Når
kjønnet kommer i skole – pedagogisk kvinneforskning.
Taksdal, Arnhild & Widerberg, Karin (ed), Forståelser av
kjønn: i samfunnsvitenskapenes fag og kvinneforskning. Oslo:
Ad Notam Gyldendal. 132. Bjerstedt, Åke. 1976. Framtidsberedskap, jämställdhet och
kreativitet som utbildningsmål. Malmö: Kompendier från
Pedagogisk-psykologiska institutionen, Lärarhögskolan,
Malmö. 133. Bjerstedt, Åke. 1977. Utveckling av jämställdhetsattityder.
Malmö: Särtryck och småtryck från Pedagogisk-psykologiska institutionen, Lärarhögskolan i Malmö.
134. Bjuhr, Karin & Edfast, Marie. 2000. Vem lyssnar på Lena?:
om flickors respektive pojkars utrymme i och inflytande över
undervisningen. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
135. Björk, Ulla. 1994. Kontaktbehov på gymnasiet. Svenska i
skolan, 4, s. 56–59. 136. Björkhed, Anna-Karin & Löwinger, Charlotte. 2006. Genus-
skillnader i klassrummet ur elevperspektiv: med inriktning på
grundskolans senare år. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
137. Björklind, Karin. 2006. Svenska elever bra i läsförståelse.
Välfärd: SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och välfärd,
1, s. 6–7. 138. Björklund, Elisabeth & Arfwedson, Gerhard. 2003. Lek,
musik, könsroller och centrala begrepp: fyra exempel på sociala
konstruktioner. Stockholm: HLS förlag. 139. Björkman, Margareta. 1987. Informera i skolan om familje-
våld. Luleå: Kvinnojourernas distrikt i Norrbotten. 140. Björkskataskolan. 1988. Björkskataskolan, pilotskola för jäm-
ställdhet. Läsåret 87/88. Luleå: Björkskataskolan. 141. Björkskog Pesämaa, Susanne & Hedström, Helena. 1995.
Skrivlust och skrivförmåga: skillnader mellan flickor och
pojkar i en fjärdeklass. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
142. Björndahl, Margareta. 1984. Klassföreståndares inställning
till daglig elevvård: en analys av uppfattningar och peda-
gogiskt handlande i sexton högstadieklasser. Uppsala: Uppsala
universitet. 143. Björneberg, Björn. 2006. Skilda grupper löser inga problem.
Pedagogiska magasinet, 3, s. 80–81. 144. Björnsson, Mats. 2005. Kön och skolframgång: tolkningar
och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 145. Björnsson, Mats. 2008. Coolt?: pojkars underprestation i
skolan. Yrkesläraren, 4, s. 24–25. 146. Bladh, Stephan & Bouij, Christer. 2002. En uppföljande
enkätstudie av musiklärare i Sverige med upp till sex års
yrkeserfarenhet: rapport. Örebro: Musikhögskolan vid
Örebro universitet. 147. Blanck, Per. 1993. Sex och samlevnad i Ulricehamn: enkät-
undersökning bland elever i årskurs 1, gymnasiet: intervjuer
med personal som möter ungdomar: hösten 1992. Ulricehamn: Primärvården i Ulricehamn-Tranemo.
148. Blank, Anders & Palmqvist, Hans. 1998. Vilken man vill bli
lärare? Stockholm: HLS.
149. Blom, Annika. 1999. Vi som frågar chans och dom som
hånglar: lågstadiebarns föreställningar om barndom och tonår.
Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet. 150. Blom, Annika. 2005. Tjej eller kille – spelar roll?: tillsam-
mans för en jämställd skola. Stockholm: Länsstyrelsen i
Stockholms län. 151. Blomquist, Magnus. 2007. Och så gav hon Herr Brun en
riktig kyss: en diskursanalys av hetronormativitet i bilder-
böcker. Stockholm: Lärarhögskolan.
152. Blomstedt, Niklas & Gärdelid, Karl-Johan. 1996. Elever och
lärare producerar multimedia: en studie av pojkars och flickors engagemang i arbete med multimedia och av arbetets
genomförbarhet för en ensam klasslärare. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
153. Blomsterberg, Marianne, Göransson, Agneta G. & Fürst,
Gunilla. 1990. Att bryta mark för brytare: om jämställdhetsfrågor i gymnasieskolans reformering. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
154. Bodén, Birgit. 1973. Kvinnliga skolledare än en gång.
Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 60, s. 22–23. 155. Bodén, Josefine & Persson, Manja. 2006. Montessori-
materielen – ett genusneutralt verktyg? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
156. Bohlin, Rebecka. 2003. Kvinnor är tråkiga, män är roliga.
Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 52–54. 157. Bolander, Eva. 2009. Risk och bejakande: sexualitet och genus
i sexualupplysning och sexualundervisning i TV. Linköping:
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
158. Bolcsfoldi, Kerstin, Ensjö, Ylva & Mavroudis, Andonia.
1994. Identitetsutveckling hos manliga elever på yrkesteknisk
gymnasieskola. Stockholm: Psykologiska institutionen,
Stockholms universitet. 159. Boman, Mattias. 2000. Grundskollärarprogrammen: kurs-
litteratur granskad ur ett genusperspektiv. Uppsala: Jämställdhetskommittén, Uppsala universitet.
160. Bondestam, Fredrik. 2006. Feministisk pedagogik i det
globala rummet: några reflektioner kring omöjlig
undervisning. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jäm-
ställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.
Stockholm: Sida. 161. Bondestam, Fredrik. 2007. Omöjlig undervisning och
strävan efter radikal öppenhet. Om kritisk, feministisk, mångkulturell och postmodern pedagogik. Franck, Olof (ed), Genusperspektiv i skolan – om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur.
162. Bonnevier, Katarina. 2008. Klassrummet är ingen neutral
container: tema: det sitter i väggarna. Pedagogiska magasinet, 1, s. 58–61.
163. Book, Karin. 2009. Det ser tjockt ut: tankar kring hur och
var vi skapar tid och fysisk aktivitet. Svensk idrottsforskning, 3, s. 56–60.
164. Borg, Kajsa. 2008. Slöjd för flickor och slöjd för gossar.
Borg, Kajsa & Lindström, Lars (ed), Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundet.
165. Borgstig, Hanna-Stina & Hjalmarsson, Camilla. 2000. Man
har ju blivit van att bli kallad hora/bög...: att medvetandegöra
ungdomar om deras könsordsanvändning. Luleå: Luleå
tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 166. Borhagen, Kerstin. 1994. Flickors och pojkars studie- och
yrkesval. Locus, 5, s. 11–16. 167. Borhagen, Kerstin. 1996. ”För flickornas skull”: om
enkönade undervisningsgrupper i årskurs 5 och 9: en särredovisning av UG 95 inom JÄMSAM-projektet ”Flick- och
pojkmetoder – en analys och utvärdering”. Stockholm: Skolverket.
168. Boudin, Gunnar. 1995. Blyertsporträtt: olikheter mellan
flickors och pojkars bildframställning och bildutveckling i
åldern 7–9 år. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i
Luleå.
169. Brandebo, Susanne & Sevä, Johanna. 2009. Fem kvinnliga
gymnasieelevers upplevelser av ensemblespel. Luleå: Luleå
tekniska universitet/Pedagogik och lärande. 170. Brandell, Gerd. 1994. Kvinnor och matematik: konferens
Högskolan i Luleå 13–16 juni 1993: konferensrapport. Luleå: Institutionen för matematik, Luleå tekniska högskola.
171. Brandell, Gerd. 2003. Kön och matematik: GeMaprojektet;
grundskolerapport. Lund: Lund Institute of Technology,
Lunds universitet. 172. Brandell, Gerd. 2005. Kön och matematik: GeMaprojektet:
gymnasierapport: slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet. Lund: Lunds Universitet.
173. Brandell, Gerd. 2007. Kvinnor och matematik: konferens den
13–15 juni 2005: konferensrapport. Umeå: Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet.
174. Brandell, Gerd, Nyström, Peter & Staberg, Else-Marie.
2004. Matematik i gymnasieskolan: könsneutralt ämne eller
inte?: Projekt GeMa: delrapport 3. Lund: Matematikcentrum, Lunds universitet.
175. Brandell, Gerd & Staberg, Else-Marie. 2007. Är matema-
tiken en manlig domän? Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 3, s. 14–19.
176. Brandell, Gerd & Staberg, Else-Marie. 2008. Mathematics:
A Female, Male or Gender-Neutral Domain? A Study of Attitudes among Students at Secondary Level. Gender and Education, 20, s. 495–509.
177. Brandsfjell, Hanne Sofie & Rosander, Marielle. 1999.
Pojkars och flickors utevistelse: en studie om det kan finnas
skillnader i könens intresse för utevistelse genom planerade
uteaktiviteter. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
178. Brannäs, Monica. 1985. Vad vet lärarna om jämställdhet?
Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 72, s. 32–33. 179. Brikell, Jenny & Lindfors, Stina. 1997. Om liv och död:
skillnader mellan pojkars och flickors tankar. Luleå: Luleå
tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
180. Brinde, Anna Margareta. 1982. Behandlas flickor och pojkar
i skolan olika? Barn, 8, s. 41–45. 181. Brink, Lars. 2005. Välja bok: läspreferenser hos en grupp
barn under år 1–3 och år 6. Kåreland, Lena (ed), Modig och
stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och
förskola. Stockholm: Natur & Kultur. 182. Briskin, Linda & Nordesjö, Lena. 1994. Feministisk peda-
gogik: Att studera kvinnors skolerfarenheter. Sophie, 1, s. 6–12.
183. Brockman, Stina. 2005. Hela livet: 50 år med sex- och
samlevnadsundervisning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
184. Brolin, Per-Erik. 1982. Hjälpa eller stjälpa?: en debattartikel
om försöken att förändra könsroller och flickors val av
studieväg. Hushållsläraren: mat, hälsa, miljö, 9, s. 16–17. 185. Bromseth, Janne & Wildow, Hanna. 2007. ”Man kan ju inte
läsa om bögar i nån historiebok”: skolors förändringsarbeten
med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet. Stockholm:
Stiftelsen Friends. 186. Brozin Bohman, Viveca & Ösgård, Ingela. 1986. Jämställd-
het – en fråga om överlevnad. Lärartidningen, 1, s. 16–23. 187. Brumark, Marie. 1996. Kunskapsutveckling bland kvinnor
och män i arbetet: några lärares syn på eget lärande. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
188. Bruzelius, Margaretha. 1981. Tigare och talare i skolan.
Lund: Institutionen för ämnesmetodik, Lunds universitet. 189. Brüde Sundin, Josefin. 2007. En riktig rektor: om ledarskap,
genus och skolkulturer. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
190. Brüde Sundin, Josefin. 2009. Vad gör rektorer hela dagarna?
Lund: Studentlitteratur. 191. Buchan, Shari & Johnson, Ingrid. 1999. Culture, gender,
power: ”revisioning” northern education. Luleå: Circumpolar
change, the Fifth Circumpolar Universities Cooperation
Conference, June 10–12 1997, Luleå, Luleå University of
Technology.
192. Burns, Robin. 1995. Engendering health: feminist issues in
school health and physical education. Umeå: Lärarutbildning och forskning i Umeå.
193. Bäck, Viveca. 1987. Forskning kring jämställdhet – kön och
utbildning: föredrag vid seminariet Jämställdhet – kön och
utbildning vid Pedagogiska institutionen 4.12.1986. Vasa:
Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi. 194. Bäckman, Lena. 2009. Ett slag för jämställdheten. Yrkes-
läraren, 1, s. 28–31. 195. Bäckman, Maria. 1998. Fördomsfullhet och tolerans i
samlevnadsundervisningen. Kulturella perspektiv, 7, s. 36– 45.
196. Bäckman, Maria. 2003. Kön och känsla: samlevnadsunder-
visning och ungdomars tankar om sexualitet. Göteborg:
Makadam. 197. Bäckman, Maria. 2007. Hämmade flickor och utlevande
pojkar. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 59-72. 198. Bäckström, Sylvia. 1993. Kvinnor vill bli ledare. Femedia, 1,
s. 46–47. 199. Bölzner, Ewa & Elsner, Catharina. 1980. Kön och fritids-
intressen präglar barns egna bilder: Pojkar ritar fart och
handling – flickbilder är stilla och dekorativa. Lärartidningen, 20, s. 12–15.
200. Calderon, Lena. 2003. Hur är det ställt? Tack, ojämt!
Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymna-
sieskolor. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
201. Carlander, Ingvor & Nilsson, Björn. 1977. Teater som
pedagogik: en utvärdering av fem teatergruppers arbete med
sexual- och samlevnadsfrågor. Stockholm: Socialstyrelsens
nämnd för hälsoupplysning. 202. Carlberg, Axel. 1995. (ed). Likvärdighet i skolan: en anto-
logi. Stockholm: Statens skolverk. 203. Carli, Barbro. 1990. Idrott tillsammans på samma villkor:
flickors situation i skolans idrottsundervisning. Örebro: Örebro universitet, Institutionen för psykologi och pedagogik.
204. Carli, Barbro. 1991. ”Flickor, flickor, hållningen, flickor!”: de
svenska gymnastiklärarinnorna ”i första kurvan”. Örebro:
Institutionen för humaniora. 205. Carli, Barbro. 1991. Flickors situation i skolans idrotts-
undervisning. Tidskrift i gymnastik & idrott, 1185, s. 2938. 206. Carli, Barbro. 1993. Fysisk fostran i ett maktfält: ett av
skolans äldsta, obligatoriska ämnen: kvinnligt, manligt,
mänskligt? En teoretisk ansats. SVEBI (ed), SVEBIS års-
bok. Lund: Svensk förening för beteendevetenskaplig
idrottsforskning SVEBI. 207. Carli, Barbro. 1994. Vad gör idrotten med flickorna?: några
tankar om idrott och hälsa, kropp och självkänsla i ett
köns(gender)perspektiv. SVEBIS årsbok, 149–164. 208. Carli, Barbro. 1995. Myt & verklighet: könsperspektiv på
ämnet idrott och hälsa. Tidskrift i gymnastik & idrott:
officiellt organ för Svenska gymnastikläraresällskapet, 122, s. 26–35.
209. Carli, Barbro. 1996. Några kvinnliga synpunkter på jäm-
ställdhet, undervisningsgrupper, betygssättning. Tidskrift i
gymnastik & idrott, 9, s. 38–42. 210. Carli, Barbro. 1999. ”Gympafröknarnas” glömda insatser!
Svensk idrottsforskning, 4, s. 24–33. 211. Carli, Barbro. 2004. The making and breaking of a female
culture: the history of Swedish physical education 'in a
different voice'. Göteborg: Institutionen för pedagogik och
didaktik, Göteborgs universitet. 212. Carlsson, Gunilla. 1973. ”Pojkar skall vara hårda och
framåt, flickor skall vara mjuka och ömsinta”. Törnrosa: Kvinnoligans tidning, Mars, s. 5–10.
213. Carlsson, Görel. 1999. Yrkesliv och yrkeskunnande: fyra
erfarna kvinnliga lärare berättar. Linköping: Linköpings
universitet. 214. Carlsson, Marianne, Forsberg, Anna-Greta & Josefson,
Ingela. 1986. Yrkesval & jämställdhet. Skolledaren, 4, s. 6– 10.
215. Carlsson, Åsa & Härnsten, Gunilla. 1991. Flickor och pojkar
i skolan: vad tycker 71 lärare? Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska institutionen.
216. Carlström Hagman, Lena Pia. 1978. Låg- och mellan-
stadieelevers attityder till jämställdhet mellan könen. Malmö:
Lärarhögskolan. 217. Carlström Hagman, Lena Pia. 1979. Låg- och mellanstadie-
elevers attityder till jämställdhet mellan könen: ett under-
visningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan.
218. Carlström Hagman, Lena Pia. 1979. Låg- och mellan-
stadieelevers attityder till jämställdhet mellan könen: sammanfattning och diskussion av en kartläggningsstudie och ett
undervisningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan. 219. Carlström Hagman, Lena Pia. 1980. Pupils' attitudes to
equality between the sexes: an attitude survey and an educational study in the low and middle stages of the com-
prehensive school. Lund: Lärarhögskolan i Malmö, Lunds
universitet. 220. Carlström Hagman, Lena Pia & Wiechel, Lennart. 1977.
Undervisningshandledning för utveckling av jämställdhets-
attityder: könsroller. Malmö: Lärarhögskolan.
221. Carlström Hagman, Lena Pia & Wiechel, Lennart. 1979. Att
vara ”riktig flicka” och ”riktig pojke”?: ett dramapedagogiskt
arbetsmaterial för skolans sociala studier. Malmö: Lärarhögskolan.
222. Carlström Hagman, Lena Pia, Wiechel, Lennart & Yebio,
Bereket. 1977. Utveckling av jämställdhetsattityder: några
förberedande undervisningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan. 223. Carlswärd, Liselotte & Karlsson, Daniel. 1995. Flickor och
teknik: kan man öka flickors teknikintresse genom under-
visning baserad på laborativ vardagsteknik. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
224. Ceder, Simon & Elmsäter, Åsa. 2007. Tänk om, tänk queer!
Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 4, s. 30–32.
225. Cederberg, Meta. 2004. Krisen i skolan är pojkarnas kris:
om kön, klass, etnicitet och skolprestationer. Magnússon,
Finnur & Plantin, Lars (ed), Mångfald och förändring i
socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. 226. Cederberg, Meta. 2006. Utifrån sett – inifrån upplevt: några
unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte
med den svenska skolan. Malmö: Malmö högskola,
Lärarutbildningen. 227. Cedering, Magdalena. 2006. Jämställdhet i Norrbottens
skolor och skolorganisationer. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap.
228. Centerwall, Erik. 1970. Tjejer och killar: samhällsorientering
för högstadiet: arbetsområde Könsroller. Stockholm: Utbildningsförlaget.
229. Centerwall, Erik. 2000. ”Kärlek känns! förstår du”: samtal
om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm: Statens skolverk.
230. Centerwall, Erik & Strömdahl, Ingrid. 1971. Könsroller:
arbetsområde. Stockholm: Vår skola. 231. Centerwall, Erik & Strömdahl, Ingrid. 1974. Pojke, flicka
spelar det någon roll? Lärarhandledning om könsroller.
Stockholm: Arbetsmarknadens kvinnonämnd i samverkan
med Arbetsmarknadsstyrelsen och Skolöverstyrelsen. 232. Chaib, Christina. 1988. Modeller för rekrytering av flickor
till tekniska utbildningar. Delrapport 1, Erfarenheter av kampanjen för vidgad rekrytering av flickor till tekniker-
utbildningen. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.
233. Chaib, Christina. 1989. Modeller för rekrytering av flickor
till tekniska utbildningar. Delrapport 2, Fördjupningsstudie av flickors attityder och förhållningssätt till teknik och
naturvetenskap i skolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.
234. Colliander, Marie-Anne & Mattsson, Kerstin. 1982. ”Man
vill ju ha ett jobb”: om syo-verksamhetens förutsättningar på
ett skolhem för flickor. Stockholm: Institutionen för
pedagogik, Högskolan för lärarutbildning. 235. Comenius, Johann Amos & Kroksmark, Tomas. 1989.
Modersskolan. Göteborg: Institutionen för metodik i lärarutbildningen, Göteborgs universitet.
236. Coulter, Rebecca Priegert & Wernersson, Inga. 1999.
Education, gender equality, and women's organizing in
Canada and Sweden Briskin, Linda & Eliasson, Mona (ed),
Women's organizing and public policy in Canada and
Sweden. Montreal: McGill-Queen's University Press. 237. Cox, Roland, Näslund, Olof & Nyström, Ingemar. 2005.
Jämställt vägval: studie- och yrkesvägledning med genusper-
spektiv. Gävle: Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län.
238. Cronberg, Barbro. 1993. Tysta flickor? Kvinnobulletinen, 3,
s. 35–37. 239. Dacken, Jelena. 1979. Inte lika – men jämlika? Göteborg:
Pedagogiska Institutionen, Göteborgs universitet. 240. Dahl, Karin. 1990. Konsten att vara man: Arbetargrabbarna
och skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 38–46. 241. Dahlberg, Leif, Asplund, Rolf, Hjelte, Maude & Welling,
Peter. 1988. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år. Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.
242. Dahlberg, Leif, Asplund, Rolf, Hjelte, Maude, Welling,
Peter, Fälth, Susanne & Nilsson, Toralf. 1989. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år. Studieplan för ledarutbildning. Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.
243. Dahlberg, Leif, Hjelte, Maude, Asplund, Rolf & Welling,
Peter. 1985. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år.
Stockholm: Svenska friidrottsförbundet. 244. Dahlberg, Leif, Hjelte, Maude, Asplund, Rolf, Welling,
Peter, Fälth, Susanne & Nilsson, Toralf. 1987. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år. Studieplan för ledarutbildning. Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.
245. Dahlberg, Monica & Nilsson, Gudrun. 2001. Flickors och
pojkars val av kamrater vid lek och mellanmål på fritidshem. Luleå: Luleå tekniska universitet.
246. Dahlbom, Margareta. 1988. Vad elever tyckt och tycker om
skolans ämnen: en inventering av undersökningar 1896– 1975 och en specialstudie av fysikämnet. Häften för didaktiska studier, 5, s. 30–38.
247. Dahlbom, Tord. 1976. Rättstavningsförmågans struktur hos
pojkar och flickor i åk 4: en faktoranalytisk studie. Uppsala:
Uppsala universitet. 248. Dahlbom, Tord. 1976. Rättstavningsförmågans struktur hos
pojkar och flickor i åk 4: en faktoranalytisk studie. Appendix
1. Uppsala: Uppsala universitet. 249. Dahlbom, Tord. 1976. Rättstavningsförmågans struktur hos
pojkar och flickor i åk 4: en faktoranalytisk studie. Appendix
2. Uppsala: Uppsala universitet. 250. Dahlgren, Anita & Ekberg, Jan-Eric. 2005. Varför blir det
som det blir?: en studie av ämnet Idrott och hälsa. Svensk
idrottsforskning, 3, s. 16–19. 251. Dahlgren, Hans. 1995. Folkbildningen och deltagare med
funktionshinder: målformuleringar och insatser i sex kom-
muner samt vid 44 folkhögskolor: analys av måldokument. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
252. Dahlgren, Hans & Wallin, Erik. 1971. Attityder till manligt
– kvinnligt bland elever på grundskolans högstadium: ett
försök att mäta effekter av information på elevers attityder. Göteborg: Göteborgs universitet.
253. Dahlin, Anna & Lindehag, Catrin. 1995. Möjligheter och
hinder inom matematiken: orsaker till könsskillnader och
deras konsekvenser för inlärningen. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
254. Dahlin, Elisabeth & Thorén, Greta. 1976. Varför lämnar
flickor gymnasiets N-linje? Stockholm. 255. Dahlqvist, Tilde. 2006. Böcker döljer genuskonflikter. Krut:
kritisk utbildningstidskrift, 3/4, s. 60–78.
256. Dalenius, Lena. 1998. Särundervisning, bra eller dåligt? En
studie av flickklasserna på Thorildsplans gymnasium. Stockholm: Resursförvaltningen skola & socialtjänst.
257. Dannert, Kristina & Lindberg, J. Ola. 1992. Könsstyrda
yrkesuppfattningar på lågstadiet: påverkan genom arbetssätt: undersökning i Sunderbyns rektorsområde i Luleå Kommun. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
258. Davidsson, Birgitta. 2002. Föreställning om kön som idé:
innehåll och arbetsformer i förskolans och skolans läroplaner 1980–1998. Borås: Högskolan i Borås.
259. Davidsson, Birgitta. 2004. Fysiska och sociala villkor i
integrerade klassrum: beskrivning av ett forskningsprojekt. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.
260. Davis, Anna & Johansson, Olof. 2005. Gender and school
leadership in Sweden. Collard, John & Reynolds, Cecilia (ed), Leadership, gender and culture in education: male and female perspectives. Buckingham: Open University Press.
261. Degerman, Anna. 1999. IT, kön, skola och lärande.
Magnusson, Magnus, Nordberg, Marie & Saar, Tomas (ed),
Pedagogik på 2000-talet: studentessäer om skola, kunskap och
samhälle: arbetsrapport. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet.
262. Departementsserien. 1994:98. Vi är alla olika. En åtgärds-
rapport om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och
ett kunskapsområde. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
263. Djärv, Anita. 1997. Flickors bilder av matematik. Luleå:
Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 264. Dohn, Eivor. 1976. Kulturell kamp för kvinnofrigörelse.
Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
265. Dryler, Helen. 1998. Educational choice in Sweden: studies
on the importance of gender and social contexts. Stockholm: Stockholms universitet.
266. Dryler, Helen. 1999. The impact of school and classroom
characteristics on educational choices by boys and girls:
a multilevel analysis. Acta Sociologica, 42, s. 299–318.
267. Due, Karin. 2009. Fysik, lärande samtal och genus: en studie
av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik. Umeå: Institutionen för fysik, Umeå universitet.
268. Duroj, Helena. 2007. Könlös tjejgrej behöver nötknäppare.
Socialistisk debatt, 3/4, s. 95–106. 269. Dzedins, Annika. 1998. Sexor på väg att bli kvinnor. Lärar-
nas tidning, 19, s. 24–26. 270. Edelbro, Jessica & Eriksson, Anna. 1996. Medel och metoder
för att stärka flickors självtillit: en studie utförd på ett fritids-
hem i Luleå kommun respektive Piteå kommun. Luleå:
Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 271. Edemo, Gunilla & Rindå, Joakim. 2004. Någonstans går
gränsen: en lärarhandledning om kön, sexualitet och normer i
unga människors liv. Stockholm: RFSL. 272. Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin. 2007.
Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. 273. Edström, Charlotta. 2005. Is there more than just symbolic
statements?: gender equality as part of swedish state educational politics. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 3, s. 103–130.
274. Edwertz, Mona & Lundström, Lars. 2003. Jämställdhets-
och genusperspektiv i kurslitteraturen: en granskning av den obligatoriska litteraturen för det allmänna utbildningsområdets inledande 40 poäng i den nya lärarutbildningen vid
Karlstads universitet. Karlstad: Jämställdhetskommittén,
Karlstads universitet. 275. Egidius, Henry. 1999. Pedagogik för jämställdhet mellan
könen. Egidius, Henry (ed), Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.
276. Eidem, Christina. 1990. Våga lära av varandra: om flickor
och pojkar i skolan. Stockholm: Idégruppen för mansrollsfrågor, Civildepartementet.
277. Eidem, Christina & Halsius, Gunilla. 1994. Bland prima-
donnor och strömkarlar: om kön, ämnesinnehåll och arbetssätt
i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
278. Eilard, Angerd. 2004. Genus och etnicitet i en ”läsebok” i
den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i
Sverige, 4, s. 241–262. 279. Eilard, Angerd. 2008. Modern, svensk och jämställd: om
barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962–
2007. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
280. Einarsson, Charlotta. 2003. Lärares och elevers interaktion i
klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek
samt lärares uppfattningar om interaktionen. Linköping: Linköpings universitet.
281. Einarsson, Jan. 1980. Är barn medvetna om språkliga köns-
skillnader? Lund. 282. Einarsson, Jan. 1981. Blandskolans femma: iakttagelser under
en skoldag. Lund. 283. Einarsson, Jan. 1981. Fult och fint: anteckningar om språk
och kön. Lund. 284. Einarsson, Jan. 1983. Livet på lågstadiet. Lund. 285. Einarsson, Jan. 1984. Särart i samspråk: om kvinnlig och
manlig samtalsstil. Lund. 286. Einarsson, Jan. 1991. (ed). Språk och kön i skolpraktiken.
Malmö: Lärarhögskolan. 287. Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. 1984. Godmorgon pojkar
och flickor: om språk och kön i skolan. Malmö: LiberFörlag. 288. Ejeman, Göran. 1994. Gymnasieelever samtalar om språk
och kön. Svenska i skolan, 2, s. 25–30. 289. Ekeberg, Ann. 2001. Flickor hjälper flickor: jag talade till 150
högstadieflickor. Hässleholm: A. E. Celest konsult. 290. Ekholm, Mats. 1980. Jämställdhet? I skolan? Att undervisa,
6, s. 10–12. 291. Eklind, Kenneth. 1994. Allas rätt till en god utbildning: En
jämställdhetsfråga för Europaunionen. Att undervisa, 3, s. 5–6, 12.
292. Eklund, Marita. 1996. Samundervisning i gymnastik: en
undersökning av gymnastiklärares erfarenheter av och atti-
tyder till gemensam undervisning av flickor och pojkar. Vasa: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten.
293. Eklund, Solweig. 1997. Skola för jämställdhet. Edam, Anita
(ed), Mot lika villkor? Stockholm: Rabén Prisma. 294. Ekström, Marianne. 1995. Hemkunskap i sex terminer: målet
är jämställdhet, fibrer och grönsaker: rapport om ett projekt i hemkunskap i Storumans kommun. Göteborg: Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet.
295. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1987. Kvinnors vägar i utbildnings-
systemet: Om kvinnors val av utbildning, karriär och familjemönster. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
296. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1987. Utbildningsreformer, kvin-
nors livsmönster och rationalitet. Bäck, Viveca (ed), Forsk-
ning kring jämställdhet – kön och utbildning: föredrag vid seminariet Jämställdhet – kön och utbildning vid Pedagogiska
institutionen 4.12.1986. Vasa: Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi.
297. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1990. Utbildningsforskares per-
spektiv på jämställdhet. Läroplansdebatt, 46, s. 8–10. 298. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1991. Gravel in the machinery or
the hub of the wheel? Eduards, Maud (ed), Rethinking change: current Swedish feminist research. Stockholm: HSFR.
299. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1992. Straight roads and winding
tracks: Swedish educational policy from gender equality
perspective. Gender and education, 172, s. 41–56. 300. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1993. Lärarinna, kvinna, män-
niska. Stockholm: Carlsson. 301. Elgqvist-Saltzman, Inga. 1995. Gender and education.
Lärarutbildning och forskning i Umeå, 2, s. 4–98. 302. Elgqvist-Saltzman, Inga & Andrae Thelin, Annika. 2007.
Utmaningar i utbildningslandskapet. Klevard, Åsa & Nitzler, Ragnhild (ed), Sigbrit Franke: tydlig, synlig, djärv. Stockholm: Högskoleverket.
303. Eliasson, Carina. 2009. Könsöverskridande – när vuxna inte
ser. Fritidspedagogen, 2, s. 24–27. 304. Eliasson, Gösta & Nilsson, Sverker. 1994. Högstadie- och
gymnasieelevers livsstil i Falkenberg 1993: en enkätstudie. Halmstad: Folkhälsosektionen, Landstinget Halland.
305. Eliasson, Lena. 1996. Jämställdhet i skolan. Tidskrift i gym-
nastik & idrott: officiellt organ för Svenska gymnastikläraresällskapet, 123, s. 12–37.
306. Eliasson, Miriam, Isaksson, Kerstin & Laflamme, Lucie.
2005. Verbal aggression i skolan: ett könsperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift: organ för sjuk- och hälsovård, 82, s. 86– 96.
307. Eliasson, Miriam & Menckel, Ewa. 2003. Ord och mening:
könsperspektiv på verbal aggression och våld mellan elever i
grundskolan. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 308. Eliasson, Miriam A. 2007. Verbal abuse in school: con-
structing gender and age in social interaction. Stockholm:
Karolinska institutet. 309. Eliasson, Miriam A., Isaksson, Kerstin & Laflamme, Lucie.
2007. Verbal Abuse in School. Constructions of Gender
among 14- to 15-Year-Olds. Gender and Education, 19, s. 587–605.
