Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet

Utredningen om mått på livskvalitet Fi 2014:09

Pressmeddelande

2015-06-08

Professor Robert Erikson Får vi det bättre? 08-16 20 93

Utredningen om mått på livskvalitet har idag överlämnat betänkandet

”Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet” till regeringen.

Livskvalitetsmåtten ska komplettera BNP och andra traditionella välfärdsmått för att ge möjlighet till att på ett bredare sätt belysa samhällets utveckling utifrån bl.a. ekonomiska, sociala, miljömässiga och subjektiva perspektiv. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att kartlägga, analysera och föreslå mått på livskvalitet för det svenska samhället.

Utredningens bedömning är att mått på livskvalitet, som i syfte att ge ett underlag för politiska beslut ska beskriva hur samhället utvecklas, bör bygga på medborgarnas handlingsfrihet; i vilken mån individen har resurser och förmåga att styra sitt liv efter egna värderingar och önskemål. Utredningen föreslår att detta mäts baserat på ett antal komponenter: hälsa, kunskap och färdigheter, sysselsättning, ekonomiska resurser, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, sociala relationer, säkerhet till liv och egendom, bostad, tidsutrymme, samt livsmiljö – vilket är jämförbart med vad som i dag görs internationellt inom t.ex. OECD och anknyter till tidigare nordisk välfärdsstatistik. Denna ansats belyser samhällets utveckling bredare än ekonomiska mått och ger indikatorer som – till skillnad från subjektiva mått på t.ex. lycka – kan förväntas förändras om människors villkor förändras till det bättre eller till det sämre.

För att möjliggöra att det statistiska underlaget ges den omfattning som krävs för en heltäckande redovisning av livskvaliteten i Sverige och för att kunna redovisa fördelningen av livskvaliteten i befolkningen och hur den varierar mellan befolkningsgrupper, liksom huruvida problematiska förhållanden är koncentrerade till specifika grupper, krävs uppgifter på individnivå inhämtade i ett sammanhang från en och samma intervjuundersökning. För att skapa förutsättningar för en undersökning som kan bilda ett sådant underlag, som omfattar samtliga relevanta livskvalitetsfrågor, föreslår utredningen att SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) utvidgas och särskiljs från undersökningen EU Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC).

Utredningen föreslår att SCB genomför 5 000 intervjuer årligen för att bilda underlag för rapporter som publiceras vart fjärde år. Därtill föreslås att SCB redovisar tillgängliga registeruppgifter årligen, samt undersöker möjligheten att använda fler registeruppgifter än idag. Det övergripande ansvaret för arbetet med att sammanställa, tillhandahålla och redovisa uppgifter om livskvaliteten i Sverige bör ges till SCB i samverkan med en forskningsinstitution och statistikansvariga myndigheter inom berörda politikområden.