Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alarmeringstjänst och flygräddningstjänst, TSFS 2015:51

Dessa föreskrifter gäller för de flygtrafikledningsenheter som utövar alarmeringstjänst för luftfart och för den som driver flygräddningscentralen. 5 kap. 20–26 §§ ska tillämpas av befälhavare på luftfartyg.

Flygtrafikledningsenheter ska endast tillämpa dessa föreskrifter när en fråga inte regleras av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 av den 17 oktober 2011 om gemensamma krav för tillhandahållande av flygtrafiktjänster och om ändring av förordningarna (EG) nr 482/2008 och (EU) nr 691/2010.

Grundläggande bestämmelser om alarmeringstjänst finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 av den 17 oktober 2011 om gemensamma krav för tillhandahållande av flygtrafiktjänster som hänvisar till ICAO:s regler. Dessa bestämmelser gällande alarmeringstjänst återfinns i Annex 11 (Air Traffic Services) 13th edition inklusive alla ändringar till och med nr 49 och i ICAO Doc 4444 Procedures for Air Navigation Services - Air Traffic Management, 15th edition inklusive alla ändringar till och med 6. Information om omfattningen av det svenska ansvarsområdet för alarmeringstjänst finns i bilaga 1 i dessa föreskrifter.

Grundläggande bestämmelser om flygräddningstjänst finns i 1. luftfartslagen (2010:500), 2. luftfartsförordningen (2010:770), 3. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, och 4. förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information om omfattningen av den svenska flygräddningsregionen finns i bilaga 1 i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. ACC (Area Control Centre) enhet som utövar områdeskontrolltjänst inom sitt ansvarsområde ACO (Aircraft Co-ordinator) befälhavare/enhet som koordinerar flygande SAR-enheter vid en räddningsinsats alarmerings- meddelande som lämnas från flygtrafikledningsenhet meddelande till flygräddningscentralen innehållande information om luftfartyg i kritiskt läge alarmeringstjänst verksamhet med uppgift att underrätta berörda enheter när ett luftfartyg behöver räddningstjänst samt i nödvändig omfattning stödja denna enhet andra flygande enheter som har en kapacitet som kan användas i en räddningsenheter flygräddningsinsats men som inte uppfyller kraven på en flygande SAR-enhet ANS (Air Navigation Service) flygtrafiktjänst ett begrepp som omfattar flygtrafikledningstjänst, flygvädertjänst, flygbriefingtjänst, kommunikations-, navigations- och övervakningstjänster samt flygräddningstjänst APP (Approach Control) enhet som utövar områdeskontrolltjänst och inflygningskontrolltjänst inom terminalområde ATS (Air Traffic Services) se flygtrafikledningstjänst ATS-flygväg angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flygtrafik där så behövs för att utöva flygtrafikledningstjänst avvikelse onormal omständighet, som har eller kan ha inverkat på flygsäkerheten eller genomförandet av en flygräddningsinsats, avseende teknik, förfaranden och personal som satts samman för att sköta en funktion inom flygräddningstjänsten befälhavare pilot som är ansvarig för ett luftfartygs framförande och säkerhet under flygning beredskapsläge situation under vilken man hyser oro för ett luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet (internationell beteckning: ALERFA)

2

Cospas-Sarsat internationellt satellitsystem som detekterar och förmedlar positionsberäknade nödsignaler till räddningscentraler efterforskning uppgift att fastställa position för luftfartyg som saknas, havererat eller nödlandat efterforsknings- avgränsad uppgift som av flygräddningscentral under uppgift efterforskning kan tilldelas en enhet som utövar flygtrafikledningstjänst ELT (Emergency Locator Transmitter) nödsändare ombord på luftfartyg flygande SAR- luftfartyg som har särskild utrustning och bemanning enhet som är utbildad och övad för att efterforska och lokalisera nödställda luftfartyg samt pejla nödsändare flygkontrolltjänst (Air Traffic Control Service, ATC) sammanfattande benämning på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst vilket är en tjänst som tillhandahålls i syfte att a) förebygga kollisioner – mellan luftfartyg, och – mellan luftfartyg och ett hinder inom manöverområdet, samt b) främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde flygräddnings- (Aeronautical Rescue Co-ordination Centre, ARCC) central enhet som har ansvaret för att tillhandahålla en effektiv flygräddningstjänst och för att koordinera och leda flygräddningsinsatser inom en flygräddningsregion flygräddnings- definierat område inom vilket flygräddningstjänst region utövas flygräddnings- (Search and Rescue, SAR) verksamhet med uppgift tjänst att efterforska och lokalisera saknat luftfartyg samt undsätta nödställda i Vänern, Vättern, Mälaren och till havs. Uppgiften innefattar även att ansvara för de insatser mot skador som behövs, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken. flygtrafik- sammanfattande begrepp för flygkontrolltjänst, flygrådledningstjänst givningstjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst

3

flygvädertjänst de hjälpmedel och tjänster som förser luftfartyg med flygväderprognoser, presentationer och observationer liksom all annan flygväderinformation och data som ICAO:s medlemsstater tillhandahåller för användande inom luftfarten och en sammanfattande benämning på observationstjänst, prognostjänst, övervakningstjänst och delgivningstjänst förmodat haveri situation när ett luftfartyg förmodas ha havererat men den exakta platsen inte är känd enligt villkoren i definitionen av ”känd haveriplats”

haveri olyckshändelse med bemannat luftfartyg IAMSAR International Aeronautical and Maritime Search and Rescue Manual utgiven av ICAO och IMO insatsledare person vid en flygplats som på uppdrag av den kommunala räddningstjänsten leder en räddningsstyrka på en flygplats JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre) gemensam flygoch sjöräddningscentral kritiskt läge generell term som omfattar ovisshetsläge, beredskapsläge eller nödläge känd haveriplats haveriplats vars exakta läge fastställts genom att ATS-personal direkt iakttagit platsen eller genom att räddningsenhet kommit fram till och positionsangivit platsen larmcentral enhet med uppgift att ta emot och vidarebefordra larm LKP (last known position) senast kända position luftbevakning militär funktion som bevakar svenskt luftrum medelstor efterforskning av luftfartyg i turbulenskategori M flygräddnings- (Medium), vilket innebär en maximal tillåten startvikt insats lägre än 136 000 kg men högre än 7 000 kg NLC polisens nationella ledningscentral NOTAM (Notices to Airmen) meddelande som distribueras via telekommunikation och innehåller information om tillkomst, beskaffenhet eller förändring av anläggningar, tjänster, procedurer och riskkällor för luftfart om vilket kännedom i tid är av väsentlig betydelse för flygtrafiken nödläge situation där det är skäligt att anta att ett luftfartyg och de ombordvarande befinner sig i allvarlig och överhängande fara eller behöver omedelbar hjälp (internationell beteckning: DETRESFA)

4

områdeskontroll- flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar i ett tjänst luftrumsblock operatör person, organisation eller ett företag som bedriver luftfartsverksamhet ovisshetsläge situation under vilken ovisshet råder om ett luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet (internationell beteckning: INCERFA) pejlgrupp utbildad personal med bärbar pejlutrustning och utrustning för positionsangivelse PLB (personal locator beacon) portabel nödradiosändare för allmänt bruk och för användning i luftfartyg eller livflotte restriktions- avgränsat luftrum över en stats landområde eller terriområde torialvatten, inom vilken rätten till luftfart är inskränkt enligt särskilda bestämmelser räddningsledare person som leder en räddningsinsats i enlighet med lag (2003:778) om skydd mot olyckor räddningsenhet övergripande benämning på enheter som kan medverka i en räddningsinsats SAR (Search and Rescue) efterforskning, lokalisering och undsättning SAR-enhet mobil resurs som består av utbildad personal och som har utrustning för att genomföra snabba och effektiva efterforsknings- och räddningsinsatser signifikant punkt fastställt geografiskt läge som används för att definiera en ATS-flygväg eller ett luftfartygs flygbana samt för andra navigerings- och ATS-ändamål skiftledare arbetsledare för pågående skift SS-meddelande prioriterat meddelande som sänds via luftfartens fasta fjärrskriftsnät torn plats varifrån flygtrafikledningstjänst för flygplatstrafik i regel utövas UN-nr fyrsiffrigt tal som identifierar ämnen och föremål, s.k. farligt gods, vilka kan innebära fara i samband med transport och som kan tydliggöra innehållet i t.ex. förpackning eller fraktcontainer