310. Eliasson, Rolf. 2006. Sex- och samlevnadsundervisningen i
Östergötlands gymnasieskolor: Länshälsolagets skolrapport
2005. Linköping: Landstinget i Östergötland. 311. Elmeroth, Elisabeth. 2008. Etnisk maktordning i skola och
samhälle. Lund: Studentlitteratur. 312. Elmfeldt, Johan. 1990. När flickor tystnar: en närläsning av
fem svensklektioner i E3. Lund: Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet.
313. Elmfeldt, Johan. 1997. Läsningens röster: om litteratur, genus
och lärarskap. Lund: Lunds universitet. 314. Elvirsson, Göran & Lundberg, Gun. 1988. En longitudinell
studie av elevers övergång från grundskola till gymnasieskola i
Hässleholms kommun: modeller för jämförelse. Kristianstad:
Högskolan i Kristiansstad.
315. Emanuelsson, Ingemar & Fischbein, Siv. 1986. Vive la
difference?: a study on sex and schooling. Scandinavian journal of educational research, 30, s. 71–84.
316. Emanuelsson, Ingemar, Reuterberg, Sven-Eric & Svensson,
Allan. 1992. Består skillnaderna?: en analys av olika ungdomsgruppers intelligenstestresultat från 1960 till 1990. Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
317. Emanuelsson, Ingemar & Svensson, Allan. 1984. Sjunker
intelligensnivån? en jämförelse mellan trettonåringar testade
1961, 1966 och 1980. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
318. Emanuelsson, Ingemar & Svensson, Allan. 1989. Intelligens-
förändringar under ett kvartssekel: jämförelser mellan tretton-
åringar prövade 1961, 1966, 1980 och 1985. Göteborg:
Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 319. Embro Larsson, Karin. 2007. Från gosskola till samskola:
Malmö latinskola i ett genusperspektiv. Elbogen (Årsskrift), 75, s. 83–106.
320. Eneskär, Barbro. 1990. Forskning kring treåriga linjers
centrala prov i svenska under åren 1984–1989. Malmö:
Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.
321. Eneskär, Barbro. 1994. Forskning kring tio års centrala prov i
svenska för tvååriga linjer 1984–1993. Malmö: Lärarhögskolan.
322. Eneskär, Barbro, Wiklund, Gun & Vallberg, Ann-Christine.
1992. Manliga studerandes röster: om utbildningsval/yrkesval, kvinnodominerad utbildning och könsutjämning. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.
323. Engholm, Mette & Modin, Gunvor. 1975. Yrkesplaner och
utbildningsval bland gymnasister: en studie i könsdifferenser.
Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet.
324. Englund, Astrid & Johansson, Sara. 1993. Mental träning för
pojkar i grundskolan. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
325. Englund, Jenny & Henriksson, Johanna. 2006. Jämställdhet
utifrån ett internationellt perspektiv: klassrumsstudie i Sverige och Argentina. Luleå: Luleå tekniska universitet, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen.
326. Engstedt Edfast, Ingrid. 1996. Rollbyte i klassrummet: data
för tjejerna och böcker för killarna. Barn i hem, skola,
samhälle, 5, s. 8–9. 327. Engstrom, Jan-Ake & Noonan, Richard. 1990. Science
Achievement and Attitudes in Swedish Schools. Studies in
Educational Evaluation, 16, s. 443–456. 328. Engström, Madelaine. 2003. Studenter genusgranskar sin
utbildning: projekt med elektro- och dataprogrammen och
lärarutbildningen vid Linköpings universitet. Linköping:
Centrum för undervisning och lärande (CUL), Linköpings
universitet. 329. Engström, Sofia & Lindqvist, Alexandra. 2005. Vem tar
ordet?: andraspråksklassrummet ur ett genusperspektiv. Luleå:
Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. 330. Enström, Nina. 2005. Från känslosvall till reflektion och
insikt. Yrkesläraren, 1, s. 16–19. 331. Enström, Nina. 2007. Pojkars läsning – en klassfråga?
Yrkesläraren, 4, s. 26–27. 332. Eriksen, Tonje & Lind, Margaretha. 1999. Jämställdhet i
klassrummet: en studie om talutrymme, klassrumssituation
och yrkesval i en gymnasieskola. Luleå: Luleå tekniska
universitet, Pedagogutbildningarna. 333. Eriksson, Charli. 2003. Idrott och hälsa - mer för fysiskt
aktiva pojkar än fysiskt inaktiva flickor. Svensk idrottsforskning, 3, s. 35–38.
334. Eriksson, Charlotta & Johansson, Yvonne. 1992. Mental
träning för flickor i grundskolan. Luleå: Högskolan i Luleå,
Lärarutbildningarna.
335. Eriksson Gustavsson, Anna-Lena & Samuelsson, Joakim.
2008. Den självvärderade literacyförmågans betydelse för
pojkars och flickors studieresultat. Nordisk pedagogik, 4, s. 272–286.
336. Eriksson, Karl Henrik. 1986. Barn – Ungdom – Natur-
vetenskap – Teknik: (rapport över BUNT-projektet). Vol. 2, Undervisningsmål, yrkesföreställningar, könsroller, begrepps-
bildning. Linköping: Institutionen för pedagogik och
psykologi, Linköpings universitet. 337. Eriksson, Margareta, Johansson, Madelene & Nordberg,
Gunnel. 1994. Tigare – talare: drama som undervisnings-
metod för att försöka bryta ett könsrollsbeteende i klass-
rummet. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
338. Eriksson, Niklas. 2005. Prestationsskillnader mellan flickor
och pojkar i NO: en studie av uppgiftsformatets betydelse i
TIMSS 2003. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.
339. Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ohlsson, Östen. 2003. Datorn i
skolan grund för ny maskulin identitet? Krut. Kritisk
utbildningstidskrift, 1, s. 41–53. 340. Erixon Arreman, Inger. 2005. Att rubba föreställningar och
bryta traditioner. Forskningsutveckling, makt och förändring i svensk lärarutbildning. Umeå: Umeå universitet.
341. Erixon Arreman, Inger & Ve, Hildur. 2007. Gender,
research and change in teacher education: A Swedish
dimension. Gender and education, 19, s. 317–377. 342. Erlandson, Bill. 2006. Flickorna fortsätter dra ifrån pojkar-
na. Skolledaren, 9, s. 10–13. 343. Ernemo, Barbro. 1986. Om flickors och pojkars olika roller
i skolan. Barn i hem/skola/samhälle, 8, s. 44–49. 344. Erson, Eva. 1992. ”Det är månen att nå- ”: en studie i några
datorintresserade pojkars språk och föreställningsvärld. Umeå: Umeå Universitet.
345. Erson, Eva. 2006. ”Skärp dig!”: språk och kön i utbild-
ningsmiljö. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
346. Essberg, Catharina & Nilsson, Helena. 1994. Flickor, pojkar
och matematikutveckling: fallstudier av två flickor och två
pojkar. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 347. Ewald, Annette. 1992. Kvinnligt – manligt – mänskligt: Kan
skolan göra något åt den språkliga ojämlikheten? Svenska i
skolan, 2, s. 5–10. 348. Evaldsson, Ann-Carita. 2000. Könsskillnader och regel-
lekar. Flickors sociala interaktion i ”boll i fyrkant”. Nordisk pedagogik, 20, s. 65–79.
349. Eveline, Michael. 1995. Utbildning i ett genusperspektiv:
att tillägna sig kunskap eller skapa förståelse? Utbildning och demokrati, 4, s. 65–80.
350. Fagerberg, Nils. 2005. Genus, makt och media: män som
gråter och flickor som tar för sig. Datorn i utbildningen, 4, s. 8–11.
351. Fagrell, Birgitta. 1999. Idrott och genusregimer. Svensk
idrottsforskning, 4, s. 46–51. 352. Fagrell, Birgitta. 1999. Kvinnors syn på kvinnligt ledarskap.
Stockholm: Pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan. 353. Fagrell, Birgitta. 2000. De små konstruktörerna. Flickor och
pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott,
familj och arbete. Stockholm: HLS Förlag. 354. Fagrell, Birgitta. 2005. Den handlande kroppen: flickor,
pojkar, idrott och subjektivitet. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26, s. 65–80.
355. Fagrell, Birgitta & Agné, Pia. 2008. Genusvävar i praktiken.
Didaktikens forum, 2, s. 41–55. 356. Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. 1998. (ed). Talet om
kroppen: en antologi om kropp, idrott och kön. Stockholm:
HLS med stöd från Idrottshögskolan. 357. Fahlander, Pär & Högström, Mattias. 2000. Flickor och
fysik: en studie i kvinnligt empiriskt arbetssätt. Luleå: Luleå
tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 358. Falk, Else-Maj. 1999. Lärare tar gestalt: en hermeneutisk
studie av texter om lärarblivande på distans. Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis
359. Fennema, Elizabeth. 1994. Forskning om kön och mate-
matik. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 21, s. 10–17.
360. Fennema, Elizabeth. 1996. Differential learning and
performance. Murphy, Patricia F & Gipps, Caroline V (ed), Equity in the classroom: towards effective pedagogy for girls and boys. London: Falmer Press.
361. Fjelkestam, Kristina & Lindén, Claudia. 2001. Kropp, verk-
lighet, fiktion: läsning som subversiv handling. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.
362. Fjelkestam Nilsson, Brita. 1987. Madame, vart tog du
vägen?: granskning av läromedel i fysik och teknologi från
jämställdhetssynpunkt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
363. Flink, Margareta. 1977. 16-åriga kvinnliga gymnasieelevers
inställning till skolämnet gymnastik samt idrott på fritid i
Sverige, Västtyskland och England. Mölndal: Lärarhögskolan.
364. Florin, Christina. 2005. Flickorna drar ifrån: skolfram-
gångar i ett könsperspektiv. Framtider, 3, s. 4–9. 365. Florin, Ola. 2005. Ojdå! Unga om jämställdhet på gymnasiet.
Norrköping: Rädda barnens ungdomsförbund. 366. Forsberg, Lucas. 2007. Involving Parents through School
Letters: Mothers, Fathers and Teachers Negotiating
Children's Education and Rearing. Ethnography and Education, 2, s. 273–288.
367. Forsberg, Lucas. 2009. Involved parenthood: everyday lives
of Swedish middle-class families. Linköping: Linköpings
universitet. 368. Forsberg, Ulla. 1998. Jämställdhetspedagogik: en samman-
ställning av aktionsforskningsprojekt. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.
369. Forsberg, Ulla. 2002. Är det någon ”könsordning” i skolan?:
analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt
heterogena elevgrupper i årskurserna 0–6. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
370. Forselius, Tilda Maria. 1997. Tema: genus. Locus: tidskrift
för forskning om barn och ungdomar, 9, s. 3–57.
371. Forsman, Viktor & Kinnunen, Per. 2007. Jämställd
skola...eller?: flickornas interaktionsmönster är under för-
ändring medan pojkarna fortfarande kritiseras. Luleå: Luleå
tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. 372. Forsmark, Magnus, Lindkvist, Linda & Länk, Sara. 1998.
Flickors och pojkars lek på ett fritidshem och hur de förhåller
sig till varandra i leken. Luleå: Luleå tekniska universitet,
Pedagogutbildningarna. 373. Francia, Guadalupe. 1995. Alla människors lika värde: en
textanalys av jämlikhetsbegreppet i läroplanen för det obliga-
toriska skolväsendet (Lpo 94). Stockholm: Stockholms
Universitet, Pedagogiska institutionen. 374. Franck, Olof. 2007. (ed). Genusperspektiv i skolan: om kön,
kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur. 375. Frangeur, Renée & Nordberg, Marie. 2008. (ed). Masku-
linitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola
och skola. Stockholm: Liber. 376. Frank, Tomas, Stenmark, Peder & Ylipää, Ove. 1996. Dans
i idrottsundervisningen: elevernas attityder och killarnas
”svårighet”. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 377. Fransson, Birgitta & Svensson, Britt-Marie. 1981. Att prya
inom sjukvård. Linköping: Samhällsvetenskapliga institutionen, Linköpings universitet.
378. Franzén, Karin. 2006. ”Is i magen och ett varmt hjärta”:
konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv. Umeå:
Umeå Universitet. 379. Fredh, Andrea & Åsberg, Lilja. 2008. Skolprestation, genus
och psykisk (o)hälsa: en kvantitativ studie av gymnasie-
ungdomars förhållningssätt. Lund: Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
380. Fredriksson, Ingrid. 1969. Könsroller i läroböcker: en under-
sökning utförd år 1968 på uppdrag av Arbetsmarknadens
kvinnonämnd. Stockholm: Arbetsmarknadens kvinnonämnd.
381. Fredriksson, Kristina. 1999. Genus och litteratur: en studie
av högläsningslitteratur i grundskolans åk 3. Norrköping: Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Barn- och ungdomspedagogiska programmet.
382. Fredriksson, Ulf, Holzer, Thomas, McCluskey-Cavin,
Huguette & Taube, Karin. 2009. Strengths and Weaknesses in the Swedish and Swiss Education Systems: A Comparative Analysis Based on PISA Data. European Educational Research Journal, 8, s. 54–68.
383. Fricke, Marianne. 2006. Genus på schemat. Svenskläraren:
medlemsblad för Svensklärarföreningen, 50, s. 16–17. 384. Fridolfsdotter-Webb, Lena. 2000. Samundervisning vs. sär-
undervisning: en litteraturstudie av sam- och särundervisningsdebatten i Tidskriften i Gymnastik och (Idrott) åren 1964–1999. Idrottsforskaren, 1, s. 13–21.
385. Frisen, Ann, Holmqvist, Kristina & Oscarsson, Daniel.
2008. 13-Year-Olds' Perception of Bullying: Definitions,
Reasons for Victimisation and Experience of Adults'
Response. Educational Studies, 34, s. 105–117. 386. Fritz, Märta. 1983. Flickor får sämre betyg för att de är
flickor. Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 70, s. 22–23.
387. Fry, Agneta & Hirasawa, Karin. 1994. Turkiska flickors
studie- och yrkesval: om andra generationens muslimska
flickor. Stockholm: Lärarhögskolan. 388. Furusten, Thomas. 2009. Man ska bli lärare! Den ojämna
könsfördelningen inom lärarutbildningen - beskrivning och analys. Stockholm: Högskoleverket.
389. Fürst, Gunilla. 1990. En ny gymnasieskola för flickor och
pojkar: jämställdhetsperspektiv på den nya gymnasieskolans
linjestruktur. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
390. Fällman, Barbro. 1996. Analys av elevers texter år 3 från
barnskolan i Skurup. Malmö: Institutionen för pedagogik
och specialmetodik, Lärarhögskolan.
391. Fällman, Barbro. 1997. Talar flickor och pojkar olika?
Malmö: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö,
Utvecklingsavdelningen. 392. Gabrielsson, Britt. 1994. Kulturmöten mellan flickor och
pojkar. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna. 393. Gannerud, Eva. 1995. Vad passar för flickor och pojkar – och
vad stämmer på dig?: betydelsen av enkätfrågors formulering.
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.
394. Gannerud, Eva. 1999. Genusperspektiv på lärargärning: om
kvinnliga klasslärares liv och arbete. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
395. Gannerud, Eva. 2001. Lärares liv och arbete i ett genus-
perspektiv. Stockholm: Liber. 396. Gannerud, Eva. 2003. Lärararbetets relationella praktiker: ett
genusperspektiv på lärares arbete. Göteborg: Göteborgs
universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. 397. Gannerud, Eva. 2003. (ed). ”Våga bryta mönstret”: uppsatser
kring ett jämställdhetsprojekt. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
398. Gannerud, Eva. 2006. Genusperspektiv på lärares liv och
arbete. Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (ed),
Lärares arbete: pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv 2006: en antologi från en konferens anordnad av
Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling. 399. Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin. 2003. Lärande och
omsorg i förskola och skola: Rapport från ett forskar-
seminarium 21–22 november 2002. Göteborg: Institutionen
för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. 400. Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin. 2006. Innehåll och
innebörd i lärares arbete i förskola och skola. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis. 401. Gannerud, Eva & Wernersson, Inga. 1997. Vad lever vi
för?: om jämställdhet som frihet eller begränsning.
Mäkitalo, Åsa & Olsson, Lars-Erik (ed), Vuxenpedagogik i
teori och praktik. Stockholm: Fritzes.
402. Gansmo, Helen Jösok. 2009. Flickor kommunicerar via
datorn: tema: gränslösa mötesplatser. Pedagogiska magasinet, 1, s. 56–59.
403. Garme, Birgitta. 1990. Flickor i femman: analys av en grupp
mellanstadieelevers samtal utan vuxen ledare. Uppsala:
FUMS. 404. Garme, Birgitta. 1996. Skrivförmågan och jämställdheten.
Thelander, Mats & Elmevik, Lennart (ed), Samspel och
variation. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
405. Garme, Birgitta & Strömqvist, Siv. 1979. Visst kan flickor få
femmor!: pilotundersökning inom projektet språk och kön.
Uppsala: Uppsala universitet, Avdelningen för forskning
och utbildning i modern svenska (FUMS). 406. Garvare, Karin & Kokkonen, Marita. 1993. Undersökning
av kunskaper och intresse för fysik-teknik hos flickor respektive pojkar: ett arbete med vardagsnära fysik- teknik experiment integrerat med svenska och historia. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
407. Gawell, Charlotte. 2003. Starkare än du tror. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling. 408. Gerle, Elisabeth. 1999. Mångkulturalism - etniska grupper i
skilda skolor eller överlappande identiteter inom den
allmänna skolan? Utbildning och demokrati, 3, s. 23–42. 409. Gerle, Elisabeth. 2000. Mångkulturalismer och skola? Stock-
holm: Utbildningsdepartementet. 410. Giertz, Helena. 1996. Nya grepp på traditionstyngd skola.
Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 3/4, s. 26– 33.
411. Gillander Gådin, Katja. 2002. Does the psychosocial school
environment matter for health?: a study of pupils in Swedish
compulsory school from a gender perspective. Umeå: Umeå
universitet. 412. Gillander Gådin, Katja. 2004. Barns och ungdomars hälsa.
Hovelius, Birgitta & Johansson, Eva E (ed), Kropp och
genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur.
413. Gillander Gådin, Katja. 2006. Elever som aktörer i ett hälso-
främjande arbete i skolan: rapport från en interventionsstudie
med syfte att utveckla en modell för hälsofrämjande arbete i
skolan ur ett genusperspektiv. Sundsvall: Mittuniversitetet. 414. Gillander Gådin, Katja & Hammarström, Anne. 1994. Skol-
elevers arbetsmiljö och hälsa ur ett könsteoretiskt perspektiv:
baslinjestudie HT 1993. Härnösand: Landstinget Västernorrland, Yrkes- och miljömedicin.
415. Giota, Joanna & Lander, Rolf. 2004. Samtal och undervis-
ning om sex och samlevnad: projekterfarenheter och personal-
effekter i tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Göte-
borg: Institutionen för pedagogik och didaktik , Göteborgs
universitet. 416. Gisselberg, Kjell. 1991. Vilka frågor ställer elever och vilka
elever ställer frågor: en studie av elevers frågor i natur-
orienterande ämnen i och utanför klassrummet. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
417. Glennow, Yngve & Eriksson, Bodil. 1974. Hörselskadades
skolsituation och arbetsförhållanden: sammanställning av enkätsvar från hörselskadade män och kvinnor (födda 1940–
58) i Jönköpings län. Jönköping: Lärarhögskolan.
418. Goldstein-Kyaga, Katrin. 1995. Pizzabagare eller pilot?: om
studievalet bland ungdomar i multietniska skolor. Stockholm: HLS.
419. Golestani-Araghi, Sima & Rytiniemi, Linda. 2000. Etik och
moral i skolan: en undersökning av flickors och pojkars etiska
och moraliska tänkande. Luleå: Luleå tekniska universitet,
Pedagogutbildningarna. 420. Gonäs, Lena. 1997. Skolvärlden och dess anställda: ett exem-
pel på omvandling inom offentlig sektor: arbetsrapport från
SÖ-projektet, delstudie 2. Solna: Arbetslivsinstitutet. 421. Goodson, Ivor F., Arfwedson, Gerhard & Gerner, Ingvor.
1996. Att stärka lärarnas röster: sex essäer om lärarforskning
och lärar-forskarsamarbete. Stockholm: HLS. 422. Gotthardsson, Lars. 1994. Registrering av skololycksfall i
Tibro: läsåret 1993/1994: grundskolan och gymnasieskolan. Tibro: Tibro kommun.
423. Gotthardsson, Lars & Reinefelt, Ingemo. 1991. Olycksfalls-
registrering 1990 i Tibro: läkare- och sköterskebesök: en
kartläggning av olycksfall i Tibro grund- och gymnasieskola. Tibro: Tibro kommun, Skolhälsovården.
424. Graf, Johanna, Helmadotter, Anne-Marie & Ruben,
Susanna. 1991. Visst är det skillnad!: om att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
425. Grahn, Karin. 2008. Flickiga flickor och idrottspojkar –
genuskonstruktioner i läromedel; en mix av problem och normalitet. SVEBIS årsbok, 2008, s. 51–72.
426. Grahn, Karin. 2008. Flickor och pojkar i idrottens läromedel:
konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
427. Grahn, Karin. 2009. Att lära om flickor och pojkar hur
genus skapas i tränarutbildningens läromedel. Svensk idrottsforskning, 18, s. 38–41.
428. Grahn, Pia. 1996. Avslappningsövningars betydelse för stress:
skillnader mellan pojkar och flickor i en tredjeklass. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
429. Granath, Gunilla. 1997. Att vara rektor och kvinna. Krut.
Kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 36–39. 430. Granath, Gunilla. 1998. I skolan finns ett tufft språk och
gott om osäkra killar. Jämsides: JämO:s tidning, 3, s. 23–27. 431. Granath, Gunilla. 2008. Milda makter! Utvecklingssamtal
och loggböcker som disciplineringstekniker. Linköping: Linköpings universitet.
432. Granberg, Birgitta. 1990. Med gångjärn i hemläxa. Krut:
kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 47–49. 433. Grankvist-Nybacka, Ulrica. 1991. Tema: könsroller: jäm-
ställdhet mellan könen ur pedagogiskt perspektiv. Vasa:
Österbottens högskola, fortbildningsavdelningen. 434. Granstam, Ingrid. 1982. Barn och teknik: med speciell ton-
vikt på ansatsen att öka teknikintresset hos flickor. Linköping: Linköpings universitet.
435. Granstam, Ingrid. 1986. Technology for Girls in Sweden.
European Journal of Engineering Education, 11, s. 261–70. 436. Granstam, Ingrid. 1988. Flickor och naturvetenskap/inter-
nationella kontakter. Jönköping: Högskolan i Jönköping,
Institutionen för teknik. 437. Granstam, Ingrid. 1988. Girls and women in science and
technology education: contribution to UNESCO report,
Innovations in Science and Technology Education. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.
438. Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta. 1995. Forskning
om liv och arbete i svenska klassrum: en översikt. Stockholm:
Statens skolverk. 439. Grevholm, Barbro. 1985. Datorstugor för flickor i Lund.
Lokal skolutveckling i Lund. Lund: Skolstyrelsen. 440. Grevholm, Barbro. 1992. Kvinnor och matematik. Malmö:
Lärarhögskolan. 441. Grevholm, Barbro. 1993. Kvinnor och matematik. Journal
of intellectual disability research, 4, s. 5–11. 442. Grevholm, Barbro. 1993. Kvinnor och matematik. Forum
för debatt & information, 4, s. 5–11. 443. Grevholm, Barbro. 1993. Vem ägnar sig åt matematik?
Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 4, s. 16–19. 444. Grevholm, Barbro. 1994. Ett centralt uttalande om flickor
och matematik. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 21, s. 18–25.
445. Grevholm, Barbro. 1995. Gender and mathematics educa-
tion: theory into practice. NORMA, conference proceedings,
1, s. 78–84. 446. Grevholm, Barbro & Lindberg, Lisbeth. 2004. Kvinnor och
matematik: konferens den 12–14 april 2002: konferensrapport. Kristianstad: Institutionen för matematik och naturvetenskap, Högskolan i Kristianstad.
447. Grevholm, Barbro & Prytz, Ulla. 1986. Sommarkurser i
teknik för flickor: rapport till skolstyrelsen. Lund: Lunds
universitet.
448. Grevholm, Barbro, Sigstam, Inger & Vretblad, Anders.
2001. Kvinnor och matematik: Konferens Uppsala Universitet 16–18 april 1999: Konferensrapport. Uppsala: Matematiska institutionen.
449. Grewin, Ann-Margret. 2001. Unga flickor skriver in sig i sin
kultur: möjliga sätt att vara – uttryck i text och bild. Stockholm: Stockholms universitet.
450. Gruber, Sabine. 2007. I skolans vilja att åtgärda ”heders-
relaterat” våld: etnicitet, kön och våld. Norrköping:
Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings
universitet. 451. Gruber, Sabine. 2007. Skolan gör skillnad: etnicitet och
institutionell praktik. Linköping: Linköpings universitet,
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. 452. Grönlund, Anne. 1990. Separata pojk- och flickskolor i
skolförsök: ”Tjejer måste få en chans”. Personal – människor och arbete, 13, s. 36-37.
453. Grönlund, Anne. 1991. ”Tjejer måste få en chans”. Tidskrift
i gymnastik & idrott, 118, s. 8–10. 454. Gulbrandsen, Jorun & Andersson, Sten. 1994. Är skolan till
för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur. 455. Guldager, Anna. 2000. Betyg och jämställdhet. Vår skola.
Specialundervisning, 5, s. 4–5. 456. Gunnarsson, Britt-Louise. 1992. Forskning om språk och
kön i Sverige: statusrapport. ASLA:s skriftserie, 5, s. 45–51. 457. Gunnarsson, Gunvor. 1980. Från Härryda till Kiruna
arbetas för jämställdhet ... men har din skola ett eget
handlingsprogram? Lärartidningen, Svensk skoltidning, 19, s. 26–28.
458. Gustafson, Sigrid B. 1994. Female underachievement and
overachievement: parental contributions and long-term
consequences. International journal of behavioral development, 3, s. 469–484.
459. Gustafsson, Katarina. 2006. Vi och dom i skola och stadsdel.
Barns identitetsarbete och sociala geografier. Uppsala: Uppsala universitet.
460. Gustavsson, Anders. 2005. Delaktighet, identitet och makt :
konstruktion av normalitet, genus och etnicitet: en introduk-
tion. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet. 461. Gustavsson, Gunilla. 1979. Substantiv i skoluppsatser. Upp-
sala: FUMS. 462. Gustavsson, Lena. 2000. Om tonårsflickors upplevelse av
dans: elever från gymnasieskolans dansestetiska program. Lund: Lunds universitet, Institutionen för psykologi
463. Gårdsäter, Helena. 2002. ”Bög” eller ”åsna” – värdeladdade
ord på sin spets. Fritidspedagogen, 5, s. 8–9. 464. Gårdsäter, Helena, Mitchell, Cajsa & Florén, Anders. 1999.
Skolboken. Stockholm: Bonnier utbildning. 465. Göransson, Annica. 1987. De duktiga flickorna. Välfärds-
bulletinen, 2, s. 6–7. 466. Göransson, Annica. 1995. Är flickorna duktigare?: utbild-
ning. Välfärdsbulletinen: SCB:s tidning om arbetsliv och
välfärd, 3, s. 16–17. 467. Göransson, Agneta G. 1992. Könsorganisering och köns-
kvotering: två strategier för integrering av flickor och kvinnor
i tekniska utbildnings- och arbetsvärldar: sammanläggnings-
del. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
468. Göransson, Agneta G. & Sand, Ann-Britt M. 1992. Halva
klassen flickor: en modell för att stödja flickors integration på
gymnasieskolans fyraåriga tekniska linjer. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
469. Göransson, Ingegerd. 1987. Mötas eller skiljas i naturveten-
skap och teknik? Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut:
kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 40–43. 470. Göransson, Ingegerd. 1988. Pojkar och flickor: – tillsam-
mans eller var för sig. Lund: Lunds universitet, Utvärderingsenheten.
471. Göransson, Ingegerd. 1990. Mötas eller skiljas i natur-
vetenskap och teknik? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 50–54.
472. Göthson, Thorsten, Linderheim, Mogens & Strandlund,
Håkan. 1975. Aktivitetsnivå och fysiologisk aktivering under
uppmärksamhetstestning av överaktiva pojkar i åk 3.
Uppsala: Uppsala universitet. 473. Haag, Eva-Lena & Risenfors, Signild. 2007. Jämställdhet,
islam och framtidsdrömmar: en intervjustudie om muslimska
gymnasieflickor. Trollhättan: Högskolan Väst. 474. Hadenius, Karin. 1990. Jämlikhet och frihet: politiska mål för
den svenska grundskolan. Uppsala: Uppsala universitet. 475. Hagman, Andrea. 2002. Bemötande av flickor och pojkar i
högstadiet. Piteå: Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan, Avdelningen för musikpedagogik.
476. Hagstrand, Ingrid & Olivestam, Carl Eber. 1990. Skolan
där världen skapas: fortbildningsmaterial för grundskolans
lärare. Uppsala: Cordia. 477. Halldestam, Marie. 2005. Pojkars studieresultat i dalande.
Skolvärlden, 14, s. 11. 478. Hallerdt, Britt. 1999. Flickor och IT: en pilotstudie. Riis,
Ulla (ed), ”– utvecklingen beror då inte på användningen av datorer”. Stockholm: Skolverket.
479. Hallerström, Helena. 1989. Datorstuga för flickor: intervjuer
med flickor som gått på datorstuga. Lund: Pedagogiska
institutionen, Lunds universitet. 480. Halvarsdotter, Mia. 1998. Makten i samhället, hur den
upprätthålls och hur de förtryckta förhåller sig till sitt förtryck
& motstånd: alltihop med utgångspunkt från hur vi kan stoppa
sexuella trakasserier i skolan. Malmö: Radikal distribution.
481. Hansson, Börje. 1995. Flickors inställning till teknik och
naturvetenskap: kan den förändras med ett undersökande
arbetssätt? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 482. Hansson, Christina. 2007. Kön och etnisk bakgrund i
skolan. Vår skola. Skolår 4–7, 5, s. 26–27. 483. Hansson, Eva. 1982. Experimenthäfte för flickor och pojkar
och deras lärare. Lund: Lunds universitet, Kemicentrum.
484. Hansson, Gunilla & Kauma, Carola. 2000. Flickors och
pojkars inställning till fysik: en studie av skillnader mellan
flickors och pojkars inställningar till ämnet fysik samt deras
förslag till förändring och förbättring av undervisningen.
Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 485. Hansson, Kristina. 2007. IT i skolan ur ett genusperspektiv.
Datorn i utbildningen, 6, s. 24–26. 486. Harby, Helene. 2007. Att läsa skönlitteratur: en studie om
pojkars och flickors läsvanor och läsintresse på gymnasiet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
487. Hargreaves, David J., Folkestad, Göran & Lindström,
Berner. 1996. Gender and computers in music education: an
Anglo-Swedish study. International Conference on Music,
Gender and Pedagogics 26–28 April 1996. Göteborg: Göteborgs universitet.
488. Harju, Kristina & Widén, Johanna. 1995. Ett könsuppdelat
arbetssätt: en metod att stärka flickornas jag-identitet och
självkänsla. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna. 489. Hartman, Sven G., Thorbjörnsson, Hans & Trotzig, Eva.
1995. Den kvinnliga skolslöjden: Kvinnligt-manligt i slöjden. Linköping: Handens pedagogik Linköping.
490. Hasselskog, Peter. 2009. Slöjdämnet och genus – att
gestalta, anpassa eller medvetandegöra?: slöjd vidgar perspektiven. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1/2, s. 27–41.
