Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats, TSFS 2010:29

Dessa föreskrifter ska tillämpas vid drift av certifierade flygplatser med instrumentinflygningsprocedur(er), med undantag för flygplatser som endast är avsedda för helikopterverksamhet, samt av den som avser att bedriva utbildning för personal som ska utöva räddningstjänst på certifierade flygplatser. (TSFS 2010:114)

I dessa föreskrifter avses med

ambulansflyg flygning med, eller i syfte att hämta, sjuk eller skadad person, blod, organ, medicinska förnödenheter eller medicinsk personal, där omedelbar och snabb transport är nödvändig (TSFS 2014:148) inflygningsområde fastställt område på marken eller vattnet i anslutning till en banas tröskel med en fastställd utsträckning i sida och längd och vars mittlinje utgör en förlängning av banans centrumlinje insatsledare person vid flygplatsen som på uppdrag av den kommunala räddningstjänsten leder en räddningsinsats intill dess att ledningen tas över av den kommunala räddningstjänsten

insatstid tid mellan det första anropet till flygplatsens räddningstjänst och till att släckmedel kan appliceras med en tömningshastighet av minst 50 procent av tömningshastigheten för den aktuella flygplatskategorin kommersiell transport som utförs av luftfartyg för befordran av flygtransport passagerare, frakt eller post mot ersättning; luftfarten kan antingen vara regelbunden eller oregelbunden maximal start- den maximala massan (vikten) hos luftfartyget vid massa (MTOM) start och som beräknas vid början av startrullsträckan.

Den som driver en flygplats ska upprätta en plan för räddningsinsatser. Planen ska vid behov samordnas med lokalsamhällets plan för nödsituationer. Den som driver en flygplats ska se till att 1. planen innehåller en redogörelse för hur eventuell samordning ska ske mellan lokala myndigheter som exempelvis kommunal räddningstjänst, lokal polis, sjukvårdsinstanser och andra nödvändiga samhällsfunktioner, 2. övningar vid behov genomförs tillsammans med lokala myndigheter för att säkerställa att planen är effektiv, 3. planen prövas genom övningar på flygplatsen i intervall som inte överstiger två år, 4. delövningar genomförs under mellanliggande år för att säkerställa att brister som identifierats under övningarna enligt punkt 3 samt aktuella brister åtgärdas, och 5. planen omfattar tillgång till och samverkan med andra räddningstjänstfunktioner som är anpassade för ändamålet när en betydande del av in- eller utflygningarna vid flygplatsen sker över svår terräng och vatten.

(TSFS 2010:114)

Planen för räddningsinsatser ska stå i proportion till omfattningen på flygverksamheten.

Den som driver en flygplats ska tillhandahålla räddningstjänst för kommersiella flygtransporter. Räddningstjänst behöver dock inte tillhandahållas vid flygningar som definieras som ambulansflygningar. Den primära uppgiften för flygplatsens räddningstjänst är att genomföra insatser för att rädda liv vid luftfartsolyckor som inträffar inom flygplatsen eller i dess närhet. Släckinsatser ska genomföras för att möjliggöra nödutrymningar vid brand i samband med luftfartsolyckor. Om det med hänsyn till flygplatsens verksamhet och omfattningen av de kommersiella flygtransporterna saknas möjlighet att etablera räddningstjänst inom flygplatsens organisation, kan Transportstyrelsen godkänna att räddningstjänsten tillhandahålls genom den kommunala räddningstjänsten. Detta gäller under förutsättning att 1. flygplatsen genom analyser och värderingar inom ramen för systemet för säkerhetsledning kan visa att flygsäkerheten hålls på en acceptabel nivå, 2. insatstiden hålls så låg som praktiskt möjligt och kan accepteras av Transportstyrelsen, 3. flygplatsen trafikeras av flygplan vars högsta tillåtna startmassa är 10 000 kg eller lägre, och 4. flygplatsen trafikeras av flygplan vars godkända kabinkonfiguration är inrättad för färre än 20 passagerare. (TSFS 2014:148)