5

Flygräddningscentralen ska vara bemannad dygnet runt av utbildade flygräddningsledare så att flygräddningstjänst alltid ska kunna tillhandahållas i den svenska flygräddningsregionen.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att det finns kapacitet att leda minst två samtidiga medelstora flygräddningsinsatser. Verksamheten ska löpande analyseras och riskbedömas för att bibehålla säkerhet och tillgänglighet. Om analyser och riskbedömningar visar att säkerhet och tillgänglighet inte kan bibehållas ska den som driver flygräddningscentralen meddela detta till Transportstyrelsen.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att det finns ett ledningssystem för fördelat beslutsfattande i flera nivåer anpassat för flygräddningstjänst. Ledningssystemet ska reglera innehållet i ledningsuppgifterna på olika nivåer och hur de relaterar till varandra. Ledningssystemet ska vara samordnat med berörda aktörer.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att flygräddningsledarna följer upprättade kvalitetssäkrade processer som inkluderar planering och samverkan med statliga och kommunala räddningstjänster, ATS-leverantörer i svensk flyginformationsregion och grannländers räddningscentraler.

Den som driver flygräddningscentralen ska, för de delar som påverkar flygsäkerheten, ha ett system för att kunna hantera avvikelser för att säkerställa en effektiv flygräddningstjänst.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att det finns avbrottsplaner så att operativ flygräddningstjänst vid behov tillfälligt kan bedrivas i alternativa lokaler. Planerna ska omfatta både lokala och regionala avbrott.

Flygräddningsledarna på flygräddningscentralen ska ha god och aktuell kunskap om flygtrafikledningssystemet, luftfartyg och koordinering av operativa funktioner samt behärska radiotelefoni. Flygräddningsledarna ska ha de kunskaper i svenska och engelska som krävs för tjänsten.

För att uppnå och bibehålla hög säkerhet och effektivitet i flygräddningstjänsten ska flygräddningspersonalen ges regelbunden utbildning och medverka i lämpliga övningar.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att det finns en

utbildningsplan och ett kompetenssäkringsprogram för flygräddnings-

ledare. Planerna ska vara godkända av Transportstyrelsen. Kompetenssäkringsprogrammet ska revideras och godkännas minst vart tredje år.

6

Underlag som legat till grund för utfärdande av behörighet och resultat från genomförd kompetenssäkring ska finnas tillgängliga under minst 36 månader.

Flygräddningscentralen ska ha tillgång till flygande SAR-enheter och andra flygande räddningsenheter som är lämpligt placerade och utrustade för flygräddningsinsatser i flygräddningsregionen. Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att korrekt information om flygande SAR-enheter finns publicerad i AIP (Aeronautical Information Publication).

Flygräddningscentralen ska hålla sig informerad om flygande SARenheters och andra flygande räddningsenheters beredskap, tillgänglighet och förmåga.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att minst ett av de luftfartyg som deltar i en flygräddningsinsats ska medföra överlevnadsutrustning som kan fällas från luften, förutom när det är känt att det inte luftledes behöver tillföras förnödenheter till överlevande med hjälp av luftfartyg. Överlevnadsutrustningen ska placeras vid lämpliga flygplatser.

Den som driver flygräddningscentralen ska säkerställa att flygräddningscentralen har en snabb och tillförlitlig tvåvägskommunikation med 1. flygtrafikledningsenheter, 2. räddningsenheter, 3. räddningscentraler för luftfart och sjöfart i angränsande regioner, 4. leverantörer av flygvädertjänst, 5. radiostationer som är belägna vid kusten som kan meddela och kommunicera med sjöfarkoster i området där så är lämpligt, 6. larmcentraler (som förmedlar kontakt med sjukvård och kommunal räddningstjänst), 7. NLC och polismyndighet, 8. Cospas-Sarsat Mission Control Centre som betjänar flygräddningsregionen, och 9. luft- och sjöbevakningscentraler.