491. Hasso, Britta. 1987. Hur flickor blir flickor och pojkar blir
pojkar: Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk
utbildningstidskrift, 4, s. 15–29. 492. 492. Hasso, Britta. 1990. Hur flickor blir flickor och
pojkar blir pojkar: Om ett föredrag av Harriet Bjerrum- Nielsen och Monica Rudberg. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 9-23.
493. Haukur, Viggósson. 1998. I fjärran blir fjällen blå: en
komparativ studie av isländska och svenska grundskolor samt
sex fallstudier om närhet som en förutsättning för pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
494. Havung, Margareta. 2000. Anpassning till rådande ordning.
Malmö: Lärarhögskolan, Malmö.
495 Havung, Margareta. 2006. ”Du, som är kvinna – du kan väl
ta det, det där om genus”: om jämställdhet och genus i nya lärarutbildningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 13, s. 171–206.
496. Havung, Margareta & Karlsudd, Peter. 1993. (ed). ”Kan
MAN göra det mer MAN-likt?”: slutrapport från jämställd-
hetsprojektet. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen för pedagogik och metodik.
497. Havung, Margareta & Karlsudd, Peter. 1993. ”Kom man till
barnomsorgen”: slutrapport från jämställdhetsprojektet. Kalmar: Lärarhögskolan.
498. Hedblom, Anne-Marie. 1975. Flick-skolan – en skola för
pedagoger. Utbildningstidningen, 7, s. 37–39. 499. Hedblom, Anne-Marie. 1975. Flick-skolan – en skola för
reformpedagoger. Utbildningstidningen, 8, s. 28–29. 500. Hedlin, Maria. 2004. Det ska vara lika för alla, så att säga ... :
en intervjustudie av lärarstuderandes uppfattningar om genus
och jämställdhet. Kalmar: Institutionen för hälso- och
beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar. 501. Hedlin, Maria. 2004. Lilla genushäftet: om genus och skolans
jämställdhetsmål. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap.
502. Hedlin, Maria. 2006. Jämställdhet, en del av skolans värde-
grund. Stockholm: Liber. 503. Hedlin, Maria. 2007. Gender as difference and young
people without limitations: gender discourses in a study
counsellor context. Andersson, Åsa & Johansson, Eva E
(ed), Present challenges in gender research. Umeå: Umeå
universitet, Genusforskarskolan. 504. Hedlin, Maria. 2009. Konstruktionen av kön i skolpolitiska
texter 1948–1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och
teknik. Umeå: Institutionen för matematik, teknik och
naturvetenskap, Umeå universitet. 505. Hedlund, Karin. 1991. Attityder till kvinnligt och manligt
ledarskap i skolan. Stockholm: Stockholms universitet.
506. Hedman, Therese & Omark, Karin. 2006. Befäster skolan
traditionella genussystem? En diskursanalys av skolböcker
i årskurs åtta. Luleå: Luleå tekniska universitet/Musik
och medier/Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik.
507. Hedman-Lindholm, Ulla-Britt & Hällström, Benny. 1993.
Metoder för att studera det tratitionella könsrollsmönstret på
fritidshem: ett försök genomfört på två fritidshem i Piteå
kommun. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 508. Heijbel, Claes. 1998. På elevernas villkor: undervisning i
sex och samlevnad på gymnasiet. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
509. Heisey, D. Ray & Ericsson, Eva. 1991. Principles of
equality in the Swedish educational system. Pedagogical bulletin, 14, s. 19–21.
510. Hellekant, Jan. 1994. Are Multiple-Choice Tests Unfair to
Girls? System, 22, s. 349–352. 511. Hellkvist Sellén, Marie & Jacobsson, Emma. 2006. ”Det blir
som lugnare!” Jämställdhet eller lugn och ro?: en studie kring
elevers och en pedagogs upplevelser av könssegregerad under-
visning. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
512. Hellsten, Gunnel & Hermansson, Britt-Marie. 1995. Mat-
projekt Veingeskolan, vårterminen -94. Halmstad: Folkhälsosektionen, Landstinget Halland.
513. Hellsten, IngaMaj. 2001. Varför välja läraryrket: fem lärares
syn på yrkesvalet, lärarkunskapen och IKT med genus-
perspektiv. Umeå: Umeå universitet, Lärarutbildningen.
514. Hellsten, IngaMaj. 2006. The Paradox of Inform@tion
Technology in Primary Schools: E-Learning is New but
Gender Patterns are Old! Scandinavian Journal of Educational Research, 50, s. 1–21.
515. Hellstrand, Åke. 1999. Historien ur ett kvinnligt per-
spektiv. Hellstrand, Åke & Lindqvist, Ola (ed), Den historiska berättelsen i undervisningen. Stockholm: Dialogos.
516. Helmadotter, Anne-Marie. 1990. Feministisk pedagogik.
Acca, 3, s. 12–13.
517. Hemlin, Carolina. 2003. Jämställdhet på fritiden: glappet
mellan forskning och praktik i skolvärlden. Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 62–63.
518. Henley, Rickard. 2006. Liv i lärarrummet: om sexuell
läggning och arbetsmiljö i skolan. Stockholm: Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL).
519. Hennesen, Paula, Jensen, Poul Erik, Lauest, Suzanne &
Sjöwall, Åke. 1984. Vara tillsammans: sex och samlevnad för ungdomar. Stockholm: Natur och kultur.
520. Henningsson, Kristin. 1998. Könsroller, skola och musice-
rande. West, Tore (ed), Kunskap, könsroller och solmisation. Stockholm: KMH, Stockholm.
521. Henricsson, Lisbeth. 2007. Kämpar och bekymrade: om
hur kommunikationsmönster i förskola och skola inleds,
vidmakthålls och kan brytas. Locus (Stockholm), 1/2, s. 34– 47.
522. Henriksen, Eva. 1990. Respekt och integritet: förutsättning för
förbättrad flickpedagogik. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för vägledning och vårddidaktik.
523. Henriksson, Berit. 1998. Ger vi pojkar och flickor lika möj-
ligheter: sammanställning av aktuell kunskap om jämställdhet
i skolan. Stockholm: Skolverket.
524. Henriksson, Kristin. 2008. Att skapa identitet genom
svenskämnets läsning: fyra flickors möten med fiktionstext.
Granath, Solveig, Bihl, Björn & Wennö, Elisabeth (ed),
Fönster mot språk och litteratur. Karlstad: Centrum för
språk och litteraturdidaktik, Karlstads universitet 525. Henry, Alastair. 2009. Gender Differences in Compulsory
School Pupils' L2 Self-Concepts: A Longitudinal Study.
System: An International Journal of Educational Technology
and Applied Linguistics, 37, s. 177–193.
526. Henry, Alastair & Apelgren, Britt Marie. 2008. Young
Learners and Multilingualism: A Study of Learner Atti-
tudes before and after the Introduction of a Second
Foreign Language to the Curriculum. System: An Inter-
national Journal of Educational Technology and Applied
Linguistics, 36, s. 607–623.
527. Herlin, Helena. 1978. Kvinnor och skolledarskap. Stock-
holm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. 528. Herlitz, Claes. 2003. Ta ingen skit: erfarenheter från ett
arbete mot sexuella trakasserier bland elever på mellanstadiet i Falu kommun. Falun: Dalarnas forskningsråd.
529. Hernwall, Patrik. 1993. Datorn i lågstadiebarnets begrepps-
värld: sex pojkars uppfattning av datorn. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
530. Hieta, Inger, Kero, Anna & Liminka, Alexandra. 2007. Man
kan säga att flickorna är lite mer modiga, om man säger så: en studie om talutrymmet i år 5 på två olika skolor i Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
531. Hillarp, Rut. 1987. ”Flickorna är det inga problem med”.
Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 12-90. 532. Hillarp, Rut. 1987. Kvinnliga perspektiv på skönlitteratur:
Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 54–59.
533. Hillarp, Rut. 1987. Pedagogik för flickor: Tema: Flickornas
villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 30–39. 534. Hillarp, Rut. 1990. Pedagogik för flickor. Krut: kritisk
utbildningstidskrift, 2, s. 28–37. 535. Hillarp, Rut. 1990. Västskolan och Östskolan: om peda-
gogik och kön i klassperspektiv. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 55–63.
536. Hillarp, Rut & Dahl, Karin. 1990. Flickor och pojkar. Krut:
Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 1–90. 537. Hjalmarsson, Maria. 2009. Lärarprofessionens genusordning:
en studie av lärares uppfattingar om arbetsuppgifter, kom-
petens och förväntningar. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis. 538. Hjeltman, Monica. 1990. Dokumentation från Nu går vi
vidare mot ett jämställt 1990-tal: SÖ:s temadagar om energi, arbete, ekonomi, språk. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
539. Hjort, Göran. 1993. Jämställdhetsföredömen i skolan:
rapport från ett jämställdhetsprojekt i årskurs åtta, genomfört läsåret 1992–93. Vällingby: Vällingby gymnasium.
540. Hjälmeskog, Karin. 1994. ”Det lilla livet” och grundskolans
läroplan. Härnsten, Gunilla (ed), Kvinnoperspektiv i
pedagogiken: rapport från en forskarutbildningskurs. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
541. Hjälmeskog, Karin. 1994. Hemkunskap för flickor... och
pojkar: ämnets betydelse för skolans jämställdhetssträvanden. Uppsala: Uppsala universitet, Centrum för didaktik.
542. Hjälmeskog, Karin. 1995. Texter om utbildning – ett
manligt språkspel? Utbildning och demokrati, 2, s. 18–27. 543. Hjälmeskog, Karin. 1996. Om jämställdhet i grundskol-
lärarutbildningen. Utbildning och demokrati, 5, s. 49–62. 544. Hjälmeskog, Karin. 2006. Att lära sig bry sig om de nära -
och de långt borta: tema: pedagogisk filosofi, etik och
politik. Utbildning och demokrati, 1, s. 61–76. 545. Holm, Ann-Sofie. 2008. Relationer i skolan: en studie av
feminiteter och maskuliniteter i år 9. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis. 546. Holm, Ann-Sofie & Öhrn, Elisabet. 2007. Crossing
boundaries? Complexities and drawbacks to gendered
success stories. Carlson, Marie, Rabo, Annika & Gök,
Fatma (ed), Education in ”multicultural” societies – Turkish
and Swedish perspectives. Istanbul: Swedish research
institute in Istanbul. 547. Holm, Inger. 1996. ”Jag vill arbeta med människor – helst
med barn”: kvinnliga förskollärarstuderandes syn på sitt
yrkesval. Linköping: Linköpings universitet. 548. Holmberg, Ianthe. 1996. (ed). Idéer för jämställdhet i
skolan. Göteborg: Jämställdhetsrådet, Göteborgs stad. 549. Holmberg, Lena & Lindell, Ebbe. 1994. Skillnaden mellan
pojkar och flickor. Holmberg, Lena & Lindell, Ebbe (ed),
Svenska mitt i skolan: undervisning – utvärdering –
utveckling. Lund: Studentlitteratur. 550. Holmbom, Lena. 2008. Ungdomsromaner i skolans värde-
grundsarbete: didaktiska potentialer i tre nyutgivna ungdomsromaner. Ett intersektionellt perspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Språk och kultur.
551. Holmgren, Robert & Widding, Göran. 2000. Vi har inte
bråkat sönder allt: en uppföljning av ett jämställdhetsprojekt. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.
552. Holmgren-Larsson, Lina & Wiksten-Häggner, Johanna.
2001. Flickor och datorer: ett försök att öka flickors intresse
för och kunskap om datorer. Luleå: Luleå tekniska
universitet, Pedagogutbildningarna. 553. Holmlund, Helena & Sund, Krister. 2005. Is the gender gap
in school performance affected by sex of the teacher?
Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms
universitet. 554. Holmqvist, Carina & Martín-Levander, Ann-Louise. 1995.
Flickor – pojkar – datorer: en undersökning om köns-
skillnader i datoranvändning. Luleå: Högskolan i Luleå,
Lärarutbildningarna. 555. HomO. 2006. Öppna!: om skolans ansvar att främja elevers
lika rättigheter oavsett sexuell läggning. Stockholm: Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
556. Horneij, Karin. 1997. Varför finns det så få bråkiga och
utagerande flickor i skolan?: en kartläggning av och diskussion
om barn i svårigheter. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö,
Institutionen för pedagogik och specialmetodik. 557. Horning, Eric. 1991. Du, jag och vi: om attityder och vär-
deringar i samlevnadsundervisningen. Vellinge: E. Horning. 558. Hultinger, Eva-Stina. 1994. Kan man styra skolan mot jäm-
ställdhet? Nord-Lilia forum: Nordisk ministerråds prosjekt
om likestilling i lærerutdanningens innhold og arbeids-
metoder, 1, s. 22–24.
559. Hultman, Tor G. 1980. Språk och kön i skolan: några resultat
från undersökningar av elevspråk. Lund. 560. Hultman, Tor G. 1981. Talar läraren till en flicka eller till en
pojke: ett lyssnartest. Lund. 561. Hultman, Tor G. 1990. Språk och kön i skolan. Kvinno-
vetenskaplig tidskrift, 11, s. 19–29.
562. Hultqvist, Jenny & Isaksson, Helen. 2000. Pojkarna mot
strömmen: en studie kring några läsintresserade pojkars läs-
och biblioteksvanor. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
563. Husén, Torsten. 1977. Jämlikhet genom utbildning?: per-
spektiv på utbildningsreformerna. Stockholm: Natur och
kultur. 564. Hussain, Salah. 1989. Samundervisning i idrott på grund-
skolans högstadium. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
565. Hyltén, Birgitta. 1990. Smarta pratare och snälla pluggare:
pojkar och flickor i årskurs tre på gymnasieskolans N- och T-
linjer; deras uppfattningar om karaktärsämnen och skol-
situation samt tankar inför framtida studie- och yrkesval. Linköping: Linköpings universitet.
566. Hyltén, Birgitta. 1993. En av många bäckar små ... :
utvärdering av projektet Flickor och teknik vid Linköpings
tekniska högskola. Linköping: Institutionen för pedagogik
och psykologi, Linköpings universitet. 567. Hyltén, Birgitta. 1994. Att ha en styv nacke eller att hålla
huvudet högt - spelar det någon roll?: pojkars och flickors
situation i 1860-talets skola enligt elever i 1990-talets årskurs
nio. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Lärarhögskolan. 568. Hägerfelth, Gun. 2004. Språkpraktiker i naturkunskap i två
mångkulturella gymnasieklassrum. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
569. Hägerström, Jeanette. 2001. Genus i förvandling och för-
handling: utbildningsfrågor sett ur ett kombinerat genus-,
etnicitets- och klassperspektiv. Krut. Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 28–33.
570. Hägerström, Jeanette. 2002. Genus, etnicitet och klass –
inte det ena utan de andra: med utbildningsfrågor som
exempel. Hägerström, Jeanette (ed), Mångkulturalism i
praktik och teori: Lok-rapport 3. Malmö: Lärarhögskolan. 571. Hägglund, Solveig. 1991. Uppväxtmiljöer och könsroller:
prosocialt beteende hos pojkar och flickor i förskola och skola. Göteborg Säröhus: Centrum för kunskap om barn, Mölndal.
572. Hägglund, Solveig. 1992. ”Ska ni bråka får ni gå ut!”. Locus
(Stockholm), 1, s. 3–9. 573. Hägglund, Solveig. 1997. Utvärdering av lokala jämställd-
hetsprojekt inom JÄMSAMs nätverk. Stockholm: Statens skolverk.
574. Hägglund, Solveig. 2000. Social responsibility in the
classroom: the presence of social representations in communication and interaction. Chaib, Mohamed & Orfali,
Birgitta (ed), Social representations and communicative
processes. Jönköping Jönköping University Press. 575. Hägglund, Solveig. 2001. ”När var tar sin...”: några tio-
åringar om kamratrelationer i skolan. Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 13, s. 32–43.
576. Hägglund, Solveig & Öhrn, Elisabeth. 1992. Kön, utbild-
ningsmiljöer och prosocial utveckling. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.
577. Häggqvist, Susann. 2000. Arbetsmiljön i skolan och välbefin-
nande ur ett elevperspektiv: en uppföljningsstudie av 13–14-
åriga flickor och pojkar inom projektet Skolmiljö 2000. Solna: Arbetslivinstitutet; Göteborgs universitet.
578. Häggström, Urban, Josefsson, Daniel & Strömbäck, Anna-
Carin. 2006. Var det bättre förr?: en undersökning av elevers
läsförmåga i ett 15-årsperspektiv. Luleå: Luleå tekniska
universitet/Utbildningsvetenskap. 579. Hällgren, Camilla. 2006. Researching and developing
Swedkid. A Swedish case study at the intersection of the web, racism and education. Umeå: Umeå universitet.
580. Hällgren, Camilla, Granstedt, Lena & Weiner, Gaby. 2006.
Överallt och ingenstans. Mångkulturella och antirasistiska
frågor i svensk skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
581. Härnqvist, Kjell. 1993. Den sociala selektionen till
gymnasieskola och högskola: analyser i den longitudinella
databasen UGU 67. Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
582. Härnqvist, Kjell. 1996. Flickors studieval i 1980-talets
grundskola, gymnasieskola och högskola. Utbildnings-
historia Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshisto-
ria, 1996, s. 68–80.
583. Härnqvist, Kjell. 1998. Explaining the recruitment to post-
secondary education: The case of Sweden. Nordisk pedagogik, 18, s. 207–216.
584. Härnqvist, Kjell. 1999. Rekryteringen till teoretisk gym-
nasieutbildning: en jämförelse mellan sex födelsekohorter.
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. 585. Härnqvist, Kjell, Tingsell, Jan-Gunnar & Christianson, Ulf.
1985. LING-projektens intervju: kvantitativa mått på
språkanvändning och deras samband med utbildningsnivå och
kön. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs
universitet. 586. Härnsten, Gunilla. 1990. Granskning av tillsättningar av
skolledare i Uppsala län under åren 1985/1989 – huvudsakligen utifrån jämställdhetsaspekten: rapport från Uppsala
län. Uppsala: Länskolnämnden. 587. Härnsten, Gunilla. 1990. Högstadiets datalära från flickors/
kvinnors perspektiv: en förstudie. Uppsala: Pedagogiskt
utvecklingsarbete, Uppsala universitet. 588. Härnsten, Gunilla. 2005. Vi sätter genus på agendan: ett
deltagarorienterat projekt i en glesbygdskommun. Växjö:
Växjö universitet, Institutionen för pedagogik. 589. Härnsten, Gunilla. 2007. Inre resor: slutrapport från projektet
Jämställd förskola i Kronobergs län. Växjö: Växjö universitet.
590. Högberg, Ronny. 2009. Motstånd och konformitet: om man-
liga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till
kärnämnena. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
591. Högdin, Sara. 2007. Utbildning på (o)lika villkor: om kön
och etnisk bakgrund i grundskolan. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
592. Höjeberg, Pia. 1994. Att bli kvinna – löftesrikt eller bara be-
svärligt?: rapport från projektet ”Utvärdering av undervis-
ningsmetod för att förbättra flickors kroppsuppfattning under
tidig pubertet”. Bromma: Västra Stockholms sjukvårdsområde. Stockholms läns landsting.
593. Höjer, Dan. 2005. Den utrotningshotade mannen. Opsis
kalopsis: om barn- och ungdomskultur, 3, s. 20–21. 594. Immo, Anna-Lena. 2007. ”De ungas självbild säger mycket
om samhället”. Dagens samhälle, 36, s. 20–21. 595. Imsen, Gunn. 1999. Jämställdhet och likvärdighet mellan
könen. Imsen, Gunn , Almqvist, Inger & Johansson, Jan- Erik (ed), Lärarens värld: introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
596. Imsen, Gunn & Retzlaff, Joachim. 2006. Elevens värld:
introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
597. Irebjörk, Petra. 1998. Fritidshemmens pedagoger: hur för-
delar de sin uppmärksamhet mellan flickor och pojkar? Luleå:
Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 598. Isaksson, Anita & Svonni, Annette. 1994. Drama: en för-
söksverksamhet för att öka flickors talaktivitet. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
599. Isaksson, Therese & Lundberg, Ingela. 1999. Muslimska
flickor och svensk skolidrott: en undersökning baserad på
intervjuer med muslimska flickor. Lärarutbildning och
forskning i Umeå, 6, s. 35–43. 600. Isaksson, Therese & Lundberg, Ingela. 1999. Muslimska
flickor och svensk skolidrott: en undersökning baserad på
intervjuer med muslimska flickor. Idrottsforskaren: informa-
tionsorgan för SVEBI, Svensk förening för beteendeveten-
skaplig idrottsforskning, 1, s. 21–26.
601. Isling, Åke. 1980. Kampen för och mot en demokratisk skola.
Stockholm: Sober. 602. Israelsson, AnnMarie. 1993. Kvinnor och teknik – omöjligt
eller självklart? Dædalus, s. 13–29.
603. Jacobzon-Burlin, Camilla & Åhl, Annica. 1993. Sekunds-
nattarna: två studier i vilket kön som fångar lärarens
uppmärksamhet. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
604. Jakobsson, Ann-Katrin. 1989. Jämställdhet och könsroller i
lärar- och barnomsorgsutbildning. Göteborg: Institutionen
för pedagogik, Göteborgs universitet. 605. Jakobsson, Ann-Katrin. 1990. Flickors och pojkars villkor i
skolan: en uppgift för grundskollärarutbildningen. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.
606. Jakobsson, Ann-Katrin. 2000. Motivation och inlärning ur
genusperspektiv: en studie av gymnasieelever på teoretiska
linjer/program. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
607. Jakobsson, Björn & Sundbom, Maria. 2005. Vem tar ordet?:
en studie i hur talutrymmet fördelas genusmässigt i en
gymnasieklass. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
608. Jarlbro, Gunilla. 1997. En kartläggning av undervisningen i
sex och samlevnad inom landets lärarutbildningar: intervjuer
med skolledningar och lärarkandidater 1996. Stockholm:
Folkhälsoinstitutet. 609. Jarlbro, Gunilla. 1997. Sex- och samlevnadsundervisning i
grundskolan : en enkätstudie från landets mellan- och hög-
stadieskolor 1995–96. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
610. Jernryd, Elisabeth. 1974. Optimal auktoritets- och propa-
gandaresistens: en studie av ålders- och könsdifferenser. Malmö: Lärarhögskolan.
611. Jobson, Gunnel. 1988. Så blir flickor tekniska. Barn i
hem/skola/samhälle, 4, s. 22–27. 612. Johansson, Annika. 1997. Den dolda underordningen:
pojkar och flickor i skolan. Didaktisk tidskrift: för praktiker och forskare, 7, s. 39–42.
613. Johansson, Anna. 2004. Ett vackert lidande. Kulturella
perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 4, s. 33–41.
614. Johansson, Ann & Lidström, Anna. 2006. Perspektiv på
jämställdhet: kvinnor och män i läromedel och litteratur-
undervisning i Svenska B på gymnasiet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
615. Johansson, Anna-Karin & Johansson, Kristina. 2004.
Elevers uppfattning av lärares uppmärksamhet ur ett genus-
perspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
616. Johansson, Barbro & Andersson, Åsa. 2000. Ante –
klassens dataexpert. Hagström, Ylva (ed), Porträtt utan
ram: kön och sexualitet bortom strukturalismen. Lund:
Studentlitteratur. 617. Johansson, Bror A. 1981. Skolmognad och studieframgång:
utveckling – med hänsyn till könsdifferenser under livscykeln 7–25 år. Umeå: Umeå universitet.
618. Johansson, Cajsa. 2009. Svar: Det är heteronormen vi vill
åt. Skolvärlden, 15, s. 27. 619. Johansson, Eivor & Häggström, Helena. 2000. ”Tjejdag och
jungfrumässa”: beskrivning och utvärdering av en skola/
fritidsaktivitetet med unga flickor i fokus. Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten.
620. Johansson, Hans. 1983. Samundervisning i ämnet idrott:
gymnastiklärares inställning och erfarenhet på grundskolan. Mölndal: Idrottspedagogiska rapporter.
621. Johansson, Mårten. 1988. Hur ger vi flickorna sin rätt till
tekniken?: rapport om ett praktiskt arbete med teknik på
lågstadiet. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala
universitet. 622. Johansson, Malin. 2000. Hur intresset för matematik för-
håller sig till elevens ålder och kön: samt en utredning av de bakomliggande orsakerna. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
623. Johansson, Maria & Karlsson, Kristina. 1995. Hur förändras
flickors och pojkars talaktivitet och arbetssituation vid arbete med experiment i könsuppdelade grupper? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
624. Johansson, Ulla. 1997. Vad bör kvinnor kunna?: utbildning
som kulturellt kapital och symboliskt våld. Hagman, Ingrid (ed), Mot halva makten. Stockholm: Fritzes.
625. Johansson, Ulla. 2007. Kön, klass och goda lärare. En
diskursanalys av texter om yrkeslärare, läroverkslärare och
gymnasielärare 1945–2000. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
626. Johansson, Ulrika & Svanberg, Marianne Söderholm. 1993.
Kemi på mellanstadiet: ett försök med delvis könssegregerad
undervisning. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i
Luleå. 627. John, Charlotta & Sabljar, Pamela von. 2006. Ett nytt sätt
att betrakta världen. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om
jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.
Stockholm: Sida. 628. John, Charlotta, Sabljar, Pamela von & John, Ebba. 2005.
Elfte steget – vägen dit: en metodbok för praktiskt jäm-
ställdhetsarbete i förskola och skola. Lund: Svenska ESF-rådet i Skåne län.
629. Johnsson, Lisbeth & Håman, Christer. 1996. Jämställdhets-
perspektiv i lärarutbildningar: en översikt av litteratur och
kursplaner i SO-ämnen vid Högskolan i Karlstad 1995. Karlstad: Högskolan i Karlstad, Samhällsvetenskap.
630. Jonasson, Bengt, Ryman, Jan & Stjernedal, Morgan. 1972.
Vilka gick på den nya gymnasieskolans ykesinriktade linjer i Göteborg höstterminen 1971?: en deskriptiv studie av de
yrkesinriktade linjerna, med avseende på kön, socialgrupp,
popularitet, yrkesplaner samt informationskällor. Göteborg:
Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet. 631. Jonasson, Karl-Birger. 1974. Med två årskurser genom
gymnasiet och fackskolan: betyg- prov- och protokolldata. Stockholm:
632. Jones, Alison. 1994. Flickor blir ”flickor” i ett socialt spel
av betydelser och sätt att vara. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 15, s. 30–39.
633. Jonsson, Charlotte. 1994. Kan könsuppdelning öka flickors
intresse för NO-ämnet? Luleå: Lärarutbildningarna,
Högskolan i Luleå. 634. Jonsson, Jan O. 1997. Hur skall vi förklara könsskillnader i
utbildningsval?: en empirisk prövning av hypoteser om
rationella val och könsrollsmodeller. Persson, Inga &
Wadensjö, Eskil (ed), Glastak och glasväggar? Stockholm
Fritzes. 635. Jonsson, Jan O. 1997. Utbildningsskillnader mellan män
och kvinnor – vilka är de och hur kan de förklaras? Hemlin,
Egon (ed), ”Det har ändå hänt fantastiskt mycket” / redaktör:
Egon Hemlin. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i
samarbete med Gidlund. 636. Jonsson, Jan O. 1997. Utbildningsskillnader mellan män och
kvinnor: vilka är de och hur kan de förklaras? Stockholm:
Institutet för social forskning, Stockholms universitet. 637. Jonsson, Kjell & Larsson, Niclas. 1994. Könsdifferentierad
undervisning: gynnas flickorna av segregerad undervisning?
Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
638. Jonsson, Krister & Lindblom, Anders. 2009. Genusarbete
om pedagoger i skolan. Luleå: Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande.
639. Jonsson, Rickard. 2007. Blatte betyder kompis: om masku-
linitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront. 640. Jonsson, Rickard. 2008. Att skapa invandrarkillar. Masku-
lina stereotyper i en högstadieskola i Stockholm. Forsell,
Håkan (ed), Kalla och varma staden. Migration och stads-
förändring i Stockholm efter 1970. Stockholm: Stockholmia
förlag. 641. Jonsson, Rickard. 2009. ”Hon tror på mig, hon säger jag är
bra!”: kön och måluppfyllelse i en multietnisk skola. Sundbyberg: Sundbybergs stad.
642. Jordan, Kerstin. 1973. Jämställdhet-javisst men hur ska vi
gå tillväga? Lärartidningen, 7, s. 23–27. 643. Josefson, Helena. 2007. Genus lärarbok: hur du kan arbeta
med genus. Stockholm: Natur och kultur.
644. Josephson, Inge. 1980. Målet är jämställdhet: ett service-
material för jämställdhetsarbetet i skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
645. Juvall, Thérèse & ChuChu Petersson, Anna. 2005. Sex- och
samlevnadsundervisning i skolan: en kartläggning av sex- och samlevnadsundervisningen på sju högstadieskolor i Stock-
holms län. Stockholm: Stockholms läns landsting.
646. Nationella jämställdhetskommittén. 1982. Jämställdhet i
skolan: skolledarutbildning i jämställdhetsfrågor: ett försök i
Kiruna kommun 1979–1981. Stockholm: LiberFörlag. 647. Jönköpingskommun. 2007. Nio vägar mot ökad jämställd-
het. Jönköping: Skol- och barnomsorgsförvaltningen, Jönköpings kommun.
648. Jönsson, Kutte. 2007. Idrottsfilosofiska introduktioner: nio
kapitel om idrott och sport, moral och etik, kultur och kritik,
kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi.
Malmö: idrottsforum.org, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
649. Kahnberg, Alf. 1982. Framgång och misslyckande vid skol-
prestationer – orsaker och konsekvenser: en forskningsöversikt. Malmö: Lärarhögskolan.
650. Kainulainen, Jaana & Smedqvist, Carola. 1996. Flickor och
teknik: en studie i om flickors intresse för teknikkonstruk-
tioner kan ökas genom att sätta dem i ett sammanhang. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
651. Kamali, Masoud. 2006. Skolböcker opch kognitiv andra-
fiering. SOU. 2006:40 (ed), Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis.
652. Kangas, Ines & Sandstedt, Ann-Katrin. 1994. Olika medel
och metoder för att stärka pojkars känslomässiga och skapande förmåga: en studie genomförd på två fritidshem i Luleå. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
653. Karlson, Ingrid. 2003. Bussig eller busig - eller både-och?
Hur barn gestaltar kön i skolan. Locus (Stockholm), 4, s. 18–30.
654. Karlson, Ingrid. 2003. Könsgestaltningar i skolan: om
könsrelaterat gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och
gränsöverskridande. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
655. Karlsson, Anders & Eriksson, Marlene. 1994. Skillnader
mellan flickors och pojkars motoriska utveckling. Luleå:
Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 656. Karlsson, Eva-Marie. 1987. Homogena matematikgrupper i
åk sju i en Stockholmsskola. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
657. Karlsudd, Peter. 1997. Bemötande av flickor och pojkar i
barnomsorg, skola och föreningar: delrapport från genus-
projekt. Växjö: Högskolan i Växjö.
658. Karlsudd, Peter, Morsing Berglund, Barbro & Tallberg
Broman, Ingegerd. 1998. Jämställdhet, ett gemensamt ansvar: slutrapport från ett samverkansprojekt i lärarutbildingen. Växjö: Högskolan i Växjö.
