Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om underhåll, reparation och modifiering av flygmateriel, TSFS 2012:85

Dessa föreskrifter ska tillämpas vid utförande av underhåll, reparation och modifiering av svenskregistrerade luftfartyg som omfattas av Bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG . Dessa föreskrifter får i fråga om 5 § tillämpas på alla svenskregistrerade luftfartyg. Dessa föreskrifter ska inte tillämpas på obemannade luftfartyg och amatörbyggda luftfartyg.

För gyroplan vars högsta tillåtna startmassa inte överstiger motsvarande viktgräns för ett ultralätt flygplan ska reglerna för ultralätta flygplan i dessa föreskrifter tillämpas.

I dessa föreskrifter avses med amatörbyggt luft- luftfartyg som till minst 51 % är byggt av en amatör eller fartyg en amatörförening utan vinstsyfte eller kommersiellt syfte flygmateriel samlingsbegrepp för luftfartyg, motorer, propellrar, komponenter, standarddelar och råmaterial

EUT L 79, 19.3.2008, s. 1 (Celex 32008R0216).

flygtid luftfartygets tid i luften gyroplan luftfartyg tyngre än luften, som får lyftkraft under (gyrokopter) flygning genom luftens reaktion mot en eller flera fritt roterande rotorer gångtid summerad flygtid för komponent eller luftfartyg kalendertid löpande tid enligt en given tidräkning; i de fall tillverkaren inte anger när kalendertid ska börja räknas ska kalendertid räknas från installationsdatumet eller från datumet för luftfartygets första luftvärdighetsbevis modifiering ändring av flygmateriel som orsakar avvikelse från gällande typdokumentation – större modifiering: modifiering vars rätta utförande är av väsentlig betydelse för materielens typegenskaper i fråga om funktion, hållfasthet, prestanda, massa (vikt), balans, flygegenskaper eller annan egenskap av väsentlig betydelse för materielens luftvärdighet – mindre modifiering: modifiering som inte är att hänföra till "större modifiering" reparation underhållsprocedur som innebär att skadad eller försliten flygmateriel återställs i luftvärdigt skick; innefattar i förekommande fall provning och kontrollflygning – större reparation: reparation vars rätta utförande är av väsentlig betydelse för återställande av materielens typegenskaper ifråga om funktion, hållfasthet, prestanda, flygegenskaper eller annan egenskap av väsentlig betydelse för materielens luftvärdighet – mindre reparation: reparation som inte är att hänföra till "större reparation" specialarbeten t.ex. svetsning, mjuklödning, hårdlödning och oförstörande provning STC (Supplemental Type Certificate) godkännande av modifiering som inte ingår i luftfartygets typdokumentation tillsyn av tillverkaren fastställda regelbundet återkommande underhållsåtgärder i avsikt att kontrollera luftvärdighetsstatus hos ett luftfartyg eller komponent typcertifikat- innehavare av handling som intygar att flygmaterielen innehavare uppfyller gällande konstruktionsbestämmelser, normalt är typcertifikatinnehavaren även tillverkare av flygmaterielen ultralätt flygplan ett flygplan med högst två sittplatser 1. vars högsta tillåtna flygvikt för landflygplan inte får överstiga 300 kg för ensitsiga eller 450 kg för tvåsitsiga, med fallskärmssystem monterat som kan bära upp hela flygplanet får högsta tillåtna flygvikt inte överstiga 315 kg respektive 472,5 kg, 2. vars högsta tillåtna flygvikt för sjöflygplan inte får