En flygtrafikledningsenhet ska säkerställa dubbelriktad radiokommunikation på 121,5 MHz inom kontrollerat luftrum samt trafikinformationszon och trafikinformationsområde för att säkerställa mottagning och kommunikation av nödtrafik- och iltrafikmeddelanden.

En flygtrafikledningsenhet har skyldighet att delta i flygräddningstjänst, inklusive efterforskningsuppgifter, enligt 10 kap 1 § luftfartslagen (2010:500). En flygtrafikledningsenhet kan efter samråd med flygräddningscentralen, påbörja efterforskning vid förmodat haveri i närheten av en flygplats.

När kapaciteten på en flygtrafikledningsenhet tillåter ska enheten bistå flygräddningscentralen med 1. insamling av fakta och annan information av vikt, och 2. att vara sambandslänk mellan flygräddningscentralen och räddningsenheter. När kapaciteten på en flygtrafikledningsenhet för flygplats tillåter ska enheten bistå flygräddningscentralen med att leda pejlgrupper alternativt vara sambandslänk mellan flygräddningscentralen och pejlgrupper när dessa finns tillgängliga.

Flygräddningscentralen ska samverka med flygtrafikledningsenheter som utövar alarmeringstjänst.

Flygräddningscentralen ska samarbeta med myndigheter och organisationer som utreder tillbud och haverier.

Den som driver flygräddningscentralen ska utse en kontakt som ska ta emot nödinformation från Cospas-Sarsat.

8

Flygräddningscentralen ska alltid ha tillgänglig och aktuell information om 1. flygande SAR-enheter och andra flygande räddningsenheter, 2. SAR-enheter och andra räddningsenheter inklusive medicinsk utrustning, transportmedel och utrustning som kan vara användbar i flygräddningstjänst, 3. flygtrafikledningsenheter (öppethållningstid, frekvenser, tillgänglighet till pejl, med mera), 4. kommunikationsmedel som kan användas i flygräddningstjänsten, 5. adresser och telefonnummer till myndigheter och företag och deras utsedda representanter som kan användas i flygräddningstjänst, 6. platser där förråd av nöd- och överlevnadsutrustning som kan fällas från luften förvaras, och 7. föremål som finns i naturen och som kan misstas för att vara ett luftfartyg i nöd, särskilt om de ses från luften.

Flygräddningscentralen ska ha tillgång till information från lämpliga rapporteringssystem för sjöfarten. Detta gäller i havsområden och syftet är att underlätta flygräddningsinsatser till havs.

Flygräddningscentralen ska ha tillgång till aktuell information som finns i flygplatsernas ”plan för räddningsinsats vid flygplats”, när sådana planer finns, som kan vara av betydelse för utövandet av flygräddningstjänst i närheten av flygplatser. För kustnära flygplatser gäller det även vattenområden.

Flygräddningscentralen ska ha tillgång till detaljerade instruktioner för flygräddningstjänsten inom flygräddningsregionen. Instruktionerna ska överensstämma med de metoder som beskrivs i ICAO:s och IMO:s gemensamma IAMSAR Manual Volume II (Doc 9731-AN/958), utfärdad 2013 när dessa är tillämpliga och omfatta 1. metoder för hur flygräddningstjänst ska utföras i flygräddningsregionen, 2. användning av tillgängliga kommunikationssystem och anläggningar,

