SSMFS 2018:5

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser som tillståndshavaren

ska iaktta för medicinska exponeringar med joniserande strålning som utförs i tillståndspliktig medicinsk eller odontologisk verksamhet. Bestämmelserna gäller även för sådan verksamhet som avses i 6 kap. 15 § strålskyddslagen (2018:396) där en människa avbildas utan medicinskt syfte med en metod som medför exponering för joniserande strålning och avbildningen sker i en verksamhet som har tillstånd till medicinsk exponering.

Ord och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i

strålskyddslagen (2018:396), strålskyddsförordningen (2018:506), patientsäkerhetslagen (2010:659), lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. I föreskrifterna avses med brachyterapi: strålbehandling med strålkällor som placeras i eller på patientens kropp, buckyterapi: extern strålbehandling med röntgenstrålning vars rörspänning inte överstiger 10 kilovolt, diagnostisk standardnivå: uppmätt eller beräknat dosvärde eller uppmätt aktivitet för en grupp exponerade personer för en viss typ av undersökning, diagnostisk referensnivå: av Strålsäkerhetsmyndigheten fastställd dosnivå eller aktivitetsnivå för en viss typ av undersökning,

1 Jfr rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom, i den ursprungliga lydelsen. 1

extern strålterapi: strålbehandling med strålkällor som befinner sig utanför patienten och som inte är brachyterapi eller buckyterapi, interventionell radiologi: användning av avbildande röntgenteknik för att föra in och leda anordningar i kroppen i syfte att ställa en diagnos eller genomföra en behandling, nuklearmedicinsk behandling: behandling med radioaktiva läkemedel, och specialistundersökningar i odontologisk radiologi: odontologisk radiologi som inte är panoramaröntgen av bettet, cephalografi för odontologiska ändamål eller röntgendiagnostik med intraoralt placerade bildmottagare.

För de diagnostiska undersökningar som utförs i verksamheten ska

riktlinjer för remittering finnas tillgängliga för dem som utfärdar remisser.

Den person på den utförande enheten som beslutar om en medicinsk

exponering ska så långt som det är möjligt och rimligt beakta journaluppgifter och information om diagnostik från tidigare exponeringar.

Graviditet

Personer i fertil ålder som ska genomgå medicinsk exponering ska i

tillämpliga fall tillfrågas om de är gravida. Om det inte kan uteslutas att den som ska exponeras är gravid, ska det vid bedömningen av om exponeringen är berättigad tas hänsyn till den förväntade stråldosen till fostret och hur brådskande exponeringen är.

Stödpersoner

Vid bedömningen av om en exponering av en person som utanför

sin yrkesutövning hjälper och stöder en patient och medvetet exponeras är berättigad, ska patientens behov och andra medmänskliga hänsynstaganden vägas in, särskilt om patienten är ett barn.

Vid optimering av en exponering i diagnostiskt syfte ska omfatt-

ningen av undersökningen och stråldosen anpassas till den som genomgår exponeringen så att önskad diagnostisk information erhålls med så låg stråldos som det är möjligt och rimligt. Vid optimering av en exponering i terapeutiskt syfte ska behandlingen och stråldosen till den som genomgår exponeringen anpassas så att den absorberade dosen till målvävnaden är sådan att den avsedda terapeutiska effekten uppnås medan den absorberade dosen till annan vävnad blir så låg som det är möjligt och rimligt. 2

Vid optimering av en exponering i samband med en undersökning eller behandling av någon som är gravid eller då graviditet inte kan uteslutas, ska stråldosen till fostret vägas in i planeringen och genomförandet så att stråldosen till fostret blir så låg som det är möjligt och rimligt.

Optimeringen ska innefatta val av utrustning, säkerställande av dia-

gnostisk information och behandlingsresultat, praktiskt genomförande av undersökning och behandling, kvalitetssäkring samt utvärdering av arbetsmetoder och därmed förenade patientstråldoser.

Stödpersoner

Stråldosen till personer som utanför sin yrkesutövning hjälper och

stöder en patient och medvetet exponeras, ska vara så låg som det är möjligt och rimligt. Sådana personer ska informeras om de risker som exponeringen innebär samt om lämpliga åtgärder och försiktighetsmått för att minimera exponeringen, om det inte är uppenbart att det inte behövs från strålskyddssynpunkt.