överstiga 330 kg för ensitsiga eller 495 kg för tvåsitsiga, 3. vars sammanlagda tillsatsvikt för förare/passagerare, bränsle och bagage lägst ska vara 95 kg för ensitsigt och 175 kg för tvåsitsigt flygplan, 4. vid högsta tillåtna flygvikt och flygning rakt fram med avdragen motor i landningskonfiguration ska flygplanet kunna vara styrbart ned till en flygfart av 35 knop (65 km/h) CAS, och 5. delas in i två klasser, klass A för flygplan som manövreras helt eller delvis genom tyngdpunktsförflyttning och klass B för flygplan som manövreras helt med roder- eller spoilerstyrning underhåll åtgärder i form av tillsyn, översyn eller reparation i avsikt att kontrollera, behålla eller återställa luftvärdighet hos ett luftfartyg eller dess komponenter underhållsdata tillämpliga anvisningar för fortsatt luftvärdighet som har utfärdats av innehavare av typcertifikat eller innehavare av kompletterande typcertifikat eller annan flygmaterieltillverkare samt varje tillämpligt luftvärdighetsdirektiv och övriga krav som har utfärdats av en behörig myndighet underhålls- intervallet mellan två likadana underhållsåtgärder

intervall

underhållsintyg intyg om att flygmateriel efter underhåll, reparation eller modifiering är luftvärdigt med avseende på det arbete som utförts underhålls- ett dokument anpassat för en luftfartygsindivid och som program innehåller uppgifter, inklusive intervall, om allt underhåll som ska utföras på luftfartyget; i underhållsprogrammet kan även anges vem som får utföra underhållet översyn åtgärder på en komponent i form av en fullständig renovering i enlighet med av tillverkaren fastställda åtgärder som resulterar i en ny gångtidsperiod (översynsintervall) för komponenten.

Varje luftfartyg ska underhållas enligt tillverkarens underhållsdata för fortsatt luftvärdighet. Underhållet ska årligen redovisas i en underhållsrapport på ett sätt som anges av Transportstyrelsen. Ett luftfartyg får underhållas enligt andra anvisningar och underhållsintervall än vad som anges i första stycket om Transportstyrelsen har godkänt detta i ett underhållsprogram.

Transportstyrelsen kan för vissa luftfartyg besluta att underhållet ska utföras enligt ett av Transportstyrelsen godkänt underhållsprogram.

Högsta tillåtna intervall mellan översyn av motorn kan förlängas utöver vad som anges i underhållsdata för motorn genom gångtidsförlängning eller kalendertidsförlängning. Eventuell gångtidsförlängning eller kalendertidsförlängning ska ingå som en del i det underhållsprogram som upprättas för luftfartygsindividen. Kolvmotorer i luftfartyg som används i privat luftfart får gångtidsförlängas med högst 50 % utöver av tillverkaren rekommenderad gångtid mellan översyner, dock till maximalt 3 000 timmar. Ingen kalendertidsbegränsning finns mellan översyner under förutsättning att korrosionskontrollerna utförs med godkänt resultat. Kolvmotorer i luftfartyg som används i tillståndskrävande luftfart får översynsintervall förlängas med högst 20 % utöver av tillverkaren rekommenderad kalendertid eller gångtid (beroende på det som inträffar först) mellan översyner. Gångtidsförlängning får ske i steg om högst 100 motorgångtimmar. Gångtidsförlängning av kolvmotorer får ske under förutsättning att nedanstående kontroller utförts med godkänt resultat: 1. Att minst var 100:e gångtimme, eller vid en kortare tid om detta föreskrivs genom luftvärdighetsdirektiv eller av tillverkaren, kontrollera att motorn inte har korrosionsskador, kontrollera att cylindrarnas täthet är normal genom läckningsprov och kontrollera att motorns statiska varvtal, eller i förekommande fall ingastryck, är normalt vid markkörning. 2. Att en obligatorisk åtgärd som har föreskrivits vid utgången av det rekommenderade intervallet utförs vid detta intervall. 3. Att motorns oljeförbrukning är normal. 4. Att oljefilter och magnetplugg vid kontroll inte innehåller spår av metallpartiklar. 5. Att resultatet av kontrollerna enligt ovan antecknas i motorjournalen eller motsvarande. För att kunna förlänga kalendertiden mellan översyner ska en korrosionskontroll utföras och eventuella anmärkningar åtgärdas. Den första korrosionskontrollen ska utföras vid den av tillverkaren rekommenderade maximala kalendertiden mellan översyner och därefter i intervall om högst 5 år. Kalendertidsförlängning av kolvmotorer får ske under förutsättning att en korrosionskontroll med godkänt resultat utförts enligt en instruktion som anger vad som ska undersökas, hur detta ska göras och vilka gränsvärden som gäller. En korrosionskontroll innebär att motorn undersöks ut- och invändigt beträffande eventuella korrosionsskador. Detta kan medföra att cylindrar måste demonteras. Särskild vikt bör läggas på kontroll av cylindrar, kamaxel, ventillyftare, kamaxelnockar, kamföljare och ventilfjädrar samt andra motordelar tillverkade av korrosionsbenägna material. I motorjournalen eller motsvarande antecknas följande:

