Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsprövning och kompetenskrav – luftfartsskydd, TSFS 2011:57
Bemyndigande
- 45 § 1996:663
- Luftfartsförordning (2010:770)
Dessa föreskrifter ska tillämpas av alla verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet. Utländska flygföretag ska tillämpa dessa föreskrifter för annan personal än besättningsmedlemmar som är stationerad i Sverige.
Förordningskrav
För att säkerställa tillämpningen av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd återges i relevanta delar utdrag ur kommissionens förordning (EU) nr 185/2010 av den 4 mars 2010 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd i dessa föreskrifter.
Definitioner och förkortningar
I dessa föreskrifter avses med behörighetsområde del av en flygplats flygsida där förutom att tillträdet är begränsat också andra säkerhetsstandarder tillämpas
Jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (EUT L 97, 9.4.2008, s. 72, Celex 32008R0300). EUT L 55, 5.3.2010, s. 1 (Celex 32010R0185).
1
besättningsmedlem person som av operatören utsetts att tjänstgöra ombord på luftfartyget under flygtid och som är flygbesättningsmedlem eller kabinbesättningsmedlem EDS (Explosive Detection System) ett system eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och, med hjälp av alarm, avslöja förekomsten av sprängämnen i bagage oavsett vilket material väskan är tillverkad av ETD (Explosive Trace Detection) utrustning för att avslöja förekomsten av mycket små mängder explosiva ämnen
förbjudet föremål föremål som förtecknas i tillägg 4-C och 5-B i bilagan till förordning (EU) nr 185/2010 som finns intagen i Transportstyrelsens föreskrifter om metoder och tekniks utrustning för säkerhetskontroll - luftfartsskydd hemvistland det land i vilket en person har varit bosatt utan avbrott i minst sex månader; ett avbrott innebär oredovisad tid i mer än 28 dagar i anställnings- eller utbildningsförteckningen medlemsstat EU-medlemsstater, inklusive Norge, Island och Liechtenstein (EES) samt Schweiz misstänkt farligt föremål som ännu inte har kunnat identifieras som föremål farligt eller inte och som exempelvis upphittas i en terminalbyggnad eller liknande nationellt samlat dokument som består av Transportstyrelsens säkerhetsprogram föreskrifter avseende luftfartsskyddet samt en informa- (NASP) tionsdel registerkontroll förfarande där uppgifter hämtas från ett register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister eller polisdatalagen (1998:622) samt där personuppgifter hämtas som Rikspolisstyrelsen eller Säkerhetspolisen behandlar utan att det ingår i ett sådant register med undantag för uppgifter som hämtas från förundersökning eller särskild undersökning i kriminalunderrättelseverksamhet säkerhets- person som utför säkerhetskontroll av personer, kontrollant kabinbagage och lastrumsbagage, frakt och post eller flygföretagens post och materiel, förnödenheter som används ombord och varuleveranser till flygplatser säkerhetskontroll utnyttjande av tekniska eller andra metoder avsedda att identifiera och/eller upptäcka förbjudna föremål
2
säkerhetsområde område utanför flygsidan där frakt, post och catering klargörs för att lastas ombord på ett flygplan säkerhetspersonal säkerhetskontrollanter och säkerhetsvakter säkerhetsprövning sådan säkerhetsprövning som avses i 14 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) och som innefattar personlig kännedom om den prövningen gäller, uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser samt uppgifter som framkommit vid registerkontroll säkerhetsvakt person som utför inspektion av fordon, tillträdeskontroll vid flygplatser samt övervakning och patrullering TIP (Threat Image Projection) en programvara som generar fingerade bilder av förbjudna föremål i en verklig röntgenbild av en väska verksamhetsutövare flygplatsoperatörer, flygföretag, fraktagenter, postoperatörer och cateringföretag.
Säkerhetsprövning och pålitlighetskontroll
Säkerhetsprövning
En verksamhetsutövare som enligt det nationella säkerhetsprogrammet ska utföra säkerhetsprövning ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.1 - Rekrytering
11.1.1. Personer som rekryteras för att utföra, eller ansvara för genomförandet av, säkerhetskontroll, tillträdeskontroll eller andra säkerhetsåtgärder på ett behörighetsområde ska med tillfredsställande resultat ha genomgått en säkerhetsprövning.
11.1.2. Personer som rekryteras för att utföra, eller ansvara för genomförandet av, säkerhetskontroll, tillträdeskontroll eller annan säkerhetskontroll på annat område än på ett behörighetsområde ska med tillfredsställande resultat ha genomgått en säkerhetsprövning […].
11.1.3. I enlighet med gemenskapslagstiftningen och nationella
bestämmelser ska en säkerhetsprövning minst
a) fastställa personens identitet på grundval av dokumentation,
3
b) omfatta straffregistren i alla hemvistland under minst de fem
senaste åren, och
c) omfatta anställning, utbildning och eventuella luckor under minst de senaste fem åren.
11.1.5. Säkerhetsprövning […] ska genomföras innan personen
genomgår säkerhetsutbildning som omfattar tillgång till uppgifter som inte är offentliga.
Följande personalkategorier ska genomgå säkerhetsprövning: 1. personer med oeskorterat tillträde till behörighetsområden och säkerhetsområden, 2. säkerhetspersonal, 3. personer som i mer än ringa omfattning får tillgång till sekretessskyddad information som har betydelse för luftfartsskydd, 4. personer med identitetskort för besättningar, 5. säkerhetsansvariga personer, och 6. instruktörer som genomför utbildning av säkerhetspersonal.
En ansökan om registerkontroll ska skickas till Transportstyrelsen som beslutar om att registerkontroll ska göras och prövar betydelsen av de uppgifter som har inhämtats.
Undantag från säkerhetsprövning
Följande personer ska betraktas som pålitliga ur säkerhetssynpunkt på grund av att en säkerhetsprövning redan har skett: 1. befattningshavare vid Transportstyrelsens luftfartsavdelning som innehar tjänstekort, 2. polisman enligt definitionen i polisförordningen (1998:1558), och 3. anställda vid en polismyndighet som enligt särskilt beslut har placerats i säkerhetsklass 1-3 enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627).
Den som ansvarar för ett behörighetsområde eller ett säkerhetsområde får göra undantag från kravet på säkerhetsprövning när ett behörighetskort utfärdas, under förutsättning att 1. den person som ska säkerhetsprövas är anställd inom en medlemsstat och arbetsgivaren kan visa eller intyga att personen redan är säkerhetsprövad. En säkerhetsprövning i enlighet med dessa föreskrifter ska dock utföras inom fem år. 2. den person som ska säkerhetsprövas är anställd i ett annat land än en medlemsstat och arbetsgivaren kan visa eller intyga att personen redan är säkerhetsprövad. Ett sådant behörighetskort får vara giltigt i högst tre månader.