9

3. metoder för att samverka med andra räddningstjänstansvariga myndigheter och organisationer, 4. metoder för att larma luftfartyg och sjöfarkoster på sträcka till havs, 5. skyldigheter och rättigheter för personer som tilldelats uppgifter inom flygräddningstjänsten, 6. metoder för att få information som är relevant för flygräddningstjänst, exempelvis väderrapporter, väderprognoser och NOTAM, 7. metoder för radarspårning eller motsvarande, 8. åtgärder som ska vidtas gemensamt med andra räddningscentraler, 9. metoder för att från andra räddningscentraler begära den hjälp som behövs, vilket omfattar luftfartyg, sjöfarkoster, personer eller utrustning, 10. metoder för att hjälpa luftfartyg i nöd som tvingas nödlanda på vatten att få hjälp av sjöfarkoster, 11. metoder för att bistå flygande SAR-enheter, räddningsenheter eller andra luftfartyg att kunna nå ett luftfartyg i nöd, 12. åtgärder som ska vidtas i samverkan med flygtrafikledningsenheter och berörda myndigheter i syfte att hjälpa luftfartyg som är utsatt för, eller tros vara utsatt för brottslig handling som kan påverka luftfartygets säkerhet, 13. metoder för omflyttning av utrustning och resurser vilket kan krävas på grund av väder eller andra förutsättningar, 14. metoder för etablering av tillfälligt restriktionsområde, och 15. metoder för att hantera ACO-uppgifter.

Instruktioner ska, i den mån det är möjligt, beskriva tillgänglighet till flygplatser och hur service till räddningsenheter som används i flygräddningstjänst ska ges. Med tillgänglighet avses exempelvis öppnande av flygplats, tankning av luftfartyg och tillgång till flygväderinformation. Instruktioner ska även omfatta planering för de räddningsenheter som tillhandahålls av andra stater.

En enhet som utövar flygtrafikledningstjänst ansvarar för alarmeringstjänst. Alarmeringstjänst omfattar att fastställa kritiskt läge, larma och underrätta berörda enheter och ska utövas för alla 1. luftfartyg för vilka flygtrafikledningstjänst utövas, 2. andra luftfartyg som har lämnat in färdplan eller på annat sätt är kända av en flygtrafikledningsenhet, och 3. luftfartyg som är, eller som antas, vara utsatta för brottslig handling.

10

Kritiskt läge (state of emergency) omfattar ovisshetsläge, beredskapsläge och nödläge. Ovisshetsläge (uncertainty phase/INCERFA) råder 1. när en flygtrafikledningsenhet inte har fått något meddelande från ett luftfartyg inom 30 minuter efter det att ett meddelande skulle ha tagits emot eller efter ett misslyckat försök att etablera kontakt med luftfartyget på tillgängliga frekvenser. De 30 minuterna räknas från den tidigare av dessa tidpunkter, eller 2. när ett luftfartyg inte anländer inom 30 minuter från den beräknade landningstid som senast meddelats till eller beräknats av en flygtrafikledningsenhet. De 30 minuterna räknas från den senare av dessa tidpunkter. Ovisshetsläge råder endast om det finns tvivel om säkerheten för luftfartyget och de ombordvarande. Beredskapsläge (alert phase/ALERFA) råder när 1. ett ovisshetsläge följs av upprepade misslyckade försök att etablera kontakt med luftfartyget eller få fram information via andra relevanta källor, 2. ett luftfartyg har fått landningstillstånd men inte landar inom 5 minuter från beräknad landningstid och kontakt med luftfartyget inte har kunnat återupprättas, 3. information som mottagits indikerar att ett luftfartygs manöverduglighet är nedsatt, eller 4. ett luftfartyg är eller antas vara utsatt för brottslig handling. Nödläge (distress phase/DETRESFA) råder när 1. ett beredskapsläge följs av upprepade misslyckade försök att etablera kontakt med luftfartyget eller av utökade försök att via andra relevanta källor få fram information om luftfartyget, 2. bränslet ombord beräknas vara förbrukat eller inte räcker till för att föra ett luftfartyg i säkerhet, 3. information mottagits som indikerar att ett luftfartyg är manöverodugligt, 4. information mottagits, eller det är troligt, att ett luftfartyg kommer att nödlanda eller har nödlandat, eller 5. befälhavaren deklarerar nödläge.

Vid ett kritiskt läge ska en flygtrafikledningsenhet göra följande: 1. Den som utövar alarmeringstjänst i närheten av en flygplats ska larma lokal räddningstjänst som är knuten till aktuell flygplats. 2. Larma berörd flygräddningscentral i form av ett alarmeringsmeddelande. 3. Bistå luftfartyget i kritiskt läge genom att: a) nyttja alla tillgängliga kommunikationshjälpmedel för att etablera/upprätthålla kontakt med luftfartyget och,

11

b) fortsätta att sända relevanta flygsäkerhetsmeddelanden till luftfartyget även om det inte svarar. 4. Bistå räddningsenheter. 5. Informera berörda och angränsande flygtrafikledningsenheter när det är tillämpligt. 6. Plotta luftfartyget, markera senast kända position (LKP) på karta och om möjligt följa luftfartyget. 7. Informera andra luftfartyg som befinner sig i närheten av luftfartyget i kritiskt läge. Då ett luftfartyg är utsatt för brottslig handling ska detta inte kommuniceras med andra luftfartyg om inte det utsatta luftfartyget själv kommunicerat den brottsliga handlingen. 8.Informera flygoperatören. 9. Komplettera alarmeringsmeddelandet med nya uppgifter av betydelse. 10. Samverka med flygtrafikledningsenheter i grannländer. 11. Förmedla uppgifter om farligt gods till exempel UN-nr. UN-nr ska om möjligt kompletteras med uppgifter om typ av farligt gods, ungefärlig mängd och placering ombord. En flygtrafikledningsenhet i närheten av flygplats ska direkt informera berörda räddningsenheter vid flygplatsen om situationen kräver det och därefter informera flygräddningscentralen. 12. Informera alla berörda när det kritiska läget upphör.

Flygtrafikledningsenheter som utövar alarmeringstjänst i närheten av flygplats ska upprätta checklistor för kritiska lägen. Checklistorna ska omfatta följande situationer samt benämnas enligt följande: 1. ”Haveri med känd haveriplats”, röd checklista. 2. ”Varningslarm”, grön checklista används när fara hotar luftfartyg. 3. ”Förmodat haveri eller haveri med okänd haveriplats”, gul checklista. 4. ”Hot mot luftfartyg i luften”, blå checklista används vid brottslig handling som påverkar ett luftfartygs säkerhet i luften.

Ett alarmeringsmeddelande från en flygtrafikledningsenhet till flygräddningscentralen ska innehålla information enligt faktarutorna i bilagorna 3–6 i dessa föreskrifter.

12

Åtgärderna i checklistorna att utlösa larm, larma flygräddningscentralen, informera skiftledare vid ACC/APP och informera flygoperatör ska prioriteras före övriga åtgärder.

Checklistor som upprättas och ändras ska samordnas med flygräddningscentralen, verksamhetsansvarig vid berörd flygplats och berörda larmcentraler.

Flygtrafikledningsenheter som utövar alarmeringstjänst i andra områden än i närheten av flygplats ska upprätta checklistor för kritiska lägen. Checklistorna ska omfatta följande situationer och benämnas enligt följande: 1. ”Varningslarm, förmodat haveri eller haveri med okänd haveriplats”, grön/gul checklista. 2. ”Hot mot luftfartyg i luften”, blå checklista. Används vid brottslig handling som påverkar ett luftfartygs säkerhet i luften)

Checklistorna ska samordnas med flygräddningscentralen.

Omedelbart efter att flygräddningscentralen har fått information om att ett luftfartyg befinner sig i ett kritiskt läge ska flygräddningsledaren värdera informationen och bedöma omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas i enlighet med 14–16 §§.

13

När flygräddningscentralen har fått information om att ett luftfartyg befinner sig i ett kritiskt läge från någon annan källa än från en flygtrafikledningsenhet, ska flygräddningsledaren avgöra vilket kritiskt läge som föreligger och vidta lämpliga åtgärder i enlighet med 14–16 §§.

En flygräddningsledares alla beslut ska dokumenteras. Det kan exempelvis vara att påbörja eller inte påbörja en flygräddningsinsats, samverkan under en insats, tillfälligt avbrytande och avslutande av en insats.

Ovisshetsläge

När det uppstår ett ovisshetsläge ska flygräddningscentralen i största möjliga mån samarbeta med flygtrafikledningsenheter och med andra lämpliga myndigheter och organisationer för att snabbt kunna värdera inkommande rapporter och vidta nödvändiga åtgärder.

Beredskapsläge

När ett beredskapsläge uppstår ska flygräddningscentralen omedelbart informera lämpliga räddningsenheter och vidta nödvändiga åtgärder.

Nödläge

När ett nödläge råder eller antas råda ska flygräddningscentralen 1. omedelbart larma räddningsenheter i enlighet med lämplig instruktion, 2. fastställa luftfartygets senast kända position, bedöma denna positions noggrannhet och, på grundval av den informationen och omständigheterna fastställa ett eventuellt efterforskningsområde, 3. fortlöpande följa luftfartygets position och vidta förberedande åtgärder, 4. underrätta operatören, när det är möjligt, och därefter löpande hålla operatören underrättad om utvecklingen, 5. underrätta andra räddningscentraler vars hjälp skulle kunna bli aktuell, eller som kan beröras av räddningsinsatsen, 6. underrätta berörd flygtrafikledningsenhet när information om nödläget har tagits emot från någon annan källa, 7. i ett tidigt skede begära att luftfartyg, sjöfarkoster och andra som inte är utpekade i instruktioner hjälper till att a) lyssna efter sändningar från det nödställda luftfartyget, från överlevnadsutrustning, ELT eller PLB, b) bistå det nödställda luftfartyget så långt som möjligt, och c) informera flygräddningscentralen om den vidare utvecklingen. 8. utifrån den information som finns tillgänglig, göra en detaljerad plan för att leda flygräddningsinsatsen och kommunicera planen till de myndigheter, organisationer och andra aktörer som berörs av räddningsinsatsen, 9. ändra den detaljerade planen i den mån det är nödvändigt och i enlighet med händelseutvecklingen, kommunicera ändringarna med berörda, och 10. underrätta lämpliga haveriutredande myndigheter och organisationer.

14

Flygräddningsinsats avseende luftfartyg vars position är okänd

Om ett kritiskt läge har deklarerats för ett luftfartyg vars position är okänd, och som kan beröra andra flygräddningsregioner än den svenska, gäller följande om inte Sverige överenskommit annat i samarbetsavtal med annan stat gällande flygräddning: 1. När flygräddningscentralen har underrättats om att det föreligger ett kritiskt läge, men inte vet om andra räddningscentraler har vidtagit några åtgärder, ska den förutsätta att den ansvarar för att inleda lämpliga insatser i eget ansvarsområde i enlighet med 13–15 §§. 2. Flygräddningscentralen ska samverka med räddningscentraler i angränsande stater. Räddningscentralerna ska komma överens om hur efterforskningen ska genomföras. 3. När flygräddningscentralen vid ett kritiskt läge fått det övergripande koordineringsansvaret ska den informera alla räddningscentraler som kan komma att bli delaktiga i insatsen om omständigheterna kring det kritiska läget och om den vidare utvecklingen av situationen. Flygräddningscentralen ska på motsvarande sätt informera en annan räddningscentral som har det övergripande koordineringsansvaret.

Information till luftfartyg som deklarerat kritiskt läge

När det är lämpligt ska flygräddningscentralen vidarebefordra information om den påbörjade insatsen till den flygtrafikledningsenhet som betjänar det luftrum som luftfartyget befinner sig i, så att den informationen kan lämnas till luftfartyget.

Information till räddningsenheter från andra stater

Flygräddningscentralen ska ge information som är nödvändig för tillträde för räddningsenheter från andra stater till svenskt territorium åt berörda räddningsenheter och räddningscentraler.

När flera flygande räddningsenheter är delaktiga i en flygräddningsinsats, ska flygräddningscentralen vid behov utse en ACO som på plats ska koordinera insatsen för att uppnå säkerhet och effektivitet i luften.

I de fall en befälhavare för ett luftfartyg ska underrätta en flygräddnings- eller flygtrafikledningsenhet enligt 10 kap. 2 § luftfartsförordningen (2010:770) ska befälhavaren till flygräddningscentralen eller till en flygtrafikledningsenhet meddela så mycket som möjligt av följande:

15

1. Typ av luftfartyg eller sjöfarkost i nöd, identifieringsbeteckning och fartygets belägenhet. 2. Positionen uttryckt i geografiska koordinater eller i avstånd och rättvisande bäring från ett tydligt framträdande landmärke eller från en signifikant punkt. 3. Tidpunkten för observationen uttryckt som timmar och minuter i UTC. 4. Antalet personer som kunnat iakttas. 5. Om någon har setts lämna det nödställda luftfartyget eller sjöfarkosten. 6. Väderförhållanden på platsen. 7. De överlevandes synbara fysiska tillstånd. 8. Den väg som synbart är mest lämplig för att nå platsen för nödläget.

Befälhavaren på det första luftfartyget som når olycksplatsen ska samordna övriga luftfartygs insatser på platsen som framgår av 10 kap. 2 § tredje stycket luftfartsförordningen (2010:770) till dess att den första flygande räddningsenheten når platsen. Detta gäller dock endast om det inte innebär någon fara för det egna luftfartyget, besättningen eller passagerarna.

Om ett sådant luftfartyg som avses i 21 § under tiden inte kan etablera kommunikation med en lämplig räddningscentral eller en flygtrafikledningsenhet, ska befälhavaren komma överens med befälhavaren på ett annat luftfartyg om att lämna över sådan kommunikation till ett luftfartyg som kan etablera och upprätta sådan kommunikation till dess att den första luftburna räddningsenheten når platsen.

Ett luftfartyg som måste dirigera en sjöfarkost till den plats där ett annat luftfartyg eller en sjöfarkost är i nöd ska göra detta genom noggranna anvisningar med tillgängliga förbindelsemedel. Om det inte går att upprätta radioförbindelse ska luftfartyget använda lämplig signal enligt bilaga 9 i dessa föreskrifter.

Ett luftfartyg som måste lämna upplysningar till överlevande eller till spaningspatruller på marken när dubbelriktad radioförbindelse inte är tillgänglig ska, om möjligt, fälla kommunikationsutrustning med vilken direkt förbindelse kan upprättas, eller kasta ned meddelandet.

När en sådan marksignal som anges i bilaga 9 i dessa föreskrifter har lagts ut, ska ett luftfartyg visa om signalen är uppfattad eller inte på det sätt som anges i bilagan.

När en sådan signal som anges i bilaga 9 i dessa föreskrifter iakttas, ska de åtgärder som följer av signalens innebörd vidtas enligt bilagan.

När en flygräddningsinsats har genomförts, det kritiska läget upphört eller när den flygräddningsledare som ansvarar för flygräddningsinsatsen bedömer eller informeras om att det inte längre föreligger något kritiskt läge ska flygräddningsinsatsen avslutas. Alla som har deltagit i, underrättats om eller berörts av insatsen ska informeras på lämpligt sätt.

16

Om en flygräddningsinsats blir ogenomförbar och den flygräddningsledare som ansvarar för flygräddningsinsatsen bedömer att det fortfarande kan finnas överlevande, ska flygräddningscentralen tillfälligt avbryta pågående aktiviteter och avvakta vidare utveckling. Flygräddningscentralen ska också informera alla andra som har deltagit eller underrättats på lämpligt sätt. Ny, relevant information som tas emot ska utvärderas och flygräddningsinsatsen ska återupptas om det är motiverat och genomförbart.

För att säkerställa en effektiv flygräddningstjänst ska den som driver flygräddningscentralen utvärdera och följa upp den faktiska flygräddningsverksamheten i flygräddningsregionen. Vid behov ska utvärdering göras i samverkan med berörda myndigheter och organisationer så snart som möjligt efter flygräddningsinsatsen. Utvärderingarna ska även omfatta alla relevanta avvikelser avseende den utrustning och de instruktioner som används.

När en avvikelse som påverkar flygsäkerheten uppmärksammas av flygräddningscentralen, ska en händelserapport skickas till Transportstyrelsen inom 7 dagar. Rapporten ska vara kommenterad av arbetsledningen och i förekommande fall innehålla information om de åtgärder som omedelbart vidtagits.

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.