Forskning

I forskningsprojekt ska, utifrån projektets förutsättningar, samma

principer för optimering tillämpas som gäller för klinisk verksamhet.

Information

Den som ska genomgå en medicinsk exponering ska innan expon-

eringen påbörjas, personligen eller genom en företrädare, i möjligaste mån informeras om vilka fördelar och risker som exponeringen innebär. Om den som ska genomgå en exponering är gravid ska informationen även omfatta de risker som exponeringen kan medföra för fostret.

I varje medicinsk och odontologisk verksamhet ska det finnas en

radiologisk ledningsfunktion som inom sitt område 1. har ett övergripande ansvar för berättigandebedömningar, och 2. medverkar och ger råd i frågor som rör medicinska exponeringar.

Strålningsfysikalisk ledningsfunktion

I varje medicinsk verksamhet och verksamhet med specialistunder-

sökningar i odontologisk radiologi ska det finnas en strålningsfysikalisk ledningsfunktion som inom sitt område 1. har ett övergripande ansvar för optimeringsarbetet, 2. ansvarar för strålningsfysikaliska frågor, och 3. medverkar och ger råd i frågor som rör medicinska exponeringar. 3

Samverkan mellan expertfunktioner

I medicinsk verksamhet och i verksamhet med specialistunder-

sökningar i odontologisk radiologi ska den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen och den radiologiska ledningsfunktionen samverka i strålskyddsfrågor. Om strålskyddsfrågor som avses i första stycket även berör arbetstagare eller allmänhet ska strålskyddsexpertfunktionen rådfrågas.

Varje arbetstagare som rutinmässigt arbetar med medicinska expon-

eringar av barn, screeningverksamhet eller doskrävande metoder, ska genomgå särskilda utbildningsmoment som är anpassade till riskerna med verksamheten.

En arbetstagare ska vid behov genomgå utbildning i handhavande av

utrustning och tillämpning av metoder innan arbetstagaren tilldelas arbetsuppgifter som ska utföras på egen hand.

Den radiologiska ledningsfunktionen och den strålningsfysikaliska

ledningsfunktionen ska medverka i utformningen av utbildningar som är av betydelse för att utföra arbetsuppgifter som innefattar medicinsk exponering. Om utbildningen även omfattar skydd av arbetstagare eller allmänhet ska strålskyddsexpertfunktionen rådfrågas. Kravet på medverkan av den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen och strålskyddsexpertfunktionen i första stycket gäller inte för annan odontologisk verksamhet än specialistundersökningar i odontologisk radiologi.

Varje arbetstagare som deltar vid en medicinsk exponering ska ha

den kompetens som behövs för att exponeringen ska kunna genomföras på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt.

Samverkan i optimeringsprocessen

I optimeringsprocessen ska den radiologiska ledningsfunktionen,

den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen och övrig personal som arbetar med medicinska exponeringar eller stödåtgärder medverka i den omfattning som behövs från strålskyddssynpunkt. Om optimeringsprocessen även omfattar skydd av arbetstagare eller allmänhet ska strålskyddsexpertfunktionen rådfrågas. Kravet på medverkan av den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen och strålskyddsexpertfunktionen i första stycket gäller inte för annan odontologisk verksamhet än specialistundersökningar i odontologisk radiologi.

4

Sjukhusfysikers tillgänglighet vid behandlingar

Vid extern strålterapi, brachyterapi med slutna strålkällor med hög

aktivitet och när det vid övriga behandlingar med joniserande strålning bedöms nödvändigt från strålskyddssynpunkt, ska verksamheten bedrivas i nära samarbete med en sjukhusfysiker. Sjukhusfysikern ska vid pågående behandling enligt första stycket finnas tillgänglig för att utan dröjsmål kunna ge råd och utföra nödvändiga åtgärder för att optimera och kontrollera patientens behandling.

En händelse som inträffar vid en medicinsk exponering och som

innebär att patienten, personen som utanför sin yrkesutövning hjälper och stöder patienten och medvetet exponeras eller forskningspersonen har drabbats eller skulle kunna ha drabbats av en allvarlig skada, ska redovisas i en skriftlig rapport till Strålsäkerhetsmyndigheten inom tre månader från det att händelsen inträffade.