4
Undantagen i 8 § får även tillämpas när en verksamhetsutövare utfärdar identitetskort för besättningar.
Pålitlighetskontroll
Personer som inte omfattas av kraven i 5 §, men som har tillträde till identifierbar flygfrakt eller post, catering eller leveranser som kommer från en känd leverantör, ska genomgå pålitlighetskontroll.
En verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.1 - Rekrytering
11.1.4. I enlighet med gemenskapslagstiftningen och nationella bestämmelser ska en pålitlighetskontroll före anställningen minst a) fastställa personens identitet på grundval av dokumentation, b) omfatta anställning, utbildning och eventuella luckor under
minst de senaste fem åren, och c) innebära att personen undertecknar en förklaring om
eventuellt kriminellt förflutet i alla hemvistländer under minst de senaste fem åren.
11.1.5. […] pålitlighetskontroll före anställning ska genomföras innan personen genomgår säkerhetsutbildning som omfattar tillgång till uppgifter som inte är offentliga.
Utbildningsprogram
En verksamhetsutövare som har personal som omfattas av krav på utbildning enligt dessa föreskrifter ska ha ett utbildningsprogram som omfattar relevanta utbildningar.
Utbildningsprogrammet ska ange utbildningsinnehåll, tidplaner för genomförande och målsättning med respektive utbildning och ska omfatta 1. grundutbildning, 2. teoretisk och arbetsspecifik utbildning, 3. praktik på arbetsplatsen, och 4. repetitionsutbildning.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
Utbildningsprogrammet ska omfattas av den interna kvalitetskontrollen.
5
Krav på ytterligare utbildning av säkerhetspersonal som kräver genomförande under ansvar av en certifierad instruktör finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:56) om certifiering av instruktörer och kompetenskrav − luftfartsskydd.
Dokumentation av utbildning
En verksamhetsutövare som har personal som omfattas av krav på utbildning enligt dessa föreskrifter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.1 – Allmänna utbildningskrav
11.2.1.4 Dokumentation över genomgången utbildning ska sparas för alla personer som genomgått utbildningen, minst under hela deras anställningstid.
En verksamhetsutövare som har personal som omfattas av krav på repetitionsutbildning enligt dessa föreskrifter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.4 - Repetitionsutbildning
11.4.3 Dokumentation om regelbunden utbildning ska sparas för alla
personer som genomgått utbildningen, minst under hela deras
anställningstid.
En verksamhetsutövare som har rekryterat personal för att utföra, eller ansvara för genomförandet av, säkerhetskontroll, tillträdeskontroll eller andra säkerhetsåtgärder enligt dessa föreskrifter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.1 - Rekrytering
11.1.8 Dokumentation om rekryteringen, inbegripet resultat från eventuella urvalstester, ska bevaras minst under hela anställningstiden för alla personer som rekryterats […].
Generella rekryterings- och utbildningskrav
En verksamhetsutövare som ska rekrytera personal som omfattas av krav på utbildning enligt dessa föreskrifter ska säkerställa följande:
6
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.1 - Rekrytering
11.1.7 Personer som rekryteras för att utföra säkerhetsåtgärder ska ha de mentala och fysiska förutsättningar som krävs för att utföra dessa uppgifter på ett effektivt sätt, och ska redan i inledningen av rekryteringsförfarandet göras medvetna om dessa krav.
Personens kompetenser och kunskaper ska bedömas under
rekryteringsförfarandet och innan provanställning löper ut.
En verksamhetsutövare som ska rekrytera personal som omfattas av krav på utbildning enligt dessa föreskrifter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.0 – Allmänna bestämmelser
11.0.4 Kompetens som en person har förvärvat före rekryteringen kan beaktas när personens utbildningsbehov bedöms enligt detta kapitel.
En verksamhetsutövare som ska rekrytera personal som omfattas av krav på utbildning enligt dessa föreskrifter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.6 – Ömsesidigt erkännande av utbildning
Kompetens som en person förvärvat i en medlemsstat för att uppfylla
kraven i förordning (EG) nr 300/2008 och dess genomförande-
rättsakter ska beaktas i andra medlemsstater.
En person som har förvärvat kompetens genom en utbildning enligt dessa föreskrifter kan tillgodoräkna sig denna vid genomförande av en annan utbildning enligt dessa föreskrifter.
Säkerhetsansvariga personer och lokalt ansvariga personer
En person som rekryteras som säkerhetsansvarig eller lokalt ansvarig ska ha 1. kunskap om det aktuella verksamhetsområdet, eller 2. erfarenhet av säkerhetsarbete.
En verksamhetsutövare ska säkerställa att den säkerhetsansvarige eller lokalt ansvarige personen har följande kompetens:
7
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.5 - Särskild utbildning för personer med ett övergripande ansvar på nationell och lokal nivå att säkerställa att säkerhetsprogram och deras genomförande uppfyller alla rättsliga krav (säkerhetsansvariga)
Särskild utbildning av säkerhetsansvariga ska ge följande
kompetens: a) Kunskap om relevant lagstiftning och hur den ska uppfyllas. b)Kunskap om kvalitetskontroll på intern nivå, nationell nivå, gemenskapsnivå och internationell nivå. c) Förmåga att motivera.
d)Kunskap om säkerhetsutrustningens och kontrollmetodernas
förmåga och begränsningar.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
En säkerhetsansvarig eller lokalt ansvarig person ska fortlöpande hålla sig uppdaterad om förändringar inom sitt ansvarsområde.
Tekniskt ansvariga personer
Vid rekrytering av personer som ska vara tekniskt ansvariga för utrustning som används vid säkerhetskontroll ska en sökande ha 1. ett godkännande som säkerhetskontrollant eller kunskap om de operativa kraven, och 2. teknisk gymnasiekompetens eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt.
Personer som är tekniskt ansvariga för utrustning som används vid säkerhetskontroll ska ha kunskap om 1. tekniska manualer avseende relevant utrustning för säkerhetskontroll, 2. rutiner för kalibrering av utrustningar, 3. rutiner för test av utrustningar, 4. rutiner för uppföljning av prestanda och avvikelser avseende utrustningar, och 5. Transportstyrelsens kravspecifikationer avseende teknisk utrustning för säkerhetskontroll.