659. Karp, Staffan. 1988. Kvinnlig idrott eller jämställd idrott:
Riksidrottsförbundets särskilda satsningar under 1980-talet:
Delrapport 1: Specialförbundens utvecklingsprojekt. Umeå:
Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 660. Katoda, Hiroshi. 1991. Health and sex education of school-
children with intellectual handicaps: a study in Japan and
Sweden. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
661. Katz, Gregor. 1970. Samlevnads- och sexualfrågor hos
psykiskt utvecklingsstörda. Stockholm: Svenska föreningen
för psykisk hälsovård. 662. Kenttälä, Pia, Palo, Linda & Svanberg, Patrik. 2000. Köns-
rollsbeteende: ett försök att påverka barns synsätt vad gäller
traditionella könsrollsbeteenden. Luleå: Luleå tekniska
universitet, Pedagogutbildningarna. 663. Kihlgren, Susanne. 1979. Utvärdering av sex- och samlev-
nadsprogrammet i Stockholms län. Stockholm: Avd. för
hälsoservice, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms
läns landsting. 664. Kimball, Meredith M. 1994. Bara en myt att flickor är sämre
i matematik. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 15, s. 40–53.
665. Kindeberg, Tina. 1997. Undervisningens möjligheter att
förändra elevernas tänkande inom området aids och sex. Lund: Lund University Press.
666. Kinnrell, Ingvar. 1976. Ungdomars involvering i idrott: en
rapport från den svenska delen av det samnordiska idrotts-
forskningsprojektet. Mölndal: Lärarhögskolan.
667. Kjellberg, Karin. 2006. Är pedagogen en kvinna?: stafetten.
Fotnoten, 6, s. 11. 668. Kjellman, Ann-Christin. 2002. Profilklasser i matematik och
naturvetenskap i Stockholm: enkätundersökning gjord med
elever i år 8 i ma/no klasserna hösten 2001/våren 2002:
Delrapport 1. Stockholm: Lärarhögskolan. 669. Kjellman, Ann-Christin. 2003. Profilklasser i matematik och
naturvetenskap: enkätundersökning med elever i år 8 i Stock-
holm: Delrapport 1. Stockholm: Lärarhögskolan.
670. Kjellman, Ann-Christin. 2006. Stockholms satsning på profil-
klasser i MA/NO: slutrapport 2006. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
671. Kling Sackerud, LiliAnn. 2004. Vet du hur jag räknar nu,
fröken?: kommunikation, interaktion och genus i matematik-
klassrummet. Umeå: Umeå universitet.
672. Kling Sackerud, LiliAnn. 2006. X i fokus: flickor och mate-
matik. Umeå: Umeå universitet. 673. Kling Sackerud, Lili-Ann. 2005. Matematik behövs för att
man ska ha det bra resten av livet: en studie av skolflickors
syn på matematik i relation till de samhälleliga intentionerna
med grundskolans matematikutbildning. Umeå: Umeå
universitet. 674. Knubb-Manninen, Gunnel. 1990. Flickors och pojkars skol-
framgång och klassrumsbeteende: en pilotstudie. Naistutkimus, 3, s. 16–23.
675. Knudsen, Susanne V. 2005. Dancing with and without
gender – reflections on gender, textbooks and textbook
research. Hornsley, Mike, Knudsen, Susanne V. & Selander,
Staffan (ed), ”Has past passed”? Textbooks and educational
st
media for the 21 century. Stockholm: Stockholm institute of educational press (HLS Förlag).
676. Knöfel Magnusson, Anna, Olsson, Hans & Nilsson, Karin.
2007. Jag visste när jag var tio: en handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan. Stockholm: Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).
677. Koivula, Nathalie, Hassmen, Peter & Hunt, Darwin P.
2001. Performance on the Swedish Scholastic Aptitude
Test: Effects of Self-Assessment and Gender. Sex Roles: A Journal of Research, 44, s. 629–645.
678. Kollberg, Py. 2001. Datorer för flickor och pojkar.
Palmquist, Lena & Kallin Westin, Lena (ed), Från siffror till
surfning: könsperspektiv på informationsteknik. Lund:
Studentlitteratur. 679. Korkalo, Mia & Niemi, Maria. 1999. Teknik: ett ämne för
både flickor och pojkar. Luleå: Luleå tekniska universitet,
Pedagogutbildningarna. 680. Koskinen, Lennart. 2001. Jämställdhet över alla gränser. Att
undervisa, 4, s. 7–9. 681. Krausz, Elisabeth. 1974. Hon och han i nordisk skola.
Stockholm: Föreningarna Nordens förbund. 682. Krosness, Gunnela. 1976. Aktiv könsrollskunskap – skapar
solidaritet. Hushållsläraren, 61, s. 12–15. 683. Krut. 1987. Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbild-
ningstidskrift, 48. 684. Kryger, Nils. 1993. Grabbarna i prydlighetens skola.
Arbetsgruppen för manligt och kvinnligt i skolan (ed), En
antologi för kunskap och debatt om likheter och olikheter mellan pojkar och flickor och deras olika villkor och förut-
sättningar i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
685. Kucha, Ryszard & Johansson, Ulla. 2002. Gender and
secondary education in Poland and Sweden in the twentieth
century. Lublin: Marie Curie-Skłodowska University Press.
686. Kullberg, Irene. 1977. Samlevnadsundervisning. Stockholm:
LiberLäromedel. 687. Kullenberg, Ulla & Ehrenlans, Birgitta. 1996. Stopp för
sexuella trakasserier. Stockholm: Stockholms skolor, Informationsenheten.
688. Kåreland, Lena. 2005. Kön och klass i Mats Wahls Vinter-
viken. Kåreland, Lena (ed), Modig och stark – eller ligga lågt:
skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm:
Natur och kultur. 689. Kåreland, Lena. 2005. (ed). Modig och stark – eller ligga lågt:
skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm:
Natur och kultur. 690. Kåreland, Lena. 2007. Pappa Björn kokar gröt: tema: den
sköna litteraturen. Pedagogiska magasinet, 4, s. 46–49. 691. Kåreland, Lena. 2008. Pedagogisk konst eller estetisk
pedagogik: om skönlitteratur, läsning och genus. Kåreland,
Lena (ed), Barn(s)kultur: nytta eller nöje? Stockholm:
Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet. 692. Käller, Kathrine. 1988. Hur flickor fostras till andrarang?:
om dominansprocessen vid skolstart. Uppsala: Pedagogiska
institutionen, Uppsala universitet. 693. Käller, Kathrine. 1991. Flickor och pojkar: om köns-
dominans. Tham, Amelie (ed), Perspektiv på barn & ungdom. Stockholm: Utbildningsradion.
694. Käller, Kathrine. 1994. Att skapa språk – en jämställande
idé. Svenska i skolan, 2, s. 31–35. 695. Käller, Kathrine. 1995. Fostran till andrarang: en studie av
dominansprocessen vid skolstart och via vägar genom utbild-
ningssystemet ur ett kvinnovetenskapligt perspektiv. Uppsala: Uppsala universitet.
696. Kälvemark, Torsten. 1977. Pojk- och flickskolan. Hertha:
tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 64, s. 17–18. 697. Königsson, Kerstin & Teemant, Erik. 1979. Samordnad
specialundervisning och stödundervisning i gymnasieskolan
1975 och 1979. Stockholm: Byrå P 1, Skolöverstyrelsen. 698. Körling, Anne-Marie. 2007. Det är tråkigt att läsa: kanske
betyder det... jag kan inte läsa!; pojkars läsning. Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 2, s. 19–23.
699. Lagerqvist, Camilla. 2003. Hoppa över könsgränserna. Fri-
tidspedagogen, 1, s. 16–20.
700. Lahelma, Elina & Gordon, Tuula. 1998. Gränsöverskridan-
de – om kön i läroplaner och i skolans praxis. Arnesen,
Anne-Lise (ed), Likt og ulikt: kjønnsdimensjonen i pedagogisk tenkning og praksis. Oslo: Högskolen i Oslo.
701. Lahti, Johanna, Lindström, Helena & Olsson, Anna. 1999.
Självförtroende: ett försök att förbättra tonårsflickors själv-
förtroende med hjälp av gruppstärkande övningar. Luleå:
Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 702. Lander, Rolf. 1982. (ed). På den långa vägen mot en jäm-
ställd skola: lägesrapport från ett skolförsök i Mölnlycke. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.
703. Lander, Rolf. 1985. Furuhällsskolans försök med jämställdhet
1978–1982: en processtudie. Göteborg: Institutionen för
pedagogik, Göteborgs universitet. 704. Lannvik Duregård, Maria. 2006. Kön spelar roll: tema.
Lärarnas tidning, 17, s. 12–19. 705. Larson, Monica, Wernersson, Inga & Öhrn, Elisabet. 1993.
Betydelsen av sociala könsskillnader för inlärning, utveckling
och prestationer i skolan: beskrivning av undersöknings-
förfarande och undersökningsgrupp. Göteborg: Göteborgs
universitet, Institutionen för pedagogik. 706. Larsson, Annika & Nikell, Eva. 2004. Att våga hoppa
jämfota: rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt. Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO).
707. Larsson, Andrea & Vikström, Peter. 2006. Matematik för
båda könen: har flickor och pojkar olika attityd till ämnet
matematik? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
708. Larsson, Berit. 2002. Att gå på besök: Arendtska samtal i en
pedagogisk kontext. Holm, Ulla (ed), Om samtal: en
nordisk antologi. Alingsås: U. M Holm. 709. Larsson, Berit. 2009. Agonistisk feminism och folklig mobili-
sering. Göteborg: Makadam.
710. Larsson, Daniel & Selimson, Pontus. 2005. Måste man
”lira” boll för att få MVG?: vad är det som gör att flickor får
sämre betyg än pojkar i Idrott och hälsa? Luleå: Luleå
tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. 711. Larsson, Hugo. 1970. Från krettlar till pojkar: FLL 1945–
1970: en krönika. Linköping: Föreningen Linköpings läroverkspojkar.
712. Larsson, Håkan. 1997. Läromedel under genusluppen. Tid-
skrift i gymnastik & idrott, 124, s. 15–18. 713. Larsson, Håkan. 1998. ”Att bli bra, eller bara snacka med
kompisar”: en studie om idrott och genus. Stockholm:
Lärarhögskolan. 714. Larsson, Håkan. 2001. Iscensättningen av kön i idrott: en
nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Stockholm: HLS förlag.
715. Larsson, Håkan. 2004. Skolidrotten befäster traditionell
genusordning. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 61–78. 716. Larsson, Håkan. 2005. Idrott och hälsa: manlighetens sista
bastion i skolan? Nordberg, Marie (ed), Manlighet i fokus:
en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitets-
skapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
717. Larsson, Håkan. 2008. Genus som didaktiskt problem i
idrott och hälsa: utkast till en forskningsstrategi. SVEBIS årsbok, 2008, s. 91–107.
718. Larsson, Håkan. 2008. Idrott och hälsa – ett ämne i genus-
ordningens tecken? Idrott & hälsa, 5, s. 16–19. 719. Larsson, Håkan. 2009. Idrottens könsmönster – varför
finns de?: vad handlar de om? Svensk idrottsforskning, 1, s. 11–15.
720. Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta & Meckbach, Jane. 2006.
Kooperativa lärprocesser kring genus i idrott och hälsa.
SVEBIS årsbok, s. 173–190. 721. Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin. 2009.
Queering Physical Education. Between Benevolence towards
Girls and a Tribute to Masculinity. Physical Education and
Sport Pedagogy, 14, s. 1–17.
722. Larsson, Håkan & Ohrlander, Kajsa. 2005. Att spåra och
skapa genus i gymnasieskolans program- och kursplanetexter. Stockholm: Skolverket.
723. Larsson, Håkan & Redelius, Karin. 2008. Swedish Physical
Education Research Questioned--Current Situation and
Future Directions. Physical Education and Sport Pedagogy, 13, s. 381–398.
724. Larsson, Håkan, Redelius, Karin & Fagrell, Birgitta. 2007.
”Jag känner inte för att bli en ... kille”: om heteronorma-
tivitet i ämnet idrott och hälsa; tema: kropp, hälsa och
genus – kritiska perspektiv på idrott och hälsa? Utbildning och demokrati, 2, s. 113–137.
725. Larsson, Kent. 1982. Skola, språk och kön. Lund: Student-
litteratur. 726. Larsson, Maria & Oskarsson, Ingela. 1994. Påverkan till
samlek: hur vi kan påverka till mer samlek mellan pojkar och
flickor. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
727. Larsson, Tobias & Palo, Mattias. 2008. Skillnader mellan
pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och
dess innehåll. Luleå: Luleå tekniska universitet/Pedagogik
och lärande. 728. Larsson-Swärd, Gunnel. 1999. Åtgärdsprogram för barn med
behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. 729. Leder, Gilah C. 2004. Are girls measuring up? Kvinnor och
matematik: konferens den 12–14 april 2002: konferensrapport
2004. Stockholm.
730. Leder, Gilah C. & Brandell, Gerd. 2004. Mathematics still a
male domain?: preliminary data from a Swedish study.
Kvinnor och matematik: konferens den 12–14 april 2002:
konferensrapport 2004. Stockholm. 731. Lehto, Cecilia & Meyer, Anna. 1998. Flickor + pojkar.
Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 732. Lekholm, Alli Klapp & Cliffordson, Christina. 2009.
Effects of Student Characteristics on Grades in Com-
pulsory School. Educational Research and Evaluation, 15,
s. 1–23.
733. Lennerhed, Lena & Kimber, Jon. 1995. Sexuality education
in schools: the Swedish debate in a historical perspective.
Stockholm: Swedish Association for Sex Education
(Riksförb. för sexuell upplysning) (RFSU). 734. Lennerhed, Lena & Wahlström, Karin. 1994. Sex på svenska:
om mål, metoder och teman i RFSUs invandrarprojekt i
Lycksele och Norrköping. Stockholm: Riksförb. för sexuell
upplysning (RFSU). 735. Lennerstig, Björn. 1986. En ö av jämställdhet: traditionell
syn i hemmen. Pedagogiskt magazin, 2, s. 20–23. 736. Lenz Taguchi, Hillevi. 2009. Vad kan ”återkomsten av det
materiella” göra för en feministisk pedagogik? Tidskrift för
genusvetenskap, 1, s. 83-86. 737. Levander, Sten. 1990. Tar skolan hänsyn till könsskillnader?
Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 2, s. 11–17. 738. Levander, Sten. 1994. Tar skolan hänsyn till könsskillnader?
Bör flickor få tidigare skolstart och särskild spatial träning?
Biologiska och neuropsykologiska argument. Skolbarn, 2, s. 8–16.
739. Lidbaum, Erik. 1996. 10 nedslag i skolan. Krut: kritisk
utbildningstidskrift, 1, s. 2–11. 740. Lidberg, Lars. 1996. Flickors respektive pojkars inställning
till teknik. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå. 741. Lidegran, Ida. 2003. Polisonger, ögonfransar och läppstift:
samtalsanalys av hur elever skapar kön i no-undervisning.
Östman, Leif (ed), Erfarenhet och situation i handling: en
rapport från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
742. Lidegran, Ida. 2009. Utbildningskapital: om hur det alstras,
fördelas och förmedlas. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 743. Liedman, Rebecca. 2006. Med öppna ögon. Ord & bild, 3/4,
s. 100–105. 744. Lif, Jan & Radovic, Susanna. 2008. Allt du behöver veta
innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund:
Studentlitteratur.
745. Liljegren, Brita. 1991. Halva mänskligheten eller hela?:
könsrollspräglingens orsaker och konsekvenser. Växjö: Högskolan i Växjö.
746. Lind Palicki, Lena. 2005. Hur man än vänder sig har man
rumpan bak: om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. Språk och stil, s. 161-192.
747. Lind, Ulla. 1999. Kön, kontroll och kropp – bilder av
skolan som genuspraktik. Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (ed), En annan skola. Stockholm HLS.
748. Lind, Ulla. 2000. Elevers bilder som kunskapskälla: bilder
av skolan som genuspraktik. Tema forskning, 1, s. 23–37. 749. Lindahl, Britt. 2004. Lust att lära naturvetenskap och
teknik?: vilken roll spelar matematiken för gymnasievalet? Kvinnor och matematik: konferens den 12–14 april 2002. Stockholm: Stockholms universitet.
750. Lindahl, Britt & Lundahl, Maja. 1996. Flickorna och
naturvetarkrisen. Eskilsson, Olle & Helldén, Gustav (ed),
Naturvetenskapen i skolan inför 2000-talet. Kristianstad:
Fagus. 751. Lindahl, Erica. 2007. Spelar lika kön och etnisk bakgrund på
lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
752. Lindahl, Erica. 2007. Systematiska avvikelser mellan slutbetyg
och provresultat: spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
753. Lindberg, Anne. 1994. Dominansmönstret mellan flickor och
pojkar: föränderligt genom könsindelad undervisning? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
754. Lindberg, Barbro. 1992. Retts syndrom: en kartläggning av
psykologiska och pedagogiska erfarenheter i Sverige. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm).
755. Lindberg, Lisbeth & Grevholm, Barbro. 1998. Kvinnor och
matematik: konferens 20–21 april 1996: konferensrapport. Göteborg: Institutionen för ämnesdidaktik, Avd. för matematik, Göteborgs universitet.
756. Lindbäck, Jessica & Tammilahti, Carina. 2004. Flickors och
pojkars tankar om teknik: påverkas de av ett innovations-
projekt? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
757. Lindell, Ebbe. 1996. Annonssvaret: en studie av skrivning i
årskurs 5 inom utvärderingen av grundskolan 1995. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.
758. Linder, Emma & Lundmark, Susanne. 2002. Påverkar ålder
och kön lärares uppfattning om sin kompetensutveckling?: en
fallstudie på två grundskolor i Luleå kommun. Luleå: Luleå tekniska universitet, Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar.
759. Lindgren, Hillevi. 1987. He-Man: en modern sagohjälte i
några lågstadiebarns liv. Göteborg: S:t Lukasstiftelsens utbildningsinstitut.
760. Lindgren, Karin. 2002. Filosofiska samtal gör elever och
lärare jämställda. Skolvärlden, 15, s. 22–25. 761. Lindgren, Monica. 2000. Kvinnor i friskolor: om kön, entre-
prenörskap och profession i identitetsskapandet: rapport från FEM-gruppen. Örebro: Forum för småföretagsforskning.
762. Lindgren, Monica. 2002. Kvinnor och friskolor: kvinnliga
entreprenörer och nya livsformer. Företagerskan Stockholm, 5, s. 68–91.
763. Lindgren, Ulla. 1998. Makt, språk och kön. Lärarutbildning
och forskning i Umeå, 5, s. 29–40. 764. Lindh, Anders. 2000. Det är knappt man vågar berätta vilket
program man går på i gymnasiet: rapport om föreställningar
och attityder i en IP-klass på gymnasiet. Malmö: Lärarhögskolan.
765. Lindh, Sune. 1985. Tema jämställdhet. Malmö: Skola
Malmöhus. 766. Lindh, Sune. 1987. Ett samlat program för arbetet med jäm-
ställdhet i länets skolor. Malmö: Skola Malmöhus. 767. Lindqvist, Ulla & Sandquist, Anna-Marie. 1999. En jäm-
ställd skola. Stockholm: Svenska kommunförbörbundet.
768. Lindroth, Siv. 1999. IDAs och hennes systrars väg ut i
arbetslivet: en studie om yrkesplaner, yrkesutveckling och
yrkesval hos flickor i tonåren och i tidig vuxenålder. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
769. Lindskog, Olle. 1995. Homosexualitet: en handbok för
lärare. Elevhäfte. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. 770. Lindström, Anna. 1999. Lika eller olika?: en undersökning
om musiklärares sätt att bemöta pojkar och flickor i musik-
salen. Piteå: Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i
Piteå, Avdelningen för musikpedagogik. 771. Linnér, Birgitta & Westholm, Barbro. 1971. Sexualliv och
samlevnad: lärar-PM. Stockholm: Utbildningsförlaget. 772. Linnér, Margareta & Westerberg, Boel. 1988. Jag tål inte se
tjejerna: en rapport om ett sätt att arbeta med interkulturell
undervisning. Norrköping: Statens invandrarverk. 773. Ljungström, Åsa. 2007. Lärarstuderande ser genus: kultur-
analytiska reflektioner över gruppbeteckning och könsskillnad. Fahlgren, Siv & Thurén, Britt-Marie (ed), Genusmaraton 2007: Mittsveriges genusforskare på frammarsch. Östersund: Mittuniversitet.
774. Ljuslinder, Carina & Östlund, Ida. 1998. Könsroller: ett
försök att få pojkar och flickor att gå mer över könsgränserna. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
775. Logehed, Lena. 1995. Klass med växtmån för flickor.
Femedia, 1, s. 51–53. 776. Lorentz, Hans. 2007. Talet om det mångkulturella i skolan
och samhället – En analys av diskurser om det mångkulturella
inom utbildning och politik åren 1973–2006. Lund: Lunds
universitet. 777. Lorentz, Hans. 2009. Skolan som mångkulturell arbetsplats.
Att tillämpa interkulturell pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
778. Lorentzi, Ulrika & Rauman Krohn, Britt-Marie. 2007.
Forma framtiden: ett genuspedagogiskt skolprojekt för ett jämställt samhälle: tankar och erfarenheter. Luleå: Luleå tekniska universitet.
779. Lovell, Bibi & Ullstadius, Eva. 2003. Robert och hans
bildvärld: en pojke med autism. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
780. Lund, Maria. 1998. Har jag chans på dig?: dokumentation
från en konferens den 15 september 1997 för de som arbetar
med barn mellan 10–13 år. Karlskrona: Landstinget
Blekinge. 781. Lunde, Carolina. 2009. What people tell you gets to you: body
satisfaction and peer victimization in early adolescence. Gothenburg: University of Gothenburg.
782. Lundgren, Anna-Sofia. 1999. ”Fittdjävel”: Om ordens
makt. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 60–67. 783. Lundgren, Anna Sofia. 1998. Berättelser om skolan, be-
rättelser om kön. Kulturella perspektiv: svensk etnologisk
tidskrift, 7, s. 3–11. 784. Lundgren, Anna Sofia. 2000. Tre år i g: perspektiv på kropp
och kön i skolan. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
785. Lundgren, Edward. 2009. Pratbubblor och maktstrukturer.
Tecknade serier i skolans värdegrundsarbete. Luleå: Luleå
tekniska universitet. 786. Lundgren, Eva & Sörensdotter, Renita. 2004. Ungdomar
och genusnormer på skolans arena. Falun: Dalarnas forskningsråd.
787. Lundgren, Marianne. 2006. Från barn till elev i riskzon. En
analys av skolan som kategoriseringsarena. Växjö: Växjö
University Press. 788. Lundin, Immi. 1992. Kärleksfullt och envetet – ny peda-
gogik i tjejklass. Opsis kalopsis, 1, s. 21–23. 789. Lundquist, Barbro. 1978. Språkskillnader mellan kön, hem
och skolor: studier inom projektet Fris (fri skrivning i skolan). Malmö.
790. Lundquist, Daniel & Viklund, Klas. 2005. ”Först såg vi en
film”: röster och reportage om jämställdhetsarbete i skolan. Stockholm: Svenska filminstitutet, Myndigheten för skolutveckling.
791. Lundqvist, Inga & Mullaart, Gunilla. 1982. Lågstadieelevers
moraluppfattning. Kristianstad. 792. Lundqvist, Maria, Sandberg, Eva & Smeds, Siw. 2000.
Flickors och pojkars tilltro till sin matematiska förmåga. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
793. Lundqvist, Åsa. 1995. Kvinnor i en facklig värld: en studie
av medlemmar och kvinnliga förtroendevalda i Lärarför-
bundet. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
794. Lundsten, Göran & Westerberg, Karin. 1996. Inlärnings-
fönstret i teknik: en jämförelse av intresse och förståelse för teknik mellan flickor och pojkar i årskurs 3. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
795. Lundström, Agneta. 2008. Lärare och konflikthantering: en
undersökande studie ur ett könsperspektiv. Umeå: Fakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet.
796. Lunds universitet. 1986. Flickor och pojkar – lika utbild-
ning? Lund: Lunds universitet, Planerings- och budgetbyrån.
797. Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane. 2003. Ett ämne i
rörelse: gymnastik för kvinnor och män i lärarutbildningen vid Gymnastiska centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshög-
skolan under åren 1944 till 1992. Stockholm: HLS förlag.
798. Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane & Wahlberg, Johan.
2008. Lärandet form och innehåll – lärares och elevers
uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007. Svensk idrottsforskning, 4, s. 17–22.
799. Lyngfelt, Anna. 2006. Text och kommunikativ tradition.
En genusinriktad analys av en läromedelstext i ämnet
svenska. Linnér, Bengt & Lundin Åkesson, Katarina (ed),
Tredje nationella konferensen i Svenska med didaktisk
inriktning. Malmö: SmDi. 800. Lytsy, Anna & Mattsson, Pia. 2003. Varför inte åt samma
håll?: tema skolan. Vi-tidningen, 17, s. 36–50. 801. Länsskolnämnden. 1987. Dokumentation av seminariet
”Kvinnor och utbildning – jämställdhetsarbete i skolan”. Umeå: Länsskolnämnden i Västerbottens län.
802. Länsskolnämnden. 1987. Jämställdhet i grundskolan: inter-
vjuer med lärare, syo-personal och skolledare. Härnösand:
Länsskolnämnden. 803. Länsskolnämnden. 1987. Jämställdhet i grundskolan?: elev-
intervjuer vt 1986. Härnösand: Länsskolnämnden. 804. Länsskolnämnden. 1988. Jämställdhetsfrågor i skolan: lå
87/88. Halmstad: Länsskolnämnden i Hallands län. 805. Länsstyrelsen. 1989. Flickors studieavbrott på tekniska linjer.
Stockholm: Länsstyr. i Stockholms län. 806. Länsstyrelsen. 1992. Tjejer mot strömmen: uppföljning av
kvinnor med teknisk gymnasieutbildning. Stockholm: Länsstyrelsen.
807. Länsstyrelsen. 2004. ”Jämställd skola i Västmanland – med
pedagogen i centrum”. Västerås: Länsstyrelsen Västmanlands län, Staben.
808. Lärarförbundet. 1995. Jämställdhet: en pedagogisk utmaning.
Stockholm: Lärarförbundet. 809. Lärarförbundet. 1998. Lika för lika: strategier för en jäm-
ställd skola: en rapport från jämställdhetsrådet med förbundsstyrelsens förslag till jämställdhetsstrategi. Stockholm: Lärarförbundet.
810. Lärarhögskolan. 1997. Har könet någon betydelse?: rapport
från en seminariedag, april 1996. Malmö: Utvecklingsavdelningen, Lärarhögskolan.
811. Lärartidningen. 1976. Skolan, könen och rollerna. Lärartid-
ningen, 10, s. 18–50. 812. Löf, Erika, Marklund, John & Öberg, Catarina. 2004. Sam-
undervisning eller särundervisning?: elever i år 7–9 och deras attityder till samundervisning, särundervisning eller en kom-
bination av dessa i ämnet Idrott och hälsa. Luleå: Luleå
tekniska universitet/Utbildningsvetenskap. 813. Löfgren, Anders & Åberg, Dan. 1995. Barns tankar och
medvetenhet om framtida utbildnings- och yrkesval: en studie av hur vårt samhälles traditionella könsrollsmönster präglar
barnen i en sjättsklass i Luleå kommun. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
814. Löfgren-Mårtenson, Lotta. 2009. Hur gör man?: om sex- och
samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument. 815. Lööf, Camilla. 1999. Det handlar om personer – inte om
kulturer!: sex- och samlevnadsundervisningen i mångkultu-
rella skolor. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
816. Mackinnon, Alison, Elgqvist-Saltzman, Inga & Prentice,
Alison. 1998. Back to the future?: hopes frustrated or
fulfilled? Ohrlander, Kajsa , et al. (ed), Education into the 21st century: dangerous terrain for women? London: Falmer.
817. Magnusson, Måns. 2001. Hur kan genus brytas?: ett
elevperspektiv på det lokala jämställdhetsarbetet. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 20–23.
818. Makrakis, Vasilios. 1992. Cross-Cultural Comparison of
Gender Differences in Attitude towards Computers in
Japan and Sweden. Scandinavian Journal of Educational
Research, 36, s. 275–87. 819. Makrakis, Vasilios & Sawada, Toshio. 1996. Gender, Com-
puters and Other School Subjects among Japanese and
Swedish Students. Computers & Education, 26, s. 225–31. 820. Malhotra, Gunilla & Sandgren, Gudrun. 1985. Samlevnads-
undervisning i Sverige och i ett antal u-länder. Stockholm:
Institutionen för vårdlärarutbildning, Högsk. för lärarutbildning i Stockholm.
821. Malmberg, Kristina. 1974. Könsroller i slöjden: en studie av
textillärares undervisning av pojkar i textilslöjd i åk 6 i grund-
skolan. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms
universitet. 822. Malmgren, Gun. 1982. ”Min framtid”: en analys av hög-
stadieelevers uppsatser om framtiden. Lund: Sociologiska
institutionen, Lunds universitet. 823. Malmgren, Gun. 1997. Flickors och pojkars läsning. Malmö:
Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.
824. Malmgren, Gun & Borhagen, Kerstin. 1986. Delta. 2,
Erfarenheternas betydelse för studie- och yrkesvägen. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
825. Malmgren, Gun & Weiner, Gaby. 2001. Disturbing
boundaries in teacher education: gender and the 'F' word feminism. International Journal of Inclusive Education, 5, s. 237–255.
826. Malmgren, Lars-Göran. 1987. Elevers samtal om litteratur:
en analys av ett litteraturpedagogiskt försök i en teknikerklass. Lund: Lunds universitet.
827. Malmö, Lärarutbildningen. 2001. Genusperspektiv på för-
skola, skola och utbildning: några inlägg från en arbetsgrupp på lärarutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan.
828. Mannberg-Zackari, Carin. 1992. Särundervisning bra för
alla: ”Vi blir modigare” Hertha: tidskrift för den svenska
kvinnorörelsen, 3, s. 20–25. 829. Mannerfelt, Charlotte. 1990. Nederlag för jämställd jympa.
Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 3, s. 16–17. 830. Markgren, Lena. 1995. Anna och Per: visst är de olika!: en
undersökning av elevers, lärares och föräldrars inställning till könsåtskild musikundervisning i grundskolan. Luleå: Statsvetenskap, Högskolan i Luleå.
831. Marklund, Sixten. 1996. Fördelningen manligt - kvinnligt
av lärare och skolledare i grundskola och gymnasieskola
från 1960 till 1995: statistik med kommentarer. Utbild-
ningshistoria Uppsala: Föreningen för svensk undervisnings-
historia, s. 136–146.
832. Marklund, Therese & Nilsson, Linda. 1994. Flickor och
vardagsteknik: kan vi som fritidspedagoger öka flickors självförtroende, till att praktiskt använda sig av teknik i vardagen,
genom vårt pedagogiska tillvägagångssätt på fritidshemmen?
Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
833. Marklund, Ulla & Wernersson, Inga. 1984. Flickor på hög-
stadiet: en diskussion om tonårsflickors alkoholvanor. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
834. Martin, Jane Roland & Yates, Lyn. 1995. Between two
worlds, or, two gaps in the text; Constructing and deconstructing ”girls” as a category of concern in education. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 23, s. 85–94.
835. Martinell, Ingegärd. 1993. Maskinsagor, prinsessfeminister
& nintendospel i sagornas Mariestad. Bok-uppslaget, 2, s. 11–18.
836. Martinsson, Lena & Reimers, Eva. 2008. Skola i normer.
Malmö: Gleerup. 837. Martinsson, Lena, Reimers, Eva, Reingardé, Jolanta &
Lundgren, Anna Sofia. 2007. Norms at work. Challenging
homophobia and heteronormativity. Stockholm: TRACE. 838. Mason, Suzanne & Lundgren, Anna Sofia. 2001. Strategier
på sträckbänken; Deskriptiva, normativa, performativa.
