Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjösäkerhetsanordningar, TSFS 2017:66
Bemyndigande
Dessa föreskrifter syftar till att beskriva hur utmärkning till sjöss med sjösäkerhetsanordningar ska vara utformad och hur sådan utmärkning ska användas för olika ändamål med hänsyn till sjösäkerhetsanordningarnas nautiska funktion.
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter gäller för utmärkning med sjösäkerhetsanordningar inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, om inte annat särskilt framgår av dessa föreskrifter. Dessa föreskrifter gäller inte för utmärkning som ägs av staten genom Sjöfartsverket, om inte annat särskilt framgår av dessa föreskrifter.
Definitioner
I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse.
AIS automatiskt identifieringssystem som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser från andra fartyg och landbaserade övervakningscentraler (Automatic Identification System) AIS-sjösäkerhets- sändare som kan vara installerad på fast och flytande anordning utmärkning och som har till uppgift att underlätta upptäckt i navigationsutrustning (Automatic Identification System Aids to Navigation, AIS AtoN)
1
avveckling indragning av sjösäkerhetsanordning eller överlåtelse av sjösäkerhetsanordning till en ny ägare, där överlåtelsen föregås av ett avtal mellan den tidigare och den nya ägaren djupkurva en linje som bildas av punkter med samma djupvärde och som alltid omringar punkter med grundare djupvärden djupdataunderlag en analog eller digital karta som beskriver djupförhållandena i ett specifikt geografiskt område ECDIS elektroniskt sjökorts- och informationssystem (Electronic Chart Display and Information System) etablering inrättande av en ny sjösäkerhetsanordning eller ändring av en befintlig sjösäkerhetsanordning fast sjösäkerhets- sjösäkerhetsanordning uppförd på land eller sjöbotten
anordning
flytande sjösäkerhetsanordning i form av boj eller prick som sjösäkerhets- flyter i vattnet och är förankrad i sjöbotten
anordning
FSIS-44 Finlands och Sveriges gemensamma tillämpning av den internationella sjömätningsstandarden S-44 enligt International Hydrographic Organisation (IHO) fyr fast sjösäkerhetsanordning som vägleder fartyg genom ljussignaler fyrningsperiod tidsperiod under ett år då en fyr är i drift fyrkaraktär sätt på vilket en fyr tänds och släcks periodiskt för att underlätta identifiering; redovisas i sjökort genom fyrens internationella beteckning följt av bokstaven ”s”, där s:et avser ljusperiodens varaktighet mätt i sekunder fyrs nominella det största avstånd från en fyr på vilket man kan lysvidd iaktta fyrljuset vid en sikt som motsvarar meteorologiska siktförhållanden på 10 M GNSS globalt satellitnavigeringssystem (Global Navigation Satellite System) GPS satellitsystem för positionsbestämning (Global Positioning System) IALA internationell organisation som utfärdar rekommendationer gällande bl.a. utmärkning till sjöss (International Association of Marine Aids to Navigation and Lighthouse Authorities) INT1 nautisk publikation över internationella standardiserade sjökortssymboler enligt International Hydrographic Organisation (IHO)
2
lysperiod med en fyrs lysperiod avses tiden i sekunder från början av en regelbundet upprepad ljuskaraktär (ljus, ljusblänkar, ljusblixtar, grupper av dessa eller kombination av grupper av dessa) till början av därpå följande karaktär M nautisk mil (1 852 meter) MBS internationell norm framtagen av IALA som reglerar typ och utseende av sjösäkerhetsanordningar (Maritime Buoyage System) nautisk funktion uppgift att vägleda sjöfarare i samband med navigering officiellt sjökort sjökort utgivet av hydrografisk myndighet (t.ex. Sjöfartsverket i Sverige) Racon aktiv radartransponder, som är installerad på fasta sjösäkerhetsanordningar (t.ex. fyrar) och flytande sjösäkerhetsanordningar, samt som svarar på radarsignaler genom att sända ut kodade signaler som vägleder fartyg (Radar beacon) sjösäkerhets- anordning enligt dessa föreskrifter som är inrättad i anordning (SSA) syfte att underlätta navigering (t.ex. fasta sjösäkerhetsanordningar såsom fyrar, båkar och tavlor, flytande sjösäkerhetsanordningar, virtuella - och AIS-sjösäkerhetsanordningar) sjövägmärke anordning i form av en tavla som ger upplysningar om sjötrafikreglering Ufs Underrättelser för sjöfarande; Sjöfartsverkets officiella system för att tillhandahålla information om ändrade förutsättningar för navigering i svenska farvatten och förändringar i svenska officiella sjökort; informationen publiceras i form av notiser och sammanställs respektive publiceras varje vecka på Sjöfartsverkets webbplats virtuell sjösäker- sjösäkerhetsanordning som endast syns på elektronhetsanordning iska sjökort och i radar med specifik symbol WGS84 globalt system för angivelse av geografiska koordinater på jorden (World Geodetic System 1984); används bl.a. i GNSS-mottagare
Särskilda undantag
Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från dessa föreskrifter. Ett undantag kan vara förenat med särskilda villkor.