Den radiologiska ledningsfunktionen, den strålningsfysikaliska led-

ningsfunktionen och den ytterligare kompetens som behövs, ska i nödvändig omfattning medverka i utredningar av händelser av betydelse från strålskyddssynpunkt. Kravet på medverkan av den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen i första stycket gäller inte för annan odontologisk verksamhet än specialistundersökningar i odontologisk radiologi.

Resultatet av genomförda medicinska exponeringar ska kvalitets-

granskas som ett led i den egenkontroll som ska genomföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Varje år ska ett strålskyddsbokslut avseende medicinska exponer-

ingar upprättas för verksamheten som ett led i den patientsäkerhetsberättelse som ska upprättas enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Av bokslutet ska det framgå 1. hur det systematiska strålskyddsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att upprätthålla och utveckla strålskyddet, och 3. vilka resultat som har uppnåtts i strålskyddsarbetet. Strålskyddsbokslutet ska hållas tillgängligt för den som önskar ta del av det.

5

All medicinsk exponering ska utföras med utrustning som är avsedd

för den kliniska tillämpningen.

Den radiologiska ledningsfunktionen, den strålningsfysikaliska led-

ningsfunktionen och representanter för övrig personal som arbetar med medicinska exponeringar eller stödåtgärder, ska medverka vid förvärv av utrustning för medicinsk exponering i den omfattning som behövs från strålskyddssynpunkt. Kravet på medverkan av den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen i första stycket gäller inte för annan odontologisk verksamhet än specialistundersökningar i odontologisk radiologi.

Kontroll

Innan utrustning som ska användas vid medicinsk exponering får

användas kliniskt, ska en leveranskontroll av utrustningen utföras. Kontrollen ska omfatta sådana parametrar och moment som kan påverka utrustningens funktion och strålskydd.

Funktions- och prestandakontroller av utrustning som används vid

medicinsk exponering, ska utföras i den omfattning och med de tidsintervall som krävs för att säkerställa att utrustningen fungerar som avsett. Kontroller ska även utföras efter varje ingrepp som kan ha påverkat utrustningens egenskaper innan den åter tas i kliniskt bruk. För varje utrustning ska det utses en person eller funktion som beslutar om utrustningen får användas kliniskt efter en utförd serviceåtgärd.

Avvikelser och fel

Det ska finnas acceptanskriterier för de egenskaper som en utrust-

ning som används vid medicinsk exponering ska ha. Om egenskaperna avviker från kriterierna på ett sätt som innebär en risk från strålskyddssynpunkt för de personer som ska genomgå exponering, ska avvikelsen rättas till. Om det uppstår fel på en utrustning som medför en risk för oavsiktlig exponering, ska utrustningen omedelbart tas ur bruk. För avvikelser som inte innebär någon omedelbar strålningsrisk, ska det upprättas en tidsatt åtgärdsplan som tar hänsyn till vilka faktiska eller potentiella följder som avvikelsen kan få från strålskyddssynpunkt. För varje utrustning ska det utses en person eller funktion som med utgångspunkt från acceptanskriterierna beslutar om utrustningen får användas kliniskt.

6

Kalibrering

Instrument och annan utrustning som används för bestämning av strål-

dos eller aktivitet vid medicinsk exponering, ska regelbundet kalibreras. Kalibreringarna ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet.

En patient ska kunna observeras i samband med och under en expon-

ering. Första stycket gäller inte för patienter som administreras med radioaktiva läkemedel eller som exponeras med en permanent implanterad strålkälla.

För alla rutinmässiga undersöknings- och behandlingsmetoder som

innebär exponering ska det finnas skriftliga metodbeskrivningar som utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. Av beskrivningarna ska det framgå vilka personer eller funktioner som svarar för varje enskilt moment av en undersökning eller en behandling. Om en strålskyddsåtgärd i en metodbeskrivning inte tillämpas, ska skälen för detta dokumenteras.

De metodbeskrivningar som avses i 1 § ska i tillämpliga fall inne-

hålla alternativa undersöknings- och behandlingsmetoder för gravida som kan minska stråldosen till fostret.

