Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om provning av fordon efter reparation vid en ackrediterad verkstad, TSFS 2024:33
Upphäver
- som Naturvårdsverkets föreskrifter.
- tsvfs/1992:52
Bemyndigande
1 kap. Inledande bestämmelser
Dessa föreskrifter innehåller närmare bestämmelser om ackrediterade verkstäder och den provning som verkstädernas kontrollorgan genomför för intygande av egna reparationer av sådana fordonsbrister som rapporterats i samband med en kontrollbesiktning eller flygande inspektion enligt fordonsförordningen (2009:211).
I dessa föreskrifter avses med ackrediterad fordonsverkstad som inom sin egen organisation inverkstad rymmer ett kontrollorgan som ackrediterats för kontroll av egna reparationer med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 samt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, brist med bedöm- fordonet har försämrats i otillåten grad beträffande ning två (2) föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning och bristen är inte enkel ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt,
1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
brist med bedöm- fordonet uppfyller inte föreskrivna krav men bristen ning två (2) är enkel ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt och utmärkt med kryss föranleder inget krav på efterkontroll, men en (x) skyldighet för fordonsägaren att skyndsamt åtgärda bristen, efterkontroll besiktning där åtgärdade brister från den föregående fullständiga kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen kontrolleras av ett besiktningsorgan, egen reparation reparation utförd av den ackrediterade verkstaden eller av en underleverantör till denne, inom de kontrollområden som omfattas av ackrediteringen, fackmässigt reparation av fordonet som har utförts enligt anvisutförd reparation ningar från fordonstillverkaren eller motsvarande, enligt annan verkstadslitteratur eller enligt god teknisk praxis och som har en hållbarhet som kan förväntas av en korrekt utförd reparation, gasinstallation bränslesystem med gas för framdrivning av ett fordon, kontrollrapport rapport som upprättas av kontrollorganet för att påvisa genomförd provning, köldmediesystem system i ett fordon för kyltransport, provning kontroll av att de brister som meddelats i samband med kontrollbesiktning, efterkontroll eller flygande inspektion är åtgärdade. I övrigt har termer som används i dessa föreskrifter samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, fordonslagen (2002:574), fordonsförordningen (2009:211) och avgasreningslagen (2011:318).
2 kap. Allmänna krav
En verkstad kan ackrediteras för ett eller flera av följande kontrollområden: 1. Bromssystem samt tillägg av antisladdsystem. 2. Styrsystem. 3. Sikt. 4. Lampor, reflektorer och elektrisk utrustning samt tillägg av ljudsignalanordning. 5. Axlar, hjul, däck och fjädring. 6. Chassi och chassiinfästningar avseende a) chassi, ram och infästningar med undantag för drivsystem samt tillägg av stöldskydd, eller b) drivsystem med undantag för buller, avgasemissioner och gasinstallation.
7. Övrig utrustning avseende a) säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem (krockkuddar), b) hastighetsmätare och vägmätare, eller c) hastighetsreglerande anordning. 8. Störningar avseende a) buller (ljudemissioner), b) avgasemissioner, eller c) elektromagnetisk kompabilitet (radiostörning). 9. Tunga bussar med avseende på tillgänglighet, kommunikation, brandsäkerhet och utrymning. 10. Gasinstallation. 11. Köldmediesystem.
Om det finns särskilda skäl kan delar av de kontrollområden som framgår av 1 § begränsas. Den sökande ska i samband med sin ansökan om ackreditering till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ange vilka begränsningar det finns behov av och anledningen till detta.
Ackrediteringen ska omfatta minst en av följande fordonskategorier i kombination med det eller de kontrollområden som anges i 1 §: 1. Bil och bil som byggts om till traktor med a) en totalvikt av högst 3,5 ton eller b) en totalvikt över 3,5 ton. 2. Släpfordon med a) en totalvikt av högst 3,5 ton eller b) en totalvikt över 3,5 ton. 3. Motorcykel och moped. 4. Motorredskap, terrängmotorfordon samt bil som byggts om till motorredskap. 5. Traktor, utom bil som byggts om till traktor. 6. EG-mobilkran. Fordonskategori enligt första stycket 1 (a) kan utökas till att även omfatta personbil klass II med en totalvikt av högst 7,5 ton om dessa har ett hydrauliskt bromssystem.