Lundgren, Britta & Martinsson, Lena (ed), Bestämma,
benämna, betvivla: kulturvetenskapliga perspektiv på kön,
sexualitet och politik. Lund: Studentlitteratur. 839. Mattlar, Jörgen. 2008. Skolbokspropaganda?: en ideologi-
analys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995–2005). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
840. Mattson, Marcus. 1991. När fungerar samlevnadsundervis-
ningen?: intervjuer med skolpersonal. Stockholm: Socialstyrelsen.
841. Mattson, Siv. 1991. Lärarstuderande talar om jämställdhet.
Kalmar. 842. Mattsson, Anna-Karin. 2007. Skolan ur ett genusperspektiv:
sex gymnasieelevers upplevelser. Luleå: Luleå tekniska
universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/ Samhällsvetenskap.
843. Mattsson, Gunilla. 1996. Flickor och teknik. Ginner,
Thomas & Mattsson, Gunilla (ed), Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
844. Mattsson, Tove. 2005. Granskning av lärarutbildningen i
Norrköping ur ett genusperspektiv. Linköping: Linköping
University Electronic Press. 845. Mayer, Elisabeth. 2003. Åhhh vad det är kul med matte?!: ett
försök att öka flickors tilltro till och intresse för matematik i
grundskolans år 9. Luleå: Luleå tekniska universitet,
Pedagogutbildningarna.
846. McConaghy, Maureen J. 1979. Sex-Role Contravention and
Sex Education Directed Toward Young Children in
Sweden. Journal of Marriage & Family, 41, s. 893. 847. Meckbach, Jane & Lundvall, Suzanne. 2008. Flickor och
fysisk aktivitet: bilder av flickors och deras föräldrars
skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och
hälsa. Svensk idrottsforskning, 17, s. 12–16. 848. Melander, Sigun. 1977. Könsroller på skolans scen och på
livets. Umeå: Fortbildningsavdelningen. 849. Melén, Kerstin. 1988. Mandomsprovet: longitudinell deskrip-
tiv studie över 188 pojkar som haft särskilda svårigheter i grundskolan: en uppföljning beträffande deras tjänstbarhet
inför och under värnpliktstjänstgöringen. Stockholm: Psykologiska inst., Stockholms univ.
850. Mella, Orlando. 2007. Skolresultaten – ett mått på utanför-
skap: varken kön, etnisk bakgrund eller familjens socio-
ekonomiska situation är ensam den avgörande faktorn för
barns skolframgångar; alla tre faktorer påverkar gemensamt
såväl invandrarelevers som svenska barns skolresultat. I&M.
Invandrare och minoriteter, 3, s. 28–29. 851. Menckel, Eva & Witkowska, Eva. 2002. Om språkbruk och
sexuella beteenden bland gymnasieelever. Vård, 1, s. 66–70. 852. Meynert, Mariam John. 1994. Beyond equality and diffe-
rence: pedagogical implications in a multilingual and multi-
cultural society. Lund: Department of Education, University
of Lund. 853. Moberg, Maria. 2001. Social kompetens och psykisk hälsa hos
tonåringar i Falu kommun. Uppsala: Uppsala universitet,
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Enheten
för vårdvetenskap. 854. Moberger, Britta. 1991. Jämställdhetsarbetet i skolan: Pojkar-
nas yrkeslärare kunde göra mycket mer! Lärarnas tidning, 8, s. 18–19.
855. Moinian, Farzaneh. 2007. Negotiating identities. Exploring
children's perspectives on themselves and their lives. Stockholm: Stockholms universitet.
856. Molander, Anna. 2007. Scenkonst som verktyg för jäm-
ställdhet: metodik och förslag för samarbetsprojekt inom
kultur och skola: med utgångspunkt från projekt Iscensättning om härskartekniker av och med Teater Spitze. Visby: Nomen.
857. Molander, Bengt. 2008. Utmaningar till utbildningsveten-
skapen: reflektioner från en internationell evaluering av
forskningsprojekt om demokratiska värden, genus och
medborgarskap. Pedagogisk forskning i Sverige, 1, s. 59–70. 858. Molloy, Gunilla. 1987. ”Men killarna är så sura på oss...”:
Om ett lärorikt försök med varannan-fråge-metoden.
Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 50–53, 82.
859. Molloy, Gunilla. 1988. De tysta flickornas pedagogik. Barn
i hem/skola/samhälle, 5, s. 36–45. 860. Molloy, Gunilla. 1989. Käre läroplan. Didactica minima, 1,
s. 49–55. 861. Molloy, Gunilla. 1989. ”Men killarna blir så sura på oss...” :
Om ett lärorikt försök med varannan-fråge-metoden.
Kvinnobulletinen, 3, s. 4–7. 862. Molloy, Gunilla. 1989. Samlevnad på svensktimmen – själv-
klart!! Stockholm: Landstinget förebygger AIDS, Stockholms läns landsting.
863. Molloy, Gunilla. 1989. Tss, tjejbaciller. Barn i hem/skola/
samhälle, 6, s. 32–39. 864. Molloy, Gunilla. 1990. Fotbollsängeln och spetsknyppler-
skan: En studie i skolans femininisering. Svenska i skolan, 2, s. 48–55.
865. Molloy, Gunilla. 1990. Näbbgäddor och bråkstakar. Stock-
holm: HLS förlag. 866. Molloy, Gunilla. 1990. ... och cypresser kastar långa
skuggor. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 69–73. 867. Molloy, Gunilla. 1992. Godmorgon fröken: ett samtal om
makt, kön och lärarprofessionalism. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
868. Molloy, Gunilla. 1994. Jag undrar vad de talar om. Stock-
holm. 869. Molloy, Gunilla. 1998. Texten bakom texten: tre uppsatser om
sakprosa ur ett feminist-didaktiskt perspektiv. Lund:
Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. 870. Molloy, Gunilla. 1999. Om tonårsflickors motstånds-
läsning. Årboka: litteratur för barn og unga. Oslo: Samlaget. 871. Molloy, Gunilla. 2003. Det nödvändiga samtalet. Utbild-
ning och demokrati, 2, s. 77–91. 872. Molloy, Gunilla. 2007. ”Jag ryser när jag ser en bok”.
Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 51, s. 9–11.
873. Molloy, Gunilla. 2007. När pojkar läser och skriver. Lund:
Studentlitteratur. 874. Molloy, Gunilla, Saar, Tomas & Körling, Anne-Marie.
2007. Pojkars läsning. Svenskläraren: medlemsblad för
Svensklärarföreningen, 51, s. 9–23. 875. Monthan Axelsson, Christina. 2009. Fågelflickor och frusna
pojkar: om att se eleven. Stockholm: Bromberg. 876. Morsing Berglund, Barbro, Karlsudd, Peter & Tallberg
Broman, Inga. 1998. Jämställdhet, ett gemensamt ansvar.
Slutrapport från ett samverkansprojekt i lärarutbildningen. Växjö: Högskolan i Växjö.
877. Munkhammar, Ann-Kristin & Sundvall, Maria. 2004.
Gymnasieelevers syn på könsroller i skolan: tankar om lärare,
klassrumssituation, betyg, utbildnings- och yrkesval, samt
möjligheter att öka elevernas medvetenhet kring detta. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
878. Murray, Mac. 1980. Utbildning och jämlikhet. Stockholm:
Sekretariatet för framtidsstudier. 879. Myndigheten för skolutveckling. 2003. Hur är det ställt?
Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grund-
skolor och gymnasieskolor. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling .
880. Möllehed, Ebbe. 2001. Problemlösning i matematik: en
studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4–9. Malmö:
Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan. 881. Möllehed, Ebbe. 2001. Problemlösning i matematik: en
studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4–9. Bilaga 2:
elevernas lösningar av de olika problemen. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.
882. Mörtberg, Christina. 1987. Varför har programmeraryrket
blivit manligt? Luleå: Tekniska högskolan i Luleå. 883. Nauclér, Martin & Jääaro, Urpo. 1979. Sofie och vi andra:
utvecklingsstörd flicka på fritidshem. Lund: LiberLäromedel. 884. Naurin, Pia. 1992. Tysta flickor pedagogiskt problem.
Skolvärlden, 19, s. 18. 885. NCFF. 2006. Fokus tonårsflickor: förhållningssätt till och
deltagande i idrott, fysisk aktivitet och skolämnet Idrott och hälsa. Örebro: NCFF, Örebro universitet.
886. Nelson, Anders. 2008. Looking into one's own practice: a
Swedish study on gender in educational sciences. Journal of Further & Higher Education, 32, s. 139–149.
887. Nelson, Anders & Nilsson, Mattias. 2002. Det massiva
barnrummet: teoretiska och empiriska studier av leksaker. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Högskolan i Malmö.
888. Nihad, Bunar. 2005. Valfrihet och anti-segregerande
åtgärder. När skolpolitik och integrationspolitik möts i det socialt, etniskt och symboliskt polariserade urbana rummet. Utbildning och demokrati, 14, s. 75–96.
889. Niklasson Ekborg, Margareta, Tallberg Broman, Ingegerd
& Lundahl, Maja. 1999. Flickorna och fysiken. Malmö:
Lärarhögskolan. 890. Niklasson, Margareta. 1997. Varför vänder flickor natur-
vetenskap och teknik ryggen?: sammanfattning av ett föredrag som hölls vid sakområdet Kön i skola och barnomsorg april
1996. Lund: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.
891. Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva. 2007. Reflektioner
kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet
och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet. 892. Nilsson, AnneMarie. 1990. Motverkar läroböckerna jäm-
ställdheten? En litteraturgranskning av 22 läroböcker i en
gymnasieskola. Kramfors: Ådalsskolan. 893. Nilsson, Agneta. 1994. Lär skolan flickor att tiga och
pojkar att tala? Andréasson, Elisabeth (ed), Språk och kön.
Stockholm: Almqvist & Wiksell. 894. Nilsson, Agneta. 2002. Ringar på vattnet: om sex- och
samlevnadsarbetet i Aspudden. Stockholm: LAFA, Stockholms läns landsting.
895. Nilsson, Agneta, Sandström, Birgitta, Hort, Patrick &
Johansson, Monica. 2001. ”The best thing is getting to know what others think”- : a summary of a quality assessment of sex education in 80 Swedish schools. Stockholm: Högskoleverket.
896. Nilsson, Agneta, Sandström, Birgitta & Johansson, Monica.
2001. ”Min uppgift är att knyta ihop det”: om kvalitets-
granskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad
samt tobak, alkohol och narkotika. Stockholm: Skolverket. 897. Nilsson, Ann Kristin. 1995. Flickors inställning till teknik
och naturvetenskap. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
898. Nilsson, Ann-Sofie & Svensson, Marianne. 2005. ”Läsning
är inte min grej”: en undersökning av några tonårspojkars
attityder till läsning. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
899. Nilsson, Bengt. 2008. All vår början bliver svår-: om
införandet av ny könsrollsdiskurs i den svenska skolan.
Sjöberg, Maria & Svanström, Yvonne (ed), Att göra historia:
vänbok till Christina Florin. Stockholm: Institutet för
framtidsstudier.
900. Nilsson, Christina & Riis, Ulla. 1989. Flickor och natur-
vetenskapliga ämnen: högstadiets undervisning i naturoriente-
ring och teknik: en kvalitativ uppföljning av några IEA-
resultat. Linköping: Linköpings universitet.
901. Nilsson, Caroline & Ström, Ann. 2005. Jämställdhet i
skolan: genusskillnader gällande kommunikativ kompetens. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
902. Nilsson, Frippe & Svensson, Emili. 2005. Ett äpple till
fröken. Stockholm: Frixkultur. 903. Nilsson, Jan & Eklund, Carina. 2006. Framtidens skola: ett
temaarbete i årskurs sex. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
904. Nilsson, Kristina. 1995. Flickkärlek och pojkkärlek: ett tema-
tiskt litteraturarbete analyserat ur ett könsperspektiv. Malmö: Lärarhögskolan.
905. Nilsson, Krister & Nordlund, Mikael. 1998. Behöver vi
stimulera pojkars lek?: ett försök att stimulera pojkars lek på fritidshem. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
906. Nilsson, Karin & Rajala, Katarina. 1984. Synpunkter på
jämställdhet. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
907. Nilsson, Lina & Bengtsson, Karin. 2007. Genus i undervis-
ningen. Sverige: Lina Nilsson. 908. Nilsson Lindström, Margareta. 1998. Tradition och över-
skridande: en studie av flickors perspektiv på utbildning. Lund: Lunds universitet.
909. Nilsson, Martina. 2007. Tjejerna är ruttet fläsk. Socialistisk
debatt, 3/4, s. 235–247. 910. Nilsson, Vivi-Ann. 1993. ”Hur förhåller män sig till sitt yrke
som fritidspedagoger?”. Malmö: Lärarhögskolan. 911. Nilsson-Hedström, Margareta. 2001. Tradition och
överskridande: unga kvinnors perspektiv på utbildning. Krut. Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 34–43.
912. Nissen, Jörgen & Riis, Ulla. 1986. Datalära på grundskolans
högstadium: en ögonblicksbild från tre kommuner och sex
skolor vintern 1984/85. Linköping: Inst. för Tema, Linköpings universitet.
913. Noonan, Richard & Engström, Jan-Åke. 1986. Kunskaper i
naturorienterande ämnen i svenska skolor: resultat från den
andra IEA-undersökningen om naturorienterande ämnen.
Stockholm: Institutionen för internationell pedagogik,
Stockholms universitet. 914. Nordahl, Bertill. 1996. Hankön i skolan: en debattbok om
pojkar i en kvinnovärld. Lund: Tiedlund. 915. Nordahl, Bertill, Hejgaard, Elisabeth, Fagerström, Bibbi &
Solheim, Jan. 1996. Pojkkön: Flickkön: sex och samlevnadsundervisning på mellanstadiet. Samsø: Nielsens.
916. Nordahl, Bertill & Zachrisson, Olof. 1998. Flickorna &
pojkarna: nio samtal om könets betydelse. Lund: Tiedlund. 917. Nordberg, Marie. 2005. Det hotande och lockande femi-
nina: om pojkar, femininitet och genuspedagogik.
Nordberg, Marie (ed), Manlighet i fokus: en bok om manliga
pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och
skola. Stockholm: Liber. 918. Nordberg, Marie. 2005. (ed). Manlighet i fokus: en bok om
manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i
förskola och skola. Stockholm: Liber. 919. Nordberg, Marie & Saar, Tomas. 2005. Moralisk panik: är
det så enkelt att man kan säga att pojkar är skolans
förlorare? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 44–63. 920. Nordenstam, Kerstin & Wallin, Ingrid. 2002. Osynliga
flickor – synliga pojkar: om ungdomar med svenska som
andraspråk. Lund: Studentlitteratur. 921. Nordesjö, Lena. 1995. Att studera kvinnors skolerfarenheter.
Gävle: Högskolan i Gävle-Sandviken. 922. Nordesjö, Lena. 1995. ”-nu är det mig jag väntar på”: att
studera kvinnors skolerfarenheter. Uppsala: Pedagogiska
institutionen, Uppsala universitet.
923. Nordgren, Helena. 1985. Luleå kvinnojour i skolan:
diskussioner om våld speglar könsroller. Morgonbris, 5, s. 23.
924. Nordh, Jonas. 1999. Varannan damernas?: ett försök att
förändra ett rådande könsmönster i klassrummets offentliga
samtal med hjälp av varannan – frågemetoden. Luleå Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
925. Nordiska ministerrådet. 1972. Rapport till Nordiska
ministerrådet från utskottet för utredning av frågan om könsrollerna i utbildningen. Stockholm:
926. Nordlund, Anna. 1998. En skola utan kanon?: litteraturarv
och litteraturundervisning i förändring. Tidskrift för
litteraturvetenskap, 27, s. 59–78. 927. Nordlund, Gerhard. 1969. Prognos av framgång i gymnasiet.
1, Analys totalt och med uppdelning på kön. Umeå: Umeå universitet.
928. Nordlund, Gerhard. 1970. Prognos av framgång i gymnasiet.
3, En jämförelse av studieframgång mellan kön, socialgrupper, linjer och gymnasier. Umeå: Umeå universitet.
929. Nordström, Annika. 1977. En bok om könsroller: hur vi
arbetade med könsrollsfrågor i plugget: slutrapport från Elevförbundets och Verdandis gemensamma aktion ”Påverka
eller påverkas”. Stockholm: Verdandi.
930. Nordström, Marie. 1996. Från särundervisning till sam-
undervisning – ekonomi, medicin, psykologi, pedagogik: en historisk översikt. Utbildningshistoria Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1996, s. 47–67.
931. Nordström, Maria & Rönnbäck, Ingela. 1994. Skolledares
tidsanvändning och kommunikation: en studie om skillnader mellan kvinnliga och manliga skolledares tidsanvändning och
kommunikation. Luleå: Högskolan i Luleå.
932. Norrman, Margit. 1973. Kvinnosyn i skolan. Kristet forum,
5/6, s. 21–23. 933. Nyberg, Maria. 2000. Genus i undervisningen: examens-
arbete inom musiklärarutbildningen. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.
934. Nycander, Maria. 2006. Pojkars och flickors betyg. En
statistisk undersökning. Uppsala: Uppsala universitet. 935. Nygren, Carina & Niemi, Bengt Ola. 1999. Genusperspektiv
i pedagogutbildningar: en studie om studenters upplevelser av lärande om jämlikhet/jämställdhet i teori och praktik. Luleå: Luleå tekniska universitet.
936. Nylander-Widz, Agneta. 1989. Sex och samlevnad för sär-
skolan. Umeå: RPH-Sär. 937. Nyquist, Ylva. 1995. ”Vi vill också höras”: en studie av elev-
och föräldrainflytande i sex kommuner, hösten 1994. Stockholm: Sektionen för skola och barnomsorg, Svenska kommunförbundet.
938. Nyrén, Anna-Karin. 2005. Utvärdering av projektet Man och
”fröken”: om män i förskola/skola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
939. Nyström, Eva. 2007. Exclusion in an Inclusive Action
Research Project: Drawing on Student Perspectives of
School Science to Identify Discourses of Exclusion. Educational Action Research, 15, s. 417–440.
940. Nyström, Eva. 2007. Talking and taking positions: an
encounter between action research and the gendered and
racialised discourses of school science. Umeå: Department of
Mathematics, Technology and Science Education, Umeå
University. 941. Nyström, Eva. 2009. Teacher Talk: Producing, Resisting
and Challenging Discourses about the Science Classroom.
Gender and Education, 21, s. 735–751. 942. Nyström, Eva. 2009. Ett två ett två. Tidskrift för genusveten-
skap, 1, s. 37-39. 943. Nyström, Pia & Ryytty, Malin. 2002. Flickor och mate-
matik: det vore konstigt utan matteboken. Luleå: Luleå
tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 944. Näslund, Maria, Wikman, Camilla & Åström, Eva. 2001.
Engelska i förskoleklass: en jämförelse mellan pojkars och
flickors ordförråd och intresse. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
945. Näslund, Rebecka. 2009. Bringing actors together: ICT,
disability and pupils in special school. Luleå: Luleå tekniska
universitet. 946. Näsmark, Anna-Lisa, Nilsson, Eva & Lindén, Erik. 1971.
Skapande rörelse. [D.] 2, Gymnastik för mellanstadiets
pojkar och flickor. Stockholm: Beckman. 947. Obbel, Elisabet. 1995. Skolan, svenskämnet och jämställd-
heten. Svenska i skolan, 2, s. 41–43. 948. Odmark, Ingegerd. 1983. Skolan måste hjälpa flickor bryta
mönster! Hushållsläraren: mat, hälsa, miljö, 1, s. 14–15. 949. Ohberg, Ingert. 1988. Samtala om samlevnad. Ett service-
material för samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan.
Stockholm: Liber. 950. Ohlsson, Maria. 1992. Lek, samarbete och konflikt: Om
flickors och pojkars interaktion och diskussion i gruppsamtal. ASLA:s skriftserie, 5, s. 221–230.
951. Ohlsson, Maria. 1995. Samtal i skolan: om språk och kön.
Utbildning och demokrati, 4, s. 44–64. 952. Ohlsson, Maria. 1999. Att konstruera kön: en studie av
skolelever i enkönad och blandad grupp. Andersson, Lars-
Gunnar (ed), Svenskans beskrivning. Lund: Lund: Lund
University Press. 953. Ohlsson-Blendulf, Irene. 1990. Musikskolledaren – peda-
gogisk ledare eller kommunal lekare: dagboksstudie, målsätt-
ningar och befattningsbeskrivningar från sexton musikskolor.
Stockholm: Musikhögskolan i Stockholm, Centrum för
musikpedagogisk forskning. 954. Ohrlander, Kajsa. 1997. Matematik, längtan och flickor.
Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 9, s. 6– 16.
955. Oldbring, Gunnel. 1997. Behövs segregerade tjej- och kill-
grupper? Lund: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.
956. Olesén, Ann. 1989. Grekiska tonårsflickor i Hagalund: deras
syn på skolan, fritiden, framtiden. Stockholm: Stockholms
universitet, Pedagogiska institutionen.
957. Olofsson, Britta. 2007. Modiga prinsessor och ömsinta killar:
genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
958. Olofsson, Eva. 1981. Idrottsrörelsens handlingsprogram för
kvinnlig idrott: en analys av bakgrund, mål och åtgärder.
Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. 959. Olofsson, Eva. 1989. Har kvinnorna en sportslig chans?: den
svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
960. Olofsson, Eva. 1989. Kvinnlig idrott eller jämställd idrott?:
utvärdering av Sveriges Riksidrottsförbunds jämställdhets-
arbete under 1980-talet. Umeå: Pedagogiska institutionen,
Umeå universitet. 961. Olofsson, Eva. 2005. The discursive construction of gender
in physical education in Sweden 1945-2003: Is meeting the
learner's needs tantamount to meeting the market's needs?
European Physical Education Review, 11, s. 219–238. 962. Olofsson, Eva. 2007. The Swedish Sports Movement and
the PE Teacher 1940-2003: From Supporter to Challenger.
Scandinavian Journal of Educational Research, 51, s. 163– 183.
963. Olofsson, Eva. 2009. 20 år med idrott och genus. Svensk
idrottsforskning, 1, s. 4–6. 964. Olofsson, Sten-Sture. 1998. Kvinnliga rektorers ledarstil i
svensk grundskola. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
965. Olofsson, Sten Sture. 1996. Kvinnor i svensk skola: en studie
av kvinnliga lärare och skolledare. Malmö: Pedagogiska
punkten. 966. Olsson, Daniel. 2001. Att bryta genus. Krut: kritisk utbild-
ningstidskrift, 2, s. 1–67. 967. Olsson, Daniel. 2001. Engagerade lärare en förutsättning.
Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 12–13. 968. Olsson, Daniel. 2004. Feministiskt självförsvar på skol-
schemat. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 57–59.
969. Olsson, Gunnel. 2003. Mellan rum: en studie i fysisk och
mental utveckling av kommunikation med utgångspunkt i en
mellanstadieklass. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
970. Olsson, Hans. 2003. Sexatlas för skolan: vägvisare för att
planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i
grundskolan och gymnasiet. Stockholm: Riksförbundet för
sexuell upplysning (RFSU). 971. Olsson, Hans. 2004. Låt stå!: ”De ska kunna sin grej”: bara
sex procent av lärarstudenterna får utbildning i sex och samlevnad. Stockholm: RFSU.
972. Olsson, Hans & Lagergren, Ulla. 2001. Följ tråden!: en
studie av handboken Röda trådens användning och funktion i
sex- och samlevnadsarbetet. Stockholm: Landstinget förebygger aids, Stockholms läns landsting.
973. Olsson, Liselotte. 1993. Hit men inte längre?: kvinnliga
skolledare: exemplet från ett jämställdhetsprojekt i Sundsvalls
kommun. Linköping: Linköpings universitet. 974. Olsson, Matilda. 2009. ”Pojkar kan också tycka om rosa”: om
barnböckers förmedlande av genus och barns uppfattningar
om pojkar och flickor. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för pedagogik.
975. Onsell, Birgitta. 1978. Jag saknar en medveten granskning
av könsrollerna. Lärartidningen, Svensk skoltidning, 11, s. 16–17.
976. Onsell, Birgitta & Palmqvist, Roger. 1978. Morske män och
menlösa mamseller: en bok om roller och kön. Stockholm:
LT. 977. Osbeck, Christina. 2002. Skolan som genderiserande rum.
Forsberg, Gunnel, Grenholm, Cristina & Jakobsen,
Liselotte (ed), Rum, upplevelsevärld, samhälle. Karlstad:
Institutionen för samhällsvetenskap, Genusvetenskap. 978. Osbeck, Christina. 2005. Gemenskaper har sina gränser:
om livsförståelsedidaktik. Forsberg, Gunnel & Grenholm,
Cristina (ed), -och likväl rör det sig: genusrelationer i
förändring. Karlstad Karlstad University Press.
979. Osbeck, Christina. 2006. Kränkningens livsförståelse. En
religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan. Karlstad: Karlstads universitet.
980. Osbeck, Christina. 2007. Utvärdering av projektet På lika
villkor: arbetsrapport. Karlstad: Avdelningen för humaniora
och genusvetenskap, Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstads universitet.
981. Osbeck, Christina, Holm, Ann-Sofie & Wernersson, Inga.
2003. Kränkningar i skolan. Förekomst, former och sammanhang. Göteborg: Centrum för värdegrundsstudier vid Göteborgs universitet.
982. Palm, Irving. 1982. Jämställdhetsinriktad yrkesinformation:
en rapport om Akademiska sjukhusets skolprojekt på låg- och
mellanstadiet i Uppsala kommun läsåret 1980/81. Uppsala. 983. Palm, Therese. 2006. Könsfördelningen på tekniska hög-
skolor: en studie av orsakerna till den låga andelen kvinnliga
studenter. Stockholm: Trita. 984. Palme, Mikael. 1994. Valet till gymnasiet: en statistisk gransk-
ning av rekryteringen till gymnasieskolans linjer läsåret
1988/89. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för
pedagogik. 985. Palmer, Anna. 2009. ”I'm not a maths-person”! Reconstitu-
ting mathematical subjectivities in aesthetic teaching
practises. Gender and education, 21, s. 387–404. 986. Paulsson, Solveig. 1976. Kvinnorna, skolledartjänsterna och
förbundet. Lärartidningen, 10, s. 12–13. 987. Persson, Charlotte. 1994. Sex & samlevnad: vad har 17-
åringar för erfarenhet och inställning till sex och samlevnad?:
ett specialarbete. Halmstad: Folkhälsosektionen, Landstinget Halland.
988. Persson, Jessica. 2005. Flickor ställer högre krav på sig
själva i skolan. Välfärd: SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och välfärd, 3, s. 10–11.
989. Persson, Majlis. 1980. Attityder till olika yrken: påverkar
praktisk arbetslivsorientering i åk 8 elevers attityder till
”manliga” och ”kvinnliga” yrken? Sundsvall: Högskolan i
Sundsvall/Härnösand.
990. Persson, Sofia. 2008. Läraryrkets uppkomst och förändring:
en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige
ca 1800–2000. Göteborg: Department of Sociology,
University of Gothenburg. 991. Persson-Tanimura, Inga. 1983. Unga kvinnor utbildnings-
val och arbetsmarknadsinträde. Persson-Tanimura, Inga &
Lundahl, Mats (ed), Kvinnan i ekonomin: hem, yrke,
karriär. Malmö: LiberFörlag. 992. Petersson, Camilla & Persson, Annika. 1989. S.O.S. om sex
och samlevnadsundervisning på mellanstadiet. Malmö: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö.
993. Petersson, Carina & Trondman, Mats. 2001. Det kallas
”skoltrötthet”: om tonårstjejer med toaletten som existen-
tiell tillflyktsort. Trondman, Mats & Bunar, Nihad (ed),
Varken ung eller vuxen: ”samhället idag är ju helt rubbat”. Stockholm: Atlas.
994. Petersson, Eva. 1995. Flickors och pojkars föreställningar
kring datorn i undervisningen. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
995. Petersson, Gunilla & Sundkvist, Maria. 1999. Höviska
riddare och våldtäktsmän. Locus (Stockholm), 3, s. 38–51. 996. Petersson, Monica. 2007. Att genuszappa på säker eller mine-
rad mark: hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
997. Pettersson, Lars. 2004. Den pedagogiska könssocialiseringens
baksidor: en studie om skola, genus och traditionella
könsmönster. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell
ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap. 998. Pettersson, Ronny. 1992. Utvärdering av jämställdhetsarbete
i en kommun: en studie av ett jämställdhetsprojekt inom skola
och barnomsorg i Forshaga kommun. Karlstad: Högskolan i
Karlstad. 999. Pettersson, Sofi & Vikberg, Camilla. 2002. Elevers inställ-
ning till ämnet historia: ett könsperspektiv. Luleå: Luleå
tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
1000. Pettersson, Tobias. 1996. Kvinnor, musik och utbildning:
musikskolornas historia: den musikaliska familjen. Evterpe, 2/3, s. 6–8.
1001. Pohjanen, Cecilia. 1998. Flickor och pojkar i det offentliga
samtalet i klassrummet. Luleå: Luleå tekniska universitet,
Pedagogutbildningarna. 1002. Poohl, Daniel. 2005. Pojkar – skolans förlorare? Krut:
kritisk utbildningstidskrift, 120, s. 7–11. 1003. Poohl, Daniel. 2005. Skolorna som försöker utjämna:
Heby, Ronneby och Övertorneå är tre av de kommuner där skillnaden mellan pojkars och flickors betyg är som störst; nu har de bestämt dig för att göra något åt det. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 19–22.
1004. Poohl, Daniel. 2005. ’Vi ska inte bli några jävla akademiker’:
pojkarna hamnar efter flickorna i skolan; sämst betyg får
eleverna på de mansdominerade praktiska programmen;
men för dem själva är det inget misslyckande, utan ett
mycket medvetet val. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 11–15.
1005. Prottas, Lena. 1987. En undersökning av alkoholvanor bland
flickor vid fyra gymnasieklasser. Stockholm: Pedagogiska
institutionen, Stockholms univiversitet. 1006. Prytz, Kjell. 2003. Om att intressera för fysik. Gävle: Hög-
skolan i Gävle. 1007. Pudas, Nina. 2000. ”Ni spelar skitbra för å va tjejer”: en
undersökning om tjejer och afroinstrument. Piteå: Luleå
tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå, Avdelningen
för musikpedagogik. 1008. Påhlsson, Monica. 1974. Uppsatstävling i skolor. Hertha,
61, s. 26. 1009. Queckfeldt, Eva. 1991. Historielöshet och kvinnor – några
reflexioner. Kronos, 1, s. 47–67. 1010. Qvarsell, Birgitta & Balldin, Jutta. 2004. Barns villkor och
rättigheter: sex uppsatser om barns plats i den pedagogiska
diskursen och praktiken. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholm Universitet.
1011. Rabe, Tullie. 1997. På väg in i vuxenvärlden: ungdomar med
utvecklingsstörning – en uppföljning i ett normaliserings-
perspektiv. Mölndal: Göteborgs universitet, Institutionen
för pedagogik. 1012. Rabo, Annika. 2007. Reorganising teacher education in
Sweden: Paradoxes of ”diversity”. Drawbacks to gendered
success stories. Carlsson, Marie, Rabo, Annika & Gök,
Fatma (ed), Education in ”multicultural” societies – Turkish
and Swedish perspectives. Istanbul: Swedish research institute in Istanbul.