1. att korrosionskontroll har utförts 2. vilka eventuella åtgärder som vidtagits utöver själva kontrollen för att motorn ska kunna godkännas 3. eventuella kvarstående anmärkningar och tidpunkt när dessa senast ska åtgärdas 4. uppgift om att motorns kalendertid för översyn förlängts och senaste datum för nästkommande korrosionskontroll.

Underhåll på luftfartyg ska utföras av en för luftfartygstypen godkänd underhållsorganisation eller en enskild flygtekniker med behörighet för aktuellt arbete på aktuell luftfartygstyp.

Underhåll på luftfartyg får i vissa fall utföras av en brukare eller ägare som har förarcertifikat som är giltigt för luftfartygstypen. Detta gäller inte i fråga om underhållsuppgifter som 1. om de utförs på ett felaktigt sätt, drastiskt skulle påverka luftfartygets luftvärdighet, 2. kräver demontering av större komponenter som t.ex. motor, växellåda eller roder, 3. utförs enligt luftvärdighetsdirektiv, 4. kräver specialverktyg eller kalibrerade verktyg (utom momentnycklar och kontaktpressningsverktyg), 5. kräver testutrustning där det inte direkt kan utläsas om resultatet är godkänt, 6. utgörs av en oplanerad specialinspektion (t.ex. kontroll efter hård landning), 7. påverkar system som är viktiga för IFR-flygning och VFR-flygning i mörker, eller 8. är komponentunderhåll.

Underhåll och reparation på ultralätta flygplan får utföras av flygplanets brukare eller ägare som har eller har haft förarcertifikat. Detta gäller dock inte ingrepp i flygplanets struktur, förutom enstaka montage med återanvändbara fästelement, eller arbeten som fordrar specialkunskaper.

För att en ägare eller brukare av ett luftfartyg ska få utfärda underhållsintyg enligt 27 § efter utfört underhåll eller reparation ska han eller hon ha den kompetens som krävs för arbetet.

Den som utför specialarbeten ska ha ett behörighetsbevis för aktuell typ av arbete enligt en standard som är godtagbar för Transportstyrelsen enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:88) om godkända

standarder för utbildning av personal som ska utföra specialarbeten på luftfartyg.

Oförstörande provning med färgkontrastmedel får utföras av den som har ett flygteknikercertifikat B1 med aktuell underkategori eller B3 enligt bilaga III Del-66 till kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter .

Den som har ett flygteknikercertifikat B1 med aktuell underkategori, B2 eller B3 enligt bilaga III Del-66 till förordning (EG) nr 2042/2003 och som har genomgått utbildning i mjuklödning under utbildningen till flygtekniker, får utföra lödningsreparationer på elektriska installationer under förutsättning att isärtagning av komponenten/apparaten inte krävs.

Modifieringar ska godkännas av Transportstyrelsen. Detta gäller inte STC som godkänts av EASA.

En utländsk flygverkstad eller flygtekniker får anlitas om deras behörighet omfattar aktuell typ av luftfartyg och aktuellt arbete. Arbetet ska utföras enligt en standard som motsvarar bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Endast originalreservdelar eller andra reservdelar som är tillverkade enligt samma specifikationer får användas. Flygmateriel som inte är installerad i luftfartyg ska åtföljas av ett intyg där det ska framgå enligt vilka data den är tillverkad eller underhållen.