Den ackrediterade verkstaden ska ha tillgång till de föreskrifter, standarder, fordonsspecifika uppgifter och referensdata m.m. som är nödvändiga för reparation och provning av samtliga de fordonskategorier och kontrollområden som verkstaden är ackrediterad för.
3 kap. Krav på den ackrediterade verkstadens kontrollorgan
Krav på oberoende och ledningssystem
En ackrediterad verkstad ska uppfylla de krav som anges för kontrollorgan av typ C enligt standard SS-EN ISO/IEC 17020:2012, utgåva 2, eller motsvarande.
Det ska av den ackrediterade verkstadens ledningssystem framgå på vilket sätt verkstaden arbetar med regelbunden granskning av genomförd provning.
Yrkeskunnande och utbildning
Kontrollorganets personal ska sammantaget ha tillräckliga kunskaper om provningsverksamheten, kontrollutrustningens funktion, provningsmetoder och syftet med provningen.
Kontrollorganets personal ska sammantaget ha nödvändiga kunskaper för att kunna prova samtliga fordonskategorier och kontrollområden som ingår i verkstadens ackreditering.
Kontrollorganets personal ska sammantaget ha kunskap om de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar godkännande av fordon för att kunna tillämpa dessa vid provning.
En medarbetare inom ett kontrollorgan, som utför provning eller granskning av genomförd provning, ska ha nödvändiga kunskaper om de kontrollprogram och bedömningsgrunder som anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:54) om kontrollbesiktning för att förstå vad som behöver vara åtgärdat på fordonet innan provning genomförs.
En medarbetare inom ett kontrollorgan, som utför provning eller granskning av genomförd provning, ska ha tillräckligt yrkeskunnande för att kunna bedöma att reparationerna på fordonet är fackmässigt utförda och har medfört att bristerna är åtgärdade. Medarbetaren ska kunna stryka sitt yrkeskunnande genom utbildningsintyg eller dokumentation av praktisk erfarenhet.
Allmänna råd
Någon av följande två alternativ bör anses ge tillräckligt yrkeskunnande: 1. Utbildning vid ett fordonstekniskt gymnasium eller motsvarande tillsammans med minst två års praktisk erfarenhet inom reparerande verksamhet för den fordonskategori eller de fordonskategorier som medarbetaren ska prova. 2. Minst sex års praktisk erfarenhet inom reparerande verksamhet för den fordonskategori eller de fordonskategorier som medarbetaren ska prova.
4 kap. Kontrollutrustning
Den kontrollutrustning som används vid provning och intygande ska 1. vara upptagen i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:78) om teknisk kontrollutrustning hos besiktningsorgan och provningsorgan, eller 2. framgå av fordonstillverkarens anvisningar för genomförande av lämpliga kontroller i samband med en reparation.
Märkning av kontrollutrustning och hur utrustningen ska hanteras för att få användas vid provning ska uppfylla de krav som ställs i standard SS- EN ISO/IEC 17020:2012, utgåva 2, eller motsvarande.
Om en ackrediterad verkstad använder sådan mätutrustning för provning som framgår av följande tabell, ska utrustningen rättvisningskontrolleras (kalibreras) minst enligt de tidsintervall som framgår av tabellen.
Utrustning Kortaste kalibreringsintervall
Rullbromsprovare Minst 1 gång per år Utrustning för kontroll av Minst 2 gånger per år ljusinställning Ljudnivåmätare Minst vartannat år Avgasmätare, bensin Minst 2 gånger per år Avgasmätare, diesel Minst 1 gång per år Metangasdetektor Minst 1 gång per år
Tabell 1. Kalibreringsintervall för kontrollutrustning
5 kap. Genomförande och rapportering av provning
Genomförande av provning
Av 6 kap. 17 § och 28 § fordonsförordningen (2009:211) framgår att den som ställer in ett fordon till reparation och provning vid en ackrediterad verkstad ska visa upp föreläggandet från kontrollbesiktningen eller den flygande inspektionen.
Den som ställer in ett fordon till reparation och provning vid en ackrediterad verkstad ska visa upp meddelande om enkla brister som ska avhjälpas från kontrollbesiktningen eller den flygande inspektionen.
Föreläggande eller meddelande om enkla brister som ska avhjälpas får visas upp digitalt genom den ackrediterade verkstadens datauppkoppling mot vägtrafikregistret förutsatt att samtliga uppgifter som behövs för provning efter reparation finns tillgängliga.