1013. Ragnarsson, Alexandra. 2000. Könssegregerad undervisning:
ett försök att påverka elevers intresse för ämnet fysik. Luleå:
Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna. 1014. Ramstedt, Kristian. 1996. Elektriska flickor och mekaniska
pojkar: om gruppskillnader på prov – en metodutveckling och
en studie av skillnader mellan flickor och pojkar på centrala
prov i fysik. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
1015. Ramstedt, Kristian. 1999. Flickor, pojkar och fysik: en
undersökning av den svenska specialistgruppen i TIMSS
population3. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar,
Umeå universitet. 1016. Rang, Birgitta. 2005. Not-projektet – tankegångar i Agenda
21s anda?: en studie av texter ur ett feministiskt köns-
perpektiv. Göteborg: Institutionen för pedagogik och
didaktik, Göteborgs universitet. 1017. Ransbo, Gunilla. 1999. Traditionens makt: kvinnobilden i
den franska skolgrammatiken. Uppsala: Acta Universitatis
Upsaliensis. 1018. Rastad, Cecilia, Ulfberg, Jan & Sjoden, Per-Olow. 2006.
High Prevalence of Self-Reported Depressive Mood during
the Winter Season among Swedish Senior High School
Students. Journal of the American Academy of Child and
Adolescent Psychiatry, 45, s. 231. 1019. Redelius, Karin. 2009. Genus och skolframgång i ämnet
idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning: organ för Centrum för indrottsforskning, 18, s. 42–44.
1020. Redelius, Karin, Fagrell, Birgitta & Larsson, Hakan. 2009.
Symbolic Capital in Physical Education and Health: To Be, to Do or to Know? That Is the Gendered Question. Sport, Education and Society, 14, s. 245–260.
1021. Regeringskansliet. 1979. Könsroller och utbildning: en läges-
rapport: utarb. till den 11:e europeiska utbildningsministerkonferensen i Haag 1979. Stockholm: Fritzes.
1022. Regeringskansliet. 2009. Kön, utbildningsframgång och
arbetsliv: nordiskt symposium i Stockholm 10 september 2008: dokumentation. Stockholm: Regeringskansliet.
1023. Rehnberg, Agneta. 1984. Jämställdhetspoäng i lärarutbild-
ningen. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. 1024. Rehnberg, Agneta. 1985. Jämställdhetsfrågor i lärarutbild-
ningen?: ’en konferensrapport’. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.
1025. Reimers, Eva. 2008. Asexuell heteronormativitet?: läraren
och normer i lärarutbildning. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (ed), Skola i normer. Malmö: Gleerups.
1026. Renberg, Gudrun. 2002. Pedagogisk biologism. Politikens,
kulturens & idéernas arena, 3, s. 44, 46-47. 1027. Renberg, Gudrun. 2003. Genuskunskap - inte självklart på
lärarutbildningarna: tema: genusperspektiv i förskolan.
Förskolan, 4, s. 33–34. 1028. Rensfeldt, Annika. 1998. ”Tjejer är inte såna som pratar rätt
ut”: en diskussion kring flickors positionering i skolan.
Nordin Hennel, Ingeborg (ed), Makt och vanmakt: texter från ett genusteorietiskt seminarium. Härnösand: Mitthögskolan, Institutionen för kultur och humaniora.
1029. Reuterberg, Sven-Eric. 1986. Orsaker till studieavbrott och
linjebyten i gymnasieskolan. Göteborg: Institutionen för
pedagogik, Göteborgs universitet. 1030. Reuterberg, Sven-Erik. 1996. Matematik i grundskolan: en
longitudinell studie av köns- och socialgruppsskillnader bland
elever som lämnat grundskolan vid olika tidpunkter från
början av 80-talet till början av 90-talet. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
1031. Reuterberg, Sven-Eric. 1996. Matematik: klass betyder mer
än kön. Välfärdsbulletinen: SCB:s tidning om arbetsliv och
välfärd, 6, s. 16–17. 1032. Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. 1998. Vem väljer
vad i gymnasieskolan?: förändringar i rekryteringsmönstret
efter den senaste gymnasiereformen. Göteborg: Institutionen
för pedagogik, Göteborgs universitet. 1033. Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. 2001. Köns- och
socialgruppsskillnader i matematik: en empirisk studie av
elever i den nya grundskolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 58–64.
1034. Reuterberg, Sven-Eric, Svensson, Allan, Wedman, Ingemar
& Wester-Wedman, Anita. 1990. Effekter och sidoeffekter av
fysisk aktivitet: relationen mellan regelbunden motion,
vardagskompetenser och fritidsintressen med särskild tonvikt
på skillnader mellan könen. Göteborg: Institutionen för
pedagogik, Göteborgs universitet. 1035. Reuterstrand, Siri. 2005. Varför är könsidentitet så viktig?:
den gamla mansrollen känns allt mer förlegad och kvin-
norna rycker fram på alla fronter; inte minst inom skolans
värld; när ska vi börja se till individ istället för kön? Krut:
kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 5–8. 1036. Riis, Ulla. 1991. Girls in science and technology. Issues in
science education 1, s. 109–130. 1037. Riis, Ulla. 1999. ”-utvecklingen beror då inte på använd-
ningen av datorer.”: IT-användningen i den svenska skolan
våren 1998. Stockholm: Skolverket. 1038. Rodell Olgac, Christina. 2006. Den romska minoriteten i
majoritetssamhällets skola. Från hot till möjlighet. Stockholm: HLS Förlag.
1039. Romö, Anette. 1986. Erk du, Maja du vem skall vi ta?: hur
jämställdheten beaktas vid Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm i samband med chefstillsättningar. Stockholm:
Högskolan för lärarutbildning. 1040. Romö, Anette. 1986. Kvinnor – män och jämställdhet inom
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Uppsala: Institutionen för tillämpad psykologi, Uppsala universitet.
1041. Rooswall, Gun. 1998. ”Om de e kärlek så får de inte va
patetiskt”: ett genusperspektiv på samarbete och kon-
kurrens i elevsamtal om diktskrivande. Nordin Hennel,
Ingeborg (ed), Makt och vanmakt. Härnösand: Mitthögskolan, Institutionen för kultur och humaniora.
1042. Rooth, Hetty. 1994. Nedskärningarna i skolan: flickorna
drabbas värst. S-kvinnor, Morgonbris, 4, s. 20–23. 1043. Rooth, Hetty. 2009. Läseboken: samhällets spegel av vad?
Aktiva: skola, familj, hälsa, ekonomi, fritid, 1, s. 12–16. 1044. Rosell, Eva. 1989. ”Kom inte och tjata om könsroller nu
igen”: ideal och verklighet i svensk jämställdhetspolitik.
Sofia, 1, s. 23–30. 1045. Rosell, Sven. 2005. Genusfrågorna behöver utrymme i
skolan: tema genus. Alkohol och narkotika, 5/6, s. 33–35. 1046. Rosén, Monica. 1995. Gender differences in structure,
means and variances of hierarchically ordered ability dimensions. Learning and instruction, 5, s. 37–62.
1047. Rosén, Monica. 1998. Gender differences in patterns of
knowledge. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 1048. Rosén, Monica & Wernersson, Inga. 1996. Kunskaps-
mönster och kön: om nödvändigheten av kvantitativ feministisk forskning i pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 1, s. 8–24.
1049. Roslund, Katarina. 1995. Flexibel skolstart: barnskolan i
Skurup. Malmö: Lärarhögskolan, Lunds universitet, Institutionen för pedagogik och specialmetodik.
1050. Roth, Ann-Christine Vallberg. 2006. Early Childhood
Curricula in Sweden from the 1850s to the Present.
International Journal of Early Childhood, 38, s. 77–98. 1051. Roth, Katarina. 1991. Åtta moment i 8-an: ett utvärderat
program för samlevnadsundervisningen. Göteborg: Informationsavdelningen, Göteborgs sjukvård.
1052. Roth, Katarina. 1993. Kulturhänsyn i samlevnadsundervis-
ningen: en lärarhandledning. Göteborg: Invandrarförvaltningen.
1053. Roth, Katarina & Svensson, Lasse. 1995. Nya pedagoger som
vågar: metoder i samlevnadsundervisningen. Göteborg:
Pedetik. 1054. Roth, Katarina, Svensson, Lasse & Hillberg, Ann. 1990.
Pedagoger som vågar: metoder tillämpade i samlevnadsunder-
visningen. Hovås: Pedetik.
1055. Rubenson, Kjell. 1975. Rekrytering till vuxenutbildning: en
studie av kortutbildade yngre män. Göteborg: Göteborg
studies in educational sciences. 1056. Rubinstein Reich, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd.
2004. Homogeniserings- och särartspraktiker i svensk
förskola och skola: en kritisk diskussion av resultat, inrikt-
ning och begrepp i klass-, köns- och etnicitetsforskning.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 1/2, s. 13-26. 1057. Rudhe, Elisabet. 1997. Lära nära: sex reportage om lärares
vardagslärande. Stockholm: Statens skolverk. 1058. Rundgren, Daniel & Wallin, Linus. 2005. Flickors betyg i
idrott och hälsa: innehållets betydelse för idrottsbetyget på
gymnasiet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.
1059. Rutqvist, Åsa & Samuelsson, Anna. 1996. Barn och rörelse:
finns grovmotoriska könsskillnader och går dessa att minska
genom medveten rörelseträning. Luleå: Lärarutbildningarna,
Högskolan i Luleå. 1060. Rydberg, Emelie, Gellerstedt, Lotta C. & Danermark,
Berth. 2009. Toward an Equal Level of Educational
Attainment between Deaf and Hearing People in Sweden? Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 14, s. 312–323.
1061. Rydell, Ann-Margret. 1993. New morbidity-problems and
peer relations in a sample of Swedish primary school
children: A follow-up from the first to third grade.
Scandinavian journal of psychology, 3, s. 212–222. 1062. Rydell, Ann-Margret & Sundelin, Claes. 1988. Pojkars och
flickors hälsa speglad av skolhälsovården: fakta, förklarings-
modeller och implikationer: Barnfamiljerna och samhällets
service. Socialmedicinsk tidskrift: organ för sjuk- och hälsovård, 10, s. 490–497.
1063. Rydman, Marie-Anne. 1995. Att få flickor att våga genom
drama. Svenska i skolan, 4, s. 48–51. 1064. Ryfors, Harald & Norberg, Erik. 1977. Högre allmänna
läroverket för flickor i Göteborg 1929–1966, Kjellbergska
gymnasiet 1966-1972. Stockholm: Föreningen för svensk
undervisningshistoria. 1065. Ryng, Annica, Sysimetsä, Theres & Björk Blomqvist,
Mikael. 2003. ”Homosexualitet är inte olagligt om man är
över 15 år”. Inkludering och exkludering av homosexuella,
bisexuella och transpersoner i biologiböcker. Stockholm:
RFSL Ungdom. 1066. Rönnerman, Karin. 1993. Lärarinnor utvecklar sin praktik:
en studie av åtta utvecklingsarbeten på lågstadiet. Umeå:
Umeå universitet. 1067. Rönnqvist, Anna. 2005. Råder det jämställdhet i klassrum-
met?: en fallstudie av klassrumssituationen på mellanstadiet
ur ett könsperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet. 1068. Røren, Owe. 1979. Samlevnad: de lindrigt utvecklingsstördas
villkor. Stockholm: Ala. 1069. Saar, Tomas. 2007. Pojkars berättelser & berättelser om
pojkar. Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 51, s. 15–17.
1070. Sahlin, Birgitta. 1997. Matematiksvårigheter och svårigheter
när det gäller koncentration i grundskolan: en översikt av
svensk forskning 1990–1995. Stockholm: Statens skolverk. 1071. Sahlström, Jenny. 2006. En utmaning för heteronormen –
lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell
läggning och homofobi. Stockholm: Rapport från Equalprojektet Under ytan.
1072. Salminen-Karlsson, Minna. 1995. Vilka pojkar blev civil-
ingenjörer och vad hände med de smarta flickorna?: en studie
av sjätteklassare år 1961. Linköping: Institutionen för
pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
1073. Salmson, Maria & Vestin, Margareta. 1978. Ungdomars
könsrollsattityder och attitydförändringar: en enkätundersökning i tre steg rörande några frågor med anknytning till mäns och kvinnors roller: undersökningarna genomförda
inom ramen för SÖ:s s.k. könsrollsprojekt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1074. Samuelsson, Marcus. 2008. Störande elever korrigerande
lärare: om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot
störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköping: Insti-
tutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings
universitet. 1075. Samuelsson, Marcus. 2008. Störande elever korrigerande
lärare: om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot
störande flickor och pojkar i klassrummet. Krut: kritisk
utbildningstidskrift, 2, s. 66–79. 1076. Sandberg, Ann-Kristin. 2002. Jämställd skola: strategier och
metoder. Stockholm: Lärarförbundet. 1077. Sandell, Anna. 2007. Utbildningssegregation och självsortering:
om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
1078. Sandquist, Anna-Marie. 1998. Visst görs vi olika!: jämställda
barn – hur skulle det se ut?: en rapport från programberedningen Kommunerna och jämställdheten om jämställdhet i
skola och barnomsorg. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
1079. Sandqvist, Karin. 1995. Verbal boys and mathematical girls:
family background and educational careers. Scandinavian journal of educational research, 39, s. 5–36.
1080. Sandstedt, Eva. 1996. Flickor, pojkar och skrivhjälpmedel:
tillgång till personliga skrivhjälpmedel för grundskoleelever
med rörelsehinder: en inventering ur ett genusperspektiv.
Stockholm: Lärarhögskolan. 1081. Sandström, Birgitta. 1991. Hur får ungdomar kunskaper om
sex och samlevnad?: en enkätundersökning i två gymnasie-
skolor i södra Stockholm. Stockholm: Utvecklingsenheten
för primärvård, SSO, Stockholms läns landsting.
1082. Sandström, Kjell. 1998. Man är väl ingen kärring: om
ynglingars behov av manlig vägledning på sin väg mot
manligheten. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
1083. SCB. 1987. Jämställda?: räkna, rita, resonera: lärarhand-
ledning och elevmaterial. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB).
1084. Scheller, Kicki. 2002. Värdegrunden jämt: kön, makt och
genus: en metodhandbok för pedagoger. Visby: Länsstyrelsen, Gotland.
1085. Scherp, Hans-Åke & Thelin, Katina. 2004. Att göra lika på
olika sätt: en studie av sex särskilt utvecklingsbenägna skolor. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Karlstads universitet.
1086. Schmidl, Helen. 2005. ”It takes two to tango”: om Per
Nilssons Hjärtans fröjd. Kåreland, Lena (ed), Modig och
stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och
förskola. Stockholm: Natur & Kultur. 1087. Schmidl, Helen. 2008. Från vildmark till grön ängel: recep-
tionsanalyser av läsning i åttonde klass. Göteborg: Makadam. 1088. Schånberg, Ingela. 2001. Genus och utbildning: ekonomisk-
historiska studier i kvinnors utbildning ca 1870–1970. Lund: Lunds universitet.
1089. Schånberg, Ingela. 2004. De dubbla budskapen: kvinnors
bildning och utbildning i Sverige under 1800- och 1900-talen. Lund: Studentlitteratur.
1090. Segal, Alan. 2000. Masculinity, school, and self in Sweden
and the Netherlands. The journal of men's studies, 8, s. 171– 193.
1091. Segal, Alan. 2001. Sexuella liv, homosexuella jag: en del-
studie av normalisering i Sverige. Lambda nordica, 7, s. 16– 31.
1092. Seger, Jan & Thomsson, Bertil. 1994. Kastförmåga hos
7-åriga flickor och pojkar: en pilotstudie. Tidskrift i
gymnastik & idrott, 6, s. 26–31.
1093. Seifarth, Sofia. 2005. Från desarmering till utlösning under
ansvar: sex- och samlevnadsundervisning i skolradion 1954– 1974. Kylhammar, Martin & Godhe, Michael (ed), Fri-
görare? Moderna svenska samhällsdrömmar. Stockholm:
Carlsson. 1094. Sennerfeldt, Per. 1993. Lita på skolan?! Rapport från
samlevnadsarbetet vid gymnasieskolorna i Stockholms län. Stockholm: Landstinget förebygger AIDS, Stockholms läns landsting.
1095. Shavit, Yossi & Blossfeld, Hans-Peter. 1993. Persistent
inequality: changing educational attainment in thirteen
countries. Boulder, Colorado: Westview Press. 1096. Sidmar, Niklas. 1999. Har tjejerna samma chans på riks-
idrottsgymnasierna? Svensk idrott, 11, s. 26–29. 1097. Sikström Nilsson, Anne-Charlotte. 2001. Kvinna och
skolledare: vem är hon och vad gör hon? Stockholm: Lärarhögskolan.
1098. SIL. 1987. Granskningsrapport om könsroller i grundskolans
läroböcker i engelska, tyska och franska. Stockholm: Statens institut för läromedelsinformation.
1099. Silfverstolpe, Magnus. 1993. Samlevnadsarbetet i Stockholms
stads skolor: en rapport. Stockholm: Landstinget förebygger AIDS, Stockholms länds landsting.
1100. Silfverstolpe, Magnus. 2000. Det är samma hormoner!: ett
projekt i sex och samlevnad för invandrarelever med be-
gränsade svenskkunskaper. Stockholm: Landstinget förebygger AIDS,Stockholms läns landsting.
1101. Silfverstolpe, Magnus. 2006. Kropp & sexualitet: fakta och
metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Stockholm: Lafa – Landstinget förebygger AIDS, Stockholms läns landsting.
1102. Sjøberg, Svein. 2000. Flickor och pojkar: erfarenheter,
attityder och intressen. Sjøberg, Svein & Claesdotter,
Annika (ed), Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
1103. Sjödahl, Inger. 1991. Redovisning av jämställdhetsprojekt vid
Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. Uppsala: Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet.
1104. Sjödin, Gudrun. 1990. Välkommen till skolan, Mattias! En
fallrapport om en tioårig beteendestörd pojke. Malmö: Lunds
universitet, Lärarhögskolan. 1105. Sjödin, Gudrun. 1992. Vi ska klara av det, Mattias: en
fallrapport om en 11-årig pojke med autistiska särdrag.
Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och
specialmetodik. 1106. Sjöhag, Anne-Marie. 1987. Varför slutar ungdomar idrotta?:
en undersökning i 6 klasser från årskurs 7. Stockholm:
Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. 1107. Sjöström, Carina & Skärberg, Anne. 2005. Traditionella
könsmönster i skolan: en undersökning om flickor och pojkar
får lika stort utrymme i undervisningen. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Särskild lärarutbildning.
1108. Skantze, Ann & Grewin, Ann-Margret. 2001. Kön och
genus som villkor. Stockholm: Pedagogiska Institutionen,
Stockholms universitet. 1109. Skarby, Gerd. 1999. Pojkar i flickskola – flickor i pojkskola:
människan är inte – hon blir. Kroksmark, Tomas (ed),
Didaktikens carpe diem. Lund: Studentlitteratur. 1110. Skarsgård, Åse Lo & Wikstrand, Måns. 2008. Pojkar får allt
sämre betyg: kartläggning: könsskillnader i skolresultaten.
Dagens samhälle, 8, s. 4–5. 1111. Skogh, Inga-Britt. 2001. ”Teknik – då tänker jag på något
spännande som man har kommit på!”: flickor i den yngre
skolåldern talar om teknik. Locus (Stockholm), 13, s. 19–31. 1112. Skogh, Inga-Britt. 2001. Teknikens värld – flickors värld: en
studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola.
Stockholm: HLS förlag. 1113. Skolverket. 1994. Flickors och pojkars olika förutsättningar
och villkor. En kunskapsöversikt om könsskillnader i skolan. Stockholm: Skolverket.
1114. Skolverket. 1996. Utvärdering av lokala jämställdhetsprojekt
inom JÄM-SAM:s nätverk. Stockholm: Skolverket. 1115. Skolverket. 1996. Vad betyder social bakgrund och kön för
resultaten i matematik?: en longitudinell studie av betydelsen
av social bakgrund och kön för tre årskullars resultat i
grundskolan. Stockholm: Skolverket. 1116. Skolverket. 1997. Olikheter – en brist eller tillgång? Under-
visningsformer, pedagogiska metoder och innehåll i ett genusperspektiv. Stockholm: Skolverket.
1117. Skolverket. 1998. Ger vi pojkar och flickor lika möjligheter?
Sammanställning av aktuell kunskap om jämställdhet i
skolan. Stockholm: Skolverket. 1118. Skolverket. 2000. Nationella kvalitetsgranskningar 1999:
skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behand-
ling: sex- och samlevnadsundervisningen. Stockholm:
Skolverket. 1119. Skolverket. 2006. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns,
elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och
trakasserier. Stockholm: Skolverket.
1120. Skolverket. 2006. I enlighet med skolans värdegrund. En
granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön,
religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.
1121. Skolverket. 2006. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbild-
ningsval. Stockholm: Skolverket. 1122. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: jämställdhetsprogram
för skolan: rapport från SÖ-projektet ”Könsrollerna i skolan”. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlaget.
1123. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: rapport med förslag.
Bilaga nr 1, Så gjorde vi: rapport från könsrollsprojektets
modellskolor, Vallaskolan, Sala, Kungshögaskolan, Mjölby. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1124. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: rapport med förslag.
D. 1, Könsrollskunskap. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1125. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: rapport med förslag.
D. 2, Jämställdhetsprogram för skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1126. Skolöverstyrelsen. 1978. Ett friare val: jämställdhetsprogram
för skolan. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlag. 1127. Skolöverstyrelsen. 1979. Jämställdhet i gymnasieskolan:
temarapport från gymnasieinspektörer 1978/79. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1128. Skolöverstyrelsen. 1982. Prao för jämställdhet. Stockholm:
Skolöverstyrelsen. 1129. Skolöverstyrelsen. 1986. Det här var ju inte så svårt!: rapport
om 1985 års sommarkurser i teknik för flickor. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1130. Skolöverstyrelsen. 1986. Vill vi, så kan vi, så gör vi det!: om
skolans ansvar för att flickor och pojkar får lika kunskaper i naturvetenskap och teknik. Stockholm: Informationsenheten, Skolöverstyrelsen.
1131. Skolöverstyrelsen. 1987. Samlevnadsundervisning på gym-
nasieskolan: en inventering av olika modeller för genom-
förandet. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1132. Skolöverstyrelsen. 1987. Smarta tjejer provar tekniska grejer:
rapport om 1986 års sommarkurser i teknik för flickor. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1133. Skolöverstyrelsen. 1988. Flickorna hoppar av: hälften av
flickorna på pojkdominerade yrkestekniska linjer hoppar av studierna: hur får vi dem att stanna?: fakta och tips för
yrkeslärare. Stockholm: Skolöverstyrelsen. 1134. Skolöverstyrelsen. 1988. (ed). Mål blir verklighet: om hur
skolans jämställdhetsarbete kan gå som en röd tråd från
elevens första till sista skoldag. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1135. Skåreus, Eva. 2004. Kön som analytiskt begrepp. Nygren-
Landgärds, Christina & Borg, Kajsa (ed), Slöjdforskning:
artiklar från forskarutbildningskursen Slöjd och bild i en
vetenskapsfilosofisk och metodologisk kontext. Åbo: Åbo
akademi, Pedagogiska fakulteten.
1136. Skåreus, Eva. 2007. Absent bodies in teacher education.
Andersson, Åsa & Johansson, Eva E (ed), Present challenges
in gender research. Umeå: National School of Gender
Research, Umeå University. 1137. Skåreus, Eva. 2007. Digitala speglar: föreställningar om
lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.
1138. Socialdepartementet. 1982. Lära leva tillsammans: en kart-
läggning av samlevnadsundervisning i skola och lärarutbild-
ning. Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget.
1139. Socialstyrelsen. 1976. Sex och samlevnad i fritidsledarutbild-
ningen: förslag till ämnesplan. Stockholm: Nämnden för
hälsoupplysning, Socialstyryrelsen. 1140. Socialstyrelsen. 1992. Homosexualitet: en handledning för
lärare. Stockholm: Socialstyrelsen. 1141. Sohl, Lena. 2008. Verbal aggression: högstadiegrabbar ska
vara tuffa, säga fula saker och gå på. Socialpolitik, 2, s. 22– 23.
1142. Sporre, Karin. 2004. Feministisk etik och kunskap i skolan:
en skiss. Lärarhögskolan (ed), Gemensamma värden:
rapport från symposium 8–9 maj 2003. Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm.
1143. Sporre, Karin. 2007. Att se med andra ögon: feministiska
perspektiv på kunskap i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
1144. Staberg, Else-Marie. 1986. Flitiga Lisa och matematiken.
Forskning och framsteg, 4, s. 37–38. 1145. Staberg, Else-Marie. 1986. Matematik – är det någonting för
kvinnor? Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
1146. Staberg, Else-Marie. 1988. Flickgruppen och eleverna.
Nordisk pedagogik, 8, s. 91–98. 1147. Staberg, Else-Marie. 1992. Olika världar, skilda värderingar:
hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Umeå universitet.
1148. Staberg, Else-Marie. 1994. Gender and science in the
Swedish compulsory school. Gender and education, 1, s. 35–45.
1149. Staberg, Else-Marie. 1994. Röster från gymnasiets natur-
vetarprogram. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 3, s. 35–47.
1150. Staberg, Else-Marie. 1995. ”Tänk dig en pallyft-”. Aktuell
NO-didaktisk forskning i Sverige. Stockholm: Statens
skolverk. 1151. Staberg, Else-Marie. 1997. Att gå den naturvetenskapliga
vägen: röster från gymnasieskolan. Nordborg, Gudrun
(ed), Makt & kön. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
1152. Staberg, Else-Marie. 1999. Att gå den naturvetenskapliga
vägen: röster från gymnasieskolan. Fritz, Märta (ed),
Gnistor. Stockholm: Tekniska museet. 1153. Staberg, Else-Marie. 1999. Bevisat sämre i matte? Bang:
feministisk kulturtidskrift, 4, s. 36–37. 1154. Staberg, Else-Marie. 2002. Om ”naturarna” i ett köns-
perspektiv. Strömdahl, Helge (ed), Kommunicera naturvetenskap i skolan: några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.
1155. Staberg, Else-Marie & Assarsson, Marina. 1997. Den breda
vägen: flickor och pojkar om gymnasieskolans naturveten-
skapsprogram. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå
universitet. 1156. Staberg, Else-Marie & Sigurdson, Thomas. 1992. Olika
världar, skilda värderingar: hur flickor och pojkar möter
högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Pedagogiska
institutionen, Umeå universitet. 1157. Stage, Christina. 1979. Kvinnliga naturvetare: en motsägelse?
Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 1158. Stage, Christina. 1979. Könsskillnader i ordkunskap. Umeå:
Umeå universitet. 1159. Stage, Christina. 1980. Att studera testuppgifter som fungerar
olika för män och kvinnor. Umeå: Umeå universitet.
1160. Stage, Christina. 1985. Gruppskillnader i provresultat:
uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
1161. Stage, Christina. 1987. Analys av nog-uppgifter med avseende
på könsskillnader i resultat. Umeå: Umeå universitet. 1162. Stage, Christina. 1987. Skattning av könsskillnader i resultat
på allmänorienteringsuppgifter. Umeå: Umeå universitet. 1163. Stage, Christina. 1988. Gender differences in test results.
Scandinavian journal of educational research, 32, s. 102–111. 1164. Stage, Christina. 1992. How Important Are Age and
Education for Gender Differences in Test Results?
Scandinavian Journal of Educational Research, 36, s. 223–35. 1165. Stage, Christina. 1993. Gender Differences on the SweSAT:
A Review of Studies since 1975. Educational Measurement, 7, s. 111–118.
1166. Stanfors, Maria. 2000. Säkert och sakta: en historisk översikt
över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk
utbildning. Stockholm: Skolverket. 1167. Stanfors, Maria. 2003. Education, labor force participation
and changing fertility patterns: a study of women and socio-
economic change in twentieth century Sweden. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
1168. Starenvik, Alexandra. 1996. Flickor och datorer: vilken
inställning 10–12-åriga flickor med olika grad av datorvana
har till datorer. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Utvecklingspsykologiska seminariet.
1169. Steenberg, Ann & Gumælius, Lena. 1997. Flickor och pojkar
i samma skola. Solna: Ekelund. 1170. Stenninger, Gunilla. 1992. Några 15-åriga flickors matvanor
och järnintag. Örebro: Samhällsmedicinska enheten. 1171. Stenström, Kersti. 1984. Tynningökurserna: en utvärdering
av kurser i sex och samlevnad för högstadiepersonal i Stock-
holm under tiden november 1979 – maj 1982. Stockholm: Hälsoavdelningen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting.
1172. Sternad, Sirpa. 1997. (ed). Ur led är skolan –. Malmö:
Gleerup. 1173. Sterner, Gunilla. 1998. Jämställdhetsarbete i praktiken.
Baude, Annika (ed), Genus i praktiken: på hans eller hennes villkor? Vällingby: Jämställdhetsarbetares förening.
1174. Sternerup, Christina. 1986. Sverige behöver duktiga tekniker
– oberoende av kön!: 3:e årets tjejsatsningar från förskola
t.o.m. högskola i Stockholms län. Stockholm: Kungliga
tekniska högskolan, Informationsavdelningen. 1175. Strandberg, Anneli & Larsson, Marita. 1998. Det drama-
tiska klassrummet: kan dramaövningar med jämställdhet som tema leda till ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor i
klassrummet. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
1176. Ström, Åsa & Högflygt, Anita. 1974. Könsrollerna och
skolan. Skolvärlden, 74, s. 11–16. 1177. Strömquist, Siv. 1988. Vem skrev vad?: redovisning av ett
försök att köns- och årskursplacera uppsatsskribenter. Uppsala: FUMS.
1178. Stukát, Staffan. 1978. Sociometrisk status och attityder till
skolan. Göteborg: Göteborgs universitet, SOS-projektet. 1179. Ståhl, Marie. 1998. Flickor & fysik = sant?: hur vi ska få
flickor att intressera sig för fysiken. Malmö: Lärarhögskolan. 1180. Ståhle, Ylva. 2000. Föräldrainflytande i skolan: behov eller
politisk viljeyttring? Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
1181. Ståle, Monica. 1993. Flexibel skolstart: organisationsformer
och föräldraattityder (SAMBOS-projektet). Malmö: Lärarhögskolan.
1182. Sumpter, Lovisa. 2009. On aspects of mathematical
reasoning: affect and gender. Umeå: Department of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå Universitet.
1183. Sumpter, Lovisa. 2009. Teachers' conceptions about students'
mathematical reasoning: gendered or not? Umeå: Department of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå University.
1184. Sumpter, Lovisa. 2009. Upper secondary school students'
gendered conceptions about mathematics. Umeå: Department
of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå
University. 1185. Sundbaum, Bengt. 2008. Bättre undervisning om sex- och
samlevnad: tema: prevention. Jordemodern, 10, s. 8–11. 1186. Sundell, Knut, Klint, Johan & Colbiörnsen, Maria. 2007.
Normbrott och psykisk ohälsa bland flickor och pojkar i
årskurs 7 och 8: en studie av 1 236 elevers enkätsvar vid tre
tillfällen. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten,
Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad. 1187. Sundin, Charlotta. 2003. Sex och samlevnadsundervisning –
för pojkar och flickor? Göteborg: Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet.
1188. Sundkvist, Maria. 1996. Genus och klass i en jämlik och
demokratisk skola. Svenska i skolan, 4, s. 20–25. 1189. Sundström, Christina. 1987. Finns det en feministisk peda-
gogik, en kvinnopedagogik? Tvärtanten, 1, s. 19–25. 1190. Sundström, Peter. 2006. Könsmönster i Jokkmokks kom-
muns skolor/förskolor. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap.
1191. Sundström, Ulrika. 2008. Rakt på sak om G-punkt och
genus: på gymnasieskolan i Sollefteå står fyra lärare för
undervisningen i sex och samlevnad. Lärarnas tidning, 17, s. 20–24.
1192. Svaleryd, Kajsa. 2003. Genuspedagogik: en tanke- och hand-
lingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber. 1193. Svaleryd, Kajsa. 2005. Genuspedagogik: ett sätt att förändra
verksamheten. Nordberg, Marie (ed), Manlighet i fokus: en
bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande
i förskola och skola. Stockholm: Liber.