Registrering av strålmängd

Röntgenutrustning som används för interventionell radiologi ska

vara försedd med en funktion som under pågående exponering visar den strålningsmängd som avges. Röntgenutrustning som används för interventionell radiologi eller datortomografi och röntgenutrustning som används för medicinsk röntgendiagnostik eller i planerings-, väglednings- eller kontrollsyfte, ska ha en funktion som efter avslutad procedur visar relevanta exponeringsparametrar för bedömning av stråldos till den exponerade personen. Röntgenutrustning som används för interventionell radiologi eller datortomografi ska ha kapacitet att överföra de parametrar som avses i andra stycket till patientens journal medan övriga röntgenutrustningar som används för medicinsk diagnostik ska ha sådan kapacitet vid behov. Bestämmelsen gäller inte röntgenutrustning som är avsedd för odontologisk röntgendiagnostik.

7

För sådana undersökningar som anges i bilaga 1, ska de diagnostiska

referensnivåer som framgår av bilagan tillämpas. Om den diagnostiska standardnivån för en undersökningstyp överskrider den övre diagnostiska referensnivån eller understiger den undre diagnostiska referensnivån, ska orsaken till detta utredas. Om utredningen visar att undersökningen inte är optimerad, ska åtgärder vidtas för att optimera strålskyddet.

Undersökningar enligt bilaga 1 ska rapporteras till Strålsäkerhets-

myndigheten minst vart tredje år på ett formulär som tillhandahålls av myndigheten och innehålla de uppgifter som framgår av formuläret. Om en utrustning eller en undersökningsmetodik ändras, ska rapportering enligt första stycket ske utan dröjsmål.

Dosrestriktioner

Varje medicinsk exponering där radioaktiva ämnen tillförs en pati-

ent ska planeras så att den effektiva dosen till 1. personer som utanför sin yrkesutövning hjälper och stöder patienten och medvetet exponeras inte överstiger 3 millisievert om personen har fyllt 18 år och 15 millisievert om personen har fyllt 70 år, 2. närstående under 18 år inte överstiger 1 millisievert, och 3. personer i allmänheten inte överstiger 0,1 millisievert.

Placering av patienter

Patienter som vistas på sjukhus och som har tillförts ett radioaktivt

ämne i samband med medicinsk exponering, ska placeras så att stråldoserna till personal och allmänhet blir så låga som det är möjligt och rimligt.

Information

Patienter som ska tillföras ett radioaktivt ämne för medicinsk expon-

ering och personer som utanför sin yrkesutövning hjälper och stöder en patient och medvetet exponeras, ska informeras om vilka åtgärder de kan vidta för att minimera stråldosen till andra personer. Informationen ska anpassas till den aktuella undersökningen eller behandlingen och patientens och den hjälpande och stödjande personens förutsättningar.

Rutiner

Det ska finnas rutiner för de strålskyddsåtgärder som ska vidtas om

en patient som har tillförts radioaktiva ämnen för undersökning eller behandling behöver vård eller avlider. Strålskyddsexpertfunktionen ska rådfrågas vid framtagandet av rutinerna. 8

För verksamhet med medicinsk röntgendiagnostik ska den radiolog-

iska ledningsfunktionen innehas av läkare som har specialistkompetens inom området radiologi.

För interventionell radiologi ska den radiologiska ledningsfunk-

tionen innehas av läkare som har specialistkompetens inom området radiologi eller inom annat relevant område och som har genomgått särskild utbildning inom röntgenteknik och strålskydd.

För verksamhet med odontologisk röntgendiagnostik med intraoral

bildmottagare ska den radiologiska ledningsfunktionen innehas av tandläkare.

För verksamhet med odontologisk panoramaröntgen ska den radio-

logiska ledningsfunktionen innehas av tandläkare som har särskild utbildning inom panoramaröntgendiagnostik.

För verksamhet med specialistundersökningar i odontologisk radio-

logi ska den radiologiska ledningsfunktionen innehas av tandläkare som har specialistkompetens inom området odontologisk radiologi.

Kompetenskrav för strålningsfysikalisk ledningsfunktion

För röntgenverksamhet ska den strålningsfysikaliska ledningsfunk-

tionen innehas av sjukhusfysiker med minst fem års relevant klinisk erfarenhet inom röntgenverksamhet. Kravet i första stycket gäller inte för annan odontologisk verksamhet än specialistundersökningar i odontologisk radiologi.

Utrustning för genomlysning

All utrustning som används för genomlysning ska vara försedd med

bildförstärkare eller likvärdig teknik och ha automatisk dosreglering med minst två dosnivåer.