Arbetslagsansvariga personer
Vid rekrytering av arbetslagansvariga personer vid platser för säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage ska den sökande ha 1. ett godkännande som säkerhetskontrollant avseende passagerare och kabinbagage, 2. visad god förmåga i kontakter med passagerare,
8
3. ledaregenskaper, och 4. goda kunskaper i engelska.
Arbetslagansvariga personer vid platser för säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage ska ha kunskap om 1. relevanta delar i flygplatsens säkerhetsprogram, 2. lagar och förordningar som påverkar säkerhetskontrollen, 3. hantering av passagerare som inte följer säkerhetskontrollanternas anvisningar, 4. vilka passagerare som är undantagna från kravet på säkerhetskontroll, 5. typiska tecken på en möjligt oregerlig passagerare och hur information ska delges berört flygföretag, och 6. hur ett funktionstest ska utföras på relevant utrustning.
En verksamhetsutövare ska säkerställa att en arbetslagansvarig person har följande kompetens:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.3 - Arbetsspecifik utbildning för personer som utför säkerhetsåtgärder
11.2.3.1 Arbetsspecifik utbildning av personer som utför
säkerhetskontroll av personer, kabinbagage och lastrumsbagage ska ge följande kompetens:
f) Social kompetens, särskilt förmåga att hantera kulturella
skillnader och potentiellt störande passagerare.
Säkerhetspersonal
Rekryteringskrav för personer som ska utföra säkerhetskontroll av personer, kabinbagage och lastrumsbagage
Vid rekrytering av personer som ska utföra säkerhetskontroll av personer, kabinbagage och lastrumsbagage ska den sökande ha 1. minimiålder 18 år, 2. godkänd gymnasieutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt, 3. synskärpa på avstånd, med eller utan korrektion, som är 0,7 eller bättre på varje öga var för sig och synskärpa med bägge ögonen som är 1,0 eller bättre, 4. synskärpa på nära håll, med eller utan korrektion, som är tillräcklig för att kunna läsa ett N5-kort eller likvärdigt på 30-50 cm avstånd, 5. färgseende utan avvikelser, och 6. hörselavvikelse på vardera örat som är mindre än 30 dB vid tester med audiogram för frekvenser under 2 000 Hz.
Hörselhjälpmedel får användas om dessa fungerar till fullo i den aktuella arbetsmiljön.
9
Rekryteringskrav för personer som ska utföra säkerhetskontroll av frakt och post
Vid rekrytering av personer som ska utföra säkerhetskontroll av frakt och post ska den sökande ha 1. minimiålder 18 år, 2. godkänd gymnasieutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt, 3. synskärpa på avstånd, med eller utan korrektion, som är 0,7 eller bättre på varje öga var för sig och synskärpa med bägge ögonen som är 1,0 eller bättre, 4. synskärpa på nära håll, med eller utan korrektion, som är tillräcklig för att kunna läsa ett N5-kort eller likvärdigt på 30 – 50 cm avstånd, 5. färgseende utan avvikelser, och 6. hörselavvikelse på vardera örat som är mindre än 30 dB vid tester med audiogram för frekvenser under 2 000 Hz.
Hörselhjälpmedel får användas om dessa fungerar till fullo i den aktuella arbetsmiljön.
Rekryteringskrav för säkerhetsvakter
Vid rekrytering av säkerhetsvakter ska den sökande ha godkänd gymnasieutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt.
Allmänna utbildningskrav för säkerhetskontrollanter och säkerhetsvakter
En verksamhetsutövare som har säkerhetskontrollanter och säkerhetsvakter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.1 - Allmänna utbildningskrav
11.2.1.1 Innan en person får utföra säkerhetsåtgärder självständigt ska den med tillfredsställande resultat ha genomgått relevant utbildning.
En verksamhetsutövare som har säkerhetskontrollanter och säkerhetsvakter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.1 – Allmänna utbildningskrav
11.2.1.2 Utbildning […] ska omfatta teori, arbetsspecifik utbildning och praktik på arbetsplatsen.
10
Praktik på arbetsplatsen ska genomföras i syfte att säkerställa att en person som har genomgått utbildning kan fungera självständigt i den operativa driften.
Grundutbildning för säkerhetskontrollanter som ska utföra säkerhetskontroll av personer, kabinbagage och lastrumsbagage samt säkerhetsvakter
En verksamhetsutövare som har säkerhetskontrollanter som ska utföra säkerhetskontroll av personer, kabinbagage och lastrumsbagage eller säkerhetsvakter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.2 - Grundutbildning
Grundutbildning […] ska ge följande kompetens: a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot. b) Kunskap om den lagstiftning som styr luftfartsskyddet. c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har. d) Kunskap om metoder för tillträdeskontroll.
e) Kunskap om de system för identitetskort som används vid
flygplatsen. f) Kunskap om metoder för att kontrollera personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras. g) Kunskap om rapporteringsförfaranden. h) Förmåga att identifiera förbjudna föremål. i) Förmåga att på lämpligt sätt reagera på säkerhetsrelaterade incidenter. j) Kunskap om hur mänskligt beteende och reaktioner kan påverka säkerheten. k) Förmåga att kommunicera på ett entydigt och säkert sätt.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
Ytterligare utbildning av säkerhetspersonal
Säkerhetspersonal ska genomgå ytterligare utbildning, utöver den som anges i 36-39 §§. Sådan utbildning ska genomföras under ansvar av en certifierad instruktör i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:56) om certifiering av instruktörer och kompetenskrav − luftfartsskydd.
11
Godkännande av säkerhetspersonal
En person som ska arbeta som säkerhetskontrollant eller säkerhetsvakt ska vara godkänd av Transportstyrelsen.
För att bli godkänd som säkerhetskontrollant eller säkerhetsvakt av Transportstyrelsen ska utbildning ha genomgåtts och teoretiska och praktiska prov samt praktik på arbetsplatsen ha genomförts med godkänt resultat.
En verksamhetsutövare som har personal som ska arbeta som säkerhetskontrollanter eller säkerhetsvakter ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.3 - Godkännande
11.3.1 Personer […] ska genomgå
a) ett inledande […] godkännandeförfarande, b) (för personer som använder röntgen eller EDS) omcertifiering
minst vart tredje år, och
c) för alla övriga personer omcertifiering minst vart femte år.
11.3.2 Personer som arbetar med röntgen eller EDS-utrustning ska som del i det inledande […] godkännandeförfarandet genomgå ett standardiserat bildtolkningstest.