1194. Svaleryd, Kajsa. 2006. Varför genusmedveten pedagogik?
Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en
inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för
hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.
1195. Svanberg, Birgitta & Torpe, Ulla. 1991. (ed). Manligt och
kvinnligt i litteraturen: antologi och analyser för gymnasieskolan och folkbildningen. Stockholm: Biblioteksförlaget.
1196. Svanström, Yvonne. 2008. Kampen i katedern: att undervisa
i genushistoria. Sjöberg, Maria & Svanström, Yvonne (ed),
Att göra historia: vänbok till Christina Florin. Stockholm:
Institutet för framtidsstudier. 1197. Swedmark, Marianne. 1979. Könsrollsinlärning: imitationens
betydelse för inlärning av könsbundet beteende: en undersökning beträffande teckningsvanor och könsbundet motivval
vid tecknande. Stockholm: Pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet. 1198. Swedmark, Marianne. 1981. Inlärningsteoretiska perspektiv
på könsroller och socialisering. Stockholm: Pedagogiska
institutionen, Stockholms universitet. 1199. Svender, Jenny. 2007. Satsa på flickors idrottande!?: en
studie om föreställningar om flickor och flickors idrottande. Svensk idrottsforskning, 3/4, s. 82–85.
1200. Svender, Jenny. 2009. Idrottsrörelsens satsning på flickor –
en kontraproduktiv åtgärd? Svensk idrottsforskning, 1, s. 34– 37.
1201. Svennbeck, Margareta. 1994. PEEL – ett sätt att förverkliga
läroplanens allmänna mål och öka flickors intresse för fysik?
Uppsala: Didaktikcentrum, Uppsala universitet. 1202. Svennbeck, Margareta. 1997. Jämställdhet och no-utbildning:
en litteraturöversikt, analys och diskussion utifrån femi-
nistiska ansatser. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
1203. Svennbeck, Margareta. 1998. Världsbilder, kön och kultur:
en ny utgångspunkt för diskussioner och forskning om Na-
utbildning. Utbildning och demokrati: tidskrift för didaktik
och utbildningspolitik, 7, s. 29–43. 1204. Svennbeck, Margareta. 2003. Omsorg om naturen: om NO-
utbildningens selektiva traditioner med fokus på miljöfostran
och genus. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
1205. Svennbeck, Margareta. 2006. Hållbar utveckling inte viktigt
i NO-läromedel. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 3/4, s. 98– 108.
1206. Svensk, Birgitta. 1998. Jämställdhet i skolan. Visby: Tema K
& M, Visby. 1207. Svensson, Allan. 1971. Relative achievement: school perform-
ance in relation to intelligence, sex and home environment. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.
1208. Svensson, Allan. 1972. Lika begåvning – lika betyg?: en
studie av s.k. relativa skolprestationer bland pojkar och flickor med skiftande hembakgrund. Göteborg: Göteborgs universitet.
1209. Svensson, Allan. 1998. Hur lyckas eleverna i den nya gymna-
sieskolan? Göteborg: Institutionen för pedagogik och
didaktik, Göteborgs universitet. 1210. Svensson, Allan & Stahl, Per-Arne. 1996. Framgång och
misslyckande i gymnasieskolan: en uppföljningsundersökning
av en årskull elever. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
1211. Svensson, Daniel. 2008. Så blir skolidrotten mer jämställd:
genus. Svensk idrott, 12, s. 26–27. 1212. Svensson, Eva-Maria. 1987. Finns det en feministisk
pedagogik, en kvinnopedagogik? Tvärtanten, 1, s. 27–30. 1213. Svensson, Lena. 2000. Kvinnor och vardaglig fysisk aktivitet:
en studie av yngre kvinnors upplevelser. Halmstad: Centrum för idrottsvetenskap, (CIV), Högskolan i Halmstad.
1214. Swärd, Susann & Falkbacken, Sven B. 2009. Utvärdering av
Projekt – jämställdhetsintegrering: jämställdhetsprojekt inom
skol- och barnomsorgsförvaltningen, Växjö kommun. Del-
rapport 1. Växjö: FoU Välfärd i Södra Småland.
1215. Szabo, Julius & Szabo, Petra. 1994. Leka och lära med
bokstavsmattor: rörelseträning för sexåringar och lågstadie-
elever. Stockholm: Legus.
1216. Szilas, Anna. 1969. Gymnastik för flickor: högstadiet. Gävle:
Skrivrit.
1217. Söderberg, Erik, Östberg, Bertil & Fredelius, Susanne.
1980. Vår jämlika skola. Stockholm: LT. 1218. Söderberg Forslund, Monica. 2000. Kvinnor och skolledar-
skap: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk. 1219. Söderberg Forslund, Monica. 2002. Kön, makt och skol-
ledarskap: en studie av kvinnliga skolledare i historisk
belysning. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. 1220. Söderberg, Lena. 1993. Livstecken: språkutveckling hos en
döv pojke med autism. Stockholm: Riksföreningen Autism. 1221. Söderberg, Pål. 2003. Homogena och heterogena elevunderlag
i skolan: en jämförande studie av två gymnasieskolor. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.
1222. Söderlund, Anita. 2000. Barn i skola och fritidshem: en
studie kring samverkan. Stockholm: HLS Förlag. 1223. Söderpalm, Ewa. 1996. Transsexualism i ett logopediskt per-
spektiv. Lund: Studentlitteratur. 1224. Söderström, Suzanne & Nilsson Gangnebien, Jane. 1996.
Talande bilder: analys av elevers bilder i en idrottssituation sett ur ett genusperspektiv. Tidskrift i gymnastik & idrott, 123, s. 30–37.
1225. Taleman, Marg. 1976. Initiativrika, orädda pojkar och
passiva, försiktiga flickor i vanligaste läseboken. Lärartidningen, svensk skoltidning, 10, s. 8–12.
1226. Tallberg Broman, Ingegerd. 1994. Lärarutbildning, kön och
professionalisering: med förskollärarutbildningen som ett
historiskt exempel. Malmö: Lärarhögskolan. 1227. Tallberg Broman, Ingegerd. 1997. Genusperspektiv i
pedagogik. Aktuellt om kvinnoforskning, 1, s. 12–14. 1228. Tallberg Broman, Ingegerd. 1997. Vad vet blivande lärare
om genusfrågor? Locus 9, s. 29–39. 1229. Tallberg Broman, Ingegerd. 1998. De lärarstuderande och
könsperspektiven. Malmö: Lärarhögskolan.
1230. Tallberg Broman, Ingegerd. 2002. Kön, professionalisering
och förskollärarutbildning. Johansson, Birgitta (ed), Barnomsorgsutbildningarna i Norrköping 100 år. Linköping: Lin-
köpings universitet. Institutionen för tematisk utbildning
och forskning. 1231. Tallberg Broman, Ingegerd. 2002. Kön/genus i förskolan
och skolan för alla. Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (ed), Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Statens skolverk.
1232. Tallberg Broman, Ingegerd. 2002. Pedagogiskt arbete och
kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
1233. Tallberg Broman, Ingegerd. 2006. Att förändra den sociala
ordningen. EDUCARE, 2, s. 6–34. 1234. Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena &
Hägerström, Jeanette. 2002. Likvärdighet i en skola för alla:
historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm:
Statens skolverk. 1235. Taube, Karin & Skarlind, Anders. 1997. Utvärdering av
grundskolan 1995: UG 95. Svenska: läsförmåga, läsvanor och
attityder till läsning hos elever i årskurs 2. Stockholm: Statens skolverk.
1236. Tebelius, Ulla. 1990. The women's project: women and men
in Swedish popular education. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1237. Tebelius, Ulla. 1998. Varför fortsätter tonårsflickor att
idrotta? Svensk idrottsforskning, 2, s. 54–57. 1238. Teemant, Erik & Königsson Löhr, Kerstin. 1980. Lärar-
situationen i grundskolan. Den 3 september 1980. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1239. Teveborg, Lennart. 1999. Bakom fasaden: om grundskolans
framväxt. Solna: Ekelund. 1240. Thagemark, Eva. 1991. Fortbildningsinsatser 1991 för vidare-
utveckling av skolans samlevnadsundervisning och HIV/AIDS-
förebyggande arbete. Frösön: Jämtlands läns landsting,
Östersund; Länsskolnämnden, Jämtlands län.
1241. Thedin Jakobsson, Britta & Engström, Lars-Magnus. 2008.
Vilka fortsätter – vilka slutar?: förändringar i idrottsvanor
bland yngre tonåringar. Svensk idrottsforskning, 4, s. 27–31. 1242. Thelander, Kerstin. 1996. Lyckade och misslyckade samtal i
skolan. Thelander, Mats, Elmevik, Lennart & Nordberg,
Bengt (ed), Samspel och variation. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
1243. Thelin, Carolina & Göst, Sophie. 2008. Var sitter känslor-
na?: sex och samlevnad för gymnasiesärskolan. Malmö:
Malmö stad. 1244. Thern Bertéus, Birgit. 1982. Könsskillnader i elevers skrift-
språk. Uppsala: FUMS. 1245. Thorsell, Lennart. 1989. Jämställdhet och könsroller: ett
projekt i samverkan mellan historia, svenska, samhällskun-
skap, socialkunskap, filosofi och religionskunskap. Aktuellt
om historia: organ för historielärarnas förening, 1/2, s. 35–39. 1246. Thorsell, Titti. 2000. Lockande tjejidrott på schemat. Skol-
världen, 22, s. 14. 1247. Thurfjell, Maria & Viklund, Marie. 2006. Tar pojkar och
flickor lika stort utrymme i klassrummet?: en studie kring hur
utrymmet fördelas mellan könen i ämnet biologi. Luleå: Luleå
tekniska universitet, Utbildningsvetenskap. 1248. Thörnblom, Agnes. 1990. Får mor va' rar och far karl?: om
nätverkstänkande i barnböcker. Stockholm: Pedagogiska
institutionen, Stockholms universitet. 1249. Tikkanen, Ronny & Bexell Hultén, Ingrid. 1996. ”Det var
knäpptyst i klassen”: erfarenheter från undervisning i sex och
samlevnad. Göteborg: Ungdomsmottagningen Centrum. 1250. Tillstam, Ann-Christina & Öhman, Sara. 1994. Flickors och
pojkars uppfattningar om varandra. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.
1251. Tindal, Birgitta. 2008. Långdans ska få oss att se ojämställd-
heten på skolorna. Folkhögskolan, 3, s. 22–23. 1252. Tjellander, Bengt. 1986. Stämningsbilder: en intuitiv vär-
dering av elevernas arbetsmiljö. Linköping: Universitetet i
Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi.
1253. Tolgfors, Börje. 1984. Simundervisning för flickor: ett led i
jämställdhetsutvecklingen. Tidskrift i gymnastik & idrott,
111, s. 36–42. 1254. Torstenson-Ed, Tullie. 2003. Barns livsvärld: genus, etni-
citet, generation, särskilt stöd och värderingar i skolan. Lund:
Studentlitteratur. 1255. Trast, Malin. 1996. Improvisera mera: sex musiklärares syn
på barn och musikundervisning. Piteå: Musiklärarutbildningen, Musikhögskolan i Piteå.
1256. Trotzig, Eva. 1989. Den osynliga texten: Textens roll i den
tidiga kvinnliga skolslöjden. SPOV, 7, s. 3–27. 1257. Tyrén, Lena. 2007. Pedagogen, datorn och elevers informa-
tionssökning: perspektiv på IKT-användning i yngre skol-
barns klassrum. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.
1258. Töringe, Susanne. 1985. Sida vid sida: en litteraturlista om
jämställdhet. Södertälje: Högskolan för Lärarutbildning. 1259. Uebel, Maja. 2006. Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna:
vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verksamheten. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
1260. Ulenius, Kicki. 1974. ”Då skils man.” Hertha, 61, s. 14–15. 1261. Ulfgard, Maria. 2002. För att bli kvinna – och av lust: en
studie i tonårsflickors läsning. Stockholm: B. Wahlström. 1262. Ullmanen, Petra. 1996. Ett rum för rättvisa? Ungdomstid, 4,
s. 38–44. 1263. Ullstadius, Eva & Lovell, Bibi. 2008. Flickor med autism och
deras bilder. Göteborg: Institutionen för pedagogik och
didaktik, Göteborgs universitet. 1264. Ullström, Margaretha. 1998. ”Säg inte till nån att jag blivit
en sån där som läser”: att skapa läslust bland pojkar på ett
yrkesprogram. Bis: bibliotek i samhälle: organ för biblioteksarbetare och biblioteksnyttjare, 2, s. 18–21.
1265. Unenge, Gun & Unenge, Jan. 1997. Flickors och pojkars
användning av datorer: arbetsrapport från projektet Datorn i
Grundskolan – ”DIG-projektet”. Jönköping: Högsk. för
lärautbildning och kommunikation.
1266. Urisman, Raquel. 1991. I begynnelsen ... : Kvinnors utbild-
ning. Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 1, s. 3– 31.
1267. Ursing, Anna Maria. 1992. Lärarinnor – finns dom? Praktik
& teori, 3, s. 43–48. 1268. Ursing, Anna Maria. 1993. Lärarinnor – finns dom? Didak-
tisk tidskrift: för praktiker och forskare, 1/2, s. 13–17. 1269. Ursing, Anna Maria. 1998. De kallar mig fröken, fast jag är
fru och adjunkt!: hur man har talat om och till kvinnliga
lärare. Malmö: Lärarhögskolan. 1270. Ursing, Anna Maria. 2004. Fantastiska fröknar: studier av
lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur. Stockholm: Brutus
Östlings bokförlag Symposion. 1271. Ursing, Anna Maria. 2005. Lärarinnans utsatta liv skildrat i
litteraturen. Krut: Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 57–66. 1272. Utbildningsdepartementet. 1969. Konfirmandundervisning
och sexualkunskap: enkät bland konfirmations- och bibel-
skolelärare och motsvarande: undersökningsrapport. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
1273. Utbildningsdepartementet. 1994. Olika som bär: en liten
bok om kvinnligt och manligt i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
1274. Utbildningsdepartementet. 2004. Könsskillnader i utbild-
ningsresultat: fakta, mönster och perspektiv. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
1275. Wadensjö, Marita. 1994. Att undervisa flick- respektive pojk-
grupper i svenska åk 7: ett konkret försök i Forshaga kommun. Karlstad: Högskolan i Karlstad.
1276. Wahlgren, Victoria C. 2009. Den långa vägen till en jäm-
ställd gymnasieskola: en studie om genuspedagogers förståelse
av gymnasieskolans jämställdhetsarbete. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
1277. Wahlström, Kajsa & Kaj, Gunnar. 2003. Flickor, pojkar och
pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken. Stockholm:
Sveriges utbildningsradio.
1278. Wahrby, Elsa. 1980. Hemkunskap på lågstadiet: ökad jäm-
ställdhet genom träning av vardagsfärdigheter. Stockholm:
Skolöverstyrelsen. 1279. Vallberg, Ann-Christine. 1991. Synen på krigsleksaker och
videovåld hos flickor och pojkar på olika skolstadier: analyser
av enkätdata från årskurserna 5 och 8 i grundskolan och års-
kurs 2 i gymnasieskolan. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.
1280. Vallberg, Ann-Christine. 1992. Kön, jämställdhet, jämlikhet
och hierarki. Malmö: Institutionen för pedagogik och
specialmetodik, Lärarhögskolan. 1281. Vallberg Roth, Ann-Christine. 1994. Manliga röster i
rörelse: en könsstudie med fokus på lärarutbildningar/yrken, personal och organisation vid Lärarhögskolan i Malmö. Malmö: Lärarhögskolan.
1282. Wallsten, Hanna. 2001. Passiva flickor i historieböckerna.
Lärarnas tidning, 1, s. 35. 1283. Wasén, Christina & Gustafsson, Hans. 1981. Orsaker till
studieavbrott bland kvinnor i utbildning till mansdominerade
yrken: en studie vid Tullängsskolan i Örebro. Örebro: Högskolan, Institutionen för psykologi och pedagogik.
1284. Ve, Hildur. 1997. Teachers' participation in an action
research project about gender equality in primary school. Umeå: Umeå universitet.
1285. Vedin, Eva-Karin. 2004. (ed). ”Jämställd skola i Västman-
land – med pedagogen i centrum”. Västerås: Länsstyrelsen,
Västmanlands län. 1286. Wedin Jonsson, Monica. 2000. Kärlek känns särskilt- :
utvärdering av utbildningen ”Kärlek känns särskilt”: en metod för anpassad sex- och samlevnadsundervisning i sär-
skolan. Härnösand: Hälsopolitiska avdelningen, Landstingets kansli.
1287. Vedin, Kenneth. 1989. En studie om män på vårdskolan i
Sundsvall. Sundsvall: Högskolan i Sundsvall/Härnösand.
1288. Weinehall, Katarina. 1999. Gymnasieelevers möten med våld
– i hemmet, i skolan och på fritiden: en enkätstudie vid 14
gymnasieskolor i Sverige. Umeå: Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen.
1289. Weiner, Gaby. 1998. The good news: feminism, equality
and teacher education. Lärarutbildning och forskning i
Umeå, 3, s. 7–21. 1290. Weiner, Gaby. 2004. Bilateral Vision: Gender and Educa-
tion in the United Kingdom and Sweden. European
Education, 36, s. 22–39. 1291. Weiner, Gaby. 2009. Race, ethnicity and gender in Swedish
education: Policy discourses and dangers. Zajda, Joseph,
Davies, Lynn & Majhanovich, Suzanne (ed), Comparative
and global pedagogies. Equity, access and democracy in
education. Dordrecht: Springer. 1292. Weiner, Gaby & Berge, Britt-Marie. 2001. Kön och kunskap.
Lund: Studentlitteratur. 1293. Welwert, Gunilla. 1999. Stora pojkar – starka känslor En
undersökning om estetisk verksamhet på Fordonstekniska
programmet inriktat på bildarbete om känslor, moral och etik. Malmö: Malmö Högskola.
1294. Wener, Inga-Lill. 1994. Uppväxt i andra länder: en grund för
mångkulturellt arbete i skola och skolbarnsomsorg. Stockholm: Liber utbildning.
1295. Wennerholm, Staffan. 2005. Framtidsskaparna: vetenskapens
ungdomskultur vid svenska läroverk 1930–1970. Lund:
Arkiv. 1296. Wennerholm, Staffan. 2005. ”Och vi ska kallas Sveriges
framtid”: vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk
1930-1970. Dædalus, 73, s. 10–25. 1297. Wermeling, Erika. 2002. Alltid redo för jämställdhet. Skol-
världen, 17, s. 21–23. 1298. Wermeling, Erika. 2005. Genus – huggna i sten? Skol-
världen, 14, s. 14–15. 1299. Wernersson, Inga. 1977. Könsdifferentiering i grundskolan.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
1300. Wernersson, Inga. 1979. Om hur flickor behandlas i skolan.
Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 66, s. 40–41. 1301. Wernersson, Inga. 1980. Jämställdhetsarbetet i skolan: kon-
sekvenser av olika ideologier. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.
1302. Wernersson, Inga. 1980. Klasskillnader i konsekvenserna av
könstillhörighet. Göteborg: Pedagogiska institutionen,
Göteborgs universitet. 1303. Wernersson, Inga. 1981. Utvärdering av försöket ”Jämställd
skola”. Ohlander, Ann-Sofie, Kälvemark, Ann-Sofie &
Kyle, Gunhild (ed), Kvinnors liv i det svenska samhället. Stockholm: LiberFörlag.
1304. Wernersson, Inga. 1983. Könsroller och tidiga föreställningar
om yrkesval. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
1305. Wernersson, Inga. 1984. Hindra inte flickorna i teknik-
undervisningen. Ny teknik, 42, s. 22. 1306. Wernersson, Inga. 1984. Tidens skoldebatt: är skolan ett
hinder för jämlikheten? Tiden: månadsskrift för socialistisk
kritik och politik, 1, s. 19–24. 1307. Wernersson, Inga. 1986. Makt och kön: sociala relationer
och individuella förhållningssätt bland skolelever. Delega-
tionen för jämställdhetsforskning (ed), Makt och kön:
rapport från ett seminarium 17–18 oktober 1985. Stockholm:
Delegationen för jämställdhetsforskning. 1308. Wernersson, Inga. 1988. Olika kön samma skola?: en kun-
skapsöversikt om hur elevernas könstillhörighet påverkar deras skolsituation. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1309. Wernersson, Inga. 1989. Gender equality: ideology and
reality. Ball, Stephen J. & Larsson, Staffan (ed), The struggle
for democratic education: equality and participation in
Sweden. New York: Falmer. 1310. Wernersson, Inga. 1989. Kan två världar samsas i en skola?
Barn i hem/skola/samhälle, 7, s. 32–39. 1311. Wernersson, Inga. 1991. Könsskillnader i gymnasieskolan: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1312. Wernersson, Inga. 1991. Särskilda undervisningsgrupper för
flickor i NO- och teknikundervisning: ett försök till analys av
bakomliggande tankegångar och förmodade effekter. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
1313. Wernersson, Inga. 1992. Hur skapar vi en skola som ger
flickor och pojkar samma värde? Reflektioner mot bak-
grund av en kunskapsöversikt. Ganetz, Hillevi & Lövgren,
Karin (ed), Om unga flickor. Lund: Studentlitteratur. 1314. Wernersson, Inga. 1992. Könsdifferentiering och socialisa-
tion i grundskolan. Åberg, Rune (ed), Social bakgrund,
utbildning, livschanser. Stockholm: Carlssons. 1315. Wernersson, Inga. 1993. Hur skall skolan tillvarata och
vidareutveckla pedagogiska metoder som tillmötesgår såväl
manliga som kvinnliga elevers behov? Göteborg: Göteborgs
universitet, Institutionen för pedagogik. 1316. Wernersson, Inga. 1995. Undervisning för flickor – under-
visning för pojkar – eller – undervisning för flickor och
pojkar? Stockholm: Skolverket. 1317. Wernersson, Inga. 1998. Könsperspektiv på självuppfatt-
ning och matematikprestationer. Lindberg, Lisbeth &
Grevholm, Barbro (ed), Kvinnor och matematik: konferens
20–21 april 1996: konferensrapport. Göteborg: Institutionen
för ämnesdidaktik, Avdelningen för matematik, Göteborgs
universitet. 1318. Wernersson, Inga. 2004. Jämställdhet och rättvisa – om
betydelsen av könstillhörighet. Om stora barn & små, 36, s. 71–79.
1319. Wernersson, Inga. 2006. Genusperspektiv på pedagogik.
Stockholm: Högskoleverket i samarbete med Nationella
sekretariatet för genusforskning. 1320. Wernersson, Inga. 2006. Könsskillnader i måluppfyllelse och
utbildningsval. Stockholm: Skolverket. 1321. Wernersson, Inga. 2007. Från förskola till högskola: vilka
avtryck ger forskning om jämställdhet? Stockholm: Vetenskapsrådet.
1322. Wernersson, Inga. 2008. Vägval i genusordningen. Vägval i
skolans historia: tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria, 4, s. 17–21.
1323. Wernersson, Inga. 2009. Genus i förskola och skola: för-
ändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.
1324. Wernersson, Inga. 2009. Könsskillnader i skolprestationer –
idéer om orsaker. SOU 2009:64 (ed), Flickor och pojkar i
skolan – hur jämställt är det?
1325. Wernersson, Inga & Lander, Rolf. 1980. Pojkar och flickor i
Furuhällsskolan: utvärdering av försök med jämställd skola.
Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
1326. Wernersson, Inga, Lander, Rolf & Nilsson, Susan. 1979.
Män och kvinnor i barnomsorgen: en analys av köns-
kvotering, yrkesval och arbetstrivsel. Stockholm: Jämställdhetskommittén.
1327. Wernersson, Inga & Ve, Hildur. 1997. Research on gender
and education in the nordic countries. Scandinavian Journal of Educational Research, 4, s. 295–317.
1328. Wernersson, Inga, Öhrn, Elisabet & Lander, Rolf. 1984.
Hur blev det med jämställdheten?: utvärdering av försöket
”Jämställd skola”. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, Jämställdhetssekretariatet.
1329. Wesslén, Annika. 1997. Att arbeta i ett mångkulturellt
område: erfarenheter från mödra-, barn-, skolhälsovård och
barnomsorg i Västra Stockholms sjukvårdsområde. Bromma:
Folkhälsogruppen, Västra Stockholms sjukvårdsområde,
Stockholms läns landsting. 1330. West, Tore. 1998. Kunskap, könsroller och solmisation: tre
artiklar om musikutbildning. Stockholm: KMH. 1331. Westbrant, Ann-Sofie. 1996. Flickors tal- och aktivitets-
utrymme i klassrummet: utveckling genom könsindelad
undervisning? Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.
1332. Wester, Anita. 1997. Vad tycker svenska 13- och 14-åringar
om matematik och naturvetenskap?: en studie inom TIMSS-
projektet med fokus på kön. Umeå: Umeå universitet.
1333. Wester, Anita & Henriksson, Widar. 1997. Item format and
gender differences in mathematics and science: a study on item
format and gender differences in performance based on
TIMSS' data. Umeå: Umeå universitet. 1334. Wester, Anita & Jonsson, Christina. 1998. Differential item
functioning i matematik: med fokus på kön: en studie av TIMSS resultaten bland elever på NT-linje och NV-program
i gymnasieskolan sista årskurs. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet.
1335. Wester, Anita & Jonsson, Christina. 1999. Flickor, pojkar
och matematik : en DIF-studie av TIMSS-resultaten bland
svenska 13-åringar. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet.
1336. Wester, Maria. 2008. ”Hålla ordning, men inte överordning” :
köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska
klassrumskulturer. Umeå: Umeå universitet. 1337. Westerberg, Bengt. 1996. Jämställdhet och utbildning:
några reflektioner. Utbildningshistoria, 7, s. 147–152. 1338. Westerlund, Monica. 1994. Barn med tal- och språkavvikel-
ser: en prospektiv longitudinell epidemiologisk studie av en
årskull Uppsalabarn vid 4, 7 och 9 års ålder. Uppsala:
Uppsala universitet. 1339. Wester-Wedman, Anita. 1988. Vilka gynnas vid betygsätt-
ningen?: om ämnes-, linje- och könsskillnader i erhållna
betyg. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 1340. Wester-Wedman, Anita & Olofsson, Eva. 1990. Kvinnorna
och idrotten: rapport från Nordiskt seminarium om kvinnor
och idrott i Umeå den 26–28 mars 1990. Stockholm:
JÄMFO. 1341. Wester-Wedman, Anita & Wedman, Ingemar. 1991. Hur
har dom det på högstadiet?: en studie av en högstadieskolas
elevers inställning till skolan. Umeå: Umeå universitet. 1342. Vestin, Margaret. 1972. School, Instruction, and Sex Role
Questions. Western European Education, 72, s. 73.
1343. Vestin, Margareta. 1977. A freer choice: a program for
equality between the sexes in education and school. Journal of research and development in education, 10, s. 53–60.
1344. Westin, Margareta. 1975. Ett friare val: rapport med förslag.
D. 1, Könsrollskunskap. Stockholm: Skolöverstyrelsen. 1345. Westin, Margareta. 1975. Ett friare val: rapport med förslag.
D. 2, Jämställdhetsprogram för skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
1346. Westin, Margareta. 1975. Ett friare val: rapport med förslag:
referensupplaga. Stockholm: Skolöverstyrelsen. 1347. Westlund, Magdalena. 2003. Skolan – normens främsta
förespråkare. Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 64–65. 1348. Westman Berg, Karin. 1973. Vad gör skolöverstyrelsens
könsrollsprojekt? Hertha, 60, s. 7–8. 1349. Westman Berg, Karin. 1976. (ed). Textanalys från köns-
rollssynpunkt. Stockholm: Prisma. 1350. Wickenberg, Per. 1999. Normstödjande strukturer: miljö-
tematiken börjar slå rot i skolan. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
1351. Wiechel, Lennart. 1972. Könsrollsperception som sam-
verkansbarriär: ett påverkningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan.
1352. Wiechel, Lennart. 1973. Sex-role perception as a barrier to
cooperation: assessment techniques and programs of edu-
cational influence. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.
1353. Wiechel, Lennart. 1978. Några projektiva metoder vid
utveckling och bedömning av jämställdhetsattityder. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.
1354. Wiechel, Lennart. 1978. Utveckling av jämställdhetsattityder:
utgångspunkter och uppläggning av ett projekt. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.
1355. Wiechel, Lennart, Lundquist, Barbro & Carlström
Hagman, Lena Pia. 1973. Sex-role perception as a barrier to
cooperation: assessment techniques and programs of edu-
cational influence. Malmö: School of Education.
1356. Wigerfelt, Christer. 2005. Mäter man rätt saker? Krut:
kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 33–41. 1357. Wigerfelt, Christer. 2007. Invandrarkillen – finns han?
Genus, 4, s. 28–29. 1358. Wigert, Anne & Ljunggren, Lena. 1986. Lejon och prin-
sessor: om bildspråk och könsroller i svensk barndans. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
1359. Viita, Marianne. 1994. Kvalitetssäkrad undervisning. Feme-
dia, 2, s. 66–67. 1360. Wiklund, Karin. 2005. ”Så har jag aldrig förut tänkt ...” : om
genusvetenskapens didaktik och insiktens betydelse.
Forsberg, Gunnel & Grenholm, Cristina (ed), –och likväl rör det sig: genusrelationer i förändring. Karlstad: Karlstad University Press.
1361. Wimark, Thomas. 2009. Skolan – ett heterosexuellt rum?:
tema barns geografier. Geografiska notiser, 3, s. 150–156. 1362. Wingård, Britta. 1994. Kvinnor klarar inte rektorsupp-
giften, eller ... ? Härnsten, Gunilla (ed), Kvinnoperspektiv i pedagogiken. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
1363. Wingård, Britta. 1998. Att vara rektor och kvinna. Uppsala:
Uppsala studies in education, Uppsala universitet. 1364. Wirén, Eva. 1994. Professional profiles: a longitudinal
analysis of three traditional female professions. Linköping:
Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och
psykologi. 1365. Witkowska, Eva. 2005. Sexual harassment in schools: pre-
valence, structure and perceptions. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
1366. Witt-Brattström, Ebba. 1994. Pippi skapas inte av skolan.
Skolvärlden, 22, s. 18. 1367. Wolf, Lars. 1998. ”Om vanliga skolgrabbar som pratar slang
och idrottar...”. Barnboken, 27, s. 2–15. 1368. Volk, Eva Lena. 2006. (ed). Jämställdhet gör världen rikare:
en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.
1369. Wright, Moira von. 1998. Genus och fysik: om jämställdhet
i läroböcker. Utbildning och demokrati: tidskrift för didaktik
och utbildningspolitik, 7, s. 5–27. 1370. Wright, Moira von. 1999. Genus och text: när kan man tala
om jämställdhet i fysikläromedel? Stockholm: Statens skolverk.
1371. Vuorinen, Tuula. 2009. Övergången mellan förskola och
förskoleklass/skola: ur barns perspektiv med fokus på
genus. Specialpedagogisk tidskrift Att undervisa, s. 14–15, 17. 1372. Yates, Lyn. 1995. Konstruktion och dekonstruktion av
”flickor” som kategori i utbildning: reflektioner över tjugo
års forskning och reformer. Utbildning och demokrati, 4, s. 5–17.
