Föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel

Grundläggande bestämmelser om hänsyn till andra intressen vid utövande av renskötsel finns i 1. rennäringslagen (1971:437), och 2. rennäringsförordningen (1993:384).

Vid utövande av renskötsel skall hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. För biotoper som omfattas av 7 kap. 11 § miljöbalken (1998:808) och fornlämningar som omfattas av 2 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. gäller de nämnda bestämmelserna i stället för denna författning.

Vad som föreskrivs i 4 ‐ 9 §§ gäller inte en åtgärd som är nödvändig för att renskötselns pågående markanvändning inte avsevärt skall försvåras. En sådan åtgärd skall dock utformas med största möjliga hänsyn till naturvården och kulturmiljön.

Vid utövande av renskötsel får inte lämningar efter äldre tiders renskötsel som renhagar, renvallar, förvaringsanläggningar och äldre visten skadas.

Tillskottsutfodring av renar får inte medföra ett så högt renantal att betesuttaget därigenom överstiger naturbetesmarkens långsiktiga produktionsförmåga.

Skador till följd av renskötselarbete skall undvikas eller begränsas för växt‐ och djurarter som är akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande. Däggdjur och

fåglar som är akut hotade, sårbara eller hänsynskrävande får inte utsättas för allvarliga störningar under sin fortplantningstid. 7 § Vid tagande av bränsle eller virke skall döende eller döda träd, hålträd, boträd samt levande och döda träd och stubbar med spår av äldre kultur i första hand lämnas kvar. 8 § När arbetshagar, stängsel och andra renskötselanläggningar uppförs skall skador på naturen och kulturmiljön undvikas eller begränsas. Renskötselanläggningar som inte längre har någon funktion skall avlägsnas utom i de fall som avses i 4 §. 9 § Terrängkörning med barmarksfordon får inte ske i område, som har stort värde för den biologiska mångfalden eller för kulturmiljövården, om körningen skadar kulturmiljövärdet eller stör mindre vanligt förekommande växt‐ och djurarter.

Om det finns särskilda skäl kan Sametinget medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ Denna författning träder i kraft den 15 mars 2007.

LARS ANDERS BAER

Ulla Barruk Sunna