11.3.3 Förfarandet för omcertifiering för personer som arbetar med röntgen eller EDS-utrustning ska omfatta både det standardiserade bildtolkningstestet och en bedömning av den operativa förmågan.
11.3.4 Om omcertifiering inte genomförs med tillfredsställande resultat inom en rimlig tidsfrist, normalt sett högst 3 månader, ska det leda till att certifieringen återkallas.
11.3.5 Dokumentation om […] godkännande ska sparas för personer som […]godkänts, under minst deras anställningstid.
Övriga
Personer som utför säkerhetsundersökning av luftfartyg
En verksamhetsutövare som har personal som ska utföra säkerhetsundersökningar av luftfartyg ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.3 – Arbetsspecifik utbildning för personer som utför säkerhetsåtgärder
11.2.3.6 Utbildning av personer som utför säkerhetsundersökningar av luftfartyg ska ge följande kompetens:
12
a) Kunskap om de krav som gäller för säkerhetsundersökningar av luftfartyg. b) Kunskap om konfigurationen på de luftfartygstyper på vilka personen ska utföra säkerhetsundersökningar. c) Förmåga att identifiera förbjudna föremål. d) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks. e) Kunskap om hur förbjudna föremål kan döljas. f) Förmåga att utföra säkerhetsundersökningar av luftfartyg på ett sätt som till en rimlig grad säkerställer att dolda förbjudna föremål upptäcks.
Besättningsmedlemmar
Besättningsmedlemmar ska ha kunskap om 1. ansvar och uppgifter för besättningsmedlemmar enligt flygföretagets säkerhetsprogram, 2. procedurer när en passagerare inte infinner sig för ombordstigning, 3. beteenden hos tänkbara gärningsmän, 4. åtgärder vid kapningar på marken och under flygning, 5. procedurer för kommunikation mellan flyg- och kabinbesättning relaterat till stängd och låst dörr till cockpit, 6. viktiga psykologiska faktorer avseende hantering av kapare, 7. procedurer för hantering av förbjudna eller misstänkta farliga föremål under flygning, och 8. Transportstyrelsens roll som ansvarig myndighet för luftfartsskyddet.
Besättningsmedlemmar ska ha följande kunskap om hantering av oregerliga passagerare: 1. flygföretagets policy, 2. flygföretagets statistik över inträffade händelser, 3. relevanta internationella konventioner, 4. befälhavarens befogenheter och skyldigheter, 5. passagerarnas rättigheter, 6. villkor för transport, t.ex. rätt att neka ombordstigning, 7. olika grader av oregerliga beteenden, 8. troliga skäl till att passagerare kan uppträda aggressivt, 9. verbal och icke verbal kommunikation, 10. hantering av problemsituationer, 11. kulturella skillnader, 12. stressfaktorer, 13. varningar till passagerare, 14. taktiskt uppträdande och självförsvar inklusive hantering av handfängsel genom praktiska övningar,
13
15. rapporteringssystem internt och till berörda myndigheter, och 16. kontakter med och information till polismyndighet vid ankomst.
Personer som ansvarar för skydd av luftfartyg
En verksamhetsutövare som har personal som ska ansvara för skydd av luftfartyg ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.3 – Arbetsspecifik utbildning för personer som utför säkerhetsåtgärder
11.2.3.7 Utbildning av personer som ansvarar för skydd av luftfartyg ska ge följande kompetens: a) Kunskap om hur man skyddar luftfartyg och förebygger obehörigt tillträde till dem. b) Kunskap om metoder för försegling av luftfartyg, i förekommande fall.
c) Kunskap om de system för identitetskort som används vid
flygplatsen. d) Kunskap om metoder för att kontrollera att personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras. e) Kunskap om förfaranden vid nödsituationer.
Personer som ansvarar för bagagets anknytning till passagerare
En verksamhetsutövare som har personal som ska ansvara för bagagets anknytning till passagerare ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.3 – Arbetsspecifik utbildning för personer som utför säkerhetsåtgärder
11.2.3.8 Utbildning av personer som ansvarar för bagagets
anknytning till passagerare ska ge följande kompetens: a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot. b) Kännedom om relevant lagstiftning. c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har. d) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks.
14
e) Kunskap om förfaranden vid nödsituationer. f) Kunskap om krav och teknik för att fastställa bagagets anknytning till passagerare. g) Kunskap om kraven för skydd av flygföretagens materiel som används för hantering av bagage och passagerare.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
Personer som arbetar med fraktgods, express- och kurirförsändelser samt post som ska transporteras med luftfartyg
Personer som arbetar med fraktgods, express- och kurirförsändelser samt post, och som inte hanterar försändelserna fysiskt, ska i relevanta delar ha kunskap om 1. skillnaden mellan känd och okänd avsändare, 2. kraven för hantering av försändelser från känd, respektive okänd, avsändare, och 3. kraven för att ta emot frakt som ska transporteras med frakt- eller postluftfartyg.
Personer anställda hos verksamhetsutövare med eget tillträde mellan land- och flygsida
Personer som är anställda hos en verksamhetsutövare som har byggnader med eget tillträde mellan land- och flygsida ska ha kunskap om 1. verksamhetsutövarens regler för tillträde till lokalerna och giltiga behörighetskort, 2. rutiner för att kontrollera obehöriga personer på ett behörighetsområde, och 3. rutiner för hantering av personer som påträffas utan giltigt behörighetskort.
Personer som utför andra säkerhetsåtgärder avseende frakt och post än säkerhetskontroll eller som har tillgång till identifierbar flygfrakt eller flygpost
En verksamhetsutövare som har personal som ska utföra andra säkerhetsåtgärder avseende frakt och post än säkerhetskontroll eller som har tillgång till identifierbar flygfrakt eller identifierbar flygpost ska säkerställa följande:
15
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.3 – Arbetsspecifik utbildning för personer som utför säkerhetsåtgärder
11.2.3.9 Utbildning av personal som utför andra säkerhetsåtgärder avseende frakt och post än säkerhetskontroll eller som har tillgång till identifierbar flygfrakt eller identifierbar flygpost ska ge följande kompetens: a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot. b) Kännedom om relevant lagstiftning. c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat
vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som utför
säkerhetsåtgärder i leveranskedjan har. d) Kunskap om metoder för att kontrollera att personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras. e) Kunskap om rapporteringsförfaranden. f) Förmåga att identifiera förbjudna föremål. g) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks. h) Kunskap om hur förbjudna föremål kan döljas. i) Kunskap om skydd av frakt och post. j) I förekommande fall kunskap om krav på transport.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
Personer som utför andra säkerhetsåtgärder än säkerhetskontroll av flygföretagens post och materiel, förnödenheter som ska användas ombord och varuleveranser till flygplatser
En verksamhetsutövare som har personal som ska utföra andra säkerhetsåtgärder än säkerhetskontroll av flygföretagens post och materiel, förnödenheter för användning ombord och varuleveranser till flygplatser ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.3 – Arbetsspecifik utbildning för personer som utför säkerhetsåtgärder
11.2.3.10 Utbildning av personer som utför andra säkerhetsåtgärder än säkerhetskontroll av flygföretagens post och materiel,
förnödenheter som används ombord och varuleveranser till
flygplatser ska ge följande kompetens: a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot. b) Kännedom om relevant lagstiftning.