Uppföljning vid interventionell radiologi

Vid interventionell radiologi ska stråldosen till patienten övervakas

och följas upp. Resultaten från uppföljningarna ska analyseras och användas i verksamhetens optimeringsarbete.

9

Statistiska uppgifter

Sådana exponeringar som anges i bilaga 2 och som utförs under ett

kalenderår, ska senast den 30 april påföljande år rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Rapporteringen ska göras på ett formulär som tillhandahålls av Strålsäkerhetsmyndigheten och innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 2.

För verksamhet med extern strålterapi eller brachyterapi ska den

radiologiska ledningsfunktionen innehas av läkare som har specialistkompetens i onkologi.

För bildtagning inom extern strålterapi eller brachyterapi ska den

radiologiska ledningsfunktionen innehas av läkare som har specialistkompetens i onkologi eller inom området radiologi.

För verksamhet med buckyterapi ska den radiologiska ledningsfunktionen innehas av läkare som har specialistkompetens i hud- och könssjukdomar och som har genomgått särskild utbildning inom strålningsbiologi och strålskydd.

Kompetenskrav för strålningsfysikalisk ledningsfunktion

För verksamhet med extern strålterapi eller brachyterapi ska den

strålningsfysikaliska ledningsfunktionen innehas av sjukhusfysiker med minst fem års relevant klinisk erfarenhet inom strålbehandling.

För bildtagning inom extern strålterapi eller brachyterapi ska den

strålningsfysikaliska ledningsfunktionen innehas av sjukhusfysiker med minst fem års relevant klinisk erfarenhet inom bildgivande diagnostik med joniserande strålning eller inom strålbehandling.

För verksamhet med buckyterapi ska den strålningsfysikaliska led-

ningsfunktionen innehas av sjukhusfysiker.

Utrustning

All utrustning som används för extern strålterapi och som har en

nominell energi som överstiger 1 megaelektronvolt, ska vara försedd med en anordning för kontroll av relevanta behandlingsparametrar.

För behandlingsutrustningar som används för extern strålterapi ska bestämning och kontroll av dosen i strålfältet utföras vid leveranskontroll och därefter regelbundet samt efter varje ingrepp som kan ha påverkat dosen i strålfältet. 10

Innan en ny behandlingsutrustning för extern strålterapi tas i kliniskt bruk och när det i övrigt bedöms nödvändigt, ska det göras en extern oberoende kontroll av bestämningen av dosen i strålfältet. Kontrollens omfattning och resultatutvärderingarna ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet.

Dosplanering

Varje strålbehandling ska föregås av en individuell planering av strål-

dosen till målvolymen med hänsyn tagen till annan exponerad vävnad.

Vid extern strålterapi och brachyterapi ska varje dosplan god-

kännas i ett forum där en sjukhusfysiker, läkare samt personer med sådan ytterligare kompetens som kan behövas deltar. Den godkända dosplanen ska signeras av både läkare och sjukhusfysiker i ett individuellt behandlingsprotokoll för varje patient.

Vid extern strålterapi ska det verifieras att den planerade och den

levererade dosen till patienten stämmer överens.

Kontroll

I anslutning till de slutliga förberedelserna inför en behandling

med extern strålterapi eller brachyterapi ska de parametrar som är av betydelse för behandlingen kontrolleras av minst två av varandra oberoende personer innan behandlingen startas . Kontrollerna ska alltid innefatta en rimlighetsbedömning.

Vid brachyterapi med temporärt placerade strålkällor ska det säker-

ställas att ingen strålkälla lämnas kvar i patienten efter avslutad behandling genom att 1. ett detektormonitorsystem eller motsvarande indikerar när alla strålkällor är tillbaka i skyddat läge, och 2. kontrollmätningar utförs över det behandlade området på patienten. Kontrollmätningen ska signeras i patientens behandlingsprotokoll av den som har utfört mätningen.

Rutiner

Det ska finnas rutiner för hantering och lokala transporter av strål-

källor för brachyterapi. Den strålningsfysikaliska ledningsfunktionen och strålskyddsexpertfunktionen ska rådfrågas vid framtagandet av rutinerna.

11

Om röntgendelen i en hybridutrustning används för diagnostisk

radiologi, gäller utöver vad som sägs i detta kapitel även bestämmelserna i 7 kap. om särskilda krav för röntgenverksamhet.