Den som driver en flygplats ska se till att 1. det finns tillräckligt med personal, utrustning (inklusive bärbar pejlutrustning och utrustning för positionsangivelse) och släckmedel för att kunna tillhandahålla räddningstjänst på flygplats och säkerställa den publicerade nivån på räddningstjänsten samt kravet på insatstid, 2. omfattningen på flygplatsens räddningstjänst står i proportion till den största typen av luftfartyg som trafikerar flygplatsen, 3. den utrustning som används för flygplatsens räddningstjänst är anpassad till flygplatsen och dess närhet, och 4. insatstiden för flygplatsens räddningstjänst inte överstiger 3 minuter till varje punkt på banor i användning under dagtid, vid god sikt och då de

planerade insatsvägarna är fria från vatten, is eller snö, om inte flygplatsen utnyttjar undantaget i 5 § tredje stycket.

Den som driver en flygplats ska se till att den personal som ska utöva räddningstjänst har rätt utbildning och är behörig att arbeta i flygplatsmiljön samt att det finns ett utbildnings- och kontrollprogram. Inom ramen för programmet ska personalens kompetens verifieras genom praktiska brand- och räddningsövningar. Personalen ska ha genomgått en grundläggande utbildning. För att tillhandahålla grundläggande utbildning för räddningstjänst på flygplats ska kraven i bilagan vara uppfyllda. Repetitionsutbildning ska genomföras i den omfattning och med den periodicitet som krävs med hänsyn till luftfartsverksamhetens omfattning. (TSFS 2010:114)

Flygplatsens räddningstjänst ska fastställa vilken skyddsnivå som krävs med hänsyn till det största luftfartyget som trafikerar flygplatsen. Flygplatskategorin fastställs med hjälp av flygplanlängden. Om den utvändiga kabinbredden är större än den kabinbredd som motsvarar flygplanlängden i tabellen, ska den närmast högre flygplatskategorin väljas. Under förutsedda perioder med trafik med mindre flygplan än de som ligger till grund för flygplatskategorin, får räddningstjänsten dimensioneras enligt den flygplatskategori som motsvarar den aktuella perioden oberoende av antalet flygplanrörelser.

När antalet rörelser med flygplan i den högsta kategorin som vanligen använder flygplatsen är färre än 700 under de mest trafikintensiva, på varandra följande tre månaderna, får skyddsnivån som tillhandahålls vara en kategori lägre än den kategori som fastställts enligt 8 §.

När antalet rörelser med flygplan i den högsta kategorin och den näst högsta kategorin som vanligen använder flygplatsen är färre än 700 under de mest trafikintensiva, på varandra följande tre månaderna, får skyddsnivån som tillhandahålls vara två kategorier lägre än den kategori som fastställts enligt 8 §. Det som anges i första stycket i denna paragraf får tillämpas fram till och med den 31 december 2014.

Flygplatsens räddningstjänst ska ha tillgång till den mängd släckmedel som framgår av tabellen nedan. Utrustningen ska kunna prestera den tömningshastighet som framgår av tabellen, kravet på tömningshastighet för kompletterande torra släckmedel ska dock vara uppfyllt senast vid utbyte eller nyanskaffning av utrustning. Tabellen anger medelvärden för mängd släckmedel och tömningshastighet.

Total vatten- och skumvätskekapacitet, som krävs i förhållande till dimensioner på de luftfartyg som använder flygplatsen Kategori Expanderande Filmbildande Kompletterande av flyg-skumvätska typ A skumvätska typ B släckmedel plats- Vatten- Tömnings- Vatten- Tömnings- Torra Tömningsräddnings mängd som hastighet, mängd hastighet, släck- hastighet -tjänst krävs (l) skum- som krävs skumlösning/ medel (kg/sekund) lösning/ (l) minut (l) (kg) minut (l)

För flygplatskategori 1 och 2 får upp till 100 % av vattenmängden ersättas med kompletterande släckmedel. För övriga flygplatskategorier får upp till 30 % av vattenmängden för detergentskumvätska typ A ersättas med kompletterande släckmedel. Vid ersättning ska följande formler användas: – 1 kg kompletterande släckmedel = 1 liter vatten för produktion av expanderande skumvätska typ A. – 1 kg kompletterande släckmedel = 0,66 liter vatten för produktion av filmbildande skumvätska typ B.

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.