16
c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har. d) Kunskap om metoder för att kontrollera att personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras. e) Kunskap om rapporteringsförfaranden. f) Förmåga att identifiera förbjudna föremål. g) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks. h) Kunskap om hur förbjudna föremål kan döljas. i) Kunskap om gällande krav för skydd av flygföretagens post och materiel, förnödenheter som används ombord och varuleveranser till flygplatser. j) I förekommande fall kunskap om krav på transport.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
Personer som har ett behörighetskort som medger oeskorterat tillträde till behörighetsområden
En verksamhetsutövare som har personal som behöver ha ett behörighetskort som medger oeskorterat tillträde till behörighetsområden ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.2.6 - Utbildning av andra personer än passagerare som behöver få oeskorterat tillträde till behörighetsområden
11.2.6.1 Andra personer än passagrare som behöver få oeskorterat tillträde till behörighetsområden […] ska genomgå utbildning om säkerhetsfrågor innan de erhåller tillstånd som ger oeskorterat tillträde till behörighetsområden.
11.2.6.2 Utbildning om säkerhetsfrågor ska ge följande kompetens: a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot. b) Kännedom om relevant lagstiftning. c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har. d) Kunskap om säkerhetskontrollens utformning och metoder för säkerhetskontroll.
17
e) Kännedom om tillträdeskontroll och gällande förfaranden för säkerhetskontroll. f) Kunskap om de behörighetskort som används vid flygplatsen. g) Kunskap om rapporteringsförfaranden. h) Förmåga att på lämpligt sätt reagera på säkerhetsrelaterade incidenter.
11.2.6.3 Personer som genomgår fortbildning om säkerhetsfrågor ska kunna visa att de har kännedom om alla frågor som avses i punkt 11.2.6.2 innan de erhåller tillstånd till oeskorterat tillträde till behörighetsområden.
Allmänna råd
Allmänna råd finns i bilagan.
Repetitionsutbildning
Repetitionsutbildning ska genomföras i syfte att säkerställa att nuvarande kompetenser motsvarar den gällande kravbilden. Repetitionsutbildningen ska minst omfatta följande: 1. inträffade händelser och erfarenheter av dessa, 2. relevanta delar av resultat från genomförda myndighetsinspektioner samt den interna kvalitetskontrollen, 3. relevanta uppdateringar i säkerhetsprogrammet, och 4. relevanta förändringar i det nationella säkerhetsprogrammet.
Repetitionsutbildning behöver inte genomföras under ledning av en certifierad instruktör.
En verksamhetsutövare som har personal som omfattas av krav på utbildning enligt dessa föreskrifter, med undantag för säkerhetsansvariga och lokalt ansvariga personer samt tekniskt ansvariga personer, ska säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.4 - Repetitionsutbildning
11.4.2 Personer […] ska genomgå repetitionsutbildning tillräckligt ofta för att säkerställa att kompetensen upprätthålls och uppdateras i takt med utvecklingen på säkerhetsområdet.
Repetitionsutbildning ska genomföras
a) (för kompetens som förvärvats under den inledande utbildningen
och särskilda utbildningen) minst vart femte år eller, om
kompetensen inte utnyttjats i mer än sex månader, innan personen
återvänder till sina säkerhetsuppgifter, och
18
b) vid behov för att säkerställa att personer som genomför, eller har
ansvar för genomförandet av, säkerhetsåtgärder omgående
informeras om nya hot och rättsliga krav när dessa ska tillämpas.
Kravet i led a ska inte gälla kompetens som förvärvats genom
särskild utbildning som inte länge behövs för den berörda personens arbetsuppgifter.
En verksamhetsutövare som har personal som arbetar med röntgen eller EDS-utrustning ska utöver vad som sägs i 56 § även säkerställa följande:
Utdrag ur förordning (EU) nr 185/2010, bilagan punkt 11.4 - Repetitionsutbildning
1. Personer som arbetar med röntgen eller EDS-utrustning ska
regelbundet genomgå repetitionsbildning som består av träning och
test i bildtolkning. Detta ska ske i form av (a) undervisning i sal och/eller vid datorn eller (b) TIP-utbildning på arbetsplatsen, förutsatt att ett TIPbibliotek med minst 6 000 bilder enligt nedan finns på den röntgen- eller EDS-utrustning som används och att den berörda personen använder denna utrustning under minst en
tredjedel av sin arbetstid.
Testresultaten ska meddelas den berörda personen och sparas; de kan utgöra en del av förfarandet för omcertifiering .
Undervisning i sal och/eller vid datorn ska genomföras för
berörda personer minst sex timmar under varje sexmånadersperiod och ska innehålla bildtolkningsträning och test. Bildbiblioteken ska minst innehålla 1 000 bilder, varav minst 250 olika förbjudna föremål, bland annat bilder av komponenter till förbjudna föremål, varvid varje föremål ska visas från en rad olika vinklar. Bildurvalet ska vara slumpmässigt från biblioteket under träning och prov. För TIP-utbildning på arbetsplatsen ska bildbiblioteken minst innehålla 6 000 bilder, varav minst 1500 olika förbjudna föremål, bland annat bilder av komponenter till förbjudna föremål, varvid varje föremål ska visas från en rad olika vinklar.
Undantag
Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.
19
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 15 december 2011 då Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:66) om säkerhetsprövning och kompetenskrav − luftfartsskydd ska upphöra att gälla. 2. Godkännanden av säkerhetspersonal i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:66) om säkerhetsprövning och kompetenskrav – luftfartsskydd gäller fortfarande.