Kontrollorganet får prova och intyga reparationer av följande brister på fordonet: 1. Brist med bedömning två (2). 2. Brist med bedömning två (2) utmärkt med kryss (x).
Kontrollorganet får prova och intyga reparationer 1. som den egna verkstaden utfört, 2. av komponenter som reparerats eller bytts av en underleverantör, eller 3. av brister med bedömning två (2) utmärkt med kryss (x) som reparerats av fordonsägaren utan verktyg, under förutsättning att den ackrediterade verkstaden reparerat andra brister med bedömning två (2) eller två (2) utmärkt med kryss (x) som angetts i föreläggandet eller meddelandet om enkla brister som ska avhjälpas.
Kontrollorganet ska säkerställa att det fordon som provas är samma fordon som finns angivet i det uppvisade föreläggandet eller meddelandet om enkla brister som ska avhjälpas. Det fordonsidentifieringsnummer och registreringsnummer som finns på fordonet ska jämföras med de uppgifter som finns i föreläggandet eller meddelandet. Om det visar sig att fordonet inte överensstämmer med det fordon som angetts i föreläggandet eller meddelandet, får kontrollorganet inte intyga utförda reparationer.
Provning av egna reparationer ska genomföras enligt den metod som anges 1. för de kontrollområden som framgår av bilaga 1, 2. för de kontrollprogram som framgår av bilagorna 1–3 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:54) om kontrollbesiktning, eller 3. i fordonstillverkarens reparationsanvisningar.
När reparationen av fordonet medfört att andra system än det som åtgärdats kan ha påverkats, eller lett till att ytterligare system har behövt repareras, ska provningen utökas och omfatta även dessa system.
Den ackrediterade verkstaden ska i samband med provning säkerställa att samtliga brister i föreläggandet eller meddelandet om enkla brister som ska avhjälpas har reparerats och åtgärdats.
Den ackrediterade verkstaden får anlita en eller flera underleverantörer om uppdraget som helhet administreras av den ackrediterade verkstaden. Underleverantörer som används av verkstaden ska i dessa fall vara ackrediterade för reparation och provning av egna reparationer, med undantag för åtgärdande av brister som innebär att rutor eller däck behöver bytas.
Kontrollorganet får bara intyga sådan provning som genomförts inom två månader från det datum när ett föreläggande eller meddelande om enkla brister som ska avhjälpas meddelats vid en kontrollbesiktning eller flygande inspektion. Tiden för när kontrollorganet får intyga provning är dock kortare om det av föreläggandet framgår att godkänd efterkontroll ska ha genomförts inom en kortare tid än en månad innan ett körförbud träder i kraft. I sådant fall får kontrollorganet endast intyga provning inom en månad efter att körförbudet trätt i kraft.
Redovisning av genomförd reparation och provning
Underlag som beskriver genomförd reparation
Den ackrediterade verkstaden ska ta fram ett underlag som beskriver den reparation som fordonet genomgått. Det ska av underlaget framgå vilka system eller delar som reparerats eller bytts ut och vem som genomfört reparationen. Underlaget får vara i digital form om resultatet inte kan förvanskas.
Mätresultat vid provning
Om mätvärden behövs för att påvisa att reparationen är utförd på ett korrekt sätt ska dessa sammanställas av kontrollorganet. Mätresultat ska dokumenteras och får vara i digital form om resultatet inte kan förvanskas.
Kontrollrapport för spårbarhet
Kontrollorganet ska redovisa resultatet av varje genomförd provning i en kontrollrapport.
Kontrollrapporten ska innehålla minst följande uppgifter: 1. Företagets namn, postadress och ackrediteringsnummer. 2. Löpande nummerserie. 3. Registreringsnummer. 4. Vägmätarställning i förekommande fall. 5. Fordonsidentifieringsnummer. 6. Identifieringsnummer för besiktningsprotokoll eller datum och tid för flygande inspektion. 7. Sista datum för efterkontroll. 8. Kontrollresultat med datum då provningen genomfördes samt signatur från behörig personal. 9. Anmärkningar enligt föreläggande eller meddelande om enkla brister som ska avhjälpas. 10. Referens till arbetsorder eller annat dokument som beskriver utförda reparationer och använt material. 11. Mätvärden i förekommande fall, såsom exempelvis värden på ljudnivå, avgasvärden och bromskrafts-, retardations- eller effektivitetsvärden. Uppgifterna får bifogas rapporten. 12. Identitet på använd kontrollutrustning. Om provningen utökats enligt 8 § ska även detta framgå av kontrollrapporten.