3
Tillstånd och villkor för sjösäkerhetsanordningar
En ansökan om tillstånd för etablering, förnyelse eller avveckling av sjösäkerhetsanordning ska göras till Transportstyrelsen. Närmare anvisningar om hur en sådan ansökan ska göras och vad den ska innehålla finns i bilaga 1.
Tillstånd enligt 5 § kan förenas med särskilda villkor, vilka framgår av bilaga 1.
Undantag från tillståndsplikt
Det krävs inget tillstånd enligt 5 § för en sjösäkerhetsanordning som är placerad i ett område inom svenskt sjöterritorium som inte finns redovisat i ett officiellt sjökort.
Det krävs inget tillstånd för en sjösäkerhetsanordning som tillfälligt etableras i samband med en akut händelse som kräver skyndsam åtgärd för att uppmärksamma sjöfarare om fara, såsom vid ett nyupptäckt vrak eller annat nyuppkommet hinder. När faran enligt första stycket har undanröjts, ska sjösäkerhetsanordningen avvecklas. Det krävs inget tillstånd för en sådan avveckling. Transportstyrelsen och Sjöfartsverket ska informeras om de åtgärder som har vidtagits enligt första och andra stycket.
Sjösäkerhetsanordningarnas utseende och funktion
Utmärkning med sjösäkerhetsanordning ska vara utformad och användas i enlighet med anvisningarna i bilaga 2. Vad som sägs i första stycket gäller även för utmärkning med sjösäkerhetsanordningar som ägs av staten genom Sjöfartsverket.
Allmänna råd
Sjösäkerhetsanordningar som etableras i områden enligt 7 § bör vara utformade enligt dessa föreskrifter.
En ny sjösäkerhetsanordning ska märkas med ägarens namn. Sjösäkerhetsanordningen ska även märkas med ett identifikationsnummer i enlighet med bilaga 3. Detsamma gäller en sjösäkerhetsanordning som i samband med utbyte ersätter en befintlig anordning. Vad som sägs i första stycket gäller även för de sjösäkerhetsanordningar som ägs av staten genom Sjöfartsverket.
4
___________ Denna författning träder i kraft den 1 juli 2017. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Mats Hörström (Sjö- och luftfartsavdelningen)
Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975 5
Bilaga 1
Bilaga 1. Närmare anvisningar om tillstånd för sjösäkerhetsanordningar
1.1 Ansökan
En ansökan om tillstånd för sjösäkerhetsanordning görs genom att sökanden fyller i ansökningsformuläret på Transportstyrelsens webbplats med följande uppgifter i tillämpliga delar: a) Tillståndstyp med uppgift om ansökan avser etablering, förnyelse eller avveckling (indragning/överlåtelse) av sjösäkerhetsanordning. b) Hänvisning till nuvarande tillståndsnummer. c) Benämning och ID-beteckning. d) SSA redovisas i format WGS84 (DDM) med minst tre decimalers positionsnoggrannhet i enlighet med FSIS-44. e) Kontaktuppgifter till ägare respektive driftansvarig. f) Redogörelse för det nautiska behovet av aktuell sjösäkerhetsanordning. g) Övrig information om att ansökan kommer kompletteras med t.ex. aktuellt djupdataunderlag, egenkontroll, bilddokumentation, teknisk beskrivning, service-, överlåtelse-, nyttjanderättsavtal etc.
1.2 Villkor
Ett tillstånd kan förenas med följande villkor: a) Förbehåll för allmän och enskild rätt. b) Ett etableringstillstånd tidsbegränsas normalt till tre månader och ett drifttillstånd till fem år om inte annat framgår av Transportstyrelsens beslut. c) En ansökan om nytt tillstånd ska inkomma till Transportstyrelsen senast tre månader före angivet utgångsdatum. Därefter upphör tillståndet att gälla vid utebliven ansökan. d) Den som äger en sjösäkerhetsanordning ska genom egenkontroll säkerställa att anordningen uppfyller sin nautiska funktion. e) Egenkontroll av sjösäkerhetsanordning ska göras minst en gång per år. Utförd kontroll rapporteras därefter till Transportstyrelsen.
7
Bilaga 1
f) Driftstörning på sjösäkerhetsanordning åtgärdas skyndsamt av ägaren enligt angiven felnivå i utfärdat tillstånd.
Felnivå Felavhjälpningstid (dygn)
1 2 2 5 3 18
g) Om sjösäkerhetsanordning flyttas ur läge eller om dess funktion eller status ändras, ska Sjöfartsverket och Transportstyrelsen meddelas omgående.