På Transportstyrelsens vägnar
STAFFAN WIDLERT Annika Ramstedt (Luftfartsavdelningen)
Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975
20
Bilaga 1
Bilaga 1. Allmänna råd
Allmänna råd till 13 §
Ett utbildningsprogram kan utgöra en del av säkerhetsprogrammet. Om en verksamhetsutövare använder en instruktör som har certifierats av Transportstyrelsen för utbildning behöver inte de delar som utbildningen omfattar beskrivas i utbildningsprogrammet. Det bör dock framgå vem som ansvarar för dessa delar av utbildningen samt en tidplan för genomförande för respektive personalkategori.
Allmänna råd till 24 §
a) Kunskap om relevant lagstiftning och hur den ska uppfyllas Utbildningen bör omfatta följande och resultera i kunskap om sambandet mellan internationell lagstiftning och regelverket på nationell nivå: − ICAO Annex 17, − EU-förordningskrav, − nationella säkerhetsprogrammet (NASP), och − lag (2004:1100) om luftfartsskydd. När det gäller det nationella säkerhetsprogrammet bör utbildningen resultera i kunskap om programmets utformning, vilka som omfattas samt Transportstyrelsens ansvar för programmet.
b)Kunskap om kvalitetskontroll på intern nivå, nationell nivå, gemen-
skapsnivå och internationell nivå
Utbildningen bör omfatta och resultera i en kunskap om: − den egna kvalitetskontrollen, − Transportstyrelsens nationella verksamhetskontroll, − kommissionens inspektioner, och − ICAO Security Audit Oversight Program.
c) Förmåga att motivera
Utbildningen bör innehålla inslag av human factors-relaterade frågor, dvs. vad som kan vara faktorer och mekanismer för att exempelvis motivera sin personal.
d) Kunskap om säkerhetsutrustningens och kontrollmetodernas förmåga och
begränsningar
Utbildningen bör omfatta olika utrustningars användningsområde och lämplighet i förhållande till vad som ska säkerhetskontrolleras. Vidare bör de begränsningar som finns hos respektive typ av utrustning ingå, exempelvis svårigheter för röntgenutrustning att genomlysa föremål med hög densitet, svårigheter att upptäcka explosiva ämnen etc.
21
Bilaga 1
Allmänna råd till 39 §
a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot: Utbildningen bör omfatta olika typer av inträffade händelser med tyngdpunkt på om något har inträffat i närtid. Ett urval av händelser bör innefatta olika typer av tillvägagångssätt, metoder och exempel på gärningsmän. En koppling mellan händelser som har inträffat och olika åtgärder som vidtagits som en följd av dessa bör också framgå.
b) Kunskap om den lagstiftning som styr luftfartsskyddet: Utbildningen bör omfatta följande och resultera i en förståelse för sambandet mellan internationell lagstiftning och regelverket på nationell nivå: − ICAO Annex 17, − EU-förordningskrav, − nationella säkerhetsprogrammet (NASP), och − lag (2004:1100) om luftfartsskydd i relevanta delar. När det gäller det nationella säkerhetsprogrammet bör utbildningen resultera i en övergripande kännedom om programmets utformning, vilka som omfattas samt Transportstyrelsens ansvar för programmet.
c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har: Utbildningen bör omfatta en beskrivning av målsättningen med luftfartsskyddet, dvs. att förhindra att den civila luftfarten utsätts för olagliga handlingar och vilka medel som står till buds för att uppnå denna målsättning (åtgärder, mänskliga och materiella resurser). Även vad som utgör olagliga handlingar bör tas upp. Utbildningen bör resultera i en förståelse för hur olika åtgärder inom olika områden sammantaget ska medverka till att förhindra olagliga handlingar. Vidare bör Transportstyrelsens roll och ansvar beskrivas, dvs. att myndigheten ansvarar för det nationella säkerhetsprogrammet och utför verksamhetskontroller samt de olika metoder som används. Det bör också framgå att EU-kommissionen kan utföra inspektioner både av Transportstyrelsen som ansvarig myndighet och av de verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet.
d) Kunskap om metoder för tillträdeskontroll: Utbildningen bör omfatta principerna för tillträdeskontroll till olika områden på en flygplats samt vilka system och metoder som används. Vidare bör utbildningen omfatta syftet med tillträdeskontroll, eventuella svagheter i systemet samt problem som kan uppstå, såsom exempelvis när det inte säkerställs att en person i taget tar sig in på ett behörighetsområde.
22
Bilaga 1
e) Kunskap om system för identitetskort som används vid flygplatsen: Utbildningen bör omfatta information om hur behörighetskort och identitetskort är utformade och vad som kan läsas ut av denna information, exempelvis vilka områden en person har behörighet till, om personen har tillstånd att medföra förbjudna föremål samt i vilka fall en person ska vara eskorterad.
f) Kunskap om metoder för att kontrollera att personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras: Utbildningen bör omfatta olika situationer då man ska reagera, eventuellt rapportera samt varför, dvs. vad förväntas olika personer göra om någon inte bär synlig behörighetshandling, uppehåller sig på ett område utan behörighet, uppträder misstänkt eller liknande.
g) Kunskap om rapporteringsförfaranden: Utbildningen bör, i de delar aktuell personalkategori berörs, omfatta de procedurer som finns för rapportering (nationellt och lokalt), när rapportering ska ske, vem som ansvarar, vad som ska ingå i en rapport och vem som är mottagare.
h) Förmåga att identifiera förbjudna föremål: Utbildningen bör omfatta olika kategorier av förbjudna föremål och hur dessa kan se ut, med tyngdpunkt på vapen och explosiva anordningar.
j) Kunskap om hur mänskligt beteende och reaktioner kan påverka säkerheten: Utbildningen bör på ett övergripande plan omfatta faktorer som kan påverka arbetet i säkerhetskontrollen, exempelvis olika tekniker för att distrahera kontrollanter, inverkan av trötthet, sjukdom etc. samt samspelet mellan människa och teknisk utrustning.
k) Förmåga att kommunicera på ett entydigt och säkert sätt: Utbildningen bör omfatta hur instruktioner ges på ett tydligt men tillmötesgående sätt, exempelvis till passagerare. Vidare bör det framgå hur en kontrollant på ett klart och tydligt sätt rapporterar exempelvis en inträffad händelse till kollegor, chefer eller andra personer.
Allmänna råd till 48 §
a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot: Utbildningen bör omfatta olika typer av inträffade händelser med tyngdpunkt på om något har inträffat i närtid. Ett urval av händelser bör innefatta olika typer av tillvägagångssätt, metoder och exempel på gärningsmän. En koppling mellan händelser som har inträffat och olika åtgärder som vidtagits som en följd av dessa bör också framgå.