Kontrollrapporter med tillhörande underlag ska arkiveras av den ackrediterade verkstadens kontrollorgan och finnas tillgängliga för tillsyn. Gallring av handlingarna får ske tidigast tre år efter kontrollrapportens utfärdande.
Rapportering av intyg
Ett intyg som har utfärdas i enlighet med 6 kap. 17, 18 och 28 §§ fordonsförordningen (2009:211) ska avse samtliga brister på fordonet som redovisats i föreläggandet eller meddelandet om enkla brister som ska avhjälpas, vilket även innefattar sådana brister som åtgärdats av underleverantörer till den ackrediterade verkstaden. Intyg till Transportstyrelsen får utfärdas av medarbetare inom kontrollorganet som har behörighet att genomföra provning.
Den ackrediterade verkstaden ska ha dataförbindelse med Transportstyrelsen för rapportering av intyg.
Den ackrediterade verkstaden ska vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder avseende inloggning och tillgänglighet till de datorer som används för rapportering. Användaruppgifter som krävs för rapportering får endast tilldelas behörig personal enligt beviljad ackreditering.
Intyg ska rapporteras till Transportstyrelsen av den ackrediterade verkstaden omedelbart efter avslutad provning. Om dataförbindelse med Transportstyrelsen saknas när rapportering ska ske får rapporteringen ske enligt reservrutin fastställd av Transportstyrelsen. Rapporteringen ska genomföras enligt ordinarie rutin så snart dataförbindelsen är tillgänglig.
Allmänna råd
Intyg till Transportstyrelsen bör om möjligt rapporteras innan fordonet återlämnats till den som ställt in fordonet för reparation.
Felrapporterad provning
Den ackrediterade verkstaden ska meddela Transportstyrelsen och fordonets ägare om det framkommit att den genomförda provningen och intygandet är felaktiga.
6 kap. Undantag
Transportstyrelsen får medge undantag från dessa föreskrifter. ___________
1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2025 i fråga om 5 kap. 18 och 19 §§ i övrigt den 1 september 2024. 2. Genom denna författning upphävs a) Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1992:52) om provning vid ackrediterad verkstad efter kontrollbesiktning, och b) Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1992:17) med föreskrifter om ackrediterad bilavgaskontroll. 3. De upphävda föreskrifterna gäller dock fortsatt för beslut som har fattats före den 1 september 2024, dock som längst till och med den 1 september 2026.
På Transportstyrelsens vägnar
JONAS BJELFVENSTAM Niklas Aspholme (Väg och järnväg)
Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975
Bilaga 1
Bilaga 1. Kontrollområden
Följande metoder ska tillämpas inom kontrollområdena för att kontrollera att en reparation är rätt utförd.
1. Bromssystem samt tillägg av Metod antisladdsystem
Bromsar Okulär kontroll av att delar är rätt monterade, injusterade och att inga rörliga delar kärvar samt att läckage inte förekommer. Måttkontroll av bromsbelägg eller motsvarande delar ska genomföras när reparationen enbart inneburit en justering av bromssystemet. Funktionskontroll genom provkörning. Bromsar på tunga fordon För tunga fordon ska kontroll med rullbromsprovare genomföras enligt den metod som används vid den periodiska kontrollbesiktningen. Om en fullständig kontroll i rullbromsprovare inte tillför ytterligare underlag för bedömningen får kontrollen begränsas. Kontroll får i sådana fall begränsas till reparerad axel om reparationen inte avser brister i fordonets sammanlagda bromseffektivitet. Kontroll av tunga fordon som har bromssystem med bromstrummor behöver inte ske med rullbromsprovare om bromseffektiviteten kan säkerställas på annat sätt och bromssystemet är reparerat med nya delar som måste slitas in innan fullgod bromsfunktion uppnås i rullbromsprovare. Kontroll i rullbromsprovare får för personbil klass II med en totalvikt till och med 7,5 ton och hydrauliskt bromssystem, ersättas med en funktionskontroll av bromssystemet enligt de krav som gäller för ”Bromsar” enligt ovan.