Kompetenskrav för radiologisk ledningsfunktion

För verksamhet med nuklearmedicinska undersökningar ska den

radiologiska ledningsfunktionen innehas av läkare som har specialistkompetens inom nuklearmedicin.

För verksamhet med nuklearmedicinska behandlingar ska den radio-

logiska ledningsfunktionen innehas av läkare med specialistkompetens i onkologi.

Kompetenskrav för strålningsfysikalisk ledningsfunktion

För verksamhet med nuklearmedicin ska den strålningsfysikaliska

ledningsfunktionen innehas av sjukhusfysiker med minst fem års relevant klinisk erfarenhet inom nuklearmedicin.

Kontroll

Den aktivitet som ska tillföras den som exponeras ska kontrollmätas

vid varje undersökning eller behandling. Kontrollmätningen ska signeras i patientens behandlingsprotokoll av den som har utfört mätningen.

Undersökning av barn

Det ska finnas särskilda rutiner för anpassning av aktiviteter som

administreras till barn inför nuklearmedicinska undersökningar.

Dosanpassning

Varje nuklearmedicinsk behandling ska föregås av en individuell

anpassning av stråldosen till målvolymen med hänsyn tagen till annan exponerad vävnad.

Fraktionering

Nuklearmedicinska behandlingar får inte fraktioneras av andra skäl

än rent medicinska.

Ammande

Personer i fertil ålder som ska genomgå nuklearmedicinsk under-

sökning eller behandling, ska tillfrågas om de ammar.

12

Om den som ska exponeras ammar ska det vid bedömningen av om exponeringen är berättigad tas hänsyn till den förväntade stråldosen till barnet som ammas och hur brådskande exponeringen är.

En ammande person som ska genomgå en nuklearmedicinsk under-

sökning eller behandling ska, innan exponeringen påbörjas, informeras om de risker som exponeringen kan medföra för barnet och om lämpligt amningsuppehåll.

Rapportering

Alla medicinska exponeringar som utförs i en nuklearmedicinsk verk-

samhet, ska senast den 30 april varje år rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Rapporten ska avse verksamheten under föregående kalenderår och göras separat för barn under 16 år och vuxna. Rapporteringen ska göras på ett formulär som tillhandahålls av Strålsäkerhetsmyndigheten och för varje typ av undersökning och behandling innehålla uppgifter om 1. antalet utförda undersökningar och behandlingar, 2. vilka radioaktiva läkemedel som har använts, och 3. medeltalet av tilldelade aktiviteter.

Bestämmelserna om dosgränser i 2 kap. 1 § och dosrestriktioner i

För verksamheter där en människa avbildas utan medicinskt syfte

med en metod som medför exponering för joniserande strålning, ska det finnas särskilda metodbeskrivningar som överensstämmer med exponeringarnas syfte.

I en verksamhet med medicinska exponeringar ska varje person som

utgör strålskyddsexpertfunktion, utöver att uppfylla kompetenskraven i 3 kap. 13 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om 13

grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, även vara legitimerad sjukhusfysiker.

Undantag

Bestämmelsen om strålskyddsexpertfunktion i 3 kap. 12 § Strål-

säkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning gäller inte för verksamhet med odontologisk panoramaröntgen.

Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om

det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att det kan antas medföra en oacceptabel risk för att människor eller miljön utsätts för skadlig verkan av strålning. ___________________

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2020 i fråga om 2 kap. 1 § och i övrigt den 1 juni 2018, då Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:4) och allmänna råd om diagnostiska referensnivåer inom nukleärmedicin, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:20) och allmänna råd om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:31) om röntgendiagnostik, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:33) om medicinsk strålbehandling, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:34) och allmänna råd om nukleärmedicin och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:35) om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning ska upphöra att gälla. 2. Vid tillämpning av bestämmelsen i 7 kap. 9 § ska rapportering ske första gången senast den 30 april 2020 och avse kalenderåret 2019. 3. Bestämmelserna i 5 kap. 3 § första stycket, andra stycket såvitt avser röntgenutrustning som används för medicinsk röntgendiagnostik eller i planerings-, väglednings- eller kontrollsyfte och tredje stycket tillämpas inte på utrustning som har installerats före den 1 juni 2018.

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

MATS PERSSON

Ulf Yngvesson

14

Bilaga 1