23
Bilaga 1
b) Kännedom om relevant lagstiftning: Utbildningen bör omfatta en genomgång av de krav i det nationella säkerhetsprogrammet som omfattar bagagets anknytning till passageraren, dvs. de delar som behandlar beledsagat och obeledsagat bagage.
c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har: Utbildningen bör omfatta en beskrivning av målsättningen med luftfartsskyddet, dvs. att förhindra att den civila luftfarten utsätts för olagliga handlingar och vilka medel som står till buds för att uppnå denna målsättning (åtgärder, mänskliga och materiella resurser). Även vad som utgör olagliga handlingar bör tas upp. Utbildningen bör resultera i en förståelse för hur olika åtgärder inom olika områden sammantaget ska medverka till att förhindra olagliga handlingar. Vidare bör Transportstyrelsens roll och ansvar beskrivas, dvs. att myndigheten ansvarar för det nationella säkerhetsprogrammet och utför verksamhetskontroller samt de olika metoder som används. Det bör också framgå att EU-kommissionen kan utföra inspektioner både av Transportstyrelsen som ansvarig myndighet och av de verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet.
d) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks: Utbildningen bör omfatta rutiner och procedurer som ska följas om förbjudna föremål eller misstänkt förbjudna föremål upptäcks vid hantering av bagage där så är relevant.
e) Kunskap om förfaranden vid nödsituationer: Utbildningen bör omfatta rutiner och procedurer för att tillkalla polis, räddningstjänst eller andra resurser som kan behövas vid en nödsituation.
f) Kunskap om krav och teknik för att fastställa bagagets anknytning till passagerare: Utbildningen bör omfatta: − vad som utgör beledsagat och obeledsagat bagage, − vilka krav som finns avseende säkerhetskontroll av beledsagat respektive obeledsagat bagage, − vilket ansvar ett flygföretag har, − kunskap om de system som används för att fastställa bagagets anknytning till en passagerare, och − vilka rutiner som gäller för hantering av obeledsagat bagage.
g) Kunskap om kraven för skydd av flygföretagets material som används för hantering av bagage och passagerare: Utbildningen bör omfatta en beskrivning av de krav som finns på ett flygföretag avseende skydd av kasserat material. Detta kan exempelvis utgöras av färdiga kompletta boardingkort, färdiga bagagetaggar med
24
Bilaga 1
streckkod, taggar för obeledsagat bagage (rushbagage) eller annat material som skulle kunna användas för att underlätta obehörigt tillträde till ett behörighetsområde eller för att föra in bagage i behörighetsområden eller ombord på luftfartyg.
Allmänna råd till 51 §
a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot: Utbildningen bör omfatta olika typer av inträffade händelser med tyngdpunkt på om något har inträffat i närtid. Ett urval av händelser bör innefatta olika typer av tillvägagångssätt, metoder och exempel på gärningsmän. En koppling mellan händelser som har inträffat och olika åtgärder som vidtagits som en följd av dessa bör också framgå.
b) Kännedom om relevant lagstiftning: Utbildningen bör omfatta en genomgång av de krav i det nationella säkerhetsprogrammet som gäller för frakt och post och som berör aktuell personalkategori. Beroende av arbetsuppgifter kan det exempelvis vara vad som gäller vid mottagande av flygfrakt, skillnad mellan känd och okänd avsändare, skydd av frakt etc.
c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har: Utbildningen bör omfatta en beskrivning av målsättningen med luftfartsskyddet, dvs. att förhindra att den civila luftfarten utsätts för olagliga handlingar och vilka medel som står till buds för att uppnå denna målsättning (åtgärder, mänskliga och materiella resurser). Även vad som utgör olagliga handlingar bör tas upp. Utbildningen bör resultera i en förståelse för hur olika åtgärder inom olika områden sammantaget ska medverka till att förhindra olagliga handlingar. Vidare bör Transportstyrelsens roll och ansvar beskrivas, dvs. att myndigheten ansvarar för det nationella säkerhetsprogrammet och utför verksamhetskontroller samt de olika metoder som används. Det bör också framgå att EU-kommissionen kan utföra inspektioner både av Transportstyrelsen som ansvarig myndighet och av de verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet.
d) Kunskap om metoder för att kontrollera att personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras: Utbildningen bör omfatta olika situationer då man ska reagera, eventuellt rapportera samt varför, dvs. vad förväntas olika personer göra om någon inte bär synlig behörighetshandling, uppehåller sig på ett område utan behörighet, uppträder misstänkt eller liknande.
25
Bilaga 1
e) Kunskap om rapporteringsförfaranden: Utbildningen bör, i de delar aktuell personalkategori berörs, omfatta de procedurer som finns för rapportering (nationellt och lokalt), när rapportering ska ske, vem som ansvarar, vad som ska ingå i en rapport och vem som är mottagare.
f) Förmåga att identifiera förbjudna föremål: Utbildningen bör omfatta olika kategorier av förbjudna föremål och hur dessa kan se ut, med tyngdpunkt på explosiva anordningar.
g) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks: Utbildningen bör omfatta rutiner och procedurer som ska följas om förbjudna föremål eller misstänkt förbjudna föremål upptäcks.
h) Kunskap om hur förbjudna föremål kan döljas: Utbildningen bör omfatta olika exempel på hur föremål kan döljas i frakt och post.
i) Kunskap om skydd av frakt och post: Utbildningen bör, förutom kraven på skydd av frakt och post, beskriva ansvarsfördelningen mellan fraktagent, flygföretag etc.
j) I förekommande fall kunskap om krav på transport: Utbildningen bör, när det är relevant, innehålla en beskrivning av de krav som ställs på transport av frakt och post och vad en åkeriförsäkran innebär.
Allmänna råd till 52 §
a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot: Utbildningen bör omfatta olika typer av inträffade händelser med tyngdpunkt på om något har inträffat i närtid. Ett urval av händelser bör innefatta olika typer av tillvägagångssätt, metoder och exempel på gärningsmän. En koppling mellan händelser som har inträffat och olika åtgärder som vidtagits som en följd av dessa bör också framgå.
b) Kännedom om relevant lagstiftning: Utbildningen bör omfatta en genomgång av de krav i det nationella säkerhetsprogrammet som gäller för flygföretagens post, materiel och förnödenheter samt varuleveranser till flygplatsen och som berör aktuell personalkategori. Beroende av arbetsuppgift kan det exempelvis handla om vilka regler som gäller innan post, materiel eller catering får lastas ombord, vilka undantag som är möjliga, känd leverantörskonceptet etc.