8
Bilaga 2
1
Bilaga 2 . Anvisningar för sjösäkerhetsanordningar
3.1 Flytande sjösäkerhetsanordningar
3.1.1 Allmänna bestämmelser
a) Flytande sjösäkerhetsanordningar omfattar bojar respektive prickar, och delas in i lateralmärken, kardinalmärken, punktmärken, mittledsmärken, specialmärken och vrakutmärkning. b) En flytande sjösäkerhetsanordning karaktäriseras av en eller flera av följande faktorer: 1. Dess färg. 2. Dess typ. 3. Dess topptecken. 4. Färgen och karaktären hos dess ljus. Om en flytande sjösäkerhetsanordning är försedd med ljus, ska ljuset ha sådan färg och karaktär som anges i avsnitt 3.1.2 – 3.1.8 i denna bilaga.
Allmänna råd
Flytande sjösäkerhetsanordningar kan vara försedda med topptecken i enlighet med bild 3.1.9.1 i denna bilaga. c) En flytande sjösäkerhetsanordning ska vara försedd med en eller flera, minst 10 centimeter breda, runtreflekterande ljusreflexer av högreflekterande material i enlighet med avsnitt 3.1.2 – 3.1.8 i denna bilaga.
Allmänna råd
En flytande sjösäkerhetsanordning kan vara försedd med en radarreflektor.
Flytande sjösäkerhetsanordningar kan även utrustas med Racon
och AIS- transponder enligt avsnitt 3.3.3 respektive 3.4 i denna bilaga. Syftet är i sådana fall att underlätta upptäckt och därigenom uppmärksamma sjöfarare på förekommande hinder.
3.1.2 Lateralmärke
a) Lateralmärken används för att markera sidobegränsningen av farleder och är etablerade med hänsyn till utmärkningens fastställda huvudriktning.
b) Lateralmärken kännetecknas av följande. Se även bild 3.1.2.1 i denna bilaga.
1 Motsvarar rekommendationerna i IALA MBS.
9
Bilaga 2
1. Babordsmärke (märke som visar babords sida av utmärkningens fastställda huvudriktning)
Exteriör Utseende
Färg Röd Typ Boj, prick Topptecken En röd cylinder Ljus (färg) Rött Karaktär Valfri Reflex En röd reflex i övre delen av märket
2. Styrbordsmärke (märke som visar styrbords sida av utmärkningens fastställda huvudriktning)
Exteriör Utseende
Färg Grön Typ Boj, prick Topptecken En grön kon, spetsen uppåt Ljus (färg) Grönt Karaktär Valfri Reflex En grön reflex i övre delen av märket
c) Om typ och färg på lateralmärken inte säkert anger om det är ett babordseller styrbordsmärke med beaktande av nedisning, ljus- eller siktförhållanden, ska den utrustas med topptecken.
Allmänna råd
Vid behov kan fyrljus på lateralmärken synkroniseras. Syftet är att underlätta observation av farledens utbredning och sträckning i mörker eller vid nedsatt sikt.
10
Bilaga 2
Bild 3.1.2.1 SSA av typ lateralmärke är placerad som kantmarkering i farled eller trafikstråk och har till uppgift att skydda för djupkurva. 11
Bilaga 2
3.1.3 Kardinalmärke
a) Ett kardinalmärke namnges efter den kvadrant (nord, ost, syd eller väst) i vilken det är placerat i förehållande till aktuellt hinder. Kvadranterna begränsas av rättvisande bäringar (NV-NO, NO-SO, SO-SV och SV-NV) sett från den plats, som ska utmärkas. Namnet på kardinalmärket anger den sida på vilken det ska passeras. b) Ett kardinalmärke används för att 1. visa att det största djupet i området finns på den namngivna sidan av utmärkningen, 2. visa på vilken sida ett hinder säkert kan passeras, eller 3. dra uppmärksamhet till något förhållande i en farled, såsom en krök, en farledsförgrening eller gränsen för ett grund. c) Kardinalmärken kännetecknas av följande. Se även bild 3.1.3.1 och 3.1.3.2 i denna bilaga.
1. Nordmärke (passage norr om märket)
Exteriör Utseende
Färg Svart över gul Typ Boj, prick Topptecken Två svarta koner, den ena ovanför den andra, med spetsarna uppåt Ljus (färg) Vitt Karaktär VQ, Q Reflex En blå reflex på det svarta fältet och en gul reflex på det gula fältet
2. Ostmärke (passage ost om märket)
Exteriör Utseende
Färg Svart med ett brett horisontellt gult band Typ Boj, prick Topptecken Två svarta koner, den ena ovanför den andra, bas mot bas Ljus (färg) Vitt Karaktär VQ (3) 5s, Q (3) 10s Reflex Två blå reflexer på det övre svarta fältet
12
Bilaga 2
3. Sydmärke (passage syd om märket)
Exteriör Utseende
Färg Gul över svart Typ Boj, prick Topptecken Två svarta koner, den ena ovanför den andra, med spetsarna nedåt Ljus (färg) Vitt Karaktär VQ(6) + LFl 10s, Q (6) + LFl 15s Reflex En gul reflex på det gula fältet och en blå reflex på det svarta fältet
4. Västmärke (passage väst om märket)
Exteriör Utseende
Färg Gul med ett brett horisontellt svart band Typ Boj, prick Topptecken Två svarta koner, den ena ovanför den andra, spets mot spets Ljus (färg) Vitt Karaktär VQ (9) 10s, Q (9) 15s Reflex Två gula reflexer på det övre gula fältet
13
Bilaga 2
Bild 3.1.3.1 SSA av typ kardinalmärke är placerad på en uppgrundning och har till uppgift att skydda för aktuellt hinder eller påvisa säker passage. 14
Bilaga 2
Bild 3.1.3.2 SSA av typ kardinalmärke kan förekomma i anslutning till farled eller trafikstråk, alternativt fritt till sjöss.
3.1.4 Punktmärke
a) Punktmärken etableras på hinder av begränsad omfattning, kring vilka det finns fritt vatten. Närmare bestämmelser om fasta punktmärken finns i avsnitt 3.2.a i denna bilaga. b) Punktmärken kännetecknas av följande. Se även bild 3.1.4.1 i denna bilaga.
Exteriör Utseende
Färg Svarta och röda horisontella fält Typ Boj, prick Topptecken Två svarta klot, den ena över den andra Ljus (färg) Vitt Karaktär Fl (2) 5s eller Fl (2) 10s Reflex En blå reflex på det övre svarta fältet och en röd reflex på det övre röda fältet
15
Bilaga 2
Bild 3.1.4.1 SSA av typ punktmärke är placerad på en uppgrundning och har till uppgift att varna för aktuellt hinder eller påvisa säker passage.
3.1.5 Mittledsmärke
a) Ett mittledsmärke visar att det finns fritt vatten på alla sidor runt märket, och används som mittmarkering i en farled eller i ett trafikstråk eller för att utmärka en angöring. b) Mittledsmärken kännetecknas av följande. Se även bild 3.1.5.1 och 3.1.5.2 i denna bilaga.
16
Bilaga 2
Exteriör Utseende
Färg Röda och vita vertikala fält Typ Boj, prick Topptecken Ett rött klot Ljus (färg) Vitt Karaktär Iso, Oc, Lfl 10s eller morsekoden ”A” Reflex Minst en reflex av vardera röd och vit på den övre delen av märket anordnande vertikalt eller horisontellt
3.1.5.1 SSA av typ mittledsmärke har till uppgift att markera en angöringspunkt alternativt separeringslinjerna eller separeringszonen i ett trafiksepareringssystem.
17
Bilaga 2
3.1.5.2 SSA av typ mittleds- och lateralmärke i trafikreglerat område.
3.1.6 Specialmärke
a) Ett specialmärke utmärker ett i nautiska publikationer och sjökort särskilt beskrivet område eller förhållande, till exempel ett restriktionsområde, ett mätinstrument, en anläggning, en kabel eller en rörledning. b) Specialmärken kännetecknas av följande. Se även bild 3.1.6.1 i denna bilaga.
Exteriör Utseende
Färg Gul Typ Boj, prick Topptecken Gult kryss Ljus (färg) Gult Karaktär Valfri som inte kan förväxlas med övrig flytande utmärkning Reflex Gult reflekterande topptecken (X) eller en gul reflex på övre delen av märket
c) Andra specialmärken än sådana som anges i avsnitt 3.1.6.a kan under särskilda omständigheter etableras för att uppmärksamma sjöfarare om ett hinder. Dessa sjösäkerhetsanordningar ska inte kunna förväxlas med flytande utmärkning för navigering.
Allmänna råd
Specialmärke kan utrustas med sjövägmärke för att tydligöra förekommande hinder eller begränsningar för sjöfarare. Se även bild 3.1.6.1 i denna bilaga. Specialmärke kan även användas för att markera djupvattenränna i farled eller sjötrafikstråk. Se även bild 3.1.6.2 i denna bilaga.
18
Bilaga 2
Bild 3.1.6.1 SSA av typ specialmärke har till uppgift att markera ett etablerat hinder, alternativt en områdesgräns. 19
Bilaga 2
Bild 3.1.6.2 SSA av typ specialmärke för utmärkning av djupvattenled.
3.1.7 Nya hinder
a) Av naturen eller på annat sätt skapade hinder som inte tagits in i sjökort, såsom sandbankar, klippblock, skräpansamlingar eller vrak, ska utmärkas enligt bild 3.1.7.1 i denna bilaga. Om ett sådant hinder utgör en särskilt allvarlig fara, ska utmärkningen kompletteras med en identisk kopia av minst en av de sjösäkerhetsanordningar som hindret är utmärkt med. b) Flytande sjösäkerhetsanordningar, som märker ut nya hinder, ska vara försedda med topptecken. Varje ljusförsedd flytande sjösäkerhetsanordning, som märker ut ett nytt hinder, ska ha en passande lateral eller kardinal VQ- eller Q-karaktär.
Allmänna råd
Sjösäkerhetsanordningar för nya hinder bör utrustas med fyrljus i områden med hög trafikintensitet.
20
Bilaga 2
Bild 3.1.7.1 SSA av typ nytt hinder har till uppgift att markera ett uppkommet hinder (ex. vrak, rasmassor).
d) I de fall en flytande sjösäkerhetsanordning kompletterats enligt avsnitt 3.1.7.a, kan/får den ursprungliga anordningen eller kopian förses med Racon som visar morsekoden ”D” (-..) med en längd av en nautisk mil på radarskärmen. När hindret är kungjort genom Ufs-notis, får den ursprungliga sjösäkerhetsanordningen eller kopian avvecklas.
3.1.8 Sjösäkerhetsanordningar vid vrak
a) En vrakboj kännetecknas av följande. Se även bild 3.1.8.1 i denna bilaga.
Exteriör Utseende
Färg Blå och gul i 4–8 vertikala fält Typ Valfri boj men formen får inte medföra att märket förväxlas med flytande utmärkning för navigering Topptecken Gult kors Ljus (färg) Omväxlande blått och gult sken Karaktär Al Oc Bu Y 3s Reflex Gula respektive blå reflexer anordnande vertikalt på hela märket
Allmänna råd
Ett uppkommet farligt hinder, såsom ett vrak eller en sandbank, bör
skyndsamt markeras med en vrakboj (Emergency Wreck Marking
Buoy, EWMB). Vid behov kan SSA utrustas med AIS och Racon.
21
Bilaga 2
Bild 3.1.8.1 SSA av typ vrakboj har till uppgift att varna sjöfarare om ett uppkommet eller ej tidigare känt farligt hinder. 22
Bilaga 2
3.1.9 Särskilda bestämmelser för flytande sjösäkerhetsanordningar a) Flytande sjösäkerhetsanordningar ska uppfylla dess nautiska funktion och kunna uppfattas oberoende av ljus- och siktförhållanden.
Allmänna råd
Flytande sjösäkerhetsanordningar i anslutning till farleder och trafikstråk, bör ge radareko på minst två nautiska mils avstånd. Prickar kan vara av typ 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 enligt nedanstående tabell (se även bild 3.1.9.1 i denna bilaga). Val av sjösäkerhetsanordning avgörs med hänsyn till det aktuella farvattnet och den där förekommande trafiken.
Typ Höjd över vattenytan utan topptecken Diameter
1 160 cm 22,5 cm
2 200 cm 16 cm
3 300 cm 16 cm
4 300 cm 22,5 cm
5 350 cm 40 cm
6 300 cm 50 cm
Sjösäkerhetsanordning typ 1 och 2 rekommenderas för utmärkning av hinder, farleder och trafikstråk för fritidsbåtar på svenskt inre vatten. Sjösäkerhetsanordning typ 1, 3, och 4 rekommenderas för utmärkning av hinder, farleder, kanaler och trafikstråk på svenskt inre vatten.
Sjösäkerhetsanordning typ 5 och 6 rekommenderas för utmärk-
ning av hinder, farleder och trafikstråk på svenskt territorialhav och
svensk ekonomisk zon.
b) Om en prick av typ 3–6 har ett topptecken i form av en kon eller en cylinder, ska topptecknet ha en bas och en höjd om vardera minst 30 centimeter. Om en prick av typ 3–6 har ett topptecken i form av klot, ska topptecknet ha en diameter av minst 30 centimeter. När två topptecken är placerade på en och samma prick ska avståndet mellan dem vara minst 10 centimeter. c) Topptecken på prickar av typ 1 och 2 kan utföras med mindre bas, höjd eller diameter. Dessa får dock inte understiga 25 centimeter. Avståndet mellan dubblerade topptecken får likaså göras mindre men får inte understiga 5 centimeter.
Allmänna råd
Större flytande sjösäkerhetsanordning typ boj rekommenderas vara utrustad med fyrbelysning för att underlätta upptäckt i mörker och vid nedsatt sikt.
23
Bilaga 2
Norm för topptecken respektive storlek.
Bild 3.1.9.1 Standard för flytande SSA av typ prick. 24
Bilaga 2
3.2 Fasta sjösäkerhetsanordningar
a) Fasta sjösäkerhetsanordningar enligt dessa föreskrifter omfattar båkar, kummel, stänger, tavlor, skärmar, fläckar, rösen och radarreflektorer. Se avsnitt 3.2.1– 3.2.8 i denna bilaga. Dessa anordningar kan förekomma på land eller i vatten och användas som referensobjekt för vägledning eller utmärkning av hinder. Fasta sjösäkerhetsanordningar, som har fritt vatten intill sig (kantmarkering) eller fritt vatten omkring sig (fast punktmärke) ska ha samma färg och topptecken som motsvarande flytande sjösäkerhetsanordning. b) Fasta sjösäkerhetsanordningar får utrustas med fasadbelysning. Om sådan fasadbelysning används för navigering eller för att påvisa ett hinder för sjöfarare är fasadbelysningen en sjösäkerhetsanordning. c) För fasta sjösäkerhetsanordningar som befinner sig på svenskt inre vatten och som står i vatten, men som inte har fritt vatten intill eller omkring sig, används en sjösäkerhetsanordning med avvikande färg från flytande sjösäkerhetsanordningar. Dessa fasta sjösäkerhetsanordningar ska utrustas med ett topptecken i form av en cylinder eller tavla. Cylindern eller tavlan ska vara till hälften svart och till hälften vit i vertikala, horisontala eller diagonala fält beroende på omgivningen. Se avsnitt 3.2.6 i denna bilaga.
Allmänna råd
Fasta sjösäkerhetsanordningar kan kompletteras med Racon eller AIS- sjösäkerhetsanordning för att underlätta upptäckt.
25
Bilaga 2
3.2.1 Båk
Denna typ av SSA förekommer normalt i kustbandet som angöringsmärke.
Bild 3.2.1.1 Båkar är normalt större byggnadsverk och har ofta formen av en pyramid eller ett torn.
26
Bilaga 2
3.2.2 Stångmärke
Denna typ av SSA förekommer normalt i kustbandet som angöringsmärke.
Bild 3.2.2.1 Vanligtvis består SSA av en stång med eller utan brädbeklädnad på stöttorna. Toppmärke kan förekomma med olika utseenden som t.ex. triangel, kvadrat, romb eller cirkel. Stångmärkets färg bestäms med hänsyn till SSA belägenhet och krav på synbarhet från sjön.
27
Bilaga 2
3.2.3 Kummel
Denna typ av SSA förekommer normalt i kustbandet och inomskärs som orienteringsmärke.
Bild 3.2.3.1 Kummel är mindre i förhållande till båkar och har ofta en konisk eller cylindrisk form. SSA kan utrustas med radarreflektor, reflex och fasadbelysning.
28
Bilaga 2
3.2.4 Tavlor
SSA av typ tavla, som normalt används i enslinjer som dagermärke.
Bild 3.2.4.1 Utseende på tavlor är normalt trekantiga eller rektangulära. Tavlans färg bestäms med hänsyn till SSA belägenhet i förhållande till omgivningen och krav på synbarhet från sjön. Ledfyrar som utgör enslinje utrustas som regel med tavlor som dagermärke.
29
Bilaga 2
3.2.5 Ensmärken
Olika typer av tavlor med tillhörande ensfyrar för utmärkning av enslinjer.
Bild 3.2.5.1 Utseende på tavlor som ingår i en enslinje är normalt trekantiga eller rektangulära, men även runda i kombination med romb kan förekomma för att markera en större elkabel.
Inbördes avstånd mellan SSA respektive avståndet till närmsta respektive bortre punkt som enslinjen ska betjäna i en farled beräknas med stöd av IALA-rekommendationer.
Tavlans färg, storlek och placering bestäms med hänsyn till SSA belägenhet i förhållande till omgivningen och krav på synbarhet från sjön. Led- och varningsfyrar som utgör enslinje utrustas som regel med tavlor som dagermärke.
30
Bilaga 2
3.2.6 Svart/vit tavla
SSA är placerad på en bränning eller mindre skär.
Bild 3.2.6.1 Tavlan varnar för att det inte finns fritt vatten intill eller omkring SSA.
31
Bilaga 2
3.2.7 Fläck
Denna typ av SSA förekommer normalt inomskärs i enslinjer eller som orienteringsmärke.
Bild 3.2.7.1 Fläckar kan användas för att förstärka en enslinje genom målade kvadrater eller cirklar. Målade fläckar kan även förekomma på pirhuvud vid hamninlopp för att underlätta upptäckt vid angöring eller vid passage i nedsatt sikt.
32
Bilaga 2
3.2.8 Radarreflektor
Denna typ av SSA används normalt för att underlätta radarnavigering.
Bild 3.2.8.1 En radarreflektor kan vara ett komplement till ordinarie utmärkning för att uppmärksamma om ett hinder, alternativt för att underlätta en passage genom att kunna mäta bäring och avstånd till SSA med hjälp av radar.
3.3 Fyrar
a) Fyrar delas in i kategorierna kustfyr, ledfyr (sektor- och ensfyr) respektive varningsfyr. Se avsnitt 3.3.2 – 3.3.7 i denna bilaga. b) Utmärkning med Racon (radarfyr) respektive mistsignal får etableras som komplement till ordinarie utmärkning. Se avsnitt 3.3.3 – 3.3.4 i denna bilaga. c) Egenkontroll av fyrar enligt 1.2.d i bilaga 1 omfattar inspektion av kraftkälla, karaktär, ljusstyrka, sektorgränser, enslinjebäring respektive siktröjning för att säkerställa den nautiska funktionen.
33
Bilaga 2
3.3.1 Fyrkaraktärer
Vanligt förekommande fyrkaraktärer i enlighet med INT 1.
Bild 3.3.1.1 Fyrar hålls normalt tända mellan skymning och gryning eller vid nedsatt sikt. Dagerfyrning kan även förekomma i särskilda fall.
34
Bilaga 2
3.3.2 Kustfyr
Denna typ av SSA förekommer normalt som angöringsfyr.
Bild 3.3.2.1 Kustfyr är en ljusstark SSA som är belägen i kustbandet eller fritt till sjöss och har som huvuduppgift att underlätta ett fartygs angöring vid övergången från utomskärs- till kustnavigering.
35
Bilaga 2
3.3.3 Racon
SSA av typ kust- eller ledfyr kan vara utrustade med Racon-funktion.
Bild 3.3.3.1 Racon är en elektronisk installation på fasta och flytande SSA eller andra objekt för att underlätta upptäckt på radar. SSA presenteras som ett morsetecken på radarn i riktning från fartyget.
Bild 3.3.3.2 Presentation av Racon i navigationsradar.
36
Bilaga 2
3.3.4 Mistsignal
SSA av typ kust- eller ledfyr kan vara utrustade med mistsignal.
Bild 3.3.4.1 Mistsignal Tyfon eller nautofon som avger ljudsignal för att underlätta angöring eller passage vid nedsatt sikt. Aktuell ljudsignal redovisas med morsetecken i sjökort.
37
Bilaga 2
3.3.5 Ledfyr
SSA av typ ledfyr, som kan vara utrustad med fasadbelysning.
Bild 3.3.5.1 Ledfyrar kan antigen vara sektor- eller ensfyr. I svenska farvatten är sektorfyrar vanligast förekommande.
3.3.6 Ensfyr
Ensfyrar tillsammans med flytande SSA i inomskärsfarled.
Bild 3.3.6.1 Fyrkaraktärer på ensfyrar är normalt isophase (Iso) på den övre resepktive quick (Q) på den nedre SSA. 38
Bilaga 2
Ensfyrar med dagermärken.
Bild 3.3.6.2 Beräkning av nominell lysvidd respektive inbördes avstånd och höjd mellan objekten, avgörs med hänsyn till aktuellt farledsavsnitt som SSA nautiska funktion ska betjäna.
39
Bilaga 2
3.3.7 Fyrbelysning
Större angöringsled
Bild 3.3.7.1 Fasta och flytande SSA för utmärkning av större farled. Mindre angöringsled
Bild 3.3.7.2 Fasta och flytande SSA för utmärkning av mindre farled. 40
Bilaga 2
3.4 AIS-sjösäkerhetsanordningar
En SSA som märkts ut med AIS-transponder får etableras som komplement till ordinarie sjösäkerhetsanordning för att ytterligare underlätta navigering eller uppmärksamma om ett hinder för sjöfarare.
3.4.1 Sjökort
Bild 3.4.1.1 Redovisning i sjökort av SSA som är utrustad med AIS-transponder.
3.4.2 ECDIS
Bild 3.4.2.1 Redovisning i t.ex. ECDIS av SSA som är utrustad med AIStransponder. 41
Bilaga 2
3.5 Virtuella sjösäkerhetsanordningar
En virtuell SSA kan etableras som komplement till ordinarie utmärkning för att underlätta navigering eller uppmärksamma om ett hinder för sjöfarare.
3.5.1 Sjökort
Bild 3.5.1.1 Redovisning i sjökort av virtuell SSA
3.5.2 ECDIS
Bild 3.5.2.1 Redovisning i t.ex. ECDIS av virtuell SSA.
42
Bilaga 2
3.6 Allmänna råd
Utmärkning av nyanlagda broar, ledverk, vattenbruk-, vind- och vågkraftsanläggningar, liksom standard för inmätning respektive sjömätning samt val av SSA bör följa anvisningarna i avsnitt 3.6.1–3.6.9.
3.6.1 Fast bro
Utmärkning med SSA och sjövägmärken på fast bro kan variera beroende på brons belägenhet och förekommande sjötrafik.
Bild 3.6.1.1 SSA på fasta bro över farled eller sjötrafikstråk kan bestå av sido- och centrummarkering (fyrljus + tavlor), racon och fasadbelysning tillsammans med sjövägmärken (begränsad höjd + bredd). Därutöver kan det även förekomma pegel för redovisning av segelfri höjd vid aktuellt vattenstånd.
43
Bilaga 2
Fast bro med ledverk.