1373. Ylisirniö, Henna. 1987. Mellan romantik och vardag: en
innehållsanalys om kärleksbegreppet i svenska damtidningar
och skolböcker. Stockholm: Sociologiska institutionen,
Stockholms universitet. 1374. Zander, Anita. 1984. Hur mönstren skapas: en analys av
skolslöjd för flickor med inriktning på den kvinnoroll som
förmedlas. Stockholm: Stockholms Universitet, Institutet
för folklivsforskning. 1375. Zimmerman, Fredrik. 2008. Den svårföränderliga killkoden:
en intervjustudie med fyra före detta mobbade unga män om
mansrollen. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan
i Borås. 1376. Åberg, Magnus. 2008. Lärardrömmar. Om makt, mångfald
och konstruktioner av lärarsubjekt. Göteborg: Mara. 1377. Åberg, Maria & Bäck, Johan. 2008. ”– Ay Caramba, vilket
väder! brukar hon säga.” Stockholm: Stockholms universitet/Lärarhögskolan i Stockholm.
1378. Åberg, Rune. 1992. Social bakgrund, utbildning, livschanser.
Stockholm: Carlsson. 1379. Åberg-Bengtsson, Lisbeth. 1999. Dimensions of Perform-
ance in the Interpretation of Diagrams, Tables, and Maps:
Some Gender Differences in the Swedish Scholastic
Aptitude Test. Journal of Research in Science Teaching, 36, s. 565–582.
1380. Ågren, Lena. 1997. Att arbeta individanpassat i gymnasie-
skolan: sex lärare berättar. Solna: Ekelund. 1381. Åkerman, Christer. 1986. Flickor förlösta av teknik. Peda-
gogiskt magazin, 2, s. 27–29. 1382. Ånell, Pär. 2006. Svårt för Hilda att kombinera skola och
hockey. Svensk idrott, 4, s. 24–25. 1383. Åsard Lunner, Anita. 1996. Skolförberedelse och tidigare
skolstart för sexåringar. Stockholm: Skolverket. 1384. Åseskog, Birgitta. 1984. (ed). Kvinnor och teknik: en tips-
katalog med idéer om hur flickor och kvinnor kan stimuleras
till intresse för tekniskt arbete. Stockholm: Liber Utbildningsförlag.
1385. Åseskog, Birgitta. 1991. Olika på lika villkor: rapport från
en konferens om jämställdhetsundervisning i grundskollärar-
utbildningen. Stockholm: Kulturdepartementet.
1386. Änggård, Eva. 2009. Lek i skogen mera jämställd? Locus.
Tidskrift för barn- och ungdomsvetenskap, 2, s. 3–19. 1387. Ängquist, Lisa. 1998. Den dansande kroppen: kön i skolans
dansundervisning. Kulturella perspektiv, 7, s. 55–61. 1388. Ängquist, Lisa. 2005. Terpsichore – dansglada unga flickors
synkretiska dansande i multietniska skolor. Umeå: Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet.
1389. Ödegaard, Gunni & Hovelius, Birgitta. 1999. Huvudvärk
hos skolbarn: ungdomars tankar och föreställningar om
besvären. Malmö: Primärvårdens utvecklingsenhet, Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt, Region Skåne.
1390. Ödman, Charlotta. 1987. Feminism och jämlikhet på livs-
åskådningslektion. Astra, 69, s. 4–5. 1391. Öhman, Majvor. 1993. Leka, lära, leva: samlevnadsunder-
visning för högstadiet: teoretisk och praktisk handledning. Hudiksvall: M. Öhman.
1392 Öhman-Gullberg, Lisa. 2008. Laddade bilder: representation
och meningsskapande i unga tjejers filmberättande. Stock-
holm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete,
Stockholms universitet.
1393. Öhrn, Elisabet. 1982. Jämställdhetsförsök i svenska grund-
skolan. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.
1394. Öhrn, Elisabet. 1982. Pojkar och flickor på Furuhällsskolan:
vardagsteknik i årskurs 3. Göteborg: Göteborgs universitet,
Pedagogiska institutionen. 1395. Öhrn, Elisabet. 1983. Pojkar och flickor på Furuhällsskolan:
relationer och attityder. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
1396. Öhrn, Elisabet. 1983. Pojkar och flickor på Furuhällsskolan:
vad tror elever i årskurs sex om jämställdhet? Göteborg:
Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen. 1397. Öhrn, Elisabet. 1990. Könsmönster i klassrumsinteraktion:
en observations- och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
1398. Öhrn, Elisabeth. 1991. Flickor och pojkar i klassrummet.
Tidskrift i gymnastik & idrott, 118, s. 20–23. 1399. Öhrn, Elisabet. 1993. Gender and prosocial development in
different educational settings. Comenius, 7, s. 181–196. 1400. Öhrn, Elisabet. 1993. Gender, influence and resistance in
school. British journal of sociology of education, 2, s. 147– 158.
1401. Öhrn, Elisabet. 1993. Mitt liv om tio år: gymnasieelever
skriver om framtiden. Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet,.
1402. Öhrn, Elisabet. 1997. Elevers inflytande i klassrummet: en
explorativ studie av könsmönster i årskurs nio. Göteborg:
Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. 1403. Öhrn, Elisabet. 1998. Om flickors inflytande i skolan.
Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 7, s. 28–35. 1404. Öhrn, Elisabet. 2000. Changing patterns?: reflections on
contemporary Swedish research and debate on gender and
education. NORA: Nordic journal of women studies, 8, s. 128–136.
1405. Öhrn, Elisabet. 2000. Elevers inflytande i skolan: om kön,
klass och förändring. Tebelius, Ulla & Claesson, Silwa (ed), Skolan i centrum. Lund: Studentlitteratur.
1406. Öhrn, Elisabeth. 2001. Marginalization of democratic
values: a gendered practice of schooling? International journal of inclusive education, 5, s. 319–328.
1407. Öhrn, Elisabet. 2002. Jämställdhet som en del av skolans
värdegrund: om kön, klass och etnicitet i skolvardagen. Frånberg, Gun-Marie & Kallós, Daniel (ed), Demokrati i skolans vardag: fem nordiska forskare rapporterar. Umeå: Umeå universitet, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Värdegrundcentrum.
1408. Öhrn, Elisabet. 2002. Könsmönster i förändring? En kun-
skapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket. 1409. Öhrn, Elisabet. 2005. Att göra skillnad. En studie av ung-
domar som politiska aktörer i skolans vardag. Göteborg:
Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs
universitet. 1410. Öhrn, Elisabet. 2009. Challenging Sexism? Gender and
Ethnicity in the Secondary School. Scandinavian Journal of Educational Research, 53, s. 579–590.
1411. Öqvist, Anna. 1998. Skillnader mellan pojkars och flickors
lek. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.
1412. Öqvist, Anna. 2009. Skolvardagens genusdramaturgi: en
studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Luleå: Luleå tekniska universitet.
1413. Öqvist, Anna. 2009. Skolvardagens genusdramaturgi:
skolans utmaning. Genus i norrsken, 1, s. 3–6. 1414. Örnstedt, Didi & Sjöstedt, Björn. 1999. Vem är man om
reklamen tystnar? Action man, Barbie och annan masskultur i jämställdhetsarbetet. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm Statens skolverk.
1415. Ørvig, Mary. 1973. Så skulle flickor vara. Stockholm: Natur
och kultur.
1416. Östlund, Thomas & Oljemark, Ninni. 2006. Tyst i klassen?
Om lärarens arbete kring sexuell läggning. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling. 1417. Östman Aksberg, Erika. 1994. Skillnader mellan flickor och
pojkar i musikundervisningen. Stockholm: Kungl. Musik-
högskolan, Centrum för musikpedagogisk forskning.
Index
Bibliografins index är uppbyggt i två nivåer. Första nivån utgörs av huvusdsakligt, jämställdhetsrelaterat begrepp, kategoriserat utifrån dels ämnesord i Libris, dels publikationens titel. Varje referens har därefter tilldelats två indexord i en andra nivå, i undantagsfall endast ett eller någon gång med tre ord, enligt motsvarande kriterier. Könsbegreppet används i index, utöver som ett allmänt könsbegrepp och mer specifikt för könsteoretisk forskning och motsvarande, även som rubrik för olika typer av intersektionaliteter. Heteronormativitet brukas för de publikationer där kritik av fenomenet står i fokus, till skillnad från texter där queer förekommer som ämnesord. Skolform anges för publikationer som inte avser grundskola, eftersom den senare skolformen beforskas i majoriteten av alla publikationer.
Indexeringen av publikationerna är naturligtvis normerande i sig, i den meningen att inne- och uteslutanden hela tiden görs till förmån för överblick och användbarhet. Till exempel innebär valet av olika könskonnoterade begrepp i första nivån och andra skillnadsbegrepp i den andra (etnicitet, klass, etc.) att en oavsiktlig och i någon mån normerande hierarki skapas mellan dessa. I vissa fall har dock de normerande effekterna problematiserats genom att bryta med vedertagen begreppsanvändning i forskningsfältet i sig, exempelvis funktion i stället för de frekvent förekommande funktionshinder och handikapp. Samtidigt innebär sammanslagningen i en funktionskategori att olika funktionsaspekter kategoriseras som gemensamma aspekter. Självklart är det därför angeläget med olika former av radikal katalogisering och indexering i ett arbete som detta. Av tidsskäl har det inte varit möjligt att utföra en sådan, men förhoppningen är att dylika synpunkter blir vägledande för såväl användaren av den befintliga bibliografin som för utvecklandet av bibliografin i framtiden.
3 Se vidare i Olson, Hope. 2002. Power to name. Locating the subject representation in libraries. Boston: Kluwer; Roberto, Katia R. (Ed.) 2008. Radical catologing: Essays at the front. Jeffersson: McFarland; Samuelsson, Jenny. 2008. På väg från ingenstans. Kritik och emancipation av kunskapsorganisationen för feministisk forskning. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Feminism
Didaktik 869 Etik 1142 Gymnasieskolan 20 Hälsa 192 Hållbar utveckling 160 Identitet 20 Idrott 192 Kunskap 1142,1143,1390 Litteratur 869,1202 Lärarutbildning 825,1289 Naturvetenskap 1202 Pedagogik 160,161,182,516,736,1047,1048,
1189,1212 Policy 1016 Självförsvar 968 Socialisering 156 Språkanvändning 118 Undervisning 160,161 Utbildning 709,834,1347,1366,1372 Våld 139,995
Flickor
Alkohol 833,1005 Arbetarklass 104 Betyg 386 Dans 462,1388 Datoranvändning 402,439,479,552,587,1168 Drama 598,1063 Film 1392 Friskola 52,53 Fritidshem 270,832,883 Fysik 80,357,889,1179,1201 Föräldrar 847
Gymnasieskolan 112,113,114,115,116,135,169,
254,363,462,582,833 Identitet 52,104,449,473,592 Idrott 105,203,204,205,206,363,599,
600,847,885,958,959,960,1058,
1096,1199,1200,1213,1216,1237,
1246,1253,1340,1382 IT 478 Levnadsmönster och villkor 12,269,465,466,632,683,816,908,
911,921,922,988,993,1042,1146,
1300,1372,1403,1415 Litteratur 524,532,870,948,1282 Läsning 1261 Matematik 263,441,442,443,444,446,447,
448,664,672,673,749,845,943,
954,1144,1145,1153 Mental och spatial träning 334,738 Muslimska 52,387,473,599,600 Musik 112,113,114,115,116,169,1000,
1007 Naturvetenskap 254,481,633,749,750,890,897,
900,1036,1157,1166 Populärkultur 53 Slöjd 1374 Socialisering 692,693,695 Specialskolan/Specialpedagogik 556,883,1263 Språk 403,405 Studie- och yrkesvägledning 234,387
Teknik 223,232,233,434,435,436,437,
467,468,469,471,481,566,611,
621,749,805,806,832,843,1111,
1112,1129,1132,1133,1166,1174,
1305,1381,1384 Teori 834,890,897,983,1036 Tester 510,650 Tonåringar 12,58,226,462,701,833,870,885,
911,956,993,1237,1261 Tysta och talföra 62,312,530,556,858,859,861,884,
1028,1331 Undervisning 256,270,289,522,531,533,534,
592,619,637,701,775,788,858,
861,863,1133 Utbildningsvägar 582,624,768,805,806,921,922,
956,991,1064,1133,1283
Flickor och pojkar
Bild 168,199 Dans 14 Datoranvändning 51,326,554,678,912,994,1037,
1257,1265 Drama 221,704,1175 Engelska 71 Etik och moral 419,791 Fritidshem 51,199,245,372,597,1222 Fysik 246,406,484,1006,1014,1015,
1147,1156 Föräldrar 366,367,458,937 Gymnasieskolan 108,389,422,423,486,927,928,
984,1029,1032,1149,1150,1151,
1152,1155,1195,1288,1401 Hemkunskap 541,568,996 Hälsa 422,423,428,577,594,727,853,
1018,1019,1034,1062,1170,1186,
1329,1389
Idrott 241,242,243,333,353,354,355,
376,426,427,666,710,727,946,
1092,1106,1241,1259 Interaktion 106,120,197,212,276,280,343,
371,372,392,571,572,574,575,
576,726,731,780,853,868,950,
969,1242,1250,1395,1398,1399,
1402,1411 Kemi 67,626,1147,1156 Litteratur 38,43,82,326,426,427,464,486,
826,1195 Livskvalitet 7,179,407 Lärande 4,276,360,399,1215 Läsning 6,137,486,578,823,1087,1235 Matematik 176,346,622,656,668,669,670,
707,792,880,881,985,1030,1031,
1033,1070,1115,1332,1333,1334,
1335,1379 Media 152 Motorik 655 Musik 770,830,1417 Naturvetenskap 338,416,483,565,568,668,669,
670,913,939,1102,1130,1148,
1149,1150,1151,1152,1155,1296,
1312,1332,1333,1334 Politik 1409 Rekrytering 27 Resultat 27,327,335,338,342,364,458,553,
649,674,677,732,934,1003,1004,
1014,1070,1095,1356 Skolmåltid 76 Slöjd 164,489 Socialisering 130,212,252,491,612,1314,1399,
1411 Specialskolan/Specialpedagogik 1080
Språk 121,141,247,248,249,390,391,
526,560,920,944 Teknik 9,406,565,679,740,756,794,826,
1130,1147,1156,1312,1394 Tysta och talföra 11,28,134,238,565,603,623,674,
893,924,950,1001,1074,1075,
1007,1242,1247 Undervisning 167,180,215,424,454,475,536,
549,597,603,657,865,866,875,
924,1074,1075,1107,1247,1277,
1315,1316 Utbildningsplanering 44,989,1252 Utbildningsvägar 108,166,265,266,314,565,567,
681,822,824,927,928,984,1029,
1032,1072,1079,1121,1383,1401 Utevistelse 177 Villkor 796,868,887,916,1049,1050,1108,
1113,1254,1273,1308,1313,1341,
1396,1397,1402,1405,1408 Våld 1279,1288
Genus
ADHD, Dyslexi, DAMP och 15, 41, 77 Aspberger Bilder 747,748 Datoranvändning 487,819 Dold läroplan och normer 68,74,370,612,742,743,786,787,
827,887,909,966,977,1045,1088,
1089,1172,1262,1290,1298,1322,
1327,1400,1404,1406 Fritidshem 85,463 Fysik 267,1369,1370 Gymnasieskola 18,19,21,23,267,379,581,583,584,
606,607,722,842,1077 Hållbar utveckling 39,1205,1350 Hälsa 411,412,413,414,716,717,718,
1019,1020
Identitet 47,459,460,525,855 Idrott 351,355,426,427,648,712,713,
714,715,716,717,718,719,720,
722,723,961,962,963,1019,1020,
1211,1224 Inlärning/lärande 606 IT/IKT 485,513,514,579,945,1257 Kropp 747,1136 Kärlek 374,788,904,1373 Livsperspektiv 127,304,978,979,1390 Litteratur 73,159,181,255,278,313,381,426,
427,506,651,675,688,689,690,
691,712,722,799,926,974,1086,
1087,1369,1370,1373 Lärarutbildning 159,274,301,328,340,341,358,
500,773,844,935,1012,1027,1136,
1228,1229,1230 Lärare 313,330,394,395,396,398,400,
401,513,537,553,615,638,643,
942,962,990,1228,1376 Matematik 42,445,671,940,985,1182,1183,
1184 Media 350 Musik 487,933 Naturvetenskap 940,941,942,1204,1205 Pedagogik 85,89,155,191,259,643,657,778,
857,917,957,1084,1117,1192,
1193,1194,1227,1319,1360 Policy 47,191,251,302,349,501,504,569,
570,685,827,1231,1290,1291,
1323 Rektor/skolledare 189,190,260 Självkänsla 32,379 Slöjd 490 Specialskolan/Specialpedagogik 24,107,155,891,945
Språk 329,383,463,607,708,782,1017,
1041,1377,1412 Studie- och yrkesvägledning 237,503,982 Svenska som andraspråk 26 Trakasserier, diskriminering och 18,19,23,463,781,782,783,787, kränkningar 979,981,1118,1119,1365 Undervisning 35,134,136,162,267,588,671,907,
933,1118,1196,1323,1336 Utbildningsvägar 265,266,581,583,584,1077,1371 Utvecklingssamtal 431
Heteronormativitet
Fritidshem 86 Idrott 724 Litteratur 151 Lärare 1025 Lärarutbildning 1025 Undervisning 618 Utbildning 836,837,1361
Jämställdhet
Aktionsforskning 94,99,100,101,368,939,941,1284 Betyg 455 Dans 1251 Demokrati och värdegrund 72,186,236,494,502,550,544,601,
680,735,785,857,871,1309,1318,
1321,1337,1406,1407,1414 Drama 1175 Gymnasieskolan 153,200,365,389,614,697,879,892,
1127,1276 Hemkunskap 294,512,541,996,1278 Hållbar utveckling 1368 Film 790 Fritidshem 40,58,517 Fysik 362
Föräldrar 1180,1181 Idrott 119,163,206,209,210,250,305,659,
666,798,829,960,1253 Internationella perspektiv 325,1327 Jämställdhetsarbete 50,60,64,75,78,91,120,140,150,
153,185,193,194,200,219,227,236,
262,293,393,457,523,539,548,551,
573,589,595,627,628,642,644,647,
702,703,706,744,765,766,767,778,
790,800,801,802,803,804,807,809,
810,817,854,856,879,906,980,998,
1008,1067,1076,1078,1085,1103,
1114,1134,1173,1190,1206,1214,
1276,1285,1297,1301,1303,1325,
1328,1393,1414 Kompetens 126,214 Litteratur 279,361,362,476,614,785,835,872,
892,947,1043,1225,1248,1258 Lärare 142,146,178,210,214,300,397,421,
476,496,603,807,831,953,967,990,
1057,1238 Lärarutbildning 274,301,388,495,500,543,604,605,
629,658,841,876,935,1023,1024,
1039,1040,1103,1385 Musik 146,770,953,1255 Pedagogik 1277 Policy 273,291,296,297,299,302,382,410,
420,438,501,502,538,558,739,860,
903,1044,1083,1122,1125,1126,
1127,1280,1321,1337,1343,1344,
1345,1346 Rektor, skolledare 49,190,493,505,586,831 Självkänsla 65,119 Slöjd 88 Specialskolan/Specialpedagogik 697,891 Språk 404,461,521,694,757,760,947 Studie- och yrkesvägledning 1128
Teater 856 Tysta och talföra 188,332,901 Undervisning 54,56,216,217,218,222,275,290,
438,589,596,613,680,706,760,770,
808,1067,1116,1245,1310,1353,
1354,1359,1386 Utbildningsmål 132,133,1321
Kvinnoperspektiv
Läroplan 102,515,540 Naturvetenskap 81,83,84 Pedagogik 264,932 Utbildningsvägar 695
Kvinnor, kvinnlig(he)t och feminitet
Arbetssätt 357 Fackföreningar 793 Feminisering 96,864 Friskolor 761,762 Idrott 204,211,659,797 Kompetens 126,624 Lärare 187,204,213,235,300,394,667,867,
902,965,1009,1066,1267,1268,
1269,1270,1271,1326 Lärarutbildning 547,797 Matematik 170,171,172,173,174,175,176,729,
730,755 Musik 1000 Rektor, skolledare 29,87,111,154,189,190,198,260,
352,429,527,646,831,931,964,965,
973,986,1097,1218,1219,1362,
1363,1364 Relationer 545 Slöjd 92,93,489,1256 Språk 1412,1413
Teknik 66,122,602 Utbildningsvägar 61,182,295,296,298,1167,1236,
Kön
Dans 1387 Etnicitet 32,52,225,226,278,311,369,408,
409,418,450,451,460,482,546,568,
569,570,579,580,591,639,640,641,
651,751,752,772,776,777,815,839,
850,888,1038,1056,1120,1221,
1254,1291,1294,1329,1357,1388,
1407,1410 Fritidshem 303,699 Funktion 15,41,77,251,417,472,660,661,728,
754,779,883,945,1011,1046,1060,
1061,1080,1104,1105,1120,1220,
1263,1338 Gestaltning 653,654 Gymnasieskolan 172,174,277,625,630,631,784,1221 Hedersrelaterat våld 450 Hållbar utveckling 54 Idrott 207,208,211,356,648 Identitet 761,1035 IT 261,579 Klass 18,19,20,21,23,32,69,104,225,331,
535,569,570,625,688,850,1030,
1031,1032,1033,1056,1115,1120,
1178,1188,1208,1302,1378,1407 Kropp 354,356,361,784 Könsöverskridande 303,326,774 Litteratur 746,839,999,1120 Lärare 625,758,761,762,795,867,1137,
1397 Ledarskap 95 Lärande 54,261
Lärarutbildning 125,1137,1226 Matematik 171,172,359,622,1115,1317 Naturvetenskap 124,504,741,1154,1203 Pedagogik 131,277,700,1026,1232,1233,1292 Policy 258,700 Rekrytering 125 Rektor/skolledare 378,1219 Religion 473,1120 Resultat 144,225,364,585,751,752,850,
1022,1299 Sexualitet 21,157,185,271 Slöjd 1135 Socialisering 121,576,997,1307 Specialskolan/Specialpedagogik 728,754 Språk 46,79,121,165,268,272,286,287,
288,345,347,456,559,561,725,746,
763,789,951,1177 Studie- och yrkesvägledning 257,377,418 Teknik 123,124,467 Trakasserier, diskriminering 97,129,165,306,307,308,309,385, och kränkningar 480,528,687,896,1118,1119 Våld 450 Ålder 10,280,758,1164,1254
Könsroller
Beteende 571,572,662,1351,1352,1355 Bild 1197 Dans 1358 Drama 337 Fritidshem 507 Gymnasieskolan 877 Litteratur 380,1098,1349 Lärarutbildning 604 Material 228,230
Media 17 Musik 520,1330 Policy 336,899,925,1021,1044,1122,1123,
1124,1344,1348 Slöjd 821 Socialisering 745,1197,1198,1314 Teori 138,682 Tysta och talföra 337 Undervisning 220,231,433,507,774,1245,1342 Utbildningsvägar 184,323,634,635,636,813,1304 Villkor 811,848,877,925,929,975,976,1021,
1073,1176,1260,1299 Våld 923
Könsskillnad
Alkohol, tobak och narkotika 16,31 Auktoritetsresistens 610 Datoranvändning 818 Fysik 3 Gymnasieskolan 63,1209,1210,1311 Konkurrens 8,315 Matematik 3,4,253,737 Motorik 1059 Resultat 2,3,10,109,316,317,318,320,321,649,
705,738,1110,1113,1121,1159,1160,
1161,1162,1163,1164,1165,1207,
1208,1209,1210,1274,1320,1324,
1339 Samarbete 8,348 Språk 281,282,283,284,1158,1159,1160,
1244 Tysta och talföra 63 Utbildningsvägar 617,634,635,636,1121,1320
Likabehandling
Likabehandlingsarbete 202,239,1380 Mångfald 30 Policy 45,47,373,474,509,563,595,601,
1010,1217,1231,1234,1239,1280 Värdegrund 5,30,852,886,1010,1306
Män, manlig(he)t och maskulinitet
Datoranvändning 339,344,882 Fritidshem 910 Gymnasieskolan 117,158 Identitet 158,590,639,640,641 Idrott 797 Kompetens 126 Litteratur 759 Lärare och lärarutbildning 33,55,70,148,187,388,496,497,593,
797,831,867,910,918,938,1281,1326 Matematik 175,730 Normer 34,240,276,322,375,542,593,759,
1090 Rektor/skolledare 831,931 Relationer 545 Slöjd 92,93 Språk 117,1412,1413 Utbildningsvägar 1236
Pojkar
Dans 376 Datoranvändning 529,616 Etik 1293 Fritidshem 110,652,905 Gymnasieskolan 764,898 Idrott 376,1367 Litteratur 331,562,698,873,874,898 Lärare 854,1082
Läsning 1264 Mental träning 324 Normer 640,641,684,914,917,918,1069,
1082,1141,1357,1367,1375 Slöjd 821 Specialskolan/Specialpedagogik 1104,1105,1220 Språk 25,110,430,562,639,1220 Underprestation och resultat 57,144,145,225,477,919,1110 Undervisning 652,779,905,917,1287,1293 Utbildningsvägar 37,590,711,764,1002,1055,1082 Utvärdering och uppföljning 36,472,849
Queer
Idrott 721 Teori 224
Sär- och/eller samkönad
Fysik 1013 Idrott 48,384,620,812,829 Musik 830 Policy 696,1109,1169 Språk 285,1275 Undervisning 98,134,143,167,256,319,384,452,
453,454,470,488,498,499,511,549,
620,623,626,633,637,656,753,828,
830,930,952,955,1013,1109,1275,
1312,1316,1331,1374
Sex- och samlevnadsundervisning
Gymnasieskolan 508,1131,1191,1243 Historiskt perspektiv 733,1093 Idrott 292,564 Lärarutbildning 608,1138,1139,1171,1240,1272,
Material 128,229,519,771,949,970,992,1052,
1391 Metoder 1,13,90,201,508,665,686,862,915,
1053,1054,1131,1185,1243,1286 Specialskolan/Specialpedagogik 660,661,814,936,1068,1243,1286 Teori 157,195,197,557,1093,1187 Utvärdering 147,183,196,201,310,415,609,645,
660,663,734,815,820,840,846,894,
895,896,915,971,972,987,1051,
1081,1094,1099,1100,1118,1131,
1138,1171,1191,1249,1272
Sexualitet
Gymnasieskolan 59,851 Litteratur 1065,1140,1223 Lärare 518,1071,1140,1416 Lärarutbildning 1,1071 Material 185,555,676,769,1101,1140 Normer 149,157,271,555,676,838,1091,1186 Slavhandel 59 Språk 851 Undervisning 1416
Statens offentliga utredningar 2010
Kronologisk förteckning
1. Lätt att göra rätt 21. Bättre marknad för tjänstehundar. Jo. – om förmedling av brottsskadestånd. Ju. 22. Krigets Lagar – centrala dokument om 2. Ett samlat insolvensförfarande – förslag folkrätten under väpnad konflikt, till ny lag. Ju. neutralitet, ockupation och fredsinsatser. 3. Metria – förutsättningar för att ombilda Fö. division Metria vid Lantmäteriet till ett 23. Tredje sjösäkerhetspaketet. statligt ägt aktiebolag. M. Klassdirektivet, Klassförordningen, 4. Allmänna handlingar i elektronisk form Olycksutredningsdirektivet, IMO:s – offentlighet och integritet. Ju. olycksutredningskod. N. 5. Skolgång för alla barn. U. 24. Avtalad upphovsrätt. Ju. 6. Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- 25. Viss översyn av verksamhet och organisaområdet 2010 tion på informationssäkerhetsområdet. – utmaningar för slutförvarsprogrammet. Fö. M. 26. Flyttningsbidrag och unionsrätten. A. 7. Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- 27. Gemensamt ansvar och gränsöverstigande heter och möjligheter – ett systematiskt samarbete inom transportforskningen. N. målinriktat arbete på tre samhälls- 28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för områden. IJ. matematik, naturvetenskap, teknik och 8. En myndighet för havs- och vatten- IKT. U. miljö. M. 29. En ny förvaltningslag. Ju. 9. Den framtida organisationen för vissa 30. Tredje inre marknadspaketet för el och fiskefrågor. Jo. naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- 10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel sering. N. i historia. En granskning på uppdrag av 31. Första hjälpen i psykisk hälsa. S. Delegationen för jämställdhet i skolan. U. 32. Utrikesförvaltning i världsklass. En mer 11. Spela samman – en ny modell för statens flexibel utrikesrepresentation. UD. stöd till regional kulturverksamhet. Ku.
33. Kvinnor, män och jämställdhet i läro- 12. I samspel med musiklivet – en ny nationell medel i samhällskunskap. En granskning plattform för musiken. Ku. på uppdrag av Delegationen för jämställd- 13 Upphandling på försvars- och het i skolan. U. säkerhetsområdet. Fi. 34. På väg mot en ny roll – överväganden och 14. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju. förslag om Riksutställningar. Ku. 15. Kriminella grupperingar – motverka 35. Kunskap som befrielse? En metanalys av rekrytering och underlätta avhopp. Ju. svensk forskning om jämställdhet och 16. Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- skola 1969–2009. U. stat, vardagsliv. IJ. 36. Svensk forskning om jämställdhet och 17. Prissatt vatten? M. skola. En bibliografi. U. 18. En reformerad budgetlag. Fi. 19. Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U. 20. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. Fi.
Statens offentliga utredningar 2010
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för
Lätt att göra rätt matematik, naturvetenskap, teknik och
– om förmedling av brottsskadestånd. [1] IKT. [28]
Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i
lag. [2] samhällskunskap. En granskning på upp-
drag av Delegationen för jämställdhet i Allmänna handlingar i elektronisk form
skolan. [33]
– offentlighet och integritet. [4]
Kunskap som befrielse? En metaanalys av Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]
svensk forskning om jämställdhet och Kriminella grupperingar – motverka
skola 1969–2009. [35]
rekrytering och underlätta avhopp. [15]
Svensk forskning om jämställdhet och skola. Avtalad upphovsrätt. [24]
En bibliografi. [36] En ny förvaltningslag. [29]
Jordbruksdepartementet Utrikespartementet
Den framtida organisationen för vissa fiske- Utrikesförvaltning i världsklass. En mer
frågor. [9]
flexibel utrikesrepresentation. [32]
Bättre marknad för tjänstehundar. [21]
Försvarsdepartementet Miljödepartementet
Krigets Lagar – centrala dokument om folk-
Metria – förutsättningar för att ombilda
rätten under väpnad konflikt, neutralitet,
division Metria vid Lantmäteriet till ett
ockupation och fredsinsatser. [22]
statligt ägt aktiebolag. [3] Viss översyn av verksamhet och organisation
Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom-
på informationssäkerhetsområdet. [25]
rådet 2010 – utmaningar för slutförvars-
programmet. [6]
Socialdepartementet
En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]
Prissatt vatten? [17]
Finansdepartementet Näringsdepartementet
Upphandling på försvars- och säkerhets-
Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet,
området. [13]
Klassförordningen, Olycksutrednings- En reformerad budgetlag. [18]
direktivet, IMO:s olycksutredningskod. Så enkelt som möjligt för så många som
[23]
möjligt – från strategi till handling för
Gemensamt ansvar och gränsöverstigande
e-förvaltning. [20]
samarbete inom transportforskningen. [27]
Utbildningsdepartementet Tredje inre marknadspaketet för el och natur-
gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30] Skolgång för alla barn. [5]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
i historia. En granskning på uppdrag av
Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter
Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]
och möjligheter – ett systematiskt mål- Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv.
inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]
[19]
Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,
vardagsliv. [16]
Kulturdepartementet
Spela samman – en ny modell för statens stöd
till regional kulturverksamhet. [11] I samspel med musiklivet – en ny nationell
plattform för musiken. [12] På väg mot en ny roll – överväganden och
förslag om Riksutställningar. [34]
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]