26
Bilaga 1
c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har: Utbildningen bör omfatta en beskrivning av målsättningen med luftfartsskyddet, dvs. att förhindra att den civila luftfarten utsätts för olagliga handlingar och vilka medel som står till buds för att uppnå denna målsättning (åtgärder, mänskliga och materiella resurser). Även vad som utgör olagliga handlingar bör tas upp. Utbildningen bör resultera i en förståelse för hur olika åtgärder inom olika områden sammantaget ska medverka till att förhindra olagliga handlingar. Vidare bör Transportstyrelsens roll och ansvar beskrivas, d.v.s. att myndigheten ansvarar för det nationella säkerhetsprogrammet och utför verksamhetskontroller samt de olika metoder som används. Det bör också framgå att EU-kommissionen kan utföra inspektioner både av Transportstyrelsen som ansvarig myndighet och av de verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet.
d) Kunskap om metoder för att kontrollera att personer har korrekta behörighetshandlingar och om situationer i vilka personer ska kontrolleras eller rapporteras: Utbildningen bör omfatta olika situationer då man ska reagera, eventuellt rapportera samt varför, dvs. vad förväntas olika personer göra om någon inte bär synlig behörighetshandling, uppehåller sig på ett område utan behörighet, uppträder misstänkt eller liknande.
e) Kunskap om rapporteringsförfaranden: Utbildningen bör, i de delar aktuell personalkategori berörs, omfatta de procedurer som finns för rapportering (nationellt och lokalt), när rapportering ska ske, vem som ansvarar, vad som ska ingå i en rapport och vem som är mottagare.
f) Förmåga att identifiera förbjudna föremål: Utbildningen bör omfatta olika kategorier av förbjudna föremål och hur dessa kan se ut, med tyngdpunkt på vapen och explosiva anordningar.
g) Förmåga att reagera korrekt om förbjudna föremål upptäcks: Utbildningen bör omfatta rutiner och procedurer som ska följas om misstänkt förbjudna föremål upptäcks.
h) Kunskap om hur förbjudna föremål kan döljas: Utbildningen bör omfatta olika exempel på hur föremål kan döljas i flygföretagens post och materiel samt varulevaranser.
i) Kunskap om skydd av frakt och post: Utbildningen bör, förutom kraven på skydd av flygföretagens post och materiel samt varuleveranser, omfatta ansvarsfördelningen i de fall det är relevant.
27
Bilaga 1
j) I förekommande fall kunskap om krav på transport: Utbildningen bör, när det är relevant, innehålla en beskrivning av de krav som ställs på transport av flygföretagens post och materiel, förnödenheter som används ombord och varuleveranser till flygplatsen. Utbildningen bör också innehålla en beskrivning av vad flygföretaget, flygplatsen och eventuellt en känd leverantör ansvarar för.
Allmänna råd till 53 §
a) Kunskap om tidigare olagliga handlingar riktade mot den civila luftfarten, terroristattacker och aktuella hot: Utbildningen bör omfatta olika typer av inträffade händelser med tyngdpunkt på om något har inträffat i närtid. Ett urval av händelser bör innefatta olika typer av tillvägagångssätt, metoder och exempel på gärningsmän. En koppling mellan händelser som har inträffat och olika åtgärder som senare vidtagits som en följd av dessa bör också framgå.
b) Kännedom om relevant lagstiftning: Utbildningen bör omfatta en övergripande genomgång av relevanta delar av det nationella säkerhetsprogrammet, dvs. delar som berör den person som tilldelas ett behörighetskort som medger oeskorterat tillträde. Detta kan till exempel omfatta kraven på tillträdesskydd, behörighetskontroll, säkerhetskontroll av andra personer än passagerare etc.
c) Kunskap om luftfartsskyddets mål och organisation, bland annat vilka skyldigheter och vilket ansvar de personer som genomför säkerhetsåtgärder har: Utbildningen bör omfatta en beskrivning av målsättningen med luftfartsskyddet, dvs. att förhindra att den civila luftfarten utsätts för olagliga handlingar och vilka medel som står till buds för att uppnå denna målsättning (åtgärder, mänskliga och materiella resurser). Även vad som utgör olagliga handlingar bör tas upp. Utbildningen bör resultera i en förståelse för hur olika åtgärder inom olika områden sammantaget ska medverka till att förhindra olagliga handlingar. Vidare bör Transportstyrelsens roll och ansvar beskrivas, dvs. att myndigheten ansvarar för det nationella säkerhetsprogrammet och utför verksamhetskontroller samt de olika metoder som används. Det bör också framgå att EU-kommissionen kan utföra inspektioner både av Transportstyrelsen som ansvarig myndighet och av de verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet.
d) Kunskap om säkerhetskontrollens utformning och metoder för säkerhetskontroll: Utbildningen bör innehålla en beskrivning av utformningen av säkerhetskontrollen av passagerare, kabinbagage och personal och de moment som ingår samt sekvensen i dessa moment. Vidare bör utbildningen
28
Bilaga 1
innehålla en genomgång av de metoder som används för respektive typ av säkerhetskontroll.
e) Kännedom om tillträdeskontroll och gällande förfaranden för säkerhetskontroll: Utbildningen bör innehålla en översiktlig beskrivning av mål och syfte med tillträdes- och säkerhetskontroll, med tyngdpunkt på de krav som berör personal. Vidare bör de system som används för tillträdeskontroll beskrivas.
f) Kunskap om de behörighetskort som används vid flygplatsen: Utbildningen bör omfatta information om hur behörighetskort och identitetskort är utformade och vad som kan läsas ut av denna information, exempelvis vilka områden en person har behörighet till, om personen har tillstånd att medföra förbjudna föremål samt i vilka fall en person ska vara eskorterad. Det bör också ingå information om de villkor som gäller för utfärdande av ett behörighetskort och att kortet kan dras in tillfälligt eller permanent om dessa villkor inte uppfylls.
g) Kunskap om rapporteringsförfaranden: Utbildningen bör omfatta en genomgång av de fall när det kan ställas krav på rapportering av enskilda medarbetare.
h) Förmåga att på lämpligt sätt reagera på säkerhetsrelaterade incidenter: Utbildningen bör omfatta exempel på händelser där det kan förväntas att enskilda medarbetare ska reagera.
29