Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om svensk isklass för trafik på Vänern, TSFS 2009:23

Dessa föreskrifter är tillämpliga på fartyg som trafikerar Vänern och som är kölsträckta eller för vilka byggnation påbörjats den 1 januari 2004 eller senare, och som enligt isbrytarförordningen (2000:1149) kan få assistans. Fartyg på vilka dessa föreskrifter är tillämpliga och som inte har isklass enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:96) om finsk-svensk isklass ska ha någon av följande isklasser: – isklass IBV – isklass ICV. (TSFS 2011:97)

Om ett fartyg på grund av ovanliga proportioner, skrovform, framdrivningsarrangemang eller någon annan egenskap i praktiken visar sig ha onormalt svag förmåga att gå i is, kan Transportstyrelsen sänka dess isklass.

Vid konstruktion av fartygets struktur, utrustning och arrangemang, vilka är väsentliga för fartygets säkerhet och funktion, ska inverkan av uteluftens temperatur beaktas.

Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen – lagligen har tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller – lagligen har tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet.

Om fartyg eller utrustning enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla.

I tillägg till bestämmelserna i dessa föreskrifter ska fartyg uppfylla kraven enligt 4–7 kap. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:96) om finsk-svensk isklass. (TSFS 2011:97)

Den övre isvattenlinjen (UIWL) utgörs av den vattenlinje som motsvarar det största djupgående som fartyget kan operera på vid gång i is. Vattenlinjen kan vara bruten. Den undre isvattenlinjen (LIWL) utgörs av den vattenlinje som motsvarar det minsta djupgående som fartyget kan operera på vid gång i is.

Det största och minsta isklassdjupgåendet förut och akterut ska bestämmas enligt övre och undre isvattenlinjerna.

Djupgåendebegränsningar vid gång i is ska vara dokumenterade och informationen ska finnas lätt tillgänglig för fartygets befäl. Största och minsta djupgående förut, midskepps och akterut vid gång i is ska redovisas i klassningscertifikat.

Fartyg som är kölsträckta eller där byggnationen påbörjats den 1 juli 2007 eller senare ska förses med ett fribordsmärke midskepps för isklass, om färskvattenlastlinjen sommartid är högre belägen än UIWL. Märke och varningstriangel ska placeras på båda fartygssidorna enligt bilaga 2 vid det djupgående som motsvarar största isklassdjupgåendet. Motsvarande fribordsmärke för isklass ska sättas på fartyg byggda före den 1 juli 2007, om UIWL är lägre än sommarfribordet. Detta ska ske senast vid den första torrsättning av fartyget som sker efter den 1 juli 2007.

Det djupgående och trim som begränsas av UIWL får inte överskridas då fartyget går i is. Vattnets salthalt längs den avsedda rutten ska beaktas, då fartyget lastas.

Fartyget ska alltid vara nedlastat åtminstone till LIWL då det går i is. Varje barlasttank, som är belägen ovanför LIWL och som behövs för att lasta ned fartyget till denna vattenlinje, ska ha anordningar för att hindra vattnet att frysa.

Då LIWL fastställs ska hänsyn tas till behovet att garantera en skälig förmåga att gå i is i barlast. Propellern ska vara helt under vatten och om möjligt helt under isen.

Djupgående förut ska vara minst:

(2 + 0,00025 Δ) ho [m], men behöver inte vara större än 4 ho där

Δ = fartygets deplacement [t] på övre isvattenlinjen enligt 1 § ho= istjocklek, 0,6 m för isklass IBV 0,4 m för isklass ICV

Maskineffekten P är den högsta effekt som framdrivningsmaskineriet kontinuerligt kan leverera till propellern/propellrarna. Om maskineffekten begränsas med tekniska medel eller av någon bestämmelse som är tillämplig på fartyget, ska den begränsade effekten utgöra P.

Maskineffekten ska beräknas på de djupgåenden som motsvarar UIWL respektive LIWL. Den ska inte vara mindre än någon av dessa, vilka framgår av nedanstående formel, och i ingen händelse mindre än 1000 kW.

Nedan definierade fartygsdimensioner mäts på det största isklassdjupgåendet och barlastdjupgåendet. L = fartygets längd mellan perpendiklar [m] LBOW = bogens längd [m], används enbart för att definiera A wf LPAR = längd av parallell midskeppsdel [m] B = fartygets maximala bredd [m] T = största isklassdjupgående UIWL eller barlastdjupgående LIWL [m] enligt 2 kap. 2 § 2 A wf = bogens vattenlinjearea [m ] α = vattenlinjens öppningsvinkel vid B/4 [grader] ϕ = vertikalens lutningsvinkel mot vattenlinjen vid B/4 [grader] 2 DP = propellerdiameter [m] HM = tjocklek av krossis mitt i rännan [m] HF = tjocklek av krossisbältet som bryts av bogen [m]

Figur 1

Vid bestämning av ett fartygs parametrar som beror av djupgående ska aktuellt djupgående användas. T i parametern DP/T avser djupgåendet på UIWL. L och B bestäms alltid av djupgåendet UIWL.

Formlerna för ismotstånd i 3 kap. 5 och 6 §§ ska tillämpas när fartygets parametrar ligger inom minimi- och maximivärdena i tabell 1.

För att klassificeras i isklass IBV eller ICV ska nya fartyg uppfylla nedanstående krav avseende maskineffekt. 3/2

(RCH 1000)

P = Ke [ ]kW ; där :

DP

Ke bestäms enligt nedan:

I stället för ovan angivna värden för Ke eller RCH kan Transportstyrelsen för enskilda fartyg godkänna Ke eller RCH-värden baserade på mer exakta beräkningar eller modellförsök. Ett sådant godkännande medges under villkor att det kan omprövas om fartygets prestanda i praktiken skulle motivera detta. Fartyg ska kunna göra minst 5 knop i en ränna med krossis av nedanstående tjocklek: IBV = 0,65 m ICV = 0,50 m ___________

Denna författning träder i kraft den 1 juni 2009.

TSFS 2009:113

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010.

TSFS 2011:97

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012.

Bilaga 1