Standardmateriel och råmaterial ska uppfylla de normkrav som tillämpats vid flygmaterielens konstruktion och tillverkning.

Då reparation eller modifiering av luftfartyg medför tillverkning av ersättningsdetaljer av betydelse för materielens luftvärdighet ska detta ske enligt godkänt underlag samt kontrolleras och märkas i enlighet med detta.

EUT L 315, 28.11.2003, s. 1 (Celex 32003R2042).

Vid utförande av underhåll, inklusive modifieringar och reparationer, ska tillämpliga och aktuella underhållsdata för den aktuella flygmaterielen användas. Om underhållsdata saknas kan sådant underlag tas fram. Detta underlag ska godkännas av Transportstyrelsen.

Specialarbeten ska utföras enligt underhållsdata som är godkänd av tillverkaren eller av Transportstyrelsen.

Luftfartyg eller utrustning tillhörande luftfartyg som kan antas ha fått skador ska noggrant kontrolleras i enlighet med tillverkarens anvisningar, eller om sådana inte finns, enligt Transportstyrelsens anvisningar.

Flygmateriel som bedöms vara försliten, skadad, funktionsoduglig eller på annat sätt defekt och som demonteras ur luftfartyg ska förses med följekort på vilket felet beskrivs, såvida inte materielen omedelbart kasseras eller förses med väl synlig kassationsmärkning.

Gasflaskor ska underhållas enligt tillverkarens anvisningar.

Kontrollflygning av luftfartyg ska utföras efter reparation, justering och modifiering när så bedömts nödvändigt av den som är ansvarig för luftvärdigheten.

Underlag för planerad kontrollflygning ska tas fram av den som är ansvarig för underhållsarbetet och överlämnas till den som är utsedd att utföra kontrollflygningen.

Anteckning om utförd kontrollflygning samt eventuella anmärkningar ska införas i luftfartygets resedagbok eller motsvarande handling.

Den som utför underhåll, reparation eller modifiering av flygmateriel ska dokumentera detta i luftfartygets resedagbok, tekniska journaler för luftfartyg, motorer, propellrar och komponenter. Av dokumentationen ska framgå vem som utfört arbetet, när och var det gjordes och vilken under-

hållsdata som användes. Dokumentationen ska sparas under minst tre år och förvaras så att den skyddas mot skada, ändring och stöld.

I resedagboken/journalen ska åtgärder med anledning av pilotens anteckningar om luftfartygets tekniska status redovisas av den som utfört åtgärderna. Efter utfört underhåll, reparation eller modifiering på ett komplett luftfartyg ska ett underhållsintyg utfärdas i resedagboken/journalen.

Varje luftfartyg ska ha en modifierings- och reparationsjournal som visar luftfartygets tekniska status och som ska innehålla följande uppgifter: 1. Utförda modifieringar godkända av tillverkaren, Transportstyrelsen eller annan luftfartsmyndighet. 2. Utförda tillsyner, översyner och reparationer. 3. Motor-, propeller- och andra komponentbyten. 4. Utförda åtgärder enligt luftvärdighetsdirektiv, service bulletiner etc.

För varje flygmotor ska det innan den för första gången tas i bruk i ett svenskt luftfartyg upprättas en journal som visar den tekniska statusen och eventuella förlängningar av underhållsintervall. Motsvarande gäller för propellrar och andra komponenter för vilka övervakning krävs.

I journaler enligt ovan ska anteckningar föras om utfört underhåll. Dokumentationen ska sparas så länge flygmaterielen är i bruk.

När en journal är fullskriven eller av annan anledning inte längre kan användas ska ny journal upprättas. Innan den nya journalen tas i bruk ska fullständiga uppgifter om gångtids-, underhålls- och modifieringsstatus överföras från föregående journal.

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.