2. Styrsystem Metod
Styrning Okulär kontroll av att delar är rätt monterade och säkrade samt funktionskontroll och provkörning. I förekommande fall kontroll av hjulinställningen.
Bilaga 1
3. Sikt Metod
Rutor Okulär kontroll av att rätt typ av ruta monterats och att ljusgenomsläppligheten är tillräcklig i förarens siktfält. Okulär kontroll av att ruta är rätt installerad. Okulär kontroll av att tilläggsfunktioner som kan ha påverkats av ett byte av rutan fungerar som avsett. Vindrutetorkare och spolare Okulär kontroll av att rätt typ av delar är installerade och monterade så att de fungerar på avsett sätt. Backspegel eller andra anordningar Okulär kontroll av att rätt typ av delar är för indirekt sikt installerade och att de är monterade så att de medger de siktfält som krävs för fordonet. Övrigt Okulär kontroll och funktionskontroll.
4. Lampor, reflektorer och Metod elektrisk utrustning samt tillägg av ljudsignalanordning
Strålkastare, lampor, och reflexer Okulär kontroll av att rätt typ av anordningar är installerade och att dessa är monterade så att de fungerar som avsett. Kontroll av att strålkastare är rätt inställda. Kontroll av att automatisk ljusnivåreglering fungerar som avsett om strålkastare kräver sådan anordning. Stråkastarrengörare Okulär kontroll och funktionskontroll. Ljudsignalanordning Okulär kontroll och funktionskontroll. Övrigt Okulär kontroll och funktionskontroll.
5. Axlar, hjul, däck och fjädring Metod
Spindelled och länkarm med lagring Okulär kontroll av att rätt typ av samt övriga komponenter i komponenter är monterade och att dessa är hjulupphängningen installerade så att hållfastheten och funktionen är återställd till normal nivå. Kontroll av att inget onormalt glapp förekommer genom ansättande av krafter manuellt. I förekommande fall kontroll av hjulinställningen. Hjullager Okulär kontroll av att eventuellt glapp eller annan skada har åtgärdats till en godkänd nivå genom ansättande av krafter och rotation av hjulet.
Bilaga 1
Fjäder, fjädersäten och stötdämpare Okulär kontroll av att rätt typ av delar använts för att åtgärda bristerna, att delarna är rätt monterade och att hållfastheten är återställd efter reparationen. Funktionskontroll av fjädringsväg och dämpning. Kontroll av däck Okulär kontroll av mönsterdjup och att däcket inte har några synliga skador. Kontroll av att rätt typ av däck är monterad och att dessa har tillräcklig bärighet och rätt hastighetsindex för fordonet. Kontroll av att däck är monterat med rätt rotationsriktning. Däckstycksövervakning Okulär kontroll och funktionskontroll. Övrigt Okulär kontroll och funktionskontroll.
6. Chassi och chassiinfästningar Metod a) Chassi, ram och infästningar med undantag för drivsystem samt tillägg av stöldskydd
Skador i bärande delar. Okulär kontroll av att hållfastheten och att funktionen är återställd efter reparation. Infästning Okulär kontroll av att reparerade delar är stabilt monterade och infästa samt att de ger fullgod funktion. Underkörningsskydd Okulär kontroll av att utbytta skydd är av rätt typ, har rätt hållfasthet och är rätt installerade på fordonet. Okulär kontroll av fastsättningen och att eventuella skador på fordonet är åtgärdade. Kontroll av kopplingsanordning Okulär kontroll av att fordonet har rätt typ av kopplingsanordning installerad och att den är rätt monterad. Okulär kontroll av att infästningar till kopplingsanordningen har tillfredsställande hållfasthet. Funktionskontroll att kopplingsanordningen med eventuella tillsatsanordningar fungerar på avsett sätt. Karosseriets utsida Okulär kontroll av att delar är rätt monterade och fungerar som avsett. Okulär kontroll att fordonet inte har reparerats på ett sådant sätt att det blir en fara för andra trafikanter. Okulär kontroll av att fordonet efter kontroll inte har några anordningar eller sådan utformning som medför en risk att trafikanter utanför fordonet skadas.