Bild 3.6.1.2 Ledverk i anslutning till fast bro utrustas normalt med fasadbelysning för att underlätta passage i mörker eller vid nedsatt sikt. 44
Bilaga 2
3.6.2 Öppningsbar bro
Utmärkning av öppningsbar bro med SSA, sjövägmärken och brosignaler.
Bild 3.6.2.1 SSA på öppningsbar bro kan bestå av sido- och centrummarkering (fyrljus + tavlor), racon samt fasadbelysning tillsammans med sjövägmärken (begränsad höjd + bredd) respektive brosignaler. Därutöver kan det även förekomma pegel för redovisning av segelfri höjd vid aktuellt vattenstånd.
45
Bilaga 2
3.6.3 Ledverk
Belysning av ledverk i anslutning till farled.
Bild 3.6.3.1 SSA av typ fasadbelysning har till uppgift att belysa t.ex. en kaj eller ledverk med avskärmat ljus.
46
Bilaga 2
3.6.4 Vattenbruksanläggning
SSA av typ specialmärke för utmärkning av fiskodling.
Bild 3.6.4.1 Fiskodlingens belägenhet i förhållande till förekommande farleder och trafikstråk, avgör antal SSA och om utmärkningen även behöver vara utrustad med gul fyrbelysning enligt karaktären Fl Y 3s 5 M.
47
Bilaga 2
SSA av typ specialmärke för utmärkning av musselodling
Bild 3.6.4.2 Musselodlingens belägenhet i förhållande till förekommande farleder och trafikstråk, avgör antal SSA och om utmärkningen även behöver vara utrustad med gul fyrbelysning enligt karaktären Fl Y 3s 5 M.
48
Bilaga 2
3.6.5 Vindkraftverk
Utmärkning med SSA på havsbaserade vindkraftverk.
Bild 3.6.5.1 Ett vidkraftverks belägenhet i förhållande till förekommande farleder och trafikstråk avgör typ och antal av SSA (ex. närskyddsljus, fasadbelysning, racon, mistsignal, AIS). Vidare bör även gult reflekterande fält respektive ID-beteckning finnas synlig på vindkraftverkets torn, samt gulmålad yta som markerar segelfri höjd under rotorbladen.
Därutöver etableras hinderbelysning med avseende på flygsäkerheten och som vanligtvis synkroniseras med övriga ingående vindkraftverk i en vindkraftpark med fyrkaraktären för morsetecknet W. Detta för att lättare kunna bedöma parkens totala utbredning inför passage för sjöfarare.
49
Bilaga 2
3.6.6 Vågkraftverk
SSA av typ specialmärke för utmärkning av vågkraftverk respektive avlyst område för vågkraftpark.
Bild 3.6.6.1 Ett vågkraftsverks belägenhet i förhållande till förekommande farleder och trafikstråk, avgör antal respektive om SSA bör vara utrustad med gul fyrbelysning enligt karaktären Fl Y 3s 2 M. Vanligtvis synkroniseras fyrljuset med övriga ingående vågkraftverk i en vågkraftpark. Detta för att lättare kunna bedöma parkens totala utbredning inför passage.
Det avlysta området för vågkraftparken markeras med SSA av typ specialmärke med gul fyrbelysning enligt karaktären Fl Y 3s 5 M. Vid behov utrustas även vågkraftverk med AIS och Racon.
50
Bilaga 2
3.6.7 Inmätning av sjösäkerhetsanordning
Bild 3.6.7.1 SSA position (stationsläge) redovisas i format WGS84 (DDM) med minst tre decimalers positionsnoggrannhet i enlighet med standard FSIS-44. Detta för att kunna redovisa SSA i officiella sjökort.
51
Bilaga 2
3.6.8 Sjömätning
Standard för sjömätning.
Bild 3.6.8.1 Sjömätning enligt standard FSIS-44 genomförs för att säkerställa att SSA skyddar för avsedd djupkurva.
52
Bilaga 2
3.6.9 Sjösäkerhetsanordningar
Val av utmärkning inför etablering av SSA.
Bild 3.6.9.1 Typ och antal av SSA avgörs efter ägarens behov med hänsyn till rådande sjötrafik inom aktuellt område.
53
Bilaga 3
Bilaga 3. Uppmärkning av sjösäkerhetsanordningar
Ägare: NAMN Beteckning: NUMMER
Ägaren ombesörjer att egna uppgifter framgår på nyinrättad sjösäkerhetsanordning i likhet med ovanstående exempel. Syftet är att underlätta spårbarheten, t.ex. om drivande flytande utmärkning påträffas av allmänheten.
Allmänna råd
Beteckning på sjösäkerhetsanordning bör vara i enlighet med tilldelat stations-ID från Sjöfartsverkets farledsregister. Texten bör utformas enligt följande format:
Typsnitt: Arial
Teckenstorlek: 24 (prick, boj) / 48 (fyr, fast utmärkning)
Färg: Svart mot ljus bakgrund, alternativt vit
mot mörk bakgrund.
55