Bilaga 1
Personutrymmet Okulär kontroll av att reparerade delar har sådana egenskaper och är monterade så att de inte kan orsaka personskada på förare eller passagerare vid inbromsning eller trafikolycka. Lastsäkring Okulär kontroll av att delar är rätt monterade och att de har tillfredsställande hållfasthet. Funktionskontroll genomförs om det behövs för att säkerställa funktion. Övrigt Okulär kontroll av att reparationen är genomförd på ett tillförlitligt sätt och inte medfört skador på andra fordonsdelar.
b) Drivsystem med undantag för buller, avgasemissioner och gasinstallation
Motor Okulär kontroll och funktionskontroll. Bränsletankar och anslutningar Okulär kontroll och funktionskontroll. Drivsystemets funktion Okulär kontroll och funktionskontroll. Varningsljud för eldrivna fordon Okulär kontroll och funktionskontroll.
7. Övrig utrustning Metod a) Säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem (krockkuddar)
Säkerhetsbälten/spännen och Okulär kontroll av att rätt utrusning är skyddssystem (krockkuddar) installerad och att den har monterats så att den fungerar som avsett.
b) Hastighetsmätare och vägmätare
Hastighetsmätare och vägmätare Okulär kontroll samt funktionskontroll av att anordningen fungerar på avsett sätt.
c) Hastighetsreglerande anordningar
Hastighetsreglerande anordningar Kontroll av att den egna verkstaden är ackrediterad för kontroll av färdskrivare eller hastighetsregulator samt att den egna verkstaden utfärdat en kontrollrapport för fordonet som styrker fullgod funktion för den hastighetsreglerande funktionen.
8. Störningar Metod a) Buller (ljudemissioner)
Ljuddämpande anordning Okulär kontroll av att rätt typ av ljuddämpare är installerad och att installationen är rätt genomförd.
Bilaga 1
Ljudemissioner Om ljudnivån bedöms vara för hög vid en subjektiv bedömning ska ljudnivåmätning genomföras med lämpligt mätinstrument. Metod som får användas är antingen förbifartsprov enligt tillämplig EU-rättsakt eller förenklad stationär mätning enligt kraven i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:54) om kontrollbesiktning.
b) Avgasemissioner Metod
Avgasreningsutrustning Okulär kontroll och funktionskontroll av att avgasreningsutrustningen fungerar enligt de krav som gäller vid en kontrollbesiktning enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:54) om kontrollbesiktning genom 1. punkt 30.1–30.3 i bilaga 1, 2. punkt 30.1–30.2 i bilaga 2, samt 3. punkt 30.1–30.3 i bilaga 3. Kontroll ska genomföras med omborddiagnossystem (OBD) om sådant system finns. Vid behov ska även mätning genomföras för att säkerställa att utsläppsvärden ligger inom en tillåten nivå.
c) Elektromagnetisk Metod kompatibilitet (radiostörning)
Elektromagnetisk kompatibilitet Okulär kontroll av att elektrisk utrustning (EMC) som har blivit utbytt är av sådan typ att den inte avger störande signaler eller påverkar fordonets funktioner på ett otillåtet sätt.
9. Tunga bussar med avseende Metod på tillgänglighet, kommunikation, brandsäkerhet och utrymning
Kontroll av tillgänglighet Okulär kontroll av att bussen efter reparation uppfyller de krav som gäller för tillgänglighet. Kontroll av kommunikation Okulär kontroll och funktionskontroll av att kommunikationslösningar fungerar som avsett. Brandsäkerhet motorutrymme Okulär kontroll av att det inte finns oljeläckage i motorutrymme eller oljerester kvar efter reparationen som ökar risk för brand. Okulär kontroll av att föreskriven släckutrustning finns i motorutrymmet.
Bilaga 1
Brandsäkerhet inuti fordon Okulär kontroll av att fordonet har föreskriven släckutrustning. Utrymning Okulär kontroll av att utrustning för utrymning finns och är funktionell samt att det efter reparation inte tillkommit hinder för utrymningsvägar.
10. Gasinstallation Metod
Kontroll av gassystem Okulär kontroll av att systemet är åtgärdat med rätt typ av delar och att delarna är godkända när så krävs. Kontroll av att delarna är rätt installerade samt att systemet inte läcker.
11. Köldmediesystem Metod
Okulär kontroll av kontrollrapport från den egna verkstaden som ska ha den certifiering som krävs för kontroll av köldmedium enligt 1. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2067 av den 17 november 2015 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av fysiska personer vad gäller stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning samt kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat som innehåller fluorerade växthusgaser samt för certifiering av företag vad gäller stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, och 2. förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser.